Niure, Peder, född ca 1630, fogde och kronoarrendator i Z-län

[Robert Hammarstedt]

Peder Niure (född ca 1630), sonson till Petrus Olai Gestricus, lär ha varit fogde och kronoarrendator i Jämtland.
Var kan jag hitta upplysningar om var han har bott, datum födelse/död, hustru, familj etc?
Jag har kommit fram till att han hade en son som hette Wellam P-son Niure(född ca 1660?). Dennes son Markus W-sson Niure (född ca 1690?) fick troligen en son Magnus Niure som lär vara född 1726. Är det rätt fader för Magnus? Magnus Niure var länsman i Lit och gift 1749 med Caisa Kiöstadia och levde i Lit (Söre) i mitten-slutet av 1700-talet.
Är det någon som har upplysningar om denna släkt? Är jag inne på rätt spår?
God fortsättning på 2006!
mvh / Robban

[Karin Andersspm]

Hej Robert.
I Lits hembygdsförenings skriftserie LITSBOKEN
L 2000 har Anita Groschopp skrivit en artikel, efter en släktträff i Lit år 2000. Hon har bl a forskat i släkten Njure och Gestricius och nämner om Petrus Olai Gestricius f 1545, Wellem Persson Njure (1650-1719) som övertog gård, blev hemäg i Landsom i Sundsjö, Magnus Markusson Niure f 1726 i Landsom, Sundsjö. Han kom till Lit 1748 ..... dessutom kronolänsman i Lit. Hon skiver också om många, många andra personer.
 
Dessutom hänvisar hon till Litsboken X Älven och människorna (sid 74, det gäller Märskus-Orsa) och Litsboken XIX 1969 sid 81-95 (En dödsdom mot en Klöstabo på 1790-talet).  
 
Böckerna går ju att låna på bibliotek (fjärrlån).
Hoppas att detta är till någon hjälp.
God fortsättning på det nya släktforskaråret!
Mvh Karin A.

[Björn Groth]

Robban!
Jag kan sätta dig i förbindelse med Anita Groschopp, om du vill.
Hon är sjumänning till mig, och jag var en av deltagarna på den nämnda släktträffen.
Jag har även en liten del av hennes material.
Men det är nog säkrast, att ta direktkontakt med henne.
Hon befinner sig just nu på julledighet i Vemdalen.
Du kan kontakta mig för vidare info.
Björn

[sven-bertil andersson]

Hej Robert
Några tips  
Jämtlands och Härjedalens historia del 2 och 3
av Janrik Brom?.
Fader till Peder Erikson-Nuire är Ericus Petri
Niurenius kyrkoherde i Luleå. Farfar är Petrus
Oai Gestricus.Dessa tre generationer blev dödsdömda av kungamakten men benådade.
Gestricus för att vägrat skriva under Johan den Tredjes nya kyrkordning(Uppsala Möte)
Niurenius för att som rektor för Gävle skola spridit irrläror samt Peder Eriksson-Nuire för
att sammarbete och flykt till Norge under krig.
Om du som jag är släkt med dessa män är det ren tur att vi finns.
MVH
Sven-Bertil Andersson

[Annika Hjelm Hemmingsson]

Hejsan!
När jag ser namnet Nuire, kommer jag att tänka på en Margareta? Nuierius el Njuerius som var född i slutet av 1500-talet gift med Gudmundus Andeae Kyrkoherde i Söderhamn. Jag har fastnat här och undrar är hon släkt med familjen Nuire.
Om så är fallet på vilket sätt. Margareta var min fm fm fm mm fm m.
Om hon inte är släkt med fam. Nuire vet någon om hennes härstamning.
Tacksam för alla svar
MVH
Annika

[Christer Hoflin]

Då tillhör även jag en av de lyckligt lottade!
Sprang på era inlägg här då jag chansade för att hitta en fortsättning från Peder Eriksson Niure. Innan så spekulerade jag kring Njurunda och en khde som Bygd?n lät utgå vid namn Erik Niurenius
 
Karin, jag ska söka upp nämnda Litsböcker och läsa!
 
F ö är Magnus Niure f 1726 både min mf fm ff ff f och min mf ff fm mm f
 
Ja, kul var det iaf att hitta era inlägg!!

[Sylvia Leijon]

I Leonard Bygd?ns Härnösands stifts Herdaminne kan man komma ytterligare ett led bakåt. Han anger att fadern till Petrus Olai Gestricius hette Olof Mårtensson och var rådman i Gävle.

[Christer Hoflin]

Och Olof Mårtensson var gift med Karin Andersdotter Grubb, borgmästardotter från Gävle.
Och Grubb-släkten finns att läsa om på andra ställen här på forumet.
 
Mvh,
Christer

[Christer Hoflin]

Robert,
detta hittade jag och mer i Litsboken 2005 under avsnittet rörande Prästbordet i Lit för en av fastigheterna:
Wellam Pedersson Niure f 1650 och begr 31/5 1719 i Sundsjö. Han var/hade varit löjtnant.
Marcus Wellamsson Niure f 1685 och begr 7/4 1732 i Sundsjö. Bonde i Sundsjö.
 
Magnus Marcusson Niure begravdes i Lit den 25/3 1794.
 
