ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Anders Pemer

Sidor: 1 [2] 3 4
501
Norberg, AI:8b / Norberg AI:8B sid 75, GID 2372.33.13600
« skrivet: 2009-10-18, 19:21 »
Ja, det förstår jag, det där var jätteskillnad. Och inte konstigt, när bilderna hos Genline är de som mormonerna tog på 40-talet. För det mesta går det ju bra, men här var svårläsligheten markant.

502
Norberg, AI:8b / Norberg AI:8B sid 75, GID 2372.33.13600
« skrivet: 2009-10-18, 15:58 »
Åh..... är det där Arkiv Digitals digitalfoto ur boken? Wow, vilken skillnad...
 
De har nog en ny kund på G!

503
Norberg, AI:8b / Norberg AI:8B sid 75, GID 2372.33.13600
« skrivet: 2009-10-18, 01:24 »
Vart kan det tänkas stå att Olov på tredje raden har flyttat? Är det något slags Karb som i Karbenning?
 

 

504
Hedin / Hedin
« skrivet: 2009-10-14, 22:34 »
Var är det han inte finns? I Maria Magdalenas födelsebok?

505
Englund / Englund
« skrivet: 2009-10-07, 20:59 »
SVAR har påbörjat att släppa scannade kyrkoböcker även efter 1895, men Uppsala län släpar efter. Så det går inte att se Häggeby inflyttningsbok kring de här åren den vägen heller. Uppsala Landsarkiv eller Arninge är väl vad som gäller då...
 
För bl a Stockholms och Värmlands län där jag har mycket släkt att gräva i ligger ofta mycket utlagt, då brukar det gå bättre att kunna se kyrkoböcker en bra bit fram på 1900-talet, och sedan har ju SVAR lagt ut SCB-utdragen för födde, vigde och döde ända fram till 1938, sekretessgränsen på 70 år. Nästa år släpper de väl 1939 års utdrag, utgår jag ifrån. Enorm guldgruva för oss som håller på med mastodontutredningar att kartlägga alla ättlingar fram till nutid till en viss stamfar... plötsligt kommer man åt i princip allt med sin dator och Internet... det är väl just nu en liten lucka mellan 1938 och 1947, när Sveriges Dödbok börjar, som är det enda större glappet. Är man ute efter att hitta någons dödsdatum kan man komma förbi det problemet om de har begravts på en gravplats vars register kom med på Begravda i Sverige-skivan...  
 
Flyttnings- och vigselböcker har de bestämt att det inte behövs någon sekretess på, så de är då släppta - i den mån de är scannade - ända fram till 1991. För födelseböcker, dödböcker och församlingsböcker (efterträdarna till husförhörslängderna) hade de ett tag dels en PUL-gräns på 100 år, för att man skulle få se böckerna som kund via nätet, dels sekretessgränsen på 70 år för att man skulle få böckerna i kunddatorerna på det arkivförande arkivet, t ex Stockholms läns böcker i datorerna på Stockholms stadsarkiv.
 
Härom dagen såg jag dock att jag som inloggad på SVAR på nätet kunde se en församlingsbok som sträckte sig fram till 1922, så de verkar ha lagt ner den där PUL-gränsen. Verkar klokt. Via upplysning.se kan man ju få fram allt man vill om nu levande, och se vilka som bor var, och med vilka, och med vilka som bär samma efternamn och så...
 
Det enda jag saknar där är att det även kunde komma med uppgiften om civilstånd och senaste ändring precis som i huvudbilden hos Folkbokföringen. Och att man mot en prenumerationsavgift på några hundralappar kunde köpa sig förbi skyddsregeln mot att få se barn under 16 år. Som det skulle underlätta att få mitt arbete slutligt komplett...
 
Skatteverket har ju lagt ner kontor på löpande band och har inte ens några telefonnummer direkt till de kontor som finns kvar, för något sådant som att ringa och boka plats vid Allmänhetens terminal, så jag fattar knappt om det finns kvar längre. Gör det det skulle jag verkligen vilja boka in ett antal heldagar för att scanna av alla horder av grenar med nu levande... nu när jag äntligen har laptop och kan ha allt med mig... (utredningen har redan sedan många år varit på hundratals sidor, så jag har inte gett mig på att skriva ut den i sin helhet...)
 
Man kan betala för att köpa civilståndsuppgift Civilstånd - partner hos upplysning.se också, men den tjänsten köper de från samma leverantör som de egentliga kreditupplysningstjänsterna, och den ger därmed samma resultat som alla sådana tjänster - att den omfrågade får ett standardiserat brev hem om att *den frågandes namn och personnummer* har begärt kreditupplysning på dem. Ganska vilseledande för en form av uppgift som faktiskt inte alls omfattas av samma regler som just kreditupplysningsrelaterade uppgifter. Någons civilstånd och partner är en helt offentlig uppgift och lämnas ut av Folkbokföringen utan något som helst ifrågasättande av legitimt behov eller rätt för den omfrågade att få veta att man har blivit omfrågad. Så köp inte den tjänsten på upplysning.se, svälj förtreten och ta kanske upp till 45 minuters telefonkö för att ringa Folkbokföringen och fråga...

506
Film / Teater / Funkquist, Georg (1900-1986)
« skrivet: 2009-10-07, 18:29 »
Jodå, jag hittar honom i SCB-utdraget åtminstone:
 

 
Sidan 379 om man väljer fram SCB-utdragen för Uppsala län 1892 på SVARs hemsida, och väljer den längsta av de två versioner man ombed välja mellan, på 836 sidor, inte den på 545 sidor. GID-nr 100003.3.13400 på Genline.
 
Gift man 23/11 1941 enligt Sveriges Dödbok 1947-2006. Det var med minsta möjliga marginal han kom med i de två senaste utgåvorna av dödboken, vad festligt!
 
Änkan, rimligen:
 
19040308-5244
 
Funkqvist f. Persson, Anna Ingeborg
 
Holtermansgatan 6, Göteborg C
Göteborg C
 
Död 26/6 1968.
 
Kyrkobokförd i Göteborgs Johanneberg, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
 
Född 8/3 1904 i Värö (Hallands län, Halland).
 
Änka (1/1 1947).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Göteborgs Johanneberg, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
Värö (Hallands län)
 
Källor:
DB, PA / DOR 68 / RFV 70

507
Englund / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-06, 23:00 »
På SVAR finns inflyttningslängderna. Hon kommer till sidan 112 i husförhörslängden (Vadstena AI:43). GID 401.69.22500.
 
Flyttar vidare till Appuna, står det. Dessvärre finns hon inte i inflyttningslängden där.

508
Englund / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-06, 22:06 »
Wadstena, Linköp. l. som i Linköpings län.

509
Delin / Delin
« skrivet: 2009-09-17, 04:13 »
Mycket intressant med allt jag kunnat hitta först själv i kyrkböcker, sedan på DISBYT och sedan också här om Delinarna från Johannes Larsson från By och Kila. Hans hustru och hans barns mor var Inga Lovisa Svanström med Pemer-rötter, varför alla hennes ättlingar är av intresse i min forskning. Även jag forskar således frenetiskt efter deras ättlingar fram till nutid.
 
Två manliga ättlingar Delin födda på 30- respektive 40-talet har lustigt nog visat sig vara gifta med kvinnliga Pemer-ättlingar från helt andra grenar. I det ena fallet hade jag hustruns föräldrar med i mina uppställningar, men hade inte haft tillfälle att beställa fram förstasidan från någon av makarnas bouppteckning för att få namn på deras barn, men maken Delin fanns med i Vem är det, där makan var nämnd, dotter av.... så att jag den vägen fick se att hon var dotter till Pemer-ättlingar jag hade noterade.
 
Den andre Delin gift med en Pemer-släkting hade jag redan inskriven just som make till hustrun på hennes plats i Pemer-trädet. Jag minns att jag talade i telefon med båda två och fick namnen på deras barn av dem då, för närmare 20 år sedan. Ska bli mycket intressant att höra av mig igen och förkunna att de är släkt med mig båda två, och således med varandra...  
 
Gävlegrenen från Johan Emil har för övrigt varit med några gånger i Svenska Släktkalendern, senast 1943, upptäckte jag härom veckan när jag läste igenom ett antal årgångar som jag just köpt. I släktartikeln från 1943 fick jag förstås ytterligare nya fakta klara för mig...
 
En programpresentatör på Sveriges Television är för övrigt sonson till en kvinnlig Delin också.

510
Nu läser jag ordentligt i inläggen som har flyttats hit från diskussionen om Devall i Harg, medlemmar av den så kallade Krigsrådet Dewalls släktgren som den kallas i Hellerströms artikel, tabellerna 48-54 i släktfilen.
 
Camilla Erikssons uppgifter 1 januari 2007 är fantastiskt intressanta, Kristina Inga Dewall gift med Anders Sundblad vet jag inte vem det är, hon finns inte med i något material jag sett hitills. Henne får jag leta efter! Faster till Erik Karl Dewall är antagligen det troligaste, även om hon inte finns listad bland hans fars syskon i Hellerströms artikel. Hittar paret Sundblad i Strängnäs husförhörslängder, och hon anges född 1726. Återstår bara att se var...
 
I övrigt minns jag att Annelie Westergren och jag hade mailkontakt, antagligen vid ungefär samma tid, och hon bör ha fått det material jag då hade. Ska titta på det.

511
Hm, vad skrev jag här ovan då? Tillbaka på samma nominella nivå som 1989? Mycket mer än så, då kostade det ju 800 kronor per sida. Den här gången var priset 520 kr per sida. Med hänsyn taget till inflationen också är det oerhört mycket billigare än 800 kr för 20 år sedan.
 
Undrar fortfarande över hur det funkade på Elgenstiernas tid. Stod dåvarande förlaget Bonniers för allt, jobbade Elgenstierna ideellt och alla släkter skickade bara in sina utredningar och fick vara med at no cost?

512
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2009-09-13, 23:26 »
Så har jag hittat en viktig hänvisning till Arvid Huss notis i Släkt och Hävd 1952:2-3 som visar att Hans Hasselhouhen och Hindrich Hansson Hasselhuhn knappast kan ha varit far och son, utan snarare bröder. Hans gifte sig veterligt första gången 1656, och Hindrich är redan 1665 ägare till skutan Pelikan i Gävle, där han även bor då. Hans ger även en son namnet Henrich 1678.
 
Plockas Hindrich Hansson Hasselhuhn bort som som son från Hans familj, så bär bådas äldsta kända söner namnet Hans/Johan, vilket tillsammans med Hindrichs patronymikon pekar på att de är bröder och söner till en äldre Hans. Jag börjar just göra i ordning min släktuppställning, i stort baserad på Govert Indebetous artikel från 1928, utifrån dessa nya rön, tillsammans också med uppgifter som Erik Hellerström slagit fast i sin SoH-artikel med sin och sina syskons antavla 1958, och uppgifter från Gösta Thimons biografiska verk över Stockholms nation vid Uppsala universitet.
 
På Söderskivan har även avslöjats en ytterligare Hasselhuhn, Carl Wilhelm, född 1845 och död ogift redan 1880, som Indebetou inte kände till och inte är med i artikeln 1928, och som jag inte har kunnat placera in i släkten än. Uppgifterna om honom i vuxen ålder anger födelseförsamling Storkyrkoförsamlingen, där jag inte har hittat honom i födelseboken...
 
När jag har redigerat klart filen mailar jag den till Jonas! Andra intresserade som hittar in här kan maila mig om att också få den.

513
Och lite komiskt att man sitter och uppfattar ett träd och dess grenar som associativt med någons anor bakåt i tiden. En nog så vanlig missuppfattning av det där med släkt och släktträd.

514
Axelstierna / Axelstierna
« skrivet: 2009-08-19, 12:47 »
Visste inte vad jag skulle skriva, så jag svarade inte på det... Blev också skeptisk över att få något sådant utan att man ens kan fejka ett namn att skriva under med. Anonymitet på Internet är det värsta jag vet, det är det som ljusskygga element kan missbruka hur mycket som helst. (Jo, jag har drabbats av mycket från sådanas sida.)

515
Åh, vad synd att bruket var stängt när du var där! Jag ska definitivt besöka det vid tillfälle.
 
Jag tänker mig bruket som en av flera rimliga platser för kommande släktträffar med den släktförening jag vill starta. Vilka släktforskande ättlingar här är intresserade av att vara med - som medlemmar, eller med och dra igång?
 
Tillfällighetsfynd är alltid av intresse! Det finns lösa trådar borttappade här och där, och vem vet vad man plötsligt kan snubbla över för godbitar...  
 
Tilläggas kan att vi som har bidragit med artiklar kan ta upp förbokningar av exemplar av boken till ett rejält lägre medverkarpris fram till 31/8, så om någon som är intresserad av ett ex vill komma undan lite billigare kan ni kontakta mig för bokning. Ordinarie pris kommer att bli 636 kr, medverkarpriset är 520.

516
Nu har manuset till de två släktartiklar som kommer i nästa Svenska Släktkalendern blivit betryggande fullständigt. I ingressen till huvudartikeln Jansson (från Skokloster) med Askäng kommer släktens alla olika grenar att genomlysas ordentligt. I och med att det redan är tre generationer som bär det av min morbror antagna namnet Saxeby blir detta en separat artikel.

517
Chytraeus / Chytraeus
« skrivet: 2009-07-18, 13:33 »
Uppgiften om skild 1921 var det väl snarare så att Roina hade sedan tidigare?

518
Sandqvist / Sandqvist
« skrivet: 2009-07-18, 13:02 »
Det står Bengta också i Folkräkningen 1900. Bengta Jönsdotter, född 1871 i Sövde, Malmöhus län.

519
Frummerin / Frummerin
« skrivet: 2009-07-15, 01:22 »
Aha... det tyder kanske på att den teorin kan avskrivas för gott, då. Att namnet togs inspirerat av att Sven Persson hade hört namnet Frumerie får väl däremot ses som troligt.

520
Frummerin / Frummerin
« skrivet: 2009-07-13, 23:29 »
Släktnamnet Frummerin har en påfallande likhet med vallonnamnet Frumerie. Misstanken känns påtaglig att namnet togs i starkaste möjliga inspiration av namnet Frumerie, t ex pga nära släktskap. Kanske det skulle kunna visa sig vara en agnatisk gren av släkten Frumerie?
 
Namnet upptogs av borgaren Sven Persson i Laholm under 1810-talet. I Laholms husförhörslängd 1808-1824 som är uppställd år för år står han som enbart Sven Persson fram till 1812, med namnet Frummerin tillskrivet efteråt från och med 1813. I barnens födelsenotiser i födelseboken står han enbart som Persson fram till dottern Ingars födelse 1808, men Frummerin redan vid sonen Nils födelse 1811.
 
När jag började följa släkten framåt från Sven Persson kände jag så mycket namnlikheter med Frumerie-grenar han skulle kunna tänkas vara nära släkt med, som oäkta son till någon Per Frumerie, att jag blev närmast övertygad om en sådan koppling.
 
Han föds dock 1781 11/3 i Laholm som son till Per Mårtensson och Christin Svensdotter.
 
Men men, även förnamnet Mårten på hans farfar kan tyda på Frumerie-släktskap. Det finns Mårten och Martin tidigt i släkten Frumerie.
 
Jag har inte fortsatt gräva bakåt än, men det blir säkert av när som helst. Men jag har likaledes skjutit ifrån mig att starta en tråd här, för att se om det finns någon mer som har kunskaper om och intresse av släkten - Frumerie-anknytningar eller inte.
 
Så... nu kör vi!

521
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-13, 22:20 »
Och ser man på! Det fanns ju bouppteckningsregister att kolla också på SVAR, det hade jag glömt kolla innan jag sammanfattade mitt letande här. Det förrättas bouppteckning efter en gördelmakare J. Dumky vars efterlevande heter Brita Christina Sandström... 1821, hemort Uppsala. Där ser man! *leta mer info i Uppsala*
 
(Meddelandet ändrat av pemer 2009-07-13 22:35)

522
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-13, 22:03 »
Ska rätta mig själv. Jacob gifter sig i varje fall i Klara 1797 12/3 i Maria. Det behöver naturligtvis inte betyda att han bodde där, eller ens i Stockholm. Vigseln är än så länge det enda spåret efter just honom, i Stockholm. Min magkänsla är att det är här Per Adolf hör in i bilden...

523
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-13, 21:49 »
Jag snubblade över en ny Dumky-koppling bland Pemer-ättlingarna igår, en kvinnlig ingift vars mor var född Dumky, och var ju tvungen att notera hennes släktskap med Carl Elias, som redan var ingift i Pemer-trädet. Marta/Märta Josefina Dumky, 1873-1946, gm bokhållare Carl Adolf Sundgren, 1857-1926. Deras dotter Sonja, 1901-1981, blev gift med Pemer-ättlingen Emil Delin, 1899-1966.
 
Av bara farten kom jag förstås igång och checkade så mycket jag kunde av vad som redan fanns här i tråden, Genline, 1890, 1900, dödskivan, begravda i Sverige, 1970 och 1980. Sedan lugnade jag ner mig i riktningen fram emot nutid och har ännu inte fyllt på med dagsaktuellt via birthday.se/upplysning.se och telefonsamtal till folkbokföringen.
 
Nu har jag knutit ihop de flesta fram till 1980 levande Dumky med den huvudgren som redan från och med Zacharias den äldste har varit knuten till Östhammar från 1763 till 1900-talets början. 1900 bor syskonen John och Sigrid Elisabet Dumky fortfarande kvar i Östhammar. 1906 kommer John från Observatorieroten till Maria församling på Söder, och systern hamnar som gift i Sala.
 
Pe(te)r Adolfs kvist torde ha åtskilliga ättlingar på kvinnolinjerna, men ättlingarna på raka manslínjen med släktnamnet verkar vara utdöda senast strax in på 1900-talet. Det var genast lätt att konstatera att han skulle kunna vara antingen son till någon av den förste Zacharias tvillingsöner Jacob eller Isak, eller också sonson (eller son) till någon av Zacharias bröder Georgius eller Andreas.
 
Av dessa kan åtminstone Jacob och Georgius beläggas i Stockholm, och bara av att börja studera Stockholms stadsarkivs register till kyrkoböcker får man fram massor av spår efter en livaktig gren av släkten från Georgius/Jöran/Göran/Görgen, som var lakej/betjänt och dog 1793 5/10 i Klara. På dagen fem månader tidigare var han fadder när en sonson döptes i samma församling. Här har jag inte mer än skrapat på ytan via kyrkoboksregistrens ledtrådar.
 
Jacob finns som gördelmakare i Stockholm (precis som hans bror Zacharias var hemma i deras födelseort Östhammar) och gifter sig 1797 12/3 i Maria församling (där Per Adolf så småningom själv gifter sig och bor) med en Brita Stina Sandström. Per Adolf återfinns dock inte bland födde i just Maria. Och han finns inte som noterad 19 november 1798 - eller i november över huvud taget - i någon stockholmsförsamlings födelsebok. Man får naturligtvis tänka sig möjligheten att datumet är fel.
 
I registret till Marias inflyttningslängd finns en hänvisning att Per Adolf kommit in till församlingen, där inscanningen har missat grovt med just sidhänvisningen. Där står också uttryckligen att han är född i Stockholm. Ska försöka kolla den uppgiften i den fysiska boken på Stadsarkivet i morgon.
 
Jag har heller ännu inte orkat börja leta upp honom och hans familj i någon husförhörslängd när de bor i Maria. Någon som redan har gjort det och kan skingra mina tvivel kring om det någonsin står i någon samtida källa i vilken församling han är född?
 
Släkten Dumky lättar så sakteliga på förlåten...

524
Och ser man på. I början av 1900-talet tar den kvarvarande agnatiskt härstammande familjen namnet - Ekberg!

525
Så såg jag annonsen på Rötter om Norbergsskivan, och flera delar av släkten har ju funnits i bl a Norberg och Karbenning. Inte minst de två bröderna Jan och Erik Abrahamsson, vars ättlingar fortsatte bära patronymikon, och där jag tappade bort några söner utflyttade med dåliga hänvisningar i husförhörslängderna när jag höll på och följde upp dessa grenar förra sommaren.
 
En av dem kunde jag på Norbergsskivan hitta kvar i regionen och därmed komma ättlingarna på spåren. Där har sönerna fortsatt få söner och det finns agnatiska grenar i varje fall in på 1900-talet, har jag just konstaterat. Nu ska vi se om det finns agnatiska de Vals kvar än idag...

526
Jaså, så såg han ut. Jag har ättlingar till honom i min forskning, och har haft kontakt för några år sedan med en annan ättling till honom, på en gren som inte var släkt med mig. Sitter inte med min forskning tillgänglig nu, men kollar diskussionen om släkten Frumerie i ett annat fönster.
 
Hans son Fredric Jonsson, *1757 9/10, student i Lund 1775, jur ex 1780, auskultant i Svea Hovrätt, kanslist och senare notarie i Riksgäldskontoret, avsked efter konkurs, antagligen p g a förlust genom spekulation i gruvdrift vid Nasafjället, drev sedan advokatverksamhet, † 1830 14/10, blev gift 1797 med Eva Carolina Frumerie, *1773, dp 27/9, † 1809 22/5, dotter av inspektoren vid amiralitetskrigsmanskassan Clas Elias Frumerie och Margareta Sofia Stjerngranath.
 
En dotter till Jon Bengtsson var gift med NN (Magnus?) Magni (deras namn kommer jag inte ihåg just nu), och deras dotter Catharina Magni var gift med ovanstående Eva Carolinas bror, medaljgravören Mauritz Frumerie, *1775, † 1853.
 
Fredric Jonsson och Eva Carolina Frumerie fick bl a en Fredric Vilhelm Jonsson, och precis samma namn hade både en son och en sonson till honom. Den siste Fredric Vilhelm, 1876-1950 tror jag så här ur minnet, hade en dotter Barbro Helena, gift med professorn och direktören för Stockholms Spårvägar mm Torsten Rima Åström (båda är avlidna).
 
Jag har nyligen upptäckt att en sonson till dessa makar faktiskt är gift med en halvavlägsen släkting, vars mormor var född Frumerie. Jag har inte ens hunnit höra av mig till paret och berätta att de är släkt med varandra. Jag skulle inte gissa att de känner till det, men det ska bli intressant att höra när jag väl kommer till skott där...

527
Mycket intressanta uppgifter förekom i några inlägg tidigare idag som sedan verkar ha flyttats eller raderats, där det framkom att namnet Jacob alltså finns i adliga ätten Duwall (MacDowall) också... frågan är bara om det förekommer någon Jacob där som kan stämma med trumpetaren i Hanhals där också.
 
Högbåtsmannen Petter verkar ju inte gärna kunna vara annat än identisk med trumpetare Jacob Devalts son Petter... och väl som högbåtsman i Göteborg kommer namnet där att bli Dewall. Det borde ju kunna peka på en bakgrund i den släkt som stavar sitt namn så, där det fanns en Jakob belagd i Avesta 1671 som bör kunna vara den blivande trumpetaren. Men visst kunde det vara rena tillfälligheter också... antar jag.
 
Dewallare har stavats Duwall, och kanske trumpetaren och högbåtsmannen skulle kunna vara en gren Duwall som blivit Devall...
 
Får väl gå någonstans och kika lite i Elgenstierna efter helgen...

528
Duwall / Duwall
« skrivet: 2009-06-18, 15:13 »
Kanske dessa inlägg skulle flyttas till tråden om vallonsläkten de Val. Hon verkar sedermera ha antagits vara dotter till någon av sönerna till den släktens stamfar Johan de Val. Annars är ju ätten Duwall adlig och har en tråd under introducerad adel.

529
Pålman / Pålman
« skrivet: 2009-06-16, 19:30 »
Vad lustigt att just namnet Ludvig förekommer även i den här äldre Pålman-släkten som Vincent har skrivit om!

530
Pålman / Pålman
« skrivet: 2009-06-16, 19:28 »
Ah... visst ja, jag har glömt vår mailkontakt ett tag, Per Edvin! Men just idag tänkte jag titta på det, nu har jag just dragit kopia på släktartikeln från Svenska Släktkalendern 1938 som jag tänkte skicka dig med snigelposten också.
 
När jag följde upp din gren, både före och efter att jag fick massor av information om din morfars ättlingar, så letade jag upp och fann Ingeborg Olivia i Sveriges Dödbok 1947-2006. Hon verkar snarare ha varit född 1870-05-02 i Fästom, Hudiksvall, och dog 1958-12-17 i Långede, Delsbo. G m Jonas Blomberg, som var född 1869-02-20 och dog 1933-08-19 i Långede, Delsbo. Glömde visst anteckna hans yrke, men i Begravda i Sverige står han som skogsarbetare. Har för mig att det var någon annan -arbetare-titel i dödboksutdraget.

531
Ling / Ling
« skrivet: 2009-06-16, 17:06 »
Ja, det var det verkligen! Är den funktionen nytillkommen också, eller har den funnits tidigare? Jag har inte tänkt på om jag sett en sådan knapp tidigare, utan alltid sökt fram rätt böcker. Men då behöver man inte det längre... kanon!

532
Ling / Ling
« skrivet: 2009-06-16, 16:04 »
Aha... felet du gör då är att gå direkt på funktionen Sök person. Den är alldeles ny och bygger helt och hållet på i vad mån användare har lagt in sin texttolkning av en uppgift de hittat och som kanske är svårläst på sidan.
 
Hade du haft tur kunde någon ha texttolkat rätt Elsas födelseuppgift i rätt bok och så hade du fått upp den, men det är det alltså ingen som har gjort.
 
Det du måste göra är alltså att leta fram rätt bok. Klicka på Välj plats, välj Kristianstads län, och SCB-utdragen. Det är alternativet _scb Kristianstad allra först i rutan för att välja församling. Klicka på Sök och troligen behöver du klicka på knappen Sekvenser uppe till vänster för att få upp söklistan.
 
Så väljer du födde 1871 och markerar den raden och så får du innehållet sida för sida till höger i sidrutan och nu kan du alltså scrolla ner tills det står Vittsjö. På första sidan finns den troliga kandidaten född den 12 januari, förnamn Elsa, faderns förnamn Johan.
 
(Meddelandet ändrat av pemer 2009-06-16 16:05)

533
Schenström / Schenström
« skrivet: 2009-06-10, 13:14 »
I Svenska Släktkalendern 1950 finns då ännu levande ättlingar som heter eller är födda Schenström till Jonas Peter, 1774-1825, och Gustaf Adolf, 1783-1840, ur första giftet, och till Carl Erik, 1803-1875 (svar på din näst senaste fråga, alltså), och till Birger August, 1805-1881, ur det andra.
 
1950 är väl senaste gången släkten varit med i Svenska Släktkalendern. I och med att en av de enskilt större grenarna ingår i min forskning, från den ene av två söner till Birger August som efterlämnat vidare ättlingar, skulle jag säkert kunna tänka mig att uppdatera hela släkten till nutid och förbereda för eventuell nypublicering i SSK om man skulle vilja det i släkten. Jag har skapat såpass uppdaterade genealogiska sammanställningar av ett otal släkter redan, Pemer, alla kända agnatiska grenar av släkten de Val, Frumerie, Frummerin, Åmell, Hasselhuhn, Låftman...
 
Om du mailar mig din postadress skulle jag kunna dra kopior och skicka dig ur SSK 1950. Jag fick dessutom precis för mig att alldeles strax åka in och forska några timmar på Stockholms Stadsarkiv, där de har Ny Svensk Släktbok, så jag kan dra kopior ur den artikeln också. Den bör ju vara en tämligen komplett genealogisk uppställning av släkten, artiklarna där är i tabellform och redovisar alla tider, det är inte en presenskalender som Svenska Släktkalendern brukade vara.
 
Är du ättling från släkten, eller släkt med den - eller någon gren av den - på något annat sätt?

534
Schenström / Schenström
« skrivet: 2009-06-10, 00:58 »
Ah... bra att jag såg till att tipsa dig, då!  
 
Den finns ju i allmänhet på större länsbibliotek, förstås, den utgavs häftesvis och brukar finnas i inbunden form på biblioteken. Schenströms är en av de släkter jag själv har anknytning till i den. Carl August, 1845-1913, major (son till Birger August Schenström och Eva Charlotta Vilhelmina Montan), var gift med Pemer-ättlingen Edla Elisabet Ottilia Mossberg.

535
Schenström / Schenström
« skrivet: 2009-06-09, 23:34 »
Du vet att släkten är med i Ny svensk släktbok, 1901-06, av K A K:son Leijonhufvud?

536
Ling / Ling
« skrivet: 2009-06-09, 22:47 »
Som många andra har jag abonnemang hos Genline och tillgång till kyrkböckerna den vägen. Det kan jag rekommendera! Man kan teckna korta provabonnemang och behöver inte binda upp sig för lång tid.
 
Jag tjuvkikade och jag misstänker att hon snarare var född 12 januari. Men jag utgår från att du vill få tips hur du forskar själv snarare än få jobbet gjort, så jag ska inte avslöja några svar pang på...  
 
(Meddelandet ändrat av pemer 2009-06-09 22:49)

537
Ling / Ling
« skrivet: 2009-06-09, 22:30 »
Ja visst, du har ju ett födelsedatum och en födelseförsamling. Alla som föddes fördes in i församlingens födelsebok vartefter, så är bara uppgiften från Rotemansarkivet riktig, finns hennes födelseuppgift i  Vittsjö födelsebok för 1871...

538
Jag har Meijers i Säfsnäs i min forskning i och med deras härstamning från Gerhard Meijer gm Margareta Frumerie, vars farmor hette Pemer. Har fått en del via släktens släktförening och även forskat en hel del själv i olika omgångar. Om denna Johanna har jag uppgifter från släktföreningen att hon var gift med en Gustaf Olsson, och hade döttrarna Amanda 31/8, f 1877, Ida, f 1878 14/12, Naemi, f 1881 20/8, och Jenny, f 1885 15/2. Att Amanda var gift med en August Andersson och hade en son Gustaf, i sin tur gift med Tora Mattsson och hade sonen Nils-Erik.
 
Söker du vidare upplysningar om ättlingar framåt i tiden, anor bakåt i tiden eller bägge delarna? Är du kanske en ättling?

539
Åmell / Åmell
« skrivet: 2009-06-05, 22:33 »
Nä men, så häftigt att nuvarande ägaren dyker upp och skriver! Och bild på gården också, wow! Det är sådant här som verkligen ger släktforskningen extra krydda. Och oj, så fint det ser ut!
 
Då var Nils Olofssons fädernelinje bakåt redan väl utforskad alltså, då finns redan en rejäl grund för en sådan där ingress med de äldsta släktleden, om det skulle bli aktuellt med en artikel i Svenska Släktkalendern. Skulle släkten Åmell någon gång vilja det har du och jag i princip gjort det jobb redaktionen önskar... :-)
 
Var denne Lars Larsson Åman en yngre bror till Erik Larsson i ägarlängden?

540
Åmell / Åmell
« skrivet: 2009-06-05, 11:34 »
Om släkten Åmell har skrivits en gång förr på forumet, av Lars Öhman här.
 
Min farfars faster Anna Matilda Pemer, 1875-1932, var gift med Per Alfred Åmell, 1879-1937, och de hade fem barn som alla blev vuxna, två av dem gifta, men ingen fick barn, så jag har inga Åmellsläktingar kvar. En av min farfars kusiner, kapten Nils Åmell, 1906-1960, bidrog dock till det ena av två i sina kretsar välkända företagsnamn där släktnamnet förekommer, Åmells Möbler i Gnesta, som han köpte och gav sitt namn på 50-talet och som sedan dess har behållit just namnet Åmell.
 
Det andra välkända firmanamnet är förstås Åmells Konsthandel nära Stureplan i Stockholm.
 
Jag har vid några tillfällen ägnat släkten Åmell mitt intresse och har nu kartlagt vad jag antar är hela släkten från det att namnet antogs till de nu levande medlemmarna. Igår kikade jag äntligen i Säbrås kyrkoböcker för att ringa in de två bröder som antog namnet och börja följa deras ursprung bakåt.
 
Släktnamnet antogs av bröderna Nils (1821-1884) och Erik (f 1830) (Nilsson) Åmell, söner till nämndemannen och häradsdomaren Nils Olsson, 1794-1876, i Åhm (Åhm) i Säbrå. De hade en tredje bror som aldrig antog något släktnamn, Olof Nilsson, 1817-1872, bonde i Mark i Säbrå, vars två till vuxen ålder komna barn också antog namnet, men ende sonen Jonas, 1854-1893, dog barnlös.
 
Två ytterligare bröder antog helt andra släktnamn på Å, Per Nilsson Åström, f 1820, och Jonas Ångman, f 1832. Den förstnämnde verkar inte ha bildat familj, men det finns en släkt Ångman från den sistnämnde.
 
Jag har ännu inte börjat kontrollera Nils Olssons ursprung än. Kanske det finns andra grenar av samma agnatiska släkt som antagit åter andra släktnamn från bröder till hans far, farfar osv. Återkommer om det i så fall!
 
Om Åmells Konsthandel kan tilläggas att ägarfamiljen där faktiskt har härstamningar från båda bröderna som antog namnet via ett släktinggifte, där maken var 3-männing med sin svärfar.

541
Ångman / Ångman
« skrivet: 2009-06-05, 11:04 »
Det finns också en släkt Ångman från Åhm i Säbrå. Släkten Åmell härstammar från två bröder från Åhm, även en son till en tredje bror tog namnet men dog barnlös, och dessa tre bröders ytterligare två vuxna bröder kallade sig Åström respektive Ångman. Åströmbrodern verkar inte ha bildat familj, men av barnen till brodern Jonas Ångman hade en dotter några utomäktenskapliga barn som fick sin mors efternamn, och härifrån finns nu levande ättlingar Ångman.

542
Påhlman / Påhlman
« skrivet: 2009-06-04, 16:38 »
Kan ju skriva ut här i diskussionen att den ofrälse släkt Pålman som var med i Svenska Släktkalendern 1938 härstammade från en sachsisk krigsfånge under Karl XII:s krig Ludvig Pållman eller Pollman, som efter krigsslutet stannade i Sverige och blev handlande i Köping. Trumpetare Christian Ludvig som nämnts i tråden var mycket riktigt hans son och fick sönerna Nils, 1735-1815, komminister i Ramsberg (vars ende son var Johan Peter, 1782-1839, som blev gift med Pemer-ättlingen Brita Engel Ihrfors, 1783-1861, vars gren är den som sedan redovisas i själva släktartikeln), och Peter Ludvig, 1748-1795, stadsvaktmästare i Köping. I SSK 1938 står om honom att han blev fader till flera söner, om vilkas efterkommande intet för närvarande är känt.
 
Med de uppgifter jag fått av Peredvin Jonsson, och snabba uppföljningar via Genline, SVAR, och död- och befolkningsskivorna kan dock konstateras att minst en agnatisk gren från Peter Ludvig levde i allra högsta grad 1938, och i våra dagar har minst en manlig släktmedlem kvar, som dock (liksom faktiskt alla ännu levande manliga Pålmans på den i SSK redovisade grenen) bara verkar ha fått döttrar.
 
Däremot hette inte längre just den grenen Pålman, utan en släktmedlem var soldat och fick soldatnamnet Berg, och sönerna behöll det namnet.

543
Påhlman / Påhlman
« skrivet: 2009-05-24, 20:25 »
Christian Ludvig, f 1715 i Köping,trumpetare... jag tycker detta klingar vagt bekant i mina öron... kan detta vara en av de tidiga nämnda släktmedlemmarna, kanske stamfadern, för den Pålman-släkt som var med i Svenska Släktkalendern 1938? Jag tror jag någonstans har en kopia av de två sidorna, jag ska se om jag kan hitta dem. Någon som har tillgång till SSK 1938, och kan kolla?
 
Johan Peter Pålman, 1782-1839, handlande i Västerås, son av Nils Pålman och Elisabeth Norrman, gifte sig med Brita Engel Ihrfors, 1783-1861. Är det namn du känner igen från dina uppgifter, Peredvin?

544
Löwen / Löwen
« skrivet: 2009-05-23, 16:43 »
Kan bekräfta den uppgiften ur boken via Genline. GID-nummer 2701.1.4800. Utgår då från att genneralen Löwen är säkert identifierad som Axel.
 

545
Rissler / Rissler
« skrivet: 2009-05-22, 16:55 »
Ska väl passa på att tipsa om att det där blinda intervallet kan krympas avsevärt med abonnemang hos SVAR också. Dels har de på många håll kyrkoböckerna en bit in på 1900-talet också, dessutom har de redan klart med SCB-utdragen över födda, vigda och döda fram till 1938, som Genline skrivit om länge att de håller på att få upp, och dessutom Folkräkningen 1930. Rekommenderas!

546
Thulin / Thulin
« skrivet: 2009-05-15, 01:18 »
Jag kollade direkt i Sveriges befolkning 1970 och Sveriges dödbok 1947-2006 efter någon Rosa Bengtsson i Göteborgs kommun som var eller hade varit gift med en Erik Bengtsson, och jag fick napp:
 
19030801-5304
Bengtsson, Rosa Eleonora
Olshammarsg 12/Holmqvist/
422 47  Hisings Backa
Död 21/4 1987.
 
Kyrkobokförd (1985) i Härlanda, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland). Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 1/8 1903 i Lundby (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Änka (6/12 1961).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Härlanda, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
Björkekärr, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
LUNDBY (Göteborgs och Bohus län)
 
Källor:
RTB 87 / SPAR 90
 
 
Och hennes make:
 
 
19010128-523
Bengtsson, Erik Ferdinand
Hisingsg 20
Död 6/12 1961.
 
Kyrkobokförd i Brämaregården, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Född 28/1 1901 i Göteborgs Gamlestad (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
Gift man (5/10 1929).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Brämaregården, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
Göteborgs Gamlestad (Göteborgs och Bohus län)
 
Källor:
DOR 61 / PA, DB
 
 
Det här bevisar förstås inte att det garanterat är rätt Erik Bengtsson, men han kanske kan anses som en relativt trolig kandidat då.
 
Jag försökte hitta deras vigsel i vigselboksutdragen för 1929 på SVAR, för att se vad han angavs ha för yrke där, men gick bet. Jag tror jag såg fyra helt andra Bengtsson gifta just 5 oktober 1929 i olika församlingar i Göteborg, bara inte denne Erik Ferdinand som jag letade efter.
 
Men du kan ju pröva med att beställa en kopia av Erik Ferdinands personakt från Landsarkivet i Göteborg. Den borde kunna ge en yrkesangivelse!
 
(Meddelandet ändrat av pemer 2009-05-15 01:18)

547
Fellenius / Fellenius
« skrivet: 2009-05-13, 12:43 »
Inte så aktivt just nu, men en gren av släkten kommer in i min forskning efter alla Pemer-ättlingar, och jag har börjat leta efter lite mer av den grenen än vad som finns med i släktartiklarna Fellenius och Fellers.
 
Det rör sig om ättlingarna till komministern i Bro Daniel Johannis Fellenius, 1724-1798, g 1761 m Hedvig Juliana Lenæus, 1739-1784. Båda deras söner som bildade familj tog namnet Fellers i stället, och när släkten redovisades i Svenska Släktkalendern på 1900-talet fanns bara ättlingar kvar till den ene brodern. Jag har börjat så smått att söka den andre broderns familj, då jag hoppas hitta mer av intresse där.
 
Dels finns en kvinnlig Fellers ingift på en annan släktgren, och jag hoppas förstås hon hör in i bilden någonstans. Dessutom snubblade jag över en nu levande Fellers i USA på Facebook, skrev en rad och frågade om det var en svensk släkt och hon svarade ja. Så jag vill hitta en emigrant också...
 
Vilka Fellenius har du koppling till? Är det hela släkten som är av intresse?

548
Hempel / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2009
« skrivet: 2009-04-21, 02:59 »
Fast Växjö anger alltså hela staden Lancashire, inte bara stadsdelen (?) Morecambe.

549
Hempel / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2009
« skrivet: 2009-04-21, 02:58 »
Sedan 1996, hittade jag på Växjö kommuns hemsida. http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=31651

550
Gustbée / Gustbée
« skrivet: 2009-04-20, 00:42 »
Hans far verkar ha tagit namnet Gustbée på rätt lustig grund
 
Enligt SCB-utdraget för födde i Östersund 1914 föds den 22 februari (?) gossen Tord, med föräldrarna landskontorist Gustaf Bertil Andersson, född 1881 24/8, och Brita Cecilia f Björk, f 1884 15/9. Paret gifta 1913 19/4.
 
Modern avlider skriven just Hästholmsvägen 9, fast kyrkobokförd i Sofia församling, den 26/9 1957, och står bara som änka utan något datum, i Sveriges Dödbok. Fadern död före 1947, och hittas inte på gravskivan heller.
 
I Sveriges befolkning 1890 och 1900 anges Gustaf Bertil född i Hedvig Eleonora i Stockholm, men jag hittar honom inte i födelseboksutdragen där. Han bor båda åren som dotterson hos förre postiljon Karl Gustaf Bergstrand, f 1832 i Kila, Västmanland, och Anna Märta Björklund, f 1837 i Åre.
 
1890 bor där också deras barn Maria Fredrika Eleonora, f 1863, Amanda Magdalena, f 1866, Erik Alfred, f 1868, och Adolf Fredrik, f 1872, alla i Östersund. 1900 bor där Maria Fredrika Eleonora och Adolf Fredrik.
 
Så, då finns en ingång för vidare forskning.

551
Gustbée / Gustbée
« skrivet: 2009-04-19, 23:18 »
Tord Gustbée avliden 18/3 1997 i Malmö Sankt Petri, enligt Sveriges Dödbok. Gift 31/1 1953 med Ester Kristina Gustbée, född 29/3 1915 i Karlskrona stadsförsamling, död 28/2 2001 i Malmö Sankt Petri.
 
Hittar ingen som stämmer på Asta Gretchen Klementine varken i Sveriges Dödbok eller i Sveriges Befolkning 1970. Något bör vara fel i uppgifterna på henne.

552
Rietz, du / Rietz, du
« skrivet: 2009-04-14, 12:17 »
Den som hittar Samuels födelseort löser ett problem som dryftats av forskare i snart 100 år, misstänker jag. Jag föreställer mig att alla ledtrådar är uttömda sedan länge och att lösningen lär ligga i huruvida någon må snubbla över en gosse Samuel i någon småländsk födelsebok. Finns något datum angivet för hans födelse också?
 
