Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Markus Gunshaga
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 11
1001
« skrivet: 2016-08-01, 14:39 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 26, 1817 25/6:
»Kringwandrande Pigan Maja Christina Sundberg, 36 år gammal, ankom sjuk till Ettebro af denna Församling den 2 dennas, och afled dagen efter. Hon war försedd med Paß från Jönköping, ställdt åt Skåne, men all underrättelse om deß rätta hemort saknades. Wärdet af deß utslitne gångkläder, det enda hon efterlemnade, upgick ej till bestridandet af begrafningskostnaden. Ronneby den 10 Junii 1817. P. M. Sjöstedt, Nådårs-Predikant.»
1002
« skrivet: 2016-08-01, 14:38 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 18, 1817 30/4:
»En kringwandrande Tiggerska, som, att sluta af twenne i deß gömmor efterlemnade papper, kallade sig Anna Sommar, fanns förliden den 5 April liggande utanför en gård i Nöbbelöf (Annex-Församlingen till S. P. Closter här wid Lund); och inburen i huset, war hon redan så nära döden, att hon endast kunde framwiska, det hon war från Landscrona, men strax derefter afled. Emedlertid har, på skrifwelse till nämde Stads Kyrkoherde, det swar ankommit, att omtalte person icke der i Längderna igenfinnes. Hon begrofs, med wederbörligt tillstånd, i Nöbbelöf den 13 sistledne. Hennes ringa qwarlåtenskap uppgår ej till begrafningskostnaden, men kan emot dennas ersättande, återfås, då anmälan sker hos undertecknad. Lund den 21 April 1817.
B. J:son Bergquist,
Acad. Adjunct och Comminister i S. P. Closter och Nöbbelöf.»
1003
« skrivet: 2016-08-01, 14:38 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 23, 1817 4/6:
»Kringwandrande Hustrun Christina Sophia Schwiffo, okänd till person och hemwist, kom den 21 sistledne Maj sjuk till Borrlunda och dog derstädes den 22 i samma månad. Uti hennes kläder, som ej äro af något synnerligt wärde, fanns ej annat än en gammal wigsel-attest från Landscrona och ett tiggare-bref, samt 1 R:dlr Banco i reda penningar. Det öfriga som åtgått till begrafningskostnaden hafwa Åboarna härstädes sammanskjutit, hwilket den aflednas obekanta anhörige tillkännagifwes. Borrlunda den 2 Junii 1817.
Nils Ekelund,
Præp. & Pastor Loci.»
1004
« skrivet: 2016-08-01, 14:37 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 3, 1817 15/1:
»Som Hustru Pihlfeldt, hwilken år 1804 blifwit i Köpenhamn skiljd wid sin man, Skeppskocken Johan Gottlieb Meser, nu ämnar träda i annat gifte, men icke ännu kunnat framte fulla skäl till sin hinderslöshet till detta tilltänka ägtenskap, så anmodas den, som deremot har något laga klander att anföra, att sådant inom trenne månader ifrån nedanstående dato hos undertecknad anmäla. Landskrona och Billeberga d. 1 Januarii 1817.
C. P. Wiebe.
Prost och Kyrkoherde.»
1005
« skrivet: 2016-08-01, 14:36 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 35, 1816 28/8:
»Winhandlaren i Helsingör, Johan Löwegren, död i Lund den 22 dennas, nära 39 år gammal.»
1006
« skrivet: 2016-08-01, 14:35 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 33, 1816 14/8:
»Capitainen Wilhelm von Normann och Demoiselle Wilhelmina Wickmann, Dotterdotter af Prosten Löhr i Bårslöf, wigde i Stralsund den 20 sistl. April.»
1007
« skrivet: 2016-08-01, 14:35 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 52, 1817 24/12:
»Förleden Söndags afton kl. 10 uppkom Eldswåda hos, strax utom Stadens Norra Port boende Kopparslagaren C. F. Lindén, utan att man ännu känner anledning till eldens utbrott. De nyß insomnade Föräldrarne hunno ej mer än att undan lågornas raseri bärga sina fyra barn af hwilka det äldsta fylt 7 år och det yngsta ej är 3 månader gammalt. Med dessa på armen skyndade de från det hem der trefnaden och wälmågan genom förnyad arbetsflit syntes återkomma och lofwa dem en glad framtid. Deras Kreatur och något Sängkläder rycktes undan lågorna. Allt annat föll rof för dem och inom twå timmar syntes ej mer än rykande qwarlefwor af deras förra boning. Genom denna olycka hafwa ellofwa (11) personer saknat allt hwad de behöfwa. De äga ej det nödwändiga för dagen – och deras barn ropa likwäl på bröd – de fordra likwäl sitt uppehälle. Wisserligen har redan mången medlidsam hand offrat skärfwen åt dessa olyckliga – men skadan är för stor för att af några kunna botas. Menniskowän! Du blir så ofta påkallad. Tröttna ej. Tag råd af ditt hjerta. Kom dem att, under instundande helg, någorlunda glömma det hårda slaget. Gif – och Gud skall wedergälla din gåfwa, – –Hwad som till dessa olyckliga antingen i Penningar eller waror mig tillsändes skall utdelas och i denna Tidning redowisas. Halmstad d. 18 Dec. 1817.
A. G. Warlund,
v. Pastor.»
1008
« skrivet: 2016-08-01, 14:34 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 17, 1816 24/4:
»Nyligen afled uti Bunkeflods Socken Strand-Ridaren Swen Falk, som sistl. Michaelis tid inflyttat. I de uslaste omständigheter befinna sig nu denne aflednes efterlefwande Hustru och 3:ne oförsörgde Barn. De äro snart huswille och sakna derjemte både förmögenhet och anhörige, som i deras nöd kunna dem biträda. Modren som äger swag hälsa kan med all sin flit ej skaffa uppehälle åt sig och de sina, utan ser sig snart, blottad på det nödtorftigaste, blifwa nödsakad, att fly till tiggarestafwen, så wida ej medmenniskors barmhertighet rädda henne derifrån. Men hwad, som i hennes swåra belägenhet uppwäcker den största smärta är föreställningen, att ej längre kunna uppfostra sina Barn så, som Gud och hennes egit hjerta fordra. – Ädle Wälgörare! I som så ofta genom Eder gemensamma hjelpsamhet aftorkat de olyckligas tårar och lindrat deras bekymmer, tänken äfwen på denna bekymrade och fattiga Moder jemte dessa wärnlöse Barn. Deras nöd blifwer med hwarje dag större. Hwad ömma medmenniskor af Christeligt medlidande åt denne Enkan Johanna Falk, född Holm, och deß 3:ne Barn wilja meddela, åtager sig undertecknad, att dem tillställa, och att i detta blad eller uti Inrikes Tidningen derföre redowisa. Malmö och Hyllie den 10 April 1816. N. C. Psilander, v. Pastor.»
1009
« skrivet: 2016-08-01, 14:33 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 43, 1816 23/10:
»Wördade Mennisko-Wänner! Tillåten en nödlidande, att anropa Edert ädelmod. Wid 70 års ålder, och redan längre tid oförmogen, att med arbeta förtjena en knapp bärgning, har jag beslutat, att upptäcka min swåra belägenhet för att gifwa mine lyckligare Ungdoms Wänner och andre ömsinte tillfälle, att wisa sitt wälgörande hjertelag. – Närboende hafwa wisserligen räckt mig en hjelpsam hand; men döden har beröfwat mig flere af desse mine aldrig nog wördade Wälgörare; och – då mina behof ökas i samma mån, som hälsa och krafter aftaga, anser jag för min yttersta tillflykt, att på detta sätt bönfalla om något understöd. Jag skall ej upphöra, att från Högste Belönaren nedkalla wälsignelse öfwer dem, som täckas behjerta mitt lidande. Öslöf den 1 October 1816.
Helena Rosentwist.
Uppå begäran af den ålderstegna Fröken Rosentwist bör jag intyga både Hennes betryckta tillstånd och alltid wärdiga uppförande, samt anmäla henne till det bästa, under försäkran, att, hwad henne tillsändes, addresseradt på Lund, Trollenäs och Öslöf, skall blifwa i Tidningarne redowisadt. Bosarp den 1 Oct. 1816.
Carl El. Rothstein, Kyrkoherde.»
1010
« skrivet: 2016-08-01, 14:32 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 4, 1817 22/1:
»Den 12 sistl. December dog i Skifwarp Drengen Christian Pehrsson, 64 år gammal. Han har efterlemnat några Hundrade Daler i contante penningar, som han utlånt; har ingen slägtinge här å orten; hwarföre detta tillkännagifwes, på det den eller de, hwilka kunna med bewis bestyrka sig wara laglige Arftagare, måga sig innom laga tid hos undertecknad Kyrkoherde anmäla. Den aflidne skall wara född i Wallkjerra, och skall efter ryckte haft eller hafwa en Syster i Östra Thorn. Malmö, Skifwarp och Nebbelöf den 5 Jan. 1816.
Joh. Hünemöder.»
1011
« skrivet: 2016-08-01, 14:31 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 10, 1817 5/3:
»En kringwandrande fattig Man, som sade sig heta Johan Lundquist, wara några och 60 år gammal och född i Qwidinge, inkom sjuk till Härsnäs af Röstånga Socken, der han dödde demn 16 Februarii, och blef på Fattig-Caßans bekostnad begrafwen den 23 ejusdem; hwilket den aflednas Anhörige tillkännagifwes.»
1012
« skrivet: 2016-08-01, 14:30 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 48, 1817 26/11:
»Åter har jag upplefwat en af de rysligaste händelser. Klockan emellan 3 och 4 i dag på morgonstunden, wäcktes jag af tidningen, att Rusthållaren i Hunneberga Anders Jönsson Gård, 1-8:dels mantal, stod i ljus låga och mina egna ögon besannade snart tidningens wißhet. – Af nämde Gård itändes de 3 närmaste belägne Husen, som beboddes af en afskedad Carabinier med Hustru och en krympling till Son; Nils Arfwidsson, högst behäftad med fistel och hans Hustru; Trued Pehrsson med Hustru och 2:ne små omyndige Barn; samt Sockne-Skräddaren Anders Håkansson med Hustru, som endast med tillhjelp af 2:ne kryckor förmår att flytta sig ur stället. Tillsammans 5 hushåll blefwo af denna eldswåda huswille. – Icke längesedan hade Anders Jönsson alldeles nybygt sin Gård, som i dag på morgonstunden alldeles nedbrunnit till aska, jemte den owanligt wackra grödan. Han har bergat litet husgerådssaker och sina kratur[!]; men för desse senare och omgifwen af en älskad fast sjuklig Maka och 4 små omyndiga Barn saknar han föda och härberge wid den instundande Wintern. – – Rätt ryslig är denne rättskaffens mans och hans omwårdnads belägenhet. Han har ingen wårdslöshet, ingen oordning att förebrå sig; men han har af menniskokärlek haft en tid bortåt en Under-Officer wid Södra Skånska Infanteriet wid namn Sjöholm, Finne till Nationen, och denna elaka warelse hemkom i går afton, öfwerlastad af starka drycker, då han först med hugg och slag bemötte sin Hustru och Swärmoder, (hwarwid Anders Jönsson sökte att styra till godo) derpå itände Gården, samt sluteligen ingick i sitt rum, der han, efter utseende lärer innan ännu lågorna hunno förtära honom, hafwa burit blodig hand på sig sjelf, och fans bland ruinerna till det mesta uppbränd. – – Rätt stort och tröstande i olyckan är det, att ej nedtryckas af denna förskräckeliga tanke: jag lider det mina gerningar wärde äro. Men waren öfwertygad att bördan är icke ringa, att oskyldigt och – för wälgörenhet blifwa lidande, fattig, huswill och nakor. Jag gör mig det glada hopp, att medlidande, lycklige Christne torde behjerta mine olycklige Åhörares nöd och hwad som räcktes dem, under adreß till mig på Lund och Harlösa skall bland dem blifwa samwetsgrant utdeladt, och för Allmänheten tillbörlighen redowisadt. Harlösa den 15 Now. 1817.
C. Hägg Olofsson.
Ställets Kyrkoherde.»
1013
« skrivet: 2016-08-01, 14:29 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 42, 1816 16/10:
»Den 8 sistledne Augusti inträffade den olyckliga händelse, att min man, Coopvardie-Skepparen och Borgaren i Helsingborg, Lars Månsson, med Sönerna Jöns 11 och Helje 2 år, wådeligen omkommo under fiskande i Skelder Wiken emellan Bjära Härad och Kullen. Min belägenhet är så mycket bedröfligare, som min mans skulder, åsamkade under en flerårig sjuklighet och bristande tillfälle att något förtjena, öfwerstiga boets tillgångar. – Ömsine Menniskowänner, som aldrig tröttnen wid de behöfwandes klagan. Lämnen ett ögonblicks eftersinnande åt min sorg och mina behof. På en gång förlora Man, 2 hoppfulla Söner och hoppet – icke blott om bärgning, men äfwen om den så mycket wärderade lyckan, att kunna betala en älskad Mans skulder. – I föreställen Er lätteligen, huru ett af föregående bekummer mattadt sinne skall kunna föredraga så mycket swårt. Jag är icke okunnig, till hwem den olyckligen bör först taga sin tillflykt. Utan Guddomligt bistånd, tröst och förbarmande hade jag ej öfwerlefwat, icke en gång första tidningen om denna olyckshändelse. Men min Frälsare, som med sitt ord tröstat, med sin nåd uppehållit mig, hänwiser mig, för min widare undsättning, till sina Wänner i Christenheten. I hans namn, i Jesu namn, söker jag, med mina twenne återstående barn, den ene 6, den andre 2 år, Eder gifmildhet, Wälgörande Medchristne! Det är sant, att jag är en den ringaste af dem, som med Eder tillbedja den korsfäste, men äfwen hwad som wederfares en sådan, som mig i deß bortgömda koja, har Han den Allseende och Allsmägtige lofwat wedergälla, ja icke annorlunda, än om det wederfarits honom sjelf. Och denna wedergällning – ack! hwilken stor förhoppning – sker med oförgängligt godt emot det förgängliga, som här uppoffras. Är jag nog lycklig, att med dessa tårar röra någons medlidande, så skall hwad mig nådgunstigt tillsändes på Engelholm och Farhult, i denna Tidning redligen uppgifwas.
Sissa Johans Dotter,
Enka efter Skepparen Lars Månsson.»
1014
« skrivet: 2016-08-01, 14:28 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 18, 1817 30/4:
»Åboarne Tufwe Persson och Anders Ohlsson uti Dufwebohlet af Alrums Socken, Luggude Härad och Malmö Län, förlorade allt igenom eldswåda Påskdagen den 6 dennas, kl. half Tre om morgonen, som uppkom af okänd anledning. Den förre med 5 små Barn och den sednare med 3:ne blefwo af elden öfwer hufwudet uppwäckte ur sömnen, och måste utan nödige kläder, undanfly lågorna. 2:ne Hästar, 30 Får, Swin och alla mindre kreatur, jemte kläder, föda och Husgeråd innebrändes. Skulle någon wilja meddela desse 2:ne huswille Åboar en liten skärf, så åtager sig undertecknad att det emottaga och derföre wisa redo uti dessa Tidningar; min addreß är Helsingborg och Hielmshult.
C. P. C. v. Platen, Major.»
1015
« skrivet: 2016-07-20, 10:10 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 46, 1813 11/11:
»Till Möllehäsle by, i Malmöhus Län, Luggude Härad och Brundby Socken belägen, ankom, sistledne Julii månad, en ålderstegen, fattig och sjuk man. Han fick Härbärge hos Frälse Åboen Nils Jönsson i berörde by, låg derstädes ungefärligen 2 månader sjuk, och afled den 20 September innewarande år. Genom Nils Jönssons agtningswärda upförande och bekostnad blef den aflidne anständigt begrafwen i Brundby Kyrkogård. I efterlemnade trasiga kläderna, som intet wärde hafwa, fants en gammal skrifwen handling eller undantags Contract, som, ehuru otydlig, synes gifwa tillkänna, det mannens namn war Bengt Andersson och boningsstället Rönås. Om någon Bengt Anderssons anförwandt åstundar annan uplysning, och tillika will benägit ärsätta förskjuten begrafnings kostnad, som för en fattig Frälse Bonde är känbar, kan han anmäla sig hos ofwannämde Nils Jönsson i Möllehäsle.»
1016
« skrivet: 2016-07-20, 10:09 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 21, 1811 22/5 (fast kanske handlar det om Östra Klagstorp istället?):
»Den 29 nästledne April ankom hit till Byen en kringwandrande ganska sjuk Tiggare, som dagen derpå härstädes dödde hos ömsint och beskedeligt folk. Hans namn war Anders Mathsson. Han syntes wara emellan 50 och 60 år gammal, och war född krympling. Han kunde ganska swagt gå, samt stödde sig på 2 käppar. Han sade sig hafwa sitt hemwist i Klagstorp der han likwäl sällan wistades. Han lämnade icke mera efter sig än sina slarfwiga kläder. På fattigcassans bekostnad blef han här ordenteligen begrafwen nästl. Söndag. Norrwidinge den 10 Maji 1811.
Joh. Magn. Palm.
Pr. och Kyrkoh.»
1017
« skrivet: 2016-07-20, 10:08 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 45, 1811 6/11:
»Enkan Elna Ols Dotter, Dotter af framledne Riksdagsmannen Ola Pålsson i Hellstorp, samt gift först med Nämdemannen Hans Pehrsson i Lilla Harrie och sedan med Rusthållaren Knut Nilsson i Hufwudstorp, afled i Annelöf, den 31 sistl. October, nära 64 år gammal [Hwilket på detta sätt anhörige och bekanta tillkännagifwes.] Af 14 barn efterlämnade hon fyra ännu lefwande samt 19 barnebarn, och ett barnebarns barn.»
1018
« skrivet: 2016-07-18, 23:54 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt 1814 30/6 och 1814 17/11, som ger exempel på varifrån Lundaborna hämtade inspirationen till sina hundars namn i början av 1800-talet – tydligen den grekiska mytologin:
»Om någon tillwaratagit en mops med nära afskurne öron och swartaktig rygg, som lyder namnet Apollo, behagade han mot nöjaktig wedergällning aflemna den hos Herr Biskop Faxe, eller Herr Kongl. Räntemästaren Cronsioe.»
»En liten swart Hundwalp, som lyder namnet Flora, har för ägaren bortkommit; den som densamma upptagit, torde benägit låta aflemna den här på Boktryckeriet.»
1019
« skrivet: 2016-07-18, 23:50 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1810 4/4 - man kan ju undra vilka författningar det var som stadgade att ett namnbyte anno 1810 skulle förkunnas i tidningarna?:
»Enligt Författningarne får jag tillkännagifwa att jag nu mera kallar mig för Jacob Westerberg i stället för Jacob Ericsson, som första gången kungöres. Ystad den 28 Martii 1810. Jacob Westerberg, Skräddare-Gesäll.»
1020
« skrivet: 2016-07-18, 23:48 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 17, 1814 28/4, som ger en intressant bild av en trädplanterares arbetsuppgifter:
»Till Trädplanterare i Torna Härad har blifwit antagen Trägårdsmästaren Mathias Gerdström i Fjelie, emot åtnjutande af det utaf en okänd Patriot härtill anslagne årliga arfwodet 50 R:dlr, så länge han med beredwillighet fullgör de honom ålagde skyldigheter, hwartill hörer, att han på kallelse willigt och skyndsamt skall biträda Häradets Inwånare wid trädplantering och frösåning, samt underwisa dem om hwad dertill hörer, så wäl som ock, om trädens wård och skötsel, derwid han måste åtnjöja sig med hwad wederbörande, i mån af wägens längd till hwarje ställe, honom i ersättning skäligen tilldelar, samt att han en gång hwarje år om wårtiden öfwerser den föreskrifne planteringen wid wägarne och gifwer wederbörande tillkänna, hwad till förbättrande deraf erfordras, och äfwen dermed biträder, då han derom anlites; hwilket till underrättelse hwarder meddeldt. Kommande i följd häraf ej någon ursäkt, att gälla, derest wid framdeles skeende undersökning någon skulle finnas hafwa åsidosatt och efterlåtit den planteringsskyldighet, hwartill en hwar, enligt den i Länet träffade, af Kongl. Maj:t i Nåder faststälde öfwerenskommelsen om denna nyttiga anstalt, är owillkorligen förbunden. Malmö Lands-Cantzlie den 20 April 1814.
Wilh. af Klinteberg.
Carl A. Barfoth.»
1021
« skrivet: 2016-07-18, 23:46 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 32, 1811 7/8:
»En frisk ung Amma 21 år gammal, som har alldeles färsk Di, erbjuder sig till tjenst deß förr ju häldre. Addressen är till Hanna Pehrs Dotter, under couvert till Herr Kyrkoherden Abraham Bergelin på Hörby och Hör.»
1022
« skrivet: 2016-07-18, 23:45 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 23, 1810 7/6:
»Gamle afskedade Artilleristen Daniel Pärsson Lundroth, har, som paßlös och utan ringaste bewis om deß kringstrykande i byarne, försedd med wederbörande Kronobetjentes förpaßning till Malmö Lands-Cancellie, att der undergå widare förhör, straxt efter ankomsten till Arlöf den 1 dennas med döden aflidit. En half R:dlr och några slarfwiga kläder war deß hela förmögenhet. PÅ Fattigcassans bekostnad är han härstädes i dag begrafwen; hwilket deß okände anhörige härmed tillkännagifwes. Burlöf den 5 Junii 1810. Lars Frost.»
1023
« skrivet: 2016-07-18, 23:44 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 30, 1810 25/7:
»Undertecknad, född i Versailles i Frankrike, som nu wistas i Malmö, lämnar underwisning i fäktning. De som åstunda min underwisning, kunna med mig öfwerenskomma om priset. Äfwenledes åtager jag mig att lämna underwisning i Franskan. A. J. Vroland, Sergeant wid Konungens Regemente.»
1024
« skrivet: 2016-07-18, 23:43 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 11, 1813 13/3:
»Natten emellan den 30 och 31 sistwekne Januarii kom elden lös hos Undantags Enkan von Wouwern i Fagerhult med den wåldsamhet, att de sofwande, wäckte af lågornas dån, med möda räddade sig och tillgrepo hwad för hand warande kläder de kunde skyla sig med. Innan närmast boende grannar möjeligen hunnit samlas, hade manhusen med större delen af uthusen, tillhörige Gästgifwaren S. von Wouwern, blifwit förwandlade i rök och aska, så att ej mer än den del af sädesladan, hwari liten otröskad säd låg, med plats kunde bergas. Lyckligtwis hade von Wouwern sina kreatur på den del af Gästgifwaregården han sjelf bebor och arrenderar, men förlorade likwäl på afbrända delen hela förledit års hö- och halm-afkostning. Enkan von Wouwern, hos wilken utbrast, beröfwades sitt lilla husgeråd, säng- och gångkläder, jemte hwad annat förråd hon, med 3:ne hemmawarande barn, kunde äga till lifsbergning. Af denna rysliga förödelse träffades äfwen aflidne Gästgifwaren P. Qwibelii Enka, som bodde inhyses i stor nöd och fattigdom med 4 små omyndiga barn, och nu måste sakna kläder och föda till lifwets förnödenhet. De ädelmodige menniskowänner, som äga förmåga och tillfälle att lämna desse olycklige huswille, en skärf, täcktes addresera sina gåfwor på Laholm och Hishult till undertecknad Contracts-Prost, som med glädje och yttersta noggranhet skall tillställa de nakne och brödlöse hwad dem skänkes, samt answara redowisning.
Magn. Bothén.»
1025
« skrivet: 2016-07-18, 23:42 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 31, 1814 4/8:
»F. d. Rådmannen i Alingsås Georg Wingenblixt död i Slagtofta af Frosta Härad, den 24 sistl. Julii, uti deß 68 års ålder.»
1026
« skrivet: 2016-07-18, 23:41 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 10, 1810 7/3:
»Enkefru Maria Elisabeth Weis, död i Malmö den 28 sistl. Februarii. Hon war född i Wadstena den 10 Nov. 1734. Gift i Carlskrona första gången med framlidne Handelsman Christer Samuel Björkman, och sedermera med aflidne Handelsman Joh. Trolle.»
1027
« skrivet: 2016-07-18, 23:40 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 16, 1810 18/4:
»Så wida ynglingen Wilhelm Wedberg född i Kongsbacka, som efter berättelse skall uppehållit sig uti Malmö sistledit år i September månad, ännu lefwer och här å orten wistas, anmodas han att hos Handelsmannen Herr Sam. Christ. Björkman i Malmö sig anmäla, hwarest han får underrättelse om en honom och deß framtida wälfärd nära rörande angelägenhet; men skulle han med döden afgått eller till annan ort afflyttat och någon finnes som derom hos nämnde Herr Björkman kan meddela säker underrättelse, så ersättes mödan med all tacksamhet.»
1028
« skrivet: 2016-07-18, 23:40 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1811 3/4:
»Som Enkan Anna Sofia Sjöholm på Öfweds-Closter aflidit och man om deß närmaste arfwingar ingen upplysning kunnat winna, så anmanas den eller de, som på deß lilla qwarlåtenskap kunna hafwa anspråk att med det första sig anmäla hos Oeconomiæ Directeuren Nils Aulin, hwars addreß är Lund och Öfweds-Closter.»
1029
« skrivet: 2016-07-18, 23:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 15, 1812 8/4:
»Då hustru Hedwig Schnell i Weberöd (Dotter af Fältskär Schnell i Lund) ännu tillbringar ett uself lif, med swåra Giktkrämpor, beständigt sängliggande och i ganska stor fattigdom; så nödgas hon ödmjukeligen anhålla om något understöd, af hennes och deß Faders ädelmodige wänner. Den som behagar sträcka en medlidsam hand till denna nödlidande, kan antingen lämna det till henne sjelf, hwars addresse, är Lund, Hellestad och Weberöd eller till Församlingens Pastor hwars addresse är Hörby, Öfwits-Closter och Womb.»
1030
« skrivet: 2016-07-18, 23:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 38, 1810 19/9:
»Catharina Schneider, död uti Barsebecks by, den 12 dennas, hwilket på detta sätt tillkännagifwes, hennes obekante slägtingar och anförwanter.»
1031
« skrivet: 2016-07-18, 23:38 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 49, 1812 2/12:
»Om Enkefru Hedwig Sophia Kjellberg, född Schlyter, som år 1797 bodde i Kjells Nöbbelöfs Prästegård, ännu lefwer, behagade hon gifwa sitt wistande tillkänna i dessa Tidningar; i händelse bemälta Enkefru skulle wara död, behagar någon deß arfwingar i samma Tidning uppgifwa wistelse ort och addresse.»
1032
« skrivet: 2016-07-18, 23:36 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 11, 1813 13/3:
»Till Lyby Sockn och Norrtow By kom den 22 sistl. Febr. på så kallade Förekulla eller Stackaräcka, en af lungsot beswärad tiggare, wid namn Joseph Schirman, ungefär 50 år gammal, som dödde i Norrtow samma dag. Efter medförda bewis har Schirman warit Borgare och Handlande i Falkenberg, och sedan den 22 Julii 1809 Enkling efter Annicka Lowisa Holmström. Hans ringa qwarlåtenskap förslår icke till den nödiga begrafnings kostnaden.
C. D. Bunth.»
1033
« skrivet: 2016-07-18, 23:35 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 12, 1814 24/3:
»En Snedker Swend Andreas Ryberg, försedd med Paß, har förleden wecka uti Saxtorp aflidit, under sin wandring ifrån Dannemark till sina slägtingar i Swerige, hwilka till deras wistande obekanta, härmed underrättas, att den dödes medhafwande saker knapt kunnat betala Likkistan. Wästra Karaby den 18 Mars 1814.
P. Hansson.
P. & P. L.»
1034
« skrivet: 2016-07-18, 23:35 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 11, 1813 13/3:
»Natten emellan den 30 och 31 sistwekne Januarii kom elden lös hos Undantags Enkan von Wouwern i Fagerhult med den wåldsamhet, att de sofwande, wäckte af lågornas dån, med möda räddade sig och tillgrepo hwad för hand warande kläder de kunde skyla sig med. Innan närmast boende grannar möjeligen hunnit samlas, hade manhusen med större delen af uthusen, tillhörige Gästgifwaren S. von Wouwern, blifwit förwandlade i rök och aska, så att ej mer än den del af sädesladan, hwari liten otröskad säd låg, med plats kunde bergas. Lyckligtwis hade von Wouwern sina kreatur på den del af Gästgifwaregården han sjelf bebor och arrenderar, men förlorade likwäl på afbrända delen hela förledit års hö- och halm-afkostning. Enkan von Wouwern, hos wilken utbrast, beröfwades sitt lilla husgeråd, säng- och gångkläder, jemte hwad annat förråd hon, med 3:ne hemmawarande barn, kunde äga till lifsbergning. Af denna rysliga förödelse träffades äfwen aflidne Gästgifwaren P. Qwibelii Enka, som bodde inhyses i stor nöd och fattigdom med 4 små omyndiga barn, och nu måste sakna kläder och föda till lifwets förnödenhet. De ädelmodige menniskowänner, som äga förmåga och tillfälle att lämna desse olycklige huswille, en skärf, täcktes addresera sina gåfwor på Laholm och Hishult till undertecknad Contracts-Prost, som med glädje och yttersta noggranhet skall tillställa de nakne och brödlöse hwad dem skänkes, samt answara redowisning.
Magn. Bothén.»
1035
« skrivet: 2016-07-18, 23:34 »
Jag gissar att dessa notiser redan är kända, men postar dem ändå - tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 8, 1813 20/2:
»Fahnjunkaren Lars Pikulells och deß kära Makas Amalia Sophia Lärckas son Lars Georg, död på Fjelietorp den 10 dennas, uti en ålder af ett år, 3 månader och 6 dagar, hwilket slägtingar och wänner härmed tillkännagifwes.
Comministern Pehr Mårtenssons och deß kära Makas Sophie Pikulells son Anders Petter, död i Hjerup den 10 dennas, uti en ålder af nära 6 månader, hwilket äfwen slägtingar och wänner tillkännagifwes.»
1036
« skrivet: 2016-07-18, 23:33 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 8, 1812 19/2:
»Den 10 sistledne Januarii afled uti Igneberga Socken af Wästra Göinge Härad en kringwandrande okänd Man wid namn Carl Gustaf Nyman, hwilken sagt sig wara barnfödd i Widtsköfle Socken, och före detta hafwa warit Sjöman, men i öfrigt oförpassad och så fattig att Socknemännen på egen bekostnad måst besörja om deß begrafning. Hwilket den aflidnes okände anhörige härmed tillkännagifwes. Christianstad och Wankifwa den 1 Febr. 1812. S. Elmlund, Kyrkoherde.»
1037
« skrivet: 2016-07-18, 23:32 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 50, 1813 9/12:
»Då för den werkeligt nödlidande en ödmjuk röst wågar anropa medmenniskors barmhertighet, skall wäl det hoppet icke förgäfwes smickra, att den af mångas hjertan höres, af mångas wälgerningar beswaras! Uti Wimmerby Församling lefwer en man af Adel wid namn C. G. von Norrman, barnfödd på Arendahla nära wid Lund, afskedad militär, hwilken genom Nervsjukdomar blifwit en ganska medömkanswärd warelse. Krympling, bräklig och sjuk, är han icke allenast oförmögen att något företaga till förwärfwande af sitt lifs uppehälle, utan måste äfwen, merendels ur stånd att betjena och wårda sig sjelf, ofta som ett barn skötas. En ringa inkomst af wid paß 40 R:dlr förslår icke för en fjerdedel af året till de oumbärligaste behof för honom, Hustru och ett Barn. Ädelmodige menniskor, som känt hans tillstånd, hafwa hittills bistått honom. Men tidernas hårdhet, warornas dyrhet, penningens sällsynthet och de behöfwandes myckenhet gör nu detta understöd både mindre och otillräckligare. Ett större antal wälgörande skulle wisserligen ersätta denna minskning och man önskar derföre att med denna anwisning lyckligen kunna föröka detta de ädelmodigas antal! Ömme och medlidsamme Christne! delen, I som förmån, också åt denne korsdragaren en liten skärf af edra wälgörenhets offer! Barmhertighetens Fader, hwars Ande lifwar och rör Edra hjertan, skall wedergälla Eder med en, sådana hjertan wärdig, wälsignelse. Undertecknad emottager och aflemnar, enligt bestämmelse, samt tacksamt redowisas uti desse Tidningar, för de gåfwor, som insändas, Wimmerby den 3 Dec. 1813.
J. G. Wänman.
Kongl. Hofpr. och Kyrkoherde.»
1038
« skrivet: 2016-07-18, 23:30 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 22, 1812 27/5:
»Elegi
öfver
Cornetten Herr
HANS MAGNUS NORDLINDHS
död.
Wår! o nedfäll dina balsamvingar!
O! rif blommorna ur dina hår!
När Du, ock kring dina rosenspår,
Skådar, hur förrädiskt fina sina ringar
Tiden, härjaren, förstöraren slår.
Klaga, klaga! äfven till ditt rike
Har den mäktige sin spira sträckt;
Äfven kring din thron han häpnad väckt.
Tystnen genljud! glädjens känslor vike!
Döden sprids i blommans andedrägt.
Klaga: Han är fallen – Han, som höjde,
Cedern lik, mot skyn sin hjessa opp –
Han, hvars ungdomsfulla styrka röjde
Att ett sekel trottsa årens lopp –
Störtad ligger Han – som menskans hopp.
O! hvem såg väl detta höga sinne
Ur det blåa ögat blixtra fram,
Som ej återkallar i sitt minne
Än en bild af fordna Göthers stam?
Såg, hur ljungande utöfver fälten,
Fålen tumlades utaf Hans hand;
Såg uti Hans blick en blick af hjelten,
Wärdig äran och sitt Fosterland;
Såg Hans rodnad vid det skryt, som sårar;
Wid förtryckets anblick hjertats svall:
Såg Hans rörda själ vid nödens tårar –
Och ej gråter vid den ädles fall?
Men det bröst, som brann för frihets värn,
Andas icke mer sin fria låga;
Denna arm, som lyfte styrkans jern,
Ligger kraftlös, som en sprungen båga.
O! hvi nekades det åt Hans längtan
Att åt Fädrens minne ge en gärd?
O! hvi fylldes ej Hans enda trängtan
Att i striden viga in sitt svärd?
Hårda öde! hvad Du förolämpar!
Kanske, förn Han sett ännu ett år,
Skulle Han i fiendernas spår
Stupat, segersäll på slagna kämpar!
Hvarför unnades ej denna tid
Åt Hans ära, åt Hans tysta böner?
Rustar icke Svea sig till strid?
Men blott lasten Du med framgång kröner,
Hvilken menskligheten suckar vid.
O! Mitt Fosterland! beslöja tåren,
När Du ser en Son, för åren varm,
Än i blomman utaf ungdoms våren
Störta till din moderliga barm!
Låt din ovän icke se – och glädjas
Att Du gråter! Du har Söner än,
Och ditt fria lejon skall ej kedjas –
Ej så långt Du har en igen.
Men Du Far! Du Moder åt den fallna!
Gifven fritt åt Edra tårar lopp!
Aldrig kan ett moders hjerta kallna,
Fadren glömma sina dagars hopp.
När från huslig krets Dig Staten ryckte,
Ack! Edra hjertans afskeds stund
Ömme Far! Du visste ej, Du tryckte
Sista kyssen på en älskad mun.
När Du kommer tyst och rörd tillbaka,
Till en saknande bedröfvad stad,
Der Du väntas af en tröstlös maja,
Skola tusen känslor hjertat skaka,
Såsom vinden skakar aspens blad;
Tusen minnen i Din själ uppvakna
Af den Ädle, som bar hem sitt lån –
Dock Du har visst mycket mer att sakna,
Innan Du förenas med Din son.
Och hvem har ej det? Wid månens strima
Ser jag nalkas till Hans graf en vän
Att, vemodig, under nattens timma
Tänka på den gode Ynglingen.
Kanske strör då ock en slöjad Tärna
På den kära mullen blommors doft;
Eller kommer att med nattens stjerna
Stum och tårögd blicka på Hans stoft!
Gode Ande! Se hur kär Du varit
För hvar redlig, för hvar dygdens vän!
Mången ned till skuggors rike farit,
Om han kunnat lösa Dig igen.
Småle då, o småle åt min luta!
Lyssna nöjd på hennes klago ton!
Äfven sorgen har ett hopp att njuta
Uti aningarnas region.
Någon Bättre Dig mer lifligt måle!
Jag har gett den gärd, som jag förmår.
Tag min afskedskyss på ljusets stråle,
Som från oss till andra verldar går!
Aftonvindar! sucken – och försvinnen!
Så vi göra – också vi – en gång;
Helge då en vän åt våra minnen
Någon tår, om icke någon sång!»
1039
« skrivet: 2016-07-18, 23:29 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 12, 1810 21/3:
»Gamla kringwandrande Jungfru Regina Neroth, 83 år gammal, som flera år wistats i Öja och Hedeskoga Församlingar, och kom sjuklig till stora Jordberga By, är med döden därstädes afgången den 16 Febr. innewarande år, utan att lämna efter sig så mycket som till deß begrafning åtgått. Detta warder hennes okände anhörige härmed tillkännagifwit. Kjellstorp den 17 Martii 1810. Anders Lindgren, Prost och Kyrkoherde.»
1040
« skrivet: 2016-07-18, 23:28 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 39, 1811 25/9:
»Hushållerskan, Jungfru Brita Möllerström, död i Harbeckshult af Örkelljunga Sockn, den 24 sistl. Augusti, emellan 60 och 70 år gammal, hwilket på detta sätt hennes okände anhörige och wänner tillkännagifwes.»
1041
« skrivet: 2016-07-18, 23:28 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 49, 1811 4/12:
»Enkefru Catharina L. Kröger, född Meyer, död i Köpenhamn, 47 år gammal, hwilket endast på detta sätt tillkännagifwes hennes slägt och wänner.»
1042
« skrivet: 2016-07-18, 23:27 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 33, 1815 28/4:
»Uppå Ansökan af Timmer-Gesällen Petter Pettersson och i anledning af Kämnärs-Rättens under denna dag fattade Beslut, warder bemälte Petterssons Hustru Ingrid Löfwendahl som förlupit honom och en längre tid sig undanhållit, härmed efterlyst samt kallad och stämd att inom natt och år efter det denne Stämning å Predikstolarne här i Staden och närmast kringliggande Socknars Kyrkor blifwit upläsen, sig hos Mannen infinna wid den påföljd 13 Cap. 4 §. Giftermåls Balcken föreskrifwer; Äfwen bör Pettersson draga försorg att denna Stämning 3:ne särskilta gångor warder uti Allmänna Tidningarne införd. Lund den 7 April 1815.
På Embetets wägnar
Chr. Segerström.»
1043
« skrivet: 2016-07-18, 23:27 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 16, 1812 15/4:
»Att afwikne Hökaren och Skoflickaren Magnus Lundahls Hustru Bengta Christians Dotter, hos undertecknad afled den 2:dra dennas, warder hennes okände anhörige härigenom tillkännagifwit, på det de, wid bouppteckningen som är utsatt att hållas den 14 instundande månad, må kunna sig hos undertecknad anmäla. I öfrigt tillkännagifwes att någon behållning icke är att förmoda, sedan kostnaden för hennes wistande hos mig och begrafnings utgifterne blifwit godtgjorde. De som till Bengta Christians Dotter äro skyldige eller af henne hafwa att fordra, anmodas att inom ofwannämnde tid sådant tillkännagifwa. Lund den 14 April 1812. N. W. Romare, Bagare.»
1044
« skrivet: 2016-07-18, 23:26 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 8, 1812 19/2:
»Kringwandrande förre Guldarbetaren och Urmakaren Olof Limnell, född i Wexiö, ankom sjuk hit till staden den 1 dennas och blef emottagen af Academie Bokbindaren Joh. Berggren. I deß hus erhöll denna ålderstegne och wärnlöse Man öm wård och uppehälle under sin tilltagande sjukdom, blef uppå deß föranstaltande besökt både af Läkare och Präst, och afled den 7:de i denna månad. Hans ringa qwarlåtenskap war ej tillräcklig till de alldra nödwändigaste begrafningskostnader, men på förenämnde deß ömsinte wårds bekostnad blef han följande Söndagen med all anständighet till sitt hwilorum befordrad. Detta warder härigenom för Limnells okände anhörige tillkännagifwit. Lund den 18 Febr. 1812. A. P. Gullander, Stads-Comminister.»
1045
« skrivet: 2016-07-18, 23:25 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 24, 1814 16/6:
»Såsom Lärogåssen Petter Corth, född i Jönköping, är från mig bortlupen, utan minsta orsak, så får jag härmedelst ödmjukast anhålla, om någon skulle hafwa emottagit honom, att densamma täcktes wara god derom underrätta mig.
J. G. Hörlin,
Gördelmakare i Lund.»
1046
« skrivet: 2016-07-18, 23:23 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 12, 1811 20/3:
»Guld- och Silwer-Arbetaren från Norrköping Samuel Hafström, död i Qwistofta wid Landscrona den 10 dennas, uti deß 25 års ålder, hwilket tillkännagifwes slägt och wänner.»
1047
« skrivet: 2016-07-18, 23:23 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 17, 1814 28/4:
»Till Trädplanterare i Torna Härad har blifwit antagen Trägårdsmästaren Mathias Gerdström i Fjelie, emot åtnjutande af det utaf en okänd Patriot härtill anslagne årliga arfwodet 50 R:dlr, så länge han med beredwillighet fullgör de honom ålagde skyldigheter, hwartill hörer, att han på kallelse willigt och skyndsamt skall biträda Häradets Inwånare wid trädplantering och frösåning, samt underwisa dem om hwad dertill hörer, så wäl som ock, om trädens wård och skötsel, derwid han måste åtnjöja sig med hwad wederbörande, i mån af wägens längd till hwarje ställe, honom i ersättning skäligen tilldelar, samt att han en gång hwarje år om wårtiden öfwerser den föreskrifne planteringen wid wägarne och gifwer wederbörande tillkänna, hwad till förbättrande deraf erfordras, och äfwen dermed biträder, då han derom anlites; hwilket till underrättelse hwarder meddeldt. Kommande i följd häraf ej någon ursäkt, att gälla, derest wid framdeles skeende undersökning någon skulle finnas hafwa åsidosatt och efterlåtit den planteringsskyldighet, hwartill en hwar, enligt den i Länet träffade, af Kongl. Maj:t i Nåder faststälde öfwerenskommelsen om denna nyttiga anstalt, är owillkorligen förbunden. Malmö Lands-Cantzlie den 20 April 1814.
Wilh. af Klinteberg.
Carl A. Barfoth.»
1048
« skrivet: 2016-07-18, 23:22 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 14, 1814 7/4:
»Tillkännagifwes att Bewäringskarlen, Semskmakare Gesällen Carl Friis, dog i Röddinge den 18 Mars, utan att lämna efter sig hwad till begrafnings kostnaden åtgick.
C. F. Ödman, Kyrkoherde.»
1049
« skrivet: 2016-07-18, 23:21 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 17, 1810 25/4:
»Som min Hustru, Sophia Magdalena Bückler, i början af Januarii månad 1808, från mig, under resan från Fahlun till Helsingborg, olofligen afwikit, utan att jag sedermera kunnat hennes wistande uppspana, så anmodas hon inom natt och år sig hos mig åter infinna, emedan jag annars inträder i annat Ägtenskap. Helsingborg den 21 April 1810.
Marcus Pettersson Bückler.»
1050
« skrivet: 2016-07-18, 23:20 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 13, 1810 28/3:
»Den 16 dennas afled i Hjerup, af St. Uppåkra Församling, afskedade Trumpetaren Björkman, som ankom dit sistl. Annan dag Jul, gammal och skröplig, med tiggarestafwen i handen. Allt sedan ankomsten, har han warit sängliggande, och njutit, särdeles af Herr Qwartermästaren Lundberg derstädes, den wård, som omständigheterne möjeligen kunde medgifwa. Af Församlingens Prästerskap blef han äfwen, under sjukdomen, efter föregången behörig pröfning, betjenad med Herrans Högwördiga Nattward. Hans efterlämnade få klädespersedlar woro nästan obrukbare. Qwarlefworne af samlade gåfwor swarade alldeles icke mot den, ehuru ringa, dock anständiga anstalt, hwarmedelst han, utaf flere wälsinnade, enligt Christelig plikt, den 23 uti innewarande månad, till sitt hwilorum befordrades. Lund den 27 Mars 1810. A. Hylander.»
1051
« skrivet: 2016-07-18, 23:20 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 32, 1810 8/8:
»Förre Urmakare-Gesällen, vice Corporalen N:o 19 Magnus Björckling wid Capitain Lundströms Compagnie, har under det han warit permitterad inom Compagniet, olofligen afwikit. Den som äger någon underrättelse om nämnde person, behagar emot wedergällning uppgifwa deß wistande, och åtwarna Björckling, att till undwikande af det straff som Kgl. Krigs-Articlarne utstaka, sig skyndosammast wid Compagniet inställa. Wid afwikandet war Björckling, som är liten och klen till wäxten, klädd uti mörk frack samt gula tygbyxor. Malmö den 3 Aug. 1810.
Elof Widegren,
Fendrick och Compagni-Disponent.»
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 31, 1811 31/7:
»Till efterrättelse för dem, som aflämnat Ur till reparation hos afwekne Corporalen Björkling, hwilka genom Urmakarne Krutmeyers och Modewigs föranstaltande borttogos ur mitt hus den 26 Martii sistl. år, får jag tillkännagifwa, att, sedan nu först Wällofl. Magistraten och derefter Kongl. Commerce-Collegium samt sluteligen Kongl. Maj:t i Nåder afslagit nämnde Urmakares ansökan om confiscation och böter, så kunna nu mera Urens rätta ägare återfå dessa sine Ur hos undertecknad, enär derå beskrifning lämnas. […]
J. M. Polheimer,
Major Mecanicus wid Flottorne.»
1052
« skrivet: 2016-07-18, 23:19 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 30, 1810 25/7:
»Den 31 sistl. Maji dog här i Socknen kringwandrande afskedade Soldaten Carl Magnus Ahlman, 38 år gammal, enligt Präst-attesten. Qwarlåtenskapen war 22 ß. 8 r. Banco, som, jemte i R:dlr 16 ß. Banco af härwarande Fattig Cassa, blefwo anwände till bemälte Ahlmans begrafning, hwilket härmed tillkännagifwes. Huaröd den 16 Julii 1810. E. L. Nolleroth.»
1053
« skrivet: 2016-07-18, 23:18 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 11, 1812 11/3:
»Vid Öfver-Inspectoren Välborne Herr Georg af Trolles bortgång.
Se, den matta purpurstrimma,
Efter sommardagens brand,
Ännu dröjd vid fältets rand,
Öfver oceanen simma,
Att i renad fägring glimma
För de obekanta land;
Se, den lugna elf, som skryter
Ej med forssens vilda ljud,
Men, i fostrad blommas skrud,
Sakta genom dalen bryter
Och med rika skatter flyter
Till sin längtansfulla brud:
Och du ser den Ädle svinna
Trött och säll i hvilans famn;
Men hans dygder, och hans namn,
Fåfängt skymdt af nattens hinna,
I en strålfull gloria brinna
Kring hans silfverljusa hamn.
Ej anornas minne,
Ej ättvapnets glans
Förförde hans sinne.
En borgerlig krans
Af ofläckad heder
Och Göthiska seder
Kring hjertskölden fanns.
Dock lyste den föga
För nutidens son,
Som blott ser det höga,
Det prunkande lån,
Med tjusningens öga.
Blott vishetens vän
Såg Ädlingen komma
Med sjelfplockad blomma:
Så blygt log i den
Det ädla, det fromma!
Och ännu, så skön,
Så enkel, så grön,
I snökalla bygder,
Den kransen är qvar
I sonligt förvar
Af fädernedygder.»
1054
« skrivet: 2016-07-18, 23:17 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 53, 1815 5/7:
»Åter ett nödrop ifrån den lidande mänskligheten! Herr Secreter Gyllenpalm har med Fru och 4 Barn bott i Wirestads Församling af Kronobergs Län nära twänne år. Genom en rik Slägtings wälgörande bidrag tillbringade denna talrika Famille någorlunda drägligt det första året; men under det nu warande har den warit blottställd för den yttersta brist. Till råga på fattigdomsbördan, i öfrigt nog tryckande för ett Ståndspersons Hushåll, blef ett af barnen, en flicka, 10 år gammal, i slutet af Julii förlidet år, angripet af en swår wärk i det ena benet. Rysliga hafwa detta Barnets plågor warit; den ena benskärfwan efter den andra är med största smärta utfallen, och är ej troligt, att det någonsin kommer att gå på fötterne, om icke med tillhjelp af twänne kryckor. Ännu mer: för 7 weckor sedan insjuknade Modren och den Äldre af Döttrarne i froßan. Fadren och Älsta Dottren äro således de ende, som dageligen tryckte af fattigdom och bekymmer, måste wårda alla deße plågade warelser. Denna teckning, ehuru förfärlig, är ordagrannt sann.
Ömme Menniskowänner! Lycklige Makar! Friske Barn! wore det möjeligt för Eder att med egna ögon se denna dygdiga, men wanlottade Familles högst beklaganswärda tillstånd; wisserligen skullen I skänka den Edra medlidsamhetstårar och några Riksdaler till Deß lifsbärgning. Snar hjelp behöfwes, så wida icke mißtröstan och elände skola göra allt biträde fruktlöst. – Den som ömmar för deße Medsyskons nöd, samt eger tillfälle att lindra den, torde benägit adressera sina gåfwor på Wexiö och Wirestad Prästegård till undertecknad, som samwetsgrannt skall till den utblottade Famillens förmån anwända, hwad som inflyter. Wirestad den 22 Junii 1815.
N. S. Colliander, Secreter.
Sannfärdigheten af ofwanskrifne berättelse kan undertecknad till alla delar wittsorda, samt önskar och anhåller, att några Christmilda Människor wille behjerta denna Familles olyckliga belägenhet. Wirestad den 22 Junii 1815.
Peter Tiliander.
Theol. Doctor, Pr. & P. L.»
1055
« skrivet: 2016-07-18, 23:15 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 22, 1814 2/6:
»Tjenstegossen Johannes Jonasson, Son af Rotesoldaten Bostong uti Bosatorp af Nöbbelöfs Socken, Konga Härad och Kronobergs Län, af ungefärligen 16 års ålder, har från undertecknad sist förliden afton bortrymt, och derwid olofligen medtagit en del klädespersedlar. Han är smal till wäxten, bleklagd, med ljusa hår och ögonbryn, samt ljusblå ögon och bryter något efter Småländska dialecten. Hwarest denne Gosse ertappas, torde han genom Krono-Betjeningens benägna försorg warda gripen för att till undertecknad deß Husbonde återlemnas. Lund den 1 Junii 1814. Carl Fr. Berling.»
1056
« skrivet: 2016-07-18, 23:14 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 27, 1812 1/7:
»Glasmästare-Gesällen Enewald Bengtsson, född i Angelstad och Kronobergs Län 1782, sjuknade under wägen från Lund i Wästra Wram, der han, efter 3:ne weckors sängliggande, dog och hederligen begrofs. Med all ömhet blef han under sin sjukdom wårdad. Då sköttsel och begrafningskostnader blefwo godtgjorde; återstod efter skedd bouppteckning och auction på hans ringa qwarlåtenskap af kläder, en Summa af 3 R:dlr 40 ß. R:gd, hwilket hans okände wänner och slägtingar tillkännagifwes. Christianstad och Wästra Wram d. 22 Junii 1812. Jacob Lundgren Comminister Loci.»
1057
« skrivet: 2016-07-18, 23:14 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1812 1/4:
»Drängen Knut Månsson född i Sjöalt af Wisseltofta Socken är med döden afgången, och som han lemnat någon qwarlåtenskap efter sig, får man härmed anmoda Deß Broders Pehr Månssons Barn, hwilkas wistelseort man icke känner, men sägas skola wara i Willands Härad, att de anmäla sig hos undertecknad, för att få weta hwar arfwet kan lyftas. Wisseltofta den 23 Mars 1812. J. P. Schrewelius Prost och Kyrkoherde.»
1058
« skrivet: 2016-07-18, 23:13 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 46, 1814 17/11:
»Wid sistleden Midsommars tid bortgick Gossen Pehr Nilsson, 13. år gammal, född i Stora Uppåkra af Bara Härad och detta Län, från deß Husbonde Hans Hansson i Werpinge, utan att sedermera hafwa låtit det minsta höra utaf sig. En sörjande Moder bönfaller hos en hwar, som om detta Barn kan hafwa eller skaffa någon upplysning, att derom gunstbenäget lemna underrättelse, antingen här å Boktryckeriet eller hos Klockaren Werlin i Stora Upåkra wid Lund.»
1059
« skrivet: 2016-07-18, 23:12 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 49, 1810 5/12:
»Drängen Nils Carlsson som skall wara född i Tranås, har den 19 i förra månaden blifwit död på Sophielunds gård nära Malmö, der deß anhörige kunna sig anmäla och emottaga, hwad den sålde qwarlåtenskapen kan öfwerstiga begrafnings kostnaden.»
1060
« skrivet: 2016-07-18, 23:11 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 48, 1810 28/11:
»En Piga wid namn Bengta Mattis Dotter har för 2:ne år sedan ankommit till Smedstorps Församling med Prästebewis ifrån Landscrona, att hon skulle äga 2:ne oägta barn, en son Christian född den 9:de April 1800 och dotter Johanna; men som hon säger sig ej weta hwar sonen Christian tagit wägen, emedan han bortgått från henne; så anmodas hwar och en, som om denne gosse kan äga någon kundskap, att sådant tillkännagifwa hos Prosten Nymann på Ystad och Qwerrestad. Det sednste Bengta Mattis Dotter hört om denne sin Son är, att han någon tid uppehållit sig i Hwellinge Pastorat och sist ikring Marswinsholm.»
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 40, 1812 30/9:
»Pigan Sissela Mårtens Dotter född i Tungby af Smedstorps Socken, Ingelstads Härad och Christianstads Län, wid paß 30 år gammal, som sist för inemot 4 år sedan af en gammal bekymrad Fader warit spord såsom tjenande i Ramsåsa, men sedan icke låtit höra af sig, uppmanas nu att gifwa sig tillkänna, hälst henne, tillfallig något arf efter deß aflidna Moder, hustru Ingar Måns Dotter. Så wäl Wördige Prästerskapet, som Herrar Krono-Betjente anmodas ödmjukeligen gifwa tillkänna hos Prosten Nyman, under addreße på Ystad och Qwerrestad, om någon underrättelse skulle fås om denna Piga.»
1061
« skrivet: 2016-07-18, 23:10 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 2, 1811 9/1:
»Kringwandrande gamle mannen Bengt Swensson från Regns sockn, 56 år gammal, dog den 21 och begrofs den 25 November innewarande år i Wästra Wrambs Kyrkogård, på föranstaltande af Boställs-Bonden Nils Jeppsson i Tollarp, som lämnar besked om deß ringa qwarlåtenskap, hwilken icke uppgått till underhålls- och begrafnings-kostnaderne.»
1062
« skrivet: 2016-07-18, 23:09 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 10, 1810 7/3:
»Under den 24 sistl. Februarii afled hos mig en gammal Piga wid namn Anna Lars Dotter, som uti ett till mig upprättadt Testamente af den 16 sistl. Sept anmodat mig om deß begrafning föranstalta, och som hon endast efterlämnat någre linkläder och en kista, hwars wärde knapt uppgår till den af mig förskjutne Begrafningskostnad, så warder sådant den aflidnas slägtingar härigenom kungjordt. Lund den 6 Mars 1810. Johan G. Kistner, Mässingsslagare.»
1063
« skrivet: 2016-07-18, 23:08 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 1, 1813 2/1:
»För någon tid sedan afled Tjenstedrängen Anders Mattiasson i Wanstads Prästegård, hwilken sagt sig wara född i Christianstad; han har efterlämnat ett arf af 5 R:dlr 44 ß. hwilka af hans närmaste arfwingar kunna erhållas, då de uppte Prästebewis om slägtskap med den aflidne. Wanstad den 14 December 1812. M. L. Broman. Anmodad Sterbhusutredare.»
1064
« skrivet: 2016-07-18, 23:06 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 5, 1810 31/1:
»En kringwandrande Gubbe, wid namn Nils Nilsson, emottog undertecknad i början af December månad förledit år, såsom Rycktare; denne Gubbe sjuknade den 15 och dog den 23 innewarande Januarii. Han skall efter berättelse, för längre tid tillbaka warit gift och bebodt hus i Illstorps Socken, samt i sednare åren haft sitt tillhåll i Lomma. Hans slägtingar och närmaste arftagare äro mig okända, hwadan jag således härigenom får dem underrätta, att de, med företeende af wederbörligt bewis, få hos mig hans qwarlåtenskap afhämta, emot erläggande af Begrafnings omkostnaderne. Bösmöllan den 30 Jan. 1810. M. Böös.»
1065
« skrivet: 2016-07-18, 23:05 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 48, 1813 25/11:
»För någon tid sedan bortgick fåniga Enkan Marna Nilsdotter från Hellestads Fattigstuga, utan att man sedan kunnat erhålla underrättelse, hwar hon sig nu uppehåller. Den, som har sig hennes wistande bekant, täckes det tillkännagifwa hos undertecknad Kyrkoherde. Lund den 24 November 1813. E. Hallenborg.»
1066
« skrivet: 2016-07-18, 23:04 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 25, 1815 30/3:
»Förledet år i Januarii månad bortgick afskedade Ryttaren Erik Bergenboms Hustru Helena Maria, med 3ne barn, 2ne Söner och en dotter, till Ystad; men är ännu icke återkommen. Hennes man, som är ganska oroad, i synnerhet som ett löst ryckte gådt, att en qwinsperson med barn omkommit af köld och snö på slätten, anhåller ödmjukeligen, att, om förenämnde hustru finnes någorstädes der å orten wistande, eller af ofwannämnde olycka blifwit träffad, sådant måtte blifwa undertecknad tillkännagifwit, då addreßen är Sölfwitsborg och Gammalstorp. Mag. Holmblad, Comminister.»
1067
« skrivet: 2016-07-11, 21:13 »
Detta tillfällighetsfynd ur namnregistret till Lunds universitetsbiblioteks bevarade personverser kanske är av intresse för någon Briant-forskare:
»BRIANT, Isak, amiralitetslöjtnant & skeps-capitain
Tankar, om den öferswinneliga nåd… yttrade wid Isak Briants graf i stora sjön, wid Azoriske öarne. Sthlm 1759.»
1068
« skrivet: 2016-07-09, 21:57 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 19, 1809 10/5:
»Öfwer
Herr Doktor
Gustaf Eric Sörling
Förste Fält-Läkare wid Kongl. Södra Arméen.
Död! din swarta segerwagn bestig.
Rasa, rasa fritt! och hämna dig;
Hämnas nu hwar gång emot mitt slägte
du din nötta lia fåfängt sträckte.
Rasa fritt! – Rislachi, Tjelke, Pettersson och Sörling hwila sig.
Ja! de hwila. På sitt törne läger
wåndas sjukling utmed sjukling ju?
Wäntar länge, – wäntar kanske fåfängt nu
på den wäna röst, som honom säger: ”Ännu räddas du.”
Hwad? – Ju krigets drake äntlin mättad låg,
stinn af myriader rof på Sweas stränder?
Gnistrande hans öga nyli’n såg
öfwer Oceanens lömska wåg
efter andra blodsbesprängda länder.
Skall då blotta lemningen utaf hans andas gift
göra hela Norden till en grift?
Sörling! Ädle Sörling! också Dig han fällde,
också Du ett offer för de frälsta offren föll!
Du, som mot förhärjarns wälde
Eskulapens staf så waksamt höll,
och emot deß hela här, lik Pelopid, dig ställde!
Sälla Hamn! tillgif mitt rörda hjerta,
O, tillgif deß klagan och deß qwal;
Fast ej känd bland dina wänners tal,
Känner jag dock dina wännerts smärta.
Dina wänners? – Wän af hwarje like,
lika warmt ditt bröst för alla slog:
och din hand du aldrig högsinnt drog
från den torftige, att ge den åt de rike,
Nej! åt deras skänkta ryktbarhet du log;
ty ditt hjertas bifall war dig ära nog.
Ha! änn mindre med ett höglärdt skryt du sökte
wid en sjuklings bädd basuna ödets dom;
Nej! som tröstens ängel, kom du mild och from,
och ditt sätt, din ömhet re’n den brustna lifstråd ökte,
förr’n din hand änn hunnit räcka fram sitt läkedom.
Jag, – ack! också jag, stod åter stum och skälfde
wid min makas dödsbädd; – men du kom
och det re’n utrunna timglas wändes om.
Hwad? – Och jorden knappt fem gånger sedan hwälfde
kring sin glatta axel, – och ditt eget lopp
slöts, förr’n sjette solen runnit opp!
Frid dig, Ädle! för hwart fjät du för mig gick!
för hwart hjelprikt råd som du mig unnat!
för hwart hoppfullt ord, du mig förkunnat!
frid dig, frid dig för hwart delaadt ögonblick!
O! den dag då hälsans lugn wi njuta
skall en tacksam suck jag åt ditt minne gjuta,
säga: ”Sörling! denna maka frälste du.” –
Och när plågan hotar att min sällhet sluta,
skall ditt minne samma gärd utaf mig njuta,
skall jag sucka: ”Sörling, Sörling saknas nu!”
Ling.»
1069
« skrivet: 2016-07-09, 21:56 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 35, 1809 30/8:
»Till
Mamsell
Fredrika Lowisa Löthman,
på Deß Bröllopsdag den 11 Aug. 1809.
Wore wandringen ej tung till grafwen
om en trogen hand
icke räcktes motande, då stafwen
swicktade ibland;
Ej den ena Makan delte striden
som den andre har
med de öden, som åtfölja Tiden,
hwart deß winge far?
Men hur lycklig der i Bröllops-skruden,
swäfwar för min blick,
Du, som lik den Ulysseiska Bruden
din belöning fick.
Fast den gafs dig ej i egna bygder
i de dinas famn,
blir den likwäl wärdig dina dygder
och ditt söta namn.
Men en dag då Nordens folk ej skaka
sina nötta swärd,
må du möta dem som lycklig Maka,
och wår afund wärd.»
1070
« skrivet: 2016-07-09, 21:55 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 5, 1809 1/2:
»Yttrade tankar,
wid
Demoiselle Carolina Theodoras
Begrafning, i Alrums Kyrka, den 27 Jan. 1809.
Till tröst för sörjande Föräldrar, Öfwer-Jägmästaren Nils Hultberg och deß maka Johanna D. Hallman, som för få år tillbaka, på kortare tid, förlorat 3:ne lika ömt älskade Barn.
Framgifne af en i sorgen deltagande Wän.
Åter stormen, från sin gömda klyfta,
Hwiner; – öfwer fältets nya skörd
Åter molnen, hotande, sig lyfta;
Redan hemskt är åskans riktning hörd.
Hydda! Du, i dalens tysta sköte,
Fåfängt tryggar hjertats tröst och frid.
Dödlige! hwar, fri från sorgens möte
Blef du frisagd ifrån qwalens strid?
Ännu – granskande Orkanens härjning,
Som har dina mödors frukt förtärt,
Anse som minutligt – lugnets härjning,
Och det solsken, Himlen sig beskärt.
Som en blomma, nyfödd, än i wåren
Lina dör, i sjelfwa lifwets knopp.
Uti Mors – och Faders hjertat såren,
Knappast läkte, åter rifwas opp.
Ömma Makar! Ni, som tårar gjuten
Åter wid en fallen Dotters graf
Trösten utaf Skriften ej förskjuten:
Samme Fader både tog och gaf.
Hoppets Ängel – uti Himlens lära
Mildre smärtans känsla mer och mer,
Tills Er Himlen sjelf får wittne bära,
At den Gud, som tar, Han återger.»
1071
« skrivet: 2016-07-09, 21:53 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 52, 1809 27/12, sid. 419:
»Genarps Kyrka i Lunds Stift d. 3 Dec. 1809. Sedan Kongl. Patriotiska Sällskapet nedsändt 2:ne Skådepenningar af silfwer, till Ladufogden Ola Nilsson och Hejderidaren Fredric Hektor på Heckeberga Sätesgård, såsom belöning för långwarit och trogen tjenst, så wäl hos nuwarande ägaren af detta Säteri, Majoren och Riddaren af Kongl. Swärds-Orden, P. D. Silfwerskiöld, som deß framledne Herr Fader, Majoren och Riddaren Tage Silfwersköld, så blefwo, uti en talrik församlings närwaro af Ortens Herrskaper, Ståndspersoner och Allmoge, bemälte Heders-prydnader högtideligen tilldelte förenämnde personer, uppå anmodan af Länets Höfdinge, genom Tjenstgörande Kammarherren, Ledamoten af Kongl. Patriotiska Sällskapet, Friherre Gustaf Axel Gyllenkrook, som i ett till högtiden lämpeligt tal, wärdigt tolkade Troheten och deß Lön. Efter förrättningens slut inbödos samtelige närwarande Herrskaper och Ståndspersoner, tillika med de decorerade till middags måltid hos förutnämnde Säterie ägare, hwarest alla på det bästa undfägnades och med lifligaste glädje dricko wördnadsfullaste Skålar för alla wederbörandes wälgång.Sällskapet åtskiljdes ej derefter, förr än sent på andra dagen.»
1072
« skrivet: 2016-07-09, 21:52 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 25, 1809 21/6:
»Till
Herr J. P. Borg, wid deß Frus död.
Ja, jag ser dig der, med långsam gång,
skullran krökt och molnet på din tinning,
kall för nejdens fröjd och nejdens sång,
irrande i ensam djup besinning.
Lifwets glädje rymmer från din syn,
o! så kort beskärd, så flygtigt njuten,
som en wår-sol, stupande i skyn,
och som bygdens lek, af åskan sluten.
Yngling! hoppets löften mer ej tro:
stunders fröjd med dagars gråt försonas.
Ephemeriskt kort är lifwets ro,
så är kryckans öde, så en kronas.
Frisk, som liljan i en blomstergård,
stod hon, några sol-hwarf, denna Maka. –
Fåfäng war den trogne odlarns wård;
wißnad sönk hon i sin jord tillbaka.
Men en bättre telning från deß rot
hof sitt blida anlete mot dagen,
och i arf tog stammens dygder mot,
tog de flydda moderliga dragen.
Fostra ömt den nya jordens gäst.
Mins, men utan knot, förflydda tider:
tänk jemwäl, hwad helst som sker, är bäst;
ingen dödlig utan afsigt lider.
Men jag kan ej, bör ej torka af
tåren som ifrån ditt öga rägnar.
Sorgen liknar lampan wid en graf:
wandrarn ju deß låga heligt hägnar.»
1073
« skrivet: 2016-07-09, 21:51 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 19, 1809 10/5, sid. 159:
»En kringwandrande ålderstegen Tiggare, som, efter medförde Paß och Prästbewis, i lifstiden haft namn af Pehr Björnlund, warit Saltpetersjuderi mästare och haft för 10 år sedan sitt hemwist i Ljunga Sockn, ankom den 4 dennas till Bölsåkra by af Jonstorps Sockn, och afled derstädes en timma efter ankomsten. Han medförde intet af wärde. På Byemännens bekostnad blef han förleden gårdag begrafwen. Farhult d. 8 Maji 1809. Lars P. Wåhlin.»
1074
« skrivet: 2016-07-09, 21:49 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 25, 1809 21/6:
»Gamla Jungfrun Beata Bering som säges wara född i Christianstad och flera år wistats på Björnstorps Säterie, der hon på sin ålderdom fått sitt lifs uppehälle; afled förledne Maji månad, utan att efter sig lämna så mycket, som till deß begrafnings omkostnader åtgådt; warder härmed deß slägtingar och anhörige tillkänna gifwit. Björnstorp den 17 Junii 1809.
P. Swanberg,
Inspector.»
1075
« skrivet: 2016-07-09, 21:47 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 39, 1809 27/9 (författaren är anonym, men i Lunds universitetsbiblioteks filmade version (som antagligen kommer från Kungliga Biblioteket) har någon med bestämd hand skrivit med blyerts »Esaias Tegnér» efter dikten):
»Till
Fru Professorskan Sjöborg /
i anledning af Hennes Brors
Löjtnant Nils Sparrskölds
Död
Hwarför gråter du den döde?
Föll han ej i wårens dar,
innan lunden än stod öde,
innan ängen härjad war?
Förrn i kapp med tidens dårar
han på ärans branter lopp:
förrn han samlade med tårar
höstens tomma kärfwar opp?
