Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - KG Hammarlund
2001
« skrivet: 2020-09-20, 13:20 »
Enkemannen Håkan Jacobsson finns i Sjogestad AI/2 bild 58 sid 93 där han uppges vara född i Acklinga 1735. Jag har dock inte hittat Annika. Prästegårdstorp finns inte i registret för Sjogestad AI/1. På bild 33 sid 1 i den volymen (prästgården) finns en Anneca född i Rådene 1743, men om det är rätt person är förstås osäkert.
2002
« skrivet: 2020-09-20, 13:01 »
Maria, född 26 september 1854 i Ivarsbjörke, dotter till Erik Svensson och Kajsa Persdotter.
Sunne kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13512/C/12 (1849-1860), bildid: C0039017_00072
2003
« skrivet: 2020-08-06, 08:58 »
Det finns naturligtvis begränsad information om Vasaättlingarna på hemsidan, annars skulle ju ingen köpa boken för 980 kronor.
Om von Rohr har släktband till Gustav Vasa har han förstås släktband till Karl XII också. Liksom, enligt Per Andersson, till över 275 000 andra svenskar (inkuderande ingiften och samboförhållanden). Men att von Rohr skulle varit kusin till Karl XII verkar fortfarande tveksamt.
2004
« skrivet: 2020-07-14, 12:07 »
Det verkar inte alls otroligt, med tanke på att det i Hassela (bl a i Kölsjö där Per Andersson föddes) fanns skogsfinnar - nybyggare från den östra rikshalvan - sedan sent 1500-tal. Om just Per Andersson var ättling till någon av dessa kräver förstås ett omfattande grävande genom kyrkböckerna. Det finns mycket skrivet om denna migration västerut rent allmänt, se t ex http://finnbygden.se/dokument/skogsfinnarna.pdfFörstås är detta med "finskt påbrå" en definitionsfråga. Skogsfinnarna var ju, redan före flytten över östersjön, lika mycket svenska undersåtar som de som tidigare levde i Hälsingland.
2006
« skrivet: 2020-06-30, 12:40 »
Digital lagring kan vara vanskligt, eftersom:
a) lagringstjänster erbjuds av privata företag och det finns inga garantier för deras överlevnad, ändringar av kontraktsvillkor osv.
b) lagrade data kan på sikt bli oläsbara om program och maskinvara som hanterar dem försvinner. Någon som kommer ihåg 5 1/4 tums disketter? För 30 år sedan kunde de flesta persondatorer läsa såväl 5 1/4 tums och 3 1/2 tums disketter. Köper du en laptop idag kan du inte ens stoppa in en CD/DVD utan att skaffa en extern enhet. Digital arkivering förutsätter därför att arkivet hela tiden håller koll på den tekniska utvecklingen och vid behov konverterar det lagrade materialet. Eftersom lagringsmedia (hårddiskar, magnetband, CD-skivor osv) har begränsad livslängd måste data också med jämna mellanrum lagras på nytt.
Det långsiktigt mest säkra/hållbara är förmodligen att skriva ut all information (på arkivbeständigt papper och med arkivbeständigt bläck/toner).
I ett kortare perspektiv (10-20 år?) borde det vara hyggligt säkert att spara allt material i vanligt förekommande filformat, t ex docx (Microsoft Word), xlsx (Microsoft Excel), accdb (Microsoft Access). Lagra detta på flera olika fysiska media (CD, USB-minne, hårddisk) och på någon molntjänst, t ex Google Drive. Lagring på molntjänst förutsätter förstås att inloggningsuppgifter finns tillgängliga för den som ska komma åt dem.
Om du använder något släktforskningsprogram idag är det smidigaste men troligen också det mest kortlivade alternativet att göra en backup av allt du sparat där och återigen lagra backup-filen på flera olika ställen. Men detta förutsätter förstås att ditt program finns tillgängligt framöver (och att nya versioner av programmet kan hantera backup-filer från en äldre version).
2007
« skrivet: 2020-06-22, 11:17 »
Bör finnas i Göteborgs Rådhusrätts arkiv, Landsarkivet Göteborg.
2008
« skrivet: 2020-06-21, 14:12 »
Om penningvärdesförändringar över tid: http://historia.se/Missionsvännen finns också på Göteborgs universitetsbibliotek och på Emigrantinstitutet i Växjö om det möjligen skulle vara närmare för dig.
2010
« skrivet: 2020-06-21, 09:49 »
Bristen på äldre husförhörslängder gör det svårt att följa personer, men:
3 mars 1803 föds en Per, son till Per Ingemansson och Boel Persdotter i Vollsjö: Vollsjö CI/2 bild 21 sid13 (RA). Namnet Boel,som sedan återkommer hos Pers äldsta dotter är ju en indikation, om än svag, på ett möjligt samband. Men det är förstås väldigt osäkert att detta skulle vara rätt person, även om det inte är helt omöjligt att när uppgifter överförts till ny bok att både födelseförsamling och månad blivit fel. Vollsjö var ju annexförsamling till Fränninge.
2011
« skrivet: 2020-06-21, 08:58 »
Ja, jag hade för bråttom där... på föregående uppslag i födelseboken fastnade mina ögon på Emelie Sophie, uä dotter till Anna Christina Werme och sjöartilleristen Enström. Jag borde inte nöjt mig med det utan bläddrat vidare.
Men då var min första fundering helt riktig: kapten af Bornemans svärfar var Christofer Didrik Osterman, tygmästare och chef för örlogsstationens artillerikontor. Han skulle säkert kunnat sätta käppar i hjulet för svärsonens karriär och det kan ju varit en anledning att "sköta affären diskret".
2012
« skrivet: 2020-06-19, 08:04 »
Anna Gretas föräldrar var Nils Carlsson och Maria Persdotter på Svenstorp: Nävelsjö C/2 bild 20 sid 22 (RA). Familjen finns i Nävelsjö AI/3 bild 159 sid 136. Föräldrarna även i AI/2 bild 138 sid 128 med noteringen att Nils var inflyttad från Björkö 1809.
2013
« skrivet: 2020-06-19, 07:57 »
En sådan där ovidkommande(?) detalj som gör att tankarna börjar snurra kring mönster som upprepar sig: jag såg i husförshörslängden att kapten af Borneman var gift med en Emelie Sophie Osterman. Det fanns flera Ostermans i Karlskrona med höga officerstjänster och min första tanke var att ett erkännande av faderskapet skulle vara än mer otänkbart om det kunde leda till att hustruns familj vände sig mot kaptenen. När jag letade upp Emelie Sophie i födelselängden visade det sig att hon också var född utom äktenskapet. Grävde dock inte vidare för att se hur det kom sig att hon fick namnet Osterman.
2014
« skrivet: 2020-06-18, 16:38 »
Jag skulle kunna tänka mig att en penninguppgörelse var en rent privat transaktion. Skulle kaptenen förklarats vara barnafadern (t ex ett faderskapsmål, gissningsvis i Karlskrona rådhusrätt) så föreställer jag mig att Johan Petter inte så enkelt kunnat bli införd som barnens far.
Ett möjligt scenario är att kaptenen inte alls ville erkänna faderskapet offentligt men ändå "göra rätt för sig". Sedan har Johan Petter, kanske av kärlek till Estrid och omsorg om gossarne, tagit på sig faderskapet.
Kanske värt att kolla i husförhörslängderna var Estrid tjänade piga? Var det i kaptenens hushåll?
TILLÄGG: Ja, det var det - Karlskrona amiralitetsförsamling AI/51 bild 136 sid 110.
Både i Karl Johans födelsenotis och i husförhörslängden står också att Karl Johan var hennes andra oäkta barn, men närmare information om detta barn har jag inte hittat.
2015
« skrivet: 2020-06-18, 13:44 »
I sönernas födelsenotiser står följande
Om Carl Johan:
Som föräldrar står antecknade Pigan Estrid Jonasdotter och Capitaine Constantin af Borneman. Detta följs av anteckningen "Till förnämnde barn, Carl Johan har slagtaredrängen Peter Johan Petersson ifrån h(är) v(arande) stadsförsamling, sammanvigd med pigan Estrid Jonas dr. d. 6/5 1865 förklarat sig vara fader och begärt att få det såsom äkta antecknat enl. skriftligt intyg."
Om August Fredrik:
"Enligt här vidfogade skriftl.intyg har slagtaredrängen Peter Johan Petersson ifrån h(är) v(arande) stadsförsamling, sammanvigd med pigan Estrid Jonas dr. d. 6/5 1865 förklarat sig vara fader till förnämnde barn August Fredric, och anhållit få det såsom äkta antecknat. Carlskrona d. 27 maj 1865.
Varför kapten af Borneman antecknats som far till Carl Johan i födelselängden är svårt att veta. Det har förstås hänt åtskilliga gånger i historien att män i full vetskap om det rätta förhållandet tagit på sig faderskapet för en annan mans barn.
2016
« skrivet: 2020-06-18, 09:26 »
Enligt flyttlängden Säby BII/3 bild 106 sid 90 (RA) flyttar hennes far Karl Josef Ring från stadsäga 1009 till Hårkrankeryd, Hörnet, Säby 28/12 1942, men här verkar det blivit något fel. Enligt Säby AIIa/20 bild 314 sid 278 (RA) flyttar Karl Josef från Hårkrankeryd till stadsäga 1009 den 28/12. I Säby AIIa/26 bild 302 sid 2372 (RA) finns Karl Josef med hustru, sju barn och två barnbarn, bland dem Rut Anna Maria och hennes son.
Där tycks Rut Anna Maria stanna kvar, eftersom det finns en anteckning att hon överförts till följande församlingsbok (n.b. = nya boken) 1949. Den är dock inte digitaliserad ännu.
2017
« skrivet: 2020-06-17, 13:01 »
Nej, inget hundraprocentigt utifrån dessa anteckningar. Det kan finnas handlingar i andra arkiv. t ex Tolfta landskommun (det arkivet bör idag finnas i Tierps kommunarkiv) eller kanske mer troligt Tierps köping eller Tierps landskommun eftersom Tea Linnéa med föräldrar och syskon flyttade dit när sonen bara var tre månader gammal. Om där fanns en barnavårdsnämnd (inte obligatoriskt förrän 1926 men fanns tidigare i många kommuner) så kan den ha agerat i frågan. Det är också möjligt att faderskap fastställts i rätten, i så fall i Uppsala läns norra tingslag vars arkiv finns i Landsarkivet Uppsala.
Du kan kontakta de arkiven och höra om de tror att det finns några handlingar.
Du kan också försöka följa Tea Linnéa och sonen Kurt Isidor genom församlingsböckerna, det kan senare ha skrivits till uppgifter om faderskapet med en hänvisning t ex till ett domstolsprotokoll. Tyvärr finns ingen inflyttningslängd för Tierp 1925 så det kan bli tidsödande att hitta dem där.
2018
« skrivet: 2020-06-16, 21:51 »
Ja, i Björklinge AI/9b sid 24 står ju Stina som inflyttad från Skuttunge så det ligger ju nära till hands att tänka sig att det blivit något fel där.
I Skuttunge föds Chierstin (Stina) den 31/12 1780 i Löten, Skuttunge, dotter till Anders Andersson och Kjerstin Andersdotter (Skuttunge C/2 bild 92). Men när man följer man henne står hon som utflyttad till Bälinge 1799/1800 (Skuttunge AI/8 s 74) och verkar inte återvända, i allafall inte till föräldrahemmet.
Förstås är det möjligt att hon flyttar Skuttunge - Bälinge - Tensta - Björklinge - Skuttunge - Björklinge.
Dock, i Skuttunge fram till 1800 står hon som Chierstin, Kjerstin, Stina - aldrig som Christina.
2019
« skrivet: 2020-06-16, 18:29 »
Det föds också en Jonas, son till Wedgårdskarlen Jonas Åsberg och Christina Catharina Andersdotter, 21/5 1832.Bland vittnena handelsbetjenten Peter Magnus Åsberg. Kalmar C/8 bild 371 sid 700 (RA). Denne Peter Magnus är född 5/5 1811, son till arbetskarlen Nils Åsberg. Kalmar C:7 bild 128 sid 236 (RA).
Timmerman Jonas Åsberg gifter sig med Stina Cajsa Andersdotter 31/3 1811. Kalmar EI:2
bild 24 sid 34 (RA).
Detta från PLFs databas. Där finns dock ingen passande Jonas bland de födda, inte heller någon Daniel eller den Nils som skulle vara far till Peter Magnus ovan. Däremot finns en tänkbar Magnus född i Kalmar 6/10 1773 och en Johan Magnus född 26/10 1776, söner till skepparen Magnus Åberg.
Att de finns i födelse- och vigselböcker hjälper dock föga eftersom inget sägs om var de bor.
Möjligen värt att undersöka, även om det inte riktigt stämmer med ditt ungefärliga födelseår, är en Jonas Åsberg född 14/3 1762 i Grönemåla, Älghult, son till ryttaren David Persson Åsberg och Lisbet Nilsdotter. Denne Jonas hade en bror Magnus, född 14/4 1760 i Grönemåla, Älghult. Också dessa uppgifter från PLF.
2020
« skrivet: 2020-06-16, 12:30 »
Jag håller på Tostebo. Dels för att andra bokstaven ser ut som ett tydligt o, dels för att det schwungiga T-et finns på fler ställen: t ex sid 233, tredje raden nerifrån, finns Pähr Hindriksson i Torp med samma T.
2021
« skrivet: 2020-06-16, 12:18 »
Var hittar du din Nils Nilsson med avvikande födelsedatum 15/4?
Jag kan följa Nils, son till Nils Carlsson och Stina Nilsdotter i Dammstugan, till Tuna AI/7 bild 148 sid 133 (RA) där han flyttar (1812) till Bergsh. som jag gissar är Bergshammar socken.
Niklas, son till Nils Larsson och Maria Persdotter i Torkilstorp, kan jag följa till AI/5 bild 216 sid 215 där familjen står som utflyttad 1802 till Thunab., gissningsvis Tunabergs socken.
Så långt får ingen av pojkarna något födelsedatum i hfl, bara födelseåret -94.
Jag har inte försökt leta upp personerna i deras nya hemsocknar.
2022
« skrivet: 2020-06-15, 12:27 »
Där står 'arb.', alltså arbetaren.
Om det är Tea Linnéa som angivit honom som barnets far, eller om han själv medgivit faderskapet framgår inte.
August Evert finns i Tolfta AIIa/4 bild 349 sid 342 rad 15 (RA) med anteckningen "är enl. eget skriftl. erkännande fader till Karin Gertrud f. 19/6 24 med Rosa Evelina Tjäder f. 8/3 02." Alltså inget om Tea Linnéas son Kurt Isidor vars födelsenotis finns i Tolfta CI/7 bild 183 sid 178 (RA) utan notering om fadern.
August Evert flyttar till Vaksala 1/12 1928.
2023
« skrivet: 2020-06-14, 15:10 »
2024
« skrivet: 2020-06-13, 15:48 »
Det är inte så märkligt med två böcker med samma uppgifter. Födelseboken (som jag tittade i) är så att säga originalet. Sedan skulle församlingarna skicka utdrag till SCB som underlag för den samlade statistiken över hela Sverige.
SCBs register kan ofta vara ett snabbt sätt att hitta en person och ibland ovärderligt om den ursprungliga födelseboken förstörts. Men eftersom den är en avskrift så finns risken att det skrivs fel, och församlingens egen födelselängd innehåller ofta fler uppgifter.
Jag tror inte prästen övervägde att föra upp Sven som dödfödd. Datumen har säkert meddelats från barnmorskan: barnen föddes den 18, den 20 förstod man att Sven inte skulle klara sig, därför nöddopet (utan präst) och den 21 kunde Harry döpas av prästen.
2025
« skrivet: 2020-06-13, 14:22 »
Hej, detta var lite mystiskt - när jag slår upp Nättrabys födelsebok för 1905 (hämtad från Riksarkivet) ser den inte likadan ut: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00139671_00103(aha - du har använt SCBs födelseregister med de utdrag ur födelseboken som skickats till Stockholm från församlingen. Överstrykningen är lite svårbegriplig - antingen en markering att Sven dött, eller en markering att familjen inte var skriven i Nättraby församling). I församlingens egen födelselängd står: Fader: Axel August Håkansson (född 21/11 1857), flaggunderofficer Karlskrona amiralitetsförsamling Moder: h(ans) h(ustru) Evelina Kristina Albertina Håkansson född Johansson (född 11/11 1865). Sven nöddöptes den 20 juli av barnmorskan Anna Svensson i Nättraby. Dopvittnen (faddrar) var rättarehustrun Lovisa Svensdotter, Vrängö, och fröken Ammi Håkansson, Karlskrona. Harry döptes den 21 juli av P. Bure (kyrkoherden?) med barnmorskan Anna Svensson och Ammi Håkansson som dopvittnen. Längst till höger: Nedkomstort Nättraby. Attest om födelse och dop afs(änd) till pastorsemb(etet) i Karlskrona Amiralitetsförsamling 25/7 05 Axel August och Evelina Kristina Albertina var skrivna/bosatta där och gissningsvis bara tillfälligt i Nättraby när barnen föddes. Sven dog redan 20 juli, hans dödsnotis finns i Nättraby FI/5 sid 40: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00139685_00043Dödsorsaken anges som "Medfödd svaghet" och han begrovs 23 juli. Tvillingfödslar var (och är) mer riskfyllda och ju längre tillbaka i tiden man kommer, desto vanligare att en eller båda barnen dog tidigt. PS: nu råkade en tvillingfödsel i Nättraby hamna i en tråd som från början gällde Rödeby socken. Det är kanske inte alldeles perfekt. Det är vanligen bättre att börja en ny tråd i rätt avdelning (den socken/församling som kyrkböckerna hör till), även när det handlar om en och samma släkt.
2026
« skrivet: 2020-06-13, 11:00 »
Hej Patrik, Båstorp nr 101 är en fastighetsbeteckning. De övriga beteckningarna, med bokstäver och siffror, markerar vilken av kyrkböckerna som informationen kommer från. CI:10 är ett födelse/dopregister. AIIa:4 är en församlingsbok. Se denna sida så märker du hur kyrkböckerna i Tvings församling ser ut: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=tving&Lan=0&lf=Ladda+arkiv&PageSize=100&Arkiv=SE%2fLLA%2f13423&tab=serie#tabHär finns lite basic information om hur du kan börja leta i riksarkivets material: https://riksarkivet.se/slakt-personforskningOm materialet är yngre än 110 år (senare än 1910) behöver du registrera ett användarkonto, men det är gratis. Många här använder det avgiftsbelagda materialet från ArkivDigital. Det har ofta högre bildkvalitet och ger också tillgång till fler digitaliserade register, men kostar som sagt en del. Ett litet problem är att sidnumreringen hos Riksarkivet och ArkivDigital många gånger skiljer sig åt, så om du får hjälp av någon som ger dig ett sidnummer från AD kan det bli svårt att hitta i Riksarkivet. Men det brukar lösa sig.
2027
« skrivet: 2020-06-11, 14:16 »
Det finns ett Välinge i Väse socken (S) också, men det känns lite avlägset...
Gårds-/bynamn brukar ju vanligen indikera flytt inom socknen. Salem ligger dock så nära att man kan tänka sig att Välinge där skulle vara känt, även om det är ett annat härad/län/stift. Men jag har inte sett någon Jonas i Salems födelselängder runt de angivna åren.
2028
« skrivet: 2020-06-10, 08:29 »
Det finns ett Vällinge säteri i Salems socken, det är så nära Munsö man kan begära. Kanske värt att kolla Salems födelselängder?
2029
« skrivet: 2020-06-10, 08:19 »
Bland "vanligt folk" skulle 16 år varit extremt tidigt att stå brud, men inte lika ovanligt inom adeln eller kungliga familjer. Sedan fanns alltid undantag. Jag har under tidigt 1700-tal en ana som om man får tro kyrkböckerna ska ha gift sig redan vid 12 års ålder (hon var dock 18 när första barnet föddes). Och det var under peståren, så omständigheterna var extrema och kan också påverkat kyrkböckernas tillförlitlighet.
När jag jämför sidan adelsvapen.com (som bygger på Elgenstierna) och Anreps Svenska adelns ättar-taflor från 1800-talet är överensstämmelsen exakt, så Elgenstierna tycks vad gäller Hammarhjelms helt enkelt kopierat Anrep. Och Anrep lär knappast rest runt i landet och läst kyrkböcker, så hur han hittat sina källor är oklart. Kanske anteckningar i något familjearkiv? I Riddarhuset? Då finns förstås en rad felkällor.
"Vanligt folk" höll inte alltid så noga reda på sitt eget födelseår, men förstås kan man tänka sig att det var annorlunda inom adeln.
Det är nog bara att acceptera en viss osäkerhet i detta fall.
2030
« skrivet: 2020-06-10, 07:51 »
Maja Stina Andersdotter föddes 16 februari i Sjöstorp Norrgård och döptes följande dag. Föräldrarna var Anders Carlsson och Maja Nilsdotter (Forserum CI/3 bild 24 sid 33 RA).
Familjen flyttar till Barkeryds socken i november 1828 (Forserum AI/7 bild 126 sid 215).
Enligt Barkeryds inflyttningslängd 1829 flyttar de till Kättholmen (Barkeryd AI/14 bild 275 sid 520).
Barkeryds husförhörslängder saknar register vid den tiden, så det kan ta lite tid att leta upp Kättholmen där och följa familjen vidare.
2031
« skrivet: 2020-06-09, 19:41 »
Instämmer med vad Ulla skriver.
Eftersom sajten adelsvapen.com anger Elgenstierna som källa så blir den ju inte ett oberoende andra belägg för att 77 skulle vara rätt ålder. Var Elgenstierna hittade sina uppgifter vet jag inte, men han kan ju helt enkelt skrivit fel, och sedan har alla som utgått från hans arbete återupprepat detta.
Samtidigt är det inte alls ovanligt att åldern blir fel i dödsnotiser. Säker kan man inte bli förrän man har såväl en tillförlitlig födelse- eller dopnotis och dito dödsnotis.
2032
« skrivet: 2020-06-09, 08:47 »
Tack detsamma 
2033
« skrivet: 2020-06-08, 21:55 »
Släktskap är kanske osäkert, men paralleller finns... farmors farfars far, kvarndräng i Åtvid (och innan dess i Tannefors) var född i Galmsås, Kättilstad. Efter Åtvid blev det Risinge och sedan landade han med familjen på Havets kvarn, Odensvi där så småningom farmor föddes.
2034
« skrivet: 2020-06-08, 20:13 »
Det ökar möjligen chanserna, bland farmors anor är det gott om östgötar: från Gammalkil, Horn, Klockrike, Kristberg, Kättilstad, Linköping, Ljung, Motala, Oppeby, Tjärstad, Vist. Men inte Åtvidaberg, även om farmors farfars far var kvarndräng i Åtvid (Närstad) några år på 1820-talet.
2035
« skrivet: 2020-06-08, 15:12 »
Ja, går man bara tillräckligt långt tillbaka, så...
Särskilt om du har många anor i norra Tjust. Min Blackstad-gren (farmors farmor) har jag följt till tidigt 1700-tal. Jag har inte kartlagt sidolinjer (t ex farmors farmors farmors syskon) men hade jag gjort det hade det blivit rätt många inblandade.
2036
« skrivet: 2020-06-08, 14:22 »
Då kan man tänka sig att Stockholms stads barnavårdsnämnd var inblandad. Enligt arkivförteckningen: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FSSA%2F0056 finns en serie F2F, Handlingar rörande placering av sommarbarn i sommarhem, men där finns bara handlingar för åren 1973-74 med anteckningen "Endast hela 1973 samt "halva" 1974 finns bevarad. Detta torde innebära att serien troligen varit gallringsbar efter en viss tidsfrist och att de bevarade volymerna undkommit gallring sedan barnavårdsnämnden upphört. De har nu förtecknats som typex." Men det är ju möjligt att det någon annanstans i arkivet kan finnas material som berör sommarhem. En god idé är att kontakta Stockholms stadsarkiv och fråga. Denna kan kanske också vara av intresse: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31078
2037
« skrivet: 2020-06-08, 13:19 »
Det beror förstås på om din och din systers sommarbarnsvistelse var en kommunal angelägenhet eller inte. Jag föreställer mig att sommarbarnsvistelser (även vid kolonier) också kunde arrangeras av olika ideella organisationer (inklusive frikyrkor) men även helt privat via släktingar/bekanta. Om kommunen hade något med det hela att göra så bör det ju finnas handlingar i barnavårdsnämndens arkiv (Häverödals arkiv bör idag finnas i Norrtälje kommunarkiv). Kanske också i din (dåvarande) hemkommun? Där kan det ju funnits intresse av att ha kännedom om/kontroll över familjer som tog emot sommarbarn. En kontakt med hembygdsföreningen kan vara en idé, de kan känna till åtskilligt: https://www.hembygd.se/havero-edebo
2038
« skrivet: 2020-06-08, 12:03 »
Stina, dotter till Daniel Jonsson i Kulla, föds 21 juli och döps 25 juli 1779: Madesjö CI/3 bild 178 sid 326 (RA).
Modern nämns inte, men en Karin Olofsdotter i Marcustorp finns bland vittnena och det skulle ju kunna vara en syster till Maria.
Daniel Jonsson dör 1783-07-01 (frossa och vattusot), Madesjö CI/4 bild 341 sid 637.
I PLFs register hittar jag ingen passande Maria Olofsdotter som dör i Madesjö, men hon kan ju ha flyttat till en annan socken som änka.
2039
« skrivet: 2020-06-08, 11:55 »
Jag noterar också i den hfl du hänvisar till att dottern Sophia Eleonora föds 1802. Jag kan inte hitta henne i födelseboken detta år.
Det är kort tid mellan två barn, så det är ju en möjlig indikation på att Maria Charlotta dog vid späd ålder och att det slarvades en smula med födelse- och dödböcker i församlingen.
2040
« skrivet: 2020-06-08, 11:38 »
Till dessa åtta kommer:
Bertil Erik Lennart f 1918
Gunnar Edvin Anders f 1921
Birgit Linnea Elvie f 1923
Totalt 11 barn. Min uppgift om 13 syskon till Agnes Helfrid Ingeborg var felaktig - jag räknade slarvigt nog bara alla namn utan att se att samma barn dök upp fler gånger (utflyttad-återflyttad)
2041
« skrivet: 2020-06-07, 20:40 »
Hej,
som jag tidigare skrivit så har jag knappt använt rapportfunktionerna i Gramps och har därför svårt att ge bra svar.
De grafiska rapporterna verkar bara i begränsad utsträckning kunna förändras. Diagrammen är, som du skriver, intressantare - t ex möjligheten att vända riktning (upp/ner, höger/vänster). Samtidigt saknar jag inställningar, t ex att i släktlinjediagrammet välja antalet generationer. Jag kan begränsa antalet förfäder/ättlingar, men de verkar fördelas slumpmässigt (kanske efter ID-nummer?) så att en linje kan bli väldigt lång och en annan rumphuggen.
Men med dina 25 personer borde det inte vara något problem.
Att du inte kan skriva ut diagrammen förvånar mig dock. Jag har möjlighet att välja mellan olika "format för utdata" och alltså spara diagrammen som pdf eller som bildfil i olika format (jpg, gif osv). När det är gjort är det ju inga problem att skriva ut ett diagram.
2042
« skrivet: 2020-06-07, 14:53 »
Ja, själv bor jag i Halland så jag har åtminstone lite koll på trakterna. Men Ostkusten och Gamleby är inte att förakta! Har min svärmor i Västervik och egna anor i Blackstad och Odensvi.
2043
« skrivet: 2020-06-07, 14:01 »
Sanna Kristina som dör på Mjäla nr 2 i Torup föds 3 mars 1851 som utomäktenskaplig dotter till Ingjerd Eriksdotter i Östra Boalt, Södra Unnaryd enligt Södra Unnaryd C I/3 bild 181 sid 332 (RA).
Någonstans kan någon ha misstagit en trea för en femma.
Jag har inte sett anteckningen Norra Unnaryd någonstans, bara Unnaryd. Och då är Södra Unnaryd rimligare i förhållande till hennes boplatser i Torup och dessförinnan Femsjö.
2044
« skrivet: 2020-06-07, 13:03 »
2046
« skrivet: 2020-06-07, 12:14 »
Och så var de bara en:
Per Ersson, son till Erik Larsson och Karin Johansdotter i Hönstorp, Stora Malm, flyttar till Nyköping 1783(?): Stora Malm A I/7 a bild 163 sid 149 (RA).
Per Ersson, son till Erik Ersson och Anna Ersdotter i Tybble, dör 1757-08-21: Stora Malm F/1 bild 68 sid 60 (RA).
2047
« skrivet: 2020-06-07, 11:06 »
Om Maud råkar få ett tack för mycket så är det väl unt med tanke på all den hjälp hon gett och ger, inte minst med säker texttolkning
2048
« skrivet: 2020-06-06, 21:33 »
Med ett patronymikon blir ju allting en aning lättare En Pehr, son till Erik Ersson och Anna Ersdotter, föds i Stora Malm 15 april 1757 (St Malm C/3 bild 138 sid 251). En annan Pehr, son till Erik Larsson och Karin Johansdotter, föds 22 maj 1757 (samma sida). De kan ju vara tänkbara kandidater.
2049
« skrivet: 2020-06-06, 20:50 »
Skövde rådhusrätt är domstolen för Skövde stad - alltså ingen häradsrätt inblandad (häradsrätterna hade hand om landsbygden utanför städerna). Rätt arkiv är Landsarkivet Göteborg: https://riksarkivet.se/goteborgArkivDigital innehåller bara ett fåtal domböcker från Skövde RR och ingen för de aktuella åren.
2050
« skrivet: 2020-06-06, 18:10 »
I Björnlunda AI/4 bild 339 sid 321 (RA) anges Stora Malm som födelseförsamling och det skulle ju kunna förklara namnet Malmqvist.
I Stora Malm föds 5 stycken Per år 1757, men ingen Malmqvist. Man kan naturligtvis försöka följa dem en efter en genom hfl och se om någon av dem ger sig av till Nyköping och sedan till Ludgo (och på vägen tar sig namnet Malmqvist), men om denne Per inte är så viktig för dig är det kanske inte värt besväret.
