Gärdhem, Väne härads dombok, eventuellt mord!?

[Björn Forssell]

Jag har en ana: Greta Lundberg. Hennes mors, Kerstin Carlsdotter Winbos far hette Carl Andersson Winbo. Carls bror hette Jonas Andersson Winbo. Jonas kanske mördade Hans Lundberg 1743. Hans's son Andreas gifte sig 1745 med Kerstin Carlsdotter Winbo. Alltså: Kerstin som var brorsdotter till mördaren, gifte sig med sonen till den mördade! Kan detta stämma? Svaret kan finnas i Väne härads dombok 1744-05-23 paragraf 4 och 1744-10-13 paragraf 58. Problemet är att jag kan omöjligen läsa texterna. Dessutom är de för stora att lägga in i detta forum. Jag har tillgång till kopia av paragraf 4.  
 
Antecknat av Tord Andåsen i Trollhättebygdens släkforskare förmedlat av Pia Ahlroth,
Trollhättan:
 
17440523 §4
 
 ” Arrendatorskan Helena Höök på säteriet Lunden instämt Jonas Andersson (Winbo),  
Skattegården Gärdhem, dess man Hans Lundbergs död föregående åhr
 
Jonas Anderssons hastiga flykt. Jonas Andersson lejdebref. Olof Nilsson i Bastutompten  
wittnar.”
 
 
17441013 § 58
 
”Jonas Andersson dödat (?) Hans Lundberg.
 
Är det någon som kan hjälpa mig att tyda texterna?

[Marthina Linder]

Jag är villig att försöka då eventuellt detta kan även vara delar av mina anor, du kan maila mig bildkopian om du vill

[Marika Hofsäss]

Hej! Längesen du skrev, men jag googlade och hittade detta inlägg. Jag forskar om mina anor Kopp i Gärdhem, och Kopp och Winbos var ju kompisar och gifte sig med varandra då och då. Så detta var ju fantastiskt "roligt"  . Men som du säger, svårt att tyda texten! Har lyckats lista ut att det förmodligen handlade om ett bråk på fyllan: "dela en kanna öl", "ta en sup brännvin", "de var oenig" mm. Ska jobba lite mer på att försöka transkribera så att bilden ska klarna ytterligare, när jag får mer tid och tålamod. : )

[Jörgen Tollesson]

För den som vill ge sig i kast med detta mål, så finns domboken hos Arkiv Digital.

Väne HR AIa:15 (sidnummer saknas):
· ST 23/5 1744 § 4 (AID v529773.b1900).
· HT 13/10 1744 § 57 (AID v529773.b2590).

Observera att det alltså är § 57 vid höstetinget.

Vid sommartinget omfattar målet cirka 20 sidor, inklusive 27 vittnesmål. Höstetinget har 'bara' cirka 10 sidor och 5 vittnen.

[Kalle Birgersson]

En så stor transkribering är enklast att dela upp. Här är början och första vittnesmålet i andra tinget, hösttinget. Det slutar när vittne nummer två skall ta vid.
 