Wäl dig, krigare af Norden!
I den långa nattens köld
ligger du i fosterjorden
som Spartanen på sin sköld:
der bredwid ditt stoft sig böjer
suckande det wilda haf
och den trötta Solen dröjer
längre för att se din graf.
O! hwem will icke segla
öfwer Lethens wåg med dig,
hwilken wille icke regla
Tidens portar efter sig,
då det onda intar werlden,
då wi se, med slagen håg,
icke folkens rätt, men swärden
läggas i rättwisans wåg.
Gläd dig, fallna kämpe, gästa
gästa du i Odens sal:
töm den skummande pokal
än en gång för Nordens bästa,
innan Sweriges gamla namn
skymfas äfwen bland de döde,
innan ryktet om wårt öde
stiger ner i Walhalls famn.
Du hwars systerliga tårar
falla mot den kalla jord,
Tro mig, lifwets glädje dårar,
endast grafwen håller ord.
Tro mig, när ur dwalan waknad
lifwets pris man skatta lärt,
mera än de ädles saknad
blir det, blir det icke wärdt.
Tro mig, mången Yngling ginge
glad i dödens riken in
blott han wißte att han finge
på sitt stoft en tår som din.»
1076
« skrivet: 2016-07-09, 21:43 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 25, 1809 21/6, sid. 207-208:
[/size]»En kringwandrande sjuklig Tiggare kom den 29 i nästledne månad till Håstenslöfs by i denna Församling till Åboen Måns Nilsson, och blef, en liten stund efter ankomsten derstädes död. Han sade sig wara från Oderljunga, och ungefär 24 år gammal. Hans moder skall heta Boël, men fadrens eller sitt egit namn kunde han icke med tydelighet uppgifwa; ty han blef snart mållös. Han hade inga bewis eller penningar med sig. Hans kläder woro ganska usla och slarfwiga. Denne usling blef i dag här skickeligen begrafwen på Fattig-Cassans bekostnad. Skulle hans Föräldrar eller anhörige, då detta blir bekant, hafwa tillfälle att ersätta, hwad som blifwit utgifwit, åtminstone för kistan till honom, som kostade 2 R:dlr R:gld; så tyckes det wara tillbörligt…»
1077
« skrivet: 2016-07-09, 21:42 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 34, 1809 23/8, sid. 276-277:
[/size]»En kringwandrande Tiggareflicka af wid paß 18 år, som ankom till Kiaby Socken och By den 8 dennas, och afled derstädes påföljande natt af fallandesot, blef den 11 innewarande månad på Byemännens bekostnad begrafwen. Hennes qwarlåtenskap bestod af en gammal så kallad knäppa af kattun och ett par näsdukar, som af Byemännen blef försålde till begrafningshjelp. Om hennes namn och hemwist kan ingen säker kunskap erhållas. Det tros, att hennes namn warit Anna eller Hanna, och att hon haft sitt hem uti Emitzlöfs Socken af Östra Göinge härad. Ifö den 12 Augusti 1809. Carl Anton Waßberg, Vacance Predikant.»
1078
« skrivet: 2016-07-09, 21:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1809 5/4, sid. 117:
[/size]»Natten emellan den 28 och 29 sistl. Mars, afled hos Husmannen Nils Nilsson uti Hjerups by, af St. Uppåkra Församling, en gammal tigge-man, som sade sig heta Swen Nilsson, och wara från Uglarp, uti Grönby Pastorat. Genom Byemännens benägna försorg, uti berörde Hjerups by, blef samme Man, den 3 nästwekne April, eller andra dag Påk, till sitt hwilorum på Uppåkra Kyrkogård, ordenteligen befordrad. Deß qwarlåtenskap bestod af några obrukbara paltar, och 2 ß. Banco. Lund den 4 April 1809. A. Hylander.»
1079
« skrivet: 2016-07-09, 21:37 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 7, 1809 15/2, sid. 60-61:
[/size]»Laholm, den 5 Febr. En gammal Man, Anders Pehrsson å hemmanet Aborhult i Thorups Församling och Halland, som dog den 24 December förledit år, begrofs sistl. Nyårsdag, inemot 95 år gammal, hwars änka, 7 år yngre, (med hwilken han lefwat i ett nögdt äktenskap på 70:de året), honom öfwerlefwer. Ifrån detta äkta par hafwa härstammat 9 barn, 37 barnabarn och 38 barnabarns barn, tillsammans 84 personer; af hwilka 34 äro dödde, men 50 lefwa, och finnas inom Thorups Församling, Aflidna mannen war till utseende mer klen än stark, men ägde jämn hälsa och god sinnes styrka intill sidsta stunden. Han behöll en röd och frisk hy in i det sidsta, och hade inga grå hår; men af deß 4 söner, som buro honom till grafwen, äro 2 gråhårige. Han njöt en bland gemene man sällsynt öm omwårdnad af 3:dje sonen i ordningen, som bor på samma plats, der deß Fader, snarare fattig än förmögen, haft sitt hemwist ifrån sin födelsedag till dödsdagen. En denna Mans äldre syster dog för 4 år sedan i lika ålder, eller 95 år.»
1080
« skrivet: 2016-06-03, 09:31 »
Tack för dessa mycket intressanta uppgifter, Karin!
Anna Rebecka har jag snubblat över tidigare (dock utan några uppgifter om hennes ursprung) eftersom änklingen gifte om sig med en prästdotter; i Lunds stifts herdaminne, del 13A, sid. 167 kan man läsa att Anna Rebecka Wacan gifte sig 1701 10/4 i Karlskrona tyska med handlanden Hans Detter (född 1688, död 1719) som blev gift 2:o 1711 9/3 med Anna Margareta von Hauswolff, född 1692 7/4 i Karlskrona tyska, död därstädes 1765 8/9 (lucka), kyrkoherdedotter från Karlskrona tyska församling.
Mvh Markus
1081
« skrivet: 2016-05-24, 20:56 »
Hej Ninni! Det var i samband med min forskning kring klockare och organister i Skåne som jag stötte på familjen Wipperling - egentligen tänkte jag bara undersöka de Wipperling som innehade sådana tjänster, men av bara farten utredde jag hela släkten eftersom jag tyckte att den verkade så intressant.  Mvh Markus
1082
« skrivet: 2016-05-24, 16:31 »
Jag har gjort denna utredning av släkten Wipperling, som inkom till Sverige i början av 1700-talet. Namnet dog ut på raka manslinjen 1922 14/4 genom trädgårdsmästaren Mattias Fredrik Wipperlings sonsons sonson organisten Mattias Fredrik Wipperling (1848-1922), men återupplivades genom dennes systerson Carl Fredrik Andersson Wipperling (1871-1907) för att åter dö ut 1996 24/10 med hans son Viggo Henry Wippperling (1899-1996). Namnet upptogs i något modifierad form av Ulrika Beata Wipperlings utomäktenskapliga dotter Sofia* Ulrika Wipperlin (hon kallas även Wepperlin i källorna, men aldrig Wipperling), född 1822 2/8 i Ystads Sankta Maria och död 1876 26/10 i Malmö Caroli då ett lass välte över henne på vägen, gift med arbetaren Jöns Jönsson i Malmö, men inget av hennes barn upptog i sin moders släktnamn. Familj 1Mattias Fredrik Wipperling, född i Tyskland, trädgårdsmästare, avlade borgared i Landskrona 1727 23/12 då han bekom två års frihet och intecknade sin egendom som kaution, åtnjöt tre års frihet som borgare 1731 17/11,[1] död omkring 1773-1775; i Lunds Weckoblad 1779 25/8, sid. 269-270 skriver signaturen »Pehr Trägårds-Dräng» om trädgårdar att »De fläste äldre Trägårdarne bestå af gemen fruckt, och ändå finner man at slika Trän äro ympade. Det härrör deraf, at Tyskar infört stor mängd af unga Trän, farit kring landet med och prånglat ut, med försäkran at de woro af god art, då framtiden utwisat helt annat. Exempel häraf kan man få se i Wipperlinska Trägården i LandsCrona. Gamle Ägaren Wipperlin war en snäll arbetsam Mästare och Tysk, som anlade och skötte en Trägård i wäl 50 åhr. Til honom kom en gång sådana Träd-Krämare och hade en hop sådana unga Trän, dem de ej hade fådt såldt, bådo at han för Landsmanskapet skull wille köpa dem, de begärde en ringa penning för dem. För at tjena dem blef han wid Trän och satte dem i en linja, öster ut i Trägården. De stodo först i många år förr än de gåfwo fruckt, som sker när man ympar eller oculerar watn-qwistar, ändtelig gåfwo de en lapperis odugelig fruckt, som Gubben beklagade sig rätt ofta öfwer för sina wänner. Detta lärer att man ej skal köpa Trän af Landtstrykare, utan där man kan wara wiß på at få dem som hafwa dugelig fruckt». Gift 1725 26/10 i Ottarp med jungfrun på Bälteberga, Christina Cronman, född omkring 1699 i Landskrona, död 1782 i Reslöv (»den 11 Maij begrofs gambla änckan Christina Wipperling i N: Reslöf, född i LandsCrona, warit gift i 48 år med TrädgårdsMästaren Wipperling i bem:te stad; äncka i 7 år; siuk 1½ år, död d: 7 Maij, af ålder 82 år, 5 mån. gl.»). Barn: 1. Johan Daniel Wipperling, född 1726 – se familj 2. 2. Magdalena Eleonora Wipperling, döpt 1728 31/12 i Landskrona, bodde under 1750-talet i Reslövs socken, gift med kronolänsmannen i Onsjö härads södra distrikt, Hans Husberg.[2] 3. Anna Dorothea Wipperling, döpt 1731 27/1 i Landskrona, gift med löjtnanten vid Sprengtportens regemente Johan Wetterberg, född o. 1720, död 1791 13/12 i Helsingborg (farföräldrar till författaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889), känd under pseudonymen »Onkel Adam»[3]). 4. Göran (Georg) Fredrik Wipperling, döpt 1734 6/1 i Landskrona, död därstädes 1754 22/3. 5. Maria Elisabeth Wipperling, född 1737 21/2 i Landskrona, död 1809 23/11 i Gudmuntorp, gift 1763 21/10 i Västra Sallerup med lantmätaren, sedermera stadsingenjören Nils Zachariasson Neuman, född o. 1730, begravd 1791 31/7 i Malmö S:t Petri. 6. Margareta Sofia Wipperling, född 1740 22/9 i Landskrona, död 1770 16/5 i Olseröd, Maglehems socken, gift med kommissionslantmätaren Jöns Rönbeck, född 1738 15/6 i Barkåkra, död 1801 23/5 Västra Vemmenhög. Familj 2Johan Daniel Wipperling, född 1726 (antagligen i Landskrona, där födelseböckerna är ofullständiga 1725-1737), klockare och organist i Stora Köpinge församling, död 1783 31/3 i Stora Köpinge. Gift 1768 1/6 i Stora Köpinge med Anna Helena Nilsson, född 1741 17/4 i Stora Köpinge, död därstädes 1773 19/1. Barn, födda i Stora Köpinge: 1) Mattias Johan Wipperling, född 1768 4/9 – se familj 3. 2) Christian Wipperling, född 1770 16/3, var 1805 skolmästare i Munka-Tågarp. 3) Göran Fredrik Wipperling, född 1772 6/11 – se familj 4. Familj 3Mattias Fredrik Wipperling, född 1768 4/9 i Stora Köpinge, organist i Stora Köpinge efter fadern, sedan skolmästare i Stora Herrestad, död av 1835 3/3 i Stora Herrestad. Gift 1789 25/9 i Stora Köpinge med Mätta Nilsdotter, född 1763 30/6 i Glemminge, död 1835 19/1 i Stora Herrestad, dotter till ryttaren Nils Nyman och Mätta Andersdotter. Barn, födda i Stora Köpinge: 1) Anna Lena Wipperling, född 1790 15/2, död 1791 3/4. 2) Johan Daniel Wipperling, född 1792 12/2, levde 1801 men sedermera icke anträffad. 3) Jöran Fredrik Wipperling, född 1794 3/6, struken utan förklaring i Stora Herrestads husf. 1806-1813. 4) Anna Helena Wipperling, född 1797 12/7, död 1799 8/3. 5) Nils Wipperling, född 1800 11/10 – se familj 5. 6) Christian Wipperling, född 1805 25/11, död 1824 4/5 i Stora Herrestad. Familj 4Göran Fredrik Wipperling, född 1772 6/11 i Stora Köpinge, bagare och hökare i Helsingborg, död 1809 7/5 i Helsingborgs stadsförsamling. Gift 1797 15/0 i Helsingborgs stadsförsamling med Ulrika Berggren, född 1772 21/11 i Helsingborgs stadsförsamling, död 1817 22/3 i Helsingborgs stadsförsamling (omgift 1813 29/11 i Helsingborgs stadsförsamling med bagaren Mats Sifversson). Barn, födda i Helsingborgs stadsförsamling: 1) Anna Helena Wipperling, född 1797 30/11 (enl. husf.), död ogift 1825 7/5 i Helsingborgs stadsförsamling. 2) Ulrika Beata Wipperling, född 1799 13/2, död ogift 1837 23/6 i Helsingborgs stadsförsamling. 3) Johan Daniel Wipperling, född 1800 18/12, död 1803 6/9. 4) Nils Fredrik Wipperling, född 1805 10/12 (enl. husf.), elev vid Helsingborgs skola 1818 2/2,[4] student vid Lunds universitet 1822 8/6, »Nils Fredrik Wepperling, född d. 10 Dec. 1805. Fadren bagare i Helsingborg»,[5] skånska nationen nr. 3239, filosofie kandidat, medarbetare i Aftonbladet och skrev noveller under signaturerna »Nils Perling» och »Herman Liljenstängel»,[6] död 1862 7/4 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, bouppteckning 9/7 samma år då det noterades att han avlidit »utan att efterlemna några kända arfvingar».[7] 5) Johan Daniel Wipperling, född 1807 10/9, guldsmedsgesäll, död 1830 23/9 i Helsingborgs stadsförsamling. 6) Jöran Fredrik Wipperling, född 1809 13/9, utflyttade från Helsingborg till obestämd ort 1829 14/5,[8] kanske identisk med den bagaregesäll »J. D. Wipperling» som är skriven i Maria norre rote i Stockholms stad i 1841 års mantalslängd och i Stadens inre rote 1843. Familj 5Nils Wipperling, född 1800 11/10 i Stora Köpinge, skolmästare, sedan folkskollärare, död 1873 6/10 i Stora Herrestad. Gift 1840 28/10 i Stora Herrestad med Mätta Olsdotter, född 1811 14/9 (enl. husf.) i Glemminge, död 1888 8/6 i Stora Herrestad. Barn, födda i Stora Herrestad: 1) Mattias Fredrik Wipperling, född 1842 20/8, död 1847 26/2. 2) Mätta Wipperling, född 1845 27/6, sömmerska, död ogift 1927 11/2 i Ystad. 3) Mattias Fredrik Wipperling, född 1848 16/1, klockare och kantor i Bjäresjö, död ogift 1922 14/4 i Bjäresjö. 4) Anna Helena Wipperling, född 1850 7/2, hushållerska, död ogift 1930 28/10 i Ystad. 5) Kersti Wipperling, född 1854 4/8, husförestånderska i Ystad, sedan hushållerska i Köpenhamn, död ogift därstädes 1920 21/5.[9] »Adopterade» grenen:Carl Fredrik Andersson Wipperling (utomäktenskaplig son till tjänstepigan Mätta Wipperling från familj 5), född 1871 5/10 i Ystads S:ta Maria, skomakare, död 1907 28/8 i Malmö Sankt Johannes, gift 1899 12/8 med Elina Matilda Möller, född 1875 17/5 i Malmö Caroli, död 1913 23/2 i Malmö Sankt Johannes. Barn: 1) Viggo Henry Wipperling, född 1899 13/12 i Malmö Sankt Petri, död 1996 24/10 i Kista, gift 1925 17/9 med Anna Lovisa Sofia Karlsson, född 1899 16/12 i Högby, Kalm, död 1975 8/6 i Karlskrona stadsförsamling. 2) Carla Elina Wipperling, född 1907 6/10 i Malmö Sankt Johannes, död 1923 12/3 i Västra Skrävlinge. Fotnoter:1) Landskrona rådhusrätt och magistrat DIVa:1 (1621-1803), sid. 25. 2) Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö, 1919, sid. 195 3) Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 448. 4) Gossläroverket i Helsingborg DIa:1 (1708-1821), sid. 150 5) Wilner, Per, Lunds universitets matrikel 1667-1732 / P. Wilner ; åter utg. med register av Barbro Edlund, Stockholm, 1984, sid. 217 6) Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) : biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid 618. 7) Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:597 (1862), sid. 9.  Helsingborgs stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:32 (1827-1832), sid. 1023. 9) Politiets registerblade, Københavns Stadsarkiv.
1083
« skrivet: 2016-05-17, 14:27 »
Hej Bo!
Jag får det till att Matts Mattsson har adulterium com[m]issit c[um] ancilla infrascripta Brigitta Gabrielis, alltså att han begått äktenskapsbrott med nedanskrivna tjänstepigan Brita Gabrielsdotter (vad siffrorna står för blir jag dock inte klok på - "84: 4 8/4 89"?).
Längre ned på samma sida finner man ju mycket riktigt pigan (»P» som sedan ändrats till »H»?) Brita Gabrielsdotter, med anmärkningen abiit gravida a Patre familias, alltså att hon hon blivit havande av husfadern.
Mvh Markus
1084
« skrivet: 2016-04-25, 18:22 »
Även jag är nyfiken på den Hedvig Bengtsdotter som Niclas Rosenbalck nämner i sitt inledande inlägg ovan, för liksom Niclas uppfattar jag att historien om just denna »oäkta kungadotter» är väldigt spridd. I grundskolan hade jag t. ex. en numera avliden lärare som brukade berätta för eleverna att han härstammade från Karl XI via denna Hedvig, och häromdagen fann jag även historien i
Birger Schöldströms bok Klockar Liljas skånska historier (1895), sid. 24:
»Men vid samma tid hade Karl den 11:te en skånsk bondflicka till sin älskarinna, och åt hvilken han lät inköpa hemmanet Damsgården i Riseberga socken. Denna flicka skänkte honom sedermera en dotter, från hvilken många tappra bönder härstammat i senare tider. Ty konungadottern Hedvig blef framdeles gift med en bonde och bodde i Damsgården samt hade 10 barn, hvilka sålunda hvar på sitt håll utplantade det kungliga blodet.»
När jag forskade vidare hittade jag en nyligen utgiven bok, Ulf Sundbergs Kungliga släktband: Kungar, drottningar, frillor och deras barn (2015), som omnämner den påstådda kungadotter Hedvig och berättar om
»...ett tredje rykte som hävdar att släkterna Åkerman, Thomasson och andra härstammar från Karl XI via en förbindelse med bondflickan Hanna i Skåne. Ryktet understöds med påståendet att Hannas dotter Hedvig, döpt i oktober 1680, skulle ha fått Damsgården i Riseberga av kungen. Uppfattningen har haft starkt stöd i Skåne och behandlas som fakta i Paul Meijer Granqvists bok Gustav Vasas avkomlingar. Gunnar Carlquist avfärdar helt påståendet i sin uppsats om Johan Åkerman i Lunds stifts herdaminne och konstaterar att bevarat material om Damsgården snarast talar mot traditionens riktighet.»
Det hade varit intressant att studera detta bevarade material om Damsgården, men det känns nästan som att det är Ragnar Odhnoff (även om det inte sägs rakt ut i Ulf Sundbergs bok) som redan dragit slutsatsen att materialet talar mot traditionens riktighet?
1085
« skrivet: 2016-04-25, 17:57 »
I Staffan Jönssons artikel »Glimtar från en gammal by : Värby i Bara socken» i Byahornet 1956:4, sid. 511, omnämns krögaren Jonas Milliander (f. 1820) i Kävlinge:
»Under 1800-talets senare hälft hölls krog i Värby. Det var det s.k. Millianders kru, uppkallat efter innehavaren Johannes Milliander, f. i Kävlinge 1820. Rörelsen bedrevs som »smy-kru», d. v. s. lönnkrog och var inrymd i det ännu kvarstående Värbyhus nr 39. Krogen utmärktes med en väggskylt, på vilken det stod: »Här säljes icke öl.» Ordet »icke» var emellertid målat med så små bokstäver, att det inte syntes från vägen, varför de vägfarande uppfattade skyltens text som: »Här säljes öl» och stannade till, vilket ju också var meningen. Men med den finurliga skylten ansåg sig kroginnehavaren vara skyddad mot länsmannen. En gammal man, som besökt »Millianders kru» på 1880-talet och berättat, att den vanligaste trakteringen var en "bier å en sypp". Som ersättning härför brukade man lägga en »tålskilling» i fönsterkarmen, när man gick. Detta tillvägagångssätt var det för en »smy-kru» vanliga. Innehavaren b j ö d en trött och frusen vägfarande på en sup och var noga med att framhålla detta. Den vägfarande s k ä n k t e i sin tur en slant för det att han fått värma sig en stund i stugan. Om betalningen för supen var det aldrig tal. Så kringgicks lagens bestämmelser. Lagen har alltid haft kryphål.
Johannes Milliander drev också i sitt hus en blygsam affärsrörelse. Mest sålde han tobak och snus. Sina varor hämtade han i Malmö, dit han for efter sin »ölänning», som var känd överallt i byarna utmed Sallerupsvägen. Jonas Milliander, på sin tid den mest kände Värbybon, ihågkommes som en ståtlig, men barsk man. För att inge respekt hade han en gammal kavallerisabel hängande ovanför disken i krogrummet. Med denna lär han ännu vid hög ålder ha jagat bort några rallare, som på sommaren 1893 byggde Genarpsbanan, och som vid flera tillfällen uppträdde synnerligen bryskt och pockande i bygden.»
1086
« skrivet: 2016-04-25, 17:52 »
I Anders Tidströms resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756 : med rön och anmärkningar uti oeconomien, naturalier, antiqviteter, seder , lefnads-sätt / utg af Martin Weibull (Lund, 1891, sid. 65) ger Linnés lärjunge Anders Tidström en intressant skildring av hur ett dop gick till i skånska Gladsax socken 1756:
»Tvänne barn döptes. Faddrar voro ungefär halft tjog, men presten skrifver intet upp mer än tre. Då psalmen sjöngs efter predikan, gick en väldig hop upp ur sina bänkar fram till koret och offrade, och därifrån till barnet. Detta välgerningsprof och sed vore väl intet att akta, om intet det skedde par ambition att vilja visa sig, att de offra icke allenast till presten och klockaren utan ock till barnet: till presten på altaret 6 öre, till klockaren i hans stol 1à 2 öre, till barnet i stolen en specie eller mer. På högtiderna, Jul, Påsk och Pingst offrar hela församlingen, så många som kunna gå fram, både till klockaren och presten.
Hustrun, som bar barnet, hade en svart kåpa på axlarne, som var lagd i veck såsom på en manschett och räckte ned på barnet, och om hufvudet ett gnidet kläde. Alla hustrurna hade hvitt kläde om hufvudet med tvenne nästan qvartsbreda skynken med tvärspetsar och räckte till midjan.»
1087
« skrivet: 2016-04-16, 18:09 »
Jag letade upp Sven Pålsson i Samzelius böcker med hopp om ledtrådar till ifall han var krono- eller frälsehejderidare - tyvärr var det väldigt tunt med uppgifter (vilket kanske antyder att han var just frälsehejderidare, om nu Samzelius inte fann något i kronans arkiv?), men han finns i varje fall på sid. 113 i Hugo Samzelius, Kongl. skogs- och jägeristaten : biografiska studier 1539-1898 [del 1], Stockholm, 1898-1899:
"Pålsson, Sven, * 1688, + 1743 i Lafröd, Skåne, efter det "han 21/1 vardt i halfva kroppen borttagen". Hejderidare i Skåne. Gift med Magdalena Hansdotter Schougård i hennes 1. gifte. Hans barn hette Klintberg (sedermera ätten af Klintberg)".
Mvh Markus
1088
« skrivet: 2016-04-12, 10:39 »
När det gäller Lund så har jag nu kikat lite, men tyvärr inte gjort några genombrott. Jag kan dock bidra med att det under åren 1671-1730 endast finns två födslar i Lund där fadern heter Hans Larsson:
Hans Larssons dotter Marne, döpt 1686 30/5
Hans Larssons och Botel Svensdotters dotter Cecilia, född 1705 2/2.
Teorin om att Christensa kan vara född i Lund lät intressant, och om vi gissar att hennes ålder i Bosarps dödbok är lite i underkant passar ju vigseln i Lund 1686 mellan Hans Larsson och Catharina Hansdotter perfekt in i sammanhanget. Dock hittar jag inga fler ledtrådar till detta par, men en Bengt Rasmussons dotter Kirstine döps 1687 23/1 i Lund. Han lät först som en kandidat, om dotterns namn var en felskrivning av Christensa, men tyvärr får denne Bengt barn ännu i november 1690 i Lund, så han var inte så intressant ändå. Någon annan Bengt som får en dotter Christensa eller liknande i Lund 1671-1690 finns inte, vad jag kan se.
Mvh Markus
1089
« skrivet: 2016-04-07, 20:43 »
Jag läser notisen såhär:
"drengen Swen Pålson ifrån Bosarp Sochn och Onsiö Härat
copulerades med Pigan Christentza Bengtz doter d 30 Mars
Bem:te dreng upwiste attest ifrån sin Kyrkioherde i Bo-
sarp om sin äktenskaps frihet; desutan försäkrade
Swährfaderen[?] Hans Larson ifrån Lund, så wäl som
Swåger[?] Lars Hanson i Wismarlöf at intet hinder
war i detta äktenskap".
Jag är lite osäker på de båda herrarnas titlar, för om nu Hans Larsson är (blivande) svärfar till Sven Pålsson måste han ju vara Christensa Bengtsdotter styvfar? Jag hittar dock inga ledtrådar i Lund, och någon Christensa Bengtsdotter föds åtminstone inte i Lund under 1680- eller 1690-talet.
Mvh Markus
1090
« skrivet: 2016-04-03, 16:59 »
Hej Maud!
Jag läser notisen såhär:
"Confessio fidei 16 Juni Cath. Wilh Molin
Anno Domini 1857 die vero 16 Junii a me infrascripto a vinculo
excommunicationis absoluta et in gremium St Mateus ecclesiae
recepto est Catharina Wilhelmina Molin (uxor legit Bon
Johan Johansson philosophus Magistri) testimonium habens
nativitatis, die 21 Junii 1818, bonorum morum et doctrinae
Christianae bene fundatus.
A Bernhard".
Jag blir inte helt klok på kyrkans namn, men får det till St Mateus? Gremium betyder egentligen omfamning, i bildlig bemärkelse, men i sammanhanget skulle jag vilja översätta det till gemenskap:
"Trosbekännelse 16 juni. Cathar. Wilh. Molin.
Herrens år 1857 den 16 juni av mig undertecknad, befriades [absolverades] från bannlysningens band och i Sankt Matteus' kyrkas gemenskap återtogs Catharina Wilhelmina Molin (laglig hustru till hederlige filosofie magistern Johan Johansson), innehavande en födelseattest, den 21 juni 1818, av god moral och i kristna läran välgrundad. A. Bernhard".
Mvh Markus
1091
« skrivet: 2016-04-01, 00:57 »
Jag söker föräldrarna till två syskon Cronholm i Skåne:
1) Anna Gustafva Cronholm, född 1740 (enl. husf.), död 1778 20/6 i Västerstad, gift med inspektorn i Tolånga, sedermera klockaren i Skartofta & Öved och slutligen i Västraby & Östraby, Abraham Hintze, född 1731 12/3 i Västerstad, död där 1797 29/10.
2) Gustaf Cronholm, född ca 1742, korpral vid Södra skånska kavalleriregementet, död 1779 23/3 i Häggenäs, Fulltofta, gift 1775 24/8 i Veberöd med Petronella Kohrtz, född ca 1744 (barn: Fredrika Charlotta Cronholm, född 1777 21/1 i Häggenäs, Fulltofta, död där 31/11 s. å. - Fredrika Cronholm, född 1777 13/12 i Häggenäs, Fulltofta, död där 14/12 s. å. - Gustafva Charlotta Cronholm, född postumt 1779 6/5 i Häggenäs, Fulltofta).
Vid Anna Gustafva Cronholms bouppteckning 1778 21/7 (Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:9, bouppt. nr. 64) noterades det att hennes bror korpralen Cronholm »anmelt förfall ock sig icke infunnit utom hwilken inga anhöriga eller skulldemän skolla wara att till gå». Detta är alltså beviset för att de är syskon, men vilka var deras föräldrar? Och var / när gifte sig Anna Gustafva Cronholm med Abraham Hintze?
Mvh Markus
1092
« skrivet: 2016-04-01, 00:43 »
Hej igen Ann-Charlotte!
Nu har jag följt upp Augusta Åhmanssons fem utomäktenskapliga barn, och ett av dem sticker ut, nämligen sonen August Theodor - som i vuxen ålder kallar sig Skog!
1) Christina Maria, född 1844 29/1, död 1844 27/11 i Malmö S:t Petri.
2) Axel Gustaf Ericsson, född 1846 18/4 i Malmö S:t Petri, krympling, tobaksfabriksarbetare, död 1911 10/4 i Malmö Caroli.
3) Maria Christina Åhmansson, född 1850 26/1 i Malmö S:t Petri, död 1934 25/8 i Johannes församling, Stockholm.
4) August Theodor Skog, född 1853 2/10 i Malmö Caroli, sjöman, USA.
5) Johan Victor Åhmansson, född 1859 30/1 i Malmö Caroli, bokbindare, död 1930 11/12 i Gällivare.
I övrigt har jag letat efter Augusta i Malmös domböcker, men de är inte fotade under 1850-talet och det enda av de utomäktenskapliga barnafödslarna som hon tycks ha dömts för är det första (Kämnärsrätten i Malmö A1A:120 (1846), 1846 23/2, § 55). Hade ju varit spännande om man kunde hitta ledtrådar i domböckerna till den förbjudna sedeln!
[/size]
Mvh Markus
1093
« skrivet: 2016-03-07, 17:17 »
Ja, det var en ovanligt hög ålder men som Kristina säger inte unik. Jag forskar själv kring allmogens kristendomskunskaper i Skåne och Blekinge under 1700- och 1800-talet, och just bristande sådana var ofta anledning till att konfirmationen sköts fram. År 1841 omnämns exempelvis i Lunds domkapitels protokoll en nittonårig dräng som inte kunde alfabetet, två år tidigare finner man en artonårig piga som inte konfirmerats på grund av dåliga kristendomskunskaper, och 1741 omnämns en man som nekats av samma anledning - och han hade hunnit bli hela 33 år gammal...
1094
« skrivet: 2016-03-07, 15:37 »
Ja absolut, det var vanligt att bondsöner som blev klockare tog sig ett släktnamn, vanligtvis med koppling till födelseorten - Fjellander från Fjelie, Lomander från Lomma, Lundsten från Lund o.s.v. - men trots en hel del forskning kring denne Truls (han finns i mitt släktträds utkant eftersom min anfader Johan Carlbergs hustru var dotterdotter till Truls Nordströms svåger) har jag inte lyckats utröna varför det blev just Nordström.
Han blev i varje fall klockare i pastoratet Bjärshög-Oxie redan den 30 maj 1769 sedan han kallats av församlingarna och deras pastor, och i ett brev till biskopen 1780 11/1 skriver dåvarande kyrkoherden Anders Holst att även om Truls inte kunde åderslå hade kyrkoherden »ej annat kunnat finna, än at nu warande Klockare är kunnig i de stycken som till tjensten höra: äfwen ock är beskiedelig och nyckter, och under mitt wistande wid församlingarne warit på sysslan upmärcksam» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:15 (1780).
1095
« skrivet: 2016-03-07, 11:59 »
Hej Jan!
Det tycks mycket riktigt vara så, för klockaren Truls Nordström i Oxie döptes 1746 21/9 i Görslöv som son till Jeppa Persson och Boel Knutsdotter, och detta par får även sonen Jöns i Görslöv 1748 (döpt 6/3).
Mvh Markus
1096
« skrivet: 2016-02-23, 18:51 »
Jag har nu kikat lite på Johan Klintbergs familj i Ystad, och det ser ut som att Ulrika Webers far kan ha varit tysk men själv var hon född i staden. Hon hade flera barn med sin tidigare make, och åtminstone ett av dem (Magdalena Juliana) kallade sig till och med Klintberg så Johan måste verkligen varit en god styvfar. De uppgifter jag hittills fått fram om ättlingarna är dessa, men jag misstänker att det bör ha funnits fler barn till bröderna Sven Peter och Jacob som kan ha fört namnet Klintberg vidare (vad jag kan se stavas släktgrenens namn f. ö. alltid just Klintberg, förutom när Sven Peter kallas Klinteberg i både dödboken och dödsannonsen i Göteborgs weckoblad 1809):
Familj 1
Johan Klintberg, född 1725, sämskmakarmästare i Ystad, död där 1783 4/3, gift 1756 17/2 i Ystads S:ta Maria med Ulrika Weber, född 1725 28/11 i Ystad, död 1802 16/4 i Ystad, dotter till klädfärgaren Johan Jörgen Weber och Maria Pundt.
Barn, födda i Ystads S:ta Maria:
1) Sven Peter Klintberg, född 1756 - se familj 2.
2) Magdalena Klintberg, född 1757 5/12, död 1812 17/4 i Simrishamn, gift 1780 18/4 i Ystads S:ta Maria med sämskmakarmästaren Peter Holmgren, född 1746 i Tunbyholms mölla (enl. Simrishamns husförhörslängd 1800-1810), död 1813 9/4 i Simrishamn.
3) Brita Helena Klintberg, född 1759 4/8, gift 1789 10/4 i Önnarp med kronolänsmannen i Vemmenhögs härads östra distrikt, Jöran Wilhelm Holm, född 1756 28/3 i Färingtofta, död 1816 6/10 i Önnarp; han var en av de som råkade illa ut under bondeupproret i Skåne 1811, för han blev omkullkastad, huggen och slagen i sitt eget hem av några drängar som innan de avlägsnade sig tvingade honom att lämna en skriftlig förbindelse att inte åtala dem för samma misshandel.
4) Johan Fredrik Klintberg, född 1761 30/5, död späd.
5) Jacob Klintberg, född 1763 7/9, död späd.
6) Jacob Klintberg, född 1765 30/1, död späd.
7) Jacob Klintberg, född 1766 - se familj 3.
5) Gertrud Klintberg, född 1767 26/8, bodde hos brodern Peter i Ystad 1802, död ogift 1809.
6) Peter Klintberg, född 1769 - se familj 4.
Familj 2
Sven Peter Klintberg, född 1756 28/4 i Ystads S:ta Maria, var sämskmakare och borgare i Landskrona 1783, var sämskmakarmästare i Göteborg 1802, död 1809 26/2 i Göteborgs domkyrkoförsamling, gift 1780 8/10 i Råbelöv med Johanna Elisabeth Grönbeck, född 1756 9/1 i Ystads S:ta Maria, död 1834 16/8 i Göteborgs domkyrkoförsamling, dotter till organisten i Färlöv & N. Strö, Erik Olaus Grönbeck och Brita Margareta Bergstedt.
Barn:
1) Elisabeth Klintberg, född 1796 23/1 i Göteborgs domkyrkoförsamling.
2) Johan Peter Klintberg, född 1799 29/7 i Göteborgs domkyrkoförsamling.
Familj 3
Jacob Klintberg, född 1766 17/4 i Ystads S:ta Maria, var sämskmakare i Karlshamn 1802, gift med Hanna Persdotter.
Barn:
1) Johan Klintberg, född 1799 16/2 i Karlshamn.
Familj 4
Peter Klintberg, född 1769 14/8 i Ystad, sämskmakare, död 1823 10/6 i Simrishamn, gift 1803 7/5 i Östra Sallerup med Catharina Maria Lorich, född 1772 9/9 i Östra Sallerup, flyttade till Östra Vemmerlöv 1825 och sedan åter till Simrishamn 1827 men ej anträffad i inflyttningslängden, dotter till vice pastorn Christian Lorich och Elisabet Catharina Pflucht.
Barn:
1) en dotter, död späd.
2) Elsa Johanna Klintberg, född 1806 13/4, levde 1823.
3) en dotter, död späd.
4) en dotter, död späd.
5) Brita Christina Klintberg, född 1811 11/11 i Ystads S:ta Maria, levde 1823.
6) Cecilia Catharina Klintberg, född 1814 6/5 i Simrishamn, levde 1823.
Källor (utöver gängse kyrkoböcker):
Simrishamns rådhusrätt och magistrat FIIa:7 (1820-1839), sid. 165.
Ystads rådhusrätt och magistrat FII:34 (1780-1783), sid. 423.
Ystads rådhusrätt och magistrat FII:41 (1802-1803), sid. 66.
Carlquist, Sven, Ystadsläkter under trenne sekler (1977), sid. 107-108.
Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (1919), sid. 232.
Lunds stifts herdaminne, del 14 (1991), sid. 120.
Mvh Markus
1097
« skrivet: 2016-02-22, 17:26 »
Hej Rolf!
Födelseorten stämmer visserligen inte med den som anges i husförhörslängden 1868-1877, men i övrigt stämmer namn, födelseår och brott in på den man som fördes till Malmö länsfängelse den 29 augusti 1841 (Malmö länsfängelse DIIIab:1 (1840-1842) Bild 2180 / sid 166):
»f. d. Åboen Jöns Larsson född 1796. i Skabersjö Socken af Malmöhus Län: har brunt hår, blå ögon, magerlagt ansigte, medelmåttig längd och ordinair kroppsbyggnad.
Stöld. Införpassad af Kr. Lmn Ekström.
Den 14. Septbr afforslades Larsson till Anderslöf för att vid Wemmenhögs HdsRt undergå rannsakning; återkom den 24. i samma månad.
Wemmenhögs Härads Rätt har ge[n]o[m] utslag den 18. September dömt Larsson att för 2dra resan stöld utan inbrott böta 8 Rd. 21 s. 4. rs. Bko, eller i brist deraf, undergå fyra dagars fängelse wid watten och bröd samt derförutan offentligen skriftas och aflösas.
Sedan vid anstäld undersökning utrönt blifvit att Jöns Larsson saknar tillgång till ådömde böterne, intogs han den 25. September till watten och bröd bestraffningen, som slutades den 29. i s. m. - Den 6. Oktober afforslades Jöns Larsson till Klörup för undergående af Kyrkoplikt.»
Arkivet verkar inte innehålla fångjournaler före 1840, men rannsakningen 1841 bör finnas i Vemmenhögs häradsrätts arkiv, volym AIb:7 (dombok vid urtima ting 1840-1844) på de datum som nämns i fångrullan från Malmö länsfängelse. Om vi antar att det även var Vemmenhögs häradsrätt som dömde honom den första gången bör denna rannsakning finnas i Vemmenhögs häradsrätts arkiv, volym AIb:4 (dombok vid urtima ting 1821-1828), och förhoppningsvis ska det inte vara några problem att hitta domen bland 1824 års rannsakningar trots att vi inte har det exakta datumen.
Mvh Markus
1098
« skrivet: 2016-02-22, 13:32 »
Hej Rolf!
Jag läser det såhär:
Undergick spöstraff och up-
penbar Kyrkoplikt för stöld
1824; fängelse vid vatten och
bröd samt uppenbar Kyrkoplikt
1841 äfven för stöld.
Mvh Markus
1099
« skrivet: 2016-02-13, 15:03 »
Hej Marianne!
Jag tyder notisen såhär:
”d 22 Now. k. 6. om morgonen föddes
Pastorens Olof Plantins och des kieraste
Lisa Kåhres lilla son, och döptes
d. 25 ejusdem af H. Pastor Cronius, då
han blef Olaus Andreas kallad.
Fru Pastorskan Cronius bar Barnet.
Test: Studios. Martin Stefas och Stud.
Henric Kåhre, samt Fru Cornetskan
Elmgren och Jungfru Christiana Kåhre”.
Mvh Markus
1100
« skrivet: 2016-02-13, 12:43 »
Hej Roland!
Jag tyder notisen såhär:
”d 30 döptes som föddes d 29 Ejus Ryttaren
Ola Lundströms twillingar i Hultahu-
set modrens namn är Anna Ols doter
dett ena en son kallat Ola, sus mölla
ren Pär Ols hustru i Hasslemölla, dett
andra en doter kallat Else, sus Rusthåll.
Jöns Hans hustru i Weberöd, Test Möllaren
Per Olsson i Hasslemölla och Rusthållaren
Jöns Hansson i Weberöd.”
Mvh Markus
1101
« skrivet: 2016-02-12, 19:07 »
Hej Anna!
Jag har funderat kring Sven Pålsson, och som du säger borde det finnas någon form av källmaterial - har någon kollat ifall han omnämns i Hugo Samzelius' bok Kongl. skogs- och jägeristaten : biografiska studier 1539-1898 : jämte en historisk inledning (1898-1902)? För han var väl just i konungens tjänst, och inte anställd vid ett adelsgods?
Mvh Markus
1102
« skrivet: 2016-02-12, 16:18 »
Jag har funderat kring detta avsked, och även om det låter lite speciellt tolkar jag det som att Amiralitetskollegium mycket riktigt utfärdade ett helt normalt avsked. Fast det låter lite som en omväg, varför fick han inte avskedsbrev direkt från sin chef? I Nationell Arkivdatabas (NAD) finns exempelvis ett arkiv för Stockholms eskader (1715-1759), där man under Eskaderchefens avdelning finner resepass, avskedpass med mera (serie F2).
Med tanke på att han specifikt sägs ha fått ett avskedspass, som ska ha varit ett skriftligt betyg om erhållet avsked - kan det vara så att chefen aldrig utfärdade ett avskedsbrev i samband med avskedet och att det var därför båtsmannen tvingades gå omvägen via Amiralitetskollegium för att bekräfta att han fått avsked?
Mvh Markus
1103
« skrivet: 2016-02-09, 15:43 »
Hej Brittmarie!
Ja, jag är inte själv släkt med Rytting men när jag snubblade över dessa intressanta notiser från Lunds weckoblad var jag bara tvungen att dela med mig av dem. Man får liksom lära känna den gamle snörmakaren lite bättre, ana konturerna av hans personlighet, så det var tur att kyrkoherden Gullander lät införa dessa notiser och tog så väl hand om både honom och hans hustru.
På tal om Rytting så hittade jag nyligen en tryckt likpredikan över bruksdirektören Ifvar Ryttings hustru Catharina Margareta Schröder (1681-1751), som begravdes i Andrarums kyrka den 6 september 1751. I likpredikan finns en åtta sidor lång personalia-del, som berättar om hennes liv från födseln i Holstein till dödsstunden. Ifvar Rytting, som tydligen var hennes tredje make, fick kämpa hårt för att vinna hennes hand:
»omsider och efter Fem åhrs förlopp, lät sig uppå trägen ansökning och moget Öfwerwägande öfwertala at ingå et kiärligit Äcktenskap Anno 1747 den 30 Januarii med den i sorgen qwarlefwande kiära Man, som närwarande hierteligen sörjer öfwer denna sin Dygdiga och oförlikneliga kiära Hustrus altförsnara och dödeliga Afgång».
Jag blir dock inte klok på hur (om?) direktören Ifvar Rytting är släkt med snörmakaren? Kan det vara hans farbror?
Bästa hälsningar,
Markus
1104
« skrivet: 2016-02-04, 20:04 »
Hej Brittmarie!
Det stämmer, uppgifterna om Gullander (som kommer från Lunds stifts herdaminne) citerar jag här ovan, den 6 februari 2013. Jag reagerade också på J. C. Ryttings fattiga tillvaro på ålderns höst, för som du säger hade han ju anhöriga som kunde ställt upp, men tydligen höll de sig undan. Detta är extra märkligt eftersom den gamle snörmakaren tycks ha varit en godhjärtad och fin människa, åtminstone utifrån den tidningsnotis jag fann igår i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 47 och 48, 1807 18/2, sid. 380-381:
»Gamla Snörmakaren Joh. Christ. Rytting dog den 29 Januari, på 102:dra året gammal, sedan den 1 Sept. 1806. Han har warit begåfwad med lycklig och jemn hälsa under de 30 år, han här wistats, haft till de åtta sista dagarna redig tanka och lyckligt minne. Han behöfde sällan sucka öfwer lifwets beswär af brist på det nödtortftiga; ty frikostiga och ädelmodiga menniskor hafwa rundeligen underhållit honom de sista 5 åren. Kojan har warit hans egen, sedan den blef honom tillöst med 50 R:dlr gåfwor, som hitskickades; de öfrige gåfworna hafwa blifwit anwände till lifs uppehälle för honom och hustru, och sluteligen för honom sjelf ensam, sedan han, efter 66 års sammanlefnad i ett äktenskap, år 1802 blef enkling. Twenne dagar före hans död begärte han af den Heliga Nattwarden blifwa delaktig. Han förmärktes liksom säker på, att detta blef den sista gången. Han war nögd, tackade hjerteligen Gud och wälsignade sina wälgörare, som dageligen woro i hans enfalldiga och wälmenta förböner inneslutne. Måtten I få Eder lön, I fördolde ädelmodige!
Jag har haft hedren och lyckan, att frambära de gåfworna, som blifwit hitsända, och göra den ålderstegne så många wälkomna och muntrande besök. Sista halfwa årets hitsända gåfwor äro följande: 9 laß wed till wärme åt gamle Rytting från en Grefwinna, som så många nödlidande önska sent måtte saknas. 2:ne laß torf från en gård der närmast intill. En hjelp till gamle Rytting af en och en half tunna kornmjöl, samt en skjeppa malt, från en Hedersman i närmaste granskapet. Den 23 Nov. kommo 2 R:dlr från en wälgörare i Lund, som så ofta kommit Gubben ihog. Den 12 Dec. åter från samma hand 1 R:dlr. Den 23 Nov. 2 R:dlr inneslutne: till den 102 års Mannen sändes dessa 2 R:dlr af den, som ömmar sig om nästans nöd, den 19 Nov. 1806. S. C. H. Den 12 Dec. till gamle Snörmakaren Rytting öfwersändes från en Moder och deß 2:ne Söner, hwilka alldramäst ömma för deß nöd, 3 R:dlr.
Dessa gåfwor äro öfwerlemnade. Han tog dem emot med glädje och wälsignelser. Den förnämsta lönen ware Eder förbehållen till den förwandlingsstund, efter hwilken denne Ålderstegne så länge hade wäntat. Närmare reda för hus och öfwerskott framdeles uppgifwas i detta blad. Brandstad den 1 Febr. 1807.
Pehr Gullander.»
Kyrkoherden Gullander publicerade den utlovade notisen ett halvår senare, i Nytt och Gammalt N:o 26, 1807 5/8, sid. 202-203, och det är ingen tvekan om att snörmakaren Rytting hade ett gott hjärta och ömmade för de behövande, så som andra ömmat för honom i nödens stund:
»Enligt förut i detta blad gifwit löfte, får jag nu för aflidne Snörmakaren Ryttings qwarlåtenskap meddela närmare redogörelse, och hoppas, att det ändamål, hwartill den blifwit anwänd, skall winna bifall af hans ädelmodige Wälgörare. - Gamla Gubben hade sjelf författat en liten disposition, enligt hwilken den lilla boning, han genom gifwares frikostighet ägde, skulle efter hans död blifwa en tillflykt för huswilla fattiga i Socknen, bland hwilka det fattighjon, som sista halfwa året af Ryttings lefnad, under hans swaghet, troget gått honom tillhanda, skulle hafwa första rättigheten till huswarelse. Sedan detta förordnande gått i fullbordan, har en af Socknens olyckligaste fattige, som fått kräftan i ansigtet, blifwit i ett särskildt rum intagen. Flere uslingar kunna härstädes hysas, så snart Församlingen hunnit fullborda sitt löfte att reparera huset, hwilket för närwarande är nog förfallet. Husplatsen är Kyrkans, och har jag för de Fattigas räkning derå erbjudit städja, hwilket hos Högresp. Landshöfdinge och Biskops Embeten redan wunnit höggunstigt bifall.
Behållningen af den efter Rytting för auctionerade lilla qwarlåtenskap är 37 R:dlr 34 ß. 3 r:st. Banco, hwilka, på Pastors och Församlingens answar, skola undsättas på säker hand och räntan deraf tillfalla de uslaste i detta hus. Deßutom har Församlingen bewiljat, att af hwarje Nummer till de mäst behöfwande gifwa 3 kappar korn, hwilket utgör nära 5 tunnor. Så hafwa den afledne ålderstegne Gubbens wälgörare med sin frikostighet grundat fortfarande wälgeringar för flere uslingar. Hwarje omslag, hwarje bewis, som åtföljt gåfworna, wårdas här i ömt och tacksamt minne, och skall hos efterträdare wittna om wår ålders mennisko-wänner. Brandstad den 1 Julii 1807.
Pehr Gullander.»
Mvh Markus
1105
« skrivet: 2016-02-04, 19:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 45, 1807 2/12, sid. 356-357:
»Som afskedade Carabinieren för N:o 73 wid Borreby Compagnie och Kongl. Skånska Carabinier-Regementet Swen Möllerstedt, oaktadt flere efterfrågningar, ej finnes uti sin hemort, och i anseende till deß pensions-bref som är utkommit, nödwändigheten för honom wore att det erhålla; alltså anhålles, att om någon skulle weta hwar förenämnde afskedade Carabinier Möllerstedt sig uppehåller, undertecknad måtte derom blifwa underrättad, och är min addreß på Lund och Toppeladugård.
C. F. Bennet.
Major och Riddare.»
1106
« skrivet: 2016-02-04, 19:38 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1807 20/5, sid. 111-112:
»Att kringwandrande afskedade Artilleristen wid Kongl. Wendes Artillerie Regemente Jonas Toftén, försedd med behörigt afsked och underhålls bref, efter några dagars sjukdom, härstädes med döden aflidit, den 15 sistl. April, och på Fattig-Cassans bekostnad blifwit begrafwen; warder deß anhöriga, och slägtingar, om sådana finnas, härmed tillkänna gifwit. Burlöf den 30 April 1807.
Lars Frost.»
1107
« skrivet: 2016-02-04, 19:36 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 48, 1807 23/12, sid. 381:
»För skomakaren Wegrén, om han ännu är lefwande, som år 1803 reste ifrån Frenninge, efterlämnade sin hustru Sigrid uti utfattigt tillstånd, och som sedan år 1805 icke lämnat underrättelse om sitt wistande, tillkänna gifwes att bemälta deß hustru, sedan hon af allmosor haft lifs uppehälle, afgick härstädes med döden, den 20 sistl. November. Deß lilla qwarlåtenskap har man genom auction låtit försälja. Sedan begrafnings omkostnad och bewisliga skulder blifwit betalta, är öfwerskottet 26 skill. 3 runst. Banco intagit uti socknens fattig-cassa. Frenninge den 17 December 1807.
J. G. Lieberath.
Prost och Kyrkoherde.»
1108
« skrivet: 2016-02-04, 19:34 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 17, 1808 11/5, sid. 135:
»Fru Verdier i Malmö önskar sig några unga Flickor att informera i blomster-arbete, samt flere sorter fina fruntimmers arbeten. Hon tror sig härtill äga behörig skickelighet, och smickrar sig med att winna förtroende.»
1109
« skrivet: 2016-02-04, 19:33 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 6, 1808 2/3, sid. 47:
»Gossen Truls Möllerström ifrån Delperöd i Rörums Socken och Albo Härad, 9 år gammal, gick förliden Augusti månad ifrån föräldrarnas hus, utan att sedermera kunna igenfinnas; han war klädd i grårandig werkens-tröja, blå klädes-byxor, swart hatt, barfotad; har ett djupt ärr på yttre sidan af ena låret, med flere smärre på kroppen, är småfräknig och rödlätt i ansigtet, med blåa ögon samt rödgult krusigt hår. Den som om detta barn har eller kan få någon säker underrättelse, ware så Christelig, och, till de sörjande föräldrarnas tröst, gifwe det emot wedergällning tillkänna, på Cimbritshamn och Wemmerlöfs Prestegård eller ock på Delpered hos deß fader Ryttaren Hans Möllerström.»
1110
« skrivet: 2016-02-04, 19:32 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 12, 1807 6/5, sid. 100:
»Jernhandlaren Nils Lidberg, från Borås, död i Önnestad, nära Christianstad, d. 9 Maji, uti deß 40 ålders år.»
1111
« skrivet: 2016-02-04, 19:31 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 12, 1807 6/5, sid. 95:
»En kringwandrande gammal och sjuklig Enka, wid namn Ingeborg Klingberg, som hade med sig en förpaßning af den 2 Jan. 1804, hwaruti hon tillsäges att sig begifwa till deß föregifna hemwist i Bara By, dödde i Weberöd hos Kyrkowärden Hans Nilsson, den 9:de Mars sistledne. Och som ej någon underrättelse sedermera om deß wistelse-ort kunnat erhållas, warder detta härmedelst hennes anhörige tillkänna gifwit. Hon war klädd i usla kläder, och hade med sig 27 skillingar R:gd, samt 1 kappa mjöl, som icke kunde uppgå till deß begrafnings kostnad, hwilken blifwit bestridd af Weberöds Byemän. Lund och Womb d. 23 April 1807.
Carl H. Ahlqwist.
P. L.»
1112
« skrivet: 2016-02-04, 19:30 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 34, 1808 24/8, sid. 271:
»En kringwandrande Enka, wid namn Maria Holmström, kom för några dagar sedan, såsom sjuk, till Gißleberga by här i Församlingen, och dödde derstädes, den 10:de dennas, samt blef här sistledne Söndag begrafwen. Enligt medhafde bewis har hon warit gift med afskedade Volontairen Axel Andr. Holmström, som warit född i Getinge och Gårdstånga Församling, men blef död i Greflunda af Hwitaby Sockn den 5 Maj 1806. Hon har några gånger begått den Hel. Nattwarden, dels i Kerrstorp och dels i Östra Lyngby. Det som af hennes lilla qwarlåtenskap är öfrigt, sedan hon blifwit anständigt begrafwen, är i förwar, och kan bekommas, när någon hennes arfwinge med behörigt bewis sig hos mig anmäler. Norrwiddinge den 17 Aug. 1808. Joh. Magn. Palm.»
1113
« skrivet: 2016-02-04, 14:41 »
Henriks konstnärliga karriär tycks ha varit kortlivad (kanske p.g.a. blindheten?), för jag hittar honom inte i Svenskt konstnärslexikon - däremot fann jag äldre brodern Anders (1738-1810), som tydligen gått till eftervärlden som »en bortglömd konstnär»:
»Redan under studieåren ägnade sig L. ivrigt åt att teckna, ett intresse han bevarade livet igenom. Vid Gustav III:s besök i Karlshamn 1773 stod L. för stadens utsmyckning av tillfälliga dekorationer som äreportar, transparanger m. m., och hans klassiska bildning gav honom här tillfälle att utveckla en sinnrik och tidstypisk emblematik. Denna konst provade han även med framgång i en rad förslag och ritningar till skådepenningar och medaljer, bl. a. över avlidna kungliga personer; Vitterhetsakademien belönade hans insända emblematiska förslag med guldmedalj 1774 och silvermedalj 1775.
Bland L:s arbeten i denna art märkes även hans ritning till vinjett och sigill för Kungliga vetenskaps- och vitterhetssocieteten i Göteborg. Av vänner och bekanta, av vilka flera, t. ex. J. T. Sergel, tillhörde tidens tongivande personligheter, utförde L. under årens lopp en mängd porträtt, tecknade i blyerts, tusch och rödkrita eller träffsäkert klippta i silhuett. Ofta beledsagade han sina teckningar och silhuetter med små anspråkslöst improviserade strofer, som i sin älskvärda ton och godmodiga satir lika väl karakteriserar sin upphovsman som den avporträtterade. En stor del av L:s kvarlåtenskap (manuskript, teckningar, silhuetter) förvaras i Lunds universitetsbibliotek.» (Svenskt konstnärslexikon : tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 3, Hahn-Lunderberg, Malmö 1957, sid. 451).
1114
« skrivet: 2016-02-02, 17:27 »
Hej!
Har någon stött på fältskären Jonas Sundbeck? Vilka var hans föräldrar, och när dog han? År 1720 sägs han vara regementsfältskär på Bohus fästning 1720, och från 1722 kallas han stadsfältskär i Uddevalla. Han gifter sig 1725 24/7 i Näsinge (att vigseln drog ut på tiden berodde på att Jonas år 1715 hade gjort klockaränkan Stina Bruun i blekingska Listerby med barn under äktenskapslöfte, en förening som upplöstes av Lunds domkapitel först 1724) med Anna Friselia, född ca 1683, död som änka 1762 28/8 i Uddevalla (makens dödsnotis lyckas jag dock inte återfinna i Uddevalla). Jag har hittat sex barn till paret:
1) Johan Sundbeck, döpt 1720 3/1 i Näsinge prästgård, collega scholæ i Uddevalla, död där 1771 18/5.
2) Bengt Sundbeck, född tvilling 1722 18/11 i Näsinge prästgård, begravd 25/11 samma år.
3) Benedicta Maria Sundbeck, född tvilling 1722 18/11 i Näsinge prästgård, död 1755 30/12 i Uddevalla, gift där 1741 27/1 med stadsfältskären Lars Lallerius, född ca 1711, död 1758 2/2 i Uddevalla.
4) Benjamin Sundbeck, född 1727 19/10 i Uddevalla, begravd där 1729 4/7.
5) Jonas Sundbeck, döpt 1730 22/7 i Näsinge.
6) Christina Sundbeck, född 1733 2/8 i Uddevalla, begravd där 4/11 samma år.
Mvh Markus
1115
« skrivet: 2016-01-31, 18:17 »
Hej Eivor!
Personen ifråga har fått avskedspass (ett skriftligt betyg om erhållet avsked) från Amiralitetskollegium, som enligt Wikipedia var ett svenskt kollegialt ämbetsverk under perioden 1634-1791, vilket fungerade som överstyrelse för sjöförsvaret i såväl militärt som ekonomiskt hänseende.
Mvh Markus
1116
« skrivet: 2016-01-27, 20:03 »
Marja; visst finns det ett släktskap mellan de 3 Björk-personerna - glasmästaren Israel Nordströms (född ca 1741, död 1792 18/7 i Lunds domkyrkoförsamling) hustru Anna Helena Björk (född 1750 9/11 i Sankt Peters Kloster, död 1778 6/12 i Lunds domkyrkoförsamling) var dotter till klockaren Truls Björk och Christina Kolmodin, så det var alltså morfadern som var fadder vid Isacs dop 1778.
Jag har ännu inte lyckats hitta Israel Nordströms födelsenotis, men i Rantsila i Oulu, Finland, föds 1741 20/5 en Israel som son till soldaten Israel Nordström och hans hustru Helena Persdotter. Födelseåret passar in perfekt på den angivna åldern i dödboken 1792, men annars hittar jag inga bevis för att detta skulle kunna vara sedermera glasmästaren i Lund. Klockaren Truls Björk har jag dock fler uppgifter om, men eftersom denna tråd handlar om släkten Kolmodin kan jag ju skicka uppgifterna via mail?
/Markus
1117
« skrivet: 2016-01-27, 20:02 »
Paul; tyvärr hittar jag varken familjen före eller efter 1687 års katekismilängd, så jag har inte lyckats få fram fler uppgifter om dem. Jag tolkar det dock som att barnen hade väldigt goda kunskaper i katekesen, men det är kanske underförstått om nu Lars blev student i Lund några år senare. Kan detta antyda att fadern hade högre social status, eller åtminstone att han var beläst?
Som du säger är nog domböckerna just nu den bästa vägen att gå, men än så länge har AD bara fotat Torna häradsrätts domböcker 1709, 1729, 1755, 1766 samt 1800 och framåt. De har dock filmat Advokatfiskalens renoverade domböcker för häradet t.o.m. 1730, så frågan är om man kan återfinna Carl Larsson Gers där?
Det tänkte jag inte på, men syskonens namngivning stärker absolut tesen att Annika Hartenbecks mor hetat Christina - undra om det går att finna en sådan dam någonstans i släkten Kolmodin?
/Markus
1118
« skrivet: 2016-01-27, 19:51 »
En sån intressant uppgift! Jag hade missat att Henrik sägs vara blind, men det måste han i så fall blivit i vuxen ålder. Pappa klockaren skriver nämligen i ett brev till sonen Anders den 8 mars 1761 (ett par brev från klockaren förvaras på Lunds Universitetsbibliotek) att
»Henric war nu hemma för en kort tid sedan och hade sin Patron med sig, du må tro Gudi lof han har tagit sig i konst wackert».
Undra vem denne patron var? Jag har alltid tolkat det som att han målade väggar eller liknande, men faderns formulering i brevet antyder ju att det rörde sig om konstmåleri, så det kanske var en adelsman som understödde Henrik ekonomiskt?
/Markus
1119
« skrivet: 2016-01-27, 16:16 »
Hej Yvonne!
Marginalanteckningen lyder »På Pastors Embetets medgifvande i Lund härst[ädes] begraf[ven].», och själva dödsnotisen tyder jag såhär:
»Gifta Helena Ricter, hustru åt f. d. sergeant Löfberg
fr. Lund dog i Wismarlöf [den 28/3] der hon tillika med sin
man en månads tid vistats utan att tillhöra d[enna] f[ör]s[amling].»
Mvh Markus
1120
« skrivet: 2016-01-26, 20:19 »
I Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 43, 1806 12/2, sid. 343-344 finner man en annons som ger en bild av tandläkaryrket kring sekelskiftet 1800:
»Undertecknad som gjort sig känd här i Riket långt för detta, och wågar smickra sig med det hopp, att hafwa wunnit en wördad Allmänhets förtroende, tillbjuder Malmö Stads inwånare, under sitt wistande derstädes, sin tjenst med följande:
1. Uttager han alla obrukbara och skadade tänder och rötter, hwilka ofta kunna åstadkomma swåra följder.
2. Insätter han nya tänder med det önskeliga gagn och följder, att de ej kunna skiljas från de naturlige.
3. Gör han alla möjeliga tand-operationer, som fordras wid tand-sjukdomar.
4. Äfwen meddelar han säkra godkända medel till deras ans och skötsel, och försäkras att med all akkurateß, nu så wäl som förr, gå dem till handa, som hedra mig med sitt förtroende. De fattiga, som äro försedde med Prest-betyg, kureras utan betalning.
Logerar här i staden wid östergatan, hos Fru Skröder. Malmö d. 8 Febr. 1806.
J. Nathan
Kgl. Privilegierad Tand-Doktor,
från Stockholm.»
1121
« skrivet: 2016-01-26, 20:15 »
En linvävares lön och arbetsuppgifter på ett större gods får man ett exempel på i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 38, 1804 1/2, sid. 303:
»En Linwäfware, som kan upte hedrande bewis, så wäl om sin frägd, som om färdighet i sitt Handtwerk, åstundas på en Sätesgård här i Skåne. Honom tillbjudes Hus samt en liten trägård och nödigt bränsle fritt, emot det, att han för betalning wäfwer så mycket, som till Gårdens behof fordras, och då detta blifwit werkställt, äger han frihet, att wäfwa för hwem som hälst. Widare underrättelse om willkoren lämnas hos Herr Baron Bennet på Wollsjö.»
1122
« skrivet: 2016-01-26, 20:13 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 46, 1803 27/4, sid. 365f:
»Den 16 i innewarande månad afled i Åsums By en ifrån Kongl. Örlogs-Flottans första Volontär Regemente, samt Herr Öfwersten och Riddaren Plens Kompagni i Carlscrona den 1 Julii 1800 förafskedade Volontär, wid namn Niclas Nilßon Granberg, förpaßad från samma Stad den 31 Januarii sistledne till Marcklanda By, nära Wexiö. Han lämnade ej annat efter sig, än sina ringa kläder, afsked och paß, samt blef medelst Byens omkostnad begrafwen den 19 dennas på Åsums Kyrkogård. Detta gifwes härmed tillkänna, i händelse han på någon ort har efterlefwande hustru, barn eller anförwanter. Åsum den 22 April 1803. Johan Peter Orrberg.»
1123
« skrivet: 2016-01-26, 20:12 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 49, 1805 10/4, sid. 386:
»Landskrona den 20 Mars 1805.
Då Människokärlekens känsla i ett ömt hjerta ådagalägger en ädel driftighet, att wåga egit lif för att rädda okände medmänniskors, lämnar man ett minneswärdt efterdöme af de wackraste tänkesätt, och förtjenar wißerligen allmänhetens högaktning. - Soldaten af Konungens eget Regemente och tredje Majorens Kompagni N:o 74 Anders Ekardt, gjorde sig i detta afseende utmärkt den 17 sistl. Mars, klockan half till 9 om aftonen, då han med mod och ädel driftighet, frälse Sjömännen Petter Pehrßon och Abraham Malmström, hwilka, under det de ämnade sig, twärtföfwer hamnen härstädes, ifrån den lilla befästa ön, kallad Gråen till staden, nedsunko genom isen, midt i rännan. Änskönt deras häfrige nödrop ditsamlade en mängd af människor, hwilka sågo och hörde deßas ryswärda tillstånd, war dock nämde soldat den ende, som, oagtadt warning och föreställningar, wågade sig ut på den murknade isen och försedd med en planka, och den eftertanke i utförandet, hwilken skilljer det sanna hjeltemodet ifrån det skenbara, bragte de olycklige utur dödens hand.»
1124
« skrivet: 2016-01-26, 20:10 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 15, 1805 31/7, sid. 118f (de gåvor som inkom räknas upp i N:o 25, 1805 9/10, sid. 197-198 och N:o 40, 1806 22/1, sid. 321):
»Ädelsinnade, ömme Menniskowänner! som af medlidande och kärlekswerk gjort eder i deßa tider kände och priswärde, uträcken äfwen edra hjelpsamma händer till mig, öfwergifna qwinna och mina 4 små nu faderlösa barn, som dageligen måste gråta efter bröd, försatte i den ömkeligaste belägenhet, i det jag måste i största menlöshet, emot all förmodan, först se en brottslig, men mot mig huld man och maka år 1801 af Lagarnas rättwisa ryckas ifrån mig och mina små barn, och oß sedan mista både gods och gård. Milde, lycklige och wälgörande bland wår allmänhet! I som med frid och glädje fån bebo edra hus och egendomar, behjerten min nöd. Hjelpen mig och mina små barn i wårt elände till en liten koja, att wi der med frid och lugn måtte få anropa en nådig Gud om tusendefallt wälsignelser öfwer eder, som skonat oß armo, att gå omkring med tiggarestafwen. Någre wälgörare hafwa redan hugnat mig med deras ömma hjelp, och hwad framdeles från gifmilda menniskor kan blifwa mig tilldelt, skall med ödmjukaste tacksamhet och all wälsignelses tillönskan emottagas. Herr Vice Pastor Bodin på Carlshamn och Asarum har låfwat emottaga de mig ämnade gåfwor, och lofwar att derföre i detta weckoblad redowisa.
Margareta Sofia Törngren.
Olyckelig hustru till den på Sweaborg nu warande
Lifstidsfången, Skepparen Truls Törngren.»
1125
« skrivet: 2016-01-26, 20:08 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 17, 1806 15/8, sid. 130:
»Christianstad den 4 Augusti.
Pingesdagen den 24 sistl. Maj, blefwo uppå anmodan af Länets Höfdinge Högwälborne Herr Baron von Nolcken, de hedersbelöningar af silfwer, hwarmed Kongl. Patriotiska Sällskapet ihogkommit Trägårdsmästaren Matthias Pamp och Deijan Lisa Twist, för mångårig trogen och flitig tjenst på Öfwerste-bostället Tomarp, uti Qwidinge Kyrka, af ordinarie Kongl. Hof Predikanten och Härads-Prosten J. G. Krook dem öfwerlämnade; wid hwilket tillfälle, den talrikt församlade menigheten, genom ett lämpeligt Tal, uppmuntrades till wördnad för Gud, lydnad emot Höga Öfwerheten, samt nyckterhet, trohet och flit wid fullgörandet af medborgerlige pligter.»
1126
« skrivet: 2016-01-26, 20:07 »
Angående handelsmannen i Kristianstad, Valentin Textorius och hans hustru Catharina D. Wittes gravställe 1805, se under .