Hälsning från Halland där solen börjar titta fram efter totalt 17 välbehövliga millimetrar regn under dagen och gårdagen.
2051
« skrivet: 2020-06-06, 16:46 »
Enligt vigselnotisen i Ludgo C/1 bild 31 (RA) kom Pehr Malmquist från Nyköping.
Jag har snabbt gått igenom födelseböckerna för de två Nyköpingsförsamlingarna men inte hittat någon Per eller Peter Malmkvist/Malmquist född 1757. Men:
1) födelseåret i senare hfl kan ha blivit fel,
2) han kom till Ludgo från Nyköping men var född någon annanstans,
3) det var han som tog namnet Malmquist vilket gör det svårt att hitta hans födelse.
2052
« skrivet: 2020-06-06, 14:00 »
Jag läser på sid 30 i Det medeltida Sverige, band 4 del 6 (Ydre härad) https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/DMS_Smaland_4-6.pdfatt Erengisle Sunesson Båt, i de fall han kan ha agerat på sin hustrus vägnar, kan gjort det utifrån en patronaträtt som kan ha innehafts av östgötalagmannen Bengt Magnusson (Folkungaättens lagmansgren), död på 1290-talet. Det får mig att undra om hans position kan ha grundat sig på något annat än släktskap, t ex att han utifrån patronatsrätten här övervakade kyrkans (gåvomottagarens) intressen. Men det är en spekulation från min sida, jag vet alldeles för lite om stormännens formella och reella rättigheter i 1300-talets Sverige.
2053
« skrivet: 2020-06-06, 13:30 »
Jag är absolut ingen expert på medeltida arvsrätt men min bild är att det fanns visst sedvanebaserat utrymme för testamentariska förordnanden som då förstås minskade arvslotten för de arvingar som räknas upp i lagen. Sådana förordnanden förutsatte (återigen enligt sedvanerätt) arvingarnas samtycke vilket då förklarar varför två arvingar är sigillvittnen i detta fall.
Jag vet inte om det är ett testamentariskt förordnande som nämns i notisen från 1374, eller om det är en gåva under Sven Bondes livstid, men i båda fallen blir ju resultatet detsamma, arvingarnas lott minskas, vilket gör det rimligt att de genom att vara sigillvittnen ger sitt godkännande.
Elin och Erengisle bör vara släkt på något sätt eftersom de står som arvingar, men exakt hur är oklart, särskilt då de hade olika sköldmärken. Var de månne syskonbarn till Sven? Om Elin var en brorsdotter verkar det ju rimligt att hon hade samma sköldmärke som Sven, och om Erengisle var en systerson hade väl han sin fars sköldmärke? Kusiner (på fäderne respektive möderne) är en annan möjlig förklaring till de skilda sköldmärkena.
2054
« skrivet: 2020-06-06, 12:20 »
(oavsiktlig dubbelpost)
2055
« skrivet: 2020-06-06, 12:19 »
Enligt ärvdabalken i Magnus Erikssons landslag är arvsordningen (med reservation för min feltolkning av medeltidssvenskan):
1. barn, om sådana finns, annars
2. föräldrar, om sådana finns, annars
3. syskon/syskonbarn, om sådana finns, annars
4. farföräldrar, om sådana finns, annars
5. morföräldrar, om sådana finns, annars
6. farbror/faster, om sådana finns, annars
7. morbror/moster, om sådana finns, annars
8. kusiner
Inom varje nivå gällde att manliga arvingar ärvde dubbel lott mot kvinnliga.
2057
« skrivet: 2020-06-05, 16:18 »
Tiunda tingslags häradsrätts arkiv finns i Landsarkivet Uppsala men är ej digitaliserat. Du bör kunna beställa en kopia av beslutet, länk till beställningsformulär finns här: https://riksarkivet.se/uppsalaJag vet inte om det kan finnas någon sekretessregel som kan sätta käppar i hjulen men jag skulle tro att den sedvanliga 70-årsregeln gäller.
2058
« skrivet: 2020-06-05, 13:24 »
ArkivDigital har enligt uppgift digitaliserade bouppteckningar från Göteborgs och Bohus län fram till 1960. Om deras material är heltäckande vet jag inte.
Annars bör bouppteckningen finnas i Orusts och Tjörns häradsrätts arkiv, Landsarkivet Göteborg (ej digitaliserat).
2059
« skrivet: 2020-05-31, 09:11 »
Förmodligen Lomma.
Ett streck över m är ett vanligt sätt att markera dubbelteckning.
Om Pehr står också "svag till helsan och oarbetsför - Krympling i ena benet."
I Lomma B/1 bild 14 finns en Per Olsson inflyttad från Borreby till Alnarp (nr 43 i flyttlängden), men det verkar vara en helt annan Per - enligt Lomma AI/5 bild 86 är han född 1790 i V Sallerup och hans hustru heter Cecilia.
2060
« skrivet: 2020-05-29, 10:51 »
2061
« skrivet: 2020-05-27, 16:14 »
Swen Andersson är möjligen en felskrivning. I vigselnotisen, Marbäck C/2 bild 329 sid 624 (RA), står att han kommer från Kinnared, Hofsna pastorat. Enligt Hössna C/2 bild 34 sid 51 (RA) föddes Abraham, son till Anders Andersson och Ingeborg Jönsdotter i Skattegården, Kinnared, Hössna 17790823.
Familjen i Marbäck AI/1 bild 44 sid 13 (RA): Abraham, Johanna och barnen Josef (f 1806), Anna Britta (f 18090420) och Maja Lotta. För Josef står antecknat "finns ej" och han finns inte heller i födelseboken 1806.
Maja Lotta föds 18120901 enligt Marbäck C/2 bild 218 sid 400 (RA). Där står Abraham som Kindberg - i hfl dock hela tiden som Andersson.
Namnet Kindberg kan vara valt utifrån hans födelseort Kinnared. Vet inte vilka övriga uppgifter som skulle tala för att det var ett resandenamn, men familjen tycks iallafall ha varit högst stationär i Antesbo, Marbäck.
Familjen även i AI/2 bild 18 sid 14, bild 50 sid 14, bild 66 sid 14, bild 82 sid 14, bild 98 sid 14, bild 114 sid 13 (här antecknas att Josef flyttar 18280825 men jag kan tyvärr inte läsa ut vart) , bild 130 sid 13, bild 150 sid 22, vidare i AI/3 bild 53 sid 86 och AI/4 bild 53 sid 83 och bild 54 sid 85 - förmodligen även i AI/5 men jag har inte letat längre.
2062
« skrivet: 2020-05-25, 20:44 »
Jo, men Joakim/Joachim tycks ha varit ett namn som gått i släkten, det finns många på den sida du länkade till. Den Joakim som enligt trådskaparen sägs ha varit kusin till Karl XII var sin till Hans Christoffer och återfinns som Tab. 15.
2063
« skrivet: 2020-05-25, 18:56 »
Kanske var det på mammans sida Ulrika Eleonora av Danmark?
Varken Joachims far Hans Christoffer von Rohr eller hans mor Anna Catharina Cronman var ju syskon till Ulrika Eleonora, inte heller till Karl XI, så officiella/legitima kusiner kan Joachim och Karl inte ha varit. Det är förstås teoretiskt möjligt att Joachims biologiske far inte alls var Hans Christoffer von Rohr utan en bror eller halvbror till Ulrika Eleonora, men vad jag vet finns inga belägg för något sådant. Inte heller har jag hört talas om att Karl XIIs biologiska far skulle varit någon annan än Karl XI. En möjlig förklaring är att "kusin" ska förstås utvidgat och att det i själva verket rör sig om ett betydligt mer avlägset släktskap. Illegitima ättlingar till både det danska och svenska kungahusen är ju inte ovanliga, och genom dem kan släktskap ha uppstått i tidigare led. En annan möjlighet är att det är en familjelegend utan någon som helst verklighetsförankring.
2064
« skrivet: 2020-05-25, 14:39 »
Försåvitt att den släktutredning som finns på wikipedia stämmer så var de inte kusiner: https://en.wikipedia.org/wiki/Joachim_von_RohrMed reservation, förstås, för den teoretiska möjligheten att Joachims far eller mor skulle varit illegitima barnbarn till Karl XIIs far- eller morföräldrar. Så allt beror på vad Karl X Gustav och Fredrik III hade för sig. Eller hade Karl XIIs mors illegitima halvbror Ulrik Frederik Gyldenløve en affär med Joachims mor? Jag kan dock inte hitta några rykten på nätet om släktskap mellan von Rohr och Karl XII.
2065
« skrivet: 2020-05-23, 20:53 »
Kan det möjligen vara denna Hildur? Hildur Viktoria, född 23 januari 1895, dotter till arbetaren Johan Svensson och hans hustru Albertina Nilsdotter, bosatta kvarteret Svanen 1 (på Gårda) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00054566_00008Örgryte kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13678/C/8 (1895-1899), bildid: 00054566_00008, sida 3 Det föddes också en Hildur Fredrika Elisabet 13 april https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00054566_00019Örgryte kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13678/C/8 (1895-1899), bildid: 00054566_00019, sida 14 och en Hildur Elisabet, född 15 augusti https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00054566_00035Örgryte kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13678/C/8 (1895-1899), bildid: 00054566_00035, sida 30
2066
« skrivet: 2020-05-23, 11:13 »
Platsnamnet är Röbjörkeby (även Röbiörkeby) på både nuvarande och äldre kartor.
Om Sara var 52 år vid sin död 1740 borde hon vara född 1687-88 (även om den sortens åldersangivelser är opålitliga) Jag har dock inte lyckats hitta någon Sara Larsdotter i Ekshärad C/1 omkring de åren.
2067
« skrivet: 2020-05-21, 19:08 »
Skabersjö CI/1 sid 78 (bild 87 RA):
"Annan dag Påsk döptes Swen Nils sohn Aßar ifrån Ebberup född 23 Martij"
Alltså samma barn som i dödsnotisen Eva Dalin citerat. Det tycks vara samma hand som fört pennan på båda ställena.
2068
« skrivet: 2020-05-21, 15:12 »
Roligt att höra att studierna inte dödade ditt historieintresse för all framtid Jag känner igen ditt namn men får erkänna att jag inte kom ihåg uppsatsen. Det blev ju ytterligare ett antal uppsatser att handleda innan jag gick i pension för snart 1½ år sedan.
2069
« skrivet: 2020-05-21, 11:39 »
"enl. anteckning i en äldre husförhörslängd har W-n varit tilltalad för delaktighet i stöld."
I AI/5 bild 35 står: "tilltalad för stöld, fri... af d. 2/5 1849. Undergått uppenbar skrift."
Jag kan inte läsa ut vad som står efter "fri" men tolkar ändå detta som att han friats från anklagelserna. Men varför skulle han i så fall undergå uppenbar skrift?
2070
« skrivet: 2020-05-20, 19:40 »
Aha, då skulle Hyllie no 11 ligga ungefär där Svennedalsvägen 194 ligger idag, granne med Hyllie skola.
2071
« skrivet: 2020-05-20, 16:50 »
Jo, det får jag ju erkänna...
2072
« skrivet: 2020-05-20, 15:51 »
2073
« skrivet: 2020-05-17, 17:40 »
I Viby AI/2 bild 140 sid 233 anges hans ålder till 48, och eftersom den boken startar 1770 så skulle födelseåret bli 1722 eller kanske 1721. Å andra sidan får han åldern 70 år år 1790 i AI/3 bild 136 sid 233, och i AI/1 bild 109 sid 93 anges hans ålder till 30 år 1753 - om det är samma Per Nilsson vilket är osäkert eftersom han i så fall inte har samma hustru där som i senare böcker. Jag är inte alls säker på att jag läser rätt, men jag anar en Per, son till Nils någonting i Kummerud i födelseboken 6 januari 1721. (Viby C/2 bild 50 sid 38 [RA]). Det är en möjlighet men förstås inte säkert. Här en uppgift som också satsar på att Per föddes 1721 i Kummerud, Viby: https://www.geni.com/people/H%C3%A4radsdomare-Per-Nilsson/6000000009675827531Kan ju vara värt att kontakta personen bakom det trädet och höra vad han använt för källor.
2074
« skrivet: 2020-05-17, 17:08 »
Torp var eget pastorat 1680-1961 påstår arkivhistoriken enligt RA?
Att Ödeborg var annex till Färgelanda stärker förstås misstanken att det rör sig om en och samma Elin och att 1/6 någonstans blivit 1/8.
Har det inte i själva verket skett mellan p. 47 och 45 i Färgelanda AI/13? När jag läser den något kladdiga p. 47 ser jag att Magnus, född 34 18/10 pressats in mellan Stina Jansdotter och Elin Olsdotter. Elins födelsedatum blir då lite mer svårläst, men står där inte 1/6? Det är iallafall en definitiv sexa till höger om snedstrecket. Och så blev det 1/8 när hon fördes över till p. 45.
2075
« skrivet: 2020-05-17, 14:06 »
Familjen på torpet Stenkas under Sannerhult i Ödeborg AI/6 bild 44 sid 69 (RA).
Anna Stina född 1799-03-09, döpt 1799-03-11 enligt Ödeborg C/4 bild 28 sid 39 (RA)
Elin född 1813-06-01, döpt 1813-06-06 enligt Ödeborg C/4 bild 61 sid 105 (RA)
Märkligt nog står i AI/6 att de flyttat till Torp (vilket jag förstår som Torps socken) 1809 hur det nu är möjligt om Elin föddes i Ödeborg 1813. Har de möjligen flyttat tillbaka till Ödeborg?
Hur som helst hittar jag dem inte i Sannerhult eller Stenkas i AI/7 eller AI/8.
När det gäller Elin i Färgelanda - kan du följa henne framåt och bakåt i hfl från den plats där du hittat henne? Som du skriver blir födelsedata och socknar fel, men ibland kan man i tidigare eller senare böcker hitta den riktiga uppgiften.
2076
« skrivet: 2020-05-17, 12:54 »
Anna Halfvarsdotter.
Jag får erkänna att jag inte kunde läsa ut det ur vigselnotisen, men hon finns mer lättläst i Blomskog AI/2 bild 20 sid 16 (RA), och när jag ser namnet där så faller pusselbitarna på plats. Där ser jag också att hon föddes i Silbodal 1736.
2077
« skrivet: 2020-05-16, 15:55 »
Kanske inte så mycket att tacka för, det blev ju ingen säker förbindelse till Askeby.
Magnus finns inte i generalmönsterrullan för Andra Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani. 1806 har han ännu inte antagits och 1817 har han avlidit (1814 enligt Viby AI/2 bild 40 sid 62). Det borde finnas en rulla däremellan, men den har möjligen förkommit.
Han finns inte i dödboken för Viby 1814. Kanske dog han i tjänst? Soldater från Livgrenadjärregementet deltog i fälttåget i Norge 1814. De direkta förlusterna i strid var små, men soldater kunde ju dö av annat.
2078
« skrivet: 2020-05-16, 13:40 »
Namnet Skortman tycks vara ett soldatnamn - han står som livgrenadjär i Viby AI/2 bild 40 sid 62 (RA - och i så fall finns det förstås inte i Askeby.
Om födelseåret är rätt så föds (eller döps?) en Måns Magnus i Askeby 1769-08-15, son till Samuel Månsson och Maja Börjesdotter, troligen i Juby eftersom vittnena kommer därifrån. (Askeby C/1 bild 152 sid 473 RA)
Äldsta hfl i Askeby börjar 1796, där finns ingen Måns Magnus i Juby men inhyses änkan Maria Börjesdotter, född i Törnevalla 1745-10-19 (Askeby AI/1 bild 14 sid 8 RA).
Lite komplicerande är att i Soldatregistret anges hans födelseår till 1767 (se skärmdump). Det året föds en Magnus i Juby, Askeby den 15 februari, son till Anders Månsson och Maria Nilsdotter (Askeby C/1 bild 149 sid 467 RA). Jag kan dock inte hitta någon av dessa i Askeby AI/1.
2079
« skrivet: 2020-05-14, 20:47 »
Enligt Lid AI/5 bild 161/38 (RA) flyttar de till vad som ser ut som Ryda (eller Ryd.) 1831. Troligen inte till Ryda eller Ryd i Västergötland utan till Östra Ryd i Uppland, eftersom Cajsa kommer till Bälinge från Österåker 1832 (Bälinge AI/7 bild 36 s 24, RA). 1833 flyttar Cajsa till Sörbystugan, och samma år kommer också Erik dit från Stora Stäk, Bälinge (Bälinge AI/7 bild 37 sid 25 - jag hittar dock inte Erik i Stora Stäk i samma bok). Jag gissar att de båda kom från Österåker till Bälinge 1832 och först fick plats på olika gårdar.
Erik dör 1867-03-21 (Bälinge AI/14 bild 39 s 36).
2080
« skrivet: 2020-05-14, 16:26 »
Spännande läsning - jag passerar Tjällmo kyrka regelbundet på väg till/från sommartorpet. Får vid tillfälle gå in och titta på gravhäll och epitafium.
150 daler kopparmynt var förstås ingen svindlande summa, ens om det skulle vara "dubbelt kopparmynt". Men det kan ju funnits flera skuldförbindelser.
Samtidigt undrar man om det verkligen inte fanns pengar till klockringning, när det tydligen fanns till en gravplats i kyrkan? Den kan förstås varit köpt och betald tidigare (för lånade pengar?)
2083
« skrivet: 2020-05-14, 10:14 »
2084
« skrivet: 2020-05-13, 22:26 »
Enligt Cajsas födelsenotis ska föräldrarna ha bott i Nipen, gissningsvis ett torp under Frisbo, och där finns också Hans Nilsson, hustrun Sara Jansdotter och åtta uppräknade barn. däribland Maria Catharina, dock med födelsedatum 11 augusti 1810, inte 30 augusti som i födelsenotisen (Bjuråker AI/7c bild 94 sid 86, födelsenotisen i C/3 bild 107).
2085
« skrivet: 2020-05-13, 21:08 »
Äldsta bevarade husförhörslängden från Bringetofta börjar ju inte förrän 1791, och där har jag inte lyckats hitta Måns eller Maja.
Däremot råkade jag av en tillfällighet i Kjälleryd, torp under Hjertsöla, hitta en Sven Månsson, född 1761, med hustrun Anna Maria född 1774 och sonen Johan Magnus, född 1794-11-02. Han står som inflyttad från Medeltorp, Bringetofta 1794 och familjen flyttar, om jag läser rätt, till Vare, [Norra] Sandsjö 1795 (Bringetofta AI/1 bild 138 sid 257 RA).
Enligt Johan Magnus' födelsenotis hette Anna Maria Jonasdotter och var 20 år när Johan Magnus föddes, alltså född omkring 1774. Tre av vittnena vid dopet kom från Hafsjö (Bringetofta BI/2 bild 163 sid 306 RA).
Känner du igen namnen Anna Maria och Johan Magnus? Kan det vara rätt Sven Månsson?
Förstås är det inte säkert att denne Sven är son till Måns Stenberg och Maja. Mantalslängderna för Bringetofta ger föga vägledning eftersom de vanligtvis bara listar förnamn.
Jag kan inte heller hitta någon bouppteckning efter någon Måns Stenberg i Riksarkivets bouppteckningsregister.
2087
« skrivet: 2020-05-13, 17:13 »
Oftast markeras väl på något sätt att personen är före detta soldat: förre soldaten, avgångne soldaten eller i detta fall avsuttne kvartermästaren.
2089
« skrivet: 2020-05-13, 13:38 »
Om du vet var din morfars mors föräldrar föddes, eller var och när din morfars mor föddes (och vad hon hette), finns det nog möjligheter att hitta dem. Enbart namn och födelseår räcker inte långt.
2090
« skrivet: 2020-05-13, 13:36 »
En gissning med utgångspunkt i registret till Valbo AI/2 är Taflan (Tavlan).
2092
« skrivet: 2020-05-13, 12:58 »
Jag läste fel rad, ursäkta merarbetet. Du har rätt, det står Gran... någonting och dessutom Ed, med d:et upphöjt så man anar en förkortning (snarare än Eds socken).
Jag har försökt hitta något passande i registren i de senare hfl, t ex AI/19, men tyvärr inte lyckats.
2093
« skrivet: 2020-05-13, 12:43 »
Jag fann honom inte alls och vet därför inte hans soldatnummer. Generalmönsterrullorna hittar du här: https://sok.riksarkivet.se/generalmonsterrullor?RegementeIndex=Södermanlands regemente&page=1#tab Enligt wikipedia ingick soldater från Råby-Rönö i dels Livkompaniet, dels Nyköpings kompani. Det brukar vara ungefär 150 namn i varje kompani så det är inte alldeles hopplöst att leta igenom.
2094
« skrivet: 2020-05-13, 12:28 »
Jag vet tyvärr ingenting om Enåker, det närmaste jag varit är att jag åkt förbi på riksväg 56 som går några kilometer öster om. Hembygdsföreningen är nog bästa sättet att få veta något om Grindstugan och Sörgården. Det går ofta lätt och snabbt att hitta folk i 1900-talsmaterialet, särskilt i landsbygdsförsamlingarna. Ju äldre materialet blir, desto oftare blir det felskrivningar, anteckningarna blir alltmer svårlästa och ibland bara försvinner folk. Ja, Klas Valdemar erkände faderskapen i efterhand; det registrades i häradsrätten 1921-02-14 för Kristina Elisabet och 1928-10-01 för Sven Holger enligt anteckningen i församlingsboken. Elin Maria gifter sig med Albert Malakias Hammerin från Gävle 1933-12-29 (Enåkers kyrkoarkiv volym AIIa/2 bild 93 sid 86). Hon och Sven Holger flyttar till Staffans församling, Gävle 1935-12-02. Antecknat att både Kristina Elisabet och Sven Holger "bär styvfaderns släktnamn enligt hans tillåtelse" (volym AIIa/3 bild 132 sid 127). Kristina Elisabet följer efter till Gävle 1936-11-05 (volym IIa/3 bild 328 sid 331). Hon hade en son född utom äktenskapet i Västerås 1934-02-01. Han flyttar till Nora 1935-12-02, möjligen till någon släkting till Anna Jansdotter som var född i Nora (volym AIIa/3 bild 132 sid 127). Anna Jansdotter dog 1930-01-29. (volym AIIa/2 bild 93 sid 86) Klas Valdemars far dör 1933-09-25. 1934 flyttar han med sin mor till Lugnet nr 1 i Enåkersby. Hans mor flyttar till ålderdomshemmet 1942 och dör där 1945-12-01. Klas Valdemar bor kvar på Lugnet vid övergång till nästa församlingsbok (1949) som ännu ej är tillgänglig. (Enåkers kyrkoarkiv volym AIIa/3 bild 91 sid 80 och bild 87 sid 76). Fram till 1949 finns inget noterat om att han skulle fått fler barn. Här finns några länkar till sidor med gravar: https://www.svenskakyrkan.se/begravning/om-gravratt/hitta-gravplatsen
2095
« skrivet: 2020-05-13, 10:05 »
Jag har tittat på generalmönsterrullan för Södermanlands regemente 1710. På regementsstaben fanns en regementskvartermästare Gabriel Rehn. Det anges inga kvartermästare i inledningen till de olika kompanirullorna. Möjligen finns Petter Thunman som en av soldaterna med en anteckning om att han var kvartermästare.
Om du slår upp hans hemsocken i wikipedia så brukar där finnas angivet vilket kompani soldaterna i socknen tillhörde.
2096
« skrivet: 2020-05-13, 09:48 »
Fresta socken.
2098
« skrivet: 2020-05-12, 21:14 »
Hej, ja, på grund av GPDR måste du skapa ett användarkonto för att se folkbokföringsmaterial yngre än 110 år. Det är gratis: https://sok.riksarkivet.se/skapa-anvandarkonto men det kan hända att det är samma konto som du redan har - pröva! En enkel google-sökning gav inte några bilder av Grindstugan. En möjlighet är att du kontaktar hembygdsföreningen, de kan ofta ha bildarkiv: https://www.hembygd.se/en-kers-hembygdsf-reningNär det gäller bilden i tidningen så bör den i teorin gå att spåra, men man behöver förstås veta vilken tidning (Sala Allehanda?) och ungefär när den publicerades. Tyvärr är digitaliserade dagstidningar från 1900-talet inte så många, och Sala Allehanda verkar inte höra dit, inte heller Upsala Nya Tidning. Du kan pröva Kungliga bibliotekets söktjänst: https://tidningar.kb.se/
2099
« skrivet: 2020-05-12, 20:23 »
År 1901 hittar jag följande personer i Grindstugan, Enåker: Arbetaren Anders Anderssons änka Anna Jansdotter, född i Nora 1846-02-18 - möjligen Grindstu-mor? dotterdottern Elin Maria Åberg, född i Enåker 1891-05-05 - möjligen Grindstu-Elin? Elin Marias utomältenskapliga dotter Kristina Elisabet, född i Enånger 1919-11-23. Kan det handla om rätt personer? I så fall är Grindstu-Mor faktiskt din farmors mormor. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00176385_00084Enåkers kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/ULA/10217/A II a/1 (1901-1920), bild 84, sida 76 Elin Maria var utomäktenskaplig dotter till Anders Anderssons och Anna Jansdotters dotter Brita Christina som vid Elin Marias födsel var bosatt i Norrby församling (Enåkers kyrkoarkiv volym C/6 bild 67). Hon var född 1870-03-29 i By församling och flyttade från Grindstugan till Västerlövstad församling 1888-10-24 (Enåkers kyrkoarkiv volym AI/18 bild 70 sida 73). Fadern till Elin Marias barn - Kristina Elisabet och Sven Holger - hette enligt anteckning i församlingsboken Klas Valdemar Fredriksson: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00176386_00093Han bodde på Sörgården i Enåkersby och var son till Karl Fredrik Andersson och Katarina Nilsdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00176386_00092Grindstu-Elins morfar Anders Andersson föddes i Enåker 1843-11-08 och dog 1878-04-06 (Enåkers kyrkoarkiv volym AI/17 bild 59 sid 66).
2100
« skrivet: 2020-05-12, 20:14 »
Allt är möjligt Man skulle t ex kunna tänka sig att Jon 1 född 1712 dör i mycket späd ålder och att namnet Jon går vidare till nästa son, född 1714 - det var allt annat än ovanligt. Men det finns ingen Jon, John eller Jöns antecknad i födelselängden Skabersjö 1712 som skulle kunna styrka det.
2101
« skrivet: 2020-05-12, 18:57 »
Inga släktforskningskällor är hundraprocentigt säkra, inte heller primärkällorna - kyrkböckerna. Där vimlar av felskrivna årtal, datum, namn. Men förstås ökar risken för fel varje gång en uppgift förs över till något nytt register. Uppgifterna i MyHeritage måste alltid om möjligt dubbelkollas, och helst skulle man vilja se en källuppgift.
Intressant är dock uppgiften att John Jönsson döps 6 juni 1714. Det låter osannolikt att han, som det skrivs på MyHeritage, skulle vara född nästan två år tidigare, men:
13 juni 1714 döps Jöns Mattssons son Jöns, född 6 juni i Börringe(?).
Det är iallafall nästan rätt. En födelse i juni 1714 stämmer också med att han uppgavs vara 71 år vid dödsfallet i januari 1786. Det blir förstås ett problem att försöka hitta och följa honom i husförhörslängderna eftersom de inte börjar förrän 1767. Kanske mantalslängderna kan ge något.
2102
« skrivet: 2020-05-12, 18:37 »
Kopplingar i form av äktenskap utan gemensamma barn är förstås också möjligt. T ex kan din farfars farfar som änklling med barn från ett tidigare äktenskap gift om sig med din mormors mormor, änka med barn i ett tidigare äktenskap. Då har det funnits en tidig juridisk, social, ekonomisk koppling mellan din mors och fars sida i ditt släktträd, kanske med stor betydelse beroende på arv och andra resurser, men anförluster blir det inte.
Skulle ett sådant äktenskap leda till adoptioner kan det förstås bli knepigare, beroende på hur man ser på begreppet anor - handlar det uteslutande om biologiskt släktskap?
2103
« skrivet: 2020-05-12, 16:24 »
Jag vet inte om det finns någon statistik på detta, men om både din mors och fars släkt varit stationära i samma härad eller näraliggande härad(er) så kan det nog mycket väl hända.
Jag har inte råkat ut för det själv, det har varit avstånd mellan farfars släkt i Jönköpings och Kalmar län, farmors i Östergötland, morfars i Kronoberg och mormors i Blekinge. Däremot har jag två exempel på kopplingar i form av sysslingäktenskap inom dessa grenar.
2104
« skrivet: 2020-05-12, 16:12 »
Soldatregistret har tyvärr många luckor.
Enligt wikipedia ska soldater från Haraker och Björksta ha hört till Västmanlands regemente, livkompaniet.
Jag har tittat på generalmönsterrullorna 1744, 1748, 1759. Där finns åtskilliga Anders Andersson men ingen Wäsman.
Jag hittade en Anders Persson Wässman:
GMR 1744 bild 52: nr 104 Anders Persson Wässman
GMR 1748 bild 59: nr 104 Anders Persson Wässman
GMR 1759 bild 122: nr 104 Westman vakant
Men det är väl dessvärre ett villospår.
2105
« skrivet: 2020-05-12, 15:40 »
Om John var 71 år i januari 1786 (det är förstås en osäker uppgift) skulle han vara född 1714 snarare än 1712. Jag har liksom Eva letat i födelseboken omkring 1712, men hittar ingen Jon 1710-1716. Det föds ett antal Jöns, men ingen av dem är son till någon Jon Persson.
2106
« skrivet: 2020-05-12, 14:36 »
Myntenheten bör vara daler. Missgärningsbalken 1734, kap 53 § 1:
Lägrar ogift man ogift qwinno; böte mannen tijo daler, och qwinnan fem. Sker thet annan gång; böte dubbelt, och tridie gången tredubbelt. Förser sig någor thermed fierde gången, eller flera; böte för hwarje gång, han åttatijo daler, och hon fyratijo daler.
