Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan Johansson
1002
« skrivet: 2021-12-19, 23:00 »
Hej, Jag återkommer till kvarteret Havssvalget (Havssvallet) i Stockholm. I Laudgårdslandet nedre mtl 1730 finns i kv Havssvallet nr 8 bla kapten vid artilleriet Igmund (Ingemund?) Hegg, vars släktnamn är skrivet Hägg i ktl 1729 på samma adress. Länk till mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=434%2C355%2C5741%2C2479Länk till ktl 1729 (nr 98 istället för nr 8 ): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060265_00253#?c=&m=&s=&cv=252&xywh=582%2C718%2C4457%2C2066Namnet Ingemund Hägg tycks tyda på ett släktskap till Ankarklo, men jag har inte lyckats hitta vem han var i Åkerhielms släkttavla över ätten Ankarklo nr 1101. Är det någon som vet om han var släkt med personerna i Ankarklo nr 1101? På samma adress finns bla: - i ktl 1726 (adress nr 97 istället för 8 ): Carl Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Carls systerson, se nedan), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060262_00284#?c=&m=&s=&cv=283&xywh=-723%2C843%2C6888%2C2975- i ktl 1728 (adress nr 98 istället för 8 ): Olof Cronstedt och kapten Mannerheim (som bör ha varit Olofs kusin), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060264_00294#?c=&m=&s=&cv=293&xywh=623%2C701%2C4783%2C2065- i mtl 1730: kapten Mårten Mannerheim (son till Carl Cronstedts syster), se länk ovan, och - i mtl 1736: tygmästare vid artilleriet Mårten Mannerheim och majorsänka Grisback, som troligen var Mårtens svärmor gm major Georg Fredrik Grissbach (1661-1702), länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=1705%2C994%2C5741%2C2479Vänliga hälsningar, Jan PS: kapten Jacob Fabrittius i kvarteret Havssvalget/Havssvallet (i länkarna ovan) var Carl Cronstedts kock Christian Baurs svärfar.
1004
« skrivet: 2021-12-14, 16:59 »
Hej, Enligt Almquists artikel (se mitt förra inlägg ovan) bodde ( TAB 7) Lars Bengtsson i Grimmarp i Småland åtminstone när hans son ( TAB 12) Jonas föddes 2/5 1637. Han tycks ha bott där åtminstone till och med 1648 enligt (avskrift ur) Sunnerbo dombok. Han tycks ha varit inblandad i några konflikter (se 1646 och 1648 i nedanstående länk). Kanske dessa konflikter kan ha varit en bidragande orsak till varför det blev flytt till Frötuna socken, såvida han själv flyttade dit förstås. Länk: https://www.sunnerbo.nu/orter?tagId=566I information om Barnhusförsamlingen i Stockholm på Wikipedia står att Laurentius Matthiae Lundius var predikant där 1641-1644, och att Anders Hagberg var kyrkoherde där 1694-1697. Både släktnamnet Lundius (bla Anders Lundius - var han son till Laurentius Matthiae?) och släktnamnet Hagberg (Anders Hagberg) förekommer bland de Krabbe i Frötuna/Rådmansö socken som har omnämnts i tidigare inlägg. TAB 12 Jonas Larssons dotter Sara Krabbe och Olof Ström vigdes i Barnhusförsamlingen den 28/1 1702. Länk till Wikipedia och barnhusförsamlingen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnhusf%C3%B6rsamlingenMed hjälp av uppgifter i ovan nämnda Almquists artikel och i mitt förra inlägg har jag gjort en schematisk bild, som bifogas, över (TAB 7) Lars Bengtsson och Lars Olofsson Krabbe (även kallad Lars Krabbe till Kulho och Reijkylä), som enligt Almquist var två olika personer, och några av deras (troliga) barn och barnbarn. Vänliga hälsningar, Jan
1005
« skrivet: 2021-12-12, 15:53 »
Hej igen, Här följer mina kommentrarer, som hobby-släktforskare, av Jan Eric Almquists artikel Den äldsta kända släkttavaln över adliga ätten Krabbe (nr 46), utarbetad under 1740-talet av genealogen Johan Otto Åkerstein (Släkt och Hävd 1966 nr 1-2). Eftersom det här är ett diskussionsforum har jag tagit mig friheten att göra spekulationer, främst i sista delen av det här inlägget, baserade på mer eller mindre långsökta indicier. Ibland skenar tyvärr(?) min fantasi iväg.  Spekulatoner kan ofta leda till felaktiga slutsatser och min förhoppning och rekommendation är att de (i den här texten) ses endast som arbetsmodeller för eventuell fortsatt sökning efter uppgifter som bekräftar eller förkastar dem. Använda TAB-nummer nedan motsvarar de som användes av Åkerstein (se tex mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). För mina kommentarer är den viktigaste informationen i Almquists artikel att det, enligt honom, saknas belägg för att ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars ( TAB 7). En övergripande reflektion till Almquists artikel är att författaren ifrågasätter Åkersteins arbetssätt med kommentarer såsom "av honom själv hopdiktade bidrag" eller, som mer specifikt exempel, att Åkerstein "tämligen omotiverat" gjorde ( TAB 18) Jonas Krabbes farfar ( TAB 7) Lars Bengtsson till lagläsare i Sunnerbo härad 1690. Dessa kommentarer görs utan att reflektera över möjligheten att Åkerstein kan ha haft underlag för detta utan att hänvisa till källan. Avsaknad av källhänvisningar behöver inte alltid betyda att uppgifter saknar källor. Finns inte möjligheten att det på 1700-talet kan ha funnits mer skrivet källmaterial än på 1900-talet? Vidare står i artikeln att von Stiernman, samtida genealog med Åkerstein och hans förman vid riksarkivet, fann att ( TAB 7) Lars Bengtsson (Krabbe) inte kunde ha varit lagläsare i Sunnerbo 1630, men det tycks inte finnas närmare förklaring till detta i Almquists artikel (möjligtvis i ref. 94). Avsaknade av belägg för att ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe hade ett barn vid namn Lars, tolkar jag som att påståendet att Bengt hade en son Lars vare sig kan förkastas eller godtas. Av den anledningen har jag svårt att släppa tanken om osannolikheten att följande sammanträffanden, sedda tillsammans, är slumpmässiga: 1) ( TAB 18) Jonas Krabbes pappa ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland, relativt nära det Sveneby som ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe blev ägare till den 27/3 1587 (inte 1605 enligt Almquist), 2) ( TAB 18) Jonas farfar ( TAB 7) Lars hade patronymikonet Bengtsson precis som ( TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe, och 3) att Jonas farfar Lars tidsmässigt sett skulle kunna ha varit son till ( TAB 4) Bengt (Andersson?) Krabbe. I Almquists artikel står att Grimmarp blev sätesgård 1649 till annan person. Längre fram i artikeln står att "det är å andra sidan riktigt, att Lars Bengtsson bott på Grimmarp i Sunnerbo hd (Smål.), där hans son Jonas blivit född" den 12/5 1637 (felaktigt skrivet 2/5 1637 i mitt inlägg den 2021-12-04 ovan). Vidare står att ( TAB 18) Jonas Krabbes farfar Lars Bengtsson var "enskild tjänare" (troligen fogde) åt Nils Siöblad, som fritt lät Lars disponera ett frälsehemman i Grimmarp. Denna information tolkar jag som att uppgifterna tillsammans bekräftar att ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp före 1649, men att hans pappa, Lars Bengtsson, inte var adlig (eftersom Grimmarp då var ett frälsehemman och inte en sätesgård). Stämmer min tolkning? Det är synd, tycker jag, att det inte framkommer i korrespondensen mellan Åkerstein och ( TAB 18) Jonas Krabbe vad anledningen var till att släkten hamnade i Frötuna socken och om det var hans pappa eller hans farfar (med familj) som flyttade dit från Småland (när?). Men Jonas kanske medvetet höll låg profil med förhoppningen om att "halka in i riddarhuset på ett bananskal". Eftersom han inte påstod, åtminstone inte i sin (inledande?) korrespondens med Åkerstein, att vare sig hans pappa eller farfar hade släktnamnet Krabbe kan man, emellertid, i alla fall inte påstå att han (då) medvetet hade som uppsåt att försöka missleda Åkerstein. Almquist skriver "Det tycks alltså ha varit sonsonen [( TAB 7) Lars Bengtssons sonson] Jonas, som utan vidare usurperat namnet, då han började sin militära bana, och eftersom adliga ätten då ansågs vara utdöd på svärdssida, har han väl icke ansett sig ha förfarit oriktigt på något sätt". Jonas ( TAB 18) uppges ha varit född 17/7 1682*. De två äldsta funna dokumenten i vilka släktnamnet Krabbe/Krabba har skrivits vid Jonas troliga familjemedlemmars namn härör från senare delen av 1697. Jonas var då 15 år och man kan undra om han började sin militära bana så ung. De två dokumenten är 1) Förtuna mtl 1698 där namnet Lorentz Krabbe för första gången är skrivet på raden med ort-namnet Humlö, vilket kan betyda att Lorentz flyttade dit då och eventuellt sammanfaller denna händelse med att han började använda/bli kallad vid släktnamnet Krabbe (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402078a?image=3210 , se också resonemang om Lorentz släktskap med Jonas nedan), och 2) Rådmansö födelsebok CI:1 och dopnotis den 30/9 1697 i vilken jungfru Sara Jonsdåtter Krabba är antecknad (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=2925%2C956%2C3361%2C1594 ). Jonas uppgav att hans pappa ( TAB 12 Jonas Larsson (Krabbe)) hade tjänstgjort som arrendator på kungsgården Rådmansö (även kallad Svinö) och att han avled den 13/7 1698, dvs mindre än ett år efter att de ovan nämnda dokumenten skrevs. Konstigt nog hittas inte Jonas Larssons dödsnotis i Frötuna dödbok (FI:1, 1690-1803), men det kan bero på att notisen skrevs i Rådmansö dödbok, som saknas för år 1698. I nämnda Frötuna dödbok finns emellertid notiser om andra personer, som bör ha tillhört Rådmansö socken när de avled under samma tidsperiod (och därför kan man tycka att även notis om Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna dödbok). Uppgiften om datumet för Jonas Larsson bortgång bekräftas dock delvis av Frötuna mantalslängder; i mtl 1698 (som bör ha skrivits i slutet av 1697, men datum har inte hittats och på första sidan av Petter Haags fögderi står "ankom medh kyrckioherden i Söderby d 22 sept: 698" och "uttogs af Olof Bergudd d 22 octob: och inkom å nyo d 3 novemb: 698 emedlertidh collationerat medh originalet af mantalscommissarien Karl[?] Bergh") är "Arrendatoren Jonas Larsson" (under "Svinöö") själv mantalsförd (med bla hustru och 2 döttrar), och i mtl 1699 (som bör ha skrivits i slutet av 1698, men datum har inte hittats) är "Arend.n Jonas Lars enk [änka]" (under "Svinöö") själv mantalsförd (utan make eller barn). Kanske kan man löst spekulera att Jonas Larssons barn började använda släktnamnet Krabbe strax innan (eller efter) Jonas Larssons död och att det finns en koppling mellan händelserna, men det är naturligtvis troligt att datumen sammanfaller av en slump eller att barnen började använda/bli kallade vid släktnamnet Krabbe långt före pappans bortgång. Tanken har i alla fall varit orsak till att min fantasi har byggt upp ett scenario där Jonas Larsson var emot användandet av släktnamnet Krabbe och att notisen i Norrtälje dödbok CI:1 om att en Jonas Larsson "med ähra förde sina grå hår i grafen" (död 7/11 troligtvis 1697) hade något att göra med denna "hopdiktade tvist" mellan pappan och barnen.  (Förmodligen är det dock denne Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16/11 troligtvis 1697 (Norrtälje dödbok CI:1), och alltså rör det sig troligtvis om andra personer. Länk till notiserna i Norrtälje dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3193%2C2367%2C2800%2C1328 ) Man kan kanske ändå leka med tanken att det förekom menings-skiljaktigheter gällande användandet av släktnamnet Krabbe även om ( TAB 12) Jonas Larssons pappa, ( TAB 7) Lars Bengtsson, mot (Almquists) förmodan var bror till den adlade ( TAB 6) Eric Bengtsson Krabbe. Var det inte så att endast den adlade personens ättlingar (på den sk svärdsidan) hade rättighet att använda sig av det adliga släktnamnet? Enligt uppgifter i Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo tycks det ha förållit sig så med denna adliga släkt. TAB 12 Jonas Larssons hustru Anna Hägg hade en bror, som blev adlad med släktnamnet Anckarklo, men ingen av hans syskon tycks ha använt sig av det släktnamnet. Åkerstein skrev också, troligtvis efter uppgift av ( TAB 18) Jonas, att ( TAB 12) Jonas Larsson "lefde för sig sjelf och utan någon tjenst" vilket kanske kan tolkas som att Jonas önskade ge en bild av sin pappa Jonas Larsson som en ödmjuk person. Förrutom ( TAB 18) Jonas ovan nämnda låga ålder (15 år) då släktnamnet Krabbe senast började användas (1697) av/om hans syskon Sara och Lorentz/Lars finns en annan detalj, i Almquists artikel, vilken jag tolkar som ett möjligt indicium på att släktnamnet Krabbe kan ha haft en äldre bakgrund än att det var Jonas som hade "usurperat namnet, då han började sin militära bana". Jag syftar på begravningsverserna, tryckta 1707, till syskonen Krabbes faster Rebecka Schilts jordfästning (gm pappa ( TAB 12) Jonas Larssons bror ( TAB 10) Bengt Larsson) i vilka hon lär sägas ha varit änka efter Bengt Larsson Krabbe. Det tycks mig svårt att tro att Jonas (då 25 år gammal), eller hans syskon, påverkade vad som skulle skrivas i verserna. Almquist anser istället i sin artikel att detta förefaller vara sannolikt. Två av Rebecka Schilts döttrar var gifta med två bröder till Axel Anckarklo, som hade blivit adlad 1686 och introducerad 1689. Dessa två döttrar och åtminstone en av mågarna hade avlidit innan begravningen, men den adlade Axel levde och var då 52 år gammal och kan ha haft ett finger med i spelet vid utformingen av begravningsverserna (liksom hans bror, dvs den eventuellt då fortfarande levande mågen till Rebecka Schilts). Man bör förstås ta hänsyn till var de inblandade personerna geografiskt befann sig och tyvärr framgår det inte av Almquists artikel var Rebecka bodde innan hon dog eller var hon begravdes. Oberoende av vem eller vilka som var inblandade i valet att använda släktnamnet Krabbe i begravningsverserna 1707 bör de ha skrivits (långt) innan Åkerstein påbörjade utredningen av den introducerade adliga ätten Krabbe från Västergötland, vilket han beslöt sig göra vid 1740-talets början enligt Almquist. Åtminstone bör verserna ha skrivits långt innan Åkerstein kontaktade Jonas om uppgifter om dess släkt, och därför bör beslutet av att använda släktnamnet Krabbe i begravningsversen inte ha varit ett försök att missleda Åkerstein såsom Almquist spekulerar. Dessutom står i artikeln, i anslutning till texten om begravningsversen 1707, att det är möjligt att Jonas "sökt missleda Åkerstein genom att i sina till honom överlämnade släktanteckningar anakroniskt kalla sina förfäder för Krabbe". Detta framkommer dock inte av artikelns första del, där det står att Jonas uppgav "bl. a., att hans far hetat Jonas Larsson" ... "och hans farfar Lars Bengtsson". Om ( TAB 18) Jonas kallade sina förfäder för Krabbe i senare brev till Åkerstein kan det i och för sig tolkas som att han ville missleda Åkerstein, men det tycks mig bevisat med begravningsverserna 1707 att någon/några redan då har kopplat släktnamnet Krabbe till Jonas farbror Bengt, dvs en generation före Jonas och hans syskons generation, och att användandet av släktnamnet Krabbe den gången inte bör ha varit ett försök att missleda Åkerstein (men kanske någon annan stackars släktforskare  ). *Enligt Niklas inlägg den 2121-12-05 i den här tråden var Jonas Jonasson Krabbe (kanske) född den 17/7 1682 kl 11 om morgonen på herrgården Sundby på Ornö i Österhaninge sn [kan eventuellt vara Ornö socken]. Enligt information på Wikipedia om Sundby på Ornö ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundby,_Orn%C3%B6 ) köpte Erik Axelsson (Tott) gården 1467. I Åkersteins släktavla över ätten Ankarklo står att Anna Häggs pappa Ingemund Axelsson Hägg var befallningsman över Åke Totts gods i Livland 1638-1639. Även om det är många år mellan dessa händelser kanske informationen är intressant nog för att kontrollera om det finns en koppling mellan dessa uppgifter. Nedan finns länkar till Sundby i Ornö socken mantalslängder åren kring 1682, då Jonas Jonasson Krabbe var född. Sundby i Ornö mtl 1672 (det finns dock också "slåttet"(?) på sidan innan): https://app.arkivdigital.se/volume/v402151?image=6370Sundby i Ornö mtl 1677 (det finns dock också "slåttett" på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003522_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=788%2C3440%2C3237%2C1536Sundby i Ornö mtl 1689 (det finns dock också "slottet"(?) på sidan innan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006059_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=597%2C1317%2C1783%2C845Vad gäller ( TAB 18) Jonas syskon tycks det mig finnas indicier om att han hade (åtminstone) två syskon utöver de tre nämnda i Almquists artikel. Det ena var Lars (Jonsson) Krabbe, vars namn dyker upp första gången i Frötuna mtl 1698 (som nämnts ovan) på raden med ort-namnet Humlö. I en födeslenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 bör det vara han (pappan till tvillingarna Anna och Brita) som där kallas Lars Jonsson i Rådmansö (kungsgård), även om han då bör ha bott i Humlö, baserat på uppgift i mtl 1698 (troligen skriven i slutet av 1697). Enligt åldersuppgift när han dog (i Humlö den 16/12 1723) var han född circa 1670 och i dödsnotisen (Frötuna FI:1) är hans namn skrivet med både patronymikonet Jonsson och med släktnamnet Krabbe (länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=162%2C3628%2C2800%2C1328 ). Den andra personen som kan ha varit Jonas syskon var Magdalena Krabba (Krabbe; då jungfru), som var fadder åt ovan nämnda tvillingen Brita, dvs Lars Jonsson Krabbes dotter, enligt dop i Rådmansö socken den 29/4 1698 (länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=-687%2C277%2C5808%2C2755 ). Anledningen till att Jonas inte nämnde dessa två personer i sin korrespondens med Åkerstein kan ha varit att de var döda då den inleddes. I det fallet bör brevväxlingen ha inletts efter 1723. Som nämndes ovan är det synd att det inte framkommer när och varför ( TAB 18) Jonas pappa och/eller hans farfar flyttade från Småland till Frötuna socken. När Jonas pappa och mamma, ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg, gifte sig står i lysning- eller vigselnotisen (Jakobs församling i Stockholm den 6/9 1663) att Jonas Larsson var Peder Flemings bokhållare. Denne Peder bör motsvara Per (TAB 20) i släkten Fleming nr 4. Per/Peder Fleming lär ha gift sig i november 1661 med Gustaf Sperlings änka Märta Posse, som hade fått Rådmansö kungsgård i morgongåva av Gustaf när de gifte sig 6/2 1659. Enligt uppgifter i mantalslängder var Gustaf och Märtas barn Carl Gustaf Sperling ägare av Svinö (dvs Rådmansö kungsgård) de år ( TAB 18) Jonas föräldrar/mamma (som änka) var antecknade som arrendatorer vid gården, ca 1696-1702. Tolkningen av dessa uppgifter kan lätt bli att ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hamnade i Frötuna socken, och blev arrendatorer vid Rådmansö kungsgård, ett antal år efter deras vigsel i Stockholm eftersom Jonas arbetsgivares bonusbarn var gårdens ägare. Anna hade dock koppling till Rådmansö kungsgård sedan tidigare eftersom hennes pappa, enligt Åkersteins tabeller om släkten Ankarklo, blev arrendator där den 1/5 1647 ( https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410 ). Anna var då tre och ett halvt år gammal. Enligt samma källa blev hennes pappa arrendator av Björnö gods (troligen i Frötuna sn) den 1/5 1652 och sedan av Penningby (i Länna socken) den 6/7 1666 (se bifogad bild). Med andra ord växte Anna förmodligen upp i Rådmansö/Frötuna socken/socknar (på Rådmansö kungsgård och på Björnö gods). Även om det framkommer av Almquists artikel att ( TAB 12) Jonas Larsson var född på Grimmarp i Småland är det oklart var han växte upp eller var han bodde åren innan han gifte sig (1663) med Anna Hägg. Eftersom hans dåvarande arbetsgivare hade gift sig (1661) före Jonas och Anna med Rådmansö kungsgårds ägare, Märta Posse, finns möjligheten att Jonas Larsson också hade koppling till (bodde i?) Rådmansö/Frötuna redan innan han gifte sig och att han och Anna lärde känna varandra där (och inte i Stockholm där de gifte sig/vigseln lystes). Varning: här följer spekulationer!  TAB 12 Jonas Larssons namn dyker upp första gången i Frötuna mantalslängder 1697 (Frötuna mtl 1696 tycks saknas), då som arrendator vid Svinö (Rådmansö kungsgård) med hustru och tre mantalsskrivna barn (1 son och 2 döttrar). Eftersom åtminstone hans hustru Anna Hägg hade koppling till Frötuna/Rådmansö redan innan paret gifte sig (1663) finns möjlighet att de bodde där även innan de flyttade till Rådmansö kungsgård (omkr 1696). I Frötuna mtl 1695 hittas inte namnet Jonas Larsson, men i mtl 1694 hittas det i anslutning till ort-namnet Görla. Denna Jonas Larsson har dock vare sig hustru eller något mantalsskrivet barn. Möjligheten finns kanske att eventuell hustru var mantalsskriven (med barn) på annan ort och att Jonas Larsson i Görla var samma person som tycks ha blivit arrendator på Svinö ca 1696. Det som är intressant med Görla är att det bör ligga på bara ett par kilometers avstånd från Björnö (gods), där ju Anna Häggs pappa hade varit arrendator några år tidigare (och han hade också varit arrendator på Svinö/Rådmansö kungsgård tidigare - se bifogad bild). Tyvärr kan Jonas Larsson i Görla inte följas väl bakåt i tiden i mantalslängder eftersom det tycks saknas sådana för Frötuna mellan 1680 och 1694. I mtl 1680 finns i och för sig namnet Jöns Larsson i Görla, men denne Jöns kan följas (troligtvis) i mantalslängder till 1655 (i mtl 1656 med namnet skrivet Johns istället för Jöns) och redan då hade han en mantalsskriven hustru. Om ( TAB 12) Jonas Larsson var född 12/5 1637, som Åkerstein skrev, var han bara 17 år när mtl 1655 skrevs (förmodligen i slutet av 1654). Den enda informationen som framkommer i Almquists artikel om ( TAB 12) Jonas Larssons pappa är att han hette Lars Bengtsson, att han var Nils Siöblads "enskilde tjänare" och att han av Nils fått fritt disponera Grimmarp (i Småland) där Jonas var född (den 12/5 1637 enligt Åkerstein). Baserat på detta födelsedatum bör ( TAB 12) Jonas Larssons pappa Lars Bengtsson ha varit född senast omkr 1615, blivit "pensionär" (dvs ej längre mantals-skriven) senast omkr 1678, och kan ha levat till senast omkr 1715. I Frötuna mantalslängder före 1678 hittas namnet Lars Bengtsson endast i en ort: Nordrona (då Nordron). Det eventuellt intressanta med honom är att det står "fougde" (fogde) om honom i Frötuna mtl 1671, vilket också är den mantalslängd i vilken namnet dyker upp första gången i Nordron. (länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v402150?image=4960 ). Nordrona ligger 5-6 km från Björnö, så kanske han var fogde där. I sammanhanget bör nämnas att Björnö (gods) lär ha köpts 1672 av änkan efter Gustaf Bonde (TAB 2 i släkten Bonde nr 20, gm Anna Christina Natt och Dag). Lars Bengtsson i Nordron hittas i Förtuna FI:1, begravd den 10/7 1698 vid en ålder av 65 år. Enligt åldersuppgiften skulle han alltså ha varit född ca 1633 och kan därmed inte ha varit pappa till ( TAB 12) Jonas Larsson, som ju var född 1637 enligt Åkerstein. Uppgifter i mantalslängder pekar också åt att han var född ca 1633; Lars Bengtsson i Nordron är mantalsskriven i Förtuna mtl 1695 (då 61 år gammal om han var född 1633), men i mtl 1697 (skriven två år innan han avled) är hans hustru (ej änka) mantalsskriven i Nordron, men inte han själv. Det finns dock ett svagt indicium (förutom patronymikonet), som kanske kan berättiga en spekulation om en koppling mellan Lars Bengtsson i Nordron och ( TAB 12) Jonas Larsson. Lars Bengtssons namn i Frötuna mtl 1698, jämfört med dito mtl 1697, tycks vara ersatt med namnet Nils Larsson i Nordron. Detta tillsammans med patronymikonet Larsson tycks tyda på att Nils var Lars barn. Enligt en födelsenotis den 9/11 1700 i Frötuna CI:1 hette Nils Larssons hustru Maria Sperling (länk till födelsenotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=398%2C3554%2C2334%2C1107 ). Jonas Larsson levde inte år 1700, men enligt Frötuna mtl 1701 var hans änka Anna Hägg arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård, som då ägdes av Carl Gustaf Sperling (se bifogad bild). Tyvärr har jag dock inte hittat information huruvida det finns koppling mellan Maria Sperling och Carl Gustaf Sperling. Är det någon som vet? Till sist önskar jag dela mina observationer angående en viss "Bengt Finne". I tillgängliga Frötuna mtl:er 1669-1674 finns i anslutning till ort-namnet Gillberga namnet Bengt Finne (i mtl 1672 Finnie). Tyvärr tycks Frötuna mtl 1675 och mtl 1676 saknas, men i mtl 1677 ser det ut som att namnet Bengt Finne i Gillberga är utbytt mot namnet Danil Bengtsson och gissningvis var Danil son till Bengt Finne. I Frötuna mtl 1678 hittas namnet Danil Bengtsson istället vid ort-namnet Åhlnäs, som idag bör motsvara Ålnäset, bara några hundra meter norr om Gillberga. Dessa två orter ligger på "simavstånd" från Rådmansö kungsgård. Arrendatorn av Svinö/Rådmansö kungsgård före ( TAB 12) Jonas Larsson och Anna Hägg hette Sven Segerberg. I Frötuna mtl:er 1694 och 1695 står Sven som arrendator på Svinö. Därefter blev han omväxlande mantalsskriven i Gillberga och i Åhlnäs/Ålnäset fram till och med mtl 1710, men i mtl 1711 är han åter mantalsskriven i Svinö, nu som bokhållare där. Svinö ägdes då av Carl (Gustaf) Sperlings arvingar (han avled den 13/10 1708). Av denna information tycks det mig ha funnits en koppling mellan Ålnäset och Svinö/Rådmansö kungsgård, men jag håller med om att det blir en alltför spektakulär spekulation att ens misstänka en minst sagt långsökt koppling mellan Bengt Finne, Danil Bengtsson, Ålnäset, Svinö och Jonas Larsson (Krabbe). Det är blott en observation som eventuellt kan ligga till grund för vidare sökningar i antika och mindre gamla dokument. Vänliga hälsningar, Jan
1006
« skrivet: 2021-12-07, 12:53 »
Åhå! Uppgiften om att "din" Anna Maria Ströms make Jacob var verksam inom artilleriet precis som Axel Hägg ger ett (för mig) intressant indicium om att "din", och inte "min", Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. Jag höll på att samla in uppgifter, som skulle kunna tyda på att "min" Anna Maria Ström var deras dotter, när jag kom in på sidospåret angående "Krabborna i Frötuna" och deras eventuella adliga ursprung. Det senare blev alltså som en parentes i det som jag ursprungligen höll på med, dvs vem som var föräldrar till "min" Anna Maria Ström. Förhoppningsvis kan jag snart börja sammanställa dessa uppgifter, och efter det skulle det vara roligt att föra en diskussion om huruvida indicierna är starkast för att "din" eller "min" Anna Maria Ström var dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. (Min Anna Maria Ström gifte sig med trädgårsmästare Matthias Gimström i Irsta socken i Västmanlands län, men det stora "problemet" med henne är att hennes uppgivna födelseår är 1725, och dottern till Sara Krabbe och Olof Ström var ju född 1709, men åldersuppgifter i mantalslängder ger 1715 som beräknat födelseår.) Frågan är under vilket diskussionsämne den diskussionen ska göras; enligt Almquists artikel hörde ju Sara Krabbe inte till släkten Krabbe af Svaneby. Den Axel Hägg du nämne i ditt senaste inlägg, Niklas, var det han som blev adlad 1686 (farfar till Margareta Christina Ankarklo, som gifte sig med Axel Ström), eller var det Margareta Christina Ankarklos pappa (Ingemund Axel som väl använde släktnamnet Ankarklo istället för släktnamnet Hägg?)? Vi skriver alltså om två personer: Axel Hägg verksam inom artilleriet, och Axel Ström amiralitetkompani-skrivar. Är det korrekt? Jag läste lysningsnotisen i Skeppsholmens bok för snabbt och tyckte det stod "...man lyst..." istället för "...men lyst...", trots att jag en sekund reflekterade över att det lät konstigt att "en man kunde bli lyst". Därav min tolkning att det var Jacob som bodde på Skeppsholmen. Vänliga hälsningar, Jan
1007
« skrivet: 2021-12-06, 17:23 »
Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718 i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandet) i Stockholm.
1008
« skrivet: 2021-12-06, 11:49 »
Tack igen Niklas! Denna gång för tipset om Anna Maria Ström vigd i Visby 1742. Om jag förstår lysningsnotisen i Skeppsholmens församling rätt var det Anna Maria Ströms (blivande) make som bodde där då. Anna Maria bodde därför i Visby när de vigdes misstänker jag. Åldersuppgift när hon dog ger fc 1719, vilket är ett närmare födelseår till Sara Krabbes och Olof Ströms dotter Anna Maria, som var född 4/10 1709 i Norrtälje, än den Anna Maria Ström som jag sedan en tid försöker reda ut om hon var/kan ha varit Sara och Olofs barn. Jag ska titta närmare på Anna Maria Ström i Visby. I Ladugårdslandet nedre mtl 1760 hittas en Axel Ström, som bör ha varit den som var gm Margareta Christina Ankarklo (kvarteret Havssvalget nr 5, se länk nedan). (I mtl:en är Axels svärmor Greta Ankarclo omnämnd, men enligt sekundära källor ska hon ha hetat Maria Öhman.  Viss teksamhet kvarstår...) I mtl:en är Axels titel och ålder nedtecknat: kompaniskrivare vid kungliga amiralietet, 41 år gammal (fc 1718). Enligt mina anteckningar har Axel i längderna 1740 och 1741 titeln amiralitetkompani-skrivare. Olof Ström och Sara Krabbes son Axel döptes 8/7 1718. Åldersuppgiften (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var Olof och Saras barn. Titeln (och det "ovanliga" namnet) tyder på att Axel Ström i mtl 1760 var samma person som Axel i längderna 1740 och 1741, dvs Olof och Saras barn. Länk till sida i mtl 1760: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057080_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=207%2C347%2C4456%2C2065Länk till sida med ritning (från 1742) eventuellt över ett grann-hus till det hus/den gård där Axel Ström bodde i kvarteret Havssvalget enligt mtl 1760: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/11924Jag har nu läst artikeln som du skickade till mig. Det var en väldigt lärdomsrik artikel för mig som hobbysläktforskare, samtidigt som det var roande att läsa om alla turer (och "oturar") kring alla utredningar. Det blev några anteckningar, som jag nu håller på att sammanställa, så snart kommer mina kommentarer i den här tråden. Vänliga hälsningar, Jan
1009
« skrivet: 2021-12-05, 07:52 »
Hej igen,
Efter ändringen, som anbytarvärd Eva tipsade om, fungerar nu aviseringarna bra! Tack för hjälpen!
Vänliga hälsningar,
Jan
1010
« skrivet: 2021-12-05, 07:37 »
Hej Hans, Tack för ditt svar! Tyvärr har jag inte någon uppgift om Maria Lundia (1688-1724), men hennes födelseår kan vara ett tecken på att hon var barn till Anders Lundius och Brita, gifta 1688. Om Marias födelseår stämmer (på ett ungefär) borde hon vara Anders och Britas första barn. Vet någon vad Anders mamma hette? Det tycks mig ha varit vanligt förr att de första barnen fick namn efter sina mor- eller farföräldrar, så om Anders mamma hette Maria kan man nog räkna det som ett tecken på att Maria Lundia var barn till Anders och Brita. Eventuellt (här är det fråga om en gissning/spekulation!) var Brita släkt med (dotter till) Ingemund Axelsson Hägg, som ju var pappa till den som adlades Ankarklo. I information om släkten Ankarklo på https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 hittar jag dock inte namnet Maria bland personerna i Ingemunds nära familj (hustrur, mamma, svärmor). (Däremot tycks Ingemund ha gift sig 24/2 1658 med Brita Emanuelsdotter, och Brita Lundia som dog 1730 i Humlö var fc 1657... Var Brita Lundia deras barn? Enligt Åkersteins genealogier fick Ingemund och Brita barnet Emanuel, född 21/11 1758... Se här (abonnemang på Arkiv Digital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420 ) Har du sett om Maria Lundia någon gång är antecknad med ett patronymikon? Enligt min erfarenhet kan patronymikon dyka upp ibland, även om en persons namn vanligtvis skrevs endast med släktnamn. Jämför Margareta Lundia vars namn blev antecknat även med ett patronymikon då hon var fadder (se här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00127#?c=&m=&s=&cv=126&xywh=528%2C2978%2C3005%2C1327 ). Hans, du har säkert redan haft tanken, men släktnamnet Wandel tycker jag tyder på att släkten kom ifrån Vendel socken. Vänliga hälsningar, Jan
1011
« skrivet: 2021-12-04, 18:36 »
TACK!! Det vore jättesnällt! Jag var precis på väg att fixa betalningen, men som tur är läste jag ditt svar innan.
Om du har information om Axels syster Anna Maria (f 4/10 1709 i Norrtälje, men felaktig åldersuppgift i mtl ger beräknat födelseår ca 1715) skulle jag bli väldigt glad!
PM på väg! /Jan
Ladugårdslandet mtl 1730: BA:13/2 bild 228 kvarteret Styrmannen nr 86
dito mtl 1740: BA:17/3 bild 238 kvarteret Riddaren nr 5
dito mtl 1741: BA:18/1 Riksarkivets bild 115 Riddaren nr 5
1012
« skrivet: 2021-12-04, 16:59 »
Hej Niklas! Stort tack för visat intresse och tips!! Din fråga om källor och Axel Ström vet jag inte om jag ska tolka som om du verkligen ställer en fråga till mig, eller om du har uppfattat det som om jag har ställt frågan angående Axel Ström i mina tidigare inlägg. Jag ber om ursäkt om jag har uttryckt mig felaktigt tidigare (och jag inser att främst mitt första inlägg i den här tråden blev rörig), men jag har inte ställt mig frågan huruvida Axel Ström, som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo, var son till Olof Ström och Sara Krabbe. Jag har tagit för givet att Axel Ström var en och samma person och eftersom det egentligen är hans syster som jag är intresserad av har jag inte letat efter kopplingen som du eventuellt efterfrågar (än). En god indikation på att det är samma person tycker jag det borde vara om man kan hitta en (ungefärlig) åldersuppgift på den Axel Ström som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo. Olof Ström och Sara Krabbes son Axel Ström döptes i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 8/7 1718. Olof Ströms son Axel hittas senast ogift i Ladugårdslandets mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild ca 115) där han bor hos Olof Ström och hustru (bör vara Axels mamma Sara Krabbe eftersom hon dog 1751 enligt Åkerstein) i kvarteret Riddaren nr 5. Axel bodde på samma adress enligt Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1750 (AA/53 Riksarkivets bild ca 509). (De ungefärliga bildhänvisningarna beror på att de bör, enligt mina anteckningar, hänvisa till första sidan med kvarteret Riddaren.) Efter ktl 1750 har jag inte följt Axel Ström vidare. Över till min undran i mitt förra inlägg i den här tråden (2021-11-26). Tack vare Niklas hittade jag rapporten i Åkersteins genealogier bland Riddarhusets arkiv. Länk till rapporten (Arkiv Digital): https://app.arkivdigital.se/volume/v910867?image=5440Min fria avskrift av texten (med reservationer för fel):Utdrag av protokoll hållit i riddarhusdeputationen den 13 augusti 1756 Sedan deputationen idag till slutligt avgörande föresatt kammaren herr Partick Krabbes på egen och sin brors, överstelöjtnant och riddare Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe, härstädes omhängiga sak angående att återfå säte och stämma på Riddarhuset, som honom blivit bestridd; så stannade deputationen i det slut, att deputationen inte finner de skäl gällande, varmed herrar Krabbe ifrån denna förmån hittills varit uteslutna, utan provar härmed billigt det må bemälte herrar Krabbe såsom till säte och stämma berättigade, nu njuta denna förmån till godo; vilket genom utdrag av protokollet skulle expedieras ut supra [såsom ovan (beslutat)]. ad mandatum [efter uppdrag/på befallning] Pehr: von Christeirnson Niklas, du skrev i ett annat inlägg att Åkerstein felaktigt uppgav att två personer tillhörde släkten Krabbe af Svaneby (nr 46) (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=180185.msg1603896;boardseen#new ) med referens till Jan Eric Almquists artikel "Den äldsta kända släkttavlan över adliga ätten Krabbe (nr 46)" i tidskriften Släkt och Hävd (1966:1). I väntan på att få artikeln tillgänglig har jag försökt förstå vad som ligger bakom det påståendet. I Svenska adelns ättartaflor, afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna / 498 (1858-1864) (se TAB 3 i länk: http://runeberg.org/anrep/2/0502.html ) står om adelätten Krabbe af Svaneby (nr 46) TAB 3 att Bengts son Lars dog ogift enligt (Anders Anton) von Stiernman (1695-1765). Enligt Johan Otto Åkerstein (1713-1766) hade samma Bengts son Lars tre söner (bland annat de två personer som Åkerstein felaktigt uppgav tillhöra släkten Krabbe af Svaneby) och en dotter. Det tycks alltså ha förekommit motstridiga uppgifter mellan dessa två samtida släktforskare. Det ska bli intressant att läsa hur Jan Eric kom fram till att den ene hade rätt och den andre fel. Det tycks i alla fall ha varit en rörig soppa på sin tid. Nästan lika rörig som mina inlägg! Vad har jag förstått hade ovan nämnda Lars två barnbarn, bröderna Patrick och Engelbrecht Adam Krabbe (och kanske även deras pappa/farfar?) blivit uteslutna (från säte och stämma) ur släkten Krabbe (nr 46). Efter riddarhusdeputationens beslut/rådan den 13 augusti 1756 återinfördes bröderna. Efter detta tycks de ha blivit uteslutna igen, kanske pga Anders Anton von Stiernmans forskning, eftersom Engelbrecht Adams tre barn Engebrecht Adam, Carl Fredrik och Reinhold adlades den 7/2 1779 (de två sista introducerade 1789) till "Krabbe nr 2149" (källa: Svenska adelns ättar-taflor utgifna: Graufelt från Dal-Mörner af Tuna, länk: https://books.google.it/books?id=v_EnAQAAMAAJ&pg=PA496&lpg=PA496&dq=gertrud+catharina+von+b%C3%A5hr&source=bl&ots=zNt6UTBi0H&sig=ACfU3U3mYgB6s0ZcAqFZZgVamg95KftAiw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjf_Ontlsj0AhXygP0HHUJVCj8Q6AF6BAgZEAM#v=onepage&q=gertrud%20catharina%20von%20b%C3%A5hr&f=false ). För övrigt: borde inte släkten Krabbe af Svaneby egentligen heta Krabbe af Sveneby eller Krabbe till Sveneby? När jag läste Åkersteins anteckningar om släkten tycks det mig stå "KRABBE til Sväneby" och platsen Sväneby misstänker jag motsvarar Sveneby herrgård i Sveneby socken i Västra Götalands län. Länk till hans anteckningar: https://app.arkivdigital.se/volume/v910867?image=5300Fri avskrift av Åkersteins anteckningar (omskrivet till dagens stavning samt egna tolkningar och kommentarer inom hakparentes, med serveration för fel) av text om släkten Krabbe af Svaneby (Riddarhusets nr 46) i Riddarhuset: Åkersteins genealogier 7.H,I,K ("ÅKERSTEINS GENEALOGIER ÖVER INTROD: ÄTTER LITT. H, I, K,"), Johan Otto Åkerstein (1713-1766). KRABBE till Sväneby TAB 1Anders Krabbe till Eke, väpnare 1470 Barn: • Bengt Andersson Krabbe, se TAB 2 • Kerstin • Anna, gm Thord Björnsson Store till Högalid och Torestorp [Store nr 79], år vapen 1485, 1486 TAB 2Bengt Andersson Krabbe (barn till TAB 1) till Eke, år vapen 1505, 1510 Barn: • Bengt Bengtsson Krabbe till Eke, fogde i Södermanland 1530, slottsloven på Stockholms slott den 17 september 1542 • Anders Bengtsson Krabbe, se TAB 3 [troligen son till Bengt Bengtsson Krabbe ovan] TAB 3Anders Bengtsson Krabbe (barn till TAB 2) till Eke, förseglade beslutet om hyllning 1560 av kung Erik XIV, gm N.N. Lilliehök (dotter till Knut Svensson till Istrum [Istrum socken i Skara kommun]) Barn: • Bengt Andersson Krabbe, se TAB 4 • Knut Andersson Krabbe, se TAB 5 • Pähr Andersson Krabbe, dess änka levde år 1580 • Anders Andersson Krabbe, levde år 1588 TAB 4Bengt Andersson Krabbe (barn till TAB 3) till Sväneby [Sveneby] och Klefwa [jfr Kleva gruva i Alseda socken i Jönköpings län], jägmästare i Västergötland, fick "förläning på en äng" [troligen störr ängsmark med dåtidens betydelse av begreppet äng] i Eggby socken i Valla härad [Skara kommun] i gåva av hertig Carl den 8 mars 1587, bytte till sig Swäneby [Sveneby] gods [i Töreboda kommun i Västergötland] mot andra gårdar 1605, gm Anna Roos (dotter till Eric Gustafsson till Hjälmsäter [herrgård i Götene kommun] och Korpgården [Järpås, Lidköping] Roos till Hjälmsäter [Roos af Hjelmsäter nr 51]) Barn: • Karin, gm Björn Store • Kerstin, gm Ivar Store • Eric Bengtsson Krabbe, se TAB 6 • Margretha, död ogift • Gustaf Bengtsson Krabbe till Sväneby [Sveneby], 1635 gm Karin Soop (dotter till Hans Åkesson till Stora Bjurum [herrgård i Västergötland vid Hornborgasjön] och Mälsåker [slott i Strängnäs kommun] • Märta, gm Lars Nilsson Kafle till Häggetorp [Kafle nr 70] • Lars Bengtsson Krabbe, se TAB 7 • Barbro, gm Carl Abrahamsson Lilliestielke [Lilliestielke nr 120] • Brita, död ogift • Anna, död ogift TAB 5Knut Andersson Krabbe (barn till TAB 3) till Eke, bytte till sig Eks gård i Ekers socken [kan vara Stora Ek herrgård i Eks socken i Mariestad kommun] i Wasbo/Wadbo [Vadsbo] härad mot en sin gård i Istrum i Eggby socken [i Skara kommun] i Valla härad av hertig Carl den 20 mars 1588, gav sitt leversal[?] av Hägnetorp den 5 april 1588, hövitsman [huvudman] över en fännika [bataljon/kompani] smålandsknektar i Sunnerbo, Östbo och Västbo härader [i Småland] den 14 maj 1593, couf:[?] av kung Sigismund den 12 mars 1594, gm . . . . Barn: • Kerstin, gm Anders Engelbrechtsson Bureus [Andreas Engelbertsson Bureus, Bure nr 126] • Barbro, g 1613 m Anders Claesson Ekeblad till Fröslunda [Ekeblad nr 35], död 1614 TAB 6Eric Bengtsson Krabbe (barn till TAB 4) till Swäneby [Sveneby], kung Karl IX:s kammarjunkare 1607, ståthållare på Svartsjöhus och Väntholmen den 26 augusti 1610, jägmästare i drottning Christina [Karl IX:s änka Kristina av Holstein] furstendöme 1613, jägmästare i Värmland och Närke samt Wassbo [Vadsbo] och Valla härader den 29 januari 1623, agent i Danmark 1628, född den 8 maj 1582, introducerad 1625 (nr 46), död 13 augusti 1634, gm Kerstin Ekeblad (dotter till Johan Andersson till Stola [Ekeblad nr 35])
Barn:
• Johan Ericsson Krabbe, se TAB 8
• Gustaf Ericsson Krabbe, se TAB 9
• Elin, gm Pähr Ericsson Rosensköld, president i Göteborg
• Kerstin, gm Nils Staffansson Hjulhammar till Kärsgård [Hjulhammar nr 302], major
• Märta, gm Carl Lake till Kuta[?] [Lake nr 53], ryttmästare för en fana [skvadron/kompani] västgötaryttare
• Brita, gm Thore [Tore] Jönsson Reuterberg [Reuterberg nr 535], ryttmästare
TAB 7
Lars Bengtsson Krabbe (barn till TAB 4) till Swäneby [Sveneby] och Grimmarp [Grimarps gård i Ljungby kommun i Småland?], lagläsare i Sunnerbo härad i Småland 1630 [död ogift enligt Anders Anton von Stiernman (1695-1765), ref: Svenska adelns ättartaflor, afdelning 2. Granfelt från Dal - Mörner af Tuna / 498 (1858-1864), se TAB 3 i länk: http://runeberg.org/anrep/2/0502.html ]
Barn:
• Bengt Larsson Krabbe, se TAB 10
• Söfring [Severin] Larsson Krabbe, se TAB 11
• Jonas Larsson Krabbe, se TAB 12
• dotter, gm Heinoch [Heinrich?] Von Felden, häradshövding
TAB 8
Johan Ericsson Krabbe (barn till TAB 6) till Swäneby [Sveneby], haltade illa av ett hugg i låret, död 16.., gm Anna Lake
Barn:
• Bengt Johansson Krabbe, död den siste [manliga medlemmen i denna familj?]
