Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jörgen Tollesson
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 14
1001
« skrivet: 2022-12-07, 14:16 »
Obef. 47
Obefintlighetsboken, uppslag 47. Det är Borås AIII:1.
Och där är de överförda till "N.B. 102", vilket är nya boken (AIII:2), uppslag 102.
Och där vidare till "N. 46", vilket är församlingsboken "Litt. N" (AIIa:35), uppslag 46.
Och slutligen därifrån till Fristad den 7/10 1926.
1002
« skrivet: 2022-12-07, 14:10 »
"detta berättar Erich Anderßon"
Under de flesta gårdar står "detta berättar". Det är alltså den som lämnat uppgiften vid mantalsskrivningen. Och på många gårdar är det Erik Andersson, så han var väl nämndeman eller kanske sexman. Tydligen hade man inte samlat bönderna till en förrättning där varje husbonde redovisade sitt hushåll.
1674 är bara den äldsta bevarade mantalslängden i landskontorets (länsstyrelsens) arkiv. Det finns några äldre i Kammarkollegiums arkiv, som ligger i serien Mantalslängder 1642-1820 (i Halland börjar de dock 1669), AID a6191.
1003
« skrivet: 2022-12-07, 10:53 »
Födelsebokens Martorp i Norra Solberga socken är detsamma som Marietorp. Där finns en gästgivare Anders med hustru i 1778 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 857).
(Min kommentar gäller bara ortnamnet. Om det är rätt personer har jag ingen aning om.)
1004
« skrivet: 2022-12-06, 21:30 »
Det var inget ovanligt att en ryttare hade ett eget gårdsbruk på annat håll än rusthållet, och t.o.m. kunde vara rusthållare själv (alltså för en annan ryttare).
Ryttare och soldater var befriade från mantalspenningen (även i fredstid), och därför står ofta endast hustrun med i längden.
1005
« skrivet: 2022-12-06, 20:13 »
Riksänkedrottningens livregemente till häst var 1685-1720 indelt med fyra kompanier i södra Båhuslän och fyra i norra Halland.
Nu ligger ju Breareds socken i södra Halland, men han behöver ju inte ha bott på rusthållet.
1006
« skrivet: 2022-12-06, 19:23 »
Som framgår av arkivförteckningen finns det inga bevarade husförhörslängder före 1810. Det har funnits, men man var inte så noga med att spara gamla husförhörslängder. Du får använda mantalslängder, bouppteckningar m.m.
1007
« skrivet: 2022-12-06, 19:14 »
Formodligen Fårsheeda. Första bokstaven ser inte ut som ett F, och andra bokstaven ser mer ut som ä än å med tanke på hur krumeluren ovanför är utformad - men bokstäver skrivs ju inte alltid som de ska...  Det finns hursomhelst ingen annan socken i hela Finnveden (Västbo, Östbo och Sunnerbo härader), där Ås ligger centralt, som slutar på hed(a). Det finns visserligen Hamneda, men det står det definitivt inte. Forsheda är dessutom grannsocken till Ås.
1008
« skrivet: 2022-12-06, 17:29 »
Det är alltså hustrun som är död, inte Jöran själv. Åtminstone enligt det lilla klipp som syns på bilden.
Vilket års mantalslängd är bilden ifrån? Det är inte vare sig 1674, 1764 eller 1763.
1009
« skrivet: 2022-12-06, 17:05 »
Enck.
Enkling alltså, med ett förkortningstecken på slutet (där jag i stället skrivit en punkt). (Och som alltid när förkortningstecknet står där ett litet L skulle stått om ordet inte varit förkortat, så är det svårt att avgöra om det är ett rent förkortningstecken eller ett kombinerat l och förkortningstecken - i det här fallet alltså Enck. eller Enckl.)
1010
« skrivet: 2022-12-05, 23:19 »
Det finns en attest, daterad den 28/12 1850, när Maria flyttar från Åmål till Laxarby. Attesten finns i Åmåls stadsförs. HII:4 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044173_00219). Eftersom attesten finns i Åmåls arkiv, så har den lämnats tillbaka dit. Det finns ingen påskrift av prästen i Laxarby, inte heller på baksidan. Men nederst har prästen i Åmål noterat: "inf. pag 17
52"Och hon finns på uppslag 17 i Åmåls stadsförs. AI:14, med Sven Adolf. De har alltså införts där 1852. Och därifrån flyttar Maria till Båhuslän 1853, och på nästa uppslag finns hon när hon kommer tillbaka från Foss 1854. Eftersom det inte finns någon notering på attesten, varken från Laxarby eller någon annan socken, så lär den inte ha lämnats in till någon annan präst efter flytten från Åmål 1850. Och hon finns heller inte i Laxarby inflyttningslängd 1850-1852. Hon har alltså aldrig varit officiellt skriven där, vilket lär vara förklaringen till att Sven Adolf inte finns i födelseboken i Laxarby. Att Hesselskog (Edsleskog) står som Sven Adolfs födelseförsamling är säkert för att Laxarby då var annex till Edsleskog.
1011
« skrivet: 2022-12-05, 15:28 »
Den 21/2 1774 förrättades bouppteckning efter Anders Larsson i Sibbarp i Fristads socken, som dött "för kort tid sedan". Han efterlämnade enkan Kjerstin Persdotter samt sju barn: Lars 28, Petter 18, Sven 11, Nils 9, Gunilla 26, Katrina 24 och Kjerstin 14 år. Och den 17/2 1778 förrättades bouppteckning efter enkan Kjerstin Persdotter i Sibbarp, som dött den 5/1. Hon efterlämnade samma barn som i Anders bouppteckning, men 4 år äldre. Båda bouppteckningarna finns i Vedens HR FII:3, Anders på s. 641 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101576_00331; AID v143326.b324.s641), och Kjerstins på s. 1047 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0101576_00536; AID v143326.b527.s1047).
1012
« skrivet: 2022-12-05, 10:52 »
Personnumren (eller födelsenumren, som de kallades från början) infördes 1947. Då hämtade man födelsedatum från församlingsböckerna. Var det fel där, så fick man fel personnummer. Det finns många exempel på personer som försökt att ändra felaktiga personnummer. Hur många som lyckats övertyga byråkraterna vet jag inte... Tore var ju 24 år när personnumren infördes, och jag tvivlar på att han flyttade födelsedagsfirandet 12 dagar när han fick reda på vad det stod i kyrkobokföringen. Hans anhöriga borde veta när han var född, d.v.s. när han firade sin födelsedag.
1013
« skrivet: 2022-12-05, 10:15 »
Han var ju gift med Anna, och gården finns i hans bouppteckning. Så visst bodde han på Lillegården.
Gården i rullan är det rusthåll som han red för, men det säger ingenting om var han bodde. Det var inget ovanligt att ryttare hade eget gårdsbruk på annat håll, och alltså inte bodde i ett torp på rusthållet.
1014
« skrivet: 2022-12-05, 10:00 »
Eftersom det står "Döpte 1788" överst på sidan, så är det dopdatum. Att detta datum senare hamnar som "födelsedatum" i husförhörslängden bevisar inte att det är födelsedatum. Man har bara skrivit in kyrkobokens datum där.
I gamla kyrkoböcker var det oftast bara dopdatum som angavs, liksom begravningsdatum. Det var de kyrkliga förrättningarna som det var viktigast för kyrkan att notera.
1015
« skrivet: 2022-12-05, 09:47 »
Det står "Unge Elof Nilsson". Det betyder inte att han måste vara särskilt ung, bara att han är yngre än gamle Elof Nilsson som finns bland vittnena.
1016
« skrivet: 2022-12-05, 09:37 »
I Släktdatas tidning n:r 2/2000 beskrivs vad QA är och hur det används. Det sägs där att det är ett DOS-program, och att det ligger med på CD:n och "går utmärkt att köra i datorer med Windows, även om man får använda tangenter i stället för musen". Det beskrivs också där hur man installerar det på datorn. Men detta var alltså för 22 år sedan. Om dagens Windows-versioner fortfarande kan läsa DOS-program har jag ingen aning om. Jag använder själv Linux. Men alla Släktdatas register finns ju på nätet i dag ( www.slaktdata.org) - både uppdaterade versioner av de register som kan vara med på en gammal CD, och många som har kommit till sedan dess. Och det går både att söka direkt på deras söksida, och att ladda ned filer (Excel) till datorn. Här finns i vart fall den nämnda tidningen som pdf (i två delar): Del 1Del 2
1017
« skrivet: 2022-12-05, 02:02 »
N:r 104 Hålltorp Nordg. och Västerg. [Jäla s:n], Majorens kompani, Västgöta regemente till häst.
GMR 1743, Vånga 4/5 (s. 273; AID v60349.b138.s274):
Företrädaren död. I stället antagen d. 15/1 1743 Jonas Löfgren, 21 år.
GMR 1749, Axevalla hed 5/9 (s. 207; AID v60350.b110.s208):
Jonas Löfgren, 27 år, tjänat 6 år, född i Västergötland, gift.
GMR 1759, Tripserdam vid Stralsund 31/1 (AID v60350.b363):
Jonas Löfgren, 35 år, tjänat 17 år - Sjuk.
GMR 1760, Buddenhagen 15/11 (AID v60351a.b570):
Jonas Löfwengren, död d. 15 november 1759. [Sista siffran i dödsåret ser mer ut som 8 än 9, men han levde ju, men var sjuk, vid mönstringen den 31/1 1759.]
-----
Han finns i soldatregistret med namnet Jonas Löfgren. Lita inte på födelseåret som står där; det är bara uträknat efter rullornas ålder.
1018
« skrivet: 2022-12-05, 00:40 »
Löwengrens bouppteckning:
"Åhr 1759 den 13 Decembr Uprättas bouptekning efter fram-
ledne Ryttaren i lifztijden manhaftig Jonas Löfwengren, som gienom
döden afgådt i Pommeren och till förne warit wistande på
Lilleg. Breßmene, hwilken efter sig lembnat en dotter wid
nambn Annika Jonas dotter, som är omyndig, och å hennas
wägnar är till städes den närmäste utj Släcken och Syskon-
barn med flikans fader, Nemb. Anders Månsson på Storeg. i
Breßmene, Kommandes qwarlåten skapen at upgifwas enligt
Lag arfde Balkens 9 Cap. och befans som fölljer Nemb:n"
"1/4 Skattejord utj Lilleg.
Breßmene verderas till _____ 80"
Myntslag: Daler silvermynt, enl. rubriken på förstasidan.
Syskonbarn = kusin.
Soldatakten är absolut inte för din Löwengren. Skaraborgs regemente är ett infanteriregemente. En ryttare borde varit vid Västgöta regemente, alternativt adelsryttare.
1019
« skrivet: 2022-12-03, 22:36 »
Var Masthuggets gamla arkiv finns spelar ingen roll - det var inte dit han flyttade.
I husförhörslängdens utflyttningsnotering är Masthugget och n:r 70 överstruket, och ändrat till Grängesberg och n:r 17. Och utflyttningsåret är 1893.
I Grängesberg finns han på uppslag 1 i AI:1, rad 12.
1020
« skrivet: 2022-12-03, 19:55 »
Dagens Masthuggs församling bildades 1908 genom delning av den gamla församlingen med samma namn. Den gamla Masthuggs församlings arkiv finns i dag i Oskar Fredrik (som behöll den gamla kyrkan och därför räknas som en fortsättning på den gamla församlingen).
1021
« skrivet: 2022-12-03, 19:44 »
Det finns ett Fågelsta i Kärnbo socken vid Mariefred.
1022
« skrivet: 2022-12-03, 12:34 »
(S. 265 mp/f. 128r hp.)
Året är 1745.
d. 2 Junii drängen Anders
Larßon i Sebbarp och pigan
Kierstin Pehrs dotter i Swenstorp
Han heter alltså Anders Larsson, inte Lars Andersson.
(SVAR/Riksarkivet använder de gamla handskrivna sidnumren i sin indexering. Arkiv Digital använder de nummer som stämplats i arkivet. Men båda numren finns på båda bilderna. Om man struntar i indexeringen och i stället ser vad det står i boken, så hittar man alltså sidan också hos AD.)
1023
« skrivet: 2022-12-02, 09:33 »
Hade ni klarat ut Mas Oskar och hans hustru, eller hur gick det?
Hur "det gick" framgår av tidigare inlägg... Hur som helst, Oskar dog 17 aug 1925, både enligt Sveriges dödbok och dödboken för Stjernsund. Västerby hörde till Stjärnsunds kyrkobokföringsdistrikt då. Hustrun Sofia Lovisa dog 17 nov 1928 enligt båda källorna jag nämnde.
Ja, det är just det som står i tidgare inlägg - med hänvisning till dödboken. "Sveriges dödbok" och Stjärnsunds dödbok är f.ö. inte två oberoende källor. Den förstnämndas uppgifter är en avskrift av den sistnämndas. Dessutom blev Stjärnsund ett kyrkobokföringsdistrikt inom Husby församling först 1940. Dessförinnan var det (sedan 1909) en kapellförsamling.
1024
« skrivet: 2022-12-01, 20:58 »
Skall hitflytta
nästa Vårfrudag
1025
« skrivet: 2022-12-01, 20:51 »
Enligt bouppteckningen den 4/9 1758 bor nämndemannen Måns Andersson på Brismene Östergård (Leaby HR FII:1, s. 777; AID v143907.b412.s777).
1026
« skrivet: 2022-12-01, 20:43 »
Det står utan tvekan Bryngelsg. i både dödboken och stämmoprotokollet.
1027
« skrivet: 2022-12-01, 20:34 »
Förmodligen Ulvshuvdane stavat som det uttalas.
1028
« skrivet: 2022-12-01, 19:49 »
(S. 136 mp/f. 64v hp.)
Kersti Pehrs dotter i
Frista
1029
« skrivet: 2022-12-01, 19:28 »
Däremot på websidorna MyHeritage och Ancestry så kompletteras ju informationen om mitt släktträd när jag accepterar ett tilläggsförslag från andra släktträd på nätet.
Eftersom det finns oändliga mängder bra information på nätprogrammen MyHeritage och Ancestry så vill jag naturligtvis inkludera det i mitt eget släktträd.
Stopp och belägg! Nu är dags att ringa i stora larmklockan... På dessa och liknande ställen, t.ex. Geni, kan det förvisso finnas bra information - om man har tur... Men i dessa antavlor finns en salig blandning av korrekta uppgifter, missuppfattningar, gissningar och rena fantasier. Och felen sprider sig sedan från det ena stället till det andra som en släktforskningspandemi för att A skriver av B som skriver av C o.s.v. Grundreglen när man läser sådana antavlor är: Tro inte på något som inte har källan angiven (vilket uppgifterna sällan har). Och när källan är angiven, så kontrollera själv i originalet. Och att det hos dessa företag är möjligt för en forskare att koppla samman sin egen antavla med andras är heltokigt. Det betyder att en forskare kan publicera sin helt korrekta antavla - och sedan kan någon annan koppla ihop den med personer som över huvud taget inte hör dit. Så rådet är: Använd uppgifter som du finner på nätet - hos här nämnda företag, privata hemsidor m.m. - som forskningstips och inget annat. Och om du efter en kontroll finner att uppgifter stämmer, så mata in dem i själv i ditt eget program. Låt inte något ske automatiskt, för då kan det bli en salig röra som blir hopplöst att reda ut.
1030
« skrivet: 2022-12-01, 19:09 »
I Söderbärkes hfl står Ölmehärad, som Ölme också kallades förr. Det är alltså Ölme i Värmland, inte Ölmevalla i Halland (där frågan placerats).
1031
« skrivet: 2022-12-01, 16:39 »
Piska inte för hårt... Det var ju inte helt fel. Sofias dödsdatum är ju det datum som du har som alternativt dödsdatum för Oskar i ditt första inlägg.
1032
« skrivet: 2022-12-01, 12:39 »
Enligt församlingsboken (Stjärnsund AII:4, uppsl. 271) dog hon den 17/11 1928. Och då finns hon i dödboken (F:1, uppsl. 8 ).
1033
« skrivet: 2022-12-01, 12:03 »
Man kan inte lita på födelseuppgifter (plats och tid) i husförhörslängder. Sådana uppgifter blev lätt fel när personerna fördes över till nya böcker eller i samband med flyttningar. Det är alltså mycket riskabelt att hoppa direkt från en husförhörslängd där personen finns senare i livet till en födelsebok i det som påstås vara födelseförsamlingen, speciellt när det är ett så vanligt namn som Anders Johansson.
Man behöver följa personen bakåt genom husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Eller framåt på samma sätt med en tänkbar kandidat.
Var (i vilka källor) har du hittat din Anders Johansson?
1034
« skrivet: 2022-11-30, 19:21 »
Du har läst rätt - men om prästen har räknat rätt är en annan sak. Och man kan ju fråga sig hur han kunde veta att hon var född 1565...
1035
« skrivet: 2022-11-30, 19:08 »
Stjärnsund C:1, uppslag 53 i dödboksdelen av boken:
N:r 24: Död 17/8 1925.
1036
« skrivet: 2022-11-30, 13:16 »
Det var i Skara stifts herdaminne som jag såg i vilket Mellby Lars Hvalström var präst (del 1, s. 221; AID v903773.b1220.s221).
Är du säker på att det är rätt Karin Eriksdotter? Det står ingen ålder i flyttattesten, och det är ju ett vanligt namn.
Och även om det är rätt Karin, så är det ju inte säkert att hon föddes i Stora Mellby pastorat. Attesten visar bara att de kom flyttande därifrån.
1037
« skrivet: 2022-11-30, 12:42 »
Brinkebergskulle ligger vid Vänersborg i Västergötland, närmare bestämt i Naglums socken (som fortfarande existerade 1812). Se dagens karta.
1038
« skrivet: 2022-11-28, 23:49 »
"Hel. 3. Kongar dag" = Heliga tre konungars dag = Trettondagen. Med andra ord den 6 januari.
1039
« skrivet: 2022-11-28, 19:55 »
Det är i attesten som det står att Måns är avskedad ryttare, så Alqvist lär vara hans soldatnamn. Enligt soldatregistret var han ryttare för Skaven, n:r 7 vid Barne kompani av Västgöta regemente. Antagen 1757, och avsked 1763. Så då vet vi hur han träffade Börta.
1040
« skrivet: 2022-11-28, 19:51 »
Den attesten är undertecknad Mellby den 2/4 1782, och prästen heter Lars Hwalström. Han var präst i Stora Mellby i Bjärke härad.
Det står inte varifrån i pastoratet de kommer. Förutom Mellby så bestod pastoratet också av annexen Magra, Erska, Genneved och Lagmansered.
1041
« skrivet: 2022-11-28, 18:34 »
Och den 27/4 1883 reser John A Pettersson med Romeo från Göteborg till Hull. Han är 21 år och från "Amotsberga" i Kronoberg. Han ska till Whitehall. (EIX:22, s. 485, n:r 30908; AID v479746.b2450.s485.)
1042
« skrivet: 2022-11-28, 18:14 »
De som Sven hittade är säkerligen rätt personer, alltså: Martha Ch Peterson, 23 år, från "Öxneberga" i Kronobergs län, och hennes syster Ida, 20 år, som reser med ångaren Romeo från Göteborg, troligen till Hull den 25/5 1880 (alla listorna är inte daterade och inte riktigt i ordning). Resmålet är i vart fall Chicago. (Göteborgs poliskammare EIX:35, s. 450, n:r 4462; AID v479759.b2280.s451.) Deras förnamn och ålder stämmer, liksom att de är systrar. Och någon "Öxneberga" socken finns inte i Kronobergs län (och inte i något annat län heller). Räkna aldrig med att personernas namn skrivs på samma sätt i emigrantlistorna som i kyrkoböckerna. I emigrantlistorna blir patronymikon på -dotter ofta -son, och hemförsamlingarnas namn är inte alltid lätta att identifiera.
1043
« skrivet: 2022-11-28, 17:23 »
Överluleå socken bildades genom utbrytning ur Luleå landsförsamling 1831. Återstoden av Luleå landsförsamling heter därefter Nederluleå.
Äldre böcker finns i Nederluleå (som alltså räknas som en fortsättning på den gamla odelade församlingen).
1044
« skrivet: 2022-11-28, 15:53 »
Ryttaren på bilden heter Eric Thim.
1045
« skrivet: 2022-11-28, 15:44 »
Husförhörslängder landet runt vimlar av felaktiga födelsedatum. Det blev lätt fel när personerna överfördes till nya böcker eller i samband med flyttningar.
Du kan alltså inte leta i alla landskap efter en Johan född på en viss dag. Du behöver följa din Johan bakåt genom husförhörs- och flyttlängder, längd för längd, och lägga pussel med uppgifter ur olika källor.
Johan Sörensson från Lokrume är född i en socken där din Johan sägs vara född, och det är bara en siffra fel i födelsedatumet (månaden), och dessutom är han båtsmansson. Har du försökt att följa honom framåt för att se vad det blir av honom?
1046
« skrivet: 2022-11-28, 15:29 »
Hur vet du att det inte är båtsmanssonen Johan Sörensson som föds i Lokrume, trots att din Johan enligt en hfl ska vara född där? Varför tror att det är den Johan Jansson som föds i Odensvi, trots att din Johan heter Sörensson?
1047
« skrivet: 2022-11-28, 14:32 »
De s.k. "folkräkningarna" är bara utdrag ur församlingsböckerna. Om han fortfarande är skriven i församlingen, så kommer han alltså med.
1048
« skrivet: 2022-11-28, 11:36 »
Nils Swenßons och deß hustrus Kir-
ßins Jons drs Son i Långöre ___ Sven
Det står alltså "Kirßin". Men om man sätter ett tvärstreck över andra stapeln i ß, så blir det st, vilket prästen måste ha glömt att göra. Och pricken sitter över J i Jonsd:r.
1049
« skrivet: 2022-11-28, 01:31 »
Flyttattest för avskedade ryttaren Måns Olofsson Ahlqvist, daterad Ryda Prästegård den 17/9 1763, finns i Skepplanda HII:1 (inget n:r; AID v202596.b2620). Det sägs där att han "är född d. 20 Sept. 1735 uti Ryda Församling och Kjedums Sochn, gården Stallberg, i Scaraborgs Län". "Församling" användes förr i Västergötland i betydelsen pastorat. Detta handlar alltså om Kedums socken i Ryda pastorat, d.v.s. Södra Kedums socken i Barne härad.
1050
« skrivet: 2022-11-28, 01:14 »
Börta Andersdotters bouppteckning förrättades den 3/6 1789 (Ale HR FIIa:7, s. 251; AID v142644.b146.s251). Av den framgår att hon och Måns inte hade några barn. Men däremot efterlämnar hon tre barn med sin förste man Nils Svensson. Bouppteckning efter Nils Svensson från Skavan förrättades den 28/6 1762 (FIIa:3, s. 101; AID v142640.b62.s101). Och den 26/12 1763 vigdes rusthållaren Måns Ahlqwist från Barne härad och enkan Börta Andersdotter i Skavan (Ale-Skövde C:2, s. 316; AID v15529.b163.s317).
1051
« skrivet: 2022-11-27, 20:31 »
Hon står som enkefru Christina Larsson i dödboken (Mönsterås F:1, s. 122). I husförhörslängden heter hon dock Ljunggren (AI:13, uppsl. 157). Hon var gift med en Larsson, och han var handlande i Mönsterås köping, så de var väl lite 'finare' och hade lagt sig till med stadsfasoner.
1052
« skrivet: 2022-11-27, 15:12 »
Datumet i kyrkoböckerna är bara den dagen som han fick ut attesten. Det säger inget om den verkliga resdagen. En 17 år gammal Victor Andersson från Dragsmark reser med ångaren Italia från Göteborg till New York den 7/4 1893. Och det är också New York som är resmålet. (Göteborgs poliskammare EIX:50 , s. 410, n:r 804; AID v479774.b2070.s411.)
1053
« skrivet: 2022-11-27, 14:04 »
Det är inte lätt att veta vad du anser läsbar... Har du bläddrat bland de som finns hos AD?
1054
« skrivet: 2022-11-27, 13:49 »
Ja, det betyder att de är släkt. Se SAOB.
1055
« skrivet: 2022-11-27, 13:25 »
"...närmaste skyldemän å möderne sidan..."
1056
« skrivet: 2022-11-27, 09:09 »
Detta gäller Björsäters socken i Västergötland (inte Östergötland, där frågan är placerad).
Förutom ovan nämnda husförhörslängder finns August Lindgren också på uppslag 10 i Björsäter AI:14. Han sägs där ha flyttat till Norge 1875. Och i dödboken står "ej härstades mantalsskrifven".
I sistnämnda hfl står att födelseorten är "Hstad". I Holmestad (annex till Götene) finns i födelseboken den 20/6 1825 en August från Gullbrandstorp, med far Gustaf (utan efternamn) och namnlös mor (Holmestad C:1, s. 593). I husförhörslängden (Holmestad AI:3, s. 35) finns han på Gullbrandstorp med föräldrarna Gustaf Larsson Lindgren och Kjerstin Persdotter, men sägs där vara född i juli 1825.
1057
« skrivet: 2022-11-26, 18:03 »
"S Tren gammal...""S T:ren" = Sventjänaren. Fjällberg var dragon, och därmed anställd av en rusthållare. Observera också att denna notering står i kolumnen näst längst till höger, vilket betyder att det är en avskrift av noteringen från föregående mönstring. Noteringen från den aktuella mönstringen står i kolumnen längst till höger.
1058
« skrivet: 2022-11-26, 14:09 »
"Och som thet af ortens kronobe-
tjente med Nämnd och Rätt sökande all-
moge fulltygades, at Gertrud icke före
i hors och Lägersmåls sak warit lag-
förd;..."All letters don't look as they should - but they seldom do. And with modern spelling - but not only modern words : "Och som det av ortens kronobe-
tjänt med nämnd och rättssökande all-
moge fulltygades, att Gertrud icke förr
i hors- och lägersmålssak varit lag-
förd,..."
1059
« skrivet: 2022-11-26, 00:28 »
1061
« skrivet: 2022-11-25, 18:07 »
1811 slogs Viste ihop med Åse härad till ett tingslag. Också från Åse och Viste häradsrätt har AD en del domböcker ( AID a178).
1062
« skrivet: 2022-11-25, 18:03 »
Främmestad socken hör till Viste härad. Arkiv Digital har nästan alla domböcker från Viste häradsrätt t.o.m. år 1800 ( AID a973). Du får själv välja någon som du tycker är läslig...
1063
« skrivet: 2022-11-25, 17:46 »
Den Johannes Sörensson föddes i Lokrume socken (den 7/9 1795). Vänstersidorna på varje uppslag (i Fole CI:1) innehåller födda i Fole socken och högersidorna Lokrume.
Och föga överraskande är han båtsmansson.
1064
« skrivet: 2022-11-25, 10:57 »
Den rackarn Johannes Sörensson Rasvilder, finns under 2 namn till, Johan Rasvill och Johan Rasvild. Inte lätt då inte  . Tänkte att Sörensson borde ev. komma från typ Sören, men hittar ingen sådan heller. Har hittat namnen på alla "Rasvill" som bodde på båtsmanstorpen no 32 Rasvill-Kahlström, men ingen verkar passa.
Tack för att ni hjälper till!
Rasvill är ett båtsmansnamn. Det är alltså ett 'tjänstenamn' som följer med roten. Det betyder att när det kom en ny båtsman till roten, så fick han också namnet Rasvill, utan att behöva vara det minsta släkt med tidigare båtsmän Rasvill. Och soldatregistret har en lång rad båtsmän Rasvill från samma rote under 1600-, 1700- och 1800-talen. Båtsmanssöner blev ofta själva båtsmän, precis som soldatsöner ofta blev soldater. Men de kunde då bli båtsmän/soldater för vilken rote som helst. Det är alltså bara om en son till en båtsman Rasvill blev båtsman för samma rote som fadern som han också fick båtsmansnamnet Rasvill. Rasvill är alltså inget släktnamn som gick i arv till barnen. Men man kunde ta vilket namn man ville förr, så det var alltså möjligt för ett båtsmans- eller soldatbarn att ta faderns båtsmans/soldatnamn som sitt eget släktnamn, men det var i så fall ett aktivt val; det var inget som skedde automatiskt. Och det var framför allt under 1800-talet som det blev vanligt. Du ska kort sagt inte leta efter en Sören Rasvill som far till Johannes Sörensson Rasvill. Men Sören heter han, eftersom Johannes heter Sörensson. Och hur Rasvill stavas är inget att bry síg om. Det är exakt samma namn hur det än stavas. Och Johan är en kortform av Johannes, så det är också samma namn. Samma persons namn kan skrivas på olika sätt i gamla handlingar; det beror på vem som höll i pennan.
1065
« skrivet: 2022-11-22, 22:34 »
Nedre Sandby finns i Bredsättra socken i hf först från 1813-32.
Bredsätras äldsta bevarade hfl:er ingår i samma böcker som Gärdslösa, 1770-1790 (Gärdslösa AI:1) och 1791-1812 (Gärdslösa AI:2). Landsarkivets register är inbundna i början av böckerna, men de har upprättats efter att mormonerna filmade böckerna. Därför saknas de på SVAR:s bilder (eftersom de använder mormonfilmerna), men finns med på Arkiv Digitals nytagna bilder. I registren hänvisas till följande sidor för Nedre Sandby: 1770-1790331, 334, 335. 1791-1812N:r 1: 348. N:r 2: 349. N:r 3: 345. N:r 4: 346. Inhyses: 351.
1066
« skrivet: 2022-11-22, 22:16 »
Lillkyrka socken (liksom Götlunda socken, där frågan är placerad) i Närke hör till Glanshammars härad.
1067
« skrivet: 2022-11-22, 22:06 »
Husförhörslängder skulle också föras enligt 1686 års kyrkolag, men de äldsta är dåligt bevarade. De skulle ju hela tiden hållas aktuella, så när man lade upp en ny, så ansågs väl den gamla inte vara något att spara på. Man ser ofta att de äldsta av de bevarade bara är buntar med ihopbundna blad, vilket väl gjorde det lättare att slänga. Men när man senare började att användna inbundna böcker, som var dyrare att köpa in, så tog det väl kanske emot att slänga dem... Se mer på sidan Kyrkobokföring enligt 1686 års kyrkolag.
1068
« skrivet: 2022-11-22, 12:55 »
Horn.
1069
« skrivet: 2022-11-22, 09:02 »
Öfwernäs
Erßon
(Detta gäller Gillberga i Södermanland, inte Värmland, där frågan är placerad.)