Varför det blev 12 daler och inte 10 i detta fall är oklart, men det förekom att parterna betalade en extra summa till kyrkan.
2107
« skrivet: 2020-05-12, 13:50 »
My reading of the "Anteckningar" part is that Hjördis Barbro got a leave certificate after getting a job at Sassarp 1:12, Löberöd.
Löberöd is a tricky place, bordering on three parishes: Gudmuntorp, Hammarlunda, Högseröd. But Sassarp is located in Gudmuntorp parish.
Unfortunately there are no digitised parish records 1948 or later from Gudmuntorp available yet at the National Archives (Riksarkivet).
No Hjördis Barbro got married in Gudmuntorp in either 1948 or 1949. Later records are not open for public access.
2108
« skrivet: 2020-05-11, 15:54 »
Ja, det får jag hålla med om... jag har visserligen en anmoder som enligt böckerna skulle gift sig redan vid 12 års ålder, men hon fick inga barn förrän hon var 18.
2109
« skrivet: 2020-05-11, 15:34 »
Tack. Bör kanske ska vara Jon Persson.
Ja, det har du alldeles rätt i.
2110
« skrivet: 2020-05-11, 15:30 »
Det är väl inte otänkbart att det var Anders som tog sig namnet Vethlander/Hvetlander/Wetlander och då blir det knepigt. Dessutom är födelsedata i hfl inte helt pålitliga, i Bäckebo AI/3 står t ex 1779.
Jag hittar ingen Anders född i Vetlanda 1779 (men jag kan ha missat något i den inte helt överskådliga födelseboken). Det 17 februari 1783 föddes en Anders, son till Zachris Gudmundsson och Brita Johansdotter i Getinge(?) 17 februari 1783. Kan möjligen vara värt att följa honom och se vart han tar vägen.
2111
« skrivet: 2020-05-11, 14:34 »
Jag gissar att det är barnet som föds den 24 och döps den 29 september du är ute efter? Jag tyder namnet som Karin; bonden Jan Perssons och hustrun Lisa Andersdotters dotter i Slät.
Eller är det månne Erik, född 28 september och döpt samma dag, bonden Jan Erikssons och hustrun Lisa Persdotters son i Åby som fick nöddop?
2112
« skrivet: 2020-05-11, 14:11 »
"App." står för appendix=bihang/tillägg och Majken Gunhild finns mycket riktigt i Karlskrona stadsförsamling AI/33 (Volym IV. Kvarter 17-20 samt tillägg) på sid 499.
Exakt vad detta tillägg är vet jag inte. Kanske omfattar det "å församlingen skrivna", dvs personer som inte hade någon fast registrerad bostad.
På raden ovanför finns pigan Johanna Christina Magnusson i passande ålder (född 1855), född i Lösen, men boken verkar förd enbart med hänsyn till begynnelsebokstav så jag skulle inte våga dra slutsatsen att de två hör ihop.
I AI/39 bild 373 sid 2550 finns hon som Majken Gunhild Mattsson.
Även i AI/46 bild 257 sid 2765 med anteckningen flyttad till Katarina Stockholm 1895-11-05.
2113
« skrivet: 2020-05-11, 12:52 »
Hej Jan-Peter, jag utgår från att du inte har abonnemang på Arkiv Digital, och i så fall börjar du här: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkivSkriv Svärdsjö i sökrutan och klicka på "sök". Det finns bara en Svärdsjö församling så du får bara ett alternativ att klicka på: Svärdsjö kyrkoarkiv. Då kommer du hit: https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=svärdsjö&Lan=0&PageSize=100&Arkiv=SE%2fULA%2f12229&tab=serie#tab och hittar alla fritt tillgängliga digitaliserade kyrkböcker. Välj den du vill titta i, t ex utifrån Ullas förslag AI/31, och klicka på "Bild" i högerkolumnen, gå sedan till den bild/sida som du vill se (88/72). Högst upp finns Ollesgården med Erik Jansson, hans hustru Anna och barnen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014059_00088Vill du sedan hitta tidigare generationer utgår du från personens födelsedatum i husförhörslängden och hoppas att det är rättskrivet. Sök i födelseboken på detta datum och du bör hitta barnet, föräldrarna och deras hemvist. Sedan går du till den husförhörslängden, och så vidare, och så vidare.
2114
« skrivet: 2020-05-11, 12:14 »
Riksarkivets bild är en smula suddig och svårläst så jag ger mig inte på dopvittnena. Första ordet får jag inte heller ordning på, men:
född 26, döpt 30 maj [?] Elin Pärsdotters i Skateboda oäkta barn Måns.
Möjligen den Elin f 1764-08-02 som finns i Göteryd A I/2 bild 73 sida 81 (sidnummer 128) och bild 191 (sidnummer 360), dotter till Per Månsson f 1739-06-04 och Kerstin f 1734-09-21 d 1789-03-24. Enligt den senare noteringen (bild 191) tycks familjen flyttat till Pjätteryd. Måns nämns dock inte här, så antingen är det fel familj eller kan han ha dött i späd ålder?
2115
« skrivet: 2020-05-11, 12:02 »
Enligt wikipedia var Fristad hed övningsplats för Älvsborgs regemente (I 15). Soldater boende i Fristad socken tillhörde (fortfarande enligt wikipedia) under indelningssystemet Vedens och Ås kompanier. Jag har kollat båda kompanierna i 1884 års generalmönsterrulla men inte hittat någon volontär J A Efraimsson där. Det är den sista digitaliserade rullan som RA har. Några andra digitaliserade arkiv frn Älvsborgs regemente verkar inte finnas tillgängliga via RA, möjligen har AD mera. Om volontärer finns info på Hans Högmans förträffliga Militaria-sajt (mot slutet av sidan): http://www.hhogman.se/officerare.htm
2116
« skrivet: 2020-05-11, 09:57 »
Yes, there are records, but as far as I know they are not digitised. Students in Uppsala belonged (and belong) to different student unions or 'nations', depending on their home province. Each nation had their own records/matriculas. This might be what you want: http://libris.kb.se/bib/2764281As you can see, it's possible to order a digitised copy (for a fee).
2117
« skrivet: 2020-05-10, 20:21 »
Ja, någonstans måste han finnas. Register av typen "Blekinge och Södra Möre båtsmän" är naturligtvis inte ofelbara, det kan vara någon som missats i registreringen. Båtsmansrullorna är svårarbetade, utan register. Jag råkade hitta Mortorp i 1718 års båtmansrulla här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/V0000121_00272(Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv, Generalmönsterrullor över båtsmän, SE/VALA/01987/G I aa/1 (1687-1720), bildid: V0000121_00272) men jag får erkänna att jag inte letat efter Inge, och det är förstås en risk att han varit båtsman någon annanstans innan han gifte sig med Kerstin Månsdotter (som möjligen är dotter till den Måns Persson Snäll som ska ha varit båtsman på Vargsmåla omkring 1718). I så fall tar det tid att gå igenom rullorna.
2118
« skrivet: 2020-05-10, 15:42 »
Kan han ha varit båtsman på annat torp och flyttat till Vargsmåla efter avskedet? Jag har letat igenom samtliga kompanier i Södra Möre på http://diginpast.se/batreg/index.html och bara hittat en Inge Nilsson, nämligen Inge Nilsson Sparv, båtsman för Labbekulla i Torsås socken (3 båtsmanskompaniet nr 57), gift 1o med Gertrud Svensdotter 1688-11-04 i Torsås, 2o med Kerstin Nilsdotter 1703-06-13.
2119
« skrivet: 2020-05-10, 14:59 »
Var han soldat eller båtsman? Enligt wikipedia var Mortorp tillsammans med Oskar indelat i 62 båtsmanshåll. Sidan "Blekinge och Södra Möre båtsmän" listar också båtsmännen på Vargsmåla. Där finns dock ingen Inge Jönsson eller Nilsson. Enligt det registret fanns Måns Persson Snäll som båtsman på Vargtorp i 1718 års rulla. Han tycks ha tagit över efter Nils Eliasson Snäll som fanns i 1709 års rulla. 1724 heter båtsmannen Anders Nilsson Snäll. Se vidare http://diginpast.se/bmregister/mortorp/indep.html
2120
« skrivet: 2020-05-10, 12:04 »
Olles Erik Ersson föds 1848-10-14 som son till Olles Erik Jansson och Anna Olsdotter i Linghed (Svärdsjö C/5 bild 104)
Jag har dock inte lyckats hitta Erik eller hans föräldrar i husförhörslängderna. Margareta Ersdotters rätta födelsedatum enligt dödsnotisen är 1860-04-15. Hon är dotter till Piggers Eric Jansson och Brita Jansdotter i Östansjö (Svärdsjö C/5 bild 354). Eric Jansson föddes 1827-05-04 i Östansjö och Brita Jansdotter 1823-03-06 i Övre Tänger (Svärdsjö AI/33 bild 63 sid 57).
2121
« skrivet: 2020-05-10, 11:23 »
Anna Maria bor kvar ogift på Olles, Linghed till sin död 1949-01-29.
Oskar Leopold flyttar in på Olles i samband med giftermålet med Elsa Viktoria. Hans angivna födelseort är Kihekonna, Ösel (Saaremaa) enligt Svärdsjö AII/13 bild 159 sid 136. Enligt samma volym bild 113 sid 86 ska han ha kommit till Svärdsjö från Estland 1946-06-22. I vigselnotisen (Svärdsjö EI/8 bild 77 sid 72) står dock "Mannen har vistats i Sverige sedan 1941, i Svärdsjö kyrkobokförd sedan 1946".
2122
« skrivet: 2020-05-09, 16:44 »
Är mina funderingar sanna som jag tror:
Olles Jan Ersson, född 30 juni 1841 död 30 juli 1924, gift med
Marta Jansdotter Hedlund, född 17 augusti 1839 död 1 januari 1923.
De fick en son Erik Ersson, född 27 november 1872 död 11 december 1872.
Dödsorsak: ?
Fick detta paret också en dotter Anna Maria (Jansdotter) Ersson, född 4 mars 1877 död ?
Var det denna dotter Anna Maria och hennes får Olles Jan Ersson som tillsammans fick en dotter vid namn Elsa Viktoria Sigus, född 12 mars 1900 död 3 oktober 1976?
Jag kommer just nu inte åt riksarkivets kyrkböcker, vet inte om deras server kraschat eller om den är överbelastad. Men efter vad jag sett tidigare (se mitt första svar i tråden) så var Elsa Viktorias mor Anna Maria, född 1877-03-04, dotter till Olles Jan Ersson och Marta Hedlund i Linghed, Svärdsjö. Anna Maria var ogift när Elsa Viktoria föddes, och någon far finns inte angiven i födelseboken. Men jag vet inte om det finns något skäl att tro att fadern skulle vara Olles Jan Ersson? Visst har sådana förbindelser förekommit, men förhoppningsvis inte alltför ofta. Det är nog mer troligt att fadern var någon utomstående. När jag på nytt kan komma åt riksarkivet ska jag försöka följa Anna Maria framåt i tiden. Det är ju möjligt att hon gifte sig med barnafadern. Då kan jag också kolla de olika födelsedatumen (Margareta Axelsson hittade ju 1877-07-04) och om jag ser några spår av Erik Ersson f. 1872, liksom om där finns andra familjer på Ollesgården.
2124
« skrivet: 2020-05-08, 23:26 »
Ja, det var honom jag följde från födseln till AI/7b men sedan inte lyckades hitta i AI/8. Och när han dyker upp på Lönnhöjden står det inte varifrån han kommer.
2125
« skrivet: 2020-05-08, 20:39 »
2126
« skrivet: 2020-05-08, 20:23 »
Kan det vara så att denna Nils som uppges död 1795 hade en bror Nils född 1797-10-03 och han har fått broderns födelsedata? Bör nog följas framåt i husförhör. : Gräsmark (S) AI:6a (1795-1800) Bild 66 / sid 61 (AID: v11349.b66.s61, NAD: SE/VA/13165)
En lovvärd tanke, Nils född (och död) 1795 och Nils född 1797 hade mycket riktigt samma föräldrar, Per Nilsson och Ingeborg Håkansdotter i Kymstad. Men tyvärr, jag följde Nils den yngre genom böckerna och han dör 1818-09-03. Nils född 1794 i Höjebacken flyttar med föräldrar och syskon flyttar till Högforsen 1802 (AI/7b bild 144 sid 257). Där (bild 84 sid 197) står antecknat att familjen flyttar till N Bråne 1803, till Brandsbol 1805. Dessvärre lyckas jag inte hitta dem vare sig i Norra Bråne eller Brandsbol, så jag tappar denna Nils och kan inte se om han till slut hamnar på Lönnhöjden.
2127
« skrivet: 2020-05-08, 13:49 »
Fastigheten heter Håffrekullen på dagens kartor. Om du går in på https://kso.etjanster.lantmateriet.se och väljer alternativet "Topografisk med gränser" till höger i övre listen så kan du se dagens fastghetsgränser. Det verkar, tycker jag, som om det aldrig funnits annat än Håffrekullen 1, som idag förstås är uppstyckad på många fastigheter. Gården vid vägen nordost om själva kullen är möjligen den ursprungliga gården.
2129
« skrivet: 2020-05-08, 13:28 »
Om föräldrarna: fadern Karl Josef Ring föddes i Marbäck (F) som son till soldaten Gustaf Alfred Ring och Hulda Kristina Nero 1885-09-17 (Marbäck[F] C/11 bild 40). Modern Beda Olivia Lindblom/Lindbom föddes i Malexander utom äktenskapet av pigan Augusta Charlotta Lindbom 1889-03-11 (Malexander C/6 bild 104).
2130
« skrivet: 2020-05-08, 12:42 »
Det föds ingen Anna Maria Ring i Säby 1929-12-12 eller över huvud taget 1929. Är du säker på att hon föddes i Säby och att datum stämmer?
2131
« skrivet: 2020-05-08, 12:15 »
Enligt Gräsmark AI/13 bild 101 sid 188 (RA) föddes båda föräldrarna i Gräsmark, Nils 1795 och Ingjäl 1796.
Den enda Nils Persson som föds 1795-04-28 dör samma år enligt Gräsmark CI/3
Det föds en Nils, son till Per Jonsson och Kari Olofsdotter i Höjebacken 1784-08-19 som döps 1784-08-24. Det skulle möjligen kunna vara rätt person utifrån dopdatum. Årtal blir ofta felskrivna vid överflyttning mellan böcker.
Ingjäl som föds 1796-08-26 är dotter till Olof Elofsson och Britta Jönsdotter i Hedås.
2132
« skrivet: 2020-05-08, 09:58 »
Elsa Viktoria föddes utom äktenskapet. Hennes mor var Olles Anna Maria Jansdotter, f. 1877-03-04 enligt födelseboken, Svärdsjö C/9, bild 42 sid 19 (RA). Hennes föräldrar var Olles Jan Ersson, f. 1841-06-30 i Linghed, Svärdsjö och Marta Hedlund, f. 1837-08-17 i Linghed, Svärdsjö enligt Svärdsjö AII/3 bild 41 sid 23.
Hur man kan leta i estniska kyrkböcker vet jag inget om, och med tanke på Estlands historia föreställer jag mig att mycket kan ha försvunnit. Oskar Leopold var möjligen en av de många estländare som kom till Sverige under andra världskriget (inte minst 1944) och jag föreställer mig att det finns mycket skrivet om dem, kanske också föreningar som dokumenterat.
Enligt gravar.se dog Elsa Viktoria 1976-10-03 och Oskar Leopold 1998-02-21.
För att hitta giftermålet får man följa Elsa Viktoria genom församlingsböckerna. Eftersom hennes grav (fortfarande enligt gravar.se) finns på Svärdsjö kyrkogård är det möjligt att hon aldrig lämnade församlingen.
2133
« skrivet: 2020-05-08, 09:19 »
He was most probably conscripted (doing mandatory military service) at Skånska Dragonregementet K6 (Scaniae Dragoon Regiment) in Ystad and belonged to the 6th squadron (6 Sqv pencilled at the top of the site).
Next record in AIIa/27 p. 2689. He leaves the regiment Oct 25th 1909 and moves to Södra Sandby (back home?)
2134
« skrivet: 2020-05-07, 08:30 »
I hfl-registren hittar man i de flesta volymer dels Umgransele (Gransele på Uman), dels Vindelgransele (Gransele på Vindeln). Undantag finns, t ex AI/13a som enbart har med Umgransele. Det troligaste är väl att en person som på ett ställe finns skriven i Gransele, på ett annat i Umgransele, alltid finns i Umgransele. Men säkert är det förstås inte.
Nils Johansson f 1777-06-07 finns i Umgransele i AI/4 bild 78 sid 60 (RA), om jag läser rätt var han son till Catharina Nilsdotter och styvson till Samuel Philipsson.
Eftersom Umgransele finns i hfl redan på 1700-talet verkar det vara helt OK att använda det.
2135
« skrivet: 2020-05-06, 19:52 »
Nordlander nämner faktiskt Johan IIIs kronosåg på sid 78-79: "Till åtlydnad av denna befallning byggas ock nu sågar i de olika landskapen: i Hälsingland en uti Iggesunds ström, där Iggesunds bruk nu är beläget; (---)" Iggesund ligger ju i Njutånger socken, så det är nog en och samma såg. Bottnebräder hittade jag bland annat omtalade i ett dokument publicerat på stockholmskallan.se: https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0021914_07.pdfPå sid 8 (sid 785 enligt manuskriptets paginering) anges priser på olika brädor i Stockholm under tidigt 1500-tal. Helt klart är att bottnabrädor var dyra - 10 öre per tjog - vilket antyder att de var grova, breda, eller annars av speciell kvalitet. I Henrik Schücks Stockholm vid 1400-talets slut, andra upplagan, omarbetad av Tord O:son Nordberg (tillgänglig via http://runeberg.org/stock14/ ) kan man läsa: "Med de i räkenskaperna förekommande uttrycken »bottnebräder» eller »botnabräder» avses icke såsom ofta antagits golvbräder utan bräder inköpta från Öster- eller Västerbotten." (sid 131) Detta motsägs dock av vad som skrivs i bokens "Noter och anmärkningar": "Sid. 131. F. A. Dahlgren har i Glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket, Lund 1914—16, tolkat bottnebräder som golvbräder. Till Dahlgrens tolkning ha Schück m. fl. anslutit sig." (sid 466) Stycket om att bottnabrädor skulle komma från Väster- eller Österbotten verkar alltså vara en av Nordströms omarbetningar och stämmer ju inte om sådana sågades också i Hälsingland. Jag har också hittat ett kapitel om Jakob De la Gardies gods Kolk i Estland, där det i not 55 sid 231 står: "Z.B. 1628 schickte man von Kolk 200 St. Bretter und 300 St. Bodenbretter (Bottnebräder) nach Hapsal: LUB, DlG, Top. Balt., Kapsel Nr. 6: Hapsala Slåtz Räckningen 1628–1629." ( https://www.academia.edu/35340263/M._Seppel._Jakob_De_la_Gardie_und_seine_neuartige_Gutswirtschaft_in_Estland_in_Nils_J%C3%B6rn_ed._Anpassung_Unterordnung_Widerstand_-_Das_Verh%C3%A4ltnis_zwischen_Ur-_und_Neuadel_im_schwedischen_Konglomeratstaat_Hamburg_Kova%C4%8D_2017_Schriftenreihe_der_David-Mevius-Gesellschaft_11_221_242 ) Att "Bodenbretter" och "bottnebräder" skulle vara detsamma verkar ju högst rimligt, men det kan naturligtvis lika gärna vara en felöversättning av författaren. Iggån uppfattar jag som ett äldre namn på Iggesundsån. Nämns bland annat i Översiktsplan 2008, Hudiksvalls kommun (sid 22): https://www.hudiksvall.se/rest-api/graph-service/download?documentId=01BIVRHKCMHU4C6DU7MRDJGSHFQX63O2LA¤tPageId=4.5039e29815b61c258fd7e1c&name=%C3%96versiktsplan%202008.pdf
2136
« skrivet: 2020-05-06, 14:38 »
The first comment says that Emma Kristina is "fäst åt" Anders Gustaf, i.e. engaged to. So she moves in with him (p. 200). There the comment says that they married March 1st 1879 (although this is not recorded in the marriage register for some reason. Maybe they married in another parish, e.g. where Emma Kristina's parents lived. Not in her birth parish Ed, though, according to that marriage register).
2137
« skrivet: 2020-05-06, 14:20 »
Aha, så "ä-prickarna" över Matz indikerar uteslutna bokstäver, liksom i Kungl. Maj:t? Bra att veta, tack. Då kan den nämnda sågen mycket väl vara kronosågen i Iggån som Johan III lät anlägga.
2138
« skrivet: 2020-05-06, 09:02 »
När jag googlade på sågebräder och annat hittade jag en bok (nedladdningsbar) som gav några upplysningar: https://digital.ub.umu.se/relation/580672På sdi 83 läser jag om "bottnabräder" och det enda som klarnar är att det förmodligen handlade om de bredaste bräderna (från mitten av stocken) eftersom det blev färre av dem. Kanske golvplankor? Bakespån/bakspån tycks ha varit takspån. Kvarnnamnet läser jag som "Konung Matz sågkvarn" vilket inte är särskilt upplysande eftersom jag aldrig hört talas om någon Mats/Mattias i kungalängden. Så jag kan feltolka, eller så finns det någon för mig okänd förklaring till namnet. "Konung" skulle kunna syfta på att det var en kronosåg (det fanns åtminstone en i Iggån sedan 1572 men den borde hetat kung Johans såg).
2139
« skrivet: 2020-05-06, 08:28 »
Koronar scleros = ateroskleros/åderförkalkning i hjärtats kranskärl.
2141
« skrivet: 2020-05-05, 19:47 »
Halkade på tangentbordet - Maja Lenas flytt från Barnarp var 1813. Så när dessa anteckningar gjordes hade de ännu inte gift sig.
2142
« skrivet: 2020-05-05, 18:19 »
Det står ”Adm. till H. N. med willkor”.
(Admitterad till Herrens Nattvard etc.)
Ja, det blir mer begripligt. Jag blev lurad av "Adm. till H.N." med helt annat H och N på raden nedanför, uppenbarligen skrivet av någon annan.
2143
« skrivet: 2020-05-05, 17:51 »
Råkade hitta honom i Sandseryd Söregård (Sandseryd AI/4 bild 88 sid 33). Han flyttar till Månstorp/Månestorp (i Sandseryd) 1813. Anteckning "Adm. till G. U. med villkor".
I AI/4 bild 78 sid 23 finns han som dräng i Månestorp norrgård, antecknat inflyttad från Barnarp 1813 (Sandseryd överstruket). Här finns också Maja Lena Svensdotter, piga på samma gård, inflyttad från Barnarp 1823. Maja Lena (kanske också Anders?) flyttar till Ljungarum 1814.
Hans mamma Stina hittar jag inga spår efter.
2144
« skrivet: 2020-05-05, 16:32 »
Ja, det är möjligt. Men det konstiga är att de inte nämns i på sidorna för Sandseryd Sönngård 1795-99, för både Anders' födelsenotis 1795 och Knuts dödsnotis 1799 anger just den gården.
2145
« skrivet: 2020-05-05, 16:26 »
Jag läser ett "pascha" efter "feria 11" eller möjligen "feria II". Om det står "feria II pascha" skulle det kunna vara annandag påsk (andra helgdagen i påsken) med utgångspunkt i vad jag kan läsa här: https://en.wikipedia.org/wiki/Feria
2146
« skrivet: 2020-05-05, 16:13 »
Om den här sidans uppgifter är att lita på, så brändes inga gårdar i Räfsnäs: https://1719.se/rdmansLängst ner på sidan hänvisas till boken Brända hemman, den kan kanske vara värd att titta på? Borde innehålla källhänvisningar.
2147
« skrivet: 2020-05-05, 16:06 »
OK, då är det säkert den familj jag hittade i AI/3 sid 38, även moderns namn Stina stämmer. Så Anders född 1795 fick samma namn som en äldre bror som dött tidigare - det var inte alls ovanligt.
Sandseryd Sönngård/Södregård återkommer i volym AI/3 sid 214-220 (1795-1799) och sid 450-456 (1800-1802) men där hittar jag inte Knut, Stina eller Anders.
2148
« skrivet: 2020-05-05, 15:22 »
Har du möjligen mer uppgifter om Anders, Knut, och kopplingen till Sandseryd - referenser till husförhörslängder eller födelse/död/vigselböcker?
Jag hittar en Knut Jonasson död i Sandseryd 1799-11-07. Det bör vara den Knut som finns i Sandseryd Sönnegård i Sandseryd AI/3 bild 27 sid 38. Angiven ålder vid dödsfallet stämmer bra med angivet födelseår i hfl. I hfl nämns en son Anders, född 1781, men han är överstruken med anteckningen "död", så det är knappast han som gifter sig i Barnarp 1817.
2149
« skrivet: 2020-05-05, 10:49 »
Sladdstycket är nu hembygdsmuseum (Rådmansö hembygdsförening). Jag hittade ett dokument som nämner torpet Släpphäll i anslutning till Sladdstycket, det låter mer som en plats där djuren släpptes till vattnet: https://shfstor.blob.core.windows.net/radmanso/files/2016/07/De-sista-fastboende-Sladdstycket-1943-1959.docxEtt sladdstycke skulle möjligen kunna vara något som hörde till jordbruksredskapet sladd (för att sladda - jämna till - åkern). Eller, med tanke på närheten till sjöfart, kopplat till sladd i betydelsen tåg, lina.
2150
« skrivet: 2020-05-05, 08:41 »
Nu gissar jag bara, men eftersom Bosebo var annexförsamling till Burseryd (där födelseböckerna går tillbaka till 1680) är det möjligt att födslar fram till 1805 fördes in i Burseryds böcker.
2151
« skrivet: 2020-05-04, 19:08 »
2152
« skrivet: 2020-05-04, 18:17 »
"hård brännesjuka" - någon form av febersjukdom.
2153
« skrivet: 2020-05-04, 16:38 »
Or maybe they just thought that it was a nice name. One would have to struggle to find a mountain, or even a hill, in Längbro parish (today in the western parts of the city of Örebro).
2154
« skrivet: 2020-05-04, 16:17 »
Ejusdem = latin, "av samma sort", dvs samma månad som i föregående anteckning. Väldigt vanligt i födelse-/död-/vigselböcker Så 2 april stämmer bra!
2155
« skrivet: 2020-05-04, 10:59 »
Hej Arne, själv använder jag Gramps främst som register och har i mycket liten utsträckning använt rapportfunktionerna men svarar gärna efter förmåga. Det finns säkert de som vet mer, så det klokaste är väl att helt enkelt fråga i denna tråd. Det finns en rätt utförlig engelskspråkig manual på nätet: https://gramps-project.org/wiki/index.php/Gramps_5.1_Wiki_ManualMed internet igång poppar den upp om du trycker på F1-tangenten inifrån Gramps.
2157
« skrivet: 2020-05-03, 12:53 »
Comminister Ljungholm har döpt Juliana den 15/13  Egendomligt sätt att skriva datum, jag har ingen förklaring, det är ju inte bara i denna notisen han skriver så.
Nej nej. 13 augusti är födelsedatum, 15 augusti är dopdatum. Det framgår tydligt i CIa/21.
2158
« skrivet: 2020-05-03, 12:32 »
Eftersom jag inte har tillgång till ArkivDigital och därmed inte till CIIa som är en dublettserie av dopboken kan jag inte se originalet. Men:
13/15 torde vara födelse- och dopdatum. Komminister Ljungholm är dopförrättaren. Modern 24 år, bosatt i kvarteret Pålacken nr 23 (Polacken, Johannes församling). B.m. fru Lind gissar jag ska utläsas Barnmorska fru Lind.
Födelse och dop även i Jakob och Johannes CIa/21 bild 406 sid 592 (RA) där också änkan Br. Detlof f. Felt anges som dopvittne.
2159
« skrivet: 2020-05-03, 09:54 »
Fattigmans penningar eller fattigpenning var både något som folk betalade och folk fick. I ditt exempel ser det ut som betalningar/bidrag till socknens fattigkassa eftersom inkomster börjar redovisas sid 1 och utgifterna börjar först på sid 15. Med 1847 års fattigvårdsförordning blev det obligatoriskt att erlägga fattigvårdsavgift, innan dess var det frivilligt. Se http://fho.sls.fi/uppslagsord/2710/fattigkassa/ som visserligen gäller Finland, men under 1700-talet var ju lagstiftning och kyrkoordning desamma i båda rikshalvorna.
2161
« skrivet: 2020-05-01, 18:28 »
Kan vara klokt att ringa landsarkivet och höra - kanske den sortens ärenden ligger någon helt annanstans. Ibland ligger också handlingar i magasin så att de behöver extra tid att ta fram rätt volym. Och så kan det förstås finnas corona-restriktioner för besök.
2162
« skrivet: 2020-05-01, 17:07 »
Jag är benägen att gissa på Contoirskrivare med ett väldigt yvigt och snett C.
2163
« skrivet: 2020-05-01, 16:27 »
Spännande! Harald Nilsson verkar ha lämnat ganska få spår efter sig - märkligt nog finns hans licavhandling inte i Libris - men jag hittade några artiklar i Uppsala universitetsbiblioteks katalog: Melin, Eilas, Harald Nilsson, Edward Hacskaylo: "Translocation of Cations to Seedlings of Pinus virginiana Through Mycorrhizal Mycelium", Botanical Gazette, 06/1958, Volym 119, Nummer 4 Nilsson, Harald: "The Growth‐Stimulating Effect of Fructose‐1,6‐Diphosphate on Boletus variegatus and Collybia...", Physiologia Plantarum, 01/1956, Volym 9, Nummer 1 Melin, Elias & Harald Nilsson: "Transfer of Labelled Nitrogen from Glutamic Acid to Pine Seedlings through the Mycelium of Boletus..." Nature, 01/1953, Volym 171, Nummer 4342 Jag har rotat i statskalendern från 1950- och tidigt 60-tal men inte hittat honom där. Skogshögskolans arkiv finns i Riksarkivet, där finns även personalmatriklar: https://sok.riksarkivet.se/nad?sokord=SE%2FRA%2F420260&postid=ArkisRef+SE%2FRA%2F420260Men det kan ju kräva mer tid och arbete än vad som är rimligt att gå igenom det (inte digitaliserat heller) - och även om han tydligen hade en affiliation till Skogis är det ju inte säkert att han verkligen hade en tjänst där. Uppsala universitetsbibliotek borde rimligen ha personalmatriklar och studentkataloger från hans tid där.