Han ingår inte personligen i min forskning, men tre av hans barn gifte sig och har fått sina efterkommande med tre syskon/kusiner Lundell, som ingår i min forskning via sin mor Birgitta Frumerie. Är du är en ättling till något av dessa barn, Gösta?

553
Österdahl / Österdahl
« skrivet: 2009-04-07, 22:02 »
Han dog före 1947, men vi hade riktig tur. SCB-utdragen ur dödböckerna är sökbara hos SVAR fram till 70-årsgränsen och när jag kollade de två sidor med döda i Rinkaby varje år från 1930 till 1938, så fanns han till sist på sista sidan att kolla, andra halvåret 1938. Han dog 25 juli 1938 av ålderdom.

554
Juhlin / Julin / Juhlin / Julin
« skrivet: 2009-04-04, 06:19 »
Snart sex år sedan Anders Nilssons premiärinlägg och fyra år sedan du skrev sist. Snälla...?
 
Skulle bara vilja veta om härstamningen är via Christina Catharina gift Neikter eller någon av sönerna.
 
Och är det någon av sönerna gärna en ledtråd om var i landet vederbörande kom att hamna.
 
Mer än så behöver du inte släppa ifrån dig om det gör för ont att delge andra din forskning...
 
Ärligt talat en väldigt egoistisk stil på Anbytarforum att skriva så anonymt och utan kontaktmöjligheter för forskare med intresse av samma släkter och personer att kunna få kontakt.
 
Jag har för övrigt själv även vid ett enerverande stort antal andra tillfällen - åtminstone fyra-fem gånger tror jag - varit med om att Pemer-ättlingar hittat mig på nätet och hört av sig med frågor om någon filiation eller några data på några av sina Pemer-ättade anor men sedan bara hållit tvärt tyst när jag i gengäld nyfiket har frågat var de själva kommer in i bilden och dristat mig fråga om deras linje från de anor de ställt frågor till mig om.
 
Så det verkar som en ganska vanligt förekommande attityd bland antavleforskande släktforskare att bara se forskare som försöker kartlägga alla ättlingar till en viss stamfar som en resurs att själv fråga till råds, men att väl han får lov att hitta alla ättlingar själv. Det kanske man skulle starta en tråd om, ta en debatt för att rensa luften lite. Jag tycker det är förj.....
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 04 april, 2009)

555
Verkar inte vara några tunga släktforskare som sett den här tråden sedan jag kastade ut den frågan... Hur gör man då, hojtar efter dem i andra trådar?

556
Konst / Rundgren, Nils """"Björnjägarn""""
« skrivet: 2009-04-03, 10:55 »
Det sved nog mer att tillstå att det var för att fadern fick ekonomiska bekummer och inte längre hade råd att betala skolavgiften, än att duka upp en historia om att gossarna varit vanartiga och fick lämna skolan av det skälet. Det var nog ett naturligt socialt försvar att hellre hävda det, även inom familjen.

557
Öhrström / Öhrström
« skrivet: 2009-04-01, 02:59 »
Det föds två gossar med förnamn Oscar/Oskar under 1917 i Helsingborgs stadsförsamling med okänd far (ingen i Helsingborgs landsförsamling).
 
Tjänstejungfru Anna Adriana Wennberg, f 1891 12/12 i Överkalix, d 1966 11/12 i Slottsstaden, Malmö, får 1917 29/9 sonen Lars Oscar.
 
Hushållerska Anna Albertina Andersson, f 1890 14/11 i Fulltofta, d 1963 8/10 i Helsingborgs Maria, (1922 1/4 g Bang), får 1917 13/10 sonen Oskar August.
 
Någon av dessa kan antagligen vara sjökaptenens son. Ingen av dem finns med i vare sig Sveriges Dödbok, Sveriges befolkning 1970 eller Sveriges befolkning 1980

558
Staaf / Staf / Staaf / Staf
« skrivet: 2009-03-22, 15:07 »
Hej Katarina!
 
I Sveriges Döbok 1947-2006 hittar vi:
 
18960430-1243
Staf, Edit Elisabet
Mörbyv 40
186 32  Vallentuna
Död 31/12 1988.
 
Kyrkobokförd (1983) i Vallentuna, Vallentuna kn (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 30/4 1896 i Skepptuna (Stockholms län, Uppland).
Änka (10/10 1980).
--------------
Födelseförsamling i källan:
SKEPPTUNA (Stockholms län)
Källor:
RTB 88 / SPAR 90
 
 
18940523-1235
Staf, Erik Emanuel
Olsborgsv postl 214
186 00  Vallentuna
Död 10/10 1980.
 
Kyrkobokförd (1979) i Vallentuna, Vallentuna kn (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1979) på samma ort.
Född 23/5 1894 i Östra Ryd (Stockholms län, Uppland).
Gift man (8/12 1917).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ö RYD (Stockholms län)
Källor:
RTB 80 / SPAR 90
 
 
För att finna deras ättlingar, beställ förstasidan av någon av deras bouppteckningar, eller bådas, från Stockholms stadsarkiv.
 
Hittar nog en starkt trolig son i Sveriges befolkning 1970. Mailar dig de uppgifterna.

559
Det är sant. Många gånger var folk inte läs- och skrivkunniga själva, och var de det ansåg sig säkert prästen ha tolkningsföreträde till rätt stavning ändå. Eller till huruvida personerna var fina nog att få bära ett släktnamn från fäderne- (eller möderne-!) släkten, eller oansenliga nog att bara skrivas med patronymikon.
 
Släktuppställningen hade fått 15 familjetabeller till  igår kväll, men under dagen blir det väl minst fem till. Först insåg jag äntligen att jag aldrig hade kollat folk med namnformerna med två L - de Wall/de Vall/Dewall/Devall - i några senare källor än Sverige befolkning 1980 och dödskivan. Gick således igenom alla nu levande med dessa namn på birthday.se och upplysning.se, dvs födda senast 1993, som jag redan för länge sedan hade gjort med de Wahl och de Val.
 
Och kunde därmed upptäcka några 80-talister jag inte annars skulle haft någon misstanke om att de fanns - och både en och annan 60- och 70-talist som har tagit upp namnet från sin mor, mormor eller farmor i vuxen ålder, som därmed krävt flera fall av intressant detektivarbete för att räkna ut vilken av makarna som hade en släktanknytning och hur den såg ut.
 
Där fanns dessutom en gren med en nu aktiv familj Devall på en kvist jag hittills inte kunnat passa in i släkten. Utgrenad från en kvinna som föds utom äktenskap i början av 1900-talet utan fader angiven i födelseboken. Dewall måste ha kommit från den som nu är far, men det kan jag nog bara få veta av barnbarnen själva vem som var pappan. Förutsatt att familjen vet det...
 
Slutligen återfann jag en släktmedlem i Sveriges Befolkning 1900, som jag inte hade hittat i 1890-skivan, helt enkelt för att han står med fel födelseförsamling då. En man född Dewall som ändrade namn till Löfgren i stället, och som jag har kunnat spåra en jättestor gren Löfgren från de här dagarna.
 
Den grenen blir ett hyperexempel på min definition av släkttillhörighet. Den mannens far tog upp Devall från mödernet, och hans barn är skrivna Devall som han själv, inklusive en gift men barnlös son. Men de två andra sönerna som blev vuxna kände uppenbarligen inget jätteband till sin morfars agnatiska släkt och bytte till Löfgren respektive Kallin. På Kallingrenen är två bröder oskrivna blad som är i livet 1900, på väg ut i vuxen ålder, men som båda har dött före 1947, så man inte får några nya spår efter dem via dödskivan. Det är ju inte lätt att forska framme på 1900-talets början i en helt annan landsände. Det är väl bara på arkivförande landsarkiv som böcker efter ca 1895 finns på mikrokort, det skulle jag väl inte kunna hitta på t ex Arninge?
 
Över huvud taget finns det en hel del grenar där namnet förts vidare genom kvinnliga mellanled både en och två gånger om, och ännu fler gånger när man kommer in på 1900-talet, där det också finns exempel på styvbarn, hustruns barn sedan förr som får styvfaderns namn, och en frånskild fd fru Devall som fick barn med sin blivande näste man innan de gift sig, varvid det barnet självklart fick sin mammas namn vid tidpunkten och har behållit det, medan helsyskonen som fötts sedan föräldrarna gifte sig fullkomligt självklart fått pappans namn...
 
En otroligt spännande släkt!! Riktigt häftigt att jag efter så många år fick en så intressant mödernesläkt också!!

560
Andersson, Dan (1888-1920) / Andersson, Dan (1888-1920)
« skrivet: 2009-03-18, 23:06 »
Jo, det verkar stämma, de bodde på samma adress 1970.

561
Har förresten påbörjat en sajt om och för släkten nu, www.famdeval.se

562
Det är väl så att släktnamnet varit väl känt i Uppland, och att många som velat ta ett nytt mer särskiljande namn gärna fått för sig att ta just detta namn. de Hval med den stavningen hade jag aldrig sett förr. Ska ta och googla på det...

563
Så har även släktens huvudman i SVÄ vaknat upp till de Val-arbete. Har äntligen börjat ta tag också i alla med något de Vall-aktigt efternamn som är födda efter 1980 och hittas på birthday.se/upplysning.se. Det gav några nya filiationer som kommer att ge ett par tabeller till när jag orkar göra om och numrera om dem. Dessutom upptäckte jag den vägen att det finns en släkt de Hval, vars namnupptagande anfader, sadelmakare Axel Viktor Jansson de Hval på Kungsholmen, var född 1876 8/4 i Rasbo. Hans far en statdräng Johan Erik Eriksson var född i Vaksala. Troligen ytterligare en helt obefryndad släkt med namnet i Uppland, utöver de två som Erik Hellerström beskrev i sin artikel och Axel Teodor som Stefan Simander frågade om härom året. Kikar bakåt på anorna nu...

564
Larsson / Larsson
« skrivet: 2009-02-03, 01:02 »
Släkten Larsson?

565
Gravander / Gravander
« skrivet: 2008-12-06, 14:42 »
Alla av oss som skrivit här i tråden har alltså inte något med dessa värmländska Gravanders att göra.

566
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2008-12-01, 18:19 »
Oj, jag tänkte fel och hade för mig att du var en av de Hasselhuhn jag blivit vän med Facebook och tänkte att jag skulle skriva en rad där, men så var visst inte alls fallet. Jag ska maila dig, Jonas...!

567
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 11 september, 2012
« skrivet: 2008-12-01, 18:15 »
Jag ska skicka Lars Wingemark och Dorothée Millon senaste aktuella version av Frumerie-filen under tisdagen. Jag har den på min externa hårddisk, som jag inte har med mig där jag sitter med datorn just nu, men jag fixar det i morgon. Extra ledsen att jag missade Lars Wingemark, det måste ju ha varit åratal sedan du skulle få den. Men men, du lär få en mer aktuell version nu.
 
Alla som fått den förut och vill ha en aktuell version, skicka mig ett mail så fixar jag det. Min mailadress finns på min profilsida här.

568
Åh, intressant!! Ser fram emot att leta fram dopnotisen i Kil. Härligt att åtminstone Erland Winge och hans tre döttrar, och sonen Anders kan beläggas höra samman med Elisabeth.
 
Frågan är ju då om Elisabeth bott och varit gift med denne Anders Strömborg någon helt annanstans. Eller om namnet är en missuppfattning, är det trots allt den Sven Strömborg som finns med i 1721-27 års hfl som är inblandad...?
 
I slutet av månaden ska jag investera i Genline-abonnemang igen... nu finns det mycket intressant att kolla, upp, må jag säga...

569
Frågan är om han tog Almkvist helt gripet ur luften, eller om namnet hade burits i släkten tidigare. Det lär väl fortsatt forskning visa förstås.
 
Adel, präster och borgare kunde bära släktnamn, men i bondeståndet skrevs man bara med fadersnamn, så om en son till en borgare Karl Almkvist blev fattig och dräng blev han skriven Karlsson snarare än Almkvist. Så när någon bytte från ett son-namn till ett namn i stil med Almkvist i slutet av 1800-talet kan anknytningen mycket väl vara att det var ett släktnamn som farfar eller farfars far bar. Mindre vanligt att man upptog ett släktnamn från en mödernesida i sådana fall.
 
Men många bytte också bort sina son-namn till nytagna namn utan kunskap om tidigare släktnamn i släkten. I släkten Pemer blev alla grenar torpare och bönder med fadersnamn i ett par generationer, och medan min farfars farfar återtog namnet direkt, tog olika söner till kusiner till honom i stället namn som Viklund och Flodqvist.
 
Och efter att ha suttit fast vid hennes farfars farfar i 18 år (begrep inte var han var född) upptäckte jag att min mamma var av en gren av vallon/smed-släkten de Val/Dewall/de Wahl, där man blivit bönder och slutat bära släktnamnet redan på 1700-talet. En gren nära släkt med oss hade tagit ett helt nytt namn på 1940-talet, och både min morfar och min morbror hade bytt Jansson till varsitt nytaget namn på 60-talet.
 
Extremfallet är som med adliga Forstena-släkten nummer 2, trodd utdöd på 1660-talet, och värmlandssläkten Dahlman. 1990 hittas ett brev på Riksarkivet där en av de sista av Forstena-släkten nämner en tidigare okänd förskjuten son, som var identisk med värmlandssläkten Dahlmans äldste kände stamfar, och plötsligt kunde Riddarhuset återuppliva en adlig ätt som trotts utdöd i över 300 år.

570
Hej Roland!
Det var i princip helt fritt att byta namn precis som man kände för på den tiden (det var enligt lag förbjudet att ta adliga namn, men det finns många exempel på att det ändå också har lyckats i flera fall), så han har inte behövt ansöka om det någonstans, eller anmäla det.
 
I församlingsboken den period då namnbytet gjordes lär namnet vara tillskrivet, där står han troligen som Karl-Olof Olsson Almkvist och det är mycket möjligt att Almkvist är väldigt tydligt tillskrivet senare. Med en väldig tur kan det möjligen vara någon anteckning gjord om det också, Vill nu kalla sig Almkvist och kanske rentav ett datum. Men det är förmodligen inte så troligt.
Mvh Anders

571
Eketrä / Äldre inlägg (arkiv) till 22 september, 2008
« skrivet: 2008-09-22, 13:43 »
Mja, det får nog ses som rätt normalt att prästen kan ha skrivit bara löjtnant Eketrä på (gårdens namn) i födelseboken. Däremot lär löjtnanten ha sina förnamn angivna i husförhörslängden.

572
Blir prinsars söner prinsar? / Blir prinsars söner prinsar?
« skrivet: 2008-09-14, 13:57 »
Precis, vi har moderniserat arvsrätten till tronen, men det finns ingen av naturen given koppling att den arvsrätten alltid hänger ihop med titeln prins/prinsessa. Här får vi helt enkelt skapa våra egna prerogativ i Sverige.
 
Victorias barn blir i alla fall barn till en /bilvande/ regent och måste rimligen bli prinsar och prinsessor, Carl Philips barn blir barn till en prins som är son till en kung och måste rimligen bli prinsar och prinsessor.
 
Vad gäller Madeleines barn finns ingen lika självklar koppling genom praxis. Men vill vi besluta här i Sverige att även hennes barn blir prinsar och prinsessor hindrar givetvis inget det. Det får helt enkelt visa sig hur det blir med den saken...

573
Salling / Salling
« skrivet: 2008-09-03, 19:12 »
Har för mig att denne Karl Hugo född 1884 var far till namnen som jag nämnt i äldre inlägg ovan i tråden. Släkten var alltå med i Svenska Släktkalendern 1917 och 1930. Utom Avestagrenen som på en tidig mödernelinje är Pemer-ättlingar, den stammade från en utomäktenskapligt född son till en Salling och ansågs möjligen som en bastardgren och irrelevant, jag vet inte...

574
Tydligen inte...? ;-)

575
Hierta / Hierta
« skrivet: 2008-08-18, 17:16 »
Hu. Totalt fel av mig. Ätten Giertta stavades ursprungligen Hierta, men är en helt annan ätt. Den här ätten Hierta är uppenbarligen utdöd idag. Hans Järtas ofrälse gren Järta dog ut 1953.

576
Hierta / Hierta
« skrivet: 2008-08-18, 16:33 »
Är det någon med tillgång till Elgenstierna som kan svara på rak arm om Lars Johan Hierta är anfader till dagens Gierttor eller om de kommer från någon annan Hierta som var samtida med honom?

577
Hierta / Hierta
« skrivet: 2008-08-18, 16:30 »
Den adliga ätten ändrade stavningen till Giertta. Under det namnet hittar man den adliga ätten i dagens adelskalendrar.

578
Det har i alla fall blivit en smula billigare än de sista åren med Almqvist och Wiksell, noga räknat tillbaka på ungefär samma nominella nivå som 1989, då jag hade en artikel med förra gången. Kanske om inte annat medlemsavgifter till den ideella föreningen kan sänka det ytterligare, och kanske t ex få rabatt som medlem. Hur ligger det till med den ideella föreningen Svenska Släktkalendern, kan man gå med som medlem i den? Om det inte kostar hundratals kronor per år skulle jag definitivt vara intresserad.

579
Jag har inte heller sett någon debatt om detta.
 
Magnus Bäckmark har ju nämnt redan 1 mars 2003 här ovan att redaktionen också hjälper till att fylla igen luckor i manusen efter bästa förmåga, något som i många släkters fall skulle kosta väldigt mycket mer om marknadsmässig betalning uttogs för de timmar som lades ned på det, men som nu är en tjänst som följer med på köpet när man medverkar till att införa en släkt.
 
Den biten nämner inte Ted alls i sin kalkyl och har sannolikt underskattat dess betydelse. Jag har redan själv sett det i full aktion sedan jag anmälde min mors Jansson-gren av släkten de Val/de Wall/de Wahl. Jag har betalt en startavgift på 520 kronor, som kommer att ge ett exemplar av boken, plus att den enda kostnaden tills vidare finansierar all forskning Magnus gjort för att kolla luckor bland framför allt de tidiga mellanleden, som jag inte hade koll på i materialet jag först skickade in. Med den bilden av vad jag får för pengarna tycker jag inte det är dyrt.
 
Sedan är väl alla i redaktionen representanter för släktforskarrörelsen, och man har startat Föreningen Svenska Släktkalendern och ger nu ut SSK på eget förlag för att själva kunna använda eventuellt överskott till annan extrapublicering av genealogisk litteratur.
 
Varje ansvarig för en publicerad artikel kan ju annonsera hur mycket han/hon vill inom den egna släktkretsen och i sitt eget nätverk om att de som är intresserade av exemplar av boken med anledning av just hans/hennes artiklar naturligtvis ska beställa exemplar genom honom/henne, så att han/hon får tillräckligt många beställningar på köp. Det kommer jag att göra i samband med alla nya artiklar jag utgår ifrån att jag kommer att bidra med framöver. Hade rätt många idéer redan nu till 2010 års utgåva, men de allra flesta kommer nog att anstå till 2013, om det kan förmodas bli nästa årgång.
 
Utöver artiklar om de olika namn/stavnings-avgränsade huvudgrenarna av släkten de Val/de Wall/de Wahl planerar jag för min farmors agnatiska släkt, min styvfars, kanske min svågers agnatiska släkt, som mina syskonbarn med namnet Pemer är av... återpublicering av Pemer... och att i samråd/samarbete med intresserade släktmedlemmar försöka få ny- respektive återpubliceringar av släkter av stort intresse i min forskning, såsom Frumerie, Hasselhuhn, Låftman, Neikter...  
 
Släkten Frumerie och en utbruten artikel från mammas Janssons (min morbror som tog nytt namn och hans barn och barnbarn) är troliga ytterligare artiklar som ändå också hinner bli aktuella redan nu till 2010, där bör tiden finnas. Vad gäller Frumeries finns så mycket av bakgrunden redan ordentligt i systemet sedan släktens tidigare publiceringar och det är mest så aktuella yrken som möjligt på alla som kommer att behöva kontrolleras. Aktuell sammansättning av släkten just nu har jag full koll på...

580
Alla *Devallare* från 1970-/1980- och död-skivorna inpassade i släkten utom en som hittills inte har identifierats direkt via födelseboksuppgift (född utom äktenskap med okänd fader, och det måste vara den biologiske fadern hon fått namnet från). Råfilen innehåller därmed 229 tabeller, med den tydligen helt obefryndade östgöta/göteborgs-släkten med tabellerna 230-232.
 
Jag räknar Jacob Devalt i Hanhals som rimligen identisk med stamfaderns son Jacob, liksom högbåtsmannen Petter som rimligen identisk med Jacob Devalts son Petter. Jacob respektive Petter har därmed de två sista tabellerna 228 och 229.
 
Kommer att påbörja tvättningen av filen nu till en färdig version 2.0 som alla intresserade kan få så snart som bara möjligt...

581
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-28, 15:28 »
Hej, Dag! Det finns ingiften från de Frumerie-ättade Bagges med några de Bourg framåt skiftet 17/1800-tal. Har nog aldrig grävt själv just bland de som bodde på Bergerud.

582
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2008-07-28, 15:19 »
Aha, jag hade rätt mycket kontakt med de flesta Frumeries over there runt 2000-2001. Susan Frumerie har jag sedan haft kontakt med till och från, men nu är det länge sedan. På sistone har jag lagt till Chuck Frumeries barnbarn som vänner på Facebook. Vilka Frumerie är det du har kontakt med?
 
Din hemsida ser spännande ut, vill gärna bli registrerad som användare där. Är på resande fot med min dator och externa hårddisk med mig, så jag ska maila dig senaste version av Frumerie-filen alldeles strax...

583
Eneman / Eneman
« skrivet: 2008-07-24, 21:05 »
Om inte Fridolf Sigfrid kan tänkas ha emigrerat också. Om han har emigrerat och ändrat Fridolf till Fred blir det definitivt Fred S.

584
Gottröra / Gottröra GID 2505.11.65000
« skrivet: 2008-07-17, 22:44 »
Sonen Anders på fjärde raden, vart står det egentligen att han flyttar 1810?

585
Segersköld / Segersköld
« skrivet: 2008-07-16, 14:07 »
Familysearch är närmast ett gissel med alla många gånger helt uppenbart galna uppgifter som klantskallar som inte ens kan läsa och förstå svenska sitter och skriver av och bidrar med uppgifter från svenska kyrkböcker, och dessutom de utdrag som är från inskickade släktutredningar där det kan vara grava fel som bara blir indexerade och till synes omöjliga att få Familysearch att ta bort eller gå in och redigera.
 
Har för mig att man finner någon ancestral file där de äldre leden av släkten Pemer både i Sverige och de ännu äldre i Augsburg finns med, och där det står om augsburgspemrar att de var födda i Sverige eller tvärtom. Familysearch känns nästan som en gigantisk potentiell felkälla.

586
Och en sådan, enkel, lösning är förstås i alla avseenden troligast.

587
Mycket intressant det Sven-Ove nämner. Är detta sant är det ju förfärligt, det här borde ju de drabbade ätterna naturligtvis gå ut med om det verkligen förekommer, såpass stick i stäv med vad som hävdas officiellt.
 
Jag förstår bara inte logiken i att hemlighålla det, och konspiratoriskt nämna det för någon annan som kan droppa uppgifter lite på det här viset.
 
Var det någon som hade ett adligt namn och försökte svänga sig med att egentligen tillhöra den adliga ätten, men vara utestängd från Riddarhuset på någon sådan här sorts grund, och själv skapa en fejkad skrivelse från Riddarhuset, så är beteendet klockrent förståeligt.
 
Vore det verkligen som det framställs ser jag däremot ingen som helst logik i att berätta om saken för någon lite här och lite där på det här sättet, och sprida rykten men inte mer. Eftersom Riddarhuset officiellt hävdar att man inte utesluter några enskilda grenar av adliga ätter på ett sådant här sätt kan jag inte se vad man själv skulle ha att vinna i något som helst avseende på att sitta och veta, men bara hålla tyst, på det här sättet.
 
Det enda förhållande det verkligen pekar på är som sagt att man sitter och hittar på detta. Påstår inte att det är det det handlar om, men vill gärna peka på det. För är detta sant skulle jag verkligen vilja att det kom upp till ytan!

588
Har en Gustaf Hallin, med en dotter Catharina Charlotta, född 31/12 1844, varit kyrkoherde i Söderbärke?

589
Här är man lite för gammal... det är bara andra och halva tredje generationen som dött sedan 1947 för min del, åtta anor:
 
ff - 1977
fm - 2001
fmm - 1960
 
mf - 1977
mf f - 1962
mf m - 1950
 
mm - 1968
mm f - 1948
 
När 1901-1946 är klart kommer dock 16 till att tillkomma, i generationerna tre till fem:
 
ff - 1977
ff f - 1920
ff ff - 1911
ff fm - 1919
ff m - 1942 (hennes föräldrar dog i USA)
 
fm - 2001
fm f - 1946
fm ff - 1909
fm fm - 1909
fm m - 1960
fm mf - 1915
fm mm - 1917
 
mf - 1977
mf f - 1962
mf ff - (efter 1903, har inte lyckats följa honom ända in i kaklet än)*
mf ff f - 1909
mf ff m - 1917
mf m - 1950
mf mf - 1910
mf mm f - 1905
 
mm - 1968
mm f - 1948
mm fm - 1902
mm m - 1941
 
*Han är borttappad vid en flytt från Husby-Ärlinghundra 1903. Anges i församlingsboken där flytta till Vassunda, men hade vid kontakt med ULA inte kommit fram där.

590
27 Rosor och hälsningar / En anbytarvän är borta
« skrivet: 2008-06-17, 14:56 »
Över ett år efteråt hittar jag den här tråden. Inte desto mindre uppriktigt vill jag instämma i hyllningskören. Rune var en härlig människa. Mycket ledsamt att han är borta.

591
SVAR / SVAR (Bouppteckningsregister) - Efterlysning
« skrivet: 2008-06-17, 14:37 »
Hej Staffan!
 
Asch då, det ante mig nästan. Tack för hjälpen!!

592
En av stamfadern Johan de Vals söner förefaller påträffad längre fram i livet, och den högbåtsman Petter Dewall i Göteborg som var familjefader i den lilla Göteborgsgrenen i Erik Hellerströms artikel samtidigt troligen inpassad i släktträdet: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/100506.html?1213665993.
 
Att högbåtsmannen Petter rimligen är trumpetaren Jacob Devalts son Petter borde väl vara ställt fullkomligt utom tvivel med en Petter med rätt namn i rätt ålder på en plats fram till 1722, och en Petter med rätt namn i rätt ålder på rätt plats som dyker upp på annan plats strax efter och får barn som får förnamn som både far, bror och systrar till den förstnämnde burit.
 
Och en Jakob, då kallad Devall, nämnd som gift i mantalslängd i Avesta 1671, och en Jacob, då kallad Devalt (givet att namnet förekommer i bägge formerna för andra släktmedlemmar), i samma ålder som dyker upp på annan plats i landet 20-talet år senare, och dessutom ger en son ett namn som bärs av en bror till den förstnämnde... det känns väl närmast lika säkert att koppla ihop...
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 17 juni, 2008)

593
Fantastiskt intressant!
 
I Erik Hellerströms artikel Bidrag till släkten de Wahls genealogi i Släkt och Hävd 1958:2 nämns uttryckligen att den förste svenske anfadern Johan, snidverkssmed vid myntverket i Säter, och sedan i Avesta, ? 1666, nämns i samtida källor med namnformerna de Val, Duwall, Devahl, Dewall, Dewald, Dewalt, de Vall, de Walt etc.
 
Bland de personer med samma släktnamn i olika former som identifierats i Avestakällor, och är mer eller mindre säkert belagda som uppenbara söner till honom, finns:
 
Jacob (Dewall). Nämnd som gift i mantalslängd i Avesta 1671 (blott då).
 
Närmast efter honom i släktuppställningen i Hellerströms artikel nämns dessutom:
 
Sonson till någon av stamfaderns ovannämnda sju söner torde ha varit:
Petter Dewall f. omkr 1684 ? 1740, högbåtsman. Se Göteborgsgrenen.
 
I avdelningen Göteborgsgrenen får vi följande uppgifter:
 
Nedanstående Petter Dewall (även Dewal, Dewald, de Vall, De Wall) förmodas vara sonson till någon av stamfaderns sju söner, men på grund av bristande kyrkoboksmaterial kan släktskapen ej närmare klarläggas (Göteborgs amiralitetsvarvsförsamlings böcker börja 1730).
 Petter Dewall, f. omkr 1684, begr. 1740 12/3, 56 år, högbåtsman i Göteborg. G. m. Anna Bogman, begr 1758 15/1, 57 år.
 Barn:
1. Anna Maria, var 1767 g m sjömannen Peter Thungren i Göteborg och 1772 änka samt tydligen ? före 1777, då hon ej nämns i bou efter brodern.
2. Hans Fredrik, matros, ? 1777 6/6 utomlands. Efterlämnade änkan Maria Elisabeth Singberg i Stockholm men inga barn. [Gift 1763 16/10 i Maria Magdalena, Stockholm, m Anna Maria Elisabeth Andersdotter Singberg]
3. Maria levde 1777. G. 1763 12/8 i Göteborg m. sjömannen där Christian Bij, ? före 1777.
4. Jacob f. 1731 ? 1733.
5. Jacob f. 1733 (nämns ej 1777).
6. Ellicka (Edela) f. 1735 ? 1755, ogift.
7. Johanna f. 1738 (nämns ej 1777).
 
Att döma av namnskicket inte minst förefaller det helt hundraprocentigt belagt att högbåtsmannen Petter är identisk med just trumpeteran Jacobs son Petter. Högbåtsmannen måste ju ha kommit någonstans ifrån, och i trumpetaren Jacobs familj fanns en Petter som stämmer.
 
Och frågan är om det inte förefaller lika uppenbart och i praktiken fört utom rimligt tvivel att trumpetaren Jacob är samme Jacob som nämns som gift i mantalslängd i Avesta 1671, och därmed son till stamfadern Johan de Val? Trumpetaren måste ju också ha kommit någonstans ifrån, och vi vet att en Jacob finns i Avesta 1671...
 
Har vi några tunga släktforskare här, som vill yttra sig?

594
Lägesrapport, då: De färdignumrerade tabellerna är nu 201 stycken. Såvitt jag tolkar de lösa familjerna på slutet skulle de utgöra 18 tabeller till, på åtta olika små kvistar. Alltså upp till åtta sammanbindningstabeller till, om de åtta olika stamfäderna är barn till varsin släktmedlem som inte har någon tabell i filen nu, och alltså får en när de får barn införda.
 
Sedan finns också en kvinnlig bärare av namnet, som först verkade svår att klura ut varifrån hon hade fått det, men nu börjar jag ana gåtans lösning. Mamman var förmodligen skild/änka de Wall när hon gifte sig med den här kvinnans far och fick henne. Så namnet är förmodligen det modern bar, och har i så fall förts vidare på en styvlinje. Jag vet inte riktigt om SSK kallar sådant för Yngre släkt eller något helt annat. Jag har redan trollat in en extratabell i ett nutida sammanhang, där en de Wahl gifte sig, hustrun tog namnet vid giftermålet och ett barn hon hade sedan förut tog sin mors nya namn som gift. Där fick nya fru de Wahl en egen tabell direkt efter makens.
 
Att någons frånskilda hustru eller änka får barn med namnet är ännu enklare, det lägger jag i så fall in i den aktuelle fd/avlidne makens egen tabell, som Dotter till hustrun i hennes nästa äktenskap, som fick moderns dåvarande efternamn som gift. Den här kvinnan kommer därmed förmodligen att generera en tabell för den de Wall namnet kommer från, därutöver en egen och så har en dotter också gift sig och fått barn med namnet. På väg mot cirka 230 tabeller eller så...
 
Min uppställning försöker alltså få med all utbredning av släktnamnet i dess olika former, men är noga med att poängtera när släktnamnet förs vidare utan att det finns blodsband. Det torde därmed kunna betraktas som en ganska modern släktuppställning, som i nutid betraktar de namnbärande släktmedlemmarna som släkten, oavsett om namnet förts vidare på manssidan, kvinnosidan eller genom flera äktenskap i sidled till en helt obefryndad gren.
 
Att den från historisk tid och fram till våra moderna namnlagars införande följer den agnatiska linjen med eller utan släktnamnet, och vidareförande av aktuellt släktnamn på respektive gren via kvinnliga led där det förekommit, är väl lika konsekvent. Däremot borde jag kanske stryka några familjer där barn till manliga de Wall i nutid har sin mors eller styvfars efternamn i stället, om det ska bli riktigt konsekvent?
 
Pja. Jag tycker nog den agnatiska sidan också förblir släkten trots allt. Även om någon kollega som gör en uppställning med samma kriterier över den aktuella moderns eller styvfaderns släkt skulle få med samma barn och eventuella barnbarn i sin uppställning också...

595
Intressant, hon är dotter till Johan Andersson de Wall/Dewall, familj 81 i den äldre versionen av filen, familj 103 just nu i den nyare.
 
Tanken slog mig när Sten Hedwall mailade mig om något annat att be honom skicka tillbaka den äldre versionen av filen igen, och idag har jag just börjat parallellköra båda filerna och föra in de data jag hade i den äldre filens nyaste version andra har fått av mig, som inte fanns med i den ännu äldre versionen som jag först hade tillgång till när jag skulle börja jobba med den i den här datorn.
 
Nu ska jag just leta efter min anteckning från härom veckan på SSA om vilket datum min morfars föräldrar gifte sig... var har jag lagt den då?

596
SVAR / SVAR (Bouppteckningsregister) - Efterlysning
« skrivet: 2008-06-16, 14:41 »
Någon med SVAR-abonnemang som har tid och lust att kika lite i bouppteckningsregistret åt mig? Min anmoder Elisabet Olofsdotter (Spak), gift Devall, dör 1780 i oktober i Västerås-Barkarö. Man får fram att det finns två bouppteckningar för personer som bott där upprättade 1781, och tre stycken upprättade 1782 (och två stycken 1780, men så fort gick det väl knappast).
 
Någon med abonnemang som har möjlighet att göra samma sökning och kolla om någon av dessa verkar vara upprättad efter denna Elisabeth, och i så fall hjälpa mig med de nuffror på själva bouppteckningen som jag skulle behöva för att hitta den på ULA? Skulle vilja försöka hitta vart hennes ene vuxne son fanns vid det laget (jag härstammar från hans bror), han är borttappad 1756 och hittills inte återfunnen...

597
Falköping / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2008-06-01, 21:51 »
Det var kul att få lära någon det... :D
 
Än mer lustigt med namnsystemen förr var att medlemmar av borgerliga och adliga släkter som hade släktnamn kunde förlora dem, om de bytte yrke och stånd och blev bönder eller torpare i stället. Finns massor av spännande exempel på det, när någon forskar bakåt på någon Johansson eller Svensson och ända bak på 1700-talet kan det visa sig vara en gren av en släkt med ett släktnamn, som kanske andra grenar har behållit hela vägen till nutid. Jag var medveten om fenomenet, men blev ändå bra överraskad när jag gjorde just en sådan upptäckt med min mammas raka fädernehärstamning härom året...

598
Falköping / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2008-06-01, 19:51 »
Han heter ju Olaus i förnamn. Olausson -> Olsson. Fadersnamn, eller patronymikon som det också heter, var det vanligaste bland vanligt folk fram till skiftet 18/1900-tal. Visste du inte det alls? Så som folk alltså oftast heter än idag, på Island.
 
Det var med 1901 års namnlag som det blev mer kutym att hela t ex Anders Perssons familj skulle ha samma efternamn, Persson som han själv. Tidigare hade alltid hans barn hetat Andersson och Andersdotter och hans fru var fortfarande Kajsa Nilsdotter om hennes pappa hette Nils. Men efter 1901 blev normen att hon blev fru Persson och barnen fick namnet Persson.
 
Den här processen att son-namn frös vid samma namn för hela familjen, och sedan ärvdes vidare ner till alla (söners) ättlingar, och skapade alla som heter Karlsson, Johansson osv i våra dagar, började redan i mitten av 1800-talet, och 1901 blev det i princip säkrat genom vad namnlagen sade. Här och var i landet har barn till t ex Karl Olsson undantagsvis faktiskt fortsatt få heta Karlsson och Karlsdotter hela vägen fram till den nu gällande namnlagen antogs 1982, men det var undantag och egentligen emot vad namnlagen uttryckligen sade.

599
Falköping / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2008-06-01, 16:28 »
Axel Reinhold Olsson född 18780224 i Falköping enligt Sveriges Dödbok. I Sveriges Befolkning 1890 hittar vi Axel Reinhold som son till arbetare Olaus Jakobsson, f 1836 i Härlunda, bosatt Ranten N:o 35 Stenbrottet, Falköpings stadsförsamling. Hustru Maria Karolina Karlsdotter, född 1839 i Karleby, och barnen är Anna Karolina, född 1871 i Karleby, Gustaf Filippus, född 1872 i Valtorp, Johan Albert, född 1875 i Gudhem, och  så då Axel Reinhold själv.
 
Hedvig Elisabeth Adolfina Holmqvist född 18771024 i Falköping enligt Sveriges Dödbok. 1890 är fadern död, modern är änkan Gustafva Regina Holmqvist född Bergvall, född 1845 i Solberga, bosatt Sjögatan N:o 2, som har barnen Fritz Lorentz, född 1872 i Falköping, Hedvig själv, och oäkta dottern Augusta Mathilda, född 1885 i Falköping, efter att maken Holmqvist hade dött kan man väl därmed förmoda.

600
Wulffschmidt, von / Wulffschmidt, von
« skrivet: 2008-05-30, 11:31 »
Aha, är maken kallad Låstbom i Elgenstierna? Herman Låftman och hustrun flyttade till Bohuslän, där släktnamnet på deras gren sedan blev Loffman. Från hans bror Anders, 1776-1807, gift med Pemer-ättlingen Stina Cajsa Byström, härstammar hela den släkt som ännu heter Låftman, stavat just så.
 
Det fanns rätt många familjer Loffman kvar 1890 och 1900, men blev sedan bara en enda manlig släktmedlem kvar som hade levt länge nog att stå med i Sveriges Dödbok, ens i den senaste utgåvan, Anders Marenius Loffman, 1895-1979, som i sin tur hade en dotter. I övrigt fanns ytterligare femton manliga Loffman födda mellan 1865 och 1900 som varken har levt efter 1947, eller avsatt änkor eller ättlingar med namnet som levt efter 1947.
 
Jag påbörjade en del arkivforskning för att pussla ihop alla familjer 1890 och 1900 med Herman Låftman och Elsa von Wulfschmidt för något år sedan, och letade just fram uppgifterna. Jag kan behöva byta en del med Ann-Marie också, jag har suttit och tittat i husförhör från Skee den gången, liksom i Tjärnö och jag har bara hittat sex söner till Herman och Elsa.
 
Bengt respektive Emil Låftman har gett ut varsin bok om släkten 1912 och 1942, där det var mer om Loffman-grenen i den senare boken. Jag var väldigt inne på att försöka ta initiativ till en möjlig ny Låftman-bok, än mer komplett på Loffman-sidan, och kanske med alla ättlingar på kvinnolinjerna också för något år sedan när jag just uppdaterade all info om de nu levande Låftman till min egen forskning. Det skulle jag ta tag i igen, tror jag allt...

601
Karbenning / Karbenning födelsebok 1736-1772 GID 2346.10.93100
« skrivet: 2008-05-23, 17:05 »
Vad står det för yrke på min släkting Erik Abrahamsson (av släkten deVall)? Socken-...?
 

602
...och den kontakten gav genast minst två nya tabeller...

603
Hej John! Kul att se dig, det var länge sedan!  
 
Jag gör en version 1.1 av filen i väntan på en tvättad version utan egna arbetsanteckningar som personnummer och sådant från version 2. Jag klistrar in bröderna Abrahamssons uppdaterade tabeller med namn på barnen i den tidigare versionen, och skickar den till Harriet, Lasse och John.
 
...så kommer version två så snart som möjligt, jag slutför en tvättad version av den så fort svaren från HLA har pusslat in alla lösa släktmedlemmar som ligger och skräpar i slutet av filen just nu...  
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 23 maj, 2008)

604
Nu är i alla fall alla som kunde pusslas ihop på släktträdet efter kontakt med Folkbokföringen inskrivna och tabellerna i det skedet är färdignumrerade. Det blev 194 tabeller, precis 60 fler än innan de sista dagarnas uppdateringar. Runt ett 20-tal lösa tabeller på slutet kommer att kunna plussas på så fort svar kommer från HLA, så det är nu över 200 tabeller.
 
Dessutom tog jag paus med Abrahamssönerna i Karbenning, så där kan det förhoppningsvis (?) tillkomma fler så fort jag börjar igen. Jag har hunnit följa bröderna det första dryga decenniet efter att de båda gifte sig och började få barn, och mellan 1758 och 1771 har de fått åtta respektive sex barn, varav fyra vardera var kvar i livet efter den perioden, en respektive två söner. Återstår att se om de blivit vuxna och bildat familjer... Efter helgen har jag tid att kolla vidare...

605
Hej Lasse i Stuvsta! Kul med en släkting på den här sidan såpass nära, jag är gammal huddingebo om än i exil i Tullinge numera.  
 
Kikade som hastigast in på din sida, och ser att det fanns en hel del, så jag ska kolla närmare någon av de närmaste dagarna om du har något jag inte fått tidigare av Michael Östman, som är min främsta källa beträffande Gålsjö-grenen.
 
Ska givetvis maila dig den här de Wall-filen under uppbyggnad så fort den är färdigredigerad och -omnumrerad!

606
Ringde fram och tillbaks som en galning till Folkbokföringen igår och idag på morgonen för att pussla ihop 19/2000-talskvistarna Devall och de Val med någon angöringspunkt i min uppställning.
 
Och idag gick ett mail iväg till Härnösands landsarkiv med fråga om föräldrar till fjorton Devall födda första halvan av 1900-talet, som antingen dött före 1991 och aldrig varit folkbokförda i det nya systemet, alternativt finns med i det,  men som det inte finns någon uppgift om föräldrar till i akten hos Folkbokföringen.
 
