Meddelanden

1

Grangärde / SV: Läshjälp Grangärde husförhörslängd 1685. "Finn Pål Pålsson"

« skrivet: 2021-02-28, 19:33 »

Jag tror jag är säker på vad det står :Tysk berget
                                                           Hofs sochn
 
Det stämmer även med att det både är finnmark och att Tyskberget ligger i närheten + att det inte ligger allt för långt från Grangärde. 
Socknen ligger tydligen i Norge vilket såklart förklarade bristen på någon  logisk koppling mellan en svensk socken med  liknande namn och Tyskberget.

I Åsnes och Hof Finnskog i Norge  finns ett Tyskeberget.

Hof Finneskog kyrka:
https://www.google.com/maps/place/Hof+Finnskog+Church/@60.5378866,11.7975471,9z/data=!4m8!1m2!2m1!1shofs+finnskog!3m4!1s0x0:0x50fc3c096bce4e16!8m2!3d60.576744!4d12.3380327

Här ligger Tyskeberget i Norge.  Lite snett nedanför (sydväst) ligger Hof Finnskog Kirke:
https://www.google.com/maps/place/Tyskeberget/@60.6006983,12.2816334,12z/data=!4m5!3m4!1s0x464270e0639f6647:0xe3eb34a333f3ec1c!8m2!3d60.6363832!4d12.3842595!5m1!1e4

Tyskeberget Finnetorp:
https://www.isolor.no/2017/nyheter/kulturminnedagen-arrangeres-pa-tyskeberget-finnetorp/


Det här kan möjligen vara en släkting till Pål Pålsson med koppling till Grangärde vilket kan förklara varför han flyttade dit från Norge:
https://www.geni.com/people/P%C3%A5l-Henriksen-Raatikainen/6000000002963623693

2

Grangärde / SV: Läshjälp Grangärde husförhörslängd 1685. "Finn Pål Pålsson"

« skrivet: 2021-02-26, 19:02 »

 Tack!    Ja jag är också mer säker på att det står #?#yskberget nu. Läste slarvigt eftersom jag visste att det fanns ett Kyrkberget i Grangärde. Ortnamnregistret är verkligen guld värt har själv suttit och sökt där.  Ett problem är när man kommer till äldre stavningar av ortnamn och inte kan koppla det till någon nuvarande ort. Då brukar jag  söka med ortens stavning man tror sig läsa i något gammalt dokument  i "Goggle Books".  Inte sällan får man  då träffar träff och kan konstatera att det man trodde sig läsa verkligen stämmer, plus att man kan hitta mer data om orten i någon gamma tryckt bok.

3

Grangärde / Läshjälp Grangärde husförhörslängd 1685. "Finn Pål Pålsson"

« skrivet: 2021-02-26, 15:05 »

Jag skulle behöva ha lite hjälp med att se vad som står står efter Kyrkberget (eller står det kanske Kyskberget eller Bysberget?) för  Pål Pålsson född den 25 juli 1666, boende i. Abborrberg.


Det verkar stå  sochn sist ( kan ha fel) .  Kan det möjligen stå Hasiö Sochn?  Som i sådanda fall skulle kunna vara nuvarande Håsjö socken i Jämtland  ( har sett att det stavades så i äldre tider ) eller Hässjö  socken i Ångermanland.  Kan tyvärr inte hitta något Kyrkberg i någon av de socknarna, men I Grangärde finns det ett.

Pål Pålsson verkar inte gå att hitta i Grangärdes födelsebok för 25  juli 1666, men den är  i och för sig något svårläst. Detta skulle peka på att han faktiskt är född i en annan socken. Det skulle ju kunna vara en finsk socken också.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012616_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=-947%2C1%2C4812%2C3203 (Pål Pålsson hittas på vänstra sidan i mitten)


Bakgrunden till frågan är att jag forskar på en "Finn Pål  Pålsson"  som ska ha inflyttat till  Tallriset i Floda socken ifrån Grangärde.
 I Floda kyrkböcker förekommer lite olika uppgifter om hans födelseår. I begravningsboken står att han dog  1739, 82 år gammal vilket skulle betyda att han var född 1657. I husförhörslängder står däremot födelseåret angivet till 1667.
Har därför letat i Grangärdes födelsebok runt nämnda årtal utan att hitta något .   Jag  lyckades  däremot hitta ovanstående Pål Pålsson efter att ha gått igenom orterna med finsk befolkning.


 Pål  stavades fordom på flera olika sätt. Pawel, Pavel eller Paul var också vanliga stavningar.

4

Hallman / SV: Hallman

« skrivet: 2018-09-10, 15:28 »

Tack Ulf! (min forskning har legat på is ett tag, därav det sena svaret)


Jag kan nu förhoppningsvis hitta den mer detaljerade dokumentationen från dessa två herrar som var inblandade i en skandalös fångtransport år 1759.  Justitiekanslern informerades också om denna.
Se mitt inägg: [size=78%]http://forum.genealogi.se/index.php?topic=128361.msg1302797#msg1302797[/size]


Mvh / Leif

5

10 - Moder okänd / Okända föräldrar / SV: Känd fader till barn på känd ort, men okänt namn på både barn och moder. Hur går man vidare?

