Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan Johansson
501
« skrivet: 2023-07-18, 16:05 »
Vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, den 24/9 1688 (CI:1a, sida 676) av schuemacher (skomakare) Jacob Isermans barn Jan Heinrich, var fr. (frau/hustru) Maria Anckarklo fadder.
Enligt tolkning av sekundär källa var Maria gift med Axel Hägg adlad (november 1686) Anckarklo. Se "Marichen Johansdotter" i tabell 6 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101
Maria Anckercloo (nu kallad "madame"), trol gm Axel Hägg adlad Anckarklo, var fadder igen vid dop, den 28/12 1691 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, av traktör Anthon Malfitz barn Hedwig Juliana (CI:1b, sida 710). Länk till dopnotisen daterad 28/12 1691: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=357%2C-104%2C3035%2C1435----------- Den 12/6 1693 var " capit. Anckerklou" (troligen Axel Hägg adlad Anckarklo till Hummelmora) fadder vid dop av Andreas Radekens barn Anna Catharina i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 724). Övriga faddrar var: Johan Krahner(?), Johan Eggers, Erik Lau, hustru Margretha Kamecker, hustru Balliet (möjligen vallonskt ursprung) och jungfru Juliana Hauber(s). Länk till dopnotisen daterad 12/6 1693: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=280%2C3105%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
502
« skrivet: 2023-07-18, 14:13 »
Hej, En av de medskyldiga till alla Schick/Skick/Skik i Dubois-tråden är jag.  Förhoppningsvis kan jag kompensera det med ett inlägg om Schultz på Schik-tråden.  Enligt ditt, Stefan, inlägg här den 2002-10-07 (det klockan 03:01  ) var Tabell 2 guldsmed JOHAN SCHICK född i Krakov i Polen omkring 1620. Det står också i ditt/Stefans inlägg att Johan hade en dotter, Maria, som var gift med remsnidarålderman Jakob Schultz. Möjligtvis har jag en Schultz med (lite långsökt) koppling till Polen i mina anteckningar. Eftersom släktnamn saknas i den dopnotis, som jag utgår ifrån, är det dock bara min tolkning att det rör sig om Schultz. Den 25/2 1680 döptes kopparslagare mäster Jacobs barn Catharina i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 61). Enligt nedanstående resonemang tror jag att Jacobs efternamn var Schultz. Vid dopet bars barnet av Clas Bruns änka, som hette Catharina Beskijns enligt uppgift i bou efter Clas Brun (Stockholm 24/4 1668, sida 716). Möjligen rör det sig om det polska( ?) släktnamnet Beksinski. Baserat på barnens ålderuppgifter i bou bör Catharina Beskijns ha varit född före 1632, så hon kan ha varit ungefär jämngammal med guldsmed JOHAN SCHICK. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3461%2C2822%2C2867%2C1363Resonemang kring varför kopparslagare Jacob hade släktnamnet Schultz: I en bouppteckning, daterad 21/6 1683, framkommer att kopparslagare konstrika(?) mäster Jacob Eriksson Stöök och hustru Christina Davidsdotter Schultz hade en gemensam dotter, Catharina, som var ”på det 4:de åhret” (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning, F1A:33, sida 733). Att dottern Catharina var på det fjärde året bör betyda att hon skulle fylla 4 år inom ett år och att hon därför var född någon gång mellan 21/6 1679 och 21/6 1680. Det är därför troligt att det var deras dotter, Catharina, som Clas Bruns änka bar (av okänd anledning) vid dopet i MM den 25/2 1680. Dessutom ägde kopparslagare Jacob Stööks dödsbo en gård i Maria Magdalena församling, där Catharina döptes 1680. Länk till bouppteckningen efter kopparslagare Jacob Eriksson Stöök: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00793#?c=&m=&s=&cv=792&xywh=3396%2C659%2C4470%2C2065Eftersom Christina Davidsdotter Schultz gifte sig med en annan kopparslagare (Johan Petre) efter Jacob Stööks bortgång, misstänker jag att hennes pappa kan ha varit " David kopparslagare" i kvarteret Jupiter (det större) i Holms tomtbok ( 1679) över Maria Magdalena församling i Stockholm. I samma tomtbok framkommer att guldsmed JOHAN SCHICK ägde en tomt ( 1679) i kvarteret Bocken i Maria Magdalena församling. I bifogad bild framkommer var kvarteret Bocken (nr 49 - guldsmed JOHAN SCHICK) och kvarteret Jupiter det större (nr 51 - David kopparslagare) ligger i förhållande till varandra (karta från 1733). Enligt Holms tomtbok (1679) ägde Clas Bruns änka, Catharina Beskijns, en gård i kvarteret nr 8 på samma bifogade bild. OBS: av misstag ringade jag in, med rött, nr 2 istället för nr 8. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
503
« skrivet: 2023-07-18, 13:19 »
Tack tillbaka Stefan! Vad kul att mina misstankar stämde ...för en gång skull!  Jag ser i Schick-tråden att Lucia och Elisabeth hade en syster, Maria, gm remsnidarålderman Jakob Schultz. Även om släktnamnet Schultz tycks ha varit ganska vanligt i Stockholm runt 1700 vågar jag kanske ändå nämna en Schultz, den enda som jag har i mina anteckningar, eftersom det finns en koppling till Polen och systrarna Schicks pappa, ser jag, var född där. Jag skriver om det i Schick-tråden! Hej så länge! /Jan
504
« skrivet: 2023-07-17, 21:34 »
Tabell 19 (i den här tråden) – tillägg
Inspektor Johan Daniel Braun, ff 1651.
Den 8/2 1681 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, kapten Johan Daniel Brouns barn Johan David. Faddrar var: Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(? Pfeiff?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?) (CI:1a, sida 621).
Den 11/3 1684 döptes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, vinhandlare/vinskänk (Weinhändler) Johan Brauns barn Hans Peter. Faddrar var: Heinrich Arffwedsson, Friedrich Crantz, Abraham Oloffsson, Thomas Brinck /Brink (trolig släkting till Gundela/Gunilla Brinck gm (vigda 5/5 1672 i tyska fs) vinhandlare Andreas/Anders Brun (då tunnbindare/”fassbinder”?) tabell 2 i den här tråden), hustru Catharina la Vali (Lavall?), hustru Magdalena Rockus (ev. Rokes och släkt med Juditha Rokes gm Hindrich Leijel och/eller med mäster Mårten Rokies, som var fadder åt tabell 0 (i den här tråden) Daniel le Bruns barn Margareta, dp 7/8 1707) och jungfru Magdalena Hornejin (feminin form av Horneij). Vinskänk Johan Braun kan ha varit Johan Bruun (tabell 5 i den här tråden), som var trolig son till tabell 1 i den här tråden, bryggare Claes Bruun vars änka blev granne med Juditha Rokes dotter Emerentia, när hon gifte sig den 14/8 1681 med rådman Mårten Bunge, som ägde en tomt bredvid bryggare Claes Bruuns tomt enligt Holms tomtbok 1679. Eftersom tabell 1 och tabell 2 (i den här tråden) troligen var bröder är det nog troligt att vinskänk Johan Braun motsvarade tabell 5, som var trolig son till tabell 1.
----------------------------------------------------------
Den 30/11 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin (feminin form av Dargemann), dotter till herr George Dargemanns (guldsmed, se adliga ätten Manderstierna nr 1239 tabell 1).
Den 7/12 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, klensmed mäster Elias Galler och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till salige Zacheus (Zackarias) Dargeman, som var remsnidare(?) i Printzlau(? det finns ett privatsjukhus kallat Printzlau strax norr om Köpenhamn enligt Google-sökning på ”Printzlau”). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Galan, med stavningsvarianten Galle, och le Brun, med stavningsvarianten Broun.
Den 12/9 1681 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, bokhållare (”buchhalter”) Martin Brauns barn Catharina. Faddrar var: Jürgen Dargeman(? Martins svärfar Georg?), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), hustru Margareta Palmquist och hustru Anna Maria Frick*.
Bokhållare ”Martin Braun” bör ha varit bror till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), omnämnd som handelsman Mårten Brun i bouppteckning efter Johan.
* Jämför vinskänk Jochum Frick i Gunnar Hellströms artiklar, i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1957, 1959 och 1960, om ”Vinskänkar och källare” i Stockholm ”under Karl XII:s tid och [eller ”till”] frihetstiden”. I artikeln 1960, som handlar om källare på Södermalm, står att vinskänk Jochum Fricks källare var belägen i kvarteret Jupiter större åren 1702 och 1703, och i kvarteret Jupiter mindre nr 3 åren 1705 och 1706 (sida 66) och på sida 71 står att Jochum Fricks efterlevande hustru hette Anna Maria Brauning. Eftersom tabellerna 10-13 i den här tråden alla hade koppling till kvarteret Jupiter (eller till Sankta Maria Kyrkogata) antar jag att man vågar påstå att det är troligt att Anna Maria Brauning egentligen hade släktnamnet Brun och att hon var släkting till dessa tabeller och andra personer kopplade till dem. Det ger alltså en svag indikation om att Martin Braun och Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) var släktingar med andra Brun i den här tråden. För övrigt har jag lagt märke till, i Gunnar Hellströms artiklar, att Johan Daniel Brauns styvson, Johan Glock, tycks ha haft kopplingar till andra personer med släktnamnet Brun. Jag återkommer om det när jag har läst artiklarna bättre!
Den 18/11 1684 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Marten Brauns barn Cornelius Jacob (CI:1a, sida 647). Faddrar var: Cornelius Jacob(? Jacobsson?), Jacob Leonhard Allmacker, Peter Roseu(?), hustru Catharina Dargeman (Martens svärmor?) och hustru Sara Le(?) Blon(?) (Le Brun??).
Den 26/3 1694 registrerades betalning för begravning av ”Dagermans [Degermans] mågh” Marten Brun till Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:53, sida 36). Hade då ”stådt bisatt 12 weckor”.
-----------------------------
Hattmakare* Frantz/Frank Brauns barn (alla döpta i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm):
• Ulrica Eleonora dp 30/11 1680, faddrar: Johan Martin Ziervogel, mäster Goffried ”hoseschmid” eller ”hofeschmid” (möjligen hovslagare), mäster Martin Hoffman, Hans Schneen (möjligen bagare Hans Schmeer/Smertz gm Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), hustru Justina Frieden…, hustru Elsa Boochun och mäster Peter Schuensons (Svensson?) hustru
• Joachim dp 11/1 1683, faddrar: Heinrich Insen, Michael Heuer, Peter Munik, Matthias Jonasson, Hans Uller, Elisabeth Paulin(?), Magdalena Bruhnuo(?, möjligen dottern Magdalena till skeppare Johan Bruno tabell 21 i den här tråden eller, mer troligt Magdalena Brun, tabell 37 i den här tråden), Engela Elisabet Bruhn(o), Elisabeth Vogts och Anna Stenorf(?)
* ”Vinskänk-hustru Maria Bruun” (släktskap ännu olöst) var fadder och bar barnet vid dop i MM, av hattmakare Casper Dyring/Dijning och hustru Maria Eriksdotters barn Fredrich, den 7/3 1686.
Inspektor Johan Daniel Brauns brorsdotter, Catharina (Mårtensdotter) Brun, var gm handelsman Lorentz Gam enligt uppgift i bou daterad 20/3 1713. Handelsman Lorentz Gahns (Gam?) son Nils döptes den 7/4 1687 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:10, sida 172).
Enligt uppgift i MM mtl 1702 hyrde inspektor Johan Daniel Brun bostad av handelsmännen Witmak och König i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112). Möjligen var Witmak handelsmannen Claes Wittmack, som var direktör för tjär-kompaniet enl sek källa (Wikipedia). Clas Witmacks hustru var fadder vid dop av vinskänk Heinrich Webers barn Carl Wilhelm, den 21/10 1689 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 686). Troligen var vinskänk Heinrich Weber samma person som inspektor Hindrich Weber, som var gm faktor/handelsman Anthoni Bruns dotter Christina (fc 1659, änka i mtl 1711). Detta kan vara en (långsökt) antydan om ett släktskap mellan faktor Anthoni Brun och inspektor Johan Daniel Brun (tab 19), som i sin tur kan ha varit släkt med andra Brun i den här tråden (se ovan om faddern ”vinskänkshustrun” Anna Maria Brauning gift Frick).
505
« skrivet: 2023-07-17, 21:12 »
Tabell 0 (i den här tråden) – tillägg
Daniel Le Brun, (trolig) son till hammarsmed Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 107) eller till inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden), var gm Catharina Hansdotter Richter.
Det råder tvivel/osäkerhet om Catharina Hansdotter Richter var dotter till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök/Höök (dc september 1703, se BOU 1704:69). I en delning av dödsboet efter hovslagare Hans Richter och hustru Catharina Höök, upprättad den 15/2 1706 i Stockholm (sida 366), blev dottern Anna Catharina (som själv skrev under med ”Catharina Richter”) registrerad som jungfru. Daniel Johansson Le Brun och Catharina Hansdotter Richter gifte sig den 26/4 1704 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Delningen av dödsboet (utförd 15/2 1706) tycks dock vara en rättelse(?) av en inventering av samma dödsbo. Inventeringen utfördes den 15/2 1704, dvs ett par månader innan Catharina Hansdotter gifte sig, och möjligtvis kan ”den gamla/förra” uppgiften om att hon var jungfru ha förts över då protokollet för delningen, utförd 15/2 1706, nedtecknades.
Möjligen döptes Daniel den 8/2 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 621), men i sådant fall blev hans namnet registrerat (felaktigt?) som Johan David. Pappan till Johan David (dp 8/2 1682) var kapten Johan Daniel Broun (troligen/möjligen tabell 19, inspektor Johan Daniel Braun, i den här tråden). Johan Davids faddrar var Peter Hagen, Salomon Otter, George Brandt, Joachim von(?) Feife(?), fru grevinna(?) Christina Oxenstierna, fru Maria Elisabeth Bikerfonum(?) och jungfru Eleonora …(?).
Daniels eventuella svärfar, hovslagare mäster Hans Richters barn döpta i Jakob och Johannes församling i Stockholm:
• Carl dp 5/10 1680 (CIa:10, sida 30)
• Anna Catrina dp 23/7 1684 (CIa:10, sida 155), troligen Daniel Le Bruns hustru (Catharina Hansdotter Richter)
• Daniel dp 7/10 1686 (Cia:10, sida 169)
Den 21/9 1680 vigdes, i Sankta Gertrud församling i Stockholm, ”jubilirer” (juvelerare?) Davidt Richter och jungfru Maria Rebecka Tettin, salige skomakare mäster Elia Tettens dotter (CI:1a, sida 63).
Vid dop den 4/6 1684 i Sankta Gertrud församling i Stockholm, av guldsmed Engelhard Schröders barn, Georg Engelhardt, var Friedrich Richter fadder. Troligen var Fredrich samma person som guldsmed mäster Fredric Richter, som i februari 1707 uppbjöd guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7) och möjligen var han Daniel Le Bruns svåger eller bror till Daniels svärfar.
Den 1/6 1690 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, guldsmed Christophorus (Christoffer) Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer som var kirurg vid kungliga livgardet. Christoffer kan ha varit Daniel Le Bruns svåger. Möjligen var Nicolai Meijer pappa, eller farfar, till Anna Meijer, som gifte sig 1720 med (då blivande) guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210), son till hammarsmed Clas Dubois (tabell 53 på samma sida), som konverterade till Lutheransk tro 1695, och Kattlin (Gottfridsdotter) Tilman.
Vid dop den 16/12 1688 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av snörmakare Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes, var bla Maria Richter fadder. Hon var troligen släkting till Catharina Hansdotter Richter, som var gm krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden). I bou, daterad 12/5 1693, efter snörmakare Johan Menttler (död 1692, dvs ett år tidigare, dvs Märta Brun ämnade nog gifta om sig…) framkommer att hans efterlevande hustru hette Märta Brun och att paret hade följande barn:
• Barbro fc 1687
• Johan fc 1688
• David fc januari 1692
Dödsboet hade infordrande skuld hos greve Bengt Oxenstierna (!). Möjligen antyder det om ett släktskap med inspektor Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) eftersom hans barn, Johan David (dp 8/2 1681 i tyska fs – se ny information om tabell 19 nedan) hade faddern grevinna(?) Christina Oxenstierna. Även två guld-dragare är omnämnda i bouppteckningen. Det ger en antydan om släktskap med guld-dragare mäster Johan Holm (se nedan).
Apropå släktnamnet Richter: i Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Charpentier med notering om ”Richert Charpentier”. Skulle inte Charpentier kunna ha haft betydelsen snickare (carptenter på engelska) och att Richert egentligen var ett släktnamn, möjligen en stavningsvariant av Richter?
Apropå Richter nr 2: är det möjligt att en flicka på bara 12 år var fadder vid ett dop (i Stockholm i slutet av 1600-talet)? Pappan till barnet hade släktnamnet Richer (möjligen Richter), enligt min tolkning, och bland faddrarna finns en jungfru med patronymikonet Nilsdotter, samt Anna Clasdotter, som skulle kunna ha varit dotter till bryggare Claes Bruun (tabell 1 i den här tråden). Jungfrun skulle kunna ha varit Annas systerdotter, men var i sådant fall bara 12 år då barnet döptes. Det skulle vara intressant med en koppling mellan släktnamnet Richter och bryggare Claes Bruun (tabell 1).
Vid dop den 16/1 1689 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, av guld-dragare mäster Johan Holm och hustru Anna Thomasdotters barn Anders, var Fredrich Richters hustru fadder. Troligen var det guldsmed mäster Fredric Richter, som omnämns i tabell 0 (krögare Daniel Johansson Le Brun) i den här tråden. Christina Bruun (tabell 12 i den här tråden) bör ha varit gift med N. Holm eftersom hon hade en dotter med namnet Anna Catharina Holm, men hon var inte gm guld-dragare mäster Johan Holm enligt information i bou efter honom (Stockholm 14/3 1701, F1A:58, sida 205).
506
« skrivet: 2023-07-17, 20:53 »
Maria le Bruun ( fc 1657) var piga hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, sida 46 i stadens södra kvarter, dvs del 2 och RA:s bild 83). Enligt information om släkten Kahlmeter ( https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309) var rådman Hans Kohlmäter (1626 – 1686) son till handelsman Jacob Kohlmäter (dc 1653), som var en av föreståndarna* i tyska församlingen i Stockholm. Hans var också fosterfar (adoptivfar) till Christian Kohlmeter (1648 – 1726), adlad Riddersköld (nr 1006). Enligt Riddarhusets originalgenealogier om Ridderschiöld var Christian Kohlmeter gm Dorothea Elisabet Cronacker och på adelsvapen.com om Riddersköld nr 1006 står att hennes mamma hette Sara Maria Waxmouth (och hennes pappa hette Niklas Cronacker – se Cronacker nr 980 om hans tjänst i Holland på 1670-talet). Med andra ord: Sara Maria Waxmouth var svärmor till Maria le Bruuns arbetsgivares foster-/adoptivson, Christian Kohlmeter ( fc 1648). I Åkersteins genealogier (volym 4:C,D) om släkten Cronacker nr 983 framkommer att familjen hade koppling till Göteborg ( och till Holland). Möjligen kan det vara en förklaring till varför skeppare Samuel Brun (tabell 11 i den här tråden) uppges ha varit född i Göteborg (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-04-11 i den här tråden https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 ). *Barbro Mårtensdotter Le Brun hade en koppling till släkten Meurman/Mannerstedt och på adelsvapen.com om Mannerstedt nr 1083 står att Henrik Muerman (ska ev vara Meurman) (1584 – 1613) var föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm och dess skola. I vigselnotis daterad 30/11 1680 i tyska Sankta Gertrud församlings volym CI:1a (mellan köpman Martin Braun, ev Mårten Brun, och Dorothea Dargemann) står att brudens pappa, Georg Dargemann (dc 1688), hade en titel vid tyska kyrkans skola. Enligt adelsvapen.com om Manderstierna 1239 står att Georg Dargemann också var guldsmed i Stockholm. Släktnamnet Waxmouth/Waxmuth förekommer också här: • tabell 2 vinskänk Anders Bruun: hans troliga hustru, registrerad som Gundela Braun, var fadder vid dop den 16/2 1681 ( Anders och Gunilla vigdes (en ”omvigning” i tyska fs?) dock den 5/5 1682…) i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm av bokbindare Olaus Waxmuths barn Catharina. • tabell 12 hustru Christina Brun: herr Christian Waxmuth var kautionsmans åt kopparslagare mäster Johan Petre när han gifte sig med Christina Brun den 20/12 1712 i Katarina församling i Stockholm. • Holms tomtbok 1679 (fol. 45): i vilken det framkommer att salige krukmakare mäster David Ungman(?)s tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Saturnus, nu ägdes av Waxmut. Intill tomten står också ”Designerat d: till Waxmuths Dotter d: 28 Augusti A:o 1691”. Vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, ägde Samuel Brun (tab 11) och (tab 13) Anna Catharina Brunos makes styvfar, kopparslagare mäster Christopher Kruse, ägde även han (och bebodde) en gård i kvarteret Jupiter (men inte nödvändigtvis vid kyrkogatan). Christina Bruun (tab 12) vigdes i sin egen gård vid ( Sankta Maria) kyrkogatan då hon gifte sig med kopparslagare mäster Petter Norman 4/8 1723. Margareta Emporagria, gm kämnär Erik Brun (tab 10), var troligen släkt med Gabriel Lillieflycht (tidigare Emporagrius), som ägde en tomt vid Sankta Maria kyrkogata, i kvarteret Jupiter, enligt Holms tomtbok 1679.
507
« skrivet: 2023-07-17, 20:33 »
Hej!! Tack Kjell! Vad roligt att få återkoppling på allt arbete! Efter att ha lagt upp texten i den här tråden har jag upptäckt en hel del felaktigheter (främst i tabell 6, Chatarina/Catrina Brun). För närvarande håller jag på att göra nya versioner och kanske borde jag vänta med att svara, men (som vanligt) blir jag ivrig och kan inte vänta.  Som vanligt har jag också många frågor och funderingar, men först en rättning (enligt min uppfattning) av dina tabeller i ditt förra inlägg. Catharina, g m handelsman Lorens Israelsson Gahm, bör ha varit dotter till Tabell 1001 (inte till Tabell 1002). Kommentarer/frågor: 1. Om Daniel Johansson Le Brun (Tabell 1012) var barn till Johan Daniel (tab 1011) skulle Daniel och samtliga hans barn (födda 1705, 1706 respektive 1707) ha dött före skrivandet, den 20/3 1713, av bouppteckningen efter Johan Daniel. Eftersom väldigt många dog av pesten, 1710 i Stockholm, är det möjligt att det förhåller sig så, men det skulle vara bra med uppgift(er) som styrker, eller avfärdar, det eventuella släktskapet enligt min åsikt. 2. För att kolla om ett patronymikon (eller ”Daniel”) är registrerat, då Tabell 1011 Johan Daniel(sson) Bruun nämndes som vinskänk 1675 gick jag till sida 117 i Maria Magdalenas volym LIa1:27, men hittade inte namnet där. Du, Kjell, skrev i och för sig LIa:27 sid 117, men jag hittar inte någon volym med den beteckningen. Jag skulle vilja göra kollen eftersom jag misstänker att vinskänken Johan Bruun (såvida det inte står Johan Daniel Bruun) kan ha varit tabell 5 i den här tråden (men mina misstankar visar sig ofta vara fel och dessutom var tabell 5 bara ca 19 år 1675 ). Här är länk till LIa1:27, sida 117: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055262_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=2721%2C92%2C3723%2C17203. Förhoppningsvis kan jag bidra med ett efternamn till vinskänken Michel på Printzen, som kaverade då Daniel Johansson Le Brun (tabell 0 i den här tråden) och Catharina Hansdotter Richter vigdes. Jag har nämligen kopia av tre artiklar, skrivna av Gunnar Hellström, om vinskänkar och källare i Stockholm under den aktuella tidsperioden. 4. ”Sedan sist” har jag hittat några kopplingar (självklart långsökta och svaga! ) mellan Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011) och några av de andra Brun i den här tråden, men även mellan honom och faktor/handelsman Anthoni (de) Bruyn. Med anledning av dessa eventuella kopplingar önskar jag bidra med en fundering 😉 om resonemanget kring stavningen le Brun även för personer med dokumenterat tyskt ursprung. Ett flertal gånger har jag stött på exempel där en person blivit felaktigt registrerad, i kyrkoarkiv (på 1700-talet om jag minns rätt), som född i en socken bara för att personen kom flyttandes därifrån, men vid närmare titt var personen född i annan socken. Kan man tänka sig att liknande förhållanden gäller, exempelvis för Johan Daniel(sson) Bruun (Tabell 1011), som blev registrerad som ”Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Meijn”? Jag tänker också på; a) smältare Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210, gm Catherine Bevij) som flyttade från Sverige till Mannheim Neustadt (i Tyskland) 1671, och b) perukmakare David Dubois, som uppges ha varit född i Frankrike. När det gäller den senare har jag börjat skönja ett möjligt släktskap mellan honom och guldsmed Gotfred Dubois (Tabell 54 i NV del 1, sida 210). Se bifogade bilder (nya versioner av de under diskussionsämnet Dubois) och text nedan för förklaring eller blunda för denna fundering, som än så länge bara ligger i sin vagga. 5. En annan fundering kring stavningen le Brun och tyskt ursprung är att det tycks mig finnas en koppling mellan Christina Brun (tabell 3 i den här tråden) och valloner (Dubois som gifte sig i hennes gård samt hennes troliga dotter som gifte sig med en ”vallon-svensk”). En annan möjlig koppling till valloner rör pigan Maria Le Brun hos rådman Hans Kohlmäter enligt uppgift i Stockholms mtl 1683 (se mitt inlägg den 2022-11-22 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Jag har gjort några anteckningar om henne (se nästa inlägg i den här tråden). Det bör ha funnits ett nära släktskap mellan Kohlmäter och Waxmuth. Enligt en sekundär källa lär ”en Waxmuth” (Anna Margareta Waxmuth) ha varit gm Johan Jacob Kirkhoff i första hälften av 1700-talet. Kirckhoff tycks mig ett så ovanligt namn (i Sverige på 1700-talet) att jag tror det kan vara troligt att Johan Jacob var släkt med min ana, Ana (nej Anna förstås!) Kirckhoff, gm mästersmeden och ”vallon-svensken” Jan Le Broun (fc 1722 på Öns bruk i Älvkarleby). För kopplingar mellan släktnamnet Waxmut och några av tabellerna i den här tråden, se näst inlägg (som är mina icke-renskrivna anteckningar). Även om jag borde vänta till en renskrivning är gjord (men jag kan inte låta bli!) kopierar och klistrar jag in mina nuvarande anteckningar med ny information om krögare Daniel Le Brun (tabell 0 i den här tråden), Johan Daniel Braun (tabell 19 i den här tråden) ”och company”. Eftersom jag fruktar att texten blir alltför lång för endast ett inlägg gör jag två separata inlägg. Jag håller fortfarande på att leta efter fler uppgifter (i tyska Sankta Gertrud församlings kyrkoarkiv). Gunnar Hellströms artiklar tror jag innehåller mycket information om vinskänkar Brun, och om andra Brun, i Stockholm i början av 1700-talet. Vänliga hälsningar, Jan
508
« skrivet: 2023-07-16, 13:35 »
Hej, Klensmed Elias Galler gifte sig med jungfru Dorothea Dargemannin (troligen feminin form av Dargemann), dotter till salige remsnidare( ?) i Printzlau( ?) Zachaus (Zacharias?) Dargeman, den 7/12 1680 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 63). En vecka tidigare, den 30/11 1680, vigdes i samma församling köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till ( guldsmed enligt sek källa) Georg Dargeman, som även hade en roll (vilken?) vid tyska kyrkans skola ("deutschen kirch'd schuhlen" om jag har läst rätt). Länk till vigselnotiserna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3170%2C1560%2C2987%2C1454Länk till den sekundära källan (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstierna_nr_1239Vänliga hälsningar, Jan
509
« skrivet: 2023-07-16, 13:16 »
Hej, I tyska Sankta Gertrud (i Stockholm) församlings vigsel- och dopnotiser från 1680-talet har jag stött på ett släktnamn, som jag uppfattar som Dargeman/ Dargemann. En av dessa personer fick sitt släktnamn stavat Dagerman 1694 i Jakob och Johannes församling i Stockholm. Eftersom det är så likt Degerman startar jag inget nytt diskussionsämne, utan ställer några frågor här, under Degerman. Den 30/11 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Martin Braun och jungfru Dorothea Dargemannin (feminin form av Dargemann), dotter till herr George Dargemanns (guldsmed, se adliga ätten Manderstierna nr 1239 tabell 1 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstierna_nr_1239 ). Den 7/12 1680 vigdes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, klensmed mäster Elias Galler och jungfru Dorothea Dargemannin, dotter till salige Zacheus (Zackarias) Dargeman, som var remsnidare(?) i Printzlau( ? det finns ett privatsjukhus kallat Printzlau strax norr om Köpenhamn enligt Google-sökning på ”Printzlau”). I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnen Galan, med stavningsvarianten Galle, och le Brun, med stavningsvarianten Broun. Den 12/9 1681 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, bokhållare (”buchhalter”) Martin Brauns barn Catharina. Faddrar var: Jürgen Dargeman(? Martins svärfar Georg?), Johan Daniel Braun (Martins bror), hustru Margareta Palmquist och hustru Anna Maria Frick. Den 18/11 1684 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, köpman Marten Brauns barn Cornelius Jacob (CI:1a, sida 647). Faddrar var: Cornelius Jacob(? Jacobsson?), Jacob Leonhard Allmacker, Peter Roseu(?), hustru Catharina Dargeman (Martens svärmor?) och hustru Sara Le( ?) Blon( ?) ( Le Brun??) Den 26/3 1694 registrerades betalning för begravning av ” Dagermans [Degermans?] mågh” Marten Brun till Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:53, sida 36). Hade då ”stådt bisatt 12 weckor”. Länk till vigselnotiserna 1680: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3131%2C1649%2C2988%2C1454Länk till dopnotisen 18/11 1684: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00303#?c=&m=&s=&cv=302&xywh=3118%2C3027%2C2809%2C1328Länk till notisen om betalning 1694 för begravning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054839_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=339%2C2265%2C2627%2C1214Har någon mer information om (någon av) ovan nämnda personer? Främst vore jag tacksam för hjälp (och läshjälp) med de rödmarkerade frågetecknen.Vänliga hälsningar, Jan Johansson
510
« skrivet: 2023-07-16, 10:24 »
Hejsan! Oj då, då får ättlingar till Catharina Hök bjuda dig, Stefan, på en Dubbelt Öl! Kanske kan det vara samma Catharina Hök/Höök i din länk Stefan. Det enda jag noterade i länken är att Catharina Hööks make Mathias Berentsson ska ha dött 1674. Om hon vore samma person som Catharina Hök gm hovslagare Hans Richter skulle deras första barn kunna vara fött 1675. Enligt min tolkning av bouppteckningen (BOU 1704:69) var Anna Catharina det yngsta omnämnda barnet, och hon var född 1684. Det är andra fyra barn omnämnda i bouppteckningen och dessutom hade Hans och Catharina sonen Carl född 1680. Jag har inte sett något barn mellan Anna Catharina (f 1684) och Carl (f 1680), men jag kan ha missat något eller ett barn kan ha blivit döpt i en annan församling. I annat fall skulle Hans Richter och Catharina Hök ha fått fyra barn mellan 1674 och 1680 (1675-1679), dvs fyra barn på fem år. Stefan! Eftersom du är en avlägsen släkting till bryggare Claes Lampa och dessutom en duktig släktforskare  vet du säkert om Lucia Skick (gm Claes Lampa) och Elisabeth Skick (gm Olof Hansson Grå) var systrar. Vänliga hälsningar, Jan PS: Jag fick nyss se vigsel-/lysningsnotis, för perukmakare Jonas Godu och Elsabe (Elisabeth) Langmuhr, den 26/10 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 65). Fem dagar tidigare, den 21/10 1682 upprättades inventarium efter perukmakare mäster Jonas Godes avlidna maka, hustru Christina Cramer (se mitt inlägg den 2023-07-13 i den här tråden). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3110%2C2528%2C2986%2C1453Sorry att jag inte gör någon sammanställning innan jag skriver om fynden! Min ursäkt är att jag egentligen letar efter annat. Dessutom kanske det borde skrivas om perukmakare, och sedan vinskänk, Jonas Gode under diskussionsämnet Gode...
511
« skrivet: 2023-07-15, 21:32 »
Hejsan, Ytterligare en fundering, som kanske andra redan har gjort... Den 1/6 1690 vigdes (eller lystes för) guldsmed Christophorus (Christopher) Richter och jungfru Anna Maria Meijer, dotter till Nicolai Meijer, som tycks ha varit kirurg vid kungliga livgardet, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 75). Guldsmed Gotfred Dubois (tab 54 i NV del 1, sida 210) gifte sig 1720 med Anna Meijer. Kan man tänka sig att hon var barn, barnbarn, brosbarn, brorsbarnbarn e.dy. till kirurgen Nicolai Meijer?Johan le Brun (tabell 3 i NV del 1, sida 107) hade en trolig son, Daniel le Brun. Daniels hustru Catharina Hansdotter Richter var troligen dottern Anna Catrina till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök/Höök (dc sept 1703, se BOU 1704:69). Hans Richter och Catharina Höks barn (alla döpta i Jakob och Johannes församling i Stockholm: • Carl dp 5/10 1680 (CIa:10, sida 30) • Anna Catrina dp 23/7 1684 (CIa:10, sida 155), troligen Daniel Le Bruns hustru (Catharina Hansdotter Richter) • Daniel dp 7/10 1686 (Cia:10, sida 169) I ovan nämnda BOU är Anna Catharina och äldre barn nämnda, men inte Carl eller Daniel. Vid dop den 4/6 1684 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av guldsmed Engelhard Schröders barn, Georg Engelhardt, var Friedrich Richter fadder. Troligen var Fredrich samma person som guldsmed mäster Fredric Richter, som i februari 1707 uppbjöd guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7) och möjligen/troligen var han en släkting (bror?) till Daniels svärfar, hovslagare Hans Richter. Vid dop den 16/12 1688 i Sankta Gertruds församling i Stockholm, av snörmakare(?) Johan Mentler och Martha Bruns barn Johannes, var bla Maria Richter fadder. Daniel le Bruns troliga pappa (och Catharina Hansdotter Richters troliga svärfar). hammarsmed Johan le Brun (tab 3 i NV del 1, sida 107), bör ha bott i Åkerby 1677. Guldsmed Gotfred Dubois pappa, hammarsmed Clas Dubois (tab 53 i NV del 1, sida 210) var vid Åkerby 1678. Är det bland annat baserat på dessa kopplingar som Daniel le Brun anses vara trolig son till hammarsmed Johan le Brun? Finns det andra uppgifter som indikerar far-/son-relationen?Länk till vigselnotisen mellan guldsmed Christopher Richter och Anna Maria Meijer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3455%2C3710%2C2809%2C1328Länk till bouppteckning efter hovslagare Hans Richter och hustru Catharina Hök: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=2585%2C219%2C4466%2C2064Vänliga hälsningar, Jan
512
« skrivet: 2023-07-15, 18:46 »
Hejsan! Tack Anne för både tipset om amiralitetsbagare och om brödförsäljningsprisets historia i Sverige! Kul, tycker jag, med paret Sundin och Eckorn (Ekorn)!  Här ett annat tips: Den 15/9 1691 döptes "Zucker Becker" [sockerbagare] Carl Göding (Carl Gieting, tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27) och Beata Marias barn Margaretha Maria i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1b, sida 707). Faddrar var Andreas Drohander/Drosander, Martin Niemann, Johanns Standar(?), monsignor Gustav Duben, monsignor Carsten Pfeiff, hustru Maria Christina Bachtin(?), hustru Christina de Besche(n), hustru Gundela Drencken(?), hustru Maria Norden(?) och jungfru Christina Neuwarth(?). I mitt inlägg med tabell 23 skrev jag att sockerbagare Carl Gieting var född före 1680. Med datum för ovan nämnda dop bör han ha varit född före 1673 och vi fick också reda på att hans hustru, innan Magdalena de Moij, hette Beata Maria. Dottern Margaretha Maria blev inte omnämnd i bouppteckningen, daterad 24/5 1719, efter Carl Gieting så troligen dog hon före detta datum. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3045%2C429%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
513
« skrivet: 2023-07-15, 15:28 »
Hej igen, Möjligen (men jag inser att det nog inte är så troligt) kan följande information ge en ledtråd till vem kofferdifarare Gillius Douhan (gm Margareta Henriksdotter Heije, död i mars 1717 i Stockholm) var. Den 29/12 1690 döptes, i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, vagnmakare Simon Heijers (eller Hoyer?) barn Elisabeth (CI:1b, sida 679). Bland faddrarna finns en guldarbetare, en "grobshmit" (grovsmed?) och en "messershmit" (knivsmed?) registrerade i dopnotisen. Om jag minns rätt har jag läst om (eller själv skrivit om?) vagnmakare i "vallon-sammanhang", men tyvärr hittar jag inte den eventuella informationen igen. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=2990%2C3751%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan PS: Här en "vallonsk vagnmakare" (tror jag, och jag tror också att det nog inte var i samband med släktnamnet Bajar som jag tycks mig minnas en "vallonsk vagnmakare"): Den 13/9 1688 vigdes (eller lystes för) vagnmakare mäster Simon Bajar och jungfru Gertrud Possos(?), dotter (eller styvdotter?) till salige Carl Possos(?), i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 72). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=751%2C1184%2C2490%2C1212
514
« skrivet: 2023-07-14, 11:10 »
Hej igen! Eftersom bagare/sockerbagare har omnämnts några gånger i det här diskussionsämnet önskar jag tipsa om en artikel, som jag själv blev tipsad om under diskussionsämnet "introducerad adel - Blix" här på Anbytarforum. Artikeln handlar, i och för sig, specifikt om "Amiralitetsbagare i Stockholm", men förhoppningsvis innehåller den information som kan vara av värde för Geting-forskare. I artikeln är " sockerbagardotter" Maria Leffler omnämnd. Släktnamnet Leffler finns omnämnt i tabell 16 (Dårdigh Gietingh) i mitt inlägg den 2023-04-25 i den här tråden. Vad jag inte nämnde där var att, enligt mina anteckningar, brännvinsbrännare Hans Leffler också var kyrkvärd. Artikeln är skriven av Jonas Berg och börjar på sidan 27: https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn47-lag.pdfVänliga hälsningar, Jan
515
« skrivet: 2023-07-13, 17:58 »
Hej, Jag önskar återkomma till David du Bois, som var vinskänk 1687 och perukmakare 1688 i Stockholm (se Kjell Lindbloms och mitt inlägg den 2023-07-08 i den här tråden). Den 21/10 1682 upprättades inventarium efter perukmakare mäster Jonas Godes avlidna maka, hustru Christina Cramer (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:32 sida 1147). Baserat på barnens namn och beräknade födelseår var det samma Jonas Gode, som dog i april 1688 enligt bou daterad 22/12 1688 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:40 sida 975). Han var då vinskänk. Jonas Gode var alltså perukmakare 1682 och vinskänk 1688 i Stockholm. Kan man tänka sig att David du Bois blev perukmakare efter Jonas Godes bortgång i april 1688?Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2023-07-01, i den här tråden, sägs David Debois ha varit född i Frankrike. Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2021-10-05 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67521.0 bör (ovan nämnda?) vinskänk Jonas Gode ha haft tyskt ursprung. David du Bois och Jonas Gode hade några gemensamma nämnare: • de bodde i Stockholm på 1680-talet • de hade släktnamn, som även ”vallon-svenskar” hade på 1680-talet • de blev registrerade som både vinskänkar och perukmakare under 1680-talet Genom att jämföra namn i bouppteckningar (se länkar nedan) och i mina anteckningar (rörande släktnamnen Brun och Geting) hittade jag några andra långsökta och eventuella gemensamma nämnare (baserade på några antaganden som jag inte har undersökt vidare). 1) Norrköping• David Dubois troliga svåger, vinskänk Frantz de Moij (d.y.), hade en dotter Magdalena (dp 16/11 1683 i S:ta Gertrud). Det var troligen hon som var gm sockerbagare Carl Geting (död 24/2 1719) vars dödsbo var skyldig pengar till vinskänk Jacob de Moij i Norrköping (se tabell 23 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.0 ). • Jonas Godes svåger i 2:a giftet var Jochum Langmühr i Norrköping enligt bou, daterad 22/12 1688, efter Jonas Gode. (Släktnamnet Langmühr har stavningsvarianten Langmeur, som med ett tyskt uttal kanske påminner lite om ”de Moij”?) 2) släktnamnet Lampa• David Dubois ovan nämnda troliga släkting, sockerbagare Carl Geting, var förmodligen släkt med Catharina Larsdotter Geting gm Johan Lampa (se tabell 20 i mitt inlägg den 2023-04-25, 21:27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.0 ). • Jonas Gode bör ha haft koppling till Olof Grå ( troligen samma person som Olof Hansson Grå) eftersom dödsboet efter Jonas Godes första hustru, Christina Cramer, hade ”wiss infodrande skuldh” hos honom (se sida 1148v i bou a) nedan, upprättad 21/10 1682 – se också namnet Jürgen Boy på sida 1149 – att jämföra med perukmakare Peter Boy nämnd i mitt inlägg den 2023-07-07 i den här tråden). ( Förslagsvis hade Olof Grå köpt en peruk på kredit av Jonas Gode.) Olof Grås troliga svägerska, Lucia Skik (Schick, död 11/2 1675), var gm Claes Lampa, som gifte sig omkr 1680 med Olof Grås dotter Christina enligt sekundär källa (se nedan). Enligt sekundär källa ( https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa) var Johan Lampa son till Claes Lampa. 3) släktnamnen Brun, Weber och Lylo (Lyllo eller Lijllo enligt personens egen namnteckning) • David Dubois svärfar, vinskänk Frantz de Moij (d.ä.), hyrde bostad av handelsman Anthoni Bruns änka i Stadens östra kvarter (hus nr 117) enligt uppgift i Stockholms mtl 1683. Enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2022-11-20 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0 var Anthoni Brun (död 1679) flamländare och faktor vid Åkers bruk. • David Dubois troliga svågers dotter, Magdalena Regina ( dp 16/11 1683), hade faddern ”Andreas Brun”. Troligen var Andreas Brun samma person som vinhandlare Anders Bruun (tabell 2) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 (upprepning av mitt inlägg, den 2023-07-04, i den här tråden). • Jonas Godes dödsbo hade, 1688, ”wiss infordrande skuldh” hos (köpman) Gerdt Webers änka, som kan ha varit släkting till handelsman Anthoni Bruns måg, inspektor Hindrick Weber (död före 1711). • Jonas Godes ingifta svåger i 2:a giftet (se bou b) nedan och namnteckning på sista sidan), vinskänk Hinrich Lylo (död 1691), var fadder då Maria (egentligen Margareta) Brun (tabell 4 i ovanstående länk) och Nils Helgesson Linds dotter, Anna, döptes den 23/3 1684. Jag misstänker att Margareta Brun var brorsbarn till ovan nämnda vinhandlare Anders Bruun. • Ovan nämnda Olof Hansson Grås troliga svåger var vinskänk Georg Broun/Göran/Johan Bruun (tabell 18 i ovanstående länk), gm Elisabeth Hansdotter Grå (död mellan 1698 och 1711). Georg/Göran/Johan Brun var möjligen son till ovan nämnda vinhandlare Anders Bruun. 4) släktnamnet Scharenberg• David Dubois troliga svågers dotter, Regina ( dp 26/6 1685), hade faddern ”Schahrenbergs frau”, som bör ha varit Catharina Scharenberg (gm Johan Scharenberg). • Jonas Godes dödsbo hade, 1688, betalande skuld till Catharina Scharenberg (då gm, eller änka efter, Johan Scharenberg, som dog före 21/4 1689). Länkar till bouppteckningar: a) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107513_01230#?c=&m=&s=&cv=1229&xywh=3185%2C351%2C5539%2C2633b) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107521_01007#?c=&m=&s=&cv=1006&xywh=2544%2C291%2C3763%2C1789c) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107577_01684#?c=&m=&s=&cv=1683&xywh=2953%2C2212%2C3103%2C1789d) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107568_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=3574%2C3599%2C1496%2C691Vänliga hälsningar, Jan
516
« skrivet: 2023-07-13, 14:44 »
Hejsan!
Ja, det kan nog stämma att de Haan var Elisabeths makes släktnamn.
Jag har lagt märke till att hustrur ofta (oftast?) registrerades med sina makars släktnamn, både i Sankta Gertrud församlings kyrkoböcker runt 1700 och i andra stockholmförsamlingars kyrkoböcker under samma tidsperiod.
Tack för svaret och för informationen om Johan de Haan!
Vänliga hälsningar,
Jan
517
« skrivet: 2023-07-11, 16:04 »
Hej igen, Kan det möjligen ha varit smältare Johan Dubois (tabell 52 i NV del 1, sida 210, gm Catherine Bevij) som flyttade tillbaka till Sverige (från Mannheim Neustadt eller från annan ort) och begravdes 1683 i Jakob och Johannes församling i Stockholm (LIa:42, Riksarkivets bild 19)? Min tolkning och avskrift av texten: d. 21 [ augusti 1683] Öpningen på kyrkogården till En Calvie [ kalvinist?] Johan Düburs lijk Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054828_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=503%2C2249%2C2639%2C1219Vänliga hälsningar, Jan PS: Förslagsvis gjordes inventering av ovan nämnda Johan Düburs dödsbo den 29/8 1683 i Stockholm (Rådhusrättens 1:a avdelining, F1A:33, sida 873). I bouppteckningen står att " Jean de oude Boier" hade varit skeppare (sida 873) och att hans arvingar fanns i Holland i staden Tessel / Tesset. Men: det är väl inte möjligt att det står "Till rättelse för dess häst och arfwingar..."?! På sida 874v står att notarierna(?) Jacob de Jong och Petter Hakert intygade att " de Bour" ägde 1/32-del av skeppet Delphin. Jag misstänker att skepparen inte hade släktnamnet Dubois.Infordrande skuld fanns hos Johan Scharenberg - ett släktnamn som återkommer i mina anteckningar. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00936#?c=&m=&s=&cv=935&xywh=2997%2C584%2C5353%2C2474
519
« skrivet: 2023-07-11, 14:38 »
Hej igen! Om jag har tolkat information i mtl 1652 rätt hade bryggare Jochum Allstedt/Ahlstedt (i hus nr 71) en hyresgäst, vinskänk(?) Cornelis Kramer, i hus nr 72. I mina anteckningar har jag en bokhållare Johan Crammer, som eventuellt kan ha varit släkting till Cornelius. Köpman Gert Weber var fadder vid dop av bokhållare Johan Crammers barn Johannes, dp 5/1 1682 i Maria Magdalena församling i Stockholm (MM). Enligt dop 25/2 1682 i MM var (samma?) Gert Weber sockerbruksförvaltare. Gert Webers hustru var fadder och bar barnet vid dop av sockerbruksdräng Måns Olofssons barn Gabriel, dp 16/9 1683 i MM. Vid samma dop var nålmakarhustru Brita Olofsdotter (Måns syster?) också fadder. (Se också synålsmakare mäster Paul Weber i kvarteret Laxen i MM i mtl 1702 och i mtl 1711.) Uppgifterna om synålsmakare och om sockerbruk leder oss tillbaka till " nålmakares hustru Anna Blix" och till " senkel-makare Gregert Blix" som var fadder vid dop av sockerbruksmästare Lars Jonsson och hustru Judita Ros barn Juditta, dp 15/8 1670 i MM (se mitt inlägg den 2023-02-08 i den här tråden). ----------------------------------- I mtl 1683 har jag noterat att Anna Blix hade en hyresgäst(?), trädgårdsmästare Erik Ingemundsson, hans hustru Margetha Matthsdotter och hennes 2,5-år gamla son (troligen från ett tidigare äktenskap). Med väldig stor spekulation kan Erik ha motsvarat sonen Erik i tabell 5 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 . Vänliga hälsningar, Jan
520
« skrivet: 2023-07-11, 12:05 »
Hej! Stort tack Anne för värdefull information, ffa artikeln om amiralitetsbagare!! Den innehöll värdefull information för mig och ja, jag har lite information om amiralitetsbagare Hans Schmèer (med mina stavningsvarianter Schmertz och Smertz), men först... Året för vigseln mellan Jacob Daurer och Catharina von Sonten(? Schoting?) bör vara 1686. Nej, jag har inte sett ditt inlägg, Anne, i vilket du har nämnt adresserna där "Ahlstedtarna" var skrivna. Har du lust att länka dit? ...för det är väl inte inlagt i den här tråden? Lite information om bagare mäster Hans Schmertz finns i tabell 37 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0Jag håller på att söka kompletterande information till tabellerna i ovanstående länk. Hittills har jag följande tillägg till tabell 37 (mina anteckningar...): Magdalena Brun, ff 1661, trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1) och till kompanibåtsman Lars Brun (tab 36). Den 13/5 1679 vigdes mäster Hans Schmertz, becker [bäcker, dvs bagare], och jungfru Magdalena Braun, salige Jochim Brauns dotter [tochter] i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 61). Möjligen var Magdalenas pappa, Jochim Braun, den Jacob Brun som köpte/sålde gård i kvarteret Jupiter i MM 1653 och/eller tomt i kvarteret Jupiter 1664. I sådant fall var Magdalena troligen även släkting till kämnär Erik Brun (tab 10), skeppare Samuel Brun (tab 11) och indirekt med de personer Erik och Samuel troligen var släkt med. Magdalena Brun och bagare Hans Schmertzs/Smerts barn: • … kolla mellan 1679 och 1683! • Jochim dp 24/10 1682 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm, faddrar var: Jacob Gris (troligen skepparen, som var gm Anna Clasdotter Brun, trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1)), Andreas Som [Sohm], Hans Flor, Jochim Dietrich, hustru Elsa Jung, hustru Christina Gengh(?), Johan Gris hustru och jungfru Maria Heins I artikeln, som du Anne jättesnällt länkade till, om amiralitetsbagare, står att bagare Hans Schmertz gifte sig 1665 med Anna Hobe, dotter till bagare Mikael Hobe (död 1675). Gissningsvis var Annas bror bagare mäster Michel Hobb, som var gm Catrina Brun, tabell 6 i länken ovan. Jag har upptäckt felaktigheter i tabell 6 och håller nu på att göra en ny version. (Den Catrina Brun jag är intresserad av, och som jag vill ge tabellnummer 6, var inte gm kopparslagare Jacob och inte med vinskänk Erik Kusbom, som hette Slysbom enligt sekundär källa.) I artikeln om amiralitetsbagare nämns också släktnamnen Köster och Leffler (som jag har stavat Lefler i mina anteckningar). För mer information om Köster, se tabell 38 i länken ovan. Släktnamnet Leffler / Lefler finns inte med i information dit länken leder, men om någon önskar ta del av mina anteckningar är det bara att höra av sig. Vänliga hälsningar, Jan
521
« skrivet: 2023-07-10, 13:41 »
Hej, Herr Peter Galle var fadder vid dop, den 7/10 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 676), av becker [troligen bäcker, dvs bagare] Joachim Kammeckers barn Andreas. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00318#?c=&m=&s=&cv=317&xywh=1986%2C2843%2C1486%2C702---------------------- Johann Galand var fadder vid dop, den 16/12 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678), av Thomas Blussings barn Margaretha Sophia. En annan fadder var herr Carl Pfeiff. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00319#?c=&m=&s=&cv=318&xywh=505%2C2234%2C3081%2C1457Vänliga hälsningar, Jan
523
« skrivet: 2023-07-10, 12:56 »
Tackar tackar Anne för mycket information! Jag kan inte låta bli att dela ytterligare tre dopnotiser med den trevliga familjen Blix/Schmèer/Ahlstedt/von der Burg. Den 4/8 1688 döptes Hieronymus och Elisabeth von der Burgs barn Anna Elisabeth i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 675). Faddrar var: Christoff Rosenfeldt, herr Roth(?), herr Harling(?), Herman Altstedt, Johan Samuelsson, hustru Anna Blix, hustru Sara Schmeer och hustru Helena Schmeer. Se tabell 4 i Constantinus Lindfors inlägg den 2018-05-19, i den här tråden, för mer information om familjen. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2979%2C1936%2C3035%2C1435-------------------- Den 13/12 1688 döptes Herman Burgers (troligen samma person som i mitt inlägg den 2023-07-09 i den här tråden) barn Margareta i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678). Faddrar var: Fridrich Schacht(?), Jurden Loreling(?), Heindrich Busch, Ernst Perner(?), Hans Heindrich Sched(?), hustru Helena Samuelsdotter (gm källarmästare Johan Jockim Schmer), hustru Elisabeth Belman ( Bellman?!!) och Margareta Kiehlhoff(?). Eftersom jag är intresserad av släktnamnet Kirkhoff undrar jag om den sista faddern kan ha detta släktnamn. Dessutom är jag förstås nyfiken på det eventuella släktnamnet Bellman! Eller står det Bolman/Bollman?Slutligen undrar jag om släktnamnet Schmer möjligen kan ha haft stavningsvarianten "Schmertz".Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00319#?c=&m=&s=&cv=318&xywh=574%2C72%2C3081%2C1457-------------------- Den 27/12 1688 döptes Jochim Herman von Alstedts barn Herman Samuel i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 678). Faddrar var: Carl Eritius(?), Philip Hurtzig, Niclas Mösser/Mässer, Hieronymus von der Burg (eller står det Burch?), hustru Juliana Fulck, hustru Catharina Samuelstochter (dvs Samuelsdotter), hustru Brigitta Christina von Alstedt och hustru Christina Vogt. I Constantinus Lindfors inlägg den 2018-05-19 i den här tråden och tabell 4 finns ingen dotter med namnet Catharina Samuelsdotter. Kan man tänka sig att den ovan nämnda faddern ändå var en dotter till Anna Persdotter Blix (tabell 4)? Om uppgifter om hennes barn kommer från bouppteckning misstänker jag att det finns en möjlighet att en eventuell dotter Catharina dog, barnlös, innan bouppteckningen efter Anna Blix skrevs. Kan det stämma?PS: Jag ser nu att bouppteckningen efter pappa Samuel skrevs 1670 och någon dotter Catharina är inte omnämnd i den om jag har förstått rätt. Kan det hända att Anna Blix var gravid, med ytterligare ett av Samuels barn (dvs den eventuella Catharina), då bouppteckningen skrevs? Nåväl, det blir i sådant fall bara spekulationer... och dessutom skulle den eventuella dottern Catharina ha varit bara 18 år, och redan gift, vid dopet 1688...Vänliga hälsningar, Jan
524
« skrivet: 2023-07-09, 13:57 »
Hej igen! Vid dop, den 23/3 1688 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 671), av läkare(?) Andreas Vallants(?) barn, Maria Elisabeth, var bl.a. "f. [frau, dvs hustru] Elisabeth de Haan" fadder. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00315#?c=&m=&s=&cv=314&xywh=3019%2C4149%2C3035%2C1435Kan Elisabeth möjligen ha varit "en Douhan"? Om hon var dotter till Mårten Dehand (tabell 2 i NV del 1, sida 180) skulle hon kunna vara barnet fött 1665 vilket, i sådant fall, skulle kunna ge en antydan om att Mårten Dehands mamma hette Elisabeth. Ett sammanträffande är att det, längst ner på sidan 670 i ovan länkade dopbok, finns registrerat ett dop av en Peter Hoijers (Höijer?) barn och i de två senaste inläggen i den här tråden har det snarlika släktnamnet Heije omnämnts. Två av faddrarna vid dopet av Peter Hoijers barn var, enligt min bedöming, måg (Jacob Gris) respektive dotter (Catarina Brun) till bryggare Claes Bruun, som kanske kanske var "en Le Brun".
525
« skrivet: 2023-07-09, 12:01 »
Hej igen! Här är en till dopnotis, i tyska Sankta Gertruds CI:1a (sida 669) med familjen Blix/Schmèer/Ahlstedt: Den 9/11 1687 döptes Herman Burgers barn Brigitta Christina. Hennes faddrar var: Michael Coreus(?), Johan Joachim Schmeer, Johan Aldstedt, Zacharias Fuldt, Lars Benck(t)sson, hustru Brigitta Christina Aldstedt, hustru Margaretha Sam(u)elsdotter, hustru Elisabeth Sam(u)elsdotter och jungfru Anna Catharina Schmeer. Jag antar att de två Samuelsdöttrarna var systrar med varandra och att Margareta var Margareta Samuelsdotter Blix. Familjen tycks mig ha haft en god sammanhållning. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00314#?c=&m=&s=&cv=313&xywh=2999%2C520%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
526
« skrivet: 2023-07-09, 11:16 »
Tack Ulf för uppgiften om datumet för inlägget!
Vid skrivande av inlägg här på Anbytarforum syns inte samtliga inlägg i tråden (bara de senaste), i alla fall med den browser och inställningar jag har. Det var därför jag inte kunde skriva datumet då inlägget hade gjorts. Istället borde jag förstås ha letat upp inlägget i efterhand och gjort en ändring. Tack för att du hjälpte till istället Ulf!
Vänliga hälsningar,
Jan
527
« skrivet: 2023-07-09, 11:06 »
Tackar Kjell för svar!
Vänliga hälsningar,
Jan
528
« skrivet: 2023-07-09, 11:04 »
Tack Maud och Anne för era svar!
Jag misstänker att Sara von Ahlstedt var syster, eller på annat vis nära släkting, till kommissarie J. Herman Alstedt, som var gift med Margareta Samuelsdotter Blix.
Vänliga hälsningar,
Jan
529
« skrivet: 2023-07-08, 14:49 »
Hej igen, Den 23/8 1687 döptes kommissarie J. Herman Alstedts (och Margareta Samuelsdotter Blixs) barn Herman Jochim i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 667). Faddrar var: Hans Heinrich Schmeer, Carl Johansson, Jochim von Alsted(t), Johan Jochim Schmeer, Balthasar Rochus, Petrus Rochus, hustru Anna Blix, hustru Margareta Blix, hustru Ingri von Alstedt och Elisabeth Samuelsdotter. Se Constantinus Lindfors inlägg den 1018-05-19 i den här tråden och tabellerna 2 och 4 för släktskap mellan personerna. Men: hur kommer släktnamnet Schmeer in i bilden?
Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=3079%2C1911%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
530
« skrivet: 2023-07-08, 14:01 »
Hejsan åter igen! Den här gången gör jag ett bidrag utan spekulationer men med en fråga: Den 20/6 1687 döptes, i tyska Sankta Gertrud fs, vinskänk ("weinschencke") David du Bois barn Regina. Endast elva månader senare: Den 23/5 1688 döptes, i Kungsholm fs, florvävare/ perukmakare David Deboes barn Magdalena (se Kjell Linsbloms inlägg den 2023-07-01 i den här tråden). Rör det sig om två olika personer?Länk till dopnotisen den 20/6 1687: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=333%2C68%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
531
« skrivet: 2023-07-07, 17:15 »
Hej, Hoppas jag inte skapar förvirring med mina inlägg! Här kommer ytterligare en fundering med lite invecklade släktskap... Men först: i mitt förra inlägg skrev jag "...släktskap mellan paren Anders Bruun/Gunilla Brink och David Dubois/Fransina Fransdotter de Moij...". Jag borde har skrivit "...släktskap, eller annan typ av relation (kommersiell, kulturell o.dy.) , mellan paren...". David Dubois var perukmakare. En annan perukmakare (tror jag, se länk nedan för bedöming av det jag tror kan vara det tyska ordet "Perückenmacher" men "felstavat" med ett B istället för ett P), vars barn Scharlotta döptes 16/3 1687 i Sankta Gertrud fs (CI:1a, sida 664), hette Peter Boy. I Sällskapet vallonättlingars släktlista har jag sett att en stavningsvariant av Dubois (som väl egentligen är franskans "du bois"?) är du Boy. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00312#?c=&m=&s=&cv=311&xywh=346%2C3088%2C3035%2C1435Bland faddrarna läser jag "fr. [frau] Maria Wachsmuth [Waxmuth]". Möjligen var Maria samma person som Sara Maria Waxmouth, svärmor till Christian Adriansson Kohlmäter, adlad Riddersköld. Se barnet Christian i tabell 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Riddersk%C3%B6ld_nr_1006I ovan länkade sekundära källa står att Christian adopterades av råd- och handelsmannen i Stockholm Joh. Kohlmäter, men enligt min tolkning av artikel om släkten Kahlmeter ( https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12309) och av Riddarhusets originalgenealogier om släkten Ridderschiöld hette rådmannen Hans Kohlmäter (inte Johan). I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 83) tycks det stå att rådman Hans Kohlmäter hade en piga vid namn Maria Le Brun (fc 1658). Möjligen/Troligen hade hon vallonskt påbrå. Länk till sida i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=354%2C2033%2C3714%2C1765Notera att Hans Kohlmäster var granne med paret Anders Bruun och (troligen) Gunilla Brink. Med andra, förhoppningsvis mindre krångliga, ord: Hans Kohlmästers adoptivsons/fostersons svärmor, Sara Maria Waxmouth, kan ha varit fadder vid dop av perukmakare Peter Boys barn Scharlotta (dp 16/3 1687). Hans Kohlmäster hade en piga, 1683, som hette Maria Le Brun. Kan man tänka sig att Boy är en förkortad variant av du Boy? Jag har noterat släktnamnet Boy vid genomgång av Sankta Gertruds födelsebok CI:1a, men inte "hajjat till" förrän nu, när jag fick se kopplingen "perukmakare" och "Waxmuth" (om det står dessa två ord/namn förstås!). Vänliga hälsningar, Jan
533
« skrivet: 2023-07-07, 11:55 »
Tack Markus för ditt innehållsrika svar!!
Vänliga hälsningar,
Jan
535
« skrivet: 2023-07-05, 14:59 »
Hej igen, Ytterligare en indirekt indikation om ett släktskap mellan paren Anders Bruun/Gunilla Brink och David Dubois/Fransina Fransdotter de Moij, via Fransinas troliga bror Frantz de Moij, är att Johan Scharenberg respektive hans hustru (troligen) var faddrar vid dop i tyska Sanka Gertrud församling i Stockholm: - 6/11 1681 av vinskänk Andreas Bruns barn Heinrich, och - 26/6 1685 av vinskänk Frantz de Moij juniors barn Regina (Frantz de Moij den äldre var en annan fadder) Länk till dopnotisen 6/11 1681: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=412%2C2869%2C2809%2C1328Länk till dopnotisen 26/6 1685: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=441%2C1195%2C2809%2C1328Johan Scharenbergs hustru "madame Catterina Schiarenberg" och dotter var faddrar vid respektive två dop av krögare Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn 1705 respektive 1706 i Storkyrkoförsamlingen. Vänliga hälsningar, Jan
536
« skrivet: 2023-07-05, 14:05 »
Hejsan, I sökandet efter annat hittade jag en tjusig namnteckning gjord av Lorentz Geting den 25/1 1680. (Jo, det bör stå 1680 även om det ser ut som 1681 - paret vigdes nämligen den 26/1 1680 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.) Namnteckningen finns i en lysningshandling i Stockholms Storkyrkoförsamling (HVa:2, Riksarkivets bild 108). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3384%2C417%2C2627%2C1214Möjligen ( men med väldigt stor osäkerhet!) var Lorentz Geting samma person som handelsman Lars Joensson Gedingh (tabell 19 i mitt inlägg här ovan någonstans... tyvärr hittar jag inte inlägget i skrivande stund och därmed inte heller datumet då det gjordes). Vänliga hälsningar, Jan PS: länk till vigselnotisen i vilken det framkommer att brudgummen Erik Nilsson Werre var kock: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3247%2C2121%2C2809%2C1328PS2: troligen en väldigt långsökt koppling, men den andra namnteckningen i lysningshanlingen gjordes av Olof Andersson - samma namn förekommer som dopvittne till två av (tab 38) soldat Per Larsson Geting och Ingeborg Andersdotters barn (födda 1717 resp. 1725).
537
« skrivet: 2023-07-05, 13:48 »
Tackar tackar Markus för ett intressant svar!
PS: Vet du om samtliga, eller nästan samtliga, barn till Rasmus Olsson blev registrerade med släktnamnet Grönvall? Jag har stött på en annan syskonskara där samtliga blev registrerade med släktnamnet Öbrink och ditt exempel med syskonen Grönvall gav mig ett exempel på varför en hel syskonskara började använda ett visst släktnamn. Jag har inte så stort material att titta i, men jag "har en känsla av" att det var vanligare i början av 1700-talet att ett, eller ett par, syskon började använda ett "nytt" släktnamn snarare än alla syskon i en syskonskara.
Vänliga hälsningar,
Jan
538
« skrivet: 2023-07-05, 13:41 »
Hej, Den 23/2 1682 döptes åkare Nils Pädersson Wärme och hustru Karin Jacobsdotters barn Karin i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 196). Faddrar var: sillpackare Jöns Olufsson, klockare Erik Amundsson, Oluff Barckhuusens hustru, mäster Jacob Richwarts(?) hustru och Christian Eriksson Skyts hustru. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=409%2C3167%2C3370%2C1594----------------------- Den 26/1 1680 vigdes överste Hassfärtts (möjligen släkten Hastfer nr 240) mäster kock Erik Nilsson Werre och jungfru Catharina Olufsdotter i Stockholms Storkyrkoförsamling (EII:1, sida 127). Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056451_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3312%2C2079%2C2809%2C1328Lysningshanligen, angående brudgummen Erik Nilsson Werre, attesterades den 25/1 1680 av Oloff Andersson och Lorentz Geting (Storkyrkoförsamlingens HVa:2, Riksarkivets bild 108). Länk till lysningshandlingen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3102%2C193%2C3101%2C1433Vänliga hälsningar, Jan
539
« skrivet: 2023-07-05, 13:15 »
Hej, I Stockholms Storkyrkoförsamlings volym HVa:2 (lysningshandlingar) finns ett dokument, daterat 16/11 1680, i vilket det tycks framkomma att jungfru Anna Juhl och kapten Johan Grönwald önskade gifta sig med varandra (Riksarkivets bild 69). I mina anteckningar har jag skrivit om " Johan Olsson Grönvall i Fadderstorp" som pappa till " Olof Grönvall (fc 1733) inspektor på Gimminge gård" i Vallby socken i Skåne. Jag misstänker att kapten Johan Grönwald inte var samma person som Johan Olsson Grönvall, men jag undrar om det fanns något släktskap dem emellan. Länk till lysningshandlingen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056462_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=13%2C670%2C5062%2C2339Några namn i dokumentet: bokhållare Conrad Möller, salige Albrecht Möller, vinskänk Anders Horne(?) och skräddare mäster Anders Bellman. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
540
« skrivet: 2023-07-04, 16:04 »
Hej, Tyvärr skrev jag fel datum, i mitt förra inlägg, när Anders/Andreas Brun och Gundela Brinck vigdes (eller datum för lysning). Det var den 5/5 1672! Vid dop i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm den 16/11 1683, av Frantz de Moij "der jungers" (den yngres) barn, Magdalena Regina, var en " Andreas Brun" fadder. Jag gissar att Andreas var samma person som vinskänk Anders Bruun (tabell 2 i länken i mitt förra inlägg). Möjligen kan det tyda på ett släktskap* mellan paren Anders Bruun och Gunilla Brinck samt Magdalena Koch och Frantz de Moij, vars troliga syster eller dotter Fransina Fransdotter de Moij gifte sig med perukmakare David Dubois knappt ett år senare, den 22/10 1684 i Storkyrko fs (se Kjell Lindbloms inlägg den 2023-07-01 i den här tråden. * Förrutom den yrkesmässiga (både Anders Bruun och Frantz de Moij var vinskänkar) och eventuell annan typ av koppling. Länk till dopnotisen av Frantz de Moijs barn Magdalena Regina, vars fadder var Andreas Brun: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=474%2C2362%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan
541
« skrivet: 2023-07-01, 18:48 »
Tackar! Ett litet bidrag med parallell information om perukmakare David Dubois är att hans troliga svåger (eller möjligen hans svärfar), vinskänk Frantz de Moij, gifte sig den 9/7 1678 (eller lysningens datum) i Sankta Gertrud fs, med vinhandlare Jacob Kochs dotter, jungfru Magdalena Kochin (jag har lagt märke till att kvinnors släktnamn (ofta) slutar med -in i notiserna i slutet av 1600-talet i tyska församlingens volym CI:1a). Kochin tycks vara ett tyskt släktnamn. Länk till lysning- eller vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=725%2C1564%2C2567%2C1214Här kommer lite spekulationer kring perukmakare David Dubois: I tabell 2 om vinskänk Anders Bruun i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0 har jag skrivit att Catharina Brun, gm perukmakare Johan Meruchat, troligen var dotter till vinskänk Anders Bruun. Jag har nu sett att en tunnbindare(?) Anders Bruun, gifte sig med Gundela (Gunilla) Brinck, dotter till bokhållare Peter Brinck, den 5/5 1682 i tyska fs (CI:1a, sida 50). Den informationen bidrar starkt (tycker jag) till hypotesen att perukmakare Johan Meruchats svärfar var vinskänk (fd tunnbindare) Anders Bruun (se informationen, i tabell 2, om Catharina Bruns föräldrar, Anders och Gunilla Brun). Dessutom tyder släktnamnet Brinck (starkt) på att vinskänk Anders Bruun (tabell 2) var bror till bryggare Claes Bruun (tabell 1) eftersom han bör ha varit granne med brännvinsbrännare Måns Brinck (se tabell 18 i ovanstående länk). Jag fortsätter att leta i Sankta Gertruds födelsebok. Jag har sett att en handelsman (kauffman) Martin Braun (Mårten Brun) gifte sig (eller lysning), den 30/11 1680 i tyska Sankta Gertruds fs i Stockholm, med Dorothea Dargemannin, dotter till herr Georg Dargemann, som var guldsmed enligt sekundär källa (adelsvapen.com om adliga ätten Manderstierna nr 1239). Jag tycker han passar in som möjlig pappa till piga Barbro Mårtensdotter Le Brun, som tycks ha haft någon slags koppling till den adliga släkten Meurman/Mannerstedt (nr 1083). (Mårten Brun dog 1694 enligt register, som jag inte har kontrollerat än, och Barbro gifte sig 1709 och var kanske piga eftersom hon var faderlös...) I den sekundära källan om Mannerstedt står att Henrik Muerman (1584-1613) var sidenkramhandlare och att han var föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm och dess skola. I Martin Braun och Dorothea Dargemannins vigselnotis står något, som jag inte har lyckats tyda, om en tysk(? dvs deutsche) kyrka(? dvs kirchen) skola (schuhle). Om någon har lust att försöka tyda texten är länken till notisen här (tyska Sankta Gertrud, CI:1a, sida 63): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3359%2C1739%2C1485%2C702Vänliga hälsningar, Jan PS: min mammas kommentar när jag berättade om mina långsökta kopplingar var "vad lätt det tycks ha varit att bli adlad förr i tiden".
542
« skrivet: 2023-06-30, 19:03 »
Hej, Den 22/8 1684 döptes (Dubois ny tabell 63 till Kjell Lindbloms NV del 1) David Dubois barn Isaac i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm (CI:1a, sida 645). Eftersom en av faddrarna var Frantz de Moij /de Moy d. ältere (den äldre) misstänker jag att mamman till Isaac var Frantz de Moijs dotter. Jag har inte noterat något annat barn till David Dubois i dopboken när jag har letat fr.o.m 1680 t.o.m 22/8 1684, så Isaac kanske är hans första barn med de Moijs dotter (och kan ge en antydan om vad Davids pappa hette). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00302#?c=&m=&s=&cv=301&xywh=3012%2C3978%2C3081%2C1457I samma dopbok har jag hittat dop av Frantz de Moij den yngres barn (Magdalena Regina dp 16/11 1683) vilket kanske tyder på att familjen de Moij, snarare än David Dubois, hade någon slags koppling till tyska församlingen. Länk till dopnotisen den 16/11 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=444%2C2294%2C2935%2C1395I en dopnotis i Maria Magdalena församling, den 30/3 1671, står att Frantz de Moij (förmodligen den äldre) var vinskänk. Hans namn finns bland faddrarna, liksom namnet "jungfru Catharina Clasdotter". Hon var möjligtvis dotter till bryggare Claes Brun, tabell 1 i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0Uppgifter om dottern Chatarina finns i tabell 6, men jag har upptäckt en hel del felaktigheter och återkommer med en uppdatering av tabell 6 i ovanstående länk. Länk till dopnotisen den 30/3 1671: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=2970%2C2186%2C3469%2C1649Jag återkommer om jag hittar fler dopnotiser av David Dubois barn i tyska Sankta Gertruds församling. Vänliga hälsningar, Jan
543
« skrivet: 2023-06-30, 15:06 »
Hej, I Maria Magdalena församling och i tyska Sankta Gertruds församling, båda i Stockholm, har jag lagt märke till släktnamnet de Moy / de Moij. Jag har tidigare frågat, under diskussionsämnet "smed- och vallonsläkter - de Morgny" om de Moy kan ha varit en stavningsvariant av de Morgny, men har ännu inte fått något svar där. I Sällskapet vallonättlingars släktlista har jag nu lagt märke till att där även finns släktnamnet le Moine (se bifogad bild). Kan "de Moine", "le Moine", "de Morgny" och/eller "de Moy" möjligtvis vara stavningsvarianter av ett och samma släktnamn, eller av ett par olika släktnamn? Kan "de Moy" röra sig om ett vallonskt släktnamn? Länk till namnet "de Moy" (Frantz de Moy der jüngern, dvs den yngre, tycker jag det står... - en "den äldre" har jag anteckningar om från Maria Magdalena församling i Stockholm) i Sankta Gertrud församlings dopbok CI:1a, sida 640: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00300#?c=&m=&s=&cv=299&xywh=377%2C2724%2C1032%2C488
544
« skrivet: 2023-06-30, 14:15 »
Hej, I Stockholms tyska Sankta Gertruds församlings födelse- och dopbok volym CI:1a har jag lagt märke till namnet Anna Blix i ett par dopnotiser. Möjligen rör det sig om tabell 4 i Constantinus Lindfors inlägg den 1018-05-19 i den här tråden. Den 13/8 1683 döptes bokhållare(?) (buchhalter?) Gustaff Garsaein(?)s barn Niclas vars faddrar var (med stor osäkerhet av min tydning av texten!): Jonas Österling, Erich Bartelsson Bergner, Jörgen Strauss, Aston Nuttel, hustru Maria Hedwig Garsaein, hustru Anna Blix, hustru Sara(??) von Alstedt (Ahlstedt) och hustru Margareta Rube (sida 638). Länk till dopnotisen den 13/8 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=370%2C2031%2C3081%2C1457Den 27/9 1683 döptes Daniel Eisenbergs barn Dorothea Elisabeth vars faddrar var (med samma osäkerhet som ovan!): Andreas Hornei, Peter Beckman, Peter Grell, Bertel Tisenberg, hustru Anna Blix, hustru Merta Marcklins, hustru Regina Magdalena Wittergell / Wittvogell, hustru Maria Clehn och jungfru(??) Catrina von Santen (sida 639). Länk till dopnotisen den 27/9 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00299#?c=&m=&s=&cv=298&xywh=3008%2C1600%2C3081%2C1457Vänliga hälsningar, Jan
546
« skrivet: 2023-06-28, 13:51 »
Hej, Vid dop i tyska Sankta Getruds församling i Stockholm den 10/4 1681 var "fr [frau?] Johanna De Bouijn [alt. Bovijn eller Bovyn]" och herr Stephan De Geer faddrar (CI:1a, sida 622). Det var Magnus Scheels (Scheeles?) barn Carolus som döptes. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista har jag sett att släktnamnet Bovin har haft stavningsvarianten de Bouvengne. Jag har inte kontrollerat om Johanna finns i NV och släkten Bovin så sorry om jag kommer med en redan känd uppgift, eller snarare: en uppgift om en redan känd person. Länk till födelsenotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00291#?c=&m=&s=&cv=290&xywh=1021%2C2497%2C1772%2C838Vänliga hälsningar, Jan Johansson
547
« skrivet: 2023-06-28, 13:33 »
Hej igen! Ja, jag tycker det ser ut att stå "den 19 christnade h [herr] Johan Jacob Lyels [eller Lijels] barn Ewa" i Storkyrkoförsamlingens CIa1:3, sida 68! Men jag är ingen expert!!  Vänliga hälsningar, Jan
549
« skrivet: 2023-06-28, 08:34 »
Hejsan! Tack igen för svar Anne! Jag tror inte något, men jag undrar om den Judita Leijel (om det står så) som var fadder vid dop den 30/4 1680 och (såvida det rör sig om samma person) den 25/7 1680 i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm kan ha varit hustrun till Henrik Leijel. Enligt adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 hette hon Judit Rokev* och jag undrar om hon kan ha blivit registrerad med släktnamnet Leijel i dopnotiserna 1680 eftersom hon då var gift med Henrik Leijel enligt den sekundära källan. Dessutom sägs hon ha varit döpt 1647 i tyska församlingen i Stockholm, så hon tycks ha haft en koppling tid. Här är länken igen till adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 (se TAB 5): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531*Enligt hemsidan leijel.se hette hon Judith Roke s. Länk: https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/46-henrik-leijel-1627-1710Vänliga hälsningar, Jan
550
« skrivet: 2023-06-27, 18:24 »
Tack Anne för svar och, som vanligt, många länkar! Vad jag kan komma på finns tre möjligheter till observationerna i Sankta Gertruds dopbok: 1) det står inte Judit Leijel 2) "fr" betyder "freulein", dvs fröken/jungfru 3) det står Judit Leijel, men det var inte dottern till Adam Leijel och Helena Radou Om någon har den rätta förklaringen, eller uppgifter som tyder på en förklaring, skulle jag bli tacksam! Vänliga hälsningar, Jan PS: Om det står hustru Judita Leijel kanske det var hon som var gm Henrik Leijel, tabell 5 i släkten Leijel nr 1531 (se adelsvapen.com). Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531
551
« skrivet: 2023-06-27, 17:23 »
Hej igen, I Kjell Lindbloms NV del 2 sida 273 står att tabell 7 Gottfred Tillman var hovslagare i Stockholm. Äldsta noteringarna om hans troliga farbror tabell 9 Gottfrid Tillman, är som båtsman 1702. Kan man tänka sig att tabell 9 Gottfrid Tillman också var hovslagare i Stockholm, innan han blev båtsman?Bakgrunden till min fråga är en hovslagare (tror jag det kan stå på "någon slags" tyska  möjligen "hofeschmid", men det ser mer ur som "hoseschmid", men "hose" (byxor) tycker jag inte passar ihop med "schmied" (smed)) Gottfried, som var fadder vid dop av hattmakare (möjligen står det "hutmacher") Brun. Min tolkning är att barnet, Ulrica Eleonora, döptes den 30/11 1680. Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm CI:1a, sida 619. Som märks behöver jag hjälp med en del tolkningar!  Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00289#?c=&m=&s=&cv=288&xywh=3276%2C3091%2C2567%2C1214Mamman till tabell 9 Gottfrid Tillman hette Barbro (Claesdotter) Boivi (NV del 2, sida 272), dotter till tabell 3 Nicolas Bevi (NV del 1, sida 44). Möjligen hade hon en koppling till Barbro Mårtensdotter Le Brun, som gifte sig i Stockholm 1709 och vars pappa bör ha hetat Mårten Le Brun*. Det var hennes dopnotis jag letar efter i tyska Sankta Gertruds församlings dopbok när jag fick se dopnotisen med pappa Brun och faddern Gottfried, som kanske var hovslagare. Hoppas mina långsökta funderingar inte stör! *Enligt Kjell Lindbloms hypotes, om jag har förstått den rätt, kan Mårten Le Bruns föräldrar ha varit Simon le Brun (tabell 6 i NV del 1, sida 107) och Jeanne Claesdotter, som kan ha varit syster till tabell 9 Gottfrid Tillmans mamma, Barbro (Claesdotter) Boivi. "Pappa Brun" och "faddern Gottfried" i dopnotisen skulle alltså kunna ha varit kusiner. Vänliga hälsningar, Jan
552
« skrivet: 2023-06-27, 15:24 »
Hej igen! Den 9/6 1680 döptes Nicolaus i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm (CI:1a, sida 617). Pappans namn var Casper, men jag är osäker på om efternamnet var Bellman eller Bollman. Han tycks ha varit skomakare ("schuemacher" tycker jag det står). Länk till namnet Casper Bellman/Bollman i dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00288#?c=&m=&s=&cv=287&xywh=3052%2C741%2C1032%2C488Enligt information om släkten Bellman på adelsvapen.com hette den kända Carl Michael Bellmans invandrade ana "Martin Casten Bellman" och han var skräddare. Är det någon som känner till huruvida skräddare Casten hade en släkting (bror?) som kan ha varit skomakare Casper? Eller står det Bollman i dopnotisen? Vänliga hälsningar, Jan
553
« skrivet: 2023-06-27, 14:03 »
Hej, Vid en dopnotis i Tyska S:ta Gertruds församlings födelse- och dopbok, volym CI:1a, tycker jag det ser ut att stå att " fr. Judit Leijels" eller " fr. Judit Lejelh" var fadder vid dop, den 30/4 1680, av "kauffman" (köpman) Johan Scharenbergs dotter Catharina (sida 616). " fr" misstänker jag betyder " frau", dvs " hustru"/"fru". Enligt von Schantz genealogier hade Adam Leijel och Helena Radou en dotter, som hette Judit. Enligt annan sekundär källa ( https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/45-adam-leijel-1623-1686 ) gifte sig Judith 1707. Vet någon om Judith Leijel hade varit gift innan hon gifte sig 1707? Med vem i sådant fall? Har någon lust att kontrollera om det står "Judit Lejel..." i dopnotisen? Här är länk till den: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00288#?c=&m=&s=&cv=287&xywh=492%2C2230%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Kan "fr" kanske betyda "freulein", dvs "fröken"/"jungfru"? PS2: Kanske är samma namn, ev. hustru/frau Judit Leijel (" Legel"?), antecknat bland faddrarna vid dop, den 25/7 1680 i Sankta Gertruds församling, av köpman Wolter Petersens barn Wolter (CI:1a, sida 617). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00288#?c=&m=&s=&cv=287&xywh=3019%2C3241%2C3081%2C1457
554
« skrivet: 2023-06-27, 13:49 »
Hejsan! Ja, det har nog blivit många dubbelkopplingar mellan familjer genom tiderna. Tack Anne för länkarna! Jag har just hittat en uppgift om Judit Leijel, dotter till Adam Leijel och Helena Radou enligt sekundära källor (von Schantz genealogier tex), men jag tar och ställer en fråga om den under diskussionsämnet Leijel eftersom hon hade det släktnamnet. Vänliga hälsningar, Jan PS: Här är länk till min fråga under diskussionsämnet "introducerad adel - Leijel" : https://forum.rotter.se/index.php?topic=65725.0
556
« skrivet: 2023-06-26, 10:47 »
Hej igen, Den 24/4 1688 döptes, i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:10, sida 180): M:r [mäster] Lorentz Oloffsson kleensmed h. Maria GallerBarnet Catharina faddrar M:r Mårten Swensk [eller Swenck?] kleensmed Catharina Scheffer M:r Johan Holm guldragare [guld-dragare?] h. Brijta Pärsd:r M:r Petter Lorentz snickare h. Maria Taboeur [eller Tabolur?] Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054696_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=3080%2C1298%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan PS: på nästa sida (180v) i samma dopbok står att mäster Erik Galle var fadder vid dop, den 13/5 1688, av änktedrottningens skol(?)-betjänt Petter Larsson och hustru Karin Andersdotters barn Margreta. Övriga faddrar var: mäster Christopher Matern, mäster Casper Laus(s)man, rådman Emporagrijs hustru, mäster Johan Walljes(?) hustru och Erik Timans hustru. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054696_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=281%2C2827%2C3034%2C1434---------------------------- PS2: vid dop, den 21/8 1688 i Jakob och Johannes församling (CIa:10, sida 183v), av Johan Schutz/Schukz/Schultz (sergeant vid kapten Grundels kompani) och hustru Kirstin Carlsdotter Falcks barn, Carl Johan, var bla David Leijel och Maria Galle faddrar. Möjligen var Maria samma person som Maria Galler vid ovan nämnda dop. Kapten Grundel bör ha varit Jakob Grundel gm Margareta Beata de Besche enligt sekundär källa (Adelsvapen om Grundel nr 174) och David Leijel bör ha varit arrendator av Älvarelö bruk enligt sekundär källa (Adelsvapen om Leijel nr 1532). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054696_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=296%2C2791%2C3033%2C1434
557
« skrivet: 2023-06-25, 12:05 »
Hej igen, Den 17/10 1682 döptes färgare Gustaf Olofsson Geting och hustru Sara Gabrielsdotters barn Anna i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:10, sida 106). Barnets faddrar var Casper Utter, Hindrich Mack., Petter Borgs hustru och Anders Diks hustru. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054696_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=518%2C910%2C2529%2C1195Gustafs patronymikon och tiden passar in som möjlig bror till Thol Olofsson Geting, fc 1645 (se Per Sundins inlägg den 2023-06-22). Endast två Getingar med förnamnet Gustaf har omnämnts tidigare i den här tråden (se Anne Wetterlinds inlägg den 2023-05-21). Ett sammanträffande är att orten Torhamn i Blekinge(?) omnämns där, men det har förmodligen inget att göra med Thol Geting, som ju var född i Böle (som väl ligger i närheten av Sundsvall?). Vänliga hälsningar, Jan
558
« skrivet: 2023-06-23, 16:28 »
Hej, Finns någon Bevi, eller annan känd person med vallonskt påbrå, som kan passa in på: järnbärare Philip Christiansson Bärg (Berg), född i Roslagen registrerad i Katarina församling i Stockholm den 30/9 1711 för lysning/vigsel med piga Märta Eriksdotter Geting, född i Hälsingland (CI:11, RA:s bild 107)? Förnamnen Philip och Christian samt födelsen i Roslagen gör mig misstänksam... Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055760_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=3109%2C2676%2C3041%2C1437Vänliga hälsningar, Jan
559
« skrivet: 2023-06-23, 14:48 »
Hej hej! Jag håller på att leta i Katarina församlings lysning- och vigselbok för att se om Thore Getings hustru Gunilla gifte om sig (för att eventuellt få fram mer information om Thore). Än så länge har jag inte hittat något (och tyvärr har jag inte heller hittat någon bouppteckning efter Thore Gieting, som troligen begravdes i Katarina församling 1709). I stället fick jag se det här: Den 5/10 1711 vigdes (i Katarina församling?) "handlings-skrifware wid Kong. Colleg: Medicum"(?) herr Jöns Spåndahl och jungfru Maria Samuelsdotter Göding, som var "född har i forsamb: [församlingen]". Länk till lysningsnotisen (Katarina CI:11, Riksarkivets bild 105): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055760_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=3252%2C1881%2C3042%2C1438Det bör alltså ha bott en Samuel Göding i Katarina församling i Stockholm, troligen omkring 1690. Vänliga hälsningar, Jan PS: Bara några få sidor längre fram i ovan nämnda lysningsbok hittade jag följande: Den 30/9 1711 lystes(?) i Katarina församling i Stockholm för vigsel mellan järnbärare Philip Christiansson Berg, född i Roslagen (får man gissa vid något järnbruk?) och piga Märta Eriksdotter Geting, född i Hälsingland. Datumet för vigseln är överstruket. Piga Märta Geting låter misstänkt likt informationen om styrman Petter (Persson?) Geting i "min" tabell 25 i den här tråden. I bouppteckningen, daterad 28/4 1711, efter styrman Petter Geting står att han hade en syster, Märta Persdotter, som då var piga hos rådman Stenort, och att Petters mamma, Anna Larsdotter, var bondehustru i Skälby gård i Säbrå socken strax utanför Härnösand, som i och för sig inte ligger i Hälsningland men för en fd stockholmare ligger Härnösand inte så långt ifrån Hälsningland. Kruxet är bara att Petters syster hade patronymikonet Persdotter, och pigan Märta i lysningsnotisen hade patronymikonet Eriksdotter. Länk till lysningsnotisen (Katarina församling CI:11, Riksarkivets bild 107): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055760_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=3431%2C2774%2C2534%2C1198
561
« skrivet: 2023-06-21, 12:31 »
Hejsan, Min tolkning av texten i bouppteckningen efter Margareta Henriksdotter Heije är att det var hon (men inte nödvändigtvis Gillius) som saknade bröstarvingar (dvs barn/barnbarn). I bouppteckningen är Margaretas helsyster, hustru Barbro Henricksdotter Heije (gm murdräng Anders Lindquist), och hennes halvsyster, piga Elisabet Matsdotter Trummel (20 år, fc 1703) är omnämnda. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01569#?c=&m=&s=&cv=1568&xywh=2011%2C8%2C4468%2C2064Möjligheten att Gillius Duhan och Margareta Duhan (gm besökare Anders Fröberg) var släkt med varandra kvarstår enligt min tolkning. Över till ett par långsökta, och kanske otroliga, kopplingar... I bouppteckningen efter Gillius Duhans änka, Margareta Eriksdotter (se länk nedan), framkommer att dödsboet hade en viss fodrande skuld av perukmakare Gahms dödsbo. Om jag minns rätt av det jag kollade, och kom fram till, igår hette perukmakare Lorentz och jag misstänker att han hade en samtida namne i Stockholm: handelsman Lorentz Gahm/Gam. (Dvs det bör röra sig om två olika personer och inte om en och samma person.) Den senare var gm en brorsdotter till inspektor Johan Daniel Braun, se tabell 19 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0Johan Daniel Braun uppges komma ifrån (vara född i?) Frankfurt am Main i Tyskland. Hans styvson var vinskänk Johan Glock. I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden" (Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1959) står, under rubriken Drottninggatan, att källaren Tre Tunnor på Drottninggatan 46 i kvarteret Skansen (nr 7), eller hela huset, sannolikt ägdes av Joachim Eisenberg, gm Helena Brun, 1690-1696 (sida 40). Den 15/7 1696 köptes huset av Helena Bruns svåger, vinskänk Ingemar Frodbohm (gm Helenas syster Anna Maria Brun, se sida 50), men "vem som närmast efter Eisenberg innehaft källaren [Tre Tunnor] är ej känt. Enligt taxeringslängden 1699 fanns på Norrmalm en vinskänk vid namn Jacob Falck, som möjligen kan ha innehaft Tre Tunnor. Från 1700 innehades källaren emellertid av Johan Glock...", som alltså var styvson till inspektor Johan Daniel Braun/Brun. Med andra ord finns en långsökt koppling mellan kofferdifarare Gillius Duhan och inspektor Johan Daniel Braun/Brun via släktnamnet Gahm, samt en ännu mer långsökt koppling mellan Margareta Duhans kusin Stina Falcks inte särskilt ovanliga släktnamn Falck och inspektor Johan Daniel Braun/Brun via hans styvson vinskänk Johan Gluck och vinskänk Jacob Falck. Även om kopplingarna är långsökta* vill jag ändå fråga om det finns någon känd koppling mellan släktnamnet Douhan och det vallonska släktnamnet Le Brun. Jag har för mig att andra valloner, på 1600- eller 1700-talet, flyttade mellan Sverige och Mannheim i Tyskland. Stämmer det och i sådant fall, ungefär när skedde detta "utbyte"? *Dödsboet efter Gillius Duhans änka, Margareta Eriksdotter, hade en infordrande skuld även av en annan perukmakare, Anders Ryberg, för tråd(?). Därför är det nog troligt att Gillius och/eller Margareta hade kommersiell koppling till perukmakare Gahm snarare än en "familjär" koppling. Länk till bouppteckning efter Gillius Duhans änka, Margareta Eriksdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2070%2C353%2C5361%2C2477Vänliga hälsningar, Jan
562
« skrivet: 2023-06-21, 10:35 »
Hejsan och tack för svaret! Anders Bonjer (tabell 25 i NV del 1 sid 76) borde jag ha sett när jag fick se hans namn i den nämnda GMR 1721! Som vanligt blev jag för ivrig. Efter koll i NV del 1 såg jag att soldaterna Anders Bonjer och Jacob Andersson Bonjer var jämngamla kusiner, eller syskonbarn som man bör ha sagt på deras tid, och båda var födda (och uppväxta) i Ö-L. Vänliga hälsningar, Jan
563
« skrivet: 2023-06-20, 07:05 »
Hej och tack igen för all information! Hökare Erik Gjeting, som sannolikt härstammade från en bondesläkt i Ångermanland påminner om tabell 13 med skillnaden att den senare dog efter 1743 (död 29/3 1759). Släktnamnet Thun omnämns i mitt inlägg den 2023-05-12 i den här tråden. Även släktnamnet Rudbeck har jag sett förekommer i de stockholmsarkiv jag har tittat i (om jag minns rätt), men eftersom jag inte har sett någon koppling mellan Rudbeck och Geting har jag inte gjort några anteckningar om det. Jonas Geting född 1686 i Stockholm har samma namn som tabell 32, men det bör inte rör sig om samma person (väl?). Kanske de var pappa respektive son... Kopplingen till Knutby socken var intressant för mig!  Vänliga hälsningar, Jan
564
« skrivet: 2023-06-19, 11:56 »
Tack Johannes för erbjudandet!! Om jag får syn på någon koppling till Linköping hör jag av mig. Den enda tråden söderut jag har för tillfället är att (tab 34) Margareta Getings svärfar kan ha varit från Björnlunda i Södermanland, men det är ju en bit kvar ner till Linköping därifrån. För mer information om hennes eventuella svärfar, se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.0Vänliga hälsningar, Jan
565
« skrivet: 2023-06-18, 08:29 »
Åh vad kul Ulf!!
Du skulle göra mig en stor tjänst om du håller ögonen öppna efter släktnamnet Gimström bland trädgårdsmästarna, i synnerhet Matthias Gimström.
Vänliga hälsningar,
Jan
566
« skrivet: 2023-06-18, 08:21 »
Hejsan! Tack Johannes för uppskattande ord! Ursäkta Per för att jag inte har svarat förrän nu! Jag undvek din fråga lite av den enkla anledningen att jag inte hade funderat över vilket släktförhållande det kan ha funnits mellan Erik och Anders. Jag tyckte bara att det är troligt (och roligt ) att de var släkt med varandra. Vad spännande med de detaljerade uppgifterna om stockholms-snickaren Jon Jonsson Geting (f 12/3 1671), som du Johannes skrev om igår! Han hade (ungefär) samma patronymikon som (tab 19) Lars Joensson Gedingh (född före 1660), som jag tror var släkt med (tab 18) Urban Geding (född före 1673). Jons mamma hade patronymikonet Torsdotter. Möjligen är det bara ett sammanträffande, men den där Christina Brun, som hade koppling till både Lars Joensson Gedingh och till Urban Geding (se också mitt inlägg här den 2023-05-05 där jag skriver om hennes kopplingar till valloner - och jag har hittills trott att hon själv hade vallonskt ursprung, men jag kanske är ute och cyklar) blev en gång registrerad med patronymikonet "ungefär" Torsdotter eller Torste(n)sdotter. Det rör sig om en dopnotis i Maria Magdalena församling i Stockhkolm den 17/4 1682 (CIa:3, sida 209). Christina Brun bör ha varit född före 1662. Länk till dopnotisen 1682 för bedöming av Christinas efternamn (Toorrs(t)esdotter???): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3221%2C3333%2C3304%2C1562Vänliga hälsningar, Jan PS: Det skulle vara jätteroligt om någon hade mer information om snickare mäster Jon Jonsson Geting i Stockholm. I vilken församling bodde han? Vad hette hans eventuella hustru?
567
« skrivet: 2023-06-17, 21:47 »
Hej igen, Det finns en trolig (lite långsökt och omständig) koppling mellan skomakare Bertil Beve (tab 37, NV del 1, sida 54) och tidigare omnämnda Maria Bevi gm skräddare Mathias Boman (och därmed också murgesäll Claes Bevi), men tyvärr har kopplingen inte gjort mig klokare på vem Maria Bevis pappa var (snarare mer förvirrad…). Kopplingen involverar en viss Jonas Krabbe. Det kan dock röra sig om två olika personer med samma namn (dvs Jonas Krabbe). Se vidare nedan! Vänliga hälsningar, Jan ------------------------------- Den 21/11 1728 vigdes myntdräng Jonas Krabbe och hustru Margareta Edin i Jakob och Johannes församling på Norrmalm i Stockholm (CIa:13, sida 12). Kautions-man var då skomakare mäster Bärtil Bouwi/Boiwi. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=3221%2C3669%2C2809%2C1328Bertil Beve bodde på Ladugårdslandet i Stockholm då vigseln ägde rum 1728 (se nedan). Var Jonas Krabbe bodde innan vigseln är för mig ovisst, men hans syster*, Sara Krabbe, bodde troligen också på Ladugårdslandet omkring 1728; vid dop den 2/12 1726 i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet) var Sara Krabba (Krabbe) fadder och i mtl 1730 (BA:13/2, sidor 198-199) framkommer att hon och hennes familj hyrde bostad, i kvarteret Styrmannen nr 86, av skeppstimmerman änka Maria Ambjörnsdotter vars måg, Christian Öller, blev mästare inom skomakare-skrået 1730/31. En (god?) gissning är att Maria var en faster till Bertil Beves hustru, Elisabet Ambjörnsdotter, som hade en faster vid namn Anna Ambiörn (möjligen Ambjörnsdotter) enligt mtl 1736 (se nedan). Länk till sida 198 i mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00230#?c=&m=&s=&cv=229&xywh=1541%2C1758%2C5444%2C2588* Se diskussionsämnet ”Krabbe af Svaneby” under ”Introducerad adel – K” för mer information, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.0Enligt Norrmalm östra övre mtl 1729 (BA:12/13) hyrde kapten och livdrabant(?) herr Jonas Krabbe och dess fru bostad i kvarteret Trädgården nr 121. De var alltså grannar med skräddare mäster Mats Boman och dess hustru (dvs troligen Maria Bevi), som hyrde bostad i kvarteret Trädgården nr 122 enligt samma mtl 1729 (sida 63). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057038_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=1967%2C1208%2C5361%2C2548I mtl 1730 (BA:13/3, sida 423) blev Jonas Krabbe registrerad som artillerikarl. Han och hans hustru Marta Hedin hyrde bostad i kvarteret Brandmästaren nr 92 på Ladugårdslandet övre. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057042_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=3151%2C2076%2C3104%2C1434I mtl 1731 (BA:14/2, sida 184) blev Jonas Krabbe registrerad som myntdräng igen (såvida det rör sig om samma person). Han hyrde då bostad i kvarteret Rudan (mindre) nr 44 på Ladugårdslandet. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057046_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=549%2C506%2C3724%2C1721----------------------------- Nedan hittas uppgifter om Bertil Beve i några kronotaxeringslängder och mantalslängder. mtl 1721 (BA:12/8, sida 125) kvarteret Rudan (mindre) nr 231 (samma kvarter där Jonas Krabbe bodde enligt mtl 1731) ”hökaren Erik Mattsons gård bebor skomakaren mr: Barthold Befve med hustru och et barn, giör wacht under captn: Södermans comp. har i tiänst gesällen Erik Lundgren, do: gesällen Petter Bergman, do: gesällen Petter Berg, do: gesällen Botila Ruth, item gossen Erik om 12 åhr do: gossen Petter om 10 åhr, item en tienstflicka Lisken om 14 åhr. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057033_00130#?c=&m=&s=&cv=129&xywh=545%2C411%2C3724%2C1721ktl 1725 (AA:27, sida 393v) kvarteret Järnlodet nr 80 skomakaren mäst: Bertel Beve https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00453#?c=&m=&s=&cv=452&xywh=448%2C66%2C4470%2C2065ktl 1728 (AA:30, sida 314) kvarteret Järnlodet nr 80+81 skomakaren mester Bertel Bewe https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060264_00293#?c=&m=&s=&cv=292&xywh=3118%2C441%2C3726%2C1722ktl 1729 (AA:31, sida 265v) kvarteret Järnlodet nr 80+81 skomak: Bertel Bewe https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060265_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=363%2C2963%2C3104%2C1434mtl 1730 (BA:13/2, sidor 97-98) kvarteret Järnlodet nr 73 ”skomak: mest: Bertil Beve egen gård wid Ladugårdslandstorget, af följande: en träbygning höger om porten med 1 stugu öfr [över] och 1 under wenster om porten, 1 bygning af 1 stugu wid öfr in på gåren kiök med wärkstaden öfr 1 wedbo 2 källar af trädet [eller afträdet?] // Wärden bebor häla gården, undantagen 1 stugu // Bertil Beve // hust Elis: Ambiörn [Ambjörnsdotter] // praecepto: And: Ahlborg föd i West: [Västmanland?] // göth:(?) i lön 100 // son 7(?) år g. // …(?) á 1/2 år g. // gesällen Mats Lungren föd i Norkiö_ 23 år har i wiss lön // ges: Peter Norman i Nork: 20 år g. // nock Georg Smitlo(?) 24 år föd på Gåtl: // D: [dräng?] Jan Rus [Ryss?] 27 år föd i Nork: // lärgåsse 12 år g. // pig: Cathar. Carlsdr 40 år föd i Nork: i lön 20 // flick: 10 år // [hyresgäst] leutn: wid Kong. Ammiral: Båje har 1 stugu 1 källare i hyra 60 // hr Boije // des fru Anna Maria Boje // hr leut: brors dotter a 7 år // pig: Annika Biörk 20 år g. föd i West: i lön 40 // Bertil Boievij https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=-1195%2C287%2C9415%2C4351Boiwe är upptaget som stavningsvariant av Bevy i Sällskapet vallonättlingars släktlista. Även släktnamnet Boija finns med i släktlistan och uppges ha förekommit i Östergötland (där ovan ofta nämnda Norrköping ligger). Kan Boje också vara en variant av Boevi/Bevi och/eller av Boija? mtl 1736 (BA:15/1, sida 63) kvarteret Järnlodet nr 73 ”skomakaren mestr: Bertill Bäwi, med des hustru och 3 barn: eger och beboor denna gård; har hoos sig des hustrus faster Anna Ambiörn [Ambiörnsdotter?] 70 åhr gammal för bramhertigheet [barmhärtighet] // tienstefolk // gasällen David Bertram // do: Frederick Bacck // do: Eric Hellman // lärogossen Olof Ihlman, 18 åhr g. // pigan Catrina Berg har åhr: i löhn 30 D: // Familien 11: Personer // [hyresgäst] afskiedade capitaine hr: Michael Saljett, med des kieresta, föder sig med billjetters utlefwererande på Comedeen (eller Comedien?) Ballhuuset // familien 2: personer https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=-125%2C268%2C4471%2C2066Eftersom Elisabet Ambjörnsdotters faster tycks ha hetat Anna Ambjörnsdotter (fc 1666) borde Elisabets pappa ha hetat Ambjörn Ambjörnsson, men istället hette han Ambjörn Larsson enligt bouppteckning (daterad 23/2 1727) efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:96, sida 192). I bouppteckningen är Bertils namn antecknat som Bertold Bewe. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107577_00211#?c=&m=&s=&cv=210&xywh=2085%2C300%2C5364%2C2479ktl 1737 (AA:35, sida 198) kvarteret Järnlodet nr 73 skomackaren mr: Bärtil Bäve, gesällen Erich Hellman, dito Erich Najen, dito Olof Wessman, gåssen Olof Hellman, pigan Catharina Berg, (hyresgäst) afskiedade capitain hr: Michel Salieth, pigan Stina Berg https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061270_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=3501%2C1820%2C2156%2C996ktl 1738 (AA:36, sida 167) kvarteret Järnlodet nr 73 skomakaren mäster Bertill Bäve, 3ne gesäller, lärgåssen Sven Bilo, pigan Catarina https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061271_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3568%2C2072%2C1797%2C830ktl 1739 (AA:37, sida 227) kvarteret Järnlodet nr 73 skomakaren mäster Bertill Bäve, 4 st gesäller, (hyresgäst) afskiedade capitain hr: Michael Saljeth, pigan Anna https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060271_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=3628%2C2853%2C2156%2C996mtl 1740 (BA:17/3, sida 262) kvarteret Järnlodet nr 73 ”skomakaren mr: Bertill Baevi med hustru 3 barn, eger och beboor denna gård // Tienstefolck // gesell Mickael, do: And. Hellman, do: Olof Berg, lärgossen Johan 12 åhr g., pigan Catrina 60 åhr g. utan lön har hos sig för barmhertigh. // (hyresgäst) afskieda capitain Mickael Saljett med fru har pension // Tienstefolck // pigan Annika i lön 30 d. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=-67%2C449%2C4714%2C2178mtl 1741 (BA:18/1, sida 24r) kvarteret Järnlodet nr 73 ”skomakaren mr: Bertill Baevi med hustru 2 barn, eger och beboor denna gård // Tienstefolk // gesellen Ands: Hellman, do: Olof Berg, do: Sven Bijhlo (Byhlo), do: Olof Bellman, lärgossen Jan 14 åhr gl:, pigan Anna Maria i lön 40 dr:, do: ga: Catrina 61 åhr gl: utan lön har hoos sig af barmhertighet // (hyresgäst) afskieda capitain Michael Saljeth med fru niuter pension // Tiensfolk // pigan Cat: Dahl i lön 40 dr: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=2354%2C1936%2C4471%2C2066ktl 1748 (AA:50, sida 106) kvarteret Järnlodet nr 73 skomakaren Bertil Bewi, 3 gesäller, 1 gosse, 1 piga och (hyresgäst) artilleri-löjtnant Pet. Romstedt med 1 piga https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=625%2C284%2C2587%2C1195
568
« skrivet: 2023-06-16, 12:05 »
Hej,
Den 2023-05-18 skrev jag i den här tråden om vigseln mellan stadsbetjänt Petter Åberg och änka Margareta Brun den 9/2 1729 i Jakob och Johannes församling i Stockholm. Mitt förslag var att Margareta kunde vara samma person som Margareta Brun (tab 26) eller Anna Greta (Margareta) Bruun, dotter till trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34).
Vigseln i Jakob och Johannes församling på Norrmalm kopplar även till Margareta Brun (tabell 4), som bodde på Norrmalm 1711. Hon var född före 1658 och skulle alltså ha varit minst 71 år vid vigseln den 9/2 1729. Det låter kanske inte så troligt att det var hon som gifte sig med Petter Åberg, men möjligheten finns.
Vänliga hälsningar,
Jan
569
« skrivet: 2023-06-15, 18:03 »
Hej igen, Margareta Duhan och hennes make besökare Anders Fröberg bodde i kvarteret Trädgården på Norrmalm (östra övre), intill dagens Kungsträdgården, enligt uppgift i Stockholms mtl 1729 (BA:12/13, sida 64). Där står, om jag har läst rätt: Besökaren på accisen Anders Fröberghmed dess hustru, utan tienstefolck, har hos
sig sin hustrus syskonebarn [som då bör ha haft betydelsen av dagens "kusin"] Stina Falck som med sy närer sig. Har hos sig en dragone encka Cristina Moberg, föder sig med tvätt. En g: [gammal] jungfru Lena Leijonflycht, har sitt under- håld af sin broder Capitein Leijonflycht. Sågaren wed slåtsbyggeriet, Jonas Falckmed dess hustru, utan tienstefolck, har hos sig et g: qu(?) per(?) [kvinnsperson?] som skiöter hans barn Länk till texten i mtl 1729: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057038_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=486%2C2774%2C3103%2C1434Kanske var Margareta Duhans kusin Stina Falck och sågare Jonas Falck släkt med varandra. Enligt tolkning av sekundär källa var jungfru Lena Leijonflycht dottern Helena till tabell 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonflycht_nr_1088Margareta Duhan var granne med skräddare Mats Boman, gm Maria Bevi, som bodde i kvarteret Trädgården nr 122 enligt ovan nämnda mtl 1729. Enligt uppgift i mtl 1740 bodde Mats Boman (och Maria Bevi) kvar i kvarteret Trädgården, men inte Anders Fröberg och Margareta Duhan. Istället hade murgesäll Claes Bevi flyttat till kvarteret. ----------------------------- Den 28/12 1727 vigdes kofferdifarare Gillius Duhan och piga Margareta Eriksdotter i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:13, sida 8 ). Kautionsman var skoflickare Johan Abborre. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=2891%2C2896%2C3370%2C1594Kan Gillius ha varit sonen Gielgus (fc 1708) till Jacob Duhan (tabell 24 i NV del 1, sida 187)? Han hade en syster Margreta (dp 18/4 1704), som kanske kan ha varit personen som var gm besökare Anders Fröberg. Dopvittnet jungfru Märta Tillman kanske kan ses, istället, som en koppling till Mårten Douhan (tabell 4 i NV del 1, sida 181). Han tycks ha tagit över jobbet som mästersven efter Philip Tillmans död och Mårten hade en dotter Margareta (dp 28/2 1704), men hon var troligen gm båtsman Lars Säter 8/4 1727 i Ö-L... Vänliga hälsningar, Jan PS: Det har skrivits om Gillius Duhan i Stockholm för drygt två år sedan i den här tråden. Förhoppningsvis kan informationen om Margareta Duhan och hennes kusin Stina Falck vara till hjälp för att identifiera honom.
570
« skrivet: 2023-06-15, 14:53 »
Hej igen,
Faddern hustru Catharina "Dandinel", som omnämndes i mitt förra inlägg var troligen hon som var gm murgesäll Claes Bevi (se Kjell Lindbloms inlägg här den 2023-04-26). De bodde i kvarteret Trädgården på Norrmalm "östra övre" (inte på Ladugårdslandet) enligt mtl 1740.
Maria Bevi gm skräddare Mats Boman bodde i kvarteret Trädgården nr 122 redan i mtl 1729 (se länk i mitt förra inlägg). I samma mtl 1729 framkommer att besökare på accisen Anders Fröberg bodde i kvarteret Trädgården nr 125. Han var gm Margareta Duhan. Just nu håller jag på att leta efter mer information om Margareta Duhan och Anders Fröberg. Mer information om dem kommer, förhoppningsvis snart, under diskussionsämnet Duhan.
Vänliga hälsningar,
Jan
571
« skrivet: 2023-06-14, 20:12 »
Hejsan, Här följer lite mer information om knappmakare Gode (se inlägg här den 2021-04-30 och den 2021-05-22) samt om ett par andra eventuella Gode (eller Godou) på Helgeandsholmen respektive på Norrmalm i Stockholm: Clas Gode (fc 1705) och Elisabet Månsdotter Gode (född före 1700). Knappmakare Gode hette Jochim. Han fick burskap i Stockholm den 9/3 1721 (Handelskollegiet Dia1:1, sida 163, se bifogad bild), men redan den 27/12 1720 blev han registrerad som knappmakare mäster då han gifte sig med hustru Sara Berg i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:12, sida 464). Kautionsman (vid lysningen) var knappmakare Svart(?). Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054698_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=394%2C2474%2C2809%2C1328I Stockholms mtl 1721 (BA:12/4) står på sida 78 att ”knappmakaren afledne Elias Bases änkia, som nu är gifter med knappmakare m:r Jochom Godhe, med dess hustru ock 3ne st barn” bebodde sin egen gård i nr 54 i kvarteret Åskslaget där Gallerian ligger idag. Länk till sida 78 i mtl 1721 (notera Jockoms ev egna namnteckning!): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=-469%2C2478%2C5359%2C2476I mtl 1729 (BA:12/13) har gården nummer 53 (sida 36). Länk till sida 36 i mtl 1729: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057038_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=1%2C1531%2C3780%2C1747I bou efter knappmakare mäster Jochim Gode (daterad 21/2 1739) står att hans syster reste ifrån Stockholm med ett herrskap år 1700 och att hans efterlevande hustru, Sara Göransdotter Berg, inte kände till andra arvingar (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:121, sida 478). Möjligen var Jochim Gode född på 1680-talet eller tidigare. Länk till bou: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107602_00501#?c=&m=&s=&cv=500&xywh=1805%2C-27%2C5364%2C2479------------------------------------------ Clas Gode blev registrerad som 16 årig gosse hos pistolsmed (jfr stockmakaren nedan) mäster David Bars (jfr släktnamnet Barre i Sällskapet vallonättlingars släktlista nedladdad 2020) i kvarteret Norrbro, där Riksdagshuset ligger idag, i Stockholms mtl 1721 (BA:12/3, sida 2). Clas bör ha varit född senast 1705 och kanske var han född (strax) före 1700. Länk till sida 2 i mtl 1721: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057028_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=-197%2C321%2C5362%2C2478------------------------------------------ I augusti 1731 lämnade Elisabet (Månsdotter) Gode in en ansökan till handelskollegiet i Stockholm om att få öppna en krog i, eller i närheten av, sitt hem i Stockholm (Handelskollegiet AI:72, sida 313, se bifogad bild). I protokollet står att hennes make var krönare Isac Berg och att Elisabet hade blivit rekommenderad av slottsfogde Peter Galles (jfr Gallien, släktnamnet Galan* med stavningsvarianten Galle och ordet tupp på italienska ”gallo” – symbol för Vallonien). *Galan finns/fanns med i Sällskapet vallonättlingars släktlista. I Stockholms mtl 1730 (BA:13/2, sida 77) framkommer att Isac var vedkrönare, att Elisabet hade patronymikonet Månsdotter och att Isac hade en styvdotter, som hette Maja Lisa Hultman och var 14 år (men kanske uppgavs en ålder under 16 år för att slippa betala mantalspenning). Elisabet Månsdotter Gode bör därför ha varit född före 1700. Familjen bodde i egen gård i kvarteret Torkan nr 28 i närheten av Johannes kyrka. Länk till sida 77 i mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=49%2C2332%2C4470%2C2065I bou (daterad 25/8 1748) efter krönare vid kungliga vedgården Isac Berg är Elisabets efternamn stavat Goda (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:143, sida 652). I bouppteckningen står att Elisabet tidigare hade varit gift med Eric Hultman*, som var stockmakare (jämför pistolsmeden ovan) mäster vid kungliga livregementet. Dessutom står att dottern Maria Elisabeth Hultman redan hade blivit änka. Hennes avlidne make hade varit hans kungliga höghets lakej Johan Norman. Dödsboet ägde en gammal gård vid Norrlandsgatan i kvarteret Sumpen (vid Stureplan). Länk till bou efter Isac Berg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00710#?c=&m=&s=&cv=709&xywh=1976%2C44%2C5362%2C2478*I Norrtälje fanns en stockmakare Sven Hultman omkring 1700. Han var fc 1653, gm1 Maria Eriksdotter fc 1666, död 22/8 1702, gm2 Anna Matsdotter Upström död 3/9 1704 och gm3 Anna Jonsdotter Berg. Sven begravdes i Norrtälje den 24/6 1720. Vid dop i Norrtälje den 13/9 1708 var Erik Svensson Hultman fadder. Troligtvis var han korpral Erik Hultman, som gifte sig den 3/3 1710 i Norrtälje med jungfru Anna Maria Krabba. Anna Krabbe dog i Norrtälje den 19/3 1730 och hon var då gm stockmakare Jonas Norstrand. Därför bör stockmakare Eric Hultman och korpral Erik Hultman ha varit två olika, men samtida, personer. Möjligen var de släkt med varandra. Ytterligare en Erik Hultman är omnämnd i notis nr 6 i mitt inlägg den 2021-04-30 och i notis nr 2 har jag nämnt kautionisten Petter Hultman, som var mätare om jag läser rätt. Det skulle inte förvåna mig om han var ved-mätare (men jag har inte kollat). Båda notiserna berör Claes Godou (tabell 13 i NV del 1 sida 268) enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2021-05-22. Synd att man inte kan beräkna hur stor sannolikheten är att det rör sig om ett slumpmässigt sammanträffande med alla dessa Hultman (och Berg)! Vänliga hälsningar, Jan
572
« skrivet: 2023-06-13, 14:35 »
Hej igen! Namnförändringen, från Bonjer/Bonier till Bajar, har blivit kvar i mina tankar. Här är några funderingar och frågor kring den… 1) I gmr 1721, vid mönstring av kapten Loodhs kompani vid Livgardet till fot, finns namnet Jacob Andersson Bonjer vid soldatnumren 97 och 67, precis som du har skrivit Kjell. I samma gmr 1721, och samma kompani, finns namnet Anders antecknat vid soldat nr 66. Ser inte Anders släktnamn också ut att ha varit Bonjer? Enligt min tolkning av texten vid soldat nr 66 står ”Anders Bonjer dödt i Uddewalla d: 18 Januari 1719”. Om det står Bonjer, vem kan denne Anders ha varit? Länk till sidan i gmr 1721: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029179_00237#?c=&m=&s=&cv=236&xywh=917%2C1272%2C3306%2C15632) I Livgardet till fots gmr 1732 hittar jag inte något kompani med namnet Loodh. Har du Kjell, eller någon annan, antecknat vid vilket kompani Jacob blev registrerad? Jag är intresserad av hur Jacobs släktnamn blev stavat i gmr 1732 och om han även där blev registrerad med patronymikonet Andersson. Slutligen undrar jag om ursprunget från Österbotten kan ses som indikation om att Jacob i gmr 1732 inte var son till André (tab 16). 3) I Maria Magdalena mtl 1721 (BA:12/11) hittas namnet Jacob Bonier i kvarteret Tofflan nr 182 (sida 98v). I Tofflan nr 181 finns järnbärare Anders Godes namn registrerat som hyresgäst hos kaffekokaren (jfr Dubois) Isak Hage, som bodde på samma gård. (I nr 181 hyrde även volontären vid polska kavalleriet Antoni Gallek/Gollek.) Om jag har tolkat information rätt i NV del 1 var Anders Gode och Jacob Bonier släkt med varandra; Anders brors två barn var gifta med Jacobs brors två barn (se bifogad bild). För att förvirra oss släktforskare 300 år senare hette bröderna Anders och Johan respektive Anders och Jacob, och de två äkta paren hette båda Johan och Margareta.  Länk till sida 98v i mtl 1721: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057036_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=-448%2C677%2C6525%2C31024) I Maria Magdalena mtl 1739 (BA:16/1) finns namnet Jacob Bagar i kvarteret Kattrumpan nr 148 (sida 404). Längre ner på samma sida finns släktnamnet Weijel/Weyel. Y:et i Weyel påminner om G:et i Bagar, så det skulle kunna stå Baijar/Bayar (utan prickarna över Y:et) i stället för Bagar. Det står att Jacobs hustru (eller hela familjen?) bodde vid spinnhuset och att paret/han/hon hade en dotter. Totalt betalades för tre personer. (Familjen hyrde bostad av stadstimmer-karl Petter Muhrman vars släktnamn är kopplat till Barbro Mårtensdotter Le Brun, men det kan röra sig om två olika släkter med samma släktnamn.) Länk till sida 404 i mtl 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=1018%2C289%2C7718%2C36695) I Maria Magdalena mtl 1740 (BA:17/6) finns namnet Jacob Bajar i kvarteret Kattrumpan nr 148 (sida 497). Familjen Bajar hyrde bostad av skråtimmerkarl Petter Muhrman(?). I familjen fanns ett litet barn, som kan ha varit dottern omnämnd i mtl 1739. Jacob Andersson Bonjers ”funna barn” var födda 1713-1729 (se Kjell Lindbloms inlägg här den 2023-05-24). Barnen födda 1722-1729 dog före 1740. Tyvärr saknas födeslebok för sk äkta barn åren innan 1740 i Maria Magdalena. Om Jacob Bonjer (i mtl 1721) och Jacob Bajar (i mtl 1740, men även i bg-notis 1723) var samma person bör han därför ha fått fler barn efter 1729. Länk till sida 497 i mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00265#?c=&m=&s=&cv=264&xywh=515%2C1116%2C3724%2C17706) I mtl 1740 (se ovan) framkommer att tobaksspinnare dräng Michel Gode hyrde bostad i samma gård som Jacob Bajar (i kvarteret Kattrumpan nr 148). Var Michel son till Anders Godou, som var granne med Jacob Bonjer enligt mtl 1721, var han son till (tobaksspinnare) Claes Godou (tabell 13, NV del 1, sida 268) eller var han son till någon annan? Den bifogade bilden innehåller bara ett förslag på vem han kan ha varit. Det finns tecken som tyder på att Jacob Bonier och Jacob Bajar var samma person, men stavningsskillnaden, Österbotten som proveniens och det stora tidsomfånget för barnens födelseår tycks mig tyda på att det rör sig om två olika personer. Ursäkta att jag envisas!! Finns ingen Bayard som kan tänkas ha bott i Österbotten i slutet av 1600-talet (då Jacob Bajar bör ha varit född)? Förekommer patronymikonet Andersson i kombination med att Jacobs släktnamn blev skrivet Bajar (i stället för Bonjer)? Med andra ord: om Jacob Bajar var ”en Bayard” och alltså en annan person än Jacob Bonier behöver inte hans pappa ha hetat Anders (såvida han inte blev registrerad någon gång med patronymikonet Andersson förstås). Många frågor och jag misstänker att det (ännu) inte finns svar på alla. Vänliga hälsningar, Jan
573
« skrivet: 2023-06-12, 13:25 »
Tack Anne för mycket information!