Idag har jag sedan börjat forska via Genline efter de outforskade grenarna från bröderna Jan och Erik Abrahamsson i familj 116 och 117 i versionen en del har fått tidigare. Med omnumreringarna klara så långt fram i filen har Jan och Erik just nu i stället familjer nummer 165 och 166 i den nya filen, så i princip 50 tabeller mer är det redan uppe i, och fler blir det definitivt... jösses, en så stor släkt! :-)
 
Upptäckte också nu idag att det finns en kvist till som jag inte kände till av Norrbärke-grenen med stavningen de Val. Några syskon som upptog namnet efter sin mormor 1984. Det blir garanterat över 200 tabeller när det här arbetet är klart...

607
Några av 1900- och 2000-talets Devall/Dewall visar sig vara en helt annan släkt där stamfadern föddes 1882 i Sya, Östergötland, och har tagit namnet på 1900-talet utan synbar koppling alls till Gålsjö-grenen av den släkt vi talar om här. Nu måste jag ju så klart kolla hans anor en bit och se om detta ändå beror på något släktskap... Eller kontakta hans sonson i Bohuslän och fråga om han vet varifrån farfadern fick att ta namnet, kankse... Det KAN ju vara enklare...

608
Oj, här har ju både jag glömt bort allt fullkomligt, och inga andra inlägg har gjorts heller. Har någon annan kommit längre med någonting, såsom en artikel till ShF?

609
Hej Harriet!
Menar den äldre Olof Jansson, farfadern född 1721, som dog 1791.
 

 
Juli. d.27. Afled och begr. d.31 Olof Jansson i Nöden, 70 år gl, död af ålderdoms bräcklighet.
 
Jag kan inte se att det över huvud taget fanns någon annan Jan/Johan/Janne som hette de Wahl stavat just så vid den tiden.
 
Jag ska skicka dig min de Val-fil med alla jag har koll på i tabellform inom kort, Harriet. Jag påbörjade en omnumrering sedan Anders de Wahls brorsons döttrars barn tillkom, med barn med namnet, och drog sedan också igång en rejäl inventering av alla Deval, de Val, de Vahl, de Wahl, Devall, Dewall, de Wall i Sveriges Dödbok och i 1970- och 1980-skivorna. Kunde föra in en del familjer där de uppenbart hör in i materialet jag har från Michael Östman och Sten Hedvall direkt, och ska lägga några dagars koll med folkbokföringen för att se till att knyta ihop resten också. Men inom cirka en vecka kan de som nyss fått filen med 134 familjetabeller få en med avsevärt ännu fler. Ska bli spännande att se hur många familjer det springer upp i...  180... kanske...?

610
Hehe, ja, jag går mellan de två sajterna. Gammal vanesak kanske, jag tycker det är enklare att söka fram fler personer med samma efternamn och adress på birthday och sedan klickar jag fram hela personnumret via länken därifrån till just upplysning.se
 
Är det däremot någon jag redan har hela personnumret på är upplysning enklare.
 
Varning dock för upplysning.se att köpa svar på frågan om någons civilstånd från dem. När det blev lagstadgat att kreditupplysningar måste meddelas den omfrågade, och den omfrågade får en avisering med namn och personnummer på den som frågat, införde de dumma jäklarna samma system även för de rena folkbokföringsfrågor de också kan tillhandahålla svar på, som inte inkluderar något sådant lagstadgat krav. De typer av uppgifter som är gratis att fråga Folkbokföringen direkt om på telefon, men som kan vara värt en tia att kunna få svar på direkt på upplysning.se
 
När jag fick deras klanteri klart för mig hade jag givetvis valt att drälla iväg en tia för att få svar på en persons civilstånd, där jag inte kunde skylla på att det rörde min släktforskning, utan bara var ren nyfikenhet rörande en person i en förening där vi båda är engagerade. Så kunde upplysning.se ställa till det...

611
Jag kanske skulle försöka hitta någon kvinnlig de Wahl i passande ålder att gifta mig med - om inte annat då alltså på papperet för en tid, bara för att kunna komma åt mammas bördsnamn som mellannamn den vägen i stället...  
 
Nu lägger jag till som ändring i det senaste meddelandet i stället för att spamma med ännu ett meddelande denna förmiddag:
 
Tänkte bara göra den reflektionen att jag ser att det måste finnas bra många Devall/Dewall-familjer på 1900-talet som jag inte har några anknytningar till släkten bakåt i tiden i släktfilen för, så filen lär öka markant i storlek... Några som bytt stavning till de Wahl är sådana för mig oinpusslade släktmedlemmar...
 
Jag får lov att göra en rejäl inventering av alla Devall/Dewall under 1900-talet på dödskivan och 1970/1980 och börja pussla ihop alla som inte finns med i filen bakåt för att hitta deras anknytning...
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 19 maj, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 19 maj, 2008)

612
Nej, fel av mig, bostadsort Sollentuna lurade mig, jag blandade ihop med någon helt annan. Den som heter de Wahl där hette i varje fall så sent som 1980 formellt Devall och är själv född i Gålsjö, så där lär man kunna följa många många generationer i samma socken...

613
När jag söker på de Wahl med exakt stavning på birthday.se kan man konstatera att det finns Dewall-are på Gålsjö-grenen som ändrat stavning av namnet officiellt i Folkbokföringen till just de Wahl också. Även en medlem av den gren som på 1880-talet konsekvent gick tillbaka från Dewall till den verkligt ursprungliga stavningen de Val. Lite kul grej det med, att den sannolikt minst förekommande stavningen historiskt sett känns mest intressant idag. Men den klart mest kände släktmedlemmen någonsin är ju känd med just den stavningen.  
 
Och jag har ju sagt det själv, kunde man lätt ta upp ett historiskt släktnanm från sin mödernesläkt som mellannamn, lika lätt som jag i och för sig kan ta upp Jansson, som mamma de facto hette tills hon gifte sig Pemer, skulle jag ju vilja bli Anders de Wahl Pemer. Och absolut ingen av min mors raka fäderneanor har varit stavad de Wahl...

614
Vilken oväntad bonusupptäckt. Jag som just skickade filen till Stefan Simander med vändande post, och strax därefter skickade den till Ann-Mari, som framgår ovan. Sedan ringde jag Folkbokföringen för att fråga om när en avliden kvinna i filen hade ingått det äktenskap hon var frånskild från vid sin död, och då visar det sig att två av hennes tre barn, har bytt till hennes flicknamn och nu heter de Wahl med just den stavningen. Därmed ska ju deras mor ha en ny egen tabell i uppställningen, och om något av barnen själva har egna barn ska de också ha det.
 
Riktigt kul, därmed lever Anders de Wahls egen gren kvar med namnet i full gång, om det än är en Yngre släkten med Svenska släktkalendern-terminologi. Det rör sig om grenen från Anders de Wahls bror Arvid.

615
Du hade fått min fil, va? Han är kusin till Anders de Wahl, finns i familj 38, eller om den är 37 i filen du fått. Skickar om den till dig nu också, ifall att.

616
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2008-05-19, 06:50 »
Vid Margareta Hasselhuhns eget dop, 7/7 1760, fanns medlemmar av familjen Sergel som dopvittnen.

617
Pemer / Pemer
« skrivet: 2008-05-19, 03:06 »
Min uppställning av släkten Pemer genom tiderna i tabellform omfattar alla agnatiska grenar med eller utan släktnamnet (flera grenar blev ju torpare och bönder och övergick till patronymikon), alla cognatiska bonusgrenar med namnet inklusive grenarna Pemmer i Sverige och Norge. När kvinnliga medlemmar av agnatiska grenar utan namnet Pemer gett barn sitt namn räknar jag även in dessa. Varje släktmedlem enligt dessa kriterier som fått egna barn får en egen tabell.
 
Nu har uppställningen kommit upp i jämnt 100 tabeller...  
 
Släkten är också preliminärt anmäld till Svenska Släktkalendern 2010...

618
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2008-05-19, 00:50 »
Strax efter att jag skickade det inlägget råkar jag vid en sittning här med Genline hitta en dotter till den där så kallade andre sonen, så han hade minst två döttrar och två söner. Nu får jag nog börja hitta fram till hans husförhörsuppgifter och följa hans familj mer uttömmande, hittills har jag hittat alla de tre extra barnen bara genom att hitta deras födelseuppgift i registren till olika stockholmsförsamlingars födelseböcker (och dödsdatum på båda sönerna i register till dödböcker)...
 
När jag nu sitter och skriver om honom så här antydningsvis kan vi väl ge honom mer uttrycklig kredit för hans livsgärning. Han var Isaac Joachim Hasselhuhn, *1783 3/2, fick burskap som järnkramhandlare 1808 10/3, entledigades efter ansökan från burskap 1824 12/11, ? 1853 4/1. G 1810 11/11 i Storkyrkoförsamlingen m Constance Sabén, *1795 5/3, ? 1870 18/1.
 Barn (åtminstone):
1. Constantina Wilhelmina Hasselhuhn, *1812 6/9 i Storkyrkoförsamlingen.
2. Eduard Joachim Hasselhuhn, *1825 17/9, ? 1833 5/11
3. Anna Josefine Hasselhuhn, *1827 20/9, ? 1890 26/10. G m Henrik Wilhelm Söderman, *1829 29/3, grosshandlare, Uppsala, ? 1901 13/4.
4. Carl Johan Hasselhuhn, *1832 28/12, ? 1838 17/8 i Jakob och Johannes.
 
De gamla uppgifterna om Eduard Joachims födelse och död, respektive Carl Johans födelse, har jag inte noterat församling på när det begav sig, men jag lär väl hitta dem igen nu när jag lusläser alla befintliga register från innerstadsförsamlingarna och plöjer igenom efter personer med några av de mest centrala namnen i min forskning - Pemer, Frumerie, Hasselhuhn, De Vall i olika former, Deijenberg...

619
Intressant! Jag sekunderar din bedömning att det bör vara Johan Teodor.
 
Har suttit och ströforskat i Stockholmsförsamlingar idag, suttit och hoppat mellan mina olika släktuppställningar, stadsarkivets register till kyrkböckerna online och Genline... och snubblade över en ny Devall, rimligen tillhörande stockholmsgrenen med familjerna 43-45 i den uppställning jag skickat till bl a dig, Ann-Mari.
 
Kan vara familjerna 42-44 också om någon har fått filen av mig, innan jag hade hittat Carl Johan Carlssons dotter och gett honom en egen familjetabell. Oerhört dråpligt, förresten - han och hans hustru fick henne 11 augusti 1854 och gav henne namnet Augusta Charlotta. Brodern Anders Petter fick sitt andra barn och sin första dotter dagen innan - och gav henne samma namn!
 
(Intresserade kan maila mig, så får ni filen.)

620
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2008-05-18, 19:26 »
Ah... henne har jag hittat väldigt lite om, det är en dotter just till Isaac Hasselhuhn och Anna Elisabeth Pemer. Hon anges i släktartikeln i Personhistorisk Tidskrift vara född 1763, vilket är en märklig uppgift när fadern avled 1760 i april, och så småningom konstaterade jag att hon i själva verket föddes postumt 1760 den 6 juli. Hon förblev nog ogift, hon var det åtminstone ännu när bouppteckning förrättades efter systern Anna i januari 1821 (född 1757, död barnlös 1820 17/10, gift 1799 28/4 m magistratsskrivare Nils Norberg). Jag har inte hittat något dödsdatum för Margareta själv.
 
Brodern Nils blev järnkramhandlare och fick sammanlagt tio barn, varav fyra söner och tre döttrar blev vuxna och samtliga gifta, varav två av sönerna och åtminstone två av döttrarna hade barn. Den tredje gifta dottern har jag inte hittills haft tillfälle att kolla vidare, jag gjorde den mesta forskningen här på plats på Stockholms Stadsarkiv för många år sedan, och hon blev gift med en fd kofferdikapten i Sala. Men nu med Genline skulle man väl ta och kika lite i Sala...  
 
Den äldre av de gifta bröderna hade två söner som dog som små och en dotter, gift Söderman, från vilken bland annat kafferosterifamiljen Lindvall i Uppsala härstammar (och det finns ett ingifte i ointroducerade grevliga ätten Tolstoy), så Hasselhuhnlinjen tog snabbt slut. Fötydligar det i och med att jag skrev i mitt första inlägg om att släkten fördes vidare i stort sett av en son per generation de närmaste dryga hundra åren. Denna generation var undantaget, men då var det alltså en gren som tog slut i det avseendet på det viset.

621
Hasselhuhn / Hasselhuhn
« skrivet: 2008-05-18, 04:38 »
Släkten Hasselhuhn har redovisats ganska väl uttömmande i en artikel av Govert Indebetou i Personhistorisk Tidskrift 1928. Äldste kände stamfadern Hans Hasselhouhen, ”en främmande kiöpswän ifrån Riga”, avlade borgared i Stockholm 1655 24/11. Av sammanlagt femton barn är bara tre belagda i vuxen ålder. Bland de tolv övriga döptes bl a tre trillinggossar Abraham, Isak och Peter i juni 1669.
 
Utöver mellanledet vidare till senare tiders hasselhuhnare, Hindrich Hansson Hasselhuhn, befallningsman, sedan handlande i Gävle, där han dog 1706, var det systern Anna Maria, 1664-1732, gift med handelsman Paul Dachendorf på Broby i Österhaninge, och Adam, som omnämns som skomakargesäll.
 
Från handlanden Hindrich i Gävle grenar sig släkten vidare i två grenar från dennes söner Esaias, 1683-1740, kyrkoherde i Bollnäs, och Henrik, död 1742, kamrer vid Leufsta, Åkerby, Strömsholms och Karlholms bruk. Lustigt nog blev inga ättlingar till Esaias med namnet Hasselhuhn präster efter honom, däremot skulle hans bror Henriks gren komma att frambringa en lång rad präster, företrädesvis i Norrland.
 
Henriks gren var långt fram på andra halvan av 1800-talet den klart talrikaste halvan av släkten, men från 1800-talets sista decennier började de grenarna dö ut på svärdssidan och namnet försvinna. Esaias gren kom att föras vidare av en av hans fem kända söner, Isaac, död 1760, slutligen fänrik vid Kållands kompani som fick sina ättlingar relevanta för min släktforskning genom giftet med Anna Elisabeth Pemer, 1722-1793, dotter till stadsmäklaren i Stockholm Johan Pemer (från vars bror Robert vi som heter Pemer idag härstammar) och Anna Ekeroth.
 
Denna gren fördes vidare av en son per generation i stort sett ända fram till förra sekelskiftet, då det grenade upp sig med tre olika bröder med familj. Ungefär samtidigt som den dittills såpass talrika grenen från Henrik började tunnas ut. Kvar av släkten fanns i Sverige per 31 december 2007 totalt 43 som heter Hasselhuhn, varav väl då i så fall 39 hör till grenen som härstammar från Esaias (och alltså är ättlingar från släkten Pemer), och  fyra till den familj i Alingsås som är enda kvisten kvar av grenen från Henrik.
 
Släkten är preliminärt anmäld av mig till Svenska Släktkalendern 2010. En del forskarfrågor om medlemmar av släkten har förekommit på Anbytarforum tidigare. Tänkte att det är hög tid att den får en egen tråd på Anbytarforum.

622
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2008-05-18, 02:05 »
Senaste nytt om släkten Frumerie är att jag preliminäranmält släkten till återpublicering i Svenska Släktkalendern 2010, efter de tidigare publiceringarna 1919 och 1943. Har just börjat lyssna med de släktmedlemmar jag haft kontakt med till och från och stämma av, så att ingen inblandad är kraftigt emot, men det gäller att vara snabb att anmäla släkter till 2010 nu när finansieringsformerna för att delta blivit såpass mycket förmånligare. Jag tänkte göra samma sak med släkten Hasselhuhn också, har anmält min mors närmast berörda gren av släkten de Val/de Wall/de Wahl, och eventuellt en återpublicering av Pemer också, som jag stod för publicering av 1989. Möjligen ger jag mig på min farmors agnatiska släkt, om jag kan få fram tillräckligt mycket om den i tid också. Men visst, det kommer att bli många fler årgångar av Svenska Släktkalendern efter den här närmast förestående...

623
Glömde ju bort att svara här, sedan Harriet i och för sig svarade själv att det nog knappast var samma Olof Jansson. Har just kollat sidan i hfl som du nämner, och jag hittade Olof Janssons dödsnotis i dödboken, som bekräftar att han är 70 år, så han är nog en annan.
 
Länge sedan jag skrev här, men jag har nyss hittat lite kompletteringar på en del punkter jag skrivit om här. Min lustige morfars farfars farbror Carl Johan Carlsson som bytte sitt äkta patronymikon mot sin mors, eller snarare eventuella morbröders, patronymikon, levde till 11 mars 1887. Dottern dog ganska tidigt, tolv år gammal den 9 september 1866. Hustrun står i Folkräkningen 1890 som änka, men finns inte med 1900. Jag har hunnit plöja igenom Adolf Fredriks dödboksutdrag 1891 och ska fortsätta med åren 1892-97 på Genline nu under helgen.
 
Carl Johans och min anfader Anders Petters syster Johanna hamnade i ungefär mina nuvarande hemtrakter, och blev gift med en torpare Erik Gustaf Ersson i Botkyrka och Salem, sist i Oxhagen i Salem. Båda dog under 1880-talet. Jag har spårat en stor del av deras ättlingar vidare framåt i tiden.
 
För övrigt är delar av släkten nu anmälda till Svenska Släktkalendern 2010, om inte annat specifikt den gren där namnet blivit Jansson fram till min mors syskon och kusiner, och kusinen Rolfs dotter i min generation, som Jansson (från Skokloster), och en egen artikel om min morbrors gren Saxeby. Har också precis äntligen tagit mina första kontakter med några på den stora grenen Aringskog, och förhoppningen är en artikel också om grenen Aringskog.
 
Har också just börjat leta barn och vidare ättlingar till alla gifta fastrar till min morfar. Flera av de i min egen ålder och generation, 4-männingar till mig, är med på Facebook på Internet, så att vi fick kontakt den vägen. Det är just så jag har tagit de första Aringskog-kontakterna också. Där är de släktingar jag har kontaktat mina 5-männingar.

624
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Lagergren
« skrivet: 2008-05-08, 00:51 »
OBS! Inskannade bilder är lagrade i format DjVu, vilket kräver en plugin innan man kan titta på bilderna. Ytterligare information >>
 
Klicka på de länkade orden, Ytterligare information, så är på nästa sida både länkar för nedladdning av programmet, och en länk för en sida med detaljerad instruktion för nedladdning.

625
De Frese / De Frese
« skrivet: 2008-05-04, 15:45 »
Hej Anita!
Inte i adelskalendrarna jag har här hemma, men Svenska Adelns Ättartavlor som finns på alla större bibliotek är standardverket där biografiska uppgifter finns om alla någon gång levande medlemmar av alla adliga ätter på Riddarhuset.
Mvh Anders

626
De Frese / De Frese
« skrivet: 2008-05-04, 15:25 »
Sven Christian är Samuels äldste son, Claës Samuel är Sven Christians äldste son.
 
Alla övriga de Frese som nämnts i tråden verkar vara medlemmar av den adliga ätten, så - ja, de är släkt.

627
De Frese / De Frese
« skrivet: 2008-05-04, 13:43 »
I 1916 års adelskalender finns Thor Georg kvar i livet, medan hustrun är avliden 1910.

628
33 Tidningar / Kalle Anka
« skrivet: 2008-04-01, 20:14 »
Han är ju inte det, utan morbror. Liksom Joakim till Kalle. Ett problem med engelskans könsneutrala uncle bara att man valde att översätta med farbror här i Sverige.

629
Frågan är ju förstås varifrån Olof Jansson Sjöbergs far Jan Olofsson kommer? Har du födelsedata på honom?
 
Min anfader Jan Jansson, född 1795, var ju son till Jan Jakobsson, född 1762, vars far Jakob Jansson, född 1737 i Romfartuna hade en bror Olof Jansson, född 1731 i Romfartuna, som är borttappad i samband med att han flyttar från Västerås-Barkarö 1756. Det kan väl inte vara möjligt att din Jan Olofsson är en son till honom?

630
Juhlin / Julin / Juhlin / Julin
« skrivet: 2008-02-16, 14:06 »
Jaha. Nu läste jag tråden en gång till lite bättre och såg att Petter/Pehr har en far som heter Anders. Kanske det är samma släkt, men släkt lite längre bak då. Men någonstans måste ju alla Julinbröder från Köping ha tagit vägen, och inte minst Jacob någonstans i Småland...

631
Juhlin / Julin / Juhlin / Julin
« skrivet: 2008-02-16, 14:00 »
Förekommer födelseuppgifter för stamfadern Pehr Julin? Kan han vara identisk med min släkting Petter Julin, född 1742 13/12 i Köping? Sista av mig ouppföljda anteckningen om honom i Köping är att han flyttar 1777 till Sveaborg.
 
Hans bror Jacob ska ha varit pastor någonstans i Småland, och jag har ofta stött på Juhlinare uppenbarligen av den släkt ni talar om här när jag letat efter spår av honom i Småland. Har bara ett fåtal sådana.
 
Två barn till systern Christina Catharina Julin gift med rektor Axel Neikter, Gustaf och Christina, omnämns i Västerås stifts herdaminne ha flyttat till sin morbror pastor Julin i Småland. I Neiktern-diskussionen här på Anbytarforum nämndes uppgift från KGF-skivan att en pastor Julin utan ortsangivelse är dopvittne när ett av barnen till ett tredje Neikter-syskon döps. Men ingångar till var sjutton denne pastor Jacob Julin bodde saknas. Och han finns inte i några smålandsstifts herdaminnen.
 
En tredje bror till dessa Petter och Jacob hette Magnus... Så det är stor namnlikhet mellan mina julinare och den här småländska Juhlinsläkten. Kan det vara så att de är samma släkt? Bertil skrev i tråden om den Julin-släkten innan han startade denna, det är tråden Julin här under Släkter J-L.

632
Bonde / Bonde
« skrivet: 2008-01-21, 05:50 »
Intressant att se hur en historia kunde förvanskas en aning av efterkommande generationer... Åsa Hofring har ju alltså svarat 22 april och nämner att det verkliga förhållandet var att Per Johan var oäkta son till en friherre, och alltså inte greve. Han har därmed aldrig varit någon friherre själv, eftersom titlarna och adelskapen bara ärvs på den manliga linjen och av inom äktenskap födda barn. Förr var det säkert också så att inte ens redan födda barn blev adliga (friherrliga, grevliga) om föräldrarna sedan gifte sig.
 
I nutid kan däremot adelsmän, friherrar och grevar legitimera utomäktenskapliga barn i efterhand när de väl gifter sig med modern, jag fick se ett exempel på det i nyaste adelskalendern att en avlägsen släkting till mig född på 40-talet, just friherre, som jag alltid bara hade noterat som *ogift* och inte tänkt mer på det då inga familjeuppgifter fanns, har gift sig efter millennieskiftet med dittillsvarande sambon och flera både barn och barnbarn nu därmed retroaktivt blivit medlemmar av den friherrliga ätten. Lite kul grej!

633
Spännande historia! Här är ju ett tänkbart kunga-snedsprång, där alla indicier sammantaget faktiskt ser ut att peka ganska duktigt mot att historien stämmer. Vilket inte brukar vara ofta. Frågan är däremot om det någonsin skulle kunna verkligen bevisas, eller hur det skulle gå till. Men det vore fantastiskt skoj om det kunde gå!

634
Nu drog jag igång det gamla vraket, och filen jag fick av Michael ser ut att vara i stort sett identisk men innehålla 12 tabeller mer, så jag gissar spontant innan jag kollat närmare att jag fått en något mer uppdaterad fil av Michael.
 
Min egen fil följer bara den agnatiska linjen och/eller släktnamnet på respektive linje, alltså även när namnet de Wall i olika former, respektive Aringskog, släktnamnet som antogs av min morfars farfars yngre brors söner, förs vidare på spinnsidan, och inkluderar då för närvarande 134 tabeller, plus de två familjer de Wahl som Hellerström nämnde sist i sin artikel 1958 som obefryndade, som inte verkar ha något släktskap med den riktiga släkten. Jag ska gräva rejält i båda familjernas anor åt alla håll, och se om Hellerström ändå kan ha missat något...

635
Hej Sten! Välkommen hit till tråden!
 
Jag fick kopia av den filen när du mailade den till SVÄ, och jag tror det är samma version som jag har fått av Michael Östman, men jag kollade aldrig det riktigt ordentligt då. Det borde jag givetvis redan ha gjort, men jag har både Michaels fil och min egen påbyggda fil kvar i min trasiga stationära dator, och har missat att kopiera över dem till min nuvarande bärbara. (Den gamla går att starta och kopiera över material från via usb-minnen, men den är väldigt seg och långsam, och jag har inte haft tid att dra igång den sedan jag gick din fil från SVÄ.)
 
Min fil består av materialet i Michaels fil, kompletterat med mycket av sena 1800-talets och 1900-talets uppgifter via befolkningsskivorna 1890, 1900, 1970 och 1980, Sveriges Dödbok, en del direkt från folkbokföringen, och så då mina egna rön om min mors bonde- och statargren som tappade släktnamnet (precis intill den gren som snabbt återupptog det och frambringade Anders de Wahl) och som Erik Hellerström tappade bort efter 1807.
 
Skickade jag dig min fil, Sten?

636
Geijer / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2008
« skrivet: 2008-01-10, 22:52 »
Tyvärr verkar hon ha avlidit redan före 1947, hon återfinns ej i Sveriges Dödbok 1947-2006. Såvida hon inte fick helt nya förnamn av senare vårdnadshavare. Jag vet inte om sådant har varit vanligt.

637
Film / Teater / Bergman, Ingmar (1918-2007)
« skrivet: 2008-01-03, 22:04 »
Nej, Anders Evald var inte någon bror till Axel Wilhelm, han föddes i Kristinehamn som son till handlande J. P. Bergman och Emelie Carolina Bodin. Lustigt nog fick jag se att min egen mor är född på hans 100-årsdag - Anders Evald föddes 9 juni 1843.

638
Boklund / Boklund
« skrivet: 2007-12-23, 19:52 »
Nu var dödsdatumet 1949-08-06. Ingen Ellen Maria finns som änka sedan det datumet, så troligen gifte hustrun om sig efter Agnes död.

639
Trevligt med Torstens uppbackning, jag ger mig gärna på en artikel om övriga också tror på det. Jag ska maila Karin så kan vi stämma av lite, men mycket av artikelns upplägg ger sig ju mycket självt, jag kan börja skissa på den direkt.
 
Jag började försöka kolla de tidigt avlidna barnen till Andreas Jacob i Börstils dödbok, men fick dåligt med napp den gången, har någon annan redan hittat en dödboksanteckning för de båda Mats-arna?
 
Annars ska jag ta och kolla det igen, men nu får man väl se lite hur man hinner med de sista timmarna julstök...  
 
Jag bifogar min nuvarande version av dokumentet Olle först skapade.
 
Word 20071223
 (22.0 k)

640
Håller på och fyller i allt nytt i Word-dokumentet. Har någon sett säkrare än jag vad det står för födelseort på Carl Gabriels andra fru Lena Ersdotter? Skepptuna?

641
Himmel, nu såg jag Karins inlägg från förra lördagen med alla fakta och bildhänvisningar, vad löjligt att jag hade missat det helt och hållet. Jaja, då har väl Karin allt om vad det blev av Stina Lovisa Hals, förstås. (Är du en ättling, Karin?)
 
Hur är det, har någon redan kollat huruvida det föds två Carl Gabriel i Faringe den 5/9 1768? Om det bara föds en, råder väl knappast något som helst tvivel om att det är samme gunstig junker vi har att göra med hela vägen, utom då denna lucka 1782-94 (var det väl?).

642
Så löste jag äntligen nytt abonnemang hos Genline, och följde upp Carl Gabriels familj, som det inte skrivits om här, men som antagligen Karin redan har hållit på med, det var ju med hennes uppgifter om hans äktenskap hela samtalet dök upp. Det blev uppenbarligen bara dottern Stina Lovisa, född 18/7 1797 i Hökhufvud, i det äktenskapet (eller egentligen före äktenskapets ingående, men hon har räknats som legitim och står inte som oäkta i någon husförhörslängd), så vi verkar inte ha några vidare agnatiska linjer som kan tänkas finnas att återimmatrikulera på Riddarhuset i nutid. Men det är inte illa att sitta och hitta en generation borttappad adel i kyrkböckerna...  
 
I hfl 1815-1821 tillkom en gosse Johan, som möjligen kunde betraktas som lite svårläst vems son det var där, men kollen i födelseboken bekräftade att han var oäkta son till hustrun Anna Greta Wahlströms dotter före giftet, pigan Anna Greta Lustig på Örsta Ägor.
 
Bifogar bild på Stina Lovisas födelseuppgift, där står det faktiskt oäkta barn, men hon blev uppenbarligen legitimerad så fort föräldrarna var gifta:
 
 
 
Jag ska följa henne vidare framåt, jag har suttit och lagt in uppdateringar löpande i filen Olle hade skapat, och kan lägga upp min uppdaterade variant om en stund.
 
Hade jag bidragit med mer själv av det här arbetet med dessa nya Svinhufvuden hade jag gärna skrivit artikeln till ShF, men nu är det nog lämpligare att någon mer aktivt involverad gör det.

643
Och med honom dog i varje fall Andreas Jakobs gren ut på svärdssidan, då. Frågan är hur det ser ut med Carl Gabriel Lustigs gren...
 
(Meddelandet ändrat av pemer den 20 december, 2007)

644
Vad spännande att följa denna återupptäckt av borttappade adelsmän! Otroligt imponerande insatser av er alla!
 
Har själv upptäckt bakifrån att min mors raka fädernelinje av bönder och statdrängar med patronymikon var en gren av vallonsläkten de Val, men det är allt något extra att se kollegor återfinna adel som var nedsjunkna i bondeståndet. Hoppas den agnatiska linjen visar sig finnas kvar än idag...

645
Gå till Redaktören meddelar så kan du se vad de som försökt nå ut med information till förbundets medlemmar om båda ordförandekandidaterna beskylls för. Det är p g a detta som hela avdelningen Länktips stängts. Nu har en presentation om Ted Rosvall lagts ut på Rötter, men Länktips - och Sveriges Släktorskarförbund!!! -  är fortfarande igenbommat.
 
Ingen var ute efter något annat än att nå ut med information om GF:s kandidat till ordförandeposten, när valberedningens redan var presenterad på Rötter. Dessutom erbjöd NOG även Jon Pallin att presentera sig på www.nog.nu, men fick inget svar, så det var inte frågan om något ställningstagande för eller emot den ena eller den andra kandidaten.
 
Och i de sista försöken till länktips som lades ut, var det länkar både till sidan på Rötter där Jon Pallin presenterades, och till sidan på nog där Ted Rosvall presenteras. Så allting var objektivt framlagt, och inte i form av något som kunde underkännas för reklam eller propaganda som det finns en passus om i forumets regler.
 
Idag har alltså Ted Rosvalls presentation lagts ut, med en liten fotnot om att Nättidningen RÖTTER självfallet inte har någon avsikt att förfördela någon ordförandekandidat. Då kan man ju fråga sig varför inte avdelningarna Länktips och Sveriges Släktforskarförbund öppnas igen.
 
Det vi ville nå ut med är ju alltså redan ute. Ingen klick har någon avsikt att härja mer!
 
Nu har RÖTTER intagit en journalistiskt objektiv hållning med presentation av bägge kandidater och försäkrar att ingenting annat varit meningen. Men så länge avdelningarna Länktips och Sveriges Släktforskarförbund förblir stängda kvarstår tyvärr viss grund för tvivel. Låt oss sluta behöva tvivla!

646
Tano / Dano / Tano / Dano
« skrivet: 2007-08-23, 00:04 »
Mikael Tornberg! 2003 ställde jag följdfrågor om släktingar till mig som du hade berättat om i ett inlägg från 1999 i tråden Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Tornberg. Du har uppenbarligen aldrig hittat tillbaka till den tråden igen och sett min fråga, men nu när jag såg dig ställa en fråga finns nog möjligheten att du tittar in här efter svar förr eller senare, så jag testar med en blänkare här...

647
Litteratur / Boye, Karin (1900-1941)
« skrivet: 2007-08-05, 21:07 »
Teorier om att det skulle vara en gren av Boije af Gennäs har ju redan både framförts och dementerats här i tråden? Karins farfar är ju född i Tyskland enligt de uppgifter som finns här?

648
Tornberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2009
« skrivet: 2007-08-02, 00:35 »
Jag ska googla lite nu, så jag hittar hemsidan...

649
Tornberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2009
« skrivet: 2007-08-02, 00:10 »
Hej Göran! Nej, det ska man verkligen inte. Vi har ju en själv för alla ättlingar till Nicolaus Pemer... vilket stamfadern för Kengis-släkten Rundgren (knipsmeden Olof R, f 1766) var en, och därmed alla hans ättlingar. Förmodligen har fler ättlingar till honom gift sig med tornbergare. Som hockeytok är jag förstås nyfiken på om Johan T må vara en ättling på rätt grenar och ha pemerskt blod i sig, och dessutom har jag sedan några år en gift kvinnlig bekant som bär sin mans efternamn, men som plötsligt nämnde sitt flicknamn, och vilken släkt med det namnet det handlade om. Ni gissar hennes flicknamn...  Vore ju otroligt festligt om vi skulle vara släkt också.
 
Sedan är man ju nyfiken på om Mikael Niemi må ha några dylika rötter...

650
Tornberg / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2009
« skrivet: 2007-08-01, 23:49 »
Jaså, finns det en släktförening? Intressant att höra, det är med dem jag ska höra då...
 
Jag hittade 2003 ett inlägg i en tredje tråd, Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Tornberg, och kastade ut en fråga där och då om hur pass utredda ättlingarna är till Henrik Wilhelm Tornbergs barn i andra giftet med Pemer-ättlingen Maja Stina Rundgren. Har inte sett några reaktioner någonstans, men det finns alltså en släktförening. Bra, då vet jag!

651
Bureslott / Bureslott
« skrivet: 2007-07-28, 15:18 »
Fast Ulf skulle väl låta den läroboken ligga, och fortsätta skriva här ändå, han tar ju inte in något någon säger, allt rinner av som vatten på en gås.

652
Grill / Grill
« skrivet: 2007-07-26, 22:29 »
Hej Olov! Kul att du har kollat lite mer om de italienska Grillos!
 
Det är alldeles sant som du säger att det inte är bevisat att Andreas Grill inte kunde ha med Grillos från Genua att göra, utan bara att det inte är bevisat att han hade det, rätt ska så klart vara rätt.
 
Och det verkar mycket plausibelt som du påpekar att de svenska Grills måtte ha blivit adlade i Sverige av egen kraft om de inte redan hade uppfattats som så ädla till sin börd. Det ser man i inte så liten grad om de äldsta leden Pemer i Sverige också, att de kallas för af ädel familia från Augsburg, och uppfattades som adliga.
 
Kanske helt enkelt borgerliga vapenbrev överlag uppfattades som så liktydigt med adelskap att medlemmar av släkter med sådana vapenbrev kallades för ädel familj?
 
Vi får väl aldrig veta.
 
När kretsarna som drog igång sådant som kalendrar över ointroducerad adel, och OAF bildades, hade släkten Pemer bara torpare och bönder som tappat släktnamnet och bar patronymikon kvar. Hade det däremot varit en högborgerlig ämbetsmannasläkt där alla i släkten var väl förtrogna med äldre traditioner om adelskap i släktens förflutna kanske någon hade ansökt om medlemskap i OAF, och släkten troligast intagits där. Ett borgerligt vapenbrev hade gått att hitta vid forskning i Wien, och muntlig tradition om adligt ursprung i Venedig har vi haft i släkten, så...
 
Men det är naturligtvis fel forum för den frågan.
 
Själv har jag tveklöst uttryckt mig onödigt raljant om släkten Grill och om OAF här i tråden, för vilket jag ber om ursäkt.
 
Mycket roligare om tråden kan börja användas för diskussioner om släkten som sådan!
 
Anders, blivande huvudman för den namnbärande grenen av släkten Pemer (men inte totalt sett)

653
Ja, LM Ericsson köpte och bebodde Hågelby gård och hade en dotter Annie gift Giertz, som tillsammans med sin make tog över gården och de hade några barn, så frågan har onekligen nära anknytning till honom.
 
Om det fanns en dotter som bodde på Hågelby och hade en dotter just 1943 kan jag inte svara på på rak arm. Jag har antecknat en hel del av Giertz-grenen för några år sedan, då jag utgick ifrån att de bör vara släkt med mig via modern till LM Ericssons svärson Giertz, och jag har nyligen letat efter denna moders familjeförhållanden på Genline och misstänker starkt att det släktskapet föreligger, men... anteckningarna om familjen Giertz vet jag inte riktigt var jag har just nu.
 
Sant är dock att någon som var i livet 1943 kan vara det ännu idag, och att frågan därmed möjligen inte må ställas, eller kanske i varje fall inte besvaras. Fast det är ju en annan sak.

654
Det låter trevligt!
 
Släkten är stor bara i fråga om ännu levande grenar med släktnamnet i olika former. Sedan finns agnatiska grenar med släktnamnet borttappat och släktforskande cognatiska ättlingar som är fascinerade av släkten som jag själv.
 
En släktförening kanske kunde vara något?

655
Archive - General questions / 1890 Census look up please
« skrivet: 2007-07-14, 19:20 »
Angelika Selma Fredrika passed away 1961, Feb 7, living at Täby, unmarried, and was buried in the same grave as her mother. Also buried in the same grave is a Miss Ester Augusta Tholin, buried there 1950, June 7.

656
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-21
« skrivet: 2007-07-14, 19:13 »
Men vi vet ju inte att det var just en erfaren arkivarie, och dessutom kan en arkivarie mycket väl vara mycket erfaren som arkivarie, men inte veta just någonting om släktforskning eller hur/var man troligast skulle ha fått lov att leta för att få klarhet i var paret Wallin/Bellanders vigsel ägde rum.
 
Det är inget som helst argument i sig att någon på arkivet råkade fälla någon kommentar om att det här var det svåraste jag varit med om. Han eller hon verkade ju bara ha letat i Västerås vigselbok och konstaterat att ingen vigsel fanns där, eller?
 
När en van och erfaren släktforskare tog itu med uppgiften kreativt och nyfiket, och började beta av troliga församlingar där vigseln kunde tänkas ha ägt rum, så fann hon den närmast direkt. Och de hade rest och gift sig i församlingen där brudens morbror var kyrkoherde, skummare än så var inte det.
 
Och angående kommentaren till Per: Men vad menar du med källa då?

657
Archive - General questions / 1890 Census look up please
« skrivet: 2007-07-14, 19:07 »
In 1890 they live at block Trollhättan N:o 21, in Jakob och Johannes parish, Stockholm.
 
In 1900 Augusta Amalia lives at block Skansen N:o 3 in Klara parish, with her mother Sofia Ulrika Jansson, born in 1816 at Stigtomta, who also lived with the family in 1890, but without any note on being Augusta Amalia?s mother. The name was also spelt Ulrika Sofia Jonson instead, and she was stated as being born 1816 at Nyköping.
 
Angelica Selma Fredrika lives at the same address in 1900, but as her own household. She is noted as an office clerk.
 
Since they live in Klara parish I can look them up at the Klara CD as well. Here I find the husband as well, the family lived in Klara when the rote records started in 1878. His name was Carl August Norstedt, born in 1843, Oct 7 in Stockholm, a merchantile book keeper, died 1883, Dec 5.
 
Here also a third daughter is found, Anna Lisa, born 1879, Oct 2, in Klara parish, no more records on her after 1881, and no trace of her in the 1890 CD.
 
Augusta Amalia came back from Jakob to Klara parish in 1891, and she died there 1903, April 1. By then Angelica Selma Fredrika still lived with her, but she moved out 1904, Oct 14, to another part of Stockholm (rote N:o 5, Tegn?rsroten).
 
Augusta Amalia?s mother is also found on the Klara CD. She was born Ulrika Sofia Nilsdotter, in 1816, March 7, at Stigtomta, a widow by 1881 (the husband had been an iron worker or a machine worker). She died in 1902, March 2.
 
Hildur Klara Viola is married and living at block Gudrun N:o 5 in Uppsala in 1900. The husband is Carl Fredrik Viktor Hultbom, born in 1850 at Uppsala, a bank book keeper (literal translation, bankbokhållare).
 
They have three children by then, Carl Olof Thorbjörn, born in 1894 at Uppsala, Dagny Hildur Augusta, born in 1896 at Uppsala, and Selma Märta Alida, born in 1900 at Uppsala.
 
No trace of Carl Olof Thorbjörn or Selma Märta Alida in the Sveriges Dödbok 1947-2003, but Dagny Hildur Augusta, passed on in 1992, Dec 12, at Sigtuna, born in 1896, Jan 10. Married 1927, Aug 28, to Oskar Verner Tore Westelius, born 1894, March 27 at Håtuna, died 1969, Aug 7, noted as living on the same Sigtuna address she did by 1992, but belonging to Kungsholmen parish in Stockholm.
 
In the dödbok CD there is no record on his parish of birth, but I find him and his family on the Söder CD, his parents were Johan Oskar Westelius, born 1854 May 26 at Mönsterås, died 1921 Feb 3, and Karolina Persdotter, born 1861 June 19, still living in 1926.
 
In the 1970 CD I find three male Westeliuses born at Kungsholmen parish, and one still living there, who by first names from Oskar Verner Tore and his brothers might be their sons, or at least sons of some brother of Oskar Verner Tore?s. He had two brothers listed as bank managers on the Buried in Stockholm CD.
 
Since they all seem to be still alive I may not tell any records on them here, but I could mail it to you. Since Dagny Hildur Augusta passed away after 1991, I might check whether she had children with the authorities on Monday, so I could get back with that info then.

658
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-13, 19:47 »
Och det är ju väldigt typiskt för tidsandan 1819 över huvud taget att man skulle dra igång stora apparater för att dölja att en kung till äventyrs skulle ha råkat avla ett utomäktenskapligt barn... INTE...

659
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-13, 19:31 »
Jag är helt off topic nu i den här tråden, men om vi ponerar att historien verkligen hade handlat om just det Ulf hoppas och tror, att Karl XIV Johan under mystiska omständigheter hade träffat blivande mamma Wallin och troligen var far till hennes barn, och att det av någon anledning hade blivit ohyggligt viktigt att dölja detta, och forcera fram hennes vigsel med hennes redan befintliga fästman (!)...
 