2164
« skrivet: 2020-05-01, 14:36 »
2165
« skrivet: 2020-05-01, 14:22 »
meretrix cum spurio = prostituerad med oäkting.
2166
« skrivet: 2020-05-01, 08:27 »
Ja, så ska det förstås vara. Den som skrev in i boken hade tydligen svårt med radavstånden, jag läste det som att det stod "pulmonum phtisis" för personen på raden ovanför.
2167
« skrivet: 2020-04-30, 16:31 »
Dödboken - FI/2a bild 122 sid 116 (RA) - är ganska suddig, men där verkar det stå Pulmonarum Gastroenteritis chron[ica]. Alltså dels något som påverkat lungorna, dels kronisk mag/tarmkatarr. Men inte heller där står det något om tuberkulos.
2168
« skrivet: 2020-04-30, 12:52 »
Var din släkting möjligen sjöman? Eftersom det tydligen var vanligt med kurhus i hamnstäderna (Oskarshamn, Västervik, Kalmar) ansågs de möjligen som en riskgrupp. Det fanns kurhus även i Karlskrona, Karlshamn, Simrishamn osv osv.
Om man istället utgår från Vetlanda är förstås Ljungby eller Jönköping de rimligaste alternativen.
Med 1901 års lasarettsstadga avskaffades begreppet kurhus och istället blev verksamheten inordnad i länslasaretten.
2169
« skrivet: 2020-04-30, 09:45 »
Även i Ljungby, Oskarshamn, Västervik (och Borgholm som visserligen ligger på Öland men hör till Kalmar län). Detta enligt 1881 års statskalender ( http://runeberg.org/statskal/1881/0367.html ) Om ingen gallring skett så bör det finnas listor över intagna i respektive regionarkiv, men de är knappast digitaliserade.
2170
« skrivet: 2020-04-29, 13:31 »
2171
« skrivet: 2020-04-25, 00:01 »
Helt säkert är det förstås inte, men namnet är ju rätt - att det skrivs omväxlande Christina och Kristina är inte ovanligt, hon skulle också kunna dyka upp som Stina någonstans. Att födelsedatum, till och med år, missuppfattas eller skrivs fel vid överflyttning från en bok till en annan är inte heller ovanligt. Patronymikon kan också bli fel men det är ovanligare.
För att bli säker måste du följa henne genom husförhörslängderna.
Enligt den hfl-sida du länkat till flyttar de till Rogberga 1866 och därifrån till Jönköping 1874-10-20 Rogberga AI/13 bild 235 sid 263 (RA)
De finns inflyttade i Henriksbo, Jönköping Kristina (Jönköping östra) BI/3 bild 102.
Deras första hfl-notering är Jönköping Kristina AI/48 bild 266 sid 344 där Kristina skrivs som Isaksdotter. Därifrån flytter de till Mariero, AI/49 bild 407 sid 552 - fortfarande Isaksdotter. Därifrån till Engsdal/Ängsdal 2 där de står upptagna i Jönköping Kristina AI/51 bild 233 sid 353. Där skrivs plötsligt Kristina som Johansdotter. Sedan hänger Johansdotter kvar:
Jönköping Kristina AI/62 bild 215 sid 333, med anteckningen att Lovisa Maria flyttade till Nordamerika 1882-09-08. Sedan i Jönköping Kristina AI/73 bild 188 sid 320 med noteringen att Magnus dör 1896-08-20. Kristina flyttar därifrån till Svenska maderna 33 och vidare till Östra kvarteret 29 (AIIa/9 bild 251 sid 3019). Därifrån till Norra kvarteret 108-113 (AIIa/15 bild 172 sid 1333): Jönköping Sofia (västra) AIIa/18 bild 170 sid 1313. Där dör hon, dödsnotisen i Jönköping Sofia F/8 bild 332 sid 305.
Skiftet från Isaksdotter till Johansdotter sker alltså vid flytten 1876. Men eftersom det går att följa Magnus och Kristina hela vägen Ödestugu - Rogberga - Jönköping kan man nog säkert säga att det är rätt Kristina.
2172
« skrivet: 2020-04-24, 17:32 »
You're welcome And I hope your visit to Sweden next year will be fruitful.
2173
« skrivet: 2020-04-24, 16:50 »
Yes, the records definitely show that he did own a piece of land (or maybe two pieces), most likely with a house where he and his family lived.
Not a very big piece, though - there's one record of Lövbacken No.1, specifying the area as 0.5371 hectare or roughly 1.3 acres. But enough for a house, a vegetable patch, a pig, maybe even a cow. And of course he had his paycheck, working as a stoker.
The sawmills and paper mills that were established along the coast during the last decades of the 19th century offered the opportunity to go from utter poverty to, if not wealth, so at least conditions stable enough for marrying and raising a family. But hard work and ambition were necessary, too.
2174
« skrivet: 2020-04-24, 13:47 »
Eftersom det är en lucka mellan AI/1 och AI/2 är det ju tänkbart med ett dödsfall under den perioden.
En Nils Andersson i Kärrebukt avlider av feber vid 63 års ålder 1805-08-31: Ödsmål C/2 bild 162 sid 303 (RA). Det ger ett födelseår omkring 1742 att söka vidare på. Både 1742 och födelseåret 1750 enligt AI/1 ör förstås osäkra
2175
« skrivet: 2020-04-24, 12:23 »
Du har nog inte tänkt fel, men det lönar sig ofta att titta runt omkring det datum man har hittat någon annanstans eftersom det ofta blir felskrivningar i böckerna. Det föds en Christina Wilhelmina, dotter till Isac Abrahamsson och Catharina Romsdotter i Tolarp den 27 februari 1829: Ödestugu CI/3 bild 64 sid 114 (RA).
2176
« skrivet: 2020-04-24, 12:16 »
Anna Stina flyttar 1864 från Nilsatorp till Klämmestorp, Beateberg, där Erik Johan är torpare, Beateberg AI/10 bild 168 sid 163. I AI/11 bild 171 sid 148 finns en anteckning om att de gift sig 1858. Men som sagt saknas de i Bällefors' vigselbok detta år.
2177
« skrivet: 2020-04-24, 11:55 »
Men brudgummen stämmer inte heller.
Det föds både en Erik Johan Gustafsson och en Gustaf Johansson i Mölltorp 1836-07-15.
Vanligast är att vigseln sker i brudens hemsocken. Det finns inga vigselböcker från Anna Stinas födelseförsamling Beateberg 1858 och i moderförsamlingen Bällefors vigselböcker hittar jag inte namnen. Men det är ju inte säkert att hon bodde där 1858. Man får försöka följa henne från födseln genom hfl och se vart hon tar vägen.
Det födelsedatum du angett, 1850520 ska tydligen vara 1835-05-20 då Anna Stina, dotter till Petter Pettersson och Anna Nilsdotter i Nilsatorp, Beateberg, föddes enligt Bällefors C/5 bild 96 (RA). Familjen i Beateberg A I/7 bild 159 sid 291 (RA).
2178
« skrivet: 2020-04-24, 09:31 »
I'm confused, too. In 1897, Johan buys Granbacken No. 1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001065_00096 In 1899, he buys Lövbacken No. 1: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001065_00137He sells "Forslunds torp", part of Frånö No. 2, to Petter Öberg in 1910: # 68, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001066_00125 pencilled note Granbacken 1:1 But he also sells Lövbacken and "Forslund's torp", part of Frånö No. 1, to Petter Öberg in 1910: # 26, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001065_00138 pencilled note mentioning both Lövbacken No. 1 and Granbacken No. 1. I cannot figure out how Lövbacken and Granbacken are related to each other, nor can I understand why Forslund's torp occurs in two different entries 1910. I can't find Lövbacken on today's maps of Frånö (there's an area called Lövbacken in neighbouring Lunde, but that must be a coincidence). It might be that Lövbacken and Granbacken were adjoining allotments that have later been merged. Again, local knowledge - i.e. the local heritage association - might help. Otherwise one probably has to visit the regional archive in Härnösand, digging through those documents regarding buying/selling that haven't been digitised.
2179
« skrivet: 2020-04-24, 08:50 »
Så här kluras det ut:
Du letar upp Johan Alfred i födelseboken för Börstil 1878 (Börstil C/6). Ingen Johan Alfred föds i juli, men går man igenom sidorna hittar man honom med födelsedatum 10 oktober. Föräldrarna arrendator A P Andersson och hans hustru Karolina Lundqvist i Sund. Där står också "f. 183 ö" vilket är en hänvisning till husförhörslängden: blad 183 i den del som omfattar öarna, alltså Börstil AI/19b. Där hittar du Anders Petter, född 14 december 1846. Han var alltså son till bonden Anders Westerberg och Brita Ersdotter i Elvisjö men brydde sig inte om att ta namnet Westerberg efter sin far. Där finns också Karolinas födelsedatum och Johan Alfreds syster Klara Margreta, född 1876-12-11. Obs att Johan Alfreds födelsedatum här anges som 11 november, ett exempel på hur ofta det skrivs fel i husförhörslängderna. Anteckningen i födelseboken bör vara den rätta.
2180
« skrivet: 2020-04-23, 17:26 »
Anders Petter var ett populärt namn i Börstil 1846. Fyra sstycken föddes med en Anders som far enligt Börstig C/4:
f 1846-08-02 föräldrar torparen Anders Persson och Maja Stina Blom Grindtorp
f 1846-10-03 föräldrar statkarlen Anders Olsson och Cajsa Persdotter Sneslinge
f 1846-12-03 föräldrar bonden Anders Roselius och Martha Olsdotter Raggarö
f 1846-12-14 föräldrar bonden Anders Westerberg och Brita Ersdotter Elfvilsjö
De två sista borde förstås förmodligen hållit sig till släktnamnen Roselius och Westerberg.
Carolinas föräldrar var besvärligare. Födelsenotisen nämner platsen Assjö, men jag har inte lyckats hitta någon skeppare Lundqvist där varken i Börstig AI/13a eller 14a.
2181
« skrivet: 2020-04-23, 16:41 »
Iagree with Per Sundin that the registry suggests that Johan bought two (probably adjoining) pieces of land (not necessarily any houses) which were given the new name Granbacken 1:1.
This property still exists, and there's a house ther (or was, since the map might be a few years old). And the dotted line leading to the house suggests a footpath rather than a road accessible with a car.
See the pic below: Granbacken is situated southwest of Frånö.
2182
« skrivet: 2020-04-23, 16:10 »
Födelsenotisen i Västland C/4 bild 97 (dopnamnet Maria).
2183
« skrivet: 2020-04-21, 19:35 »
Here's an excellent map site where you can search for place names (you'll find the search button among the row of buttons to the left): https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?lang=en#Since the map can show the boundaries of the estates, it is possible to locate Torehult 2:16 - see the map image below. As you already know, there's no house on that spot any longer. As you probably already know, you'll find Torhult/Torehult/Torahult northwest of Gullabo, on the road between Torsås and Vissefjärda.
2184
« skrivet: 2020-04-21, 19:04 »
Ja, du blir femmänning - "pyssling" - till kompisens barn. Kompisen är brylling till din mor (och vice versa) och du är alltså din kompis' bryllingbarn.
2185
« skrivet: 2020-04-21, 17:02 »
Det finns en Karl Petter Forsberg född 1845, son till Jan Olof Forsberg och Johanna Ersdotter i Borgen, Österlövsta C/5 bild 97 och AI/11b sid 642(RA).
2186
« skrivet: 2020-04-21, 16:55 »
Jag hittar ingen Karl Petter Forsberg född i Österlövsta 1841.
Katarina: drängen Lars Petter Wennberg i Vavd och hans fästekvinna Lena Cajsa Nilsdotter, Hållnäs C/5 bild 52, AI/9 sid 231 (RA)
2187
« skrivet: 2020-04-21, 16:46 »
Olof: Petter Lundberg och Brita Wallin i Snabben, Hållnäs C/5 bild 119 och AI/11 sid 13 (RA). Tyvärr är riksarkivets bilder lite suddiga så jag har inte kunnat läsa ut Petters yrke/titel.
Johanna: Torparen Mats Frisk och Anna Greta Ersdotter i Vavd, Hållnäs C/5 bild 115 och AI/11 sid 330 (RA).
2189
« skrivet: 2020-04-21, 15:29 »
Jag tolkade det som att man kommer till er gemensamma ana om man går upp fem generationer från dig. Men om Mauds tolkning är den rätta så skulle man på engelska säga "fourth cousins once removed" och då finns det knappast något bra uttryck på svenska, även om det förstås rent språkligt skulle gå att säga att du är "fyrmänningsbarn" till din släkting.
2190
« skrivet: 2020-04-21, 15:12 »
Räknar jag rätt om det betyder att någon av dina föräldrar är brylling till släktingen ifråga? På engelska skulle du och denna släkting då vara "third cousins once removed" men vad jag vet har vi inget självklart sätt på svenska att uttrycka mer avlägset släktskap där vi räknar bort en generation. Man kan förstås säga att du är personens bryllingbarn, analogt med syskonbarn och kusinbarn.
2191
« skrivet: 2020-04-21, 15:05 »
Det fanns ett barnhem på Gårda, drivet av Evangelisk-Lutherska Missionsförsamlingen (barnhemsverksamheten flyttade så småningom till Partille). Exakt var det låg vet jag inte, men det är knappast fastigheten nr 3 i kvarteret Sparven - av hfl framgår dels att Agneta Matilda ägde fastigheten, dels att där bodde flera familjer.
Jag vet inte vad som kan tala för att Nikanor Vigilius' efternamn Lindqvist kommer från fadern? En civilingenjör Frans Wilhelm Lindqvist finns bland hans dopvittnen enligt Kristine CIII/3 sid 356 (RA), men det kan inte tas till intäkt för faderskapet - däremot kan det förklara efternamnet.
2192
« skrivet: 2020-04-21, 13:04 »
Second column is the registry numbers and names of the estates/allotments. Third column the buyer, fourth column the seller, followed by the date for issuing the title deed and other remarks. So: Img. 1, No 36: L. G. Bål and Ingrid Stina Petersson buy a part (35,000 square meters) of Toremåla 2. Price: 120 SEK.This part is given the registry number 2:15. Documents in the National Survey Authority's archive give more information: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=4&sd_base=lm08&sd_ktun=00029fy4&mdat=20170710150803867155the new allotment (35,000 square meters) was part of a bog - in other words, not the best arable land. The price was SEK 120. Img. 1, No. 37/38: Karl Oskar Larsson and his wife Alma Larsson buy the greater part of Torehult 2from Erik and Karolina. Erik and Karolina kept a part that was parcelled off and given the registry number Torehult 2:16. Again, there are documents in the National Survey Authority's archive: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=5&sd_base=lm08&sd_ktun=00029fy5&mdat=20170710141445427659The size of the parcelled Torehult 2:16, kept by Erik and Karolina, was 9.067 square meters. Karl Oskar and Alma paid 4.100 SEK for the rest of Torehult 2. What's the worth of the sums today? See http://www.historicalstatistics.org/Currencyconverter.htmlImg. 2 Erik and Karolina sell Torehult 2:10 (also called Oxellund No. 1) to Erik Magnusson and Amanda Petersson. For some obscure reason the title deed wasn't issued until 1932, although the deal dates back to 1903. So no, Erik is not selling his home (Torehult 2:16) in 1932. See also: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=6&sd_base=lm08&sd_ktun=00029fy2&mdat=20170710145222242476
2193
« skrivet: 2020-04-19, 19:27 »
Prästbol är kyrkbyn i Östra Ämterviks socken, det är ju inte så långt från Älvsbacka? Kan det vara vad som åsyftas?
2194
« skrivet: 2020-04-19, 13:09 »
Tack Stefan, med utgångspunkt från anteckningen "gift" för Greta i Silvberg AI/2 sid 247 finns en möjlig vigselnotis 1729: Eric Carlsson från Norbrohyttan och Greta Andersdotter från Grängshammar
näst överst på högersidan: Silvbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11320/C/2 (1726-1747), bildid: C0013717_00012, sida 2
Om det är den Greta som föddes 1712 är bruden ganska ung men inte orimligt ung.
2196
« skrivet: 2020-04-19, 12:00 »
Antogs 28 juli 1835 som dragon på torpet nr 55 Traneboda, Östra Göinge skvadron, Skånska dragonregementet.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/976 (1838), bildid: A0029004_00074
Anteckningen "Karlen liderlig och opålitelig. Kasseras." gäller föregångaren på torpet, Johan Krantz.
2197
« skrivet: 2020-04-19, 11:45 »
Jag märker att jag både tänkt för kort och läst för slarvigt. I Silvberg C/1 bild 112 sid 104 (RA), högra sidan missade jag helt raden "christnings barn 1712". Eftersom det är dopnotiser och inte födelsenotiser var det säkert flera barndop samma dag. Rimlig tolkning av de korta notiserna är då att de ger barnets namn, fadern, hemvisten. dom. 7 p. Tr. alltså sjunde söndagen efter trefaldighet 1712 döptes i så fall Eric, son till Per i Solvarbo; Margareta, dotter till Anders i Grängshammar(?); Kerstin, dotter till Hans i ... Sjunde söndagen efter trefaldighet 1712 var den 3 augusti ( https://www.slaktingar.se/historisk-kalender/1712) Osäkerhet, men namn och hemort och födelseår är tillräckligt intressanta för att det ska vara mödan värt att försöka följa denna Margareta. Det verkar dock besvärligt - jag lyckas inte hitta Grängshammar i senare delen av AI/1, åren 1710-18 (sid 148 och framåt), inte heller någon Margaret Andersdotter i i Grängshammar i AI/2. Men Stefans anteckning från 1732 kan kanske ge något?
2198
« skrivet: 2020-04-18, 21:10 »
Ja, jag förstår din undran, det var nog så att jag bara såg det jag ville se: när jag kollar igen verkar det vara en Erik som föds 7 söndagen effter Tref. och Margareta (på nästa rad) är sannolikt ett av dopvittnena.
2199
« skrivet: 2020-04-18, 20:27 »
Utifrån vad wikipedia skriver om Hälsinge regemente verkar soldaterna från Forsa ha hört till Majorens kompani innan det sattes upp ett kompani som hette Forsa k.
2201
« skrivet: 2020-04-18, 13:01 »
Så har vi Hans Högman, denna resurs när det gäller militärhistoria: "Avlöning av officerarna i indelningsverket I stället för att kronan samlade in skatt från gårdarna och sedan betalade lön till officerarna så utnyttjades resurserna direkt på platsen. Varje officer och rusthållare fick bostad och jord samt ta del av hela eller del av skatten från rotegårdarna. Ju högre tjänstegrad desto större boställe och fler gårdars skatt i lön. Dessa gårdar som bidrog till officerarnas lön med sin skatt kallades fördelshemman. Det egentliga indelningsverket, dvs armébefälen och rusthållet, grundades med andra ord på anvisning av kronan tillhöriga hemman och räntor. Befälet fick fördelsbeställning, boställe av krononatur och vid infanteriet därjämte tilldelningshemman. För hästhållningen tilldelades kavalleriet ett antal hästhemman." http://www.hhogman.se/soka-officerare-start.htm
2202
« skrivet: 2020-04-18, 12:16 »
Födelseuppgifter blir inte sällan fel i hfl. Om vi utgår från 1711 som möjligt så föds en Margareta, dotter till Anders Ersson i Dalsjö, 1711-04-07: Stora Tuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12218/C/3 (1708-1721), bildid: C0013961_00042 Familjen längst ner på sidan i Stora Tuna kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/12218/A I/6 (1732-1736), bildid: C0013904_00261, sida 253 Ytterligare en Margareta Andersdotter född samma dag och en den 27 april: bildid: C0013961_00043, vidare en den 12 juli bildid: C0013961_00044, en den 21 oktober C0013960_00222. Det finns hela 4 Margareta Andersdotter i Stora Tuna 1705: 16 januari, 28 juli, 31 augusti, 27 september Stora Tuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/12218/C/2 (1688-1707), bildid: C0013960_00217, C0013960_00220, C0013960_00221, C0013960_00222 Ingen av dessa föds i Grängshammar dock. MEN: det döps också en Margareta Andersdotter i Silvberg 1711 7 söndagen efter trefaldighet eller 9 juli enligt https://www.familysearch.org/wiki/en/Sweden:_Moveable_Feast_Days_in_1711 Jag tycker det ser ut som om orten skulle kunna vara Grängshammar: Silvbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11320/C/1 (1663-1725), bildid: C0013716_00112, sida 104
2203
« skrivet: 2020-04-18, 12:00 »
Det verkar inte så eftersom inga hfl för de åren finns registrerade i NAD.
Det finns förstås mantalslängder för de felande åren, men där finns inte alla individer upptagna och inte heller finns födelseuppgifter.
2204
« skrivet: 2020-04-18, 11:51 »
I "Ugglan" (Nordisk Familjeboks andra upplaga) hänvisas från "tilldelningshemman" till "augmentshemman", och om dem står det: "Augmentshemman, kam., kallades under indelningsverkets tid de hemman, hvilkas ränta (augments- eller tilldelningsränta) blifvit anvisad till rusthåll. Den ersättning, som staten gaf rusthållaren vid ordnandet af det indelta kavalleriet, bestod först och främst i befrielse från rotering och eftergift af rustningshemmanets egen ränta. Stundom var denna så stor, att endast en del behöfde användas för ändamålet. Men det inträffade också, att rustningshemmanets ränta icke i värde uppgick till det belopp, som ansågs erforderligt för att trygga rusthållets bestånd, och i detta fall anvisades en s. k. augmentsränta till fyllnad. Därtill användes vanligen hemmansräntor, men äfven kvarn-räntor och stundom kronotionde. Var räntan af augmentshemmanet för stor för ett rusthåll, delades den mellan två eller flere, eller anvisades resten till annat ändamål, eller besparades den åt kronan. " Se också https://wiki.rotter.se/index.php?title=Rusth%C3%A5llDet gäller förstås för alla fastigheter att den som bor där och ägaren inte nödvändigtvis måste vara samma person.
2205
« skrivet: 2020-04-16, 14:21 »
Med all sannlikhet är det samma Brita och samma Per eftersom födelsedata stämmer genomgående. De flyttar sedan från Båsenberga till torpet Norra Bergaholm, Viks rote: V Vingåker AI/9a bild 40 sid 30 (RA).
2206
« skrivet: 2020-04-16, 14:04 »
Hon kommer till Lundbyskog från Vad 1798 och flyttar vidare till Floda 1799. Jag har inte lyckats klura ut de sista noteringarna som är lite suddiga.
Hon föddes i Vadstorp på det datum du har som dotter till Anders Jonsson och Brita Ersdotter: V Vingåker C/5 bild 95 sid 89 (RA).
2207
« skrivet: 2020-04-16, 11:32 »
Om första barnet föds 1824 är det rimligt att de gifte sig någon gång 1822-24. Jag hittar inte namnen i N Åsarp C/3 på de åren, så man kan tänka sig att vigseln skedde i brudens hemsocken.
Enligt N Åsarp AI/5a bild 55 sid 84 (RA) föddes Britta i Åsaka. Det finns ju några Åsaka att välja på, så en början kan vara att titta igenom de lysnings- och vigselböckerna. Men det är förstås inte säkert att hon bodde där när hon gifte sig.
2208
« skrivet: 2020-04-16, 11:11 »
Här en sajt som enligt den karta som finns där verkar täcka ett antal kyrkogårdar i Schweiz. Har inte tittat närmare på den så jag vet inget om täckningsgraden: https://de.geneanet.org/friedhof/
2209
« skrivet: 2020-04-16, 09:21 »
Enligt inflyttningslängden ska hon finnas i Kv. I:277-278 och då borde hon finnas här:
Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv, Fastighetslängder, SE/HLA/1010056/A II b/30 (1921-1925), bildid: 00196349_00070, sida 81
men det gör hon inte.
Det är också noterat att hon ska finnas på uppslag 908 i församlingsboken, men Riksarkivets församlingsbok med den sidan slutar 1919 - nästa bok med det uppslaget, AIIaa/20 (1916-1950) är inte scannad.
2210
« skrivet: 2020-04-16, 08:51 »
Siri Aurora's maternal grandmother, Christina Elisabeth Cornelius, was born in Gävle Dec. 23 1782. Her parents was the chief mate (seconde capitaine in French) Cornelius Cornelison and his wife Catharina Ersdotter (Gävle Heliga Trefaldighet vol. CI/6 p 229).
2211
« skrivet: 2020-04-16, 08:17 »
Utifrån siffrorna från bredbandskollen gissar jag att ni har ett abonnemang som teoretiskt ger er hastigheterna 100/100 Mb. Då får ni inte riktigt så snabbt bredband som ni betalar för vilket kan bero på belastningen i nätet. Men hastigheten är tillräckligt hög för att facebook, arkivdigital osv borde fungera problemfritt. Det enda jag kan tänka mig skulle kunna vara problematiskt utifrån uppmätt hastighet vore att titta på film med extremt hög bildkvalitet eller spela mycket avancerade dataspel.
En rensning med ccleaner, som Agneta Schick nämnde, kan vara en god idé. Också att jämföra om bredbandskollen på makens dator ger samma resultat. Obs att det kan variera mycket från mätning till mätning och vid olika tider på dygnet!
Att datorn är sex år gammal borde inte vara något problem i sig. Om den vid inköpet var ett lågbudgetalternativ med begränsad minneskapacitet och enkel processor kan den gradvis bli långsammare i takt med att uppdaterade program tar mer och mer av kapaciteten i anspråk. Men det brukar märkas genom att den blir långsammare i allmänhet, inte minst när man startar den.
2212
« skrivet: 2020-04-15, 18:25 »
The family moved from Gävle to Vaxholm in 1859, when Johan Jacob Wilhelm Marelius took up the position as postmaster.
There's a note about Siri Aurora in the Vaxholm parish records vol. AI/21 (1876-80) p. 45 that she is of Roman Catholic faith and "is said to be married in Germany".
Johan Jacob Wilhelm and Selma Augusta married in Gävle on May 6 1850 (Gävle Heliga Trefaldighet vol. CII/35 img 29).
According to the Gävle arrival records, Johan Jacob Wilhelm came there from Tierp parish in April 1843. I haven't been able to find him in the departure records from Tierp parish. Since his birth place is given as Stockholm, not specifying the parish, it will be a tedious and time-consuming work trying to find out more.
Selma Augusta was born in Vall, Torsåker parish, on July 4th 1820 (Torsåker vol. C/5 img. 80). Parents were the tax clerk in the county administration (Swedish häradsskrivare) Johan Erik Engström and his wife Christina Elisabeth Cornelius. Johan Erik was born Jan. 16 1783 and Christina Elisabeth Dec. 22 1782 (Torsåker vol. AI/15b p. 41).
2213
« skrivet: 2020-04-15, 17:17 »
According to the birth records in Gävle Heliga Trefaldighet (Holy Trinity) parish, Siri Aurore was born on the 31st of July 1857 and baptised on the 23rd of August.
I haven't (yet) been able to find her parents in the parish, but they might have lived somewhere else. In the 1880 census, her father is recorded as postmaster in Vaxholm, county of Stockholm. His birth place and year is given as Stockholm 1815. Selma Augusta is recorded as born in Torsåker parish, Gävleborg county, 1820.
This is a starting point, I'll dig deeper into the records and might find more details.
2214
« skrivet: 2020-04-15, 11:40 »
Hammar.
Eftersom det handlar om Skåne så är det kanske fråga om Stora Hammars socken snarare än Hammar i Närke, men man vet aldrig.
2215
« skrivet: 2020-04-15, 11:34 »
Om du vet var din gammelmorfar bodde så är det möjligt att det skulle omnämnts i lokaltidningen att han fått Vasaorden. Om den tidningen finns med i samlingen på tidningar.kb.se så går det att söka där.
Utifrån klädseln gissar jag att bilden är tagen under Oscar IIs tid på tronen och då var dagen för det stora ordensregnet Oscarsdagen 1 december, så det är i början av december det kan ha hamnat i tidningen.
2216
« skrivet: 2020-04-15, 11:21 »
2217
« skrivet: 2020-04-15, 10:36 »
Riddarkorset av Vasaorden är en möjlighet. Formen på korset stämmer, och med lite god vilja kan man se att mittpartiet inte är cirkelrunt utan ovalt, med en vasakärve i. Se: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vasaorden
2218
« skrivet: 2020-04-14, 14:26 »
Det här blir knappast roligare:
Den andre Per som föds i Björklinge 1799 (4 april) var son till Olof Ersson och Stina Larsdotter i Forsby. Han hade också en äldre syster som hette Stina - dock född 1796, men födelseår i hfl kan ju bli lite fel ibland.
Om den familjen står "flyttade, hvarthän är oveterligt": Björklinge kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10117/A I/8 (1800-1806), bildid: C0002970_00028, sida 13 (RA).
