Ett par otydligheter finns, men i stora drag låter det ungefär så här. Skribenten gillade tydligen inte punkter, men jag har lagt in punkter för att underlätta läsningen lite. Det ändrar ju inte på innehållet.
Exten (?) den 13 februari 57
Kära broder Johann, svägerska och barn. Efter lång tid mottog vi med stor glädje ditt kära brev. Vi glädjer oss att ni alla är friska, vilket vi också kan säga om oss. Vi har ofta tänkt på er. Ofta har du dykt upp i mina drömmar. Ung: ”Vi syskon bor så långt ifrån varandra.” Lenchen (? Trol. Smeknamn för Helene el. liknande) och Wilhelm bor inte långt ifrån oss, 60 km. Bror Richard besökte oss förra sommaren. Härifrån oss besökte vi syster Elli. Det var en lång, fin resa 600 km. Vi tog med oss Ellis dotter Heidrun. Hon hade tillbringat sina 6 veckors ferier hos oss. Hon har blivit en stor flicka och slutar skolan nästa år. Syster Ida bor ensam med sin son Horst. Svåger Wilhelm dog i november 1955. De sista åren var han så förlamad att han inte längre kunde röra sig. Ja kära ni, även om vi bor långt ifrån varandra så är glädjen stor att vi ändå har återfunnit varandra, sånär som på vår kära bror Paul. Undrar om han fortfarande lever? Jag slutar nu mitt skrivande i förhoppning om att vårt brev ankommer till er och att ni har hälsan. Nu önskar vi er av hela hjärtat allt gott. Hjärtliga hälsningar sänder broder Artur (?), fru och son Horst.