...hade det inte varit troligare att man hade varit oerhört noga med alla detaljer i så fall, och sett till att stackars Fredrik Muncktell hade skrivit samma datum såväl i sin dagbok som i vigselboken?
 
Men men. Ulfs invändning här är väl att det var Muncktell som gjorde detta just för att pojkens ättlingar förr eller senare skulle förstå av just  detta lilla faktum att det var något väldigt allvarligt och konstigt med hela vigseln, och att pojken naturligtvis var son till KUNGEN.
 
Vilken tur att de två avgörande detaljerna upptäcktes. Att åtminstone en nutida ättling tycker att unge Wallin var så himla LIK kungen, och att hans föräldrar hade ett bröllopsdatum i vigselboken, och ett annat i prästens dagbok...

660
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-13, 19:19 »
Ja, jösses, ja... släktforskning är en lära om hur mycket utseendemässig likhet man kan hitta mellan sina egna nära släktingar och ett flertal medlemmar av den släkt man hoppas att man har band med.
 
Hittar man många sådana likheter måste man vara nära släkt med den där andra släkten, och då gäller det bara att hitta en ana med någon sorts eventuell hypotetisk tveksamhet kring hans äkta börd. Så har man bestämt sedan att denne i själva verket hade en far från den där andra familjen man vill vara släkt med. :-/

661
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-13, 19:14 »
Tror det var så, ja. Och att prästen har råkat föra in ett bröllop som ägt rum efter det aktuella i vigsellängden först och oavsiktligt skapat en kronologisk förfalskning i Ulfs tycke är ju inte heller konstigt.
 
Sedan var Wallins mamma systerdotter till den kände prästen Muncktell, som också vigde henne. Hans dagböcker har publicerats i nutid, och i dem kan man konstatera att hon hade varit förlovad med pappan Wallin betryggande långt innan sonen avlats. Alla belagda uppgifter pekar alltså på att man helt enkelt fick lite bråttom att se till att paret gifte sig när naturen väl hade haft sin gång, och ett barn var på väg. Bruden hade en morbror som var präst i Sevalla, och han kunde lite snabbt hjälpa till med bröllopet, varför man förlade vigseln dit. Inte helt enligt reglerna, men konstigare än så har det inte varit.
 
Men sedan har ju en ättling nära 200 år senare fått för sig att sonen som föddes i vuxen ålder var så oerhört utseendemässigt lik den regerande konungen (något som få andra har brukat hålla med om när de ser mannens porträtt), så att han naturligtvis måste ha varit son till kungen i stället. Där finns hela grunden för Ulfs teorier i den här frågan, och viljan att hitta punkter som motsäger att herr Wallin den äldre skulle ha varit pojkens far. (Jag tror denne skulle bli oerhört besviken på sin sentida ättling, om han finns någonstans nu och kan skåda vad som sker...)
 
Det är inte många som har turen att ha ämbetsmän vars dagböcker sedermera publicerats bland sin nära släkt, men Ulf kan inte glädjas med den släkt han har, han måste hitta en ännu finare.
 
Men som sagt, allt detta finns att läsa i den fascinerande egna tråden... något med Wallin i namnet...

662
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-13
« skrivet: 2007-07-12, 22:23 »
Jag har hört att hon har Aspergers syndrom precis som jag, men jag trodde hon var en litterär figur...

663
Rehm / Rehm
« skrivet: 2007-07-12, 13:49 »
Vad vet man om denna Rehm-släkts ursprung?
 
Våra tidiga Pemer i Augsburg, innan den svenske stamfadern flyttade hit, hade ingiften i en familj som hette Rehm där nere...

664
Crafoord / Crafoord
« skrivet: 2007-06-30, 22:15 »
Via CD-ROM-skivorna Sveriges Dödbok 1947-2003 och Söder i våra hjärtan identifierar jag Carl Adolf Crafoord, f 14/5 1916 i Maria Magdalena, Stockholm, d 22/12 2000 i Lille Beddinge, Trelleborgs kommun. Gift 8/7 1945 m Rut, f 16/11 1908 i Anderslöv, d 9/10 1989 i Lilla Beddinge.
 
Carl Adolf står i Söderskivan som utomäktenskapligt eller ensamt barn, okända föräldrar, flyttar 29/9 1916 till Solna. Då har namnet angivits som Carl Adolf Craft. Varifrån han får namnet Crafoord framgår inte.
 
Jag har bl a just 1916 års adelskalender, men hittar ingen Carl Alf Christer Crafoord i den, så det är frågan om han har funnits i den adliga ätten, han heller.

665
Lundell / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2007
« skrivet: 2007-06-26, 21:35 »
Bör vara denne man:
 
18781122-505
Lundell, Axel
Påskbergsgat. 4
Död 23/9 1963.
 
Kyrkobokförd i Örgryte, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
 
Född 22/11 1878 i Enköping (Uppsala län, Uppland).
Ogift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Örgryte, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland)
 
Födelseförsamling i källan:
Enköping (Uppsala län)
 
Källor:
DB, FS / DOR 63

666
Sundell / Sundell
« skrivet: 2007-06-25, 22:53 »
...och om J Forsberg är en ättling till paret så är här en till som gärna vill ha kontat...

667
Fagerberg / Fagerberg
« skrivet: 2007-06-21, 19:39 »
Hej Nils!
 
I Folkräkningen 1890 och Gamla Stan-skivan hittar vi Karl Alberts familj i Storkyrkoförsamlingen, alltså i Gamla Stan.
 
Hans far var smedsmästare Karl Abraham Fagerberg, född 1830 23/2 i Stockholm, död 1892 10/5 i Storkyrkoförsamlingen. Dennes hustru Olivia Gustafva Jonsson, född 1836 14/2 i Landskrona, död 1920 11/11 i Storkyrkoförsamlingen.
 
Angivna barn till dem är:
Ellen Karoline Gustava, född 6/9 1859
Karl Albert Eusebius, född 14/8 1861
Karl Axel Emil, född 14/1 1865
Lilly Svea Antoinetta, född 17/10 1876
Signe Maria Olivia, född 16/10 1879
Elsa Elisabet Olivia, född 3/5 1881
 
Karl Albert Eusebius gift med Anna Elvira Larsen, född 25/9 1867 i Klara, död 7/2 1890, dotter av bleckslagare Karl Johan Larsen, född 8/11 1842 i Köpenhamn, och  Edla Malvina, född 26/3 1843 i Ladugårdslandet, Stockholm. (Så namnet är nog danskt Larsen utan någon accent.)
 
Helga Elvira föds 12/9 1889.

668
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-21, 16:17 »
Men normalt är att ställa frågor och notera och beakta de svar man får. Ulf har ett skruvat sätt att bara beakta svar som passar med hans teorier, alla andra svar struntar han bara i och bemöter med nåja, vem sitter inne med alla svar här i världen och så sorterar han bort de svar han fått och väntar vidare på att någon gång förr eller senare få bättre svar som bekräftar eller mycket hjälpligt kan anses bekräfta någon mikroskopisk del av hans teorier. Och då...!!!
 
En viss grundläggande attityd till källkritik och förmåga att faktiskt kunna inse när man har fått svar på sina frågor, och tyvärr fanns inga belägg för den teori man ville få belyst, måste anses gå hand i hand med Anbytarforums regler. Det är Ulfs monumentala avsaknad av de bitarna som i förlängningen får diskussionerna att driva bort fullkomligt från hela idén med Anbytarforum.
 
Ulf har beträtt Anbytarforums scen med två bestickande och kontroversiella teorier:
 
1) Att hans bevisat inomäktenskapligt födde mormors morfar (tror jag det var?) enligt honom själv är så utseendemässigt lik Karl XIV Johan att han måste ha varit son till honom och inte till sin mors make, trots att de var gifta när han föddes, och här gällde det att hitta uppseendeväckande detaljer kring deras giftermål som skulle tala för att hela giftermålet var en gigantisk cover-up för att dölja kungens snedsteg. (!)
 
2) En gammal myt och legend om en norrländsk släkt, där fabulerande mytomaner i det förgångna har uppfunnit ytterligare anfäder, och där dessutom en klassisk felläsning på 1600-talet lett till en inte desto mindre anmärkningsvärd skröna om att den stora släkten hade ett eget slott i en trakt där all historisk vetenskap sedan dess i alla avseenden har konstaterat att inget slott någonsin har funnits.
 
Ulf har framfört sina teorier, ställt frågor - och fått alla svar som varit relevanta. Han har fått svaren som klart och entydigt visat att hans teorier inte håller streck.
 
Där skulle det ha varit punkt för en seriös släktforskningsintresserad som begrep de mest fundamentala grundbultar i vad släkt- och hembygdsforskning handlar om.
 
Men hans obstinata stil att bara fortsätta gå på och gå på och hävda att alla svar är fel, och att han ändå vet att hans teorier stämmer, och att han inte är ute efter att bli motbevisad utan bara fikar efter att få rätt svar, skapar den här situationen. Det är Ulf som bäddar för allt vi ser i den här diskussionen med sin remarkabla inställning, något annat kan inte jag se. Absolut inte.

669
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-21, 07:36 »
Ja, där håller jag med, helt klart. Det behövs inga fler exempel, men ett demonstrativt skämt med fel fakta och dessutom kommentaren från Klas (eller Klas ) blev nog ganska bra illustration av läget!  
 
(Klas eller Klas var däremot inte jag.)

670
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-21
« skrivet: 2007-06-21, 07:16 »
...men inte av Görans? Blir det någon ip-koll av det och jämförelse med etablerade skribenters, så admin kan informera Ulf om att det står helt klart att det var ett skämt, och att förövaren är identifierad?
 
Hela diskussionen är mest en blaj-diskussion så som den förs av framför allt den mest (ö)kände deltagaren...

671
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-21
« skrivet: 2007-06-21, 00:42 »
Olof Göransson nu var jag. Så lätt är det att skämta på det sättet om man är på det humöret.
 
Säger det dig någonting...?

672
Nu var det kanske emot Anbytarforums regler att lägga ut länkar, men Sällskapet Vallonättlingar hittar man nog i Rötters egen länkavdelning.
 
Det är intressant med denna vår släkt, att den nog inte varit så känd som just vallonsläkt, de största och mest kända grenarna uppfattas nog traditionellt mer som en norrländsk smedsläkt.
 
Men Erik Hellerströms artikel i Släkt och Hävd 1958 är väldigt intressant och återger en del som Anders de Wahl själv yttrat om sitt vallonska ursprung.
 
Jag ska försöka se till att läsa mer av det som skrivits om Anders de Wahl. Och så måste jag ju kontakta släktingarna Aringskog någon gång!

673
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-21
« skrivet: 2007-06-20, 22:20 »
Ja, man undrar om ens den som skrev skämtet hade trott att Ulf inte ens ska kunna ta till sig att det så klart var ett skämt när vi andra börjar behöva säga det rent ut. Ett grymt, utstuderat och riktigt riktigt elakt, men icke desto mindre tacksamt skämt, som vi kan se.
 
Min första tanke var att det var Ulf själv som hade fabulerat ihop Göran Olssons inlägg, för att plantera ett falskt bevis, men så fort jag såg andra kommentera att det är någon som elakt driver med Ulf och läste om inlägget så inser jag att det förstås är så.
 
Pinsam och sorglig historia, det här. Man blir alldeles matt av att läsa den, men alla nya inlägg trillar ju in i e-posten, och... ja...

674
Ett tips förresten, släkten är alltså vallonsk även om den förste invandraren till Sverige kom närmast från Tyskland och vars familj då tros ha bott där några generationer.
 
de Wall-ättlingar är alltså av stort intresse att få se som medlemmar i Sällskapet Vallonättlingar, där jag har posten som huvudman för släkten. Släkten har sedan länge nr 157 i SVÄ:s släktnummerlista, men i den medlemslista som publiceras på SVÄ:s hemsida finns inte en enda de Val-ättling noterad mer än jag.

675
Gravander / Gravander
« skrivet: 2007-06-18, 18:32 »
Jag försökte se om någon av de mycket få Gravander som finns i Folkräkningen 1890 kunde föras tillbaka till mellanled som kunde höra ihop med dessa Gravanders, men det verkar inte så. De som finns är Stina Elofsdotter Gravander i Arvika, född 1835 i Älgå, hemmansägare Erik Axel Gravander i Viby, född 1839 i Hallsberg, predikant Nils Edvard Gravander, född 1858 i Arvika och hemmansägare och handlande Skoglar Gravander i Gestad i Västergötland, född där 1852.
 
De båda sistnämnda var båda födda utom äktenskap, så där kan respektive än så länge okände biologiske fader vara någon okänd släkting, det får jag i så fall återkomma till. Stina Elofsdotters föräldrar kallas bara Elof Månsson och Britta Bengtsdotter när hon föds.
 
Erik Axel föds däremot 1839 25/1 i Hallsberg som son till torpare Erik Nilsson Gravander, i sin tur född 1810 24/9 i Hardemo som son av husar Nils Gr. Gravander vid Ormesta i Hardemo. Denne sistnämnde född 1784 i Kräcklinge enligt Hardemo hfl, men jag finner honom inte där. Det kan onekligen vara en nära släkting till de Gravanders vi känner i Filipstad/Örebro-trakten, men behöver förstås inte alls vara det.

676
Gravander / Gravander
« skrivet: 2007-06-18, 17:38 »
Aha... du är en ättling till Carl Göran? Trevligt, då lär vi ha mycket information av intresse för varandra. Här pågår ju ett gammalt megaarbete med att sammanställa alla cognatiska Pemer-ättlingar...  
 
Du menar förstås 1788 och 1789. Vad är det för Gryts gård, den verkar inte ligga i vare sig Nora eller Örebro? Letade i födelsebok 1788 i bl a Nora och Örebro, men hittade inget spår.
 
Vill gärna ta del av din linje från Carl Göran och Maja Stina, och i gengäld ska du få allt jag kan bidra med när det gäller dina anor tillbaka till släkten Pemer. Vi kan väl höras av vidare via e-post.

677
Gravander / Gravander
« skrivet: 2007-06-18, 04:26 »
Sara Catharina Gezelius var dotter till slutligen lanträntmästaren i Jönköpings lön Martin Gezelius, 1703-1760, och Sara Catharina Broström, 1713-1776 (vars mor Anna Sara Frumerie, 1688-1759, hade en farmor som hette Pemer).
 
Johan Gravander och Sara Catharina Gezelius med barn kom 1783 närmast från Nora till Örebro. Jag har följande barn antecknade:
 
1. Karl Göran Gravander, *1763 24/8.
2. Johan Henrik Gravander, *1764 8/9 i Västanfors, kommissionslantmätare, Nora, ? 1806 13/2. Ogift.
3. Sara Catharina Gravander, *1768 8/8, ? före 1783.
4. Mårten Olof Gravander, ? före 1806.
5. Lars Fredrik Gravander, *1778 3/2 i Nora, ? före 1802.
6. Pehr Gustaf Gravander, *1784 8/8 i Örebro, ? 1786.
 
Jag har stött på familjen i någon eller några husförhörslängder i Örebro efter flytten dit från Nora och i någon hfl i Nora strax innan flytten, och därutöver noterat angivna efterlevande vid bouppteckningarna efter Johan Gravander själv respektive efter sonen Johan Henrik - därav att jag i flera fall har dragit slutsatser om att syskon avlidit före ett visst år.

678
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 22:45 »
Nej, alla vet väl att Birger Jarl lärdes upp av sin store stolte och välkände farfar, Arn Magnusson!

679
Molin / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2009
« skrivet: 2007-06-08, 15:46 »
Nu är funktionen att ändra i ett inlägg satt ur funktion. Jag har skrivit datumen i stället för datumet i föregående inlägg och loggade in i Ändra-funktionen för att rätta det, men fick då upp ett nonsensmeddelande som löd:
 
Följande ord är ej tillåtna i detta diskussionsforum:
 
    * `>  
 
Var god ändra inlägget så att ovanstående ord inte förekommer.
 
Det var bara `> som syntes i bild, och inget av dessa tre tecken finns över huvud taget i mitt inlägg. Så det fanns inte mycket att göra för att ta bort ett sådant tecken, ingen ändring kunde sparas.

680
Molin / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2009
« skrivet: 2007-06-08, 15:42 »
Det verkar som om dödsdatumen har hamnat på fel personer i din släktuppställning? Det verkade väldigt gammalt att paret skulle ha blivit 119 och 105 år gamla så jag kunde inte låta bli att kolla i Sveriges Dödbok 1947-2003 och se vad man kunde hitta där.
 
Där hittar jag exakt samma dödsdatum på Axel Molin, f 1888 8/2 i Kristdala, d 1981 28/5, skriven i Nacka, änkling sedan 1969 23/10.
 
Och det datumen anges Signe K Molin, f 1887 27/7, ingen uppgift om födelseort, som avliden. Märklig detalj på henne är att hon anges som gift kvinna med datumet 1969 5/11 inom parentes. 13 dagar efter sin död kan hon knappast ha gift sig. Frågan är om det ska vara 1909 5/11. De verkar ha en son, född i Kristdala och boende på samma gata, som var född 1908 23/8, så det verkar kanske inte heller troligt.
 
Jag gissar att Oskar Ludvig och Hulda Josefina var föräldrar till denne Axel? Hulda Josefina hittar jag avliden i Kristdala 1952 18/8, då hon är änka utan något datum för det angivet, och Oskar Ludvig finns inte med, så han verkar avliden före 1947.

681
Hjelm / Hjelm
« skrivet: 2007-06-01, 17:11 »
Av det du har är det din fars födelse som är nyckeln till vägen vidare. Han är alltså född det datumet? I Ronneby?
 
Folkbokföringsmaterialet 1895-1991 från Ronneby är levererat till Lunds Landsarkiv, dit du kan vända dig och be om hjälp med din fars födelseuppgift och att den vägen få fram farmors identitet och födelseplats och -tid.
 
På deras hemsida www.ra.se/lla hittar du alla kontaktuppgifter. Jag tror en enstaka fråga brukar vara kostnadsfri.

682
Odensvi / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2008
« skrivet: 2007-05-17, 16:43 »
Anne Broman frågade 8 november 1999 om sin farfar Albin Broman från Kolsva, och Anita Englund svarade 30 januari 2000 om sin morfars moster Charlotta Augusta Bergström, gift med August Broman och hade bl a en son med just namnet Albin.
 
Jag snubblade över familjemedlemmarna i samma grav på Begravda i Stockholm-skivan och har kunnat belägga att det är i högsta grad samma Broman-familj vi talar om. Har redan en gång tidigare försökt maila Anne på mailadressen från 1999, och vet sedan flera år att konstaterade släktingen Anita som jag just runt 2000-2001 hade mailkontakt med inte längre verkar ha samma mailadress, så jag ska kontakta båda via den mer ålderdomliga kontaktformen telefon i stället.
 
Men för framtida forskare med anknytning som upptäcker deras inlägg från 1999 och 2000 lägger jag in detta inlägg om att både Anne Broman och Anita Englund via systrarna Charlotta Augusta (1852-1937) och Christina Wilhelmina (1847-1939) Bergström har anor spårade långt bak i tiden, bl a i släkten Pemer.

683
Stenbock / Stenbock
« skrivet: 2007-05-11, 12:00 »
Har det stått så är det tydligen korrigerat nu. Jag letar igenom dödsrunor jag hittar på nätet, och ingenstans ser jag någon fadäs om att greven på Herrborum skulle ha varit den siste av sin ätt.

684
Ja! Det är ju närmast självklart... nu när du öppnade ögonen på mig...  
 
Tack!!

685
Strömborgs enkia är min släkting Elisabeth Pemer. Jag ser att det står son Erland och s. Anders (maken Strömborg hette också Anders), men jag går bet på nästa rad. Står det dtr till vänster eller något annat? Och vad står det egentligen för namn?
 

686
Juhlin / Julin / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2008
« skrivet: 2007-05-06, 15:21 »
Har släktforskande Pemer-ättlingar själva upptäckt härstamning från släkten är det ju inte direkt ologiskt att man skulle vilja få ihopknutet var de kommer in i bilden.
 
Det är ju faktiskt just framåt i tiden när man vill försöka kartlägga alla ättlingar till en anfader som man kan få problem med folk som flyttat och försvunnit utan hänvisningar om det i kyrkoböckerna framåt i tiden, medan en ättling som upptäcker samma person som ana på den ort dit han/hon flyttat, och där kanske vederbörande har fått sina barn, i kyrkböckerna där kan hitta att han var född exempelvis 1712 i Arboga, där han alltid varit borttappad av dem som har försökt följa honom framåt i tiden.
 
Det skulle med andra ord inte alls vara dumt om denna släktforskare med ett ack så vanligt namn och aldrig någon mailadress angiven skulle upptäcka denna tråd igen och upptäcka att jag gärna vill veta mer om hans linje från släkten...
 
Jag hittade hans inlägg från 22 juli 2003 den 8 juni 2005 och undrade om släktskapet, bara fyra dagar senare var Anders in och svarade bara antydningsvis att han var bekant med Pemer-ursprunget, och sedan dess väntar jag ännu på att få höra mer. Snart har det gått två år till sedan jag skrev, och fyra år sedan Anders ursprungsinlägg i tråden... och lika nyfiken är jag!

687
Saxin / Saxin
« skrivet: 2007-05-05, 14:48 »
Och i folkräkningen 1900:
 
Far Saxin, Karl Hjalmar f 1866 i Gryt, Östergötland, gruvarbetare, Stora Sirsjön, Hällefors
Mor Andersson, Johanna Vilhelmina f 1872 i Lindesbergs landsförsamling
Barn Karl Eugen f 1895 i Hjulsjö
Barn Hjalmar Gunnar f 1897 i Nya Kopparberg/Hörken
Barn Gustaf Algot f 1899 i Nya Kopparberg/Hörken
 
Får däremot inte upp någon Charlotta, f 1897 i Sillerud.

688
Saxin / Saxin
« skrivet: 2007-05-05, 14:42 »
Det finns två Algot Saxin på skivan, varav den ene verkar kunna vara rätt:
 
18990619-6259
Saxin, Gustaf Algot
Högåsv 34, 671 00  Arvika
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 17/6 1976.
 
Kyrkobokförd (1971) i Arvika östra, Arvika kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 19/6 1899 i Hörken (Örebro län, Västmanland).
Gift man (24/10 1925).
 
Och är det din farfar skulle väl detta vara din farmor:
 
18970512-6226
Saxin, Charlotta
Kvarnåsen
672 00  Årjäng
Död 15/5 1988.
 
Kyrkobokförd (1978) i Sillerud, Årjängs kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven (1978) på samma ort.
Född 12/5 1897 i Sillerud (Värmlands län, Värmland).
Änka (17/6 1976).
 
Båda är sympatiskt nog födda före 1900, så via Folkräkningen 1900 och födelseboksutdragen på Genline kan man som släktforskare få en utgångspunkt för att fortsätta bakåt.

689
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2007-05-04, 20:50 »
Ah, tack! Det där med att känna igen ett konstigt namn man inte ens vet om... trots att jag ändå kikade igenom hela kvartersregistret som fanns i husförhörslängden.
 
Nåväl, det här med en angiven adress när någon född oäkta står med föräldrarna angivna som okända var förstås ett blindspår, flickan själv fanns förstås inte någonstans i det kvarteret, och jag hittade ingen Sofia Berglund heller vid en snabb titt.
 
Skulle vilja följa Augusta Carolina Deijenberg bakåt i tiden från det att vi har koll på henne som gift med maken Giertz, men det låter sig inte heller göras i en handvändning. De gifter sig 1869 och första barnet är fött 1870 i Klara församling, och som med många innerstadsförsamlingar upphör de gamla husförhörlängderna 1860, i varje fall på Genline. Det är alltså mantalslängderna man är hänvisad till, så jag får ta det på Stadsarkivet.

690
Pemmer / Pemmer
« skrivet: 2007-05-04, 18:46 »
Noga räknat kom Johan Otto Bernhard 1867 20/6 till bonden Andreas Andersson (född 1834 14/3) med familj i Söremåla, Kristianopel, och bodde hos honom som fosterson till tiden kring 1880, då han mönstrade på  första gången.
 
Att hitta Johan i något hushåll i Kristianopels husförhörslängd 1876-83 blev en så där riktigt typisk episod i sammanhanget - hade jag råkat få för mig från första början att leta bakifrån i boken, eller någon gång under letandets gång tänkt tanken att för skojs skull börja från andra hållet i stället, så hade jag hittat Johan snabbare. Familjen bodde i Nr 70, Söremåla, och fanns med på tredje uppslaget från slutet i boken, det näst sista uppslaget som det fanns personer antecknade på...  
 
En ytterligare familjemedlem som rimligen skulle ha haft Pemmer som efternamn om hon någonsin hade blivit skriven i något sammanhang med för- och efternamn har också påträffats:
 
Johanna Carolina Pemmer, äldsta dottern till Carl Gustaf som bytte Deijenberg mot Pemmer, hade en utomäktenskaplig dotter Johanna, född 12/12 och dessvärre död 27/12 1825. Jag har sett familjens sida i Helgestas husförhörslängd 1818-24 en gång förut, på mikrokort på ULA för flera år sedan, men lade inte märke till den anteckningen några rader nedanför övriga familjemedlemmar.
 
Släkten Pemers uppställningar i formen *agnatiska grenar med eller utan namnet, plus alla familjer där namnet Pemer eller Pemmer förts vidare på kvinnolinjen* har därmed utökats med ytterligare en familjetabell.

691
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2007-05-04, 17:13 »
Här är förstoringen:
 

692
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2007-05-04, 17:12 »
Här är hela raden ur födelseboken:
 

693
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2007-05-04, 17:06 »
Två lösa trådar jag haft i Deijenberg-forskningen, en som jag har nämnt här i tråden, och en som jag inte nämnt, har jag kunnat pussla ihop idag.
 
Den mystiska Emma Charlotta Dejenberg, född 1861 i Skinnskatteberg, som man finner i Folkräkningen 1890, var född utom äktenskap av Johanna Charlotta Lundgren, *1835 26/4, dotter av dagkarl Anders Lundgren och Brita Stina Honk på Riddarhytte ägor, Skinnskatteberg.
 
När jag följde Johanna Charlotta några husförhörslängder framåt i tiden från Emma Charlottas födelse var det småningom inskrivet i den tredje boken att det var hennes dotter med Axel Frith. Deijenberg.
 
Axel Frithiof Deijenberg var den ene sonen till snickaregesällen Carl Deijenberg, född 1809, äldsta barnet till glasmästare Sven Deijenberg i Södertälje. Av dessa har jag nämnt alla utom just Axel Frithiof vid namn i tidigare inlägg i den här tråden.
 
Axel Frithiof var född 1835 4/2 i Katarina, och var försvunnen från Stockholms mantalslängdsregister kring 1850-talet, och jag har tidigare konstaterat att han dyker upp i Stockholm så småningom igen, men åter försvinner ur registren efter 1871. Men då kan nu ättlingarna till den tidigare okända Emma Charlotta (gift med en gruvarbetare Johan Berglund) föras in i Pemer/Deijenberg-trädet med Axel Frithiof som ett av mellanleden.
 
Har också konstaterat att Augusta Carolina Deijenberg, gift med fabrikör och godsägare Johan Bernhard Giertz, av vars barn en son var gift med L. M. Ericssons dotter Annie, föds utom äktenskap i Storkyrkoförsamlingen 1849 4/2 - samma födelsedag som Axel Frithiof, som med påtaglig sannolikhet bör ha varit hennes kusin.
 
Båda föräldrarna anges okända, modern är 20 år, och hänvisningen till boendekvarter är helskum, jag har ett kvartersregister i husförhörslängden att jämföra med, men ser inget som ser likadant ut. Blev till sist ganska säker på att Cygnus borde vara rätt kvartersnamn, men fick inget napp där heller.
 
Någon som ser bättre? Skickar upp hela readn och en rejäl förstoring i två separata inlägg.
 
Augusta Carolina, sedermera gift Giertz, har i varje fall begåvats med efternamnet Deijenberg i vuxen ålder, och det borde med yppersta sannolikhet tyda på att det var den biologiska faderns efternamn.
 
Glasmästaren Sven Deijenbergs andre son Sven August, född 1822, kom redan 1838 till Stockholm, och blir så småningom kantor i Klara församling och gift (1855) med Sofia Johanna Bergman. Han finns i Stockholm, han heter Deijenberg, och han heter dessutom August, och den utomäktenskapligt födda flickan får ju förnamnet Augusta.
 
Jag skulle bli direkt förvånad om detta spår är felaktigt, men... något säkert bevis finns inte än så länge. Frågan är om Augusta Carolinas ättlingar i släkten Giertz redan vet mer om den här saken. Får försöka ta kontakt med dem och lyssna, tror jag...

694
Saxin / Saxin
« skrivet: 2007-05-04, 15:07 »
Via Sveriges Dödbok kan vi i alla fall finna deras födelseförsamlingar:
 
19270408-6335
Saxin, Sven Helge
Trubbyn 100, 672 95  Årjäng
Död 26/4 1996.
 
Folkbokförd (1992) i Sillerud, Årjängs kn (Värmlands län, Värmland).
Född 8/4 1927 i Sillerud (Värmlands län, Värmland).
 
Gift man (31/12 1953).
 
19290515-1201
Saxin, Irma Marie-Anne
Trubbyn 100, 672 95  Årjäng
Död 31/1 2000.
 
Folkbokförd (1997) i Sillerud, Årjängs kn (Värmlands län, Värmland).
Född 15/5 1929 i Tåsjö (Jämtlands län, Ångermanland).
 
Änka (26/4 1996).

695
Stake / Äldre inlägg (arkiv) till 01 maj, 2009
« skrivet: 2007-04-13, 12:18 »
Intressant synpunkt Mr Gräsrot anför, i lätt satirisk form. Men nog är det väldigt praktiskt att dela in släkter utifrån kategorier. Att anklaga någon eller några andra för att skilja på folk och folk är däremot smått bisarrt, och för övrigt en väldigt ful - och direkt oförskämd - anklagelse.
 
1900 finns i Flaten, Nås församling, en landsvägsarbetare Johan Hilding Stake, f 1878 i Rämmen, Värmland. Det kanske är Jennys farmors far något år innan han gift sig med Ester?

696
Rääf / Rääf
« skrivet: 2007-03-17, 12:43 »
Intressant att se en fråga om Karlskrona-Rääfarna. Jag har just plöjt igenom amiralitetsförsamlingens födelseböcker, uppbackad av register till den på Familysearch, och försökt hålla isär vilka Rääf under 1750- och 1760-talet som var barn till sekreteraren och kassören i fortifikationen Johan Gustaf Rääf och hans hustru Christina Beata Frumerie, och vilka som inte var det.
 
Tyvärr verkar alla fortsatta grenar Rääf i kommande generationer komma från söner i de två andra samtida familjerna Rääf, gissar att de familjefäderna var bröder till Johan Gustaf, men en gift dotter hittade jag - Stina Beata/Beata Christina, som Elaine nämner ovan, så där fick jag namnet på en dotter till nu i och med Elaines inlägg.
 
Via Familysearch snubblade jag först av allt över en dotter i familjen Salomon, Barbara Catharina, som anges född 1790 i Karlskrona, och när jag letar fram pastor Weller med hustru blir det bingo på första uppslaget i Stenkyrkas husförhörslängd 1828-37, och där står Carolina Weller, född Salomon, född samma datum i Karlskrona. Hittar henne också i Amiralitetsförsamlingens födelsebok, där är det antecknat 27 januari som födelsedatum, och hon kallas Carolina Johanna.
 
Så det är uppenbarligen senare familjen kommer till Gotland och hennes födelseuppgift Slite är ett missförstånd, kanske i ett herdaminne? Familjen bodde uppenbarligen där sista åren hennes föräldrar levde, båda makarna Salomon/Rääf anges åtminstone dö i Slite, 1807 respektive 1808, i en ancestral file på Familysearch. Jag hittar ingen dödbok för Othem, och väntar nog lite med att leta efter familjen i husförhörslängden.
 
Hittar nu också sammanlagt sex ytterligare syskon i familjen Salomon via Familysearch-registret till födde i Amiralitetsförsamlingen 1768-1812, men registret är inte komplett, Carolina Johanna finns inte med i det som hon borde. Frågan är om man ska kolla igenom hela perioden från parets vigsel 1778 fram till Carolina föds först av de kända barnen i januari 1784 och se om fler syskon saknas där. Sedan föds sju syskon, alla med i registet, åren 1786-1800.
 
Men om Johan dyker in och ser detta innan jag hinner göra mer vore det roligt att höra vad du har för anknytning till familjen Rääf i Karlskrona. Jag läste i en biografi över min släkting Albrekt Johan Pisarsky i en bok om Blekinge nations studenter vid Lund, att man  har brukat anse att detta är samma släkt som Rääf i Småland, och att även någon genealogiskt bevandrad medlem av ätten Rääf i Småland hade trott det. Jag kan återvända till KB och kopiera den sidan, så kan jag citera det där mer exakt.

697
Wassenius / Wassenius
« skrivet: 2007-03-15, 21:47 »
Påpekas kan att en släkting till mig från Vassunda i Uppland också har tagit namnet Wassenius under slutet av 1800-talet.
 
August Wassenius, född 1852 7/10 i Vassunda, var 1890 trädgårdsmästare i Sätra i Ed församling (AB) och hustrun Charlotta Matilda Persdotter, född 1845 21/4 i Halla (D) är änka 1900 och bor i Pettersberg, Sundbybergs köping, Bromma (AB).
 
De hade tre barn:
1. Frithiof Napoleon Alexander, f 1878 7/12 i Maria Magdalena (AB), d 1931 6/7, gm Gerda Sofia, f 1880 11/12 i Lösen (K), d 1977 16/10 i Västerled (AB).
2. Ragnhild Hildur Ingeborg, född 1879 5/12 i Maria Magdalena (AB), bor 1910-11 på Söder med sin...:
  Uä dotter:
  Ingeborg Alfhild Margareta, född 1903 31/8 i Jakob (AB), död 1984 15/11 i Sundbyberg, g 1926 26/10 m Gösta Reinhold Ossian Gustafsson, f 1904 6/2 i Vaxholm (AB), d 1993 12/3 i Sundbyberg.
3. Astrid Julia Alexandra, född 1881 1/8 i Boo (AB).
 
August bar ursprungligen patronymikon Carlsson. Hans faster Ulrica Ersdotter var min mf ff m.

698
Gustav, Brita och Johannes? Kanske det kan finnas en koppling till knappmakare Johan Holmdorff, f 1712, d 1763, som min släkting Christina Strömborg, f 1714, d 1786 (dotter av Anders Strömborg och Elisabeth Pemer), var gift med.
 
Har skrivit om mina holmdorffare i   denna tråd.

699
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Holmdorff
« skrivet: 2007-03-14, 19:19 »
Johan Larsson Holmdorff är i rätt ålder att vara identisk med knappmakaren i Karlstad.
 
Sedan jag följt Elisabeth Pemers och Anders Strömborgs efterlevande i Karlstad mer ordentligt på sistone har jag konstaterat några ytterligare barn till dem. En dotter hette Juliana, och vid åsynen av hennes namn blev jag bergsäker på att jag hade sett någon Juliana Holmdorff i något genealogiskt standardverks personregister när jag först letade efter Holmdorffar. Men det har jag tydligen drömt... hittar ingen med det namnet i något register nu...

700
Det var kul att se och höra dig i rörliga bilder, Ulf! Ja, de verkade vara schyssta och trevliga.
 
Jag ska lyssna bättre på musiken när jag ser om programmet. Oj, jag bandar väl fortfarande Kanal 5... har suttit mest vid datorn...
 
Förstår din förväntan inför sändningen och att du känner dig utpumpad nu, detta måste ha varit en sjujäkla upplevelse!  
 
Jag minns själv inför första avsnittet av Kvarteret Skatan i höstas när jag hade fått se mig själv i trailern, och ringt SVT och fått veta att min scen där jag spelade speeddejtingledare skulle komma direkt i första avsnittet... ojojoj...

701
Ja, likheterna har få andra sett. Och utseendemässig likhet är ju inget som helst bevis för släktskap. Den biten är en mycket mycket tunn tråd att knyta fast något vid...

702
Nej, Arnsnack slapp vi. Det blev nog bortklippt. I inför-texten om programmet på kanal5.se stod det om Arns förebild Fale Bure. Vet Jan Guillou att Fale Bure var förebilden för Arn?

703
Ja, sant! Jag satt och skrev ett SMS samtidigt, men jag ska se om det här fler gånger, videon rullar förstås. Men de replikerna minns jag nu, och det är väldigt sant.
 
Är det något jag lärt mig själv när jag hittat ingiften med ovanliga efternamn jag redan har på andra grenar i mitt släktträd eller där allt ser ut att kunna vara en far eller farfar till någon kändis, så är det att verkligen inte använda fantasin för mycket. Man blir bara besviken de gånger det är fel, och har man fantiserat och hoppats för mycket så är det banne mig alltid fel spår.
 
Så fantasin är i allmänhet det farligaste och mest destruktiva man kan lita på när man släktforskar.

704
Gillade inslaget i alla fall, det var verkligen trevligt att se!

705
Fast svaret är ju varken eller... Ulf menar ju verkligen allt han säger, och tror inte bara att han kan ha rätt, utan att han har rätt. Och är för låst vid att det måste vara så för att kunna tänka sig att ta in något som motsäger det.

706
Jag har väl mig veterligt ingen rejäl mani eller fix id? som passar in i programmets upplägg, så jag tror inte de skulle vara intresserade av mig i sitt program.
 
Jag tror inte min tes om den omfattande ständiga diskrimineringen och det vitt utbredda ointresset att vilja förstå sig på och lyssna på oss med lindriga handikapp räknas som något sådant i just det här sammanhanget heller.
 
Skulle de tycka att något av mina faktiska intressen, eller kanske just min mix av intressen, skulle göra mig intressant att ta med som en höjdare vete tusan om jag skulle vara intresserad - jag brukar inte känna för att fläka ut mig i fel sammanhang.
 
Många dokusåpor söker deltagare bland aktiva statister bland det första de gör, så jag har sett annonser om Deltagare sökes till program som bl a Du är vad du äter, och det här konstiga dejting/coaching-programmet på någon kanal i fjol som strax fick utgå när det väl hade börjat, två sammanhang där jag kunde ha passat in i programid?n och läste mer om programmen för att känna efter ordentligt om jag skulle vilja söka dit, men i bägge fallen kändes det fel.
 
Däremot blev jag förmedlad via en av dejtingsajterna jag är med på att vara med i Gomorron Sverige en måndagmorgon förrförra våren, allt blev spikat under fredagen och först kvart i nio på söndagskvällen ringde någon annan i redaktionen och hade av diverse skäl ändrat morgonens upplägg och avbokade mig. :-/
 
Vid det laget hade man förstås hunnit berätta hela helgen för vänner och bekanta och varenda granne man mötte att jag skulle sitta i Gomorron-soffan på måndag morgon - och hann dessutom tvingas tacka nej när en tjejkompis från Bergslagen var på ingång i Stockholm för en gratis finlandskryssning söndag till måndag och undrade om jag ville och kunde hänga på.
 
Skulle ha suttit med i ett inslag om singelliv och nätdejting där också relationsexperten Eva Rusz och någon som arrangerar singelfester satt med. Men nu fick inte de nätdejtande singlarna någon representant med. Det var jäkligt synd, för jag har många åsikter som sällan ventileras i sådana frågor och såg fram emot att lufta dem, och de närmaste veckorna efter var det ruskigt mycket om dejting och nätdejting i diverse TV- och radioprogram, så lite sanningar (!)  från mig kunde ha lett till mycket just då.
 
Men den biten tror jag inte heller gör mig till någon presumtiv höjdare i Fredriks och Filips program.

707
Det tycker jag är mycket hedervärt och att det är ännu fulare att ironisera och raljera över det också, som Sven (eller Sven?) gjorde.

708
Ja, det där med BBC och CNN var onekligen ett närmast rekordartat märkligt yttande, till och med för att vara Ulf. Men han tror tydligen att det här är något slags faktaprogram, och att det kommer att tala mer för hans teorier att de har varit på TV, strunt samma i vad för program.
 
Ja, det ska bli riktigt spännande att se i kväll!

709
Såååå onödig kommentar om Helene. En sak att flera av oss ser väldigt syrligt på Ulfs teorier och i viss mån världsuppfattning, men sådant där tycker jag är så enastående tarvligt.
 
Liksom korta i övrigt innehållslösa jag håller med NN uttryckligen anges som icke önskvärt i forumet, som påpekats ofta förr.
 
Inlägget med Eddie the Eagle-liknelsen kom just i min e-post, och det kallar jag humor med desto mer finess!

710
Eftersom det är så extremt off topic tänkte jag maila Chris direkt med svar på frågan om näsflöjtsorkestern, men det är ingen e-postadress angiven, så jag svarar väl här ändå:
 
Deltagare till reklamfilmer letas generellt fram via de agenturer som håller statistregister, och jag är med i några sådana. Det största och bäst betalda jobb jag gjort är en reklamfilm för schweiziska Interflora, inspelad ute på norra Lidingö i höstas/vintras. Har man Quicktime kan man se den filmen  här. Det är jag i skrikigt orange jacka, som lustigt nog är astmatiker i filmen. Har nämligen råkat ramla in som engagerad i Astma- och Allergiförbundet i verkligheten, trots att jag inte har något av de besvären själv.
 
Såg just att jag är med i reklamfilmen bredvid stycket Gör din röst hörd! på förstasidan på snor.nu. Tittar bara åt sidan i de klippen och spelar vad som ska vara Queens We will rock you!...

711
Just nu går under några veckor korta spots på 20 eller 30 sekunder för nässprejen ZyComb, med folk som lovordar nässprejen som stor sponsor för den fiktiva Sveriges näsflöjtsorkester (www.snor.nu).
 
Producenterna har valt ut olika klipp för varje reklamkanal och vecka, och nästa vecka blir det jag som fjantar mig på TV4. Då kan man få en bild av mig också!  
 
Den som brukade se Kvarteret Skatan i höstas och såg första avsnittet såg för övrigt mig spela speeddejtingledaren.

712
Det är en bra id?, Chris! Vi får väl starta en egen tråd bara innan Anna-Lena får spader på hur off topic vi är. Det låter riktigt intressant att försöka diskutera konstruktivt.