Vänliga hälsningar,
Jan
574
« skrivet: 2023-06-11, 15:22 »
Hej, Tack vare hjälp här på Anbytarforum (under diskussionsämnet Yrken - Trädgårdsmästare utbildning) har jag lärt mig att det ska finnas ett arkiv med namnet "Trädgårdsmästareämbetet i Stockholm (även gesällskapet) arkiv" under det så kallade "Skråarkivet". Det är lite oklart, men jag tror att arkivet förvaras vid Nordiska museet i Stockholm (på Djurgården). Enligt NAD finns i arkivet " protokoll 1735-1757" ( referenskod 1) i vilka möjligen Matthias Gimströms namn finns antecknat när han eventuellt avlade mästare-examen. Han bör ha gjort det något år innan 1749. Det bör också finnas i arkivet, enligt NAD, något som kallas " Lådräkning 1735 - 1860" ( referenskod 12), som kanske också kan innehålla uppgifter om Matthias Gimström. Här nedan finns länkar till posterna. Eftersom jag bor långt ifrån Stockholm undrar jag om någon redan har uppgifter om Matthias Gimström från detta arkiv, eller om någon har intresse och möjlighet av att gå till Nordiska museet för att leta. OBS! Jag måste erkänna att jag inte känner till huruvida "vem som helst" (som jag tex ) får bläddra i gamla böcker där. Länk till " protokoll" (referenskod 1, eller mer detaljerat: SE/NM/NMA_7870-13/70/70.1/1): https://sok.riksarkivet.se/arkiv/TALpBsApa4owAbECn7vWD0Länk till " Lådräkning" (referenskod 12, eller mer detaljerat: SE/NM/NMA_7870-13/70/70.1/12): https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wqLpELHguKM6Dpd8zE1aZ2Vänliga hälsningar, Jan
575
« skrivet: 2023-06-11, 14:55 »
Hej igen! Nu har jag tittat lite i Hans Mårtenssons ”Trädgårds praxis år 1754” (Akantus edition 2002, ISBN 91-973529-7-7) och Åsa Ahrlands avhandling ”Den osynliga handen – Trädgårdsmästaren i 1700-talets Sverige” (Department of Landscape Planning, Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp 2005, ISBN 91-576-6953-8). I Mårtenssons bok står på sidan 12 ”Näste trädgårdsmästare som konsulterades år 1668, av änkedrottning Hedvig Eleonora, för att sköta de kungliga trädgårdarna var tysken Christian Horleman. Även han hade gedigen arbetserfarenhet från såväl Tyskland som Holland. Enligt överenskommelse med honom skulle trädgården på Norrmalm skötas med hjälp av två gesäller, mot en ersättning av 500 rdr om året.”. På sidan 15 står ”Genom en kunglig resolution, år 1735, hade Trädgårdsmästare Societeten i Stockholm, senare Trädgårdsmästare Ämbetet, instiftats med fulla skrårättigheter. Vid första mötet var 48 mästare närvarande. Skrået hade hand om mästarexamina och gesällutbildning. Ett särskilt gesällskrå med lärlingar fanns.”. Tyvärr finns ingen hänvisning till referenser i texten och jag glömde kontrollera om det finns en särskild referenslista i boken. Däremot finns ordet ”trädgårds-gesäll” i SAOB med referens till en bouppteckning i Stockholm daterad 1676. https://www.saob.se/artikel/?seek=tr%C3%A4dg%C3%A5rdsges%C3%A4ll&pz=2#U_T2787_168241Länk till ordet trädgårdsgesäll (om jag läser rätt står det ”Trägords gessell”) i bouppteckningen (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:21, sida 1482): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107502_01532#?c=&m=&s=&cv=1531&xywh=3722%2C2404%2C2165%2C1000I Ahrlands avhandling behandlas ”tillvägagångssätt och källmaterial” på sidorna 30-35, men tyvärr hittar jag ingen specifik information om trädgårdsmästareämbetets arkiv där. Endast på sida 209 har jag hittat texten ”Brevet är bevarat i en översatt version i ämbetets arkiv” och på sida 371 nämns, bland ”otryckta källor”, ”Trädgårdsmästarämbetets i Stockholm arkiv” med: 1) ”Handlingar och stadgar 1731-1780”, 2) ”Protokoll 1735-1757”, och 3) ”Ritningar”. Avhandlingens kapitel fyra har titeln ”Trädgårdsmästarens utbildning” och finns på sidorna 189-252. Med andra ord innehåller avhandlingen mycket information, med referenser (med början på sida 355), i det ämnet. Bland annat står på sidan 206 att de, som 1731 började arbeta för inrättandet av ett skrå och ämbete, ”hoppades på så sätt kunna stoppa de ’som aldrig sedt eller lärt det ringaste af trägårdsmästare professionen’” och ”man ville även hindra de som kallade sig trädgårdsmästare, men som efter ’högst ett åhr elr några månader alenast warit tienste pojkar elr drängar hoos någon trägårdsmästare’”. Kanske just införandet av trädgårdsmästare-societeten kan förklara varför vissa trädgårdsmästare senare (i tiden) ofta kallades trädgårdsdrängar, som du Ulf skriver i ditt inlägg i den här tråden den 2023-05-20. Vad tror du Ulf? Kan dina observationer tidsmässigt passa in ”före respektive efter 1735” (dvs person kallad trädgårdsmästare före 1735 blev kallad trädgårdsdräng efter 1735)? På avhandlingens sida 212 står dock ”I 1735 års reglemente angavs att redan verksamma trädgårdsmästare i staden inte behövde avlägga prov för att gå med i societeten, medan de som kom från andra platser och ville etablera sig i Stockholm måste uppvisa intyg och visa prov på sina kunskaper.”. På avhandlingens sida 207 står ”Drygt ett femtontal år senare, 1752, i samband med att societeten omvandlades till ämbete, kungjorde kommerskollegium den ordning som skulle gälla för alla trädgårdsmästare i riket. Ordningen slog fast att med hänsyn till ’wettenskapens widlyftighet’ borde en gosse eller dräng, efter att ha gjort ett provår, inskrivas i lära minst fem år. Utbildningstiden kunde dock kortas om det fanns skäl för det”. På sidorna 209 och 210 står ”’Sedan en gesäll har i trenne års tyd inom embetet arbetat för gesäll lön och sedermera har lust at resa utomlands ell. i inrikes orter taga tienst bör honom icke förwägras.’”. På sidan 210 framkommer att ämbetet, från 1730-talet till långt in på 1800-talet, vanligtvis examinerade två till fyra trädgårsdrängar per år i Stockholm och det står att ”under perioden 1758-1775 examinerades totalt 53 personer, i senare protokoll ofta kallade lärlingar, för erhållande av gesälltitel”. På sida 212 står ”Kungörelsen från 1752 fastslog att om en gesäll efter två till tre års tjänst visat ¨prof af särdeles qwickhet och kundskap’ kunde han inte förvägras att erhålla mästarbrev. Detta skulle inte heller kosta honom något, vilket förekom inom andra hantverksskrån.”, ”År 1764 bildade gesällerna en egen sammanslutning inom trädgårdsmästareämbetet med en så kallad ältgesäll i ledningen.” och ”Trots de väl definierade kraven fick trädgårdsmästareordningen från 1752 inte den genomslagskraft som var avsedd. I praktiken ställdes inte heller fortsättningsvis några formella krav på skråbildning i landets städer. Inte ens i Stockholm och Uppsala var alla trädgårdsmästare anslutna till ämbetena. Liksom andra skråbildande hantverk behövde inte de trädgårdsmästare som var anställda i kunglig eller adlig tjänst vara skråanslutna. Dessa utgjorde en relativt stor andel av yrkeskåren.”. I en bilaga till avhandlingen (sidorna 388-392) finns en ”förteckning över beviljade burskap för trädgårdmästare i Stockholm 1689-1829”. Jag har kopierat de sidorna och tittar gärna i listan om någon undrar om en trädgårdsmästares namn finns med i listan. Gimström finns tyvärr inte, men det förklaras förmodligen av att Matthias inte ansökte om burskap i Stockholm eftersom han jobbade som trädgårdsmästare på andra orter. Vänliga hälsningar, Jan
576
« skrivet: 2023-06-11, 12:09 »
Hej igen, Här kommer några fler uppgifter om Maria Bevi gm skräddare mäster Matthias Boman. Paret vigdes i Jakob och Johannes församling i Stockholm den 22/1 1727 (CIa:13, sida 5). Där står att Maria då var jungfru och hennes efternamn är stavat Boevij. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=3242%2C958%2C2718%2C1285Själv tycks Maria ha stavat sitt efternamn Beui. Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v222448?image=1110&page=90Hennes (men inte nödvändigtvis hans) första barn hette Mathias, dp 22/10 1727 (se mitt tidigare inlägg). Parets nästa barn, som jag har hittat i Jakob och Johannes församlings dopbok hette Petter, och döptes den 20/7 1731 (CIa:13, sida 152). Han, men inte sonen Mathias, är omnämnd i bou (daterad 10/9 1740) efter pappan, skräddare mäster Mathias Boman. Länk till dopnotisen 1731: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=437%2C3294%2C2829%2C1337Förslagsvis hette Marias pappa Mathias eller Petter, men i sådant fall ökar min förvirring eftersom ingen tycks mig passa in i NV del 1. En väldigt långsökt gissning är att Mathias Lovisson (tabell 46, sida 56 i NV del 1) kan ha något att göra med det hela. Anledningen till denna fundering är att ytterligare en för mig oidentifierad person har dykt upp i letandet i Jakob och Johannes CIa:13. Det rör sig om murdräng Johan Bonnevier gm Helena Berg vars barn Lars döptes den 19/9 1733. En av faddrarna var hustru Catharina "Dandinel". Jag har för mig att namnet Noach förekommer bland Dandenel och Mathias Lovisson hade ett barn med namnet Noach. Men, förrutom att det blir en väldigt långsökt koppling, inser jag att Mathias Lovisson bör ha varit för gammal för att göra honom till trolig pappa till Maria Bevi. Länk till dopnotisen 19/9 1733: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00161#?c=&m=&s=&cv=160&xywh=3076%2C2552%2C2854%2C1350Jag nämnde i mitt förra inlägg att mtl 1730 saknades för Norrmalm östra övre, men så fick jag se att det fanns dess mtl 1729. Maria Bevi och Matthias Boman gifte sig som sagt i januari 1727. I mtl 1721 hittas inte någon av dem i kvarteret Trädgården (BA:12/4, sida 142 och frammåt). Däremot hittas i kvarterets andra gård, nr 119, färgare mäster Andreas Mynier, som tycks ha stavat sitt efternamn Meunier (snarlikt Mineur kanske). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057029_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=504%2C2688%2C4467%2C2064I mtl 1729 finns skräddare mäster Mats Boman och dess hustru i kvarteret Trädgården nr 122 (som bör ha motsvarat nr 119 i mtl 1740 ...tror jag). Däremot hittas inte ( murgesäll) Claes Bevi i kvarteret Trädgården i mtl 1729, så han bör ha flyttat dit efter Maria Bevi. Länk till sida i mtl 1729 (BA:12/13, sida 63): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057038_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3102%2C2744%2C3103%2C1434Vänliga hälsningar, Jan
577
« skrivet: 2023-06-10, 21:38 »
Hejsan! Tack så mycket för de snälla erbjudandena Kjell!! När jag är i Sverige (jag bor i Milano) brukar jag träffa kompisar i Stockholm på middag. Nästa gång kan jag åka dit tidigare så kanske vi kan träffas över en kopp kaffe. Tyvärr har jag (för närvarande) inga fler uppgifter om Maria Bewi och skräddare Mathias Boman, men jag ska hålla ögonen öppna. (...se PS nedan) Jag har inte släppt taget om Jakob och Johannes församling riktigt än, så det kan hända att något dyker upp framöver. Anledningen till att jag lade märke till dem är den indirekta kopplingen mellan dem och slaktare Daniel Göding, via bokhållare Johan Martinel. Daniels pappa hade släktnamnet Giöding (om jag minns rätt) och jag har skrivit mer om dem (och många fler) under diskussionsämnet om släktnamnet Geting. Dessutom tyckte jag dopnotisen 14/1 1728 var intressant eftersom både namnet Ambjörn och släktnamnet Lind är registrerade i den. Jag har nämnt en trädgårdsmästare Johan Ambjörnsson Lind i all den där texten om släktnamnet Brun i Stockholm (som jag försöker "göra reklam för" lite här och där på Anbytarforum i förhoppningen om att få igång en diskussion där ). Närmare bestämt i tabell 27, Anna Danielsdotter Brun. Vänliga hälsningar, Jan PS: Bouppteckning efter skräddare Mattias Boman finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A.127, sida 90. Den är daterad 10/9 1740 och då levde Maria Bevi fortfarande. Länk (ArkivDigital): https://app.arkivdigital.se/volume/v222448?page=90Mattias dog 11/5 1740, men tyvärr står inte hans ålder i "gravöppningsnotisen". Se notis nr 65 här: https://app.arkivdigital.se/volume/v86433?image=46PS2: Kanske har jag hittat en ledtråd... I Norrmalm östra övre mtl 1740 (tyvärr saknas det området i mtl 1730, som innehåller ganska detaljerade uppgifter) hittas en skräddare Mats Bohman i kvarteret Trädgården nr 119 (BA:17/3, sida 51 1/2). I Trädgården nr 120 hyrde murgesäll Claes Bevi bostad av brukspatron Carl De Geer. Vågar man sig på en gissning att Claes och Maria var syskon? Länk till sidan i mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=3139%2C2303%2C3103%2C1434
578
« skrivet: 2023-06-10, 16:41 »
Hej igen! Det här är ett försök att styra tillbaka ämnet till släktnamnet Boivie / Bevi (men jag kan inte låta bli att berätta att min mamma (85 år ung) och jag tog en sväng till Stockholm för några dagar sedan och tittade på var stolmakare Erik Öhrmark höll till ). Den 22/10 1727 döptes i Jakob och Johannes församling i Stockholm skräddare mäster Mathias Boman och hustru Maria Bewis barn Mathias vars en fadder var bokhållare Martinells hustru Annica Martinell (CIa:13, sida 110v). Jag har bara "kapitlet" om Bevi ur NV del 1, men inte Martinell, och har inte lyckats lista ut vem av alla Maria Bevi som var gm Mathias Boman. Bokhållare Martinell hade troligen förnamnet Johan. I alla fall fanns en bokhållare Johan Martinell enligt dopnotis (fadder) den 18/1 1730 i Jakob och Johannes församling (CIa:13, sida 135). Jag har lagt märke till att Bertil Beve ( tabell 37, NV del 1 sida 54) var gm2 Elisabeth Ambjörnsdotter och att deras barn Tobias (fc 1730) blev karduansmakare. Vid dop den 14/1 1728 i Jakob och Johannes församling var karduansmakare mäster Ambiörn Larssons(?) änka fadder (CIa:13, sida 112v). Länk till dopnotisen den 22/10 1727: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00094#?c=&m=&s=&cv=93&xywh=443%2C107%2C2809%2C1328Länk till dopnotisen den 18/1 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00119#?c=&m=&s=&cv=118&xywh=3219%2C2109%2C2834%2C1340Länk till dopnotisen den 14/1 1728: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054699_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=315%2C-110%2C3433%2C1623Vänliga hälsningar, Jan
579
« skrivet: 2023-06-08, 18:30 »
Hej! Är det den höga åldern ( ca 57 år) som gör att du, Peter, tror att Ingrid Le Brun död, ev i barnsäng, 1786 i Bygdeå var en annan person än Ingrid Le Brun f (fc?) 1729 i Älvkarleby? Ämnet hög ålder vid graviditet utnyttjar jag för att koppla till Christina Bruun, tabell 12 i mina tidigare inlägg. Där skrev jag: "om Christina Bruun vore det utomäktenskapliga barnet, fött 1657, skulle hon ha varit 56 år då Johan Petre föddes ca 1713". Vid sökande efter annat i Stockholm fick jag se i mtl 1730 (BA:13/2, sida 3) att båtsmansänkan Annicka Nyman (62 år) hade en son, Christian, "om 4 á 5" år enligt uppgift (se bifogad bild och länk nedan). Annicka skulle alltså ha varit minst 57 år då hennes son Christian föddes. Kanske kan man tänka sig att åldern 62 år uppgavs för att slippa betala mantalspenning (inom en snar framtid), men det är ändå en observation som jag tycker är värd att nämnas i sammanhanget. Länk till sida 3 i mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00007#?c=&m=&s=&cv=6&xywh=774%2C2135%2C2155%2C996Vänliga hälsningar, Jan
580
« skrivet: 2023-05-25, 14:14 »
Hej! Tack igen Karin för tipset att titta i Handelskollegiets protokoll! Jag uppskattar jättemycket din hjälp! I NAD har jag sett att Handelskollegiets protokoll (huvudserien) för åren omkring 1728 finns i läsesal. Hoppas någon, som ändå är där, har intresse av att se om det finns uppgifter om slaktare Didrich Kirckhoff i någon av AI:68 – AI:70 (1727-1729). I protokollen 1731 (Handelskollegiet AI:72) finns Diedrich Kirckhoffs namn på sidan 111, men tyvärr står inte där heller var han var född. Här är min version av avskrift (sidorna 111 och 112): ”S:D: [samma dag, dvs 1/4 1731] blef bewilliat, att bakboden N:o 36 som slachtaren Malmgren i dag opsade [sade upp], kommer at Transporteras på slachtaren Jöran Bergström, och slachtaren Didrich Kirckhoff får Bergströms bod i egen emot den wahnlige hyran.” Min tolkning av texten är att Didrich tog över Jörans bod (bakbod?), och Jöran tog över Malmgrens bakbod. Alla tre hade yrkestiteln slaktare, men det tycks röra sig om två bakbodar. Länk till sida 111 i Handelskollegiets AI:72 på ArkivDigital (abonnemang behövs): https://app.arkivdigital.se/volume/v950729?image=590Vänliga hälsningar, Jan
581
« skrivet: 2023-05-25, 13:29 »
Hej igen, I mitt inlägg den 12/5 nämndes notarie Erik Giöding. Troligen fick han, hans son eller någon nära släkting till honom sitt burskap i Stockholm den 27/7 1731. I Handelskollegiets volym AI:72 (1731, sida 283) står att handelsman Eric Giöding var född "här i staden", dvs i Stockholm. Erics löftesmän var notarie (men inte borgare...) Anders Giöding samt borgare och handelsman Hans Barck. En möjlig tolkning är att Anders Giöding inte var borgare i Stockholm (eller ens bodde där). Handelsman Eric Giöding kan (också) ha motsvarat hökareErik Geting ( tabell 13 i mina tidigare inlägg). Har någon uppgifter om en eventuell Anders Geting i Härnösand/ Sundsvall som skulle kunna passa in som notarie Anders Giöding? Länk till sida 283 i Handelskollegiet AI:72: https://app.arkivdigital.se/volume/v950729?image=1460Vänliga hälsningar, Jan
582
« skrivet: 2023-05-25, 12:14 »
Hejsan, I Handelskollegiets volym AI:72 (Stockholm) med protokoll från 1731 står på sidorna 542 och 543 (om min avskrift är rätt): ”Den 27 November [ 1731] närwarande Borgmästaren högachtad h:r Johan Leijel och Rådmannen h:r Tobias Bremer Handelsman Johan Petter Dubois som tjent hos Borgaren och handelsmannen Jaques Bizot i 10 åhrs tid inkom och gaf til kjänna sig wara nu nyligen utrikes ifrån hemkommen och täncker sig här af nedsättja och burskap winna allenast honom någon dilation förundt blifwer. Och emedan bemälte Dubis är ett swenskt infödt Barn och med sin husbondes attestatum och afskedspass bewiste, at han honom uti 10 åhr trol(?) och rederligen tjent; ty blef honom laglikrätigt(?) någon tid att omhugsa sig bewiljad.” Vad betyder texten ” blef honom laglikrätigt(?) någon tid att omhugsa sig bewiljad”? Betyder det att han var tvungen att vänta ”någon tid” för att få sin ansökan beprövad innan den beviljades, eller blev den beviljad den 27/11 1731 (men med tidsbegränsningen "någon tid")? PS: efter kontroll av betydelsen av verbet "omhugsa sig" i SAOB blir min tolkning att Johan Petter blev beviljad att fundera över saken någon tid. Tidsmässigt tycks detta passa in på datumet för burskapet nedan. I tabell 9631 (se Kjell Lindbloms inlägg den 2021-04-24 i den här tråden) står att (Jean) Pierre Dubois uppges, i mtl 1730, ha varit fc 1710 i Frankrike och att han fick burskap som handelsman i Stockholm den 27/9 1733. Om det rör sig om samma person blev hans födelseort uppgett felaktigt i en av noteringarna. Dessutom skulle han ha varit bara ca 11 år när han började tjäna hos Jaques Bizot (om han var fc 1710 och om uppgiften om 10 års tid stämmer). Länk till sidan i Handelskollegiets volym: https://app.arkivdigital.se/volume/v950729?image=2980Vänliga hälsningar, Jan
583
« skrivet: 2023-05-24, 20:42 »
Tack Karin för svar!! Jag misstänkte att du skulle ha informationen jag sökte. Synd bara att det inte fanns någon mer information om Didrichs födelseort i Handelskollegiets notering. Vänliga hälsningar, Jan
584
« skrivet: 2023-05-24, 20:37 »
Tackar tackar för svar!
Vänliga hälsningar,
Jan
585
« skrivet: 2023-05-24, 17:05 »
Hej, Enligt tolkning av information i generalmönsterrullor (GMR) tycks Hans Matsson Kirkhoff ha ersatt Johan Kirkhoff som soldat. De hade samma soldatnummer vid samma kompani (Överstelöjtnantens kompani vid Hälsinge regemente). Det kanske kan betyda att Hans Matsson fick släktnamnet Kirkhoff som ett slags soldatnamn, utan att han själv hade någon ana med det släktnamnet. Några observationer (och mina spekulationer kring dem) tyder eventuellt på att Hans, trots allt, hade koppling till släktnamnet Kirkhoff innan han blev soldat. Det rör sig om ett antal sammanträffanden, som tyvärr är ganska invecklade. Sannolikheten att slumpen ligger bakom dessa sammanträffanden tycks mig väldigt liten (åtminstone när man ser dem tillsammans). Nedan hittas en ”tidslinje” med observationerna. Jag hoppas att innehåller går att förstå! I den förekommer tre släktnamn att ”hålla reda på”: Kirkhoff, Jeriko och Bonnevier. I början av tidslinjen kan släktnamnen tyckas inte ha något med varandra att göra, men de knyts samman längre fram i tiden. Bland annat nämns slaktare Diedrich Kirckhoff, som bör ha varit en mäster inom sitt yrke. Är det någon (Karin Uhrvik till exempel ) som vet när han fick burskap och om hans födelseuppgifter då blev nämnda? Diedrich var mäster då han gifte sig den 8/2 1728, men eftersom han var fc 1699 förmodar jag att han inte fick burskapet så lång tid före februari 1728. Tidslinjeca 1686Hans Matsson Kyrckhoff föddes i ”Kopparberget”, som eventuellt var Falun (Hälsinge regementes generalmönsterrulla (GMR) 1712, SE/KrA/0023/0/671, sida 40) Johan Fredrik Jeriko (Geriko) föddes i Berlin (Stockholms mtl 1730, BA:13/1, sida 2), eller eventuellt i Brandenburg an der Havel väster om Berlin (Upplands tremänningsregemente till fot GMR 1719, SE/KrA/0023/0/1505, Riksarkivets bild 206). ca 1699Diedrich Kirckhoff föddes enligt åldersuppgift i dödsnotis (Jakob och Johannes församling i Stockholm FIb:1, sida 25v). 13/11 1710Korpral Hans Matsson Kirckhoff och piga Ingeborg Andersdotter ifrån Brunn vigdes (eller lystes för) i Hedesunda socken (C:1, sida 10v). före 26/5 1712Hans Mattsson Kyrckhoff blev korpral vid Överstelöjtnantens kompani vid Hälsinge regemente (dito ref.). 28/1 1713Korpral Hans Matsson och hustru Ingeborg Andersdotters barn Hans föddes i Brunn i Hedesunda socken, dopvittnen var: Peter Halenius, Olof Olsson i Kungsgården, fru Sophia Halenia och piga Sigrid Olofsdotter i Brunn (Hedesunda C:1, Riksarkivets bild 73). Hans dog 27/5 1713 (Hedesunda C:1, Riksarkivets bild 115, korpral Hans Kirckhofs barn) efter 1712 och före 13/10 1714Korpral Hans Mattsson Kyrckhoff blev rustmästare vid ovan nämnda kompani och senare, under nämnda tidsperiod, beviljad avsked därifrån (Hälsinge regemente GMR 1715, SE/KrA/0023/0/671, Riksarkivets bild 396). ca 1713Staffan Bonnevier och Catharina Petersdotters son Per föddes enligt åldersuppgift i bouppteckning efter Pers mamma (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:94, sida 1191). 2/9 1714Betjänten vid rådhusrätten, Staffan Bonnevier, köpte gård och tomt vid David Bagares gata (då Dödgrävare gränden) i kvarteret Väderkvarnen i Stockholm (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:12, sid 248-249). Kvarteret Väderkvarnen ligger strax norr om Kungsgatan mellan Hötorget och Stureplan. ca 1717Hans Kirckhoffs barn Cicilia föddes enligt åldersuppgift i Hedesunda AI:2, sida 10. Cicilia Hansdotter i Brunn konfirmerades 1730 (Hedesunda AI:4, Riksarkivets bild 224). Johan Fredrik Jeriko blev antagen till Falu kompani vid Upplands tremänningsregemente till fot (regementets GMR 1719, SE/KrA/0023/0/1505, Riksarkivets bild 206). 2/12 1718Korpral Johan Fredrik Jeriko blev rustmästare vid Falu kompani (ref. se ovan). före 20/10 1719 (troligen den 19/10 1719) Johan Fredrik Jeriko fick avsked från ovan nämnda kompani (dito ref.). 2/2 1719Hans Kirckhof och hustru Ingeborg Andersdotters barn Daniel föddes i Brunn i Hedesunda socken, dopvittnen var: Lars Persson i Brunn, klockare Jean Olsson, hustru Anna Persdotter i Brunn och piga Kerstin Persdotter i Brunn (C:1, Riksarkivets bild 92); Daniel dog 15/3 1719 (Hedesunda C:1, Riksarkivets bild 118, rustmästare Kirckhofs barn) ca 1723Hans Kirckhoffs dotter Anna föddes enligt åldersuppgift i Hedesunda AI:2, sida 10; Anna Hansdotter i Brunn konfirmerades 1738 (Hedesunda AI:4, Riksarkivets bild 224). 26/10 1723Stephan Bonneviers hustru Catharina Pettersdotter avled (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:94, sida 1191). Deras son Per var då elva år. 9/2 1725Bouppteckningar förrättades av: 1) Stephan Bonneviers avlidna hustru Catharina Pettersdotters dödsbo, och 2) Catharina Wretmans avlidna make, betjänt i stadens politiekollegie Johan Ömans dödsbo (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:94, sida 1191 respektive sida 1195). trol. 1725Stephan Bonnevier och Catharina Wretman gifte sig. 7/7 1725Hans Kirckhoffs dotter Karin föddes i Hedesunda socken, dopvittnen var: förare Kråbäck, korpral Bengt Åman i Kläbecken och hustru Catharina Andersdotter i Västbyggeby (Hedesunda C:1, sida 124). Karin Hansdotter i Brunn konfirmerades 1740 (Hedesunda AI:4, Riksarkivets bild 224) 8/3 1726Stephan Bonneviers son Per var med på husförhör i Johannes församling i Stockholm (Jakob och Johannes AIa:5, sida 158) 10/3 1726Stephan Bonnevier dog (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:95, sida 1226). Sonen Per var då på sitt 13:e år. 15/11 1726Stephan Bonneviers son Per var med på husförhör i Johannes församling i Stockholm (Jakob och Johannes, AIa:5, sida 161). 8/2 1728Slaktare mäster Diedrich Hirchoff ( Kirckhoff) och jungfru Rebecca Horn vigdes i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm. Vittne var Jacob Horn. I dödsboet efter Rebeccas pappa, bisittare i bagarämbetet Jacob Horn (död 10/2 1736), fanns tyska böcker vilket tyder på att familjen Horn hade tyska rötter (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:114, sida 155). 23 och 24/8 1728Diedrich Kirchhoff var dopvittne i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm vid dop av Magdalena Horn och Jacob Röhls respektive Maria Horn och Ambrosius Zarnaus barn. Vid det senare dopet var en annan fadder en hustru med släktnamnet (född) Köpke. 18/9 1728Diedrich Kirckhoff köpte en gård vid David Bagares gata (då Dödgrävare gränden) i kvarteret Väderkvarnen (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:23, sid 260-261). december 1728Diedrich Kirchhoff och Rebecca Horns barn Jacob döptes i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm (CI:1b, sida 1067). Faddrar var Jacob Horn och Jacob Röhl. 23/3 1729Boktryckare gesäll Johan Fredrich Jerico och änka Johanna Juliana Edklei(? Exley?) vigdes i (Jakob och) Johannes församling i Stockholm (CIa:13, sida 13v). Juliana (”Estloii”/”Estloü”) var änka sedan den 1/9 1723 enligt bouppteckning efter hennes förra make, vaktmästare vid kungliga accisen Mathias Lund (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:92, sida 858). 8/2 1730Diedrich Kirchhoff och Rebecca Horns barn Magdalena Catharina döptes i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm (CI:1b, sida 1086). Faddrar var: Olof Ask, Ambrosius Zarnow (Rebeccas svåger), mäster Petrus Wesmann (troligen slaktare Petter Westman), hustru Magdalena Horn, hustru Sophia Rohr och jungfru Anna Flor. 10/3 1730Johan Fredrich Hierico ( Jierico) och hustru Juliana Edzlers (Etzler?) dotter Johanna Juliana föddes/döptes i Jakob och Johannes församling i Stockholm (CIa:13, sida 136). 1730I Stockholms Norrmalm östra yttre dels mtl 1730 (BA:13/2) finns fastigheter och personer registrerade i kvarteret Väderkvarnen (norr om Kungsgatan) på sidorna 1–33. Där bodde då bland annat följande personer i tomt/fastighet nummer: • 28 paret båtsman/kofferdifarare Gillius Duhan och Margareta Eriksdotter vigda 28/12 1727 i Jakob/Johannes församling (CIa:13, sida 8, Margareta var då piga). • 30 stadstjänare Stephan Bonneviers änka Catharina Wretman och hennes dotter Anna Catarina (7 år). Stephans son (och Catharina Wretmans styvson) Per (fc 1713) blev inte registrerad i Väderkvarnen. • 31 slaktare Didrich Kirkhoff, Rebecka Horn och deras son Jacob. • 32 boktryckare gesäll vid Werners tryckeri Johan Fredrik Geriko, hans hustru Juliana (Exley/Edzler) och hennes dotter Anna Lena Lund (7 år) samt piga Brita Eriksdotter 48 år ( fc 1682) född på Wattholma bruk i Uppland. Juliana hade ärvt gården efter sin förra make, vaktmästare vid accisen Mats Lund som bodde här enligt uppgift i mtl 1721 (BA:12/6, sida 9). Johan Fredrik jobbade på ett boktryckeri som låg där Riksdagshuset ligger idag (Stockholms mtl 1730, BA:13/1, sida 2). 9/5 1731Diedrich Kirchhoff och Rebecca Kirchhoffs barn Rebecca döptes i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm (CI:1b, sida 1104). Faddrar var: Anthon Rauert, Johan Horn, madame Anna Remander och jungfru Margaretha Reimer. sept/okt 1734Dieterich Kirchhoff och Rebecca Horns barn Maria Elisabeth döptes i Tyska Sankta Gertruds föramling i Stockholm. Faddrar var: Daniel Jörgensson(?), Catharina Elisabeth …(?) och Margaretha Röhl. 1739Hans Mattsson Kyrckhoffs dotter Anna Kirkhoff flyttade från Hedesunda socken till Älvkarleby socken (Älvkarleby AI:2, sida 126). april 1742Boktryckare gesäll Johan Fredrik Jeriko dog enligt text i bouppteckning, upprättad 21/12 1747, av hans dödsbo (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:142, sida 738). I den står att hans efterlevande familjemedlemmar var änka Johanna Juliana Exleii (Exley?) och parets dotter Johanna Juliana Jerico på 18:e året (fc 1730). Gården i kvarteret Väderkvarnen hade sålts efter Johan Fredriks bortgång, men innan upprättandet av bouppteckningen. 3/8 1746Gamla rustmästare Hans Kirkou ( Kirckhoff) dog/begravdes i Hedesunda sn (C:2, Riksarkivets bild 133). 22/7 1754Slaktare Diedrich Kirckhoff dog (Jakob och Johannes församling i Stockholm FIb:1 sida 25v). Bouppteckning av slaktare Diedrich Kirckhoffs dödsbo förrättades den 9/12 1754 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:158, sida 1241). I den framkommer att hans efterlevande familjemedlemmar var: hustru Rebecka Horn, son slaktare Jacob Kirckhoff 27 år (fc 1727), dotter hustru Magdalena Catharina Kirckhoff gift med brännvinsbrännare Eric Saxenberg och dotter jungfru Rebecka Kirckhoff 24 år (fc 1730). Rebecka och Johanna Juliana Jeriko var alltså jämngamla och växte upp i gårdar bredvid varandra vid David Bagares gata i kvarteret Väderkvarnen i Stockholm.3/9 1757Staffan Bonviers änka Catharina Wretman sålde gården i kvarteret Väderkvarnen till stadstjänare Anders Rostedt (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:35, sida 185). Tyvärr framkommer inte i Stockholms stads Stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) vad som hände med Staffans son Pers andel av gården. 25/12 1758Diedrich Kirckhofs efterlevande hustru, Rebecka Horn, avled enligt uppgift i bouppteckning (upprättad den 24/1 1759) efter henne (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:179, sida 389). I bouppteckningen är barnen slaktare Jacob Kirckoff och hustru Catharina Kirckhof (gm brännvinsbrännare Erik Saxenberg) omnämnda. Eftersom dottern Rebecka inte är omnämnd bör hon ha dött, barnlös, mellan 1753 och 1759. I dödsboet fanns gården i kvarteret Väderkvarnen vid dagens David Bagares gata. 1760I Johannes församlings mtl 1760 står att slaktare Jacob Kirckhoff (30 år) ägde och bodde i huset med beteckningen Väderkvarnen nr 30 & 31, som bör ha motsvarat gårdarna som tidigare hade ägts av Staffan Bonnevier respektive Diedrich Kirckhoff (BA:21/6, uppslag 27). 31/1 1763Brännvinsbrännare Erik Saxenberg och hans hustru Magdalena Catharina Kirckhoff sålde gården vid David Bagares gata i kvarteret Väderkvarnen (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:37, sid 50-51). Enligt tolkning av upp-bjudningen köpte slaktare Johan Mickelsson även gården som Staffan Bonnevier hade ägt tidigare. 17/5 1763Avlidne rustmästare ” Kyrkhofs” änka hustru Ingeborg Andersdotter i Brunn, 77 år gammal ( fc 1687), dog i vattusot i Hedesunda socken (C:3, Riksarkivets bild 26). 5/2 1769Maria Bonnevier och Per Le Brun ( son till Anna Kirckhoff) gifte sig i Älvkarleby socken. Marias pappa var trolig syssling med stadstjänare Staffan Bonneviers son Per (enligt Kjell Linblom om vem som var Staffan Bonneviers pappa). Var Anna Kirckhoff släkting till slaktare Diedrich Kirckhoff i Stockholm?omkring 1807Maria Bonneviers son (och Anna Kirkhoffs sonson), Per Brun, var lärling ett par år hos stolmakare Erik Öhrmark, som då bör ha bott vid David Bagares gata, mitt emot de gårdar där Staffan Bonneviers änka, Diedrich Kirckhoff och Johan Fredrik Jeriko bodde samtidigt omkring 1730 i kvarteret Väderkvarnen. Var Staffans son Per (Bonnevier) bodde omkring 1730 och senare (såvida han levde då) vore intressant att få veta!Vänliga hälsningar, Jan
586
« skrivet: 2023-05-24, 12:01 »
Hej,
Den 21/11 1728 vigdes i Jakob eller Johannes församling i Stockholm:
myntdräng Jonas Krabbe och hustru Margareta Edin.
Kautionsman var skomakare mäster Bertil Boiwi (CIa:13,
se bifogad bild).
I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står, på sidan 54, att
skomakare Bertil Beve (tab 37) ägde en gård i kvarteret Järnlodet. Det
kvarteret omnämns i mitt inlägg den 2021-12-27 i den här tråden.
Vänliga hälsningar,
Jan
587
« skrivet: 2023-05-24, 11:46 »
Hej igen! Den 17/5 1726 lystes för/vigdes ringare Olof Svahla och hustru Ingrid Larsdotter i Jakob eller Johannes församling i Stockholm (CIa:13). Kautionsman var dödgrävare Nils Roman. Vänliga hälsningar, Jan
588
« skrivet: 2023-05-24, 11:33 »
Hej och tack för svaret Kjell!
Kan det möjligen ha varit (tab 11) Jacob Duhans dotter Margareta (gm Anders Matsson med lysning 1724), som senare var gm besökare Anders Fröberg i Jakob och Johannes församling i Stockholm? Jag har sett i NV del 1 att det (tyvärr för mig) fanns många Margareta Duhan som åldersmässigt skulle kunna ha varit gm Anders Fröberg.
Den 20/5 1730 döptes i Jakob och Johannes församling besökare Anders Fröberg och hustru Greta Duhans barn Andreas (CIa:13, se bifogad bild). Ett av dopvittnena var jungfru Märta Tillman. Kan Jacobs dotter Margareta (eller någon annan "känd" Margareta Duhan) ha haft någon relation till släkten Tillman?
Tyvärr har jag inte hittat, i register till Norrmalms mtl:er 1730, var Anders Fröberg och Greta Duhan bodde (om de nu bodde på Norrmalm). Istället har jag sett att gardeskarl Erik Fröberg och hans hustru Juliana Olofsdotter Norberg bodde i kvarteret Sankt Johannes mindre, som ligger vid dagens David Bagares gata. På andra sidan den gatan ligger kvarteret Väderkvarnen och där bodde, 1730, Diedrich Kirckhoff. Johan Le Brun, son till Pierre le Broun (tab 11, sida 109 i NV del 1), var gm Anna Kirckhoff vars troliga pappa, Hans Matsson Kirckhoff (fc 1686 i "Kopparberget"), var korpral och sedan rustmästare vid Hälsinge regemente, ca 1712-1714 (jämför Jacob Duhan tabell 11), men vid överstelöjtnantens kompani (inte livkompaniet som Jacob Duhan).
Med ett flertal "om" och lite långsökta kopplingar skulle uppgiften om vem Greta Duhans pappa kunna vara en indikation om att Diedrich Kirckhoff var en släkting till Anna Kirckhoff, gm (tab 11) Pierre le Brouns son Johan. Jag håller på att titta på släkten Kirckhoff och kommer snart (hoppas jag) att lägga upp mer detaljerad information om den under diskussionsämnet Kirckhoff här på Anbytarforum.
Vänliga hälsningar,
Jan
589
« skrivet: 2023-05-24, 08:36 »
Hej igen, Kopplingen av släktnamnet Kempe till Knutby är intressant för mig. I tabell 3 i mitt tidigare inlägg står att Christina Brun var gift med Tobias Soltner. Jag misstänker att han kan ha varit från Sotter i Knutby socken. Christina och Tobias bör ha varit födda före 1660 och Tobias. Kanske var Tobias och Johan Kempe (fc 1654 i Knutby) ungefär jämngamla. Nu har jag blivit ännu mer motiverad att hålla ögonen öppna efter släktnamnet Kempe! Vänliga hälsningar, Jan
590
« skrivet: 2023-05-23, 09:05 »
Hej Johan! I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 (NV) finns Ingrid på sidan 110. Jag tror det går att låna boken på bibblan. Hon var dotter till Pierre le Broun och Maria Persdotter samt syster till min ana Jan Le Brun (1722-1790). Jans hustru hette Anna Kirckhoff och lustigt nog håller jag på att titta på hennes släktnamn i Stockholm, som ju är platsen för den här diskussionstråden (så kanske din fråga och mitt svar borde flyttas till diskussionsämnet "Le Brun" under "Le Brun"). En annan tråd jag håller på med just nu är att leta efter min svågers ana, som bör ha funnits Stockholm på 1740-talet. Han lär ha varit född i Skäfthammar ca 1720 (enligt uppgift i en hfl), och troligen var han född vid Gimo bruk, så din fråga var intressant för mig och gjorde att jag kunde "slå två flugor i en smäll". I NV står att Ingrid var gift med "Anders Hindrichson Kempe i Hökhuvud", men tyvärr står inga fler detaljer om honom. Jag har för mig att jag har sett släktnamnet Kempe dyka upp när jag har letat i Stockholm (omkring 1700). Från och med nu ska jag hålla ögonen öppna! Den enda anteckningen jag har om Kempe är att paret Nils Gudmundsson och Eva Leijel (Leijel har ju med järnbruk att göra...) troligtvis bodde på Kempes gränd i Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet. I en dopnotis står att ”h.r inspectorens Nils Gudmundssons barn Cathrina [döptes] af cape-lanen h.r Oluf Kråka för dhess swag-heet skull hemma uthi Kiämpens gränd” den 20/10 1678 (tyvärr har jag inte skrivit vilken volym, men notisen borde finnas i Maria Magdalenas födelsebok som innehåller dopnotiser år 1678). Tyvärr misstänker jag att den informationen inte är dig till så mycket hjälp. I NV står att Ingrid hade en 2-3 år yngre syster som hette Maria (född 27/2 1732 troligen i Älvkarleby socken). Kanske det var hon som var dopvittnet Maja Brun. Systern Maria var gift med Peter Petterson Drougge enligt NV, men det står inte när eller var de gifte sig. Den informationen kanske skulle kunna ge en ledtråd till namnet på platsen där Maria var piga (och därmed också ge en indikation om att det var Ingrids syster som var dopvittnet). Om du lånar NV del 1 kanske det kan finnas mer information om Peter Drougge i den (se släkten Drougge, som jag tror har vallonska rötter). Platsen kan vara Älvkarleö slarvigt skrivet, men det ser mer ut som "Selkarön" eller liknande i mina ögon. Namnet slutar i alla fall med "..karön" enligt min tolkning, så troligen var Maja Brun piga på någon ö i eller i närheten av Hökhuvud socken. Det finns mer information om Ingrids pappa och farfar i NV del 1, så jag rekommenderar starkt att låna den. Vänliga hälsningar, Jan PS: Jo då, jag "dök på" släktnamnet Kempe (Kiämpe) direkt när jag började leta i Stockholm! Eftersom det dessutom var en bokhållare lägger jag upp länk till dopnotisen här (se faddern bokhållare Adolph Kiämpe vid dop den 9/1 1713 i Jakob och Johannes församling, CIa:12, sida 79): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054698_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3252%2C2752%2C2809%2C1328
592
« skrivet: 2023-05-21, 14:02 »
Hejsan,
Det skulle vara jättekul om det fanns indikationer om att Getingarna i Karlskrona var släktingar till de i Stockholm och norrut längs östkusten.
Här kommer några kompletterande uppgifter om några av Getingarna som jag har omnämnt tidigare i den här tråden.
Handelsman Nils Giöding (troligen tabell 26) var skyldig perukmakare Lorens Gahms dödsbo pengar enligt bou 1736 efter Lorens Gahm (se tab 26). I Maria mtl 1739 står att Jonas Geting (tab 32) och den ensamstående mamman Lisa Gahm var grannar med varandra i kvarteret Kattrumpan (Stockholms BA:16/1, sida 403). Möjligen ger det en antydan om ett släktskap mellan Nils Geting (tab 26) och Jonas Geting (tab 32). Ett eventuellt släktskap mellan dem har redan beskrivits i tabell 32.
Släktnamnet Hägg omnämns i tabellerna 9, 26 och 30 i mina tidigare inlägg i den här tråden. Även kvarteret Väderkvarnen på Norrmalm (övre yttre) i Stockholm har omnämnts med koppling till slaktare Daniel Geding/Giöding, son till saltfiskhandlare Olof Gedingh (tab 37). I Norrmalms mtl 1730 finns personerna i kvarteret Väderkvarnen registrerade på sidorna 1-33 (Stockholm... BA:13/2). Där framkommer att:
1) Annika Hägg, gm kusk i franska envoajén Lamproniski(?), bodde i nr 32, och
2) Margareta Hägg, gm hökare Erik Berg, bodde i nr 38.
Möjligen kan detta tolkas som indikation om släktskap mellan tabellerna 9, 26, 30 och/eller 37 i mina tidigare inlägg. Självklart är, och var, släktnamnet Hägg inte särskilt ovanligt, men det är ändå observationer som jag önska dela med förhoppningen att de kan komma till användning.
Vänliga hälsningar,
Jan
593
« skrivet: 2023-05-21, 13:12 »
Tabell 25 (tillägg)
Jahanna Bruun gifte sig den 20/9 1724 med hökare Matthias Öring.
Den 27/5 1726 skrevs bouppteckning efter stadstjänare Stephan Bonnevier, som avled den 10/3 1726 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:95, sida 1226). Släktnamnet bör antyda en vallonsk bakgrund. På sidan 1230 i bouppteckningen står att dödsboet var skyldig hökare Mattias Öring pengar. Eventuellt (troligen?) var hökaren Jahanna Bruuns make vilket i sådant fall kanske kan ses som en antydan om att Jahanna var "en Le Brun".
Jahanna och Mattias bör ha bott på Södermalm omkring 1726 och Stephan Bonnevier på Norrmalm (övre yttre) i kvarteret Väderkvarnen.
Vänliga hälsningar,
Jan
594
« skrivet: 2023-05-21, 12:53 »
Hej igen,
Om Jacob Andersson Bonjer står i NV del 1 (sida 75) att han lät begrava fyra av sina barn i Maria fs på 1720-talet; det första den 24/5 1723.
För att kontrollera om det där står Bonjer eller Bonnevier istället för Bajar (se mitt förra inlägg) har jag kollat begravningsnotisen den 24/5 1723 (Maria Magdalena församling volym FI:1). Det tycks mig även där står Bajar (se bifogad bild).
Vänliga hälsningar,
Jan
595
« skrivet: 2023-05-20, 09:30 »
Hej igen!
Det har blivit anledning att återkomma till Stephan Bonnevier.
Vet man vad som hände med hans son Peter (13 år) när han blev föräldralös 1726 och/eller senare i livet?
När jag funderade på det såg jag att Stephans eventuella bror Jacob Andersson Bonjer (tabell 21, sida 75 i NV del 1) bör ha bott i Maria Magdalena församling på 1720-talet och troligen fram till sin död 1745. När jag skulle ta reda på var i Maria han bodde, och inte hittade honom i register, tog jag fram Maria församlings begravningsbok (FI:2, sida 46). I NV står att Jacob begravdes i Maria den 16/12 1745, men i församlingens begravningsbok står att avskedade gardeskarlen Jacob Bajar begravdes där det datumet (se bifogad bild). I register till Maria mtl 1740 hittas namnet Bajar J, men inte Bonnevier/Bonjer (och inte heller någon Andersson J, som jag tycker "passar in" på beskrivningen av Jacob Andersson Bonjer i NV).
Innan jag går vidare i äldre mtl:er och ktl:er för att kontrollera frågar jag här om det möjligen har blivit fel, eller kan Bajar vara en stavningsvariant av Bonnevier. Bajar tycks mig mer likt Bayard.
Vänliga hälsningar,
Jan
596
« skrivet: 2023-05-20, 08:18 »
Hejsan igen! Tack Ulf och KG för era kommentarer! Jag kan inte minnas att någonsin ha sett titeln trädgårdsgesäll. Borde inte den titeln ha funnits om det förekom mästarprov och -brev? Åsa Ahrlands avhandling finns nu hemma hos min mamma. Jag ska dit nästa vecka. Det ska bli intressant att läsa vad som står i den! På återskrivande! Vänliga hälsningar, Jan
597
« skrivet: 2023-05-18, 16:29 »
Den 9/2 1729 vigdes stadsbetjänt Petter Åberg och änka Margareta Brun i Jakob/Johannes församling i Stockholm varpå Anders Werling var kautionsman (CIa:13, sida 13).
Stadstjänare vid Stadskämnärsrätten Petter Åberg dog den 4/11 1729, enligt uppgift i bou efter honom (daterad 20/12 1729, Stockholms... F1A:103, sida 1464). Hans efterlevande hustru hette Margareta Brun. Petters pappa omnämns också i bouppteckningen. Han hette också Petter Åberg och var plåtslagare i Örebro stad där han bodde med sin hustru.
Denna Margareta Brun kan ha varit:
1) Margareta Brun (tab 26), som var född före 1682 och dog 1734, då gm Petter Lind, men tidigare gm N: Biuhre. Hon köpte en gård ca 1732 i kvarteret Kattrumpan i Maria Magdalena församling i Stockholm. Enligt mtl 1731 ägde en järnbärare, som också hette Petter Åberg, gården/tomten Kattrumpan nr 166/167 (BA:14/1, sida 201). Den hyrdes då av mäster Anders Gierling, som var gift. Det bör dock inte ha varit den gården som Margareta Brun köpte eftersom järnbärare Petter Åberg i kvarteret Kattrumpan finns med även i ktl 1735 (AA:33, Riksarkivets bil 460), men hon kan förstås ha köpt en del av gården.
2) Anna Greta (Margareta) Bruun, dotter till trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34) i Ladugårdslandet. Enligt dopnotis i Maria Magdalena församling den 9/8 1715 (CIa1:6) var hon då gm kock Anders Giörling, som skulle kunna vara järnbärare Petter Åbergs hyresgäst, mäster Anders Gierling enligt uppgift i mtl 1731. Om kock Anders Giörling och mäster Anders Gierling var samma person kan det inte ha varit Anna Greta som gifte sig 1729 med stadstjänare Petter Åberg (såvida inte Anna Greta och Anders skilde sig, men det låter inte troligt i mina öron).
Självklart kan änkan och bruden 1729 Margareta Brun ha varit en annan person än de två nämnda ovan.
Med risk att göra något rörigt ännu mer rörigt nämner jag att en släkting till bryggare Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois, tab 54 i NV del 1, sida 210) bodde senare i kvarteret Kattrumpan nr 159/160. Släktingarna var bryggare Johan Wessman/Westman och hans hustru Margareta Geting. Möjligen, men inte troligen, är Gierling/Giörling stavningsformer av Geting.
Vänliga hälsningar,
Jan
598
« skrivet: 2023-05-18, 08:16 »
Tackar KG för din kommentar och visat intresse!
Är Embrik/Emrik/Emmerich varianter av Henrik?
Vänliga hälsningar,
Jan
599
« skrivet: 2023-05-18, 08:10 »
Tack Leif för svaret!!
En detalj som kanske styrker misstanken om att det rör sig om en tysk ort är ett par (långsökta) kopplingar mellan släktnamnen Jericko/Geriko och Kirkhoff. Det senare låter tyskt i mina öron. Jag ska skriva om kopplingarna under diskussionsämnet Kirkhoff när jag har tittat klart i Stockholm.
Vänliga hälsningar,
Jan
600
« skrivet: 2023-05-17, 20:31 »
Hej, Kan någon hjälpa mig läsa och/eller tolka namnet på en födelseort? Texten finns i generalmönsterrulla 1719 för Falu kompani vid Upplands tremänningsregemente till fot (SE/KrA/0023/0/1505). Sidan med namnet finns på Riksarkivets bild 206 och på ArkivDigitals bild 2040. Se också länkar nedan. Det gäller rustmästare Johan Fredrik Jericko(?)s födelseort. Jag tycker det ser ut att stå " Brand c:" eller möjligen "Pijrand C:" eller dyligt, men jag hittar ingen ort/socken/landskap/etc med det namnet. Kan "C:" stå för "kompani" möjligen? Johan Fredriks ålder var 34 år och han hade 2 tjänsteår. I nästa kolumn, till höger, står födelseortens namn. Länk till Riksarkivets sida (gratis): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029664_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=652%2C366%2C1800%2C851Länk till ArkivDigitals sida (ej gratis): https://app.arkivdigital.se/volume/v480498?image=2040Se också bifogad bild. Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Ett annat förslag är att det står " Braed s:", som kanske skulle kunna betyda "Bred socken".
601
« skrivet: 2023-05-17, 13:27 »
Hej igen, Tidigare har jag nämnt orten Ambricka som möjlig "inspiration" till släktnamet Öbrink. Därför kan jag inte låta bli (med risk att komma ifrån ämnet lite) att dela med mig av en observation i Stora Kopparbergs födelsebok C:1 (sida 26). Står det inte att en fadder vid dop den 2/7 1688 hette Gillian Ambricksson? Eller står det Gillian ?? Ericksson? Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013797_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=427%2C2282%2C2567%2C1214Vänliga hälsningar, Jan
602
« skrivet: 2023-05-17, 10:52 »
Hej igen,
Här kommer två till Getingar.
Vänliga hälsningar,
Jan
-----------------------------------------------
Tabell 38
Per Larsson Geting, född omkr 1692.
Information om Per Larsson Geting i generalmönsterrullor (GMR): Överstelöjtnantens kompani vid Hälsinge regemente:
GMR 1715 (SE/KrA/0023/0/671, Riksarkivets bild 423) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Hedesunda socken Pehr Larsson Gieting antagen i augusti 1714, född i Gästrikland, 24 år (fc 1691) kan inget hantverk, kan ej skriva, ogift.
GMR 1716 (SE/KrA/0023/0/672, Riksarkivets bild 73) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Pehr Larsson Gieting född i Gästrikland och Hedesunda socken, 25 år (fc 1691), kan läsa i bok, inget hantverk, ogift. Mönstringen utfördes den 26/10 1716.
GMR 1719 (SE/KrA/0023/0/674, Riksarkivets bild 111) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Per Larsson Geting 26 år (fc 1693), 5 tjänsteår, född i Gästrikland, gift. Annotation: Piken, handskarna och skorna förkomna på fjället. Värjan och den övriga munderingen i behåll, men odugliga.
GMR 1720 (SE/KrA/0023/0/675, Riksarkivets bild 99) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Per Larsson Geting ”förfrusen, casserad af general-löjtnant och landshöfdingen, högwälborne h:r baron Palmquist d: 15 dec: 1719; sedermera inskrefs d: 17 decemb: samma år, enda bonden i Åhsbo [Åsbo] och Hedesunda socken // Anders Bengtson (41 år, född i Gästrikland, gift) som instelte för sig d: 16 septemb 1720 // Olof Anders: Geting (20 år, född i Gästrikland, ogift).
I Hedesunda födeslebok (C:1, Riksarkivets bild 32) står att Lars Larsson och hustru Karin Persdotters son Peder föddes den 25/5 1691 i Harv. En av faddrarna var soldat Anders Ersson i Harv. I samma födelsebok står, på Riksarkivets bild 38, att murmästare Lars Persson och hustru Karins son Peder föddes den 15/11 1693, men detta par fick en annan son med namnet Per, född 25/7 1696 i Hedesunda (C:1, Riksarkivets bild 43).
Soldat Per Larsson Geting och (Qwinna?) Ingeborg Andersdotter i Ölbo vigdes (eller lysning?) den 30/12 1716 i Hedesunda socken (C:1, Riksarkivets bild 21).
Soldat Per Larsson Geting och Ingeborg Andersdotters barn:
• Lars född 14/2 1717 i Ölbo i Hedesunda sn, dopvittnen: korpral Bengt Forsberg, Olof Andersson i Ölbo, dito (för vad??) hustru Marta Larsdotter i Berg och hustru Margta Andersdotter i Gamla Holmen
• Ingeborg född 7/6 1721 i Ölbo i Hedesunda sn, dopvittnen: Joen Jönsson i Holmen, Olof Joensson i Ölbo, hustru Anna Nilsdotter i Ölsbo och piga Elin Eriksdotter i Ölbo
• Ella född 12/11 1725 i Ölbo i Hedesunda sn, dopvittnen: Olof Andersson i Ölbo, dräng Olof Ersson i Prästgården, hustru Anna Andersdotter i Falle (Fallanna?) och piga Brita Jönsdotter på Ön
Per Geting i Ölbo var dopvittne vid dop den 20/6 1727 i Hedesunda av Olof Jonsson och hustru Anna Andersdotters barn Anna i Högnäs. Möjligen var Anna Andersdotter och Per Getings hustru, Ingeborg Andersdotter, systrar.
--------------------
Tabell 39
Olof Andersson Geting, född ca 1700.
Information om Olof Andersson Geting i generalmönsterrullor (GMR): Överstelöjtnantens kompani vid Hälsinge regemente:
GMR 1720 (SE/KrA/0023/0/675, Riksarkivets bild 99) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Per Larsson Geting ”förfrusen, casserad af general-löjtnant och landshöfdingen, högwälborne h:r baron Palmquist d: 15 dec: 1719; sedermera inskrefs d: 17 decemb: samma år, enda bonden i Åhsbo [Åsbo] och Hedesunda socken // Anders Bengtson (41 år, född i Gästrikland, gift) som instelte för sig d: 16 septemb 1720 // Olof Anders: Geting (20 år, född i Gästrikland, ogift).
GMR 1721 (SE/KrA/0023/0/676, Riksarkivets bild 97) soldat nr 296 (regementnummer)/nr 146 (kompaninummer) Olof Andersson Geting, 21 år (fc 1700), 1 tjänsteår, född i Gästrikland.
Eftersom Olof hade samma soldatnummer som Per Larsson Geting tycks Olof ha ersatt soldat Per när den senare blev ”kasserad”. Därför är det kanske troligt att Olof tog/fick släktnamnet Geting efter sin företrädare och mindre troligt att Olof hade någon ana med släktnamnet Geting.
Den 8/5 1726 lystes första gången i Hedesunda socken för soldat Olof Giting och hustru Anna Jonsdotter ifrån Ullanda (C:1, Riksarkivets bild 141).
Soldat Olof (troligen Andersson) Geting och Anna Jonsdotters barn:
• Kerstin född 2/8 1726 (troligen i Ullanda) i Hedesunda sn, dopvittnen: Olof Persson, Per Ersson, hustru Anna Olsdotter och piga Margta Larsdotter alla från Ullanda
• fler barn har inte sökts efter
603
« skrivet: 2023-05-16, 14:31 »
Hejsan,
Fler Svalor som stötts på i sökandet efter annat.
Vid mönstring 1712 av Hälsinge regementes Arbrå kompani blev Erik Persson Svala registerad som soldat nr 71 vid kompaniet 3:e korpralskap (SE/KrA/0023/0/671, Riksarkivets bild 197). I generalmönsterrullan står att Erik var 23 år (dvs fc 1689) och född i Arbrå socken samt att han blivit antagen (som soldat vid Arbrå kompani?) 1709.
Vid mönstring 1713 av Hälsinge, Gästrikland och Jämtlands tre-, fyra- och fem-männingsbataljonens majorens kompani blev Olof Svala registrerad som soldat nr 56 vid kompaniets 3:e korpralskap (SE/KrA/0023/0/1507, Riksarkivets bild 79).
--------------------------
Soldat Lars Persson Svala (registrerad som ”gamla soldaten” 1721 och 1723) gm Lisbet Bengtsdotter.
Deras barn (alla födda i Österfärnebo socken):
• Lars född 11/7 1721 (C:1, Riksarkivets bild 155 och C:2, sida 6), död/begravd 1/1 1725 (C:2, sida 35)
• Bengt född 6(?)/12 1723 i Bärrek (C:2, sida 25)
I Hälsinge regementes generalmönsterrulla 1712 (SE/KrA/0023/0/671, sida 54, Riksarkivets bild 164) finns namnet Lars Pährsson Swahla registrerat som soldat nr 118 vid överstelöjtnantens kompani. Där står om honom att han var 26 år (fc 1686) och att han var född i Alfsta socken i Roslagen. I Alfta kyrkoarkivs volym CI:1 (Gävleborgs län) hittas: född/döpt den 1/2 1685 soldat Peder Larsson Stöcks barn Lars (i ...?), men det är naturligtvis inte alls säkert att detta barn Lars var samma person som soldat Lars Persson Svala vid Hälsinge regemente. Alfta socken ligger väl inte ens i (dagens benämning av) Roslagen, så kanske man menade en annan socken när man skrev Alfsta (och inte Alfta) i generalmönsterrullan 1712.
I Hälsinge regementes generalmönsterrulla 1715 (SE/KrA/0023/0/671, Riksarkivets bild 418) finns namnet Lars Pährsson Swahla registrerat som soldat nr 268 (regementnummer)/nr 118 (kompaninummer) vid överstelöjtnantens kompani. Där står om honom att han var 29 år (fc 1686), född i Roslagen, antagen (vid kompaniet?) 1709, kommenderad i Wissmar, samt att han var gift. Dessutom står att han inte var kunnig i något hantverk och att han inte kunde skriva. Kan Wissmar ha menats vara Wismar mellan Lübeck och Rostock i Tyskland?
--------------------------
Soldat Per Svala gm Brita Hansdotter.
Deras barn:
• Brita född 28/8 1721 i Österfärnebo socken (C:1, Riksarkivets bild 156) alla(?) dopvittnen från Ön (=Mattön?)
--------------------------
Soldat Olof Ersson Svala gm Lisbet Olsdotter.
Deras barn:
• Eric född 11/6 1724 i Österfärnebo socken(C:2, sida 29) två dopvittnen från Ön och två från Bärrek
Vid dop i Österfärnebo socken den 19/12 1725 (C:2, sida 42) av Olof Persson och hustru Lisbet Olofsdotters barn Margeta i Bärrek var gamla soldat Lars Svala (i Bärrek) ett av dopvittnena.
Vänliga hälsningar,
Jan
605
« skrivet: 2023-05-15, 14:34 »
Hejsan! Den där fältväbeln Frans Dubois har dykt upp av en slump (igen) när jag letar efter annat! Den här gången har jag sett att han blev registrerad i GMR 1719 för Uppsala kompani vid Upplands tremänningsregemente till fot. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029664_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=517%2C899%2C2405%2C1137Om jag har läst rätt står att han var född i Göteborg (ca 1693), att han hade 6,5 tjänsteår, att han avancerade från sergeant till fältväbel den 27/1 1719 och att han var kommenderad till Åland. Eftersom mönstringen förrättades i oktober 1719 (i Stockholm) bör han ha börjat tjäna (vid Uppsala kompani?) våren 1713. Uppgiften om att han var född i Göteborg blev intressant för mig eftersom även en viss skeppare Samuel Brun var född i Göteborg (troligen före 1660) enligt Handelskollegiets protokoll (se Karin Uhrviks inlägg den 2023-04-11 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1649450#new ). Vänliga hälsningar, Jan
606
« skrivet: 2023-05-13, 13:56 »
Vid dop i Österfärnebo sn den 26/2 1719 och den 20/12 1719 var Anna Christina Bruno fadder/dopvittne (C:1).
Vid dop i Österfärnebo sn:
1) den 15/4 1720 var fru(?) Anna Bruno dopvittne, och
2) den 16/10 1720 samt den 11/11 1720 var fru Anna Christina Bruno dopvittne (C:1).
Möjligen var hon släkting till Anna Catharina Bruno (tab 13) och/eller till skeppare Johan Bruno (tab 21).
607
« skrivet: 2023-05-12, 14:23 »
Hej, I Gunnar Hellströms ”Stockholms stads herdaminne – från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift” (1951) står att kyrkoherde Johan Sondell (fc 1661, d 11/2 1706) var gm Catharina Roslin (fc 1674), dotter till perukmakare/rådman i Stockholm Hans Roslin och hans hustru Dorothea Gieting (bör ha varit född före 1656 enligt beräkning). Skeppskapten Urban Geding (tab 18) hade en dotter Dorothea (fc 1691). I Stockholms mtl 1711 står att skeppare salige Urban Gedings omyndiga barns gård hyrdes av hökare Matias Rosingh (BA:10/16, sida 44). Kan man misstänka att Urban Geding och Dorothea Gieting (gm perukmakare/rådman Hans Rosling) var syskon? I mina anteckningar har jag ett antal personer med släktnamnet Göding/ Giöding/ Göeding, men eftersom jag tidigare inte såg någon tydlig koppling mellan någon av dem och personerna i mitt tidigare inlägga tog jag beslutet att inte ta med dem bland tabellerna. Nu har jag emellertid sett att en av dem var rådman, såsom Dorothea Gietings make. Dessutom tycks slaktare Daniel först ha blivit registrerad med släktnamnet Geding och senare med släktnamnet Giöding. Slutligen har jag omnämnt, i tabell 26, ”handelsman Nils Giöding”, som var skyldig perukmakare mäster Lorens Gahms dödsbo pengar. Åter en koppling till Dorothea Gietings make, perukmakare/ rådman Hans Rosling. Därför kopierar jag och klistrar in mina anteckningar om personera med släktnamnet Göding/Giöding/Göeding. OBS! Nedanstående är mina anteckningar, som jag hoppas kan förstås av andra. I annat fall hoppas jag på frågor! Vänliga hälsningar, Jan Hans Göding (skrivare) ”njuter kost och kläder” hos stadskamrer Johan Andersson med hustru i fastighet nr 25 i mtl 1683 ”Stockholms stads östra del”, dvs Gamla Stans östra del (BA:6/1 sida 25). I Gunnar Hellströms bok ”Stockholms stads herdaminne…” (1951, sida 484) står att kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen Erik Holmén var gm Christina Andersdotter Giöding (dp 21/1 1665 i Sankt Nikolai/Storkyrkoförsamlingen i Stockholm), dotter av rådman i Stockholm Anders Johansson och hh Karin Hansdotter Giöding, som bör ha varit född före 1647 enligt beräkning. Möjligen var hon dotter eller syster till skrivare Hans Göding. Rådman Anders Johansson kan (också) ha varit pappa till stadskamrer Johan Andersson. Erik Giöding (notarie) och hh Magdalena Schierf/Skiärf barn Nils döptes den 3/5 1687 i MM. Fadder var bla rådman salige Petter Thuns änka (Margareta Larsdotter enl bouppteckning efter Petter Thun (d 2/5 1681) i vilken framkommer att Petter Thun ägde/bodde på S:t Pauls gata i MM (jfr Anders Larsson Geting (tab 1) och Tomas Larsson Gieting (tab 24)). Erik och Magdalenas barn Margareta döptes den 20/10 1688 i MM. Fadder var bla Andreas Giöding. Erik och Magdalenas barn N: (Brita nedan?) döptes 14/1 1690 i MM. Fadder var bla herr Hans Giöding. I Maria Magdalena mtl 1702 står att en rådman i Hägerstad, Erik Göeding, hyrde bostad i kvarteret S:ta Maria nr 119 (BA:8/1, sida 44, RA:s bild 26). Brita Ericksdotter Giöding och gardistkarl Lars Banck vigdes i MM den 24/11 1707 på Tavastagatan. Gardistkarlen Johan Matsson Eckerman kaverade. Vid Tavastgatan ligger bla de olika ”Katt-kvarteren” (tex Kattrumpan - jämför Jonas Gieting (tab 32) och Margareta Geting (tab 34)). Möjligtvis samma Brita (”hustru Brita Giöding”) var fadder vid dop: 1) den 20/2 1687 i MM av stadstjänare Lars Andersson och hustru Kerstin Jansdotters barn Brita, 2) den 27/3 1689 i MM av murgeställ Anders Persson och hustru Helena Eriksdotters barn Erik, 3) den 16/5 1689 i MM av tegeldräng Anders Matsson och hustru Anna Bertilsdotters barn Anna. För många personer med släktnamnet Goeding, se denna bouppteckning daterad 18/10 1707: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107547_00705#?c=&m=&s=&cv=704&xywh=-504%2C17%2C9268%2C4283
608
« skrivet: 2023-05-12, 10:20 »
Hejsan!
Tack för tipset LarsOlof!
Vänliga hälsningar,
Jan
609
« skrivet: 2023-05-12, 10:06 »
Tack för all hjälp KG!
Jag återkommer om jag hittar information om arkiven.
Vänliga hälsningar,
Jan
612
« skrivet: 2023-05-11, 14:22 »
Tack KG för tipsen!
Ja, särskilt Åsa Ahrlands avhandling inger förhoppning om mer information.
Om jag har förstått rätt är avhandlingen även källa för NAD:s beskrivning av trädgårdsmästareämbetets arkiv.
Kan det stämma?
Om arkivets innehållet står bland annat:
"Trädgårdsmästareämbetets arkiv i Stockholms stadsarkiv omfattar en volym,
tiden 1751-1847 vilken innehåller...".
Men också:
"I Nordiska museet förvaras handlingar 1731-1870 och i Riksarkivet 1732-1848."
Eftersom trädgårdsmästaren jag söker var mäster redan 1748 misstänker jag att
Nordiska museets och/eller Riksarkivets handlingar är aktuella.
Finns de också i "Stockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)", vilket är beskrivet som
Arkivinstitution på NAD:s sida om Trädgårdsmästareämbetets arkiv?
Generellt verkar skråarkivet vara ett spännande arkiv, som jag inte kände till. Tackar!!
I en annan tråd om trädgårdsmästare, här på Anbytarforum, fann jag tips om Jeanette Bloms fil-kand-uppsats med titeln
"Trädgårdsmästarrollen i Rottneros Park
En studie av en trädgårdsmästares kunskaper och kompetens i jämförelse med 1700-talets".
I den har hon refererat till Hans Mårtenssons bok "Trädgårdspraxis år 1754". Kanske den också kan innehålla värdefull information kring arkivering av trädgårdsmästare-examineringar i Stockholm omkring 1750.
Vänliga hälsningar,
Jan
613
« skrivet: 2023-05-10, 11:13 »
Hej, Har någon kännedom om huruvida personer blev registrerade i något register (tex "Handelskollegiet" eller "Riksgäldarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret") när en trädgårdsdräng/-gesäll blev trädgårdsmästare i mitten på 1700-talet i Stockholm? Personen, vars namn jag söker, hette Mathias Gimström och han blev inskriven i Ärla socken i Södermanland som inflyttad trädgårdsmästare från Stockholm 1749. Mathias bör då ha varit i 20/30-årdsåldern och möjligen erhöll han titeln trädgårdsmästare i Stockholm något år innan 1749. Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Förslaget om Riksgäldskontoret var nog att ta i, men jag har dåliga samhällskunskaper!
614
« skrivet: 2023-05-10, 09:55 »
Hej igen! Det var bra, Anne, att du gjorde ett till inlägg om ditt tillägg, för det hade jag missat. Det verkar som vi "gick om varandra igår". Enligt informationen på geni.com var bagare Joakim Kammecker och Maria Kammecker, gm Jakob Leijel d.y., halvsyskon. De ska ha haft samma pappa (Mårten Kammecker) och deras respektive mamma hade släktnamnen Sohm och Streng. Joakims hustru hade släktnamnet Gerdes och Jakob Leijel bytte(?) sitt efternamn till Gerdes. En av bagare Joakim Kammeckers mågar hade släktnamnet Anckarcrantz. Jakob Leijel/Gerdes pappa drev järnbruk med Anckarström (tidigare Depken). Ovanstående text är anteckningar om hur några släktnamn lär hänga samman. Vänliga hälsningar, Jan
615
« skrivet: 2023-05-09, 09:20 »
Tack igen för tipsen Anne! Efter att du gjorde ditt senaste inlägg gjorde jag ett par tillägg (PS och PS2) i mitt tidigare inlägg. Många inlägg och tillägg där... Vänliga hälsningar, Jan
616
« skrivet: 2023-05-09, 08:46 »
Tack Anne för svaret! Jag var nog lite för snabb att ställa frågan, för nu när jag tittar på flera kartor ser jag att kvarteret/kvarteren Hedenbacken finns utmärkta på äldre kartor (1702 respektive 1733) än den från 1751. På kartan från 1702 är istället kvarteret, som hade namnet Rudan större på karta 1855, ritat som det vore en trädgård/park. Kartorna finns här: https://stockholmskallan.stockholm.se/sok/?q=&map=trueTack också för länkarna med information om släkten Kammecker! Lustigt nog hade jag observerat släktnamnet Anckarcrantz i kronotaxeringslängden 1748 och, efter sökning, sett att han var gift med Elisabet Kammecker, dotter till bagare Joakim Kammecker och Margareta Gerdes (enligt adelsvapen.com). Det gjorde mig vidare nyfiken på släktskapet mellan dem och Jakob Leijel d.y., som lär ha bytt sitt efternamn till Gerdes och som var gift med "en dotter till Mårten Kammecker". För att röra till det ännu mer var Jakobs syster, Margareta Leijel, gift med Johan Gerdes. Vid tillfälle ska jag titta närmare på släktskapet, men om du eller någon annan redan har bilden klar skulle jag bli tacksam för information. En kul, och lite långsökt, koppling till saffran är att jag bor i Milano och använder ofta saffran när jag gör "risotto milanese". Vänliga hälsningar, Jan PS: I Stockholm stad Stadsarkivet fastighetsregister 1675-1875 framkommer att kvarteret Rudan 44 (där personerna som jag egentligen är intresserad av bodde) låg i det som senare kom att kallas Rudan mindre. Det vill säga, i kronotaxeringslängder och mantalslängder från början av 1700-talet tycks det kvarter, som kallades Rudan, sedan ha fått namnet Rudan mindre. Det var av den anledningen jag frågade om möjligen kvarteret Rudan större tidigare kallades Hedenbacken. PS2: På bifogad bild har jag ringat in det som jag tolkar som Kammeckers malmgård. Dessutom har jag ritat in en pil, som pekar på Seved båts gata. Eftersom Kammeckers malmgård låg vid Seved båts gata är en annan min tolkning, av kartan från 1702, att man gick igenom en trädgård innan man kom fram till byggningarna. På kartan från 1751 ser det istället ut som att trädgården låg bakom byggningarna utmed Seved båts gata. Observera dock att det bara är mina personliga tolkningar av de två kartorna!
617
« skrivet: 2023-05-08, 10:58 »
Hej igen, Fortfarande i sökandet efter samma "annat" (en trädgårdsmästare) hittade jag en film på YouTube om en arkeologisk utgrävning i kvarteret Rosendal mindre, som förr var ihopslaget med kvarteret Rosendal större, på Södermalm i Stockholm. På karta från 1679 (ur Holms tomtbok) står "Cammar Rådet Welborne hr BlixenCronas trägårdh" vid en tomt i kvarteret Rosendal (markerad med * på den bifogade bilden). I filmen pratas om kyrkoherden vid tyska församlingen. Hans trädgård har jag markerat med " Tysk" i den bifogade bilden. Det här inlägget kanske borde flyttas till diskussionsämnet Blixencron, men om jag har förstått rätt har släkterna samma ursprung. Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=RHdTylHLEcoVänliga hälsningar, Jan
618
« skrivet: 2023-05-07, 16:45 »
Hej, I Stockholms kronotaxeringslängd 1748 har jag noterat att ett flertal trädgårdsmästare blev registrerade i kvarteret Hedenbacken (AA:50, sida 130 alt. 604, se länk nedan). När jag jämför karta från 1751 med nyare kartor (1805 till idag) tycks det ha varit en park/trädgård där kvarteren Hedenbacken mindre och större är ritade på nyare kartor (se bifogad bild). Låg kvarteret Hedenbacken någon annan stans omkring 1750?
Länk till sida i kronotaxeringslängd 1748: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=-1119%2C104%2C9396%2C4342Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Efter mitt inlägg noterade jag att det finns bara ett kvarter Rudan i kronotaxeringslängd 1748, men i nyare kartor finns både Rudan större och Rudan mindre (se bifogad bild). Kan möjligtvis Rudan större ha haft namnet Hedenbacken omkring 1750?Länk till sida i kronotaxeringslängd 1748 med kvarteret Rudan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=-1428%2C248%2C9394%2C4341
619
« skrivet: 2023-05-07, 15:42 »
Hej, Vid sökande efter annat namn i Stockholms kronotaxeringslängd 1748 (AA:50) fick jag se, på sidan 603 (eller 129?, se länk nedan), namnen styckjunkare Krabbe och före detta
landskamrer Patric Krabbe. Min tolkning av texten är att de hyrde bostad av hovjägare Anders Angeltorn i kvarteret Skvalberget nr 10 i Ladugårdslandet (Hedvig Eleonora församling) i Stockholm. Jag misstänker att det kan röra sig om söner till Patrick Söfringsson Krabbe ( TAB 16i mitt inlägg här den 2021-12-04). Se också bifogad bild. Länk till aktuell sida i kronotaxeringslängd 1748: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=3353%2C1363%2C2186%2C1010Vänliga hälsningar, Jan PS: Vid letande i Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1746 fick jag se att fd landskamrer Patrik Krabbe blev skriven i kvarteret Rudan nr 74 (AA:47, sida 172 alt sida 568v, se länk nedan) i Ladugårdslandet i Stockholm. Min tolkning är att han där hyrde av klockare Johan Lindell. Enligt mina anteckningar bodde Märta Krabbe, änka
efter Jonas Krabbe ( tab 18, död 8/12 1742 enligt uppgift i bouppteckning efter honom, Stockholms... F1A:131, sida 141) i kvarteret Rudan nr 44 både före och efter 1746 (hyrde av handelsman Johan Claesson). Man kan undra hur stor sannolikheten är att Märta och Patrik, som hade samma släktnamn, bodde samtidigt i samma kvarter av en slump, eller om det trots allt fanns ett släktskap mellan de två familjerna Krabbe (se bifogad bild). Enligt mina anteckningar är referenserna till Märta Krabbe: ktl 1745 (AA:45, Riksarkivets bild 88) och ktl 1748 (AA:50, Riksarkivets bild 79) Länk till namnet Patrik Krabbe i ktl 1746: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00094#?c=&m=&s=&cv=93&xywh=768%2C645%2C2284%2C1055Länk till bouppteckning efter Jonas Krabbe: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=2128%2C354%2C4456%2C2570
622
« skrivet: 2023-05-05, 20:52 »
Hej igen, Att Johan Nilsson Geting i Härnösand hade en bror Olof är en bra början i alla fall! Min fråga om det eventuella släktskapet mellan saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37, född före 1680, d 1710) och borgare Johan Nilsson Geting i Härnösand (fc 1664, dc 1717) baserades bara på det gemensamma patronymikonet, det gemensamma släktnamnet (såvida det rör sig om två stavningsformer), och på de samtida levnadsperioderna. Dessutom fanns en del andra ”norrlänningar”, eller andra personer med koppling till Härnösand/Sundsvall, med släktnamnet Geting i Stockholm på 1700-talet vilket också bidrog till min fråga: • tab 10, Elisabeth Geting (fc 1715) från Sundsvall, till Stockholm/Ladugårdslandet ca 1750 • tab 13, Erik Matsson Geting (fc 1696) ev kautionist i Stockholm/Katarina 1734, död i Härnösand 1759 • tab 19, Lars Joensson Gedingh (ff 1660, d 1708 troligen i Stockholm/Maria Magdalena) gm3 Sara Buhre (d 1732) vars farfar var född, enl sek källa, 11/12 1587 i Nora sn norr om Härnösand och 3 mil norr om Säbrå sn där släkten Bure nr 126 har rötter • tab 20, Catharina Larsdotter Geding (ff 1675, d 1701 troligen i Stockholm/Maria Magdalena) levde gift i Stockholm med bryggare Johan Lampa vars anor/anors släktingar, enl sek källa, bodde i Härnösand och i Sundsvall • tab 25, Petter (Persson?) Geting (ff 1690) bou 1711 i Stockholm (och troligen död där 1710), men mamma och syskon i Säbrå sn nära Härnösand • tab 26, Nils (Johansson) Geting (fc 1664) född i Säbrå sn, ev gift 1723 i Stockholm/Katarina En än mer långsökt gemensam nämnare, som förmodligen är en observation påverkad av mitt intresse av 1600-talets vallon-svenskars inbördes släktförhållanden och därför har ”krystats fram” av min hjärna (och av den anledningen troligen inte har med saken att göra), är att både saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedinghs son Daniel och två av de ovan nämnda ”norrlänningarna i Stockholm” tycks ha haft någon form av relation (direkt eller indirekt) till personer med vallonska rötter. Den ena ”norrlänningen” var handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19) vars dödsbo förvarade(?) en obligation tillhörande Christina Brun. Hon hade ett par nära kopplingar till personer med vallonska rötter; ryttare Hindrich Dubois gifte sig i hennes gård 1708 och Christinas troliga dotter gifte sig (på 1720-talet?) med mjölnare Johan Maniette. (Yrket mjölnare återkommer längre ner i texten.) Christina Brun var dessutom granne med skeppskapten Urban Geding(s änka) (tab 18). Urbans svåger, Johan Hysing, var troligen måg till en annan Christina Bruun med möjlig vallonsk bakgrund och dödsboet efter Urbans efterlevande hustru, Margaretha Hysing, ägde dessutom hemmanet Stinbärga, som möjligen var Stynsberga nära Ullfors bruk (se bifogad karta) där ”valloner” och ett antal personer med släktnamet Gieting bodde i början av 1700-talet (tab 5, tab 6 och tab 7). Den andra ”norrlänningen” med koppling till ”valloner” var hökare (och skeppare?) Nils (Johansson) Geting (tab 26). Han bör ha bott i sergeant-änka Gertrud Holmstens lilla stuga på 1730-talet. Hennes släktnamn, samma församling och tidsperiod i Stockholm är indikationer om att hon var släkt med bokhållare Andreas Holmsten och kammarskrivare Nils Holmsten, som var grannar till Eva Leijel, dotter till brukspatronen vid Älvkarleö bruk Jacob Leijel, och till den Christina Bruun som troligen var svärmor till Urban Gedings svåger, Johan Hysing. Även Margareta Geting (tab 34), utan hittills bekräftad koppling till Härnösand eller Sundsvall (hon var endast ”möjlig” dotter till Olof Gieting (tab 9) i Sundsvall), hade en relation till en person med vallonsk bakgrund eftersom hon var (ingift?) släkting till bryggare Johan Dubois. Möjligtvis var även Margareta en ”norrlänning”, men det är bara en gissning (och jag har erfarenhet av att mina gissningar ibland är fel!) . Slaktare Daniel Gedinghs/Giödings relationer till personer med vallonsk bakgrund är också ganska långsökta. Han tycks ofta ha bott, och/eller ägt fastigheter, i närheten av platser i Stockholm där personer med någon slags koppling till ”valloner” bodde. Det rör sig om fastigheter i kvarteren Torkan, Stuten, Väderkvarnen och Johannes mindre på Norrmalm i Stockholm (Jakob och Johannes församling, se bifogad bild). Kvarteret Torkan• I mtl 1711 står att (tab 37, död våren 1710) Olof (Nilsson) Giödings son Daniel Giöding ägde och bebodde Torkan nr 81 (BA:10/10, sida 55). Vidare framkommer av mtl 1711 att Daniels förmyndare var hans styvfar, mjölnare Erland Nilsson. Här återkommer alltså yrket mjölnare (se mjölnare Johan Maniette ovan). • I mtl 1721 står att Torkan nr 82 var slaktare dräng Daniel Giädings gård, som beboddes av slaktare Thomas Ryss med hustru vilka hade i tjänst gesäll Daniel Giöding 22 år (fc 1698) (BA:12/6, sida 30). Möjligen (troligen) var drängen och gesällen samma person. Vidare står i mtl 1721 att Annicka Andersdotter bodde i Torkan nr 81 och att hon var i tjänst hos rådman Leijel. Det bör ha rört sig om Johan Leijel, son till David Leijel, som var brukspatronen vid Älvkarleö bruk tillsammans med sin bror, Jacob Leijel. Rådman Johan Leijel och ovan nämnda ”grannen etc” Eva Leijel var alltså kusiner. • I mtl 1730 står att Torkan nr 25 (fortfarande) ägdes av slaktare Daniel Göding (BA:13/2, sida 75-76). Gården beboddes av slaktare Petter Wessman, hans hustru Stina Jönsdotter och Petters bror(?) Anders Jansson född i Roslagen (fc 1715). • Enligt uppgifter i mtl 1740 ägde slaktare Daniel Giöding inte längre någon gård i kvarteret Torkan (BA:17/3, sida 135 1/2). Kvarteret Stuten• I mtl 1721 står att Stuten nr 334, som bör ha motsvarat nr 337 i mtl 1729 (se nedan), ägdes av assessor Abraham Adelhielm, som adlades 1719 enligt adelsvapen.com (BA:12/4, sida 277). • I mtl 1729 står att slaktare Daniel Göding med hustru bodde i eget hus i Stuten nr 337 (nr 334 i mtl 1721) (BA:12/13, sida 131). Hos dem blev dräng Petter Westman registrerad. Troligen var drängen den slaktare Petter Wessman, som bodde (enligt mtl 1730) i Torkan nr 25, då ägd av slaktare Daniel Göding (se ovan). I Stuten nr 346 bodde, enligt mtl 1729, den trolige ”vallonen” vedbärare Frants Goffeng med sin hustru. De bodde husfritt hos gårdens ägare, skomakare mäster Lars Edberg med hustru. Möjligen var släktnamnet Edberg taget efter Edebo socken där Olof Andersson Geting (tab 2) var ryttare 1708-1729, men sannolikheten för att denna möjlighet stämmer med verkligheten misstänker jag är låg. • I mtl 1740 framkommer att slaktare ålderman Daniel Giöding, hans hustru, två barn och hans svärmor Maria Norling (fc 1680) bodde i Stuten nr 59, som Daniel också ägde (BA:17/3, sida 106). Hos familjen bodde också informator Olof Giöding, som var student i Uppsala, samt dräng Johan Gietting. Kvarteret Väderkvarnen• I mtl 1721 står att Väderkvarnen nr 7 och nr 8 ägdes av (Daniel Giödings styvfar) mjölnare Erland Nilssons arvingar. Bland arvingarna bör Daniel Giödings mamma, Annika/Anna Danielsdotter (död december 1740), ha funnits (se kvarteret Torkan och mtl 1711 ovan) (BA:12/4, sida 5-6). I samma mtl 1721 står att Väderkvarnen nr 12 ägdes och beboddes av (”vallonen”) stadstjänare Staffan Boniever ( Bonnevier, tabell 17A i Kjell Lindbloms tillägg till NV). Enligt Kjell Lindblom var Staffan Bonnevier trolig son till André Bonivier (tab 16 i NV del 1, sida 73) och trolig bror till Christina Bonnervier, som var gift med Johan (Persson) Gieting (tab 7) vid Ullfors bruk. Staffan blev registrerad i mtl 1721 med hustru samt ett litet barn och familjen hade hos sig Elisabeth Boniever, ”som säger sigh wara förlåfwat med herrtienaren Samuel Gidion Hörhane(?) ock är angifwit wid södre kiämnerrätt”. Vidare framkommer av mtl 1721 att Väderkvarnen nr 13 ägdes och beboddes av slaktare Johan Persson med sin hustru och två söner: Anders Westman (fc 1700) och Petter (fc 1707). Möjligen var det dessa söner, som blev registrerade i Daniel Giödings fastighet i Torkan nr 25 i mtl 1730, men i sådant fall bör deras namn ha blivit förväxlade med varandra (förslagsvis i denna mtl 1721). Slutligen framkommer av mtl 1721 att Väderkvarnen nr 18 ägdes och beboddes av mjölnare Lars Andersson Berg med sin hustru (troligen mjölnare Erland Nilssons syster, se nedan) och två barn. • I mtl 1730 framgår att Väderkvarnen nr 25, som bör ha motsvarat nr 7 i mtl 1721, fortfarande ägdes av avlidna mjölnare Erland Nilsson(s arvingar, dvs Daniel Giödings mamma och eventuellt andra personer) (BA:13/2, sida 10-11). Gården hyrdes av slaktare Thomas Ryss, som troligen var samma person hos vilken Daniel Giöding var dräng/gesäll i sin egen gård, Torkan nr 82, enligt mtl 1721. Väderkvarnen nr 26 (nr 8 i mtl 1721) ägdes av mjölnare Anders Nilsson och hyrdes av mjölnare Lars (troligen Andersson) Berg och hans hustru Märta Nilsdotter. Hos dem blev släktingen och fosterbarnet Brita Geting 8 år (fc 1721) registrerad. Eftersom både nr 7 och nr 8 ägdes av mjölnare Erland Nilssons arvingar enligt mtl 1721, är det troligt att mjölnare Anders Nilsson och hustru Märta Nilsdotter var syskon (och därmed arvingar) till Erland, som var gift med Daniel Giödings mamma, Annicka Danilsdotter (även hon arvinge). Vidare står i mtl 1730 att Väderkvarnen nr 28 hyrdes av bla båtsman Gillius med det vallonska släktnamnet Duhan och att Väderkvarnen nr 30 (nr 12 i mtl 1721) ägdes och beboddes av stadstjänare Stephan Bonewirs ( Bonneviers) änka Catharina Wretman och hennes dotter Anna Catarina (fc 1722). Slutligen framkommer av mtl 1730 att Väderkvarnen nr 31 (nr 13 i mtl 1721, då med slaktare Johan Perssons söner Anders och Petter Westman) ägdes och beboddes av slaktare Didrich Kirkhoff, hans hustru Rebecka Horn och sonen Jacob, samt att piga Brita Eriksdotter (fc 1681 vid Wattholma bruk) var registrerad hos boktryckare gesäll Johan Fredric Geriko (Jerikou) i Väderkvarnen nr 32. • I mtl 1740 står att Väderkvarnen nr 25 ägdes av slaktare ålderman Giöding och beboddes av bla mjölnare ålderman Lars (troligen Andersson) Berg, hans hustru och hos dem flickan Brita Gieting (fc 1721) (BA:17/3, sida 121). Även Väderkvarnen nr 26 ägdes av slaktare ålderman Giöding och beboddes av fd bryggare Jan Hultén, hans hustru och fyra barn. Väderkvarnen nr 31 ägdes och beboddes fortfarande av handelsman och slaktare Didrich Kirkhof med hustru och tre barn. Slutligen framgår av mtl 1740 att boktryckare gesäll Christian Miener (möjligen det vallonska släktnamnet Mineur) var registrerad hos boktryckare gesäll Johan Fredrik Jerikou i Väderkvarnen nr 32. Kvarteret Sankt Johannes (Johannes mindre)• I mtl 1721 står att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 55 ägdes och beboddes av mjölnare Erland Nilssons änka, Annika Danielsdotter, och hennes dotter Judit Olofsdotter (fc 1704) (BA:12/6, sida 17-18). Judit är inte omnämnd i bouppteckning, vare sig efter saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37), eller efter hans efterlevande hustru Annika/Anna Danielsdotter, men hon ska alltså ha varit deras dotter enligt uppgift i mtl 1721. Annika ägde också en väderkvarn, som arrenderades av mjölnare Lars Andersson Berg, som troligen var gift med Erlands syster, Märta Nilsdotter (se kvarteret Väderkvarnen nr 26 i mtl 1730 ovan). • I mtl 1730 framkommer att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 2 (tidigare nr 55) ägdes av slaktare Giöding och beboddes av hyresgäster (BA:13/2, sida 52). Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 10 ägdes (och eventuellt också beboddes) av timmerman Jacob Dubbo ( Dubois) och hyrdes av bla ryttare vid adelsfanan Gustaf Broberg. Jag har (ännu) inte letat efter det eventuella släktskapet mellan timmerman Jacob Dubois, bryggare Johan Dubois (släkting till (tab 34) Margareta Geting) och/eller ryttare Hendrick Dubois, som gifte sig 1708 i Christina Bruns gård i Maria Magdalena församling i Stockholm. • I mtl 1740 står att Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 2 ägdes av handelsman och hökare Johan Boberg och ej längre av slaktare Daniel Giöding (BA:17/3, sida 130). Möjligen var Johan Boberg släkting till ryttare Gustav Broberg, som hyrde av timmerman Jacob Dubois enligt mtl 1730 och mtl 1740. Sankt Johannes (Johannes mindre) nr 10 ägdes och beboddes fortfarande av slottstimmerman Jacob Deboe ( Dubois) och hans hustru vilka även drev krog nr 369. Avskedade ryttare Gustav Broberg (jämför hökare Boberg i nr 2) och hans hustru hyrde fortfarande bostad hos Jacob Dubois. Beskrivningen ovan av slaktare Daniel Giöding och några av kvarterens invånare tycks mig ge indikationer om ett eventuellt släktskap mellan saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37) och de Getingar som höll till i norra Upplands brukstrakter (se bifogad karta). Vore han släkt med (bror till?!) borgare Johan Nilsson Geting i Härnösand skulle det ge en antydan om släktskap mellan Getingarna i norra Uppland och Getingarna i ”Norrland”, men då misstänker jag att släktskapet går tillbaka i tiden till åtminstone början av 1600-talet och kanske före Anders Larsson Geting (tab 1) som fick barn 1665-1686 i Göksnåre (se bifogad karta). Eftersom en person med släktnamnet Kirkhoff bör ha bott i Hedesunda socken på 1720-talet (se Hedesunda A:2, sida 10) och en annan(?) person med släktnamnet Kirkhoff bodde i kvarteret Väderkvarnen på 1730-talet tittade jag lite hastigt i Hedesunda lysnings- och vigselbok (C:1, har tittat endast i 1700-tal). Där hittade jag ett par (andra?) Getingar: 1) Soldat (ev livregementet) Per Larsson Geting och Ingeborg Andersdotter i Ölbo vigdes i Hedesunda den 30/12 1716. 2) Den 8/5 1726 lystes första gången för soldat Olof Giting och hustru Anna Jonsdotter ifrån Ulanda. Möjligen kan soldat Olof Giting ha motsvarat ryttare Olof Andersson Geting (tab 2), men eftersom det tycks mig osannolikt att en ryttare blev registrerad som soldat tror jag det rörde sig om två olika personer. Slaktare Daniel Giödings fastighet i kvarteret Johannes mindre ägdes i slutet av 1700-talet av stolmakare Erik Öhrmark enligt mina tolkningar av Stockholms stad Stadsarkiv Fastighetsregister 1675-1875. Min ana, Per Brun-Gryting, var lärling hos honom 1807. Pers farmor hette Anna Kirkhoff/Körkhoff och var född ca 1723, eventuellt omkring Hedesunda socken. Pers farfars pappa hette Lars Bonevier och var trolig kusin till Staffan Bonnevier, som bodde i kvarteret Väderkvarnen på 1720-talet. Vänliga hälsningar, Jan
623
« skrivet: 2023-05-01, 11:12 »
Hejsan! Vad kul att få så mycket information om stolmakare Eric Öhrmark och hans bror Johan! Tackar så mycket!! Synd bara att min misstanke om att Eric var son till organisten i Älvkarleby inte stämde, men jag ska inte luras in att titta vidare på det eventuella släktskapet med stolmakarbröderna. Men visst är jag nyfiken på hur det kom sig att min ana, Per Brun-Gryting, blev stolmakarlärling i Stockholm. Jag tyckte sambandet jag skrev om passade in så bra! Innan Per blev stolmakarlärling var han betjänt på Penningby slott, strax söder om Norrtälje. Stackars administratörer på Anbytarforum! Vi har ju kommit långt ifrån ämnet Boivie / Bevi med våra inlägg! Men eftersom det redan är gjort så kan jag inte låta bli att informera om de tre stolmakare, som jag lade märke till när jag började leta efter min stillsamma trädgårdsmästare i Stockholms kronotaxeringslängd 1748 (AA:50). De var (alla i Jakob och Johannes församling): 1) stolmakare ålderman Mats Meling (Riksarkivets bild 26) 2) stolmakare Israel Söderberg, som tycks ha hyrt bostad av svärdsfejare änka Höppertz (Riksarkivets bild 31), och 3) stolmakare Jean Östman, som tycks ha hyrt bostad av skomakare Johan Tillberg(?) (Riksarkivets bild 29) Förslagsvis var Jean Östman släkting till stolmakare Petter Österman, som du Karin skrev om i ditt inlägg igår (2023-04-30), men det är bara ett förslag för jag vågar inte misstänka något mer om stolmakarna. Vänliga hälsningar, Jan PS: flytta till "yrke - stolmakare"?
624
« skrivet: 2023-04-30, 16:21 »
Hej,
Stolmakare Erik Öhrmark misstänker jag var född 14/6 1748 i Älvkarelby socken, son till organist Johan Örnmarck och Sara Elisabet Aren (C:1, sida 67). Paret fick en dotter, Sara Elisabet, den 5/12 1749 i Östanån i Älvkarleby socken (C:1, sida 70v). Organisten blev mantalsförd i Älvarleby socken åtminstone till år 1766 (strödda år kollade), så stolmakare Erik bör ha varit uppvuxen i Älvkarleby. Han var jämngammal med min ana Per Le Broun, f 12/10 1747 i Älvkarelby där han också växte upp. Per Le Broun var barnbarn till Pierre le Broun (tabell 11 i NV, sida 109) och pappa till min ana, som var lärling hos stolmakare Erik Öhrmark i Stockholm. Troligen är detta förklaringen till lärlingsplatsen och till att Erik Öhrmark hade en dräng och en piga med vallonska släktnamn enligt Stockholms mtl 1810 (se mitt förra inlägg).
Möjligen var stolmakare Erik Öhrmarks troliga mamma, Sara Elisabet Aren, dotter, barnbarn eller på annat släkting till Johan Arent och Eva Elisabeth Meurman, vars ett annat barn döptes den 3/6 1690 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:4, sida 315). Släktnamnen Aren och Arent finns registrerade nästan uteslutande i Holland/Belgien på 1600-talet enligt sökning på Geneanet.
Kanske borde det här inlägget och mitt förra inlägg i den här tråden, flyttas till diskussionsämnet Örmark / Öhrmark / Örnmarck...
Vänliga hälsningar,
Jan
625
« skrivet: 2023-04-29, 16:04 »
Tillägg till tabell 7 (krögare Petter Bruun) och information där om Barbro Mårtensdotter Le Bruns vigsel i Jacob Murmans (Meurmans) gård.
Den 3/6 1690 döptes i MM Johan Arent och hustru Eva Elisabeth Meurmans barn Johan Conrad vars faddrar var hustru Elsa Grundel, som bar barnet, biskopinnan fru Anna Grundel, assessor Nohlanvehr och sekreterare Jons Tyrsson (CIa:4, sida 315).
Möjligen var paret Arent/Meurman föräldrar också till Sara Elisabet Aren, gm organist Johan Örnmarck.
Sara Elisabet Aren och Johan Örnmarck fick barn i Älvkarleby, bla(?):
• Eric f 14/6 1748 (C:1, sida 67), faddrar: major Claes Anckarström, Johan Leijel, Tomas(?) Hedengren, fru Adelstierna, pastorska Rhen och mademoiselle Eva Beata Anckarström – Eric kan ha varit stolmakare Erik Öhrmark som ägde (och bodde) en fastighet i kvarteret Johannes mindre i Johannes församling i Stockholm ca 1782-död1813 (han hade lärling, piga och dräng med "vallonska släktnamn") – fastigheten (eller annan på samma tomt) hade tidigare (1730-tal) ägts av slaktare Daniel Giöding var pappa var saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (troligen Geting) död under fastan 1710 i Stockholm
• Sara Elisabet f 5/12 1749 i Östanån (C:1, sida 70v), faddrar: gäst(?) Magnus Hasselberg, bokhållare Linderberg, herr Fredrik Kogil, inspektorska Garneij/Garney, madam Justina Norrström och jungfru Maria Christina Frostera(?)
627
« skrivet: 2023-04-29, 14:35 »
Tack Per för värdefull information!
Vet du något om det eventuella släktskapet mellan saltfiskhandlaren Olof Nilsson Gedingh (tab 37, död i Stockholm 1710) och borgaren Johan Nilsson Geting i Härnösand (fc 1664, dc 1717)?
Vänliga hälsningar,
Jan
628
« skrivet: 2023-04-28, 21:49 »
Hej igen! Ursäkta om jag kommer ifrån ämnet Boivie / Bevi, men jag önskar ställa en fråga om den där stolmakaren, som hette Erik Öhrmark (inte Öhrman som jag skrev i mitt förra inlägg). Vet någon om stolmakare Erik Öhrmark och/eller hans hustru hade anor från Vallonien?Länk till artikel på Wikipedia om honom: https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_%C3%96hrmarkI Stockholms mtl 1810 (BA:27/8) sida 41 står att Eric hade en dräng med släktnamnet Gode (Johan Em. kanske Emanuel?) och en piga med släktnamnet Boveng (Anna). Och några år tidigare (1807 har jag för mig min mamma sa) hade han alltså en lärling (min ana) med släktnamnet Le Brun (även om Le då hade fallit bort). Länk till sidan i mtl 1810: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057154_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=3118%2C301%2C4540%2C2098Dessutom blev jag rejält överraskad när jag gick in på Stockholms stads Stadsarkivet Fastighetsregister 1675-1875 för att se vid vilken adress stolmakaren bodde, och därmed också var min egen ana Brun-Gryting bör ha bott. Jag fick då se att en viss slaktare Daniel Giöding ägde en fastighet (samma?), på 1730-talet, på samma tomt nr 7 där stolmakaren Eric Öhrmark köpte en fastighet 1781/82 (se bifogade bilder - observera att Erics hustru hade en systerdotter med släktnamnet Saxman, som möjligen kan komma av Saxehammar). Jag har observerat att Daniel bodde, eller ägde fastigheter, i samma kvarter som, eller i närheten av, personer med vallonska släktnamn ( Dubois och, om jag minns rätt, Dandanel). Daniels pappa hade släktnamnet Gedingh, som kanske kan vara en stavningsvariant av släktnamnet Geting. Om någon har intresse och ork har jag skrivit en del under diskussionsämnet Geting och jag trodde jag hade lämnat det "projektet" bakom mig när jag nu återupptog letandet, i lugn och ro, efter trädgårdsmästaren Mathias Gimström (som i och för sig troligen var född vid Gimo bruk) i Stockholm år 1748. Väldigt tidigt i det nya sökandet fick jag se att det fanns ett flertal stolmakare i Jakob och Johannes församling enligt Stockholms ktl 1748 och så frågade jag min mamma om vi inte hade en ana som var lärling hos en stolmakare i Stockholm - och så plötsligt blir jag dragen tillbaka till Getingarna. Släktnamnet Geting halkade jag för övrigt in på när jag letade efter samma trädgårdsmästare Gimström i Maria Magdalena församling i Stockholm (1748). Jag fick då se att en viss bryggare Johan Wessman (Westman) hade en släkting vid namn Johan Dubois (son till guldsmeden Gotfred Dubois). Johan Wessmans hustru hette Margareta Geting, och tack vare att det gick att få fram ganska mycket information om Johan Wessman tycks det mig troligt att det var Margareta, och inte Johan, som var den egentliga släktingen till Johan Dubois. Där avslutar jag berättelsen om bakgrunden till min frågeställning, även om det egentligen också ligger bakom en annan gåta om vilka gemensamma anor jag och en av mina DNA-träffar har. De bör finnas både på min mamma sida och på min pappas sida. På min pappas sida har jag funnit valloner som gemensamma anor med min DNA-träff och det är mycket troligt att de på min mammas sida också var valloner (troligen Le Brun). Trädgårdsmästaren Mathias Gimström var min svågers ana... Vänliga hälsningar, Jan PS: på den ena bilden står att slaktare Daniel Giöding var måg till Annica Danielsdotter, men Daniels (plast-?) mamma hette Annica Danielsdotter (såvida jag inte har missat/feltolkat något i bouppteckningar - se diskussionsämnet Geting).
629
« skrivet: 2023-04-28, 15:04 »
Tillägg till mitt förra inlägg om Stockholms ktl 1748:
I kvarteret Johannes större, som ligger "hörn-i-hörn" med kvarteret Trädgården (där murgesäll Claes Bevi och Catharina Dandanel bodde 1748), bodde slottstimmerman Jacob Dubois (AA:50, sida 80).
Jacob Dubois dog i Jakob/Johannes församling i Stockholm den 11/5 1762 (FIb:1, sida 74). Han var då 76 år och bör ha varit född ca 1686. I Kjell Lindbloms bok NV har hittas en Jacob Dubois, som kan ha varit slottstimmermannen: sonen till hjulmakare Clas Johansson (tabell 2 i släkten Dubois, NV sida 195/196). Den sonen var dp 16/10 1690 troligen i Finspång.
När timmerman Jacob Dubois dyker upp i kvarteret Johannes större nr 10 (mtl 1730, BA:13/2, sida 59) hade slaktare Daniel Giöding (f eller dp 22/12 1698 i Jakob/Johannes församling i Stockholm), son till fiskhandlare Olof Nilsson Gedingh, blivit registrerad vid Johannes större nr 2 åtminstone sedan två år tidigare (se ktl 1728, AA:30, sida 186). Fiskhandlare Olof Nilsson Gedingh kan ha varit släkting till Margareta Geting, gm bryggare Johan Wessman/Westman, vilka var släktingar till bryggare Johan Dubois, sonson till Clas Dubois (tab 53 i NV) och Kattlin Tilman. Kattlin kan eventuellt ha varit släkt med Maria Eriksdotter Tillman, som möjligen var "dubbelt ingift" svägerska till Christina Bruun (tab 12) via deras respektive makar: skräddare Jonas Månsson Holm och Holm.
Angående spekulationen om föräldrarna till Christina Bruun (tab 12), dvs att hon skulle vara född ca 1657 och vara utomäktenskapligt barn till Nicolas le Brun (tab 13 i NV) och fransyskan Gertrud, kan nämnas att:
1) hjulmakare Clas Johansson (Dubois, tab 2 i NV) bodde i Finspång i slutet av 1670-talet, men på okänd plats 1657, och
2) Nicolas Dubois (tab 6 i NV) bodde i Fada/Nävekvarn 1648/51 (dvs norr om Mogata där det utomäktenskapliga barnet ska ha blivit fött) och i Gusum 1657/61 (dvs söder om Mogata)
Ett barnbarn till Nicolas Dubois (tab 6 i NV), Johan Dubois (tab 11 i NV), flyttade till Galtströms bruk, strax söder om Sundsvall. Den ovan nämnda Margareta Geting, som var släkt med bryggare Johan Dubois, kan ha varit född och/eller uppvuxen i Sundsvall.
630
« skrivet: 2023-04-27, 13:48 »
Hej, I Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1748 (AA:50) står, på sidan 70 (alt. sida 573v), att en gård i kvarteret Kåkenhusen nr 17 ägdes av slaktare änka Tillman. I samma ktl 1748, sida 69 (alt. 573), står att mademoiselle Dandanell (bör vara vallonskt släktnamn) blev registrerad hos slaktare Hindrich Dalman i kvarteret Kåkenhusen nr 2. Vet någon vem slaktare änka Tillman var? Var det hon som hade släktnamnet Tillman, eller var det hennes make? Länk till sidan med namnet slaktare änka Tillman i Stockholms ktl 1748: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=621%2C3646%2C2187%2C1010Vänliga hälsningar, Jan
631
« skrivet: 2023-04-27, 12:21 »
Tillägg till tabell 24, besökare Johan Brun:
Möjligen var det sonen Johan (fc december 1729) som blev registrerad som besökare Johan Brun i Stockholms ktl 1748 (AA:50, sida 70). Han bör då ha varit bara 18 år, så det låter kanske inte så troligt... (?)
Besökare Johan Brun i ktl 1748 blev registrerad hos hökare änka Anna Wester i kvarteret Kåkenhusen nr 14. I samma ktl 1748 blev mademoiselle Dandanell registrerad i Kåkenhusen nr 2 och murgesäll Claes Bevi, gm Catharina Dandanel, i kvarteret Trädgården vid Kungsträdgården. Kvarteret Kåkenhusen ligger vid Kungsgatan.
Vänliga hälsningar,
Jan
632
« skrivet: 2023-04-27, 11:55 »
Tillägg till tabell 37, saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh i Stockholm.
Sonen, slaktare ålderman Daniel Giöding, blev registrerad, i Stockholms ktl 1748, i kvarteret Stuten nr 59 (AA:50, sida 66 (alt 571v).
På andra sidan Kungsgatan, i kvarteret Kåkenhusen nr 2, blev mademoiselle Dandanell registrerad hos slaktare Hindrich Dalman i samma ktl 1748 (sida 69/573).
Vet man om saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh (tab 37) i Stockholm var släkting till borgare Johan Nilsson Geting i Härnösand?
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: slaktare ålderman Daniel Giöding ägde också en gård i kvarteret Väderkvarnen nr 25/26 i Johannes församling i Stockholm enligt uppgift i ktl 1748 (AA:50, sida 77).
633
« skrivet: 2023-04-27, 11:31 »
Hej, I Stockholms ktl 1748 (AA:50) finns namnet mademoiselle Dandanell registrerat på sidan 69 (eller 573 ) i kvarteret Kåkenhusen nr 2. Kvarteret ligger utefter Kungsgatan. Hon tycks ha bott i samma hushåll(?) som handelsman och slaktare Hindrich Dalman. I Kåkenhusen nr 3 finns bla namnet sillpackare Nils med släktnamnet Åbrink, som jag har lagt märke till är lite kopplat till släktnamnet Brun i Stockholm i början av 1700-talet. I samma ktl 1748 framkommer att murgesäll Claes Bäwi bodde i närheten; vid Kungsträdgården i Stockholm. Hans hustru hette Catharina Dandanel enligt Kjell Lindbloms inlägg den 2020-04-26 under diskussionsämnet Smed- och/eller vallonsläkter - Boivie / Bevi. Var mademoiselle Dandanell och Catharina Dandanel släkt med varandra? Länk till sidan med namnet mademoiselle Dandanell i ktl 1748: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=3349%2C430%2C2155%2C995Vänliga hälsningar, Jan Johansson
634
« skrivet: 2023-04-27, 10:05 »
Tackar Kjell för snabbsvaret!
Om uppgiften om de tre barnen i mtl 1760, och om det äldsta barnet i mtl 1755, stämmer kan man undra om de hade någon ärftlig patologi. Finns fler exempel på personer i samma familj döda av slag, i ung ålder, i släkten Bevi och/eller Dandanel?
Jag stötte på murgesäll Claes Bäwi ganska snabbt när jag började leta efter en trädgårdsmästare, Mathias Gimström, i Stockholms ktl 1748, i Jakob och Johannes församling. Där fanns då många stolmakare. Min i tiden närmsta ana med släktnamnet Le Brun (utan Le) var lärling hos stolmakare Erik Öhrman, som lär vara känd. Men detta utspelade sig i början på 1800-talet. Tyvärr (för min ana, men "som tur är" för mig) blev min ana, stolmakar-lärlingen, inkallad till krig och blev sedan båtsman istället för stolmakare. I samband med det bytte han efternamn från Brun till Gryting.