« skrivet: 2017-02-28, 13:53 »

Det är känt sedan tidigare i släkten, men i och med att de äldre generationerna har gått ur tiden så har även minnet av namnen på de här personerna följt med i graven. Numera finns bara vetskapen om ort och att det skall röra sig om en dotter kvar.
Det rör sig om tidsperioden 1:a årtiondet på 1900-talet ungefär.  Husrförhörslängderna är såklart en möjlighet, men det verkar
som ett oändligt arbete att gå igenom alla där som kan vara mödrar.  Faderns husförhörslängd säger ingenting för den har jag gått igenom.
Jag kan i och för sig kolla dopböckerna för tidsperioden och se om
de säger något om oäkta barn eller okänd fader, för att sedan ringa in mödrarna som skall kollas upp i husförhörslängderna.
/ Leif

6

10 - Moder okänd / Okända föräldrar / Känd fader till barn på känd ort, men okänt namn på både barn och moder. Hur går man vidare?

« skrivet: 2017-02-27, 19:14 »

Någon som har tips om hur man kan komma vidare?
En efterlysning kanske?

7

05) Brev m. m. - 1800-talet / Svårtydd lapp

« skrivet: 2016-04-14, 15:47 »

Har en lapp liggande i gamla släktpapper som jag helt går bet med.
 



Vore tacksam för lite hjälp.     

8

09 - Brott, straff, fängelser och avrättningar / Vaxholms fästnings fångrullor ( 1759- 1770 )

« skrivet: 2015-01-23, 13:23 »

Hej Jouni!  
 
Jag skulle rekommendera att du bläddrar i  i husförhörslängden för Vaxholms församling för dessa år.
Fångarna hittar du samlade om du bläddrar igenom boken noga. Leta efter namn som låter samiska när du hittat fångarna.
Har tyvärr inget abonnemang nu på Arkivdigital eller Svar så jag kan inte hjälpa till med sidhänvisning.
 
Mvh/ Leif

9

Svinhuvud (Kopparbergsätten) / Svinhuvud (Kopparbergsätten)

« skrivet: 2014-10-28, 17:58 »

Har gjort en upptäckt som får det att kittla lite extra i vikinga-generna hos de flesta av oss Svinhufvud entusiaster.
( Jag har skrivit lite om detta senaste dagarna under: introducerad adel / Svinhuvud av Qvalstad, men skriver lite här också för att fler ska kunna ta del av detta. Bifogar länkar nedan. )
 
Finns det kanske trots allt en koppling till Norge och kämpen Sigurdr Svinahöfde i Kvennvågastrand?
 
När jag försökte lokalisera orten där denne Svinahöfde bodde så hamnade jag ganska snabbt på ön och socknen Svanöy i Norge med hjälp av de skriftliga källorna. Jag häpnade över vad jag fick se när jag tittade på kartan!
( Är inte 100% säker på om han bodde på ön eller om han bodde på den  motsatta/södra om sundet vid nuvarande Stavestrand eftersom källorna jag hittat är lite tvetydiga. Det känns i alla fall som om den säkraste och mest logiska platsen skulle vara på Svanöy om man nu var en kämpe som låg i konflikt med många andra vikingar.)
 
Nu vet jag inte om det här är någon nyhet ( informera mig i sådana fall ) eftersom jag inte är så beläst i alla utredningar som gjorts angående denna släkt, men vill i alla fall belysa följande faktum så att andra kan ta del av det.
 
Där stod det: Kvalstad på den mest misstänkta platsen på ön där denne Sigurdr eventuellt har bott. I viken finns dessutom en ö med namnet Högholmen.   Tanken infinner sig snabbt. Kan detta vara platsen för Sigurdrs gravhög?
 
Kvalstad är inte precis det vanligaste ortnamnet i Norden. Det här är ju nästan för bra för att bara vara en slump tänkte jag. Kan det verkligen vara en slump att även godset i Östuna och den senare adlade (1627) Jöns Persson Svinhuvud av Qvalstad (1581-1636) som bodde på detta säteri har detta namn?
Visste de kanske om något på den tiden om ättens historia som vi inte vet idag?  
Släktarkivet på denna gård förstördes tyvärr vid en stor brand på gården för längesedan, vilket jag också skrivit om under Svinhuvud av Qvalstad  
 
Jag satte förstås genast igång att spåra säterinamnet Qvalstad i Östuna så långt bak i tiden jag bara kunde.  
 
Fortsättning följer... ( när jag letat fram min gamla dokumentation av det hela ).  
 
Kartlänk till Svanöy : http://mapcarta.com/18643764
 
Länk till mina inlägg om ovanstående under Svinhuvud av Qvalstad:
 
 
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1365024#POST1365 024
 
Mvh / Leif Lundin

10

Svinhufvud af Qvalstad / Svinhufvud af Qvalstad

« skrivet: 2014-10-26, 12:34 »

Hej Johan! Jag kollade upp LANDNÁMABÓK (Sturlubók) angående stavningen av orten på forn-norska ..... Sigurður svínhöfði var kappi mikill; hann bjó á Kvernvogaströnd.  Kvern.. Stavas det alltså och detta har betydelsen kvarn på svenska. Tänk även på att det här är fornnorska vi pratar om och inte ett lexikon liknande SAO i nutid. Alla dialektala ord står dessutom inte i en sådan ordlista.  Kaffekvern heter det t.ex.(= kaffekvarn.) detta står faktiskt i den ordlista som du skickade länken till. Möllor = Vinddrivna kvarnar fanns nog inte på vikingatiden i Norge. Frågan är om de hade vattendrivna enklare s.k. skvaltkvarnar? Det har jag inte forskat om faktiskt.
 