1127
« skrivet: 2016-01-26, 20:05 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 39, 1805 30/1, sid. 311:
»Ändteligen får man nu för sidsta gången uti deßa Tidningar läsa aflidne Tull-Inspektor Ekelins Enkas Fru Caisa Schnells namn. Hon är nu mera icke ibland de lefwandes antal. Hennes usla lif slutades, genom en stilla död, nästledne Torsdag den 17:de dennas kl. 9 f. m. uti deß 83:dje år. In till slutet af sin lefnad wälsignade hon alla dem, som under hennes stora fattigdom bewistat henne hjelp, utom hwilken hennes tillstånd blifwit i högsta måtton bedröfweligt. Till de okände Wälgörares underrättelse, som, efter min sista anons, den 8 nästledne December, haft henne i medlidande åtanka, och i sielfwa werket wisat sin barmhertighet, får jag nämna, att jag emottagit gåfwor i följande ordning: [...]. Deßa gåfwor i Riksgäld kommo i behagelig tid, såsom begrafningshjelp; hwarföre aflägges ödmjukaste tacksägelse. Stödhaf den 20 Jan. 1805. Joh. Magn. Palm.»
1128
« skrivet: 2016-01-26, 20:04 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 42, 1803 30/3:
»Ord till Sorge Musiken wid Mamsell Anne Marie Rönnow's Begrafning, i Helsingborgs Kyrka, den 16 Mars 1803.
Se, af Stormens ilar slagen,
redan skördar i sin Wår,
hur en Syster af Behagen,
sist får prydas af en Bår:
Stormarne på Lifwets stränder
rycka bort det ädlaste,
Kalla äro Dödens händer;
ingen Blomma skona de.
Chor.
Kalla äro &.
Skönhet! Se, hwad är ditt wärde:
tomt och bräckligt, som ett skal,
om Förståndet dig ej lärde
pryda det med Dygders tal.
Så war Hon, hwars ben wi gömma
undan Flärdens yra larm:
för det wettiga och ömma,
lågade deß rena barm.
Chor,
För det wettiga &.
Derföre på Jordens bygder
ej den Goda dröja will:
nej, en Själ med Hennes dygder,
höra Himlens salar till.
Medan då wi andre wörda,
minnet af Din dygd, Ditt namn,
njut, hwad der blott Englar skörda,
njut Din Sällhet, frälsta Hamn!
Chor.
Njut hwad der &.»
1129
« skrivet: 2016-01-26, 19:55 »
Åren 1805-1806 publicerades många notiser om snörmakaren Johan Christian Rytting (1704-1807) i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), och i dem får man lära känna honom lite närmare. Den första publicerades i Nytt och Gammalt N:o 20, 1805 4/9, sid. 157-158:
»Gamla Snörmakaren Johan Christ. Rytting lefwer ännu. Sistledne Lördag, den 1 September hade han öfwerlefwat sitt hundrade år. Men hans förwandling tycktes wid Seklets slut ännu wilja dröja att aflyfta ålderdomens och behöfwets börda, och han är ännu icke alldeles utan krafter. På några warma dagar har han nyfiken gått ut på fältet för att med sitt matta öga skymta säden på deßa enskiften, der han fordom sjelf odlat några tegar, och som nu blifwit märkwärdige af denne 100 årige Gubbes stapplande steg; och Söndagen den 11 Augusti stod han med andakt på kyrkogolfwet under hela Predikan, samt under det 200 personer kommuniserade. Han bor ännu i samma koja, som medlidande menniskor för 3:ne år sedan så ädelmodigt och frikostigt åt honom inlöst, att han af öfwerskottet för någon tid äfwen haft understöd till sitt lifsuppehälle. Men utom denna koja äger han efter ett helt Sekels lefnad - intet, blott hoppet på Försynens milda försorg, genom wälgörande menniskors frikostighet; och då åldrens winter allt mera inträngt i hans lemmar, fruktar han för den annalkande kalla årstiden och klagar öfwer wedens dyrhet, då han beständigt tarfwar en fullkomlig sommarhetta inom sina wäggar, för att uppwärma sina stelnande ådror. Man wågar hoppas, att flere, hwilkas medlidande hjertan ömmade för denne owanligt ålderstegne, då han war nära att blifwa huswill, äfwen nu torde wara willige att mildra hans belägenhet under hans senaste dagar. För hwad som i sådan afsikt sändes till undertecknad på Hörby, Öfweds Kloster och Brandstad, skall i deßa tidningar med tacksamhet redowisas.
P. Gullander
Prost och Kyrkoherde.»
Det strömmade in många gåvor, som räknas upp i Nytt och Gammalt N:o 29, 1805 6/11, sid. 228-230, där kyrkoherden även tillägger att:
»Efter wigtig andakts förrättning i Ryttings eget hus meddelades honom ofwanstående redogörelse af den, hwars egen ålder redan är lutande. Om tillfället war rörande, så föreställen I eder lätteligen, I yngre och äldre ädelmodige Gifware! att förtjenta wälsignelser flödade från den gamles rörda hjerta. Må deßa följa Edra spår! och må Han, som icke förgäter ålderdomen, men förer ungdomen och leder hwarenda efter sitt råd, rikeligen gifwa dessa wälsignelser, som nedkallades öfwer Eder af denne ålderstigne, hwars åhörare jag war, och till hwars tacksamhet mina tårar blefwo wittnen. Brandstad den 30 Oktober 1805.
P. Gullander.»
Gåvorna fortsatte att anlända (däribland 2 riksdaler riksgälds från en person som undertecknade med »Förbannad den, från känslan död, Sin brödra famn från bröder sluter, Som icke rörs af likars nöd Och med den usla tårar gjuter»), och ännu en lista finner man i N:o 33, 1805 4/12, sid. 261-262, där kyrkoherden Gullander tillägger att »Jemte förklarande af Gubbens innerliga tacksamhet mot den wältänkande gifwaren, får jag härmed tillkänna gifwa, att min addreß hädanefter är på Lund och Öfwits-Kloster. Brandstad den 1 December 1805. Pehr Gullander».
Trots adressändringen kom fler gåvor - en tredje lista publicerades i N:o 48, 1806 19/3, sid. 384 (»Detta allt har Snörmakaren Rytting erhållit, och anropar derföre under bön och tårar den ewiga Allmagten om wälsignelse öfwer sina ädelmodiga wälgörare. Brandstad den 14 Mars 1806. Pehr Gullander») och en fjärde lista i N:o 10, 1806 25/6, sid. 78f (»Denne bland behöfwande så högt ållderstegne, som snart går in i det 102 året, tackar ömt och wälsignar sina wälgörare hjerteligen, och det med så mycket större glädje, som gåfworne under en kallare wäderlek kommit honom wäl till paß. Under denna tid har han ej kunnat, som wanligen, besöka Guds hus, utom det att han detta år warit en märkwärdig gäst bland de 34 barn, som första gången blefwo af den Heliga Nattwarden delagtige. Brandstad den 22 Juni 1806. Pehr Gullander»).
En femte och sista lista finner man i N:o 31, 1806 12/11, sid. 244, som dock bara upptar två givare, nämligen en ung präst som personligen lämnade gåvan till prosten Gullander samt »en ung Grefwe, som händelsewis såg Rytting wid deß hus» och lämnade 1 riksdaler 12 skilling. Kyrkoherden tillägger att »I sitt 102:dra år nalkas denne Gubbe åter en hård årstid, under det lyckliga hopp, som en längre erfarenhet grundat, att Försynen alltid uppwäcker någon menniskowäns ädelmod att mildra den torftiga ålderdomens öde. Lund, Öfweds-Kloster och Brandstad d. 20 Oktober 1806.
Pehr Gullander. Prost och Kyrkoherde.»
1130
« skrivet: 2016-01-26, 19:41 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 32, 1805 27/11, sid. 251:
»Studeranden Herr Petter Pramberg, död i Stenbrohults Prestgård, den 22 dennas, i en ålder af 18 år, 2 månader och 6 dagar.»
1131
« skrivet: 2016-01-26, 19:40 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 49, 1804 18/4, sid. 388:
»Enkefru Ullrica Pihlman, död den 9 dennas, uti Qwistofta Prästgård, uti deß 86 ålders år. Hon har warit 2:ne gånger gift; först med Kyrko-Inspektoren Johan Feuk, med hwilken hon hade 7 barn; och 2:dra gången med Rådmannen Hindrik Kockum i Christianstad, med hwilken hon haft 16 barn, och således warit moder till 23 barn, 27 barna-barn och 12 barna-barns barn.»
1132
« skrivet: 2016-01-26, 19:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 46, 1806 6/3, sid. 368:
»Enke-Fru Löjtnantskan Johanna Sofia Piculell född Siwers, död på Fjelietorp wid Lund den 25 sistl. Februari, i deß 82 ålders år.»
1133
« skrivet: 2016-01-26, 19:38 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 17, 1806 15/8, sid. 130:
»Christianstad den 4 Augusti.
Pingesdagen den 24 sistl. Maj, blefwo uppå anmodan af Länets Höfdinge Högwälborne Herr Baron von Nolcken, de hedersbelöningar af silfwer, hwarmed Kongl. Patriotiska Sällskapet ihogkommit Trägårdsmästaren Matthias Pamp och Deijan Lisa Twist, för mångårig trogen och flitig tjenst på Öfwerste-bostället Tomarp, uti Qwidinge Kyrka, af ordinarie Kongl. Hof Predikanten och Härads-Prosten J. G. Krook dem öfwerlämnade; wid hwilket tillfälle, den talrikt församlade menigheten, genom ett lämpeligt Tal, uppmuntrades till wördnad för Gud, lydnad emot Höga Öfwerheten, samt nyckterhet, trohet och flit wid fullgörandet af medborgerlige pligter.»
1134
« skrivet: 2016-01-26, 19:37 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 40, 1805 6/2, sid. 318f:
»Blistorp wid Christianstad den 28 Jan. 1805.
Wid denna lilla Landgård har med högwederbörlig tillåtelse ägarne, Handelsmannen i Christianstad Herr Valentin Textorius och deß Fru Catharina D. Witte sistledne sommar låtit för sig uppbygga och inrätta ett wackert grafställe, som man förmodar snart lärer blifwa behörigen inwigt; men önskar sent måtte komma att nyttjas. Då arbetet war fulländat, funno sig Herr Handelsmannen och deß Fru dermed så nöjde, att de, utom den betingade betalningen till Byggmästaren, begåfwade samteliga arbetsfolket med hederliga drickspenningar, och i synnerhet öfwerlämnade såsom en äreskänk till undertecknad Mäster-Gesäll en förgyld silfwerbägare om 32 lods wigt, med följande påskrift:
Till Mur-Gesällen Nils Opgren, hwilken under Åldermannen Nils Billings direktion, med synnerlig, flit, drift och skicklighet, uppmurat wårt wid Frälsehemmanet Blistorp, med Konungens nådiga tillstånd, år 1804 inrättade Grafställe, gifwes denna Bägare af Valentin Textorius, Catharina D. Witte.
Om jag någon tid twekat att göra denna gåfwa allmänt kunnig, af fruktan att synas dermed wilja leda någon uppmärksamhet på min egen förtjenst; så har likwäl ledsamheten segrat, som ej kunnat tillfridsställas af hwad jag för Gifwarne innom mig sjelf känner, eller med enfaldiga ord kunnat yttra. Må min personliga ringhet och öfriga belägenhet, som alltid nödgat mig att endast sträfwa för en tarfwelig bärgning, frikalla mig från mißtankan af annan ärelystnad, än den, att wilja synas hwad jag är, tacksam, och att wilja uppmuntra medarbetare till trohet mot alla, och tillgifwenhet för dem, som hederligen belöna.
Nils Opgren.»
1135
« skrivet: 2016-01-26, 19:36 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 25, 1805 9/10, sid. 197:
»Enke-Fru Margarereta Nyrén, första gången gift med Krono-Befallningsmannen Nils Hagelin, och senast med Qwartermästaren och Inspektoren på Skarhults Herregård, Isak Wallstedt, död på Gångwad wid Engelholm, den 2 dennas, uti deß 50 ålders år.»
1136
« skrivet: 2016-01-26, 19:35 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 27, 1806 15/10, sid. 212:
»Gamla Jungfrun Anna Maria Lundberg har innewarande år med döden aflidit på Zastrow i Pommern. Hennes arfwingar, som skola wistas i Swerge, kunna om deß ringa qwarlåtenskap få underrättelse af Förwaltaren Doll, hwars addreß är Greifswald och Klein Zastrow.»
1137
« skrivet: 2016-01-26, 18:54 »
Ett tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) N:o 30, 1803 14/12, sid. 235, avslöjar att änkefru Edberg föddes i Södermanland:
»Afledne Stads Kassören Edbergs efterlämnade Maka Anna Edberg, född Wass i Södermanland, slutade med döden, en snart 91 års wandel, den 6 December 1803, uti Björnekulla Prostegård. Hon war Stam-Moder för 6 Barn, af hwilka twänne ännu lefwa: samt 14 Barna-Barn, och 3:ne Barna-Barns-Barn. Hwilket så närwarande som längre frånwarande Slägtingar och Wänner, på intet annat sätt, än i tidningarne tillkänna gifwes.»
1138
« skrivet: 2016-01-14, 23:47 »
En första version av Anna Kinberg Batras antavla (om inget annat anges har uppgifterna hämtats från kyrkoböckerna, Elgenstiernas ättartavlor eller Wikipedia):
1 proband
Anna Maria Kinberg Batra, född 1970 14/4 i Skärholmen, Stockholms stad, civilekonom, partiledare för Moderaterna sedan januari 2015.
****************************** I ******************************
2 far
Johan Stefan Kinberg, född 1943 1/9 i Oscar, Stockholms stad, merkantil ingenjör, råvaruanalytiker, död 2009 10/9 i Katarina, Stockholms stad.
Gift 1969 14/6 i Jäders kyrka, Eskilstuna med efterföljande ana.
3 mor
[lever]
***************************** II *****************************
4 farfar
Albert Hilding Kinberg, född 1917 8/3 i Oscars församling, Stockholms stad, direktör, ägare av Kinberg och co Kemikalbolaget, död 1991 23/10 i Oscar, Stockholms stad (avl. i Bromma).
Gift (skild 1947 29/9) med efterföljande ana.
5 farmor
Märtha Ingeborg Svensson, född 1912 26/3 i Essunga, Skaraborgs län, död 1986 7/3 i Gryt, Södermanlands län.
6 morfar
Lars Folke Lundgren, född 1906 24/9 i Rytterne, Västmanlands län, ingenjör, död 1983 23/8 i Torshälla, Södermanlands län.
Gift 1937 12/12 med efterföljande ana.
7 mormor
Gerd Aino Kristina Eriksson, född 1913 12/12 i Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län, död 2006 7/12 i Torshälla, Södermanlands län.
****************************** III ******************************
8 farfars far
Gottfrid Hilding Kinberg, född 1874 20/7 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, civilingenjör, uppfinnare, köpman, direktör; i Svenska Dagbladet kan man läsa 1940 29/3: Han var född i Stockholm, blev student 1892 och examinerades från Tekniska högskolan 1896. Efter flera års anställning hos dr Gustaf de Laval grundade han tillsammans med O. B. Hammar firman Hammar & C:o i Hamburg och var där ombud för flera svenska industrier samt förmedlade även en omfattande export från Sverige av järn, stål, cellulosa och papper. År 1917 grundades firman Kinberg & C:o i Stockholm, vilket företag under åren drivit exportaffärer samt representerat flera tyska fabriker. Han var en av stiftarna av Svenska klubben i Hamburg och blev också dess förste vice ordförande. Han hade även gjort sig bemärkt som uppfinnare; död 1940 27/3 i Hedvig Eleonora, Stockholms stad.
Gift 1900 11/12 i Hamburg i Tyskland (skilsmässa genom Stockholms rådhusrätts utslag 1935 21/1 som vann laga kraft 1935 11/2) med efterföljande ana.
9 farfars mor
Alice Margot Rodatz, född 1880 27/5 i Hamburg i Tyskland, död 1971 2/4 i Oscar, Stockholm.
10 farmors far
Johan August Svensson, född 1868 24/4 i Stora Skattåsen i Essunga, Skaraborgs län, godsägare, död 1925 3/12 i Essunga, Skaraborgs län.
Gift 1898 24/4 med efterföljande ana.
11 farmors mor
Gerda Ericsson, född 1877 8/4 i Karsbyn i Edsleskog, Älvsborgs län, död 1924 1/5 i Essunga, Skaraborgs län.
12 morfars far
Ernst Emil Lundgren, född 1871 17/12 i Lundby i Rytterne, Västmanlands län, handlande i Lundby, död 1933 9/3 i Lundby i Rytterne, Västmanlands län.
Gift med efterföljande ana.
13 morfars mor
Agnes Sofia Pettersson, född 1870 17/6 i Tibble i Rytterne, Västmanlands län.
14 mormors far
Erik Emanuel Eriksson, född 1881 1/10 i Bovalla i Skultuna, Västmanlands län, handlande, död 1961 12/4 i Enköping, Uppsala län.
Gift 1907 30/3 med efterföljande ana.
15 mormors mor
Anna Amalia Nilsson, född 1878 10/9 i Hult i Kvillinge, Östergötlands län, död 1982 21/2 i Enköping, Uppsala län; i Dagens Nyheter 1982 26/2 kan man läsa Enköpings äldsta invånare, änkefru Anna Eriksson, har avlidit i en ålder av 103 år. Hon föddes i Hults bruk i Östergötland och växte upp i Badelunda i Västmanlands län, där fadern verkade som klockare. Som gift kom hon 1913 till Enköping. Hon arbetade som vävlärare och drev tillsammans med maken en manufakturaffär. I många år var hon aktiv i lottakåren, husmodersföreningen och Vårfrukyrka syförening. Sedan 1965 bodde hon på Ljunggården i Enköping.
****************************** IV ******************************
16 farfars farfar
Johan Gustaf Hjalmar Kinberg, född 1820 13/5 i Grönby, Malmöhus län, föreståndare för veterinärinstitutet i Stockholm, professor, medicine doktor, filosofie jubeldoktor, samt kirurgie magister, R.N.O., död 1908.
Gift 1859 28/12 på Vängsjöberg med efterföljande ana.
17 farfars farmor
Mariana Carolina Aurora Hammarskjöld, född 1843 12/7 i Sigtuna, Stockholms län, död 1917 19/1 i Oscar, Stockholms stad.
20 farmors farfar
Sven Persson, född 1840 i Essunga, Skaraborgs län, hemmansägare.
Gift med efterföljande ana.
21 farmors farmor
Maja Stina Svensdotter, född 1840 i Essunga, Skaraborgs län.
22 farmors morfar
Erik Johan Constantin Eriksson, född 1836 8/2 i Sollum nordgården, Hjärtum, Göteborgs och Bohus län.
Gift 1872 20/8 med efterföljande ana.
23 farmors mormor
Edla Gunhilda Hjort, född 1845 25/4 i Stommen i Vara, Skaraborgs län.
24 morfars farfar
Lars Olof Lundgren, född 1833 5/9 i Kungs-Barkarö, Västmanlands län, soldat, död 1911 23/4 i Rytterne, Västmanlands län.
Gift med efterföljande ana.
25 morfars farmor
Inga Christina Andersdotter, född 1830 i Västerhaninge, Stockholms län.
26 morfars morfar
Anders Gustaf Pettersson, född 1837 10/1 i Lundby, brukare, död 1870 27/10 i Rytterne.
Gift 1859 6/11 med efterföljande ana.
27 morfars mormor
Hedvig Christina Persdotter, född 1836 22/7 i Västerås-Barkarö, Västmanlands län.
28 mormors farfar
Erik Johan Eriksson, född 1851 1/2 i Söderbärke, Kopparbergs län, statdräng, död 1929 10/5 i Bruket i Skultuna, Västmanlands län.
Gift 1876 i Söderbärke med efterföljande ana.
29 mormors farmor
Hedvig Carolina Löfblad, född 1850 14/7 i Söderbärke, Kopparbergs län, död 1929 6/10 i Bruket i Skultuna, Västmanlands län.
30 mormors morfar
Karl Fredrik Nilsson, född 1851 8/2 i Skeda, skollärare, död 1928 18/1 i Enköping, Uppsala län.
Gift 1877 i Hogstad eller Kvillinge med efterföljande ana.
31 mormors mormor
Hilda Kristina Nilsdotter, född 1852 30/7 i Hogstad, Östergötlands län, död 1938 12/6 i Enköping, Uppsala län.
****************************** V ******************************
32 farfars farfars far
Johan Henrik Kinberg, född 1782 1/11 i Järpås, Skaraborgs län, fil. mag., kyrkoherde i Grönby & Anderslövs pastorat, prost ö. e. f., kontraktsprost i Vemmenhögs kontrakt, en vacker man att se på men en goddagspilt och täml. loj såsom pastor (Lunds stifts herdaminne), död 1853 7/1 i Grönby, Malmöhus län.
Gift 1813 8/10 i biskopsgården i Lunds stadsförsamling med efterföljande ana.
33 farfars farfars mor
Margareta Lovisa Schlyter, född 1793 30/5 i Karlskrona amiralitesförsamling, Blekinge län, död 1880 21/9 i Källstorp, Malmöhus län.
34 farfars farmors far
Per Arvid Hilarion Hammarskjöld, född 1816 30/1 i Stockholm, sergeant vid Upplands regemente, föreståndare för Uppsala läns hushållningssällskaps lantbruksbyrå i Uppsala, död 1882 24/3 i Uppsala.
Gift 1837 1/9 (skilsmässa 1852 28/7) med efterföljande ana.
35 farfars farmors mor
Ulrika Forsberg, född 1808 11/10 i Uppland, död 1880 25/6 i Stockholm.
44 farmors morfars far
Gustaf Olof Fredrik Eriksson, född 1807 23/4 i prästgården i Hjärtum, Skaraborgs län, löjtnant vid Västgöta regemente.
Gift 1835 12/12 i Hjärtum, Skaraborgs län med efterföljande ana.
45 farmors morfars mor
Petronella Jacobina Ek, född 1818 1/1 i Flundrevalla i Fors, Älvsborgs län.
46 farmors mormors far
Carl Johan Nicolaus Hjort, född 1816 24/11 i Skogsbol i Long, Skaraborgs län, kronolänsman, befallningsman, död 1876 i Essunga, Skaraborgs län.
Gift med efterföljande ana.
47 farmors mormors mor
Carolina Fredrika Friberg, född 1822 2/3 i Synnerby, Skaraborgs län, död 1877 i Essunga, Skaraborgs län.
****************************** VI ******************************
64 farfars farfars farfar
Johan Gustaf Kinberg, född 1736 i Älvkarleby, Uppsala län, kyrkoherde och prost i Järpås, Skaraborgs län, död 1802 i Järpås, Skaraborgs län.
Gift med efterföljande ana.
65 farfars farfars farmor
Juliana Leiditz, döpt 1759 1/9 i Göteborgs Kristine.
66 farfars farfars morfar
Carl Johan Schlyter, född 1747 i Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län, fält- och amiralitetskamrerare, död 1805 i Tving, Blekinge län.
Gift med efterföljande ana.
67 farfars farfars mormor
Lovisa (Louise) Maria Hjelm, född 1754 i Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län, död 1850 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län.
68 farfars farmors farfar
Lars (Lorenzo) Hammarskjöld, född 1785 5/4 på Tuna, Kalmar län, filosofie magister, kunglig bibliotekarie, den i litteraturhistorien så bekante Lorenzo Hammarsköld, död 1827 15/10 i Stockholm.
Gift 1809 6/4 på Kungsör med efterföljande ana.
69 farfars mormors farmor
Johanna Charlotta Gyllenpalm, född 1782 27/7, död 1848 2/1 i Stockholm.
88 farmors morfars farfar
Erik Eriksson, född 1753 10/8 i Göteborg, kyrkoherde och prost i Hjärtum, död 1831 11/7 i prästgården i Hjärtum, Skaraborgs län.
Gift med efterföljande ana.
89 farmors morfars farmor
Britta Catharina Rodén, född 1773 13/12 i Gällstad, död 1844 13/2 i Sollum nordgården, Hjärtum, Skaraborgs län.
90 farmors morfars morfar
Per Johan Ek, född 1779 17/10, förare.
Gift med efterföljande ana.
91 farmors morfars mormor
Catharina Charlotta Öhman, född 1786 8/5.
92 farmors mormors farfar
Fredrik Engelberth Hjort, född 1781 29/11 i Gökhem, Skaraborgs län, fanjunkare, fältväbel.
Gift med efterföljande ana.
93 farmors mormors farmor
Johanna Lovisa Olsman.
****************************** VII ******************************
128 farfars farfars farfars far
Sven Kinberg, bodde 1736 i Älvkarleby, Uppsala län.
Gift med efterföljande ana.
129 farfars farfars farfars mor
Christina Wino.
130 farfars farfars farmors far
Johan Henrik Leiditz, född ca 1720, bryggare i Göteborg, död 1782 5/3 i Göteborgs Kristine.
Gift 1744 2/11 i Göteborgs tyska församling med efterföljande ana.
131 farfars farfars farmors mor
Anna Dorothea Gercken, född ca 1718, död 1795 31/1 i Göteborgs Kristine.
136 farfars farmors farfars far
Carl Gustaf Hammarskiöld, född 1729 10/9 på bostället Åkerberg i Sunne, Jämtlands län, kapten, kammarherre, R.S.O., död 1799 5/9 på Tuna.
Gift 1766 25/3 i Oppeby socken, Östergötlands län, med efterföljande ana.
137 farfars farmors farfars mor
Catharina Mariana Breitholtz, född 1748 22/9 i Karlskrona, död 1812 13/8 på Väderum i Tuna socken.
138 farfars farmors farmors far
Johan Ulrik Gyllenpalm, född 1731 24/9 på Stora Tannåker i Tannåkers socken, Jönköpings län, lagman, död 1801 6/9 på Kungsör.
Gift 1777 26/10 i Stockholm med efterföljande ana.
139 farfars farmors farmors mor
Juliana Elisabeth Leijonsköld, friherrinna, född 1750 14/8, död 1826 3/2.
184 farmors mormors farfars far
Zacharias Hjort, född 1742 i Floby (Gökhem), rustmästare, död 1819 13/1 i Remmen sörgård, Gökhem, Skaraborgs län.
Gift med efterföljande ana.
Catharina Elisabeth Carlsten, född 1742 i Vinköl, död omkring 1819 i Remmen sörgård, Gökhem, Skaraborgs län.
****************************** VIII ******************************
260 farfars farfars farmors farfar
Henrik Peter Leiditz, borgare och bryggare i Göteborg, levde 1745.
Gift med efterföljande ana.
261 farfars farfars farmors farmor
Anna Catharina Rooth, död 1745 26/11.
262 farfars farfars farmors morfar
Johan Gercken, vinhandlare och handelsman i Göteborg, död före 1744.
Gift med efterföljande ana.
263 farfars farfars farmors mormor
Margareta Rosenbusch, född 1685 25/12 i Göteborg, död 1760 i Göteborg.
272 farfars farmors farfars farfar
Carl Hammarskiöld, född 1694 18/7 på bostället Åkeräng i Sunne socken, Jämtlands län, major, R.S.O., död 1774 4/5 på Väderum i Tuna socken, Kalmar län.
Gift 1728 med efterföljande ana.
273 farfars farmors farfars farmor
Catharina Planting-Bergloo, född 1703 9/11, död 1734 ?/1.
274 farfars farmors farfars morfar
Claes Didrik Breitholtz, döpt 1712 22/7 i Faringe socken, tockholms län, kommendörkapten, R.S.O., död 1783 30/5 på Adlerskog i Västra Eneby socken, Östergötlands län.
Gift 1747 1/10 på Ängaholm i Aringsås, Kronobergs län, socken med efterföljande ana.
275 farfars farmors farfars mormor
Eleonora Koskull, friherrinna, född 1729 18/10 på Ängaholm i Aringsås socken, Kronobergs län, död 1781 12/7 på Misterhult.
276 farfars farmors farmors farfar
Carl Johan Gyllenpalm, född 1686, major, död 1769 20/3 på Stora Tannåker i Tannåkers socken, Jönköpings län.
Gift 1727 14/3 i Stockholm med efterföljande ana.
277 farfars farmors farmors farmor
Ulrika Catharina Berg, född 1696 30/9, död 1775 9/1 på Stora Tannåker i Tannåkers socken, Jönköpings län.
278 farfars farmors farmors morfar
Sven Ture Leijonsköld, friherre, född 1728 24/10 på Vallhov i Jumkils socken, Uppsala län, korpral vid livregementet till häst, död 1754 18/6 på Bösslinge i Börje socken, Uppsala län.
Gift med efterföljande ana.
279 farfars farmors farmors mormor
Hedvig Johanna Hernodh, född 1730 29/5 i Uppsala, död 1756 19/8 i Stockholm.
****************************** IX ******************************
526 farfars farfars farmors mormors far
Johann Herman Rosenbusch, född 1647, troligen från Hamburg, handelsman i Göteborg, begravd 1714 29/1 i Göteborg Kristine.
Gift 1680 1/6 i Göteborgs Kristine med efterföljande ana.
527 farfars farfars farmors mormors mor
Anna Valck, född ca 1656 i Göteborg, död 1725 i Göteborg.
544 farfars farmors farfars farfars far
Carl Gustaf Hammarskiöld, född 1662 8/5 på Fårebo i Misterhults socken, Kalmar län, överste, död 1729 17/5 i Tuna.
Gift 1687 28/7 i Frösö kungsgård i Frösö socken, Jämtlands län, med efterföljande ana.
545 farfars farmors farfars farfars mor
Hedvig Ulfsparre af Broxvik, friherrinna, född 1667, död 1754 19/2 på Tuna i Tuna socken, Kalmar län.
546 farfars farmors farfars farmors far
Mikael Johansson Planting, adl. Planting-Bergloo, född på 1650-talet i Stockholm, generalmajor, död 1729 26/12.
Gift 1684 med efterföljande ana.
547 farfars farmors farfars farmors mor
Armika Skeckta, född 1665, död 1723 9/5.
548 farfars farmors farfars morfars far
Magnus Anders Breitoltz, född på Magreteholm i Sandhems socken, Skaraborgs län, överstelöjtnant, död 1721 21/1.
Gift 1711 18/7 i Knutby, Stockholms län med efterföljande ana.
549 farfars farmors farfars morfars mor
Catharina Christina Adlerhielm, född 1675 21/9, död 1734 ?/5.
550 farfars farmors farfars mormors far
Anders Koskull, friherre, född 1677 25/7 på Bocksjöholm i Undenäs socken, Skaraborgs län, landshövding i Kronobergs län, generallöjtnants titel, död 1746 19/12 på Kronoberg vid Växjö.
Gift med efterföljande ana.
551 farfars farmors farfars mormors mor
Anna Catharina Strömberg, grevinna, född 1697 18/2, död 1731 7/2 på Kronoberg.
552 farfars farmors farmors farfars far
Hans Gyllenpalm, född 1663 i Malmö, löjtnant, död 1723 28/7 på Kåseholm i Tryde socken, Kristianstads län.
Gift med efterföljande ana.
553 farfars farmors farmors farfars mor
Barbro Sofia Akeleije, född 1667 25/8, död 1732 12/9.
254 farfars farmors farmors farmors far
Magnus Berg, överinspektor vid packhuset i Riga.
Gift med efterföljande ana.
255 farfars farmors farmors farmors mor
Ursila Catharina Banck.
556 farfars farmors farmors morfars far
Mårten Gabriel Leijonsköld, friherre, född 1682 på Vallhov i Jumkils socken, Uppsala län, ryttmästare, död 1736 4/5 på Vallhov.
Gift 1716 under fångenskapen i Vologda med efterföljande ana.
557 farfars farmors farmors morfars farmor
Juliana Helena von D?cker, född 1696, död 1742 14/1 på Vallhov.
558 farfars farmors farmors morfars morfar
Johan Hernodius, kyrkoherde i Giresta pastorat av Uppsala ärkestift.
Gift med efterföljande ana.
559 farfars farmors farmors morfars mormor
Elisabet Noræus.
736 farmors mormors farfars farfars far
Nils Hjort, född 1673, kornett i Gökhem 1711-1720, död i april 1733 i Leksberg, Gökhem.
Gift 1704 med efterföljande ana.
737 farmors mormors farfars farfars mor
Ingrid Bryngelsdotter Sandberg, född ca 1686, död 1746.
****************************** X ******************************
1054 farfars farfars farmors mormors morfar
Sibrant Valck, född 1632, handelsman i Göteborg, död 1681 i Göteborg.
Gift med efterföljande ana.
1055 farfars farfars farmors mormors mormor
Maria Daelders, född ca 1627 i Amsterdam, död 1706 i Göteborg.
1088 farfars farmors farfars farfars farfar
Arvid Hammarskiöld, född 1626 20/7, major, död 1678 och begravd i Döderhults kyrka.
Gift före 1653 med efterföljande ana.
1089 farfars farmors farfars farfars farmor
Anna Dorothea Patkull, död 1664 17/1 på Fårebo i Misterhults socken.
1090 farfars farmors farfars farfars morfar
Åke Ulfsparre af Broxvik, friherre, landshövding i Kronobergs län, död 1701 9/7 i Växjö.
Gift 1661 31/3 i Stockholm med efterföljande ana.
1091 farfars farmors farfars farfars mormor
Christina Stake, friherrinna, född 1640, död 1677 och begr. 1678 8/9 i Österplana kyrka, Skaraborgs län.
1096 farfars farmors farfars morfars farfar
Claes Breitholtz, född 1620 1/12 i Reval, överstelöjtnant, död 1706 24/6 och begaven i Sandhems kyrka, Skaraborgs län.
Gift 1650 21/8 i Jakobs församling, Stockholm, med efterföljande ana.
1097 farfars farmors farfars morfars farmor
Margareta Ödell, begravd 1680 28/3 i Sandhems socken, Skaraborgs län.
1098 farfars farmors farfars morfars morfar
Johan Hartman, adl. Adlerhielm, född 1624 17/1, assessor, död 1679 10/9 i Stockholm.
Gift 1668 19/1 med efterföljande ana.
1099 farfars farmors farfars morfars mormor
Brigitta Clerck, död 1701 7/9 och begraven i Grödinge kyrka, Stockholms län.
1100 farfars farmors farfars mormors farfar
Erik Koskull, född 1645 31/5, kapten, död 1705.
Gift med efterföljande ana.
1101 farfars farmors farfars mormors farmor
Anna Maria Gyllensvärd, född 1642 29/10, begraven 1697 7/3. (hennes farmors mor var Virginia Eriksdotter (1559-1633), konung Erik XIV:s naturliga dotter med Agda Persdotter.
1102 farfars farmors farfars mormors morfar
Nils Brattman, adl. Strömberg, greve, född 1646 25/3 i Jönköping, generallöjtnant, kungl. råd och generalguvernör i Estland, guvernör i Livland och Kurland, president i kammarkollegium och statskontoret, död 1723 25/4 på Claestorp i Östra Vingåkers socken, Södermanland.
Gift 1690 med efterföljande ana.
1103 farfars farmors farfars mormors mormor
Anna Catharina Fleming af Lieblitz, friherrinna, född 1658 26/2 i Nyköping, död 1718.
1104 farfars farmors farmors farfars farfar
Johan Palm, adl. Gyllenpalm, född i Sala, generalauditör i krigskollegium, justitiepresident i Malmö, död 1687 12/7 i Jönköping.
Gift med efterföljande ana.
1105 farfars farmors farmors farfars farmor
Helena Ottosdotter von Bösen.
1106 farfars farmors farmors farfars morfar
Enevald Fredrik Akeleije, av gammal dansk adel, dansk skeppshövidsman och landsdomare i Halland.
Gift med efterföljande ana.
1107 farfars farmors farmors farfars mormor
Margareta Eriksdotter Steensen.
1112 farfars farmors farmors morfars farfar
Axel Leijonsköld, friherre, född 1640 9/10, ryttmästare, hovmarskalk hos drottning Hedvig Eleonora, död 1712 10/6 i Stockholm.
Gift 1669 10/10 i Stockholm med efterföljande ana.
1113 farfars farmors farmors morfars farmor
Sigrid Oxenstierna af Eka och Lindö, friherrinna, född 1649 på Lindö i Björkö socken, Skaraborgs län, död 1721.
1114 farfars farmors farmors morfars morfar
Hans Henrik von D?cker, överstelöjtnant.
Gift med efterföljande ana.
1115 farfars farmors farmors morfars mormor
Christina von Menschewer.
****************************** XI ******************************
2176 farfars farmors farfars farfars farfars far
Peder Mikaelsson, adl. Hammarskiöld, född omkr. 1560, överste, ståthållare på Borgholms slott, död 1646 12/4 och begr. i Tuna kyrka.
Gift omkr. 1613 med efterföljande ana.
2177 farfars farmors farfars farfars farfars mor
Christina Stierna, född 1590, död 1653 25/7 och begr. i Tuna kyrka.
2178 farfars farmors farfars farfars farmors far
Göran Patkull, född på 1570-talet, överstelöjtnant, död 1676 4/8 på Askeryd i likanämnda socken.
Gift med efterföljande ana.
2179 farfars farmors farfars farfars farmors mor
N. N. Verklaes.
2180 farfars farmors farfars farfars morfars far
Åke Ulfsparre av Broxvik, friherre, född 1597 13/4 på Broxvik i Gränna socken, landshövding i Gotlands län, riksråd och amiralitetsråd, död 1657 27/7 på Jonsberg i likanämnda socken.
Gift 163(1) med efterföljande ana.
2181 farfars farmors farfars farfars morfars mor
Margareta Kyle, död före 1658 20/9. nr 5.
2182 farfars farmors farfars farfars mormors far
Harald Stake, friherre, född 1598 20/6 på sin fädernegård Hönsäter i Österplana socken, Skaraborgs län, riksråd, guvernör i Bohuslän, generallöjtnant, död 1677 28/9 på Hönsäter.
Gift 1639 4/2 med efterföljande ana.
2183 farfars farmors farfars farfars mormors mor
Magdalena Sparre af Rossvik, född 1612 3/11, död 1656 1/2 på Lilla Bjurum i Vättlösa socken, Skaraborgs län.
2202 farfars farmors farfars mormors farmors far
Johan Gyllensvärd, född 1617 13/5, ryttmästare vid Smålands ryttare, död 1688 2/2.
Gift med efterföljande ana.
2203 farfars farmors farfars mormors farmors mor
Märta Stierna.
2206 farfars farmors farfars mormors mormors far
Göran Fleming af Liebelitz, friherre, född 1628 29/10, överkammarherre, riksråd, rikskammarråd, död 1667 17/9 och begraven i Jakobs kyrka, Stockholm samt förd till familjegraven i Värmdö kyrka.
Gift 1656 26/4 i Nikolai församling i Stockholm med efterföljande ana.
2207 farfars farmors farfars mormors mormors mor
Sigrid Gyllenstierna af Lundholm, friherrinna, född 1639 31/3 på Vittvik i Tryserums socken, Kalmar län, död 1700 15/5 i Stockholm.
2224 farfars farmors farmors morfars farfars far
Mårten Augustinusson, adl. och friherre Leijonsköld, född 1600 21/9 i Jönköping, kammarråd, vice direktör i kommerskollegium, död 1656 27/10 i Stockholm.
Gift 1631 24/7 i Nikolai församling i Stockholm med efterföljande ana.
2225 farfars farmors farmors morfars farfars mor
Brita Larsdotter Sneckenfeldt, död i december 1690.
2226 farfars farmors farmors morfars farmors far
Erik Oxenstierna af Eka och Lindö, friherre, född 1616 26/4, landshövding i Skaraborgs län, död 1662 2/8 och begraven i Norrköping.
Gift 1643 9/7 i Nikolai församling i Stockholm med efterföljande ana.
2227 farfars farmors farmors morfars farmors mor
Margareta Bielke af Åkerö, född 1622 29/4 på Ervalla, död 1655 23/6.
****************************** XII ******************************
4404 farfars farmors farfars mormors farmors farfar
Per Joensson, adl. Gyllensvärd, från Sunnerbo härad i Småland, överstelöjtnant, död 1664 19/3 och begraven i Hössna kyrka.
Gift med efterföljander ana.
4405 farfars farmors farfars mormors farmors farmor
Elisabet Hand, född 1598, död 1651 10/4 och begraven i Hössna kyrka.
****************************** XIII ******************************
8810 farfars farmors farfars mormors farmors farmors far
Håkan Knutsson Hand, ståthållare på Kronobergs slott, sedermera häradshövding i Södra Vedbo härad, död 1633 på Vret i Odensjö socken, Kalmar län.
Gift 1585 eller 1586 med efterföljande ana.
8811 farfars farmors farfars mormors farmors farmors mor
Virginia Eriksdotter, född 1559 1/1 på Kalmar slott, död 1633.
****************************** XIIV ******************************
17622 farfars farmors farfars mormors farmors farmors morfar
Erik XIV, född 1533 13/12 på Tre Kronor, kung av Sverige 1560-1568, död 1577 26/2 på Örbyhus slott.
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
17623 farfars farmors farfars mormors farmors farmors mormor
Agda Persdotter.
1139
« skrivet: 2016-01-07, 15:06 »
Hej Peter och Ewa!
Enligt Lunds stifts herdaminne gifte sig kyrkoherden Salomon Casparsson Bunthéns dotter Anna Catharina 1689 17/7 i Östra Ljungby med kyrkoherden i Mjällby, Jacob Hansson Quiding, »född i Kvidinge ca 1665, son till kh i Kvidinge Hans Jakobsson och Cecilia Pedersdotter».
Jacob Hansson Quiding avled 1733 28/5 i Mjällby, och tillsammans fick paret barnen Salomon Quiding (döpt i Östra Ljungby, kronolänsman i Listers härad, död 1758 24/5 i Mjällby), Hans Henrik Quiding och Catharina Quiding (båda omnämnda i Fränninge katekismilängd 1704, men sedermera icke anträffade). Anna Catharina Bunthén själv »överlevde maken men ej anträffad i dödboken» (källa: Lunds stifts herdaminne, band 13B, sid. 188-191).
Mvh Markus
1140
« skrivet: 2016-01-05, 16:09 »
Ett sånt intressant fynd, Paul! Jag ser nu att Anders Olsson från Lund gifte sig 1701 29/12 i Fjelie (!) med Maria Carlsdotter och »togo sin hemwist i Lund», och utöver Magdalena (född 1706 30/9) föddes där även barnen Olof (född 1703 29/1) och Elina (född 1704 19/2) men då är inte Lars Carlsson fadder. Utöver dessa hittar jag inga fler barn till paret i Lund, och inga bouppteckningar heller. Jag använder AD, och där sägs katekismilängden vara för »Store Harie» 1687. Där ser det i varje fall ut såhär:  När det gäller Lars Carlssons levnad 1751 är jag också ganska skeptisk, men det stör mig att jag inte hittar några fler uppgifter om Fjelie-klockarna i domkapitels arkiv. Inte ett enda klockarmål under 1700-talet, och sista gången Lars Carlsson omnämns i domkapitlets protokoll är 1719 medan sonen Michael omnämns först 1748, men däremellan ingenting. Antagligen hör detta ihop med att Lomma, Fjelie och Flädie var biskopens eget prebende mellan 1679-1869, så han har väl haft hand om handlingarna själv. Jag tror dock också som du att Lars Carlsson dött under 1730-talet, för annars skulle han nog synts till i källorna och barnbarnen hade inte börjat döpas till Lars redan på 1740-talet. Mvh Markus
1141
« skrivet: 2016-01-05, 14:00 »
Jag har också funderat över denne Lars Carlssons ursprung, för liksom Paul har jag inte heller sett honom bära namnet Gers i källorna. Sjöström anger ju dock att Lars Carlsson ska ha studerat i Lund, och i Lunds universitets matrikel 1667-1732, sid. 57, inskrevs den 17 mars 1696 »Laurentius Caroli Gers Scanus» som student. Frågan är om denne verkligen är identisk med klockaren Lars Carlsson? Det stör mig nämligen att namnet Gers aldrig dyker upp i källorna i samband med klockarfamiljen i Fjelie, så det kanske är Sjöström själv som gjort identifieringen?
När jag sökte efter något helt annat gjorde jag förresten nyligen ett spännande fynd i Stora Harrie katekismilängd 1687. På sid. 29 i denna längd finner man »Carl Larsons Gers dott. Maria Carls dotter, sohn. Lars Carlson», och det är ju ganska suspekt att det märkliga »Gers» och »Carl» dyker upp tillsammans i Skåne vid en så lämplig tidpunkt?
Det är i övrigt väldigt tunnsått med uppgifter om hans verksamhet som klockare, och det enda jag fått fram är att han år 1703 av guvernören begärde tillgång till ett kyrkohus (Lunds domkapitels protokoll 1703 28/10, § 3) och att han närvarade då stiftets präster, kyrko- och skolbetjänter lämnade huldhets- och trohetsed till drottningen (Lunds domkapitels protokoll 1719 7/8, § 1), men annars ingenting.
1142
« skrivet: 2016-01-05, 13:43 »
Hej Paul!
Jag har själv letat mig fördärvad efter Henriks födelsenotis, men det jag fått fram är att herrskapen i Hörby och Lyby församlingar år 1738 kallade konsistoriepedellen And. Henriksson Lanerus till klockare i nämnda församlingar, och bad om fullmakt på sysslan. Konsistorium sköt dock upp ärendet till nästa sammanträdesdag »då det sig häröver behörigen utlåta vill», men sedan omnämns ärendet inte mer (Lunds domkapitels protokoll 1738 10/5, §. 4, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:15, s. 184).
Tre veckor senare hanteras dock ett annat ärende, angående att en komminister Stephanin skulle förestå nådåret i Burlöv och därför borde inkallas till konsistorium. Det noteras då att »Pedellen Lanerus återkom, och sade sig eij kunna igenfinna Comministeren Stephanin», så ännu i juni 1738 var Andreas Lanerus pedell vid konsistoriet (Lunds domkapitels protokoll 1738 1/6, §. 16, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:15, s. 207f).
När sonen Anders föds i Lund i juli 1738 kallas Andreas fortfarande »Eclisiastici Pedeln», men jag lyckas inte hitta fler uppgifter om när han tillträdde som klockare. Vid ett dop i Lyby den 9 september 1740 är dock en av faddrarna »Klåckaren Andreas Lanerus», så Henrik bör rimligtvis vara född i Hörby eller Lyby? Jag hittar dock ingen födelsenotis i varken dessa båda församlingar eller i Lund, så frågan är om notisen helt enkelt är förkommen? Eller har familjen bott någon annanstans innan de anlände till Hörby-Lyby, och att Henrik snarare är född 1740 eller 1741?
Mvh Markus
1143
« skrivet: 2016-01-01, 13:24 »
Tydligen var Fredrik Ursins hustru Elisabeth Hoffmeister förresten döpt 1702 8/1 i Stockholms Tyska Sankta Gertruds församling, som dotter till den tyskfödde vinskänken J?rgen (Georg) Hoffmeister (1664-1715) i Stockholm, som omnämns i Svenskt Biografiskt Lexikon, band 19, sid. 185, och hans hustru Anna Catharina Keßel. De fick även tre söner i samma församling, Johann (döpt 1699 17/1), Berend (döpt 1700 13/8) och Georg (döpt 1704 9/5).
1144
« skrivet: 2016-01-01, 13:09 »
Snyggt jobbat, Katarina! Intressanta uppgifter, och jag ser att Ursin kallas regementsfältskär i bouppteckningen 1776 - kanske det går att nysta vidare i de militära rullorna?
Mvh Markus
1145
« skrivet: 2016-01-01, 02:05 »
Även dottern Helena Juliana Ursin var tydligen född i Skärmarboda (som namnet numera stavas) i Nora bergsförsamling, nämligen 1754 30/9.
När det gäller Johan Ursin så tycks namnet Julius vara en viktig ledtråd, som jag misstänkte. Bland Äldre centrala tullarkiv (Överdirektören vid landtullen / Generallandtullskontoret) 1697-1824 i Huvudarkivet / kansliet förvaras nämligen s. k. personella berättelser för tullens personal, och i 1765 års berättelser finner man Johan Ursin som tullnär och tullskrivare vid Sand och Salebo under Bergstullsbetjäningen i Västerås. Han sägs där bl.a. vara född i Kristianstad, och när jag utgick från födelseåret 1726 (från Inrikes tidningar 1780 25/9) hittade jag mycket riktigt i Kristianstads stadsförsamlings födelsebok det året att »d 20 Martj lätt Provincial fälltskiären Hr Ursin Christna en sohn wid Nampn Johannes», och denne fältskär kan väl mycket väl vara identisk med stadskirurgen Friedrich Ursin som får sonen Julius i Karlskrona året därpå?
1146
« skrivet: 2015-12-31, 14:17 »
Hej Linnea! Jag har fått fram att Johan Ursin, född 1726, år 1751 var inspektor på Sinclairsholm, sedan tullnär i Dalarna, var 1779-1780 tullskrivare i Norra kvarteret i Västerås (skriven under nr. 116 i mantalslängderna), kallas sjötullsinspektor i dödboken, död 1780 15/9 i Västerås domkyrkoförsamling, gift 1751 19/6 i Gumlösa med jungfrun Helena Juliana Meijer, född 1722, död 1780 11/9 i Västerås domkyrkoförsamling, gemensam dödsnotis med maken i Inrikes tidningar 1780 25/9, sid. 3, gemensam bouppteckning med maken 1780 25/10 (Västerås rådhusrätt och magistrat FIIIa:22 (1780-1783), sid. 158).  Barn: 1) Brita Emerentia Ursin, född 1751 24/9 på Sinclairsholm i Gumlösa, levde ännu 1765 men var död före föräldrarnas bouppt. 1780. 2) Helena Juliana (»Lena Juliana») Ursin, född 1754 (husf.), levde ogift vid föräldrarnas bouppt. 1780. 3) Julius Ursin, född 1757 28/1 i Schiermansboda i Nora bergsförsamling, död 1758 27/1 i Bergshytte tull i Folkärna. 4) Julius Ursin, född 1759 12/3 på Bergshytte tull i Folkärna, levde ännu 1765 men var död före föräldrarnas bouppt. 1780. 5) Carl Ursin, född 1761 10/4 på Bergshytte tull i Folkärna, död där 1765 14/1. 6) Elisabeth Christina (»Lisa Stina») Ursin, född 1767 13/9 i Sandtull i Västerfärnebo, död ogift 1802 21/1 i Västerås domkyrkoförsamling, bouppt. 1806 28/7 (Västerås rådhusrätt och magistrat FIIIa:27 (1805-1808), sid. 197) då hennes förmyndare bokbindaren Mörlin berättade att »han ej hade sig bekant, huruwida någre arfwingar efter bemälte des Pupill funnos». När det gäller Helena Juliana Meijer misstänker jag att hon eventuellt är dotter till klockaren Carl Abraham Meijer i Färlöv, och angående Johan Ursin - med tanke på att han döper två söner till Julius - så finns det en stadskirurg Friedrich Ursin i Karlskrona, som får en son vid namn Julius 1727 6/6 i Karlskrona tyska församling. Jag skulle förresten gissa att namnet Ursin kan vara taget av det latinska ordet för björn, ursus eller ursi. Kantorn Per Christenssons son Christian (född 1701) i Helsingborg tog t.ex. först efternamnet Björn, men kallade sig sedan Urslin (Sjöström, Skånska nationen... 1897, sid. 161). Mvh Markus
1147
« skrivet: 2015-12-25, 23:09 »
Hans Witts (1713-1781) ovannämnda självbiografi ingår i Otto Witts bok Ur släkten Witts krönika / hämtad från efterlemnade manuskript samt delvis fortsatt af O. W. (Stockholm, 1900), som numera har digitaliserats av Kungliga bibliotek och finns fritt tillgänglig via Libris.
1148
« skrivet: 2015-12-18, 01:03 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 43, 1802 14/4, sid. 340:
»Afskedade Soldaten wid Kongl. Jönköpings Regemente Nils Alm, som senare åren gått omkring at samla Lumpor för Pappersbruket Klippan, inkom sjuk til Röstånga den 5 sistledne Martii, då han lånte hus hos Smeden Bramberg, men blef kort därefter, den 8 i samma månad död, samt begrafwen i Röstånga Kyrkogård den 14 därpå följande. Hwaräst och hwilka hans slägtingar äro, har man sig icke bekant. Det förmentes at han sjelf warit född, antingen i Agunnaryd eller Unnaryd i Småland. Dödsfallet warder emedlertid wederbörande tilkännagifwit. Billinge den 5 April 1802.
Jonas R. Rothstein.»
1149
« skrivet: 2015-12-18, 01:02 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 13, 1801 23/9, sid. 103:
»Den 29 sistledne Augusti, afled uti Bosarps By, Bröserups Socken och Albo Härad, en fattig och mycket sjuklig kringwandrande Man, wid namn Mårten Ljungdahl eller Johndahl, omkring 50 år gammal, och blef begrafwen den 1 September på Byemännens bekostnad. Några utslitna trasar, som skylt hans ußla kropp, och möglade brödbitar, hwar alt hwad han ägde. Han skal hafwa warit Båtsman, och haft sit hemwist i Blekingen; hwilket härigenom kungjöres til deß anhörigas underrättelse. Raflunda den 7 September 1801.
N. P. Björkman.
Comminister.»
1150
« skrivet: 2015-12-18, 01:00 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 36, 1801 18/3, sid. 286f:
»Som Garfware-Gesällen Johan Weßman, förpaßad af Garfware Embetet i Stockholm den 22 November 1800 til Malmö, har med döden aflidit den 1 Martii innewarande år, uti Bromma Sockn och By, och härstädes den 8 därpå följande begrafwen; altså gifwes det slägtingar och anhörige wid handen, at han ej haft något med sig, hwarföre han kunde begrafwas, utan har man måst anlita andra om hjelp, och i synnerhet Garfware Embetet i Ystad och Källesjö, som gifwit 3 R:dlr 40 ß. til deß jordfästning. Söfwestad den 10 Martii 1801.
Joh. Öhrström.
Prost och Past.»
1151
« skrivet: 2015-12-18, 00:59 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 45, 1801 13/5, sid. 360:
»At afledne Fortifications Timmer Mästaren Wrimps Enka Charlotta Elisabeth Wankif uti deß ålders 69:de år i Toarps Prästegård aflidit den 2 dennas, warder härigenom anhörige och wänner tilkännagifwit, samt i synnerhet den dödas efterlämnade enda barn och dotter Andrietta Sophia Wrimp, at Modrens, efter föregången anständig begrafning lämnade ganska ringa qwarlåtenskap, befinnes här i Toarp under säkert förwar; och anmodas Andrietta Wrimp, at i händelse hon wistas i Skåne eller den som känner hennes wistande, sådant med görligaste första och sist inom en månad tilkännagifwa, med addreße på Ystad, Bollerup och Toarp.
Nils Wankif.
Kyrkoherde.»
1152
« skrivet: 2015-12-18, 00:57 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 39, 1801 8/4, sid. 311:
»Öfwer-Inspectoren Herr Jacob Trana, död i Lund den 6 dennas, i Deß 82 ålders år, sedan han warit gift nära 50 år, samt haft 2 Barn, 2 Mågar, 7 Barnabarn och 4 Barna-barns barn.»
1153
« skrivet: 2015-12-18, 00:56 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 24, 1801 9/12, sid. 188f:
»Enke-Fru Cajsa Ekelin, född Schnell, 81 år gammal, lefwer här ännu, uti et sjukligt och behöfwande tilstånd, hwilket jag, på hennes begäran, härmed ödmjukast gifwer tilkänna för hennes förre wänner och bekante, samt andre ömsinte med-Christne. Afsigten med denna annonce behöfwer jag nu mera icke nämna. Addreßen hit, är antingen genom Lund eller Hörby. Stödhaf den 5 December 1801.
Joh. Magn. Palm.»
1154
« skrivet: 2015-12-18, 00:55 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 24, 1802 1/12, sid. 190:
»För slägtingar, människowänner och anhörige tilkännagifwes, att Snörmakaren Joh. Christ. Ryttings hustru Beata Elisabeth Richert afled den 16 i innewarande månad, sedan hon ingått i sitt 92 ålders år och samlefwat med deß efterlämnade Enkling ett 66 årigt ägtenskap. Kort för sin död wälsignade hon sina wälgörare, äfwen som hon under sina sista plågor fann sig rörd och hugnad af en ankommen gåfwa med påskrift: Till Snörmakaren Rytting, 8 R:dlr. Man tyckte sig härwid igenkänna samma hand, som för 10 år tillbaka räddade en nödlidande person af härwarande Församling. Namnet ware företegadt och Wälgöraren wälsignad! Brandstad den 20 Nowember 1802. P. Gullander.»
1155
« skrivet: 2015-12-18, 00:52 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 50 och 51, 1801 17/6, sid. 405:
»De, som antingen äro skyldige eller hafwa fordringar efter Inspector Löfdahls Son, Carl Ulric Löfdahl, som hos Herr Ingenieur Tullberg i Gladsax med döden aflidit, kunna sig hos undertecknad anmäla wid Boupteckningen, som hålles på nämde ställe Lördagen den 27:de dennas. Hammenhög den 6 Junii 1801. G. Nobelius.»
1156
« skrivet: 2015-12-17, 17:25 »
Inledningsvis tycks man ha misstänkt självmord, vilket kanske förklarar den något oprecisa dödsorsaken occasio mortiferi. Den 1 december 1920 skriver tidningen Norrskensflamman i varje fall följande rader om dödsfallet: » Fänrik i Boden ihjälskjuten av våda. Natten mot i går inträffade i Boden en sorglig händelse. Fänriken E. A. Franke anträffades då nämligen sittande i sin säng till synes livlös. I sin högra hand höll han en browning av armémodell och ett skott befanns ha gått genom munnen och ut genom bakhuvudet. Vid en undersökning, som företogs i går f. m., ha sådana omständigheter framkommit, som tyda på att olyckshändelse med all säkerhet föreligger. Franke hade nämligen strax före det olyckan antages ha skett varit hos några kamrater och då visat sig glad som vanligt och intet fanns då som tydde på självmordsplaner. Som en egendomlighet kan dock nämnas, att F:s tänder voro fullkomligt oskadade. Den så sorgligt omkomne, som sörjes av föräldrar och syskon, har sedan den 15 sistlidne sept. varit kommenderad till tjänstgöring vid I. 19 och var född den 18 maj 1897.»  Mvh Markus
1157
« skrivet: 2015-12-10, 14:36 »
Jag försökte jämföra bokstäverna i dödsorsaken med resten av notiserna, men det gick inte så bra. Däremot märker man att personen som förde pennan (klockaren?) inte ens har full koll på hur de svenska orden stavas. På samma sida (111) ser man t.ex. hur dygn har blivit dyngd, dagkarlen har blivit daga Karln, och på sidorna 108 och 116 skriver han hetsig feber som Hettsifeber respektive Hetcifeber.
I sistnämnda ordet ser man förresten att han skriver c med en liten apostrof ovanför, så det liknar inte riktigt första bokstaven i Jonas Nilssons dödsorsak (fast vem vet - han kanske bara har glömt apostrofen...?).
Tabellverket på nätet hittar man här (hoppas att länken fungerar, det har krånglat tidigare).
1158
« skrivet: 2015-12-10, 13:35 »
Hej Eva!
Jag får det till af upstictio..., och funderar på om det kan vara en felskrivning av obstruction, alltså förstoppning. När man kollar 1793 års statistiska tabeller från Rämmen så har prästen slarvat med att fylla i ålder och kön på de som avlidit i olika dödsorsaker, men man kan utläsa att en person av manskön avled i Rämmen år 1793 med dödsorsak inom kategorin Bukref, Colik och Förstoppning, så min gissning skulle kunna stämma?
Mvh Markus
1159
« skrivet: 2015-12-09, 23:32 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 52, 1799 28/8, sid. 415:
»Uti sistl. April månad afled på Sätesgården Hwidarp, Fiskaren Niclas Petterßon, ogift och fattig. Han blef efter flera års wistande i Womb antagen i tjenst på förenämnde Sätesgård, och man wet endast af rykte, at han skal wara född i Carlscrona, och har tjent som soldat wid Kgl. Sprengtportska Regementet i Landscrona. Om hans ringa qwarlåtenskap och gäld kunna hans arfwingar blifwa underrättade, enär de addreßera sig til Prosten och Kyrkoherden Hr Samuel Rönbeck på Lund och W. Gårstånga.»
1160
« skrivet: 2015-12-09, 23:31 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 13, 1798 12/12, sid. 106, som ger exempel på löneförmåner och arbetsuppgifter för en skogvaktare förr i tiden:
»På Wankifwa Sätesgård åstundas til nästa påsk en Skogwaktare. Ibland andra förmåner ärnar man lämna honom et hus med någon jord och änghöstnad. Af denne Skogwaktare begäres at han skal tillika wara jägare och förstå at fånga. Öfriga wilkor gifwes på stället tilkänna.»
1161
« skrivet: 2015-12-09, 23:29 »
Änkefru Ekelins, f. Schnell, fattigdom omnämns flera år senare i samma tidning (fler gåvor till änkefrun och tack från kyrkoherden Palm publicerades i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 28, 1800 5/3, sid. 223, och N:o 19, 1800 10/12, sid. 151).
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 15, 1798 26/12, sid. 119f:
»För några år sedan gaf jag uti detta blad tilkänna, at afledne Tull Inspector Ekelins Enka Fru Caisa Schnell, wistades i denna Församling uti ganska swaga omständigheter. - Detta hade då den wälsignade påfölgd, at åtskillige, förmodeligen af hennes fordne wänner och bekante, tilsände henne några gåfwor, hwarigenom hon i sin stora fattigdom blef til en tid något hulpen. - Några af deße hennes wälgörare låto ock uti sina okände skrifwelser förstå, at de äfwen framdeles wille hafwa henne i åtanka med något understöd; men emedan hon alt sedan icke ärhållit något på sådant sätt; så har hon fallit på den tankan, at hennes förre wälgörare måtte tro, at hon redan är död. - Hon har derföre anmodat mig, at å nyo låta en wördad allmänhet weta hennes tilstånd, då hon förmodar, at någon måtte än ytterligare warkunna sig öfwer henne.
Jag får altså härmed lämna den underrättelse, at nämnde Enke Fru lefwer här ej allenast i stor fattigdom, utan och i sjukdom och många ålderdomskrämpor. - Då hon nu är öfwer 77 år gammal, slå både syn och hörsel henne mycket fel, och hon måste som oftast hålla wid sängen, så at hon på lång tid ej kunant det minsta förtjena til sit uppehälle; och om icke denna ortens närboende Respective Herrskap så wäl som andra wid hwarjehanda tilfällen underlättade henne i nödenes tid; så wore hon i högsta måtton at beklaga. Men hon behöfwer ej allenast föda, utan ock något til kläder, och, ehuru ringa, är det dock nog dyrt i deßa tider. Skulle någon wilja meddela henne någon hjelp; så kan den sändas under couvert til undertecknad, som answarar för gåfwans rigtiga frambärande, och skal äfwen i denna tidning därföre wisa redo. Addreßen är til Hörby och Stödhaf den 20 December 1798.
Joh. Magn. Palm
Prost och Kyrkoh.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 30, 1799 27/3, sid. 239-240: »Christelige wälgörare! jemte det jag kan försäkra Eder om Fru Ekelins wördnadsfulla tacksägelse och hjerteliga böner til Gud om hans wälsignelse öfwer Eder, som wisat barmhertighet emot henne, så får jag och berätta, at I med deßa edra gåfwor beredt för henne en särdeles förmån, som hon i många år önskat; nemligen: et litet hus, som hon sjelf kan disponera och kalla sitt. - Lefwer hon ännu någon tid; så tröttens icke wid, at än ytterligare hugna hennes hjerta och lätta hennes börda med eder hjelpsamhet. Hwad som henne tilsändas, skal til hennes förmån på bästa sätt blifwa anwändt. Stödhaf den 4 Martii 1799.
Joh. Magn. Palm. Pr. och Kyrkoherde.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 15, 1799 11/12, sid. 120:
»Å gamla Fru Ekelins, född Schnell, wägnar, får jag härmed, för hennes förre, til största delen okände wälgörare och andra ömsinte med-Christne ödmjukast gifwa tilkänna, at hon ännu lefwer med en ganska mycket förswagad hälsa och uti bekymmersamma omständigheter i denna swåra tiden. Hon hoppas, at då allenast detta blir bekant, några skärfwar lära efter wanligheten blifwa henne tilsände under Couvert til mig, som answarar och redowisar för deras anwändande til hennes förmån. Stödhaf den 5 December 1799.
Joh. Magn. Palm.»
1162
« skrivet: 2015-12-05, 21:30 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 27, 1797 5/4, sid. 216:
»Den 25 sistledne Mars afled, sjuk och fattig, från Kongl. Sprengtportska Regementet för detta Förafskedade Soldaten David Sebastian, hos Åboen Hans Larßon uti Norretorp, i Hardeberga Socken, och blef sedermera, af Christeligt medlidande, til sit hwilorum anständigt befordrad; hwilket härigenom offenteligen kungöres, i händelse någon därom skulle åstunda underrättelse.»
1163
« skrivet: 2015-12-05, 21:29 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 44, 1798 18/7, sid. 351:
»Torsdagen den 26 i denna månad kommer boupteckning at uprättas efter aflidne Gästgifwaren Herr Qwartermästaren J Sandberg i Åkarp, hwilket härigenom tilkännagifwes för den eller de, som hafwa at fordra eller weta sig warit Sandberg något skyldiga, med anmodan, at antingen boupteckningsdagen på stället eller förut hos undertecknad, sådant upgifwa. Lund den 15 Julii 1798.
Sw. Cronsjoe.»
Angående kvartermästaren Sandbergs död, se under .
1164
« skrivet: 2015-12-05, 21:26 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 42, 1798 4/7, sid. 334f:
»Till nödig underrättelse för afledne Herr vice Häradshöfding Waltmans närmaste Slägtingar och anförwanter warder härmed tilkännagifwit, at wälbemälte Herr Häradshöfdinges Lik, som den 23 hujus fants drifwit till sjöstranden här på ön Hwèn, blef följande dagen härstädes anständigt begrafwet, uppå anmodan af Corporal Christian Sandberg från Åkarp, och Nämdemannen Jeppe Pehrsson från Östra Karleby, hwilka hitkommit i afsigt at föranstalta om afledne Qwartermästaren Sandbergs jordefärd, hwars lik äfwen här wid sjöstranden den 22 hujus, eller dagen förut, blifwit funnit. Dennes Son åfwannämde Corporal Christian Sandberg, och bemälte Nämdeman Jeppa Pehrsson, som bägge med säkerhet kände Häradshöfding Waltmans Lik, och wiste, at han tillika med Qwartermästar Sandberg en 14 dagars tid förut på en resa emellan Barsebeck och Köpenhamn omkommit, emottogo, efter särskilt författade förtreckningar, alla de klädes persedlar, penningar och skrifter m. m., som på de afdödas kroppar wid uptagandet utur sjön befunnos, och oskadde kunde aftagas eller på något sätt nyttjas. - I penningar funnos hos S. T. Sandberg Sextio Fyra R:dlr 3 ß, och hos S. T. Waltman Ett-hundrade Trettio Tre R:dlr 24 ß, hwilcket alt nyßnämde Förteckningar (som tillika med penningarne och det öfriga äro af oftanämde Corporal och Nämdeman tagne i förwar) närmare kunna utwisa, enär wederbörande derom hos dem, till uplysnings ärhållande, sig infinna. Uranienborg den 26 Junii 1798.
Pehr Otto Tauson.»
1165
« skrivet: 2015-12-05, 21:25 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 23, 1796 6/4, sid. 182f:
»Följande är Insändt. Under min resa genom Blekingen i December månad, uppehölt jag mig en dag uti den för snygghet och munterhet almänt kända Staden Carlshamn. Jag hade där tilfälle, at inhämta åtskillige rörande det sinrika Folkets ärbarhet, frikostighet, rättigheter och kostnader. Men hwad som i synnerhet wäckte hos mig upmärksamheten, war den pompeusa Byggnad, som Staden på egen depense låtit upresa och pryda til almänt Lärohus åt deß Barn, och Corps de Logis för Lärarne. Hela inrättningen war nätt afpaßad: 3:ne åtskillige läserum et för hwarje Claße, skönt Bibliotheque, uti hwilket hwarje Tome, talar på et rörande sätt för efterwerlden, om Sal. afledne Bruks-Patronen Ströms warma hjerta för underwisnings-wärket, Et stort rum, som sades wara ämnat til Capell-Sal, wackra samlingar af Instrumenter och Musicalier, til deras tjenst, som wilja evertuera sig uti Musiquen.»
