Hej igen, Leif!
Den information som finns i mantalslängderna varierar avsevärt över tid och från församling till församling, men generellt måste man nog säga att de från släktforskarsynpunkt i allmänhet inte ger särskilt mycket. Oftast är det bara en person i hushållet, husbonden, som namnges. Fruar och barn finns med, men normalt bara som antalsuppgifter, och barnen räknas bara om de fyllt 15 och är skattskyldiga. Yrken anges bara för particulaire personer och t ex torpare och soldater, men i utpräglade landsbygdsförsamlingar kan man utgå ifrån att majoriteten utan angivna yrkesbeteckningar är just bönder.
Så här ser ett utdrag ur en ganska typisk mantalslängd från slutet av 1600-talet ut:
(SVAR, bildid A0006416_00144) Den avser 1683 och är den första längd där jag hittat Lars Jönsson i Yttersävne. I hushållet finns tre personer mellan 15 och 63 år: husbonden, hustrun och en piga. De nio kolumnerna för antal personer avser här i tur och ordning: (hus)bonde, hustru, söner, döttrar, mågar, sonhustrur, drängar, pigor och inhysesfolk.
Särskilt när det inte finns husförhörslängder bevarade kan det löna sig att titta i mantalslängderna - även om man alltså inte kan räkna med att finna särskilt mycket information. Efterhand blir dock mantalslängderna mera innehållsrika, särskilt under 1800-talet - se t ex 1825 års längd för Borgsjö i Medelpad, där alla kyrkböcker förstördes i en brand 1844 och där mantalslängderna för decennierna närmast före branden kan användas för att i ganska stor utsträckning rekonstruera de uppgifter om hushållens sammansättning som gått förlorade med kyrkböckerna.
Hälsningar
Hans Olof