Ekshärad F:1(1688-1829) Bild 14 sid 21

[Ingvar Åslund]

Halvard Elofsson och hans hustru Ingeborg Halvardsdotter begravs samma dag
den 31/5 1699. På Ingeborgs dödsnotis kan jag tolka att de dör av samma sjukdom.
Min tolkning;
Halfvard Elofsson i Emptebiörk ---- troligen -- -- ha lefvat i 50 år.
Hans hustru Ingeborg Halvardsdotter ibidem trolig -- -- 51 år och bägge döda  
i ---sjukan.
Om jag får hjälp att tolka dessa ord så lär jag mig mer om hur man tolkar den
gamla skrivstilen

[Agneta Rung]

Kanske så här:
Halfvard Elofsson i Emptebiörk hafver ehrligen och vell lefvat i 56 år.  
Hans hustru Ingeborg Halvardsdotter ibidem erlig och vell lefvat i 51 år bägge döda  
i brensjukan.

[Agneta Rung]

... och åren de ärligen och väl levat är förstås stavat åhr om man ska vara petnoga, liksom att levat är förkortat lef: (tror jag). Många snirklar är det.
Vad kan brännsjuka vara? Någon oförklarlig feber kanske.

[Elisabeth Thorsell]

Halfward Elufsson i Emptebiörck har Ehrligen och well lefwat i 50 åhr.
Hans Hustro Ingebor Håkansdotter ibidem erlig och well lefw[at] 51 åhr. Begge döde i brensiukan.
 
Brännsjuka förklaras så här i Gunnar Lagerkrans bok Svenska sjukdomsnamn i gångna tider: Det har sannolikt ofta varit fråga om olika slags infektionssjukdomar, ibland två samverkande, där smittokällan utgjorts av löss, som var vanliga bland allmoge och krigsfolk. Brännsjuka kunde således vara benämning på åtskilliga sjukdomar såsom:
augustifeber, fläckfeber, fältsjuka, gallfeber, hetsig feber, höstfeber, lantvärnsfeber, nervfeber, rötfeber

[Ingvar Åslund]

Tack Agneta och Elisabeth för Era svar. Nu har jag fått litet mera text att öva min läsning på.
Vissa präster är lättare än andra att läsa. Tydligen var denna febersjukdom smittsam eftersom bägge  
två dog ungefär samtidigt.