Vänliga hälsningar,
Jan
635
« skrivet: 2023-04-27, 09:21 »
Hej och tack Per för informationen om Johan Nilsson Geting i Härnösand! Vet man om Johan Nilsson Geting i Härnösand var släkt med Olof Gieting i Sundsvall (tabell 9 nedan)? Olof Gietings hustru, Cicilia, hade släktnamnet Hägg. Vet man om hon var släkt med kapten Ingemund Hägg i Vaxholm och/eller med den "stockholmare" Ingemund Hegg, som jag omnämnde i tabell 26 (hökare (och eventuellt skeppare) Nils Geting, som alltså bör ha varit son till Johan Nilsson Geting i Härnösand)? I tabellerna 17 och 32 har det smugit sig in en emoji med solglasögon (som får en att tänka på det aktuella ämnet spion). Emojin med solglasögon ska vara siffran åtta följt av en (höger/avlutande) parentes. Vänliga hälsningar, Jan
636
« skrivet: 2023-04-26, 13:40 »
Hej, Kan det möjligen ha varit sonen "Claes (1701-)" i Nordisk Vallongenealogi del I, sida 52 som var murgesäll i Stockholm? På 1740-/1750-talet bodde en murgesäll Claes Bäwi/Bäfwe i kammarherre De Geers gård/hus i kvarteret (Kungliga) Trädgården nr 120 i Jakob församling i Stockholm. Enligt mtl 1760 hette hans efterlevande hustru Cattarina och i familjen fanns tre barn födda ca 1729, 1737 respektive 1744. Åtminstone det äldsta barnet tycks ha haft funktionsnedsättning av slag, men enligt uppgift i mtl 1760 var alla tre barn "ofärdiga". I mtl 1755 står att Claes Bäfwe var 47 år, dvs fc 1707, men det kanske är "inom felmarginalen" till född 1701? I notis daterad 6/6 1755 står: "graföpning på kyrkiogården, och båhren, för murgesäln Chlas Bäfve" (Jakob och Johannes kyrkoarkiv FIa:1, enligt Riksarkivet sida 78, men enligt ArkivDigital sida 130). Länkarktl 1748: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3240%2C2477%2C2225%2C1028mtl 1755: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057065_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=500%2C2876%2C3103%2C1434begravnings(?)notis 1755: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054719_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=3203%2C2880%2C3063%2C1448mtl 1760: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057077_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=153%2C3246%2C3724%2C1721Vänliga hälsningar, Jan
637
« skrivet: 2023-04-25, 21:29 »
Tabell 25 Petter (Persson?) Geting, född före 1690. Enligt uppgift i bouppteckning, daterad 28/4 1711, efter makarna Petter Geting och Anna Fassin (död 9/12 1710) var Petter styrman, hans mamma var bondehustru Anna Larsdotter i Skälby gård i Säbrå sn stax utanför Härnösand och hans syster, Märta Persdotter, var piga hos rådman Stenort (Stockholms F1A:74, sida 1179). Enligt adelsvapen.com har släkten Bure nr 126 rötter i Säbrå sn, men släktskapet mellan den och Sara Buhre, gm handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19), är oklart. Enligt sekundära källor var Sara Buhres farfar född i Nora sn, som ligger ca 3 mil norr om Säbrå sn. ------------------------------------------------------ Tabell 26 Nils Geting, född före 1705, trolig släkting till skeppare Erik Geting (tab 13) och till Maria Geting (tab 27), möjligen släkting till (son till?) Olof Gieting i Sundsvall (tab 9). Den 28/9 1723 lystes i Katarina församling i Stockholm för vigsel mellan borgare Nils Geting och jungfru Elisabet Pährsdotter (EI:1, Riksarkivets bild 116). I notisen står att Nils var född i Ångermanland och att hans kautionist var Erik Geting (troligen tab 13, skeppare Erik Geting (död 1759) i Härnösand i Ångermanland). Paret vigdes den 20/10 1723. Före detta hökare Nils Gieting blev registrerad i kvarteret Gripen (förr Grisen) nr 133 i Stockholms kronotaxeringslängd 1737 (AA:35, sida 269v). Kvarteret Gripen ligger i Maria Magdalena församling (MM) på Södermalm. I MM mtl 1730 står att sergeant-änka Gertrud Holmsten bodde i sin lilla stuga i kvarteret Gripen nr 133. Vid jämförelse mellan registrerade namn i kvarteret Gripen i mtl 1730 respektive i kronotaxeringslängd 1737 bör fastigheterna där ha fått samma numreringar i de två volymerna. Nils Gieting bör därför ha bott i Gertrud Holmstens lilla stuga omkring 1737. Gertrud hade samma släktnamn som de troliga sönerna Mathias och Isaac Holmsten (födda på 1740-talet) till skeppare Erik Geting (tab 13). Möjligen finns ett släktskap mellan dem och/eller med bokhållare i kungliga räntkammaren Andreas Holmsten och kammarskrivare Nils Holmsten, som båda blev registrerade, i MM mtl 1721 (BA:12/11, uppslag 5 och 6), i kvarteret Överkikaren nr 6. I samma mtl 1721 framkommer att Eva Leijel, dotter till brukspatron vid Älvkarleö Jacob Leijel och då änka efter brukspatron Robert Petre, bodde i Överkikaren nr 5 och att Daniel Lampa (fc 1697), son till Catharina Larsdotter Geding (tab 20), bodde i Överkikaren nr 17. Dessa tre familjer var grannar i kvarteret Överkikaren redan då mtl 1705 skrevs (BA:9/1, sidor 3, 4 och 7), men på den tiden bodde där Daniels farfar, bryggare Claes Lampa. I Överkikaren nr 11 bodde, under samma tidsperiod, även kopparslagare Johan Petre (död januari 1722), som gifte sig före ca 1713 med Christina Bruun (död 22/5 1738). Christina Bruun var trolig svärmor till skeppare Johan Hysing (död 4/5 1719), som var bror till Margaretha Hysing, gm skeppskapten Urban Geding (tab 18). I MM mtl 1730 blev alltså sergeant-änka Gertrud Holmsten registrerad i kvarteret Gripen nr 133 där fd hökare Nils Gieting bör ha blivit registrerad i kronotaxeringslängd 1737 (se ovan). I samma mtl 1730 blev fiskköpare Simon Matsson och hans hustru Anna Johansdotter samt fiskköpare Jonas Österman och hans hustru Botila Carlsdotter registrerade i kvarteret Gripen nr 126. Fiskköpare Simon Matsson motsvarar troligen fiskköpare Simon Matsson Österman, som var hyresvärd åt Maria Geting (tab 27) omkring 1750. Möjligtvis blev Nils Geting skeppare liksom Erik Geting (tab 13). I Vaxholms mantalslängder 1739-1742 och 1744-1746 hittas namnet ”skeppare Gieting”. Eventuellt blev skeppare Gieting registrerad även i mtl 1743, men i sådant fall som ”skeppare” utan namn. Endast i mtl 1745 blev skeppare Gieting registrerad med ett förnamn, Nils. I de nämnda mantalslängderna blev en hustru till skeppare Gieting registrerad i mtl 1742, 1744, 1745 och 1746 (och utan hustru 1739-1741). Uppgifterna om hustru stämmer bra med (tab 13) skeppare Erik Getings söners födelseår (ca 1746 respektive ca 1749), så det kan ha varit han som blev mantalsförs i Vaxholm (utom i mtl 1745 då det står Nils Gieting). Skeppare Erik Gietings dotter (fc 1740) är inte omnämnd i bouppteckning efter hans änka vilket kan betyda att hon inte var mamma till Eriks dotter, eller att dottern dog före sin mamma. Skeppare Gietings namn i Vaxholms mantalsängder blev oftast registerat på raden ovan den med namnet kapten Ingemund Hägg, vars namn finns i Vaxholms mantalslängder både tidigare och senare än ”skeppare Gieting”. Namnet Ingemund Hägg är kopplat till den adliga släkten Anckarklo och finns även i Maria Magdalenas mtl 1702 (BA:8/1, sida 105) i vilken det står att hustru Christina Stöök bodde i Ingmund Heggs änkas gård i samma kvarter, Gripen (nr 337), där Nils Gietings namn blev registrerat 1737. Möjligen rör det sig om far (död före 1702) och son (död efter 1747) med samma namn, Ingemund Hägg, vilka möjligen (troligen?) var släkt med den Ingemund Hägg vars son adlades och sedan hade släktnamnet Anckarklo. Informationen om att Nils Geting var född i Ångermanland och den eventuella kopplingen till släktnamnet Hägg tyder på att Nils var son till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9) och att han kan ha varit dotterson till Nils Hägg i Sundsvall (se tab 9). Namnet Nils Geting har noterats i ett par bouppteckningar och möjligen rörde det sig om denna hökare (och ev skeppare) Nils Geting: • Nils Getinghs obligation av den 16/5 1707 fanns i (tab 19) handelsman Lars Joensson Gedinghs dödsbo (Stockholms F1A:67, sida 724) • handelsmannen Nils Giöding var skyldig pengar till perukmakare mäster Lorens Gahms dödsbo (Stockholms F1A:115, sida 438v) ------------------------------------------------------ Tabell 27 Maria Geting, född före 1707, halvsyster till fänrik Bengt Gieting (tab 30), möjligen dotter till betjänt (och livdragon?) Johan Geetingh (tab 15), samt trolig släkting till kronobåtsman Thomas Larsson Gieting (tab 24), hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26) och till Niclas Geting (tab 28). Den 18/4 1725, efter lysning den 13/3 1725 i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm (EI:1, sida 290), vigdes under-styrman Roeloff [Rolof] Petterson Höffner (Hoffner) och piga Maria Geting i kryddkrämare Rudkers hus vid Södermalmstorg. Det bör ha rört sig om kryddkrämare Joacim Rydker i vars hus (”Saltfruuns gård”) även kronobåtsman Thomas Larsson Gieting (tab 24) bör ha gift sig 6/3 1715. Rolof Hoffner dog före 29/5 1744 enligt inventering av Marias halvbrors, fänrik Bengt Gieting (tab 30), dödsbo (Stockholms F1A:2, sida 544). Den 1/11 1747, efter lysning den 4/10 1747 i MM (EI:2, sida 280), vigdes snickare mäster Matthias Rundström och hustru Maria Geting på Repslagargatan, som då gick förbi kvarteret Jupiter där kryddkrämare Joacim Rydker hade bott tidigare. Troligen var hustru Maria Geting samma person som ovan nämnda piga Maria Geting, änka efter Rolof Hoffner. Matthias Runström avled den 10/6 1771 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:221, sida 216). I Stockholms kronotaxeringslängd 1750 framkommer att Mattias Runström hyrde bostad i kvarteret Glasbruket nr 21 i Katarina församling (AA:53, sida 696) av fiskköpare Simon Matsson Österman. Simon själv bör ha bott i kvarteret Gripen (Grisen), där han var granne med fd hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) omkring 1737. Maria Geting dog efter den 11/7 1771 då bouppteckning efter hennes make, snickare mäster Mathias Runström, skrevs. De hade inga gemensamma barn. ------------------------------------------------------ Tabell 28 Niclas Geting, fc 1716, trolig släkting till hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) och till Maria Geting (tab 27). Gossen Niclas Geting blev mantalsförd hos bagare Reimert i kvarteret Suggan nr 125 i Maria Magdalena mtl 1730 (BA:13/4, sida 326). Bostaden bör ha legat nära de två gårdar där fiskköpare Simon Matsson (Österman) respektive fd hökare (och skeppare?) Nils Gieting (tab 26) bodde på 1730-talet. Fiskköpare Simon Matsson Österman var hyresvärd till Maria Geting (tab 27) omkring 1750. ------------------------------------------------------ Tabell 29 Sigrid Gieting, fc 1710, trolig släkting till Catharina Larsdotter Geding (tab 20). I Stockholms Maria Magdalena församling mtl 1730 står att Ziegried [Sigrid] Gieting var född i Norrland. Hon var då piga hos kamrer vid Drottningholms och Ulriksdals slott, Nils Widing, i kvarteret Saturnus mindre nr 44 (BA:13/4, sida 81-83). Vid samma gård hyrdes bostad då av kapten vid Södermanlands regemente, herr Lampa, som var ogift. Enligt sekundära källor om släkten Lampa var kaptenen förmodligen Jakob Lampa, som dog barnlös i Stockholm 1740. Han var kusin till syskonen Lampa, barn till Catharina Larsdotter Geding (tab 20). ------------------------------------------------------ Tabell 30 Bengt Gieting, möjligen döpt 23/9 1681 i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm och var i sådant fall barn till betjänt (och livdragon?) Johan Geetingh (tab 15) och Ingrid, halvbror till Maria Geting (tab 27), samt möjligen släkting till handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19), kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) och till Maria Geting (tab 27). I Stockholms Ladugårdslandets mtl 1740 står att änklingen och avskedade fänriken Bengt Gieting bodde med sin son 19 år i egen gård i kvarteret Rudan nr 48 och att han livnärde sig med mjölsäljande (BA:17/3, sida 391 1/2). Han hade då två hyresgäster i gården; mjölnare änka Anna Schmitt och blinda änklingen och avskedade fänriken N. (”N.” kan avse ”namn”, dvs namn okänt) Lang, som möjligen var släkting till handelsman Sven Lång, gm (tab 19) handelsman Lars Joensson Gedinghs änka Sara Buhre, och/eller till Anna Margaretha Lång i vars gård kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) och Maria Geting (tab 27) gifte sig 1715 respektive 1725. Enligt samma mtl 1740 ägde handelsman Johan Classon två gårdar i kvarteret Rudan: nr 44 och nr 47. Rudan nr 44 hyrdes av extra myntdräng Jonas Krabbe vars farmor, Anna Hägg, bör ha varit syster till till Axel Hägg, som adlades med namnet Anckarklo (jämför hökare (och skeppare?) Nils Geting, tab 26). Fänrik Bengt Gieting dog den 15/5 1744 enligt inventering av hans dösbo (daterad 29/5 1744, Stockholms F1B:2, sida 544). I inventeringen står att Bengts halvsyster var sjöman Rolof Hoffners änka, Maria Gieting (tab 27). Dödsboet ägde en gård vid Seved Båths gata (idag Nybrogatan) i kvarteret Rudan den mindre. Fänrik Bengt Gietings barn omnämnt i inventeringen av dödsboet: • Bengt Gieting, fc 1720, fältskär gesäll, reste utomlands 1741/1442 ------------------------------------------------------ Tabell 31 Mathias Geting, född före 1719. Den 20/3 1737 vigdes, efter lysning den 29/1 1737 i Katarina församling i Stockholm (EI:2, sida 10), timmerman Matthias Gieting och piga Christina Ström. Kautionist var uppsyningsman Johan Ahlgren. I bouppteckning, daterad 15/7 1778, efter Mathias Geting står att han hade varit kvartersman, att hans efterlevande hustru hette Catharina Lundh och att han hade en dotter med sin förra hustru Christina Ström (Stockholms F1A:251, sida 166). Dödsboet ägde en gård i kvarteret Halsen på Kungliga Djurgården i Stockholm. Timmerman Mathias Getings barn omnämnda i bouppteckning efter honom (daterad 15/7 1778): • Maria Christina Geting, dotter till Christina Ström, gm fältskär gesäll Johan Petter Pippenbrinck • Johanna Catharina Geting fc 1767, dotter till Catharina Lundh • Anna Christina Geting fc 1770, dotter till Catharina Lundh Mathias Getings änka, Catharina Lundh, avled den 7/4 1796 enligt uppgift i bouppteckning, daterad 26/7 1796, efter henne (Stockholms F1A:322, sida 123). I bouppteckningens sida 126 står att Catharina hade en fosterson, Carl Gieting, som tycks ha blivit testamenterad en fjärdedel av gårdens värde i kvarteret Halsen. Vidare framkommer av bouppteckningen efter Catharina Lundh att hennes dotter Johanna Catharina var gm kofferdi-skeppare Jacob Röning, som var på utrikes sjöresa, och att hennes dotter Anna Stina var gm styrman Johan Peter Möller. ------------------------------------------------------ Tabell 32 Jonas Gieting, född före 1715, trolig släkting till Anna Geting (tab 33) och till Margareta Geting (tab 34) samt möjlig släkting till hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26) och/eller till skeppare Erik Geting (tab 13). Den 20/11 1733 vigdes, efter lysning den 14/10 1733 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (EIa:2, sida , kofferdi-sjöman Jonas Geting och piga Ingrid Norberg i handelsman Portmans hus. Kautionist var Ingrids bror Petter Norberg. Kofferdi-sjöman Jonas Geting blev mantalsförd med hustru och två små barn i egen gård i kvarteret Kattrumpan nr 147 i Stockholms Maria Magdalena församling (MM) mtl 1740 (BA:17/6, sida 496). Gården bör ha köpts, eller ärvts, 1739 eftersom det i mtl 1739 står att Kattrumpan nr 147 då ägdes av myntdräng änka Margaretha Barcks arvingar och att Jonas Geting med familj hyrde bostad av dem (BA:16/1, sida 403). I Stockholms kronotaxeringslängd 1744 står vid kvarteret Kattrumpan nr 147 att kofferdi-sjöman Jonas Gieting bebodde sin gård där, men det står också att han var borgare i Vaxholm (AA:43, sida 1083v). Han hittas inte i Vaxholms mantalslängder omkring 1744. Jämför dock med skeppare Gieting i Vaxholms mantalslängder på 1740-talet under tabell 26 (hökare (och skeppare?) Nils Geting). Jonas Getings namn blev registrerat i kvarteret Kattrumpan nr 147 även i Stockholms kronotaxeringslängd 1748 (AA:50, sida 845v). Då Jonas Gieting och Ingell Norbergs son Erik döptes 1742 (se barn nedan) blev Jonas registrerad som skutskeppare. Jonas Gieting dog i augusti 1770 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:219, sida 347). I bouppteckningen står att han var dykeri-inspektor, att hans hustru Ingrid Norberg levde då den skrevs den 19/11 1770 och att dödsboet ägde en gård i kvarteret Kattrumpan nr 147. Gården låg vid Stora Skinnarviksgatan, som idag troligen motsvarar Kattgränd. Dödsboet var skyldig lön till pigan Christina Dahlberg. Möjligen var hon släkting till köpman Petter Dahlberg i Sundsvall. Petter Dahlberg var svåger till Elisabeth Geting (tab 10). Vidare framkommer av bouppteckningen efter dykeri-inspektor Jonas Gieting att dödsboet var skyldig sockerbagare Bromans änka pengar. Det bör ha rört sig om sockerbagare Johan Broman, död i december 1769 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:218, sida 669). I denna senare bouppteckning står att alla Johan Bromans syskon (Jonas Broman, Maria Broman och Catharina Broman) skulle bo i ”Wålstad i Norrland”. Möjligen avsågs Vålsta i Forsa socken nära Hudiksvall. Johan Bromans efterlevande hustru hette Brita Christina Norman. Möjligen var hon släkt med bryggare Anders Johansson Norman, gm Margareta Geting (tab 34), som därefter var gm bryggare Olof Broman. Möjligen finns även en koppling mellan Jonas Gieting, sockerbagare Johan Broman och den sockerbagare Theodor Geting i Härnösand, omnämnd i Per Sundins inlägg i den här tråden den 2006-12-30. Dykeri-inspektor Jonas Gieting och troligen även Ingrid Norbergs barn: • barn omnämnt i mtl 1740, ej omnämnt i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) • barn omnämnt i mtl 1740, ej omnämnt i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) • Erik, dp 1/1 1742 ”hemma” i MM (CIa:6, sida 483), hans faddrar var hustru Malin Norberg, jungfru Anna Gieting (tab 33), skeppare Jonas Hellèn och Malin Norman, i bou efter Jonas (daterad 19/11 1770) står att Erik då vistades på utrikes sjöresor ------------------------------------------------------ Tabell 33 Anna Geting, född omkring 1720, syster till Margareta Geting (tab 34) och trolig släkting till skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32), möjlig dotter till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9). Anna, utan släktnamnet Gieting, 18 år blev registrerad i Stockholms Maria Magdalena församlings (MM) mtl 1740 hos sin syster, brännvinsbrännare änka Greta Broman, som var samma person som Margareta Geting (tab 34), i kvarteret Kattrumpan nr 159-160 (BA:17/6, sida 505). Kofferdi-sjöman Jonas Geting (tab 32) bodde samtidigt i kvarteret Kattrumpan nr 147. Jungfru Anna Gieting var fadder vid dop i MM den 1/1 1742 av skutskeppare Jonas Gieting (tab 32) och Ingrid Norbergs barn Erik. Anna, utan släktnamnet Gieting, 23 år blev registrerad i Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1744 hos sin svåger, bryggare Johan Wessman, i kvarteret Kattrumpan nr 159-160 (AA:43, sida 1086). Johan Wessman var gm Annas syster Margareta Geting (tab 34). I samma ktl 1744 blev ”släcktingen Johan Dubois på 15de året” (fc 1729) registrerad hos bryggare Johan Wessman. Johan Dubois bör ha varit son till guldsmed Gotfred Dubois (1688-1745), som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I, sida 210. Efter släktforskning kring bryggare Johan Wessman tycks det troligt att Johan Dubois var (närmare) släkting till Margareta Geting (tab 34) och ingift släkting till bryggare Johan Wessman. För mer information om bryggare Johan Wessman, se inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.0. Anna Geting gifte sig den 29/11 1747 ”neder wid sjön i Skinnarwiken” i MM med skräddare mäster Erik Stenwall (EI:2, sida 282). Vid lysningen den 15/11 1747 var hattmakare mäster Johan Crom och bryggare Johan Wessman kautionister. Johan Crom hade gift sig en månad tidigare, den 25/10 1747 i MM, med Johan Wessmans halvsyster Elisabet Sundström. I Stockholms ktl 1745 står att skräddare mäster Erik Stenwall bodde i bryggare Olof Ströms hus i Östra kvarteret nr 77 (i Gamla Stan) (AA:44, sida 94v) och i dito ktl 1761 (AA:62, sida 66) står att skräddare mäster Erik Stenwall bodde i bryggare ålderman Ströms hus på samma adress. I ktl 1762 (AA:63, sida 43) står att skräddare änka Anna Stenwall bodde i bryggare ålderman Ströms hus i Stockholms östra kvarter nr 77. Anna Getings make, skräddare Eric Stenvall, dog den 31/8 1761 enlig bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:191, sida 69). Av bouppteckningen framkommer att Erik hade varit gm Greta Elisabeth von Beck (utan "von" i register till lysningar i Storkyrkoförsamlingen, vigda 11/5 1740) med vilken han hade en dotter, Christina Elisabeth (fc 1743). Vidare framkommer att Anna Geting inte hade några barn med Erik samt att dödsboet var skyldigt bryggare Johan Westman pengar. Anna Geting blev registrerad som änka Anna Stenwall på adressen Stockholms östra kvarter nr 77 fram t.o.m ktl 1776 (AA:97, sida 85v), men i ktl 1777 blev hon registrerad på adressen Stockholms östra kvarter nr 72, som då ägdes av Märta Christina Leuchovis arvingar (AA:99, sida 88v). I Stockholm mtl 1780 (BA:24/13, sida 225) och i ktl 1780 (AA:105, sida 100) står att "skräddare enckan madame Anna Stenwall" var 63 år, dvs fc 1716 och att hon bodde i kvarteret Pegasus nr 149 (staden inre/östra), hus nr 472, som då ägdes av skräddare gesäll Jonas Nordberg 39 år (fc 1740). Det står att han "arbetar för nedan nämda encka madame Stenvalls räkning". Möjligen var Jonas Nordberg släkting till Ingrid Norberg (även stavat Nordberg), som var gm skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32). Vidare står i mtl 1780 att Anna ska finnas på sida 1441 och att hon höll krog nr 600 (sida 438, men dessa två sidor finns inte i BA:24/13). I ktl 1781 (AA:107, sida 60v) står vid Pegasus nr 149: "skräddare gesälls enckan madame Cathar: Norberg". I död-/begravningsnotisen står att skräddare gesäll Jonas Norberg (ej Nordberg) avled den 25/4 1780, att han då var 38 år och 3 månader gammal (fc januari 1742) och att han hade bott i Bollhusgränden nr 149 (Stockholms Storkyrkoförsamling FIa:2, Riksarkivets bild 212). ------------------------------------------------------ Tabell 34 Margareta Geting, född före 1716, syster till Anna Geting (tab 33), trolig släkting till skutskeppare/dykeri-inspektor Jonas Gieting (tab 32) och till Catharina Larsdotter Geding (tab 20), samt möjlig dotter till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9). Den 30/8 1734 lystes i Katarina församling i Stockholm för brännvinsbrännare Anders Johansson Nordman (kautionist handelsman Nordman) och jungfru Margaretha Geting (EI:1, Riksarkivets bild 222). Borgare och bryggare Anders Johansson Norman dog den 16/1 1736 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 15/10 1736, Stockholms F1A:115, sida 1244). Anders Normans syster var då i tjänst hos skeppskapten Fischer i Stockholm (troligen i Gamla Stan). Dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb för ett halvårs hushyra. Den 28/8 1737 lystes i Maria Magdalena församling (MM) i Stockholm för bryggare Oluf Broman och hustru Margareta Gieting varpå bryggare Petter Ströman (gm Elisabeth Lampa enl sek källor) och mjölnare Carl Schog [Skog?] kaverade (EI:2, sida 107). Paret vigdes den 18/9 1737 ”neder i Skinnarwiken uti kiöpmannen h:r Grubbs malmgård” i MM. Troligen var det Margaretas make, Oluf Broman, som ägde en gård i kvarteret Krukomakaren nr 340 enligt MM mtl 1721 (BA:12/10, sida 128v). I samma mtl 1721 var Margaretas blivande svärmor, Cattarina Wessman, registrerad i Krukomakaren nr 344. Bryggare Olof Olofsson Broman dog den 10/1 1739 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 6/3 1739, Stockholms F1A:122, sida 95). Bryggare Anders Nohrman var Margaretas gode man vid inventeringen. Den 22/6 1740 lystes i MM för bryggare Johan Westman och hustru Margareta Geting varpå brudgummens styvfar, Erik Sundström, och bryggare Petter Ströman (gm Elisabeth Lampa enl sek källor) kaverade (EI:2, sida 157). Paret vigdes den 9/7 1740 ”neder wid siön på Skinnarwiksgatan uti kiöpmannens h:r Grubbs malmgård” i MM. Eftersom bryggare Petter Ströman, gm Elisabeth Lampa, kaverade i samband med två av Margareta Getings vigslar hade han troligen koppling till henne, och inte till de två brudgummarna. Detta tyder på ett släktskap med Catharina Larsdotter Geding (tab 20), som var gm en Lampa. Margareta Geting bodde troligen i samma gård med de tre makarna. Enligt uppgifter i mantalslängder och kronotaxeringslängder låg den i kvarteret Kattrumpan nr 159+160 i MM och ägdes av handelsman Welam Grubb. I samma kvarter bodde kofferdi-sjöman och dykeri-inspektor Jonas Geting (tab 32) på 1740-talet. Margareta Geting bodde kvar med sin make, bryggare Johan Westman/Wessman i Kattrumpan nr 159+160 tills branden 1751 förstörde all egendom. De flyttade då till Johans mamma, Catharina gm bryggare Erik Sundström, i kvarteret Krukomakaren nr 147 i MM. Margareta Getings make, bryggare Johan Westman/Wessman, dog den 24/4 1762 i MM (FI:2, Riksarkivets bild 238). Han var då 45 år och 8 månader gammal, dvs fc september 1716, gift och hade (haft?) fyra barn enligt dödsnotisen. Margareta blev registrerad som änka Margaret Wessman i MM:s kvarter Mullvaden nr 148 i kronotaxeringslängd (ktl) 1764 (AA:67, sida 683), men inte i ktl 1765 (AA:71, sida 1497v). ------------------------------------------------------ Tabell 35 Caisa Geting, född före 1721. Soldathustru Caisa Geting blev mantalsförd i kvarteret Katthuvudet nr 58 i Stockholms Maria Magdalena församlings mtl 1739 (BA:16/1, sida 361). Hennes man låg i garnison och hon (bland många andra personer) hyrde bostad av fd hökare Jacob Lamb och hans hustru. ------------------------------------------------------ Tabell 36 Ingrid Geiting (ev felstavning av Geting/Gieting), född före 1733. Den 1/9 1751 vigdes, efter lysning den 3/8 1751 i Katarina församling i Stockholm (EI:3, Riksarkivets bild 10), ullmelerare Erdwinun Henrich Kohlmeijer och piga Ingrid Geiting. Kautionist var (löjtnant?) Bengt Bergsten. ------------------------------------------------------ Tabell 37 Olof Nilsson Gedingh, född före 1680. Enligt information i bouppteckning, daterad 20/3 1711, efter Olof Gedingh hade han varit saltfiskhandlare (Stockholms F1A:75, sida 691). Saltfiskhandlare Olof Gedinghs efterlevande hustru hette Annicka Danilsdotter. Dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Sankt Johannes gränd. Saltfiskhandlare Olof Gedingh dog under fastan 1710 enligt uppgift i bouppteckning efter honom. Hans hustru, Anna Danielsdotter, dog i december 1740 enligt information i inventering av hennes dödsbo (kvitterad den 28/2 1744, Stockholms F1A:134, sida 210). I inventeringen framkommer att Olof hade patronymikonet Nilsson. Saltfiskhandlare Olof Nilsson Gedingh och Annika/Anna Danielsdotters barn, som är omnämnt i bouppteckning efter Olof och även i inventeringen inlämnad den 28/2 1744: • Daniel Geding (Giöding i inventeringen), f/dp 22/12 1698 i Jakob/Johannes församling i Stockholm (CIa:11, sida 142, i vilken Olof blev registrerad som ”Nilsson hökare”), var slaktare ålderman i Stockholm då inventeringen inlämnades till myndighet den 28/2 1744
638
« skrivet: 2023-04-25, 21:27 »
Tabell 14 Christina Olofsdotter Getingh, född före 1654. Den 28/4 1672 vigdes Christina Olofsdotter Getingh och handelsman Johan Eriksson Booman (Boman, möjligen stavningsvariant av Bauman) i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1, sida 210). ------------------------------------------------------ Tabell 15 Johan (Pettersson?) Geetingh, född före 1663, möjlig pappa till fänrik Bengt Gieting (tab 30). Den 23/9 1681 döptes betjänt under kungliga gardet Johan Geetingh och hustru Ingrids barn Bengdt i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 160). Faddrar var murmästare mäster Anders Tillnär (Tillner) och tornväktare Oluf Matssons hustru. Sonen kan motsvara fänrik Bengt Gieting (tab 30). Möjligen blev Johan Geetingh senare livdragon; den 19/10 1706 noterades betalning till Maria Magdalena församling för begravning av livdragon Johan Petterson Gieting (räkenskapsbok LIa1:57, sida 145). ------------------------------------------------------ Tabell 16 Dårdigh Gietingh, född före 1664, möjligen släkting till handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19). Vid dop den 2/6 1682 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3, sida 215), av brännvinsbrännare Hans Läflär (Leffler) och hustru Anna Efwertsdotters (Evertsdotters) barn Elisabeta, var hustru Dårdigh Gietingh fadder. Möjligtvis var det samma Anna Evertsdotter, som blev omnämnd i bouppteckning efter handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19). ------------------------------------------------------ Tabell 17 Måns Geting, född före 1679. Möjligen släkt med Mats Månsson(?) Gieting (tab , som var född före 1679 och gifte sig 1697. Gardes-karl Måns Geting lät begrava i Maria Magdalena församling i Stockholm; 1) piga Kerstin Olofsdotter enligt betalningsnotis daterad den 11/10 1697 (LIa1:48, sida 192), och 2) sitt barn i de fattigas lägerställe enligt betalningsnotis daterad den 16/9 1700 (LIa:51, sida 121). ------------------------------------------------------ Tabell 18 Urban Geding, född före 1673, trolig släkting till handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19) och till hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26). Se tabell 26 för indikation om släktskap med hökare (och skeppare?) Nils Geting. Enligt bouppteckning, daterad 2/10 1702, efter Urban Giedings (första?) hustru Margaretha Hysing (död 3/1 1702) var han skeppskapten (Stockholms F1A:60, sida 905). Den 11/3 1702 noterades betalning till Maria Magdalena församling i Stockholm för begravning av skeppskapten Urban Gedings hustru (LIa1:53, sida 86). Hon begravdes i kyrkvärden Hesses grav i kyrkan vilket kan tyda på ett släktskap med Hesse. Möjligen avsågs kyrkvärd Hysing, som var skyldig hushyra till Urban Gedings dödsbo (se bou nedan). Den 29/12 1700 noterades betalning till dito församling för begravning av Urbans barn i Carl Ivarssons grav vilket kan tyda på ett släktskap med honom. I bouppteckningen framkommer att Margaretha Hysings bror var skeppare Johan Hysing (död 4/5 1719 enl Stockholms bou F1A:87, sida 448). Johan Hysings troliga svärmor hette Christina Bruun och hon var trolig syster till skeppare Samuel Brun (se tabellerna 11 och 12 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0). Margaretha Hysings dödsbo ägde en gård vid Hornsgatan i Maria Magdalena församling i Stockholm, ett hemman (skatträttighet) kallat Stinbärga, 1/32-del av skeppet Stenbocken, 1/16-del av skeppet Johannes döparen och 1/8-del av skeppet Konung David. Med Stinbärga avsågs möjligtvis Stynsberg ett par km norr om Getingbo och några km söder om Ullfors bruk (jämför tabeller 5-7) i Tierp sn. Gården i Stockholm låg i kvarteret Ormen nr 48 enligt mtl 1705 (BA:9/1, sida 17). I den står att skeppare Urban Giedings änka bebodde dess egen gård. Enligt samma mtl 1705 bodde sekreterare Tobias Soltners änka, Helena Brun, i dess egen gård i Ormen nr 47. Helena Brun blev registrerad med namnet Christina i alla andra funna noteringar om henne (se tabell 3 i ovanstående länk). Änkorna Christina Bruun och Margaretha Hysing, vars bror var måg till en annan Christina Bruun (se ovan) bör alltså ha varit grannar omkring 1705. Troligen var de grannar även då makarna fortfarande levde (båda döda 1704). Skeppskapten Urban Geding gifte sig omkr 1703 med Anna Elisabeth Horn. Den 24/9 1704 registrerades betalning till Maria Magdalena församling för begravning av kapten Urban Geding i dess egen grav i kyrkan (LIa:55, sida 102). Enligt bouppteckning, daterad 26/11 1704, efter Urban dog han vid Michaelis tid 1704 (F1A:64, sida 119). Man bör ha avsett Mickelsmäss (Mikaelidagen), som (idag) infaller den 29/9. Av bouppteckningen framkommer att Anna Elisabeth Horn dog efter den 26/11 1704 och av västra Maria Magdalena mtl 1711 framkommer att Urbans omyndiga barn då ägde gården vid Hornsgatan i kvarteret Ormen nr 48 (BA:10/16, sida 44). Som änka köpte Anna Elisabeth Horn bänkrum till sig själv i Maria Magdalena kyrkas korsgång nr 7 enligt församlingens räkenskapsbok LIa1:55 (1704). I bouppteckningen (1704) efter skeppskapten Urban Geding står att bla krögare Petter Roos och Johan Andersson i Saxhammar var skyldiga dödsboet pengar. Petter Roos kan ha varit släkting till Judita Ros, gm handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19) och Saxhammar kan ha varit järnbruket Saxehammar i Dalarna. Vidare framkommer av bouppteckningen att hökare Erik Johansson Strikkert (Strickert) hade pantsatt en kappa hos Urban. Troligen var det samma hökare Erik Johansson Strickert som var skyldig pengar till bryggare Johan Lampa, gm Catharina Larsdotter Geding (tab 20) och kan ha varit släkting till hökare Jeremias Strickert (död 18/4 1728), som var gift med Anna Catharina Bruno (se tabell 13 i ovanstående länk). Anna Catharina Bruno var trolig syster eller brorsbarn till ovan nämnda skeppare Samuel Brun. Urban Gedings dödsbo ägde en skatträttighet och hemman kallat ”Skieberga”, som troligtvis motsvarar det ”Stinbärga” omnämnt i bouppteckningen efter Margaretha Hysing. Vidare framkommer av bouppteckningen efter Urban Geding att dödsboet var skyldig bryggare Hartwick Losch pengar. Han kan ha varit släkting till den Losch, som benämndes som närmsta anhörig till Johan Petre (fc 1713), son till Christina Bruun (se tabell 12 i ovanstående länk). Skeppskapten Urban Geding och Margaretha Hysings barn (alla döda efter 26/11 1704): • Dorothea fc 1691 • Anders fc 1693 • Anna Margaretha fc 1697 Den 29/12 1700 noterades betalning till Maria Magdalena församling i Stockholm för begravning av skeppskapten Urban Gedings barn. ------------------------------------------------------ Tabell 19 Lars Joensson Gedingh, troligen född före 1660, trolig släkting till skeppskapten Urban Geding (tab 18), trolig släkting (men ej pappa) till kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) och möjligen släkting till Dårdigh Gietingh (tab 16) och till hökare Nils Gieting (tab 26). Namnet Lars Joensson har hittats registrerat första gången med släktnamnet Geding den 11/4 1699 då betalning till Maria Magdalena församling i Stockholm registrerades för begravning av handelsman Lars Joensson Gedings hustru (LIa1:50, sida 71). Lars bodde förmodligen i Maria Magdalena församling även tidigare, men blev registrerad endast med förnamn och patronymikon. Troligtvis var han tidigt sockerbruksmäster, sedan brännvinsbrännare för att slutligen bli registrerad som handelsman. På 1680-talet (fr.o.m 1678) fanns en samtida sockerbagare med namnet Lars Jonsson i Maria Magdalena församling, men funna uppgifter tyder på att det är mer troligt att sockerbruksmästaren var personen som sedan blev registrerad som handelsman Lars Joensson Geding. Lars Jonsson (Geding), då sockerbruksmästare, var gm1 Judita Ros (Ross?) (död före 1699 enligt denna hypotes). Hon var möjligtvis släkt med krögare Petter Roos, som var skyldig (tab 18) skeppskapten Urban Gedings dödsbo pengar. Parets dotter Juditta döptes i Maria Magdalena församling den 15/8 1670 (CIa:1, sida 98). En av faddrarna var bryggare Claes Lampas hustru Lucia Skick. En av handelsman Lars Joensson Gedinghs döttrar var gm bryggare ålderman Johan Lampa. Enligt sekundära källor om släkten Lampa bodde tidiga, i Sverige invandrade, generationer i Härnösand och i Sundsvall (jämför tabellerna 9-13). Den 15/9 1678 var borgare och brännvinsbrännare Lars Jonsson fadder (åt skutskeppare Anders Månssons barn – jfr skutskeppare Urban Geding, tab 18), och den 20/10 1678 var ”Lars Jonssons hustru på Högbergsgatun” fadder, vid dop i Maria Magdalena församling (CIa:2, sida 235 resp. 240). Enligt bouppteckning, daterad 5/9 1708, efter handelsman Lars Joensson Gedingh ägde han en gård vid Högbergsgatan (se nedan). I Holms tomtbok 1679, över kvarteren i Maria Magdalena församling, står att brännvinsbrännare Lars Joensson ägde en tomt i kvarteret Stören (fol. 60). Enligt ritningen vette tomten mot både Högbergsgatan och Ekhielmsgatan (idag: Bengt Ekehjelmsgatan). I Maria Magdalena församlings dopböcker (CIa:3 och CIa:4) hittas namnet Lars Jonsson/Joensson (omväxlande registrerad som brännvinsbrännare, borgare och/eller bryggare) och/eller hans hustru bland faddrar på 1680-talet. I Maria Magdalena mtl 1702 hittas handelsman herr Lars Jonsson registrerad som boende i sin egen gård i kvarteret Stören nr 228 (BA:8/1, sida 77). Handelsman Lars Joensson Geding var gm2 Dorothea Michaelsdotter, död den 17/3 1699 enligt bouppteckning, daterad 28/3 1700, efter henne (Stockholms F1A:57, sida 396). I bouppteckningen blev handelsman Lars Joensson registrerad utan släktnamnet Geding och paret hade två gemensamma döttrar, som båda levde då bouppteckningen skrevs (jämför nedan). Förutom två gårdar (en vid Högbergsgatan och en annan ”uppå Fattebursholmen” (möjligen kvarteret Fatbursholmen) ägde dödsboet ”skepsparter” (troligen delägare av skepp). Handelsman Lars Joensson Gedingh var gm3 Sara Buhre enlig uppgift i bouppteckning, daterad 5/9 1708, efter honom (Stockholms F1A:67, sida 721). Sara Buhre kan ha varit släkting till skeppare änka Anna Buhre, som var hyresvärd omkring 1750 åt skeppskvartersman Anders Bagge, troligen gm Elisabeth Geting (tab 10) från Sundsvall. Handelsman Lars Joensson Gedingh dog dagar innan bouppteckningen efter honom skrevs den 5/9 1708. Troligtvis var det betalning för hans begravning som registrerades, utan släktnamnet Gedingh, den 27/8 1708 i Maria Magdalenas volym LIa1:59, sida 79. I sådant fall blev han begravd i egen grav på kyrkogården och förmodligen avled han i augusti 1708. Förutom gården vid Högbergsgatan ägde dödsboet bla en murad grav i Maria kyrka, ”straxt innom södra dörren mehrendels under bänkarne belägen”. I bouppteckningen efter Lars Joensson Gedingh står att ett antal obligationer fanns i dödsboet, bland annat: • hustru Anna Efverdsdotters (Evertsdotters) obligation av den 26/8 1691 ”…med 6 procent: interesse, hwaruppå Johan Sundius [jämför Sundsvall] d 9 juli Ao: [år] 1696 betalt 282…”. Anna Evertsdotter kan ha varit mamma till Elisabeta, vars fadder var Dårdigh Gieting (tab 16) vid dop i Maria Magdalena församling den 2/6 1682. • Nils Getinghs obligation av den 16/5 1707 (möjligen tab 26). • sekreterare salige Soltners änka, hustru Cristina Bruhns brev av den 7/11 1705 (granne med änkan efter Urban Geding, tab 18). • kämnär Johan Montin efter obligation av den 26/3 1679 (Johan hade koppling till släkten Leijel i Maria Magdalena församling på 1680-talet). • Erik Biur efter obligation av den 28/9 1696 (möjlig släkting till Helena Biuhre född före 1700, dotter till Margaretha Brun, tabell 26 i ovanstående länk). Lars Joensson Gedinghs efterlevande hustru, Sara Buhre, gifte sig i Maria Magdalena församling den 26/8 1709 med handelsman Sven Lång (EI:1, sida 45). Han var troligen släkting till Anna Margaretha Lång (eventuellt kallad Saltfruun) i vars gård kronobåtsman Tomas Larsson Gieting (tab 24) gifte sig den 6/3 1715 och Maria Geting (tab 27) gifte sig den 18/4 1725. Bouppteckning efter Sven Långs änka, Sara Bure, finns i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:105, sida 892 och är daterad den 31/8 1732. Enligt sekundära källor var Saras farfar, Rolandus Olai, född den 11/12 1587 i Nora sn norr om Härnösand. Handelsman Lars Joensson Gedingh och Dorothea Michaelsdotters barn: • Maria död efter 5/9 1708, gm handelsman Johan Lindgreen vars namn finns registrerat i kvarteret Dykärret det andra nr 216 enligt Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1, sida 74), möjligen var Maria jungfrufadder vid dop i Maria Magdalena församling den 11/7 1686 (CIa:4, sida 171) • Catharina (tab 20) född före 1675, död 16/5 1701, gm bryggare Johan Lampa med vilken hon hade (minst) fem barn, som fick ärva bla en papegoja av sin morfar (Stockholms F1A:67, sida 729v) Vid dop i Maria Magdalena församling den 7/2 1686 var välbetrodde Lars Jonssons son fadder. Möjligtvis var han son till handelsman Lars Joensson Gedingh. Den 13/1 1698 begravdes handelsman Daniel Hermanis hustru i Maria Magdalena kyrka uti Lars Joenssons grav (ev. handelsman Lars Joensson Gedingh). Den 24/11 1699 begravdes vinhandlare Mårten Bellman i Maria Magdalena kyrka uti handelsman Hermanis grav (ev. ovan nämnda handelsman Daniel Hermanis). Mårten Bellman var bror till Carl Michael Bellmans farfar enligt sekundär källa. ------------------------------------------------------ Tabell 20 Catharina Larsdotter Geding, född före 1675, dotter till handelsman Lars Joenssson Gedingh (tab 19), trolig/möjlig släkting till sockerbagare Carl Gieting (tab 23). Catharina Geding gifte sig med byggare Johan Lampa den 4/1 1691 enligt bilaga till bouppteckning efter Catharina (Stockholms F1A:59, sida 1111). Enligt Stockholms Maria Magdalena mtl 1702 bodde de i egen gård i kvarteret Mullvaden nr 360 (BA:8/1, sida 112). Catharina Larsdotter Geding dog den 16/5 1701 enligt uppgift i bouppteckning efter henne (Stockholms F1A:59, sida 1072). Betalning för hennes grav registrerades den 22/6 1701 i Maria Magdalena församlings räkenskapsbok (LIa:1:52, sida 103) och i notisen står att bryggare Johan Lampa begravt sin hustru Catharina Larsdotter i kyrkan, i Lars Joenssons grav. I bouppteckningen efter Catharina Geding framkommer att Catharinas make, Johan Lampa, hade en fordran hos Erik Johansson Strickert. Han bör ha varit samma person som hade pantsatt en kappa hos skeppskapten Urban Geding (tab 18). En förteckning över dödsboets egendom finns på sidan 1110 (efter en annan bouppteckning) och i den står att Carl Geting var skyldig dödsboet pengar och att Jacob Ruth var skyldig dödsboet bodhyra. Möjligen rör den förra sig om sockerbagare Carl Gieting (tab 23). Jacob Ruth kan ha varit släkting till bokhållare Jonas Ruth, som var fadder vid dop i Maria Magdalena församling på 1680-talet av Eva Leijels barn Gustaf (döpt 17/8 1686) och av bokhållare Gerhard de Besches barn Margareta (döpt 11/8 1689). Bokhållare Jonas Ruth var även fadder den 19/1 1686 då smältare på myntet Johan Hinderssons barn Anders döptes i Maria Magdalena församling. Catharina Larsdotter Geding och Johan Lampas gemensamma barn omnämnda i bouppteckning, daterad 11/12 1701, efter Catharina: • Clas fc 1693 • Lars fc 1695 • Johan fc 1696 • Daniel fc 1697 • Catharina fc 1699 ------------------------------------------------------ Tabell 21 Helena Geding, född före 1694, möjlig dotter till Anders Larsson Geting (tab 1). Den 9/9 1709 registrerades betalning (ev av bagare mäster Johan Nyman) för begravning av fattig piga Helena Geding i Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok (LIa1:60, sida 106). Möjligen var hon dottern Älin (Elin/Helena, f/dp 22/8 1680 i Hållnäs sn) till Anders Larsson Geting (tab 1). ------------------------------------------------------ Tabell 22 Anders Gieting, född före 1689, möjlig son till Anders Larsson Geting (tab 1). Den 23/6 1709 registrerades betalning för årshyra av monsieur Anders Gietings bänkrum i Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok (LIa1:60, sida 143). Möjligen var han sonen Anders (f/dp 2/10 1670 i Hållnäs sn) till Anders Larsson Geting (tab 1). ------------------------------------------------------ Tabell 23 Carl Gieting, född före 1680, trolig/möjlig släkting till Catharina Larsdotter Geding (tab 20). Enligt uppgift i bouppteckning efter Carl Gieting var han sockerbagare och gift minst två gånger (Stockholms F1A:87, sida 372). Betalning för begravning av Carl Gietings (första?) hustru registrerades den 29/12 1710 i Stockholms Maria Magdalena församlings räkenskapsbok (LIa1:61, sida 535). Sockerbagare Carl Gietings efterlevande hustru hette Magdalena de Moij (de Moy). Möjligen var denna sockerbagare Carl Gieting skyldig pengar till (tab 20) Catharina Larsdotter Gedings dödsbo enligt bouppteckning efter henne (daterad 11/12 1701). Sockerbagare Carl Gieting dog den 24/2 1719 enligt uppgift i bouppteckning efter honom. Dödsboet var skyldig vinskänk Jacob de Moij (de Moy) i Norrköping pengar. Han var troligen släkt med Carls hustru Magdalena de Moij (de Moy). I bouppteckningen, daterad 24/5 1719, är följande barn (med (första?) hustrun) omnämnda: • Christian Gieting, kammarskrivare • Wellam Gieting, fc 1699, urmakare-lärling hos urmakare mäster Herman Dreijer (Dreyer) ------------------------------------------------------ Tabell 24 Tomas Larsson Gieting, född före 1697, trolig släkting (men ej son) till handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19) och till Maria Geting (tab 27). Den 26/2 1715 lystes, i Maria Magdalena församling i Stockholm, 1:a, 2:a och 3:e gången, pga hastig utkommendering, för kronobåtsman Thomas Larsson Gieting och hustru Anna Persdotter Hagman. Borgare och krögare Mats Jansson Lund kaverade (EI:1, sida 168). Paret vigdes den 6/3 1715 ”neder på Hornsgatan uti Saltfruuns gård, näst intill hoffslagaren”. Troligen låg Saltfruuns gård i kvarteret Jupiter större nr 4, som bör ha legat i hörnet Hornsgatan/Götagatan. Enligt Maria Magdalena mtl 1711 (BA:10/15, sida 9) ägde hovslagare Hans Thijl (Thyl) ett hus i Jupiter större nr 5 och enligt Holms tomtbok (1679) låg hovslagare mäster Hans Tijhls (Tyhls) tomt vid Götgatan i kvarteret Jupiter större (fol. 34). Intill hovslagarens tomt, i hörnet Hornsgatan/Götgatan låg Michel Sperlings hus enligt Holms tomtbok. Jupiter större nr 3 ägdes av kopparslagare mäster David Betke enligt mtl 1711 och i Holms tomtbok framkommer att Michel Sperlings hus låg mellan mäster Davidh kopparslagares och mäster Hans Tyhl hovslagares tomter (nr 3 respektive nr 5 i mtl 1711). Jupiter större nr 4, ägdes av brukspatron Reinholt Aichert(?) enligt mtl 1711 och i mtl 1721 framkommer att Jupiter större nr 3 (fortfarande) ägdes av David Betke (eller av hans son med samma namn och med titeln brukspatron) och nr 4 ägdes av kryddkrämare Joacim Rydker och hans medarvingar (BA:10/15, sida 7 respektive BA:12/10, sida 3v). Kryddkrämare Joacim bodde också i Jupiter större nr 4 med sin hustru, men utan barn över 15 år enligt uppgift i mtl 1721. År 1725 gifte sig Maria Geting (tab 27) i samma gård. Enligt bouppteckning, daterad 4/6 1729, efter kryddkrämare Johachim Rydker hette hans hustru Anna Margaretha Lång (F1A:100, sida 612). De bör ha gift sig före 1720 eftersom de hade ett gemensamt barn fött ca 1720 och möjligen var det Anna Margaretha Lång, och/eller gården/kryddhandeln, som blev kallad Saltfruun i ovan nämnda vigselnotis. Anna Margaretha Lång var troligen släkt med handelsman Sven Lång, som gifte sig den 6/3 1715 med Sara Buhre, änka efter handelsman Lars Joensson Gedingh (tab 19). Kronobåtsman Tomas Larsson Gietings hustru, Anna Persdotter Hagman, kan ha varit dotter till skräddare mäster Petter Hagman (död 1711). Enligt information i bouppteckning, daterad 26/4 1712, efter Petter Hagman hade han en dotter, Anna Catharina Hagman (fc 1687). Petter Hagman bodde då vid Lilla Bastugatan i Maria Magdalena församling. Gården låg i kvarteret Fotangeln nr 119 enligt mtl 1711 (BA:10/16, sida 93). I den står att skräddare mäster Petter Hagmans änka, Catarina Berg, ägde och bodde i gården samt att hon hyrde bostad åt skomakare mäster Mårtin Möller. Han kan möjligen ha varit släkting till kofferdi-styrman Johan Peter Möller, som var gift med Anna Stina Gieting, dotter till timmerman Mathias Gieting (tab 31).
639
« skrivet: 2023-04-25, 21:25 »
Hej,
Efter att ha blivit intresserad av ett släktskap (se tabell 33 nedan) mellan Stockholmarna bryggare Johan Wessman/Westman, gm Margareta Geting (tabell 34 nedan), och Johan Dubois började jag surra runt efter information om andra Getingar, som skulle kunna ge ett svar om släktskapet. I förhoppning om att lösa gåtan lägger jag upp den information som hittills har hittats om ett antal personerna med släktnamnet Geting. De bodde i östra delen av Sverige, mellan Härnösand och Stockholm. Tidsperioden är ca 1650-1750.
Finns mer information om dem? Fanns fler personer med släktnamnet Geting där och då? Hittas felaktigheter i texten nedan? Alla kommentarer och bidrag uppskattas!
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
------------------------------------------------------
Tabell 1
Anders Larsson Geting, född före 1647, pappa till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2).
Anders Larsson Geting bodde åtminstone 1665-1686 i Göksnåre i Hållnäs socken i Uppsala län enligt uppgifter i församlingens födelse- och dopbok, volym C:1. I Uppsala län jordebok 1680 är namnet Anders Larsson Gietingh registrerat vid det femte halva skattehemmanet i Göksnåret i Hållnäs socken (sida 1963, SE/RA/55201/55201.03/67). Hemmanet var köpt av Louis De Geer och ägdes 1680 av Emanuel De Geer enligt tolkning av information i jordeboken. I jordebok 1666:3 är de halva skattehemmanen i Göksnåret registrerade på sidorna 1701 och 1702, men inget av namnen Anders Larsson eller Geting hittas i något av dem (SE/RA/55201/55201.03/50). Vid det femte hemmanet finns namnet Lars Pärsson, som enligt patronymikonet Larsson kan ha varit Anders pappas namn.
Anders Larsson Getings barn (alla födda i Göksnåre i Hållnäs sn, kyrkoarkivets volym C:1):
• Lars f/dp 17/12 1665
• Erik f/dp 29/3 1668
• Anders f/dp 2/10 1670
• Johan f/dp 29/12 1672 (pappans namn ”Anders Larsson i Giöxnåre” utan ”Geting”)
• Isach f/dp 28/3 1675
• Olle f/dp 1/4 1677 (tab 2)
• Älin [Elin] f/dp 22/8 1680
• Pähr f/dp april 1682 (pappans namn ”Anders Larsson i Giöxnåre” utan ”Geting”)
• Anna f/dp 5/4 1686 (pappans namn ”Anders Lars Gieting i Giöksnåre”)
------------------------------------------------------
Tabell 2
Olof Andersson Geting/Gieting, f/dp 1/4 1677 i Göksnåre i Hållnäs sn, son till Anders Larsson Geting (tab 1) och trolig pappa till dagakarl Anders Gieting (tab 3) samt till Maria Gäting (tab 4).
Olof Andersson Geting blev registrerad som ryttare (Georg de Besches arvingars tjänare) vid rusthåll nr 92 i generalmönsterrulla (GMR) 1712 (men inte i GMR 1707) vid livregementet till häst och Roslags kompani. Rusthåll nr 92 låg i Hammarby i Edebo sn (Frösåkers härad). I GMR 1713 (mönstring gjord 28/9 1713) står att Olof var ”barnfödd i Rooslagen och hållnäs s: [socken], antagen till ryttare i junio 1708, samma åhr commendered till Riga, 1709 in octob:r här för ryttare införd, 36 åhr g: [gammal] kan läsa” samt ”karlen god; rider den g:a cass [gamla kasserade] hästen, som är odugelig” och ”rytt: [ryttaren] fått sin löön”.
Ryttare Olof Andersson Geting bör ha gift sig mellan september 1713 och mönstringen utförd 1714; i GMR 1714 står att han var gift.
Rusthållet där ryttare Olof Andersson Geting tjänstgjorde, samt dess augment, blev brända av ryssar 1719 enligt uppgift i GMR 1720. Olofs häst var då 10 år gammal, gul och dess högra bakfot var vit. I jordebok 1720 framkommer att Anders Larsson och Erik Andersson brukade Georg De Besches arvingars hemman i Hammarby, där Olof Andersson Geting då var ryttare. Möjligen var de hans pappa respektive bror. Hans pappa bör ha varit minst 74 år då, och hans bror Erik 52 år gammal - såvida de levde år 1720.
Ryttare Olof Andersson Geting var oduglig vid mönstring 1729 och han fick avsked den 17/3 1729 enligt uppgift i GMR 1736. Han var då fortfarande Georg de Besches arvingars sventjänare vid rusthåll nr 92 i Hammarby i Edebo sn.
Olof Getings namn finns registrerat i Forsmarks bruk från och med mtl 1726; då med en ”etta” i kolumnen för ”son”, men utan ”etta” vare sig i kolumnen för ”man” eller för ”hustru”. Enligt sekundär källa ägdes Forsmarks bruk då av familjen de Besche (lansstyrelsen.se). Olof fyllde 49 år 1726 och den registrerade sonen bör ha varit minst 16 år, dvs född före 1710. I mtl 1727 och mtl 1729, men inte i mtl 1728, är även en dotter registrerad på raden med Olof Getings namn i Forsmarks bruk. Såvida det rör sig om samma dotter bör hon ha varit född före 1711. Dessa födelseuppgifter om de två barnen tyder på att ryttare Olof Geting hade varit gift tidigare när han tycks ha gift sig 1713/1714.
Från och med mtl 1734 blev Olof Gieting inte längre mantalsförd, åtminstone inte med sitt namn i Forsmark sn. Han fyllde 57 år 1734.
Den 9/9 1749 dog kyrkvaktare Olof Getings hustru i Forsmark (C:2). Tyvärr blev vare sig hennes namn eller ålder registrerat i begravningsboken.
Den 26/4 1755 dog gamla ryttaren Olof Gieting, 80 år, i Forsmark (C:2).
Ryttare Olof Andersson Getings troliga barn (förmodligen ej födda i Forsmark eller i Edebo sn):
• Anders född före 1713 (tab 3)
• Maria född före 1714 (tab 4)
------------------------------------------------------
Tabell 3
Anders Gieting, född före 1713, trolig son till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2). Anders första dotter hette Brita (f 20/10 1736 i Forsmark) vilket kan tyda på att hans mamma hette Brita.
Den 1/11 1731 vigdes i Forsmark sn unga Anders Geting och Anna Martinell (C:2). Året sammanfaller med uppgift i Forsmark mtl 1732 att en sonhustru blev registrerad första gången på raden med namnet Olof Andersson Geting. Anna Martinell avled i Forsmark den 30/9 1734.
Den 12/10 1735 ingick dagakarl Anders Gieting andra giftet med piga Anna Johansdotter i Forsmark (C:2). Enligt uppgift i Forsmark hfl (AI:1, sida 47) var Anders Getings änka (trol Anna Johansdotter) född 1705.
Verkstadskarl Anders Geting dog den 2/6 1746 i Forsmark sn (C:2).
Möjligen blev Anders registrerad som byggmästaredräng i Forsmark mtl 1745.
------------------------------------------------------
Tabell 4
Maria Gäting, född före 1714, trolig dotter till ryttare Olof Andersson Geting (tab 2).
Den 28/12 1732 vigdes i Forsmark sn dräng Anders Krus och Maria Gäting (C:2). Anders Kruse tycks ha varit kolare och paret bodde i Björnbo i Forsmark sn.
Maria var dopvittne/fadder vid dop i Forsmark sn den 20/12 1738 och den 31/5 1743 (C:2).
------------------------------------------------------
Tabell 5
Claes Gieting vid Ullfors bruk, född före 1688, trolig släkting till bokare Per Gieting (tab 6) och till bokare Johan (Persson) Gieting (tab 7).
Claes Gieting var hyttdräng och blev registrerad första gången vid Ullfors bruks mtl 1706 i vilken det står att han var ogift. Förmodligen var han inte änkling eftersom det står noterat ”änkling” om vissa andra personer. Claes Gietings flytt till Ullfors bruk sammanfaller tidsmässigt med byte av bokhållare där. I mtl 1705 står att bokhållare Nils Psilander ”tager afsked ifirån Bruket” och i mtl 1707 står att bokhållare Nils Psilander gav avsked ifrån Ullfors bruk den 1/3 1707.
Claes Gieting kan ha gift sig 1712 eftersom han blev registrerad utan hustru vid Ullfors bruk i samtliga mtl:er 1707-1712 och sedan med hustru 1713.
------------------------------------------------------
Tabell 6
Per Gieting vid Ullfors bruk, född före 1692, trolig släkting till hyttdräng Claes Gieting (tab 5) och till bokare Johan (Persson) Gieting (tab 7).
Per Gieting var bokare och blev registrerad, utan hustru, vid Ullfors bruk i mtl:er 1710-1712, men inte i mtl 1709 eller mtl 1713.
------------------------------------------------------
Tabell 7
Johan (Persson) Gieting vid Ullfors bruk, född före 1695, trolig släkting till hyttdräng Claes Gieting (tab 5) och till bokare Per Gieting (tab 6).
Johan Gieting var dagsverkskarl och sedan bokare.
Dagsverkskarl Johan Gieting och bokare Mårten Martelleur blev registrerade första gången i Ullfors bruks mtl 1713. Möjligen tog Mårten över jobbet som bokare efter Per Gieting (tab 6). Några år senare blev även Johan bokare och bör ha jobbat tillsammans med bokare Mårten Martelleur vid Ullfors bruk.
Bokare Johan Gieting gifte sig troligen 1721; i mtl 1721 (undertecknad den 6/2 1721) blev han registrerad utan hustru och i mtl 1722 (undertecknad den 5/2 1722) blev han registrerad med hustru (båda vid Ullfors bruk). Enligt Kjell Lindbloms "Tillägg N V del I och II" hade Johan patronymikonet Persson och var gm Christina Bonnevier, dotter till André Bonivier (Bonnevier Tabell 16, sida 73 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I).
Möjligen blev Johan Gieting ryttare. Christina Bonneviers bror, Jacob Andersson Bonjer (Bonnevier Tabell 21 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del I, sida 75) blev antagen (som soldat?) vid Livgardet till fot år 1712. Vid mönstring i Stockholm den 3/10 1743, av Livkompaniet vid regementet Svenska Adelsfanan (Generalmönsterrulla 1743, sida 33), blev ryttare Johan Geting (eller Boting?) registrerad vid rusthåll nr 4, som ägdes av major Ambjörn Ulfhielm (se adliga ätten Ulfhielm nr 1479). En klammar förenar rusthållen nr 1-5 som fältlag nr 1. Rusthåll nr 5 ägdes av: hovjunkare Claes Buhre, kornett Bengt Ulfhielm (ovan nämnda Ambjörns son), brukspatron Silfverstråle (möjligen adliga ätten Silfverstråle nr 1372, men ingen brukspatron hittas i sekundär källa), kommendör Ernest [Ernst] Ekestubbe (se adliga ätten Ekestubbe nr 285), kapten Elgenstierna (trol. adliga ätten Elgenstierna nr 1618 och Johan Vilhelm Ulf, som gifte sig 1735 med bruksägare vid Åkers styckebruk Johan Jakob Wattrangs dotter Anna Christina Wattrang) samt major och baron Hans Mörner. Enligt (kompani?)-brev daterat 21/2 1743 fick ryttare Johan Geting (eller Boting?) och hans persedlar gott omdöme, med undantag av tofflorna(?), som var av vaxläder istället för smorläder. Dessutom saknades fäng-nålen! Hästen var en brun valack med bläs, 9 år gammal.
------------------------------------------------------
Tabell 8
Mats Månsson(?) Gieting född före 1679.
I Österlövsta kyrkoarkivs volym över räkenskaper för kyrka och församling 1592-1709 (LIa:1) finns en notis, daterad 27/12 1697, om Mats Mansson (Månsson?) Gietings vigsel. I notisen tycks det stå att Mats var från Gräsö (socken). Gräsö ”gränsar” till Öregrund stad med ett ca 500 m brett grund mellan platserna. Tiden för bröllopet sammanfaller med handelsman Carl de Besches bortgång, ca 1696 enligt von Schantz genealogier. Carls morfar (och därför troligen även hans mamma) var från Öregrund, men Carl de Besche och hans hustru Barbro Berens tycks ha bott i Maria Magdalena församling i Stockholm, där deras barn döptes i andra halvan av 1680-talet. I församlingens födelsebok (CIa:4, tidsomfång 1683-1690) blev Carl de Besche registrerad som bokhållare, inte som handelsman. Troligen är dessa uppgifter irrelevanta för Mats Gietings vigsel i Österlövsta. De visar dock att det fanns kopplingar mellan Gräsö/Öregrund, Österlövsta och Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet.
------------------------------------------------------
Tabell 9
Olof Gieting i Sundsvall, född ca 1678, möjlig pappa till Elisabeth Geting (tab 10), möjligen släkting till (pappa till?) hökare (och skeppare?) Nils Geting (tab 26), Anna Geting (tab 33) och Margareta Geting (tab 34).
I Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 25 (med uppgifter som tycks vara skrivna 1714 varpå födelseår är beräknade) finns Olof Gietingh 36 år (fc 1678) registrerad med hustru Cicilia Hägg 34 år (fc 1680), barn (se nedan) och med Cicilias syster Catharina Hägg 32 år (fc 1682). Namnet Olof Gieting finns även registrerad i Sundsvall stads samtliga mtl:er 1723-1728. Möjligen var Cicilia Hägg dotter till Nils Hägg, fc 1656 enligt åldersuppgift i hfl AI:1, sida 98 (beräknat på åldersuppgift registrerad 1714). Nils bör ha fyllt 65 år ca 1721, men namnet Nils Hägg hittas i samtliga Sundsvall stads mtl:er 1723-1728. Eventuellt kan det röra sig om två olika personer eller felaktigt beräknat födelseår.
Olof Gietings barn omnämnda i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1 (trol även Cicilia Häggs barn):
• Margaretha (ev tab 34)
• Cathrina ev fc 1705 (hennes 1:a husförhör tycks ha varit 1715), trol samma person som Catharina Geting gm Sven Sund (Sundin?) son till Märta Starck (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 144v)
• Tore ev fc 1707 (hans 1:a husförhör tycks ha varit 1717), trol samma person som klockaren Thore Geting gm Brita Sundsten (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 131)
• Maria trol samma person som Maria Geting gm Petter Dahlbom (Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 161v där även Marias mamma är registrerad, dvs Petter Dahlboms svärmor hustru Cicilia)
• Anna ev fc 1718 (hennes 1:a husförhör tycks ha varit 1728) (ev tab 33)
Dessutom följande möjliga/troliga barn:
• trolig/möjlig son: Nils Geting född i Ångermanland före 1705, eventuella kopplingar till släktnamnet Hägg (tab 26)
• möjlig dotter: Elisabeth Geting fc 1715 (tab 10)
------------------------------------------------------
Tabell 10
Elisabeth Geting i Sundsvall och sedan i Stockholm, född ca 1715, möjlig dotter till Olof Gieting (tab 9).
Lisa Getings och hennes makes, mäster Anders Bagge, namn blev registrerade på 1750-talet i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 140v. Det står dock ”i Stockholm” om dem, möjligtvis skrivet 1753.
I Stockholms kronotaxeringslängd 1750 finns skeppskvartersman Anders Bagge antecknad i kvarteret Styrmannen nr 112 i Ladugårdslandet/Hedvig Eleonora församling (AA:53, sida 444v). Han hyrde där bostad av skeppare änka Anna Buhre, som kan ha varit släkting till Sara Buhre gm Lars Joensson Giedingh (tab 19, död 1708). Troligen jobbade Anders vid Grills skeppsvarv, som ägde gården nr 115 i samma kvarter.
I Stockholms mtl 1754 framkommer att Anna Buhre, men inte Anders Bagge, bodde kvar i Styrmannen nr 112 (BA:19/1, sida 115). I nr 115 hyrde David Bagge 48 år (fc 1706) bostad av Grills skeppsvarv Terra Nova (sida 116). David var troligen Anders bror (se bou nedan).
I Stockholms mtl 1755 blev mästare Anders Bagge 40 år (fc 1714) och hans hustru (Lisa Geting) 39 år (fc 1715) registrerade bland fabriksfolk hos grosshandlare och bandfabrikör Mathias Kuhlberg i kvarteret Fikonträdet nr 76 på Kungsholmen (BA:20/5, sida 53).
Anders Bagge dog den 11/1 1756 enl bou efter honom (Stockholms F1A:166, sida 711). Elisabeth Geting levde då bou skrevs den 10/5 1756 och i bou står att Anders Bagges bror, David Bagge, var skeppsbyggmästare. Av bou framkommer också att Elisabeth Geting stavade sitt efternamn Geting och att hennes svåger var köpman Petter Dahlberg ifrån Sundsvall. Möjligen var det samma person som Petter Dahlbom, måg till Olof Gieting i Sundsvall (tab 9). I sådant fall var Elisabeth dotter till Olof Gieting.
Elisabeth Geting och Anders Bagges barn omnämnt i bou efter Anders (daterad 10/5 1756):
• Carl Christian fc 1746
------------------------------------------------------
Tabell 11
Mats Geting i Sundsvall, troligen född före 1696.
I Sundsvalls Gustav Adolfs församlings hfl AI:1, sida 78, som tycks innehålla uppgifter från 1714, finns namnen Mats Geting med hustru Anna. I samma hfl, sida 152, framkommer att Mats Geting dog 1752 och att hans hustru Anna dog 1755 samt att Mats (och Annas?) dotter Cattarina var gm Olof Holm och att dottern Brita Geting bodde hos familjen Holm.
Mats Getings (och Annas?) barn enl Gustav Adolfs hfl AI:1, sida 152:
• Cattarina gm Olof Holm
• Brita Geting
------------------------------------------------------
Tabell 12
David Geting i Sundsvall, född före 1734.
David Geting och hans hustru Ingrid Norström blev registrerade i Sundsvalls Gustav Adolf församlings hfl AI:1, sida 178 med uppgifter från 1752-1756. David tycks ha varit båtsman och sedan borgare.
David Getings (och Indrid Norströms) barn enl ovan nämnda hfl:
• Brita fc 1754
------------------------------------------------------
Tabell 13
Erik Geting i Härnösand, född före 1722, trolig släkting till hökare Nils Gieting (tab 26) i Stockholm.
I samband med vigsel i Katarina församling i Stockholm mellan hökare Nils Gieting (tab 26, född i Ångermanland) och jungfru Elisabet Persdotter var hökare Erik Geting kautionist (lysning den 28/9 1734 i Katarina församling, EI:1, Riksarkivets bild 116). Troligen var hökare Erik Geting samma person som nedan beskrivna borgare Erik Geting i Härnösand i Ångermanland, gm Catharina Nederberg. I sådant fall var han född före 1716 eftersom han bör ha varit minst 18 år då han var kautionist 1734.
Enligt tolkning av uppgift i bouppteckning, daterad 29/12 1759, ägde borgare Erik Geting en gård och en tomt i Härnösand stad (Härnösands stads FI:2b, sida 77 och sida 86). Han ägde också två vretar i Vangsta strax utanför Härnösand.
Borgare Erik Getings efterlevande hustru hette Catharina Nederberg. Hon kan ha varit släkting till Catharina Nedellberg (död 19/1 1711), gm bokhållare (vid Lövsta bruk enligt Arkiv Digitals bouppteckningsregister) Jonas Ranbeck (död 21/2 1709), enligt inventarium efter dem (daterad 27/7 1716, Stockholms F1A:83, sida 896).
Bouppteckning efter Erik Getings änka, Catharina Nederberg (död 17/9 1773), fördes den 27/9 1773 vid Härnösands stad rådhusrätt och magistrat (FI:4a, sida 50). I den framkommer att Erik Geting hade varit skeppare och att Catharina hade två (då levande) barn: landtull-besökare Mathias Holmsten och sockenskomakare i Gudmundrå (strax söder om Kramfors) Isac Holmsten. Förnamnen på barnen motsvarar namnen på Erik Getings två söner, som omnämns i bouppteckningen efter Erik. Möjligen (troligen) rör det sig om samma personer, som bytte efternamn från Geting till Holmsten. De kan ha varit släkt med sergeant-änka Gertrud Holmsten, som tycks ha ägt den lilla stuga, i kvarteret Gripen (även registrerat med namnet Grisen) nr 133 i Stockholm, där fd hökare Nils Gieting (tab 26) bodde omkring 1737.
Borgare Erik Geting dog den 29/3 1759 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 29/12 1759). I den är följande barn omnämnda:
• Lisken fc 1740
• Mathias fc 1746
• Isaac fc 1749
640
« skrivet: 2023-04-25, 11:49 »
Hejsan Patrik! Tack för informationen om Per Jönsson och hans namnbyte på 1840-talet! Tidigare i den här tråden skrev jag, och ställde mig frågande, om hur vanligt det var i början av 1700-talet att samtliga syskon började bli registrerade med ett för dem nytt gemensamt släktnamn. Vad jag var ute efter var möjligheten, och en uppskattning av sannolikheten, att det egentligen var deras pappa, Lorentz Jansson, som började använda sig av släktnamnet Öbrink utan att det finns bevarade dokument som bekräftar det. Kanske borde jag ha varit tydligare om detta, men för att inte påverka läsaren föredrog jag att inte nämnda denna fundering då. Om spekulation tillåts kan man fundera över ovan beskrivna möjlighet och om även Lorentz Jansson (död 1737), precis som Per Jönsson, blev inspirerad av någon släkting eller annan person han hade hört talas om. När jag höll på att titta på släktnamnet Brun i Stockholm i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet* och letade efter kopplingar till valloner fångade två andra släktnamn mitt intresse: Brink (Brinck) och Åbrink (Åbrinck). Om man tittar i Holms tomtbok från 1679 (se länk nedan) kan man få intrycket att brännvinsbrännare Måns Brinck bör ha varit rik och förslagsvis inflytelserik i Maria Magdalena församling i Stockholm (se fol. 20 och fol. 61). Länk till Holms tomtbok 1679: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/?template=view_post&id=654De äldsta bevarade dokumenten med släktnamnet Öbrink är från 1720-talet (se mitt inlägg 2020-06-15 i den här tråden). Tidsmässigt tycks detta sammanfalla med att ett annat, snarlikt, släktnamn dyker upp: Åbrink. Den 31/10 1719 lystes i Maria Magdalena församling i Stockholm för bryggare Jonas Åbrinck och jungfru Catharina Warg (EI:1, sida 223). Bryggare Hans Tiverman kaverade och den 17/11 1719 vigdes paret i Tivermans gård på Gamla Prästgårdsgatan. Länk till lysning- och vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00116#?c=&m=&s=&cv=115&xywh=3430%2C211%2C2809%2C1328*bland annat i Tabell 18 i den här länken har jag skrivit lite om Brink, Åbrink och Öbrink: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0Självklart kan det finnas väldigt många fler andra möjliga förklaringar till varför syskonen Öbrink började bli registrerade med släktnamnet i början av 1700-talet. Informationen om Brink och Åbrink i Stockholm är bara en observation, som jag inte kunde låta bli att dela efter att ha läst ditt, Patrik, inlägg om Per Jönsson. Vänliga hälsningar, Jan
641
« skrivet: 2023-04-13, 15:45 »
Hej igen, Jag fick se i bou (daterad 29/8 1753) efter tobaksarbetare Abraham Godes hustru Brita Söderman att dödsboet ägde en gård vid Tavastgatan i kvarteret Katthuvudet i Maria Magdalena församling i Stockholm. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107637_00787#?c=&m=&s=&cv=786&xywh=1132%2C178%2C7154%2C3306I en annan bou (daterad 18/2 1756) efter hökare Mathias Öhrings hustru Johanna Brun står att det dödsboet också ägde en gård vid Tavastgatan i kvarteret Katthuvudet. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107649_00154#?c=&m=&s=&cv=153&xywh=1618%2C182%2C6437%2C2974Av nyfikenhet tittade jag i Maria Magdalena mtl 1740 vilka som då bodde, och/eller ägde gård/hus, i kvarteret Katthuvudet. Länk till sida där Katthuvudet börjar i mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00237#?c=&m=&s=&cv=236&xywh=-1264%2C182%2C9415%2C4351Bland namnen kan följande nämnas i nedanstående tomtnummer): nr 51: sjömansänka hustru Brita Hysing, möjlig släkting till skeppare Johan Hysing, som var gm Anna Catharina Holm (dotter till Christina Bruun, död 22/5 1738, bou Stockholm F1A:120, sida 2048 - dvs samma Christina Brun som jag omnämnde i mitt förra inlägg) nr 52: boktryckare gesäll änka hustru Christina ( kan det möjligen stå: ) Biure? Nedan nämnda Margaretha Brun (se nr 54) hade en dotter med släktnamnet Biuhre. Den eventuella Christina Biure kan ha varit hennes styvdotter. nr 54: tyska ...(?) Bastian Kalybske, troligen samma person som polacken Sebastian Kalibski, som var gm Susanna Lind (dotter till Margaretha Brun, död 6/8 1734, bou Stockholm F1A:111, sida 777, vars mamma kan (troligen) ha varit polack) nr 55 & 56: hökare Mats Öhring gm Johanna Brun (se länk till bou ovan), som förslagsvis var syster till ovan nämnda Margaretha Brun nr 60: guldansvävare(?) dräng Jan Gode (som arbetade hos herr Olof Sjöberg) och hans hustru nr 64: tobaksspinnare dräng Abraham Gode (som arbetade hos faktor Hoving) och hans hustru och deras lilla barn - ägde inte, utan hyrde, bostad i en liten gård ägd av fattiga tobaksspinnare dräng änka hustru Maja Holm (möjligen köptes denna gård av Abraham och hans hustru, som redan då kan ha varit ovan nämnda Brita Söderman) nr 70: järnbärare Thomas Söderman och hans hustru bebodde egen gård (möjlig pappa/bror till Brita Söderman och/eller Annicka Söderman - såvida Brita och Annicka inte var samma person...) nr 74: gardessoldat Lemon (vallonskt släktnamn?), hans hustru och två barn hyrde bostad i timmerkarl Lars Hults två gårdar De ovan nämnda paren Abraham Gode och Brita Söderman samt Mathias Öhring och Johanna Brun tycks ha bott i samma kvarter (Katthuvudet) från (senast) 1740 till 1753, då Brita Södermans avled. Under denna tisdperiod (i de tre kronotaxeringslängderna 1744, 1745 och 1746) blev " släktingen Johan Dubois" (son till guldsmed Gotfred Dubois, tabell 54 i Kjell Lindbloms bok NV) registrerad hos bryggare Johan Wessman i kvarteret Kattrumpan, som ligger intill kvarteret Katthuvudet (se bifogad bild). I bou efter ovan nämnda Margaretha Brun står att hon hade köpt en gård ca 1732 (då hon var änka) i kvarteret Kattrumpan, vid Tavastgatan. Vänliga hälsningar, Jan
642
« skrivet: 2023-04-12, 18:49 »
Hej, Den 2019-05-30, 22:17 skrev Stefan Simander, i den här tråden, om tobaksarbetare Abraham Godes hustru Brita Söderman. I en bilaga till bouppteckning, daterad 12/7 1738, efter kopparslagare mäster Petter Normans hustru Christina Brun, är tobaksspinnare gesäll Godes hustru Annicka Söderman omnämnd (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:120, bou börjar på sidan 2048). Länk till notisen om Annicka Söderman: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01217#?c=&m=&s=&cv=1216&xywh=594%2C3422%2C1796%2C830Vänliga hälsningar, Jan
643
« skrivet: 2023-04-12, 13:54 »
Tack Karin för informationen!!
Om skeppare Samuel Brun (tab 11) hade seglat 16 år när han erhöll burskap 1692 misstänker jag att han bör ha varit född före 1660 (beräknat på att han var minst 16 år när han började segla). Hoppas någon har information om Brun i Göteborg på 1650-talet!
Som tillägg till tabell 11 kan nämnas:
I bou efter skeppare Samuel Brun (daterad 2/3 1714) står att dödsboet ägde 1/28-del av skeppet "Reddarhuusett" [Riddarhuset], som då låg i Amsterdam.
Skeppet "Drottning Lisa", som omnämns i tabell 11, kan ha fått sitt namn efter den engelska drottningen Elisabet I (1533-1603).
Vänliga hälsningar,
Jan
644
« skrivet: 2023-04-10, 19:17 »
Hej, Nyss har lagts upp information om några personer med släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0Kanske en del av dem hade vallonsk bakgrund. Hoppas det inte har smugit sig in alltför många fel och tokigheter! Vänliga hälsningar, Jan
645
« skrivet: 2023-04-10, 19:14 »
Tabell 39
Nils Bruun, ff 1693, möjlig släkting till Annika Bruun, som gifte sig den 9/4 1729 på Lilla Bastugatan i MM med borgare Johan Gustaf Möller (se tab 21 samt sonen Johans fadder, madam Möller, nedan).
Enligt dopnotiser i MM (se nedan) var Nils Bruun handelsman och gm Elisabeth Johansdotter Brunberg.
Nils Bruun och Elisabeths gemensamma barn (båda döpta i MM):
• Erik dp 5/2 1711
• Johan dp 12/4 1715, en fadder var madam Möller, som kan ha varit släkt med Johan Gustaf Möller, gm Annika Bruun (se skeppare Johan Bruno, tab 21)
646
« skrivet: 2023-04-10, 19:14 »
Tabell 38
Maria Bruun, ff 1693, möjlig/trolig släkting till Magdalena Brun (tab 37).
Maria Bruun var gm Carl Köster, som blev registrerad som styrman 1711 och som skeppare 1712. Möjligen var Carl Köster släkt med bagare Arendt Köster, som var gm en styvdotter till Magdalena Brun (tab 37).
Maria Bruun och Carl Kösters gemensamma barn (båda döpta i MM):
• Christina Engela dp 17/7 1711
• Magdalena dp 22/11 1712
647
« skrivet: 2023-04-10, 19:13 »
Tabell 37
Magdalena Brun, ff 1672, trolig släkting till kompanibåtsman Lars Brun (tab 36).
Enl bou efter Magdalena (daterad 12/1 1715) och efter hennes make, bagare mäster Hans Smertz (död ca 1696) ägde dödsboet en gård vid Södermanlandsgatan, som idag heter Södermannagatan och ligger i närheten av Malmgårdsvägen där dödsboet efter Lars Brun (tab 36) ägde en gård. Lars Brun hade en dotter med namnet Magdalena. Tillsammans kan dessa två uppgifter tyda på ett släktskap mellan Lars och Magdalena Brun.
Enligt information i bouppteckningen (daterad 12/1 1715) hade Hans Smertz barn från ett tidigare äktenskap. Bland dem fanns bagare Mårten Smertz, som var gift och bodde i Danzig i Polen (idag Gdansk – jfr Barbro Mårtensdotter Le Bruns möjliga pappa, som var i Gdansk 1683, samt den troligtvis polska makan till bryggare Claes Bruun (tab 1)). Två andra barn till Hans Smertz, från ett tidigare äktenskap, var; 1) Maria, änka efter kungliga hovslagare Magnii Böttiger(?), och 2) Margaretha (död före 12/1 1715), som hade varit gm bagare Arendt Köster. Möjligen var han släkt med styrman/skeppare Carl Köster, som var gm Maria Bruun (tab 38).
Hustru Magdalena Brun dog 1710 enl bou efter henne (F1A:82, sida 311).
Magdalena Brun och Hans Smertzs gemensamma barn omnämnda i bou efter dem (daterad 12/1 1715):
• Jochum gift bagare mäster, trol ff 1690, död före Magdalena, som dog 1710
• Magnus Smertz fc 1698, den 12/1 1715 bodde han hos sin halvsyster, änka Maria Böttiger(?)
648
« skrivet: 2023-04-10, 19:12 »
Tabell 36
Lars Brun, ff 1686, trolig släkting till Magdalena Brun (tab 37).
Enl bou efter Lars (se nedan) hade han varit kompanibåtsman och hans efterlevande hustru hette Sara Svensdotter. Dödsboet ägde en gård vid Stadsträdgårdsgatan (idag Malmgårdsvägen) i Katarina församling i Stockholm. Jämför Magdalena Brun (tab 37, ff 1672, död 1710) som ägde en gård på Södermannagatan, inte långt ifrån Malmgårdsvägen.
Kompanibåtsman Lars Brun dog 1716 enl bou efter honom (daterad 22/6 1720, F1A:88, sida 773).
Båtsman Lars Bruns barn:
• barn bg på MM kyrkogård den 18/6 1704
• Magdalena fc 1713, död efter 22/6 1720 då bou efter Lars skrevs
649
« skrivet: 2023-04-10, 19:11 »
Tabell 35
Carl Bruhn, ff 1739.
I bou efter Carl Bruhn framkommer att han hade varit skomakare mäster, gm Christina Haggman (Hagman) och att hans bror, Andreas Brun, hade varit klensmed i Falun ”men för någon tid [sedan] derifrån rest utan at man sedermera kunnat ärhålla någon underrättelse hwarest han sig uppehåller”. Möjligen var det denne Carl Bruhn, som var skriven som torgskrivare Carl Brun och ägare av gård i kvarteret Kaninen nr 118 i MM mtl 1721 (se besökare Johan Brun, tab 24).
Skomakare Carl Bruhn dog 12/12 1757 enl bou efter honom (daterad 14/6 1758, F1A:172, sida 1229) och i en bilaga till den står att han begravdes den 14/12 1757 i Johannes församling.
650
« skrivet: 2023-04-10, 19:11 »
Tabell 34
Zacharias Bruun, ff 1669, möjlig/trolig släkting (bror?) till parm-mätare Hans Eriksson Brun (ff 1668, tab 9).
Enl bou, daterad 7/5 1696, efter Zacharias var han trädgårdsmästare och gm Kierstin Larsdotter (död efter 7/5 1696). Dödsboet ägde en gård i Ladugårdslandet vid tullen där paret kan ha bott. Enligt uppgift i bouppteckningen var Kierstins bror också trädgårdsmästare och hette Johan Larsson Berg. Möjligen var Kierstins och Johans syster piga Elizabet Larsdotter Berg, som gifte sig i Katarina församling den 26/5 1708 med murmästare gesäll Johan Hansson Schultz. Vid lysningen i MM den 29/3 1708 kaverade parm-mätare Hans Brun (tab 9) (MM EI:1, sida 29).
Vid dop i MM den 29/6 1688 var Zacharias Bruuns hustru (möjligen Kierstin Larsdotter) fadder. Zacharias hade alltså koppling till MM även om han ägde en gård i Ladugårdslandet i Stockholm.
Trädgårdsmästare Zacharias Bruun dog ca 1692 enl bou efter honom (daterad 7/5 1696, F1A:53, sida 361).
Zacharias och Kierstins barn omnämnt i bou efter honom:
• Anna Greta fc 1687, kan vara samma som Anna Margareta Bruun gm kock mäster Anders Giörling (se dop i MM den 9/8 1715, CIa1:6)
651
« skrivet: 2023-04-10, 19:10 »
Tabell 33
Brigitta Bruhn, ff 1677.
Brigitta Bruhn var gm1 snickare mäster Simon Boman (Bauman), död 16/4 1710 enl bou efter honom (daterad 27/11 1713, F1A:79, sida 918). Då bou skrevs hade Brigitta en fästman: snickare mäster Pasch Kloth.
Brigitta Bruhn var gm2 snickare mäster, modellör-löjtnant och sedan schatull-makare Pasch Kloth, död efter den 2/12 1731 då bou efter Brigitta upprättades.
Brigitta Bruhn dog i Stockholm den 16/8 1731 enl bou efter henne (daterad 2/12 1731, F1A:103, sida 1352). Dödsboet ägde bla en silverkanna märkt med bokstäverna A.P.S.N. och BPD.
Brigitta Bruhn och Simon Bomans barn omnämnda i bou efter honom (daterad 27/11 1713):
• Hedvig Maria Boman senare Bauman fc 1695, gm trädgårsmästare vid Iholmsunds kungsgård Thomas Wilhelm Krebbs enl uppgift i bou efter Brigitta (daterad 2/12 1731)
• Helena Boman fc 1698, död före den 2/12 1731
652
« skrivet: 2023-04-10, 19:09 »
Tabell 32
Erik Matsson Brun, ff 1652, möjlig pappa till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9), spelman Lars Eriksson Brun (tab 31) och/eller (mindre troligt) till Daniel Eriksson Bruun, som var pappa till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28).
I bouppteckning, daterad 12/10 1689 (F1A:50, sida 102), efter skutskeppare Hans Hindrichsson Heins hustru Brita Eriksdotter står att hon dog våren 1689 och att hennes pappa, Erik Matsson Brun, värderade en i dödsboet befintlig skuta med allt dess tillbehör. Erik Matsson Brun bör därför ha haft kunskap om skutors värde och var troligen skeppare.
653
« skrivet: 2023-04-10, 19:09 »
Tabell 31
Lars Eriksson Brun, ff 1672, möjlig bror till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och/eller till (mindre troligt) Daniel Eriksson Bruun, som var pappa till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28).
Enl bou efter Lars Eriksson Brun, hans hustru och efter hans son (se nedan) var Lars spelman och gm Maria Wallentinsdotter (daterad 16/11 1717, F1A:84, sida 904). Dödsboet ägde en gård vid Bastugatan i MM (jfr tabellerna 1, 4, 5, 21, 24, 26 och 27).
Spelman Lars Eriksson Brun dog ca 1691 enl ovan nämnda bou. Hans son, Johan Larsson Brun (dc 1708) var också spelman och gm Anna Maria Gudmundsdotter, som dog efter den 16/11 1717. Lars hustru, Maria Wallentinsdotter, dog 1710.
654
« skrivet: 2023-04-10, 19:09 »
Tabell 30
Petter Bruhn, ff 1668.
I bou efter Petter (daterad 4/2 1688, F1A:40, sida 91) framkommer att:
• Petter var lands-gevaldiger och hans efterlevande hustru hette Elisabeth Olofsdotter
• Petter dog sommaren 1686
• Petters mamma var änka efter bonde Pelle Persson och hon bodde i Edby gård i Vassunda sn söder om Knivsta där även Petters bror Erik bodde
• Petters bror Johan Persson Bruhn var rem-snidare i Kalmar stad
• dödsboet ägde en gård vid Svartens gränd (idag Svartensgatan, mellan Götgatan och Katarina kyrkobacke på Södermalm i Stockholm)
655
« skrivet: 2023-04-10, 19:08 »
Tabell 29
Jonas Brun, ff 1687, möjlig/trolig släkting till Margaretha Brun (tab 26), kan ha varit samma person som besökare Johan Brun (tab 24).
Den 19/10 1697 registrerade betalning till MM för begravning av piga Margareta Pärsdotter bekostad av soldat Jonas Brun (LIa1:48, sida 194). Möjligen var soldaten Jonas Brun samma person som artillerikarl Jonas Brun, som bodde med sin hustru Sara Brun i egen gård i kvarteret Kattrumpan nr 290 enl MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 70). I MM mtl 1711 står vid samma gård ”artilleri karln Jonas Bruns stufwa skall tilkomma een tobackspinnare gåsse Erich Nilsson hwilken är heel fattig” (BA:10/16, sida 196). Troligen var det Erichs pappa, Nils Johansson Ljungberg, som den 4/3 1707 lät uppbjuda den gårdstomt, utvid Skinnarviksberget belägen, som han tillhandlat av gardeskarl Jonas Brun (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:7, sida 38 i 1707-års del).
Tyvärr har gårdens ägare inte lyckats följa för att se om det var samma gård, i kvarteret Kattrumpan, som; 1) inköptes ca 1732 av änka Margaretha Brun (tab 26, död 6/8 1734) enl bou efter henne, och 2) ägdes av Hedvig Brun (död 6/8 1757), dotter till besökare Johan Brun (tab 24), enl bou efter henne. Möjligen kan Jonas Brun senare ha blivit registrerad som besökare Johan Brun (tab 24, död ca juni 1730).
En annan möjlighet är att Jonas senare blev registrerad som trädgårdsmästare Jean Brun, som dog den 2/5 1743 i Sollentuna socken enl bou efter honom (daterad 19/6 1745, F1A:136, sida 571). I denna bou står att Jeans hustru hette Christina Qwenberg(?) och att Jean hade följande barn från ett tidigare äktenskap:
• Catharina gm rotebåtsman Gustaf i Fågle(?) sn på Åland
• Jean fc 1725, hade rest till Åland ca 1733
• Helena fc 1729, var i tjänst i Stockholm
• Anna Margareta fc 1733
Samt följande barn med Christina Qwenberg(?):
• Fredrich fc 1739, vars förmyndare var fänrik Jacob Blixz
656
« skrivet: 2023-04-10, 19:07 »
Tabell 28
Maria Danielsdotter Bruun, ff 1652, syster till Anna Danielsdotter Brun (tab 27) och trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1) och till vinskänk Georg Bruun (tab 18).
I bou efter Maria och efter hennes mamma framkommer följande (daterad 17/3 1671, F1A:14, sida 595):
• Maria dog barnlös (tidsangivelse saknas)
• Marias efterlevande make var kammardräng i bergs-kollegium Gustaf Olufsson
• Marias mamma hette Kerstin Clasdotter och var änka efter Daniel Eriksson Bruun, möjlig bror till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och/eller till bryggare Claes Bruun (tab 1); se också dop i MM den 11/10 1684 då gamla soldaten Erik Eriksson Bruun och hustru Kerstin Olofsdotters barn Anna döptes
• kvarlåtenskapen efter Daniel Eriksson Bruun och/eller efter hans hustru Kerstin Clasdotter var oskiftat och fanns i dödsboet efter Maria
• Marias syster var jungfru Anna Danielsdotter (tab 27)
• dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Brunkeberg och Odengränd
• Johan ankarsmed på Skeppsholmen var skyldig dödsboet pengar
• Anna Danielsdotter (tab 27) hade betalat för maten vid bröllopet mellan Maria och Gustaf
657
« skrivet: 2023-04-10, 19:06 »
Tabell 27
Anna Danielsdotter Brun, ff 1653, syster till Maria Danielsdotter Bruun (tab 28) och trolig släkting till bryggare Claes Bruun (tab 1, död ca 1668) och till vinskänk Georg Bruun (tab 18).
I bou daterad 17/3 1671, efter Annas syster Maria Danielsdotter Bruun (tab 28), är Anna omnämnd som ”jungfru Anna Danielsdotter, hwilken myndig och sin andeehl sielf till sig annammade”. Baserat på datumet och på denna texts innebörd var Anna troligen ff 1650.
Den 4/4 1671 vigdes lärft-krämare (lintyg) Gustaf Ambiörnsson och jungfru Anna Danielsdotter Brun i MM (CIa:1, sida 202).
Anna dog senast den 2/10 1674 då det levererades betalning för begravning i MM av lärft-krämare Gustaf Ambiörnssons hustru.
I Holms tomtbok 1679 står att skräddare Gustaf Ambiörnsson ägde en tomt vid Lilla Bastugatan (idag Prysskränd) i kvarteret Fotängeln (fol 10). Troligen var lärft-krämaren och skräddaren samma person. I Holms tomtbok står också att (tab 1) salige Claes Bruuns änka ägde en tomt i kvarteret Lappskon, som ligger på andra sidan av Pryssgränd. Samma släktnamn Brun och, eventuellt samtidigt, ägda tomter vid samma gata i Stockholm kan tydas på ett släktskap mellan Anna Danielsdotter Brun och bryggare Claes Bruun (tab 1). Jämför också bryggare Claes Bruuns dotter Margareta Brun (tab 4), som gifte sig i MM den 23/4 1676 med lin-köpman Nils Helgesson (senare Helgesson Lind). Lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson kan ha varit bror till trädgårdsmästare Johan Ambiörnsson Lind, vars hustru Walborg Hansdotter Brun, blev kyrkotagen i MM den 7/11 1674. Walborg dog senast den 1/4 1692, då trädgårsmästare Johan Ambiörnsson lät begrava sin hustru på MM kyrkogård (LIa:1/43, sida 78). Walborgs pappa kan ha varit parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9), men det kanske är mer troligt att hennes pappa var gardeskarl Hans Brun, som lät begrava sin hustru i MM den 1/8 1704. I bou efter lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (död december 1684) står att hans efterlevande hustru hette Sara Olofsdotter (F1A:35, sida 203). Hon kan ha varit samma person som sedan var gm parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9).
Vid dop i MM den 15/9 1678 av lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson och hustru Karin Jönsdotters (vida 24/2 1675 i MM) barn Clas var en av faddrarna Oluf Hansson Grås hustru, som bör ha varit Elisabeth Skik (vigda 21/5 1673 i MM). Oluf Hansson Grå var troligen bror till Elisabet Hansdotter Grå, gm vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18). Elisabet och Georg vigdes före den 10/7 1694 då deras äldsta funna barn döptes.
Anna Danielsdotter Bruns möjliga barn, som är omnämnt i bou efter lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (daterad 17/1 1685, F1A:35, sida 203):
• Anna Gustafsdotter fc 1675, (möjligen född i samband med Anna Danielsdotters död, troligen i september 1674)
658
« skrivet: 2023-04-10, 19:06 »
Tabell 26
Margaretha Brun, ff 1682, trolig syster till Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25), trolig släkting till besökare Johan Brun (tab 24) och möjlig/trolig sondotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).
Enl bou, daterad 27/9 1734, efter Margaretha Brun (se nedan) hade hon varit jordegumma (barnmorska) och var änka efter gardeskarl Petter Lind, men det framkommer att hon tidigare hade varit gm någon med släktnamnet Biuhre (Biure). Dödsboet ägde en gård, som hade köpts ca 1732 (då Margaretha redan var änka) i kvarteret Kattrumpan vid Tavastgatan, men tyvärr hittas inte i Stockholms stads stadsarkivs fastighetsregister vem som ägde gården innan 1732. Denna information skulle kunna ge ytterligare indikation om släktskap med artillerikarl Jonas Brun (tab 29), som också ägde en gård i kvarteret Kattrumpan. Jämför gården, i kvarteret Kattrumpan vid Lilla Bastugatan nr 27, som ägdes av dödsboet efter Hedvig, dotter till besökare Johan Brun (tab 24), enl bou daterad 17/2 1758 efter Hedvig. Jämför också gården, i kvarteret Katthuvudet vid Tavastgatan, som ägdes av dödsboet efter Johanna Brun (tab 25), enl bou daterad 18/2 1756 efter Johanna. Kattrumpan och Katthuvudet ligger intill varandra utefter Tavastgatan.
Margaretha Brun dog den 6/8 1734 enl bou efter henne (daterad 27/9 1734, F1A:111, sida 777).
Margaretha Bruns barn, som är omnämnda i bou efter henne:
• Helena Biuhre (Biure) ff 1700, död före 27/9 1734, gm rotebåtsman Johan Siöman (död före 27/9 1734), deras dotter Margaretha Siöman (fc 1718) var sjuklig den 27/9 1734
• Susanna Lind död efter 27/9 1734, gm polacken Sebastian Kalibski (jfr den troligtvis polska hustrun till bryggare Claes Bruun (tab 1)), Susanna hade pantsatt Margaretha Bruns dödsbos gård till Mats Öhring för att betala begravningen (Mats Öhring var troligen Margarethas svåger (död efter 18/2 1756), som var gm Johanna Brun (tab 25))
659
« skrivet: 2023-04-10, 19:04 »
Tabell 25
Jahanna [Johanna] Bruun, ff 1720, trolig syster till Margaretha Brun (tab 26) och trolig släkting till besökare Johan Brun (tab 24).
Den 27/6 1714 vigdes i MM kofferdifarare Petter Schantzberg och piga Jahanna Bruun på Tavastgatan.
Den 20/9 1724 vigdes i MM hökare Matthias Jonsson Öring och hustru Jahanna Bruun på Tavastgatan ”uti brudens gård”. Matthias bör ha varit förmyndaren till (tab 24) besökare Johan Bruns barn efter hans bortgång i juni 1730 vilket tyder på ett släktskap mellan Johan och Jahanna.
Enligt information i bou efter Johanna Brun, då fortfarande gm handelsman och hökare Mathias Öhring, ägde dödsboet tre gårdar: 1) gård med stenhus vid Tullportsgatan 173 i Katarina församling i Stockholm, 2) ett stenhus där bredvid, vid Högbergsgatan 174, 3) gård i kvarteret Katthuvudet vid Tavastgatan i MM, och 4) en bod byggd av sten på Södermalmstorg.
Johanna Brun dog den 3/7 1755 enl bou efter henne (daterad 18/2 1756, F1A:168, sida 141).
Johanna Brun och Mathias Öhrings barn, som är omnämnd i bou efter Johanna:
• Anna Catharina Öhring gm lärftkrämare Daniel Hedenström
660
« skrivet: 2023-04-10, 19:03 »
Tabell 24
Johan Brun, ff 1705, trolig son till besökare Johan (Christiansson) Bruun (tab 23), kan ha varit samma person som artillerikarl Jonas Brun (tab 29), trolig släkting till Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25) och till Margaretha Brun (tab 26).
I bou efter Johan Brun (daterad 3/6 1731, se nedan) står att han hade varit besökare och hans efterlevande hustru hette Maria Nordling. Dödsboet ägde en gård ”ytterst på Hornsgatan vid Hornstull” i kvarteret Kaninen. I MM mtl 1721 hittas inte Johan Brun registrerad i kvarteret Kaninen. I stället hittas torgskrivare Carl Brun i Kaninen 118, som hyrdes av besökare vid stora sjötullen Petter Wretman med hustru (BA:12/11, sida 60v). Tyvärr har inga fler uppgifter hittats om torgskrivare Carl Brun. Vidare framkommer i bou efter besökare Johan Brun att hans och Marias barns förmyndare var hökare Mats Öhringh, som var gm Jahanna [Johanna] Bruun (tab 25).
Besökare Johan Brun dog ca juni 1730 enl bou efter honom (daterad 3/6 1731, F1A:103, sida 622).
Johan Brun och Maria Nordlings barn (alla döda efter 3/6 1731):
• Anna Helena fc 1723, troligen gm sjöman Peter Grafbom (vigda i MM den 1/10 1745 då handelsman Joachim Tillander kaverade) enl bou efter hennes syster Hedvig
• Hedvig fc 1725, trol d 6/8 1757, trol gm gardeskarl Anders Westerberg, ägde en gård i kvarteret Kattrumpan vid Lilla Bastugatan nr 27, men enl kartor bör det ha varit Övre Bastugatan om kvarteret var Kattrumpan (se tab 26, bou daterad 17/2 1758, F1A:173, sida 651)
• Johan fc december 1729
661
« skrivet: 2023-04-10, 19:02 »
Tabell 23
Johan (Christiansson) Bruun, ff 1675, troligt barnbarn till kämnär Erik Brun (tab 10) även om Erik inte hade någon son vid namn Christian enligt bou efter Erik.
Enl bou efter Johan Bruun hade han varit visitör (besökare) vid kungliga accisen (daterad 6/10 1705, F1A:64, sida 845). Hans efterlevande hustru hette Anna Jönsdotter (ff 1671). Hon dog i september 1705 enl samma bou. Anna Jönsdotter hade tidigare varit gm Erik Broman vars bror, drabant Petter Broman, blev förmyndare för Erik och Annas gemensamma dotter, Anna Christina Eriksdotter (fc 1689). Av bou framkommer att besökare Johan Bruun hade en syster, skeppare Erik Hanssons änka Elisabetha Christiansdotter Bruun. Enl bou efter Elisabeth Brun (utan bekräftelse av patronymikonet) dog hon hösten 1710 av pesten (daterad 11/6 1711, F1A:74, sida 163). I den framkommer att Skeppare Erik Hansson även hade släktnamnet Snäll och att paret hade (haft) en dotter som dog ca 1708. Vidare framkommer i bou efter Elisabeth Brun att hon hade ett syskonbarn, som hette Magdalena Stake och var änka efter skeppskapten Hans Gerdes (möjligen släkt med ”Jacob Leijel den yngre” som hade släktnamnet Gerdes). Begreppet syskonbarn bör ha haft samma betydelse som dagens begrepp kusin. Möjligen (troligen) var Magdalena Stake barnbarn till (tab 10) kämnär Erik Brun, samt barn till Erik Bruns dotter Brita (troligen född mellan 1658 och 1665) och hennes make, kornett Gustaf Stake. Syskonen Elisabeth Brun och besökare Johan Bruun bör därför, även de, ha varit barnbarn till kämnär Erik Brun. Elisabeth blev dock registrerad med patronymikonet Christiansdotter i bou efter besökare Johan Bruun, men kämnär Erik hade ingen son vid namn Christian enlig bou efter Erik. I stället hade han sönerna Erik (fc 1667, kanslist) och Daniel (fc 1669, kanslist). En av dem skulle kunna ha varit pappa till besökare Johan Bruun och Elisabeth Brun, som i sådant fall blev registrerad med felaktigt patronymikon. Möjligen var det denna nämnda Elisabeth Brun, vars barn döptes i MM den 26/6 1687, då gm stadsarbetskarl Mathias Didricksson.
Besökare Johan Bruun och Anna Jönsdotters gemensamma barn (båda döda efter 6/10 1705):
• Jöran/Göran fc 1693
• Johan fc 1698, troligen tabell 24
662
« skrivet: 2023-04-10, 19:02 »
Tabell 22
Daniel Bruun, ff 1701, trolig släkting till kommendör Jacob Jacobbson Gris som var gm Anna Claesdotter Brun, trolig dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).
Enligt bou, daterad 3/6 1724, efter Daniel Bruun var han amiral-löjtnant och gm fru Christina Påhlman (se nedan). Dödsboet ägde en gård i Karlskrona och var skyldig skeppare Gris i Gävle pengar. Skeppare Gris kan ha varit son till Anna Claesdotter Bruun (dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1)) och hennes make, kommendör Jacob Jacobsson Gris vars barn bör ha varit födda på 1670-/1680-talet. Bryggare Claes Bruun (tab 1) hade inget barn kallat Daniel. Möjligen var Daniel brorsbarn till Anna Claesdotter Bruun. I sådant fall kan amiral-löjtnant Daniel Bruun och skeppare Gris i Gävle ha varit kusiner och båda barnbarn till bryggare Claes Brun (tab 1). (Se också kirurg(?)-gesäll David Brun i Gävle mtl 1725.)
Amiral-löjtnant Daniel Bruun hade, enligt uppgift i bou, varit fånge och blivit utlöst därifrån av handelsman Marin (Mårten?) Johansson Kihl, troligen (före) den 5/6 1716 (långt innan han gifte sig med Christina Påhlman).
Amiral-löjtnant Daniel Bruun avled den 22/3 1722 enligt uppgift i bou efter honom (daterad 3/6 1724, Stockholms F1A:92, sida 898).
Daniel Bruun och Christina Påhlmans barn omnämnda i bou efter Daniel:
• Helena Christina fc december 1719
• Eleonora Ulrica fc december 1721
663
« skrivet: 2023-04-10, 19:01 »
Tabell 21
Johan Bruno, ff 1680, möjlig/trolig bror till Anna Catharina Bruno (tab 13).
Johan Bruno var skeppare och gm Christina Melckersdotter.
Skeppare Johan Bruno är omnämd som avliden bror i bou, daterad 9/10 1713, efter skräddare Johan Hindrich Grefves hustru Anna Maria Brunou (död den 21/7 1713, F1A:79, sida 875). I den framkommer att dödsboet ägde en gård på Bastugatan och Besvärsbacken. Möjligen låg gården i kvarteret Bocken, där krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5, död 1716) då bör ha ägt en gård efter sin hustru Charlotta Wernick (död 1710). Vidare framkommer av bouppteckningen att Johans syskon var:
• Anna Maria d 21/7 1713, gm skräddare mäster Johan Hindrich Grefve (död efter henne), möjligen var Anna Maria faddern Anna Maria Brun vid dop i MM den 20/8 1684 av Anders Bille (stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Billet?) och Helena Andersdotters barn Daniel
• Catharina Brunou (möjligen Anna Catharina Bruno (tab 13) som dog 1728 utan efterlevande barn) vars dotter, Maria Jacobsdotter Poltier (franskt/holländskt släktnamn), då var gm skeppstimmerman Erik Larsson Leut
• Sophia Brunou bodde i Holstein, änka efter hovslagare David Smitt
• Elisabetha Brunou vars dotter, Anna Maria Matsdotter Schel (belgiskt/holländskt släktnamn), var gm tobaksspinnare Johan Danielsson Sandberg
• Magdalena Brunou bodde i Danzig, änka efter bokhållare Frantz Hansson
• Hindrich Brunou lack-makare, möjligen skeppare tidigare (betalning för begravning av skeppare Hindrick Brunos barn registrerad den 8/6 1705 i MM (LIa1:56, sida 94)
Skeppare Samuel Bruns två döttrar (tab 11) levde 2/3 1714 (bou efter Samuel), men är inte omnämnda i bou efter Anna Maria Brunou (daterad 9/10 1713). Det bör betyda att Samuel inte var (hel-)bror till syskonskaran.
Möjligen var skeppare Johan Bruno samma person som ”Johan Bruun capitein på hollmen” (Långholmen/Riddarholmen?), vilken var fadder vid dop i MM den 15/9 1686 av bagare Jochum Meijer och Kierstin Jochumsdotter Meijers barn Margaretha.
I MM mtl 1705 hittas skeppare Johan Brunos gård i kvarteret Bössan nr 199 (BA:9/1, sida 53) där även Johan Nilsson, lakej hos greve Stenbock, bodde som ”husfolk”.
I MM mtl 1711 framkommer att skeppare Johan Bruno ägde gård i Bössan nr 198/199 (BA:10/16, sida 170).
Skeppare Johan Bruno dog efter registrering av mtl 1711 och före den 9/10 1713 (bou efter hans syster).
Skeppare Johan Brunos änka, Christina Melckerdotter, dog den 5/8 1749 enl bou efter henne (daterad 9/4 1750, F1A:148, sida 357). Dödsboet ägde hälften, eller övre delen, av en gård i kvarteret Bössan nr 35 vid Lilla Bastugatan. Den bör ha legat i nära anslutning till kvarteren Lappskon och Tofflan (jfr bryggare Claes Bruun (tab 1) och krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5)). Jämför också vigselnotis den 9/4 1729 i MM då borgare Johan Gustaf Möller och jungfru Annika Bruun vigdes på Lilla Bastugatan ”uti framledna krögaråldermannens gård”.
Johan Brunos, och troligen även Christina Melckersdotters, barn omnämnda i bou efter Johans syster Anna Maria Brunou (daterad 9/10 1713). Endast Johan och Carl är omnämnda i bou efter Christina (daterad 9/4 1750):
• Christina fc 1698
• barn bg den 14/8 1700 i MM LIa1:51, sida 104
• Johan fc 1701, lärftkrämare, d 27/6 1753 enl bou efter honom (F1A:156, sida 634), gm Margreta Sahlstedt, möjlig släkting till handelsman Anders Sahlstedt, som är omnämnd i bou efter (tab 9) parm-mätare Hans Eriksson Bruuns hustru Sara Olofsdotter (daterad 24/7 1731, F1A:103, sida 840, se sida 844), Johan och Margreta ägde både svenska och tyska gamla böcker
• Sophia fc 1705
• Carl fc 1707, linkrämare, var utomlands sedan 1734 och man visste inte om han levde, men kan ha levt 22/3 1743 enligt tolkning av text i bou efter Carls bror Johan
• barn bg 11/8 1710 i MM LIa1:56, sida 94
• Jochum fc 1711
664
« skrivet: 2023-04-10, 18:59 »
Tabell 20 Herman Hinrichsson Bruun, ff 1690. Herman Hindrichsson Bruun var skeppare och gifte sig före 1708 med Anna Lorentzdotter enligt äldsta barnets ålder i bou efter Herman (daterad 28/2 1722, F1A:90, sida 250). I bou efter Hermans svåger och syster, Maria Hindricksdotter Brun (död december 1710), tycks Anna Lorentzdotter ha blivit registrerad med släktnamnet Helma (daterad 27/2 1711, F1A:75, sida 335). Annas namn står före Hermans namn i bouppteckningen, trots att den är efter Hermans syster och svåger och Herman alltså bör ha varit arvingen (inte Anna): ”på mödernes sidan en swägerska Anna Lorentzdåtter Helma [eller Helena?] gift med skepparen Herman Brun”. Skeppare Herman dog den 15/1 1721 enl bou efter honom (se ovan). Dödsboet ägde en sjögård och bodar på Ladugårdslandet i kvarteret Edelman (större) vid dagens Grev Magnigatan. Troligtvis hade han (delvis) ärvt fastigheten av sin syster. I bou efter henne och hennes make (se ovan) står att dödsboet ägde en tredjedel av ett ”quarweri [varv?] på Gref Magni och Reddare gatan [Riddargatan] wed siön”. På sidan 255v i bou efter Herman står att dödsboet var skyldig handelsman herr Claes Wittmack pengar. Det var i och för sig inte konstigt eftersom Herman var skeppare och Claes var direktör för tjär-kompaniet, men det är ändå information som kopplar Herman till Georg Bruun (tab 18) och till Johan Daniel Braun (tab 19). Vidare kan Herman Hindrichsson Bruun, som var skeppare redan 1711, jämföras med; 1) (tab 1) bryggare Claes Bruuns dotter Anna (fc 1650), som troligen var gm kompaniskeppare Jacob Jacobsson (se dop i MM den 15/6 1670), 2) krögare och amiralitetsbokhållare Johan Bruun (tab 5, trolig son till bryggare Claes Bruun), som gifte sig mellan 1701 och 1706 med Margaretha Köön, änka efter skeppare Mårthen Frantz/Frantzon, och 3) skeppare Samuel Brun (tab 11, död 1713), som gifte sig omkr 1704 med Catharina Lorentzdotter (Brun), änka efter skeppare Erik Swart. I bou efter skeppare Hermans syster och svåger står, på sidan 337, att dödsboet hade en infordrande skuld bla hos Petter Öhren vid ”Wijre Bruuk”, troligen Wira bruk vid kusten mellan Stockholm och Norrtälje. Det står också att Hermans svåger hade syskon som bodde i Tierp sn och i Lövsta sn. Svågern hade släktnamnet Erling och kom ifrån Elinge i Österlövsta sn, strax söder om Åkerby bruk mellan Uppsala och Gävle. Hans troliga släktingar brukade hemman både i Elinge och i Åkerby redan i första hälften av 1600-talet enligt jordeböcker (se inlägg 2023-03-06 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.0). Herman Hinrichsson Bruun och Anna Lorentzsdotter Helmas barn omnämnda i bou efter Herman: • Christina fc 1708 • Maria fc 1712 • Hindrich fc 1713 • Annika fc 1714 • Lars fc 1717 • Herman fc 1718
665
« skrivet: 2023-04-10, 18:58 »
Tabell 19 Inspektor Johan Daniel Braun, ff 1651, tycks ha varit från Frankfurt am Main i Tyskland. Den 27/7 1669 vigdes, i Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, köp- och handelsman Johan Daniel Braun från Frankfurt am Main och fru Christina Marskalckia, salige vinhandlare Johan Glockens änka (CI:1a, sida 44). Afvittring/bou efter Johan Glock är daterad 10/7 1669 (F1A:15, sida 2) och i den framkommer att Christina hade en son, Johan, med Johan Glock. Christina var troligen dotter eller syster till Hans Marschalk (död före 1679), vars arvingar ägde ett stenhus i hörnet Södermalmstorg-Hornsgatan i kvarteret Överkikaren, enligt Holms tomtbok 1679. I samma kvarter, vid Hornsgatan, ägde dödsboet efter Christina Bruun (tab 12) en gård (död 22/5 1738). Christina Marskalckia dog före 22/8 1693, vilket är datum för betalningsnotis för begravning av inspektor Johan Danielsson Bruns hustru (MM LIa1:44, sida 153 och 154). Köp- och handelsman Johan Daniel Braun och inspektor Johan Danielsson Brun bör ha varit samma person. Möjligen dog Christina Marskalckia redan före 13/1 1691. Enligt digitaliserat register över tyska Sankta Gertruds församlings räkenskapsbok betalades då för begravning av ”Brann Johan Daniel: Frau” ( https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf). Johan Daniel blev ibland registrerad med patronymikonet Danielsson i MM kyrkoarkivs volymer. Den 17/5 1670 lät Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn (MM CIa:2, sida 69). Den 7/6 1670 var ”Johan Danielsson Brun som fick marskalks hustru” fadder vid dop i MM. Möjligen rör det sig om en ceremoni ca ett år efter vigseln i Tyska kyrkans församling. Den 18/1 1674 lät Johan Daniel Bruun begrava sin tjänare i MM. Den 18/7 1689 lät Johan David Skiönmans änka begrava sitt barn i kyrkan i Johan Daniel Bruns grav (MM LIa1:40, sida 128). Den 11/10 1710 begravdes ”inspectorn h:r Johan Bruns pijga” på MM kyrkogård (LIa1:61, sida 267). Den 8/11 1710 begravdes ”inspector Bruns tienstegåsse” i MM (LIa1:61, sid 428). I MM mtl 1702 framkommer att inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Witmaks och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112). Handelsman Witmak kan ha varit Claes Wittmack, som var direktör för tjär-kompaniet enl sek källa (Wikipedia). Jämför Georg Bruun (tab 18), som hyrde bostad åt, och bodde i samma hus som, bokhållare på tjär-kompaniet Johan Lindrot enl uppgift i mtl 1711. Se också skeppare Herman Hindrichsson Bruun (tab 20). Inspektor Johan Daniel Bruun dog den 6/2 1713 enl bou efter honom (daterad 20/3 1713, F1A:78, sida 619). Enligt tyska Sankta Gertruds digitaliserade register över döda dog, eller begravdes, ”inspector Braun” den 7/2 1713. I bouppteckningen framkommer att Johans styvson hette Johan Glock och att Johans bror, salige handelsmannen Mårten Bruun, var död och att Mårtens dotter Catharina Brun då var gm handelsman Lorentz Gam (se dop i MM den 1/12 1711, den 29/10 1713 och den 3/5 1716). Det är oklart var Johan bodde då Stockholms mtl:er 1711 fördes. Hans styvson, Johan Glock, bodde då på Norrmalm i kvarteret Friggan nr 31 (BA:10:8, sida 23). I Friggan nr 32 bodde då grevinna Elsa Sparre, som troligtvis var Elsa Barbro Gustafsdotter Sparre (fc 1664, d 24/11 1731 i Österåker enl sek källa). Denna Elsas farbror, Carl Larsson Sparre, grundade två järnbruk enl sek källa (Wikiwand): Graninge bruk i Ångermanland och Karlströms bruk i Östergötland. Johan Daniel Brauns barn: • dödfött barn bg i MM den 17/5 1670 (den 7/6 1670 ”fick Johan Danielsson Brun marskalks hustru”)
666
« skrivet: 2023-04-10, 18:57 »
Tabell 18 Georg Broun/ Göran Bruun, ff 1677, möjlig son (Johan, fc 1676) till vinhandlare Anders Bruun (tab 2). Trolig släkting till Christina Bruun (tab 12) och till Anna Catharina Bruno (tab 13). Enl bou efter Georg Broun (daterad 20/9 1723, F1A:91, sida 1249) var han vinskänk och: gm1 Elisabeth Hansdotter Grå. gm2 Brigitta Hansdotter, död 8/6 1731 hos sin måg, handelsman Carl Fredrich von Braun, i Alby i Tibble sn enl bou efter henne (daterad 16/3 1733, F1A:108, sida 410). Carl Fredrich är omnämnd som herr Brun på sida 409 i samma volym. Sida 409 är en bilaga till bou efter Carl Fredrichs hustru, dvs vinskänk Georg Broun/Göran Bruun och Brigitta Hansdotters dotter (daterad 16/3 1733, F1A:108, sida 402). Vinskänk Georg Broun/Göran Bruun ägde ett stenhus, kallat Solen, vid Skeppsbron och en malmgård vid Hornsgatan. I bou, daterad 16/3 1733, efter Georgs dotter, Margaretha, står att dödsboet ägde en gård, kallad Lilla Solen, i kvarteret Ulfwen (trol Uven idag) vid Hornsgatan (F1A:108, sidorna 402v och 409) och även ett stenhus i Solgränd är omnämnt. I början av 1700-talet kallades Tullgränd i Stockholms Gamla Stan även Solgränd (efter värdshuset Lilla Solen). I bou (daterad 16/3 1733) efter Georgs/Görans hustru, Brigitta Hansdotter, står att dödsboets stenhus i Solgränd vid Skeppsbron kallades Förgyllda solen. Den 4/3 1707 lät handelsman ”Georg Brun” uppbjuda, för tredje gången, stenhuset Lilla Solen i Solgränd som han köpte av hustru Sara Schars (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, A6a:7, 1707 sida 39). Den 27/2 1711 lät bryggare Hentzig uppbjuda, för tredje gången, stenhuset Tre Svanar vid Saltkompaniet, som köpts av hustru Maria Brun pga fordran (A6a:9, sida 32). Enligt tolkning av Stockholms stad Stadsarkivets fastighetsregister 1675-1875 låg stenhusen Lilla Solen och Tre Svanar på samma tomt nr 5 i kvarteret Argus i Gamla Stan i Stockholm. Troligtvis var Maria Brun en släkting till Georg Brun. I Stockholm mtl 1711, staden östra, står att vinskänk Jöran Broun bodde i eget hus (nr 142) med hustru och två barn (BA:10/4, sida 79), samt med hyresgästerna köpman Johan Rickard(sson?) och bokhållare på tjär-kompaniet Johan Lindrot (jämför med information om (tab 19) Johan Daniel Brauns koppling till tjär-kompaniet). I MM mtl 1711, västra delen, står att proviantmästare Dalgrens gamla gård och trädgård i kvarteret Uven nr 64 ”nu förtiden” ägdes av vinskänk Jöran Bruun (BA:10/16, sida 60). Enl bou efter Georg Bruun låg gården vid Hornsgatan och den kallades Lilla Solen enl bou efter hans dotter Margaretha. Möjligen var proviantmästare Dalgren samma person som, eller släkting till, den Erik Dalgren som hade pengar att kräva av dödsboet efter Margareta Lind (död 4/11 1710, F1A:70, sida 380), dotter till Margareta Brun (tab 4) och troligt barnbarn till bryggare Claes Bruun (tab 1). Vinskänk Georg Broun/Göran Bruun dog den 30/12 1722 enl bou efter honom (daterad 20/9 1723, F1A:91, sida 1249). Den 13/12 1736 lät bryggare och handelsman Jonas Åbrink uppbjuda, för tredje gången, en del (motsvarande fordran) av (salige Georg Bruuns måg) handelsman Carl Fredrich von Brauns stenhus i Solgränd (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A6a:28, 1736 sida 465). Jonas Åbrink bör ha varit samma person, som är omnämnd i tab 12 och tab 13. I bou efter bryggare Jonas Åbrinck står att dödsboet ägde ett stenhus i staden (Gamla Stan) kallat Lilla Solen (daterad 6/11 1742, F1A:130, sida 1252). Släktnamnet Åbrink kan jämföras med; 1) brännvinsbrännare Måns Brinck, som ägde tomter på var sida om (tab 1) saliga Clas Bruuns änkas tomt i kvarteret Lappskon enligt Holms tomtbok 1679 (fol. 20), i vilken Bastugatan även tycks kallas Måns Brincks gränd (fol. 21/22/23), och 2) syskonen Öbrink vid Älvkarleö bruk vars släktnamn hittas registrerat första gången i Älvarleby mtl 1727. I denna studie av släktnamnet Brun i Stockholm, främst MM, har släktnamnet Åbrink hittats första gången i bou, daterad 7/5 1728 (jfr Öbrink år 1727), efter Jeremias Strickert och Anna Catharina Bruno (tab 13), men vid ytterligare sökning kan namnet kanske hittas registrerat i äldre dokument. Enligt tolkning av Stockholms stad Stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) lät handelsman Lars Johansson (möjligen handelsman Lars Joensson Gedingh/Geting, död 1708 enl bou efter honom, F1A:67, sida 721) uppbjuda, för tredje gången den 7/9 1703, en panträttighet i lantmätare Hans Barckhusens hustrus, Elisabet Dress, andel i avlidne Hindric Lemmens hus, som bör ha legat på tomt nr 6, intill tomten där Georg Bruuns (blivande, 1707) hus Solen/Lilla Solen låg. Hindric Lemmens kan ha varit den Hindrich Lemmens (1590-1657), som ”erbjöds ingå med ’vallonerna’ i arrendet av Forsmarks bruk” enlig biografi om honom på Riksarkivets hemsida (Åke Kromnow, 1977-1979). Elisabet Dress var troligen syster eller kusin till Otto Dress (biografi på Riksarkivets hemsida, Åke Kromnow, 1945) och till systrarna Margareta och Barbara Dress, som hade koppling till familjen Leijel enl sek källor. Margareta var Adam Leijels svärmor och Barbara var gm Adams bror Jacob Leijel. Elisabet Dress make, Hans Barckhusen, var troligen släkt med borgmästare i Arboga Johan Barckhusen och med rysstolken Olof Barckhusen vilkas namn är registrerade i MM kyrkoarkivs volymer från 1670- och 1680-talen. Enligt svenskakyrkan.se:s information om Ervalla kyrka skänkte brukspatron Albrecht Petre i Arboga en takkrona till kyrkan i mitten av 1700-talet. Denne Albrecht Petre kan ha varit släkt med; 1) kopparslagare mäster Johan Petre, som troligen var gm Christina Bruun (tab12), 2) Robert Petre, som var gm ovan nämnda Jacob Leijels dotter Eva enl von Schantz genealogier om Leijel, och (mindre sannolikt) 3) hustrurna till Petter Bruun (tab 7) respektive till Johan Johansson Brun (tab , vilka båda hade patronymikonet Albrechtsdotter. Enligt vidare tolkning av Stockholms stad Stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) lät kamrer Hans Törne uppbjuda, för tredje gången den 13/2 1688, en panträttighet i Fredrick Svarts andel i avlidne Lemmens hus vid Skeppsbron i tomt nr 6 i kvarteret Argus. Det bör ha rört sig om andel i samma Lemmens hus, i vilket Elisabet Dress ägde en andel. Möjligen var Fredrich Svart släkt med (pappa till?) skeppare Erik Swart, som var gm Catharina Lorentzdotter (Brun), som sedan gifte sig med Samuel Brun (tab 11). Släktnamnet Svart tycks dock ha varit ganska vanligt i Stockholm i slutet av 1600-talet och det skulle vara intressant med en genealogisk studie i ämnet. Georg Bruuns barn med Elisabet Hansdotter Grå (alla dop införda i Storkyrkoförsamlingens CIa1:5): • Elisabeth dp 10/7 1694 (pappan registrerad som ”Jöran Broun” utan yrkestitel), död före 20/9 1723, en av Elisabeths faddrar var bryggare Elias Åkerblom, som var fadder 1706 och 1707 åt två barn till Daniel Johansson le Brun (son till Johan le Brun, tab 3 i NV) • Hans dp 26/7 1696 (pappan registrerad som ”Jöran Broun” utan yrkestitel), död efter 16/3 1733, var ”så wanwettig att han ej sitt sielf kan förestå” enl bou efter Georg Bruun • Margareta dp 11/2 1698, (pappan registrerad som ”wijnskenken Johan Brun”), död före 20/9 1723 Georg Bruun kan ha varit linkrämare 1695 (jämför lin-köpman Nils Helgesson gm Margareta Brun (tab 4)); den 16/7 1695 lät linkrämare Jöran Brun begrava sin tjänsteflicka på MM kyrkogård (LIa1:46, sida 150). Georg Bruuns barn med Brigitta Hansdotter: • Margaretha f mellan 1698 och 1711, d 6/5 1731 i Alby i Tibble sn, gm handelsman Carl Fredrich von Braun (även registrerad som herr Brun)
667
« skrivet: 2023-04-10, 18:54 »
Tabell 17
Agneta Brun, ff 1698, möjlig släkting till Christina Brun (tab 3) och/eller till Anna Catharina Bruno (tab 13).
gm predikant (på Skeppsholmen) Petrus Levin, som dog i juni 1716 enl bou efter honom (daterad 19/7 1723). Jämför (tab 13) Anna Catharina Bruno vars svåger hade det liknande yrket komminister i Storkyrkoförsamlingen, Johan Strickert. Petrus kan ha varit son till handelsman Levin, som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn.
Av bou framkommer att; 1) Petrus inte hade andra arvingar än hustrun*, 2) Agneta då bodde i Växjö, 3) kyrkoherden på Riddarholmen, Johan Possiet, skulle ha bäst kunskap om ”den övriga kvarlåtenskapen”, och 4) dödsboet ägde en gammal gård vid Saltmätaregränden i kvarteret Ångermanland på Norrmalm i Stockholm. Gården, som beboddes av hökare Stolpe, låg intill en gård som beboddes av hökare Anthoni Mineur, som fordrade 19 års tomthyra (deras gårdar låg troligen på samma tomt).
* Om (tab 15) Hindrich Bruuns hustru, Sara Margaretha Levin, var syster till Petrus Levin, skulle hennes son, Hindrick, ha dött mellan den 6/3 1722 (bou efter Hindrich Bruun) och den 19/7 1723 (bou efter Petrus Levin), annars borde han ha varit arvinge efter Petrus Levin.
668
« skrivet: 2023-04-10, 18:54 »
Tabell 16
Anna Christina Bruun, ff 1706 (men tidigast ca 1675), möjlig släkting till Christina Brun (tab 3), till handelsman Hindrich Bruun (tab 15) och/eller till Agneta Brun (tab 17).
Enl bou, daterad 15/1 1734, efter Anna Christina var hon:
gm1 krögare Anders Lindbom (även Linbom), död 28/3 1732 enl bou efter honom (daterad 24/1 1733, F1A:106, sida 316).
gm2 krögare Carl Brandius, trolig(?) son till handelsman Carl Brander (död 10/7 1712, bou F1A:76, sida 570), som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn. Till samma barn var även handelsman Levin fadder (se tab 15 och tab 17).
Anna Christina dog den 5/1 1734 enl bou efter henne (F1A:110, sida 283). Dödsboet ägde en gård vid Kvarngatan i kvarteret Sjöhästen på Ladugårdslandet (Hedvig Eleonora församling) i Stockholm. Anna Christina ägde gården då hon gifte sig med krögare Carl Brandius. Hökare Anders Ekroth står som förmyndare till Anna Christina och Lindboms barn, både i bou efter honom och i bou efter henne.
Anna Christina och Anders Lindboms barn enl bou efter henne (daterad 15/1 1734):
• Maria Christina fc 1724
• Catharina Elisabet fc 1726
669
« skrivet: 2023-04-10, 18:53 »
Tabell 15 Hindrich Bruun, ff 1698, möjlig son till vinhandlare Anders Bruun (tab 2), i sådant fall fc 1682. Enl bou, daterad 6/3 1722, efter Hindrich var han änkling efter Sara Margaretha Levin (dc 1716). Hon kan ha varit syster till predikant Petrus Levin (död juni 1716), gm Agneta Brun (tab 17) och de kan ha varit barn till handelsman Levin, som var fadder (1688) till ett av (tab 3) Christina Bruns barn. Av bou framkommer att Hindrich Bruun hade varit handelsman, att hans svåger var handelsman Gustaf Billman och att dödsboet hade en infordrande skuld hos Anders Brun, som skulle kunna ha varit Hindrichs pappa eller bror. Vidare framkommer av bou att gardeskarl Jona Graan fordrade pengar av dödsboet för ”upwacktning[,] omak och beswär under sah: mannens siukdom”. Möjligen var gardeskarl Jona Graan släkt med Christina Bruun (tab 12), som hade en dotter vid namn Gertrud Christina Gran. Dödsboet ägde boken ”Hollensk historia der Gravelae Regering in Holland”. Den 15/2 1716 döptes (i kyrkan i Storkyrkoförsamlingen) handelsman Hindrick Bruun och hustru Sara Margareta Livins/Levins barn Hindrick vars faddrar var överste Törneflycht, … Blixenstierna och madame Zachau (CIa1:6, RA:s bild 246). Se TAB 2 i Törnflycht nr 1356: https://www.adelsvapen.com/genealogi/T%C3%B6rnflycht_nr_1356.
670
« skrivet: 2023-04-10, 18:52 »
Tabell 14
Erik Samuelsson Bruun, ff 1699, trots patronymikon, uppskattat ungefärligt födelseår och koppling till Södermalm i Stockholm bör Erik inte ha varit son till skeppare Samuel Brun (tab 11).
Erik var klädmakare och gm Christina Blackstedt enligt uppgift i bou efter honom (daterad 21/1 1731, F1A:103, sida 163).
Klädmakare Erik Samuelsson Bruun dog i augusti 1730 enl bou och dödsboet ägde en gård i kvarteret Tegelslagaren vid Nytorget och Lilla Nygatan i Katarina församling i Stockholm. Det ägde också bla tallrikar och fat i engelskt tenn samt en brun holländsk stenskål.
Erik och Christinas barn enl bou (daterad 21/1 1731):
• Maria fc 1717
• Erik fc 1718
671
« skrivet: 2023-04-10, 18:51 »
Tabell 13
Anna Catharina Bruno, ff 1698, trolig syster eller brorsbarn till skeppare Samuel Brun (tab 11) och till Christina Bruun (tab 12), eller till skeppare Johan Bruno (tab 21). Anna Catharina kan ha varit dotter till vinhandlare Anders Bruun (tab 2). I sådant fall var hon fc 1679 och blev registrerad med namnet Catharina i mtl 1683. Trolig släkting till vinskänk Georg Broun/Göran Brun (tab 18).
Anna Catharina dog den 23/4 1728 enl bou, daterad 7/5 1728, efter henne och hennes make, hökare Jeremias Strickert (död den 18/4 1728) (F1A:97, sida 653). Enligt tolkning av denna bou och av bou efter kopparslagare Jeremias Strickert (daterad 9/4 1709, F1A:68, sida 748), som omnämns i tab 11 och tab 12, var hökare Jeremias son till kopparslagare Jeremias Strickert. I två bilagor, skrivna av Anna Catharinas make Jeremias, till bou efter dem intygas kopians likhet med originalet av Jonas Åbrink (F1A:97, sidorna 670 och 671). Det bör röra sig om Jonas Åbrink, som omnämns i bou efter Christina Bruun (tab 12) och som köpte ett stenhus i Gamla Stan av mågen till vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18).
I bou, daterad 7/5 1728, efter Anna Catharina Bruno och hennes make framkommer att hans bror var komminister i Storkyrkoförsamlingen, Johan Strickert, och att hans styvfader var kopparslagare mäster Christopher Kruse. I MM mtl 1730 framkommer att bisittare i kopparslagareämbetet, Christopher Kruse, ägde och bodde i ett hus i kvarteret Jupiter nr 24 (BA:13/4, sida 46). I samma mtl 1730 står att änkan efter skeppare Samuel Brun (tab 10) bodde i sin egen gård i Jupiter nr 7 (sida 15). Vidare står att dödsboet ägde en gård vid Bondegatan i kvarteret Bonden den större (Katarina församling i Stockholm) samt ett par tyska böcker, vilket kan tyda på att Anna Catharina och/eller Jeremias hade tyska rötter.
Anna Catharina och Jeremias gemensamma barn omnämnda i bou efter dem (daterad 7/5 1728):
• Jeremias fc 1716
• Anna Catharina fc 1718
• Maria Barbara fc 1721
672
« skrivet: 2023-04-10, 18:50 »
Tabell 12
Christina Bruun, ff 1698 (men tidigast omkr 1660), trolig syster eller halvsyster till skeppare Samuel Brun (tab 11), trolig faster till Anna Catharina Bruno (tab 13), möjlig dotter till vinhandlare Anders Bruun (tab 2, i sådant fall född efter mtl 1683) och trolig släkting till vinskänk Georg Broun/Göran Brun (tab 18).
I bou efter Christina Bruun står att hon hade tre barn, alla med olika släktnamn, och att hennes efterlevande make/änkling hade ett annat släktnamn än något av barnens. Christina bör därför ha varit gift minst fyra gånger. Äktenskapens ordningsföljd (nedan) baseras på den troliga åldersbaserade ordningsföljd med vilken barnen omnämns i bou (äldsta barnet först, yngsta barnet sist).
Christina var gm1 N: Gran, möjligen släkt med gardeskarl Jona Graan, som tagit hand om den sjuka handelsmannen Hindrich Bruun (tab 15)
Christina var gm2 N: Holm, kan ha varit (släkting till) skräddare Jonas Månsson Holm gm Maria Eriksdotter Tillman vars barn döptes i MM den 1/11 1670.
Christina var gm3 N: Petre, troligen kopparslagare mäster Johan Petre vars hustru (ev denna (tab 12) Christina Bruun) och kopparslagare Jeremias Strickert (se skeppare Samuel Bruun, tab 11, och Anna Catharina Bruno, tab 13) var faddrar vid samma dop i MM den 19/3 1689. Möjligen var Johan Petre släkt med brukspatron Robert Petre, som var gm Eva Leijel, dotter till brukspatronen vid Älvkarleö bruk, Jacob Leijel, enligt von Schantz genealogier (G-P, sida 133b). Robert Petre ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 5 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 3) mtl 1711 (BA:10/16, sida 7) och hans änka, Eva Leijel, i MM mtl 1721 (BA:12/11, sida 4v).
Christina var gm4 kopparslagare mäster Petter Norman (död efter 12/7 1738). Paret vigdes den 4/8 1723 i ”brudens egen gård” vid Kyrkogatan i MM (EI:1, sida 270). Troligtvis var det samma gård som skeppare Samuel Bruun (tab 11) ägde enligt uppgift i bou efter honom (daterad 2/3 1714). Det bör därför vara troligt att Samuel och Christina var syskon, som båda ägde (varsina delar av) gården vid Sankta Maria Kyrkogata. Se också skeppare Johan Hysing, som blev registrerad som ”svåger” till skeppare Samuel Brun (tab 11), men egentligen var måg till Christina (se barn nedan). Vid lysningen/vigseln mellan Christina Bruun och Petter Norman kaverade linkrämare Wellam Jacob Petre.
Christina Bruun dog den 22/5 1738 enl bou efter henne (daterad 12/7 1738, F1A:120, sida 2048). I bou står att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan i kvarteret Överkikaren. Möjligen hade Christina ärvt gården efter maken Petres bortgång (jfr ovan: brukspatron Robert Petre i Överkikaren). Vidare framkommer av bouppteckningen att dödsboet och bryggare Åbrink ömsesidigt var skyldiga pengar till varandra. Det bör röra sig om Jonas Åbrink, som omnämns i bou efter Anna Catharina Bruno (tab 13) och som köpte ett stenhus i Gamla Stan av mågen till vinskänk Georg Broun/Göran Bruun (tab 18). I bou:s bilaga ”förtekning öfwer 1738 års inventarier samt hwad för samma åhr influtit” är bla skeppare Johan Dragerts hustru Anna Depken och bryggare Adam Radou omnämnda. Konstigt nog är även kopparslagare mäster Normans hustru Christina Brun (som bör ha varit den avlidna själv) också omnämnd i samma förteckning. Anna Depken kan ha varit (släkting till) Anna Simonsdotter Depkten omnämnd i tab 11 (skeppare Samuel Brun).
Christina Bruuns barn omnämnda i bou efter henne (daterad 12/7 1738):
• Gertrud* Christina Gran gm bryggare Petter Losen(?)
• Anna Catharina Holm gm inspektor Erik Reuterhusen, Anna Catharina var troligen tidigare gm skeppare Johan Hysing (se skeppare Samuel Brun, tab 11) vars hustru hette Catharina Holm enl bou efter honom (daterad 4/5 1719, F1A:87, sida 448)
• Johan Petre fc 1713, kopparslagare gesäll vars närmsta anhörig var Losch/Kosch (eller Petter Losen?)
* Jämför med Nicolas le Brun (tab 13 i NV) som lär ha fått ett utomäktenskapligt barn med ”en franzoos kåna Gertrud” ca 1657. Om Christina Bruun vore det utomäktenskapliga barnet, fött 1657, skulle hon ha varit ca 56 år då Johan Petre föddes ca 1713.
673
« skrivet: 2023-04-10, 18:49 »
Tabell 11
Samuel Brun, ff 1675, trolig bror till Christina Bruun (tab 12), trolig farbror till Anna Catharina Bruno (tab 13), trolig släkting till kämnär Erik Brun (tab 10) och möjlig son till Simon le Brun (tab 6 i NV). Simon lär betyda ”lilla Samuel”, så de två namnen bör vara besläktade med varandra. Samuel var även möjlig son till vinhandlare Anders Bruun (tab 2), men bodde i sådant fall inte i föräldrarhemmet när mtl 1683 skrevs.
Samuel Brun var gm1 Magdalena Bruun, dc 1700 enl bou efter henne (daterad 10/9 1704, F1A:63, sida 971). Samuel var då skeppare.
Enligt bou, daterad 2/3 1714, efter skeppare Samuel Brun var han gm2 Catharina Lorentzdotter Brun, änka efter skeppare Erik Swart (med vilken hon hade sonen Petter Swart) och syster till skeppskapten Lorentz Lorentzson. Catharina dog den 8/1 1740 enl bou efter henne (daterad 29/1 1740, F1A:125, sida 287). Henne son Petter Swart var då död och han hade varit styrman (med den titeln redan i bou efter Samuel). Troligen var det han, dvs kofferdi-båtsman Petter Swart, som hade lånat pengar till bokhållaren vid Lövsta bruk, Jonas Ranbeck (död 21/2 1709), och/eller till hans hustru Catharina Nedelberg (död 19/1 1711) enl uppgift i bou efter dem (daterad 24/11 1715, F1A:83, sida 896). Vidare framkommer av bou efter Catharina Lorentzdotter Brun att hennes bror, Lorens, också var död då inventeringen gjordes den 29/1 1740 och att han hade varit brukspatron och handelsman, troligen efter att ha varit skeppskapten, vilket han blev registrerad som då bou efter Samuel skrevs den 2/3 1714. Lorens son, Petter Mauritz (fc 1735), hade en förmyndare som var rådman i Sundsvall (Anders Cederhamn).
Den 31/12 1709 registrerade betalning till MM för köp av bänkrum åt skeppare Samuel Bruuns hustru i kyrkans södra sida (LIa1:60, sid 136).
Den 17/11 1710 registrerades betalning till MM för Samuels köp av grav på kyrkogården (i första kvarteret nr 72, LIa1:61, sida 559).
År 1711 betalade Samuel till MM för fyra års hyra av bänkplats i kyrkans södra läktare åt sin dotter (LIa1:62, sida 112).