1070
« skrivet: 2022-11-22, 07:22 »
Bredsätra hörde till Gärdslösa pastorat. Och det är vanligt landet runt att en del böcker är gemensamma för alla eller en del av pastoratets församlingar.
T.ex. ingår Bredsätras första husförhörslängder (1770-1790 och 1791-1812) i samma bok som Gärdslösa husförhörslängder för samma tid. Är det dessa gemensamma husförhörslängder som du avser?
Att man har en gemensam bok för husförhörslängderna betyder dock inte Bredsätras byar hörde till Gärdslösa socken. Bredsätra var en egen socken då också, och utgör en egen del av resp. bok. Och man har också en egen kyrkobok (födda, vigda, döda) för samma tid.
1071
« skrivet: 2022-11-21, 18:39 »
Kråkfötterna ska föreställa:
Ödestugu
Slätteryd
Hon finns på uppslag 185 i Ödestugu AI:9. Observera att hon finns på två ställen på samma sida.
1072
« skrivet: 2022-11-21, 17:02 »
Det är tydligen detsamma som Fröset.
1073
« skrivet: 2022-11-21, 16:54 »
De finns på Frösjö Norregård i AI:2, uppslag 93.
1074
« skrivet: 2022-11-21, 16:40 »
Det är gårdsnamnet som står mellan datum och barnets namn i andra notiser. Och det som kråkfötterna mest liknar av gårdsnamn i socknen är Frösiö Norreg.
1075
« skrivet: 2022-11-21, 15:14 »
Kyrkoboken (födda, vigda, döda) i Lyrestad går tillbaka ända till 1625, och finns hos både Arkiv Digital och SVAR/Riksarkivet.
1076
« skrivet: 2022-11-21, 09:30 »
Att hon finns i Snöstorps socken vid vigseln betyder inte att hon måste vara född där.
1077
« skrivet: 2022-11-20, 16:34 »
Ett första steg är att leta i rätt landskap... Sillhövda socken ligger i Blekinge (inte Småland, där frågan är placerad), närmare bestämt i Medelstads härad. Enligt arkivförteckningen för Medelstads häradsrätt finns domboken för höstetinget 1922 i AIa:264. Men den finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR. Du får kontakta landsarkivet i Lund.
1078
« skrivet: 2022-11-20, 00:23 »
Den födelsenotisen finns i Kyrkefalla C:2, f. 83r. Föräldrarna står bara som Nils och Britta "vid bruket".
I mantalslängden 1747 (daterad den 28/10 1746; landskontorets ex., s. 198) finns en stångjärnshammare vid Norra Åreberg (Nohl Åhleberg). Och där finns en mästersven Nils med hustru, men inget efternamn där heller.
Källan för Eriks och Lenas vigsel finns i mitt förra inlägg.
1080
« skrivet: 2022-11-18, 17:54 »
Det lär stå "Lengh.". Länghem är grannsocken till Hillared (där bilden är hämtad; AI:1, s. 22).
Både Hillared och Länghem ligger f.ö. i Västergötland (inte Båhuslän, där frågan är placerad).
Det var vanligt (särskilt i Västergötland) att moderförsamlingen i pastoratet angavs som födelseförsamling efter en flytt, även om personen var född i ett annex. Till Länghems pastorat hörde också Dannike, Månstad och Södra Åsarp.
1081
« skrivet: 2022-11-18, 10:22 »
Om man följer modern Gustava Danielsdotter baköver i husförhörslängderna, så kommer man till Harnäs, där hon bor hos föräldrarna Daniel Jonasson och Stina Andersdotter (Sillerud AI:23, uppslag 187).
Gustava har en bror Nils, född 1833. Och om man följer honom framöver i husförhörslängderna, så flyttar han till Norge 1854 (AI:26, uppslag 212).
1082
« skrivet: 2022-11-18, 09:34 »
Anders Persson och Gustava Danielsdotter heter föräldrarna till den Maria Lisa som föds i Åsebyn den 29/8 1859 (Sillerud CI:14, s. 136).
De finns i följande husförhörslängder i Sillerud:
· AI:29 (1856-1861), uppslag 688 - Åsebyn.
· AI:31 (1861-1870), uppslag 742 - Åsebyn: Flyttar till uppslag 241 1863.
· AI:30 (1861-1870), uppslag 241 - Harnäs: Flyttat från uppslag 742 1863.
· AI:32 (1871-1883), uppslag 231 - Harnäs: Maria Lisa flyttar till Norge den 17/11 1876.
1083
« skrivet: 2022-11-17, 19:01 »
Båtsmannens namn Åkerberg är inget släktnamn, utan just ett båtsmansnamn. Det följer alltså roten. Och i soldatregistret finns en lång rad Åkerbergare i samma rote, från början av 1700-talet till slutet av 1800-talet. Den tidigare diskussionen om Johannes Andersson Åkerberg finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=184946
1084
« skrivet: 2022-11-16, 23:05 »
Vetlanda var endast en församling, men uppdelad mellan staden och landskommunen, och med egna böcker för de olika delarna. CI:11, som omfattar landsdelen, innehåller enligt arkivförteckningen åren 1930-1961. CI:12, som omfattar stadsdelen, innehåller åren 1940-1945. CI:11 går alltså över 70-årsgränsen, vilket inte CI:12 gör. Därför saknas CI:11 hos både AD och SVAR.
1085
« skrivet: 2022-11-16, 20:49 »
I vänstermarginalen står "63". Om man kikar runt på andra sidor i boken, så finns det många som har sådana nummernoteringar. Och om man sedan tittar på uppslagen med de numren, så är personerna där.
Det finns en Helga Nilsdotter på uppslag 63 - hon har dock födelseåret 1794. Men Helga född 1806 har varit med på husförhöret 1821, men inte 1822 - och för Helga född 1794 är det tvärtom.
Det är alltså mycket troligt att det är samma Helga, men med fel födelseår på ett av ställena.
1086
« skrivet: 2022-11-16, 09:58 »
Det är i födelsenotiser för oäkta barn som fadern ofta saknas. Men att gifta mödrar saknas, och alltså bara fadern nämns, är dessvärre mycket vanligt i gamla kyrkoböcker.
1087
« skrivet: 2022-11-15, 19:52 »
(AI:5, s. 10/1836-1838; AID: v92325.b92.s11.) Kråkfötterna ser ut som "Liderlig". (Se SAOB.)
1088
« skrivet: 2022-11-15, 19:15 »
Rönnebacka under Rönnåsen ligger i Hössna socken.
1089
« skrivet: 2022-11-14, 23:35 »
"Jun. 17. Änkan Maria Ericsd:r 67. Från Torps Sock. D:o"
"Dito" syftar på "Lazarets Hjon" på raden ovanför.
Hon var alltså från Torps socken, men dog på lasarettet.
1090
« skrivet: 2022-11-14, 22:05 »
Enligt arkivförteckningen går nästa församlingsbok (AIIa:5) fram till 1965, alltså efter 70-års-gränsen, och finns därför inte på nätet.
1091
« skrivet: 2022-11-13, 19:52 »
"Bengt Jönßons och deß hustru Kirstin Jöns
dotters Son i Ormöga."
Bengt och Benet är olika former av samma namn (ursprungligen Benedikt). Vilken form eller stavning av ett namn som används i gamla handlingar beror på vem som höll i pennan. Samma persons namn kan alltså skrivas på olika sätt i olika handlingar, och ibland t.o.m. i samma handling.
1092
« skrivet: 2022-11-13, 19:35 »
Den 15/5 1817 vigdes drängen Anders J önsson och Anders J onssons enka Carin Johansdotter, båda från Övre Sandby (Bredsätra C:2, s. 476, n:r 1/1817). Det var alltså ingen märklig slump att de båda Andersarnas hustrur hade samma namn och födelsedatum.
1093
« skrivet: 2022-11-13, 17:40 »
"Forpantningseg."
Det fattas en kråka över o. Förpantningsägare alltså.
1094
« skrivet: 2022-11-13, 12:50 »
När det gäller sidnumreringen, så hittar inte vare sig AD eller RA/SVAR på egna nummer. Båda använder numreringen som finns i böckerna - men... · I sin respektive indexering anger båda bildleverantörerna bara det ena av uppslagets båda sidnummer. AD har oftast den högra sidans nummer, och SVAR oftast (eller åtminstone ofta) den vänstra. · De maskinpaginerade (stämplade) sidnumren har ofta kommit till i arkiven efter att mormonerna filmade böckerna, och saknas då på SVAR:s bilder (som ju oftast är mormonbilderna) medan de är med på AD:s nytagna bilder. Då använder SVAR naturligtvis de ursprungliga/handskrivna numren, medan AD brukar använda de stämplade (som ju också används i landsarkivens egna register). Men detta gäller alltså bara indexeringen, som bara bör användas för att snabbt plocka fram rätt sida. Vid källangivelse bör man alltid se vad det står på själva sidan/bilden. Skriver man indexeringens nummer, så riskerar man att hänvisa till högersidan när uppgiften finns på vänstersidan och tvärtom. Och vid källangivelsen bör man också tänka på att både AD och SVAR har ovanan att kalla allt för sidnummer - men det är ju faktiskt skillnad på sida/pagina, blad/folio och uppslag.
1095
« skrivet: 2022-11-13, 12:20 »
Inte för att det förändrar fakta men det står " Den 11 Martü..."
Nej, det står "Martii". Det är ett dubbelt i på slutet. Månaden Mars är uppkallad efter den romerske guden med samma namn, som heter Martius på latin. Och Martii är den latinska genitivböjningen av Martius. Martii månad är alltså Martius'/Mars' månad. F.ö. är ü ett tyskt y, och det heter inte Marty månad. Men vi är överens om att hon föddes den 11 mars.
1096
« skrivet: 2022-11-12, 23:01 »
"Elof Nilßons samt deß hustrus
dotter i Sörby."
Inget namn på hustrun m.a.o.
1097
« skrivet: 2022-11-12, 18:54 »
I Torskinge står det både i hfl (AI:4, s. 190 mp/uppsl. 93 hp) och utflyttningslängden (Forsheda BI:1, s. 82, n:r 41) att de flyttar till Svenarum 1847.
Men de finns inte i Svenarums inflyttningslängd (AI:6, s. 264).
I stället dyker de alltså upp i Rogberga. I dess inflyttningslängd 1847 (BI:2, s. 9, n:r 64-69) står att det är 6 personer (3 av varje kön) som flyttar in, alltså 2 söner och 2 döttrar.
Och i Rogbergas hfl finns ju ingen ut- eller inflyttningsnotering innan Eleonora föds. Eftersom hon inte finns i Rogbergas födelsebok, och i hfl står som född i Jönköping, så kanske modern bara var på tillfälligt besök där då?
1098
« skrivet: 2022-11-12, 18:22 »
I Rogbergas hfl som du länkar till (AI:10, uppslag 12) står att de kommit från Torskinge 1847, alltså samtidigt som de står som utflyttade från Torskinge.
De finns redan i Rogberga AI:9, uppslag 13.
1099
« skrivet: 2022-11-12, 17:42 »
Det föds en Helena den 26/5 1828 i Skepplandas annex Tunge (Tunge C:2, s. 446). Föräldrar: Benjamin Ögren och Anna Andersdotter. De finns i Tunges samtida hfl AI:2, s. 51.
Det är fel födelsemånad, men födelseuppgifter (plats och tid) blir lätt fel i husförhörslängder. Om det är rätt Helena visar sig när du följer henne framåt genom husförhörslängderna, längd för längd - eller följer 'din' Helena bakåt på samma sätt.
1100
« skrivet: 2022-11-12, 00:06 »
Jn-
gier
Ingegerd skulle det väl skrivas i dag. Observera att i och j vid den här tiden användes som om de var en och samma bokstav.
1101
« skrivet: 2022-11-11, 20:05 »
Med risk att göra dig besviken... Nämndemännen var bönder; ledamöter av häradsrättens fasta nämnd. Men det var de mest betrodda i bygden som blev nämndemän. Lite annorlunda än i dag...
1102
« skrivet: 2022-11-11, 16:59 »
Ja, Grönland är en stadsdel i Oslo. Men jag vet inte vilken församling den tillhörde då.
1103
« skrivet: 2022-11-11, 16:50 »
"Den 11. Martii..."
1104
« skrivet: 2022-11-10, 21:22 »
Inget svar på frågan om vad det står för "ort" i dödboken - men av visst intresse ändå... Den 9/10 1767 förrättades bouppteckning efter Anders Svensson från Silarp, som dött den 19/9 samma år. Hans enka heter Brigitta Leijon. (Redvägs HR FII:5, s. 437; https://app.arkivdigital.se/aid/v143024.b226.s437). Och han finns också i dödboken den 19/9 1767 (C:1, s. 356). Hoppas svaret var snabbt nog.
1105
« skrivet: 2022-11-10, 17:54 »
Den 30/6 1816 vigdes ungkarlen och rusthållaren Andreas Eriksson och rusthållareenkan Karin Larsdotter, båda från Store Lundby (Kareby C:1, s. 108; https://app.arkivdigital.se/aid/v596.b66.s108). Den 4/2 1814 förrättades bouppteckning efter rusthållaren Lars Eriksson i Store Lundby. Enka: Karin Larsdotter. Barn: Erik 11 år, Lars 5 år, Börta 7 år, Elin 2 1/2 år och Laurina 14 dagar. (Inlands Södre HR FII:9, s. 965; https://app.arkivdigital.se/aid/v65625.b486.s965.)
1106
« skrivet: 2022-11-10, 17:03 »
Gumpebo.
1107
« skrivet: 2022-11-10, 09:21 »
Hon är hustru i Skarpatorp.
Dödsorsak: Andtäppa.
1108
« skrivet: 2022-11-09, 13:23 »
Det kan ju inte ha varit fråga om 'vanligt' arv. För det behövs det ju först en bouppteckning, och den förrättas ju där han bor. Jag misstänker att det kan vara innestående lön från rederiet.
Stod det ingen tidsgräns inom vilken arvingarna skulle höra av sig? Förmodligen tillföll pengarna Allmänna arvsfonden om de inte hörde av sig (om den fanns då; du säger inte vilket år det gäller). Men vilka regler som gällde måste ju länsstyrelsen kunna svara på; hänvisa till landsarkivet kan man ju bara göra när det gäller arkivhandlingar som lämnats över dit.
1109
« skrivet: 2022-11-09, 00:03 »
Hon är född den 20/12 1881, och döpt den 1/1 1882. Se kolumnrubrikerna. Men visst är det inte sällan som man undrar om prästerna hade smuttat på nattvardsvinet innan de fattade pennan - dock inte den här gången.
1110
« skrivet: 2022-11-08, 21:51 »
Frågetecknen (resten har jag inte läst ): "Påst Inpectoren" får jag det till. "Hwarföre" är vi överens om.
1111
« skrivet: 2022-11-08, 19:16 »
Vid Åboholms stångjärnshammare i Undenäs socken finns en mästersven Erik Nilsson Skagerberg, född 1746, med hustru Lena Gabrielsdotter född 1748 (Undenäs AI:1, s. 81).
Det är inte lätt att få Eriks födelseort till ett sockennamn eller en plats i Undenäs pastorat. Det skulle kunna vara "Ånberg". Möjligen kan det vara en del av Åna i Undenäs socken.
Lena är född i Sventorps s:n. Och där finns vigseln den 25/5 1775 (Sventorp C:3, s. 253 mp/263 hp).
I vigselboken är Erik smeddräng. Det är m.a.o. inte den mästersven Erik som flyttade till Borgvik 1768.
1112
« skrivet: 2022-11-08, 18:32 »
En mästersven Erik Skagerberg med hustru Annika Olofsdotter flyttar 1768 från Fredriksfors i Undenäs socken i Skaraborgs län till "Borviks" bruk, som är Borgviks bruk i Borgviks socken i Värmland (Undenäs C:2, s. 290).
De finns vid Borgviks Norra hammare i Borgviks hfl AI:4 på s. 94 (-1769) och 178 (1770-1775). Här sägs att Erik är född 1733. Och i den sistnämnda längden är han omgift med Kerstin Jonsdotter.
Du får väl följa honom framåt och se om det är han som hamnar i Visnum.
1113
« skrivet: 2022-11-08, 10:25 »
Den första längden där Peter och Ingelöv finns som gifta är AI:17, uppsl. 181 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v96969.b188.s181). Där står inte var Peter kommit flyttande ifrån, men Peter Gustafsson, född 1811, finns på uppsl. 116, där det står att han flyttat till n:r 116 Jämsunda, och det är där Örn finns på uppsl. 181. Inte heller på uppsl. 116 står varifrån han kommit, men han finns på samma ställe också i längden för föregående period, som är uppsl. 72 i AI:14 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v96966.b75.s72). Och där står att han kommit från uppslag 98 i samma bok. Och dit har han kommit från n:r 88 Tvingström. N:r 88 är en av gårdarna i byn Tving, och Tvingström är båtsmannen Gustaf Tvingström (uppsl. 77) - som har en son Anders Peter, född 1811. Och Anders Peter har flyttat till "100 S. J.". N:r 100 är Bråstorp, och S. J. är Sven Jönsson där Peter Gustafsson finns som dräng på uppslag 98. Gustaf Tvingström, hustrun Ingeborg Olsdotter och sonen Anders Peter sägs alla vara födda i Hälleberga, som ligger i Uppvidinge härad i Småland.
1114
« skrivet: 2022-11-08, 09:02 »
Enligt Blekinge Släktforskarförenings båtsmansregister ska alltså Peter Örns patronymikon vara Gertonsson, och han ska vara född i Jämsunda i Tvings socken den 12/3 1811. Det föds en Peter Gertonsson i Jämsunda 1811. Födelsedagen är dock den 12/2, men det har väl kanske mindre betydelse i det här sammanhanget. Den stora frågan är hur man kom fram till att han blev båtsman Örn. Man kan i vart fall inte ha följt honom i husförhörslängderna... En larmklocka borde väl ha ringt redan när man såg att han är struken i födelseboken (Tving CI:4, s. 490; https://app.arkivdigital.se/aid/v96995a.b2310.s489). Han saknas också hos föräldrarna i den samtida husförhörslängden (AI:5, s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v96956.b214.s410). Förklaringen finns i dödboken (CI:4, s. 627; https://app.arkivdigital.se/aid/v96995a.b3000.s627): Han dog nämligen redan den 1/8 1811, alltså endast ett halvt år gammal. Att han 21 år senare återuppstod och blev båtsman betvivlar jag starkt...
1116
« skrivet: 2022-11-07, 20:15 »
Om de är noterade som sjömän i kyrkoböcker m.m., så är de civila.
1117
« skrivet: 2022-11-07, 20:13 »
Efter Bryngel ser det ut som "husarm". (Se SAOB.)
1118
« skrivet: 2022-11-06, 22:01 »
Interim betyder ju tillfälligt eller tills vidare, så förmodligen var de bara tillfälliga brukare för att gården enligt husförhörslängden ägdes av ett dödsbo, "avlidne Johan Olssons arvingar".
1120
« skrivet: 2022-11-06, 18:04 »
AI:2, s. 173.
1121
« skrivet: 2022-11-06, 15:21 »
Också församlingar är orter... Städer, kommuner, församlingar, byar, gårdar, torp m.m. - allt är orter.
1122
« skrivet: 2022-11-06, 15:15 »
"Ort" kan vara precis vad som helst. Allt från storstad till backstuga...
1123
« skrivet: 2022-11-06, 15:11 »
Socken och församling är samma sak, på landsbygden. Man brukar alltså inte kalla stadsförsamlingar för socknar.
1124
« skrivet: 2022-11-06, 15:03 »
Nya regler trädde i kraft fr.o.m. 1895. Längderna som påbörjades efter det kallas församlingsböcker och är rena folkbokföringshandlingar (inga noteringar från husförhör). Men husförhörslängder som påbörjats före regeländringen kunde fortsätta att föras några år efter 1895 tills det var dags att lägga upp nya böcker.
1125
« skrivet: 2022-11-05, 22:38 »
Gustafstorp är namnet på ett torp under Degeberg. Som jag skrev i det tidigare inlägget framgår det tydligt av de samtida källorna.
Ortnamnsarkivets bok om Kållands härad redovisar en lång rad äldre belägg för namnet Degeberg, det äldsta från 1347 (Deiuberghe). Gustafstorp nämns inte där.
Om man söker (googlar) på "Gustafstorp Degeberg", så är det Degeberg som ger träffen på Degeberg Egendom AB, inte Gustafstorp. Ta bort Gustafstorp och sök bara på Degeberg, så ger det samma träff. Men ta bort Degeberg och sök bara på Gustafstorp, så ger det inte den träffen.
1126
« skrivet: 2022-11-05, 17:33 »
Det dör en Stina Ambjörnsdotter i trakten den 26/4 1802, men hon dör i Hillebol i Ytterby socken (C:1, s. 361). Och hennes dödsorsak är bröstsjuka. Hon blev 65 år enligt dödboken, alltså född omkring 1737.
I Holta socken dör två personer från Båröd 1802: Jöns Andersson, den 2/2, och sedan hans enka Gunnur Larsdotter, den 2/5 (Holta C:2, s. 278). Dödsorsak: Ålderdom resp. "tungt bröst".
Det finns ingen i vare sig Holta eller Ytterby med dödsorsaken avrättad (avr.) 1802.
F.ö. ligger Vena också i Ytterby socken, inte i Kungälv. Det som förr kallades Kungälvs socken (landsförsamling) är detsamma som Rödbo socken.
1127
« skrivet: 2022-11-04, 20:34 »
Förtydligande: Hustruns namn står inte. "Barn" är alltså inget namn även om det skrivs med stor bokstav. Observera genetiv-s på "Jonssons" och "hustrus".
(F.ö. är det s. 597.)
1128
« skrivet: 2022-11-04, 17:29 »
Kringeslätt
Mbk S.
Det finns ett Kringleslätt i Marbäcks socken i samma pastorat.
1129
« skrivet: 2022-11-04, 15:21 »
En Maria Johanson [!] från Tidaholm, 30 år gammal, reser med ångaren Rollo från Göteborg till Hull den 15/8 1879. Åldern stämmer ju, och Tidaholm är ju närmaste större ort (i konkurrens med Hjo ). Och båten går 10 dagar efter att hon fick ut flyttattesten, så det stämmer ju också bra. Hon har samma nummer på passagerarlistan (6517) som "cousin" Lotta Andersson, 24 år, som också sägs komma från Tidaholm. De ska till New York. Har Maria Charlotta en kusin Lotta Andersdotter, född omkring 1855? (Göteborgs poliskammare EIX:13, s. 544, n:r 6517; https://app.arkivdigital.se/aid/v479737.b2760.s545.)
1130
« skrivet: 2022-11-03, 22:07 »
Erik Forsberg med familj finns omkring 10 år senare vid Årås hammare i Amnehärads annex Södra Råda (AI:6, uppsl. 20).
Årås hammare finns inte med i ortregistret i närmast föregående längd AI:5, men den är ofullständig enligt arkivförteckningen
AI:3 och AI:4 har samma startår (1785), men AI:3, som omfattar Älvroten med Hammaren, slutar 1804.
1131
« skrivet: 2022-11-03, 20:53 »
Hon finns på fattighuset i nästa längd. Ljunghem AI:6, uppslag 107.
1132
« skrivet: 2022-11-03, 20:49 »
Ja, det står "vistas i Fröjered".
Men "vistas" betyder på 'prästspråk' att hon bor där, men inte har flyttat dit officiellt. Och därmed lär du inte hitta henne i husförhörslängden i Fröjered - om inte prästen där har skrivit in henne utan attest.
1133
« skrivet: 2022-11-03, 15:50 »
Stafwared Gunnag.
Stavared ligger i Tvärreds socken.
Observera att gårdsnamnen i rullorna är rotarna. Det var inte alltid som soldaterna bodde där.
1135
« skrivet: 2022-11-02, 14:28 »
1136
« skrivet: 2022-11-01, 00:11 »
Gifte Mannen
1137
« skrivet: 2022-10-31, 17:13 »
Murnäset
Det är väl detsamma som Mulnäset under Hovby antar jag.
1138
« skrivet: 2022-10-29, 16:50 »
HautboistenUnder överstrykningen ser det ut att stå Musikant. (Se SAOB.)
1139
« skrivet: 2022-10-29, 16:34 »
Zackarias Holmbeck finns under Bergs pastorat i Växjö herdaminne (del 3, s. 318; https://app.arkivdigital.se/aid/v903640.b1650.s319). Han sägs där vara född i Växjö 1698. Kan det verkligen vara han som har skrivet hustruns dödsnotis? Skulle han kalla sig själv "ärevördig och vällärd"?
1140
« skrivet: 2022-10-29, 14:09 »
I rullorna står inte vad torpet heter eller var ryttaren bor. I rullorna står rusthållet, alltså den gård han rider för.
Det var inget ovanligt att en ryttare bodde någon annanstans än på rusthållet. Han kunde t.o.m. ha eget gårdsbruk på annat håll, där han själv kunde vara rusthållare (alltså för en annan ryttare).
1141
« skrivet: 2022-10-29, 13:03 »
Så lätt ska du inte ge upp. Det står att Ingeborg Jacobsdotter dog "i sin sjätte barnsäng". Jag hittar inget i den samtida födelseboken (februari-mars 1726), så hon lär väl då ha dött innan barnet föddes. Men den 1/12 1722 föds Helena Svensdotter på Svederna, med föräldrarna Sven Håkansson och Ingeborg Jacobsdotter (Västra Ed C:3, s. 115 mp/129 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v41525.b61.s115). Då letar vi efter en Sven Håkansson i Eds socken i mantalslängden 1726. Och en Sven Håkansson med hustru finns på Sveden under Forsby säteri (landskontorets ex, f. 1104v; https://app.arkivdigital.se/aid/v400621.b9000.s1105). Och under Forsby finns Svederna också på dagens karta. Men där är ingen bebyggelse i dag.
1142
« skrivet: 2022-10-28, 21:59 »
"...på torp Perstorp..."
Hfl AI:2, s. 72.
1143
« skrivet: 2022-10-28, 18:08 »
Pigan Brita Johansdotter, född 1799, finns som n:r 113 i Ronneby inflyttningslängd 1810, inflyttad från Skatelöv (BI:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v96640.b35). Födelseåret stämmer ju inte, men det står att hon fött oäkta barn, vilket hon knappast skulle ha gjort om hon var 11 år... Hon är inflyttad till n:r 165 B. 165 B finns inte i husförhörslängden, men 165 är uppdelat på två uppslag och på det andra finns en Brita Johansdotter född 1779 (AI:9, uppslag 68; https://app.arkivdigital.se/aid/v96590.b76.s68)
1144
« skrivet: 2022-10-28, 17:57 »
Det är ju inte välskrivet, så det skulle kunna vara Ronneby.
1145
« skrivet: 2022-10-28, 15:47 »
The letters should be notes from the household examination (husförhör). The dates are for sure the holy communion (nattvarden).
1146
« skrivet: 2022-10-28, 07:40 »
I 1720 års GMR för Västgöta tremännings kavalleriregemente finns två Johan Lind. Båda är också med i GMR 1719 och 1721, men de två åren har jag inte kollat om det finns någon ytterligare Johan Lind. 1719 och 1720 står i vanlig ordning bara landskapet som födelseort, men 1721 står vilken socken de är födda i, vilket är ovanligt för så gamla rullor. Här är de båda Johan Lind: Överstelöjtnantens kompani, n:r 115· 1719: 20 år; västgöte; tjänat 1 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481683.b1930). · 1720: 21 år; född i Västergötland; ogift; kan läsa i bok; kan inget hantverk; tjänat 2 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481685.b940). · 1721: 22 år; född i Västergötland, Skaraborgs län, Vartofta härad, Fröjereds socken; ogift; kan läsa i bok; kan inget hantverk, tjänat 3 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481687.b710). Krüdeners kompani, n:r 100· 1719: 24 år; smålänning; tjänat 8 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481683.b2850). · 1720: 25 år; född i Småland; ogift; kan läsa och skriva; kan inget hantverk; har 1/4 gårdsbruk; tjänat 9 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481685.b3650). · 1721: 26 år; född i Småland, Kronobergs län, Uppvidinge härad, Ekeberga socken; ogift; kan inget hantverk; har 1/4 frälsehemman; tjänat 10 år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v481687.b2990).
1147
« skrivet: 2022-10-27, 17:13 »
Med hjälp av AD:s register finner vi Johan Nyblad här i Ulricehamns hfl: AI:2, s. 58. AI:2, s. 381. AI:3, s. 296. AI:4, s. 145. AI:5, s. 366. I sistnämnda längd står att han dog den 26/10 1851. Och den dagen finner vi också handelsborgaren Johan Nyblad i Ulricehamns dödbok (C:4, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v44664.b127).
1148
« skrivet: 2022-10-27, 17:02 »
I AI:3 står till höger att han är skriven i Ulricehamn.
Och i AI:4 finns Eva på s. 50, och där heter hennes man Johannes Nyblad. Och också där har han noteringen "i Ulricehamn".
1149
« skrivet: 2022-10-27, 00:10 »
1733 års GMR för Smålands regemente till häst, Östra Härads kompani, n:r 2 Röshult: Det står här att den förre ryttaren (p.g.a. gårdsbruk) "begiert få skaffa karl för sig, som han d. 20 Sept. 1732 giort". Den nye är: Jonas Appelbom, smålänning, 20 år (vid mönstringen den 12/9 1733). Röshult ligger i Södra Solberga socken, annex till Korsberga. Här finns rullan: https://app.arkivdigital.se/aid/v376331.b3500https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028865_00353
1150
« skrivet: 2022-10-26, 18:57 »
April d. 23 Lystes for Ryttaren Jonas Apelbohm från Boda i
Korßbärga Sockn samt Pigan Cathrina Arfwidzdoter i Broby
Jönsgård.(w i Arfwidzdoter syns inte under plumpen, men jag utgår ifrån att det finns där... )
1151
« skrivet: 2022-10-26, 14:53 »
Det är år 2022.
Och i Sverige är det inte som i Tyskland. Här säger vi du till varandra. Baron finns visserligen fortfarande som formellt tilltal för friherrar, men hör väl mer hemma på Riddarhuset än i verkligheten. Det är alltså inget man hör som normalt tilltal i Sverige i dag.
Det behövs alltså inget tillgjort bockande och bugande. Hej går alldeles utmärkt.