Angående  Qvalstad så är det ju detta gods i Östuna som jag försökte spåra namnet på så lång bak jag kunde. Tyvärr så hamnade jag som jag vill minnas före denna Jöns Persson. Namnet verkar alltså tyvärr ha funnits i Östuna innan Jöns kom dit.  Hade det däremot varit samtida så hade det naturligtvis varit desto mer spännande. Då hade man kanske kunnat tro att de visste något på den tiden som vi inte vet idag angående ursprunget för ätten.
Tyvärr så brann ju släktarkivet upp på samma gård vilket jag har skrivit om längre upp på denna sida.  
 
Mvh / Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-26 12:52)

11

Svinhufvud af Qvalstad / Svinhufvud af Qvalstad

« skrivet: 2014-10-25, 20:16 »

Hej Bengt!
 
Jag har själv forskat i det hela lite som hastigast.
Det som slagit mig är att på Svanøy i Norge där detta Kvennvågastrand förmodligen låg så finns en tätort som heter Kvalstad.
( Kvenn  tror jag har betydelsen kvarn på Norska.  Kvarnen vid våge stranden skulle det nog kunna översättas till.  Det finns ett vattendrag om man tittar på kartan. Förmodligen är det där som denna skvaltkvarn legat.  Mycket spekulationer nu, men jag tror inte att jag är helt ute på villovägar. )  
 
http://www.havna.com/wip4/kvalstad-svanoey/d.epl?id=186658
 
http://goo.gl/maps/ueyMZ
 
http://mapcarta.com/18643764
 
Hade funderingen om namnet på säteriet Qvalstad vid Valloxens strand samt ättenamnet Svinhufvud af Qvalstad  hade någon koppling till detta Kvalstad på Svanøy Norge och att man använt detta namn medvetet på grund av kopplingen till Svanöy i Norge.
Nu var det längesedan, men jag  har ett minne av att jag letade i mantalslängderna m.m. för att kunna se hur länge säteriet haft detta namn och om detta namn upkommit samtidigt som  den första Swinhufvud  bosatte sig där, eller om det funnits tidigare än så.
Finns namnet Qvalstad  bekräftat tidigare än när denne Swinhufvud flyttade in på säteriet så finns det nog tyvärr ingen koppling till detta Kvalstad i Norge.  Jag har för mig att jag hittade namnet bekräftat lite för tidigt.
 
Den som är sugen får gärna göra om denna utredning lite noggrannare.
 
Google sökning på Isländska om Sigurdr Swinahöfde ger många träffar:
https://www.google.no/#q=Sigur%C3%B0ur+sv%C3%ADnh%C3%B6f%C3%B0i&spell=1  
 
 
 
Mvh / Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 20:31)
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 20:38)
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 21:25)

12

09 - Brott, straff, fängelser och avrättningar / Vaxholms fästnings fångrullor ( 1759- 1770 )

« skrivet: 2013-10-08, 12:43 »

Hej Irene!
 
Det var ett tag sen jag forskade i det arkivet nu , men jag kan nog ge lite tips.
 
Vet du om han var där som soldat eller som straff-fånge?
 
Jag skulle nog kolla upp Vaxholms församlings Död och begravningsbok till att börja med,
sedan  skulle jag även kolla husförhörslängderna i samma församling för samma år och ett år innan.
Tänk på att  Vaxholms fästning kan stå lite som en bilaga i dessa.
Hemförsamlingen i Österlövsta skulle jag också kolla upp i både husförhörsboken och i begravningsboken, men det har du nog redan gjort misstänker jag.
Har du tur står det kanske att han begått något brott i husförhörslängden eller i begravningsboken i hemförsamlingen.
Då kan du säkert få ledtrådar till i vilken häradsrätt han kan ha åtalats. Om du inte hittar några ledtrådar,  kolla häradsrätten som är knuten till hemsocknen till att börja med.( Många domböcker är skannade nu av Arkivdigital.)  Åtalet skedde  vanligtvis i den häradsrätt där brottet begicks. Åklagare var ofta Landsfiskalen/kronolänsman, så det är bra om du vet namnet på denna i socknen där han begick brottet..  Ibland så är står inte de åtalade i domboksregistret utan istället åklagaren.  Det kan va en bra hjälp om man letar efter domen i domboken
 
Fångrullorna till Vaxholm fästning kan du kanske hitta där jag letade. Hoppas att de är kompletta för ditt år.
1822 skulle jag nog börja med, sedan skulle jag stega bakåt ett år i taget. Försök gärna ta reda på namnet på Kommendanten vid fästningen detta år,
det kan vara till bra hjälp när man bläddrar i papperen och letar efter rätt fästning. Kommendanten undertecknade ju vanligtvis fånglistan. Du måste tyvärr åka in till Riksarkivet i Marieberg för att kunna se dessa handlingar eftersom de inte är inscannade.
 
 http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=justitiekanslern&EndastDigitaliserat=false &AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis 3ee29e4f-9b89-11d5-a701-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&vol=n &ct=150&inc=3&exp=y&s=TARKIS08_Balder
 
För år 1822 finns de i Kommendant. : volym 567,568,569   Där finns fångrullor från diverse fästningsfängelser i Sverige där Kommendanten på fästningen
skickat in en månadsvis lista på fångarna för respektive fästning.
 
Är han där som soldat och blivit straffad för något han gjort så är jag inte så insatt, men är rätt säker på att man måste söka på Krigsarkivet då.
Har förresten varit på Krigsarkivet och kikat i Vaxholms fästningsarkiv, men tyvärr är det bara spillror kvar av detta, annars så hade ju fångrullorna funnits där.  
 
