Bjurtjärn, C:2 (1714-1743), bild 132 / sid 255,vad heter han i e.n.?

[Christer Rahmqvist]

Hej!  
Heter Arvid Johansson, Jansson eller Jonsson?
Bjurtjärn C:2 (1714-1743) Bild 132 / sid 255}
Britt-Marie
 
image

[Vincent Eldefors]

Jansson = Johansson.

[Christer Rahmqvist]

Hej Vincent
 
Om jag förstått dig rätt är Jansson synonymt med Johansson å vise versa. Men står det Johansson? Vårt problem är att i dödboken finns både en Arvid Jonsson och en Arvid Johansson så vi kan inte utröna rätt döddatum.
 
Britt-Marie å Christer

[Heikki Särkkä]

Om bouppteckningen har ett någorlunda exakt dödsdatum, kan den möjligen hjälpa till.

[Elisabeth Thorsell]

Moderator, denna diskussion bör ligga under Värmland > Socknar > Bjurtjärn, har inget med Östergötland att göra!
 
Familjen bor 1740 i Löfnäset, om någon av de två Arvid dör på denna plats, så bör det vara rätt person.  
 
Det är också viktigt att samla all sorts information om familjen, fler barn, vilka andra de är dopvittnen hos, etc. så att man får en bild av deras liv, och glöm inte att ta rätt på så mycket som möjligt om hustrun.
 
Det finns ju husförhörslängd vid den här tiden, så den bör ju också lusläsas för att hitta familjen.

[Hans Olof Johansson]

Hej Christer!
 
Det står Jansson och definitivt inte Jonsson. Den vars patronymikon är Jansson är son till en Johan/Jan, medan den vars patronymikon är Jonsson är son till en Jonas/Jon. Felskrivningar kan förstås förekomma, men sammanblandningar av dessa är relativt sällsynta.
 
Hälsningar
Hans Olof

[Vincent Eldefors]

Japp, Hans Olof har helt rätt. Jansson är alltså detsamma som Johansson vilket var det jag menade ovan. Han bör vara identisk med Arvid Johansson förutsatt att ingen felskrivning föreligger och att det tolkats korrekt men det bör som Elisabeth påpekar också korreleras med hemvisten.

[Maud Svensson]

Även jag tyder namnet som Jansson.  
 
Men - en Jonsson kan mycket väl ha en Johan till far. Jon är en nordisk kortform av Johan, som i sin tur är en kortform av Johannes (grekisk form av hebreiska Jochanan = Herren har förbarmat sig/Herren är nådig). Jan är den ursprungligen tyska kortformen av samma namn och John den engelska dito.
 
Jon har alltså inget att göra med Jonas (grekisk form av hebreiska Jona = duva).  
 
http://www.historiska.se/misc/gemensam/Nomina/nomina/

[Vincent Eldefors]

Maud, det där stämmer inte alls under kyrkböckernas tid. Jon är i princip alltid synonymt med Jonas i Sverige. Jon och Johan blandas precis som Hans Olof säger mycket sällan ihop till ett namn.

[Maud Svensson]

Prästens misstag eller inte, men det är inte direkt ovanligt att söner till Johan skrevs Jonsson/Johnsson.  
 
Utsagan att Jon är i princip alltid synonymt med Jonas i Sverige är mycket märklig, eftersom Jon och Jonas är två skilda namn utan gemensamt ursprung, vilket de språkligt lärda prästerna kan förmodas ha känt till. Söner till Jonas kallades vanligen Jonasson. Sen fanns det - prästens misstag eller inte - en och annan Jonasson som skrevs Jonsson.

[Vincent Eldefors]

Vad som gäller närmare ursprungets tid är helt irrelevant. Det som är intressant är den praktiska användningen och där talar kyrkböckerna sitt tydliga språk. Läs också vad Släktforskarförbundet skriver i sin namnlista:
 
Jon för det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).
Jfr Jonas.

[Hans Olof Johansson]

Man kan också tillägga att Jonasson/Jonsson också följer ett mycket vanligt mönster:
Johansson/Jansson
Eriksson/Ersson
Olofsson/Olsson
Petersson/Persson
etc
 
(Meddelandet ändrat av HansOlof 2013-01-12 16:21)

[Maud Svensson]

Enligt Håkan Skogsjö har hans sammanställning syftet att försöka skapa en gemensam släktforskarnorm för hur förnamn ska stavas.  
 
Om Jonas skriver han:
Namnet torde inte ha blivit allmänt hos allmogen förrän i slutet av 1600-talet och på 1700-talet. I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon.
 
Att Jon lätt förväxlas med Joen (Johan) är ett orimligt påstående, eftersom Jon etymologiskt är en kortform av Joen/Johan.  
 
Men påståendet att Jon i stället/även skulle vara en kortform av Jonas är svårt att uttala sig om utan vetskap om vad Håkan Skogsjö grundar sig på.  
Menar han att en Jonas kunde skrivas Jon? (Det kan jag inte minnas att jag sett annat än som förkortning: Jon.)  
Menar han att en Jonasson kunde skrivas Jonsson? (Förekommer.)

[Christer Rahmqvist]

Tack för all hjälp och den intressanta diskussionen.
Mvh Britt-Marie och Christer.