1166
« skrivet: 2015-12-05, 21:23 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 10, 1797 13/12, sid. 80:
»Pierre Michel 38 år gammal, som är är född och tilbragt sin första ungdoms tid i Rom, där bästa Italienskan talas, och som sedan uppehållit sig 15 år i Frankrike, samt sist flere år i Tyskland, åstundar condition hos något Herrskap i Skåne, för at underwisa i Italienska och Franska språkens så wäl talande, som läsande och skrifwande. Han kan äfwenwäl tala Tyska språket; och wisar hederliga betyg om både sin conduite och capacité. Adreße på honom erhålles, där deßa blad utgifwas.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 44, 1798 18/7, sid. 351:
»Om något Herrskap skulle åstunda för sina barn någon handledning uti Italienska, Franska och Tyska språken, så är jag beredwillig at i sådan afsigt, under ferierne, mot billigaste wilkor engagera mig. Pierré Michel.»
1167
« skrivet: 2015-11-30, 16:51 »
Tidningen Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 31, 1791 3/8, sid. 243-244 citerar ett kungligt brev från 1791 4/7, som omnämner att Uppsala universitet redan 1777 24/1 fick kungligt tillstånd att nyttja andra »subjecta» än bara avrättade och självspillingar i samband med anatomiseringar (i N:o 33, 1791 17/8, sid. 266, infördes en rättelse om att »Uti N:o 31, på första sidan och sista raden står 1787, läses 1747»):
»GUSTAF med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung ¤. ¤. ¤. Arfwinge til Norrige samt Hertig til Schleswig Holstein ¤. ¤.
Wår synnerlige ynnest ock Nådiga benägenhet med Gud Alsmägtig. Tro-Man, Herr Grefwe, Wår ock Rikets Råd och Drotz, President, Academiæ Cantzler, Riddare och Commendeur af Wåre Orden. Wi hafwe i Nåder låtit Oß föredragas Edert underdåniga Memorial af den 31 Maji sistl. angående Subjecta för Anatomie Salen wid Academien i Lund, hwartil, i anledning af et Kongl. Bref år 1747 inga andra äro anslagne, än Delinquenter, som blifwit hängde eller sig sjelfwe afhändt lifwet, och hafwe Wi til förekommande af brist, enligt Eder underdåniga anhållan, ock i likhet med hwad för Upsala Academie genom Wår Nådiga Skrifwelse af den 24 Jan. 1777 är förordnat, welat bifalla, at, utom de uti 1787 års Bref anslagne Subjecta, alla så wäl i Fästningar och Arrester för grofwa Brott insatte, som på Landsbygden kring Lund, aflidande Tiggares, Sigenares och Tartarers Kroppar måge til Anatomie Salen insändas, och låte Wi nu Ordres derom afgå til Wåre Befallningshafwande i Malmöhus och Christianstads Län samt Consistorium Ecclesiasticum i Lund. Wi befalle Eder Gud Alsmägtig synnerligen Nådeligen. Stockholms Slott den 4 Julii 1791.
Under Hans Kongl. Maj:ts Wår Allernådigste
Konungs och Herres frånwaro
Deß tilförordnade Regering
GUSTAF ADOLPH.
CARL AXEL WACHTMEISTER.
Sw. R. Drotzet.
J. G. OXENSTIERNA.
GUST. ARMFELT. E. RUTH. U. G. FRANC.
E. Schröderheim.»
Lunds universitets kansler skrev därför följande brev till universitets rektor m. fl. (publicerat i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 31, 1791 3/8, sid. 244-245):
»Högärewördige, Ädle och Höglärde Herrar,
Rector Magnifice, Doctorer och Profeßorer
Huruledes Kongl. Maj:t til afhjelpande af Anatomie Salens i Lund hittils widkände brist på nödiga Subjecta Anatomica, behagat i nåder förordna och Wederbörande til i agttagande anbefalla, har jag genom öfwersändande af bifogade Afskrift af Kongl. Maj:ts under den 4 i denna månad til Mig i detta Ämne aflåtne Nådige Swar, welat til Medicinska Facultetens efterrättelse Herr Rector och Consistorium Academicum tilkänna gifwa.
Jag förblifwer med wänskap och tilgifwenhet
Herr Rectoris och Consistorii Academici
Hörsamste tjenare
CARL AXEL WACHTMEISTER.
Sw. R. Drotzet.
Stockh. d. 25 Jul.
1791.»
...varpå Lunds domkapitels konsistorium med biskopen i spetsen sände ut följande cirkulär till stiftets prästerskap (publicerat i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 31, 1791 3/8, sid. 247-249):
»Circulaire til Ven. Clerus i Lunds Stift.
Sedan Kongl. Maj:t genom nådigste Rescript af den 4 innewarande Julii i anledning af Riks-Rådets och Riks-Drotzetns, Presidentens, Academie Cantzlerens samt Riddarens och Commendeurens af Kongl. Maj:ts Orden Högwälborne Herr Grefwe Wachtmeisters anmälan af brist på nödige Subjecta för Anatomie Salen i Lund, i nåder behagat föreständiga, at Kongl. Maj:t til förekommande däraf och i anledning af hwad under den 24 Januarii 1777 är förordnat för Upsala Academie, bewiljat, at utom dem som blifwa hängde eller sjelfwe afhända sig lifwet, hwilka genom Kgl. Brefwet af år 1747 därtil blifwit anslagne, alle så wäl i Fästningarne och Arrester för grofwa brott insatte, som på Landsbygden kring Lund aflidande Arrestanters, kringstrykande Tiggares, Sigenares och Tartarers kroppar måge hädanefter til berörde Anatomie Sal insändas, så får på Nådigste Befallning Consistorium härmedelst detta Kgl. Maj:ts nådigste påbud til efterrättelse Ven. Clerus wid handen gifwa, då hwad på deß åtgärd ankomma kan, Ven. Clerus har at på det noggrannaste iagttaga. Och är Consistorium öfwertygad, at Ven. Clerus med så mycket större underdånig tacksamhet och sinnes tilfredsställelse wördar Hans Kongl. Maj:ts dyra nåd, som genom detta nådiga stadgande tillåtit en lättare wäg til insigters förwärfwande uti en för människoslägtet ganska wälgörande wettenskap, än wi någonsin tilförene ägt, hwarföre man ock i samma mon med skäl kan förmoda flere idkare af denna betydeliga Lärdomsgren, som sättet til deß upodlande blir mera tilgängeligt och beqwämligt. Den widsträkta nytta för allmänhetens wäl, som af Anatomiska kundskaper kan hämtas är också af största wigt. Då de mästa krops-swagheter sjukdomar och bräkligheter upkomma dels af kropsdelarnas bristande styrka, dels af dem tilfogad skada, då man til förekommande af deße kan läga, at känna de orsaker hwilka härtil bidraga, och då på deße grunder man kan bygga läran om hälsans så wäl bewarande, som återfående, samt genom rigtigt anwända botemedel tidigt betaga många lidande de plågsamma och tärande smärtor, som de utom deße skulle widkännas och likwäl sluteligen se sin undergång, så kan man icke annat än på det högsta wärdera en wettenskap, som medförer så gagnande förmåner. Consistorium hyser derföre til Ven. Clerus den säkra tilförsigt, at wid underrättelsens meddelande af förenämde Kongl. Maj:ts nådiga Befallning, Ven. Clerus lämnar sine Åhörare de föreställningar och upmuntringar, som kunna anses för dem mäst paßande och därtil bidragande at de icke åsidosätta något tilfälle, som befrämjar werkställigheten af så nyttiga inrättningar. Lund den 27 Julii 1791.
Olof Celsius.
Petrus Munck. Nils Heßlén. Joh. J. Hellman.
Wilh. Faxe.»
Slutklämmen i cirkuläret är intressant, för det låter ju nästan som att konsistorium vill att stiftets invånare ska värdera anatomiseringarna högre än kristna begravningar?
1168
« skrivet: 2015-11-30, 16:36 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 22, 1795 1/4, sid. 199:
»Förre Recreuten wid Kongl. Sprengtportska Regementet och Majorens Högwälb. Baron Schultz von Ascheradens Compagnie N:o 30, Otto Falk, som medfördt behörigt afsked från Regementet, daterat den 9 Junii 1792, och sedermera gådt omkring och tiggdt, blef i går, såsom sjuk, förd hit til Byen, och genast efter hitkomsten död. Hans medförde penningar 4 D:lr 7 och en tredjedels öre S:mt och hans dåliga kläder, blefwo i flere witnens åsyn straxt öfwersedde: Kläderna skola ock snart blifwa försålde på auction. Kan någon med wederbörligit bewis, styrkt med namn och sigill, wisa sig wara rätter Arftagare; skal han i penningar bekomma hos undertecknad, hwad som öfwerskjuter nödwändig bekostnad; i fall han snart infinner sig: i annor händelse blifwer detta öfwerskott utdelt til deße Soknars fattiga. Wästra Gårdstånga wid Lund i Skåne den 19 Martii 1795.
Sam. Rönbeck
vice Pastor.»
1169
« skrivet: 2015-11-30, 16:34 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 21, 1795 25/3, sid. 180ff: »Wid
Studeranden Af Götheborgska Samhället
Herr Anders Tronells
Graf
Den 25 Mars 1795
____
2 Tim. 2: 5.
Här Hwilar
En Ung Wandrings-man,
Mera Ärfaren
Än Mången Gammal Christen
Han Nedlade Lefnads-stafwen
I Sin Bästa Ålder
Bekant Med Lifwets Herre
Fruktade Han Icke För Döden
Såsom De Där Intet Hopp Hafwa
Saken War Förut Afgjord
Emellan Jesum Och Honom a)
Synden Förlåten
Hjertat Lefde I Guds Sons Tro
Lifwet Lyste I Hela Hans Wandel
Tiltog i Klarhet
Ju Närmare Han Nalkades Målet
Fattig I Andanom b)
Full Af Lefwande Förtröstan
På Sin Frälsare c)
Lifligt Intryck Af Hans Kärlek d)
Brinnande Begär
Efter Hans Omedelbara Åskådande e)
Bad Han Utan Återwändo f)
Segrade Öfwer Frestelsen g)
Låfwade För Segren h)
Trones Frimodighet Öfwergaf Honom Icke
I Den Wigtiga Stunden
Då Skrymtaren Blåttas
Fritänkaren Bäfwar
Försmädaren Tystnar
Han Kämpade En God Kamp
Behöll Segren
Wann Kronan i)
Den Detta Sjelf Hört och Sett
Wittnar Det Smicker-löst
Guds Nåd Til Pris
Ty Wid En Syndares Graf
Bör Ingen Annan Berömmelse höras.
Obetänksamme Yngling
Som Wandrar Ewigheten Til Mötes
Med Lekande Steg
Se Dig Wäl Före
Skynda Dig
Undsätt Din Själ
Annars Blir Saken Urbota
Skadan Ewig. a) Han gladde sig sanerligen, under sista sjukdommen, öfwer det Förenings-band, som långt förut war knutet emellan Jesum och honom; beklagande därjämte dem, som wåga skjuta up sin omwändelse, til deß sjukdom, och fasa för en annalkande ewighet betaga själen styrka, att med den redighet, som wederbör, tänka på en så wigtig sak. b) Han undbad sig enträget få höra det minsta, som syftade på hans beröm, under den fulla öfwertygelse: alt är nåd. Hwad har du det du icke undfått hafwer? 1 Cor. 4: 7. c) Några dagar före hans aflidande, då han blefwit bespisad med Herrans Heliga Nattward, yttrade han sig mycket frimodigt: Nu har jag fått ny besegling på min Frälsares Nåd, nu har Han högtideligen förenat sig med mig, nu kan Han ej öfwergifwa mig. d) Hans tal, hwilket gärna war bemängd med et hälsosamt salt för de kringstående, witnade om det, som hjertat war fullt af. Då en närwarande wän, några timmar före deß lefnadsslut, tårkade hans af swett öfwerhöljda ansigte med et kläde, säger han: jag får mer heder, än min Frälsare. Denna tjensten skedde icke honom. e) Då det liknade sig til någon förbättring med honom, blef han liksom litet nedslagen, och befarade, at hans saliga hemfärd skulle ännu längre upskjutas. f) Han låg i nästan oafbruten suckan och bön, öfwer hwad hans utmattade kropp tycktes kunna tillåta, i synnerhet om kraft, at med tålamod och christelig ståndagtighet uthärda den förelagda kampen. Han wann ock; ity han gret och bad. Os. 12: 4. g) Undertiden föll hans stora owärdighet honom eftertryckeligen i hågen, med detta smärtande tiltal: Huru will du wänta nåd och salighet, som är så eländig och utblåttad på alt godt? Men swaret blef til hans hjerteliga tröst: Hwilken will åklaga dem, som Gud har utkårat? Gud är den, som rättfärdigar. Hwilken är den, som will fördömma? Christus är den, som lidit hafwer döden; ja, Han är ock den, som upwäkt är, den ock sitter på Guds högra hand och manar godt för oß. Rom. 8: 33, 34. h) Aftonen näst före den sista talte en wän med honom om Jesu rörande Bön, som innefattas i Joh: 17 capitel; hwarpå han, efter aflagd innerlig bön för sig sjelf, och förbön för andra återlöste, instämde uti sin Frälsares Låf, med en himmelsk munterhet. i) Några timmar före hans bortgång, då dödsfärgen redan utbrett sig öfwer ögon och ansigte, läste han, med mycken redighet, och egna tillägg, som utmärkte närmare tillämpning på honom sjelf, hela Psalmen, under N:o 264 i wår Kyrko-Psalmbok: Som dig Gud räckes gör med mig i döden och i lifwet etc. Straxt härefter tilfrågades han: om han stod fast i tron på Guds Son, och kunde i grund därpå gå salig ur tiden? Hwarpå han tydeligt och frimodigt swarade: ja, jag Ligger här för Hans räkning. Detta ungefärligen uprepade han åter igen en timma därefter, och härmed tystnade hans tunga i tiden, som redan börjat den nya sången inför Lambets Thron, och millioner Frälste Härskarar.»
1170
« skrivet: 2015-11-30, 16:32 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 52, 1794 22/10, sid. 416f.
»En Wäns sorgsna tankar wid Herr Niclas Suells Begrafning i Malmö den 14 Oct. 1794.
Mit öga sorgsna blickar kastar
På Stoftet af en älskad Wän;
Han nögd från werldens buller hastar,
Men wåra tårar rinna än.
Så hastigt wäxla wåra öden;
Från Ungdoms-wår til Höst och döden
Et enda steg oß ofta för;
För Skördemannens hwaßa lia
Ej Liljans hwithet kan befria,
Hon skäres, faller, wisnar, dör.
Jag trodde at Försynen ämnat
Wår ålder många sälla år,
Och Sjelf den glada Bahna lämnat
Där jag bland walda nöjen går.
Min tanka lyft af hoppets wingar
Sig öfwer tidens skiften swingar,
Och idel lust och lekar ser;
Men Suell, - så lycklig, så berömder,
Suell, uti grafwens mörker gjömder,
Slår hopp, och mod och hjerta ner.
Gråt Yngling! Solens klara strålar
Af dödens måln snart skymmas bort;
Den lycka din inbillning mnålar
Är owiß, som din tid och kort.
En blixt från Lifwets Herre ljungar -
Straxt sållas tiggare och Kungar
En ung och gammal, arm och rik;
Gråt Yngling! - Nej, bort alla tårar
Lef som en Christen, ej som dårar,
Blif uti dygder Suellen lik.
Då dr du Salig, nögd och stilla,
En werld förswinner för din syn
Där sorger plåga, lustar willa,
Din Själ uplyftad öfwer Skyn
Til Ljusets sälla Boning hastar,
På oß en medömks blick du kastar
Och sjunger Himla-Fadrens Pris.
Säll den som snart får Lifwet sluta,
Säll den som får med Suell åtnjuta
En ewig ro i Paradis.»
1171
« skrivet: 2015-11-30, 16:30 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 16, 1795 18/2, sid. 134. »Carlshamn den 13 Febr. Här i Staden afled för någon tid sedan Bruks-Patronen Swen Ström, af den förmögenhet, at han uti redbart mynt gjordt Dispositioner af circa 10,000 R:dlr. Det, som ibland annat hedrar deß Minne, är, at Han, utom en Summa penningar, äfwen skänkt sit Wackra Bibliotheque och förträffeliga Samling af Musicalier til denne Stadens Schola.»
1172
« skrivet: 2015-11-30, 16:29 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 4, 1793 2/1, sid. 32. »Betjenten Johan Andreas Sommar, har innan han den 28 Dec. 1792 på Sätesgården Hwidarp afled, Testamenterat, deß ringa qwarlåtenskap til sin trolåfwade Fästmö, Kammar-Pigan Ingar Måns Dotter på Tullesbo, hwilket hans Anhörige och närmaste Arfwingar härmed första gången kungöres. Äfwenledes anmodas alla de, som äro bemälte Sommar skyldige, eller och af honom lagligen har at fordra, sådant tilkänna gifwa innan nästkommande Februarii månads slut, hos bemälte Ingar Måns Dotters ombud, Betjenten Christian Råssau på Hwidarp.» (även publiceras i N:o 5, 1793 9/1, sid. 40).
1173
« skrivet: 2015-11-30, 16:28 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 1, 1792 13/12, sid. 7f.
»Afledne Tull-Inspector Ekelund efterlämnade Enka, Fru Caisa Snell, har, sedan hon flyttade från Lund, bodt i nedannämde By, ungefärl. 20 år, såsom et fattigt Inhyses hjon uti de uslaste härbergen. uti de första åren efter sin hitkomst kunde hon någorlunda berga sig, så länge hon med spinnande och syende kunde något förtjena; men i sednare åren har hennes tilstånd warit ganska swårt och beklageligt, sedan hennes hälsa och i synnerhet hennes ögons öjus blifwit mycket förswagat; och hade hon i sin nöd måst försmägta, om icke ortens Respective Herrskap och andra Christ-milda menniskor räckt henne en hjelpsam hand. Nu nyligen har til mig underteknad ankommit et bref med Twå R:dlr til denna utfattiga och 70 år gamla Enka, som emottig dem med innerlig glädje-rörelse, och hjertelig tilönskan af all wälsignelse öfwer Gifwaren, som allenast utmärkt sig med denna påskrift i Couvertet: Friherrinna R - - - -l. Detta har jag funnit mig föranlåten gifwa tilkänna, på det man ej allenast må se, at denna hederliga gåfwa rigtigt framkommit; utan at ock andre, som kunna hafwa både förmåga och wilja, at meddela denna fattiga Enka något, måge weta, hwar hon träffas. Addressen hit är igenom Hörby. Blir något ytterligare henne tilsändt, skal det i deßa tidningar blifwa kungort. Stödhaf den 4 Dec. 1792.
Joh. M. Palm.
P. L.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 6, 1793 16/1, sid. 47.
»Til den, uti Lunds Weckoblad N:o 1 för detta år, omnämda gamla och fattiga Enke-Fru Tull-Inspectorskan Eklin har under couvert til mig ankommit deßa penningar utmärkte på följande sätt: Något litet 24 skill. til Fru Eklin i Stödhaf - til Fru Eklin en liten hjelp ifrån en infödd Lundebo 1 R:dlr. - Detta har jag bordt, efter löfte, tilkännagifwa, jämte försäkran, at ofwannämde Fru med ödmjukaste tacksägelse och trognaste tilönskan af Guds wälsignelse öfwer sina okjände Gifware, emottagit deßa gåfwor. Stödhaf den 8 Jan. 1793.
Joh. Magnus Palm.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 12 och 13, 1793 27/2, sid. 102f. »Underteknad har å nyo fått sig tilsände följande gåfwor til Enke-Fru Inspectorskan Eklin: 1 R:dlr från Hr Profeßor Laurell uti Lund. 24 skill. med denna nota: En liten gåfwa til afledne Tull-Inspector Eklins Enka Fru Cajsa Schnell. Uti sigillet stod A. L. 2 R:dlr ifrån M. H. til den uti Lazaretterna annoncerade sjuka Enkan i Pastoratet. Uti sigillet war et Adeligt wapn. Så owäntade och kärkomne som deße penningar warit för denna fattiga Frun, så hjerteligen och ödmjukt tackar hon härföre, och underlåter wist icke, at anropa Gud om all wälsignelse öfwer sine wälgörare. Stödhaf den 18 Febr. 1793.
Joh. Magn. Palm
P. L.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 44 och 45, 1794 3/9, sid. 361.
»Den gamla och sjukliga afledne Tull-Inspector Eklins Enka, Fru Cajsa Schnell, som, wid slutet af år 1792 och början af 1793, hade den förmånen at erhålla understöd ifrån flere wälgörande, har äfwen nu nyligen blifwit ihogkommen med 12 ß., som mig blefwo tilsände jämte en billet, så lydande: Från en sjelf behöfwande, dock af Christeligit medlidande gifwes, under deß resa, til Fru Eklin i Stödhaf 12 ß. Si Jag Söker Herran. - Deßa penningar äro af bemälte fattiga Fru med hjertelig fägnad och tacksamhet emottagne, under trogen wälsignelses tilönskan öfwer den okände gifwaren. Skulle någon annan täckas meddela henne något til lättande af hennes tryckande omständigheter; så skal det ej allenast blifwa henne rigtigt tilstäldt, om det blir mig anförtrodt; utan därom skal ock i deßa Tidningar lämnas underrättelse. Stödhaf den 4 Aug. 1794.
Joh. Magn. Palm.
P. L.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 5, 1794 3/12, sid. 48.
»Under Couvert til mig ankommo för en tid sedan 16 skill. Spec., at aflämnas til Enkefru Ekelin. Uti Couvertet funnos deßa orden skrefne: Det är min glädje at kunna göra godt, och min sorg, at jag så sällan kan görat. Uti sigillet stodo bokstäfwerne J. F. H. Gåfwan är af den fattiga och dygdiga Frun med hjertelig tacksamhet och glädje emottagen. Stödhaf den 26 Oct. 1794.
Joh. Magn. Palm
P. L.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 8, 1794 24/12, sid. 72.
»Til den fattiga Enke-Fru Ekelin ankommo den 5 dennas 24 sklill. med denna devise: Något Litet af godt hjerta. Äfwen undfick jag i går 16 ß. ifrån A. F. P. til hennes hjelp. Med glädje, med tacksamhet och wälsignelses tilönskan öfwer Gifwarna har hon emottagit gåfworna. Stödhaf d. 22 Dec. 1794.
Joh. Magn. Palm.
P. L.»
1174
« skrivet: 2015-11-30, 16:25 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 10, 1793 13/2, sid. 78f (enligt Kalmar stadsförsamling EI:1, sid. 407, avled 1792 20/11 »Secretairen Pehr Romells Son Mathias Paul 5 10/12 år. Slag»)
»Elegie öfwer en liten Guson, Mathias Paul R**,
på deß begrafningsdag i Calmar den 24 Nov.
1792 *]
En Flickas hy Din fägring höjde
Med Manlig blick i ögats ljus,
Din upsyn ädelt lynne röjde,
Din Oskuld prydde Själens hus.
Att lära, wettig, willig trogen,
Du war på sjette året mogen,
Och Tungan sannings stämpel bar.
Ej döds-minuten minnet bräcker,
I bön sig lilla Hjerat sträcker
Til Den, som hjertats Uphof war.
Så Matthias lilla Lotten njuter,
Min Paul höjden redan har,
Deß rena Själ en Himmel sluter,
Oß Hoppet endast lämnas qwar.
Men ömsta Bröst! som klämda qwiden
Af en så skyndsam hädanfärd,
Si pröfwe-tiden wäl förliden,
Matths lefwer i en bättre werld.
P. W.
*] Anledningen til dödsfallet är högst öm och warnande. Barnet, under lek, springer i et Brygghus och stöter emot en käril med sjudhett watn, så at hela ena sidan brännes. Såsom Hus-Cur i hast, nyttjas kalt watn. Men förskräckelsen och swedan ordsakade Feber i högsta grad. Den stillas dock efter et halft dygn, då den späde Patienten griper til at bedja och läsa ur minnet alt hwad han lärdt af Christendoms-kunskapen. Efter 24 timmar blir han kry, tar emot mat och säger sig wilja resa bort. Bredewid Sängen hängde en Aln. Han begär den flera gånger, och på tilfrågan hwartil? swarar: Jag will mäta huru långt jag har igen af min resa. Då han såg de kringståendes tårar, bad han dem icke gråta, tog god natt och började åter at läsa, alt sjelfkraft, slutande med 13:de versen af N:o 405: När min sista stund månd wara, etc. hwarefter det klena lifwet slocknade, 27:de timman efter olyckshändelsen. - Önskeligt wore, at et eller flera säkra Läkemedel mot Bränn-sår blefwe i Allmänna Tidningarne kundgorda. Önskeligare at man i allmänhet hade strängare upsigt, at barn aldrig finge nalkas sådane rum, där Brygg-Bränn och dylika göromål hafwes för händer.»
1175
« skrivet: 2015-11-30, 16:23 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 21, 1791 25/5, sid. 166. »Notificeras: Änke-Fru Tull-Förwalterskan Helena Sophia Grams (född Planck) död, som timade i Åhus den 15 Maji 1791 kl. 8 om aftonen, uti deß 84 års ålder. Hon war Stam-Moder för 12 Barn, 56 Barne-Barn, och 15 Barne-Barns Barn; Af hwilka lefwa 4 Barn, 32 Barne-Barn och 12 Barne-Barns Barn.»
1176
« skrivet: 2015-11-30, 16:22 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 42, 1795 19/8, sid. 360. »Kammartjänaren Niklas Norberg, såsom tilförne tjänt Grefwe Sparre på Kulla Gunnarstorp i många år och är försedd med hederliga bewis, åstundar tjänst hos något Herrskap på landsorten och är wäl kännare i åkerbruket, är ledig til nästa Michaëli. Adreßen är på Helsingborg och Allrums Prästegård.»
1177
« skrivet: 2015-11-30, 16:21 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 14, 1794 12/2, sid. 111f. »Ystad den 30 Jan. Den 7 innewarande tildrog sig på Snågeholms Sätesgård den olyckliga händelsen at Studenten Herr Martin Morsing under åkande på Skretskor kom under isen, och oagtat alla möjeliga medel til deß räddning därwid förlorade lifwet uti sit 20 ålders år. En äldre Broder Handels betjänten Herr H. M. Morsing war åskådare af denna olyckshändelse, utan at kunna hjelpa en älskad broder, som, ehuru med en genast tilkallad och berömmeligen känd Läkares Herr Doctor Linderholms biträde icke kunde til Lifwet återkallas. Han begrofs uti Ystad St. Mariæ Kyrka den 19, och äro til tröst för Deß sörjande Fader Rådmannen och ägaren af Snågeholms Sätesgård, som äfwen wid olyckshändelsen därstädes war boendes, efterföljande Wersar wid grafwen utdelte.
Wid en grift är hjerats lott
At med enfald offer skänka
Adlerbeth.
Jag åt Dit qwalda bröst en lättning gifwa wille;
Men ack! min egen sorg och gränsen af mit Snille
Mig tystnaden befalt.
Knapt efter Mormors död et år sin bergning hunnit,
Förrän en ny förlust mit rörda hjerta funnit.
Och häpnad öfwer alt.
Af hoppets ljusa dag Du blott fick strimman skåda
Hos den, som bar Dit namn, Du fick som Far förråda
Dit ädla hjertas skick.
Den wård, Du wärdigt drog, Hans framtids wäl beredde,
Men då den börjat gry, för oß sig molnet bredde
Uti et ögonblick.
Jag gillar denna sorg, Dit ömma hjerta sårar,
Och at det tar sin rätt at ymnogt gjuta tårar
Uppå Hans tysta mull.
I deßas fria fart wi äfwen wåre blanda,
Men gläds at möta än en gång Hans sälla Anda
Förklarad, ärofull.
Martin Friis.»
1178
« skrivet: 2015-11-30, 16:20 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 47, 1794 17/9, sid. 378.
»Til staden Malmö är ankommen Danseuren Hr v. Mellen, som har äran recommendera sig hos Respective Härskaper här å orten, han ger Lectioner uti alla moderna Franska och Engelska steg, flere sorter Minuetter, Quadriller, Longdanser, Alemenger, m. m. Deß Fru emottager äfwen pensuioner uti hel och half pension, och ger information uti flere för Könet tjenlige wetenskaper, som Rita, Skrifwa och Räkna, Sy alla sorter Broderier, Kammarduks utbrytning, och framför alt en renstafwig läsning, skrifning, läres efter Engelska methoden, så wäl som Slätsöm.»
1179
« skrivet: 2015-11-30, 16:18 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 6, 1795 9/12, sid. 44ff. »Wid
Underrättelsen
Om Academie-Språkmästaren
Herr I f w a r K r a a k s
Saliga Afsomnande
den 30 Nov. 1795.
___
Ebr. 11: 5.
Sälla Dag
Triumferande Församlingen Är Åter Riktad
Med En Ny Inwånare
Från Den Stridande
Academie-Språkmästaren
Ifwar Kraak
Är I Föremiddag Klåckan Halftio
Ingången Uti Sin Herres Glädje
Änglarne Frögda Sig
De Utwalde Lyckönska
War Wälkommen
Efter Långwarig Strid a)
Att Emottaga Kronan
Och Öka Deras Antal
Som I Sällskap Med De Tjugufyra Äldste
Kasta Sina Kronor
Ned För Thronen
Och Efwigt Instämma
Salighet Honom
Som Sitter På Stolen
Wårom Gudi och Lambet.
Hans Wandel War Lysande
För Hwarje Upmärksam
Af Urgammal Redelighet
Oskrymtadt Wälgörande
Outtröttelig Flit b)
I Ungdomens Underwisning
Som Kraftig Tillbakahöll
Mißtankans Tärande Eld
Fördomens Owisa Rop
Smädarens Tygellösa Tunga
Än Mera Lysande
För Dem Honom Närmare Kände
War Hans Lefwande Tro
Hans Brinnande Kärlek
Stadgada Hopp
Oupphörliga Bön c)
Förtroliga Omgänge
Med Sin Dyrbare Själewän d)
Hwarunder Han Wäxte
Dag Från Dag
Till En Fullkommen Man
I Christi Fullbordiga Ålders-Mått
Wäl Luttrad
I Bepröfwelsens Ugn
Emottog Han Den Mulna Dagen Med Lugn e)
Den Klara Med Glädje
Den Sista Med Frimodighet f)
Ty Förän Han Borttagen Wart
Hade Han Fått Witnesbörd
Att Han Täktes Gudi
Hwars Kraft Utwisade
Bespåttaren Till Trots
Religionen Till Ära
At Den Rättfärdige
Är Ock I Dödenom Frimodig
Han Begråtes Af Anhörige g)
Saknas Af Wänner
Men Hans Äreminne Ristas
Bäst Af Dem
Som Samfält Ropa
Min Själ Dö
Den Rättfärdiges Död
Och Min Ånde Warde
Såsom Dennes Ånde a) Salig Språkmästaren Föddes i Köpenhamn 1708, och afled i Lund d. 30 Nov. 1795. b) Han utnämndes till Vice-Språkmästare wid denna Kongl. Academien 1739, och till Ordinarie 1748; och flere lefwande bewis finnas ännu, som tacksamt kunna intyga, med hwad trohet han fortsatte sitt underwisnings-arbete, in på sena åldren. c) Det war bland Hans Käraste Göromål, att ligga i Förbön inför Nådethronen, för alla återlöste, särdeles för den Academiska Ungdomens tilwäxt i widsom, ålder och nåd för Gud och Människjor. Luc. 2: 52. d) Han ansåg, enligt sitt eget yttrande, sin ålderdom ej annorlunda, än som En Sabbath, hwilken Frälsaren unnat Honom, för att, efter många års oafbrutet arbete, kunna mera obehindradt hwila ut i Hans wederqwickande omgänge. Då Han, under sista sjukdomen, tillspordes, om Han widare åstundade tala wid någon af sina Wänner, swarade Han: jag förmår ej tala mera wid människjor, det behöfs ej eller; ty jag talar med min Frälsare. e) Ej långt före sitt saliga aflidande, beprisade Han med hjertelig tacksamhet Guds obeskrifweliga Nåd, som fört Honom så underligen och wäl igenom många och stora swårigheter. f) Han war sig aldeles lik, då Han märkte, att sista stunden snart nalkades. Med wanligt sinnes-lugn bestälde Han om sit hus, och försäkrade, at Han i stöd af Jesu kallelse, Matth. 11: 28. Kommer till mig, m. m. gick Honom glad till mötes. g) Twenne efterlämnade Söner: Medicine Doctoren och Profeßoren, Herr Johan Kraak, och Handelsmannen Herr Arvid Kraak, en 85 års gammal Syster, Lowisa Kraak, jämte flere Anförwandter, som med öma tacksamhets- och kärleks-tårar skörda Frukten af Hans wälgörande hjerta.»
1180
« skrivet: 2015-11-30, 11:53 »
Hej Kent!
SAOB på nätet beskriver uppslagsordet hejda som »(starkt bygdemålsfärgat, i södra Sverige) inhägnad eller på annat sätt avgränsad åker eller betesmark», och nämner som exempel ett brev ur Ågerups godsarkiv från 1760 som berättar om »En till hemmanet Bielkhult intagen häida eller lycka». Det verkar ju stämma bra med exemplet från 1799?
Mvh Markus
1181
« skrivet: 2015-11-29, 17:10 »
Hej Anna!
Den där bokstaven på slutet av latinska ord, som liknar ett q, är en abbreviation (förkortning) av ändelsen -us. Jag läser det alltså som Dn[us] (som du ser är det samma n som i Andreas på näst sista raden) med ett nasalstreck ovanför, alltså Dominus som mycket riktigt är den gamla vanliga titeln på äldre tiders präster, Herr.
Mvh Markus
1182
« skrivet: 2015-11-28, 18:24 »
Hej Ann-Charlotte!
Jag läser ordet före hennes namn som piga (Pig med ett förkortningstecken efter), och på raden under får jag det till Dr. Johan[n]a Maria 1818 20/11. Det skulle alltså kunna vara Anna Beatas dotter, men jag hittar inte födelsen i vare sig Äspö födelsebok eller i Lyngby med annexförsamlingarna Genarp och Gödelöv.
Mvh Markus
1183
« skrivet: 2015-11-27, 22:41 »
En sprutmakare annonserade i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 51, 1788 10/12, sid. 418:
»Den hit til staden från Götheborg nyligen ankomne Sprutmakaren Michael Jacob Erhardt, recommenderar sig härmed hos Länets respective Herrskaper och andre, til försälgning af et i sit slag nya Hus- eller Eld-sprutor, med hwilka watnet i hast kan föras så högt, som behöfwes, eller på husets tak. De kunna med mycken fördel och med största wighet brukas wid förefallande Eldswådor, ty man kan med dem ganska fort släcka, antingen eld kommer lös i skorstenar, inuti rum eller i taket. I synnerhet kunna deßa Sprutor med utmärkt nytta brukas af respective Herskaper på Landet, så wäl wid deras Gårdar, som Bruk och andra inrättade Werk, när Eldswåda timar; man kan ock om Sommaren, då långwarit torka infaller, beqwämligen nyttja besagde Sprutor, at dermed watna Krydd- och Kåhl-gårdar. Bemälte Michael Jacob Erhardt försäkrar tillika, det han wil lämna Köpare deßa Sprutor til billigaste pris. Des Logie är hos Handelsman Johan Petter Pehrsson i Lund, som bor på Bredgatan.»
1184
« skrivet: 2015-11-27, 22:40 »
En parfymörs varuutbud i slutet av 1700-talet får man ett exempel på i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 23, 1790 9/6, sid. 184: »Den hit til Staden nyligen ankomne Franske Parfumeuren Salomon Moses gör härigenom bekant, at han tilwärkar och försäljer: 1) Den Engelske veritable blå och röda Stålkulan, hwarmed Rakknifwar göras skarpa och poleras. 2) Et Pulfwer til fördrifwande af Råttor och Möß, som icke är gift för andre Kreatur. 3) Et Watn til utrotande af Wägglöß. 4) Et Watn, hwarmed man utan möda och smärta kan på sig sjelf borttaga liktornar. 5) Den venetianiska Esprit de Sayon, hwaraf med några droppar, man rakar sig, tager bort finnar och sommarfräknar ur ansiftet, skaffar sig en fin och hwit hy, fördrifwer wärk utur lederne. Den nyttjas ock til twättning af sina Spetsar, hwilka däraf blifwa som nya. 6) Pomada, som åstadkommer skyndesam hårwäxt. 7) Allehanda couleurt papper, hwarpå kan skrifwas utan Bläck. Nyligen upfundne och i Swerige ej förut brukelige commode Bråkband. 9) Tandpulfwer, hwarmed tänder göras rena, då de äro swarta. 10) Magnetiska och Sympatetiska Blad, under namn af composition pour connoitre les hommes. Nyttjandet af det ena och andra, gifwer Parfumeuren närmare wid handen. Hans logie är hos Gästgifwaren Lindberg här i staden.»
1185
« skrivet: 2015-11-27, 22:37 »
Ännu ett exempel på en betjänts arbetsuppgifter i slutet av 1700-talet får man i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 42, 1788 8/10, sid. 346:
»En Betjent, som kan kamma Peruquer, hår, servera bord, samt kjöra wagn, skrifwa en wacker stil samt räkna, som ock derjämte kan upte hederliga bewis om sit upföraande[sic!], åstundar at med snaraste träda i tjensten, ware sig i Staden eller på landet, hälst hos en ogift Herre; den som emot billiga wilkor åstundar emottaga en sådan, behagade uti förseglad Billet til X Y Z lämna underrättelse derom på Post-Contoiret i Malmö.»
1186
« skrivet: 2015-11-27, 22:36 »
Hur en arbetslös prästvigd lärare annonserade ut sina tjänster i slutet av 1700-talet, och vilka ämnen han undervisade i får man ett exempel på i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 28, 1788 9/7, sid. 234:
»Uti et hederligit och stilla hus, på Landet, här i Skåne, emottager en Prästman (hwilken i många år, så uti andras som nu eget hus, haft barn och ungdom under enskilta Information samt öma wård, ägande ännu både lust och ledighet, at, än widare dermed fortfara) unga, och någorlunda i studier för sig komna, Herrar uti hel Pension; at, neml. emot en wiß öfwerenskommen Summa för hwarje, om året, derstädes njuta husrum, bord, twätt, lagning, uppaßning, med all anständig beqwämlighet; jämte trogen och lätt underwisning, efter genaste methode och sjelf författade Compendier, i de Europæiske Språken: Latin, Fransyska, Italienska, Tyska, och Engelska; jämwäl uti Historien, Geographie, Aritmetique, Moral och Theologie. Kunnande de Respective och Hederwärde Föräldrar, som, för sina Söner, et slikt tilbud, och det mot billiga wilkor, antaga wilja, sådant hos Boktryckeri-Directeuren Berling uti Lund, nu snart och med första, om så åstundas, anmäla.»
1187
« skrivet: 2015-11-14, 12:23 »
Ett sånt intressant fynd, Katarina! Hon bör vara identisk med den Sibilla Helena Torslow (döpt 1770 6/2 i Hököpinge) som sedermera försvinner från Skåne, dotter till kronolänsmannen Severin Torslow (ca 1728-1782) samt sondotter till klockaren Pål Torslow (ca 1691-1773) i Västra Sallerup (se Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö, 1919, sid. 165).
Mvh Markus
1188
« skrivet: 2015-11-10, 11:42 »
Hej Fredrik!
När jag forskat om skilsmässor i Skåne har dylika ärenden efter 1840 hanterats av Ecklesiastikdepartementet. Om man t.ex. söker i SVAR:s databas Konseljärenden 1840-1920 får man tjugofem träffar på ordet »skiljobref» (erhållande av, utfärdande av, vägrat samt frågor om) mellan åren 1843-1906, där samtliga ärenden förvaras i Ecklesiastikdepartementets arkiv.
Mvh Markus
1189
« skrivet: 2015-11-07, 15:13 »
Ännu en gång stort tack för all hjälp, Birte och Niklas! Jag ser att både Örsjö och Everlöv saknar äldre kyrkoböcker så Anna Catharinas födelsenotis är kanske förkommen, men utifrån alla pusselbitar som framkommit är jag ändå ganska övertygad om att hon verkligen är dotter till Olof Näring och Hedvig Kock.
Mvh Markus
1190
« skrivet: 2015-11-06, 21:01 »
Hjärtligt tack för dessa uppgifter Birte, mycket intressant! Jönsdotter stämmer bra med att Anna Catharina Närings morbror 1715 sägs vara Rasmus (Jönsson) Kock, så nu gäller det bara att hitta hennes namn tillsammans med familjen Näring i Everlöv - eftersom hon är född runt 1692 skulle hon ju utan problem kunna vara parets äldsta barn.
Mvh Markus
1191
« skrivet: 2015-11-06, 20:57 »
Stort tack för dessa uppgifter Niklas, du är som vanligt mästerlig när det gäller att leta fram intressanta ledtrådar!
Jag ska se om jag kan hitta kopplingen till Anna Catharina Näring, för jag är nu ännu mer säker på att jag är på rätt spår. Vid bouppteckningen efter Anna Catharina Närings dotter Gertrud Stina Riström i Fru Alstad 1759 närvarar nämligen å de omyndiga barnens vägnar handelsmannen Jöns Næhring, som borde vara identisk med lantmätaren Olofs son som föddes 1704 i Ystad. I denna bouppteckning finns även ett brev från en Hans Næhring, dat. Malmö 1759 26/3, som berättar att Gertrud Stina Riströms dotter Anna Stina Tingbom är »mit syskone barns barn», och även om syskonbarn väl i regel betyder »kusin» så kanske man ska tolka det som hans syskons (Anna Catharina Närings) barnbarn?
1192
« skrivet: 2015-11-05, 19:32 »
Jag har i mitt släktträd en Anna Catharina Näring (född ca 1692, död 1767 27/2 i Anderslöv) som gifter sig 1716 29/2 i Ystads S:t Maria med klockaren Anders Riström (död ca 1739) i Anderslöv, och vid lysningarna närvarade enligt vigselboken hennes morbror Rasmus Kock. Hennes mor bör alltså vara född Kock, och i Malmö S:t Petri avlider 1740 11/4 lantmätaren Olof Nährings änka Hedvig Kock (född ca 1668) vilket passar bra eftersom Anna Catharina Näring döper två av sina barn till Olaus och Hedvig Catharina.
I Ystads S:ta Maria föddes 1704 6/8 lantmätaren Olof Nærings son Jöns, men några andra barn till denne lantmätare kan jag inte hitta där. Jag misstänker dock att Anna Catharina är ett äldre barn till paret, men lyckas varken hitta deras vigselnotis, Olof Närings dödsnotis eller några andra barn till paret. Det finns inte heller någon bouppteckning efter Hedvig Nähring f. Kock i Malmö, så jag undrar om någon kanske har fler uppgifter om familjen Näring?
Mvh Markus
1193
« skrivet: 2015-10-21, 21:31 »
Snickaren Nils Sonnberg i Malmö 1786 omnämns under .
1194
« skrivet: 2015-10-21, 21:30 »
Knappmakaren Christopher Köhler från Stockholm 1787 omnämns under .
1195
« skrivet: 2015-10-21, 21:29 »
Magdalena Sarno, g. Roos (1723-1786) i Lund omnämns under .
1196
« skrivet: 2015-10-21, 21:26 »
Tillfällighetsfund ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 3/1, N:o 1, sid. 5f:
»Utdrag af Skårby Kyrkas Tekn. Bok år 1786. Den 10 Decembr. Eller 2:dre Söndagen i Advent, döptes efter slutad Predikan och offenteligt Förhör, en swart Hedning med namn Paulus, förut med tilnamn Zephyrin, 15 år gammal. I sin första barndom upsnappad af sjö-folk på Africanska kusten, förd och såld til America och i St. Thomas. Therifrån til Köpenhamn och therstädes friköptes af Herr Öfwersten, Commend. och Riddaren Friherre Eric Ruuth, och til underwisning i Christendoms kundskapen m. m. lämnad til Pastorn härstädes. Des öfwer funten lutande hufwud nederbögdes af Fru Öfwerstinnan Friherrinnan Elisabeth Charlotta Warendorff. Dop-wittnen woro Herr Öfwersten, Commend. och Ridd. Friherre Eric Ruuth, Herr Ryttmästaren och Riddaren Grefwe Gustaf Fredric von Rosen samt Des Fru Grefwinna Maria Juliana Warendorff, Herr Lieutenant Friherre Gustaf Eric Ruuth och Fröken Christina Charlotta Ruuth.»
1197
« skrivet: 2015-10-21, 21:24 »
Två exempel på hur trädgårdsmästare sökte arbete finner man i Nytt och Gammalt 1786 och 1787:
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 13/12, N:o 50, sid. 396.
»En wäl förfaren Trägårds-Mästare som kan upte goda bewis om sin frägd och skickelighet, åstundar tjenst hos något Herrskap. Anwisning lämnar Pastor Cronholm i W. Karaby.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 21/2, N:o 8, sid. 64.
»En stadgad Man som ifrån yngre år warit wan wid Trägårds skjötsel, och kan upte skickeliga bewis om sin frägd och färdighet i konsten; åstundar dylik tjenst instundande Påsk. Underrättelse om des wistande ärhålles i Rådman Lilljewalchs bod i Lund.»
1198
« skrivet: 2015-10-21, 21:21 »
Hur en snickares mästerstycke kunde se ut på 1700-talet och vad som sedan hände med det får man exempel på i Nytt och Gammalt 1786:
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 29/3, N:o 13, sid. 104.
»Hos undertecknad Snickare i Malmö är såsom Mästerstycke förfärdigat et Spel-Bord, som genom Tärning-kast mot 16 ß. sp. kastet, kommer at bortspelas. Spel-dagen skal framdeles bli utsatt i deßa blad. Bordet fins til beskådande hos Murmästaren Beckström uti Djekne-gatan. Det är gordt på nyaste mode, inlagd med Perlemor och flere sorter coleurta utrikes träd-slag, samt förgyllt mäßingsbeslag. Nils Sonnberg.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 5/4, N:o 14, sid. 110f.
»Af nyfikenhet har jag sedt det Spel-Bord, hwarom i förra Weckoblad intimerades. Det förtjenar at ses; ty jag wågar nästan säga, at et slikt arbete aldrig förr är gordt i Skåne. Det witnar om Mästarens stora skickelighet och är så wackert at jag ej rätt kan det beskrifwa. Hwad Ägaren derföre får öfwer 33 R:dlr 16 ß. specie blir en belöning för 11 månaders träget arbete.»
1199
« skrivet: 2015-10-21, 21:18 »
Hur man sökte skolmästare och deras lönevillkor m. m. får man ett exempel på i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 24/10, N:o 43, sid. 344:
»Som en Schole-Mästare tjenst är blifwen ledig i Kropps Församl. wid Helsingborg hwartil är anslagit årligen 5 t:r Spannemål af Råg, Korn och Malt, samt i penningar 40 à 50 D:lr S:mt, äfwenledes fritt hus med en liten hage samt fri eldebrand; så warder sådant tilkjänna gifwit, at om någon som kan wäl räkna och skrifwa samt om sin frägd framte goda bewis, skulle åstunda denna Sysla mot åfwannemde wilkor antaga, kan sig ju förr des häldre infinna.»
1200
« skrivet: 2015-10-21, 21:15 »
Ett exempel på hur knappmakare erbjöd sina varor finner man i en annons i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 22/8, N:o 34, sid. 272:
»Hög-Respective Herrskaper och Allmänheten gifwes härmed tilkänna, at hit til staden är ankommen från Stockholm, en Knappmakare wid namn Christopher Köhler, som tilwärkar alla sorter silkes med guld och silfwer inlagda knappar, samt Crepin slöjfer, tillika med alla sorter kamelgarns knappar, och dräjat siden Cohrde jemte kamelgarn; denna man wil sig hos en hwar som sådant arbete åstundar på det högsta recommendera. Des Logie är på Bredgatan hos Hanskemakaren J. Dahlgren.»
1201
« skrivet: 2015-10-21, 21:13 »
Ett exempel på hur inspektorer sökte arbete finner man i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 6/6, N:o 23, sid. 184:
»En Barnlös man åstundar Inspectors Condition hos något Herrskap eller Bruks-idkare, nästa Fardag, han äger kännedom i Landthushållningen, handel och räkenskaper samt drifwen uti Lag-klokheten, är angagerad uti Publique tjenst, men förwärfwat sig sine Höga Herrar Förmäns permission på flera år. Om personen lämnas widare underrättelse hos Tull-Inspectoren Kylander i Lund.»
1202
« skrivet: 2015-10-21, 21:11 »
Två exempel på hushållerskor som söker arbete finner man i Lunds Weckoblad 1787:
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 21/2, N:o 8, sid. 64.
»Et Fruntimmer något til åren, men wid god hälsa, som kan upte hederliga bewis om sit upförande och är i synnerhet berömwärd för flit och trohet, tilbjuder sin tjenst til någon Fru antingen i stad eller på landet, då hon ej gjör anspråk på stor lön, utan allenast som främling i landsorten åstundar tak öfwer hufwud och födan. Hon är annars skickelig at sy slät söm, spinna och wäl twätta kläder, och skulle någen i annat fall wara hågad emottaga detta Fruntimmer mot någon årlig afgift til säng och warm kammare samt des tilhjelp mot födan uti förefallande syslor, gifwe det i båda fall benäget med adreß tilkjänna i deßa blad aldrasist innom April månads slut.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 6/6, N:o 23, sid. 188f.
»En Mademoiselle emellan 24 och 25 år, till frägden mycket stilla och dygdig, men Faderlös och fattig, wistas på en Prästegård 4 och en half mil härifrån, som åstundade station hos något Herrskap eller annan Stånds-Person antingen at biträda i hushålls syslor eller informera barn uti all Fruntimmers granlåt som åstundas.»
1203
« skrivet: 2015-10-21, 21:07 »
Ett tillfällighetsfynd som ger en inblick i hur en yngling kunde starta sin bana inom handeln (ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 11/7, N:o 28, sid. 224):
»En wälartad Yngling om 16 års ålder, som kan räkna och skrifwa, samt præstera nöjaktig Caution för sin trohet, åstundar blifwa antagen i tjenst hos någon handlande. Underrättelse om denne yngling lämnas på Boktryckeriet härstädes.»
1204
« skrivet: 2015-10-21, 21:04 »
Två tillfällighetsfynd som ger exempel på i en betjänts arbetsuppgifter och lönevillkor:
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 15/3, N:o 11.
»Et Hederligt Herrskap på Landet åstundar til Påsk en Betjent som kan servera wid et bord, och bestås honom kläder samt 5 R:dlr sp. i lön, skulle någon skickelig Person finnas, som will emottaga deßa willkor, och kan om sin fregd upte berömmeliga bewis, kan han sig här på Boktryckeriet anmäla, då han skal få anwisning hwaräst Herrskapet bor, som behöfwer hans tjenst.»
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 31/5, N:o 22, sid. 176.
»Et Herrskap uti Skåne åstundar nästkommande Michaeli en Betjent som kan raka och ansa Peruque, samt upte säkra bewis om sin skickelighet och trohet, hwarföre en sådan kan anmäla sig här på Tryckeriet, då honom widare underrättelse meddelas skal.»
1205
« skrivet: 2015-10-21, 20:59 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1787 7/3, N:o 10, sid. 75ff:
»Då Wälädla Mademoiselle Vivica Tullberg, efter 30 års Christelig wandring i dödligheten, til sin förgängeliga del intog sit hwilorum i jorden den 18 Februarii 1787, yttrades följande af en Som Innerligen Sörjer.
Illic Te inveniam; quamquam Regionibus absis.
PUBL. OVID. NAS.
Du trogna Själ! Du fria Anda,
Som flyttat ur Din täcka kropp,
Låt sorg och glädje sig få blanda
Wid minnet af Ditt lefnads-lopp.
Min tanke! låt dig ej förwilla.
Döm ej om Himlens wägar illa:
Betänk, det har sin goda grund,
At skönsta blomman först blir bruten,
Och bästa lefnad snarast sluten
Uti en säll och salig stund.
Som stor Monarch i liten koja
Ej länge kan med nöje bli.
Som Ädel man ur nedrig boja
Sig bryter lös, at lefwa fri.
Som Sjöman'n sig til hamnen hastar,
Då yra böljan honom kastar;
Så ledsnar ock en uplyst Själ,
At uti kroppens trängsel wara.
Hon skyndar sig, at hädan fara
Til Jesum, alt wårt sanna wäl.
Du Ädla Wän! Du sälla Döda!
Du sannar mina matta drag.
Från sorg och twång och all slags möda
Du skådat Din förloßnings-dag.
Den stora Själ, som i Dig bodde,
Sig trängd uti sin hydda trodde,
Och derför ur sit fängsel gick.
Din suck af Gud är bönhörd worden:
Den Jesum, som Du sökt på jorden,
I Himmelen Du möta fick.
En mängd jag ser gå fram til grafwen,
At där Din wård upresa få.
Gudsfrugtan förer sjelf prästafwen,
Och alla Dygder följa på:
Uprigtigheten står och gråter,
Och Wänskap ropar: kom dock åter;
Behagligheten blommor strör;
Af Ärbarheten Runan ristas,
Och ibland alla kärligt twistas,
Hwem mäst Dit minne lifligt gör.
Så njut då fritt den sälla Lycka,
Som Du i Högden äga fått.
När sorg och saknad här oß trycka;
Är glädje där Din hela lott.
Dock utan tröst wi icke blifwa;
Ty detta skal oß hugnad gifwa:
Wi skola en gång se hwara'n,
Och wåra hjertan skola glädjas,
Och ingen skal det då tilstädjas,
At han wårt nöje störa kan.»
1206
« skrivet: 2015-10-21, 20:56 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1786 15/3, N:o 11:
»Handelsmannens i Lund Herr Johan Roos, född i Lund 1724, död den 13 Martii, och Des Fru Magdalena Sarno, född i Malmö 1723, död den 14 Martii, Notificeras Släckt och Wänner. Condoleance undanbedes.»
1207
« skrivet: 2015-10-20, 00:59 »
Hej Ove!
Olof Anders Luthmans dotter Clara avlider 1814 3/2 i Hällestad, och gifte sig 1804 15/5 i Silvåkra med prebendekomministern i Hällestad, sedermera kyrkoherden i Västra Ingelstad och Östra Grevie, Christian Theodor Blomberg (1763-1818) (se vidare Lunds stifts herdaminne, band 2, 1948, sid. 336). De fick två barn i Hällestad, men där saknas kyrkoböcker för perioden så jag lyckas inte se om något av Claras syskon (eller hennes far) är faddrar åt barnen. Inte heller hennes bouppteckning 1814 27/4 (Torna häradsrätt FIIa:50, bouppt. nr. 67) ger några ledtrådar till släktskap, eftersom de omyndiga barnens rätt bewakades af Herr Prosten och Theologiae Licentiaten Magister Eric Hallenborg.
Åren 1802-1803 (Silvåkra AI:1, sid. 5) är dock Clara Luthman skriven som demoiselle hos kyrkoherden Ringius på Silvåkra Nr 10, men det finns ingen anteckning om varifrån hon inflyttat.
Mvh Markus
1208
« skrivet: 2015-10-18, 23:10 »
Även lantbrukaren Sven Nilsson (1860-1946) och hans hustru Josefina Svensson (1865- ) i Goentorp, Kvidinge socken, hade E-tema på sina elva barn:
Ellen Viktoria (1888-1982)
Emmy Italia (1890- )
Ella Henrietta (1892-1894)
Einar Napoleon (1893-1974)
Ebba Natalia (1897-1973)
Elly Antonia (1899-2000)
Ella Valborg (1901-1991)
Erner Fabian (1903-1986)
Elvy Ingeborg (1905-1996)
Erland Gotthard (1907-1987)
Estrid Wilhelmina (1909-1973)
1209
« skrivet: 2015-10-18, 19:39 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1784 5/5, N:o 18, sid. 138 (den avlidne är kyrkoherden Severin Niclas Sjöstedts son Petter Magnus (1774-1783), se vidare Lunds stifts herdaminne, del 3, sid. 262):
»Öfwer Herr Petri Magni Sjöstedts död.
Tillåt Du lille Wän! at jag uppå Din graf
Strör några blommor ut, som lifwa opp Dit minne.
Jag Dig wäl aldrig sedt, men hördt, hwad hopp Du gaf
Med qwickhet i Din själ och bygden i Dit sinne.
Så för Din egen skull som för Din Morfars namn
Du ägde dubbel rätt at fägna och behaga
Af flera plågor tärd Du sågs dem toligt draga
Uti en älskad Fars och ömsint Moders famn.
Du twinar sagta bort, men ber af alt Dit hjerta
Gråt ej min ömma Mor! det ökar blott min smärta
Du staplar deßa ord, och går i lifwets hamn.
Qwäls då ej ömma Mor, men spara Dina tårar.
Den Almagt, som så ömt Dit hulda hjerta sårar -
Han wil med detta slag Dit hela sinne få.
Han rycker bort Din Son - men syftar på Ert bästa
De band, som Er förent, skal han å nyo fästa
Och bägge ewig glädje nå.»
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1784 26/5, N:o 21, sid. 163ff:
»Wid Herr Peter Magnus Sjöstedts graf uti
Hammarlöf Kyrka den 19 Martii 1783.
Wid lifwets sista gränts, i Mänsklighetens rike
Det wistas en tyrann, som näpplig har sin like:
I mörkrets skuggor swepo med lian i sin famn.
Han sitter på en Thron, och det är en Lik kista.
Men färgor, fula nog, til denna målning brista.
Ty Döden är hans namn.
En fiende til lif, han warelserna mördar.
Och hjelten lika snart som uslingen han skördar.
At bäfwa hjelper ej, ej hjelper öfwerdåd.
En Kung med all sin magt kan honom icke hindra.
En enda Salwa gjes, som kan deß plågor lindra.
Och det är Medlarns Nåd.
Kom hit Högmodets barn, wid denna lilla Griften.
Så får du tydligt se en Dödligs sista skiften.
Ach - skiften - som en gång sku drabba dig och mig
Men - hwad! - du häpen blir - för grafwen och för döden
At tänka på sin graf och sina sista öden.
Det är ödmjuka sig.
En åtta årig Pilt i denna grafwen gömmes.
Och det är Tidens sed, at dödas stoft berömmes;
Men tidens sed, ty wärr, är stundom mindre klok.
Den tarfwar ej beröm, som sig åt Himlen gifwit.
Ty den, som dygdig är, wet, hans beröm står skrifwit
I Lambets egen bok.
Säll Du, wår Lille Wän, som bor i denna kista.
Din grafskrift wille jag med wackra Runor rista
Om Du af sådan skrift en större sällhet fann.
Dock werlden kunde tro, at jag Dig smicker gifwit.
Din oskuld himlen sett, Din grafskrift himlen skrifwit
Och den blir ewigt sann.
Men du wår dödas Far hwars sorg kan ej beskrifwas:
Som såg uti Din Son, Din Egen Bild uplifwas.
Och spådde deruti Din sena ålders tröst.
Ack! - denne Sonen dör! - jag ser Din sorg och smärta
Nu bör Du finnas tröst uti Dit wett och hjerta.
Och i Dit eget bröst.
Och ömma sorgsna Mor, som gjuter bittra tårar.
Det är en Sons förlust, som Moders hjertat sårar.
Besinna, at Din Son war lånt af Herrans hand.
Ja ömma Mor! war nögd, och Dina tårar spara.
Din Son ju sade sjelf: Här är ej godt at wara:
Han for til Nöjets Land.
Til Dig min Läsare jag slutligt mig wil wända.
Din egen graf härnäst man öpna skal, kan hända.
At Födas och at Dö är Men'skans wißa lott.
Bjud til at all Din tid i Dygdens tjenst förnöta.
Ty den allena kan i stillhet döden möta.
Som lefwat utan brott.»
1210
« skrivet: 2015-10-18, 19:30 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1785 9/3, N:o 10, sid. 73f:
»Wälförtjent Äreminne öfwer i lifstiden Ädel och
Högaktad Handelsmannen Herr Åke Rönbergs
död i Carlshamn, den 28 Febr. 1785.
Wid denna grafwen sku wi ömmas,
En Heders-Man sit afsked tar,
Hwars lefnad et exempel war,
Som ej så snart bör kunna glömmas;
På ädla sinnen har man brist,
Ej altförmånga af dem finnas,
De få man kjändt dem bör man minnas,
Och sucka när man dem har mist.
Som menska menskors wän han lefwat,
Som Maka öm, och huld som Far,
Som Handlande han kjänder war,
At ej i swek sig ha inwefwat;
Åt fattiga han bröt sit bröd,
Hans wandel utaf godhet lyste,
Han Christendom i hjertat hyste,
Och war de swagas understöd.
Se detta är den lefnads spegel,
Som denna döda åt oß ger:
Wi honom här ej finna mer,
Men hedra sku hans wandrings regel;
Hwad det är godt ibland at se,
Dem som så wäl sin bane lykta,
At då de från oß äro rykta,
Man åt dem billigt lof kan ge.
Njut mensko-wän en ostörd hwila,
Din Själ i himlen glädjas får,
Du för den Högstas ansigt står,
Dit inga sorger kunna ila;
De kjära du i tiden haft,
Med tårar få din bortgång sakna,
Och då de ur sin ängslan wakna,
Ger Gud dem ymnog tröstnings-kraft.»
1211
« skrivet: 2015-10-18, 19:26 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1784 29/9, N:o 39, sid. 304:
»Kongl. Hof-Rätts Cancellisten H. Anders Palms Död, som under det han förestod Åländska Domsagan timade i Åland d. 30 Aug. 1784, igenom den wådeliga händelse, at en Spel jakt af en hastigt påkommen wäderilning kullkastades, så at han med den til besättning derå warande karlen drunknade. Han war född d. 13 April 1755 i Stockholm. Blef antagen ibland de Studerandes antal wid Åbo Academie d. 9 April 1770. Sergeant wid Kongl. Armeens Flotta d. 6 Maji 1772. Auscultant i Kongl. Åbo Hof-Rätt d. 25 Maji 1773. Extra Cancellist derstädes d. 11 Nov. samma år. Vice Notarie d. 22 Julii 1774, och Ordinarie Cancellist i samma Hof-Rätt d. 7 Oct. 1777. Den 3 Junii 1778 updrogs honom första gången Domare förrättning, och sedan utom flere särskilte sådane förordnanden, äfwen ofta förestådt den Åländska Domsagan.»
1212
« skrivet: 2015-10-18, 19:24 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) 1784 12/5, N:o 19, sid. 145f.
»Wid Fru Anna Sophia Palms Graf uti Gualöfs Kyrka d. 14 April 1784; yttradt af Carl August Holm.
Kom mensklighet och hjelp mig gråta!
Wi sakne här en menskjo-wän:
Man önskar, at hon lefde än.
Nu ser man deras ögon wåta
Af dem hon torkat tårar bort.
Här bryts den staf, som andra stödde:
Här höres suckar, när hon dödde:
Hwi är den Frommas lif så kort?
Men tårar här för litet räcka,
Och Barne-rop här ej förslår-
Det största låf ock ej förmår
Den döda utur grafwen wäcka.
Man har ej mer af henne qwar,
Än minnet, som för ögon målar
Et Guda-Barn, som härligt prålar
I större glants än hon här war.
Wi äro Barn, som Runan rista;
Men hjertat stafwar hwarje rad,
Och skriften blef af flere blad;
Om alla de, som henne mista,
Och haft af henne understöd,
Här kommo fram: de skulle ropa:
Hur' går det med oß allihopa?
Wår Mor, wår hjelp, här ligger död.»
1213
« skrivet: 2015-10-16, 12:00 »
Det är helt korrekt; sidan är trasig i kanten så några ord trillar bort, men jag tyder notisen såhär:
den 21. April bleff Jockim Jockimsen Kruse skomagers pige[...]
Christned wed naffn Anna Maria. Fadd. Kierstene mester J[...]
Karne Søffren Willims Welborne Falsborg, Litzebet f[...]
Haagen Christensøn bager.
Jag vet tyvärr inget mer om släkten Kruse i Lund, men jag har upprättat ett register över födda i staden 1700-1735 och där hittar jag följande Kruse
Jöns Kruse o.h.h. Kerstin Andersdotter
d. Elsa Christina, f. 1702 10/1.
d. Karna, dpt. 1704 3/4.
s. Anders, f. 1706 18/2.
Snickaren Ernest Kruse o.h.h. Johanna Pålsdotter
s. Ulrik, f. 1717 10/3.
s. Nils, dpt. 1718 1/11.
d. Maria, f. 1721 3/6.
s. Erasmus, f. 1726 20/10.
Snickaren Petter Kruse o.h.h. Botela Håkansdotter
s. Nils, f. 1721 3/12
Mvh Markus
1214
« skrivet: 2015-10-15, 14:17 »
Hej Micael!
Jag letade upp Axel Linus i originaldödboken (Vassända-Naglum FI:3, 1920-1937, sid. 4), och där finns märkligt nog ingen anteckning om att han blivit sparkad av en häst, men däremot kan man tydligare läsa den latinska dödsorsaken. Jag får det till Contus abdom. Rubtura intestin. + Peritonitis.
Sparken i buken (contus abdominalis) hade alltså fått tarmarna att brista (ruptura intestinalis), något som kan leda till att bakterier som normalt bara finns i inälvorna vandrar in i buken och orsakar allvarliga infektioner och till och med dödsfall - vilket uppenbarligen hände Axel Linus, som drabbades av en bukhinneinflammation (peritonitis) som ändade hans liv.
Mvh Markus
1215
« skrivet: 2015-10-10, 17:14 »
Hej Alf! Barnmorskedagböckerna (som tidigare har diskuterats under Källor » Övriga källor » Barnmorskedagböcker) finner man åtminstone på landsbygden i den aktuella provinsialläkarens arkiv. Min farmors mormor föddes till exempel 1889 i Stiby, så hennes födelse finns noterad i Provinsialläkarens i Borrby distrikt arkiv, serie DI (”Barnmorskejournaler”), volym 33, som innehåller Stiby sockens barnmorskas dagböcker 1881-1930. Det framgår inte i vilket län du letar efter barnmorskedagböcker, men åtminstone på Landsarkivet i Lund har de en förteckning över vilken socken som räknades till vilken provinsialläkare under vilka år, så det var inga problem att hitta rätt. Mvh Markus
1216
« skrivet: 2015-09-22, 19:42 »
Hej Ingrid!
Jag läser notisen såhär:
13 föddes och d. 22 döptes ArbetsK: Hans Månssons och dess
hustru Elna Arwids dotters, 36. dotter Elise Mariane.
Mod i g. w. Acten förrättade Prosten Angelin.
F. w. nämdemannen Jeppa Andersson och dess hustru
i W. Kattarp, Slagtaren Hanssons hustru, mjölnaren
Mårten Hermudsson och h. Åkerbruk. Nils Malmqvist oc h:
Bokbindaren Hallman Jungfru Johanna Hwaling.
Mvh Markus
1217
« skrivet: 2015-09-22, 19:38 »
Hej Rolf!
Det är helt korrekt; jag läser texten såhär:
2dra Söndagen i Advent begrofz Hans Lars änkia uti Biörstorp
Marna 86 åhr g:.
Mvh Markus
1218
« skrivet: 2015-09-22, 19:37 »
Hej Rolf!
Jag läser texten såhär:
November.
d. 25 hujus Kastades mull på Hans Larson af biörstorp som
döde d 18 hujus Siuck sedan hö hösten g: 84 åhr.
Mvh Markus
1219
« skrivet: 2015-09-22, 12:09 »
Svaret fanns i Lunds stifts herdaminne, del 14, sid 147, som berättar att Daniel Michael Lanaerus (född 1762 5/7 i Hörby, stadsfiskal i Karlshamn, död 1816 21/12 i Karlshamn) var gift 1:o 1798 19/10 i Simris med Britta Johanna Rönström (född 1767 21/12 i Karlshamn, död där 1804 1/7), dotter av vakansprästen i Karlshamn, Jöns Rönström och Margareta Lovisa Hackaert; samt gift 2:o med Fredrika Höijer, född 1778 24/2 i Lösen, död 1855 28/2 i Karlshamn.
Mvh Markus
1220
« skrivet: 2015-09-20, 12:30 »
Hej Anders!
Jag var inledningsvis osäker på om jag verkligen läste det första föremålet korrekt, men när jag slog upp ”bil” i Svenska Akademiens Ordbok hänvisades jag till uppslagsordet ”bila”, alltså en yxa med bred, rundad egg, som i äldre tider tydligen även kunde stavas just bil eller bill - och det låter ju rimligt? Jag tyder det i varje fall såhär:
”sitt Mäster stycke som bestodh af een Bred Bijhl
och 8 Stempel hästeskoo som af Mesterne
blef skierskådat som wardt Approberat”.
Mvh Markus
1221
« skrivet: 2015-09-20, 12:24 »
Hej Rolf!
Det var lite knivigt, men jag tyder notisen såhär:
Baptizati in Barsebech 1658
Dominica 3tia Epiphanias And Olsens sön Christnet
Min qwinde bar det.