 
Hittar du ingen fångrulla någonstans  så skulle jag som en sista utväg leta i länsfängelsets fångrullor, där satt han förmodligen efter han häktats och inväntade rättegång.
Sådana  rullor finns i samma arkiv i Justitiekanslern, men då ska du gå in på landskapet istället och sedan lär du veta vilket länsfängelse det var.  
Då lär du även där börja samma år som han dog och sedan stega bakåt år för år (lagom många år).
Länsfängelsets fångrullor finns även Landskansliet arkiv för detta län  . Där kan du säkert hitta motsvarande rullor.
 
Skulle din anfader  ha varit dömd till döden i häradsrätten så var domen tvungen att granskas av hovrätten innan den godkändes, många gånger mildrades domen.  Hovrätten sände in beslutet till Landshövdingen och där finns de i Landskansliets handlingar i Skrivelser från hovrätter och centrala myndigheter
Exempelvis som i kopparbergs län : http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=landskansliet+kopparbergs+l%C3%A4n&EndastD igitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+93537d00-49d8-11d5-a6e d-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&vol=n&ct=100&inc=2&exp=y&s= TARKIS08_Balder
Hovrättens arkiv kan då också naturligtvis ha handlingar om domen.
 
Lycka till!  
 
Mvh / Leif

13

Svinhufvud af Qvalstad / Svinhufvud af Qvalstad

« skrivet: 2012-11-04, 14:18 »

Tack Ellen!
 
Det verkar vara rätt Siggestad. Kunde se att Svinhufvud funnits
som ägare till denna herrgård i Värmdö.
 
Vill även passa på och beskriva lite bättre hur man ska hitta Waldes katalog på Svar.
Klicka på fliken forska på vänstra sidan på Svars hemsida.  
I rutan Namn under Arkivsök. Skriv: Otto Walde och klicka på sök.
 
// Leif

14

09 - Brott, straff, fängelser och avrättningar / Vaxholms fästnings fångrullor ( 1759- 1770 )

« skrivet: 2012-11-04, 02:58 »

Hej Elisabeth!
 
Det verkar dessvärre som om detta arkiv inte är sökbart längre efter övergången till nya NAD. Jag har påpekat detta för dem i ett mail nyligen.
Förhoppningsvis skall allt fungera snart igen.  
Tyvärr så är dessa fångrullor inte digitaliserade ännu så ett besök på Riksarkivet är nödvändigt. De har dessutom ett register för Justitiekanslern som du kan bläddra i.
 
Om du söker på NAD så använd båda sökorden : justitiekanslern huvudarkivet. Fångrullor finns i EIIIcc i detta arkiv.
 
Om du skulle lyckas hitta honom i slottshäktets fångrulla i samma arkiv så kan du kanske även hitta vart och när han blev förflyttad.
 
Vilket år var detta husförhör som antydde att han satt på Vaxholms fästning?
 
Mvh / Leif Lundin

15

Svinhufvud af Qvalstad / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2012

« skrivet: 2012-11-04, 01:11 »

Har hittat något som säkerligen kan intressera de flesta som stött på en Swinhufvud i sina anor.
Ett äldre släktträd som trycktes år 1667   i en likpredikan för Isaac Svinhufvud till Qualstad och Siggestad 16/8 1611 - 11/1 1666,
en tid då man säkerligen hade tillgång till de delar av Swinhufvud:ska släktarkivet som förvarades på Qvalstad säteri i Östuna.
 
Tyvärr så verkar detta arkiv sedan ha förkommit i den stora eldsvåda som hemsökt denna gård.
Detta enligt Generalmajor Otto von Rosen g.m. Anna Maria Svinhufvud av Qualstad.
Denna uppgift hittade jag i Otto Waldes register på K.B. Denna katalog finns även digitaliserad och kan hittas på riksarkivets Svar.
Som källa hänvisas till Hedas, Enskilda arkiv s.248.
Detta Waldes register är för övrigt en guldgruva för släktforskare som letar efter enskilda arkiv.  
Tips: Sök både på person/ätt och säteri/stamgods.  
 
Hoppas även att någon kan berätta för mig var säteriet Siggestad låg i för socken.  
 
Håll tillgodo!
 
 
sid 1:  
 
sid 3:  
 
sid 5:  
 
sid 7:  
 
sid 9:  
 
Mvh // Leif Lundin

16

04 Källor och arkiv / Preussiska generalmönsterrullor (stamrollen)

« skrivet: 2012-02-28, 00:14 »

Har en ana: Anders Flodelius (1734-1780) från Floda socken i Dalarna som tog värvning i Preussen mellan åren 1763-1775 någon gång. I Floda sockens kyrkböcker står det att han sedan rymde från soldat-tjänsten i Preussen och kom över till Malmö. Han har tydligen sprungit flera gatlopp för olydnad och överdådigheter under sin krigstjänst i Preussen.(Förmodligen Ost-Preussen). Står även i kyrkboken att han varit i Ryssland.
Det vore intressant att kunna fylla den här luckan mellan 1763-1775 med lite mer information.
Har nämligen spårat denne intressante person från tiden runt Statskuppförsöket  år 1756 och i handlingar rörande hans straff därefter samt en rymning. Han satt i alla fall fången på Vaxholms fästning till år 1763.  
Mer om allt detta står att läsa i min tråd: Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/311313.html?1291070444
 