TAB 9
Gustaf Ericsson Krabbe (barn till TAB 6) till Swäneby [Sveneby], Uddetorp [säteri i Borås kommun] och Brandstorp [gård i Daretorps socken vid Vätterns västra strand], major 1645, död 16.., gm Anna Lilliestielke (dotter till Carl Bengtsson till Olstorp) [Lilliestielke nr 120]
Barn:
• Margretha
• Märta, gm Carl Johansson Hård till Halebo, löjtnant
• Brita
TAB 10
Bengt Larsson Krabbe (barn till TAB 7), adelsb...[?] vid kungliga amiralietet 1649, underlöjtnant vid kungliga amiralitetet den 1 juli 1654, löjtnatn 1660, kapten 1661, kommendör vid amiralitetet 1675, död den 28 januari 1676, gm Schildt
Barn:
• Ingrid, död på Svartjö [slott] den 14 juni 1686, gift september 1679 med Lorentz Ingemundsson Hägg, drottning Hedvig Eleonora befallningsman över Svartsjö slott och län, död 1693, se Anckarklo [Ankarklo nr 1101]
• Elisabeth, död ogift
• Anna, död i barnsäng juli 1683, gift den 21 september 1682 med Eric Ingemundsson Hägg, inspektor, se Anckarklo [Ankarklo nr 1101]
TAB 11
Söfring [Severin] Larsson Krabbe (barn till TAB 7), arrendator och hauptman på Kattila gods i Ingermanland [svenska Ingermanland var område kring Sankt Petersburg], född 1636, död i Viborg [stad 14 mil norr om Sankt Petersburg] 1705, gm Gertrud Catrina von Båhr/Bähr[?], född 1644, död 1737
Barn:
• Simon Adam, död ung
• Söfring [Severin] Söfringsson Krabbe, se TAB 13
• Jürgen [Jörgen] Söfringsson Krabbe, se TAB 14
• Lars Söfringsson Krabbe, se TAB 15
• Patrick Söfringsson Krabbe, se TAB 16
• Dorothea, gm1 Bartholomeus Itimaeus [Ithimaeus], kyrkoherde i Jautsena[?] socken [Joutseno socken i sydöstra Finland, ca 6 mil norr om Viborg?], gm2 Carl Fries, regementskvartermästare vid Viborg läns infanteri, gm3 Eric Löfwing, kapten
• Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Sofringsson, se TAB 17
• Gotskalk Söfringsson Krabbe, underofficer vid Viborg läns infanteri, ogift, slagen på ett parti av ryssarna 1716
• Johan, död ung
TAB 12
Jonas Larsson Krabbe (barn till TAB 7), född på Grimmarp [Grimarps gård i Ljungby kommun i Småland?] den 2 maj 1637, arrendator av kungsgården i Rådmansö [socken i Norrälje kommun], levde för sig själv och utan någon tjänst, död den 13 juli 1698, begravs i Frötuna kyrka i Uppland den 17 juli 1698, gm Anna Hägg (dotter till hauptman Ingemund Axelsson Hägg) [se Ankarklo nr 1101]
Barn:
• Sara, född den 15 september 1679, död den 18 februari 1751, gm Olof Ström, handelsman och kryddkrämare i Stockholm
• Jonas Jonasson Krabbe, se TAB 18
• Anna Maria, född den 2 februari 1686, gm Erik Hultman, kornett vid livregementet
TAB 13
Söfring [Severin] Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), handelsman i Dorpt i Livland [Dorpat, sedemera Tartu i Estland], död 1737, gm ... von Lietzen (dotter till handelsman i Dorpt ... von Lintzen)
Barn:
• Carl Alexander Krabbe Söfringsson, handelsman i Dorpt
• Sewerin [Severin] Söfringsson Krabbe, arrendator
TAB 14
Jürgen [Jörgen] Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), rådman och geriests[?] boigt[?] i Dorpt [Dorpat, sedemera Tartu i Estland], gm Catrina Gertruda Moresien
Barn:
• Petter Jürgensson Krabbe, verbi divini minister ['det gudomliga ordets tjänare', dvs präst]
• Carl Jürgensson Krabbe, handelsman i Dorpt
• Anna Dorothea
TAB 15
Lars Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), inspektor över hämphandeln [handel med hampa?] i Petersburg [Sankt Petersburg], död 1739, gm ... von Lintzen (dotter till handelsman i Dorpt von Lintzen)
Barn:
• Jacob Larsson Krabbe, handelsman i Dorpt
• Lars Larsson Krabbe, handelsman
TAB 16
Patrick Söfringsson Krabbe (barn till TAB 11), extraordinär kammarskrivare vid ekonomikontoriet i Livland [fd svenska Livland] 1701, ordinarie kammarskrivare därsammastädes den 15 augusti 1705, bokhållar-karaktär [bokhållar-titel/-grad] den 29 maj 1714, kontrollör och jaktlöjtnant på kungliga tulljakten vid Dalarö den 28 mars 1718, kammarskrivare vid general-sjötullskontoret den 5 juni 1722, häradsfogde i
Lång-, Semings- [Seming-] och Ärling-hundra härader i Uppland den 19 november 1722, vice landskamrer på Gotland den 12 maj 1730, ordinarie landskamrere därsammastädes den 26 september 1734, född den 6 april 1686, död i Stockholm juni 18765 gift 1712 med Eva Eleonora Sturtzenbecker (dotter till inspektor vid sjötullen och accisen i Wolgast [stad i norra Tyskland] Hinric Sturtzenbacker), född den 5 augusti 1695, hon död i maj 1765
Barn:
• Eleonora, född blind den 11 april 1713
• Patrik Friedric Krabbe Söfringsson, kadett vid artilleriet 1740, styckjunkare vid artilleriet 1741, född den 24 januari 1716, död ogift i Stockholm den 13 november 1742
• Engelbrecht [Engelbrekt] Adam, född den 21 oktober 1718, död den 27 augusti 1719
• Helena Elisabeth, född blind den 7 januari 1721, död 15 december 1742
• Severin Hinric [Henrik] Patricksson Krabbe, se TAB 19
• Eva Dorothea, född den 28 september 1726, död 18 maj 1727
• Anna Maria, född den 24 oktober 1727, död den 2 maj 1729
• Catrina Beata, född den 3 januari 1729, död den 12 oktober 1734
• Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Patricksson, född blind den 13 november 1730, var snäll[?] i åtskilliga instrument, död den 28 november 1743
• Eva Margaretha, född blind den 20 november 1731
• Johan Gotskalk, född den 30 juni 1733, död 8 oktober 1734
• Johan Siedric, född i Visby den 12 januari 1735, död därsammastädes den 10 september 1739
• Magdalensa Catrina, född den 16 maj 1739, död den 27 maj samma år
TAB 17
Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Söfringsson (barn till TAB 11), volontär vid Nylands fördubblingsinfanteri 1707, underofficer vid Åbo läns infanteri 1708, adjutant vid Åbo läns infanteri 1711, fänrik vid Viborg läns infanteri 1711, illa blesserad [sårad] i slaget vid Storkyro [ort i Finland] 1714, löjtnant vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns infanteri [i Finland] den 9 april 1714, kapten vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns infanteri [i Finland] den 4 april 1717, major vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns bataljon [i Finland] den 8 februari 1740, blesserad [sårad] i huvudet i en aktion med ryssarna vid Hussula by i Finland i juni 1742, död[?] den 7 november 1748, född den 6 juni 1692, gift 1:a gången i Nora prästgård i Ångermanland den 16 februari 1721 med Elisabeth Asp (dotter till prosten i Nora, Andrea Asp), död i Stockholm den 9 september 1742, begravd i Solna kyrka, gift 2:a gången den 3 oktober 1745 med Helena Margretha Costian (dotter till Johan Costian, assessor i Åbo hovrätt), född den 20 november 1705.
Barn:
• Andrietta Magdalena, född den 3 december 1721, död den 24 december 1721, bg den 26
• Severin Anders Krabbe Engelbrechtsson, korpral vid Kymenegårds [Kymmenegårds] läns bataljon, född den 9 juni 1723, rustmästare[?] 1738, ...[?] ibidem 1740, fången av ryssarna vid Wilmanstrand [stad i sydöstra Finland] den 23 augusti 1741, död på vägen emellan [Sankt] Petersburg och Moscaw [Moskva] samma år
• Catrina, född tvilling den 7 september 1724, död den 4 februari 1725, bg den 9 dito
• Magdalena, född tvilling den 7 september 1724, död ogift den 24 maj 1742
• Hedvig Elilsabet, född den 2 oktober 1726, död den 14 januari 1727, bg den 19 dito
• Beata Juliana, född den 4 februari 1728
• Elisabet Eleonora, född den 11 november 1729, död den 8 september samma år
• Engelbrecht [Engelbrekt] Adam Krabbe Engelbrechtsson, född den 20 februari 1733, korpral vid Kymenegårds [Kymmenegårds] bataljon 1740, mönsterskrivare 1743 [adlad den 7 februari 1779]
• Elsa, född den 23 november 1734, död den 20 december samma år
• Charlotta, född den 20 [eller den 29?] augusti 1731, död den 8 september samma år
• Eva Elisabeth, född den 21 maj 1736, död den 28 dito
• Carl Friedric [Fredrik], född den 11 mars 1738 [adlad den 7 februari 1779, introducerad 1789]
• Reinhold, född den 26 december 1740 [adlad den 7 februari 1779, introducerad 1789]
TAB 18
Jonas Jonasson Krabbe (barn till TAB 12), mönsterskrivare vid överste Dükers värvade dragoner den 1 maj 1705, sergeant vid överste värvade dragoner den 15 mars 1706, fältväbel den 18 maj 1707, adjutant vid överste Dükers värvade dragoner den 1 oktober 1707, kornett vid överste Dükers värvade dragoner den 20 februari 1708, löjtnant vid överste Dükers värvade dragoner den 2 juni 1709, fången i Poltava den 29 juni 1709, efter hemkomsten ur fångenskapen kaptenskaraktär den 26 juni 1722, kunglig livdraband i december 1723, avled 17.., född den 17 juli 1682, gm Maria Magdalena Blanck
Barn:
• Carl Friedric, född i Stockholm den 12 september 1730, död den 26 juli 1736
• Ulrica, född i Stockholm den 18 februari 1734, död i Stockholm den 8 mars samma år
• Anna Sara, född den 10 december 1726
TAB 19
Severin Hinric [Henrik] Patricksson Krabbe (barn till TAB 16), född den 12 juni 1725, kadett vid kungliga artilleriet den 10 augusti 1741, furir vid kungliga artilleriet den 24 november 1742, sergeant vid kungliga artilleriet den 27 april 1745
Vänliga hälsningar,
Jan
1013
« skrivet: 2021-12-02, 15:35 »
Tack vare Niklas L Kants inlägg 2021-12-01 under diskussionsämnet Lundius (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=180185.msg1603889#new ) har information om Anna Hägg hittats. Enligt "Riddarhuset: Åkersteins genealogier" hade Ingemund Axelsson Hägg en dotter Anna född i Stockholm den 10/11 1643. Länk till sida med hennes födelseuppgifter (enligt Åkerstein, abonnemang på AD krävs, PS: efter kontrollering av länkens funktion har jag sett att sidan eventuellt måste vridas 180 grader för att inte behöva läsa texten upp-och-ned ): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1420Troligtvis var det hon som var gift med arrendator Jonas Larsson på Rådmansö (Rådmansö kungsgård/Svinö). Ny fråga:Enligt Åkersteins genealogier var Ingemund Axelsson Hägg befallningsman 21/10 1638 - november 1639 på Åke Totts gods i dåvarande (svenska) Livland. I en artikel på Wikipedia om "Hägg (Gotlandssläkten)", med referens till svenska släktkalendern 1918, står istället att Ingemund Axelsson Hägg blev befallningsman 1638 på Åke Totts gods i Finland. Har någon läst om detta i svenska släktkalendern 1918? Vilket stämmer? Länk till sida med info i Åkersteins genealogier (abonnemang på AD och 180 graders vridning krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v910862?image=1410Länk till sida med info på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4gg_(Gotlandssl%C3%A4kten) ) PS: tyvärr lyckas jag inte få till länken till Wikipedias sida om "Hägg (Gotlandssläkten)".  Vänliga hälsningar, Jan
1014
« skrivet: 2021-12-02, 12:55 »
Mycket stort tack Niklas för all information och de väl gjorda referenserna! Nu har jag mycket att läsa! Vet du förresten om även Berghammarsamlingen, som Lennart Altin skrev om i sitt inlägg 2021-11-30, finns, eller kommer att finnas, på Arkiv Digitals hemsida? För att inte störa läsare som önskar information om Lundius, och inte om Hägg/Ankarklo/Krabbe, gör jag en kort kommentar här. Eftersom jag är intresserad av just ätten Krabbe (nr 46, af Svaneby) kommer jag nog att skriva mer under diskussionsämnet introducerad adel - Krabbe af Svaneby. Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1603405#newDär har jag bla efterlyst en undersökning som riddarhusdeputationen lär ha startat 1756 angående huruvida "medlemmar av den sedemera adliga ätten Krabbe" tillhörde ätten Krabbe af Svaneby (nr 46) och jag har ställt mig frågande till vilka dessa medlemmar var. Kanske jag nu får svaret tack vare ditt inlägg Niklas! Det kvarstår dock huruvida man ska betrakta källor som sekundära eller inte. Niklas, du skriver att Johan Otto Åkerstein uppgav att Jonas Larsson och Bengt Larsson tillhörde ätten Krabbe (nr 46) och att detta är felaktigt, dvs felaktig enligt Släkt och Hävd 1966. Kan man inte betrakta båda dessa referenser som sekundärkällor? Min fråga är naturligtvis prematur (jag borde studera referenserna först!) och jag hoppas den inte upplevs som provokativ, för det är inte min mening. Förhoppsningsvis får jag större klarhet i denna frågeställning efter att ha studerat innehållet i referenserna. Klarheten angående användandet av begreppet måg har tyvärr fått inslag av dimma (igen!).  Jag antar att det kan finnas många olika möjliga förklaringar till varför Lars Jonsson kom att kallas salige Ingemund Axelssons måg i räkenskaperna för Penningby slott. Enligt hittills framkommen information under det här diskussionsämnet, emellertid, misstänker jag att det bör vara mest troligt att Lars Jonsson var Ingemund Axelsson Häggs (biologiska) barnbarn. Lars Jonsson Krabbe i Humlö var född circa 1670 enligt åldersuppgift i Frötuna dödbok (FI:1), dvs efter vigseln mellan Jonas Larsson och Anna Ingemundsdotter Hägg (1663). Länk till denna notis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=243%2C3751%2C2332%2C1106En sista fråga: står det "Mr (mäster) Simon sadelmakar (sadelmakare)" till höger om Jonas Larssons och Anna Ingemundsdotter Häggs vigsel-/lysningsnotisen? Denne Simon(?) var kautionist misstänker jag. Hoppas det framkommer av referenserna vem han var! ...eller har någon (Niklas) redan svaret?  Tack igen till alla!! Vänliga hälsningar, Jan
1015
« skrivet: 2021-12-01, 09:02 »
Ja, om Anna Hägg var Lars Jonsson Krabbes plastmamma skulle det kanske kunna förklara varför han kallades måg till Ingemund Axelssons i räkenskaperna för Penningby slott. Då kommer också förklaringen av ordet måg i SAOB i ett annat ljus för mig. Lars skulle ju i sådant fall ha varit "befryntad" med Ingemund genom giftermål. Tack för din kommentar Constantinus! Anna Hägg blev registrerad som "styvmor" till visitören/besökaren Olof Ström i notis om hennes begravning (den 17/12 1726) i Hedvig Eleonora församlings dödbok FI:2. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054327_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=3315%2C2086%2C2800%2C1328Kan Anna Hägg ha blivit registrerad som Olof Ströms svärmor även om hon inte var Olof Ströms hustru Sara Krabbes biologiska mamma? Jag har misstankar om att hon inte var biologisk mamma till vare sig Sara Krabbe eller till Lars Jonsson Krabbe. (Ursäkta att jag inte tänkte på att skriva om det i mina förra inlägg!) Mina misstankar baserar sig på observationer i mantalslängder och i födelseböcker (kopplingar mellan föräldrar och faddrar), så de är ganska "lösa". För den som är intresserad: Lars Jonsson Krabbes och Sara Krabbes pappa tror jag var "Jonas Larsson i Görla" i Frötuna socken (i mantalslängder före 1695). I mantalslängder är denne Jonas Larsson i Görla omväxlande registrerad med eller utan hustru. Om han vore Lars och Saras pappa skulle han ha gift sig med Anna Hägg mellan 1693 och 1697. Lars och Saras pappa Jonas Larsson dyker upp som arrendator vid Svinö/Rådmansö kungsgård första gången i Frötuna mtl 1697. ( Jag har inte hittat Frötuna mtl 1696. Finns den?) Min spekulation är att giftermålet med Ingemund Axelsson Häggs dotter Anna bidrog till att Jonas Larsson blev arrendator av Svinö. Sara Krabbes första barn var född 25/2 1703 i Norrtälje och om hennes pappa gifte sig med Anna Hägg mellan 1693 och 1697 kan/bör Anna inte ha varit Saras biologiska mamma. Vänliga hälsningar, Jan
1016
« skrivet: 2021-11-30, 17:12 »
Hej igen, Efter diskussion med min mamma har kanske en lösning hittats på den senaste av mina undringar. Om Anna Hägg var Lars Jonsson Krabbes mamma och Ingemund Axelsson Häggs syster, så borde Lars Jonsson Krabbe ha varit gift med sin kusin (dvs morbror Ingemund Axelssons dotter). Kan det stämma tro? /Jan
1017
« skrivet: 2021-11-30, 16:47 »
...jag har lärt mig att "syskonbarn" förr hade betydelsen av dagens begrepp "kusin".
1018
« skrivet: 2021-11-30, 16:43 »
Tusen tack Lennart för tips och information!! Jag börjar samla på mig så pass mycket anteckningar om läsesaldokument att det nog får bli ett besök i Stockholm vid något sverigebesök framöver (jag bor i Milano). Med risk att komma bort från ämnet Lundius: Jag blev dock förvirrad av informationen att Lars Jonsson Krabbe var Ingemund Axelsson Häggs måg. Min tolkning av information, bla i en dopnotis den 29/4 1698 i Rådmansö CI:1 (se länk nedan), är att Lars Jonsson Krabbes mamma hette Anna Hägg. Hennes släktnamn (mm) tycks mig tyda på att hon var släkt med Ingemund Axelsson Hägg; antingen var de syskon men jag lutar åt att Anna var Ingemunds dotter. Mina misstankar har hittills varit att Lars Jonsson Krabbe var Ingemunds barnbarn (dvs dottern Annas son). Anna Hägg bör ha varit gm Jonas Larsson, arrendator av Svinö/Rådmansö kungsgård som då ägdes av Carl Gustav Sperling. Enligt SAOB är måg "benämning på manlig person i förh. till ngn med vilken han är befryndad gm giftermål". Kan den beskrivningen av ordet måg, kring år 1705, ha kunnat inbegripa "en mågs/svågers barn"? Förr tycks samhället ha varit så patriarkalt att det inte skulle förvåna mig om en dotters barn snarare sågs som en mågs barn.  Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=429%2C284%2C2800%2C1328Kapten Axel Ankarklo i dopnotisen bör ha varit den av Ingemund Axelssons barn som adlades. Vänliga hälsningar, Jan
1019
« skrivet: 2021-11-30, 12:54 »
Glömde:
Hans, på vilket sätt har du stött på Andreas Johannes Lundius i din släktforskning? Är något av hans barn din ana?
Dessutom:
Resonemanget runt tvillingar kanske bör förtydligas. Ärftligheten att få tvillingar bör (alltid?) ha med ägglossningen att göra. Det skulle alltså tyda på ett släktskap mellan kvinnorna Margareta Lundius/Lundea, Sara Krabbe (syster till Lars Krabbe i Humlö) och Lars Krabbes hustru (Brita Ersdotter?). Det blir därför ett ganska långsökt antagande...
1020
« skrivet: 2021-11-30, 12:39 »
Hej, Av misstag har jag också skrivit ett inlägg i den andra sidan/tråden med diskussionsämnet Lundius, men jag inser nu att denna tråd bör handla om den Lundius som jag också är intresserad av. Enligt Frötuna dödbok var Andreas/ Anders Lundius 42 år när han avled före 6/1 1692 (begravningsdatum), så han var alltså född ca 1649. Som Lennart har skrivit gifte han sig i juni 1688 med husjungfru Brita i Penningby i Länna socken. Penningby arrenderades då, eller hade arrenderats några år tidigare, av Ingemund Axelsson Hägg. Av tolkning av uppgifter i mantalslängder tycks Ingemund samtidigt (åtminsone vissa år) ha varit hauptman vid Humlö i Frötuna socken. Den 26/6 1712 vigdes i Humlö Lars Larsson maior/Meier (ev maior i betydelsen senior) och jungfru Margreta Lundea. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=398%2C4507%2C2166%2C957Troligtvis är det denna Margreta/Margeta som var fadder i Norrtälje vid dop där den 25/2 1722 och i notisen framkommer att hon hade patronymikonet Andersdotter. Troligtvis var hon Anders Lundius dotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00127#?c=&m=&s=&cv=126&xywh=631%2C2978%2C2800%2C1328Det bör vara samma Margreta/Margareta som fick barn i Humlö den 8/1 1721. I notisen framkommer att Margaretas make var mäster Lars Meier. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=2398%2C3216%2C2334%2C1107Enligt (födelse-/)dopnotis i Norrtälje den 10/4 1718 var Lars Meier pistolsmed mäster (vid gevärsfaktoriet) och av notisen framkommer att paret hade fått tvillingar. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=950%2C2683%2C2333%2C1106Troligtvis var Lars Meier son till Lars Krabbe på Humlö. Lars Krabbe bör ha varit barnbarn (eller syskonbarn) till Ingemund Axelsson Hägg och han fick själv tvillingar som döptes i Frötuna den 29/4 1698. (Även Lars Krabbes syster fick tvillingar vilket tyder på något ärftligt.) Lars Meier var född ca 1683 enligt åldersuppgift en lista, daterad 12/8 1713, över hantverkare vid Norrtälje faktori. Länk (abonnemang ArkivDigital krävs): https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=840 . Hans födelseår ger ytterligare indikationer på att Margareta Lundia var dotter till Anders Lundius (fc 1649). Den 19/10 1730 avled hustru Brita Lundia i Humlö. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2353%2C915%2C2355%2C1117Som framommer av dödboken var Brita då 73 år och bör alltså ha varit född ca 1657. Med alla ovanstående bakgrundsuppgifterna tycks det mig troligt att Brita, som dog i Humlö, var den husjungfru som Anders Lundius gifte sig med i juni 1688. Det som talar emot denna tolkning är att hon blev antecknad med släktnamnet Lundia i dödboken. Det vanliga var väl på den här tiden att hustrur inte fick makens släktnamn (förrutom i Stockholm där det i stället tycks ha varit vanligt)? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1021
« skrivet: 2021-11-30, 09:35 »
Tack Eva för svaret! Ändringen är nu gjord och jag hör av mig igen här med info hur det har fungerat. Vänliga hälsningar, Jan
1022
« skrivet: 2021-11-29, 14:35 »
Hej igen,
Är det så att man får avisering via e-post endast när någon har gjort ett inlägg direkt efter ens eget inlägg (i ett och samma ämne)? Idag fick jag nämligen en avisering via e-post och kom då att tänka på denna förklaring.
Vänliga hälsningar,
Jan
1024
« skrivet: 2021-11-28, 14:04 »
Hej,
Jag har liknande, men motsatt, fråga som den Ann-Mari ställde 2016.
Tidigare har jag fått aviseringar via e-post när någon har gjort ett inlägg under ett ämne där jag själv har skrivit inlägg, men nu har de upphört. I bifogad bild ser man de inställningar jag har. Under de inställningar som visas i den bifogade bilden finns en lista över ämnen som jag prenumenerar på. Hur ska jag göra för att få aviseringarna såsom jag fick förr?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1026
« skrivet: 2021-11-28, 12:19 »
Hej Erik, Tyvärr måste jag ha kommit åt någon inställning här på Anbytarforum, för jag får inte längre e-brev när någon har gjort ett inlägg under ett ämne som jag följer. Om du, eller någon annan, har tips om hur jag kan få tillbaka den funktionen skulle jag vara tacksam för upplysning! Jag misstänker att du, Erik, redan har letat efter Sven Magnus Fahlström i Spånga eller i Järfälla 1814. Jag har just tittat igenom (kanske för snabbt) dessa två sockars mantalslängder 1814, men inte hittat släktnamnet Fahlström där. I båda socknar tycks endast kvinnor vara mantalsskrivna i prästgårdarna (men som sagt: jag kollade väldigt snabbt!) så det verkar nästan som om prästerna själva inte var mantalsförda. ...nu får jag säkert protester på den kommentaren! Hur som helst vore en väg, för att leta efter när och var Christina Maria Sebenius avled/begravdes, att följa Sven Magnus Fahlström bakåt i tiden från det att han gifte sig 1814. Det ser inte riktigt ut att stå Lungsund tycker jag, men jag har ingen annan tolkning. Har du, Erik, kontrollerat om det finns en ort/plats i Östhammar eller dess närhet (eller åtsminstone närmare Östhammar än Lungsund socken) som har ett liknande namn? Kan det börja med Lång... istället för med Lung...? Ursäkta om jag kommer med tips, som du tycker är självklara och som du redan har kollat upp! Vänliga hälsningar, Jan
1027
« skrivet: 2021-11-26, 14:31 »
Hej, På hemsidan adelsvapen.com står om släkten Krabbe af Svaneby nr 46 att "på grund av okunnighet om att ätten då var utdöd, representerades den vid riksdagarna på 1740- och 1750-talen av medlemmar av den sedermera adliga ätten Krabbe, till dess riddarhusdeputationen vid 1756 års riksdag igångsatte en undersökning av saken" (hämtat 26/11 2021). Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46Vet man om denna undersökning gav upphov till en skriftlig rapport, och om denna rapport är arkiverad någon stans? Vänliga hälsningar, Jan
1028
« skrivet: 2021-11-19, 12:38 »
Hej igen, Tyvärr innehöll inte volymen den information jag letade efter, men det var ändå kul läsning förstås. Därmed kvarstår min fråga angående mantalslängder (eller dyligt) före år 1677. Om någon är intresserad finns, i volymen i fråga, åldersuppgifter i en lista över hantverkarna vid Norrtälje faktori. Listan är daterad 12/8 1713 och finns på Arkiv Digitals bild 840 och frammåt. Länk till bild 840: https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=840Vänliga hälsningar, Jan
1029
« skrivet: 2021-11-18, 12:44 »
Hoppsan! Jag har just hittat volymen på Arkiv Digital! Ursäkta mitt förra inlägg som visst var lite "prematurt". För intresserade - länk till volymen på Arkiv Digitals hemsida: https://app.arkivdigital.se/volume/v903686?image=10Vänliga hälsningar, Jan
1030
« skrivet: 2021-11-18, 12:38 »
Hej, Jag efterlyser information om volymen "[Handlingar rörande övriga städer i länet]" som finns i Landsarkivet i Uppsala enligt NAD (tidsomfång 1662-1808). Länk till information om volymen i NAD: https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=norrt%C3%A4lje+faktori&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+CABD703D-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tabI volymen, tillgänglig i Uppsala Landsarkivs läsesal, bör finnas handlingar rörande Norrtälje faktori (1662-1808 om jag har förstått rätt) och jag undrar om någon här på Anbytarforum vet vilken typ av information som finns i dem. På en hemsida (se länk nedan) finns information om personer vid Jönköpings faktori och jag undrar om liknande information finns i volymen i fråga. Länk till hemsida (Jönsköpings faktori): https://fredriksslaktforskning.se/ovrigt/mantalfaktoriet.htmlI Norrtälje mantalslängder (fr o m 1677 till åtminstone 1709) finns namnen på personerna vid faktoriet samlade under rubriken "Faktoriet". I tillgänglig mtl tidigast före 1677 (mtl 1674) och i mtl 1672 har jag inte hittat namnen på personerna vid Norrtäljes faktori samlade på samma sätt. Finns de registrerade någon annan stans i dessa två mantalslängder, finns dessa personers namn bland övriga personers namn (i Norrtälje), eller finns/fanns separata mantalslängder för Norrtälje faktori före 1677? Personen jag är främst intresserad av hette Erik Bengtsson. Enligt uppgifter i Norrtälje mantalslängder var han ålderman (redan) 1677 (troligtvis samma persons namn utan efternam i mtl 1677, men med efternamn fr o m mtl 1678). Han begravdes på kyrkogården i Norrtälje på midsommardagen 1696 (24/6 1696) och uppges då ha varit 68 år gammal (fc 1628). Jag undrar om det kan finnas fler/andra födelseuppgifter om Erik i volymen i fråga och bor så långt ifrån Uppsala att jag önskar mer information om volymen innan jag eventuellt åker dit. Länk till notis om Erik Bengtssons (i notisen tycks det stå "Benestson" e dy) begravning i Norrtälje CI:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=3098%2C2467%2C2800%2C1328Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1031
« skrivet: 2021-11-17, 10:31 »
Hej Jörgen, Din tolkning av texten tycks mig riktig! Tack! Apropå namnen Engela, Sperling och Larsson kan jag inte låta bli att dela med mig också av följande information. På femte söndagen efter Trefaldighet 1698 (tror jag..., och som bör ha motsvarat 24/7 1698) föddes/döptes Mats Larssons barn Engela i Maren (Marn) i Rådmansö socken. Faddrar var bla överstelöjtnant Carl Sperling (då ägare av Svinö/Rådmansö kungsgård och även här antecknad med endast namnet Carl istället för hela hans namn Carl Gustaf) och bokhållare Sven Segerberg, som står som arrendator av Svinö i Frötuna mantalslängder 1694 och 1695 varför han antagligen var bokhållare vid den gården även 1698. Länk till notis i Rådmansö födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3085%2C181%2C2826%2C1340I Frötuna dog/begravdes den 2/7 1699 Mats Larssons barn Mahlin(?) i Maren 11 månader gammal. Eftersom det finns endast en Mats Larsson mantalsförd i Maren 1697-1700 (och Mats Larssons änka i Frötuna mtl 1701) bör barnet Malin ha varit samma person som Engela född 1698 antar jag. Blev hon registrerad med två olika namn av misstag, och blev notis om hennes bortgång insatt i Frötuna dödbok istället för i Rådmansö dödbok pga den nära kopplingen mellan de två församlingarna, eller finns andra möjliga förklaringar till dessa två observationer? Maren bör ligga i Rådmansö socken. Frågan hör egentligen inte ihop med diskussionsämnet Sperling, men jag hoppas det går bra ändå. Länk till notis i Frötuna dödbok (Maren, se Marn): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2348%2C2723%2C2356%2C1117Vänliga hälsningar, Jan
1032
« skrivet: 2021-11-16, 11:36 »
PS: vid närmare granskning ser jag att Carl Gustafs mamma och pappa gifte sig 1659-02-06 och att hans mamma gifte om sig, som änka, 1661-11-12. Eftersom Carl Gustaf var född 1660 låter det kanske osannolikt att han hade en (hel-)syster...
1033
« skrivet: 2021-11-16, 11:23 »
Hejsan, Man får hoppas att man inte blir inkallad till förhör om huru man kommer att kalla sig med sitt efternamn! Unrar hur man ska tolka att mostern Catharina inte var "wetandes hennes mans namn" (Catharinas systers mans namn antar jag) "som han 18 åhrs tijd tillfören warit döder"? Moster Catharina tycks ha varit död vid förhöret 1720, så man kan undra om hon blev förhörd/tillfrågad (av Engela eller av någon annan?) när Engela var 18 år, eller strax över 18 år. Vid förhöret 1720 uppger Engela att hennes (sin egen) pappa hette Sven Sperling, så på något sätt hade hon fått reda på pappans namn. Kanske jag inte har förstått texten rätt... Kanske jag inte har lyckats klargöra min förvirring angående texten... Det är inte alltid lätt att göra sig förstådd med skriven text! Över till min egen fråga: I Frötuna socken föddes den 9/11 1700 Nils Larsson och Maria Sperlings barn Brita i Nordron. Länk till födelsenotis (nr 21): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=359%2C3717%2C2332%2C1106Hustru Maria Sperling (stavat Spärling) i Nordron var fadder i Frötuna socken den 14/5 1701. Länk till födelse-/dopnotis (nr 16): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024508_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=402%2C3834%2C2332%2C1106Jag undrar vem Maria Sperling var. Runt år 1700 ägdes Rådmansö (kungsgård), även kallad Svinö på den tiden, i Frötuna/Rådmansö socken av Carl Gustaf Sperling. (I Frötuna mtl:er 1697-1700 står för övrigt endast Carl Sperling vilket kanske kan betyda att han kallades Carl.) Carl Gustafs pappa hette Gustaf Sperling, se TAB 2 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sperling_nr_43 . Efter sökning på internet har jag hittat endast en möjlig person som kan ha varit Maria Sperling gm Nils Larsson. Det rör sig om Carl Gustafs kusin Maria Magdalena Sperling, född 1671. Hennes pappa hette Göran Sperling (Gustaf Sperlings bror), se TAB 1 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sperling_nr_28 . Enligt denna länk var dock Maria Magdalena gm Bengt Ribbing (död 1722) och de bör ha haft ett barn (Göran) fött 1696, se TAB 11 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ribbing_nr_15 . Maria Magdalena Sperling bör alltså ha varit gift med Bengt Ribbing omkring år 1700 och av den anledningen kan hon inte vara den Maria Sperling som var gm Nils Larsson. Kan Maria Sperling istället ha varit syster till Carl Gustaf Sperling, som ägde Rådmansö kungsgård/Svinö omkring år 1700? Maria Sperlings dotter född 9/11 1700 hette Brita. Ingen av Carl Gustaf Sperlings närmaste anor hette Brita. Kanske namnet kommer från Nils Larssons släkt. Om någon har mer information om Maria Sperling och Nils Larsson skulle jag vara tacksam att få ta del av den. (Egentligen är jag mer intresserad av Nils Larssons släktingar. Arrendatorn av Rådmansö kungsgård/Svinö runt år 1700 hette Jonas Larsson. Eventuellt kan kopplingen mellan dessa två Larsson och släkten Sperling tyda på ett släktskap mellan Jonas och Nils (bröder?). Jonas Larssons hustru hette Anna Hägg och hon var troligtvis dotter (eller syster) till Ingemund Axelsson Hägg, som hade ett barn som blev adlad Ankarklo (se TAB 5 och TAB 6 i följande länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 ). Jonas Larssons (alla?) barn tog(?) släktnamnet Krabbe. Eventuellt var Jonas Larsson (och Nils Larsson?) kopplad(e) till den adliga släkten Krabbe af Svaneby och för närvarande letar jag efter tecken som kan tyda på det. Det lär har förekommit en utredning om detta redan (på 1700-talet), så mer än tecken lär det inte gå att få fram. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1034
« skrivet: 2021-11-14, 13:18 »
Tack Ulf och Jörgen för era svar! Här är en länk till samma sida (hoppas jag) på Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/volume/v84937?image=10Om det står "maior/major" misstänker jag att det här kan ha betydelsen senior (motsats till minor/junior). Vid Humlö finns (endast) namnet Lorentz (Lars) Krabbe skrivet i mantalslängder från 1698 till åtminstone 1720. Troligtvis var det hans barn Lars som döptes i Rådmansö socken den 2/1 1700, även om barnets pappa är antecknad som Lars Jonsson i Humlö (och inte Lorentz Krabbe). Skulle Lars Larsson maior(?) kunna vara en son till Lorentz Krabbe, med samma namn som barnet döpt 1700? Dvs kan Lars Krabbe ha haft två barn med samma namn (Lars)? Jag passar på att ställa en till fråga. I Länna CI:1 sida 7 står att Anders Lundius komminister i Frötuna gifte sig med Brita husjungfru(?) i Penningby i juni 1688. Länk till Arkiv Digitals sida: https://app.arkivdigital.se/volume/v88357a?image=11Länk till Riksarkivets sida: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048170_00014#?c=&m=&s=&cv=13&xywh=853%2C2968%2C1750%2C830Enligt SAOB betyder/betydde husjungfru tjänarinna, husa, städerska eller hushållerska, men det tycks mig konstigt att en komminister gifte sig med en tjänarinna. Kommentarer? Jag misstänker att Lorentz Krabbe i Humlö hade en koppling till Penningby i Länna socken; eventuellt var hans morfar Ingemund Axelsson Hägg (död 1705 på Humlö) som var arrendator av Penningby 1666 (enligt sekundär uppgift) till åtminstone 1671 (enligt Humlö i Frötuna mtl 1672). Kanske var han arrendator vid Penningby även 1688, då Anders Lundius gifte sig med Brita i Penningby. Frågan är vem husjungfru Brita kan ha varit. Finns det möjlighet att hon var släkt med (dotter till) Ingemund Axelsson Hägg? En Brita Lundia i Humlö dog 73 år gammal (fc 1657) den 19/10 1730 enligt Frötuna dödbok. Kan hon ha varit husjungfrun Brita (som blev registrerad med släktnamnet Lundia som gift), eller är det mer troligt att hon var tex en syster till Anders? Jag tycks mig ha sett äldre inlägg där barn till komminister Anders Lundius har eftersökts. Ett möjligt barn är en hustru Margeta Andersdotter Lundia, som var fadder/vittne vid dop i Norrtälje den 25/2 1722 (hoppas mina anteckningar stämmer!). Det är möjligt, förmodar jag, att hon var samma person som gifte sig 1712 med Lars Larsson maior(?). Vänliga hälsningar, Jan
1036
« skrivet: 2021-11-12, 08:18 »
Med "testa" menade jag jämföra DNA från en person med DNA från andra personer.
Vid användande av gedmatch misstänker jag att det är nödvändigt att eventuella biologiska släktingar till barnet också har använt sig av gedmatch, eller?
/Jan
1037
« skrivet: 2021-11-12, 07:53 »
Hej Bengt,
Eftersom barnet bör vara fött på 1940-talet misstänker jag att barnets mamma inte finns i livet längre. Det skulle underlätta sökandet om man kunde testa DNA:t från någon släkting till barnet på barnets mammas sida (förrutom barnets eget DNA förstås). På så vis kan man i viss mån "sålla ut" sk DNA-träffar (=biologiska släktingar) som barnet har på moderns sida. Det bästa vore att testa DNA från en så nära släkting som möjligt på moderns sida. Bäst vore förstås att testa mammans DNA, därefter en mosters eller morbrors DNA och efter det en kusins DNA (helst ett barn till moderns eventuella syster - så att man undviker eventuell överaskning av faderskap till kusinen).
Vid användning av kusins DNA: kom ihåg att de DNA-träffar barnet inte har gemensamma med kusinen inte automatiskt betyder att de är släkt med barnet på barnets faders sida. Med säkerhet kan man bara sålla ut de DNA-träffar som barnet har gemensamt med kusinen. De bör vara släkt med barnet på barnets mammas sida.
Om det inte finns möjlighet att testa DNA från någon nära släkting till barnet på barnets mammas sida tror jag ändå att det finns möjlighet att lista ut vilka DNA-träffar barnet har på dess pappas sida. Om pappan var tysk är förmodligen barnets DNA-träffar, som har tyskt klingande namn, biologiska släktingar till barnet på dess pappas sida. Som redan har påpekats bygger det hela naturligtvis på att släktingar till barnet på dess pappas sida har testat, eller kommer att testa, sitt DNA vid samma företag. För att öka chansen att hitta DNA-träffar bör barnets DNA testas vid så många företag som möjligt. Alternativt bör ni välja det/de företag som hittills har testat flest tyskars DNA (dvs det företag som är "vanligast"/"störst" i Tyskland).
Vänliga hälsningar,
Jan
1040
« skrivet: 2021-11-09, 17:08 »
PS: I Frötuna mtl:er 1712 och 1713 finns inget mantalsfört barn på raden med Lars Krabbe i Humlö. Drängarnas och pigornas förnamn är antecknade, men namnet Lars finns inte vare sig i mtl 1712 eller i mtl 1713. I båda mtl:er finns namnet Maria i högermarginalen, troligen piga. Troligen är det samma person, men det kan vara pigan Maria i mtl 1712 som gifte sig 26/6 1712 (även om det låter mer troligt att det är samma person, och dessutom låter det mindre troligt att hennes namn blivit felstavat i mtl:en (Maria) eller i vigselboken (Margreta). I Frötuna mtl 1713 finns namnet Lars Larsson antecknat endast två gånger; klockare Lars Larsson som bör ha varit en annan person, och båtsman Lars Larsson ("ogift"). Kanske Lars Larsson som gifte sig 26/6 1712 flyttade ifrån Frötuna, eller också blev han registrerad som personal (utan namn) vid något av stäterierna... ?? 
1041
« skrivet: 2021-11-09, 16:08 »
Hej, Den 26/6 1712 vigdes i Humlö i Frötuna socken (par #5 år 1712) Lars Larsson, men vad står efter hans namn? Kan det stå major eller minor? Jag undrar också vad bruden Margreta har för efternamn. Står det "Lundea", "Lunder" eller något annat? Länk till vigselnotis:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=355%2C3951%2C2399%2C1138I Frötuna mantalslängder 1711 och 1716 finns i Humlö namnet Lorentz Krabba/Lorens Krabbe. Han har patronymikonet Jonsson då tvillingarna Anna och Brita döptes i Rådmansö sn den 29/4 1698 och då barnet Lars döptes i Rådmansö sn den 2/1 1700. Möjligtvis är det denne Lars Jonsson Krabbe som gifte sig i Rådmansö sn den 5/7 1696, men eftersom det där står patronymikonet Olsson råder viss tvekan. Pappan till Lars Krabbe på Humlö bör dock, enligt mina tolkningar, ha varit Jonas Larsson - arrendator på Rådmansö kungsgård/Svinö. I en bouppteckning efter en viss Jonas Krabbe framkommer att Lars Jonsson Krabbe hade flera barn än de födda 1698 eller 1700, men inga fler barn hittas i Frötuna eller Rådmansö dopböcker efter år 1700. Det tycks mig tyder på att de andra barnen var födda före 1698, möjligtvis i ett av Lars Jonsson Krabbes tidigare äktenskap. Kan det kanske vara en bidragande orsak till att Lars Jonsson Krabbe eventuellt hade två söner med samma namn (Lars "major" resp "minor"?) men i två olika äktenskap? Liknande händelse har jag stött på i "vallon-sammanhan". Om det står "minor" i vigselboken: kan brudgummen Lars Larsson vara en lillebror (halvbror? felaktigt patronymikon?) till Lars Jonsson Krabbe? Eller: det eventuella "major" eller "minor" kanske inte behöver innebära något släktskap alls? Vänliga hälsnignar, Jan Johansson
1042
« skrivet: 2021-11-09, 14:40 »
Hej, Förmodligen är det Mårten Hedsins dotter Greta (född 1682-06-12 i Söderhamn enligt Per Sundins inlägg den 2012-06-23) som gifte sig i Björnö i Frötuna socken den 14 (maj?) 1705 med magister Steenfält/Stenfält(?)? Länk till vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=336%2C1613%2C2333%2C1107En Mårten Hedsin står som arrendator av Björnö, som då ägdes av släkten Bonde, i Frötuna mantalslängder 1702, 1704-1706 (finns Frötuna mtl 1703?). Eftersom Lars Hedsin också vigdes i Frötuna socken (den 28 oktober 1702 med faktor Olof Salans änka Anna Palmström) misstänker jag att det borde finnas något släktskap mellan Lars Hedsin och Greta Hedsin. Kanske Mårten och Lars var syskon? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1044
« skrivet: 2021-11-04, 18:59 »
Hej,
I Rådmansö födelsebok CI:1 hittas namnet Lars Insulin (om jag har läst rätt) på 1730-talet. Han tycks ha varit mjölnare, kanske vid väderkvarnen på Rådmansö (kungsgård)/Svinö ägor, men det bör bekräftas med mantalslängder. Samtidigt finns en komminister Johan Insulander i Rådmansö socken. Kan Insulin kanske vara en stavningsform av Insulander?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1045
« skrivet: 2021-11-01, 13:08 »
Hej, I en dödsnotis i Norrtälje 1698 står att borgaren Jon(as) Larsson avsomnade den 7 november (1697) och att han begravdes den 20 februari (1698). Vad står efter hans namn? "...som med ähra(?) förde(?) sina grå hår i grafen..." Länk till notis i dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3225%2C2462%2C2800%2C1328Nästa avlidna person i dödboken är salige Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16 november (1697) och begravdes samma dag som Jonas ovan (20/2 1698). Kan man vara säker på att hon var hustru till den Jonas Larsson som begravdes samma dag? Kan ovanstående Jonas Larsson vara arrendatorn på Rådmansö (kungsgård)/Svinö i Frötuna socken? (I kyrkoböcker under den här tiden tycks Svinö ha varit benämnt Rådmansö, men i mantalslängder användes namnet Svinö under samma tidsperiod.) Arrendatorn Jonas Larsson i Svinö finns i Frötuna mtl 1698, men i Frötuna mtl 1699 finns i Svinö "arrend Jonas Lars enk" (arrendator Jonas Larssons änka - se bifogade bilder). Det som talar emot att det är samma person är att Jonas Larsson i Norrtälje dödbok var 70 år och därför bör ha varit för gammal för att ha varit mantalsförd. Dessutom finns arrendator Jonas Larssons änka i Frötuna mtl 1699 (se bifogad bild). Det som talar för att det är samma person är att arrendator Jonas Larsson inte finns i Frötuna dödbok. År 1698 dog endast "en tiggare gosse Anders 8 åhr" i Rådmansö. Länk till notis i Frötuna dödbok FI:1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=249%2C4184%2C2332%2C1106På sidan innan hittas "Rådma" som bör vara Rådmansö-by. Arrendator Jonas Larsson hittas heller inte i Frötuna dödbok 1697, men istället hittas Jöran Larssons barn Jöran i Rådmansö (Svinö) som begravdes i Frötuna den 27/3 1697. De som dog i Rådmansö/Svinö finns alltså i Frötuna dödbok FI:1, så notis om arrendatorn Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna sockens dödbok, tycker jag, och inte i Rådmansö sockens dödbok (som saknas för de aktuella åren). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1046
« skrivet: 2021-11-01, 12:31 »
1047
« skrivet: 2021-11-01, 11:22 »
Tack Staffan!!
/Jan
1048
« skrivet: 2021-10-31, 18:01 »
Hej, Det första antecknade paret i 1719-års vigselbok tycks ha hetat Jonas Norstrand och Anna Krabbe, men vilka titlar står före Jonas Norstrands namn? Jag får det till "ehreborne och konst-wefarne/-wefaren mästaren och stockmakaren i Tellie" (Norrtälje), men det tycks mig en konstig kombination att vara konstvävare och stockmakare. Länk till vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=3296%2C1605%2C2567%2C1218Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1049
« skrivet: 2021-10-31, 15:48 »
Johan Bonde och Catharina Smarea fick ett till barn i Norrtäljde, döpt där den 19/5 1721. Bland faddrarna finns studenten Nils Smaraeus och eftersom Catharina också har patronymikonet Larsdotter (och barnet har namnet Lars) kan det kanske vara troligt att Catharina, Greta och Nils var barn till den Lars Smaraeus som har omnämnts i tidigare inlägg. Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=3159%2C2201%2C2334%2C1107Vänliga hälsningar, Jan
1050
« skrivet: 2021-10-31, 15:09 »
Kan det vara en stavningsvariant av Smaraeus (Smare?) i dopnotisen i Norrtälje den 28/2 1718? Pistolsmed Johan Bondes och hu Catharina Smares barn Johannes. Kristnades av herr Johan Insulander. Faddrar: herr Johan Molstadius, borgare Anders Matsson, gesäll Carl Bonde, hustru Greta Grönberg, hustru Margareta Norelia och piga Greta Smar(e?)a. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=837%2C198%2C2333%2C1107Vänliga hälsningar, Jan
1052
« skrivet: 2021-10-29, 15:46 »
Hej, Då ser jag att det redan finns information om släkten Smaraeus! Eftersom jag träffade på namnet Lars Smaraeus ville jag gärna dela med mig av informationen. Lars Smaraeus bör ha varit Mattias Laurentti Smaraeus son Laurentius * circa 1666. Lars dog/begravdes i Örn i Frötuna socken den 24 juni(?) 1701 och var då 36 år gammal. Det ger beräknat födelseår 1665. Länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=283%2C5056%2C2333%2C1106Vänliga hälsningar, Jan
1053
« skrivet: 2021-10-28, 10:49 »
Talking about the family name Smaraeus with a friend with some knowledge in Latin, he said Smaraeus could mean something like "from the sea" or "found in the sea". Does anyone have a comment about that? In Italian "smarrito" means "lost". More about the family name Smaraeus surely can be found in this book: Unander-Smaræus : genealogi med biografier Unander, Wiktor, 1872- (författare) Publicerad: Stockholm : Bröderna Lagerström, 1914 Svenska 96 s. [probably means "Swedish 96 pages"] Link: https://libris.kb.se/bib/1640880Best regards, Jan
1055
« skrivet: 2021-10-26, 13:24 »
Hej igen, I Frötuna dödbok FI:1 framkommer att hustru Brita Manuelsdotter (Emanuelsdotter) Frank(?) i Humlö begravdes den 27 juni 1697. Länk till notis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00024#?c=&m=&s=&cv=23&xywh=432%2C804%2C2333%2C1107Denna Brita bör ha varit Ingemund Axelsson Häggs andra hustru (se TAB 5 i länken nedan). https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101Anna Hägg, som jag nämnde i mitt förra inlägg, var gift med arrendator Jonas Larsson på Rådmansö (Rådmansö kungsgård, Svinö/Svinnö) enligt notis i Rådmansö dopbok CI:1 (dop den 30/9 1697, se länk nedan). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=3079%2C1025%2C2800%2C1328Rådmansö kungsgård kallas/kallades också Svinö enligt Wilhelm Thams Beskrifning öfver Stockholms län, 1850 (sid 222). Länk: http://runeberg.org/thamstoc/0226.htmlAnna Hägg var förmodligen dotter till Ingemund Axelsson Hägg och Brita Emanuelsdotter (Frank?), men hon skulle kanske kunna ha varit Ingemunds syster. Finns mer information om detta, eller åtminstone tecken som tyder på det ena eller det andra? Anna begravdes i Hedvig Eleonora församling den 17/12 1726, men tyvärr saknas åldersuppgift vilket gör det svår att avgöra släktskapet mellan henne och Ingemund Axelsson Hägg. Länk till notis i Hedvig Eleonoras dödbok FI:2 (se visitör Olof Ströms svärmor): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054327_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=3347%2C2243%2C2800%2C1328Det tycks som om (de flesta av) Anna Häggs barn/bonusbarn är skrivna med släktnamnet Krabbe som vuxna, men jag har inte sett hennes make Jonas Larsson skriven med det släktnamnet i någon kyrkobok/mantalslängd. Har någon annan uppgift om hans namn? Jonas Larsson bör ha dött 1698, eller i slutet av 1697, enligt uppgift i mantalslängder (se bifogade bilder) och eftersom han var mantalsförd 1698 bör han ha varit yngre än 64 år vid sin bortgång. Vänliga hälsningar, Jan
1056
« skrivet: 2021-10-26, 11:22 »
Tack snälla för hjälpen!! Vi hade kommit fram till "almes å kra" (dock inte "sokn"), men utan geografisk kunskap hade vi aldrig kommit på att lägga ihop de, som vi trodde var tre ord, till ett ord. Vänliga hälsningar, Jan
1058
« skrivet: 2021-10-22, 08:27 »
Hej Per! Tack för ditt svar! Det känns verkligen kul att någon läser ens inlägg och om ens funderingar, och ännu roligare är det när någon svarar! Ett längre tag har jag funderat på hur allt hänger ihop med Olof Ström och Sara Krabbe, som jag hade noterat i Ladugårdslandets mantalslängder och kyrkoböcker i Stockholm. De uppgifter jag hade var att Olofs svärmor hette Anna Hägg och att Olof (eller Sara) hade en systerdotter som hette Anna Hultman (fc 1725 enligt åldersuppgift i två mtl:er). Jag har trott att Sara gifte sig, efter Olofs död, med stockmakare Anders Enberg i Norrtälje och i Vettershage i Länna socken, men så igår fick jag se att det bör ha funnits två Sara Krabbe; en med patronymikonet Jonsdotter (fadder vid dop i Rådmansö sn den 30/9 1697) och en annan som bör ha varit dotter till Lars Jonsson Krabbe på Humlö i Frötuna sn (omnämnd i bouppteckningen efter Jonas Krabbe). Förvirringen har inte underlättats av att det troligen fanns två Olof Ström i Norrtälje i början av 1700-talet. Olof Mårtensson Ström bör ha varit gift med Kerstin Jonsdotter (se Norrtälje födelsebok 6/2 1713 och 29/6 1715). Olof Ström och Sara Krabbes barn Hedvig döptes den 3/12 1715 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Däremot hade jag inte noterat Olof Ström (inte Olof Mårtensson Ström) och Sara Krabbes son Ingemund född 1706 i Norrtälje! Stort TACK för det!!! Nu när det börjar klarna lite mer om "stockholmarna" Olof Ströms och Sara Krabbes ursprung ska jag titta mer noggrant i kyrkoböckerna i Norrtälje, Frötuna och Rådmansö socknar (...och Länna socken). Jag misstänker att Anna Hägg och Ingemund Hägg var syskon, men jag har inte hittat något riktigt bevis för det än. Namnet på Sara Krabbes son Ingemund tyder dock på ett släktskap. Andra tecken på släktskap är: 1) Ingemund Hägg var arrendator på Rådmansö kungsgård (Svinnö) innan Anna Häggs make Jonas Larsson blev det, 2) Anna Häggs son (eller styvson?) Lars Jonsson Krabbe flyttade till Humlö och bodde där samtidigt som Ingemund Hägg bodde där, och 3) Anna Häggs barnbarn Axel Ström gifte sig med Ingemund Häggs barnbarns barn Margareta Christina Ankarklo. Jag har börjat skissa på ett schema över släktskapen och jag bifogar det här, men jag vill betona att det bara är en preliminär bild. Fortsättning följer! Det är tex fortfarande oklart för mig huruvida Sara Krabbe (gm Olof Ström) och hennes syskon tillhörde släkten Krabbe af Svaneby (eller om de tog namnet Krabbe utan släktskap med den adliga släkten). Vänliga hälsningar, Jan
1059
« skrivet: 2021-10-21, 16:12 »
Better late than never - I hope!