S: D: uti det wid sista ting upskutne mål
med Jonas Andersson i Gierdhem
berörande des emot honom
angifne swåra brott att
wara baneman till den olycke-
ligen omkomne, och på lands-
wägen död befundne ar-
rendatoren Hans Lundberg,
instälte sig nu åter såsom
laga fullmächtig å enkians
wägnar wice jägmästaren
högachtad herr Anders Lund
jämte den dödas son Eric Lundberg.
Producerades nu widare
till witnes emot Jonas
Andersson som närwa-
rande och åtniutare af
Kong: maijts: nådigste för-
unte leide bref, i den an-
gifne emot honom grof-
wa dråpmåhlsak Olof Per-
sson i Forsbohl, hustru In-
grid Bengtsdotter i Lerum,
Olof Jonsson, och Anders Swen-
sson i Gierdhem, samt heide-
ridaren Petter Malmström.
Uppå tillfrågan om Jonas Andersson
emot dessa namngifne wittnen har
något jäf att andraga, swarades neij,
icke det ringaste utan lemnar här
så många som påkallas att wittna,
hwarföre de åberopade aflade den
wanliga wittnes eden och effter gan-
ska bewekeliga förutsättningar hwar
och en särskillt witnade, och först Olof
Persson i Forsbohl att han i denna sak
ingenting emot har att berätta,
att sedan bref kommit ifrån Stock-
holm att Jonas Andersson icke kunnat
bekomma något leijde bref innan
bewis ankommer ifrån Norije
att Jonas är der, då har Jonas
Anderssons swåger Måns Bengt-
sson i Gierdhem kommit till honom
och anmodat wittnets resa in till
Norije att skaffa attest ifrån Jonas
Anders hwarom Sckröder i Wbg(?)
skrifwit honom till; derpå har ?
? rest in till Jonas och undfått
tillbaka attesten hafwandes
om afton kommit
till Jonas och om morgonen
derpå rest ifrån honom. fr(åga)
om Jonas intet då för wittnet
någonting uppenbarat angående
Lundbergs död. Sw(ar) icke det ringa-
ste utan sagt att han wore för dess
så frij som det barn som nyligen
födt är. Wittnet förestältes
att det som giort Jonas Anders-
son denna wälgierning mås-
te wäl hafwa sig något mehr
i denna sack bekant. Hwar-
till nekades, icke heller har
wittnet warit med Jonas
och Lundberg i säl-
skap då den sistnämde
blifwit död, och wet så-
ledes icke det ringaste
om denna dråpsak eme-
dan han bor i en annan
socken. Wittnet förestältes
att der ser ganska underli-
git ut, att han tagit sig den-
na commissionen utan
att weta någonting om
saken, och förmentes
wittnet wäl betänka sig
och inför gud samt domma-
ren rent bekiänna san-
ningen. Hwar på wittnet
bedyrade sig höge: sådant
giort.
uppå till-
frågan om witt-
net icke beled-
sagat Jonas
till Norje?
sw(ar): aldeles
neij 
Fr(åga): af hwad ordsak
han blifwit anmodad
resa till Jonas. Sw(ar): Derige-
nom att wittnet i många
åhr brukat skiutza och handla med spann-
måhl derinne och wiste wäl wägen
Nämdeman Torbiörn Månsson
Öhrebacka berättade härwid att
han gifwit Måns Bengtsson an-
ledning på wittnet att antaga
sig resan till Jonas Andersson
efter han wore der wäl bekant
och som ei widare war att berät-
ta icke heller något att fråga
ty lemnades wittnet afträde
sedan hwad berättat war nu läst
och wälkiändt blifwit.

[Kalle Birgersson]

Andra, tredje och fjärde vittnesmålen:
 

2: Heideridaren Petter Malmsltröm berätta-
de att när han i Bördsled giest-
gifwaregård aflefwererade gröd-
giärden för sin gård och gick in efter
middagen i stugansåg han att Jo-
nas Andersson och af: arrendatoren
Lundberg hållit hwarannan
i händerne, då Jonas sagt, är du
bättre karl än iag, du är en bonde(?)
så wäl som jag och behöfwer der-
före intet giöra någon observa-
tion på grannarne, och derpå
har Jonas giort ett skuffande på
Lundberg emot bäncken, hwar
på wittnet stigit till dem och sagt,
intet så mina wänner, då de läm-
nat hwarannan, der efter har Lund-
berg bedt Jonas dricka wittnet till
med en på
bordet stående kanna dricka, det
wittnet giort och gifwit derpå
kannan till Lundberg som åter
begiärt in en kanna öhl; haf-
wande wäl kunnat märka
att det ej war så jämt Lundberg
och Jonas emellan efter de skall
något hårdt till hwarannan
med hwad de sade kan wittnet
sig omöijeligen ehrhindra
mehr wet eller har
wittnet ej att berätta i den-
na sak, (efter han rest tidigt ifrån Biördsled)
upläst och ehrkiändt.
 