 
 
Till det som jag behöver hjälp med:
Har läst att merparten av det Preussiska krigsarkivet förstördes under ett bombangrepp av de allierade i Potsdam år 1945, men är det verkligen så illa?
Någon som vet vad som finns bevarat och var?  Det är först och främst generalmönsterrullorna jag är intresserad av (stammrollen)
Finns det kanske kvar kopior på stammrollen i något regementsarkiv? och finns det kanske kvar något i Königsberg ( Nuvarande Kaliningrad )?  Var kan regementsarkiven finnas?
Det borde rimligtvis vara ett värvat regemente.  Har en misstanke om att det kanske kan vara den svenska Greven Ludwig Hårds fri-regemente i Preussen. ( Freiregiment graf Hordt ) Han var nämligen inblandad i statskuppen år 1756 på Flodelius sida och var därefter tvungen att gå i landsflykt.
Har även läst något om att gamla preussiska handlingar kan finnas i Schlesien, men var?
Tips om arkiv och sökingångar mottages tacksamt!  
 
Han sprang ju tydligen även gatlopp. Då borde han ju även finnas i militära juridiska handlingar också.
Slutligen så rymde han över till Malmö.  Då borde han rimligtvis även ha blivit efterlyst i Preussen.  
Var finns sådana handlingar arkiverade i Tyskland? ( kan även finnas i Polen och Ryssland )
 
I Malmö tog han värvning i Björnmarks kompani.
 
Väntar otåligt på svar/ Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2012-02-28 01:39)

17

Bejenström / Beijenström / Bejenström / Beijenström

« skrivet: 2011-04-12, 00:13 »

Hej Uffe!
 
Det var en riktigt gammal tråd det här.  
Jag har hittat lite information och gamla dokument på Riksarkivet ( från år 1752 och 1759) angående en Anders Beijenström som nog kan vara samma person du frågade om.
Hör av dig så ska jag maila över dokumenten och berätta vad jag hittat. Mvh / Leif Lundin

18

Floda / Floda

« skrivet: 2011-03-20, 14:11 »

Hej Göran!
 
Socknen är densamma, men bynamnen är nog av senare datum. Tallriset och Forsgärdet skulle eventuellt kunna ha räknats in under bynamnet Sunnanbyn ( även kallad Sunnantill (1578) och Storbyn (1550)  ) i ett tidigt skede. Ett tidigare namn på Syrholn ska ha varit Nordantill. Denna by kan nog också ha klumpats ihop med den mest närliggande byn i landskapsahandlingarna, om det nu fanns några hus där då, Kyrkbyn kanske.
Om du tittar i geometriska jordeboken för Floda från mitten av 1600-talet så kan du nog utröna lite mer om hur byarna såg ut i Floda på den tiden.
Boken finns här:    http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=U1:Framsida
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2011-03-20 19:02)

19

09 - Brott, straff, fängelser och avrättningar / Vaxholms fästnings fångrullor ( 1759- 1770 )

« skrivet: 2011-03-20, 12:52 »

Jag har förgäves letat efter fångrullorna för Vaxholms fästning för åren 1759-1770.
 
Har letat i fortifikationsarkivet, men några fånglistor i original verkar inte finnas kvar från fästningen.
Mitt hopp står då till de listor som månadsvis skulle skrivas och sändas in till myndigheterna.
Under denna tid så gällde förfarandet att kommendanten på fästningen skulle upprätta listan och sedan skicka denna till Konungen. Konungen i sin tur remitterade listorna till Justitiekanslern för ytterligare granskning och arkivering.
 
I justitekanslerns arkiv : fånglistor EIIIcc saknas märkligt nog Stockholms län för alla årgångar runt detta år.
Jag har dessutom letat i Stockholms stads och Uppsala läns buntar utan att hitta något.
I förorden och förklaringen till fångliste-registret EIIIcc står det att fästningslistorna skall återfinnas i mestadels detta arkiv eller så kan de ligga i kommendanternas skrivelser.
Dessa kommendanternas skrivelser har jag inte lyckats hitta. Vad kan det vara för arkivbildare?
 
Är det någon som är insatt i ämnet och vet var jag kan hitta fånglistorna någonstans?
 
Det närmaste jag kommit är att hitta fångarna listade i husförhörslängden för Vaxholms församling, men tyvärr
så är den listan något bristfällig. Det kan ju vara en liten hjälp till andra som också letat efter dessa listor.
 
Mvh / Leif Lundin

20

Hallman / Hallman

« skrivet: 2010-12-03, 00:26 »

Någon som har upplysning om två kronolänsmän Hallman som var bröder?  
De var bevisligen verksamma 1760, när de på landskansliets order  transporterade
en fånge  till Vaxholms fästning från Smedjegården i Stockholm.
 
Mvh / Leif

21

Tragman / Tragman

« skrivet: 2010-12-01, 12:44 »

På sedlarna från den tiden stod tydligen en finstlit varning: Den som denna sedel efterapar eller förfalskar skall warda hängd vilket de tydligen praktiserat i detta fall.
 
Som jag föstått så låg Stadens kämnärsrätts häkte i nuvarande Cafe´ Sten Stures lokal  mittemot Storkyrkan i gamla stan.
Kanske så kan mer uppgifter om den avrättade återfinnas i denna församlings begravningsbok?
 