713
Kom fram till att han är släkt med kungen och Arn???
 
Är Ulf en av dem som håller på också, eller lägger de bara ord i hans mun där???

714
Jag håller nog både med Chris och inte. Oroväckande många som hittar till Anbytarforum kommer med debutinlägg som öppet visar att de förväntar sig att detta är ett sätt att få allt serverat på silverfat, att släktforskning bara skulle handla om att slänga ut sin farfars namn eller sitt eget efternamn och var vänlig skicka släktuppställningarna i mail till mig, och att ta reda på hur man forskar själv verkar inte föresväva dem.
 
Men sant naturligtvis också att det gäller att bemöta det på ett sakligt och hövligt sätt. Men lite känns det väl nästan som att man knappt kan påpeka sådana saker för nybörjare över huvud taget utan att få höra direkt att usch, vilken attityd och som sådana som du skrämmer bort nya intresserade släktforskare.
 
Någonstans i mitten har vi väl rätt väg att gå, och där har vi naturligtvis en uppgift, att hitta den gyllene medelvägen...
 
Själv har jag inte varit inblandad i sådana diskussioner, så jag har inget att svara för själv där, men visst har jag sett tokigheter från båda håll där, det kan jag verkligen inte förneka.

715
Jag tycker bägge delar är lika illa, men jag hoppas för släktforskarrörelsens skull att de vinklar det åt det enda riktiga hållet, dvs det sistnämnda. Samtidigt som jag hoppas de inte går för hårt åt Ulf, men han lär nog klara sig ganska helskinnad, all kritik och sakliga argument mot hans egna teorier rinner ju bara av honom fullkomligt och det är inte många seriösa släktforskare som verkligen upptäckt något sant och riktigt som kommer med i glassiga TV-program och stora glittrande galor för sin släktforsknings skull.... ;)
 
Själv trängde jag härom veckan lite i förbigående igenom en gammal dimridå och blottlade en tidig Pemer-gren, som mina forskande kollegor som drog igång vår släktförening för 26 år sedan gick bet på vid den tiden, bekräftade slutligt att en kvinnlig Pemer var mor till två sedan länge till namnet kända kvinnor med hennes mans efternamn i samma stad och knöt ihop två större grenar från dem med Pemer-trädet och kunde dessutom foga en bror till dem, och tre döttrar till honom, till släktträdet.
 
I sådana lägen får vi mer konkreta släktforskare som åstadkommer något brista ut i våra glädjerop ensamma, förutom om vi får hyfsat legitima tillfällen att nämna våra upptäckter, och det passade jag ju på att göra nu...

716
Vi som såg programmet i måndags har för övrigt förstått utifrån Ulfs berättelse om inbjudan till en supergala att han rimligen blir den största, vinnande, höjdaren nu på måndag. I konkurrens med de personer man såg i måndags verkar det riktigt smickrande.
 
TV-tittare som inte hört den här historien förr kan få en väldigt speciell och nedlåtande syn på släktforskning och släktforskare på måndag kväll om de vinklar det här på sämsta sätt i programmet. Låt oss hoppas att så icke sker!!

717
Följande text som jag fick i ett mail via en maillista i höstas kan illustrera diskussionen kring detta kallades tokbrev och när myndigheter verkligen formulerar sina svar med stor humor. Även detta handlar om arkeologi, det är inget lätt att område att bedriva seriöst när de glada amatörerna får fixa id?er...  
 
Bakgrunden till brevet nedan är att det finns en tok i XX vid namn XX som gräver upp saker i sin trädgård och skickar till Naturhistoriska Museet, märkta med vetenskapliga beteckningar, och insisterar på att de är arkeologiska fynd av stor vikt. Killen finns, och gör det här på sin fritid! Hur som helst, här följer ett brev som Naturhistoriska Museet skickat som svar på ett av hans fynd.
 
Ha det här i åtanke nästa gång du i yrket måste svara skriftligt på en delikat situation. En eloge till författaren. Trots att den här mannen har kvalificerat sig till en plats bland de nominerade till årets Darwin Awards, skulle världen vara ett tristare ställe utan honom.
 
BREVET:
 
Naturhistoriska Museet
Slottskogen
Box 7283
402 35 GÖTEBORG
 
Bäste Herr X:
Vi tackar Er för Ert senaste bidrag till Museets samlingar, märkt 93211-D, lager sju, vid torkställningens västra stolpe. Hominidt Kranium. Vi har på exemplaret genomfört noggranna och detaljerade undersökningar, och måste tyvärr informera Er om att vi inte delar Er teori att exemplaret innebär slutgiltiga bevis för närvaron av förhistoriska människor i Småland för över två miljoner år sedan. Snarare verkar det som att Ert fynd är ett huvud från en Barbiedocka.En av våra anställda, som har egna barn, har framlagt teorin att dockan är av typen Malibu Barbie. Det framstår som uppenbart att Ni har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt analysen av Ert fynd, och Ni kan vara säker på att de av oss som är bekanta med Ert tidigare arbete inom området, avskydde att komma till en slutsats som inte överensstämde med Er teori. Vi anser dock att Ert fynd har ett antal attribut vilka eventuellt borde gett Er en aning om dess moderna ursprung:
 
1) Exemplarets beståndsmaterial är formad polystyrenplast. Förhistoriska humanoida kvarlevor består typiskt av fossiliserad benvävnad.
2) Kraniekapaciteten hos exemplaret är ungefär 9 kubikcentimeter, vilket ligger väl under gränsvärdet för de tidigaste identifierade proto-humanoiderna.
3) Tandavtrycken som klart framträder på skallen visar större överensstämmelse med det av en vanlig tamhund än med det från de människoätande Plioceniska musslor som Ni spekulerar levde i våtmarkerna vid den tiden.
Detta senare fynd har absolut gett upphov till en av de mest intrikata hypoteser Ni har delgett oss under Ert samarbete med detta museum, men tyvärr verkar bevisen mot denna hypotes väga mycket tungt. Utan att alltför mycket gå in på detaljer kan vi säga att:
 
A) Exemplaret verkar vara ett Barbiehuvud som en hund har tuggat på.
B) Musslor har inga tänder.
 
Det är med melankoliskt sinne vi måste neka till Ert förslag att exemplaret bör testas med kol 14-metoden. Detta beslut beror delvis på den arbetsbörda som normalt tynger vårt laboratorium, och delvis på kol 14-metodens ökända osäkerhet i att tidsbestämma fynd av lägre ålder. Så vitt vi har kunnat utröna tillverkades Barbiedockor först 1956 e.Kr., och test med kol 14-metoden skulle högst sannolikt ge mycket felaktiga resultat med dylikt råmaterial.
 
Tyvärr tvingas vi även säga nej till Ert önskemål att exemplar ges det vetenskapliga namnet Australopithecus Spiff-arino till Statens Filogeniska Förening. Personligen skydde jag, som en av många, inga vedermödor i min kamp för att Er förslagna taxonomi skulle godtas, men tvingades slutligen se Ert förslag röstas ned på grund av att Ert förslag var i talspråk och dessutom inte följde korrekt latinsk grammatik. Dock emottar vi gladeligen Er generösa donation av exemplaret till museet.
 
Trots att det utan tvivel inte är ett fossil av en humanoid varelse, är det, omotsägligen, ytterligare ett fantastiskt exempel på det omfattande arbete Ni ackumulerat här, uppenbarligen utan större ansträngning. Det kanske kan glädja Er att vår direktör har dedikerat en särskild hylla på sitt kontor till en utställning av Era samlade fynd, och hela institutionen spekulerar dagligen över vad Ni kommer att finna nästa gång Ni besöker utgrävningen Ni har i Er bakgård.
 
Vi ser med spänning fram emot den resa till vårt lands andra stad Ni föreslog i Ert senaste brev, och ett antal av oss utövar påtryckningar på vår direktör för att han skall avsätta pengar från vår budget till att betala för sagda resa. Vi är särskilt intresserade av att höra Er utveckla Er teori rörande den transpositionerande fillimitationen av järnjoner i en strukturmatris som gör att det fantastiska exemplaret av ett lårben från en mycket ung Tyrannosarrus Rex Ni nyligen funnit, antar formen av en rostig 9-mm skiftnyckel.”

718
Juhlin / Julin / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2008
« skrivet: 2007-03-10, 21:52 »
Det är ju så att sönerna Julin är väldigt svårföljda i Köpings husförhörslängder också. Mycket nyfiken på om Anders Nilsson härrör från någon av dem eller från Christina Catharina, gift Neikter...

719
Oerhört sorgligt med Toker- och Trötter-inläggen. Någon som gör något sådant går väl via någon anonymiserad proxy-server så att inte IP-numret ska säga ett dugg heller, tyvärr.
 
Varma hälsningar till dig, Helene! Stå på dig!!

720
Tilläggas - när det gäller fenomenet tokbrev - kan att det officiella Sverige faktiskt verkar ha väldigt låga trösklar för att ta seriösa kontakter på allvar, när man bestämmer om ett ämne är viktigt nog att tas upp till diskussion eller om man bara ska tiga ihjäl den kontakt någon har tagit.
 
Själv försöker jag regelbundet i olika sammanhang komma till tals i frågan om på vilka sätt vi som har Asperger syndrom, högfungerande autism, DAMP/ADHD och liknande, fungerar annorlunda än den stora majoritet som inte har sådana diagnoser, och hur och varför vi missgynnas i samhället på de punkter där regelverken inte förutsett att en ganska stor minoritet inte har normala kunskaper och färdigheter utan fungerar annorlunda och kommer i kläm där reglerna bara stämmer med hur de vanligas verklighet ser ut, men inte med hur den ser ut för oss.
 
Och där har vi ett ämne i sig som i de flesta fall avfärdas som tokerier att skriva om, när människor utan egna neuropsykiatriska diagnoser får ett kort sammanfattat, eller i bland lite längre, mail med synpunkter och argument om hur och varför vi med sådana diagnoser än så länge i alltför många avseenden är missgynnade direkt i hur samhällets regler är uppställda. De allra flesta gånger man försöker ta en viktig kontakt i just sådana frågor får man över huvud taget inte ens något som helst svar.
 
Till och med massmedia som skrivit en artikel i ämnet och gått ut med texten Är du själv drabbad och har en historia att berätta? Hör av dig! har sedan högdraget och nonchalant kunnat strunta i att ens svara när jag hört av mig med min historia, återkommit efter en tid och skrivit ungefär jag förstår att ni fått många svar, får man fråga hur många som hörde av sig? och slutligen någon månad efter den andra kontakten mailat än en gång och lite mer uttryckligt och sakligt konstaterat att ni ber alltså människor med ett funktionshinder som drabbats av stora problem i sin tillvaro och därför inte alla gånger mår så bra att gärna höra av sig med sin historia, men så här behandlar ni oss som gör det...
 
Och det var alltså ett sammanhang där man hade skrapat på ytan och skrivit något, och sedan uttryckligen bett flera drabbade höra av sig med sina berättelser! Då kan ni kanske tänka er hur mycket mer svar man får när man bara hör av sig spontant på eget initiativ.
 
Så kan verkligheten se ut redan när det gäller att nå ut i dagens Sverige med sanningen om hur grupper med vissa typer av funktionshinder faktiskt fungerar, och hur vi därmed kan vara med i samhället eller inte - där hämmar uppenbarligen många ansvarigas bedömningsförmåga av seriöst eller tokbrev ämnen som är viktiga och angelägna i utvecklingen av vårt samhälle för att alla ska kunna få chansen.
 
Jag är ännu mer off topic nu, så i det här sammanhanget är det nästan definitionsmässigt så att min berättelse om att det är så här kommer att tystas ned... *ler*
 
Men det skulle givetvis vara särdeles olyckligt. Jag tycker det är väldigt sakligt motiverat att nämna just här som en liten bekräftelse från andra hållet också att såväl myndigheter som massmedia är så överhopade av egendomliga kontakter, att man måste försöka sovra någonstans, och att det nog tyvärr t o m slår över lite för mycket åt fel håll många gånger.
 
Dessutom har jag ju förstås erfarenheter av det själv också, bara av de olika sammanhang där jag som privatperson finns med på nätet med mailadress eller ibland telefonnummer. Jag har kunnat få jättekonstiga mail eller meddelanden på telefonsvararen som jag inte ens förstått varför jag fått och som inte ens har med något jag sysslar med att göra och liknande... vissa gånger skulle det inte ens gå att svara utan att varje uttryck av förvåning över frågan man fått skulle låta raljerande, så det är bara att låta bli...
 
Men med min egna erfarenheter av att inte alltid bli tagen på allvar är det ändå skönt att se att bortfiltreringen av s k tokbrev åtminstone inte ser ut att sila mygg men svälja kameler!

721
Folkiern / Folkiern
« skrivet: 2007-02-28, 23:12 »
Tänk, där ser man... undrar hur pass nära släkt Anders var med min ingifte Lars. En bror, rentav?
 
Kanske en bra id? att mitt inlägg 18:53 med den inaktuella antavlan raderas, och kanske det första också rentav. Det vore ju dumt att mina ogrundade teorier sprids det allra minsta i onödan.

722
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2007-02-27, 21:40 »
Svar till Nils Johan Tjärnlund, sex år senare:
 
Carl Johan Emanuel Åkerberg avled 17/8 1975, gift sedan 4/5 1935 med Signe Maria Kristina, född 1904 10/11 i Ljustorp, död 17/6 2000.
 
Halvsyskonen finns inte med i SDB3.

723
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2007-02-27, 21:01 »
Hade sinnesnärvaro att leta upp Charlotta Elisabets födelsenotis i SCB-utdragen på Genline.
 
Fadern var med dr Karl Elias Dumky i Bregården. I husförhörslängd AI:24D(E) sid 337 (GID 2458.34.46200) framgår att han är född 1847 24/5, så åldersmässigt och med namnet Charlotta stämmer teorin om ett syskonskap med Charlotta Ophelia.
 
Ser i Sveriges Befolkning 1890 att det är en rad Dumkys som är födda under 1840-talet i Stockholms stad, och de flesta andra i Östhammar.
 
Karl Elias dog ifrån hustru och dotter senare samma år, 26/10 1881. Paret gifta 16/4 1878.
 
Jag är alltså närmast intresserad av Charlotta Elisabets öden under 1900-talet.

724
Dumky / Äldre inlägg (arkiv) till 13 juli, 2009
« skrivet: 2007-02-27, 20:22 »
Jag har en släkting Sigrid Emilia Norström, *1852 9/10 i Film, som 1890 lever som änka tydligen efter någon Dumky i Svafva, Uppsala, och en dotter Charlotta Elisabet Dumky, *1881 5/1 i Karlskoga, ? 1949 6/7, Luthagsespl. 26C, Uppsala. G m N.N. Nordström, ? 1940 15/12. De sistnämnda uppgifterna om dottern från SDB3.
 
Kanske Charlotta Elisabets far var en bror till Charlotta Ophelia som Kjell nämner? Någon som har några spår här?

725
Folkiern / Folkiern
« skrivet: 2007-02-27, 18:53 »
Johanna Elisabeths anor därmed, som jag känner dem (källa till uppgifterna i Augsburg, Hamburg och Antwerpen är Christina Dalhede):
 
  1
 
F Lars Folkiern, bruksbokhållare, omg 1738 m Marina Andersdotter
 
  g 1727 14/2 m  
 
M Johanna Frumerie, ? 1732.
 
  2
 
MF Pehr Frumerie, *1662, dp 31/3, landsfiskal i Örebro län, ? 1713 28/5.
 
  g m
 
MM Christina Mattzdotter, ? 1729 25/6, i hennes 2:a gifte (g 1:o m Erik Marcker, borgare i Nora)
 
  3
 
MFF Jean Frumerie, *1634, dp 1/10, 1656-64 vid Vedevågs bruk i Finnåker, 1668-76 kronobefallningsman i Nora fögderi, och från 1681 (9/2?) borgmästare i Nora och Linde, som han representerade vid riksdagen 1682 och 1686, ägde från 1675 större delen av Vedevågs stångjärnsbruk i Linde, bosatt från samma år i Lindesberg, ? 1689 ?/2.
 
  g 1659 m
 
MFM Sara Margareta Pemer, *1641.
 
MMF Mattes Olofsson
 
  g m  
 
MMM Margareta
 
  4
 
MFFF Martin Frumerie från Leyden i Holland, reformert predikant och skollärare vid Finspångs bruk, ? 1683, begr 30/3.
 
  g 1631 2/11 i Leyden m  
 
MFFM Elisabeth Sariasen Garencher, ? 1665, begr 19/8
 
MFMF Nicolaus Pemer, *1608, dp 28/11, i Augsburg, kontrakterad 1641 som bruksförvaltare vid Flögfors bruk i Ramsbergs socken, 1649 överflyttad till samma syssla vid Finnåkers bruk i Fellingsbro socken, från mitten av 1650-talet handelsman, Arboga, ? 1687, begr 29/4. G 2:o 1666 m Euphrosina Welamsdotter Petre, *1643, ? 1720 (samma släkt som Johanna Elisabeths dopvittne Gabriel Petre).
 
  g 1:o m
 
MFMM Christina Erichsdochter, ? 1664.
 
  5
 
MFMFF Daniel Pemer, *1569, handelsman, ett tag i Hamburg, rådman i Augsburg, ? 1632. G 2:o 1621 m Susanna Mairin, ? 1637.
 
  g 1597 i Hamburg m  
 
MFMFM Sara Snoyensin, *1573 26/10 i Antwerpen, ? 1620, begr 20/12
 
  6
 
MFMFFF Nicolaus Pemer, kom under 1550-talet till Augsburg, närmast från Peuerbach, handelsman, initiativtagare till Augsburgs första protestantiskt inriktade skolinrättning S:ta Anna Kolleg, invigt 1582, ? 1610 16/2, begr 23/2.
 
  g 1556 i Augsburg m
 
MFMFFM Judith Maystetterin, ? 1611 i februari
 
MFMFMF Guillelm Snoyens
 
  g m  
 
MFMFMM Cornelia Alewijns, g 2:o m Ulrich Bader
 
  7
 
MFMFFFF Wolf Pemer. Känd till namnet.
 
  g m  
 
MFMFFFM Ursula Schmidin. Känd till namnet.
 
MFMFFMF Jörg Maystetter.
 
  g m
 
MFMFFMM Anna Preisingin.
 
MFMFMFF Willem Snoyen.
 
  g m
 
MFMFMFM Elisabet Zibrechts
 
MFMFMMF Jan Alewijn, * omkr 1502, ? efter 1584.
 
  g m  
 
MFMFMMM Cornelia van Wissenborch, ? efter 1584.
 
  8
 
MFMFMMMF Jacob van Wissenborch.

726
Folkiern / Folkiern
« skrivet: 2007-02-27, 18:21 »
Det här var roligt, här fick jag leta igenom Järnboås födelsebok och se om Johanna Elisaberh verkligen fanns i rätt familj, och kan uppenbarligen foga ännu en av många släktforskande ättlingar väldokumenterad gren till Pemer/Frumerie-trädet.
 
Johanna Frumerie, ? 1732, blev gift 1727 14/2 i Nora m bruksbokhållare Lars Folkiern (omgift såvitt jag förstår 1738 med en Marina Andersdotter, ? 1762 i Järnboås) och de hade tre döttrar:
 
1. Anna Kristina Folkiern, *1728 13/7 i Järnboås.
2. Johanna Elisabeth Folkiern, *1730 8/2 i Järnboås.
3. Margareta Katarina Folkiern, *1731 8/4 i Järnboås.
 
Jag hade fått hela familjen, med samma födelsedatum på Johanna Elisabeth som på Margareta Katarina, i ett släktutdrag från Britt-Marie Lundell i Nora, som har med familjen utom Johanna Elisabeth i sina uppgifter på DISBYT.
 
När jag nu gick in och kollade på Genline efter den förmodade tvillingfödseln fanns bara Margareta Katarina född det datumet, och husförhörslängden var inte lättläst även om jag hittade Lars Folkiern i den. Men när jag hittade också Anna Kristinas födelse 1728 gav jag mig sjutton på att plöja igenom åren däremellan, och i februari 1730 fanns alltså Johanna Elisabeth.
 
Hon är bra ung vid giftermålet i Blekinge får man ju säga, och har blivit ca fyra år äldre i dödboken där 1782, men det får väl anses avsevärt mer långsökt att det fanns en fyra år äldre Johanna Elisabeth i någon annan Folkiern-familj än att detta är rätt person.
 
På DISBYT framgår också att det har gjorts mycket forskning kring Folkiern-familjer, och där finns ingen Johanna Elisabeth i någon annan familj.
 
Synd att husförhörslängderna börjar så sent i Ramdala. Har månne någon sett någon bouppteckning efter Johanna Elisabeth?
 
Här födelseuppgiften i Järnboås födelsebok C:3, födde 1717-1774, GID 2247.29.46000:
 

727
Sökning på Ulf Sawert på Google ger snabbt svaret: http://ulf-sawert.tripod.com/blog/

728
Örneberg / Örneberg
« skrivet: 2007-01-24, 15:48 »
Kul att se Jons inlägg, det var alltså dig jag hade mailkontakt med för några år sedan.
 
Vi är några som har Birgitta Helenas otro att tacka för att vi finns. Ni är inte så få som stammar från Birgitta Helenas barn med Jon Andersson.
 
Och alla Pemer i Sverige och Pemmer i Norge idag härstammar från barn som David Niclas fick med nästa hustru Ebba Elisabet Belfrage...

729
Gyllenhammar / Gyllenhammar
« skrivet: 2007-01-22, 01:39 »
Nä men! Vad var det för fel på min syn igår kväll??? Ytterst märkligt, jag satt ju flera gånger och letade och fann varken någon Oskar Fredrik eller Hilding Ragnvald, och jag tittade extra på sidan 212 just för att jag såg Oskars Fredriks bror David Hilding - men jag såg inte folket. Men de står ju där nu... jag begriper ingenting... helskumt... *L*

730
Gyllenhammar / Gyllenhammar
« skrivet: 2007-01-20, 20:47 »
Jag har adelskalendrarna 1916, 1952, 1986 och 2004, och det märkliga är att grenen länge var utelämnad.
 
I adelskalendern 1916 finnns handlanden i Rogslösa Oskar Fredrik Gyllenhammar, f 1878 9/7, g 1909 5/12 m Anna Josefina Ragnhild Ljungholm, f 1878 22/7, med sönerna Oscar David Ludvig, f 1911 23/1, och Hilding Ragnvald, f 1913 11/7.
 
Hilding Ragnvald, född 19130711, avled så sent som 19900709, enligt Sveriges Dödbok, men redan i 1952 års kalender återfinns vare sig Oskar Fredrik eller några ättlingar till honom, och så icke heller 1986.
 
I 2004 års kalender är dock grenen återupprättad. Jag kan maila dig uppgifter om dina släktingar här i privat mail. Ragnvald har också en syster, född 1919 (kanske postumt?), som i 2004 års adelskalender ännu är i livet, men som inte dyker upp när man söker på hennes förnamn och födelsedatum på birthday.se och därmed torde vara avliden.
 
Anna Josefina Ragnhild avled 1939, enligt adelskalendern 2004.

731
Det är nog den skyldige, ja... jag har sett namnet Johan på familjefadern när jag småkikat efter familjen någon gång på Genline. Hade glömt att jag hade skrivit om saken här... *host*

732
Pamp / Pamp
« skrivet: 2007-01-02, 19:13 »
Det handlar nog om Johan Hjalmar, född 1890 i Wallby, Danmark, där också alla tre syskon Gustaf Frithiof, f 1887, Kerstin Katarina Ingeborg, f 1891, och Hilda Louise, f 1894, är födda.
 
De är 1900 barnen i trädgårdsmästare Gustaf Pamps familj i Norra Roten i Landskrona. Gustaf född 1857 i Kvidinge, Kristiandstads län, hustru Kerstin Petersson, f 1858 i Ljungby, Hallands län.
 
Det verkar någorlunda rimligt med Landskrona, där jag ser att Hjalmars änka var född.

733
Brattén / Brattén
« skrivet: 2006-12-30, 14:42 »
Hilda och Axel föds 20 maj 1897 antecknade som oäkta. Modern har begärt att barnen måtte såsom hennes i kyrkoböckerna inskrivas. Hildas födelsedatum är 1857 15/10.  Därmed stämmer födelsedatumet med den enda kvinnan född 1897 i Borås med enbart förnamnet Hilda i Sveriges Dödbok - vilket förstås hade räckt med att läsa alla inlägg ordentligt för att konstatera, i och med att Axel redan var omnämnd med födelsedatum... Men jag fick i alla fall fram Gildas födelsedatum i SCB-utdraget...  18970520-5244, Hilda Pabst, Dr Billqvists gata 3, 413 22 Göteborg, död 6/4 1993, änka sedan 12/4 1943.  Det finns bara två Elsa Maria födda 1898 i Borås på skivan, varav den ena rimligtvis kan strykas som ogift kvinna med ett helt annat efternamn (Lindén, 18981015-5045).   Den andra är 18980803-4822, Elsa Maria Lincoln, Ekelidsv 9, 438 00  Landvetter, död 9/11 1980, gift sedan 30/4 1922. Hennes make 18980305-4858, Artur August Andreas Lincoln, Byv 8L, 438 00  Landvetter, dör 16/4 1989.  Tyvärr sträcker sig SCB-utdragen endast fram till 1897, så födelseuppgifter 1898 kan vi inte se den vägen.

734
Söderman / Söderman
« skrivet: 2006-12-29, 13:46 »
Hej Birgit!
Vilken tid handlar det om? Jag har en gren släktingar som heter Söderman i just Rådmansö:
 
Sophia Petronella (Frumerie) Sjöblom, född 1842 10/4 i Stockholm, död i samband med sonen Cornelius födelse 1870 8/5. Gift med Johan Söderman, född 1837 21/8 i Rådmansö, son till bonden Johan Söderman och Anna Greta Persdotter på Tjockö.
 
Paret fick dottern Sofia Cecilia, född 1863 9/7, död 1947 26/6 i Rådmansö, gift med hemmansägare Petter Arvid Söderlund, född 1863, på Tjockö, och sonen Cornelius, född 1870 8/5 i Rådmansö.
 
Kan Matilda och Maria vara släkt med dessa Södermans?

735
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2006-12-27, 15:09 »
Spännande rön! Det vore ju jättekul om bohuslänssläkten var en gren av den äldre värmlandssläkten, och de tre kända släkterna med namnet Deijenberg därmed faktiskt bara är två.

736
Jag är glad att jag har mailet med det senaste inlägget i den här tråden kvar. Varför raderades det? En beskrivning av ett skeende, men utan att någon pekades ut, precis som Bertils inledande inlägg, såvitt jag kunde se - var fanns skillnaden? Var den som nämndes själv aktiv på Anbytarforum och hörde av sig och krävde en radering?

737
Gyllenhaal / Gyllenhaal
« skrivet: 2006-12-06, 05:33 »
Jake och Maggie spelade t o m syskon i kultfilmen Donnie Darko. Jag har sett det nämnas i åtminstone någon artikel någon gång att den amerikanske filmstjärnan faktiskt är svensk adelsman. Lite kultigt, bara det...

738
Pamp / Pamp
« skrivet: 2006-12-06, 05:31 »
Bingo! Det verkar ju vara helt rätt Conrad Christian, då. Om Aurora Beata var din anmoder så är alltså hennes bror Conrad Christians ättlingar gemensamma släktingar till oss båda. Var bor familjen när barnen föds?
 
Är det förresten samma släkt Ekelund som var med i Svenska Släktkalendern 1950? Karl Folke Ekelund gm Emma Elisabeth Bandelin, är det bekanta namn? I så fall kanske du är nära släkt med några av mina sysslingar. En dotter till dessa är gift med en av min fars kusiner.

739
Aha, där har vi den avgörande skillnaden. Så var det, ja.

740
Aha, förra frågan och mitt svar har här raderats. Jaja, det stämmer ju faktiskt, på Anbytarforum ska som sagt bara diskuteras avlidna människor.
 
Jag förde ett litet resonemang om offentliga uppgifter ur folkbokföringen som numera är lagligen sökbara på andra håll på nätet, och skvallrade dessutom om både landstingsrådets födelsedatum och flicknamn, och det vore knappast emot PUL i praktiken, men det stämmer, det var ju naturligtvis emot Anbytarforums regler, jag tänkte inte på det.
 
Men sajter med utgivningsbevis och en ansvarig utgivare (det har väl Rötter?) faller alltså under Yttrandefrihetslagen (YGL) och inte under PUL, och då är det alltså helt nyligen fullt okej att man kan söka uppgifter direkt ur SPAR-registret på vissa andra sajter, under täckmanteln att de är till för att man ska kunna ta reda på bekantas födelsedag om man inte har koll på den.
 
Jag härjade en hel del med Datainspektionen när jag upptäckte den aktuella sajten, där tycker JAG att det hela är väldigt tveksamt, men det är alltså fullt och fast lagligt i det fallet, vilket såvitt jag kan se måste sätta de tjafsanden som var om Rötter och Anbytarforum - och som ledde till regeln om *endast avlidna* här - i helt nytt ljus. Skulle vara intressant att höra mer om, men detta borde jag väl ta i någon annan tråd, det finns säkert någon lämplig redan... får kika på det...
 
Nåväl, vi får se om jag eller någon annan hinner först att via Folkbokföringen traggla oss bak till landstingsrådets redan avlidna anor, så att de kan börja diskuteras och utforskas vidare här...

741
Björkstrand / Björkstrand
« skrivet: 2006-12-02, 15:39 »
Födelseåret 1887 lät lovande, men av 79 stycken Johan Adolf födda 1887 i Folkräkningen 1890 har dessvärre ingen av dem någon förälder med namnet Björkstrand. Står det ingen födelseförsamling på Johan Adolf?

742
Pamp / Pamp
« skrivet: 2006-11-30, 22:19 »
Jag har en anknytning till en annan Pamp i Östergötland. Vet inte så mycket mer om honom heller, men det är kanske en någorlunda nära släkting - kanske rentav en son till din Johan?
 
Konrad Kristian Pamp, fabrikör i Norrköping, bruksägare i Ljusfors. G m Brita Mathilda Pålman, *1805 29/11, dotter av handlanden i Västerås Johan Peter Pålman (1782-1839) och Brita Engel Ihrfors (1783-1861, vars farmor var Engel Pemer, 1723-1803).
 
Döttrar, åtminstone:
 
Brita Johanna Ter?se Pamp, *1826. G m Emil Wilhelm Hedelius, *1815, rådman, Norrköping.
Clara Leontina Matilda Pamp, *1828. G m Johan Fredrik Wellenius, *1818, rådman, Norrköping.
Emelie Josefina Pamp, *1829. G m Erik Wilhelm Berg, *1832, gårdsägare, Linköping.
Johanna Amalia Charlotta Pamp, *1835, ? 1900. G m Anders Johan Rosberg, *1827, kyrkoherde, Motala stadsförs.
 
Skulle någon händelsevis ha mer uppgifter om dessa personer vore det roligt att höra det. Jag har letat en smula efter familjen i kyrkböcker från Norrköping på Genline, men inte hittat just någonting än så länge.
 
Ska försöka mer längre fram, men jag har så mycket för mig inom många intressen, och så många lösa tåtar när jag ägnar mig åt just släktforskningen, så jag vet nästan aldrig när jag ska råka titta på vad inom min stora spretiga släktutredning. Skulle säkert vinna på lite mer rutiner... jobbar väl på det också, hoppas jag...  
 
Från början hade jag bara uppgift ur Västerås husförhörslängd att Brita Mathilda Pålman gifte sig med fabrikör Pamp i Norrköping och flyttade till Norrköping, döttrarna hittade jag senare via Folkräkningen 1890, och att herr Pamp hette Konrad Kristian och var bruksägare i Ljusfors framgick i svärsonen kyrkoherde Rosbergs biografi i något herdeminne.
 
När jag söker på Pamp + Ljusfors i Google får jag upp foto av Magnus Lars Ekelunds grav på Norrköpings kommuns hemsida. Där står:
 
Magnus Lars Ekelund ägde egendomarna Hults Bruk, Rodga och Ysunda. Köpte 1811 Stenhusfabriken med klädestillverkning av Fredrik Jancke. Gift 1803 med Aurora Beata Pamp, dotter till brukspatron Johan Pamp på Ysunda.
 
Det verkar alltså vara dina anfäder, Olof?
 
Namnet Ljusfors återfanns i en senare gravbeskrivning för familjen Hedenström som verkar ha ägt Ljusfors bruk efter Konrad Kristian Pamp, såvitt jag tror mig förstå.

743
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Nieroth
« skrivet: 2006-11-30, 19:43 »
Här är en släkting till som upptäcker tråden långt senare... Även jag stammar från Anton Johan och Christina Bonde, genom dottern Anna Beata och Sven Roos af Hjelmsäter.
 
Deras dotter:
Ebba Margaretha Roos af Hjelmsäter, gm kapten Ambjörn Funck, ? 1720.
 
Deras dotter:
Ester Catharina Funck, 1701-1787, gm kapten Hans Jacob Belfrage, 1686-1750.
 
Deras dotter:
Ebba Elisabet Belfrage, 1727-1803, gm löjtnant David Niclas Pemer, 1700-1776.
 
Deras son David Niclas, 1757-1839, var min ff ff ff.

744
Grill / Grill
« skrivet: 2006-11-30, 19:11 »
Har missat Knuts sista fråga 2004. Jag antar att utgivandet av deras egen kalender över ointroducerad adel är den mest bestående verksamheten. Just deras kategori av släkter har väl inga direkt gemensamma intressen att tillvarata, som är unika just för dem. Och inte äger de väl något riddarhus som man behöver dra in medel för att hålla i skick, vad jag vet.
 
Alltså en ren intresseförening för att visa att vi är adel, om än inte svensk introducerad adel på Riddarhuset, där dessutom ett par - om uttrycket må tillåtas mig - wannabe-släkter har slunkit med, genom att i äldre tider till synes haft starka dokument för att släkterna någon gång varit adliga, eller genom namnlikhet måste ha släktskap med äldre adelsätter, vilket väl är fallet med Grill genom de gamla traditionerna om samhöre med ätten Grillo i Genua.
 
De släkter i OAF utöver Grill som enligt modern källkritik inte har något bevisat adelskap - men alltså en gång i tiden tydligen ansetts/uppfattats ha det och kommit med i föreningen och fortsätter stå med i dess kalender - är von Sydow, de Champs, Munthe och Ouchterlony.

745
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-11-16, 20:08 »
För kännedom här i forumet, även mailat direkt till Carl:
 
19031207-9379, Per Erik Ejnar Neckter, hette Neikter, och fastighetsbeteckningen ska troligast vara Sparven 11, inte Sparren 11.
 
Hans änka är 19030829-4180, Davida Signe Kristina Neikter. När man tittar på hennes poster i 1970- och 1980-skivan ser man att hon bodde på samma adress båda åren och att fastighetsbeteckningen står som Sparven 11 i 1980-skivan.

746
Här finns mycket att berätta, Jenny... Kan maila dig massor om släkterna Meijer, Frumerie och Pemer (som Margareta Frumeries farmor var av).

747
Bergérus / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2006-10-08, 23:56 »
Det blir rena julafton för Emma här...

748
Bergérus / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2011
« skrivet: 2006-10-08, 23:47 »
Svar ska alltid lämnas här på Anbytarforum, så att andra som senare ser din fråga ska kunna få se om du fick svar, och vad det i så fall innehöll för information. Men jag mailar dig också, Emma.
 
Det finns 23 personer som heter Berg?rus idag enligt SCB:s namnstatistik. Samma siffra får man när man söker på Bergerus utan accent och jag gissar att det är 23+23 personer. 1980 fanns 15 Berg?rus och ytterligare 26 Bergerus, 1970 fanns bara sex stycken Berg?rus plus 31 Bergerus och 1890 hittar man sju stycken Bergerus utan accent (ingen med).
 
Jämför man personbestånden 1970 och 1980 kan man se att en del har fått in stavningen med accent över andra e-et i folkbokföringen från det ena året till det andra. 1970 var det alltså 37 personer totalt, 1980 41 och idag är det 46, att jämföra med sju personer 1890, plus en hustru och två hemmavarande barn.
 
Släkten tycks utgå från några gissningsvis syskon födda i Husby-Långhundra:
 
Johan Israel Bergerus, född 1819, 1890 f. hemmansägare, inhyses, i Eken i Ärentuna, änkling, som har hemmavarande dottern Anna Lovisa, född 1853 i Ärentuna, sömmerska.
 
Erik Bergerus, född 1824, 1890 backstuguman i Fjukby i Ärentuna. Är då gift med Gustava Charlotta Andersson, född 1818 i Alunda, och har hemmavarande dottern Hilda Augusta, född 1876 i Ärentuna.
 
Sofia Carolina Bergerus, född 1824, 1890 hustru till fd arbetaren Erik Vaxin, född 1832 i Ärentuna, paret skrivna i Storvreta i Ärentuna, men frånvarande vid inskrivningen.
 
Utöver Clara Maria Bergerus, född 1843 i Skånela, 1890 piga hos ägare Lars Peter Nilssons familj i Wideby i Ösmo, finns sedan en yngre generation Bergerus 1890 som alla är födda i Ärentuna, och torde vara ytterligare barn till Johan Israel eller Erik:
 
Carl Gustaf Bergerus, född 1864, arbetare, kvarter Ceres 12, Sankt Nikolai förs, Stockholm.
 
Olof Elias Bergerus, född 1864, handlande, kvarter Gripen 1, Klara rote 2, i Stockholm, med hustru Amanda Pettersdotter, född 1864 i Hjorted, Kalmar län, och i samma hushåll finns också hans trolige broder Frans Emil Bergerus, född 1872, bodbiträde.
 
Mailar du mig och berättar din pappas och hans föräldrars namn kan jag försöka hjälpa dig knyta ihop dem med släkten för fortsatt forskning bakåt i tiden.

749
Nej då. Hon finns i Sveriges Befolkning 1890, men inte i rotearkivet över huvud taget...?

750
Carl Johan (Jansson) Carlsson återfunnen... det gäller ju att känna till rätt församlingar. Jag kände bara till Skogstibble, men kom på rätt spår igen när jag tittade på en karta och såg Håtunas grannförsamling Håbo-Tibble... Där hamnar Carl Johan och hustrun i Negelstuna, där han blir rättare.
 
I hfl 1854-58 tillkommer en dotter Augusta Charlotta, född 1854 11/8, varpå familjen flyttar till Kulla 1855. Hamnar på Friberg, där titeln nu blir statdräng. 1856 24/10 går färden vidare till Yttergran och rättartjänst i Bälsta Norrgård, och därifrån 1858 till svärföräldrarna i Wiksjö i Häggeby. 1859 20/4 inflyttning till Stockholm. Letandet där är påbörjat, familjen är inte påträffad i Katarina eller Maria... Men Adolf Fredrik blev tredje församling jag kollade, och just där dök de upp. Flyttar till 89 Kungsbacken, men där hittar jag dem inte i vare sig 1859 eller 1860 års husförhörslängd.
 
1890 hittar man änkan som Karolina Lovisa Karlsson, arbetskarlsänka, i Barnhusväderqvarn nr 21, Adolf Fredrik rote 5. Återstår att se när Carl Johan gick bort, och vad det blev av dottern. Försöker hitta henne i rotemansarkivet via SSA:s hemsida just nu.

751
Trevligt att återfinna fd trädgårdsmästaren Jakob Dewahl, farbror till Anders de Wahls far Oscar, i Stockholm igen 1849. Han var borttappad som utflyttad från Sthlm 1840, angavs flytta till Lossa, men hade inte kommit varken dit, till någon angränsande socken eller till födelseorten Skokloster. Men då vet vi att han åtminstone 1849 fanns i Adolf Fredriks församling.
 
Musikdirektörsänkan Anna är förstås Oscars änka Anna, född Lundström, Anders de Wahls mor. Anna och Anders är begravda på Adolf Fredriks kyrkogård, förresten. Jag råkade gå förbi och tog ett foto av gravstenen en dag förra sommaren, och ett år senare kunde jag besöka graven igen i vetskapen att min mor var av samma agnatiska släkt...
 
Kammartjänareänkan Fredrika är änka efter handelsbokhållaren Anders Jansson Dewal, Deval, Devahl etc, f 1826 i Övergran, d 1859 i Stockholm, som är en av två enligt Erik Hellerström i artikeln 1958 obefryndade de Wahl, som troligen bara har tagit namnet hux flux.
 
Pigan H E E de Wahl är deras dotter Hulda Eugenia Eleonora. 1890 bor mor och dotter i Stadsträdgården no 4 i Katarina rote 14, enligt Sv Bef 1890.
 
Johan Gustaf är familjefadern i den andra sådana enligt Hellerström obefryndade familjen, som 1867 hade flyttat till Axberg. Gustaf Alexander var ett av barnen i den familjen, för övrigt Johan Gustafs hustrus barn före äktenskapet.
 
Den ende jag går bet på tills vidare är därmed tjänsteflickan A A de Wahl. Får beställa fram hennes mantalsuppgift på plats på SSA och se vad det står, så får vi försöka identifiera henne då.
 
Jag har börjat gräva bakåt på Anders Jansson för att se om det ändå inte finns någon anknytning någonstans, men hittills verkar det inte som om Hellerström lär ha missat någon koppling i det avseendet.

752
Groth / Grooth / Äldre inlägg (arkiv) till 05 december, 2006
« skrivet: 2006-10-03, 15:41 »
För kännedom har jag sett en hel del Groth då och då i de kyrkoböcker jag sistone letat i efter en bror till min morfars farfars far, Håtuna, Håbo-Tibble m fl.

753
När det gällde Carl Johan (Jansson) Carlsson hade jag inte hittat honom i Häggeby hfl efter 1845 sist jag letade, men hittade honom direkt i eftermiddags när jag försökte en gång till, och kunde därmed följa upp honom fram till 1853 idag.
 
När jag nu tänkte kolla om det var Vassunda han kanske kom till 1853 för att flytta till det Tibble som finns där gjorde jag genast ett tillfällighetsfynd. I inflyttningslängden för Vassunda fanns en Maria Charlotta Jansdotter, född 15/11 1835 i Sko (-kloster), vars föräldrar angavs heta Jan Carlsson och B. C. de Vahl.
 