3: Olof Jonsson på sin aflagda ed witt-
nade att när han war i Bördsleds
giestgifware gård har han hördt
att det warit oenighet emel-
lan Lundberg och Börje Per-
sson angåene ett (lass) hö, hwilken senare warit
orolig och stigit till Lundberg,
hwar på Lundberg knäpt Bör-
je på näsan så att litet blod
utgått, derpå Börje welat
slå Lundberg; men Jo-
nas Andersson har skilt dem
åt och tagit Lundberg om-
lifwet och satt honom ned
på bäncken, samt yttrat
sig till wittnet att de skulle
dricka en kanna eller ett stop
öhl tillsammans, hwartill
Lundberg jakat; men wittnet alde-
les nekat; och derpå farit sina fär-
de, wet således ingenting mehr att witt-
na i denna sak, icke heller förmen-
te han den ringaste oenighet Lund-
berg och Jonas emellan. ?
? widkiänt.
 
4: Anders Swensson wittnade att när
han warit i Bördsled med hö giärden
har han wid inresan kunnat för-
stå att det war någon oenighet emel-
lan Jonas och Lundberg, hafwan-
des wittnet sedt en liten kiäpp lig-
ga sönderbruten på bordet som
folket sagt Jonas hafwa brutit
sönder; derpå sedan wittnet satt
sig och fått en sup bränwin af Jo-
nas har Lundberg kommit och
fattat Jonas i bröstet och slagit
honom i fånget på wittnet
som sig då yttrat intet så k: kära
bror; sedermehra har Jonas sig
yttrat jag har lust se om någon
i qwäll mehr är karl slå mig
i backen, derpå har Corneten ?-
man inkommit och bedt Lundberg
gå in med sig i cammaren, hwar-
till han nekat. Widare wet witt-
net ej något att berätta, e-
medan det derpå rest hem och det
äfwen anmodat Lundberg resa
med sig, men han har ej kunnat
förmå honom dertill. fr(åga): om
wittnet icke elliest wet eller
kan gifwa någon uplysning
i denna sak som så mörck
är. Sw(ar): wittnet ej mehr
än att Olof Persson i Fors-
bohl som först wittnade sade
wid ankomsten hit, efter
han genom crono betien-
terne hit brackt blifwit,
det han kan både hielpa
och stielpa. (men sådant skiedde mellan 4 ögon) upläst och wid-
kiänt.
Rätten fant skieligt i anseen-
de här till confrontera dessa
bägge wittne samt sedan
för Olof Persson upläst war
åfwan anförde afhörde
wittnets utsago och före-
stälte honom huru dyr dess
siähl och ewiga salighet
är, samt i anseende
dertill förmante honom
bekiänna i hwad måtto
han wet sig kunna hiel-
pa eller stielpa Jonas
Andersson? Olof Pehrsson
bedyrade sig weta hwad
siähl och ewig salighet är
för en sak och att wackta
sig för helwetes pina
men han hwarken wet eller har
någonting att berätta i denna
sak mehr än redan skiedt, eij
heller har han yttrat sig i sådanna
ord; ? han kan hwarcken hielpa
eller stielpa Jonas, ehrbiudan-
des sig nu widare om så pröfwa
skiäligt med rent och godt sam-
wete detta ede: bestyrcka. Af-
trädde emedan ingenting widare
genom alla föreställningar
och förmaningar ?

[Kalle Birgersson]

Slutet på hösttinget. Som framgår fortsätter saken sedan i ett urtima ting.
 

5: Hustru Ingrid Bengtsdotter hade
ingenting essentielt att berätta
utan har allenast sedt Jonas An-
dersson och arrendatoren Lundberg
rida på en häst tillsammans
ifrån Bördsled men ingenting
wet hon dem emellan wara pas-
serat. uplyst och widkiändt
 