I've jumped into a Smaraeus in Rådmansö parish in Sweden (Stockholms län, but see also earlier in Uppsala län; in tax registries (mantalslängd) see Frötuna parish). He seemed to live in a place called Örn. His wife's name could have been Karin Fast.
Please see attached pictures.
Kind regards,
Jan Johansson
1060
« skrivet: 2021-10-21, 12:08 »
Hej, I mitt inlägg den 2021-10-16 skrev jag att Lars Krabba på Humlö med tiden fick sitt släktnamn skrivet Krabbe, men efter att ha upptäckt att Frötuna mantalslängder också finns under Uppsala läns landskontors arkivs mantalslängder har jag sett att hans släktnamn var skrivet Krabbe de första åren efter att hans namn börjar finnas i Humlö (mtl 1698, se bifogade bilder). Han har redan då en mantalsförd hustru. I mtl 1697 och tidigare finns namnet Ingemund Hägg antecknat på raden med ortnamnet Humlö (se bifogad bild). I nedanstående länk (om släkten Ankarklo) står att TAB 5 Ingemund Axelsson Hägg dog i Humlö år 1705. Det är två av hans söner som, enligt samma hemsida, gifte sig med två kvinnor (systrar?) ur släkten Krabbe af Svaneby. Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101En annan person som möjligtvis kan ha tillhört släkten Krabbe af Svaneby hette Anna Maria Krabbe. Hennes namn förekommer som fadder i Rådmansö födelsebok 1705 och 1706, och hon är då antecknad som jungfru. Rådmansö socken bildades, enligt information i Wikipedia, som ett kapellag utbrutet ur Frötuna socken (där ovan nämnda Lars Krabbe var mantalsskriven på Humlö vid samma tid). Den 3 mars 1710 gifte sig en Anna Maria Krabbe (kan vara samma person) i Norrtälje med korpral Erik Hultman. I Faringe socken födelsebok hittas deras barn: Helena döpt 10/1 1711 Carl döpt 16/9 1712 Erick döpt 29/12 1714 *Anna Maria döpt 30/10 1722 I Faringe mantalslängder hittas namnet (Erik) Hultman under ortsnamnet Solvalla. Han har titeln korpal fram till (åtminstone) mtl 1715. I mtl 1720 står "kvartermästare" framför hans namn och i mtl 1723 och 1724 har han titeln kornett. I mtl 1724 står "till Stockholm" i högermarginalen, men jag har inte funnit honom där (än). Det bör finnas information om Erik Hultman i generalmönsterrullor och titeln kornett bör tyda på att han tillhörde ett kavalleri. *Eventuellt är det Anna Maria som bodde/vistades hos Sara Krabbe och Olof Ström i Ladugårdslandets mantalslängder 1740 och 1741. Där är en systerdotter Anna Hultman antecknad hos familjen. Kan en omnämnd systerdotter i en mantalslängd vara släkt med hustrun i familjen, eller är det alltid makens släkting man syftar på? Kan systerdotter ha haft en annan innebörd på 1700-talet? Jag har lärt mig att "syskonbarn" förr hade dagens betydelse "kusin". Åldersuppgift ger ett beräknat födelseår 1725 för systerdotter Anna Hultman, men efter vad jag har läst uppgavs ofta/ibland en lägre ålder än den verkliga för att undvika betalning av skatt. Det som motsäger att Anna Hultman var Sara Krabbes systerdotter (och inte Olof Ströms systerdotter) är informationen i den tidigare nämnda bouppteckningen efter Jonas Krabbe. I den är hans syskon omnämnda, men namnet Anna Maria Krabbe finns inte bland dem. Kan oegentligheter ha förekommit i bouppteckningar i mitten av 1700-talet (i Stockholm)? Vänliga hälsningar, Jan
1061
« skrivet: 2021-10-21, 10:31 »
Tecken tyder på att Anna Maria Krabbe gm kornett Erik Hultman kan ha tillhört släkten Krabbe af Svaneby.
Mer information om dem hittas där (introducerad adel).
Vänliga hälsningar,
Jan
1062
« skrivet: 2021-10-19, 07:51 »
Mer information om Lars Krabbe på Humlö, och om hans barn, hittas under diskussionsämnet "Krabbe af Svaneby" under "Introducerad adel". Länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.msg1599665#newOlof Ströms änka Sara Krabbe tycks ha gift om sig med en stockmakare Anders Enberg i Norrtälje (och med koppling till Länna socken). De vigdes ca 1742 enligt mantalsuppgifter om Anders Enberg. I Norrtälje fanns lite tidigare, på 1710-talet, en annan stockmakare vid namn Sven Hultman. Olof Ströms (eller Sara Krabbes?) systerdotter hette som sagt Anna Hultman (fc 1725) enligt mantalslängderna. /Jan
1063
« skrivet: 2021-10-19, 07:34 »
Hej igen, I den här diskussionstråden har Christina Nordback ställt ett par frågor den 2006-12-15. En av frågorna är huruvida Paul Krabbes änka Anna Maria Gjös (gift Krabbe) omgift med Fredrik Hultman i Roslagen är samma person som Anna Maria Krabbe gift med cornett Erik Hultman. Information i Norrtälje vigselbok (i födelse- dopbok C:1) tyder på att svaret är nej. Den 3 mars 1710 vigdes i Norrtälje "corporalen Erik Hultman och jungf: Anna Maria Krabba". Troligvis är det samma par som Christina Nordback omnämnde i sitt inlägg den 2006-12-15 och eftersom denna Anna Maria Krabba* är skriven som jungfru bör hon inte ha varit gift tidigare. Länk till vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=2859%2C2171%2C3053%2C1448* Krabba tycks vara en tidig stavningsvariant av släktnamnet Krabbe inom denna släkt Krabbe i Norrtälje/Frötuna/Rådmansö - jfr Lorentz/Lars Krabba/Krabbe på Humlö i Frötuna mantalslängder i början av 1700-talet. I Ladugårdslandets (Stockholm) mantalslängder 1740 och 1741 står att fd besökare Olof Ström (gm Lars Krabbes dotter Sara Krabbe) hade en systerdotter vid namn Anna Hultman (fc 1725 enligt åldersuppgifter i mantalslängderna). När jag nu läser i Christina Nordbacks ovan nämnda inlägg att Erik Hultman och Anna Maria Krabbe hade en dotter vid namn Anna Maria blir jag osäker på om systerdotter Anna Hultman kan vara Sara Krabbes systerdotter (och inte Olof Ströms systerdotter). När (och var) föddes Erik Hultman och Anna Maria Krabbes dotter Anna Maria? Länk till notis i Ladugårsförsamlingens mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=673%2C492%2C2579%2C1195Länk till notis i Ladugårsförsamlingens mtl 1741: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=545%2C1609%2C2579%2C1195Vänliga hälsningar, Jan
1064
« skrivet: 2021-10-18, 18:44 »
Tack Karin för uppgiften!!
Anders Enbergs senare hustru (såvida det är samma Anders Enberg), Sara Krabbe, bör också ha varit från Frötuna socken. Hennes pappa, Lars Krabba senare Krabbe, bodde på Humlö i Frötuna socken på 1710-talet enligt Förtuna mantalslängder.
I Norrtäljes kyrkoarkiv (1710-tal) har jag hittat namn på tre stycken kvinnor med släktnamnet Enberg: Catharina, Margareta och Maria (se bifogade bilder). De har också patronymikonet Johansdotter. Eventuellt var de Anders Enbergs systrar.
År 1701 vigdes i Norrtälje Maria Eliasdotter Linck (se bifogad bild). Hon skulle kunna vara släkt med Margareta Linck i Nordron (hennes faster?).
Vänliga hälsningar,
Jan
1065
« skrivet: 2021-10-17, 07:59 »
Hej igen, Jag önskar komplettera mitt förra inlägg under det här diskussionsämnet. I födelseboken med notisen om dopet av tvillingarna Anna och Brita står att Brita dog den 5/10 1774. I Rådmansö dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe och att hon var gift med klockaren Herman Södergren. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048338_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=700%2C3504%2C2800%2C1328I en bouppteckning, tecknad i Stockholm den 20/1 1743, efter krögare (och troligen fd myntdräng) Jonas Krabbe (död 8/12 1742) framkommer bland annat att hans syster var ovan nämnda Brita Krabbe. Alla syskon nämnda i bouppteckningen bör därför ha varit barn till Lars Jonsson Krabbe på Humlö i Frötuna socken. Möjligen kan han ha varit gift fler än en gång under den tidsperiod han fick barn. Länk till bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=2907%2C451%2C3983%2C1720I bouppteckningen nämns också Jonas syster Sara, då gift med stockmakare (Anders) Enberg i Norrtälje. Tidsmässigt finns en möjlighet att denna Sara Krabbe är samma person som den Sara Krabbe som var gift med Olof Ström i Stockholm (se vidare under diskussionsämnet om Anders Enberg under "övriga släkter - Enberg"). Sista funna "livstecken" efter Olof Ström (vars namn inte har hittats i någon dödbok) hittas i Ladugårdslandets mtl 1741. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=537%2C1573%2C2579%2C1195I mantalslängden är Olofs systerdotter Anna Hultman omnämnd. I Norrtälje fanns en stockmakare Sven Hultman i början av 1700-talet (se bifogad bild), och det tycks inte vara omöjligt att han kan vara kopplingen till att Olof Ströms förmodade änka Sara Krabbe sedan gifte sig med stockmakare Anders Enberg. Vänliga hälsningar, Jan
1066
« skrivet: 2021-10-16, 22:39 »
Hej Bengt, Margareta Krabbe finns antecknad som dotter i TAB 3 i länken nedan (tyvärr ingen primärkälla och jag misstänker att det du redan har sett denna hemsida): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46Jag är också intresserad av släkten Krabbe af Svaneby. På adelsvapens hemsida om släkten Ankarklo (nr 1101) står att två stycken söner i TAB 5 gifte sig med två stycken kvinnor i släkten Krabbe af Svaneby. Eftersom båda kvinnorna är antecknade med patronymikonet Bengtsdotter misstänker jag att de var systrar. Tyvärr tycks inte systrarna finnas i adelsvapens sida om släkten Krabbe af Svaneby. Den ena systern, Annika Bengtsdotter Krabbe af Svaneby uppges ha varit född ca 1659, och TAB 3 (Bengt Andersson till Sveneby) uppges ha dött 1625, så hon bör inte kunna ha varit dotter till TAB 3 i släkten Krabbe af Svaneby. Länk till sida om släkten Ankarklo (nr 1101): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101I Förtuna socken och i Rådmansö socken tycks det ha funnits en del personer med släktnamnet Krabbe i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. De tycks också ha haft en koppling till släkten Ankarklo. Det finns tex en födelsenotis i Rådmansö födelsebok den 29/4 1698 då tvillingarna Anna och Brita döptes. Bland faddrarnas namn hittas Axel Ankarlo, Anna Hägg (släktnamnet Hägg är kopplat till släktnamnet Ankarklo enligt länken ovan) och Magdalena Krabba (OBS! inte Krabbe). Länk till födelsenotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=274%2C313%2C3361%2C1594Pappan till tvillingarna uppges i födeseboken ha varit Lars Jonsson i Humlö (i Frötuna socken). I Frötuna mtl 1709 hittas i Humlö Lorentz Krabba, vars namn skrevs Lars Krabbe i senare mantalslängder (Humlö i Frötuna socken). Länk till Frötuna mtl 1709: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=-6%2C1006%2C1978%2C938En annan koppling, som jag har hittat, mellan släkten(/släkterna) Krabbe i Frötuna/Rådmansö och släkten Ankarklo är att en annan dotter till Lars Krabbe i Humlö, Sara Krabbe, hade en son Axel Ström som gifte sig med Margareta Christina Ankarklo (dotter till Ankarklo TAB 7 i länken ovan). Sara Krabbe var gift med Olof Ström i Stockholm, och hon tycks ha gift sig senare med Anders Enberg i Norrtälje, sedan (och även tidigare) mantalsförd i Vettershaga i Länna socken. En ana (Anna Maria Ström) i ett av de släktträd jag jobbar med just nu skulle kunna vara dotter till Sara Krabbe och Olof Ström. Det är det jag håller på att försöka reda ut, och därav mitt intresse för släkten Krabbe, men jag vet inte om jag ens är inne på rätt Krabbe-släkt (!). Med förhoppning om att inte röra till det så finns eventuellt ytterligare en koppling mellan släkterna Krabbe af Svaneby och Ankarklo. I en av Hedvig Eleonoras dödböcker framkommer att Olof Ströms svärmor, dvs Sara Krabbes mamma ...eller plastmamma?, hette Anna Hägg. Eventuellt är hon samma person som den Anna Hägg som var dopvittne till en av tvillingarna omnämnda ovan. Hoppas mitt inlägg inte blev rörigt!!  Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: Mer information om ovanstående kan hittas här på Anbytarforum under diskussionsämnena om "introducerad adel - Ankarklo" och om "övriga släkter - Enberg".
1068
« skrivet: 2021-10-15, 09:33 »
Hej, I en bouppteckning tecknad den 30/7 1777 i Stockholm efter Axel Ström står att han dog den 12/2 1777 och att han var gift med Greta Christina Anckarklo. Bland kvarlåtenskapen fanns en bok "Flavii Josephi Judiska historia på tyska" (om jag har tolkat texten rätt, se bifogad bild). Jag undrar om detta kan betyda att Axel och/eller Greta Christina hade någon judisk koppling inom sina släkter. Vid släktforskning kring Axels familj tycks vissa uppgifter om den saknas i kyrkböcker till de församlingar familjen bodde i, och jag ställer mig frågande till anledningen och om det möjligen kan ha att göra med en koppling till andra församlingar. Enligt tabell 7 i denna länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 var Greta Christinas föräldrar Ingemund Axel Axelsson Anckarklo och Maria Öhman (dotter till skräddare mäster Erik Öhman i Gävle). Axel Ström var född 8/7 1718 i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm och hans föräldrar var Olof Ström (i kronologisk ordning: tobaksspinnare, myntdräng och besökare) och Sara Krabbe. Olofs svärmor begravdes i Ladugårdslandets församling den 17/12 1726 och där framkommer att hon hette Anna Hägg (men tecken tyder på att hon inte var Saras biologiska mamma utan Saras pappas hustru i ett senare äktenskap). I länken ovan framkommer att släkten Anckarklos släktnamn innan introduktion var Hägg, men jag har inte hittat någon koppling mellan Anna Hägg och släkten Anckarklo på hemsidan. Vidare framkommer av länken att två bröder i släkten gifte sig med två (troligtvis systrar) ur släkten Krabbe af Svaneby, så jag misstänker att Axels mamma Sara Krabbe kan ha tillhört den släkten. Vid dop den 29/4 1698 i Rådmansö socken av tvillingarna Anna och Brita var bland annat Axel Anckarklou, hustru Anna Hägg (samma som Olof Ströms svärmor ovan?) och jungfru Magdalena Krabba faddrar. Enligt födelseboken var Anna och Britas pappa Lars Jonsson på Humblö (Humlö). Det står också att Brita dog den 5/10 1774 och i Frötuna dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe. I Frötuna mantalslängder framkommer att det fanns en Lorens Krabba 1708 och 1711 på Humlö. Hans namn skrevs senare Lars Krabbe och denne Lars misstänker jag var Axel Ströms morfar. (Eventuellt var Olof Ströms svärmor Anna Hägg gift med en annan Krabbe med vilken hon hade en dotter Sara Krabbe.) Av information i Frötuna mantalslängder framkommer att Lars Krabbe på Humlö dog 1722, eller i slutet av 1721. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1069
« skrivet: 2021-10-13, 14:39 »
Hej,
I letande efter andra namn stötte jag på namnet Johan Sebelius i Frötuna mtl 1719. Han tycks då ha varit en ogift fördubbling-båtsman och var mantalsskriven i Sika (se bifogad bild).
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1070
« skrivet: 2021-10-12, 15:45 »
Hej,
I Norrtälje mtl 1718 står att en Johan De Maltzi var faktor vid (gevärs-)faktoriet.
I Norrtälje mtl 1719 står att en Isak De Maltzi var faktor vid (gävers-)faktoriet.
Eftersom namnet på den person jag egentligen söker, stockmakare Anders Enberg, dyker upp i Norrtälje mtl samma år som Isak tycks ta över jobbet som faktor undrar jag om någon vet var Isak befann sig innan han började jobba i Norrtälje.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1071
« skrivet: 2021-10-11, 11:07 »
Hejsan Kjell!
Tack för svar både här och på ämnet Le Brun (Mårtensdotter)!
Efter mitt senaste inlägg i den här tråden angående kopplingar mellan Östergötland och Uppland/Roslagen på 1600-/1700-talet har jag funderat ytterligare en runda över mina DNA-träffar. Resultatet av mina funderingar är att det inte bör ha varit (åtminstone inte i mitt fall) vare sig de Bonnevier eller de Le Brun som hittas bland mina anor, som kopplar ihop Östergötland och Uppland/Roslagen. Men jag misstänker att det fanns många andra personer med vallonskt påbrå, och även andra personer kopplade till järnbruk, som kan ha flyttat mellan dessa två regioner på 1600- eller 1700-talet. Det blir nog en näst intill omöjlig uppgift att ta reda på vilka de personerna var bland mina anors släktingar.
Vänliga hälsningar,
Jan
1072
« skrivet: 2021-10-08, 15:22 »
Hej Kjell, Tack så mycket för svaret! Då bör det alltså finnas en (trolig ) koppling mellan Östergötland och mina Bonnevier-anor i Älvkarleby via Lorens Bonivier (tabell 9). På en karta (se bifogad bild) har jag klistrat in namn och år till de, bland mina äldsta funna anor i Östergötland (på min farmors mammas sida), som skulle kunna ha en genetisk koppling till Uppland (Bonnevier och/eller Le Brun?). På samma karta har jag klistrat in information om Lorens Bonivier (tab 9) och tre stycket "Le Brun" som fanns i Östergötland på 1600-talet (tabellerna 12, 13 och 15). Min äldsta kända Le Brun-ana är Jean Le Brun (tabell 10) vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Bilden ger en överblick över de geografiska och tidsmässiga fördelningarna av dessa personer i förhållande till varandra. Min tolkning av resultatet är att det tycks vara störst sannolikhet att det skulle kunna finnas en koppling mellan mina berörda anor i Östergötland och en av (eller båda?) Le Brun vid Översums bruk. Om det stämmer skulle de, eller en av dem, eventuellt kunna vara ana till Jean Le Brun (tabell 10). Det skulle vara kul om man hittade indikationer på ett släktskap mellan Jean Le Brun (tabell 10) och någon Le Brun i Östergötland med hjälp av modern DNA-analys! Vänliga hälsningar, Jan
1073
« skrivet: 2021-10-08, 08:17 »
Varsågod Stefan! Ja, det är en historia som skulle kunna vara värd en artikel, men min magkänsla säger mig att det finns något samband mellan bagare Schultzs brott och de två parens båda utomäktenskapliga sexuella umgängen. Det var ju trots allt två händelser med väldigt allvarliga följder, som bör ha inträffat i närheten av varandra, både i tid och rum. En för mig svårbegriplig detalj är hur de båda parens brott upptäcktes och anmäldes. För att ta reda på om min magkänsla stämmer överens med verkligheten, åtminstone med den juridiska versionen av verkligheten, skulle man kunna försöka hitta de där kopiorna som skickades från Glanshammars häradsrätt till Svea Hovrätt. Det skulle vara jätteintressant att läsa vad bagare Schultz hade att säga om motivet till sitt brott, men också vad de två paren och eventuella vittnen hade att säga. Utan detta försök skulle det kännas som om man skriver en artikel som kanske baseras på för lite material, och att man eventuellt missar en viktig poäng i händelseförloppen. Vi får hoppas att någon har lust att leta!!
1074
« skrivet: 2021-10-06, 15:35 »
Haha! Jag ser att du har samma ordvits-humor som jag Stefan! (...se min kommentar till ditt senaste inlägg i Fb:s Vallonättlingar) Det var många inblandade i de här händelserna i Götlunda (och i Arboga?) och jag har bara följt de som förekommer i släktträdet som jag håller på och grejar med. Men jag har letat fram även de andra personerna i husförhörslängder som täcker åren runt 1765, då brotten bör/lär ha begåtts, och kopierar in länkar till dem här nedan. Bonden Lars Larsson, som hade haft sexuellt umgänge (jag blir lite generad av att skriva "dubbelt hor"!) med soldat Petter (Pehr Jonsson) Hasts hustru Brita Jonsdotter ankom till arrestet i Örebro slott den 11/7 1765 och i väntan där på utslag från Svea Hovrätt dog han i arrestet den 19/7 1766. Det finns ett par olika födelseuppgifter om honom: född 1707 eller 1717. Anna Ersdotter, Lars Larssons hustru, som hade haft sexuellt umgänge med soldaten Petter Hast, ska ha varit född 1719 enligt hfl. I Götlunda hfl 1758-1767 står ett "NB" i kolumnen "levnad" på raden med Lars Larssons namn, men inte på raden med Anna Ersdotters namn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=126%2C228%2C4032%2C1913Anna Ersdotter hittas i nästa hfl (1774-1794) boendes hos sin son Daniel i Hasta, där familjen bodde redan 1765. Hon dog där den 2/9 1782 och bör då ha varit lite drygt 60 år gammal. Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000559_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=383%2C433%2C3359%2C1594Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000575_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=336%2C1437%2C3361%2C1594Soldaten Petter Hast, som hade haft sexuellt umgänge med hustru Anna Ersdotter, tror jag är soldaten Pehr Jonsson Hast, som hittas Hasta soldatstuga i Götlunda hfl 1758-1767. Länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00153#?c=&m=&s=&cv=152&xywh=175%2C304%2C3361%2C1594Där framkommer att Petter kom till Götlunda 1759 ifrån Arboga, där bagare Schultz då bodde sedan några år tidigare (från Stockholm 1754). Det finns ingen kommentar i kolumnen "levnad", vare sig på raden med Petter Hasts namn, eller på raden under (hustru). Enligt "Handlingar rörande Örebro slottshäkte" (GVIIa:3, arkivbildare Länsstyrelsen i Örebro län. Landskontoret 1624-1900) hette Petter Hasts hustru Brita Jonsdotter (Arkiv Digitals bild 1420, se också bifogad bild). Vare sig Petter Hast eller Brita Jonsdotter finns i Hasta soldatstuga i nästa hfl (1774-1794). Bonden Eric Olsson, som blev ihjälslagen av bagare Schultz, bodde i Norra Lunger i Götlunda socken. Enligt uppgifter i kyrkoböcker (ej födelsebok) var han född omkring 1720 och han dog alltså på Tomasdagen (21/12) 1764 och bör då ha varit ca 44 år gammal, men det står 40 år gammal i Götlunda dödbok. Länk till hfl 1758-1767 (där Eric Olssons namn inte är med av någon anledning, se istället hans hustru Carin Jacobsdotter och dotter Elsa): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000558_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=245%2C459%2C4030%2C1912Eric Olssons hustru, Carin Jacobsdotter född omkring 1727, gifte om sig och flyttade med sin nya make till Säby i Säterby socken. Hon begravdes i Säterby, men i dödboken där står att hon dog i Götlunda den 26/3 1810. Hon bör då ha varit drygt 80 år gammal. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020575_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=467%2C1816%2C2800%2C1328Eric och Carins dotter Elsa gifte sig alltså med Lars och Annas son Daniel. Daniel dog 30/10 1727 och Elsa dog 4/10 1729, båda i Hasta i Götlunda socken (där Daniel var född). Bagare Schultz, som slog ihjäl Eric Olsson den 21/12 1764, hittas i Arboga hfl 1753-1775: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008656_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=670%2C2157%2C2149%2C996Där framkommer att hans förnamn var Johan och att han var född 1726 i Stockholm. Förutom uppgifter om hans hustru, hittas också på samma sida uppgifter om hans syster, bror och moster. Hoppas att jag har klistrat in rätt länkar på rätt plats! Vänliga hälsningar, Jan
1075
« skrivet: 2021-10-06, 12:29 »
Hej, I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I står att Hindrich Bonivier tabell 27 troligen var son till Lorens Bonivier tabell 9 och att Hindrich var Lorens barn i första giftet. I boken står också att Hindrich gifte sig i Österlövsta 1686 och att han dog i Älvkarleby 1744. På Kjell Lindbloms egen hemsida finns uppdaterad information om många vallonsläkter (se länken "Tillägg N V del I och II" i länken nedan). Bland annat står där om Bonnevier Tabell 9 "Barn i 2. giftet: Hindrich dp i december 1689". Kan man dra någon slutsats baserat på denna nya uppgift huruvida tab 9 Lorens var tab 27 Hindrichs pappa? Med andra ord: finns möjligheten att tab 9 Lorens hade två söner (halvbröder) med samma namn (Hindrich)? Eller: kan man utesluta tab 27 Hindrich som son till tab 9 Lorens? Länk till den uppdaterade informationen om bla Bonnevier: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/Enligt Kjells bok flyttade Lorens Bonivier tabell 9 från Gusums bruk i Östergötland till Skebo/Skeboholms bruk i Uppland (eventuellt via något annat bruk) på 1660-talet. Resultat från analys av mitt DNA, och sk DNA-träffar (3 st av dem), tyder på gemensam/gemensamma koppling/kopplingar (anor) mellan Östergötland och Uppland på min farmors och på min mormors sidor. På min mormors sida har min mamma hittat, genom traditionell släktforskning, anor med släktnamnen Bonnevier och Le Brun vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Alla andra funna anor på min mormors sida bodde också i Uppland och i Roslagen. På samma sätt har min mamma sett att alla min farmors funna anor bodde i Östergötland. När den första DNA-träffen med kopplingar både till min mormors sida och till min farmors sida dök upp tog jag för givet att det var en rolig slump att tex någon av mina anors syskon flyttade från Östergötland till Uppland (eller vice versa), likaså med den andra DNA-träffen. När så den tredje "mormor/farmor DNA-träffen" dök upp, som dessutom har koppling till min farmors morfars sida istället för hennes mormors sida (som de två första DNA-träffarna hade koppling till) började jag misstänka att det finns någon "större koppling" och eventuellt fler personer bland anorna som flyttade mellan Östergötland och Uppland. De tre DNA-träffarna har kvantitativt så lite gemensam arvsmassa med mig att våra gemensamma anor bör hittas i början på 1700-talet eller tidigare (tidigare också eftersom vi tycks ha fått våran gemensamma arvsmassa från två håll). På den tiden misstänker jag att det inte var så vanligt att flytta så långt bort, och bland dem som gjorde det fanns tydligen vallonerna/vallonättlingarna. Eftersom vallonska efternamn har funnits på min mormors sida (och jag har också andra DNA-träffar som har dem som gemensamma anor med mig) har jag tänkt att det nog finns en stor möjlighet att det var just någon med ursprung från Vallonien som flyttade mellan Östergötland och Uppland bland mina anor, och som har gett upphov till de tre DNA-träffarna som bör ha gemensamma anor med mig både från Östergötland och från Uppland. Om någon är intresserad förklarar jag gärna närmare vad mina misstankar baserar sig på, och jag delar också gärna med mig av information om mina anor. Främst vore det skoj att se om det går att koppla några anor på min farmors mammas sidor till släktnamnen Bonnevier och/eller Le Brun. Vad gäller Le Brun har jag noterat i Kjell Lindbloms bok att det fanns några personer med det släktnamnet i Östergötland på 1600-talet (Le Brun, tabellerna 12, 13, 15 och 16), men det tycks inte finnas någon känd koppling mellan dem och Uppland. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1076
« skrivet: 2021-10-06, 11:13 »
OK! Tack för svaret Kjell! Med hjälp av en kombination mellan traditionell släktforskning och DNA-test har jag noterat något som eventuellt skulle kunna tyda på (hoppas jag uttrycker mig tillräckligt vagt... ) en koppling mellan valloner som fanns i Östergötland på 1600-talet och valloner som fanns i Uppland/Roslagen på 1700-talet. Det gäller släktnamnet Le Brun och Bonnevier. Jag ska ställa en fråga, som har med det att göra, i diskussionsämnet Bonnevier. Vänliga hälsningar, Jan
1077
« skrivet: 2021-10-04, 17:11 »
Hej, Jag undrar om det finns något släktskap, eller annan koppling, mellan vinskänken/källarmästaren Zacharias Hellberg, som bodde i kvarteret Järnlodet i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm i mitten av 1700-talet och följande personer (samtliga i Ladugårdslandets mantalslängder nämnda år): 1) amiralitets-skeppare Mats/Mattias Hellberg, gm Lisken enligt mtl 1730, omnämnd med hustru i kvarteret Styrmannen nr 88 i mtl 1730, mtl 1731, och i mtl 1736 - sedan i kvarteret Krabaten 148 i mtl 1741. 2) artilleri-soldat Amund (tilltalsnamn saknas i mtl 1731) Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Styrmannen nr 84 i mtl 1731 och i kvarteret Styrmannen nr 107 i mtl 1736. 3) artilleri-soldat Daniel Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Havssvalget nr 14 i mtl 1736 och i kvarteret Lindormen nr 77 i mtl 1741. 4) gamla kopverdisjöman Erik Hellberg, omnämnd med hustru i kvarteret Valfisken nr 37 i mtl 1736. Ingen av dessa är helbror med Zacharias enligt bouppteckning efter Zacharias mamma: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107590_00098#?c=&m=&s=&cv=97&xywh=2006%2C200%2C5730%2C2475och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107590_00308#?c=&m=&s=&cv=307&xywh=2003%2C-228%2C5732%2C2475men möjligen kan de/någon vara halvbroder (olika mammor) (?). Zacharias Hellberg var fc 1706 (enligt åldersuppgift i en mtl) och hans föräldrar var vinskänken Petter Hellberg och Margareta Åberg (enligt bouppteckningen ovan). Zacharias var gm Anna Dorothea Beijer och han dog i Hedvig Eleonora församling i Stockholm den 21/6 1760. Vid vigsel i Hedvig Eleonora den 18/10 1750 var han brudens kautionist. Bruden (Maria Ström) gifte sig med en trädgårdsmästare (Mattias Gimström) och eftersom jag har sett i den här diskussionstråden att släktnamnet Hellberg är kopplat till yrket trädgårdsmästare hoppas jag att det ska finnas någon koppling till detta även i det här fallet. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1078
« skrivet: 2021-10-04, 15:55 »
Hej, Har någon information om stockmakare Anders Enberg i Norrtälje? Enligt en bouppteckning skriven den 20/1 1743 i Stockholm var han då gift med Sara Krabbe och bodde/vistades/arbetade i Norrtälje. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3473%2C2427%2C2766%2C1194I Norrtälje mantalslängder hittas Anders Enberg utan mantalsförd hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte i Norrtälje mantalslängder 1741 eller 1744 och hans namn dyker upp i mtl 1742 samtidigt som faktoren (vid gevärsfaktoriet) Petter Sebenius, så eventuellt kom de till Norrtälje från samma plats. Jag är mest intresserad av vart Anders tog vägen efter 1743. Var och när dog han till exempel? Var och när var han född? Namnet Anders Enberg/Eneberg hittas också i Norrtälje mtl 1720 (utan mantalsförd hustru) och i mtl 1725 (med mantalsförd hustru). I mtl 1720 står namnet under rubriken "Sockmakare gesäller" vilket jag misstänker kan vara stockmakare gesäller. Bifogat finns bilder ur mantalslängderna 1720, 1725, 1742 och 1743. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1079
« skrivet: 2021-10-04, 12:57 »
Hej, Här är ytterligare un efterlysning! Jag undrar om någon har information om Sara Krabbe som, enligt mtl 1730, då var gift med besökare Olof Ström i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm. Länk till sida i mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00231#?c=&m=&s=&cv=230&xywh=-2%2C496%2C4456%2C2066På sidan står bla "dott: 15 år gl." och vidare, på samma rad, "anna mar. ström". Jag har tagit för givet att den 15 år gamla dottern hette Anna Maria Ström, men är osäker eftersom hon bör ha varit född ca 1714, och i Hedvig Eleonora dopbok framkommer att Sara Krabbe och Olof Ström hade följande barn: Sara Elisabet döpt 27/8 1712, begravd 6/11 1712 i Hedvig Eleonora Catharina döpt 27/8 1712, begravd 6/11 1712 i Hedvig Eleonora Hedvig döpt 3/12 1715, död 6/7 1717 i Hedvig Eleonora Axel döpt 8/7 1718 Olof Ströms svärmor Anna Häg (Hägg?), eventuellt Sara Krabbes mamma, begravdes i Hedvig Eleonora den 17/12 1726. Jag har lyckats följa Olof Ström och hans hustru, som kan fortgå att vara Sara Krabbe, fram till mtl 1741 då deras dotter (nu 26 år) fortfarande bodde hos föräldrarna (eller åtminstone hos pappan) medan sonen Axel bor på samma adress, men enligt min tolkning har ett eget hushåll. I mtl 1741 framkommer också att Olof Ströms systerdotter Anna Hultman (13 år) då bodde/vistades hos familjen. Länk till sida i mtl 1741: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057057_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=561%2C1623%2C2579%2C1195Tyvärr har jag inte lyckats följa Olof Ström och hans hustru, som jag hoppas fortfarande var Sara Krabbe, efter mtl 1741. Deras son Axel bodde dock kvar flera år på samma adress som i mtl 1741 (Riddaren nr 5 i Ladugårdslandets församling i Stockholm). I en bouppteckning skriven 20/1 1743 (i Stockholm) finns information om några syskon vars släktnamn var Krabbe: Jonas Krabbe (den döde) gm Märta Edin Ingrid Krabbe gm skräddare Magnus Runman i Strängnäs Sara Krabbe gm stockmakare Enberg i Norrtälje Brita Krabbe gm klockare Herman Södergren i Frötuna sn Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=1449%2C287%2C6883%2C2973I Norrtälje mtl 1742 framkommer att stockmakare Anders Enberg var mantalsförd utan hustru (se bifogad bild). I Norrtälje mtl 1743 framkommer att stockmakare Anders Enberg var mantalsförd med hustru (se bifogad bild). I Norrtälje mtl 1744 hittas inte längre Anders Enbergs namn. Det finns alltså en möjlighet att Sara Krabbe gm stockmakare Enberg i Norrtälje var samma person, som den Sara Krabbe som var gift med Olof Ström i Stockholm. Ett möjlighet att ta reda på det är eventuell information om Enbergs hustru då hon dog (dödbok/bouppteckning). Därför undrar jag om någon vet vart Anders Enberg och hans hustru flyttade när de lämnade Norrtälje 1743. Informationen om Sara Krabbe och Olof Ström är mig hjälplig för att reda ut om de var föräldrar till min svågers ana: Anna Maria Ström född ca 1724 i Stockholm enligt uppgifter i Irsta sn hfl:er, gm trädgårdsmästaren Mattias Gimström vid Gäddeholm (anställd av Carl Cronstedt, som var näst intill granne med Olof Ström och Sara Krabbe enligt mtl 1730, kvarteret Styrmannen nr 86 respektive nr 117). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1080
« skrivet: 2021-10-04, 09:54 »
Hej igen, Jag kan inte låta bli att berätta om ytterligare en detalj angående de två paren som begick "dubbelt hor" (se mina tidigare inlägg i det här diskussionsämnet). Lars Larsson i Hasta i Götlunda socken och soldaten Petter Hast ankom till arresten i Örebro slott den 11/7 1765, så brotten misstänker jag bör ha begåtts högst ett år tidigare. (Jag vore tacksam för rättelse eller bekräftelse!) Lars Larssons son Daniel var då 11 år gammal. Den 21/12 1764, dvs knappt sju månader tidigare, blev Eric Olsson i Norra Lunger i Götlunda socken "slagen till döds af bagaren Schultz i Arboga" enligt Götlunda dödbok (begravd 10/2 1765): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000575_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=357%2C-70%2C5804%2C2753Eric Olssons dotter Elsa var då 6 år gammal. Lars Larssons son Daniel och Eric Olssons dotter Elsa kom sedan att gifta sig med varandra och de levde sina liv som par i Hasta i Götlunda socken. Om någon har mer information om, eller tankar kring, dynamiken till händelserna skulle det vara roligt att få ta del av dem. Den bifogade kartan visar de geografiska förhållandena mellan (Norra) Lunger, Hasta, Götlunda och Arboga. Vänliga hälsningar, Jan
1081
« skrivet: 2021-10-03, 14:39 »
Hej Marcus,
Min mamma och jag har låtit Ancestry testa våra arvsmassor. De har redan delat upp bla Sverige i olika regioner och resulten av DNA-analyserna av våra arvsmassor stämmer förvånansvärt bra överens med den traditionella släktforskningens resultat.
Vänliga hälsningar,
Jan
1082
« skrivet: 2021-10-03, 14:28 »
Hej Fredrik, Det enklaste är att du bygger din mammas släktträd (utan att plocka bort några män! ) och den andra personen bygger sitt eget släktträd. Då ska ni se att era gemensamma anor snart dyker upp! De bör inte vara så många generationer ifrån er. Vänliga hälsnignar, Jan
1083
« skrivet: 2021-10-03, 14:18 »
Hej Jan!
Har någon frågat A:s mormor (såvida hon finns tillgänglig)? Det kan vara en känslig fråga, men ibland (ofta?) kan det underlätta för en person att tala om ett svårt ämne (tex pga av skam) om någon annan börjar prata om det. Självklart bör man också ta hänsyn till hennes eventuella önskan om att låta bli att söka efter A:s morfar.
Ett annat tillvägagångsätt är att ta reda på var A:s mormor befann sig när hon blev med barn (med A:s mamma) och sedan leta bland B:s släktingar och var de befann sig under samma tidsperiod (egen bostadsort, vänners/släktingars bostadsorter, yrkesresor, semestrar etc) med en samtidig uppskattning av huruvida åldrarna kan stämma med ett förälderskap.
På Ancestry har min kusin och jag 955 cM långt gemensamt DNA över 39 segment, och mina två kusinbarn har 449 cM respektive 312 cM långt gemensamt DNA med mig (24 respektive 18 segment). Uppskattningsvis låter alla dina alternativ möjliga, men kom ihåg att A och B kan vara släkt med varandra även tex på A:s pappas sida eller på B:s mammas sida. Bäst vore om A och B skulle utbyta information om varandras nära släktingar.
Lycka till!
Vänliga hälsningar,
Jan
1084
« skrivet: 2021-10-03, 12:26 »
Hej Jonas,
Om herr A, fru B och fru C alla hade en gemensam ana, eller ett gemensamt "an-par", så skulle de troligtvis ha fler än ett block/segment gemensamt med varandra. Utan denna information har herr A all rätt att misstänka, men man kan inte dra någon slutsats. Herr A kan vara släkt med fru C tex på sin pappas sida eller på sin mormors sida, och fru C kan vara släkt med herr A tex på sin mammas sida eller på sin farmors sida. Man kan alltså inte dra någon slutsats av den enda informationen om det 37 cM långa gemensamma DNA:t på samma ställe och på samma kromosom som fru B enligt min mening.
Vänliga hälsningar,
Jan
1085
« skrivet: 2021-10-03, 11:55 »
Hej Lars,
Själv har jag använt Ancestry för att analysera mitt och min mammas DNA, men troligtvis har det inte betydelse för mina svar.
Fall a)
Tyvärr kan man inte dra slutsatsen att ni alla tre har en gemensam ana (eller par anor), men möjligheten finns och själv skulle jag räkna det som mer sannolikt att det ligger till på det sättet än att det inte ligger till på det sättet.
Fall b)
Hur många block/segment delar du med modern respektive med dottern? Generellt kan man säga att små skillnader kan ligga inom felmarkinalen för analysen, men skillnaden mellan 69 cM och 53 cM bedömer jag inte direkt som liten och jag är osäker på om den kan förklaras av felmarginalen. Därför kan du kanske hitta gemensamma anor både på dotterns mammas sida och på hennes pappas sida. Eventuellt kan information om antal segment hjälpa...
Vänliga hälsningar,
Jan
1086
« skrivet: 2021-10-03, 11:33 »
Hej Åsa,
Hoppas du har lyckats reda ut släktskapet, men jag försöker mig ändå på ett svar.
Utefter informationen om att längsta blocket/segmentet är 11 cM och på kromosom X finns (ett?) segment om 7,24 cM, så drar jag slutsatsen att du och kvinnan har gemensamt DNA på fler än 6 segment. Kan det stämma? Eftersom 7,24 cM är ett ganska kort DNA-segment finns möjligheten att det funna gemensamma DNA:t på kromosom X är en "falsk positiviet". Om det inte är en falsk positivitet så resonerar du helt rätt enligt min bedömning. Du bör alltså kunna hitta gemensamma anor, på din mammas sida, både på hennes pappas sida och på hennes mammas sida. Det som talar för det är att du har mer gemensamt DNA med kvinnan (51 cM) än med hennes pappa (49 cM), men skillnaden är så liten att den troligen faller inom felmarginalen. Det som talar emot ovanstående tolkning är att din morbror har mer gemensamt DNA med kvinnans pappa (77 cM) än med kvinnan (66 cM). Både skillnaden och själva värdena är högre vid analys av din morbrors DNA än vid analys av ditt DNA, och det bör betyda att din morbrors värden är mer pålitliga. Detta gör att min gissning blir att du och din morbror är släkt med kvinnan på hennes pappas sida, men inte på hennes mammas sida.
Min brasklapp blir: den indirekta uppgiften om att du och kvinnan tycks ha många små segment gemensamt DNA (jfr min tolkning ovan) kan ändå tyda på att ni har gemensamma anor både på mammans och på pappans sida (både dina och hennes föräldrar, eller bara hennes föräldrar).
Tyvärr går det inte att ge ett enkelt svar! Hoppas att jag inte har rört till allt för mycket! 77 cM är ganska mycket gemensamt DNA och förhoppningsvis kan ni, med hjälp av traditionell släktforskning, hitta gemensamma anor inte alltför många generationer bakåt. Lycka till!
Vänliga hälsningar,
Jan
1087
« skrivet: 2021-10-03, 09:35 »
Hej igen!
Tekniskt kan det uppstå falska positiva och falska negativa DNA-träffar och ju lägre värdet är på det delade DNA:t desto högre är risken att detta kan ske skulle jag tro. Man får hoppas att företagen använder sig av, och analyserar, de mest lämpliga segment vid jämförelser av olika individers arvsmassa för att upptäcka DNA-träffar. Att använda sig av fragment som är delade av många låter vanskligt i mina öron eftersom det borde öka risken för att falska positiva DNA-träffar registreras, men jag är inte insatt i analysernas detaljer.
Som exempel på hur Ancestry presenterar värdet på delat DNA bifogar jag två bilder. Den ena är värdet på min mammas och mitt delade DNA (högsta värdet, 50% delat DNA) och det andra är värdet på en till mig "avlägsen" släktings och mitt delade DNA (lågt värde, <1% delat DNA).
Vänliga hälsningar,
Jan
1088
« skrivet: 2021-10-03, 07:30 »
Hej,
Nu har jag läst personalia-delen i likpredikan efter Petters pappa Johan Sebenius, men tyvärr framkommer inte var Petter befann sig då, 1737. Innehållet stämmer överens med informationen i Hülphers genealogiska samling med undantag av antalet barn i Johan Sebenius andra gifte. I likpredikan står att de fick tre barn; 1 son och två döttrar som var tvillingar (se bifogad bild). I Hülphers genealogiska samling står att paret fick fyra barn.
Vänliga hälsningar,
Jan
1089
« skrivet: 2021-10-02, 14:47 »
Glömde...
Med samma resonamang behöver ditt resultat inte betyda att personerna i grupp 2 är släkt med dig på din pappas sida.
1090
« skrivet: 2021-10-02, 14:45 »
Hej Simon!
Jag har använt Ancestry för DNA-test, både för mig själv och för min mamma. Tyvärr känner jag inte till hur MyHeritage presenterar sk DNA-träffar och jag är inte säker på vad som menas med triangulerad träff. Det jag kan berätta är att både jag och min mamma har väldigt många DNA-träffar, och ibland händer det att det bland våra DNA-träffar finns de som är DNA-träffar även med varandra. Tex: personerna A, B, C, D och E är mina DNA-träffar. Personerna A och B är DNA-träffar med varandra, men vare sig A eller B är DNA-träffar med personern C, D eller E. Detta kan hända även om alla personerna A till E är släkt med mig på min mammas sida (vilket visas genom att hon också har dem som DNA-träffar). Två förklaringar till att detta kan ske är:
1) för att vara DNA-träff med varandra måste man ha minst en gemensam ana. De två personerna i din grupp 1 har gemensam ana/anor med dig (och även med varandra?) på din morfars morfars sida, men med person 5 är du släkt med på din morfars mors sida. Kan det hända att person 5 är släkt med dig på din morfars mormors sida? I sådant fall har person 5 inte någon gemensam ana med personerna i grupp 1, som ju har gemensamma anor med dig på din morfars morfars sida.
2) åtminstone Ancestry har jag märkt, visar endast "externa" DNA-träffar (tex A och B med varandra) som har minst 20 centimorgan (cM) gemensam arvsmassa. Kanske person 5 har för lite gemensam arvsmassa med personerna i grupp 1 för att det ska visas (medan personerna i grupp 1 har tillräckligt mycket gemensam arvsmassa med varandra för att de ska visas som "släkt med varandra").
Vänliga hälsningar,
Jan
1091
« skrivet: 2021-10-02, 13:18 »
Hej igen! Jag önskar återkomma till diskussionen om släktnamnet Öbrinks ursprung och orten Ambricka, som bör ligga drygt 1 km söder om Älvkarleö. Uppgifter i Älvkarleby hfl AI:4 (1774-1785) och Ambricka (sida 109) tolkar jag som om skogvaktare Johan Bonnevier, född 1735, flyttade till Ambricka med sin familj ca 1780. Det tycks inte ha flyttat in i en bostad där en tidigare skogvaktare bodde. Johan Bonnevier bör ha varit Lars Larsson Bonnevier och Catharina Larsdotter Öbrinks barn fött 25/12 1735 vid Öns bruk. Det finns alltså en koppling mellan släktnamnet Öbrink och orten Ambricka, men ganska många år efter det att släktnamnet dyker upp första gångerna i skrivna och bevarade dokument (1726/1727). Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002897_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=517%2C-176%2C5733%2C2476I ett tidigare inlägg skrev jag om SAOB:s beskrivning av ordet "brink", men om man istället läser på SAOB:s hemsida om ordet "bräcka" står där (om jag tolkar texten rätt) att synonymer till bräcka är brink, brick och bricka. Beskrivningen av ordet "bräcka" är, förutom brant backe eller sluttning, både strandbädd och "kring nedre Dalälfven (under formen brick) äfv. benämning på de af svämlera bestående små vallformiga upphöjningar som älfven afsatt på holmar o. stränder". Om man tittar på dagens kartor ser man att det tycks vara en sankmark mellan orten Ambricka och Dalälven (se bifogad bild). Det tycks mig troligt att ortnamnets slutled -bricka har något att göra med denna lera snarare än med en sluttning. Vad dess förled Am- kan betyda har jag inte lyckats lista ut. I anslutning till ordet "bräcka" står också följande i SAOB: "BRICK-LERA. af befolkningen i trakten, stundom äfv. af geologer, använd benämning på den svämlera som Dalälfven afsatt på holmar o. stränder inom sitt nedre lopp". Länk till "bräcka" i SAOB: https://www.saob.se/artikel/?unik=B_4445-0001.WD56&pz=3Kopplingen mellan Catharina Öbrinks son Johan och Ambricka behöver naturligtvis inte betyda att släktnamnet Öbrinks ursprung har något med orten Ambricka att göra, men informationen om ordet "bräcka" i SAOB öppnar i alla fall för en ny möjlig tolkning: att "brink" i släktnamnet Öbrink kan ha något att göra med de små upphöjningarna, bestående av svämlera, på stränderna och på öarna i närheten av Älvkarleö, snarare än med en sluttning. En annan tanke jag har haft är huruvida personer kan ha blivit mantalsförda vid bruket eftersom de jobbade där, även om de bodde på en annan plats (i närheten, tex Ambricka). Kan det hända att syskonen bodde i och växte upp i Ambricka trots att deras pappa Lorents Jansson var mantalsförd vid Öns bruk? Vänliga hälsningar, Jan
1092
« skrivet: 2021-09-27, 07:34 »
Aha! Då får jag se om det blir fotograferade så småning om.