Lusse And. Mogensöns
Inger Ped. Aagesöns
Torben Nielsons qwinde
Karen Ped. Jöns daatter.
Ped Aagesöns söster
Gundel Gudmands daatter.
/ Min Suoger Knud Kön:
Lasse Gudmandsön
Mogens Olsön
Lauritz Bentzön
Anders min drang.
Mvh Markus
1222
« skrivet: 2015-09-20, 12:22 »
Hej Rolf!
Bilden visar flera vigslar, och jag läser texten såhär:
Dominica II Trinitatis wiedes Truet Ingelsön
med Kirstine Erlands daatter.
Ellers ere Jöns Hanson med sin hustro Eline
Peders daatter blefen wiede i Carleby Sochn
Jembwehl Hans Olofzsen med sin hustro
Johanna i Norhueding Sochn.
Festo omnium Sanctorum blef Rasmus
Jönson wied med sin hustro Bente Rasmus
daatter”.
Mvh Markus
1223
« skrivet: 2015-09-15, 09:50 »
Hej Peter!
Det verkar vara en dialektal stavning av fägnad, även om jag inte hittar just fägnesamling i SAOB men däremot fägnebetygelse. I detta sammanhang översätts nog fägna bäst med att »vara glad över (ngt l. ngn); uttrycka sin glädje över (ngt l. ngn); fira; äv.: hylla, ära; äv.: lyckönska» (SAOB), så fägnesamlingen är väl alltså helt enkelt de som samlats för att fägna den avlidne?
Mvh Markus
1224
« skrivet: 2015-09-15, 09:29 »
Tack för det, Bosse! Nu klarnade det lite - dictam kan översättas till »yttrande» eller »förklaring», medan integram curam går att översätta till »hälsovård» eller »fullständig omvårdnad». Jag skulle alltså vilja översätta meningen till att doktorn ställde diagnos (lämnade sitt yttrande) och angav vad som behövdes för att vårda den sjuke på bästa sätt, samt utlovade medikamenter för detta ändamål.
Mvh Markus
1225
« skrivet: 2015-09-14, 21:22 »
Hej Rolf!
Jag tyder notisen såhär:
d 24 Februari föddes Swen Pärs son
af Efweröd moderen Eliena Mikels
doter och döptes d: 1ste Marti och Kallades
Lars, wittnen Nämbdemanen Jöran Mårtens
hustru Ingar Ärlans doter af Efweröd
bar barnet, Mårten Mikelsson, Truls
Mikelsson, Anders Nilsson i Sälshög.
Mvh Markus
1226
« skrivet: 2015-09-14, 16:37 »
Hej Bosse!
I vilket sammanhang har dessa ord skrivits om Hogenskild Bielke? På ett epitafium? En vapensköld? Nackdelen med latinet är att samma ord kan ha flera betydelser, så det brukar bli lättare att skapa en tillfredsställande översättning om man kan sätta in meningen i ett sammanhang.
Mvh Markus
1227
« skrivet: 2015-09-13, 20:34 »
Hej Rolf!
Jag tyder notisen såhär:
”Augustus 17. Föddes Nils Månßons och Hanna Anders
dotters barn af [Halmsta], Christnat hemma d 20 dito ock
kallat Ingebor. Suscept: Anders Pärs hustru
i Halmsta Olu. Testes Pär Anderßon i
Halmsta.”
Mvh Markus
1228
« skrivet: 2015-09-13, 20:29 »
Hej Rolf!
Jag tyder notisen såhär:
Christnades Bengt Jepsons barn
i Heahuset, och blef i dopet kal: Jeppa
Åke Pehrssons hustru i Wärmöö
bar det. Testes woro: Pehr Pehrs
son och des hustru uti Ågård, Pehr
Pehrßon, Arfwid Pehrßon och dess
hustru, Mickel Pehrssons hustru
och Knut Ohlßons hustru i Billeberga.
Mvh Markus
1229
« skrivet: 2015-09-13, 18:09 »
Hej Anna!
Jag har några uppgifter om honom - han bor på tomten nr. 58 i Karlshamn (AI:3, 1803-1807, sid. 21; AI:4, 1808-1813, sid. 25 och AI:6, 1814-1818, opag.) tillsammans med sin första hustru Brita Johanna Engström(?), men jag lyckas inte hitta henne i Karlshamns dödbok. En avvittring omnämns dock när han gifter sig andra gången 1805 17/5 i Karlshamn (EI:2, 1794-1829, lysn nr 304) med jungfru Fredrika Höyer, född 1779. Stadsfiskalen Daniel Lanærus, som inte tycks ha fått några barn i sina båda äktenskap, avlider av gikt 1816 21/12 i Karlshamn (FI:2, 1799-1852, opag).
Mvh Markus
1230
« skrivet: 2015-09-08, 09:36 »
Hej Göran!
Jag skulle vilja komplettera tydningarna såhär:
Bild 1
behålla hvad hon uti
boet infört, beståen
de uti lösöre persed
lar, enligt bilagd för
teckning, och reda pen
ningar 2700 Rd: RGds [Riksdaler Riksgälds]
utgörande köpeskil
Bild 2
Ofvanberörda dag, den
9 April äro Borge
närerna vordne öfver
dessa ansökningar hör-
da då gäldenären såsom
ytteligare tilgång och
skuld upgifvit å den för
Bild 3
Herenius, Ol: Michaëlsson
och Magn Hammar på
tilsammans 136 Rd 18 sk 8 rst: [riksdaler, skilling, runstycken]
samt at för hvad därut
Bild 4
3o Kryddkrämaren
L W Berger har bestridit
Cessions och boskillnads
förmon och yrkat full be
talning för en på räk
Bild 5
17de Cap. Handels Bal
ken enliga ordning.
Först bör på sätt
Rådhus Rätten sig ofvan
Bild 6
Kryddkrämaren
Berger för 393 Rdr. 1 sk RGd.
Hustrun Rahm på sätt
ofvan berördt är
Kryddkrämaren
Bäckström för 34 Rdr 12 sk
RGs:, och
Sockerbruksidkaren
Ostermark för 840 Rdr 31 sk
3 rst: RGs:
Bild 7
Ägtenskapet utan bo
et gemensamma nyt
ta åsamkade Gäld; Ty
och i stöd af 8 Cap. Gifter
Mvh Markus
1231
« skrivet: 2015-09-06, 16:26 »
Hej Marie!
Det står Pastoris h: Lisa Dubb: Sara i L..., så det rör sig alltså om två kvinnliga faddrar; den första av dem är kyrkoherden Kindelius' hustru Elisabet Lisa Dubb, som avlider 1779 27/9 i Varola prästgård (Varola C:3, sid. 35).
Mvh Markus
1232
« skrivet: 2015-09-02, 13:28 »
Med utgångspunkt i Görans tydning läser jag texten såhär:
anmält med yrkande af intagande i attesten, att
hon till Dottern Christina blifvit af Drg Anders Larsson i Jan Pehrsg.[?]
häfdad under äktenskapslöfte, men angifvelsen dock ej ännu blifvit
lagligen styrkt. Närvarande vid angifvelsen: Carl Magn. Johansson i ??
och Anders Jonsson på Hedensborg.
Mvh Markus
1233
« skrivet: 2015-08-27, 19:10 »
Stort tack för dessa uppgifter, Carin! I min forskning kring självmord har jag inte sett anteckningar i dödböckerna om anatomisalen efter 1890-talet, så det var intressant att få ett exempel från 1900-talet. Eftersom bestämmelsen tydligen upphörde först 1932 misstänker jag att den s.a.s. »dröjde kvar» utan att egentligen nyttjas i praktiken, och formuleringen från Höganäs 1908 om att liket kunde få stanna hemma på anhörigas begäran antyder att lagen hade urholkats redan då?
Jag ska försöka hitta mer information om detta i litteraturen om Lunds universitet, alternativt kontakta Lunds universitets historiska museum och höra om de vet mer.
Mvh Markus
1234
« skrivet: 2015-08-18, 21:32 »
Jag var också inne på detta med förbjudna led, men eftersom man var väldigt noga med att stoppa äktenskap mellan sådana led så handlar det nog endast om sexuellt umgänge, som Marcus skriver. Jag såg i SAOB att uppslagsordet frändspjäll ledde vidare till frändsämjospjäll, som ska betyda »kränkning av skyldskap genom lägersmål i förbjudna led, blodskam; företrädesvis, synes det, i fråga om mannen». Med utgångspunkt från detta hittade jag två exempel från 1400-talet där frändspjäll och frändsämjopjäll omnämns, och som mycket väl passar in på sexuellt umgänge mellan förbjudna led. En kvinna anno 1445 skulle
»årligen vthgöre en ½ tunne lax till Nodendals clöster till euerdelig ominnelsse för thet frendspiell hon bedriffuit haffuer»,
och den 20:e paragrafen i »Ærfdebalker» i Kristofers landslag från 1442 stadgade att
»Afflar man barn j hoordoom, frændzæmio, gudzöffualag eller syffskap spield, the barn see skildh widh alt arff».
1235
« skrivet: 2015-08-15, 10:54 »
Jag kikade vidare i Ortnamnsregistret, där man ibland får ledtrådar eller hänvisningar till ortnamnens ursprung, men Korulla fanns det tyvärr inga fler anteckningar om.
I Tierps socken får man dock även en träff på Korulles, som ska ha varit en stuga i Östra Ensta i Tierps socken. Inte heller här finns några uppgifter om namnets ursprung, förutom att en Ingegärd Isaksson ska ha berättat år 1934 att stugan Korulles även kallades Vargdansen.
1236
« skrivet: 2015-08-15, 10:31 »
Hej Anna!
Det var en kluddig text, men jag lyckades till slut tyda den såhär:
Härmed har man eij obemält lembna bordt
at afledna Nills Påhlss: har en broder, wid
namn Lars Påhlss:, som är boende i Albo
Härad och byen Frörum, på et ljtet hem-
mans bruk, hwilken af Enkian Hanna
Jons dotters dreng blev bebådat då
skiffte hållas skulle, men som bem:te
Lars Påhlss: eij då war wid sitt hemwist,
så kom han eij wid skifftet tilstädes.
I öfrigt är denna skifftes förrättning,
effter nogaste påsende och bästa wår wet-
tenskap wärkstält, betygas af Kiöpinge,
ut supra.
Byn Frörum hittar man i Fågeltofta socken, som mycket riktigt ligger i Albo härad.
1237
« skrivet: 2015-08-14, 19:33 »
Nu har jag kikat i Danmarks Adels Aarbog 1951, och uppgifterna är hämtade från Albert Fabritius' omfattande artikel / stamtavla »Beck - Beck-Friis» som finns på sidorna 75-110 i del II (Afhandlinger og stamtavler). Tyvärr nämns inte en enda källa i hela artikeln, men det verkar som att en del uppgifter har hämtats ur någon form av släkthandlingar, eventuellt på Börringekloster? Limnell omnämns på sid. 87, och den korta notisen lyder som följer:
»Niende Slægtled.
Lave Becks Børn med Leonore Sophie Grevinde Ulfeld (se Nr. 38):
[...]
59. f. Elisabeth, f. 22 Febr. 1682. ? efter 17 Aug. 1753, inden 1755. - Blev en Tid opfostret hos Mormoderen Leonore Christine i Maribo Kloster; g. 1o kort efter 7 Febr. 1703 med Brugspatron og Guvernementsfiskal Paul Limnell ? før 12 Dec. 1709; 2o 20 April 1725 m. Kammerraad Christoph Martin von Zeschen til Gussaröd ? kort før 20 April 1745. - Hendes Ægteskab med Limnell foraarsagede stor Splid i Familien.»
Om uppgiften om Paul Limnells död före 1709 12/12 stämmer så måste hans verksamhet på Perstorps glasbruk varit väldigt kort, eftersom han ju tycks ha varit guvernementsfiskal ännu i juni 1708?
1238
« skrivet: 2015-08-11, 14:11 »
Tack för förtydligandet, Stefan - där har vi ju lille Leon Ulric! Jag ska vid tillfälle beställa fram Danmarks Adels Aarbog, i hopp om att finna mer information om familjen. Under tiden har jag försökt följa Paul Limnells verksamhet som guvernementsfiskal för att kunna placera honom i någon socken, men han reste tydligen kors och tvärs genom Skåne så det gick inget vidare: Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIb:2 (Skrivelser från regementschefer och andra officerare 1696), sid. 470-471. Det odaterade brevet är uppläst 1695 10/12, och ingen förklaring ges till varför Paul Limnell är iblandad. Kan han ha varit guvernementsfiskal redan då? Brevet inleds såhär: »HöghWählborne H:r Baron General, Gouverneur och Landzhöfdingh, Höggunstige Herre!!! Eders Excellentz tächtes gunstigst uthaf bijfogade Lit. A. inhempta, hurusåsom Lieutnanten Edell och Manhafftigh Pehr Möller, hafwer af handellzmannen Wäl:t Johan Månsson då för tijden i Ronneby, men nu i CarlsCrona, boende, dhen 19. Novembr. 1679 in Summa Penningar à Trettijo och åtta dahler och fyra öhre Sillfwermynt, emot förobligerande, och Majorens dher hoos Wählborne H:r Gabriel Gyllenståhls Cautionerande, att dhen förste nästpåföllgande Januarij betahla, till låhns bekommit, men sedermehra dherpå icke wijdare sin obligation effterlefwat, än allenast Tiugo dahler Sillfwermynt betahlt». Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIj:7 (Skrivelser från biskopen och domkapitlet i Lund 1703), sid. 385-391, 538-552. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Åby 1703 4/7. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Kristianstad 1703 14/7. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1703 22/8. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Helsingborg 1703 26/8. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Helsingborg 1703 29/8. Brev till överkrigskommissarien Sven Erlandsson Ehrenflycht och häradshövdingen Bengt Seth, dat. Andrarum 1703 19/9 och uppläst 1703 21/9 »wijdh Commission i Andrarum» (i deras svar på sid. 391 kallas Paul Limnell »H:r Provincial Fiscalen»). Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1703 21/9. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1703 22/9. Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIb:10 (Skrivelser från regementschefer och andra officerare 1704), sid. 853-857. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Västra Vram 1704 18/3. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1704 13/7. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Åby 1704 24/11. Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIa:10 (Skrivelser från generalguvernörer, guvernörer, landshövdingar och kommendanter 1705), sid. 458-458a. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1705 10/5 (här finns även ett brev till Paul Limnell, adresserat till »Kongl. Maij:ss trotienare och fiscal öfwer Skåne Ehreborne och Wälbetrodde Hr Paul Limnell a Torup»). Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIa:13 (Skrivelser från hovrätter 1706), sid. 427-450. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Lönhult 1706 27/1. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Lund 1706 9/5 (här finns även ett brev, adresserat till »Monsieur Paul Limnel le fischal de Gouvernament Schanen, Christianstad & Lönhult», som i brevet tituleras »Edle och Högachtatt H:r Gouvernementz fischal»). Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1706 3/10. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Mörarp 1706 27/10. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Åby 1706 31/10. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Lyngsjö 1706 14/11. Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIa:11 (Skrivelser från generalguvernörer, guvernörer, landshövdingar och kommendanter 1707), sid. 758-769. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Lönhult 1707 2/4. Memorial till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1707 11/7. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Lund 1707 27/8. Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIVc:22 (Allmogens och det lägre borgerskapets brev 1708), opag. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1708 11/3 (inlagd som bilaga i skrivelse från rusthållaren och salpetersjudaren Nils Jonsson). Skånska guvernementskansliets arkiv, volym DIIIma:3 (Skrivelser från tullbetjänte 1705-1710), opag. Brev till vice guvernören Axel Faltzburg, dat. Malmö 1708 27/6 (inlagd som bilaga i skrivelse från tullskrivaren Christian Stare vid Öster Port i Malmö 1708 4/7).
1239
« skrivet: 2015-08-11, 13:10 »
På en pelare framme vid altaret i Dalby Heligkorskyrka hänger en minnestavla som är av intresse för Prawitz-forskare. Tyvärr blev bilden lite mörk, men minnestavlans text lyder som följer:  »HÄR HVILAR IAG I HERRANS VÅLD, BEVARAD VÄL AV HERRAN BÅLD. OCH EN SÖT NATTEHVILA FÅR, MIN SYND ÄR SKYLD I IESU SÅR. NÄR IAG SLOG SYNDEN UR MITT SINN SÅ TOG IAG OCH MIN IESU MIN. PETRUS PRAVITZ Född i Christianstad den 24 Aug: A:o Christi 1694 blef förordnad till klockare vid Hellestad Dalby & Bonderups församlingar den 18 iuli 1720, och samma med heder förvaltade till Guds ära och allas nöie i 42 år, ingick äktenskap med sin antecessors en- ka Catharina Pilov den 9/9 1722 som efter 29 års äktenskap i sitt 60 ålders år dödde den 5/9 1751. Afstod sin klockarelägenhet för dess enda son, Magnus Petri Pravitz den 12 April 1749. Afsomnade i Herranom Nyårsdag 1763. på sitt 69 ålders år och begrofs den 19 ianuari här emellan desse pelare söder om klockarestolen. Dess sielfvalde liktext är denne Esai: 51 v 11 Alltså skola Herrans förlossade vända om, och komma till Zion med fröid och evig glädie skall vara på deras hufvud, glädie och fröid skall hitta dem, sorg och suckan skall ifrå dem Fly.»
1240
« skrivet: 2015-08-11, 08:52 »
Jag upptäckte nyligen att Lunds universitets historiska museum har en utställning om just anatomisalen, och där citeras den kungliga skrivelsen från 13 januari 1747 (i Lunds universitets fall ställd till dåvarande kanslern, greve Johan Gyllenborg). I utställningen fanns en intressant sammanställning av fakta som jag tar mig friheten att citera:
»Lagar och regler i äldre tid.
På 1600-talet var det främst avrättade brottslingar som utnyttjades av de anatomiska institutionerna i landet. Detta ansågs otillräckligt och i ett kungligt brev från 1747 stadgades det att institutionerna även skulle få rätt till kroppar efter självmördare och oäkta barn.
I ett kungligt brev från 1791 tillades att även de som dött i fängelser samt »kringströfwande Tiggares, Sigenares och Tartarers Kroppar» kunde komma ifråga. År 1816 tillkom även »svagsinta» personer som avlidit på Malmö Hospital.
Alla förändringar i föreskrifter som reglererar transport av döda till de Anatomiska institutionerna i Sverige har skett efter påtryckningar från företrädare för institutionerna. Om och om igen hävdade läkare att det rådde brist på lik till undervisning, men staten som reglerade var också tvungen att ta hänsyn till folkets åsikter, som inte alltid var positivt inställda till att döda släktingar skulle skickas till de anatomiska salarna. Föreskrifterna reglerade även när på året liktransporter kunde ske till institutionerna. Enligt brevet från 1816 fick döda fångar från Kristianstads fästningsfängelse enbart transporteras under januari-mars för att minimera kroppens förfall.»
I utställningen nämns också att förordningarna om att självmördare skulle sändas till de anatomiska institutionerna i Lund och Uppsala gällde fram till 1932, vilket låter väldigt sent?
Jag lyckades även lokalisera den tidigare omnämnda kungliga skrivelsen från 1816, som sammanfattningsvis fanns att läsa i Lunds domkapitels protokoll 1817, och som mycket riktigt var utförligare i original. Det framgår att det var Lunds universitets dåvarande kansler som hade tagit upp saken med K. M:t, vilket kanske antyder att det inte finns någon motsvarande skrivelse för Uppsala? Brevet för Lunds universitet återfinns i varje fall i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. EIa:28 (Kungl. Maj:ts och kollegiers brev Huvudserie 1815-1816) och lyder såhär:
»CARL med Guds Nåde, Sveriges, Norriges, Göthes och Vendes Konung & & &. Hertig till Schlesvig-Hollstein & &.
Vår Ynnest och Nådige Benägenhet med Gud Allsmägtig, Troman och Tjenare, Doctor, Biskop, ProCanzler, Commendeur af Vår Nordstjerne Orden, så ock Consistoriales!
Hos Oss har Vår Lunds Academiæ Canzler i underdånighet anmält, att brist å Subjecter för Anatomiæ Salen i Lund de senare åren skall yppats, samt tillika i underdånighet föreslagit de utvägar som till afhjelpande af denna brist kunde vara att vidtaga; och i sådant afseende i underdånighet anhållit att följande måtte i Nåder förordnas. Att innom ett afstånd från Lund af Trenne mil böra utan uppskof genom Vederbörande Kronobetjenings föranstaltande och Kronoskjuts till Anatomiæ Salen i Lund transporteras och aflemnas: 1:o Alla oäkta Barn som blifvit mördade eller annars omkommit, så att öfver dem fordrats laglig besigtning och undersökning: 2:do Alla för gröfre brott häcktade Arrestanter som dö antingen i Malmö eller Landscrona eller på landet: 3:o Alla som blifvit hängde eller sjelfva afhändt sig lifvet: 4:to Kringstrykande Tiggare, Ziguenare och Tartarer, som dö utom sin socken, och sakna bevis om sitt ärendes laglighet. Derjemte, och som de Anatomiska Dissectionerna verkställas endast från den 1. October af det ena året, till den 1 Aprill det följande, och det blefve Academien till last att den öfriga tiden af året sådana Cadaver emottaga, har Academiæ Canzleren anhållit om Vederbörandes Nådiga förständigande att nämde åtgärd borde vidtagas endast under förstnämde tid. Hvad i ofvanberörde måtto Vår Academiæ Canzler i underdånighet föreslagit och begärt, hafva VI i nåder bifallit, och gifve VI Eder sådant härmed i Nåder tillkänna, med nådig befallning, att I genom Presterskapet i de orter dit denna Författning kommer att sträcka sig, låten erinra Vederbörande att icke jordfästa sådane Lik som tillfalla Anatomiæ Salen.
VI Befalle Eder Gud Alsmägtig Nådeligen.
Stockholms Slott den 27. November 1816.
Carl».
1241
« skrivet: 2015-08-08, 17:15 »
Hej Gunnar!
Det tycks inte vara en yrkestitel, utan namnet på familjens bostad. I Ortnamnsregistret vid Institutet för språk och folkminnen hittar man nämligen ”Korulla, ägomark? (ev. gård), Eskesta och Öster-Ensta, Tierps sn..
Mvh Markus
1242
« skrivet: 2015-08-04, 08:41 »
Hej Anna!
Den första paragrafen i Missgärningsbalkens XIII kap. (»Om then, som förgiör sig sielf») i 1734 års lag stadgar att:
»Dräper eller förgiör någor sig sielf; tå må thes kropp af then, som honom finner, oförvit uptagas, och afsides läggas: pröfvar Domaren sedan, at han med vilja sig förgiordt; då skal en sådan sielfspilling af skarprättaren til skogs föras, och i jord gräfvas. Finnes thet i hufvudsvaghet, raseri, eller annor sådan vånda skedt vara; tå må han af annat folk handteras, och begrafvas.»
Detta verkar ju överensstämma med självmordet 1806, så att det endast var upphittaren som i mindre utsträckning fick hantera kroppen utan att klandras (oförvit) innan domaren tagit ett beslut?
Mvh Markus
1243
« skrivet: 2015-07-31, 17:03 »
Hej Dennis!
De första sex raderna tillhör i varje fall fadern, och jag tyder dem såhär, med förkortningarna utskrivna:
»Afsk[edad] Sold[at] Pensionär
af Carl Joh[an]s Pensions inr[ättning]
undfår 12 R[iks]d[aler] B[an]co årl[igen].
Attest bör innehålla att [han]
lefver och ärl[igen] sig förhåller.
Pensj[on]s br[ef] dat. d. 27 Jan. 24.»
Karl Johans pensionsinrättning för Norra och Södra Skånska infanteriregementena tillkom tydligen i samband med regementenas upprättande 1812, och medlen tillsköts av rotehållarna inom Malmöhus län med ändamål att kunna pensionera soldater (och deras änkor och omyndiga barn) för de rotar vars rotehållare bidragit till fonden.
Den sjunde raden blir jag inte klok på, så frågan är om den också tillhör fadern (»???.ostad 25. d:ra 28»?), men de två sista raderna verkar höra till sönerna och handlar om deras vaccination:
»Afk[?] 25 och vacc[inations] attest
1sta ggn 26 - 2dra 27.»
Mvh Markus
1244
« skrivet: 2015-07-31, 13:28 »
I Christopher O'Regans bok En bädd av dun: Livet vid Gustaf III:s hov kan man läsa om den »berömda och namnkunniga tandkonst-mästerskan» Maria Johanna Briwolskir från Dresden, som 1781 vistades i Stockholm och lockade med att »på dem som hava för få tänder i munnen, sätter jag så andra i stället, som vore de naturliga, så att med dem kan ätas hur man vill, och man återfår ett tydligt uttal». Denna kvinna hade tidigare på året anlänt till Lund, och då kunde man läsa i Lunds Weckoblad 1781 10/1, sid. 13-14, att:
»Hit til Staden är ankommen den berömda och namnkunniga Tandkonst-Mästerskan wid namn Johanna Briwolskir från Dresden, som genom denna konst wunnit allas bifall; hwillket profwet skall bewisa.
1:mo Tänder som utaf Winsten blifwit swarta och gula ränsar hon innom en fjerdedels timma, utan minsta plåga.
2:do Kan hon döda Branden, eller frätningen uti ihåliga tänder, så at den ej mera fräter, och at tanden i hela lifstiden bibehålles.
3:tio Uttager hon med all färdighet elacka fistulösa tänder, tandrötter, eller uggar, och på den som hafwa förfå tänder i munnen, sätter hon andra i stället, som woro de naturlige. Til denna Cour förer hon med sig et Ängelskt pulwer som kostar 8 ß.
4:to Hafwer hon med sig en helande och adstringerande tand-tinctur, som innan kort helar det spjutande, rutna och materiactiga tandkjöttet, stillar blödandet och förtager elack lukt af munnen, och äfwen fäster tänderna samt gjör at tandköttet wäxer, när man en, eller twå gångor om dagen dermed twättar tandköttet; priset på denna tinctur är 16 ß.
5:to En Hufwud-Spiritus, som innom några minuter, stillar en stickande och dragande tandplåga: kostar 16 ß. och kan deraf bekommas förråd för flere år.
6:to Har hon ock en panace, eller et berömt Pärle-watn som icke är något sminck, och accomenderas för dem som äro behäftade med Sommar-fläckar eller fräknar kostar 24 ß.
7:mo En förträffelig och med stor kraft och wärkan hufwudstärkande örte-påsa; hwilken som har en sådan påsa under mößan, eller på kroppen, wid macht hålles minnet, stärcker hufwudet och förtager Swindel, och näst Gud bewarar menniskan för slag och fördrifwer en stickande hufwudwärck. Kostar 24 ß. NB. det wisar och en förunderlig wärckan hos den som af ålderdom litet höra och se; så lat om deße 1 2 a 3 månader bära ofwanbemelte påse, kunna de gjöra sig försäkrade, at i båda delarne spörja förbättring, särdeles hwad ögonen angår.»
1245
« skrivet: 2015-07-31, 13:24 »
I Lunds Weckoblad 1784 7/1, sid. 8, infördes en annons som ger en inblick i lakejyrket:
»Til Påsk åstundas en Laquey som kan kamma hår, kjöra wagn, samt något skrifwa. Den som härtil är hugad och äger god frägd kan upte sin Orlofs sedel hos Kammartjenaren Moström på Hwidarp, hwarest han om wilkohren kan blifwa underrättad.»
1246
« skrivet: 2015-07-31, 13:23 »
I Lunds Weckoblad 1781 7/11, sid. 369-370, infördes en annons som ger intressanta uppgifter om hovslagaryrket:
»En främmande Hofslagare låter sig anmäla i det, om något Herrskap antingen på Landet eller i Städerna, eller någon Herre wid Cavalleriet åstundar hans tjenst. Han äger kundskap i följande:
1:o Lärt Anatomien.
2:o känna Medicamenters wärkningar.
3:o In och utwärtes sjukdomar.
4:o Kan förändra beslagen efter sjukdomens beskaffenhet i föttren.
5:o Förbinda, efter skadans beskaffenhet.
6:o Om någon Herre fordrar beslag efter Fransk mode; nemligen til rid- och span-hästar har äfwen ock lärt.
Recommenderas i Respective Herrars förtroende, om deß tjenst åstundas. Han har lärt i Köpenhamn och Kongl. Academien. Logerar nu hos Smeden Mäster Ekström i Lund.»
1247
« skrivet: 2015-07-31, 13:22 »
I Lunds dödbok 1783 (Lunds domkyrkoförsamling FI:2, sid. 168) kan man läsa att »d: 9. Junij dödde Soldaten Giert Johanssons, af Kongl. Maij:ts Regemente, barn Juliana. 1 månad gamalt af ett Swin Creaturs bitande i ansiktet och halsen under föräldrarnas frånwaro. Begrofs i Kiällby likställe på Stora Kyrkogården d: 11. ejusdem». Händelsen beskrivs närmare i Lunds Weckoblad 1783 11/6, sid. 185-186:
»En annan olyckshändelse tildrog sig i förgårs, et nytt bewis huru långt männeskelig wårdslöshet och oförsigtighet kan gå: en främmande hustru hade i Kjällby gården strax bredewid Staden ther hon logerade, in på logen lagt inswept et litet spädt barn, samt wid gåendet til Staden, bant en stor gris, som hon medförde, äfwen på samma loga; emedlertid sliter grisen sig lös och bet sönder samt upåt ansicktet på Barnet, hwilket genast dödde, och hwars qwarlefwor i går begrofwos, men grisen sänktes.»
1248
« skrivet: 2015-07-31, 13:19 »
Ett intressant tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1780 29/11, sid. 387-388, om hur trädgårdsmästaren Stephan Wiréus på Maltesholm lyckades odla fram Sveriges första fruktbärande bananplanta (Pisang):
»Christianstad d. 8. Octobr. På Sätesgården Maltesholm icke långt härifrån belägen, har den rara wäxten Pisang, von Linnés Musa Paradisiaca eller Förbudna Trädet, d. 24. Dec. förl. år wisat sin första Blomstängel, och d. 1. sidstl. Jan. öpnat sin första blomma, som dag ifrå dag wisade alt flere och flere, hwilka d. 3. och följande dagarna uti sidstl. Sept. Månad hunnit att gifwa mogen frukt; d. 18 i sidstnämde Månad fants denna Pisang hafwa 54. st. Frukter, de mäste trekantige, af 6 a 7 tums längd och 4 tum i peripherie, til färgen ljusgula och til smaken sötaktiga med en fin syra. Wäxten är allenast 4 år gammal, men genom Trägårdsmästarens på berörde Sätesgård, Stephan Wiréus, goda skötsel och oförtrutna bemödande, samt wäl inrättadt Glashus, har den redan hunnit till 1 fot och 7 tums tjocklek ned wid roten samt 8 fots längd, och äro somlige Blad af det anscende, at de utgöra 9 fot i längden: och kan som något synnerligit anmärkas, att denna Pisang är den första i Riket, som kommit till mognad.»
1249
« skrivet: 2015-07-31, 13:16 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1783 9/7, sid. 217:
»Den 27 Junii nästl. blefwo sammanwigde i Helsingborg Sämskmakaren och Borgaren Anders Schjött, samt Borgare Dotren Jungfru Christina Nils Doter uti Herr Apothekaren och Commissarien Berckenmeyers hus, hwarest Bruden tjent i oafbrutna tretton år. Hwarföre bemälte Commissarius gjorde detta Brud-Par et ganska kostsamt och hederligt Bröllopp, hwarwid alla Stadens förnämsta Inwånare, samt Brudparets närmaste slägtingar blefwo til sent på aftonen undfägnade, och då sjelfwa Förenings Acten war til ända, hölts af Herr Probsten Doctor Bergeström, som förrättade Wigselen et Tal i anledning af Brudens långa och trogna tjenster, då han hängde omkring hennes hals en stor wäl gjord och starkt förgyld Silfwer-kädja, hwilken war en upmuntran och belöning af deß Husbonde, för Brudens utmärkta flit och dygd, under hennes långa tjenstetid i deß hus.»
1250
« skrivet: 2015-07-31, 13:14 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1782 11/12, sid. 400-401:
»Nästl. Söndag eller d. 8 hujus begrofs i St. Peders Kloster Enkan från Werpinge By Kersti Munck, som d. 2 näst föregående dödde uti sit 105 ålders år. Hon war född uti lilla Slågerups Kyrcko-Sochn, där Fadren waret Ryttare. Wid sina 30 års ålder blef hon gift där på orten, födde 2 barn i ägtenskapet, flytte sedermera til Lund, och blef Enka wid 70:de året; wardt någon tid derefter antagen i en ärlig mans hus uti Werpinge by, där hon ock nu dödde. Hon war i enfaldighet en god Christen, hwilket bässt syntes wid hennes andagts öfningar och wid Nådemedlens bruk: en trogen wackterska om små barn, dem föräldrar med all trygghet lämnade i hennes wård både dag och natt, och barnet älskade henne såsom sin egen moder; stark til kropps krafter och hälsa, så at hon kunnat deltaga uti de grofwaste hussyslor, intil hon war 100 år gammal. Men derefter har åldren gjordt henne mycket wanmägtig uti alla lemmar, dock har hon icke warit sängliggande af sjukdom, utan förmådde hon i början af förra månaden, åka på wagn til en annan gård i byen och klädd i anständig Kyrko-klädsel,m til at med en öfwer 3 år sängliggande sjuk yngling göra heligt sällskap wid Herrans bord; och dagen för sin död war hon ännu ofwan säng, åt och drack, dock med mindre begärelse än förr. Hennes höga ålder hade lärdt henne at gifwa ackt på tidens omskiften och folkets i tiden; hon talade ock härom med förstånd, redighet och godt minne, til mångas beundran. På möderne sidan fick hon räkna sig i skyldskap med ansenliga Stånds-Personer i Skåne, hwilka icke föraktat denna ringa och fattiga, utan med hedersamt wälgörande omfattat henne uti hela 30 åren af des sidsta lefnad, hwilket til skyldigaste tacksamhet här anmärkes.»
1251
« skrivet: 2015-07-31, 13:13 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1781 28/2, sid. 77:
»Ifrån Christianstad berättas den stora olyckan som händt för 8. dagar sedan wid Sunnarslöf, at Stads-Målaren Malsahn med Hustru i wälsignat tilstånd, Swägerska, et Barn en piga o. Skjußgoßen uti mörkningen kommit af wägen, och kjört neder Careten uti en göhl eller ängshåla, så at både Menniskor och Hästarna der satt lifwet til.»
Händelsen omnämns i Östra Sönnarslövs dödbok 1781 (Östra Sönnarslöv CI:2, sid. 115): »d: 25 Februarii En Lärogåsse wid namn Hindrick Jönsson, som tillika med sin mästare Provincial målaren Maltzan, des hafwande Hustru och Swägerska från Christianstad samt en Skiutsdräng ifrån Nebbelöf så olyckeligen i en Parck matflo kallad emellan Sönnerslöf och Borresta natten emellan d: 16 och 17 Februarii druncknade», och parets bouppteckning 1781 29-30/3 (Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:184, sid. 287) omnämner värderingen av det som »Målaren och Borgaren här i Staden Carl Fr. Maltzan ock dess Hustru Tyre Maria Willborg efter sig lämnat, hwilcka bägge genom en olyckelig händelse druncknat wid Sönnarslöf, 2:ne mihl från staden, natten emellan den 16 och 17. sidstledne Februarii».
1252
« skrivet: 2015-07-31, 13:12 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1783 11/6, sid. 185:
»För några dagar sedan hände then olyckan at när en Student benämd Lundgrehn wille roa sig med at i Högebros Åen swinga et par hästar, kom han under hästarne och drunknade; blef wäl genast uptagen, samt förd til Staden, tå til hans återställandes gjordes alla möjeliga försök; men som alt war fåfängt.»
1253
« skrivet: 2015-07-31, 13:11 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1783 9/4, sid. 116:
»Ystad d. 26 Martii. D. 24 hujus afsomnade efter 14 dagars sjukdom härstädes Borgaren och Sämskmakaren Johan Klintberg, född år 1725 uti gården Lafred i Bosarp Sochn, af Fadren Swen Påhlsson och Modren Magdalena Skougård. Uti yngre åren har han bewistat Lunds trivial Schola, men sedan begifwit sig till Sämskmakare professionen; i flere år rest utom lands och därefter satt sig neder här i Staden år 1754, hwarest han för sit fromma, fogeliga och redeliga upförande wunnit allmän wänskap och kärlek, samt upfödt hederligen många både egne och Styf-barn.»
1254
« skrivet: 2015-07-28, 17:19 »
Hej Birgitta!
Notisen lyder såhär:
[1793] d. 20. Maii el. 2dre Dag Pings. Begrofs bonden Nils
Andersson från Kielleröd, som warit siuk
uti 7. dagar af håll och styng och död-
de d. 13. huius i des 63. ålders år.
Mvh Markus
1255
« skrivet: 2015-07-25, 15:27 »
Nu var de visserligen inte gemena soldater, men två herrar som jag själv kom att tänka på är greven och fältmarskalken Gustaf David Hamilton (1699-1788), som 1718 blev kornett vid Livdragonregementet i samband med norska fälttåget men även var general en chef i Pommern 1758, och friherren och generallöjtnanten Wilhelm Carpelan (1700-1788), som bevistade fälttåget i södra Norge 1718 men även deltog i pommerska kriget 1757-1762 som överste för Västerbottens regemente.
1256
« skrivet: 2015-07-19, 18:15 »
Jag får namnet till Sven Svensson (vilket visade sig stämma när jag kontrollerade Tosterups födelsebok (Tosterup CI:2, 1825-1856, sid. 17), där Sven anges vara född 1834 8/12 i Norra Torp som son till torparen Sven Jönsson och Hanna Hansdotter. Han inflyttade 1858 från Ingelstorp och utflyttade 1859 till Glemminge.
Mvh Markus
1257
« skrivet: 2015-07-19, 17:47 »
Hej Helena!
Carl Alexander Montan finns med i Adam Lewenhaupts Karl XII:s officerare (1921), sid. 460:
»Montan, Carl Alexander, mönsterskrivare vid Nieroths Liflänska inf.-reg. 1703; volontär vid Tiesenhausens Liflänska kav.-reg. 1708; furir vid Nieroths Lifländska inf.-reg. 1709; sergeant vid Östgöta inf.-reg. 1710; fältväbel vid Stöhrs bat. 1711; sekundfänrik vid Södermanlands reg. s. å. 24/11; löjtn. vid enrollerade allmogen på Dal 1712 11/4; kapten därst. 1717; avsked 1720 20/10; levde ännu 1735 i Finland; [deltagit i slagen vid] Retusaari, Kolkampä, Reval, Pernau; sårad i huvudet, vänstra sidan och handen».
Utifrån dessa uppgifter lyckades jag hitta tre (fyra?) barn till paret:
1) Adam Reinhold Montan, född 1715 16/5 Hallebol i Tösse (Tösse C:1, sid. 119).
2) Gustaf Adolf Montan, född 1716 7/7 i Hallebol i Tösse (Tösse C:1, sid. 122)
3) »lilla son» (barnet saknar både namn och ålder i dödboken, och är kanske identisk med någon av de föregående sönerna), död 1724 (begravd 1/3) i Leiniälä by i Hattula, Finland (Hiski-databasen).
4) Charlotta Elisabeth Montan, döpt 1726 13/9 i Hattula i Finland (Hiski-databasen).
Mvh Markus
1258
« skrivet: 2015-07-19, 17:26 »
Hej Christian!
Efternamnet får jag till Henricsdotter och hon är född i Herrestad (vilket bör vara Östra Ingelstads moderförsamling Östra Herrestad). Marginalanteckningen tyder jag såhär:
»Tjent sednast hos Anders Pärs-
son i L. Gärarp N:o 6.
Tosterup 59. Skrift. d. 19/1. 62.»
Det finns en by Gärarp i Tosterp, och på Gärarp Nr 6 finns mycket riktigt en Anders Persson (Tosterup AI:3, 1855-1865, sid. 211). Dock syns inte Hanna till där, men det förklaras väl av att hon inte tycks ha uttagit flyttningsattest och därför skrivs på socknen i Östra Ingelstad.
Mvh Markus
1259
« skrivet: 2015-07-17, 22:12 »
Katrin; tack för uppgiften om Anna Catharina Schougårds första gifte! Det kände jag inte till sedan tidigare, så jag för in det i min databas.
Anna; när det gäller släkten Schougård så kikade jag nu i Lunds stifts herdaminne (del 4, sid. 319). Om klockaren Hans Matsson Schovgaards far, kyrkoherden Mats Hansson Schovgaard i Västra Hoby & Håstad, står det märkligt nog ingenting om hans ursprung. Det står bara att han antagligen är identisk med den Matthias Johannis som 1656 9/5 blev immatrikulerad vid Köpenhamns universitet efter dimission från Frederiksborgs skola. Herdaminnet nämner att kyrkoherden Joh. Winslow skrev ett griftekväde över Mats Hansson Schovgaard, och där anges han vara född 1625 8/9 (detta griftekväde ska finnas bevarat i Borrestads biblioteks samling av poesie, 4:29, som numera tydligen förvaras på UB i Lund?), men någon födelseort omnämns inte. Inte heller Sjöström tycks nämna något om släktens ursprung i sina nationsmatriklar, men det kanske går att se ifall orten Schougård ligger i närheten av Frederiksborgs skola? Det låter ju rimligt att släktnamnet går att härleda till ett sådant ortnamn.
När det gäller att Magdalena sägs vara lägrad så bör det vara av Sven Pålsson. Äldsta dottern Bengta verkar ju vara född i samma veva som de gifte sig, men jag lyckas inte hitta hennes födelsenotis. Det borde dock gå att hitta något i domboken runt 1721, eftersom otidigt sängelag (sexuellt umgänge före äktenskapet) mycket riktigt var ett brott vid denna tid. Jag har gått igenom stämningslistan för Torna härad 1719-1721 (Torna häradsrätt DI:1, 1691-1735, dit Blentarp hör) men kunde hitta Magdalena 1719-1721, så frågan är om brottet ägde rum i ett annat härad eller inte togs upp vid tinget?
När det gäller klockaren Jöns Persson Malmberg så misstänkte jag ju att han avsatts p.g.a. det utomäktenskapliga barnet, men hittar inget i Lunds domkapitels protokoll. Kanske ärendet behandlades vid något prästmöte istället, men i ett brev från professorskan Anna Stiernberg på Markie gård daterat 1702 18/9 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIa:33) antyds i alla fall att vi är inne på rätt spår. Hon rekommenderar nämligen en Nils Persson Hård till klockare, och berättar att han även är på förslag till klockarelägenheten i Villie församling som antingen redan skall vara eller och förmedelst klockarens förseelse blir vakant.
1260
« skrivet: 2015-07-17, 14:21 »
Det står att han Ärhållit Medaille för gjord Tjenst 1799, så det hade varit intressant att få fram vad han gjorde för att förtjäna en sådan medalj.
Mvh Markus
1261
« skrivet: 2015-07-17, 13:57 »
Hej Jimmy!
Den första bilden får jag till:
Äger svaga Löne vilkor så att han
eij kan utgöra sina Beklädnads skyl-
digheter, får på begäran af Reg:ts Che-
fen afskedas om Roten eij öker Con-
tractet.
Och den andra bilden lyder:
Sjuk på Sjukhuset. Gammel och oför-
mögen till Krigstjenst - Tjent ut-
märkt väl, och fölgdt Reg:tet under
dess FältTåg, allt sedan 1788. dels
som Soldat, dels som Corporal.
Begär och får afsked med anmä-
lan till underhåll.
Mvh Markus
1262
« skrivet: 2015-07-17, 12:56 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1778 27/5, sid. 168, angående regementets generalmönstring i Malmö 1778 15/5:
»Samma dag, hände den olyckan, at då en Hussar af Commenderade Chefens Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren von Qwilfeldts Esqvadron skulle efterse huruwida om deß Pistoler afbrunnit, och i sådant afseende blåste i pistol-pipan, brann Pistolen löst, och söndersköt läpparna och munnen på Hussaren, så at han hwarken kan tala eller förtära något, utan med teckn och skrifning gifwer tilkjänna sitt olyckeliga tillstånd.
Denne Karl blef gjenast genom sin Ädelmodiga Chefs föranstaltande införd til staden, och anförtrodd i förfarne Fältskjärers wård, och spares ingen kostnad til des Restitution.»
1263
« skrivet: 2015-07-17, 12:52 »
I Lunds Weckoblad 1775 22/6 får man veta hur godsen bl.a. fick tag på trädgårdsmästare - genom tidningsannonser:
»På Dömmestorps Sätes gård, belägen emellan Städerne Engelholm och Laholm åstundas nästa Michaeli en ogift trogen och förfaren Trägårds Mästare, eller utlärd Trägårds Dräng, som kan upte goda bewis om sit upförande och kundskap. Den sig härtil finner hågad, kan antingen sielf på förrenämda Sätes Gård med första sig inställa, eller genom bref til Inspectoren derstädes Nils Bergman, under addresse på Laholm, sig tilkänna gifwa, då widare underrättelse om lön och wilkor skal meddelas. Skulle han derjämte kunna någon handaslögd, eller något förstå, att fiska eller jaga och förrätta på den lediga tid som kan förefalla: så kan Lön och wilkor blifwa mera fördelaktiga».
Det var även via tidningsannonser som trädgårdsmästarna fick tag på fröer m. m. (ur Lunds Weckoblad 1776 8/2, sid. 46, och 1777 27/2, sid. 72):
»Hos Trägårds-Mästaren Lars Lundberg som tilförene warit på Widarps Herregård, men nu bor i Bosarps by, warandes addreßen på Lund, Trolle-Nääs och Bosarp, finnas friska och utifrån inkomne Fröen til alla slags Trägårdssaker, och framdeles äfwen åtskilliga goda Ympe-Stammar».
»Hos Trädgårdsmästaren Lundberg uti Bosarps Socken och By, är efter wanligheten allahanda Sorter goda och friska Kiöks-Trädgårds frön: specificationer därpå kan fås, då adressen är på Lund och Trollenääs».
1264
« skrivet: 2015-07-17, 12:46 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1777 11/12, sid. 395:
»Den 8:de thennas afled på Skarhults Gård Cornetten Wälädle Herr Olof Wallstedts kära Maka, Wälborna fru Johanna Schwartz, 52 år gammal. Under 32 års äktenskaper hafwer hon warit en Moder åt 10 Barn och 6 Barnabarn. Af the förstnämde äro 5 förut ingångna i efwigheten och 5 öfwerlefwa denna sin wördnade och saknade kära Moder».
1265
« skrivet: 2015-07-17, 10:54 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1778 14/10, sid. 325-327.
»Fölljande är insändt.
1775 den 13 Julii, lät jag i Lundska Weckobladet N:o 28 införa en inteckning, som 1751 den 18 Maij wid LandsCrona Rådstugu Rätt war skedt, hwilket intecknings Protocoll, jag tilförene, under 12 års tid ofta welat haft, men alt war fåfängt, ingen rättwisa fants, ej heller kunnat fådt; wederbörande til äfwentyrs tänkt, at detta i så händelse för mig, et onyttigt Document.
1.] Deßa uti samma innteckning nämde Summor, först 247 D:lr 26 öre, och 165 D:lr 6 och twå tredjedel, tilsammans 413 D:lr twå tredjedels öre Sr:mt;
Casus härwid war denna, at min sal. Fader i Tyskland, i Hollsten, i en ort Gröms 1750 igenom döden afled, då jag med min Styfmoder Elsa Storm utliqwiderat, på det sätt, at alt, hwad mig och mina, efter min sal. Broder Skiepparen Claes Suell, i arfsrätt tilfallit, skulle mig och mina Syskon tilhöra, och om framgent någon klander kunde hända: så är Lagen tydelig, at den Pulpil, som på 20 år, sedan han, eller hon, icke sökt sitt lagligen, har förlorat all sin talan. Denna saken hörer mig til, och dessa 413 D:lr twå tredjedels öre Sr:mt, hafwa redan under min disposition, wåldsamt warit mig fråntagen; så at lagliga Intresse, gå lika högt eller öfwer Capitalet, blir altså ungefärligen 825 D:lr 1 och et tredjedels öre Sr:mt.
[...]
3. ) Den Helbroder wid namn Daniel har sedan han wardt myndig, intet låtit hördt af sig; jag som Förmyndare för honom, har i hans barndom, gådt i förskott, och således mig dessa 500 D:lts Capital tilhöra, äfwenledes 22 års interesse, och Capital ur händer, blir något mera än 1100 D:lr Sr:mt, som mig tilkomma, säger Ellofwa Hundrade D:lr Sr:mt.
4. ] 1753 den 1 September, gaf til min Broder Henrich, en förskrifning, hwaruti jag mig skyldig gjorde 1000 D:lr Sr:mt.
[...]
Fortsättning härnäst.»
Lunds Weckoblad 1778 21/10, sid. 331-332.
»Fortsättning från N:o 41. o. p. 327.
3) Den Supplique, som angick min Hustrus Halfbroder, då Student, nu Doctor von Bergen i Helsingborg, huru som, då efter sin Styfmoder Caisa Tangers död, wid Boförteckningen undandölgt, en fordran af Cronan hwilken des Fader efter Grippenmarkiska Familien tilkom; [...].
Detta wisar ju, at jag må äga mitt förstånd; och icke som belakare utspridt, Contrarium. Lund den 30 sept. 1778.
Paul Suell.»
1266
« skrivet: 2015-07-17, 10:52 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad: i Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751-1799), sid. 151, kan man läsa att »[1778] d: 31. December dödde Academie Tracteuren och Sadelmakaren Scharfenbergs son Daniel, 14 åhr gam:, som föll genom Is och drunknade, Begrofs på Krafts Kyrkogård d: 6. påföljande Januarij. Det likringde med alla Klockor, så som wid procession för och efter begrafningen». Händelsen beskrivs närmare i Lunds Weckoblad 1779 8/1, sid. 2-3:
»Nyårs afton hände then olyckan at Sadelmakaren Scharffenbergs Son Daniel om 14. års ålder skulle åka på skridsko på en här inom Staden belägen Dam, hwilken icke war starkare än han föll neder och oachtat all anwänd möda, af flere tilkommande Personer, drucknade: man brukade sedan alla medel at få lif i denna kroppen, men alt war fåfängt. För några år sedan satte så många menniskor lifwet til genom skridsko löpande på the swaga isarne innom Stockholm, at genom offentelig Publication Wackterna befaltes skjuta skarpt på them, som icke wille wakta warning».
1267
« skrivet: 2015-07-17, 10:49 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1777 24/12, sid. 410:
»Den 8:de dennas afsomnade härstädes Encke-Fru Befallningsmanskan Helena Maria Qwäderlöf uti en ålder af 96 åhr. Hon war en Moder åt Enke-Fru Räntemästerskan Ståhl och har haft den hugnaden se flera sina Barna-Barns Barn».
1268
« skrivet: 2015-07-17, 10:48 »
Olof Polchow blir på nytt inskriven som student vid Lunds universitet 1770 6/7 (Edlund, Barbro, Lunds universitets matrikel 1732-1830, sid. 109), och Lunds Weckoblad 1778 10/6, sid. 178, berättar mer om honom:
»Man har glömt at införa Hof-Rätts Commissarien Olof Polchous död, som timade straxt efter Juhl-Helgen uti Rolsberga By, och blef på Herr Probsten och Kyrkoherden Barfoths uti Gudmuntorp hedrande försorg begrafwen. Han har uti många år warit wistande wid denna Academien, hwarest han äfwen för flera år tilbaka med utmärkt heder undergådt Examen Juridicum, reste så til Kongl. Hof-Rätten i Jönköping och blef sedan Stads Secreterare uti Örebro o. Hofrätts Commissarie, men kom åter til Lund mißnögd med alla omständigheter; war en makalös Antecknare nästan på alla Professorernes Collegier, men hände honom som flere, at när man wil lära alt, som nog kan wara berömligt, så confunderar man det mästa. Hans sista tid war upfyld med mycken skröplighet, som likwäl så mycket som ske kunde, lättades af Kongl. Academiens Ledamöter: under frucktan at blifwa inköpt af wälmenande Menniskior uti Hospitalet, wandrade Han här ifrån kort för Juhl-Helgen, men stadnade uti Rolsberga by, o. slöt der både sit elände o. andras bekymmer».
1269
« skrivet: 2015-07-17, 10:45 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1775 23/3:
»Den 20. dennas afsomnade Fru Catharina Platfus här i Staden [hwarest hon warit at begrafwa sin Dotter afl. Fru Probstinnan Nolleroth] hon war Enka efter Tull-Förwaltaren i Malmö Herr Petter Lindeman, en Broder af Capitainerne Zacharias och Jonas Linnerkrants under den redan förut utgångne Numren 1573. i Swenska Adels Matriclen».
1270
« skrivet: 2015-07-17, 10:44 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1778 13/5, sid. 146:
»Den 12:te dennas stod Academiae Graveuren Herr Cordt Petter Winberg Brudgumme med Mademoiselle Anna Margaretha Martinsson, en Dotter af framl. Handels-Mannen Ernest Martini».
1271
« skrivet: 2015-07-17, 10:43 »
Kyrkoherden Jöns Bernhard Santesson berättar i sina Memoirer, sid. 5 (Universitetsbiblioteket i Lund) om sin mormors bror Elias Georg Mallin, son till ryttmästaren Elias Mallin:
»Näst henne hade jag en bror Elias född 1731, och då han war 2 år gammal adopterades han af gamla Majoren och Riddaren Elias Georg Mallin (denna hedersgubben, som uphann 82 års ålder war min Moders Moderbroder och son af Ryttmästaren Mallin; min Mormors far. Han war ett sällsynt exempel på Gudzfruktan: hade slitit otaligt ondt i fält; och warit 18 år i Siberien fången. Hade god hälsa, utom det at 2:ne Musqvett kulor som ej kunnat yttagas af hans kropp, tiente för Barometer wid wäder-skifften. Han kunde Predika om Gudz försyn, af egen erfarenhet, ty de dödzfaror han genomgådt woro många, och wid de flästa wördade han en besynnerlig Gudz skickelse och omwårdnad. Hos denne mannen blef Elias Santesson uppfödd, och kallade sig Santeson Mallien».
1272
« skrivet: 2015-07-17, 10:41 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad 1777 27/2:
»Uti förleden Januarii Månad afsomnade i Båstad Mantals-Commissarien Herr Hans Klerks Fru, Magdalena Sophia Leche, in emot 90 åhr gammal. Hon war först gift med Härads-Skrifwaren Adam Peter Ollman, i hwilket äktenskap hon war en moder för många barn, hwilke til större delen redan äro med döden afgångne. Af ålderdoms swaghet har hon flera åhr warit sängliggande».
1273
« skrivet: 2015-07-16, 15:22 »
I Malmö döptes 1777 en asiatisk morian (Malmö S:t Petri CI:4, sid. 307):
»1777 d 24 Aug: eller Dom: 13 post Trinit: döptes
offenteligen efter slutat Högmässa en Morian
född i Asien af hedniske föräldrar, några
och 20 år gammal, och blef i det heliga
dopet kallat Friedrick Daniel.
Wittnen woro
Herr Öfwerst Lieutenanten och Riddaren von Heynne.
Justitiæ Rådet Herr Joh: Friedrick Lindstedt.
Herr Fortifications Capitainen Montell.
Herr Politie Borgmästaren Dahlström.
Herr Lieutenanten Rosentwist.
Fru ÖfwerstLieutenantskan Blomcreutz.
Fru Majorskan Flodin.
Fru Hofquartermästerskan Gedda.
Fru LandsSecretererskan Mannerhierta.
Fröken Bödker.»
Den speciella händelsen beskrivs mer ingående i Lunds Weckoblad 1777 3/9, sid. 282, där man även får veta den unge mannens födelsenamn och tydligen indiska ursprung:
»Malmö d. 25 Aug. I går blef uti Stor-Kyrkan härstädes Indianske Ynglingen Apollo Doljalil döpt och kallad Fredric Daniel, sedan han förut uti Evangeliska Lärans Hufwudstycken blifwit underwist och sjelf gifwit tilkänna sin längtan efter det Helga Dopet samt med mycken rörelse aflagt sin Tros-Bekännelse. Dop-Acten förrättades af Probsten Herr Doctor Munthe, som derwid höll ett ganska wackert och rörande Tal. Såsom wittnen wid denna Acten woro inviterade åtskillige af Stadens Förnäma, hwilka til aftonen hos Herr Hof-Qwartermästaren Gädda blefwo undfägnade.
För 2 år sedan hade man härstädes ock en dylik Dop-Act. Man har ej kunnat underlåta, at begära et rum för detta Wecko-Bladet, at derigenom upmuntra hwar och en til den Kära Gudens lof och pris, som så nådeligen förbarmar sig äfwen öfwer Hedningarna, dem han kallar från mörkret til sitt underliga ljus.»
1274
« skrivet: 2015-07-15, 23:57 »
Enligt sedermera kyrkoherden Jöns Bernhard Santesson ska Pinkornelli ha varit en dansk desertör och underofficer. Han tycks ha varit en allmänt skum figur, och Santesson berättar en hel del om honom i sina memoarer (Santesson, Jöns Bernhard, Memoirer, sid. 83-84, på Universitetsbiblioteket i Lund):
»Men efter jag talat om sökande efter nedgräfna pgr, får jag gifva mig tid at uptekna än en anecdot, som wisar fullkoml. huru menniskor kunna bedåras, som i den wägen willja blifwa rika. Det tilldrog sig i Ystad den tid jag war där emellan åren 1759 och -60.
En dansk deserteur, underofficer, som kallade sig Pinkornelli kommer till Ystad, wacker karl, blir bekant i en köpmans hus wid namn Schmal, och under det han wistads i staden giorde han ofta promenader utom staden och omsider yttrat för sin wärd at han märkt otaliga summor af pgr wara nedgräfna på stadzens ägor: men han förtrodde tillika at han icke sielf tilltrodde sig gå i land med den äfwentyrliga operationen: men hade en förtrolig wän i Köpenhamn som hette Wäckter, som NB hade warit Jesuit, gådt i swarta scholan (skratta intet nu, läsare) och kunde mana mörksens andrar, at de i stället för att skada skulle hielpa. Han tillstyrkte at med första förobligera denna Wäckter till at resa här in, men hwartill fodrades pgr medan han icke woro en man som så lätt läte sig bruka. Schmalen wille wäl icke gierna dela den stora winsten; men stort förlag fruktade han giöra. Med Pinkornellis goda minne togo de då Interessenter, som skulle gå in i saken dem jag förwisso mins och wet woro handelsman Jöran Filenius, hans syster-son Hammel, och en Tullskrifware. Pinkornelli behöfde kläder: han wille resa för at få; men de qvarhöllo honom och klädde upp hederligen, och gofvo fult underhåll.
2:ne handelsBetienter affärdas med bref till H:r Wäkter från hans wän at han skulle wisa den grace at wara de utsända fölljaktige, men de reste fåfängt hem: han fantz icke men 2:dre gång de kommo: måste de med fara stiäla denna karl från Köpenhamn. Han kom med them oklädd, penningelös: de klädde och födde honom ock han promenerade med Pinkornelli utom staden, kom hem till sina principaler, och på deras frågor swarade han stundom med obehagl. runkning på hufwudet: och stundom snart wille börja operationerna: han swarade en gång: ja en annan gång wisade han sig förtörnad. Stundom woro nätterna för liusa och stundom för mörka. En tid war marken för frusen, en annan tid för torr. De forcera honom, och då will han resa bort. Emedlertid tog han dem någon gång ut, och wisade dem at där i sten-ryssian, där i backen woro ärsättning nog för det lilla de wågat på honom och Pinkornelli.
Han besåg Biärrsiöholms Herregård, så wäl som Krageholm, önskade de blefo så wist tahla[?], som han på en natt tager upp lösen fast han ej begär mer än 1/4 del af fynden. Halfannat år går omkring. Dessa herrar må wäl, gå på källaren (där råkar H:r Wäckter den Rossou, som jag förut omtalt, hwars bofstycke Wäckter kändt i Flensburg, och då Rossou wille röja Wäckter som Bedragare, nödgades han tiga, det ena swvärd höll det andra inne) emedlertid hade Pinkornelli blifvit så känd med handelsman Schmals dotter, at hon intet war smal: hon blef hastigt gifft med honom som Jungfru tiock, och den stora Brudskatten låg nu i jordens giömmor. Nu ändtl. börjar Interessentskapet blifva oroligt. Herrar skattzen gräbers sätta ut dag och timma om afftonen: de samlas, gå ut med tillhöriga redskap: Wäckter har länge Laborerat på Spiritus och Essencer, har flaskor at bestryka både arbetare och wärk-tyg, slag-rutor på många sätt skurna - men hwad händer? Han skall börja: och ärhindrar sig at han glömdt taga med sig en Ingredience nembl. Radix Cubica (skratten nu fult ut läsare) en af Interessenterna sändes till Apothequet begär köpa ett lod. Gesällen har ej hört förr den kryddan nämnas. Apotheqvaren såg ock igenom hela sitt register men swarar at hon intet fants och war han ej skyldig at hafwa henne. Denna sorge-pust kom tillbaka: de gå hem: Wäckter säger at hon fins i Köpenhamn. Hammel reser, söker på alla Apotheqve där; örten fans intet ej heller roten.
Han kommer hem med oförrättat ährende. Wäckter säger: så snart wi war rest ångrade jag at jag ej gaf mitt Creditio med; ty den Apotheqvaren ensam har det, och lämnar icke förän han ser min hand: bud gå åter åstad. Apotheqvaren swarar: Jag känner hwarken H:r Wäckter eller Radix Cubica, I defvels skinn och sten. Nu kom budet andra gång hem utan at hafwa denna Rot. Wäckter försäkrar dock heligt at om han får rese-pgr skall han skaffan. Han reste och blef borta. Pinkornelli war ensam i pant qwar: Interessenterna woro blottade på pgr. Schmal befordrade sin måg till v: Corporal: han blef sedan Gästgifvare i Anderslöf, men rymde från hustru och barn: sedan han aldeles utarmat swärföräldrarna, som stackare flyttade till Trelleborg, och lefde i uselhet med Dottern och hennes barn».
1275
« skrivet: 2015-07-12, 12:51 »
Hej Stefan!
Jag är lite osäker på det sista ordet (på motstående sida längst ner kan man dock tydligare se att det står häst... fördehl), men får det till:
”Qwartermestare Olof Månsson Marlåk dödh d:
27 Decembr. 1687, i stellet Bengt Beckman
ifrån Drabant samma tijdh, som niuter denne
åhrs löhn. så af hest som fördeel.”
Mvh Markus
1276
« skrivet: 2015-07-03, 13:30 »
Hej Gunnar!
I Svenska Akademiens Ordbok finns uppslagsordet bevillningsavgift, som sägs vara »afgift som erlägges i bevillning». Om man sedan slår upp ordet bevillning har detta flera betydelser, men två som tycks passa in i sammanhanget är »(extraordinarie) kronoskatt» och »gärd (af ett eller annat slag) som en menighet eller rikets inbyggare i gemen genom sina representanter bevilja(r) för viss tid; från senare hälften af 1600-talet stående beteckning i det svenska finansväsendet för skatt(er) afsedd(a) att fylla statsverkets årliga behof af extraordinarie inkomster».
Wikipedia beskriver bevillning som en extra skatt som staten tillfälligt tog ut när de ordinarie inkomsterna inte räckte till, och att ordet först började användas under 1600-talet (riksdagen »beviljade» de tillfälliga skatterna). Under tidigt 1700-tal blev pålagan i princip permanent och kallades »allmän bevillning», och dit räknades tull- och stämpelavgifter, värnskatter med mera. Det verkar alltså som att Hans enligt 2:a artikeln (i Bevillningsstadgan?) har befriats från att betala bevillning - kanske för stämplat papper i samband med lysningen?
Mvh Markus
1277
« skrivet: 2015-07-03, 09:19 »
Stort tack för det, Stefan - där har vi ju Leon Ulrik! Jag undrar om han kan ha varit tvilling med Lave Ludvig, men jag lyckas inte hitta honom i Ravlundas kyrkobok 1705. Varifrån kommer födelsedatumet?
Jag tänkte beställa fram Paulus Limnells skrivelser ur Skånska guvernementsarkivet nästa gång jag besöker landsarkivet i Lund; förhoppningsvis har han daterat skrivelserna så att vi kan lokalisera honom och ringa in när han ska ha varit guvernementsfiskal.
Mvh Markus
1278
« skrivet: 2015-07-01, 17:30 »
Hej Bo-Arne!
Det måste vara en kvalificerad gissning utifrån att guldsmedens far borde heta Sven Kråka, för postmästaren i Lund hade mig veterligen ingen son Nils. Som jag nämner ovan (2010 11/8) hade han endast sönerna Jonas och Lars (Laurentius) med sin första hustru, och eftersom den barnlöse sonen Laurentius (kyrkoherde i Räng) ärvdes 1728 av sina kusiner får man nog utgå ifrån att han inte hade några syskon eller syskonbarn i livet som kunde ärva.
Mvh Markus
1279
« skrivet: 2015-06-30, 13:23 »
Hej Margaretha!
Det verkar vara en böjning av det latiniserade efternamnet Arenius; på sidan 126 ser man att faddern Mårten (»p», patrinus) har strukits i notisen och istället har man lagt till p Arenium, alltså att Arenius är fadder, och på sidan 125 läser jag det som p Dn. Dan Arenium (patrini dominus Daniel Arenium), »fadder: herr Daniel Arenius».
Mvh Markus
1280
« skrivet: 2015-06-26, 22:56 »
Hej!
Jag råkade i min forskning snubbla över (som jag förstått) ovannämnde stadsskrivare Jacob Limnells son Paulus Limnell, döpt 1675 20/2 i Eksjö, och tänkte höra ifall någon vet mer om honom? Jag lyckas inte hitta hans dödsdatum, men det jag fått fram är att han blev student vid Lunds universitet 1695 (Axel Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668-1913 (Linköping, 1913), sid. 135) och anges av Setterdahl ha varit »Inspektor på glasbruket i Perstorp i Skåne», men där kan jag inte hitta honom. Däremot sägs han i brevskrivarregistret till Skånska guvernementskansliets arkiv vara guvernementsfiskal. Han ska ha varit gift med Elisabeth Beck (född ca 1681, död 1755 17/10 i Maglehem samt begr. 11/11 s. å. i Brösarps kyrka), som gifte om sig med kammarrådet Martin von Zeschen (född ca 1683, död 1742 3/2 i Gussaröd i Brösarp, »58 år, 11 månader, 14 dagar»). Hon tycks vara syster till Joakim och Corfitz Ludvig Beck, naturaliserade Beck-Friis (adl. ätten nr. 800) samt dotterdotter till grevinnan Leonora Christina av Slesvig-Holstein, konung Christian IV:s i Danmark dotter med sin morganatiska gemål Kirstin Munk.
Jag har hittat fyra söner till paret, men namnen / uppgifterna går in i varandra, så frågan är om de egentligen bara var två eller tre?
1) Christian Ludvig Limnell, döpt 1703 3/10 i Kristianstads stadsförsamling.
2) Lave (Lago) Ludvig Limnell, född ca 1705, 2:e korpral vid Svabesholms kompani och Södra skånska kavalleriregementet 1729 25/7, död kvartermästare vid samma kompani 1745 7/6, död 1775 8/10 i Maglehem (»den 27 October, som war en fredag begrofs ogiffte och afskjedade Qwartermästaren Lave Limnel af Maglehems by, Moderen Elisabet Beck, som dödde d: 8 ejusdem af bröstsjuka: 70 åhr gammal»), bouppteckning 1775 28/11 med enda arvinge brodern Carl Christian Limnell (Gärds häradsrätts arkiv, vol. FIIa:21, sid. 31).
3) Leon Ulrik Limnell (antagligen identisk med Lave Ludvig); i Brösarp döptes 1730 2/2 kvinnfolkets Hanna Persdotters uä. son Jacob från Norra Björstorp, »till barnefader uthsades Corporalen Leon Ullrick Limnel på Gussaröd» (fb.) och i Brösarps kyrkobok noteras det i juni 1731 att »d 20 Stod qwinfolket [lucka] uppenbara skrift för begångit lönskaläger med Corporalen Leon Ullrik Limnell på Gussaröd»; i Fågeltofta föddes 1730 11/3 kvinnospersonen Sara Gregoridotters uä. dotter Lisa, »til barnefader blef wed dopet uthlagdt Lean Uldrick Limnel» (fb.) och i augusti samma år noteras det i Brösarps kyrkobok att »d 10 och 16 Stod Corporalen Leon Ullrik Limnel på plicktepallen för begångit lönskeläger med qwinfolcket Anna Gregoriidotter från Gussaröd» samt att »d 23 Skriftades qwinfolcket Anna Gregorijdotter för begånget lönskaläger med Corporalen Limnel».