2219
« skrivet: 2020-04-14, 09:33 »
Nej, idag hade Dädesjö marknad varit inställd pga corona 
2220
« skrivet: 2020-04-14, 08:38 »
Det var en otäck historia:
Den 29 septemner kl 8.10 e.m. avled hemmansbrukaren, gifte mannen, före detta ärlige och förståndige kyrkovärden Måns Jonasson i Sandreda Södregård, 57 år och 23 dagar gammal, sedan han dagen förut, den 28 ejusdem, hade blivit slagen och illa hanterad i ansiktet(?), på landsvägen imellan Dädesjö kyrka och Dädesjö marknadsplats, under pågående marknad, mellan kl 5 och 6 eftermiddagen, av en överdödg man, bonden vid namn Magnus i Lenhovda Gripagården, vilken vid det tillfället red i bredd med Elias Johansson som skall vara bonde i Lenhovda Sunegård, skolandes volontairen vid namn Sven Lindqvist, som är hemma i Herråkra socken, varit närvarand, utom flera, och sett,när Måns Jonasson blivit slagen: varföre ock samme volontaire, åtföljd av Fjärdingsmannen i SJösås socken, Carl Svensson i Pilås Herregård och bonden Jonas Nilsson ibm. Månsegård, på samma afton, den 28 dennes, begavo sig til Commissarien och Kronolänsmannen Herr Sven Hjort i Ramnåsa, och avlämnade berättelse om den gruvelige gerningen: varandes ofelbart, att av marknadsfolket ännu flere, än som nämnde äro, hava varit åsyna vittnen till det mordiska förhållandet, och skola efterspanas, att till sina namn uppgivne bliva. Denna berättelse är för undertecknad Prost och kyrkoherde gjord av den döde Måns Jonassons svågrar, kyrkovärden Pehr Jonasson i Hagreda Övregård, och bonden Jon Jonasson i Östanhaga, den 30 sept. 1802, och i denna Kyrkobok strax införd. Pet. Jon. Wickelgren.
2221
« skrivet: 2020-04-14, 08:22 »
Det ligger nära till hands att tänka sig att namnet Björklund är taget efter Björklinge socken. Frågan är då om det var Petter (och kanske Stina) som tog namnet eller om redan deras far gjort det.
Det föds en Pehr i Björklinge 4 april 1799 och en Petrus (där namnet ursprungligen verkar skrivits Petter) den 24 juli samma år: Björklinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10117/C/2 (1798-1861), bildid: C0002988_00015
Petrus var son till Anders Persson och Stina Andersdotter i Rippebo. De hade också dottern Stina, född 1795: Björklinge kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10117/A I/9b (1807-1814), bildid: C0002972_00099, sida 85 - här står Petrus/Petter som Pehr.
Det verkar ju stämma hyggligt, så kanske värt att försöka följa dessa två i hfl och se om de passar med din Petter och hans dotters fostermor?
2222
« skrivet: 2020-04-13, 22:31 »
Födelsenotisen här: Tuna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00389/C/5 (1847-1861), bildid: C0028881_00096, sida 177
Föräldrarna Jonas Samuelsson och Lena Lovisa Jonsdotter, Tvingsnäs, Boda.
2223
« skrivet: 2020-04-13, 21:31 »
2224
« skrivet: 2020-04-13, 21:24 »
Anders, son till Jacob Jacobsson och Brita Matsdotter i Södra Rosendal, föds 1771-05-04 (Ramsberg C/4 bild 156 sid 284 RA). Men som du skriver verkar denne Anders dö samma år, han finns inte kvar i Ramsberg AI/8b bild 69 sid 137.
2226
« skrivet: 2020-04-13, 20:50 »
There will definitely (99 %) be records of your ancestors in the Poor Relief Board's documents. Fråno was part of Gudmundrå municipality, today part of Kramfors municipality. The documents should therefore be found here: https://www.kramfors.se/kommun--demokrati/arkiv-och-diarium.htmlThe documents won't be digitized, but it is possible that they can search and provide copies for a fee.
2227
« skrivet: 2020-04-13, 19:44 »
At that time, poor relief was a matter for the local municipality. See https://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_municipal_reforms_of_1862 for a short overview. In theory the reforms of 1862 drew a line between secular administration and the church. in practice the links could still be close. The vicar had the right to participate when the local Poor Relief Board was convened - if i remember correctly till 1918.
2228
« skrivet: 2020-04-13, 18:31 »
Hon kan säkert ha varit inneboende/hyrt ett rum utan att det noterades i några officiella register. Som jag minns från en annan tråd är det troligt att hon växte upp på barnhem eller kanske i fosterhem och det är ju tänkbart att de erfarenheterna gjorde att hon ville ha så lite som möjligt med myndigheter att göra. Och så länge man inte behövde någon form av kommunala insatser, t ex fattigvård, så spelade det ingen större roll var man var skriven.
I och med föräldraskapet går det inte att komma undan det kommunala och då hamnar hon till slut på en adress i församlingsboken i Göteborg.
2229
« skrivet: 2020-04-13, 18:13 »
Pål Brogren (Bogren?) i Tonga och Ingar Jönsdotter i Kielltorp vigs i Välinge 1841-12-23: Välinge CI/3 bild 197 (RA).
2230
« skrivet: 2020-04-13, 14:48 »
Jag tittade på Tåssjö också (annexförsamling till Össjö) men inte heller där föds någon Ingar 1817 eller åren närmast omkring.
Jag har varit med om att födslar aldrig skrivits in. Det hände att prästen skrev en lapp efter dopet och sedan försvann lappen. Jag har också varit med om att år, månad, datum blivit fel, en gång så mycket som 10 år. Också födelseförsamling skulle kunna bli fel.
Kollar man ddss.nu så föds 4 Ingar Jönsdöttrar i de där registrerade församlingarna år 1817, men ingen den 6 maj och ingen i Össjö.
2231
« skrivet: 2020-04-13, 13:27 »
I födelseboken Hallsberg C/8 bild 63 står att Maria Josefina är skriven hos skomakaren Lars Fr. Jansson Örebro, Edenholms gård, hennes broder död nov. 1878.
Att hon födde i Hallsberg kan bero på tillfälligheter eller att hon hade något nätverk (släkt) där, medan hennes tillvaro i Örebro verkar mera skakig. Kanske blev hon utan fast bostad när brodern dog.
Enligt Örebro Nikolai AI/28b bild 277 sid 314 har hon också en utomäktenskaplig son Alexander född i Vintrosa 1865-12-04.
Namnet Nilsson kan förstås vara en fingervisning om faderskapet men både oprecis och osäker.
2232
« skrivet: 2020-04-13, 12:58 »
Det känns osäkert även om det inte är så rasande långt emellan. Har sökt bakåt i hfl från Hjärnarp och sedan Barkåkra dit de enligt anteckning i Barkåkra AI/9 bild 152/sid 135 (RA) kom från Ängelholm 1846. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0059031_00152Jag kan dock inte hitta dem i utflyttningslängderna i Ängelholm. Ingars födelsedatum anges konsekvent till 1817-05-06 så om det någon gång skrivits in felaktigt så är det tidigare än så.
2233
« skrivet: 2020-04-13, 11:29 »
Jag är inte alls säker, men det skulle kunna vara Västra Ensta.
2234
« skrivet: 2020-04-13, 10:21 »
Här är notisen från Fäderneslandet
2235
« skrivet: 2020-04-13, 10:10 »
Jag hittade bifogade notis i Östersund-Posten 1886-11-20 via tidningar.kb.se
Märkligt nog fick jag ingen träff i Nerikes Allehanda.
2236
« skrivet: 2020-04-13, 09:29 »
See attached pic from the daily Vestmanlands Läns Tidning 2017. Contacting the local heritage association might be worth a try. These associations often have archives with photos and information regarding people, buildings and so on: https://www.hembygd.se/gudmundra/page/28397
2237
« skrivet: 2020-04-13, 09:18 »
Records of title deeds are found here: https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbockerEasiest way to find out to which court district a certain parish belongs might be to look up the parish in Swedish Wikipedia. There is a register of inventories at Riksarkivet: https://sok.riksarkivet.se/bouppteckningar but not all of them are digitized. My impression is that ArkivDigital covers more of them. Riksarkivet offers a link for ordering copies (for a fee).
2238
« skrivet: 2020-04-13, 09:03 »
Lite kiuddigt, men ett försök:
Den 20 föddes och den 24 januari christnades Måns Jönssons och Lena Nilsdotters barn från Prässbo och kallades Ingri.
Testes: Johan Svensson ifrån Kallshylte och Per Persson i Prässbo. Hustru Ingebor ... Prässbo Kerstin Jöstasdotter(?) från Sötåsa
2239
« skrivet: 2020-04-13, 08:45 »
God morgon,
"Född 1770 i Gällaryd socken. Efter någon tjänstetid gift med Ingrid Månsdotter. Var på det sista en (jämmerlig?) bild, emedan han var sjuk flera år och nära tvenne är sängliggande och tillika ? av stor fattigdom. Begrovs den 17 september."
Hans uselhet, som nämndes i Ingrids dödsnotis, syftar alltså på hans usla hälsa.
2240
« skrivet: 2020-04-12, 21:28 »
Det verkar ju som om Maud mer eller mindre medvetet såg till att hålla sig utanför mantalsskrivning och naturligtvis var det möjligt. Lättast i städerna.
Att resa mellan Göteborg (Örgryte inkorporerades i sin helhet i Göteborgs stad 1922), Alingsås och Lidköping var smidigt - till Alingsås gick ju stambanan till Stockholm, och till Lidköping tog man Västgötabanan.
Jag hittade tidtabeller med priser från 1919 (tyvärr inga senare). En biljett i tredje klass Göteborg-Lidköping kostade en tia. Prisomvandlaren på historia.se ger då följande besked:
10 SEK år 1919 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 189.3 SEK år 2020 mätt med konsumentprisindex.
Alternativ beräkning:
10 SEK år 1919 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 1858 SEK år 2020 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005)
En biljett Göteborg-Alingsås kostade knappt 4 kronor.
Det var alltså inte direkt billigt. Blev nog relativt sett billigare under 1920- och 30-tal.
2241
« skrivet: 2020-04-12, 18:22 »
Jag tror att jag fått till det någorlunda:
"Föddes 1786 uti Piplebo [Pepplebo] av Gällaryd socken. Var hemma till sitt gifte för några och 40 år sedan, med Matthis Johansson från Svenarum. Har haft 10 bar, därav 5 lever. Sjuk 14 dagar före dödsdagen. Ehuru läkemedel lämnades, vanns(?) icke förbätting. Hon led mycket förut under mannens uselhet(?) och lämnande efter ett barn mindre vetande. Begravd den 15 mars."
2242
« skrivet: 2020-04-12, 17:31 »
Vigsel nr 2: 1816-12-07, Strängsered C/1 bild 144/sid 145 (RA).
Sven Andersson Carlström finns med första hustrun Sara Nilsdotter i Strängsered AI/1 bild 45/sid 37 (RA). Möjlig vigselnotis 1785-06-26 Sven Andersson och Sara Jönsdotter Strängsered C/1 bild 95/sid 89 (RA) - men enligt hfl skulle sonen Anders vara född 1784 redan. Hans födelsenotis 1784-05-10 i CI/1 bild 78 sid 70 (RA), också här heter modern Sara Jönsdotter. De kan ju varit trolovade.
Födelsedata i hfl är inte alltid pålitliga, och ibland saknas en födsel i födelseböckerna. Jag hittar en Svening, son till Anders och Maria, född i Gällstad 1761-11-11 (osäker på efternamnen) men det är också det enda som har någon likhet, även om man tittar på åren runt omkring.
2243
« skrivet: 2020-04-12, 16:08 »
Pleuresi står det mycket riktigt. Lunginflammation alternativt lungsäcksinflammation.
2244
« skrivet: 2020-04-12, 12:57 »
Nej, det finns ingen Lott i Stockholm (utom en Gustav Evald född 1888 så han passar inte in).
Bara de fem yngsta barnen flyttade med från Kalv till Delsbo. Äldsta dottern flyttade till Östra Frölunda redan 1873 (Kalv AI/10 s 166), och näst äldsta dottern Ida Christina dog 1866 (Kalv AI/9 s 105).
Lars Magnus och Agneta gifte sig i Ö Frölunda 10 maj 1856 (Ö Frölunda C/2 s 399) så anteckningen om vigsel 1866 (Delsbo AI/16a s 256) stämmer dåligt. Där skrivs också Augusta Månsdotter, fastän hon genomgående i Ö Frölunda och Kalv skrivs som Agneta.
2245
« skrivet: 2020-04-12, 11:23 »
En kontrabok är ju vanligen en bok där det antecknas vad man handlat "på bok" eller "på krita" hos en handelsman, men de böckerna finns ju i affären, inte hos kunden.
S.E Johansson skulle kunna vara en handelsman och Lars Lott en kund, men varför boken fanns i Lars Magnus' ficka blir då ett mysterium.
Det finns totalt 7 personer med efternamnet Lott i Folkräkningar (Sveriges befolkning) men ingen i Hälsningland och ingen med namnet Lars, inte heller i deras familjer.
Lars Magnus åkte knappast till Stockholm bara för ett besök, då skulle han inte tagit ut flyttattest.
Kan S.E. Johansson vara en släkting? Jag har hittat familjen i Burseryd AI/12 sid 138 men där finns ingen med initialerna S. E.
2246
« skrivet: 2020-04-12, 10:10 »
It might be easier if you have more information regarding Johanna. Anything about where she lived, and when? When and where did she marry Johan Peter Bergman? Time/place of death?
2247
« skrivet: 2020-04-12, 10:02 »
Prästbetyg/flyttbetyg arkiveras i inflyttningsförsamlingen. Eftersom Lars Magnus hade det i fickan är det möjligt att han ännu inte hade lämnat in det i sin nya församling vilket också förklarar att han saknas i utflyttningslängden från Delsbo 1879, eftersom pastorsexpeditionen aldrig fått bekräftelse på inflyttning från Stockholm. Han finns i dödboken från Delsbo där dödsorsaken anges som alkoholförgiftning: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0009929_00092
2249
« skrivet: 2020-04-12, 09:24 »
I'm not sure that it was a farm (however small). Johan is recorded as sawmill worker and stoker already in Gudmundrå AI/8b pp. 454, 491. The records of the Swedish National Survey Office show that a lot of small allotments were parceled off larger estates and farms in Frånö in the 1880's and 1890's and bought by workers. Those allotments were often priced at around SEK 500. I haven't found Johan's name among the parcelling documents, but it might well be that he bought one of those. Buying/selling real estate in Sweden is always registered by the courts. I've found Johan twice in the records from Gudmundrå tingslag, Ångermanlands södra domsaga. He buys the house/cottage Sept. 10 1896 and the title deed is issued Febr. 11 1897: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001064_00069No information about how much he paid. This might be in the contract, which is probably archived even if it's not accessible online. Next mentioning of Johan is from 1910, after the estate inventory following Anna Brita's death. Johan and the children are registered as the owners of two cottages: Lövbacken No. 1 and Forslunds torp. Both cottages are sold to Petrus Öberg and his wife May 22 1910 (title deed issued Nov. 1 1910): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001065_00138It's probably now that Petrus Öberg's name is entered in the parish records as the new owner. So they seem to have kept their home in Sweden during their first eight years in the US.
2250
« skrivet: 2020-04-11, 16:47 »
I Gällstad AI/9 bild 166/sid 163 (RA) finns han med anteckningen 3dje resan stöld livstids fästning (var väl i själva verket minst fjärde resan) och han överförs då till avdelningen "Socknens slut" (1875). Här är också noterat "troligen död".
Anteckningen som Eva hittat upprepas i AI/8 bild 169/sid 158 (RA).
2251
« skrivet: 2020-04-11, 15:52 »
Vigselnotisen 1705-09-25 ger farsnamnet Lars (Isaac Larsson) och för Vendela farsnamnet Anders.
Tyvärr är födelseböckerna från Locknevi fulla av luckor kring 1678. Det finns 4 Lars i mantalslängden för Locknevi 1680, men några familjemedlemmar räknas inte upp där.
2254
« skrivet: 2020-04-11, 12:36 »
Garnisonen finns i Eksjö sf AIIa/9
Tar förstås lite tid att gå igenom, men det är lättläst.
2256
« skrivet: 2020-04-11, 11:53 »
Stina Isaksdotter och Lars Svensson finns här (Velinge AI/1 bild 51 sid 188 RA): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053328_00051Där anges hans födelse till 1763-10-03 (? lite kladdigt). Oxäker på födelseorten, ser ut som Åsa (Ås socken?), men det finns också något kladdigt överstruket strax ovanför till vänster.
2257
« skrivet: 2020-04-10, 23:04 »
Testa upokopplingshastigheten på bredbandskollen.se - gör samma test med både din och makens dator. Om det skiljer sig markant så är det något i din dator som trasslar. Om ni båda har låg hastighet så kan felet ligga i routern eller i nätet utanför huset.
Om ni båda har låg hastighet och den blir markant bättre med en kabel så pekar det mot att problemet finns i wifi-routern.
2258
« skrivet: 2020-04-10, 18:53 »
Mycket bra tips, men om datorn har några år på nacken är det inte säkert att den kan hantera 5GHz. Så är det med min - den "ser" 5GHz-nätverket men kan inte ansluta.
2260
« skrivet: 2020-04-10, 16:00 »
I lantmäteriets söktjänst Historiska kartor finns en hel del kartor och skiftesprotokoll: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.htmlI lantmäterimyndigheternas arkiv väljer du (förstås) Kristianstads län, sedan Socken/Arkivserie och Vinslövs socken så finns både Åraslöv och Oretorp bland traktnamnen. I lantmäteristyrelsens arkiv finns i Vinslövs socken Åraslöv.
2261
« skrivet: 2020-04-09, 14:14 »
Är trolovad med till Nordamerika fr. Gunnarskogs förs(amling) i Värmlands län är 1901 emigrerade arb(etaren) Gustaf Werner Hagberg, som i skrivelse af d(en) 3/3 1908 fr(ån) New York erkant sig under äktenskapslöfte hafva m(ed) henne sammanaflat hennes barn. Skrifvelsen bevittnad af Carl Olsson o. J. Lunden
Utflyttad till N. Amerikas för(enta) stater 1908 15/4
Efter Adas namn står det (tror jag) Trikåfabr(iks)arb(eterska)
2262
« skrivet: 2020-04-09, 13:54 »
Drängen Erik Håkansson och pigan Anna Johansdotter, gift tjänstefolk på Forsviks säteri
2263
« skrivet: 2020-04-09, 10:36 »
Hej Marie,
långtifrån alla hfl har register och sällan de äldre. Jag hittade ett (med Rephult) i Stenbrohult AI/10. Det finns förstås en osäkerhet i att gårdar och torp kan försvinna eller nybildas.
2264
« skrivet: 2020-04-08, 20:19 »
Pröva att följa A G Liman genom husförhörslängderna (det finns ju personregister i längderna så det är relativt enkelt) och se om Jacob följer med eller om det finns en flyttanteckning någonstans.
2266
« skrivet: 2020-04-08, 18:15 »
Där finns en anteckning "till A G Liman". Han är lärling hos denne i AIc/13 bild 210 sid 194.
2268
« skrivet: 2020-04-08, 14:53 »
Jag kan ha fel men tror på Rephult.
2269
« skrivet: 2020-04-08, 13:38 »
2270
« skrivet: 2020-04-08, 12:44 »
Frans Wigforss, målarmästare och far till språkvetaren och finansministern Ernst Wigforss, var delägare i firman Måleribolaget till 1880 då bolaget upplöstes och han ensam fortsatte måleriverksamheten. Det fanns också "Nya Måleribolaget" i Halmstad. Det går att söka i Hallandsposten via http://tidningar.kb.se (dock ett krångligt gränssnitt och just nu otroligt segt). Där har jag hittat vigseln mellan målaren Anders Månsson Moberg och Johanna Maria Bengtsdotter ( Hallandsposten 1889-09-04)
2271
« skrivet: 2020-04-08, 11:14 »
Om man får tro Alf Nilssons antavla så är Johan son till Olaus Erici: http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/ps109/ps109_042.htmMen också här anges Johans död till 1730 i Nordanåker, vilket ju inte stämmer enligt vad Per Sundin skriver. Här anges också födelseåret till 1649, inte 1650. Men så är det ju ofta, felaktiga eller osäkra uppgifter traderas och biter sig fast, inte bara i antavlor och släktträd utan också i originalkällorna.
2272
« skrivet: 2020-04-08, 11:03 »
Här ytterligare ett släktträd där Håkan/Haquin dyker upp: http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/ps109/ps109_027.htmHaquin är förstås bara en latinisering av Håkan som ju är dopnamnet inskrivet i Ytterlännäs C/1 bild 207 sid 299. Tar vi fasta på Alf Nilssons uppgifter (hans referens är CD-skivan Födda-Vigda-Döda i Ådalen) så är Lenaesius ett släktnamn på moderns sida efter morfadern Håkan Olai Lenaesius. Var Landsjö kommer från är däremot oklart. Notera att här uppges Håkan som död i Ytterlännäs, inte Nordingrå och han återfinns i Ytterlännäs C/2 bild 235 sid 221. Jag kan vid en hastig genomläsning inte hitta någon Håkan/Haquin Jönsson/Landsjö/Lenaesius i Nordingrå dödbok 1768.
2273
« skrivet: 2020-04-07, 17:40 »
2275
« skrivet: 2020-04-07, 16:00 »
Det var en trasslig familj det här...
De flyttade ju från Ramsberg till Malma, och Olof Welamsson, Kerstin och Johan finns i Normarken, Malma (U) AI/1 bild 159 sid 73. Där finns en anteckning "Förpassad ifrån församlingen(?)" 1760-08-02 men vart framgår inte.
Jag kan inte hitta Johan och Helena bland brudparen i Odensvi 1741.
Vet du möjligen var barnen föddes? Eller var någon av de inblandade dog? Ibland kan det vara lättare att spåra bakåt.
Ramshyttan där Olof föddes är Ramshyttan i Ramsbergs socken, nuvarande Lindesbergs kommun - en annan Ramshyttan än den i Kils socken, nuvarande Örebro kommun.
2276
« skrivet: 2020-04-07, 15:19 »
Ja, naturligtvis bör det vara Malma, rimligare - och också lättare att hitta familjen där misstänker jag. Jag brukar ofta kolla landskapets socknar på http://socknar.se/ och det kan vara till stor hjälp för att tyda svårlästa sockennamn - men denna gång slarvade jag.
2277
« skrivet: 2020-04-07, 14:15 »
2278
« skrivet: 2020-04-07, 14:13 »
Jag har inte varit med så länge själv, men när jag startar en ny tråd utgår jag först och främst från personens eller personernas socken/församling. Det finns så många kunniga här som har världskoll på sina egna socknar, by- och gårdsnamn, olika sökverktyg osv. (Det finns förstås också många kunniga och hjälpsamma som har världskoll på det mesta).
Det betyder också att jag gör nya trådar ibland. Med ditt fall som exempel: Skulle jag vilja gå vidare med Olofs föräldrar i Ramsberg och behöva hjälp med det materialet skulle jag alltså göra en ny tråd i forumet för Ramsbergs socken.
2279
« skrivet: 2020-04-07, 13:57 »
Det ser mer ut (men inte riktigt) som tecknet för skålpund, egentligen en ligatur av bokstäverna l och b, se http://www.hhogman.se/matt_vikter.htm24 öre för 425 gram fjäder låter inte särskilt välbetalt, men 24 öre för ett uns låter å andra sidan som alldeles för generöst.
2280
« skrivet: 2020-04-07, 13:34 »
Se mitt svar i din tidigare tråd om Olof Wellamsson i Odensvi.
2281
« skrivet: 2020-04-07, 13:33 »
Utflyttade till Malmö med attest 1757: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020003_00214(Odensvi kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11144/A I/4 (1754-1766), bildid: C0020003_00214, sida 196) Den Olof som dog 1750-11-10 tycks ha varit en son född verkar ha varit en son född 1750-10-28, se Odensvi C/2 bild 228 sid 402.
2282
« skrivet: 2020-04-07, 13:13 »
I en annan tråd länkade du till en hfl i Odensvi där det angavs att Olof Wellamsson föddes i Ramshyttan 1715-07-07, och mycket riktigt finns han i födelseboken i Ramsberg på detta datum: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001191_00096Ramsbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11259/C/2 (1699-1725), bildid: C0001191_00096, sida 78 Föräldrar Wiljalm Jonsson och Kerstin Johansdotter.
2283
« skrivet: 2020-04-07, 12:50 »
"Orten Slimminge" får jag det till som sista ord i notisen.
2284
« skrivet: 2020-04-07, 12:24 »
Bröstlidande
2285
« skrivet: 2020-04-07, 09:29 »
Eftersom de vanliga kyrkböckerna inte räcker till för de åren är det bouppteckningar och mantalslängder som kan ge information. Jag gissar att du redan sett att Lenaesius (liksom för övrigt Rufinius) finns kartlagda på geni.com: https://www.geni.com/people/H%C3%A5kan-Landsj%C3%B6/6000000010502727121Det kan vara en god idé att ta kontakt med personen som lagt upp detta.
2286
« skrivet: 2020-04-07, 09:12 »
Den Kirstina som föds 17 mars är dotter till Nils Hansson och Kirstina Pährsdotter, så det kan inte stämma med din Pålsdotter.
2287
« skrivet: 2020-04-07, 09:05 »
I Malins dödsnotis från 1747 står det definitivt Olofsdotter (Ytterlännäs C/2 bild 217 sid 204).
Det föds en Malin i Stigsjö 1671 men jag läser hennes farsnamn som Lars (Stigsjö C/1 bild 71 sid 60).
Ingen Malin gifter sig i Stigsjö 1798, däremot en Malin L d 15 oktober 1699.
Den Joh. Olsson som begravdes i Ytterlännäs 1730-03-08 vid 80 års ålder kan ju vara Johannes Rufinus född 1650 men födelseboken i socknen går inte så långt tillbaka.
2288
« skrivet: 2020-04-07, 07:53 »
"Bröstsjukdom" ser det ut som.
2290
« skrivet: 2020-04-06, 18:05 »
De skrivningarna i domboken talar onekligen för att det skulle finnas en koppling. Och jag får erkänna att jag inte hade en aning om att det fanns resandefolk som hörde till städernas borgerskap. Det tidiga 1700-talet var uppenbarligen mer tolerant än t ex det tidiga 1900-talet (och kanske 2000-talet?).
2291
« skrivet: 2020-04-06, 15:44 »
Trean läser jag som soldat-/torpnummer. Kompanierna var inte numrerade, däremot korpralskapen i kompanierna. Men dog han verkligen 1802? Var det månne hästen som dog? I kolumnrubriken står ju "Hästarnas beskaffenhet". Jag kan inte läsa ut vad som står före ordet "död" - möjligen "Bort död". Jonas/Jon Alvarsam finns på nr 3 i 1805 års GMR, transporteras till nr 74 den 14 mars 1803. Det besvärliga med soldatnamn är att de kan gå i arv/vara knutna till ett visst soldattorp. Men här är förnamnet samma, och åldern stämmer också: 1805 anges hans ålder till 42 år vilket återigen ger födelseåret 1763: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028528_00532Soldatregistret har luckor och där kan finnas felaktigheter - Skepplanda ligger onekligen en bra bit från Väne-Åsaka även om båda socknarnas soldater tillhörde Barne kompani. Dessvärre lyckas jag inte hitta Jonas Svensson i 1763 års födelseböcker i Skepplanda, Väne-Åsaka, Västra Tunhem. Men det finns ju många socknar i Västergötland, och födelseår blir ibland felskrivna.
2292
« skrivet: 2020-04-06, 14:36 »
Enligt Soldatregistret (se bifogad bild) skulle Jonas vara född 1763, men det är förstås oklart var. Även året är förmodligen lite osäkert, jag gissar att det bygger på uppgifter i Generalmönsterrullan. I rullan för 1791 står att han är 28 år gammal vilket ger 1763, men 1762 är förstås också tänkbart. Se: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028526_00109
2293
« skrivet: 2020-04-06, 13:18 »
Det låter lite egendomligt att en borgare i Södertälje skulle tillhöra resandefolket? Min gissning - om det inte finns annat än namnet att gå efter - är att detta är en helt annan Peter Lorenzon.
2294
« skrivet: 2020-04-06, 12:51 »
Jag vet inte hur det gick till att dödförklara drunknade - de kan ju ha spolats iland, men annars borde någon form av formell process ägt rum. Men jag vet inte var den kan ha dokumenterats - kanske i Himle häradsrätt (Landsarkivet Lund). En annan tänkbar möjlighet är att du kontaktar Träslövs hembygdsförening och hör om de känner till någon dokumentation. De kan ha arkiverat nertecknade intervjuer, dagböcker och annat: https://www.hembygd.se/traslov/page/26740Ordföranden, Bert-Ove Andersson är en trevlig person (historielärare i Varberg).
2295
« skrivet: 2020-04-06, 11:21 »
Den 2 Februarii christnades Anders Perssons dotter Anna i Gräflunda född den 29 Januarii. Bars af Håkan Nilssons hustru Agda i Grävlunda. Testes Jöns Carlström ibm. och Jöns Jönsson i Mälby(?) (Mellby?)
2296
« skrivet: 2020-04-06, 10:34 »
Enligt dödsnotisen var han 29 år 4 månader och 8 dagar vid dödsfallet 1878-12-14. Det ger födelsedatum 1849-08-06. Då hittar man Johannes, son till frälsebonde Anders Persson d. ä, och hans hustru Greta Jansdotter i Forsäter. (Österlövsta C/5 bild 136).
Familjen med ett antal syskon till Johan i Österlövsta AI/14a bild 64 sid 54.
2297
« skrivet: 2020-04-06, 08:02 »
Ja, i vigselnotisen som Eva lyckades hitta så stämmer ju också födelsedatum, 1879-11-16, och ort, Fivlered. Allt detta i kombination med det inte helt vanliga namnet gör nog att du kan känna dig säker.
2298
« skrivet: 2020-04-05, 21:02 »
Vigselnotisen ger Carl Johans hemvist, Brobäckstorp i Hjo lf. Han och Johanna finns i Hjo lf AI/7 bild 251 sid 307 (RA). Flytt antecknad till Fågelås 1881-11-04 där de bor på Jakobstorp: N Fågelås AI/9 bild 14 sid 5 (RA).
2299
« skrivet: 2020-04-05, 20:35 »
Gissningsvis Redvägs häradsrätts arkiv, Landsarkivet Göteborg. Ej digitaliserat (utom bouppteckningar), så det blir att söka på plats.
Målet kan ha gått vidare till Göta Hovrätt (Landsarkivet Vadstena).
2300
« skrivet: 2020-04-05, 20:20 »
Svår fråga. Det finns vad jag kan se inga lysnings- och vigselböcker för Vistorp 1910 tillgängliga via riksarkivet, inte heller från Yllestad eller Näs som ingick i samma pastorat.