Tack ingen för hjälpen Kalle!!
/Jan
1093
« skrivet: 2021-09-26, 11:51 »
Tack Kalle för ditt svar!
Min tolkning av "hor med hwars annars hustrur" var den samma som din förklaring, men jag kunde inte drömma om att det var ett brott som kunde bestraffas med döden. I samma bok, GVIIa:3, finns förteckningar över arestanter på Örebro slott under fler månader än juni, år 1766 och där framkommer lite mer information. Lars Larsson och soldaten Hast tycks ha inkommit till arresten på Örebro slott den 11 juli 1765, men tyvärr tycks det inte finnas domböcker från Glanshammars härad för åren runt 1765. Om jag har fel skulle jag uppskatta en rättelse!
Vänliga hälsningar,
Jan
1094
« skrivet: 2021-09-25, 17:53 »
Hej,
I Örebro län landskontoret GVIIa:3 (fångrulla 1731-1810) ArkivDigitals bild 1460 (se bifogad bild) finns en text som jag undrar över. Min avskrift lyder:
Häktet i Örebro, Juni månad 1766
1765 Juli 11 Inkommo från Glans hammars härad och Giötlunda socken Bonden Lars Larsson och soldaten Petter Hast för hor med hwars annars hustrur och af härads rätten dömde then föra at mista lifwet och then sednare at straffas med fyratio par spö men domen under stäld kongl hofrätten
Jag undrar vilket/vilka brott personerna var beskyllda för, samt varför domarna var så olika för de två personerna.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1095
« skrivet: 2021-09-24, 17:18 »
Hej igen! Döm om min förvåning när jag stötte på släktnamnet Sebenius igen, när jag letade efter en ana som har med ett helt annat projekt att göra än det som jag har skrivit om tidigare! Efter en snabb kontroll tycks det mig vara en helt annan släkt än den ovan nämnda. Här är en summering av vad jag hittade: Anders Sebenius (dagkarl och fd smed) född 30/11 1804 i Falun (Stora Kopparberg socken) fanns i Hovgården i Sura socken omkring 1860: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020472_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=412%2C2021%2C3714%2C1722Han flyttade dit 1856 ifrån Ramnäs socken där han var hammarsmed mäster vid Ramnäs bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020040_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=313%2C2452%2C2147%2C995Till Ramnäs kom han 1837 ifrån Binsjö-Dådran (Rättvik) där han var mästersmed vid Dådrans bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012158_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=513%2C271%2C3711%2C1720Till Dådrans bruk kom han 1836 ifrån Hässjö socken där han var mästersmed(?) vid Åvike bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033024_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=389%2C1513%2C2189%2C1015Till Åvike bruk kom han 1833 ifrån Västerlövsta socken där han var smed vid Molnebo bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020876_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=538%2C48%2C3095%2C1435Till Molnebo bruk kom han 1831 ifrån Hedemora där han var smed i Lågfors (Prästhyttan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012920_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=400%2C4616%2C3095%2C1434Till Lågfors kom han 1829 ifrån Norns brukförsamling där han var dräng vid bruket: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013364_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=185%2C235%2C3711%2C1720Till Norns bruk kom han 1827 ifrån Söderbärke socken där han var koldräng vid Larsbo bruk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014203_00116#?c=&m=&s=&cv=115&xywh=802%2C3318%2C3095%2C1435Till Larsbo bruk kom han 1825 ifrån Ludvika, men där saknas flyttlängd... I Stora Kopparbergs födelse- och dopbok står att Anders mamma hette Anna Sebenius, som då bodde i Östanfors: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013756_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=192%2C3385%2C3714%2C1722Annas pappa Johan Andersson Sebenius (gruvdräng/-arbetare) dog i Östanfors i Stora Kopparberg socken den 31/7 1782 och i dödboken står att han var född 1720 i Gunsarvet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013809_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=359%2C1609%2C2800%2C1328Eventuellt blev Johan Andersson Sebenius döpt den 22/7 1720 i Stora Kopparberg socken. I födelse-/dopboken står att det barnet Johans pappa var Anders Nilsson i Gunsarvet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013798_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=3096%2C1470%2C2800%2C1328Om antagandet stämmer bör det alltså ha varit Johan Andersson Sebenius, född 1720 i Gunsarvet, som tog släktnamnet Sebenius i den släkten. Vänliga hälsningar, Jan PS: Johan Andersson Sebenius född 1720 i Gunsarvet gifte sig första gången, enligt uppgifter om honom i dödbok, med pigan Anna Jansdotter/Johansdotter i Östanfors. I Stora Kopparbergs vigselbok framkommer att de vigdes (eller lystes för andra gången?) den 11/5 1752 och att Johan redan då hade släktnamnet Sebenius. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013805_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=410%2C1440%2C2567%2C1218Enligt Hülphers genealogiska samling var Georg Sebenius (född 1707) lärare i Falun. Dessutom står i samlingen att han drunknade i Runn-sjön, söder om Falun, den 6/11 1733 eller 1734. Johan Andersson Sebenius var då ca 14 år. Kanske finns där en koppling mellan de två släkterna Sebenius.
1096
« skrivet: 2021-09-22, 11:24 »
Stort TACK Niklas!!!
Det är otroligt vad man kan hitta! Jag har beställt en kopia av likpredikan, så vi får hoppas att det framkommer i den var Petter befann sig 1737/1738. Det kan ta upp till 20 dagar att få kopian, men jag lovar att höra av mig i den här tråden igen när jag har läst den.
Tack igen för all hjälp och visat engageman Per och Niklas!
Vänliga hälsningar,
Jan
1098
« skrivet: 2021-09-21, 10:43 »
...bilderna i mina förra inlägg är tagna ut Norrtälje mantalslängder, inte Norrköping (som filernas namn felaktigt indikerar).
1099
« skrivet: 2021-09-21, 10:35 »
Stort tack Per för ditt svar!!
Ja, det kan nog vara samma person. Faddern, gesällen Anders Enberg bör ha varit stockmakare-gesäll enligt Norrtälje mtl 1720. Det tycks i och för sig stå "Sockmakare Gesäller" i mantalslängden (se bifogad bild), men jag misstänker att det är en stavningsvariant av "Stockmakare Gesäller". Dessutom var gesäll Anders Enberg fadder åt en stockmakares barn fött eller döpt 28/5 1719 i Norrtälje. Vet du, eller någon annan, om gesäll Anders Enberg också var född i Norrtälje? Vilket år?
Jag håller för närvarande på att leta efter stockmakare Anders Enberg, ffa efter 1743, i andra ordet där det också fanns gevärsfaktorier på 1740-talet. Enligt Wikipedia rör det sig om: Söderhamn, Örebro, Norrköping, Jönköping (med Huskvarna), Ronneby och Hedemora. Förhoppningsvis finns han där Petter Sebenius fanns innan han flyttade till Norrtälje. Det är av den anledningen jag har gjort min förfrågan under denna tråd om släktnamnet Sebenius. Om någon har tips om andra orter, än de ovan omnämnda, där gevärsmakare kan ha arbetat på 1740-talet tar jag mycket tacksamt emot det/dem.
Tyvärr skrev jag felaktigt, i mitt förra inlägg, om en Sara Krabbe, änka efter avskedade besökare Olof Ström. Jag har lyckats följa Olof Ström fram till och med Ladugårdslandets mtl 1741 i Stockholm (BA:18/1, Riksarkivets bild 117) där han är registrerat bla med hustru, som bör ha hetat Sara Krabbe. Hon var alltså inte änka då.
Vänliga hälsningar,
Jan
1100
« skrivet: 2021-09-20, 15:58 »
Hej, Enligt en bouppteckning tecknad den 20/1 1743 (se länk nedan) var Sara Krabbe då gift med stockmakare Enberg i Norrtälje. I Norrtälje mantalslängder har jag hittat namnet Anders Enberg i Verkstadskvarteret. Han var mantalsförd utan hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte Norrtälje mtl 1741 och inte heller i mtl 1744. Anders Enbergs namn dyker upp första gången i samma Norrtälje mantalslängd som Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet. Därför har jag förhoppning om att Anders och Petter kom ifrån samma ställe när de flyttade till Norrtälje, och att Anders Enberg flyttade tillbaka dit efter sin vistelse i Norrtälje. I Söderhamn bör det också ha funnits ett gevärsfaktori vid den här tiden, men jag har inte hittat vare sig Anders Enbergs eller Petter Sebenius namn i Söderhamns mtl 1741 eller mtl 1744. Eftersom jag misstänker att Sara Krabbe var samma person som Sara Krabbe i Ladugårdslandets församling i Stockholm har jag också sökt i diverse längder i Stockholm efter namnet Anders Enberg och Petter Sebenius, tyvärr utan gott resultat. Alla tips om var Anders Enberg kan ha kommit ifrån innan han flyttade till Norrtälje, och vart han kan tänkas ha flyttat efter sin vistelse i Norrtälje tas mycket tacksamt emot. Länk till bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3365%2C2320%2C3319%2C1433Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1101
« skrivet: 2021-09-20, 15:18 »
Hej,
Vet någon var Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet i Norrtälje i mitten av 1700-talet, kom ifrån innan han flyttade till Norrtälje? Hans namn hittas första gången i Norrtälje mlt 1742 och bör alltså ha flyttat dit 1741, eller i slutet av 1740. Eftersom jag misstänker att han var släkt med Samuel Sebenius, som var bokhållare vid Skebo bruk under mitten av 1700-talet (se Eddie Bjärrenholts inlägg i denna tråd 1999-09-22), har jag kontrollerad Ununge mtl 1741, men där har jag inte hittat hans namn. Samuels pappa hette Per Sebenius, och det gör att jag misstänker att faktor Petter Sebenius kan vara bror till Samuel.
Petter Sebenius tycks ha efterträtt Eric Green som faktor vid gevärsfaktoriet i Norrtälje.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
PS: Egentligen är jag intresserad av stockmakare Anders Enberg (därav de bifogade filernas namn), som dyker upp i samma mtl som Petter Sebenius och därför kanske kan komma från samma plats. Anders är mantalsförd utan hustru 1742 och med hustru 1743. Enligt information i en bouppteckning bör han ha gift sig med Sara Krabbe och eventuellt var hon samma person som Sara Krabbe, änka efter avskedade besökaren Olof Ström i Ladugårdslandet i Stockholm.
1102
« skrivet: 2021-09-18, 15:35 »
Hej, Vet någon vilka föräldrarna var till Anna Gode, som blev avstraffad i Jakob/Johannes församling i Stockholm den 12/2 1738? Var det möjligtvis Wilhelm Gode och Anna Catharina Reiners, som vigdes i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm den 21/7 1715, enligt Kjell Lindbloms inlägg i den här tråden den 19/3 1921? Länk till källa (Jakob och Johannes kyrkoarkiv CIa:14): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054700_00448#?c=&m=&s=&cv=447&xywh=3330%2C3082%2C2827%2C1341Vänliga hälsningar, Jan
1105
« skrivet: 2021-08-14, 12:27 »
Tack Nils för svaret! "Örnbergska samlingen" på Riksarkivets hemsida är en nyhet för mig, så det var en verkligt bra information som jag tackar mycket för. I mina anteckningar har jag en bryggare Lars Malmborg, som jag misstänker var samma person som bryggare Lars Malmberg. I Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745 (AA/45 Riksarkivets bild 108) framkommer att en av bryggare Lars Malmborgs gårdar (kvarteret Valfisken nr 40+41) hyrdes bla av "vaktmästare vid bryggare-accisen Claes Lampa". En tid har jag försökt lista ut vem denne Claes Lampa var (inlägg under släktnamnet Lampa här på Anbytarforum), så information om släktbandet mellan Ingrid Ek och bryggare Lars Malmberg/Malmborg var till stor nytta för mig. I kvarteret Valfisken nr 33 bodde Jacob Ek, lakej vid kungliga hovet, åtminstone fram till mantalslängd 1741, och hans änka Catharina Ek från ktl 1744. I Stockholms ktl 1745 hittas också skeppstimmerman Gutav Malmberg (Malmborg?) i kvarteret Valfisken nr 32, där han tycks hyra av kopverdi-timmerman (Petter Ström enligt äldre ktl'er) änka Anna Ström. Kombinationen mellan släktnamnen Ek och Malmberg/Malmborg samt bostäder i samma kvarter under samma tidsperiod kanske kan tyda på släktskap. Länk till sida i Stockholms ktl 1745 (AA/45): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=897%2C3309%2C2149%2C996Vänliga hälsningar, Jan
1107
« skrivet: 2021-08-13, 13:30 »
Hej igen! Jag önskar återkomma till informationen om släkten Lampa i följande länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa och ffa sonen Daniel Lampa i tabell 2. Har någon mer information om honom? Är det han som var bryggare i Stockholm och gift med Elisabet Sperling? I mantalslängd över Ladugårdslandet nedre år 1721 hittas änkan Elisabet Sperling i kvarteret Krabaten nr 247, där också deras son mältare Claes Lampa omnämns, men jag undrar om Daniel hade fler barn än denne mältare Claes Lampa. Länk till sida i mantalslängden: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057032_00175#?c=&m=&s=&cv=174&xywh=217%2C634%2C4457%2C2066I en bouppteckning (daterad 21/7 1736) efter bryggare Jacob Sperling framkommer att han var gift med Anna Lampa. Vet någon vem hennes föräldrar var? (Av bouppteckningen framkommer också att deras dotter Magdalena Sperling var gift med bryggare Anders Norman.) Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_00913#?c=&m=&s=&cv=912&xywh=2546%2C231%2C3984%2C1720Vid dop den 23/12 1724 i Hedvig Eleonora (Ladugårdslandets) församling i Stockholm var bryggare Sperlings hustru (Anna Lampa?) fadder åt bryggare Claes Lampa Danielsson (samma som mältare Claes Lampa ovan?) och madame Ingrid Eks dotter Elisabeth. I kombination med det gemensamma släktnamnet Lampa kan detta tyda på ett (nära) släktskap mellan Claes Danielsson Lampa och Anna Lampa. Vid samma dop var också bryggare Cornelius Andersson och jungfru Anna Brita Ek faddrar. Enligt mtl 1730 hade bryggare Cornelius Andersson en dotter som hette Anna Brita Ek (fc 1704) och en son som hette Johan Ek (fc 1709), men han själv tycks aldrig vara antecknad med släktnamnet Ek. (För mer information, se mitt inlägg om bryggare Cornelius Andersson (Ek?) under "övriga släkter Eek/Ek...".) Länk till dopnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=301%2C129%2C4329%2C1912Vänliga hälsningar, Jan
1108
« skrivet: 2021-07-25, 15:47 »
Hej! Här kommer kompletterande information om fältväbeln Frants Dubois (se Kjell Lindbloms och mina inlägg gjorda i april 2021 i det här diskussionsämnet). I Katarina församling södra (Stockholm) mantalslängd 1731 (BA:14/4) hittas han på sidan 4, i kvarteret Bonden den större nr 10, som ägs och bebos av skräddare Anders Norman och dess hustru. Om jag har läst rätt tycks det stå "Bor förafskädade fältwäbelen Frantz Deboii/Deboij/Deboy med hustrun". Fältväbel Frans Dubois tycks alltså ha varit avskedad vid skrivandet av mtl 1731. Länk till sidan i mtl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00107#?c=&m=&s=&cv=106&xywh=-426%2C682%2C5030%2C2332Vänliga hälsningar, Jan
1109
« skrivet: 2021-06-15, 21:09 »
Hej, I Stockholms mantalslängd 1736 hittas i kvarteret Styrmannen fastighet nr 106 bland annat Maria Werre 60 år gammal (se länk nedan). Hennes dotter Mallena var gift med rotebåtsman Gabriel Dandanell, vars släktnamn bör härröra från Vallonien. Eftersom Werre för mig låter franskt blev jag blev nyfiken på dess ursprung. Släktnamnet Werre finns inte med i Vallonsällskapets namnlista, så förmodligen har det inte koppling till järnbrukens valloner, men enligt information funnet på geneanet.org (se bifogad bild) tycks släktnamnet ha varit, och är fortfarande, koncentrerat till två geografiska zoner; södra Belgien och Bergslagen/södra Dalarna. Det vore intressant om någon har mer information att dela med sig av angående den här frågeställningen. Länk till Stockholm mtl 1726: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057049_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=3062%2C780%2C3282%2C1521"föder sig roende om sommaren" God fortsättning på sommaren, Jan Johansson
1110
« skrivet: 2021-06-15, 10:46 »
Tack Mattias!!
Synd att inga andra släktingar omnämns i bouppteckningen.
Jacobs eventuella släktning (syster?) Ingrid Ek/Eek fick också barn, så förmodligen är tex inga syskon nämnda i bouppteckning efter henne heller - såvida boet inte hade skulder eller så...
Vänliga hälnsningar,
Jan
1112
« skrivet: 2021-06-14, 13:45 »
Tack för svaret Ulf!
Vänliga hälsningar,
Jan
1113
« skrivet: 2021-06-06, 06:56 »
Tack Ulf för ditt svar! Du har rätt i att Claes Lampa Danielsson troligtvis var son till Daniel Lampa, barn nr 2 i tab 2 i länken https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa! En miss från min sida! Utan att reda ut de exakta inbördes förhållanden, som jag var ute efter i mitt förra inlägg, kanske man ändå kan utgå från att alla personer med släktnamnet Lampa i Stockholm på 1700-talet var (nära) släkt med varandra. Det jag egentligen är ute efter är sannolikheten att bryggarålderman Johan Lampa (i kvarteret Hästhuvudet) hade kontakt med den, eller de, vaktmästare/bryggare Claes Lampa (Danielsson) som jag nämnde i mitt förra inlägg. För enkelhetens skull borde jag ha ställt min fråga på det sättet redan från början! Vänliga hälsningar, Jan
1114
« skrivet: 2021-06-04, 17:00 »
Hej,
Vet någon möjligtvis om nedanstående tre personer med släktnamnet Bergman var släkt med varandra? De bodde i norra delen av Stockholm (Norrmalm/Ladugårdslandet) (åtminstone) under första halvan av 1700-talet.
1) Anna Bergman gift med gördelmakare Abraham Beijer
2) Maria Bergman gift med skeppare Magnus Ström
3) Catharina Bergman gift med bagare mäster Anders Kyhlberg/Kylberg/Kihlberg/Kilberg
Vänliga hälsningar,
Jan
1116
« skrivet: 2021-06-04, 12:10 »
Hej, Jag undrar om 1) vaktmästare Claes Lampa, som bodde i kvarteret Styrmannen 88 enligt Hedvig Eleonora hfl AIa:6, 2) vaktmästare vid bryggare accisen Claes Lampa, som bodde i kvarteret Valfisken nr 40/41 enligt Stockholms kronotaxeringslängd (ktl) 1745, och 3) bryggare Claes Lampa Danielsson, gm Ingrid Ek och som döpte ett antal barn i Hedvig Eleonora församling (tex den 22/5 1723 och den 23/12 1724) var samma person. Länk till hfl AIa:6: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054169_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2937%2C676%2C5348%2C2479Länk till ktl 1745: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=759%2C3247%2C3095%2C1435Länk till dop den 23/12 1724: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=465%2C100%2C4033%2C1913Om det rör sig om samma person undrar jag vidare om denne Claes Lampa (Danielsson) var son till bryggare Claes Lampa (trots patronymikonet Danielsson), som dog i Stockholm på tredjedag Jul 1719 enligt bouppteckning efter honom. Om jag har förstått rätt var bryggare Claes Lampa, som dog 1719, barn till TAB 2 (Claes Danielsson Lampa) i denna länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa. Länk till bouppteckning efter bryggare Claes Lampa, som dog 1719: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_01025#?c=&m=&s=&cv=1024&xywh=2792%2C515%2C3714%2C1722Till slut undrar jag om bryggarålderman Johan Lampa, som bodde i kvarteret Hästhuvudet på 1730- och 1740-talen, var samma person som TAB 9 i länken https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lampa. Om mina gissningar stämmer bör han ha varit farbror till vaktmästare Claes Lampa, som min ursprungliga fråga handlade om. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1117
« skrivet: 2021-05-25, 14:04 »
Hej, Sekreteraren herr Johan Godes fru Catharina Gode var dopvittne/fadder i Hedvig Eleonora församling den 28/1 1725. Länk till födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00187#?c=&m=&s=&cv=186&xywh=519%2C1498%2C4027%2C1910Jag misstänker att Johan och Catharina ovan tillhörde någon annan släkt, men N V tabell 17 i släkten Godou passar in med namn och årtal. Om det är Johan och Catharina i N V tabell 17 som omnämns i dopnotisen ovan kan man undra vad de hade för koppling till barnet som döptes. Vänliga hälsningar, Jan
1118
« skrivet: 2021-05-22, 07:42 »
Hejsan Tobias och Kjell! Enligt era gemensamma uppgifter levde Mårten (f 6/10 1737 i Västland) 1765 då han dök upp som mjölnare i Sättna socken (dvs senare än "lever 1749"). Kjell, det är ju Tobias uppgifter du kan komplettera med, inte mina! Trevlig helg! /Jan
1119
« skrivet: 2021-05-21, 07:58 »
Hej Tobias!
På ArkivDigital finns Tierp mantalslängder (se bifoga bild). Om du inte har abonnemang letar jag gärna efter Mårten Douhan där. Du har väl kollat i Tierp födelsebok om dottern Maria var född där omkring 1764?
Vänliga hälsningar,
Jan
1120
« skrivet: 2021-05-17, 11:14 »
Hej Kjell, Det var roligt att det fanns nya uppgifter för dig! När jag läste Mats Karlssons text, som finns i en bifogad pdf-fil i hans inlägg 2020-04-30 i diskussionsämndet DuBois/Duboe (länk i mitt förra inlägg), blev jag imponerad av hans forskning och tack vare den fick jag reda på, och blev övertygad om, att jag har vallon-anor även på min pappas sida. Dubois-släkten i Lena socken härör ju från Francoy du Boy, alias Frans Kolare (tabell 27 i N V), som lär ha utvandrat till Sverige 1633. För en tid sedan började jag titta på den belgiska versionen av Riksarkivets hemsida - ett arbete som har blivit avbrutet både av annan släktforskning och (kanske mest) av insikten om svårighetsgraden. Främst av en slump fick jag då se ett dokument som jag tror är ett kontrakt eftersom jag gjorde en sökning efter kontrakt (tror jag i alla fall ), och som bör ha blivit skrivet mellan 1627 och 1631. Dessutom tror jag att det ungefärliga italienska ordet "comparire" (på svenska ungefär "dyka upp"/"inställa sig") finns i inledningen av stycket. Om jag har förstått rätt finns kontraktet nu i Kortrijk, som ligger några få km norr om gränsen mellan Vallonien och den flamländska regionen, men det är för mig otydligt om det också var skrivet där eller någon annan stans. Det som fångade mitt intresse i kontraktet var ett namn: Franchois du Bossagh (se bifogade bilder). Bois betyder ju skog eller trä (eller också möjligtvis ved) på franska. Det italienska ordet för skog är bosco. Kanske kan man misstänka att bossagh kan vara/ha varit en dialektal form av ordet skog. Jag inser förstås att kontraktet förmodligen inte alls gäller någon resa till Sverige och arbete där, men jag tycker det ändå är bästa att ställa frågan om någon kan tyda texten. Vänliga hälsningar, Jan
1121
« skrivet: 2021-05-12, 19:07 »
Hej Kjell! Vad bra att det ser korrekt ut! Din förfrågan om kompletterande uppgifter blev en bra läxa för mig eftersom mina anteckningar var bristfälliga och jag var tvungen att läsa på igen. Eftersom Brita tillhörde släkten Godou har jag skrivit om henne under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet. Här är länk dit (mitt inlägg 2021-05-12): https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1586020#msg1586020Britas son Jacob gifte sig med NN Dubois: mer information under diskussionsämnet Dubois (mitt inlägg 2021-05-12). Länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.0Vänliga hälsningar, Jan
1122
« skrivet: 2021-05-12, 19:04 »
Hej, Efter önskemål om kompletterande uppgifter om Jacob Godos (tabell 18 i boken Nordisk Vallongenealogi (N V)) barnbarn (via dottern Brita) Jacobs vigsel med en tjej från Dubois-släkten ska jag göra ett försök att summariskt återge hur Mats Karlsson kom fram till de uppgifterna (se också hans inlägg den 2019-03-08 i diskussionsämnet DuBois/Duboe här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159719.msg1498079#msg1498079). Om jag minns rätt har han skrivit en artikel om detta, kanske i Wattholma Kultur- och Hembygdsföreings tidskrift Änglabygden, men tyvärr har jag inte hittat information som bekräftar det. Följande uppgifter är alltså hämtade ur Mats Karlssons text, som han vänligen har delat med sig av. Med reservation för feltolkningar och felaktig avskrift! PS: se också Mats Karlssons inlägg 2020-04-30 i diskussionsämndet DuBois/Duboe (samma länk som ovan). Jacob Godos (tabell 18 i N V) dotter Brita hade bla sonen Jacob Andersson. För mer information om Brita, se mitt inlägg den 2021-05-12 under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1586020#msg1586020. Jacob Andersson gifte sig 16/10 1757 i Lena socken med Catharina Pehrsdotter, och det är hon som var en Dubois-tjej enligt Mats Karlssons släktforskning. Länk till hfl där paret Jacob Andersson och Catharina Pehrsdotter finns i Björhammar i Lena socken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004377_00102#?c=&m=&s=&cv=101&xywh=260%2C91%2C2579%2C1195När Catharina Pehrsdotter dog 19/10 1777 står i dödboken att hon då hade åldern 42 år, 8 månader och 17 dagar vilket ger beräknat födelsedatum 2/2 1735. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00121#?c=&m=&s=&cv=120&xywh=3070%2C3069%2C2826%2C1341Enligt Lena socken födelsebok föddes Catharina Pehrsdotter den 2/2 1735 i Slässby, exakt samma datum som det beräknade utefter åldersuppgift i dödboken. I födelseboken står att hennes föräldrar hette Per Isacsson och Eva. Länk till födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004399_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=3009%2C-38%2C2962%2C1405Per Isacsson hade en halvsyster Anna (se information om deras pappa Isaac Pehrsson nedan) som i kyrkböcker är antecknad med släktnamnet Duboe. Det bör vara ett tecken på att deras gemensamma pappa Isaac Pehrsson tillhörde släkten Dubois. Ett annat sådant tecken, som Mats Karsson har hittat, är en arvstvist i Rasbo härad september 1697 mellan Isaac Perssons moder Karina Michelsdotter i Slässby och hennes bror. Enligt N V bodde tabell 35 Petter Frantzson i Släfsbyn/Slässby och även om han dog 1691 misstänker jag att det är troligt att Isaak Perssons mamma i Slässby 1697 kan vara tabell 35 Petter Frantzsons änka som bodde kvar i Slässby efter makens död. Själv har jag sett i Lena sn C:1b sida 24 att Eva Dubboue(?) fick barnet Daniel i Slässby den 23/2 1735. Denna Eva kan ha varit Isaac Perssons dotter född 28/6 1707 i Slässby (se Lena sn C:1a sida 14 Arkiv Digital). (Pappan till Daniel sades vara Eva Horns(?) lakej Daniel Brun. Kan han ha varit av en vallonsläkt Le Brun?) I samma bok (Lena sn C:1b sida 145) står att barnet Isac Persson från Slässbyn begravdes 28/12 1739 på Wattholma gravställe, vilket bör tyda på en koppling mellan familjen i Slässby och Wattholma bruk. I Slässby dog också Johan Frantzson Duboe (Johan du Bois, tabell 30 i N V) den 5/8 1740, så familjen Dubois hade en koppling dit. (Enligt N V hette Johan du Bois hustru Kierstin Nilsdotter, och inte Karina Michelsdotter, som enligt arvstvisten 1697 var Isaac Perssons mamma.) Enligt uppgift i Lena sn dödbok var Per Isacsson född 10/9 1702 och han dog 5/5 1775 i Björhammar i Lena socken. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=3110%2C3643%2C2800%2C1328Han hittas också i Lena (födelse-)bok C:1a, sida 7 (Arkiv Digital), född i Slässby 10/9 (1702?) och pappans namn var Isaac Pehrsson. Enligt uppgift i dödbok var Isaac Pehrsson född 1674 i Björkhagen i Lena socken och han dog den 14/8 1729 i Slässby i Lena socken. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004399_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=777%2C2660%2C2491%2C1182Möjligtvis har jag missat någon väsentlig information ur Mats Karlssons text, men enligt resonemanget ovan bör alltså Isaac Pehrsson ha varit son till Petter Frantzson (tabell 35 i N V). Baserat på information i Mats Karlssons text finns följande data till Isaac Pehrssons ansedel: Född: 1674 i Björkhagen i Lena socken Föräldrar: Petter Frantzson (tabell 35 i N V) och Karin Mickelsdotter Gift tre gånger; 1) 26/4 1696 i Lena socken med Maria Hansdotter (död mars 1698), 2) 7/10 1700 i Tensta socken med Anna Nilsdotter (dotter till Nils Persson i Botarby, död i juli 1710 i Lena socken), och 3) 10/1 1711 i Lena socken med Anna Ingelsdotter från Baggbol (dotter till Ingel Tomsson i Baggbol, som var körare i Wattholma bruk). Barn: - Helena Isaacsdotter - piga i Slässby 1735
- Margareta Isaacsdotter - gm Mickel Larsson i Hagberga torp i Lena sn
- Per Isaacsson - 1701-1775 (se också info ovan)
- Maria Isaacsdotter - f 23/10 1703 i Slässby i Lena sn, gm Anders Andersson i Wattholma (bland dopvittnen: Johan Fransson (Dubois) i Koltorpet)
- Gabriel Isaacsson - f 26/1 1705 i Slässby i Lena sn
- Nils Isaacsson - f 1/5 1706 i Slässby i Lena sn
- Eva Isaacsdotter - f 28/6 1707 i Slässby i Lena sn (troligtvis hon som fick barn i Slässby 23/2 1735 och är där registrerad med efternamnet Dubboue)
- Anna Isaacsdotter Duboe - f januari 1715 i Slässby i Lena sn, gm hammarsmed Mårten Gaude i Wattholma bruk, avrättad 18/1 1758 för begånget barnamord
Se också bifogad schematisk bild för kopplingen mellan Jacob Godo (tabell 18 i N V) och Petter Frantzson (tabell 35 i N V). Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1123
« skrivet: 2021-05-12, 18:49 »
Hej, Här följer lite information om Brita Jacobsdotter Gaude, dotter till Jacob Godo (tabell 18 i boken Nordisk Vallongenealogi (N V)). Brita har hittas med släktnamnet Gaude första gången då hon gifte sig 1746, 40 år gammal, med en smed vid Wattholma bruk (se nedan). Hon var registrerad som hustru i vigselboken vilket har tolkats att hon hade varit gift tidigare. Före 1746 hittas en Brita Jacobsdotter i Lena socken (men inte vid Wattholma bruk). Bland annat patronymikonet gör att vi misstänker att hon var tabell 18 Jacob Godos dotter. Dessutom var Brita Jacobsdotter piga i Edshammar när hon gifte sig första gången och flyttade sedan med maken till torpet Björkhagen, som ligger/låg på Edshammars ägor. Fogden vid Edshammar var vid den tiden gift med Brita Gaudes moster Brita Duhan (dotter till Mårten Duhan, tabell 7). Det är dock tack vare Anbytarforum-medlemmen Mats Karlssons släktforskning som koppling mellan Brita Jacobsdotter och Brita Gaude över huvud taget började sökas och kanske han/du Mats har bättre information angående detta. Brita föddes 1706 i Ullfors bruk i Tierp socken (ref: N V) Hon gifte sig tre gånger i Lena socken; 1) 29/9 1728 med Anders Andersson (de jobbade då båda i Edshammar i Lena socken, Anders dog 23/11 1732 i Björkhagen i Lena socken), 2) 28/12 1733 med "drängen och torparen vid Edshammar Israel Johansson i Björkhagen", och 3) 20/7 1746 med smeden Anders Norman i Wattholma. Vid sista vigseln var hon registrerad med släktnamnet Gode i vigselbok och det står "hustru" vilket förslagsvis betyder att hon hade varit gift tidigare. Israel Johansson i Björkhagen hette Israel Hansson enligt mtl 1734 (sida 1271 i AD) och mtl 1735 (sida 1566 i AD). Han hittas inte i Lena socken eller i Wattholma bruk i mtl 1736, och han hittas heller inte i Lena dödbok 1734-1746, så förmodligen flyttade han och Brita Jacobsdotter till en annan socken. Brita Jacobsdotter Gaudes barn:- Karin f 8/7 1732 i Lena socken
- Anna f 18/10 1734 i Lena socken
- Pätter f 20/10 1746 i Lena socken (Brita har släktnamnet Gode i födelseboken)
Brita dog 66 år gammal den 15/6 1772 (dvs fc 1706). Hon bodde då i en backstuga på Kunsta ägor i Lena socken. Länk till dödbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004401_00082#?c=&m=&s=&cv=81&xywh=373%2C2126%2C2800%2C1328Uppgifter i Lena hfl AI:1b tyder på att hon flyttade till backstugan på Kunsta ägor någon gång mellan 1755 och 1759. Tidigare bodde hon i en backstuga, troligen på Prästgårdens ägor. Backstuga före 1759: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004375_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=349%2C2979%2C2248%2C971Backstugan smedjan på Kunsta ägor 1759: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004375_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=3099%2C2859%2C1979%2C855Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1124
« skrivet: 2021-05-09, 11:58 »
Hej Kjell! Tack för svaret!! Då ska vi se om jag har fått det rätt om ett möjligt släktskap mellan tobaksspinnaren Jacob Gode och tobaksfabrik-vaktmästaren Petter Douhan. Jag misstänker att både Jacob och Petter var kusiner till min ana Brita Jacobsdotter Gaude (1706-1772); Jacob på hennes pappas sida och Petter på hennes mammas sida. Jag bifogar en schematisk bild som förhoppningsvis visar det eventuella släktskapet. Brita Jacobsdotter Gaude kopplar också in släktnamnet Dubois bland mina anor i och med att hennes son Jacob gifte sig med en Dubois-tjej (som dock hade patronymikon istället för släktnamn). Vänliga hälsningar och god fortsättning på helgen! /Jan PS: som kuriosa - min doktorsavhandling handlade om nikotin och dess receptor alpha7
1125
« skrivet: 2021-05-04, 15:33 »
Hej, I bouppteckning den 21/1 1765 i Stockholm efter vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Duans / Douhans hustru Anna Söderberg (död 8/7 1764 enligt bouppteckningen i Stockholm 1765 del 1 sida 745, se länk nedan) framkommer dels att Petter Douhan själv tycks ha stavat sitt efternamn Douhan och att han hade två barn i ett tidigare äktenskap med Maria Christina Sandberg (sida 748). Den 28/10 1739 gifte sig tobaksspinnaren Jacob Gode och Stina Sandberg i Katarina församling i Stocholm (se mitt inlägg 2021-04-30 under diskussionsämnet Goude / Gode / Godhe / Godet här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.0 ). Jag misstänkte då att tobaksspinnaren Jacob Gode var son till Claes Godou, tabell 13 i N V, men med informationen i ovan nämnda bouppteckning har jag blivit tveksam. Är det inte troligt att tobaksspinnare Jacob Godes hustru Stina Sandberg är samma person (Maria Christina Sandberg) som hade barn med tobaksfabrik-vaktmästaren Petter Douhan, vars andra(?) hustru dog 8/7 1764? Tabell 13 Claes Godous son Jacob dog enligt uppgift i N V år 1770, så om han gifte sig 1739 med den Maria Christina Sandberg, som fick barn med Petter Douhan, bör han ha dött före 1764 då Petter Douhans andra(?) hustru dog. Antingen är Stina Sandberg och Maria Christina Sandberg två olika personer, eller också är det samma person - och då var hon inte gift med tabell 13 Claes Godous son Jacob (som i sådant fall inte är tobaksspinnaren Jacob Gode i Stockholm). Alternativt skiljde sig Jacob och Stina, varpå hon gifte om sig med Petter, men det låter inte så troligt (tror jag i alla fall). Hoppas jag inte har rört till mitt resonemang ovan! Mina frågor är alltså: 1) Vet någon hur vaktmästare Petter Douhan passar in i släkten/släkterna Douhan i Nordisk Vallongenealogi? Den enda möjliga person jag har hittat i boken är tabell 27 Mårten Duhans son Petter (1713-1789), men kanske jag har missat någon. 2) Var Stina Sandberg, gm tobaksspinnare Jacob Gode, samma person som Maria Christina Sandberg, gm vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Douhan? Länk till bouppteckning (NB: Petter Douhans namnteckning på sidan 749): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107682_00765#?c=&m=&s=&cv=764&xywh=2525%2C-7%2C4535%2C2102Vänliga hälsningar, Jan
1126
« skrivet: 2021-05-01, 13:54 »
...jag glömde en anteckning i mitt förra inlägg! I Vendel socken hittas trädgårdsmästaren Jacob (Wellamsson?) Godou på Örby gård i mantalslängder enligt följande: - mtl 1705 Jacob Wellam s: Godou (Wellam s: = Wellamsson?)
Det bör ha varit denne Jacob Godou som var fadder vid dop av Erik Matssons dotter Brita född 11/1 1705 i Hummeltorpet i Vendel socken. Vänliga hälsningar, Jan
1127
« skrivet: 2021-04-30, 15:00 »
Hej igen, Nedan finns några anteckningar som jag har samlat på mig när jag har stött på släktnamnet Gode (utan bekräftat vallonskt påbrå). Jag misstänker att mycket redan är känt (och jag har varit för lat för att leta efter fler eventuella sekundärkällor än de omnämnda i texten ), men förhoppningsvis finns också ny information för någon. I ungefärlig kronologisk ordning (med länk till primärkällan, och med reservation för fel vid avskrift): 1) knappmakaren mäster Gode dog/bg 16/12 1738 i Jakob eller Johannes församling i Stockholm https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054719_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=305%2C-118%2C3360%2C15942) vigsel 28/10 1739 i Katarina församling i Stockholm: tobaksspinnaren Jacob Gode och Stina Sandberg; var Jacob son till Claes Godou (tabell 13 i N V)?; har någon information om kautionisten Petter Hultman och hans relation till Jacob och/eller Stina?; (se också nr 6 och nr 9 nedan) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055786_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=410%2C2682%2C2805%2C13283) mönsterskrivaren Nils Gode 46 år dog 18/3 1763 i Svea artilleriregementes församling i Stockholm https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055514_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3376%2C3565%2C2826%2C1341Förmodligen är det samma Nils Gode som var kammartjänaren Nils Gode hos baron Herman Cedercreutz enligt Norrmalms östra övre del mtl 1740 (Stockholm), sida 45(1/2). 4) Mårten Gode född 25/3 1719 (enligt uppgift i hfl i länk nedan) med hustru och två barn finns i Västra Vingåker hfl AI:2b (1766-1783) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008255_00118#?c=&m=&s=&cv=117&xywh=329%2C2529%2C2579%2C11955) Nyköping mtl 1768: tobaksfabrikören Isac Gode (utan mantalsförd hustru) i nr 34 Första Kvarteret; finns koppling till tobaksspinnaren Claes Godou (tabell 13 i N V), som hade ett barnbarn med namnet Isac (barn i tabell 14 i N V)? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006104_00179#?c=&m=&s=&cv=178&xywh=700%2C2685%2C1702%2C8076) Nyköping mtl 1771: tobaksfabrikören Isac Gode (nu med mantalsförd hustru) och ogifta (tobaks-)arbetaren Johan Gode i nr 34 Första Kvarteret; finns koppling till tobaksspinnaren Claes Godou (tabell 13 i N V) - exempelvis var Johan son till Jean Gode (tabell 14 i N V)?; har någon information om arbetaren Eric Hultman vars namn står under Johan Godes namn (jämför nr 2 ovan)? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006107_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=2750%2C96%2C2715%2C12887) tobaksspinnaregesällen Godes hustru 40 år dog/bg 22/10 1759 i Maria Magdalena församling i Stockholm; i bouppteckning omnämnd i N V tabell 14 framgår att hon hette Helena Lund och att hon dog 20/10 1759, och här är notis i död- och begravningsbok (nr 443) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=544%2C2603%2C2826%2C13408 ) tobaksspinnaregesäll Johan Gode 66 år dog 13/5 1761 i Maria Magdalena församling i Stockholm; i N V tabell 14 framgår att han dog 12/5 1761 enligt bouppteckning, och här är notis i död- och begravningsbok (nr 204) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=3204%2C1039%2C2852%2C13539) tobaksarbetaren(?) Jacob Godes hustru Stina Gode 68 år dog/bg 16/7 1762 i Katarina församling i Stockholm; Jacob och Stina misstänker jag motsvarar paret som gifte sig 28/10 1739 (se nr 2 ovan), dödsnotis nr 343 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=225%2C3779%2C3025%2C143510) båtsmans(?)änkan Maria Gode dog/bg 28/8 1762 i Katarina församling i Stockholm, dödsnotis nr 468 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00223#?c=&m=&s=&cv=222&xywh=285%2C844%2C3025%2C143511) vigsel 5/4 1761 i Katarina församling i Stockholm: kakelugnsmakare gesällen Jacob Gode och jungfru Maria Catharina Ström, lysnings(?)nummer 28 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055787_00151#?c=&m=&s=&cv=150&xywh=-17%2C3544%2C4032%2C191312) Maria Ströms man, kakelugnsmakare gesäll Jacob Gode 30 år dog/bg 31/3 1763 i Katarina församling i Stockholm, dödsnotis nr 185 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=301%2C1120%2C3025%2C143513) hantlangare(?) Clas Peter Gode 18 år dog 9/5 1771 i Svea artilleriregementets församling i Stockholm (tygkompaniet eller tygmästare Hjärnes kompani) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055514_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=530%2C3235%2C2800%2C1328Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1128
« skrivet: 2021-04-30, 08:37 »
Tack Ben för svar och länk till intressant artikel! Man får mycket "bonus-kunskap" när man släktforskar. Vänliga hälsningar, Jan
1129
« skrivet: 2021-04-29, 13:43 »
Hej,
I ett par av Katarina och Maria Magdalena församlingar (Stockholm) död- och begravningsböcker i mitten av 1700-talet har jag stött på titeln "hallskomakare". Hittills har jag varit osäker på min tolkning av svårläst text, men i den bifogade bilden tycker jag det är tydligt att det står just "hallskomakaren" (jämför bokstaven h i ordet "hustru" ett par rader under ordet "hallskomakare"). Vad är/var det för typ av skomakare (eller eventuellt annat yrke)?
I digitaliserade arkiv har jag sett exempel på att det står Hall som släktnamn/efternamn och därefter skomakare som titel. Eventuellt ska det kanske snarare vara hallskomakare i vissa av de fallen.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
PS: I SAOB finns bland annat denna beskrivning av ordet HALL:
"(i fråga om äldre o. utländska förh.) galleri l. övertäckt gång o. d. (urspr. framför skråhus) för utställning o. försäljning av (skråets) varor; särsk. i fråga om klädeshandel l. köttförsäljning; äv.: skråhus o. d.".
Kan "hallskomakare" ha varit skomakare som höll till i ett skomakares skråhus? Ett annat alternativ är skomakare som höll till i ett galleri, men enligt min tolkning av SAOB:s text användes ordet HALL endast om galleri (ungefär "taktäckt marknadsplats"?) i utländska förhållanden, och inte i svenska förhållanden.
1130
« skrivet: 2021-04-29, 13:29 »
Hej igen, Jag svarar mig själv. Enligt andra källor infördes kaffeförbud i Sverige 1756, och "ett andra" förbud 1766. Det är därför möjligt att det inte rådde kaffeförbud då bouppteckningen (se mitt förra inlägg) skrevs i september 1761. Dessutom har annan källa gett information om att kaffeskänken Johan Petter inte var född i Film socken och att Petter inte var något tillagt namn. Han är också omnämnd som "kaffekokare", bland annat i Katarina församling (Stockholm) död- och begravningsbok FI:5, se notis nr 202 i nedanstående länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055806_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=362%2C3103%2C3025%2C1435Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1132
« skrivet: 2021-04-28, 11:21 »
Hej igen! I Katarina församling (Stockholm) död- och begravningsbok FI:4 hittas kattunsarbetaren(?) Joh. Dubois hustru Maria Duboi, som dog av ålderdom(-sbräcklighet) 70 år gammal den 15/2 1759 (nr 71). Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=3133%2C1572%2C2800%2C1328Är denne Johan Dubois son till Clas, tabell 53 i N V? Jag har sett i tillägg till N V att det till släkten/släkterna Dubois finns en ny tabell 53A: Johan Duboij vars hustru hette Maria Debou enligt Katarina församlings födelseböcker, men där står inte något om eventuellt annat yrke än sjöman i Stockholm. Undrar om det verkligen blev någon rymning till Ryssland för Johan Duboij (tabell 53A). Vänliga hälsningar, Jan PS: Då Johan Dubois själv dog är skriften tydligare för mig, och det står "cattuns arbetaren" (kattuns-/bomullsarbetaren). Han dog eller begravdes i Katarina församling den 5/5 1760 (nr 205) och var då 87 år gammal, dvs född ca 1673. Tabell 53 Clas Dubois son Johan var född 1685, men kanske ålderuppgiften i dödboken är inom "felmarginalen". Vidare tycks det i notisen stå "af dess måg hallskomak: Johan Barck", som kanske betyder att mågen betalade för begravningen. Vad betyder hallskomakare??? Länk till notis om Johan Dubois död/begravning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055805_00198#?c=&m=&s=&cv=197&xywh=3091%2C81%2C2799%2C1328
1133
« skrivet: 2021-04-26, 11:11 »
Hejsan Kjell! Synd att du inte känner för en ny upplaga av N V! Jag har dock sett att det finns uppdaterad information på internet. Jag får nöja mig med det! Efter lite mer sökande om kaffeförbud har jag sett andra källor uppge att det första kaffeförbudet infördes 1756 och det andra 1766. Det senare förbudet upphörde 1769, men när det första förbudet upphörde har jag inte lyckats hitta, så det är nog troligt (eller åtminstone möjligt) att det inte rådde något förbud 1761 när Jean Petter nämns som kaffakokare/kaffeskänk eller kaffe..? i bouppteckningen respektive i dödsannonsen (den om Frantz Dubois bortgång). Vänliga hälsningar, Jan
1134
« skrivet: 2021-04-25, 08:43 »
Det var spännande läsning! Tack Kjell! Tabeller 9601 och 9631?!! Betyder det att du har minst så många tabeller nu?! Om det kommer ut en ny upplaga av N V blir det en väldigt tjock bok! Konstigt sammanträffande med de två brödraparen Frans och Johan (Petter), som var födda ungefär samma respektive år. En uppgift, som jag själv tycker är intressant och som saknas om (Jean) Pierre i din text om honom är att han har titeln kaffeskänk/kaffekokare i bouppteckningen efter hans andra hustru Margareta Helena. Den skrev ju 1761, och om jag har hittat riktig information rådde ett kaffeförbud då. Man kan undra hur han kunde bli registrerad som kaffeskänk under rådande kaffeförbud. Hade kanske personer tillhörande fransk-luterska församlingen ett undantag? ...min fantasi skenar lätt iväg med mig! Vänliga hälsningar, Jan
1135
« skrivet: 2021-04-23, 18:02 »
Ja, det låter både logiskt och "stockholmskt"!
1136
« skrivet: 2021-04-23, 15:57 »
Hej! I Katarina församlings lysning- och vigselbok EI:1 har jag sett i en vigselnotis att en bruds förra make drunknade "här wid de så kallade bödels trapporna". Efter sökande på internet hittade jag att det i Katarina församling ska ha funnits en bödel vid namn Michael Reissuer, kallad Mäster Mikael. Enligt samma källa ska Sista Styverns Trappor, som lär finnas mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ha haft namnet Mäster Mikaels Trappa/Trappor efter bödelns smeknamn. Det verkar dock vara svårt att tänka sig att någon kan ha drunknat vid den trappan, som ju ligger högt över havsnivån. Så var kan Bödelstrapporna ha legat? Paret vigdes den 1/9 1723 och här är länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055785_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=2916%2C369%2C4033%2C1913Länk till källan om Mäster Mikael: http://sodermalm.one/mastermikael/exkursmmikael.htmlVänliga hälsningar, Jan Johansson
1137
« skrivet: 2021-04-23, 15:37 »
Hejsan!