Skeppare Samuel Brun dog den 31/8 1713 enl bou efter honom (daterad 2/3 1714, F1A:80, sida 427). I den står att dödsboet var skyldig pengar till en person på skeppet Drottning Lisa och att dödsboet ägde en gård på Sankta Maria kyrkogata. Enligt MM mtl 1711 (RA:10/15, sida 14) låg gården i kvarteret Jupiter nr 7 där skeppare Samuel Bruun bodde med sin hustru och med sin ”svåger”, skeppare Johan Hysing med hustru, som hette Catharina Holm enl bou efter Johan Hysing (daterad 4/5 1719, F1A:87, sida 448). Catharina Holm var dotter till Samuel Bruns troliga syster Christina Bruun (tab 12). Johan Hysing kan ha varit son (eller bror) till; 1) skeppare Anders Hysing som var fadder vid dop i MM den 25/4 1681, eller (mer troligt) 2) guldsmed Didrich Hysing vars barn döptes i MM den 30/12 1687. Vid det senare dopet var bla kopparslagare Jeremias Strickerts hustru fadder. Kopparslagare Jeremias Strickerts son, som också hette Jeremias, kom att gifta sig med Anna Catharina Bruno (tab 13). Hon var trolig syster eller brorsbarn till skeppare Samuel Brun.
I MM mtl 1730 står att skeppare Bruns änka Catharina Brun ägde och bodde i kvarteret Jupiter nr 7 och att hon hade en piga, Sigrid Olofsdotter född i Forsmarks bruk (BA:13/4, sida 15). Även Samuel och Catharinas dotter Brita Christina och hennes make, skeppare Stangenberg, bodde i Jupiter nr 7 enl mtl 1730. Gården bestod av (bla) ett två våningar högt bostadshus med fyra rum på varje våning, vind och välvd källare samt åtskilliga andra ”commoditeter”. Brandordningen lovades att strax förskaffas.
I bou daterad 29/1 1740 efter skeppare Samuels änka, Catharina, står att dödsboet fortfarande ägde gården i kvarteret Jupiter vid Mariagatan och att hon hade pantsatt en förgylld silverbägare hos holländska prästens änka, Elisabeth Diedrich, som kan ha varit dotter till guldsmed Didrich Hysing. Han hade lånat pengar av bryggare Andreas Berg enl bou efter Andreas (död 14/8 1698, F1A:55, sida 1135). Bryggare Andreas var troligen ingift släkting med Christina Brun (tab 3). Enligt hypotes var bryggare Andreas Bergs ingifta svåger, Lars Siverts, bror till (tab 3) Christina Bruns ingifta svägerska, Maria/Margaretha Siverts. Vidare framkommer i bou efter Andreas Berg att hans hustru, Christina Stöök, var styvdotter till kopparslagare Johan Petre. Troligtvis var det kopparslagare Johan Petre, som var gm Christina Bruun (tab 12). Christina Bruun bör dock inte ha varit mamma till Christina Stöök.
I MM mtl 1702 framkommer att välborne Carl Ehrenpreutz ägde gården i kvarteret Jupiter, som Samuel sedan ägde (BA:8/1, sida 4). I Holms tomtbok 1679 framkommer att Adam Leijel och sekreterare Lilieflycht ägde varsina hus i kvarteret Jupiter (fol. 34). Adam Leijels hus låg vid Hornsgatan och sekreterare Lilieflychts hus låg vid Sankta Maria kyrkogata, där skeppare Samuel Bruuns gård låg (se Samuels dotter Brita Christina nedan). Sekreteraren var troligen Gabriel Emporagrius (1639-1690), som adlades 1668 enl sek källa om släkten Lillieflycht nr 791. Vidare framkommer av sek källa att Gabriels styvmamma var Anna Simonsdotter Depken. Förmodligen var hon släkt med bergmästare Claes Depken, adlad Anckarström, med koppling till bla Älvkarleö bruk. Troligen var Gabriel Emporagrius släkt med Margareta Emporagria, gm kämnär Erik Brun (tab 10), och med inspektor Israel Emporagrius, som var fadder vid dop av ett av (tab 9) parm-mätare Hans Eriksson Bruns barn.
Samuel Brun och Magdalena Bruns barn enl bou efter henne (daterad 10/9 1704) och även enl bou efter honom (daterad 2/3 1714):
• Maria fc 1693, gm klensmed ålderman Johan Åkerman, vigda 10/9 1713 i MM, hon då jungfru
• Brita Christina fc 1695, gm skeppare Matthias Stangenberg, vigda 7/10 1725 i MM ”på Mariagatan uti brudens huus”, hon då jungfru
Änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1) var fadder vid dop i MM den 8/6 1668 av Brita Samuelsdotters barn. Brita kan ha varit dotter till skeppare Samuel Brun (eller till Simon le Brun, tab 5 i NV). Däremot bör inte klädmakare mäster Erik Samuelsson Bruun (tab 14) ha varit son till skeppare Samuel Brun eftersom klädmakare Erik (död 1730) inte är omnämnd i bou efter skeppare Samuel (daterad 2/3 1714).
674
« skrivet: 2023-04-10, 18:48 »
Tabell 10
Erik Brun, ff 1640, trolig bror eller styvfar till parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9) och möjlig/trolig släkting till skeppare Samuel Brun (tab 11).
Erik dog ca 1689 enligt uppgift i bou efter honom (daterad 5/10 1689, F1A:41, sida 879). I den står att Erik hade varit kämnär, att hans efterlevande änka hette Margareta Emporagria och att dödboet ägde en gård på Norrmalm vid Styckjunkaregränden. Margareta var möjligen syster eller faster till inspektor Israel Emporagrius, som var fadder vid dop i MM den 2/5 1686 av parm-mätare Hans Eriksson Bruns barn (tab 9). De kan båda ha varit (nära) släktingar till Gabriel Emporagrius (adlad 1668 enl sek källa om Lillieflycht nr 791), som ägde en gård i kvarteret Jupiter enligt Holms tomtbok 1679. I samma kvarter ägde senare skeppare Samuel Brun (tab 11) en gård, men det är oklart om det var samma gård eller ens gård på samma tomt.
Kämnär Erik Brun och Margareta Emporagrias barn enlig bou efter Erik (alla döda efter 5/10 1689):
• Catharina fc 1658, jungfru
• Brita troligen född mellan 1658 och 1665 gm kornett Gustaf Stake
• Anna fc 1665, jungfru
• Margareta fc 1666, jungfru
• Erik fc 1667, i tjänst vid Upplands kansli
• Daniel troligen fc 1669, i tjänst vid kansliet hos greve Askenberg
• Christina fc 1672, jungfru
• Maria fc 1674, jungfru
675
« skrivet: 2023-04-10, 18:46 »
Tabell 9
Hans Eriksson Bruun, ff 1668, trolig bror eller styvson till kämnär Erik Brun (tab 10) och möjlig släkt med mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ).
Hans blev registrerad som parm-mätare i kyrkoarkiv, MM mtl 1711 och i bou efter honom, men som hamnfogde då hans dotter Christina döptes 1687.
Parm-mätare Hans Eriksson Bruun var gm Brita Olofsdotter enligt MM dopnotiser 1686 och 1687. I bou efter Hans står att hans hustru hette Sara Olofsdotter (död 22/4 1731) vars namn bekräftas i bou efter henne (daterad 24/7 1731, F1A:103, sida 840).
Parm-mätare Hans dog i november 1727 enligt uppgift i bou, daterad 17/7 1728, efter honom (F1A:98, sida 914). I bou står att dödsboet ägde en gård i kvarteret Kattan vid Tavastgatan i MM, men att det var skyldig pengar till handelsman och bryggare Lars Sifvert som hade ”emot underpant af gårdsdocumenterne att fordra 300 [daler kopparmynd?]”. Enligt tolkning av bou efter Lars Sifverts troliga pappa hade Lars en syster Maria, fc 1671 (F1A:40, sida 281). Maria kan ha varit samma person som Margaretha Sifvertz, gm Erik Soltner, som förmodligen var bror till Tobias Soltner, gm Christina Brun (tab 3). Dessa två familjer Soltner bör ha bott nära varandra, i MM i Stockholm, under samma tidsperiod.
Parm-mätare Hans Brun kaverade vid lysning i MM den 26/5 1708 inför vigsel mellan murmästargesäll Johan Hansson Schultz och piga Elizabet Larsdotter Berg, vilka vigdes i Katarina församling i Stockholm den 29/3 1708. Elizabet kan ha varit syster till Kierstin Larsdotter Berg, gm trädgårdsmästare Zacharias Bruun (tab 34).
Den 8/5 1709 registrerades betalning för byte av parm-mätare Hans Bruns hustrus bänkrum (MM LIa1:60, sida 158).
I MM mtl 1711 står att parm-mätare Hans ägde en gård i kvarteret Kattan nr 147, men han tycks inte ha bott där själv (BA:10/16, sida 114). Samma gård ägdes och beboddes av styrman änka Brita Hindersdotter, som hyrde åt bla gardeskarl Hans Mur enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 38). Hans Mur kan ha varit släkt med kalkmätare Erik Mur, som omnämns som svåger i bou efter mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ). Ett eventuellt släktskap mellan Hans Mur och Erik Mur skulle kunna indikera ett släktskap även mellan parm-mätare Hans Eriksson Bruun och mätare Johan Johansson Brun.
I Holms tomtbok 1679 framkommer att ”brandtmäter” Oluf Nilsson ägde en tomt vid Tavastgatan i kvarteret Kattan den mindre (fol. 25). Möjligen var han parm-mätare Hans svärfar. Kvarteret Kattan mindre ligger hörn-i-hörn med kvarteret Tofflan, där Johan Bruun (tab 5) troligen ägde en gård.
Hans Eriksson Bruun och Brita Olofsdotters barn (båda döpta i MM):
• Erik dp 2/5 1686, faddrar var bla bryggare Lars (Eriksson enl dop i MM den 12/6 1681) Pukes hustru (Maria Matsdotter, som senare var gm Jacob Murman – se tab 7) och inspektor Israel Emporagrius, som kan ha varit svåger till kämnär Erik Brun (tab 10)
• Christina dp 18/5 1687, råds-man (troligen kommers-råd) Preutz hustru bar barnet (Catharina Sviring enl sek källa om släkten von Preutz nr 935) och en annan fadder var kämnär Sven Wimbnel (även Erik Brun (tab 10) var kämnär)
I digitaliserat register till döda i MM 1681-1700 framkommer att parm-mätare Hans Eriksson Brun hade sex barn som begravdes under perioden 1686-1697.
Parm-mätare Hans Eriksson Bruun och Sara Olofsdotters barn enligt bouppteckningar efter dem:
• Johan Bruun, landsfiskal i Västerbotten, död efter 24/7 1731 (datum för bou efter Sara)
Enligt Stockholms stad stadsarkivs fastighetsregister (1675-1875) sålde sonen, fiskal Johan Bruhn, gården till hökare Sven Kempendahl 1732. Enligt tolkning av registret låg gården på tomt 1 i kvarteret Katten (mindre) och enligt bou efter parm-mätare Hans Eriksson Bruun låg gården vid Tavastgatan. Kvarteren Katten mindre och större ligger strax intill kvarteret Lappskon där bryggare Claes Buun (tab 1) bör ha bott.
676
« skrivet: 2023-04-10, 18:44 »
Tabell 8
Johan Johansson Brun, ff 1695, möjlig bror till mätare Per Johansson (se tab 7) och/eller svåger till krögare Petter Bruun (tab 7).
Johan dog, utan egna barn, den 26/4 1713 enligt bou efter honom (daterad 6/4 1714, F1A:81, sida 812). I den står att han hade varit mätare (liksom mätare Per Johansson, se tab 7) och att hans hustru hette Catharina Albrechtsdotter, samma patronymikon som hustrun till krögare Petter Bruun (tab 7). Petter Bruuns dotter Johanna levde den 2/2 1715, men är inte omnämnd i bou, daterad 6/4 1714, efter mätare Johan Johansson Brun. Detta tyder på att Petter och Johan inte var bröder. De kan dock ha varit svågrar, dvs gifta med två systrar med efternamnet Albrechtsdotter (Anna respektive Catharina). Dödsboet ägde en gård på Norrmalm vid Bastugatan (idag Sveavägen) och var skyldig svågern kalkmätare Erik Mur pengar. Erik kan ha varit släkt med gardeskarl Hans Mur, som bodde i en gård senare ägd av parm-mätare Hans Eriksson Bruun (tab 9). Ett eventuellt släktskap mellan Erik Mur och Hans Mur skulle kunna indikera ett släktskap även mellan mätare Johan Johansson Brun och parm-mätare Hans Eriksson Bruun.
Mätare Johan Johansson Bruns omnämnda syskon i bouppteckningen efter honom (daterad 6/4 1714):
• Maria Johansdotter gm bonde Olof Persson i Sandvik i Bondekyrka sn
• Karin Ersdotter (halvsyster) gm bonde Johan Michelsson i Mörby i Gamla Uppsala
• en syster vars son var Johan Olsson i Mörby i Gamla Uppsala
677
« skrivet: 2023-04-10, 18:43 »
Tabell 7
Petter Bruun, möjlig son till Claes Bruun (tab 1), i sådant fall fc 1660, eller till Johan le Brun (tab 3 i NV).
Borgare och krögare Petter Bruun dog omkring februari 1714 enligt uppgift i bou, daterad 2/2 1715, efter honom (F1A:82, sida 358). Han var då gm Anna Albrechtsdotter Bruun, som blev registrerad med namnet Annicka då parets barn Johanna Maria döptes i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (se nedan). Anna hade samma patronymikon, Albrechtsdotter, som hustrun till mätare Johan Johansson Brun (tab 8 ).
Petter Bruuns barn (båda döpta i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, CIa1:6):
• Anna Catarina dp 30/8 1706, faddrar var bla madame Scharenberg (se nedan) och bryggare Hans Hellsing, vars hustru var fadder vid dop i samma församling den 7/8 1707 av ett barn till Catarina Richter och krögare Daniel Le Bruun (son till Johan le Brun, tab 3 i NV; Catarina och Daniels andra två barn hade faddrar ur familjen Scharenberg), enligt betalningsnotis daterad 6/7 1710 begravdes krögare Peter Bruns barn (ev Anna Catarina) på kyrkogården i MM vilket tyder på en koppling till den församlingen
• Johanna Maria dp 16/5 1708, fadder var bla madame Scharenberg, Johanna Maria dog efter 2/2 1715 (datum för bou efter Petter Bruun)
Familjerna Scharenberg och Hellsings kopplingar till både krögare Petter Bruun och till krögare Daniel Le Bruun tyder på ett släktskap mellan Petter och Daniel. Möjligen var de bröder. I sådant fall hade Petter troligen patronymikonet Johansson och kan ha varit samma person som mätare Per Johansson, gm Elsa Eriksdotter, vars barn Anna Helena döptes i MM den 25/11 1690. Faddrar var då bla jungfru Anna Helena Scharenberg (förmodligen dotter till handelsman Johan Scharenberg och hustru Katarina Alten-Eck) samt Jacob Murman, som bör motsvara handelsman Jacob Meurman (f 10/3 1632) i von Schantz genealogier om släktnamnen Mannerstedt och Meurman. Den 14/10 1709 i MM gifte sig piga Barbro Mårtensdotter Le Brun med herr-tjänare Anders Andersson Berg i Jacob Murmans (eller hans sons) gård, som i vigselnotisen blev kallad salige bryggare Pukens gård. Herr-tjänare Anders var troligtvis son till kommendant Anders Berg, som var gm en dotter (Anna Maria) till Jacobs storebror Johan Meurman innan hon gifte sig med Arvid Stierncrantz (sek källa om släkten Stierncrantz nr 854). Johan Meurman var handelsbetjänt i Amsterdam 1638 enligt sek källa om släkten Mannerstedt nr 1083.
678
« skrivet: 2023-04-10, 18:41 »
Tabell 6
Chatarina/Catrina Brun, trolig dotter till Claes Bruun (tab 1), var i sådant fall fc 1658.
Catrina Brun var troligen gm1 kopparslagare mäster Jacob. Då hans barn Cathrina döptes i MM den 25/2 1680 bars barnet av (tab 1) salige Clas Bruns änka (Catharina Beskijns/Beskyns). Möjligen kan Chatarina ha blivit registrerad hos Anders Bruun (tab 2) i mtl 1683 och bör i sådant fall ha blivit änka mellan 1680 och 1683.
Catrina Brun var gm2 vinskänk Erik Kusbom(?). I MM mtl 1705 hittas, i grevinna B. E. Königsmarks hus i kvarteret Lappskon nr 162, bla vinskänk Erik Kusboms änka Catrina Brun och två boktryckare gesäller med holländska släktnamn: Isac(?) von der Lame och Cornelius de Jung (de Joung) (BA:9/1, sida 43). Claes Bruun (tab 1) ägde tidigare en tomt i samma kvarter Lappskon, och hans troliga son Johan Bruun (tab 5) bör ha ägt en gård på andra sidan Pryssgränd, i kvarteret Tofflan.
Catrina Brun var troligen gm3 bagare mäster Michel Hobb, som var fadder till Maria (Lind) (dp 2/12 1689 i MM), dotter till bryggare Nils Helgesson Lind och Margareta Brun (tab 4). Vigseln hittas inte i register över vigslar i MM 1706-1751.
Enligt uppgift i MM mtl 1705 var änka Catrina Bruns granne, i Lappskon nr 165, kommissarie (i kammarrevisionen) Karl Wattrang, som ägde Åkers krutbruk i Åker sn samt Länna stångjärnsbruk i Länna sn. Karls bror, Johan Jakob Wattrang (död 1718), ägde Åkers styckebruk i Åker sn (enl sek källa om släkten Wattrang nr 848). Karl gifte sig andra gången den 12/10 1711 med Johanna Scharenberg, dotter till handelsman Johan Scharenberg och fru Katarina Alten-Eck. Familjen Scharenberg hade relationer till flera personer med släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 (se tabeller 0, 2, 4 och 7).
Troligen dog Catrina Brun 1709; den 26/1 1709 blev betalning registrerad i MM för begravning av bagare mäster Michell Hobbs hustru Catharina Bruun (LIa1:60, sida 48).
679
« skrivet: 2023-04-10, 18:40 »
Tabell 5
Johan Bruun, trolig son till Claes Bruun (tab 1), var i sådant fall fc 1656, och trolig släkting till Christina Brun (tab 3).
Johan Bruun bodde troligen hos Christina Brun (tab 3) i kvarteret Ormen nr 47 då MM mtl 1705 skrevs sommaren 1705. Han blev då registrerad som pådrivare (BA:9/1, sida 17). Johan kan ha varit den slotts-uppsyningsman, Johan Johansson Bruhn, som lät begrava sitt barn på MM kyrkogård enligt en betalningsnotis daterad 26/10 1700 (LIa1:51, sida 141). Om patronymikonet Johansson stämmer var han inte son till Claes Bruun (tab 1).
Johan gifte sig mellan 1701 och 1706 med Margaretha Köön (död 1705). Hon var troligtvis släkting till linvävare mäster Georg Kön, som var granne med Christina Brun (tab 3) i kvarteret Ormen där pådrivare Johan Bruun bodde enligt uppgift i mtl 1705. I bou, daterad 22/3 1706, efter Margaretha står att hennes efterlevande make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün och att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan egendom [som], sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Gården vid Hornsgatan låg i kvarteret Sankta Maria nr 125 (intill Maria kyrka) enligt uppgift i MM mtl 1702, i vilken Margaretha Köön blev registrerad som ”änkan hustru Margaretha Frantz:” med sin avlidna makes släktnamn/patronymikon, skeppare Mårthen Frantz/Frantzon (BA:8/1, sida 46, se också bou F1A:58, sida 525). När Johan och Margaretha gifte sig var hon, enligt mtl 1702, granne med Catharina Ehrencrantz (död 1710 enl sek källa om Ehrencrantz nr 823), som bör ha varit bekant med Christina Brun (se tab 3 för mer info). Catharinas pappa, Gudmund Spak/Ehrencrantz (dc 1666) var sekreterare och sedan assessor i amiralitetskollegium där Johan Bruun blev bokhållare senast den 22/3 1706 (datum då inventering av Margaretha Kööns dödsbo gjordes).
Johan gifte sig sedan med Charlotta Wernick (död oktober 1710). Enligt MM mtl 1705 bodde hon då nära Maria kyrka, på andra sidan Hornsgatan, i kvarteret Bocken nr 33 och var änka efter glashandlare Henrick Vernert/Wernick (BA:9/1, sida 9). I bou, daterad 18/3 1712, efter Charlotta Wernick står att hennes efterlevande make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun och att hon hade en son från ett tidigare äktenskap, Hindrich Wernick (fc 1704), som bodde hos sin halvbror, mässingslagare David Wernick (F1A:76, sida 367). Dödsboet ägde två gårdar; en vid Hornsgatan (troligen Bocken nr 33) och en annan vid Bastugatan (troligen Tofflan nr 175). I MM mtl 1711 står att amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i egen gård i kvarteret Sankta Maria nr 124, så den bör ha blivit såld, eller överskriven till Margaretha Kööns son, strax efter skrivandet av mtl 1711 och före den 18/3 1712 då inventering av Charlotta Wernicks dödsbo gjordes.
Johan dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bou, daterad 26/5 1716, efter honom (F1A:83, sida 458). I den framkommer att han hade varit både krögare och amiralitetsbokhållare, att Johans styvson hette Hindrich Wernick, att man inte visste var hans eventuella arvingar höll till, samt att han hade ägt en gård vid Bastugatan. Troligtvis låg den i kvarteret Tofflan nr 175 (se MM mtl 1711, BA:10/16, sida 156), som ligger vid dagens Pryssgränd. På andra sidan Pryssgränd ligger kvarteret Lappskon, där (tab 1) Claes Bruuns änka ägde en tomt enligt Holms tomtbok 1679.
680
« skrivet: 2023-04-10, 18:39 »
Tabell 4
Margareta Brun, ff 1658, trolig dotter till Claes Bruun (tab 1) och var i sådant fall fc 1654. Margareta blev registrerad felaktigt med namnet Maria vid dop av sitt barn i MM den 23/3 1684.
Den 23/4 1676 vigdes i MM lin-köpman Nils Helgesson (senare Helgesson Lind) och jungfru Margareta Brun.
Torsdagen den 30/9 1680, klockan 15, döptes bokhållare Johan de Besches barn Johannes i MM, hemma på Bastugatan i salige Nils Helgesson bryggares änkas hus. Salige syftar förmodligen på bryggare Claes Bruun (tab 1) och inte på Nils Helgesson, som levde efter 1680. Nils bytte yrke efter vigseln och blev bryggare. Hans efternamn blev registrerat (första gången?) som Helgesson Lind den 10/6 1682 i MM då han betalade avgift för bisättning av fiskalen Knut Bengtssons lik, men vid dop av parets barn, utom ett döpt i MM den 2/12 1689, blev han registrerad utan släktnamnet Lind.
Margareta Brun dog efter den 2/8 1711, då hon blev registrerad i en komplettering till en bouppteckning, troligen efter hennes dotter Margreta Lind (F1A:70, sida 378v). Hon bodde då vid Luntmakargatan på Norrmalm.
Margareta Brun och Nils Helgesson Linds gemensamma barn (alla döpta i MM):
• Catrina dp 12/7 1679, vars faddrar var Clas bagare och (tab 1) Clas Bruns änka; Catrina dog före den 22/6 1711 (datum för bou efter hennes syster Margreta)
• Margreta dp 31/12 1680, bou daterad 22/6 1711 var troligen efter denna dotter Margreta, död 4/11 1710 av pesten, gm bokhållare Hans Carsten (F1A:70, sida 371)
• Anna dp 23/3 1684, Margareta Brun registrerad som hustru Maria Bruun i dopnotisen; Anna dog efter den 22/6 1711 (datum för bou efter Annas syster Margreta)
• Nicolaus dp 12/10 1687, troligen bg ca 1/4 1689 då en Niels Linds betalning registrerades för begravning av hans 1/2 år gamla barn i MM (LIa:1/40, sida 86)
• Maria dp 2/12 1689 vars faddrar var hustru Maria Höijer, bagare mäster Michell Hobb och hustru Catharina Bruun (se tab 6), som troligen var Margareta Bruns syster; Maria dog före den 22/6 1711 (datum för bou efter hennes syster Margreta)
• Helge vistades i Holland 1711 (se nedan)
I bou daterad 22/6 1711, troligen efter Margareta Bruns dotter Margreta Lind, står att den avlidne hade en bror Helge Helgesson Lind som då vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Han bör ha hetat Helge Nilsson Lind och kan ha varit Margareta Bruns styvson, döpt i annan församling än MM eller ej registrarad/funnen i MM dopbok aktuella år. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar och skyldig kommissarie Wattrang (troligen madame Scharenbergs då strax blivande måg – se tab 6 och 7) för 1/2-års hyra samt att dödsboet ägde en tavla, som föreställde kung Williams föräldrar. Det kan röra sig om föräldrarna till Vilhelm III (född 1650 i Haag); Vilhelm II av Oranien (1626-1650) och Maria Stuart (1631-1660) enligt information om dem i sekundära källor. Enligt MM mtl 1705 och mtl 1711 ägde kommissarie/sekreterare Karl Wattrang bla en gård i kvarteret Lappskon (nr 165) där salige Claes Bruuns (tab 1) änka ägde en tomt enligt Holms tomtbok 1679 och där Catrina Brun (tab 6) bodde (i nr 162) enl mtl 1705.
681
« skrivet: 2023-04-10, 18:37 »
Tabell 3
Christina Brun, ff 1662, möjlig/trolig nära släkting (syster?) till Claes Bruun (tab 1). I MM mtl 1705 står att pådrivare Johan Brun (tab 5) bodde hos Christina Brun i hennes gård. Han var trolig son till Claes Bruun (tab 1). Samboendet samt samma släktnamn indikerar att de var (nära) släkt med varandra. Christina blev registrerad en gång med patronymikonet Toorrstesdotter (vid dop av sitt barn Jörgen den 17/4 1682 i MM) och en gång felaktigt (såvida hon inte hade ett dubbelnamn) registrerad med namnet Helena (i MM mtl 1705, BA:9/1, sida 16).
Christina var gf 1681 med sekreterare/advokat Tobias Soltner (bg 11/4 1704 i MM kyrka, LIa1:55, sida 74-75).
Den 17/7 1700 lät sekreterare Tobias Soltner begrava sitt barn i Ehrencrantzes grav (MM LIa1:51, sida 90-91) och den 25/8 1707 begravdes salige Tobias Soltners piga, Christina Eriksdotter, i Ehrencrantzes grav (MM LIa1:58, sida 105). Vid dop i MM den 18/10 1681 var Christina Brun fadder då även tre personer med släktnamnet Eherncrantz var faddrar. Se släkten Ehrencrantz nr 823 och Gudmund Spak adlad Ehrencrantz (bg i MM den 8/6 1684, men död redan den 29/4 1683) samt hans son Johan, som var kapten på Gustaf Sparres viceamiralskepp. Gustaf Sparres pappa var kusin med Carl Sparre, som grundade järnbruk, bla Graninge bruk.
I MM mtl 1705 framkommer att Christina Brun var änka och att hon bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Ormen nr 46 ägdes då av lärft-krämare (lintyg) Hans Matsson och där bodde bla linvävare mäster Georg Kön (trolig släkting till Margaretha Köön, gm Johan Bruun (tab 5)). Lärft-krämare Hans Matsson kan ha varit samma person som hökare Hans Matsson i kvarteret Ormen den mindre i Holms tomtbok 1679. Tomterna intill Hans Matssons ägdes 1679 av salige herr Pär Danviksprästen respektive av Anders Holländares änka. De tre tomterna sträckte sig genom hela kvarteret och låg därför både vid Besvärsgatan och vid Hornsgatan. I bouppteckning efter Tobias och Christina står att dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan och den bör ha varit ägd tidigare av Pär Danviksprästen eller av Anders Holländare. Uppgifterna om gården i MM mtl 1711 är underskrivna av Anna Katrina Soltner, som var Christina Bruns dotter (BA:10/16, sida 43).
Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård, där Christina Brun då bör ha bott själv (MM EI:1, sida 33). Enligt tillägg till NV var Hendrick möjlig (yngsta) son till Joris Dubois (tab 16 i NV) och Gertrud Niclasdotter (troligen Oudart). Hendrick döptes den 10/5 1685 i Nävekvarn, där Joris hade bildat familj innan hans troliga pappa, Nicolas Dubois (tab 6 i NV), flyttade därifrån ca 1657. Nicolas le Brun (tab 13 i NV) fick ett utomäktenskapligt barn med en fransyska vid namn Gertrud. Barnet föddes ca 1657 i Mogata socken och döptes i Norrköping. Joris och Gertruds äldsta barn, Nicolas (tab 17 i NV), var trol ff 1670 (dvs trol född på 1660-talet) i Nävekvarn, öster om Norrköping. Baserat endast på dessa uppgifter kan det röra sig om samma person med namnet Gertrud (se också Christina Bruun (tab 12), som hade en dotter vid namn Gertrud Christina).
Den 14/12 1710 begravdes sekreterare Tobias Soltners änka, dvs Christina Brun, på mindre kyrkogården i MM (LIa1:61, sida 524). I samma volym framkommer att två av parets döttrar begravdes den 21/11 1710 respektive den 6/12 1710, men i bouppteckning efter Tobias och Christina (daterad 6/12 1720, F1A:88, sida 1115) står att fyra döttrar dog 1710, då pesten spreds i Stockholm.
Christina Brun och Tobias Soltners barn (alla döpta i MM):
• Maria dp 22/10 1680, död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), troligen död 1710
• Jörgen dp 17/4 1682, död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina)
• Tobias dp 15/2 1684, bars då av Adam Leijels hustru (som var enl sek källor: Helena Radou, systerdotter till ”bröderna de Besche” (bla Norrköping och Finnspångs bruk) samt svägerska till Jakob, David och Henrik Leijel (bla Älvkarleö bruk)), död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina)
• Anna Catharina dp 10/3 1686, faddrar bla: handelsman Emelius von der Poth (holländskt släktnamn?), handelsman Hindrick Leijel och fröken Anna Catharina Wrangel (enl sek källor: vars blivande (1689) svärfars kusin, Märta Bonde, var gm Jonas Bure d.y., vilka ägde många hemman i Knutby sn (se jb 1688), bla i Sotter (jfr Soltner) och i Åsby, där Vällnora bruk grundes 1684 av Jacob Leijel d.y.); troligen död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), jfr uppgift i bou om att fyra döttrar dog 1710; eller ev död före ca 1696 (se nedan nämnda Anna Catharina, fc 1696)
• Helena dp 15/10 1688, bars då av assessor Plahns hustru; faddrar var bla handelsman Levin (som kan ha varit släkt med; 1) Sara Margaretha Levin gm handelsman Hindrich Bruun (tab 15), och 2) predikant Petrus Levin, gm Agneta Brun (tab 17)) och handelsman Carl Branders hustru (troligen samma Carl, som senare var gm Anna Christina Brun (tab 16), se bou daterad 15/1 1734, F1A:110, sida 283); död före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina), troligen död 1710
• Elisabet dp 23/12 1690, tycks vara äldsta omnämnda barnet i bou efter Tobias och Christina (daterad 6/12 1720), var då gm löjtnant Petter Siöman
• Sophia var gm befallningsman Olof Ödbom den 6/12 1720
• Anna Catharina var änka efter arrendator Jacob Knag den 6/12 1720; ev samma dotter som döptes den 10/3 1683, men i bou efter Tobias och Christina är dottern Anna Catharina registrerad som tredje barnet och var troligen född efter hennes syster Elisabet (dvs efter 1690); kan ha varit samma person som i sek källa (Eddie Bjärrenholt den 29/4 2000 på forum.vallon.se) var fc 1696 (i Stockholm?) och gm mjölnare Johan Maniette (fc 1687) (i Skäfthammar?), i sådant fall vigda efter 1720
• Margaretha fc 1701, var jungfru den 6/12 1720
682
« skrivet: 2023-04-10, 18:35 »
Tabell 2
Anders Bruun, ff 1657, möjlig/trolig bror till Claes Bruun (tab 1).
I Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, del II (Gamla Stans södra del), sida 45, RA:s bild 82) framkommer att vinhandlare Anders Bruun ägde och bodde i hus nr 57 med sin hustru, barn och med sin brors två barn, Maria Bruun (13 år) och Catharina (10 år), som skulle resa till Polen nästkommande vår. De kan ha varit Claes Bruun (tab 1) och Catharina Beskijns yngsta döttrar, Chatarina (tab 6) och Maria, som i och för sig skulle ha varit 25 respektive 21 år enligt åldersuppgift i bouppteckning efter Claes Bruun (tab 1). Möjligen uppgavs ålder under 16 år för att slippa betala mantalspenning för dem. Uppgiften om resan till Polen, i mtl 1683, sammanfaller tidsmässigt med sista gången deras mamma hittas som fadder vid dop i MM (den 29/6 1682). Vidare framkommer i mtl 1683 att pigan Maria Le Bruun 25 år (fc 1658) var mantalsförd i det intilliggande huset nr 58, hos rådman Hans Kohlmäter (som tidigare kan ha varit tygmästare i MM) i ryttmästare Söltenhielms hus. Maria kan ha varit dotter till Simon le Brun (tab 6 i NV), Johan le Brun (tab 3 i NV) eller till Nicolas le Brun (tab 13 i NV).
Vinhandlare Anders Bruun var troligen gm Gunilla Bruun. I bou efter Catharina Brun (troligen Anders dotter) framkommer att hennes pappa hette Anders Brun, att han bodde på landet och att han var gm Gunilla Brun (daterad 13/2 1704, F1A:62, sida 63). Madam Gunilla Bruun och madam Catharina Scharenberg var faddrar vid samma dop i Storkyrkoförsamlingen den 17/7 1694. I dopnotisen är barnets föräldrar registrerad med namnen Ingemar Fredbom och Anna Maria Fredbom (CIa1:5), men i digitaliserat register till dopboken är mamman registrerad med namnet Anna Maria Brun. Catharina Scharenberg och hennes dotter var faddrar vid varsina dop av två av krögare Daniel Johansson Le Bruns barn (1705 respektive 1706 i Storkyrkoförsamlingen). Daniel var trolig son till Johan le Brun (tab 3 i NV).
Vinskänk Anders Bruuns hustru (möjligen Gunilla) bar barnet vid dop av kofferdi-båtsman Anders Jönsson Berg och hustru Elisabetha Andersdotters barn Margaretha den 12/4 1687 i MM. Anders hade alltså koppling till MM och Elisabetha kan ha varit hans dotter ff 1669. I sådant fall var Anders ff 1651. Vid samma dop var kommendör Jacob Gris fadder. I bou efter kommendör Jacob Gris änka (död 1/11 1710 tillika tre dess döttrar) står att hon hette Anna Brun och att hennes söner Jacob och Nils Gris fanns utomlands (daterad maj 1713, F1A:80, sida 112). Anna Brun var troligen dotter till bryggare Claes Bruun (tab 1).
Vinskänk Anders Bruun dog troligen mellan 13/2 1704 (bou efter hans troliga dotter Catharina) och 1711. I MM mtl 1711 står att vinskänk änka Gunilla Bruun med två döttrar bodde i kvarteret Göta Ark nr 67. (I Holms tomtbok 1679 står att kvarteret Göta Ark låg bla vid Scharbergsgatan (idag Skaraborgsgatan), vilket liknar ovan nämnda släktnamnet Scharenberg.)
Anders omnämnda barn i mtl 1683:
• Anders fc 1675, möligen skeppare Anders Brun (dc 1709) gm Chatarina Hansdotter (dc 1713), bou F1A:86, sida 1030
• Johan fc 1676
• Maria fc 1677
• Catharina fc 1679, trol d nov 1703, gm perukmakare Johan Meruchat, bou F1A:62, sida 63
• Mårten fc 1680
• Hindrick fc 1682 (tabell 15)
Eftersom yngsta barnet, Hindrick, var bara ett år kan Anders ha fått fler barn senare. Han kan också ha haft äldre barn, som inte bodde hos sin pappa och mamma/styvmamma då mtl 1683 skrevs.
683
« skrivet: 2023-04-10, 18:34 »
Tabell 1
Claes Bruun, ff 1631, möjlig son till Nicolas le Brun (tab 13 i NV). Claes Bruuns äldsta kända son hette Claes, vilket kan tyda på att hans pappa hette Claes/Nicolas.
Troligen dog Claes mellan 27/1 och 30/3 1668. ”Clas Bruns dotter” (dvs ej ”salige” Clas Brun) var fadder vid dop i MM den 27/1 1668. Den 30/3 1668 blev ”lefwererat till w:dh Hans Pryss kyrckiowärden för 3 ringningar efter sah. [salige] Klas Bruns bryggiares lik 24 da:r [daler] och för dhet han stogh i kyrckian 4 da:r och båår och för päll 3 s” (MM CIa:2 sida 29). Den 8/6 1668 var salige Clas Bruns hustru fadder vid dop i MM.
Claes var bryggare och ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan när han avled (bou daterad 24/4 1668, F1A:9, sida 716). Han var då gm Catharina Beskijns/Beskyns (gf 1650, möjligen det polska släktnamnet Beksinski) vars bror var bagare mäster Baltzar (Beskijns). Claes hade också ett barn från ett tidigare äktenskap. I Holms tomtbok 1679 hittas salige Clas Bruuns änkas tomt i kvarteret Lappskon (fol. 20). Hon hittas som fadder sista gången i MM vid dop den 29/6 1682.
Claes omnämnda barn i bouppteckningen efter honom (daterad 24/4 1668):
• Claes Claesson Bruun ff 1650, var myndig och halvbror till nedanstående barn
• Anna fc 1650, trol d 1/11 1710 (i Ladugårdslandet i Stockholm), trol gm kompaniskeppare/kommendör Jacob Jacobsson Gris, trol mamma till Jacob och Nils Gris (se faddern ”Jacob Jacobsson comp. skeppares hustru hust: Anna Clasdotter Brun” vid dop den 15/6 1670 i MM (CIa:1, sida 83) och bou daterad maj 1713 (F1A:80, sida 112), se också tab 2)
• Margaretha fc 1654 (tabell 4)
• Johan fc 1656 (tabell 5)
• Chatarina fc 1658 (tabell 6)
• Petter fc 1660 (tabell 7)
• Maria fc 1662, trol registrerad hos vinhandlare Anders Bruun (tab 2) i Stockholms mtl 1683, trol d 5/9 1733 (i Katarina församling i Stockholm), trol gm kryddkrämare Petter Höijer, trol moster till Niclas Gris, som trol var samma person som Nils Gris, son till Marias syster Anna (se ovan, se också bou daterad 22/6 1734, F1A:110, sida 901 och tab 2)
684
« skrivet: 2023-04-10, 18:32 »
Utgångsperson (Tabell 0) Daniel le Brun, ff 1687, “(trol son)” till Johan le Brun (tab 3 i NV). Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 60). Krögare Daniel le Brun var gm Catharina Hansdotter Richter. Troligtvis var hon dottern Anna Catharina (fc 1683) till hovslagare mäster Hans Richter (dc 1687) och Catharina Hök (Höök, dc september 1703) enl bou efter henne (daterad 15/2 1704, F1A:62, sida 69). Dödsboet ägde ett stenhus vid Regeringsgatan i hörnet av Jacobs kyrka. Catharina Hansdotter Richter kan ha haft en samtida släkting (farbror/kusin?) som var guldsmed i Stockholm: i februari 1707 uppbjöd guldsmed mäster Fredric Richter guld och silver som hade förpantats hos honom (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt A1A:7). Daniel le Brun och Catharina Hansdotter Richters barn, som hittas i Stockholms Storkyrkoförsamlings digitaliserade register över döpta (alla döpta i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm): • Anna Cattarina dp 4/2 1705 faddrar (urval): madame Catterina Schiarenberg (Scharenberg) och herr Hans Åkerblom • Johan dp 20/1 1706 faddrar (urval): herr Elias Åkerblom, skeppare Hans Åkerblom och salige herr Johan Schiarenbergs (Scharenbergs) jungfru • Margareta dp 7/8 1707 faddrar (urval): Elias Åkerbloms hustru, herr Hans Hellsings hustru och mäster Mårten Rokies (Rokes) hustru Kommentarer om ovan nämnda faddrar: ScharenbergMadame Catarina Scharenberg var gm handelsman Johan Scharenberg (Riksarkivets ämneshandlingar Personhistoria, SE/RA/756/756.1/S/S 7, RA:s bilder 199-228). I volymen med personhistoria framkommer att Johan Scharenberg dog före 12/1 1693 och att han/dödsboet var skyldig den holländska köpmannen David de Banes/Bunes i Amsterdam pengar sedan 1675. Enligt sekundär källa hette madame Scharenberg Katarina Alten-Eck och parets dotter, Johanna, gifte sig med Karl Wattrang den 12/10 1711 (adelsvapen.com om släkten Wattrang nr 848). Enligt samma källa ägde Karl Wattrang Åkers krutbruk och hans bror, Johan Jakob (död 1718) ägde Åkers styckebruk. Enligt Holms Tomtbok 1679 (över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm) ägde handelsman Scharenberg en tomt i kvarteret Ormen den större. Christina Brun (tab 3), som var gf 1681 med sekreterare Tobias Soltner, bodde i sin egen gård i kvarteret Ormen nr 47 enligt MM mtl 1705 (BA:9/1, sida 16). I samma mtl 1705 framkommer att Tobias Soltners troliga bror, Erik Soltner, ägde en gård i kvarteret Gropen nr 58 och att Scharenbergs änka ägde en gård på den intilliggande tomten, Gropen nr 59 (BA:9/1, sida 20). Madame Scharenberg är även omnämnd nedan i tab 2 (vinhandlare Anders Bruun), tab 4 (Margareta Brun) och i tab 7 (krögare Petter Bruun). Den 25/11 1690 var jungfru Anna Helena Scharnberg (troligen madame Scharenbergs dotter) och Jacob Murman faddrar vid samma dop i MM. Jacob Murman gifte sig mellan 1687 och 1693 med bryggare Lars Pukes änka. Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun viges 1709 i en gård i MM kallad ”bryggare Pukens gård”, som då bör ha varit ägd av Jacob Murman. Möjligen hade Barbro en bror, Mårthen Brun, som var lärpojke hos svarvare Sven Andersson i kvarteret Östergötland nr 46 enl MM mtl 1702 (BA:8/1, sida 19). En annan möjlig bror till Barbro var kusk Johan Mårtensson Bruun, som gifte sig den 28/4 1728 med piga Annica Jonsdotter Lillia, vigda på Gamla Prästgårdsgatan ”uti fältwebelens Sylwins gård” i MM. Barbros pappa kan ha varit handelsman Mårten Bruhn, som begravdes i Johan Igelbergs grav i MM enl betalningsnotis daterad 20/9 1701 (MM LIa1:52, sida 126). Den 25/2 1683 döptes i MM ”Mårten kiöpmans, och nu ifrån[-]warandhe till Dansick [Danzig, idag Gdansk], och hustru Maria Reems [Rems] barn Anna Dårdigh” (CIa:4, sida 7). Möjligtvis var ”Mårten kiöpman” samma person som handelsman Mårten Bruhn och/eller som ”Mårten brännvinsbrännare” vars barn, Jonas, döptes i MM den 11/5 1680. Uppgiften om den polska staden Gdansk kan jämföras med bryggare Claes Bruuns hustrus troligtvis polska släktnamn (se tab 1 nedan). Se mer om Barbro Mårtensdotter Le Brun (och andra möjliga pappor till henne) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0. ÅkerblomBryggare Elias Åkerblom är omnämnd nedan i tab 18 (vinskänk Georg Broun/Göran Bruun). HellsingBryggare Hans Hellsing är omnämnd nedan i tab 7 (krögare Petter Bruun). Troligen var Hans Hellsing släkt med Lars Hellsing, som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen den 12/10 1707 av styrman Cornelius Bruun och Maria Persdotters barn Petter. Cornelius Bruun är inte omnämnd bland tabellerna nedan eftersom mer information om honom, än den vid dopet 1707, inte har hittats. RokesMäster Mårten Rokies (Rokes) var troligen släkt med Juditha Rokes, som var gm Hindrich Leijel enl sek källa (von Schantz genealogier, 2.G-P, sida 134v). Hindrich Leijel (1627-1710) lär ha varit brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk. Hindrich och Judithas dotter, Emerentia Leijel, gifte sig den 14/8 1681 i MM med rådman Mårten Bunge. Enligt Holms tomtbok 1679 ägde Mårten Bunge en tomt i samma kvarter, och vid samma gata, som änkan efter bryggare Claes Bruun (tab 1 nedan).
685
« skrivet: 2023-04-10, 18:30 »
Hej,
Efter att ha funnit registrering av ett par pigor med släktnamnet Le Brun i Stockholm, i slutet av 1600-talet respektive i början av 1700-talet, började jag leta efter släktnamnet Brun registrerat i Stockholm under samma tidsperiod. Le Brun förekom bland valloner i Sverige på 1600-talet och min fundering var om även en del personer med släktnamnet Brun, på den tiden, hade vallonsk bakgrund eller annan koppling till Vallonien. Nedan finns en sammanställning, i tabellform, över dem jag har hittat. Eftersom syftet har varit att leta efter information, som kan tyda på kopplingar till Vallonien, är val av presenterat data inte objektiv. Med andra ord har fler uppgifter om några av personerna hittats, men inte presenterats nedan av utrymmesskäl. Dessutom har sökningen varit koncentrerad till Maria Magdalena församling i Stockholm, så säkerligen kan många fler personer med släktnamnet Brun, än de nedan presenterade, hittas registrerade i Stockholm på 1600-talets andra hälft och början av 1700-talet.
Det skulle vara väldigt roligt med kommentarer och/eller fakta, som bestyrker eller motsäger omnämnda förslag av troliga eller möjliga släktskap mellan personerna i tabellerna nedan. Tyvärr har hittats endast viss information som antyder, men inte bekräftar, vallonskt ursprung. Det bör finnas många andra primärkällor, som kan innehålla fler uppgifter om nedanstående personer, men för tillfället upphör mina egna sökningar i ämnet. Som utgångsperson har valts en man, som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1. Han hette Daniel och är beskriven som ”(trol son)” till Johan le Brun, tabell 3 i NV om släkten le Brun (sida 107). Många, men inte alla, av de nedan beskrivna möjliga/troliga vallonska kopplingarna baseras på relationer till Daniel, som alltså inte helt säkert hade vallonsk bakgrund själv.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
PS:
Faktor Anthoni Bruyn har inte tagits upp bland tabellerna nedan. Han, eller hans barn, tycks inte ha haft kopplingar till nedanstående personer, ev med undantag av inspektor Johan Daniel Braun (tab 19 i texten nedan). Den 18/7 1689 registrerades betalning för begravning av Johan David Schönmans änkas barn, som begravdes i grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (Maria Magdalena kyrkoarkiv LIa1:40, sida 128). Enligt Holms tomtbok (1679) över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm ägde major Mårten Schiönman (trolig släkting till Johan David Schönman) en tomt i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm. Drygt 20 år senare kan faktor Anthoni Bruyns dotter Christina (änka efter inspektor Hinrick Weber) ha ägt en gård på Mårten Schiönmans tomt. I Maria Magdalena mtl 1711 framkommer att Christina Bruyn ägde en gård i kvarteret Draken nr 185 (BA:10/15, sida 204). Enligt Stockholms stad Stadsarkivets fastighetsregister (1675-1875) köptes avlidne brädverkareinspektoren Hindrich Webers arvingars gård av uppbördsman Salomon Feiff den 24/7 1718 (köpebrev), men tyvärr finns ingen information i registret om vem som ägde fastigheten före Hindrich Weber. Det är därför oklart huruvida det var denna tomt, som ägdes tidigare av Mårten Schiönman.
PS2:
Kanske texten med alla tabeller är för lång för att lägga upp i ett enda inlägg (det blev felmeddelande när jag försökte nyss), så jag lägger upp en tabell i taget. I skrivande stund finns totalt 39 tabeller.
----------------------------------------------------------------------------------------------
BRUN OCH/ELLER LE BRUN I STOCKHOLM ca 1670-1750
Använda förkortningar:
MM = Maria Magdalena församling i Stockholm
NV = Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi
ff = född före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid vigsel alt. vid äldsta barns beräknade födelse/dop, eller på yngre syskons födelseår)
gf = gifta före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid äldsta barns födelse/dop)
bou = bouppteckning, volymbeteckning F1A från Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning
RA = Riksarkivet
686
« skrivet: 2023-04-04, 14:13 »
Hej, Din fråga, Bo, tycker jag är intressant. Den får mig att fundera över valet mellan uttrycken "möjlig släkting till" och "trolig släkting till" när man anser sig inte ha säkert underlag för ett släktskap. Har någon mer information om följande eventuella Blix? I bouppteckning, daterad 19/6 1745, efter trädgårdsmästare Jean Brun (död 8/5 1743) står att hans yngsta barn fick en förmyndare: fänrik Jacob Blixz (Stockholms F1A:136, sida 571). Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107617_00600#?c=&m=&s=&cv=599&xywh=2082%2C-82%2C5364%2C2479Vänliga hälsningar, Jan
687
« skrivet: 2023-03-27, 07:25 »
Tack igen Annika för värdefull information!
Förhoppningsvis kommer 1729 och 1810 års tomtnummer "göra livet lättare" för mig.
För tillfället håller jag mest på att titta på Maria Magdalena församling 1600-tal och början på 1700-talet. Hittills har jag manuellt jämfört
hus-/gårdsägarnas namn och yrken i Holms tomtbok 1679, mtl 1702/1705 respektive i mtl 1711 för att försöka lista ut var personer bodde
(eller ägde gårdar/hus/fastigheter).
Jag glömde bifoga bild i mitt förra inlägg, och även om du (Annika) lade in länk till de historiska kartorna i ditt senaste inlägg, så bifogar jag kartbilden här.
Vänliga hälsningar,
Jan
688
« skrivet: 2023-03-26, 15:12 »
Hej, Tusen tack Annika för tipset om Stockholms Stadsarkivs fastighetsregister! Min tolkning av registret är att Georg Bruns hus, som kallades Lilla Solen, hade nr 142 i mtl 1711 respektive nr 143 i mtl 1721 (Stadens östra kvarter). Vidare är min tolkning att Georg köpte huset våren 1707 av Sara Schar. med uppbud daterade 18/2, 25/2 respektive 4/3 1707 och att dessa protokoll ska finnas i lagfarts- och uppbudsprotokoll 1707:20, 33 respektive 39. Jag har tyvärr inte hittat denna volym på ArkivDigital och på Riksarkivets NAD står att Lagfarts-, uppbuds, protokoll Stockholms Magistrat och Rådhusrätts volym A6a:7 (tidsomfång 1705-1707) bara finns tillgänglig i läsesal. Om någon har tittat i den vore jag jätte-tacksam för uppgift om Saras efternamn. Vore det Scharenberg skulle jag bli väldigt glad! Eller står "Schar." för Scharlotta? PS: strax efter att ha postat detta meddelande hittade jag volymen på ArkivDigital! PS2: tyvärr står det "hustru Sara Schars" (ej Scharenberg) i de tre "upp-bjudningarna". "1707:20, 33 och 39" är sidnummer år 1707.Vidard är min tolkning av fastighetsregistret att Maria Bruns hus, kallat Tre Svaner(?), köptes av bryggare Hentzig senvintern/våren 1711. Det bör ha varit ett annat hus, förslagsvis nr 143 i mtl 1711 respektive nr 144 i mtl 1721. Våren 1734 ser det ut som att fiskal Samuel Ruuth ämnade köpa ett hus kallat Nordstjernan av handelsman Carl Fredrich von Braun. Om jag inte minns fel var Carl Fredrich måg till Georg Brun och det låter troligt att huset Lilla Solen kallade Nordstjernan vid affären 1734. Jag tolkar vidare och läser (för att använda ditt uttryck Annika) att den 11/9 1734 protokollfördes in infordran som Carl Fredrich hade. Det tycks som om Samuel Ruuth inte betalade! Huset om att köpas istället efter Luciadagen 1736 av bryggare Jonas Åbrinck. I bouppteckning efter honom står det att han (eller annan person med samma namn) ägde ett stenhus kallat Lilla Sohlen (se mitt förra inlägg). Som Ingrid och Olof Bergström skrev här den 2023-02-18 kallades Tullgränd även Solgränd i början av 1700-talet. Uppgiften om att Georg Bruns gård låg i kvarteret Argus tycker jag bekräftar det. Både på dagens och äldre kartor framkommer att kvarteret Argus ligger/låg mellan Tullgränd och Packhusgränd (se bifogad karta). Vänliga hälsningar, Jan
689
« skrivet: 2023-03-24, 18:39 »
Hej, Kanske kan man hitta ett protokoll angående ärendet med Gertrud Christina Werre i Gudhems häradsrätts arkivs volym AIa:11 (tidsomfång 1728-1734)? Tyvärr har jag inte hittat volymen på ArkivDigital och på NAD står att den bara finns i läsesal, med sekretess dessutom. Se här: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/IlY4AQ1trH6cyG018W43t3Vid fall med avrättning misstänker jag att målet togs upp vid Svea hovrätt också. Kanske någon har mer om var man ska leta där. Vänliga hälsningar, Jan
690
« skrivet: 2023-03-22, 21:58 »
Hejsan, Vad roligt att din pappa berättade om Per Sandmark! Han är min svågers ana (hans mm mf mf). Gissningsvis tog/fick Per släktnamnet Sandmark i samband med att han blev antagen som soldat(?) vid Västerrekarnes kompani i Södermanlands regemente den 12/3 1770. Eftersom han inte hittas i mtl där tror jag att han istället fick placering vid Jonas Cronstedts hem Gäddeholm i Irsta socken. Där träffade han trädgårdsmästaren Mathias Gimströms dotter. Jag har skrivit en hel del om både Mathias och hans hustru Maria Ström här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Gimström här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=174041.0och diskussionsämndet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.0). För några månader sedan höll jag på att leta efter trädgårdsmästaren i Stockholm, innan han flyttade till Gäddeholm, men då kom jag in på ett sidospår om släktnamnen Geting och Brun/Le Brun. När jag är klar med det ska jag fortsätta att leta efter Mathias Gimström i Stockholm. Vänliga hälsningar, Jan
691
« skrivet: 2023-03-21, 21:46 »
Hej igen! Jag missade att kontrollera sidan med kompletteringar till NV där det står att ryttare Henrich Dubois ( tab 21A) hade en dotter, Brita, döpt den 26/6 1721 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:5, sida 219). Sorry! En av faddrarna vid dopet var jungfru Ebba Ekrooth. En ”fundering” (som du, Kjell, snällt kallar mina spekulationer ) är huruvida Ebba var släkt med hökare Anders Ekeroth, som står som förmyndare till två barn i en bouppteckning, daterad 15/1 1734, efter Christina Brun (Anna Christina i en bilaga) – då gift med borgare och krögare Carl Brandius (Stockholms F1A:110, sida 283). Carl Brandius var möjligen samma person som, eller son till, handelsman Carl Brander, som var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Bruns barn Helena den 15/10 1688 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Om släktskap mellan de två ”Ekrötterna” bekräftas kanske denna information stärker indikationen om släktskap mellan ryttaren Henrich Dubois och paret Christina Brun/Tobias Soltner. En annan observation är ryttare Henrich Dubois svägerskas namn, Elizabeth Thomasdotter Funch (gm Nicolas Deboe, tab 17). Förslagsvis var det hennes pappa, Tommas Funck, vars arvingar ägde en gård och trädgård i kvarteret Laxen, som ligger vid Hornsgatan i Maria Magdalena församling, enligt Holms tomtbok 1679 (fol. 50, se bifogad bild). Tobias Soltner och Christina Bruns första barn, som hittas i Maria Magdalena församling kyrkoarkiv, döptes den 22/10 1680, dvs året efter färdigställandet(?) av Holms tomtbok. Christina Brun kan då, eller senast 1705 (mtl 1705), ha bott i gården/tomten ägd av Anders Holländares änka enligt Holms tomtbok 1679* i kvarteret Ormen den mindre, som också ligger vid Hornsgatan, ett kvarter ifrån Laxen. *Möjligheten baseras på var grannen Hans Matssons gård var belägen i Holms tomtbok jämfört med var han bodde i mtl 1705 i förhållande till var Christina Brun då bodde. Ryttare Henrich Dubois mamma hette Gertrud Niclasdotter (trol Oudart) enligt NV (se Joris Dubois, tab 16). Var Gertrud ett vanligt förnamn bland valloner/fransyskor runt 1700? Varning: här kommer en långsökt fundering (som säkerligen andra redan har gjort)! Kan Gertrud, liksom Tilman, också ha varit en länk mellan Dubois och Le Brun? Om Nicolas le Brun (tab 13) står i NV att han fick ett utomäktenskapligt barn med ” en franzoos kåna Gertrud” ca 1657 (avlat i Överum?, fött i Mogata socken). Kan det ha varit den franska Gertrud, som senare (ca 1660) gifte sig med Joris Dubois (tab 16) i Nävekvarn, som ligger strax norr om Mogata (men på andra sidan Bråviken)? I sådant fall skulle ryttare Henrich Dubois ha haft ett halvsyskon med släktnamnet Le Brun (såvida ett utomäktenskapligt barn fick pappans släktnamn, och såvida barnet levde då Henrich föddes). I en bouppteckning, daterad 12/7 1738, efter Christina Brun ( död 22/5 1738, en annan än de två Christina Brun nämnda ovan ), står att dödsboet ägde en gård i Maria Magdalena församling och att Christina hade en dotter vid namn Gertrud Christina Gran, gift med handelsman och bryggare Petter Losen (F1A:120, sida 2048, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_01203#?c=&m=&s=&cv=1202&xywh=1821%2C166%2C5365%2C2479). Självklart är det mycket mer troligt att denna dotterns namn Gertrud valdes av någon annan anledning, men tanken att hennes mormor var ”franzoos kåna Gertrud” och att hennes ”biologiska” morfar var Nicolas le Brun (tab 13) är ändå lite roande. Dessutom misstänker jag att några Brun i Maria Magdalena församling omkring 1700 var (andra) barn till Nicolas le Brun ( tab 13) - mer om det vid senare tillfälle. I bouppteckningen efter Christina Brun (hon som dog 22/5 1738) är hustru Anna Depken och bryggare Adam Radou omnämnda i en bilaga. Kanske kan det vara ett tecken på en koppling mellan denna Christina Brun och valloner. Namnet Depken är ju kopplat till bl.a. Älvkarleö bruk, där det fanns personer med släktnamnet Le Brun vid den här tiden - mina anor till exempel! 😊 Tillman-länken mellan Dubois och Le BrunVad gäller Tillman har jag funderat lite över vem krukmakare Hindrik Tim i Maria Magdalenas kvarter Bocken, enligt Holms tomtbok 1679, kan ha varit (se bifogad bild). Tomten intill Hindriks ägdes av guldsmed Johan Schick, som förmodligen var pappa till Lucia Johansdotter Schick, gift med bryggare Claes Lampa (enligt adelsvapen.com om Lampa). Några funderingar kring stavningsvarianter av Tilman har jag gjort här (se mitt inlägg den 2023-03-06, där jag t.o.m. har spekulerat kring släktnamnet Lindblom! ) : https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.0. Frågan i mitt förra inlägg om relationen mellan guldsmed Gotfred Dubois (tab 54) och paret Johan De Broen/Maria de Vilen berör också en observation i Holms tomtbok 1679. I kvarteret Marsvinet, i Maria Magdalena församling, finns namnet skinnare mäster Petter Ville (se bifogad bild). Släktnamnet tycks mig misstänkt likt de Vile/de Ville. Intill Petters gård finns, i Holms tomtbok 1679, brännvinsbrännaren Lars Pukes gård. I den gården gifte sig Barbro Mårtensdotter Le Brun 1709, vilket jag har skrivit om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0. För översikt av kvarteren Laxen, Bocken och Marsvinets lägen i Maria Magdalena församling bifogar jag en bild från 1733-års karta. Kvarter nr 68 = Laxen, nr 49 = Bocken och nr 75 = Marsvinet. Vänliga hälsningar, Jan
692
« skrivet: 2023-03-20, 11:03 »
Hej igen! Den där ryttaren Hindrich Dubois (se mitt och Kjell Lindbloms inlägg här den 2022-12-01) har jag nya funderingar över. De leder tillbaka till släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman (för den som inte redan är uttröttad av det diskussionsämnet: se diverse inlägg här fr.o.m. 2021-07-25 t.o.m 2022-10-20). Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33). Länk till lysning- och vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3446%2C1388%2C2809%2C1328I en bouppteckning daterad 6/12 1720 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:88 sida 115) står att sekreterare Tobias Soltners änka hette Christina Brun (död 1710). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2360%2C93%2C4824%2C2199En annan person med vallonsk härkomst, Helena Radou (kallad Adam Leijels hustru i dopnotis), bar Tobias och Christinas son Tobias när han döptes 15/2 1684 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Parets dotter Anna Catharina (döpt 10/3 1686 i Maria Magdalena församling), eller annan trolig släkting med samma namn (Anna Catharina Soltner), lär ha varit gift med en person med vallonsk härkomst, dvs Johan Maniette f 1687 i Skäfthammar (se tabell 16 i Eddie Bjärrenholts inlägg den 29 april, 2000 här: http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html). Kopplingarna mellan Tobias Soltner/Christina Brun och de vallonska namnen Dubois, Radou och Maniette har gjort att jag har resonerat kring möjligheten att Christina hörde till den vallonska släkten Le Brun och att anledningen till att ryttaren Hindrich Dubois gifte sig i änkan Christina Bruns gård var ett släktskap mellan dem båda. Om jag har tolkat och resonerat kring information i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) rätt bör kusinerna Cathlin/Karin Tilman (dotter till Gottfrid Tilman tab 2 och Barbro Claesdotter Boivi (Bevi?)) och Barbro Tilman (dotter till Francoy Tilman tab 10 och Catharina Pädersdotter) ha ”förenat” släkterna Dubois och Le Brun (se bifogade bild). Cathlin/Karin var gift med Clas Dubois ( tabell 53 i NV) och Barbro var gift med Pacquet le Brun (tabell 5 i NV). Paret Cathlin/Karin Tilman och Clas Dubois är intressant angående släktskapet mellan de två bryggarna eftersom de var farmor och farfar till Johan Dubois (vars pappa var guldsmeden Gotfred Dubois, tabell 54 i NV). Tyvärr tycks det inte finnas uppgifter huruvida ryttaren Hindrich Dubois (son i tabell 16) och Clas Dubois (tabell 53) var släkt med varandra. Om Johan Dubois/Johan Wessman var släkt med Tobias Soltner/Christina Brun misstänker jag att det är sannolikt att det också fanns ett släktskap även mellan Tobias Soltner/Christina Brun och ryttaren Hindrich Dubois. Utan att ha att säkra bevis vågar jag skriva att Johan Wessman tycks ha varit släkt med paret Soltner/Brun. Några uppgifter som jag anar är troliga: 1) bryggare Johan Wessmans mormor hette Christina Stöök (änka den 14/8 1697) se resonemang här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.msg1629999#new och se bouppteckning efter hennes make bryggare Andreas Berg (död 14/8 1697, se bouppteckning daterad 17/8 1698, Stockholms F1A:55, sida 1135) här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=2295%2C493%2C6437%2C2974. 2) Christina Stööks troliga syster, Catharina Stöök, var gift med bryggare Lars Sivert (död 27/11 1742, se bouppteckning daterad 3/3 1743, Stockholms F1A:133, sida 253). 3) Lars Siverts syster Maria var fc 1671 (se bouppteckning daterad 31/3 1688 efter deras troliga pappa, brännvinsbrännare Sivert Larsson, Stockholms F1A:40, sida 281). 4) systern Maria Siverts var troligen gift med pergament-makare mäster Erik Soltner, men blev kallad Margaretha Siverts i bouppteckning efter honom (död 1707, se bouppteckning daterad 19/11 1708, Stockholms F1A:67, sida 792). (Troligen var den andra systern, Catharina, gift med bryggare Per Lampa – se TAB 10 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa.) Om någon har uppgifter som styrker, eller försvagar, ovanstående antaganden skulle jag vara tacksam för kommentarer. Förrutom det gemensamma släktnamnet Soltner bodde Tobias Soltners änka, Christina Brun (men felaktigt skrivet Helena Brun), och paret Erik Soltner/Margaretha Siverts i intilliggande kvarter, Ormen respektive Gropen, enligt uppgifter i Maria Magdalena mtl 1705 (BA:9/1, sida 16 respektive sida 20). Det bör därför vara troligt att Christina Brun och Margareta Siverts var ingift släkt med varandra (förslagsvis ”ingifta svägerskor”). Sammanfattning av ovanstående spekulationer/antaganden: Christina Bruns ”ingifta svägerska” Margaretha Siverts var syster till bryggare Lars Siverts (död 1742). Lars Siverts hustrus syster, Christina Stöök, var bryggare Johan Wessmans mormor. Om dessa antaganden stämmer var; 1) Christina Bruns barn och Margaretha Siverts barn kusiner med varandra, samt 2) Lars Siverts barn och bryggare Johan Wessmans mamma kusiner med varandra (se bifogad bild). Eftersom Johan Dubois var släkt med Johan Wessman, som tycks/kan ha varit ”ingift släkt” med Christina Brun, kan man undra om inte ryttaren Hindrich Dubois också var släkt med Christina Brun eftersom han dessutom gifte sig i hennes gård vid tidpunkt då hon bör ha bott där (den 1/8 1708). I sådant fall misstänker jag att det är troligt att även Johan Dubois och ryttaren Hindrich Dubois var släkt med varandra – frågan är hur! Clas Dubois (tabell 53) står som möjlig son till Johan (tab 52) i Kjell Lindbloms NV. Finns det i stället möjlighet att Clas och ryttare Hindrich var bröder? Jag tolkar brudgummen ryttare Hindrich som son till Clas Classon (Dubois tabell 22 i NV). Skulle Clas Dubois (tabell 53) kunna vara son till Clas Classon (tabell 22)? Clas Dubois (tabell 53) gifte sig 1681 och bör därför ha varit född före 1663. Clas Classon (tabell 22) var fc 1643 baserat på åldersuppgift när han dog. Kan han möjligen ha varit född några år tidigare och ha varit pappa till både ryttaren Hindrich Dubois och till Clas Dubois (tabell 53)? Jag har också en annan fråga om Clas Dubois son, guldsmeden Gotfred Dubois ( tabell 54 i NV). Han står som förmyndare i två bouppteckningar efter Johan De Broen respektive Johan de Bröens änka Maria de Vilen (daterade 19/1 1740 respektive 4/8 1741, F1A:125, sida 223 respektive F1A:128, sida 639). Vet någon vad Gotfred hade för relationen till familjen de Broen/de Vilen? Länk till bou efter Johan De Broen (död 19/1 1739): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107606_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=3056%2C333%2C4140%2C1913Länk till bou efter Johan De Bröens änka Maria de Vilen (död 16/6 1741): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107609_00682#?c=&m=&s=&cv=681&xywh=2434%2C403%2C4470%2C2065Länk till sida med Gotfreds eventuellt egenhändigt skrivna text (i bou efter Maria de Vilen): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107609_00685#?c=&m=&s=&cv=684&xywh=2926%2C4018%2C2155%2C996Vänliga hälsningar, Jan Tabell-nummer i bilden nedan är tagna ur Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.
693
« skrivet: 2023-03-16, 12:09 »
Hej åter igen! Här kommer ny version av text om Barbro Mårtensdotter Le Brun. Förhoppningsvis innehåller den fler uppgifter, som kan tyda på att (gardeskarlen)/kommissarie Mårten Brun var hennes pappa. Piga Barbro Mårtensdotter Le Brun: gm herr-tjänaren Anders Andersson Berg, vigda den 14/10 1709 i salige bryggare Pukens gård i Maria Magdalena församling i Stockholm (EI:1, sida 46). Bergsprängare Olof Håkansson kaverade. Länk till vigselnotisen 1709: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327I Holms tomtbok 1679 framkommer att brännvinsbrännare Lars Puke ägde en gård i kvarteret Marsvinet vid Högbergsgatan där de andra tomtägarna var skinnare mäster Petter Ville* och linkrämare Lorentz Frank (se bifogad bild). I en bouppteckning efter Anthonie Hoffman (F1A:69, sida 1, död 1705) står att han ägde en panträttighet i Lorentz Franks änkas gård. Jämför med Johan Hoffman gm Elisabet de Besche, dotter till Vilhelm de Besche och barnbarn till Gillis de Besche, som var fc 1579 i Liège. Lars Puke dog vintern 1688/89 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (F1A:42, sida 823). Hans hustru/ änka Margareta Göransdotter gifte sig sedan med handelsman Jacob Murman (se bouppteckning efter Lars Pukes dotter Elisabeth, F1A:45, sida 853, död 10/3 1693). Troligtvis rör det sig om en bror till Johan Meurman (TAB 2 i släkten Mannerstedt nr 1083), som var handelsbetjänt i Amsterdam 1638 ( https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerstedt_nr_1083, samt Riddarhusets von Schantz genealogier 2.G-P, sida 190b https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840). Johan Meurmans dotter, Anna Maria Meurman, var gift med kommendanten Anders Berg innan hon gifte sig, efter 1721, med Arvid Stierncrantz (se TAB 2 i släkten Stierncrantz nr 854 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854). I Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1) står att kommissarie Jacob Murman (handelsman Jacob Murmans son?) ägde två gårdar i kvarteret Marsvinet, nr 202 och nr 204 samt att Lorentz Franks änka bodde kvar där (nr 203) och att hon hyrde ut bostad åt bl.a. gardeskarl Anders Bergs hustru, som kan ha varit Anna Maria Meurman och Barbro Mårtensdotter Le Bruns blivande svärmor. I Maria Magdalena mtl 1705 står att bryggare Jacob Murman (samma som kommissarie Jacob Murman?) var husfolk hos kronolots Jacob Hansson i kvarteret Ormen nr 49, två nummer från sekreterare Tobias Soltners änka Christina Brun, som då bodde i nr 47 (BA_9/1, sida 17, RA:s bild 14) med bl.a. pådrivare Johan Brun, som kan ha varit son till Johan Le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms NV om släkten Le Brun) eller till bryggare Claes Bruun enligt resonemang i mitt förra inlägg. I en bouppteckning daterad 17/7 1697 (F1A:54, sida 901), efter skutskeppare Lars Halvarssons änka Rebecka Hansdotter Storm, står att på sidan 906 att hon hade givit fyra uddar till Anna Helgesdotter (jfr Nils Helgesson Lind gm Margareta Brun, trolig dotter till bryggare Claes Brun i kvarteret Lappskon) och nio svarta spetsar till kommissarie Murmans piga Elisabetha Brun. Vidare står i bouppteckningen att Rebecka var skyldig hushyra till kämnär Jacob Bunge, som troligen var släkt med (bror/brorsbarn till?) rådman Mårten Bunge, då gift med Emerentia Leijel vars faster var Helena Radou (Riddarhusets von Schantz genealogier 2.G-P, sida 134b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=2710). Helena Radou bar Tobias Soltner och Christina Bruns barn Tobias vid dop den 15/2 1684 i Maria Magdalena församling. I Holms tomtbok 1679 framkommer att rådman Mårten Bunge ägde en tomt i samma kvarter Lappskon, där bryggare Claes Bruuns änka då också ägde en tomt, men han kan inte ha varit gift med Emerentia Leijel då eftersom hon var fc 1667. Den 1/8 1708 vigdes Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i änka Christina Bruns gård. Hon hade alltså minst två kopplingar till två olika personer med vallonska släktnamn: Helena Radou och Hendrick Dubois. Christina Bruns troliga släkting (svägerska?) var Margaretha Sivertz gm pergamentsmakare Erik Soltner. Med tanke på kopplingen mellan Barbro Mårtensdotter Le Brun och kommissarie Jacob Murman/Meurman samt kopplingar mellan Christina Brun, valloner och Margaretha Sivertz är det möjligt (och kanske troligt) att Barbros pappa var kommissarie Mårten Bruun, som var skyldig handelsman Olof Sivertz pengar enligt bouppteckning efter honom (död 26/4 1704, F1A:62, sida 453). Möjligen var det kommissarie Mårten Bruun, som bodde i kvarteret Kattfoten nr 227 enligt uppgift i Maria Magdalena mtl 1705, i vilken det är oklart om han blev registrerad som gardeskarl eller inte (BA:9/1, RA:s bild 35). Det bör dock ha funnits en gardes-karl Mårten Bruun i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet, men han tycks ha varit för ung för att vara Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Enligt Maria Magdalenas räkenskapsbok (LIa1:55, sida 97) begravdes gardes-karl Mårten Bruns barn den 26/8 1704. Enligt dito bok (LIa1:57, sida 143) begravdes gardes-karl Mårten Bruuns barn den 13/10 1706. I bouppteckning, daterad 6/2 1744 (F1A:135, sida 208) efter avskedade gardeskarl Anders Bergs hustru Greta Brun, står att Gretas mamma var en avskedad gardesänka, som bodde i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Hennes make bör alltså ha varit en gardeskarl Brun. Dessutom hittas i ett digitaliserat register över Tyska S:ta Gertruds församlings räkenskapsböcker en kommissarie Mårten Brun, som ska ha begravts den 22/12 1693. Den Tyska församlingen leder dock tankarna till Johan Daniel Bruns bror, handelsmannen Mårten Brun, som jag "avfärdade" i mitt förra inlägg. Det är i alla fall förvirrande med de liknande namnen Daniel Johansson Le Brun (trolig son till tabell 3 Johan le Brun) och Johan Daniel Brun från Frankfurt am Main. Länk till det digitaliserade registret: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf*Jämför skinnare mäster Petter Ville med bouppteckning efter faktor (troligen vid kattunstryckeriet) Johan de Broens/Bröens (jfr le Brun) änka Maria de Vilen (ev. de Vile), död 16/6 1741 (F1A:128, sida 639, daterad 4/8 1741) i vilken står att dottern Cornelia de Broens förmyndare var guldsmed Gottfrid Dubois. På sidan 642 finns det som skulle kunna vara Gottfrid Dubois skrivna text och namnteckning. Vänliga hälsningar, Jan
694
« skrivet: 2023-03-15, 18:57 »
Hej igen, I mitt inlägg i den här tråden den 2022-12-13 nämnde jag: gardeskarlen(?) Mårten Brun, handelsmannen Mårten Bruhn och kommissarien Mårten Bruun. Av dem kan troligen handelsmannen uteslutas som pappa till Barbro Mårtensdotter Le Brun. Handelsmannen bör ha varit bror till den tidigare nämnde Johan Daniel Brun (se mitt inlägg 2023-02-25) och uppgifter i Stockholms Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv volym CI:1a, sida 44, tyder på att de var från Tyskland. Den 27/7 1669 vigdes i Tyska församlingen herr ”Johan Daniel Braun, Kauff- und Handelsman von Franckfurt am Maijn, mit Frau Christina Marskalckia”. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=817%2C1156%2C2809%2C1328I stället misstänker jag alltmer att den eventuella gardeskarlen och kommissarien är en och samma person, och att han var Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa. Resonemanget tar oss tillbaka till uppgiften att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänare Ander Andersson Berg vigdes i ” bryggarens salige Pukens gård” den 14/10 1709 och att Lars Pukes änka gifte sig med handelsman Jacob Murman (se mitt inlägg den 2022-11-25). I Riddarhusets von Schantz genealogier (2.G-P, sida 190b, https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840) hittas handelsman Jacob Meurman, född 10/3 1632. Troligen var det han som gifte sig med Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i Stockholms bouppteckning F1A:45, sida 583). På adelsvapen.com om släkten Stierncrantz nr 852 står att en dotter, Anna Maria Meurman, till Jacob Meurmans storebror hade varit gift med ” kommendanten på Tavastehus Anders Berg” innan hon gifte sig med (TAB 2) Arvid Stierncrantz (som hade studerat i Holland). Om dessa sekundära uppgifter stämmer kan Barbro Mårtensdotter Le Bruns make Anders Andersson Berg ha varit son till Anna Maria Meurman och Anders Berg. Vidare framkommer, av Riddarhusets Åkersteins genealogiers antavla över släkten Stierncrantz, att Arvids faster Maria (f 1631, d 1681) var gift med Gudmund Ehrencrantz (12.Sp-Sö, AD:s bild 2180, https://app.arkivdigital.se/volume/v910872?image=2180). Förhoppningsvis blir släktförhållandena tydligare av den bifogade bilden nedan. På adelsvapen.com om släkten Ehrencrantz nr 823 står att Gudmunds son Jakob (fc 1663) blev pikenerare vid livgardet den 10/3 1687 ( https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Den uppgiften är intressant eftersom Barbro Mårtensdotter Le Bruns pappa skulle kunna vara den eventuella gardeskarlen/kommissarien Mårten Bruun och hon var troligen född omkring 1687. Släktnamnet Ehrencrantz nämndes i mitt inlägg den 2022-12-02, kopplat till sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun (felaktigt kallad Helena Brun i mtl 1705). Den 1/8 1708 vigdes ryttare Hendrick De Boo (Dubois) och hustru Kierstin Persdotter i sekreterare Soltners änkas gård (Maria Magdalena EI:1, sida 33) vilket tyder på att Christina Brun hade koppling till valloner, men innan jag skriver mer om henne följer här text (som redan var skriven när jag fick se kopplingen mellan ”Pukens gård”/Meurman och släktnamnet Ehrencrantz) om en annan Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm. Krögare och bokhållare Johan Bruun i Maria Magdalena församling i Stockholm
Krögare och bokhållare Johan Bruun dog den 13/6 1716 enligt uppgift i bouppteckning efter honom (daterad 26/6 1716, Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:83, sida 458). (Vidare används i texten endast volymers beteckning för Stockholms bouppteckningar.) Den 15/6 1716 begravdes, i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm, amiralitetsbokhållare Johan Bruhn (FI:1, RA:s bild 20, notis nr 157). I bouppteckningen, och i bilaga till den, står att; 1) Johan hade varit krögare, men också bokhållare/amiralitet-skrivare, 2) hans trolovade hette Anna Berg, 3) hans styvson hette Hindrich Wernick, och 4) man inte visste något om hans arvtagare. I bouppteckningen står också att Johan Bruun hade ägt en gård vid Bastugatan. Vid Bastugatan ligger bl.a. det lilla kvarteret Tofflan, som även vetter mot Lilla Bastugatan (idag Pryssgränd). Tomterna i kvarteret Tofflan sträckte sig mellan dessa två gator enligt Holms tomtbok från 1679 (då kallade Lilla Badstuge gattan respektive Måns Brincks gränd). I MM mtl 1705 står att ”bryggare salige Bruns hus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:9/1, RA:s bild 30) och i MM mtl 1711 står att ”för detta bryggarens Bruns gambla stenhus” stod öde i kvarteret Tofflan nr 175 (BA:10/16, RA:s bild 88). Uppgiften i mtl 1711 om Tofflan nr 175 stämmer med informationen i bouppteckningen efter krögare och bokhållare Johan Bruun. I bouppteckningen står i och för sig att Johan Bruun hade varit krögare, inte bryggare, men någon gårdsägare ”krögare Brun”, ”bokhållare Brun” e.dy. hittas inte, i mtl 1711, i något av de andra kvarteren vid Bastugatan där ju gården låg enligt bouppteckningen daterad 26/6 1716. Den ”salige bryggaren Brun” i mtl 1705 kan ha varit Johans släkting (tex bror), eller kan ha syftat på bryggaren Claes Brun, även om han inte ägde en gård i kvarteret Tofflan, utan i det intilliggande kvarteret Lappskon (på andra sidan av Lilla Bastugatan/Pryssgränd), enligt Holms tomtbok 1679. Exempelvis kan skifte av gårdar mellan de intilliggande kvarteren Tofflan och Lappskon ha blivit gjort. Yrket och gårdens geografiska placering tyder på att krögare och bokhållare Johan Bruun var son till bryggare Claes Bruun. I bouppteckning, daterade 24/4 1668 (F1A:9, sida 716), efter bryggare Claes Bruun står att ett av hans barn hette Johan och var 12 år (fc 1656). Mamman till sonen Johan hette Catharina Beskijns/Beskyns (möjligen det polska släktnamnet Beksinski). I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård ytterst på berget vid Bastugatan. I Holms tomtbok över kvarteren i MM (1679) hittas salige Clas Bruuns änkas tomt på fol: 20, i kvarteret Lappskon vid Badstuge gatan (senare kallad Lilla Bastugatan och idag Pryssgränd). I MM församling mtl 1705 står att kvarteret Lappskon nr 162 var grevinna B. E. Königsmarks hus och där bodde bl.a. vinskänk Erik Kusboms(?) änka Catrina Brun (BA:9/1, sida 43, RA:s bild 27). Catrina Brun kan ha varit bryggare Claes Bruuns dotter Chatarina, 10 år ( fc 1658) då bouppteckningen efter honom skrevs. En annan hypotes är att krögare och bokhållare Johan Bruuns pappa hette Johan (alternativt att han blev felaktigt registrerad, endast en gång, med patronymikonet Johansson och egentligen var son till tex bryggare Claes Bruun). Om Johan Bruuns pappa hette Johan finns kanske möjligheten att han var son till Johan le Brun (tabell 3 i Kjell Lindbloms Nordisk Vallongenealogi (NV) om släkten Le Brun, del 1 sida 107) vars barn Daniel fick burskap som krögare i Stockholm den 7/4 1704. Hypotesen baseras på följande resonemang, som berör även andra personer med vallonsk bakgrund. Den 26/10 1700 lät slotts-uppsyningsman Johan Johansson Bruhn begrava sitt barn på MM kyrkogård (LIa1:51, sida 141). I MM mtl 1705 står att sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun (egentligen hette hon Christina Brun) ägde och bodde i en gård i kvarteret Ormen nr 47 (BA:9/1, sida 16). Bland hennes husfolk fanns pådrivare Johan Brun (sida 17), som kan ha varit slottsuppsynings-mannen. (Jämför ”pådrifwaren på Kongl. slåttet Matthias Biörk” i kvarteret Katthuvudet nr 214 i MM mtl 1711 (BA:10/16, sida 176, RA:s bild 98).) Vid dop i MM den 18/10 1681 (av en gardeskarls barn) var Tobias Soltners hustru (som då var Christina Brun) fadder tillsammans med tre personer med släktnamnet Ehrencrantz (CIa:3, sida 165). Troligen rör det sig om tre barn till Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz, död 1683 (se sekundär källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrantz_nr_823). Vidare lät sekreterare Tobias Soltner, respektive hans änka Christina Brun, begrava i MM: 1) sitt barn den 17/7 1700 (LIa1:51, sidorna 90 och 91), och 2) sin piga Christina Eriksdotter den 25/8 1707 (LIa1:58, sida 105), båda i Ehrencrantzs grav. I den sekundära källan står att Gudmund Spak/Ehrencrantz tjänstgjorde, bla som assessor, vid amiralitetskollegiet 1654- 1679. Av Holms tomtbok 1679 framkommer att assessor Ehrnecrantz [Ehrencrantz] ägde två gårdar i kvarteret Sankta Maria och i MM mtl 1702 står att salige herr Ehrenkrantz ägde en gård, bebodd av jungfru Ehrencrantz, i kvarteret Sankta Maria nr 126 (BA:8/1, sida 46). I samma mtl 1702 står att ägaren till gården intill, dvs Sankta Maria nr 125, var skeppare Mårthen Frantzs son och där bodde änkan Margaretha Frantz samt kopparslagare mäster David Rode. I bouppteckning/inventarium daterad 6/6 1701, efter skeppare Mortin Frantzon, står att; 1) han hade dött två år tidigare (dvs 1699), 2) hans hustru hette Maria Köhn, 3) hans son Martin då var 24 år (fc 1677), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan på Maria kyrkas tomt, dvs i kvarteret Sanka Maria (F1A:58, sida 525). I en annan bouppteckning daterad 22/3 1706, efter Margaretha Köön, framkommer att; 1) hon avled 1705, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Brün, 3) hennes son från ett tidigare äktenskap var student Martin Frantsson 28 år (fc 1678), och 4) dödsboet ägde en gård vid Hornsgatan samt en ”annan [fast] egendom [som,] sedan mannen en ringa fördehl aftagit hade[,] berättades eij wara att upteckna” (F1A:65, sida 533). Den icke upptecknade fasta egendomen bör ha varit Johan Bruns gård vid Bastugatan. Bokhållare Johan Bruns hustru begravdes i MM den 23/2 1705 (LIa1:56, sida 67). Johan Brun och Margaretha Köön bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1702, men före Margarethas bortgång 1705 (bg 23/2 1705). I MM mtl 1705 står på sidan 1 att den skrevs mellan den 28/7 och den 9/8 (1705), dvs efter Margareta Kööns bortgång. I samma mtl 1705 står felaktigt att sekreterare Tobias Soltners änka hette Helena i stället för det rätta namnet Christina och, kanske lite långsökt, kan det kanske vara möjligt att även (den nyanställda) amiralitet-skrivaren Johan Brün felaktigt blev registrerad med sitt tidigare yrke, pådrivare, men det kanske är mer troligt att han fick jobbet som bokhållare vid amiralitetet efter uppförandet av mtl 1705 (dvs efter den 9/8 1705), men före inventeringen (den 22/3 1706) av dödsboet efter Margareta Köön. Vidare kan man spekulera över; 1) betydelsen av Tobias Soltner och Christina Bruuns koppling till släkten Ehrencrantz för vigseln mellan Johan Brun och änkan Margaretha Köön, som ju var granne med jungfru Ehrencrantz, och 2) betydelsen av släkten Ehrencrantzs (tidigare) koppling till amiralitetskollegiet för att Johan Brun (ev. pådrivaren) fick jobb som amiralitetsbokhållare. I MM mtl 1711 står att; 1) amiralitetsbetjänt Johan Bruun var änkling och bodde i sin egen gård i kvarteret Sanka Maria nr 124 (den ovan nämnda vid Hornsgatan, BA:10/15, sida 145/146), samt 2) bokhållare Johan Bruns gård i kvarteret Bocken nr 33 stod öde och att han bodde i sin andra gård vid Hornsgatan (BA:10/16, sida 28). Det bör röra sig om samma person Johan Brun. I en bouppteckning daterad 18/3 1712, efter Scharlotta Wernick, framkommer att; 1) hon dog i oktober 1710, 2) hennes make var skrivare vid kungliga amiralitetet Johan Bruun, 3) henne son i tidigare äktenskap var Hindrich Wernick 8 år (fc 1704 och den omnämnde styvsonen i bouppteckningen efter Johan Bruun), som bodde hos sin halvbror mässingslagare David Wernick, 4) Johan Bruuns styvson var student Martin Frantzon, och 5) dödsboet ägde två gårdar: en vid Hornsgatan och en annan vid Bastugatan (F1A:76, sida 367). I MM mtl 1705 står att glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bodde i sin egen gård i kvarteret Bocken nr 33 (BA:9/1, sida 9). Johan Brun och Scharlotta Wernick bör alltså ha gift sig efter registrering av mtl 1705 (samt efter begravningen av Margaretha Köön den 23/2 1705) och före oktober 1710, då Scharlotta Wernick avled. I mtl 1705 är Scharlotta Vernerts/Wernicks gård den sista gården i kvarteret Bocken och låg därför troligtvis i ett av kvarterets hörn vid Hornsgatan. I Holms tomtbok 1679 framkommer att hörntomt-ägarna i kvarteret Bocken vid Hornsdagan då var; 1) en guldsmed mäster (troligen Johan Schick som ägde en annan tomt vid Hornsgatan i kvarteret Bocken (och som troligtvis var pappa till Lucia Johansdotter Schick gift 1663 med bryggare Claes Lampa – jfr guldsmed Gottfrid Dubois vars son var bryggare), och 2) bagare mäster Anders Buller, vars granne då var krukmakare Hindrik Tim (jfr Matias Timsson Erling, från Elinge/Åkerby i Österlövsta socken (där ovan nämnda tabell 3 Johan le Bruns hustru avled 1677 enligt NV), gm Maria Hindricksdotter Brun här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1644058#new). Släktnamnet Köhn/Köön och, framför allt, ett annat släktnamn, Scharenberg, har tillsammans visat sig vara gemensamma nämnare för de ovan nämnda personerna: krögare/bokhållare Johan Bruun, bryggare Claes Brun, Daniel Johansson le Brun (trolig son till Johan le Brun, tabell 3 i NV), sekreterare Tobias Soltner och hans hustru Christina Brun, samt en viss Gunilla Bruun, en viss krögare Petter Bruun, och till och med Barbro Mårtensdotter le Brun (även om hennes koppling är ganska svag). 1) Vid dop den 27/1 1668 i MM av järnbärare Johan Nilsson Berg (granne med bryggare Claes Bruuns änka enligt Holms tomtbok 1679) och hustru Karin Eriksdotters barn Maria var bokhållare mäster Elias von Köhn och Clas Bruns dotter faddrar (CIa:1, sida 13). Enligt dopnotis i MM den 2/12 1670, då även vinskänk Lukas Stigs(?) hustru Anna Maria Bryna var fadder, hette kassör Elias von Kiöns hustru Kirstin Göransdotter (CIa:1, sida 118). Den 20/7 1670 var linvävare Jokim Köns hustru Maria Göransdotter fadder vid dop i MM (CIa:1, sida 93). 2) Den 23/4 1676 vigdes en annan person som också arbetade med lin; ” lind kiöpman” (troligtvis lin-köpman) Nils Helgesson (Lind), som då gifte sig (enligt min tolkning) med bryggare Claes Bruuns dotter, jungfru Margareta Brun (fc 1654), i MM (CIa:1, sida 251). Den 12/7 1679 döptes i MM bryggare Nils Helgessons barn Catrina, vars en fadder var Clas Bruns änka (CIa:3, sida 28). I MM CIa:3, sida 92, står att bokhållare Johan De Besches barn Johannes döptes ”hemma på Badstufwegatun i sahl. Nils Hällgesson bryggares änckias hus om torsdagen klåckan 3 eftermiddagen” den 30/9 1680, men ”saliga” bör inte stämma eftersom Nils Helgesson Lind och hustru Margareta Bruuns barn Maria döptes den 2/11 1689 i MM (CIa:4, sida 299). I en bouppteckning daterad 22/6 1711, efter bokhållare Hans Carstens hustru Margareta Lind, framkommer att; 1) hennes mamma hette Margareta Brun (troligen Nils Helgesson Linds hustru/änka), och 2) hennes bror hette Hellge Helgesson Lindh och att han vistades i Holland (F1A:70, sida 371). Troligen är Hellges patronymikon felaktigt eftersom hans pappa bör ha hetat Nils Helgesson Lind. Vidare står i bouppteckningen att en besiktning och värdering gjordes av vissa föremål den 2/8 1711 i Margareta Bruuns hem vid Luntmakargatan på Norrmalm, samt att dödsboet var skyldig madame Scharenberg pengar. 3) Möjligtvis, eller kanske troligtvis, var ovan nämnda madame Scharenberg samma person som madame Catharina Scharenberg (Katarina Alten-Eck enligt adelsvapen.com om TAB 10 i släkten Wattrang nr 848), som var fadder vid dop i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm; 1) den 17/7 1694 av Ingemar Fredbohm och hustru Anna Maria Fredbohms ( Brun i digitaliserat register) barn Margareta (CIa1:5, RA:s bild 200) då även madame Gunilla Bruun var fadder ( troligen gm vinhandlare Anders Brun, mer om dem senare), 2) den 30/8 1706 samt den 16/5 1708 av krögare Petter Bruun och Annicka Albrechtsdotters två barn Anna Catarina resp. Johanna Maria (CIa1:6, RA:s bilder 40 och 41 resp. CIa1:6, RA:s bild 79), och 3) den 4/2 1705 av krögare Daniel Johansson Librun (le Brun, trolig son till tabell 3 i NV) och hustru Catterina Hansdotters barn Anna Cattarina (CIa1:6, RA:s bild 10). Även Daniel le Brun och Catterina Hansdotters nästa barn, Johan döpt den 20/1 1706 i Storkyrkoförsamlingen, hade ”en Scharenberg” som fadder: salige herr Johan Schiarenbergs jungfru. I Holms tomtbok 1679 framkommer att en handelsman Scharenberg ägde en tomt i kvarteret Ormen den större. Sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun ägde en gård i kvarteret Ormen där ju pådrivare Johan Brun var husfolk enligt uppgift i MM mtl 1705. I samma mtl 1705 står att; 1) Scharenbergs änka ägde en gård i kvarteret Gropen nr 59, och 2) pergamentsmakare Erik Soltner ägde en gård i Gropen nr 58 (BA:9/1, sida 20). Troligtvis var Tobias Soltner och Erik Soltner släkt med varandra. Erik Soltners hustru hette Margaretha Sivertz. Kommissarie Mårten Bruun var skyldig Olof Sivertz pengar (se mitt inlägg den 2022-12-21). 4) Slutligen var jungfru Anna Helena Scharnberg (Scharenberg) och Jacob Murman (Meurman) faddrar vid samma dop i MM den 25/11 1690 av mätare Per Johansson och hustru Elsa Eriksdotters barn Anna Helena (CIa:4, sida 328). Jacob Murman bör då ha varit gift med bryggare Lars Pukes änka (vigda mellan 1687 och 1693 enligt tolkning av information i bouppteckning F1A:45, sida 583). Barbro Mårtensdotter le Brun och herrtjänare Anders Andersson Berg (jämför krögare/bokhållare Johan Bruuns trolovade Anna Berg i bouppteckningen daterad 26/6 1716) vigdes den 14/10 1709 i bryggare salige Pukens gård i MM (EI:1, sida 46). Mätare Per Johansson kan jämföras med en mätare Johan Johansson Brun vars hustru hette Catharina Albrechtsdotter, som i sin tur kan jämföras med ovan nämnda Annicka Albrechtsdotter, gift med krögare Petter Bruun, men för att inte göra denna redan krångliga text alltför invecklad skriver jag mer om dessa personer i ett annat inlägg. Mätare Johan Johansson Brun (död 1713 på Norrmalm) kan ha varit slotts-uppsyningsmannen Johan Johansson Bruhn (bg sitt barn 1700 på Södermalm), men han kan inte ha varit den samtida krögaren/bokhållaren Johan Bruun (död 1716 på Södermalm), som enligt resonemanget i texten ovan mer troligt var slotts-uppsyningsmannen. De ovan nämnda kvarteren Gropen (Scharenberg och Erik Soltner), Ormen (Tobias Soltner, Christina Brun och pådrivare Johan Brun) och Bocken, där krögare och bokhållare Johan Buun ägde en gård enligt mtl 1711 (se ovan), ligger alla mellan de två parallella gatorna Hornsgatan och dagens Brännkyrkagatan. Ett annat kvarter som ligger mellan dessa två gator är kvarteret Överkikaren*. I mtl 1705 (BA:9/1, sida 8 ) och i mtl 1711 (BA:10/16, sida 18) står att skinnare mäster Johan Pelikan ägde en gård i kvarteret Överkikaren nr 18. I NV del 1, sida 297, står att Jean Guilheame (tabell 2) hade en dotter, Johanna, som var gift med Eric Pelican. Johannas bror, Johan Giliuum (tabell 3), hade ett barnbarn Johan Maniette ( född 1687 i Skäfthammar), som enligt sekundär källa var gift med Anna Catharina Soltner. Möjligtvis var hon dotter till sekreterare Tobias Soltner och Christina Brun i kvarteret Ormen. Deras barn Anna Catharina döptes i MM den 10/3 1686 (CIa:4, sida 153). I bouppteckning daterad 19/11 1708, efter Erik Soltner, framkommer att han (och hustrun Margaretha Sivertz) inte hade någon dotter med namnet Anna Catharina. Tobias Soltner hade en trolig släkting (bror?) Petter Soltner, som var fadder vid dop av Tobias och Christina Bruns barn Tobias, döpt 15/2 1684 i MM (CIa:4, sida 57), då en annan fadder var Adam Leijels hustru (bör ha varit Helen Radou, dotter till Adam Radou), som även bar barnet. Tyvärr har jag inte hittat uppgifter huruvida Petter Soltner hade en dotter vid namn Anna Catharina. * För några dagar sedan publicerades på internet en kort filmsekvens med två personer som åkte slalom nedför Brännkyrkagatans backe just vid kvarteret Överkikaren. Mer information om andra Brun i Stockholm är på väg! Vänliga hälsningar, Jan
695
« skrivet: 2023-03-06, 15:32 »
Hej igen, Med förhoppningen att hitta notisen då Maria Hindricksdotter Brun och Matias/ Mats Erling Thimiansson/Timansson vigdes har jag letat i Österlövsta kyrkoarkivs volym LIa:1 (räkenskaper för kyrka och församling 1592-1709) – tyvärr utan resultat. Istället blev jag förvånad över att se namnet Timian/Timan/Tidman oftare än förväntat. Även släktnamnet Tilman/Tillman (på personer med anor från Vallonien, Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2 (NV)) förekommer i samma volym, men såvida inte en och samma skrivare gjorde stavningsvarianter av samma namn bör personerna vara av olika släkt. Dessutom står i NV om släkten Tilman (sida 271) att släktens stamfader i Sverige skrev kontrakt i Amsterdam den 10/8 1635, medan patronymikonet Tidmansson hittas redan i den äldsta funna jordeboken ( 1631:1) över Uppsala län, i Österlövsta socken: ”Mikill Tidmansson” (RA:s bild 79, se länk nedan). I de äldre jordeböckerna tycks stavningsvarianten Tidmansson vara vanligare än Timansson. Exempel när bokstaven D har använts, i mina ögon, som en slags utfyllnad av samma skrivare har jag observerat i Stockholms Maria Magdalena församlings volymer från 1600-talet och ordet lin (se bifogad fil och ordet linvävare respektive lindvävare). Kanske släktnamn, som innehåller ordet ”lind” (tex Lindblom) egentligen avser lin? Nedan några observationer angående stavningsvarianter av namnet Timian/Timan/Tidman i Österlövsta kyrkoarkiv volym LIa:1, mantalslängd och från jordeböcker (Österlövsta socken) där namnet Timian/Timan/Tidman (-son) hittas vid orterna Elinge, Åkerby och Nimbden, men först en kommentar om garvaren Daniel Rahm (se Karin Uhrviks inlägg i denna tråd den 2023-02-23). Det italienska ordet ”rame” betyder metallen koppar. Kan man ana en koppar-arbetande ana till Daniel Rahm? -------------------------------------------------------------------------------------------------------- Österlövsta kyrkoarkiv volym LIa:1 och Österlövsta mtl 1682.Elinge" Timan Michils i Ellinge" (eventuellt Mats Erling Timanssons pappa, jfr Karin Uhrviks inlägg den 2023-02-23) finns under rubriken "Böön och Tackoffer [1]677” (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 76). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2675%2C1798%2C1204%2C549Troligen Maria Hindricksdotter Bruns (blivande?) svåger Michil Timsson i Ellinge finns bland brudfolk år 1686 (Österlövsta LIa:1, sida 82v, RA:s bild 87). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=1189%2C3189%2C1795%2C829Michil Timsson i Ellinge finns bland tackoffer 1688 (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 89). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=1093%2C3004%2C1795%2C829Timan Olofsson i Nimbden" Timan i Nimbden" under rubriken "Tackoffer" 1678 (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 77). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=2676%2C3232%2C1445%2C659" Thiman Ols" med hustru i Nimbden i Österlövsta mtl 1682. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003525_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=3999%2C2586%2C1566%2C740" Tijman/Tyman Oloffs hustru Karen i Nimbden" under rubriken "Testementsgåffuer effter" ( 1682?) (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 82). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=600%2C691%2C1736%2C791" Tidman Oloffsson i Nimbden" under rubriken " [1]683 brudefolks föräringar" i Österlövsta räkenskaper för kyrka och församling (LIa:1). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=2539%2C3127%2C1447%2C659Åkerby" Tidman Mich: [Michelsson] barn i Åkerby" under rubriken "Tetements gåffuer effter dhem döde" 1685 (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 85). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00085#?c=&m=&s=&cv=84&xywh=619%2C682%2C1737%2C791"Mats Tidmansson [?] kyrkowärden i Åkerby" under rubriken "Testemente effter dhem dödhe" 1686 (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 86). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00086#?c=&m=&s=&cv=85&xywh=588%2C2061%2C2085%2C950Johan Timsson i Åkerby bland brudfolket 1702 (Österlövsta LIa:1, RA:s bild 121). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=3363%2C2491%2C1516%2C691------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Urval av Uppsala läns jordeböcker och Österlövsta socken (fr.o.m. 1709 t.o.m. 1631). Viss text i marginalen har jag tolkat som information om ägarskap av hemmanen.1709Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Persson (och?) Timians änka, ägare Carl De Geer, samt 2) brukare Mats Timsson och Anders Timsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055193_01020#?c=&m=&s=&cv=1019&xywh=741%2C1172%2C3104%2C1434 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055193_01020#?c=&m=&s=&cv=1019&xywh=741%2C2112%2C3104%2C1434Elinge; brukare Michel Andersson och Michel Timsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055193_01020#?c=&m=&s=&cv=1019&xywh=2834%2C812%2C3104%2C1434Nimbden; brukare Anders Jacobsson och Jan Matsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055193_01021#?c=&m=&s=&cv=1020&xywh=3330%2C1599%2C2620%2C11941704Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Perssons änka och Timian Michelsson, ägare Carl De Geer, samt 2) brukare Mats Timiansson, ägare Carl De Geer): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055190_00923#?c=&m=&s=&cv=922&xywh=2641%2C1105%2C3104%2C1434 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055190_00923#?c=&m=&s=&cv=922&xywh=2641%2C3269%2C3104%2C1434Elinge; brukare Anders Michelsson och Michel Timsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055190_00924#?c=&m=&s=&cv=923&xywh=571%2C2234%2C3104%2C1434Nimbden; brukare Anders Jacobsson och Johan Matsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055190_00926#?c=&m=&s=&cv=925&xywh=2890%2C1847%2C1820%2C8291700Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Perssons änka och Timans änka, samt 2) brukare Mats Timiansson, båda ägda av ”landsekreteraren å lön”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055188_00902#?c=&m=&s=&cv=901&xywh=2369%2C502%2C3300%2C1524 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055188_00902#?c=&m=&s=&cv=901&xywh=2804%2C2892%2C3300%2C1524Elinge; brukare Anders Michelsson och Michel Timsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055188_00903#?c=&m=&s=&cv=902&xywh=581%2C2172%2C2291%2C1059Nimbden; brukare Jacob Mårsson/Mårtensson och Johan Matsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055188_00905#?c=&m=&s=&cv=904&xywh=1211%2C1060%2C2323%2C10581696Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Perssons änka och Timans änka, samt 2) brukare Timan Matsson, båda ägda av ”landsekreteraren på lön”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_01062#?c=&m=&s=&cv=1061&xywh=3230%2C2296%2C1796%2C830 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_01063#?c=&m=&s=&cv=1062&xywh=3128%2C1352%2C2155%2C996Elinge; brukare Anders Michelsson och Michel Timsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_01065#?c=&m=&s=&cv=1064&xywh=1214%2C3185%2C2586%2C1195Nimbden; brukare Jacob Mårtensson och Oluf Thimsson, ägare Carl De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055187_01070#?c=&m=&s=&cv=1069&xywh=1221%2C1344%2C2184%2C9951693Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Persson och Timan Michelssons änka, samt 2) brukare Timan Matsson, båda ägda av ”Upplandstaten landsekreterare på lön”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055186_00878#?c=&m=&s=&cv=877&xywh=879%2C1283%2C2585%2C1194Elinge; brukare Anders Michelsson och (Michel?) Timsson, ägare salige Emanuel De Geers arvingar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055186_00878#?c=&m=&s=&cv=877&xywh=3048%2C951%2C1496%2C691Nimbden; skadad sida 1688:2:2 Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Persson och Timan Michelsson, samt 2) brukare Timan Matsson, båda ägda av landsekreterare Petter Dykman: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055184_00217#?c=&m=&s=&cv=216&xywh=2818%2C1522%2C3726%2C1721 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055184_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=1415%2C1739%2C1820%2C829Elinge; brukare Michel Timansson och Anders Michelsson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055184_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=1329%2C3429%2C2156%2C996Nimbden; brukare Jakob Mårsson och Hans Olofsson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055184_00222#?c=&m=&s=&cv=221&xywh=3187%2C3739%2C1820%2C8291685Åkerby; brukare Timan Matsson, ägare ”häradskrivaren på lön”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055178_01109#?c=&m=&s=&cv=1108&xywh=3117%2C1390%2C3104%2C1434Elinge; brukare Michell Timansson och Anders Michellsson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055178_01110#?c=&m=&s=&cv=1109&xywh=1199%2C607%2C2586%2C1195Nimbden; brukare Timan Olofsson och Jacob Martensson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055178_01114#?c=&m=&s=&cv=1113&xywh=1346%2C3234%2C2620%2C11941680Åkerby; brukare Anders Masson och Tyman/Tijman Masson, ägare hustru Christina Rotleben: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055177_01026#?c=&m=&s=&cv=1025&xywh=821%2C2323%2C2616%2C1192Elinge; brukare Tyman/Tijman Michelsson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055177_01026#?c=&m=&s=&cv=1025&xywh=2993%2C3091%2C2616%2C1192Nimbden; brukare Tyman/Tijman Olsson, ägare Emanuel De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055177_01032#?c=&m=&s=&cv=1031&xywh=621%2C1929%2C3138%2C14301668Åkerby; brukare Mats Thimsson, ägare salige bruksförvaltaren Hindrich Lemmens ”i underpant”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_00926#?c=&m=&s=&cv=925&xywh=725%2C1344%2C2621%2C1194Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas ( möjligen brukaren Michel i jb 1631-1668), ägare salige Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_00926#?c=&m=&s=&cv=925&xywh=2808%2C864%2C3774%2C1720Nimbden; brukare Mats, ägare salige Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_00930#?c=&m=&s=&cv=929&xywh=3001%2C2801%2C2183%2C9951664Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mat Timsson och 2) brukare Oloff Timsson, båda ägdes av salige Hindrich Lemman ”i underpant”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055168_00920#?c=&m=&s=&cv=919&xywh=925%2C1634%2C2619%2C1193Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare salige Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055168_00920#?c=&m=&s=&cv=919&xywh=2727%2C782%2C4524%2C2062Nimbden; brukare Mats, ägare salige Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055168_00925#?c=&m=&s=&cv=924&xywh=676%2C1135%2C3141%2C14311661Två hemman i Åkerby; 1) Mats Timsson och 2) Olof Timsson, båda ägdes av arrendatorn Hindrick Lemmens ”sig förpantat”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055167_00400#?c=&m=&s=&cv=399&xywh=977%2C2386%2C3143%2C1432Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055167_00401#?c=&m=&s=&cv=400&xywh=2342%2C2323%2C4523%2C2061Nimbden; brukare Mats, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055167_00401#?c=&m=&s=&cv=400&xywh=1149%2C1455%2C2617%2C11931659Två hemman i Åkerby; 1) Mats Timsson och 2) Olof Timsson, båda ägdes av salige Hindrick Lemmens ”hafwer sig förpantadt”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055166_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=366%2C1360%2C2621%2C1195Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055166_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=2933%2C953%2C4528%2C2064Nimbden; brukare Mats, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055166_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=3189%2C2286%2C3773%2C17201652Åkerby; brukare Mats Tidhmannsson, ägare ”är donerat Hindrich Lemmens undher frellse ingen rå och rör”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055164_00460#?c=&m=&s=&cv=459&xywh=1151%2C3753%2C1849%2C843Sidor skadade och vare sig Elinge eller Nimbden hittas. 1650Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Tidhmansson och 2) brukare Oluff Tidhemansson, båda ägdes av Hindrich Lemmens ”hafuer bekommit i donation under frellses friheet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055163_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=3346%2C1120%2C2621%2C1194Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055163_00664#?c=&m=&s=&cv=663&xywh=3080%2C2171%2C3144%2C1433Nimbden; brukare Mats, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055163_00664#?c=&m=&s=&cv=663&xywh=707%2C1960%2C2620%2C11941649Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mathes Tidhmansson och 2) brukare Oloff Tidhmansson, båda ägdes av Hindrik Lemmes, som hade bekommit dem i donation under frihets frälse: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055162_00322#?c=&m=&s=&cv=321&xywh=183%2C1168%2C2585%2C1194Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055162_00323#?c=&m=&s=&cv=322&xywh=143%2C1796%2C2618%2C1193Nimbden; brukare Mathes, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055162_00322#?c=&m=&s=&cv=321&xywh=3060%2C2089%2C2182%2C9951645Troligtvis två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Timansson och 2) brukare Oluff ibidem, båda ägdes av Louies De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055161_00434#?c=&m=&s=&cv=433&xywh=511%2C928%2C2953%2C1364Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055161_00435#?c=&m=&s=&cv=434&xywh=533%2C1612%2C2991%2C1363Nimbden; brukare Mats, ägare Louise De Geer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055161_00434#?c=&m=&s=&cv=433&xywh=2477%2C2417%2C2493%2C11361642Åkerby; brukare Oluf Timesson, ägare ”inlagda och förm… halfwa i owijst”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055159_00424#?c=&m=&s=&cv=423&xywh=727%2C2028%2C2218%2C1011Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägarskap oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055159_00425#?c=&m=&s=&cv=424&xywh=454%2C3659%2C2662%2C1213Nimbden; brukare Mats, ägare ”formedlatt 1/4 i owist”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055159_00424#?c=&m=&s=&cv=423&xywh=3582%2C2559%2C2218%2C10111641:2 Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Timesson och 2) brukare Oluf Timesson, båda ägdes av Hindrick Lemmens ”förmedlat .. i ouisse för brucks och …”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055158_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=466%2C1021%2C2627%2C1214Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägarskap oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055158_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=35%2C2536%2C3195%2C1456Nimbden; brukare Mats, ägare oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055158_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=2628%2C2486%2C2663%2C12131640Två hemman i Åkerby; 1) brukare Mats Timesson, 2) brukare Oluf Timesson, båda arrenderat (av?) Hendrich Lemmes: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055156_00412#?c=&m=&s=&cv=411&xywh=578%2C930%2C2586%2C1195Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägarskap oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055156_00413#?c=&m=&s=&cv=412&xywh=508%2C2538%2C2620%2C1194Nimbden; brukare Mats, ägarskap oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055156_00412#?c=&m=&s=&cv=411&xywh=3343%2C2632%2C2621%2C11951638Hinrich Lemmens (f 10/5 1590 i Neustadt, Meckenburg, d 8/9 1657 i Stockholm) anlade Åkerby bruk i Österlövsta socken 1638 (källa: Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Hinrich_Lemmens ). 1636De flesta brukare utan efternamn, Österlövsta socken börjar på sidan 691 = RA:s bild 344: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059633_00344#?c=&m=&s=&cv=343&xywh=3176%2C611%2C4370%2C20191632:23 Åkerby; brukare Mickell Tidmansson, ägare oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055093_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=590%2C2982%2C1592%2C736Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägarskap oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055093_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=3446%2C1102%2C2324%2C1059Nimbden(?); brukare Lars(?), ägare oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055093_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=678%2C310%2C2323%2C10591631:5 Åkerby; brukare Mikill Tidmansson, ägare oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055085_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=541%2C3041%2C1796%2C830Elinge; ingen brukare Thiman eller Thimsson hittas, ägarskap oklart ( notera hemmanet brukat av Michill och ägt(?) av länsman): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055085_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=2912%2C1138%2C3775%2C1721Nimbden; brukare Lars, ägare oklart: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055085_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=331%2C296%2C2621%2C1195Vänliga hälsningar, Jan
696
« skrivet: 2023-03-05, 11:45 »
Hej och stort TACK Annika för värdefull information! Här har jag lagt in ett par bilder på Hans Marschalks tomt i Holms tomtbok 1679 (se mitt inlägg där den 2023-03-02): https://forum.rotter.se/index.php?topic=72637.msg1643707#newNedan finns lite information om handelsman/inspektor Johan Daniel Brun, i kronologisk ordning (MM = Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv): Den 27/7 1669 vigdes i Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm köp- och handelsman Johan Daniel Braun ( från Frankfurt am Main?) och fru Christina Marskalckia, salige vinhandlare Johan Glocken(s änka) (S:ta Gertruds CI:1a, sida 44). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=820%2C1195%2C2567%2C1214Den 17/5 1670 lät mons: Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn (MM CIa:2, sida 69). Betalningen den 16720222 har jag tyvärr inte hittat i primärkälla, vare sig i MM:s CIa:2 eller i räkenskapsbok). Eftersom Johan Daniel Braun/Brun var från Tyskland misstänker jag att han hette Johan Daniel Brun, inte Johan Danielsson Brun. Den 7/6 1670 döptes i MM svarvare Hans Felix och hustru Maria Hansdotters barn Maria vars faddrar var: ”mester Niclas Hopstiter [Hoppenstedt?] gusmed [guldsmed], Lucas Stigh winskenck, Johan Danielsson Brun som "fick marskalks hustru” och "h: Cathrina Fox, barberens Herman Fox hust:(,) mest Hans Skiörlts senkelmakares hustru hust: Giertrud Skiölt, Dawid Salasers conterfeijares hustru Elizabet Salaser”. Kanske var 1669-års notis i S:ta Gertrud en lysningsnotis, eller så blev det någon slags ceremoni i MM ungefär ett år efter vigseln i S:ta Gertruds församling. Den 18/1 1674 lät välbetrodde(?) Johan Daniel Bruun begrava sin tjänare. Den 1 8/7 1689 lät Johan David Skiönmans änka begrava sitt barn i kyrkan i Johan Daniel Bruns grav (MM LIa1:40, sida 128, RA:s bild 79). Jämför: major Mårten Schönman i kvarteret Draken, enlig Holms tomtbok 1679, där faktor Anthoni Bruyns döttrar Christina och Barbara Bruyn "höll till" enligt mtl 1711. Den 13/1 1691 betalades pengar till tyska S:ta Gertruds församling för begravning av ” Brann Johan Daniel: Frau” enligt digitaliserat register över döda där enligt räkenskapsbok ( https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf). Den 22/8 1693 lät inspektor Johan Danielsson Brun begrava sin hustru i kyrkan i sin egen grav (MM LIa1:44, sida 153 & 154, RA:s bild 90). Om Christina Marschalck dog 1691 kan Johan Daniel ha gift om sig, eller så gjordes betalningen till MM ett par år efter begravningen. I Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1, Riksarkivets bild 60) kvarteret Mullvaden nr 361: inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Witmaks (kan ha varit direktören för tjär-kompaniet Claes Wittmack) och Königs gård. Johan Danielsson Bruuns bonusbarn, vinskänk Johan Glock, bodde med hustru och barn i kvarteret Friggan nr 31 på Norrmalm där de hyrde av vinskänk Ingemar Frodbohm enligt mtl 1711 (BA:10/8, sida 23, RA:s bild 16). Johan Daniel Brun är inte omnämnd i Johan Glocks hushåll. Kanske bodde han där men blev inte registrerad eftersom han då bör ha varit över 65 år och därför inte behövde betala mantalspenning. Han har inte hittats någon annan stans i Stockholms mtl:er 1711. Inspektor Johan Daniell Bruun dog den 6/2 1713 enligt bouppteckning, daterad 20/3 1713 (Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning F1A:78, sida 619), efter honom. Död/bg den 7/2 1713 enligt digitaliserat register över döda i tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm – där registrerad som ”inpector Braun” https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf). I bouppteckningen framkommer att Johan Daniels bror Mårten Bruun var död och att Mårtens dotter Catharina Brun levde och var gm handelsman Lorentz Gam/Gan. Kommissarie Mårten Bruun, trolig bror till Johan Daniel Bruun i kvarteret Mullvaden (se ovan). Död/Begravd den 22/12 1693 i Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm enligt digitaliserat register över dess räkenskapsbok ( https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K224.pdf). Kommissarie Mårten Bruun var skyldig pengar till ett dödsbo efter handelsman Olof Sivertz, enligt bouppteckning, daterad 14/5 1704 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sida 453), efter honom. Dödsboet var skyldig pengar till många personer i Amsterdam, i Harlem (=Haarlem i Holland?) och i Hamburg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3023%2C2078%2C2586%2C1195Vänliga hälsningar, Jan
700
« skrivet: 2023-03-01, 16:49 »
Hej igen, Även om jag nog kommer lite ifrån ämnet kan jag inte låta bli att berätta att snickare ålderman Hans Sabel ägde en tomt i kvarteret Överkikaren, i hörnet Hornsgatan/Pustegränd enligt Holms tomtbok 1679. I bouppteckningen efter honom (som Karin Uhrvik tipsade om för ett par veckor sedan) står att han och hans hustru ägde en gård vid Hornsgatan. Hur detta hänger ihop med Kyrkogatan kan man undra, men det låter troligt i mina öron att det rörde sig om samma person. PS: I bouppteckningen står att Hans Sabel hade en måg, snickare mäster Mårten, vars släktnamn jag först läste Vit, men kan det stå Sit (och vara en felstavning av Smit)? Eller kan det röra sig om en förväxling mellan namnet Vit och Smit? På Kyrkogatan var ju en tomt ägd av snickare Mårten Smit, som skulle kunna ha varit Hans Sabels måg. PS2: Jag ser nu att det nog står Mårten Wit, inte Mårten Smit, i Holms tomtbok! Se bifogad bild. Ursäkta om någon har blivit förvirrad! Länk till Holms tomtbok 1679 (se folio 1 för kvarteret Överkikaren): https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/atlas/holm/Holms-tomtbok-1679public.pdfLänk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01045#?c=&m=&s=&cv=1044&xywh=2070%2C19%2C6437%2C2974Länk till mågen Mårten i bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107511_01045#?c=&m=&s=&cv=1044&xywh=2070%2C19%2C6437%2C2974Vänliga hälsningar, Jan Johansson
701
« skrivet: 2023-03-01, 14:06 »
Hej igen, Med risk för att komma lite ifrån ämnet Blix kommer här lite mer information om den Anna Blix (Lilo), som var gm senkel-makare Greger Blix och vars bror var vinhandlare/vinskänk Hindrich Lilo. Anna Lilo (gift Blix) hade troligen en syster Maria Lilo, som var gm vinskänk Daniel Ideman. Enligt Holms tomtbok år 1679 över Maria Magdalena församling i Stockholm ägde de en trädgård i kvarteret Uven Större vid Hornsgatan. Här är länk till bouppteckning, daterad 1/3 1682 (för exakt 341 år sedan idag!) efter Daniel Ideman (Stockholm, rådhusrättens 1:a avdelnings volym F1A:33, sida 316, Riksarkivets/SVAR:s bild 354): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107514_00354#?c=&m=&s=&cv=353&xywh=2868%2C317%2C6437%2C2974Här är länk till Holms tomtbok 1679 (se också bifogad bild med tomten inringad i rött): https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/atlas/holm/Holms-tomtbok-1679public.pdfVänliga hälsningar, Jan PS: Besvärsgatan heter idag Brännkyrkagatan.