August Nathanael flyttade från N Åsarp till Fivlered 1908-11-17 enligt N Åsarp AIIa/1 bild 188 sid 191.
2301
« skrivet: 2020-04-05, 20:05 »
Föräldrarna hette Anders Nilsson och Sissa Olasdotter, Magnarp, Barkåkra (Barkåkra CI/2 bild 64 sid 51).
Tyvärr finns inga husförhörslängder så långt tillbaka i tiden så det blir svårt att spåra övriga barn.
2302
« skrivet: 2020-04-05, 19:35 »
När du skriver "den sista ledtråden" så tolkar jag det som att du vill veta vad som hände därefter, inte dessförinnan? Hans födelse har du ju redan. I så fall:
Från sid 34 i N Fågelås AI/9 flyttar han till sid 2 i samma bok (1877) och på den sidan finns antecknat en flytt till Hjo lf 1878-11-20 (hans födelsförsamling anges här felaktigt till Hjo sf).
Tyvärr finns inga inflyttningslängder i Hjo lf det året, och att gå igenom hela hfl lockar inte direkt.
Om någon som har tillgång till Sveriges dödbok (vilket jag inte har) kan hjälpa dig med att hitta honom där och sedan gå bakåt i tiden kan det vara en lösning.
En egendomlighet: högre upp på sid 2 i N Fågelås AI/9 finns en Johanna Charlotta Gustafsdotter, född i Fridene 1853-10-15. Antecknad som avflyttad till Ångarp (=Agnetorp) 1876-10-25. Lika illa där - inga flyttlängder förrän betydligt senare.
2303
« skrivet: 2020-04-05, 12:48 »
2304
« skrivet: 2020-04-05, 12:42 »
Å ena sidan har du födelsedatum i hfl AI/3 (visserligen lite förvirrande eftersom prästen valt att skriva månaden över strecket och dagen under) som helt överensstämmer med födelsebokens uppgifter om Cherstin som dotter till Per i Bråfallet. Det talar starkt för att det är samma Cherstin.
Samma födelsedatum anges också genomgående i hfl, sista gången jag hittat i AI/5c bild 262 sid 97.
Å andra sidan ett annat, men näraliggande datum i dödsnotisen. Med tanke på hur många gånger jag stött på att ett födelsedatum - både dag, månad och är - felskrivets eller förvanskats i hfl eller dödsnotiser skulle jag inte ta alltför allvarligt på den diskrepansen.
2305
« skrivet: 2020-04-05, 11:03 »
Bristen på äldre kyrkböcker i Skagershult ställer till bekymmer. Adolf och hans hustru Anna Brita Granström finns i AI/1 sid 7 men då har barn(en) flyttat.
I utflyttningslängderna kan man hitta några Lindberg, men om de är släkt går ju inte att bekräfta. T ex:
Utflyttade 1864 (B/1 sid 3):
Charlotta Wilhelmina Lindberg fr Bolby t Segerstad
Gustaf Adolf Lindberg fr Bolby t Lunda
Carl Lindberg fr Hasselfors t Längnum (?)
Utflyttade 1865 (B/1 sid 4):
C W Lindberg fr Bolby t Visnum
2307
« skrivet: 2020-04-04, 19:21 »
2308
« skrivet: 2020-04-04, 19:08 »
A few more ancestors: Lars Erik Apelqust's mother-in-law Anna Persdotter: born at Björkån, Folkärna 1791-11-30, daughter of Pehr Erson f 1759 Brita Matsdr f 1758 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012506_00083(Folkärna kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11247/C/4 (1762-1837), bildid: C0012506_00083) Per (Pähr) born at Björkån, Folkärna 1759-01-28, son of Erik Larsson, b. 1722, and Carin Larsdotter, b. 1718 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012505_00324(Folkärna kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11247/C/3 (1688-1761), bildid: C0012505_00324, sida 141) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012474_00228(Folkärna kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/11247/A I/6 (1745-1759), bildid: C0012474_00228, sida 206) Brita born at Nor, Folkärna 1758-01-30, daughter of the soldier Mats Andersson Dufwa, b.1719, and Anna Persdotter, b. 1729 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012505_00321(Folkärna kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11247/C/3 (1688-1761), bildid: C0012505_00321) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012474_00113(Folkärna kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/11247/A I/6 (1745-1759), bildid: C0012474_00113, sida 95) Lars Erik Apelquist's maternal grandmother Stina Larsdotter: Stina was a common nickname for Christina or Kerstin. There were two Kerstin Larsdotter born in Bollnäs parish in 1759, on the 23rd and the 27th September. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0010331_00186One would have to follow their paths through the records to see which one that ends up in Sala.
2309
« skrivet: 2020-04-04, 15:05 »
Lars Erik Apelquist's parents: mine worker Nils Apelquist and his wife Sara Jacobsdotter https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020206_00252(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11305/C/2 (1775-1826), bildid: C0020206_00252) Nils was born in Äppelbo parish 1794-08-22. Married in 1814 to Sara, born in Sala 1789-08-22 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020177_00019(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11305/A I/14 e (1816-1826), bildid: C0020177_00019, sida 10) Nils' parents were Olof Ersson and Brita Ersdotter from Born, Äppelbo. He probably took the name Apelquist (literary: Apple branch) from his birth parish. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014520_00052(Äppelbo kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11789/C/3 (1775-1797), bildid: C0014520_00052) Olof was born 1749-06-13 and Brita 1759-04-07 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014500_00133(Äppelbo kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/11789/A I/4 (1775-1794), bildid: C0014500_00133, sida 122) Olof's parents were Erik Olsson and Karen Larsdotter https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014519_00041(Äppelbo kyrkoarkiv, Dalarnas län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11789/C/2 (1734-1774), bildid: C0014519_00041, sida 63) Erik was born in 1726 and Karen in 1725 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014498_00076(Äppelbo kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/11789/A I/2 (1735-1758), bildid: C0014498_00076, sida 60) Sara Jacobsdotter's parents were mine worker Jacob Jacobsson Holmstedt, born 1763-06-14 and his wife Stina Larsdotter, born 1759 in Bollnäs parish. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020168_00224(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11305/A I/11 b (1786-1795), bildid: C0020168_00224, sida 214) Jacob's parents were Jacob Johansson and Sara Persdotter https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020205_00104(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11305/C/1 (1747-1774), bildid: C0020205_00104, sida 91) About Lars Erik Apelquist's wife Greta Jansdotter: Born in Kila, Västmanland county, 1814-07-30. Parents were farmer Jan Andersson and his wife Anna Persdotter at Högbo https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009411_00139(Kila kyrkoarkiv (U-län), Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10524/C/4 (1775-1835), bildid: C0009411_00139, sida 129) Jan (Johan) Andersson born in Kila 1790-11-03, Anna Persdotter born in Folkärna parish 1791-11-21 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009390_00068(Kila kyrkoarkiv (U-län), Husförhörslängder, SE/ULA/10524/A I/10 (1811-1816), bildid: C0009390_00068, sida 56) Jan's parents: Anders Larsson, born 1745-03-02 and Greta (Margareta) Jansdotter, born 1749-06-22 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009385_00126(Kila kyrkoarkiv (U-län), Husförhörslängder, SE/ULA/10524/A I/5 (1775-1792), bildid: C0009385_00126, sida 34) Anders's parents were Carl Andersson and Sara Jansdotter https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009409_00040(Kila kyrkoarkiv (U-län), Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10524/C/2 (1732-1770), bildid: C0009409_00040) No Greta or Margareta was born in June 1749, but a Margareta, daughter of Jan, was born on July 27, and it's probably her that we're after. Her parents were Jan Persson and Kerstin Jansdotter https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009409_00050(Kila kyrkoarkiv (U-län), Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10524/C/2 (1732-1770), bildid: C0009409_00050) more to follow...
2310
« skrivet: 2020-04-04, 13:39 »
Anna's parents: Börje Nilsson (born 1761) and Berta Gunnesdotter (born 1769, from Hyssna parish) at Tomta, Seglora https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045919_00107(Seglora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13457/C/3 (1767-1826), bildid: C0045919_00107, sida 195) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045900_00029(Seglora kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13457/A I/5 (1797-1800), bildid: C0045900_00029, sida 39) Börje was born 1761-07-17, son of Nils Ericsson and Kirsti Andersdotter in Tomta https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045918_00178(Seglora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13457/C/2 (1707-1766), bildid: C0045918_00178, sida 325) Nils was born 1729-07-01 and Kirsti 1723-05-03 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045897_00031(Seglora kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13457/A I/2 (1758-1778), bildid: C0045897_00031, sida 40) Nils parents were Erik Nilsson and Brita Andersdotter. I haven't been able to find Berta Gunnesdottter's birth record. Even if she moved from Hyssna to Seglora, she might have been born somewhere else.
2311
« skrivet: 2020-04-04, 13:17 »
Johanna Maria was daughter of the mine worker Lars Erik Apelqvist and his wife Greta Jansdotter. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020207_00258(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11305/C/3 (1826-1860), bildid: C0020207_00258) Most probably Lars Erik worked in the Sala silver mine ( https://en.wikipedia.org/wiki/Sala_Silver_Mine ). Lars Erik was born in Sala 1820-06-13 and Greta in Kila parish 1814-07-10. They had at least five children, born 1843-1854. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020189_00086(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11305/A I/17 c (1845-1855), bildid: C0020189_00086, sida 76) Börje (Börge) Karlsson was born out of wedlock in Nybygget, Eskilsred, Seglora 1840-04-12. His mother was the widow Anna Börgesdotter. That he got the surname Karlsson suggests that his father was named Karl. He could have died, moved, or simply refused to acknowledge the child. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045920_00062(Seglora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13457/C/4 (1827-1860), bildid: C0045920_00062, sida 110) Anna was born 1795-05-26. She had two children in her marriage and two born out of wedlock. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045909_00072(Seglora kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13457/A I/14 (1835-1841), bildid: C0045909_00072, sida 120)
2312
« skrivet: 2020-04-04, 12:46 »
Thanks for the offer, but my only link to Australia is that a cousin on my mother's side lived there for a few years back in the 60's. Beda Maria Eugenias parents in Sala: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00182453_00151(Sala stadsförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/ULA/11305/A II a/2 (1897-1908), bildid: 00182453_00151, sida 548) Börje Karlsson, brewery worker, born 1840-04-12 in Seglora parish, Älvsborg county, died 1905-01-31. Married in 1873 with Johanna Maria Appelqvist, born 1849-06-08 in Sala. At least six childrens beside Beda Maria Eugenia, whose daughter is registered as living with her grandparents. Not much else to do right now due to covid-19 restrictions, so I'm happy to help! Also, I'm learning a lot about records that might help myself in the future.
2313
« skrivet: 2020-04-04, 12:10 »
Here's a great resource for tracking people in Stockholm 1878-1926: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspxThere you can find Beda Maria Eugenia 1897-1904. Coincidence: 1897-99 she is a bakery worker, just as Willem was in 1944. Later on she must have moved to Solna parish and married Oskar Edvard Nilsson, as stated in the census record you found - and Gully Anny Maria could return to her mother.
2314
« skrivet: 2020-04-04, 11:55 »
Yes, I suspect that one reason for the nickname was that there's a Swedish word "gullig" (from guld/gold), meaning "cute". Choosing "Gully" as the name for your cute newborn child makes sense. Another fragment: I couldn't find Gully Anny Maria moving from Maria Magdalena parish in the 1903 records, but I found her mother (No. 48): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00014752_00101(Maria Magdalena kyrkoarkiv, Inflyttningslängder och diarier över inkomna personakter, SE/SSA/0012/B I/70 (1902), bildid: 00014752_00101, sida 105) She was born in Ovansjö parish, Gävleborg county, 1874-05-27. Moved to Maria Magdalena parish 1902-01-20 from Adolf Fredrik parish, Stockholm, and from there to Kungsholms parish, Stockholm 1903-01-14. Her birth record: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014493_00014(Ovansjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010151/C/9 (1874-1880), bildid: A0014493_00014) Her parents were railway worker Börje Karlsson and his wife Johanna Apelquist from Sala. The town Sala reappears - a possibility is that Gully Anny Maria went to live with her grandparents, a common solution for single mothers having to support themselves through work.
2316
« skrivet: 2020-04-04, 11:22 »
Here's Gully (Gulli) Anny Maria's birth record (No. 534): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00014972_00241(Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/26 (1901-1902), bildid: 00014972_00241, sida 203) Born out of wedlock, father unknown. Mother: Beda Maria Eugenia Karlsson, unmarried, born 1874-05-27, Långholmen. Långholmen might been just an address, but the small island Långholmen was also where the prison with the same name was situated so maybe Beda Maria Eugenia was a prisoner? Also a note: moved alone 1903-01-24 to Sala. Not entirely clear if it was the daughter or the mother that moved. A possibility is that the daughter was placed in foster care in Sala for whatever reason - either because the mother was a prisoner or simply because being a single mother in 1902 was difficult and almost impossible if you had to work.
2317
« skrivet: 2020-04-04, 11:03 »
Here's the records of their banns arrangement: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00051096_00112(Matteus kyrkoarkiv, Lysningsböcker, SE/SSA/6024/E I a/43 (1944), bildid: 00051096_00112, sida 617) And here I could see what I couldn't decode earlier: Willem was of Roman Catholic faith. The bride's full name is given as Gully Anny Maria. You also get their birth dates: Willem in Velsen, the Netherlands, 1902-05-23 and Gully Anny Maria in Maria Magdalena parish, Stockholm, 1902-07-20
2318
« skrivet: 2020-04-04, 09:21 »
I couldn't make out every word, but:
First image: Numan, Willem, bakery worker, Dutch subject [...}
[f.g. might mean "first time", maybe first reading of banns]] with fruit seller
Svärdman, Anny Maria, born Karlsson, Vikingagatan 7 divorced
Second image: Notification to Statistiska Centralbyrån according to file registration.
2319
« skrivet: 2020-04-03, 19:35 »
Jag bifogar en skärmdump från soldatregistret eftersom länken tycks trassla.
Där står Ramsta rote, möjlien inte korrekt eftersom i hfl Ramsta är placerad i Å rote.
Soldattorpet saknar namn i GMR, har bara nummer 114. Men eftersom soldaten som bodde där före Johan hette Ramsten så låg säkert torpet under Ramsta.
2320
« skrivet: 2020-04-03, 18:57 »
Här några data från husförhörslängder i Blädinge där familjen dyker upp i Myratorp ca 1808 - varifrån framgår inte:
Blädinge AI/4 bild 120 sid 32 (1806-1810)
Johan Lundvall f 1769 anteckning "in carcere" = i fängelse
hustrun Maja Assarsdotter f 1768
son Jonas f 17/5 1792 flyttar till Österslöv (L) 11/11 1808
dotter Rebecka f 19/5 1796
dotter Brita f 2/8 1798
son Anders f 21/6 1802 död 22/7 1808
son Sven f 5/8 1804
son Carl f 12/3 1808
AI/4 bild 230 sid 44 (1811-1815)
Johan Lundvall f 1769
hustrun Maja Assarsdotter f 1768
dotter Rebecka f 19/5 1796 flyttar till Östanböke Loshult 29/9 1813 men återkommen
dotter Brita f 2/8 1798 flyttar till Kristianstad 10/5 1813
son Sven f 5/8 1804
son Carl f 12/3 1808
Blädinge AI/5 bild 44 sid 33
Änkan Maja Assarsdotter f 1768 Svenarum
dotter Rebecka Johansdotter f 19/5 1796 Blådinge
son Sven Johansson f 5/8 1804 Blädinge
son Carl Johansson f 12/3 1808 Blädinge
Blädinge AI/5 bild 168 sid 29
Änkan Maja Assarsdotter f 1768 Svenarum
son Carl Johansson f 12/3 1808 Blädinge flyttar 31/3 1821 t Fjälkinge i Skåne
Tyvärr lyckas jag inte hitta någon dotter till Assar som föds i Svenarum 1768. Men det är dessvärre inte ovanligt att födelseår är fel angivet i husförhörslängderna.
2323
« skrivet: 2020-04-03, 11:21 »
Jag kan läsa fel, men jag tror det ska vara Östra Bjurvik.
2324
« skrivet: 2020-04-03, 11:08 »
Mårten föddes i Simris socken: Simris CI/2 bild 42 sid 33 (riksarkivets sidnumrering). Fadern Olof Hindrichsson, modern Karna Persdotter. Men dessvärre hittar jag dem inte vid en snabb genomläsning av den äldsta hfl i Simris (1811).
2325
« skrivet: 2020-04-02, 21:35 »
Förlåt, felskrivning: Vesene AI/4 bild 33 sid 22 ska det vara! Bild/sidnumrering är Riksarkivets.
2326
« skrivet: 2020-04-02, 20:26 »
Med Evas uppgifter om änkan Petronella Hamberg hittade jag i DDSS vigseln mellan secreteren Hamberg och Petronella Karström i Stora Skyrup, Matteröd 8 dec 1777 (Matteröd CI/2 bild 168 sid 175). Trots namnlikheterna verkar det röra sig om helt andra personer: https://www.myheritage.com/names/petronella_hamberg#I Blentarp AI/4 anges att Petronella föddes i Ystad 3 april 1756, men förstås finns hon inte i födelseboken i Maria eller Petri på detta datum. Hon dör på fattighuset i Ystad 12 april 1826 (S:ta Maria F/7 bild 43)
2327
« skrivet: 2020-04-02, 19:50 »
De flyttar inom socknen efter Lenas död 1855 , Petter till Stommen och Anna Cajsa till Gudmundstorp (Vesene AI/3 bild 33/sid 22).
Anteckningarna i AI/2 verkar handla om katekesförhör (7e Budet står det för Petter).
2328
« skrivet: 2020-04-02, 17:59 »
Ett par pusselbitar som kanske redan är välkända för dig, dock är de inte till hjälp att lösa frågan om Gustavas föräldrar:
Catharinas födelsenotis i Bromma (M) CI/3 bild 47 sid 66
Gustava och Catharina i Bromma AI/2 bild 26 sid 22. Gustava står som inflyttad från Sövde 1823 men finns ej bland utflyttade i flyttlängden Sövde detta år.
Flyttar inom socknen: Bromma AI/2 bild 72 sid 67 - här finns de tillsammans med Måns, och Catharina som föddes utom äktenskapet har nu fått farsnamnet Månsdotter.
Flyttar inom socknen: Bromma AI/2 bild 111 sid 105.
Vid en snabbkoll, inte särskilt noggrann, kan jag inte hitta dem i nästa husförhörslängd (AI/3).
I Brommas kyrkböcker står Gustava som född i Ystad enbart vilket öppnar för möjligheten Ystad S:t Petri, men hon finns inte i den födelseboken heller år 1784.
Retfullt att det i DDSS inte finns någon rimlig Gustava eller Hindrika född under 1780-talet.
Att hon heter Boman och inte -dotter skulle kunna tyda på att hon föddes utom äktenskapet, men hon borde förstås ändå finnas i födelselängderna.
2329
« skrivet: 2020-04-02, 14:13 »
Uppgifter om födelseår är dessvärre ofta felaktiga, och har det blivit fel en gång hänger det lätt kvar från volym till volym.
Jag har hittat Gustavas dödsnotis (S:ta Maria F/8 bild 24). Där anges adressen till No. 154, men varken Guśtava eller Måns återfinns i husförhörslängden på detta nummer.
Har du uppgift om var vigseln med Måns 1828 och med Niklas 1810 ägde rum? Jag kan inte hitta dem i S:ta Maria för de åren, inte heller i ddss-databasen.
Var har du hittat uppgiften om Gustavas födelsedatum?
2330
« skrivet: 2020-03-28, 15:18 »
I födelseboken för Almesåkra finns flera kandidater, om än inte 1782, 1787 eller 1789:
Johan son till Abraham Håkansson f 17831224 (BI/2 sid 119)
Johan son t Abraham Jonsson f 17851205 (BI/2 sid 125)
Johannes son t Abraham Andersson f 17860113 (BI/2 sid 125)
Se om du kan följa en i taget och se var de hamnar? Det datum du hittat, 25 december, gör kanske det första namnet intressant. Att en son föds precis under julen kan ju vara något man lade på minnet.
2331
« skrivet: 2020-03-17, 14:46 »
Scrophulosis = skrofler, en form av tuberkulos
caries os corpi - det står snarare os carpi: Benröta/nekros i handledsbenen (kan vara kopplat till skrofler)
enterocolitis = inflammation i tarmen
2332
« skrivet: 2020-03-17, 11:14 »
Att namnet Rällen, Rällsvik, Rällså skulle komma från Grels är väl tveksamt, med tanke på vad Leif Gson Nygård skrivit i den personakt han lagt ut: "Så paret torde ha inkommit från Finland och blivit inhysta hos Anders Henriksson i Rällen omkring 1634." Ortsnamnet torde vara äldre än så. I tidskriften Svenska landsmål ock svenskt folklif (vol. 89 häfte 4 1905) skrivs om Rälln (s 502-503): "...synes det mig sannolikt, att namnet är besläktat med sv. dial. ralla 'skvallra' ock ursprungligen haft någon af de betydelser, som tillkomma den mlt. motsvarigheten rallen 'larma ock prata'". Se https://www.isof.se/download/18.5850f85e15732ead0b3325/1529494886735/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1905_h4.pdf
2333
« skrivet: 2020-03-17, 10:28 »
Mycket möjligt. Drängen Ola Svensson från Malmö som skulle flyttat till nr 6 hittar jag inte där vid en snabb koll.
Ola och Karna med barnen från Vemmenhög finns sid 69 i hfl med anteckningen att Ola dött och Karna är utfattig.
2334
« skrivet: 2020-03-17, 09:57 »
Det stämmer. Sedan har de strukits med anteckningen P: 70 1847, dvs flyttat inom församlingen och att de ska finnas på sid 70 i hfl. Där finns de inte, men Ola och hans hustru däremot högst upp sid 71. Återigen överstrukna med anteckningen Öfl (överflyttad?) men vart anges inte. Och vart barnen tar vägen är ett mysterium.
2335
« skrivet: 2020-03-16, 15:20 »
Tyvärr verkar det bli stopp här. Har gått igenom AI/1 utan att hitta någon Erik Månsson i Bergunda Olofsgård. På sid 130 finns Erik Månsson i Härensås Smedjegård, överstruken så tydligen lämnade han föräldrahemmet vid 15 års ålder år 1753. Men ingen anteckning om vart, och sedan en 20 års lucka innan "min" Erik kortvarigt dyker upp i Tävelsås 1773. Alldeles för skakigt för att kunna säga något om Eriks föräldrar.
2336
« skrivet: 2020-03-16, 09:21 »
Hi Don,
if you're interested in the Swedish "Skifte" or enclosure legislation that had fundamental impact on the Swedish agricultural landscape I could send you an old article that explains it in depth.
Send me a PM with your email address.
2337
« skrivet: 2020-03-15, 20:10 »
Stort tack, då kan jag leta vidare!
2338
« skrivet: 2020-03-15, 18:27 »
Jag är på jakt efter min morfars morfars morfars Eric Månssons rötter. Enligt uppgifter i senare hfl från Växjö lf, där han levde från ca 1784 till sin död 1818, skulle han vara född i Bergunda i oktober 1741. Födelsedata i hfl blir ju ofta fel, och naturligtvis föds ingen Eric eller Erik Månsson i Bergunda den månaden eller ens det året. Däremot döps en Erik Månsson 1738-03-05 och föds en Erik Månsson 1743-09-25. Jag tänkte försöka följa vart de tar vägen genom hfl i Bergunda men har svårt att läsa var de föddes. Erik 1738 i Härnesås någonting, C/1 sid 62: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024232_00039Erik 1743 i någonting Hofby, C/1 sid 88: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024232_00052Tacksam för hjälp!
2339
« skrivet: 2020-03-15, 14:51 »
Inget Ödkvarnstorp, men det finns ett Kvarntorp i Kinne-Kleva, vid Martorpsfallen nnv Sandtorp, precis på gränsen där Västerplana, Österplana och Kinne-Kleva möts.
Om kvarnen inte längre var i bruk kan den ju kallats Öd(e)kvarnen?
2340
« skrivet: 2020-03-15, 10:30 »
Ja, det är också en utmärkt tjänst. En poäng med lantmäteriet är förstås att man direkt kan se platsens läge på kartan.
2341
« skrivet: 2020-03-15, 09:58 »
Du hittar Petter Persson Friberg i Älghult i Generalmönsterrullan, Kalmar regemente och Uppvidinge kompani 1783: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028394_00288Soldatregistret är tyvärr långt ifrån komplett. När du fått koll på Petter kan du ta kontakt med dem och meddela dina uppgifter så förs de in.
2342
« skrivet: 2020-03-14, 19:49 »
Anders Jansson f 1784 och Stina Andersdotter f 1787 gifter sig 1811-01-27 (E1/2 sid 92). De finns med en dottern Maria Christina f 1812-01-08 i AI/13b s 390.
Den Maria Christina som föds i december 1812 är dotter till Anders Jansson f 1772 i Grangärde och Christina Ersdotter (tydligen Gustrin i födelseboken) f 1776 i Linde, bosatta i Högforstjärn (Högf.tjern i C/11 bild 125). De finns i AI/13a s 197.
2343
« skrivet: 2020-03-14, 19:14 »
Någonting står skrivet i utflyttningskolumnen, men i Riksarkivets bild är det väldigt urblekt och jag kan inte riktigt läsa ut det. "...illinge" eller något liknande, men jagfår inte ihop det med någon by/gård i Stora Malm eller med någon Sörmlandssocken.
Svens och Ingegerds son Per med familj flyttar till någon annan plats som jag inte heller kan läsa.
Kanske någon med ArkivDigitals förmodat bättre bilder kan få fram mera?
2344
« skrivet: 2020-03-14, 17:38 »
Tack igen! Jag sökte i lantmäteriets förträffliga tjänst "kartsök och ortsnamn" men bara i Uppvidinge och Ekeberga ligger ju i Lessebo kommun. Tyvärr verkar det bli svårt att hitta något mera om Ingeborg och se om Per möjligen följde med dit eftersom det saknas såväl hfl som vigsellängder i Ekeberga för de aktuella åren. Och Ins. står det naturligtvis - alltid lika lätt att se när någon talat om vad där står Hon var inhyses redan på sid 64, det hade jag ju sett och borde tänkt på.
2345
« skrivet: 2020-03-14, 16:50 »
Spännande, det här. Jag har arbetat vidare med hypotesen att Per är son till Håkan Persson och Ingeborg Simonsdotter. Han finns som sagt inte inskriven i den äldre delen av Lenhovda AI/3 (sid 64) fastän där finns anteckningar som är senare än hans födelseår 1744, nämligen att Håkan dör 1747 och Ingeborg gifter (om) sig 1749. Åldersskillnaden tycks ha varit stor: enligt Håkans dödsnotis 1747-01-12 var han då 68 år gammal vilket ger ett födelseår omkring 1678. Ingeborg döps 1706-04-29 (CI/1 sid 47). Hon skulle då vara nästan 30 år yngre än Håkan, och det är då inte alls otroligt att hon gifter om sig. Det står dock inte bara att hon gifter sig utan också "Till... och en plats jag inte får någon ordning på. Jag läser det som att det börjar med Hä.. och slutar med ..ön men jag hittar ingen plats i Lenhovda eller annan socken i närheten som det skulle passa in på. Tacksam för läshjälp! https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0026633_00039I den senare delen av AI/3 (sid 162) finns Per Håkansson angiven som dräng hos Magnus Eriksson och hans hustru Anna Simonsdotter. Anna torde vara Pers moster, det finns en Anna, dotter till Simon och Ingeborg, i AI/1 och AI/2. Det är ju inte otänkbart att han lämnades kvar där när modern flyttade - eller att han återvände dit efter några år på annan plats. Vad som förvånar mig här är att inte bara Per är överstruken (han flyttade ju till Granhult) utan också hustrun Anna och pigan Lisbet, men inte Magnus. Har jag feltolkat något? Kanske står det inte "hus:" före Anna Simonsdotters namn? Där finns ett tvärstreck över första bokstaven som gör mig osäker: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0026633_00087
2346
« skrivet: 2020-03-14, 16:05 »
Om det är barnavårdsärenden du säker så är det inte landsarkivet utan stadsarkivet som har dem, eftersom det var en kommunal angelägenhet. Kontaktuppgifter: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/regionarkivet/kontakt/Innan barnavårdsnämnder inrättades var det fattigvårdsstyrelsen som kan ha haft med den typen av ärenden att göra. Och förstås är det Örgryte landskommun som är intressant för åren före 1922 - de handlingarna har med all säkerhet överförts till Göteborgs stadsarkiv. Jag tycker du ska ta kontakt med dem och förklara att du söker din biologiska mormor som föddes i Örgryte församling, är skriven på församlingen och möjligen var placerad på barnhem. Så kan de säkert ge besked om vilka arkiv som kan vara aktuella.
2347
« skrivet: 2020-03-14, 00:15 »
Stort tack Eva, helt klart ett indicium, ska följa honom och se vad som händer! Slarvigt av mig att missa honom.
2349
« skrivet: 2020-03-13, 19:27 »
Jag försöker hitta födelsedata och förstås föräldrar till min morfars farfars morfar Per Håkansson.
Han gifte sig 1769 i Granhult med Elin Andersdotter därifrån och levde sedan där resten av sitt liv, till 1800-02-26. I hfl är födelseåret angett som 1743, men inga anteckningar om församling.
I vigselnotisen står att han kommer från Åhult i "Lindhofda socken".
I Lenhovda AI/3 sid 162 finns drängen Per Håkansson i Åhult, överstruken vilket ju passar bra med att han flyttade till Granhult. Jag kan inte hitta honom i de äldre anteckningarna för Åhult i samma bok (sid 64-66).
Han finns inte i födelseboken för Lenhovda 1743 eller åren närmast omkring (inte heller i Granhult).
Han kan förstås vara född var som helst i Värend eller längre bort, eller så är året 1743 en felskrivning som bitit sig fast.
Tacksam för alla tips om hur jag skulle kunna komma vidare.