Bättre sent än aldrig hoppas jag!
"Prof" kan vara en förkortning av "professore" och används ofta av elever (men kanske inte av de yngsta) när de tilltalar sin lärare. "Prof ti prego" misstänker jag kan betyda "magistern/fröken, jag ber dig".
"la caccia al tesoro" betyder bokstavligt översatt "jakten på skatten", men det betyder samma sak som leken "fågel, fisk eller mitt-emellan".
"esecutore" kan betyda lite olika saker: 1) inom civilrätt "esecutore testamentario" är en jurist som läser upp ett testamente, 2) inom straffrätt är "esecutore" den person som har utfört en olaglig handling, 3) inom musik är "esecutore" den som tolkar ett musikstycke, och 4) inom IT är "esecutore" den/det som översätter en algoritm så att den blir förstådd av datorn (eller annan -hm... apparat). Generellt kan man säga att "esecutore" är person eller sak som utför något.
Min översättning av:
"Prof ti prego: non mi far fare la caccia al tesoro: indica quando puoi gli esecutori!
in questo caso?
gratissimo"
blir alltså ungefär:
"Magistern/Fröken, jag ber dig (eller "jag bönar och ber")! Tvinga mig inte att leta! Ge mig en ledtråd, när du kan, vilka "gli esecutori" (="esecutore" i plural och med bestämd artikel - tex "tolkarna av en melodi") är!
I detta fall?
Jätte-tacksam"
Vänliga hälsningar,
Jan
1138
« skrivet: 2021-04-23, 08:26 »
Hej,
Johan Dyboe som bodde på tomt/fastighet nr 6 eller nr 31 i kvarteret Forman enligt Katarina södra mtl 1755 i Stockholm (se mitt förra inlägg) var fd kattuns-arbetare. Enligt SAOB är/var kattun = bomull alt. ett slags bomullstyg.
Guldsmedsänkan Anna Dubois (också i mitt förra inlägg) har jag nu förstått bör ha varit Gotfred Dubois (Dubois tabell 54 i boken Nordisk Vallongenealogi) hustru Anna Meijer.
Vänliga hälsningar,
Jan
1139
« skrivet: 2021-04-22, 14:05 »
Hej, Jag undrar om kompani-/regementsnummer i generalmönsterrullor alltid är kopplade till en geografisk plats. Anledningen till min fråga är följande: - I GMR 1726 regementet livgardet till fots och kapten Pipers kompani framkommer att en soldat blev förflyttad den 1/8 1724 från kompani-nummer 82 till nr 6. Samma soldat finns sedan kvar vid nr 6 till och med GMR 1737, men i GMR 1740 står ett annat namn vid nr 6.
- I Katarina församling (södra) i Stockholm mtl 1731 hittas samma soldat och det står att han och hustrun bebor egen gård (tomt/fastighet nr 65/53 i kvarteret Postmästaren/Beijers trädgård), men i Katarina södra mtl 1726 framkommer att en annan person bor och äger fastigheten på samma adress (kvarteret Postmästaren nr 65). Soldaten ovan hittas inte heller i registret till Katarina södra mtl 1726, och tyvärr saknas övriga Stockholms mtl:er 1726.
Min fråga är alltså: är det troligt att soldaten flyttade till Stockholm när han blev förflyttad från kompani-nummer 82 till nr 6 (dvs 1724)? Länk till GMR 1726: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0003582_00446#?c=&m=&s=&cv=445&xywh=1010%2C1922%2C2605%2C1235Länk till Katarina södra mtl 1726 (se nr 65): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057037_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=-266%2C462%2C5347%2C2479Länk till Katarina södra mtl 1731 (se nr 65/53): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2261%2C666%2C5349%2C2479Det är ett lustigt sammanträffande att soldaten i fråga hette Beijer i efternam och bodde sina sista år i kvarteret Beijers trädgård/Postmästaren, trots att han troligtvis inte hade någon koppling till postmästaren Johan von Beijer. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1140
« skrivet: 2021-04-20, 20:26 »
Hej, I en bouppteckning daterad 17/9 1761 i Stockholm tycks stå att den efterlämnade maken var kaffe-skänk (se bifogad bild och länk nedan). Jag vore tacksam för läshjälp! Om det stämmer att han var kaffe-skänk undrar jag hur det kan ha varit möjligt då det väl rådde ett förbud att dricka kaffe vid tidpunkten för bouppteckningens nedteckning. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00362#?c=&m=&s=&cv=361&xywh=2918%2C105%2C3320%2C1433Den efterlämnade maken hette Johan Petter Dubois enligt bouppteckningen. Det är troligt att han döptes med enbart namnet Johan (i Film socken den 13/4 1705). Med anledning av det möjligtvis tillagda namnet Petter undrar jag varför namnet Petter används i ordet kaffepetter. Har det enbart att göra med att Petter var förknippat med svart/sotig, som i en sotig kaffepanna, och varför har namnet Petter förknippats med dessa adjektiv? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1142
« skrivet: 2021-04-19, 17:26 »
Hejsan! Kan det vara Frans Clason Deboir, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi, som dog/begravdes 67 år gammal (dvs född ca 1694) i Katarina församling i Stockholm den 25/5 1761? I dödboken står (tror jag) "afsked. fältwäb. Frantz Dubois gift" (se bifogad bild). Om jag har förstått informationen i dödboken rätt bekostades begravningen av (titel?) Johan Peter Dubois. I Stockholms mtl 1760 (stadens södra och västra kvarter) hittas handelsman Jean Peter Duois, 54 år och gift. Han bör alltså ha varit född omkr 1705. Kan Jean Peter ha varit Frans bror Johan, som var dansmästare i Stockholm 1727 enligt boken Nordisk Vallongenealogi? I Kjell Lindbloms "Tillägg N V del I och II" står att Dubois tabell 10 flyttade från Sparrsätra sn (där jag gick i en liten landsbygds-skola intill kyrkan på 1970-talet ) till Stockholm eller till Film sn med sin familj omkr 1727. Vänliga hälsningar, Jan PS: Johan Peters titel har nog något med kaffe att göra. I registret till bouppteckningar i vilken man finner den efter Johan Peters hustru Margaretha Helena står att han var kaffekokare. Länk dit: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=464%2C477%2C2578%2C1195
1143
« skrivet: 2021-04-16, 13:50 »
Hej! I Stockholms Storkyrkoförsamling död- och begravningsbok (FIa:2 sida 271, ArkivDigital) hittas Christina Falck, död (eller begravd?) där den 8/7 1773. I notisen tycks det stå att hennes make Michael Gode var hovkock. Enligt denna uppgift, tillsammans med tidigare funna uppgifter, var två av tabell 13 Claes Godous barn hovkockar i Stockholm: Anders och Michael/Michell. Åldersuppgiften på Christina Falck vid hennes bortgång är detaljerad. Kan det stå 89 1/2 år gl? Hon bodde då på Skärgårdsgatan 110, som enligt Wikipedia var fd och nuvarande Själagårdsgatan. Kanske bodde hon på det tidiga äldreboendet Själagården. Länk till Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lag%C3%A5rdsgatanVänliga hälsningar, Jan
1144
« skrivet: 2021-04-13, 10:28 »
Tack Åsa för svaret och för tipsen! Det blir till att leta vidare. Vänliga hälsningar, Jan
1145
« skrivet: 2021-04-12, 14:43 »
Hejsan,
Finns uppgifter om föräldrarna till:
klensmedsgesällen Erik Tegelberg, som gifte sig i Österlövsta socken (Lövsta bruk) den 1/5 1727 med Margareta Gabrielsdotter (troligen dotter till urmakaren vid Lövsta bruk Gabriel Blomberg)?
I Österlövsta mantalslängder hittas hans namn (första gången? - se nedan för förklaring till frågetecknet) i mtl 1728 (Lövsta bruk, sida 1230 i ArkivDigitals version) och jag tror han där har titeln dräng (trots att han har titeln klensmedsgesäll i vigselboken), men tycks också själv ha en dräng.
I Österlövsta mtl 1727 (sida 966 i ArkivDigitals version) hittas i Löten (under Lövsta bruk?) namnet Erich M: Tegel: (alt. Tegels:) registrerad själv med hustru och en dräng. Eventuellt är det Erik Tegelberg ovan, men eftersom hustrun till Erik i mtl 1727 inte hittas i Österlövsta dödbok i slutet av 1726 eller i början av 1727 (och Erik Tegelberg gifte sig alltså 1/5 1727) så är förmodligen Erich M: Tegel: (alt. Tegels:) en annan person.
Vänliga hälsningar,
Jan
1146
« skrivet: 2021-04-12, 10:32 »
Tackar Åsa för ditt svar!! Jo, jag tror också att "min" Olof Tegelberg kan ha ursprung från Tegelsmora socken, som gränsar till Vendel socken där Olofs namn hittas i mtl 1702 i Bergby (och om jag minns rätt liggar Bergby nära gränsen till Tegelsmora). Tack också för tipset om att dina Tegelbergare flyttade till Österlövsta socken. Samtidigt som Olof var fogde i Bergby fanns där "hustru Duan" som förestånderska (enligt mtl 1702). Eventuellt var hon och Olof gifta med varandra. Duhan/Douhan bör vara ett vallonskt släktnamn och därför blir kopplingen till Österlövsta socken intressant för mig. Kanske dina Tegelbergare och "min" Olof Tegelberg var släkt med varandra på något sätt. Om du (eller någon annan) är intresserad har jag skrivit om Olof Tegelberg (och Anna Duan) under rubriken Douhan den 18/3 2021, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67418.msg1581973#msg1581973Vänliga hälsningar, Jan
1147
« skrivet: 2021-04-10, 09:55 »
Hej Åsa!
I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi står födelse- och dödår på Olofs bröder, men på honom själv står bara födelsedatum. Min ana är Olofs storebror Johan/Jan. Han flyttade från Älvkarleby till Forsbacka bruk i Valbo socken när han var strax över 50 år (1774/1775). Min misstanke är att det finns döduppgifter om Olofs bröder eftersom de jobbade vid (järn-)bruk, och att Olofs döduppgifter saknas eftersom han hade ett annat yrke, men naturligtvis kan det finnas andra orsaker till att hans döduppgifter saknas. Jag skulle i alla fall rekommendera dig att ta reda på var hans syskon och kanske andra nära släktingar bodde och leta i de socknarna. Om han försvann ifrån Öns bruk redan som ung kanske han började jobba på ett annat bruk (innan han eventuellt fick en annan typ av arbete). Ta reda på vem som var hans pappas och hans bröders arbetsgivare (ägarna av bruken) och leta sedan i alla de bruk som de ägde.
Om man söker på "Olof" och födelseåret 1740 på Centrala Soldatregistrets hemsida får man 55 träffar. Bland annat finns en Olof Blomberg som var soldat i Skäfthammar socken (där ju Gimo bruk ligger) 1759-1763. Enligt boken Nordisk Vallongenealogi flyttade Olofs syster Ingrid till Gimo bruk omkring 1761. Kanske hon flyttade dit eftersom Olof Blomberg var hennes bror?
Lycka till med letandet!
Vänliga hälsningar,
Jan
PS: Åsa, har du möjligtvis en ana som hette Olof Tegelberg och var (gårds-)fogde, bland annat i Vendel socken? Jag är nyfiken var han kom ifrån, vart han tog vägen och vem han eventuellt var gift med. I Vendel mtl 1702 finns han som fogde i Bergby.
1148
« skrivet: 2021-04-09, 21:29 »
Hej!
Jag söker föräldrar till, alternativt övrig ursprungsinformation om, Erik och Lars Gimström, som hittas i Uppsala domkyrkoförsamling hfl 1780-1790, sidorna 35 (kronobränneriet) respektive 164 (Ånäbben 4&5). I denna hfl står att Lars var född 1737 i Gimo, men tyvärr saknas födelsebok i Skäfthammar sn för det året.
Efter jämförelse mellan information i hfl och information i Uppsala stads mantalslängder är min tolkning att både Erik och Lars kan ha arbetat vid kronobränneriet (Uppsala Regale Bränneri), men inte samtidigt. Vidare kan Erik Gimström eventuellt ha varit en stadsbåtsman. Stadsbåtsman Gimströms änka dog i Uppsala domkyrkoförsamling i juli 1797.
Vänliga hälsningar,
Jan
1149
« skrivet: 2021-04-08, 15:56 »
Hej,
I 1773-års mantalslängder förda över socknarna i norra Stockholms län (Uppland) står ofta ungefär "personal vid bruket införda i separat/bifogad lista". Det kan gälla både järn- och tegelbruk, och förmodligen fler typ av bruk.
Kan man hitta dessa listor i något arkiv?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1150
« skrivet: 2021-04-08, 15:24 »
I Östhammar stads mtl 1773 hittas bläckslagaren Abraham Bajlette med hustru och pigan Lovisa (se bifogad bild). Även om ingen har frågat om honom kanske han kan vara en ledtråd till något annat...
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1151
« skrivet: 2021-04-08, 15:08 »
Hej,
I Norrtälje stads mtl 1773 är målaren N. Pilou registrerad utan hustru eller barn (se bifogad fil).
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1153
« skrivet: 2021-03-28, 10:02 »
Hej igen!
Vad står till höger om ordet dräng och till vänster om namnet Douhan i den bifogade bilden?
Bilden är tagen ur Uppsala stads mtl 1787. Kan det stå "Mich:", dvs förkortning för Michel/Michael?
Vänliga hälsningar,
Jan
1154
« skrivet: 2021-03-26, 10:35 »
Tack igen för svaren och för all information Kjell!! Tur att jag frågade om släktskapet mellan Hans och Martin istället för att försöka lista ut det själv! Enligt bouppteckningen efter Martin hade han 31 st vinglas. Hoppas det betyder att han hade ett socialt liv och att han trivdes med det. Vänliga hälsningar, Jan
1155
« skrivet: 2021-03-25, 14:11 »
Hej igen, Efter att ha läst mina tidigare inlägg om Anna Duhan i Bergby i Vendel socken önskar jag förtydliga att hon och fogden Anders Håman båda dyker upp samtidigt första gången i Bergby och Venedel socken i mtl 1701. Denna uppgift, samt andra exempel på där gårdsfogde och förestånderska var gifta med varandra, gör att jag misstänker att Anna och Anders kan ha varit gifta med varandra. Släktnamnet Håman tycks senare vara kopplat till Göteborgsregionen. Kanske det eventuella paret Anna och Anders flyttade dit. En eventuell åldersuppgift i en dödbok skulle kunna vara värdefull information om henne. I boken Nordisk Vallongenealogi står att tabell Hans Duhans (tab 33) hustru hette Kerstin, men i Ö-L fb står att hans hustru hette Sara då sonen Hans föddes/döptes 29/6 1739. Länk till födelseboken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004804_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=30%2C217%2C3360%2C1594Möjligtvis är det ett fel i födelseboken, men när (samma?) Hans Douhan var dopvittne i Ö-L till Julius Douhan och hustru Margaretas dotter fick hon namnet Sara (född/döpt 16/11 1735, dvs tre och ett halvt år innan Hans son Hans föddes). Fråga 1: Finns en möjlighet att det förekommer en koppling mellan val av barnets namn (Sara) och Hans mammas namn, som enligt födelsebok var Sara? Förmodligen var det sonen Hans som gifte sig den 11/12 1763 med skräddaränkan Greta Stribolz i Enköping. Han var då själv skräddarmästare. Länk till vigselnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0003393_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=3084%2C1698%2C2824%2C1340Paret hittas i Uppsala domkyrka hfl AIa:3a (1780-1790) sida 294 (=kvarteret Domen nr 5) där det står att de hade flyttat dit den 6/3 1780 ifrån Strömsberg. Enligt samma hfl var deras dotter Hedvig Sophia född 1770 i Tolfta socken. Länk till hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004214_00315#?c=&m=&s=&cv=314&xywh=529%2C-25%2C3153%2C1461Margareta Stribholz/Stribholt dog i Uppsala domkyrkoförsamling den 12/6 1794. Hans gifte sig sedan med Maria Goffeng (den 8/10 1795). I Uppsala domkyrkoförsamling vigselbok tror jag det står: "Borgaren och skräddaren mäster Duhan samt jungfru sammanvigda d 8 oct (1795) af Comm Thuring", samt: "lystes i Danmarks socken där äfven cartan finnes". I Danmarks lysnings- och vigselbok framkommer att det var Hans Duhan som gifte sig med Maria Goffeng. Länk till lysningsnotis i Danmark socken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0075449_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=640%2C1983%2C2334%2C1107Skräddaren Duhan och hh Anna Maja Påffeng fick barn (Christina Johanna) i Uppsala domkyrkoförsamling den 24/9 1796. Skräddaren Douhan dog i Uppsala domkyrkoförsamling den 10/4 1800. I dödboken står att han då var 63 år gammal, dvs han var född ca 1737. Namn och ungefärligt födelseår stämmer överens med uppgifter om Hans Douhans (tab 33) son Hans. Länk till dödsnotis: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004349_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=3430%2C2279%2C2800%2C1328Enligt uppgifter i Uppsala stads mantalslängder flyttade skräddaren Hans Douhan ganska ofta under de år han bodde där. Vidare framkommer av samma mantalslängder att det bodde ett par andra personer med efternamnet Douhan i Uppsala vissa år, under samma tidsperiod som Hans Douhan vistades där. I mtl 1791 (sida 20, ArkivDigital) står att glasmästaregesällen Dohan med hustru bodde hos postiljon Söderling, men "är antagen vid Skokloster och skall genast ur staden dit". Namnet Douhan hittas dock inte vare sig i hfl eller mtl i Skokloster socken, inte i Uppsala domkyrkoförsamlings utflyttningslängd 1790-1791, och heller inte i dödbok oktober 1790 - december 1791, vare sig i Uppsala domkyrkoförsamling eller i Skokloster socken. I mtl 1797 (sida 13, ArkivDigital) hittas glasmästaregesäll Duhans änka på adressen kvarteret Rosendahl nr 1. Glasmästaregesällen Douhan bör alltså ha dött mellan 1790 och 1797. Änkan hittas inte någonstans i Uppsala stads mantalslängder 1796 eller 1798. Hon hittas heller inte inte, åtminstone inte registrerad som glasmästaregesäll Duhans änka, i Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok from oktober 1796 tom december 1797. Fråga 2: Vem var glasmästaregesällen Douhan? I Uppsala stads mtl 1792 dyker kryddkramaren/kryddkrämaren/handelsman Douhan upp för första gången. Han tycks ha varit ogift och bott hela tiden i kvarteret Hjorten, åtminstone fram till år 1820 (sista mtl = år 1820). I mtl 1794 står att hans förnamn var Martin (Mårten i mtl 1797) och att skräddaren Hans Douhan också bodde i kvarteret Hjorten. Eventuellt kan det tyda på ett släktskap mellan Hans och Martin/Mårten. I (åtminstone) mantalslängderna 1812-1815 står Mårten Douhans ålder och utefter det bör han ha varit född ca 1763. Under samma period bor bla bodgossen Eric Peter Douhan hos Mårten och i mtl 1820 står att Eric Peter var född 1799. Troligen tyder det också på ett släktskap mellan Martin/Mårten och Eric Peter. I Uppsala domkyrkoförsamlings hfl AIa:7c (1831-1835) sida 215 (kvarteret Hjorten nr 11) står att ägarna till gården var kryddkramhandlaren M. Douhans arvingar. Mårten Douhan bör alltså ha dött mellan slutet av 1819 och början av 1831. Han hittas dock inte (med reservation för miss) i Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok 1819-1832, och heller inte i församlingens utflyttningslängd 1819-1832. Fråga 3: På vilket eventuella sätt var kryddkramaren Martin/Mårten Douhan och skräddaren Hans Douhan släkt med varandra? Vänliga hälsningar, Jan
1156
« skrivet: 2021-03-20, 08:30 »
Hejsan! En hel uppsjö av mantalslängder från Uppsala län hittas på ArkivDigital när man letar fram arkivbildare "Länsstyrelsen i Uppsala län" (se bifogad bild). På Riksakrivets hemsida tycks det mig dock finnas fler mantalslängder från 1600-talet (Uppsala län). De två år Anna Duan var registrerad som förestånderska i Bergby var där två olika (gårds-)fogdar registrerade: Anders Håman (mtl 1701) och Olof Tegelberg (mtl 1702). Eventuellt hade Anna något samröre (läs: gift ) med en av dem, eller båda. Släktnamnet Tegelberg kan kanske tyda på att Olof kom ifrån Tegelsmora socken, som gränsar till Vendels socken. Jag har letat efter namnen Håman och Tegelberg i Tegelsmora mtl 1704 (sidorna 391-393 i Olands härad) men inte hittat dem. Istället såg jag i mtl 1704 att det fanns en masugn i Tegelsmora: Tobo. Med "hypotesen" att Anna Duans pappa skulle finnas vid Tobo masugn tog jag fram Tegelsmora mtl 1680, men där hittade jag tyvärr inte Tobo. Kanske masugnen är registrerad på annan sida i boken. Enligt uppgifter i nedanstående länk anlades masugnen 1676: http://leufstabruksarkiv.se/tobobruk/arkivinfo.htmVänliga hälsningar, Jan
1157
« skrivet: 2021-03-19, 13:44 »
Hej!
Min mormor och hennes syster finns med på ett skolfotografi. Efter uppskattning av deras åldrar bör bilden vara tagen 1900 eller 1901. Finns möjligtvis information om vem som var fotografen, eller vilken fotograf-ateljé som användes, de åren?
På den bifogade bilden är min mormors syster och min mormor första respektive fjärde barnet från vänster i den nedre raden. De hörde till familjen Gustafsson i Gullbergby.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1158
« skrivet: 2021-03-19, 12:08 »
Vad kul att Anna är/var en "ny" medlem av släkten Douhan för dig Kjell! Hon hittas som sagt i Bärby (=Bergby?) i Vendel mtl 1701 och mtl 1702 hos assessoren Insenstierna. I mtl 1700 står Henrik Insenstierna, och förstånderskan hette då Johanna Hibbing. Enligt sekundära uppgifter dog Henrik den 6/12 1701 i Lena socken. Tyvärr tycks mtl 1703 saknas, och sista uppgiften om att Anna fanns i Vendel är alltså den då hon var dopvittne där den 3/7 1702. Anders Håman var dopvittne den 9/8 1701 och Olof Tegelberg var dopvittne den 3/4 1702. Kanske Anders gick i pension 1701 (Olof dyker upp som fogde i mtl 1702) - han hittas i alla fall inte i Vendel dödbok 1701/1702. I mtl 1704 står sekreteraren Carl Broman som ägare(?) av Bärby/Bergby och förestånderskan hette Johanna Jansdotter. Enligt samma sekundära uppgift som ovan bör släkten Insenstierna ha köpt tillbaka Bärby/Bergby, för enligt den källan dog Henriks son Anders i Bergby i mars 1736. Kanske Anna Duan bodde hos någon i släkten Insenstierna efter 1702? Vänliga hälsningar, Jan
1159
« skrivet: 2021-03-19, 11:35 »
Hej Kjell och tack för svaret! Eftersom Jacob var trädgårsmästaren redan 1704 (mtl 1705) och fadder till ett barn 1705 bör han ha varit född före 1688 misstänker jag. Om Jacob var son till Welam Welamson Godhe bör det betyda att Welam hade varit gift med någon annan innan han gifte sig med Brijta Månsdotter. Hoppas det dyker upp mer uppgifter om trädgårdsmästaren Jacob! Om vi har svårt att särskilja släktena Godou och Godet kan man tänka sig att prästerna på 1600- och 1700-talen hade det också. Vänliga hälsningar, Jan
1160
« skrivet: 2021-03-18, 21:09 »
Hej, I Vendel socken hittas en trädgårdsmästare vid Örby gård i mantalslängder 1705-1708 (förmodligen samma person som är "bortrest" enligt mtl 1709). Hans förnamn är Jacob och efternamnet har olika stavningar i de olika mantalslängderna: Godou (1705 och 1706), Gadd (1707) och Godor (1708). I mtl 1705 tycks det stå "Wellam s:" mellan förnamn och efternamn (se bifogad bild). Kan det betyda Wellamsson? Jacob hittas också som fadder/dopvittne i Vendel socken födelsebok, dop den 15/1 1705, och där tycks efternamnet vara skrivet GoDo. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3049%2C2102%2C1996%2C947Hörde trädgårdsmästaren Jacob Godou till vallonsläkten Godou? Finns han representerad i boken Nordisk Vallongenealogi? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1161
« skrivet: 2021-03-18, 20:45 »
Hejsan! Ja, Dekant kan det nog stå! I Vendel socken födelsebok hittas förestånderska vid Bergby, hustru Anna Duan som är fadder/dopvittne (åtminstone) den 16/12 1700 och den 3/6 1702. Länk till dop 16/12 1700: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=648%2C1957%2C1997%2C947Länk till dop 3/6 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=2955%2C1797%2C2396%2C1136Hon hittas också i Bärby/Bergby i Vendel mtl 1701 (endast med förnamnet Anna), där fogdens namn är Anders Håman (se också dop 16/12 1700), och i Vendel mtl 1702 (endast med släktnamnet Duan), där fogdens namn är Olof Tegelberg. Anders Håman var fadder i Vendel den 16/12 1700 (tillsammans med bland annat Anna Duan, se ovan) och den 9/8 1701. Olof Tegelberg var dopvittne i Vendel den 3/4 1702. Eventuellt var hon gift med en av dem (troligen Anders?). Finns Anna i boken Nordisk Vallongenealogi? Förhoppsningsvis tillhör hon släkten Douhan! Vänliga hälsningar, Jan Johansson PS: I Vendel mantalslängder hittas också trädgårdsmästaren Jacob (Wellamsson?) Godou, som jag också undrar om han är representerad i boken Nordisk Vallongenealogi. Jag ska nu skriva om honom under diskussionsämnet Godou.
1162
« skrivet: 2021-03-12, 11:12 »
Aha, Anders flyttade hem till Österlövsta från Stockholm innan han flyttade till Vendel socken. Tack för den intressanta informationen Kjell! Om någon har lust att hänga med till Gävle, så har jag där noterat en Christ: Dehant i mtl 1725 med hustru och en mantalsförd son. Någon Christian eller Christoffer Douhan har jag inte hittat i boken Nordisk Vallongenealogi, men kanske efternamnet Dehant inte är en stavningsvariant av det vallonska efternamnet. Länk till mtl 1725 (2:a kvarteret Scholan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005642_00500#?c=&m=&s=&cv=499&xywh=2320%2C2845%2C2412%2C1144Vänliga hälsningar, Jan
1163
« skrivet: 2021-03-06, 08:38 »
Hej,
Jag undrar om följande personer med efternamnet Beijer var släkt med varandra (och i sådant fall hur):
Anna Dorothea Beijer (gift 18/9 1736 i Maria Magdalena församling i Stockholm med källarmästaren/vinskänken Zacharias Hellberg), och
Christina Beijer (gift den 19/6 1763 i Maria Magdalena församling i Stockholm (efter lysning i Katarina församling i Stockholm) med packhuskarlen/packhusbetjänten Anders Ström).
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1166
« skrivet: 2021-03-02, 14:20 »
Hej, Som jag skrev i ett tidigare inlägg har jag letat i bouppteckningar i Stockholm, bland annat efter namnet Gillius Duhan. Tyvärr har jag inte hittat det åren 1723-1771. Istället har jag hittat en bouppteckning efter vaktmästaren vid Norströms tobaksfabrik Petter Duans hustru Anna Söderberg, som sägs ha dött den 8/7 1756. Länk till bouppteckning efter henne: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107682_00765#?c=&m=&s=&cv=764&xywh=2283%2C60%2C5347%2C2479Kan denne Petter vara son till Mårten Duhan, tabell 27 i boken Nordisk vallongenealogi? Konstigt nog hittas inte Petter Duan i registren till 1754/1755-års mantalslängder i Stockholm. Istället hittas två andra personer med släktnamnet Duan (eller möjligtvis Duun): löndrängen Anders Duan (21 år) och lärgossen Hans Duan (14 år). Kan de vara söner till Hans Douhan, tabell 33 i Nordisk vallongenealogi? Länk till mantalslängden (1755): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057063_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=528%2C816%2C3322%2C1435Med hjälp av sökmotor har jag också hittat en "egenproducerad kyrkobok" av Stockholms stadsarkiv i vilken det finns namn på ett antal personer med släktnamnet Duhan/Duan. De hittas också i Maria Magdalenas församlings lysning- och vigselbok (1700-tal - dock inte alla vigda i Maria Magdalena församling). Här följer en lista: 1) sockenskomakaren Anders Duann och Stina Nillsdotter, vigda den 15/10 1727: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00164#?c=&m=&s=&cv=163&xywh=483%2C2245%2C3025%2C1435Var Anders Duann son till Johan de Han, tabell 32 i Nordisk vallongenealogi? 2) pigan Johanna Michaelsdotter Duan och kofferdifararen Johan Cron, vigda den 3/7 1733: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=3342%2C2632%2C3247%2C1434Johanna Michaelsdotter Duan är omnämnd (med namnet Jena) i Nordisk vallongenealogi som dotter till Michel Duhan, tabell 28. Där står att hon gifte sig andra gången med sjömannen Peter Berg. Kan han vara son till Barbro Mårtensdotter Le Brun och herrtjänaren Anders Andersson Berg, som gifte sig i Maria Magdalena församling i Stockholm den 14/10 1709? Länk till mitt inlägg om dem: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1578483#msg15784833) Johanna Duan och kofferdifararen Johan Höök, vigda den 12/8 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=474%2C1789%2C3247%2C1434Vilka var hennes föräldrar? 4) rotebåtsmannen vid Södermanlands kompani Jacob Johansson Duan och pigan Elizabet Laxberg, vigda (i Norrmalm) den 19/10 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3306%2C2009%2C3025%2C1435Var Jacob Johansson Duan också son till Johan de Han, tabell 32 i Nordisk vallongenealogi? 5) jungfru Catharina Duhan och borgaren Carl Hardelin, vigda den 13/4 1746: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=657%2C945%2C2706%2C1195Kan Catharina också ha varit en dotter till Michel Duhan, tabell 28? Vänliga hälsningar, Jan
1167
« skrivet: 2021-03-02, 13:28 »
Hej, I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer? Länk till lysnings- och vigselboken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1169
« skrivet: 2021-02-26, 14:29 »
Okej Kjell! Tack för informationen! Vänliga hälsningar, Jan
1170
« skrivet: 2021-02-26, 14:14 »
Hej igen Kjell! Det tycktes mig lite konstigt att Gillius Duhans hustru skulle stå som gardessoldat-änka. Tack för information om Johan Fransson Duhan! Finns han inte med i Svea Livgardes GMR som skrevs efter den som skrevs 1735? Händelser som skedde mellan två generalmönsterrullor brukar vara antecknade enligt min erfarenhet, men jag har inte tittat i någon så gammal GMR förrut. Bouppteckning efter Gillius Duhans hustru har hittats! I den står att hon dog den 19/5 1736 och att hon då var änka. Eftersom de gifte sig den 28/12 1727 bör Gillius ha dött mellan 1727 och 1737. Jag har tittat i registren till bouppteckningarna de åren, men tyvärr inte hittat någon bouppteckning efter honom. Eftersom det står att hans hustru var änka när hon dog misstänker jag att det inte kommer att dyka upp någon boupteckning efter honom de år som kommer efter bouppteckningen efter henne, men jag ska fortsätt hålla ögonen öppna. Länk till bouppteckning efter Margareta Eriksdotter (Gillius Duhans änka): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107597_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=2899%2C542%2C4455%2C2065 Eftersom Johan Fransson Duhans änka bodde, enligt mtl 1740, i ett kvarter som angränsade till kvarteret där Gillius Duhan bodde enligt mtl 1730 kanske det finns möjlighet att de var släkt med varandra (och att de visste det). Enligt boken Nordisk Vallongenealogi tycks dock Johan Fransson Duhan inte ha haft någon (nära) släkting som hette Gillius. Vänliga hälsningar, Jan
1171
« skrivet: 2021-02-26, 11:34 »
Hej Kjell! Det kan nog vara troligt att det var han som gifte sig med Margareta Ericksdotter. I mtl 1730 hittas båtsman Gillius Duhan boende med hustru Margeta (men inga barn eller tjänstefolk) i kvarteret Väderkvarnen nr 28. Det står också att han var bortrest på köpmansskepp. Om "båtsman" betyder att han var militär, trots att han tycks ha arbetat på (eller åtminstone varit på resa med) ett köpmansskepp, så kanske man kan hitta mer information om honom i arkivet "stora nordiska kriget". Länk till mtl 1730: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=234%2C1462%2C3710%2C1720Eventuellt är det hans hustru "hustru Duan" (då änka) som hittas i mtl 1740 boende i kvarteret Vätan nr 52. Det står där att hon var gardessoldat-änka vilket kanske inte stämmer med uppgiften om att Gillius Duhan var kofferdifarare och förmodligen båtsman. Kvarteren Vätan och Väderkvarnen ligger hörn i hörn med varandra i närheten av Johannes kyrka i Stockholm. Länk till mtl 1740: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=3082%2C2214%2C3094%2C1434Efternamnet Duhan/Douhan hittas inte i registret till kronotaxeringslängder för år 1735 i Stockholm. Jag har ögnat igenom Jakob och Johannes församlings dödbok 1730-1740, men tyvärr inte hittat Gillius Duahan där. I Stockholm stads bouppteckningar håller jag för närvarande på att leta efter uppgifter om några andra anor, och samtidigt jag ska hålla ögonen öppna efter eventuell bouppteckning efter Gillius Duhan. Det är nog troligt att Gillius Duhan hade någon ana, som hette Gillius. I mitt letande i bouppteckningar har jag stött på namnet Stephan Bonnevier och han bör ha varit född på 1600-talet. Namnet Stefan har jag inte sett bland de som tillhörde släkten/släkterna Bonnevier i boken Nordisk Vallongenealogi. Jag har skrivit om Stephan Bonnevier under diskussionsämnet Bonnevier här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176675.msg1577935#msg1577935I mitt förra inlägg skrev jag att man hittar släktnamnet Duhan relativt ofta i Stockholms arkiv från 1700-talet, men jag blandade nog ihop släktnamnet Duhan med släktnamnet Dubois. Vänliga hälsningar, Jan
1172
« skrivet: 2021-02-25, 18:12 »
Hej, Vem kan stadstjänaren Stephan Bonnevier, död 10/3 1726 (i Stockholm) enligt uppgift i bouppteckning efter honom, ha varit tro? Vidare står i bouppteckningen att han var gift med Catharina Wretman och att han hade sonen Petter (på sitt 13:de år). Eftersom Petter var född ca 1713 bör Stephan ha varit fött på 1600-talet. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107576_01287#?c=&m=&s=&cv=1286&xywh=2180%2C230%2C4783%2C2065Vänliga hälsningar, Jan
1173
« skrivet: 2021-02-25, 14:51 »
Hej! När man letar i arkiv som rör Stockholms stad ser man att det fanns ett antal personer med efternamnet Douhan/Duhan i Stockholm på 1700-talet. Bland annat hittas en bouppteckning, som upprättades 19/6 1723, efter Margareta Henriksdotter Heije/Heie/Heje/Heye. I den framkommer att hon dog redan i mars 1717 och att hennes make hette Gillius Duhan och att han var coopverdiefarare/kofferdifarare. Om jag tolkar texten rätt så upprättades bouppteckningen några år efter Margaretas bortgång eftersom Gillius då var fånge i Ryssland (stora nordiska kriget?). De bör alltså ha gift sig 1717 eller tidigare vilket troligtvis betyder att de båda var födda på 1600-talet. Gillius tycks inte finnas med i boken Nordisk Vallongenealogi och jag är nyfiken på om han tillhörde någon av släkterna Douhan, som omnämns i den boken. Länk till bouppteckningen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01569#?c=&m=&s=&cv=1568&xywh=2090%2C319%2C5049%2C2341Vänliga hälsningar, Jan
1174
« skrivet: 2021-02-19, 08:37 »
Hejsan Kjell! Det var roligt att höra att det var samma person som du hade fråga om! Vänliga hälsningar, Jan
1175
« skrivet: 2021-02-16, 14:20 »
Hej, Jag önskar återkomma med en fråga angående Per (Petter) Sandmark. Enligt information funnen på internet hölls rekryteringsmöten i anslutning till generalmönstringar, och till dessa möten skulle den ansökande "visa upp ett intyg från prästen om god frejd". Om födelsebeviset/"prästbeviset", som jag bifogade bild av i mitt förra inlägg i den här diskussionstråden, istället var ett intyg om god frejd borde kanske dess datum (9/1 1768) tyda på att Petter Sandmark deltog vid ett rekryteringsmöte, som eventuellt hölls i samband med Södermanlands regementes generalmönstring. Mönstringen tycks ha utförts den 22/9 1768 i Nyköping (se bifogad bild). Min fråga är om det finns arkiverade dokument från detta eventuella rekryteringsmötet. På Riksarkivets hemsida har jag hittat rekryteringsrullor vid Södermanlands regemente, men "bara" för åren: "1811-1901 Avser 1801, 1866, 1876-1901". Enligt Södermanlands regementes generalmönsterrulla 1774 antogs Petter Sandmark, utan lega, vid Västerrekarnes kompani i Södermanlands regemente den 12/3 1770 (men blev samma år också/egentligen(?) volontär och lakej hos Jonas Cronstedt enligt uppgifter i Irsta mtl och hfl). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028118_00244#?c=&m=&s=&cv=243&xywh=239%2C2614%2C2796%2C1326Jonas Cronstedt var vid den här tiden regementeschef/kompanichef över Södermanlands regemente och Livkompaniet där. Vänliga hälsningar, Jan
1176
« skrivet: 2021-02-14, 18:14 »
1177
« skrivet: 2021-02-14, 18:11 »
Hej,
I Jönsköpings regementes generalmönsterrulla 1761 och 1764 finns i början av boken något som jag tolkar som en lista över de personer som blev mönstrade/kommenderade till Pommern 1761. Se här:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028355_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=2336%2C412%2C3451%2C1637
Det är inte klart för mig om alla personerna i denna lista tillhörde Jönköpings regemente då de blev kommenderade till Pommern (om nu min tolkning av listans innehåll stämmer).
Det jag undrar är om det finns motsvarande lista/listor för de personer som deltog i Gustav III:s ryska krig.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1178
« skrivet: 2021-02-14, 18:02 »
Då borde jag ha använt mig av ståndsgård istället för tjänstebostad som ämnesord i denna tråd! Tack för era svar! Och, ja Jörgen, jag såg ditt svar - men bara efter att jag hade postat mitt senaste inlägg. Vänliga hälsningar, Jan
1179
« skrivet: 2021-02-14, 09:57 »
Efter kontroll i 1764-års och 1765-års jordeböcker och mantalslängder är min tolkning av informationen att bruket av Helgesta gårdar togs över av Jonas Cronstedt 1764 (från Johan Lindbladh och Per Larsson). Enligt Jonas Cronstedts meritförteckning, som hittas tex i arméns pensionskassa E5:5 sida 318, blev han regementschef för Södermanlands regemente den 9/5 1763, men han tycks alltså inte ha tagit över bruket av kronogårdarna Helgesta förrän 1764. Se bifogade bilder.
Vänliga hälsningar,
Jan
1180
« skrivet: 2021-02-14, 08:59 »
Hej igen Jörgen, Att Jonas Cronstedt inte bodde i Helgesta, utan i Gäddeholm i Irsta socken, framkommer av Stigtomta mantalslängder (åtminstone i de tillgängliga för åren 1766-1771 på Riksarkivets hemsida). Det kanske inte framkom tydligt i mitt första inlägg i den här tråden, då jag skrev "...boende i Gäddeholm...". Under samma tidsperiod omnämns inte i mantalslängderna någon som arrenderade de två gårdarna Helgesta (såvida inte regementschefen själv (dvs Jonas Cronstedt) automatiskt kan ha ansetts varit arrendatorn). Eftersom ingen annan tycks ha brukat Helgesta gårdar under denna tidsperiod, borde det då inte vara möjligt att Jonas Cronstedt ibland kan ha vistats i/besökt (inte bott i) Helgesta, tex för besiktningar och/eller möten. Det jag undrar är om han personligen ibland/någon gång träffade drängarna Per, Sven, Anders, Nils och Jonas, samt pigorna Stina, Anna, Anna och Anna, som alla omnämns i 1771-års mantalslängd. Förlåt att jag envisas med denna frågeställning! I 1754-års mantalslängd, som finns tillgänglig på ArkivDigital, framkommer däremot att båda Helgesta gårdar arrenderades av Johan Lindbladh. I sökandet i boken som innehåller 1755-års mantalslängd hittade jag av "misstag" 1755-års jordebok istället (åtminstone på ArkivDigitals hemsida). Jordebok finns också i boken som innehåller 1771-års mantalslängder (åtminstone på ArkivDigitals hemsida). Eftersom man måste ha abonnemang för att se ovanstående böcker på ArkivDigitals hemida bifogar jag några bilder som visar fynden. Hoppas man får göra det! I annat fall räknar jag med att moderator tar bort bilderna, eller ber mig ta bort bilderna. Vänliga hälsningar, Jan
1181
« skrivet: 2021-02-13, 16:39 »
Tack igen för ditt svar Jörgen!
Det jag egentligen är intresserad av är om Jonas Cronstedt kan ha vistats vid Helgesta kronogård ibland, under den tid han var regementschef för Södermanlands regemente, men jag misstänker att det kan vara svår att svara på den frågan. Tyvärr har jag inte hittat honom bland dopvittnen 1760-1770 i Stigtomta dopbok, men det behöver förmodligen inte betyda att han aldrig vistades där. Kanske kan man hitta något daterat militärt dokument, tex med nämnd ort och med Jonas Cronstedts underskrift. I tex generalmönsterrulla och meritförteckning framkommer förstås att han var regementschef för Södermanlands regemente en viss tidsperiod, men jag undrar om det innebär att man kan ta för givet att han ibland vistades vid Helgesta kronogård.
Vänliga hälsningar,
Jan
1182
« skrivet: 2021-02-13, 10:05 »
Hej!
På nyårsaftonen 2017 ställde Kjell Lindblom en rad frågor på den här tråden om släkten Douhan.
Fråga nummer fyra gällde: Maria Duhan, avlidne trädgårdsmästaren Petter Nybergs änka, dör 28/8 1788 i Hedvig Eleonora fs vid 48 års ålder.
Möjligtvis är det denna Maria Duhan som finns i Torsåker socken (Södermanlands län) hfl AI:1, sidorna 45 och 80. Enligt uppgifter i den hfl var denna Maria Duhan född 1741 och var gift med trädgårdsmästaren Nils Nyberg, född 1727. Det framkommer också att de hade dottern Maria Scharlotta, född 1767, samt in- och utflyttår.
Vänliga hälsningar,
Jan
1183
« skrivet: 2021-02-12, 12:27 »
Hej Jörgen, Tack för ditt svar och för att du preciserar att Helgesta inte var ett riktigt säteri. Jag var intresserad av åren runt 1770 och som exempel har jag nyss kontrollerat 1771-års mantalslängd (Stigtomta socken i Södermanlands län) och där står i kolumnen längst till vänster "Helljesta sät:" (såvida jag har läst rätt) och under det "Ibidem" för den andra gården. Länk till 1771-års mantalslängd: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006107_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=415%2C944%2C2563%2C1216Tre sidor fram i samma mantalslängd (fortfarande Stigtoma socken) finns rubriken "Säterier". Redan innan jag skrev mitt förra inlägg funderade jag över varför Helgesta inte hade förts in under rubriken Säterier, men nu har du alltså gett en förklaring. Tack för informationen! Fortfarande tycker jag dock att det är konstigt att det står Helgesta säteri i mantalslängderna runt 1770, för förkortningen sät: betyder väl säteri? Allmänt har jag sett i mantalslängder att det ibland står "brukas under" (eller kanske "brukas av") i anslutning till vissa gårdar. Betyder inte det att gården arrenderades? I de mantalslängder jag tittade i (1766-1772 - de tillgängliga på Riksarkivets hemsida) har jag för mig att det aldrig stod något om arrende eller "brukades under" i anslutning till de två gårdarna Helgesta. Kan det betyda att Jonas Cronstedt, som jag är mest intresserad av, ibland vistades där? Efter att jag hade skrivit mitt förra inlägg slog det mig också att dess rubrik kanske inte är helt rätt med tanke på ordvalet "tjänstebostad". Är det rätt att använda ordet "tjänstebostad" för att beskriva Helgesta gård runt 1770 (om de inte arrenderades/brukades av andra)? Vänliga hälsningar, Jan PS: Kan det hända att gårdarna kallades säteri eftersom de som var skrivna där/ägde dem, men inte bodde där, var adliga? Också: vad betyder det att en viss persons namn är skrivet i anslutning till en gårds namn i en mantalslängd? Med andra ord: med begreppet "tjänstebostad" bör det betyda att staten/armén var ägaren, men så kanske det inte var. Var Jonas Cronstedt ägaren av Helgesta gårdar de år hans namn är skrivet i mantalslängder i anslutning till gårdarnas namn?
1184
« skrivet: 2021-02-11, 15:13 »
Hej,
I arkivet Arméns pensionskassa E5:5 sida 352 hittas Jonas Cronstedts födelseattest.
Med reservation för fel - nedan en avskrift:
Högädle och wälborne herrens, herr Carl Chronstedts,
Öfwerste Lieutenants af artilleriet, son Jonas är
född i Husby-prästgård, klockan 12 om dagen, d. 7 Febr.
1711 hvilket, genom extract ur kyrkans Barn-Qrist-
nings book, härmed attesteras. Husby d. 14 Novembr.
1771
Med stor osäkerhet om underskriftens efternamn tycks det mig stå
Joh. Sverus
Pastor
På sidan 318 i samma arkiv (E5:5) hittas Jonas Cronstedts meritförteckning skriven 30/11 1771.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1185
« skrivet: 2021-02-11, 14:55 »
Hej,
I Stigtomta socken mantalslängder tycks det framkomma att Helgesta säteri var (en typ av) tjänstebostad (?) åt (åtminstone) följande regementschefer; Jonas Cronstedt (boende i Gäddeholm i Irsta socken i Västmanlands län), och Gustaf Adolf von Siegrot / Gustaf Adolph von Siegeroth (boende i Kappsta i Lid socken i Södermanlands län). De bör ha varit regementchefer för Södermanlands regemente 1763-1771 respektive 1771-1792. Boplatserna nämns i mantalslängder, men samtliga tjänsteår har inte kontrollerats.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1186
« skrivet: 2021-02-10, 13:48 »
Hej igen! Tack vare information om militära arkiv har jag hittat födelseuppgifter till Per Sandmark. I arkivet "arméns pensionskassa" hittas en del officerares och underofficerares ålders-/födelsebevis. Dessutom hittas där en del meritlistor/-förteckningar, och några av dem tycks vara skrivna av personen själv, som innehållet i meritlistan rör. Rekommenderas varmt! Förmodligen blev de flesta av volontärerna, som tycks ha bott i Gäddeholm, officerare eller underofficerare. Per Sandmark (Petter enligt födelse-/dopbok) var född den 30/7 1747 i Vireda socken i Jönköpings län. Jag har skrivit mer om det under diskussionsämnet Sandmark, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=73915.0Vänliga hälsningar, Jan
1187
« skrivet: 2021-02-10, 13:35 »
Hej, Med hjälp av information om militära arkiv har jag hittat ett slags födelsebevis/"prästbevis" med Per Sandmarks födelseuppgifter. Det hittades i "Arméns pensionskassa" (E5:20, sida i602), dvs Västmanlands regementes förteckning och "prästbevis" som medföljer 1780 års meritlista. Se bifogad bild. Enligt födelse-/dopbok döptes Per med namnet Petter och hans föräldrar hette Måns Arvidsson och Mageta Persdotter. Han var född den 30/7 1747 kl 7 på morgonen i Vireda socken i Jönköpings län. Länk till födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0023506_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3105%2C652%2C2800%2C1328Vänliga hälsningar, Jan
1188
« skrivet: 2021-01-27, 14:20 »
Hej!
Jag ville bara tipsa om ett fotografi av ett av "Öbrinks-syskonen" Maria Öbrinks barnbarnsbarn. Den Maria jag avser var alltså ett av syskonen som började använda efternamnet Öbrink.
Fotografiet lades upp den 22/1 2021 på Facebook-gruppen Vallonättlingar.
Vänliga hälsningar,
Jan
1189
« skrivet: 2021-01-27, 11:38 »
Hej Calle!
Tack igen för ditt engagemang och för din vänlighet!
Jo, jag har märkt att både namn och andra ord stavades olika på, låt oss säga, 1700-talet. Till och med samma person tycks ha kunnat stava på olika sätt, har jag sett tecken på. Det var kanske bland annat av den anledningen som Svenska Akademin grundades. Anledningen till att jag skrev Claes efternamn med olika stavningsformer var för att öka chansen att de hittas vid eventuell framtida sökning med sökmotor.