3) Carl Christian Limnell, född ca 1708, död 1792 11/10 i Maglehem, gift 1760 21/3 i Maglehem med sin kusin, jungfrun Anna Catharina Limnell, döpt 1703 25/4 i Eksjö, död 1793 12/5 i Maglehem.
Mvh Markus
1281
« skrivet: 2015-06-25, 14:31 »
Hej Inger!
Det står »Freddagen d:n 3 Augusti Packhuus Inspectorens Sören Hanssons sohn här i Åhuus och blef kallad wed doopen Andreas. Natus Lördagens Natt den 28 Julij». Moderns namn nämns inte i notisen, men jag har sedan tidigare forskat en del kring denne Sören Hansson och vet att modern hette Anna Lovisa Silckemöller.
Sören Hansson föddes omkring 1706 (eventuellt döpt 1706 23/12 i Åhus), dog 1787 9/12 i Åhus och var från 1750 packhusinspektor vid Stora Sjötullen i Åhus (Gunnar Bergström, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 [Lund, 1958], sid. 60). Han gifte sig första gången 1734 29/11 i Åhus med Catharina Holm (född ca 1710, begravd 1750 9/11 i Åhus, dödsdatum ej angivet men enligt hennes bouppt. avled hon 1/11), andra gången 1751 25/9 i Åhus med Anna Lovisa Silckemöller (född 1718 9/12 i Karlshamn, död 1767 13/2 i Åhus; dotter till apotekaren Johan Georg Silckemöller (Silchmöller), född ca 1690, död 1781 10/8 i Karlshamn, »90. år och 10. månader» och Catharina Maria Ferber, begravd 1746 18/11 i Karlshamn) och tredje gången 1769 11/1 i Vittskövle med klockardottern Benedicta Stendahl (född 1731 16/7 i Vittskövle, död 1801 19/7 i Åhus).
Mvh Markus
1282
« skrivet: 2015-06-24, 11:49 »
Hej Gunnar!
Jag får det till »och Skatte Rusthållare efter köp i Högestorp». Denna anteckning får sin förklaring i de så kallade rusthållsförändringsförteckningarna - han hade nämligen fått köpebrev på hemmanet i Högestorp redan i januari 1821 men köpet gick inte igenom förrän senare samma år. I »Förteckning öfver Åbo förändringar vid 2:dra Majorens Esqvadron och Kongl: Skånska Hussar Regementet, uppgifne vid Städsmålsmötet år 1822» (Malmöhus läns landskontor, del 2, volym GIab:9 (1811-1824), sid. 18) får man veta att gården Högestorp Nr 6 (1/4 mantal)
»af Nils Jönsson och Elsa Pehrs dotter under den 22. Jan: 1821. försåldt till Arfvid Michelsson för 2755.26.8. hwaraf Krigsmanshus afgiften den 12: Oct: 1821. blifwit erlagd».
Mvh Markus
1283
« skrivet: 2015-06-22, 22:38 »
I Lyngby kyrkoarkiv (vol. HII:2, 1799-1810) finns en märklig attest gällande Christopher Klow:
»Det tillhörer icke nu mig lemna Prästesedel åt Jägaren Christopher Kloo, men då jag i Mjällby gaf honom den han säger sig förlorat, påminner jag mig ganska wäl at den wittnade, om Kloos Christeliga och anständiga wandel han där i församlingen fört. Sjörup d 8 April 1804. Lars Hellman.»
Mvh Markus
1284
« skrivet: 2015-06-20, 22:38 »
Hej Sam!
Det finns en avhandling från 1952 av Roger Wadström, med den ståtliga titeln Svenska kvarntermer : studier över kvarnens och malningens terminologi i svenska dialekter med särskild hänsyn till de västsvenska jämte kortfattad framställning av de svenska kvarntyperna och deras utveckling. Tyvärr är boken inte tillgänglig i sin helhet via Google Böcker, men i ett utdrag från sidan 261 kan man läsa att Wadström bland annat har hittat belägg för stavningen kvarngjuta i Stranda socken i Kinnevalds härad, Östergötland, men kvarnjuta i Ödenäs socken i Kullings härad, Västergötland.
Mvh Markus
1285
« skrivet: 2015-06-20, 17:56 »
Hej Sam!
I Svenska Akademiens Ordbok finns uppslagsordet kvarngjuta (-hiuta) som hänvisar till kvarnränna. Detta ord har i sin tur tre betydelser i sammanhanget, ”(av plankor och dylikt gjord) ränna varigenom vattnet ledes till kvarnhjulet, inledningsränna; även: ränna i vattendrag, vars vatten användes för att driva en kvarn, avloppsränna för överflödsvatten vid kvarn samt ”mjölränna i (holländsk) kvarn”.
Mvh Markus
1286
« skrivet: 2015-06-17, 12:05 »
Hej Erik!
Jag har under ett par års tid studerat katolikernas situation i Skåne under 1700- och 1800-talet, och kyrkan var inte helt förtjust i äktenskap mellan katoliker och protestanter även om man såg mellan fingrarna. 1686 års kyrkolag (kap. 15, § VIII) stadgade nämligen att
»Giftermåhl med fremmande Religions Förwanter, måste flijtigt afrådas; Doch blifwa the icke alldeles förbudne, för Hoppet om theras omwändelse, til Wår lära, och när the ingås med sådane wilkor, som Wåre Stadgar påbiuda».
Det finns ett skånskt exempel från 1750-talet där en katolsk man vill gifta sig med en protestantisk kvinna (Lunds domkapitels protokoll 1755 26/11, § 17; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:32, sid. 54-57), och där sägs det rakt ut att han är katolik (»af Påfwisk lära»), men däremot sägs ingenting om att han konverterat / vill konvertera:
»Kyrckioherden uti Liungby Petrus Sonnberg anmäler, hurusom en kock af Påfwisk lära, wid namn Peter Schandeler, hwilken uti siu års tid skal hafwa tient General Majoren och Commendeuren af Kongl. Swerds Orden H:r Grefwe Liewen, såsom kock, nu trolofwat sig med en Enkja uti Liungby försambl. Cecilia Wendell benämd och begär, lysning och wigsel til ächtenskap: företeendes sådane bewis om sitt förut lediga tillstånd, som i afskrift medföllja: hwarföre och bem:te Kyrckioherde förfrågar, huru han sig i thetta mål förhålla skal.
Rs: Swaras Kyrckioherden Sonnberg, at hwad fören:de kock widkommer; så emedan thet är omöjeligit för honom, at förskaffa något tillförliteligit bewis om sin hinderslöshet uti ächtenskaps mål å the utrikes orter han tilförne, och innan han kommit hit til Swerige, wistats; förthenskull, och i fall bem:te kock eij förut, och innan han kommit til H:r GeneralMajoren och Commendeuren af Kongl. Swerds Orden Grefwe Liewen, haft tienst på något annat ställe, så at närmare beskied om thess ledighet therifrån kan erhållas, är säkrast, at förbem:te Kyrckioherde, sedan han förut, enligit Kyrckio-Lagens 15 Cap. 8 §, flitigt sökt, at afråga thetta giftermål, men likwäl eij något thermed uträttat, kallat bem:te kock för sig, och uti wittnens närwaro, alfwarligen förehåller honom, at, på sitt samwete, rent ut bekänna, om han är fri för annat ächtenskap, eller eij, harjemte och therest enkan Cicilia Wendell finnes wara af sådan ålder, at hos henne ännu är spes prolis, honom åligger, at skrifteligen förbinda sig til sådane wilkor, som Kyrckio-Lagens 1 Cap. 5 §, stadgar och förmår, innan honom lysning och wigsel til ächtenskap bewilljas.»
Den socken som avses är Trolle-Ljungby där tyvärr de äldsta kyrkoböckerna saknas, så jag lyckas inte bekräfta att paret verkligen gifte sig. En lustig detalj är för övrigt att nämnde greve Liewen tydligen hade haft en annan katolik i sin tjänst i Norra Åsums socken, fransmannen S. Louis som ville »begå Herrans Hel. Nattward, samt blifwa uti wår Kyrcka och församling intagen» (Lunds domkapitels protokoll 1746 19/3, §. 7; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:23, sid. 44), och här får man en intressant inblick i hur okomplicerat det tycks ha varit för en katolik att övergå till protestantismen vid mitten av 1700-talet. Domkapitlet svarade att kyrkoherden Risberg i Södra Åsum skulle
»...uti någon häradsbrödernes närwaro, först giöra sig noga underrättad, huru wida bem:te S. Lowis är wäl grundad uti wår sanna Evangeliska lära, samt fullkomligen öfwertygad om de Påwiskes willfarelser, och der sådant befinnes, men eij förr tillåter honom, at blifwa intagen uti wår församlings gemenskap och dehlaktig af then hel. nattwarden, hwilket bör skie på en Söndag, efter förut skied kundgiörelse till församlingen, tå, för hans öfwertygelse om the dyra sanningar, som äro i wår församling wedertagne, och then stora och synnerliga nåd, som Gud honom wid detta tillfälle har täcks bewisa, å predikestolen tacksägelse giöres, och om dess widare framsteg och stadfästelse uti en sann Guds kundskap och lefwande tro Gud anropas bör».
Mvh Markus
1287
« skrivet: 2015-06-16, 21:40 »
Hej Jerker!
Detta förekom även i Skåne, åtminstone t.o.m. slutet av 1800-talet. Jag är dock inte helt säker på när detta bruk infördes, men i Lunds domkapitels protokoll 1817 9/1 (§ 3) omnämns K. M:t skrivelse daterad 1816 27/11, som befallde att vissa grupper av personer som avlidit inom två mils avstånd från Lund mellan den 7 oktober ena året och 1 april efterföljande år skulle »genom wederbörande kronobetjenings föranstaltande och kronoskjuts till Anatomisalen i Lund afföras». Genom ett cirkulär påminde domkapitlet de berörda prästerna kring Lund samt slottspredikanterna i Landskrona och Malmö om att »icke jordfästa sådana anatomisalen tillfallande avlidna»:
»1:o Alla oäkta barn som blifwit mördade eller annars omkommit, så att öfwer dem fordras laglig besiktning och undersökning.
2:o Alla för brott häktade arrestanter som dö antingen i Malmö eller Landscrona eller på landet.
3:o Alla som blifwit hängde eller sjelfwa afhänt sig lifwet.
4:o Kringstrykande tiggare, Ziguenare och Tartarer som dö utom sin socken och sakna bewis om sitt ärendes laglighet».
Mvh Markus
1288
« skrivet: 2015-06-09, 19:49 »
Hej Eva!
Anteckningen i husförhörslängden får jag till Fått frejdb. för sjöresa d. 7/3 - 71. Drunknade d. 21/10 - 71, och i dödboken läser jag Liket ej funnet. Enligt Pastors Embetets i Reng skrifvelse den 27/12 liket funnet och der jordfäst, det afsändes sedan hit och nedsattes i Raus kyrkogård.
Mvh Markus
1289
« skrivet: 2015-06-07, 21:32 »
Mattias Schougårds änka Cecilia Catharina Gierkersdotters / Höijers andre make hette tydligen Peter Lundholst (Lundholtz), och var son till handskmakaren och borgaren Erik Lundholtz och Catharina i Malmö (jag hittar dock ingen födelsenotis i Malmö, men släktskapet bekräftas av faderns bouppt. i Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:62, sid. 587). Paret fick tillsammans två barn i Malmö S:t Petri, Mattias (född 1761 4/10) och Elsa Catharina (född 1764 14/1, begr. 10/4 samma år).
När Anna Catharina Schougårds första barn döps i Malmö 1781 är handskmakaregesällen Mattias Lundholst fadder, så Anders Lundstens hustru måste bara vara identisk med Mattias Schougårds dotter som föddes 1751 i Malmö.
1290
« skrivet: 2015-06-07, 15:48 »
Anna; min erfarenhet är att klockaryrket inte inbringade särskilt stora inkomster, inte ens i de större städerna. I de flesta fall tjänade klockaren bara någon enstaka tunna korn om året, lite ost och bröd vid högtiderna samt det församlingsborna gav honom av egen fri vilja, så klockarna var hänvisade till klockargårdens eget jordbruk. Klockarfamiljerna ägde oftast inte heller sina egna gårdar utan brukade bara klockargården som en tjänsteförmån, så om nu Jöns Persson Malmberg blev avsatt måste det varit ett hårt slag för familjen.
Det finns några exempel på klockare som blivit avsatta i Skåne, och en av dem blev skolmästare, en annan tidningsredaktör och en tredje lantbrukare. De flesta av de avsatta klockarna tycks emellertid ha haft stora svårigheter i resten av sitt liv - de levde i stor fattigdom och försörjdes av släktingar, och en klockare flyttade t.o.m. in hos sin åldriga moder (!) som fick försörja honom. Ytterligare någon togs in på hospitalet.
Jag har förgäves försökt hitta hejderidaren Sven Pålssons ursprung, men har inte lyckats hitta något - var han inte från trakten, eller hade han helt enkelt inga nära släktingar?
Att Magdalena inte tycks ha närvarat vid sina barnbarns dop är nog inget konstigt, jag har själv sett många exempel på att far- och morföräldrarna aldrig är faddrar åt sina barnbarn, trots att de bodde närmare varandra än vad Magdalena och prosten Klintberg gjorde. Däremot är föräldrarnas syskon ofta faddrar - kanske berodde detta på att faddrarna väl hade ett ansvar som andliga föräldrar till de döpta barnen, och att det ansågs viktigare med lite yngre personer som faddrar? Dessa kunde antagligen ansvara för barnen under längre tid än de åldriga och skröpliga far- och morföräldrarna.
Katrin; det stämmer, och Mattias dotter Anna Catharina Schougård bör rimligtvis vara identisk med gästgivaren Andreas Lundstens hustru - bland annat är handskmakaren Lundholst fadder vid deras äldsta barns dop i Malmö 1781, och denne måste ju vara identisk med Anna Catharinas styvfar Löhnholst (och 1785 döper de en son till Jerker, efter Anna Catharinas morfar Jerker Christensson?). De uppgifter jag har om familjen är följande:
Mattias Schougård, född 1725 25/2 i Malmö S:t Petri, var 1744 och 1745 borgare och bryggare i Lund, men från 1747 handskmakare i Malmö, begravd 1755 23/4 i Malmö S:t Petri (död 19/4 enl. bouppt.), bouppt. 5/8 samma år (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:61 (1753-1755), sid. 1273-1278) då de omyndiga barnens farfar borgaren och handskmakaren Hans Schougård närvarade tillsammans med deras mormors systers make, borgaren och bryggaren Bengt Holm.
Gift 1:o 1744 7/3 i Lund med Anna Larsdotter (Lauren), född ca 1719 (kanske född 1719 28/8 i Lund som dotter till borgaren Lars Jönsson och Mätta Jöransdotter), begr. 1749 24/2 i Malmö S:t Petri.
Barn:
1. Lars Schougård, född 1745 6/5 i Lund, död därstädes 29/11 samma år.
2. Anna Catharina Schougård, född 1747 29/6 i Malmö S:t Petri, begr. därstädes 1748 6/11.
Gift 2:o med Cecilia Catharina Gierkersdotter (sedermera Höijer), född 1733 26/8 i Malmö S:t Petri, begr. därstädes 1802 10/1 (gift 2:o med handskmakaren Löhnholst, född ca 1731, begr 1801 26/6 i Malmö S:t Petri).
Barn:
1. Anna Catharina Schougård, född 1751 8/1 i Malmö S:t Petri, levde vid farfaderns bouppt. 1760, död 1798 29/12 på Smedstorps gård i Smedstorp, gift med gästgivaren Anders Lundsten.
2. Cecilia Maria Schougård, född 1753 22/6 i Malmö S:t Petri, begr. därstädes 8/7 samma år.
3. Cecilia Maria Schougård, född 1754 8/7 i Malmö S:t Petri, levde vid faderns bouppt. 1755 men ej omnämnd i farfaderns bouppt. 1760 28/4 (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:63 (1760-1762), sid. 89-113).
När jag nu gick igenom mina anteckningar hittade jag förresten ytterligare några trådar:
...i Malmö S:t Petri 1748 23/11 »beg: Hanskemak: Mäster Hans Schogårdz Swärmoder på Sancti Petri kyrcka»; detta bör väl vara Anna Elisabeth Arvidsdotter Lundstedts mor?
...Mattias Schougårds hustru Cecilia Catharina Gierkersdotters (Höijers) halvsyster Brita Maria Höijer (1744-1806) var gift med min anfader Reinhold Flinkenberg i Ystad, vars äldste son Petter Flinkenberg (1760-1834) gifte sig med en dotter till hejderidaren och gästgivaren Georg Wagner (1726-1761) i Norje i Ysane socken, vars mor tydligen hette Barbara Christina Schougård. Jag har endast antecknat hennes namn i min databas, samt att hon kallas änka då hon gifte sig 1718 10/8 i Karlshamn med handelsmannen i Karlshamn Johan Wagner (född ca 1692, begravd 1763 i Elleholm). Jag lyckas inte placera henne i den skånska Schougård-släkten, men det kanske fanns flera?
Mvh Markus
1291
« skrivet: 2015-06-06, 12:08 »
Hej Fredrik!
Jag får det till Camararius und jurator, så det verkar som att man lånat från latinet. Det enda vettiga jag hittar är emellertid camerarius, en form av kamrer eller kassör, medan jurator (juratoris) går att översätta till ungefär edsvuren person - kan Hermann ha varit rådman? Jurator var även titeln på den person i antikens Rom som hjälpte censorn att driva in skatter, och det passar ju bra om nu Hermann var kassör?
Mvh Markus
1292
« skrivet: 2015-06-03, 12:11 »
Hej Inger!
Jag tyder notisen såhär:
[anno 1744] d 15 Jan: begrofs, Encke hustru från
Lilla Byröne ben: Elna föd i Wissel-
toffta Sokn och B[??]shult des fader Per Börges.
Mod Kirsten Swensdott., kom omsider hiit til sine
anhörige och tient til des hon blef gifft med afledne
Mannen Niels Sones. i Lilla Byröne 31. åhr aflad
9 barn, 1 son 2 dött:r qwarlefwa. Warit Enkia 14
åhr skröpel. några, sengliggande 11 dagar
död d 5 Jan: 68 åhr g:.
Födelsebyn blir jag dock inte klok på, och jag hittar ingen ort med liknande namn i varken Visseltofta eller annexförsamlingen Verum, ej heller när jag vidgade sökningen till hela Västra Göinge härad i Ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen. Kan prästen ha missförstått vilken socken Elna egentligen var född i?
Mvh Markus
1293
« skrivet: 2015-05-31, 23:02 »
Detta var intressanta uppgifter, Paul! Där har vi ju det där märkliga namnet Hartenbeck, som dyker upp i Annika Michaelsdotter Kolmodins dotters dödsnotis och som diskuteras i Lunds stifts herdaminne. Det låter som att du är något på spåren, för herdaminnets teori är att Annika har följt med Matthias Steuchius från just Uppland när denne blev biskop i Lund.
Jag vill minnas att det även är i herdaminnet som namnet Lanærus förklaras - det lär ha skapats av det latinska ordet för ull, lana (lanae).
1294
« skrivet: 2015-05-26, 08:54 »
Hej Anita!
Jag tyder notisen såhär:
Th: 5te October afsomnade Rusthållaren
Sören Phrsson [?] i Bösarp, hans siukdom
war i början obstruction, begrofs
Th: 24 October som war Dominica
XXI post Trinitatis.
Som du säger omnämns inte hans ålder i dödboken, men du har varit grundlig, för det är just mantalslängderna som jag själv brukar studera för att få ledtrådar till personers åldrar. Om inte heller detta ger något undersöker jag Tabellverkets statistiska material (SCB:s föregångare), som finns fritt tillgängligt på nätet - Bösarps statistiska uppgifter för 1790 finns t.ex. här. Där kan man se att en enda gift man avled i Bösarp i oktober 1790, men det vet vi ju redan.
Under tab. II kan man studera de avlidnas ålder och dödsorsaker, och jag antar att obstruction hamnar i kategorin Bukref, Colik och Förstoppning. Tyvärr har prästen varit slarvig och inte fyllt i ett enda streck som sammanbinder dödsorsaker med åldrar, utan endast infört samtliga avlidna i raden Dödssummorne efter Åldrarne och Könen.. Utifrån detta kan man sluta sig till att Sören Persson bör ha varit mellan 40 och 70 år gammal, vilket ju inte är till särskilt stor hjälp när man släktforskar...
Jag har dock sedan tidigare en uppgift att Sören ska vara född omkring 1731 i Bösarp som son till rusthållaren Per Arvidsson och Kerstina Pålsdotter i Bösarp, och bouppteckningen efter Per Arvidsson 1766 3/10 (Skytts häradsrätt FIIa:17 (1766-1767), sid. 419) avslöjar mycket riktigt att han bland andra hade sonen drängen Sören Person i gården i tienande.
Tydligen övertog Sören rusthållet efter fadern, för enligt Malmöhus läns landskontor (del 2) GIab:4 (1766-1774) (bild 18 hos AD Online) hade Bösarp Nr 11, från avlidne rusthållaren Per Arvidssons efterlämnade änka och övriga arvingar, avståtts till sonen Sören Persson för 800 dlr. smt. utlösen, samt livstids uppehälle till änkan enligt skriftlig avhandling 1766 4/10. I slutet av bouppteckningen efter Sören Persson 1790 står det att han mycket riktigt var rusthållare på Bösarp Nr 11, så det verkar ju stämma?
Mvh Markus
1295
« skrivet: 2015-05-25, 13:57 »
Hej Eva!
Jag har en okontrollerad andrahandsuppgift som säger att de båda herrarna ska ha varit nästkusiner, sonsonsöner till hejderidaren Christoffer Carstensson Klow (död ca 1709) i Veberöd som diskuteras här ovan. Den äldre av dem föddes 1772 25/4 i Veberöd som son till rusthållaren Knut Klow, och den yngre av dem (Apollonias make) ska ha fötts 1774 6/3 i Veberöd som son till husmannen Knut Christoffersson (Klow).
Mvh Markus
1296
« skrivet: 2015-05-16, 15:51 »
Hej Per!
Jag läser anteckningen som »enl. Kungl. Mjts res», enligt Kunglig Majestäts resolution. Det var alltså mycket riktigt ett myndighetsbeslut, och när jag för några år sedan kontaktade Riksarkivet i ett liknande ärende om namnbyte i början av 1900-talet fick jag följande svar:
»De handlingar rörande namnärenden som finns i Riksarkivet är konseljakter och beslut under perioden 1919-01-01 - 1946-06-30. Handlingar från 1919 - 1922 finns i Ecklesiastikdepartementets arkiv och handlingar från 1923 - 1946-06-30 finns i Justitiedepartementets arkiv. Innan dess hittar man handlingar rörande namnärenden i Länsstyrelsearkiven som förvaras i landsarkiven. Handlingar efter 1946-07-01 finns hos Patent- och registreringsverket.»
Det ser alltså ut som att handlingarna rörande Hilda Sofias namnbyte finns i Justitiedepartementets arkiv på Riksarkivet, och kanske även själva utslaget från 1930 23/5?
Mvh Markus
1297
« skrivet: 2015-05-14, 15:29 »
I Solberga i Lofta socken bodde vid mitten av 1700-talet två systrar, Juliana Willand (född runt februari 1721, död 1779 20/8 i Fårö, Lofta, gift 1738 22/6 i Västra Ed med bokhållaren Carl Wallenkamp, född 1714 20/5 i Lofta, död där 1784 8/6) och Catharina Willand (född ca 1723, död 1782 27/6 i Lofta, gift 1745 8/4 i Lofta med bonden Niklas Bengtsson, född 1718 22/10 i Hägg, Lofta, död 1772 29/4 i Hägg, Lofta). De kallas emellanåt även Willam och Wilhelmsdotter, men i regel Willand, Wiland eller Weland. Juliana är boende på Forsby säteri i Västra Ed vid vigseln, och när hennes barn döps i Lofta 1739 är »Jungfru Catharina Willam» från Forsby fadder.
På Forsby bodde vid denna tid frälsebefallningsmannen Anders Beijleritz (född omkring 1688, död 1761 5/11 i Solberga, Lofta), och i ingressen till hans bouppteckning 1761 16/11 (Tjusts häradsrätts arkiv, vol. FIIIa:116, sid. 33). nämns att hans barn och mågar, däribland Carl Wallenkamp, var närvarande. Carl undertecknar i slutet av bouppteckningen tillsammans med Niklas Bengtsson - alltså Catharina Willands make, vilket bör innebära att Juliana och Catharina var systrar. Catharina kallas dessutom »dottren Cathrina Johansdr. Willand i Solberga» i vigselnotisen i Lofta 1745, så hon måste varit dotter i huset. Juliana och Catharina kan dock bara vara styvdöttrar till Anders Beijleritz, eftersom han gifte sig först 1736 18/3 i Västra Ed med Anna Maria Falk (född omkring 1686, död 1756 12/11 i Solberga, Lofta, bouppteckning 1757 4/1 (Tjusts häradsrätts arkiv, vol. FIIIa:114, sid. 26). Vid vigseln kallas hon fänriksänka på Forsby, men någon avliden make kan jag inte återfinna i Västra Ed.
I Nyby i Nastola socken i Finland avlider emellertid (begr. 1730 6/1) en fänrik (!) Ernest Willand, 40 år gammal, som får en son Ernest 1712 7/3 i samma by. Nio år senare dyker en fänrik Ernest Willand upp i Borrestad i Östra Sönnarslövs socken i Skåne, då han 1721 24/12 döper sin dotter Catharina (!). Det lät dock märkligt att den finske Ernest W. 1712 skulle dyka upp i Skåne 1721 för att sedan avlida i Finland 1730, men när jag studerade Lewenhaupts Karl XII:s officerare : Biografska anteckningar (Stockholm, 1921), sid. 761, ser det mer troligt ut:
»Willandt, Ernst Johan, f. 1690 i Finland; sergeant vid Savolax och Nyslotts inf.-reg.; sergeant vid Viborgs läns inf.reg. 1711 5/4; fältväbel därst. s. å. 12/12; fältväbel vid Upplands tremän. inf.-reg. 1717 16/12; fänrik därst. 1718 13/9; avsked 1719 30/9; expektant vid Savolax reg. 1723.»
Kan man tänka sig att Juliana och Catharina Willand är döttrar till Anna Maria Falk i hennes första gifte med denne Ernest Johan Willand, att det är Catharinas födelsenotis som återfinns i Östra Sönnarslöv 1721, och att Anna Maria har flyttat tillbaka till Sverige efter makens död 1730? Jag hittar ingen vigsel mellan dem i Finland, så kanske hon återvände till släktingar i Sverige, om de nu har gift sig här?
Pusselbitarna passar ju väldigt bra, men jag skulle vilja hitta hans hustrus namn någonstans. Tyvärr nämns hon varken i födelsenotisen 1712 eller 1721, och jag kan inte hitta hennes som fadder i Östra Sönnarslöv runt 1721.
Mvh Markus
1298
« skrivet: 2015-05-13, 12:13 »
Hej Kia!
Jag får det till Inhyß: [...] PatroleKarens, så Måns tycks alltså ha varit en inhyses patrullkarl. SAOB förklarar detta ord som soldat i en patrull, medan ordet patrull har flera betydelse i SAOB, däribland gå (på), i synnerhet förr även rida, ro patrull, utföra respektive delta i patrullering till fots, till häst eller i roddbåt, samt mindre truppavdelning med tillfällig tilldelad uppgift att rekognosera, bevaka, upprätthålla ordning, visitera eller dylikt (förr även inskränktare: avdelning enbart med uppgift att visitera poster och dylikt respektive att upprätthålla ordning); även om liknande enheter inom civil ordningsmakt och dylikt eler (förr) inom brandskyddsorganisation.
Jag vill minnas att Sverige och Danmark inte var bästa vänner under 1760-talet, och bland annat för att skapa bättre relation mellan länderna ingick kronprins Gustaf (sedermera Gustaf III) äktenskap med den danska prinsessan Sofia Magdalena hösten 1766. Kanske Måns hade till uppgift att patrullera Hven för att upptäcka dansk fientlig verksamhet?
Mvh Markus
1299
« skrivet: 2015-05-12, 20:07 »
Hans hade passat perfekt som son till handskmakaren Hans Schougård (1693-1759) i Malmö, men även om denne fick hela fjorton barn i Malmö S:t Petri tillsammans med hustrun Anna Elisabeth Arvidsdotter Lundstedt (född ca 1701, begravd 1757 25/11 i Malmö S:t Petri) så fick de ingen son Hans:
1. Ingrid Magdalena, döpt 1720 7/9 (född 4/9 enl. db.), död 19/9 samma år.
2. Johannes (Johan), född 1722 17/12, komminister i Karlskrona stadsförsamling, sedermera medhjälpare åt superintendenten Lorentz Muhrbeck i Karlskrona, död 1770 som nådårspräst i Ramdala och Jämjö pastorat (se vidare Lunds stifts herdaminne, del 14, sid. 107).
3. Mattias, född 1725 25/2, handskmakare, begravd 1755 23/4 i Malmö S:t Petri.
4. Peter (Petrus), född 1727 24/1, stadskomminister i Karlskrona stadsförsamling, död därstädes 1786 24/10 (se vidare Lunds stifts herdaminne, del 13A, sid. 155).
5. Fredrik, född 1730 5/4, död 1748 19/10.
6. Jacob, född 1732 14/1, död 1733 7/11.
7. Greta Maria, född 1733 24/3, död 1736 28/3.
8. Jacob, född 1735 6/1, var borgare och handskmakare vid faderns bouppt. 1760.
9. Paulus, född 1736 31/10, var handskmakaregesäll vid faderns bouppt. 1760.
10. Andreas, född 1738 1/5, var handskmakaregesäll vid faderns bouppt. 1760.
11. Greta Maria, född 1740 4/2, död 24/11 samma år.
12. Johanna Maria, född 1742 14/4, begravd 1759 30/10 i Malmö S:t Petri.
13. Göran, född 1744 9/4, levde vid faderns bouppt. 1760.
14. Arvid, född 1746 9/1, död 26/1 samma år.
Brodern Jonas Hansson Schougård och hans hustru Ingar Eriksdotter fick flera barn i Blentarp, däribland en son Hans - kan man tänka sig att denne efter faderns död 1740 hamnade i lära hos farbrodern Hans i Malmö?:
1. Anna, född 1724 13/9.
2. Cecilia, född 1726 22/6.
3. Hans, född 1728 4/8.
4. Erik, född 1730 24/12.
5. Gertrud, född 1733 15/11.
6. Karna, född 1737 16/1.
7. Gertud, född 1739 18/2.
1300
« skrivet: 2015-05-12, 18:53 »
Hej Stig!
Nej, det var inte helt lätt att läsa, men jag tyder det såhär:
d 7 Septbr födde Måns Jöns K: Hustru Gertru Nilsdtr i As-
mund[torp en]. doter som i det H: dopet wart kallad Ana,
Frambars af Nils Nils K: Hustru Ellse Faddr: Pehr
Jönsson et And. Anderss. i Näs ??.
Mvh Markus
1301
« skrivet: 2015-05-12, 18:46 »
Hej Yvonne!
Det är ju klockrent, jag som har letat ett tag efter just Anna Maria Frisenbergs bouppteckning! Jag tyder ingressen, och den del av slutet som kan vara intressant, såhär:
Åhr 1783 den 21ste October, blef uppå
wederbörlig anmodan af undertecknad Laga
Bouppteckning och Wärdering hållen öfwer
den Qwarlåtenskap som befunnits efter Af-
ledna Hustruen Anna Maria Frisenberg uppå
No 1. Dåmstorps Qwarn, som förleden Augu-
sti månad genom döden aflidit, och jemte
des Kjära man, Möllaren mäster Henning
Christopher Richter, efter sig lemnat Twenne
döttrar och BröstArfwingar: nembl:n
Lowisa, 18 Åhr gammal, och Caisa, 15 Åhr gammal,
Å hwilkas wägnar infant sig dess Moderbroder
Ryttaren Anders Frisenberg ifrån Borlunda.
Sedan Encklingen blifwit åtwarnad och till-
sagd att tillföllje af IX Cap: 1 §: Ärfdabal-
cken, Qwarlåtenskapen, sådan som den wid
dödstimman befunnits, uppgifwa, företogz
Bouppteckningen och wärderades af till-
kallade Gode män Rusthållaren Pär Ohlson
ifrån W: Sallerup, och TrägårdsMästaren
mäster Wallström ifrån Ellinge som
fölljer nembl:n.
[...]
Hwad angår förmynderskapet och förwalt-
ningen af dett mine omyndige döttrars,
wid framdehles skifte, tillfallande möderne-
arf; så åtager och tillförbinder jag mig
derföre wara answarit, så wäl för Capita-
let, som dess frucktbarhet med Lagligit
Interesse ifrån denna Dato, hwilket alt
hermed bekräftas. af Damstorps Qwarn
den 21 October 1783.
H:C:Richter
[...].
Mvh Markus
1302
« skrivet: 2015-05-12, 11:42 »
Hej Solvig!
Notisen lyder såhär:
Söndagen d:n 23 Oct:r
wigdes Ärlige och Be-
skedelige drängen och
Åboen Fader Pärss.
af Näraby, samt
Ärliga och Gudfruch-
tiga pigan Hanna
Pärsdot:r af Fårarp.
Mvh Markus
1303
« skrivet: 2015-05-12, 11:39 »
Hej Solvig!
Kvinnan som begravdes var Hanna Fader Pärs af Näraby, alltså Fader Perssons hustru Hanna från Nedraby, som dog i barnsnöd 1750 20/4, 26 år gammal.
Mvh Markus
1304
« skrivet: 2015-05-12, 11:26 »
Det verkar som att Magdalena har bott hos äldre brodern Jonas i byn Karup i Blentarp, vilket förklarar att vigseln ägde rum där 1721. Jag tänkte först att även modern och styvfadern bodde där, men det verkar inte så. I Villie katekismilängd 1701 hittar man på Villie Nr 24 (gatehus) klockaren Jöns Malmberg med hustrun Gertrud Hansdotter och (styv)sönerna Jonas Skougård och Hans Skougård. Därefter hittar man i Villie födelsebok 1702 att en Johanna Eilersdotter i Foglahuset döpte sin utomäktenskapliga dotter Kirsten Dom. 14 Trinit. (alltså 1702 7/9), och »udlagde til Barnafader Klocharen Jöns Pehrson Malmbergh». Frågan är om detta hänger samman med att soldaten Olof Humelin samtidigt fick domkapitlets rekommendation till kyrkoherden i Villie att pröva sin skicklighet till klockartjänsten där (Lunds domkapitels protokoll 1702 10/9, §. 9, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:4); Jöns tycks i varje fall ha blivit avsatt från klockartjänsten i Villie, för enligt församlingens dödbok 1703 13/2 »begrofz Jöns Malmbergs lilla Barn Lorentz, som blef dödh af små koppor». Därefter tappar jag spåret, men i mantalslängden 1720 dyker ogifte Jonas Hansson upp som brukare av hemmanet Karup Nr 5 i Blentarps socken, och åren 1721-1722 har han en piga hos sig (systern Magdalena det första året?). Jonas gifter sig 1723 29/12 i Blentarp (»Jonas Hanson Skougård») med Ingar Eriksdotter. När det gäller Magdalenas barn med Sven Pålsson, så har jag hittat sammanlagt nio stycken. De enda jag lyckats spåra framåt i tiden är nr 2, 3 och 9, medan 1 och 8 som synes återfinns i dödboken, så nr 4-7 tycks ha nått vuxen ålder - men var tog de vägen?: 1) Bengta, född ca 1721?, begr. 1725 24/2 i Bosarp. 2) Pål (Paul) Klintberg, döpt 1723 17/2 i Bosarp, kyrkoherde i Härslöv. 3) Johan Klintberg, döpt 1725 24/2 i Bosarp, sämskmakare i Ystad, död 1783 25/3 i Ystads S:ta Maria, bouppt. 28/8 samma år (Ystads rådh. o. mag. FII:34 (1780-1783), sid. 423). 4) Per, döpt 1727 25/1 i Bosarp. 5) Christian, döpt 1729 5/3 i Bosarp. 6) Bengta, döpt 1731 5/9 i Bosarp. 7) Gertrud, döpt 1734 18/1 i Bosarp. Jacob, född 1736 7/3 i Bosarp, begr. därst. 4/7 samma år. 9) Jacob Klintberg, född 1737 18/7 i Bosarp, färgare i Gävle. Jag är inte släkt med dessa personer (åtminstone inte vad jag vet), men eftersom jag skriver på två böcker om skånska klockare och skånska landshövdingar så forskar jag både kring Magdalena Hansdotter Schougårds far och sonson, landshövdingen Wilhelm af Klinteberg. Mvh Markus
1305
« skrivet: 2015-05-10, 14:45 »
Hej Anna!
Magdalena Hansdotter Schougård var född 1695 10/2 i Villie, som dotter till klockaren i Villie & Örsjö pastorat, Hans Matsson Schovgaard (född ca 1666, begr. 1698 4/5 i Villie, son till kyrkoherden i Västra Hoby & Håstad, Mats Hansson Schovgaard och Marna Larsdotter; se Lunds stifts herdaminne, del 4, sid. 319ff) och hans hustru Gertrud Hansdotter (som gifte om sig ca 1699 i Villie med makens efterträdare, klockaren Jöns Persson Malmberg).
Hans Matsson Schovgaard och Gertrud Hansdotter fick utöver Magdalena ytterligare tre barn, sönerna Jonas Schougård (född 1691 18/1 i Villie, begr. 1740 5/10 i Blentarp, »45 åhr»), Hans Schougård (född 1693 14/8 i Villie, borgare och handskmakare i Malmö, död 1759 8/7 i Malmö S:t Petri (6/7 enl. bouppt. i. Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:63 (1760-1762), sid. 89 (MSA)) och Mattias (född 1697 4/2 i Villie, begr. 15/12 samma år, »20 mån., 2 veckor, dagar och några timmar gl.»).
Magdalena själv gifte sig första gången 1721 21/3 i Blentarp med hejderidaren Sven Pålsson (född ca 1688, död 1743 28/1 i Bosarp, »d 21 Januarij wardt i halfwa kroppen borttagen» enl. db.), och efter hans död andra gången 1744 3/6 i Bosarp med skogvaktaren Ola Hansson, som tycks ha avlidit före hustrun men han återfinns inte i Bosarps dödbok. Magdalena kallas i varje fall änka när hon avlider i Bosarp 1763 7/9 i Bosarp.
Mvh Markus
1306
« skrivet: 2015-05-09, 23:45 »
Hej Niklas!
Jag gissar att orten är den närbelägna församlingen Hemmesdynge, som i äldre tid stavades Hemmingesdynge.
Mvh Markus
1307
« skrivet: 2015-05-07, 22:21 »
Hej Maria!
Personen som har skrivit texten är Anders Nilsson (född 1746) som bodde i Brogtorp i Julita socken, Södermanland. Han var gift med Annika Nilsdotter, och de fick flera barn där (man hittar fadern och sonen Nils i Julita AI:1a (1783-1794), sid. 77, och modern med tre döttrar i Julita AI:1b (1783-1794), sid. 137). Med några frågetecken tyder jag texten såhär:
Anno 1746 är Jag Anders
Nillson föd hit till werden
uti brogtorp ok Julita sockn
Anno 1744 är min kiera
hustru Annika Nils doter
föd hit til werden uti
Töuelite ok Juleta sockn
Anno 1772 den 21 April Är
min kiera son Nils föd hit ti...
werden af ärlige ok Christelige
föräldrar uti brogtorp ok
Julita socken Ano 1774 den 22
Agusti är min kiera son Anders föd
hit til werden Ano 1778 den 12 ...
är min kiera son Peter föd hit
werden [...]
år 1779 den 18 Ap...
är min dåter Ana stina föd hit til werden
år 1782 den 26 Maji är min dotter
brita Maja föd hit til werden.
Mvh Markus
1308
« skrivet: 2015-05-03, 19:20 »
Jag gissar att Anita tänker på diskussion, som nyligen uppstod under Läshjälp, och det avslutande stycket i de automatiska e-postmeddelandena från Svara_Ej(at)genealogi.se, som sänds ut när man fått svar på sina inlägg på Anbytarforum:
!! SVARA INTE PÅ DETTA MEDDELANDE !!
Detta är ett automatiskt e-postmeddelande från Anbytarforum
som skickats för att ett nytt meddelande har postats.
Detta innebär bara att man inte ska besvara de automatiska e-postmeddelandena, eftersom svaren då inte når mottagaren, alltså personen som besvarade ditt inlägg. Det är däremot fritt fram att tacka på själva Anbytarforum; i forumets barndom fanns däremot (p.g.a. utrymmesskäl) en regel om att man inte skulle posta meddelanden som bara innehöll ett Tack!, men denna regel är numera skrotad eftersom forumets kapacitet numera är mycket större.
Mvh Markus
1309
« skrivet: 2015-05-03, 17:28 »
Hej Anita!
Jag får det till Sub vita varius: sub mortem in poënitentiam versus; hans uppförande var skiftande i livet, och omvändes till ånger (botgöring) först i döden. Prästen antyder alltså att P. F. Norstedts uppförande aldrig hann förbättras under hans livstid, ett nog så strängt omdöme, så man förstår varför prästen för säkerhets skull skrev det på latin.
Mvh Markus
1310
« skrivet: 2015-05-01, 15:48 »
Christina är något av ett mysterium, och som Tore säger är det dessutom olika bud om hennes efternamn. I Bara födelsebok kallas hon Marmorin 1792 och 1794, men Malmorin 1795 liksom i husförhörslängden 1784-1792, och i makens bouppteckning 1798 både undertecknar hon och kallas Malmlin. I Östra Vemmerlövs födelsebok 1788 och 1791 kallas hon också Malmlin, men 1789 Malin, samtidigt som hon i familjens flyttningsattest till Bara 1791 (Bara kyrkoarkiv, vol. HII:1 (1783-1798), bild 1950 hos ArkivDigital) kallas Malmerin. Jag har letat upp alla deras barns födelsenotiser, och det ser ut som följer: 1) Elna Maria (f. 1785 22/9 i Nybromölla, Södra Mellby, levde vid faderns bouppt. 1798). 2) Ulrika (f. 1787 19/3 i Mellby, Södra Mellby, levde vid faderns bouppt. 1798) 3) Anna Helena (f. 1788 17/8 i Östra Vemmerlöv, död där 30/10 samma år) 4) Christiana (f. 1789 20/12 i Östra Vemmerlöv, död där 1790 2/2) 5) Christina (f. tvilling 1791 8/2 i Östra Vemmerlöv, död där 14/3 samma år) 6) Anna Helena (f. tvilling 1791 8/2 i Östra Vemmerlöv, levde vid faderns bouppt. 1798). 7) Carl Fredrik (f. 1792 9/10 i Torups stampmölla, Bara, död där 2/11 samma år). Christiana (f. 1794 9/4 i Torups stampmölla, Bara, levde vid faderns bouppt. 1798). 9) Lotta (f. 1795 21/12 i Torups stampmölla, Bara, levde vid faderns bouppt. 1798). 10) Henning Christoffer (f. postumt 1798 20/4 i Torups stampmölla, Bara, levde vid faderns bouppt. 1798). Ingen av dessa födelsenotiser ger någon ledtråd till Christinas ursprung, och bland faddrarna finns inte en enda person med ett efternamn som påminner om hennes. Är namnet taget, hade Christina inga helsyskon, eller hade hon helt enkelt ingen kontakt med dem? Är uppgiften om Malmö i Hyby husf. ett blindspår, och var gifte hon sig med H. C. Richter? Jag kan inte hitta deras vigselnotis i ArkivDigitals skånska vigselregister, och från det att H. C. Richter flyttar med sin första hustru från Gårdstånga till Västra Sallerups pastorat 1776 (se ) tills H. C. dyker upp med sin nya hustru i Södra Mellby 1785 hittar jag inga spår av dem. Om man bortser från uppgiften om Malmö i Hyby AI:5 sid 218 (jag hittar ingen person i Malmös födelseboksregister med namnet Malmlin / Malmolin / Malmorin eller dyl. som får barn i varken Malmö Caroli S:t Petri eller garnisonsförsamling under 1700-talet), och vidgar sökningen till hela Skåne, så finns det en släkt Malmorin, som delvis är sammanflätad med mitt eget släktträd. Släktens stamfader är kopparslagaren Håkan Malmorin (född ca 1717, begr. 1762 9/5 i Helsingborg), gift med Johanna Nilsdotter. Christina skulle åldersmässigt kunna vara deras dotter, men vid närmare undersökning fick jag fram att de fick fem barn i Helsingborg, men bara fyra söner som nådde vuxen ålder: Cajsa (född 1750 29/8, död före 1762), Sven (född 1751 3/11, kopparslagare i Helsingborg, begr. där 1784 14/3, bouppt. 1784 25/11), Nils (född 1754 8/2, var 1784 guldsmed i Landskrona då han närvarade vid brodern Svens bouppt.), Lorentz (f. 1756 29/10, levde 1762) och Håkan (f. 1762 18/5, levde 1762). Det kan nämnas att Håkan Malmorin kallas Marmorin i sin bouppt. 1762 10/8 (Helsingborgs rådh. o mag. FIIa:15 (1762-1763), sid. 33-42), men namnet stavas annars alltid Malmolin. Norr om Helsingborg, i Jonstorps socken, hittar man sadelmakaren Hans Petter Malmolin, som gifte sig 1756 12/11 i Ängelholm med Ingar Ståhle (f. ca 1723, död 1779 2/4 i Tunneberga, Jonstorp). De får två barn i Jonstorp, men tyvärr ingen Christina: Petter (f. 1757 22/7) och Mariana Lucia (f. 1760 11/12).
1311
« skrivet: 2015-05-01, 12:58 »
Hej Ove!
Erik Tydell var mönsterskrivare vid Majorens kompani under Norra skånska kavalleriregementet (sedermera Skånska husarregementet) från november 1679 till sin död i Polen i maj 1703. Detta framkommer i Christopher von Warnstedts artikelserie »Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra Skånska Kavalleriregementet åren 1658-1709», som publicerades i Släkt och Hävd åren 1993-1996. Tydell finns i Släkt och Hävd 1995:1, sid. 287, där det även står om hans namn Erik Tydell (urspr. Tydelius).
Detta kan antyda att han var prästson, och det finns en del präster i Tydje socken i Älvsborgs län som givit upphov till släktnamnet Tydelius / Tydell, t.ex. komministern Ericus Birgeri i Tydje, vars barn ska ha kallat sig Tydelius (se t.ex. här).
Mvh Markus
1312
« skrivet: 2015-04-28, 18:49 »
Geska Krutmeijer flyttade tydligen sedermera till Trelleborg, där styvsonen Anders Christensson Wiborg (död 1734 27/2 i Trelleborg, enl. bouppt. 4/7 s. å.; Skytts häradsrätts arkiv, vol. FIIa:3 (1731-1736), sid. 437ff) var handelsman, och även sonen Tideman Christensson Wiborg bodde (han är fadder åt Anders' barn i Trelleborg 1699, och var gift med Boel Andersdotter, som blev begr. 1716 19/6 i Trelleborg, »Boel Tidemans»). Geska själv avled först 1727 1/5 i Trelleborg, och notisen i dödboken är en sann genealogisk fröjd:
»Andres Wijborgz styfmoder Gedske Tidemansdoter, föd i Malmö 1645 in Aug: Fadren Råd och Handelsman Tideman Krudtmejer, Modren Britta Giertz dott:r A:o 1670 blef hon gifft i Malmö med Christen Olson Wijborg, bemelte sal. Hustru Gieske dödhe d 1 Maj, war 81 åhr 8½ Månad g.».
Dock omnämns inget äktenskap med klockaren Per Jönsson i Kviinge, men jag misstänker att paret erhöll skilsmässa, något man väl inte ville skylta med.
1313
« skrivet: 2015-04-28, 16:42 »
Stort tack för denna uppgift, Christian! Det visade sig att du har helt rätt, för i Österslövs mantalslängd 1688 hittar man på Ekestad Nr 1 Befallningsman Gierdt Krutmeijer, hustru Malena. Om jag förstått rätt ska denne man vara Gert Tidemansson Krutmeijer (född ca 1638, död 1719 28/6 i Södra Mellby), som enligt diverse obekräftade uppgifter på internet ska ha haft systern Giesa, född omkring 1645 i Malmö, och deras föräldrar ska vara rådmannen Tideman Krutmeijer och Birgitte Giertzdatter Slytter.
Denna Giesa ska enligt diverse sidor på internet ha varit gift i Malmö, och till slut hittade jag skiftet 1684 7/4 i denna stad efter fordum Borgaren och Skohleholderen här uthi stadhen Christen Olsson, som efterlämnade änkan Gesse Tijdemansdotter med sin lagvärja Jost Tijdemanson, samt dhen s: Mandz barn, Andreas Christensson myndig, dottern Sidtzsele Christensdotter med sin fästman Elias Biuder(?), och yngste sonen Tijdeman Christensson. Tijdeman bör ju vara en son i äktenskapet med Giesa, även om det inte sägs rakt ut, men i skiftet nämns i varje fall att sonen Andreas' mor hette Sissele Michelsdotter, och dottern Sisseles mor ska ha hetat Karen Olsdotter, så Christen Olsson tycks ha varit gift tre gånger (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:31 (1684-1689), sid. 243-273).
Detta förklarar varför klockaren Per kallar henne Malmö-hora, och passar bra med att hon inte kallas jungfru i Kviinge vigselbok 1687 (hon har ingen titel alls). Det verkar ju röra sig om samma Geska / Gesa, men för säkerhets skull kanske jag borde kika i Leif Ljungbergs utredning Släkten Krutmeijer, som Anders Berg omnämner i denna tråds första inlägg 1999.
1314
« skrivet: 2015-04-28, 12:16 »
I Kviinge gifter sig 1687 30/10 Gedske Krudmeijer med klockaren därstädes, änklingen Per Jönsson, och i vigselboken framgår det att paret trolovats (desponsati) i Egested.
Bland Lunds domkapitels äktenskapshandlingar (vol. FIIf:7, 1689-1690) finns en hel del dokument angående parets osämja, som tydligen började redan på bröllopsnatten. I dessa handlingar berättar Geska att 1688 5/1 reiste ieg till min broder i Ejested, och undertecknar en skrivelse med Gedske Tiedemandsd: Krudmeijer. Hon berättar vidare att maken kallat henne Malmö-hora, men å andra sidan säger hon sig även vara främmande i trakten kring Kviinge, så detta Egested / Ejested låter ju som / borde vara en dansk plats, men jag hittar ingen sådan ort? Och vilken Tideman Krutmeijer kan denna Geska vara dotter till?
Mvh Markus
1315
« skrivet: 2015-04-24, 15:10 »
Hej Eva!
Jag läser det som Nihil ex tribus philosophiæ partibus, vilket jag får till ungefär ”Ingenting utav filosofins tre delar”. Som synes har varken Nils Jönsson eller hustrun fått något betyg i kolumnerna för Hustavlan och Spörsmålen i Luthers lilla katekes, och jag misstänker att det kan vara detta prästen syftar på - Hustavlan delade nämligen med hjälp av bibelcitat upp världen i tre delar (stånd), det andliga, det världsliga och hushållet, och förklarade hur de skulle styras.
Mvh Markus
1316
« skrivet: 2015-04-23, 00:08 »
Jag såg nu att anteckningarna gjordes i september 1762, och eftersom Pommerska kriget varade 1757-1762 så verkar det som att soldaterna har betalat efter hemkomsten, som tack för en välsignad återkomst från kriget?
Mvh Markus
1317
« skrivet: 2015-04-22, 20:42 »
Hej Ulla!
Det var tydligen fråga om raka motsatsen, för soldaterna skänkte nämligen pengar till kyrkan pro felici Reditu ex Pomerania, alltså för en välsignad återkomst från Pommern.
Mvh Markus
1318
« skrivet: 2015-04-19, 14:26 »
Jag har försökt följa händelseförloppet när löjtnant Piculell intogs i hospitalet, men det är ganska rörigt och de mest intressanta uppgifterna lyckas jag inte hitta.
Hospitalets elektorer hade i varje fall 1768 27/4 upprättat förslag till sju vakanta rum, och tydligen hade löjtnant Piculell då ansetts uppfylla kraven. Hospitalets kurator Carl Hallenborg sände förslaget till Lunds domkapitel, som godkände det 1768 11/5; »Landshöfdingen och Curatoren öfwer Gyllenbielkiska Hospitalet Wälborne Herr Carl Hallenborg öfwersänder till Consistorii bepröfwande Electorens wid bemelte Hospital uprättade wahl och förslag till sju stycken ledige rums besettjande. Resol. Swaras förenemde Landshöfdinge, at Consistorium för sin del har ei något wid berörde wahl och förslag at påminna, utan samma wahl och förslag, hwilket till meranämde Landshöfdinge återsändes, till alla delar gillar och stadfäster» (Lunds domkapitels protokoll 1768 11/5, §. 4; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:45 (1768), sid. 348-349).
Handlingarna återsändes mycket riktigt till Hallenborg, men det enda jag lyckas hitta är Hallenborgs brev till domkapitlet som omnämner »Medföljande förslag», men själva förslaget ligger inte vid detta brev (Domkapitlets i Lunds arkiv, vol. FIInc:2 (1749-1780), sid. 255). Förslaget finns inte heller bland hospitalets korrespondens, men där ligger däremot brevet från Hallenborg till hospitalet, daterat Rydsgård 1768 20/6, där löjtnanten slutgiltigt får en portion vid hospitalet: »Wälbetrodde Herr Hospitals föreståndare. Sedan Herr Doctoren Biskoppen och ProCancellerairen samt Maxime Wenerandum Consistorium påse det och nyligen bifallit det wahl som Herrar Electorer den 27de Aprilis sidstl:ne uprättat, till 7 st: Lediga rums besittjande i Gyllenbielkiske Hospitalet, så föranlåtes jag Eder härmed anbefalla, at låta fölljande personer åtnjuta Nummer och Hospitalsförmåhner åhrligen [...]. Uti Mans Sahlen intages. 5:to Blinda Lieutenanten Herr Piculell njuter portion ifrån den 1 Julii innewarande år» (Domkapitlets i Lunds arkiv, vol. FIInc:6 (1760-1768), bild 5850 hos ArkivDigital).
Jag lyckas inte heller hitta hospitalets protokoll, men på sidan 261 i Domkapitlets i Lunds arkiv, vol. FIInc:2 (1749-1780) finns ett »Utdrag af Curatoris Protocoll hållit uti Gyllenbielkiska Hospitalet den 11te Junii 1768», så det har alltså förts någon form av protokoll, men frågan är var dessa har tagit vägen? Hela Gyllenbielkiska hospitalets arkiv, som består av korrespondens, testamenten, kuratelsräkenskaper, anmärkningar och förklaringar vid räkenskaperna m. m. 1719-1849, har fotograferats av ArkivDigital och hittas i Lunds domkapitels arkiv, volymerna FIInc:1 till FIInc:14.
1319
« skrivet: 2015-04-17, 18:13 »
Ja, det är verkligen en skattkammare av information, och det känns som att man hittar något nytt varje gång man kikar där!
Jag har också funderat över detta med portioner och lemmar som inte bodde fysiskt i hospitalet, och kom då att tänka på att jag ju har Lennart Olssons Karolinens testamente : Gyllenbielkeska hospitalet (Kvidinge : Kvidinge sockens hembygdsfören., 1987) i bokhyllan. På sid. 51-52 i denna bok finns en avskrift av instruktionerna för hospitalsföreståndaren 1751 16/1, och där förklaras hur systemet fungerar:
»Alla som ha underhåll ska vistas i hospitalet, om icke kuratorn ger tillstånd för någon synnerlig omständighet, att vistas annorstädes.
[...]
De i hospitalet fastställda rumsplatserna är 40 st. Varje intagen skall till underhåll ha en portion om 3 daler pr. månad, räknat på 13 månader, samt 16 öre under namn av mjölk- och kålgårdspenningar i stället för de förmåner Gyllenbielke förordnade i sitt testamente, men som efter hospitalets nuvarande inrättning ogörligen kan skaffas in natura. Portionspenningen skall utbetalas senast den fjärde dagen vid varje månads början.
De lemmar, som med vederbörligt tillstånd uppehålla sig utom hospitalet, skall få sin portion en gång i kvartalet. De bör själva eller genom ombud infinna sig på hospitalet och då medföra attest och bevis från sin församlings kyrkoherde».
Det verkar alltså som att gamle löjtnant Piculell (och sedermera hans dotter) var en av de lemmar som bodde kvar hemma, men ändå fick en portion vid hospitalet - kanske ansågs hans blindhet vara en »synnerlig omständighet»? Jag har kikat lite bland hospitalets akter men tyvärr inte hittat någon närmare förklaring.
1320
« skrivet: 2015-04-17, 09:58 »
Hej Göran!
Moderns namn anges inte i födelsenotisen, som i sin helhet lyder såhär:
BöneSöndagen Christnades Jäppa Bengts
hustrus lilla sån i Bosarp, kallad
Nills född d 4 Maj. Buren af
hushållerskan Christina [...] dotter
i Prästgården, Faddrar.
Rytt Lindberg, Erland Månsson
Pig Ellse.
Mvh Markus
1321
« skrivet: 2015-04-17, 09:53 »
Hej Guje!
Anteckningen om föräldrarna lyder såhär:
»Barnfadren icke angifven.
Hustrun Anna Sofia Löf-
gren, hvars man Carl Joseph
Carlsson, d 18/8 1870 uttog flytt-
nings attest till Säby med hustrun.
(Barnfadren, fastän icke upptagen
på Kyrkoherden Wiedes dopsedel)
uppgifves vara drängen Gustaf
Adolf Nilsson i Bresätter)»
Dopvittnen har först angetts vara »Kyrkovärden Larsson och kyrkoväktaren Rockström», men detta har sedan strukits över och ändrats till »Daglönaren August Andersson och dess hustru Wilhelmina Jonsson, drängen Carl Augustsson i Dunderhof, under Bolltorp, och pigan Anna Charlotta Andersson i Bresätter». I sista kolumnen står »12/8 1877 afsändes dopattest till Säby».
Mvh Markus
1322
« skrivet: 2015-04-16, 14:30 »
Olle; födelsenotisen från 1819 gäller ett barn till den ovannämnde Britaniel Lindman, född 1781 i Rebbelberga, som mycket riktigt bodde i Håkäng, Daretorps socken (Daretorp C:2 (1755-1840), sid. 151):  Han fick flera barn i socknarna Böne och Daretorp 1808-1830, men det verkar inte som att något av dem hedrade fadern genom att döpa sina egna barn till Britaniel. De två yngre Britaniel från nordvästra Skåne lyckas jag hitta i vuxen ålder. I Sveriges dödbok 1901-2013 finns däremot femton kvinnor, födda 1868-1907, som har Britania / Britannia / Brittannia / Brittania som mellannamn, men Britaniel med stavningsvarianter lyser med sin frånvaro. Även jag var inne på de brittiska spåret, och det behöver kanske inte vara mer komplicerat än så? När jag sökte på namnet Britaniel i Google Books fick jag för övrigt en träff, som dock visade sig vara ett tolkningsfel av »Britanie?». Det var en dikt av den brittiske poeten Abraham Cowley (1618-1667), som bland annat innehåller följande vers (publicerad i The works of Mr. Abraham Cowley (London, 1721), sid. 215): »Where shall I find the noble British Land? Lo! I at last a Northern Speck espy, Which in the Sea does lye, And seems a Grain o'th' Sand! For this will any Sin, or Bleed? Of Civil Wars is this the Meed? And is it this, alas, which we, Oh Irony of Words! do call Great Britanie?».
1323
« skrivet: 2015-04-16, 09:42 »
Kanske är dessa uppgifter redan kända, men 1768 »Efter Högwälborne Herr LandzHöfdingens och Curatoren Hallenborgs förordnande af d 20 Junii kommer nu här at införas Blinde Lieutenanten Picculel som niuter portion ifrån d 1 Julii» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIInc:6 (1760-1768), »1768 Åhrs Annotations Book wid Gyllenbielkiska Hospitalet», sid. 12).
Man kan sedan följa löjtnanten i hospitalets annotationsböcker t.o.m. 1785, då han är »död enl:t Präste attest den 27 Maji 1785. Underhållet och Begrafningshjelpen war redan förut upburit enl:t Quittence den 26 föregående April» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIInc:10 (1785-1789), »1785 års Annotations Bok wid Gyllenbielkiska Hospitalet uti Qvidinge», sid. 11).
1324
« skrivet: 2015-04-16, 09:36 »
Den 4 december 1781 föddes i Rebbelberga socken i Skåne Ländsmannens Christian Lindmans och dess hust. Ana Pärsdotters uti Reb. son, som d 7. döptes och kallades Britaniel (Rebbelberga CI:1 (1738-1796), sid. 47). Denne Britaniel blev sedermera kopparslagare och flyttade 1798 från Ängelholm till Helsingborg (Helsingborgs stadsförsamling HII:1 (1776-1799), men hamnade sedan i Daretorps socken i Västergötland där han bodde ännu 1830.
I nordvästra Skåne föds det dock sedermera ytterligare två Britaniel, först är det murmästaren Eskil Rosendahl o.h.h. Anna Brita Wallin som 1815 21/10 får sonen Magnus Britaniel i Helsingborgs stadsförsamling (CI:5), och några år senare får pigan Olena Pålsdotter sonen Brithaniel utom äktenskapet, född 1821 29/11 i Ängelholms stadsförsamling (CI:2, sid. 102). Den enda koppling jag ser till Lindmans är att Enkan Lindman är fadder åt Olenas barn 1821.
Vad kan detta vara för märkligt men vackert namn?
1325
« skrivet: 2015-04-11, 08:19 »
Hej Paul!
Jag läser notisen såhär:
d. 5 Nov. sam[m]anwigdes ryttaren af Öfwerstel:
Compagnie N:o 30 Carl Malmberg med
pigan Boel Olufsdoter i Rognaredz
hus. Hans föräldrar äro scholemäst:
Peter Malmberg i Billinge hennes [?] Ola
Pehrsson i Fiskarehuset och Marta[?] Pehrs
doter i Rognaredz hus. De wigde
bo i Raffteboen i Sonarslöfs sochn.
Fiskarehuset finns i Riseberga mantalslängd 1763, och i Västra Sönnarslövs mantalslängd samma år hittar man paret Malmberg i gatehuset Raftabben (det kallas dock Rafftaboen i födelseboken när första barnet föds 1763).
Brudens och hennes mors hemvist var jag dock mer osäker på. Det finns bara en plats i Riseberga socken med liknande stavning, och det är Ruggared (modern stavning Ruggaröd), men jag var inte helt övertygad så jag koncentrerade sökningen till hela Norra Åsbo härad. Då upptäckte jag att det i Risebergas annexförsamling Färingtofta ligger en by vid namn Rögnaröd (stavas Rågnaryd i mantalslängden 1762), och i denna by bodde i mtl. 1762 bland annat en piga Boel hos Jöns Persson och hans hustru.
Mvh Markus
1326
« skrivet: 2015-04-08, 14:33 »
Hej Conny!
Även jag är nyfiken på denna familj, och har lyckats spåra Jöns Nöbbelin tillbaka till Skatelövs socken. Jöns Persson, som han då kallas (han kallas emellertid Nöbbelin i födelseboken 1750 när sonen Sven Peter föds) dyker upp i Skatelöv första gången i mantalslängden 1750, då han är gästgivare i Gottåsa mellangård, och på gården bor även sonen Nicolaus. Jöns Persson är gästgivare där även i mtl. 1751 och 1752, men sedan lämnar de gården (som synes bor de då i Skatelövs mellangård, där sonen Magnus föds 1754, men jag hittar inte familjen i mantalslängderna). I mantalslängden 1756 dyker Jöns Nöbbelin med hustru åter upp i Gottåsa, nu i Gottåsa norregård, och i mantalslängderna 1757-1758 sägs han vara gästgivare och dottern Stina bor hemma. I mantalslängden 1759 har familjen dock lämnat gården, så frågan är var de befinner sig åren 1760-1763, innan de dyker upp på Edenryd Nr 16 i Ivetofta mantalslängd 1764? Detta är de uppgifter jag hittills fått fram om familjen:
Jöns Nöbbelin, född ca 1707, gästgivare i Gottåsa i Skatelöv, sedermera i Edenryd i Ivetofta, död därstädes 1782 12/7, bouppteckning 1782 12/8 (Villands häradsrätt FIIa:32 (1782), bouppt. nr. 61).
Gift 1:o med Karin (Catharina) Persdotter, född ca 1709, död 1753 20/3 i Gottåsa, Skatelöv, »43 ½ af bröstsiuka».
Barn:
1) Niklas (Nicolaus) Nöbbelin, född ca 1734 (sägs vara 15 år gammal i Skatelövs mantalslängd 1750 osv.), var myndig vid faderns bouppteckning 1782 och sägs då vara varvstimmerman.
2) Jonas Nöbbelin, var myndig vid faderns bouppteckning 1782 och sägs då vara volontär.
3) Stina Nöbbelin, född ca 1745, död 1791 (begr. 2/3) i Torarp i Asarum, gift med kofferdiskepparen Truls Törngren, född 1744 (bodde 1794-1798 i nr. 9 Torarp i Asarum).
4) Maria Nöbbelin, var ogift och omyndig vid faderns bouppteckning 1782.
5) Sven Peter Nöbbelin, född 1750 4/5 i Gottåsa norregård, Skatelöv, ej omnämnd i faderns bouppteckning 1782.
Gift 2:o 1754 21/4 i Skatelöv med änkan från Skatelövs mellangård, Kerstin (Christina) Månsdotter (kallas Lindemarck i makens och sin egen bouppt.), född ca 1729, död 1785 30/1 i Edenryd, Ivetofta, bouppteckning 1785 30/5 (Villands häradsrätt FIIa:36 (1786), bouppt. nr. 10).
Barn:
1) Magnus Nöbbelin, född 1754 13/12 i Skatelövs mellangård, Skatelöv, gästgivare i Edenryd, Ivetofta, död därstädes 1816 4/6.
2) Petter Nöbbelin, född 1755 27/12 i Gottåsa norregård, Skatelöv, död därstädes 1756 24/2.
3) Bengt Nöbbelin, född 1757 15/1 i Gottåsa, Skatelöv, ej omnämnd i faderns bouppteckning 1782.
4) Carl Nöbbelin, född 1758 6/6 i Gottåsa, Skatelöv, fjärdingsman i Edenryd, Ivetofta, död därstädes 1811 7/5.
Mvh Markus
1327
« skrivet: 2015-04-05, 15:48 »
Hej Anna!
Tyvärr har jag inget svar på din fråga (trots att jag letat överallt), men det låter rimligt att det kan vara ett dalsländskt dialektalt ort - med fyra dagars mellanrum avlider nämligen två personer i februari 1860 i Rännelanda socken av just Knöf, och när jag sökte i Släktdatas register fick jag bara träffar på dessa båda dödsnotiser.
I en essä av Håkan Roos i Tidningen Kulturen i december 2014, ”De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition och byråkrati”, kan man läsa om bynamnet Knöva i Brunflo socken i Jämtland att ”Knöva kan komma av knöv-, kanske terrängförhöjning”. Tyvärr hittar jag ingen förklaring på ortnamnet Knöva i Ortnamnsregistret, men om dödsorsaken knöf har samma språkliga ursprung som byn Knöva, så kanske man kan tänka sig att personerna dog av någon form av svullnad (förhöjning på kroppen)?
Mvh Markus
1328
« skrivet: 2015-04-03, 09:31 »
Enligt Svenska akademiens ordbok (SAOB) är en pressare kort och gott en »person som (yrkesmässigt) sysslar med pressning», så som Leif säger beror det helt på sammanhanget. I SAOB finner man många typer av pressare, såsom tyg-, tobaks-, tegel-, olje-, rör-, skrot-, spont- och strumpfabrikspressare, men en lite udda definition av pressare från 1840-talet är »person som hade till uppgift att genom pressning skaffa folk till krigstjänst».
1329
« skrivet: 2015-04-02, 13:22 »
Det är ju lite blekt där i marginalen, men jag kompletterar din uttydning såhär:
Testes:
Pär Christenssons hustru i Wismarlöf bar barnet
Matz Pärsson i Råberg och hans dotter Malena
drängen Pär Swänsson i Wismarlöf, Stij Jönsson och
Jöns Nils hustru ibidem drängen Lars Christensson.