1152
« skrivet: 2022-10-26, 14:16 »
Fadern står inte. Personerna som räknas upp är faddrarna:
Förra hökaren Magnus Wiberg, sjöm. P. J. Rhodin, vagtmäst. Edmans h:u Maja Cathrina Ljungbeck, jungfru Maja C. Wiberg, jungf. Anna Göthberg.
1153
« skrivet: 2022-10-26, 14:04 »
Jaha... Det hade ju inte varit dumt att få en hänvisning till den sida där samme person redan diskuterats, så att jag inte hade behövt sitta och leta efter det som redan var känt...
1154
« skrivet: 2022-10-26, 13:50 »
1155
« skrivet: 2022-10-26, 00:37 »
Nu har jag hittat var Gudmund var tidigare: Livkompaniet n:r 6 (Forestad). Man har slarvat när man registrerat ryttarna för soldatregistret, och tydligen bara noterat de som står med namn i 'huvudkolumnen', men inte noteringarna i nästa kolumn. Och därmed har man missat Gudmund, som både kom och gick mellan mönstringarna. Han finns nämligen inte i soldatregistret för det rusthållet. I GMR 1744 står att företrädaren på n:r 6 transporterats (förflyttats) till ett annat rusthåll vid förra mönstringen den 6/9 1737 och "d. 9 Sept. samma åhr anskaffat Gudmund Knuse född i Wästgiöta dahl [!], hwilken blefwen lam i högra handen och fått interims afskied d. 6 Marti 1743". Han fick alltså avsked samma år som de flyttade från Riseberga. Men sedan släppte tydligen förlamningen, eftersom han tre år senare var ryttare igen. 1754 står alltså att han antagits 1746 och har 19 tjänsteår. 1737 till 1743 är 6 år, och 1746 till 1754 är 8 år, alltså sammanlagt 14 år. Har han varit 5 år någon annanstans före 1737 eller var det mönsterskrivaren som inte kunde räkna? Eftersom Gudmund blev antagen bara tre dagar efter att rusthåll n:r 6 blev ledigt, så måste han ju ha funnits i trakten redan. Men han lär inte ha förflyttats från ett annat nummer; sådana förflyttningar är noterade i rullan (t.ex. företrädaren på n:r 6). Så vad gjorde han i Skåne?
1156
« skrivet: 2022-10-25, 23:29 »
Jag såg inte att du gjort ett tillägg om DNA. Jag är ingen DNA-expert, men hur mycket säger en träff om den möjliga gemensamma förfadern föddes för 300 år sedan? Det går cirka tre generationer per sekel. Har du kunnat utesluta att det är på någon av alla andra grenar som den gemensamma förfadern finns? Men om Gudmund Knuse är från Dalsland, och Oluf Knutses hustru heter Gudmundsdotter, så är det ju onekligen misstänkt...
1157
« skrivet: 2022-10-25, 23:19 »
De som registrerat uppgifterna i soldatregistret har hämtat dem från rullorna, alltså de uppgifter som jag räknar upp. De har alltså också bara räknat om rullornas ålder till födelseår. Och registrets födelseort kommer också från rullorna. Frågan är om namnet Knuse är ett soldatnamn som Gudmund fick när han tog värvning. Det var ju det vanliga. Och soldatnamn var normalt bara ett tjänstenamn som inte gick i arv till barnen. Men om en soldats far också var soldat, så kunde det hända att sonen använde samma namn, även om det inte var vanligt. Och om man hade ett släktnamn, så kunde man också behålla det som soldat. Vet du var han var ryttare före 1746? Har du hittat hans vigsel? I rullan den 20/12 1758 står under hans namn: "Siuk waktare med de siuka afsänd till Stralsund." Och sedan i kolumnen från mönstringen står att han får avsked. Sjukvaktare ska det väl föreställa - även om det är särskrivet och då kan få en annan betydelse...
1158
« skrivet: 2022-10-25, 22:14 »
Man kan inte vara född i Västgöta Dal, eftersom det inte är ett geografisk område. Det finns ett Västgöta-Dals regemente, som är indelt i Dalsland och angränsande delar av Västergötland. Men det står inte heller i rullorna (de riktiga rullorna, inte registret) att han är född i Västgöta Dal, åtminstone inte på de rusthåll där det går att hitta honom i soldatregistret.
Gudmund Knuse var ryttare vid Majorens kompani vid Norra Skånska kavalleriregementet, där han finns på rusthåll n:r 65 och 66. I GMR 21/8 1754 (n:r 65) står att födelseorten är "Wärmelands dal". I GMR 2/2 1758 (n:r 66) står "Wermelands dall". Och i GMR 20/12 1758 (n:r 66) står att han är "wärmelänning".
Nu är det ju inte lätt att veta vad mönsterskrivaren i Skåne menade med "Värmlands Dal". Placerade han felaktigt Dal(sland) i Värmland eller är det ett Dal i Värmland (t.ex. Älvdalen)? Nu brukar det normal vara landskap som anges som födelseort i gamla rullor, och så är det också på övriga ryttare. Så det troligaste är väl att det är Dalsland, som felaktigt påstås höra till Värmland. (Men för att krångla till det, så finns det delar av Värmland som tidigare räknats till Dalsland...)
I rullorna står att han var 40, 43 resp. 44 år, vilket alltså ger ett födelseår omkring 1714-1715. Men det får vi ta med en nypa salt, eftersom vi inte vet hur man har kommit fram till åldern. Men om åldern stämmer, så bör han vara född 1714, eftersom han i början av 1758 var 43 år och i slutet av samma år 44.
Och 1754 står också att han antogs på n:r 65 den 25/2 1746, samt att han har 19 tjänsteår. Han måste då ha tjänstgjort någon annanstans tidigare, men det står inte var. Och den 20/12 1758 står också: "Karlen odug. till widare Kronans tienst, får afskied."
1159
« skrivet: 2022-10-25, 18:55 »
Om han är från Västerås stift och Örebro län, så hittar du honom inte Västerås kyrkoböcker, alltså i Västerås stad.
Det område som hör till både Västerås stift och Örebro län är den norra delen av Örebro län som hör till landskapet Västmanland, d.v.s. Nora och Lindesberg m.m.
1160
« skrivet: 2022-10-25, 16:18 »
Frälsehemmanet Önan med Önafors såg, kvarn och manufaktursmedja hörde till Vassända jordebokssocken, men Naglums kyrkosocken. Det återfinns m.a.o. under Vassända i mantalslängden, men under Naglum i kyrkoböckerna. Om det nu är detta Önafors som frågan avser. Det är alltid en god idé att ange källan till de uppgifter man lämnar, så slipper den som svarar att gissa...
1161
« skrivet: 2022-10-24, 19:13 »
Fordringar
· Av mågen Nils Jonsson i Blidsberg.
· Av mågen Svente Jonsson i Danstorp 18 D:r "för
en häst han kiöpt af Enkomannen, hwilka En-
komannen förklarar sig wilja skola innestå
utan räntas erläggande och wid thes död til
Begrafningen anwändas".
Sista sidan:
"Sedan upteknadt wardt, kom Enkomannen
med Nämndemannen Håkan i Hedegården
och Mågen Svente, som nu tilstädes äro, öf-
werens, at då Sonen Dannerberg hemkom-
mer, skola de sig emellan rådgiöra och an-
moda underteknad uptekningsman träda
med samtelige arfwingar tilsammans
i Timmelhed, at förrätta Laga skifte dem
emellan.
Såsom wid thenna uptekning närwa-
rande, underskrifwer, med förbehåll af alla
Lagl. påståender å de omyndigas wägnar
Håkan Andersson
Med förestående uptekning förklarar
jag mig nögd.
Svente Jonsson"
1162
« skrivet: 2022-10-24, 18:51 »
Nej, jag vet inget mer om den familjen. Jag slog bara upp Helena i Domkyrkoförsamlingens inflyttningslängd när Åke visade att det var där hon dog.
Lysekil, längst ut vid kusten i Båhuslän, skulle jag inte påstå ligger i närheten av Västergötland. Men uppgiften att Greta var född i Västergötland behöver ju inte stämma. Kyrkoböckerna är fulla av fel födelseuppgifter.
1163
« skrivet: 2022-10-24, 18:44 »
Göteborgs stad grundades visserligen på område som tillhörde Örgryte socken, men stadsområdet utbröts då ur Örgryte. Örgryte förblev sedan en socken i Sävedals härad tills den införlivades med staden 1922, men staden hade dock redan innan dess vid olika tillfällen införlivat delar av socknen. Mer information om Göteborgs församlingshistoria finns i Göteborgs Arkivguide. Mantalspenning, och därmed mantalslängder, infördes inte i Göteborgs stad förrän 1812.
1164
« skrivet: 2022-10-24, 10:09 »
Orsaken till att den första bouppteckningen underkänts av häradsrätten är att Per Perssons och Märta Larsdotters avlidne son Anders i Vång Lillegård har fyra omyndiga barn som är arvingar i boet, men "icke en gång äro nämnde, eller att förmyndarna för dem varit närvarande".
Dessutom är förmyndarna, farbrodern Nils Persson i Björnarp och fastermannen Lars Jonsson i Humla Hulugård, "med dem samarva, så att tingsrätten icke kunnat hava förtroende till dem". I stället har rätten utsett nämndemannen Håkan Andersson i Hedegården att bevaka de omyndigas rätt vid bouppteckningen.
Sedan räknas Pers och Märtas samtliga barn upp:
· Anders Persson i Vång Lillegård, avliden och efterlämnat fyra omyndiga barn (som inte namnges), "varav ett senare dött".
· Per Persson i Vimmerstad.
· Lars Dannerberg, borgare och handlande i Ulricehamn, "och nu uti sin handel vistas uppåt landet".
· Nils Persson i Björnarp.
· Jacob Persson, handelsdräng i Borås, "är nu med sin husbonde på Öland".
· Kjerstin, gift med Lars Jonsson i Humla Hulugård.
· Karin, gift med Svente Jonsson i Danstorp.
· Ella Persdotter, död och efterlämnat fem omyndiga barn (som inte namnges), deras far är Anders Larsson på Humla Hagagård.
Avslutningsvis står: "Ehuru arvingarna erhållit tidig del om uppteckningens förrättande denna dag, hava likväl icke flera sig infunnit än nämndemannen Håkan Andersson och Svente Jonsson. Fördenskull, sedan uppteckningsmännen fåfängt väntat deras ankomst till långt på dagen, påstod nämndemannen Håkan Andersson uppteckningens företagnade och fortgång, viljandes han framdeles taga sådana laga steg som kan förmå arvingarna att göra sig angelägna om slut och skifte i detta sterbhus."
1165
« skrivet: 2022-10-22, 19:29 »
Det föds en Margreta Persdotter på Nedre Berg den 22/10 1705 (Herrestad C:1, s. 74). Föräldrar: Per Mårtensson och Ingeborg Olsdotter. Det är väl hyfsat sannolikt att det är hon som gifter sig med Nils Stalbom. Om det är rätt Margreta, så var alltså hennes och Nils dotter Catrina inte uppkallad efter sin mormor. Nils andra hustru heter som sagt Ingeborg Esbjörnsdotter. Hon ska enligt husförhörslängden vara född den 10/12 1727. Det döps en Ingeborg på Stale den dagen (Bokenäs C:1, s. 129): Föräldrar: Esbjörn och Kjerstin, som enligt vigselboken den 22/7 1721 heter Andersson och Olsdotter (C:1, s. 460). Nils och Ingeborg får följande barn: · Elias 4/9 1755 (C:1, s. 267). · Margreta 30/7 1757 (s. 278). · Kerstin 14/7 1759 (s. 290). · Esbjörn 27/11 1761 (s. 312). · Maria 15/7 1764 (s. 334). · Johannes 17/1 1767 (s. 369). · Andreas 13/4 1769 (C:2, s. 7). Den andre sonen, Esbjörn, är uppkallad efter sin morfar. Är då den förste, Elias, uppkallad efter sin farfar? Dottern Margreta lär vara uppkallad efter Nils första hustru. Nästa, Kerstin, är uppkallad efter sin mormor. Är då Nils första dotter, Catrina, uppkallad efter sin farmor? Den fjärde sonen, Andreas, är uppkallad efter sin morfars far. Är då den tredje, Johannes, uppkallad efter sin farfars far? Det finns inga regler för efter vilka barnen uppkallades. Men här passar det ju perfekt med morföräldrarnas namn - så är det då inte troligt att det också stämmer med farföräldrarna? Det är i vart fall hyfsat sannolikt att Nils kan heta Eliasson, och hans föräldrar Elias Johan(ne)sson och Catrina. Men jag lämnar inga garantier för att det stämmer.
1166
« skrivet: 2022-10-22, 18:54 »
Fadern heter Truls Hansson.
1167
« skrivet: 2022-10-22, 17:07 »
Namnet Stalbom lär vara taget från Stale, som han var dragon för. Rusthåll n:r 15 vid Lane/Majorens kompani bestod av Västra och Östra Stale. I GMR 1744 (uppsl. 70; https://app.arkivdigital.se/aid/v48116.b73.s70) står att han vid den mönstringen var 24 år. Och i GMR 1749 (uppsl. 166; https://app.arkivdigital.se/aid/v48117.b121.s116) är han 29 år. Om rullornas ålder stämmer, så bör han alltså vara född omkring 1720. Men man kan inte lita på vara sig rullornas ålder eller husförhörslängdens födelsedag. Både rullor och kyrkoböcker innehåller ofta fel åldersuppgifter. Nils hade vid mönstringen den 24/10 1744 varit tjänst 4 1/2 år, och bör då alltså ha antagits 1740. Men han är inte med u. Stale i mantalslängden 1742, men däremot 1748 (1743-1747 saknas längder). Nils Stalbom var gift två gånger. Första gången med Margreta Persdotter den 30/3 1745 (Herrestad C:1, s. 327). Han kommer då från Trollgel och hon från Nedre Berg. De får en dotter Catrina i Uddevalla den 14/2 1746 (C:3, s. 213c). Margreta dör på Heden u. Stale d. 10/6 1752 (Bokenäs C:1, s. 591), 49 år gammal.
1168
« skrivet: 2022-10-22, 16:31 »
Surteby är en socken i Marks härad, precis som Örby (se tillägget i mitt förra inlägg).
1169
« skrivet: 2022-10-22, 16:11 »
Han sägs vara född i "Surteby Äl.", alltså Surteby socken i Älvsborgs län. Och han är kyrkoskriven i Palmedal i Örby socken. Palmedal u. Håven Larsgård: Örby AIIa:9, uppsl. 121 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v189157.b1250.s121).
1170
« skrivet: 2022-10-22, 12:23 »
Om du frågar om alla föräldrar i kyrkoböckerna är 100 % korrekta, så är naturligtvis svaret nej. Det visar inte minst resultat av DNA-tester. Och det har förekommit att en mor rest iväg till okänd ort med en ung dotter som väntar ett "oäkta" barn, och sedan kommit tillbaka med ett "syskon" till den egentliga modern. Men vad som har skett i andra fall är ju helt ointressant när det gäller att fastställa hur det ligger till i det här fallet. Och man kan ju inte heller bygga sin släktforskning på vad som är teoretiskt möjligt. Man måste ju hålla sig till kända fakta. Annars kan ju tomten vara far till alla barnen... I det här fallet finns absolut inget misstänkt i kyrkoboksnoteringarna. Att makarna inte fått fler barn kan ju bero på missfall eller andra medicinska orsaker. Har du kollat i födelseboken om de fått dödfödda barn? Har du hört några berättelser i släkten om att det ligger till som du misstänker? Annars får du väl försöka hitta släktingar till den officielle fadern och fråga om de är intresserade av DNA-test. F.ö. hade Skellefteå stad 1.279 invånare år 1900. Det kallar åtminstone jag en småstad...
1171
« skrivet: 2022-10-22, 11:41 »
Du använder alltså Ancestry. "Volume: SCB" betyder att det är SCB-utdraget ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030512_00565), som KG också hänvisar till i sitt tillägg. Men SCB-utdraget är ingen födelsebok, utan endast en befolkningsstatistisk handling som innehåller avskrifter av vissa uppgifter ur den riktiga kyrkoboken.
1172
« skrivet: 2022-10-22, 11:30 »
Egentligen så borde det väl inte ha varit några som helst problem att i kyrkböckerna ta på sig föräldraskapet för ett barn som har fötts i ens hem men fötts av en annan kvinna, som i detta fall skulle kunna vara lillasystern Klara Ulrika?
Hur ska prästen veta vem som är den egentliga modern och fadern?
Att i en småstad kunna påstå att det är systern som är moder till barnet, utan att någon får veta sanningen, är självklart helt omöjligt - om inte båda kvinnorna håller sig inomhus utan att träffa några gäster under graviditeten, alternativt är bortresta.
1173
« skrivet: 2022-10-22, 10:52 »
Det är inget märkligt med de noteringarna i husförhörslängden.
Svägerskan Klara Ulrika har flyttat in (från uppslag 94 i samma bok) under Rut Elisabets födelseår. Och om hon flyttat in innan födelsen, så skrivs hon in först, och sedan skrivs Ruth Elisabeth in efteråt, d.v.s. under Klara Ulrika. Att prästen inte har skrivit "d." framför namnet är inget att fästa sig vid; husförhörslängder vimlar av fel.
I nästa bok (AIIa:11, uppsl. 248) står Rut Elisabet som dotter till Kristoffer och Elisabet Karolina, och Klara Ulrika står några rader längre ned.
1174
« skrivet: 2022-10-21, 15:37 »
Skiöfde, med en sväng på slutet som ser ut som en extra bokstav.
1176
« skrivet: 2022-10-21, 13:08 »
Som sidrubriken säger är han inflyttad till Herrestads socken (som är annex till Skredsvik), och det hänvisas till uppslag 281 i husförhörslängden (som är Herrestad AI:14).
Inflyttningslängdens kolumnrubriker finns på sidan 113.
1177
« skrivet: 2022-10-20, 21:46 »
De som vill ha läsbara bilder - vilket det inte sällan är lite si och så med på de gamla mormonfilmerna - hittar också rullor 1620-1723 hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a4369
1178
« skrivet: 2022-10-20, 18:52 »
Bya är en by i Skarstads socken. Den består av fem jordeboksgårdar:
· Olof Persgården, även kallad Klockaregården.
· Håkansgården, även kallad Västergården.
· Anders Gudmundsgården.
· Brataregården.
· Måns Klövesgården, även kallad Klövagården.
Och det är bara dessa gårdsnamn som står i husförhörslängden, inte bynamnet Bya, åtminstone är det så i registret i början.
1179
« skrivet: 2022-10-20, 10:43 »
Enligt passagerarlistan reste hon ensam från Göteborg.
Observera att ångaren Cameo bara gick till Hull i England. Därifrån lär hon ha tagit tåg tvärs över England till Liverpool, där den egentliga amerikabåten väntade. Det var den normala rutten.
1180
« skrivet: 2022-10-20, 07:18 »
28/1 1898, ångaren Cameo från Göteborg till Hull: Namn: Augusta M Nilson Hemort (socken och län): Tuna Klmr Ålder: 31 Bestämmelseort: Boston (Göteborgs poliskammare EIX:61, s. 77, n:r 3837; https://app.arkivdigital.se/aid/v479785.b400.s77.)
1181
« skrivet: 2022-10-19, 18:54 »
9 d:n 5:te Maji föddes ett flickebarn på Hällßö som döptes d:n
9:de ejusdem och Kallades Lena. Faderen Magnus Pehrson
och Moderen Anna Lars doter. Faddrar woro:
Olof Erickson på Grötö Hust. Ingebor Olofz doter på Hällsö
Anders Ollson i Wästerg. Hust. Anna Thores doter ibidem
dr Olof Pehrson i Wästerg. Pig. Elin Erickz d:r i Wästergård.
1182
« skrivet: 2022-10-18, 20:59 »
N. 5. d. 7 Junii sammanwigdes uti Brudeskrud, drängen från
Bäckafall i Näßiö S:n ährl. och beskiedelig Anders Anderßon
med Giästgifwarens Anders Perßons dotter dygdesam-
ma Piga Christina Anderßes dotter i Möklamo Norrg.
uti Morgongafwa utlofwades 50 lod Silf:r bruk skohla de
hafa i Bäckafall.
(Norra Sandsjö C:1, s. 239.)
1183
« skrivet: 2022-10-18, 20:17 »
Visst är det Maja Lena från Ökna som är gift med Daniel. Det framgår om man följer henne bakåt i husförhörs- och flyttlängder. I den hfl som du länkar till (Lönneberga AI:6, s. 2) står att hon kommit från Ökna 1820, men det stämmer inte. D.v.s. det stämmer inte då, men tidigare... Enligt vigselboken den 22/12 1827 var Maja Lena piga från Bänarp (Lönneberga CI:2, s. 572 mp/569 hp). Och där finns hon i den samtida hfl:en (AI:6, s. 16). Där står också att hon kommit från Ökna 1820. Här är också födelseåret 1803, men inte särskilt tydligt, så det har blivit feltolkat till 1805 vid överföring till den nya sidan. Hon finns på samma ställe också i föregående hfl (AI:5, s. 14). Där står hon med två gånger. Först på femte raden nedifrån, inflyttad från Ökna 1820, och utflyttad till Alseda 1822 (Alseda är moderförsamling till Ökna). Och sedan fyra rader ovanför, inflyttad från Ökna 1823. Det är inte lätt att se att sista siffran är en 3:a - men om man vet att det står det, så ser man det... Hon finns som n:r 9 i inflyttningslängden 1823 (BI:2, s. 10). I Ökna finns hon hos föräldrarna på uppslag 134 i AI:9, utflyttad till Lönneberga 1820. Sedan finns hon på nästa uppslag, inflyttad från Lönneberga 1822, och flyttad till Råshult samma år. Och på sistnämnda ställe (uppslag 21) är hon utflyttad till Lönneberga 1823.
1184
« skrivet: 2022-10-18, 19:12 »
Jag förmodar att den texten är kopierad från någon antavla på nätet. Men inte heller där står ju att han är soldat.
I originalkällorna finns Lars i nedanstående husförhörslängder, och är inte noterad som soldat i någon av dem.
Hans titel i Bolstad är bara "M.", alltså mannen. I första vändan i Frändefors "Bruk." och "B.". I Brålanda "B." och "Br.". Och i andra vändan i Frändefors gästgivare och "B.". Han är alltså bonde (brukare).
Och när han gifter sig med Hedda står han bara som dräng (Bolstad E:1, s. 200, n:r 17), lyst den 30/9 1810 och gifta den 28/12.
Och varifrån kommer Cato? Ja, säg det... I Frändefors AI:10 och AI:11 kallas han Lars Jonsson den äldre. Kanske började han att kalla sig Cato då för att det fanns en Lars Jonsson till? Det är hur som helst därefter som han kallas Cato för första gången, alltså efter flytten till Brålanda.
Bolstad
AI:6, uppsl. 96: Dräng.
AI:6, uppsl. 12: Gift med Hedvig Lundberg.
AI:6, uppsl. 14.
Frändefors
AI:7, uppsl. 91.
AI:8, uppsl. 152: Omgift med Britta Maria Larsdotter Hjalmar.
AI:8, uppsl. 130.
AI:10, uppsl. 131.
AI:11, uppsl. 164.
Brålanda
AI:13, uppsl. 238: Kallas Cato för första gången.
AI:14, uppsl. 255.
AI:14, uppsl. 231.
AI:15, uppsl. 232.
AI:15, uppsl. 212.
Frändefors
AI:13, uppsl. 67: Gästgivare.
AI:14, uppsl. 71: Död.
1185
« skrivet: 2022-10-18, 17:43 »
Som vanligt är det mer lättläst hos Arkiv Digital. Föräldrarna är inhyses Jonas Öfverström och hans hustru Lena Jonsdotter från Uvanäs ( Ufvanäs) Skattegård. Observera att Maria Helena är född den 25/12 och döpt den 29/12. I den samtida husförhörslängden finns de i backstugan under Uvanäs Skattegård på uppslag 161 i Ökna AI:7. Där heter Jonas Persson. (Ökna C:2, s. 189 mp/179 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v36757.b98.s189.)
1186
« skrivet: 2022-10-18, 15:21 »
Var har du sett att han är soldat?
Cato låter visserligen som ett soldatnamn, men han står inte som soldat i någon av de källorna som du hänvisar till. Och enligt dödboken är han gästgivare.
1187
« skrivet: 2022-10-18, 08:37 »
Han är ogift och har inga barn, och jag utgår ifrån att föräldrarna är döda, eftersom han dog fem dagar före sin 70-årsdag. Och det finns enligt bouppteckningen inget testamente. Då ärver syskonen, också halvsyskon. Men det står som sagt att det saknas "kända" dödsbolägare. Då är frågan: Kända av vem? Vilka förrättade bouppteckningen och vad visste de om hans släkt? På baksidan av bouppteckningen framgår att en kammarskrivare förrättat bouppteckningen (förmodligen någon från överståthållarämbetet, som då var motsvarigheten till länsstyrelsen i Stockholms stad). Och boet har uppgivits av två personer från socialnämnden. De kanske inte ansträngde sig för att utreda om det fanns släktingar... (Stockholms rådhusrätt, bouppteckningsenheten 1948-1960 EI:268, n:r 457; https://app.arkivdigital.se/aid/v903042.b6880.s457.)
1189
« skrivet: 2022-10-16, 15:36 »
Namnet stämmer. Maja är en form av Maria, och Petter och Peter är också samma namn. Så Maja Pettersdotter och Maria Petersdotter är samma namn. Vilken form eller stavning av ett namn som används i gamla handlingar beror på vem som höll i pennan. Födelsesocknen stämmer också. Hon föddes i Önums socken. Skarstads kyrkobok är gemensam för hela pastoratet, där alltså också Önum ingick. Födelsedatum är nästan rätt. Det var som sagt dopdatum som blivit födelsedatum i husförhörslängden. Det säkraste sättet att hitta rätt är att följa personen bakåt i längderna. Det bör man göra även om man hittar en passande födelsenotis. Det kan ha skett en förväxling av födelseuppgifter (socken och tid), t.ex. om två pigor eller drängar med samma namn varit inskrivna på samma sida i en husförhörslängd, och någon av dem sedan fått den andres uppgifter vid en flytt.
1190
« skrivet: 2022-10-16, 11:22 »
Hon finns som n:r 39 i Skarstads utflyttningslängd 1852 (B:2, uppsl. 10 i andra delen), utflyttad till Uvered.
Där står också föräldrarnas namn: Petter Lundberg och Stina Larsdotter. Det är alltså den Maria från utmarken i Önum som Hans funnit i födelseboken. Dopdagen har alltså blivit födelsedag i husförhörslängden.
Födelseboken brydde jag mig inte om att kolla, eftersom jag tog för givet att Frank redan gjort det...
1191
« skrivet: 2022-10-16, 11:05 »
Maja finns i inflyttningslängden 1853 (Skarstad B:2, uppslag 17), inflyttad från Hjerpås (flyttlängden är gemensam för pastoratet).
Hon finns också i Järpås utflyttningslängd (B:2, s. 55), utflyttad den 26/10 från Drängegården (också den flyttlängden är gemensam för pastoratet). Drängegården är en av jordeboksgårdarna i Uvereds kyrkby i Järpås annex Uvered.
Och där finns hon också i Uvereds hfl (AI:6, uppsl. 1), inflyttad från Skarstad (som säkerligen avser pastoratet) 1852.
1192
« skrivet: 2022-10-16, 10:38 »
Man ska aldrig lita på födelseuppgifter (plats och tid) i husförhörslängder. Sådana uppgifter är ofta fel.
Har du försökt att följa henne bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd?
På den sidan som du hänvisar till står att hon kommit från "vid socknen". Och där (uppslag 97 i samma bok) finns hon, inflyttad 1853 från "Hjäpås", som väl ska vara Hjärpås, alltså Järpås.
1193
« skrivet: 2022-10-13, 15:41 »
Det var tur att prästen inte kallade honom Bankruttius...
1194
« skrivet: 2022-10-13, 15:36 »
Enligt 1745 års hfl (Bredared AI:1, s. 77) är Erik i Katteryds torp född 1704.
1195
« skrivet: 2022-10-13, 14:50 »
I Skepplanda hfl 1853-1861 finns de först på Skogstorp Munkagård (AI:13, uppsl. 273). Där står att de flyttar till Uddetorp 1855, och att de kom från Starrkärr 1852. Men då har prästen rört till det; det var Andreas som flyttade till Starrkärr 1852. Andreas och Anna finns i Skepplandas inflyttningslängd som n:r 1 1854 (B:3, s. 32), inflyttade från Starrkärr. Det är Starrkärrs pastorat som avses, och socknen de kom från är Kilanda. Deras flyttattest finns i Skepplanda HII:7 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061755_00645), och är daterad den 16/10 1854. Där står också att de vigdes den 21/7 samma år. Vigseln finns i Kilanda C:4 (inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v15712.b55). De finns också i pastoratets gemensamma lysningsbok (Starrkärr E:1, inget sidn;r; https://app.arkivdigital.se/aid/v15768.b42), n:r 1/1854, den 29/1. Där står att närvarande (som Annas giftoman) var brodern Gustaf Johansson i Ljusevatten. Ljusevatten ligger i Skepplanda socken, och i den samtida husförhörslängden (AI:13, uppsl. 149) framgår att Gustaf är född den 29/11 1821. Det står inte var han är född, men Anna från Klevsjön har en bror Gustaf född den dagen. I Östads hfl 1833-1835 (AI:6, s. 12) finns familjen i Klevsjön, med noteringen att fadern Johannes Jönsson dött den 7/2 1834. Bouppteckningen förrättades den 7/3 (Ale HR FIIa:14, s. 109). I nästa hfl (AI:7, s. 13) står att Anna flyttat till Starrkärr den 6/10 1839. Det är också här Starrkärrs pastorat som avses. Det finns ingen inflyttningslängd 1839, men hon finns i Kilanda hfl (AI:2, s. 107), inflyttad från Östad 1839. Hon flyttar ut igen till Östad, men det står inte när. Det finns ingen utflyttningslängd i Kilanda/Starrkärr, men inflyttningsdito i Östad (B:2, f. 8r), där hon finns inflyttad som n:r 5/1841, från Starrkärr. Och hon finns också i följande husförhörslängder i Östad: · AI:8, s. 42. · AI:8, s. 63. · AI:9, s. 114. I sistnämnda längd står att Anna flyttar till Starrkärr 1843. Och hon finns i utflyttningslängden (B:2) som n:r 6 det året. Inte heller då finns någon inflyttningslängd i Starrkärr, men hon finns i Kilanda hfl (AI:2, s. 43), inflyttad från Östad 1843. Därefter finns Anna i följande hfl:er i Kilanda: · AI:3, s. 31. · AI:3, s. 35. · AI:4, s. 20/1846-48 [noteringen här att hon kommit från Östad 1846 är fel; det gäller Johanna Andersdotter på raden under]. · AI:4, s. 22/1846-48. · AI:4, s. 12/1846-48. · AI:4, s. 15/1848-52. · AI:4, s. 38/1848-52. · AI:5, s. 35. · AI:5, s. 50 - två gånger på samma sida; här står att det lyser för Anna och Andreas d. 29/1 1854, och att hon flyttar till Skepplanda 1854.