702
« skrivet: 2023-02-27, 17:45 »
Hej igen, I en bouppteckning, daterad 6/11 1742 (Stockholm rådhusrättens 1:a avdelnings volym F1A:130, sida 1252, Riksarkivets bild 1322), står (på sidan 1253) att dödsboet ägde ett stenhus kallat " Lilla Sohlen" (Lilla Solen) i staden. Eftersom dödsboet också ägde fastigheter i Katarina församling och i Maria Magdalena församling tror jag "i staden" betyder i dagens Gamla Stan. Kan man utgå ifrån att stenhuset " Lilla Solen" var samma hus, som det/de som kallades " Solen" och/eller " Förgyllda solen" (se mitt inlägg i den här tråden daterat 2023-02-18)? Jag känner mig osäker eftersom det fanns två vägar i Gamla Stan som båda bör ha kallats " Solgränden" i början av 1700-talet. Länk till notisen om stenhuset Lilla Solen i 1742-års bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107611_01323#?c=&m=&s=&cv=1322&xywh=3600%2C3793%2C1796%2C830Vänliga hälsningar, Jan
703
« skrivet: 2023-02-25, 18:42 »
Hejsan, Mer brain storming i väntan på min sammanställning av en mängd personer Brun i Stockholm runt år 1700. I en bouppteckning efter en viss Maria Hindrichsdotter Brun (död 1710), och tack vare hjälp av Karin Uhrvik i diskussionsämne om Maria (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191503.msg1643271#new ), framkommer att hennes make och hans familj var från Elinge i Österlövsta socken. Elinge ligger ca 500 m söder om Åkerby (bruk). Marias svåger, Michil Timsson (i ovan nämnda bouppteckning registrerad som Michael Erling) finns med bland 1686-års brudfolk i Österlövsta kyrkas räkenskapsbok (LIA: sida 82v, RA:s bild 87). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=1189%2C3189%2C1795%2C829Länk till bouppteckning efter Maria Hindrichsdotter Brun och hennes make: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-149%2C85%2C9540%2C4349I NV står att Pacquet le Brun (tabell 4) fanns i Åkerby 1677-1683. Han själv, eller hans son, Pacquest le Brun (tabell 5) gifte sig i Lena socken den 20/5 1689 med Barbro (Fransdotter) Tillman. Vad vet man om henne? Var hon änka då hon gifte sig med Pacquet? Finns det möjlighet att hon kan ha varit mamma till Barbro Mårtensdotter Le Brun, som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709? Länk till lysningsnotisen i Lena sn: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004404_00040#?c=&m=&s=&cv=39&xywh=347%2C1071%2C2809%2C1328Kan Timsson vara en variant av Tillmansson? Enligt Karin Uhrviks uppgifter hette Maria Hindrichsdotter Bruns svärfar Thimian Michelsson (troligen i Elinge i Österlövsta sn, strax söder om Åkerby). Finns någon Michel Tillman i NV som skulle kunna passa in som hans pappa?Under diskussionsämnet "Smed- och/eller vallonsläkter - Tillman" har jag gjort inlägg om några personer (inte nödvändigtvis med vallonsk härkomst) med släktnamnet Tillman i Maria Magdalena församling i Stockholm i slutet av 1600-talet. Länk till diskussionsämnet Tillman: https://forum.rotter.se/index.php?topic=68060.0I bouppteckning efter tidigare nämnda inspektor Johan Daniell (även Danielsson) Bruun (död 1713) står att hans bror var salige handelsman Mårten Bruun. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107559_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=1830%2C188%2C5364%2C2479I Maria Magdalena mtl 1702 framkommer att inspektor Johan Daniel Brun hyrde bostad i handelsmännen Witmaks ( Wittmacks) och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 (BA:8/1, sida 112, RA:s bild 60). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=3041%2C3081%2C3145%2C1433I en Wikipedia-artikel om grosshandlare och skeppsredare Claes Wittmack står att han var född 1686 i Stockholm. Han bör ha varit för ung för att ha varit Johan Daniel Bruuns hyresvärd 1702 och det kan i stället ha varit hans pappa som var hyresvärden. I artikeln står att Claes pappa, Claes Wittmack (samma namn), var direktör vid tjär-kompaniet och handlade främst med produkter kopplade till sjöfart. Vidare står i artikeln att (sonen) skeppsredare Claes Wittmack gifte sig andra gången 1718 med Petronella Lohe, dotter till redaren och bruksägaren Johan Lohe. I Wikipedia-artikel om Johan Lohe står att han köpte Hälleforsnäs bruk 1686. Länk till Wikipedia-artikel om Claes Wittmack: https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_WittmackWittmacks och Königs gård i kvarteret Mullvaden nr 361 i mtl 1702, eller gården nr 360, tycks ha blivit uppdelad/avstyckad innan mtl 1711 skrevs. Den till synes nya gården (nr 351 i mtl 1711, BA:10/15, sida 292, RA:s bild 152) ägdes av salige brukspatron Jon Grots arvingar. Länk (jämför ägares namn av de tre första gårdarna i kvarteret Mullvaden): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=-45%2C389%2C4471%2C2066Maria Hindrichsdotter Bruns bror, Herman Hinrichsson Brun (död 1721), var skeppare och var skyldig Claes Wittmack pengar enligt uppgifter i bouppteckning efter Herman (Stockholms… F1A:90, sida 250, RA:s bild 262). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107571_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=1485%2C-56%2C5438%2C2478Vänliga hälsningar, Jan
704
« skrivet: 2023-02-24, 15:50 »
Hej, Tusen tack Karin (som alltid!) för värdefull information som jag tycker styrker hypotesen att syskonen Erling kom ifrån Elinge i Österlövsta socken. Bouppteckning, daterad 28/2 1722, efter den tidigare nämnda skeppare Herman Hinrichsson Bruun (Maria Hindricksdotter Bruns bror) hittas i Stockholm rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:90, sida 250 (RA:s bild 262). Länk till den: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107571_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=1523%2C-56%2C5364%2C2479I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Claes Wittmack pengar (sida 255v) och det kanske inte var så konstigt eftersom Claes lär ha handlat med produkter kopplade till sjöfart enligt artikel på Wikipedia om honom, här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_WittmackDå ovan nämnda bouppteckning skrevs lär Claes ha varit änkling efter en dotter till bruksägare Johan Lohe (enligt artikeln på Wikipedia). Enligt Stockholms Maria Magdalena mtl 1702 (BA:8/1, sida 112, RA:s bild 60) hyrde inspektor Johan Daniel Brun en bostad av handelsman (Claes?) Wittmack (och av handelsman König) i kvarteret Mullvaden nr 361. Länk till aktuell sida i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=3182%2C3113%2C3104%2C1434Enligt uppgift i bouppteckning, daterad 6/2 1713 (F1A:78, sida 619), efter inspektor Johan Daniell Bruun var hans bonusbarn vinhandlare Johan Glock, född före 1670 enligt bouppteckning efter hans pappa, som också hette Johan Glock. Länk till bouppteckning efter inspektor Johan Daniell Bruun: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107559_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=2238%2C508%2C4470%2C2065Johan Glock, bodde med hustru och barn i kvarteret Friggan nr 31 på Norrmalm där de hyrde (trots att Johan Glock då ägde en annan gård) av vinskänk Ingemar Frodbohm enligt mtl 1711 (BA:10/8, sida 23, RA:s bild 16). I gården bredvid, i Friggan nr 32, bodde grevinna Elsa Sparre. Det kan röra sig om Elsa Barbro Gustafsdotter Sparre (fc 1664, d 24/11 1731 i Österåker) gm greve Gabriel Oxensteirna af Croneborg. Denna Elsas farbror, Carl Larsson Sparre, grundade två järnbruk (Graninge bruk i Ångermanland och Karlströms bruk i Östergötland) enligt information i denna länk: https://www.wikiwand.com/sv/Carl_Larsson_Sparre . Länk till Friggan nr 31 i mtl 1711 (och på nästa uppslag finns Friggan nr 32): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057017_00016#?c=&m=&s=&cv=15&xywh=2510%2C1285%2C3721%2C1719År 1686 övertog riksråd Lars Fleming Graninge bruk av Carl Larsson Sparre. Den 3/10 1687 var Lars Fleming fadder vid dop i Maria Magdalena församling. Enligt uppgifter om Lars Fleming (här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/14220 ) ärvde han Vira bruk av sin pappa. Lars dog dock omkring 1699 (se son Lars i TAB 30 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fleming_nr_4 ) och vem som ägde Vira bruk då bouppteckningen efter Maria Hindricksdotter Brun skrevs den 24/2 1711 vet jag inte (se " Petter Öhren wed Wijre Bruuk [eller Bruilk?]" i mitt inlägg 2023-02-23). Självklart är det ovanstående resonemanget långsökt, och det är ju inte säkert att Maria Hindricksdotter Brun och hennes bror skeppare Herman var släkt med Johan Daniel Bruun (som för övrigt ibland blev registrerad som Johan Danielsson Brun). Både Maria och Johan tycks dock ha haft någon form av koppling till järnbruk. Vänliga hälsningar, Jan
705
« skrivet: 2023-02-24, 12:10 »
Hej igen, I bouppteckning, daterad 22/3 1713 (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:78, sida 619), efter inspektor Johan Daniell Bruun står att hans styvson var vinhandlare Johan Glock. Länk till bouppteckningen daterad 22/3 1713: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107559_00663#?c=&m=&s=&cv=662&xywh=2314%2C428%2C4470%2C2065I en annan bouppteckning, daterad 10/7 1669 (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:15, sida 2) efter vinhandlare Johan Glock står (otydligt) att hans hustru/änka hette Christina Marschalck och att deras son hette Johan Glock. Länk till bouppteckngen daterad 10/7 1669: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107496_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3250%2C855%2C3104%2C1434Min tolkning är att faddern, Johan Danielsson Brun " som fick marskalks hustru", vid dopet den 7/6 1670 var samma person som Johan Daniell Bruun i ovan nämnda bouppteckning och att han gifte sig, möjligtvis (med lysning) i samband med dopet, med Christina Marschalck vars make bör ha dött något år tidigare (bouppteckningen daterad 10/7 1669). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
706
« skrivet: 2023-02-23, 12:14 »
Hej, Det kanske inte är så troligt att Maria hörde till en vallonsk släkt Le Brun, men jag kan inte låta bli att göra en förfrågan angående henne under det här diskussionsämnet. I bouppteckning, daterad 24/2 1711 (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:75, sida 335), tror jag det framkommer att Maria Hindricksdotter Brun och hennes make, garvare mäster Matias Erling, båda dog i pesten i Stockholm 1710. Matias mamma och de flesta syskon bodde i Lövsta socken. Tyvärr framgår det inte om det rör sig om Österlövsta eller Västerlövsta, och tyvärr hittas inte släktnamnet Erling i någon av dessa socknars mantalslängder. Matias syster, Helena Erling, sägs vara gift med bonden Isaac Ersson i Lövsta socken. I Österlövsta, men inte i Västerlövsta, mtl 1709 och mtl 1711 hittas namnet Isack/Isak Ersson, men det tycks ha varit en torpare. I Österlövsta socken finns orten Elinge, som skulle kunna ha varit inspiration för släktnamnet Erling och i Österlövsta fanns flera järnbruk vid den här tiden. Vidare framkommer i bouppteckningens text att " Petter Öhren wed Wijre Bruuk [eller Bruilk?]" var skyldig dödsboet en hel del pengar (se sidan 337 i bou). Jag misstänker att det rör sig om Vira bruk, som ligger relativt långt ifrån Österlövsta socken. Dessa två observation tycks mig tyda på att paret Maria Hindricksdotter Brun och Matias Erling kan ha haft kontakt med personer från järnbruk och att Maria kan ha varit av vallonsk härkomst. Det som istället tycks mig tyda på att Maria inte hörde till vallonsk släkt Le Brun är att hennes bror, Herman Brun, var skeppare. Hans hustru hette Anna Lorentzdotter Helma(?). Notera att Anna Lorentzdotter Helmas namn kommer före skeppare Herman Bruns namn i bouppteckningens text, trots att han bör ha varit bror till en av de döda. Kanske överdriver jag, men detta tycks mig lite märkligt och jag misstänker att det fanns någon speciell anledning till namnens ordningsföljd. Kan Maria Hindricksdotter Brun och hennes bror skeppare Herman Brun ha haft vallonskt påbrå? Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-84%2C86%2C9412%2C4349Länk till namnet Isack Ersson i Österlövsta mtl 1709: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=2475%2C2617%2C1828%2C864Länk till namnet Isak Ersson i Österlövsta mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003530_00202#?c=&m=&s=&cv=201&xywh=857%2C2389%2C2507%2C1185Vänliga hälsningar, Jan Johansson
707
« skrivet: 2023-02-20, 11:29 »
Jo, om bouppteckningen vore efter en Gabriel Blix - men den var ju efter Greger Blix. Oj då! Vilket handikapp som släktforskare att blanda ihop namn på det viset!!
708
« skrivet: 2023-02-20, 11:01 »
Hejsan! Ja, bouppteckningen från 1678, daterad 13/11 1678, var inte så svårläst, men innehållet var desto mer komplicerat! Där framkommer i alla fall att mågen, faktor Anthoni Bruun, redan hade dött (det står salige herr Anthoni Bruun). Han bör alltså ha varit död före den 13/11 1678 (inte 1679). I bouppteckningen efter faktor Anthoni Brun, daterad 29 och 30 augusti 1679, är dottern Elsa Bruun (gm Wolter Grig) omnämnd och eftersom det inte står "salige" tycks hon leva det datumet. Bouppteckningen efter handelsman Johan Simohns och hans hustru Elisabetha Bruun är daterad 8, 9 och 10 april 1673 och i den är Johan beskriven som måg till "Anthoni Bruun den älldre", som väl bör ha varit faktorn (även om det står handelsman istället för faktor) och inte sonen Anthoni Bruun gm Jana Uttenhofwen? I vilket fall som helst bör Elisabetha Bruun (död före 8/4 1673 och gm Johan Simohns) och Elsa Bruun (död efter 30/8 1679, gm Wolter Grig) ha varit två olika personer, och som jag tolkar det var de systrar. Länkar till de tre omnämnda bouppteckningarna (i kronologisk ordning): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_00429#?c=&m=&s=&cv=428&xywh=1992%2C93%2C5364%2C2479https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107507_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=1868%2C372%2C6348%2C2934https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=249%2C74%2C7721%2C3568Vänliga hälsningar, Jan
709
« skrivet: 2023-02-19, 16:05 »
Hej! Här kommer ytterligare en bouppteckning och faktor Anthoine (de) Bruyn tycks ha haft ytterligare ett barn, än de nämnda i ditt (Kjells) inlägg här den 2022-11-20 - såvida Elsa inte hette Elisabetha och var gift en andra gång efter generalauditör Walter von Greigenschildts bortgång. Bouppteckningen är daterad 8-10 april 1673 och finns i Stockholm Rådhusrättens 1:a avdelnings volym F1A:16, sida 401. Om jag har läst rätt står där bland annat: "Inventarium uprättat efter fordomb handellsmannen sa. Johan Simohns, och hans salige hustru Elisabetha Bruun, bägge genom döden af- gångne, icke hafwandes sig någre barn och lifsarwingar efterlemnadt, alldenstund de eij öfwer hallft åhrs tidh med hwar annan i ächtenskap sammanlefwat hade, då man- nen först dödde, och hon omsider, efter 5. månaders förlopp igenom barnsbördh sin liffstid ända måste. Skedde denna inwentering och wärdering, närwarande sa. mannens
swärfader, förnämblig Bårgare och handelsman här i staden h:r Anthoni Bruun den älldre, sampt"... Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_00429#?c=&m=&s=&cv=428&xywh=2576%2C321%2C3725%2C1721Vänliga hälsningar, Jan
710
« skrivet: 2023-02-19, 11:27 »
Tack Ingrid och Olof för svaret!! Bouppteckningen före den, som gjordes efter Brigitta Hansdotter, är delning av dottern Margaretas dödsbo (sida 402 i Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen volym F1A:108) . I en bilaga till den, på sidan 409, står att malmgården i Maria Magdalena församling i Stockholm (även omnämnd i bouppteckningen efter vinskänk Georg Broun) kallades " Lilla Solen". Jag trodde att den kallades så eftersom familjens stenhuset vid Skeppsbron kallades " Solen". Länk till sidan 409: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107589_00438#?c=&m=&s=&cv=437&xywh=2969%2C147%2C3142%2C1432De omnämnda personerna "Carl Fredrik von Braun" och "Brita Brun" var dottern Margaretas make respektive hennes mamma Brigitta Hansdotter, som här kallades "Brita Brun". Vänliga hälsningar, Jan
711
« skrivet: 2023-02-19, 11:05 »
Hej igen, Skulle man inte kunna tänka sig att Anna Gabrielsdotter, gm nålmakare Johan Nilsson på Norrmalm, var dotter till Gabriel Blix och att hon hade dött (utan då levande barn) då bouppteckningen efter Gabriel Blix skrevs den 4/11 1680? Hon skulle då kunna ha varit faddern " nålmakares hustru Anna Blix" vid dopet i Maria Magdalena den 1/5 1670 (CIa:1 sida 75). Om hennes pappa och (styv-)mamma bodde på Södermalm hade hon i sådant fall koppling dit, och vem vet, det kanske var hennes barndomsväns barn hon var fadder åt. ...men jag måste erkänna att jag inte har kollat om det kan passa in ålders- och tidsmässigt. Vänliga hälsningar, Jan
712
« skrivet: 2023-02-19, 08:26 »
Hejsan! Tack för all information och tips om Facebook-gruppen Annika! Om jag har förstått innehållet rätt är tolkningen att: Anna Blix gm1 husgerådmästare Samuel Nilsson och gm2 bryggare Jochim Ahlstedt, samt Anna Blix gm senkel-makare Greger Blix och vars bror var vinhandlare Hindrich Lilo. var två olika personer med samma namn. Pigan Margaretha Gregersdotter hos bryggare ålderman Claes Lampa, enligt information i mtl 1683, bör inte ha varit dotter till Greger Blix eftersom hon inte finns omnämnda i bouppteckningen, daterad 4/11 1680, efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet ägde en gård på Fatbursgatan. För att ta reda på mer exakt var gården låg (och för att se vilka som ägde gårdarna däromkring) kan jag tipsa om "Holms tomtbok" från 1679 här (klicka på "Öppna" för att ladda ner den som pdf-fil): https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/?template=view_post&id=654Vad kul att få reda på hur släktnamnet Lilo (som jag hittills har läst som "Lyllo" ) kommer in i bilden! Det har jag stött på då och då. Lyllo mig!
713
« skrivet: 2023-02-18, 18:46 »
Hej igen, Efter att ha letat i mantalslängder och i Maria Magdalena kyrkoarkiv håller jag nu på att läsa bouppteckningar efter personer med koppling till släktnamnet Brun (med stavningsvarianter) i Stockholm runt år 1700. Jag hittade nyss ett par protokoll gjorda vid delning av den fasta egendomen efter faktor Anthoine (de) Bruyn. I dem framkommer att Anthoine hade en måg vid namn Hindrich Weber. Det bör därför vara troligt (om inte säkert) att systrarna Christina och Barbara Bruyn/Bruijn, som finns antecknade vid kvarteret Draken nr 185 i Maria Magdalena mtl 1711, var faktor Anthoine (de) Bruyns döttrar. De framstår som fattiga i mtl 1711 och det kanske kan bero på omständigheterna kring pesten. Länk till bouppteckning efter faktor "Anthoni Brun", daterad 29 och 30 augusti 1679: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107509_00313#?c=&m=&s=&cv=312&xywh=2528%2C124%2C4469%2C2065Länk till delning av fast egendomen, daterad 16/4 1684: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107515_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2048%2C145%2C5364%2C2478Länk till delning av fast egendom, daterad 2/9 1689: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00811#?c=&m=&s=&cv=810&xywh=2210%2C117%2C7311%2C3378Länk till kvarteret Draken nr 185 i Maria Magdalena inre mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=-474%2C471%2C5365%2C2479I mantalslängden tycks dottern Barbara ha skrivit sin namnteckning. Hon tycks ha kallat sig själv Barbara, inte Barbro, åtminstone i offentliga sammanhang. Vänliga hälsningar, Jan
714
« skrivet: 2023-02-18, 17:47 »
Hej, I ett par bouppteckningar står om ett, eller möjligtvis två olika, stenhus kallat/kallade " Solen" och/eller " Förgyllda solen". Eftersom bouppteckningarna är efter ett gift par, vinskänk Georg Broun/Brun och hustru Brigitta/Brita Hansdotter Broun/Brun, misstänker jag att det rör sig om samma hus. "Solen" sägs ligga " i staden östan wid Skiepps Bron" och "Förgyllda solen" sägs ha varit beläget " i staden wid Skieppsbron uti Sohlgränden". Det som gör mig frågande är att på dagens kartor ligger Solgränd i Gamla Stan, men inte vid Skeppsbron och jag har inte hittat någon Solgränd vid Skeppsbron på gamla kartor, som finns tillgänglia on-line på Stockholmskällan. Dessutom står inte något om en Solgränd vid Skeppsbron i Wikipedias artikel om Solgränd (och om jag har förstått rätt har Skeppsbron alltid legat där den gör idag). Har någon en förklaring? Benämningen "Solen" finns i bouppteckning daterad 20/9 1723 efter vinskänk Georg Broun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:91, sida 1250). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01296#?c=&m=&s=&cv=1295&xywh=2408%2C227%2C3725%2C1721Benämningen "Förgyllda solen" finns i bouppteckning daterad 16/3 1733 efter hustru Brigitta Hansdotter, vars make hade varit vinskänk Georg Brun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:108, sida 410v). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107589_00440#?c=&m=&s=&cv=439&xywh=717%2C1624%2C2585%2C1194Länk till Google Maps och Solgränd i Stockholm: https://www.google.com/maps/place/Solgr%C3%A4nd,+Stockholm,+Sverige/@59.3249554,18.0678661,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x465f77e266c3b117:0x385a966b294d6070!8m2!3d59.3249554!4d18.0700548!16s%2Fm%2F027rn1gLänk till Wikipedia och artikel om Solgränd i Stockholm: https://sv.wikipedia.org/wiki/Solgr%C3%A4ndVänliga hälsningar, Jan Johansson
715
« skrivet: 2023-02-17, 22:24 »
Hej, I en bouppteckning, daterad 20/9 1723, efter vinskänk Georg Broun står att han hade en son, Hans Broun 28 år (fc 1695), med saliga hustru Elisabeth Hansdotter Grå, som efter beräkning bör ha varit född mellan 1650 och 1680. Det står också att dödsboet ägde ett stenhus vid Skeppsbron i Gamla Stan i Stockholm och en malmgård på Hornsgatan i Maria Magdalena församling i Stockholm. Jag har letat lite efter bla släktnamnet Brun, men inte Grå, i volymer från slutet av 1600-talet i Maria Magdalena församling. Jag tycker mig ha sett släktnamnet Grå några gånger, men den enda anteckningen jag har är från den sekundära källan adelsvapen.com om släkten Lampa, där det står att bryggare ålderman Claes Danielsson Lampa var gift med Christina Olofsdotter Grå (vigda omkring 1680). Se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/LampaÄr det någon som har mer information om Elisabeth Hansdotter Grå, eller ännu bättre om vinskänk Georg Broun? Länk till bouppteckningen, som hittas i Stockholms Rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:91, sida 1249 (Riksarkivets bild 1295): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01295#?c=&m=&s=&cv=1294&xywh=370%2C131%2C7724%2C3569Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Efter att ha skrivit mitt inlägg ovan fick jag se att jag trots allt hade en till anteckning om släktnamnet Grå i Maria Magdalena församling i Stockholm. Den 21/5 1673 vigdes där handelsman Olof Hansson Gråå och Elisabet Johansdotter Skick, som jag tror kan ha varit syster till ovan nämnda Claes Danielsson Lampas första hustru, Lucia Johansdotter Schick (se bifogad bild).
716
« skrivet: 2023-02-17, 10:58 »
Hejsan! Tack för era svar och visade intressen Karin, Niels och Kristina! Ja, Sabel kan förstås ha varit namnet på snickaren, som bodde på samma sida av Kyrkogatan som Tattarkungsgården (eller tattarkungens gård). Av någon anledning gör jag mig en bild att en sabel är längre än ett svärd och att handtag av trä finns/fanns på svärd, men inte på sablar - men jag är inte insatt i ämnet! Tattarkung låter i mina öron som en variant av ordet " ståtarkung", så det kan nog vara det som menades med tattarkung. Tack Niels och Kristina för upplysningen!! Innan jag läste era svar letade jag fram ordet " tattar-knekt" i svenska akademins ordbok här: https://www.saob.se/artikel/?seek=tattarknekt&pz=2#U_T509_36427 . Man kan undra om det hade samma betydelse som ståtarkung. Niels beskrivning av ordet " stodderfoged" gjorde att jag också letade på ordet " fogde" i sammanhanget "lösdrivare" och hittade då den här sidan https://lagen.nu/sou/1923:2 på vilken det bla står: "En instruktion för konungens fogdar av 1583 stadgade, att de, som ej kunde visa »wägebreff eller bewijs, hwem de tilhörde», skulle genom fogdens försorg sändas till slotten eller konungens gårdar för att där hållas till arbete eller till Sala gruva". Jag fick också se i mina anteckningar om invånare i Maria Magdalena församling runt år 1700 att jag några gånger har skrivit om inspektor Jacob Rotman och hans hustru Elisabet Smitt, som man kanske kan gissa var släkt med snickare mäster Mårten Smit, även om släktnamnet Smitt inte var ett helt ovanligt namn i Maria Magdalena församling under denna tidsperiod. Jacob Rotman var inspektor över sjötullarna. Däremot har jag inte antecknat någon kontrollör Johan Rotman, men det betyder inte på något vis att det inte fanns en eller fler personer med det namnet där och då. Vänliga hälsningar och med önskan om en trevlig helg, Jan
718
« skrivet: 2023-02-16, 11:50 »
Hejsan Niels (och andra intresserade läsare)! Ja tack, vi får hoppas att sabel-snickaren hittas! Det är också en, för mig, konstig kombination med orden "sabel" (som väl var gjorda av metall?) och "snickare" (som väl arbetar, och arbetade, med trä?). Idag kan man i och för sig använda sig av uttrycket "snickra ihop" även om sådant som inte har med materialet trä att göra. Som möjlig "sabel-snickare-kanditat" kanske snickare mäster Mårten Smit kan vara. Smit, om det nu står så, kommer troligen av engelskans Smith, som ju betyder smed. Mårten kan alltså ha haft en (nära) ana, som var smed och därför arbetade med sablar. Niels, har ordet "etnicitet" på danska ungefär betydelsen "arvsmassans likhet"? På svenska betyder etnicitet (kopierat från svenska Nationalencyklopedins beskrivning av ordet) "identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp". Med den beskrivningen av ordet "etnicitet" är min tolkning att vilken person som helst kan ha en inuitisk etnicitet, oberoende av huruvida personens arvsmassa liknar, eller inte liknar, den som finns bland personer som lever på Grönland. På samma vis tolkar jag det som möjligt att en person, vars arvsmassa liknar den som finns bland personer som lever på Grönland, inte nödvändigtvis har en inuitisk etnicitet (om personen tex är född, uppvuxen och lever i, låt oss säga, Mexico). Frågan är nog helt enkelt vad man menar med ordet "etnicitet"! Informationen om "stodderkonger" var en intressant tolkningsvariant av ordet "tattarkung". Jag har funderat över många olika tolkningar, men inte den som beskrivs om "stodderkonger". Med den varianten kanske man kan fundera över vilken typ av kontrollör Johan Rotman var. ...eller rör det sig om två olika personer; den ene med patronymikonet Nilsson och den andra med Niclasson?! Ibland (läs: ofta!) blir man mer och mer förvirrad ju mer information man hittar. Hur som helst... har jag funderat över möjligheten att begreppet tattarkungen kan: 1) ha varit benämningen på en gård där lösdrivare, eller personer med koppling till lösdrivare, "höll till", eller 2) en person som lät personer, med koppling till lösdrivare, logera i sin gård. Barnet Olofs mamma, Elena, fick ju ligga i barnsäng i Tattarkungens gård. Detta kan kanske tolkas som att (personen) Tattarkungen lät Elena, som hade fått barn med en lösdrivare, föda sitt barn i sin gård. Det finns säkert många andra tolkningar av benämningen tattarkungen, och det skulle vara kul att få ta del av dem! Vänliga hälnsningar, Jan
719
« skrivet: 2023-02-15, 14:37 »
Hej, Den 3/3 1677 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 380)"Bengdt skrijfwares widh Ferne bruckoch konnans Brijta Jönsdotters oächta barn / Carijn / Konnan locerar [logerar] i Giordans[-]gården i Skinare- wikgränden [Skinnarvikgränden] straxt wijdh Per Staake! Jag misstänker att det rör sig om Färna bruk i Gunnilbo socken. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00203#?c=&m=&s=&cv=202&xywh=762%2C2760%2C2529%2C1195Vänliga hälsningar, Jan Johansson
721
« skrivet: 2023-02-15, 12:20 »
Tack för den positiva responsen Niels! Ja, man kan undra över dina frågor. Att tillhöra en etnisk grupp tror jag är något som var och en bestämmer över själv, så en tredje möjlig orsak till att någon blev kallad tattarkung är att andra kallade personen så. Igår blev jag väldigt glad när jag hittade "Holms tomtbok" med detaljerade beskrivningar, färdigställda 1679, av samtliga kvarter i Maria Magdalena församling i Stockholm. Referensen bör vara (jag kopierar och klistrar in): Skanning av Holms tomtbok, SE/SSA/0071/01 Stockholms stadsingenjörskontor, Stadsingenjörskontoret 1636-1954, serie D 1 a Tomtböcker, volym D 1 a:10 (NS 18) ”Södra förstadens västra del och S:ta Maria församling”. Länk till sida där den kan laddas ner (se "Öppna"): https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/?template=view_post&id=654I tomtboken hittade jag Santa Maria kyrkogata, men tyvärr bodde där hela tre stycken snickare (jämför "sabel[-]snickare" i mitt förra inlägg, se också bifogad bild). Vem av dem som var sabel-snickare kanske framgår i någon notis i kyrkoarkivets volymer från den här tiden. Ett annat resonemang är följande. Kyrkogatan var en tvärgata till "Återvändsgränden", som gick utefter Maria Magdalena kyrkogård och där bodde kyrkoherden. Man kan kanske gissa att texten "här strax neder på Kyrkogatan" skrevs/dikterades av en person, som (vanligtvis) befann sig vid Maria Magdalena kyrka. Med den tolkningen bör Tattarkungens gård/Tattarkungsgården ha legat nära kyrkogården och i sådant fall kan den tomma tomten/gården i den bifogade bilden kanske vara en god kandidat på var gården låg, men tyvärr får vi i sådant fall inte mer upplysning om vem som kan ha varit Tattarkungen, om det nu var en speciell person man avsåg. Vänliga hälsningar, Jan
722
« skrivet: 2023-02-14, 10:58 »
Den geografiska placeringen av Tattarkungens gård framkommer av en dopnotis på sida 364 i Maria Magdalena församlings kyrkoarkiv volym CIa:1. Där står, om jag har läst rätt, att mamman till barnet låg i barnsäng i " Tattarkungens gårdh, her straxt [eller möjligen "straxst"] neder på Kyrkchiogatan, på samma sijdan som sabel[-]snickare bor". Pappan till barnet var lösdrivare och eftersom han också antecknas ha varit horkarl, misstänker jag att han var gift, med annan person än mamman till barnet, då dopnotisen skrevs. Är det en slump att han var lösdrivare och hon låg i barnsäng i Tattarkungens gård, eller kan det ha funnits en koppling? Eftersom barnet fick namnet Oloff och dess pappa hette Olofsson (dvs barnet fick sin farfars namn) är jag nästan frestad att gissa att det var barnets pappa, lösdrivare Erich Olofsson, som kallades Tattarkungen. På bifogad bild visas resultat av sökning efter namnet "Kyrkogata" på karta från 1645, men jag har inte förstått mer exakt vilken gata det gäller. Markeringen "3" till vänster på den bifogade bilden ligger nära Maria Magdalena kyrka och markeringen "11" ligger nära Katarina kyrka. Dopnotisen är daterad 28/7 1674 och här är länk till den: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00195#?c=&m=&s=&cv=194&xywh=142%2C-74%2C4370%2C2066Det skulle vara kul att få reda på var Kyrkogatan låg och var sabelsnickaren bodde. Vänliga hälsningar, Jan
723
« skrivet: 2023-02-13, 14:54 »
Hej igen! Kan följande person, född i Medelpad men inte nödvändigtvis i Sundsvall, möjligen hittas på Medelpad-CD:n? "d 7 [september 1671] döptes [i Maria Magdalena församling i Stockholm, CIa:1 sida 342] Simon Perssons soldat på Dråningh holm född i Melpad, och Karin Johansdotters född i Linkiöping oehta [oäkta] barn /. Brita /: faddrar klockaren Anders Eek. Qwinfaddrar sa. Swen Oloffssons murmestare gesells hustru Malin Johansdotter hans ehrewyrdigheets pastoris piga Kirstin Jonsdotter. Konan gieter hoos Bengt Abrahamsson spelman." Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=253%2C315%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
724
« skrivet: 2023-02-13, 14:15 »
Hej, Kanske har jag hittat namnet på en person, som inte tillhörde denna släkt Silfverlåås, men jag tyckte yrket var så kul och annorlunda att jag ändå önskar berätta att; den 7/2 1671 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1, sida 335): " Jacob Larssons Silffwerlos [eller Silffwerloss, möjligten stavningsvariant av Silfverlåås alternativt felstavning av Silfverklo] lyckpottspelaresoch Karin Matsdotters barn /: Maria /: fadd: [faddrar] Hindrick Grelsson borgare, Erick Ericksson bor: gare Jöran Mönster [eller Munster?] semskmakare gesell. Qwinf: [kvinnfolksfaddrar] sa. [salige] Casper Gietie [Hierta/Hjärta?] sämskmakares hustru h:r [hustru] Maria Gietie, Jörgen Melsings hustru h:r Anna Tijl [Tyl]. [och] Johan Nyman brenwinsdistilerares hust. h:r Karin Jonsdotter Dopnotisen finns bland oäkta barn, så jag misstänker att Jacob och Karin inte var gifta då Maria föddes. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=3166%2C1436%2C3035%2C1435Länk till SAOB:s beskrivning av ordet lyck-potta: https://www.saob.se/artikel/?seek=lyckpotta&pz=2#U_L1039_254185Vänliga hälsningar, Jan Johansson
725
« skrivet: 2023-02-12, 17:04 »
Hej, I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (som jag har laddat ner 2020) står att en stavningsvariant av släktnamnet Galan är Galle. Det italienska ordet gallo betyder tupp och på Valloniens flagga finns en tupp. Om jag minns rätt har jag läst att personer från området, som kom att kallas Gallien, blev kallade galler eftersom de hade tuppvingar på sina hjälmar. Lite funderingar, som tjänar till att inge förhoppning om en vallonsk koppling till nedan nämnda Anna Olufsdotter Galle. Den 10/2 1677 lystes första gången i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 310) för stadsvakt Johan Erlansson(?) och Anna Olufsdotter Galle. Om jag har läst och tolkat texten rätt var Johan eller Anna i tjänst, eller hade varit i tjänst, hos sekreterare Lindhielm, som skulle kunna motsvara TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lindhielm_nr_93Avskrift av texten i lysningsnotien (med reservationer för fel!):den 10 [februari 1677] lystes 1 gången Johan Erlansson[?] stadswacht. och Anna Olufsdoter
Galle, tient hos secret Lindhielm wijdes [vigdes] aff kiyrkioherden i kiyrkian Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=695%2C2331%2C2567%2C1214Vänliga hälsningar, Jan Johansson
726
« skrivet: 2023-02-12, 16:23 »
Hej, På adelsvapen.com om släkten Du Rietz nr 666 står att TAB 2, Gustaf Adolf, gifte sig den 4/2 1677 med Margareta Gyllenadler. I Stockholms Maria Magdalena församling kyrkoarkivs volym CIa:1 står istället (om jag har läst rätt) att de vigdes den 31/12 1676, men det kanske skulle ha stått att det lystes det datumet. Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=326%2C2088%2C3034%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
727
« skrivet: 2023-02-12, 15:12 »
Hej, I mitt förra inlägg skrev jag att bagare Jacobs efternamn var stavat Richter i andra notiser skrivna omkring 1680 i Maria Magdalenas kyrkoarkiv. Det är tyvärr felaktig information! Istället fanns en svarvare vid namn Jacob Richter i Maria Magdalena församling i slutet av 1600-talet. Svarvare mäster Jacob Richter och hustru Magdalena Hansdotter vigdes den 24/7 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 196). Den 21/1 1677 "lystes 1 gången för ehrborn och wälför- ståndigh Hans Tillman borgare och handel man och jungfru Chatrina Erichsdotter Länk till lysningsnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00166#?c=&m=&s=&cv=165&xywh=3080%2C1281%2C3034%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
728
« skrivet: 2023-02-12, 11:18 »
Hej igen, Kanske man inte ens menade en person då benämningen "tattarkung" användes i de ovan nämnda dopnotserna. Anledningen till min kommentar är en lysningsnotis i vilken det står "brölop i tatarekongsgården" (bröllop i tattarekungsgården). Varför gården kallade så kan man undra... "Tattarekungens dotter" kan alltså möjligtvis ha haft betydelsen dottern i Tattarekungsgården exempelvis. Det här är förstås bara mina spekulationer! Om jag har läst rätt står i lysningsnotisen (Maria Magdalena CIa:1 sida 260): den 30 [oktober 1676] lystes 1 gången, och om söndagh 2 och 3 gången för ähreborne och wäl. Oluf Anders cronans länsman på gådlandh [Gotland], hustru Karin Jonsdotter bratare [hennes släktnamn Bratare?] brölop i tatarekongsgården, Johan Hindrichsson Slurf[??] cautionsman Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=346%2C1873%2C3034%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
729
« skrivet: 2023-02-12, 10:53 »
Hej, I Maria Magdalena församling i Stockholm fanns en präst vid namn Nils Lennéus i slutet av 1600-talet. Jag trodde först att det var Carl von Linnés pappa och skrev om honom under diskussionsämnet "Introducerad adel - von Linné" här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=190220.msg1637649#new där också mer information, tack vare ett svar, finns om Nils Lennéus. Nu fick jag se en annan präst med släktnamnet Lennéus (stavat Läneus). Det gäller en lysnings-/vigselnotis i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 258). Om jag har läst rätt står det: den 15 [oktober 1676] lystes för Nils Jacobsson snickare och hust: Elisabeta Jacobs dotter brölopet hoos Lars Gillman [eller Hillman] actuarius, wigdes hema [hemma] af een fremat [främmande?] präst hr [herr] Lars Läneus d 29 dito Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00141#?c=&m=&s=&cv=140&xywh=561%2C164%2C2529%2C1195Vänliga hälsningar, Jan Johansson
730
« skrivet: 2023-02-10, 14:39 »
Den 23/4 1680 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:3 sida 68): Hans Tillman lerfskrämare, och hustru, ... dotters barn / Petter, fadder Mårten Linwäffare och Jacob Richwardt bagare, Sander bagares hustru Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=726%2C3509%2C2572%2C1216Baserat på andra notiser tror jag Sander är ett förnamn. Bagare Jacobs efternamn har jag för mig (oftast) är skrivet Richter i andra notiser. Tyvärr har jag inte antecknat något om honom. I Sällskapet vallonättlingars släktlista (2020) hittas Richert Charpentier (släktnamn nr 102, Charpentier, som betyder snickare på franska). Jag misstänker att Richert kan vara antingen ett för- eller ett efternamn i betydelsen "Richert snickare". Den 31/12 1682 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm lärftkrämare Hans Tillman och hustru Karin Eriksdotters barn Christopher. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=48%2C9%2C3639%2C1721Vänliga hälsningar, Jan
731
« skrivet: 2023-02-10, 13:08 »
Hej igen! Jag glömde skriva något i mitt förra inlägg, men först en kommentar om det ändrade födelseåret (vilket inte är så ovanligt i släktforskarsammanhang enligt min erfarenhet). När flyttade Carl Petter Hudding Lampa till kvarteret Blåmannen? Kan det vara så att han först blev inskriven där med fel födelseår och att det sedan ändrades till det rätta? Det jag glömde skriva var (jag gör det lätt för mig och klistrar in mina anteckningar): Den 21/5 1673 vigdes handelsman Olof Hansson Gråå och jungfru Elisabet Johansdotter Skik (Schick). Jämför bryggare Claes Lampas hustru, som hade släktnamnet Skik (Schick). Den 2/11 1673 vigdes köp- och handelsman Jacob Jöransson och jungfru Catharina Olofsdotter Gråå. Båda vigslarna i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1). Länk till vigselnotisen den 2/11 1673: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=3229%2C712%2C2847%2C1327Min misstanke är att Catharina Olofsdotter Gråå var dotter till handelsman Olof Hansson Gråå. Men nu börjar vi kanske komma ifrån ämnet Lampa... Vänliga hälsningar, Jan
732
« skrivet: 2023-02-10, 11:25 »
Tack Anne för din positiva respons! Jag tänkte mest att det kan tyckas onödigt att lägga upp information i den här tråden som redan är känd. På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa står att Claes Danielsson Lampa och Lucia Johansdotter Schicks dotter Elisabet, född 1673, dog 1674. Det kan nog ha varit kostnaden för hennes begravning som levererades den 4/8 1674. Ja, det tycks ha varit högt i tak hos familjen Lampa, både vad gäller yrkesval och val av make/hustru - i alla fall i dagens (västerländska kulturs) ögon mätt. Eller kanske det bara är i mina ögon mätt! Hur som helst: Den 21/5 1673 vigdes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 216) handelsman Olof Hansson Grå och jungfru Elisabet Johansdotter Schick (se länk nedan). På https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa står att Claes Danielsson Lampa gifte sig omkring 1680 med Christina Olofsdotter Grå. Kan man misstänka att Elisabet Johansdotter Schick och Lucia Johansdotter Schick ( död 11/2 1675 enligt information på adelsvapen.com) var systrar och att Christina Olofsdotter Grå var dotter till handelsman Olof Hansson Grå? I sådant fall gifte sig Claes Danielsson Lampa med sin (fd) ingifta svågers dotter, dvs Christina Olofsdotter Grå. För mig blir det lättare att se eventuella släktsammanhang genom att titta på schematiska bilder (se bifogad bild). Länk till vigselnotisen den 21/5 1673 (Oloff Hansson Gråå handelsman med jungfru Elizabet Johansdotter Skik): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=282%2C1702%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar och med önskan om en trevlig helg! /Jan
733
« skrivet: 2023-02-10, 07:14 »
Tack Yvonne och Per-Olov för era svar! Eftersom jag håller på att leta efter släktnamnet Brun/Le Brun i Maria Magdalena församling i slutet av 1600-talet hade jag också förhoppningen om att det stod Brun, men med uppgiften om Brulau är det nog mer troligt att bläcket plumpade sig lite när bokstaven L skrevs, än att man har strukit över det. Det är min tolkning i alla fall, men det skulle vara skoj med kommentarer så klart. Det skulle också vara kul om någon hade en annan primärkälla där Magdalenas släktnamn Brulau är skrivet - lite för att bekräfta det... Vänliga hälsningar och önskningar om en trevlig helg, Jan PS: Det är nästan lite synd att Magdalena inte hette Druto, som låter lite som Drutten.
735
« skrivet: 2023-02-09, 13:44 »
Hej igen, I sökandet efter annat i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer stöter jag hela tiden på släktnamnet Tillman. Hoppas att det rör sig om medlemmar i vallonsläkten Tillman! Denna gång har jag hittat, av en slump, att lärftkrämare Hans Thilman lät begrava sin saliga moders döda lekamen på kyrkogården enligt notis nr 314 (i volym LIa:1/27), som bör ha skrivits i maj 1674. Det står vidare "d: 14. Maij öpna lägersta [lägerstad], och bakom [eller bekom?] där hoos [eller gavs?] ,, 2. ringningar medh ,, 3. små klockor sampt båhr och pähll Länk till notisen (LIa:1/27, sida 119, Riksarivets bild 67): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055262_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=3467%2C2076%2C2189%2C1011Den 25/2 1679 döptes i Maria Magdalena församling (CIa:3 sida 11) "läfskrämmare" Hans Till (troligen lärftkrämare Hans Tillman) och hustru Karin Nilsdotters barn Erik vars faddrar var kungliga drabant Swart Elias, bagare Sander, välborne(?) Hedvick Steenbocks fröken och Per Stackes hustru. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=3513%2C123%2C2728%2C1290Vänliga hälsningar, Jan
738
« skrivet: 2023-02-08, 13:40 »
Hej, Den 16/7 1671 vigdes i Maria Magdalena församling klensmed mäster Oloff Jöransson Werre, som var boende i S:t Jacobs församling (i Stockholm), och Johan Meijers änka Helena Nilsdotter (CIa:1 sida 204). Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=303%2C2108%2C3035%2C1435Jag valde att skriva under detta diskussionsämne, istället för att starta ett nytt "Verre/Werre" (som väl låter ganska franskt?) eftersom det italienska ordet verme (som betyder mask, djuret alltså) översätts till "ver" på franska med Google translate. Det franska ordet "verre" översätts till glas på svenska (dricksglas alltså ), men för mig som inte kan franska låter uttalet av "ver" och "verre" väldigt lika (läs: identiskt!). Jag förstår dock att släktnamnet Werme (också) kan ha något att göra med Värmland. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) står om släktnamnet Verme (nr 536) "En smedsläkt från Värmland. Har inte kunnat kopplas till valloninvandringen". Dess werre låter vare sig Olof eller Göran särskilt franskt i mina öron. Kanske Göran kan komma av Georges, Gérald och/eller Gérard? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
739
« skrivet: 2023-02-08, 12:09 »
Hej, År 1670 var två personer med släktnamnet Blix faddrar vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt dess kyrkoarkivs volym CIa:1. Den 1/5 1670 (CIa:1 sida 75) var nålmakares hustru Anna Blix fadder vid dop av sumpfiskare Simon Hindersson och hustru Margretha Thomsdotters barn Johan. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=3279%2C1296%2C2809%2C1328I bouppteckningen daterad 23/9 1670 (se Constantinus Lindfors inlägg i den här tråden den 2014-11-12) står att Anna Blixs avlidne make, Samuel Nilsson, hade varit "fordom husgerådsmestare", så eventuellt rör det sig om två olika personer med samma namn (Anna Blix). Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107494_00664#?c=&m=&s=&cv=663&xywh=3178%2C670%2C2586%2C1195Enligt Constantinus imponerande inlägg den 2018-05-19, 01:59 blev Samuel Nilsson begravd den 15/8 1669 (se tabell 4). Kan det hända att Anna Blix hann med att vara gift med en nålmakare (vid dopet den 1/5 1670) innan hon gifte sig med bryggare Jockim Ahlstedt? Eller kan man kanske snarare misstänka att bouppteckningen efter Samuel Nilsson skrevs drygt ett år efter att han begravdes pga att Anna då ämnade gifta sig med en ny man? I sådant fall bör nålmakares hustru Anna Blix ha varit en annan person (såvida nålmakare och husgerådsmästare/klädskrivare inte var synonymer och att ”nålmakares hustru” egentligen avsåg ”nålmakares änka”). Många frågetecken där!! Den 15/8 1670 (CIa:1 sida 98) var senkel-makare Gregert Blix fadder vid dop av sockerbruksmästare Lars Jonsson och hustru Judita Ros barn Juditta. Vid samma dop var bryggare Clas Lampas hustru Lucia Skik fadder. Enligt sekundär källa ( https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/10969) var Clas bror, Per Lampa, pedagog i Sundsvall och deras pappa, Daniel Lampa, var sämskmakare i Härnösand. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=330%2C1595%2C3371%2C1594Anna Blix och Gregert Blix i Maria Magdalena församling kan ha tillhört någon annan släkt än den adliga, men eftersom namn kopplade till släkterna Depken/Anckarström och Leijel finns registrerade omkring 1670 i Maria Magdalena kyrkoarkiv valde jag att lägga upp informationen om dem i den här tråden. Enligt sekundära källor (tex: http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Galtstr%C3%B6m&action=edit) fick ju landssekreterare Magnus (Joensson) Blix (adlad 1689), tillsammans med bergmästare Claes Depken (adlad 1676 Anckarström) och bank-kommissarie Johan Gerdes (gm Margareta Leijel enligt adelsvapen.com om släkten Gerdesköld), år 1673 privilegium för att anlägga en masugn och en hammare vid Galtström söder om Sundsvall (jfr Per Lampa ovan). I Stockholms mantalslängd 1683 (BA:6/1) framkommer att bryggare Jochum Ahlstäds änka Anna Blix bodde i hus nr 101 (i Gamla Stan) med sina döttrar Margaretha 17 år, Helena 16 år och Elisabeth 14 år (sida 83 i del II, Riksarkivets bild 102). På nästa sida står att den ensamstående kommissarien Herman Ahlstäd var en stadig gäst hos familjen och dessutom kan det vara Annas egna namnunderskrift som avslutare texten om hushållet. Även trädgårdsmästare Erik Ingemundsson finns i samma hus. Ingemund tycks mig ett så ovanligt namn att man kanske lite löst kan våga sig på att misstänka att han var släkt med "Ankarklorna" (även baserat på en Ingemund Hägg i Maria Magdalena mtl 1702). Länk till sida 83 (del II) i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=3147%2C169%2C3725%2C1721I samma mtl 1683 (BA:6/1 sida 81 i del II, Riksarkivets bild 101) står att bryggare ålderman Claes Lampa ägde och bodde i hus nr 98. En av pigorna hette Margaretha Gregersdotter och man kan kanske lite löst spekulera i att hon var dotter till senkel-makaren Gregert Blix, som ju var fadder vid samma dop som Claes Lampas hustru Lucia Skik. Länk till hus nr 98: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=3073%2C69%2C3725%2C1721Vänliga hälsningar, Jan Johansson
740
« skrivet: 2023-02-08, 09:38 »
Tackar Per för hjälpen!! Du har helt rätt i det där med att tredje dottern brukade få mammans förnamn och att paret bara fick två döttrar under perioden de bodde vid Galtströms bruk. Det tänkte jag inte på! Ibland blir man för ivrig. Anledningen till min fråga är att jag har en sk DNA-träff (DNA match om man föredrar en engelsk version) och jag tycker allt tyder på att våra närmaste gemensamma anor bör ha varit någon smed och/eller dess hustru, förslagsvis med släktnamnet Le Brun inblandat, vid Älvkarleö bruk (på min sida - där bla Le Brun vid Älvkarleö redan har bekräftats med både DNA- och traditionell släktforskning) respektive vid Galtströms bruk (på min DNA-träffs sida). Därför skulle det vara roligt att hitta; dels tabell 17 Pierre le Bruns ursprung (föräldrar/syskon) och dels om han hade fler barn än de födda vid Galtströms bruk (och som förslagsvis blev kvar "däruppe i norr" ). Det som är extra kul med den här DNA-träffen är att hen och jag delar mer arvsmassa med varandra än vad hen och min mamma gör. Det bör betyda att DNA-träffen och jag har gemensamma anor både på min pappas sida och på min mammas sida. På min pappas sida har jag redan hittat möjliga gemensamma anor med valloner och Galtströms bruk inblandade så nu är det bara att fortsätta letandet på min mammas sida - vilket jag misstänker blir en omöjlig uppgift. Tack igen för hjälpen! Vänliga hälsningar, Jan
741
« skrivet: 2023-02-07, 12:08 »
Hej, I Stockholms Maria Magdalena församlings kyrkoarkivs volym CIa:1, sida 204, står (om jag har läst rätt): d 9 dito [juli 1671] wigdes mester Petter Cleman [eller Clemen?] skreddare med jungfru j: Sigrid Persdotter. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=220%2C1323%2C3035%2C1435Det är nog en väldigt långsökt koppling, men i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 111, står att tabell 17 Pierre le Bruns hustru hette Sigrid Persdotter och att de befinner sig 1681-97 vid Galtströms bruk, men var de befinner sig före 1681 tycks inte vara känt. Men som sagt, det är förmodligen inte ens troligt att skräddare Petter Clemen (eller står det t.o.m. Cleman?) hörde till den vallonska släkten Clement (och ännu mindre troligt att hans hustru Sigrid Persdotter ska vara samma person som sedan var gift med Pierre le Brun, även om Sigrid Persdotter inte tycks mig ha varit ett särskilt vanligt namn under 1600-talets andra hälft - åtminstone inte i Uppland). Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2020) står om släkten Clement Breda (nr 113) "Hammarsmedsläkten kommer på 1660-talet till Älvkarleby och sprider sig sedan norrut". Spred den sig möjligtvis till Galtströms bruk, eller där i närheten?
742
« skrivet: 2023-02-07, 10:18 »
Kan man tänka sig!! Det är verkligen roligt när det så lätt går att spåra personer, som levde på 1600-talet, tack vare Anbytarforum och dess sympatiska medlemmar! ...och tack vare informationsrika dokument förstås! Jag passar på att ställa en annan fråga angående Sundsvall och områden däromkring. I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi finns Pierre le Brun gm Sigrid Persdotter (tabell 17 om släkten Le Brun). Det står att de fanns vid Galtströms bruk 1681-1697 och att de sedan blev registrerade i Filand (1699/1700). Under åren vid Galtströms bruk döptes deras åtta barn, men inget barn hade namnet Sigrid. Kan paret möjligen ha haft en dotter Sigrid, som var född före 1681, dvs innan flytten till Galtströms bruk? Min fråga är kort och gott: har någon antecknat namnet Sigrid Persdotter, eller rent utav Sigrid (Le) Brun, alternativt något annat förnamn med släktnamnet (Le) Brun, vid sina sökningar i områden runt och i Sundsvall omkring år 1700?Vänliga hälsningar, Jan PS: Jag lägger till släktnamnet Clement till min fråga om en eventuell Sigrid i området runt och i Sundsvall omkring år 1700. Sigrid Clement alltså!
743
« skrivet: 2023-02-06, 16:39 »
Hej, Svarvare mäster Jacob Richter och hustru Magdalena Hansdotter vigdes den 24/7 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 196). Jämför Börje Abramssons inlägg i den här tråden den 2013-10-11, 20:43. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00110#?c=&m=&s=&cv=109&xywh=166%2C32%2C3034%2C1435Den 2012-06-19 skrev Arne Wieslander, också i den här tråden, om guldsmed David Richter gift med Margaretha Hansdotter Böök. Det kanske inte är kopplat till Margareta, men den 12/4 1670 vigdes Johan Jönsson Böök och piga Giertrud Ambiörnsdotter också i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 193). Länk till deras vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3121%2C2587%2C2809%2C1328Vid den här tiden, och omkring sekelskiftet 1700, förekommer släktnamnet Richter och Böök (samt Ambiörnsson/Ambiörnsdotter) då och då i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
745
« skrivet: 2023-02-06, 13:52 »
Hej igen, Troligtvis var det paret ryttare Olof Svensson Glantz och Agneta Vintrosias barn som döptes den 30/9 1669 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 49), men släktnamnet Glantz och Vintrosia är inte antecknade i dopnotisen, som lyder (med reservationer för feltolkning av text): d 30 [september 1669] döptes stadsryttarens Oloff Suenssons och hustru Anna Larsdotters barn / Suen /: Faddrar Anders Andersson höckare, corporlen [korpralen?] Peder Andersson Hammar, borgmestar Hans Oloffsson(s?) skriffware Erik Rewalsson [eller Rawalsson, från Reval dvs Tallin?] quinfolksfadd: herradshöffdingens [häradshövdingens] Zachrias Oloffssons hust: Elisabet Christophersdotter Stranquist; wachtmestarens hust: på södra cemners(-)kammaren Ursilla Johansdotter [och] jug: [jungfru(fadder)] Anna Johansdotter Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=3157%2C851%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan PS: Rawal tycks vara/ha varit ett förnamn; den 20/11 1670 vigdes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 199) Rawal Bengtsson stadsens arbetskarl med piga Elizabet Eskillsdotter, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=2770%2C29%2C3641%2C1722
747
« skrivet: 2023-02-06, 11:56 »
Hejsan, Den 11/6 1669 vigdes Mats Mårtensson, borgare i Enköping, och hustru Malin Matsdotter, amma hos välborne herr Claude Roquett Hägerstierna (Stockholms Maria Magdalena kyrkoarkivs CIa:1 sida 187). Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=3109%2C-26%2C3035%2C1435Kan man göra an-tagandet (till Stefan Simander: ) att Malin ammade den där Claes, där man ska titta på den gruvliga (igen: ) släkten Ekeblad nr 71 (se Stefan Simanders inlägg här den 2014.05-18)? I sådant fall var Claes född före den 11/6 1669. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
748
« skrivet: 2023-02-06, 11:25 »
Hej, Med reservation för feltolkning av text står i Stockholms Maria Magdalena kyrkoarkivs volym CIa:1, sida 187: den 21 [juni 1669] wigdes Påhl Jonsson född i Sunswall [eller Sunsuall?] i Helsinge Landh, och borgare ther sammastädes; och Malin Hansdotter född i Östergött Landh, welb. [välborne] Anders Lindhielms cam: mar(-)secretarij amma. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=3131%2C882%2C3035%2C1435Kanske Sunswall/Sunsuall i Helsinge Landh motsvarar dagens Sundsvall i Medelpad. Om tolkningen av ordet "amma" är rätt kan Malin kanske ha ammat Anders (född 5/12 1668), son till Anders Grelsson Lindeberg (adlad Lindhielm). Se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lindhielm_nr_93Vänlia hälsningar, Jan Johansson
749
« skrivet: 2023-02-06, 10:55 »
Hej, I en vigselnotis daterad 22/5 1669 i Stockholms Maria Magdalena kyrkoarkivs volym CIa:1, sida 186, står (om jag har läst rätt) att salige kung Carl Gustafs oäkta barn, tillika salige prokurator To(r)biörns styvdotter, Anna Carlsdotter och kompani-sjöman Erich Jöransson Körnigh, född i Köpenhamn, blev vigda. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=278%2C2005%2C2529%2C1195Den 17/3 1670 döptes, i Maria Magdalena församling i Stockholm, kompanisjöman Erick Jöransson Köningh (Körnigh) och hustru Anna Carlsdotters barn Gabriel. Det skulle vara kul att veta om Gabriel, eller Anna Carlsdotters eventuella andra barn, har ättlingar som lever idag. Länk till dopnotisen (Maria Magdalena CIa:1 sida 69): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=3196%2C3841%2C2807%2C1345På Wikipedia finns en "Lista över Sveriges regenters utomäktenskapliga barn". Länk till den sidan: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_regenters_utom%C3%A4ktenskapliga_barnDär står att Anna Carlsdotters mamma hette Svana-Lilla Lobjörn. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
750
« skrivet: 2023-02-05, 08:41 »
Vad kul att eventuellt ha spårat en sådan fräck person som hade mage att gå ifrån sin tjänst i förtid (omkring?) 1654. Jag fick se nu på morgonen att jag har skrivit, under diskussionsämnet Waxmuth, att den där Måns Andersson Brink var brännvinsbrännare enligt en dopnotis i Maria Magdalena daterad 7/4 1668. Om jag minns rätt bodde han på en brink (tvär gata/backe) i närheten av Badstugatan. Hans Larsson var inte den ende personen från Ångermanland (och "norrifrån") som blev registrerade i Maria Magdalenas kyrkoböcker runt sekelskiftet 1700. Vänliga hälsningar, Jan
751
« skrivet: 2023-02-05, 08:07 »
Hej igen!
Jonathan, min tolkning av texten, som du skriver att du inte kan tyda är:
grufdr [dvs gruvdräng] Johan Skatas h [eller k, dvs hustru eller käresta] Karin
swärmod. h. Elisabet
dott. h. Anna
krympling dott. Uttsta[??]
Om du berättar i vilken volym/bok och på vilken sida texten finns, så kan jag kolla på Arkiv Digitals hemsida. Jag är ganska osäker om min tolkning av texten är rätt, så jag hoppas någon annan har lust att kontrollera.
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Jag har också tänkt på möjligheten att Johan Dubois bodde i Stynsbo innan han gifte sig med Katarina Johansdotter. Om detta inte framkommer i husförhörslängder kan det förhoppningsvis framkomma i mantalslängder. Om det förhåller sig på det sättet kanske man ska vara mer öppen för möjligheten att Katarina inte var född och/eller uppväxt i Stynsbo. Om Johan däremot inte hade någon koppling till Stynsbo innan vigseln (annat än att hans trolovade var piga i eller från Stynsboskogen) är det nog ganska troligt att Katarina, och hennes närmaske familj (håll ögonen öppna även efter syskon - dvs efternamnet Johansson och Johansdotter!), var därifrån.
752
« skrivet: 2023-02-04, 18:20 »
Hej, Vid genomgång av Stockholms Maria Magdalena församling kyrkoarkivs volym CIa:1 hittade jag en vigselnotis som kanske kan vara av intresse. På sidan 185 står det, om jag har läst rätt: den 15. [april 1669] wigdes Hans Larsson compagnie siöman, född i Ångermanland, uthi Gudmunde rådh sochn, strax wedh Hernösandh stadh, och jungfru Anna Oloffsdotter, Måns Andersson Brinks hustru syster. Namnet Måns Andersson Brink har jag sett på sidor före sida 185 (bör ha varit dopnotiser omkring 1670), men tyvärr har jag inte gjort någon anteckning om honom. Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=3177%2C2963%2C2810%2C1328Vänliga hälsningar, Jan Johansson
754
« skrivet: 2023-02-04, 09:55 »
Hej, I Stockholms Maria Magdalena församlings kyrkoarkivs volym CIa:1 står, om jag har läst rätt, på sidan 183: den 9 [januari 1669] Wigdes Oloff Suenson Glantz ryttare under kong. maj:tts lijfcompanie här i staden Stockholm medh hustru Agneta
Larsdotter VintrosiaLänk till sida med vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=2818%2C76%2C3642%2C1722Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Eventuellt hade Agneta varit gift tidigare eftersom hon hade titeln hustru i vigselnotisen.
755
« skrivet: 2023-02-03, 11:36 »
Hej igen, Vid dop i Maria Magdalena församling den 22/7 1671 (CIa:1 sida 166) var vinskänk Hans Klocks(?) hustru Kirstin Marskalck fadder vid dop av kann-gjutare mäster Jonas Andersson och hustru Karin Stafuansdotters (Staffansdotters?) barn Petter. Även urmakare mäster Hindrick H urman var fadder, så Kristins make hade kanske släktnamnet Klock. Även kann-gjutare Elias Kant var fadder vid samma dop. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00094#?c=&m=&s=&cv=93&xywh=238%2C72%2C3642%2C1722Vänliga hälsningar, Jan
756
« skrivet: 2023-02-02, 18:03 »
Hej, Om jag har läst rätt var köpman Clas Döpekens hustru Malin Dopiken (ska kanske ha varit Döpiken?) fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 20/5 1671 (CIa:1 sida 153). Enligt adelsvapen.com om släkten Anckarström nr 897 hette Claes Depken Anckarströms mormor Malin, men hans hustru hette Catharina Helena Honnon. Var Clas och Malin Döpeken släkt med Claes Depken Anckarström, eller var Malins make Clas Döpeken rent utav samma person som Claes Depken Anckarström (och hustrun Malin saknas på adelsvapen.com)? Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3068%2C409%2C3696%2C1748Länk till Anckarström på adelsvapen.com: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Enligt mina anteckningar var assessoren Clas Döpken Anckarström fadder vid dop i Maria Magdalena församling den 2/2 1699 av borgare Hindrich Hindrichsson Döpken och hustru Anna Olofsdotters barn Carl. Vidar var Christina Hindrichsdotter Döppken fadder vid dop i Maria Magdalena församling den 2/11 1679 och den 11/8 1688 var hustru Maria Döpke fadder vid dop också i Maria Magdalena församling i Stockholm.
757
« skrivet: 2023-02-02, 15:15 »
Hej, I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) hittas namn nr 341 le Marinier med kommentaren "Margareta le Marinier är hustrum [hustrun] till Noah Verlaine. Namnet endast känt på kvinnosidan". Kanske har en stavningsvariant av samma släktnamn hittats: silkesvävare mäster Niclas Le Marieners hustru Chatharina Jonsdotter var fadder vid dop den 11/4 1671 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 146). Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=343%2C1976%2C3081%2C1457Vid sökning på Geneanet efter släktnamns ursprung markeras Stockholmsområdet då man söker på "LE MARIENER" på 1600-talet, så där tycks silkesvävaren redan vara registrerad. Om man istället söker på "LE MARINIER" på 1600-talet markeras många områden i norra Frankrike. Kan släktnamnet ha franskt ursprung snarare än vallonskt ursprung? Länk till resultat på Geneanet vid sökning efter "LE MARINIER": https://en.geneanet.org/surnames/LE%20MARINIERVänliga hälsningar, Jan Johansson
758
« skrivet: 2023-02-02, 14:59 »
Hej igen, Silkesvävare Mårten Dobler var fadder i Maria Magdalena församling igen den 11/4 1671 (CIa:1 sida 146). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=345%2C1976%2C3081%2C1457Mitt försök till avskrift: d.11 döptes M:r Johan Persson [eller Ersson?] silkeswefuares och hustru Elisabet Jonsdotters barn /: Margreta /: fadd: M:r Tomas Simonsson silkesuefuare, M:r Mårten Dobler silkesweff-
ware, M:r Arfuid [Arvid] Salbender silkesuefuare, Anders Oloffsson tegelslagare i Grind. Qwinfadd: Mats Erichsson borgares hust: hustru Suensdotter, M:r Niclas Le Marieners silkesweffuares hust: hust: Chatharina Jonsdotter. Vänliga hälsningar, Jan PS: Om det står "Grind" i dopnotisen kan det kanske avse Grinds tegelbruk. Ritning här: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/7620Enligt dopnotis i Maria Magdalenas CIa:1 sida 156 var en viss Johan Larsson tegeldräng vid Grinds bruk.
759
« skrivet: 2023-02-02, 14:46 »
Hej igen, Den 9/4 1671 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 146), lärftkrämare Hans Tillman och hustru Elisabet Persdotters barn Elisabet vars faddrar var vinskänk Samuel Johansson, borgare Povel Simonsson, borgare Gillius Carlsson, garvare Anders Larssons hustru Karin Olofsdotter, linkrämare Lorens Francks hustru Elisabet Hindricksdotter och borgare Clemet Michelssons hustru Kerstin Matsdotter. Hoppas jag har läst rätt och att jag inte har stört med någon Tillman, som redan är omskriven och känd, och som inte hade vare sig vallon- eller smedbakgrund. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=240%2C-2%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan PS: Den 17/6 1671 döptes, i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 160) hovskräddare(?) Gilius Carlsson ( möjligen samma person som borgare Gillius Carlsson ovan) och hustru Elsa Chiliansdotter(?)s barn Carl vars faddrar var lärftkrämare Hans Tillman, vinhandlare Hans Melkers hustru Salmnij(?) Drinkieerts(?), jungfru Catharina Grotthan(?), svarvare mäster Gregert Tillians ( stavningsvariant av Tillman?) hustru Kirstin Jönsdotter och pikner Elias Heisink/Heisick(?)s hustru Karin Olofsdotter. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=143%2C22%2C3642%2C1722
760
« skrivet: 2023-02-01, 10:08 »
Hej, En sidenvävare Mårten Dåbler var fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 9/4 1671 (CIa:1 sida 145). Jag har läst om Mårten Doublet (född 1638) i den här tråden och misstänker att Dåbler inte är en (lite felaktig) stavningsvariant av Doublet. Dopnotisen fångade dock mitt intresse eftersom jungfru Margreta Utenhoff var fadder vid samma dop. Hon var förmodligen släkt med Johanna Uttenhofen, vars svärfar Anthoine Bruyn ska ha varit inblandad i järnbruksverksamhet. Kanske ett långsökt resonemang, men man vet aldrig... Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3285%2C3108%2C3035%2C1435Kjell Lindblom har skrivit om Anthoine Bruyn här (se inlägg den 2022-11-20): https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1639709#newMitt försök till avskrift av dopnotisen:d 9 döptes Östen Gisslessons stadstimbermans och hustru Karin Jöransdotters barn /: Erick /: faddrar Hindrik Grelsson borgare, Mårten Dåbler [eller ev. Såbler] siden weffware, Albert Sebender sidenweffware qwinfaddrar jungfru Margreta Utenhoff, Johan Simssons hökares hustru h. Sara Jonsdotter Johan Johanssons sidenfärgares hustru hust: Kierstin Jonsdotter, Thomas Simonssons silkesweffwares h. hust Susanna Hindrikd: Vänliga hälsningar, Jan Johansson
761
« skrivet: 2023-01-31, 14:44 »
Hejsan, Kan Demoy eller Demoij vara stavningsvariant av De Morgny? I Maria Magdalena församling i Stockholm döptes den 30/3 1671 (CIa:1 sida 143) skeppstimmerman Johan Eriksson och hustru Brita Arvidsdotters barn Erik. En av faddrarna var vinskänken *Frans(?) Demoy/Demoij. Inom parentes kanske bör nämnas att det tycks ha funnits många andra personer med vallonsk bakgrund i Maria Magdalena församling vid under den här tidsperioden. *Eller kan det stå frares, som skulle kunna vara en stavningsvariant av franskans frère, dvs broder? Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=3007%2C2240%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
763
« skrivet: 2023-01-31, 11:28 »
Hej, I sällskapet vallonättlingars släktlista hittas släktnamnet Boui (nr 64 i listan) med beskrivningen " Colas le Boui får ersättning för utfört arbete i Norrköping". Kan denne Colas ha levt 1671? Kan han ha varit samma person som nedan omnämnda Niclas De bouei? Den 19/2 1671 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 133, min variant av avskrift):"Niclas De bouei och hustru Maria barn /: Magdalena /: faddrar. M:r [mäster] Petter Le Roy [jfr nr 469 le Roux i släktlistan och Steunot le Rou, som var gm kolare Jan Baude] fransos kiöpman. M.r [mäster] Johan De Flon [jfr nr 194 de Flon i släktlistan och Jean Constant de Flon gm Maria de Besche] fransos kiöp-man, Mons:r Honorre Bonneau. Qwinfolcksfaddrar Frants Karres [Carrés] hustru, Marcell Bonneuilles hustru Johan Lamouveux hustru." Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=3210%2C882%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
764
« skrivet: 2023-01-30, 14:13 »
Hej, Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 29/12 1670 av remsnidare mäster Jacob Schultz och hustru Catharina Hindricksdotters barn Jacob finns bland faddrarna (den sist omnämnda) mäster Lorens kopparslagares hustru Elisabet Musk. Kan hon möjligtvis ha tillhört släkten Muskin? Länk till dopnotisen i Maria Magdalena CIa:1, sida 124: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=374%2C1094%2C3642%2C1722Eftersom jag ser att släktnamet Hero är omnämnt i den här tråden tipsar jag om en annan dopnotis i samma födelsebok, sida 123 (men jag är osäker på om det står Hero eller herr); den 22/12 1670 var "Notarie Lars Larinus. [och??] hero/herr von Santen(??)" fadder (eller faddrar??) vid dop av kämnär Hindrik Karkman (ofta stavat Karckman i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer vid den här tiden) barn Hindrik. Länk till dopnotisen den 22/12 1670: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3001%2C1242%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
765
« skrivet: 2023-01-30, 13:19 »
Hejsan, Vid dop den 5/12 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 119) finns namnet Jacoba Du Bois (tror jag) bland kvinnofaddrarna. Vem kan hon ha varit? Länk till dopnotisen:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3094%2C1620%2C3035%2C1435Mitt försök till avskrift:döptes Isaack Bex bookhållares och hustru Sara Hovius [eller Leovius?] barn / Sara Lovijsa / faddrar herr Gerrard De Geer [TAB 3 i De Geer nr 291?] Hugo von Erckelem [Erkelenz i Tyskland?] Dirck Bex Qwuinfadrar. Jacoba Du Bois, Anna Siöhielm Anna von Slingerland Länk till De Geer nr 291 på adelsvapen.com (se TAB 3 Gerard till Österby): https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Geer_nr_291Vänliga hälsningar, Jan
766
« skrivet: 2023-01-30, 11:24 »
Hej igen, Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 10/11 1670 finns bland faddrarna (om jag har läst rätt) "bruksförwaltarens Johan Stares/Steens(?) hustru h:u Anna De Betsk". Barnets föräldrar var köpman Adam Leijel och hustru Adamsdotter, som bör ha varit Helena Radou. Länk till dopnotisen (CIa:1 sida 112): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=356%2C3316%2C2809%2C1328Om Annas släktnamn var de Besche, kan hon ha varit dotter till Petter de Besche och Anna Hoffman, vilka hittas i von Schantz genealogier om släkten De Besche (se bifogad bild)? Släktnamnet Hoffman förekommer i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer runt sekelskiftet 1700. Vänliga hälsningar, Jan
767
« skrivet: 2023-01-30, 10:42 »
Hej, Hustru Maria Erichsdotter Tillman och skräddare Jonas Månsson Holms barn Jonas döptes den 1/11 1670 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 112). Erik låter nog inte så vallonskt, men jag undrar ändå om Maria hörde till den vallonska släkten Tillman. Länk till dopnotisen den 1/11 1670: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=261%2C46%2C3370%2C1594----------------- Inspektor Daniel Tijlman/Tylman(?)s hustru Margretha Bremers var fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 10/2 1671 (CIa:1 sida 131). Mamman till barnet hette Mätta/Mätte Ericksdotter. Kan Tijlman/Tylman vara en stavningsform av Tillman? Finns inspektor Daniel med i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi? Länk till dopnotisen den 10/2 1671: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=3281%2C3313%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Finn Eldh skrev i den här tråden den 2006-12-03 om Anna Tillman och traktör Erik Ek. Släktnamnet Ek (Eek) förekommer i Maria Magdalena kyrkoarkivs volymer från sekelskiftet 1700. Se exempelvis (och tyvärr den enda Eek i mina anteckningar) dop i Maria Magdalena församling den 14/10 1678.
768
« skrivet: 2023-01-29, 15:21 »
Hej, Enligt dopnotis i Stockholms Maria Magdalena församling CIa:1, sida 96, döptes skeppare Hindrich Insen och hustru Catharina Jacobsdotters barn den 31/7 1670. Kan det röra sig om TAB 1 i Insenstierna nr 1421 (adelsvapen.com) och hans hustru Catharina Rossio? Om jag minns rätt finns en annan dopnotis om dop av ett annat deras barn i samma bok, 1668 eller 1669, men tyvärr har jag inte antecknat det (eftersom jag egentligen letar efter andra släktnamn). Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=278%2C2375%2C3063%2C1448Även i dopnotis den 11/12 1670 står att Hinrick Insens hustru hade patronymikonet Jacobsdotter. Länk till denna dopnotis (CIa:1 sida 121): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=3194%2C81%2C3035%2C1435Länk till Insenstierna nr 1421 på adelsvapen.com: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Insenstierna_nr_1421I en bouppteckning, daterad 26/6 1716, efter krögare (och bokhållare) Johan Brun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:83 sida 458) står under rubriken Infordrande Skuldh (sida 460v), om jag har läst rätt: "handellsmannens sah. [salige] Diedrich Wiebes sterbhuus skyldig hwar emoth bör åtherlefwereras 1 sölf:r [silver] bägare den sterbhuusett till sah. [salige] mannen pantsatt men som densamma sedermehra till h:r [herr] öfwerstleutnanten Gustaf Adolph Drackman förpantadt". Länk till texten på sida 460v i bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107564_00488#?c=&m=&s=&cv=487&xywh=325%2C1669%2C3723%2C1720Kan denne Diedrich Wiebe ha varit samma person som den som omnämns i Johan R. Honkainen Gyllenspetzs inlägg i den här tråden den 2011-02-22? Vilket släktskap fanns mellan Hindrich Insen (död 1683 i Stockholm enligt adelsvapen.com) och Anna Insen gm Didrik Wiebe?Runt sekelskiftet 1700 förekommer släktnamnen Weber och Werber i Maria Magdalena församling i Stockholm. Finns möjligheten att Wiebe, Weber och Werber kan ha varit stavningsvarianter av samma namn? Wiebe uttala(de)s väl vibe med ett långt i-ljud, så jag misstänker at Weber och Wiebe var/är två olika släktnamn. Emellertid... Den 15/8 1670 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 98) sockerbruksmäster Lars Jonsson och hustru Judita Ross barn Juditta. Kan Ross vara en stavningsvariant av Rossio (jfr Catharina Rossio gm TAB 1 Henrik Insen enligt adelsvapen.com om Insenstierna nr 1421)? Bland faddrarna finns vinskänk Gregert Ribe (det skulle kunna stå Wibe, men eftersom Gregert var vinskänk och eftersom Ribes är det latinska namnet för vinbärssläktet är det nog mer troligt att det står Ribe) samt köpman Giert Weber. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=256%2C1582%2C3642%2C1722Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Jag har fler anteckningar om krögaren och bokhållaren Johan Brun och delar gärna med mig av dem för intresserad.
769
« skrivet: 2023-01-29, 14:21 »
Hej, Vid ett dop i Maria Magdalena församling i Stockholm, den 24/7 1670, var hustru Kirstin Marskal fadder. Jag är dock lite osäker om jag har läst rätt. Länk till dopnotisen i CIa:1 sida 94 (se notisens rader 7 och 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=267%2C1797%2C3642%2C1722Drygt en månad tidigare, den 7/6 1670, döptes ett annat barn och bland faddrarna kan läsas (om jag tyder texten rätt) "Johan Danielsson Brun som fick marskalks hustru". Eftersom jag inte räknade med att "marskalks" kunde syfta på ett släktnamn frågade jag igår om denna text under ämnet Landskap - Stockholm - Församlingar - Maria Magdalena - Fadder "fick marskalks hustru" här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=190875.msg1640513#new (Min fråga kvarstår dock där, dvs vad betyder texten?) Vänliga hälsningar, Jan Johansson
771
« skrivet: 2023-01-28, 13:06 »
Hej, Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 7/6 1670 var en guldsmed (gusmed) mäster fadder. Hans förnamn tycks ha varit Niclas, men jag är mer osäker på efternamnet. Det tycks stå Hopstiter eller Hopstitee, men jag är osäker. Har någon sett stavningsvariant av släktnamnet Hoppenstedt som skulle kunna påminna om guldsmed mäster Niclas efternamn?Länk till dopnotis, som finns i Maria Magdalena CIa:1 sida 81: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3183%2C36%2C3697%2C1748Vänliga hälsningar, Jan Johansson
773
« skrivet: 2023-01-27, 11:43 »
Hej Jonathan! I vigselnotisen, då Katarina Johansdotter och Johan Dubois gifte sig (den 7/8 1720 i Film socken) står att Katarina då var piga från Stynsboskogen (se länk nedan och bifogad bild). Jag är lite osäker på att det står "skogen". Eftersom hon dog i Stynsbo, som du skriver, är det nog troligt att hennes föräldrar/förälder (eller syskon) bodde i Stynsbo(skogen) när hon gifte sig. Kolla om det finns någon Johan där omkring 1720! Förhoppningsvis finns någon som har bättre svar! Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003461_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=339%2C1691%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan PS: I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står på sidan 208 att Johan Dubois (tabell 46) var döpt 15/1 1689 i Film och på sida 209 står att Karin begravdes den 21/12 1736 i Film samt att Johan begravdes den 11/4 1742 i Film.
774
« skrivet: 2023-01-26, 14:36 »
Hej, Den 7/4 1668 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (mitt försök till avskrift): Johan Larsson Waxmuth [eller Waxmuts] besökiares på Broon och hustru Catharina Bångs barn / Johannes. Manfolcksfaddrar: Inspectoren neder i Bremen Mårten Bengtsson. Måns Andersson Brink brenwijnsbrennare Queinfolcksfaddrar: Gregert Rijbe Musicants hustru. M:r [mäster] Oluf Erichsson Bergh snickare åldermans hustru. M:r [mäster] Israel Mellin Bookbindares hustru Copherdie skeppare Anders Jöranssons hustru. Länk till notisen i Maria Magdalenas CIa:1 sida 18: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=104%2C-39%2C3370%2C1593I mina anteckningar från 1680-talets volymer i Maria Magdalenas kyrkoarkiv finns rådman Mårten Bång, jungfru Catharina Bång och biskop Bång (se dop den 21/9 1686) samt biskopen i Wiborg Per Bång (se dop den 15/9 1687). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
780
« skrivet: 2023-01-20, 16:12 »
Hej, Enligt dopnotis i MM den 17/4 1682 hette Tobias Soltners hustru Christina Toorrstesdotter (se länk nedan). Tobias lät inte begrava någon i MM mellan 17/4 1682 och 1/6 1683. Nästa barn döptes den 15/2 1684. Min tolkning är därför att Christina Toorrstesdotter var samma person som sedan blev registrerad som Christina Bruun (och (felaktigt?) Helena Brun i mtl 1705). Toorrste(s) låter inte så vallonskt i mina öron, men jag kan ändå inte släppa tankarna kring anledningen till att Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Catharina (dp 10/3 1686 i MM) gifte sig med en person med vallonsk bakgrund (Johan Maniett, f 1687 i Skäfthammar) - såvida det var hon som var gm honom förstås. Tobias blev bg den 11/4 1704 i MM kyrka och den 14/12 1710 begravdes hans änka (Christina Bruun, men Helena Brun enl mtl 1705) i MM. Kanske dog Christina av pesten. Vet man när paret Johan Maniette och Anna Catharina Soltner vigdes?Länk till dopnotis i MM den 17/4 1682 (Tobias Soltner...): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3338%2C3477%2C2847%2C1327Tråden Johan Maniette och hans mamma Anna Guillaume (och annan fakta kring Tobias Soltner och Christina Bruun) ledde mig till Knutby sn och Almunge sn (se länken i mitt förra inlägg). I Knutby fick jag se att namnet Philip Bevi dök upp i en mtl omkr 1720 (tyvärr har jag inte antecknat exakt vilken). Kanske är det en slump, men namnet Philip Bevi finns i Åsby och Vällnora bruk kallades även Åsby (bruk) enligt äldre mtl:er (och enligt leufstabruksarkiv.se om Vällnora bruk). Philip Bevi motsvarar tabell 32 i NV och om honom står att han gifte sig 20/10 1719 med Maria Jansdotter från Åsby. Bara några år tidigare, den 3/1 1715, gifte sig i Knutby sn Anders Mårtensson från Sotter och Barbro Pelikan från Burvik. Enligt inlägg under diskussionsämnet om släktnamnet Pelikan blev Barbro registrerad med patronymikonet Eriksdotter, så jag misstänker att hennes föräldrar var Erik Pelican och Johanna Guillaume, dotter till tabell 2 Jean Guilheame. Johannas kusin, eller kusiner, hade ju bott i Knutby socken några år tidigare - fram till 1710 (se länk i mitt förra inlägg). När jag följde tabell 32 Philip Bevi bakåt i generationerna såg jag: 1) att hans pappa hette Mårten (tabell 31), och 2) att hans farfar tabell 26 Philip Bevij fanns vid Leufsta bruk samtidigt som de tidigare omnämnda (i den här tråden) Nicolas Bevi, Simon Le Brun och Jean Guilheame (se bifogad schematisk bild). Vidare framkommer i NV att tabell 26 Philip Bevij och tabell 5 Martin Baivi möjligtvis var bröder. Martins hustru hette Anne de Pré vilket leder tillbaka till mitt inlägg den 2022-11-20 i den här tråden om bla de Pré. Angående de Pré undrar jag om den Anthoine de Bé, som finns i en artikel som jag tolkar handlar om den sk Norrköpingslistan, egentligen kan ha hetat de Pré (Les Wallons en Suéde i Bulletin de l'institut archéologique liégeois 1888, s. 127-135, se bifogad bild).Vänliga hälsningar, Jan
781
« skrivet: 2023-01-19, 14:49 »
Hej igen, Som framkommer under diskussionsämnet Guillaume (se länk i mitt förra inlägg) var Johan Gilliam, som blev registrerad vid Vällnora bruk i Knutby socken, inte den person som jag trodde i mitt förra inlägg. Personen vid Vällnora bruk och arrendatorn skulle kunna vara samma person, eller två olika personer. I vilket fall rör det sig om en eller två möjliga kusiner till Barbro Pelikan i Burvik i Knutby socken 1715. Hoppas jag inte har skapat förvirring med mina inlägg! Förhoppningsvis säger den bifogade bilden mer än tusen ord. Vänliga hälsningar, Jan
782
« skrivet: 2023-01-19, 14:32 »
Jag har kollat Wattholma mtl:er 1709-1711, 1716 och 1720-1723. Namnet Jean Gilliam (räckardräng) dyker upp första gången i dessa i mtl 1722 utan mantalsförd hustru (Johanna Tillman var fc 1660 och fyllde alltså ca 62 år 1722). I mtl 1721, men inte i mtl 1720, finns räckardräng Mickel Gilliam som kanske kan vara tabell 14 trolig bror till tabell 13.
Johan tabell 13 bör alltså ha flyttat till Wattholma bruk 1721. Såvida han inte hittas någon annan stans i mtl 1709 eller mtl 1710 kan det förstås inte uteslutas att det var han som var arrendatorn i Källingby i Knutbys mtl:er 1709 och 1710. Även om jag bortser från avsaknaden av mantalsförd hustru i Knutby mtl 1710 kan jag inte låta bli att tycka att tabell 13 passar sämre in, än tabell 4, som arrendator av ett stort hemman med en dräng och två pigor. Om arrendatorn var tabell 13 skulle avsaknaden av hustru i mtl 1710 kunna förklaras med ett fel i mtl:en eller att hustrun blev mantalsförd någon annan stans. Ingen av dessa två förklaringar tycks mig sannolika, men jag känner mig osäker på tolkningar av gamla antika dokument.
Eftersom det är lite tidsödande att hitta Wattholma bruk, främst i mtl:erna 1709-1711 i vilka det verkar som om samtliga järnbruk i Norunda härad är samlade efter socknarnas mantalsslängder, har jag antecknat sidorna i de kopior som hittas på Arkiv Digitals hemsida. Här är de:
1709 sida 189
1710 sida 660
1711 sida 1192
1716 sida 177
1720 sida 1168
1721 sida 1410 (med räckardräng Mickel Gilliam)
1722 sida 1657
1723 sida 1902
Vänliga hälsningar,
Jan
783
« skrivet: 2023-01-19, 10:18 »
Hej igen! Oj, det var många Johan Giljam! Johan var nog ett vanligt namn för barn födda i Uppland på 1960-talet också. I min klass på 1970-talet var det som flest fyra stycken barn som hette Johan. Ditt svar, Kjell, misstänker jag gäller den Johan Gilliam, som blev registrerad vid Vällnora bruk i Knutby mtl:er 1702-1708. Vilken Johan kan den Jean Guilljam/Jan Guiljam, som blev registrerad i Källingby i Knutby mtl:er 1709 och 1710, ha varit? I mtl 1710 står " arrendatoren Jan Guiljam". Länk till Källingby i Knutby mtl 1709: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=1%2C624%2C2261%2C1069Länk till sida med Källingby i Knutby mtl 1710 (ArkivDigital, se även bifogad bild): https://app.arkivdigital.se/volume/v402088a?image=5750Vänliga hälsningar, Jan
784
« skrivet: 2023-01-18, 14:29 »
Hej, Tack för värdefull information Ulla! Med tanke på att Barbro Pelikan bodde i Burvik och Anders Mårtensson bodde i Sotter när de gifte sig i Knutby sn den 3/1 1715 misstänker jag att det är troligt att Barbros föräldrar var Eric Pelican och Johanna, dotter till Jean Guilheame, tabell 2 i släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV). Anledningen till min misstanke är att Johannas bror Johan Giliuum (tabell 3) hade en son (Johan tabell 4) som troligtvis var den Johan Guiljam, som arrenderade ett hemman i Källingby i Knutby socken enligt dess mtl:er 1709 och 1710. Arrendatorn Johan Gillian i Källingby 1709 och Barbro Pelikan i Burvik 1715 skulle i sådant fall ha varit kusiner. Enligt NV arrenderade Johan Gillian (tabell 4) Seglinge (säteri) i Almunge sn 1706-1708 och därför tycks det mig troligt att det var han som sedan var arrendator i Källingby. Dessutom tror jag det var tabell 4 Johan Gillians son Johan (tabell 5), som blev registrerad vid Vällnora bruk i Knutby sn i dess mtl:er 1702-1708. Jag har skrivit mer om det här under diskussionsämnet Guillaume här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1639482#msg1639482Jag håller på att titta på Maria Magdalena församling i Stockholm, omkring 1700. Jag är ganska säker på att jag har sett släktnamnet Badou där (men inte gjort någon anteckning om det tyvärr) och om jag inte minns fel har jag också sett släktnamnet Pelikan. Eventuellt går jag igenom födelseböcker från slutet av 1600-talet igen. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
786
« skrivet: 2023-01-18, 13:21 »
Hej, Här kommer några funderingar och förhoppningsvis nya uppgifter om tidiga medlemmar av släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi. Frågorna ( med kursiv text) och uppgifterna har jag lagt in i en tidslinje. Den innehåller ganska många namn, men jag hoppas det inte blir för rörigt. En annan förhoppning är att man kan ”läsa mellan raderna” vad jag har för tankar om kopplingar mellan personer och om vissa individer, ffa om tabell 3 Johan Giliuum, men för att undvika spekulationer och för att inte påverka läsaren låter jag tankarna vara där - mellan raderna. Uppgifterna kommer från både primär- och sekundärkällor, som jag har lagt in som förkortningar mellan datum/år och texten. De använda förkortningarna är: NV=boken Nordisk Vallongenealogi, av=adelsvapen.com, jb=jordebok, ka=kyrkoarkiv, gmr=generalmönsterrulla, mtl=mantalslängd, d.y.=den yngre, och MM=Maria Magdalena församling. Förhoppningsvis har inte alltför många fel smugit sig in! Den bifogade bilden visar (förhoppningsvis) släktskap mellan några av personerna ”i periferin” i tidslinjen nedan. Vänliga hälsningar, Jan Johansson 1656 Wikipedia: Brytning av kopparmalm inleddes i Svappavaara (bröderna Abraham och Jacob Momma). 1657 Wikipedia: Utskeppning av malm från Svappavaara kunde böra. 1658-60 NV: Johan Giliuum (tabell 3) var klensmed vid Svappavara. 1665-71 NV: Johan Giliuum (tabell 3) var noterad vid Gimo bruk i Skäfthammar socken. 1666 av: Steven De Geer nr 291 (son i TAB 1) lät bygga övre hammaren vid Gimo bruk. Steven var brukspatron vid Gimo bruk, men bodde mest i Amsterdam där han dog 12/6 1685. Samma år försvinner tabell 4 Johan Gillian från Gimo. 1672 jb: Jonas Bure d.y. (TAB 9 i Bure #126 enligt adelsvapen.com) ägde hemman i Åsby i Knutby socken (jfr Åsby/ Vällnora bruk i Knutby socken grundat 1684 av Jacob Leijel d.y., se nedan). 1677-85 NV: Johan Gillian (tabell 4, son till tabell 3 Johan Giliuum) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken. 17-19/3 1679 NV: I protokoll från Frösåkers ting reste Johan Giliuum (tabell 3, troligen i 40-/50-årsåldern) till Frankrike. Kom han fram till Frankrike? Kom han tillbaka till Sverige (med "mellanlandning" i Stockholm)?12/7 1680 ka: Jacob Leijel den yngres barn Maria döptes "hemma på Lilla Badstugatan" i MM i Stockholm. 30/9 1680 ka: Johan de Besches barn Johannes döptes "hemma på Badstugatan" i MM i Stockholm. Jämför krögare Johan Bruun som, enligt bouppteckning efter honom 26/6 1716, ägde en gård på Badstugatan (i kvarteret Tofflan). Han var troligtvis son till bryggare Claes Bruun, se bouppteckning daterad 24/4 1668 i Stockholm (F1A:9 sida 716) och MM mtl 1705 (BA:9/1 Riksarkivets bild 30). 7/11 1680 ka: Steefan De Geer (= Steven vid Gimo bruk?) och Johannis De Geer var faddrar vid dop i MM i Stockholm. 28/8 1681 ka: Jacob Leijel den yngres barn Jacob döptes i MM i Stockholm. 17/4 1682 ka: Tobias Soltner och Christina Toorrses-/Tors-/Torstensdotter(?)s barn Jörgen döptes i MM i Stockholm. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3358%2C3477%2C2809%2C132821/7 1682 ka: Engelsmannen mäster Thomas Kutler lät begrava Jon Guillim ( tabell 3?) i MM i Stockholm. Kan tabell 3 Johan Giliuums son Claes ha funnits/bott i Stockholm (MM församling) omkring 1682? Kan tabell 3 Johan Giliuums bror Gilliam och/eller syster Johanna gm Eric Pelican ha funnits/bott i MM omkring 1682?15/2 1684 ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Tobias döptes i MM i Stockholm. Faddrar var bla Adam Leijels hustru Helena Radou och Petter Soltner. I Knutby socken finns orten Sotter (jfr släktnamnet Soltner). I jordeböcker 1680, 1685 och 1688 framkommer att familjen Bure (dvs Jonas Bure d.y., hans hustru/änka Märta Bonde och deras dotter Elisabet Bure) då ägde hemman i Sotter. Adam Leijels mamma lär ha hetat Pieria Brown och hans bröder, däribland Jacob Leijel den yngres pappa, hade kopplingar till bla Älvkarleö bruk. Helenas mamma, Helena de Besche, var syster till bröderna de Besche, som var järnbrukspatroner i Nyköping och Forsmark. 29/6 1684 NV: Anthon Maniet och Anna Gillian (dotter till Johan Giliuum tabell 3) vigdes i Skäfthammar socken. Deras son, Johan Maniette, ska ha varit* gm Anna Catharina Soltner, som kan ha varit Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter, döpt 10/3 1686 i MM i Stockholm (se nedan). *se Tabell 16 i Eddie Bjärrenholts inlägg den 29/4 2000 här: http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html1684 Wikipedia: Jacob Leijel den yngre grundade Åsby bruk (senare kallat Vällnora bruk) i Knutby socken. Enligt jordebok 1685 ägde Jonas Bure d.y. och hans dotter Elisabet Bure hemman i Åsby. 1686-1893 NV: Var Johan Gillian (tabell 4) uppehöll sig "är inte helt klarlagt". Finns fler och/eller nya uppgifter?10/3 1686 ka: Tobias Soltner och Christina Bruuns barn Anna Catharina döptes i MM. Faddrar var bla fröken Anna Catharina Wrangel (ev. dotter till tabell 5 Adolf Herman Wrangel af Lindeberg nr 41) och handelsman Hindrick Leijel (ev. brukspatron på Älvkarleö och Harnäs bruk, bror till Adam Leijel samt farbror till Jacob Leijel den yngre). 8/9 1686 av: Jonas Bure d.y. dog och begravdes i Knutby. 21/9 1686 ka: Jacob Leijel den yngres barn Emerentia döptes i MM i Stockholm. 1/6 1687 gmr: Jacob Leijel (den yngre) registrerades som rusthållare i Ellesta i Knutby socken för ryttmästare Breitholz kompani vid Livregementet till häst i gmr 1687, men inte i gmr 1686. Hans namn finns där också i jordebok 1688. 15/10 1688 ka: Tobias Soltner och Christina Bruns barn Helena döptes i MM. 4/11 1689 av: Anna Catharina Wrangel af Lindeberg nr 41 gifte sig i Stockholm med Christer Bonde vars pappa, TAB 3 Christer Bonde nr 20, var kusin med Märta Bonde i Knutby socken (änka efter Jonas Bure d.y.). 23/12 1690 Tobias Soltner och Christina Bruns barn Elisabet döptes i MM. 1694-1706 NV: Johan Gillian (tabell 4) finns vid Gimo bruk i Skäfthammar socken. I mtl:er 1705 och 1706 utan hustru. 1697-1711 mtl: Segling säteri i Almunge socken ägdes av Johan Bure d.y:s måg Bengt Kafle (mtl:er efter mtl 1711 ej kontrollerade). 1706 mtl: Anton Gillian ( tabell 9?) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kalfe, se ovan). 21/3 1705 av: Jonas Bure d.y:s änka, Märta Bonde, dog i Burvik i Knutby socken där hon begravdes detta datum. 1705-1714 NV: Anton Gilliam (tabell 9) arrenderade Uddnäs i Almunge socken. Enligt Almunge mtl 1706 var det ett säteri och brukades då med Carl Philips avel. Han bör ha varit TAB 2 Carl Philip nr 242 enligt adelsvapen.com. 1706-1708 NV: Johan Gillian (tabell 4) arrenderade Seglinge säteri i Almunge socken (av Bengt Kafle, se ovan). I mtl 1707 och 1708 registrerad där med hustru. 1705-1709 NV: Claes, son till Johan Giliuum (tabell 3), var dopvittne i Almunge socken. 1702-1708 mtl: Johan Gilliam ( tabell 5?) med hustru blev registrerade vid Vällnora bruk i Knutby socken (i mtl 1708 med dotter, som skulle kunna ha varit tabell 5 Johan Gilliams dotter Anna fc 1694, men som i sådant fall bör ha varit fc 1692). Om tabell 5 Johan Gilliam var född 1684 var han bara 17 år (eller knappt 18 år) då mtl 1702 bör ha skrivits. 1709-1710 mtl: Johan Guiljam ( tabell 4 eller 5?) arrenderade ett hemman, ägd av fru Margareta Forat, i Källingby i Knutby socken (i mtl 1709 med hustru och i mtl 1710 utan hustru). 18/9 1710 NV: Johan Gillian (tabell 5) var skrivare vid Bofors bruk i Karlskoga. 3/1 1715 ka: Anders Mårtensson i Sotter och Barbro Pelikan i Burvik vigdes i Knutby socken. Tabell 3 Johan Giliuums syster Johanna var gm Eric Pelican. Ev var Barbro deras dotter. Jämför med Sotter och Burvik ovan. Jämför (ev.) också med Barbro Mårtensdotter le Brun som vigdes 1709 i MM i Stockholm.
787
« skrivet: 2023-01-18, 09:20 »
Tack Stefan för svar!
Vänliga hälsningar,
Jan
790
« skrivet: 2023-01-13, 08:00 »
Hej och tack igen Constantinus för dina svar!!
Nej, jag har inte Urban Sikeborgs verk. Bure är ett (eller snarare två) sidospår för mig och jag tyckte det var enklast att fråga här på Anbytarforum. Egentligen letar jag efter eventuella kopplingar mellan personer, som hade släktnamnet Geting och som bodde på Södermalm, Sundsvall/Härnösand, Vaxholm respektive Forsmark på 1600- och/eller på 1700-talet. När jag fick se att Lars Joensson Gedinghs hustru hette Sara Bure, och att Bure-släkten (nr 126) hade koppling till Härnösand enligt adelsvapen.com tänkte jag att Saras (nära) anor kunde komma ifrån Sundsvall/Härnösands-trakten. Kan det trots allt stämma?
Kyrkoherde Bernhard Bure i Nora socken hittar jag inte i von Schantz genealogier om Burer och Burenskölder, så jag misstänker att vi kommer ifrån diskussionsämnet, men jag hoppas ändå det går bra att ställa frågan här.
Nora socken tycks ligga i närheten av Almunge och Knutby socknar där syskonen Elisabet Bure (gm Bengt Kafle, Seglinge i Almunge sn) och Gustaf Bure (Burvik i Knutby sn) samt deras sysslings barn Erik Bure (Stora Väsby i Almunge sn) höll till åtminstone i början av 1700-talet enligt mantalslängder, men en geografisk närhet kanske inte säger så mycket om släktskap när det gäller en kyrkoherde (dvs Bernhard Bure i Nora socken).
Vänliga hälsningar,
Jan
791
« skrivet: 2023-01-12, 17:08 »
Hej, Om jag har tolkat text rätt levererades 8 daler den 12/9 1668 för en ringning i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm för assessor Johan Bures dotter (MM:s CIa:2 sida 35, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2807%2C113%2C4430%2C2065 . K an det ha rört sig om Jacob Zebrocinthius barn Johannes (enligt von Schantz genealogier) och hans dotter? Vad hade de för koppling till MM församling som skulle kunna förklara ringningen där? Ägde Johannes en gård eller ett hus i MM församling? Enligt information om släkten Bure nr 126 på adelsvapen.com dog Jacob Zebrocinthius syssling, Jonas Bure d.ä., i Stockholm den 26/2 1655 och begravd där den 1/5 1655. Stämmer den uppgiften och i sådant fall: i vilken församling ägde begravningen rum?Den 16/3 1710, strax innan pesten bröt ut i Stockholm, begravdes överjägmästare Erick Bures änka fru Maria Hedwig von Bughöven i MM kyrka (MM:s LIa1:61 sida 61, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00038#?c=&m=&s=&cv=37&xywh=608%2C1228%2C2930%2C1354 ). I bouppteckning daterad 5/9 1708 efter handelsman Lars Joensson Gedingh, troligen bg den 27/8 1708 i MM församling, står att hans hustru hette Sara Buhre (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 sida 721, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107548_00756#?c=&m=&s=&cv=755&xywh=2724%2C322%2C3726%2C1722 ). Lars Joensson Gedinghs tidigare hustru begravdes i MM församling den 11/4 1699, så Lars och Sara bör ha gift sig mellan 1699 och 1708 vilket betyder att Sara bör ha varit född före 1690. Den 26/8 1709 vigdes Sara Bure i sin gård i MM församling med handelsman Sven Lång (MM:s EI:1 sida 45, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=3349%2C2221%2C2809%2C1328 ). Petter Bremer kaverade. Sara Bures gård låg vid Högbergsgatan i kvarteret Stören. I MM mtl 1702 (BA:8/1 sida 77) hittas i kvarteret Stören nr 228 handelsman herr Lars Jonsson som bebodde sin egen gård. I MM mtl 1711 (BA:10/15) bör gården ha blivit registrerad med nr 234 (sida 243). I bouppteckning, daterad 31/8 1732, efter Sven Långs änka hustru Sara Buhre (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:105 sida 892, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107586_00914#?c=&m=&s=&cv=913&xywh=2838%2C105%2C3726%2C1721 ), står att Sara avled den 4 sistledne maj(?), men i MM:s räkenskapsbok LIa1:83 hittas ingen begravningsnotis omkring det datumet (dvs 4/5 1732) med namnet Sara Bure. Den 25/4 1732 begravdes den fattiga änkan Sara Jönsdotter (MM:s LIa1:83 sida 46, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055305_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=2935%2C179%2C3011%2C1391 ). I bouppteckningen står att Sara fortfarande ägde gården på Högbergsgatan i kvarteret Stören då hon dog. Eftersom hon vid sin bortgång inte hade några egna eftelämnade barn framkommer namnet på hennes syskon: 1) samsyster Margaretha Buhre änka efter kyrkoherde i Vittinge sn Erik Brunelii, 2) samsyster Catharina Buhre änka efter prost och kyrkoherde i Estuna sn Andreas Wåhlberg, och 3) samsyster Anna Buhre gm sergeant Johan Hummer. Vidare framkommer att Sara hade ett bonusbarn, hustru Anna Margaretha Lång. Var ovan nämnda systrar Bure släkt med Jacob Zebrocinthius ättlingar, eller på annat sätt släkt med honom (tex ättlingar till Jacobs farbror Engelbrecht – se bifogad bild)?Vänliga hälsningar, Jan Johansson
792
« skrivet: 2023-01-11, 09:31 »
Tack Constantinus för svar och för länkar!
Ordet mellan "Jönssons" och "drengh" kan kanske vara en beskrivning av vilken typ av dräng Isaak Isaaksson hade varit. Kan det stå "best" kanske? Nåja, vi kommer från ämnet Feif med det...
Vänliga hälsningar,
Jan
793
« skrivet: 2023-01-09, 14:40 »
Hej, Ytterligare svårläst släktnamn, som skulle kunna vara Feif, i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:2). Den 21/8 1668 lät borgmästare Anders Jönsson Feif(?)(s) dräng Isak Isaksson begrava sitt barn (CIa:2 sida 34). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=356%2C2152%2C2529%2C1195På adelsvapen.com om släkten Feif nr 1405 står om tabell 3 (Jakob Feif) att han hade en son Anders född 1629. Vidare framkommer av texten att Anders morfar var borgmästare Olof Andersson. Kan borgmästare Anders Jönsson Feif(?) i "begravningskostnad-notisen" ha varit son till Jakob Feif (tab 3 i släkten Feif nr 1405) och Karin Olofsdotter? Vänliga hälsningar, Jan
796
« skrivet: 2023-01-07, 14:58 »
Hej, Vid dop i Stockholms Maria Magdalena församling den 27/1 1680 (CIa:3 sida 57) var "Clas Dannilson Lampoo" fadder. Google translate översätter det svenska ordet "lampa" till det finska ordet "lamppu". Om jag inte har fel uttalas bostaven u på finska som bokstaven o uttalas på svenska. Kanske det är överdrivet att ens reflektera över denna födelsenotis, men kan det hända att bryggarsläkten Lampa i Stockholm hade finska rötter (via Härnösand och eventuellt rötter längre tillbaka i den tyska adelssläkten Lampe, så som information på adelsvapen.com föreslår)? Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=3614%2C3815%2C2567%2C1214Vänliga hälsningar, Jan
797
« skrivet: 2023-01-06, 13:22 »
Hej igen, Ytterligare en Svala i samma dopbok citerad i mitt förra inlägg (Stockholms Maria Magdalena församling CIa:3 sida 77): Den 25 dito [juni 1680] döptes h:r [herr] bookhålls [bokhållares] ... och hustru ... barn Maria, fadder swärmoderen een gammall guldhsmedh änckia och book-hållaren Johan Häll, hemma i Hindrich Swalas änckias gårdh af kyrckioherren magist: Iser Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=3451%2C2892%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan
799
« skrivet: 2023-01-05, 10:48 »
Hejsan igen!
Det finns förmodligen väldigt många möjliga förklaringar till varför skomakare Suartzkopp hade det släktnamnet och självklart är det inte på något vis ens troligt att det var han som kallades tattarkung. Likaså kan det finnas väldigt många möjliga förklaringar till varför en person (för det kan vi nog utgå ifrån att det var) kallades tattarkung i en dopbok. Anledningen till att jag noterade skomakare Suartzkopp var referensen i Wikipedias artikel "Romer i Sverige" vilken ska innehålla information om "tartare" Johan Henriksson Swartzkaupf i Vimmerby.
Oberoende av huruvida tattarkungen själv identifierade sig som tillhörande en romsk etnicitet, så kanske de två dopnotiserna indikerar att tattarkungen och tattarkungens dotter (om det nu rör sig om samma personer i de två dopnotiserna) var integrerade i samhället i Maria Magdalena församling i Stockholm och att de (av den anledningen) troligtvis inte hade en nomadisk livsstil. Det här är en tolkningsfråga förstås, och två dopnotiser misstänker jag egentligen är för lite fakta för att ens göra några tolkningar.
Med önskan om ett god fortsättning på släktforskaråret 2023!
/Jan
800
« skrivet: 2023-01-04, 10:41 »
Hej igen! Tack Niels för dina kommentarer! Kanske samma person, dvs samma tattarkungens dotter, var fadder vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 30/9 1681 (CIa:3 sida 161). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3625%2C2947%2C2567%2C1214Det tycks mig stå: den 30 dito [dvs september 1681] döptes ett trumslagare barn som klåckaren intet fick nampn uppå, och der tlll war fadder Bengdt Forsberghs hustru, tatare[-]konngens dotter och h:r [herr] Johann mest:r [mäster] Måns måg i S:t Jacob christnade dett efter bönstunden klåckan 8. Vänliga hälsningar, Jan
801
« skrivet: 2023-01-02, 11:05 »
Tack för svar Bo!!
God fortsättning på det nya året!
Vänliga hälsningar,
Jan
803
« skrivet: 2023-01-01, 15:38 »
Hej, Gott Nytt Släktforskarår 2023! I Stockholms Maria Magdalena (MM) församlings dopbok CIa:4 (1683-1690) har jag sett ett namn som skulle kunna vara Mimer, men jag är ganska osäker. Det finns i texten till ett dop den 27/12 1689 (sida 301). Om jag har läst rätt står det: d 27 Deceb döptes dagswerkskarlens Sven Helgesons och hustru Anna Olofsdotters Barn, Petter, faddrar. h. [herr] Petter Mijnners(?) hustru bar barnet; jungru Chat- harina Hendricksdotter, Mr [mäster] David Kiöpke. Erick Olofson Tobackspinnare högwördige kyrckioherden Mag: Arnell christnade dett. Första bokstaven i namnet Mijnner ser ut som bokstaven M i namnet Mats vid det andra dopet den 15/12 1689 högre upp på samma sida (men det ser inte ut som de flesta andra bokstaven M tyvärr). Mijnner eller Mynner tycker jag låter mystiskt felaktigt och det är därför jag misstänker att det möjligtvis kan stå Mijmer eller Mymer. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00153#?c=&m=&s=&cv=152&xywh=378%2C2586%2C2809%2C1328På samma sida står att kapellan Nils Lenaeus döpte barnet Daniel den 29/12 1689. Carl von Linnés pappa hette Nils och var kyrkoherde, men eftersom han bör ha varit för ung (väl?) för att ha varit kapellan 1689 (15 år gammal) antar jag att det rör sig om en annan person. Hur som helst hittade jag en bild på en så glad Nils Linnaeus att jag inte kan låta bli att dela den mer er här: https://www.wikidata.org/wiki/Q1992380#/media/File:Nils_Linnaeus.jpgVänliga hälsningar, Jan PS: Eller kan det vara en stavningsvariant av namnet i nedanstående länk (jag tycker det står åkarens Per Nilson Mermers): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=3505%2C1774%2C1512%2C715
804
« skrivet: 2022-12-29, 11:28 »
Tack Bertil och Niklas för era svar! De var till stor hjälp för mig! Det står alltså Hindrich Ins, och inte Hindrich Ind, i dopnotisen. Då misstänker jag att det också står Maria Ins och inte Maria Inds om barnets mamma och musikanten Hindrich Öllers hustru/änka. Enligt von Schantz genealogier om släkten Insenstierna hade Hindrich Insenstierna en syster, som hette Maria, men hon ska ha varit gm Donat Feiff (som också var intressant för mig), men Hindrich Öllers änka kanske var samma person som senare gifte sig med Donat Feiff. Även uppgiften att Hindrich Insenstiernas änka Eva Höök sedan gifte sig med en Broman var intressant information för mig. Många frågetecken som rätades ut alltså tack vare era svar! Det var ett lustigt sammanträffande att Hindrich Insenstiernas dotter Catharina var gm Gouvert in de Beto. På så vis blev det ju koppling till diskussionsämnet Indebetou och till din uppgift Bertil om stavningen "in de Beto", trots att jag hade tolkat släktnamen fel i dopnotisen. Tack igen och med önskningar om ett gott nytt släktforskarår 2023, Jan
805
« skrivet: 2022-12-28, 16:51 »
Hej igen, Vid dop den 16/10 1687 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:4 sida 215) var mäster Nicolaus Duprees hustru fadder åt båtsman Petter Ährlandsson Biörck och hustru Margaretha Sifwerdsdåtters barn Maria. Övriga faddrar var (om jag har läst rätt) skeppare Mårten Swarts hustru, båtsman Abraham Oxe och stadsvakt Petter Lund [eller Lind?]. Tillhörde denne mäster Nicolaus Dupree den vallonska släkten De Pré och, i sådant fall, (hur) var han släkt med Anne de Pré, som var gm Martin Baivi (jämför mitt förra inlägg)? Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=3365%2C1785%2C2529%2C1195Vänliga hälsningar, Jan Johansson
806
« skrivet: 2022-12-27, 14:02 »
Hej, Har någon stött på en förkortad variant av släktnamnet Indebetou? I Maria Magdalena församlings CIa:4 (sida 204) tror jag det står att musikanten salige Hindrich Öller och hustru Maria Inds barn Johan Hindrich döptes där den 23/6 1687. Vidara tolkar jag texten (men är osäker) att en av faddrarna var Hindrich Inds hustru Eva Leijel, som också bar barnet. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=349%2C63%2C3035%2C1435Den eventuella kopplingen mellan släktnamnet Indebetou och släktnamnet Ind har jag gjort eftersom jag har sett i den här tråden att det har funnits en brukspatron Carl Georg Indebetou (men långt senare än dopet 1687 förstås) och eftersom släktnamnet Leijel också har varit kopplat till bruk (järnbruk i Leijels fall). Var Carl Georg Indebetou möjligtvis brukspatron vid Åkers styckebruk? Tyvärr har jag inte hittat vilka Eva Leijels föräldrar var. De kan ha varit Adam Leijel och Helena Radou, men det är bara en hypotes, eller rent utav en spekulation. Adam Leijel, som var gm Helena Radou, var bror till brukspatronerna Johan och Henrik Leijel enligt sekundära källor. Det italienska "in debito" betyder på svenska "i skuld". Finns någon sådan betydelse av släktnamnet Indebetou? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
807
« skrivet: 2022-12-26, 10:10 »
Hej, Jag undrar om inte Anthoine Francois (ca 1602-1661) kan ha varit pappa till Anne de Prés sonhustru Anna Anthonidotter Francois. Jag har kopior av några släkter i Lindbloms Nordisk Vallongenealogi, men tyvärr inte släkten Francois. Om du (eller någon annan) har sidorna om släkten Francois i Kjell Lindbloms bok skulle jag vara jätte-tacksam om du kunde kolla huruvida Anthoine Francois var pappa till Anna (gm Frans Bewe/(Boivie?), tabell 15 i släkten Bevi) och om Anthoine dessutom hade en dotter med namnet Sara Anthoindotter Francois. I släkten Bevi står att tabell 19 (Carl Boivy) var gift med en kvinna med namnet Sara Anthonidotter Francois. Jag bifogar en schematisk bild, men i den finns en hel del anteckningar som nog kan vara förvirrande. I släktlistan på vallon.se har jag sett att det fanns en spiksmed i Nyköping 1599-1635 med namnet Jehan de Pre, så det kanske inte är omöjligt att det finns uppgifter om mamman till Anthoine Francois, som var fc 1602 enligt uppgifterna på nätet enligt ditt/Madeleines inlägg den 2014-04-06. Jag bifogar bild över sök-resultat då jag sökte på "de pre" i släktlistan. I släkten De Pré undrar jag istället om slipare Anders Dupree, som var fadder vid dop den 19/5 1687 i Maria Magdalena församling i Stockholm av "fransosens Noele Selliet och hustru Anna Maria Selliets barn Frans" (CIa:4 sida 200), tillhörde den vallonska släkten De Pré och om (och hur) han i sådant fall var släkt med Anne de Pré, som var gm Martin Baivi. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=275%2C3331%2C3035%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
808
« skrivet: 2022-12-25, 12:11 »
Hej igen! Det är visst inte bara jag som släktforskar på Julafton. Jag är ingen expert, men i mina öron låter det inte sannolikt att Jacob Adolph bodde i kvarteret Glasbruket nedre på 1820- eller 1830-talet eftersom han inte är omnämnd (bör nog kollas lite bättre!) vare sig i mantalslängder eller kronotaxeringslängder. I andra hushåll(?) är (till och med) barn till personer omnämnda, så jag tycker Jacob Adolph också borde ha blivit omnämnd om han bodde i Jacob Dubbes gård/fastighet. Om han bodde i Sverige bör han ha blivit mantalsskriven någon stans eftersom han skulle betala skatt/mantalspenning. I äldre mantalslängder kunde hustrur, barn i mantalsförd ålder och andra personer i ett hushåll bli registrerade med enbart siffran ett (dvs utan namn), men jag vet inte hur det var i början av 1800-talet i socknar "på landsorten". Det låter ändå ganska troligt tycker jag att han bodde i Stockholm, och förslagsvis i Katarina eller Maria Magdalena församling, åtminstone de första åren eftersom hans syster bodde där då (och eftersom morbror(?) Jacob Dubbe ägde en gård där). Varför inte leta i en ktl eller i en mtl? God fortsättning på Julhelgen! /Jan
809
« skrivet: 2022-12-24, 07:51 »
Hej igen! Jag har tittade i mantalslängderna igen (eftersom det finns register över kvarteren är det lätt att hitta i dem) och har noterat att det är ett nummer registrerat i kolumnen "nummer i skatteskrivnings-förteckningen" på raden med Jacob Dubbes namn i mtl 1831, 1832 och 1833, men istället två nummer i mtl 1835 och 1840. Jag vet inte vad det kan betyda, men eftersom det i samliga dessa mtl:er finns namn och födelsedatum på tjänstefolket, som bodde på adressen, men inte Jacob Adolf Häggs namn, så misstänker jag att Jacob Adolf inte bodde där då. I kronotaxeringslängd 1841 finns också två nummer intill Jacob Dubbes namn, i kolumnen "uppgiftens nummer", men det ena numret står på raden där det är skrivet "Äges af Handlanden i Wistby, Assessoren J Dubbe" och det andra numret står på raden där det är skrivet "mantalsskr i Wisby stad". Vet någon vad det betyder att det finns två nummer i mtl 1835 och i mtl 1840? Länk till mtl 1831: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/S0000523_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=31%2C390%2C3725%2C1721Länk till mtl 1832: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/S0000546_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=293%2C738%2C3725%2C1721Länk till mtl 1833: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/S0000564_00189#?c=&m=&s=&cv=188&xywh=8%2C415%2C4468%2C2065Länk till mtl 1835: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057220_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=768%2C1207%2C3725%2C1721Länk till mtl 1840: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057237_00220#?c=&m=&s=&cv=219&xywh=1293%2C1150%2C4540%2C2098Länk till ktl 1841: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060488_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=656%2C495%2C2589%2C1196Observera att "Nicolai församling" (Storkyrkoförsamlingen i Stockholm tror jag) och en mamsell Wallinder(?) är omnämnda i mtl 1840. Vänliga hälsningar och med önskan om en God Julhelg! /Jan PS: I ktl 1822 tror jag Jacob Adolfs syster och svåger blev registrerade i Jacob Dubbs gård i kvarteret Glasbruket nedre. Jag har letat upp Jacob Dubbs gård i ktl:erna 1820-1829 (1821 tycks saknas) samt i mtl 1830. Tack vare ett likartat upplägg i de olika ktl:erna och att jag känner igen en del kvartersnamn gick det ganska snabbt. Tyvärr har jag inte hittat namnet Jacob Adolf Häggs namn i gården i någon av ktl:erna, men jag har bara ögnat igenom sidorna. Eftersom däremot systern och svågern blev registrerade i ktl 1822 tycks det mig troligt att Jacob Adolf inte bodde där under 1820-talet. Det var en svår julnöt att knäcka! Nedan hittas länkar till ktl:erna och till mtl 1830. Kanske man kan hitta någon ledtråd i dem... Lycka till!! ktl 1820: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057176_00410#?c=&m=&s=&cv=409&xywh=537%2C1103%2C3601%2C1664ktl 1821: saknas ktl 1822: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060448_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=4017%2C3060%2C4286%2C1980ktl 1822 (systern och svågern, se debet-nummer 251): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060448_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=382%2C1180%2C3572%2C1651ktl 1823: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060452_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3726%2C2935%2C3922%2C1812ktl 1824: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060454_00332#?c=&m=&s=&cv=331&xywh=468%2C3755%2C3105%2C1435ktl 1825: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060456_00194#?c=&m=&s=&cv=193&xywh=1038%2C2557%2C2844%2C1314ktl 1826: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060458_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=800%2C3848%2C3154%2C1457ktl 1827: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060460_00210#?c=&m=&s=&cv=209&xywh=583%2C2047%2C2960%2C1367ktl 1828: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060462_00225#?c=&m=&s=&cv=224&xywh=1004%2C3500%2C3359%2C1552ktl 1829: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060464_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=504%2C1716%2C3724%2C1721mtl 1830: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057192_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=131%2C970%2C4967%2C2295
811
« skrivet: 2022-12-22, 12:26 »
Hej, I den schematiska bilden i mitt förra inlägg hade jag lagt in Christina Bruun (gm Tobias Soltner) som dotter till "den mystiske" Mårten le Brun. Mårten kan ha varit barn till Simon le Brun (tabell 6 i NV) och var i sådant fall troligtvis född omkring 1650-talet (men kanske mer troligt på 1660-talet). Eftersom Christina och Tobias hade barn som döptes på 1680-talet bör Christina ha varit född senast 1665. Det tycks mig därför troligt att Christina inte var dotter till Mårten le Brun, men kommissarie Mårten Bruun som var skyldig Olof Sivertz pengar samt Margaretha Sivertz, som var gm Erik Soltner kan kanske tolkas som indikationer om ett släktskap mellan kommissarie Mårten Bruun och Christina Bruun gm Tobias Soltner. Att Christina Bruun skulle "höra till" en vallonsk släkt le Brun tyder mågens vallonska bakgrund på (såvida det var Christinas dotter Anna Catharina Soltner som var gm Johan Maniette). Såvida dottern Anna Catharina, dp 10/3 1886, inte dog som barn/ungdom var hon bara 24 år när hon blev föräldrarlös; Tobias begravdes den 11/4 1704 i Maria Magdalena kyrka (LIa1:55 sida 74-75) och hans änka (bör ha varit Christina Bruun) begravdes den 14/14 1710 på mindre kyrkogården (ny kyrkogård pga pesten?) (LIa1:61 sida 524). Vet man när Johan Maniette och Anna Katarina Soltner gifte sig? Var det efter 1710 (dvs var hon "troligen" föräldrarlös då?)? Med förhoppningen att inte skapa mer förvirring än klarhet, att inte trötta ut läsaren och att inte ta upp för mycket utrymme på Anbytarforums server , bifogas en ny variant av gårdagens schematiska bild. I den bifogade bilden har jag lagt Christina Bruun som syster till Mårten le Brun (ev kommissarien Mårten Buun). Dessutom har jag lagt in frågan huruvida Maria Antonidotter Francois (gm Claes Maniette) och Anna Antonidotter Francois (gm Frans Bewe, tabell 15 i släkten Bevi i NV) var systrar. Jag har lagt märke till att Anna Antonidotter Francois och Frans Bewes son Antoni gifte sig 1715 i Katarina församling i Stockholm (granne med Maria Magdalena församling på Södermalm) och att han utbildade sig till brännvinsbrännare. Vänliga hälsningar, Jan
812
« skrivet: 2022-12-21, 16:43 »
Hej, Indikationerna om att Simon Le Bruns hustru Jeanne Claesdotter var dotter till Nicolas Bevi är starka, men jag skulle vilja prova en annan hypotes också; kan Jeanne ha haft koppling även till släktnamnet Maniette? Jag känner inte till något om den släkten (och vill inte be min mamma gå till bibblan nu när det är kyligt ute), så mina tankar är minst sagt ute på svag is. Det jag har observerat är i alla fall följande. Enligt Eddie Bjärrenholts inlägg den 29 April, 2000 på http://forum.vallon.se/discus/messages/11/187.html hade Anton Maniette (fc 1660 i Gimo bruk) två söner vars hustrur hade släktnamnet Soltner: Margareta (se tabell 2) och Anna Karin (se tabell 16 samt denna sekundära källa, som jag tolkar som en sammanställning av information taget från diskussionen 2000: http://www.x-konsult.se/gen/html/0006/7512.htm#13980 ). Enligt ditt (Kjell Lindbloms) inlägg i forum.vallon.se den 12 April, 2000 hette Anthon Maniets pappa Clas och om jag har förstått informationen i samma diskussions-tråd rätt var han fc 1629 ev i Skäfthammar (Gimo bruk). Han kan alltså inte ha varit pappa till Jeanne Claesdotter, som gifte sig c 1642 med Simon Le Brun, men man kan kanske lite löst undra om Clas mamma kan ha varit syster till Jeanne och om Clas Maniet alltså hade fått sitt namn efter sin morfar. Det är ett par observationer i Maria Magdalena kyrkoarkiv som har lett mig till att vilja prova hypotesen om att koppla ihop släkterna Le Brun, Maniette och Guillaume (samt Bevi enligt Kjells inlägg i den här tråden 2022-11-13). 1) Den 10/3 1686 döptes sekreterare Tobias Solltner och hustru Christina Bruuns dotter Anna Catharina i Maria Magdalena församling i Stockholm. Denna Anna Catharina skulle kunna vara Johan Maniettes hustru, vars svärföräldrar var Anthon Maniette och Anna Giljam. Enligt information i NV om släkten Guillaume gifte sig Annas bror Johan Gillian (tabell 4, död efter 1708) med Maria (Clasdotter) Maniette den 29/6 1683 i Skäfthammar. Enligt de två ovan nämnda källorna var Anthon Maniettes pappa Claes Maniette, fc 1629 i Gimo bruk. Var Maria (Clasdotter) Maniette och Anthon Maniette (fc 1660) syskon?Länk till dopnotisen då Anna Catharina (Soltner) döptes den 10/3 1686 i Maria Magdalena (Cia:4 sida 153) – observera faddern ”handelsmannen Hindrick Leijell”, som kan ha varit brukspatronen vid Älvkarleö bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=3275%2C2888%2C3077%2C14352) Anna och Johan Gillians pappa Johan Gilliuum (tabell 3) reste till Frankrike enligt uppgift i Frösåkers ting 17-19/3 1679 (info i NV). Den 21/7 1682 lät engelsmannen mäster Thomas Kutler begrava Jon Guillim på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. Kan denne Jon ha varit Johan Gilliuum (tabell 3), dvs pappan till Johan Gillian gm Maria (Clasdotter) Maniette och till Anna Giljam gm Anthon Maniette vars son Johan kan ha varit gm Tobias Soltner och Christina Bruuns dotter Anna Katarina, som döptes 10/3 1686 i Maria Magdalena församling? Den bifogade schematiska bilden hoppas jag ger en klarare bild än den förra krångliga meningen/frågan! Det jag försöker poängtera i den krångliga frågan är att Christina Bruun (ev le Brun) bör ha bott i Maria Magdalena församling då ”Jon Guillim” begravdes där. Jon Guillim begravdes 1682, och 1684 (och kanske tidigare – jag har inte kollat än) döptes ett barn till Christina Bruun. Länk till begravningsnotis då Jon Guillim begravdes den 21/7 1682 i Maria Magdalena församling (LIa1:34 sida 70):https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055269_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=830%2C1988%2C2514%2C1161 Eftersom jag tycker det är kul att göra schematiska bilder, och så tycker jag de ger en klarare bild över mina frågor om eventuella släktskap, så bifogar jag en sådan. Om släktskapen stämmer, kan man då inte anse det vara skäligt att misstänka att Christina Bruun egentligen hade det vallonska släktnamnet le Brun? Släktnamnet Soltner däremot, tycks inte ha någon direkt anknytning till Vallonien, eller? Förrutom Tobias Soltner har jag stött på Petter Soltner (fadder till Tobias och Christinas barn Tobias, döpt 15/2 1684 i Maria Magdalena församling) och pergamentmakare mäster Erik Soltner. I bouppteckning efter Erik (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:67 sida 796) står att han hade en dotter Margareta (fc 1704), som skulle kunna ha varit gm Claes Maniette (se ovan). Vidare står att Erik Soltners änka hette Margaretha Sivertz, som kan jämföras med den Olof Sivertz som hade lånat pengar till kommissarien Mårten Bruun (se mitt förra inlägg). Enligt Maria Magdalena mtl 1705 var Tobias Soltners änka (felaktigt kallad Helena Brun) och Erik Soltner grannar. Båda bodde vid Hornsgatan (enligt uppgift i bouppteckning), i två intilliggande kvarter. Vänliga hälsningar, Jan
814
« skrivet: 2022-12-20, 12:00 »
Hej, Ett par andra frågor: 1) " Jungfru Gretha Debesche" var fadder vid dop den 16/8 1685 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Kan hon ha varit Georg De Besches (TAB 2 i De Besche nr 944) dotter Margareta Beata, som gifte sig den 20/8 1685 i Stockholm med Jakob Grundel enligt den här sekundära källan (se TAB 2): https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944I vilken församling vigdes Margareta Beata de Besche och Jakob Grundel? I Maria Magdalena församling, där vigselbok saknas för 1685, finns vid den här tiden fru Elsa Grundel, som jag tror var halvsyster till Jakob gm Margareta Beata de Besche. Länk till dopnotisen den 16/8 1685 (CIa:4 sida 131): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3383%2C44%2C2809%2C13282) Samma dag som Margareta Beata de Besche och Jakob Grundel vigdes i Stockholm, dvs den 20/8 1685 enligt ovan nämnda sekundära källa, betalade två personer med släktnamnet "De Besch" pengar till Maria Magdalena församling i Stockholm: bokhållare Johan De Besch och herr(?) Carl De Besch. Ref: Maria Magdalena kyrkoarkiv, Kassaräkningar... LIa1:37 sida 187. Vilka var deras föräldrar? Länk till sida 187 i kassaräkningsboken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055272_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=372%2C361%2C4339%2C2005Vänliga hälsningar, Jan
815
« skrivet: 2022-12-20, 08:12 »
Hej,
Ja, det borde jag ha skrivit i mitt förra inlägg!
Tack KG för kommentaren!
Vänliga hälsningar,
Jan
816
« skrivet: 2022-12-20, 08:07 »
Hejsan! Jag känner igen orosmomentet, som du Olle beskriver! Faddern piga Britta Ersdotter Wiggman i Långtora är en stark indikation om att furir Wiggman i Långtora är pappa till trumslagare Erik Wiggman i Skogs-Tibble tycker jag. Vet någon om furir Wiggman i Långtora hade en dotter med namnet Britta? Det skulle vara intressant att läsa fler kommentarer om det här exemplet på osäkerheter vid släktforskning. Själv har jag aldrig gått någon kurs i ämnet och skulle som stor amatör resonera så att man själv avgör huruvida indikationerna är tillräckliga för att dra slutsatser där direkta fakta från primärkälla saknas. Om man sedan presenterar forskningsresultatet för andra kan man förklara hur man har resonerat och vilka grunder/indikationer resonemanget bygger på. Sedan får mottagaren/åhöraren/läsaren göra en egen bedömning. I ditt exempel Olle, skulle jag ha känt mig tämligen övertygad om släktskapet bara baserat på släktnamnet, födelseuppgifter i husförhörslängd, de geografiska platserna och på yrkena, men tack vare uppgiften om faddern Britta, med samma släktnamn och från samma socken som trumslagarens förmodade pappa (och som dessutom troligtvis var ogift eftersom hon var piga) så skulle jag gå från "tämligen övertygad" till "väldigt övertygad". Vänliga hälsningar och med önskan om en God Julhelg! /Jan PS: Går det att följa den andra personen Eric född 1750 i Långtora, för att kunna utesluta honom? Står det inget om trumslagare Erik Wiggmans föräldrar i vigselbok när han gifte sig, eller i dödbok när han dog/begravdes?