Ursprungligen satt han ju på Smedjegården för att invänta avrättningen, så det är inte säkert att den ursprungliga domen är från
Stadens kämnärsrätt. Uppgifter torde finnas i Smedjegårdens fångrulla, om vilken av alla  Stockholms rättsinstanser han dömdes i.
 
 
Mvh / Leif

22

Tragman / Tragman

« skrivet: 2010-12-01, 00:38 »

Hoppsan!
 
Jag hade tydligen lösningen av hur det gick sedan närmre än jag trodde.
 
Satt och tittade igenom fånglistan igen från Stadens kämnärsrättshäktet.
 
Hade tyvärr beskurit bilden lite men överst så står det nog:
 
 Tragman Hängd fram före Banqwen åt Skieps bro Sidan d:n 20 Julij 1757
 
Förmodligen detta hus : http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dra_Bankohuset
 

 
Mvh / Leif

23

Tragman / Tragman

« skrivet: 2010-12-01, 00:18 »

Hej Elisabeth!
 
Jag har hittat en Fredric Tragman som bevisligen var var fängslad i januari månad år 1757 på Smedjegården i Stockholm för falskmyntning.
Det låter ju som om det skulle kunna vara din Banco Tragman som du var nyfiken på  för 7 år sedan. *ha ha*
 
Han skulle tydligen hängas, men rymde sedan med en anfader jag forskar om.  
De blev ganska snart gripna igen. Hur det gick sedan för Tragman är jag också rätt nyfiken på. Klarade han sig från hängningen?
Tyvärr så har jag lite fullt upp med centralfiguren i min forskning än så länge, så Tragman har fått vänta.
 
Du kan läsa mer om Tragman i min tråd här på anbytarforum:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/311313.html?1290195998
 
Mvh / Leif

24

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-29, 23:40 »

Tack igen Per!    
 
Du anar inte vilket genombrott den här översättningen var för min forskning.
Jag hade ju mer eller mindre kört fast.
 
Oj! det här blev verkligen en  osannolik historia ett operettscenario som du kallade det, men jag tror faktist det mesta i den stämmer.  
Jag har ju redan hittat fragment av den som  bevisligen har hänt.
Det som åerstår är bara att försöka hitta lite mer detaljer och dokument som bekräftar resten. Nu vet jag ju var jag ska leta ungefär.
 
När jag funderat lite, så är det inte alls osannolikt att det är just den här berättelsen som drottningen själv har berättat i något av de tidigare breven till Greven.  Har nämligen läst på lite om honom. Tydligen var det Greve Meyerfelt som fått uppdraget att ordna med lånen för att finansera statskuppen med. Långivarna tyckte tydligen att utgången av det hela verkade osäkert, och ville därför ha kronjuvelerna som pant. Det hela avslöjades ju, så han blev nog tvungen att hålla sig kvar utomlands ett tag efter det.
Kanske var det just han, som genom sitt kontaktnät därnere såg till att historien kom ut i tryck, både för att elda på opinionen därhemma och samtidigt för att misskreditera Nils Palmstierna och Hattpartiet utomlands.
 
Läste även på lite om Anders Carl Rutström (1721-1772). Det bekräftar det vi skrev om tidigare, att Gustav III lärde sig hur man inte skulle göra en statskupp.
Han såg nämligen till att denne man omedelbart blev inlåst i slotts-häktet för att inte störa planerna. Rutström dog dessutom när han satt där.  
 
Mvh / Leif

25

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-28, 23:41 »

Oj!! Skulle bli jätteglad.  
 
Säkert är det nästan ingen som läst boken de sista 100 åren.
 
Lägger in en länk till boken här:
 
http://books.google.com/books?id=kqdBAAAAcAAJ&pg=PA367&dq=Magazin+f%C3%BCr+die+n eue+Historie+und+Geographie+flodelius&hl=sv&ei=0dXyTMHjBY_rOYqqvMUK&sa=X&oi=book _result&ct=result&resnum=1&ved=0CCUQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false
 
 
Kanske går lättare att se där vad som står.
 
Mvh / Leif

26

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-28, 20:29 »

Ja, den kunskapen lär han onekligen haft stor nytta av.  
Vad intressant Per att du också hade en koppling till det som hände.
Vet att jag läst lite om honom också någonstans. Jag får väl hålla lite utkik efter honom  
när jag är på arkivet igen, så kanske jag hittar nåt intressant att tipsa om.
 
Oj, oj oj..
Nu har jag  googlat runt hittat ett till dokument på franska som nog beskriver lite vad som hände.
Blev lika obegripligt det också med google translate.   Jag ångrar verkligen att jag inte läste franska i skolan.
 
Saxat ur: Magazin f?r die neue Historie und Geographie, Volym 6 Av Anton Friedrich B?sching,Benjamin Gottfried Weinart,
Tryckt år 1771;   sid 365-366.
 
Google books är verkligen en skatt när det gäller att hitta bortglömda böcker.  
 
 
 
 
Det här kanske va lite väl mastigt för att någon ska va sugen på att hjälpa till.
Jag gör i alla fall ett försök.
 
Mvh / Leif
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2010-11-28 23:15)
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2010-11-28 23:23)

27

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-28, 16:10 »

Min uttolkning av breven:
 
Tycker det verkar som om Flodelius användes som spelbricka av Palmstierna för att komma åt Greve Hård och Baron Erik Wrangel som hade flytt landet efter konungens och drottningens misslyckade statskuppförsök 1756. Hård var ju redan dömd i sin frånvaro av Palmstiernas inrättade Kommissionsdomstol att mista liv ära och gods.
Tror inte att Palmstierna ville ha Flodelius torterad efter gripandet. Då hade ju inblandningen av honom avslöjats,
och hans agerande och anseende ifrågasatts. Han hade ju rätt stor makt, och den utnyttjade han säkerligen också för att tysta ner inblandningen i rymningen så gott han kunde.
 