1196
« skrivet: 2022-10-13, 14:13 »
Det som står efter Öfversteg. i födelseboken är inte 5. Det lär vara ett G. Överstegården är nämligen en av jordeboksgårdarna i byn Gössäter.
1197
« skrivet: 2022-10-13, 12:48 »
"Torparefolk
fr. Tån und.
Öfversteg."
De finns på s. 146 i Fullösa AI:7.
1198
« skrivet: 2022-10-13, 12:36 »
Prästen har noterat att han skrivit ut ett betyg (kan även kallas bevis eller attest). Arbetsbetyg betyder att han inte flyttat 'på riktigt', bara tillfälligt för att arbeta utanför pastoratet. Han är alltså fortfarande skriven i hemförsamlingen.
1199
« skrivet: 2022-10-12, 21:25 »
Var (i vilka källor) har du hittat henne? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...
1201
« skrivet: 2022-10-12, 14:02 »
(B:8, uppsl. 29.)
"Stan" ska det väl föreställa, alltså Katrineholms stad.
De finns där i inflyttningslängden: Katrineholm BI:1, s. 74, n:r 634.
1202
« skrivet: 2022-10-12, 12:20 »
Ja, men bara fr.o.m. början av 1800-talet. Och föreningen som genomförde rekonstruktionen är nedlagd. Dess arkiv finns i Kville Hembygdsarkiv. Mer information finns här:
kville.arkivguiden.net
1203
« skrivet: 2022-10-11, 23:19 »
Och därefter finns hon på uppslag 133 i AIIa:4, rad 22.
Där sägs hon ha dött den 23/3 1920. Och det stämmer med dödboken (FI:2, uppsl. 198, n:r 13).
1204
« skrivet: 2022-10-11, 23:12 »
Det står att Elna flyttat till uppslag 137, som finns i AIIa:1. Och där finns hon på rad 11.
1205
« skrivet: 2022-10-11, 23:04 »
1206
« skrivet: 2022-10-11, 22:56 »
Om man ser vad det står i arkivförteckningen och sedan jämför med bilden av resp. pärms framsida, så är det Arkiv Digital som har rätt volymnummer: AI:54 "Övre trakten" AI:55 "Nedre trakten" SVAR:s och NAD:s bildlänkar går alltså till fel volym.
1207
« skrivet: 2022-10-11, 21:38 »
Det ska nog vara Hedare (Hedared) som Erik kommer från vid vigseln.
1208
« skrivet: 2022-10-11, 14:29 »
Om flyttattesten är bevarad, så finns den i inflyttningsförsamlingens arkiv - om den inte 'återanvändes' när han flyttade vidare därifrån.
1210
« skrivet: 2022-10-11, 12:24 »
Jag tror att han har flyttat tillbaka till Stockholm. Men det är inte lätt att tyda de extrema kråkfötterna. Stenografi?
1211
« skrivet: 2022-10-11, 09:50 »
Sonen Nils August finns som sagt i Uppsala-Näs födelsebok den 10/3 1833 (C:3, f. 51r). Men redan i den första husförhörslängden (1831-1834; AI:8, uppsl. 88 mp/23 hp i andra delen) har han fått fel födelsedatum, den 5/2. Prästen har helt enkelt läst fel i födelseboken och skrivit datumet för Carl August närmast ovanför.
Och en Nils August Andersson, född i Näs den 5/2 1833, finns i Norrköpings S:t Olai hfl 1848-1853 (AI:43, uppsl. 51), inflyttad från Stockholm 1850.
1212
« skrivet: 2022-10-11, 09:34 »
"...upwist Comm Iflanders betyg..."
Enligt Växjö stifts herdaminne (del 3, s. 253) var Andreas Iflander komminister i Lidhult 1732-1773.
1213
« skrivet: 2022-10-11, 01:12 »
Jag ser nu att Lennart har lagt till och ändrat text i sitt inlägg. Dels går länken nu till arkivförteckningen, i stället för som tidigare till SVAR:s "Digitala forskarsal", dels är det tillagt information om Arkiv Digital. Dessa ändringar är gjorda efter att jag skrev mitt förra inlägg - vilket gör det obegripligt för läsaren varför jag till synes upprepar det Lennart redan skrivit. Men det var alltså just för att dessa upplysningar ursprungligen saknades i Lennarts inlägg som jag skrev mitt...
När det gäller Anders Eliassons bouppteckning, så finns den inte med i Arkiv Digitals register. Om det saknas bouppteckning efter honom eller om den har missats vid registreringen är inte lätt att säga - om man inte bläddrar igenom volymens 600 sidor...
1214
« skrivet: 2022-10-10, 21:08 »
Hos SVAR ("Digitala forskarsalen") finns bara de som är digitaliserade av Riksarkivet. Men i arkivförteckningen (i Nationella Arkivdatabasen, NAD) finns alla volymer, både filmade och ofilmade. Som synes ingår bouppteckningar för åren 1875-1880 i FII:22. Den finns alltså inte hos SVAR, men däremot hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v161206.b10
1215
« skrivet: 2022-10-10, 11:45 »
"...mycket gudfr. redelig och sacktmodig Man..."
1216
« skrivet: 2022-10-09, 22:46 »
Marieberg HII:3, s. 240 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v205041.b2430.s240). På framsidan av attesten: Lars Benjaminsson Ståhl och hans hustru Anna Sophia Arbin och deras tre barn flyttar till Marstrand 1777. Det sägs att dottern Engel Chalotta är född "här i församlingen" den 1 mars "sistlidne". Och attesten är daterad Högeby prästgård den 5 september 1777. Baksidan av attesten (nästa bild): Flyttar från Marstrand till "Gborgs orten" 1783. ---------- Högby (Öland) C:1, s. 241 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v39030.b125.s241). 1/3 1777 Byggmästaren Ståhls dotter i Löttorp Ängel Charlotta. (Det är en märklig uppställning i den födelseboken, med mansfaddrar längst till vänster och kvinnofaddrar längst till höger.)
1217
« skrivet: 2022-10-09, 21:44 »
Deras flyttattester från Karl Johan till Domkyrkoförsamlingen 1836 finns i Domkyrkoförsamlingen HIIa:18, n:r 5068-5069 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v204362.b1410.s5068). Han sägs där vara född i Skövde den 7/11 1807, och inflyttad från Värnamo 1831.
1218
« skrivet: 2022-10-09, 21:33 »
Domkyrkoförsamlingen C:7, s. 566 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v33996.b288.s567): Vigsel 17/6 1837 (lysning 16/9 1836, n:r 51) "Logarfwaren Pehr Gustaf Losman och Enkefru Sophia Charl:a Carlberg
född Andersson"---------- Domkyrkoförsamlingen E:4, inget sidn:r ( https://app.arkivdigital.se/aid/v33879.b151): Lysning 16/9 1836 (n:r 51) "Logarfvaren Pehr Gustaf Losman och Enkefrun
Sophia Charlotta Carlberg född Andersson."Samt lång text om dem.
1219
« skrivet: 2022-10-06, 19:52 »
Broarp. Uppslag 69 i samma längd.
1220
« skrivet: 2022-10-06, 18:23 »
Ja, Johanna flyttade till uppslag 95 i samma bok (Lekåsa AIIa:1). Hon finns där på rad 22.
Noteringen för Hanna i anmärkningskolumnen (på uppslag 34): "Utfl.ort Eling; betyget ändrat d. 25/11." (Utflyttningsorten var först Väster-Bitterna, men det har strukits över och ändrats till Eling.)
1221
« skrivet: 2022-10-06, 10:52 »
Så här ser det ut på Arkiv Digitals bild. Prästen hade tydligen inte sorterat sina kladdlappar innan han skrev rent dem i boken. På den här sidan från 1818 är ordningen september, juni, februari, oktober...
1222
« skrivet: 2022-10-05, 21:49 »
I husförhörslängden ser det ut som Furuby. Och i inflyttningslängden lär kråkfötterna vara en förkortning för Hovmantorp, som är moderförsamling till Furuby.
Det föds en Carl Magnus Johannesson den 20/2 1818 på Kårestad Knutsagård i Furuby socken. Och om man följer honom framåt i husförhörslängderna, så flyttar han till Växjö 1833.
Furuby CI:5, s. 12.
Furuby AI:7, s. 233 mp/uppsl. 135 hp.
1223
« skrivet: 2022-10-05, 20:39 »
"...är ännu intet konnigt..." (kunnigt). I första hustrun Brita Andersdotters bouppteckning den 13/11 1760 (Ås HR FII:4, s. 439; https://app.arkivdigital.se/aid/v143399.b439.s867) står att de fått 3 söner och 1 dotter, men att sönerna är "redan med döden afgångne". Men dottern lever och är 7 år. Kanske har dottern också dött före fadern? Det är ju inte mycket kvar av Varnums dödbok vid den här tiden.
1225
« skrivet: 2022-10-05, 18:40 »
"D. Jon Olofson från Hagen Waßända
Sochen med P. Britta Persd:r i Qwarn
skogen"
1226
« skrivet: 2022-10-05, 17:38 »
I marginalen står "M:n qwarlägse" (se förklaring av kvarlägse i Arkivguidens Forum). Det är alltså orsaken till att han inte betalar (det finns ingen notering i mannens kolumn). Texten i kolumnerna är "Pijgan för Ung". "g." lär betyda gamle, alltså den gamle Anders. Det finns ju en Anders till i Flögen.
1227
« skrivet: 2022-10-05, 16:28 »
Vid den här aktuella tiden - slutet av 1800-talet - hade det gamla namnskicket börjat att luckras upp. Då kunde det förekomma att barn fick patronymikon efter styvfadern, alltså samma patronymikon som sina halvsyskon.
Men i äldre tider hade det säkerligen varit otänkbart. Då var fadersnamn (patronymikon) verkligen fadersnamn.
1228
« skrivet: 2022-10-05, 07:26 »
Mabråten. Det ligger i Råggärds socken i samma pastorat.
(Han kom från Solliden.)
1229
« skrivet: 2022-10-04, 22:41 »
Det är vilket barn i ordningen det är för modern/föräldrarna. Fjärde barnet ("4 b.") o.s.v.
1230
« skrivet: 2022-10-04, 21:06 »
"Pag. 161", alltså pagina (sida) 161.
Tydligen skriver prästen sidnummer vid flyttning till/från landsförsamlingen och tomt/husnummer ("N:o") i stadsförsamlingen.
Han finns alltså på uppslag 161 i Växjö landsförsamling (AI:8 ).
1231
« skrivet: 2022-10-04, 20:50 »
(Lugnås AI:7, uppslag 88.)
Var Johannes Pehrsson kom ifrån är väl inte särskilt tydligt, men det står:
"Hårds 31 p. 27."
Alltså år 1831 från backstugan Hårds på pagina 27.
1232
« skrivet: 2022-10-02, 22:12 »
Jag vet inte varför Arkiv Digital säger att AI:1 går t.o.m. 1723. I arkivförteckningen står det "u.å.", alltså utan år, och där sägs också att husförhörslängden är från 1600-talet. Observera att det står J on i mantalslängden.
1233
« skrivet: 2022-10-02, 21:49 »
Det betyder att soldat Högströms hustru hör till hushållet. På sidan 1923 finns kolumnrubrikerna. Och ser vi i vilka kolumner som det finns markeringar i J on Larssons hushåll, d.v.s. vilka som betalar mantalspenning, så är det följande: · Man · Hustru · Son · Dotter · Inhyses kvinna · Total antal betalande: 5 Det lär då vara den inhyses kvinnan som är Högströms hustru. Högström själv var befriad från mantalspenningen, eftersom han var soldat.
1234
« skrivet: 2022-10-01, 15:47 »
(Sidan 206.)
"Se här ofwanföre"
1235
« skrivet: 2022-10-01, 15:25 »
d. 21 Sept. föddes och d. 24 Dito döptes ett Pige barn
ifrå Refwige Göthar Hansg. och kallades Per-
nilla. Fadren Måns Peerßon, Modren
Margreta Anders dotter. Mans Faddrar
Anders Torstanßon ifrå Refwige Bengt Ohlsg.
och Anders Götharßon ifrå Lars Jönsg.
Quins Dito Lars Biörnßons hustru ifrå
Refwige och Anders Götharßons hustru ibm.
1236
« skrivet: 2022-10-01, 08:17 »
På hfl-sidan som du hänvisar till står Brynte Olsson (f. 30/5 1734) med hustru Ingeborg Larsdotter överst. Nedanför finns "fad." Olof Olsson (f. 1701) med hustru Karin Elofsdotter (f. 1704). Och på tredje och fjärde raden nedifrån finns "Syst." Karin Olsdotter (f. 1743) och "Br." Olof Olsson (f. 25/10 1726). Brynte, Karin och Olof (d.y.) lär alltså alla vara barn till Olof Olsson (d.ä.). Sedan är frågan om Olof varit gift en gång före Karin. Men den 25/10 1726 föds i vart fall en Olof med föräldrar med rätt namn (C:2, s. 30). Om det är rätt Olof och Karin med son Olof beror på om prästen skrivit rätt födelsedatum på Olof d.y. i hfl:en eller om han förväxlat honom med en namne. Många 'om' är det...
1237
« skrivet: 2022-09-30, 13:26 »
Islanda (i Härna socken). Längst ned på sidan 106 i samma bok,
1238
« skrivet: 2022-09-30, 12:11 »
Soldaten Per Andersson i Fansta i födelseboken 1683 bör vara Swilling.
Han blev ju antagen redan 1677. Och han står som soldat för Fansta i GMR 1684 (uppsl. 130); mönstringen var den 12 mars.
1239
« skrivet: 2022-09-30, 11:28 »
Ja, det är samme Per som du frågar om i det första inlägget här ovan.
1241
« skrivet: 2022-09-30, 10:27 »
Födelseboken 1689: Pähr Schwillingz Son...
Husförhörslängden AI:1: Peer Anderßon Swilling
1242
« skrivet: 2022-09-29, 17:59 »
"Wäddön"
Väddö socken ligger i Roslagen, så det var en lång resa.
Fredrik Jönsson Holm med hustru och son finns som n:r 7 i Väddö utflyttningslängd (B:1) 1836, utflyttade till Piteå (!). Det hänvisas till uppslag 143 i husförhörslängden (som är AI:8a).
1243
« skrivet: 2022-09-29, 07:56 »
Arméns pensionskassa finns hos Arkiv Digital. AID: a5343
1244
« skrivet: 2022-09-29, 00:28 »
Det fanns en korpral Gustaf Tilén i trakten, i Tiarps socken (AI:6, s. 38). Det kanske är en släkting - eller så gillade Johan bara namnet. Observera att Torviksborg ligger i Korsberga socken, och det var där han dog ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0032529_00411). Och det är Korsberga i Skaraborg (Fröjereds grannsocken och annex). Han var född i Klämmesbo i Fröjereds socken, där föräldrarna ännu bodde när Johan gifte sig.
1245
« skrivet: 2022-09-28, 18:34 »
Det är en rote (n:r 53), men det är fyra jordeboksgårdar som tillsammans utgör roten: Sätra n:r 6 samt Högbo n:r 21, 22 och 23.
Observera att det inte framgår av rullorna var soldaterna bor. Det är bara rotarna (och dess gårdar) som står där.
En rote var skyldig att hålla sin soldat med ett torp, men det förekom också att han bodde någon annanstans. Var han bodde framgår av husförhörs- och mantalslängder.
1246
« skrivet: 2022-09-28, 10:37 »
11656 är stadsägonumret. Det är Örgrytehemmet ( i dag Fredriksdalsgatan 3), och han finns på s. 766 i fastighetslängden AIIb:22.
1247
« skrivet: 2022-09-24, 18:58 »
Rasmus är född i "Statuter". Det finns ett Stattuterud (även kallat Stattutetorp) i moderförsamlingen Torp (Älvsborgs [P] län).
Maria är född i "Enkelsr". Det finns ett Enkelsrud (Änkelsrud) i Valbo-Ryr.
Ja, Rasmus heter Segolsson (Segol är en form av Sigurd).
Valbo-Ryrs socken ligger i Valbo härad i Dalsland.
1249
« skrivet: 2022-09-23, 18:21 »
Eskilsk. (Eskilskär).
Uppslag 265 i samma bok.
1250
« skrivet: 2022-09-20, 23:42 »
Och rubriken är "Påstående Generalmönstringz..."
Påstående = pågående.
1251
« skrivet: 2022-09-20, 22:51 »
Det var bara menat som en upplysning om i vilket landskap dina förfäder bodde.
1252
« skrivet: 2022-09-19, 18:02 »
Som framgår av arkivförtecknigen är det lucka för såväl födda som vigda och döda för samma period. Det som finns fr.o.m. 1804 i Åker är en lysningsbok, som var gemensam för pastoratet. Kävsjö har en kyrkobok (födda, vigda, döda) för 1688-1717, och så börjar det en ny 1822. Det har alltså också funnits en för 1718-1821 som som av någon anledning försvunnit. Det finns ingen notering om brand eller annan orsak i vare sig arkivförteckningen eller "Sveriges församlingar genom tiderna".
1253
« skrivet: 2022-09-19, 17:43 »
Observera att Dals-Eds socken ligger i landskapet Dalsland. Det är alltså inte Eds socken i Värmland (där diskussionen är placerad).
1254
« skrivet: 2022-09-18, 20:14 »
Den 26/7 1814 förrättades bouppteckning efter enkan Anna Lisa Rosell, f. Söderberg (Åmåls RR FIIa:5, s. 833). Hon efterlämnade sex barn, fem söner och en dotter. Den enda dottern är Brita Beata.
Att det är rätt Anna Lisa Söderberg framgår av den samtida husförhörslängden (Åmåls stadsf. AI:7, uppsl. 271).
1255
« skrivet: 2022-09-18, 19:26 »
Anna Elisabet är som sagt inte med i den första husförhörslängden (1779-1785), och heller inte i nästa (1786-1792; uppsl. 93 i AI:1 - volymen innehåller två längder). Prästen kan inte bara ha missat att föra in henne i husförhörslängden; det skulle han ha upptäckt vid husförhören, och det finns närvaronotering på hela familjen (också barnen) 1782-1786.
Och eftersom hon bara skulle ha varit 11 år när den första längden börjar, så kan hon rimligen inte ha bott någon annanstans.
Det saknas en del av sidan i födelseboken (C:3, s. 256), så det är möjligt att det redan där stod i marginalen att Anna Elisabet dött tidigt (jämför n:r 26 på högersidan av samma uppslag). Och finns hon inte i dödboken, så har väl prästen helt enkelt missat att skriva in henne. Att det saknas personer i kyrkoböcker (födda, vigda och döda) är dessvärre inget ovanligt.
En möjlighet är ju också att familjen under en tid bott någon annanstans (vilket borde framgå av mantalslängderna) och att hon dött där.
1256
« skrivet: 2022-09-16, 23:56 »
Bor ni i huset som finns på samfälligheten i dag? Hur har ni i så fall hamnat där om det inte finns någon lagfaren ägare? Soldattorpet låg på mark som var samfälld för rotens gårdar. Vid laga skifte blev vanligtvis den samfällda marken delad mellan de enskilda gårdarna, men här har alltså soldattorpet förblivit en samfällighet. Frågan är vad som hände med den samfälligheten när torpet upphörde att vara soldattorp i början av 1900-talet. Kanske glömdes den bort för att ingen längre bodde på Bosgården, som senare delades och sammanslogs med andra gårdar (se nedan)? I lagfartsboken kan jag inte se att det nämns något om soldattorp eller Rydal (som det heter på kartan i dag): Inskrivningsdomarens i Kinds och Redvägs domsaga · CI:4 (band 2A), blad 28. · CI:5 (band 2B), blad 381. · CI:6 (band 2C), blad 294. Torpet lär alltså inte ha avstyckats som en egen fastighet och sålts under den tid som lagfartsboken omfattar, vilket är fram till att den nya fastighetsboken lades upp 1933. I Lantmäteriets alfabetiska register (bild 4) kan vi se att det genomfördes en ägostyckning av Finnekumla 2:1 (Bosgården) 1923. Och i mantalslängden 1941 består Finnekumla Bosgård av fem fastigheter, som alla ägs av personer som inte bor där: · 2:2, 2:3 och 2:4 av grevinnan Ester Sparre. · 2:5 av Vilgot Hjort på Övrarp Östergård (Övrarp 1:9 och 1:13). · 2:6 av Sven Lindell på Övrarp Västergård (Övrarp 2:11, Nordlyckan). Och i registret kan vi också se att 2:5 sammanslogs med Övrarp 1:9 och 1:13 till Övrarp 4:1 1950. Där framgår också att del av 2:2 samt hela 2:4 1952 sammanslogs med andra gårdar till Härbjörnarp 2:1 (som i sin tur sammanslogs med Härbjörnarp 1:2 till Härbjörnarp 1:13 1971). Vidare att resten av 2:2 sammanslogs med 2:3 till 10:1 1952. Den enda av fastigheterna 1941 som finns på fastighetskartan ännu i dag är Finnekumla 2:6, som är obebyggd och ligger intill Övrarp (Nordlyckan). Där finns också Finnekumla 10:1, Övrarp 4:1 och Härbjörnarp 1:13, alltså de fastigheter som övriga delar av Bosgården uppgått i. Likaså Övrarp 2:11, där ägaren till grannfastigheten Finnekumla 2:6 bodde 1941. Så då är det väl bara att kontakta ägarna av de fastigheterna och fråga om de har hört talas om någon gammal samfällighet...
1257
« skrivet: 2022-09-16, 18:20 »
Som Kalle säger ska Johan Bern enligt bouppteckningen 1809 ha dött i kriget i Göteborg (eller "under nu påstående krig i Gjötteborg" som det ordagrant står där). Och som Peter säger ska Johan enligt avmönstringsrullan ha dött på Torps sjukhus. Det lär väl sannolikt vara Torps sjukhus i Håby socken i Båhuslän, som var fältsjukhus under 1808-1809 års krig. Nu var det mig veterligt inga strider i eller runt Göteborg 1809, så det var väl troligen bara dit han först kommenderades (och därför det man kände till i Åseda). Svenska trupper var i Norge 1808 och det var också en del strider vid Strömstad samma år. Men eftersom han dog 1809, så är det väl sannolikt att han som så många andra dog av sjukdom, "fältsjuka".
1258
« skrivet: 2022-09-16, 18:08 »
En gård är en jordbruksfastighet, och i äldre tider detsamma som en i mantal satt fastighet. Ett torp var inte en gård, utan belägen på mark som tillhörde en eller flera gårdar. Alla fastigheter på landsbygden är alltså inte gårdar. Hur som helst var Hjort soldatnamn för n:r 17 (Finnekumla Bosgård) vid Norra Kinds kompani av Älvsborgs regemente. Det skifte som du talar om måste då vara det som hos Lantmäteriet kallas 15-FIN-5, där Hjorts soldattorp finns som litt. Q på kartan (och s. 710 i akten, bild 392). Men detta vet du ju redan om du har läst allt... Den som i dag äger fastigheten måste väl ha köpt den av samfällighetens delägare, så hur kan den då fortfarande vara en samfällighet? Är den bara fortfarande formellt registrerad som en samfällighet, trots att den i dag har en ensam ägare? Om samfälligheten är friköpt och bara har en ägare, kan Lantmäteriet då verkligen inte omregistrera den till en vanlig fastighet utan att alla tidigare delägare i samfälligheten (och deras eventuella arvingar) kontaktas? Det låter mycket märkligt. Hur det än ligger till, så kan jag inte se hur någon annan än Lantmäteriet ska kunna hjälpa dig med detta. Det är ju där som det är registrerat vilka som är delägare av en samfällighet, och det är ju också där som ändringen måste göras. Om det är en tidigare ägare som köpt loss fastigheten, så framgår ju säljarna (samfällighetens delägare) av köpekontraktet. Och om du på egen hand vill följa gårdarnas ägare framåt i tiden från 1848, så får du göra också det hos Lantmäteriet. Dels för att se om det har gjorts några avstyckningar från dem, och om i så fall bara stamfastigheterna eller också de avstyckade fastigheterna är delägare i samfälligheten. Och dels för att se vilka som är ägare av dessa fastigheter i dag. Och dagens ägare kan du inte söka via internet, och senare tiders avstyckningar finns inte heller där (d.v.s. bland de historiska kartorna).
1259
« skrivet: 2022-09-16, 15:33 »
Ditt inlägg är något kryptiskt... Hur gör man för att söka andelar av ett soldattorp som ligger på övriga gårdar i en socken sen 1848?
Möjligen har samfälligheten där torpet legat delats i samband med laga skifte detta år. Om gården vi har är en samfällighet, hur ombildar man den till sin egen gård?
En gård kan aldrig vara en samfällighet. Men en samfällighet där soldattorpet låg kan ha avstyckats till en egen fastighet när det inte längre var soldattorp. Men för att räknas som en gård därefter, så måste den vara mantalsatt. Måste ju kunna fråga de gårdar som har andelar att släppa dom och på det viset få bort samfälligheten som ligger på vår gård.
En samfällighet kan aldrig ligga på en gård, d.v.s. ingå i dess ägor. Men den samfällda marken där torpet låg kan ha tilldelats en gård vid skiftet, men då var det inte längre en samfällighet. Hur det ligger till i det enskilda fallet blir ju mest gissningar när man inte vet vilket torp eller vilken gård det gäller. Hur som helst kan du söka i Lantmäteriets historiska kartor. Skifteskartor finns i två arkiv: Lantmäteristyrelsen (riksmyndighet) och Lantmäterimyndigheten (i länet). En del kartor och akter finns i båda arkiven, en del bara i det ena. Och att söka där kostar inte mer än tid...
1260
« skrivet: 2022-09-15, 17:41 »
Här är attesten när Anders Johansson flyttar från Jämshög till Mörrum 1836: Mörrum HII:9, inget n:r ( https://app.arkivdigital.se/aid/v559178.b1460). Anders har här samma födelsedatum som i Mörrums hfl (2/11 1817) - men en intressant upplysning är att han kommit från Asarum till Jämshög "i barndomen". Det står också att han vid utflyttningen var mantalsskriven hos bonden Sven Jönsson i Boa. Och här är attesten när Johannes Andersson med familj flyttar från Asarum till Jämshög 1819: Jämshög HII:4, inget n:r ( https://app.arkivdigital.se/aid/v559562.b220). Det står att de kommit från Jämshög 1814 och nyligen ( "nyl:n") flyttat tillbaka. Här har sonen Anders samma födelsedatum som i Asarums födelsebok (3/11 1816), men det kan ju senare ha blivit fel i Jämshögs hfl - eller så läste prästen på fel rad och skrev en annan persons uppgifter på attesten vid flytten till Mörrum 1836.
1261
« skrivet: 2022-09-15, 07:12 »
Det står Rest. De två sista bokstäverna ser mest ut som ett ß (dubbel-s) med ett streck över första stapeln, men det är alltså st med ett streck över s i stället för över t. Och hur kan jag vara så säker på det? Jo, se på andra sidan av bouppteckningen, andra raden. I "Lifstycke" skrivs st på samma märkliga sätt - och där kan det ju inte vara någon tvekan om vad det ska vara. Även i "Bålster", tre rader nedanför, sitter tvärstrecket över s.
1262
« skrivet: 2022-09-13, 00:09 »
1)
Jag är inte säker på vad det står efter Ericsdotter, men på raden under står det "under Synnerby Presteg."
De finns på Lilla Gröneskog under Synnerby Prästegård (Synnerby AI:2, s. 26), och det står där att de inflyttat från Saleby 1812.
2)
"Afsk. sold. Lars Stegelbergs
h. Cathrina Jonsdotter
wid Mossequarn"
Det är inte lätt att se var de bor, men troligen är det "wid Mossequarn". På s. 188 i Saleby AI:6 finns nämligen Mossekvarn, och på s. 189 är rubriken visserligen Nils Jonsgårds kvarn, men där finns en Lars Larsson med h. Catrina Jonsdotter. Lars sägs vara född i Millesvik och Catrina i Kila i Värmland. Enligt soldatregistret finns det en Lars Larsson Stegelberg i Millesvik.
Och det som står om Catarinas föräldrar i dödboken är:
"Jonas Jonsson och Chjersti Andersd:r
Torparefolk i Kila Sochen och Wärmeland."
1263
« skrivet: 2022-09-09, 16:39 »
Johan Stål var soldat för n:r 64 (Torp) vid Östra Härads kompani av Kalmar regemente.
I GMR 1793 (uppsl. 214) står att den tidigare soldaten fått avsked den 20/3 1786 och samma dag ersatts med Johan Persson Ståhl.
1264
« skrivet: 2022-09-09, 16:24 »
Per och Catrina har också, enligt Åsedas hfl, en son Nils som är född 1780. Och ett par med rätt namn får en son Nils på Fagerhults Östergård i Lemnhults socken den 19/6 1780 (C:1, s. 118). I husförhörslängden 1779-1783 (Lemnhult AI:2, andra delen, s. 104) är familjen struken utan flyttnotering, och det finns bara nattvardsnoteringar t.o.m. augusti 1782. De bör alltså finnas någon annanstans i samma längd - och en inte alltför vild gissning är att de sedan flyttar till Åseda 1784...
1265
« skrivet: 2022-09-09, 16:02 »
Per Erikssons hustru heter enligt Åsedas hfl Catarina Johansdotter. Och ett par med dessa namn får en son Johan den 30/12 1765 i Foglekulla i Näshults socken (C:3, s. 376). Näshult är grannsocken till både Lemnhult och Åseda. I husförhörslängden 1775-1780 (Näshult AI:5, första delen, s. 84 mp/108 hp) har Per och Catrina samma födelseår som paret i Sissehult, och båda paren har också en son Isak, född 1769. I Näshults hfl står också: "Hela hushållet fått attest til Lemnhult d. 1 April 1779."Det börjar att brännas...