Namnet Stij ser lite märkligt ut, men är detsamma som Stig. Denna stavningsvariant hittar man i just Bara härad under 1600-talet; klockaren vid Lunds domkyrka, som var son till en präst i Bara härad, hette t.ex. Jörgen Stijsson (död 1684).
Mvh Markus
1330
« skrivet: 2015-04-02, 09:56 »
Hej Lina!
Notisens inledning lyder såhär:
Ett Oäckta barn wid nampn Lars föddes uti Wismar-
löf d: 10 Martij hwars Moder war Swän Pärs [i Wismarlöf] dotter Kirsti-
na. som döptes Dominica lætare wid dopet utlades
barnetz fader, drängen Mårten Bengtzon i Wismarlöf.
Mvh Markus
1331
« skrivet: 2015-04-02, 00:32 »
Hej Eva!
Med mina kompletteringar ser notisen ut såhär:
d. 29 Ejusdem. Påhl Rasmus och Ellna Tohrmansdot.
Pigebarn i Backehuset föd till Werlden.
Dom: 1-ma Adventis bliff det Christnat
kallat Sidsa, bars till doopet af Karne Hans Hendrikz
i Simmelsbärga och Kågerödz Sockn, Hans Nilss.
i Simmelsbärga, Joen Pehrss: i Bögetofta, Dijdrik
Jöens i Skaftarp och Karne Rasmusdotter i
Egby dhe Vore dopvittnen.
Jag blir dock inte klok på varför prästen har placerat dessa Nota Bene före alla födelsenotiser 1698-1699, men han ville kanske helt enkelt visa var man skulle börja läsa varje notis?
Mvh Markus
1332
« skrivet: 2015-03-31, 15:47 »
Hej Magnus!
Jag tyder notisen såhär:
12. döptes Jöns Lars dotter i Gyllebo och kallades Karna. Jöns
Jöns hustru i Dagztorp hölt barnet Faddr Truls Jönss: i Lilla
Perstorp, Jöns Helgasson i Bondestånge, dr: Åke i Gyllebohuset.
Mvh Markus
1333
« skrivet: 2015-03-29, 10:30 »
Hej Solveig!
Notisen lyder såhär:
den 16 Augusti el:r Dominica IXna post trinitatis
lystes för Enklingen och timbermans gesäl-
len Anders Matsson från Stångby och däss
fästeqwinna Karna Anders dotter i Hoby.
Mvh Markus
1334
« skrivet: 2015-03-27, 09:36 »
Detta var intressanta uppgifter, Katarina! Jag har länge undrat vad denne Carl Christian (von) Blankenberg (som han kallas i Lewenhaupts »Karl XII:s officerare») gjorde efter 1719, då han bodde i byn Lilla Bjällerup i Bjällerups socken strax utanför Lund i Skåne, och nu fick jag svaret.
Den enda uppgift Lewenhaupt har efter detta årtal är att han erhöll avsked från kornettsbeställningen vid Södra skånska kavalleriregementet 1719 30/9 och fick ryttmästares karaktär 1728 4/12, samt att »denna meritförteckning stämmer ej med den hos Platen : Skånska dragonreg., von B. har själv vid olika tillfällen inlämnat fullständigt olika meritförteckningar» (Lewenhaupt, del 1, sid. 58). En av dessa finner man bland Krigsarkivets meritförteckningar, Svenska indelta regementen, Skånska dragonregementet (1719-1809) (daterad 1719):
»Primier Cornetten Carl Christian Blankenberg 34 åhr gl: frisk och sund säger sig wara födder J Westphalen och staden Lÿder sampt först hafwa tient under tÿska Dragonerne och Öfwersten Borghart Möllers Regemente för gem: halft: annatt åhr och för Underofficer merendels twå åhr sedan fått sitt afskjed, och blefwet volonteur wed Kongl: Maijt:s Gardie J Stockholm och gått der ifrån till ifrån till h:r Öfwerste Fersens Dragone Regemente och tient för Feltwebel I 2 och ½ åhr då han tagit der ifrån afskjed och rest till Tÿskland sampt efter belägringen af Stralsund kommitt hijt öf:r igen och erhållitt Kongl: Maijt:s Nådiga fullmacht af d 6 Octob: 1716 att wara första Cornetten här wed Compagniet».
Mvh Markus
1335
« skrivet: 2015-03-24, 00:04 »
Ja, jag tyckte också att det lät lite märkligt att lille Sven råkade drabbas av denna sjukdom som ledde till döden efter bara några dagars levnad. Jag hittade en beskrivning av sjukdomstillståndet i Svensk uppslagsbok från 1955, som ger en bra bild av vad som kan ha hänt:
Bukhinneinflammation, p e r i t o n i t, inflammation i bukhinnan. I det stora flertalet fall orsakas b. av bakterier, men även kemiskt retande ämnen, bakteriefri galla, urin, innehåll ifrån en brusten cysta, blod m.m., som någon gång komma i fri bukhåla, ge en måttlig b. Bakterierna komma in i bukhålan ant. direkt genom en öppen skada i bukväggen el., vilket är vanligast, som fortledd infektion från något organ, en inflammerad blindtarm, gallblåsa, äggledare, buklymfkörtel el. ett brustet mag- el. tarmsår m.m. I sällsynta fall komma bakterierna på blodvägarna direkt till bukhinnan.
B. indelas i akuta och kroniska. Vid den akuta b. blir bukhinnan rodnad. [...] Den akuta b. är ett mycket allvarligt tillstånd, som nästan i varje fall, om den ej opereras, leder till döden, ibland redan efter något dygn men oftast inom 10 dygn.
Det verkar alltså som att Sven på något sätt smittades av de bakterier som nämns i artikeln, insjuknade i akut bukhinneinflammation och avled efter bara ett par dagar i livet?
1336
« skrivet: 2015-03-23, 23:32 »
Hej Ann!
Dödsorsaken är Peritonitis acuta, alltså akut bukhinneinflammation.
Mvh Markus
1337
« skrivet: 2015-03-10, 12:38 »
Stort tack för hjälpen, Anders, Paul och Irene! Så skönt att kunna fylla i luckorna, och det var intressant läsning om onda bettet - något jag aldrig hört talas om tidigare. Man lär sig alltid nåt nytt här på Anbytarforum.
Mvh Markus
1338
« skrivet: 2015-03-08, 18:34 »
I klockaren Andreas Normans innehållsrika (men lite svårlästa) dödsnotis 1783 finns ett par ord som jag inte lyckas tyda, så kanske någon hjälpsam själ vill hjälpa till?  Torrlösa CI:2 (1729-1800) Bild 5030 / sid 496 (v112684a.b5030.s496) »d: 17 dito afsomnade Kåckaren[!] Andreas Norman här af församl. des död timmades förmo- deligen af Kallbrand som börjades i en finger, som blef  ?? stickor af det så kallad onda ?? Han begrofs d 23 därpå följande och war då af en ålder wid pas 63 år; wid församl:na hadde han tient som Klåckare i 28 år och war född i Småland där han wid Wäxiö Gymnasium åtnjutit information samt ?? till Academien i Lund. War först befordrad till Klåcka- re uti Borgeby och någre år derefter transporterad till desse Torlösa och Skräflinge församlingar. Des åmin- nelse bör så mycket mer ihugkommas, som han både hadde kunskap ärfa- renhet och lust uti att wägleda för- saml:ns ungdom uti des Christendoms kunskap». Mvh Markus
1339
« skrivet: 2015-03-07, 12:00 »
Ett litet tillfällighetsfynd av Piculell i Lunds domkapitels protokoll (1829 30/12, §. 22, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:107 (1829), sid. 605):
»Beviljades skiljobref emellan Lieutenanten C. G. von Schoultz och Margaretha E. Pikulel på inbördes öfverenskommelse med wederbörandes samtycke ingången».
1340
« skrivet: 2015-03-06, 20:55 »
Några tillfällighetsfynd av Tulldahl i Lunds domkapitels protokoll 1836:
Lunds domkapitels protokoll 1836 27/7, §. 16, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:114 (1836), sid. 333.
»Carolina Pettersson som warit förlofwad med Skräddare Gesällen Tulldahl, och med honom sammanaflat barn begär wid fogandet af någon åtgärd för att honom erhålla 25 Rd:r årligen i fosterslön, wiljandes Consistorium, så wida han kan anträffas, förekalla desse fästehjon instundande månad hwartill dag framdeles skall utsättas».
Lunds domkapitels protokoll 1836 12/10, §. 20, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:114 (1836), sid. 434.
»Christina Maria Tulldahl här i staden begär skiljobref från sin fästeman Smedgesellen Lars Dyberg på grund av Lunds KämnersRätts utslag den 30 sistledne September hvaröfwer Consistorium will sig yttra då bewis företes att utslaget är laga kraftwunnit».
Lunds domkapitels protokoll 1836 23/11, §. 22, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:114 (1836), sid. 512.
»Bewiljades skiljobref [...] 2:o Emellan fästehjonen Maria Chr. Tulldahl i Lund och hennes afwekne fästeman Smedgesällen Lars Dyberg hwilckas ägtenskaps förbindelse är uphäfwen genom Lunds Kämnärs Rätts laga kraftwundna Utslag den 30 sistl. Sept:».
Mvh Markus
1341
« skrivet: 2015-03-05, 18:11 »
Hej Rikard!
Nej, det är inte alltid lätt att läsa de gamla krumelurerna, och just Hörbys kyrkoböcker är särskilt eländigt skrivna under denna tid, men du har nog tyvärr rätt i dina tvivel kring denna födelsenotis. Barnet heter mycket riktigt Jöns, som nog skulle kunna likställas med Johannes, men han föddes den 11 september, och sedan står det dessutom Fadren Jöns Tufvesson, Mod. Marna Isacs Dr..
Mvh Markus
1342
« skrivet: 2015-03-01, 09:59 »
Några mindre kompletteringar till Mats' tydning (som jag i övrigt instämmer med):
...wählborne Hr Majoren är så gunstigh....
...för dee 3ne Arestanterna....
...Hr Majorens besvär och möda här vid....
Mvh Markus
1343
« skrivet: 2015-02-26, 15:49 »
Hej Johan!
I Hiski-databasen finner man två födslar i Lovisa socken, Anna Lovisa (född 1797 8/6) och Ebba Christina (född 1802 26/4, död av vattusot 1803 11/4 i Lovisa), som är döttrar till sadelmakaren Johan Fredrik Schytsler och hans hustru Ebba Ulrica Husberg. I Hiski skrivs efternamnet Seissler i födelseboken 1797, men jag funderar på om det inte är ett läsfel av Scissler, som ju stämmer bättre överens med hur Schytsler bör uttalas - på sina ställen i Sverige finns även namnen Schisler och Schissler.
Jag hittar inga spår av familjen i Sverige, så jag undrar vilken källan är till att de ska ha rest till Norrköping efter 1802?
Mvh Markus
1344
« skrivet: 2015-02-25, 16:18 »
Hej Kerstin!
Jag tyder notisen såhär:
Första Söndag
efter Nyåhret
afkun[n]ades til
äcktenskap för
Åboen på No:
4 i Örtofta
Pär Måns och
Pigan Elna
Måns doter.
Löftesmän.
Lars Eriks
Måns Anders.
Wigde d 5 Mart:.
Mvh Markus
1345
« skrivet: 2015-02-24, 10:57 »
Jag skulle gissa att det är samma sak som prästdragon, som man hittar i Svenska Akademiens Ordbok:
(präst- 1762-1879 präste- 1712-1888) under Karl XII:s tid: var särskild av de dragoner som utrustades av prästgårdar och klockarbol (i förening med adelsmän och andra ståndspersoner); i synnerhet i plural; även i uttrycket stånds- och prästdragoner, stundom adels- och prästdragoner. [...] SynodA 1: 266. (1712). De så kallade Präst-Dragoner, som Prästerskapet i Riket i Konung Carl XII:s tid upsatt.
1346
« skrivet: 2015-02-24, 03:51 »
Hej Stig!
Jag tyder födelsenotisen såhär:
Christi Himmellfärdz dag döptes Måns
Nilsons lilla son i BößeMöllan nomine
Måns. Barnet framhaffdes widh dopet
aff Jöns Ohlsons hustru i FladewadzMöllan
Magdalena Rasmus doter Hartelia.
Manfolckz faddrar woro Möllaren Jöns
i Lilla Harries Mölla, Per Person i Mellan
Möllan ock Påhl Ohlson i HåstadMöllan
etc: Qwinfollks faddrar woro Klocka
rens Jöns Melianders hustru i Hå
stadh ock Per Persons doter i MellanMöllan.
Mvh Markus
1347
« skrivet: 2015-02-15, 10:28 »
Hej Krister!
Jag tyder notisen såhär (faderns yrke är alltså hattstofferare):
”Fredagen 14. Decemb. Christnedis Bastian Hattstafferers sön, Jehan.
Susanne Guldsmeds bar Barnet. Fadderne Wore: Jacob Claußon.
Claus Kremmer. Hans Hanss. Kirsten H. Castens. Anne Söfrensd.
Mvh Markus
1348
« skrivet: 2015-02-14, 13:27 »
Hej Eva!
Gudmund sägs vara ”Skåhninge, födder uthi Annalööf”, vilket mycket riktigt bör vara Annelöv. Det står även att han är ”Giffter”, så han hade en hustru vid denna tidpunkt.
Mvh Markus
1349
« skrivet: 2015-02-11, 19:33 »
Hej Sven!
Din gissning är delvis rätt - Lovisa Ulrica Wiebe var döpt 1756 2/4 i Karlskrona amiralitetsförsamling som dotter till sedermera kyrkoherden i Karlskrona tyska församling, Claes Didric Wiebe (1720-1771) och hans första hustru Catharina Maria Electrin (1718-1761). Fadern gifte om sig 1762 med Ulrika Charlotta Schewe (1732-1799), så det är alltså styvmodern som tillsammans med Lovisa Ulricas helsyster Margareta Fredrika Wiebe (1752- ) är dopvittne vid första sonens dop (källa: Lunds stifts herdaminne, del 13A, sid. 172-173).
Om Lovisa Ulrica Wiebe står det vidare i herdaminnet död i K amir.f 1789 11/2, g i K ty f 1782 19/7 m löjtnanten vid sjöartilleriet Andreas Gadelius, f 1736, död 1801, i hans 2:a gifte (g 1:o i K ty f 1773 2/4 m Anna Fredrika Wallenstierna, f i K 1751 21/1, död i K amir.f 1775 19/8, dotter till kommendörkaptenen Carl Mathias Wallenstierna och Anna Maria Kruse, se Elg 8, s 666; g 3:o i K amir.f 1791 27/3 m Eva Charlotta Almgren, död i K amir.f 1812 21/1, 62 år).
Mvh Markus
1350
« skrivet: 2015-02-11, 12:40 »
Hej Elov!
Visst var våldtäkt ett begrepp i äldre lagstiftning, och ingick t.ex. i 1734 års lag i Missgärningsbalkens XXII kap., Om qvinnofrid. Detta kapitels första paragraf lyder:
»Tager man qvinno med våld, och emot hennes vilja främjar sin onda lusta, och varder lagliga thertil vunnen; miste lifvet, och qvinnan vare saklös. Ej må ock någor henne thet förvita, vid fyratijo dalers bot. Gitter han ej fullborda sin onda vilja; böte ändå för våldet hundrade daler. Varder han i thy dräpen; ligge ogild. Häfdar man afvita qvinno, eller them, som ej fyldt tolf åhr; vare lag samma».
Även jag har funderat kring detta med våldtäkter och utomäktenskapliga barn, eftersom jag inte hittat något sådant fall när jag plöjt igenom domböcker. Däremot har jag hittat en våldtäkt i kyrkböckerna; klockaredottern Christina Maria Aschengren (1737-1813) från Västra Klagstorp fick en uä. son därstädes 1762, och »då hon af herr comministeren Hofverberg, som dopet förrättade, tilspordes efter Barnefadren, sade hon sig wid Malmös östra wärn blifwit wåldtagen». Ett känt exempel är annars Johanna Ekelund som fick uä. sonen Johannes i Ystads S:t Petri 1767, då prästen antecknade följande nedlåtande rader i kyrkboken:
»Till barnefader utlades en Person, som Qwinfolket säger sig icke känna, utan at han Kommit til henne en afton med grå Kläder och Peruqve, och i sin husbondes frånwaro twungit henne til Köttslig beblandelse; men föregifwer at han warit ifrån Landet, hwilket den H: Guden lärer i sinom wäl uptäcka, så wäl som qvinfolkets ogrundade berättelser».
Mvh Markus
1351
« skrivet: 2015-02-10, 17:41 »
Stort tack för dessa uppgifter, Eva! Det var precis vad jag letade efter Då tycks det alltså ha funnits en praktiskt anledning till att föräldrarna meddelade prästen att de var trolovade, även om vi nu rör oss en bra bit in på 1900-talet. Jag läste vidare om trolovningar på sidan du länkade till, och lärde mig en del nytt - intressant!
Mvh Markus
1352
« skrivet: 2015-02-09, 17:45 »
Ett par i mitt släktträd fick två barn på 1920- och 1930-talet, som erkändes av fadern. Sådana erkännanden ser man ju emellanåt i födelseböckerna, så det är inget konstigt med det, men dessa två barn anges dessutom specifikt som trolovningsbarn, vilket prästen antecknar under deras namn i födelseboken.
Detta gjorde mig lite konfunderad. I våra dagar är ju en förlovning mest en symbolisk gest, och 1600-, 1700- och 1800-talets äktenskapslagstiftning likställde trolovningar med ett påbörjat äktenskap och således juridiskt bindande. Men vad gällde egentligen för trolovningar i början av 1900-talet, som i fallet med mina släktingar? Jag har läst Ingela Martenius' utförliga och intressanta redogörelse ovan, och utifrån det hon berättar hade väl inte föräldrarna behövt säga ett ord om sin trolovning eftersom det ändå inte var juridiskt bindande?
Mvh Markus
1353
« skrivet: 2015-02-07, 20:48 »
Jag råkade snubbla över denna familj i Kristianstad - kan den passa in någonstans bland ovanstånde släktgrenar?
Valentin Waxmouth, född ca. 1686, sergeant vid Artilleriet, död 1756 29/4 i Kristianstad, gift med Elisabeth, född ca. 1683, död 1757 27/8 i Kristianstad.
Barn:
1) Maria Elisabeth, född ca. 1722, död 1750 9/10 i Kristianstad, bouppteckning 1751 28/3 (»förrättades uti bemelte Waxbergs Swärfaders Serganten Fallentins närwaro», som undertecknade »F: Waxmouth»), gift 1744 9/11 i Kristianstad med handskmakaren Andreas Waxberg, född ca. 1712, död 1768 30/9 i Kristianstad (gift 2:o med Christina Lundberg, född ca. 1707, död 1774 3/5 i Kristianstad).
1354
« skrivet: 2015-02-03, 23:21 »
Ännu ett skånskt Kropp-spår som leder till Finland finner man i ovanstående August Kropps son Henrik Carl August Kropp; född ca 1744, elev i 1:a klassen vid Malmö skola 1756 12/7 (»Fältwäbelens wid Possiska Regementet Augusti Kropps son»; Malmö högre allmänna läroverk för gossar, vol. D1A:1 (1722-1821), sid. 219), kallas korpral och trumpetare 1765-1767, kallas trumpetare 1771-1772, död 1772 14/5 i Åbo svenska församling, Finland), gift 1765 23/6 i Åbo svenska församling med jungfru Eva Christina Kort, född ca 1742, död 1813 16/5 i Åbo svenska församling.
Barn, födda i Åbo svenska församling:
1) Carl Gustaf, född 1765 8/9, död 1767 25/5.
2) Henrik Reinhold, född 1767 26/2, död 1768 28/2.
3) Eva Charlotta, född 1771 23/4, död 1774 5/10.
1355
« skrivet: 2015-02-02, 18:02 »
Stort tack för dessa uppgifter, Anders och Niklas! Äntligen börjar alla frågetecken kring släkten Kropp att räta ut sig.
I de handlingar som Niklas hänvisar till råkade jag förresten se att Lorentz Kropps änka kallas Maria Sophia, så därför blev jag väldigt konfunderad när jag i Hiski-databasen hittade en »Fången Chirurgs hust: af SkånskaReg Maria Sophia Kroppia», som ska ha blivit begravd i Viborgs svenska församling 1741 23/9. Frågan är om det har blivit någon form av sammanblandning, så att detta är Lorentz' änkas dödsnotis?
1356
« skrivet: 2015-01-28, 17:34 »
Hej Christer!
Med en liten gnutta tveksamhet får jag det till NB efterfrågas om intet här äro flere barn i lifwe. Då kan man ju fråga sig om inte prästen (Nils Hiort hade varit kyrkoherde i Österslöv sedan 1744) kände sina församlingsbor bättre, men jag misstänker att denna anteckning har gjorts av klockaren Johan Holm (1735-1791). Han kom från Nosaby, och var därför inte bekant med församlingsborna när han tillträdde klockartjänsten i Österslöv 1764/65.
Mvh Markus
1357
« skrivet: 2015-01-28, 01:12 »
I skånska Sövde församling hölls 1715 19/5 ett mycket intressant dop (Sövde kyrkoarkiv, vol. CI:1 (1693-1737), sid. 150v):
»Ett oäckta Barn af Ryttebergz huuset, N: Ingar, född d: 18 Dito, Mod: N: Bengta Nillsd:tr hemma af Röddinge Sochn, kommen hijt och fallen i Barnsäng, uthlagt till Barnefahr wijd dopet En Morian som henne belägrat då hon wijd Tranås hållit Skiutz».
Mvh Markus
1358
« skrivet: 2015-01-27, 07:25 »
Tack för denna intressanta uppgift, Katarina! Sedan tidigare kände jag bara till att kommissarien (kallas han i varje fall 1760) Augustus Kropp bodde i Malmö 1756-1760 (S:t Petri församling), där han och hustrun Elisabeth Maria Wettergren fick barnen Johan Julius (född 1756 11/8) och Johan Philip (född 1760 23/3).
Han bör vara identisk med den Augustus som föddes 1710 19/8 i Malmö S:t Petri, som son till löjtnanten Lorentz Kroppius och Maria Sophia Lam. Lorentz återfinns i Lewenhaupts Karl XII:s officerare (sid 360), men har felaktigt identifierats som två olika personer (Laurentz Kropp och Laurentius Kroppius), och var son till klockaren och kantorn i Malmö, Johannes Kroppius.
Tyvärr hittar jag inte minsta spår efter Augustus mellan 1712 och 1756 eller efter 1760 (utöver den av dig funna äktenskapsansökan), och det enda spår jag har efter löjtnanten Lorentz är att han får tre barn i Malmö S:t Petri 1710-1712, sedan försvinner även han.
Mvh Markus
1359
« skrivet: 2015-01-26, 12:17 »
Hej Annette!
Jag tyder notisen såhår:
Dom. 3. p. Epiph. döptes Ryttarens Tulsson Thuresson
Kihlströms och Christina Christensd. dotter Nilla af
Önestad, som föddes d. 14. Jan: och bars af H: Mectild
Lassesd. från Skepparsslöf, Faddrar woro Åboen
Nils Olsson och dr. Johan Andersson, H: Elna
Pig: Ingar Jonsd., Pig: Bengta Persd.
Mvh Markus
1360
« skrivet: 2015-01-25, 10:24 »
Hej Gullmaj!
Olu Persdotter flyttar till Stödhaf, det äldre namnet på församlingen Stehag.
Mvh Markus
1361
« skrivet: 2015-01-25, 10:20 »
Hej Niklas!
Visst är det så - ordet är Succedera.
Mvh Markus
1362
« skrivet: 2015-01-23, 11:02 »
Hej Eva!
Med lite tveksamhet tyder jag notisen som Gift. Nils Olsson, 49 år, död efter 2 dag. sedan han blifvit slagen, begrafd sedan dess Kropp blifvit öpnad och undersökt. 2/6.
Eftersom en sådan undersökning måste ha beslutats av häradsrätten bör det finnas uppgifter om obduktionen och en förklaring till hur Nils blev slagen i häradsrättens urtima (extra) domböcker. Dessa förvaras i Frosta häradsrätts arkiv, som finns på Arkivcentrum Syd i Lund.
Mvh Markus
1363
« skrivet: 2015-01-22, 21:35 »
Hej Krister!
Jag tyder notisen såhär:
d 8 Aug: döptes ett barn med det namnet
Jöns Abraham. Föräldrarna Mure-
mästaren Andreas Molin, som nu är
wistande i Marstrand och Sara Brita
Krok: bars till dopet af änkan Sophia
från Hemmestorp: wittnen Pehr- och drän-
gen Nils Olsson samt hust: Elna Anders
doter därstädes. Födelse-dagen d 30
Julij. orten Hemmestorp.
Faderns namn är mycket riktigt struket i efterhand, och barnet har fått tillägget oäkta, så det verkar som att prästen på något sätt har informerats om att det inte var Andreas Molin som var far till barnet.
Mvh Markus
1364
« skrivet: 2015-01-21, 13:11 »
Hej igen Christer!
I Ortnamnsregistret hittade jag Buddbyn i Överluleå socken, Norrbottens län, och det verkar som att detta namn har samma etymologiska ursprung som det närbelägna Boden, även om det sistnämnda har behållit det ursprungliga förledet. I källorna stavas Buddbyn åtminstone Boddeby (1539-1553), Boddebyen (1556) och Bodbynn (1562), för att därefter omvandlas till Buddebynn (1567, 1580), Buddebyn (1580, 1597, 1605) och Budhebyn (1619).
I Ortnamnsregistret hittade jag även en referens till litteratur som ska behandla Buddbyns etymologi, T. Bucht, Norrbotten, hembygdsb. II, s. 327 (detta visade sig vara en uppsats skriven av Torsten Bucht, och publicerad i boken Norrbotten (del 2), red. Georg Bergfors och Albin Neander; ur serien Hembygdsböckerna, tryckt hos Lindblad i Uppsala 1928).
Mvh Markus
1365
« skrivet: 2015-01-20, 22:21 »
Hej Christer!
Jag kikade i Institutets för språk och folkminnen databas Ortnamnsregistret, och fick där några ledtrådar. I Glimåkra socken fanns det en göl vid namn Buddagöl ( -gyl), vars förled enligt Ortnamnsregistret ska komma från ordet budd, ett annat namn för äling (båda dessa är tydligen folkliga namn på fisken Elritsa (Phoxinus phoxinus), som bland annat är Dalarnas landskapsfisk). I Ortnamnsregistret fanns även hänvisningar till tre artiklar i litteraturen, som närmare förklarar etymologin bakom förledet Budd- när det gäller dessa tre torp och gårdar:
Buddahuset, gård i Västra Vram (Etymologi: S. Nordenskjöld, Gärds Härads Hembygdsförenings Årsbok 1950, sid. 90).
Buddatorp, gård i Glimåkra (Se I. Ingers, Ortnamn i Glimåkra (Glimåkraboken II, 1967), s. 70).
Buddatorp, torp i Glimåkra (Etymologi: J. Kousgård Sørensen, Danske sø- og ånavne, I A-O (1968), s. 252).
Mvh Markus
1366
« skrivet: 2015-01-20, 08:18 »
Hej Josephine!
Barnet döptes Dom: post Circum: (Dominica post Circumcisionem), som år 1718 inföll den 1 januari, om jag räknat rätt. I äldre norska kyrkoböcker nämns födelsedatumet ytterst sällan, det är i regel dopdatumet som gäller om man ser en datumangivelse.
Barnet som döps är Christopher Chistophersöns sön Christopher, och dopvittnen är Hans Bauk(?), Hans Jacobssön, Kirsten pa(a) A(??), Elen Jacobsdatter. Namnet i slutet av anteckningen, M Wildh, är väl troligen prästen som döpte barnet (jag ser att detta namn återfinns i flera av dopnotiserna).
Mvh Markus
1367
« skrivet: 2015-01-17, 15:47 »
Hej Eva!
Med reservation för mannens efternamn läser jag notisen såhär:
Wor fruedag den 25 Martij
er Peder ...elsen udj Egett
begraffuen udj Rye Kyrcka
med Reverendj Præppositj
Consensu, derimod schall
hand giffue for Begrafnings
stelle 3 dlr Sylff: Mynt,.
Latinet, reverendi praepositi consensu, betyder vördnadsvärde pastorns samtycke.
Mvh Markus
1368
« skrivet: 2015-01-17, 15:37 »
Hej Eva!
Jag läser notisen såhär:
4de dagh Påsk Begrofz Hr
Häradz skrifwarens, Hindrick
Ekeboms Mohr i Ekett widh
Nampn Inger Nilßdotter
och N:o 2 Betalte
til Kyrckian för Klocka och
Kläder 8 öre Syll[ver]m[yn]tt.
Mvh Markus
1369
« skrivet: 2015-01-17, 15:32 »
Hej Erland!
Jag får det till WargierningsKarlen, detsamma som , som diskuterats tidigare här på Anbytarforum.
Mvh Markus
1370
« skrivet: 2015-01-13, 08:53 »
Hej Anna!
Jag tyder notisen såhär:
Dom: Jubilate copulerades Håkon Pärson och Pijgan Kir-
sten Matzdoter, och hade Håkon Pärson afwittrat sina
barn effter deras Sahl: Moder Boell bengtzdoter uti
Gode Mäns närwarelse på deras Sahl: Moders sijda
Nils bengtzon i Wirckie, Åke Christenson ibm och Pär Tor-
kelson i Hostenslof och Norrhwedinge Sochn, som alle wore
barnen anhörige.
Mvh Markus
1371
« skrivet: 2015-01-11, 12:16 »
Hej Jessica!
Jag tyder notisen såhär:
”d: 1 Martii Begrofs huussManens Oluf Månss
hustru ben:d Hanna bengtsdotter [af Norra Qwärresta], som war född
här utj Qwärresta Socken och Lunnerup Anno
1706 d: 18 October hennäs fader war Bengt Eljess:
och modren Marna Pehrsdotter, warit hemma till
des hon 11 åhr fullkomnat, tient 25 åhr, kom 1sta
gång i Ecktenskap med änckioMannen Hanss Jönss:
här utj N: Qwärresta A:o 1742 d: 1 Aug. med
honom lef:t 9 månad, 1 weka och 5 dagar utan någon
lijfs fruckt, sutit änckia 1 åhr, kom så 2dre gång
i Ecktenskap med fören:te Man Oluf Månsson af
Tunby Anno 1744. d: 20 Maij med honom lefwat
3 åhr % Än 3 månad och 6 dagar aflat saman 2 Sö-
ner swagheten warit genom en swår och smärtefull
barnsbörd, derigenom hon dog d: 19 Febr: i sitt ål-
ders 41 åhr % änn 8 månad. 2 wekor och 3 dagar”.
Mvh Markus
1372
« skrivet: 2015-01-09, 17:40 »
Ja, det verkar som att det inte står så mycket om Nils Falck eftersom hans fordringar för 1677, 1678 och 1679 hade skrivits över på fältmarskalken von Ascheberg, och av den anledningen antecknades det mesta om Nils Falck i fältmarskalkens egen akt (”widh hwilckens act derom finnes wijdare beskedh”).
Mvh Markus
1373
« skrivet: 2015-01-09, 17:27 »
Hej Tomas!
Catharina Sommar är dotter till klockaren i Huaröd, Lars Trulsson. Han kallade sig aldrig själv Sommar, men alla hans barn antog detta släktnamn, troligen efter faderns förman, kyrkoherden Daniel Sommar (1647-1705) i Huaröd (som jag för övrigt härstammar från). Jag har inte tillgång till mina anteckningar just nu, men om du vill kan jag sända lite uppgifter om denna familj?
Mvh Markus
1374
« skrivet: 2015-01-08, 20:16 »
Hej Jonatan!
Jag läser anteckningen såhär:
Har transporterat deß fordran härflytande
af återstående tractamente under senaste
Krijgzåhren 1677. 78 ock 1679 umpå[?] Hr. Kongl.
Rådet ock Feldtmarskalcken Grefwe
Rutger von Aschebergh, widh hwilckens
act derom finnes wijdare beskedh.
Mvh Markus
1375
« skrivet: 2015-01-07, 10:00 »
Hej Lars!
Jag tyder notisen såhär:
5. genom bref ifrån herr Ryttmästaren Carl
Gustaf Ahlbom, daterat Kullinge d 17 April
jemte wederbörliga bewijs om hinderslöshet
til ägtenskap Lystes 1 gången för Regements
fälskären wid Kongl. Giötha Lif-guardi wäl
ädle Doctor Herr Christian Hindrich Norman
i Stockholm och bemälte Herr Ryttmästares
dotter Jungfru Dorothea Christina Ahlbom mor
gongåfwan efter Lag. Charta 24. ss a 50 rst -
Lyses 1 g. d 21 April och 3 gånger d 5. Maji och
attest derom afgick med Posten den 6 följande på
Kiöping Biörskog och Kullinge.
Mvh Markus
1376
« skrivet: 2015-01-06, 17:21 »
Hej Inga!
Jag tyder texten såhär:
bem[äl]te Måns i Ränte af annat tillfälle war tillstädes, utlåter han
sig hafwa af deras fahrfader Sten Swenson hem[mane]t kiöpt, sampt derå
fasta bekomit, hwilket oachtat, will han dock låta sig nöija, Enär
honom des omkåstningar och sielfwa Kiöpeschillingen fordersamst
ärlägges och betales, Emädan i deße tijder skatterätten skall
ringa æstimeras, hwilket utj Protocollet inflyter, lem-
nades deröfwer Extractum Protocollj.
Mvh Markus
1377
« skrivet: 2015-01-05, 11:21 »
Ja, det hörde nog inte till vanligheten att en kvinna övergav sitt barn, så det är verkligen ett intressant fall. Tyvärr fanns inga fler anteckningar om paret i Lunds domkapitels protokoll, så jag skulle gissa att Jacob Persson har vänt sig direkt till häradsrätten för att efterlysa sin förrymda hustru.
Eftersom det framkommer att häradsrätten utdömde skilsmässan 1818 2/10 så bör hela utredningen finnas antecknad detta datum i Medelstads häradsrätts arkiv, volym AIb:10 (domböcker och protokoll vid urtima ting 1818-1820), alternativt i volym AIa:111 (dombok vid ordinarie ting 1818). Dessa båda volymer är dock inte filmade (ännu), utan endast tillgängliga i original på landsarkivet i Lund.
1378
« skrivet: 2015-01-05, 11:14 »
Så skönt att du lyckades hitta en ingång till Karlshamns hfl! Jag har själv forskat en hel del i denna stad, och blir alltid lika frustrerad över att det inte bara saknas register till hfl, utan dessutom aldrig nämns i vilket kvarter / hus personerna bodde, varken i födelse-, vigsel- eller dödböckerna...
1379
« skrivet: 2015-01-05, 11:03 »
Hej Kristina!
Håkan anges vara Sämskmakare Mästaren, och texten under säger att
Ett utdrag af Lunds DomCap:s protocoll, rörande Botilds skillnad ifrån sin förra man, äfven som Medelstad Härads Tingsrätts utslag och Bothild Samssonsdrs pr.attest förvaras hos pastor. Sämskm. Henricssons pr.attest finnes jemte dessa Documenter; hvadan allt är i ordning rörande detta äkt! Se Cl. Comit. Circul. om förrymd makas rätt att ingå nytt äktensk.
Mvh Markus
1380
« skrivet: 2015-01-05, 10:58 »
Hej Kristina!
Som du säger står det mycket riktigt Rymd till vänster om Bothils namn, och till höger står det att hon var Återkommen. efter 1 års förlopp och lagl. skild genom Consistorii Dom.
Skilsmässodomen finns i Lunds domkapitels (konsistoriums) protokoll 1819 7/1, §. 12 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:97 (1819), sid. 12): Bewiljades skiljobref 1:o emellan Torparen Jacob Persson i Hasselstad och dess förrymda Hustru Botil Svenssons dotter till följe af Medelstads Härads Lofl: TingsRätts utslag den 2. October sistledit år.
Mvh Markus
1381
« skrivet: 2015-01-05, 10:49 »
Hej Kristina!
Jag får det till Masks:, alltså masksjuka (jfr. med hur man förkortat bröstsjuka på raden under).
Mvh Markus
1382
« skrivet: 2015-01-03, 15:59 »
Hej Bengt!
Jag läser notisen såhär:
22. En onsdags mårgon Kl: 4. föddes Jöns Larsons och des hustrus Tyres
gåssebarn af Hestahagen, och döptes fölliande d: 27. elr 2dre
dag Pingst Ne Pehr. Bars af hustru Magreta Jöns Pehrs från
Vantinge och Barkåkra Sockn. Test: Sven Larson af Solberget
Jöns Siunason från Errarpe och Barkåkra Sockn, Torbiörn
Pehrson af Lerbekshult. Qwinfad: Pig: Aida Siunasdotter
från Vantinge. Pig: Ingiär Larsdotter från Lerbekshult. Pig:
Helena Siunasdotter från Errarp.
Mvh Markus
1383
« skrivet: 2015-01-03, 00:29 »
Hej Maria!
Jag läser anteckningen som Se sedlen. Medför 2 oäkta barn, för hvilka hon fullgjort lagens Kraf. Icke gått till Nattvarden sedan 1858.
Mvh Markus
1384
« skrivet: 2015-01-01, 14:46 »
Jag blev lite nyfiken på anteckningen vid dottern Brittas död i Främmestad 1813, och jag får det till Missfoster, kunde ej äta mera mat, än man hällade i henne; hade inga öfverläppar och tandgård allena på den ena sidan uti munnen.
Ja, man kan verkligen undra vad som gjorde att föräldrarna fick så många barn med missbildningar? Jag har forskat lite kring vanskapta barn i allmänhet, och mitt intryck är att det var ovanligt att ens få ett barn med missbildningar.
1385
« skrivet: 2014-12-29, 16:54 »
Hej Christina!
Jag tyder notisen såhär:
Per Jonsson ifrån Eldboda ägor född uti Söderbarke
och Giärsiöbo år 1689 p. p. Fadr. ärl. och Beskedel. Jonas Ersson.
Modr ärlig och dygdesamma hustro Margita Ersdotter. Vent.(?)
Lit et Ben. Educat. På sit 10 år begaf han sig till Ham-
marsmeds handtwercket och therwid hölts han och smid-
de på åtskilliga ställen alt in til thess han flytta-
de hit i församlingen som war ungefärligen på
hans 30 ålders år. obs: På sit 21 ålders år trädde han
i äckenskap med sin nu i sorgen effterlemnade
maka hustro Elisabet Hans dotter med henne wackert
sammanlefwat uti 48 år och under samma äkten-
skap wälsignad med 7 Döttrar af hwilka 6
döttrar lefwa och sin faders frånfälle tilbörli-
gen behierta. I Almänna lefwernet har han
det loford at han med wördnad brukat sina
salighetsmedel, samt eljest lefwat arbetsamt,
tyst och stilla. Siukliger mäst hela året, och i syn-
nerhet nu på slutet ansat af Bröstwärk, under sin
siukdom med innerliga böner beredt sig at skiljas
ifrån werlden. Gud hörde ock hans böner, så at
han feck med saktmodighet afsomna d 2 Martii
ætas 69 år. Test: kyrkan 3 D:r Fattige 1 D:r.
begrafwen på Eldsbo lägerstället.
obs. Fast han kom hit blef han fa[...] för[...]
i 3 år, men bodde i Fiälesta i 8 år, och alt sedan på
Elsboda ägor.
Mvh Markus
1386
« skrivet: 2014-12-29, 15:35 »
Ja, i Kristianstads garnisonsförsamling syns mycket tydligare att första ordet ska vara libidini (prästen i Nävlinge tycks ha slarvat med prickarna), vilket absolut måste tolkas som att han ägnat sig åt onaturliga lustar. Man kan dock fråga sig vad dessa lustar inneburit? Att göra närmanden mot sina egna döttrar måste väl räknas in i den kategorin, men när anteckningen gjordes i Nävlinge husförhörslängd hade han ju inte ens några barn? Det är verkligen en gåtfull anteckning, men han låter i vilket fall som helst inte helt frisk, så jag förstår att han hamnade på S:t Lars...
Jag tycker också att det låter märkligt att förhållandet kom fram i ljuset, men kanske kvinnans make fick reda på saken? Uppgiften om förhållandet framkommer dock inte förrän långt senare, när han förhörs i samband med att han tas in på S:t Lars?
1387
« skrivet: 2014-12-26, 21:55 »
Hej Ellen!
Vad jag kan utläsa av Slättåkra utflyttningslängd 1850 så var Petronella Andersdotter Tjenstfl (tjänsteflicka), född 1833 12/10, hon flyttar till Varberg, anges vara försv. (äger försvarlig kunskap), Do (har god frejd), admitt (är admitterad till nattvardsgången) samt ledig (ledig till äktenskap).
Mvh Markus
1388
« skrivet: 2014-12-25, 18:41 »
Hej Anna!
Nu har jag suttit och grubblat länge på denna mening, som mycket riktigt är latin. Det första ordet blir jag tyvärr inte helt klok på, men de tre sista är non naturalis deditus, som går att översätta till ungefär ägnat sig åt det onaturliga. Det första ordet får jag till något i stil med Ubedeni, som inte låter logiskt, men om man istället gissar att detta skall vara Ubi deni så kan detta betyda något i stil med Var tiotals. Kan man tänka sig att mannen ägnat sig åt detta onaturliga ett tiotal gånger?
Mvh Markus
1389
« skrivet: 2014-12-25, 18:19 »
Hej Anna!
I originaldödboken (Södra Mellby kyrkoarkiv, vol. FI:2 (1895-1941), sid. 99) står det i kolumnen för dödorsak att den var Ej känd - ej velat taga näring (sinnesförvirrad), och utifrån detta kan man utläsa att raderna i ditt utdrag ovan ska vara Ej närmare känd; ej velat taga näring (sinnesförvirrad). I kolumnen till höger står Insania på latin, som kan översättas till ungefär just sinnesförvirring. Jag gissar att 59B är SCB:s kod för detta sjukdomstillstånd.
Mvh Markus
1390
« skrivet: 2014-12-25, 18:12 »
Hej Eva!
Det stämmer, de sista orden i notisen gäller dödsorsaken - det står att och hans sjukdom war en stickfluss.
Mvh Markus
1391
« skrivet: 2014-12-23, 17:50 »
Hej Roland!
Det står inte Upsamlings Commissarie utan UphandlingzCommissarien (upphandlingskommissarie). Tyvärr har Svenska Akademiens Ordbok online ännu bara kommit till uppslagsordet ”Tyna”, men under uppslagsordet ”Slott” finns bland annat Slotts-upphandlingskommissarie, som enligt SAOB var en ”kommissarie för upphandling av förnödenhet till slott”.
Om man söker på Google finner man bland annat en person på 1600-talet som sägs vara ”Upphandlings-Kommissarie vid Magazinerna i Stockholm”, så det tycks ha funnits olika ställen där en upphandlingskommissarie kunde tjänstgöra.
Mvh Markus
1392
« skrivet: 2014-12-20, 20:32 »
Hej Jörgen!
Jag köper inte heller riktigt SAOB:s förklaring att sinkos ska vara detsamma som sin kos - det låter lite för simpelt på något sätt, särskilt om nu Porath använder sin kos på andra ställen i skriften. Men det fungerar alltså bättre i texten om man tänker sig att innebörden kan vara undan, som SAOB antyder?
1393
« skrivet: 2014-12-20, 20:27 »
Hej Karin!
Lunds stifts nyare herdaminne (som publicerades i femton delar mellan åren 1948 och 2006) finns än så länge bara i pappersformat, men det äldre herdaminnet av Severin Cavallin från 1850-talet finns tillgängligt digitalt via Google Books - det band som omfattar Ystad hittar du t.ex. här.
Mvh Markus
1394
« skrivet: 2014-12-20, 16:57 »
Jodå, hustrun finns också med på ett litet hörn (ett väldigt litet hörn... ) - hon är nämligen det lilla h som står efter maken i de tre mantalslängderna.
1395
« skrivet: 2014-12-20, 16:50 »
Hej Åsa!
På den första bilden är det mycket riktigt två döttrar som antecknats med familjen, ibm afskiedade Corneten Arnfelt h: döt:r Gabriella och Christiana.
På andra bilden är det istället en son och en pojke som bor hos familjen, afskiedade Herr Corneten Anfelt h son Gabriel p[ojk]en Knut, och på tredje bilden står det Oppmanna Per Jönson h p[oj]ken Per, I[n]h[yse]s Afskiedade Corneten Anfelt h.
På de båda första bilderna står det i marginalen att familjen är fattige, men på den sista bilden försvinner marginalanteckningen in mellan pärmarna.
Mvh Markus
1396
« skrivet: 2014-12-20, 16:41 »
Hej Åsa!
Det var verkligen intressanta handlingar du hittat! Tyvärr framkommer inget direkt om Jonas Ahnfeldt som person, men jag tänkte ändå att det kunde vara intressant att få läsa hela texten. Jag tydde fullmakten och den senare av trosförsäkringarna - den äldre av dem är nämligen identisk med den senare, förutom något enstaka ord och bokstav, plus att den endast riktar sig till drottningen (hon och kung Fredrik hade inte gift sig än) samt att den underskrivits på GeneralMunstringz Platsen Wää den 21 Sept. 1719. av Jonas Ahnfeldt:
Fullmakten:
Wij Carl Med Gudz Nåde, Swerges
Giötes och Wändes Konung; StorFurste till
FindLand, Härtig utj Skåne, Estland Lifland
Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin, Pom
meren, Caßuben och Wenden, Furste till
Rugen, Herre öfwer Ingermandland och
Wißmar, så och PfaltzGrefwe wid Rhein
i Bayeren, till J?lich, Clewe och Bergen
Härtig. p: p: Giöre witterligitt att
såßom älsta Corneten wid Giöinge Com
pagniet under Södra Skånska Regementet
till häst, Oß älskelig, Jonas Ahnfelt, i under
dånighet anhåller om wår Nådige stad
fästelse uppå samma des Bestälning,
hwar till han d 14 Julij 1716 är worden
antagen; Altså welle wij här med, och i
krafft af denna wår öppna fulmackt,
nådel. hafwa stadfäst honom Jonas
Ahnfelt, att wara älsta Cornett
wedh Giöinge Compagniet under Södra
Skånska Regementet till Häst, skolandes
han där wijd hafwa att åttniuta
des Löhn och rang ifrån ofwanskrefne
dato, då han där till är worden förord
nad, dett alla som werbör, hafwa sig
hörsaml. att effterretta. Till yttermera wißo
hafwa wij detta med egen hands under
skrefft och wårt Kongl. Sigile Bekräfftat,
Lund d 6 October 1716
CAROLUS
L: S:
C: Feif
concordantiam cum originali
17dj Jacobus Orman
Past wed Broby och Emmitzlöf
Trosförsäkran:
Jag Jonas Ahnfeldt låfwar och swär
wid Gud och Hans Heliga Ewangelium, att
iag will och skall för min rätta lagkrönte Ko-
nung, hafwa och hålla den Stormächtigste
Konung Friedrich Sweriges, Giöthes och Wän-
des Konung p. p. Och efter Hans Kongl:
M:ts dödelige frånfälle, det Gud nådeligen
länge wille fördröija, Hans Kongl: Maij:t
högt älskelige gemåhl den Stoormächtigste
drottning Ulrica Eleonora och Hennes
manlige bröstarfwingar, arfwinge efter
arfwinge, aldehles som Rijkzens Ständers be-
sluth och förening af den 22 Martii innewa-
rande åhr 1720 stadgar och biuder.
Jag skall och effter den inrättade och stadfäste
Regeringz formen och bemälte förening, Kongl:
Maij:ts rätta lydno hålla, bud thes fullkomma
och allom Konungzligan rätt styrckia, som
swarligit wara kan både för gudj och mannom.
På det högsta skall iag och låta mig angelägit
wara att främia och befordra, alt hwad
som Kongl: Maij:ts Högheet, samt Ständernas
frij och rättigheet i een eller annan måt-
to till trogen tienst och nytta länder, så
och hindra och afwäria all skada och förderf
samt i tijd tillkänna gifwa om iag mär-
ker något sådant i färde wara.
I synnerheet skall iag icke hembligen eller
uppenbarligen, sielf eller genom andra
med råd eller dåd på något sätt sökia att
införa, uphielpa och befordra det oinskränckte
Konungzlige Enewäldet eller den så kal-
lade souverainiteten, utan densamma på
det högsta med lijf, krafter och förmågo
söcka att afwäria och emothstå, skohlandes
och uptäckia och genast kunnogdt giöra
om jag förmärcker något till des ska-
delige införande i Rijket af andre stäm-
plas och förehafwas.
Derhoos skall iag rätta mig efter KrigzAr-
ticklarne, och dem efter yttersta förmågo
både i lydande befallande och dömande
föllia och fullgiöra.
Jag skall wid det Compagnie, hwarwid Kongl:
M:t mig till Cornett förordnat, all god
ordning och aga hålla, samt mina un-
derhafwande officerare och gemehne al-
dehles effter de af Kongl: Maij:t min Öf-
werste samt RegementzOfficerare, Rytt-
mästare och Lieutenant eller de som hädan-
efter anbefalles kunna, både på Rege-
mentz och Compagnie möthen öfwa
och till Kongl: Maij:ts och Rijkets tienst
ferdige giöra och giöra låta.
Uti de förrättningar som mig befalles
med Compagniet, någon dehl deraf
eller med Commenderat manskap till wat-
ten eller land i Krigz eller fredztijder
skall iag mig troget tappert, flijtigt
och redeligen skicka och förhålla, samt
mina underhafwande på möijeligaste
sätt dertill hålla.
Wid Compagniets Completering och Mönstring
skall iag mig med all troo och redeligheet
förhålla, samt ingen orichtigheet el:r
egennytta derwid bruka eller bruka låta.
Jag skall och i alla måtto om Compagniets
wällstånd och bästa altijd låta mig wår-
da, och så laga att efter yttersta möijelig-
heeten de gemehne Ryttares wälltref-
nad och widmachthållande blijr befordrat,
så att ingen igenom wanskiötzell
des soldz eller lööns och annan rättig-
heetz förhållning och afkårtning må
komma att lijda någon brist.
Alla Compagniets monderingar, hwad nambn
de hafwa kunna, skall iag efter min
yttersta förmågo skiöta och i achttaga
låta, så att igenom min försummelße
och egennytta, Kongl: Maij:ts tienst icke
måtte i någon dehl komma att lijda:
särdehles när uti fältslag och andre
krigztillfällen Ryttare blij skiutne el:r
illa blesserade, skall iag så mycket
någonsin giörligit och möijeligit är
låta taga i acht och förwara, alt hwad
af gewähr och monderingar achtas och förwa-
ras kan.
Jag skall och eij allenast sielf söka att effter-
lefwa alt hwad Kongl: M:t wid Indehl-
ningen af Regementet så wida mig och
Compagniet angår, utj sielfwa Indehlningz
wärcket och deröfwer fattade Jordeböcker
samt derwid hängde Clausuler, reglemen-
ter, förklaringar och resolutioner befalt
och stadgat hafwer, eller härefter det an-
gående befallandes warder, utan och alf-
warligen tillhålla alla mina under-
hafwande officerare och gemene att giöra detsama.
På tåg och marcher, skall iag rätta mig efter
Kongl: Maij:ts redan derom uthgångne
ordningar eller de häreffter giorde war-
da, så lagandes att både Ryttaren och
Landtmannen må skee rätt och i in-
gen måtto förnär.
Uthom alt detta bör och skall iag uthi alt det som
min Öfwerste, Regementz officerare,
Ryttmästare och Lieutenant mig till Kongl:
Maij:ts och Rijketz tienst befalla, wara dem
hörsam och lydig, och alt sådant gierna
utan tresko effterkomma.
Uti min Ryttmästare och Lieutenants från-
waro, skall iag wid Compagniet förrät-
ta alt det dem efter deras Edz och Em-
betes plicht tillkommer, och alt till
Kongl: Maij:ts och Rijkets tienst utan någon
min egennytta troligen och wäll bestäl-
la, som det een ärlig Tienare ålig-
ger och anstår.
När och mig förtroos något som löön-
ligit wara bör, skall iag det tyst och
löönligit hoos mig behålla, och för
ingen som eij kundskap derom
hafwa bör uppenbara.
Detta alt will och skall iag troligen hålla
och efterkomma, och wid det mig Nå-
digst anförtrodde ämbete så förhålla
som iag det inför Gud, Kongl: Maij:ts,
Rijkzens Ständer och mine förmän
tryggeligen will och kan förswara.
Så sant mig Gud hielpe till
lijf och siähl.
J:Ahnfelltt
Mvh Markus
1397
« skrivet: 2014-12-20, 09:31 »
Hej Jörgen!
I Svenska Akademiens Ordbok tycks finnas ett utdrag ur just denna text av Porath, under uppslagsordet axel, där man bland annat kan läsa Din wenstra Axel såsom och wenstre handen förer du wäl fram, så kommer den högre sijdan bättre sinkos (dvs. sin kos, undan).
(Jag raderade mitt föregående inlägg innehållande en teori om radbrytning, sedan jag upptäckt notisen i SAOB).
Mvh Markus
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2014-12-20 09:35)
1398
« skrivet: 2014-12-20, 09:11 »
Hej Ann-Charlotte!
En sån intressant anteckning! Man kan ju undra vad dottern egentligen hade gjort? Jag tyder i alla fall texten såhär:
Äldsta dottren som för sin olydighet
och wanart nu aldeles utesluten ifrån
arf, som man ej el:r wet hwarest hon
sig uppehåller war ej el:r tillstädes
men yngsta dottren Sophia Elisabeth
war tillstädes.
Mvh Markus
1399
« skrivet: 2014-12-16, 01:23 »
Hej Karin!
Det närmaste jag kommer är att Lunds stifts herdaminne (del 5, sid. 490-492) omnämner att Dorothea Margaretas far Peder Jacobsson efterträdde sin styvfader, Bonaventura Jacobsen Weiser (död 1660 30/5), som kyrkoherde i Ystads S:t Petri församling. Det verkar dock inte vara ett efternamn, för på sidan. 490 står det om Bonaventura J. Weiser att den 'Bonaventura Weisser Erfurtensis', som 1635 inskrevs vid Rostocks univ., kan förmodas ha varit en farbror, efter vilken B. W. blivit uppkallad, och på sidan 491 De ha säkerl. icke haft några barn, och den 'Jacob Bonaventur', som är begr. i Y[stads]. M[aria]. 1712 12/3, '45 år', kan icke ha varit son här trots det ovanliga namnet; han kallas vid en sons begravning 1693 23/4 'borgaren Jakob Bonaventur Jönsson'. Det står inte heller något i herdaminnet om att Dorothea Margareta Pedersdotter ska ha tagit Bonaventur som släktnamn.
Mvh Markus
1400
« skrivet: 2014-12-16, 01:09 »
Hej Ingrid!
Även jag har sett uppgiften att denna födelsenotis ska gälla klockaren Petrus Prawitz i Dalby, bland annat hittar man den i Carl Sjöströms Blekingska nationen i Lund (1901), sid. 65, där det även står att föräldrarna var skomakaren Tobias Pettersson Prawitz (död 1729) och Marina Persdotter. Den bleknade texten till höger gäller dock mycket riktigt endast faddrarna, om jag läser rätt: Anna Kalldsmedts Bar Barnet Karna Petter Kochs Skomachers. M. F. H: Hans Danielsson Jens Tysk. Jon Smedh:.
Mvh Markus
1401
« skrivet: 2014-12-14, 23:39 »
Hej Katarina!
På internet hittade jag meningen Et tunc non tenetur ad restitutionem famae, som vid en översättning betyder Och då är han inte skyldig att återställa sitt goda namn. Kanske man ska tolka det som att det utomäktenskapliga barnet har fått sitt goda namn återställt genom att föräldrarna sedermera gift sig, och således legaliserat barnet?
Mvh Markus
1402
« skrivet: 2014-11-29, 13:28 »
Hej Verner!
Jag får det till tjenar i Cstd, alltså tjänar i Kristianstad.
Mvh Markus
1403
« skrivet: 2014-11-28, 18:02 »
Hej Christian!
Jag läser notisen såhär:
»Studenten Petter Rolof upkommer för Ma-
gistraten å fordomb wägarens här i staden
Sal Berndt Mattson Lagons barns wägnar,
ock gifwer tillkiänna, att dhe honom
antagit, [likm] effter deras Sl Broders
Knut Lagons med Magistraten uprätta-
de arrendeContract ang:de stadzwågen
här [i stad] sammastädes, dett han
effter Magistratens i går fälte resolu-
tion för dem på wågen i åhr wäga
skall, upwijsandes der jämpte en
Cautionsskrift för den sidsta halfwa arren-
de summan 130 D: S:mt dat: d 31 Jan:
innewarande åhr som handels-
mannen Anders Munk utgifwit,
hwar utj han caverar att samma
summa skall riktigt blifwa betalt
(Bild 211)
såsom afledne wägaren Berndt Mattson
Lagons sohn Knut Lagon med Magistraten
contraherat att emot 260 D:Sm:ts arrende
få behålla inkomsterne wid Stadsens
wåg för innewarande åhr 1715, och dess systrar
Anna Catrina ock Gertrud Lagoner äro
denne deras afledne brors närmaste arfta
gare, fördenskull och emedan dhe eij alle-
nast stält handelsmannen An-
ders Munk för sig till Borgen ock
löfftesmän, att dhen halfwa åter
stående arrende summan 130 D:S:mt
skall blifwa betalt, [jämbwähl] utan och skaffat
för sig Studenten Petter Rolof, som
tillförne wid wågen warit brukat
ock till den sysslan skickelig, att
wågen under warande tijdh på
deras wägnar förestå, ty finner
Magistraten skiäligt låta stärbhuset
wid detta deras afledne Brors
ingångne arrende Contract blifwa
bijbehåldne, dock att han Petter Roluf
först här inför rätten sin Edh afläg-
ger effter dhet wanl. wägare Edz-
formulairet.»
Mvh Markus
1404
« skrivet: 2014-11-28, 09:35 »
Hej Maria!
I Svenska Akademiens Ordbok finns uppslagsordet sinder, som anges vara känt sedan 1500-talet och i äldre tid ofta stavat zinder, zinner eller just cinder. Enligt SAOB är sinder (vid smältning av malm och dylikt erhållen) slagg, även använd såsom byggnadsmaterial; stundom liktydigt med: sindersten eller sindertegel.
Man kan dock undra vad en cindersarbetare gjorde - om han bara hade murat med sindertegel hade han nog istället titulerats murare, så man kanske kan gissa att han tillverkade sindertegel eller åtminstone tog hand om slaggen som skulle bli sindertegel?
Mvh Markus
1405
« skrivet: 2014-11-26, 20:54 »
Filippa Piculell vistades tydligen i Kvistofta - i den ovannämnda volymen i Lunds domkapitels arkiv fanns även det nämnda prästbeviset om hennes död, utfärdat i Kvistofta, och i denna församlings dödbok 1796 finner man mycket riktigt att April th. 21 dödde Pensionairen af Qvidingska Hospitalet Jungfru Philippa Maria Pekonell uti Qvistofta By af rötfeber. War 58 åhr gl. Begrofs d th 27 hujus.
1406
« skrivet: 2014-11-26, 16:10 »
Hej Jonatan!
Den berömde prosten Severin Schl?ter, som har skrivit dessa rader, måste verkligen ha ogillat Sven Rasmusson. Jag tyder notisen såhär:
d: 1. Maii dödde åboen, nu inhysmannen Sven Rasmus-
son på N: 21. war född 1713. här i församl,
föga uplyst, och gienom en i ungdomen
begynt och hela tijden fortsatt upsåtel. synda
wahna hwar uti han förhärdat sig : hans
synder woro fylleri, bedrägeri i handel
och wandel: En swärjare och försmädare:
snåhl och orättfärdig i alla sina giöromåhl,
de fattigas sugare och undertrampare: alla
förmaningar giorde ingen wärkan. Jngen
af mine åhörare har warit i ogudacktighet
hans like: genom lögn och falska be-
rättelser, satte han owänskap emellan
Härskapet och mig åstadkom kom [!] han
owänskap, och förstörde den kostsamma
påwäxning iag giort på de 2:ne dammars
intappning, så att iag miste den ena, hwar-
igenom den giorda plantagen är blefven
förstörd, fisken i dammarna dels upäten
af änder och dels bortstulna, äfwen så
stenarna af täppet. om nattetjdh
nedhugde han träden. Summa giorde
alt det onda han kunde. Både enskylt
och uppenbarl sökte iag bringa honom
till eftertanka, men han, han hade för-
härdat sig för många år sedan. han
dödde i yra, och gaf föga hopp om
en salig ändalyckt. begrofs utan lik-
predikan: hans hustru dödde af slag,
och begrofs äfwen utan likpredikan: -
hans ålder war 78 år.
Birgitta Nilsson, som i många år har forskat kring och även skrivit böcker om Borgeby, noterade förresten för ett par år sedan att Sven Rasmussons gravsten då ännu fanns bevarad på Borgeby kyrkogård, dock undanställd, och att texten på gravstenen lyder HER UNDER HVILAR HEDERSAMME OCH VÄLARTADE MANNEN SWEN RASMUSSON FÖDD ÅR 1713 OCH DÖD ÅR 1791 DEN 1 MAIJ, BEGROFS DEN 8 MAIJ 78 ÅR, BB DD No 21. HÄRUNDER HVILAR CATARINA BERTELSDOTTER FÖD ÅR 1710, DÖD 1787 D
18 MAIJ AFLADT 9 BARN. JOB. 29:25.
Man kan ju undra om Sven verkligen var så hedersam och välartad som gravstenen förtäljer, efter att ha läst prosten Schl?ters svavelosande rader i kyrkboken...?
Mvh Markus
1407
« skrivet: 2014-11-26, 15:09 »
Ted - du har helt rätt, visst är det Filippa Piculell som har en portion vid Gyllenbielkeska hospitalet!
Handlingar kring detta hospital finns bevarade i en räkenskapsserie 1719-1849 i Lunds domkapitels arkiv, och i volymen FIInc:11 (1790-1799) finner man i »Curatels Räkning öfwer Gyllenbielkiska Hospitals Medlen för År 1796» att jungfru Philippa Piculell avled den 21 april det året. I samma volym finns även »1796 Års AnnotationsBok wid Gyllenbielkiska Hospitalet», där man kan läsa att »Jungfru Philippa Piculell har blifwit död d 21: April såsom Prästebewiset intygar, dess underhåll och begrafningshielp är betalt wittnar boken pag: 4».
Som du säger finns hon dock inte i Kvidinges dödbok, och jag kikade för säkerhets skull i mantalslängderna för Kvidinge 1795-97, men hon är inte skriven på Gyllenbielkeska hospitalet under dessa år. Bland hospitalets handlingar framkommer inte var hon bott eller varifrån prästbeviset har skickats i samband med hennes död, så hon tycks ha uppburit en portion vid hospitalet utan att vara fysiskt boende där.
Mvh Markus
1408
« skrivet: 2014-11-25, 10:44 »
Hej Viveca!
I Ängelholms rådhusrätts och magistrats arkiv finns en bouppteckning 1848 5/7 efter Enkan Charlotta Jabelonsky, född Nyman, som den 8 sistlidne Februari här i staden aflidit (Ängelholms rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:12, s. 39-40). Hon finns dock inte antecknad i dödboken i Ängelholm, vad jag kan se.
Jag misstänker förresten att hon kan vara identisk med den Carlotta Willhelminna Nyman som föddes 1787 26/12 i Klinkeledet, Strövelstorps socken, som dotter till trädgårdsmästaren Johan Jörgen Nyman och hans hustru Hanna Jönsdotter, men denna uppgift behöver kontrolleras.
Mvh Markus
1409
« skrivet: 2014-11-25, 10:25 »
Hej Anders!
Även jag försöker hitta dessa tre systrars ursprung, och trots att namnen inte stämmer helt misstänker jag att de återfinns i bouppteckningen 1765 16/2 efter avlidne bryggaren och borgaren i Ystad, Olof Kiöping (Ystads rådh. o mag. FII:25 (1764-1767), s. 163ff). Där omnämns att hans ende son löjtnanten Olof Kiöping avlidit under Pommerska kriget, men att denne efterlämnat tre döttrar, den äldsta Anna Beata (ingen ålder angiven), Elsa Catharina på 11:e året och Anna Catharina på 10:e året, med anmärkningen att »Älsta dotteren [...] ännu wistas i Pomeren och den yngsta [...] försörgdes af sin faderfader härstädes».
Frågan är bara vem som var modern, och var dessa systrar föddes? Kanske om man lyckats hitta rätt regemente och kompani, och sedan lokalisera ifall det fanns ett löjtnantsboställe där fadern kan ha huserat?
Mvh Markus
1410
« skrivet: 2014-11-25, 10:12 »
Hej Inge!
Det var en klurig handstil, men jag läser den första meningen såhär:
Efter anställd med. legal obduction sistl. gårdag å li-
ket af ynglingen Anders Mårtensson, i Rinkaby, har
jag funnit dödsorsaken vara det skott genom hufvu-
det, som mot honom blifvit aflossadt.
Mvh Markus
1411
« skrivet: 2014-11-21, 10:47 »
Hej Ann-Charlotte!
Jag tyder notisen såhär:
”Anna Elisabeth Magnus
dott. födt här i Holmby d
15 Octobr: Patr: Corporal.
Manhafftig Magnus Plag-
man Matr. hustru Ka-
rina Hans dotter ward
döpt d 20 Octobr. Susceptr
Anna Elisabeth Hr Christens
i Gårstånga Test: Isaach
Espholt, Niels biere,
Ola biörnss, pär Larsson,
Estred Swen jöns och bengta
Jöns bakas här i byen”.
Mvh, Markus
1412
« skrivet: 2014-11-20, 12:25 »
Tillfällighetsfynd av en Piculell i Lunds domkapitels arkiv:
Lunds domkapitels protokoll 1797 5/1, §. 8, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:75 (1797), s. 5.
»Curator wid Gyllenb: Hospital herr Lagman J.: A: Wesslo öfwersänder herrar Electorernas protocoll hållit wid sammanträde i Förslöf den 30 sidstl:ne Augusti angående Enkan Elna Jönsdoters intagande i Hospitalet till åtnjutande af den efter aflidna Jungfru Piculell ledig blefne portion».
1413
« skrivet: 2014-11-19, 12:01 »
Hej Ingrid!
Jag läser notisen såhär:
det förste liig war Nielß Ollsöns
sön i Reffstange Mölle, wed naffn Mat
this Nielßön som haffde all sin tiid
wered et Wansindigt och Sandzelöß
elendigt menniske, foreldrene till stör-
ste hiertesorrig och besuerlighed bleff
Siug 6. Uger for Paaske, döde den
15 Aprilis oh begraffued den 17 ligde.
Och i kanten ætas 21 aar oh paa andet.
Mvh Markus
1414
« skrivet: 2014-11-16, 10:37 »
Hej Niklas!
Stort tack för dessa uppgifter! Jag misstänkte att du kanske hade snubblat över denne Magnus Tullberg i samband med att han varit trumpetare. Jag fick även ett mail från Anders Tullberg som bekräftade uppgiften från 1795, samt att Magnus tillhör den skånska Tullberg-släkt som tidigare diskuterats i denna tråd. Tyvärr verkar Magnus själv försvinna (?) efter 1780, men jag får söka vidare och hoppas att han dyker upp igen.
Vänliga hälsningar,
Markus
1415
« skrivet: 2014-11-16, 00:14 »
Även jag har funderat kring ordet käsk, då jag emellanåt stött på det när jag forskat på Österlen. I Ortnamnsregistret finner man flera platser i Gärds, Albo och Järrestads härader som innehåller detta ord, t.ex. Käsket i Brösarps socken, Rörums käsk i Rörums socken, Gyllebokäsk i Ö. Vemmerlövs socken, Raskarums käsk i S:t Olofs socken och Mellby käsk i Södra Mellby socken.
Ortnamnsregistret anger att alla dessa platser var skogar eller skogsmarker, och Raskarums käsk sägs specifikt vara skog (delvis bok) på byn Raskarums mark. Jag hittar dock ingen närmare förklaring av ordet käsk och dess betydelse i sammansättningen käskeboke, så även jag hoppas att någon där ute sitter på svaret.
Mvh, Markus
1416
« skrivet: 2014-11-12, 14:36 »
Hej Mats!
Anteckningen lyder såhär:
Vigd d 4 Jan 1843 med Skrädd.
Lärl Ola Andersson i Fjerdings-
löf, som rymt och i Julii
1846 blifvit efterlyst utan
att inom natt och år hos
hustrun infinna sig.
Skiljobref af d. 12 April 1848.