Här uppå anfödes (af fullmächtigen Lund) att volonteuren
Christiern Carlberg är wäl äfwen
till wittnes instämnd i denna sak
men som han icke närwarande
är, så finner han ej för sin dehl nö-
digt att detta wittnet höres hälst de
utan nog bindande skiähl uti ransak-
ningen emot Jonas Andersson fin-
nes, hwarföre den lof: tingsrätten
utan hans påstående lämnar afgick
saken effter omständigheterne
häradsrätten fant nödigt uppå Cro-
no länsmans ehrhindran äfwen hö-
ra detta wittnet till sanningens ut-
redande, hwarföre wederbörande
låfwade strax anstalt förfoga om
dess inskaffande effter det samma
här ifrån eij långt skall wara boende.
Uppå Jonas Anderssons frågan om
Carlberg skall wittna? ehrhindrade
kiärande fullmächtigen om något
jäf är emot honom som för lag:
kan anses, är bäst sådan ? an-
dragas på det man må undwi-
ka ? efter Carlberg. Här till
swarade Jonas Andersson, att
när han kommer och blir syn-
lig är det tid nog anföra jäf
om han några hafwer.
En stund efter detta återkom
budet som warit sändt efter Carl-
berg med en dess egenhändige
Sedell daterad Sörby idag, hwar-
uti förmäles det Anders Swen-
sson begiärt att han skall föl-
lia med honom och wittna mot
Jonas Andersson hwilket han
wäl skulle giöra, men som
han undfått skrifteliga ordres
ifrån Bohuslän att sig derstä-
des infinna i dag, och som han
intet har att wittna uti den saken det
ringaste, så wet han intet hwad
han här skulle kunna uträtta.
I anledning häraf att detta åkalla-
de wittnet synes willia undan-
draga sig wittnesmålet och dom-
marens skyldighet är så långt man
någonsin kan, söka utröna sannin-
gen i synnerhet uti så grofwa brått-
måhl som detta är att en menni-
skia omkommen och dess blod ut-
gjutit är pröfwar Tingsrättens
nödigt att äfwen som wittne
höra volonteuren Carlberg och
derföre denna sak upskiuta
hwar till äfwen 32§ i 17 Cap: Rg:
nog skiälig anledning gifwer
hälst man hwarcken alla de starck...?
? högst bewekeligen föreställ-
ningar om ren bekiännelse
i denna swåra sak kunnat för-
må Jonas Andersson, som om
sin Christendoms befinnes haf-
wa mycken god och förswarlig
kundskap, till någon bekiän-
nelse, utan enständigt bedyra
sin oskuld. Lärarandes att
wäl härut Rätten i denna sak
med första som skie kan ursäkta
uhrtima ting, hwarom weder-
bör: kundskap meddelas skall
då äfwen det omförmälte wit-
net införskaffas ?, hwilket
parterne antyddes. 

[Marika Hofsäss]

Men Kalle, har du transkriberat allt detta?! Det var en underbar överraskning, som jag har kämpat. Det var ena stingsliga gubbar, men kan ju tänka sig att det svåra livet gick dem på nerverna på den tiden. Tack för detta!

[Marika Hofsäss]

Det är Jonas Andersson Winbo f. 1720 på Knutsbol som anklagas för mordet på Hans Lundberg, inte Jon (Jonas) Andersson Winbo f. 1722 på Stommen. Jonas på Knutsbol/Skattegården är sonson till Anders Andersson Winbo på Knutsbol, medan Jonas på Stommen är sonson till Anders Arvidsson Winbo från Alingsåker. Andreas Lundberg gifte sig alltså inte (!) med sin fars mördares brorsdotter.

[Marika Hofsäss]

FEL av mig. Anders Winbo på Knutsbol och Anders Winbo på Stommen var båda söner till Anders Andersson Winbo d.ä på Knutsbol (f. i Alingsåker till Anders Arvidsson Winbo). Jonas Andersson Winbo på Stommen f.1722 och Jonas Andersson Winbo på Knutsbol/Skattegården f.1720 var alltså kusiner. Och det var alltså Jonas f. 1720 som var åtalad för mord. Nu blev det rätt. Källa Theutenberg och egen forskning (t.ex var Knutsbol-Jonas syster Kerstin gift med Måns Bengtsson som i domprotokollet nämns som "Jonas swåger")

Det är Jonas Andersson Winbo f. 1720 på Knutsbol som anklagas för mordet på Hans Lundberg, inte Jon (Jonas) Andersson Winbo f. 1722 på Stommen. Jonas på Knutsbol/Skattegården är sonson till Anders Andersson Winbo på Knutsbol, medan Jonas på Stommen är sonson till Anders Arvidsson Winbo från Alingsåker. Andreas Lundberg gifte sig alltså inte (!) med sin fars mördares brorsdotter.