818
« skrivet: 2022-12-19, 13:38 »
Hej igen! Det stämde att släktnamnet Swartzkaupf förekommer i Maria Magdalena födelse-/dopbok CIa:4 (1683-1690). Den 21/3 1685 var kungliga majestäts skomakare " Suartzkopp" fadder vid dop av kryddkrämare Gregert Duxier/ Dugier(?) och hustru Christina Canthors barn Johannes. Det var nog denne skomakare som jag mindes vid något/några dopnotis(er) 1683/1684 (se mitt förra inlägg). Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=3251%2C2696%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan PS: På samma sida är skeppare Mårthen Swart registrerad som fadder vid dop den 16/3 1685.
819
« skrivet: 2022-12-19, 10:52 »
Hej, Ja, det var intressanta källor KG! På Wikipedia finns en artikel om ämnet "Romer i Sverige" och där står lite om stadgar samt hur de följdes på 1600-talet. Om jag har googlat mig fram rätt, och tolkat informationen rätt, så är en källa till dessa uppgifter Allan Etzlers avhandling från 1944 "Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige: historia och språk. Stockholm studies in Scandinavian philology", 0562-1097 ; 4. Uppsala. Libris 8078576. En annan källa (Lindwall, Bo (2005). ”Hundfias härstamning, De resandes ursprung”. i Skogsjö Håkan. Släktforskarnas årsbok. [20]05. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 2005:6. Stockholm: Sveriges släktforskarförbund. Libris 9941475. ISBN 91-87676-38-9, eller Lindwall, Bo (2014). Anor från landsvägen. Sveriges släktforskarförbund. ISBN 9789187676833 - för mig är det oklart vilken som är den rätta källan) uppges på Wikipedia innehålla information om 'Johan Henriksson Swartzkaupf i Vimmerby som anges vara "Tartare" och häktmakare i slutet på 1600-talet'. Efternamnet " Svart" har jag lagt märke till bland dopnotiserna 1683 och 1684 i Maria Magdalena församling (ännu har jag inte tittat i dopnotiser från andra år på 1600-talet) och jag har för mig (om man får uttrycka sig så otydligt i sammanhanget! ) att jag också har sett efternamnet Swartzkaupf (kanske stavat på annat vis), men tyvärr har jag inte antecknat dessa dopnotiser eftersom det tycktes mig vara för osäkert att dessa släktnamn skulle ha något att göra med personen som blev registrerad som "tattarkungen". Dessutom ska det finnas en adelsläkt "Svart nr 142" och jag misstänker att personerna Svart i dopnotiserna 1683 och 1684 hade med den släkten att göra och jag har inte sett någon koppling till romer i sekundär källa om släkten Svart nr 142. Jag återkommer om jag ser släktnamnet Swartzkaupf bland dopnotiserna i min fortsatta läsning. Här är länk till Wikipedias artikel om Romer i Sverige: https://sv.wikipedia.org/wiki/Romer_i_Sverige#CITEREFLindwallVänliga hälsningar, Jan
820
« skrivet: 2022-12-18, 11:13 »
Tackar KG för dina kommentarer!
Att "tattarkungens dotter" var fadder vid ett dop 1683 kan man förstås tolkas på väldigt många olika sätt vad gäller det sociala sammanhanget (där och då) och annat.
Jag håller på att gå igenom Maria Magdalenas födelse-/dopböcker från 1600-talet och hoppas att det i dem kan finnas mer information om personen som kallades tattarkungen, eller om personer i hens familj, och återkommer vid eventuellt fynd.
Vänliga hälsningar,
Jan
821
« skrivet: 2022-12-17, 11:55 »
Tack Ulf och Åke för era svar!!
Det skulle vara kul och intressant att veta vem tattarkungen var och vilken social ställning han hade.
Vänliga hälsningar,
Jan
822
« skrivet: 2022-12-17, 08:06 »
Hejsan igen,
Med förhoppningen att inte skapa förvirring eller otydlighet bifogas en tredje version av den schematiska bilden över släktförhållandena mellan några utvalda personer i de Besche-släkten. Tyvärr blev jag för ivrig tidigare...
I information om släkten de Besche står på ett par ställen om att fiskar tidigt ska ha använts i deras olika vapensköldar. Det fick mig att associera till det italienska ordet för fisk: pesce ("sc" uttalat med ett tj-ljud). Jag har också läst att b- och p-ljud är nära varandra och förväxlades/förväxlas ibland. Kan namnet "Besche" ha något med fisk (pesce) att göra?
Vänliga hälsningar,
Jan
823
« skrivet: 2022-12-16, 22:11 »
Hej igen, I en bouppteckning daterad 14/5 1704 efter handelsman Olof Sivertz står att hans pappa hette Hans Zeffersson. Möjlig koppling till Brita Siffer i mitt förra inlägg är att ett par personer med släktnamnet De Besche är omnämnda i bouppteckningen, dvs andra kopplingar till järnbruk. Dessutom var en Anna Sivers, enligt text i en form av bouppteckning med datumet 18/3 1715, gift med Gillis De Besche vars namn förekommer i några av Norrköping stads mantalslängder omkring 1700. Kan Siffer vara en stavningsvariant at släktnamnet Sivers/Sifwerts etc? Länk till bouppteckning efter Olof Sivertz: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00474#?c=&m=&s=&cv=473&xywh=3140%2C376%2C3105%2C1435 (ref: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sida 453) Länk till "bouppteckning" efter Gillus De Besche (abbonemang på Arkiv Digital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v79242?image=86 (ref: Norrköpings rådhusrätt och magistrat (E) FIaaa:1 (1695-1727) sida 137) I Maria Magdalena församling i Stockholm döptes den 19/3 1684 besökare Gabriell Jöransson och hustru Anicka Sifferdtz[-] dåtters barn Margretha. Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=421%2C3159%2C2809%2C1328Vänliga hälsningar, Jan
824
« skrivet: 2022-12-16, 12:02 »
Hej igen, Den 3/10 1711 vigdes jungfru Sara De Besche och bokhållare Carl Wiens enligt Maria Magdalena församlings lysning- och vigselbok EI:1 sida 95. Kan hon ha varit dotter till Catarina och besökaren Wellam De Besche i kvarteret Kaninen? Länk till vigselnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00052#?c=&m=&s=&cv=51&xywh=3458%2C260%2C3035%2C1435I Leufstabruksarkivets "Person‐ och ortsregister över år 1930 förtecknade handlingar (F I)" hittas "Wiens Carl, bruksinspektor". Länk till registret: http://leufstabruksarkiv.se/osterbybruk/register.pdfI von Schantz genealogier (1.A-F sida 136b) i Riddarhusets arkiv hittas Sara De Besche född 1696, som alltså skulle ha varit ca 15 år vid ovannämnda vigselns datum. Om hennes pappa står i von Schantz genealogier att han hette Wilhelm (f. 1637), att han bodde i Österby, att han var gift med Sara Isacsdotter och att han hade två döttrar (Maria f 1694 och Sara f 1696), men ingen son är omnämnd (se bifogad bild). Länk till sidan 136b i von Schantz genealogier (abbonemang på Arkiv Digital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=2930Vid dop i Maria Magdalena församling i Stockholm den 4/2 1684 av rotmästare under gardet Anders Andersson och hustru Maria Andersdotters barn Anders var en av faddrarna " Christina Debes regementskrifwares hustru som bar barnet". Länk till dopnotisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=3577%2C3598%2C2528%2C1195Kan denna Christina Debes ha varit Christina, dotter till Gillis De Besche (tabell 1 i släkten De Besche nr 1253 enligt denna sekundära källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_1253)? Om så är fallet tycks familjen De Besche/Möller ha haft koppling till Maria Magdalena församling kring sekelskiftet 1700. Därför undrar jag om brukspatronen Jori(s) De Besche, som ägde en gård i kvarteret Draken enligt mtl 1702 och mtl 1711 kan ha varit en medlem ur denna familj. Finns det möjlighet att personer saknas i von Schantz genealogier (fick Jori De Besche och Christina Möller barn, eller fick Gillis och Christina barn före 1654?), eller kan "Jori(s) i Draken" ha varit Christinas bror Isak/Isaac, som var brukspatron/bruksägare enligt den sekundära källan ovan (dvs med felaktigt namn i någon källa)? Bifogat: bild från von Schantz genealogier samt en ny bild över släktförhållandena med ett par till medlemmar. Vänliga hälsningar, Jan
825
« skrivet: 2022-12-15, 16:46 »
Hej, I Stockholms Maria Magdalena församlings födelse-/dopbok CIa:4 finns en anteckning, som gjorde mig väldigt överraskad. Det gäller en fadder vid ett dop den 18/11 1683 (sida 43) och jag tycker det står "Jungfru fadder tattarkungens dåtter". Är det verkligen möjligt att det står så?! Kan någon ge en förklaring? Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=5086%2C2784%2C1032%2C488Vänliga hälsningar, Jan Johansson
826
« skrivet: 2022-12-14, 15:40 »
Hej, Jag har också några undringar över personer som hade släktnamnet De Besche. Brukspatron Joris De Besche ägde en gård i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1702 (överståthållarämbetet för uppbördsärdenden (ÖFU) BA:8/1 sida 64) och mtl 1711 (ÖFU BA:10/15 sida 202. Vid vilket bruk var han brukspatron?Länk till sida 64 i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3216%2C2357%2C3104%2C1434Länk till sida 202 i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=693%2C3445%2C2772%2C1281Besökare (vid småtullarna) Velam De Besche bodde i sin egen gård i kvarteret Kaninen i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1705 (ÖFU BA:9/1 sida 28). I mtl 1711 (PFU BA:10/16 sida 77) framkommer att Velam/ Wellam och hans hustru Catarina hade avlidit samt att deras son Gillius De Besche med två systrar nu ägde gården. Länk till sida 28 i mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00020#?c=&m=&s=&cv=19&xywh=654%2C1137%2C2155%2C995Länk till sida 77 i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=2269%2C2504%2C4469%2C2065I en bouppteckning, daterad 14/5 1704, efter handelsman Olof Siverts (död den 26/4 1704 enligt boupp- teckningen och begravd på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm den 28/4 1704 enligt församlingens räkenskapsbok LIa1:55 sida 78) var " Gillius de Besche i Norkiöping" och " cornetten Emanuel de Besch" skyldiga dödsboet pengar (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sidorna 454v och 455). Länk till bouppteckning efter Olof Siverts: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00474#?c=&m=&s=&cv=473&xywh=2679%2C169%2C4468%2C2064I Norrköpings rådhusrätt och magistrats FIaaa:1 sida 137 framkommer i ett dokument daterat 18/3 1715 att Anna Sivers (jfr Olof Siverts) var änka efter Gillis de Besch Willemson och att paret hade dottern jungfru Magdalena de Besch. Denne Gillis kan ha varit son till besökare Velam De Besche, som bodde i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1705. Anna Sivers kan ha varit släkt med Olof Siverts, som begravdes på Maria Magdalenas kyrkogård 1704. Länk till dokumentet (enkel form av bouppteckning) på Arkiv Digitals hemsida (abonnemang krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v79242?image=86&page=137Namnet Gillis/Gillius De Besch(e) hittas i Norrtälje stad mantalslängder 1692, 1693, 1695, 1703 och 1704 i stadens norra kvarter. I dem framkommer att Gillius hade en bror och en son med namnet JochimDe Besche. Länk till mtl 1692 (med sonen Jochim): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005874_00261#?c=&m=&s=&cv=260&xywh=195%2C1053%2C2063%2C975Länk till mtl 1693 (med "brodren"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005875_00388#?c=&m=&s=&cv=387&xywh=441%2C1832%2C2243%2C1060Länk till mtl 1695: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005877_00267#?c=&m=&s=&cv=266&xywh=279%2C795%2C1721%2C814Länk till mtl 1703: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005878_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=2757%2C1824%2C1746%2C814Länk till mtl 1704: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005879_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=2617%2C1919%2C1578%2C736Sammanfattning och tolkning av ovanstående information:Besökar Wellam De Besche, död mellan 1704 och 1711, gm Catharina. Deras barn: - två döttrar (enligt Maria Magdalena mtl 1711) - en son (enligt Norrköping stad mtl 1693), död före skrivandet av Maria Magdalena mtl 1711 - Gilli(u)s i Norrköping, död före 18/3 1715, gm Anna Sivers, barn: Jochim (enligt Norrköping mtl 1692, död före 18/3 1715) och Magdalena (ogift den 18/3 1715) I sekundära källor (tex Palmschölds genealogier 1.A-E sida 239 och von Schantz genealogier 1.A-F sida 136b; båda vid Riddarhusets arkiv) har jag inte lyckats hitta brukspatron Jori De Besche eller besökare Wellam De Besche. Eftersom även namnet Adriana De Besche förekommer i Maria Magdalena mtl 1711 misstänker jag att Jori och Wellam kan ha varit (nära) släkt med henne. Enligt de ovan nämnda sekundära källorna hade hennes pappa en bror vid namn Wilhelm, men enligt von Schantz genealogier avled han redan 1631 (och skulle för övrigt ha blivit väldigt gammal om han levde då mtl 1705 skrevs - han var född 1623). Det står också i von Schantz genealogier att Adrianas farfar Wilhelm (född 1572) "hade Gogård och Lerbecks bruk". Gogård misstänker jag var Godegårds bruk, men Lerbeck - menades Skyllbergs bruk i Lerbäck socken? Stämmer uppgifterna att Wilhelm ägde dessa två bruk? Bifogat: en schematisk bild över släktförhållanden, enligt sekundära källor, mellan några av De Besches familjemedlemmar. Jag hoppas det inte har smugit sig in fel! Vänliga hälsningar, Jan Johansson
827
« skrivet: 2022-12-13, 17:10 »
Hej igen! Förrutom gardeskarlen(?) Mårten Brun i kvarteret Kattfoten nr 227 (se mitt förra inlägg och länk nedan) har jag hittat en handelsman och en kommissarie med namnet Mårten Brun. Det bör röra sig om tre olika personer med samma namn, alla med någon slags koppling till Maria Magdalena församling i Stockholm. Innan jag skriver om handelsmannen och kommissarien ställer jag frågan om Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha tillhört en annan släkt, liknande den som Anthoine Bruyn tillhörde (flamländsk), än smedsläkten/-släkterna från Vallonien. Anledningen till min undran är att det tycks mig sannolikt (baserat på mitt resonemang i mitt inlägg här den 2022-11-25) att Barbro Mårtensdotter le Brun var samma person som änkan, som blev registrerad med namnet Barbara Bruijn/Bruyn i Maria Magdalena mtl 1711. Om så är fallet tycks det mig mer möjligt att handelsmannen kan ha varit Barbros pappa, än om hon tillhörde den vallonska smedsläkten le Brun. Gardeskarlen(?) Mårten Brun i Maria Magdalena mtl 1705 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:9/1 sida 58): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=675%2C3869%2C2156%2C996Handelsmannen Mårten Bruhn begravdes i Johan Igelbergs grav i Maria Magdalena kyrka den 20/9 1701 (MM:s kyrkoarkiv LIa1:52 sida 126): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055287_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=2797%2C2517%2C2586%2C1195Kommissarie Mårten Bruun var skyldig 10 (riksdaler?) till dödsboet efter handelsman Olof Sivertz/Sifwers, som avled den 26/4 1704 enligt bouppteckning (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning F1A:62 sida 453) och som begravdes den 28/4 1704 på Maria Magdalena kyrkogård (MM:s kyrkoarkiv LIa1:55 sida 78). Länk till namnet Mårten Bruun i bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3298%2C2248%2C2155%2C995 och länk till Olof Sivertz begravningsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055290_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=3190%2C3011%2C1796%2C830Enligt bouppteckningen efter Olof Sivertz var en mängd personer skyldig honom pengar, bla Gillius de Besche i Norrköping*, kornetten Emanuel de Besch(e) och Antoni Hoffman (Emanuels syster Elisabet var gm Johan Hoffman enligt sekundär källa). Se också alla personer i Hamburg, Amsterdam eller Harlem (=Haarlem i Holland?) under rubriken ” Betahlande skuld” i bouppteckningen. Baserat på personerna i Hamburg och Amsterdam var Antoni Hoffman troligtvis källarmästare Anthonie (Friedrich) Hoffman, som dog några dagar före Jul (?) 1705 enligt bouppteckning efter honom (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:68 sida 1): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=2401%2C328%2C4468%2C2064 I bouppteckningen står att Anthonie Hoffman hade ägt en panträttighet i Lorentz Franks änkas gård på Fatugårdsgatan och i en specifikation/bilaga är namnet Joris De Besche antecknat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107549_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=3128%2C2752%2C1877%2C867Möjligtvis var denne Joris De Besche samma person som brukspatron Joris De Besche, som ägde en gård näst intill gården där änkan Barbara Bruijn/Bruyn bodde enligt Maria Magdalena mtl 1711 (nr 183 resp nr 185 i kvarteret Draken): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=750%2C3439%2C2587%2C1195 resp https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=440%2C873%2C3104%2C1434I Maria Magdalena mtl 1702 (överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:8/1 sida 70) framkommer att linkrämare Lorentz Franks änka Elisabeth ägde en gård i kvarteret Marsvinet nr 203 (vid Fatbursbrunnsgatan) där ju möjligtvis(/troligtvis) Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 (se mitt inlägg här den 2022-11-25). I samma kvarter ägde kommissarie Jacob Murman två gårdar: nr 202 och nr 204. Länk till aktuell sida i mtl 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=-1151%2C197%2C9269%2C4283I en bouppteckning daterad 17/7 1697 är kommissarie Murmans piga Elisabetha Brun omnämnd: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107535_00962#?c=&m=&s=&cv=961&xywh=4185%2C3990%2C3101%2C1433 Möjligtvis var pigan Elisabetha en syster till Barbro och Christina. *Gillius De Besch och hustru hittas i Norrköping stads mtl 1703: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005878_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=2612%2C1752%2C2068%2C978 och i dito mtl 1704: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005879_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=2638%2C1982%2C1557%2C736. Andra mtl:er har inte kontrollerats. Sammantaget tyder dessa uppgifter på att kommissarie Mårten Brun var släkt med Barbro Mårtensdotter le Brun. Nästa utmaning blir att finna fler uppgifter om kommissarien i andra arkiv och här skulle jag behöva tips om var (geografiskt) jag bör leta. Eftersom det finns flera kopplingar till efternamnet De Besche (se även: Fru Adriana De Besches dräng bg på Maria Magdalena kyrkogård den 16/9 1710 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055296_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3453%2C694%2C1793%2C817 ) har jag försökt mig på att reda ut var de berörda De Bescharna höll till, men det har visat sig vara svårare än vad jag trodde (se bifogad bild). Vem var tex brukspatronen Joris De Besche, som ägde en gård i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt mtl 1702 och mtl 1711? Och vem var Gillius De Besche i Norrköping?I mitt förra inlägg spekulerade jag att inspektor/pådrivare Johan Brun kan ha varit samma person som bokhållare Johan Brun, men efter det har jag hittat uppgifter som motsäger detta. Istället kommer här ett par andra spekulationer: 😊 1) ett par observationer tyder på att det finns fel i Maria Magdalena mtl 1711 och med väldigt stor spekulation har namnen på två systrar förväxlats; Tobias Soltners hustru hette inte Helena utan Christina Brun (i två andra primärkällor (bouppteckningar) har hon namnet Christina) och Barbara Bruyns syster hette Helena (och inspektor Johan Daniel Brun var deras bror), och 2) svarvare mäster Sven Anderssons (lär-)pojken Mårthen Brun var deras lillebror (se Maria Magdalena mtl 1702, överståthållarämbetet för uppbördsärenden BA:8/1 sida 19), i kvarteret Östergötland nr 46. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=423%2C311%2C3104%2C1434Vänliga hälsningar, Jan PS: Handelsman Mårten Bruhn blev som sagt begravd 1701 i Johan Igelbergs grav i Maria Magdalena kyrka. Johan Igelberg (och kommissarie Mårten Bruun) var skyldig pengar (1704) till Olof Sivertz enligt information i bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107543_00476#?c=&m=&s=&cv=475&xywh=3238%2C3174%2C2182%2C995
829
« skrivet: 2022-12-10, 11:08 »
Hej, Den 13/1 1698 begravdes handelsman Daniel Hermanis hustru i Lars Joenssons grav i Maria Magdalena (MM) kyrka i Stockholm. Eventuellt var denne Lars handelsman Lars Joensson Geding/Geting då gm Dorothea Michaelsdotter (och de hade två vuxna döttrar). Vet någon vad Daniels hustru hette (och vem hennes föräldrar var)? Länk till begravningsnotisen i MM:s räkenskapsbok LIa1:49 sida 53: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055284_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=672%2C2201%2C2623%2C1195Den 24/11 1699 begravdes vinhandlare Mårten Belmans svärmor Aplonia Prysser i handelsman Hermanis grav i MM kyrka. Om jag har tolkat information i sekundärkälla rätt var Mårten bror till skalden Carl Michael Bellmans farfar (såvida sekundärkällans information, och min tolkning därav, stämmer). Länk till begravningsnotisen i MM:s räkenskapsbok LIa1:50 sida 121: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055285_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=841%2C2977%2C2186%2C996Vänliga hälsningar, Jan Johansson
836
« skrivet: 2022-12-03, 10:02 »
Hej igen Olle,
Jag ser av mitt förra svar att jag förmodligen inte hade förstått din frågeställning när jag skrev det.
Kommer uppgiften om att trumslagaren var född 1750 i Långtora från en husförhörslängd?
Finns det inga födelseböcker i Långtora kyrkoarkiv för den tiden? Om årtalet 1750 kommer från en husförhörslängd kan man vara tvungen att leta några år före och några år efter 1750 efter dopnotisen.
Om furiren bodde i Långtora 1750 låter det i mina öron väldigt troligt att det var han som var pappa till trumslagaren.
Har du sett när furiren dog? Kan man leta efter en bouppteckning efter honom? I den borde det framkomma vilka hans barn var, åtmistone de som levde när bouppteckningen skrevs (samt de eventuella avlidna barnen som hade egna barn).
Vänliga hälsningar,
Jan
837
« skrivet: 2022-12-02, 13:55 »
Hej! Under diskussionsämnet Du Bois framkommer att ryttaren Hindrich Deboe och hustru Kierstin Persdotter vigdes i sekreterare Soltners änkas gård. Här nedan finns mina anteckningar om henne och om en viss gardeskarl Mårten Brun, som jag tycker låter lite intressant som pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Det skulle vara kul att hitta Mårtens namn registrerat i andra volymer (tex GMR) för att se om det har "petats in ett litet le" någonstans. Hoppas anteckningarna är "läsbara"! Eftersom de bara är "preliminära anteckningar" så kanske bara jag själv förstår dem! Ormen nr 47 mot Hornsgatan enligt uppgift i mtl 1711 och vid Maria kyrka enligt bouppteckning (se nedan)mtl 1705 (BA:9/1 bild 14): sekreterare Tobias Soltners änka Helena Brun bor i egen gård och bland hennes husfolk finns pådrivare(?) Johan Brun. Kvarteret Ormen ligger mellan Mullvaden, där inspektor (jfr ”pådrivare”) Johan Daniel Brun bodde enligt mtl 1702 (se nedan), och Kattfoten, där gardeskarl(?) Mårten Brun bodde enligt mtl 1705 (se nedan). Den 28/11 1706 begravdes pergamentmakare mäster Erik Soltners barn i Maria Magdalena enligt räkenskapsbok LIa1:57 sida 153 och den 22/4 1707 begrades han där själv enligt LIa1:58 sida 70. Den 25/8 1707 begravdes sekreterare saliga (dvs avlidna) Tobias Såltners piga, Christina Eriksdotter, i herr Ehrencrantzs grav enligt LIA1:58 sida 105. mtl 1711 (BA:10/16 bild 30): sekreterare salige Tobias Såldtnehrs salige änkas gård äges av dess efterlåtne barn vilka alla tjänade borta, gården vaktades av en gammal fattig krigsmans(?)änka (om hon var gardeskarl Mårten Bruns änka (jämför med kvarteret Kattfoten nr 227 nedan) skulle Mårten Brun ha dött mellan 1704 och 1711, eller möjligtvis i slutet av 1704 alternativt i början av 1711) och hyrdes av klensmed mäster Oluf Pihlström som bodde åt Hornsgatan. Enligt text i bouppteckning skriven den 6/12 1720 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:88 sida 115) hette sekreterare Tobias Soltners änka Christina Brun (och inte Helena som är skrivet i mtl 1705). Det står att Tobias dog för 15 år sedan (dvs 1705, men han var avliden redan då mtl 1705 skrevs) och att hans hustru Christina (Helena) dog 1710. Eftersom två olika uppgifter finns om hennes namn lägger jag in länkar här. Mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=479%2C3705%2C2586%2C1195Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01152#?c=&m=&s=&cv=1151&xywh=2543%2C129%2C4758%2C2199Mullvaden nr 361 i mtl 1702 och nr 352(?) i mtl 1711Numreringen av gårdarna i kvarteret Mullvaden ändrades rejält mellan mtl 1702 och mtl 1711. I mtl 1702 har kvarterets första gård nummer 360 och ägdes och beboddes av borgare och handelsman Johan Lampa. Nummer 361 ägdes av handelsmännen (Claes?) Wittmark(?) och (Henric?) König, och nummer 362 ägdes av klockspelare Johan de Crol. I mtl 1711 har första gården i kvarteret Mullvaden nummer 350, som ägdes av bryggarålderman Jon Lampa. Nummer 351 ägdes av brukspatron Jon Grots arvingar och beboddes av Grots måg brännvinsbrännare Abram Skröder. Två nummer efter Lampas gård, i nummer 352, finns åter namnet König: ”uti handelsman h: Henric Königs malm och trägård bor dess trägårdsmestare” och nummer 353 ägdes av klockspelare Crols arvingar. Vid jämförelse av dessa uppgifter i mtl 1702 och i mtl 1711 - hur uppstod brukspatron Grots gård? Vid vilket bruk var han brukspatron? Enligt biografi över ”Groth, släkter” leder tankarna till Norrby bruk i Fellingsbro, men det är förstås också möjligt att Jon var brukspatron vid en annan typ av bruk än ett järnbruk. Kan man misstänka att inspektor Johan Daniel Brun (se nedan) jobbade vid bruket där Jon Grot var brukspatron? Länk till biografin: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13233mtl 1702 (BA:8/1 bild 60): inspektor Johan Daniel Brun bodde i handelsmännen Wittmark(?) och Königs gård. I digitaliserat register över döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 framkommer att Johan Daniels hustru begravdes den 22/8 1693. I samma register framkommer att änkan till Johan David Schönman (senare Siönman) begravde sitt barn den 18/7 1689 i en grav som Johan Daniel Brun ägde (dvs troligen där hans hustru begravdes 1693). Det kan väl betyda att änkan var släkt med Johan Daniel Brun? Jämför med pådrivare(?) Johan Brun i kvarteret Ormen ovan. Jämför också med gardeskarlen Mårten Brun i kvarteret Kattfoten (se nedan), som ligger nära kvarteret Mullvaden. Kvarteret Ormen ligger mellan Kattfoten och Mullvaden. mtl 1711 (BA:10/15 bild 152): i handelman Henric Königs gård bodde trädgårsmästare Carl Ersson. Kan Johan (Daniel) Brun ha blivit bokhållare? I kvarteret... Bocken nr 33 (kvarteret Bocken ligger vid Hornsgatan intill kvarteret Flygaren och därefter ligger kvarteret Ormen, där Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun och (hennes bror?) pådrivare (= inspektor?) Johan Brun bodde enligt mtl 1705)mtl 1705 (BA:9/1 bild 12): glashandlare Henrick Vernerts änka Scharlotta Vernert bebodde sin egen gård och hyrde åt senkel-makare Petter Loent(?). mtl 1711 (BA:10/16 bild 23): bokhållare Johan Bruns gård stod öde. Han bodde själv på Hornsgatan i sin andra gård, men ingen bokhållare Johan Brun hittas i något av de andra kvarteren som låg/ligger utefter Hornsgatan. Enligt Maria Magdalena räkenskapsbok (LIa1:56 sida 67) begravdes bokhållare Johan Bruns hustru den 23/2 1705. Sammantaget kan uppgifterna betyda, med stor spekulation, att inspektor Johan Daniel Brun i Mullvaden 362 (mtl 1702) är samma person som bodde hos sekreterare Tobias Soltners änka Helena/Christina Brun i Ormen 47 (mtl 1705) och att han sedan blev bokhållare. Kattfoten nr 227mtl 1705 (BA:9/1 bild 35): borgare Bertil Elkermans änkas gård hyrdes av bla ( gardeskarl?) Mårten Brun. Kan det finnas mer uppgifter om honom i någon GMR? Kan det röra sig om kungliga majestäts garde (jfr kvarteret Överkikaren nedan). Vad är skillnaden mellan gardeskarl och drabant? Kan ”gardeskarl” i äldre sammanhan (i Stockholm) betyda att det var en form av vakt, utan att nödvändigtvis ha haft en militär koppling? I digitaliserat register till döda i Maria Magdalena församling 1681-1700 finns en gardeskarl Måns Bruun vars barn begravdes den 24/10 1680. Enligt Maria Magdalenas räkenskapsbok (LIa1:55 sida 97) begravdes gardes-karl Mårten Bruns barn den 26/8 1704. Enligt dito bok (LIa1:57 sida 143) begravdes gardes-karl Mårten Bruuns barn den 13/10 1706. mtl 1711 (BA:10/16 bild 99): dagakarlen Jonas Gunnarssons gård med fyra stugor disponerade av skräddare Salander och bebos av fyra gamla eländiga … Eftersom krögare Carl Hellbom kaverade vid vigseln 1708 mellan ryttare Hendrick De Boo och hustru Kierstin Persdotter kan jag inte låta bli att nämna en troligtvis långsökt koppling. Krögare Hellbom hittas inte i register till Maria Magdalenas mtl 1711 (kanske död i farsoten?). Istället hittas i kvarteret Tofflan nr 179 gardesänkan Anna Joensdotter Halbom (kan stå Hälbom eller Helbom, se länk nedan). I samma Tofflan nr 175 har jag följande anteckningar: mtl 1705 (BA:9/1 bild 30): bryggare salige Bruns hus stod öde. Det kan ha rört sig om bryggare Claes Bruun efter vilken bouppteckning skrevs den 24/4 1668 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:9 sida 716). I den står att dödsboet ägde en gård på Bastugatan. Kvarteret Tofflan ligger vid både Bastugatan och Lilla Bastugatan. I bouppteckningen står att Claes hade barnen: Claes (myndig), Anna 18 år (fc 1650), Margaretha 14 år (fc 1654), Johan 12 (fc 1656), Chatarina 10 år (fc 1658), Petter 8 år (fc 1660) och Maria 6 år (fc 1662). mtl 1711 (BA:10/16 bild 88): bryggare Bruns gamla stenhus stod öde. I Tofflan 177 bodde skeppare(?) Bengt Grundels änka Catharina med dotter och barnbarn. Jämför Gerhard Grundel, som köpte Forsmarks bruk 1736 av Karl Wattrang enligt sekundär källa. Enligt MM:s räkenskapsbok LIa1:56 sida 143 köpte skeppare Bengt Grundel ett gravställe den 25/8 1705. Länk till notis om Anna Joensdotter Halbom (Hällbom?) i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059599_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=813%2C2466%2C2155%2C996Vänliga hälsningar, Jan PS: bifogar 1702-års karta i vilken ovan nämnda kvarter har markerats
838
« skrivet: 2022-12-02, 12:20 »
Hej igen,
Jaha, det var hans barn som begravdes och inte han själv. Det förklarar varför det inte stod "salige" vid hans namn i den senare begravningsnotisen.
Jag har just tittat igenom hela Livregementet till hästs GMR 1710, som innehåller ryttarnas födelseuppgifter, men tyvärr hittade jag inte namnet Hindrich Debous i den.
I vigselnotisen står att brudparet Hendrick De Boo och Kierstin Persdotter (som väl bör ha varit änka vid före vigseln?) vigdes i sekreteraren Soltners änkas gård. I mina anteckningar angående (den eventuelle) Mårten le Brun har jag anteckningar om henne (hon hade släktnamnet Brun), men det kanske är bättre om jag skriver mer om det under diskussionsämnet Barbro Mårtensdotter le Brun.
Vänliga hälsningar,
Jan
840
« skrivet: 2022-11-30, 17:15 »
Hej Kjell, Vad många likheter mellan Gottfred Pouset (tab 22) och Gotfred Dubois (tab 54)! Var bodde G. Pouset innan han flyttade till Stockholm? Nyligen upptäckte jag att Maria Magdalenas räkenskapsböcker med begravningsnotiserna finns tillgängliga på internet. För närvarande håller jag på att leta efter "(le) Brunare" (och "Getingar") i dem, men jag ska hålla ögonen öppna efter guldsmeden Gottfred Pouset. Apropå guldsmeder fick jag se en yrkestitel, som jag tyckte såg kul ut: gullplättare och jag kan inte låta bli att bifoga en bild. Jag fick hjälp av SAOB för att få en betydelse av ordet "plätera". Jag har aldrig gått någon släktforskarkurs och vet inte hur man skriver referenser rätt, men eftersom volym(?)nummer och sidnummer till Gothfrid Pousets hustrus begravningsnotis är den samma (59) påpekar jag det här, i den händelsen det blev ett missförstånd där. Men å andra sidan kanske inte volym(?)nummer behövs i referensen eftersom det bara finns en volym(?) för år 1708 bland räkenskapsböckerna (LIa1). I vigselnotisen tycker jag att Catharinas efternamn är Dahlheim, och inte Dekeheim. Här är länk om du, eller någon annan, vill kolla: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00323#?c=&m=&s=&cv=322&xywh=3458%2C2170%2C2567%2C1214En indikation om att det står Dahlheim är också att badaren hette Dahlheim, och det var förslagsvis Catharinas pappa, eller någon annan (nära) släkting. Vänliga hälsningar, Jan
842
« skrivet: 2022-11-28, 10:36 »
Hej Olle,
Ibland kan man ha tur att det står i mantalslängder vart en person flyttar, eller var ifrån en person kommer ifrån. Tyvärr händer det sällan enligt min erfarenhet, men det kan vara värt ett försök om du inte redan har gjort det.
Vänliga hälsningar,
Jan
843
« skrivet: 2022-11-27, 16:04 »
Hej, I Maria Magdalena församlings inre dels mtl 1711 (Stockholm, Överståthållarämbetet för uppgördsärenden BA:10/15 sida 292, Riksarkivets bild 152) står att i "Brukspatron sa [salige] Jon Grots arfwingars gård bebor dess måg Brenwinsbrennaren Abram Skröder". Vet någon vid vilket bruk Jon Grot hade varit brukspatron? Eventuellt var det inget bruk, som hade med metall att göra, men eftersom jag har sett att namnet Abraham förekommer i det här diskussionsämnet... Länk till notis i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=312%2C396%2C3725%2C1721Vänliga hälsningar, Jan Johansson
844
« skrivet: 2022-11-27, 15:53 »
Jag fick se att det finns ett diskussionsämne Groth även under smedsläkter och flyttar min förfrågan dit.
/Jan
845
« skrivet: 2022-11-25, 21:37 »
Hej, Barbro Mårtensdotter le Bruns äktenskap blev inte långvarigt. Hon gifte sig 1709 och i mtl 1711 står att hon var änka. Ja, såvida det är samma person alltså… I mtl 1711 tycks det mig stå Barbara Bruijn. Förutom sina egna nedskrivna ord ”een högt bedröfvat fatig änkia” finns även information om hennes syster i mtl 1711. Hon hette Christina och var också änka, efter inspektor Hindrick Weber. Barbro bodde i sin systers ”i banquen graverade” gård i kvarter Draken nr 185 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Gården Draken nr 183 ägdes enligt mtl 1711 av brukspatron Joris De Besche och troligtvis är det samma gård, som har nr 184 i mtl 1702 (samma ägare och hyresgäst). Med samma förändring av gårdsnummer framkommer att det var sekreterare Walentin Bollhorn(?) som ägde Christina (le) Bruns gård då mtl 1702 skrevs. Kan brukspatron Joris De Besche ha motsvarat brukspatronen vid Forsmarks bruk i början av 1700-talet? Länk till Barbros/Barbaras nedtecknade ord i mtl 1711: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=934%2C3455%2C2279%2C1053Länk till mtl 1702 och sida med troligtvis samma gård: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=350%2C150%2C3100%2C1432Som jag har nämnt tidigare tycks det ha bott många personer, eller funnits många gårdsägare, med anknytning till Forsmarks (och andra?) bruk i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet. Jag misstänker att det finns fler än de jag har lagt märke till och därför rekommenderar jag starkt att titta igenom mtl 1702 (BA:8/1), mtl 1705 (BA:9/1) och mtl 1711 (BA:10/15) för de som är intresserade av nordisk vallongenealogi kring sekelskiftet 1600/1700. 😉 Mtl 1711 innehåller dessutom ganska detaljerad information. Det finns register med sidhänvisningar till de olika kvarteren i alla tre mtl:er. Länk till register i mtl 1705: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=369%2C470%2C8384%2C3874 Mtl:erna 1702 och 1705 innehåller inte samma kvarter om jag minns rätt (församlingen är uppdelad i två delar). Det som jag tycker tyder på att Barbara Bruijn var samma person som bruden Barbro Mårtensdotter le Brun är nedanstående resonemang. I ett försök att få fram mer information, som eventuellt kan vara till hjälp för att leta efter Mårten le Brun ( född före 1665), har jag tittat på de få uppgifter som finns om Maria le Brun ( fc 1657) och Barbro Mårtensdotter le Brun, som var piga när hon gifte sig 1709 ( troligen född omkr 1690). Kanske är det ett långsökt resonemang, men jag tycker det borde finns en möjlighet att Maria och/eller Barbro fick pigplats/ha vigsel på de platser och hos de personer, som är omnämnda i anslutning till deras nedtecknade namn, tack vare kontakter. I mtl 1683 var Maria le Brun piga hos rådmannen Hans Kohlmäter, som hyrde av ryttmästare Stöltenhielm/Styltenhielm (bör ha varit Lorentz Gustaf, tabell 2 i släkten Stöltenhielm nr 630). Möjligen fick Maria tjänst som piga i familjen tack vare någon form av kontakter med Hans och/eller med Lorentz Gustaf. Enligt uppgift här på Anbytarforum (se diskussionsämnet Kahlmeter/Kohlmäter) dog Hans i början av 1686 och då (och eventuellt även tidigare) var hans son Petter (dp 11/3 1665) i tjänst hos häradshövdingen Erik Nerbelius i Norrland. Enligt annan sekundär källa bodde Erik då i Norrala socken, strax norr om Söderhamn och en bit söder om Njutånger. Lorentz Gustaf ska ha blivit ryttmästare vid Livregementet till häst år 1678 med ett eget kompani. På Riksarkivets hemsida finns GMR för ryttmästare Styltenhielms kompani för åren 1683-1688. Enligt tolkning av GMR tycks hans kompani ha haft rusthåll runtom i Närke men även österut i södra delen av Södermanland. Enligt sekundär källa hade Lorentz Gustaf en gård i Västra Vingåker sn där han dog 1719. Enligt register till Riddarholmsförsamlingens dopbok, i Stockholm, döptes Stöltenhielms dotter Christina där den 12/4 1684. När Barbro Mårtensdotter le Brun gifte sig 1709 i Maria Magdalena församling i Stockholm kaverade bergsprängaren Olof Håkansson. Vigseln hölls i den avlidne bryggaren ”Pukens gård”. Enligt den lilla erfarenhet jag har (av släktforskning i Stockholm i början av 1700-talet) tror jag det är troligt att Olof hade koppling till brudgummen och att Barbro hade koppling till ”bryggare Pukens gård”; till någon/några som bodde där eller där i närheten. Eventuellt rör det sig om bryggare Lars Eriksson Puke, som dog vintern 1688/1689 enligt bouppteckning efter honom (F1A:42 sida 823). I bouppteckningen står att han/dödsboet ägde en gård ”uthi hörnet widh högbergs och fatburs bruns gränden belägen”. Med den informationen bör ”bryggaren Pukens gård” (såvida man avsåg bryggare Lars Eriksson Puke i vigselboken) ha legat i något av kvarteren Stören, Dykärret mindre, Marsvinet eller Fatbursbrunn. Tyvärr hittas inte någon ”bryggaren Pukens gård” i något av dessa kvarter i mtl 1702 eller mtl 1711, men i en bouppteckning troligtvis efter Lars Eriksson Pukes dotter Elisabeth Puke (F1A:45 sida 853, död 10/3 1693) framkommer att Lars Pukes änka, Margaretha Jöransdotter, tycks ha gift om sig med handelsman Jacob Murman. En kommissarie Murman står som ägare till två gårdar i kvarteret Marsvinet i mtl 1702 (men inte i mtl 1711), så möjligtvis var det där Barbro och Anders vigdes. Med förhoppning om att Barbro bodde kvar i närheten av kvarteret Marsvinet efter vigseln 1709 började jag leta i angränsande kvarter i mtl 1711 och fann alltså namnet Barbara Bruijn i kvarteret Draken nr 185. På den bifogade bilden har jag ringat in namnen Draken och Marsvinet på 1855-års karta. Vidare står i mtl 1683 (BA:6/1, Riksarkivets bild 26) att bryggare Lars Puke höll en ”krögerpiga” benämnd Karin Matsdotter i ett hus i Gamla Stan ägt av handelsman Christian Köhler och hyrt av notarius publicus Jacob de Joung med familj samt av kamrer Oloff Unger. Länk till notisen i mtl 1683: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=265%2C3922%2C3103%2C1434Förhoppningsvis kan dessa ledtrådar vara till hjälp vid sökandet efter Mårten le Brun. Vänliga hälsningar, Jan
846
« skrivet: 2022-11-24, 15:33 »
Hejsan! Jo, jag tänke mest om Hans (tabell 21) kan ha haft en bror Paul eftersom han valde det namnet till ett av sina barn. Vid letande i födelseböcker efter någon Mårten med en dotter Barbro fick jag se i Forsmarks fb C:1 ett dopvittne som ser ut att ha varit en arbetare med namnet Hans Persson Bruun (dop 25 eller 26 (?) februari 1687), men jag är lite osäker på om det verkligen står Bruun. [se PS nedan!] Ett annat vittne vid samma dop tycks ha hetat Sigrid Persdotter, som ju leder tankarna till tabell 17 Pierre le Bruns hustru Sigrid Persdotter, men de bodde väl vid Galtströms bruk då (och en eventuell dotter Sigrid borde ha varit för ung för att vara gift 1687, dvs Pierres hustru kan inte ha fått barn med ett så stort tidsomfång tycker jag). Pierre le Brun (tabell 17) misstänker jag var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk. Mina misstankar baseras dels på sekundär information om Depken/Anckarströms koppling till både Älvkarleö samt Galtströms bruk, och dels på att min mamma och jag har en sk DNA-träff (dvs avlägsen "genetisk släkting"), som har anor vid Galtströms bruk. Bland min mammas anor finns Bonnevier och le Brun vid Älvkarleö bruk och när man titta på hennes och på DNA-träffens övriga anor tycks den gemensamma nämnaren luta åt just le Brun och dessa två bruk. Jag höll på att titta på detta för en tid sedan, men så kom jag in på några sidospår... Länk till det eventuella namnet Hans Persson Bruun i Forsmark C:1 (Riksarkivet resp. Arkiv Digital): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047435_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=3679%2C1895%2C1782%2C842https://app.arkivdigital.se/volume/v124347?image=20Vänliga hälsningar, Jan PS: efter en titt i Forsmarks vigselbok förstår jag att det står "Bruuks arbetare" och inte Bruun!
850
« skrivet: 2022-11-23, 12:43 »
Hej igen, Kanske är jag hemmablind igen, men uppgiften att Anthoni Bruun var faktor vid Åkers bruk var lite intressant för mig. Det tycks mig ha varit en hel del kopplingar mellan Norrland, Södermalm, Forsmarks bruk och Strängnäs/Åkers bruk runt sekelskiftet 1600/1700 och även under första halvan av 1700-talet. Barbro Mårtensdotter le Brun och Anders Andersson Berg vigdes 1709 i Maria Magdalena församling på Södermalm. I bouppteckningen efter Anthoni Bruun frakommer att dödsboet ägde ett nybyggd hus i närheten av Södermalms glasbruk, som bör ha varit det som låg vid vattnet nedanför Katarina kyrka och jag misstänker att det var där familjen bodde (och inte i något av husen i Gamla Stan - de tycks alla ha varit uthyrda). Även om Anthoni inte har något med den vallonska släkten le Brun att göra, så tycker jag ändå att de ovan nämnda geografiska kopplingarna kan tyda på att Barbro Mårtensdotter le Brun kan ha något att göra med Forsmarks bruk, Galtströms bruk och/eller Åkers bruk. Nedan kopierar jag in mina anteckningar om dessa geografiska kopplingar. Anteckningarna har utgångspunkt från mina undringar hur/varför trädgårsmästare Mathias Gimström flyttade från Gimo bruk, Stockholm, Ärla socken, Stockholm och sedan till Irsta socken. När jag började titta på släktförhållandet mellan bryggarna Johan Dubois och Johan Wessman, gm Margareta Geting, tycks det mig finnas samma geografiska kopplingar då man tittar på släkten/släkterna Geting. Mycket av informationen nedan är hämtat från sekundära källor... "Lars Ekorn (1704-1768) var inspektor vid Gimo bruk ca 1732-1768. Lars bror, Per Ekorn (fc 1730, bg 28/3 1795 i Maria Magdalena församling Sthlm) blev direktör vid Forsmarks bruk efter 1750. Han flyttade senare till Strängnäs. Petter Enander var direktör i Forsmark enligt mtl 1737 AD sida 170. Forsmarks bruk såldes 1735 av de Besche-ättlingar till Karl (Johan?) Wattrang (1689-1749, TAB 3 i Wattrang #848. Karls pappa Johan köpte Löta→Jakobsberg i Björnlunda sn 1676 och blev häradshövding i Frösåkers härad 1680 och i Sjuhundra, Väddö och Bro härad 1692. Karl Wattrang, som gifte sig 2:a gången 1/1 1730 i Stockholm med Christina Maria Steuch (1708-1739, se TAB 2 i Steuch #1582; jfr Stöök i bryggarsläkterna Lampa och Westman/Wessman bla i Maria Magdalena församling), sålde Forsmark redan 1736 till Gerhard Grundel (1690-1743, se TAB 2 i Grundel #174 gm Brita Gust. Duwall#64 tab3), som sålde bruket 1738 till familjen De Geer, som var ägare till 1751. Gerhards morfar var Georg de Besche (tab 2 i De Besche nr 944), som tillsammans med sin bror äde bla Forsmarks bruk. OBS! se också ryttare Daniel Grundel fc 1685 i Norrtälje enl GMR 1736 Livreg. t häst/ Roslags komp/ rusthåll nr 91. Några få år tidigare (avsked 1729) var Olof Andersson Geting ryttare vid samma kompani, i rusthåll nr 92, som ägdes av Georg de Besches arvingar. Enligt uppgifter i mtl:er flyttade Olof Geting till Forsmarks bruk 1725. Gerhards pappa, Jacob Grundel, var landshövding i Västerbotten (friherreliga ätten #174) och var gift med Georg de Besches dotter Maria Beata De Besche. Jacob och Maria Beatas barn Jacob döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm den 1/11 1687 (fadder var bla Adam Leijels änka). Gerhards syster Margareat Beata var gift med Jakob Cronstedt (1668-1751), som var bror till Matthias Gimströms arbetsgivare Carl Cronstedt och granne med bryggålderman Johan Lampa i kvarteret Hästhuvudet i Stockholm." Jag ser nu att det saknas kopplingar till Åkers bruk i mina anteckningar. Där kommer släkten Wattrang nr 848 in i sammanhanget. I den släkten finns kopplingar till samtliga ovan nämnda geografiska platserna och ett fåtal bröder/kusiner/sysslingar. Jakob Wattrang ( TAB 6) lär ha fått arrenderätt till Åkers bruk 1676 och skrev en beskrivning över Lappland. Hans son, Karl Henrik ( TAB 10) ägde flera gårdar/hus i Maria Magdalena församling. Se också bild nedan. Kan man kanske fundera över eventuella kopplingar mellan släkten le Brun och dessa geografiska platser i sökandet efter Barbro Mårtensdotter le Bruns pappa? Jag tänker främst på Pierre le Brun (tabell 17) vid Galtströms bruk och vem hans föräldrar kan ha varit. Kan han ha haft en bror som hette Mårten? Simon le Brun (tabell 6) hade en son med namnet Pierre (tabell 7), så om Pierre (tabell 17) hade en bror Mårten skulle inte Simon ha varit pappa till Mårten. Hoppas jag inte har rört till tankarna! Vänliga hälsningar, Jan PS: några länkar till sekundär information om de ovan nämnda släkterna https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848https://www.adelsvapen.com/genealogi/Grundel_nr_174https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582PS2: jag blev för ivrig igår att skriva mitt inlägg; vid närmare kontroll var Daniel Grundel och Olof Geting ryttare samtidigt 1715-1729 vid samma kompani - Daniel vid rusthåll 91 (ägt av bokhållare Abraham Westbergs arvingar) och Olof vid rusthåll 92 (ägt av Georg de Beschs arvingar, dvs bla Jakob Grundel).
851
« skrivet: 2022-11-21, 12:27 »
Hejsan! Då fick jag svar både på vad Anthoni Bruns änka hette och var de bodde! Ja, jag misstänkte väl att det skulle finnas fler uppgifter om dem. Jag brukar bli förvånad över hur bra svar man kan få här på Anbytarforum med många uppgifter från register och arkiv som jag inte ens har hört talas om. Därför blir jag också förvånad när man hittar något nytt i något så "simpelt" som i en vigselbok eller i en mantalslängd (Barbro Mårtensdotter le Brun och Maria le Brun). När jag hittade pigan Maria le Brun i mtl 1683 letade jag egentligen efter släktnamnet Geting. Anledningen till att jag letar efter "getingar" är att jag fick se i några kronotaxeringslängder att bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman var släkt med varandra. Johan Wessmans hustru hette Margareta Geting. Johan Dubois mamma och pappa, Anna Meijer och Gotfred Dubois, var dopvittnen till två av Johan Wessman och Margareta Getings barn vilket tycks mig tyda på att släktskapet bör ha varit nära. Nu kommer vi ifrån ämnet "le Brun", men jag hoppas det går bra att fortsätta skriva om Dubois här. Vad jag letar efter är tecken som kan tyda på att Margareta Geting var syster till Anders Geting gm Anna Martinell. Om så är fallet öppnas möjligheten att Margareta Getings bror Anders var gift med en eventuell syssling till Johan Dubois, dvs Anna Martinell. Jag vågar inte fråga min mamma att gå till biblioteket igen, för att låna NV, så jag har inte kollat om Anna Martinell var dotter till Maria Mårtensdotter Dubois och Frans Martinell, men jag hoppas att så var fallet. För att kunna få Johan Dubois och Anna Martinell att bli sysslingar måste man göra Mårten Dubois (tabell 57) och Clas Dubois (tabell 53) till bröder (och då bör Johan Dubois tabell 52 inte ha varit pappa till Clas). Mårten och Clas tycks ha flyttat till Forsmarks bruk ungefär samtidigt... Den i mitt förra inlägg utlovade schematiska bilden är nu klar och bifogas här nedan. Vänliga hälsningar, Jan
852
« skrivet: 2022-11-20, 12:40 »
Hej igen, OK, då vet jag var du (Kjell) menar med ”möjlig son/dotter till”. Tack för svar!! Av innehåller om släkten Bevi i NV blev jag överraskad av tre saker; 1) förekomsten av släktnamnet Anthoni, 2) Anna Anthonidotters svärmors släktnamn de Pré, och 3) tabell 37 Bertil Beves gård i kvarteret Järnlodet. Nedan gör jag ett försök att förklara varför jag blev överraskad. 1) När jag fick se namnet Anthoni tittade jag igen på uppgifterna i mtl 1683 om den Anthoni Bruun, som jag nämnde i mitt inlägg här, den 2022-11-14. Anthonis änka ägde hela sex stenhus i Gamla Stans östra del: nr 116, 117, 121, 126, 128 och 129. Hus nr 118 ägdes och beboddes av Jacob Leijels änka Barbara (Barbro) Dress (se mina funderingar kring detta nedan). Länk till sida med hus nr 116: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=188%2C2337%2C3771%2C1719Östra kvarterens hus nr 116 ägdes av Antoni Bruuns änka och hyrdes av salige löjtnant Samuel Bergs änka krögerskan Kirstin Berg (jfr Barbro Mårtensdotter le Bruns make Anders Andersson Berg) med sina två döttrar (12 resp 10 år gamla) samt med de två pigorna Lisbeta Albrechtsdotter (jfr Albreckt Hartman nedan) och Lena Hindrichsdotter. Familjen hade de återkommande gästerna; en kommediant med sin hustru, en jungfru och ryttmästaren Henning(?). Östra kvarterens hus nr 117 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänken Frantz de Moij med sin hustru, en 20 år gammal dotter (fc 1662), de två pigorna Annicka Svensdotter och Karin Mårtensdotter och källarpojken David Johansson 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, bokhållare Samuel Drefman(?), och en återkommande gäst, borgmästare Schmit(h?) från Viborg. Östra kvarterens hus nr 118 ägdes och beboddes av handelsman Jacob Leijells änka Barbara Dress, hennes två döttrar (18 resp 17 år, födda ca 1664 resp 1665), bokhållare Johan Fleijell(?), pigorna Maria Andersdotter och Lisbetha Noesdotter (Dandenell?). Denne Jacob Leijel bör väl ha varit samma person, som den engelska brukspatronen vid Älvkarleö bruk? Om jag minns rätt blev någon med släktnamnet le Brun (ofta stavat Broun i Älvkarlebys kyrkoböcker – detta pga brukspatroners engelska härkomst eller kom tabell 10, Jean le Brun, från England?!) mäster vid Älvkarleö bruk då han var förvånansvärt ung (eller var det syskonen Öbrinks pappa?). ”Han var väl duktig” säger min mamma, men jag misstänker att det kan ha funnits någon annan anledning (också). (Med det vill jag spekulera i att Anthoni Bruun var släkt med le Brun vid Älvkarleö bruk och att någon blev mäster där i ung ålder pga släktskap med den rike Anthoni i Stockholm.) Jag ser också i mina anteckningar att släktnamnet Leijel tycks förekomma mer frekvent bland dopvittnena då syskonen Öbrinks barn döptes än vid dop av andra pars barn. I samma hus bodde också notarius publicus Isaac Ferenström/Fernström med sin hustru och ett litet barn om 6 veckor, amman Kirsten Samuelsdotter(?), pigan Beata(?), tjänstepojken Oloff Joensson, 18 år (fc 1664) samt en brorson om 14 år (fc 1668). Östra kvarterens hus nr 119 ägdes av Niels/Niclas Jönsson och där bodde bla handelsmannen Gottfried Anthoni ( Anthonisson?) med sin hustru, köpgesällen Herman Lütkens, pigan Elsa Simonsdotter samt tjänstepojkarna Jöns Malenberg(?) 15 år (fc 1667) och Erich Adam (Adamsson?) 16 år (fc 1666). Östra kvarterens hus nr 120 ägdes av kommissarie Lydert Bertill ( Bertilsson? - jfr Bertil Beve nedan) och hyrdes av krögare Johan Reichel(?), som den stadiga gästen drottningens lakej Antoni Frijs. Östra kvarterens hus nr 121 ägdes av Anthoni Bruuns änka och hyrdes av vinskänken Petter Bergman med sin hustru, en dotter 8 år (fc 1674), pigan Maretta Eriksdotter och källarpojken Johan Pettersson(?) 12 år (fc 1770). Östra kvarterens hus nr 126 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av sekreterare Thomas Polus med sin hustru och åtta barn (8,7,6,5,4,3,2 och 1 år gamla) samt fruns syster, pigorna Brita Hansdotter, Lena Crantz, Annicka Peersdotter, Marretta Johansdotter och Marretta Nielsdotter, samt drängarna Simon Simonsson 18 år (fc 1664) och Erich Daahl(?) 16 år (fc 1666). Östra kvarterens hus nr 128 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av; 1) hovrådet i Pommern Gewalter Greg/Greig med sin fru, en son om 11 år (fc 1671), pigan Annicka Andersdotter och tjänstegossen Hans Post(?) 11 år, och 2) Isaac(k) Mumma/Momma med hustru, pigan Annicka Schappera(?) och en återkommande gäst, Jacob Andersson Höök(?), som var borgmästare ifrån Borgh(?). Östra kvarterens hus nr 129 ägdes av Anthoni Bruns änka och hyrdes av vinskänk Jochim Oloffsson med sin hustru och två barn (1½ resp ½ år) samt pigorna Annicka och Lena Peersdotter, amman hustru Brita och källarpojken Erik Ehrsson, 15 år (fc 1667). Familjen hade en stadig gäst, drottningens lakej Niels Matsson, och en återkommande gäst, Johan Myrman. Vad hette Anthoni Bruuns änka och var bodde hon? ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ 2) Släktnamnet de Pré, eller du Pré, är antecknat i Gamla Stans södra del mtl 1683. Det rör sig om en ung fransos de Pré bland kammarrådet Anders Lindehielms tjänstefolk. Länk till listan (som är en bilaga i mtl 1683): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3408%2C139%2C3104%2C1434Kammarråd Anders Lindehielms bostad var hus nr 74 i Gamla Stans södra del. I hus nr 76, som tillhörde skräddarämbetet, hade Lars Wessman ett vinskänkeri och i husen nr 70 och 86 bodde skräddare(?) Mårten Hartman respektive Albreckt Hartman. Kan denne Lars Wessman ha varit en ana till tabell 20 Carl Bewijs måg, bryggare Lorens Westman (gm Margareta Bewij)? Enligt sekundär källa (se TAB 3 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten) gifte sig Lorens och Margaretas dotter Magdalena med bryggare Johan Hartman, vars pappa (bryggare Johan Ernst Hartman i Maria Magdalena församling) var g1 m Beata Mårtensdotter (död 8/5 1729 i Stockholm, troligen i Maria Magdalena församling – jämför Barbro Mårtensdotter le Brun som gifte sig i Maria Magdalena församling 1709 med Anders Andersson Berg, som kan jämföras med ovan nämnda löjtnant Samuel Bergs änka Kirstin Berg i Anthoni Bruuns änkas hus nr 116 enligt mtl 1683). Länk till hus nr 74: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=517%2C3390%2C3103%2C14343) Kvarteret Järnlodet och Bertil Beve (tabell 37) fångade min uppmärksamhet eftersom jag tidigare har letat i det kvarteret och samma tidsperiod. Konstigt nog blir det här åter en koppling till släkten Ankarklo (jämför mitt förra inlägg om klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlosser), men denna koppling till släkten Ankarklo är bara mina spekulationer baserade på en rad noteringar, som jag har gjort tidigare. Bertil Beves namn finns i Järnlodet 73 i mtl 1730 och i mtl 1736. I mtl 1736 (och frammåt i tiden), men inte i mtl 1730, finns i Järnlodet 63 vinskänken Zacharias Hellberg och hans käresta (Anna) Dorothea Beijer (vigda 18/9 1736 i Maria Magdalena församling) vars pappa var gördelmakare och hette Abraham Beijer. Se bouppteckning efter honom här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107566_00574#?c=&m=&s=&cv=573&xywh=2508%2C283%2C4531%2C2065 . Möjligen finns en koppling mellan Beve och Beijer, men kanske mer intressant är att Zacharias Hellberg var kautionist när Matthias Gimström (trädgårsmästare i Gäddeholm i Irsta sn) och Maria Ström gifte sig i Ladugårdslandet 1750. Länk till lysningshandling: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=1912%2C1872%2C6522%2C2972 . I Irsta hfl:er står att Matthias var född i Skäfthammar (troligen vid Gimo bruk där väl andra ur släkten Bevi bodde?) år 1722, men eftersom han hade titeln trädgårds mästare redan i en flyttlängd 1749 (Ärla socken) misstänker jag att han var född lite tidigare. Efter ett lång(sökt) och krångligt resonemang har jag presenterat en spekulation om att Maria Ströms mormors pappa var Ingemund Axelsson Hägg (TAB 5 i adliga släkten Ankarklo nr 1101) – se mitt inlägg den 2021-12-27 under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1631318#new . Troligtvis är jag ”hemmablind” i detta resonemang, men den eventuella kopplingen mellan klensmeden Mårten Schwensk och Ankarklo gör att jag ändå nämner det här. Det tycks mig också finnas möjliga kopplingar mellan Bevi och Dubois och jag håller på att göra en schematisk bild, som förhoppningsvis visar dem. Jag återkommer när jag är klar! 😊 Vänliga hälsningar, Jan
853
« skrivet: 2022-11-17, 16:14 »
Den där klensmeden Mårten Schwensk Schlesser (eller står det Schlosser, som betyder låssmed på tyska enligt Google translate?) kanske man borde kolla lite bättre. Kanske är det helt långsökta observationer, men jag har lagt märke till att: 1) Mårten med familj bodde i fru Maria Christina Strijks hus enligt Stockholm mtl 1683 (BA:6/1). Länk igen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3241%2C1321%2C2215%2C10102) I Stockholm mtl 1702 (BA:8/1) finns i Maria Magdalena församling och kvarteret Gripen (men jag läser Grisen i mtl:er från början av 1700-talet) i gård nr 347 kamrer Andreas Streuts, som bebodde sin egen gård; och i gård nr 337 hustru Christina Stöök som bodde hos Ingemund Heggs änka. I mtl 1711 framkommer att Andreas (där skrivet Anders) Streuts bör ha avlidit eftersom hans änka finns i kvarteret Gripen, men jag har inte lyckats hitta bouppteckning efter honom. (Det tycks ha varit en farsot i Stockholm runt 1710.) Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=544%2C3542%2C2586%2C1195 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=551%2C342%2C2586%2C1195 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=490%2C2573%2C3105%2C1435Enligt sekundär uppgift finns en adlig släkt Steuch (nr 1582) vars släktnamn ursprungligen var Stök. Ingemund Hegg/Hägg tycks mig ha varit ett ganska ovanligt namn i början av 1700-talet och jag misstänker att han kan ha varit släkt med släkten Geting i Sundsvall, Vaxholm och i Stockholm (och med den adliga släkten Ankarklo nr 1101). Vidare misstänker jag att en medlem i nämnda släkten Geting var en viss Margareta Geting, som var gift med bryggare Johan Wessman. I Stockholms kronotaxeringslängder åren 1744, 1745 och 1746 står att Johan Wessman var släkt med, den då blivande bryggaren, Johan Dubois (son till guldsmed Gotfred Dubois). Här kommer vi så äntligen till ämnet le Brun och ditt förslag, Kjell, om att den svårfunne Mårten le Bruns mamma kan ha tillhört släkten Bevi! Utan att ens veta att Bevi är ett släktnamn med vallonsk härkomst har jag hittat en viss Margareta Bewi, vars mamma hette Anna Krus och eventuellt hade de (med mycket mycket stor osäkerhet) ett långsökt släktband med bryggare Johan Dubois och hans mamma, Anna Meijer. Jag såg sedan att det står på din hemsida, Kjell, under tillägg NV, att Margareta Bevis pappa (tabell 20) blev bryggare senast år 1712. Slutligen har jag noterat att bryggare Johan Dubois farfar (Clas tabell 53) var en möjligt son till Johan (tabell 52), som var gm Catherine Bevij. Om det inte blir för omständigt att skriva, skulle det vara intressant att veta resonemanget kring att Clas var en möjligt son till Johan. Finns någon artikel om det? Min mamma har varit till biblioteket idag för att låna, för 100:de gången , Nordisk Vallongenealogi, så att jag ska kunna läsa mer om släkten Bevi. Hon har mycket mycket närmare till ett svenskt bibliotek än vad jag har. Mina funderingar är ganska ostrukturerade än, men det tycks finnas många kopplingar mellan alla dessa personer. Det kanske inte ens är så troligt att klensmeden Mårten Schwensk Schlesser/Schlossers (Låssmed) hyresvärd Maria Christina Strijk tillhörde samma släkt Streuts/Steuch/Stöök i kvarteret Gripen/Grisen, och även om så var fallet är resonemanget ovan självklart långsökt. Jag bifogar en bild som visar på några av mina resonemang (kring släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman 1717-1762). I den finns även Margareta Bewi (1722-1776), ungefär i mitten av den röriga bilden. Vänliga hälsningar, Jan PS: Bevi är föresten ett lämpligt namn på en bryggare. Bevi betyder "drick!" (i "du-form") eller "du dricker" på italienska.
854
« skrivet: 2022-11-17, 08:50 »
Hej Gunilla, Nedan ett par äldre uppgifter om personer med släktnamnet Bjugg/Biugg. Kanske de inte hade något släktskap med spiksmed Anders Bjugg, men man vet aldrig. I Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) över Gamla Stans östra del finns i hus nr 142 (sida 77, Riksarkivets bild 47) bla "Uti samma huus logerar Silvester Biugg med sin hustru*, sampt 1 tienstpiga ben:d [benämnd] Karin Staphansdotter om 14: åhr, en tienstpojke Petter Andersson om 16 åhr tiena bägge för kost och kläder". I marginalen står "*hwilcka innom kort änna [ämna?] reesa till Brehmen". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=343%2C2701%2C3104%2C1434I Stockholms mtl 1721 (BA:12/10) över Maria Magdalena församlings inre del finns i kvarteret Grisen(?, jag läser Grisen, men på gamla kartor hittar jag kvarteret Gripen) i fastighet/gård nr 332 (sida 125v, Riksarkivets bild 131) "Commissarien Roling änkia Madame Anna Biugg äger och beboor denne gård, med sin syster Christina Biugg ifrån Öhregrund flychting"//"ibm Capitein af Sörmelands Regemente H:r Johan Hederschiöld utan tient folck [tjänstefolk]". Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=567%2C2861%2C2947%2C1361I mina anteckningar har jag skrivit att Gripen/Grisen nr 332 i mtl 1721 troligtvis motsvarar nr 337 i mtl 1711 (BA:10/15 se Riksarkivets bild 148) och nr 134 i mtl 1730 (BA:13/4 se Riksarkivets bild 173). Släktnamnet Bjugg/Biugg finns dock inte i dessa två andra mantalslängder, men det finns några kronotaxeringslängder mellan 1721 och 1730 i vilka mer uppgifter eventuellt kan hittas om systrarna Biugg. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
855
« skrivet: 2022-11-14, 19:19 »
Hejsan! I den där mtl 1683 (BA:6/1) framkommer att en Anthoni Bruun ägde en mängd hus i Gamla Stan. Anthoni låter lite engelskt tycker jag, så kanske inte alla personer med släktnamnet Brun (utan le) hade svenskt ursprung på den tiden. Inga regler utan undantag! 😊 Är det en alltför vild gissning att Anthoni Bruun egentligen hette Anthony Brown? Jag har tittat igenom mtl 1683 igen, lite snabbt, för att leta efter Mårten (Simonsson och/eller le Brun) och olika släktnamn, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Tanken med vallonska släktnamn var att pigan Maria le Bruun skulle bo i närheten av någon släkting och förhoppningen var att hitta släktnamnet Bevi. Kvarteren som finns i mtl 1683 är dock bara Gamla Stans östra och södra kvarter, så eventuella släktingar kan ha bott någon annan stans i närheten av Maria le Bruun. Det här är vad jag fann: 1) Mäster Mårten Kopparslagare i södra kvarterens hus nr 10, som ägdes av Hindrich Egger(s) från Vasa. Maria le Bruun var piga i hus nr 58 i södra kvarteren. Enligt Storkyrkförsamlingens födelsebok (CIa:1/4) hette han Mårten Lange/Langh och var gm Britta Ericksdåtter – åtminstone när barnet Johan föddes den 2/1 1686 (och i födelsenotisen framgår att familjen bodde på Järntorget). Ett annat barn var Anna f/dp 27/1 1684. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=3255%2C234%2C3152%2C1456 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=468%2C3305%2C2809%2C1328 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056411_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=3070%2C1730%2C2835%2C13402) Mäster Marten (men ”Mårten” på sista raden) Swenkell(?) (undertecknat ” Marten Schwensk Schlesser”?) klensmed i södra kvarterens hus nr 49 (Maria le Bruun i hus nr 58), som ägdes av välborna fru Maria Christina Stryk(s). I mtl 1683 är följande barn omnämnda: Maria 5 år, David 3 år och Frantz ½ år. Barnen hittas inte i register till aktuell Storkyrkoförsamlingens födelsebok. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=3320%2C1337%2C3151%2C14563) Mäklare(??) Michael le Blon (undertecknat ” Michael Lebon”) i södra kvarterens hus nr 50, som ägdes av Claes Wicken. I huset bodde också Michaels hustru och en moster (hustru Catharina Wicken över 60 år, moster till Claes Wicken), men inga barn. Däremot Claes Wickens barn, 22 resp. 9 år gamla. Man kanske kan gissa att Michael var måg till Claes. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=321%2C261%2C3781%2C17474) Krukmakare Jean Tibous änka Elisabeth Balliet (undertecknat ” Elisabet Baillet nenne [dvs ”benämnd”] De Thiboust") i södra kvarterens hus nr 104, som kan ha ägts av hovskräddare mäster Jonas Lund. Hos Elisabeth bodde hennes syster Maria Balliet, 35 år gammal (dvs fc 1647). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=382%2C2306%2C4535%2C2096 I samma hus, men i ett annat hushåll, var "singeln" bokhållare Hindrick Forsmark (eller Forsinark?) en stadig gäst hos Jonas Lund. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=3645%2C3204%2C2660%2C12125) Bokhållare Jacob Raddou i södra kvarterens hus nr 92 vid Nygatan. Jacob tjänade för kläder, kost och diskretion(??). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3612%2C2167%2C3149%2C14556) Pojke Gillius Radou, 18 år ( fc 1674) i Gamla Stans östra dels hus nr 159, som ägdes av barberare mäster Valentins änka Susanna de Mert/Merl. Gillis bodde hos kungliga majestäts barberare mäster Michel Heijn (undertecknat ”Michell Heijen [eller Heyen]”). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3820%2C2996%2C3148%2C1455I Maria Magdalena församlings mtl:er och ktl:er har jag lagt märke till några Radou i början av 1700-talet (bla bryggare/brännvinsbrännare). De tycks mig ha haft någon form av koppling till bryggaren Johan Dubois, vars pappa var guldsmeden i Stockholm Gotfred Dubois från Forsmark (TAB 54, jfr Hindrick Forsmark ovan). I några mantalslängder står att Johan Dubois var släkt med bryggare Johan Wessman, då gm Margareta Geting som tycks ha tillhört samma släkt Geting i Sundsvall på den tiden. Det är detta släktskap jag höll på att titta på när jag fick se pigan Maria le Bruun i mtl 1683. (Se också diskussionsämnet Dubois.) Vänliga hälsningar, Jan
857
« skrivet: 2022-11-13, 13:00 »
Hejsan, Jag håller på att leta efter ett annat släktnamn i Stockholm mtl 1683 (BA:6/1, riskarkivets bild 98) och hittade då en bokhållare Jacob Raddou. Min misstanke är stor att har var en ättling till Jacob Radou och Helena de Besche. Länk till sidan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=3732%2C2296%2C2625%2C1213Senare, i början av 1700-talet, har jag lagt märke till några bryggare med släktnamnet Radou i Maria Magdalena församling i Stockholm. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
858
« skrivet: 2022-11-12, 17:23 »
Hej igen! Här kommer en till piga Le Brun i Stockholm! Hon hette Maria le Bruun (25 år, fc 1657) och var piga hos rådman Hans Kohlmäter. Enligt Stockholms mtl 1683 bodde de i hus nr 58 (i Gamla Stan mot Slussen om jag har tolkat informationen i mtl:en rätt). Huset ägdes av ryttmästare Stöltenhielm. Hus nr 57 ägdes och beboddes av vinhandlare Anders Bruun och hos honom bodde bla Anders barn; Anders 8 år, Johan 7 år, Maria 6 år, Catharina 4 år, Mårten 3 år och Hindrick 1 år, samt Anders brorsbarn Maria Bruun 13 år och Catharina 10 år. Under våren 1683 skulle de (brorsbarnen eller hela familjen?) resa till Polen. Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 har jag noterat flera personer med släktnamnet Brun/Bruun, så det kanske inte är så troligt att de sistnämnda tillhörde vallon-smed-släkten Le Brun, men pigan Maria le Bruun däremot kanske kan ha haft vallonskt påbrå, eller? Länk till sidan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=315%2C2131%2C3714%2C1716Vänliga hälsningar, Jan
859
« skrivet: 2022-11-12, 12:55 »
Hej, Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) fick jag se mäster Marcus Waro, smed vid myntet. Han tycks har skrivit sin namnteckning Marcus Waron. Det finns uppgifter om hans barn i mtl:en. Kanske dessa uppgifter redan finns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Waron, men istället för att gå till biblioteket för att kontrollera i boken lägger jag upp en länk till sidan i mtl:en här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2966%2C275%2C3725%2C1721Vänliga hälsningar, Jan
860
« skrivet: 2022-10-24, 13:33 »
Hej, Som släktforskande växtfysiolog kan jag inte låta bli att vara nyfiken på hantlangare Johan Auxin, vars namn finns i några av Vaxholms mantalslängder på 1700-talet. Auxin är ju namnet på ett växthormon. Enligt några mantalslängder (se bifogade bilder) bör han ha varit gift och haft döttrarna Lena och Maja. Dessutom står i ett par av de mantalslängder, som jag har tittat i, att Johan satt i arrest. Vad var han anklagad för? I Vaxholms mantalslängd 1744 (men inte i mtl 1742) tycks han ha varit avliden, men efter en (alltför?) snabb sökning i Vaxholms dödbok hittade jag honom inte där. Vid sökning på släktnamnet Auxin i geneanet.org tycks personer med det släktnamnet ha funnits i Frankrike på 1700-talet. Länk: https://en.geneanet.org/surnames/AUXINDet skulle vara roligt om någon hade mer information om Johan Auxin! Vänliga hälsningar, Jan Johansson
865
« skrivet: 2022-10-20, 14:06 »
Hej!
Kan anledningen till din observation, Per, vara att Mattias Lomans släktutredningar eventuellt främst är byggda på uppgifter tagna ur bouppteckningar? Jag har dock ingen aning om så är fallet!
Eftersom bryggare Johan Dubois pappa, Gottfrid, var född (och förmodligen uppvuxen) vid Forsmarks bruk enligt Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) (se Tabell 54 i släkten Dubois) började jag leta efter släktnamnet Geting där. Johan Dubois släkting bryggare Johan Wessman var ju gm Margareta Geting. Av fynden byggde jag upp ytterligare ett möjligt släktband mellan de båda bryggarna Johan. Jag är dock tveksam om hypotesen kan stämma, men eftersom släktbandet i sådant fall skulle kunna ge en antydan om släktskap mellan (tabellnummer och info tagna ur NV):
TAB 53 Clas Dubois vid Forsmarks bruk 1679-1697 (död där)
och
TAB 57 Mårten Dubois vid Forsmarks bruk 1682-1708 (död där)
...så tänkte jag att det kanske kunde vara av intresse att dela med mig av det eventuella släktbandet.
Mårten Dubois barnbarn Anna Martinell gifte sig nämligen 1731 vid Forsmarks bruk med Anders Geting. Om TAB 53 Clas Dubois och TAB 57 Mårten Dubois vore bröder skulle Anna Martinell och bryggare Johan Dubois ha varit sysslingar (se bifogad bild).
Anders Getings troliga pappa var ryttare Olof Geting (fc 1675), som dyker upp första gången i Forsmarks bruk mtl 1726. Eventuellt (troligen) motsvarar han ryttaren Olof Geting vid Roslags kompani vid livregementet till häst. Vi ska se om han hade fler barn än de troliga två, funna vid Forsmarks bruk, men åldersmässigt skulle han kunna vara pappa till Margareta Geting gm bryggare Johan Wessman.
Det som "haltar" i ovan nämnda spekulation är att Anna Martinell avled redan 1734, och även om hon fick ett barn (Olof f 1733) då hon var gm Anders Geting så låter det väl lite långsökt att Johan Dubois och Johan Wessman tio år senare, i Stockholms ktl:er 1744-1746, av den anledningen kom att kallas släktingar, eller?
Vänliga hälsningar,
Jan
868
« skrivet: 2022-10-18, 11:13 »
Hej, I Vaxholm stad begravdes den 8/6 1748 kaptenen vid kungliga artilleriet Ingemund Hägg 66 år gammal (dvs fc 1682). Länk till begravningsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049289_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=3261%2C3051%2C2567%2C1218Enligt Vaxholm hfl AI:1 sida 25 hette hans änka Beata och var 64 år gammal (år 1748? i sådant fall fc 1684). Länk till sida 25 i Vaxholm hfl AI:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049264_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=538%2C693%2C2576%2C1194I Vaxholm mtl 1749, vars innehålls riktighet intygades den 23/12 1748 (men i kopian som hittas på ArkivDigital står 23/12 1749 - se bifogad bild), står att Ingemund Häggs änka var 63 år gammal (dvs fc 1685). Under "Ingemund Häggs änka" står Kajsa som kan vara namnet på pigan, som/bör vilken mantalspenning betalades. Hon kan motsvara Catharina Möller (26 år) i ovan nämnda hfl (kom ifrån Ladugårdslandet i Stockholm?). Ett par rader under "Kajsa" i mtl 1749 står hustru Link (stavat Linck i mtl 1748) gammal och utfattig. Släktnamnet Link/Linck förekommer vid den här tiden vid faktoriet i Norrtälje och i Frötuna socken där ju hauptman Ingemund Axelsson Hägg bodde när han dog 1705. Länk till sida i Vaxholm mtl 1749: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005333_00378#?c=&m=&s=&cv=377&xywh=280%2C1327%2C2322%2C1101Kan kapten Ingemund Hägg ha varit ett barnbarn till Ingemund Axelsson Hägg (tex son till någon av bröderna Lorentz eller Erik, som båda var gifta några år med döttrar (Ingrid respektive Annika) i släkten Krabbe af Svaneby)? Vänliga hälsningar, Jan
869
« skrivet: 2022-10-16, 15:07 »
Ja, det blev många flyttningar för Mattias Gimström; 18/1 1749 från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken, senare år 1749 från Ärla socken till Stockholm, (ännu senare år) 1749(?) från Stockholm till Stenkvista socken och vintern 1749/50 från Stenkvista till Irsta socken (troligtvis/förhoppningsvis till Gäddeholm). Man kan undra om flytten från Ärla till Stockholm istället blev en flytt från Ärla till grann-socknen Stenkvista. Var Mattias bodde och jobbade i Stenkvista går kanske inte att få reda på, men det är en kul tanke att han var trädgårdsmästare i nuvarande Rothoffsparken i Eskilstuna. Enligt sekundär uppgift tillträdde kapten Carl Reinhold Vult von Steijern officersbostället i Torsberga i Stenkvista socken i augusti 1750 (se Per Axson Hambrungers inlägg 1012-07-10 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66322.msg1443740#new). En möjlig förklaring till Mattias korta uppehåll i Stenkvista kan därför kanske vara att den tidigare personen (Krook om jag minns rätt) i officersbostället i Torsberg plötsligt försvann därifrån. Det tycks mig dock mer troligt att Mattias jobbade i den, av Fredrik Rothoff anlagda, engelska parken som kom att kallas Rothoffsparken, men det är min personliga uppfattning. I Irsta husförhörslängder står att Mattias var född 1722 i Skäfthammar socken och av åldersuppgift i dödboken är hans beräknade födelseår 1720. Troligtvis går det inte att följa honom bakåt i tiden, från den hittills tidigaste kända uppgiften om honom (dvs inflytten 18/1 1749 i Ärla socken då han blev benämnd trädgårdsmästare) till uppgifter om honom i Skäfthammar socken, för att på så vis få reda på vilka hans föräldrar var. (Som parentes undrar jag om det inte låter otroligt att en person i 20-årsåldern blev kallad trädgårds mästare i mitten av 1700-talet.) Uppgiften om flytten från Stockholm till Rinkesta i Ärla socken har dock varit till stor hjälp för att bygga upp en hypotes om hur/varför han flyttade från Skäfthammar till Stockholm. Tack Ulf!! OBS OBS: texten nedan är alltså bara en arbetshypotes! Mattias lär ha varit född i Skäfthammar socken och där finns orten Gimo. Mattias efternamn Gimström kan tyda på en koppling till Gimo/Gimo bruk. Enligt mantalslängder var Lars Ekorn inspektor vid Gimo bruk 1732-1768. Enligt sekundär källa var Lars bror Per/ Petter Ekorn direktör vid Hargs och Forsmarks bruk. Enligt Forskmark mtl 1737 (ArkivDigitals sida 170) var dock direktören då Petter Enander. Var Petter Ekorn kanske inspektor som sin bror Lars? Petter blev registrerad första gången i Strängnäs mantalslängder i mtl 1745 och tycks sedan ha bott där resten av sitt liv, så om han var direktör/inspektor vid Forsmarks bruk bör han ha varit det före 1745. Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1735 till Karl Wattrang (TAB 3 i Wattrang nr 848 gift 1730 med Christina Maria Steuch dotter till Jöns TAB 2 i Steuch nr 1582, ursprungligen Stök). Karl Wattrang var syssling med Karl Henrik Wattrang, som bodde i Rinkesta i Ärla socken då Mattias Gimström flyttade dit 1749. Karl Henrik och hans syster Maria Charlotta (gm Hans von Psilander nr 146) ägde, som arvingar, några gårdar/tomter i Maria Magdalena församling i Stockholm på 1740-talet enligt uppgifter i kronotaxeringslängder. Enligt sekundär källa såldes Forsmarks bruk 1736 till Gerhard Grundel (TAB 2 i Grundel nr 174), som sålde bruket till familjen De Geer 1738. Gerhards syster, Margareta Beata, var gm Jakob Cronstedt och han var bror till Carl Cronstedt som bör ha anställt Mattias Gimström som trädgårdsmästare på Gäddeholm i Irsta socken vintern 1749/50. Enligt mantalslängder och kronotaxeringslängder var Jakob Cronstedt och Margareta Beata Grundel på 1730- och 1740-talen hyresgäster åt och grannar med bryggåldermannen Johan Lampa. Johan Lampas sonhustrus mamma hette Catharina Stöök (jfr ovan nämnda släkten Steuch nr 1582) enligt denna sekundära källa: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa. Kanske en långsökt observation... Ett par andra kanske långsökta observationer... Vid genomgång av Maria Magdalena/Stockholm ktl 1744 (AA:43) hittades pigan Maria Gimberg (möjlig koppling till Gimo bruk) hos mantalskommissarie Carl Sperling Danielsson i kvarteret Suggan nr 108 (sida 972v). I samma kvarter, vid Suggan nr 113 (sida 973v), står: "Secreteraren wid Gen: Tullarrend: societet:n" herr Johan Julius Vult. Han skulle kunna motsvara TAB 1 i släkten Vult von Steijern nr 384. Tyvärr har jag inte lyckats hitta eventuellt släktskap med ovan nämnda kapten Carl Reinhold Vult von Steijern i Stenkvista socken (såvida Carl Reinhold inte ska vara Johan Julius son Otto Reinhold). Eftersom Mattias Gimström hade titeln trädgårdsmästare när han flyttade från Stockholm till Ärla socken i januari 1749 borde det inte vara helt osannolikt att han var omnämnd med både för- och efternamn i Stockholms mantals- eller kronotaxeringslängder innan han flyttade till Ärla. Eftersom Karl Henrik Wattrangs syster bodde i Maria Magdalena församling 1749, och eftersom det tycks ha funnits många stora parker där i början av 1700-talet, har jag letat efter Mattias där (i ktl 1744 och i ktl 1748), men inte hittat vare sig hans fulla namn eller någon trädgårdsdräng/-mäster med förnamnet Mattias/Mats. Sökandet fortsätter! Mattias gifte sig ju i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet), så jag börjar där... Vänliga hälsningar, Jan
870
« skrivet: 2022-10-16, 07:32 »
Tack Peter och Nils för era svar! Vi får hoppas att någon har mer information om vid vilken tidsperiod under året kronotaxeringslängderna sammanställdes och vilken tidsperiod deras beskrivna förhållanden speglar. Anledningen till min fråga är att jag har sett i en flyttlängd att en person flyttade in i en socken den 18 januari 1749 och att personen då kom ifrån Stockholm. Jag behöver därför veta om jag ska leta efter personen i Stockholms ktl 1748 eller i dito ktl 1749. Troligtvis blir svaret "leta i båda!"! .. Vänliga hälsningar, Jan
872
« skrivet: 2022-10-15, 20:05 »
Hej, Baserat på datum i slutet av mantalslängder (mtl), dvs datum då personer intygade att mtl:nas innehåll var riktigt, skrevs de omkring varje årsskifte och mtl:nas benämnda år motsvarade det kommande året. Till exempel kunde mtl 1750 ha blivit tecknad i december 1749. Då jag letade i en kronotaxeringslängd (ktl) fick jag se noteringar om brev daterade samma år som kronotaxeringslängdens benämnda år. I exemplet till länken nedan är ett brev daterat 21 maj 1744 omnämnt i Stockholms ktl 1744 (Maria Magdalena församling). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=677%2C3399%2C2579%2C1195Nyss blev jag klar med genomgång av motsvarande ktl 1748 och längst bak står att undertecknad person levererade pengar till kungliga statskontorets disposition, och datumet vid underskrift är 22 november 1748. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00330#?c=&m=&s=&cv=329&xywh=1552%2C85%2C7683%2C3562Betyder det att ktl:er fördes mot slutet av de år med vilka de är benämnda? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
873
« skrivet: 2022-10-13, 12:52 »
Tackar för svar!! Enligt den sekundära källan i mitt förra inlägg hade direktören Petter Ekorn även sonen Pehr (f. 1730) och Johan Jacob. Den senare finns i Strängnäs AIa:6 (se länk i mitt förra inlägg). På samma sida i AIa:6 tycks det framgå att inspektor Peter också hade dottern Althea gm apotekaren Pladecius, men sidan är lite rörig så jag är osäker om Althea var Peters dotter. Uppgiften om att Petters hustru hade släktnamnet Manquer, samt uppgifter i Harg födelsebok att familjen bodde i Sandika, var till hjälp för att möjligtvis ha hittat honom, som måg, i Harg mtl 1736-1739. I mtl 1740 finns även hans namn, men sedan lyckas jag inte spåra honom (se länkar nedan). Min ursprungliga fråga blir därför: var blev direktör/inspektor Petter Ekorn mantalsförd 1741-1744?Petters pappa bör ha hetat Christopher, som kanske inte är så vanligt namn. I Strängnäs stad mtl 1745 (se länk i mitt förra inlägg) finns Petter Ekorns namn registrerad vid gården/fastigheten nr 28. I gården/fastigheten nr 27 finns borgaren Nils Christophersson. Slump? Kanske jag får "stoppa in" en annan fråga här, när jag ändå förhoppningsvis har experter på tråden. Eftersom jag misstänker att Petter Ekorn bodde i Maria Magdalena församling i Stockholm innan han flyttade till Strängnäs har jag letat efter hans namn i Stockholms kronotaxerinslängd 1744, men så fick jag se att det, i den, fanns anteckningar som tydde på att ktl 1744 blev förd i slutet av 1744 istället för i början av 1744 (eller i slutet av 1743 - så som mtl:er brukade skrivas). Är det någon som vet ungefärligt datum för när Stockholm ktl 1744 skrevs?Mantalslängder i Harg sockenmtl 1736 (Manquers änka med 2 döttrar och 1 måg): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005327_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=416%2C2216%2C2946%2C1397mtl 1737 (Manquers änka med 3 döttrar och 1 måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v431897?image=1590mtl 1738 (Ma(n)quers arvingar med 2 döttrar och 1 måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v431900?image=1150mtl 1739 (Manquers arvingar med 2 döttrar och 1 måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v431903?image=1110mtl 1740 (Petter Ekorn med hustru "i ett matlag" med Manquers arvingar): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005328_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=-77%2C2093%2C2725%2C1292mtl 1741 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v431907?image=1020mtl 1742 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v432159?image=650mtl 1743 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg): https://app.arkivdigital.se/volume/v432160?image=1140mtl 1744 (Manquers arvingar med 1 dotter men ingen måg): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005329_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=101%2C1151%2C2656%2C1260Vänliga hälsningar, Jan
875
« skrivet: 2022-10-04, 11:52 »
Tack Karin för informationen!! I protokollet står att (bryggar) åldermannen Johan Lampa var kautionist för bryggare Johan Larsson. Enligt sekundär källa var Johan Lampas barn Per gift med Catharina Stööks dotter Catharina Sifvert (se TAB 12 i länk nedan). https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=LampaVilket är den andra kautionistens släktnamn i protokollet? Ullman? Om Johan Lampa, som alltså tycks ha haft en koppling till Catharina Stöök, var kautionist till bryggare Johan Larsson kanske man vågar sig på att påstå att det är troligt att bryggare Johan Larsson motsvarar Johan Larsson Wästman gm Catharina Andersdotter, och att omnämnda bryggare Andreas Berg och Christina Stöök i bouppteckningen i mitt förra inlägg verkligen var Johan Larsson Wästmans svärföräldrar. I en anna sekundär källa står att Christina Maria Steuch (tycks vara "adelsform" av Stök) var gift med lagmannen Carl Johan Wattrang (se TAB 2 i länk nedan). https://www.adelsvapen.com/genealogi/Steuch_nr_1582I ytterligare annan sekundär källa (ursäkta alla dessa sekundära källor!) framkommer att släkten Wattrang hade en hel del kopplingar till Björnlunda socken (Jakobsbergs säteri) och medlemmar av den famlijen bodde också i Maria Magdalena församling i början av 1700-talet - denna gång enligt primära källor (dvs mantalslängder, kronotaxeringslängder och kyrkoböcker). Kan det ha varit den eventuella kopplingen mellan bryggare Johan Larssons eventuella svärmor Christina Stöök och Christina Maria Steuch, gm lagmannen Carl Johan Wattrang, samt Carl Johans Wattrang-släktingar i Maria Magdalena församling i Stockholm som bidrog till att Johan Larsson (Wästman) (och Catharina Andersdotter) flyttade från Björnlunda till Stockholma? Länk till källa angående Wattrang och Björnlunda: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Wattrang_nr_848...diskussionen börjar leta allt mer åt släktnamnet Stök/Steuch! Vänliga hälsningar, Jan PS: se också min bild "anteckningar" i mitt inlägg den 2022-10-02 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.msg1629841;boardseen#new
877
« skrivet: 2022-10-02, 15:33 »
Hejsan, Eventuellt har ett släktskap mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman funnits, men stor osäkerhet råder huruvida släktskapet stämmer och dessutom är det långt ifrån ett nära sådant, så det är kanske tveksamt om det är detta eventuella släktskap som åsyftades i kronotaxeringslängderna. I den bifogade bilden "eventuellt släktskap..." har jag tagit med så få personer som möjligt i syfte att få en tydlig schematisk bild. Det eventuella släktskapet bygger bla på information i de här två bouppteckningarna: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01735#?c=&m=&s=&cv=1734&xywh=2309%2C75%2C4455%2C2065 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107593_01260#?c=&m=&s=&cv=1259&xywh=2075%2C344%2C5348%2C2479Dessutom bygger det på sekundära källor, som jag har nämnt tidigare. Om hypotesen stämmer skulle släktskapet finnas på Johan Dubois mormors sida och på Johan Wessmans eventuella/(troliga?) sysslings svärmors sida. Med tanke på att Johan Dubois båda föräldrar var faddrar, var och en för sig, till två av Johan Wessmans barn skulle jag ha förväntat mig ett närmare släktskap, men kanske det fanns något annat motiv än släktskap till fadderskapen (tex "vägen in i bryggeribranchen" för sonen Johan Dubois?). Hur som helst tycker jag det är en spännande hypotes att Johan Wessmans hustru, Margareta Geting, kan ha något med släktskapet att göra. I den bifogade filen "anteckningar" har jag lagt in några kopplingar tex till Norrland. Enligt sekundär källa var Claes Danielsson Lampa född 1727 i Medelpad. Se TAB 2 i den här länken: https://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Lampa (I bilden finns mina anteckningar som rör ett annat projekt.) Den i ktl 1739 omnämnda bryggaren Petter Strömans brorson Lampa, som jag nämnde i föregående länk, kan nog ha förklaringen att barnet Lampa var en brorson till Petter Strömans hustru. Den 8/5 1715 vigdes nämligen bryggaren Petter Ströman och Elisabeth Lampa i handelsman Sperlings hus på Götgatan enligt notis i Maria Magdalena lysning- och vigselbok EI:1 sida 171. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00090#?c=&m=&s=&cv=89&xywh=3277%2C155%2C3025%2C1435Även bryggare Olof Brun omnämndes i mitt förra inlägg. En Anders Bruns arvingar omnämns i bouppteckning efter Andreas Berg, som jag tror kan ha varit Johan Wessmans morfar (se förklaring i bilden "anteckningar"). Med tanke på att bouppteckningen skrevs 1698 och på förnamnen Andreas och Olof misstänker jag att de inte hade något med släkten le Brun att göra. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01176#?c=&m=&s=&cv=1175&xywh=2725%2C728%2C5349%2C2479Vänliga hälsningar, Jan
878
« skrivet: 2022-10-01, 15:29 »
Hej igen! Vid letande efter annat fick jag av en slump (!) se namnet Petter Svala i en bouppteckning. Möjligtvis är det den förmodade sonen Petter till den Jöns Persson Svala, som jag skrev om i mitt förra inlägg i den här tråden. Länk till bouppteckningen (justitiekollegium 1637-1856, förmyndarkammaren 1667-1724, rådhusrätttens 1:a avdeling 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F A/107 (1733), sida 960: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107588_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=2927%2C3330%2C2577%2C1195Jag ser i mina anteckningar att jag har fått fram en hel del mer information om Jöns Persson Svala och hans troliga son Petter sedan jag skrev mitt förra inlägg. Bland annat står i en domprotokoll skrivet den 26/9 1706 att Petter "böndagsafton klädt sig i qvinfolks kläder". Tyvärr är dessa anteckningar blandade med information om en annan min ana, så texten är väldigt lång och därför undrar jag om det gör något om jag kopierar och klistrar in texten här på Anbytarforum. Annars skickar jag gärna en pdf-fil till den som är intresserad. Vänliga hälsningar, Jan
879
« skrivet: 2022-09-30, 17:05 »
Hej igen, Angående släktskapet mellan bryggare Johan Dubois och bryggare Johan Wessman/Westman har information om Johan Wessman/Westmans närmaste familjemedlemmar hittats. Mer om dem finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=188406.msg1629685#newEftersom bryggare Johan Dubois var förmyndare åt Johan Wessmans barn Erik (se mitt förra inlägg) och eftersom det troligtvis var Johan Dubois mamma och pappa som var faddrar åt Johan Wessman och Margareta Getings andra respektive tredje barn, tycker jag att det borde finnas ett ganska nära släktskap mellan Johan och Johan. Emellertid hittas ingen direkt koppling mellan familjerna, när man tittar på Johan Wessmans närmaste familjemedlemmar. Därför återkommer jag till min misstanke att Johan Dubois kan ha varit (icke-ingift) släkt med Margareta Geting. I mina anteckningar om Galtströms bruk har jag hittat namnet Geting. Konstigt nog höll jag på att leta i register från Galtströms bruk när jag kom in på det här sido-sido-spåret, som släktskapet mellan Johan Dubois och Johan Wessman har inneburit för mig. I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi har jag sett att Johan Dubois pappa, Gotfred (tab 54), var född 1688 i Forsmark. Om jag minns rätt har jag läst någon stans att ett flertal bruksarbetare vid Forsmark flyttade till Galtströms bruk på 1680-talet. I letandet efter information om Johan Wessmans familj och liv stötte jag på namnet Ziegried ( Sigrid?) Gieting i Maria Magdalena mtl 1730. Där står, om jag har lyckats tolka texten rätt, att hon var 21 år (dvs fc 1710, men kanske tidigare...) i Norrland. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2856%2C581%2C3535%2C1526Lustigt nog höll jag på att leta efter spår efter eventuella vuxna barn till en le Brun och Sigrid vid Galtströms bruk innan jag som sagt kom in på det här sido-sido-spåret. Ännu mer chockad blev jag, när jag fick se att Johan Wessmans bryggeri tycks ha blivit sålt efter hans död till en bryggare Olof Brun! Enligt Maria Magdalena mtl 1730 bodde Sigrid Gieting i kvarteret Saturnus mindre nr 44 (eller möjligtvis i kv. Östergötland som enligt ktl 1729 har nummer 44) och i samma fastighet/gård och på samma sida, längre ner, hittas kaptenen vid Södermanlands regemente herr Lampa (ogift). I Stockholm ktl 1739 framkommer att bryggaren Petter Ströman, vars namn jag nämnde i mitt inlägg här den 25/9, hade en brorson med släktnamnet Lampa. En möjlig förklaring är Petter Ströman och brodern Lampa hade samma mamma, men olika pappor. Troligtvis finns andra möjliga förklaringar! Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=461%2C983%2C3987%2C1721Åter till mtl 1730! I den hittas namnet Niclas Geting, 14 år (dvs troligtvis född något år före 1716). Han är "gosse" hos bagare Hans Reimert i kv. Gripen nr 125. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=328%2C609%2C3983%2C1720I kvarteret Krukomakaren, där Johan Wessman (då 13 år) bodde i nr 147 (med sin plastpappa Erich Sundström), fanns i nr 153 bryggaren Adam Radon och hans hustru Margareta, vars namn också har varit omnämnd(a) i sammanhanget angående släktskapet mellan Johan och Johan. De hade då en barnflicka, som hette Helena Reimert (jfr bagare Reimert ovan). Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=346%2C2123%2C3980%2C1719Var Johan Wessmans blivande hustru, Margareta Geting bodde då mtl 1730 skrevs har jag inte lyckats bli klar över med 100%. Eventuellt var hon redan då gift med Anders Johansson Norman, som med säkerhet hittas i kv Kattrumpan nr 154 i ktl 1735. (Margareta Geting var alltså gm bryggare Anders Johansson Norman innan hon gifte sig med Johan Wessman/Westman. Mer om detta finns i mitt inlägg omnämnt i början av detta inlägg.) Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3272%2C1834%2C3318%2C1433I Maria Magdalena mtl 1731 motsvarar eventuellt Anders Johansson Norman den gifta gardist-karlen Norman på samma adress, dvs Kattrumpan 154. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057045_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=346%2C664%2C4125%2C1912I samma mtl 1731, på nästa sida, finns i Kattrumpan 166/167 möjligtvis namnet Anders Geting, men vad står det ovanför hans namn?? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057045_00108#?c=&m=&s=&cv=107&xywh=3107%2C3036%2C3437%2C1593Anders (Geting??) hyrde i alla fall av Petter Åberg, vars släktnamn tycks mig ha florerat när jag letade efter information om Johan Wessman. I min förvirring av alla dessa släktnamn, som blir fler och fler(!!!), tog jag en paus och roade mig att markera de inblandade kvarteren på en karta från 1733 över Maria Magdalena församling (se bifogad bild). På återskrivande! Vänliga hälsningar, Jan
880
« skrivet: 2022-09-30, 10:44 »
Hej, I Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1744, 1745 och 1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra. För att ta reda på släktskapet har en del information hittats om denne bryggare Johan Wessman, vars släktnamn ibland stavades Westman. Tyvärr har jag inte (ännu) lyckats klura ut släktbandet, så om någon vet något skulle jag vara tacksam för uppgifter. Enligt sekundär källa (se länkar nedan) gifte sig Johan Dubois son Johan Fredrik (1761-1811) med bryggare Johan Westmans brors barnbarn (se bifogad bild*). Därför trodde jag till en början att släktingen bryggaren Johan Wessman i ktl 1744-46 och bryggaren Johan Westman i den sekundära källan var en och samma person. När jag insåg att så inte var fallet tänkte jag fråga om släktskapet mellan Johan Wessman och Johan Dubois under diskussionsämnet "Wessman" här på Anbytarforum, men efter mer sökning fick jag se att Johan Wessmans pappa hette Johan Larsson Wästman enligt vigselnotis i Maria Magdalena församling i Stockholm och att han var brännvinsbrännare (men det står bryggare i bouppteckning efter hans hustru). Enligt den sekundära källan var bryggare Johan Westmans farfar bryggare Erik Larsson Westman (1650-1720). Eftersom Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman hade flera gemensamma nämnare (yrke, geografisk och tidsmässig verksamhet, patronymikon samt släktnamn) vågar man kanske svagt spekulera i möjligheten att de var släkt med varandra. Nedan delar jag den information jag har funnit om bryggaren Johan Wessman. Länk till sekundär källa om bryggarsläkten Westman: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4ktenLänk till sekundär källa med bla bryggaren Johan Dubois (se TAB 6): http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois#TAB_8* Av utrymmesskäl har endast, för innehållet väsentliga, personer tagits med i den bifogade bilden. ______________________________________________________________________ Johan Wessman/WestmanDöpt: 3/3 1717 i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm (CIa:5, sida 94). Föräldrar: brännvinsbrännaren J ohan Larsson och hustru Catharina Andersdotter. Faddrar: hustru Annica Nyman och jungfru Maria Casberg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3256%2C-54%2C3005%2C1327Johans föräldrar, borgaren och bränvinsvrännaren Johan Larsson Wästman och hustru Catharina Andersdotter, vigdes den 12/4 1713 "på Gambla Prästgårdsgatan [ https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6861 ], uti Bryggaren Oluff Anderssons gård" (se MM EI:1, sida 132). Besökare Anders Edman var kautionist. Eftersom Catharina står som hustru kan hon ha varit gift tidigare. Var Oluff och Catharina syskon? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=620%2C3250%2C2800%2C1328Johans storasyster Catharina döptes i MM den 10/3 1715 (se MM CIa:5, sida 8 ). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=529%2C685%2C2800%2C1328Johans lillasyster Annika döptes i MM den 23/8 1719 (se MM CIa:5, sida 168). Pappans efternamn är stavat Westman. Fadder: bryggare Erich Wästman. Enligt den sekundära källan om bryggarsläkten Westman (se ovan) avled bryggare Erik Larsson Westman den 29/9 1720, så faddern bryggare Erich Wästman kan ha varit han. Om så var fallet kan det tolkas som ytterligare en indikation om släktskapet mellan Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3235%2C1631%2C2799%2C1327Johans pappa, Johan Larsson, begravdes i MM den 24/3 1720. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=369%2C1123%2C2865%2C1266Johans mamma, Catharina Anderdotter, gifte sig den 16/4 1721 i MM med bryggare Erich Sundström (MM EI:1, sida 240). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=3371%2C4001%2C2800%2C1328Den 9/7 1740 gifte sig Johan i köpmannen Grubbs malmgård vid sjön på Skinnarviksgatan i MM med hustru Margareta Geting. Kautionister var Johans styvfar Erich Sundström och bryggaren herr Petter Ströman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=333%2C169%2C3005%2C1327Vid vigseln 1740 var Margareta Geting (troligen) änka efter bryggaren Anders Johansson Norman, död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb 1/2 års hushyra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_01280#?c=&m=&s=&cv=1279&xywh=1432%2C-35%2C5349%2C2479Johan Wessman och Margareta Geting fick följande barn tillsammans (se MM CIa:6): • Johan dp 3/6 1741 i MM (fadder Anna Margareta Norman) • Erich dp 5/2 1744 i MM (fadder madame Dubois och Jacob Ströman) • Carl dp 19/2 1745 i MM (fadder herr Duboes och madame Paulin) Johan Wessman (stavat Westman) dog i bröstvärk, 45 år gammal, den 24/4 1762 och begravdes den 3/5 1762 i MM. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=613%2C2071%2C2355%2C1040Johans plastpappa Erik Sundström dog/bg den 10/9 1746 i MM och var då 48 år, dvs fc 1698. Länk till bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107623_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=2209%2C-3%2C4457%2C2066Johans mamma Catharina Andersdotter dog den 19/10 1762 i MM 73 år gammal, dvs fc 1689. I dödsnotisen står att hon var född i Södermanland. Länk (notis 470): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=3492%2C1241%2C2333%2C1107Länk till bouppteckning efter Johans mamma Catharina Andersdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00463#?c=&m=&s=&cv=462&xywh=2489%2C311%2C4456%2C2066Nedan följer information i Stockholms ktl och mantalslängder (mtl) om Johan Wessman (1717-1762). Referenserna avser överståthållarämbetet för uppbördsärendens register.mtl 1721 (BA:12/10, sida 129v): gården i kvarteret Krukomakaren nr 344 ägs av järnkrämaren Anders Westermans änka och hyrs och bebos av brännvinsbrännare Johan Wessmans änka Catharina med tre små barn. Johan Larssons Wästmans släktnamn är här stavat Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=244%2C2959%2C4215%2C1954ktl 1725 (AA:27, sida 277v): Johans plastpappa Erich Sundströms namn finns vid kvarteret Krukomakaren nr 344 i MM. Erik bör alltså ha flyttat till gården, där Johan bodde med sin mamma. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00333#?c=&m=&s=&cv=332&xywh=936%2C2315%2C2579%2C1195mtl 1730 (BA:13/4, sida 341): Johan fyllde 13 år 1730. Erich Sundström med familj i kv Krukomakaren nr 344. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063ktl 1735 (AA:33, sida 421): Johans blivand hustru bör ha varit gift med Anders Johansson (Jansson) Norman (död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom), vars namn hittas i kv Kattrumpan nr 154 i MM. En väldigt vild gissning är att Anders dräng Jan i ktl 1735 var Johan Wessman, som fyllde 18 år 1735. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3489%2C1917%2C2305%2C995ktl 1736 (AA:34, sida 318): brännvinsbrännare-änkan Greta Norman, som bör motsvara Johans blivande hustru Margareta Geting, finns i kv Kattrumpan nr 159. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061269_00363#?c=&m=&s=&cv=362&xywh=3098%2C1648%2C2578%2C1195mtl 1739 (BA:16/1, sida 410): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Enligt bouppteckning efter Margareta Getings make, bryggare Anders Johansson Norman, var dödsboet skyldig honom 1/2 års hushyra. I samma gård finns artilleri-karlen Jan Wessman, som troligtvis var Johan Wessman. Det bör ha varit här som Johan Wessman och Margareta Geting vigdes 1740. (En mycket vild gissning är att murdrängen Jean Wissman i ktl 1738 (AA:36, sida 160v) i Kattrumpan 133 var Johan Wessman.) Länk till mtl 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=2847%2C1555%2C3947%2C1705mtl 1740 (BA:17/6, sida 505): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Gården betalades/hyrdes av brännvinsbrännare-änka Greta Broman (Norman bör vara felstavat). Hennes syster Anna 18 år (fc 1721 - jfr syster Anna i ktl 1744 nedan) bodde i samma gård och dessutom två stycken gardessoldater, varav den ene skulle kunna ha varit Johan Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00269#?c=&m=&s=&cv=268&xywh=60%2C654%2C4781%2C2065ktl 1741 (AA:39, sida 536): i Kattrumpan 159+160 finns för första gången bryggare Jan Wessmans namn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062511_00591#?c=&m=&s=&cv=590&xywh=3038%2C1752%2C3094%2C1434ktl 1744 (AA:43, sida 1086): för första gången dyker släktingen Johan Dubois namn upp hos bryggare Johan Wessman (här stavat Westman) i Kattrumpan 159+160 där också Johans svägerska Anna (Geting?) 23 år (jfr mtl 1740 ovan) tycks ha bott då. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3076%2C1123%2C3711%2C1720ktl 1745 och 1746 (AA:45, sida 870v resp. AA:47, sida 804 (704 överstruket)), länk till Kattrumpan 159+160: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-116%2C429%2C5737%2C2477 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430ktl 1752 (AA:55, sida 667 resp. sida 596): vid Kattrumpan 159+160 är skrivet "förenämnde husägares [Welam Grubb] aldelse afbrände 2dra gård". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00751#?c=&m=&s=&cv=750&xywh=3571%2C1023%2C2377%2C1027 och vid kvarteret Krukomakaren nr 146+147, där Johans mamma bodde, står "Bryggaren Johan Wessman undergick 1751 års olyckeliga wådeld på Södermalm, då han mist all sin egendom". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00677#?c=&m=&s=&cv=676&xywh=2761%2C1318%2C3423%2C1478Johan med familj och hans mamma Catharina Andersdotter (gift Sundström) bodde kvar i Krukomakaren 146+147 resten av sina liv (båda döda 1762). I mtl 1755 (BA:20/10, sida 86) och i mtl 1760 (BA:21/12, sida 178) finns åldersuppgifter. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057071_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=147%2C3192%2C3984%2C1720 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057084_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=-108%2C745%2C4783%2C2065Gården tycks sedan ha blivit köpt eller hyrd av bryggare Olof Brun. Johans änka, Margareta Geting, tycks ha flyttat till kvarteret Mullvaden 148, på andra sidan Krukmakaregatan, där hennes namn är registrerat i ktl 1764 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060301_00706#?c=&m=&s=&cv=705&xywh=3134%2C454%2C3318%2C1433 men inte i ktl 1765 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060305_00484#?c=&m=&s=&cv=483&xywh=629%2C2135%2C3981%2C1719 . Tyvärr har jag (ännu) inte lyckats ta reda på vart hon tog vägen eller var och när hon avled. Har någon uppgifter om det? Johans halvsyster Hedvig blev däremot registrerad i Krukomakaren 146+147, hos bryggare Olof Brun, i mtl 1765 (se samma sida i länken ovan). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
882
« skrivet: 2022-09-26, 11:35 »
Vi får se vad jag kan hitta på! I Maria Magdalena (västra) ktl 1746 (kvarteret Kattrumpan 159+160) tycks det i alla fall vara bekräftat att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra (och att Johan Dubois använde peruk trots sin låga ålder). Nu gäller det bara att försöka reda ut hur de var släkt med varandra. ...inte så bara kanske! Jag ska skriva och fråga om mer information om bryggaren Johan Wessman under diskussionsämnet "Wessman", men om jag får fram något mer om släktförhållandet lägger jag upp det här (med schematisk bild - jag lovar! ). Det gäller nog att få fram vem Wessmans pappa var. Länk till sida med Kattrumpan 159+160 i ktl 1746:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430Nu ska jag leta upp adressen i ktl 148 och i ktl 1749. Förhoppningsvis finns där information om hur Johan och Johan var släkt med varandra.
885
« skrivet: 2022-09-24, 12:24 »
Åldersuppgifter i mantalslängder (och kronotaxeringslängder) på ungdomar stämmer ofta inte har jag läst, och jag har också själv lagt märke till detta när jag har släktforskat. Anledningen lär ha varit att undvika betalning av mantalspengar/skatt för personer yngre än 16 år. Enligt Kjell Lindblom var Johan Dubois född 1727 och bör därför ha fyllt 18 år 1745. Kan man kanske gissa att Johan redan hade börjat att få vara med i "affärs-sammanhang"? Hur som helst kvarstår min osäkerhet huruvida Johan Dubois och Johan Wessman/Westman var släkt med varandra. Det lär finnas en bryggarsläkt Westman och i den fanns medlemmen Johan, också född 1727 enligt sekundära uppgifter, men det tycks mig osannolikt att en 17-18 åring redan kom att kallas "Bryggaren Johan Wessman" 1745 (även om han tillhörde en "bryggarsläkt"). Här är en länk till de sekundära uppgifterna (t.o.m. med en målning av bryggaren Johan Westman! (TAB 18)!): http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4ktenFör att göra kopplingen till Gimo bruk mer "aptitretande" kan nämnas att, på samma sida i ovan nämnda ktl 1745, är antecknad " KammarRådet Wattrangs arfwingar" ( nr 161 i samma kvarter). Denne kammarråds farbror, Zakarias Wattrang, lär ha blivit häradshövding 1677 i Olands härad, som inbegriper bla Skäfthammar socken med Gimo bruk. Uppgiften om Zakarias Wattrang är tyvärr också sekundära uppgifter (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wattrang_nr_848#TAB_10Trädgårdsmästaren Matthias Gimström, som förmodligen var född vid Gimo bruk ca 1720, flyttade från Stockholm till kammarrådet Wattrangs son i Ärla socken i januari 1749, men senare samma år flyttade han tillbaka till Stockholm. Sonen och hans syster, som lär ha dött 12/12 1745, var alltså arvingarna, som ägde tomten nr 161, som omnämns på sidan i ovan nämnda ktl 1745. Vänliga hälsningar, Jan
886
« skrivet: 2022-09-23, 12:36 »
Hej, I Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745 står, om jag har tolkat texten rätt, att Johan Dubois ( 1727-98, son till Gotfred TAB 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) var släkt med bryggaren Johan Wessman. Det tycks mig stå (på två olika rader): "1. Peruqve för slacktingen ___ 20" "Johan Dubois på 16 de året ___2" Min osäkerhet är om peruken gäller Johan Dubois, som i sådant fall bör ha varit en släkting, eller om peruken gäller en annan släkting, vars namn inte är omnämnt. Om de var släkt, vet någon hur de var det? Länk till sidan i ktl 1745: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=921%2C513%2C2579%2C1195I bouppteckningen efter Johans pappa Gotfred/Gottfried står att Johan då var i lära hos bryggaren Johan Westman. Släktnamnet är alltså skrivet på två sätt i de två dokumenten: Wessman respektive Westman. I mina anteckningar, som rör en person (trädgårdsmästaren Matthias Gimström född (enligt uppgifter i Irsta kyrkoböcker) omkring 1720 i Skäfthammar - troligtvis vid Gimo bruk), förekommer båda släktnamnen Wessman och Westman. I Kjell Lindbloms bok framkommer att Gottfrids farfar var Johan Dubois (TAB 52). Finns det möjlighet att han var släkt med (tex bror med) Mårten du Bois (TAB 42), som hade flera söner verksamma vid Gimo bruk i slutet av 1600-talet enligt Kjells bok (tabellerna 44, 47, 49 och 50)? Den eventuella kopplingen mellan TAB 42 och TAB 52, via släktnamnet Wessman/Westman, har gjort att jag har funderat över den möjligheten. Därför skulle det vara kul att veta om, och eventuellt hur, Johan Dubois och bryggaren Johan Wessman/Westman var släkt med varandra. Länk till bouppteckning efter Gottfried Dubois: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107621_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=3617%2C3004%2C2579%2C1195Vänliga hälsningar, Jan
887
« skrivet: 2022-09-19, 14:28 »
Hejsan, Ursäkta att jag inte har svarat på länge i den här tråden! För en tid sedan måste jag har kommit åt en inställning så att jag inte fick e-brev med information om nya kommentarer i diskussionsämnen som jag följer. Åke: Frågetecknen i bilderna symoliserar osäkerheter. När det gäller alla frågetecken i "rutan" med uppgifter om Mats, född 29/1 1715 vid Gimo bruk, har jag lagt in dem helt enkelt av den anledningen att det råder osäkerhet om denne Mats verkligen motsvarar trädgårdsmästaren Matthias Gimström, som uppgavs ha varit 49 år då han avled 1769 (dvs född ca 1720 precis som du skriver Åke) och som uppgavs ha varit född i december 1722 (i Skäfthammar socken) i Irsta hfl AI:2 sida 61. Länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009323_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=541%2C1695%2C1492%2C691Ett annat frågetecken gäller vigseln mellan Mats/Matthias Gimström och Maria Ström. Då jag skrev inlägget hade jag förmodligen inte hittat primärkällan om deras vigsel, men nu är den funnen. De vigdes den 18/10 1750 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm (HVa/6 Riksarkivets bild 131). Länk till bilden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054341_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=2826%2C1126%2C4457%2C2066Jag har skrivit mer om Maria Ström under diskussionsämnet Krabbe af Svaneby (introducerad adel); se tex 2021-12-27. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1612995#newTack Åke för länken!! Ulf: Tack för tipset om att Matthias Gimström blev omnämnd 1749 i Ärla socken! Han tycks ha flyttat dit den 18/1 1749 från Stockholm och sedan flyttat därifrån, tillbaka till Stockholm, senar samma år (1749). Länk till uppgifter i Ärla AI:1, båda uppgifterna finns på sida 194 (avlösningslängd): Inflytt (notis nr 4): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=652%2C3349%2C3091%2C1433Utflytt (notis nr 24): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005635_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=3277%2C1090%2C3091%2C1433Vänliga hälsningar, Jan
888
« skrivet: 2022-09-12, 11:27 »
Här är bild på första sidan om släkten Bayard i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.
Det står något om konversion och kanske kan man gissa att anteckningen om att vara "saligh i Herranom" kan ha något att göra med det. Men det är bara en vild gissning från min sida!
Vänliga hälsningar,
Jan
889
« skrivet: 2022-09-12, 10:55 »
Ja, jag tolkar ordet som "Massmestar", dvs masmästare.
Det står säkert mer om Henrik i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.
Min mamma lånade den från biblioteket för några dagar sedan och om vi har tur har hon den fortfarande hemma. Om du vill kan jag be henne ta ett kort på sidan, som innehåller information om honom.
Vänliga hälsningar,
Jan
890
« skrivet: 2022-09-09, 08:12 »
Ja, vi får verkligen hoppas att ingen begravdes levande! Javisst, det är mycket tydligare att det står "saligh i Herranom" i notisen nr 5 i vänsterspalten på samma sida! Kan Herranom betyda ungefär "Hos Herren" eller "Herrens plats", dvs paradiset? Kanske notieringen "salig i herranom" gjordes för de som genomgick den sista smörjelsen eller dyligt, så att de med säkerhet kom till paradiset? Man kan bara gissa gissar jag. Vänliga hälsningar, Jan
891
« skrivet: 2022-09-08, 08:35 »
Hej igen Anette! Om Henrich jobbade vid Forsmarks bruk* (hans begravning blev ju registrerad i Forsmarks kyrkobok) var han nog "salig" (som ev. betyder ungefär "bodde") där i närheten, trolivtvis på någon plats som hör/hörde till Forsmark eller Valö socken. Skäfthammar är en annan socken och låter inte så troligt i mina öron (men jag är ingen expert!). Skoby vet jag däremot inte var det ligger. På karta (se bifogad bild) har jag sett platserna Skärnå och Hermansbo, som båda ligger nära Forsmark. Om man jämför H:et i Henrich kan platsens namn eventuellt börja med ett H. I Valö mantalslängd 1682 har jag hittat torpet Skiälröö(?) (se länk här nedan). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003525_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=3879%2C3060%2C2248%2C1066*I Kjell Linbloms bok Nordisk Vallongenealogi står det säkert mer om Henrich. Vänliga hälsningar, Jan
892
« skrivet: 2022-09-01, 11:49 »
Hej Anette, Jag tippar på att det står Henrich Bayar saligh i ... ...men namnet på platsen har jag inte lyckats tyda. Det ser ut att börja med Sk. Har du tittat om det finns någon plats i Forsmark socken vars namn börjar med Sk? På italienska betyder "ore" "timmar", "mattina" betyder "morgon" och "mattutina" är ett adjektiv som beskriver att något finns/sker på morgonen, så kanske "morgontimmarna" skulle kunna vara en annan översättning till svenska av "hora matutina", eller varför inte "om morgonen" så som texten är skriven i dödsnotisen. Här är en länk till SAOB och dess beskrivning av ordet "salig": https://www.saob.se/artikel/?unik=S_00217-0099.xvd2&pz=3Vänliga hälsningar, Jan
893
« skrivet: 2022-09-01, 11:32 »
Hej, I en vigselnotis i Galtström C:1 står: Anno 1689Febr. 3. Jon Jonsson Giädda, född i hässiö, med Pigan Annika Pärsdotter, född wid Forsmarks Bruk
i Roslagen. Är det någon som har förslag på, eller vet, vem hennes föräldrar var? Bör det inte vara troligt att hon inte flyttade ända upp till Galtströms bruk själv? Länk till ovan nämnda vigselnotis i Galtströms C:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=830%2C3120%2C2333%2C1106Vänliga hälsningar, Jan Johansson
894
« skrivet: 2022-08-31, 13:08 »
Tack Karl Göran för all information om Cecilia Nilsdotter!
Algot Hellbom skrev många böcker har jag sett. Vad heter den i vilken du har hittat informationen om Cecilia?
I Galtström C:1 tycks vigselnotiser för åren 1690-1696 saknas. Finns de i någon annan av Galtströms kyrkoböcker, eller i någon annan församlings kyrkobok (tex Njurunda)?
Vänliga hälsningar,
Jan
895
« skrivet: 2022-08-30, 18:22 »
Tack Kalle och Maud! Man kan alltid lita per er! Kanske Sissla var Nisses sambo eller plastmamma eller något annat modernt! /Jan
897
« skrivet: 2022-08-27, 07:16 »
Hej, Jag undrar om det finns uppgifter om vilka som var föräldrar till Pierre Le Brun (tabell 17 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi) och var han var född. Vidare undrar jag om det finns uppgifter om, eller som tyder på, att Pierrre (och hans hustru Sigrid Persdotter) hade något barn som bodde kvar vid Galtströms bruk när han/paret flyttade därifrån. Anledningen till min fråga är att min mamma och jag har en DNA-träff och vid sökande efter våra gemensamma anor, som bör finnas ganska många generationer bakåt i tiden, leder en av trådarna till Galtströms bruk. Alla mina anor på min mammas sida till och med sjätte generationen (generellt födda i mitten av 1700-talet) var födda i Roslagen och bla finns personer vid Älvkarleö bruk (Bonnevier och Le Brun). Vår DNA-träff, däremot, har inga (kända) anor födda i mitten av 1700-talet ifrån det geografiska området. Med risk för att det blir en ledande fråga : finns något som tyder på att Pierre Le Brun (tab 17) kom ifrån Roslagen, eller kanske till och med ifrån Älvkarleö bruk? Le Brun-anorna på min mammas sida kan härledas till Jean Le Brun, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, och i Kjells bok står att han gifte sig den 12/6 1681 i Ovansjö socken (till min förvirring finns en ort vid namn Ovansjö i närheten av Galtströms bruk). Enligt uppgifter i boken fanns Pierre, tabell 17, vid Galtströms bruk 1681-1697. Var Jean (tab 10) och Pierre (tab 17) släkt med varandra? PS: denna koppling gjordes av mig tidigare, när jag trodde att Jean (tab 10) gifte sig i Övansjö nära Galtströms bruk. Förresten, kan det inte stå Karin Jockomsdotter istället för Karin Johanssdotter i vigselnotisen när Jean (tab 10) gifte sig med henne 1681 i Ovansjö socken (se bifogad bild)? Vänliga hälsningar, Jan
898
« skrivet: 2022-08-26, 18:38 »
Hej!
I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Douhan tolkar jag texten som att det endast finns indikation om att Mårten (tab 2) är son till Jan (tab 1), och om att Mårten (tab 7) är son till Mårten (tab 2). Kanske har resultat av ett par DNA-test givit ytterligare indikation om dessa släktförhållanden.
Min DNA-träff och jag delar 39 cM arvsmassa över två segment. Samma person delar 31 cM arvsmassa (över ett segment) med min mamma. Detta bör innebära att jag, på min pappas sida, delar 8-39 cM arvsmassa (över ett eller två segment) med min DNA-träff. Resultaten betyder att de gemensamma anorna sannolikt hittas många generationer bakåt i tiden. I släktträd med mig som proband finns födelseuppgifter om alla anor till och med sjätte generationen om man räknar mina föräldrar som första generationen. I sjätte generationen var alla mina anor födda på 1700-talet (mellan 1728 och 1794 enligt en snabb kontroll). I släktträd med min DNA-träff som proband saknas information om endast fyra anor i sjätte generationen och de övriga var födda under ungefär samma tidsomfång som mina anor i sjätte generationen. Trots att arbete pågår för att säkerställa födelseplatser av DNA-träffens anor i sjätte generationen vågar jag påstå att det inte förekommer någon geografisk överlappning mellan våra släktträd bakåt i tiden, till och med sjätte generationen. I DNA-träffens släktträd dök släktnamnet Debeau upp redan i fjärde generationen (född 1829) och eftersom jag själv har släktnamnet Dubois bland mina anor koncentrerade jag mig på den grenen av min DNA-träffs släktträd med övertygelsen att det var bland Dubois-släkten, som jag skulle hitta våra gemensamma anor. Konstigt nog tycks det inte vara där de hittas, men kanske har jag fel(?). Istället ledde spåret till släkten Douhan och eventuellt också till släkten Guillaume. Det senare beror på huruvida Anna Michelsdotter Guillaume och Clas Classon Guillaume var släkt med varandra (se bifogad bild). Deras uppgivna patronymikon tyder förstås på att de inte var syskon.