2350
« skrivet: 2020-03-13, 18:18 »
Du skriver inte när bouppteckningen skedde, men om det var efter 1917 så är adoption en möjlighet. Den bör i så fall vara registrerad vid den domstol där de bodde vid tillfället.
2351
« skrivet: 2020-03-13, 17:51 »
Petter Nilsson Wiklander och Maja Andersdotter fanns i Mellanbruket. Jag tycker absolut det ser ut som att titeln är trädgårdsmästare, med reservation för felläsning av någon ovanlig yrkestitel bland brukets anställda.
Tyvärr verkar bruket inte finnas med i Ringarums äldre hfl. Jag hittar en anteckning i AI/3 sid 72 om Stora Gusum: "hörer till bruksförsamlingen". Så de förde nog egna längder. De finns i RA från 1817 (AI/8), kanske de äldre gått förlorade.
2352
« skrivet: 2020-03-13, 15:03 »
Ja, jag ser att Funbo inflyttningslängd börjar 1841 så den är ju inte hjälpsam.
Kan du gå från andra hållet? Om du söker smeden Per Lindberg i Hille bakåt i hfl, står det då varifrån han kommer när han först dyker upp? I Hille verkar det finnas in- och utflyttningslängder för perioden.
2353
« skrivet: 2020-03-13, 10:25 »
Svens far i Hagshult C/1 heter Anders Svensson (Swänsson).
Att dra slutsatser ur mantalslängderna, där ofta bara förnamnet anges, kan tyvärr vara vanskligt
2354
« skrivet: 2020-03-13, 10:01 »
Det föds en son till Sigge Torsell och Ingrin Johansdotter i Otterstad 1760-01-01 som får namnet Johan Eric. Johan skulle kunna förfranskats till Jean, men var kommer Larsson ifrån?
En Jean Torsell, f 1760, överstruken utan närmare förklaring, finns i Läckö ladugård, Otterstad AI/1 bild 40 sid 11 (RA).
I samma hfl, prästgården, Kålsbogs rote, Otterstad (bild 49 sid 29) finns "gåssen Jean Larsson" utan födelseår. Han står närmast under pigan Brita Andersdotter och skulle eventuellt kunna vara hennes son, men eftersom Britas födelseår anges till 1760 kan det i så fall inte vara samma Jean Larsson som själv får en dotter 1786.
Några rader ovanför gåssen Jean finns en Stina Pehrsdotter, f 1759, inflyttad från Härlunda 1778. Men det är ju inget ovanligt namn, så hon har kanske inget att göra med Ingrid Jansdotter.
2355
« skrivet: 2020-03-13, 08:34 »
Lite märkligt att det i inflyttningslängden i Stora Lundby står att folk kommer från "Tjörn" och inte från en specifik församling (gäller ju fler än den Anna du hittat).
Å ena sidan är Anna Johansdotter ett vanligt namn. Å andra sidan är det ju alls inte ovanligt att fel födelsedatum skrivs in.
Enda sättet att få bekräftelse är väl att följa Anna i Valla bakåt (hfl och födelsenotis) för att bekräfta födelsedatum 3 sep och omvänt, följa framåt och se om födelsedatum 3 dec hela tiden står kvar.
Eller att gå igenom samtliga födelsenotiser från Tjörns församlingar 1850.
2356
« skrivet: 2020-03-12, 23:39 »
Olskroken låg, tror jag, i Gamlestads församling (sedan ca 50 år i S:t Pauli). Men Gårda var en del av Örgryte. Så fanns ju också Göteborgs Barnhus vid Stampen, Kristine församling tror jag.
2357
« skrivet: 2020-03-12, 19:34 »
Om du har ett datum för deras flytt till Funbo bör du kunna hitta dem i inflyttningslängden och sedan följa dem vidare. Du skriver 25/3, men vilket år?
I bästa fall kan du följa denne Per till Hille och på det sättet bli säker på att det är rätt.
Det är ganska troligt - som du skriver var namn som Lindberg inte så vanliga så tidigt på 1800-talet, och födelsedatum blev ofta fel angivna i hfl. Men man vill ju vara så säker som möjligt.
2358
« skrivet: 2020-03-12, 19:22 »
En möjlig pusselbit för åren 1934-37: enligt utflyttningslängden från Örgryte 1937 ska hon finnas på sid 1980/1981 i den då aktuella församlingsboken (1934-50). Den har ännu inte fotograferats men kan förstås läsas på plats på Landsarkivet i Göteborg eller så kan man beställa kopior.
Risken är förstås att där inte finns någon annan information än att hon var "å församlingen skriven".
2359
« skrivet: 2020-03-12, 18:11 »
Nu spekulerar jag bara, men att Maud Birgit Lovisa var "å församlingen skriven" kan vara en indikation på att hon växte upp på barnhem.
Det fanns ett barnhem på Gårda (drevs av Evangelisk-Lutherska missionsföreningen), alltså i Örgryte församling. Verksamheten flyttade så småningom till Sävedalen/Partille, men jag vet inte när.
Det är förstås inte så troligt att hon var kvar på barnhemmet tills hon var över 20 år.
2360
« skrivet: 2020-03-12, 17:25 »
Det finns en Lars Jacobsson med son Olof i Rågårdsvik (vilket stämmer med födelsenotisen) i Morlanda AIa/1 bild 167 sid 8 (Riksarkivet) och AIa/2 bild 138 sid 6.
I båda fallen står Karin Olsdotter som hans hustru vilket kan betyda att Johanna dog och han gifte om sig. I AIa/2 anges Olofs födelseår till 1791, men så små avvikelser är inte ovanliga.
För äldste sonen Jacob, f 1787-10-25, anges Karin Andersdotter som mor i födelsenotisen. Förbryllande - blev han änkling två gånger?
2361
« skrivet: 2020-03-12, 16:51 »
Ah. Jag gick till bild 143 (Riksarkivet) och hamnade på sid 330.
2362
« skrivet: 2020-03-12, 16:40 »
Om du menar det fjärde namnet på vänstersidan (där det tycks stå Hasta, även om pricken över sista bokstaven är förvillande) så står det inte Anna. jag läser namnet som Erik, med ett lite egendomligt k.
2363
« skrivet: 2020-03-12, 15:25 »
Om det blivit mellanrum eller inte är nog bara tillfälligheter.
2365
« skrivet: 2020-03-12, 14:43 »
När det gäller adressen i Göteborg, så finns hon i 12 kvarteret 5: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065042_00131och det är Grand Hotel Haglund på Södra Hamngatan. Jag gissar att det var där hon arbetade. Om de hade tjänstebostäder eller om hon bodde någon annanstans men var skriven på hotellets adress vet jag inte.
2366
« skrivet: 2020-03-12, 11:54 »
Han finns kvar i rullorna 1818, med anteckningen "Begär avsked, men ställes på förbättring under loppet av ett år". Så tydligen kom han tillbaka, om än märkt av fångenskapen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028051_00077
Enligt 1822 års rulla får han slutligen avsked, med hänvisning till sjuklighet som han ådragit sig i fält i Tyskland och Norge 1813-14.
Hans död bör alltså ha inträffat tidigast 1822.Nej stopp och belägg - detta gällde nästa soldat Reberg, Jan Andersson.
2367
« skrivet: 2020-03-12, 11:49 »
Vid Ückermünde ska det vara. Om Västmanlands regemente, http://www.hhogman.se/regementen_infanteriet-3.htm#Vastmanlands-regemente_I18"År 1807 fanns ena bataljonen nere i Pommern där de ingick i överste Tavasts brigad. Bataljonen deltog i stora utfallet från Stralsund den 1/4 då fransmännen drevs ut ur Pommern. De var även med då Anklam intogs den 3/4. Den 16/4 blev större delen av bataljonen tillfångatagen av fransmännen vid Ückermünde." Anteckningen "fǻngen vid Ückermünde" finns för flera av soldaterna i kompaniet.
2368
« skrivet: 2020-03-12, 11:45 »
Anders Jansson Reberg tycks ha försvunnit/dött i fält. I Generalmönsterrullan finns en anteckning som jag inte kan tyda helt, men vad jag kan se står det "jägare, fången vid... 17 april 1807: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028050_00349Det kan förklara varför han inte finns i dödboken.
2369
« skrivet: 2020-03-12, 11:35 »
Är du säker på datum och födelseort?
Jag kan inte hitta någon Andreas i födelseboken för Långaryd 1781, inte heller någon Maja (eller Maria) 1785.
2370
« skrivet: 2020-03-12, 11:22 »
Drängen Anders Olsson i Mellby och pigan Botilla Ekberg härstädes.
Han 30 år gammal, hon 18.
Lysning 26 sept, vigsel 6 nov.
2371
« skrivet: 2020-03-11, 17:12 »
"Fästad med Christina Andersdotter i huset"
Han och Christina var alltså fästfolk/trolovade.
Borde inte ha något med hans död att göra, hoppas man.
2372
« skrivet: 2020-03-11, 12:03 »
Jag läser Ingrids födelsesocken som Hornaryd.
Det är fullt tänkbart, var väl till och med vanligast, att vigseln skedde i brudens hemsocken. Det är förstås inte säkert att hon bodde i Hornaryd vid vigseln.
2375
« skrivet: 2020-03-10, 21:04 »
ofärdig = having a disability, most likely a physical one.
And you're right, "oäkta" - literary "not genuine", which gives it a sinister ring - means out of wedlock (outside a genuine/proper liaison)
2377
« skrivet: 2020-03-10, 17:38 »
Du har hans föräldrar i Svenskt Biologiskt lexikon: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10487och även i födelseboken från Hedvig Eleonoras församling (CI/14 sid 455): Secreteraren Anders Crispin Lindberg och Maria Christina Revrén, 45 år gammal https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054303_00245Om du kan hitta familjen i husförhörslängder från Hedvig, t ex volym AIa/8 (1791-93) (och det kan vara ett tidskrävande arbete) så bör där finnas uppgifter om föräldrarnas födelsedata, inklusive födelseförsamling. Så får du gå vidare till de födelseböckerna, och så vidare...
2378
« skrivet: 2020-03-10, 17:01 »
Kan du hitta någon bouppteckning efter Lars Erik Färdigs föräldrar? Om det finns en Lars Erik Eklund bland bröstarvingarna vore det ett övertygande indicium för att det är samma person.
Redan det faktum att du (om jag förstått rätt) inte kan hitta någon annan Lars Erik från Hagby i dödboken och födelsedatum överensstämmer tycker jag är är ett mycket starkt indicium.
2379
« skrivet: 2020-03-10, 16:54 »
1909 är ett fiktivt byggnadsår som använts för befintliga byggnader när de fördes in i fastighetsregistret som inrättades det året.
Lagfarter och därmed uppgifter om ägarbyten borde vara registrerade i Mellansysslets tingslag/domsaga. Men det är inte digitaliserat vad jag kan se. Arkivet finns hos Värmlandsarkiv i Karlstad.
2380
« skrivet: 2020-03-09, 10:37 »
Ja, där ja Skämt åsido, jag kan bara erkänna att jag letade i fel hfl-serie.
2381
« skrivet: 2020-03-09, 09:16 »
Så läser jag det också, men det finns ingen Östring i personregistren i hfl. Däremot en rådmansänka Öhrling.
2382
« skrivet: 2020-03-08, 18:06 »
struplungsot/struptuberkulos
2383
« skrivet: 2020-03-08, 16:52 »
Perssons
2384
« skrivet: 2020-03-08, 15:26 »
hujus eller huius (mensis) = samma månad
gl. 55 - möjligen den avlidnas ålder och ska läsas som 55 år gammal? Finns motsvarande uppgift i andra notiser?
2385
« skrivet: 2020-03-08, 14:55 »
Søn är danska. Finns i dag bara i bokmål (där det stavas sønn), men inte i nynorsk.
Både -søn och -sen förekommer i danska patronymika, søn-formen är den äldre. Har sett en uppgift att skiftet kom under 1800-talet. Så det riktigaste är kanske att se båda som import från Danmark via myndighetsspråket. Målrörelsen (nynorsk) var ju mycket riktad mot århundrandenas fördanskning av "ren norska". Paradoxalt nog var Quisling och hans Nasjonal Samling inte alls anhängare av detta, så Jonssøn var säkert ingen form som störde honom.
2386
« skrivet: 2020-03-08, 14:42 »
"Lärgoss(en) Joh(an) Otto även bosatt" tycker jag det ser ut som.
Det överstrukna är vanskligare.
2387
« skrivet: 2020-03-08, 14:14 »
Formen -søn är inte helt ovanlig i norska. -sen är väl snarast en import från Danmark. Det mest beryktade exemplet på ett søn-namn är väl Vidkun Abraham Lauritz Jonssøn Quisling.
2388
« skrivet: 2020-03-08, 12:18 »
Jag får födelseorten till Boarydsudd.
Hökamåla ser rimligt ut men det finns väl inget Hökamåla i Väckelsång? Däremot i Vissefjärda, men då borde det stått som ortsangivelse.
2389
« skrivet: 2020-03-08, 11:55 »
Vid närmare eftertanke står det nog inte O.ä. utan P.ä. = Pastorsämbetet. Och D.u.afs. = någonting - dödsuppgift? - avsänd 1/4.
2390
« skrivet: 2020-03-08, 10:54 »
död- och begravningsattest ankom den 13/3 från O.ä. i Överlännäs.
Vad O.ä. och D.u.afs. betyder vet jag dessvärre inte.
2391
« skrivet: 2020-03-07, 17:28 »
Det var en besvärlig person. Familjen i Helsingborg sf (Maria) AI/3 sid 41, men inga födelseår anges. Finns dock inte vad jag kunnat se under nr 194 i angränsande hfl.
Ingen Jöns Wallengren bland de döda i DDSS-databasen, däremot hans hustru Svarvare-Enkan Elisabeth Lovisa Wallengren död vid 50 års ålder 1813-02-08 (FI/2 sid 241)
2392
« skrivet: 2020-03-06, 17:28 »
Den första Sara Beata dör 5 maj 1839 (C/4 sid 207)
Det var tyvärr ett vanligt öde för den ena eller båda tvillingarna förr. Och att namnet användes på nytt var också vanligt
2393
« skrivet: 2020-03-06, 13:54 »
Tack!
Det borde jag förstås kunnat hitta själv, det finns faktiskt med i SAOB som betydelse 4c av "dräng" med anteckningen "i bygdemålsfärgadt spr.; numera föga br."
2394
« skrivet: 2020-03-06, 11:53 »
"dräng och rusthållare" är en kombination man ofta stöter på, men jag finner den lite förbryllande. Om rusthållaren är innehavare av ett rusthåll, dvs jordägare, är det då inte märkligt att han också är dräng? Visst finns det jordägare som också har tjänst som drängar eller pigor, men då rör det sig väl oftast om mycket små jordlotter som inte kan fylla funktionen av rusthåll. Eller ska "dräng" här förstås som något annat än någon som har drängtjänst?
2396
« skrivet: 2020-03-06, 09:40 »
Enligt mantalsregistret i Stockholms stadsarkiv ( https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/mantalsregister-1800-1884/Sok ) var han skriven: 1852 Klara nedre 1853 Jakob 1856-57 Ladugårds nedre (dvs Hedvig Eleonora) 1858-63 Jakob 1864- Ladugårds nedre Med hjälp av församlingarnas flyttlängder borde du kunna få fram hans adress och därifrån i husförhörslängderna kartlägga hans familj.
2397
« skrivet: 2020-03-05, 20:09 »
In what was once Danish provinces, gårdman might also mean owner/tenant (Danish = gårdmand), although this usage is probably less common. The person's age, place in the family, and so on might help to decide what best fits the particular case.
2398
« skrivet: 2020-03-05, 18:34 »
Och med skammens rodnad på kinderna  tar jag tillbaka det jag skrev i mitt tidigare inlägg.
Om du visste vad det betyder för oss mindre erfarna, vi som läser poster av er som tycks klara ut allt och därvid undrar om vi själva någonsin kommer att hitta rätt i kyrkböckernas irrgångar, att påminnas om att alla någon gång trampar snett! Så den rodnaden är fullkomligt obefogad, respekt istället för beredskapen att gå tillbaka och ompröva!
2399
« skrivet: 2020-03-05, 16:46 »
Aj då. Ens förutfattade meningar kan leda en fel - eftersom det första inlägget i tråden handlade om konkreta personer placerade jag den inte mentalt i kategorin Metoder & hjälpmedel. Att den fanns där märkte jag först idag. Nå, fel är inga problem när de kan korrigeras. Att det inte finns andra förfäder än de biologiska är ett självklart konstaterande för dig. För dig är det också, gissar jag, sant - och då i den mening filosoferna kallar analytiskt sant, alltså att det följer av språkregler och begreppsdefinitioner. Begreppet förfader är enligt din torgförda uppfattning en fråga om biologi och kan inte vara något annat. Vad är då förfäder? En enkel (kanske för enkel?) förklaring är att det är våra föräldrars föräldrar, far- och morföräldrar osv osv. Och vilka är våra föräldrar? Kan de vara något annat än våra biologiska föräldrar? Här kan det bli knepigt, t ex om vi läser Föräldrabalken, kap 4 § 21: "Den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar." En adopterad skulle då, om vi envisas med att förfäder måste vara biologiska, hamna i den märkliga positionen att föräldrarnas föräldrar inte är den adopterades far- och morföräldrar (förfäder), medan personens far- och morföräldrar (förfäder) inte har någon relation till hans/hennes föräldrar. Och hur ska vi förhålla oss till det adopterade barn som ärver en släktgård eller ett familjeföretag som varit i adoptivföräldrarnas släkt i generationer? Ska vi anse att gården/företaget vid arvskiftet gått ur släkten - eller är den kvar där? Den sortens frågor har ingenting med postmodernism eller den snart 25 år gamla Sokal-affären att göra, och att dra in sådant i debatten tillför knappast någonting. Personligen hyser jag djup skepsis mot mycket som sagts och skrivits av postmodernister, men kan samtidigt erkänna att de stundtals lyft frågor som förtjänar att diskuteras, men det hör knappast hit. Det är inget uttryck för postmodernism att säga att frågorna inte har ett enda och objektivt sant svar. Svaret beror, som alltid när det gäller tolkningar av historiska fakta, på teoretiska ställningstaganden (uttalade eller outtalade) och därför kan, kanske främst inom humaniora, flera "sanningar" (teoretiskt och empiriskt välunderbyggda tolkningar) existera sida vid sida utan att utesluta varandra. Därför finns det flera sanna svar på frågan "När fick Sverige allmän rösträtt?": 1909, 1921, 1945, 1989. Avgörande är vilken betydelse av begreppet "allmän rösträtt" vi utgår från, och vilken betydelse vi väljer är beroende av den fråga vi vill ha svar på. Lysenko, som Jörgen tidigare kom dragande med, är kanske mer relevant i denna diskussion. Det tragiska i historien om gamle Trofim Denisovitj är inte bristerna i hans teorier (och här kan man påminna om att professor Per Jensen och hans forskarkollegor i Linköping faktiskt lyckats visa att förvärvade beteenden kan ärvas, om än inte i den utsträckning Lysenko tänkte sig, se https://liu.se/artikel/kan-man-verkligen-arva-stress ) utan att de i Sovjetsystemet gjordes till ofelbara dogmer som icke fick ifrågasättas. Dogmer är sällan fruktbara. Men vem värnar dogmerna i denna tråd? Och varför? Vilka värden hotas om vi väljer att acceptera att ett adoptivbarn betraktar adoptivföräldrarnas förfäder som sina egna? Vi har ju, som Jörgen också påpekat, gjort upp med föreställningar grundade i blodsmystik - eller?
2400
« skrivet: 2020-03-05, 13:49 »
Om du funderar på födelseorten är det svårt att läsa den till annat än Östra Vemmenhög. Födelsedata i hfl är inte alltid pålitliga, det kan vara värt att kolla henne i flera hfl och se om något annat datum dyker upp.
Det föds en Hanna Benedicta Larsdotter i Ö Vemmenhög 29/9 1833. Nära i tid. Kan Hanna blivit Johanna?
2401
« skrivet: 2020-03-05, 10:37 »
Först ett tack till moderatorerna som flyttat tråden till en bättre plats. Jag borde själv ha öppnat en ny tråd här istället för att skriva mitt andra inlägg när mitt första väckte invändningar.
Som Harald påpekar och som jag också skrivit arbetar de allra flesta av oss i praktiken med juridiskt föräldraskap, inte biologiskt. De som står i kyrkböckerna som föräldrar betraktar vi som föräldrar.
Överensstämmer detta alltid med det biologiska föräldraskapet? Naturligtvis inte. En hustru kan föda ett barn utan att hennes make är fadern. Det kan ske honom ovetandes, och det kan ske med hans vetskap och acceptans. Hur vanligt eller ovanligt detta har varit genom tiderna och i olika miljöer är svårt att säga - kanske rör det sig om någon procent, kanske om någon promille, kanske är det ännu färre - eller rentav fler. Det biologiska och det juridiska moderskapet sammanfaller med all säkerhet betydligt oftare, men det är alls inte otänkbart att spädbarn fått en mormor eller moster registrerad som sin mor.
Problematiskt? Det beror förstås på vad man betraktar som signifikanta släktskapsförhållanden. Personligen ser jag en familjs sociala, ekonomiska, kulturella arv (och de villkor som format detta arv) som det intressanta. Om den som bär arvet vidare är en biologisk eller juridisk eller ännu lösare definierad arvtagare spelar mindre roll. Det är mina förfäders livshistoria som är det intressanta för mig, inte deras genuppsättning.
Problematiskt blir det först om man har ambitionen att uteslutande registrera biologiska släktingar. Man kan förstås, som Maud Svensson ovan, då nöja sig med konstaterandet att vårt källmaterial inte är helt tillförlitligt. Präster stavar fel, skriver fel, glömmer bort att skriva. Man får acceptera en viss osäkerhet. Skulle vi tillämpa en strikt källkritik borde alla de data vi registrerar åtföljas av noteringar av typen "sannolikt", "troligen", "möjligen", "enligt vad som anges".
Vad som förvånat mig i denna tråd är det kategoriska ställningstagandet för det biologiska släktskapet som kommit till uttryck, t ex i följande påståenden:
"Släktforskning (genealogi) handlar uteslutande om biologiskt / genetiskt släktskap; ”blodsband”." (Maud Svensson)
"Men det är inte släktforskning och ska inte publiceras som sådan. Man får kalla det något annat." (Maud Svensson)
"Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte." (Jörgen Tollesson)
Som personliga val är båda ställningstaganden naturligtvis oantastliga. När de används exkluderande ("Det du sysslar med är inte släktforskning, du får kalla det något annat") kan och bör de ifrågasättas. Varken "släktforskning" eller "anor" är lagskyddade begrepp, och liksom alla beteckningar varierar deras betydelse över tid, något de kommer att fortsätta att göra.
En helt annan sak är att man, i det fall man delar eller offentliggör sitt material - om i form av antavlor, stamtavlor eller på annat sätt - bör ange avvikelser från presumerat släktskap (för fullständig transparens borde då också alltid anges vad som presumeras - juridiskt eller biologiskt föräldraskap - men det skulle nog många anse överflödigt).
2402
« skrivet: 2020-03-04, 13:23 »
"as long as you make it EVIDENT whether the family links are adoptive or genetic."
Javisst, det tror jag inte någon som skrivit i denna tråd invänder mot.
2404
« skrivet: 2020-03-04, 11:57 »
Rimligen Nils Perssons. Karin kan inte ha varit Jons hustru, hon kan ju inte begå hor med sin egen äkta man. Men syftningen är onekligen invecklad. Jag läser det som att Nils ska vittna/bekräfta att Jon påstått att Karin skulle begått hor med honom (med Jon, alltså).
2405
« skrivet: 2020-03-04, 11:44 »
Det är inte ovanligt att uppgifter blandas ihop eller skrivs fel i husförhörslängderna, särskilt när uppgifter förs över till en ny bok. Letar man i alla hfl, både framåt och bakåt, kan man ibland komma rätt - jag har själv råkat ut för att en person som i flera hfl angetts som född 1751 plötsligt nämnts som född 1741 vilket också var det år jag hittade honom i födelseboken. Det föddes mycket riktigt en Israel i Gärdslösa 3/5 1770, son till nämndeman Pehr Nilsson och Anna Charlotta Johansdotter i Lindby (Gärdslösa C/1 sid 218). Familjen finns också i Gärdslösa AI/1 sid 117, men överstrukna utan anteckning om vart de flyttat, och saknas i Lindby i följande hfl så där verkar det svårt att komma vidare. Jag hittar ingen Israel i 1769 års födelsebok från Gårdby och inte heller i 1765 års från Gärdslösa eller 1769 från Sandby (det närmaste i dessa båda sista är att där föds en Isac/Isaac). Eftersom 1821 är den äldsta hfl från Sandby ser det lite besvärligt ut. Möjligen kan en bouppteckning, där syskon kan dyka upp, ge någon indikation - t ex möjlighet att koppla ihop med familjen i Gärdslösa AI/1. Person- och lokalhistoriskt forskarcentrum i Oskarshamn har sökbara databaser över födelse, vigsel, dödböcker från Öland ( http://www.plfoskarshamn.se/sv/usb/usb-4/ ). Det ger möjlighet att spåra alla Israel från tänkbara år och det kan också eventuellt ge någon fingervisning.
2406
« skrivet: 2020-03-04, 08:33 »
Tack, Anti, för länken till en välbalanserad artikel som avslutas med kloka ord:
"The most important thing for you to keep in mind when faced with creating a family tree is that how you choose to represent your family really doesn't matter that much, as long as you make it evident whether the family links are adoptive or genetic. As for the family whose history you choose to trace - that's an entirely personal decision best left up to you."
2407
« skrivet: 2020-03-03, 13:35 »
För att citera mig själv: "Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa)."
Så långt är vi överens.
Men om jag konstruerar en antavla (som naturligtvis kan se ut på olika sätt och innehålla olika uppgifter) där adoptivförhållanden anges, så är väl det en antavla? Eller är det för dig en "antavla" - dvs något annat än en "riktig" antavla? Den senare tolkningen är möjlig eftersom du skrivit "Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte." Alltså att anor (och följaktligen ättlingar) inte kan vara annat än biologiska. Där är vi inte överens.
2408
« skrivet: 2020-03-03, 12:29 »
En stamtavla är väl inget annat än en schematiskt uppställd förteckning över ättlingar? Jag anar att du inte håller med om en så luftig definition utan menar att just stamtavleformen - till skillnad från andra uppställningar - enbart kan innefatta biologiska ättlingar. Jag har svårt att se logiken i detta och ser inte heller något stöd för det när jag läser vad som skrivs om stamtavlor/antavlor/släktträd på wiki-rötter ( https://wiki.rotter.se/index.php?title=Sl%C3%A4kttr%C3%A4d ) och, som min förra post visade, anser samma källa att det inte är uteslutet att räkna adoptivbarn till ättlingar.
2410
« skrivet: 2020-03-03, 11:39 »
Från https://wiki.rotter.se/index.php?title=Sl%C3%A4ktskapsrelation (min kursivering) "Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden "far, son och sonson, alla med samma efternamn" (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn.Om adoptivbarn kan räknas in bland ättlingar till stamtavlans proband måste rimligen adoptivföräldrar kunna räknas in bland anor till antavlans proband? Men det är klart, Släktforskarförbundets wiki kan ju vara ute och cykla...
2411
« skrivet: 2020-03-03, 11:17 »
om det är den Johannes som är son till Anders Eriksson/Britta Andersdotter torpare Korsg:
Familjen i Lugnås AI/7 s 5
AI/9 s 8: Johannes flyttar till Siggagård 1849 (AI/9 s 35) vidare till Holmen 1850 (AI/9 s 7), till Åsen 1853 (AI/10 s 9), till Stommen 1857 (AI/10 s 12) och vidare till Kors- eller Sixtensgården 1859 (sid 5), därifrån till Jon Arvid-eller Tisslegården (AI/11 s 7, s 3) 1861, därifrån till Per Töresgård (AI/11 s 54) 1861 och tillbaka till Jon Arvid-gården 1867... en rörlig person, jag släpper honom där.
2412
« skrivet: 2020-03-03, 09:12 »
No 1 Smedby i Dörby socken. Familjen i Dörby AI/7 sid 150. De flyttar vidare till Ryssby 1839.
Nej, det var fel Jonas Peter Andersson! födelseår stämmer inte.
Att en fastighetsbeteckning (No. 1) anges är inte så vanligt vid flytt till annan socken. Men Dörby och Kläckeberga hörde ju till samma pastorat, så det är kanske mindre förvånande om flytten gick just till Smedby i Dörby.
I Smedby socken på Öland finns för all del både Stora Smedby och Lilla Smedby.
Vid en hastig genomgång kan jag inte hitta familjen i inflyttningslängderna i vare sig Dörby eller Smedby, inte heller i hfl, men det var som sagt en hastig genomgång och jag kan mycket väl ha missat.
2413
« skrivet: 2020-03-02, 23:26 »
Historieförfalskning...ja, mycket ska man höra. Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa). Men om man accepterar att släktskap kan gå utöver biologi eller "blodsband" och innefatta också dem man är släkt med juridiskt eller utifrån ömsesidig upplevd tillhörighet (och det är väl på denna punkt som Jörgen och Maud å ena sidan, jag å den andra, är oense), då kan man enligt min blygsamma mening mycket väl forska kring dessa släktförhållanden. Och så som SAOB definierar "proband" blir också den termen korrekt i sammanhanget.
SAOB påminner oss också om att ord sällan har en fixerad, oföränderlig betydelse. Ana/anor är ett utmärkt exempel - i dess äldre betydelse saknar jag anor helt, eftersom jag inte har adliga släktförbindelser.
När det gäller trådens ursprungliga fråga gjorde jag en annan tolkning än Jörgens, därav mitt första svar. Jag lovar att detta blir det sista från mig i tråden.
2414
« skrivet: 2020-03-02, 18:28 »
Vi läser nog inte SAOB med samma glasögon:
Genealogi: "(framställning av en) släkts l. enskild persons härkomst l. släktskapsförhållanden, stamtavla, ättlängd, släktregister"
Vad är då en släkt enligt SAOB?