Jag håller med om att det förmodligen var omöjligt för Jonas Cronstedt att personligen vara inblandad i urvalet av alla soldater, men eftersom jag misstänker att lakejer (och kanske även kuskar) hade en representativ betydelse för deras arbetsgivare som person håller jag möjligheten öppen för att Jonas Cronstedt åtminstone hade personligen träffat dem innan de blev anställda (eller vad man nu ska kalla det). Dessutom antar jag att lakejer hade tillgång till arbetsgivarens hem, till och med dess mer privata/intima delar, och då kanske urvalet vid anställningen också rörde sig om en mer personlig säkerhetsfråga både för arbetsgivaren själv och för arbetsgivarens eventuella familj, som fanns i samma hem.
Din rekommendation att inte låsa sig i endast en sökväg, utan istället vara öppen för andra alternativ, håller jag 100-procentigt med om! Tanken om sambandet mellan Jonas Cronstedts förflyttningar och anställningar av lakejer, volontärer och kuskar är bara den senaste jag har haft, i en rad av andra tankar och "hypoteser". Eftersom temat har kommit upp önskar jag dela med mig av mina andra hypoteser i mitt sökande efter Per Sandmarks ursprung, med förhoppningen om att få fler kommentarer och tips. (Den sista meningen är naturligtvis inte personligen riktad till dig Calle!) Nedan följer alltså olika infallsvinklar i mitt sökande efter sergeant Per Sandmarks (född ca 1747) ursprung.
1) Eventuellt släktskap med (regements-)pastorn Lars Sandmark. Både Lars Sandmark och Jonas Cronstedts pappa Carl lär ha blivit krigsfångar i Poltava 1709. Jag har dock endast hittat Lars Sandmark omnämnas som krigsfånge i arkivet "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar", men det kanske kan bero på att Carl Cronstedt var högt uppsatt officer, eller att han ska ha blivit befriad redan efter ett år.
2) Eventuellt släktskap med länsman Olof Sandmark i Harg socken i Uppsala län (född 1708 enligt uppgift i hfl). Han tycks ha haft en piga från Gimo i Skäfthammar socken i Uppsala län. Per Sandmarks svärfar var född i Gimo och förmodligen också uppvuxen där.
3) Eventuellt släktskap med bokhållaren Olof Sandmark i Floda socken i Södermanlands län (konstigt nog var även denne Olof Sandmark född 1708 enligt uppgift i hfl). Enligt uppgift i mtl hade han åtminstone en bror, Jan. Med denne Olof Sandmark är kopplingarna till Per Sandmark mer "röriga". Volontären/lakejen, som Per Sandmark tycks ha efterträtt i Gäddeholm hette Per Wedholm (född 1747 enl fb). Hans farbror Jonas Wedholm var adjunkt och kan ha varit lärare åt Olof Sandmarks arbetsgivares barn (släkten Duwall) på 1750-talet då de alla bodde i eller strax söder om Katrineholm. Jonas Wedholm bör ha bott i Katrineholm på 1750-talet, åtminstone var han dopvittne ett antal gånger där då. En i släkten Duwall var dessutom dopvittne i socknen där Jonas och Per Wedholm var födda (Råby-Rönö nära Nyköping i Södermanlands län). Två av Olof Sandmarks söner flyttade till Uttersbergs bruk i Skinnskattebergs socken i Västmanlands län, och samma år (1777) flyttade en annan "Wedholmare": Harald Wedholm också dit (alla deras namn finns till och med på samma sida i en hfl). Tyvärr har jag inte hittat någon koppling mellan Harald Wedholm och Jonas/Per Wedholm. Harald Wedholms svärföräldrar (Hans Hertell och Maria Printz) lär ha varit krigsfångar i Solikamsk i Sibirien samtidigt som regementspastorn Lars Sandmark var krigsfånge där. Genom släktnamnet Wedholm finns därför (väldigt) långsökta kopplingar mellan regementspastorn Lars Sandmark, bokhållaren Olof Sandmark och Per Sandmark.
4) När ett av Per Sandmarks barn döptes i Nora socken i Uppsala län var ett av dopvittnena sekreteraren Eric Rolén (senare med adelsformen af Rolén) från långväga Stockholm. Eric var född i närheten av Nyköping och ska ha studerat som barn i Nyköping. Adjunkten Jonas Wedholm bör ha bott i Katrineholm på 1750-talet (se ovan), men sedan var han adjunkt i Nyköping. Det finns alltså en möjlighet att han var lärare åt Eric af Rolén då han studerade i Nyköping. Enligt ett par släktforksarsidor (men förmodligen uppgifter från samma släktforskare) gick Eric sedan på gymansium i Strängnäs och därefter studerade han vid Uppsala universitet. Jag har dock inte hittat honom i Strängnäs gymnasium elevmatrikel (1731-1790), kanske pga att han hade ett annat efternamn då. På det som tycks vara matrikelns originalpärm står "CATALOGUS CIV: GYMN:". Kan det där "CIV:" betyda att det fanns en annan typ av gymnasium (eller helt enkelt ett annat gymnasium) i Strängnäs på 1700-talet?
Man kan kanske summera ovanstående information med att flera av mina sökningar efter Per Sandmarks ursprung har resulterat i spår, som leder till Södermanlands län. Troligvis kommer jag att forsätta leta efter honom där ett tag, men om jag inte hittar honom kommer jag att söka i socknarna runt Ununge socken, där Clas Baude föddes. Alla tips och kommentarer välkomnas!
Vänliga hälsningar,
Jan
1190
« skrivet: 2021-01-26, 11:32 »
Hejsan Calle! Tack snälla för tipset och för lyckönskningen! Kanske är min tanke långsökt, men eftersom Claes och Elias "chef" vid Gäddeholm, Jonas Cronstedt, hade anställt föregående kusk, lakej och volontär som alla var födda söder om Mälaren (bland annat enligt uppgifter i Irsta husförhörslängder), har jag misstanken om att Claes och Elias också var födda söder om Mälaren, eller åtminstone kom därifrån då de flyttade till Gäddeholm. Jonas Cronstedt var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente både då "föregångarna" och då Claes och Elias själva fick anställning vid Gäddeholm. Efter perioden av anställningar av personer med dokumenterat ursprung från området söder om Mälaren, närmare bestämt den 10/1 1771 flyttade Jonas Cronstedt från livkompaniet i Södermanlands regemente till livkompaniet i Västmanlands regemente enligt generalmönsterrullor. Åren efter flytten 1771 kom de nya kuskarna, lakejerna och volontärerna ifrån området norr om Mälaren. Det tycks mig därför finnas ett samband mellan var Jonas Cronstedt var kapten och varifrån personalen i Gäddeholm kom ifrån. Claes Bodem/Baude/Baudie (den senaste varianten tycks mig mest trolig i omnämnda hfl, med reservation om bokstaven u som saknar strecken ovanför det) hittas i Irsta mtl 1771, men inte i Irsta mtl 1770, vilket betyder enligt min tolkning att han flyttade till Gäddeholm 1770 då Jonas Cronstedt fortfarande var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente. Elias Skogsberg hittas i Irsta mantalslängder 1770-1775. I Centrala Soldatregistret hittas också en soldat vid namn Elias Skogsberg, inskriven 1769 vid Östra Rekarne kompani i Södermanlands regemente och utskriven därifrån 1774 (tyvärr utan födelseuppgifter). Det är förstås inte säkert att det är samma person, som Elias Skogsberg i Gäddeholm, men både namn och årtal stämmer överens. Det finns dessutom ett annat exempel på volontär/lakej i Gäddeholm som var skriven "på två olika ställen samtidigt", dvs enligt hfl och mtl skriven i Gäddeholm och enligt generalmönsterrulla och Centrala Soldatregistret skriven, under samma tidsperiod, som soldat vid en helt annan plats "utan lega". Om det är samma Elias Skogsberg som hittas i Irsta hfl samt mtl, och som hittas i Södermanlands regemente enligt Centrala Soldatregistret, så kanske det finns ytterligare anledning att misstänka att Elias kom ifrån området söder om Mälaren. Anledningen till min förfrågan angående Claes och Elias är egentligen att jag försöker spåra en annan volontär/lakejs ursprung: Per Sandmark. Enligt olika uppgifter började han jobba som lakej/volontär vid Gäddeholm 1770, då "chefen" Jonas Cronstedt alltså fortfarande var kapten vid livkompaniet i Södermanlands regemente. Uppgifter om Claes och Elias ursprung skulle kanske kunna ge vidare indikation om varifrån Per Sandmark kom. Hoppas min "sökstrategi" inte är alltför långsökd! Jag tar gärna emot, och skulle uppskatta, kommentarer och tips! Vänliga hälsningar, Jan
1192
« skrivet: 2021-01-17, 09:25 »
Ja, det stämmer att Anna Gretas mamma bör ha varit syster till Gustaf Skogman, och inte syster till Elisabeth Duan.
När det står släktskap i husförhörslängder (och mantalslängder) hänvisar släktskapet oftast, om inte alltid, till "huvudmannen" i familjen (han som "står längst upp" bland familjemedlemmarna). (Förmodligen finns det en bättre term än "huvudmannen"...)
I vissa fall har jag sett släktskap skrivna i familjer, där levande "huvudman" saknas, och där det står till exempel bara "Jan Johanssons änka" (dvs utan änkans egna namn) om personen som "står längst upp" bland familjemedlemmarna. I de fallen är jag osäker på om släktskapet hänvisar till den döda mannen eller till änkan. Hoppas någon som vet bättre har lust att skriva ett svar!
Juhani, jag är inte säker på vad du menade med din sista fråga om husförhörslängder/kommunionbok. Enligt min erfarenhet innehåller husförhörslängder oftast (men inte alltid) uppgifter både om när en person tog nattvarden (=kommunion) och uppgifter om när personer deltog i husförhör. Enligt synonymer.se är memoarer synonym till livsbok, och det har inte något med husförhörslängder att göra.
Juhani, jag undrar också om du har fått mitt privata meddelande genom Anbytarforum. Eftersom jag såg att Anna Greta kom ifrån Stockholm när hon flyttade till Vaxholm 1790 så letade jag lite efter efternamnet Tid(e)blad i Stockholm 1790. Eftersom det inte har något med släkten Douhan att göra, så skrev jag ett privat meddelande till dig om mina fynd. Efter att ha skickat iväg det finns dock inte meddelandet bland mina skickade meddelanden, så jag misstänker att du inte har tagit emot det. Bland annat hittade jag en Olof Tideblad i en mantalslängd i Stockholm 1790. Han var i Anna Gretas ålder och därför tänkte jag att han kanske var hennes bror.
Jag önskar dig också, och alla andra, en hälsosam avslutning på vintern och ser fram emot ett slut på pandemin under 2021!
/Jan
1193
« skrivet: 2021-01-16, 13:59 »
Hej Juhani, På ArkivDigitals hemsida är bilden på sidan i Vaxholms hfl lite tydligare tycker jag. Kanske står det att Anna Greta var född i Björbo, som är en tätort i Gagnefs kommun enligt Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rboJag bifogar bild från ArkivDigital så får du se hur bilden ser ut där. Cirkeln i bokstaven å i namnet Bjärtrå tror jag är bokstaven d (förkortning av "den") i datumet när Anna Greta flyttade till Vaxholm ifrån Stockholm "d 3 Nov 90", dvs den tredje november 1790. Det är intressant att det tycks framgå av informationen på samma sida i Vaxholm hfl att Anna Greta hade en (ingift) moster med efternamnet Duan: Lisa Duan född 1729. Jag har dock stött på efternamnet Duan några gånger och är osäker på om det motsvarar vallonsläkten/vallonsläkterna Douhan. Vad de olika stavningsformerna av efternamnet Douhan beror på vet jag inte, men jag har sett många exempel på att även andra ord än egennamn stavas på olika sätt, till och med i samma kyrkobok och med lika skrivstil (dvs förmodligen av samma person vid ungefär samma tidpunkt). Kan det vara så att det inte fanns stavningsregler förr? Svenska akademin grundades väl (bland annat) för att arbeta med (och standardisera) det svenska språket? Enligt Wikipedia grundades Svenska akademin 1786 och man kan kanske misstänka att det gjordes pga att det fanns ett behov... Min tolkning av informationen om släkten/släkterna Douhan i boken Nordisk Vallongenealogi är att det är svårt/omöjligt att reda ut huruvida alla Douhan, som fanns i Sverige på 1600- och 1700-talet, härstammade från en och samma person. Samtidigt tyder informationen i boken, enligt min tolkning, på att det var fler än en person med efternamnet Douhan, som utvandrade från Vallonien till Sverige i slutet av 1500-talet/i början av 1600-talet. Till exempel omnämns i boken Jan de Han, som hittas tidigast i Leufsta räkenskapsbok för året 1634, och en annan person Gillius Duhan, som tidigast hittas som smältare i Österby (bruk?) 1638-1644. Eftersom det finns anteckningar om att Jan och Gillius jobbade i Sverige så tidigt som 1634 respektive 1638 tror jag att det kan vara troligt att de var födda i Vallonien och inte i Sverige. De bör nog ha varit födda före, låt oss säga, år 1615. De kan förstås ha varit släkt med varandra oberoende av var de var födda, och i sådant fall skulle det röra sig om en släkt. Vänliga hälsningar, Jan
1194
« skrivet: 2021-01-15, 18:45 »
Hej! Av en slump har jag "hittat" soldaten Julius Douhan i Alunda socken hfl AI:1 (1752-1764). På sidan 130 (Marma) står att han var född 1705, och på sidan 267 (register över soldater?) står (årtalet?) 1710 i en kolumn utan rubrik till höger om hans namn. Sida 130: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002787_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=682%2C3732%2C2625%2C1217Sida 267: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002787_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=711%2C2548%2C2625%2C1217I mantalslängder hittas Julius (ibland stavat Gille) bland soldater i Alunda socken från och med mtl 1750, och till och med mtl 1758. Barnen som finns på sidan 130 i hfl AI:1 hittas i Alunda födelsebok: - Julius född 4/2 1752 i Sprötslinge torp - Maja (samt en dödfödd dotter) födda 23/5 1753 i Marma soldattorp - Johan född 26/3 1756 i Marma Gissningsvis är det dottern Maja Douhan som hittas i Marma i Alunda hfl AI:2 (1772-1778) på sidan 239, där det står att hon kom ifrån Ekeby (socken?) (år 1773?): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002788_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=559%2C1786%2C3093%2C1434I Centrala Soldatregistret står att Julius Douhan var född 1705, att han dog 1760 och att han skrevs in i Olands kompani i Upplands regemente 1737. Jag har dock inte hittat Olands kompani i generalmönsterrulla i Upplands regemente de aktuella åren. Vidar står i Centrala Soldatregistret att Julius släktnamn var Georgsson. http://soldat.elektronikhuset.it/dbrecord.sv.aspx?id=489315I boken Nordisk Vallongenealogi tycks de personer som närmast passar in på beskrivningen av Julius Douhan ovan vara: 1) Gielgus (c 1708-), son till Jacob Duhan (tabell 24) 2) Gillius (1712-72), son till Johan de Han (tabell 32) Ett annat alternativ är att Douhan i det här fallet är ett soldatnamn och att Julius i Alunda inte hade vallonska anor. Vänliga hälsningar, Jan
1196
« skrivet: 2021-01-12, 14:41 »
Hej,
Tyvärr har jag inga uppgifter om Anna Andersdotter död 1871, men ämnesområdet "släktskap" i Försthult socken passar bra till mitt inlägg, så jag hoppas det går bra att utnyttja det.
Den 5/2 1895 i Frösthult socken föddes ett barn som fick namnet Johan Elis. Vare sig i SCB:s eller i kyrkoarkivets kyrkobok står namnet på hans pappa. Enligt information i kyrkoarkiv fick han senare en "bonuspappa". När min mamma började släktforska på 80/90-talet såg hon tecken som tydde på att Johan Elis biologiska pappa skulle kunna ha varit min farfars pappa. När min mamma frågade min farfar sa han att han "nog hade hört talas om" att det skulle finnas en halvbror till honom. Typiskt för honom, och kanske typiskt för den generationen, så blev det hela inte mer utrett än så.
Min farfar hade inga (i övrigt kända) syskon och jag tycker det skulle vara roligt att komma i kontakt med eventuella släktingar på den sidan. Därför hoppas jag, och ser fram emot, att någon har intresse av att kontakta mig. Naturligtvis skulle jag vara tacksam även för information som visar att min farfars pappa inte var Johan Elis biologiska pappa.
För min del går det bra att öppet dela information om detta, men det går också bra att skicka mig ett privat meddelande till min e-postlåda här på Anbytarforum.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1197
« skrivet: 2020-12-15, 21:22 »
Tack igen, Jörgen, för ett informationsrikt svar!! Att "mod" kan betyda svärmoder hade jag inte tänkt på, och det kan förklara de observationer jag har gjort. Inte tänkte jag heller på att det naturligtvis inte var av vikt vid beskattning huruvida någon var gravid eller inte. I länken, som du klistrade in, står att bland annat studenter var befriade från mantalspenningen under kortare eller längre tid. Vänliga hälsningar, Jan
1198
« skrivet: 2020-12-15, 09:42 »
Tack Jörgen för informationen! Hoppas jag kan få passa på att ställa en till fråga angående mantalslängder. Jag har noterat att det ibland står skrivet "mod" till höger om ettan som bör indikera hustru. Frågan om detta har ställts tidigare här på Anbytarforum (bla? av mig), men svaret att det betyder moder till personen vars namn är skrivet på samma rad har inte övertygat mig. Mitt tvivel bygger på observationer där det tex kan finnas, i samma mantalslängd, en mantalsförd pappa till personen på vars rad det står "mod". Bör inte mamman vara mantalsförd på samma rad som pappan i de fallen? (...såvida det inte fanns skäl för mamman att bo hos sonen istället för hos maken.) Jag har funderat på om "mod" kan betyda att hustrun/kvinnan antingen var gravid eller hade fått barn (nyligen) under föregående år. Det skulle naturligtvis vara möjligt att kontrollera denna "hypotes" genom att jämföra "mod" i mtl med information i födelseböcker, men det är ju enklare att ställa frågan här på Anbytarforum. Vänliga hälsningar, Jan
1199
« skrivet: 2020-12-14, 16:58 »
Tusen tack Eva!!
/Jan
1200
« skrivet: 2020-12-14, 14:30 »
Tack Eva för svaret!
Den tidigare diskussionen har lett mig till att fundera vidare över ämnet.
Personen i fråga nämns som "broder" i mantalslängden, men tycks inte vara mantalsförd med vare sig namn (eller står det "dess broder Jöns"?) eller med något "nummer/etta". Bör detta betyda att han var under 16 år (hans broder på raden ovan var 36 år enligt födelseuppgift funnen i hfl), eller kan det betyda att personer mellan 16 och 63 år inte mantalsfördes om de var "under information"? (Naturligtvis finns möjligheten att han var över 63 år, men jag hoppas jag inte anses som "fördomsfull" om jag sållar bort den tolkningen.)
Brodern på raden ovan var länsman. Är det troligt att brodern på raden under, han som var "under information", utbildade sig till länsman (mantalslängden är från 1745)?
Vad är anledningen till att brodern "under information" omnämns över huvud taget i mantalslängden, då han inte tycks ha blivit beskattad (ingen etta finns vare sig på raden med med honom eller på raden ovan med brodern)? Kan det bero på att brodern på raden ovan betalade för utbildningen och därför fick något slags skatteavdrag?
Vänliga hälsningar,
Jan
1201
« skrivet: 2020-12-14, 13:46 »
Tack Ulf för svaren!!
/Jan
1202
« skrivet: 2020-12-12, 18:19 »
Hej, I Harg socken mantalslängd 1745 tror jag det står på en rad "dess broder finns under information" (se länk nedan och bifogad bild). Trots letande i samma mantalslängd har jag inte hittat någon sida med information, vare sig om brodern eller någon annan generell "informationssida". Kan det ha funnits bilagor till mantalslängderna med bland annat "övrig information"? Finns dessa eventuella bilagor bevarade och arkiverade? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005330_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=2382%2C1826%2C2346%2C1113Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1203
« skrivet: 2020-12-06, 11:38 »
Hej igen,
Jag ser nu att "syskonbarn" i bouppteckningen förmodligen syftar på Mathias dotter Maria. Elias Gimström var Marias syskonbarn ("dess syskonabarn" i bouppteckningen) vilket alltså bör betyda att Maria och Elias var kusiner och att Elias var Mathias systerson eller brorson.
För säkerhets skull frågar jag dessutom:
Kan betydelsen "syskonbarn" ändras av att det i bouppteckningen står "dess syskonabarn"?
Dvs: i dagens betydelse är det väl skillnad mellan "att vara syskonbarn med någon", och "att vara syskonbarn till någon".
/Jan
1204
« skrivet: 2020-12-06, 11:32 »
Stort tack Ulf för din kommentar!! Informationen om att syskonbarn betydde kusin förr ger naturligtvis en helt ny bild av eventuella släktskap mellan personerna i mitt förra inlägg. Vilken term använde man förr för att beteckna dagens betydelse "syskonbarn"? Fanns endast begreppen "systerdotter", "systerson", "brorsdotter" och "brorsson", eller fanns det någon annan term som generellt beskrev alla ens syskons barn? I Irsta hfl AI:3 sida 57 tycks det stå "syst:dr." om Stina Persdotter född 1742 i Skäfthammar. Vi har tolkat det som systerdotter. Hade "systerdotter" också dagens betydelse "kusin", eller hade det dagens betydelse "systerdotter"? Här är länk till sidan där det tycks stå "syst:dr.". Två rader upp tycks det stå "T:g" till vänster om namnet Elias Persson. Kan det betyda trädgårdsgesäll? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009324_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=501%2C1654%2C1492%2C692Här är länken till bouppteckningen där det tycks stå "syskonbarn" ovanför namnet Elias Gimström: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103384_00169#?c=&m=&s=&cv=168&xywh=3869%2C1304%2C2357%2C1093Stort tack igen och vänliga hälsningar, Jan Johansson
1205
« skrivet: 2020-11-30, 20:45 »
Hej, Under den pågående COVID-19-pandemin har min mamma och jag släktforskat tillsammans via videosamtal. Skämtsamt brukar jag tänka på det som släktforskning i två betydelser! Bland annat har vi tittat på huruvida det framkommer någon koppling mellan de 1700-tals-trädgårdsmästare med efternamnet Gimström som vi har hittat (Mathias, Elias, Mats och Clas), samt med 1700-tals-trädgårdsdrängen Johan Gimrot. Till vår hjälp har vi använt kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Förmodligen hade de alla ursprung från Gimo i Skäfthammar socken eller där omkring. Tyvärr förekommer luckor i kyrkoarkiven i Skäfthammar under 1700-talet vilket har gjort att vi har varit tvungna att leta efter indikationer om släktskap/relationer mellan personer. Syftet med det här inlägget är att diskutera huruvida indikationerna och våra resonemang kring dem är rimliga, men vi skulle också uppskatta bidrag med information som antingen styrker eller förkastar det som vi kanske kan kalla våra slutsatser. Ett annat syfte är att påbörja ett diskussionsämne om släktnamnet Gimström. Med reservation för fel som kan ha smugit sig in i texten nedan. Rätta och/eller fråga gärna! Informationen vi utgick ifrån hittas i Irsta hfl AI:3, sida 57 (Gäddeholm). Där hittas bland annat trädgårdsmästaren Mathias Gimström, född i december 1722 i Skäfthammar socken, och hans systerdotter Stina Persdotter, född 1742 i Skäfthammar socken. På samma sida finns också modern(?), T:g: (trädgårdsgesäll?) Elias Persson (född i Skäfthammar socken, men ankommit 1753 ifrån Ekeby socken, som ligger intill Skäfthammar), Brita Pärsdotter (född 1744 i Ekeby socken) och Mats Persson (född 1750 i Ekeby socken och ankommit därifrån 1764). I bouppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Elias Gimström (fd Persson) var Mathias Gimströms syskonbarn. I Irsta mtl 1755 står att Elias då var 15 år vilket vi tolkar som att han hade fyllt 15 år under året 1754, dvs född 1739. Eftersom mantalslängders riktighet intygades av flera personer tycks oss den födelsuppgiften vara säkrare än uppgifter i kyrkoarkiv (han har inte hittats i födelsebok). Stina Persdotter (troligen Gimström senare) var född 1742 i Skäfthammar socken enligt uppgift ovan. Tyvärr saknas första halvåret av 1742 i Skäfthammar födelsebok. I Skäfthammar födelsebok hittas dock: Kerstin född 19/6 1742, föräldrar var Per Hansson och Kerstin vid Gimo bruk. Mamman Kerstin Matsdotter står med namnet Stina i Hökhuvud hfl AI:1 (Gimo bruksfolk sida 92, Riksarkivets bild 109) och i Skäfthammar dödbok (där efternamnet Matsdotter framkommer, död 17/4 1773) vilket bör tyda på att dottern Kerstin också kan ha kallats Stina. Per Hansson och Kerstin Matsdotter hade andra barn, som tog efternamnet Gimström. Det tycks oss vara en indikation om att de var Stina Persdotter/Gimströms föräldrar. Elias Perssons/Gimströms pappa bör ha hetat Per. Baserat på patronymikon, och på det inte helt vanliga namnet Elias, har vi utgått ifrån att hans pappa var Per Eliasson. Följande uppgifter tycks oss tyda på att Per Eliasson och hans hustru Anna flyttade med sina barn ifrån Gimo bruk till Gillinge i Ekeby socken 1745/1746: • Den 29/6 1745 var fiskaren Per Eliasson dopvittne vid dop av ett barn fött i Gillinge i Ekeby. Per Eliasson vid Gimo bruk hade en bror, Mats Eliasson, som var fiskare enligt dödbok då hans son, trädgårdsdrängen Johan Gimrot, dog vid Gimo bruk i Skäfthammar socken den 10/11 1796. Det tolkar vi som indikation på att fiskaren Per Eliasson var Per Eliasson vid Gimo bruk. • Den 18/8 1745 var Per Eliasson vid bruket (dvs vid Gimo bruk i Skäfthammar) dopvittne i Skäfthammar. • Den 23/3 1746 föddes fiskaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. • Den 30/5 1748 föddes skogvaktaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. Det tycks oss troligt att det bara fanns en person med namnet Per Eliasson i Gillinge. Han bör därför ha bytt yrke från fiskare till skogvaktare. Då Per och Anna får sitt (sista?) barn den 12/12 1756 framkommer att Annas efternamn var Matsdotter. Patronymikonet Matsdotter öppnade möjligheten att Anna och Kerstin Matsdotter var systrar. Per Eliasson var dessutom dopvittne då Per Hansson och Kerstin Matsdotters barn döptes 6/2 1745 i Skäfthammar, och detta tycks oss också vara en indikation om att det fanns ett samband mellan dessa två par. Ovanstående uppgifter ledde oss att börja arbeta efter hypotesen att Mathias Gimström (född ca 1722), Kerstin Matsdotter (född ca 1707 enl hfl) och Anna Matsdotter var syskon. Vi började att leta efter möjliga föräldrar till dem och hittade de potentiella kandidaterna Mats Olsson och Malin vid Gimo bruk. Eftersom både Kerstins och Annas makar jobbade vid Gimo bruk antog vi att det var troligt att även deras pappa jobbade där. I mantalslängder framkommer att Kerstins make Per Hansson var körare, att Annas make Per Eliasson var omväxlande uppsättare eller bokare och att Mats Olsson också var omväxlande uppsättare eller bokare. I Skäfthammar födelsebok hittas födelse-/dopnotis om Mats Olssons och Malins dotter Anna, född 30/9 1717 vid Gimo bruk. Eventuellt var det hon som gifte sig med Per Eliasson. Mats Olsson och Malins första barn, som hittas i Skäfthammar födelsebok, hette Olof och var född vid Gimo bruk den 8/6 1710. Den 13/4 1711 dog vid bruket Mats Olssons dotter. Hennes födelsenotis tycks inte finnas i Skäfthammar födelsebok. Dessutom hittas Mats Olssons namn vid Gimo bruk i Skäfthammar mtl från och med 1711, men inte år 1709 (1710 saknas). Detta tycker vi bör indikera att Mats Olsson (och förmodligen också Anna) flyttade till Gimo 1709, eller under första halvåret av 1710. Eftersom Mats Olsson var uppsättare vid Gimo bruk, och hade barn sedan tidigare, då Olof föddes 1710 misstänker vi att han hade erfarenhet av bruksarbete innan flytten, och att familjen kom ifrån ett annat bruk. Vid sökning i 1709-års mantalslängder och vid de bruk som ligger i närheten av Gimo hittade vi namnet Mats Olsson vid ett fåtal bruk. Efter vidare granskning kunde alla namn utom ett av dem uteslutas: Mats Olsson vid Åkerby bruk i Österlövsta socken. Eventuellt var det denne Mats Olsson som gifte sig i Österlövsta i november 1695. I sådant fall var han då ryttare vid Lövsta bruk. Ryttaren Mats Olsson i Skärsättra (Skersäter) i Österlövsta fick sitt (första?) barn Malin den 22/11 1698. Den 30/11 1702 föddes Kerstin vid Åkerby bruk och pappan hette Mats Olsson. Ett av dopvittnena, Johan Östensson Ström, var uppsättare (enl Österlövsta db då hh Karin Hansdotter dog d 26/9 1709). Indikationer om att Mats Olsson i Österlövsta var samma person som Mats Olsson i Skäfthammar är alltså: • dotter Malins namn i Österlövsta = hustruns namn i Skäfthammar • dotter Kerstin finns i Österlövsta (f 1702) - en trolig(?) dotter Kerstin finns i Skäfthammar (f ca 1707) • koppling till yrket uppsättare finns i Österlövsta - Mats Olsson i Gimo var uppsättare strax efter flytten dit Brukskarlen Mats Olsson vid Åkerby bruk fick dottern Brita den 30/8 1708. I Gillinge, dit Per Eliasson och Anna Matsdotter flyttade 1745/1746 bodde vid den tiden en Brita Matsdotter, gm Per Persson. Britas efternamn framkommer då parets (sista?) barn Olof föddes den 24/6 1754 i Gillinge i Ekeby socken. Man kan spekulera att Per och Anna flyttade till Gillinge eftersom Annas syster Brita bodde där. Tyvärr saknar vi födelse- och döduppgifter om Brita Matsdotter i Gillinge. (Sökandet kompliceras av att det bör ha funnits (minst) två stycken personer med namnet Per Persson i Gillinge vid samma tid. Detta antagande baseras på tätheten mellan Per Perssons barn födda i Gillinge.) Två av Brita Matsdotters (troliga) barn bör ha varit Brita (född 21/4 1749 i Gillinge) och Mathias (född 4/1 1751 i Gillinge). Dessa två personer skulle kunna ha varit Brita Pärsdotter (f 1744 i Ekeby) och Mats Persson (f 1750 i Ekeby), som bodde hos trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1760-talet. Ungdomarna hos Mathias i Gäddeholm motsvarar förmodligen; 1) Brita Gimström, som hittas i Badelunda hfl AI:2 sida 62, och 2) trädgårdsmästaren Mats Gimström, som dog 13/11 1786 i Ålem socken. Med ovanstående information och resonemang var trädgårdsmästarna Elias Gimström (f ca 1739) och Mats Gimström (f ca 1750) kusiner med varandra och systerbarn till trädgårdsmästaren Mathias Gimström (f ca 1722). Trädgårdsmästaren Clas Gimström var född 15/3 1780 vid Gimo bruk. Släktskapet med de övriga tre trädgårdsmästarna tycks ha varit mer distant än släktbanden morbror/syskonbarn/kusiner, och en av de bifogade bilderna illustrerar en möjlig relation mellan Clas Gimström och de övriga tre trädgårdsmästarna Gimström. Den förslagna bilden av eventuella kopplingar mellan de fyra trädgårdsmästarna Gimström, och med trädgårdsdrängen Johan Gimrot, bygger på en hel del antagningar och resonemang kring dem. Bilden har sina svagheter. Exempelvis fick Mats Olsson vid Åkerby bruk sonen Olof den 3/12 1705, och Mats Olsson vid Gimo bruk fick sonen Olof den 8/6 1710. Om de två Mats Olsson var en och samma person bör Olof född 1705 ha dött innan Olof föddes 1710, men inga testamentspengar har hittats från Mats Olsson i Österlövsta 1705-1710 och ingen son till Mats Olsson har hittats i Skäfthammar dödbok 1709-1710. Förmodligen kan fler fakta, som motsäger allt eller delar av våra slutsatser, hittas. Förhoppningsvis finns också fakta som styrker dem. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1206
« skrivet: 2020-11-28, 08:07 »
Hua!
Tack för ditt svar Ylva!
Vänliga hälsningar,
Jan
1207
« skrivet: 2020-11-26, 07:58 »
Hejsan Juhani och Kjell!
Efter att ha tittat på en karta (se bifogad bild), och med tanke på att Johan döptes på vintern, håller jag med om att det är underligt att dopet gjordes i Enånger kyrka istället för i Njutånger kyrka. Finns det möjlighet att det var samma präst vid de två kyrkorna i slutet av 1690-talet och att tex dop utfördes i Njutånger kyrka, men blev registrerat i Enångers födelsebok. Förresten, var det prästerna själva som förde kyrkoregistren, eller fanns det någon slags skrivare/bokhållare som arbetade åt kyrkan? Kan det ha varit den "anställde" personen som var en och samma person för de två församlingarna i slutet av 1690-talet?
Kjell, när jag "ändå har dig på tråden" önskar jag ställa en fråga som egentligen kanske bör ställas under en geografisk rubrik här på Anbytarforum, men som också passar under diskussionsämnet Douhan eftersom den rör Åkerby bruk där Mårten och Jean Douhan jobbade i början på 1700-talet.
Jag har sett att antalet mantalsskrivna personer vid Åkerby bruk drastiskt minskar från mtl 1709 (34 st namn, 64 st personer) till mtl 1711 (26 st namn, 51 st personer). Känner du till anledningen till det?
Vänliga hälsningar,
Jan
1208
« skrivet: 2020-11-25, 08:01 »
Hej åter igen! Igår blev jag avbruten i mitt skrivande och kunde därför inte kontrollera födelseböckerna i Njutånger och i Enånger. Det här tycks vara födelse-/dopnotisen över Johan Duans son Johan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030701_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=171%2C-79%2C3658%2C1735Högst upp på sidan står "Barn Christnade ifrån Nötånger 1698". Jag tolkar Nötånger (eller möjligtvis Nölånger) som Njutånger. Enligt min tolkning föddes Johan den 20/2 1698 i Njutånger socken och inte i Enånger socken. Vänliga hälsningar, Jan
1209
« skrivet: 2020-11-24, 16:02 »
Hej igen Juhani!
Jag försöker med svenska...
I boken "Nordisk Vallongeneologi..." står att Johan de Hans son Johan föddes 20/2 1698 i Enånger, men i texten om Johan de Hans liv framgår inte i övrigt att han bodde där då. Det står att han gifte sig 1691 i Njutånger socken där han fick dottern Margareta ca 1692 samt dottern Maria ca 1693, och att han dog vid Iggesunds bruk (som ligger i Njutånger socken) 1719.
I Hudiksvall dödbok hittas, precis som du skriver, en Johan Duan som dog där den 15/11 1768. I dödboken står om denne Johan Duhan att han var född vid Iggesunds bruk i mars 1696.
Man kan undra om inte sonen Johan Duan var född i Njutånger socken, och inte i Enånger socken. Går det att kontrollera i födelseböcker i Njutånger socken och/eller i Enånger socken?
Vänliga hälsningar,
Jan
1210
« skrivet: 2020-11-24, 08:58 »
Hello Juhani! In the Enånger birth record, birth day 13.09.1698, to me it seems to be written: d 13 Sep föddes Jon Svans och hru Margetas barn på Tytrene och Christnades d 18 vidh nampn Erich. Testes Anders Michelsson och Hans ...(?) ...(?), Oloff Staffansson i Hökeberg(?) och Mageta Jonsdotter Compare the first letter in the father's last name with the letter S in Sep. To me they look similar. Also: usually there is a line above the letter u. See the two u in the word "hustru" above the fathers last name. These two observations indicate that the father's last name is Svan, not Duan. In Enånger's mantalslängder (mantle length?) 1698 and 1700 (links below) there is a boatswain (båtsman) in Enånger called Jon/Jonn Svan. He could be the father of the child born 13.9.1698, whose name I think was Erich (not Johan). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005616_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=-10%2C355%2C2700%2C1281https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005618_00124#?c=&m=&s=&cv=123&xywh=-315%2C1731%2C3303%2C1567Kind regards, Jan
1211
« skrivet: 2020-11-05, 09:33 »
Hej Kalle! Tack för ditt svar! Jag hade också den tanken, men föräldrar som inhystes brukar väl vara registrerade i kolumnen för "inhyses personer"? Eller var det bara personer över 63 år (och under 16 år) som registrerades i den kolumnen? Jag trodde inte de registrerades över huvud taget i mantalslängder. Tanken om att "mod" skulle betyda mamman till personen vars namn är skrivet på raden motsägs av följande exempel: I mtl 1735 finns namnet Erik Matsson i Ingvasta registrerad med en etta för en mantalsförd man och en etta för en mantalsförd kvinna, som åtföljs av "mod". På raden under står "fadren Mats Andersson" registrerad med endast en etta för en mantalsförd man. Borde inte Erik Matssons mamma ha blivit registrerad på raden med pappan? Här är en länk till sidan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003547_00249#?c=&m=&s=&cv=248&xywh=3019%2C784%2C1866%2C885Vänliga hälsningar, Jan
1212
« skrivet: 2020-11-04, 10:49 »
Hej,
I tillgängliga mantalslängder för Ekeby socken, åren 1714-1742 står på en del rader "mod" eller "m" skrivet direkt efter ettan, som indikerar hustru. Detta står alltså endast efter en del av ettorna som indikerar hustru. Vad betyder det?
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1213
« skrivet: 2020-10-23, 11:55 »
Hej, Jag söker födelseuppgifter om fänriken Harold/Harald Wedholm, som (enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hertell_nr_1853) gifte sig 1739 med Ulrika Eleonora Hertell (1719-1772 enligt samma källa). Han bör ha dött mellan åren 1756 och 1762 (den förmodade sonen Harald var född 5/12 1757 enligt Skinnskatteberg hfl AI:7b sida 121, och hans hustru Ulrika Eleonora står som änka i en skrivelse till Kungl. Maj:t daterad 21/10 1761 enligt personregister https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002241_00769#?c=&m=&s=&cv=768&xywh=-223%2C-1%2C1928%2C894 . I Kungs-Barkarö hfl AI:1 sida 83 finns Haralds hustru (Ulrica Wedholm) och förmodligen är Stina Greta och Harald deras barn. Möjligen är det ytterligare ett barn som finns i Kungs-Barkarö hfl AI:2 sida 3 (Brita Helena Wedholm). I hfl AI:1 står att Ulrica flyttade till stället (Öfverbyn) år 1769. Då bör hon ha varit änka några år. Var fänriken Harald Wedholm släkt med Jonas Wedholm (född 22/10 1719 i Veda i Råby-Rönö sn, död 14/6 1757 i Nyköpings Sankt Nicolai)? Det som eventuellt kan (svagt!) tyda på ett samband mellan Harald och Jonas är följande: - sonen Harald Wedholm flyttade till Uttersbergs gård i Skinnskatteberg samma år (1777) som bröderna Carl Erik och Anders Sandmark flyttade dit (Skinnskatteberg hfl AI:7b sida 121, som ovan). - Jonas Wedholms brorsbarn Per Wedholm var lakej/volontär vid Gäddeholm i Irsta sn 1767-1770 (källa: mtl och hfl). Hans plats som lakej/volontär ersattes därefter av Per Sandmark. Per Wedholm var född 3/5 1747 i Veda i Råby-Rönö socken. Eventuellt var det han som dog den 10/1 1812 vid Stensjökrog i Tumbo socken (se även mitt inlägg den 2020-10-12), men tyvärr har jag inte lyckats bekräfta den uppgiften. - enligt källan https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hertell_nr_1853 var Harald Wedholms svärföräldrar fångar i Ryssland och hans hustru Ulrika var född där. Enligt ett inlägg den 2012-08-26 under ämnet släktnamnet Sandmark här på Anbytarforum var regementspastorn Lars Sandmark också fånge i Ryssland i början av 1700-talet. https://forum.rotter.se/index.php?topic=73915.0Tyvärr har jag ännu inte hittat något samband mellan Per Sandmark och bröderna Carl Erik och Anders Sandmark, och därför är det här nog en väldigt svag indikation om ett släktskap/samband mellan Harald och Jonas Wedholm. Det tycks mig ändå vara en osannolik slump att hitta samband mellan släktnamnen Wedholm och Sandmark på två olika ställen vid ungefär samma år och ungefär samma geografiska område. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1214
« skrivet: 2020-10-12, 18:46 »
Hej!
Jag söker födelseuppgifter om (fd) fänriken Per Wedholm, som dog vid Stensjökrog i Kvicksund i Tumbo socken (Södermanlands län) den 10/1 1812. I dödboken uppges han ha varit 67 år då han avled, dvs född ca 1745.
Han hittas vid Stensjökrog i Tumbo hfl AI:8 sida 77, men tyvärr utan vare sig födelseuppgifter eller inflyttningsuppgifter. Vidare hittas han i Tumbo mtl 1810, 1811 och 1812, men inte 1809. Han hittas inte heller vid Stensjökrog i Tumbo hfl AI:7 eller i Tumbo inflyttningslängd 1806-1810. I bouppteckning efter honom nämns inga släktingar, bara krögerskan (enligt uppgift i mtl 1812) och hans(?) hushållerska Brita Englund.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1215
« skrivet: 2020-10-12, 18:22 »
Tack snälla för svaren! Efter mycket letande hittade jag Per Wedholm i Tumbo hfl AI:8 (1804-1813 sida 77) och stället heter Stensjökrog, men tyvärr blev jag besviken över att det inte står något om hans födelseuppgifter. Per hittas också i Tumbo mtl 1710-1712, men inte 1709. Han hittas dock inte i Tumbo inflyttningslängd 1706-1710 och heller inte i vid Stensjökrog i hfl 1781-1803. Letandet fortsätter.... Tack igen och vänliga hälsningar, Jan
1216
« skrivet: 2020-10-11, 18:17 »
Hej,
I Tumbo C:2 sida 197 står att Per Wedholm vid Kvicksund dog den 10/1 1812. Hur hittar jag honom i en husförhörslängd för att se om det finns födelseuppgifter om honom (förrutom att han bör ha varit född ca 1745 enligt uppgiven ålder i dödboken)? Tyvärr hittar jag inte Kvicksund i hfl som sträcker sig över året 1812. Jag har försökt med både Tumba och med Rytterne kyrkoarkiv.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1217
« skrivet: 2020-09-27, 12:36 »
Tack Per för tipset!
Trots att det var många barn med namnet Per/Petter födda 1746-1748 i Själevad socken så var det tyvärr inget av dem som hade en pappa med efternamnet Sandmark. (Per Sandmark, som jag söker mer information, var född 1747 enligt uppgifter i hfl och i Centrala Soldatregister). Jag har också tittat i ett par mantalslängder i Själevad under 1740- och 1750-talen, men inte funnit efternamnet Sandmark. Kanske Lisa Sandmark kom ifrån en annan socken, eller så var det hon själv som tog namnet Sandmark. Det tycks inte finnas någon plats i Själevad socken som har ordet "sand" i sitt namn.
Jovisst har jag uppgifter om Per Sandmarks hustru! Det borde jag självklart ha nämnt i mitt förra inlägg. Hon hette Maria Gimström och var dotter till en trädgårdsmästare. Tyvärr vet jag inte när de gifte sig eftersom jag inte har hittat paret i någon vigselbok. Trots att Per blev inskriven i Salbergs kompani (Nora socken) 1773 finns han inte med i inflyttningslängden i Nora socken förrän 11/9 1775, då han kom ifrån Irsta socken, som bör höra till Livkompaniet om jag har hittat rätt information. Maria Gimström finns med i Nora socken inflyttningslängd 1/4 1777 (såvida det inte är ett aprilskämt!) och har då titeln madam. Detta tolkar jag som att Per och Maria var gifta då. Paret fick sitt första(?) barn den 24/12 1777 i Nora socken i Uppsala län och då står Maria som Pers hustru. Marias mamma var född i Stockholm. Kanske det kan vara en ledtråd till Pers bakgrund (med tanke på Lars Sandmark, omnämnd i inlägg 2012, gift 26/5 1704 i Katarina församling i Stockholm). Jag bifogar bild med mer information.
Vänliga hälsningar,
Jan
1218
« skrivet: 2020-09-25, 12:58 »
Hejsan! I letandet efter föräldrar till, och närmare födelseuppgifter om sergeanten Per Sandmark (född 1747) har jag stött på några andra personer med efternamnet Sandmark som levde ungefärligen i samma område under samma tidsperiod som Per. Förhoppningen är att det finns något släktskap dem emellan som gör det möjligt att nå mitt mål, eller kanske någon redan har informationen som jag söker. Alla uppgifter om nedanstående personer mottas med stor tacksamhet! 1) Per Sandmark, som var född 1747 enligt Centrala Soldatregistret (CS) och husförhörslängder. Enligt CS hade han släktnamnet Olofsson och jag antar att det betyder att hans pappa hette Olof, alternativt att hans pappa hette Olofsson i efternamn. Vidare står i CS att Per Sandmark fanns i Eskilstuna-Fors socken 1770-1771 (Södermanlands län), då 23-24 år gammal. Efter ett kort stopp i Irsta socken (Västmanlands län) där hans blivand hustru bodde blev han inskriven 1773 som förare i Nora socken (Uppsala län) enligt generalmönsterrullor. Enligt samma rullor dog Per Sandmark 8/1 1790, men han hittas inte i Nora dödbok även om han finns med i Nora hfl tills hans bortgång. 2) Bokhållaren Olof Sandmark (född 1708), som hittas i Skogstorp från och med äldsta hfl i Floda socken (Södermanlands län). Kan han vara son till Lars Sandmark som Karin Uhrvik och Sylvia Leijon nämnde 2012? Tyvärr tycks han inte vara pappa till Per Sandmark född 1747, i alla fall inte enligt uppgifter om Olofs barn funna i hfl (ex: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0006294_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=159%2C225%2C3074%2C1435 ). 3) Bokhållaren Olof Sandmark som var dopvittne i Skinnskatteberg socken (Västmanlands län) då Carl Ulrich döptes den 27/11 1780. Carl Ulrichs farfar var bokhållaren Olof Sandmark född 1708 (se ovan), men i födelseboken tror jag att det står "Bokhåll: Sv-Ol. Sandmark och fru ...(?)". Jag är tacksam för läshjälp! Farfar Olof Sandmarks hustru dog dock före 1780 enligt hfl i Floda och Olof bodde sedan kvar i Floda socken. Det tycks mig konstigt att han åkte från Floda socken till Skinnskatteberg socken för ett dop när han bör ha varit 72 år gammal. Så vem kan denne bokhållare "Sv-Ol Sandmark" ha varit? Födelsebok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004682_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=483%2C2681%2C2318%2C11074) Skomakaren Nils Sandmark (född 1746 enligt uppgifter i hfl), som gifte sig 2/1 1774 i Barva socken (Södermanland), men redan den 24/10 1774 föddes hans dotter Maria Christina i Eskilstuna. Per Sandmark var ju enligt CS soldat i Eskilstuna-Fors socken 1770-1771. Den 26/3 1779 i Eskilstuna föddes Nils (förmodligen första) son som fick namnet Nils Olof. Detta kan tyda på att Nils pappa hette Olof, precis som Per Sandmarks pappas förmodade namn (men det kan naturligtvis ha varit Nils svärfars namn). Enligt uppgift i hfl hette Nils mamma Christina Nilsdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0006121_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=137%2C616%2C1778%2C830I Eskilstuna hfl står Nils hustru Beata Sjöberg som änka från och med 1796, men enligt text i bouppteckning när hon dog tycks Nils Sandmark fortfarande leva. Tyvärr framkommer det inte var han bodde då, men enligt en nota (kvitto) i samma bouppteckning betalades för skötsel av Beata och för likkista av en "rådman wid Malm". "Malm" skulle kunna betyda någon av socknarna Malm (Västmanlands län), Lilla eller Stora Malm (Södermanland), men jag har tyvärr inte hittat Nils Sandberg i någon av de socknarna det år då Beata dog (1805). Bouppteckning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103913_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=1187%2C403%2C8218%2C38365) Timmermannen Lars Sandmark var född 1752 i Skerike socken (Västmanlands län) enligt uppgift i husförhörslängder från Västerås domkyrkoförsamling. Han gifte sig i Västerås den 24/1 1779 med pigan Anna Bergdal och när de fick barnet Wilhelm, som föddes 30/9 1785 i Västerås domkyrkoförsamling, bodde de "söder om Oxbacken" enligt födelseboken. I Skerikes födelsebok hittas några barn med namnet Lars födda 1748-1754, men ingen av de hade en pappa med efternamnet Sandmark. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1220
« skrivet: 2020-09-17, 12:45 »
Hej, Förhoppningsvis har jag hittat en uppgift som pekar på att Maria Mårtensdotter Duhan, som var gift med bokhållaren Carl Modin (se mina tidigare inlägg under denna rubrik Douhan), var Mårten Dehands dotter. Mårten Dehand = tabell 2 under släkten Douhan i boken Nordisk Vallongenealogi del I. Enligt samma bok fanns ett par av Mårten Dehands söner (Isack (troligtvis Mårtens son) och Jacob) vid Axmar bruk i Hamrånge socken runt år 1690. (Enligt boken finns Isack i mantalslängder, men jag hittar tyvärr inte namn på personerna vid Axmar bruk i "vanliga" mantalslänger. Vet någon var jag kan hitta dessa mantalslängder?) I en bouppteckning skriven 6/3 1691 (i Gävle?) står att Carl Modin i Axmar(?) i Hambånge (Hamrånge?) var skyldig dödsboet pengar. Om denne Carl Modin är den samme som Maria Mårtensdotter Duhans make antar jag att det finns möjligheten att Maria, som skulle kunna vara Isack och Jacob Duhans syster, också fanns vid Axmar bruk vid samma tidpunk som Carl Modin (och bröderna Isack och Jacob). Det vore intressant att se om Carl Modin i Axmar försvinner ifrån Axmar i mtl 1692, för då dyker Maria Duhans make Carl Modin upp för första gången i mtl i Skinnskatteberg. Bouppteckning 1691 (se person nr 21): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102566_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=110%2C2561%2C2634%2C1238I en form av bouppteckning (?) efter Carl Modin finns information om honom och om Maria Duhan (står som Pehr Modins föräldrar) i en text, som jag har tolkat som att Maria Duhan dog 1734 eller 1735 och att Carl Modin dog 1735 eller 1736, båda i Köping stadsförsamling (hemma hos sonen Pehr). Har jag tolkat texten rätt? Näst äldsta dödboken i Köping börjar med året 1735 (år 1734 saknas), men vare sig Maria eller Carl finns med i den. Däremot hittas en Petter Modin (bokhållare precis som Carl). Kan det vara ett fel, så att det borde vara Carl? Bokhållaren Petter Modin dog 21/1 1735 och "bouppteckningen" är daterad precis ett år senare, den 21/1 1736. Maria Duhan och Carl Modins son Pehr dog 26/10 1738 i Köping. "Bouppteckning"(?) efter Carl Modin: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0103636_00056#?c=&m=&s=&cv=55&xywh=475%2C546%2C2846%2C1229Vänliga hälsningar, Jan
1221
« skrivet: 2020-09-17, 11:55 »
Hej,
Jag undrar om personer vid Axmar bruk på 1690-talet finns på någon speciell sida i mantalslängder. Under Hamrånge socken står i mantalslängderna hur många personer som fanns vid bruket (Axmar?), men inte deras namn. Finns något annat arkiv med denna information?