1266
« skrivet: 2022-09-09, 15:42 »
I AI:6 (uppsl. 30) står att Johan Stål kommit från Hökaryd 1786. Och på Hökaryd Knektegård (AI:5, uppsl. 32) finns en Johan Persson (utan födelseår) som flyttar till Torp 1786. Han har kommit till Hökaryd från Sissahult 1785. Och på Sissahult finns en Per Eriksson som har en son Johan som är född 1765 (AI:7, uppsl. 5), och Johan flyttar till Hökaryd 1785. (Husförhörslängden 1785-1794 är uppdelad i fyra delar AI:4-7, som vardera innehåller två längder för olika perioder). Jag säger inte att detta är den blivande soldat Stål - men det är väl i vart fall en viss chans att det är han...
1267
« skrivet: 2022-09-09, 13:19 »
G:borg
Ja, det borde vara Göteborg.
1268
« skrivet: 2022-09-08, 14:52 »
Det ser ut som Serberg. Han är "skrifven i Sköfde".
1269
« skrivet: 2022-09-08, 13:14 »
Salig betyder att han är död. Det kan tyckas onödigt att nämna i en dödbok, men det står på många andra också, dock inte alla. Vi får väl hoppas att de som saknar den noteringen inte begravdes levande... Ordet därefter är så hoptryckt att det inte ens är lätt att säga hur många bokstäver det är. Det skulle kunna står "Saligh i Herranom". Jämför notering n:r 5 i vänsterspalten på samma sida. Han var ju ingen bonde eller dräng med vanligt namn, så det behövde väl inte nämnas var han bodde.
1270
« skrivet: 2022-09-08, 12:56 »
Mantalsskrivningen för 1729 hölls den 4/12 1728 (s. 553), så det är alltså 1728 som avses med "i år".
1271
« skrivet: 2022-09-08, 12:39 »
1729:
"Man dagel. tienare och
trägårdz mästare på
Säterijet Torpa, och gift
i åhr med Skafferskan der-
sammastädes."
1730:
"Man warit Trägårdzmä-
stare på Torpa, dreng.
från Butorpa qwarn i Sex-
drega Sochn."
1731:
Ingen kommentar om Hertwig Edenberg.
1732:
"Afflytt till Ekered i Dallstorp
Sochn, drengen till Stubbetor-
pet [?] under Torpa."
Och så kan vi lägga till vad det står på Torpa säteri 1728, året innan det står att han är gift:
"Skafferskan Greta Moselia"
1272
« skrivet: 2022-09-07, 22:27 »
Det står dessvärre inte ett ord om när eller var hon är född, utan bara om hennes kristendomskunskap, konfirmation och nattvard. Alltså det som prästen tyckte var viktigt... Men attesten är undertecknad på Gamla Varvet av Harald Sandberg som är pastor vid Amiralitetsvarvsförsamlingen. Så det var alltså därifrån hon kom flyttande. (Styrsö ligger i Västergötland.)
1273
« skrivet: 2022-09-07, 19:21 »
I arkivförteckningen finns under G Andra befintliga längder en hänvisning till DI:1 för Kriminalregister 1855-1935. Men DI:1 finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Så det blir till att besöka eller kontakta landsarkivet i Lund om du vill veta vad det står i Fjärås kriminalregister.
1274
« skrivet: 2022-09-07, 14:02 »
"fr. Resteröd
und. Tolleröd"
Det finns Tolleröd i både Forshälla och Resteröds socknar.
1275
« skrivet: 2022-09-07, 13:01 »
(Alseda C:1, s. 41 mp/f. 21r hp.)
rösa österg.
Rösa ligger i annexet Skede.
1277
« skrivet: 2022-09-07, 12:43 »
Brackstad. Braxstad på dagens karta.
1278
« skrivet: 2022-09-07, 11:25 »
Ja, det står det - men stavat som det uttalas, Fjolen.
1279
« skrivet: 2022-09-06, 20:18 »
De som står närmast ovanför bor på Pinnekasen, så det är väl troligen där som Anders och Johanna är inhysta.
Efter Anders namn står Rik. Det finns en Anders Rik med hustru Johanna Svensdotter i senare husförhörslängder:
· AI:6, s. 200.
· AI:6, s. 74.
· AI:7, s. 257.
Men de har andra födelseår - vilket ju inte behöver betyda att det är andra personer
1280
« skrivet: 2022-09-06, 19:53 »
If he's born in Skåne his name probably is Truls Jönsson and his father's first name Jöns.
Note the difference between the letters o and ö. There is no name Jons. A Jonsson is the son of Jon (without s). But a Jönsson is the son of Jöns.
1281
« skrivet: 2022-09-04, 18:00 »
Den kolumnen är en avskrift av noteringen vid förra mönstringen. Där står: "D:o Har för liten klip-
pare skaffar sig en
bättre.""D:o" syftar på "Præsens" (närvarande) i noteringen ovan. Militärrullorna kom prästen aldrig i närheten av. Det var mönsterskrivaren som höll i pennan där.
1282
« skrivet: 2022-09-04, 15:35 »
I spalten efter namnet var?
1284
« skrivet: 2022-09-04, 12:14 »
Det är Södra Lundby socken som hör till Laske härad och Larvs pastorat i Skaraborgs län. (Stora Lundby socken, där frågan är placerad, hör till Vättle härad i Älvsborgs län.) I den mantalslängd som du hänvisar till (1778, s. 991 mp/1041 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v401911a.b502.s991) finns inspektor Ek under Lundby Nils Mårtensgård. Där står att han brukar 1/3 mtl. Han bor alltså inte där. Lunnatorp är enligt ortnamnsboken för Laske härad detsamma som Lunden i Larvs socken. Det hör alltså till Larvs jordebokssocken, men på kartan syns att det ligger mycket närmare Lundby kyrka än Larvs, och det hörde alltså enligt kyrkoboken till (Södra) Lundby kyrkosocken. Mantalslängden följer jordebokssocknen, och på Lunden i Larvs socken finns inspektor Eks hustru med tjänstefolk i 1778 års längd (s. 982 mp/1032 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v401911a.b498.s983). Det står att inspektor Ek själv är skriven på Halla i Jung. Att det står Halla syns tydligare i 1777 års längd (s. 989 mp/987 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v401909.b5010.s989), där det står Halla i Skånings härad. 1778 finns Halla säteri i Jungs socken på s. 901 mp/951 hp ( https://app.arkivdigital.se/aid/v401911a.b457.s901), och där finns också inspektor Ek.
1285
« skrivet: 2022-09-03, 18:52 »
Det står att de har flyttat till Östbyn i Grinstads socken den 17 maj 1767.
De finns i Östebyn på s. 12 i Grinstad AI:5.
1286
« skrivet: 2022-09-03, 18:37 »
"Skaraborgs kavalleriregemente" har prästen fått om bakfoten. Regementet heter Västgöta kavalleriregemente, eller Västgöta regemente till häst som det står i de samtida rullorna. I 1749 års generalmönsterulla (GMR) finns vi Petter Humbleblad som hovsmed vid Södra Vadsbo kompani (s. 309; https://app.arkivdigital.se/aid/v60350.b157.s310).
1287
« skrivet: 2022-09-03, 18:24 »
(Odensåker C:2, s. 171)
Arfwid
Föräldrar:
"Mäster Peter
Humbleblad
H. Catharina
Arfwidzdotter"
Fadern är:
"Hofsmed wid
Skaraborgs Caval-
lerie Regemen-
te och Bruka-
re i Swen Olofsg.
Lofstad"
Låstad Sven Olofsgård är en av gårdarna i Låstads kyrkby i Låstads socken. (Låstad hör till Odensåkers pastorat, och kyrkoboken omfattar hela pastoratet.)
1288
« skrivet: 2022-09-03, 16:40 »
Ja, Helsingland är tydligt.
1289
« skrivet: 2022-09-03, 16:10 »
Det är väl inte världens tydligaste R i början, men om det ska vara en hälsingesocken, så kan det inte gärna vara något annat än Rengsjö (Rengziö).
1290
« skrivet: 2022-09-03, 16:01 »
Visst var Gabrials mor Margareta prästdotter - och med facit är det ju lätt att se att hennes efternamn är Hellstenia. Enligt Skara stifts herdaminne (del 2, s. 482; https://app.arkivdigital.se/aid/v903773.b5650.s483) var kyrkoherden i Södra Vings pastorat Magnus Magnusson ( Magni) Hellstenius gift med Helena Mitander. Och bland deras barn finns dottern Margareta, gift 1717 med löjtnant Bengt Nyberg. Uppgifterna bör dock kontrolleras, eftersom det inte anges några källor i herdaminnet.
1291
« skrivet: 2022-09-03, 15:24 »
Pricken sitter över J, och tvärstrecket sitter också genom J. Jämför vittnet Jöns med prick över J och streck/våg över o (där är det dock inget tvärstreck genom J; det har skrivaren inte alltid, men ofta).
1292
« skrivet: 2022-09-03, 14:40 »
På s. 348 i AI:1 finns hon hos Per Andersson, f. 1772 i Värmland.
Det är inte helt tydligt vad det står under överstrykningarna, men Lisas titel ser ut som "syst.d.".
1293
« skrivet: 2022-09-03, 14:11 »
På sidan 73 2 i mantalslängden 1763 står i marginalen vid enkan Britta: "dr Anders fr. Glabersered"I dödboken står att Gabriel dör den 30/ 5 och begravs den 6/6. Dödsorsaken är "Håll och hufwudsiuka". Namnen som står bredvid honom ska vara föräldrarna: "Jan Jacobsson
Kersti Larsd:r"Men där har prästen rört till det eftersom Gabriel heter Bengtsson. Enligt vigselboken (se den andra diskussionen) heter hans föräldrar Bengt Nyberg och Margareta Hel...enia (otydligt i mitten, men det ser ut som om hon skulle kunna vara prästdotter).
1294
« skrivet: 2022-09-03, 11:57 »
Han är smålänning (Smål.).
1295
« skrivet: 2022-09-03, 11:55 »
Var (i vilka källor) har du funnit Lisa och Andreas? Det är lättare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...
1297
« skrivet: 2022-09-02, 19:37 »
Räkna med att det blir 'en del' bläddrande om du inte vet vilket år, eller ens vilket årtionde, tvisten ägde rum...
1298
« skrivet: 2022-09-02, 19:33 »
Jag förmodar att det gäller gränsen mellan gårdar. I så fall är det domboken som gäller. Men då måste du veta vilket härad gårdarna hör till.
1299
« skrivet: 2022-09-02, 16:14 »
I vigselboken står det:
"Åbo på
Kietterse-
red"
Kättersred ligger i Brunns socken.
Och i mantalslängden 1757 finns Kättersred längst ned på s. 717, och där står att Gabriel Nyberg har flyttat till Liareds s:n.
Och på Ubbholmen i samma längd (s. 729) står att Gabriel Nyberg kommer från Kättersred i Brunns s:n.
1300
« skrivet: 2022-09-02, 15:29 »
Ja, det är markering för man och hustru. Före 1766 är barnen inte med i mantalslängden förrän de är gamla nog att betala mantalspenning (15 år), men fr.o.m. 1766 års längd skulle alla vara med.
Gabriel Bengtsson Nyberg gifter sig med Brigitta Nilsdotter den 18/11 1753 (Timmele C:2, s. 627 mp/ 649 hp). Det skulle kunna vara de.
1301
« skrivet: 2022-09-02, 15:07 »
Det finns en Gabriel Nyberg i "Liared eller Ubbeholmen" i 1758 års mantalslängd, s. 745.
1302
« skrivet: 2022-09-02, 08:44 »
Rätaren ska det nog vara, alltså rättaren. På uppslag 114 finns Retaren.
1303
« skrivet: 2022-09-01, 18:20 »
Det heter bara Skogen i AI:4 (1841-1845). Familjen finns på sidan 53, inkl. dottern Anna Catarina.
1304
« skrivet: 2022-09-01, 13:47 »
Yes, that is exactly how it is. ----- Råda C:2, p. 467 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56175.b237.s467): "Anno 1733
Swen Aßmundßon Enckioman ifrån Skåffteby wigdes
med Enckian på Berg i Mälby hust. Anna Swens-
dotter d:n 6 Novembr."Sven Assmundsson, widower from Skofteby, married Anna Svensdotter, widow from Berg in Mellby parish on November 6. ----- Råda C:2, p. 638 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56175.b323.s639): "Anno 1728
Magnus Håkonsson på Berg afled d:n 1 Maji och begrofs
d:n 5 följande, war en Man om 40 Åhr, stilla och gudfruktig." Magnus Håkonsson from Berg died May 1, buried the 5th, 40 years old. ----- And in the taxrecords ( mantalslängd) in 1728 we find "Måns Håkonsson, h" (Måns Håkonsson and wife) in Berg in Mellby parish. And in 1729 there is instead "Måns Håkonssons Enkja" (Måns Håkonsson's widow), p. 702 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v190793.b362.s703). And she is still there in 1730-1733. And in 1734 there is Swen Assmundsson and wife. (Måns is the Swedish form of Magnus.)
1305
« skrivet: 2022-09-01, 11:45 »
På s. 365 i AI:15 står: "attesten för-
kommen \införd från
B. 295, gamla
boken, 84"("B" = del B av husförhörslängden, som omfattar Vassända s:n. A omfattar Naglums s:n.) Den attest som är "förkommen" är väl den som skulle förklarat var han varit. Och i brist på attest, så har han införts från det ställe där han senast var skriven i Vassända (s. 295 i AI:13). Och den "införingen" gjordes alltså 1884, så det var väl då han dök upp igen. Jag har använt Arkiv Digitals register "Befolkningen i Sverige" och försökt att hitta honom under den tid som han är försvunnen efter den påstådda flytten till Frändefors 1875, men utan resultat (varken i Frändefors eller någon annanstans). Jag sökt på bara förnamnet, och bara de inledande bokstäverna för att få med alla stavningar/tolkningar. Men det är med sökning på exakt födelsedatum - när jag sökte på bara födelseåret, så blev det cirka 1.600 träffar sammanlagt med stavning med både C och K, och de har jag inte letat igenom... Inte heller kan jag hitta honom i SVAR:s "folkräkning" 1880 ( https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar). Kanske några släktingar tog hand om barnen utan att anmäla dem till prästen? Men någonstans borde han ju ha konfirmerats, och åtminstone då inskrivits i husförhörslängden där han bodde...
1306
« skrivet: 2022-09-01, 09:40 »
Maybe Sven and Anna have no children in their marriage, but both been married before. Then the children in "senare giftet" (last marriage) means the children of Sven's last wife - not with him, but with her first husband. I have not checked, so it's just a guess, but it would explain why the sons in "senare giftet" is called Magnusson. The logic in this kind of old document is not always obvious and the writer doesn't always mean what it looks like at a first glance...
1307
« skrivet: 2022-08-31, 21:09 »
Enligt Breviks hfl ska dottern Lisa vara född i Grevbäck 1774, men det var i själva verket i Breviks s:n hon föddes. Närmare bestämt den 1/8 (Brevik C:2, s. 236; https://app.arkivdigital.se/aid/v9389.b120.s237) - och då bor de i Kärret. Men de är inte torpare. Enligt mantalslängden 1774 (s. 698; https://app.arkivdigital.se/aid/v401903.b3570.s699) brukar de 1/4 mtl, och de har funnits där sedan 1770 års längd. 1765-1769 är de alltså någon annanstans än Ekenäs eller Kärret.
1308
« skrivet: 2022-08-31, 17:40 »
(Detta är bild 88 hos SVAR, bild 91 hos AD. Utflyttade 1887.)
Socknen han flyttar ut från är "Vass", alltså Vassända, vars hfl 1883-1893 i dag är Vassända-Naglum AI:15.
1309
« skrivet: 2022-08-31, 17:25 »
Namn samt födelseår och -ort stämmer med paret som finns på Mosshult ( Måshult) i Breviks hfl 1791-1805 (AI:1, s. 53; https://app.arkivdigital.se/aid/v9352.b32.s54). På Kärret (s. 93) finns de i vart fall inte i den längden. Nu är det dessvärre inte så enkelt att det bara är att leta efter en Anders född i Ransberg 1738 med en far Jean... Man kan aldrig lita på födelseuppgifter (plats och tid) i husförhörslängder. Sådana uppgifter blev ofta fel när personer fördes över till en ny bok eller vid en flytt. Och även om det stämmer att han föddes i Ransberg 1738, så är det inte säkert att det är Ransbergs socken som avses. Det var vanligt, speciellt i Västergötland, att moderförsamlingen angavs som födelseförsamling även om personen var född i ett annex. Och till Ransbergs pastorat hör också Mölltorps socken. Dessutom är Jean eller Jaen bara ett 'finare' sätt att skriva Jan, som är en kortform av Johan(nes). Man bör för säkerhets skull alltid följa personerna bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder. Nu finns det inga äldre husförhörslängder i Brevik eller moderförsamlingen Grevbäck (där deras dotter Lisa ska ha fötts). Men sonen Jean ska ha fötts i Ransberg 1765, så går det då att hitta något där? Ja - vart fall inom felmarginalen... Den 29/2 1764 föds det en Johan med föräldrarna Anders Johansson och Bolla Carlsdotter på Ekenäs i Ransbergs annex Mölltorp (C:2, s. 180 mp/198 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v30975.b85.s181). Går det då att hitta dem i vigselboken? Bolla ska ha fötts i Grevbäck, så gifte de sig där? Ja, i Grevbäcks annex Brevik den 26/12 1763 (Brevik C:2, s. 378; https://app.arkivdigital.se/aid/v9389.b196.s379): Anders Johansson och Bolla Carlsdotter, "bonde Ekenäs". Mölltorps första hfl börjar 1768, och då är de inte Ekenäs. Men i mantalslängden 1764 hittar vi Anders med hustru och syster Lena på 1/4 mtl Ekenäs i Mölltorps s:n (landskontorets ex., s. 173; https://app.arkivdigital.se/aid/v401883a.b98.s173). De är dock borta därifrån redan 1765. Om följer Ekenäs bakåt i mantalslängderna, så ser vi att 1749 finns där en Johan; han har ingen hustru, men det är ju möjligt att hon var för gammal (över 63) för att betala mantalspenning. 1750 är Johan borta, och i stället finns där en ogift Olof med syster Maja. 1754 har det tillkommit en syster Catarina, som är borta 1756. 1757 har Olof fått brodern Anders. 1758 är Maria borta. 1760 är också Olof borta och Anders har tagit över bruket, fortfarande ogift. 1762 har Anders fått systern Lena. Och 1764 är han gift. Den 30/4 1762 förrättades bouppteckning efter åbon Johan Svensson i Ekenäs (Valla HR FII:4, s. 637; https://app.arkivdigital.se/aid/v144132.b322.s637). Han efterlämnade enkan Cajsa Olofsdotter, sönerna Olof och Anders, samt gifta dottern Maria och ogifta dottern Lena. Det kan alltså inte vara någon tvekan om att den Anders Johansson som gifte sig med Bolla Carlsdotter i Brevik 1763 är son till Johan Svensson i Ekenäs i Mölltorps socken. Men Anders föddes inte 1738. I september det året föddes nämligen Johan Svenssons och Cajsa Olofsdotters dotter Catarina på Ekenäs (Mölltorp C:1, s. 224 mp/240 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v30974.b119.s225). Det stämmer ju också med att Catarina dök upp i mantalslängden 1754 (15 år i slutet på föregående år). Och eftersom Anders dök upp i mantalslängden 1757, så bör han följaktligen vara född 1741. Och det stämmer, närmare bestämt den 28/1 (s. 228 mp/244 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v30974.b121.s229). Fadern kallas här Jonas, men det måste vara en felskrivning (i samma års mantalslängd heter han Johan). Då återstår bara frågan om denne Anders Johansson och hans hustru Bolla Carlsdotter är 'dina' Anders och Bolla. Det är i vart fall hyfsat sannolikt. Anders Johansson går det väl tretton på dussinet, men Bolla Carlsdotter är ju inte fullt så vanligt... Men det bör ju bekräftas i andra källor att det är rätt par.
1310
« skrivet: 2022-08-31, 12:29 »
Bry dig inte om bildnumret. Det är bara respektive bildleverantörs (AD resp. SVAR) interna nummer, och kan alltså inte användas för att hitta hos den andre. Och sidnumren som de har i sina indexeringar bör bara användas för slå upp sidan, aldrig som källhänvisning. Båda anger nämligen bara den ena av uppslagets båda sidnummer, ibland höger- och ibland vänstersidan. I stället bör man för källangivelsen se vad det står på själva sidan, alltså i boken. "Vänstersidan av sidan 21" är sidan 20. Men det är i längden 1812-1816, som utgör den andra halvan av boken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040277_00089
1311
« skrivet: 2022-08-31, 12:00 »
Mantalslängderna upprättades i tre exemplar: · Häradsskrivaren (inom fögderiet). · Landskontoret (länsstyrelsen). · Kammarkollegium (riksmyndighet). De två förstnämnda förvaras i landsarkivet, det sistnämnda i Riksarkivet. Här är arkivförteckningarna för de två sistnämnda (och där finns också länkar till SVAR:s bilder, vilket dock nästan helt saknas för landskontoret): · Göteborgs och Båhus läns landskontor: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/12516/E III a· Kammarkollegium: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55203/55203.14Och här är samma arkiv hos Arkiv Digital: · Göteborgs och Båhus läns landskontor: https://app.arkivdigital.se/aid/a11· Kammarkollegium: https://app.arkivdigital.se/aid/a3944De äldsta längderna finns bara hos Kammarkollegium, senare längder ofta hos både Kammarkollegium och landskontoret. När de finns hos båda har AD ofta valt att bara fotografera landskontorets exemplar. Vilket häradsskrivararkiv som är aktuellt beror på inom vilket fögderi personerna bodde. Men dessa exemplar är ofta dåligt bevarade.
1312
« skrivet: 2022-08-31, 10:44 »
Var (i vilka källor) har du funnit Anders och Bolla? Det är lättare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...
1313
« skrivet: 2022-08-30, 16:57 »
Abraham i Foglabäck har hustru i mantalslängden 1766, daterad d. 12/11 1765 (landskontorets ex., f. 4717r; https://app.arkivdigital.se/aid/v400854.b34080.s4717). Men han saknar h. i den odaterade längden 1765 (s. 1342; https://app.arkivdigital.se/aid/v400735.b4810.s1343). Det står visserligen "och h." efter hans namn, men noteringen i hustruns kolumn är raderad och det är bara en betalande. Nu behöver de inte vara gifta den 12/11 1765, det räcker att de är trolovade så att man vid mantalsskrivningen vet att Abraham ska ha hustru under beskattningsåret, men där omkring bör de ha gift sig.
1314
« skrivet: 2022-08-30, 16:17 »
Är det de Abraham Jonsson med hustru Maria som finns i Foglabäck på s. 98 i hfl 1778-1782 (AI:4, första delen av boken)?
De har en son Jonas, född 1766. Han finns i födelseboken den 5/12 1766 (CI:2, s. 132). De måste alltså vara gifta innan dess, men inte så långt innan, eftersom Maria ska vara född 1748.
Jag hittar dem inte heller i vigselboken, så de har väl gift sig i en annan socken - om inte prästen har missat att skriva in vigseln.
1315
« skrivet: 2022-08-30, 12:58 »
Det står ju inte när hon kom från Härads socken. Men Hedvig har titeln "s.m.", vilket lär betyda svärmor. Alltså Anders Erssons svärmor och Lisa Persdotters mor. Och det stämmer ju också bra med att de har en dotter Hedvig, som då är uppkallad efter mormor. På Anders står det att han kom från Härad 1789, så då är det ju troligt att Hedvig följde med dem då. Det finns inga bevarade utflyttningslängder från Härad 1789, och inga bevarade flyttattester i Jäder - så då får man lösa det på annat sätt. Dottern Hedvig sägs vara född 1785. Och det föds en Hedvig Sophia i Härad den 29/5 1785 (Härad C:2, f. 74r; https://app.arkivdigital.se/aid/v59446.b78.s74). Föräldrarna är Anders Ersson och h. Stina L. Pärsdotter i Grintorp. Familjen finns på Grintorpet i husförhörslängden 1784-1789 (AI:6, uppsl. 115; https://app.arkivdigital.se/aid/v59424.b121.s115). Det är lite klottrigt på sidan, eftersom andra personer har skrivits in mellan raderna efter att Anders med familj strukits. Men man ser i vart fall att där finns svärmodern Hedvig Sophia Torsman. Går vi tillbaka till Jäder, så kan vi se att enkan Hedvig Pehrsdotter stryks hos Anders och Lisa i AI:5 (uppsl. 41) och förs över till Fattigstugan (uppsl. 140). Och där är hon kvar i AI:6 (uppsl. 140), men struken. Och hon finns i dödboken den 31/3 1811 (begr. 4/4), 81 år gammal (C:3, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v59484.b220). I dödboken står att hon heter Hedvig Sophia Persdotter Torsman. Det är m.a.o. hon som finns på Grintorpet i Härads socken.
1316
« skrivet: 2022-08-30, 10:58 »
De kom från Paulstorp 1800 (s. 253 i samma bok).
Texten längst till höger på Anders rad: "f. i Mejensjö Ljunga" (= Mäjensjö i Norra Ljunga socken).
1317
« skrivet: 2022-08-29, 22:01 »
Härad - som trots namnet är en socken.
1318
« skrivet: 2022-08-29, 20:08 »
Det är på 1/4 mtl Köperöd Frälsegård i Lane-Ryrs socken som Hindrik Nilsson finns i mantalslängden 1777-1778 med hustru, bror Rasmus och svägerska Anna. De är inte där 1776 och 1779.
1319
« skrivet: 2022-08-29, 17:17 »
Eftersom han inte är född i Bäve som brodern Anders, så får man leta i andra socknar - och grannsocknen Herrestad ligger då nära till hands.
1320
« skrivet: 2022-08-29, 16:23 »
I 1774 års mantalslängd (landskontorets ex., f. 68r) finns Hindrik Nilsson med hustru, bror Rasmus och svägerska Anna på Herrestad Västergård. De brukar då 1/2 mantal, vilket är hela gården. 1776 har de bara 1/4 mtl, och 1777 är de borta.
På Listaskogen i Bäve s:n dyker de dock inte upp förrän 1779 (f. 78r), på 1/8 mtl. Rasmus och Anna är med då också, men står som dräng och piga.
Hindrik Nilsson med hustru finns som n:r 51 i Hjärtums inflyttningslängd 1792 (B:1, s. 36). De har attest av den 19/6 från M. Schröder i Uddevalla, och den finns bevarad i Hjärtum (HII:2, s. 303). Enligt attesten har de fyra barn, och bland dem finns sonen Nils, född 1774.
1321
« skrivet: 2022-08-29, 15:23 »
Och svaret på den frågan är: Herrestad den 14/7 1774 (C:2, s. 190). Åtminstone föds det en Nils med föräldrarna Hindrik Nilsson och Catarina Andersdotter där den dagen.
Herrestad är grannsocken till Bäve.
1322
« skrivet: 2022-08-29, 15:10 »
Också vid Nils och Stinas lysning 1805 står att han kommer från Hjärtum (Vänersborg CI:2, s. 758, n:r 32).
Vid Nils bouppteckning i Grunnebo [i Naglums s:n] den 21/2 1825 (Väne HR, FII:8, s. 819) företräds de omyndiga barnen av farbröderna Olof och Andreas, från Samkasen i Forshälla s:n resp. Stora Almås [Naglums s:n].
Går vi så till de samtida husförhörslängderna, så ser vi att Anders Hindriksson finns på Högen u. St. Almås (Vassända-Naglum AI:2, s. 212), och sägs vara född i Hjärtum den 11/3 1786. Olof Hindriksson finns på Samkasen (Sankasen) u. Källegren (Forshälla AI:5, s. 59), och sägs vara född 1792, utan datum eller socken.
Anders saknas, liksom brodern Nils, i Hjärtums (och annexet Västerlandas) födelsebok den dagen.
Olof saknar ju födelsedatum i husförhörslängden, men när han gifter sig den 3/6 1817 (Forshälla E:1, s. 26, n:r 5), så står det att han kommer från Brumanstorp. Det ligger i Hjärtums s:n precis på gränsen till Forshälla.
Och där finns i 1817 års hfl (Hjärtum AI:13, s. 124) en Anders Hindriksson med bror Olof. Och Anders har där samma födelsedatum som när han bor u. Almås - men sägs här vara född i Bäve s:n.
Och på Listaskogen i Bäve s:n föds mycket riktigt en Anders den 11/3 1786 (Uddevalla C:5, f. 121v). Föräldrar: Hindrik Nilsson och Catarina Andersdotter. (Bäve hör till Uddevalla pastorat, och de har gemensamma kyrkoböcker vid den här tiden.)
Går vi så tillbaka till Brumanstorp och längden närmast innan Nils gifte sig, nämligen 1803 års hfl (Hjärtum AI:4, s. 114), så finner vi Hindrik Nilsson och Catarina Andersdotter. Och bland barnen finns sonen Nils, 29 år.
Då återstår bara frågan var Nils föddes.[/i]
1323
« skrivet: 2022-08-29, 00:19 »
Elias är född i Bäcke, och Kajsa mycket riktigt i Ödskölt.
Detta är alltså vad som står här - men det är långt ifrån alltid som födelseuppgifter (plats och tid) i husförhörslängder stämmer. Det säkraste är att följa dem bakåt i husförhörs- och flyttlängder, längd för längd.
1324
« skrivet: 2022-08-28, 21:15 »
Om hon bodde i Karl Johans församling (Majorna) i Göteborg, så ska påpekas att de s.k. landshövdingehusen i Göteborg bestod av bottenvåning i sten med två trävåningar ovanpå. (Detta var ett sätt att komma runt förbudet mot högre trähus än två våningar.)
Även om husväggen bakom henne är av tegel, så är det alltså möjligt att hennes våning är av trä.
1325
« skrivet: 2022-08-28, 20:47 »
(Regna BI:2, s 1 7, inflyttade 1847.) Det var inte de mest lättydda kråkfötterna. Men det var väl en gammal darrhänt präst; det fanns ju ingen pension förr... Efter att ha 'fuskat' med en titt i den samtida husförhörslängdens ortregister, så blir tolkningen: "Regnah.
quarn"Alltså Regnaholms kvarn. Och där finns hon näst längst ned på uppslag 32 hp/s. 64 mp i Regna AI:9.