"om grupp l. krets l. rad av (efter varandra l. samtidigt levande) personer (äv. människoliknande varelser, gudomligheter o. d.) som (på manslinjen l., allmännare, på manslinjen l. kvinnolinjen) har gemensam stamfader (äv. med inbegrepp av personer som gm giftermål l. adoption förenats med sådan grupp osv. o. därigm ofta kommit att bära ett för gruppen osv. kännetecknande efternamn); i sht om sådan grupp osv. vars genealogi är känd (o. ofta med särskild tanke på dess gemensamma, nedärvda egenskaper, dess anor l. dess öde); äv. med inbegrepp av personer som är befryndade med personer som gm giftermål kommit att tillhöra en sådan grupp osv.; ofta liktydigt med: släktingar l. anförvanter l. anhöriga; stundom övergående i bet.: härkomst" (mina kursiveringar)
Släktskapsförhållanden kan vara andra än biologiska, och en kartläggning av släktskapsförhållanden (genealogi) omfatta också dessa.
Framför allt förstår jag inte vad problemet är? Varför skulle ett adoptivbarn inte kunna se sig själv som proband i förhållande till sina adoptivföräldrar, forska i deras bakgrund, och kalla det släktforskning?
2415
« skrivet: 2020-03-02, 17:52 »
Lars Ersson?
2416
« skrivet: 2020-03-02, 16:42 »
Det står dig självklart fritt att välja hur du vill definiera begreppet släktforskning, men andra definitioner är både möjliga och rimliga, se t ex SAOB om "släkt" och "genealogi".
2417
« skrivet: 2020-03-02, 14:30 »
Släktforskning utgår väl först och främst från juridiskt släktskap, inte biologiskt - dvs från vad kyrkböckerna säger om föräldraskap? Det sammanfaller förstås i de allra flesta fall, men knappast till hundra procent i alla släkter.
Så länge man vet vad man gör bör det vara fritt fram för var och en att sätta upp ramar för sin släktforskning. Vill man kartlägga syskon, syskonbarn osv i alla led? I några? Inte alls? Vill man kartlägga varje boställe eller inte? Vill man ta hänsyn till "släktskap" via ingifte eller inte?
Inte minst för adopterade, särkilt efter lagändringen 1959, och för dem som fötts efter ägg/spermadonation borde det väl alldeles självklart vara valfritt vilken släkt man ser som sin egen och man därför vill forska kring.
I Högskolelagens kap 1 § 6 anges som allmän princip att
1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.
En i mitt tycke alldeles utmärkt utgångspunkt för var och en som gräver i sin familje/släkthistoria.
2418
« skrivet: 2020-03-02, 12:21 »
Kronisk njurinflammation (Nephritis chron.)
2419
« skrivet: 2020-03-02, 12:13 »
Sista ordet är Joachim som är Lisas son, född 1832-03-20 i Tydje (Tösse AI/11 s 233). Mor och son anges där som utflyttade till Grinstad 1833, Lisa återvänder 1834. För Joachim finns också anteckningen "död". Ingen dödsbok för Grinstad detta år.
En hovrättsdom borde finnas i Göta hovrätts arkiv.
2420
« skrivet: 2020-03-02, 11:19 »
Det beror väl på vad du ser som det betydelsefulla släktskapet? Antingen lägger man vikt vid det biologiska och då kan du tvingas släppa (om det inte finns något faderskapsmål eller något material i den kommunala fattigvårdsnämnden eller barnavårdsnämden).
Eller så är det den familj som barnet socialiserades in i som är den viktiga, och då tycker jag personligen att man mycket väl kan forska vidare på fosterfadern. Om barnet växer upp i familjen och så att säga för dess sociala arv vidare (yrkesval osv) är det väl fullt rimligt. Om barnet tidigt bryter med familjen kan det kanske vara mindre relevant.
2421
« skrivet: 2020-03-02, 11:06 »
Det händer ju att modern och fadern gifter sig i efterhand, men tydligen inte i detta fall: Enligt Övre Ullerud AI/14 sid 67 gifter sig Lena med Erik Bengtsson i Karlshov, Nedre Ullerud och flyttar dit 1/9 1871.Vigselnotis i EI/3 bild 21 17/3 1871. De får en gemensam son, Olof Holmfrid, 20/7 1871 (Nedre Ullerud C/8 bild 92)
Möjligen skulle det kunna funnits något faderskapsmål i häradsrätten.
2422
« skrivet: 2020-03-01, 18:40 »
Nej, de siffrorna refererar nog bara till Falu Kristines flyttlängd. Men som tur är finns personregister till Leksands församlingsbok vid denna tid och du hittar Märta Elvira i Leksand AIIa/16 bild 72 och sedan i AIIa/17 sid 280. Det märkliga är att det där står att hon flyttar till Falu Kristine 20/3 1945, medan det på den sida du hittat står att hon flyttade till Leksand samma datum.
2423
« skrivet: 2020-03-01, 14:39 »
Polyp(er) i ändtarmen.
2424
« skrivet: 2020-03-01, 14:02 »
Valtorp?
2425
« skrivet: 2020-03-01, 13:41 »
När man får det förklarat blir det ju hur tydligt som helst  Tack än en gång!
2426
« skrivet: 2020-03-01, 12:54 »
Jag läser precis detsamma: Anders Larsson och Kerstin Eriksdotter.
2427
« skrivet: 2020-03-01, 11:59 »
Kanske lite långsökt, men:
I Söraby AIIa/3 sid 249 står Ida Sofia som inflyttad från Hornaryd.
I Hornaryd BII/1 sid 13 finns jordbruksarbetaren Gustaf Evert Andersson i Hornaryd Södergård, f 1901-10-26, utflyttad till Montreal, Canada 1927-04-14.
Enligt Hornaryd AIIa/2 sid 84 skulle han vara född i Drev. Där anges också att han skulle vara inflyttad från Söraby 1924-10-24 - samma dag som Ida Sofia flyttade från Hornaryd till Söraby!
Han finns i födelseboken från Drev (CI/5 sid 13), son till Anders Edvard Johansson och Anna Maria Johannesdotter i Böksholm.
2428
« skrivet: 2020-03-01, 10:46 »
Vilken sida?
2429
« skrivet: 2020-03-01, 10:07 »
Jag har svårigheter med vidhängande anteckning om nr 109 Per Andersson Medling, Kinds kompani, (GMR 1718 bild 355). Det blir inte lättare av att jag inte vet vad där skulle kunna stå. Jag kan se att det handlar om "Campanien 1716", men vad mera? Samma eller snarlik text om övriga soldater på sidan. Handlar det om erhållen utrustning?
Jag har hittat en uppgift att regementet låg i Skjeberg, någon mil nv om Fredrikshald, och att det kom relativt helskinnat ur krigshandlingarna men att återtåget blev besvärligt.
2430
« skrivet: 2020-02-29, 19:30 »
Än en gång tack (liksom för läshjälpen i den andra tråden om LMW).
Jag hade hittat en hfl-anteckning att han var född i Vist (om än det där angavs året 1718) så jag hittade födelsenotisen från 1721 även om det i den bara fanns modern Karin angiven. Tack vare dig fick jag betydligt mer.
Det dubbla underhållet var honom säkert väl unt, via GMR fick jag veta att han varit krigsfånge i Pommern 1759.
2431
« skrivet: 2020-02-29, 18:45 »
2433
« skrivet: 2020-02-29, 16:14 »
I Fryksände AI/5 sid 249 finns i Snårberget en Valborg dotter till Bengt Hindriksson(?) och Karin. Eftersom vigselnotisen anger att Valborg kom från Snårberget kanske detta är rätt spår?
2434
« skrivet: 2020-02-29, 15:08 »
Enligt Fryksände AI/6b sid 177 skulle Valborg vara född 1729 vilket ytterligare komplicerar. Men förstås är födelsedata i hfl ofta felaktiga. Det föddes en Valborg 1729-10-04, men dotter till Johan Larsson och Anna Persdotter så hon är ur räkningen.
2435
« skrivet: 2020-02-29, 14:31 »
Tacksam för hjälp att tyda anteckningen i kolumnen längst till höger
(ur GMR 1773, Östgöta reg. Kinds kompani bild 254)
2436
« skrivet: 2020-02-29, 13:08 »
Hjärtligt tack, Bo!
2437
« skrivet: 2020-02-29, 10:46 »
Min farmors farfars far Lars Ericsson (som senare tar sig namnet Kindström) föddes i Galmsås, Kättilstad 1790-01-17 som son till Eric Carlsson och Greta Larsdotter (Kättilstad CI/3 s 350), Eric Carlsson i Kielstad och Greta Larsdotter i Probstegården vigdes 1786-04-17 (CI/3 s 232).
Familjen finns i Galmsås i AI/3 s 119. Där anges att Eric föddes 1741/1742 i K och Greta 1758 i T. Vad K och T kan betyda är jag inte klar över. Gårdar/byar (t ex Kättilstad kyrkby och Tolebo) eller församlingar (Kättilstad och Tjärstad)? Födelsedata i hfl är ju notoriskt opålitliga, men jag har sökt i födelseregistren också på åren runtomkring (Greta även i Tjärstad) utan att ha hittat dem.
I Kättilstad AI/2 s 14 hittar jag en Carl Persson i Galmsås med hustru Ingrid Bengtsdotter, födda omkring 1708 resp 1710 vilket skulle kunna stämma - men om Eric är deras son har han förstås vid den tiden (1778) redan flyttat. Carl Persson och Ingrid Bengtsdotter finns också i Kättilstad AI/1 sid 56, men där nämns ingen Eric.
Tacksam för all hjälp att kasta ljus över Eric Carlsson och Greta Larsdotter och hitta deras föräldrar.
2438
« skrivet: 2020-02-28, 12:51 »
Prästtorp (Præsttorp)?
2439
« skrivet: 2020-02-28, 10:45 »
Lives in Låckarp but owns one eight of a "mantal" here.
2440
« skrivet: 2020-02-28, 10:40 »
Ja, jag hade alldeles för bråttom, ursäkta. Har aldrig stött på tre generationer på samma plats i mitt grävande i egna släkten.
2441
« skrivet: 2020-02-27, 11:33 »
Enligt AI/4a s 175 Son till sadelmakare Lars Hamrin f 1808-08-18 (inflyttad från Floda) och Cajsa Brita Hägg f 1811-04-07 i Sundsvall, hennes föräldrar Lars Hägg och Martha Kårberg (AI/2a s 131)
2443
« skrivet: 2020-02-27, 11:04 »
Det finns en notering i Långlöt AI/3 sid 40 om trolovning 1759 mellan Kajsa Lisa och drängen Jonas P Johansson som upphävts av domkapitlet i Kalmar i december samma år, samt att Kajsa Lisa dömts för första resan lönskaläge 13/5 1862. Om du kan hitta den domen i någon dombok (Ölands norra mots tingslag?) skulle det eventuellt finnas någon uppgift om vem som skulle kunnat vara far till Johan Peter. Med tanke på att han fått namnet Larsson borde det funnits någon kandidat.
2444
« skrivet: 2020-02-27, 09:01 »
Din gode vän har säkert redan koll på det, men via Scenkonstmuseet (där tidigare Musikmuseet utgör en del) kan man komma åt digitala instrumentförteckningar. Den vägen hittade jag 282 svenskbyggda klaver av 30 olika byggare: https://mimo-international.com/MIMO/search.aspx?_lg=sv-SE#/Search/%28query:%28FacetFilter:'{%22_36%22:%22LEXICON_00002230%22,%22_38%22:%222661886%22}',ForceSearch:!t,Page:0,PageRange:3,QueryString:'*:*',ResultSize:15,ScenarioCode:DEFAULT,ScenarioDisplayMode:display-mosaic,SearchLabel:'',SearchTerms:'',SortField:Author_sort,SortOrder:0,TemplateParams:%28Scenario:'',Scope:'',Size:!n,Source:'',Support:''%29%29%29Om man kontaktar Scenkonstmuseet kan de kanske också ha råd och tips. EDIT: länken korrigerad
2445
« skrivet: 2020-02-26, 19:07 »
med reservation för felläsning:
"med den anmärkning att hennes oäkta son Janne, född i augusti detta år, är henne följaktig, lagligen sonat, Communionen egen uppgift nästa sommar."
"Lagligen sonat" betydde vid den här tiden (1840-tal) "enskild kyrkoplikt", dvs förmaningstal av prästen i vittnens närvaro. Sista meningen är mer svårbegriplig för mig men jag förstår den som att hon både kan och ska gå till nattvard nästa sommar.
2446
« skrivet: 2020-02-26, 18:54 »
Anders Bromfeldt finns också med (överstruken) i V Vingåker AI/3b s 268, tredje namnet nerifrån. Men ingen annan anteckning. Möjligen avled han där, dessvärre finns ingen dödbok för V Vingåker de åren.
2448
« skrivet: 2020-02-26, 18:09 »
Troligen inte, något mer sannolikt att kommunarkivet kan ha privata företagsarkiv. Mitt förslag är att du kontaktar Arkivcentrum vid Norrbottens museum. Jag kollade deras sökverktyg VisualArikv med sökorden Haparanda och tryckeri och det såg tyvärr rätt magert ut. Men om Luleå typografiska förening hade Haparanda i sitt verksamhetsområde så har de medlemsmatriklar. Dock inte digitaliserat.
2449
« skrivet: 2020-02-26, 17:59 »
Det troligaste är domkyrkoförsamlingen.
2450
« skrivet: 2020-02-26, 17:24 »
Det finns ett Kvarnamåla (Qvarnamåla) i Backaryds socken, Blekinge, men också ett i Väckelsång, Kronoberg och det står Väckelsång på raden ovanför.
2451
« skrivet: 2020-02-26, 14:46 »
Hittade den här sidan: http://tc-anor.se/maria_anor/p1888b090.htmlDock oklart varför Åke där heter Willard Nilsson om hans far hette Jöns (vilket stämmer med Vittskövle CI/2 sid 272)
2452
« skrivet: 2020-02-26, 14:29 »
Inflyttad Uppsala Domkyrkoförsamling 1908-10-19 (BII/4 sid 117)
2453
« skrivet: 2020-02-26, 10:48 »
akut blindtamsinflammation med varbildning samt försvagad hjärtmuskel
2455
« skrivet: 2020-02-26, 10:34 »
The household exam records from Torpa both 1784 and 1822 indicates that he was born in 1748, but no record of where. I checked birth records from Annerstad and Torpa this year, but no luck (the year 1748 seems to be missing from the birh records in Annerstad).
Birth years in household exam records were often erroneus and can't be trusted, unfortunately.
Te death record (1830) gives his age as 85, which would mean that he was born in 1745.
There is a Samuel born in S. Unnaryd 29 Sept. 1745, son to Hans Persson and Ingierd Johansdotter in Gullanabba(?) if I've managed to read the record correctly. See attached image.
2456
« skrivet: 2020-02-21, 21:08 »
Jo, det fanns ju också tryckerier för brevpapper, visitkort, blanketter osv. Och för den sortens trycksaker levde också handsättningen kvar längre.
Ytterligare ett skäl att kvinnliga typografer blev färre (förutom den tekniska utvecklingen) var förbudet mot nattarbete för kvinnor - år 1900 om jag minns rätt. Motivet angavs som arbetarskydd, men det uppskattades förstås av manliga typografer, konkurrensen om jobben blev mindre. Och nattarbetsförbudet gällde bara vissa branscher, inom t ex restauranger gällde inget förbud.
2457
« skrivet: 2020-02-21, 17:12 »
Det ser lovande ut, stort tack! Nu gäller det bara att hitta dem i en hfl eller fb... kan bli svårt eftersom det saknas hfl åren runt vigseln 1769. En Elin, dotter till Petter Håkansson i Holstorp Västregård föddes 1745-02-24 (inte 1741 som i Herresjö hfl) och Holstorp stämmer med vigselnotisen. Men någon Jonas Samuelsson hittar jag inte  och även Petter Håkansson blir svår eftersom hfl saknas från 1729 till 1784.
2458
« skrivet: 2020-02-21, 13:53 »
Ja, jag håller med om att det är en rimligare läsning. Men som sagt står Jonas Samuelsson Jägares hustru som Elin Petersdotter/Persdotter i hfl. Han skulle förstås ha kunnat gift om sig, men det syns i såfall inte i vigsellängden. Notisen kan helt enkelt handla om ett helt annat par.
En möjlighet är att de båda var inflyttade utan att någon annan födelsesocken någonsin angetts. Det skulle också förklara att äldsta dottern Stina, enligt hfl född 1770, inte finns i fb detta år. Jonas antogs som soldat 1771 enligt GMR.
2459
« skrivet: 2020-02-21, 12:33 »
Tack, även i hfl för Hemmesjö finns anteckningen "Död i Finland". Så uppenbarligen var kompaniet förlagt dit, och dödsorsaken behöver ju inte alls vara relaterad till krigshandlingar.
2460
« skrivet: 2020-02-21, 12:31 »
Jag jagar anor till min morfars mormors farföräldrar Jonas och Elin. De finns i Hemmesjö AI/2 sidorna 122, 226, 326 (Elins död, även i CI/2 sid 368) och 432 (Jonas' död).
Jag tror mig ha hittat deras vigselnotis från 1766-12-23 i CI/2 s 432 (se bifogad bild) där Jonas står som bosatt i Risinge. Men jag har svårt att tyda brudens namn, står där verkligen Elin Petersdotter/Persdotter?
Jag hittar varken Jonas eller Elin i fb på de år som anges i hfl (1748 för Jonas och 1741 för Elin) eller under åren däromkring. Jag har inte heller hittat Jonas eller någon Samuel i Risinge i AI/1 eller AI/2.
Tacksam för all hjälp att sprida ljus över detta.
2461
« skrivet: 2020-02-21, 10:56 »
Min morfars mormors farfar Jonas Samuelsson Jägare i Hemmesjö var soldat (nr 19) vid livkompaniet. Enligt GMR för 1790 dog han 1789-12-18, men han finns inte i dödsboken för Hemmesjö. Kanske var han i tjänst och begrovs på annan ort, även om inget finns antecknat om omständigheterna i GMR. Men vad jag vet förekom inga krigshandlingar i december 1789. Finns det månne någon som vet vad livkompaniet gjorde vid denna tid?
2462
« skrivet: 2020-02-20, 21:37 »
Thank you, Don, for sharing the newspaper cutting!
About birch trees (Björklund is, as you surely know, literally 'birch grove'): Umeå is often called 'the town of the birch trees'. The birch trees were originally planted as fire protection - if the streets were lined with trees with fresh foilage, it would be harder for the fire to spread. They also helped containing the fire of 1888 or the whole town may have disappeared. Today there are over 2,000 birch trees in the city centre.
2463
« skrivet: 2020-02-20, 16:48 »
'Misanders Gudi helgade Sabbaths-Ro' was a postil (a postilla in Swedish), a collection of sermons. If you couldn't make it to the church you could read a sermoon för that Sunday at home. They were common, and there were a lot of them, edited by men of the clergy. The one edited by Johann Arndt might have been the most widespread, but Misanders..., edited by Johann Samuel Adami, was also common - there are 16 editions in Swedish translation published between 1736 and 1820.
2464
« skrivet: 2020-02-19, 17:12 »
Petronella
Valla (O) C:4 (1821-1861) Bild 28 / sid 49
Ah, jag tittade bara på april. Men det är inte första gången födelsedatum blir felskrivna.
2465
« skrivet: 2020-02-19, 17:09 »
beväringsplikt, tror jag.
2466
« skrivet: 2020-02-19, 17:05 »
2467
« skrivet: 2020-02-19, 16:57 »
Petronella finns dock inte i fb Valla. Frågan är hur man ska tolka uppgiften "Syst." (inte "Dtr"). Syster till vem? Till Johanna Sofia? Johanna föddes i S:t Peder (C/s sid 225), men där föds ingen Petronella 1825.
2468
« skrivet: 2020-02-19, 11:45 »
Moving from south Sweden to Denmark was quite common during the second half of the 19th century. Moving from Copenhagen to Skellefteå was probably much more unusual.
2469
« skrivet: 2020-02-19, 09:02 »
On April 14 the farm hand (dräng) Sven Jonasson moves from Binga to Köpenhamn (= Copenhagen, Denmark).
2470
« skrivet: 2020-02-18, 21:21 »
Tack, det låter rimligt, ska leta där!
Jodå - morfar var betjänt hos stationschefen, viceamiral von Otter. Hade jag ingen aaaaning om.
2471
« skrivet: 2020-02-18, 21:18 »
2472
« skrivet: 2020-02-18, 21:11 »
Sorry, no way.
You can find a Skb on Binga 4, Binga 5 and so on...
There were no proper teachers on the countryside until after the introduction of the Folkskola 1842 and even then it took years, even decades, until each parish had a teacher with a formal education.
Even if everyone should know how to read this was first and foremost the parents' responsibility to learn their children. If they couldn't, the vicar or the sexton or maybe a disabled ex-soldier could act as a teacher.
2473
« skrivet: 2020-02-18, 21:01 »
Min morfar flyttade från amiralitetsförsamlingen 1898-09-30 (BI/5 sid 85 nr 399). Enligt flyttlängden flyttade han från O, sid 1 i församlingsboken. Men vilken församlingsbok omfattar O?
2474
« skrivet: 2020-02-18, 20:39 »
"Skb" has nothing to do with "skola". It means "skattebonde" - he was thus a landowner, paying land value tax or "ground tax".
"Transport pag. 12" - he is moved to page 12 in the hfl.
The first columns on the right hand page says that he could read fairly well and knew the important parts of Martin Luther's catechesis by heart. That was what was deemed important knowledge back then.
He might well have known how to write but he hardly wrote that formal request on his own. He might of course have signed it.
2475
« skrivet: 2020-02-18, 10:27 »
It's a request that the official land surveyor should properly fence out the borders between tenants and landowners in Björkenäs, Hällaryd.
The bottom left paragraph says: "Written by request by Erik(?) Pehrsson, Långehall". It might be your ancestors signature, but it might also be Pehrsson's handwriting. I'm inclined opting for the latter, since it doesn't differ from the rest of the text. Not everyone wrote their signatures back in the 1830's, many still used their house mark. And if one needed to send an official request it was common to ask for help from someone more versed in writing, maybe the sexton or the 'nämndeman' (juryman).
2478
« skrivet: 2020-02-17, 17:35 »
Nej, Strömsund är ingen egen socken. Men han kan ha flyttat inom socknen, från Strömsund till Tullingsås. Kan du hitta honom i Strömsund i en tidigare församlingsbok?
2479
« skrivet: 2020-02-17, 17:31 »
Hanebo kanske? Riiksarkivet nere just nu så jag kan tyvärr inte kolla.
2480
« skrivet: 2020-02-17, 17:23 »
Strömsund är kyrkbyn i Ströms socken.
2481
« skrivet: 2020-02-17, 17:04 »
Dödsåret rätt, namnet nästan rätt, antagningsåret rimligt - det kan nog vara rätt Lagergren.
När du nu har regemente och kompani kan du pröva generalmönsterrullorna via riksarkivet (dock inte tillgängliga just nu pga underhåll). Där kan finas någon anteckning om hans död om den skedde i tjänsten.
2482
« skrivet: 2020-02-17, 14:19 »
2483
« skrivet: 2020-02-17, 10:12 »
Lyckön is a small island in Södra Öllesjön. Don't think there have been any houses there, though. There's a village Lycke just south of the lake. My guess is that Lyckö is an older spelling of that village.
2484
« skrivet: 2020-02-16, 19:28 »
Sannerligen inte lätt att se annat än att det börjar med H.
Lantmäterimyndigheternas arkiv listar följande platser på H i Jämshög:
Hagaberg
Harasjömåla
Hemmingsmåla
Henriksdal
Hesslehult
Himmelsberget
Holje
Hullingaryd
Humlan
Hyacinten
Hägern
Hässlehult
Hästhoven
Håkantorp
Hörnan
Av dessa verkar Hörnan passa bäst. Om inte prästen förkortat ett annat namn, t ex Hemmingsmåla.
2485
« skrivet: 2020-02-16, 19:14 »
Vol 15c of course, sorry about the typo.
Leif's theory seems plausible indeed - the records in AI/14a give the impression of a big bakery that may well correspond to the one in the brochure photos.
The new block names in the area - Bagaren, Timmermannen (the Carpenter), Skräddaren (the Tailor) and so on - appear in AIIa/2c, from 1899 onwards.
2486
« skrivet: 2020-02-16, 09:06 »
I'm beginning to suspect a mismatch between the block names in the hfl and the 1899 map. One must remember that the 1899 map is a plan, with some new blocks and streets laid out. So maybe there once was another block Timmermannen after all.
As Leif has pointed out, Bagaren is not to be found in the hfl AI/15a. But Amerika is there, in AI/15b p 191 onwards. And as the brochure explains, Amerika was the old name for the area.
I'm afraid that we don't have evidence for connecting Don's ancestors to the bakery or finding their home on the map. One would probably have to roam Umeå's municipal archive to solve this.
The bakery was definitely in the block ''Bagaren'. The shape of the buildings in the photos correspond exactly with how they're drawed on the map.
The Norrlands Dragoon regiment was indeed set up in 1893, but didn't move to their then new barracks and buildings (shown on the map) until 1901.
I've tried to polish the translation a bit:
The part of Umeå that was located immediately west of the city's grid map was called 'America' on the 1857 map. Here there was an unregulated settlement, but starting the 1870s, plots and streets were fenced out to the same size as in the adjacent western district [i.e. the district to the east of 'America']. The buildings in the block Bagaren, just west of the Norrland Dragoon Regiment, was added during the period 1888-1914. The block was named after the bakery, which together with the associated residential building occupied a large plot in the block's northwest corner.
2487
« skrivet: 2020-02-15, 19:46 »
My guess is that the block was named Bagaren (the Baker) after an already existing bakery that must have been a big one as the two B/W photos on page 7 show. I wouldn't be surprised if your great grandfather worked there as a baker. With the early hours it must have been convenient living close by.
I've put a red frame around the bakery buildings in the attached pic.
2488
« skrivet: 2020-02-15, 16:33 »
Kvarnägare är möjligen inte rätt. De bor i Qu. nr 29 vilket bör vara kvarnen nr 29. Se Fässberg AI/13 s 86, där anges grosshandlare Hennig som ägare.
2489
« skrivet: 2020-02-15, 15:12 »
Enligt Wernstedts " Medicinsk terminologi" från 1951 är kruralbråck synonymt med femuralbråck.
2490
« skrivet: 2020-02-15, 11:08 »
Lagfarter bör vara registrerade i Villands häradsrätt. Ibland kan man hitta uppgifter om ägobyte i lantmäterimyndighetens arkiv. Kolla https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.htmlsök på lantmäterimyndighetens arkiv, sockenserier och välj län/socken/traktnamn. Där kan finnas något från 1854 och åren därefter.
2492
« skrivet: 2020-02-15, 08:34 »
The fire did not spread to the west of the avenue "Vestra Esplanaden". So Timmermannen should have been OK. At the same time it's a bit odd that the block looks completely empty. Two hypothetical explanations: 1) After the fire, provisional barracks were put up. These were later demolished and replaced with new buildings, or 2) there was an earlier block Timmermannen somewhere else in Umeå, destroyed in the fire. But since your ancestors lived in (where registered as living in) Timmermannen till 1893, I would go for the first hypothesis. Either they lived in one of the barracks, or in an older house that the town council found ripe for demolishing, creating space for much needed housing. In either case, the block might have been cleared some time between 1893 and 1899. Someone with good insights in Umeå's town planning should know more. EDIT: Some more information and pics from the western parts of Umeå on pages 6-7 here: https://www.umea.se/download/18.3f589399144bbe9c366b80f/1396859264415/V%C3%A4st%20uppslag%20A3.pdfThe streets and blocks apparently were drawn up in the 1870's. On an older map (1857), the area was called 'Amerika'! The Wild West, I guess...
2493
« skrivet: 2020-02-15, 07:39 »
Nordisk Familjebok berättar om beväring: http://runeberg.org/nfbc/0121.htmlInfördes om jag minns rätt först på Gotland efter ryssarnas landstigning 1808 men blev landsomfattande 1813 och en föregångare till allmänna värnplikten.
2495
« skrivet: 2020-02-14, 23:34 »
2497
« skrivet: 2020-02-14, 19:59 »
1840-55 is very early, it often took some time to get the school in place. I don't know about Hällaryd. Google reveals that there was a school in Siggarp. The local heritage association might know more: https://www.hembygd.se/aryd/page/28612
2498
« skrivet: 2020-02-14, 19:24 »
Det låter som en svår uppgift. Om jag förstår dig rätt så finns det ingen direkt anledning att tolka "A" i Albert A. Brady som Andersson? Är du säker på att han kom från Sverige?
Att söka efter Ossian Andersson enbart med utgångspunkt i adressen är näst intill omöjligt. I folkräkningarna 1860-1930 finns 165 Ossian Andersson, men ingen av dem bosatt i Sparreholm. Han kan ju ha varit där på tillfälligt besök.
2499
« skrivet: 2020-02-14, 16:57 »
Vad är sambandet mellan fotografiet och adressen Ossian Andersson, Prästgården, Sparreholm? Är det ett vykort (postkort) med fotografiet på ena sidan och adressen på den andra? I så fall föreställer bilden knappast Ossian.
Finns det någon poststämpel på kortet så att man kan tidsbestämma?
En svårighet är att det inte finns någon prästgård i själva Sparreholm. Sparreholm hörde till Hyltinge församling och där fanns förstås en prästgård, men det skulle också kunna handla om Helgesta prästgård.
2500
« skrivet: 2020-02-14, 13:53 »
Släkt kan de förstås vara, men knappast från samma familj. Både Erik och Anders är vanliga namn, så flera Erik Andersson i samma by eller socken är inte ovanligt i sig.
Soldatnamn var ofta knutna till torpet så att alla soldater som bodde där fick samma soldatnamn, t ex Stierna.
Så en tillfällighet snarare än ett samband.
|
Visa inlägg
(another pet interest of mine, as you might have guessed)
Cookie policy