Mvh,
Christer

[Ylva Schönfeldt]

Hej.
Jag undrar om Petrus Olai/Olaus Gestricus och Eric Nicolai Gestricus har släktband? Båda var rektorer på Gefle Skola, P.O.G 1578-79 och E.N.G 1590-98.
Mvh
   Ylva Schönfeldt

[Inger Bjørnaas]

Her er utdrag fra et historialagsskriv fra Årbok 1975, Rennebu Historielag, Sør-Trøndelag, Norge (Bergverksdrift i Rennebu 1516? til 1969, av INgvald Resell) som omhandler Peder Eriksen Niure.  Tenkte det kunne være av interesse:
....... Det er derfor ikke usannsynlig at den første direktør ved Løkken Peder Eriksen Niure hadde hørt om dette da han i 1659 satte igjang drift ved Skamfer-Undal.  Peder Eriksen Niure, kronas befalingsmann i Jemtland, satte i 1652 i gang drift etter sølv og sølvholdig blyglans i Olderfjellene øverst i Offerdal i Jemtland.  Denne driften gikk ikke bra og han mistet de fleste av sine penger, og tok av offentlige midler, slik at han i slutten av 1653 rørmte til Meldal.  Sammen med han kom så en meldaling Arnt Olsen Vold, som hadde rømt til Sverige etter at han var beskyldt for drap på bonden på en av Snoensgårdene.  Den gang var det mulig å unngå straff hvis man kunne påvise kisfunn.  Niure og Voll oppsøkte derfor fogden i Trøndelag Nicolaus Paulson og søkte om muting på kisfunn på Løkken. Fogden som her måtte gi Vold fri for straff, så derfor sitt snitt til å bli innehaver av mutingsbrevet, og han inngikk en avtale med Niure om at han skulle få direktørstillingen ved Løkken med en lønn av 500 riksdaler i året, og slik blev det.
I 1654 startet så Niure driften på Løkken, og som skiftmester ansatte han en av sine egne folk fra Jemtland, Michel Schep.  Den nye gruben på Løkken viste seg å være lønnsom, og griskheten hos datidens pengefolk førte til at kjøpmann Selvius Marselius overtok aksjemajoriteten, og han degraderte Niure til skiktmester med lønn av 300 riksdaler i året mot at fogden Nicolaus Paulson fikk direktørstillingen.  De utnyttet Niure så lenge de hadde bruk for ham, da smeltehyttene vara ferdigbygget, så sørger Marselius for at Niure ble innkalt til militærtjeneste, sosm kjentmann i det felttog general Jørgen Bjelke satte i gang mot Sverige i Jemtland.  Michel Schep ble så skiktmester ved Løkken.
Da krigen i 1658 var slutt kom Niure tilbake, og satte i gang leting etter nye forekomster sammen med general Bjelke.  Han fant Undal-Skamfer og i 1659 blev driften ved disse anlegg satt i drift.  
Grubene gikk godt, og det blev en torn i øyet på både Løkken og Kvikne Gruber.  I en bergsre tt på Innset 1671 blev Niure fradømt retten til å drive grubene, med den begrunnelse at det var for lite skog til Kvikne og Løkken og at driften måtte nedlegges.   Dette var naturligvis et spill som rentemester M?ller hadde satt i scene for å få herredømme over gruben, for en ny bergsrett på Innset i 1687 tilkjente M?ller eiendomsretten til Skamfer-Undal, retten blev avholdt 14. juli 1687.  Kampen om gullkalven har gjennom alle tider rast, og det gjorde den i årene 1630 til 1687.  Grubene på Kvikne-Løkken og Undal skiftet eiere, Rentemester M?ller som slo til seg både Knikne og Undal og som drev disse fram til 1702 fikk som takk for hjelpen en lite gledelig overraskelse, fordi han fra sin avtaker fikk et krav om erstatning på flere tusen riksdaler fordi kvaliteten på gar-kobberet ikke var den som var lovet.  Det er sagt at en mann som drev en privat grube med smelting ved Neverdal hadde byttet kobber med kjørerne fra Kvikne, blant disse var sikkert også rennbygger.   M?llergikk konkurs i 1702, og et nytt selskap overtok driften av Kvikne og Skamfer Undal.  ........
 
Men tilbake til 1659-71 og Skamfer Undal.  Niure fikk med seg fra Løkken sin gamle stiger fra Jemtland, Michel Schep.  Hvor han bodde er ikke godt å si, men det kan tenkes at han bodde Skjepphaug og at dette navnet stammer fra ham.  ....
GRubedriften i Rennebu er gammel, og begge de gruber som Peder Eriksen Niure satte i drift i Meldal - Rennebu var verdifulle funn.   Han blev degradert på Løkken for sin udugelig-het.  Sannheten er vel heller at han var litt for tiltaksom, og at datidens spekulanter ikke fikk frie nok tømmer av ham.  Han har satt varige spor etter seg i Rennebu og bør derfor gå inn i Rennebus historie med ære, det skyulder vi ham.
Hvem var så denne foretaksomme svenske:
Han var sønn av den svenske teolog og forsvarer av katolisismen, Kyrkohede i Umeå Ericus Petri Numeriencis.  Etter dette å dømme gikk nok bergmannen Niure i sin faders fotspor, om enn i litt andre baner.