Kontroll i Skoklosters födelsebok identifierar föräldrarna som statdräng Jan Eric Carlsson i Källbo och Brita Catrina Andersdotter, och en koll i materialet jag har sedan förut visar att det är Anders Jakobsson Dewals dotter Brita Kajsa som är återfunnen. Det sista som var känt om henne i Erik Hellerströms artikel från 1958 var att hon var i livet på 1820-talet. Men därmed är hon återfunnen något decennium längre fram i tiden än så.

754
Och så kan jag skicka inlägget jag var klar med strax innan jag skulle iväg på division 3-fotboll, men när det plötsligt tillfälligtvis inte gick att skicka några inlägg längre hit till den nya tråden:
 
Tänk... nya inlägg i den här diskussionen vägrar konsekvent att manifesteras med mail med nya inlägg i mitt användarkonto. Det är verkligen fascinerande. Det ska bli spännande att se om den problematiken fortsätter nu...
 
Svar till Stefan, då:
 
Jan Jansson, *1795 20/10 i Skokloster blev torpare i Nöden i Skokloster, och dog 1829 14/9. G 1821 28/10 m Anna Stina Carlsdotter, *1794 24/5 i Skokloster. Barnen var:
 
1. Carl Johan Jansson, *1822 10/2 i Skokloster, byter till Carlsson efter sin mors patronymikon Carlsdotter, 1845 23/10 till Häggeby där han tjänar dräng i olika gårdar i kyrkoroten och flyttar vidare 1852 till Prästgården i Håtuna, och därifrån 1853 till Tibble enligt hfl i Håtuna, men ej påträffad i Tibbles hfl (infl.längd saknas förstås). Gift 1853 23/10 med Carolina Lovisa Jansdotter enligt hfl i Håtuna, men vigseln ej påträffad i vare sig Håtuna eller Tibble.  
 
2. Johanna Jansdotter, *1824 10/6 i Skokloster. Flyttar 1839 till Bultarbo, 1840 till Sko Gård och 1841 24/10 till Stockholm, ej spårad vidare där, ej i livet 1890.
 
3. Anders Petter Jansson (min morfars farfars far), *1826 5/9 i Skokloster, dräng, statdräng, 1842 till Salsta, därfrån 1844 till Prästgården, 1847 24/4 till Qvarnslöt, och därifrån 1848 till Stentorp, Vassunda; 1851 efter Carl Augusts födelse till Holms församling, 1852 till Nydal under Ekhamns Torp i Vassunda, 1853 till Hagbyholm, Haga, 1859 åter till Nydal, 1863 åter till Hagbyholm, 1867 24/10 till Tibble, Vassunda, 1868-75 på församlingen skrivna, 1875 9/11 till Gröningdal under Edeby ägor, 1885 6/11 till Bergendal under Örby ägor, 1887 24/10 till Ekhamns dragontorp, där han och Ulrica bor i sista husförhörslängden på Genline 1891-94. G 1851 16/2 m Ulrika Ersdotter, *1828 24/8 i Vassunda.
 
Anders Petter och Ulrika fick barnen Carl August Jansson, *1851, Augusta Charlotta Andersdotter, *1854, Magnus Ludvig Andersson, *1857, Johanna Maria Jansson, *1860, Per Gustaf Andersson, *1865, Thecla Gustava Andersdotter, *1869, och Johan Knut Andersson, *1872, ? 1873.
 
Carl August och Per Gustaf har agnatiska ättlingar. Carl August hade en rad barn, varav sonen Ernst Teodor var min morfars far. Per Gustafs söner har tagit namnet Aringskog, som jag nämnt i tidigare inlägg ovan.
 
Barn och ättlingar vidare framåt i tiden finns också från Augusta Charlotta och Johanna Maria.

755
Och som Ann-Mari säger kände alltså också jag när jag insåg min de Val-koppling i somras.
 
Jag som blev intresserad av släktforskning 1981, kom igång och började intervjua släktingar och göra egna sammanställningar på allvar 1982 och nästa år på allvar kan fira 25 år som något slags släktforskare... kom iväg till ULA för att börja gräva efter morfars rötter i kyrkböckerna 1988 och körde fast på hans farfars far Anders Petter...
 
...och sommaren 2006 har jag äntligen koll på Anders Petters födelseförsamling och lyckas ta mig tiden att söka efter och hitta honom där, och kan ta mig de generationer till som krävs för att upptäcka ursprunget på raka manslinjen från en gammal rätt känd vallonsläkt, nr 157 i SVÄ:s släktnamnlista. Välkänd inte minst genom den store Anders.
 
Innan dess hade jag aldrig känt till några vallonska rötter för egen del.
 
Vore det enklare att återta gamla släktnamn som burits av anor i äldre led skulle jag absolut överväga att ta upp de Wahl som mellannamn, och bli Anders de Wahl Pemer.
 
Med min mor född Jansson, men agnatiskt av släkten de Wahl önskar jag definitivt att sådant borde vara möjligt. Hoppas nya motioner om sådana justeringar av namnlagen må dyka upp, sådana har förekommit tidigare, men hittills uppenbarligen inte lett till någon åtgärd.
 
Fast det här med att släkten är vallonsk ser jag iofs att jag nämnde i mitt allra första exalterade inlägg här i tråden den 17 juni... *ler*

756
Så fick jag ett vänligt påpekande i privat mail. Jag har ju tänkt alldeles gruvligt fel om vad Böhmen vad för område, jag är snarare ungefär Anders Tjeck givetvis. Ibland snurrar man allt till det. :-/

757
Han kom närmast från Tyskland, men var av vallonsk härkomst. Det har visst inte nämnts här i tråden, men i Erik Hellerströms artikel i Släkt och Hävd 1958 framgår att namnet de Val helt enkelt betyder vallon!  
 
På samma sätt som mitt eget släktnamn kommer ur namnet Böhmer och alltså betyder böhmrare, dvs ungrare. Det har jag haft mycket roligt åt sista tiden som webmaster för en hockeyklubb som precis har värvat två just ungerska spelare.

758
Jo, de borde nog slås ihop. Och släkten är ju konstaterat vallonättad och räknas som vallonsläkt av SVÄ, så hela den sammanslagna tråden borde sedan ligga under Vallonsläkter.

759
Erik Janssons föräldrar är Jan Andersson och Brita Mårtensdotter i... ja, det var en bra fråga. Det är sida 36400, GID 371.31.36400, Rasbo födde 1750-1803, om någon vill försöka se bättre än jag vad det står.

760
Märkligt, jag hittar inte Lovisa och hennes familj någonstans i husförhörslängden på någon plats som namnmässigt påminner om den som står angiven i födelseboken. Har hittat alla dopvittnens familjer i närheten av Ströja. Bondemågen Anders Andersson i Storbolsäng är måg till en bonde som heter Pehr Norström, så där bör Stina Cajsa höra hemma.
 
Jomenvisst! I AI:10, 1801-1807, finns familjen Pehr Norström på/i Storbolsäng och en dotter Stina Cajsa, född 1790 är äldsta barnet. Ska försöka följa henne framåt i tiden härifrån i stället, då. Ja! I AI:11 finns på samma sida måg Erik Jansson, f i Rasbo 1785 9/3, med hustru Stina Cajsa Norström, f 1790 27/7, och i den boken en son Jan Peter, född 1810 8/2, död 1811.
 
Erik kom från en familj i Årsta, Rasbo, son till Jan Andersson, f 1753, och Brita Mårtensdotter, f 1759 14/2. Till samma sida i hfl flyttar Eric och Stina Cajsa in och får i AI:11 sonen Carl Erik 1812 13/3 och sonen Matts 1814 21/3. Här finns man kvar i AI:12, 1815-1820, och får under de åren barnen Anna Cajsa 1816 1/9 och Ulla 1820 28/1 (död 1821). I AI:13 där jag började med att leta efter dem finns de först i Årsta, där också föds Pehr 1822 28/2, död 1822, och så flyttar de till sidan 93, nu får vi se...
 
Jaha, ja... överst på sidan står att den behandlar 2:a roten, Torpare Bokhållarhus, nr 93. Längre ner på sidan i höjd med familjen Erik Jansson står Hagarne. Här finns Lovisa tillskriven som dotter. Där har vi henne.
 
Det verkar kanske mindre och mindre troligt att Lovisa Jansson har de Wahl-anknytning själv, utan att den kanske finns hos den okände fadern. OM det finns en anknytning... det är ju inte ens säkert, förstås...
 
Däremot är hennes morfar Pehr Norström född 1755 i Värmland, så frågan infinner sig snabbt om hon är släkt med mig på Pemer-sidan, jag har ju värmländska norströmmare vid nästan samma tid... nja, släkt med dem kan hon vara, men inte en ättling, det är för nära i tid, visar det sig när jag kollar... Men festligt om det är samma släkt!

761
Talar om fd soldaten Karl Erik Isberg/Öberg, ja. I AI:13 står tydligt Carl Erik Isberg, men där står Öberg tillskrivet i liten stil, så namnet blir tydligen Öberg i den vevan. Blir det igen kanske, Isberg kanske han kallades just när han kom till Ista?
 
Det verkar kunna vara samme Johan Leonard som 1890 är arbetare i Gävle och då heter Öberg. Namnet Axel finns på en av dennes söner. Det är den ende Johan Leonard 1890 som är född 1849 i Uppsala. Husförhörslängder 1886-1890 för Gävle är en ruskig massa olika böcker från AI:21A till AI:21K, så jag ger mig inte på att leta upp honom där just nu...  
 
Hautboist, ja. Jag kände till ordet, så det var därför jag associerade till det och tyckte att det måste vara det det stod. Kollar igen, visst står det hautboist. Däremot var alltså jag osäker på stavningen.
 
Ska leta vidare efter Lovisas familj i husförhörslängen åren då hon är född. Det verkar absolut stå Ströja Hagen som ort vid föräldrarnas namn i födelseboken, men hagen var bara en sida i hfl och där bodde några helt andra. Men jag ska kolla vidare i byn Ströja nu...

762
Det är tydligen Isberg han heter, Carl Erik. Lovisa stod själv som Jansson Isberg i utflyttningsboken i Uppsala, i och med att hon var gift tydligen före flytten med honom. Jag kopplade det först som lysning till äktenskap med någon annan, som runnit ut i sanden.
 
Johan Leonard har en far angiven, en haotboist (bör det stå) Billström eller Dillström (?), från vilken hon blev skiljd 1853, står det i Vassunda AI:13, där Johan Leonard kallas hennes äkta son. Däremot kallas han oäkta i Uppsala AIA:10.

763
I utflyttningslängden i Uppsala fanns bara Lovisa och Johan Leonard, och så också i Uppsala dkfs hfl, AIA:10D, 1854-1859, sid 284. Där finns däremot ett fosterbarn Axel, född 1852 15/12 (?), död 27/12 1854.
 
Här nämns Lovisa vid födelsedatumet 1824 25/7, men står som född i Rasbo.
 
En lång tättskriven text finns i fältet längst till höger. Svårläst, men det verkar innehålla fött oäkta barnet Axel Teodor och nästan rätt datum.
 
Hittar Lovisa född i Rasbo helt rätt datum, dotter till torpare Eric Jansson i Ströja Hagen och hustru Stina Cajsa Norström. Faddrar Bondemågen Anders Andersson i Storbolsäng, bondesonen Olof Olsson i Håfgården, hustru Malena Matsdotter i Smörhättan, bondedottern Carin Olsdotter i Håfgården.
 
Hm... svårare att hitta familjen i husförhörslängden... men jag letar på... skickar detta då just ditt nya inlägg dök upp, så du kan få en delrapport...

764
Aha... jag gick tillbaka till AI:16, och där stod Lovisa angiven som inflyttad 1858. I inflyttningslängden B:1, 1831-1860, sid 77000, vanlig sida (bild 109 av 233, GID 2440.30.77000) står hon med ett helt annat födelsedatum, nämligen 25/7 1818. Har då sönerna Axel Teodor samt Johan Leonard, född 4/7 1849 i Uppsala.
 
Där står också (om jag kan läsa rätt):
 
Fadren obekant. Men hans namn skall finnas i ett förseglat (...) Moderns egor.
 
I första hfl, AI:13, sid 151, står vidare om brevet: Modren förevisat ett förseglat bref, på (...) betyg, att föräldrarnas namn finnas inuti brefet, hvilket förvaras af föräldrarna.
 
Hennes föräldrar???

765
Spännande... Axel Theodor föds 29 juni, döps 4 juli av Brandin/Brundin, föräldrarna anges inte kända i födelseboken. Dopvittnen är trädgårdsmästaren P. E. Hörlin med hustru, bokbindare C. Th. Lundberg, jungfru Maria Lundberg, guldsm.ges. L. Wendelius och bondedottern Br. Carin Nordström.
 
Lovisa med rätt datum finner jag inte direkt i Uppsala. Det föds en Lovisa den 7 juli, dotter till en laborat.dräng P. Edman och hustru Christina Hammarlund, så det verkar ju inte stämma.
 
När och var har du koll på Lovisa? Så kan jag försöka utgå därifrån.

766
Min morfars farfars far Anders Petter Jansson, född 1826 i Skokloster, kom själv till just Vassunda, och gifte in sig i Vassundafamilj och sonen Carl August som är min anfader föddes där. Lovisa kanske är riktigt nära släkt med dessa Janssons... Jag ser inte riktigt hur det skulle kunna hänga ihop, men det verkar spännande att försöka hitta en koppling. Hoppas det finns en...

767
Det kan säkert finnas något släktskap någonstans. Vet du mer om Lovisa? Mer finns skrivet i tråden Smedsläkter: De Val / de Wall. Där har jag berättat om hur jag den här sommaren - efter snart 25 år som någto slags släktforskare - har upptäckt min mors agnatiska ursprung i just denna släkt...
 
Där finns ett och annat om vad det finns för lösa trådar på de agnatiska de Val/de Wall/de Wahl-grenarna utan släktnamnet i Uppland under 1700- och 1800-talet.

768
Planting Gyllenbåga (-boga) / Planting Gyllenbåga (-boga)
« skrivet: 2006-09-24, 17:45 »
Ja, precis, jag tyckte Annas fråga var konstig.
 
Och de båda skribenter som nämnde anknytningar var alltså du och Thomas.
 
Jag var nog lite otydlig.

769
Planting Gyllenbåga (-boga) / Planting Gyllenbåga (-boga)
« skrivet: 2006-09-21, 23:21 »
Konstigt ställd fråga! Båda skribenterna nämner ju att de har släktanknytningar till de Planting som nämns. Och undrar om det kan beläggas någon anknytning till ätten Planting-Gyllenbåga.
 
För att summera saken, ställt lite på sin spets:
 
Kjell:
Många med mig med rötter i tornedalen önskar svar på detta. Om nu någon kan svara på dessa två frågor.
 
Anna svarar med motfrågan:
Varför detta intresse för Planting-Gyllenbåga?
 
Den sista frågan, motfrågan, är väl redan så besvarad den kan bli. Eller vad är det jag missar?

770
Håller helt med Richard om antydningar av begränsad art. Gäller bara att vi hittar helt rätt linje, och det börjar säkert sätta sig nu.
 
Det är en oerhört spännande familjebakgrund FR har, inte att undra på att vi nyfikna släktforskare går i taket...

771
Och för den som sett frågan ställas här, men inte hittat svaret någonstans, så är alltså musikern och kompositören Carl-Axel Dominique och statsministerns far Bruno Reinfeldt 4-männingar. Det går att hitta när man letar sig igenom sajten som Peter länkade till.

772
Det är säkert rätt klokt att sätta en enda rak och konsekvent linje mot allt som närmar sig det renodlat politiska eller skämt om det. Jojjes skämt var absolut roliga, men... i varje fall ett av dem var verkligen inte helt okontroversiellt och ingen objektiv sanning om den blivande statsministerns parti, utan en subjektiv uppfattning som bygger på att man nog inte röstat på det själv, men där jag själv känner många som röstar på det som i och med sina egna yrkesroller blir mycket förnärmade över att det raljeras över den detalj som skämtet byggde på från den andra sidan.
 
Det är med andra ord en svår balansgång att skriva detta kommenterande inlägg utan att själv gå för långt över gränsen till det politiska, men om detta också blir raderat har åtminstone alla registrerade användare som skrivit i tråden fått det i sin mail.

773
Även Anders B:s inlägg 7.27 är helt raderat pga ett skämt om... ja, nu hittar jag inte heller var det ordet hade nämnts innan, så det kanske har raderats också. Jag nämner det inte alls själv då, så detta blir inlägg blir rent.  
 
Anders avslutning tycker jag hade i diskussionen att göra:
 
För att återgå till allvaret, hur ser möjligheterna ut att komma vidare i Lettland? Reinfeld ger ett antal träffar (men med ofullständiga data) i just Lettland. Kusingiftet med en annan Reinfeld tyder på att familjen fortsatte att ha kontakter över Östersjön länge. Kanske cirkusrelaterade kontakter.

774
Om John Reinfeldt framgår på Söderskivan att han flyttade från adressen på Mindre Pelarbacken till rote 29 (Kristinebergsroten) 23/11 1908.
 
Halvbrodern Linn? Andr? Eugen Engelbrekt gifter sig för övrigt 1/8 1925 med släktingen Antonie Elisabeth Reinfeld, f 27/9 1904 i Riga. En kusin?
 
Spännande med dessa släkter. Studerar man Sveriges Dödbok 3 ser man att det finns företrädare för den äldre släkten Reinfeld/Rensfeld såväl som en hel del ättlingar till Emma Reinfeld. Johns amerikanska gren och den yngre halvbroderns carlssonska gren, som hamnade i Skinnskatteberg.

775
Juhlin / Julin / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2008
« skrivet: 2006-09-09, 01:16 »
Vill gärna upprepa min nyfikenhet från förra sommaren... i släkten Pemer och Släktföreningen Pemer vill vi gärna få ihop ett så komplett släktträd som möjligt av alla cognatiska Pemer-ättlingar. När det dyker upp ättlingar på för oss ännu outforskade, okända, grenar, som själva upptäckt sitt Pemer-ursprung, är det av största intresse för oss att få vetskap om sådana grenar...  
 
Så jag hoppas allt är bra med Anders Nilsson, att du kikar in igen någon gång och har lust att dela med dig av din gren från Peter Julin och Brita Stina Pemer...

776
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2006-08-24, 22:00 »
Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925-36) av Gustaf Elgenstierna alltså. Kanske vi ska förtydliga.

777
Tropp / Tropp
« skrivet: 2006-08-22, 14:15 »
Också från Sveriges dödbok 1947-2003:
 
18780912-505
Tropp, Bror Karl August
Trädgårdsgatan 1, Göteborg
Död 18/8 1955.
Kyrkobokförd i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
Född 12/9 1878 i Hedvig Eleonora (Stockholms stad, Uppland).
Gift man (24/3 1920).
--------------
 
18830613-5008
Tropp, Hilden Augusta
Richertsg 14/Stenberg/
412 60  Göteborg
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 18/4 1972.
Kyrkobokförd i Göteborgs Johanneberg, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän). Mantalsskriven på samma ort.
Född 13/6 1883 i Karlskrona stadsförs (Blekinge län, Blekinge).
Änka (18/8 1955).
--------------
 
Verkar kunna stämma rätt bra...

778
Nu ändrade jag inställningarna ytterst konkret i mitt användarkonto... det vore väl själva den om inte inlägg i den här diskussionen ska börja dyka upp i min mail som de ska i fortsättningen...
 
Jättekul att se Mimmis inlägg, jag har varit på väg att ta kontakt med en viss annan de Val, som var särskilt namngiven som mycket intresserad av släkten i Hellerströms artikel. Har mailat Mimmi lite som jag hoppas ska vara av intresse, och ska få iväg samma filer till Ann-Mari också nu...

779
Post 240313
Friberg, Frans
Bryggare
f. 1846 i Heda (Östergötlands län, Östergötland)
Gift man, far i familjen
Nedre Wätan N:ris 1 o 8
Jakob och Johannes rote 8 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Heda Linköping
 
Post 240314
Broberg, Matilda Charl:a Eugenia
f. 1846 i Forsby (Skaraborgs län, Västergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Nedre Wätan N:ris 1 o 8
Jakob och Johannes rote 8 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Forsby Skaraborg
 
Post 240316
Frans Kasper Detlof
Sjöman
f. 1873 i Karleby (Skaraborgs län, Västergötland)
s.
Ogift man, barn i familjen
Nedre Wätan N:ris 1 o 8
Jakob och Johannes rote 8 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Karleby Skaraborg
 
Post 240315
Astrid Gunhild Emilia
f. 1880 i Varola (Skaraborgs län, Västergötland)
d.
Flicka, barn i familjen
Nedre Wätan N:ris 1 o 8
Jakob och Johannes rote 8 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Varola Skaraborg

780
Hmmm... jag har inte sett några mail om nya inlägg här nu heller. Jag trodde som sagt jag hade inställt att alltid få inlägg i diskussioner där jag själv har skrivit.
 
Är det denna sida du tänker på, Ann-Mari?

781
Wow! Två barn till... fram till 1900 i alla fall. Och så vet jag ju om ett fött 1910 sedan förut. Intressant att de bodde i Grums år 1900. Jag får kika in på Värmlandsarkiv och följa familjen vidare in i 1900-talet när jag är i Värmland nästa gång.
 
Jättetack, Solveig!

782
Carl Öberg, född 1868 i Älgå, soldat nr 68 i Byn, Älgå i husförhörslängd 1888-94. Upptäckte just att han fick en dotter 1895. Visste bara om en dotter född 1910 tidigare. Hur ser hans familj ut 1900? Han gifter sig 1894 med Kajsa Olsdotter, född 1870, och får dottern Ester Kristina 1895. Mycket nyfiken på om de hade fler barn år 1900. Tack på förhand!

783
Jepp. Teorin Ernst Ivar son till Ernst Victor stämde.

784
Aha, så där är födelsedatum med, det var det som lurade mig. De där utdragen har ju oftast bara födelseår utan datum från de flesta församlingar, vad jag har sett.
 
Jag räknar förresten med att kunna avblåsa min utkastade fråga om Ernst Ivar Stridsberg, jag kom på vad jag ju faktiskt har tillgång till här i datorn och sitter just och bläddrar efter Trollhättan i Älvsborgs läns scb-utdrag över födda 1893 nu...

785
Tack, snälla Bengt! Vad trevligt, det är från husförhörslängden 1896-1900, eller? Har du tillgång till nästa bok också? Då kanske man kan hitta femte syskonet Astrid också.
 
Följdfråga här: Jag har hittat uppgifter om de här fyra syskonen under 1900-talet i bl a dödskivorna och Söderskivan. Elisabet Margareta kom att bli gift med en Ernst Ivar Stridsberg, född 1893 27/8 i Trollhättan. Jag har två andra Stridsbergar ingifta bland Pemer-ättlingarna, och vill gärna se om han är släkt med dem och i så fall hur.
 
Så om någon har lust att kolla vilken Stridsberg-familj 1900 han är son i så kan jag kolla upp de olika familjefäderna sedan. När jag ser de två familjer Stridsberg som finns i Trollhättan 1890 misstänker jag starkt att detta blir en tredje kusin till de två kusiner Stridsberg som är ingifta i mina längder sedan förut.
 
Om någon möjligen har Svenska Släktkalendern 1963 eller någon av de äldre årgångar där släkten Stridsberg med ursprung från Spånga var med, kan kanske släktskapen konstateras där? De kusiner det handlar om sedan tidigare var Erik Rudolf, född 1884, son till revisorn och godsägaren Axel Adolf, född 1830 i Sankt Nikolai, och Lennart Konstantin, född 1884, son till adjunkt Olof Arvid, född 1833 i Stockholm. Ernst Victor och Konstantin som bodde i Trollhättan 1890 ser av födelseår och -orter ut att vara troliga bröder till Axel Adolf och Olof Arvid. Och att döma av namnlikheten är det väl troligen Ernst Victor som är Ernst Ivars far, månne?
 
Men kan jag bara få hjälp med Ernst Ivars familj år 1900 kommer jag säkert på rätt spår. (Sedan kan jag kolla de olika fäderna själv på Genline.)
 
Tack på förhand!

786
Ja, där kom barnen!  
 
Tack så mycket!

787
Tack Solveig! Ja tack, gärna!

788
Axel Oskar Valin, född 1863 i Sala, är 1890 bokhållare vid Skutskärs sågverk och ogift.
 
Enligt en släktutredning från 1944 blev han gift med en Emma Broberg, fick barn Elisabet, Rune, Margit, Dagmar och Astrid, men mer har jag inte om familjen.
 
Vad finns det för uppgifter om honom år 1900?

789
Hej Sofia!
 
Hittar ingen av bröderna, men tydligen systern med make och en son:
 
Post 790204
Enell, Ludvig Wilhelm Theodor
Fältmusikant
f. 1854 i Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
Gift man, far i familjen
S:t Pers Qvarter
Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: Linköpings Domk.
 
Post 790205
Kellgren, Johanna Maria
f. 1850 i Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
S:t Pers Qvarter
Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: Linköpings Domk.
 
Post 790206
Carl Ludvig Eug?n
f. 1880 i Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
S:t Pers Qvarter
Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: Linköpings Domk.
 
Mvh
Anders

790
Jag gav den son till Jakob Jansson som leder vidare ner till Anders de Wahls gren fel förnamn kl 19.12 i måndags, förresten, han hette ju Anders han med. Ett vanligt förnamn överlag i släkten de Val, så det är lustigt att jag fick det. Mamma hade trots allt ingen aning om något sådant när jag föddes...  
 
Jag har sammanfört de sammanställningar av agnatiska grenar av släkten som jag hittills har stött på nu, i en Word-fil i samma stil som mina Pemer- och Frumerie-filer. Erik Hellerströms artikel från 1958, material jag fick av Michael Östman, och egna kompletteringar i Sveriges Befolkning 1890, 1970 och 1980 samt dödskivorna, samt telefonkontakter med folkbokföringen.
 
Med en tabellnumrering där varje son som fått egna barn, och varje dotter som fört släktnamnet på sin agnatiska gren (de Wall, Dewall i olika former respektive Aringskog) vidare till sina barn, får en egen tabell, blir det just nu 132 tabeller.
 
Då återstår vidare agnatiska grenar från Abraham de Wall, 1708-1788, vars barn fick patronymikon, och sönerna Jan och Erik hade barn som bar patronymikon och inte var vidare efterforskade av Erik Hellerström. Där ska jag givetvis jaga vidare själv.
 
Och i några fall rörande släktingar som finns i livet och som jag tänker kontakta i vilket fall ändå avvaktade jag med att gräva fram familjeförhållanden för deras barn direkt via folkbokföringen och tänkte fråga dem själva i stället.
 
Så fler tabeller lär det bli...

791
Apropå märkliga turer kring patronymika som blir efternamn... Anders Petter Jansson hade Jansson som patronymikon. Äldste sonen Carl August behöll pappas patronymikon som efternamn och kallade sig Jansson och alla agnatiska ättlingar till honom har sedan hetat Jansson tills min morfar bytte till Askäng, min morbror till Saxeby och min mor, moster och en dotter till morfars bror gifte sig. Morfars brorson och hans dotter heter Jansson än idag.
 
Anders Petter Janssons övriga barn tog däremot överlag upp Andersson som efternamn, söner såväl som döttrar, utom en av döttrarna som står som Pettersson som gift. Den ytterligare son som bildade familj förde troligen vidare namnet Andersson som efternamn till sina barn, men det är där alla hans söner tog namnet Aringskog, ett namn som sedan förts vidare agnatiskt och i några fall cognatiskt.
 
Och Anders Petter Janssons bror Carl Johan som jag avslutade förra inlägget om byter på 1840-talet och börjar bli skriven Carlsson i stället. Modern hette Carlsdotter och morfadern alltså Carl, så här är en som bytte sitt äkta patronymikon till ett metropatronymikon om ett namn bildat av morfars förnamn skulle kunna kallas så.
 
Många olika varianter på två bröder och den enes barn och barnbarn...

792
Tackar tackar!  
 
Det verkar vara rätt man. Kollade på Ellis Island-sajten nu, och där finns Per V. Olsson född i Raslagsbro, Sweden, anländ till NY den 24 mars.
 
Kanske det var en missuppfattning att också broder Gustaf Vilhelm hade emigrerat.
 
Tack för hjälpen, och tack detsamma!  
 
/Anders

793
Snyft... frågor ställda både före och efter min har fått svar, men ingen har svarat något om mina två bröder Olsson:
 
Gustaf Vilhelm Olsson, f 1888-09-14 i Roslags-Bro.  
Per Viktor Benjamin Olsson, f 1890-08-08 i Roslags-Bro.  
 
Anybody? Jag skulle bli så tacksam...  
 
Mvh
Anders

794
Två morbröder till min morfar ska ha emigrerat till USA en bit in på 1900-talet:
 
Gustaf Vilhelm Olsson, f 1888-09-14 i Roslags-Bro.
Per Viktor Benjamin Olsson, f 1890-08-08 i Roslags-Bro.
 
Kunde vara intressant att se om något står om dem, och vad. Var de hamnade och så...

795
Det kan förresten finnas en ännu äldre gren på släktens stamtavla. Jakob Jansson som hamnade i Skokloster och är stamfar för statargrenen med Askäng, Saxeby och Aringskog från hans äldre son Jan, samt grenen från den yngre sonen Karl där släktnamnet snabbt dök upp igen och skulle komma att frambringa Anders de Wahl...
 
...hade bl a en äldre bror Olof Jansson, som 1756 är dräng vid Barkarby i Västerås-Barkarö, kallas gifte drängen Olof Jansson och anges flytta till Västra Ryd, men är ej återfunnen där...
 
Så hittar någon en Olof Jansson, född 1731 i Romfartuna, någonstans i Sverige (Uppland?) efter 1756, så vill vi gärna veta hur stora grenar ättlingar det må finnas efter honom också...  
 
Även min mammas ff ff Anders Petter Jansson, som så länge var den jag satt fast vid på hennes fäderne, hade en än så länge ouppföljd äldre bror, Carl Johan Jansson, född 1822 10/2 i Skokloster...

796
Oj, jag måste ha missat mail här, jag borde ju ha fått mail om Ann-Maris inlägg eftersom det var svar i en diskussion där jag har skrivit. Förmodligen är det helt enkelt jag som har missat det mailet.
 
En detalj missade jag totalt när jag skrev om mig själv som blivande huvudman för släkten hos SVÄ, och att min morbror eventuellt kan vara släktens verklige agnatiska huvudman, om vår ana Olof var den äldste av sönerna till Johan de Val i Säter och Avesta.
 
Glömde ju att min morfars bror var ett år äldre än morfar, och alltså är det en kusin till min mamma och hennes syskon som i så fall är den de Valska huvudmannen. Rolf Jansson heter han. Däremot blir min morbror eller hans son huvudman så småningom om det är vår gren som gäller, då Rolf inte har någon son (däremot en dotter).
 
Min morfar bytte namn till Askäng efter skilsmässa från min mormor när min mors syskon redan var vuxna, och mamma bodde hos mormor, och min morbror har som tidigare nämnts tagit namnet Saxeby.
 
Idag har jag via Genline, Folkräkningen 1900, Sveriges Dödbok 3, befolkningsskivorna för 1970 och 1980 och ett antal telefonsamtal med folkbokföringen nystat fram en rejäl ytterligare agnatisk gren från en yngre bror till min morfars farfar. Dennes söner tog namnet Aringskog, och det har blivit en rejäl gren där, i huvudsak på den agnatiska de Val-sidan, samt några cognatiska yngre släkter (med Svenska Släktkalender-terminologi).
 
Tilläggas kan att Michael Östmans hemsida finns på annan adress numera, slå upp Michael i Forskarkatalogen här på Rötter så finns länk till sidan där den fungerar. Däremot är det gammal och inaktuell länk i DISBYT. Jag har knappt hämtat mig sedan jag fick det material av honom, som jag håller på att formatera om till ett Worddokument i samma stil som jag alltid gör mina släktuppställningar i, och har nog inte ens skrivit tillbaks till honom och tackat för det digra materialet.
 
Påpekas ska kanske också att uppgifterna Leif Granström nämner om en del de Waal i Emmerich kommer ganska oförvanskade från inledningen av tidigare nämnda artikel av Erik Hellerström. Men om den nämnda fastern har varit i Tyskland och funnit något vore det av rejält intresse att höra vad hon i så fall har funnit där!

797
46 Ordet är fritt om släktforskning / Hitta släkten
« skrivet: 2006-06-19, 21:12 »
Oj, den här sajten kommer många att protestera mot och anmäla hit och dit när den blir rejält känd.
 
Jag vill inte att någon som vet mitt namn ska kunna få fram min födelsedag på Internet, min födelsedag hör till den personliga integriteten...

798
1890 finns en dräng Alfred Johansson född 1860 i Sparlösa i Linköping:
 
Post 793461
Johansson, Alfred
Dräng
f. 1860 i Sparlösa (Skaraborgs län, Västergötland)
Ogift man, ensam i familjen
Tannefors Qvarter
Linköping (Östergötlands län, Östergötland)
Födelseort i källan: Sparlösa Skarab. l.

799
En korrigering till Kenneth Gustafssons inlägg från april ifjol. Erik Hellerströms artikel i SoH 1958:2 är inte komplett. Det påpekar Hellerström själv också.
 
Framför allt har han på Anders de Wahls släktgren bland bondegenerationerna med patronymikon i Skokloster tappat bort Jan Jakobssons, 1762-1812, änka och barn, under perioden 1807-1818 då husförhörslängd saknas. De fanns dock kvar i socknen efteråt. Sonen Jan Jansson, 1795-1829, skulle bli gift och få tre barn...
 
Själv började jag försöka jobba mig bakåt på min mors (född Jansson) raka fäderne första gången 1988, men fastnade på hennes farfars farfar Anders Petter Jansson, född 1826. Jag fattade inte på en gång att sockennamnet Sko syftade på Skokloster, och annan forskning och andra intressen kom emellan.
 
Härom året insåg jag hur det låg till, och fick ett nytt projekt att så snart som möjligt kolla Skoklosters kyrkböcker och leta upp Anders Petter Jansson där. Det blev äntligen av för några veckor sedan och jag kunde följa hans fäderne bakåt till en viss Jakob Jansson, född 1737 i Västmanland.
 
Någon vecka senare - nu i måndags - kom jag på tanken att söka på de inblandade släktingarnas namn på DISBYT och upptäckte att de fanns i Michael Östmans uppgifter och på hans hemsida. Så efter drygt 24 år som något slags släktforskare upptäcker jag plötsligt att min mor agnatiskt är av släkten de Val.
 
Jag har inte haft några kända vallonska rötter fram till i måndags, men är med sedan förut i Sällskapet Vallonättlingar och huvudman där för släkten Frumerie (jag är inte Frumerie-ättling, men de flesta Frumerie-ättlingar är också Pemer-ättlingar), så nu får också släkten de Val (som har nummer 157 i SVÄ:s släktnamnsregister) en sådan huvudman där.
 
Om det är sonen Olof som var den äldste sonen till den ursprunglige invandraren Johan de Val, så är min morbror Eine Saxeby släktens huvudman totalt sett.

800
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2006-06-17, 17:37 »
De fyra sist/senast introducerade ätterna är:
 
Nr 2346, Gentzschein, adlad 1650, introducerad 1967.
Nr 2347, von Braun, adlad 1690, introducerad 1967.
Nr 2348, von Rosen af Kardina, adlad 1617, introducerad 1971.
Nr 2349, von Samson-Himmelstjerna, adlad 1640, introducerad 1974.
 
Närmast dessförinnan hade det varit nr 2345, Berencreutz, adlad 1697, introducerad 1917, och innan dess den siste i Sverige adlade Sven Hedin, som adlades 1902, introducerades 1904 och själv slöt sin ätt 1952.
 
Den näst siste adlade i Sverige kan kanske förresten vara av intresse att nämna, jag har tidigare fått intrycket att Sven Hedins adlande 1902 var det första sedan adlandet av Louis Palander (ätten utdöd på svärdsidan 1931 med en hans son, döttrar var i livet 1952) och upphöjandet av Adolf Erik Nordenskiöld till friherre 1880.
 
Men det var en grosshandlare Olof Wijk, adlad 1890, introducerad 1891, död före 1916. Jag har 1916 års adelskalender där hans son Hjalmar, född 1877, har ärvt adelskapet, och denne slöt ätten när han dog ogift 1965.
 
Erik Adolf Nordenskiölds upphöjelse till friherre är därmed den sista upphöjelsen i adlig eller i en högre adlig värdighet som delades ut i Sverige, och som ännu fortlever.

801
Man beskriver det ju som att finansieringssättet ändrades vid nystarten 1962. Hur fungerade finansieringen av SSK på Elgenstiernas tid? Kostade det ingenting för de deltagande släkterna då, eller avsevärt mindre?

802
Aha, Carolina dör före 1890 och Johan Leander blir omgift:
 
Post 1393642
Johansson, Johan Leander
hemmansegare
f. 1839 i Hycklinge (Östergötlands län, Östergötland)
Gift man, far i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Hycklinge Östg.
 
Post 1393643
Jonsdotter, Karolina
f. 1847 i Kisa (Östergötlands län, Östergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Kisa Österg.
 
Post 1393644
Hanna Sofia
f. 1865 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
D.
Ogift kvinna, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Post 1393649
Karl Adrian
f. 1874 i Hycklinge (Östergötlands län, Östergötland)
S.
Ogift man, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Hycklinge Östg.
 
Post 1393648
Gustaf Justin
f. 1883 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
S.
Pojke, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Post 1393647
Ernst Iwar
f. 1885 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
S.
Pojke, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Post 1393646
David Iren
f. 1887 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
S.
Pojke, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Post 1393645
Selma Paulina
f. 1890 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
D.
Flicka, barn i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Jag undrar om David Iren ska vara Sven? Ett gammaldags stort S och ett v, jag kan föreställa mig att en ovan läsare kan tolka det som ett I och ett r.
 
Johan Arvid 1890:
 
Post 1393651
Johansson, Johan Arvid
Brukare
f. 1862 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Gift man, far i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Post 1393652
Andersd:tr, Selma Josefina
f. 1869 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Näfstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
Selma Ottilia hittar jag inga spår av.

803
Jag hittar David Melker och Anders Johan med familjer:
 
 
Post 1394969
Jönsson, David Melker
Hemmansegare
f. 1839 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Gift man, far i familjen
Örsåsa N:o 1.
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394970
Johansdotter, Kristina Karolina
f. 1840 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Örsåsa N:o 1.
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394972
Johan Adrian
f. 1865 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
s.
Ogift man, barn i familjen
Örsåsa N:o 1.
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394973
Melker
f. 1871 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
s.
Ogift man, barn i familjen
Örsåsa N:o 1.
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394971
Emil
f. 1877 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
s.
Pojke, barn i familjen
Örsåsa N:o 1.
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394032
Jönsson, Anders Johan
hemmansegare
f. 1842 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Gift man, far i familjen
Skärstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394033
Larsdotter, Fredrika Lisa
f. 1844 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Skärstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi
 
 
Post 1394034
Karl Justinus
f. 1879 i Södra Vi (Kalmar län, Småland)
S.
Pojke, barn i familjen
Skärstad
Södra Vi (Kalmar län, Småland)
Födelseort i källan: Södra Wi

804
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-06-12, 20:47 »
Hittade en släkting, 18761023-120, som är avläst och inskriven som Ida Mathilda Ståhl, f Le Wahl. Det ska vara de Wahl.
 
Jodå, hon är nära släkt med Anders, kusin. Och därmed liksom honom fyrmänning till min morfars farfar. Jag har just idag efter närmare 25 år (!) som släktforskare (?) upptäckt att min mor agnatiskt var av vallonsläkten de Val med diverse namnformer...

805
19230708-7300
Persson, Maj Doris
Dalav 22 C
774 41  Avesta
Död 19/10 1995.
 
Folkbokförd (1990) i Avesta, Avesta kn (Kopparbergs län, Dalarna).
Född 8/7 1923 i Avesta (Kopparbergs län, Dalarna).
Gift kvinna (16/8 1947).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Avesta, Avesta kn (Dalarnas län, Dalarna)
 
Födelseförsamling i källan:
AVESTA (Kopparbergs län)
Källor:
RTB 95 / SPAR 92f / SPAR 96

806
Post 1049190
 
Andersson, Karl
Hem.egare.
 
f. 1825 i Adelöv (Jönköpings län, Småland)
 
Gift man, far i familjen
 
Romaryd
Adelöv (Jönköpings län, Småland)
 
Födelseort i källan: Adelöf
 
 
Med hustru:
 
 
Post 1049191
 
Hansdotter, Sara Greta
 
f. 1825 i Ödeshög (Östergötlands län, Östergötland)
 
h.
Gift kvinna, mor i familjen
 
Romaryd
Adelöv (Jönköpings län, Småland)
 
Födelseort i källan: Ödeshög, Österg

807
Mja, här handlar det ju om avlidna människor, precis som det står i den röda varningstexten. Jag läste just igenom de tidiga inläggen och hur tongångarna gick då. Det enda som kan vara emot Anbytarforums numera förtydligade regler är om någon skulle fråga efter någon som faktiskt lever idag. Och hur stor är risken för det? Har det hänt?
 
Jag tänkte faktiskt lägga till i går kväll att det var riktigt nära att jag skrev ut svaren här också, och inte bara mailade dem, lite for the record, så att det ur den synvinkeln inte var helt fel att Janne lade ut dem.

808
Hade hellre satt en blinkande smiley där. Jag menar inte att vara syrlig alltså, det är väl härligt att vi är så många som är hjälpsamma och generösa här!

809
Ja, det var just de uppgifterna jag mailade till Sofia 19:21 i kväll, och skrev här att jag hade gjort det 19:22...

810
Har någon försökt göra en normerad sökning efter någon medlem av adliga ätten Crafoord, nr 743?
 
Det kan kanske ha sitt intresse att det rättstavade namnet på en gammal och stor inflyttad svensk adelsätt, Crafoord, och några småfelstavningar (Craffoord, Crafford, Crafoodd, Craford och Crafordt) för möjligheten till normerad sökning har normerats som det helt missvisande CRAWFORD!?!
 
Jag nar nyligen haft tillfälle att prova KGF-skivan härom sistens och råkade upptäcka detta.
 
Det bör nog korrigeras till kommande nypressningar.