Har inte lyckats hitta några rättegångshandlingar för varken Flodelius, Tragman eller Alstrin angående rymningen.
Varken på Stadens kämnärsrätt eller i Svea Hovrätts arkiv. Däremot finns det en notering i Stadens Kämnärsrätts häktes fångrulla
att Flodelius överfördes till Kongl.Hovrätten och förflyttades till Smedjegården.( Högsta domstolen fanns inte denna tid. )
( Det är dessutom inte ett direkt instämt kriminal-mål till Svea hovrätt, så antagligen finns (fanns) de i sådana fall inte i de vanliga handlingarna. Frågan är var? Hoppas ju fortfarande att de klarade sig från branden 1802)
Bara indirekt genom att vaktmästaren på Smedjegården Johan Peter Såthe blev häktad och rannsakad i Stadens Kämnärsrätt för fångspillan vet jag lite mer om själva rymningen. Kanske så tystades hela historien ner och att de bara nöjde sig med att fängsla Flodelius igen.
Hursomhelst så verkar ju Palmstierna ha fått förklara sig. Kan ju kanske ha skett bakom stängda dörrar o finnas dokumenterat i något av adelns hemliga arkiv.
 
Troligtvis  så har nog Flodelius eller hans medrymmare ändå frivilligt berättat hur det gick till, bara för att rädda sitt eget skinn. Flodelius måste då ha varit väl medveten att han samtidigt ställde sig i onåd i båda lägren, både Hovpartiet och dess motståndare.
Först så hade han ju agerat tillsammans med Greve Hård och Baron Wrangel till fördel för Konungens och Drottningens statskupp.
När han sedan avtjänade straffet för denna handling, så fick han emot löftet att hämta Hård och Wrangel
död eller levande, hjälp av Palmstierna att rymma ut ur fängelset.
Citerat ur drottningens brev: Palmstierna har gjort en insats som är honom lik
 
Drottningen verkar i sitt brev vara uppgiven i sin tillit på rättsväsendet. Hon hade ju allt att vinna på att allmänheten fick
kännedom om Flodelius fallet. Detta skulle skulle ju kunna försvaga Palmstiernas och motståndarnas makt.
Citerat ur hennes brev till Meyerfelt: man hoppas att detta ärende kan gå till Riksdagen, men jag tvivlar på att det lyckas
Tror att Meyerfelt med förskräcklig blodstörst  syftar på Palmstiernas iver att få Hård avrättad. Skarprättaren hade ju redan anlitats flitigt år 1756. Han lär också ha anat att drottningens och konungens huvuden hängde rätt löst.
 
Mvh / Leif

28

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-28, 00:35 »

Tack igen Per!  
 
Nu har jag  alltså ett till spår att följa upp.
Nils Palmstierna verkar ju ha fått förklara sin inblandning i rymningen.
 
Mvh / Leif

29

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-24, 22:39 »

Lägger även in den nedersta delen av brevet som Greve Meyerfelt skrev tillbaka till drottningen den 9:e Mars 1757 från Brunsviq.  
Det står  nämligen något där också om Flodelius.
( Greve Fredrik Axel Von Fersens: Historiska skrifter del II; tryckt 1868; sid. 230-231 )
 

 
Hoppas någon kan hjälpa till med detta brev också.
 
Mvh / Leif

30

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-20, 13:50 »

Ett stort tack till er båda Mats och Per!  
 
Det var alltså Riksrådet Nils Palmstierna  som stack till honom pengar i fängelset. Samme man som med sin nästan maniska förföljelseiver var ordförande för denna kommission i slutet på frihetstiden.
 Har funderat på om det inte måste ha städats undan mer i arkiven än vad  den stora branden på Riddarholmen 1802 förstörde.  
Ganska genomgåede för denna tid verkar vara att det finns stora luckor i arkiven statskuppsåret 1756 samt några år efter.
Ligger ju nära tillhands att misstänka att Nils Palmstierna och hans anhang städade undan känsligt material som var till deras nackdel när oppinionen svängde. Nils Palmstierna misste tydligen ständernas och partivännernas förtroende 1761 och fick avgå.
 
Mvh / Leif

31

Franska / Brev från drottning Lovisa Ulrika, 1757(franska)

« skrivet: 2010-11-19, 02:32 »

Jag håller på och nystar upp en väldigt spännande historia angående en anfader till mig. Nämligen den om gästgivaresonen Anders Andersson Flodelius ifrån Kyrkbyn i Floda socken i Dalarna. Född: 22/3 1734. Död: 5/7 1780.
Han var en av de inblandade i statskuppförsöket 1756 och klarade sig med en hårsmån från dödsstraffet. Hans medhjälpare f.d. Löjtnanten Erik Sahlfeldt  och borgaren från Köping Jonas Hellberg  blev hemskt nog ett huvud kortare.

 
Förmodligen blev de liksom andra inblandade i kuppförsöket förda till den beryktade rosenkammaren i Smedjegårdsfängelset, för att under tortyr bli förhörda.
 