Den bifogade bilden visar schematiskt hur min DNA-träff och jag är släkt med varandra och utgår, av sekretesskäl, från respektive sjätte generation. Vår(a) gemensamma ana/anor hittas alltså tidigast i elfte(!) generationen (Jan de Han (och hans hustru)). Det vore jätteroligt med återkoppling!
Självklart återstår väldigt många andra anor att jämföra mellan sjätte och elfte generationerna. Det är därför möjligt (och kanske troligt) att min DNA-träffs och mina närmaste gemensamma anor hittas någon annanstans i våra släktträd. Kanske kan man ändå se de här resultaten som bidragande indikationer om bekräftelser av de släktförhållanden inom släkten Douhan, som i Kjell Lindbloms bok tycks beskrivas som osäkra (dvs släktbanden mellan tabellerna 1, 2 och 7).
Det återstår nu att hitta min DNA-träffs och mina gemensamma anor, som vi bör ha också på min mammas sida. I min DNA-träffs släktträd finns väldigt många personer vid järnbruk och jag misstänker att de gemensamma anorna kommer att hittas bland dem, på min mammas sida, som hade vallonska släktnamn (Bonnevier och Le Brun vid Älvkarleö bruk). Jag har lagt märke till att släktnamnet Le Brun har förekommit vid Galtströms bruk, men jag ska fråga vidare om dem under diskussionsämnet Le Brun.
Vänliga hälsningar,
Jan
899
« skrivet: 2022-08-23, 10:59 »
Hejsan Jörgen och tack för all information!!
Informationen i GMR 1788 att Jöns var västgöte låter pålitligt tycker jag och det var en användbar information för mig.
Jag håller på med "den omöjliga uppgiften" att leta efter gemensamma anor som jag och en DNA-träff har. Vi bör ha gemensamma anor både på min mammas sida och på min pappas sida. DNA-träffen och min mamma delar nämligen 31 cM DNA/arvsmassa över ett segement, men med mig delar DNA-träffen 39 cM DNA/arvsmassa över två segment. DNA-träffen har många smeder bland sina anor och på min farmors sida har jag anor ifrån Kalmar-trakten. Därför hade jag förhoppning om ett släktskap mellan Jöns Wigman, som är min DNA-träffs ana, och smeden Wiggman i Kalmar. Det släktskapet kanske kan finnas, men eftersom Jöns beskrivs som västgöte är det nog mer troligt att smeden Wiggman också hade rötter i Västergötland, såvida de var släkt alltså, än att Jöns kom ifrån Kalmar.
Eftersom DNA-träffen delar ganska lite arvsmassa med mig och min mamma bör de gemensamma anorna finnas ganska många generationer bakåt i tiden. Eftersom jag har anor med vallonska släktnamn både på min mammas sida och på min pappas sida, och min DNA-träff har många smeder bland sina anor, är det nog troligt att "den gemensamma nämnaren" hittas bland dessa av mina anor. Ett exempel på en sådan koppling har jag redan hittat (se bifogad bild), men efter fem generationer med min DNA-träff som proband har jag ännu inte sett något som tyder på att det är denna koppling som förenar oss. Spännande och kul tycker jag!
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Ytterligare andra DNA-träffar är involverade i den här "röran" och om intresse finns delar jag gärna information om det (utan namn förstås), men det borde kanske göras under något diskussionsämne där genetisk släktforskning diskuteras.
901
« skrivet: 2022-07-23, 18:52 »
Hej Anna, Är det den här dopnotisen du undrar över (se bifogad bild)? Här är mitt försök att göra en avskrift (men jag är ingen expert!): Dom: 22 p: Trinit: [domenica 22 post Trinitatis, dvs 22 söndagen efter trefaldigheten (1709), dvs 15 november 1709 enligt: https://www.slaktingar.se/historisk-kalender/1709 ) Bapti: [döptes] drengb: [drängbarn??] John födt i Augrum d: 13 nov: k: [klockan?] 9 f: pr: [kanske fader parentis, dvs föräldrer?] Swen Måns: [Sven Månsson] mr: [moder?] Kierst: Jöns dot[?] ter[?] [Kerstin Jönsdotter?], guddmodren hust Brita i Augrum, faddrer Lage[?] Nils: [Nilsson] Oluf och Nils bängts söner i Augrum. För mig är det ganska tydligt att barnet som döptes i bifogade dopnotis hette John, men vi får se om någon kommer med annan tolkning av texten. Vänliga hälsningar, Jan
903
« skrivet: 2022-07-23, 13:53 »
Hej! Min morfars farfar, Per Mattsson Ögren, blev registrerad som nybyggare i Bergby från det han gifte sig 1841. Jag försöker ta reda på var i Bergby deras nybygge låg. Per och hans hustru Brita Stina blev registrerade första gången i Bergby i Malsta hfl AI:9 (1841-1845) på samma sida (sida 25) som hemmanet "Bergby 1 och 2". Betyder det att nybygget låg på det hemmanets (avstyckade?) mark? Hemmanet "Bergby 1 och 2" bör senare ha haft fastighetsbeteckningen "Bergby 1:5 2:5". Länk till Malsta AI:9 sida 25: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048189_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=-1161%2C433%2C9241%2C4284Möjligen låg Per och Brita Stinas nybygge på dagens adress Malstavägen 330. Med Google Maps ser man, från Malstavägen, att det finns ett gammalt bostadshus där (se bifogad bild taget från Google Maps). Känner någon till något om det bostadshusets historia? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
904
« skrivet: 2022-07-07, 10:58 »
Hejsan Ylva! Tack till dig också, för att du startade det här diskussionsämnet! Dessutom är det jättetrevligt att få så positiv återkoppling! Hoppas sjukdomen är över! Vänliga hälsningar, Jan
905
« skrivet: 2022-06-24, 07:34 »
Tackar Lennart!
Det här tror jag är Finlands Riksarkivs referens till volymen, som innehåller protokollet:
KO a:3 Varsinaisten asioiden pöytäkirjat (1669-1672)
Här är mitt försök till avskrift:
bild 34/sida 55/uppslag 28
feldtes Bertil Ersson i Strubbsckog till 3 P. för
stängening för sittiande emot sah. Petter Thor[-]
wörstens erfuinger I[..?]m/en Class Ersson i dieckenkulla
bild 35/sida 56/uppslag 29
Desse efterskrefne for[a?]feltes hwurom skick
till af[?] emot sah. Petter Thorwörstees arfuinger
Thomos Matsson i Leikola, Bertill Ersson i Kikala
Nils Kulki i Niemoskyla, Lieut. Enekia
i Loilamby, Lars Fredricksson i Pojorfwi
På bild 33/sida 53/uppslag 27 framkommer att protokollet skrevs den 4:e och (et) 5:e oktober 1669 vid ordinarie härads höstting.
Vänliga hälsningar,
Jan
906
« skrivet: 2022-06-23, 17:27 »
Aha! Tack Lennart! Att rusthåll nr 62 vid Rasborgs kompani motsvarade Joenpelto, där Petter Beckman och Maria Torvest/Tohrwöst fick barn 1712, tyder också text i jordebok 1722 på. I den står vid ett av hemmanen i Karstu: "Erich Olofss: Joenpäldo e. r [eller] Samuell Abramsson Mårten Jönsson" med klammer som förenar de två undre raderna (dvs med namen Samuell Abramsson och Mårten Jönsson). I marginalen på de två undre med klammer förenade raderna står: "Ryttare Sto[..?]b af Rassborgs Compag. N o 62.". Länk till sidan: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5939725878&aineistoId=1778228865Det som förvånar mig lite är att Raseborgs kompani tycks ha varit ett kompani vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente och inte vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente (eller fördubblingskavalleri). Eftersom Petter och Maria tycks ha bott vid ett rusthåll, och eventuellt var Petters pappa rusthållare vid det rusthållet, när de flyttade (flydde?) till Sverige, har min tanke varit att det var tack vare kopplingen till ett kavalleri som de fick möjlighet att arrendera ett ryttmästareboställe där. Av den anledningen har jag letat efter släktnamnen Beckman/Bäckman/Bekman och Torvest/Tohrwöst i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes GMR 1712 i syfte att leta efter eventuella andra släktingar till Petter och Maria. Bifogat finns bild av tabell med resultatet av sökningen ("bild #" refererar till Riksarkivets bildnummer - länk till deras version av nämnd GMR 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=-1309%2C274%2C5211%2C2472 ). Jag bifogar också en bild, som egentligen inte hör hemma så mycket i det här diskussionsämnet, över några släktförhållanden i trakterna kring Joenpelto och under den tidsperiod som Petter och Maria bör ha bott där. Det jag egentligen är ute efter är nämligen inte Petter Beckman och Maria Torvest, utan en dräng som de hade i Estuna: min troliga ana Anders Hindrichsson. I alla Estuna mantalslängder där Petter Beckmans namn hittas vid ryttmästarebostället Vitsjö, finns i marginalen namnen på pigor och drängar, och namnet Anders finns bland dem i alla dessa mantalslängder. Jag misstänker att alla dessa namn "Anders" kan vara namnet på en och samma person (Anders Hindrichsson) och att han flyttade/flydde med familjen Beckman-Torvest från Finland till Sverige. Tror ni detta låter troligt? Vänliga hälsningar, Jan
907
« skrivet: 2022-06-23, 16:04 »
I en jordebok (maakirja) 1680, Finlands Riksarkivs referens 8028 Maakirja (1680-1680) bild 128 står i högermarginalen, på raderna till två olika hemman: salige Petter Tohrwösts arvingars frälse possideras av sonen Tyvärr lyckas jag inte tolka namnet på socknen/"bohlet", vilket står skrivet på bilden innan (127). Länk till bild 128: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5940477164&aineistoId=1775402039
908
« skrivet: 2022-06-23, 07:15 »
Tack Åke för länken! Min tolkning av jordebok (maakijat) 1712 är att rusthåll nr 62 i Karsto/Karstu var Joenpelto. I jordeboken är skrivet "Rytt...[?]" och "af Rassborgs Comp: N o 62." i alla fall skrivet i marginalen intill det hemman (tyvärr utan namn) där namnet "mt. Commiss: Beckman" är antecknat. Ovanför "mt. Commiss: Beckman" står "Erich Ohlofsson e. r[eller]" och under står (vid samma hemman?) "Marten Jorensson". Vem kan ha varit ägare av detta hemman, som bör ha varit Joenpelto i Karstu by? Länk till sidan (men för säkerhets skull bifogare jag också ett par bilder): https://digihakemisto.net/item/1778091248/5940554320/200I Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente GMR 1712 hittas rusthåll nr 62 i Karsto/Karstu under Ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani och inte under "Rassborgs Comp:", men det kanske var två olika namn för samma kompani. Något kompani med namnet Rasborgs kompani hittas inte i GMR 1712, men det kanske fanns ett fördubblingskavalleri. Länk till sidan i GMR 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=-12%2C2960%2C2810%2C1333Vänliga hälsningar, Jan
909
« skrivet: 2022-06-22, 09:51 »
Längs ner till höger på kartan, som finns bifogad i mitt förra inlägg här, står "Revid. 1712". Innebär det att informationen på kartan gällde även 1712, och att ägaren av rusthållet Elimo, Erick Beckman levde 1712? Då Petter Bäckmans och Maria Thorwösts son Jacob Johan döptes i Lojo socken september 1712 finns bland faddrarna "Arr: Er. Bäckm:" (arrendatorn Erik Bäckman?). Enligt information i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes två generalmönstserullor 1712 besiktigades ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani den 31/3 1712 och den 6/9 1712. Båda gångerna står att rusthållare för ett av de två rusthållen i Karsto, nr 62 (förslagsvis Joenpelto), rustades av arrendator Erich Pehrson (med tjänaren Lars Lampa(?)). Denne Erich Pehrson misstänker jag var samma person som faddern "Arr: Er. Bäckm:", men det borde kanske bekräftas på annat sätt. Min fråga är istället: "arrendator" borde väl betyda att det inte var rusthållaren Erich Pehrson som ägde rusthållet, så vem var ägaren? Går det att ta reda på det? Finns tex jordeböcker i Finland? Länk till sida med rusthållet nr 62, Karso, vid besiktningen gjord den 6/9 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00296#?c=&m=&s=&cv=295&xywh=149%2C3042%2C2530%2C1200Vänliga hälsningar, Jan
910
« skrivet: 2022-06-21, 18:48 »
Hej igen, På finska Riksarkivets hemsida finns en karta, gjord 1694, över rusthållet Elimo i Pojo socken i Finland. Referens enligt finska Riksarkivet: B40:22/1-2 Elimo: Egokarta med beskrifning (1694-1694). På kartan står "Beskrifning uppå Erick Beckmans hemman" (se bifogad bild och länk nedan). https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530049226Petter Beckman och Maria Thorwöst fick barn 1712 i hemmanet Joenpelto (som var ett rusthåll åtminstone år 1764) i byn Karstu i Lojo socken. Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu: Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764). Här är länk till karta, gjord 1764, över byn Karstu och dess ägor: https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396Till den senare kartan finns en ganska lång text. Här är länk till mitt försök att skriva av den texten: https://forum.rotter.se/index.php?topic=186782.0Vänliga hälsningar, Jan
911
« skrivet: 2022-06-21, 17:23 »
Hej igen, Till en karta från 1764 finns en lång text i vilken det står bland annat: ...upwisar Herr Capitain- en af framledne häradshöfdingen Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682. utgifwen dom, som förmäler, at then- ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf-
werste Lieutenanten Rennerfeldt under Karsto, och som ängen warit häfdad under Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain at Hämmilä theruti icke bör äga någon dehl Kartan och texten gäller byn Karstu i Lojo socken i Nyland i Finland. Om jag har förstått texten rätt fanns två rusthåll i Karstu: Joenpelto och Hemmilä. Den ovan nämnde kaptenen hette Johan Fabian Nihrberg och var "innehavare" av Joenpelto enligt texten till kartan. Därför, och baserat på citatet ovan, misstänker jag att överstelöjtnant Rennerfelt var ägare/innehavare (jag är inte så säker på att de två orden har/hade samma betydelse) av Hemmilä. Var den omnämnde överstelöjtnant Rennerfelt samma person som " Carl Remain eller Rennier", som enligt adelsvapen.com om släkten Rennerfelt nr 572 adlades år 1652? Det står vidare på adelsvapen.com att han dog den 22/12 1696 och att han begravdes i Lojo kyrka, men var bodde han när han dog. Var det i Hemmilä i Karstu by? Jag har sett att det finns en bok om släkten Rennerfelt. Hoppas någon har läst den och att det finns svar på mina frågor i den! Länk till mitt försök av avskrift av texten till kartan (även Jacob Gustav Munck är omnämnd): https://forum.rotter.se/index.php?topic=186782.0Länk till adelsvapen.com om släkten Rennerfelt nr 572 (Carl Remain eller Rennier under TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Rennerfelt_nr_572Vänliga hälsningar, Jan
912
« skrivet: 2022-06-21, 16:54 »
Hej, Här nedan finns mitt försök till avskrift från en karta från 1764. Det gäller byn Karstu och dess ägor i Lojo socken, men i kartans text står att byn då låg i Karislojo socken. Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu; Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764). Länk: https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396Vänliga hälsningar, Jan Johansson bild 5, text sida 1 E[f]ter thet innehafwaren af Hämmilä Rusthåld, i Karsto By, KarisLojo sochn, Raseborgs Wästra härad, och Nylands Lähn belägit, sig utwere- kat högwälborne herr Landshöfdingens och riddarens af Kong. Majts Swärdsorden Hans Hindrich Bojes höggunstiga förordnande af dn 19. Februari innewarande åhr [1767], at ägorne i then- ne by, borde hemmanen emellan läggas i stor- skifte; har underskrefwen Landtmätare på ne- danstående tid, sig uti Karsto by infunnit, at thetta skifte förrätta: och äro altså närwaran- de samtelige hemmans innehafwarena, som i följande uträkning antecknas, såsom och fore[?] Joen- peldo Rusthåld, och för Kronohemmanet Biku [Pekki?] Länsmannen Wälarhtad Carl Orren, och inkallad nämbd, Johan Johansson Pussi ifrån Ilmoniemi och Abraham Eriksson Marcko i Lönhammar [Lönnhammar i Lojo sn], haferandes hwarje Cattägare blifwit tillagt the jordstycken som följande uträkning och Be- skrifning förmäler. [Under ovanstående text följer en tabell med beskriving av varje hemman/gård i Karstu by. Avskrift gjord endast av gårdens namn, storlek och dess ägare.] No 1 Hämmilä 1 1/3 mant. skatte 5 str 3 1/2 alnar jord innehafwes af Rust- hållaren Hindrich Sk[?]ylberg. No 2 Pohijalain [Pohjola?] 2/3 mant. skatte 3. str 1 aln jord innehafwes af Bon- den Johan Eriksson. No 3 Säppä [Seppä] 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång jord Innehafwes af Bon- den Johan Jacobsson No 4 Mickola [Mikkola] 1/4 mant. skatte 1. st: 4 1/2 alr jord, innehafwes af Bonden Johan Andersson. No 5 Niko 1/4 mant. krono 1. stång 3. alr jord innehafwes af Bonden Johan Johansson No 6 Heika 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång jord, innehafwes af Bond- den Erik Johansson. bild 6, text sida 1v No 7 Joenpeldo [Joenpelto] 2/3 mant. Krono. Rusthåld 3. stånger jord, inne- hafwes af Capitain Herr Johan Fabian Nihrberg. [Under tabellen finns följande text.] Hwad för öfrigit thetta Karsto Byalag och ägor angår: så är under synegången befunnit at å- krarne bestå af then jordmåhn som antecknat är. Hafwandes Myllyrindapeldo[?] blifwit enkylt[enskilt] brukat under Hämmilä Rust- håld, hwaremot grannarne haft Kåtå- peldo, Latopeldo och Kydepeldo, samt me- ra jord i Gälipeldo, och har Isolmmenpeldo[?] äfwen warit en stångfällsåker, hwil- ka allesamman och nu tagas til jemt skifte efter hemmanens alnetal, men alla the öfrige smärre åkrar, äro en- skilte utåkrar: och ehuru Joenpäldo Rusthåld finnes ligga innom Karsto bys- sens Rågång, samt förmäles af gam- malt skola warit bygt, ther öfrige gran- narne nu bo, äger doch Joenpäldo nu sär- skilte åkrar, och säges tegarne wara sam- manbytte, så at thetta Rusthåld nu me- ra icke äger någon stångfalls[-]åker- jord med sine grannar, uti först nämbde åkrar; men ängarna som enligit förestående uträkning för stångfallsjord äro antecknade, fin- nas alt wara brukade i tegskifte, emellan alla hemmanen. Enskilta ängar finnas och under går- darne, doch med någon olikhet mot alne- talet, i synnerhet för Rusthållen, så at Hemmilä är lidande uti Rödjor 3 5/8 P.r[?] hö, som wid jämn fördehlning borde ut- gå ifrån Joenpäldo, hwilket Herr Ca- pitain Nihrberg icke will medgifwa, fast och under hans Rusthåld befinnes then öfwerskattsjord, som afräkningen utwisar: och althenstund Kyndalho[?] äng, som Joenpeldo brukar är wälväxande, och utgiör jemte the öfrige ängarne öf- werskottet, ty upwisar Herr Capitain- en af framledne häradshöfdingen Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682. utgifwen dom, som förmäler, at then- ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf- werste Lieutenanten Rennerfeldt under Karsto [och alltså Hemmilä?], och som ängen warit häfdad under Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain at Hämmilä theruti icke bör äga någon dehl, hwarvid thette Rusthålds innehafware anmärcker, at som han är i wärckelig saknad af sin rätta ägolott, och Joenpäldo är samfält granne, herarunder ei kan swa- ras mera än thes andehl efter 3. stänger, hwaremot Hämmilä Rusthåld tilkommer jord för 5. stänger 3 1/2 aln, ty bör alt uplåtas til dehlning, hälst thet ei är någon rättwisa at Joenpäldo besitter höland 26 11/16 Parmar[?] när Hämmilä har allenast 35 7/16 Parm[?], och må sedan Hämmilä få Kyndalho[?] eller någon annan äng från Joenpel- do, hälst nu så inhägnat är, at rödning[-] land som kan fylla alla grannarnes brist icke gifwes på skogsmarcken. I thenne Karsto by har Hämmilä Rust- hållaren skifte sökt, öfwer både skog, äng och åker: och som ändamåhlet bordt bild 7, text sida 2 wara at få alla et hemmans ägor i möjeli- gaste måtto sammandragne; Ty kunna the både stångfals och enskilte åkrar och ängar som ligga närmast intil och nordan före sidstnämbde Rusthåld icke skiljes therifrån hwaraf följer, at mera stångfalsjord til- faller ale fem hemmanen som ligga tilsam- mans emellan hwilcka stångalsåkrarne äro så jänkade, at Kåtåpeldo som pröfwes wara then bästa jordmåhn, är samman- slagen med Wanhapeldo[?], whilcken är swa- gare lera; och blifwer således thesse åkrar til- slagne Heika[?] och Rikus[?] hemmanen, hwilcka och få Kydypeldo[?] emot the utåkrar som Hämmi- lä blifwit pådelte, thermed och thetta Rust- hålds innehafware förklarar sig åtnöjas, ehuru hans ägolott mer än grannarnes, kom- mer at bestå i åtskillige smärre åkrar och ängar, hälst Rusthållets ägolott efter belä- genheten ei annorlunda til enskilt kan utfalla. Pohjalainen [Pohjola?] hemmanet, som utan något mera obyte, än at Rusthållets Dragone åker tages på lotten, emot twenne andre enskilte åkrar, behåller sina förr inne- hafde utåkrar, är för stångfalls åker- jorden tilldelt i Wälipeldo mäst god jord, och Latopeldo[?] såsom något swagare lägges thertill, tå[då?] Säppe hemmanet, som och blir wid sina gamla enskilta åkrar, får hela sin stångfals åkerlott i Wälipeldo, äfwen så och Mickela hemmanet, som och i thenne åker får ärsättning för afträdnade utåkrar, hwarwid är observerat at Rohja- lamen brister 3. kap.r Säppe[?] 7 9/20 kap.r och Mickola 2. kappor, ther af Hämmilä, som til Pohjalain[?] afträder en bättre utåker, Dragon åkern niuter 5 7/8 kappa, och Heika hem- manet som innehaft minsta utåkrarne 7 3/10 kapr til någon liten förbättring på sin lott; och som HämmiläRusthåld af nyo i Myllyrinda[?][-] peldo upbrukat 12. kappors land, ty är thetta nybruk och så mycket mera ansedt för en- skilt, som Rusthållet annars har litet åker- jord, för sitt alnetal, warandes thesse 12. kappor intagne uti stångfals åkerjorden under 3e[?] Graden i sidstnämbde åker. The små åkertäppor och hållnes[?] som fem hemmanen hwilcka bo tilsammans inhäg- nat på sine Tomter, och hwarigenom åbyg- nadsplan blifwit mycket trängder, hwilcken och annors är lågländig, äro lemnade at tilhöra Tomterne, och är i thesse täp- por sådan särskilt jämkning förrättat, at en hwar fått lott, doch som icke är bygt i god ordning och ingen will häfwa sin byggnad, så har någon mera ordentelig indehlning härwid icke kunnat winnas. Widrörande härnäst stångfalls ängarne så åro the samma ei allenast öfwersedde och synte, utan och om höafkasningen på thet no- gaste undersökt, hwarwid befunnits, at Laha- denpärä[?] och Kajolanitu[?] äro någorlunda wä- xande, allenast betande icke förderfwar gräs- wallen och bära thesse ängar någorlunda godt höslag. Rueistonsuo[?] är til största widden sänck och måsgången, samt mager ängeswall warandes långsmed skogsbredden någon bättre wäxt. Kerto och Rati intu[?] är och hel swag gräswall något sänck, och bär således efter widen rätt ringa hö af mager starr, mot södra ändan tåtulblandat[tåtelblandat]. Hinhtnie[?]- mi är bättre wäxande äng särdeles når- ra dehlen, ther bäcken löper igenom ängen, och är äfwen höslaget i thenne äng finare starr Tåtulblandat. Koiwisto[?] kan säjas wara then bäst wäxande äng i thenne by, särdeles ömsesidor om bäcken, mitt uti ägne, och åt wästra ändan, men mot södra kanten, är och thenne äng sämbre måsbunden starrwall, finnes til någon dehl wara nyligen rödjader, och är nu mästadels slåter. Talerisilda[?] och Sufrisilda[?] ängar äro mot bäcken någorlunda wäl- wäxande, men åter åt skogsbacken är än- geswallen mera torr, bära Tåtulblandat smått starrhö, och är Talwisilda[?] som räk- nas skiäligen en Byssens medelwäxte äng något bättre än som Sufwisilda[?]. Nitaro är til en dehl god och wäxande äng, särdeles längs med bäcken, och söderom et i öster och wäster löpande dike, men i wästra ändan är åter Kiällsprång och dels någon sänka, såsom och på några ställen litet skog, warandes södra kanten af ängen torrländig, och bär således Tåtul- blandat smått starrwallshö. Käckhiuhta[?] är och någorlunda ängeswall, en dels torr- ländig, och en dels åter något sidländiga- re. Alhonpä[?] som Joenpaldo blifwit på- fördt är af medelwäxte äng, kastar af sig Tåtulblandat starrwalshö, och fin- nes mot nårra ändan wara här på något skog, warandes then andehl, som hemmanen tilfallit någon sänk, och myc- ket skoglupen. Ängesstycket Ajox[?] Lit.n[?] är torrwall wäxande gådt höslag och har för thetta blifwit brukat mäst i hopstyc- ken, men hörer doch under stångfället. Sedan behörig werdering föregått öf- wer thesse ängar, så at alla thervid icke haft något at påminna, och åborne gemensamt medgifwa, at alla the öfri- ge smärre och större ängessycken blifwit höfdade enskild, är befunnit at Joen- peldo Rusthåld innehafwer thet öfwer- skatt i åker och äng, som uti repartiton blifwit infört; och som Herr Capitain Nihrberg bestrider, at til skifte uplåta the enskilte ängar, som innehafwits, med förmälan at the äro upodlin- gar på utmarcken, hwaremot öfrige grannarne kunna hålla sig til röd- ningsland, ty är slik lägenhet efter- frågat, hwarwid synt blifwit, at på södra sidan om Hauklammi[?] Träsk, finnes et stycke skoggångit kiärr, som synes genom dikande och rödning kunna blif- wa äng af wid pass 1 1/4 Parm[?] afkast- ning, hwarutom Herr Capitain Nihrberg bild 8, text sida 2v anmärker at Papin[?] alho[?] kiärr skulle kunna giöras mera fruchtbart än til then under Hämmilä uptakne höafkastningen, som här och ther sankast wid laggarne; men som thetta kiärr befunnes mycket mäslupit[?] och sänkt, warandes släten mager måssa, hwarwid om någon förbättring skulle skie, kostnaden synes öfwerstiga nyttan, ty pröf- wes thetta kiärr utom thet hö som theraf redan är uptagit icke kunna anses för tien- ligit, eller mot Joenpaldo utängar swaran- de rödningsland; och som Byamännen anmärckt at på Joenpäldo sidan af marcken i Mättensuo[?] finnes sådan lägenhet til rödning, som emot kiärret wid Hauklammi[?] Träsk swarar, ty böra thessa rödningslägenheter wid skogens skiftande komma at swara emot hwarandra, men icke wara ärsättning för brukbare öf- werskatts[-]ängar, som Joenpäldo nu innehafwer. Härwid är och efterräknat hwad rödnings[-] lägenhet borde gifwas, så i åker som äng, innan Joenpäldo wore berättigad til öfwerskottet, och som thetta Rusthåld på tre stänger innehaf- wer åker öfwerskott fyra tunnor 13. kappor, och höland när åker och ängeshö öfwer alt är räknat 6 457/720 Parm[?], ty borde theremot för Häm- milä och öfrige grannarne, som utgiöra fem- ton stänger wara lägenhet at tilbruka 22. t.r och 1. kappa åker, samt 32 9/16 Parm[?]land äng, hwartil utrymme icke gifwes, hälst hwad ängen angår. Hwad nu thetta angår: så aldenstund Joen- peldo i åker för thetta är skild ifrån andra Karsto hemmanen, och hafwa ei heller byamännen på åker öfwerskattet giordt särdeles talan, ty blifwer then åker, som thetta Rusthåld innehaft, thet samma och nu påfördt: och som twist yppes om Kyndalho[?] enskilta äng, om och huru wida then samma bör anses wara tildömd, Karsto alla gran- narne, eller Joenpäldo enskilt, Ty är wäl en hwar nu wid skiftet til godo beräknat så mycket enskilta ängar som innehafwits, hälst ingen ännu lagliga sökt sin granne för öfwerflöds inhägnad, och lemnas til behörig domstols utlåtande, om och huruledes Hämmilä af Jo- enpäldo må få sin ärsättning, emedan röd- ningslandet wid Hauklammi[?] träsk skiäligen synes böra tilfalla Heika[?] och Mickola[?] hem- mans åboerne, som äga the minsta rödjor. Härefter äro nu ängarne utdelte på sätt som förestående uträkning utwisar, och som storskif- tet icke lägliga kunnat utfalla, utan at sam- manslå äfwen the ägnesstycken som beqwäm- ligare kunna tilhöra et hemman, ty har och Joenpäldo enskilta ängar Isohuhta[?] och Tulwi- tie[?] blifwit tillagde andre grannarne, hwar- emot doch thetta Rusthåld niutit full ärsättning i stångfallsängarne, och Hämmila enskilta äng Ondelax[?] som icke kunnat skiljas från Joen- peldo, uti hwars skog thenne äng blifwer be- lägen, och som therpå äfwen hafwits afseende, at en hwar af grannarne måtte få något af then bättre, och en dehl af sämbre änges- wallen, ty hafwa hemmans delarne icke med allone[?] kunnat dragas under et stycke. Skogs Råskilnaden omkring Karsto by är och uti närwaro af samtelige thenne byssens åboer och omliggande gran- nars upgången, och hwarwid Råmär- ken befunnits af följande beskaffenhet. Först är börjat på then sidan Ratis byss[en?]s ägor wedertaga och infunno sig alt therföre Herr Fältwäbelen Petter Graf, som inne- hafwer Boställe i thenne by, samt åboerne Johan Sipilä och Henrik Pakanen[?]. Och som Råstrecket bör taga sin början wid bäcken ther Karsto byssens äng Puristensuo[?] möter emot Ratis äng, ty är efterfrågat om härstädes kan wisas någon lagder Rå, hwarwid Karsto boerne swara, at en Påla Puristonstolpa[?] benämd skall warit wid bäckbranten för Råskelnad nedsatt, men then samma nu mera icke fin- nes, så hålles ängesskilnaden No 1. för thet rät- ta stället, herarifrån skogs Rålinien bör utlöpa, hälst skogen therefter blifwit häfdad, och ehuru Ratis boerne härmed icke wela wäl åtnöjas, är doch skilnaden utsatt, efter Karsto byarmännens anwisning, e- medan någon närmare uplysning på Ra- tis sidan nu icke kunnat meddelas. Och som åboerne ömsesides äro therom ense at på No 2. Laviamäcki [...mäki?] bör wara Rå, hwarest och Karsto boerne på et högt berg uperist en tämmelig stor Jättkastsamling i hwilcken stenhög mitt uti är en grop, och hwar inwid finnes en i barckader[? bark...?] furu, ty kan icke ungås at anse thetta röse för Lawiamäki[?] Rå, hwar intil Rå[-]linine ifrån Piristonsuo[?] bör dra[-] gas, uti en räter linia, efter hwilcken Linie en ända af Ratis åker blifwer inpå Karsto marck, therwid sidstnämbde åboer anmärcka at thenna åkerdehl woro instängsel af Karsto marck, hwilcket förme- nas kunna bewisas, men å Ratis sidan bestridas som antecknas, warandes icke all- then widd som åkergierdesgården inhäg- nar upbrukad åker, utan en dehl skogs- backar, samt någre små ängesfläckar. Ifrån Lariamäki[?] Rå utwisa Karstu [ej Karsto!] byamännen åtskilnaden bör gå til No 3. Mickelpyky, som är et wäl sammansatt sten- röse af större och smärre stenar, på et intet icke särdeles högt berg 370 alnar nordanom Mickola[?] hemmanets Pitkenitu[?] äng, och som Ratis ägor ändas och Oitla[?] skog weder- tager wid thenne Rå, ty äro och nu tilstädes komna sidstnämbde byss åboer Erik Eriksson och Anders Hindersson, hwilcka jemte Ratis och Kar- sto byamän ärkiänna then nu upwiste Rån för ostridig, hwarifrån skilnaden emellan Karsto och Oitla enigt upgifwes i en räter linia til No 4 Walleriw[?]aka som är en stor sten i södra hällningen af en hög och stenig backe, wa- randes på denne sten för Rå samman- lagde 13. stycken smärre stenar. Härstädes ändas åter Oitla skogsmarck och Talpela ägor wedertaga, hwarföre och thenne bys åboer Thomas Thomasson Juti[?], och Johan Bäpsän[?] äro härwid hörde och tilstädes, samt iemte Karsto boerne förmäla at Maikala skogsmarck med en Udd skall stöta inpå Walteriwaha[?] Råstället, som och är belägit 140 alnar nordan om Hiukonlammi Träskändan, kommandes Råskilnaden at gå emellan Karsto coh Talpela uti en räter sträckning til No 5. Lakimäki Råställe, som är lagt på et högt berg och består af en hel hoper wäl sammanlagde stenar, hwarest åter Paloniemi[?] Rusthålds bild 9, text sida 3 ägor möta, och Talpela ändes/ändas, och är skilna- den härifrån emellan Karsto och Paolniemi i rätt råstreck til No 6. Kustinkangari en rundachtig berghympel nå- got hög, och lik en omstielpter båt belägen nära söder utmed wägen som drager ifrån Karsto til Paolniemi, och äro thesse byar widare rågannar[?] til No 7. CarlenKalio, en i thesse dagar genom sine/Sine rätts dom faststälter Rå emellan thesse byar och Outamo Rusthåld, samt Kajola hemman, warandes och af domhafwanden widhål- len sin/Syn nedsatt med en hiertesten af 1 1/4 alns högd, och fyra ther omkring lade, samt wäl omskalade stenar på låg berghälla belägne. Herr Capitain och Riddaren Otto Mauritz Jägerhorn såsom ägare af Paloniemi har och härwid förklarat sig anse redan be- skrefne trenne Råer för richtige och gam- la skiljemärcken; och som Kajola skogsmarck härifrån kommer at åtskilja Karsto, ty är och nu tilstädes berörde hemmans å- bor Johan Christersson, och upwisar en härads[-] dom af d.n 30. Martii 1732. hwarutinnan Råstrecket fastdömmes ifrån Karlenkal- lio til No 8. Talvitiensu som icke är något lagt råmärcke utan en dåld i Träskstranden, ther winter wägen går neder på siön; och stadgas äf- wen i thenne dom, at om Kajola kunde bewisa häfd på någre ängar öfwersagde Råstreck, skulle the samma förblifwa wid Kajola, warandes nu wid Råstrec- kets upgående befunnit, at Kajola, i Kajola- nitu[?] äng bergan/borgar[?] höwäxten intil et ige- nom samma äng löpande dike, samt åt öster längs med winter[-]wägen, hwarpå Karsto åboerne giöra någon talan, emedan Råstrec- ket går öfwer diket på Kajola sidan, hwar- jemte en åkertäppa wid thetta hemman, och trenne små åkerstycken utmed Träsk- stra[n?]den äfwen äro innom Karsto Råstreck, doch som Kajola åboen med Skattläggning af d.n 10. Januarii 1729, wisar at sagde åker- stycken äro hemmanet pårefwade för 8. Kappors land, ty lemnas thetta alt på när- mare utrednande wid domstol som we- derbör. Ifrån Talwitiensie[?] bör Råskilnaden wi- dare gå til No 9. Pallivaha som är en stor sten eller hympel af et berg just wid Träskstranden, och e- huruwäl af the skrifter som Herr Capitain Nehr- berg innehafwer kan dragas någon anledning at Råstrecket borde gå härifrån til et Råställe Läppensilda, weta dock Karsto åboerne icke gifwa tilkänna hwarest Läppensilda må wara belägen, utan förmäla sig hållit skil- naden i en räter Linie från Palliwaha til No 10. Tironkari No 10. som är en hel liten holma i Karstosiön, och skall då någre uddar på Kajola sidan om träsket tilfalla Karsto, hwilka doch Kajola swedjat, men Wähäsari[?] holmen til- kommer Karsto by, och har blifwit therunder häfdad. Härwid är anmärckt, at emedan Kajola ägor icke komma at sträcka sig til Tironkari[?], utan skall Outamo Rusthåld förr afskiä- ra Kajola, ty har berörde Rusthålds inne- hafware blifwit inkallad, at lemna beskeed om Rågränsen, men som han sig ick infunnit, ty blifwer och dhet anteckenat, samt Råstrecket utsatt efter then utwisning, som af Karsto boerne är lemnat. Härnäst förekommer nu Råskilnaden emellan Karsto by och Kaukola, och äro altså sidstnämbde byemän nämb. Johan Lassila[?], och Jacob Keimo[?] närwarande, samt upwisa först et grefwe hogenskild Bielckes och Knut Knutssons Konunga Råfsts[?] dombref af d 31. Maii åhr 1564 hwarutinnan för Råmärcken thesse byar emellan fastställes, Pichtpätäjä9[?], therifrån til Ridankallio[?], och så til sto- ra furun, samt så til Orawaniemi[?], i anledning hwaraf No 11. Oravaniemi som är et litet näs och kullig backa blef upwist, hwilcket och af Karsto bya- männen för Orawaniemi[?] ärkiännes, men därom har Herr Capitain Nihrberg welat förmera någon twist hwarest sielfwa Rå[-]puncten borde wara, emedan thetta när innefattar någon bredd, och har Herr Capitain förment, at sielfwa södra udden, eller en ther innemot belägen liten berghälla borde wara skilnaden; hwilcket åter Kaukola bestrider: och som then synes närmast öfwerens komma med dombrefwet, at Råstrecket infaller mitt på back[-]kullen, ty är skilnaden och ther- städes aftecknat, hwarifrån Rågränsen är uti en räter linia upgånen til No 12. Isoachte som är en hög och stenig backa wha- rest emot wäster hällningen och nära utom Kaukola ängeshag upwises twenne stora och några smärre stenar, utmed en rutnad furustubba, hwar öster om tretton alnar i- från Råstållet, som ärkiännes för ostridigt, finnes en stor sten, och hålles thetta Råstället för thet samma som i dombrefwet under namn af stora furun omförmäles; och hafwa Karsto grannarne under Rålinien til Ridankallio wid No 13. upwist en stor sten belägen på en sandmalm 350. alnar ifrån Joenpäldo Dragone[-]åker, hwilcken förmäles wara hållen för en Rå[-]wisare, e- huru dombrefwet icke någon derom för- mäler, och Namngifwes thenne Råsten för Raumostenmäki[?][-]wisare, hwilcken och så fast- mera kan antecknas, som Råstrecket efter dombrefwet härwid framstryker. No 14. RidanKallio Rå är någre sammanladge ste- nar på et litet berg wäst[-]söderom en liten wäg, och ärkiännes äfwen thenne Rå för o- stridig, ehuru then icke äger särdeles Rå an- seende, med förmälan på ömse sigor at Rå- skilnaden bör härifrån wara uti en räter sträckning til. No 15. Pichtpätäjä hufwud[-]Rå therest Karsto, Kaukola och Niemis [Niemi], samt som thesse byamän wid han- den gifwa, äfwen Kohilameni[?] och Herjon[?]- wassa byars ägor skola tilstöta, warandes thenne Rå belägen på en Malmås, litet wäster om et ställe, hwarest äro en dahl o- rörlige stora stenar, och finnes lagd med en hel hoper väl samman röste stenar, som äga Rå anseende, fast icke någon wis- ning i wäderstreck, härstädes äro nu och Niemis åboerne, hwars skog sammanstöter med Karsto, tilstädes komne, Nämb. Abram bild 10, text sida 3v Johansson Malla, Johan Johansson Oino, Isak Johansson Kulcka, och Simon Jacobsson Matlen: och althenstund Rågången emellan Karsto och Niemis medgif[-] wes böra gå i en räter Linie och u- tan någon medelrå til Kåtalehäd[?] Råkälla, hwarest och Myllykylä[?] ägor wedertaga, ty är mätning först häremellan förrättad, hwar[-] efter sidstnämbde byemän äf- wen [ordet "äfwen" igen och överstruket?] tilstädes kommit, nämbligen fändrichen Wälborne Herr Jacob Gustav Munck, som i thenne by innehafwer Boställe, och Jacob Hindersson Isopouso[?], Jo- han Olofsson Lätta, Erik Matsson arfwe/Arfwe, samt Erik Larsson Wähäpouso[?]. Härstädes har wälbemälte herr fändrich upwist et lika ljelande [gällande?] elom[?][-?] bref med thet som här förut är förmält af Kaukola åboerne upgefwit, hwaraf äfwen befin- nes, at Råskilnaden emellan Kar- sto Niemis och Myllykykä fast döm- mes ifrån Puhtpätäjä til Kåta- lähäde, och så rå rätt/rårätt til Kolmen- joenhara; I andening/anlening häraf äro alla byamännen therom ense at Kåtalähäde bör wara Råställe, Men twist finnes i så måtto yppas, at Karsto upwisa en Kiälla wid No 16. No 16. som the hålla för Kåtalähäde- Råkiälla, och Niemis med Myllykylä No 17. upgifwa åter wid No 17. en annan kiälla med förmälan at then sam- ma är then rätta Råkiällan, hwil- ken befinnes belägen uti en låg- ländig granskog eller kiärr, och är en märckelig och stor kiälda å sex alnar bredd, warandes Karsto up- gifne kiällan belägen nära nårra bredden af Niemis äng, in emot Mal[-] men eller backen, är och en något stor kiälla, och som dombrefwet förmår Råstrecket bör gå rätt fram til Kolmenjoenhara, ty förmäler Herr fändrichen Munck samma ågren No 18. wara wid No 18. whilcket åter Karsto boerne bestrida, och upwisa No 19. Kolmenjoenhara wid No 19. hwa- rest en liten bäck sammanlöper med then större bäcken, och gifwa Kar- sto boerne thetta ställe namn af Kolmenojanhara, hwarwid Herr fändrichen Munck anmärcker, at emedan uti thet åberopade dom- brefwet står Kolmenjoenhara som betyder ågren, och icke Kolmenojan- hara, som åter är dikesgren, ty an- ser Herr fändrichen Myllykylä upwista ställe, wara så mycket me- ra rätta råstället, som therstädes werckeligen sammanflyter åar, eller större wattendrag, än som på thet rum Karsto byamännen utwist. Wid eftersynande och utwisning är, befunnit at Myllynkylä häfdar ängarne på Norra sidan alt efter bäc- ken, ifrån then af Karsto utwiste No 20. bäckesgren til No 20. hwarest in på Nitaro ängen, och är en bäckesgren, och ligga Karsto ängar långs med samma bäck på södra sidan, och förmäler nu Herr fändrichen, at diket som går No 21. ifrån No 20. til No 21. är af Karsto åboer i senare åren upgräfwit, och et stycke af Myllynkylä läng söder utmed diket, hwarest är god och wäxande ängeswall intagit hwilcket Herr fändrichen [Munck] med flere witnen tiltror sig kunna utreda och bewisa at Myl- lykylä bergat ängen, tils Herr Capitain Nihrberg under thet han warit innehaf- ware af fändrichs Bostället i sidst- nämbde by, och tillika ägt Joenpeldo Rusthåld, tilkommit en förening om thenne änges skilnad, hwarme- delst häfden blifwit dragen under Karsto ifrån Myllykylä, och påstår Herr fändrichen at berörde förening skall finnas hos Herr Capitain Nihr- berg, whilcken på efterfrågan nu doch icke är upwist, hwartil Herr fendrichen will anse för ordsak, at Herr Capitain utan Regements full- mächtiges närwaro, til wäga kom- mit samma förlikning, såsom olag- lig; men härwid har Herr Capitain upgifwit et utdrag, af härads[-]Rät- tens Protocoll, för några år sedan utfiwit af Herr Häradshöfdingen SacKleen[?], hwaruti thenne förening om änges[-]skilnaden åberopes, och til efterlefnad stadsfästes, hwilcket Herr fendrichen MuncK anser wara skiedt Myllykylä til skada, dock blif- wer skilnaden wid then dehlning, som nu förehafwes, såsom af Rätten påbu- den, efter omförmälte dike uptagen, hwilcket dike drar watn [vatten] ifrån Kåtalähäde Kiällor och Kiärret där omkring, hwarest och gifwes åt- skillige större och mindre Kiällor, utom the twenne som för Kåtalä- häde äro upviste. Niemis byamänner hwars Rå- gräns med Myllynkylä utlöper, ifrån et af them nu upvist råmärc- No 22. ke wid No 22. giöra med sidstnämbde by therutinnan et at Kåtalähäde bör wara Kiällan som under No 17. är upgifwen, hafwandes Niemis en änges[-]rödja, som härstädes gränsar mot Myllynkylä äng, och betyga Nie- mis boerne sig brukat marcken in[-] til dhen å theras sida upwista Råkiäl- lan, samt efter en räter linie therifrån til Puhtpätäjä, och som annan Kiälla af bild 11, text sida 4 en räter Linie ifrån Mickelpyty[?] Råstäl[-] le til Myllyrindapeldo[?] åkerhörnet af- skild, ifrån the smärre hemmanen, i hwilcket åkerhörn, wäl och kiänbart, sammanlades et stenröse, som beteck- 25. nes med No 25. Skillnaden för Pochjalainen hem- manets skogs andehl utlöper ifrån No 18. åkeren No 18. och går rätt fram til No 27. Tåget/Taget No 27. samt widare med wägen som löper til byn emellan Latopaldo och Märapäckikoppeli[?]; och som thetta hemman på södra sidan gränsar med Joenpeldo skogslott, ty är skiljegår- den wid Julckajoenpeldo[?] antagit No 28 för skilnad, och therwid No 28. samman[-] lagt en stenrå som wisar Linien til No 29. No 29. som är en liten höger berghympel österut med Ondelux[?] ängeshaget, hwarpå sammanlades en Rå af fem stycken ste- nar från whilcka Joenpäldoo skiljes med Pochjalain[?] til Raumostenmäki. Thet skogsstycke, som åtföljer Hämmila Rusthållets ängar, afskiljer sig igen om en Linie från Pitkesilda, som är en gam[-] mal Bro öfwer ängeswallen emellan No 30. Alhempä och Kouwisto ängar wid No 30. samt Ridankallio Råställe, och följer sedan Hämmilä med Kaukola Rå- No 31. strecket 430. alnar til No 31. hwarest och Kiänbart[?] Råmärcke sammanläg- ges, tädan skilnaden med Joenpeldo No 32. skog at/åt Puhtpätäjä[?] går til No 32. hwa- rest är en stor gran stående, ther Nitaro[?] och Sufwisilda[?] ängar åtskiljas, och hwilcken gran nu äfwen utmärcktes. Pochjalainen[?] hemmanets skogs- stycke wid Lakimäki Råställe af- skiljer sig efter Charta[-]ritningen och skulle thenne marck lägligast warit för Rusthållet Hemmilä, men som förstnämbde hemman, tå icke fått någon Timmer och torf- skog: Hämmilä Rusthållets stora skogsdahl, theremot synes innehål- la mindre swidje[-]lägenhet, ty är til nödig jämknings win- nande i skogsförmånerne skogs- stycket wid Ridankallio Hämmi- lä tilslagit, hwarmed och thesse twenne åboer, som thenne indehl- ning kan angå, förklara sig nögde. Härwid anmärckes äfwen, at Häm- milä Rusthåld, som synes fått nog berg uti sin skog, blifwen läm- nat Pappinalho Kiärr endast för then höafkasning som antecknat är i uträkningen, och thet i afsicht på skogslotten, ägandes thetta Kiärr ingen skog, men kan wara något Mulbete. The skogsuddar, som råstrecket in- tager på Kajola[-]sidan om Karsto Lax, samt Wähäsari[-]holma, äro oberäk- nade wid thenne dehlning, och Am- [Äm-?] nas tils närmare utredande kan[-] skie om Läppesilda Rusthållets läge, hälst thessa uddar åro af ringa wär- de, och säja äfwen Karsto boerne, at Kapola åboern nyttiat the samma, men icke holmen, hwarwid är litet fiske, hwilcket äfwen som fiskewat- net i alt öfrigit uti Träsket förblif- wer samfält och nu odelt. Karstu byamännen som hafwa an- tagit på sine ägor en smed och säja sig hielpt til at för honom upbygga hus, wid Joenpäldo Dragone Torp, wela nu at thenne för byn nödige handtwärckare må få behålla then inhägnad, bestående af någre ny- brukade åkerstycken, och litet swe- dieskog, som han innehafwer, hwilc- ket och för then skuld, therwid för- blifwer, och är således thenne in- hägnad, som then nu finnes stängd, icke beräknat på Joenpäldo an- dehl, utan anses för byssens sam- fälta. För byssens soldat hafwa åboerne upbrukat någre åkerfläckar wid Torpet betecknat med Lita A. hwil- ka och lemnas i sitt förra stånd. Således wara synt skiftat och af- giordt intyges Karsto dn 1. September 1764. Hans Fattenborg. bild 12, text sida 4v Karsto blifwit påstått, ty blifwer nå- gon skog stridig emellan Karsto och Nie- mis; warandes thet mästa af then jord, som åter Karsto och Myllykylä wela omtwista ängar, ther utinnan häfden nu så mycket mera måste an- ses, som then utinnan ingen Laga Rätte[-] gång är börjat. Ifrån Kolmenojanhara[?] som the Kar- sto boer upwist wid No 19. åtskiljas Karsto och Myllynkylä ängar, alt No 23. med watnet eller bäcken til No 23. hwarest Karsto höbergning sträcker sig öf- wer bäcken intil en i många Krök- ningar löpande liten däld, som åter kommer tilsammans med en bäck No 24. wid No 24. hwarifrån wattuferden giör åtskilnad emellan Karsto och Myl- lynkylä ängar, intil Råskilnaden No 1. wid Pyristensuo ängesändan. Sedan Karsto byssens skogsmarck således blifwit afskild ifrån näst- gränsande grannar, är then sam- ma til sin godhet och skogwäxt ta- gen under öfwerseende, hwarwid be- finnes, at mäst hela skogwidden består af swidjelands jordmohn, fastmer och mindre stenbunden, och gifwes therpå rätt ringa dugelig Timmerskog[.?] Wa- randes thet bästa som til timmer kan tiena tilfinnandes emellan Pa- loniemi rågräns och Papinalho, samt wid Ratis råskillnaden, och i öfrigit långs med stranden söderom Joenpäldo, hwar- utom här och ther gifwes någon tall- skog, och kan härwid wara at anmär- kas, at skogen på östnårra sidan om byn och omrking Hiukonlammi träsk är något berg blandat, hwaromkring och gifwes litet Timmer. Härnäst är hela skogens widd ut- räknat och befinnes med alla skogsbackor som gifwes i åker och äng, hwarwid twistmarcken som antecknat är med Niemis blifwer såsom stridig uteläm- nat, innehålla Twå Tusende Siuhundrade Siuttiio fem Tunneland, hwaraf belöper för [följer en tabell] I anledning af thenne uträkning äro hemmanens skogslotter, efter thet be- lägenheter fordrar utsatte och som Häm- mila Rusthåld icke kan skiljas ifrån then marck, som omkring thes åkrar och ängar öst- nårrut ifrån gården är belagen; altså til- slås af thenne skog, hwarpå pröfwes och finnas så mycket Timmer och granskog, som för alnetalet sig belöper .....772.24 4/9 Wid Talvisilda och Sutvisilda än- gar föreslås för Rusthållet en marck, bestående mäst af god swi- dieskog, samt kan lägliga åtfölja Rusthållets ängar, och innehåller ....88. s. [summa]..........860.24 4/9 Pochjalainen[?] hemmanet til- deles gent[?] för then hemmanet til detta åkeren och ängen des skogslott, på hwilcket stycke icke gifwes något Timmer eller granskog, utan består af swidjeskog med Biörck...........407.6 2/9 Härtil lägges af marcken wid Palo- niemi rågränts et stycke skog som in- neslutes af Pappinalho Kiärr, och en derifrån til Haukamain Nitu löpan- de bäck och däld, som sluter sig til Pa- loiuemi[?] Rågång, och synes på thenne skogstract wara så mycket Timmer och granskog som på detta hemman kan belöpa, hwarigenom jämnwicht i skoslaget för hemmanet tyckes så- ledes såsom enda utwägen wara wunnen; warandes härwid at anmärckas, at emedan hemma- nets skogslott närmast byn finnes wa- ra mäst uthuggen, ty åtföljer thenne andehl en förbättring af 8. tunnor, hwaremot hemmanen Säppe Mikela, Niko och Heika, hafwa en lika brist, och innehåller skogssycket wid Pa- loniemi Rågräns.........88. s[summa?]..........495.6 2/9 Säppe Miekola Niko och Heika hemmanen, som alla fyra äro mäst af lika storlek, äro efter hem- mans åboernes begiäran lem- nade i skogslott tilsammans, e- medan thesse hemman tå lägli- gast mot Ratis råskilnaden kun- na äga något timmer och granskog, och är thenne marck i storlek....955.17 1/3 Joenpeldo Rusthåld som för thette häfdat skogen närmast omkring gården och åt Orawaniemi, tilde- las och nu thenne skog, som inne- håller godt och nyttigt swedjeland, hwarpå och giwes här och ther i synnerhet långs med siön Tim- merskog, och thet för...327.24. Härtil lägges skogen åt Pichtpä- täjä Råställe, hwilcket jordstyc- ke är til mästa delen god swedje- skog, och gifwes här äfwen litet gran och Tallskog, hafwandes Herr Capitain Nihrberg och förkla- rat tig nögder, at på sin skogslott taga thetta stycke som innehål- ler utom [ordet "utom" igen och överstruket?] twistiga skogs- stycket med Niemis.....134.24. s[summa]...........462.16. Efter thet hemmanens an- dehlar i skogen således blifwit utsatta, äro skilje[-]linierne och utmärckta på sätt som af ritningen förmäler: och blifwer Hämmilä Rusthåld genom
913
« skrivet: 2022-06-19, 14:32 »
Hej igen, I länken, som (du) Åke lade upp i det här diskussionsämnet den 2022-06-10 kl 19:01, till information om Petter Beckmans svärfar Johan Thorwöste d.ä. (länken finns även här nedan), står bland referenserna (Viitteet) "22.10.1685 f. 559 (Till Bergz Collegium om dhen turbation som Brukzförwalterne Billsten och Torwesten skole tillfoga Öfwersten Wellingk på Eknäs gårdz lägenheter)". Eftersom jag undrar var denna Eknäs gård låg/ligger tog jag fram Bergskollegium, Huvudarkivet (o) AI:25 (1685) och skrivelser gjorda den 22/10 1685 (börjar på sidan 985), men tyvärr hittar jag inte den refererade texten. Är det någon som kan hjälpa mig? Hoppas det går bra att ställa frågan i det här diskussionsämnet, även om den snarare rör "geografi" eller "tillvägagångsätt". Länk: https://akatemiasampo.fi/en/people/page/p582/tableLänk till ovan nämnda Bergskollegium 1685-10-22: https://app.arkivdigital.se/volume/v884545?image=5380Vänliga hälsningar, Jan PS: På kartor har jag hittat ett Eknäs ett par mil sydost om Åbo och ett annat Eknäs (Tamminiemi) 1,5 mil norr om Borgå.
915
« skrivet: 2022-06-17, 17:51 »
Hej, I Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes två GMR 1712 hittas ryttmästare Anders Rennerfält som rusthållare av rusthåll nr 39 (Vivola) under ryttmästare Carl Gustaf Göös kompani, som besiktigades den 31/3 1712 och den 6/9 1712. Eftersom jag har sett, i sekundära källor, två olika dödsår (1705 och 1715) för Anders Rennerfält benämnd TAB 2 i släkten Rennerfelt nr 572 undrar jag om det är han, eller hans son, som avses i GMR 1712. Vid samma kompani och GMR står att fru Beata Liustres arvingar var rusthållare för rusthåll nr 40 (Mäntsälä). Enligt sekundära källor var hon gift med Anders Rennerfält benämnd TAB 2 i släkten Rennerfelt nr 572 och därför misstänker jag att ryttmästare Anders Rennerfält vid rusthåll nr 39 var hennes son, och inte hennes make. Länk till en av de två sidorna i GMR 1712: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029138_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=150%2C1%2C2291%2C1087Vänliga hälsningar, Jan Johansson
917
« skrivet: 2022-06-17, 10:41 »
Tack för svar Eva! Det föll mig inte in att en militär tjänstegrad/rang kunde användas som titel av en person, som tagit avsked ifrån sin militära tjänst. Det kan nog vara en förklaring åtminstone till en del av de många registrerade rusthållare, som hade titeln ryttmästare i Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes GMR 1712. Jag misstänker att det var en sådan självklarhet att det kan ha varit svårt att tolka min ursprungliga fråga. Det finns alltså två möjliga förklaringar till de många ryttmästarna: 1) personen var i tjänst som ryttmästare vid ett annat regemente (eller vid ett annat kompani i samma regemente - vilket inte är fallet med berörda regemente) 2) personen hade titeln ryttmästare men hade slutat sin tjänst som ryttmästare, eller möjligtvis som löjtnant I de fall en person blev registrerad med benämningen "ryttmästare" som tjänstegrad var dess namn alltid registrerade bland officerare vid det kompani där personen tjänstgjorde. En person som inte tjänstgjorde, eller hade tjänstgjort, som ryttmästare (eller möjligtvis som löjtnant) kunde heller inte använda, eller ha fått, titeln ryttmästare. Endast vid kavallerier, och inte vid någon annan typ av truppslag, användes tjänstegraden ryttmästare. Hoppas jag har summerat informationen rätt! Vänliga hälsningar, Jan
918
« skrivet: 2022-06-16, 18:57 »
Hej Lennart,
Tack för ditt svar!
Bara för att bekräfta och för att förtydliga min fråga:
Var den person, som blev kallad ryttmästare, alltid i tjänst vid ett regemente (eller dyligt), eller kunde han bli kallad så ändå (tex som rusthållare utan tjänst vid något regemente)? I Riddarhusets genealogier har jag stött på uttryck som blev kallad ryttmästare, om jag minns rätt under släkten Rennerfelt. En annan möjlig tolkning, kanske, av uttrycket "blev kallad ryttmästare" är att personen var anställd vid ett regemente, som inte var ett kavalleriregemente, men ändå blev kallad ryttmästare av någon anledning. Finns den möjligheten?
Vänliga hälsningar,
Jan
919
« skrivet: 2022-06-16, 10:58 »
Hej,
När jag har tittat i GMR från omkring 1700 har jag hittills fått uppfattningen att ryttmästare var chefer över kompanier (med ryttare). När jag nu tittar i GMR 1712 för "Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente" (citatet är taget från Riksarivets hemsida, men i själva rullan står "Rulla uppå Öfwersten högvälborne h. Anders Erich Ramses Regemente") har jag sett att de flesta kompanier har namn efter olika ryttmästare (som bör ha varit chefer för respektive kompani), men ofta dyker namn på andra ryttmästare upp bland rusthållen(?)/ryttarna vid de olika kompanierna och jag har tolkat dessa ryttmästare som rusthållare med tjänare/ryttare. Jag undrar om dessa ryttmästare var chefer över kompanier vid andra regementen än det ovan nämnda regementet. Besiktningen för GMR 1712 gjordes under krigstid. Har det något att göra med användningen av titeln ryttmästare (dvs eventuell var vissa ryttmästare inte chefer för kompanier)?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
920
« skrivet: 2022-06-12, 14:36 »
Jag slutar aldrig att förvånas över vilken fantastisk hjälp man kan få här på Anbytarforum!!
Stort TACK Åke för all information!!!
Vänliga hälsningar,
Jan
921
« skrivet: 2022-06-10, 17:05 »
Tack Karin för ditt svar!
Vänliga hälsningar,
Jan
922
« skrivet: 2022-06-10, 11:31 »
Hej,
Var kom kommissarie Petter Beckman ifrån innan han tycks ha flyttat till Vitsjö i Estuna socken, där han blev registrerad som arrendator i Estuna mantalslängder 1715-1722? Enligt Estuna födelsebok var han gift med Maria Torvest och paret fick ett barn i Estuna den 25/9 1720. En av faddrarna vid barnets dop var professorn vid Åbo akademi Johan Torvest, som jag misstänker var släkt med Maria.
Vitsjö var på denna tid ryttmästareboställe (Roslags kompani vid Livregementet till häst) och Petter Beckman tycks ha börjat arrendera Vitsjö två år innan byte av ryttmästare (den 20/10 1716 enligt uppgifter i kompaniets GMR 1716 och 1720), men trots försök har jag inte hittat Petters namn vid något annat boställe kopplat till de två ryttmästarna. Den "nya" ryttmästaren, Hindrick Falckenberg, var fånge i Ryssland och flydde därifrån 1715 enligt uppgifter i register kopplade till stora nordiska kriget, och i samma register har jag hittat namnet Petter Beckman på två olika ställen, men min tolkning är att de var två olika personer och att de båda troligtvis var krigsfångar omkring 1714, då kommissarie Petter Beckman flyttade till Vitsjö enligt uppgifter i Estuna mantalslängder (såvida han inte redan var där, men hans namn inte blev noterat i Estuna mtl 1714).
Den 23/7 1721 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och madam Maria Torvest i Vitsjö faddrar vid dop av Per Nilsson och Margareta Andersdotters barn Carin i Sjötorpet. Eventuellt kan det betyda att Petter Beckman och Erik Beckman var släkt med varandra.
Den 19/8 1722 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och hustru Hedvig Bäckman i Vitsjö faddrar åt "finske dragon Göstaf Achtmans och hust: Anna N. då förtides wistandes på Hwitsjö, dotter Maria".
Den 26/4 1727 i Länna socken i Södermanlands län föddes eller döptes ett barn vars fadder/dopvittne var bokhållare P. Torvest.
Det finns ett par kopplingar till Finland i ovanstående information. Är det troligt att kommissarie Petter Beckman kom därifrån? Ryttmästaren (Olof Skragge adlad Lagerborg), som eventuellt valde Petter Beckaman som arrendator av Vitsjö, hade ett par barn som tycks ha flyttat till Finland enligt adelsvapen.com (har ej kontrollerat denna sekundäruppgift).
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
923
« skrivet: 2022-06-07, 21:38 »
Ulrica Bonde bör ha bott i Haga i Svinnegarn socken när hon avled 1724.
924
« skrivet: 2022-06-07, 21:19 »
Hej, I vilken socken/församling bodde Ulrica Bonde, gm Hindrik Falckenberg, när hon dog (den 30/8 1724 enligt uppgift i TAB 13 om "Falkenbergske atten under num. 18 och 105 bland Ridders och adelsman" i Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 4.E,F, sida 188)? Länk till sida 188: https://app.arkivdigital.se/volume/v910849?image=1870I Riddarhuset: Originalgenealogier (o) 2.B, sida 151b, om släkten "BONDE // GREFVE. NR: 41" står att hon dog 1724, men inte heller där står var hon avled. Länk till sida 151b: https://app.arkivdigital.se/volume/v910847?image=2140Vänliga hälsningar, Jan Johansson
925
« skrivet: 2022-06-05, 18:41 »
Hej,
I posten "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1, och i register därtill, hittas "Lieutnant Petter Beckman i Wekaturia" vid "Öfwersten Giörtz" värvade dragonregemente ("Görtz dragonregemente" i registret).
Rör det sig om Georg Heinrich von Görtz?
Finns GMR för detta regemente? Var? Jag har inte hittat det i "Generalmönsterrullor - Värvade kavalleri- och dragonregementen" år 1716.
Egentligen är jag intresserad av en person, som registrerades som kommissarie Petter Beckman (med stavningsvarianter av släktnamnet). Hans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 och blir sedan registrerat vid ryttmästare-boställe, som jag misstänker hörde till Roslags kompani vid Livregementet till häst, fram till och med mtl 1722 (varefter dåvarande ryttmästaren, Hinrich Falckenberg, ersattes med en annan person, Gustaf Berendt Hastfert). Vi mönstring av detta kompani den 20/10 1716 lär ryttmästaren Olof Skragge (senare adlad Lagerborg) ha blivit dimitterad och ersatt av Hindrich Falckenberg, som år 1715 flydde från fångenskap i Ryssland (staden Vologda?) enligt ovan nämnda post (sida 25). Namnet Petter Beckman tycks mig inte särskilt ovanligt (det fanns till och med en annan löjtnant Petter Beckman, vid Amiralitets-staten, fången i Ryssland under Stora nordiska kriget), så det kan nog vara troligt att löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente och kommissarie Petter Beckman, som arrenderade Roslags kompanis ryttmästare-boställe, var två olika personer. Jag undrar dock om det rent tidsmässigt finns möjlighet att det rör sig om samma person.
Kommissarie Petter Beckmans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 (datum saknas, men troligtvis intygad omkring den 1/2 1715 enligt jämförelse med andra socknar i samma härad).
Löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente är registrerad, utan annotation, i handlingar över krigsfångar i Ryssland, och jag har inte lyckats tolka om detta innebär att löjtnanten Beckman var krigsfånge i Ryssland vid tidpunkten då kommissarie Beckman blev mantalsskriven i Estuna socken.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
926
« skrivet: 2022-05-28, 07:50 »
Tack för ditt svar Lennart!!
Vänliga hälsningar,
Jan
927
« skrivet: 2022-05-26, 15:59 »
Stort tack Maud för hjälpen!!
Vänliga hälsningar,
Jan
928
« skrivet: 2022-05-25, 11:07 »
Hej, En av mina troliga anor var torpare i mitten av 1700-talet i Fornboda, som jag tror låg på Stjärnholms ägor (i Estuna socken förstås). I Estuna hfl AI:4 sida 131 står både namnet "Tarf" (Tarv) och "Fornboda", men det är också skrivet annan text, som jag inte lyckas tyda (se bifogad bild och länkar nedan). Till vänster om "Fornboda" tror jag det står "el:", dvs "eller". Min troliga ana hette Anders Hindricksson, fc 1689 och död i Fornboda den 19/9 1766. Om någon vet vem hans föräldrar var, och/eller var han var född skulle jag bli glad av få ta del av den informationen. Länk till Riksarkivets version av Estuna AI:4 sida 131: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047357_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=661%2C421%2C1520%2C705Länk till ArkivDigitals version av samma sida: https://app.arkivdigital.se/volume/v84713?image=136Vänliga hälsningar, Jan Johansson
929
« skrivet: 2022-05-22, 08:37 »
Hej,
En av mina anor var torpare i Koludden på Vämlinge ägor i mitten av 1700-talet.
På nutida kartor har jag sett att Vämlinge ligger söder om sjön Erken och att det finns en ort med namnet Koludden norr om samma sjö. Är det denna ort, som avses i kyrkoböckerna från 1700-talet, eller har det funnits ett torp med namnet Koludden närmare Vämlinge?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
930
« skrivet: 2022-05-19, 07:08 »
Tillkommer till den kronologiska listan i mitt förra inlägg (2022-04-07): I Uppsala läns jordebok 1686 (1686:1) finns i Estuna socken, under rubriken "Frälsehemman hela" (sida 428, Riksarkivets bild 443): Håff Tomas Andersson I marginalen intill detta hemman står: Skattelagt till krone och ansla- git eftterskrevne Ryttare undher H. Bredtholtz Compag till boställe. Ryttaren Johan Mehmer 1/2 Rytt. Jöran Kohlberg 1/4 Länk till sidan i jordebok 1686: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00443#?c=&m=&s=&cv=442&xywh=3183%2C2106%2C3094%2C1434********************************************************* I Uppsala läns jordebok 1688 (1688:2:3) finns i Estuna socken, under rubriken "Frälsehemman hela" (sida 2847, Riksarkivets bild 86): Håff Tomas Andersson I marginalen intill detta hemman står: Länsman Lars Nilsson på Rustning under Ryttmest. Bedtholtz Compagnie -- 1/4 Rytt: Jöran Kohberg Dito 1/4 Rytt Johan Mimer Dito 1/2 Länk till sidan i jordebok 1688: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055185_00086#?c=&m=&s=&cv=85&xywh=3210%2C2843%2C2627%2C1218Johan Mimmer i Hååf, Estuna hade ett barn (Magnus) som döptes i juli 1690 (jämför Karin Uhrviks inlägg 2016-05-07). Vänliga hälsningar, Jan
932
« skrivet: 2022-05-14, 20:48 »
OK! Tack igen för svaret!
/Jan
933
« skrivet: 2022-05-14, 08:53 »
Tack Åke för hjälpen!!
Efter att ha klickat på länken ser jag att det rör sig om Svea Hovrätts huvudserie, som finns i Riksarkivets läsesal, men inte digitalt på deras hemsida. Inte heller har jag hittat den digitalt på ArkivDigital. Om du, eller någon annan, har lust att bekräfta det, eller ge information om annan källa för digital version, vore jag tacksam.
Vänliga hälsningar,
Jan
934
« skrivet: 2022-05-13, 18:08 »
Hej, I min mammas anteckningar om ryttaren och kronolänsman Gabriel Blom (fc 1655, d 22/8 1734 i Söderby sn (idag Söderby-Karls sn)) står att han hade fyra barn: - Mårten f 8/11 1682 i Söderby sn - Johan f 6/2 1685 i Söderby sn - Kerstin f 16/10 1687 i Söderby sn - Margreta f 10/5 1693 i Söderby sn Vid Lyhundrad härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 blev dottern Kerstin dömd till döden för barnamord. Jag undrar om målet togs upp senare vid Svea hovrätt och om hon verkligen blev avrättad. I vilken bok/post ska jag leta efter det eventulla ärendet vid Svea hovrätt? Lyhundra härad bör ligga i landskapet Uppland, men i Stockholms län. Gabriel Blom gifte sig den 28/6 1682 med Karin Hansdotter Mimer i Söderby sn. Han var då ca 27 år och tillräckligt gammal för att eventuellt ha varit gift tidigare. Eftersom det tycks mig konstigt att han inte hade något barn med namnet Gabriel lade jag märke till en Gabriel Gabrielsson, som var dräng åt fisk-köparen ålderman Mats Bengtsson, i Stockholms mtl 1705 (Maria västra, sida 62, kvarteret Kattryggen nr 251). Anledningen till detta framkommer förhoppninsvis av den i kronologiskt ordnade informationen nedan. Det är formodligen näst intill omöjligt att få reda på, men jag undrar om någon har mer information om drängen Gabriel Gabrielsson. Gabriel Bloms son Mårten blev registrerad 14/2 1702 med patronymikonet Gabrielsson (se nedan) och sonen Johan blev registrerad som "Johan Gabrielsson Blom", så möjligtvis kan en eventuell annan son också ha blivit registrerad med patronymikonet istället för med släktnamnet Blom. Vänliga hälsningar, Jan Johansson Information i kronologisk ordning:1702 14/2:Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt (AIa:1b) berättade kronolänsman Gabriel Blom att hans son Mårten Gabrielsson (född 8/11 1682, dvs 19 år gammal) hade åkt till Stockholm för att lära sig bagar-yrket. Länk (se mål/ärende nr 18): https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=25101705:I Maria västra mtl 1705 ( Södermalm i Stockholm) framkommer, på sidan 62, att fisk-köpare ålderman Mats Bengtsson ägde och bodde i en gård i kvarteret Kattryggen nr 251 och hade drängarna Anders Johansson, Erik Larsson, Jonas Larsson, Gabriel Gabrielsson samt pigan Annika Ersdotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=-750%2C2046%2C5447%2C25251706 30/1:Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 21 år gammal) gifte sig med hovslagar-änkan Helena Andersdotter Jäder i Söderby socken i Stockholms län. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048907_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=2904%2C98%2C2800%2C13281709 22/4:I protokoll fört vid extraordinarie laga ting med Lyhundrads härad (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIe:25 uppslag 627) framkommer att kronolänsman Daniel Bergudd anklagade länsman Gabriel Bloms dotter Kierstin Gabrielsdotter (21 år gammal) att hon ska ha mördat sitt barn. Vidare framkommer av samma protokoll (uppslag 628 och 629) att Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson tjänade hos en fisk-köpare på Södermalm i Stockholm omkring den 9/3 1709. Text ur protokollet: ... "den 9 för- leden Marti [1709], då han [Gabriel Blom] fölgt Båtsmännerne till Stockholm, har dotteren Kierstin fölgt in med faderen, att uttaga en sin broders, Johan Gabrielssons barn med sig uth på landet, som tiänar hoos En fiskie kiöpare på Södermalm,"... Länk till protokollets uppslag 628: https://app.arkivdigital.se/volume/v494059?image=65701710 9/1:Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 25 år gammal) gifte sig med Lisabetta Ambiörnsdotter i Söderby socken. 1711:I Maria västra mtl 1711 ( Södermalm i Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattan nr 147 (sidorna 114 och 115): "Palmättaren[?] Hans Bruuns gårdh" "hyrer och bebor"//"50 ["1: a" saknas troligen] Copferdeifararen Hans Deh.[?] med sin h: u är sielf frånwarande i fremmande Landh med skeppet Lilla Fortuna har intet tienstefolk 1 eldrum e:r [eller] eldstade [eller: eldstede]" "2 [ska vara "2:a"?] item [?] Borgaren ock Bagaren Mest: r Hans Jeders [jämför Helena Andersdotter Jäder 1706 ovan] med dhr[? dess?] styfdott: r har intet tienst: folck ähr flykt: från Reuel bor inne[?] i sama [samma?] stuga som siöömans hustr: u under samma hyra" "30 3: e itim[?] Borgaren ock Bagaren flykting från Revel mest: Johan Bergutt [står "Bergien" i registret till mtl:en, jämför kronolänsman " Bergudd" ovan] med sin dott:r uthan piga 1 eldstelle" "26 4: e Nåk[? eller Nuk?] styrmannen Sa: [salige] Carl Nertas Enka har intet tienstefolk hafwer i sitt rum 1 eldstede" "20 5: e sammaledes Ryttarhustrun h: u Maria har intet tienstefolk ( Gabriel Blom var ryttare på 1680-talet), 1 eldstede är myket fattig har intet att betala medh"//"dhe öfriga eldsteder som stå ödhe ock uthdödde kommer Pallnettaren swara före 3 eldsteder". I Maria västra mtl 1711 (Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattryggen nr 251 (sida 186): "den andra gården bebor Mats Bengtsson sielf [i nr 250 framkommer att han var salt fisk-köpare ålderman] nemb: [nämligen] sohnen Matthis Mattsson och dåttren jungf Catharina Söderman hafwa intet tienst. el r [eller] huusfolk emedes[?] der öfwergifwit hanteringen[?] -- Een gammal gumma Anna Jonsdr som aktar gården" (I Maria västra mtl 1705 finns i samma kvarteret Kattan nr 147: "styrmans änkan Brita Hindersdotter bor i egen gård."//"Huusfolk"//"1 förare Hans Brants änkia"//"2 Gardie karln Hans Mur".) Bifogad bild: karta från 1855 med kvarteren Kattryggen, Katten större och Katten mindre på Södermalm i Stockholm. Av äldre kartor framkommer att kvarteren Katten större och Katten mindre tycks ha varit endast ett kvarter, vilket kan ha kallats "Kattan" (jfr mtl:er 1705 och 1711 ovan).
935
« skrivet: 2022-04-09, 19:08 »
Tack Ulf!
Det var roligt att höra att det står Hempell!
Vänliga hälsningar,
Jan
936
« skrivet: 2022-04-07, 15:02 »
Hej igen,
Nedan finns lite information om släktnamnet Mimer 1651-1700 i (någorlunda) kronologisk ordning. Mycket av informationen har funnits tack vare Karin Uhrviks inlägg under det här diskussionsämnet. Tack Karin!! Ett namn, som inte har nämnts tidigare i den här diskussionstråden, har hittats: Magnus(?) Mimmer i Broby i Söderby kyrkoarkiv C:1 (se bifogad bild). Texten nedan är mina anteckningar och de flesta saknar tydlig käll-/referenshänvisning, men jag hjälper gärna till om någon skulle ha problem att hitta någon post/några poster.
Vänliga hälsningar,
Jan
Avskrift ur Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EKIe:667 (1670)
sida 621:
Anno 1670 dhen 9 Juni hölts Rätt Laga Ting medh all:
mogen [allmogen] och menige man aff Lyhundrads heradt uti Estuna
sochnestufva, närvarande inspectoren och hauptman velb:[..]
Ingemundh Axelsson Hägg, med vanligh herads nembdh: [häradsnämnd]
sida 623:
Efter föregångit laga upbudh och laga st[...]rdande sampt
utgifvit fastebref, så och uppå handelsmannens och Aren:
datorens [arrendatorens] vällb:dde Johan von den Hagens giorde ansöchningh
blefvo lensmannen Nils Erichsson i Norby, domaren Lars
Erichsson i Penningeby, sampt tolfmännen Oluff Persson
i Hiersiö Mats Larsson i Ekeby, Lars Nilsson i Svanbergia,
och Mats Marcusson i Skarbergia, uthaf Rätten nembde
och förordnade vid anfordran och med förderligaste[forderligaste?] resa
till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och
verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby, till huus och jordh sampt allom till ägom[?],
antächnades der brede vid [bredvid?] noga och granneligen, Hvadh
löösören som dhen sammahledes finnes, och för betalningh
sida 624
kan vara att tilgå hustru Kirstin Simonsdotter och hen:
nes [hennes] dotter Meimers enckia, lembnes och så i dheres frie
skiöhn[?] och vilkohr att vilia och ombedia tvenne utaf före:
skrevne [föreskrivna] gode män, på dheres sidha, til företalde verderning
beställningh.
Information hämtad ur jordeböcker (jb), mantalslängder (mtl), kyrkoarkiv (ka), generalmönsterrullor (gmr) och annat (a)
a 1650: enligt uppgift på adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 föddes Jacob Leijel 1650.
a 1651: vigda (november?) i S:t Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm Caspar Kohl och Elisabeta Mimer (ur S:T NIKOLAI KYRKAS I STOCKHOLM VIGSELBOK 1609-1650 utgiven av F. U. Wrangel i Svenska autografsällskapets tidskrift (Personhistoriska samfundet) 1894, finns på sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K175.pdf)
ka ca 1657: Karin Hansdotter Mimer var född cirka 1657 enligt åldersuppgift när hon dog (död 34 år gammal den 6/12 1691 i Söder Råda i Söderby socken, Söderby kyrkoarkiv C:1). Hon var alltså ungefär jämngammal med Jakob Leijel född 1650. Karins make Gabriel Blom var född cirka 1655.
jb 1666: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades/ägdes av Erich Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "hans exell:s[?] sal. [salige] G: [greve] Lenardt Torstenson donerat under Ortahla". Enligt adelsvapen.com dog Lennart Thorstensson 1651 och hans barn Anders blev sedan greve till Ortala fram till 1674.
jb 1667: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades/(ägdes) av Erich Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Donerat undher Ortahla Grefveskap".
jb 1668: Ett hemman om 7 öresland i Broby i Söderby socken brukades av Hans Mihmer och Joackim Petter. I marginalen intill detta hemman står "Donerat undher Ortahla Gref- weskap", ...men i mantalslängder hittas istället följande information:
mtl 1666: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kirstin" med en piga, men utan etta i kolumnen för man/make.
mtl 1667: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Mimer" med hustru och mantalspenning betalades för båda.
mtl 1668: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Memer" med hustru och en piga, men mantalspenning betalades endast för hustru och piga. (Varför betalades inte mantalspenning för Hans?)
mtl 1669: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Meumer" med hustru och mantalspenning betalades för båda, men det är ingen etta antecknad i kolumnen med titeln "hemman" (kanske var hemmanet fortfarande donerat till Ortala grevskap). Eftersom Hans Meumer betalade mantalspenning, bör han ha varit yngre än 63 år 1669 och alltså varit född tidigast 1606.
mtl 1670: saknas
a 1670: I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EKIe:667 sida 623 och 624 (Lyhundra häradsrätts laga ting med allmogen den 9/6 1670) är "Meimers enckia" omnämnd i ett ärende angående värdering av ett hemman i Broby i Söderby socken (jämför avskrift ovan).
mtl 1671: I Broby i Söderby socken finns bla "Hans Meumers enka". Troligen avled Hans 1669 eller under första halvåret 1670. (Bland Ortala bruksfolk (sida 1003) finns Johan Hansson, med betald mantalspenning för två personer (hustru?).)
mtl 1672: I Broby i Söderby socken finns bla "hustru Cirstin" utan make och på raden ovanför "Jochim Petter" vars hustru, men inte han själv, är registrerad för betalning av mantalspenning. I marginal på raden med namnet Jochim Petter står "gl skepsleutnant" (dvs "gammal skepps-löjtnant", kanske antecknat som förklaring till varför han själv inte behövde betala mantalspenning). Enligt jb 1668 brukade Hans Mihmer och Joackim Petter ett hemman tillsammans. Kan Hans Meumer också ha varit kopplad till flottan e.dy. (tex borta på fartygsresor) och av den anledningen inte behövde betala mantalspenning enlig mtl 1668 (...men behövde göra det enligt mtl 1669 och därför troligen inte var "skattebefriad", som andra personer med militär anknytning var)? (Bland Ortala bruksfolk (sida 1553) finns Johan Hansson utan hustru.)
mtl 1673: finns ej
mtl 1674: I Broby i Söderby socken finns bla "hustru Cirstin" utan make. (Vid Ortala Bruk i Väddö socken finns bla "Johan Hansson" utan hustru.)
mtl 1675+1676: finns ej
mtl 1677-1680: Vare sig namnet Meumer/Mimer eller "hustru Cirstin" finns i Broby i Söderby socken, men bland Ortala bruksfolk i Väddö socken finns hammarsmeden Johan Hansson (jämför ryttaren Johan Memmer i Väddö socken, Karin Hansdotter Mimer och Annika Hansdotter Mimer nedan).
jb 1680: Hemmanet i Broby i Söderby socken med värdet 7 öresland saknar (namn på) brukare. I marginalen intill detta hemman står "Sahl. [salige] h. [herr] Oluf Staren- flycht bekommit i underpantt och dess arfwingar i possession". På sidan 2443, under Väddö socken, står ungefär (texten är svårläst) "Öhn[?] Uthgår men[?] Skatte hara[??] [...?] häfweröö sochn Åhre efter skrefne Byiar Lageh[? lagda?] till Wäddöö haaffärian[?] medh deras Uthlegor // nembn [nämligen] // Ortahla Johan von der hagen". I marginalen intill detta hemman(?) står "h:s [hans?] Exell:ts ["exellents?] gref Andreas Thorstenson i under- pantt, men G. [greve] Johan Stenbock i possession".
ka 1682: Vigda i Söderby socken den 28/6 1682 "Ryttaren Gabriel Blom med Karin Hansdotter Mimer" enligt Söderby kyrkoarkiv C:1.
ka 1683: Vigda i Söderby socken den 1/6 1683 "Rytt:n Nils Frisk med Annika Hansdotter Mimer" enligt Söderby kyrkoarkiv C:1.
gmr 1683-1688: Johan Memmer var registrerad vid ryttmästare Breidtholtz kompani vid Livregementet till häst och var ryttare (och/eller rusthållare?) vid Broby i Söderby socken. Samtliga år har han en "tjänare", som bör ha varit den "egentliga ryttaren"; 1683-1684 ryttare nr 79 Adam Bille och 1685-1688 ryttare nr 87 Lars Larsson Alm. I gmr 1683 och i gmr 1684 finns också följande ryttare vid samma kompani: nr 57 Gabriel Blom (då gm Karin Hansdotter Mimer) för Vämblinge i Estuna socken, nr 73 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken, nr 77 Jacob Leijels tjänare Olof Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 78 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Väsby i Söderby socken, nr 86 Johan Memmer för Byholma i Väddö socken, nr 95 Nills Frisk (då gm Annika Hansdotter Mimer) för "Norresundh" (Norrsund) i Väddö socken "med stadgan" (där) samt för Söderby i Häverö socken och nr 96 van der Hagens änkas (jämför Johan von der Hagen som ville få Broby värderat 1670) tjänare Jöns Bergh (jämför Jacob Leijels tjänare Anders Bergh ovan) för Mälby i Väddö socken. (Mälby ligger bara ca 1 km norr om Norrsund på Väddö.). I gmr 1685 och i gmr 1686 finns också följande ryttare vid samma kompani: nr 85 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Väsby i Söderby socken, nr 86 Jacob Leijels tjänare Oluf Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 88 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken och för Glåttsta i Alunda socken, nr 95 Nills Frisk för Norrsund i Väddö socken med stadgan (där) och för Fingarn(?) i Estuna socken, nr 96 von der Hagens änkas tjänare Jonas Bengtsson Våghals för Mälby i Väddö socken, nr 98 Johan Memmer för Byholma i Väddö socken och nr 99 Gabriel Blom för Trästa i Häverö socken. I gmr 1687 och i gmr 1688 finns också följande vid ryttare vid samma kompani: nr 86 Jacob Leijels tjänare Oluf Friskopp för Broby i Söderby socken, nr 88 Johan Blom för Ekeby i Söderby socken och för Glåttsta i Alunda socken, nr 95 Nills Frisks tjänare Nils Andersson Gröm för Norresundh i Väddö socken och för Fingarn i Estuna socken, nr 96 von der Hagens änkas tjänare Jonas Bengtsson Våghals för Mälby i Väddö socken, nr 98 Johan Memmers tjänare Mats Matsson From för Byholma i Väddö socken, nr 99 Gabriel Blom (tjänare Erik Johansson Sellingh i gmr 1688) för Trästa i Häverö socken och nr 118 Jacob Leijels tjänare Anders Bergh för Eldesta i Knutby socken.
a 1684: Enligt uppgift på adelsvapen.com om släkten Leijel nr 1531 arrenderade Jacob Leijel (född 1650) Ortala bruk i Väddö socken av kronan 1684-1700 (jämför information ur gmr ovan).
jb 1685: Vid ett hemman med värdet 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet Mats Persson (troligen åbo/brukare). I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Johann Mihmer på Rust- tienst undher Rytt- mäster Bredtholtz Compagnie". Vid ett "halfwe hemman" med värdet 4 1/3 öresland i Norrsund i Väddö socken finns namnet Oluf Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Nils Frisk på Rustning undher Ryttmester Bredtholtz Compagnie". Det kan röra sig om Nils Frisk, som var gm Annika Hansdotter Mimer (vigda 1683 i Söderby socken). I marginalen intill fyra stycken "halfwe hemman" i Björnholma i Väddö socken står "Ryttaren undher Ryttmester Bredt- holtz Compagnie Johan Mimehr på Rustning". Brukarna till dessa fyra hemman hette Per Andersson (postbonde enligt jb 1680 sida 2446), Jacob Andersson, Mats Olufsson och Oluf Johansson. I marginalen intill en utjord i Hogan(?) i Väddö socken står (ryttaren?) "Johan Mimer" (på?) "Rustning under "[R]yttmester Bredt- holtz Compagnie". I marginalen intill ett skattehemman i Bornetorp i Väddö socken, brukat av Anders Olsson, står "Ryttaren Johan Mimer på Rustning under h. Berdt- holtz Compagnie". Ryttaren Johan Mimer i Väddö socken tycks alltså ha varit ryttare för flera hemman (som tillsammans utgjorde ett rusthåll? - jämför information i gmr 1685).
jb 1688: Vid ett hemman med värdet 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet Lars Persson (troligen åbo/brukare). I marginalen intill detta hemman står "Rustningshållaren Johan Mimehr på rusttienst undher ryttmästare h. Bredthotz compagnie". Vid ett "halfwe hemman" med värdet 4 16 [?] öresland i Norrsund i Väddö socken finns namnet Oluf Nilsson. I marginalen intill detta hemman står "Ryttaren Nils Frisk på Rustning undher Ryttmester Bredtholtz Compagnie". I marginalen intill fyra stycken "halfwe hemman" i Björnholma i Väddö socken står "Rustningshållaren Johan Mihmer på Rustning undher Dito Compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). Brukarna till de tre sist omnämnda hemman hette Jacob Andersson, Mats Olufsson samt Anders Andersson och Israel Bertilsson. I marginalen intill en utjord i Baltzarboda(?) i Väddö socken står "Johan Mimer" till Aug. [augment] på Brooby i Söderby Sochn.".
ka 1691: "Johan Mimmers moder i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 5/7 1691 och den 26/12 1691.
ka 1691: "Johan Mimmer" var löftesman enligt Norrtälje kyrkoarkiv C:1 (sida 300) vid vigsel mellan gesäll Nils Svan och hustru Kiärstin Matsdotter den 26/7 1691.
ka 1692: "Mangnus[?] Mimmer i Broby" (se bifogad bild) var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 1[?]/5 1692.
ka 1693: "Johan Mimmers moder i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 26/2 1693, men:
jb 1693: Namnet Mimer/Mimmer hittas inte i Broby i Söderby socken. Vid Brobys första hemman, som tidigare har motsvarat hemmanet med värdet 7 öresland, finns namnet Erich Olofsson antecknat och istället för hemmanets värde i öresland tycks det stå "Ränttar" under namnet Erich Olofsson. I marginalen intill detta hemman står "Kungl. Maj:tt och Chronan förbehållet medh dess räntta". Namnen Mimer eller Frisk hittas inte heller i Väddö socken, men jb 1693 är skadad och mycket text har förlorats.
mtl 1694: I Broby i Söderby socken finns bla, med klammer två förenade rader: 1) "hust: Kierstin" med en etta antecknad i kolumnen för hustru och 2) "Johan Mijmer [Mimer]" med hustru, en dräng, en piga och en inhyst person. Det tycks troligt att "hust: Kierstin" var Johan Mimers mamma, som var dopvittne den 26/2 1693 i Söderby socken. Kirstin Simonsdotter, som nämdes i tingsärendet 1670, hade en vuxen dotter. Hon bör därför ha varit minst 40 år gammal då och behövde troligtvis inte behöva betala mantalspenning 1694 (över 63 år gammal). På raden under namnet Johan Mimer finns namnet Erik Olsson (två inyhsta personer) och på nästa rad finns Nills Frisk med hustru.
ka 1694: "Johan Mimers hust syster [dvs svägerska] i Tellie [Norrtälje]" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 16[?]/12 1694. Kanske var hon Kerstin Matsdotter, som gifte sig den 26/7 1691 i Norrtälje med Nils Svan.
mtl 1695: I Broby i Söderby socken finns bla "Johan Mimmer" med hustru och en inhyst person (hans mamma?) och, på raden under, Nills Frisk med hustru och en inhyst person.
ka 1695: Gabriel Blom var dopvittne vid dop av Johan Mimmers son Johan enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 18/8 1695. Gabriel hade gift sig (tredje(?) gången) några dagar innan, den 13/8 1695 i Söderby socken med hustru Malin Pärsdotter i Norr Marjum i Söderby socken. Hans första(?) hustru, Karin Hansdotter Mimmer, dog den 6/12 1691 i Söderby socken.
a 1696: vid ordinarie laga ting med allmogen av Lyhundrad härad den 20/2 1696 upp-bjöds "K. Majtt och Cronan till- handa Johan Mimers och dess swågers Nills Frisks hemman i broby och Söderby Sochn för uthlagors rest". Såvida Nils Frisks hustru Annika Hansdotter Mimer inte hade dött (vigda 1683) var hon och Johan Mimer syskon. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:706 sida 790 och sida 791.
jb 1696: I Söderby socken finns en klammer som förenar två hemman med värdena 5 öresland respektive 7 öresland och i marginalen, vid klammern, står "Kongl. Majtt och Cronan förbehåller med dess räntta". Hemmanet om 5 öresland tycks höra under Ekeby och har namnet Mats Larsson antecknat (som åbo/brukare). Hemmanet om 7 öresland hör under Broby och har namnen Johan Mimmer (1/2) och Nills Frisk (1/2) antecknade (jämför Nils Frisk och Annika Hansdotter Mimer vigda 1/6 1683). Namnet Erich Olofsson (jfr jordebok 1693) hittas inte vid Broby.
mtl 1697: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kierst: Melander" med en son och, på raden under, Nills Frisk med hustru.
mtl 1697: I Ekebyholm i Rimbo socken vid Crister Horns "säterie" finns bla Johan Miuemer(?) med hustru. I marginalen står "afkort." [avkortningslängd?].
mtl 1698: I Broby i Söderby socken finns bla "hust: Kierst: Melander" med en son vid ett hemman om 1/2 mantal. Mantalspenning betalades för båda. På raden under finns Nills Frisk med hustru.
mtl 1698: Ohra i Farine socken (jfr "befallningsmannen Johan Mimer på Ohra" hösten 1697 enligt Karin Uhrviks inlägg 2016-04-21) ägdes av Olof Winblad.
ka 1698: "hustru Kerstin Mimmer i Broby" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 9/10 1698.
mtl 1699: I Broby i Söderby socken tycks de tidigare små hemmanen nu ha blivit ihopslagna till ett om 3 mantal. På översta raden står "Hr Lars Wett[?] låter bruka med samma folck som på dägarö äro skrefne". (I Degarö i Malsta socken finns Hr Lars Wett med 6 drängar och 4 pigor, men deras namn är inte antecknade i mtl 1699.) På raden under, i Broby, står "hustru Kirstin Melander" och det är en tvåa i kolumnen för inhysta personer. På de övriga två raderna tillhörande Broby finns "Mats Persson hust" och "Lars Västbergh" endast med siffror i kolumnen för inhysta personer (en etta respektive en tvåa). Möjligen betyder detta att det fanns två personer i Kirstin Melanders hushåll/bostad och att de var inhysta av Lars Wett(?). Under dessa personers namn i Broby finns "Backstuf:" [backstuga] med ryttaren Mats Ericksson Fager och hans hustru.
ka 1699: "hustru Kerstin Melander ibid [dvs i Broby]" var dopvittne enligt Söderby kyrkoarkiv C:1 den 21/9 1699.
mtl 1700: I Broby i Söderby socken finns bla "hust:r Cherst:n Miland" med två söner, men det finns ingen siffra i kolumnen där hemmantes storlek (mantal) angavs. På raden ovan, vid ett hemman om 3 mantal, står "Hr Lars StiernCrona" och i marginalen till den raden "Brukas med sama folk som äre upförde på de // garö [Degarö] i Malsta sochn". Inga andra namn finns i Broby. OBS: Cherstin betalade själv mantalspenning (jfr mtl 1699 i vilken hon inte betalade mantalspenning). Eftersom hon betalade mantalspenning var hon yngre än 63 år och alltså född efter 1636. Karin Hansdotter Mimer var född cirka 1657.
jb 1700: Vid hemmanet om 7 öresland i Broby i Söderby socken finns namnet "h:r Lars Stierncrona" registerat. I marginalen intill detta hemman står "häradshöfdingen herr Lars Stiernecrona på tiänst".
mtl 1701: I Broby i Söderby socken finns endast namnet Lars Stierncrona med fyra dränga och två pigor. Namnet Cherstin Milander saknas. På raden med backstugan står "Clemet Bondes Enka" med en etta i kolumnen för inhysta personer.
jb 1702: jfr jb 1700.
938
« skrivet: 2022-04-04, 18:50 »
Ja, det har du rätt i Kalle, att det ju faktiskt står att laga uppbud hade utförts! Jag var för snabb med min kommentar! Efter mycket nedlagd tolkningsenergi tror jag mig ha förstått att Johan van der Hagen hade ansökt om en värdering av hemmanet. För detta blev sex personer utsedda. Förutom värderingen av hus och jord skulle dessa personer anteckna vilka lösören som fanns. De som brukade/bodde i hemmanet, Kirstin Simonsdotter och hennes dotter (troligen änka efter Hans Mimer/Meumer, som bör ha dött 1669 eller första halvåret av 1670), fick "välja" två personer bland de sex utsedda att "föra deras talan" vid detta arbete. Slutledningen blir att ingen av Kirstin Simonsdotter, hennes dotter eller Hans Mimer/Meumer nödvändigtvis hade någon koppling till vare sig mäster Johan eller till Väddö socken. Därmed drar jag mig (lite skamset) undan från det här diskussionsämnet under Väddö socken. Tack än en gång för hjälpen Kalle! Vänliga hälsningar, Jan
939
« skrivet: 2022-04-04, 15:12 »
Jag vet inte om begäran av värderingen av hemmanet innebar en bouppteckning.
Det är liksom den frågan jag är ute efter, dvs om man kan tolka ärendet vid tinget 1670 som att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som önskade får hemmanet värderat.
Brukaren (eller snarare delbrukaren) av hemmanet i Broby, Hans Mimer/Meumer, bör ha dött 1668/1669/1670 (men före 9/6 1670), men texten i domboken säger inget om när pastor mäster Johan dog, så det kan kanske röra sig om Johannes Petri Roslagius. Men det låter ganska lång tid att kalla hemmanet för salige pastor mäster Johans hemman om han hade dött 15 år innan hemmanet blev kallat så. Men arvingen/arvingarna (förslagsvis Johannes Petri Roslagius änka utan barn) kanske hade kvar hemmanet så länge innan hen/de önskade sälja det. Men vid försäljning till "icke släktingar" var man väl tvungen att först göra en sk "upbjudan" så att eventuella släktingar kunde få förtur till ett köp (till ett mer förmånligt pris)? Om inget "upbjudan" blev gjort, kan man då dra slutsatsen att det fanns ett släktskap mellan pastor mäster Johan och de som ville få hemmanet värderat?
/Jan
940
« skrivet: 2022-04-04, 14:59 »
Tack Kalle! Det var ett snabbt svar! Jag tänkte tillföra mer information i min ursprungliga fråga efter lunchen, men du hann svara före. Ja, det är förvirrande med den salige prosten mäster Johan nämnd 1670 och att det sedan tycks ha blivit en ny prost i Väddö som också hette Johan och benämndes mäster Johan, utan efternamnet Halenius i mtl 1672 och i mtl 1674 (i den senare med titeln kyrkoherde istället för pastor). Det är nästan så man tror att det rör sig om samma person och att det felaktigt skrevs salige i domboken 1670. Tingsärendet den 9/6 1670 gällde, om jag har tolkat texten rätt, en värdering av prosten mäster Johans hemman i Broby i Söderby socken. De som önskade få värderingen gjord var hustru Kirstin Simonsdotter och hennes dotter Meimers änka (se sida 624 i nämnda dombok). I jordbok 1668 hittas ett hemman om 7 öresland där åborna/brukarna tycks ha hetat Hans Mihmer (Myhmer/Mijhmer, två prickar ovan y) och Joackim Petter. I högermarginalen till detta hemman står "Donerat undher Ortahla gref- weskap." Enligt adelsvapen.com om släkten Torstensson nr 7 var greven till Ortala då Lennart Torstenssons barn Anders. Jag misstänker att hemmanet, som brukades av Hans Mimer och Joakim Petter och som var värderat till 7 öresland i jordebok 1668, är/var det som Kirstin Simonsdotter och hennes dotter önskade få värderat 1670. Länk till sida i jordebok 1668: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=2967%2C1692%2C3093%2C1434I jordebok 1672 (Uppsala län), som är tämligen skadad, tycks hemmanet om 7 öresland i Broby i ha varit åbott/brukat av Hans Jonnsson/Joensson. Förnamnet kan tyda på att det rör sig om Hans Mihmer, som var omnämnd i jordebok 1668, men i Söderby mtl 1671 finns i Broby Hans Meumers änka, så Hans Jonnsson/Joensson bör ha varit en annan person. Dessutom var ju Kirstin Simonsdotters dotter (Hans?) Meimers änka vid tinget den 9/6 1770. (Varför hade alla personer som jag är intresserad av samma förnamn?! ) Högermarginalen i jordebok 1672 är svårläst pga skada, men jag tycker mig kunna läsa "dess ...[?] ...[?] till Cron... [Cronan?] af H: r Sta- renflycht becomt ewederlagh emoth af- skudde/skädde[?] godh/gods[?] I lijka måtto un- der ortahla gref- weskap Donerat. i Elfsborg och Ulfsunds läh efter remisser[?] af d. ..[?] Decem A o 1675" Länk till sida i jordebok 1672: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055174_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=1246%2C3351%2C2577%2C1195I lika måtto under Ortahla greskap donerat är skrivet med annan stil än den övriga texten i högermarginalen, som jag misstänker har skrivits dit senare (december 1675 eller senare). Enligt adelsvapen.com var Lennart Torstenssons barn Anders tvungen att avstå Ortala grevskap år 1674. Baserat på ovansående information, kan man dra någon slutsats huruvida: 1) Kirstin Simonsdotter och/eller hennes dotter Meimers änka hade något släktskap med pastor mäster Johan? 2) Hans Mimer/Meumer och/eller hans hustru hade koppling till Väddö socken? Senare fanns kopplingar mellan Broby i Söderby socken och Väddö socken/Ortala via Jacob Leijel (d.y.) och ryttmästare Berdtholtz kompani vid Livregementet till häst. Vänliga hälsningar, Jan
941
« skrivet: 2022-04-04, 12:16 »
Hej, I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:667 står, tror jag, på sidan 623 ..."resa till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och verdera sahl: Probstens M: r Johans i Väddön heman [hemman] i för- bem: te Broby"... (se bifogad bild). Protokollet bör vara skrivet efter ett laga ting med allmogen hållet den 9/6 1670 (se sida 621 i samma post). Länk till sida 623: https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4430Av texten gör jag tolkningen att prosten mäster Johan fanns i Väddö socken och att han hade dött före den 9/6 1670 (eftersom det står salige prosten mäster Johan). Är det någon som vet vad han hade för efternamn? I Väddö mantalslängder hittas prosten mäster Johan, utan efternamn, i mtl:er 1666-1669. Mtl 1670 tycks tyvärr saknas, men i Väddö mtl 1671 hittas "pastor M: r Johan Salenius" eller kanske "Halenius" och i mtl 1672 står (tror jag) "Pastor M: r Johann". I Väddö mtl 1656 hittas "Pastoris Enckia" och "Comminister" tyvärr utan namn. På rad mellan "Comminister" och "Pastoris Enchia" finns namnet Lårens. Vad är hans efternamn/yrke? På raden under "Lårens" står "Mat z skomackare". Länk till sida i mtl 1656: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3535%2C2594%2C2139%2C1015Vänliga hälsningar, Jan Johansson
942
« skrivet: 2022-03-31, 23:18 »
Jag glömde...
I Söderby socken mantalslängder hittas följdande:
1694: (med klammer som förenar två rader) "hust: Kierstin" samt "Johan Mimer" med hustru i Broby (jämför Karin Uhrviks inlägg 2016-05-07)
1695: "Johan Mimmer" med hustru och 1 inhyst person i Broby
1696: Lyhundra härad tycks saknas i denna mtl
1697: "hust: Kierst: Melander" med 1 son i Broby
1698: "hust: Kierst: Melander" med 1 son i Broby
1699: "hustru Kirstin Melander" med 2 inhysta personer i Broby, betalade ej själv mantalspenning
1700: "hust:r Cherst:n Miland" med 2 söner i Broby
1701: namnet Kerstin i Broby finns ej
/Jan
943
« skrivet: 2022-03-31, 22:59 »
Hej,
I generalmönsterrullor (GMR) 1683 (sida 297) och 1684 (sida 211) för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" hittas ryttaren/tjänaren nr 79, Adam Bille. Om jag har tolkat informationen rätt blev han rustad av Johan Memmer* i Broby i Söderby socken i Uppland (Stockholms län) - norr om Norrtälje. Johan Memmers namn hittas kopplat till Broby också vid samma kompanis GMR 1685-1688, men inte Adam Billes namn. I samtliga samma GMR (dvs 1683-1688) hittas namnet Jacob Leijel, även det kopplat till Broby i Söderby socken. Kopplingen mellan Adam Bille och Jacob Leijel är förstås lite långsökt, men eftersom släktnamnet Billet hittas i Sällskapet Vallonättlingars Släktlista blev jag nyfiken över huruvida ryttare Adam kan ha haft vallonskt ursprung.
*Längre bak i tiden hittas namnet Hans Meumer i Broby.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
944
« skrivet: 2022-03-31, 22:08 »
Stort tack Ylva!! När jag läser eller på annat sätt hör talas om liknande händelser slår det mig alltid hur stark skam kan vara och hur den kan driva personer att begå handlingar, som de inte skulle drömma om att göra ifall de inte kände skam och/eller rädsla. Samhället idag har kanske lyckats radera många av de orsaker som förr var anldening till att känna skam, men jag tror det fortfarande finns mycket kvar att göra. Kanske skam också kan ha en värdefull funktion i vissa fall... Avskriften var lite svår att förstå, så jag var tvungen att leta upp orginaldokumentet, som jag hittade tack vare svar på ditt inlägg under diskussionsämnet barnamord (om jag minns rätt). Bifogat hittar du: 1) ditt Word-dokument med mina "revisions-förslag", och 2) förgående dokument i vilket "revisions-förslagen" har "godkänts". I dokumentet med revisions-förslagen kanske det förekommer italienska ord. Det beror på att jag använder en italiensk version av Word. Om du öppnar dokumentet med en svensk version av Word kanske det inte står på italienska. Jag har aldrig provat... Observera dock att jag inte är någon expert på något vis, så mina förslag bör tas med en stor nypa salt. Det tycktes mig dock ganska tydligt att det ofta förekom två typ av fel, som ger upphov till "motsatta betydelser". 1) Ordet "ej" stavat "ei" tror jag aldrig blev avskrivet rätt (enligt min mening). 2) Ofta blandades "han" och "hon" samt "henne" och "honom" ihop. Den viktigaste missen (tror jag) förekommer mot slutet av texten där avskriften har ordet "erkände", men jag läser det ordet "nekade", och det kunde ju ha varit fatalt för Kerstin (även om jag fruktar att domen blev som den blev oberoende av huruvida hon nekade eller erkände). Jag undrar hur det gick för henne, om målet togs upp vid Svea hovrätt och hur det i sådant fall gick där. Om jag har förstått rätt är den avskrina texten en kopia av målets protokoll sänt från Lyhundra häradsrätt till Svea hovrätt. Johan Mimer, som tycks ha bott i Broby i Söderby socken (åtminstone) på 1680-talet finns med i generalmönsterrullor för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" enligt följande: 1683: sida 297, ryttare nr 79 (tjänare Adam Bille) 1684: sida 211, ryttare nr 79 (tjänare Adam Bille) 1685: sida 726, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm) 1686: sida 683, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm) 1687: sida 659, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm) 1688: sida 275, ryttare nr 87 (tjänare Lars Larsson Alm) Samliga ovan nämnda år är hans släktnamn tydligt skrivet Memmer, och dito år var både hans och Jacob Leijels namn kopplade till Broby i Söderby socken. Vänliga hälsningar, Jan
945
« skrivet: 2022-03-30, 11:57 »
Hej igen! Ytterligare indikation om att Hans Meumer, eller åtminstone släktnamnet Mimer, hade koppling till järnbruk tycks mig information i Söderby sn jordebok 1688 vara. Där framkommer, om jag har tolkat innehållet rätt, att Johan Mimehr (ev. Hans Meumers son) var rusthållare både i/för ett hemman i Broby (jfr Karin Uhrviks inlägg den 2016-04-21, 09:31) och i/för ett hemman i Igelsta, båda i Söderby socken samt att han var "på rustning" vid/för(?) kvarnen i Broby. Vid samma platser finns namnet Jacob Leijel antecknat. Det bör ha varit den Jacob som, enligt information om Vällnora på Wikipedia, grundade Vällnora bruk 1684 och som då sedan tidigare "hade" Ortala kronobruk samt Skebo bruk. Jämför texten "Donerat undher Ortahla grefveskap" i jordebok 1668. Enligt uppgifter i jordebok 1688 var både Johan Mimehr och Jacob Leijel kopplade till ryttmästare Bredtholtz kompani (vid Livregementet till häst) ("rustninghållare" respektive "på rustning under" - vad nu skillnaden var... - Dessutom: Jacob Leijel blev antecknad som "arrendator". Betyder det att han "arrenderade av ägare" eller att han var ägaren som "arrenderade ut"?). Länk till första sidan för Söderby socken i jordebok 1688: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055185_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=2109%2C478%2C4838%2C2243Vänliga hälsningar, Jan PS: Ylva! Eftersom du skriver om rättsfallet att Stadsarkivet hjälpte dig misstänker jag att det finns i en dombok i Stockholm. Den dombok som jag nu har läst klart var från Lyhundra härad.
947
« skrivet: 2022-03-29, 22:18 »
Hej igen, Eftersom Hans Meumers änka är registrerad i Broby i Söderby mtl 1671 (se bifogad bild) och han själv tycks ha betalat mantalspenning enligt Söderby mtl 1669 (se länk nedan) bör han ha dött 1669/1670 och han bör ha varit yngre än 63 år 1669, dvs född efter 1606. Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1669 (utan "etta" i kolumnen för "hemman"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003520_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=3909%2C4223%2C2471%2C1172Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1668 (med namnet stavat Memer(?) och utan mantalspenning): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003519_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=101%2C1948%2C2139%2C1015Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1667 (med namnet stavat Mimer(?) och med mantalspenning): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003518_00207#?c=&m=&s=&cv=206&xywh=918%2C3700%2C2450%2C1162Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1666 (utan namnet Hans Mimer, men med hans eventuella hustru "hust: Kirstin"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=1048%2C2250%2C1701%2C807Länk till sida med Broby i Söderby mtl 1656 (utan namnet Hans Mimer, men med hans eventuella hustru "h r Kirstin" och med en "etta" i kolumnen för "hemman"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00205#?c=&m=&s=&cv=204&xywh=991%2C963%2C2471%2C1172Länk till sida med Broby (tror jag ) i Söderby mtl 1555 (utan vare sig namnet Hans Mimer eller hustru Kirstin): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00235#?c=&m=&s=&cv=234&xywh=207%2C1286%2C1767%2C838Observera namnet Joakim Petter (med stavingsvarianter) Falck(?) i Broby i ovan nämnda mtl:er. I mtl 1668 tror jag det står "leutnant" i högermarginalen med Joakims (Jochim?) namn. Hans namn saknas i mtl:erna 1655 och 1656, men dyker upp i mtl 1666 (med släktnamnet Falck e.dy. i mtl:er 1666 och 1667, och utan det i mtl:er 1668 och 1669). Information i jordebok 1668 tycks mig tyda på att "Hans Mihmer" och "Joackim Petter" delar på ett 7 öresland stort hemman i Broby. Länk till sidan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055173_01033#?c=&m=&s=&cv=1032&xywh=3152%2C1777%2C2627%2C1218Trots att namnet Hans Mimer hittas vid Broby i Söderby socken i mtl:er före 1668 hittas det inte i Broby i jordebok 1667. Länk till sida i jordebok 1667: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055172_01110#?c=&m=&s=&cv=1109&xywh=657%2C2617%2C3710%2C1720Kan kopplingen mellan Hans Mimer och Joakim Petter (Falk?), som var löjtnant om min tolkning av texten i mtl 1668 stämmer, tyda på att Hans Mimer hade militär koppling? Skulle det kunna förklara varför Hans Mimer inte betalade mantalspenning enligt mtl 1668, och sedan gjorde det igen enligt mtl 1669 (naturligtvis finns andra möjliga förklaringar)? Vänliga hälsningar, Jan
948
« skrivet: 2022-03-29, 11:58 »
Hej,
Såvida jag har läst rätt hittas namnet Brita Siffer i Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b. Hennes dotter vid Vira bruk ägde en del av ett hemman(?) som hembjöds vid tre tillfällen, den sista gången vid ordinarie laga ting med allmogen den 2 juni 1704 (se bifogad bild). Släktnamnet tycks mig vara stavat på samma sätt alla tre gånger. Kan det röra sig om en stavningsvariant av släktnamnet Scheffer?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
949
« skrivet: 2022-03-29, 09:21 »
Hejsan Ylva! Hua, vad otäckt om barnamordet och Kerstins straff! En syster till en annan min ana, på min pappas sida (Gabriel Blom är en ana på min mammas sida), blev dömd för samma brott och fick samma straff 1758 i Lena socken. Jag skulle verkligen vilja veta vad som låg bakom i de två händelserna.  Domboken som jag håller på att läsa sträcker sig till 1707, så jag skulle vara tacksam om du skickar mig mer information om Kerstins dom 1709. Däremot var det roligt att läsa att du också är en ättling till Gabriel och Karins barn Johan. Då provar vi med nästa generation hitåt i tiden! Bland Johans tre barn är min ana hans äldsta son Gabriel, född 2/7 1710. Vet du något mer om Johans hustru Lisabetta Ambiörnsdotters bakgrund? Deras gemensamma barn var ju födda i Norr Marjum i Söderby socken och Lisabettas första och sista barn i äktenskapet efter Johan var också födda där, så jag undrar om hon inte var därifrån. Vänliga hälsningar, Jan
950
« skrivet: 2022-03-28, 15:19 »
Hej, I Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b (1692-1707) finns ett mål i vilket "Catharina Hansdotter Mimmer" är omnämnd. Om min tolkning är rätt gäller det en anhållan om vittnesbörd angående hennes son Mårtens härkomst och hederlighet med anledning av att han önskade lära sig bagareyrket i Stockholm. Målet togs upp vid ordinarie laga ting med allmogen den 14/2 1702 och finns på ArkivDigitals bild 2510, mål nr 18. Här är mitt försök till avskrift: "18. Androg cronones länsman väll d Gabriel Blom huruledes en hans son Mårthen Gabrielsson vid nampn skall uti Stockholm angifvit sig att lära det lofl bagare-embetet, anhållandes till så mycket storre [större?] befordran af hans lycka och upsåt om tingsrättens vittnesbörd att han är här kammen [kommen?] af ärliga föralldrar [föräldrar] och äckta säng. I anledning hvar af och alldenstund kyrckioherden uti Söderby vällärde H r Carl Printzius medelst dess d. 28 sidstförflutne november utgifne skriftel n attest betygadt hånom Mårthen Gabrielsson blifvit född af hederliga förälldrar och ächta säng i Söderby sockn, varandes fadren nu för tiden cronones länsman och modren för långst genom döden afgången sahl hust: Catharina Hansdotter Mimmer, utom hvilcket han sonen under sitt tillhålld hoos förälldrarne altid fördt ett dygdigt och skickeligit lefverne det alt nämbden jämbväll viste enhällel. att besanna ty kunde rätten intet förvägra att där öfver bevillja och meddela sitt attestatum." Länk till ArkivDigitals sida: https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2510Se också bifogad bild. Karin/Catharina Hansdotter Mimer/Mimmer och Gabriel Bloms barn Johan (född 6/2 1685) är en av mina anor. Det skulle vara kul att få information om ursprunget till släktnamnet Mimer/Mimmer. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
951
« skrivet: 2022-03-28, 14:20 »
Hej, I Lyhundra häradsrätt dombok (AIa:1b, 1692-1707) omnämns bröderna Anders Skragge och kornetten Johan Skragge. På ArkivDigitals hemsida har bilden nummer 2500. Det är mål nr 14 vid ordinarie laga ting med allmogen den 13 februari 1702, fullföljt den 14 februari samma år. Länk till sidan för de som har abonnemang på ArkivDigital: https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2500Vänliga hälsningar, Jan Johansson
952
« skrivet: 2022-03-27, 12:30 »
Information om skeppare Mats Larsson Roos, som bör ha avlidit före 22 februari 1700 (eventuellt i Stockholm), finns i Lyhundra häradsrätts dombok AIa:1b. Ur protokoll från ordinarie laga ting med allmogen den 22 februari 1700 (mål nr 15, ArkivDigitals bild 1990): "kommo för rätten hust Kirstin Månsdotter ifrån Stockholm uppå sina omyndige barns vägnar efter hennes afledne man skepparen Mats Larsson Roos och båtsmannen Johan Persson för sin stiufmoder sahl Per Larssons efterlefverska hustru Margeta Persdotter, andragandes, att de skola vara arfstalldne/affalldne[?] uti det hemmanet i Öfver Nåtsta och Frötuna sockn, som Johan Larsson i Väster Eka och hust Karin Rasmusdotter innehafva , för hvilken jord de påstå vedergiällning hvar emot framvistas en skrift dat. d 8 februari 1677 af innehålld det bem_te Mats Larsson Roos sampt Per Larsson hafva updragit till kiöps åt sina bröder Erick och Johan Larssöner"... Länk till sidan (abonnemang tror jag behövs): https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=1990Vänliga hälsningar, Jan Johansson
953
« skrivet: 2022-03-24, 10:50 »
Hej igen, Målet i mitt föregående inlägg togs upp igen vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt den 5 juni 1695 (AIa:1b ArkivDigitals bild 900, se länk nedan). I mål nr 23 står (om min avskrift stämmer): "Emellan Erick Mattsson i Sättra och Lohärad sn kiärande, och hauptmannen välbet. Ingmund Axelsson Hägg svarande, angående 500 [valuta...] som ber_de hauptman skall hafva uppburit, på det skattehemmanet i Vämblingeby och Estuna sn, som möllnaren Johan Mattsson för detta inehaft inbördande, är detta tingsrättens uth/lag. Det föregifver hauptmannen vällbet_de Ingmunde Axellsson Hägg, det han förmedelst een assignation [tilldelning?] af framl. Kl. rådet högvälb_ne grefve Anders Thorstensson varit befogad till att uppbära dee 500 [valuta...] som Erick Mattsson hafver uthgifvit till den andan att inbörda ofvan skrefne skattehemman, men som häradsrätten d. 2 juni [1]693 utlåtet sig, det hufvud saken intet kom definitive afslutas, förän hauptmannen visar den påberopade assignationen, ty åligger honom till nästa ting att sådant efterkomma, och då gifva de skiähl vid handen, hvar med han kan mena sig vara berättigad till samma post på det rätten sedan må kunna träffa det sluut i saken, som med lag och Kungl. förordning_r kan pröfvas enligit." Vid Lyhundra häradsrätt ordinarie laga ting med allmogen den 20 februari 1696 gav tingsrätten ett utlag, mål nr 28: "Emellan bonden Erick Matsson i Sättra och Lohärad socken kiärande och hauptmannen välbet_de Ingemund Axelsson Hägg svaradne, angående en post penningar som skall blifvit utlagde till ett skattehemmans i Vämblingby och Estuna socken inbördande och nu fordras igen är detta tingsrättens utslag. Det bärättar Erick Matsson huruledes han skall hafva d. 1 november 1677 fått tillstånd af hauptmannen vällbet_de Ingemund Axelsson Hätt att till inbördandet af halfva Vämblingby skattehemman lefvera hånom fämhundrade dal_r [valuta...], havr på och af hauptmannen fölgt en värkelig immission i samma halfva hemman, upvisandes till bestyrkande där af, en häradsrättens resolution d. 6 april 1678, sampt hauptmannens d. 9 januari 1689 meddelte attest, hvar i han tillstår sig hafva d. 1 november [1]677 undfått uppå sin resterande löön och till Vämblingby bördsrätts inlösen 500 dal_r [valuta...], hvilka penningar Erick Matsson påstår, måtte honom med upslupet interesse åter[?]ällas af hauptmannen alldenstund han intet blifvit bibehållen af jorden, som han emot ber_de summas är läggande tänckt att blifva egar af, hällst som hauptmannen intet skall kunnat fullgiöra denna rättens resolutioner af d. 2 juni [1]693 och d. 5 juni [1]695, som pålägga hånom att bevisa, det han varit berättigad till desse penningar, och att han haft tillstånd, som han föregifvit, att uppbära dem: hvar emot hauptmannen skriftel andragit, det han i detta måhl intet skall vara Erick matssons man, hafvandes allenast af framl_ne Kongl rådet sahl[.] högvällborne frefve Anders Thorstensson haft en assignation till sahl[.] befallningsmannen Svante Wellt, att han skulle tillstäla hånom 2000 dal_r uppå dess resterande löns fordran, af de medel, som han kunde finna vara behålldne uti grefveskapet, under hvilken post desse 500 dal_r skola varit begrepne, som af dess i det grefl contoiret inlefverade [eller: inlefrerade] lönings räkning skall finnas, uptagandes och det, att häradsrätten kunnat reolvera att han på nästa ting skulle upvisa assignation om han var beordrad att upbära några penningar såsom det skulle dragas till hånom en grof misstanka beriktet intet skall stå till lida, efter det skall gripa hans ärliga nampn alt för när [förnär], därföre som han intet skall upburit några penningar af Erick Matsson icke häller haft med hånom något att giöra i ofvan bent_e jordehandel, anhåller att blifva ifrån hans tilltahl befriad hvilcket allt rätten taget i öfvervägande och oansedt hauptmannen vill förebära, det skola röra hans ärliga nampn, att hånom blifvit pålagt upvisa hvad tillstånd han haft till desse 500 dal_rs upbärande, och huru med dem månde vara beskaffat, har rätten likväll i afseende på för berörde [1]678 års resolution, som för mälar, att han icke allenast tillstadt Erick Matsson hemmanets inlösen, utan ocks immiteradt hånom där uti jämbväll siälf undfått penningarne därföre, som dess egenhändige attest utvisar, funnet nödigt och ländande till uplysning i detta måhl, att hauptmannen med någon efterrättelse och den påberopade assignationen el_r något document utur det grefl:e Thorstensson i ske [?] contoiret, gifvit rätten vid handen, att ofta ber_de summa blifvit anslagen till afräkning på dess lön, och att densamma i räkenskaperne är upförd och observerad: men som han sådant antingen intet velat el_r förmåt efterkomma, har rätten i betracktande till ofvand nämbde skiähl, intet annat kunnat än förklara hånom hauptmannen skylldig, att återställa Erick Matsson de uppburne 500 dal_r [valuta...] med pålöpande interesse a 6 procento ifrån den tiden han blef drifven ifrån possessionen af Vämlingby skatträttighet, dock det såvida som hauptmannen, med fullkommel_r documenter intet gitter bevisa, att samma påst medelst afräkning på dess föregifvne återstående lön kommet för vällbem_te sahl Kongl rådet el_r dess högvällbornde fru grefvinna på något sätt till godo" Länk till berörda sidor i dombok på ArkivDigitals hemsida: https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=900och https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=1090Vänliga hälsningar, Jan
954
« skrivet: 2022-03-23, 15:10 »
Hej, Jag har en rad undringar gällande GMR vid ryttmästare Brettholtz/Bredthotz kompani vid livregementet till häst. Huvudfrågan gäller dock huruvida två ryttare vid samma kompani, men olika korpralskap, kände varandra. De två ryttarna, Jöns Svala och Gabriel Blom, är mina anor; Jöns på min morfars sida och Gabriel på min mormors sida. Det skulle vara kul att veta om mormor och morfars respektive anor umgicks med varandra mer än tvåhundra år innan de själva träffades och gifte sig. Som exempel tar jag GMR 1685, mönstring gjord den 25/8 1685 (Livregementet till häst 768 (1685)). I den finns bla: Ryttare nr 18 (sida 402) Jöns Svahla för: (på fyra separata rader därunder) Himmine i Lohärad sn, Ekeby i Malsta sn, augment Råda i Väddö socken och på fjärde raden står "stadgan". Fråga 1: betyder detta att Jöns tjänade som ryttare både vid Himmine och vid Ekeby och att dessa två hemman var två olika rusthåll (eller var de ihopslagna till ett och samma rusthåll?), som (båda) fick bidrag från Råda? I jordebok för samma år (1685, Uppsala län, SE/RA/55202/55201.03/76) finns Jöns namn vid alla de tre omnämnda orterna: 1) Himmine i Lohärad socken (Riksarkivets bild 879), där det framkommer (tror jag) att Jöns Svala och Mats Ersson brukade ett hemman tillsammans och att, som det står i högermarginalen, "åbon Jöns Svala håller rustning der [under?] dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani), 2) Ekeby i Malsta socken (Riksarkivets bild 885), ett hemman som brukades av Mats Persson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala på rustningh under dito compagnie", samt 3) Råda i Väddö socken (under rubriken "halva hemman", Riksarkivets bild 1002), ett hemma som brukades av unga Per Ersson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala till aug. på Ekeby i Malstad socken". Till höger om de fyra raderna i GMR 1685 finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Fråga 2: "gl:" misstänker jag betyder "gammal", men hänför det till Jöns ålder eller till antal år han har tjänat som ryttare? (Anteckningen "gl:" vid hans namn finns redan i GMR 1683, samma kompani.) Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rustar för räntan, styfbarnen ega halfva skatte rättigheeten". Utifrån information i jordeböcker, mantalslängder och kyrkoböcker har jag dragit slutledning att Jöns, åtminstone från 1683, bodde i Himmine i Lohärad socken, där han dog 1708, men i dombok har jag sett att han 1692/1693 önskade köpa ett hemman i Ekeby i Malsta socken. Fråga 3: vilken skatterättighet ägdes till hälften av Jöns bonusbarn: Himmine eller Ekeby? Länk till sida med Jöns Svalas namn (ryttare nr 18) i GMR 1685: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=613%2C1489%2C3969%2C1883Ryttare nr 99 (sida 431) Gabriel Blom för: (på fem separata rader därunder) Trästa ("Treesta") i Häverö socken, en kvarn i Trästa, augment Råda i Väddö socken, stadgan och Svinninge i Estuna socken. Till höger om de fem raderna finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rider för ränttan bostellet Svininge befrias för båtsman". "Bostället Svinninge" kan leda en att tro att Gabriel bodde där, men hans namn hittas inte vid Svinninge i Estuna socken i jordebok samma år (1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866). Istället hittas namnet Gabriel Blom i samma jordebok (1685, Uppsala län) vid: 1) Trästa i Häverö socken (Riksarkivets bild 1022), hemmanet i Trästa som brukades av Oluf Matsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom på rustning under dito compag:" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani"), och 2) Råda i Väddö socken (Riksarkivets bild 991), vid hemmanet i Råda som brukades av Per Ersson och Erik Bengtsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom eller[?] bondson Johan Olsson på rustningh undher dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). I kyrkoarkivs födelseböcker framkommer att en ryttare Gabriel Blom fick barn i Södra Råda i Söderby socken under åren 1682-1693. Såvida det inte fanns två ryttare Gabriel Blom rör det sig om samma person. Han dog i Söderby socken 1734. Fråga 4: var Gabriel Blom ryttare även vid Svinninge, eller bara vid rusthållet Trästa, som fick bidrag från Råda (där Gabriel tycks ha bott)? Fråga 5: betyder "bostellet Svininge" att det var rusthållarens boställe (Oluf Knutsson enligt jordebok 1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866, men med ryttaren Jöns Högman enligt anteckning i högermarginalen)? Fråga 6: Gabriel, till skillnad mot Jöns Svala, hittas inte antecknad som brukare/åbo i jordeboken 1685. Kan man av det dra slutsatsen att han (och/eller Jöns) omkring år 1685 inte ägde något hemman? Fråga 7: enligt nämnda GMR och jordebok låg Råda i Väddö socken, men det ortsnamnet hittas inte på dagens kartor över Väddö socken och enligt kyrkoarkiv från samma tid fanns Norr- och Söder- Råda i dåvarande Söderby socken (idag Söderby-Karl socken). Kan samma ort ha blivit placerad under två olika socknar i kyrkoarkiv respektive GMR och jordebok? Länk till sida med Gabriel Bloms namn (ryttare nr 99) i GMR 1685: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00449#?c=&m=&s=&cv=448&xywh=566%2C2112%2C3969%2C1883Fråga 8: baserat på ovanstående information, är det troligt att Jöns Svala med familj och Gabriel Blom med familj kände varandra? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
955
« skrivet: 2022-03-19, 20:40 »
Tack Marcus!! Ja, det rör sig om Magnus Breitholtz och jag har hittat min ana i hans kompani i Livregementet till häst! Jag tyckte nog det lät konstigt med Berthold som efternamn, och jag försökte också med "Bertholdssons kompani". Vänliga hälsningar, Jan
956
« skrivet: 2022-03-19, 18:57 »
Hej, I en jordebok (Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/77 (1686:1), se även länkar nedan) från 1686 står att vissa personer var under rustning under "ryttmästare Berdtholds compagnie". Se här tex (sida 436, Riksarkivets bild 451): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=178%2C2778%2C3093%2C1434På samma sida, högre upp, är "ryttmestaren Magnus Berdthålt" omnämnd och jag misstänker att det rör sig om samma person som i "ryttmästare Berdtholds compagnie". Se här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=239%2C913%2C3093%2C1434Eftersom jag är intresserad av en person, som senare bör ha varit ryttare vid Berdtholds kompani skulle jag vilja titta i generalmönsterrullor om det finns sådana bevarade för detta kompani och runt 1700, men jag vet inte i vilket regemente jag ska leta. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
957
« skrivet: 2022-03-19, 16:51 »
Hej,
Vid genomgång av en dombok från Lyhundra häradsrätt hittade jag födelseuppgifter om bokbindare Johan Nilsson Norman i Stockholm. Protokollet, från ordinarie laga ting med allmogen, var skrivet 2 juni 1693, så han bör ha funnits i Stockholm vid den tiden. Nedan finns mitt försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten, som är taget ur Lyhundra häradsrätt AIa:1b, sidorna 90 och 91.