811
Det är ju inte säkert förstås, men vi hoppas på det!

812
Jag har mailat svar till Sofia.

813
Jo, nog lär det ha varit så. Släkten Pemer försvann nästan helt från Sveriges yta just genom klassvandring ner i bondeståndet, så att David Pemers fyra söner Niklas, Sven, Erik och Karl blev bröderna Davidsson i stället och deras barn hette Niklas-, Sven-, Erik- och Karlsson/-dotter.
 
När min farfars farfar, äldste son till Sven, dristade sig att vilja bli Nils Svensson Pemer i stället för bara Nils Svensson gick det bra först, i födelseförsamlingen Frykerud. I husförhörslängden 1861-65 blir namnet Pemer tillskrivet på Nils, innan han flyttar därifrån till Sundsvall, och av bara farten också på fadern Sven, så att därmed alla mina anor på raka fädernet har kallats Pemer i minst en samtida officiell handling.
 
Men i nästa längd försvann Pemer på Sven. Och väl framkommen i Sundsvall blir Nils åter blott och bart Nils Svensson i ett antal år, innan Pemer slår igenom när hans smidesverksamhet hade vuxit sig så stor att hans titel blev fabrikör. Så möjligen ansågs en smed bara kunna heta Svensson, medan en fabriksägare kunde bära sin fädernesläkts månghundraåriga gamla högborgerliga släktnamn... (?)
 
Alla övriga agnatiska linjer av släkten Pemer kvar i Värmland var fast förankrade i prästerskapets syn på efternamn. När vi har spårat upp alla dylika grenar i modern tid har åtminstone någon medlem av varje gren väl känt till att man egentligen var en gren av en släkt som hette Pemer, men id?n att ta tillbaka namnet verkar inte ha förekommit på någon av dessa grenar alls fram tills kontakterna började återknytas på 1980-talet.
 
Släktens huvudman totalt sett, på grenen från den äldste av de ursprungliga bröderna Davidsson, blev ivrigt påhejad av vår släktförening och inledde åtminstone en process, men han tyckte att det överdrivet tillkrånglade sättet när det gäller ett namn som andra släktingar redan bär (dvs att alla dessa måste ge medgivande) verkade alldeles för jobbigt, så han tog ett nyskapat namn i stället.
 
Som ett egendomligt sammanträffande hade alla de andra agnatiska grenarna utom just huvudmannens familj (han har tre döttrar och en son) växt sig många och i en del fall rätt stora fram till min farfars generation, men väl där slutade alla grenar producera söner och på bara några generationer blev det bara nu gifta kvinnor kvar, som var födda Nilsson, Eriksson eller Karlsson, i stället för Pemer. Och de manliga agnatiska pemrar som fanns när jag började släktforska har nu alla avlidit. Frid över deras minnen.
 
Som ett ytterligare egendomligt sammanträffande har alla de kvinnor som finns kvar på de här grenarna bildat familj med män med såpass särskiljande efternamn att det inte är troligt att någon ättling på dessa grenar lär vilja söka sig tillbaka till just namnet Pemer och försöka återta det.
 
Lite lustigt att det inte blev några manliga agnater kvar alls i övrigt. När jag började gräva ordentligt efter alla sådana grenar för att bli klar över hur det såg ut föreställde jag mig ju förstås att det kunde finnas många fler än vår huvudman som redan hade tagit ett annat namn i stället. Men det var inga fler kvar.
 
Inte i Sverige i alla fall. Några emigrerade agnater har haft familj i USA, men att hitta barn till rätt Eriksson i USA med deras så kallade folkbokföring... suck...  
 
Och allt detta på grund av den ståndssegregation som rådde kring vilka klasser som kunde ha vilka typer av efternamn... Hade inte synen varit så rigid hos framför allt prästerna, som var sin tids folkbokförare, kunde kanske mycket varit annorlunda?

814
Det finns en Johan Månsson född 1882 i Löderup som också dör där:
 
18821208-353
Månsson, Johan
Hagestad 27:2
Död 22/6 1954.
 
Kyrkobokförd i Löderup, Löderups kn (Kristianstads län, Skåne).
 
Född 8/12 1882 i Löderup (Malmöhus län, Skåne).
Ogift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Löderup, Ystads kn (Skåne län, Skåne)
 
Födelseförsamling i källan:
Löderup (Kristianstads län)
Källor:
DB, PA / DOR 52-60

815
Min mors flicknamn var Jansson, och på hennes raka fäderne hade namnet Jansson frusits som släktnamn rejält tidigt. Jag satt länge fast vid hennes ff ff Anders Petter Jansson, född 1826, och när jag äntligen insåg vilken församling han var född i och fick tillfälle att leta i deras böcker hette hans far Jan Jansson, så där kan man nästan säga att det är hugget som stucket om Anders Petter använde sitt eller sin fars patronymikon. Farfadern hette dock Jan Jakobsson, och hans far hette Jakob - Jansson. Han är tills vidare äldste kände stamfader här.
 
Men samma där som i Ingelas exempel. Min mf ff Carl August Jansson, Anders Petters äldste son, var det enda av syskonen som tog faderns patronymikon som efternamn. Alla syskon skrev sig Andersson eller Andersdotter, och en bror bildade familj och fick en dotter som hette Andersson som ogift.
 
Men på min mammas gren hängde Anders Petters patronymikon med och lever kvar än hos en brorson till min morfar. Sedan mina morföräldrar skilt sig i början av 60-talet var det lustigt nog min mormor som hette Jansson längst. Morfar tog ett nytt namn, min moster och min mor bytte namn genom sina giftermål och min morbror tog sig ett eget namn.

816
18780905-125
Scherlund, Axel Petrus Emanuel
Söderby
Död 24/4 1950.
 
Kyrkobokförd i Västerhaninge (Stockholms län, Södermanland).
Född 5/9 1878 i Ålem (Kalmar län, Småland).
Gift man (7/1 1918).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Västerhaninge-Muskö, Haninge kn (Stockholms län, Södermanland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ålem (Kalmar län)
Källor:
DB, FS / DOR 50-51
 
Änka, uppenbarligen:
 
18971220-126
Scherlund f. Olsson, Anna Viktoria
Gränsvägen 14
Död 29/3 1967.
 
Kyrkobokförd i Västerhaninge, Västerhaninge kn (Stockholms län, Södermanland).
Född 20/12 1897 i Ljusterö (Stockholms län, Uppland).
Änka (24/4 1950).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Västerhaninge-Muskö, Haninge kn (Stockholms län, Södermanland)
 
Födelseförsamling i källan:
Ljusterö (Stockholms län)
Källor:
DB, FS / DOR 67

817
Nej, inget spår av honom 1890.

818
Ibland är jag bra dum... kikar på husförhörslängden, men missar att du hade angivit ett födelsedatum. Den här Karl Alexander är född ett helt annat datum.
 
Så det var ett så fantastiskt sammanträffande!

819
Undrar om inte detta är din Karl Alexander med födelseorten felskriven:
 
Post 271248
 
Blom, Karl Alexander
Fördräng
 
f. 1852 i Kvarsebo (Östergötlands län, Östergötland)
 
Gift man, far i familjen
 
Oxelby 1 mtl.
Salem (Stockholms län, Södermanland)
 
Födelseort i källan: Qvarsebo Linkpgs. l.
 
 
Bor med hustru Augusta Albertina Skeppström, f 1859, och barnen Karl Isidor, f 1884, och Albertina Elisabeth, f 1886.
 
I husförhörslängden står det Qvarsebo, men det är ett rätt fantastiskt sammanträffande med en Karl Alexander Blom född 1852 i Kvistbro och en Karl Alexander Blom född 1852 i Kvarsebo.
 
Kan det vara du eller din källa som läst fel?

820
Hej Marcus!
 
Jag hittade Amalia och hennes trolige make:
 
 
18740420-626
Johansson f. Jonasson, Amalia
Munkerud, Stg 428
Död 4/11 1952.
 
Kyrkobokförd i Munkfors, Munkfors kn (Värmlands län, Värmland).
Född 20/4 1874 i Ransäter (Värmlands län, Värmland).
Gift kvinna (12/8 1899).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ransäter (Värmlands län)
Källor:
DB, FS / DOR 52-60
 
 
Make:
 
 
18710606-625
Johansson, Johan
Munkerud, Stg 428
Död 28/3 1966.
Kyrkobokförd i Munkfors, Munkfors kn (Värmlands län, Värmland).
Född 6/6 1871 i Ransäter (Värmlands län, Värmland).
Änkling (4/11 1952).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Ransäter (Värmlands län)
Källor:
DB, FS / DOR 66
 
 
Resten gav inga sökträffar.

821
Deijenberg / Dejenberg / Deijenberg / Dejenberg
« skrivet: 2006-05-29, 00:42 »
Först nu har jag börjat försöka sammanställa alla lösa trådar om familjer för Bengt, Kasper m fl och tittat på allvar i Anita Gustafssons långa inlägg och inser att Johan Matsson Dejenberg inte är säkert inpassad i släkten heller.
 
Om Anita ser detta, har du kommit längre bakåt på Johan och hans eventuella syster Stina, sedan 2002? (Jag prövar att maila dig också.)

822
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2006-05-28, 23:57 »
Vad trevligt - tack för uppgifterna, Eva! Överstelöjtnant Erik Frumerie hade på sin tid uppenbarligen kontakt med Albert och fick data på hans familj, och säkra uppgifter på att fanjunkaren Carl Johan Frumerie var Alberts far. Från Erik F:s forskning har jag uppgifterna att Albert dog 1919 15/4, och Carolina Mathilda 1921 13/2.
 
Karl Albanus med familj hittade jag i Jamestown, North Dakota, år 1910, med sönerna Louis och Albert, som Erik Frumerie på sin släkttavla har födelsedata på, 1897 7/6 resp 1902 5/1. Efter 1910 saknas däremot spår efter den familjen Frumerie i USA, därefter är det bara ättlingarna från Karl Albanus (halv-) farbror Johan Gustaf vi hittar uppgifter om där.
 
Olga Elida blev gift 1896 29/10 med en maskinarbetare Gustaf Fägersten. I Folkräkningen 1900 hittar man familjen med ett par söner, varav en ogift levde ännu 1970, och Olga själv finns med i senaste Sveriges Dödbok, avliden på 50-talet, och datum angivet för när hon blev änka, 1934 någon gång. (Jag är just nu hos min far i Värmland och har inte Dödboken eller min släktutredning med mig.)
 
Den lille August Leonard var en ny bekantskap för mig. Alltid sorgligt med tidigt avlidna barn, man känner verkligen med sina gamla avlägsna släktingar.
 
Om du skickar ett mail till mig kan jag maila dig Word-dokumentet med släkten Frumerie, Eva!

823
...men att inget släktskap verkligen finns belagt till den adliga släkten Petre of Writtle är redan genomgånget i början av den här diskussionstråden, ser jag.

824
Hej Charlotte!
 
Jag botaniserar i en textfil jag fått av en gemensam ingift släkting till oss, Göran Johnson, vars fru är Petre-ättling:
 
Welams far var Robert Petre, född mellan 1630 och 1640, död 1693-04-25 i Arboga stadsförs (U). Gift före 1660 med Sara Johansdotter.
 
Ankom till Sverige 1640, troligen i sällskap med modern eller någon äldre släkting. Enligt en
uppsats av sonsonen Johan Wilhelm skall farfadren ha kommit till Sverige detta år i anledning av det religionsbuller som då i England var. Han blev först handelselev hos sin farbror Welam Petre i Stockholm, och var då inneboende hos honom. Handelsman i Arboga där han fick burskap den 4 juli 1656. Kyrkvärd, köpte 1666 en gård i Arboga intill rådhuset, upp mot Smedjegatan. Var tidvis i fejd med Robert Petre den äldre, men hjälpte honom senare vid startandet av Brattfors hammare i Ockelbo. Var 1691 utfattig och sängliggande.
 
Roberts far:
George Petre. Född uppskattat 1595 i Montrose. Död från 1661 i Montrose. Flyttade till Sverige år 1628 eller 1629 tillsammans med sin broder Robert. Georg Petre (Jörenn eller Jurgen Petri) kom först till Göteborg där han var anställd hos änkan Elizabeth Rosill. Borgare i Stockholm 3/1 1635. Löftesmän var Sander Petri och Donat Feiff. Han var bosatt i Inre kvarteret (nuvarande Gamla Stan), där han bodde ännu 1657. Hade vissa ekonomiska svårigheter på 1650-talet. Skall senare omkring 1660 ha återvänt till Skottland och var borgare i Montrose 1661.
 
Georges far var:
George Petre. Född omkring 1570. Död omkring 1624. Magistratsledamot i Montrose i Skottland, enligt släkttraditionen borgmästare i denna stad. Ett testamente finns bevarat av en av George Petrie, död i Montrose i december 1624, dotter Catherine Petrie, hustru Jeane Admastoun. Catharina kan ha varit Robert Petres dotter, gift med Welam Helleday, Jeane kan även ha haft namnet Regina; efternamnet är troligen felstavat. Årtalet 1627 anges av biskop Carl Carlsson i likpredikan till Robert Petre 1690. Gift med Edmonstone, Regina.
 
Den äldste George hade två belagda söner till, Wilhelm, född omkring 1598 i Montrose, död 1665 i Stockholm, och Robert, född 1614-11-01 i Montrose, död 1690-03-30 i Arboga. Från Robert härstammar Göran Johnsons fru Eva. Wilhelms dotter Euphrosina, döpt 1643 12/4, död 1720 29/2, blev gift 1666 med Nicolaus Pemer, och födde 1674 min farfars farfars farfars farfar Robert Pemer.
 
Kikar in på din hemsida och ser i din antavla att det blir jag och din mormor (och Görans och Evas barn) som är 11-männingar. Där har också namnet Petre blivit lite fel, Petré med accent ska det inte vara.
 
I en artikel om släkten Petre i Örnbergs Ättartal, årgång 9, skulle George d ä:s föräldrar vara Wilhelm Petre of Writtle, född före 1550, död 1627, och Maria Waldegrave.

825
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-28
« skrivet: 2006-05-27, 13:52 »
Ack, i hur många sammanhang betraktas inte ansvar för uppdateringar av en hemsida och för att rensa bort olämpliga inlägg i gästböcker och forum som ett ideellt arbete, som uppdragsgivaren som vill ha en ståndsmässig hemsida deklarerar att man naturligtvis inte har råd att ersätta med kontanta pengar... och hittar ofta någon i de egna leden som går på det...

826
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2011
« skrivet: 2006-05-26, 17:05 »
Spännande om det är anor till dig! Alla ättlingar till Susanna - om hon nu är denna Susanna von Wouwern - har enligt utslaget från i fjol rätt att anta namnet von Wowern, eftersom alla som på någon kvinnolinje härstammar från den innehar den brabantiska adliga värdigheten och enligt Patentbesvärsrättens utslag därvid också har rätt att bära det adliga namnet. Det ska bli spännande att höra mer om!

827
Björnram / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-25
« skrivet: 2006-05-25, 01:09 »
Ja, det är en märklig konstruktion när vi på svenska har översatt A.D. (Anno Domini) med efter Kristus som motsats till före Kristus. 1448 e Kr implicerar ju på ett helt missvisande sätt att år 1448 skulle ha varit 1448 år efter Kristi födelse.
 
Men tideräkningar inleder man aldrig med ett helt år som år 0. Nollpunkten är händelsen man utgår ifrån, men fr o m en dags datum, och vidare uppåt i storheterna - veckor, månader och följaktligen åren också - startar alltid numreringarna med 1. Händelsen har således ägt rum år 1, inte år 0.
 
Det är bara att se på ett årsskifte för att se hela logiken. Exakt vid tolvslaget går klockan från 23:59:59 den 31/12 år X till 00:00:00 den 1/1 år X+1. Just det momentet är den hypotetiska nollpunkten för den nya dagen och i det här fallet också månaden och året, men den första sekunden därefter är just den första sekunden, så efter en sekund har vi följaktligen klockslaget 00:00:01, en minut in på det nya året 00:01:00 och efter en timme 01:00:00.
 
På sekund-, minut- och timplanet är det förnuftigt att räkna på det viset, men datum behöver kunna uttryckas på ett mer rationellt sätt än så, och det är inte vidare rimligt att räkna månaderna som 0-11 i stället för 1-12 eller januaris dagar som 0-30 i stället för 1-31.
 
Och om inte hela nyårsdagen är den nollte januari och inte hela januari är månad noll - varpå februari tar vid som årets första månad - så är det följaktligen inte logiskt på något vis att man i nästa ännu större enhet, året, skulle backa tillbaka till nollpunkts-systemet som på ett helt annat sätt behövs vid klockslagen.

828
Brister i materialet / Brister i materialet
« skrivet: 2006-05-25, 00:13 »
Aha, där ser man. Intressant hur det ena kan se ut som det andra. Kul att jag råkade komma in på hans familj och hittade den uppgiften, så det blev upptäckt.

829
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-24
« skrivet: 2006-05-24, 19:33 »
18770506-101
Edström, Klas Vilhelm
Fjällsvik 1:58
Död 26/6 1956.
Kyrkobokförd i Djurö, Djurö kn (Stockholms län, Uppland).
Född 6/5 1877 i Hagby (Uppsala län, Uppland).
Ogift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005:
Djurö, Möja och Nämdö, Värmdö kn (Stockholms län, Uppland)
Födelseförsamling i källan:
Filke (Uppsala län)
Källor:
DB, FS / DOR 52-60
 
Filke måste rimligen vara felläsning av Film, och Klas Wilhelm vara identisk med nedanstående post från Sveriges Befolkning 1890-skivan:
 
Post 497193
Klas Wilhelm
f. 1877 i Film (Uppsala län, Uppland)
s.
Pojke, barn i familjen
Fattigstugan Kyrkoby egor
Film (Uppsala län, Uppland)
Födelseort i källan: Films

830
Sandberg / Äldre inlägg (arkiv) till 20 april, 2008
« skrivet: 2006-05-06, 15:18 »
Alva Emilia född i Gudmuntorp, Malmöhus län. Avled 1991 4/2 i Rätan. Änka 18/1 1970. Maken Axel Edvard Danielsson död detta datum i Vist, Östergötland, var född 1904 11/2 i Källstorp, Malmöhus län. Paret gifta 8/6 1933. Källa Sveriges Dödbok.
 
Hittar inga familjer 1890 i Gudmuntorp eller Vist som kunde vara tänkbara blivande föräldrar till någon av dem.

831
Alla olika turer kring att ta efternamn som är äldre än 100 år har beskrivits här och var i olika ämnestrådar, och kan väl sammanfattas med att det gäller att visa att man har synnerliga skäl att ta det namn som söks.
 
Tågordningen om man söker ett inte alltför vanligt namn och måste be alla bärare om lov och får nej verkar vara att man överklagar till Patentbesvärsrätten och att namnbytet nu kungörs i Post- och Inrikes Tidingar, och säger ingen något då så får man namnet.
 
En missunnsam släkting som sagt nej är kanske inte nödvändigtvis också såpass om sig och kring sig att vederbörande läser PoIT och jag har ett fall i min egen nära släkt där en släkting sympatiskt nog kunde återta vårt släktnamn på just det sättet.
 
Erfarenhet av hur PBR resonerat genom åren tyder på att det kan räcka långt att namnet man söker har burits av egna förfäder, men kanske i första hand om det är just på raka fädernet.
 
Med tiden lär man väl släppa på den begränsningen, nu när raka fädernet sakta men säkert håller på att tappa sin tidigare roll som den vanligaste vägen släktnamn förs vidare. Den som lever får se...

832
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2006-04-24, 13:56 »
En ros till Elisabeth! I läs mer-artikeln står det inte om åren som redaktör för Svenska Släktkalendern. Det borde nog läggas till...

833
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2006-04-24, 13:11 »
Ska man få veta det måste man sätta sig ner och plöja igenom nyaste adelskalendern och letat efter personer bosatta på Ekerö i alla friherrliga ätter... inte direkt gjort i en handvändning...

834
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2006-04-23, 18:41 »
Varken mer eller mindre än vad inläggen under just dagens ros brukar ha, såvitt jag kan bedöma. En eller flera släktforskare som av någon anledning ger en annan släktforskare dagens ros. Usch på oss...

835
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-24
« skrivet: 2006-04-21, 23:32 »
Nämen.... ett fång av de vackraste rosor till DIG från mig!!! Vad roligt att höra!!

836
Anckarstierna / Anckarstierna
« skrivet: 2006-04-07, 04:44 »
Det var tråkigt att höra! De varmaste kondoleanser från mig!
 
Däremot måste ju den ursprungliga ätten Anckarstierna kunna diskuteras, i den mån det skett och fortsatt sker.
 
Det är ju två helt skilda saker. Denna diskussion handlar ju om den utdöda introducerade adliga och friherrliga ätten Anckarstierna. Helt andra personer som må ha burit samma, eller liknande, namn men inte hörde till den ska så klart inte diskuteras här.

837
Jag kollade just min skickat-mapp och konstaterar att det var 12 februari jag mailade en forskarfråga till Härnösand. Jag har mailat dem och fått svar vid några tidigare tillfällen, senast i höstas någon gång, tror jag, och jag har för mig svaren har brukat komma snabbare än så här. Nåja, det borde väl komma när som helst.

838
46 Ordet är fritt om släktforskning / Släktforskarprogramm!
« skrivet: 2006-04-05, 13:42 »
Har du fortsatt med att klicka vidare för Ny person? Tryck CTRL plus N.

839
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2006-04-02, 15:05 »
Hehe... ja, det var mer aprilskämtsstruktur på det.
 
Det här ger mer intryck av traditionellt konstigt inlägg på Anbytarforum av ett slag som är ack så vanligt i vilket fall som helst.

840
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2006-04-02, 14:38 »
Konstig struktur på ett aprilskämt, men det är en sympatisk förklaring!

841
Adel & ätt / Adel & ätt
« skrivet: 2006-04-02, 13:13 »
Hmm... har vi en ny baron Bertelsen här, någon som själv tagit ett nytt släktnamn och bestämt att det är adligt, eller vad är den konstiga förklaringen här....? Det ska bli intressant att höra mer...

842
33 Tidningar / Kalle Anka
« skrivet: 2006-04-01, 17:13 »

843
Crafoord / Crafoord
« skrivet: 2006-03-28, 15:17 »
Aha, en kusin till Wille Crafoord och hans syster som jag har ingift i kretsen Pemer-ättlingar (Louise).
 
Det gör dig till 5-männing med mina kusiner Elisabet, Catarina och Fredrik (våra mammor systrar), och med min skolkamrat på gymnasiet, Balcarras.
 
Jag har ju sett en hemsida om släkten Crafoord, det var väl antagligen släktföreningens sida. Ska kolla efter den igen.

844
Skattemyndigheten är väl det enklaste, vad är problemet? Väntetiden i telefon?
 
Det är ju de som för registren...
 
Och några andra tips har du ju fått.

845
Men med ditt resonemang kan man ju förklara bort precis vad som helst!
 
Och inte minst med ditt resonemang, Ulf!
 
Hur mycket källkritisk forskning som än görs av din anmoders liv och leverne, som visar att hon gifte sig med sin nye make och fick en son med honom, så kan du bara inte släppa din önskedröm att hon borde ha varit tillsammans med den svenske kungen och Rudolf varit hans son.
 
Hoppas någon kan skingra dimridåerna och konstatera att kungen var långt långt långt ifrån Christina mellan den 10 och 26 september 1819.
 
Men det är klart, i så fall kommer det väl att finnnas tusen och åter tusen aspekter av det källmaterialet som du kommer att tolka som att man har försökt dölja att kungen i själva verket var i Västerås...

846
Herre jösses, det skulle väl ALDRIG ha stoppats in något oäkta barn till en kung på den svenska tronen...
 
Och varför just denne Rudolf, hur många barn på bygden kan inte Karl Johan ha haft mer, som kanske hade varit äldre och kommit närmare i tronföljden...?
 
Jag är givetvis övertygad om att min farfars farfars far Sven Henrik Davidsson Pemer född 1801 5/6 var son till kungen, jag har alltid känt mig kunglig. Jag är säker på att Jean Baptiste Bernadotte gjorde en avstickare till Frykerud i Värmland på sensommaren 1800. Någon som kan bevisa att han inte var där? Nähä, då vet jag vad jag tror...  
 
En sak om man får sådana här teorier om ett till synes faderlöst barn, oäkta fött utan uppgift om fader, men här är ju ett barn fött i praktiken i äkta säng, låt vara fött lite för tidigt. Och enda anledningen till dessa funderingar är en eventuell porträttlikhet med den påstådde kungen, och en innerlig vilja och förhoppning att det ska vara just så.
 
I övrigt FINNS ju en äkta make till modern, paret är nygift när gossen föds... men en sentida ättling har av sina egna skäl valt att vilja hoppas att gossen var son till kungen och inte till sin far.

847
Åh, vad roligt att det fanns forskare med svar på både Emmas föräldrar och som har koll på den Johan jag tänkte kunde ha varit hennes far. Stort tack till er båda!
 
Uppgifterna jag får nu om Emmas föräldrar ger en eventuell koppling som visserligen blir fel församling att fråga om här, men... Lovisa Ersdotter född 1834 6/4 i Grangärde, då får jag en stark misstanke om att hennes föräldrar bör kunna ha varit torparen Erik Fredriksson, *1812 4/3, ? 1875 25/4, som gifte sig 1831 22/9 i just Grangärde med Anna Stina Persdotter, *1812 19/10, ? 1901 2/10. Någon som har koll på deras familj? Sedermera bodde de i Grängesberg.
 
Jag har aldrig gått på djupet själv på just de här grenarna, utan i det här segmentet av Pemer-trädet får jag nog erkänna att jag är en riktig släktsamlare än så länge... Det ska naturligtvis bli bot och bättring på den punkten förr eller senare.
 
De perioder jag har ägnat mig åt Genline respektive resor till Uppsala landsarkiv har jag aldrig hunnit med just den här delen av det stora Pemer-trädet, men just nu satt jag med lite insamlade uppgifter här och där och visste att Emma Johansdotters ättlingar är släktingar någonstans på den grenen, och tänkte att man åtminstone kunde kolla om någon satt inne med uppgifterna jag saknade just där. Och förmodligen går väl då den kopplingen just via Emmas mamma Lovisa.
 
Erik Fredrikssons och Anna Stina Persdotters son Adolf, 1850-1932, var Glenn Seaborgs morfar, så detta är väldigt nära just Glenn Seaborgs gren från släkten Pemer. Erik Fredrikssons farfars mor var Maria Pemer, 1691-1779, gift med bergsmannen Bengt Larsson, 1682-1761.
 
Maria Pemer och Bengt Larsson var också föräldrar till Anders Anderssons i Abborrtjärn mormor Catharina Bengtsdotter, *1724 28/9, ? 1807 2/2, så det är på den sidan du själv är Pemer-ättling, Lasse i Hållsta. Jag har förstått att Maria Pemers namn är svårläst i många källor och att hon har lästs av som Maria Persson eller Persdotter av en del släktforskande ättlingar till henne, så detta var kanske nytt för dig?
 
Det är alltså någon av döttrarna som är din ana vidare. Är det Stina, 1820-1882? Henne har jag en gren ifrån sedan en tidigare kontakt med en annan forskande ättling.

848
Har någon tid och lust att hjälpa mig att kolla föräldrar till en Emma Johansdotter som enligt Söderskivan är född 1867 1/4 i Ljusnarsberg?
 
Jag är extra nyfiken på om Johan Andersson, född 1825 29/1, son till Anders Andersson (1785-1831) i Aborrtjärn, kan vara hennes far.

849
Några, lyckligtvis några mycket få, tolkar helt enkelt Anbytarforum som ett sätt att inte behöva lära sig släktforska själv alls. Så är det ju helt enkelt. Man är nyfiken på sina rötter, har aldrig reflekterat över vad släktforskning är och hur det går till, och råkar hitta hit. Jaha, här är det bara att fråga om allt.
 
Den här diskussionen är ju inte ny, och det är väl inte mycket mer att säga. Trist bara när den typen av forskare t o m tror de har rätt och helt utan självinsikt bemöter tips och råd med taggarna utåt.
 
Knepet är givetvis att ge dem tipsen om hur man faktiskt bär sig åt för att släktforska med en stor portion tålamod och verkligen försöker vara genuint vänlig. Det är ju lära sig släktforska själva de behöver göra, och den dag de har gjort det och sitter med mikrokort eller Genline och forskar själva kommer de att upptäcka hur otroligt roligt det är, och vad de höll på att missa...

850
Ahlström / Ahlström
« skrivet: 2006-01-23, 12:12 »
Ett släktskap handlar väl i så fall om att Jonas Alströmer (född Alström, adlade Alströmer) hör till samma A/h/lström-släkt, antar jag... Så det är väl hans fäderneanor som är relavanta, snarare än hans ättlingar.
 
Min mamma har haft en Alströmer-ättling som chef. Hon var född Lewenhaupt, så jag grävde lite i hennes anor i Elgenstierna och upptäckte att hon härstamamde från Jonas Alströmer och frågade om hon åt mycket potatis.

851
Hagelberg / Hagelberg
« skrivet: 2006-01-01, 01:59 »
För något år sedan hittade jag i en avliden medlems uppgifter på DISBYT mina båda släktingar Hedvig Margaretha Lundblad, född 1800 28/10 i Lungsund, och Christina Sophia Lundblad, född 1803 25/2 i Lungsund, döttrar av brukspatron Bengt Lundblad och Maria Neikter. Familjen flyttade 1804 till Bergs herrgård i Bergs socken, Kronoberg, där några ytterligare syskon föddes.
 
Maria Neikters mormor var Brita Stina Pemer. Familjen har diskuterats i tråden om släkten Neikter/Neiktern, och jag har nämnt det följande i tråden om Lundblad.
 
Hedvig Margaretha angavs gift med en Anders Hagelberg, *1783 i Reftele, ? 1857 i Tolg, son av Bengt Hagelberg och Judit Unnera, i hans andra gifte, och Christina Sophia blev gift med Adolph Lindwall, *1780 i Öjaby, ? 1843 i Reftele, som tidigare hade varit gift med Anders Hagelbergs syster Sara Elisabet.
 
Det märkliga var att båda systrarna angavs i de aktuella DISBYT-uppgifterna vara födda i Åryd, Blekinge, och möjligen angavs de också där vara barn till Olof Lundblad och Hedvig Sofia Netherwood, som troligen snarare är flickornas farföräldrar. Det paret gifte sig i Växjö 1745 20/8 och Wilhelm Lundblad var född 1764 1/8, där jag inte är säker på om jag har sett hans födelseförsamling eller om jag har missat att anteckna den.
 
Men släkt bör de vara, Hedvig Sofia Netherwoods bror Wilhelm, eller möjligen hans son med samma förnamn, står som fadder när Hedvig Margaretha av mina systrar döps. Wilhelm Lundblad är troligen Olofs och Hedvig Sofias son och uppkallad efter sin morbror.
 
I Kalmar läns herdaminne kallas Adolph Lindwalls hustru verkligen dotter till Olof Lundblad och Hedvig Sophia Netherwood, ett par som gifte sig 58 år innan hon föddes, och jag har för mig att jag har konstaterat att båda var döda när hon föddes. Fantastisk groda i ett herdaminne!
 
Hagelbergarna på bilden Niclas har skickat in ser onekligen ut att vara samma familj. Forskar du på dessa familjer, Niclas? Har du några uppgifter om barn till Anders Hagelberg och Hedvig Margaretha Lundblad?
 
Tack på förhand, och Gott Nytt År!

852
Men oj, jag har aldrig tittat på min farfars farfars farfars fars bouppteckning och inte sett förrän ett och ett halvt år senare att den diskuteras på Anbytarforum. Kul!
 
En liten uppföljning kan nämnas här. När min släkting Berta Edström hade ställt frågor om släkten Pemer till Landsarkivet i Göteborg 1936 innehöll svaret en stor släktuppställning av just David Niclas Pemers familj med Ebba Lisa Belfrage och generationerna vidare framåt till Bertas och min anfader Sven Henrik Davidsson Pemer (David Niclas och Ebba Lisas sonson) med familj.
 
Bland de uppgifter som nämndes i utredningen förekom en hel del turer kring arvsfrågorna efter David Niclas bortgång. Sonen Robert från första giftet, helbror till Emmas anmoder Anna Lisa, dök upp och gjorde arvsanspråk, men det mynnade ut i att David Niclas barn från första giftet tydligen var helt arvlösa då tydligen alla tillgångar tillhörde Ebba Lisa och inte honom (motsägs möjligen av den här bouppteckningen?).
 
Sedan tillkom dessutom en mer kuriös fortsättning där Ebba Lisa Belfrage gjorde dottern Beata Maria och hennes make Lars Ersson Tollstad arvlösa. Jag borde plocka fram min kopia av det där brevet från Landsarkivet.
 
Beata Maria och hennes make gjorde dock oerhört mycket för släktens utforskande i nutid, det var deras ättling Christina Dalhede som tog initiativet till Släktföreningen Pemer och grenen från Beata Maria har varit väldigt tongivande i föreningens arbete vid sidan om framför allt Sven Henrik-grenen där alla som heter Pemer ingår. Skönt att det inte var några hard feelings där!

853
Efternamn / Efternamn
« skrivet: 2005-12-31, 16:38 »
Hoppas de nya direktiven om namnbyte har tagit fasta på de absurda skillnaderna i möjligheten att ta gamla adliga ättenamn som räknas som utdöda (men kanske inte nödvändigtvis är det egentligen) å ena sidan, och å andra sidan möjligheten att återta ett släktnamn som tidigare burits i ens egen, i första hand agnatiska, släkt, vilket är desto svårare så fort det handlar om ett namn som tappades bort på tidigt 1800-tal eller tidigare.
 
Fokuserade man bättre på den sistnämnda möjligheten - utan något absolut krav att tidigare släktnamn bara fick återupptas om de kom från raka fädernet - skulle kanske inte behovet vara så stort att återuppliva och rida på gamla adliga namn som en gång i tiden antogs av någon eller gavs till honom med ett kungligt beslut att namnet och adelskapet skulle tillhöra honom och hans agnatiska ättlingar.
 
Jag har oerhört svårt att förstå mig på någon som tagit gamla adelsnamn på det sättet. Respekten för dem som människor och deras syn på etik och moral är nära nog noll. Hoppas någon sådan läser detta och skulle vara intresserad av att skriva en motivering till sina tankar och sitt beslut.
 
Jag tycker det är förfärligt. Ta ett nytt namn som låter fint kan man göra på alla möjliga vis, släktnamn i den egna nära släkten, hitta på något nytt... Men det är kulturskymnning av episka proportioner när PRV och de namnsökande själva förfelar, degraderar och förstör sådana ättenamn vi kan läsa om i Elgenstiernas Ättartavlor, där ätterna råkar vara - eller tros vara - utdöda.
 
Jag hoppas en sådan situation någon dag ställs på sin spets, att någon släktlinje återupprättas och visar sig vara en försvunnen borttappad gren, nedsjunken i bondeståndet av en adelsätt som har räknats som utdöd, och att vi får se de bisarra turerna där kanske någon som med PRV:s godkännande har antagit deras rättmätiga ättenamn kanske försöker sig på att stoppa dem, eller kanske inte ens i den nya situationen inser det absurda i att han norpade åt sig det namn som är deras att bära bara för att det verkade vara ledigt för att det var förment utdött.
 
Det är väl det som krävs för att inse hur alldeles oerhört fel ute man är i den frågan.
 
Skämmes ta mig f..., PRV och alla som snor sådana namn!
 
För övrigt ser inte jag det som fel bara när det gäller adliga namn även om det känns en smula ännu värre, eftersom adliga namn har en känd historia och man alltid vet vem som antog/gavs det aktuella namnet och att det faktiskt gjordes enligt en dåtida sed där namnet hörde ihop med en upphöjd rang i samhället och skulle följa just den släkten. Man må tycka vad man vill om vad adel var för något idag, men det är fruktansvärt oförskämt mot de personer som ursprungligen bar sitt adliga namn att släppa iväg det till kreti och pleti som tycker att det låter fiiiint, det kan väl jag ta nu när ingen heter så längre...  
 
Men det är lika illa med borgerliga namn. Varför inte helt låsa de namn som någon person eller släkt någon gång burit och att den som vill ta ett nytt namn idag får ta något antingen helt nytt eller något han har en acceptabel släktanknytning till.
 
Ett namn som tidigare har varit använt men som inte är det idag ska väl i första hand vara tillgängligt för de personer som kan påvisa sig härstamma från tidigare bärare av det till att börja med, inte göras oåtkomliga för sådana personer i framtiden för att vem som helst utan någon anknytning till den ursprungliga släkten med namnet helt slumpmässigt får ta dess namn enligt något slags först till kvarn.
 
Kriteriet för att få eller inte få ta ett gammalt och eventuellt utdött namn är ju också så korkat upplagt att man baxnar. Anses det allmänt känt genom att stå i minst två större uppslagsverk får man inte ta det. Annars är det helt okej. Alltså ligger makten över vilka gamla utdöda släktnamn som får tas av kreti och pleti i nutid hos redaktionerna för våra större uppslagsverk! Var finns logiken i det???
 
Men som sagt. Hoppas de nya direktiven för ändringar i namnlagen inkluderar att göra något åt de å andra sidan smått bisarra regelverken för att återuppta ett släktnamn idag om man upptäcker, eller har vetat hela sitt liv, att ens agnatiska släkt egentligen är en gren på manslinjen av en släkt där man längre bak i tiden bar ett släktnamn, och där kanske andra grenar fortfarande bär det, eller åter bär det, för att man där hann återta det under tidigare mildare regelverk.
 
Hade inte sådana namnbyten varit såpass krångliga som de har varit sedan 1982:670 trädde i kraft hade släkten Pemers huvudman totalt sett hetat Pemer idag. Men som de i stället var utformade tyckte han att det verkade på tok för komplicerat och valde i stället att gå en mycket enklare väg och anta ett helt nytt namn i stället. Det tycker jag är oerhört tragiskt. Stort tack för ert sinne för logik, skaparna av 1982:670!
 
Gott Nytt År, alla anbytarvänner!

854
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-12-01, 03:25 »
Det är väl tämligen naturligt att adelsätterna, som har dokumenterats under flera sekler, inte omfattas av särdeles mycket frågetecken. Undrar man något om en adlig koppling har man ett stort antal uttömmande tryckta källor att tillgå på närmaste större bibliotek. Frågeställningar att ta upp här på Anbytarforum uppstår först när de källorna brister. Och därav följer den diskussionsfrekvens vi har under adel.

855
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-29
« skrivet: 2005-11-28, 02:44 »
Jojjes liknelse med filmen Pleasantville är klockren - en film jag har på video och har sett ett antal gånger, en underbar satir med sin fantasybetonade handling i en svartvit TV-värld. Och bäst i den filmen är ju hur den svartvita världen sakta, bit för bit, får färg, och hur den konservativa ledningen i staden reagerar på allt nytt och annorlunda.
 
Då känns historien med Rune mer som tvärtom - att leva i vår verkliga värld i färg och plötsligt se bitar av världen tappa all färg och bli svartvita...?!?
 
Jag har själv inte alltid varit alldeles överens med Rune, och även luftat lite missnöje åtminstone en sådan gång, men då fick jag också en mycket uppriktig och hjärtlig ursäkt som jag tog emot med varmt och gott hjärta. Om jag inte minns alldeles fel var det direkt efter det som Rune i samma diskussion skrev en helt underbar text om ett knotigt träd han mindes från sin barndom och hade besökt igen. Vi var många som uttryckte hur mycket vi uppskattade det underbart fina och känslosamma inlägget.
 
Även Rune kan väl, som några har påpekat, vara kanske lite väl syrlig någon gång emellanåt, men det hör verkligen till undantagen, och hur många debattörer på Anbytarforum kan inte vara detsamma med betydligt mindre grad av stil och finess i övrigt. Förmodligen jag själv, t ex, kan jag mycket väl tänka mig.
 
Nej, här känns det allt som om någon eller några måste ha begått ett misstag modell större!
 
Stå på dig, Rune (och låt ingen annan göra det!), och stanna här hos oss!
 
En stor kram kommer härifrån också! (Så det så! )

856
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 02:12 »
Att en uppgift någon hämtar från dödskivan och publicerar här på Anbytarforum som svar på någon annans fråga skulle kunna få någon närstående att lida men måste ju i alla avseenden betraktas som ett extremt allra värsta fall.
 
Om man med den logiken som grund betraktar det som osäkert och fortfarande diskuterar om det är lämpligt att frågor och svar från skivan ska få ventileras, så är det väl med samma logik i dess yttersta förlängning lika tveksamt om hela jämra Anbytarforum borde få finnas?
 
Vi talar ju trots allt om risken att någon av en händelse skulle råka ramla in på Anbytarforum och se någon uppgift som just han eller hon skulle råka ta väldigt illa vid sig av att se på det sättet, som skulle vara så mycket värre än att få se det på ett annat sätt.
 
Att min mammas moster dog ett datum som jag själv gjorde något roligt? Att hon inte var gift när jag vet att hon fick barn? När hon var född? Var hon var född?
 
Var finns de känsliga uppgifterna i ett personnummer, ett namn, en adress, ett födelsedatum osv?
 
Dessutom handlar det alltid om uppgifter om en avliden person, varför inte PUL gäller, och dessutom en offentlig uppgift som skulle vara tillåten att publicera i alla andra tänkbara mediaformer.
 
Att vi ännu inte har en lagstiftning som hängt med i utvecklingen och lärt sig jämställa alla olika typer av media med varandra är något vi har en gyllene chans att gå i bräschen för att göra något åt, då ska man väl inte lägga sig platt till marken och aktivt medverka till att låta allt stanna vid det mossiga och förlegade ett bra tag till?

857
Hej Ewa!
 
Var Erik Henry Sören Zetterström din far?
 
Uppgifterna Lasse har nämnt är vad man får fram om John Henry på Sveriges Dödbok-skivan. Sedan är det alltså stopp så här långt.
 
Vad Lasse inte har nämnt är att John Henry stod som gift man sedan 9/5 1959.
 
I Sveriges Dödbok 1950-1999 finns nu ingen Zetterström som blivit änka det datum John Henry dör.
 
Jag tror att Ljusne församling har lämnat allt 1900-talsmaterial till Landsarkivet i Härnösand, så enklaste vägen att gå vidare är nog att ställa en forskarfråga dit.

