Uppenbar kyrkoplikt. 30 par spö för inbrott (o stöld?)
I Nordisk familjebok 1800-talsutgåvan står följande:
Kyrkoplikt, kallades förr den kyrkliga handling, hvarigenom en statskyrkans medlem, som
genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet
i församlingen, åter upptogs i församlingens
gemenskap. Den bestod deri att brottslingen erkände
sin skuld, betygade sin ånger deröfver, bad Gud
och församlingen om tillgift samt utlofvade bot
och bättring, hvarefter presten tillsade honom
förlåtelse. Kyrkoplikten var antingen uppenbar
eller enskild. Den uppenbara kyrkoplikten egde
rum inför hela församlingen vid den allmänna
gudstjensten, hvarunder brottslingen hade sin
plats å den s. k. pliktpallen. Enskild kyrkoplikt försiggick
i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjensten
i närvaro af några af presten bland församlingens äldste utsedda personer.
Förutom detta fick han också spöstraff, som rimligtvis verkställdes före kyrkoplikten.
Själv blev jag förskräckt när jag fick klart för mig att man använde sig av spöstraff
långt in på 1800-talet, men så var det uppenbarligen.
Mvh Lennart