"S d [samma dag?] Begärade Johan Nillsson Norman, som har i Stockholm lärdt bookbindare embetets ting rättens vittnesbörd om sin födelse och uppfostring, hvarföre som nembden enhällel_n viste att betyga det denne Johan Nillsson Norrman är född af hederlige och ärl. föräldrar i Nora by och Estuna sn sampt af dem till dygd och det som hederl. är upfostrad. [?] kunde rätten intet förvägra, att meddehla honom här öfl_r vederbörl. attestatum"
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
958
« skrivet: 2022-03-19, 16:32 »
Hej,
Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt den 2 juni 1693 (AIa:1b sidorna 87 och 88) nämns hauptman Ingemund Axelsson Hägg i ett mål. Nedan ett försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten.
"S d Emellan Erick Mattsson i Sättra, och hauptmannen väbet_d Ingmund Axellsson Hägg resolverades, att alldenstund ber_de hauptman föregifver sig medelst framl. Kongl. rådets högvälb_ne grefve Anders Thorstenssons order[?] till dess då varande befallningsmannen sahl. Svante Carsson Welt, kommet i afrådning på löön, att åtniuta af Erick Mattsson 500 dal_r för Vemblingby hemmans inbördande, ty åligger honom upvisa sådane order[?] då rätten vill vidare utlåta sig i detta måhl skolandes dess utan Erick Mattsson framskaffa den resolutionen som fallet i Kl. hoffrätten emellan[?] välbem_r sahl. herres grefvinna och Johan Mattsson i Vemblingby"
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
959
« skrivet: 2022-03-17, 11:52 »
Svala fr UpplandHej, Nyligen fann jag också en Svala bland mina anor. Nu är jag förstås nyfiken och vore jätte-tacksam om någon skulle ha, och skulle vilja dela med sig av, mer information angående honom/släkten. Det jag har fått fram hittills är följande: Namn: Jöns Persson Svala Född: ca 1642 (baserat på att hans namn försvinner från och med mtl 1705 (dvs fyllde 63 år 1704/1705), på att han dog några år senare och baserat på att han inte är noterad som sjuklig i mantalslängder före eller efter mtl 1704) Död: 5/2 1708 i Himmine i Lohärad socken (Stockholms län, Uppland) Gift: registrerad med en hustru i Lohärad mantalslängder 1694-1704 (mtl 1696 och mtl 1703 tycks dock saknas, men Jöns Svala gifte sig inte de åren, i alla fall inte i Lohärad socken, och hans hustru hittas heller inte de åren i Lohärad socken dödbok, som tyvärr tycks sakna notiser om en del avlidna personer) Barn: 1) Anna Jönsdotter (min ana), dotter till Jöns Svala i Himmine enligt vigselnotis i Lohärad sn den 21/1 1712, 2) dotter död 1693 i Himmine i Lohärad socken, 3) i Lohärad mtl 1704 är Jöns Svala registrerad med en son och två döttrar (en av döttrarna var ev Anna), och 4) i Lohärad mtl 1705 är Jöns Svalas namn ersatt med Per Jönsson, som är registrerad med "moder" i mtl:er 1705-1711 (troligtvis med felaktiga uppgifter i mtl 1707) och därefter med hustru. Troligen var Per Jönsson barn till Jöns Persson Svala. Jöns Persson Svalas namn finns i Lohärads mantalslängder (Lyhundra härad) 1694-1704 vid orten Himmine och ett hemman/en gård som var 1/2 mantal stor. I mtl 1694 har han efternamnet Persson och i de övriga mtl:erna har han efternamnet Svala med olika stavingsvarianter (tex Swala och Swahla). Tillgänglig mantalslängd tidigast före 1694 är mtl 1680 och i den finns inte hans namn i socknarna: Lohärad, Malsta, Husby-Sjuhundra, Skederid, Frötuna eller Rimbo; ej heller i Norrtälje stad mtl 1680. Var kom han ifrån? Om han var född ca 1642 bör han ha betalat mantalspenning 1680. Äldsta bevarade anteckningen om att Jöns Svala bodde i Lohärad socken är en födelse-/dopnotis daterad september 1690 då bla "Jöns Svala och Lars Matsson i Kragsta" var faddrar till Nils M:s son Erik i Himmine. Att Jöns Svala istället bodde i Himmine antyder födelse-/dopnotis daterad 1 eller 11 november (9ber) 1691 då bla "Jöns Swala och Erick Knutsson i Himmine" var faddrar till Johan Matssons dotter Anna i Himmine. Vid Lyhundra härads ordinarie laga ting den 19/5 1692 lät Jöns Persson Svala upp-bjuda Anders Larssons hemman i Ekeby i Malsta socken (Lyhundra häradsrätt (AB) AIa:1b (1692-1707) sidorna 19 och 20). Tack vare hjälp här på Anbytarforum och ämnet Dombok bör detta betyda att Jöns Svala och Anders Larsson inte var släkt med varandra. Ekeby ligger ca 5 km från Himmine, fågelvägen, och man kan undra om Jöns Svala ändå inte hade någon form av koppling till Anders Larsson. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
960
« skrivet: 2022-03-17, 10:43 »
Hej Christina,
Den 23 mars 1793 föddes Nils Peter Olsson Stålbröst i Innanbäcken i Nederkalix socken.
Hans son Nils Fredrik (född 31 december 1822 i Innanbäcken i Nederkalix socken) hade släktnamnet Bröst och så förblev släktnamnet tills min morbror flyttade till USA på 50-talet, för då blev prickarna över bokstaven Ö borttagna. Han och min moster (min mammas syster) fick två döttrar, som nu är gifta och har andra efternamn.
Vet du om "din" Erik M Stålbröst var släkt med Nils Peter Olsson Stålbröst?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
961
« skrivet: 2022-03-16, 17:07 »
Hej igen,
Efter lite grunnande har jag förstått att Jöns Svala och Anders Larsson troligen inte var släkt med varandra.
/Jan
962
« skrivet: 2022-03-16, 16:44 »
Tack Jörgen för svar!!
Kan man alltså utgå från att Jöns Svala och Anders Larsson var släkt med varandra?
/Jan
963
« skrivet: 2022-03-16, 16:25 »
Hej Douglas, Tyvärr har jag inga svar på dina frågor, och kanske har du redan hittat svar på andra sätt, men här är en länk till en artikel om mantalslängder på hemsidan släktforskningsskolan: https://blogg.slaktingar.se/slaktforskningsskolan-att-forska-i-mantalslangder/Före 1841 skulle alla mellan 16 och 63 år betala mantalspenning. Undantagna var tex sjukliga personer, soldater och båtsmän. Ibland, men inte alltid, har jag sett att dessa undantag har antecknats i högermarginalen och det tolkar jag som att personen var i mantalsförd ålder och därför blev omnämnd (med namn och/eller med en etta) i mantalslängden trots att hen befriades från mantalspenningen. Om personen inte var i mantalsförd ålder omnämndes hen inte. Angående Jonas och Samuels mamma: tänk på att hon förmodligen inte var över 45 år när hon fick sitt sista barn. Jag har ett liknande ärende. Hoppas det går bra att ställa mina frågor här! I vigsel-, födelse- och dödbok framkommer att Jan Ersson, hans hustru Märta Persdotter och deras barn Erik bodde på ett visst ställe en viss tidsperiod, men ingen av dem är registrerade där i mantalslängder för motsvarande år. Vid samma plats och tidsperiod finns en dräng vid endast ett av hemmanen där, troligtvis med samma ägare (samma namn Per Persson) och den enda möjligheten jag finner möjlig är att Jan Ersson var dräng hos denne Per Persson. Jag misstänker också att Märta var Per Perssons dotter, trots att hon och Jan Ersson inte är registrerade i kolumnerna för dotter respektive måg (dessa kolumner finns). Kan detta vara möjligt? Kan det ha funnits någon ekonomisk anledning till detta, om det var möjligt. I sammanhanget kan nämnas att Per Persson var med och dömde vid ordinarie laga ting vid åtminstone ett tillfälle. Det tycks mig vara ganska säkert att Jan Ersson var dräng hos Per Persson. Jag undrar då: hur registrerades drängars hustrur i mantalslängder? De betalade väl också mantalspenning om de var mellan 16 och 63 år gamla? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
964
« skrivet: 2022-03-16, 15:33 »
Hej, Jag vore tacksam för både läshjälp och tolkning av text i en dombok. Det rör sig om, tror jag , ett ordinarie laga ting daterat 19 maj 1692 vid Lyhundra häradsrätt (AIa:1b, sidorna 19 och 20) och ett ärendet där Jöns Pehrsson Swala är omnämnd, längst ner på sidan 19 och högst upp på sidan 20 i bifogade filer. Mitt försök till avskrift lyder: SD [= samma dag?] Lädt [= lät?] Jöns Pehrsson Swala upbiuda [upp-bjuda?] Anders Larssons hemman i Eekeby och Mahlsta sockn för 80 d:r [= daler?] _ 1 g:r [??] Vad betyder texten? Är det bara ett erbjudande om att köpa/sälja hemmanet i Ekeby, eller kan man tolka texten som att köpet/försäljningen verkligen blev av? Det borde väl vara Jöns Svala som gör det eventuella erbjudandet, men ville han köpa eller sälja hemmanet? Namnet Anders Larsson, men inte namnet Jöns (vare sig Persson eller Svala) finns vid ortsnamnet Ekeby i Malsta mtl 1680 (se länk nedan). Närmaste datum efter ovanstående ting med tecken på att Anders Larsson (samma eller annan) bodde i Ekeby är 18 mars 1693 då Anders Larssons son Lars i Ekeby avled (se länk nedan). Denne Anders Larssons namn finns i Malsta mantalslängder 1694, 1695 och 1697 (mtl 1696 tycks inte finnas). I mtl 1694 (troligen tecknad omkring årskiftet 1693/1694) är Anders Larsson registrerad med hustru vid ett halvt mantal stort hemman, men i mantalslängderna 1695 och 1697 tycks Anders Larsson och hans hustru(?) vara inhysta i Ekeby, men det är inte vara klart för mig hos vem (kanske hos Mats Hansson och hans hustru, vilka är registrerade på raden ovan den med Anders Larssons namn). Jöns Persson Svala var själv mantalsförd i Himmine i Lohärad socken dessa år. Uppskattningsvis är det ca 5 km mellan Himmine och Ekeby "fågelvägen". Med tanke på att Anders Larsson i Ekeby tycks ha blivit inhyst ett par år efter datumet för laga tinget frestas jag att tolka detta som att Jöns Svala köpte hans hemman, men eftersom jag inte är säker ställer jag frågan här. Länk till sida i Malsta mtl 1680: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003524_00180#?c=&m=&s=&cv=179&xywh=2160%2C584%2C2308%2C1109Länk till sida i Malsta dödbok (Anders Larssons son i Ekeby, Lars, död den 18 mars 1693): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048199_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=950%2C3137%2C2354%2C1116Vänliga hälsningar, Jan Johansson
965
« skrivet: 2022-03-08, 11:19 »
Hej igen,
Angående fråga och svar ovan (nr 1) rörande anledning till att Mats Olssons mamma blev noterad med en etta på raden med Mats Olssons namn istället för på raden under, där namnet på hans troliga pappan är antecknat i mtl:er 1739-1742, har jag:
a) tittat igenom tillgängliga mantalslängder (alla år finns på AD) från 1721, då Mats Olsson föddes, till mtl 1739 för att leta efter tecken på att hans pappa Olof Johansson dog och att hans mamma Anna Matsdotter gifte om sig med en annan man med namnet Olof Johansson, dvs Mats Olssons styvfar vilket skulle kunna förklara det beskrivna i fråga/svar nr 1 (jfr Michael Lundholms förslag i inlägg den 2022-03-06). Det enda tecken som kan tyda på detta är att namnet Olof Johansson finns i Dyvik i mtl:er 1720 och 1721 (och även 1714-1719) och fr.o.m. mtl 1722 finns istället namnet Olof Jansson. Jag misstänker att patronymikonet kan ha två stavningsformer.
b) tittat igenom vigselböcker från 1721, då Mats Olsson föddes, till 1739 för att leta efter brudpar med namnen Olof Jansson och Anna Matsdotter, men inte funnit något.
Det tycks alltså som att den Olof Jansson, vars namn är antecknat under Mats Olssons namn i Dyvik i Vätö mtl:er 1739-1743, var Mats Olssons pappa.
Kan anledningen till att Mats Olssons mamma blev registrerad på samma rad som Mats Olsson och att hans pappa istället blev registrerad på raden under (med anteckningen "utan bruk") ha varit att Mats Olsson i form av gårdens/brukets ogifta ägare betalade skatt för sin mamma, men inte för sin pappa (utan bruk), som betalade skatt för sig själv men inte för sin hustru? Man kan undra hur anteckningarna i mtl:erna skulle se ut om Mats Olsson hade varit gift...
Ett annat alternativ är att de observerade anteckningarna hade samma betydelser som siffror i kolumnen "inhyses", vilken saknas åtminstone i Vätö mtl 1740, men då tycks det mig konstigt att Mats Olssons mamma inte blev registrerad som en etta på raden med hennes makes namn. Båda borde väl i sådant fall ha blivit betraktade som "inhyses-hjon" (även om de tillhörde familjen).
Idag är det internationella kvinnodagen...
Vänliga hälsningar,
Jan
966
« skrivet: 2022-03-07, 11:32 »
Hejsan Leo, Att du, X och Maja Rosentråles ättling inte är triangulerade (på MyHeritage om jag har förstått rätt) behöver inte betyda att gemensamma anor saknas. En möjlighet är att X och Maja Rosentråles ättling uppvisar för lite gemensamt DNA för att du ska se dem som "externa DNA-träffar" (dem emellan alltså). Jag har noterat på Ancestrys hemsida, tack vare att både jag och min mamma har lämnat in prov för analys där, att Ancestry visar externa DNA-träffar, men endast de som uppvisar minst 20 cM gemensamt DNA. Som exempel: jag har en DNA-träff, låt oss kalla henne Anna, med vilken jag delar 10 cM DNA. Anna och min mamma delar 18 cM DNA. Om jag tittar på vilka gemensamma DNA-träffar Anna och jag har visas inte min mamma eftersom Anna och min mamma (som för mig är externa DNA-träffar) uppvisar mindre än 20 cM gemensamt DNA (18 cM). Om du har kontakt med X kan du fråga hen om Maja Rosenstråles ättling finns bland hens DNA-träffar. Alternativt kan du fråga Maja Rosenstråles ättling om X finns bland hens DNA-träffar. Eller också frågar du båda två! För att reda ut var ditt DNA, som uppvisar likhet med en judisk etninsk grupps "genom", kommer ifrån skulle det vara till hjälp att veta huruvida Anders Brandins ättlings "genom" respektive Maja Rosenstråles ättlings "genom" uppvisar likhet med (samma) judiska etniska grupps "genom". Dessutom skulle det vara till hjälp att veta storleksordningen på likheten/likheterna. Är X och din "största judiska matchning på 39cM" DNA-träffar med varandra? Även om det inte går att bekräfta dess ursprung kanske man kan få fram indikationer. Angående vem som var Kristinas biologiska pappa kvarstår mitt svar att det troligtvis var Sven Andersson eller någon nära släkting till honom. I sammanhanget önskar jag nämna att jag brukar misstänka att biologiska föräldrar ofta har mindre betydelse för en person än de vuxna som personen hade i sin närhet när det växte upp (eller har i sin närhet när det växer upp om vi pratar om en person som fortfarande är ett barn) i de fall en person växer upp med andra personer än sina biologiska föräldrar. Man kan därför överväga vilka personer man vill ha med i ett släktträd. Vänliga hälsningar, Jan PS: hoppas du vet vad ordet "genom" betyder inom genetiken! I annat fall, byt ut det ordet med "DNA".
967
« skrivet: 2022-03-06, 18:46 »
Tack Michael för dina svar! 1) Nedan finns länk till dopnotis om Oluf Johanssons barn i Dyvik Mats (den 29/6 1721 i Vätö sn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049432_00170#?c=&m=&s=&cv=169&xywh=3008%2C281%2C2800%2C1328Men du har rätt i att Olof Jansson som är omnämnd i mantalslängder kan ha varit en annan person. Jag kan kolla i alla tillgängliga mtl:er från 1721 och se om det finns tecken på att det rör sig om två olika personer. 2) Kan anledningen till att Olof Janssons namn blev skrivet i mtl 1743 utan ettan i kolumnen för "man" ha varit att han var yngre än 63 år (dvs egentligen skulle ha betalat skatt), men att han slapp det av medicinska skäl (inte arbetsför)? Varför blev hans namn annars skrivet om han ändå inte behövde betala skatt? Alternativt: kan hans son/styvson (Mats Olsson på raden ovanför) ha fått någon form av skattelättnad för att han "inhyste" sin pappa/plastpappa och att Olof Janssons namn därför skrevs i mtl:en trots att han inte behövde betala skatt? Vänliga hälsningar, Jan
968
« skrivet: 2022-03-06, 12:20 »
Hej, Rubriken till det här diskussionsämnet passar bra till några frågor som jag har. Hoppas det går bra att ställa dem här. Det gäller mantalslängder för Vätö socken i Stockholms län åren 1738-1749 och orten heter Dyvik. I kronologisk ordning finns följande information (om min tolkning är rätt) om de personer jag är intresserad av: - mtl 1738: gamla Olof Jansson med hustru, son Mats, dotter Mareta och måg Mats
mtl 1739: Mats Olsson med moder och på raden under Olof Jansson (etta i kolumnen för man men ej i kolumn för hustru) och i högermarginal står "utan bruk"
mtl 1740-1742: samma information som i mtl 1739
mtl 1743: Mats Olsson med moder och på raden under finns namnet Olof Jansson, men utan etta i kolumnen för man (ej heller etta i kolumnen för hustru) och i högermarginalen står "gammal sjuklig"
mtl 1744 ("godkänd" den 8 dec 1743): Mats Olsson med moder, men på raden under finns ej längre namnet Olof Jansson (han avled/begravdes 6 dec 1743)
mtl 1745-1747: Mats Olsson med moder
mtl 1748: Mats Olsson utan moder och på samma rad står "ogift"
mtl 1749: Mats Olsson med hustru (de vigdes i Vätö sn den 29 jan 1748)
Mina frågor är: 1) gamla Olof Jansson bör vara Mats Olssons pappa (Mats Olsson född i Dyvik i Vätö sn den 29/6 1721), men varför blev Olof Janssons hustru (= Mats Olssons mamma) inte registrerad på raden med namnet Olof Jansson i mantalslängderna 1739-1743? 2) kan man dra slutsats om Olof Janssons ålder med tanke på informationen i mtl 1743 (dvs hans namn är antecknat, men ingen etta i kolumnen "man", dock "gammal och sjuklig") 3) kan man dra slutsats om Mats Olssons mammas ålder? Enligt åldersuppgift i dödbok var hon fc 1687, men eftersom hon inte längre tycks ha varit skattepliktig i mtl 1748 (hon avled 1766) bör hon ha fyllt 63 år 1747/1748 och alltså ha varit fc 1684/1685 enligt den uppgiften Vänliga hälsningar, Jan Johansson
969
« skrivet: 2022-03-05, 17:06 »
Hej Leo,
Eftersom du har två eller tre DNA-träffar (20cM, 19cM och 19cM, eller 20/19cM och 19cM?) med vilka du har Anders Rosenstråle som närmaste gemensamma ana tycks det mig troligt att Sven Andersson (eller någon av hans bröder/halvbröder) var Kristinas pappa. Vet du om din DNA-träff om 98cM (kallad X) också har dessa två eller tre personer som DNA-träffar?
Angående den del av ditt genom som har likhet med DNA från en judisk etnisk grupp ser jag två möjligheter (men säkerligen finns ännu fler möjligheter):
1) Det härör från anor längre bakåt i tiden än de anor som du känner till.
2) Du och X har fått detta DNA från olika anor.
Vet du om de två eller tre andra DNA-träffarna har genom som uppvisar likhet med (samma) judiska etniska grupp?
Vänliga hälsningar,
Jan
970
« skrivet: 2022-03-05, 16:30 »
Stefan, det är bara att fortsätta gruppera och sortera DNA-träffarna, och hoppas att det dyker upp nya sådana som kan leda till ett svar på gåtorna.
Till stor hjälp är när andra har byggt släktträd och när personerna i det kan jämföras med personerna i det/de släktträd man själv finns representerad i. Åtminstone på Ancestry finns en sådan funktion, men det känner du säkert redan till.
Lycka till!
/Jan
971
« skrivet: 2022-03-04, 13:33 »
Vad roligt att se inslaget med och om dig Stefan! Ni tre genetiska släktingar tycks ha samma humor, men inte Malou. /Jan
972
« skrivet: 2022-03-04, 13:06 »
Hej, I senaste- numret av "The American Journal of Human Genetics" (AJHG, mars 2022, volym 109, nr 3, sid 486-497) finns en artikel med rubriken " Family secrets: Experiences and outcomes of participating in direct-to-consumer
genetic relative-finder services" (Christi J. Guerrini et al.). Som rubriken antyder redovisas resultatet av en enkät-undersökning angående söknings-service av så kallade DNA-träffar, dvs genetiskt påvisade släktingar, utförd av ett av de DNA-analysföretag som använder sig av inskickade prov från privatpersoner. Tillgången till artikeln är gratis och nedan finns en länk till den. https://www.cell.com/ajhg/fulltext/S0002-9297(22)00013-1#%20Vänliga hälsningar, Jan Johansson
973
« skrivet: 2022-02-24, 18:23 »
Hej,
Här nedan klistrar jag in information om några Segerbergare som bodde i Rådmansö socken öster om Norrtälje på 1700-talet. Det skulle vara kul om någon har kompletterande uppgifter, rättelser och/eller andra kommentarer.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
TAB 1
Sven Segerberg född cirka (fc) 1648, död 19/12 1721 i Rådmansö socken (sn) (men dödsnotis Frötuna sn dödbok FI:1 sida 31) och bodde då i torpet Ålnäset öster om Norrtälje. Gift med N.N.
Sven Segerbergs namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängd (mtl) 1694 då det framkommer att han och hans hustru var arrendatorer i Svinö (Rådmansö kungsgård), som då ägdes av den (sedan 1693?) troligen utomlands vistandes Carl Gustaf Sperling (1660-1708). Mantalslängder mellan 1680 och 1694 tycks inte finnas tillgängliga på internet. Sven Segerberg var därefter mantalsskriven omväxlande i Gillberga (by), torpet Ålnäset och i Svinö (se bifogad karta), hela tiden med en hustru i tillgängliga mantalslängder, fram till mtl 1713 i vilken det för första gången står "man huvudsvag" i marginalen på raden med Sven Segerbergs namn i Gillberga. Han bör då ha varit ca 64 år gammal. Året därpå såldes Svinö av Carl Gustaf Sperlings arvingar (dvs hans mamma Märta Posse och hennes nya make Per Fleming) till assessoren Johan Wattrang, vars brors änka Catharina Rosenfelt bytte, enligt Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859-1870), Svinö mot Fiholm i Västmanland (se koppling till Fiholm i TAB 4 nedan). Av mantalslängder och volymer i kyrkoarkiv framkommer att Sven Segerberg var bokhållare i Svinö (åt familjen Sperling). I notis om hans son Svens bortgång (den 3/7 1768 i Stora Rytterne sn, Rytterne CIa:2) står att hans pappa, dvs Sven Segerberg (TAB 1), sades ha varit bokhållare hos fru Wattrang Rosenfeldt.
Sven Segerbergs troliga/möjliga barn (inget har hittats i någon födelsebok):
- Christopher fc 1688 (se TAB 2)
- Anna Stina fc 1690 (se TAB 3)
- Peter "Sven Segerbergs son Petter" var fadder 23/11 1712 åt Olof Holms (och hans hustrus, Anna Stina Svensdotter Segerberg, som troligen var Peters syster) barn Carl Johan i Gillberga vid dop i Rådmansö sn, "Petter Svensson i Gillberga" var fadder 17/1 1714 åt Per Erssons barn Erik i Näbbo i Rådmansö sn och "Peter Segerberg i Gillberga" var fadder 14/8 1714 åt Johan Perssons barn Margta i Gillberga vid dop i Rådmansö sn
- Sven fc 1695 i Rådmansö sn (se TAB 4)
Sven (TAB 1) och/eller hans hustru var fadder/faddrar åt följande barn:
- Mats Larssons barn Engela i Maren i Rådmansö sn (döpt (dp) 24/7 1698)
- Tomas Axelssons barn Helena i Nykrogen i Rådmansö sn (dp 13/1 1707)
- Päder Gudmundsson barn Erik i Åkrö i Rådmansö sn (dp 27/1 1707, både Sven och hans hustru var faddrar)
- "bokhållarens hustru i Gillberga" och hennes måg Olof Holm var faddrar åt Sven Svenssons barn Anna i Gillberga i Rådmansö sn (dp 22/11 1713).
TAB 2
Christopher Segerberg trolig son till Sven Segerberg (TAB 1). Född ca 1688, död i Ålnäset (jfr TAB 1) den 12/2 1758 (notis i Frötuna dödbok FI:1). Christophers namn är registrerat i Ålnäset i Frötuna husförhörslängder AI:2 (sida 544) och AI:3 (sida 199). Gift med Elisabet Persdotter Insulander, född ca 1694/1697/1698 (i Ovansjö sn enligt uppgift i Rådmansö AI:2 sida 17; eventuellt nämnd, i vigselnotis den 15/8 1779 i Rådmansö sn (CI:2 sida 431), som mamma till brudgummen Herman J: S: (Johansson?) Sundberg (enligt vigselnotisen avskedad båtsman född i september 1719 vid Högbo bruk i Ovansjö sn, men hans föräldrar, rustmästare Johan Karsman / Carsman (fc 1691) vid Nylands regemente (Överstelöjtnantens kompani, se generalmönsterrulla (GMR) 1719 och GMR 1720) och pigan Lisbet Pärsdotter vid Högbo Östanb: (Östanbyn?), vigdes den 8/11 1720 i Ovansjö sn), död 18/10 1767 i Rådmansö sn (med släktnamnet Insulander i dödsnotis (Rådmansö CI:2) samt i dottern Eva Marias vigselnotis 1778 (se nedan); jämför adjunkt/komminister Johan Insulander i Rådmansö sn vars namn dyker upp i Frötuna mtl 1720 (och eventuellt tidigare, men inte i mtl 1716) - dvs eventuellt var Elisabet och Johan Insulander släktingar (syskon?)). I dödsnotisen står att Elisabet dog/bodde i Myntarby, men i Rådmansö husförhörslängd (hfl) AI:2 sida 17 finns hennes namn och notis om hennes bortgång i Ålnäset, hos sin son Sven Christophersson. Förklaringen kan vara att hennes son Sven i Ålnäset dog 16/1 1767, dvs ungefär ett halvår innan hon själv dog, och att hon själv då flyttade till Myntarby, där sonen (Sven Olofsson) till hennes troliga svägerska Anna Stina (TAB 3) då bodde. Sven Olofsson var då avskedad kronolots och hade blivit änkling den 20/9 1766 (efter Kerstin Persdotter fc december 1712, se Rådmansö hfl AI:1 sida 103 och dödsnotis i Rådmansö CI:2), men omgift i Rådmansö sn den 2/8 1767 med Margta Eriksdotter, som då var piga i Rådmansö kungsgård/Svinö.
Christophers barn:
- Sven dp 20/6 1724 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Sven Segerberg (troligen Christophers bror), arrendatorens hustru på Svinö gård madame Augusta Ekman (troligen gift med Hans Björkman, jämför lotsen Carl Ekman i Myntarby fc 1727 var namn finns bla i Rådmansö AI:1 sida 105 och mjölnare Mathias Ekman ifrån Rådmansö krog, fc 1729, drunknad 24/4 1779 i Rådmansö sn), Olof Holms hustru i Berghamn (hon var troligen Christophers syster Anna Stina) och klockarens dotter Anna. Eventuellt var det denna Sven (Christophersson) som var dräng på Svinö/Rådmansö kungsgård omkring 1740 hos paret Bergholtz/Funck (se Frötuna AI:2 sida 459). Den 28/6 1752 i Rådmansö sn "vigdes torparen Sven Christophersson i Åhlnäs med pigan Marita Ersdotter ifrån Gilbärga" (Margta/Margreta Eriksdotter fc juni 1724, död 10/9 1779 i Ålnäset i Rådmansö sn (men hennes namn hittas inte där i aktuell hfl, Rådmansö AI:3)). Sven dog den 16/1 1767 i Ålnäset i Rådmansö sn.
- Ebba dp 10/12 1726 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: rättaren på Rådmansö kungsgård (Svinö) Erik Matton(?), komminister Berg i Örn, Petter Insulins (Insulander i Frötuna mtl 1727) hustru i Röllingen och klockarens dotter Brita Andersdotter
- Carl Jan dp 25/4 1729 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Erik Ersson i Gillberga, klockaren Anders Andersson, komministerns hustru i Örn Margareta Grönberg och Margareta Persdotter (Pädersdotter) på Svinö
- Anna Greta dp 16/11 1731 i Ålnäset i Rådmansö sn (faddrar: Per Ersson i Näbbo, Per Ersson i Gräddö, Mats Matssons hustru i Röllingen och mjölnare (Lars) Insulins dotter Anna Greta vid kvarnen - troligen på Rådmansö kungsgårds ägor), enligt vigselnotis då hon gifte sig i Rådmansö sn den 25/3 1760 med Johan Larsson Fröman (se nedan) hette hennes föräldrar Christopher Svensson och Elisabet Persdotter. Omgift den 31/11 1787 i Rådmansö sn (CI:2 sida 447) med Peter Bartram (kyrkvaktmästare, fc 1723 till klockare Jan Peter Bartram och Karin Persdotter i Trova(?) (se Rådmansö AI:4 sida 11 = fattigstugan på Rådmansö Kungsgårds ägor), död 5/3 1810 i Rådmansö sn (CI:3 sida 147). I vigselnotisen 1787 står att Anna Greta då bodde i klockargården. Anna Greta dog den 11/1 1811 i fattigstugan på Rådmansö kungsgårds ägor i Rådmansö sn (CI:3 sida 149).
Anna Greta, då kökspiga på Sidö (Riddersholm) i Rådmansö sn, gifte sig den 25/3 1760 i Rådmansö sn med Johan Larsson Fröman (enligt vigselnotis i Rådmansö CI:2 var han född i juni 1724 i Björknäsfjällen i Frötuna sn, son till torparen Lars Eriksson och hustru Kerstin Jansdotter, död 2/5 1779 i Myntarby i Rådmanö sn), i vigselnotis registrerad som fiskare på Håtö och i dödsnotis som fiskare på Riddersholm. Enligt uppgifter i mantalslängder bodde paret Anna Greta Segerberg och Johan Fröman i Gäddeholm i Irsta sn (Västmanlands län) 1766-1774. Johan var fiskare även där och paret flyttade därifrån, tillbaka till Frötuna/Rådmansö sn. Då Anna Greta och Johan flyttade till Gäddeholm var hennes troliga farbror Sven Segerberg (TAB 4) inspektor vid Fiholm i Rytterne sn, ca 3 mil från Gäddeholm. Möjligtvis kan Sven och den geografiska närheten mellan Fiholm och Gäddeholm ha varit inblandade i parets flytt från Frötuna till Gäddeholm. Ytterligare en möjlig koppling är att Svens dåvarande "arbetsgivare" (ägaren av Fiholm, Karl Johan Ridderstolpe) lär ha varit hovrättsråd 1757-1772, och att Gäddeholms dåvarande ägare Jonas Cronstedt hade en lillebror Fredrik, som var hovrättsråd 1763-1793. Båda dessa personer var alltså hovrättsråd (och kände förmodligen varandra) omkring år 1766, då Anna Greta och Johan flyttade till Gäddeholm.
- Eva Maria fc 1730 enligt uppgift i Irsta hfl:er AI:3 sida 58 samt AI:4 sida 87, fc 1736/1737 enligt åldersuppgift i Frötuna hfl AI:2 sida 544 och fc juli 1735 enligt vigselnotis (se nedan). Eva Maria bodde i Gäddeholm samma år som hennes storasyster Anna Greta och flyttade därifrån till Stockholm 1774. Gift den 26/10 1778 i Rådmansö sn (CI:2 sida 429) med Lars Persian (fiskare och rättare - se Rådmansö AI:3 sida 77). Enligt vigselnotisen var Lars Persian änkling (tidigare gm Christina Eriksdotter, vigda den 29/9 1766 i Rådmansö sn och sedan gift med Christina Andersdotter (enligt hans dödsnotis (se nedan) hade han varit gift tre gånger); han då lakej på Sidö (troligen Riddersholm) och hon hushållerska på Håtö. Vidare framkommer av vigselnotisen att Lars Persian var född 1744 vid Nysätra kvarn i Vätö sn till mjölnaren Petter Persian och hustru Margreta Insulin (jämför mjölnare Lars Insulin, vars dotter Anna Greta (dvs möjligtvis Petter Persians hustru Margreta Insulin) var fadder till Eva Marias syster Anna Greta). Lars Persian dog den 4/6 1781 vid Riddersholm i Rådmansö sn.
Christopher Segerberg och/eller hans hustru Elisabet Persdotter Insulander var faddrar bla åt följande barn:
- org-dragare Adam Erssons barn Erik döpt i Rådmansö sn den 6/2 1737
TAB 3
Anna Stina Svensdotter Segerberg trolig dotter till Sven Segerberg (TAB 1). Hon kan ha motsvarat Sven Segerbergs dotter, som mantalsfördes första gången i Frötuna mtl 1706 och bör i sådant fall ha varit född ca 1690. "Jungfru Anna Stina Segerberg i Ålnäs" var fadder 13/1 1707 åt Tomas Axelssons barn Helena i Nykrogen vid dop i Rådmansö sn.
Anna Stina var gift med krono-lotsen Olof Holm: Olof Holm i Tjockö och Anna Stina Svensdotter vigda 11/3 1712 i Rådmansö socken. När deras son Sven gifte sig 2/8 1767 i Rådmansö står i vigselnotisen att han var född i Gillberga (i Rådmanö socken) av krono-lotsen Olof Holm och hustru Anna Stina Segerberg
Olof Holms och troligen även Anna Stinas barn:
- Carl Johan döpt 23/11 1712 i Gillberga i Rådmansö sn (faddrar: Sven Segerbergs son Petter (troligen Anna Stinas bror), Erik Larsson i Gillberga, Johans hustru i Örn (kan ha varit komminister(?) Johan Molstadius hustru) och Per Håkanssons hustru i Koholmen)
- Casper döpt 14/8 1714 i Gillberga i Rådmansö sn (faddrar: komminister(?) Johan/Johannes Molstadius i Örn, befallningsmannen på Svinö och Erik Larssons hustru i Gillberga)
- Sven född circa 1718 (se Rådmansö hfl AI:1 sida 103 och dito AI:2 sida 72 "avskedade [krono-]lotsen Sven Olofsson i Myntartorpet), gift 1:a(?) gången med Brita Persdotter (fc 1713, död 20/9 1766 i Myntartorpet i Rådmansö sn) och sedan gift (2:a gången?) med Margta Eriksdotter (fc 1729 i Lågarö i Rådmansö sn, dotter till bonde Erik Andersson och hustru Margta Eriksdotter) vigda den 2/8 1767 i Rådmansö sn
Efter att ha gift sig med varandra var Olof Holm och/eller Anna Stina faddrar till följande övriga barn:
- Johan Holms* barn Erik på Tjockö döpt 18/4 1712 i Rådmansö sn (Johan och Brita Ersdotter i Maren vigda 16/7 1711 i Rådmansö sn)
- Sven Svenssons barn Anna i Gillberga döpt 22/11 1713 i Rådmansö sn (denne Sven var troligen inte Anna Stinas bror)
- Per Perssons barn Brita i Gillberga döpt 4/9 1715 i Råsmansö sn
* Johan Holm på Tjöckö kan ha varit Olofs bror (eller hans "kollega"). Han var fadder i Rådmansö sn den 17/12 1711 åt Johan Olofssons barn Ebba i Närninge. Denne Johan Olofssons hustru var troligen Olof och Johans syster: Johan Olofssons hustru i Närninge var fadder åt Johan Holms barn Erik döpt 18/4 1712 i Rådmansö sn (jämför ovan). Johan Holm kan ha varit båtsman: båtsman Johan Holm i Sidö hade ett barn Johan, som döptes 29/9 1715 i Rådmansö sn. Troligen samma Johan Holm på (ön) Granhamn (intill Tjockö) var fadder i Rådmansö sn den 17/4 1719 och Johan Holm på Granhamn hade en dotter Brita som döptes 19/5 1720 i Rådmansö sn.
TAB 4
Sven Segerberg trolig son till Sven Segerberg (TAB 1). Född ca 1695 i Rådmansö sn, död 3/7 1768 i Fiholm i (Stora) Rytterne socken i Västmanland (notis i Rytterne dödbok CIa:2). Gift med Christiana Dorothea Bisp(?) från Stockholm/Kolbäck (död ca 1732 troligen i Fiholm i (Stora) Rytterne socken): vigda den 26/11 1729 i (Stora) Rytterne (Rytterne CIa:1) "befalning mannen herr Swen Segerberg på Fiholmen tillsammans med fatebursjungfru ifrån Stockholm jungf Christiana Dorothea Bisp[?] hwilken hade godt besked ifrån Kollebeck [Kolbäck] och lystes derför här [eller: der som här]". Christiana Dorothea bör ha avlidit mellan 1729 och 1735. Baserat på information i mtl 1734 och i mtl 1735 bör Sven (TAB 4) ha gift sig med Ingrid Margareta Kortman / Cortman (född 30/12 1709 i Stockholm, död 4/2 1744 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn enligt uppgifter i Stora Rytterne dödbok CIa:2) mellan 17/1 1734 och 14/12 1734. Båda Svens hustrurs namn är antecknade i Rytterne hfl 1684-1742 (AIa:1/AIa:1-2 sida 98/17). Den senare hustruns namn är antecknat i Rytterne AIa:3 sida 35 och endast Sven Segerbergs namn är antecknat i samma hfl sida 36.
Sven var fadder åt sin (troliga) bror Christoffers barn Sven, som döptes den 21/6 1724 i Rådmansö sn. Det är därför troligt att Sven bodde "hemma" i Rådmansö socken då (dvs 21/6 1724). Svens namn dyker upp vid Fiholm i (Stora) Rytterne socken första gången i mtl 1726 i vilken det är antecknat vid Fiholm "capit Blidberg flyttat till Stockholm[?]" och "Ammeralinan fru Catharina von Rosenfeltz fålk och åhrstienare som niuta des disk och duk, fougden Segerberg, fem drängar och fyra pigor" (men ingen deja antecknad). Att innehållet i Rytterne mtl 1726 var riktigt intygades den 17/11 1725, så möjligtvis blev bytet "Svinö mot Fiholm" (se TAB 1 ovan) gjort år 1725 och förmodligen var det av den anledningen Sven (då ca 30 år gammal) flyttade från Rådmansö sn till Fiholm i Rytterne sn. I Stora Rytterne mtl 1727 är istället Catharina von Rosenfelts dotter, fröken Ewa Wattrangs folk och årstjänare (med bla fogden Sven Segerberg och dejan Margreta Andersdotter) nämnda vid Fiholm. I mtl 1728 är, förutom Sven, dejan hustru Margreta Larsdotter (endast hennes förnamn tecknat i mtl 1729) nämnd vid Fiholm och eventuellt var hon Svens (första?) hustru. Margareta Larsdotters namn är skrivet också i Rytterne AIa:1 /AIa:1-2 sida 98/17. I mantalslängderna 1730-1732 är det Ewa Wattranks make (vigda 21/8 1729) hovjunkare von Berckners folk och årstjänare som är nämnda vid Fiholm, bla gårdsfogden Sven Segerberg och dejan hustru Christina / Christiana Bisp, vars namn försvinner från och med mtl 1733. (Innehållets riktighet i mtl 1732 intygades den 9/12 1731, så Christiana Bisp bör ha levat då och hon bör därför ha varit mamman till den dödfödda sonen 1731 (se nedan).) Enligt bouppteckning efter Sven jobbade han som inspektor vid Fiholm, som då (1768) ägdes av Karl Johan Ridderstolpe (han lär ha blivit hovrättsråd år 1757 och riksråd år 1772).
Svens barn:
- dödfödd son begravd 16/10 1731 i (Stora) Rytterne sn, mamman bör ha varit Christiana Dorothea Bisp
- Sven född 2/4 1735 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, döpt på Långfredagen den 4/4 1735, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: hovjunkare Georg Thomas von Berckner på Fiholm frånvarande, i dess [ställe - texten slutar efter ordet "dess"]...)
- Margareta Catharina född 1/6 1736 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: pastor Petrus Fahlsteen, Adam Radon[?] Bred...[?] var i Stockholm i dess ställe befallningsmannen Wallin, hustru Christina Holm, herr Po...[?] vid västerkvarnen, jungfru Margareta Fahlsteen i prästgården, västerkvarne ...[?] stod i stället för herr Segerbergs svägerska jungfru Catharina Törnbom[?] ifrån Stockholm)
- tvillingarna Petter och Carl födda 15/8 1739 i Fiholm i (Stora) Rytterne sn, döda i november (8 respektive 18) 1739 i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Ingrid Margareta Kortman (faddrar: sacellan Daniel Sundbeck, Erik Fahlsteen i prästgården, kammarherre von Berckners hustru fru Ridderstolpe i dess ställe madam Christina Reuter...[?], jungfru Anna Maria Törnbohm i dess ställe jungfru Hedvig Friess[?] vid Strömsholm, post[?]mästaren vid Strömsholm Petter Friessen[?], Jan Törnbom/Fernbaum[?] i dess ställe befallningsman Hofman[?] vid Tidö[?], hustru Anna ...[?] sacellani[?, ev hustrun till sacellanen] och jungfru Elsa Radon[?] ifrån Stockholm i dess ställe trägårdsdottern vid Wikus[?] jungfru Stina Lindström)
- Ulrica född 18/2 1743 i Fiholms sätesgård i (Stora) Rytterne sn, mammans namn var Margareta Kortman (faddrar: apotekare Gustaf Wester/Wesser i Västerås, mantalskommisarie och bokhållare vid Tidön herr Ridmarck, länsman Flygares hustru Maria Westbom och jungfru Helena Zimmerman ifrån Västerås)
- Johanna Elisabeth fc 1748 (se Rytterne AIa:3 sida 36)
975
« skrivet: 2022-02-20, 18:53 »
Hej igen,
I mitt inlägg 2021-12-27 nämnde jag fiskaren Johan Fröman, hans hustru Anna Greta Segerberg och
hennes syster Eva Maria Segerberg, som alla flyttade till Gäddeholm före den 29/8 1767 (från Frötuna
socken) och att denna deras flytt eventuellt kunde ses som en indikation om att Anna Maria Ström
(gm trädgårdsmästaren vid Gäddeholm, Mathias Gimström) var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström.
Nu har jag dock hittat mer information som kan ge en annan förklaring till varför de tre från Frötuna
flyttade till Gäddeholm i Irsta socken.
Enligt information i Irsta mantalslängder flyttade Johan Fröman och hans hustru Anna Greta Seberberg
till Gäddeholm år 1766. Då fanns i Rytterne socken inspektorn Sven Segerberg vid Fiholm, som ligger
ca 3 mil från Gäddeholm. Det är troligt att Sven var Anna Gretas (och Eva Marias) farbror. Jag kommer att
skriva mer om detta under diskussionsämnet Segerberg. Sven och den geografiska närheten mellan
Gäddeholm och Fiholm kan ha spelat en roll i flytten från Frötuna till Gäddeholm. Dessutom lär Svens
dåvarande "arbetsgivare" (Fiholms ägare Karl Johan Ridderstolpe) och Gäddeholms dåvarande ägare Jonas
Cronstedts lillebror Fredrik båda ha varit hovrättsråd omkring år 1766, men det kanske är mer osäkert om
detta har något med flytten att göra.
Vänliga hälsningar,
Jan
976
« skrivet: 2022-02-19, 10:37 »
Hej Constantinus,
Min gissning är att Johan Duhan, som du nämner i ditt inlägg den 2022-02-18, var barn till Jean Duhan (Tabell 34 i Kjell Lindbloms bok Vallongenealogi).
Om Jean står i boken bla "Han är i skomakarlära i Stockholm 1718." och
"Barn: Johan dp 1/7 1726 i Maria fs i Stockholm". Hoppas Kjell svarar!
Vänliga hälsningar,
Jan
978
« skrivet: 2022-02-17, 09:34 »
Hej, Vid Nedre Satagunda (Satakunda) härads kompani (i Finland) tillhörande Livdragonregementet (yngre) var trumslagare Henrick / Hindrich Krabbe verksam under tidsperioden 1739-1748. I gmr 1739 står att han var 24 år gammal, dvs fc 1715, och att han var född i Tyrvis socken (i Finland) och Kika(?) by(= Kiikka?, se bifogad karta). Länk till gmr 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029131_00551#?c=&m=&s=&cv=550&xywh=3035%2C2373%2C1923%2C912Länk till gmr 1753: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029132_00409#?c=&m=&s=&cv=408&xywh=231%2C1727%2C2755%2C1307Han tillhörde förmodligen inte släkten Krabbe af Svaneby, men eftersom det ibland förekommer namnet Lars Bengtsson Krabbe till Kula (Kulho) och Rejkylä (Reijkylä) i samband med denna släkt gör jag denna post om honom här. I Almquists artikel om släkten Krabbe nr 46 står på sidorna 38 och 39 att ovan nämnda Lars Bengtsson Krabbe påstår sig ha haft föräldrar i Finland. Kan ortsnamnet Kula/Kulho motsvara ortsnamnet Kuula (se bifogad karta)? /Jan
979
« skrivet: 2022-02-17, 08:23 »
Tack för svar Kjell! Enligt information på Wikipedia ligger Ulvsby (stad) i landskapet Satagunda vilket väl bör lägga ännu mer tyngd på att det rör sig om samma person. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulvsby/Jan
981
« skrivet: 2022-02-16, 14:55 »
Hello Georgina, I have followed Anders in registies and, yes, he did marry and he got one daughter. His father's name was Carl Fredrik Korsman and according to a house hold registry he was born 1772 in Finland. Anders had a second name, Wilhelm, and his family name was incorrectly written Wilhelmsson in registries during the last years of his life, but in the death registry it is written Carlsson Korsman (but only Carlsson in today's registry). Also, his name was written Andreas instead of Anders in registries during the last years of his life. Anders Wilhelm Carlsson Korsman was born 4 Jan 1822 in Fränninge parish, but according to birth registry he was born in Starrarp (not in Bjelkhult/Bjälkhult). However, Bjälkhult might have been a place on the lands of Starrarp. There is only about 1000 meters between Starrarp and Bjälkhult, and they are situated in the south of Sweden in a region called Skåne (see maps below). In the birth notice it is written that Anders Wilhelm's father was a soldier (at that time). Link to page in birth registry: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064851_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=1069%2C352%2C2334%2C1107Anders Wilhelm's mother seems to have died when he was only a child. In Fränninge parish house hold registry 1836-1839 it is written that his father was a widower and that he had (at least) two children: Anders Wilhelm (born 1822) and Sven Axel (born 10 Apr 1826 in Bjälkhult in Fränninge parish). Link to page in the above mentioned house hold registry: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064824_00356#?c=&m=&s=&cv=355&xywh=664%2C176%2C3714%2C17211837: Anders Wilhelm, 15 years old, moved away from his father to Starrarp in Fränninge parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064824_00216#?c=&m=&s=&cv=215&xywh=588%2C155%2C3095%2C1434 , see also Starrarp in Fränninge parish house hold registry 1839-1841: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0064826_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=867%2C885%2C2579%2C11951840: Anders Wilhelm moved from Starrarp in Fränninge parish to Rönås #6 in Östra Kärrtorp parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071221_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=704%2C2224%2C2579%2C11951841: Anders Wilhelm moved from Rönås #6 in Östra Kärrtorp parish to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish (see line 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071242_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=-31%2C358%2C3714%2C17221846: Anders Wilhelm (with family name Carlsson) moved from Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish to Farboret #2 in Västerstad parish ("dräng" (old/wrong spelling: "dreng") means "farm-worker"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070467_00222#?c=&m=&s=&cv=221&xywh=1163%2C2325%2C2577%2C11951847: Andreas Wilhelm (incorrectly with name Andreas and with family name Wilhelmsson) moved from Farboret #2 in Västerstad ("Westerstad") parish to Årred #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=452%2C2527%2C3093%2C14341853: Anders Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Årred #3 in Östra Sallerup parish to Ulatofta #2 ("utsockne frälse") in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=727%2C2358%2C2578%2C11951854: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 ("utsockne frälse") to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00213#?c=&m=&s=&cv=212&xywh=389%2C2927%2C3094%2C14341855: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Årröd #5 in Östra Sallerlup parish to Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=544%2C2973%2C3095%2C14341856: Andreas Wilhelm (incorrectly with family name Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 to Ulatofta #5 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071244_00198#?c=&m=&s=&cv=197&xywh=434%2C1933%2C3095%2C14351858: Andreas Wilhem (family name Vilhelmsson is corrected to Vilhelm) moved from Ulatofta #5 in Östra Sallerup parish to Årröd #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00276#?c=&m=&s=&cv=275&xywh=551%2C2089%2C2627%2C12181859: Andreas Wilhlem (incorrectly with two family namnes: Wilhelmsson and Korsman) moved from Årröd #3 to Årröd #4 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00280#?c=&m=&s=&cv=279&xywh=573%2C2063%2C2627%2C12181860: Anders Wilhelm (family name Korsman changed to the incorrect Wilhelmsson) moved from Årröd #4 in Östra Sallerup parish to Bessinge #2 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00252#?c=&m=&s=&cv=251&xywh=518%2C2628%2C2627%2C12181861: Anders Wilhelm (incorrectrly Wilhelmsson) moved from Ulatofta #2 in Östra Sallerup parish to Bessinge #2 in Östra Sallerup parish (in house hold registry 1858-1861): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071245_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=374%2C2025%2C2627%2C1218 (in house hold registry 1862-1868, line 10): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=176%2C2198%2C3710%2C17201862: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Bessinge #2 in Östra Sallerup parish to Årröd #2 in Östra Sallerup parish (line 15): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=83%2C3203%2C3711%2C17201863: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Årröd #2 in Östra Sallerup parish to Ulatofta #3 in Östra Sallerup parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071246_00289#?c=&m=&s=&cv=288&xywh=345%2C2772%2C3711%2C17201866: Anders Wilhelm (incorrectly Wilhelmsson) moved from Ulatofta #3 in Östra Sallerup parish to Köinge #1 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066275_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=394%2C3241%2C3714%2C172124 Oct 1868: Anders Wilhelm moved from Köinge #1 in Hörby parish to Benarp #1 in Äspinge parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0071012_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=355%2C4045%2C3713%2C172128 Nov 1868: Anders Wilhelm married widow Anna Carlsdotter (born 5 Sep 1828 in Äsphult parish, died 15 Feb 1889 in Hörby parish) in Benarp #1 in Äspinge parish. Line/couple 6 in wedding registry (Anders incorrectly registered with family name Wilhelmsson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00104249_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-78%2C687%2C3460%2C1641 24 Oct 1873: Anders Wilhelm and Anna moved from Benarp #1 in Äspinge parish to Huggelseke #3 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066276_00389#?c=&m=&s=&cv=388&xywh=255%2C247%2C3714%2C172210 Dec 1874: Anders Wilhelm and Anna's first (and only) child, daughter Anna, was born in Huggelseke #3 in Hörby parish: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103867_00190#?c=&m=&s=&cv=189&xywh=167%2C2715%2C2023%2C9592 Sep 1876: Anders Wilhelm and Anna's daughter Anna died (line 21 in Hörby parish death registry): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103896_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=-119%2C2342%2C2414%2C1145Anders Wilhelm died in Huggelseke #3 in Hörby parish on 21 Mar 1878 (line 16 in death registry, "Åbo" means "farmer"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00103896_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=-31%2C1662%2C2415%2C1145His wife re-married in 1880 and died in Huggelseke #3 on 15 Feb 1889. Georgina, do you by any chance have a photograph of Anders? Kind regards, Jan Johansson
982
« skrivet: 2022-02-14, 15:51 »
Hejsan! Jag undrar om någon av er Yxkull-experter kan hjälpa mig att identifiera en Yxkull som omnämns i en generalmönsterrulla. Det gäller 1762-års gmr för Livregementet till häst och Roslags kompani. I rubriken står att generalmajoren Bernt(?) Otto Stackelberg var biträdd bla av "majoren och riddaren baron Ykskull". Min fråga är vem denne Yxkull var. Jag misstänker att svaret är Carl Otto Yxkull (1727-1769, TAB 3 i släkten Yxkull nr 203), men jag skulle vara tacksam för en eventuell bekräftelse. Länk till sida i generalmönsterrullan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028808_00361#?c=&m=&s=&cv=360&xywh=248%2C12%2C4680%2C2220Om någon vet om Yxkull i den ovan nämnda generalmönsterrullan hade koppling till Roslags kompani även före 1762 vore jag också tacksam för den uppgiften. Bakgrunden till min fråga är att jag försöker förstå varför en fiskare flyttade ca 1763 från Frötuna/Rådmansö socken öster om Norrtälje till Gäddeholm i Irsta socken öster om Västerås. I Rådmansö var fiskarens "arbetsgivare" Peter Ridderstad (som hade koppling till Roslags kompani) och i Gäddeholm var hans "arbetsgivare" Jonas Cronstedt, som lär ha varit gift med Helena Dorotea Yxkull (syster till ovan nämnda Carl Otto om information i denna länk stämmer (tabellerna 2 och 3): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Yxkull_nr_203 ). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
984
« skrivet: 2022-01-04, 18:38 »
I bouppteckningen efter Zacharias står att han var tornväktare på Brunkeberg (se bifogad bild). Jag antar att han var tornväktare vid vårdtornet på Brunkeberg. I sådant fall kan man säga att han jobbade inom "försvaret" (se information i länken nedan) och det är därför jag tycker att han yrkesmässigt "passar in" bland de andra i släkten Hägg/Ankarklo på den här tiden. Förresten, vi kanske ska kalla Zackarias för Jeppe på berget! Här är en länk med lite information om vårdtornet vid Brunkeberg: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27146I Stockholms mtl 1730 finns oftast ganska bra beskrivningar över gårdarna/fastigheterna. Bland annat framkommer ibland vid vilken gata de låg (och även om det inte framkommer, så kan man ändå "räkna ut" vid vilken gata de låg genom att läsa beskrivningar av "grann-gårdarna"). På det viset har tex jag sett att en del personer som var mantalsförda i det som kallades kvarteret Riddaren i (alla?) mantalslängder på 1700-talet inte bodde i det som är markerat som kvarteret Riddaren från och med kartan från 1855. Jag har skrivit om det här under ett annat diskussionsämne (Krabbe af Svaneby om jag minns rätt), men jag förtydligar det gärna om någon är intresserad. Ja, mina "indicier" ligger där i bakhuvudet och vi får se om det blir napp här på Anbytarforum så småning om. Nu har jag agnat här, under diskussionsämnet Hägg i alla fall. Tack för svar och tips Yvonne! Vänliga hälsningar, Jan
985
« skrivet: 2022-01-04, 11:54 »
Säkerligen har ni/du (Niklas) redan sett att det skrevs en annan bouppteckning, som också innehåller information om Hägg/Ankarklo/"Krabbe"-släktmedlemmar, samma datum (31/8 1698) som den efter Lars Bengtsson (ref. 6 i Niklas inlägg 2022-01-02), men för eventuell annans intresse följer här info och länkar. De båda bouppteckningarna finns på sidorna efter varandra i boken med bouppteckningar från 1698 i Stockholm (1698 Åhrs Inventarij Book, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/55); den efter Lars Bengtsson på sida 1220 och den efter Elizabet Bengtsdotter på sida 1224. Det framkommer av de två bouppteckningarna att var och en av syskonen Lars och Elizabet ägde/hade ägt 1/8 av en gård på Grevgatan i Stockholm. Min tolkning av den uppgiften är att antalet syskon var fyra stycken (då levande) vid pappa Bengt Larssons bortgång (Lars, Elizabet, Anna gm Erik Hägg och Ingrid gm befallningsman Lars Hägg); var och en ärvde 1/8 av gården och att deras styvmoder/plastmamma, Rebecca Schilt, ärvde 1/2 av gården. Tror ni det kan stämma? Länk till bouppteckning efter Lars Bengtsson: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01271#?c=&m=&s=&cv=1270&xywh=3537%2C496%2C5746%2C2481Länk till bouppteckning efter Elizabet Bengtsdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107536_01275#?c=&m=&s=&cv=1274&xywh=3476%2C542%2C5746%2C2481Tack igen Niklas för denna, och mycket annan, värdefull information! Vänliga hälsningar, Jan
986
« skrivet: 2022-01-03, 16:47 »
Hejsan! Vilken fin början på det nya året att ha fått kontakt med personer som är intresserade av, och har uppgifter om, släkterna Hägg/Ankarklo och Krabbe af Svaneby. Det var väldigt mycket ny information för mig på kort tid. Tusen tack! Bouppteckningen efter kofferdi-fararen Lars Bengtsson är som en guldskatt för mig! Kaptenen vid artilleriet Igmund Hegg (Ingemund Hägg?) i punkt 2 i mitt inlägg 2022-01-01 misstänker jag bör motsvara sonen till Lorentz Hägg: "Ingemund Hägg, född ca. 1682" i ditt inlägg 2022-01-02 Niklas. Delar ni min misstanke Yvonne och Niklas? Här följer några observationer från min sida. Den Axel Hägg som omnämns, oplacerad, av Åkerstein (ref 5 i Niklas inlägg 2022-01-02) var "lärfyrvärkare vid artiller: i Stockh:" (såvida jag har läst texten rätt) och Jonas Hägg i punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01 var också registrerad som fd fyr-värkare i mtl 1741. I bouppteckningen efter Jonas Hägg (punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01) står att hans systrar Sara och Anna Helena bodde tillsammans på Skeppargatan i Stockholm (den 3/10 1748), men tyvärr framkommer inte i vilket kvarter. Enligt bouppteckningen ägde Jonas Hägg och hans hustru Elisabeth Wancke en tredjedel av en gård på stadens grund under nr 124 i kvarteret (Gamla) Kyrkogården. Detta kvarter bör bla ha legat vid Skeppargatan, men enligt beskrivning i mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 247) låg dock nr 124 vid Riddargatan. (För att bekräfta att nr 124 motsvarade samma gård i mtl 1730 som i ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 115) jämfördes personers namn i de två böckerna. På det sättet fick jag se att Johan Otto Åkerstein troligtvis bodde hos sina föräldrar i kvarteret (Gamla) Kyrkogården nr 123, både i mtl 1730 och i mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild 177). Hans pappa kan nog ha varit slottsproviantmästare Nils Åkerstein. Otto Åkerstein tycks alltså ha varit granne med Jonas Hägg i sin ungdom.) I Stockholm ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 59) framkommer att löjtnantfru Ankarklo ägde en gård i kvarteret Havssvalget nr 5. Kvarteret Havssvalget ligger också bla vid Skeppargatan, men baserat på beskrivningar i mlt 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 184) låg nr 5 mot Artillerigatan (nr 5 var då ägd av skomakare Haltman ). Av mtl 1754 (BA:19/1 Riksarkivets bild 43) framkommer att löjtnantfru Ankarklo hette Britta och att hon då fortfarande ägde gården i Havssvalget nr 5. I samma mtl 1754 och i samma kvarter Havssvalget nr 11, ägd av hökare Göran Hult*/Heldt (Hult: jämför nedan), var då en Greta Lisa Hägg (fc 1719) mantalsskriven. Det står i mtl 1754 att hennes man tjänade hos herrskap på landet. Kuriosa: kanslist Otto Åkerstein (troligen vår vän släktforskaren) tycks också ha bott i kvarteret Havssvalget enligt ktl 1748 (bild 60), men han i nr 19, och baserat på information i mtl 1730 bör den gården däremot ha legat mot Skeppargatan. (Så det skulle inte förvåna mig om han där och då var granne med systrarna Sara och Anna Helena, som ju bodde vid Skeppargatan enligt bouppteckningen (1748) efter deras bror Jonas Hägg. ) Sara och Anna Helena var mantalsskrivna 1730 och 1731 i kvarteret Blasieholmen nr 101 (BA:13/2 Riksarkivets bild 265 respektive BA:14/2 Riksarkivets bild 253), och 1740 + 1741 var de mantalsskrivna i Ladugårdslandets kvarteret Riddaren nr 6+7 (grannar med Olof Ström och Sara Krabbe, som då bodde i nr 5 - Sara Krabbe var Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas barn) (BA:17:3 Riksarkivets bild 238 respektive BA:18/1 Riksarkivets bild 115). Angående (torn-)väktare Zacharias Hägg i punkt 1 i mitt inlägg 2022-01-01 hållar jag med dig Yvonne att Hägg är ett ganska vanligt släktnamn. Yrket tycker jag ändå på något vis "passar in" (åtminstone lite) bland de övriga familjemedlemmarna Hägg/Ankarklo vid den här tiden, men även av några andra anledning önskar jag envisas med honom. 1) I bouppteckning efter honom, skriven den 9/12 1731, står att hans dotter Helena Hägg var gift med franska ministerns lakej Gabriel Hult* (Hult: jämför Göran Hult/Heldt ovan). 2) I mtl 1721 står att Zacharias Hägg och hans hustru bodde på samma gård i kvarteret Friggan som (torn-)väktaren Anders Erling och hans hustru. Släktnamnet Erling, som i och för sig också är ganska vanligt, förekommer (ofta) hos grannar till personer tillhörande släkterna Hägg/Ankarklo och/eller Krabbe (af Svaneby) i Ladugårdslandets mantalslängder och kronotaxeringslängder i början av 1700-talet. 3) (Här blir det ännu mer långsökt och mer invecklat att förklara...) I en bouppteckning (13/9 1728) efter traktör Johan Martin Bours/ Bauers hustru Susanna Sjöberg framkommer att de ägde en gård i kvarteret Friggan där ju Zacharias Hägg bör ha bott då. Dessutom står i bouppteckningen att dödsboet var skyldig köpman Olof Ström pengar. Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas måg hette Olof Ström (jämför Olof Ström och Sara Krabbe ovan) och han lär ha varit kryddkrämare (dvs köpman) och/eller besökare vid den här tiden. Eventuellt gifte sig Olof Ströms dotter Anna Maria med en trädgårdsmästare hos Carl Cronstedt, som vid den här tiden hade en anställd kock vid namn Christian Bauer/Baur (dvs samband mellan traktör och kock samt mellan (stavningsvarianter av samma släktnamn?) Bour, Baur och Bauer). Självklart inser jag att alla tre ovanstående "anledningar" är tämligen lånsökta, men ibland griper man efter ett halmstrå (och då är det risk att man ser indicier i nästan allt). Jag inser också, Niklas, att jag har skrivit om ungefär samma saker under andra diskussionsämnen. Länk till bouppteckning efter Zacharias Hägg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01460#?c=&m=&s=&cv=1459&xywh=2462%2C164%2C4783%2C2065Länk till bouppteckning efter Susanna Sjöberg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107578_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2396%2C672%2C4774%2C2062Vänliga hälsningar, Jan
987
« skrivet: 2022-01-02, 13:12 »
Hej Yvonne, Tack så mycket för ditt svar! Angående syskonen som du inte har kollat upp; har du sett släktforskaren Åkersteins anteckningar om släkten/ätten Hägg-Ankarklo? Tyvärr har jag inte hittat dem på Rikarkivet hemsida, bara på ArkivDigital som kräver ett abonnemang. Här är länk dit (eventuellt måste du "snurra" bilden för att se tabell 2 (Ingemund Axelsson Hägg) rättvänd): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420Jag bifogar en bild av sidan, men jag är rädd att texten är för liten och att den förlorar upplösning vid förstoring. I texten i tabell 2 framkommer bla att Ingemunds dotter Anna var gift med Jonas Larsson. Åkerstein lade in Jonas Larsson under släkten/ätten Krabbe af Svaneby, men det finns en artikel (skriven 1966 av Jan Eric Almquist) som ifrågarsätter om det är riktigt. Om du är intresserad kan du läsa mer om detta under diskussionsämnet introducerad adel - Krabbe af Svaneby här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1606611#newVidare framkommer av Åkerteins tabell 2 att Erik Ingemundsson Hägg var gift första gången med Anna Bengtsdotter Krabbe och att hans bror Lorentz var gift första gången med Ingrid Bengtsdotter Krabbe. Enligt Åkerstein anteckningar om släkten/ätten Krabbe af Svaneby (indirekt bekräftat i Jan Eric Almquists artikel) var Anna och Ingrid systrar och brorsbarn till den ovan nämnda Jonas Larsson. Det framkommer i tabell 2 att Ingemund Axelsson Hägg hade en son vid namn Ingemund. Om denna sonen Ingemund står att han var född på Björnö (bör vara Frötuna/Rådmansö socken) den 22/8 1654, att han gifte sig den 8/10 1695 med Adriana Ross(?) och att han dog den 23/5 1697. Om detta dödsdatum stämmer kan det därför inte ha varit han, som var kaptenen vid artilleriet Ingemund Hägg i min fråga nr 2 i mitt förra inlägg. Man kan undra om kapten Ingemund Hägg istället kan ha varit ytterligare ett syskon till de i min fråga nr 3, men i sådant fall borde han eller hans barn ha varit omnämnda i bouppteckningen efter Jonas (såvida inte alla i kapten Ingemund Häggs familj var döda då bouppteckningen skrevs). Vänliga hälsningar, Jan
988
« skrivet: 2022-01-01, 13:43 »
Hej, Jag undrar om någon vet huruvida det finns något samband/släktskap mellan alla, eller några av, nedanstående personer med släktnamnet Hägg och som bodde på Norrmalm eller i Ladugårdslandets församling (nu Hedvig Eleonora) i Stockholm i början av 1700-talet. Dessutom undrar jag om de/några av dem var släkt med medlemmar av ätten Ankarklo (adel nr 1101). 1) väktare (troligen i vårdtornet på Brunkeberg) Zacharias Hägg mantalsförd med hustru (samt väktare Anders Erling med hustru) i mtl 1721 i kvarteret Friggan/Frigga nr 25, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057030_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=299%2C870%2C3407%2C15792) kapten vid artilleriet Igmund Hegg (kapten Hägg på samma adress i ktl 1729; eventuellt stavningsform av Ingemund Hägg) mantalsförd med hustru (fru) och dotter 15 år (fc 1714) i mtl 1730 i kvarteret Havssvalget/Havssvallet nr 8 (tidigare nr 98) där det också står "son constapeln wid art. är wid Waxholm" (son kontapel vid artilleriet är vid Vaxholm), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=2720%2C555%2C3987%2C17213) Syskonen: Jonas Hägg, Sara Hägg (fc 1688), Anna Helena Hägg (fc 1690) och Carl Hägg, som är omnämnda i bouppteckning den 3/10 1748 efter Jonas (död 24/5 1748). I bouppteckningen står att Jonas och Carl var inspektorer vid gruvor, men i Stockholm mtl 1741 står att Jonas hade varit fyr-värkare (då mantalsförd i kvarteret Gamla Kyrkogården nr 124 i Ladugårdslandets församling i Stockholm). Länk till bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00805#?c=&m=&s=&cv=804&xywh=2382%2C218%2C4781%2C2065Länk till mtl 1741: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=3349%2C1917%2C2579%2C1195Vänliga hälsningar, Jan Johansson
989
« skrivet: 2021-12-31, 18:44 »
Hej igen, I något som tycks mig vara en bilaga till en bouppteckning skriven den 7/3 1749 efter "inspectoren Jonas Häggs afledna änka hustru Elisabeth Andersdotter Wancke" (död 26/2 1749) står, om min tolkning stämmer, att en viss Hindric Frank hade gjort diverse betalningar åt den avlidna änkan Elisabeth. En av betalningarna tycks ha gjorts till herr Stiernbiellke "diverse gånger till begrafning omkostnader". Möjligtvis gällde begravningen hennes make, som hade dött nio månader tidigare enligt information i bouppteckning efter honom. Om denne herr Stiernbielke var Gustaf Stiernbielke (1695->1758) eller hans son Samuel Gustaf Stiernbielke (1715-1764 gm Anna Sara Krabbe) kan detta kanske ses som ytterligare ett tecken på att det finns/fanns en koppling mellan släkten Krabbe (ev Krabbe af Svaneby) och släkten Cronstedt (jämför mitt inlägg 2021-12-27 ovan). Både Gustaf och hans son Samuel Gustaf bör ha bott/vistats i Stockholm på 1740-talet. I ktl 1745 hittas namnet Gustaf Stiernbielke i kvarteret Svanen nr 3 i Norrmalm västra nedre och i ktl 1750 hittas auskultanten i rådstugan Samuel Gustav Stiernbielke som måg hos fd kapten Jonas Krabbe (67 år) i kvarteret Sporren nr 43 i Norrmalm västra övre (AA/53 Riksarkivets bild 286). Som nämnt i mitt förra inlägg gifte sig, enligt sekundära källor, Gustaf Stiernbielke 1749 med Catharina Ingeborg Wijnbladh. Hennes kusin, Nils Wijnbladh, var gift med Carl Cronstedts systerdotter Margareta Catharina Strokirch (se schematisk bild i mitt förra inlägg). I bouppteckningen efter Jonas Hägg, skriven den 3/10 1748, framkommer att han hade två systrar; "jungfru Sara Hägg om sina 60 år" och "jungfru Anna Helena Hägg om sina 58 år". Enligt Stockholm mtl 1740 och 1741 var de då grannar med Olof Ström, Sara Krabbe och deras två barn Anna Maria och Axel i kvarteret Riddaren (eller kvarteret Rännilen enligt mitt resonemang i mitt förra inlägg). Sara Krabbe med familj var mantalsskrivna i nr 5 och systrarna Hägg var mantalsskrivna i nr 6+7. Länk till bouppteckning efter Jonas Hägg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107624_00805#?c=&m=&s=&cv=804&xywh=1713%2C117%2C5737%2C2477Länk till bouppteckning efter Elisabeth Andersdotter Wancke: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107626_00425#?c=&m=&s=&cv=424&xywh=2188%2C158%2C4773%2C2061&r=Länk till "bilaga" i den senare bouppteckningen (med namnet Stiernbiellke): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107626_00434#?c=&m=&s=&cv=433&xywh=1563%2C60%2C3977%2C1717&r=Vänliga hälsningar, Jan
990
« skrivet: 2021-12-29, 08:31 »
Hej Åsa,
Ja, det var en ganska stor förändring av värdena, men det nya resultatet tycks i alla fall ha klarnat släktskapet. Att det kan vara på din morfars sida är både synd och intressant. Även om det förmodligen är svårt, eller kanske näst intill omöjligt, så kanska kanske du kan lyckas reda ut åtminstone vem en av papporna var till din morfars mamma eller pappa tack vare DNA-testet och släktskapet du och din morbror har med kvinnan och med hennes pappa.
Lycka till och gott 2022!
/Jan
991
« skrivet: 2021-12-27, 15:22 »
Hej, Som nämnt i mitt inlägg i det här diskussionsämnet 2021-12-07 blev ämnet Krabbe af Svaneby ett sidospår för mig när jag försökte ta reda på vilka som var föräldrar till Anna Maria Ström, som var gift med trädgårdsmästare Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1750- och 1760-talet. Olika indicier tycks mig tyda på att hennes föräldrar var Sara Krabbe och Olof Ström, som finns omnämnda i Åkersteins släkttavla över ätten Krabbe till Sväneby nr 46 i TAB 12. Var indicium för sig upplevs förmodligen som svagt, men sedda tillsammans kanske de blir tillräckliga för att bygga en hypotes om detta släktförhållande. Det vore väldigt roligt med kommentarer! Jungfru (Anna) Maria Ström och Mathias Gimström vigdes i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 18/10 1750 (HVa/6 Riksarkivets bild 131). I lysningshandlingen står Maria Ström, inte Anna Maria Ström, men i bouoppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Maria även hade namnet Anna (Siende häradsrätt FII:2 sida 148). Vidare framkommer av lysningshandlingen att Mathias arbetsgivare hette Carl Cronstedt (enligt information i sekundära källor bör han ha varit TAB 1 i ätten Cronstedt nr 136) och att (Marias) kautionist var källarmästare Zacharias Hellberg, som då bodde i kvarteret Järnlodet nr 62+63 i Hedvig Eleonora församling (fd Ladugårdslandets församling) enligt Stockholm ktl 1750 (AA/53 Riksarkivets bild 514). På sida 61 i Irsta hfl AI:2, gällande åren 1749-1760, är det äldsta datumet för Marias husförhör/nattvard den 24/2 1751 och för Matthias är motsvarande datum 6/4 1750 och det står också att Maria kom från Stockholm 1750. Marias födelseuppgifter i nämnda hfl är: född (8 = augusti?) 1724 i Stockholm. Sara Krabbe och Olof Ströms dotter Anna Maria var född 4/10 1709 i Norrtälje (Norrtälje CI/1 sida 416), men utifrån åldersuppgifter i Ladugårdslandets mtl 1730 (BA:13/2 sida 199 Riksarkivets bild 231) blir 1714 hennes beräknade födelseår. Om det verkligen var Sara och Olofs dotter Anna Maria, som var gift med Mathias Gimström kanske en vild gissning kan vara att ettan i 14 blev en tvåa när hennes data fördes in i Irstas kyrkoböcker. Den stora skillnaden mellan födelseuppgift i Norrtälje dopbok och i Irsta hfl är, emellertid, naturligtvis ett viktigt faktum som motsäger hypotesen att det rör sig om samma person. Indicierna som möjligtvis kan peka på att det istället rör sig om samma person följer här nedan. I syfte att förenkla texten utgår den från antagandet att Maria Ström, gift med trädgårdsmästare Mathias Gimström, var Sara Krabbe och Olof Ströms dotter. 1) Kautionist vid Maria Ström och Mathias Gimströms vigsel 1750 var vinskänk Zacharias Hellberg. Enligt uppgifter i tillgängliga mantalslängder och kronotaxeringslängder bodde Zacharias i kvarteret Järnlodet nr 62+63 i Stockholm åtminstone under tidsperioden 1735-1759. Baserat på beskrivningar i Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bilder 171-174) och på historiska kartor bör adressen ha motsvarat hörnet Nybrogatan/Riddargatan i kvarteret Järnlodet. Maria Ström, registrerad endast som dotter och ålder (dvs utan namn), var mantalsskriven enligt Stockholm mtl 1740 (BA:17/3 Riksarkivets bild 238) och mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild 117) i kvarteret Riddaren nr 5. På karta från 1885 tycks den fastigheten/gården ha legat på andra sidan Nybrogatan sett ifrån kvarteret Järnlodet, men av uppgifter i mtl 1730 jämförda med person-namn i mtl 1740 så bodde Maria och hennes föräldrar omkring 1740 förmodligen i kvarteret Rännilen vid Smala gränd, som inte heller låg långt ifrån kvarteret Järnlodets hörn Nybrogatan/Riddargatan. I Stockholms mtl 1736 (BA:15/1 Riksarkivets bild 22) är det troligtvis Marias pappa Olof Ström, vars namn är registrerat i kvarteret Skravelberget nr 41, som också var nära kvarteret Järnlodet enligt karta från 1733. Enligt Åkerstein dog Sara Krabbe den 18/2 1751, så det bör vara hon som var Olof Ströms hustru i mtl 1741 (hustruns namn saknas). I mantalslängderna 1740 och 1741 var Marias bror Axel mantalsskriven på samma adress, men som separat (hushåll?). I mtl 1740 står att Maria födde sina föräldrar med kläders tvättande. Eftersom hon då jobbade för att försörja sina föräldrar kan det kanske vara troligt att hon jobbade även 1750, förslagsvis hos vinskänken Zacharias Hellberg och att han därför var kautionist vid bröllopet. Marias bror Axels namn, men inte hennes eget eller hennes föräldrars, är registrerat på adress Riddaren nr 5 även i Stockholm ktl 1750 (AA/53 Riksarkivets bild 509), så även om Maria inte själv bodde kvar där när hon gifte sig 1750 så bodde förmodligen åtminstone hennes bror i närheten av Zacharias då. (Kuriosa: på karta från 1733 ser man att närmaste vägen att gå mellan kvarteret Rännilen och kvarteret Järnlodets hörn Nybrogatan/Riddargatan var via gatan Sperlingens backe, som enligt Wikipedia var uppkallad efter pappan till personen som lät bygga Rådmanö kungsgård, där ju Sara Krabbes pappa och/eller mamma var arrendatorer ca 1696-1701 enligt uppgifter i Frötuna mantalslängder - se också tidigare inlägg i det här diskussionsämnet.) 2) I Stockholm mtl 1754 hittas Axel Ströms namn i kvarteret Havssvalget (Havssvallet) nr 5 där han hyrde, ogift, av löjtnant änka Britta Anckarklo (som kan ha varit dotter till Axels mormor Anna Häggs bror och syster till Axels blivande svärfar, se dotter Brita Christina i TAB 6 och måg Axel Ström i TAB 7 i Ankarklo nr 1101 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101). Av Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 191), och delvis av Stockholm ktl 1729 (AA/31 Riksarkivets bild 253), framkommer att två kaptener vid artilleriet bodde i samma fastighet/på samma gård i kvarteret Havssvalget: Mårten Mannerheim och Igmund (Ingemund?) Hegg/Hägg. Namnet Igmund Hegg (i mtl 1730) misstänker jag kan vara en stavningsform av Ingemund Hägg, som i sådant fall starkt tycks mig tyda på ett släktskap med ätten Ankarklo nr 1101, men tyvärr har jag inte hittat information som bekräftar det. Enligt sekundär källa (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerheim_nr_1260 ) var Mårten Mannerheim son till Carl Cronstedts syster. I den sekundära källan står att Mårten blev tygmästare vid artilleriet 1734, att hans hustru hade släktnamnet Grissbach och att hans svärmor hade släktnamnet Blixencron. Av Stockholm mtl 1736 (BA:15/1 Riksarkivets bild 46) framkommer att Mårten Mannerheim i kvarteret Havssvaglet var tygmästare vid artilleriet och vid samma fastighet/gård står också "majors enkan fru Grisback, har hoos sig fröken Blixencrona begge 60: åhr". Som nämnt ovan var Carl Cronstedt arbetsgivare åt Maria Ströms blivande make, trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken. Enligt Stockholm ktl 1726 (AA/28 Riksarkivets bild 284) var Carl Cronstedt för övrigt registrerad i samma fastighet/på samma gård som kapten (Mårten) Mannerheim i kvarteret Havssvaglet/Havssvallet nr 97 (och i nr 91, som kuriosa, bodde Carls kock Christian Bauers/Baurs (blivande) svärföräldrar). Om ovan nämnda kapten vid artilleriet, Igmund Hegg/Hägg, tillhörde släkten Hägg/Ankarklo bör Carl Cronstedt alltså ha varit bekant med medlemmar av den släkten, som ju Maria Ström tillhörde via sin mormor Anna Hägg. Anna begravdes den 17/12 1726 i Hedvig Eleonora församling och i dödboken är hon nämnd som Olof Ströms svärmor. Dessa två uppgifter kan tyda på att hon bodde (hos Olof Ström) i Stockholm när hon avled 1726, men var Olof Ström med familj då bodde är för mig ännu okänt (men se fotnot nedan*). Sara Krabbe och Olof Ströms son Axel var dock född 8/7 1718 i Hedvig Eleonora (Ladugårdslandets) församling i Stockholm. Enligt Stockholm mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 231) och mtl 1731 (BA:14/2 Riksarkivets bild 210) var Olof Ström med familj då mantalsskrivna i kvarteret Styrmannen nr 86. I samma mantalslängder står att Carl Cronstedt då bodde i (eller åtmstone nyttjade alla rummen i) kvarteret Edelmannen nr 117 (BA:13/2 Riksarkivets bild 244 respektive BA:14/2 Riksarkivets bild 223). Kvarteren Styrmannen och Edelmannen ligger intill varandra och Olof Ström med familj och Carl Cronstedt med familj bör alltså ha bott nära varandra åtminstone åren 1729 och 1730. Enligt Svenska Gods och Gårdar 1940 köpte Carl Cronstedt Gäddeholm 1733, där ju Maria Ström och hennes make Mathias Gimström bodde på 1750- och 1760-talet, men han fortsatte att vara mantalsskriven i kvarteret Edelmannen nr 117 till och med år 1740 varefter han blev registrerad (i kronotaxeringslängder) i kvarteret Bryggaren nr 42 på Kungsholmen fram till sin död 1750. Att Carl Cronstedt var bekant med medlemmar ur släkten Hägg/Ankarklo kan också misstänkas då man ser på datum då ätterna Cronstedt, Strokirch och Ankarklo adlades. Carls plastpappa (adoptivfar?) Mårten Gavelius > Cronstedt (nr 1104) adlades 1686-12-17, Carls syster Christinas make Lorentz Strokirch (nr 1082) adlades 1686-09-15 och Sara Krabbes morbror Axel Hägg > Ankarklo (nr 1101) adlades 1686-11-13 (alla enligt sekundära källor). Carl Cronstedt och Olof Ström bör ha varit jämngamla; Carl född 1672 enligt sekundära källor och Olof fc 1672 efter åldersuppgift i mtl 1730 (se ovan). 3) Utöver den eventuella bekantskapen mellan Carl Cronstedt och familjemedlemmar i släkten Hägg/Ankarklo finns kopplingar mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård i Rådmansö/Frötuna socken, där Sara Krabbes pappa och/eller mamma var arrendatorer ca 1696-1701 enligt uppgifter i Frötuna mantalslängder. Märta Posse (enligt sekundär källa barn till TAB 8 i ätten Posse nr 14) blev ägare av Rådmansö kungsgård när hennes make Gustaf Sperling avled 1660. Hon lär sedan ha blivit ägare av Gäddeholm när hennes bror Nils dog ogift 1669. Som nämnts tidigare i detta diskussionsämne (2021-12-12) var Sara Krabbes pappa bokhållare redan 1663 åt Märta Posses dåvarande make Per Fleming. (Enligt sekundära källor var Märta, för övrigt, fyrmänning/brylling med Carl Gustaf Oxenstierna, vars gods i Estland pantsattes till dödsboet efter Carl Cronstedts biologiska pappa Anders Olderman.) Ett av Märtas barnbarn, Christina Gustaviana Fägerskiöld (nr 97), bör ha bott/vistats på Gäddeholm när det såldes till Carl Cronstedt 1733. Christina Gustaviana födde i alla fall barnet Gustaf Adolf där den 11/1 1725 enligt en notering i Irsta födelsebok (C/1 Riksarkivets bild 99) och hennes make, Conrad Gustaf (von Siegroth nr 455 TAB 3), blev registrerad 1731 i Gäddeholm i Irsta hfl AI:2 sida 43. Att det förekom en viss kontakt mellan de förra ägarna av Gäddeholm, med historisk koppling till Rådmansö kungsgård, och Carl Cronsted efter försäljningen 1733 kan man kanske misstänka eftersom "barnet Gustaf Adolf" (von Siegroth nr 455 barn i TAB 3) efterträdde Carl Cronstedts son Jonas som chef för Södermanlands regemente 1771 enligt Hans Högmans hemsida om detta regemente. Ett i sammanhanget kanske mer intressant, men mer avlägset, släktband hade skapats mellan Carl Cronstedt och Maria Ström året innan hon gifte sig 1750 med Carl Cronstedts trädgårdsmästare Mathias Gimström. Marias kusin Anna Sara Krabbes (blivande?) svärfar gifte sig 1749 med Catharina Ingeborg Wijnbladh (nr 447, barn i TAB 16). Hennes kusin Nils (Wijnblad nr 447 TAB 3) var gift med Carl Cronstedts systerdotter Margareta Catharina Strokirch (nr 1082). Både Nils och Margareta Catharina var visserligen döda 1749, men inte Nils bror Carl (Wijnbladh nr 447 TAB 4), och han lär dessutom ha varit samtida arkitekt med Carl Cronstedts brorson Carl Johan (Cronstedt nr 83 TAB 2). Carl Johan Cronstedts dotter Anna Beata var gift med Fredrik Fleming af Liebelitz (nr 17 TAB 12) vars farmors mamma var syster till ovan nämnda Märta Posse, som ju en tid ägde både Rådmansö kungsgård och Gäddeholm. Dessa mer eller mindre krångliga släktskap och kopplingar mellan Rådmansö kungsgård och Gäddeholm har jag försökt sammanställa i ett par figurer, som bifogas till det här inlägget (se nedan). Källorna till uppgifterna i bilderna är sekundära (främst från adelsvapen.com) och dessutom har inte kontrollerats var, geografiskt, de berörda personerna höll till 1750 och åren innan Maria Ström och Mathias Gimström gifte sig, så kopplingarna kan vara utan betydelse. 4) Förutom ovanstående tämligen långsökta kopplingar, som tycks ha funnits mellan Carl Cronstedt/Gäddeholm och Krabbe/Rådmansö/Frötuna innan Maria Ström och Mathias Gimström gifte sig med varandra, har jag noterat en mer direkta koppling mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård under perioden när Maria och Mathias bodde på Gäddeholm. I Irsta hfl AI/3 sida 58 framkommer att Johan Fröman (född 1724 i Frötuna), hans hustru Anna G. Segerberg (född 1732 i Frötuna) och Maria Segerberg (född 1730 i Frötuna) flyttade till Gäddeholm före den 29/8 1767 (Mathias Gimström dog där den 10/10 1769 varpå Maria Ström flyttade därifrån med sitt gifta, enda, barn). Carl Cronstedts son Jonas ägde och bodde då på Gäddeholm. I Irsta hfl AI/4 sida 87 framkommer att Johan Fröman var fiskare, att Maria Segerberg även hade namnet Eva och att hon var Johans svägerska och att alla flyttade ifrån Gäddeholm år 1774. Anna G. Segerberg bör ha varit Anna Greta Segerberg, döpt den 16/11 1731 i Rådmansö socken i vars dopbok står att Anna Gretas pappa var Christoffer Segerberg i Ålnäset. Han var troligtvis son till Sven Segerberg, som enligt uppgifter i mantalslängder arrenderade Rådmansö kungsgård åren innan Sara Krabbas föräldrar gjorde det. Dagens bilavstånd, enligt Google maps, mellan Gäddeholm och Rådmansö kungsgård är ca 17 mil. Det tycks mig därför vara troligt att det fanns något annat än en geografisk närhet som motiv till flytten från Rådmansö till Gäddeholm ca 1767. * Fotnot: I en bouppteckning skriven i Stockholm den 13/9 1728 efter traktör Johan Martin Bours (eventuellt stavningsvariant av Bauer/Baur, dvs eventuellt släkt med Carl Cronstedts kock Christian Bauer/Baur) maka Susanna Sjöberg framkommer att dödsboet var skyldig handelsman Olof Ström (troligen Maria Ströms pappa) pengar och att dödsboet ägde en gård i Odens gränd i kvarteret Friggan. Vid kontroll i kronotaxeringslängder omkring 1728 bekräftas inte detta ägandeskap, men istället framkommer av mtl 1721 (BA:12/5 Riksarkivets bild 30) att vice(?) väktaren Zacharias Hägg med hustru då var mantalsskrivna i kvarteret Frigga nr 25, som tycks ha motsvarat vårdtornet på Brunkeberg. Eventuellt var Zacharias Hägg släkt med Marias mormor Anna Hägg. Bouppteckning efter tornväktare Zachrias Hägg finns här (död 30/12 1730): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01460#?c=&m=&s=&cv=1459&xywh=1960%2C0%2C5737%2C2478 Tyvärr saknas kvarteret Frigga/Friggan i den detaljrika Stockholm mtl 1730, som enligt registret är defekt (BA:13/1 Riksarkivets bild 91). Vänliga hälsningar, Jan
992
« skrivet: 2021-12-22, 14:00 »
Hej, I Stockholm mtl 1730 (BA:13/2) finns beskrivningar av de införda gårdarna/fastigheterna. Tack vare detta framkommer det tex att Riddaren nr 1 var en gård vid Riddargatan (som jag misstänker kan ha varit Sperlingens backe på karta från 1733) och att Riddaren nr 3 och nr 5 var byggnader vid Smala gränd. På första sidan med kvarteret Riddaren i mtl 1730 tycks någon ha skrivit in "(kv. Rännilen)" under "Qvarteret RIDDAREN" och på kartan från 1733 ser man att kvarteret Rännilen då låg vid gatan Smala gränd. I Stockholm mtl 1740 (BA:17/3) framkommer att det var samma familjer som då bodde i/ägde kvarteret Riddaren nr 1+2 samt Riddaren nr 4 som bodde på/ägde de gårdarna/fastigheterna i mtl 1730 (dvs kvarteret Riddaren/Rännilen nr 1+2 samt nr 4). På karta från 1751 tycks Smala gränd och kvarteren där omkring ha befunnits på samma platser som på kartan från 1733. Kan man utifrån ovanstående information dra slutsatsen att personer som var mantalsskrivna på "adressen" kvarteret Riddaren nr 5 i mtl 1740 i själva verket bodde i kvarteret Rännilen i en fastighet (eller på en gård), som låg vid Smala gränd (som beskrivet i mtl 1730)? Länk till kv Riddaren i mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=-953%2C234%2C9210%2C4270Länk till kv Riddaren i mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=-1045%2C65%2C9241%2C4284Vänliga hälsningar, Jan Johansson
994
« skrivet: 2021-12-19, 23:00 »
Hej, Jag återkommer till kvarteret Havssvalget (Havssvallet) i Stockholm. I Laudgårdslandet nedre mtl 1730 finns i kv Havssvallet nr 8 bla kapten vid artilleriet Igmund (Ingemund?) Hegg, vars släktnamn är skrivet Hägg i ktl 1729 på samma adress. Länk till mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=434%2C355%2C5741%2C2479Länk till ktl 1729 (nr 98 istället för nr 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060265_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=582%2C718%2C4457%2C2066Namnet Ingemund Hägg tycks tyda på ett släktskap till Ankarklo, men jag har inte lyckats hitta vem han var i Åkerhielms släkttavla över ätten Ankarklo nr 1101. Är det någon som vet om han var släkt med personerna i Ankarklo nr 1101? På samma adress finns bla: - i ktl 1726 (adress nr 97 istället för 8 ): Carl Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Carls systerson, se nedan), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060262_00284#?c=&m=&s=&cv=283&xywh=-723%2C843%2C6888%2C2975- i ktl 1728 (adress nr 98 istället för 8 ): Olof Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Olofs kusin), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060264_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=623%2C701%2C4783%2C2065- i mtl 1730: kapten Mårten Mannerheim (son till Carl Cronstedts syster), se länk ovan, och - i mtl 1736: tygmästare vid artilleriet Mårten Mannerheim och majorsänka Grisback, som troligen var Mårtens svärmor gm major Georg Fredrik Grissbach (1661-1702), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=1705%2C994%2C5741%2C2479Vänliga hälsningar, Jan PS: kapten Jacob Fabrittius i kvarteret Havssvalget/Havssvallet (i länkarna ovan) var Carl Cronstedts kock Christian Baurs svärfar.
996
« skrivet: 2021-12-14, 16:59 »
Hej, Enligt Almquists artikel (se mitt förra inlägg ovan) bodde ( TAB 7) Lars Bengtsson i Grimmarp i Småland åtminstone när hans son ( TAB 12) Jonas föddes 2/5 1637. Han tycks ha bott där åtminstone till och med 1648 enligt (avskrift ur) Sunnerbo dombok. Han tycks ha varit inblandad i några konflikter (se 1646 och 1648 i nedanstående länk). Kanske dessa konflikter kan ha varit en bidragande orsak till varför det blev flytt till Frötuna socken, såvida han själv flyttade dit förstås. Länk: https://www.sunnerbo.nu/orter?tagId=566I information om Barnhusförsamlingen i Stockholm på Wikipedia står att Laurentius Matthiae Lundius var predikant där 1641-1644, och att Anders Hagberg var kyrkoherde där 1694-1697. Både släktnamnet Lundius (bla Anders Lundius - var han son till Laurentius Matthiae?) och släktnamnet Hagberg (Anders Hagberg) förekommer bland de Krabbe i Frötuna/Rådmansö socken som har omnämnts i tidigare inlägg. TAB 12 Jonas Larssons dotter Sara Krabbe och Olof Ström vigdes i Barnhusförsamlingen den 28/1 1702. Länk till Wikipedia och barnhusförsamlingen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnhusf%C3%B6rsamlingenMed hjälp av uppgifter i ovan nämnda Almquists artikel och i mitt förra inlägg har jag gjort en schematisk bild, som bifogas, över (TAB 7) Lars Bengtsson och Lars Olofsson Krabbe (även kallad Lars Krabbe till Kulho och Reijkylä), som enligt Almquist var två olika personer, och några av deras (troliga) barn och barnbarn. Vänliga hälsningar, Jan
997
« skrivet: 2021-12-12, 15:53 »
Hej igen, Här följer mina kommentrarer, som hobby-släktforskare, av Jan Eric Almquists artikel Den äldsta kända släkttavaln över adliga ätten Krabbe (nr 46), utarbetad under 1740-talet av genealogen Johan Otto Åkerstein (Släkt och Hävd 1966 nr 1-2). Eftersom det här är ett diskussionsforum har jag tagit mig friheten att göra spekulationer, främst i sista delen av det här inlägget, baserade på mer eller mindre långsökta indicier. Ibland skenar tyvärr(?) min fantasi iväg. Spekulatoner kan ofta leda till felaktiga slutsatser och min förhoppning och rekommendation är att de (i den här texten) ses endast som arbetsmodeller för eventuell fortsatt sökning efter uppgifter som bekräftar eller förkastar dem. Använda TAB-nummer nedan motsvarar de som användes av Åkerstein (se tex mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). För mina kommentarer är den viktigaste informationen i Almquists artikel att det, enligt honom, saknas belägg för att ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars ( TAB 7). En övergripande reflektion till Almquists artikel är att författaren ifrågasätter Åkersteins arbetssätt med kommentarer såsom "av honom själv hopdiktade bidrag" eller, som mer specifikt exempel, att Åkerstein "tämligen omotiverat" gjorde ( TAB 18) Jonas Krabbes farfar ( TAB 7) Lars Bengtsson till lagläsare i Sunnerbo härad 1690. Dessa kommentarer görs utan att reflektera över möjligheten att Åkerstein kan ha haft underlag för detta utan att hänvisa till källan. Avsaknad av källhänvisningar behöver inte alltid betyda att uppgifter saknar källor. Finns inte möjligheten att det på 1700-talet kan ha funnits mer skrivet källmaterial än på 1900-talet? Vidare står i artikeln att von Stiernman, samtida genealog med Åkerstein och hans förman vid riksarkivet, fann att ( TAB 7) Lars Bengtsson (Krabbe) inte kunde ha varit lagläsare i Sunnerbo 1630, men det tycks inte finnas närmare förklaring till detta i Almquists artikel (möjligtvis i ref. 94). Avsaknade av belägg för att ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars, tolkar jag som att påståendet att Bengt hade en son Lars vare sig kan förkastas eller godtas. Av den anledningen har jag svårt att släppa tanken om osannolikheten att följande sammanträffanden, sedda tillsammans, är slumpmässiga: 1) ( TAB 18) Jonas Krabbes pappa ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland, relativt nära det Sveneby som ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe blev ägare till den 27/3 1587 (inte 1605 enligt Almquist), 2) ( TAB 18) Jonas farfar ( TAB 7) Lars hade patronymikonet Bengtsson precis som ( TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe, och 3) att Jonas farfar Lars tidsmässigt sett skulle kunna ha varit son till ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe. I Almquists artikel står att Grimmarp blev sätesgård 1649 till annan person. Längre fram i artikeln står att "det är å andra sidan riktigt, att Lars Bengtsson bott på Grimmarp i Sunnerbo hd (Smål.), där hans son Jonas blivit född" den 12/5 1637 (felaktigt skrivet 2/5 1637 i mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). Vidare står att ( TAB 18) Jonas Krabbes farfar Lars Bengtsson var "enskild tjänare" (troligen fogde) åt Nils Siöblad, som fritt lät Lars disponera ett frälsehemman i Grimmarp. Denna information tolkar jag som att uppgifterna tillsammans bekräftar att ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp före 1649, men att hans pappa, Lars Bengtsson, inte var adlig (eftersom Grimmarp då var ett frälsehemman och inte en sätesgård). Stämmer min tolkning? Det är synd, tycker jag, att det inte framkommer i korrespondensen mellan Åkerstein och ( TAB 18) Jonas Krabbe vad anledningen var till att släkten hamnade i Frötuna socken och om det var hans pappa eller hans farfar (med familj) som flyttade dit från Småland (när?). Men Jonas kanske medvetet höll låg profil med förhoppningen om att "halka in i riddarhuset på ett bananskal". Eftersom han inte påstod, åtminstone inte i sin (inledande?) korrespondens med Åkerstein, att vare sig hans pappa eller farfar hade släktnamnet Krabbe kan man, emellertid, i alla fall inte påstå att han (då) medvetet hade som uppsåt att försöka missleda Åkerstein. Almquist skriver "Det tycks alltså ha varit sonsonen [( TAB 7) Lars Bengtssons sonson] Jonas, som utan vidare usurperat namnet, då han började sin militära bana, och eftersom adliga ätten då ansågs vara utdöd på svärdssida, har han väl icke ansett sig ha förfarit oriktigt på något sätt". Jonas ( TAB 18) uppges ha varit född 17/7 1682*. De två äldsta funna dokumenten i vilka släktnamnet Krabbe/Krabba har skrivits vid Jonas troliga familjemedlemmars namn härör från senare delen av 1697. Jonas var då 15 år och man kan undra om han började sin militära bana så ung. De två dokumenten är 1) Förtuna mtl 1698 där namnet Lorentz Krabbe för första gången är skrivet på raden med ort-namnet Humlö, vilket kan betyda att Lorentz flyttade dit då och eventuellt sammanfaller denna händelse med att han började använda/bli kallad vid släktnamnet Krabbe (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402078a?image=3210 , se också resonemang om Lorentz släktskap med Jonas nedan), och 2) Rådmansö födelsebok CI:1 och dopnotis den 30/9 1697 i vilken jungfru Sara Jonsdåtter Krabba är antecknad (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=2925%2C956%2C3361%2C1594 ). Jonas uppgav att hans pappa ( TAB 12 Jonas Larsson (Krabbe)) hade tjänstgjort som arrendator på kungsgården Rådmansö (även kallad Svinö) och att han avled den 13/7 1698, dvs mindre än ett år efter att de ovan nämnda dokumenten skrevs. Konstigt nog hittas inte Jonas Larssons dödsnotis i Frötuna dödbok (FI:1, 1690-1803), men det kan bero på att notisen skrevs i Rådmansö dödbok, som saknas för år 1698. I nämnda Frötuna dödbok finns emellertid notiser om andra personer, som bör ha tillhört Rådmansö socken när de avled under samma tidsperiod (och därför kan man tycka att även notis om Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna dödbok). Uppgiften om datumet för Jonas Larsson bortgång bekräftas dock delvis av Frötuna mantalslängder; i mtl 1698 (som bör ha skrivits i slutet av 1697, men datum har inte hittats och på första sidan av Petter Haags fögderi står "ankom medh kyrckioherden i Söderby d 22 sept: 698" och "uttogs af Olof Bergudd d 22 octob: och inkom å nyo d 3 novemb: 698 emedlertidh collationerat medh originalet af mantalscommissarien Karl[?] Bergh") är "Arrendatoren Jonas Larsson" (under "Svinöö") själv mantalsförd (med bla hustru och 2 döttrar), och i mtl 1699 (som bör ha skrivits i slutet av 1698, men datum har inte hittats) är "Arend.n Jonas Lars enk [änka]" (under "Svinöö") själv mantalsförd (utan make eller barn). Kanske kan man löst spekulera att Jonas Larssons barn började använda släktnamnet Krabbe strax innan (eller efter) Jonas Larssons död och att det finns en koppling mellan händelserna, men det är naturligtvis troligt att datumen sammanfaller av en slump eller att barnen började använda/bli kallade vid släktnamnet Krabbe långt före pappans bortgång. Tanken har i alla fall varit orsak till att min fantasi har byggt upp ett scenario där Jonas Larsson var emot användandet av släktnamnet Krabbe och att notisen i Norrtälje dödbok CI:1 om att en Jonas Larsson "med ähra förde sina grå hår i grafen" (död 7/11 troligtvis 1697) hade något att göra med denna "hopdiktade tvist" mellan pappan och barnen. (Förmodligen är det dock denne Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16/11 troligtvis 1697 (Norrtälje dödbok CI:1), och alltså rör det sig troligtvis om andra personer. Länk till notiserna i Norrtälje dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3193%2C2367%2C2800%2C1328 ) Man kan kanske ändå leka med tanken att det förekom menings-skiljaktigheter gällande användandet av släktnamnet Krabbe även om ( TAB 12) Jonas Larssons pappa, ( TAB 7) Lars Bengtsson, mot (Almquists) förmodan var bror till den adlade ( TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe. Var det inte så att endast den adlade personens ättlingar (på den sk svärdsidan) hade rättighet att använda sig av det adliga släktnamnet? Enligt uppgifter i Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo tycks det ha förållit sig så med denna adliga släkt. TAB 12 Jonas Larssons hustru Anna Hägg hade en bror, som blev adlad med släktnamnet Anckarklo, men ingen av hans syskon tycks ha använt sig av det släktnamnet. Åkerstein skrev också, troligtvis efter uppgift av ( TAB 18) Jonas, att ( TAB 12) Jonas Larsson "lefde för sig sjelf och utan någon tjenst" vilket kanske kan tolkas som att Jonas önskade ge en bild av sin pappa Jonas Larsson som en ödmjuk person. Förrutom ( TAB 18) Jonas ovan nämnda låga ålder (15 år) då släktnamnet Krabbe senast började användas (1697) av/om hans syskon Sara och Lorentz/Lars finns en annan detalj, i Almquists artikel, vilken jag tolkar som ett möjligt indicium på att släktnamnet Krabbe kan ha haft en äldre bakgrund än att det var Jonas som hade "usurperat namnet, då han började sin militära bana". Jag syftar på begravningsverserna, tryckta 1707, till syskonen Krabbes faster Rebecka Schilts jordfästning (gm pappa ( TAB 12) Jonas Larssons bror ( TAB 10) Bengt Larsson) i vilka hon lär sägas ha varit änka efter Bengt Larsson Krabbe. Det tycks mig svårt att tro att Jonas (då 25 år gammal), eller hans syskon, påverkade vad som skulle skrivas i verserna. Almquist anser istället i sin artikel att detta förefaller vara sannolikt. Två av Rebecka Schilts döttrar var gifta med två bröder till Axel Anckarklo, som hade blivit adlad 1686 och introducerad 1689. Dessa två döttrar och åtminstone en av mågarna hade avlidit innan begravningen, men den adlade Axel levde och var då 52 år gammal och kan ha haft ett finger med i spelet vid utformingen av begravningsverserna (liksom hans bror, dvs den eventuellt då fortfarande levande mågen till Rebecka Schilts). Man bör förstås ta hänsyn till var de inblandade personerna geografiskt befann sig och tyvärr framgår det inte av Almquists artikel var Rebecka bodde innan hon dog eller var hon begravdes. Oberoende av vem eller vilka som var inblandade i valet att använda släktnamnet Krabbe i begravningsverserna 1707 bör de ha skrivits (långt) innan Åkerstein påbörjade utredningen av den introducerade adliga ätten Krabbe från Västergötland, vilket han beslöt sig göra vid 1740-talets början enligt Almquist. Åtminstone bör verserna ha skrivits långt innan Åkerstein kontaktade Jonas om uppgifter om dess släkt, och därför bör beslutet av att använda släktnamnet Krabbe i begravningsversen inte ha varit ett försök att missleda Åkerstein såsom Almquist spekulerar. Dessutom står i artikeln, i anslutning till texten om begravningsversen 1707, att det är möjligt att Jonas "sökt missleda Åkerstein genom att i sina till honom överlämnade släktanteckningar anakroniskt kalla sina förfäder för Krabbe". Detta framkommer dock inte av artikelns första del, där det står att Jonas uppgav "bl. a., att hans far hetat Jonas Larsson" ... "och hans farfar Lars Bengtsson". Om ( TAB 18) Jonas kallade sina förfäder för Krabbe i senare brev till Åkerstein kan det i och för sig tolkas som att han ville missleda Åkerstein, men det tycks mig bevisat med begravningsverserna 1707 att någon/några redan då har kopplat släktnamnet Krabbe till Jonas farbror Bengt, dvs en generation före Jonas och hans syskons generation, och att användandet av släktnamnet Krabbe den gången inte bör ha varit ett försök att missleda Åkerstein (men kanske någon annan stackars släktforskare ). *Enligt Niklas inlägg den 2121-12-05 i den här tråden var Jonas Jonasson Krabbe (kanske) född den 17/7 1682 kl 11 om morgonen på herrgården Sundby på Ornö i Österhaninge sn [kan eventuellt vara Ornö socken]. Enligt information på Wikipedia om Sundby på Ornö ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby,_Orn%C3%B6 ) köpte Erik Axelsson (Tott) gården 1467. I Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo står att Anna Häggs pappa Ingemund Axelsson Hägg var befallningsman över Åke Totts gods i Livland 1638-1639. Även om det är många år mellan dessa händelser kanske informationen är intressant nog för att kontrollera om det finns en koppling mellan dessa uppgifter. Nedan finns länkar till Sundby i Ornö socken mantalslängder åren kring 1682, då Jonas Jonasson Krabbe var född. Sundby i Ornö mtl 1672 (det finns dock också "slåttet"(?) på sidan innan): https://app.arkivdigital.se/volume/v402151?image=6370Sundby i Ornö mtl 1677 (det finns dock också "slåttett" på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003522_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=788%2C3440%2C3237%2C1536Sundby i Ornö mtl 1689 (det finns dock också "slottet"(?) på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006059_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=597%2C1317%2C1783%2C845Vad gäller ( TAB 18) Jonas syskon tycks det mig finnas indicier om att han hade (åtminstone) två syskon utöver de tre nämnda i Almquists artikel. Det ena var Lars (Jonsson) Krabbe, vars namn dyker upp första gången i Frötuna mtl 1698 (som nämnts ovan) på raden med ort-namnet Humlö. I en födeslenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 bör det vara han (pappan till tvillingarna Anna och Brita) som där kallas Lars Jonsson i Rådmansö (kungsgård), även om han då bör ha bott i Humlö, baserat på uppgift i mtl 1698 (troligen skriven i slutet av 1697). Enligt åldersuppgift när han dog (i Humlö den 16/12 1723) var han född circa 1670 och i dödsnotisen (Frötuna FI:1) är hans namn skrivet med både patronymikonet Jonsson och med släktnamnet Krabbe (länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=162%2C3628%2C2800%2C1328 ). Den andra personen som kan ha varit Jonas syskon var Magdalena Krabba (Krabbe; då jungfru), som var fadder åt ovan nämnda tvillingen Brita, dvs Lars Jonsson Krabbes dotter, enligt dop i Rådmansö socken den 29/4 1698 (länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-687%2C277%2C5808%2C2755 ). Anledningen till att Jonas inte nämnde dessa två personer i sin korrespondens med Åkerstein kan ha varit att de var döda då den inleddes. I det fallet bör brevväxlingen ha inletts efter 1723. Som nämndes ovan är det synd att det inte framkommer när och varför ( TAB 18) Jonas pappa och/eller hans farfar flyttade från Småland till Frötuna socken. När Jonas pappa och mamma, ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg, gifte sig står i lysning- eller vigselnotisen (Jakobs församling i Stockholm den 6/9 1663) att Jonas Larsson var Peder Flemings bokhållare. Denne Peder bör motsvara Per (TAB 20) i släkten Fleming nr 4. Per/Peder Fleming lär ha gift sig i november 1661 med Gustaf Sperlings änka Märta Posse, som hade fått Rådmansö kungsgård i morgongåva av Gustaf när de gifte sig 6/2 1659. Enligt uppgifter i mantalslängder var Gustaf och Märtas barn Carl Gustaf Sperling ägare av Svinö (dvs Rådmansö kungsgård) de år ( TAB 18) Jonas föräldrar/mamma (som änka) var antecknade som arrendatorer vid gården, ca 1696-1702. Tolkningen av dessa uppgifter kan lätt bli att ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hamnade i Frötuna socken, och blev arrendatorer vid Rådmansö kungsgård, ett antal år efter deras vigsel i Stockholm eftersom Jonas arbetsgivares bonusbarn var gårdens ägare. Anna hade dock koppling till Rådmansö kungsgård sedan tidigare eftersom hennes pappa, enligt Åkersteins tabeller om släkten Ankarklo, blev arrendator där den 1/5 1647 ( https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410 ). Anna var då tre och ett halvt år gammal. Enligt samma källa blev hennes pappa arrendator av Björnö gods (troligen i Frötuna sn) den 1/5 1652 och sedan av Penningby (i Länna socken) den 6/7 1666 (se bifogad bild). Med andra ord växte Anna förmodligen upp i Rådmansö/Frötuna socken/socknar (på Rådmansö kungsgård och på Björnö gods). Även om det framkommer av Almquists artikel att ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland är det oklart var han växte upp eller var han bodde åren innan han gifte sig (1663) med Anna Hägg. Eftersom hans dåvarande arbetsgivare hade gift sig (1661) före Jonas och Anna med Rådmansö kungsgårds ägare, Märta Posse, finns möjligheten att Jonas Larsson också hade koppling till (bodde i?) Rådmansö/Frötuna redan innan han gifte sig och att han och Anna lärde känna varandra där (och inte i Stockholm där de gifte sig/vigseln lystes). Varning: här följer spekulationer! TAB 12 Jonas Larssons namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängder 1697 (Frötuna mtl 1696 tycks saknas), då som arrendator vid Svinö (Rådmansö kungsgård) med hustru och tre mantalsskrivna barn (1 son och 2 döttrar). Eftersom åtminstone hans hustru Anna Hägg hade koppling till Frötuna/Rådmansö redan innan paret gifte sig (1663) finns möjlighet att de bodde där även innan de flyttade till Rådmansö kungsgård (omkr 1696). I Frötuna mtl 1695 hittas inte namnet Jonas Larsson, men i mtl 1694 hittas det i anslutning till ort-namnet Görla. Denna Jonas Larsson har dock vare sig hustru eller något mantalsskrivet barn. Möjligheten finns kanske att eventuell hustru var mantalsskriven (med barn) på annan ort och att Jonas Larsson i Görla var samma person som tycks ha blivit arrendator på Svinö ca 1696. Det som är intressant med Görla är att det bör ligga på bara ett par kilometers avstånd från Björnö (gods), där ju Anna Häggs pappa hade varit arrendator några år tidigare (och han hade också varit arrendator på Svinö/Rådmansö kungsgård tidigare - se bifogad bild). Tyvärr kan Jonas Larsson i Görla inte följas väl bakåt i tiden i mantalslängder eftersom det tycks saknas sådana för Frötuna mellan 1680 och 1694. I mtl 1680 finns i och för sig namnet Jöns Larsson i Görla, men denne Jöns kan följas (troligtvis) i mantalslängder till 1655 (i mtl 1656 med namnet skrivet Johns istället för Jöns) och redan då hade han en mantalsskriven hustru. Om ( TAB 12) Jonas Larsson var född 12/5 1637, som Åkerstein skrev, var han bara 17 år när mtl 1655 skrevs (förmodligen i slutet av 1654). Den enda informationen som framkommer i Almquists artikel om ( TAB 12) Jonas Larssons pappa är att han hette Lars Bengtsson, att han var Nils Siöblads "enskilde tjänare" och att han av Nils fått fritt disponera Grimmarp (i Småland) där Jonas var född (den 12/5 1637 enligt Åkerstein). Baserat på detta födelsedatum bör ( TAB 12) Jonas Larssons pappa Lars Bengtsson ha varit född senast omkr 1615, blivit "pensionär" (dvs ej längre mantals-skriven) senast omkr 1678, och kan ha levat till senast omkr 1715. I Frötuna mantalslängder före 1678 hittas namnet Lars Bengtsson endast i en ort: Nordrona (då Nordron). Det eventuellt intressanta med honom är att det står "fougde" (fogde) om honom i Frötuna mtl 1671, vilket också är den mantalslängd i vilken namnet dyker upp första gången i Nordron. (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402150?image=4960 ). Nordrona ligger 5-6 km från Björnö, så kanske han var fogde där. I sammanhanget bör nämnas att Björnö (gods) lär ha köpts 1672 av änkan efter Gustaf Bonde (TAB 2 i släkten Bonde nr 20, gm Anna Christina Natt och Dag). Lars Bengtsson i Nordron hittas i Förtuna FI:1, begravd den 10/7 1698 vid en ålder av 65 år. Enligt åldersuppgiften skulle han alltså ha varit född ca 1633 och kan därmed inte ha varit pappa till ( TAB 12) Jonas Larsson, som ju var född 1637 enligt Åkerstein. Uppgifter i mantalslängder pekar också åt att han var född ca 1633; Lars Bengtsson i Nordron är mantalsskriven i Förtuna mtl 1695 (då 61 år gammal om han var född 1633), men i mtl 1697 (skriven två år innan han avled) är hans hustru (ej änka) mantalsskriven i Nordron, men inte han själv. Det finns dock ett svagt indicium (förutom patronymikonet), som kanske kan berättiga en spekulation om en koppling mellan Lars Bengtsson i Nordron och ( TAB 12) Jonas Larsson. Lars Bengtssons namn i Frötuna mtl 1698, jämfört med dito mtl 1697, tycks vara ersatt med namnet Nils Larsson i Nordron. Detta tillsammans med patronymikonet Larsson tycks tyda på att Nils var Lars barn. Enligt en födelsenotis den 9/11 1700 i Frötuna CI:1 hette Nils Larssons hustru Maria Sperling (länk till födelsenotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=398%2C3554%2C2334%2C1107 ). Jonas Larsson levde inte år 1700, men enligt Frötuna mtl 1701 var hans änka Anna Hägg arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård, som då ägdes av Carl Gustaf Sperling (se bifogad bild). Tyvärr har jag dock inte hittat information huruvida det finns koppling mellan Maria Sperling och Carl Gustaf Sperling. Är det någon som vet? Till sist önskar jag dela mina observationer angående en viss "Bengt Finne". I tillgängliga Frötuna mtl:er 1669-1674 finns i anslutning till ort-namnet Gillberga namnet Bengt Finne (i mtl 1672 Finnie). Tyvärr tycks Frötuna mtl 1675 och mtl 1676 saknas, men i mtl 1677 ser det ut som att namnet Bengt Finne i Gillberga är utbytt mot namnet Danil Bengtsson och gissningvis var Danil son till Bengt Finne. I Frötuna mtl 1678 hittas namnet Danil Bengtsson istället vid ort-namnet Åhlnäs, som idag bör motsvara Ålnäset, bara några hundra meter norr om Gillberga. Dessa två orter ligger på "simavstånd" från Rådmansö kungsgård. Arrendatorn av Svinö/Rådmansö kungsgård före ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hette Sven Segerberg. I Frötuna mtl:er 1694 och 1695 står Sven som arrendator på Svinö. Därefter blev han omväxlande mantalsskriven i Gillberga och i Åhlnäs/Ålnäset fram till och med mtl 1710, men i mtl 1711 är han åter mantalsskriven i Svinö, nu som bokhållare där. Svinö ägdes då av Carl (Gustaf) Sperlings arvingar (han avled den 13/10 1708). Av denna information tycks det mig ha funnits en koppling mellan Ålnäset och Svinö/Rådmansö kungsgård, men jag håller med om att det blir en alltför spektakulär spekulation att ens misstänka en minst sagt långsökt koppling mellan Bengt Finne, Danil Bengtsson, Ålnäset, Svinö och Jonas Larsson (Krabbe). Det är blott en observation som eventuellt kan ligga till grund för vidare sökningar i antika och mindre gamla dokument. Vänliga hälsningar, Jan
998
« skrivet: 2021-12-07, 12:53 »
Åhå! Uppgiften om att "din" Anna Maria Ströms make Jacob var verksam inom artilleriet precis som Axel Hägg ger ett (för mig) intressant indicium om att "din", och inte "min", Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. Jag höll på att samla in uppgifter, som skulle kunna tyda på att "min" Anna Maria Ström var deras dotter, när jag kom in på sidospåret angående "Krabborna i Frötuna" och deras eventuella adliga ursprung. Det senare blev alltså som en parentes i det som jag ursprungligen höll på med, dvs vem som var föräldrar till "min" Anna Maria Ström. Förhoppningsvis kan jag snart börja sammanställa dessa uppgifter, och efter det skulle det vara roligt att föra en diskussion om huruvida indicierna är starkast för att "din" eller "min" Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. (Min Anna Maria Ström gifte sig med trädgårsmästare Matthias Gimström i Irsta socken i Västmanlands län, men det stora "problemet" med henne är att hennes uppgivna födelseår är 1725, och dottern till Sara Krabbe och Olof Ström var ju född 1709, men åldersuppgifter i mantalslängder ger 1715 som beräknat födelseår.) Frågan är under vilket diskussionsämne den diskussionen ska göras; enligt Almquists artikel hörde ju Sara Krabbe inte till släkten Krabbe af Svaneby. Den Axel Hägg du nämne i ditt senaste inlägg, Niklas, var det han som blev adlad 1686 (farfar till Margareta Christina Ankarklo, som gifte sig med Axel Ström), eller var det Margareta Christina Ankarklos pappa (Ingemund Axel som väl använde släktnamnet Ankarklo istället för släktnamnet Hägg?)? Vi skriver alltså om två personer: Axel Hägg verksam inom artilleriet, och Axel Ström amiralitetkompani-skrivar. Är det korrekt? Jag läste lysningsnotisen i Skeppsholmens bok för snabbt och tyckte det stod "...man lyst..." istället för "...men lyst...", trots att jag en sekund reflekterade över att det lät konstigt att "en man kunde bli lyst". Därav min tolkning att det var Jacob som bodde på Skeppsholmen. Vänliga hälsningar, Jan
999
« skrivet: 2021-12-06, 17:23 »
Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718 i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet) i Stockholm.
1000
« skrivet: 2021-12-06, 11:49 »
Tack igen Niklas! Denna gång för tipset om Anna Maria Ström vigd i Visby 1742. Om jag förstår lysningsnotisen i Skeppsholmens församling rätt var det Anna Maria Ströms (blivande) make som bodde där då. Anna Maria bodde därför i Visby när de vigdes misstänker jag. Åldersuppgift när hon dog ger fc 1719, vilket är ett närmare födelseår till Sara Krabbes och Olof Ströms dotter Anna Maria, som var född 4/10 1709 i Norrtälje, än den Anna Maria Ström som jag sedan en tid försöker reda ut om hon var/kan ha varit Sara och Olofs barn. Jag ska titta närmare på Anna Maria Ström i Visby. I Ladugårdslandet nedre mtl 1760 hittas en Axel Ström, som bör ha varit den som var gm Margareta Christina Ankarklo (kvarteret Havssvalget nr 5, se länk nedan). (I mtl:en är Axels svärmor Greta Ankarclo omnämnd, men enligt sekundära källor ska hon ha hetat Maria Öhman.  Viss teksamhet kvarstår...) I mtl:en är Axels titel och ålder nedtecknat: kompaniskrivare vid kungliga amiralietet, 41 år gammal (fc 1718). Enligt mina anteckningar har Axel i längderna 1740 och 1741 titeln amiralitetkompani-skrivare. Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718. Åldersuppgiften (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var Olof och Saras barn. Titeln (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var samma person som Axel i längderna 1740 och 1741, dvs Olof och Saras barn. Länk till sida i mtl 1760: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057080_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=207%2C347%2C4456%2C2065Länk till sida med ritning (från 1742) eventuellt över ett grann-hus till det hus/den gård där Axel Ström bodde i kvarteret Havssvalget enligt mtl 1760: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/11924Jag har nu läst artikeln som du skickade till mig. Det var en väldigt lärdomsrik artikel för mig som hobbysläktforskare, samtidigt som det var roande att läsa om alla turer (och "oturar") kring alla utredningar. Det blev några anteckningar, som jag nu håller på att sammanställa, så snart kommer mina kommentarer i den här tråden. Vänliga hälsningar, Jan
|
Visa inlägg
Cookie policy