I en bouppteckning från 1691 har jag sett att Carl Modin vid Axmar (tror jag det står) i "Hambånge" var skyldig pengar till dödsboet, men jag hittar inte det namnet i Hamrånge mantalslängder 1689-1691.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1222
« skrivet: 2020-09-17, 11:45 »
Hej, I en bouppteckning, skriven 6/3 1691, efter handelsmannen och borgaren Hans Modin (i Gävle?) står att en Carl Modin (vid Axmar bruk i Hamrånge socken tror jag - finns ett par sidor fram i bouppteckningen, nr 21) var skyldig pengar till dödsboet. Är det någon som vet om Hans och Carl var släkt? Jag är främst intresserad av Carl Modin och undrar därför om någon har mer information om honom. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0102566_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=2702%2C223%2C3793%2C1783Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1225
« skrivet: 2020-09-15, 15:45 »
Tack Maud!
Vänliga hälsningar,
Jan
1226
« skrivet: 2020-09-15, 11:26 »
Hej, Jag önskar också läshjälp ur Gustafs F:1. Det gäller Anna Ersdotter, död 1/8 1803. I kolumnen Gift eller Ogift står "gift år 1769 med afl. Gör Andersson, som dog sasom ...(?) i Pom (överstruket) Finland 1789". Vad var hennes man i Finland? Jag misstänker att han dog i krig. I kolumnen Barn står "med honom/Göran haft 4 söner och en dotter, af wilka en son är död. Utom (?) efter mannens död förvärfwat (?) en oägta dotter som lefwa". Har jag tolkat "utom" och "förvärfwat"? "Utom" är en synonym till "dessutom" enligt SAOB. Länk till dödbok i Riksarkivet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012757_00146#?c=&m=&s=&cv=145&xywh=1534%2C802%2C1609%2C768I ArkivDigital hittas dödsnotisen på Bild: 141 i Gustafs F:1. Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1227
« skrivet: 2020-09-13, 22:06 »
På Riksarkivets kan man söka på efternamnet Dunér här (ur Svenskt biografiskt lexikon): https://sok.riksarkivet.se/sbl/Search.aspxPå Svenska släktkalenderns hemida finns Word-dokumentet "ursprungslistan" i vilken man hittar under SKÅNE följande text: Ekeby Artilleristen Sven Dunder i Fjärestad var f här 175( – Dunér 1918. Länk: http://www.svenskaslaktkalendern.se/sskpriser.html#ursprEftersom trädgårdsmästaren Rasmus Åke Dunér var född i Fjärestad socken, och inte i Järrestad socken, bör han alltså ha varit bror till prosten/kyrkoherden Nils Dunér. Enligt Svenskt biografiskt lexikon Band 11 (1945), sida 528 var deras pappa Sven Dunder (konstapel vid Wendes artilleriregemente).
1228
« skrivet: 2020-09-11, 16:36 »
Hej!
Jag söker mer information om Nicolaus Duan som var pastor i Alfta socken 1688-1691 enligt mtl.
1688-1690 finns en dotter registrerad och 1691 två döttrar.
Dödbok med årtalen 1691 och 1692 finns i Alfta socken, men jag har inte hittat Nicolaus där. Flyttade han därifrån? Vilka var hans föräldrar? Hade han syskon?
Jag misstänker att han inte tillhörde någon smed- eller vallonsläkt och därför inte passar in i den här diskussionstråden, men eftersom hans efternamn Duan tycks mig en variant av Duhan/Douhan önskar jag ändå ställa frågan här.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1229
« skrivet: 2020-09-10, 15:49 »
...jag ser nu att Åke Dunérs dotter Charlotta Sofia var född i Glimminge (enligt Bollerup husförhörslängd AI:2 (1869-1876) sida 11). Det kan kanske betyda att Christina Grönwall född 13/6 1800 (enligt Mats Sundströms inlägg den 2002-05-24, 11:09) hade något samband med släkten Grönwall, som jag nämnde i mitt förra inlägg.
Vänliga hälsningar,
Jan
1230
« skrivet: 2020-09-10, 15:37 »
Hej Mats,
Hoppas du fortfarande är aktiv här på anbytarforum!
Ditt inlägg var väldigt intressant för mig! Jag har själv ett släktträd med paret Harry Wilhelm Herman Donnér (född 3/9 1883 i Ystad) och Elsa Grönvall (född 28/1 1885 i Östra Tommarp socken). Elsas pappa hette Johan Grönvall och var född 19/3 1812 på Glimminge gård i Vallby socken, men tyvärr tycks han inte ha någon syster eller faster Christina född 1800.
I mitt sökande efter ursprunget till efternamnet Donnér har jag kommit in på spåret Dunér. Astronomen Nils Dunér var född 21/5 1839 i Billeberga socken. Hans pappa var kyrkoherden N. Dunér (förmodligen hette han Nils han också, men tyvärr har jag inte hittat uppgift som bekräftar det), född 31/3 1784 i Fjärestad socken enligt uppgifter i husförhörslängder i Billeberga socken.
I Bollerup husförhörslängd AI:2 (1869-1876) sida 11 står att trädgårdsmästaren Åke Dunér var född 2/11 1794 i Fjerrestad, dvs Fjärestad, och inte i Järrestad socken. Förmodligen var kyrkoherden "N" (född 1784) och Åke (född 1794) bröder - både hette Dunér och båda var födda i Fjärestad socken.
Tyvärr saknas födelsebok för åren 1784 och 1794 i Fjärestad socken, men i husförhörslängden 1791-1792 (sida 5 i ArkivDigital) har jag hittat bland annat artilleristen Sven Dunder (34 år) och hans son Nils (8 år). Nils bör alltså ha varit född omkring 1784. I mantalslängden över Fjärestad socken står som tur är hur många barn (en del) personer hade. Därför kan man utläsa att Sven Dunder och hans hustru hade tre barn i 1793-års mantalslängd och fyra barn i 1794-års mantalslängd. Jag har hittills trott att mantalslängderna fördes i slutet av året för nästkommande år, och i sådant fall bör Svens fjärde barn ha varit fött 1793 och inte 1794. Är det någon som vet mer om detta?
Enligt uppgifter i mantalslängder (Fjärestad nr. 15) hade Sven följande antal barn dessa år: 1786, 1790 och 1791 (2 st), 1793 (3 st), 1794, 1795 och 1796 (4 st), 1798 (5 st), 1799, 1800 och 1801 (4 st). År 1802 framkommer bara att hans hustru fortfarande levde, men inte antalet barn, och från och med 1803 finns inte Sven Dunder längre med i mantalslängderna.
Frågan är om dessa uppgifter räcker för att anta att Sven Dunder var pappa till kyrkoherden N. Dunér och till trädgårdsmästaren Åke Dunér. Det som talar emot detta är att Sven Dunder var "utfattig" enligt uppgifter i mantalslängder och det kan tyckas konstigt att hans barn Nils kunde bli kyrkoherde. "Utfattig" är antecknat redan 1791 innan han står som avskedad artilleristkarl.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
PS: Detta inlägg hör möjligtvis till platsen "vetenskapsmän" eftersom det eventuellt rör astronomen Nils Dunér.
1231
« skrivet: 2020-09-10, 13:57 »
Hej Monica,
Tack för intressanta uppgifter om Alf Sigurd Amelins utvandring och skillsmässa. Han var konstnären Albin Amelins farbror. Albins pappa Johan Emil Rickard var född 3/11 1861 i Falköping.
Enligt det jag har hittat hittills genom släktforskning finns det idag två obesläktade släkten Amelin i Sverige; den ena är konstnärens och den andra kommer ifrån Norrland.
I Sveriges dödbok finns personen Carl Albin Amelin, född 20/1 1868 i Uddevalla, men han hittas inte i Uddevalla födelsebok. Han satt i fängelse 1891 i Trondheim enligt sökning i Norska riksarkivet (folkräkning). Är det någon som vet om denne Carl Albin motsvarar Albins pappas kusin Carl Robert, född 7/6 1866 i Uddevalla? Carl Robert hade i och för sig en lillebror Albanus Nathanael född 21/6 1868 i Uddevalla, men han motsvarar inte Carl Albin.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1232
« skrivet: 2020-09-04, 13:45 »
Tack Maud för svaret! Item för att du är så snabb att svara! Vänliga hälsningar, Jan
1234
« skrivet: 2020-08-03, 16:44 »
Tack för svaret Kjell! Eftersom det är augusti tar jag det inte för ett aprilskämt! I dödboken där felskrivning förekommer står namnet Maria, och i den andra dödboken står (om jag ser rätt) Mar: eller möjligen Mar. Användes kolon-tecken inte vid förkortningar? Är det i sådant fall inte konstigt att förkorta Maria till Mar:? Är det inte mer troligt att Mar: är en förkortning av det längre namnet Margareta? Men å andra sidan antar jag att det är svårt att bedöma vilken av de två anteckningarna som är fel. Min fråga är alltså: kan det finnas möjlighet att även namnet har blivit en felskrivning förrutom månaden, dvs att hennes namn var Margareta och inte Maria. Enligt NV del I hade Frans du Bois (tabell 28) en dotter med namnet Margareta. Vet man något mer om henne än att hon gifte sig med dagsverkskarlen Christian Robert? Vänliga hälsningar, Jan
1235
« skrivet: 2020-08-02, 15:09 »
Tackar!
Dina kommentarer kommer säkerligen att vara till hjälp i mitt sökande efter mer information om Maria Mårtensdotter Douhan.
Vänliga hälsningar,
Jan
1236
« skrivet: 2020-08-01, 19:05 »
Hejsan Sven-Ove, Tack så mycket för ditt svar! Jo, jag känner mig lite skyldig att skriva om Catharina Lind ifrån Arboga under rubriken Douhan , men ursprungstråden är i alla fall Maria Mårtensdotter Duhan som gifte sig med Carl Modin. Den eventuella kopplingen är Welam Lind Dougan(?) (=Douhan?) som jag har skrivit om tidigare. Hoppas nu att jag inte blir utslängd ifrån Anbytarforum... Kanske är jag alltför petig, men en liten tveksamhet kvarstår om att Catharina Charlotta Lind är apotekare Carl Linds dotter. I födelseboken står bara namnet Catharina. Men namnet Charlotta lades kanske till senare. Dessutom står i vigelsnotisen att bägge har ...?börder ifrån ...? i Skinnskatteberg. Och dessutom hette inte apotekardotter Chatarina Linds mamma Anna Bou?vin, vilket Chatarina Charlotta Linds mamma (barnets mormoder) hette enligt födelseboken i Skinnskatteberg 1717 när barnets mormor Anna Bou?vin är ett av dopvittnena. Hon hade i och för sig en styvmoder som hette Anna Bruse, men det efternamnet tycks inte vara skrivet i den omnämnda födelseboken. Vigselnotis med Catharina Charlotta Lind: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008701_00123#?c=&m=&s=&cv=122&xywh=1036%2C3442%2C2502%2C1195Födelsebok med apotekardottern Catharina Lind: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008701_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3098%2C216%2C2781%2C1328Vänliga hälsningar, Jan
1238
« skrivet: 2020-07-31, 15:55 »
Hejsan Lasse! Jag har också anledning att tacka dig för ditt svar! Tack vare att du svarade "sent" fick jag nu se en eventuell ny ledtråd i mitt sökande efter information om en person. Innan jag förklarar måste jag säga att jag felaktigt skrev Brita Noaksson i mitt förra inlägg. Noaksdotter skulle det förstås vara! Sedan några veckor letar jag efter information om Maria Mårtensdotter Duhan, som gifte sig med bokhållaren Carl Modin i Skinnskatteberg socken, förmodligen 1696/1697. De flyttade till Björskog socken 1720 och det är egentligen det enda jag vet om denna Maria Duhan (förrutom att hon födde två barn i Skinnskatteberg socken och att hon var dopvittne ett antal gånger både i Skinnskatteberg socken och i Björskog socken). I Björskog fanns på 1720-talet samtidigt två namn registrerade vid samma bostadsställe (Grönö): Welam Lijd Dougan(?) (i hfl) och Welam Lind (i mtl), och jag misstänker att det är två olika namn på en och samma person. Det är lite som att gripa efter ett halmstrå, men kanske var denne Welam Lind/Dougan en släkting till Maria Duhan (stavningsvariant: Douhan). I Skinnskatteberg fick en Catharina Lind ett barn 1717, och barnets mormor Anna Bouvin(?) var dopvittne. Åter igen ett halmstrå, men eventuellt var denna Catharina Lind släkt med Welam Lind/Dougan. Förrutom efternamnet Lind (som inte tycks ha varit helt ovanligt i dessa trakter i början på 1700-talet) tycks Catharina Linds mamma ha ett vallonskt efternam (Bouvin) vilket eventuellt kan tyda på att även hennes pappa hade vallonska rötter (Duhan/Dougan precis som Welam Lind/Dougan?). (Jag har fått förslag på att Catharina Lind var dotter till en apotekare i Arboga, men efter kontroll har jag sett att apotekardottern Catharina Linds mamma inte hette Anna Bouvin, och även om hennes styvmamma hette Anna Bruse tror jag inte att det är hon som fick barn i Skinnskatteberg 1717 (förrän någon bevisar motsatsen).) När jag nu tittar igen på mitt förra svar till dig ser jag att ett dopvittne, när Noak Dandenells barn Jacob döptes i Söderbärke 1725, hette Anton Bovin. Man kan undra om denne Anton Bovin och mormor Anna Bouvin, som var dopvittne i Skinnskatteberg 1717, var släkt. Samband mellan Söderbärke och Skinnskatteberg tycks i alla fall finnas i släkten Dandenell, så varför inte även i släkten Bovin och kanske kanske också i släkten Duhan?! (Som du märker griper jag efter halmstrån både här och där! ) Jag har letat efter registreringen av Maria Duhan och Carl Modins vigsel (1696/1697) i olika kyrkoarkiv, nu också i Söderbärke, men hittills utan att hitta den. Dessutom skriver jag om mitt sökande på olika ställen, och nu även i din tråd om Brita Dandenell/Noaksdotter. Hoppas du inte misstycker! Förrutom att gripa efter halmstrån tror jag att det är bra att strö ut dem också. Vänliga hälsningar, Jan PS: Det är en kul tanke om prästen som tyckte gamla Brita sa Olsdotter när hon sa Jonsdotter (eller Johansdotter)! Den fick mig att leva mig in i situationen! Eftersom Britas mamma dog när Brita var bara sju år kan det kanske vara så att hon själv trodde att mammans efternamn var Olsdotter istället för Johansdotter. Det är roligt att fantisera om sådana här detaljer när man släktforskar! Det är inte så att Britas styvmamma hette Olsdotter? PS2: Tack också för länken till din hustrus släktforskning!
1239
« skrivet: 2020-07-29, 18:24 »
Okej Kalle! Tack igen för ditt alltid så snabba svar!!! Vi får se om jag fortsätter "gräva i det här". För mig är det egentligen en stor avstickare. /Jan
1240
« skrivet: 2020-07-29, 14:06 »
Hej igen, Enligt födelsebok i Arboga stadsförsamling stämmer det att apotekare Carl Lind fick dottern Catharina Lind, född i Arboga stadsförsamling den 2/7 1691, men jag är osäker på att det är samma Catharina Lind som fick sonen Carl i Skinnskatteberg socken den 1/2 1717. Jag är inte medlem i DIS och kan därför inte kontrollera uppgifterna där, men här följer de uppgifter jag har hittat i kyrkoarkiv. Apotekare Carl Linds hustru Marg. Rotman dog i Arboga stadsförsamling den 26/5 1701. Antingen var Catharinas mamma denna "Marg. Rotman" eller också dog hennes mamma före år 1701 (alternativt skiljde sig Carl Lind och Catharinas mamma, men det tycks mig mindre troligt). Carl Lind gifte sig sedan med Anna Bruse i Arboga stadsförsamling (den 19/1 1702). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008701_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=3173%2C2262%2C2781%2C1328I Arboga stadsförsamling husförhörslängd hittas endast en antecknad person med namnet Carl Lind omkring år 1700, så Carl Lind som gifte sig med Anna Bruse bör ha varit apotekaren. Även om Anna Bruse inte var Catharina Linds biologiska mamma kan hon i och för sig stå som dopvittnet "mormodern Mad: Anna..." när Carl döptes i Skinnskatteberg socken den 3/2 1717, men jag har väldigt svårt att få mormor Annas efternamn till Bruse i födelseboken ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=2732%2C2007%2C2165%2C956), men naturligtvis kan det ha blivit ett fel i Skinnskattebergs födelsebok. En annan möjlighet är att Anna (Bouvin?) var mormor till ett av barnet Carls föräldrar och felaktigt antecknad som barnets mormoder. Apotekaren Carl Lind dog i Arboga stadsförsamling den 24/4 1704 och förmodligen är det hans änka Anna Bruse som gifte om sig i samma församling med handelsmannen Jonas Israelsson den 15/10 1721. Hon dog där den 16/11 1725 och uppgavs i dödboken ha varit 65 år gammal då hon avled. Om någon DIS-medlem har lust att berätta hur Catharina Lind, mamma till Carl född 1/2 1717 i Skinnskatteberg socken, har kopplats till Catharina Lind född 2/7 1691 i Arboga stadsförsamling vore jag tacksam. Vänliga hälsningar, Jan
1241
« skrivet: 2020-07-26, 08:29 »
Tack Sven-Ove! Jag har hittat familjen Anders Lidman och Catharina Lind i Skinnskatteberg hfl AI:4b (1737-1755) sida 71. Där står att Catharina var född 28/6 1691 och hon hittas i Arboga stadsförsamling födelsebok, döpt (?) 2/7 1691. Tyvärr står inte hennes mammas namn, och tyvärr finns ingen Douhan bland dopvittnena. I Arboga stadsförsamling finns hfl 1692-1704 och där finns förhoppningsvis namet på Catharina Linds mamma. Skinnskatteberg hfl AI:4b (1737-1755) sida 71 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020365_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=42%2C100%2C3167%2C1478Arboga stadsförsamling födelsebok https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008701_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3077%2C329%2C2781%2C1328Cathar Lind i Eknö i Björskog socken 1722 tycks alltså inte vara samma person som Catharina Lind i Fors gård i Skinnskatteberg socken. Alla Catharinas barn, som finns med i ovan nämnda Skinnskatteberg hfl, var födda i Skinnskatteberg socken (1717, 1718, 1720, 1721, 1724, 1726, 1728 respektive 1731). Vänliga hälsningar, Jan
1242
« skrivet: 2020-07-25, 17:56 »
Hej, Jag önskar återkomma om Maria Mårtensdotter Duhan, som var gift med Carl Modin. Förmodligen gifte de sig omkring 1696, men trots mycket sökande har jag inte hittat i vilken socken. Som nämnts ovan kan Maria vara dotter till Mårten Dehand (Douhan tabell 2 i boken Nordisk Vallongenealogi del 1) som bodde i Tierp socken och sedan i Österlövsta socken de åren Maria kan tänkas ha varit född, enligt beräkning. Bokhållaren Carl Modin hittas i Skinnskatteberg mtl redan flera år innan han gifte sig med Maria, men enligt sekundära uppgifter var han född Mo socken där hans mamma både var född och dog. https://www.rotter.se/norrala/data/p3412e076.htmlI Skinnskatteberg mtl 1720 står att Carl Modin (och Maria) flyttade till/bodde i Ekne i Björskog socken. Där hittas de i hfl 1725-1735 (AI:3) sida 157, men inte i mtl. I hfl är 1720(?) skrivet ovanför parets namn och under paret finns tre pigors namn. Under pigorna står 1722 och därunder ett annat namn: förestånderskan(?) Cathar Lind flyttat till Viby i Arboga(?) socken. Jag återkommer om henne. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=563%2C2459%2C1527%2C713"Maria Duan wid Eknöö" var också ett dopvittne i Björskog socken, den 3/2 1721: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008923_00100#?c=&m=&s=&cv=99&xywh=3365%2C1604%2C2318%2C1107Jag misstänker att Maria Duhan och Carl Modin flyttade ifrån Björskog socken 1721 eller 1722, men jag har tyvärr inte lyckats hitta vart. De hittas inte i Björskog hfl 1737-1747 (AI:4) och inte i dödbok 1720-1750 vare sig i Björskog eller i Skinnskatteberg socken. Konstigt nog har jag noterat en person som är registrerad i Björskog dödbok 22/1 1740, men som inte hittas i hfl 1737-1747 trots att hela hfl har genomletats. Denne person hette Anders Mårtensson och i dödboken står namnet på socknen där han var född, men tyvärr lyckas jag inte se vad det står. Kan någon hjälpa mig? Eftersom det skulle kunna vara en bror till Maria önskar jag kontrollera kyrkoarkivet i den socknen. Se här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008924_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=841%2C1389%2C2318%2C1107Angående Catharina Lind har jag gjort följande observation. I Björskog hfl 1725-1735 sida 43 (Grönö gård) finns ett namn som jag med hjälp har tolkat som Welam Lijd Dougan (15 år). Bokstaven D kan tyckas se ut som ett S, men efter jämförelse i samma hfl är jag ganska övertygad om att det är ett D. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3113%2C3173%2C1060%2C495I Björskog mtl 1735 (sida 7765) finns i Grönö "Welam Lind till Stockholm". https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006468_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=190%2C1065%2C2347%2C1121Borde inte detta betyda att Welam Lind är samma person som Welam Lijd Goudan? I Skinnskatteberg, den 1/2 1717, fick Cathrina Lind ett barn som gavs namnet Carl. Hans mormor var ett av dopvittnena och hennes namn har med hjälp tolkats som Anna Bouh(?)vin, men eventuellt skulle det kunna stå Anna Bouh(?)an. Se här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=2750%2C1881%2C2148%2C1026Naturligtvis är det inte bevisat att Cathrina Lind, som fick barn 1717 i Skinnskatteberg, är samma Catharina Lind, som enligt min tolkning flyttade in i Maria Duhan och Carl Modins bostad i Eknö i Björskog socken när de flyttade därifrån 1721/1722. Hon behöver dessutom inte ha något att göra med Welam Lijd Dougan (Welam Lind i mtl) som flyttade ifrån Grönö i Björskog till Stockholm 1735. Då Catrina Linds barn Carl döptes 1717 var ett av dopvittnena från Stockholm, vilket kanske kan vara en indikation om något slags sammanhang. För närvarande är alltså pusselbitarna: Maria Duhan, Welam Lijd Dougan/Welam Lind samt Anna Bouh(?)vin/Bouh(?)an, och förhoppningsvis även Anders Mårtensson, som dog i Björskog socken den 22/1 1740 (född i ? socken) och som inte hittas i Björskog hfl trots att det står i dödboken att han bodde(?) där, på Vadstena ägor. Kanske är jag helt ute och cyklar med dessa pusselbitar och vore naturligvis väldigt tacksam för synpunkter och hjälp. Vänliga hälsningar, Jan
1243
« skrivet: 2020-07-23, 17:45 »
Tusen tack igen!
Förhoppningsvis blir det här värdefull information till mitt pussel.
Vänliga hälsningar,
Jan
1244
« skrivet: 2020-07-22, 11:12 »
Tack Kalle för all hjälp!! Jag har också haft tanken att Anders Mårtensson kan ha varit född långt ifrån Björskog eftersom hans födelsesocken är nämnd. Tror du att det finns en möjlighet att det är namnet på platsen där han var född, och inte på socknen? Namnet tycks mig börja med We (även om andra W i samma bok ser lite annorlunda ut) och sluta med kohl, eller möjligen bohl. Ortsnamn som slutar med bol tycks vara vanligare än de som slutar med kol, enligt det jag har hittat på internet. Två förslag är Västra Bollestad (lokalt kallat Bollsta) och Västra Bollasjön, men båda namnen har ett kort o-ljud och jag håller med om att det är troligt att det ska vara ett långt o-ljud. Synd, och lite typiskt, är det i alla fall att inte lyckas se vad som står skrivet när det ändå finns en så bra information nedtecknat! Eftersom Welam Lind på Grönö finns i mantalslängderna åren 1734 och 1735 borde han väl finnas i Björskog husförhörslängd 1725-1735, och eftersom Welam Lijd (Dougan/Douhan?) är den ende person på Grönö med förnamnet Welam i den husförhörslängden, kan man inte då dra slutsatsen att det var samma person? Vågar jag be om ytterligare en läshjälp? När Carl döptes den 3/2 1717 i Skinnskatteberg socken (som ju ligger norr om Björskog socken) var bland annat hans mormor dopvittne. Vad var hennes efternamn? Länk nedan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=2751%2C1908%2C2149%2C1026Carls pappa var bokhållare, hans mamma hette Lind i efternamn, ett dopvittne var en förnäm borgare i Stockholm, Welam Lind flyttade till Stockholm 1735 - jag håller på att lägga pussel med indicier som pusselbitar där även Anders Mårtensson och en viss Maria Duhan vars make var bokhållare ingår. Vänliga hälsningar, Jan
1245
« skrivet: 2020-07-21, 19:33 »
Hej,
I Vincent Eldefors inlägg nämns bokhållaren Henrik Modin i norra Östergötland i början av 1700-talet.
I Skinnskatteberg socken (Västmanlands län) fanns Carl Modin, som var bland annat bokhållare där redan i slutet av 1600-talet. Han hittas i mantalslängd som ogift 1692-1696, sedan gift 1697-1720. Sista året står att han/paret bodde i Ekne i Björskog socken (Västmanlands län) och de hittas på den platsen (Eknö) i Björskog husförhörslängd 1725-1735 (AI:3). Carl och hans hustru Maria Mårtensdotter Duhan fick (åtminstone) två barn: Petrus (född 1697) och Carl (född 1700). Petrus Modin tycks ha blivit kaplan i Köping (stadsförsamling) där han dog 26/10 1738. I mantalslängder (Köping stad) är hans namn skrivet Pehr.
I Köping (stadsförsamling) dog bokhållaren Petter Modin den 21/1 1735. Tyvärr har jag inte hittat honom vare sig i husförhörslängd eller i mantalslängd.
Eftersom det tycks ha funnits åtminstone tre bokhållare med (det inte helt vanliga) efternamnet Modin runt sekelskiftet 1600-1700 undrar jag om det var ett vanligt efternamn bland personer med just detta yrke.
Vänliga hälsningar,
Jan
1246
« skrivet: 2020-07-21, 18:51 »
Hej igen, Eftersom det förmodligen rör sig om samma person, Petrus Modin, hoppas jag det går bra med en till fråga även om det rör födelsebok i Skinnskatteberg socken. Petrus Modin (Modien) var dopvittne den 18/11 1717 när Cathrina Sophia döptes i Skinnskatteberg. Petrus var då bara 20 år och hans titel tycks vara "audiosus" vilket tycks betyda (ung) student (se bifogad bild). Men vad står det till vänster om ordet audiosus. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00190#?c=&m=&s=&cv=189&xywh=734%2C1429%2C1244%2C594Vänliga hälsningar, Jan
1247
« skrivet: 2020-07-21, 14:02 »
Ja, kanske Welam Lind och Welam Lyd är samma person, och Lind har blivit skrivet Lyd i husförhörslängden. Jag har tidigare tittat igenom hela husförhörslängden, men naturligtvis kommer jag inte ihåg om namnet Welam Lind har stått på någon annan sida. Jag har inte hittat det på sidorna med Grönö i alla fall. Namnet Wellam Lind på Grönö finns även i 1734-års mantalslängd, men inte åren 1733 eller 1732. Det som skulle kunna tyda på att det inte är samma person är att "Welam Lyd" har uppgetts vara 15 år. Efter vad jag ser framkommer det dock inte vilket år han hade den åldern (möjligen 1732), men är det inte troligt att en så ung person blev antecknad som dräng i en mantalslängd? I vilket fall som helst kvarstår min undran vad det står i husförhörslängden. Kan det stå Douhan, och att Welam bytte namn till Lind när han flyttade till Stockholm? Kalle, kan jag få passa på att fråga dig om ett annat namn som jag har svårt att läsa? I Björskog dödbok står att Anders Mårtensson, död 22/1 1740, var född i vilken socken? Här är länken: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008924_00206#?c=&m=&s=&cv=205&xywh=872%2C1461%2C2318%2C1107Vänliga hälsningar, Jan
1250
« skrivet: 2020-07-20, 22:58 »
Hej, Kan någon hjälpa mig att läsa efternamn eller yrke i Björskog hfl 1725-1735 (AI:3), sida 43. Där finns namnet Welam (tror jag) med uppgiven ålder 15 år. Efter förnamnet tycks det stå Lyd Dragon, men det tycks mig konstigt med en så ung dragon. På samma sida finns namnet Thomas Lyd Drabant/Tomas Lid Drabant, både på vänstra och på högra sidan. Ingen ålder är angiven på Tomas. Kan "lyd"/"lid" vara en form av ordet "liv", så att Tomas var en liv-drabant och Welam en liv-dragon? Egentligen letar jag efter efternamnet Douhan, och när jag såg Welams efternamn/yrke tänkte jag att det kanske kunde vara en stavningsvariant, dvs Dougan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3092%2C3134%2C1060%2C495Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1253
« skrivet: 2020-07-20, 10:29 »
Tack Maud och Eva för era svar!
Det var långt ifrån mina tankar att det fanns gymnasium i början av 1700-talet, men nu har jag sett att de började instiftas redan på 1600-talet (om än i annan form än dagens gymnasium). Man får många roliga kunskaper på köpet när man släktforskar!
Tack igen och vänliga hälsningar,
Jan
1255
« skrivet: 2020-07-16, 13:44 »
Är det inte en eller två bokstäver före "gesälln"? Kan det vara "Ks" (kopparslagare), eller bara "K"?
Vad roligt att få diskutera! Tack ska ni ha!!
/Jan
1256
« skrivet: 2020-07-15, 16:31 »
Tack Sven-Ove för information! Mitt abonemang på AD gick ut för ett par månader sedan och jag trodde inte att det skulle bli så mycket släktforskande över sommaren, men nu får jag nog börja överväga om att förnya det. Angående direktval av år i SVARs versioner var det inte möjligt att använda det i det här exemplet eftersom det var just dödsåret jag frågade efter. Lite hastigt har jag gått igenom Hudiksvall hfl 1757-1762, dvs AI:2 (hfl för år 1768, då Johan Duan dog, saknas) och har där hittat följande information: sida 39: borgare Johan Duhan, född febr 1697 (dvs ytterligare ett annat födelsedatum än de angivna i Ulf Holmbergs tidigare inlägg!!), gift med Cathar. Selin, född jun 1703 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031293_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=279%2C1558%2C2210%2C1032sida 20: Cathar. Duan, född mars 1706 (förmodligen faddern som Per Sundin frågade om i sitt inlägg den 14/7 2020 - enligt födelseår skulle hon kunna vara Johans syster), gift med borg. Joh. Lindberg, född 1698 (eller 1699?). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031293_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=482%2C3130%2C2199%2C1026sida 43: Borgaren Mick. (?) Iggström, gift med Marg. Selin (Johan Duhans svägerska?). Lite längre ner på samma sida finns Eric Duan. Tyvärr lyckas jag inte se vad som står om honom (yrke? boställe?). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031293_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=527%2C195%2C2199%2C1026sida 44: handelsman Pet. Turner, född maj 1705, gift med Christina Iggström (syster till Mick. Iggström?). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031293_00056#?c=&m=&s=&cv=55&xywh=502%2C1256%2C2199%2C1026sida 55: Nils (pappan Lundgren var smed), född sept. 173x, gift med Mari(a?) Iggström, född jan 1730 (dotter till Mick. Iggström?). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031293_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=468%2C2962%2C2199%2C1026Jag misstänker att Iggström kan ha något att göra med Iggeholm. Tyvärr har jag inte hittat pigan Margreta Duan (den andra faddern i Per Sundins inlägg den 14/7 2020), men det kanske är troligt att hon och Eric (på sida 43) var Johan Duans barn. Vänliga hälsningar, Jan PS: Glöm inte min fråga om Maria Mårtensdotter Duhan och Carl Modin!!
1257
« skrivet: 2020-07-14, 10:35 »
Hej Ulf och Per, För att se om uppgiften om Johans födelsedatum 1696-03-15 kommer från notering i husförhörslängd ville jag se var han bodde när han dog. Tyvärr hittar jag dock inte referensen som du uppger (Hudiksvalls död- och begravninsbok CI:1 sid 340). På Riksarkivets hemsida har Hudiksvalls död- och begravningsböcker beteckningen F och i födelseboken med beteckningen CI:1 finns inte någon sida 340. Jag har tittat på bild 340 (Riksarkivet) och på andra sidor/bilder med liknande nummer (240, 350, 360), men inte hittat dödsnotisen. Jag har dock bara tittat på de högra sidorna, längst ner. Vilket år dog han? Anledningen till att jag ville kontrollera husförhörslängd är att jag själv har varit med om att födelsedatum i dem kan ändras med tiden, framför allt vid en flytt från en socken till en annan, och att det sista registrerade födelsedatumet sedan har använts i dödboken. Jag blev också nyfiken på dopvittnena, som du Per nämner (Catharina Duan och Margreta Duan), men inte heller din referens hittar jag tyvärr. Är det den här födelseboken ni refererar till, eller är jag helt ute och cyklar?: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031339_00001#?c=&m=&s=&cv=&xywh=-754%2C-140%2C5769%2C2755Vänliga hälsningar, Jan
1258
« skrivet: 2020-07-13, 15:35 »
Hej igen! I ett försök att inte skapa förvirring med för mycket information i ett och samma inlägg skriver jag här ett nytt: denna gång om Jacob Duhan vid Hillebola bruk år 1695. Av innehållet i boken Räkenskaper över Kyrka och Församling 1592-1709 Österlövsta socken (se länk nedan), har jag gjort tolkningen att Jacob Duhan vid Hillebola gav ett Tack- eller Bönoffer år 1695. Samma år gav även Johan Duhan vid Hillebola ett Tack- eller Bönoffer. I boken Nordisk Vallongenealogi del I tror jag mig ha förstått att Johan hittas i tabell 3 (och är bror till Isaac och eventuellt också till Maria Mårtensdotter Duhan i Skinnskatteberg - se mina inlägg dagarna innan detta inlägg). Det bör också finnas en bror Jacob (tabell 11), men eftersom det inte står något om att han var i Hillebola bruk år 1695 blir jag tveksam om det är han som finns i länken nedan. Någon annan Jacob Duhan som "passar in" hittar jag dock inte i boken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0011659_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=1464%2C2281%2C1060%2C495Jag är också nyfiken på vad tecknen efter namnet Jacob Duhan betyder (ungefär "5B:Br"). Kan det betyda Jacob Duhans femte barn? Vänliga hälsningar, Jan Johansson
1259
« skrivet: 2020-07-13, 15:19 »
Vigselbok i Enånger socken, åren 1695-1967, kontrollerade men tyvärr utan att hitta Maria Mårtensdotter Duhan och Carl Modin. Däremot har jag hittat en annan uppgift som eventuellt kan tyda på att Isaak Duhan var Marias bror: i Skinnskatteberg var skrivaren Isaak Dufhan i Uttersb. (förmodligen Uttersberg) dopvittne när Catarina döptes den 7/1 1700. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00011#?c=&m=&s=&cv=10&xywh=454%2C1079%2C2149%2C1026När jag läser avskriften ur dödboken då Isaac Duhan dog (Douhan tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi del I) blir jag dock lite tveksam till om Isaak Dufhan i Skinnskatteberg är samma person. Är det inte konstigt att en skrivare (såvida jag har läst rätt i länken ovan) blir soldat? Dessutom tycks mig det geografiska avståndet mellan Enånger och Skinnskatteberg stort. Enligt avskriften ur dödboken flyttade Isaac Duhan till Enånger år 1700. För att se om Isaak i Skinnskatteberg, som var dopvittne den 7/1 1700, var en annan person har jag letat efter honom i Skinnskattebergs mantalslängder och födelseböcker efter år 1700, men trots att det står att han är skrivare i Uttersb. i födelseboken när han är dopvittne hittar jag honom inte där i mantalslängden. Kanske det beror på att han är registrerad som "dräng" hos Carl Modin, som åren 1699-1701 är registrerad som bruksföreståndare i Uttersberg med två drängar (förrutom hustru och två pigor). 1699: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006432_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=186%2C2819%2C1947%2C9301700: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006433_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=2407%2C2765%2C1926%2C9201701: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006434_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=2472%2C1275%2C1965%2C938I 1702 års mantalslängd är Carl Modin registrerad i Uttersberg som bruksskrivare (om jag har läst rätt) utan vare sig piga eller dräng. 1702: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006435_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=2496%2C1397%2C1791%2C855Kanske en inblanding i en rättstvist 1699 kan ha påverkat hans ställning vid bruket: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0104904_00081#?c=&m=&s=&cv=80&xywh=3188%2C1125%2C2491%2C1163Jag har alltså inte hittat något spår av Isaak Dufhan i Skinnskatteberg efter år 1700, så möjligheten kvarstår att det är han som flyttade till Enånger socken samma år (enligt uppgift i dödbok flyttade han till Enånger år 1700, tabell 10 i Nordisk Vallongenealogi del I). Maria Mårtensdotter Duhan var dopvittne ett flertal gånger i Skinnskatteberg socken. För det mesta är hennes efternamn skrivet Duhan, men även varianter förekommer, tex Dufwaan. Det har slagit mig att Isaak Dufhan och Maria kanske inte var av vallonsk Duhan-börd. Vänliga hälsningar, Jan
1260
« skrivet: 2020-07-13, 07:20 »
Hej Marie,
I boken Nordisk Vallongenealogi 1580-1750, del I (Kjell Lindblom) finns några uppgifter om Samuel Mårtensson Dubois (född circa 1664) och hans son Per (född 1693). De stämmer överens med det du har skrivit i ditt inlägg, förrutom att Per gifte sig 1715 med Johanna Bovin. Eftersom Per var 22 år då misstänker jag att Johanna var hans första hustru, men tyvärr står det inget om att han gifte om sig med Catharina Johansdotter Pousette.
Hoppas att du får fler svar ifrån andra som själva har släktforskat på Johan Dubois anor!
Vänliga hälsningar,
Jan
1261
« skrivet: 2020-07-12, 12:01 »
Hejsan igen Kjell!
Jag håller med om att endast patronymikon inte räcker som bevis, men det finns ju två till fakta som skulle kunna indikera ett släktskap: 1) de bodde alla på samma ställe vid samma tidpunk, och 2) Anders Mårtensson var hammarsmed. Eftersom Anders och Anna dessutom var dopvittnen vid dopet av Karins barn (vid samma tillfälle, och alla tre bodde då på samma ställe) antar jag att det tyder på att de tre var släkt med varandra, men tyvärr har jag inte hittat någon liknande indikation om släktskap mellan Maria Mårtensdotter Duhan och någon av Karin, Anna eller Anders. Jag håller med om att fler fakta som indikerar släktskap mellan Maria och de tre Karin, Anna samt Anders behövs för att dra några slutsatser, och jag förmodar att det var det du menade när du skrev ditt inlägg i brådskan.
Tack för tipset om den eventuella brorsan Isaac som gifte sig i Enånger socken! Jag ska kontrollera där!
Vänliga hälsningar,
Jan
1262
« skrivet: 2020-07-11, 18:21 »
Hej Kjell och hej eventuell annan intresserad läsare! Efter lite tålamod hittade jag uppgifter om "brudfolk" i Österlövsta socken (i boken över räkenskaper) och har letat efter Carl Modin (endast namn på brudgum är skrivet) åren 1695, 1696 och 1697, men tyvärr har jag inte hittat honom. Carl Modin hittas i Skinnskatteberg mantalslängder från och med 1692 (men inte åren 1690 eller 1691) då han tycks ha bott ogift i Flohammar, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006425_00138#?c=&m=&s=&cv=137&xywh=2988%2C836%2C1928%2C921I Österlövsta socken har jag tyvärr inte hittat mantalslängder för åren 1690 eller 1691, men i 1682-års mantalslängd finns "Colas Meuthen" (möjligtvis står det Clas istället för Colas). För mig är "Colas Meuthen" inte särskilt likt "Carl Modin", men ni som har mer erfarenhet av namnvarianter kan säkert göra en bättre bedömning. Jag har inte letat i angränsande socknar. Som jag nämde i mitt tidigare inlägg (2020-07-09) fick jag se att Karin Mårtensdotter i Uttersberg födde ett barn bara några dagar efter att Maria Mårtensdotter Duhan födde sitt barn på samma ställe. Jag har letat efter Karin för att se om hon någon gång blev registrerad med efternamnet Duhan. Tyvärr gav mitt sökande inte något önskat resultat. Däremot har jag hittat Anders Mårtensson och pigan Anna Mårtensdotter, båda i Uttersberg och båda dopvittnen när Karin Mårtensdotter (förmodligen samma Karin som ovan, men nu med en annan make (första maken dog 30/3 1698)) födde barnet Mårten 17/7 1702. Anders Mårtensson i Uttersberg fick själv barnet Anders knappt två månader senare, den 7/9 1702. När jag fick se att han var hammarsmed tyckte jag att den informationen skulle kunna tyda på att ovanstående nämnda Karin, Anders och Anna (som jag förmodar var syskon) var av släkten Duhan, som ju enligt boken Nordisk Vallongenealogi (del I?) är en typisk hammarsmedsläkt. Hammarsmeden Anders Mårtensson i Uttersberg: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004678_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=473%2C638%2C2336%2C1116I Uttersberg i Skinnskatteberg socken runt år 1700 tycks det alltså ha funnits följande personer: Maria Mårtensdotter Duhan (mer information i mitt inlägg den 2020-07-09) Karin Mårtensdotter (födde barnet Elisabet där den 26/11 1697) Anders Mårtensson (hammarsmed - fick barnet Anders där den 7/9 1702) samt Anna Mårtensdotter (piga i Uttersberg när hon var dopvittne åt Mårten, född i Västra Åmundsbo i Skinnskatteberg den 17/7 1702) Den här informationen tycker jag själv inte räcker för att säkert kunna dra slutledningen att Maria Mårtensdotter Duhan var släkt med (samtliga) dessa personer, men förhoppningsvis kan fler indikationer hittas. Det är bara att söka på! Vänliga hälsningar, Jan
1264
« skrivet: 2020-06-21, 11:58 »
Tack Ulf för informationen!
1265
« skrivet: 2020-06-17, 09:19 »
Tack Karin!! Jätteintressant! Om jag förstår det rätt begärde Laurentius Stallin (som förmodligen är klockaren Lars Stalin i Älvkarleby i början på 1700-talet) ett bördsbrev för sin bror av den anledningen att brodern skulle bli skomakarlärling. Vilken byråkrati!
1266
« skrivet: 2020-06-15, 18:09 »
Tack igen Kristina och Ulf för era svar! I ett försök att hitta ursprunget till syskonen Öbrinks gemensamma efternamn har jag letat efter den äldsta bevarade anteckningen av efternamnet Öbrink, som ibland har stavats Öbrinck. På grund av osäker datering vet jag inte vilket av följande två dokument som är äldst: - Älvkarleby kyrkoarkiv, räkenskaper för kyrka, församling och pastorat 1683-1735 (LI:a2): den 12/8 1727 böter till kyrkan "Johan Öbrinck för otydigt [otidigt] sängelag och kysk skrud ... 12:". https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=623%2C2446%2C2193%2C1024- Älvkarleby mantalslängd 1727: drängen Johan Öbrink och hans hustru är mantalsskrivna vid bruket Öhn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003541_00218#?c=&m=&s=&cv=217&xywh=2590%2C1224%2C2372%2C1133År 1727 fyllde de äldsta av syskonen Öbrink: Johan 25-26 år, Elisabet/Lisa 23 år, Anders 21 år och Maria 17, enligt funna födelseuppgifter i Älvkarleby kyrkoarkiv husförhörslängder (förrutom Maria). De andra, då levande, syskonen var yngre än 16 år och bör därför inte ha blivit mantalsskrivna. Eftersom endast syskonens mamma och pappa är registrerade i föräldrarhemmet år 1727 borde det betyda att Johan, Elisabet, Anders och Maria inte bodde där då. Året innan, 1726, är föräldrarna samt en dotter (som bör ha varit Elisabet eller Maria, 22 resp. 16 år det året) mantalsskrivna i föräldrarhemmet. Enligt böterna till kyrkan bör Johan ha gift sig 1727. Tyvärr har jag inte lyckats hitta uppgifter om var Johan eller Anders bodde 1726. Mantalslängden i Älvkarleby 1726 har några otydliga namn vid bruket Öhn. Två av dem är Johan och Anders (bland O?dagakarlarna), men eftersom de båda är gifta är förmodligen ingen av dem ett av syskonen Öbrink. Jag har letat efter efternamnet Öbrink åren 1720-1726 i mantalslängder i Gävle samt i bruken i socknarna Älvkarleby, Österlövsta, Tierp och Lena. Tyvärr utan framgång. Däremot har jag inte letat i eventuellt tillgängliga domböcker eller bouppteckningar. Förmodligen är Johan, Elisabet och Anders drängar/piga före 1726 och deras namn/efternamn finns därför inte med i mantalslängderna. Baserat på hittills funna dokument blir min slutledning att det tycks som om det äldsta syskonet Johan (född 1701 eller 1702) var först att använda efternamnet Öbrink (kanske när han gifte sig 1727), och att de andra syskonen därefter tog efter honom. Johan gjorde karriär på bruket Öhn, och redan år 1735 står han registrerad som mästersmältare i mantalslängden. Han fyllde 33/34 år det året och började vara registrerad med efternamnet Öbrink då de flesta av hans syskon fortfarande var omyndiga. Efter att ha sett många efternamn, som började på Ö, registrerade vid bruket Öhn i mantalslängder för åren 1720-1730 tycks det mig möjligt att det finns en koppling mellan brukets namn och dessa efternamn (inklusive Öbrink). Denna koppling har ju också påpekats vid ett flertal tillfällen i detta diskussionsämne! Enligt SAOB betyder brink brant backe eller översta randen av en sluttning. Jag har själv inte varit vid bruket Öhn, men enligt tidigare inlägg angående syskonen Öbrink lär det finnas en sluttning ner mot vattnet där. Strax söder om nuvarande Älvkarleö finns platsen Ambricka, vars namn även finns i mantalslängder från 1700-talets början som ortsnamn. Likheten mellan brink och bricka låter jag läsaren bedöma, men jag har inte funnit något av namnen Johan, Elisabet eller Anders antecknade vid den platsen i mantalslängderna för åren 1720-1726, trots att vissa förnamn finns antecknade i marginalen. Dessa namn tolkar jag som pigors och drängars namn. Det finns därför ingen dokumenterad koppling mellan Ambricka och något av syskonen Öbrink. År 1726 finns dock (pigan?) Maria i Ambricka. Maria Öbrink fyllde 16 år det året. Ingen klar slutsats kan dras av detta, men det är nog fler än jag som tror att sannolikheten är låg att detta kan ha varit avgörandet till val av efternamnet Öbrink. Men inom forskning (även inom släktforskning) bör man inte tro förstås! Om denna Maria var Maria Öbrink finns förstås möjligheten att något av hennes storasyskon jobbade i Ambrick före henne. Som har nämnts tidigare i detta diskussionsämne finns de två (då) adliga efternamnen Leijel och Anckarström ibland bland dopvittnenas namn då något av Johans, Elisabets eller Anders barn döptes. Efternamnet Leijel finns bland dopvittnenas namn även då många andras barn döptes, men namnet Anckarström dyker upp mer sällan. Fynd som kan tyda på en möjlig förklaring till detta är följande: Anders och Elisabets svärfar bör ha varit "Johan Andersson i Gårskär" i Älvkarleby socken. Vid en inventering av kyrkans tillgångar på 1740-talet har denne Johan Andersson skrivit under dokumentet med sitt bomärke. Min tolkning av detta är att Johan Andersson var en ansedd person, vilket kan ha haft betydelse för val av, och vilka som "ställde upp" som, dopvittnen. Se bomärke här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00137#?c=&m=&s=&cv=136&xywh=3061%2C3676%2C3072%2C1434Vänliga hälsningar, Jan
1267
« skrivet: 2020-06-13, 19:10 »
Hej, I Älvkarleby kyrkoarkiv, räkenskaper för kyrka (1683-1735, LI a/2) tror jag mig ha hittat ytterligare ett syskon till syskonen Öbrink, som omnämns i det här diskussionsämnet. Om jag har läst och tolkat texten rätt tycks det som om deras pappa Lorents Johansson har betalat testamentspengar till kyrkan för sitt barn den 25/3 1704. Jag tror att det står: dito (dvs testamente) efter Lorentz Johanssons barn på Öhn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002930_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=482%2C725%2C2561%2C1195Mantalslängd finns tyvärr inte, vad jag har sett, för år 1704 i Älvkarleby. I mantalslängd 1709 har jag hittat endast en Lars Johansson (inklusive olika namnformer) vid Öns/Älvkarleby bruk. Föräldrarna/Han skulle i sådant fall ha fått minst 11 barn. Vänliga hälsningar, Jan
1268
« skrivet: 2020-06-13, 18:12 »
Hej,
Jag håller på att gå igenom en bok med kyrkans räkenskaper i Älvkarleby socken. På 1710-talet tycks det ha funnits en klockare där med namnet Lars Stalin. Jag blev nyfiken och undar om någon har lust att berätta lite om honom.