1326
« skrivet: 2022-08-28, 15:02 »
I arkivförteckningen kan du se vad som finns. Som synes är det bara begravningsböcker före 1748. Om prästen gjorde någon notering om dödsorsaken, så är det där, annars saknas alltså upplysning om den saken. Det är vanligt att de äldsta kyrkoböckerna (inte bara i Borås) endast innehåller dop- och begravningsdag, inte födelse- och dödsdag, eftersom det var de kyrkliga förrättningarna (alltså dop och begravning) som kyrkan var mest intresserad av att notera. Och dödsorsaken blev framför allt viktigt att notera när befolkningsstatistiken började 1749.
1327
« skrivet: 2022-08-28, 11:44 »
Giärstad
1328
« skrivet: 2022-08-28, 10:23 »
Ur rullorna för n:r 49 Kyrkebacka (regementsn:r 799) vid Kållands kompani av Västgöta-Dals regemente:
· GMR 19/10 1744: "Swen Swensson Kyfelt för Kyrckiobacka död d. 2 December 1742, ersatt d. 25 febr. 1743 med Lars Persson Kyfelt" - 24 år, tjänat 1 1/2 år, västgöte.
· GMR 29/8 1749: "Lars Pehrsson Kiyfelt" - 29 år, tjänat 7 år, västgöte - "får på begäran tillstånd at kalla sig Stomgren"
· BMR 8/7 1757: "Lars Persson Stomborg" - 37 år, tjänat 15 år, västgöte - [från sista generalmönstringen:] "Får på begäran tilstånd at kallas sig Stomberg", [denna mönstringen:] "har fallande siuka och fel i wänstra armen och tommen skadad; odug. och oförmögen til Krigztienst, Casseras ock får afskied."
1329
« skrivet: 2022-08-27, 17:53 »
Marbohemmet är den sjunde gården under Frälse på s. 796. Och där finns Christopher Linnarsson med hustru på 1/4 mtl.
1330
« skrivet: 2022-08-27, 17:31 »
Marbohe-
met
1331
« skrivet: 2022-08-27, 14:32 »
Det står inte att han ledde vintertinget 1675. Det står bara att han var "närvarande i befallningsmannens ställe".
Befallningsmannen (kronofogden) ledde inte tinget; det gjorde häradshövdingen. Men fogden var normalt närvarande, bl.a. som åklagare. Här påpekade man alltså att han inte var närvarande. Märkligt dock att det var en lantmätare och inte länsmannen som företrädde honom.
1332
« skrivet: 2022-08-26, 15:49 »
Födda, vigda och döda finns i olika delar av boken. Och sedan är det också en fortsättning med de sista födda i slutet (efter de döda). Se innehållsförteckningen i början (AD-bild 3). Men inom varje avdelning kommer åren i ordning.
Har du kanske hoppat mellan olika avdelningar, så att det därför sett ut som att åren inte kommit rätt ordning?
1333
« skrivet: 2022-08-26, 09:56 »
Klåckaren
1334
« skrivet: 2022-08-25, 22:01 »
Den 6/5 1788 och 20/10 1807 är datum för resp. fastebrev (motsvarar dagens lagfart), alltså inte köpedagen.
1335
« skrivet: 2022-08-25, 19:45 »
Det var ett märkligt ställe att skriva in den noteringen; på sista sidan långt efter de andra födelsenoteringarna.
Kråkfötterna ska väl förställa Fryele(d) socken. Hon finns på uppslag 21 i Fryele AI:11 (1857-1860), näst längst ned. Där är inte August med, men det är han på uppslag 254 i Svenarum AI:9 (1861-1866), där Lisa Greta finns som frånskild på rad 11.
Nästa rad i födelsenoteringen får jag till "Faddr Sochnesk. Otto Petersson o hustru". Det finns en sockneskomakare med rätt namn på uppslag 247a i Svenarum AI:8 (1856-1860). Det skulle kunna vara han.
1336
« skrivet: 2022-08-24, 14:05 »
AI:72 är Svenska Maden. Och flyttnoteringen där är inflyttning från Tyska Maden, där hon finns på uppslag 74 i AI:70.
Och innan dess finns hon på uppslag 74 i AI:59
1337
« skrivet: 2022-08-24, 13:07 »
Hon har n:r 428, och flyttar till "T. M. 10,11". Det finns något som heter "Tyska Maden" i Kristina församling, och åren 1881-1889 ingår i AI:59. N:r "10 & 11" börjar på uppsl. 72 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v23367.b75.s72). På det uppslaget är hon inte, men "10 & 11" fortsätter på fler. Förhoppningsvis finns hon där någonstans...
1338
« skrivet: 2022-08-24, 12:35 »
"34/37" står för bok/uppslag. Och "bok 34" heter i dag AIIa:81.
1339
« skrivet: 2022-08-24, 08:19 »
Visst har AD samma sidn:r som SVAR. 308 i Dagsberg AI:15, precis som Eva säger. Och där finns den efterlysta Anna Britta Larsdotter.
1340
« skrivet: 2022-08-24, 08:09 »
Flyttningen 1839 kan vara till Ingelshyttan i Linde. Det ska enligt registret finnas i AIa:32.
1341
« skrivet: 2022-08-24, 07:07 »
Det som står på sidan 67 i Rackeby AI:1 är:
"Smeden Erick Olofsson skattskrif-
ven i Hjerpås 1817."
Att han är skattskriven där låter ju inte som en egentlig flyttning, åtminstone är det ett ovanligt sätt att säga att han har flyttat. Och det står dessutom inget om den övriga familjen. Inte heller finns de i Rackebys utflyttningslängd 1817 (E:1, s. 150).
Men flyttade gjorde de, till Järpås annex Häggesled. Där finns de i AI:2, på både sidan 16 och 17, och hela familjen på båda sidorna. På s. 16 finns det bara flyttnotering på Erik, men på s. 17 på alla - samma år och utflyttningsort på båda ställena, Rackeby 1817 - utom d. Anna som kom från Sunnersberg, dit hon ju flyttat från Rackeby.
Och på s. 17 är också Eriks titel smed struken, och det står att han flyttar till Sparlösa 1819. Men barnen följer inte med. Olof flyttar tillbaka till Rackeby redan 1817. Och Anna och Anders blir kvar till 1818, då Anna flyttar till Sunnersberg och den endast 10 år gamle Anders flyttar till Rackeby - åtminstone enligt vad som står i Häggesleds hfl.
Och sedan bor alltså Erik och Margareta kvar ett år utan barnen, tills de 1819 flyttar till Sparlösa. Och där finns de som torpare, utan barnen (AI:4 s. 27, och AI:5 s. 28).
1342
« skrivet: 2022-08-23, 21:01 »
I AIIa:1 står att han överförts till "N. obefb. 2" den 22/11 49. Alltså Nya obefintlighetsboken, uppslag 2.
Det är AIII:1. Där står han på rad 22 på uppslag 2.
Där står mycket riktigt inte vart han tar vägen - men det är själva poängen med obefintlighetsboken. Där hamnar de som försvunnit ur församlingen utan att prästen vet vart de tagit vägen. De har alltså inte anmält flyttning.
Ibland kan man senare, inte sällan efter många år, få besked om var de finns, döda eller levande, och då görs det en notering om det. Men ofta förblir de försvunna.
1343
« skrivet: 2022-08-23, 20:00 »
Smeden Erik Olsson med familj finns på s. 67 i Rackeby AI:1.
Det står Trädgårdsmästarebostället som rubrik på uppslaget, men det är väl en del av Övre Storegård, eftersom det följer närmast därefter.
1344
« skrivet: 2022-08-23, 16:10 »
Det som står mitt i Bergs egen ruta vid inflyttningarna är "1807 Åhs". "D:to" på hustrun och sonen Bengt gäller den noteringen. Se inflyttningsnoteringen i Jälluntofta B:1, s. 322, n:r 35-36 1807 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v92695a.b1700.s323). De övriga noteringarna, "s.å. [samma år] Malmö" och "1809 Umeå" har klämts in under resp. över den ursprungliga noteringen och gäller bara Berg själv. På samma hfl-uppslag finns också noteringar om utflyttningar där det inte står dito på den övriga familjen. En mycket noggrann präst! Jag har aldrig förr sett noteringar i en hfl när soldater farit iväg till resp. kommit tillbaka från krig på olika håll. Man kan i och för sig ofta se att en soldat är "kommenderad" ett visst år, men så här detaljerade upplysningar är något helt annat. Det är ju egentligen inga riktiga flyttningar - de är fortfarande skrivna på sina torp, där familjerna bor kvar - men ändå har prästen alltså noterat detta.
1345
« skrivet: 2022-08-23, 15:19 »
Enligt arkivförteckningen saknas det utflyttningslängder 1790-1860.
1346
« skrivet: 2022-08-23, 09:53 »
Trumslagare hittar du inte i Centrala Soldatregistret. Där finns indelta soldater/ryttare/dragoner, d.v.s. meniga (samt korpraler) som var anställda av en rote eller ett rusthåll.
Trumslagarna var däremot, liksom officerarna, anställda direkt av regementet och hade en kronogård som boställe.
1348
« skrivet: 2022-08-23, 07:32 »
Petersson är satt inom parentes och i stället har Halleborn skrivits in ovanför.
Och på andra bilden står:
"Halleborn enl. Kungl. Maj:s medgivande
av d. 6-2-42."
Hon har alltså fått tillstånd att byta efternamn till Halleborn.
1349
« skrivet: 2022-08-22, 20:07 »
Och om du inte vill dela förtjänsten med ett förlag, och dessutom vill slippa att betala för tryckning innan böckerna är sålda, så kan du anlita en tjänst för att trycka på beställning (print on demand på svengelska).
1350
« skrivet: 2022-08-22, 19:24 »
Nej, du är inte ute och cyklar. P.g.a. brand 1891 saknas delar av det gamla arkivet i Angered och Bergum.
1351
« skrivet: 2022-08-22, 18:47 »
Jöns Wigman var n:r 38 (Vegby Yttergård) vid Norra Kinds (i några rullor Sekundmajorens) kompani av Älvsborgs regemente (i vissa rullor står bara rotens rotens regementsnummer 788). I 1785 års GMR är han ännu inte med. 1788 års GMR (den 12/9) gäller bara den delen av regementet "som är kommenderad till Finland". Och där är han med. Han sägs vara 28 år och västgöte, samt ha tjänstgjort i 1 år. I GMR fyra månader senare (den 23-24/1 1789) är han 29 år och har tjänstgjort 2 år. I GMR 1790 (den 24/8) preciserar man ålder och tjänstgöringstid mer, 30 3/4 resp. 3 3/4. I GMR 1793 (den 3/6) är man hemma igen (på Örby hed). Då är han 31 år och har tjänstgjort i 5 1/2 [jag tror i vart fall att sista siffran är en 2:a]). Här sägs också att han befordrats till korpral. Åldern är m.a.o. inte helt pålitlig. Soldatregistrets tvärsäkra påstående om födelseår kan du helt bortse ifrån. Det normala är att man bara tagit rullans ålder och räknat om det till ett födelseår. Men så kan man ju inte göra när man dels inte vet hur mönsterskrivaren kommit fram till åldern, och dels olika rullors ålder inte stämmer med varandra. Ibland kan säkert registrerarna också ha använt husförhörslängdernas födelseår och/eller ålder, men de är ju inte mer pålitliga de. Och jag vet att soldatregistret har lika tvärsäkra påståenden om födelseår också i socknar med brunna kyrkoarkiv. Förträdaren på roten hette inte Wigman, och inte heller efterträdaren. Men eftersom han var soldat för Vegby, så är det väl ändå en inte alltför vild gissning att namnet kommer därifrån. Och han sägs alltså enligt rullorna vara västgöte. Några små 'övriga upplysningar'... · Bry dig inte om SVAR/Riksarkivets historieförfalskning när de använder dagens länsindelning för gamla arkiv. Västra Götalands län bildades 1998. Fram tills dess hörde Södra Säms socken i Kinds härad till Älvsborgs län - dock till landskapet Västergötland (ej särskrivet ). · Soldatregistret har en så primitiv sajt att man inte får permanta länkar till enskilda soldater i sökresultatet. Efter en kort stund slutar de att fungera.
1352
« skrivet: 2022-08-22, 15:45 »
Hindrick Månßon från bruket och under Son Engebreckt, effter
wederbörligt Tagebref, den andra Olof hos samma Engebrecht
Engebreckt Hindrich-
son __________ ogifft, brod. dr:n Olof
1353
« skrivet: 2022-08-22, 14:54 »
Let's not complicate things... People could take any name they liked. We don't know for sure why someone took a certain name, we can only guess. If the name starts with the beginning of a place name, where that person was born or lived, it's not a wild guess that that is what gave the inspiration to the name. Or they could take a name that was inspired by another name they had seen - or rather heard. Or just make up a name that looks or sounds 'fancy'... The only thing we know for sure is that ordinary people did not speak Greek. So forget about andros. If a family came from a village called Öland and took the name Ölander, then of course they didn't take Öl- from Öland and added -ander from andros. They simply added -er to Öland. Motala does not begin with mo, it begins with mot, a place where persons or roads möts (meet). The ending -ala is disputed, so let's not get in to that. There are many Molander families all over Sweden that are not related. And their respective ancesters who originally started to use the name can of course have done so for different reasons. Many of them were soldiers, so in their cases it's a soldier's name that they perhaps didn't even chose themselves. In other words, we can't say that Molander, or any other name like that, actually "means" something. We can only try to guess why a person or family chose that name. And it's far more likely that Molander begins with Mo- plus the ending -lander (from land), than Mol- plus -ander (from andros).
1354
« skrivet: 2022-08-22, 14:33 »
Några allmänna råd:
Du kan aldrig lita på födelseuppgifter (plats och tid) i husförhörslängder. Sådana uppgifter blev lätt fel när en person fördes över till en ny bok eller i samband med en flytt. För att vara säker på att hitta rätt föräldrar, så behöver man alltid följa personen bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Speciellt viktigt är det med personer som har vanliga namn.
Och tänk på att det ofta efter en flytt blev moderförsamlingen i det gamla pastorat som blev "födelsesocken" eller "utflyttningssocken" i den nya församlingens husförhörslängd, även om personen kom från ett annex. Speciellt i Västergötland är detta snarare regel än undantag.
F.ö. bytte inte Maja Lovisa namn till Johansson efter vigseln om hon blev kvar på landsbygden under 1800-talet. Hon behöll sitt patronymikon Persdotter hela livet, även som gift.
1355
« skrivet: 2022-08-22, 08:16 »
I Göteborgs poliskammares passagerarlistor (EIX:57, s. 215; https://app.arkivdigital.se/aid/v479781.b1100.s215) finns längst ned på sidan, med nummer 3009, en Johannes Bengtsson med hustru och son, som bor i Amerika. De har alltså bara varit hemma och hälsat på och ska tillbaka igen. Om vi vänder på bladet, så finns det ytterligare två söner - och systersonen Joh. A. Andersson från Förlanda, 22 år. De reser den 13/3 1896 med ångaren Romeo från Göteborg till Hull. Och där tog de säkert tåg tvärs över England till Liverpool där Amerika-båten väntade. Det var i vart fall den vanliga rutten efter ankomsten till Hull. Deras slutmål är New York.
1356
« skrivet: 2022-08-22, 00:24 »
Det är Annas titel jungf.
1357
« skrivet: 2022-08-22, 00:21 »
I andra kolumnen står det "Dans. Sörg. 25". Han finns på Dansereds Sörgård (s. 18 i samma bok) och står där som "fost.b.", fosterbarn.
Det står att han kommit från "ff. Gbg", vilket möjligen skulle kunna vara Fattighusförsamlingen.
1358
« skrivet: 2022-08-21, 20:15 »
Skelsbech
1359
« skrivet: 2022-08-21, 19:51 »
Colik ska det föreställa. Men prästen hickade väl till så att det blev en lucka mellan bokstäverna... (Rumskulla C:4, f. 244r.)
1361
« skrivet: 2022-08-21, 15:41 »
Den 15/3 1786 förrättades bouppteckning efter Anders Larssons hustru Maria Eriksdotter i Stora Brunshult (Nordals HR FIIa:11, s. 213; https://app.arkivdigital.se/aid/v142966.b110.s213). Och den 11/4 1791 förrättades bouppteckning efter Anders Larsson själv, som då var omgift med Kerstin Persdotter (FIIa:14, s. 255; https://app.arkivdigital.se/aid/v142969.b130.s255). Vid Marias bouppteckning företräddes de omyndiga av nämndemannen Olof Eriksson i Brunshult. Det står dock inte att han är Marias bror, vilket det väl borde gjort om han var det. Men det står att gården, 1/4 mtl Stora Brunshult, är Marias arvejord. I Anders bouppteckning står att Olof Larsson i Ed i Örs socken är Anders bror.
1362
« skrivet: 2022-08-20, 20:21 »
Enligt arkivförteckningen för Nätra tingslag ingår domböckerna för åren 1736-1780 i domböckerna för Arnäs tingslag.
1363
« skrivet: 2022-08-20, 20:10 »
Det skulle kunna vara ett torpnamn. Och det kan också finnas i någon av de andra socknarna i det dåvarande pastoratet, Kila och Tveta. Det kan möjligen ha funnits flera Näset genom tiderna, men på åtminstone på dagens karta finns det ett Näset under Tängelsbyn.
1364
« skrivet: 2022-08-20, 20:03 »
Måsebo på den kartan heter Mossebo på dagens karta.
1365
« skrivet: 2022-08-20, 16:40 »
Nej, det tar inte stopp. Det är bara att fortsätta att följa honom i församlingsböckerna. Som du säkert redan har sett - eftersom du nämner åren 1925-1941 - så finns han hos fosterföräldrarna också i nästa församlingsbok i Jönköpings Sofia (f.d. Västra) som omfattar just de åren (AIIa:43, uppsl. 2814). Och där står att fostermodern dött den 12/9 1938, samt att hennes man och fostersonen flyttat till "n.b. 2819" 1941, alltså uppsl. 2819 i nya boken (som är AIIa:59). Och där står att han flyttat till Kristina församling (också i Jönköping) den 24/11 1941. Men det mest intressanta står i AIIa:43. Där står att fosterföräldrarna adopterat honom genom beslut av Jönköpings rådhusrätt den 12/8 1935. Man väntade alltså tills han var myndig (21 år på den tiden). I det beslutet borde finnas uppgifter om föräldrarna kan man tycka. Inte kan man väl besluta om adoption utan att veta vilka föräldrarna är? Han skulle ju kunna vara bortrövad... Enligt arkivförteckningen finns dombok för civila mål 1935 i volymerna AIIa:443-444. Men de är inte filmade, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Vadstena. Men tills vidare är han alltså bara 'misstänkt'. Vi vet ju ännu inte vem den "okända" modern är.
1366
« skrivet: 2022-08-20, 15:03 »
Råkade få syn på den här kanske inte helt aktuella diskussionen. Är problemet fortfarande olöst med det oläsliga patronymikonet till ovannämnde Sven Nilssons enka Börta i bouppteckningen 1739 (Halmstads HR FIIa:8, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v156596.b107)? Hur som helst får jag det till Magreßedotter. Det ser väl mest ut som ett N i början, men jämför med ordet Man framför Svens namn två rader ovanför. Också där ser det ut som ett N i början, men måste naturligtvis vara ett M. Inledningen i Börtas namn ser likadan ut, alltså Ma. Resten kan jag inte få till något annat än greße. Finns det då verkligen ett sådant namn? I Båhuslän uttalas g efter a som 'engelskt w'; lag blir alltså law. Därför ser man inte sällan det förr vanliga namnet Laurina stavat Lagrina. Skrivaren har alltså 'rättat' Laurina som han tror är det dialektala uttalet av Lagrina. Jag är inte så hemma på dialekten i Halmstads-trakten - men kan skrivaren ha gjort samma 'korrigering' här? I så fall kanske hennes namn uttalades Mauressedotter, alltså Mauritsdotter?
1367
« skrivet: 2022-08-20, 13:55 »
Halmstad - med utsmetat bläck.
1368
« skrivet: 2022-08-20, 07:21 »
Det finns ett 'misstänkt' barn bland de med "okända" föräldrar i Jönköpings Västra (numera Sofia) församling (CI:13, uppslag 264, n:r 403; https://app.arkivdigital.se/aid/v170984.b271.s264 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0008473_00272). Den 27/10 1913 - alltså fyra dagar efter att Lovisa Matildas utflyttning är noterad i Ström - får en "okänd" 24 år gammal mor en son, som inte döps förrän den 10/1 1914. I anmärkningskolumnen står: "Barnet enligt uppgift fött i Färila, Gäfleb. län. Attest om födelse och dop till Färila d. 12/1 14."Han finns också införd sist i Färilas födelsebok 1913 (C:9, uppslag 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v134699.b1100.s101 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0010946_00116). I föräldrarnas ruta står: "Föräldr. okända. Barnet fött hos Barnmorskan Emma Kring i Storbyn." (Stor reservation för tolkningen av vad som utan tvekan är några av de värsta kråkfötter jag sett. Men genom att lägga pussel med uppgifterna i församlingsboken, så har jag förhoppningsvis fått det rätt. ) I Färilas församlingsbok finns han införd hos barnmorskans familj på "Barnmorskegården" i Storbyn (AIIa:5, uppslag 175; https://app.arkivdigital.se/aid/v187732.b1920.s175a och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/F0010928_00196). Där finns också attesten från Jönköping inklistrad (med text på båda sidorna; se även nästa bild). I församlingsboken står att han är utflyttad från Färila till Jönköpings Västra den 27/3 1914. Men det är den formella utflyttningen; han måste i praktiken ha flyttat innan dess, eftersom han ju, enligt attesten till Färila, döptes i Jönköping den 10/1. I Jönköping finns han först i inflyttningslängden den 30/3 (BI:6, uppslag 117, n:r 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v170975.b121.s117 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80001706_00128), med hänvisning till uppslag 6848 i församlingsboken (som är AIIa:33; https://app.arkivdigital.se/aid/v170944.b102.s6848 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80001619_00109). Och där är han inskriven som fosterson (f.s.) hos dopvittnena. Om man år 1913 reser från Ström i norra Jämtland till Jönköping, så lär man ta tåget. Sannolikt först med den nybyggda Inlandsbanan till Östersund, och om man sedan tar sig vidare söderut därifrån via Bräcke och Ånge, så passerar man därefter Ljusdal, som ligger i närheten av Färila (eller det kanske snarare är Färila som ligger i närheten av Ljusdal... ) i Hälsingland. Och om hon då märker att hon inte ska hinna till Jönköping, vad gör hon då? Nu ligger visserligen Färilas kyrkby (Storbyn) inte nästgårds till Ljusdals järnvägsstation (c:a 1,5 mil), men man kanske hade en planerad reservlösning? Det är naturligtvis spekulationer, men knappast orimliga. Planerad var ju Jönköpings-resan hur som helst för den "okända" modern (vem hon än var). Barnet föds i Färila, men prästen där får veta om födseln först flera månader senare genom en attest från Jönköping. Sonen är alltså först inskriven i födelseboken i Jönköping, där födseln uppenbarligen var tänkt att äga rum, med dopvittnen/fosterföräldrar väntande... I Jönköpings födelsebok står visserligen att den "okända" modern är 24 år (alltså 5 år äldre än Lovisa Matilda), men det vet man ju inte hur noggrant det kontrollerades när hon ändå fick vara anonym i födelseboken (det var väl SCB som ville veta åldern, antar jag).
1369
« skrivet: 2022-08-19, 22:23 »
Ytterligare en attest, nu i Naverstad (HII:3; https://app.arkivdigital.se/aid/v951.b473). Först en förfrågan daterad Tanum den 25/10 1819: "Afskedade Soldaten Mattis Bryngelsson Wik, som omkring år 1801 hitkommit från Bullarens Härad, men förlorat sitt då medhafde Prästbetyg, ämnar nu ingå Ägtenskap i denna församling, men saknar Bevis om hinderslöshet före hitkomsten, och äger därföre hos vörd. Pastors Embetet i Nafverstad söka förnyat Intyg härom."Och under är ditskrivet av pastor Gentschein i Naverstad samma dag: "Erhöll av mig betyg om Äktenskapsledighet så väl enligt Husförhörs Längden af 1797 (under Sör Tyft) som enligt en gammal Attest av 1800 och 1801 från Tanum."Denna attest ligger alltså i Naverstads arkiv, så pastorn i Tanum fick m.a.o. aldrig tillbaka den med det sistnämnda svaret. I stället fick han alltså den (i det förra inlägget citerade) gamla attesten med nya upplysningar på baksidan. Därmed är saken klar.
1370
« skrivet: 2022-08-19, 21:42 »
Det finns ingen notering om det i Forserums församlingsbok eller födelsebok.
Inte heller i Jönköpings Västra (i dag Sofia) församlings födelsebok. I den församlingen, där lasarettet låg, finns det dock några barn med "okända" föräldrar (också modern) under den tiden. Men moderns ålder står utsatt, och den stämmer inte på någon av dem - om man nu kan lita på den uppgiften...
1371
« skrivet: 2022-08-19, 21:16 »
Det finns ännu en attest i samma volym (alltså Tanum HII:8; https://app.arkivdigital.se/aid/v202280.b2250). Där finns två flyttnoteringar på framsidan samt en icke helt oväsentlig kompletterande upplysning på baksidan. Först en utflyttning från Naverstads socken den 24/9 1800: "Ynglingen Matthes Bryngelsson från Tyft, som nu flyttar till St. Oppen i Tanums Sokn, född 1785..."Sedan har attesten återanvänts när han flyttade tillbaka till Naverstad den 2/10 1801. Och längst ned har den mottagande prästen noterat "Tyft"; det är alltså dit som han har flyttat in. Och så baksidan (nästa bild): "Mathes Bryngelsson, som föddes på Bergeröd under Skackestad d. 17 Febr. 1785, flyttade för andra gången utur Bullarens Härad, år 1802, förmodeligen med lika lydande Betyg som det omstående, helst ingenting om Honom i Längden finnes anfördt som kunde vara till hinder för dess nu tilltänkta Äktenskap.
Nafverstad Presteg. d. 25 Octob. 1819."Tilläggas kan att den 26/3 1820 gifte sig Mattis Wik med Oliana Hansdotter (Tanum C:4, s. 475; https://app.arkivdigital.se/aid/v1265.b241.s475). Därmed kan väl saken sägas vara klar?
1373
« skrivet: 2022-08-19, 20:20 »
Jag trodde att du menade att det hänt något där... Enligt församlingsboken ser det ut att vara en vanlig gård. Hon finns i vart fall på Forserums Södergård i församlingsboken (Forserum AIIa:4, uppslag 394; https://app.arkivdigital.se/aid/v169901.b64.s394 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00000537_00063). Hon har ingen titel, men står tillsammans med pigor och drängar längst ned på sidan. Inflyttad från Ström i Jämtland den 8/11 1913, och utflyttad till Undersåker i Jämtland den 4/12 samma år. Så det blev en kort visit. Alla andra på sidan ser ut att vara från trakten, utan anknytning till Jämtland.
1374
« skrivet: 2022-08-19, 20:02 »
Jag undrar vad det var för något på denna plats 1918
Forserum Södergård, Forserum, Jönköpings, Småland, Sweden
Jag förmodar att det är något som du läst på nätet någonstans, med tanke på att du skriver (kopierat) "Sweden". Om det inte ska bli en gissningslek får du gärna hänvisa till det som du läst... ---------- (Tillägg till mitt svar: Mer än citatet stod inte i inläggets ursprungliga version som jag svarade på.)
1375
« skrivet: 2022-08-19, 19:14 »
Deje m:e finns i de följande, ännu inte publicerade, volymerna.
1376
« skrivet: 2022-08-19, 11:43 »
Vist kan Laurits och Lars vara samma namn, med det behövs läsning i skattelängderna och om han förekommer i Domboken.
Laurits och Lars är samma namn. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis rör sig om samme man.
1377
« skrivet: 2022-08-19, 10:49 »
Mattis Wik är med under Vik i husförhörslängden 1813-1814 (AI:11, s. 188). 1818-1820 (AI:13, s. 333) är han på Nytorp u. Nästegård. Men däremellan, 1815-1817 (AI:12), finns han inte under vare sig Vik eller Nästegård; och det går inte att hitta honom någon annanstans i pastoratet (Tanum och Lur) i den längden med hjälp av AD:s register. I mantalslängden är det likadant. Han finns på Bukten u. Vik t.o.m. 1816 (Kammararkivets ex., f. 1691v), där han funnits som soldat sedan 1810 (1808-1809 står han direkt under Vik utan torpnamn). 1819 är han u. Nästegård (uppsl. 1775). Men 1817 kan jag inte hitta honom i pastoratet, och 1818 åtminstone inte under Vik eller Nästegård. Så var höll han hus i luckan i husförhörs- och mantalslängderna? Svaret finns i en flyttattest i Tanum (HII:8, inget n:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v202280.b1410), daterad Tanum den 8/11 1816: "Afskedade Soldaten Matthis Bryngelson Wik, född i Nafwerstad församling år 1775, flyttar nu til Fridrikshall i Norge..."Attesten har inte någon påskrift från Halden, varken på fram- eller baksidan, så han visade väl aldrig upp den där - om han nu kom iväg dit - och så har han lämnat tillbaka den i Tanum. Nu finns det inte någon Mattis/Mattias Bryngelsson född i Naverstad eller annexet Lur 1775 (åtminstone enligt Släktdata, men originalen behöver naturligtvis kollas också). Däremot får soldaten Bryngel Reslig och Anna Mattisdotter på Bergeröd u. Skackestad i Naverstad en son Mattis den 17/2 1785 (Naverstad C:4, s. 55; https://app.arkivdigital.se/aid/v883.b33.s55). Och det passar ju med både födelseåret i Tanums hfl och åldern i rullorna (där han också står som båhusläning). Och att soldatsöner själva blir soldater är ju inte direkt ovanligt. Återstår att kolla husförhörslängderna i Naverstad, för att se vart Resligs son tog vägen. Det flyttar en Mattis Bryngelsson fram och atter mellan Naverstad och Tanum några år innan Wik blir soldat, så det är väl sannolikt han.
1378
« skrivet: 2022-08-18, 18:43 »
It's not a place.
"Nata" (latin) = born.
1379
« skrivet: 2022-08-18, 10:24 »
Fortsättning bakåt.