Om någon vet något om i vilka handlingar man kan hitta dessa tortyr-rannsakningar, så vore jag oherhört tacksam för den upplysningen. I Ständernas kommissions dombok och protokollbok har jag letat, men där verkar det bara finnas domstolshandlingar.
Kan de finnas i Sekreta utskottets handlingar kanske?  
 
I den särskilt tillsatta kommissionen så dömdes de av Riksens Högloflige Ständer den 29/9 1756.
 
Flodelius blev därefter förd till Smedjegårdsfängelset.(Finns det något bevarat fotografi från detta fängelse? Fängelset revs i.a.f. i slutet av 1800-talet)
Den 7:e Januari 1757 lyckades han rymma tillsammans med Fredric Tragman  samt vaktkarlen Jonas Alstrin}. Den stackars vaktmästaren Peter Johan Såthe blev omedelbart satt i häkte för fångspillan i väntan på ytterligare rättsliga åtgärder. Tyvärr så verkar det mesta av dessa handlingar ha förstörts i den stora branden på på Riddarholmen 1802. Av det som står i en akt som jag ändå lyckats hitta, så verkar Flodelius inte bara ha fått vatten och bröd i fängelset. Tydligen  så har han även suttit och druckit öl och spelat kort med vakmästaren och hans fru sent inpå nätterna.

 
   
Det är i samband med Flodelius rymning som drottning Lovisa Ulrikas brev är högintressant!
Hittade brevet i Greve Fredrik Axel Von Fersens: Historiska skrifter del II; tryckt 1868; sid. 217-218.
Har lyckats översätta lite med hjälp av google translate, men mina kunskaper i franska språket är tyvärr obefintliga. Det verkar i.a.f. som om han fått pengar för att kunna  muta sig ut ur fängelset på något sätt.
 
Jag vore mycket tacksam om någon vänlig själ med kunskaper i 1700-tals franska kunde översätta detta brev:
 


 
 
 
Hur gick det sedan för Flodelius då?  
Jo, han kunde spåras mellan de olika skjuts- och gästgivaregårdarna upp till sin hemsocken Floda i Dalarna, där han greps tillsammans med Alstrin och Tragman i en lada de sov i.
De fördes sedan till Falun, därefter med ilfart tillbaka till Stockholm igen i en kolskrinda mitt i den kalla januarivintern. Han blev satt i Stadens kämnärsrätts häkte.(Samma häkte som Ankarström satt fängslad i. Detta finns fortfarande kvar i Gamla stan och är numera cafe´) Har hittat honom i kämnärsrättens fångrullor.
Målet däremot flyttades förmodligen över till högre instans. Vilken instans är osäkert. Säkert till Svea hovrätt eller kanske ännu högre.  
Flodelius hamnade efter domen som jag tyvärr inte kunnat hitta (denna brann säkert också upp), först på Smedjegården och den 31/12 1759 fördes han till Vaxholms fästning av kronolänsmännen bröderna Hallman, vilka först var ute och drack sig berusade med honom på några utav Stockholms krogar. Lite senare under färden så blev han sedan misshandlad av dem med en hirchsfängare (en kort värja), så att blodet strömmade från huvudet. Gästgiverskan på Ensta gästgiveri plåstrade därefter om honom.
Justitekanslern blev senare informerad om denna skandalösa fångtransport.
Spåren efter Flodelius blir sedan lite diffusare och svårare att följa.
 
Han skriver i.a.f. ett brev till Justitiekanslern från Vaxholms fästning.
Efter detta måste han ha kommit därifrån på något sätt.
 
Enligt begravningsboken i Floda så skall han därefter ha nödgats rymma till
Nor[rge?],Preussen och Ryssland och tjänt utomlands som soldat.
Kan han möjligen tagit värvning i någon av Greve Johan Ludvig Hårds fri.regementen i Preussen (på tyska: freiregiment Graf Hordt)?
Greve Hård som var en av anstiftarna till statskuppen 1756 och flitig anhängare till hovpartiet flydde nämligen till Preussen och fick av Fredrik den store av Preussen ( drottning  Lovisa Ulrikas bror) ett eget regemente. Blev sedan tillfångatagen av ryssarna i 7-årskriget och slutligen frisläppt. Senare befordrad till generallöjtnant och guvernör i Spandau ( i Berlin).
Har med lite envishet fått nys om att Preussiska stammrollen (mönsterrullor) fortfarande skall finnas kvar i Schlesien, men var vet jag inte. Någon som har upplysningar om detta får gärna tipsa mig.
 
Enligt begravningsboken rymde Flodelius krigstjänsten. Han kom över till Malmö och tog värvning som soldat igen. Här så har jag faktist lyckats spåra honom i generalmönsterullorna.
Han blev grenadjär i Konungens eget värvade regemente; Biörnmarks kompani den 25/9 1775. År 1779  den 28/6 beviljades  han p.g.a. hans sjuklighet avsked.  
Flodelius kämpade sig trots sin sjuklighet upp till hemsocknen Floda, där han inte varit ända sedan rymningen 1757. Båda hans föräldrar var nu döda. Hans syster hade gift sig och flyttat ifrån gästgiveriet till byn Syrholn i samma socken. (Förmodligen till faderns föräldrahem.) Där låg han sedan sjuk i flera dagar innan han sedan avled den 5/7 1780.
 
P.S. Tips om personerna: vaktkarlen Jonas Alstrin, Fredric Tragman samt kronolänsmännen bröderna Hallman är också av intresse, eller annat som kan va intressant.  
 
Mvh // Leif