Vänliga hälsningar,
Jan
1269
« skrivet: 2020-06-11, 11:08 »
Hej, I dina exempel, Kristina, finns indikationer som kan tolkas som att syskonen tog nya efternamn pga "särskilda ställningar i samhället" (länsman, vars småsyskon sedan "tog efter" och också hade speciella ställningar i samhället, samt barn till en borgmästare). I exemplet med syskonen Öbrink har jag hittills inte hittat något som indikerar samma sak. Deras pappa var i och för sig mästersmältare vid Öns bruk i Älvkarleby socken, men enligt min åsikt var inte det så speciellt att syskonen av den anledningen tog efternamnet Öbrink. Även det äldsta (kända) syskonet Johan blev mästersmältare och därför kanske man kan misstänka att han inte hade studerat, eller av någon annan anledning, bott i en stad (Gävle, Stockholm), som ju är en för oss känd anledning till att man bytte efternamn på 1700-talet. När jag nu har börjat tittat själv på syskonen Öbrink har jag sett att det förrutom Anckarström även har funnits medlemmar ur den adliga släkten Leijel bland dopvittnen när deras barn döptes. Det äldsta funna exemplet är när systern Elisabets barn Andreas döptes den 14/5 1732. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=3154%2C668%2C3005%2C1327Tecken som tyder på att mamman Elisabeth Larsdotter är Elisabeth Öbrink är att pappan till Andreas hette Johan Andersson och i husförhörslängd tycks Elisabeth Öbrink bo och vara gift med en Jan Andersson född 1698 på samma ställe där barnet Andreas tycks vara född (Gårdskär i Älvkarleby socken). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=3228%2C2783%2C2766%2C1194Hon som jag tolkar vara hans hustru Lisa L. Öbrinck finns på nästa sida: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=490%2C72%2C2766%2C1194Nästa exempel på Leijel bland dopvittnena hittas 26/11 1732 då äldsta syskonet Johans barn Lars döptes. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=3082%2C645%2C3052%2C1348Även när Elisabets dotter Catharina döptes den 12/12 1735 fanns en medlem ur familjen Leijel bland dopvittnena. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=2800%2C915%2C3005%2C1327Claes Anckarström var ju vittne vid dopet av tredje syskonet Anders Öbrinks barn i november 1734. Hans hustru hette Brita Andersdotter och var född, enligt husförhörslängd, 1712 i Berget i Älvkarleby socken. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002895_00063#?c=&m=&s=&cv=62&xywh=268%2C126%2C3984%2C1720Jag har noterat att Elisabet Öbrinks make var Jan Andersson, född (enligt husförhörlängd, se ovan) 1698 i Gårdskär i Älvkarleby socken. Kan han och Brita Andersdotter (Anders Öbrinks hustru, född (enligt husförhörslängd) 1712 i Berget i Älvkarleby socken) ha varit syskon, och att det är i den släkten det finns kopplingar till "särskilda ställningar i samhället"? Kan något eller några av syskonen Öbrink ha "gift in sig" i en känd släkt, till exempel, och att detta kan ha varit anledningen till namnbytet? Jag fortsätter att titta på syskonen Öbrink och återkommer om jag hittar ny information och/eller indikation. Vänliga hälsningar, Jan
1270
« skrivet: 2020-06-09, 12:54 »
Hej Kristina och Erik! Tack för era svar! Kristina, ett av dina syskon var mönsterskrivare. Kanske det kan betyda att han studerade som ung och detta kan ha varit anledningen till byte av efternamn, som i ditt exempel ganska tydligt tycks härstamma från namnet på sjön Skagerna. Erik, du har rätt i att syskonen Öbrinks pappa och/eller mamma kan ha använt sig av efternamnet Öbrink utan att det framkommer i de dokument som finns bevarade idag. En nyttig synpunkt som jag inte har tänkt på! Tack! Att en person förknippas med ett efternamn efter sin död antar jag inte behöver betyda att personen använde sig av det namnet under sin levnadstid. Vad tror ni? Den av syskonen Öbrink som är min förfader (egentligen förmoder) är registrerad med efternamnet Larsdotter i husförhörslängder, men med efternamnet Öbrink i födelseböcker. Tack också, Erik, för att du delar med dig av din erfarenhet att det finns många andra exempel och att fallet med syskonen Öbrink inte var något unikt. Ursprunget till detta diskussionsämne (Öbrink) var en undran över anledningen till att syskonen tillsammans bytte till ett gemensamt efternamn, och varför det blev just Öbrink. I de flesta fall med liknande frågeställning antar jag att det är omöjligt att med säkerhet fastställa svaren, och att man får göra antaganden och spekulationer som baserar sig på mer eller mindre övertygande indikationer. I fallet med efternamnet Skagerberg är indikationen om att det härrör från namnet på sjön Skagern ganska tydlig. Att ett av syskonen Skagerberg var mönsterskrivare kan kanske också anses vara en indikation om anledningen till namnbytet och, som du Erik skriver, när en person i familjen blev "känd" tog (alla) andra familjemedlemmar efter. Som jag har skrivit tidigare har jag stött på detta själv, men inte så tidigt som i början av 1700-talet. Men eftersom det finns andra exempel, så borde detta vara en möjlighet också för syskonen Öbrink. Den enda indikationen som hittills har nämnts i den här diskussionen om Öbrink, och som skulle kunna tyda på att just detta (dvs att en av syskonen blev "känd") var anledningen till att syskonen Öbrink bytte till ett gemensamt efternamn är följande: när ett av syskonen fick barn fanns bland dopvittnena Claes Anckarström. Om man så vill kan man tycka att denna uppgift passar bra denna dag, då information från Palmeutredningen ska presenteras imorgon. (Ursäkta om någon tar illa upp av liknelsen!) Vad var då anledningen till att efternamnet blev just Öbrink? En möjlig förklaring, som redan har nämnts, är att syskonen var födda vid Öns bruk i Älvkarleby socken och bodde där vid tiden för namnbytet. Det lär finnas en brink (brant backe eller översta kanten av en sluttning, enligt SAOB) där. Dessa indikationer kan tyckas vara mindre tydliga än exemplet med sjön Skagern och eftersom det dessutom finns andra indikationer som tyder på annan anledning till valet av just Öbrink (och har redan omnämnts i denna diskussion) är jag, och kanske andra med mig, fortfarande öppen för olika alternativ. Förmodligen går det aldrig att hitta svaret, och heller inte ens övertygande indikationer. Men det är alltid roligt att diskutera och vara öppen för nya infallsvinklar! Länk till födelsebok med Claes Anckarström som dopvittne: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0002924_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3449%2C3305%2C2504%2C1106Vänliga hälsningar, Jan
1271
« skrivet: 2020-06-08, 06:59 »
Hej Kristina, Tack för ditt intressanta exempel! Ungefär när tog syskonen efternamnet Skagerberg (Schagerberg). Tog inte någon av föräldrarna samma efternamn? Härör det ifrån namnet på en plats? Var det något av syskonen som först tog namnet, och sedan tog de andra syskonen efter, eller tog samtliga syskon/de flesta av syskonen namnet ungefär samtidigt? Finns det någon speciell händelse, så som studier eller flytt till en stad, som indikerar motivet till att de/en av dem tog efternamnet? Det blev många följdfrågor! Hoppas du inte tar illa upp! Vänliga hälsningar, Jan PS: Efter mitt inlägg ovan hittade jag information i följdande länk. Är detta familjen i ditt exempel Kristina? https://www.geni.com/people/Christina-Svensdotter-B%C3%A5nge/6000000009206872690
1272
« skrivet: 2020-06-07, 10:01 »
Hej Ulf,
Kan det ha blivit ett missförstånd mellan oss?
I mitt inlägg den 10 maj frågade jag efter exempel där samtliga personer i en syskongrupp tog/fick ett efternamn, på tidigt 1700-tal, med anknytning till deras gemensamma geografiska plats (helst Älvkarleö/Öns bruk i Älvkarleby). Att enskilda personer tog/fick efternamn, på tidigt 1700-tal, med anknytning till en geografisk plats eller baserade på "natur-ord" har jag också sett exempel på.
Vad jag tycker är intressant, och vad som verkar vara unikt, med efternamnet Öbrink är just att alla syskonen tog/fick det gemensamma efternamnet (samtidigt?). Det är just detta som gör att jag, och kanske andra med mig, är öppen för fler förklaringar till efternamnet än att det bara anspelar på namnet på platsen där de bodde.
Vänliga hälsningar,
Jan
1273
« skrivet: 2020-06-02, 13:59 »
Angående Fredrik db:s ena inlägg den 2017-01-10 angående dopvittnen.
När min morfar döptes 131/2 år gammal var två av vittnena av släkten von Essen även om hans föräldrar var torpare och inte friherrar. Dessa två vittnen var för övrigt hustru och svärmor till prästen som döpte min morfar. Eftersom min morfars föräldrar var baptister har min tolkning varit att valet av vittnen hade något med föräldrarnas religiösa livsåskådning att göra. Kan det ha funnits någon liknande förklaring till valet av dopvittnen när Lars (född 1734) döptes?
1274
« skrivet: 2020-06-02, 12:00 »
Aha! Där har vi alltså förmodligen effekten av att flytta till sta'n. Om jag har förstått det rätt är detta inte fallet med syskonen Öbrink, men jag kan ha fel. Någon som vet? En av dem, Katharina född 1711, stannade i alla fall kvar på Öns bruk. Om alla/de flesta av syskonen Öbrink stannade kvar i Älvkarleö tycks deras gemensamma namnbyte trots allt vara en ganska unik händelse, utan något av de "normala motiven" till ett gemensamt namnbyte bland syskon. Eller?
1275
« skrivet: 2020-06-01, 11:12 »
För mig är exemplet med masmästaren Filip Andersson Öberg och hans barn inte det jag efterfrågade; syskon som på 1700-talet gemensamt tog/fick samma efternamn utan att deras pappa eller mamma hade det namnet.
Exemplet med Göran Göransson och Anna Mattsdotter är däremot mer likt syskonen Öbrink, med skillnaden att ett av syskonen inte tog/fick namnet Öberg: Jöran. Vilket efternamn hade han? Finns det tecken på att sämjan mellan Jöran och hans systrar inte var bra? Jag tänker på domböcker till exempel. Kan könsskillnaden ha haft en betydelse till att döttrarna, men inte sonen, tog/fick efternamnet Öberg - eller är det bara en slump? Bodde systrarna kvar i området där de var födda, medans brodern flyttade därifrån?
1276
« skrivet: 2020-05-28, 11:15 »
Tack igen Kjell!
Ja, vi var inne på det alternativet vi också.
Vänliga hälsningar,
Jan
1277
« skrivet: 2020-05-27, 14:01 »
Tack för intressant och nyttig information Kjell!
Kanske jag kan få passa på att fråga om födelsebok i Älvkarleby socken (alt. Öns bruk).
Födelseuppgifterna på paret Lor(!)e Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink i antavlan i mitt förra inlägg kommer från min mammas anteckningar från 80/90-talet. När jag ville kontrollera uppgifterna såg jag att det inte finns födelsebok i Älvkarleby socken med barn födda 1711, vare sig på Riksarkivets eller ArkivDigitals hemsida. Ändå har min mamma så prydligt skrivit "står 1714 i husförhörslängd, men hittas 1711 i födelsebok". Vet du, eller någon annan, om denna födelsebok har funnits tillgänglig tidigare?
Vänliga hälsningar,
Jan
1278
« skrivet: 2020-05-24, 10:46 »
Tack igen för information Ulf!!
Det skulle vara kul att få veta mer om släkten Öberg i Älvkarleö. Kanske det går att hitta information i deras historia som kan användas som indikationer för att förstå historien om släkten Öbrink.
Delvis frågade jag huruvida personerna förr själva bestämde över sina efternamn, eller om det gjordes "över deras huvuden", av den anledningen att det i min egen släkt finns ett exempel på ett äldsta syskon som tar/får ett efternamn (Donnér) när han började studera och sedan ser man hur de yngre syskonen "tar efter". Men det exemplet är från 1800-talet.
Tack igen och vänliga hälsningar,
Jan
1279
« skrivet: 2020-05-23, 14:19 »
Hej Lasse, Tyvärr har jag inte tillräckliga kunskaper inom släktforskning för att avgöra om man kan dra slutsatsen att Brita Noaksdotter = Brita Dandenell, men efter vad du har skrivit tycks det finnas fler kopplingar än Söderbärke hfl AI:3 sida 247; samma namn på maken (Gabriel Jansson) samt att hennes pappa bör heta Noak och att det finns en Noak Dandanell i samma socken där hon var född. Vad jag förstår finns hon inte i födelsebok i Söderbärke (har letat som hastigast utan att hitta henne), men jag har själv stött på ett exempel där det är mycket troligt att ett barn aldrig blev registrerat i födelseboken (och konstigt nog blev samma person aldrig registrerad i dödboken!). När jag frågade efter information om denna person, här på anbytarforum, var det en användare som skrev att det förekommer att registrering av barn i födelsebok missas ibland. Vad jag möjligtvis kan bidra med är följande. Tack vare din fråga, hoppas jag ha hittat namnet på pappan till en Jacob Noacksson som jobbade som gruvdräng i Norberg. Han dog 18/8 1751 i Norberg och i dödboken står att han var född 1/11 1725, men inte var: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009959_00226#?c=&m=&s=&cv=225&xywh=3046%2C1761%2C2826%2C1350I Söderbärke födelsebok finns en Jacob född detta datum och pappan är just Noack Dandenell (skrivet Dandenl enligt min tolkning av denna post): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014228_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=258%2C1733%2C3393%2C1620I Norberg var Jacob Noachssons efternamn aldrig skrivet som Dandenell, vilket kanske kan vara en indikation om att Brita Noaksson heller aldrig "använde" efternamnet Dandenell. Inte heller Jacobs son Noack använde efternamnet Dandenell, men så plötsligt dyker efternamnet upp med Jacobs barnbarn Jacob Dandanell, född 25/1 1783 i Norberg. Detta tar jag som en indikation om att Jacob Noachsson, född 1/11 1725 enligt dödbok, är den Jacob som är född detta datum i Söderbärke socken. Gör jag rätt i det? (Ursäkta att jag "hänger på" din fråga Lasse!) Vänliga hälsningar, Jan
1280
« skrivet: 2020-05-22, 18:39 »
Åtminstone beröm för att ha hittat Jacob som fadder i Gävle, och ffa att komma ihåg den uppgiften!
1281
« skrivet: 2020-05-22, 15:47 »
Tack Jan och Per för att ni har minskat min förvirring!! I Älvkarlebys hfl AI:5 sida 172 står det, precis som du skriver Jan, att Johan född 1771 flyttade till Gävle 1792, och att Jacob född 1773 flyttade till Gävle 1788. Om Johan född 1771 (hfl enligt ovan) inte hittas i Gävle 1792-1794, kan man ändå dra slutsatsen att det är han som hittas i Norbergs husförhörslängder 1794-1821? Räcker detta som bevis i släktforskarsammanhang, eller bör man uttrycka sig vagt (tex hänvisa till fynd som ger indikationer på att det är samma person); och att hans föräldrar är de som framgår av Älvkarleby hfl AI:5 sida 172 - trots att han saknas i födelsebok? Är det bara ett sammanträffande att Johan född 1771 inte finns med i vare sig födelse- eller dödbok, eller kan det finnas något slags sammanhang? Kontrollerades personernas identitet vid dödsfall, tex med hjälp av uppgifter i födelsebok, och kan det vara av den anledningen han inte blev registrerad i dödbok? (Jag gissar att hans självmord kan vara en anledning, men jag kanske har fel.) PS: Barnet som dog i Älvkarleby 1774 bör alltså inte ha varit vare sig Johan född 1771 eller Jacob född 1773. Kanske var det Jan Bonnevier och Cajsa Le Brouns (eller ska det vara Cajsa L. Björn?) barn Elisabeth? I dödboken står ju Cajsa Olsdotter som mammans namn, och inte Cajsa Le Broun. Man kan undra om Cajsa Le Brouns pappa hette Olof, eller om fel efternamn skrevs i dödboken. (En undran som egentligen inte är någon riktig fråga från min sida.) Texterna i Älvkarlebys kyrkoarkiv från den här tiden är väl bevarade och välskrivna, men det tycks ha blivit några fel. Tack igen till alla för all information! Vänliga hälsningar, Jan
1282
« skrivet: 2020-05-21, 11:24 »
I Älvkarleby dödbok står att mjölnaren Jan Bonnevier och Cajsa Olsdotter förlorade ett barn den 17/1 1774 (se bifogad bild). Tyvärr är inte barnets namn skrivet, men dess ålder uppges vara 1 1/4 (1 år och 3 månader?, vilket ger beräknat födelsedatum ca 17/10 1772). (Om 1 1/4 kan betyda "ett år minus ett kvarts år" så blir beräknat födelsedatum 17/4 1773.) Den Jacob Bonnevier som var född 10/4 1773 hade, enligt födelsebok föräldrarna Jacob Bonnevier (bruksarbetare på Öhn) och Cajsa Olsdotter, vilket jag tolkar som samma personer som paret som förlorar ett barn 1774. ...eller kan det vara paret Jan Bonnevier och Cajsa Le Brouns barn Elisabeth som dog den 17/1 1774? Hon var född 24/5 1773 i Älvkarleby enligt födelsebok. Ju mer jag tittar på det här, desto mer förvirrad blir jag!
1283
« skrivet: 2020-05-21, 08:32 »
Tack Sven-Ove!
Enligt hfl i Norberg var Jan Bonnevier född 1771 skogvaktare, så då antar jag att det kan låta troligt att hans pappa var skogvaktaren Jacob Bonnevier född 1738.
Är det någon som har följt/hittat Jacob född 1773 som vuxen (efter 1794)? Vad jag vill komma åt är bevis på att Jan född 1771 och Jacob född 1773 var två olika personer. Jag tycker det är konstigt att Jan inte hittas i någon födelsebok år 1771 (med reservation för min miss) och misstänker därför att han kan vara Jacob född 1773. Jag har letat i födelsebok i följande socknar/församlingar: Älvkarleby, Gävle (Heliga Trefaldighets), Tierp och Lena. För mig är släktforskning en hobby och därför gillar jag att ibland fantisera och spekulera. I det här fallet är min spekulation att Jacob född 1773 som 21-åring bodde i Gävle och hittat då jobb som skogvaktare i Norberg (hur nu det gick till på den tiden). Tyvärr var åldersgränsen för jobbet 23 år, alternativt tänkte han att det var högre sannolikhet att få jobbet om han lade på ett par år på sin ålder, och därför kom hans födelseår att ändras från 1773 till 1771. Denna ändring kan förstås ha skett (av liknande anledning) redan innan, tex när han flyttade till Gävle. Hoppas ingen tar illa upp av att jag delar min fantasi här!
I hfl i Norberg står att Jan född 1771 kom dit 1794 ifrån Gävle. Jag har sett att Henric Bonnevier född 1724 och Magdalena Tetting född 1728 bodde i Gävle ungefär vid den tiden (sekundära uppgifter, men jag har hittat Magdalena i Gävle (Heliga Trefaldighet) hfl 1783-1789 (se bifogad bild)). Kan de ha varit föräldrar till Jan född 1771? Enligt sekundära uppgifter var Henric hovslagare, så det kanske är mer troligt att skogvaktaren Jacob var skogvaktaren Jans pappa?
1284
« skrivet: 2020-05-20, 18:31 »
Hejsan,
Är det någon som har lyckats hitta föräldrarna till skogvaktaren Jan Bonnevier, som i hfl uppges ha varit född 1771 i Älvkarleby (se bifogad bild)? Kan han ha varit samma person som Jacob Bonnevier född 10/4 1773 i Älvkarleby?
Enligt hfl tycks Jan Bonnevier ha begått självmord i Norberg 1821, men han hittas inte i dödbok där. Blev de som begick självmord inte registrerade i dödbok på den tiden, eller finns det en annan trolig anledning till att jag inte hittar honom (miss i min sökning, han dog i en annan socken etc)?
En av Jan Bonneviers söner (Jacob född 19/10 1802 i Härad (= i Norberg?)) blev dömd till vatten och bröd för slagsmål med kniv enligt anteckning i hfl. Jacobs son Johan Erik Bonnevier (Jan Bonneviers barnbarn) född 10/8 1839 blev också dömd för kriminella handlingar och blev inskriven i olika fängelsers register. I två av dessa register finns även fotografier av honom, 41 resp. 49 år gammal cirka (tagna 1881 resp. 1888 cirka). Är det tillåtet att lägga upp porträttfotografier på det här forumet?
Man kan undra om det fanns ett socialt och/eller biologiskt arv i det här fallet, eller om Jans självmord bidrog till hans barns och barnbarns utveckling.
Vänliga hälsningar,
Jan
1285
« skrivet: 2020-05-17, 10:36 »
Tack för informationen Ulf!
Då kommer förmodligen jag också att stöta på en hel syskonskara som gemensamt bytte till ett efternamn med platsanknytning på 1700-talet.
Har du ett par exempel från Öns bruk i Älvkarleby socken?
Vet man något om anledningarna till att en hel syskonskara tog ett gemensamt släktnamn? De exempel som du nämner (flytta till Stockholm, börja studera) bör väl inte ha varit anledning till alla (de vuxna) syskonen tog samma släktnamn, eller? ...såvida inte alla flyttade till Stockholm (samtidigt).
Var det alltid så att personer tog släktnamn på 1700- och 1800-talet, eller förekom det också att de gavs släktnamn såsom min tolkning i mitt inlägg den 10/5 2020? (Soldatnamn undantagna.)
Vänliga hälsningar,
Jan
1286
« skrivet: 2020-05-10, 15:10 »
Hej Ulf, Jovisst är min spekulation långsökt! Den har ju till och med två steg. Förutom brinken (vid bruket?) och namnet Älvkarleö, finns det andra tecken på att Öbrink togs av (eller gavs) syskongruppen utifrån Älvkarleby? Finns det tex andra exempel från den här tiden (och platsen) där samtliga syskon byter till ett gemensamt efternamn, som anspelar på deras gemensamma geografiska ställe? I mer modern tid har jag stött på några sådana exempel, men inte på 1700-talet. Hade alla syskonen koppling till bruket som vuxna, och vilken i sådant fall? På 1800-talet har jag stött på exempel där enskilda personer bytte efternamn till ett som har koppling till en geografisk plats: antingen personens ursprungsställe eller stället dit personen flyttade. Förutom de fall det gäller soldater har jag tolkat denna företeelse som att namnbytet kunde ha gjorts (men inte endast) för att särskilja mellan personen i fråga och en annan person, med samma/liknande namn, som också bodde i området. Därför har jag varit öppen för möjligheten att det inte alltid var personen själv som tog initiativet till namnbytet. I fallet med efternamnet Öbrink tycks alla syskonen byta efternamn (sekundär information som jag tyvärr inte har kontrollerat). Med bakgrunden att endast enskilda personer har observerats ta/få efternamn med anknytning till en plats, låt oss säga innan 1900-talet, känner jag mig öppen för möjligheten att det kan ha funnits ett annat motiv till att syskonen Öbrink tog/fick sitt efternamn. Finns det något som motbevisar detta? Om det till exempel fanns andra tydliga exempel på ett liknande namnbyte av en syskongrupp så skulle det vara en god antydan om att Öbrink också togs/ficks utifrån brinken i Älvkarleö. Tack Ulf för tipset om Rötters namnlista! Eftersom namnet Lorenzo förekommer i Italien tog jag för givet att Lorens kunde vara en försvenskning av det franska namnet Laurence (som väl uttalas ungefär "Lårens", eller "Lårén" (med en amatörmässig fonetisk skrift)? ). Vänliga hälsningar, Jan
1287
« skrivet: 2020-05-07, 13:43 »
Hej, Liksom T i sitt inlägg den 2013-11-09 har jag också undrat hur idén om kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson (1676-1737) har uppstått. Dessutom har jag också funderat över varför syskonen Öbrink (Lorens Jansson och Catharina Andersdotters barn) började använda (just) efternamnet Öbrink i början på 1700-talet. Bland mina anor finns dottern/systern Katharina (1711/1714-1761). (Angående hennes födelseår, se detta diskussionsämne: https://forum.rotter.se/index.php?topic=169236.0 ). Tyvärr kan jag inte bidra med några nya belägg i diskussionen, men jag hoppas att även spekulationer är välkomna. För kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson har jag gått igenom tillgängliga mantalslängder för åren mellan 1708 och 1743 över personer vid Öns bruk i Älvkarleby socken. Syftet var att se om Lorens Jansson (pappan till syskonen Öbrink) någon gång var en sven till en mästare med efternamnet Le Brun. Hypotesen var att en sådan koppling skulle kunna tyda på en relation mellan personerna, till exempel släktskap. Redan i den äldsta mantalslängden (1709) tycks mästersmeden Johan le Braun (Le Brun) redan vara frånvarande (bara hustrun och en dotter är antecknade). Nio rader under dem finns smedsdrängen Lorents Johansson. Om denne Lorents är densamme som i diskussionsämnet var han 33 år detta år (1709). Namnet på mästersmeden Jean Le Broun finns med sista gången i mantalslängden för år 1715, men där tycks bara en son och en dotter vara antecknade (om tredje och fjärde kolumnerna motsvarar son och dotter). Däremot hittas namnet Lorents Johansson (med stavningsvarianter) med i alla kontrollerade mantalslängder, fram till och med år 1736 då han är antecknad med hustru och en son, samt ytterligare en person vars koppling till familjen jag inte har lyckats tyda. Han var då "räckare och smältar mästare". Om jag har förstått det rätt är detta syskonen Öbrinks pappa, 60 år gammal detta år (1736). Under sin karriär var han smedsdräng (före eller från och med år 1709 till och med år 1722), smältare sven (1723-1724), mästersmed (1726-1727, 50-51 år gammal), smältare (1728-1730), räckar mästare (1731) och till sist räckare och smältar(e) mästare (1735-1736). De två sista åren var sonen Jan/Johan Öbrink sven åt mästarna, så här finns alltså en relation (ett släktskap) mellan svennen Öbrink och mästaren Jansson (son och far). Frågeställningen som jag önskar få diskuterad är om det fanns möjlighet för en smedsdräng vid ett bruk i början av 1700-talet att göra en karriär, så som Lorens Janssons, utan att ha någon koppling (tex släkting) inom bruket. Jag är 100% amatör inom ämnena släktforskning samt historia, och med denna min bakgrund har jag svårt att tro detta utan andra belägg. Eftersom Lorens hade efternamnet Jansson bör pappan ha hetat Jan/Jean/Johan. En person med det namnet, och som bör ha varit äldre än Lorens, var Jean Le Brun. Han var som sagt frånvarande redan i mantalslängden för år 1709, då Lorens Jansson var smedsdräng och 33 år gammal - möjligtvis redan då i början av en inledd karriär inom bruket. Kan det hända att det är ur denna och liknande information som idén om kopplingen mellan Le Brun och Lorens Jansson har uppstått? Enligt denna spekulation/gissning skulle alltså Jean Le Brun vara Lorens Janssons pappa. Förnamnet Lorens klingar väl dessutom franskt? Om Jean Le Brun var Lorens pappa så var han ju farfar till syskonen som började använda efternamnet Öbrink. Enligt inlägg ovan har stavningsvarianten Lebring förekommit av efternamnet Le Brun. Jag är heller ingen språkexpert, men är det inte så att Le uttalas ungefär "lö" på franska? Min spekulation att diskutera är att syskonen Öbrink, som kanske inte kunde franska ...så bra (eftersom de var så kallad "tredje generationens invandrare"), beslöt sig tillsammans att använda deras farfars efternamn (eller en variant därav). Gick det förresten till så att individerna själva fick bestämma över sina namn/efternamn, eller var det något någon annan bestämde (tex protokollföraren)? Om deras farfar var Jean Le Brun tycks han ju ha varit en viktig person vi bruket som mästersmed. Med reservation för misstolkningar av innehåll i mantalslängder och okontrollerade sekundära uppgifter. Vänliga hälsningar, Jan
1288
« skrivet: 2020-05-07, 11:22 »
Hejsan,
I min mammas anteckningar från 80/90-talet har hon skrivit om en ana, som var född på Öns bruk i Älvkarleby socken, att det "står född 1714 i husförhörslängd, men hittas 17/1 1711 i födelsebok". När vi nu har börjat ta upp hennes släktforskning igen upptäcker vi att den äldsta tillgängliga (hos SVAR och hos ArkivDigital) födelse-/dopboken i Älvkarleby socken börjar år 1730. Det har gjort att vi båda har blivit tveksamma till hennes gamla anteckning, men samtidigt tycks det oss också vara svårt att förstå hur hon skulle kunna ha gjort en sådan anteckning utan belägg.
Har äldre födelse-/dopböcker varit tillgängliga förr? Kan man fortfarande hitta arkiverade dokument vid församlingshem, och kan det hända att det finns födelse-/dopböcker för åren innan 1730 i Älvkalebys församlingshem? Har Öns bruk egna födelseböcker?
Vänliga hälsningar,
Jan
1289
« skrivet: 2020-05-05, 09:44 »
Hejsan,
Angående samband mellan släkterna Le Brun och Öbrink (Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26 och Kjell Lindbloms inlägg den 2000-12-01) önskar jag bidra med följande information.
Enligt funna kyrkoarkiv var Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrink (född 17/1 1711 i Älvkaleby socken) svärmor till Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken), vars pappa var Jan Le Broun (född 1722 i Älvklarleby socken). Kan denne Jan Le Broun motsvara den Johan le Broun (född 16/12 1722), som omnämns i Lars Öbrinks inlägg den 2000-11-26?
Pehr Le Broun (född 12/10 1747 i Älvkarleby socken) gifte sig alltså med Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Maria Bonnevier (född 27/3 1745 i Älvkarleby socken). När Katharina Larsdotter/Lorentsdotter Öbrinks dotter Catharina döptes fanns bland vittnena Jacob Lorentsson Öbrinck och Daniel Öbrinck (se bifogad bild).
Som källhänvisning bifogar jag några bilder. Dessutom bifogar jag en bild som schematiskt visar sambandet mellan släkterna Le Brun och Öbrink. I den schematiska bilden skulle jag vilja uppmärksamma paret Love Bonnevier och Katharina Larsdotter Öbrink, eftersom de båda har liknande födelse- och döduppgifter. Födelseuppgifterna har inte kunnat bekräftats av födelsebok.
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1290
« skrivet: 2020-05-02, 18:17 »
Hej Annika,
Min farmors morfar hette Klaes Allard och var också född 1843 - i Linköping. Han hade efternamnet Jonsson när han flyttade ifrån barndomshemmet och tog/fick efternamnet Allard när han blev soldat. Det tycks ha varit ett modernt soldatnamn i Linköpinstrakten i andra halvan av 1800-talet. Har du kontrollerat vad soldaterna före och efter Karl Johan hette, de som bodde på samma plats?
Vänliga hälsningar,
Jan
1291
« skrivet: 2020-05-02, 16:25 »
Hejsan Mats, Det var intressant läsning om Anna Duois! Tack igen! Jag ska försöka skicka dig min e-postadress med ett privat meddelande, så kanske vi kan fortsätta att "prata" om henne med e-post. Självklart tänker jag följa din önskan om att inte sprida din text, men tänk på att du har lagt upp den på det här öppna forumet. Av allmänt intresse hoppas jag att nedanstående två länkar kan vara angående ämnet Frans Kolare DuBois/Duboe. https://www.geni.com/people/Francoy-du-Bois/5118565897130072528https://archive.org/stream/bulletindelinsti21inst#page/126/mode/2upI den första länken har någon (privat användare) lagt in föräldrar till Frans Kolare. Om man klickar på hans pappas namn kommer information om honom upp på en ny sida, och den sidan har lagts upp av en användare med namnet Angus Wood-Salomon. Om man istället klickar på hans mammas namn kommer "hennes sida" upp, och den har lagts upp av en användare med namnet Elizabeth Ellen Prince. Det är nog möjligt att kontakta dem. Med den andra länken (som också finns på sidan till den första länken) kommer man till en artikel i en arkeologisk tidskrift. Referensen är "Bulletin de L'institut archéologique Liégois 1888, volym/nummer 21, sidorna 127-135", men tyvärr har jag inte lyckats se vem författaren är (kanske tidskriftens editor?). Författaren skriver att hen har fått tillgång till en lista med de valloner som anlände i Norrköping år 1633. Listan sägs komma ifrån Liége-sonen Louis De Geers ättling Louis Gerhard De Geer af Finspång (Sveriges första stadsminister), som har berättat för författaren att listan då (när artikeln skrevs ca 1888) fanns i ett familjearkiv. Den innehåller 133 personer, varav 126 namn. Bland namnen finns de för oss följande intressanta: Jacque du Bois, Francois du Bois, Cristoff du Bois, Jacque du Boy, Jan du Boy och Francois du Boy, samt Jan Durin (med de möjliga stavningsvarianterna Durand och Durent), Pierre Durieu, Laurent Godet och Jacque Godet. Tyvärr ger förstås det här inget svar på vem Frans kolares föräldrar var, men listan kanske ändå kan vara av intresse och nytta får någon läsare. Jag har en kompis som är arkeolog och jag ska höra med honom om man kan få fram vetenskapliga artiklar som refererar till den ovan nämnda artikeln från 1888. På så vis kanske vi kan få fram mer information om Frans kolares föräldrar. Vänliga hälsningar, Jan
1292
« skrivet: 2020-05-01, 16:27 »
Hejsan Mats! Största möjliga TACK för filen! Vilket jobb du har gjort!!! Otroligt! Allt är solklart och jag är nu mer är övertygad om att jag tillhör Dubois-släkten. Det känns lite konstigt att tänka att denna information kom fram bland annat tack vare en person, som blev dömd för barnamord. Jag såg att du har skrivit om den händelsen och det är ju svårt att inte bli nyfiken. Vad hände?! Var det ett eget barn som hon blev dömd att ha mördat? Hur var hennes och den övriga släktens situation när det hände? Vad hände med hennes (andra) barn efter avrättningen? Blev de utstötta av samhället, eller lyckades de skapa sig "normala" liv? Precis som du har jag också valloner både bland min mammas förfäder och bland min pappas förfäder. De på min mammas sida hittade hon ganska tidigt i sin "släktforskar-karriär" på 80-talet, och där finns efternamnen Bonnevier och Le Brun. På min pappas sida hittade hon både Brita Jacobsdotter och Per Isacsson i Lena socken, och nu i efterhand säger hon sig tyckas minnas att hon hade sett "vallonklingande" efternamn bland dopvittnen, men inte tänkt vidare på det så mycket. Nästan 40 år senare hände så följande: För några månader sedan lade jag in förfäder på min farfars sida i ett släktträd på Ancestrys hemsida. När jag hade lagt in Jacob Andersson (Anders Andersson och Brita Jacobsdotters barn) kom det automatiskt upp ett förslag på vilka hans föräldrar var, med Brita Jacobsdotter Gaude som mamma. Denna Britas födelse- och döduppgifter stämde precis med de som min mamma hade fått fram på 80-talet. Den enda skillnaden var efternamnet Gaude. På samma sätt fick vi fram efternamnet Duboe på Per Isaacsson efter att ha lagt in hans barn Catharina Pehrsdotter. Min mamma och jag började då att leta efter fakta som kunde bekräfta att det var samma personer det rörde sig om. Vi lyckades hitta "bevis" på att Brita Jacobsdotter tillhörde familjen Gaude, men det var svårare med Per Isacssons efternamn Duboe. Med hjälp av Google hittade jag ditt inlägg på det här anbytarforumet (och på Facebook-gruppen Vallonättlingar, där jag igår ansökte om medlemskap). Det riktigt roliga som jag sedan hittade var att en kusin till en av min pappas förfäder gifte sig med en kusin till en av min mammas förfäder (Greta Godou och Johan Bonnevier). Det här var väldigt väldigt oväntat eftersom min mammas förfäder bodde i Roslagen och min pappas förfäder bodde i Östergötland (på min farmors sida) och i Västmanland/Uppland (på min farfars sida). Som du ser av den bifogade bilden blev det ett romantiskt avslut på en historia som började med barnamord och halshuggning. Av bilden framgår också var våra gemensamma förfäder "tar slut": Jacob Andersson och Catharina Pehrsdotters son Pehr flyttade ifrån Lena socken till Funbo socken. Om jag har förstått det rätt var Du Bois ursprungsstavningen på efternamnet Duboe. På franska (eller åtminstone på Turin-dialekt, som är min källas modersmål) betyder Bois trä eller skog, så Frans Du Bois blir ju ungefär "Skogs-Frans" eller "Frans av trä", dvs ungefär "Kolar-Frans". Man kan undra om Frans hade efternamnet Du Bois innan han flyttade till Sverige, och om han/hans släkt i sådant fall hette så pga att han/de var kolare eller pga att han/de bodde i skogen. Jag antar att det också kan vara möjligt att han fick efternamnet när han kom till Sverige av någon franskkunnig person, som visste att Frans skulle jobba som kolare. Till och med hans förnamn skulle ju kunna ha något att göra med att Frans var fransman (utöver att det har den ursprungsbetydelsen alltså). Jag har låtit Ancestry analysera både mitt och min mammas DNA, men inget av resultaten visar likhet med deras referensgrupp i Västeuropa. Däremot har jag en "avlägsen" DNA-träff (dvs någon som troligtvis är en avlägsen biologisk släkting till mig) som har användarnamnet Per Karlsson. Kan det möjligtvis vara en släkting till dig? Ett stort TACK igen för allt! Vänliga hälsningar, Jan
1293
« skrivet: 2020-04-30, 17:54 »
Hej Mats, Ditt inlägg var jätteintressant och innehöll nyttig information för mig! Enligt min mammas släktforskning är jag också en ättling till Per Isaksson och har lyckats se i mantalslängder att han jobbade som stavrumskörare tillsammans med Isak Persson, vilket är det enda tecknet som jag har hittat på att denne Isak var Pers pappa. Du skriver att Isak var född 1674 och att hans pappa var Petter (Fransson). Jag tror mig ha hittat Petter Fransson i Kjell Lindbloms bok (tryckt 2012, se bifogad bild), men där framgår inte att han var pappa till Isak född 1674. Eftersom det här är länken som fattas för att känna mig säker på att tillhöra Dubois-släkten så undrar jag var du har hittat informationen om Isaks pappa. Dessutom undrar jag var du har hittat informationen om Isaks barn. Tack på förhand! /Jan
1294
« skrivet: 2020-04-29, 15:07 »
Tack Maud!!
1296
« skrivet: 2020-04-04, 13:51 »
Tack Leif!
Din variant "varje enskilt rum" är för mig mycket tydligare än SAOBs variant "vart särskilt av de rum".
Vänliga hälsningar,
Jan
1297
« skrivet: 2020-04-03, 19:06 »
Tack Maud!
För mig är språket i SAOB inte alltid tydligt. Undrar vad det understrukna i rött betyder i den bifogade bilden, tagen från 10.
"l." antar jag betyder "eller".
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
1298
« skrivet: 2020-04-01, 17:28 »
Tack igen Anita! Jag ser nu att min text blev rörig och komplicerad! Du har nog rätt i att lägenhet helt enkelt betyder/betydde bostad (och inte bostadshus/bostadsbyggnad). Förmodligen kunde en lägenhet/bostad rymma bara en del av en byggnad, tex "bottenvåningen" men inte vindsvåningen. En sådan tolkning gör ju att dåtidens begrepp "lägenhet" är mer nära dagens betydelse av ordet. Man kan då undra om en sk "lägenhetsägare" alltid ägde hela huset eller ibland bara ägde en del av huset (bostadsdelen). /Jan
1299
« skrivet: 2020-04-01, 11:00 »
Hej Anita och tack för svaret!
Jag undrar om du har en tolkning av "1 läg." i texten.
I din tolkning, betyder "1 läg." boningshuset, som har ett våningsplan + vindsvåning? Om det har den betydelsen tycks det mig konstigt att "1 läg." inte är skrivet före "1 vån. o. vindsvån." så att följden skulle bli: "en lägenhet (dvs bostadshus) bestående av 1 våningsplan och vindsvåning, och totalt(?) två rum och kök".
Eller betyder "1 läg." i din tolkning "våningsplan", som alltså består av två rum och kök? Är det så att "lägenhet" inte betyder "bostadshus" utan istället betyder det den delen av ett bostadshus i vilken man bor, dvs i detta fall våningsplanet (och inte vindsvåningen)?
Vänliga hälsningar,
Jan
1300
« skrivet: 2020-03-31, 10:25 »
Hej, Med förhoppning om att inte "nästla mig in" i Donner-släktena har jag en fråga om en släkt Donnér. Den släkt jag släktforskar kring är den som bland annat Sölvesborgs borgmästare 1897-1902 tillhörde, Johan Otto August Donnér (1836-1902). Efter vad jag har lyckats se började han använda efternamnet Donnér när han blev vuxen. Om någon vet varför, så är jag naturligtvis väldigt intresserad! Därefter började också några av hans syskon att använda samma efternamn. Ett av syskonen hette Oscar Theodor, född 2/2 1838 i Lunds domkyrkoförsamling. I den församlingens husförhörslängd 1852-1858 står att han flyttade till obestämd ort 17/7 1854 och i kolumnen för anmärkningar står "rest till sjös". Jag undrar vart han tog vägen och om han också hade efternamnet Donnér. Länk till sida i omnämnda hfl: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=-5%2C-901%2C6369%2C2973I husförhörslängden ser det ut som om Oscar Theodor flyttade tillbaka till sina föräldrar, men när familjen flyttade till Ystad 1857 är han inte längre skriven bland de andra familjemedlemmarna. För att visa övriga syskon och andra släktingar som hade efternamnet Donnér bifogas ett schema. Vänliga hälsningar, Jan
1301
« skrivet: 2020-03-31, 09:32 »
Hejsan,
I en upplaga av svenska gods och gårdar tryckt på 1940-talet står bland annat följande om en fastighet/gård (se också bifogad bild):
Fast. av timmer, uppf. på 1800-talet. 1 vån. o. vindsvån., 1 läg., 2 rum, 1 kök. Bekväml.: El. ljus. Uthus: Visthusbod.
Eftersom texten är oklar för mig undrar jag om det, utöver visthusboden, fanns en eller två byggnader på fastigheten/gården. Framkommer det av texten? För att förtydliga: enligt min tolkning betyder "läg." lägenhet, dvs ungefär "hus" (och därmed en byggnad), men vad betyder då texten "1 vån. o. vindsvån." som är skrivet innan "1 läg."? Var "1 vån. o. vindsvån." en byggnad och "1 läg." (med två rum och kök) en annan, eller refererar dessa två texter till samma byggnad?
Jag vill också passa på att göra en efterlysning. I 1938 års upplaga av svenska gods och gårdar med området Stockholms län finns inte gården Gullbergby i Rö socken med. Finns den i någon annan upplaga?
Vänliga hälsningar,
Jan
1302
« skrivet: 2020-03-18, 14:19 »
Hej, Jag undrar vart Oscar Theodor född 18380202 i Lund domkyrkoförsamling tog vägen. I Lund domkyrkoförsamlings husförhörslängd 1852-1858 bodde han hos föräldrarna, men sedan står att han flyttade till obestämd ort den 17/7 1854. Hans namn är skrivet två gånger på samma rad, så det tycks som han flyttade tillbaka till sina föräldrar, men inget datum är antecknat för det. I kolumnet "anmärkningar" står att han "rest till sjöss". Länk till husförhörslängd i Lund: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=3052%2C220%2C3686%2C1720Vidare står i samma husförhörslängd att hans föräldrar flyttade ifrån Lund till Ystad (Sankt Petri) 1857. I Ystad Sankt Petri husförhörslängd 1856-1862 hittas familjen i Fridhem, men Oscar Theodor bor inte längre hos föräldrarna. Länk till husförhörslängd i Ystad: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070962_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=-27%2C55%2C3688%2C1722Jag har letat efter honom i diverse register, men inte lyckats reda ut vad som hände honom efter 1854/1857. Tacksam för uppgifter om honom! Vänliga hälsningar, Jan
1303
« skrivet: 2020-03-18, 10:10 »
Tack snälla Kristina och Admin C!
Jag har letat efter något gemensamt, som skulle kunna förena och vara unikt för sidorna med dessa anteckningar, men inte lyckats hitta något. En par ledtrådar får man av att det är samma diarienummer (242/1912) på Kristinas två första/översta länkar, som båda leder till samma socken/församling: Roslags-Bro, och av att alla diarenummer tycks vara införda år 1912 i detta register, som innehåller personer som dog 1910 i det berörda området.
Syftet med min fråga var om anteckningen kunde ha att göra med att pappan till min mormors första barn är antecknad som okänd i födelse-/dopbok. Det tycks inte vara så, och därför överger jag nu intresset för anteckningens betydelse.
Vänliga hälsningar,
Jan
1304
« skrivet: 2020-03-17, 07:43 »
Tack Kristina för ditt svar!
Menar du att det är av anledningen att anteckningen gjorts på SCB, och inte av prästen, som den inte avser någon speciell person?
Jag har nu också hittat en liknande anteckning på en annan sida i samma SCB-bok/-register: Husby-Lyhundra (Husby-Sjuhundra) församling, sidan som har rad 1 högst upp. Där står, på samma ställe, den liknande anteckningen "DNo 366/12". Eftersom det här står "DNo" och inte bara "D.N." tycker jag det ser mer ut som om N:et står för "nummer" än att det står för "notis". Vad tycker ni? Dessutom ser jag ingen ändring gjord på sidan med anteckningen "DNo 366/12", så teorin om att det skulle vara en anteckning om att en ändring har gjorts tycks inte stämma.
1305
« skrivet: 2020-03-16, 17:25 »
Tack Ulla för svaret!
Din tolkning av D.N. låter rimlig! Jag håller också med om att det inte är så stor vits med att gå vidare i sökandet om vilken som var pappan till barnet.
Vänliga hälsningar,
Jan
1306
« skrivet: 2020-03-15, 11:49 »
I SCBs dödbok, Rö socken i Stockholms län 1910, på sidan som överst har rad nummer 11 (inskrivningens löpande årsnummer), står anteckningen "D.N. 404/1912" i kolumnen för särskilda anteckningar. Anteckningen står inte på någon rad med avliden person, utan i fältet med kolumnens rubrik. Jag undrar vad det kan betyda. En teori är att en ändring av ett födelsedatum har gjorts på samma sida (rad nummer 12) och att denna ändring har fått diarienumret 404/1912 i något register. (Ändringen och anteckningen ser ut att kunna vara skrivna med samma penna och handstil.)
Anledningen till att jag undrar är om anteckningen istället skulle kunna röra personen på rad nummer 11. Det är nämligen min mormors barn. Eftersom pappan till barnet är antecknad som okänd i födelseboken och inga anteckningar om honom har hittats i församlingsboken så skulle anteckningen i SCBs dödbok kunna vara enda ledtråden till vem han var. Eftersom det inte finns några anteckningar i församlingsboken misstänker jag dock att det inte blev någon rättslig process angående faderskapet. Gör jag rätt i att misstänka det, eller är det mödan värt att åka till Stockholm för att leta i domböcker ändå?
|
Visa inlägg
Cookie policy