Anna Britta:
· Vassända-Naglum B:1 (omfattar de tre landsförsamlingarna i Vänersborgs pastorat), inget sidn:r, utfl. n:r 33/1845: Från Onsjö (p. 78 i hfl) till Vänersborg.
· Vassända-Naglum AI:6 (omfattar Naglums socken), uppsl. 78.
· Vassända-Naglum B:1 (omfattar de tre landsförsamlingarna i Vänersborgs pastorat), inget sidn:r, infl. n:r 51/1843: Från Främmestad till Onsjö (p. 78 i hfl).
· Främmestad B:2 (omfattar pastoratet), inget sidn:r utfl. n:r 53/1843: Från Heden vid Östtorp (p. 79 i hfl) till Vänersborgs landsf.; född den 17/8 1820 [ingen annan Anna Andersdotter flyttar från Främmestads pastorat till Vänersborg 1843].
· Bäreberg AI:2, uppsl. 79: Hos föräldrarna på Heden u. Östtorp.
· Bäreberg AI:2, uppsl. 119.
· Bäreberg AI:2, uppsl. 116.
· Bäreberg AI:2, uppsl. 79.
· Främmestad AI:5b, uppsl. 206.
· Bäreberg AI:2, uppsl. 79.
· Bäreberg AI:1, s. 74: Fadern har blivit soldat Jarl.
[Främmestads pastorat saknar inflyttningslängd 1822.]
· Råda (R) C:3 (omfattar hela pastoratet), s. 686, utfl. n:r 10/1822: Till Främmestad.
· Råda (R) AI:9, s. 34.
· Kållands-Åsaka AI:6, s. 198: Född den 17/3 1820.
· Råda (R) C:3 (omfattar hela pastoratet), s. 239: Född den 17/3 1820 på Kvänum Tomten [= Kvänum Tyskagård i Kållands-Åsaka socken]. Föräldrar: Anders Carlsson och Kerstin Andersdotter.
Summering:
Andreas Nilsson: Född den 29/6 1822 i Norra Timmervik, Gestads socken. Föräldrar: Nils Mattsson (d.y.) och Maja Pettersdotter.
Anna Britta Andersdotter: Född den 17/3 1820 på Kvänum Tyskagård (Tomten), Kållands-Åsaka socken. Föräldrar: Anders Carlsson Jarl och Kerstin Andersdotter.
1380
« skrivet: 2022-08-18, 00:54 »
Fortsättning bakåt.
Andreas:
· Bolstad B:2 (omfattar hela pastoratet), s. 125, utfl. Gestad n:r 11/1844: Från S. Timmervik, p. 123 i hfl, till Vänersborg.
· Gestad AI:14, uppsl. 123.
· Gestad AI:13, uppsl. 123.
· Gestad AI:13, uppsl. 103: Hos föräldrarna i N. Timmervik.
· Gestad AI:12, uppsl. 109.
· Gestad AI:11, uppsl. 99.
· Gestad AI:10, uppsl. 104.
· Gestad C:1, s. 319: Född den 29/6 1822 i N. Timmervik. Föräldrar: Nils Mattsson d.y. och h. Maja Pettersdotter.
Återkommer med Anna Britta.
1381
« skrivet: 2022-08-18, 00:19 »
Man får följa dem bakåt genom husförhörs- och flyttlängder, längd för längd, för att vara säker på att det är rätt personer.
Här nedan finns de i Vänersborg från att de är inflyttade dit t.o.m. den hfl som du hänvisar till. (Vänersborgs stadsförsamlings husförhörslängder har fyra delar för varje tidsperiod, en för varje "kvarter" i staden.)
Andreas:
· B:1, inget sidn:r, infl. Vborgs stadsf. n:r 113/1844: Från Bolstad.
· AI:12, uppsl. 113.
· AI:15, s. 141.
· AI:18, s. 194.
· AI:18, s. 7.
· AI:18, s. 204: "Låtit kyrkotaga pigan Anna Andersdotter på Lasarettet såsom sin hustru".
· B:1, inget sidn:r, utfl. Vborgs stadsf. n:r 45/1851, den 2/5: Till Fässberg.
· B:1, inget sidn:r, infl. Vborgs stadsf. n:r 104/1851, den 14/11: Från Vänersborg [!].
· AI:16, s. 249.
· AI:17, s. 6.
Anna Britta:
· B:1, inget sidn:r, infl. Vborgs stadsf. n:r 116/1845: Från Vassända.
· AI:15, s. 141: "1848 d. 30/6 födt oägta barn, d:o d. 14/8[?] kyrkot. såsom hustru åt dr. Andr. Nilsson vide infra" [= se nedan; Andreas finns två rader nedanför].
· AI:16, s. 486.
· AI:18, s. 151: "Kyrkot. ss. dr. Andreas Nilssons hustru" .
· AI:18, s. 55.
Andreas & Anna Britta:
· AI:16, s. 407.
· E:1, s. 181, n:r 9: Vigda 29/6 1856: "Arbetskarlen Andreas Nilsson i Wenersborg och hans piga Anna Andersdotter ibm." Andreas: "Född i Gestad 1822 2/7 af bonden Nils Mattsson och Maja Petersdotter. Ledighetsbetyg N:o 113/44". Anna: "Bruden är född i Råda 1817 17/8 af obekanta föräldrar. Ledighetsbetyg N:o 116/45. Giftomannens tillåtelse skall före vigselen företes."
· AI:20, s. 482.
· AI:21, s. 294.
· AI:20, s. 562.
· AI:20, s. 435.
· AI:19, s. 135.
· AI:20, s. 39.
· AI:20, s. 437.
· AI:19, s. 68.
· AI:19, s. 96.
· AI:23, s. 100.
· AI:23, s. 150.
Jag återkommer.
1382
« skrivet: 2022-08-17, 22:46 »
Utslaget bör finnas i den vanliga domboken vid ST 1775, som enligt arkivförteckningen finns i AIa:38. Men den finns inte på nätet, varken hos AD eller SVAR. Och detsamma gäller som sagt hovrättens renovation.
1383
« skrivet: 2022-08-17, 12:25 »
Gestad socken ligger i Dalsland. Och det finns mer än en Råda socken i Västergötland. Dessutom kan det säkert finnas flera personer med samma mycket vanliga namn födda i de socknarna de åren. För att kunna hjälpa till behöver man veta mer om dem, inte minst var (i vilka källor) som du har funnit dem. Man behöver, kort sagt, en trådände att börja nysta i...
1384
« skrivet: 2022-08-17, 11:42 »
Det står alltså två utflyttningsorter i Götenes utflyttningslängd 1844 (B:1, s. 78):
· Gamla Stommen som Nils Ramsin kom från (Vättlösa AI:3, s. 20).
· Enebacken i Holmestads s:n som Carolina Östberg kom ifrån, där hennes mor bodde på torpet Vinningen (Holmestad AI:5, s. 117).
Det var alltså dit som Carolina flyttade när hon väntade barn, och det lär därmed vara där som Stina Cajsa föddes två månader efter vigseln.
Men Carolina anmälde alltså inte flytten dit till prästen i Skälvum - inte förrän hon och Nils skulle flytta till Berg. Då har hon tagit ut flyttning från Skälvum till Götene pastorat, och Nils har tagit ut flyttning för hela familjen från Götene pastorat till Berg. Och de har då gjort detta samma dag, den 2/11 1844 - åtminstone står det som sagt det i Skälvums hfl, men hon är inte med i utflyttningslängden (Husby B:1). Men i Götenes inflyttningslängd ser det ut som den 1/11, men det är nog bara prästen som inte har fyllt i dagen; det är bara den översta personen på sidan som har dagen utsatt (Götene B:1, s. 267, n:r 86).
Enkan Catarina Arvidsdotter (Andersdotter i de sista husförhörslängderna och dödboken) dog enligt husförhörslängden 1850, och finns i dödboken den 15/6 (Holmestad C:2, s. 268, n:r 22). Hon och familjen kan följas bakåt i följande längder i Holmestad:
· AI:4, s. 45.
· AI:3, s. 198.
· AI:3, s. 51.
1385
« skrivet: 2022-08-17, 06:36 »
"...och begrofs på gårdens Lägerställe d. 9 Maji..."
"Gårdens lägerställe" är stället där gårdens döda ligger.
Det står samma sak på andra också. Det var vanligt att varje gård hade sin del av kyrkogården, så det är säkert det som avses. Det var viktigt att begravas i vigd jord, alltså på kyrkogården.
1386
« skrivet: 2022-08-16, 22:24 »
F.ö. är det en mackapär (vilket säkert dialektalt kan låta som måckapär).
1387
« skrivet: 2022-08-16, 19:23 »
I den hfl som du hänvisar till står med mycket svag skrift (ser ut som blyerts) "NB 15/7". Och att Stina Kajsa föddes den 15/7 1844 står också i flyttattesten när de kom från Götene pastorat samma år: Berg HII:4, inget nummer: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061829_00081Attesten är daterad den 2/11 - så då vet varifrån det "födelsedatumet" kommer... I Götenes utflyttningslängd (gemensam för hela pastoratet) står att de flyttar från Holmstads socken (Götene B:1, s. 78, n:r 80-82). Men jag kan inte hitta henne i födelseboken där, inte någon dag 1844. Inte heller i moderförsamlingen Götene eller de andra annexen Ledsjö och Vättlösa.
1388
« skrivet: 2022-08-15, 23:03 »
"Anno 1745
d. 4 September Föddes Till Werlden Börge Larson i Bäck
och Christnades den 8 dito. Faderen Lars Pehrson,
moderen Gunel Nills dotter. Manfaddrar Hans
Börgeson i Bäck, Pehr Anderson Ibm. Anders Anderson
i Rinagården, Qwinofaddrar Gunnil Nills dotter
Ibm. Marta Alfs dotter Ibm. Jngiärd Bengtz dotter
Ibm."
"Rinagården" heter egentligen Ringagården, och är en del av Bäck.
På sned i marginalen står "död 1804".
1389
« skrivet: 2022-08-15, 18:00 »
Midfasto Söndag
1776 var Midfastosöndagen den 17 mars, enligt kalendern i Min Släkt.
1390
« skrivet: 2022-08-15, 16:11 »
Om du följer dem i alla husförhörslängder från att de gifte sig och framåt, så ser du alla barn. Barnadödligheten var stor förr, så en del barn kanske bara är med i en längd.
När en husförhörslängd var fullskriven och prästen lade upp en ny, så överfördes bara de dit som fortfarande bodde i socknen, alltså inte döda och utflyttade. Så för att vara säker på att inte missa något barn, så behöver man alltså läsa mer än en längd.
Och födelse- och dödsdatum som står i husförhörslängderna bör alltid kontrolleras i födelse- och dödbok. Det är ofta sådana uppgifter är fel i husförhörslängderna. Det blev lätt fel när uppgifterna fördes över till en ny bok eller i samband med flyttning.
1391
« skrivet: 2022-08-15, 16:03 »
Det här skulle jag ha gjort med en gång... Följer man dem bakåt i församlingsböckerna, så hamnar man på uppslag 1487 i AIIa:3 (1896-1898). Rubriken på sidan: "Lindholmens Mek. Verkstad". Där finns ingen inflyttningsnotering, men i föregående tidsperiod (1888-1896), alltså när de gifter sig, finns de på uppslag 1454 i AI:21. Och hela den volymen omfattar, enligt registret i början, "Lindholmens Mek. Verkstad (L. M. V.)". Jag skulle ha hållit fast vid det jag sa från början...
1392
« skrivet: 2022-08-15, 14:51 »
Ja, Lundby Mekaniska Verkstad låg vid Sannegårdshamnen - på Lindholmen, nedanför Slottsberget. Se andra kartbilden uppifrån här: https://gamlagoteborg.se/2018/08/18/slottsberget/Sannegårdshamnen utgör Lindholmens västra 'gräns'.
1393
« skrivet: 2022-08-15, 14:12 »
Det fanns tydligen något som hette Lundby Mekaniska Verkstad vid Slottsberget, så det är kanske snarare det som avses med "L. M. W.". Lindholmens varv hade kanske inte "mekansk verkstad" i namnet. Annars blir det ju två "LMV".
På Slottsberget låg under medeltiden en borg. Och där finns i dag gammal trähusbebyggelse från 1800-talet, som tidigare var arbetarbostäder.
1394
« skrivet: 2022-08-15, 13:26 »
"L. M. W." Överst på sidan i församlingsboken står "2 R 22 C". Alltså 2:a roten, tomt 22 C. Enligt fastighetslängden (som dock inte börjar förrän 1928), så är det på Lindholmen. Och eftersom han är plåtslagare, så är en inte alltför vild gissning att "L. M. W." är Lindholmen mekaniska verkstad - om man nu kan bo där...
1395
« skrivet: 2022-08-15, 13:07 »
Det gäller att kika i rätt kolumn... De är sorterade efter lysningsdag (längst till vänster). Vigseldagen står till höger på vänstersidan. De finns som lysning n:r 9 1890 (AD-bild 75).
1396
« skrivet: 2022-08-15, 11:20 »
Prästen har ett speciellt sätt att skriva B, men det skrivs likadant i Blixt. Det står alltså Blåbberhult. Att Annika kommer från Blåbärhult bekräftas av mantalslängden 1762 (s. 281; https://app.arkivdigital.se/aid/v224228.b1500.s281). Där står att Kristen Jacobssons dotter Annika är gift med dragonen Blix på Åsane i Sanne socken.
1397
« skrivet: 2022-08-15, 09:01 »
1398
« skrivet: 2022-08-15, 00:14 »
Både Vörå (som det svenska namnet är) och Oravais (tidigare en del av Vörå) är socknar i den svenskspråkiga delen av Österbotten.
1399
« skrivet: 2022-08-14, 19:20 »
Man var noga med att uppgifterna skulle vara korrekta. Mantalspenningen var en personlig skatt som betalades årligen, så det var viktigt att längden hölls uppdaterad - men hur det sedan fungerade i praktiken är en annan sak... Visst både fuskades och slarvades det. Du kan läsa mer här: Mantalspenning och mantalslängd.
1400
« skrivet: 2022-08-14, 19:08 »
"oangifven"
Prästen visste alltså inte vad han dog av.
1402
« skrivet: 2022-08-14, 18:15 »
Det som betalas är räntan (jordeboksskatten) av hemmanen. Det är alltså ingen personskatt, som t.ex. senare tiders mantalspenning som soldater kunde befrias ifrån.
Den som brukar gården betalar jordeboksskatten, även om bonden också är ryttare.
1403
« skrivet: 2022-08-13, 20:41 »
Enligt herdaminnet var Johan Fredrik Ladau kyrkoherde i Värö 1818-1840. Hans far var kapten vid Kronobergs regemente, och själv var han regementspastor vid Upplands regemente "och gjorde med regementet fälttåg uti Tyskland och Finland". Fredric Ruda var också militär. Kan det möjligen haft ett visst inflytande på prästens glömska?
1404
« skrivet: 2022-08-13, 19:53 »
Attesten finns inte i Lindberg. Den 'återanvändes' vid flytten till Träslöv, där den finns i HII:6, som n:r 12 1851. Den finns hos Arkiv Digital ( https://app.arkivdigital.se/aid/v827966.b2180 - till vänster), men inte hos SVAR. Det är text på båda sidorna, och den ligger med andra sidan först. Andra sidan finns alltså på föregående bild (2170). Faderns namn står dessvärre inte här, vilket inte är oväntat. Men vi får i vart fall moderns efternamn, Öberg.
1405
« skrivet: 2022-08-13, 19:33 »
"Se beviset" står det alltså i Lindbergs hfl - och det skulle det vara intressant att göra.
Den flyttattesten från Värö ska, om den är bevarad, finnas i Lindberg HII:5 (som omfattar åren 1848-1861). Men den volymen finns inte filmad, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet.
1406
« skrivet: 2022-08-13, 19:24 »
På s. 115 i Värö AI:17 finns en Fredric Ruda med familj. Där finns också en piga Lovisa Christina (utan efternamn), född 1814. Det står att Amalia Wilhelmina är hennes dotter. Det står också att modern har fått "hemlig skrift", uppenbarligen för att ha fått ett oäkta barn. Kan herr Ruda vara fadern? Och kan prästen ha "glömt" att skriva in henne i födelseboken för att slippa att antingen ljuga och säga att fadern var okänd eller namnge den 'fine' och gifte herr Ruda för att ha fått ett oäkta barn med pigan? Det är ju också märkligt att det bara är dopvittnena, inte prästen, som skriver ut ett bevis på att hon är döpt...
1407
« skrivet: 2022-08-13, 19:16 »
Hon finns som piga på uppslag 114 i Lindberg AI:6.
Där står att hon kommit från Värö 1850, och flyttar till Träslöv 1851.
I marginalen står: "Blott faddrarnas bevis, emedan hon icke finnes införd i Dop-Boken; se Beviset!"
1408
« skrivet: 2022-08-13, 16:51 »
"År 1795 den 25. Martii, blef uppå anmodan
Bouptekning förrättad efter afledne
Danne Mannen Pär Jönßon i Hallabo
som den 6. dennes med döden afgådt
och efter sig lemnat Änkan Brita
Pärs dotter, och 2:ne redan gifta döttrar
Lisa/Elsa [?], och Ingeborg, samt barn efter en,
hwilken redan är afliden.
Ägendomen upgafs af Änkan, be-
fants upteknades och wärderades som
följer, neml:n."Jag är osäker på om dottern heter Lisa eller Elsa. Både första och andra bokstaven ser ut som L (stort resp. litet). Men båda är ju former av Elisabet, så det spelar väl inte så stor roll...
1409
« skrivet: 2022-08-13, 12:18 »
Nej, du har inte läst fel - men prästen har skrivit fel.
Både brodern Anders den 16/7 1798 (s. 149) och systern Ingrid den 24/7 1805 (s. 176 - fel månad i hfl) har modern Stina Jacobsdotter. Prästen har alltså rört till det i Petters födelsenotis. Kanske för att det finns ett vittne som heter Ingrid Pettersdotter?
1410
« skrivet: 2022-08-12, 17:05 »
"Flaskebo. Pär Hanßons och Hustru Kirstin Johans
dotters Son Johannes föddes d. 22. April
och döptes d. 23. dito. Wittnen woro Johan
och Erik i Flaskebo, dr. Peter i Kolaryd,
Madame Lindgren i Backen, H. Mar-
gretha wid Sandliden och P. Stina i
Flaskebo."
Om det är rätt Johannes, så har han alltså själv tagit sig namnet Berglund.
1411
« skrivet: 2022-08-12, 16:37 »
Godsägare är inget formellt/kameralt begrepp. Det är alltså inte om någon är "godsägare" eller inte som t.ex. avgör vad jordeboksskatten (räntan) är för dennes gårdar. Och inte heller spelar det någon roll om "godsägaren" är adlig eller inte. Det är kort sagt en smaksak vem som ska kallas godsägare. Så om en storbonde, som äger flera gårdar, vill vara lite 'finare' än sina grannar, så kan han alltså kalla sig "godsägare" om han vill - men det innebär ju inte att han inte också är en bonde om han själv brukar den gård där han bor. Jag kan tillägga, angående Bremsarna, att en norsk lagrätteman är (ungefär) detsamma som en svensk nämndeman, så den som var lagrätteman var absolut bonde.
1412
« skrivet: 2022-08-12, 10:07 »
Det är inte du som ska be om ursäkt för förväxlingen - det är Ancestry. Lars Jönsson och Per Larsson är inte samme man. Lars Jönsson född den 18/2 1825 i Ekshärad finns bl.a. på uppslag 245 i AI:21 (1845-1850, del 1). På den sida som du nämner (34 i AI:17) står att Lars kommit från "p. 37 39", alltså pagina 37 1839. Och där finns han hos modern Anna Larsdotter som nu är gift. Och på din Per står det på den nedre raden på uppslag 41 i AI:19 att han är "infl. 42". Men naturligtvis är det en lucka in inflyttningslängden 1842... Men Lars Jönsson och Per Larsson rör sig bland samma personer. Och på Per står det ju inte bara att han är född på samma dag som Lars, utan också på samma ställe, Ö. Tönnet. Förklaringen är förmodligen att de någonstans står skrivna bredvid varandra - och så när Per flyttade, så skrev prästen av födelseuppgifterna från Lars rad. Sådana fel har jag stött på mer än en gång. Det gäller bara att hitta var de står bredvid varandra...
1413
« skrivet: 2022-08-12, 08:58 »
En liten upplysning om Ancestry och böckernas volymbeteckningar. Ancestry har digitaliserade kopior av de gamla mormonfilmerna, och man håller envist fast vid de volymbeteckningar som finns på filmerna, d.v.s de som användes i arkivet när mormonerna filmade böckerna för över ett halvsekel sedan. Men dessa har ofta ändrats, t.ex. här i Ekshärad. "AI:14A" (1839-1845) heter i dag AI:19. Och "AI:19" (1861-1865) heter AI:27. I arkivförteckningen kan du se vilka nummer samtliga böcker i kyrkoarkivet har i dag.
1414
« skrivet: 2022-08-12, 08:52 »
Det står att han flyttat från "infra 44". Infra är latin för "nedan" och 44 är året som han flyttades.
Han finns alltså längre ned på samma sida, näst nedersta raden. Och där står det att han flyttat till "supra", ovan.
1415
« skrivet: 2022-08-12, 07:04 »
Det står att Elin "warit i ächtenskap med Thure Jöranßon 20 åhr" och "warit änkia 23 åhr".
1416
« skrivet: 2022-08-11, 22:56 »
Om du säger källan (volym, sida och datum), så kan man plocka fram en bild från Arkiv Digital. Nu har vi ju bara samma usla bild som du...
1417
« skrivet: 2022-08-11, 17:54 »
Den finns en Johan Alfred Jonsson, född den 10/ 7 1871 i Markaryds socken. Han dog i Snällsböke i Hinneryds socken den 14/11 1947 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041501_00254). Han var gift två gånger. Första hustrun Amanda Svensson var född den 9/9 1875 i Tvååkers socken och dog den 9/1 1915 i Snällsböke. De flesta av deras barn var födda i "N. Amerika" enligt församlingsboken. Johan Alfred gifte om sig den 30/12 1915 med Rut Hilma Alice Larsson, född den 19/8 1893 i Hinneryd. De levde i Snällsböke ännu 1939, när den sista församlingsboken slutar, d.v.s. den sista som finns publicerad på internet. Och Rut är kvar där i "Sveriges befolkning" 1950 och 1960, men inte 1970. De var troligen medlemmar av någon frikyrka. Det står nämligen "icke döpt" på alla barnen. D.v.s. icke döpta av statskyrkan, vilket var det enda som räknades som döpt "på riktigt"... Något av detta som låter bekant? De finns i följande församlingsböcker i Hinneryd: · AIIa:2, uppsl. 342 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v166590.b352.s342 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80004997_00380). · AIIa:2, uppsl. 340 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v166590.b350.s340 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80004997_00378). · AIIa:4, uppsl. 385 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v166592.b155.s385 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80004999_00154).
1418
« skrivet: 2022-08-11, 16:52 »
Ja, Inga Andersdotter flyttar in från Ulricæham, men 1812.
1419
« skrivet: 2022-08-11, 11:10 »
Säterbo är en socken vid Arboga. Den hör till landskapet Södermanland, men Västmanlands län.
1421
« skrivet: 2022-08-10, 22:10 »
Elin Juliusdotter från Flahults backstuga i Tannåkers socken dör den 12/5 1800 (C:2, s. 128). I husförhörslängden 1799-1805 (tredje längden i AI:1, s. 184) finns hon som Anders Johanssons hustru.
1422
« skrivet: 2022-08-10, 20:50 »
Och Gylteboda ligger inte så långt från Udden under Hult. Och på Udden bor Elin Juliusdotter vid vigseln 1792 - och den Elin är då enka. Det kan kanske finnas fler Uddar, men på Udden under Hult finns en enka Elin på s. 49 i AI:1 (högersidan).
1423
« skrivet: 2022-08-10, 20:26 »
Det är som sagt ingen Elin Jonsdotter som finns i födelseboken 1747 (döpt den 8/3, s. 113), eftersom fadern heter Julius. Men det kan ju ändå vara rätt Elin, eftersom hon heter Juliusdotter i Jons födelsenotis.
Och det är en Jon, inte Jöns, som föds den 8/1 1771. Däremot får Sven och Elin i Feringe Sörgård en son Jöns i januari 1773 (s. 165). Första bokstaven i Svens namn ser inte ut som ett typiskt S, men jämför med hur Stina skrivs den 9/11 på vänstersidan av samma uppslag.
Familjen finns på s. 8 i AI:1. Där står bara Elins förnamn, samt att hon är född 1745 - vilket inte behöver stämma. Men det är samma födelseår som Elin Juliusdotter i Tannåker har.
1424
« skrivet: 2022-08-10, 19:39 »
I Jons födelsenotis heter modern faktiskt Elin Juliidotter, alltså Juliusdotter.
Att fadern där står som Jon Svensson beror förmodligen på hur prästen skriver en del barns namn, bl.a. Stina närmast ovanför. Han skriver då barnets förnamn och patronymikon, i det ovannämnda fallet Stina Eriksdotter, och därefter föräldranas namn. Han lär väl ha tänkt att göra likadant med Jon - men så blev Jon Svensson fadern i stället...
Så vad är rätt - Jönsdotter som i vigselboken eller Juliusdotter som födelsenotisen?
1425
« skrivet: 2022-08-10, 19:27 »
Jo, men frågan är hur du kan vara säker på att det är din Elin i den födelsenotisen. Har du sett någon senare uppgift om när och var hon föddes?
1426
« skrivet: 2022-08-10, 18:48 »
I Vittaryds vigselbok (C:1, s. 27) finns den 30/12 1792 vigseln mellan Elin Juliusdotter från Udden och torparen Anders Johansson från Ronen i grannsocknen Tannåker.
Enligt Tannåkers hfl (AI:1, s. 26 mp) är Elin född 1745. Det är tillräckligt nära 1747 för att det ska kunna stämma. Man ska aldrig lita på födelseuppgifter i husförhörslängder. De blev lätt fel, särskilt i samband med flyttning till ett annat pastorat, och speciellt om det bara stod ålder i stället för födelsedatum i flyttattesten.
Det är alltså hyfsat sannolikt att detta är den Elin som föddes i mars 1747.
Varför är du så säker på att det var din Elin som föddes då? Hon heter Jönsdotter enligt vigselboken.
Vad vet du mer om henne? Har du kollat barnens dopvittnen/faddrar? Finns det någon Jönsson eller Jönsdotter där som kan vara syskon till Elin, eller någon annan som kan vara gift med ett syskon? Det var vanligt att föräldrarnas syskon eller svärsyskon var dopvittnen/faddrar.
Om du inte vet var hon föddes, så kan hon ju vara född i en annan socken.
1427
« skrivet: 2022-08-10, 17:03 »
Förmodligen benkokning för tillverkning av benlim. Se Lim i Nordisk Familjebok.
1428
« skrivet: 2022-08-10, 16:48 »
I AI:4 (s. 414 mp/uppsl. 68 hp i andra delen) finns Göran Månsson med dottern Beata på Markaryd Mellangård. Görans hustru är Johanna Persdotter. Men det är ju inte säkert att hon är Beatas mor; Göran kan ju vara omgift.
Beata är struken och inskriven nedanför tillsammans med Sven Nilsson. Men de står bara som dräng och piga, så de är väl inte gifta än.
1429
« skrivet: 2022-08-10, 16:24 »
Beata Göransdotter med mannen Sven Nilsson finns på samma ställe i AI:5, uppslag 74. Att det är rätt Beata framgår av sonen Nils som har samma födelsedatum som i AI:7.
1430
« skrivet: 2022-08-10, 16:06 »
Enligt arkivförteckningen (som jag länkade till tidigare) hörde t.o.m. 1839 Sjökulla till Virserums kyrkosocken, men Åseda jordebokssocken; därefter också till Åseda kyrkosocken. Och Sjökulla finns i Virserum AI:5a. Då är det ganska stor sannolikhet för att också resten av den boken omfattar ett område i närheten av Åseda... När det gäller registersökning, så tänk på att hur namnet stavades förr berodde på vem som höll i pennan. Och det kanske inte stod födelsedatum i flyttattesten från Åseda, bara år eller t.o.m bara ålder.
1431
« skrivet: 2022-08-09, 23:14 »
Är du säker på att du har hittat rätt Elin i födelseboken?
Det står Jönsdotter i vigselboken den 30/11 1769.
Men i födelseboken den 15/3 1747 står att den dagen kristnades (Christnades), alltså döptes, en oäkta Elin (födelsedagen står ej). Fadern uppgavs vara Julius Jönsson och modern heter Ingrid Jönsdotter. Denna Elin ska därmed heta Juliusdotter.
1432
« skrivet: 2022-08-09, 18:02 »
Om du inte vet i vilket väderstreck en gård/by ligger, så kanske en titt på kartan kan avhjälpa det problemet. (Det går att zooma, och det syns fler namn om du zoomar in.) Men jag förstår inte riktigt problemet. Vet du inte på vilken eller vilka gårdar i Virserums socken som dina förfäder bodde? Vet du bara väderstrecket?
1433
« skrivet: 2022-08-08, 18:15 »
Vilka gårdar/byar som ingår i resp. del framgår av Landsarkivets ortregister som är inbundna i början av böckerna.
1434
« skrivet: 2022-08-08, 12:18 »
Efter i Lifstiden Capitainen Wälborne Herr
Christer Mörner, som d. 24. sistl. April afled,
är, på Änkefru Capitainskans Wälborna Fru
Magdalena Mörners, född Sten, anmodan, Boup-
tekning förrättad, närwarande: Sönerne Ma-
joren och Riddaren af Kongl. Maij:ts Swärds Or-
den, Wälborne herr Christer Mörner och Lieute-
nanten Wälborne Herr Hampus Mörner, för
sig och deras från Fångenskapen, icke hem-
komne Broder, Lieutenanten Wälborne Herr
Sten Otto Mörner, af underteknade, så, som följer.
1435
« skrivet: 2022-08-07, 17:43 »
I arkivförteckningen kan du se vad som finns. Husförhörslängderna finns i serie AI. Observera att varje tidsperiod är uppdelad på flera delar.
1436
« skrivet: 2022-08-07, 08:44 »
Det är bara att följa dem bakåt.
De finns i Vänersborgs utflyttningslängd den 5/9 1861 (B:2, s. 105, n:r 72). De har flyttat ut från pagina "Bl. 80" i husförhörslängden, vilket är s. 80 i kvarteret Blomman (som finns i AI:22).
