Sölvskatten i Jämtland på 1630-talet

[Monica Fogelqvist]

Hej alla!
Ny fråga ur längderna; I sölvskatteregistret på 30-talet står ju alla bönder upptagna och indelade i grupper, men dessa grupper skiftar genom åren och jag undrar nu om placeringen av personer i olika grupper hade någon betydelse? Alltså, fanns det släktskap eller ägande till grund för var man placerades? Eller kunde man stå i en annan grupp, eller till och med i två grupper, beroende på innehav av panter till exempel? Vore ju bra att veta detta, då det faktiskt kan ge en ledtråd till var men skall söka rötter till personer!
Mvh
Monica

[Karl Göran Eriksson]

I sölvskattelängderna (liksom i båtsmansd:o) är skattedragarna generellt grupperade topografiskt om 10 personer i varje grupp. Alltså inga andra relationer än mellan grannar. Leilendinger, d.v.s. arrendatorer står först. Sedan finns i förekommande fall kategorierna ödegårds- resp. husmän samt drängar sist.
Över tid kan ordningen skifta. I t.ex. 1614-1614 års skattelängd är personkategorierna överordnad sorteringsgrund, d.v.s. alla bönder först, sedan ödegårdsmännen, husmännen och sist drängar för hel respektive halv lön. Dock alla dessa sins emellan topografiskt ordnade.

[Monica Fogelqvist]

Hej igen!
Jo, besvärlig som jag alltid är, måste jag säga att det inte riktigt stämmer. Eller så har jag inte fattat riktigt. Om du till exempel tittar på sölvskatten 1636, grupp 1. Där står gubbarna från Västbyn och Västerhus o s v, helt som det skall vara, men sist i gruppen står Per Jonsson från Hara! I grupp 3 samma år, är det byarna Berge, Mällbyn o s v, men med Månsåsen, Rise och Målsta som avslutning. Sedan i grupp 6 har vi byarna på Annersia; Bällsta, Fillsta och Genvalla, men med Olof Rickardsson i Berge som avslutningsknorr. Har där för mej att han var gift med en flicka från Annersia-trakten... I grupp 10 handlar det om området Vällviken, men där ligger Orrviken, Östberg och Önet sist.
Men så här ser det ut, och det som gör mej förvirrad är alla dessa som dyker upp på fel plats! För att det är geografiskt uppställt i stort har jag ju sett.
Har jag fattat fel i ditt svar, eller?

[Karl Göran Eriksson]

Du har rätt. När jag tittar på nämnt år för Offerdals, Alsens och Undersåkers tingslag kommer de inte heller helt i ordning. Jag tror emellertid inte att skrivaren haft någon utstuderad avsikt med detta som vi sentida behöver vecka våra pannor alltför mycket åt. Sannolikt skulle en jämförande studie, t.ex. dataregistrering omfattande flera år ge säkert besked om hur det förhåller sig.
 
Söker man hitta relationer kan skattelängderna ge oss potentiella namn, men ytterst sällan bevis. Däremot i räkenskaperna över sakfall och bygsel. Saköreslängderna håller f.n. Fornskriftssällskapet och arbetar med för utgivning (jag har fått ansvaret för ortregistret) men där är inte bygseluppgifterna med.  
 
Exempel från de senare 1627-1628:
 
Anders Rederßen i Mollstedt aff trei tónner Seed ßom hanns Moder for hannom Oplod ...
Karl Jennßen vdj Oruigen aff trej tónner Seed, som hanns quinde Merrett till fornn haffde ...

[Monica Fogelqvist]

Håhåjaja. Hade jag vetat detta, kanske jag hade kunnat spara mina ögon lite-är nämligen just denna dataregistrering jag håller på med... Dock bara för mitt eget höga nöjes skull, så jag tillåter mej att bara fördjupa mej i de tingslag mina förfäder stökade i. Jag har registrerat både bygsel och sakfall. För säkerhets skull. Just därför undrade jag om det fanns någon logik i blandningen av gubbar, för om så vore, kunde man ju faktiskt kanske se ett mönster om man kombinerar med de andra uppgifterna jag har. För tyvärr är det väl aldrig någonsin riktigt säkert förrän man hittat åtminstone två uppgifter som pekar i samma riktning...
Nåväl, det lär visa sig om skrivaren hade någon baktanke, den dag jag sätter samman mina databaser!  
Ha en bra kväll!
 /M.