Skiljobrevet utfärdades mycket riktigt den 12 april 1848, och i Lunds domkapitels protokoll kan man läsa att Emellan äkta makarne hustru Elna Pehrsdotter å No 8 Domme i Fru Ahlstads Församling och dess förrymde man skräddaren och skolmästaren Ola Andersson Löfqvist Resol. beviljades skiljobref på grund af Skytts HäradsRätts laga kraftvunna utslag den 6 Mars innevarande år (källa: Lunds domkapitels protokoll 1848 12/4, §. 18; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:126 (1848), s. 222).
Mvh, Markus
1417
« skrivet: 2014-11-10, 10:32 »
Hej Richard!
Jag tyder notisen såhär:
”2. Anders Olson i Åhs född åhr 1675. i october af Christ:a
föräldrar i Rullbo på Svanå egor, hwilka haf:a
honom Christ: upfostrat och lärt honom sine
Christendoms stycken hos sine föräldrar haf:r
han wistatz i 16. år och sedan tient på åtskillige
ställen till år 1704. Han gifte sig med sin för
detta afledne hustro första gången Maria An-
ders d:r ifrån Åhs med henne lef:t i 26 år. till-
sammans egt barn 6. 3 sönne och 3. dr 2 söner och en
dr lefwa, som des fader till grafwen fölgde, 2a
g: gifte han sig år 1731. med sin afledne hustro Anna
Larsd:r ifrån Hubbo, med henne lef:t uti 7 år, ingen lifz
frucht. Hans siukdom har bestådt af en ganska swår
hufwud bröstwärk håll och sting, som tog sin be-
gynnelse 5. dagar för ut som war d. 22. Januarii, och
kunde längre eij uthärda än till d: 27. derpå följande
då han feck sachtmod:a i Herranom afsomna sedan
han i denna oroligheten lefwat uti--------------------------78.3.
d. 17 Fri ligger begrafwen på södra sidan om kyrk. 6 Dr.
för nya bårklädet-------------------------------------------------6 Dr.
Mvh, Markus
1418
« skrivet: 2014-11-07, 16:54 »
Jag söker efter en Magnus Tullberg, som huserar i sydöstra Skåne i slutet av 1700-talet. Han kallas trumpetare då han får en son 1775 (Johan Jacob, född 1775 10/3 i Ystads S:ta Maria, »Til Barne fader utlades Trompetaren herr Magnus Tulberg. detta barnet kommer att räknas ibland the ächta Barnen eftersom de äro gifta eller ingåt ächtenskap med hwar andra») tillsammans med kvinnfolket Johanna Beata Kiöping, f. ca 1750. Paret gifter sig 1775 24/5 i Ystads S:ta Maria, och bruden anges då vara hans trolovade fästekvinna, medan Magnus nu sägs vara organist i Löderup.
Man finner Magnus som organist i Löderups mantalslängd 1778 tillsammans med hustrun, bland de onumrerade gathusen i Löderups by. Paret får dock inga barn i Löderup 1776-1779, vad jag kan se. I Lunds domkapitels protokoll 1779 29/12 noteras att kyrkoherden Johan Gram i Löderup inlämnar sin förklaring över organisten Tullbergs besvär. Tullberg har hävdat att kyrkoherden avsatt honom från organistsysslan i Löderup utan giltiga skäl, men Gram förklarar för domkapitlet att det har hållits åtskilliga utredningar vid häradsrätten angående Tullbergs uppförande i tjänsten, och inlämnar ett betyg som säger att Tullberg dessutom blivit antagen till trumslagare vid Hans Majestäts Konungens regemente.
Finns det någon som har stött på denne Magnus Tullberg och hans hustru efter 1779, och kanske känner till Magnus' ursprung? Jag kan inte hitta dem någonstans, och tänkte att det aktuella regementet bör vara Konungens eget värvade regemente. Där finns visserligen både trumpetare och trumslagare men jag kan inte hitta Tullberg.
Mvh, Markus
1419
« skrivet: 2014-11-01, 23:59 »
Hej Lars-Åke!
Tyvärr står det endast att han ”frequenterar Scholan”, så det anges inte närmare vart han tar vägen.
Mvh, Markus
1420
« skrivet: 2014-11-01, 12:25 »
Hej Lars-Olov!
För jämförelses skull kikade jag i Lunds universitets matrikel 1667-1692, för att se om liknande formuleringar kunde finnas där. År 1670 finner man i två ingresser formuleringarna sequentes domini studiosi academiæ huic sacramentum dixerunt och sacramentus academiæ Carolinæ dixerunt.
När jag undersökte de studenter som antecknades i matrikeln efter dessa ingresser fann jag visserligen en hel del prästsöner och blivande präster, men även många adliga unga herrar, så det var inte uteslutande präststudenter som inskrevs vid dessa tillfällen. Både sacris, sacramentum och sacramentus tycks ha ungefär samma ursprung, så det kanske var standard i samband med akademiska studier?
Mvh, Markus
1421
« skrivet: 2014-11-01, 11:54 »
Hej Kerstin!
Familjen bor i Lärckeryd, alltså byn Lärkeröd, med modern stavning.
Mvh, Markus
1422
« skrivet: 2014-10-26, 17:51 »
Hej Stig!
Jag läser notisen såhär:
den 24. dödde Rusthållaren Pär Nilsson från Lilla Röde af slag. Frisk hade han den dagen gådt till och från Kyrckan; men blef på halfwa wägen åt sitt hem öfwerfallen af en hastig klämsel för bröstet, hwaröfwer han i Kyrckofolkets närwaro, klagade; men strax derefter föll öfwer ända och afled. Han hade fördt en stilla wandel och war född den 7. Aug: 1729, således nära 74 år.
Mvh, Markus
1423
« skrivet: 2014-10-21, 11:40 »
Det verkar röra sig om samma person - åtminstone sägs skaffaren Mårten Löfdahl bo på Krageholm i oktober 1768, när ärendet fortsätter:
Lunds domkapitels protokoll 1768 28/9, §. 12, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:45 (1768), s. 754f.
»Uti ingifwen stämningsrequisition anhåller Anna Helena Linnerberg, at förra skaffaren Mårten Löfdahl som nu wistas på Toppeladugård, måtte till Consistorium blifwa inkallad sen honom och henne imellan dom fallit, wid Herrestads Härads Lofl. TingsRätt under den 31 Martii nästl. samt at de i anledning af bemälte dom måtte blifwa meddelta behörigt skilljobref.
Resol.
Förenämde Mårten Löfdahl och Anna Lena Linnerberg inkallas till Consistorium till d:n 19 nästkommande october, då de skola hafwa at undfå hwad lag förmår.»
Lunds domkapitels protokoll 1768 19/10, §. 20, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:45 (1768), s. 800f.
»Instälte sig uppå stämning skaffaren på Krageholms sätesgård Mårten Löfdahl som til idag uppå hushållerskans Anna Helena Linnerbergz giorda requisition warit inkallad, at enl:t Härrestads Härads Lofl: Tingz Rättz utslag af d 31: sidstl:e Martii lagl:n och ordenteligen skilde warda förmedelst af honom begångit enfalt hor med en annan ogift Qwinnosperson; men Anna Helena Linnerberg instälte sig icke utan igenom ingifwen skrift ursägtar sit uteblifwande förmedelst dess sjukliga tillstånd hwarom äfwen bewis medfölgde och anhåller om Consistorii skilljo-bref ifrån bemälte Löfdahl.
Res.
Som hushållerskan Anna Helena Linnerberg förmedelst åkommen siukdom ej förmåt sig hos Consistorium till i dag inställa utan anhållit om skilljobref ifrån skaffaren Mårten Löfdahl som närwarande förklarade sig ej härwid hafwa något at påminna. Ty fant Consistorium billigt til följe af KyrkjoLagens 16 1 § bewillja det begärte skilljobrefwet såsom uti en ren och ostridig sak.»
1424
« skrivet: 2014-10-20, 13:48 »
I Lunds domkapitels protokoll 1768 18/5, §. 16 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:45 (1768), s. 381f) finns följande intressanta notis:
»Qwinspersonen Anna Helena Linnerberg öfwersänder Herrestad Härads Lofl. TingsRätts utslag af d: 31 Martii nästl:e som dömt till skillnad dess trolofwade fästeman skaffaren Mårten Löfdahl och henne imellan, förmedelst det han sig med enfalt hoor förbrutit, med anhållan at Consistorium i anledning häraf wille meddela henne behörigt skiljobref, utan at sig med berörde Löfdahl personligen inställa.
Resol.
Som alla Ektenskaps skillnader ordenteligen böra uti Consistorio för sig gå enligt Kyrkjolagens 16 Cap: 1 §; Ty har Anna Helena Linnerberg, at stämma förenämde sin wederpart till Consistorium då de skola hafwa at undfå hwad Lag förmår.»
Kan denne skaffare Mårten Löfdahl vara identisk med sedermera inspektorn på Krageholm, som bland annat omnämns och här?
1425
« skrivet: 2014-10-19, 10:52 »
Hej Linn!
Med några frågetecken läser jag texten i de tre kolumnerna såhär:
Fru Randi Aakermann,
29 år ...
på Dikemark asyl. Bo-
pæl Gjetemyrsveien 7b.
21/6 - 33 innkalt mannen
Ernst Aakermann, Gjete-
myrsveien 7b, 27/6 - 33 mötte
mannen og oplyste at
avdöde efterlater 1 umyn-
dig barn (fellesbarn)
Der var intet ... oprettet.
Ektefellene eier ... til
2 værelser og lej, intet til skifte.
21/2 - 34 brev. ... fra enkeman-
nen ang. giftetillatelse.
27/2 - 34 meddelt mannen
giftetillatelse, Jm 20/1934.
Jag kan alltså inte se någon uppgift om dödsorsak, men kanske det finns uppgifter om detta i någon journal i Dikemark asyls arkiv?
Mvh, Markus
1426
« skrivet: 2014-10-13, 14:58 »
Hej Ingrid!
Det är lite otydligt skrivet i dödboken, men i SCB-utdraget syns det tydligare, och där kan man även se att det rör sig om tre olika dödsorsaker - först är det mycket riktigt Caries med fistelgång, därefter står det Eczem univers. chron. (alltså eczema universalis chronica, vilket jag utläser ungefär som kroniskt eksem över hela kroppen) samt marasmus, ett allmänt svaghetstillstånd.
Mvh, Markus
1427
« skrivet: 2014-10-10, 12:34 »
Hej Roland!
Det står att han flyttar till Försv.l. p. 31, alltså längderna över försvarslösa personer. Carl återfinns i Lunds domkyrkoförsamling AIa:4 (1871-1899), sid. 31 (AID: v104629.b35.s31), Längd över personer med okänd bostad och häktade.
Mvh, Markus
1428
« skrivet: 2014-10-10, 11:59 »
Hej Daniel!
Notisen på sid. 29 är en dödsnotis, som lyder såhär: Dorothea dödde i Hörby af okiänd barnsiuka då hon 8ta dagar war och begrofs Söndagen efter: Nyåhrs dagen. Hennes födelse finns på sid. 28, Doreta född i Hörby d 29 Decembr och Christ. d 1. Jan. 1752 Pat. Ola Nilss Mat: Elna Jeppes dotter.
Mvh, Markus
1429
« skrivet: 2014-10-08, 14:36 »
Platsen bör vara Stanstorp, i Nevishögs församling.
Mvh, Markus
1430
« skrivet: 2014-10-08, 09:27 »
Hej Anders!
Jag får det till till N:o 1 H. J. S. 1851, som visade sig vara Hans Jönsson på Dalby Nr 1 (se samma volym, sid. 1).
Mvh, Markus
1431
« skrivet: 2014-10-02, 13:20 »
Hej Christian!
Ja, det borde gå att lokalisera graven på något sätt, utifrån epitafiets placering - jag håller tummarna! För Mariakyrkan i Helsingborg finns en intressant bok som beskriver alla gravstenar inne i kyrkan, och jag har även läst en bok som delvis beskriver epitafierna i samma kyrka. Kanske det finns något motsvarande för Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, som kan underlätta ditt sökande?
När det gäller fuldkommelig process, så skulle jag gissa att det i sammanhanget handlar om själva begravningen, alltså att Gertruds begravning innehöll fullständiga ceremonier.
Mvh, Markus
1432
« skrivet: 2014-10-02, 09:59 »
Hej Christian!
Jag läser notisen såhär:
Samme dag begraffwedis udj
Kirchken under for det nye Epi-
taphio Giertrud Sl: Matz
Laweß med fuldkommelig pro-
cess.
Jag funderade också på om det kanske står nedan och inte under epitafiet, men krumeluren ovanför första bokstaven avslöjar ju att det rör sig om ett u (för att skilja det från n). Däremot ser det ut som att r på slutet har ändrats till ett n, så kanske man tänkte ändra ordet, men glömde att ändra början?
Mvh, Markus
1433
« skrivet: 2014-09-28, 11:24 »
Hej Maud!
Det var en poetisk och innehållsrik dödsruna! Den lyder såhär:
Dom: V. p. Epiph. Test. Purific. Mariæ. d. 6 Februarii.
Uppå denna Sön- och Högtidsdags morgon är till des graf och läger-
ställe befordrad uti lifstiden ärlige och sagtmodige Olof Perssons
Enka Anna Matts dotter ifrån Nedra Gierßiö. Född uti Wikarbyn
år 1731 af äckta säng och Christeliga förälldrar, fadren
Mats Perßon och modren Anna Hindricks dotter, deße
hennes kära förälldrar hafwa i rättan tid wår-
dat deß Christendom och seder mera hållit henne i
skola at hon wel fått lära at både läsa och förstå sina
Christendoms stycker. Wistades sedan hemma hos si-
na k: föräldrar med all lydna och tjenst. På sit
20 ållders år ingeck hon med Guds försyn och sina k.
för älldrars bifall uti en kär äckta förening med
sin för 4 månader sedan hädanskylde kära man
ärlige Olof Pehrßon i från Nedra Gerße med hwilc-
ken hon wäl och Christeligen sammanlefwat 39 år
och under samma tid blifwit af Gud wälsignadt
med 3ne barn 2ne döttrar och en sån af hwilka döttrar-
na gått för sin kära moder in uti ewigheten. men
sånen lefwer som i dag fölgt sin kära moder till
grafwen och wisadt henne den sidsta äretjensten.
Hwad hennes lefnad betreffar så kan med all skjäl
sägas at hon har fört en god och beromlig wandel
i det bårgeliga samhället, under all sacktmodighet
och stillhet. Hennes ord woro få men dock alltid wel
grundade, hwilket alltid är en prydnad på wår Chri-
stendom och en lättnad under alt wårt arbete och som
Herren på ett särdeles wis har welsignadt hennes hän-
ders werk och hennes hus, så har hon rikeligen wisat
det samma uti goda gerningar emot alla menni-
skor och särdeles emot de fattiga dem hon så ofta run-
deligen spisat. at hon med sorg saknas hos mången. Hon
har warit kär bland sitt husfolk och fridsam bland
sina grannar. Guds helga ord har hon altid älskat
och med andackt brukat sakramenten. Af hwilken
dyra måltid hon sidst lätt sig bespisa på sottesängen
den 11 Januar. sidstledne på flera års tid har hon
warit plågad af lungsot men sängliggande ifrån
Michaelis tid och som hon wel merkte at detta skulle
bli hennes sidsta gorde hon sig redo med många suckar
och böner såsom en fattig syndare endast litade på Fräl-
sarens nåde och läste bland annat Miskundelig Gud
lätt nadenes sol upprinna m. m. Et saligt afsked
mig förlän m. m. Hon längtade dagligen efter sin
annalkande förloßning som och intreffade i går
8 dagar sedan kl. 2 e. m. då hon här i dödligheten
upnått en ålder af 59. år.
Mvh, Markus
1434
« skrivet: 2014-09-28, 11:07 »
Hej Veronica!
Notisen lyder såhär:
d: 4de Februarii, Dom: V. Epiphanias, Efter före-
gången lysning, wijgdes Manhaftige Ryttaren
af Norra Cavalleriet Ola Högberg, med pigan
Marna Nilsdotter, begge här af försambl:
Han försedd, med Herr Ryttmäster Hausvollfs
tillstånd.
Mvh, Markus
1435
« skrivet: 2014-09-25, 10:05 »
Hej Kennet!
Det står att d 29. Aug: Blefwo Effterföljande i den beklagel: smittosamma siukdomen döde, och i Nya Kyrkiogården wid Byen begrafne, och som Christina säger rör det sig med all sannolikhet om pesten som härjade i Skåne i början av 1710-talet. En bok som utförligt behandlar denna epidemi är Bodil E. B. Perssons Gud verkar med naturliga medel - Pestens härjningar i Skåne 1710-1713 (2007).
Mvh, Markus
1436
« skrivet: 2014-09-24, 16:12 »
Hej Jonatan!
Jag tyder notisen såhär:
Begrofs Pigan Ingri
Falk, som dödt af en wäxt i
magen, hwaraf [hon] 13 år wart
siuk och 4 år Sängliggande
71 år gl:.
Mvh, Markus
1437
« skrivet: 2014-09-20, 12:28 »
Hej Bengt!
I Svensk läraretidning, 49:e årg, 1930, s. 139, finns ett referat av Egron Lundells föredrag ”Modersmålsundervisningen i folkskolan” (som Olle Elm redan påpekat under ), där man bland annat kan läsa följande rader:
”Lagom fort är svårt för barnen, när det gäller läsning. Kunna de läsa, skall det gå undan. Något patentmedel mot fortläsningen vet jag ej. Man kanske kan läsa före, och då läsa överdrivet långsamt. Alltid bromsar det något. Med betoning läser man ej, förrän man förstår, vad man läser. De sakerna höra tillsammans.”
Man kanske kan gissa att prästen ansåg att Anna Maja läste för fort för att kunna förstå det hon läste, något fadern inte höll med om, eftersom han ansåg att det väl räckte att dottern faktiskt kunde läsa - även om det bestod av fortläsning? Jag läser anteckningen som derföre varnad [18]08 1 g[ången] till H: N:, och med tanke på dottern ju var fjorton år 1808 kanske man kan gissa att prästen varnat henne inför hennes första nattvardsgång (Herrans Nattvard)? Det var nog viktigt att man inför nattvardsgången inte bara kunde fortläsa de heliga skrifterna, utan verkligen förstod innebörden av det man läste.
Mvh, Markus
1438
« skrivet: 2014-09-18, 11:40 »
Hej Birgitta!
Som jag förstått hade städerna olika begravningsplatser, där folk begravdes efter hur mycket de kunde betala för graven. I Malmö har jag t.ex. sett både Petri kyrkogård, Hospitalskyrkogården och Fattigjorden, så i fallet med Karlshamn skulle jag gissa att Maria helt enkelt blev begravd på den begravningsplats (det ställe på kyrkogården?) där gravarna kostade 2 daler (2Dalers-jorden).
Mvh, Markus
1439
« skrivet: 2014-09-18, 10:41 »
Hej Birgitta!
Det enda som går att utläsa av notisen är att Johan har avlidit före Maria; notisen lyder såhär:
[1786, augusti] 3. - Glasmästaren Johan Rundquists Encka
Maria Psilander af ålderdoms swaghet
82 år g:l och begrofs den 9 dito i 2D:rs jorden.
Mvh, Markus
1440
« skrivet: 2014-09-13, 11:25 »
Hej Lars!
Det står att Börta är à se vitiata, vilket betyder ungefär [den] av honom själv försämrade. Ordet vitiata är en härledning från latinets vitio, som främst betyder att någon har försämrat eller skadat något, men det kan även betyda att man tvingat sig sexuellt på någon. I detta sammanhang gissar jag alltså att Jon och Börta har haft sexuellt umgänge före äktenskapet?
Mvh, Markus
1441
« skrivet: 2014-09-12, 13:22 »
Hej Ulla!
Jag får det till Sjöm.H. i Carlshamn, vilket bör innebära att han blev inskriven som sjöman vid Karlshamns sjömanshus 1818.
Mvh, Markus
1442
« skrivet: 2014-09-12, 11:47 »
Hej Lars-Olov!
När man slår upp ordet råman i Svenska Akademiens Ordbok, så hänvisas man till uppslagsordet rådman. Där finns olika exempel på hur ordet stavats genom åren, bland annat raad- (1521-1524), rad- (1523-1533), radt- (1525) och rå- (1662). Som du säger fanns det ju dock inga rådmän vid häradstingen, vilket även bekräftas av SAOB.
Det står dock att ordet rådman förr även kunde användas om vald medlem av rådet i en stad eller om bisittare i gruvrätt, kan det luta åt det hållet? Några andra rå(d)män hittar jag i varje fall inte i litteraturen.
Mvh, Markus
1443
« skrivet: 2014-09-11, 09:45 »
Hej Hans! I Post- och inrikes tidningar 1857 9/11, sid. 1, finns en notis gällande Rikets Ständers Bank i Stockholm, som ger några ledtrådar - det verkar alltså som att banken hade ett eget litet brandförsvar med tillhörande reglemente: Alla vid Bankens Brandanstalter indelade Embets- och Tjenstemän samt Vaktbetjente, såväl ordinarie som extra ordinarie, Strålförare och Sprutlagare kallas, vid det uti 99 § af Bankens Brandreglemente stadgade ansvar, att Tisdagen den 17 i denna månad, klockan Åtta ( på morgonen, infinna sig vid sina stationer till den öfning och mönstring, som 62 § af Reglementet föreskrifver. Stockholm den 2 November 1857. I Kongl. Maj:ts Öfverståthållares uti Stockholms Stad till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne femårs-berättelse, för Åren 1828, 1829, 1830, 1831 och 1832 (Stockholm, 1834), sid. 61-62, finns en liten berättelse om Brandsläckningsanstalterne i Hufvudstaden. Här nämns dock inget direkt om att banken skulle haft sitt eget brandsförsvar under dessa år, men det står att för öfrigt finnas Slang-Sprutor och Släckningsanstalter vid Banken, på Skeppsholmen, vid Artilleri-Gården och andra publika Byggnader. Mvh, Markus
1444
« skrivet: 2014-09-10, 18:18 »
Hej Ulla!
Det står svagsint, så Betzi tycks ha haft någon form av psykisk sjukdom eller handikapp.
Mvh, Markus
1445
« skrivet: 2014-09-08, 13:21 »
Hej!
Det står Wälb:na Fru Barbra Sibella Moser von Fils Eck på Rysseholm, alltså änkefru landshövdingskan Barbara Veronica Sibilla Moser von Filseck (död 1700 på Rössjöholm), änka efter landshövdingen och lagmannen friherre Augustin Leijonsköld (1634-1682). Löjtnant Boijes fru bör vara änkefruns dotter Christina Juliana Leijonsköld (1667-1725), gift med löjtnanten Erik Gustaf Boije af Gennäs, medan fröken Scharlåta är lite mer osäker. Änkefrun hade dock en dotter Charlotta Sibilla Leijonsköld, men hon anges i Riddarhusets stamtavlor vara avliden redan 1676, vilket kanske är en felskrivning?
Mvh, Markus
1446
« skrivet: 2014-09-08, 09:51 »
Hej Ingrid!
Notisen lyder såhär:
den 21 föddes Johan Wilhelm, Demoiselle
Susanna Bårlings oäkta gossebarn
i Tittente, döptes den 23 ejusdem och hölls
till dopet af Garfweri Gesäll B Sandbergs
hustru derstädes. Anmärkes, att barnets
moder icke hörde till denna försam-
ling, utan war kommen från
Sperlingsholm i Halland.
Mvh, Markus
1447
« skrivet: 2014-09-05, 20:47 »
Hej Rebecka!
Det stämmer att barnet i notisen ovanför är deras dotter. De båda notiserna lyder såhär:
”d 23 November dödde skräddarens Anders Nils och des hustrus Ingars lilla Barn Hanna några dagar gammal Begrofs 2dre Söndagen i Adventet.
D 7 Decembr dödde skräddarens Anders Nils Hustru Ingri 43 år gammal död utaf Trångt Bröst och starck andetäpning Begrofs d 16 uti samma Månad, samma dag Begrofs husmannens Nils Swens dödfödda Barn och kom i samma graf”.
Mvh, Markus
1448
« skrivet: 2014-09-03, 09:57 »
Hej Per!
Jag läser notisen såhär:
Stått enskilt skrift
för lägersmålet d. 15/7 1868.
serskilt.
Erhöll bevis d. 15/7 1868 i och för
ammetjent i Landskrona.
Icke i tjenst i Åkarps-
mölla d. 24/10 68: Vistas
icke i Konga socken
Vistas icke Konga socken
år 1869.
Jag tolkar det som att Helena 1868 15/7 har erhållit särskilt bevis för ammetjänt i Landskrona, och sedan officiellt lämnat sin tjänst vid Åkarps mölla tre månader senare, 1868 24/10 (i samband med de vanliga fardagarna - jag vill minnas att tjänstefolket i regel anställdes på ett års tid fr.o.m. fardagarna, så hennes tjänst kanske avslutades automatiskt då), då hon ej heller vistades i Konga. Sedan har prästen antecknat att hon inte vistades i Konga socken under året 1869 heller (hon var väl fortfarande i ammetjänt i Landskrona).
Mvh, Markus
1449
« skrivet: 2014-09-02, 09:39 »
Hej Patrick!
Jag läser notisen såhär:
14 Föddes Rusthållaren Jöns Pehrs i Fru Ahlstad och
dess Hustrus Marna Anders 38 år gamal
Son - döptes d: 15 dito kallad Ola.
Hust: Anders Jeps bar honom till dopet
Test: Lars Påhlsson och Hustr. m: m.
Mvh, Markus
1450
« skrivet: 2014-08-29, 18:33 »
Hej Arne!
Jag tyder notisen såhär:
Anno 1714 d 20 Dec: hafde Zacarias Johansen
Lavetswend og Ellen Knudsdaatter i Springgel[?]
et baren til daaben Kaldet Knud, Madame
Wufs i CompagnieStred bar det, Mademoiselle
Margrete ibid: holt ham[?], Diderik Mejer
Jacob Kinberig bager og Lauridtz Gram faddere.
Faderns yrke bör vara detsamma som lavett(makar)gesäll; han lärde sig alltså att tillverka lavetter, som enligt Svenska Akademiens Ordbok beskrivs som mil., i sht artill. lavettage; numera i sht dels (vid tungt artilleri) om den del av lavettaget som närmast uppbär eldröret (äv. kallad: överlavett), dels (vid lätt fältartilleri) om ett eldrörs hela underlag bestående av axel med två hjul jämte lavettsidor, fältlavett, bakvagn.
Mvh, Markus
1451
« skrivet: 2014-08-25, 15:40 »
Hi Karen!
The word is Remmesnidare; I looked it up in Svenska Akademiens Ordbok (remsnidare), and in translation it says a man who professionally manufactured belts and performed some saddlery (for example manufacturing or repairing of saddlery and similar, for horse carriages or uniforms, etc.), sometimes synonymous with: saddler.
/Markus
1452
« skrivet: 2014-08-25, 10:24 »
Hej Nils!
Om vi föreställer oss att vissa siffror har förvanskats i de kyrkliga handlingarna, så skulle Ulrika kunna vara identisk med den Ulrika Elisabeth Sommar som föds 1774 27/9 i Malmö S:t Petri, som dotter till hovkvartermästaren Carl Gustaf Sommar och hans fru Christina Lovisa Adlerbielke (adl. ätten 1675). Detta namn passar nämligen in perfekt på vigselnotisen i Björnekulla 1819: Den 19 Dec. Wigdes underofficeraren Eric Loch och Demoiselle Ul: Elis: Sommar i Sönnarslöf.
Tyvärr har jag inte fått fram fler uppgifter om paret Locks vidare öden, ej heller ifall Carl Gustaf Sommar tillhör den skånska prästsläkten, även om det väl är sannolikt.
Mvh, Markus
1453
« skrivet: 2014-08-24, 18:48 »
Hej Mats!
Tack för dessa uppgifter, en del av det var nytt för mig! Jag försöker binda samman dessa skånska Sommar så gott det går, så varje liten pusselbit tages tacksamt emot. Jag har en misstanke om att även min ana, kyrkoherden i Huaröd, Daniel Ingvarsson Sommar (1647-1705) är släkt med de övriga, kanske på mödernet (jag vill minnas att en yngre släktgren av dessa Sommar tog namnet efter sin mormors far, en präst Sommar, så kanske min Daniel har gjort på liknande sätt?), men än så länge har jag inga fasta bevis.
Mvh, Markus
1454
« skrivet: 2014-08-23, 09:52 »
Hej Ulla!
Vilka intressanta notiser! Jag har gjort några kompletteringar, och förhoppningsvis kan någon läsa de saknade orden eller rätta mina frågetecken, men mina tydningar ser i varje fall ut såhär:
d. 6. Sept. begrofs framledne Helena Kiellegren.
födt i Torpa Sochn Kiellhult, Fader war
Fältwäbel Jöns Kiellgren, Moder Hust.
Margareta ibid: i det hel. dopet å nyo född wid
pass 18 åhr gammal först gifft med
framledne Houboist Petter Siöberg
woro wid pass 10 åhr samman, hade 5 barn,
alla döda. war Enka inemot 3 åhr, blef
sedan gifft med ... Håkan Person
Ao. 1709 effter Nyårstijd.... öf:r 30[?] åhr
hade samman 3 barn, en dotter lefwer;
war siukl. 8 dygn af hög ålder och swåre
....siukdom, afled d. 30. sistl: Augusti
för ..... waret 73 åhr gammal.
Samma dag begrofs dess Son Houboisten
Göran Siöberg frå Företorp[?]: dess Fader
Houboist Petter Siöberg. Moder hustru
Helena Kiellgren, i det hel. dop å nyo född,
warit en wanlig[?] tid i Cronans Tienst,
begaf sig i Christel. Echtenskap med en Enka
hust. Anna Beata Kåck waret samman 28 åhr,
hafft sammen 6 barn, deraf en Son 2 dötrar lefwa.
warit helt åhrs Tjd swag i wänstra sijdan
som hastigt tog öfwerhand, så att efter Tijo[?]
dygns utstånden Kamp med döden afled d. 30.
sistl. Augusti, wid sin 50 åhrs ålder.
Med vänlig hälsning,
Markus
1455
« skrivet: 2014-08-20, 11:17 »
Hej Åke!
Det jag lyckats få fram är att paret vigs i Storkyrkan av biskop Flodin den 22 november 1795, då man får veta att brudgummen var Auditeur wid Kongl. LifHusarRegem., bruden Jfru hemma hos Föräldrarna i Räntmästarehuset, samt att kautionisten var Nils Löfvengren Registrator och brudens fader (Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, vol. EIa:5 (1784-1800)).
Med anledning av detta hittar man Charlotta Christinas födelsenotis i Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, vol. CIa1:11 (1765-1777). Hon föddes den 26 februari 1777, och var dotter till Registratoren i Kongl. Packhuset Herr Nils Löfvengén [och] Fru Ingrid Margareta Wimmercrantz.
Tyvärr har jag inte hittat Charlotta Christinas vidare öden, kanske gifte hon om sig? Hon var i alla fall änka efter Santesson ännu vid bouppteckningen efter fadern Nils Löfvengren 1800 18/8 (Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, vol. FIa:342 (1800), sid. 454).
Mvh, Markus
1456
« skrivet: 2014-08-19, 23:41 »
Hej Åke!
Enligt Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, vol. CIa1:13 (1784-1799), föddes Berndt Axel Verner därstädes den 17 augusti 1796, som son till auditören vid Kungliga Livhusarerna, Berndt Santesson och hans 17-åriga hustru Charlotta Christina Löfvengren.
Mvh, Markus
1457
« skrivet: 2014-08-16, 13:59 »
Känner någon till klockaren Hans Tottorphius' vidare öden? Han var klockareson från Tottarp, sedan unga år själv klockare i diverse skånska församlingar, och transporterades slutligen till Kropp-Mörarps pastorat. Där var han klockare ännu 1714, då det lite kryptiskt sägs i Lunds domkapitels protokoll att han ”kan söka sig till Småland, när det behagar honom”. Därefter tappar jag spåret, och denna formulering kanske antyder att han sade upp sig från klockartjänsten i Kropp-Mörarp, även om det inte sägs rakt ut.
Utifrån domkapitlets protokoll får jag intrycket att han kanske inte alltid tog sin klockartjänst så allvarligt, vilket möjligen berodde på att han ansåg sig ämnad för något ”högre”? I Lund gav han nämligen år 1714 ut 100 tancke-skriffter, hwaruti korteligen handlas om andeligt och werldsligit, himmelsk- och jordiske betänckningar, colligerat uti swänska rijm af =H=errans =J=nnerliga =T=ienare (även en ordlek på hans fulla namn, Hans Jönsson Tottorphius); det var nog inte särskilt vanligt att klockare på den tiden ägnade sig åt författarskap.
Känner någon till vad som hände med Tottorphius efter 1714? Hamnade han i Småland, som domkapitlets protokoll antyder, eller drog han vidare? Han var gift och hade flera barn, men frågan är ju om dessa - eller Hans själv, för den delen - behöll namnet Tottorphius.
Mvh, Markus
1458
« skrivet: 2014-08-15, 21:58 »
Hej Christian!
Jag gjorde ett försök, och trots en del små luckor lyckades jag nog tyda det mesta:
Henrich Jensen Wid Jacob Andersen, fremlagde en Kalssedell som bleff lest
och paasedt,. at haffue ladet hidsteffne, B. Laue Matss. sambt
S. Mads Berntsens Arffuing Bernt Oellsen, Anlangendis en
handschrifft och gaffuebreff, End fremlagde Ja-
cob Andersen en forseglit handschrifft, som bleff lest och paa-
schrifft, dat: 27 Sept: 1586, Satte Jacob An-
derss: att om B. Laure Matss och Bernt Oellsen icke bör sam-
me handschrifft at betale med forfallden Rente, effterdi
det er en gaffue som er giffuen thill Scholen, de fattige
Schoole peblinge thill ophold, under 15 dage, eller derfor
lide Wurdering effter Recessen med delens omkost, och
begierde domb, B. Laue Matsen frem
lagde her thill sit schrifftlig suar, som bleff lest och paa-
schreffuitt, huor Udi hand formener sig fri fra Henrichs
thilltale, Och fremlagde B. Laue Matsen
et schifftebreff, daterit 30 Octobr: 1607, som och bleff
lest och paaschreffuitt, Och begierde i [...]s b[...] giffuis
[...]gen aff ad indföris. Jacob suarede, eff-
terdi at hand fremlegger en Rigtig [...]asserit handschrifft
och Gaffuebreff, samme penge ad were giffne thill Åhusse
Schoele, och samme gaffue er nu forflöt hid thill Christi-
anstads Schole, dis imidlerthid har samme breff werit
Borgemester och Raad, paa de thider Ubewist, Mens der
de nu det haffr bekannit, haffr de icke thordet denn Under-
staait at fordöllie, Mens scholens forstander da forlagt
samme penge ad indfordre, thill med brefue schall befindis,
samme gaffuebreff ad were kreffdt paa schiffte ad were
kreffdt effter S. Mads Berntsen, thill med befindis
samme gaffuebreff ad were aff Ahusse Raadhus for ret-
ten udstedt, Meen fordi at B. Laue Matsen och Bernt
Oellsen bör betale som forsch[...], eller ochsaa fremlegge
rigtig quitering paa samme thillkraaf ad were betallt,
och war [...] som thillforne domb begierendis,
/---------------------------------------------------------/
5 Mar: 38. B. Laue Matsen suarede, ad samme thillkrauff ei er fodret
paa schiffte effter hans S. forelldre, thill med er for gaffue-
breff udi saa langsommelig thid fordöllt, Mener derfor hand
for Henrichs thilltale fri were, och begierede domb,
Opsatt thill neste thing effter Paasche,
B. Laue Matsons 3 thing paa Mette Joen Keddelsmidt i Ahus med hindis
LauWerge for 1 hus [i Ahus], som ham er arffuerligen thillfallden
och sambtöchte Parterne i dag ad gaar i rette, och war
domb undergiffuen, Och fremlagde B. Laue Matsen,
sit schrifftelig forsett, som bleff lest och paaschd, for
et hus som Mette Joen Kellesmids nu iboer, och formener
hun samme hus bör giöre Rödelig och betale huus [...]
der arff kand were fallden siden hindis S. mand döde,
thillspörde B. Laue Matss Erich Straale i Ahus, om hand
haffuer nogit ad sige emod det hus, som B. er arffue-
ligen thillfalden, effterdi Erich war Joen Kedellsmids
paa hans hustris wegne hans arffuing, huartill
Erich suarede, ad effterdi husit wer udsat thill wederpart,
willde hand ei befatte sig med huarchen arff eller gield,
effter Joen Keddelsmid. B. Laue Matsen
schiöd sig thill neste thing ad will fremlegge schifftebreff,
huor med och andre adkomst breffue, huarmed hand wil
beuisse, samme gaard ham: arffueligen er thillfalden,
thillspörde B. Laue Matsen Mette Joen Kellersmids om
hun haffr nogen adkomst hun dem will framlegge, paa
samme gaard, Fremlagde Mette
Joen Kellesmids, en beuiss, som bleff lest och paaschd,.
Att Peder Nielss grydestöber haffr anamit aff Joen
Kedellsmid, 15 och 10 [...]. som er paa den halffuepart
aff den Gaard Joen Kellesmid iboer.
Mvh, Markus
1459
« skrivet: 2014-08-14, 21:40 »
Hej Emil!
Jag får det till att han Innehafver MedaljePension Brefvet No 62. B. Detta var ett nytt begrepp för mig, så jag slog upp det i Svenska Akademiens Ordbok: MEDALJ-PENSION. pension som tilldelas vissa svärdsmedaljörer; jfr svärds-pension - SVÄRDS-PENSION . (förr) pension som utdelades till innehavare av svärdstecknet o. svärdsmedaljen.
Mvh, Markus
1460
« skrivet: 2014-08-14, 21:15 »
Lorens de Rees skriver i sin dagbok 1713:
»D 6 October War iag i bröllop i C:Crona hoos Pehr Sommer Doter Gretha som fick Paul Lundell. Gud förläne dem alskiöns lycka och wälsignelse för Christi skull etc»
Wilstadius anmärker i marginalen att Paul Lundell, som var köpman, avlade bured 1711 3/5 (källa: Wilstadius, Paul, »En Karlskronaborgares dagbok : Lorens de Rees' dagbok 1692-1735», i Årsbok / Föreningen Gamla Carlscrona, 1966, s. 84).
1461
« skrivet: 2014-08-13, 21:12 »
Hej Måns!
Jag tyder notisen såhär (med förkortningarna utskrivna inom klamrar; tyvärr lyckas jag inte tyda krumeluren efter dömd):
Magnus Andersson dömd [...] för våld mot tjensteman under tjensteutöfning
till fem månaders fängelse den 31/7 83, enligt Konungens Befallnings Haf[vande]s
i Carlstad Emb:[et]s skrifvelse den 29/2 1884.
Arb[ets]. att[est]. t[till]. obest[ämd] ort 29/3 85 åtföljd af hustrun o[ch]. b[arnen].
Arb[ets]. att[est]. för Magnus med h:[ustr]u o[ch]. dotter [till] obest[ämd] ort 27/7 82:
Gift med Magnus Andersson i Emtbjörk 534.
Mvh, Markus
1462
« skrivet: 2014-08-11, 16:59 »
I Berättelse om Lunds domkyrka på allernådigste befallning författad af Johan Corylander (utg. av. Martin Weibull, Lund, 1884) finns på sid 185 en avskrift av inskriptionen på Peter Fredrik Scharffenbergs gravsten (en blå sten, nr. 171, som då låg i Lunds domkyrkas krypta):
Gudi vare tack som
oss segren gifvit hafver
genom vår Herra Jesum
Christum. 1 Cor. 15. v. 17.
Her
förvaras stoftet
af
Sadelmakaren och
Academi Tractören
Äreborne Peter Fr.
Scharffenberg född
i Lund d. 28. August
1728 Död
d. 22 Septemb. 1796
Sörges af 5 Barn
och 16 Barnaba
och The som Redeliga för sig vandrat
hafva komma till frid och hvilas uti deras
Kamrar Esaie 57. v. 2.
1463
« skrivet: 2014-08-11, 09:56 »
Advokatfiskalen Carl Johan Ugarph är för övrigt född 1780 27/6 i Virserum, Kalmar län (Virserums kyrkoarkiv, vol. C:3 (1768-1808), sid. 444), som son till kronolänsmannen och kommissarien, sedermera advokatfiskalen Andreas (Anders) Peter Ugarph (f. 1744 7/11 i Kalmar stadsförsamling, död 1802 14/1 i Tveta). Denne är i sin tur son till dåvarande stadsmusikanten och organisten i Kalmar, slutligen organisten i Malmö, Martin Ugarph (f. ca 1707, begr. 1757 24/2 i Malmö S:t Petri och hans hustru Juliana Margareta Hagelberg (f. ca 1708, begr. 1757 12/2 i Malmö S:t Petri).
Mvh, Markus
1464
« skrivet: 2014-08-06, 14:25 »
Ah, där fanns några små krumelurer - som lyder ”Se lösdrifvarelistan i förra längden litt. P.”.
Mvh, Markus
1465
« skrivet: 2014-08-06, 13:22 »
Hej Andreas!
Jag får det till Helsingör.
Mvh, Markus
1466
« skrivet: 2014-08-06, 13:20 »
Hej Andreas!
Jag tyder notisen såhär:
”d: 10 April wigdes drengen och
Skomakaren Ola Mårtenson i Fore-
stadshus, ock Pigan [Botilla E...]
Catharina Engelström ibm: Hans
förälldrar äro: afl: Mårten Nilson
i Ask, och änkan Hanna Staffens
doter i Honarp[?].
Hennes förälldrar äro: Skomaka-
ren Jacob Engelström och Cathria[?]
Risberg i Forestadshus, de wigde
bo i Allarpshus”.
Mvh, Markus
1467
« skrivet: 2014-08-02, 14:04 »
Hej Bengt!
När man slår upp orden stamboksmedel och stambok i Svenska Akademiens Ordbok får man följande förklaringar, som kan ge en bra bild av begreppen. Även jag har emellanåt sett stamboksmedel i samband med kyrkobyggen, i domkapitlets protokoll, så i dylika fall får man väl anta att det är just domkapitlet som avses med den myndighet som omnämns under stambok i SAOB:
”- stamboks-medel. (numera bland annat i skildring av äldre förhållanden) till -bok IV 1: medelst stambok insamlade medel; jämför -boks-penningar.”
” - stamboks-penningar eller (och numera vanligen) -pengar, pluralis (numera bland annat i skildring av äldre förhållande) till -bok IV 1: medelst stambok insamlade pengar; jämför -boks-medel. LReg. 47 5 (1752).”
- stam-bok. [...] (numera bland annat i skildring av äldre förhållanden) vid insamling av frivilliga gåvor (till allmännyttigt företag eller till hjälpbehövande) använd (av myndighet auktoriserad) bok eller lista eller längd vari givare skrev sitt namn och antecknade gåva eller vari namn eller gåva antecknades av vederbörande insamlare (särskilt liktydigt med: insamlingslista); även kollektivt, om samtliga böcker osv. av angivet slag som för ett och samma ändamål cirkulerade (avsågs att cirkulera) någonstädes; förr även närmande sig eller övergående i betydelsen: medel insamlade med hjälp av stambok (i ovan angivna betydelse).
Mvh, Markus
1468
« skrivet: 2014-07-28, 10:26 »
Hej Inge!
Med förkortningarna utskrivna blir det onumrerathus Ryttaren Agrell hustru 4Barn:, samt Mannen: i tjenst; Agrell var alltså aktivt tjänstgörande ryttare vid tidpunkten.
Mvh, Markus
1469
« skrivet: 2014-07-23, 23:15 »
Hej Martin!
Hela dödsorsaken är Idiotia familiaris amaurotica, alltså familjär amaurotisk idioti. I Acke Renanders Medicinsk terminologi (Stockholm, 1971), sid. 570, kan man läsa »Tay-Sachs' sjukdom: familjär infantil idioti med blindhet o. förlamningar. Syn. (familjär) amaurotisk idioti», och i Nationalencyklopedin finner man under uppslagsordet juvenil amaurotisk idioti en förklaring som förtydligar hur detta uppenbara handikapp kunde bli en dödsorsak:
»en form av Tay-Sachs' sjukdom med psykisk utvecklingsstörning som debuterar mellan 5 och 8 års ålder i form av tilltagande blindhet och intellektuell tillbakagång, efterhand epileptiska anfall och pareser och död före 20 års ålder».
Mvh, Markus
1470
« skrivet: 2014-07-23, 14:06 »
Det kan tilläggas att denne Rasmus Letts ursprung tidigare har diskuterats under , samt efterfrågats under Skåne » Socknar » Helsingborgs stadsförsamling.
1471
« skrivet: 2014-07-22, 19:42 »
Nils var son till Mattis Bengtsson i dennes andra gifte, med Kjerstina Hansdotter (född ca 1704, död 1782 15/6 i Brågarp). Elna Olsdotter (död mellan 1727 och 1733 i Brågarp) var Mattis' första hustru, och från detta första gifte härstammar bl.a. jag själv, via sonen Ola Mattisson (ca 1726-1790) i Nevishög.
Mvh, Markus
1472
« skrivet: 2014-07-21, 22:19 »
Hej Martin!
Om vi utgår ifrån att prästen skrev s lite märkligt (kanske man kan jämföra med prästens övriga s?) får jag det till Cancer vesica fellea, alltså cancer i gallblåsan.
Mvh, Markus
1473
« skrivet: 2014-07-17, 10:00 »
Hej Jesper!
Gossen ifråga heter Tue, ett namn som emellanåt dyker upp på Österlen, och som jag förstått är en lokal variant av Tufve.
Mvh, Markus
1474
« skrivet: 2014-07-17, 01:05 »
Hej Magnus!
Jag tyder bouppteckningen såhär:
Anno 1711 d: 19. Martij woro Undertecknade efter
den Högt:de magistratens beordran af d: 8. hujus uthi
Magnus Lönrootz huus att förrätta en Laga
Inventering, wärdering och dehlning emellan bem:te
Landzgevaldiger Lönerooth och des 2:ne omyndige
Barn som han aflat med des Sahl: hustru Anna
Maja Rahm Nembl: sonen Anders Lönerooth
och dotteren Anna Maja Lönerooth; såsom deras
fader merbem:te Lönerooth är sinnader att träda
uthi annat ächtenskap med dygdesamma Jungfrun
Magdalèna Norling, och wid det man skulle nu
skrida till förrättningen af Egendommens Inven-
tering och dehling utlät sig Landzgevaldigern
Lönerooth, att willia des Barn öfwerlåta
halfparten af des Fasta Egendom, men hwad Lös-
öhronen anbelangar, så förklarade han dem wara
så ringa, att dhe emot des anseenliga giäld och
skuld nepligen upgå och swara kunna, det man
och i sanning befinna måste då Löösöhronen
och den upgifne skulden öfwersågz; Fördenskull
som H: Löneroot med Kiöpebref af d: 14. Maji 1707
bewiste, det han af Crono Befallningzmannen
H: Johan Öhrberg sig tillhandlat Skatträttigheeten
af ett halft hemman uthi Hiersta och Längebroo
Sochn för Siuhundrade fembtio D: [Kmt] hwar å
han 3:ne Laga upbudh ärhållit, såssom och hafwer
ber:de H: Lönerooth för en lijka Summa till sig inlöst
inlöst Borgarens och Skräddarens M:r Johan Westbergz
hård här i staden belägen Norr om Broen på gl:
gatan efter Kiöpebref af d: 2. Novemb 1709; Ty
kom ber:de H: Lönrooth efter samråd och moget öf-
werwägande med des Barns tillförordnade
Förmyndare Landtmätaren Wällbet:de Erich
Wallringz Consens och samtyckio så öfwerens, att dhe
omyndige Lönerootz Barn sonen Anders och
dotteren Anna Maja Löneroot skohla för deras
möderne behålla halfwa Skattehemmanet Hiersta,
emedlertid utfäster sig Fadren Lönroot att willia
draga för sine K: barn en Faderlig Försårgh,
det dhe Christeligen och wäll med Kläder och födo
skohla upfodstrade blifwa, utan att sådant berächna
på deras arfz andehl, såsom och utlåfwar han att
hafwa om ber:de hemman Hiersta en godh disposition,
att det samma altid wäll både till huus och Jord
Cultiveras och wid macht hålles, så att des Barn
wid deras myndige åhr utan någon gravation
det samma skohla få tillträda, hwar emot
oftanembde H: Lönroot behåller gården här
i Staden, jämbwäll och alla Löösöhronen, emot
det han sig antagit all des giäld och skuldh att
Clarera och betahla, och warder detta sluut, som
till den Högt:de Magistratens ompröfwan ock
Approbation lembnas och underställes med
Egenhändige underskrifter betygat och stadfäst.
Actum ut Supra.
Joh: Traxell Mårten Mårtenson.
Föreskrefne Instrument, ärkiänna undertecknade
för godt och gilltigt, och antager iag mig Magnus
Lönrot, att det samma till alla delar full-
giöra, ut supra '/,
Mvh, Markus
1475
« skrivet: 2014-07-17, 00:44 »
Hej Jesper!
Måns Månsson dog af förkylning och öpna gyllenådrens utbrott. I Svenska Akademiens Ordbok kan man läsa att gyllenåder är en äldre benämning på hemorrojder, samt att det fanns slutna (dvs. icke blödande) resp. öppna (dvs. blödande) hemorrojder, så Måns' dödsorsak får alltså tolkas som förkylning i kombination med ett utbrott av blödande hemorrojder.
Mvh, Markus
1476
« skrivet: 2014-07-12, 15:22 »
Hej Inge!
Det står Bödkare, alltså den gamla skånska benämningen på tunnbindare.
Mvh, Markus
1477
« skrivet: 2014-07-05, 18:02 »
Jag kikade runt i litteraturen, och gjorde en del fynd angående konstvävning. I dessa ser man att det inte bara var draperier, kuddar och löpare utan även överdrag till möbler, ja till och med tapeter, som kunde konstvävas. Exemplet ur Folk-liv bekräftar dessutom att konstvävning främst tycks ha varit en manlig syssla, och det stämmer ju in på Anders. De fyra utdragen beskriver i tur och ordning 1500-talet, 1600-talet, 1700-talet och 1900-talet:
Kjellberg, Sven T., Ull och ylle: bidrag till den svenska ylle-manufakturens historia (1943), s. 69.
»Även till beklädnad av rummens innerväggar började kläde att under 1500-talets senare del komma i bruk. Under Gustav Vasas tid hade för de kunglig slottens räkning tillverkats dyrbara tapeter med mönster och figurer i silke och guldtråd. Införskrivna konstvävare hade upprättat verkstäder inom landet och förfärdigat tapeter efter historiska eller mer genremässiga motiv framställa av konstnärer, som arbetade för konungen och hovet.»
Folk-liv: acta ethnologica et folkloristica Europaea, Volym 7-8 (1943-1944), sid. 83.
»I Jämtland gick man så långt, att om en vuxen karl bakade, blev brödet oätbart. Korna sinade, om manfolk gick i fähuset, påstodo äldre käringar. Det finns många berättelser om den man, som först sådde i bygden. Männen kunde däremot ofta karda och spinna, vara skickliga konstvävare, och voro de enda, som bedrevo yrkesmässig sömnad.»
Lychnos: Lärdomshistoriska Samfundets Årsbok (2002), sid. 228.
»På Stockholms slott togs nämligen vid samma tid ett initiativ till ett konstväveri som skulle förse de kungliga möblerna med vävda överdrag efter senaste mode.»
Biblioteksbladet 1954 (1955), sid. 96.
»En vävbok som enbart handlar om duktyg och handdukar är en mycket klok idé att ge ut. Många vävande vill nämligen helst ägna sig åt konstvävning och fylla hemmen med draperier, kuddar och löpare.»
1478
« skrivet: 2014-07-04, 21:30 »
Hej Christina!
Slår man upp ordet konstvävare i Svenska Akademiens Ordbok hänvisas man till konstväva, som kortfattat beskrivs som att ...väva (något) konstmässigt eller konstnärligt; särskilt om mönstervävning och dylikt.
Mvh, Markus
1479
« skrivet: 2014-07-04, 18:28 »
Hej Stefan!
Jag tyder texten såhär:
”Som han icke niutit the honom
tillagde räntor, så har han be
giärt 1 åhrs löhn i stället -
hwilket ock på Krigs Collegii
bref till HMst. af d. 24 Sept
1723 genom HMs. swar af d 10
Oct. är bewiljat och StatsContoi-
ret genom bref af d. 19 Mars 1725
berättar honom hafwa bekommit.”
Mvh, Markus
1480
« skrivet: 2014-07-02, 14:12 »
Med tanke på den ovan nämnde klockaren Sven Wæströms efternamn kikade jag lite i Vä socken, ett par mil från Gumlösa. Där föddes faktiskt mycket riktigt en Sven 1714 (döpt 26/4) som son till Jon Månsson och Hanna Hansdotter (de gifte sig 1703 10/5 i Vä, han dräng och hon piga). Dessa båda fick även dottern Karna (döpt 1707 24/2 i Vä, som åldersmässigt passar in ganska väl på jungfrun Cajsa Wæström i Gumlösa; Karna - Catharina - Cajsa?) samt Berita (döpt 1710 16/10 i Vä).
Därefter får paret inga fler barn i Vä, vilket passar bra in på klockarens moders dödsålder i Gumlösa, född ca 1673 - hon ska då ha varit 41 år gammal när yngste sonen Sven föddes 1714). Inhysesmannen Jon Månsson avlider i Vä by 1745 15/1, utan ålder, men hans hustrus /änkas dödsnotis hittar jag inte i Vä. Kanske det förklaras av att hon flyttade till sonen i Gumlösa? Då kan man ju undra varför hon i så fall lämnade kvar sin gamle make i Vä, men jag har ett exempel på liknande förfarande bland mina anor, då en kvinna i 1771 flyttade från sin make till dottern i en helt annan socken för att undfå bättre skötsel, som det står i makens dödsnotis.
1481
« skrivet: 2014-07-02, 10:35 »
Hej Pia!
Jag tyder texten såhär:
Petri Pauli dag inföll hennes
Olycks och dödsdag tå hon tillika med de
andra 4 personer i starckt blåswäder
på en gammal öka i Wattnet måste
sätta lifwet till emellan Wretbo-
landet och Kurö skogen tå hon skulle
fara öf:r till Kidou sedan hon här
lefwat hade i 49 åhr.
De andra är alltså mycket riktigt de föregående personerna i dödboken, som drunknade vid samma tillfälle och begravdes samma dag som Brita. De notiserna är lite mer lättlästa, och jag tyder deras destination till Kidou eller Kidow - vad kan detta vara?
Mvh, Markus
1482
« skrivet: 2014-06-26, 10:47 »
Just varianten kröpling verkar vara vanligast i Skåne, och det har som Gudrun nämner uppenbarligen sitt ursprung i danskans krøbling, vilket också antyds i Svenska Akademiens Ordbok. Under uppslagsordet krympling (dit jag hänvisades från kryp(p)ling) står att De onasalerade formerna (krypling, kröppling osv.) kunna delvis ha annat ursprung och motsvara sydsvenskans dialektala (Halland, Skåne) kröbling, danskans krøbling (krybling), tyskans kr?ppling (jämför [...] kropelink, liten stockfisk), ytterst till roten i KRYPA]. I artikeln nämns också diverse stavningsvarianterna i källorna:
KRÖPPLING [...] KRÖPPLINGE [...] (krimp- 1617. krump- 1621. krym- 1650. krymp- 1541 osv. krömp- c. 1750. kryp- [...] 1713-1743. krypp- 1911. kröp- [...] 1706. kröpp- [...] 1685 - 1717 [...] 1910 - ,1926. -ling 1541 osv. -linger 1650. krymplinge 1726 - 1777, kröpplinge [...] 1838-1912).
Mvh, Markus
1483
« skrivet: 2014-06-23, 00:29 »
Ja absolut; han kallas Hans Påhlson vid vigseln (han och Mätta Hansdotter från Katslösa gifter sig 1721 12/11 i Kvistofta) samt då deras barn döps i Kvistofta 1724 och 1725, men fr. o. m. Boels dop 1729 kallas han endast Hans Påhls i födelseböckerna. Tydligen är han inte ensam - prästen eller klockaren börjar nämligen fr. o. m. ett dop i augusti 1726 att korta ner barnfädernas namn då han nedtecknar barndopen i kyrkboken, för då möts man av Pähr Niklas, Pähr Staffens, Jeppa Anders, Gussar Pährs osv.
Mvh, Markus
1484
« skrivet: 2014-06-22, 20:53 »
Du kanske redan känner till detta, men Kvistofta är en av de sydsvenska församlingar vars kyrkböcker finns sökbara i Demografiska Databasen Södra Sverige, med bl.a. avskrifter av dopvittnen m. m. Vid en snabb sökning får jag fram att Hans Pålsson fick ytterligare fem barn i Kvistofta mellan 1724-1741, varav de två äldsta inte föddes i Vallåkra by utan i Katslösa by.
1485
« skrivet: 2014-06-22, 20:35 »
Hej Peter!
Hela notisen (med charmiga stavfel och allt) tyder jag såhär:
d 24 Junius som war Johhannes Döpelsesdag, dopptes Hans
Påhls, och Mätta Hans dotters Lila dotter i Wallockra
Nämdes wed Nam Booel, Henner bar till dopet Karna
Olla Hans, i Walockra, fadrar war Suen Jo hanson, och
Måns Pährs hust: Marna, och Gunnel bengt Helges
i Walokra, Hindrik Anderson i Quistofta.
Mvh, Markus
1486
« skrivet: 2014-06-20, 11:44 »
Hej Magnus!
Jag läser notisen såhär:
28. eller Första Söndagen i fastan, döptes
Ola Mårtens, och hustru Pernilla
Persdotters äckta dotter, ifrå Nyhus
som föddes d: 27. dennas, wijd Namn
Hanna. Anders Pers hustru ifrå
Södra Wärn wijd Malmö hölt henne
öf:r dopet.
Testes
Johan Christensson ifrå Rängstorp
huset, dreng: Hans Larsson ifrå
Råbäckzhuset, Ola Ols hustru
ifrån Sandhuset, och Hans Pers
hustru ifrå Skytthuset.
Mvh, Markus
1487
« skrivet: 2014-06-15, 22:36 »
Hej Bengt!
Även jag har undrat över detta namn, i.o.m. att jag i min forskning har en Segud Seehusen (1757-1830), kvartermästare vid Norra Skånska kavalleriregementet. Han i sin tur döptes efter sin morfar, kyrkoherden V. Sallerup & Remmarlöv, Segud Langvagen (1711-1723), men denne är i sin tur (enligt herdaminnet) son till inspektorn, förutvarande arrendatorn på Eriksholm, Nils Pettersson Langvagen och Elsa Larsdotter, så man kan undra varifrån de fick inspiration till sonens namn?
Jag har tyvärr inte heller hittat något om namnets upprinnelse, men namnet Segud omnämns i förbifarten av Torbjörn Malm på Anbytarforum, bland de nordgermanska personnamnen som fortfarande ofta förekom i Småland och norra Skåne fram till 16-1700-talet. Jag hittade själv namnet i en dikt, Sjælands förste Befolkning (Danske kjæmpeviser : ældre og nyere (1846), sid. 559), som säkerligen tillhör de nyere, men som ändå kan vara intressant i sammanhanget. En av verserna lyder:
Nei svared Segud ikke saa,
Det Sædland hede skal;
Hvor Jætter end henkomme maa,
Det bær bland lande pral.
Tiden fortærer alle fædre-minde.
Mvh, Markus
1488
« skrivet: 2014-06-14, 23:01 »
Hej Ann-Mari!
Tack för att du kikade på denna familj åt mig - jag har också funderat på om man kan gå ”bakvägen” via skåningar med namnet Rosendahl för att hitta familjen i källorna, men det kanske blir svårt. Det tycks ju bara ha funnits en son i familjen, som kanske lade av släktnamnet, och familjen kanske t.o.m. lämnade Skåne. Jag får hoppas att någon känner till familjen, eller att jag kanske råkar hitta familjen i andra källor, för detta är en irriterande lucka i min släktforskning.
1489
« skrivet: 2014-06-12, 17:55 »
Hej!
Jag letar efter paret Niklas Rosendahl och Bengta Mickelsdotter (döpt 1756 12/9 i Lyngby) som gifte sig 1778 2/12 i Genarp. Niclas var då fortifikationstimmergesäll i Landskrona, och de fick sex barn i Landskrona stadsförsamling, Nils (född 1779 6/2), Kjersti (född 1781 15/1), Kjersti (född 1782 14/11, död 1783 14/10), Kjersti (född 1784 10/9), Johanna (född 1787 7/9) och Cecilia (född 1789 11/5).
De bodde i Landskrona husförhörslängd 1784 (AI:1, s 270) på tomt nr 124, men därefter tappar jag spåret, och det verkar som att de lämnar Landskrona efter 1789. Finns det någon som vet mer om denna familj och deras vidare öden?
Mvh Markus
1490
« skrivet: 2014-06-10, 09:50 »
Hej!
Jag har funderat lite kring namnet Svante, eftersom jag i min forskning har hittat två herrar vid namn Sven, som tydligen har haft Svante som smeknamn. Det gäller bagaren och traktören i Lund, Sven Lundsten (1774-1821), som emellanåt kallas Svante i både kyrkoböcker och bouppteckningar, samt vice klockaren och hovrättskommissarien i Kristianstad, Sven Fredrik Törnberg (1817-1882), som i födelseboken kallas Svante när ett av hans barn föds i Kristianstad 1857.
När det gäller Sven Lundsten kopplade jag först inte ens att Sven och Svante var samma person, eftersom jag alltid har uppfattat dessa som två helt olika namn, vilket också tycks bekräftas när jag läser på om de båda namnen. Men kanske det finns andra forskare som har hittat exempel på hur Svante har använts som någon form av smeknamn för Sven?
Mvh Markus
1491
« skrivet: 2014-06-08, 15:35 »
Hej Marianne!
Ett spår är esqudronsskräddaren Truls Thulin och hans hustru Christina Larsson (Larsdotter), som får två döttrar i Ystads S:t Petri församling, Petronella Christina (född 1795 21/1) och Lisa Maria (född 1800 10/1). Föräldrarna gifte sig 1793 22/2 i Ystads S:t Petri (Truls står då tydligen som Thalin i vigselboken), och skräddaren Truls Thulin avlider av ålderdomssvaghet 1824 25/5 i Ystads S:ta Maria. Både döttrarnas namn, födelseår och datum stämmer ju ganska bra överens med dina systrar?
Mvh, Markus
1492
« skrivet: 2014-06-08, 14:23 »
Prästens förnamn är Hans (det lite ovanliga H återfinns som synes även i namnet Hartwig, en av löftesmännen). Kyrkoherde i Vomb och Veberöd var vid denna tid mycket riktigt häradsprosten Hans Jacob Bewerlin (död 1707), vars tilltalsnamn var Hans (Lunds stifts herdaminne, del 6, s 528).
1493
« skrivet: 2014-06-05, 22:02 »
Hej Sofia!
Jag läser det också som casus matif, men jag skulle gissa att personen som skrev in dödsorsaken i dödboken kanske har läst fel på ett läkarintyg eller liknande. Det bör istället stå casus mortif[eri], som betyder olyckshändelse eller våda - man ville alltså understryka att det inte rörde sig om ett mord (eller självmord).
Mvh, Markus
1494
« skrivet: 2014-06-04, 16:16 »
Samma år som ovan finner man en annan konterfejare, också i Skåne, närmare bestämt i Skurup. I denna församlings födelsebok kan man nämligen 1698 läsa att:
»Dominica 19 Post Trinitas som war d: 30 octob: hadde Conterfäyaren M: Antonius och Annicka Malena en lijten dotter till Christendommen benämd Anna Malena och blef född till werlden d 23 Dito».
1495
« skrivet: 2014-06-03, 20:14 »
Hej Peter!
I SCB-utdraget över detta dödsfall läser jag dödsorsaken som Cancer regionis coni., och med ledning av detta kan man se att det i originaldödboken står just Cancer regionis utan prickar över i. Dock är det ju märkligt att SCB-utdraget har ytterligare ett ord i dödsorsaken (coni), när det nu är just ett utdrag ur originaldödboken, och dessutom blir betydelsen konstig. Cancer regionis betyder ungefär ”cancer i området...”, så det behövs ännu ett ord på slutet för att meningen ska bli komplett.
Dock blir jag inte klok på innebörden av coni, jag får det till cancer i det koniska området, så kanske det istället rör sig om en förkortning?
Mvh, Markus
1496
« skrivet: 2014-06-03, 11:46 »
Namnet Rambeck tycks vara ovanligt överlag, och efter att ha kikat runt lite i Skåne hittar jag endast två herrar med detta namn under tidigt 1700-tal:
Ryttaren Olof Rambeck och ”kvinnfolket” Anna Larsdotter, fick ett barn i Lövestad 1713, ”Til barnefader blef uthlagdh Ryttaren Oluf Rambeck, som henne häfdat hade under äcktenskapz löffte hwarpå hon upwiste hans skrifftelige Revers” står det i födelseboken.
Ryttaren Per Rambeck och Sigrid Nilsdotter gifte sig 1714 i Förslöv, fick barn i Förslöv 1715-1725 (en son Nils föds dock 1722 i Husie utanför Malmö, Per – som i födelseboken nu kallas Peter - anges då vara korpral).
När jag sedan kikar i Centrala Soldatregistret hittar jag endast (dessa?) två herrar med detta namn vid skånska regementen - Per Rambeck antogs 1709 som ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet, och dog 1752 4/2, medan Olof Rambeck antogs 1710 som ryttare för samma regemente, förflyttades till Östra Göinge kompani 1719 samt fick avsked 1720.
1497
« skrivet: 2014-06-03, 11:02 »
När det gäller namnet Rambeck kan jag inte hitta någon direkt släkt med detta namn i Skåne i början av 1700-talet, och jag funderar på om Rasmus kanske har tagit sig namnet av någon by som börjar på Ram- . Se t. ex. inlägg, där det nämns en skånsk släkt Ramberg som uppenbarligen har tagit sitt namn av byn (Stora) Ramnakulla i Östra Vemmerlövs socken, inte alls långt från Hammenhög.
1498
« skrivet: 2014-06-03, 10:47 »
Jag tyder de saknade orden såhär i sitt sammanhang:
”...AuctionsKammare wacktmästaren Anders Pihlstrand...”.
”...hwilken anmälte sig äga upprättadt inbördes testamente...”.
”...Pihlstrand likväl skulle äga Såsom närmaste skylldenär systrarne torpareenkan Anna Pihlstrand i Bergs Sn samt Stina Pihlstrand...”.
Mvh, Markus
1499
« skrivet: 2014-06-02, 10:13 »
Hej Jill!
Inte heller jag har lyckats hitta Rasmus Rambecks ursprung, men han var född ca 1711 och dog 1779 15/12 i Hammenhög (varifrån kommer uppgiften att han var född 15 aug. 1711 - är det en uträkning ifrån dödsåldern 68 år och 4 månader i dödboken?). Han var klockare i Hammenhög & Hannas pastorat, och gifte sig första gången 1737 1/5 med företrädarens dotter Elisabeth Olsdotter Bock (född ca 1717 i Hammenhög, död där 1741 13/3), dotter till klockaren Ola Andersson Bock (tidigare Bockendahl), som var i livet ännu 1732 4/11, men väl avliden innan svärsonen tog över ämbetet (Hammenhögs dödbok har en lucka 1734 9/4-1736) och hans andra hustru Margaretha Jönsdotter (född ca 1688, död 1754 29/5 i Hammenhög).
Jag härstammar själv från en äldre bror till Elisabeth Bock, nämligen åboen Nils Olsson i Hammenhög (1715-1764) (se vidare mitt inlägg ovan, 14 september 2010 kl. 17:33).
Mvh, Markus
1500
« skrivet: 2014-05-31, 11:11 »
Jag kikade i Svenska Akademiens Ordbok, under uppslagsordet lärgosse (lär- 1738-1934, läre- 1740, läro- 1744-1915), och detta ord beskrivs såhär:
1) (föga brukligt) [...] lärjunge [...].
2) (i fråga om äldre förhållanden, mindre brukligt) [...] (handtvärks)lärling.
Det verkar alltså som att lärgosse faktiskt kan innebära att han gick i skolan (SAOB förklarar lärjunge som bl. a. en gosse (yngling) eller flicka som åtnjuter (skol)undervisning; skolgosse, skolyngling, skolflicka; skolbarn), men som SAOB nämner så var ju detta en mindre bruklig betydelse, och jag instämmer med Bertil att det verkar lite överflödigt av prästen att göra båda anmärkningarna i husf.
Mvh, Markus
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 11
|
Visa inlägg
Cookie policy