Där står att de kommit från Lekåsa 1859.
Och i Lekåsa finns vigseln (E:1, s. 114-115, n:r 6): Lysning den 11/2 1859, och vigsel den 25/9.
Men vigselboken omfattar hela pastoratet. Och det är i annexet Fåglum som de bor (AI:3, uppsl. 65), båda på Tegalund. Det står att de utflyttar till Näs 1859, vilket borde vara Vänersnäs. Men de ändrade sig tydligen, eftersom de flyttade till Vänersborg.
1437
« skrivet: 2022-08-06, 22:09 »
Att någon tar faderns patronymikon som efternamn (t.ex Ravelsson i stället för Larsson om fadern heter Lars Ravelsson), det är något som man stöter på i slutet av 1800-talet under övergångsperioden mellan de gamla och nya namnskicken. Men om du stöter på något sådant under 1700-talet, och är helt säker på att det är samme person, så räkna med att något av namnen är ett skrivfel tills motsatsen är bevisad.
Ett patronymikon/fadersnamn är ju inget släktnamn som kan bytas ut. Heter man Larsson, så är det för att fadern heter Lars. Att då byta ut det är som att byta namn på fadern.
När det gäller Ravelsson som soldatnamn, så är det vanligt i rullor från 1600-talet att soldaterna bara är skrivna med sina patronymikon. Det är då alltså inga soldatnamn.
1438
« skrivet: 2022-08-05, 19:31 »
Esrutte ser det ut som. Det föds en Anders Rafelsson i Esrut den 6/12 1735 (s. 238). Den ende Rafvel i Björsäters pastorat i mantalslängden 1738 är Rafwell Larßon i Eriksrud (landskontorets ex., s. 409; https://app.arkivdigital.se/aid/v190802.b213.s409). Det är lite oklart till vilken socken Eriksrud hör. Kyrkoboken (Björsäter C:4) omfattar hela pastoratet, d.v.s. Björsäters socken i Vadsbo härad samt Lugnås och Bredsäters socknar i Kinne härad. Bredsäter hörde vid den här tiden (och ända till slutet av 1800-talet) till Lugnås jordebokssocken, och ingår därför också i Lugnås i mantalslängden. Och det är också där som Eriksrud finns i mantalslängden.
1439
« skrivet: 2022-08-05, 00:35 »
"9. Monsieur Johan Hindrich Herrmans
och Madame Helena Hemans dot-
ter Anna Dorothea född d. 8. Kn
10 före middagen, döpt i Kyrckian..."Det finns en jungfru Ellen Hedman bland faddrarna, så jag förmodar att Helenas efternamn bara är stavat som det uttalas... Det står inte var de bor, men i 1733 års mantalslängd finns en Johan Herman med hustru i Uddevallas 3:e rote (Kammarkollegiums ex., f. 1082r; https://app.arkivdigital.se/aid/v224214.b2520.s1082).
1440
« skrivet: 2022-08-04, 23:59 »
d. 28. Herr Casseu-
ren Ifwer Sören
son ifrån Stalle
dödt d. 11 af Gulsot
och Stark feber 74
år gamal.
1441
« skrivet: 2022-08-04, 20:05 »
Hammar C:2, s. 40 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v53222.b45.s41). Född den 11/12 1758 och döpt den 13/12. Herdaminnets "födelsedatum" är alltså dopdatumet. Och sedan har prästen i efterhand lagt till namnet Hammarlund, samt att Anders blev gymnasist 1775, student 1781 och präst 1786.
1442
« skrivet: 2022-08-04, 11:25 »
Det flyttar också ut en målaregesäll Carl Ekström från Kristine till Uddevalla 1792 (B:2, s. 220, n:r 29).
Och han finns i Uddevallas inflyttningslängd (B:1, s. 40, n:r 172). Där sägs att han är 21 år och född i Stockholm.
Om det är samme Carl Ekström som flyttar in till Kristine 1801, så har han alltså någon gång efter 1792 flyttat ut från Uddevalla till Stockholm, eller ev. via någon annan stad.
1443
« skrivet: 2022-08-03, 21:23 »
"Fhälla" skulle det kunna vara, alltså Forshälla.
1445
« skrivet: 2022-08-03, 18:35 »
Herr komministerns efternamn samt källor till uppgifterna skulle ju inte försvåra för den som vill hjälpa till... Det finns en socken Hammar i Närke.
1446
« skrivet: 2022-08-03, 18:24 »
I 1741 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 580; https://app.arkivdigital.se/aid/v190805.b303.s581) finns Michell Börjeßon på Fiskaregården. På raden under finns den ogifte Anders (utan efternamn), som har gemensamt hushåll med Mickel. I husförhörslängderna finns också enkan Maria på Fiskaregården, som lär vara över 63 år, eftersom hon inte är med i mantalslängden. Hon har sonen Anders, som bör vara den ogifte Anders i mantalslängden. I 1739 års hfl (AI:1, s. 27) heter han Larsson. Det är väl förklaringen till att prästen rörde till det och kallade också Mickel för Larsson.
1447
« skrivet: 2022-08-03, 11:42 »
Det finns många andra blyertsanteckningar i boken. Man får ju onekligen intryck av att det är en idiot som i modern tid har klottrat i böckerna i samband med egen forskning. Åtminstone i någorlunda modern tid, före mikrokortens tid, när man fortfarande fick läsa originalböckerna på landsarkiven.
1448
« skrivet: 2022-08-03, 07:05 »
På den bilden (från Örby AI:17) ser vi att Sven Andreasson inte längre är ägare, och i stället har ett undantag. Det vänstra strecket är en överstrykning av "1/8 Eg.", och det högra strecket står efter "Undantag" och visar att det ska in framför namnet.
Längre ned på sidan (utanför bilden här) står Svens son Johan som den nye ägaren. Han har alltså tagit över bruket efter att han gift sig, och föräldrarna har då fått ett undantag.
1449
« skrivet: 2022-08-02, 15:19 »
"Fader: Okänd. Moder: Emma Kajsa
Andreasdotter, sömmerska x)
x) som d. 29/2 hos mig begärt att få
detta barn antecknadt ss. sitt."
Prästen har alltså skrivit moderns namn i faderns fält och strukit fältet för moderns namn... Och sedan fortsätter texten i kolumnen "Särskilda anteckningar" längst till höger.
Begäran om att få barnet "antecknat såsom sitt" gjordes för att det oäkta barnet skulle ha arvsrätt efter modern.
1450
« skrivet: 2022-08-01, 18:46 »
Ja, det är "Uthfattige" som står efter "Båtsmän". Ovanför alla fyra kolumnerna i den avdelningen står: "Undr bemte [Underbemälte]
frije efter
Instructionen"Men Uthfattige kommer ju ovanför Båtsmän om man lägger bilden på sned...
1451
« skrivet: 2022-08-01, 18:11 »
Ulfwestorp
1452
« skrivet: 2022-08-01, 11:45 »
Börja i den husförhörslängd där du har den eftersökta personen och följ honom/henne därifrån och bakåt genom tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd.
Så bör man f.ö. alltid följa alla personer, eftersom man aldrig kan lita på att födelseuppgifter (tid och plats) i husförhörslängder stämmer. Sådana uppgifter blev lätt fel när personer överfördes till en ny bok eller vid flyttning.
1453
« skrivet: 2022-08-01, 09:58 »
Enligt arkivförteckningen finns det ingen bevarad födelsebok för 1823. Om man jämför noteringarna för åren 1822 och 1824, så är det inte samma handstil. Det är alltså en ny präst. Kanske det var en slarvig vikarie 1823 innan den nye ordinarie var på plats?
1454
« skrivet: 2022-08-01, 09:25 »
"Vide" är latin och betyder se. Och det står "näst tillförne", d.v.s. närmast föregående. Det hänvisas alltså till en tidigare del av boken. Åren 1819 och framåt börjar på sidan 250. (Se innehållsregistret i början. )
1455
« skrivet: 2022-07-30, 17:33 »
Jag vet inte vad det ska föreställa som står på själva raden. Ett torpnamn möjligen. Men kråkfötterna därunder lär föreställa "Wäxtorp Hag.".
Hon finns i vart fall på Växtorp Hagagård i moderförsamlingen Dalstorp (AI:8, uppsl. 152), inflyttad från rätt plats och på rätt dag. Men här har födelsemånaden blivit april.
1456
« skrivet: 2022-07-30, 00:05 »
Vid Brittas bouppteckning den 27/12 1793 företräddes de omyndiga barnen av morbrodern Nils Larsson på Bodalsviken (Vedbo HR FIIa:9, s. 821).
1457
« skrivet: 2022-07-29, 18:32 »
Leberg (Ledberg).
1458
« skrivet: 2022-07-28, 21:35 »
(C:4, inget sidn:r.) Var de bor står efter faderns namn: "Vid Jäder". "35-40" är moderns ålder. Alla mödrars ålder är angiven med femårsintervall så att prästen ska slippa räkna för att sätta en markering i rätt kolumn i befolkningsstatistiken vid årets slut.
1459
« skrivet: 2022-07-28, 13:02 »
Det första man kommer att tänka på är Läckö i Otterstads socken i Kållands härad i Västergötland. På s. 39-40 i boken om ortnamnen i Kållands härad (pdf) framgår hur namnet har skrivits genom tiderna.
1460
« skrivet: 2022-07-28, 00:13 »
Första sidan:
"Sjömannen Anders Wallin som är barn-
född i denna Församling den 31 Julii
1782, hafwer under senare åren ganska litet
wistats härstädes utan det at han wäl en och
annan gång begådt den Heliga Nattwarden
hwadan han ock förledet år blifwit ur För-
hörs Boken och Mantals Längden har utstru-
ken. Wallin har wäl icke, det jag kan min-
nas, härifrån uttagit något Präste Betyg, men
begär det nu i afseende på något äcktenskap,
som han skall wara sinnad at ingå i Släps Sochn
och Walda Pastorat och ehuruwäl bemälte Sjö-
man, som under sitt wistelse tid härstädes lefwat
anständigt, i detta Pastorat mig wetterligen"
Andra sidan:
"icke ingådt någon äcktenskaps förbindelse; Kan
jag icke förtiga det Bref jag i sådant afseende
bekommit och hwilket härhos fölljer och till Herr
Prosten Dalén öfwerlämnas, om det nu mera
och efter så lång tids förlopp bör werka hinder
för Anders Wallins tilltänckta äcktenskap.
Ölmevalla den 22. Julii 1814.
Bengt Mjöberg
Pastor."(Med reservation för att pastor Mjöberg har en något speciell handstil... )
1461
« skrivet: 2022-07-27, 02:00 »
Enligt Göteborgs herdaminne (från 1872; s. 348) var Knut Stålberg komminister i Gällstad pastorat (grannpastorat till Dalstorps pastorat, där Hulared ingår), och dog 1695.
Han bodde tydligen i Stålared i Hulareds socken. I vart fall finns där Knuts enka i mantalslängden 1699 (f. 2014v). Året efter (f. 2230v) finns där Hans, med noteringen "fattig, äger H:r Knuts Encka".
Och vigseln finns i Hulareds kyrkobok år 1700 (utan datum; C:1, inget sidn:r, men andra sidan i boken):
Hans Swenßon i Ståhlared och H. Elisabeth Dimberg.
1462
« skrivet: 2022-07-27, 01:24 »
Isak och Ellika gifte sig den 16/6 1723 (Hulared C:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v5685.b16). Ellika dog 1754, 68 år gammal. Det står inget datum i kyrkoboken (C:1, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v5685.b57), varken för död eller begravning. Men enligt bouppteckningen (Kinds HR FIIa:3, s. 591), dog hon den 10/5. Hans Svensson kan ju vara styvsvärfar till Isak, om Ellikas mor var omgift med honom. Hans hustru är alltså död enl. mantalslängden 1728, och hustru Elisabet (utan efternamn) i Stålared dog den 17/8 1727 (C:1, inget sid:nr; https://app.arkivdigital.se/aid/v5685.b18).
1463
« skrivet: 2022-07-27, 00:37 »
(S. 333.)
"Warit skrefwen hos sin
Swärfader Hans Swenß."
Och på Hans Swenßon (fyra rader ovanför) står:
"Hustrun död, man öfwer
63 åhr och afstår bruket till
sine barn Mågen Isach Sturck
och Sonen Swen Hansßon, Pig.
till Reutersberg och Per Swenß."
1464
« skrivet: 2022-07-26, 16:59 »
Denna husförhörslängdsvolym (AIb:1) innehåller många längder. Just den här omfattar åren 1827-1828, enligt omslaget, men där finns på samma uppslag barn födda 1830.
Om man ser vad som står före födelseåret på sidans övriga personer, så är det åldern år 1830. Det som står framför Ola Jonasson måste alltså vara "29". Titeln är förmodligen "st.s.", styvson.
1465
« skrivet: 2022-07-25, 18:10 »
Otterstad C:1, s. 185:
Larß Swensons dotter i Tohlztorp Carin d. 7 Aug.
1466
« skrivet: 2022-07-25, 17:52 »
Inledningen:
"Protokoll fördt vid vederbörligen
utlyst extra Kommunalstämma inom
Kilanda Socken den 15 April 1907.
S. D. Jäf mot stämmans laglighet anmäldes ej."
Och en liten korrigering:
Handlanden i Hult heter Lindström.
1467
« skrivet: 2022-07-24, 19:38 »
Om vi gör så - följer Johanna bakåt från den sista husförhörslängden - så hittar vi följande:
Fristad
AI:10, uppsl. 47.
AI:9, s. 34.
AI:8, s. 12: Från Gingri 1836.
Gingri
AI:2, s. 68: Från Fristad 1835, till Fristad 1836.
Fristad
?: [Till Gingri 1836].
Gingri
AI:2, s. 67: Från Borås 1832.
Borås
AI:11, s. 134: Från n:r 213 [s. 131] 1831, till Gingri 1832.
AI:11, s. 131: Till n:r 217 [s. 134] 1831.
AI:10, s. 68: Från Blomgren [s. 226] 1830.
AI:10, s. 226: Från Holmer [AI:9, s. 294] 1829 , till Kjellman [s. 68] 1830.
AI:9, s. 294: Från n:r 2 [AI:10] s. 62 1828
AI:10, s. 62: Från Gökhem 1827, till Holmer [AI:9, s. 294] 1828.
BI:2, s. 44, n:r 99: Från Gökhem 1827 [då är attesten inlämnad].
Gökhem [flyttlängden omfattar hela pastoratet]
B:2, s. 49, n:r 21: Från Sjögården i Marka s:n till Borås 1826 [ingen Johanna Andersdotter utflyttar 1827].
Marka
AI:6, s. 75 (Sjötorp Sjögård): Från s. 69 1826, till Borås [står mellan Johannas rad och raden ovanför].
AI:6, s. 69 (Sjötorp Storegård): Född i Säm, från Säm 182... [sista siffran otydlig], till s. 75 1826.
Gökhem [flyttlängden omfattar hela pastoratet]
B:2, s. 259, n:r 73: Johanna Larsdotter [!], från Skölvene till Sjötorp Storegård 1824.
Skölvene [flyttlängden omfattar hela pastoratet]
C:3, f. 416r: Pigan Johanna Andersdotter, från Säm till Marka 1824 [ingen Johanna Larsdotter flyttar ut 1823-1824].
Norra Säm
AI:1, s. 3 (Björstorp): Till Marka 1824.
I sistnämnda längd finns Johanna hos föräldrarna Anders Bask och Ellika Larsdotter. Också här har hon födelsedatumet 15/1 1809, och sägs vara född i Vimle. Men längden (som är den äldsta bevarade i Norra Säm) börjar först 1820, så födelsemånaden har väl blivit fel när hon överförts från en tidigare längd.
En Johanna med samma föräldrar finns nämligen född den 15/7 1809 i Vimle i Skölvene socken (C:3, s. 97).
1468
« skrivet: 2022-07-24, 15:23 »
(Länken går till Fristad F:1, s. 36.) Det var vanligt (i Västergötland nästan regel) att det var moderförsamlingen i ett pastorat som angavs som födelseförsamling efter en flytt till ett annat pastorat. Till Skölvene pastorat hörde då också Norra Säm, Hov och Källunga. Det kan alltså vara i någon av de annexsocknarna som hon föddes. Om Skölvene inte bara var den socken (eller det pastorat) hon kom flyttande ifrån... Det är nämligen ett vanligt fel i husförhörslängderna att utflyttningsförsamlingen/pastoratet blir "födelseförsamling" i den nya församlingens husförhörslängd efter en flytt. Man bör heller inte lita på födelsetiden i husförhörslängder; den blev ofta fel när personer fördes över till en ny bok. Föräldrarnas namn i dödboken bör man också ta med en nypa salt, särskilt om personen var född i ett annat pastorat. Vad kan man då egentligen lita på? Det säkraste sättet att hitta rätt föräldrar är att följa personen bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Speciellt om personen har ett så vanligt namn som Johanna Andersdotter.
1469
« skrivet: 2022-07-24, 14:53 »
Arkiv Digital och SVAR har ju samma bok.
Utflyttningskolumnen finns längst till höger på uppslaget (4488).
1470
« skrivet: 2022-07-23, 20:53 »
I utflyttningslängden 1836 står att Joh. Gustaf Svensson flyttar till "Sant. Capell".
Johan Gustaf Sandberg finns som n:r 51 i Sankt Anna kapellförsamlings inflyttningslängd 1836, inflyttad från Östra Ny (Sankt Anna BI:1, s. 102).
1471
« skrivet: 2022-07-23, 18:30 »
Han var faktorismed och mästare (faktorismedmästare). Sandhem ligger i Västergötland, nära gränsen till Småland, och därmed inte så långt från Huskvarna. Det är därför en inte alltför vild gissning att det var vid sistnämnda orts gevärsfaktori som han var (eller varit) verksam som smed. Bouppteckning efter Factorie Smeden Mäster Jonas Landgren från Härstorp Nordgård förrättades den 31/5 1782 (Slättängs HR FII:8, s. 671; https://app.arkivdigital.se/aid/v144078.b341.s671).
1473
« skrivet: 2022-07-22, 17:15 »
Adelz Ryttaren
Ekenäs
1474
« skrivet: 2022-07-21, 21:54 »
Wästerbergs hustru
1476
« skrivet: 2022-07-21, 17:23 »
Myrman är soldatnamn för Myrom i Ölme socken (n:r 141 vid Kristinehamns kompani av Närke-Värmlands regemente).
1477
« skrivet: 2022-07-21, 16:25 »
Ölme härad bestod av socknarna Ölme och Varnum.
Men Ölme socken kallades Ölmehärad (så står det i dess kyrkoböcker), och utgjorde ett eget pastorat vid den här tiden. Och Varnums socken ingick i Kristinehamns pastorat vid samma tid.
Det är m.a.o. inte troligt att det skulle stått Ölmehärad i flyttattesten om han kom från Varnum.
1478
« skrivet: 2022-07-21, 00:04 »
Nästan rätt... Det står bara "handt" (utan v), med ett förkortningstecken på slutet. Eftersom han är avskedad, så bör han ha varit soldat. Och då borde det vara en förkortning av hantlangare, alltså vid artilleriet.
1479
« skrivet: 2022-07-20, 19:54 »
Den generalmönsterrulla som Lennart länkar till är från 179 3 (och här finns den hos AD: https://app.arkivdigital.se/aid/v46749a.b382). Den ingår dock i samma volym som 1790 och 1798 års GMR. Där står som sagt att Johan heter Hansson - men... Den 6/3 1799 förrättades bouppteckning efter Halvard Eriksson från Liane i Dalskogs socken (Vedbo HR, FIIa:10, s. 585; https://app.arkivdigital.se/aid/v143277.b298.s585). Enkan heter Kajsa Andersdotter, och bland deras gemensamma barn finns soldaten Johan Grann. Liane är granngård till Halängen, där Johan var soldat.
1480
« skrivet: 2022-07-20, 17:16 »
Prästen slarvläste väl sin kladdlapp eller lysningsedel, eller vad han nu hämtade uppgifterna ifrån när han skrev in vigseln i kyrkoboken. Och så fick Johan kompaniets namn som soldatnamn...
1481
« skrivet: 2022-07-19, 13:41 »
Tidigare i denna tråd har skrivits om personer som kom från "Inland". Detta Inland är sannolikt Inlands Härad i Göteborgs och Bohus Län.
Det finns fyra härad på Inland i Båhuslän: Inlands Södre, Inlands Nordre, Inlands Torpe och Inlands Fräkne. (Sannolikt var det bara de två förstnämnda som ursprungligen räknades till Inland.)
1482
« skrivet: 2022-07-19, 13:15 »
@Patrik: om du är säker på att de två Sissorna är samma person -- slå ihop dom! FamilySearchs träd är ett världsträd, ett enda gemensamt familjeträd. Och betaltjänsterna använder datan därifrån för att driva sina "smarta" algoritmer, så varje rättning där slår igenom som färre fel i mindre erfarna släktforskares träd ...
"Världsträd" (som också finns hos andra företag) innebär att den som tror att två personer är en och samma person kan "komplettera" eller "rätta" uppgifterna - genom att slå ihop personer i den egna antavlan med personer i andra forskares antavlor som de i själva verket inte alls har någon anknytning till. Och dessa fantasifoster sprider sig sedan snabbt till andra liknande ställen. Detta innebär att den som publicerat korrekta uppgifter kan få sin antavla ihopkopplad med "släktingar" som inte alls hör dit, vilket sedan lurar de allt för många som tror på allt man läser på nätet - och sprider det vidare till ännu fler ställen. Så en stor varning för dessa "smarta" tjänster!
1483
« skrivet: 2022-07-18, 23:53 »
"Pigan Karna Nils dotter född i Fielkinge
1785. flyttar från Åraslöf till födelse
orten med Bewis, at hon läser wäl,
flitigt brukat Nåde Medlen, och angif-
wer sig wara häfdad af okjänd Person."Och det är som sagt i efterhand ditskrivet "falso" över Fielkinge. Lars Schult, som undertecknat attesten från Kristianstad, var enligt Lunds herdaminne (del 5, s. 24; http://runeberg.org/lundsh/5/0034.html) kyrkoherde i Nosaby. Och i herdaminnet (s. 17) sägs också att Nosabys kyrkoherdar "sedan 1617 herjemte warit Stadskomministrar i Christianstad".
1484
« skrivet: 2022-07-18, 19:55 »
Torkill ser det ut som.
1485
« skrivet: 2022-07-18, 18:33 »
Påstodo är plural. Det var alltså flera personer som påstod detta. Kan det stå "Mennerne", alltså männen?
1486
« skrivet: 2022-07-18, 18:20 »
Om du har hittat fler upplysningar än du hade tidigare, så kan du ju göra ett nytt inlägg och komplettera den tidigare efterlysningen. Eller så kanske du upptäcker att du var lite oklar i det förra inlägget, och behöver förtydliga det...
1487
« skrivet: 2022-07-18, 18:08 »
Pihlcrantz finns inte med i Båhusläns regementes meritförteckning för den aktuella tiden ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005311_00001), så han lär ha varit fältväbel vid ett annat regemente. I fånglistan från länshäktet står han som "Förre Regements Commissarien". Och då blir det lättare att tyda kråkfötterna i Uddevallas hfl (AI:1, s.89): "Bevis att blifva Regs
komiss. vid Hels. Regem.
d. 11/5 814"Det ser åtminstone ut som "Hels." Om det är Hälsinge regemente som avses, så kan de väl ha varit med och härjat i Norge 1814 och kanske haft vägarna förbi Uddevalla...
1488
« skrivet: 2022-07-18, 17:57 »
I fångrullan från Älvsborg som du hänvisar till står "Penninge mynteri" under rubriken "Brottet". Pihlcrantz och bonden Hans Åberg finns i Justitiekanslerns fånglistor 1819 (EIIIcc:515), där brott och domar beskrivs. Dels från Uddevalla stadshäkte i december ( https://app.arkivdigital.se/aid/v568115.b2480); dels från länshäktet samma månad ( https://app.arkivdigital.se/aid/v568115.b2440). Eftersom de sägs ha intagits i Uddevalla stadshäkte i oktober 1818, så lär de också finnas i tidigare listor, men där har jag inte kollat.
1489
« skrivet: 2022-07-18, 14:19 »
Byggnaden till höger om busstationen är en ruin, och det syns sot runt fönstren. Kan den ha bombats under kriget?
Eftersom det är svensk text ("busstation"), så bör det väl i så fall vara någon stad i Finland.
1490
« skrivet: 2022-07-18, 14:09 »
Det finns en storskifteskarta från 1793 över Låbyn i Mo socken. I mitten av kartan finns ett vitt område (som då tydligen inte ingår i skiftet, och därmed lär ha förblivit gemensamt ägt av gårdarna i byn). Där står "Soldate Torp", och lite ovanför finns "Soldatelycka" (som då också måste ha ingått i torpets mark). (Den tidigare diskussionen finns här.)
1491
« skrivet: 2022-07-18, 01:28 »
Om man följer Per Erik i husförhörslängderna, så ser man att han står med efternamnet Fisk när han flyttar hemifrån som dräng 1854 (Bergsjö AI:12, uppsl. 365; https://app.arkivdigital.se/aid/v134384.b372.s365). Första gången som han har efternamnet Sjö är när han blivit soldat med det namnet (AI:13b, uppsl. 418; https://app.arkivdigital.se/aid/v134386.b241.s418). I den första generalmönsterrullan står "förut kallad Per Eric Persson Fisk", samt att han antogs den 16/12 1854 (GMR 1857, Hälsinge regemente, Forsa kompani, n:r 40 Östertanne; https://app.arkivdigital.se/aid/v374520.b840). Den roten hade varit indragen länge (rotebönderna hade i stället betalt till regementsmusiken) och den senaste soldaten där hette inte Sjö. Det var alltså inget namn som följde med roten. Fadern ska alltså heta Per, eftersom Per Erik heter Persson, men om han tog soldatnamnet Sjö efter fadern eller bara blev tilldelad (eller valde) det namnet framgår inte här. Har de "äldre damerna" angivit någon källa till sina uppgifter? Om inte, så är det ju möjligt att de bara antagit att fadern hette Per Sjö, eftersom Per Erik heter Persson Sjö. Men Sjö är alltså Per Eriks soldatnamn, och behöver därmed inte ha någon anknytning till hans far.
1492
« skrivet: 2022-07-17, 00:57 »
Svag skrift är det i Börrums utflyttningslängd (C:4, s. 7 i utflyttningslängden, som är bokens sista del), men på Arkiv Digitals bild går det att läsa.
Det står att de kommer från Grufstugan, och det hänvisas till uppslag 47 i husförhörslängden, som i dag heter AI:6.
Boken har dubbla sidnummer:
· De ursprungliga (handpaginerade) uppslagsnumren. Det här aktuella uppslaget är 47.
· De nya (maskinpaginerade) sidnumren, som stämplats dit i arkivet. Den här aktuella sidan är 98.
1493
« skrivet: 2022-07-16, 23:12 »
1494
« skrivet: 2022-07-16, 19:31 »
"Kristianstad godsbangård vid Näsby riktning österut mot Silvesborg" står det på den sida som Maud länkar till. Då lär det vara Sölvesborg som avses. Och det kan det också vara med husförhörslängdens "Silfvesb.". Det föds i vart fall en Karna Nilsdotter där den 25/3 1785 (CI:1, s. 247; https://app.arkivdigital.se/aid/v96851b.b1280.s247).
1495
« skrivet: 2022-07-16, 16:52 »
Det är en förkortning för Nygården.
Gårdar med det namnet finns i både Fågelås och annexet Hjo landsförsamling (flyttlängden omfattar hela pastoratet), men jag kan inte hitta någon Björkman i de samtida husförhörslängderna där.
De flyttar till Tidaholm i Agnetorps socken (i Acklinga pastorat), och enligt husförhörslängden där (Agnetorp AI:3, s. 5) är Jonas trädgårdsmästare.
I mantalslängden 1807 finns bara vanliga bönder på Nygården i Fågelås, men på Nygården i Hjo finns en mönsterskrivare Carlson. Det lär väl därför sannolikt vara hos den sistnämnde som de var före flytten. Och bland Carlsons tjänstefolk 1807 finns både en Jonas och en Ingeborg, som är borta 1808.
1496
« skrivet: 2022-07-15, 21:02 »
1864 (Fägre AI:7, uppsl. 115) står att han kommer från "p. 113", alltså pagina (sida) 113. Men det är fel; han finns på 114. (Numret på det uppslaget är ändrat, så det har nog stått 113 på två uppslag från början.)
1497
« skrivet: 2022-07-15, 20:55 »
1855 (Fägre AI:5, uppsl. 64) kommer han från Gibraltar, som är ett torp i annexet Trästena (AI:4, uppsl. 126). Och dit kom han 1854 från "Warhem".
Men jag kan inte hitta honom i Varnhems flyttningslängd, varken in 1853 eller ut 1854. Det är ju möjligt att han aldrig lämnade in sin flyttattest där, och därför aldrig blev inskriven.
1498
« skrivet: 2022-07-14, 22:39 »
Okey fattar! Upphovsrätten var det ja.
Dela era e-postadresser så mejlar jag dem istället.
Och vad får dig att tro att det enligt upphovsrättslagen är någon skillnad mellan att utan författarens tillstånd sprida kopior till andra per epost i stället för i forumet?
1499
« skrivet: 2022-07-14, 16:21 »
Det var vanligt att moderförsamlingen i pastoratet angavs som födelseförsamling efter en flytt, även om personen var född i ett annex. Till Löts pastorat hörde även Alböke socken.
Det var också vanligt att utflyttningssocknen/pastoratet blev "födelsesocken" om det inte stod någon födelseort i flyttattesten. Det är alltså möjligt att han bara flyttade från Löt eller Alböke till Gotland, men var född någon annanstans. Du kan heller inte lita på att husförhörslängdernas födelsetid är korrekt.
Du får väl gå igenom husförhörslängderna i Löt och Alböke runt 1795 för att se om du hittar honom utflyttad till Gotland.
1500
« skrivet: 2022-07-14, 13:01 »
Hanv ar ju gift27/11 1801 med Änkan Lisa Mårtensdotter i Spilling. Hon dog i Barnsäng 17/11 1802, så även det dödfödda gossebarnet den 21/11 1802.
Ett dödfött barn kan inte dö fyra dagar efter sin mor... Lisa dog den 17/11, och både hon och den dödfödde sonen begravdes den 21/11 (Othem EI:1, s. 22).
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 14
|
Visa inlägg
Cookie policy