858
Trolle, af / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-02, 16:36 »
Där är vi absolut överens! Det tror jag de flesta släktforskare skriver under på.

859
Trolle, af / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-07
« skrivet: 2005-11-02, 15:46 »
Min styvfar har skojat några gånger när jag var liten om att han måste härstamma från Gustaf Vasa eftersom båda hette Eriksson...  
 
Apropå de obevisade släktskapen Gagge - Gagge, menar jag.
 
Själv har jag också adliga anor. Belagda.
 
Att jag så småningom har diagnostiserats med Aspergers syndrom påminner mig nu om något jag skojade om någon gång härom året, att jag var degenererad men inte rik.
 
Men ärligt talat. Jag har och har haft ett gott tvärsnitt av bekanta med gott om pengar och med mer genomsnittligt gott ställt (och även mindre gott ställt, som jag själv oftast har haft), och en del har varit adliga - i båda de första grupperna.
 
Och den enda skillnad jag märkt på folk och folk är de effekter det ofta verkar kunna ge på många att ha mycket pengar. Ett slags fartblindhet, där t o m den som själv en gång i tiden levt under betydligt enklare förhållanden kan nästan helt tappa insikten i hur det är att inte leva som man själv gör. Har inte märkt de värsta exemplen på detta själv, men hört min far berätta en del från umgänge i en bekantskapskrets med stor spridning i inkomstnivå.
 
Och den biten har inte varit olika mellan adliga med gott ställt och ofrälse med gott ställt. Tvärtom kanske snarare slagsida mot de sistnämnda om något (att döma av de erfarenheter jag har själv, och har hört av min far).
 
Själv skulle jag kanske kunna skoja om att min ridderliga gentlemannastil som person skulle vara ett gott arv från mina adliga anor, men jag tror nog snarare att omtänksamhet och medmänsklighet är arv från alla anor!
 
Så var man skulle se adliga gener idag hos någon med anor som någon gång har råkat få ett privilegiebrev utfärdat av någon furste, det är jag mycket tvivlande till...
 
Det är alltid väldigt trevligt att finna sådana rötter primärt eftersom de då ofta är bokförda och kan spåras i tryckta verk långt bak i tiden, men det är att lura sig själv att dra för stora slutsatser av att någon för några hundra år sedan bär samma namn och lägger sig till med samma vapen som en adlig ätt ytterligare några hundra år tidigare.
 
Var det belagt att den som gjorde så hade fog för det hade han säkerligen också sett till att göra officiella anspråk på tillhörighet till den äldre ätten, som att söka säte på Riddarhuset. Och om han gjorde sådana försök som inte lyckades borde det finnas dokumenterat. Kanske något att kolla?

860
Användarkonto? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-07
« skrivet: 2005-10-07, 20:28 »
Någon som kommit över någon administratörs lösenord??? Illa, illa, i så fall!!

861
Den frågan har väl ställts lite då och då så länge tråden har funnits. Men det är inte vad någon över huvud taget har ifrågasatt.

862
Idrott / Sport / Linderoth, Tobias (f. 1979)
« skrivet: 2005-09-12, 21:21 »
Hans far Anders tränar Hammarby, alltid en start...  
 
Denne, Anders (Anders Karl Gustaf), är född 21 mars 1950, det går Hammarby ut med på sin hemsida, så det får vi nog förmoda att han har tillåtit att det nämns på nätet.  
 
I övrigt är väl alla data som framgår i Sveriges Befolkning 1970 strängeligen förbjudna att lägga ut här, men den som vill forska vidare för att så småningom lägga ut anorna lite längre bak i tiden på forumet kan säkert också hitta Anders familj år 1970 på skivan.
 
Jag tror inte jag går ut med något hemligt eller väldigt privat och känsligt om jag nämner att både Anders Linderoth och hans föräldrar är födda i Kristianstad. Att Anders är det själv och att hans fotbollskarriär startade i kristianstadsklubben Näsby IF torde räknas som officiellt.
 
Tobias mamma är född i Alvesta, men som sagt... direktiv har utgått. Vi följer dem!
 
Återkommer du med en mailadress kan du åtminstone få Tobias sex första anor, där far- och morföräldrarna sedan kan sökas i födelseförsamlingarna av den som vill och har tid. Men det rör sig ju nu om delar av landet där 1900-talsmaterialet redan är levererat till respektive landsarkiv, nota bene.

863
46 Ordet är fritt om släktforskning / Farfar/Morfar
« skrivet: 2005-09-12, 15:02 »
Spännvidden kan givetvis vara enorm. På mitt raka fäderne bakåt - om vi talar om varje fars ålder när sonen som jag härstammar från föddes - har varje far varit knappt 24 år (min far när jag föddes, så det var liksom alltid måttstocken), 45, 33, 32, 32, 44, 56, 26, 65, 37 och i nästa led vet vi inte faderns födelseår.
 
Samma gubbar bakåt när första barnet föddes är däremot 23, 25, 26 (fyllde 27 två dagar senare), 24, 32, 39, 31, 26, 31 och ca 30, så jag har åtminstone passerat snittåldern för mina anor på raka fädernelinjen. Men ett genomsnitt ska ju vara i mitten, några ska vara över det. Jag tippar som sagt att det kommer vid inte alltför mycket över 40.
 
Men nog har vårt samhälle blivit konstigt när man kan sitta fullt intresserad av det där med kärlek och familj och vara en av allt att döma mer än genomsnittligt kärleksfull och romantisk man, men ändå ha mer än genomsnittligt svårt att möta någon, snarare än mer än genomsnittligt lätt (som alla som lär känna mig brukar tro att jag borde ha när de lär känna mig - att inte en så charmig och trevlig kille som du...).
 
När det känns som värst brukar jag ärligt talat fråga mig själv om jämställdheten innebar kvinnors rätt att med öppna ögon välja grisarna, tölparna, misshandlarna och de män som värjer för starka känslor och är livrädda för ansvaret med barn, och smiter med svansen mellan benen när sådana är på väg eller strax efter de fötts, för sådana män verkar det alltid finnas kvinnor så det räcker och blir över som lyckas med konststycket att fastna för först och bli svikna av sedan - medan det verkar vara vi män med intresse för en seriös relation, äkta känslor och barn som vi har tänkt ta hand om som det verkar vara desto mer angeläget att passa sig för och leta fel på för att välja bort... Ytterst märkligt känns det, men... jag är väldigt off topic nu, och ska bryta där.
 
Jag legitimerar inlägget med att återknyta till trådens egentliga ämne. Samma gubbar som i tidigare listor var när de fick sina respektive första barnbarn (jag har ju en - yngre - syster som sett till att även fadern har nått dit) 52, 44 (min far föddes som farbror till en några månader äldre gosse, som dessvärre tragiskt omkom i en olycka året därpå), 55 (om han hade levat), 59, 57, 66, 54, 58 (om han hade levat), 51 och 70.

864
46 Ordet är fritt om släktforskning / Farfar/Morfar
« skrivet: 2005-09-12, 12:35 »
Jo, det särskiljer väl rätt bra mellan 'grand parents', men redan i nästa generation blir det problem. The great grand father on the paternal side är väl farfars far, men sedan har man tre till.
 
Mormors far blir väl on the maternal side, men enda sättet att skilja farmors far från morfars far måste väl då bli my father?s maternal grand father respektive my mother?s paternal grand father. Och det är ju inget vidare praktiskt system i längden.
 
I 18:e generationen där jag har Karl Knutsson kan jag alltså tydliggöra två '16th great grand fathers' med hjälp av tilläggen 'on the paternal/maternal side', men de övriga 131.070 manliga anorna i den generationen måste kommas åt med helt andra konstruktioner.
 
Lösningen är väl att alla linjer av manliga respektive kvinnliga led kan sammanbindas, men att varje brott kräver en ny fortsättning, så att Karl Knutsson skulle bli min...  
 
Paternal 4th great grand father?s maternal grand father?s maternal grand father?s maternal grand father?s maternal 4th great grand father, gissar jag?
 
Det är på rätt väg, men lika enkelt som på svenskan är det ju definitivt inte.
 
Barnbarn hoppas jag att jag själv hinner uppleva, jag ville möta kärleken och lyckan och bli pappa så tidigt som möjligt. Och hittills har det ju gått bra, jag fyller bara 37 nästa gång, det är ju ingen ålder... får man ständigt höra... Men men... när jag fyller jämnt nästa gång förväntar jag mig baske mig att det är om inte annat på gång i någon mån, det här känns inte naturligt...

865
46 Ordet är fritt om släktforskning / Farfar/Morfar
« skrivet: 2005-09-12, 11:24 »
Ja, jag har aldrig förstått att vi kan ha nära nog det enda språk där intresset funnits för det. Var nyligen hos släkt i Bergen i Norge (just det, Pemmers i Bergen, för den som läst annat av min hand här på Anbytarforum under årens lopp), och de använder åtminstone morfar/mormor och farfar/farmor, men sedan hette det visst bestefar/bestemor och därefter oldefar/oldemor och efter det lägger man till ordet tip för fler generationer.
 
Om inte bestefar/bestemor egentligen var motsvarigheteten till grandparents, dvs både till farfar/farmor och morfar/mormor?
 
Det känns futtigt att aldrig kunna beskriva lika enkelt på engelska att jag kan utantill att den gamle svenske kungen Karl Knutsson var min farfars farfars farfars morfars morfars morfars mormors mormors morfar.
 
Finns det något annat språk där man så enkelt och smidigt kan ange exakt vad han var till mig, eller är det i övrigt bara ett töcken av opraktiska språk som inte kan särskilja honom alls från någon annan manlig ana i 18:e generationen?
 
Alternativet i fallet Karl Knutsson är ju då ett mycket mycket mer omständligt... He was my father?s father?s father?s father?s father?s father?s mother?s father?s mother?s father?s mother?s father?s mother?s mother?s mother?s mother?s mother?s father. Brrrrrr!

866
Fast 1970- och 1980-skivorna har väl nu Förbundet fått vederbörliga tillstånd att producera och sälja av Datainspektionen, är det inte så?

867
Känsliga uppgifter, dvs. uppgifter om etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening och även uppgifter om hälsa och sexualitet får normalt inte publiceras utan samtycke.
 
Det är den definition som ges av känsliga uppgifter i broschyren om personuppgifter och Internet. Stycket om undantag för journalistiska ändamål slutar med meningen Däremot gäller undantaget inte uppgifter av rent privat karaktär.
 
Är någons namn och födelsedatum uppgifter av rent privat karaktär?

868
I broschyren Personuppgifter och Internet nämns inte ens som exempel att någons namn och födelsedatum omnämns i samband på en websida som handlar om släktforskning.
 
Och jag tycker ingen av den dokumentation jag sett gör sådan distinktion mellan harmlösa respektive känsliga uppgifter att någons namn och eventuellt födelsedatum i sig kan anses vara subjektivt från person till person vad man själv råkar tycka.
 
Att man är född till den här världen och när man är det är annat än i rena undantagsfall, då man av någon anledning har skyddad identitet, fullt offentliga uppgifter. Då synes det mig mycket egendomligt om det för än den ena, än den andra personen skulle anses vara en privatsak att man finns och lever och är född ett visst datum, och kanske är gift och/eller har satt barn till världen???
 
Kan uppgifter å ena sidan vara offentliga och tillåtna för vem som helst att få reda på, om man bara lyfter luren och ringer ett samtal till en myndighet och frågar om dem, men samtidigt så känsliga för den enskilde privatpersonen, att de därför inte får publiceras i den ena eller den andra formen av massmedium?
 
Instinktivt känns det ologiskt. Synnerligen ologiskt. Ska man utgå ifrån att PuL och liknande strömningar är början till en avveckling av den offentlighetsprincip vi berömt oss om i det här landet?
 
Själv tycker jag det känns närmast stötande hur mycket amerikaner med svenskt ursprung kan få fram om sina rötter här, om de råkar få intresset att söka sitt ursprung, och har ett namn, födelsedatum och födelseförsamling på sin svenska ana - samtidigt som det kan vara ett sådant hästjobb för en svensk släktforskare som håller på med ett ättlingaverk att hitta dem. Jag skulle verkligen inte vilja ha samma besynnerliga typ av integritetsvärnande släpphänta folkbokföring här...

869
Intressant vinkling Anders R kommer på.
 
Någon håller på med släktforskning. I nio fall av tio gäller det vederbörandes egen faktiska släkt, i det tionde fallet är det troligast en utredning just för att spåra släktingar till den vars släkt vederbörande utreder.
 
Anbytarforum är ett forum, till för att släktforskare ska kunna hjälpa varandra.
 
Forskare A som kört fast ställer således en fråga om den han kört fast vid.
 
Forskare B som kan svaret publicerar ett svar.
 
Det tycks mig som att den person om omnämnts i frågeställningen och i det eventuella svaret är i högsta grad relevant att omnämna.
 
Släktforskaren som frågade får antas ha ett legitimt skäl att forska i den aktuella släkten, och de uppgifter han/hon nämner om personen för att förklara vem han eftersöker är därmed relevanta för att frågan ska kunna framföras.
 
Svar på frågan är relevant, eftersom det är svaret på det som efterfrågats.
 
Men självklart, gäller det någon nu levande, känner varken frågeställaren eller den som svarar personen själva, förekommer det uppgifter som kan framstå som känsliga (fått barn vid 14 års ålder, eller gift 1960-70 med maka 1, gift 1971 med maka 2 och har barn med henne fött 1968, eller andra uppgifter som man kanske inte gärna vill se uthängda offentligt) så får det väl i de flesta fall anses rimligt att den som har svar på frågan mailar frågeställaren dessa privat.
 
Och slutligen, den som undrar något om någon nu levande och faktiskt har ett namn och ett födelsedatum har ju ingen direkt anledning att ställa frågan här på Anbytarforum, då ringer man lämpligast 0771-567 567 och frågar Folkbokföringen...

870
Och därmed är alla frågetecken uträtade.

871
Enligt huvudregeln i personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening. Enligt huvudregeln är det också förbjudet att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
 
Jag får tydligen läsa mer specifikt om PUL igen, men ovanstående är åtminstone en beskrivning av huvudregeln i PUL, och sådana uppgifter som nämns i det ovan sagda framkommer mig veterligt inte i namn-, adress- och födelsedatum-uppgifterna från 1970/1980-skivorna.
 
Men det låter onekligen fastslaget av den diskussion som förts i styrelsen att publicering av uppgifterna från 1970/1980-skivorna är knäckfrågan. Och för uppgifter ur dem har väl redan ganska länge hänvisats till att maila personer som har skivan och fråga om uppgifter snarare än ställa frågor i forumet, så det är väl fullt rimligt att man gör så i de fallen även fortsättningsvis.
 
Och om efterlysningarna är okej, bara inte svaren, kan man väl i allra högsta grad ställa frågorna då, så kan vi som har tillgång till skivorna leta upp svaren och maila dem till frågeställaren. Sedan är alla glada och nöjda?

872
Men snälla någon... Dödsdatum som är yngre än 70 år raderade???
 
Så jag skulle kunna nämna i ett svar på någon fråga om min släkt att min farfars far var född 27 maj 1866 och dog 28 juli 1920, 85 år sedan och därmed okej... Men om min farfars mor skulle jag få nöja mig med att hon var född 16 januari 1868 och hennes dödsdatum skulle jag få inrikta mig på att maila privat, då hon dog för mindre än 70 år sedan???
 
Skulle det kunna vara stötande för någon av alla övriga avkomlingar till henne (vi är ganska många) att det nämns på Internet att hon dog... den 16 maj 1942? Som skulle vara mindre stötande om det hade varit före den 30 augusti 1935?
 
Om jag skulle råka nämna dödsdatum för min farfar (1977) eller något av hans syskon (1961, 1976, 1978 och 1987)? Var ligger det tveksamma i att nämna en avliden persons dödsdatum?
 
Frånsett, visst, att jag givetvis inte skulle skriva ut en massa på nätet om någon som jag själv händelsevis visste just hade avlidit nu i dagarna. Eller än så länge säkert inte heller något om familjer, där medlemmar avlidit i tsunamikatatstrofen.
 
Jag trodde det var helt klarlagt att PUL gäller levande personer. Och att folkbokföringens 70-åriga sekretessgräns gäller uppgifter som faktiskt bedöms som känsliga - vilket inte gäller basala uppgifter som födelse- eller dödsdatum.  
 
Eller för den delen inte ens vigsel- eller skilsmässodatum för en person som kanske inte skulle vilja skylta med en lång räcka upplösta äktenskap.
 
Men i vissas tycke kanske det borde införas betydligt mer individuellt betonade regler för att få specifika uppgifter i folkbokföringen skyddade?
 
Det ingår som en fullt normal tjänst när det gäller telefoni att man ska kunna abonnera på tjänsten nummerpresentation, men vem som helst kan ställa sig utanför det och begära skyddat nummer och ringa folk anonymt i alla fall. Själv är jag mycket tveksam till att ens svara om det ringer från skyddat nummer, men där får jag höra att det är jag som är konstig. (Noteras kan i sammanhanget att det i USA nu börjar förekomma att du inte ens kopplas fram om du ringer från skyddat nummer, utan kopplas till en telefonsvarartjänst att du ringer från ett inte godkänt nummer, men kan lämna ett meddelande för att själv bli uppringd - DET skulle jag vilja se Telia införa, det ligger i min linje när det gäller synliga respektive skyddade nummer när det ringer. Men det var väldigt off topic.)
 
Vi har ett offentligt bilregister, men vilken bilägare som helst kan tydligen på subjektiva grunder begära att just han eller hon ska ha skyddade ägaruppgifter, så att man plötsligt i något sammanhang där man av något mer kuriöst skäl har antecknat ett bilnummer för att helt enkelt vilja kolla vem ägaren är kan fastna i porten, och ägaruppgiften plötsligt bara är offentlig om man har allvarliga klagomål rörande något brottsligt man sett (smitning e d).
 
Är det så vi skulle vilja ha det när det gäller basala genealogiska uppgifter ur den offentliga folkbokföringen också, och ska vi krypa för dem som ser det på det sättet? Som med all sannolikhet är en minoritet, kanske lite väl röststark men dock en minoritet?
 
Någon som är gift och skild flera gånger, eller har barn från en rad olika samboförhållanden uppfattar det säkert som en privatsak och skulle kanske inte helt gilla tanken på att han/hon har släkten Pemer någonstans i sin antavla, och att jag händelsevis har spårat grenen till nutid och har uppgifter om befintliga barn och/eller om befintliga och tidigare äktenskap i min släktuppställning i min dator.
 
Men sådana uppgifter skulle jag givetvis inte i första taget skriva ut öppet i något forum på nätet.
 
Men inte skulle jag känna att jag behövde den avlägsna släktingens tillstånd att föra uppgifterna vidare i privat mail till någon annan släktforskare, som också hade vederbörande inom ramen för sin forskning. Varför skulle det behövas? Man har ingen äganderätt till basala biografiska/genealogiska uppgifter!
 
På ett annat forum på nätet läste jag någon jeppe skriva om att han hade chattat en smula med någon kvinna på nätet, själv hade betett sig en smula illa och då försökte bara smita ifrån hela historien, varpå han chockades svårt av att hon skickade honom ett mail där hon nämnde hans personnummer, som hon hade haft kunskaperna att ta reda på eftersom han hade nämnt både sitt verkliga namn, hur gammal han var och vilket datum han fyllde år - varpå han trodde på fullaste allvar att han skulle kunna stämma henne för att hon hade kollat upp honom (!).
 
Och jag minns hur en ingift person i min nära släktkrets spontant tyckte det vill inte jag att det ska stå om att namnet på exmaken (far till hennes barn) och mellan vilka datum de varit gifta, fanns med i min uppställning.
 
Men jag glider bort ifrån ämnet.
 
Frågan är ändå till syvende och sidst. Ska vi pga några lite för spekulativa inlägg i framför allt kändisavdelningen börja sluta nämna ens basala biografiska data yngre än 70 år, även dödsdatum för avlidna?
 
Jag tycker det är att krypa onödigt mycket för sådana personer som tror att det är något slags privatsak att man är född till den här världen, och när man föddes. Och när man kanske gifte sig, eller för den delen skilde sig.
 
Även om normalt sunt förnuft naturligtvis ger vid handen att vi inte ska frossa i uppgifter om namn och födelsedata på nu levande föräldrar och syskon till kändisar.
 
Att däremot någon frågar om kändisen A:s anor är utredda, och någon inkommer med redan offentliggjorda uppgifter om namnen på föräldrarna från exempelvis Vem är det är inte i någon som helst mening något sådant frosseri.
 
Problemets kärna kommer vi alltid åt med just en aktiv anbytarvärd, som håller koll på nya inlägg och redigerar bort uppenbara klavertramp. Det räcker så. Att det just nu inte skulle vara tillåtet förrän om en vecka att nämna att en viss person dog i början av september 1935 känns... totalt förfelat.
 
Nu levande personer har väl däremot alltid gällt att ha lite fingertoppskänsla när man diskuterar här på Anbytarforum. Men basala datum - någon frågar om Karl Karlsson, född 1911 hade barn, och någon svarar ja, Lars, född 1942-06-21 och Erik, född 1948-03-31 - det tycker inte jag är kränkande mot de fiktiva Lars och Erik. I värsta fall kan man väl acceptera att uppgifterna på direkt uppmaning raderades om Lars eller Erik hörde av sig och var alldeles oresonligt upprörda över att bli uthängda, men jag tycker den svenska grundmurade offentlighetsprincipen väger tyngst i sammanhanget, PUL eller inte PUL.

873
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2005-08-19, 16:31 »
Det låter självklart in i märgen fel att tänka sig att Adelsmötet skulle kunna besluta om att adla nya personer. Däremot tycker jag det hör ihop med en monarki värd namnet att kungen även fortsatt skulle kunna fortsätta adla. Eller att vi åtminstone hade haft ordensväsendet kvar som alternativ.

874
Film / Teater / Bolme, Tomas (f. 1945)
« skrivet: 2005-08-09, 18:08 »
Har Tomas Bolme eller hans föräldrar skyddad identitet? Annars är det enda som här har uppgetts helt offentliga uppgifter, så vad är problemet att det står här om det inte är ett problem att vem som helst kan slå upp uppgifterna i Vem är det 1999?
 
Vad lider någon för men av att det dyker upp på en sida på nätet vad hans föräldrar hette? Jag har aldrig förstått problemet???
 
PUL-lagen står i bjärt kontrast till offentlighetsprincipen, och att just PUL är utformad som den är är enda anledningen att man överhuvudtaget kan visa sig indignerad över att några personliga förhållanden om någon nu levande person hängs ut just på nätet.
 
Men lider Tomas Bolme eller någon annan kändis större men än t ex jag skulle göra om någon släktforskare utan mitt medgivande skulle lägga ut någonstans på nätet att Anders Pemer i Tullinge är född 1968 21/10, son till ingenjör Hans Pemer och Inger, född Jansson?
 
Ett födelsedatum och namnen på någons föräldrar, är det några på något vis känsliga och hemliga uppgifter som man har anledning att skämmas över, och inte tycker vem som helst har rätt att veta? Det ÄR ju inte i normalfallet några hemliga uppgifter om en person, det är i högsta grad offentliga uppgifter!
 
Om det gick in på väldigt mycket mer personliga uppgifter än vad som här har ventilerats skulle jag förstå den indignation som här har visats, men här har faktiskt inga personliga, känsliga uppgifter, som man har tolkningsföreträde till om man vill att andra ska veta om, diskuterats.
 
Att man är född till den här världen, när det skedde och vilka som var föräldrarna är superoffentliga uppgifter i det här landet, och det är mycket märkligt att såpass många verkar ha fått för sig något annat.
 
Men massor av svenskar verkar ju också hellre se att ännu fler brutala våldsverkare går fria i brist på bevis än känner sig kränkta av att bli filmade i t ex taxibilar, tunnelbanevagnar och på offentliga platser.
 
Jag förstår mig inte på vissa människors vrångbild av vad som är deras personliga integritet. :o/

875
Stenbock / Äldre inlägg (arkiv) till 10 maj, 2007
« skrivet: 2005-08-07, 22:51 »
Fadern hette Wilfrid Carl Magnus Benvenuto, stiftsbibliotekarie, ? 1923, yngre bror till nuvarande huvudmannens farfar Arvid Olof Theophil, sjökapten, majoratsherre, ? 1943.
 
Linjen bakåt, så långt den kan beskådas i senaste adelskalenderns stamtavla över hur de nu levande grenarna är släkt inbörder, ser ut så här:
 
Nikolai Paul Fromhold Magnus (godsägare, ? 1902)
Johan Didrik
Magnus Joachim
Carl Magnus
Fredrik Magnus
Magnus

876
Såg nästa sida nu...  
 
1930 bor de i Spokane... John Oscars födelsedatum framgår av hans WWI draft registration card, och sonen Niels B född precis rätt för att vara 4 år 4 mån 1 januari 1920 dog 3 feb 1988 enligt SSDI och var gift med en Franci, enligt Oregons eget death index.

877
Intressant... jag ser manifestet nu. Men var står hennes födelseuppgift och uppgiften om svågern? Är det två olika sidor man kan klicka upp? Intressant att han kallas svåger, då är han väl bror till någon av hennes bröders hustrur. Född var hon i Östra Ämtervik i Värmland.
 
Såg ditt nästa inlägg i mailen nu. Kanon, att jag inte hade koll på att kika i immigrantavdelningen först. I så fall hade jag kunnat komma på rätt spår snabbare. Vad fint att det finns andra som är bättre på att använda Ancestry, stort tack!!!
 
Kul knorr på kvällen att det slutade så här, jag har varit i telefon några timmar med en sondotter till Hildas ene bror, och hon nämnde att hennes far hade två kusiner i USA, så jag hade fått en aning om att Hilda tydligen hade familj over there. Inte direkt vad jag trodde tidigare om en ogift sömmerska som plötsligt emigrerar till USA ensam när hon är nästan 38 år, men det visar bara att man inte får sitta och vara fördomsfull...

878
Tack! Tyvärr finns ingen omedelbart identifierbar Hilda 1920 i Idaho, så hon kanske rörde på sig direkt. Jag verkar få fortsätta leta efter en kvinna som heter Hilda i förnamn, troligen är gift (alternativt kan hon förstås ha bytt namn själv) och kom till USA 1913...

879
Hilda Maria Davidsson, född 16/12 1875 i Karlstad, emigrerade 14/4 1913 från Karlstad till USA. Kan någon hitta henne och kanske något matnyttigt om vart hon tänkte sig på Emigrantskivan?

880
Är det de facto så att din mmmm t o m fick underhåll för din mmm av mannen så tycker jag inte ättlingarna till hans inomäktenskapliga barn har särskilt mycket att komma med. En sak att de inte vill tro något sådant om sin anfader, men här pekar ju allt tydligt i en och samma riktning.
 
I det här fallet är det uppenbarligen känsligt för den som kommenterat dina uppgifter, men det tycker jag får stå för dem. De kan inte bevisa mer än du kan, och alla indicier du nämner här och nu visar ju att det liksom inte gärna kan vara någon tvekan.
 
Mannen betalade underhåll, gav uä dottern konfirmationspresenter, kom på besök och hennes dotter hade senare kontakt med en halvmoster som var väl medveten om hur det förhöll sig.
 
Däremot påstår en nutida ättling år 2005 att det här är inte sant!!! i Porträttfynd. Vederbörande kan väl ta en diskussion med din mormor, tycker jag...

881
Det är just vad de har, Allmänhetens terminal som man kan boka. Kontakta ditt skattekontor och fråga!

882
Amerikanska census / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-16
« skrivet: 2005-07-12, 15:06 »
Jag tittade på det lite härom dagen när jag efter mycket om och men smet in på ett sådant där prövoabonnemang. Instruktionerna fanns ute i högerkanten på sidan i något skede när jag höll på att registrera mig, och jag kopierade dem då:
 
Maila dem på cancel(snabel-a)ancestry.com och ge dem:
 
. För- och efternamn
. Användarnamn
. Abonnemangstyp (i detta fall free trial)  
. E-mailadressen du angav när du gick med
. Telefonnummer inklusive landskod  
. Land

883
Idrott / Sport / Svedberg, Lennart "Lillstrimma"
« skrivet: 2005-07-09, 16:30 »
Den födelseboken finns på Härnösands landsarkiv, som tar 100 kronor per påbörjad kvart för att göra större eftersökningar, men de tar inte betalt för att kolla en enstaka uppgift. Så om ingen redan råkar sitta på uppgifterna går de att få fram den vägen. HLA:s hemsida har adress www.ra.se/hla

884
Amerikanska census / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-16
« skrivet: 2005-07-08, 17:42 »
Aha, de hamnade i Lake County, Indiana... Där fanns några andra rätt nära Pemer-släktingar, i staden Hobart. Tack!

885
Amerikanska census / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-16
« skrivet: 2005-07-08, 13:16 »
Stämmer, jag hade inte fått barnens namn än i första brevet från Landsarkivet i Härnösand, men bad om deras namn när jag bad dem fortsätta med de frågor jag hade ställt. Jag hade missuppfattat taxan och skrivit lite luddigt själv om vad det kunde få kosta, så de hade hållit lite nere på forskningen och bara tagit betalt för en kvart.
 
Då avskriver vi Washington-familjen då, den i Minnesota verkar stämma. Åldrarna på Nels och Anna stämmer, och när jag gjorde en avancerad sökning på SSDI efter fler Asplund med samma senaste vistelseort som den rätte Nels Asplund hade när han dog i april 1974 fanns just en Evar Asplund, född 1907 31/1, död i mars 1980. Båda har fått sina SSN utfärdade i Indiana och båda dog i Rock County, Wisconsin.
 
Ivars ålder i den här familjen stämmer ju med den uppgiften, och min Nils Asplund hade en bror Otto, född 1889, såg jag i folkräkningen 1890, så det verkar också stämma alldeles utmärkt.
 
Får tacka så hemskt mycket för hjälpen, det verkar inte som om man hittar mer om familjen på Ancestry.com, då! Men då vet jag var de bodde 1920, och jag vet var åtminstone Nils och en son hamnade och var de dog 1974 och 1980. Får väl gå vidare utifrån det. Tack!!

886
Amerikanska census / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-08
« skrivet: 2005-07-07, 23:01 »
I och med att jag tycker man bara verkar kunna teckna såpass långa abonnemang och för så dyra pengar blir jag glad om någon som redan har abonnemang har lust att hjälpa mig. Eftersom jag själv tycker abonnemangen är så dyra kan jag i högsta grad tänka mig att lämna något bidrag till vederbörandes abonnemangsavgift som tack för hjälpen.
 
Jag söker Nils Asplund, född 1879 7/10 i Ytterlännes, gift 1902 11/5 m min släkting Anna Carolina Edström, född 1874 4/1 i Sollefteå. Paret utvandrade till USA med fyra barn 1910 7/5.
 
På rootsweb där man kan söka ur SSDI gratis har jag redan konstaterat att han måste vara den den Nels Asplund som avlidit i april 1974 i Rock County, Wisconsin, eftersom denne var född just 1879 7/10. Han hade fått sitt social security number utfärdat i Indiana, där han ju kan ha bott någon gång mellan 1930 och 1974.
 
När man söker på namnet Nils Asplund på Ancestry.com förekommer en Nils Asplund i 1910 och 1920 års census i Pierce county, Washington, och bör vara samme man som står som Nels Asplund 1930 i samma county.
 
En bit ner i söklistan är också en träff med World War I Draft Registration för Nels Asplund från Pierce county, där det verkar som att hans födelsedatum ska kunna framgå för den som är medlem och får se uppgifterna. Här finns med andra ord troligen möjlighet att bekräfta eller dementera att det är rätt Nils Asplund som bor i Pierce dessa år.
 
Stämmer det att det är rätt Nils/Nels skulle jag vara oerhört tacksam om någon hade lust att hjälpa mig med de biografiska uppgifterna om familjen från 1910, 1920 och 1930, och om barnen kanske har egna familjer framåt 1930.
 
Stort tack på förhand!

887
Sparre / Äldre inlägg (arkiv) till 20 augusti, 2011
« skrivet: 2005-06-29, 14:25 »
Adelskalendern 2004 förtäljer att Ulf Carlsson är avliden 1962, med änka i livet 2004. Två barn i andra äktenskapet lever 2004, Knut och en dotter född 1914 18/3 som tydligen inte var med i 1925 års kalender? Carl avliden 2003 med änka i livet.
 
I Sveriges Dödbok finner vi 19150912-0885, Glimstedt, Ulfhild Carlsdotter, Täby, avliden 1995 30/4.

888
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-06-16, 23:12 »
Det kan jag aldrig tänka mig. Jag fick samma mail med en annan hänvisning som adresskälla. Herr Nordberg sitter nog bara och samlar in e-postadresser varhelst han kan hitta dem.

889
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Dahlbeck, Nils (1911-1998)
« skrivet: 2005-06-13, 18:16 »
TV-mannen Nils Dahlbeck anges i Vem är det vara född 1911 13/3 i Tierp, son till kyrkoherde Leonard Dahlbeck och Anna, född Strandell.
 
Jag är mycket nyfiken på om det i tillämpligt herdaminne framgår födelsedatum och namn på hennes föräldrar?

890
Juhlin / Julin / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2008
« skrivet: 2005-06-13, 00:42 »
Aha, intressant. Då blir man ju nyfiken på var du kommer in i bilden. Maila mig gärna, Anders!

891
neikter / Neiktern
« skrivet: 2005-06-11, 12:17 »
Herman är väl Otto Herman, 1879-1960, som senare emigrerar till USA. Hoppas någon vet mer om honom.
 
Kul att se att stamfadern Hans N?chter var förvaltare på Finnåker 1643-49, då var det honom Nicolaus Pemer efterträdde där. Och 1773 gifte sig Hans N?chters sonsonsson Axel Neikter med Nicolaus Pemers sondotterdotter Cristina Catharina Julin.

892
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-17
« skrivet: 2005-06-10, 14:28 »
Tack, Carl!

893
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-17
« skrivet: 2005-06-10, 13:26 »
Jag lägger in det här då för formens skull, även om jag redan har råkat orera om det i själva efterlysningstråden:
 
Alla personer med namnet Perner i basen som avlidit före 1970 är i själva verket bärare av namnet Pemer som blivit felavlästa:
 
18780622-789 Perner, Carl Johan
18720508-786 Perner f Carlsson, Elin Augusta
18941030-058 Mellander f Perner, Saga Ann-Marie
 
Beträffande Carl och Elin har jag själv en kopia av deras bevis om namnbyte enligt SCB:s beslut 1949 som jag skulle kunna leta fram och faxa eller posta, om det önskas ett bevis.
 
Jag har för mig att min farfars far David Nicolaus Pemer finns med i Folkräkningen 1900 på Arkion med sin familj, och att då dottern Saga Ann-Marie född 1894 med i den uppställlningen. Möjligen kallas David Pemer Svensson som hans far Nils gör åtminstone i 1890.

894
32 Tideräkning / Almanacka över händelser mm
« skrivet: 2005-06-09, 22:46 »
Nu skulle jag försöka installera Nordiska kalendrar i en dator med detta Windows XP, som jag nog aldrig kommer att använda själv i någon egen dator. Ständigt en massa bisarra problem med något som alltid har gått alldeles utmärkt i mina egna datorer med Windows 95 eller 98.
 
Ta bara att koppla in min digitalkamera i USB-porten på en valfri dator. Vilken dator som helst med Windows 98 i får genast en ny bärbar enhet att öppna i Den här datorn och man kan lätt kopiera över bilderna i kameran. En dator med Windows XP har däremot hittat ny maskinvara och kräver att man stoppar i en CD med kamerans drivrutiner för att kunna göra något mer.
 
Den här XP-datorn kan inte ens öppna zip-filen nordkal.zip. Jag får felmeddelande
 
C:(>)WINDOWS(>)SYSTEM32(>)AUTOEXEC.NT. Systemfilen är inte lämplig för att köra DOS- och Microsoft Windows-program. Välj Stäng för att avsluta programmet.
 
Vad göra??? Någon som har något tips?
 
Förstår inte varför man hela tiden måste vidareutveckla dessa jämra OS, så att bara de med tillräckligt god ekonomi och kreditvärdighet för att regelbundet kunna köpa en sprojtans ny dator ska kunna vara med fullt ut i loppet. Tänk om det skulle fungera likadant med bilar...
 
VAD? Har du köpt en bil från 1992 och har tänkt dig att köra från Stockholm till Göteborg med den? Tyvärr, det går inte, det finns inte vägar du kan köra med dit, du måste ha en nyare bil...
 
Så bisarrt fungerar det ju när det kommer till kritan med dessa eländesmaskiner. :o/

895
Juhlin / Julin / Äldre inlägg (arkiv) till 13 februari, 2008
« skrivet: 2005-06-08, 14:28 »
Jösses, plötsligt hittar man en fråga om en kvinnlig Pemers make som är nästan två år gammal. Om Anders Nilsson kommer hit och tittar igen får du gärna höra av dig, jag undrar förstås vad du har för koppling till Petter Julin och Brita Stina Pemer...

896
Som sagt, num lock måste vara på, och vi talar om siffrorna på nummerdelen längst till höger på tangentbordet, inte de ovanför bokstäverna, de går aldrig. Så det är helt klarlagt. Funkar det inte då heller får vi nog definitivt lägga ner...
 
Teknikens under... tur att det som sagt inte är något jättesvårt att läsa ändå... nu försöker vi bara hjälpa Steve med en lösning som ska kunna fungera, klart man är hjälpsam av sig...  
 
Bara å kvar att fixa dessutom, ä och ö går ju att manipulera fram med ^?~-knappen.
 
En sista variant som borde kunna fungera skulle väl vara att markera ett å i ett tidigare inlägg precis innan man börjar skriva, och kopiera det med CTRL+C och sedan kan man klistra in det med CTRL+V varje gång i texten där man vill ha ett å.

897
Kanske de koderna fungerar i stället, när inte de som Elisabeth och jag hade gjorde det. Jag kommer ihåg det nu att det fanns en nummerserie till.
 
Men precis som Inkan skriver, visst går det att läsa... någon liten hastighetssänkning i läsningen blir det ju, men det är ju inga enorma textmassor det handlar om, så... det är lugnt...

898
Som släktforskare har jag fått in i ryggmärgen att ALT-tangenten plus siffrorna 0134 i den ordningen på det lilla nummertangentbordet ger korstecknet för död, ?.
 
Tänkte tipsa dig, Steve, om att du ungefär lika lätt kan få fram å, ä och ö om du befinner dig utomlands och skriver hem från en dator med utländskt tangentbord.
 
Om vi nöjer oss med små bokstäver så får man å med ALT+134, ä med ALT+132 och ö med ALT+148. Prova gärna! Läsbarheten ökar enormt, sanningen är ju att det inte är särskilt lätt för en läsare att tillgodogöra sig en text vare sig med aa, ae och oe i stället för de rätta bokstäverna eller med bara a och o så att man får sitta och gissa sig fram.
 
Jag har varit med om att berätta om denna möjlighet för utlandssvenskar eller semesterfirare man mött på olika chatsidor eller så, och bara bemötts ungefär av äh, vem bryr sig, nog går det att läsa ändå, det där låter ENORMT krångligt, men det är absolut inte särskilt svårt.
 
Tyvärr ingår väl lite i den svenska folksjälen att betrakta alla typer av vänliga påpekanden som kverulerande besserwisser-mentalitet, håll käften om vad du tycker om något någon annan gör, även när det är något direkt felaktigt och förbjudet, som om man som rökallergiker dristar sig att säga till en nonchalant rökare som röker i ett allmänt utrymme inomhus, såsom en inglasad gångbro eller inne i en busskur.
 
Social kompetens verkar mer betyda förmågan att hålla inne med vad man tycker om någon annans brist på... (det som annars borde varit betydelsen av uttrycket social kompetens), medan precis vad som helst som borde betraktas som social inkompetens är helt okej, eller i varje fall definitivt inget man bör säga något om.
 
Säkert en utvikning från ämnet som en eller annan anhängare av den mentaliteten kommer att reta sig oerhört på, men det är en sådan liten detalj i hur vi tenderar att bete oss mot varandra, som aldrig borde vara fel att passa på att inflika när ämnet ändå råkar beröras. Tycker i alla fall jag - en kverulerande besserwisser...  
 
Trevlig helg, alla släktforskare!

899
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-10, 17:38 »
Det här låter jätteintressant. Och släkten var historiskt sett katolsk, så att det funnits många präster, munkar och nunnor?
 
Ni har med andra ord god koll på alla grenar i Sverige från Sebastian och framåt då?
 
Finns det stora grenar kvar i Nederländerna och Tyskland också? Du är alltså huvudmannen totalt sett?

900
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-10, 16:24 »
Matematiken angående agnatisk och kognatisk är väl rätt hisnande. Jag försöker kartlägga alla ättlingar till den förste Pemer i Sverige som kom hit ca 40 år efter att Sebastian von Wowern kom från Hamburg till Skåne. Vi vet att Nicolaus lämnar Augsburg 1630, och han är säkert belagd i Sverige åtminstone 1634, då han har undertecknat en handling vid Österby Bruk.
 
De helt agnatiska grenar som överlevt intill våra dagar bredde ut sig som i många andra släkter, här och var fanns mer än en son som blev vuxen och själv bildade familj, men massor av de olika sidolinjerna till den huvudgren som har lyckats bli kvar än idag kunde genomgå jättetvära kast.
 
Ett exempel på en av de agnatiska grenar som tappade bort släktnamnet under 1800-talet är en familj med barn födda 1905-20 med fyra vuxna söner, varav en inte fick barn, en fick en son som blev gift och fick två döttrar, näste son fick två döttrar och den fjärde fick en dotter.
 
Jag har ett annat exempel i en annan agnatisk gren där släktnamnet var borttappat, där föddes fyra söner mellan 1898 och 1903, alla blev vuxna, alla blev gifta, men två förblev barnlösa, en fick en son som dog som liten och en dotter som blev vuxen, och en fick en dotter som dog som liten.
 
Släktnamnet Pemer återtogs på en av de agnatiska grenarna i generationen efter att det hade försvunnit på de fyra i bondeståndet nedsjunkna bröderna, och på denna gren är vi idag ca 45 som heter Pemer.
 
Men hur många av oss är agnatiska ättlingar, och hur många manliga agnater är vi? Ja, det är belysande, det finns bara två stycken familjen Pemer just nu med minderåriga barn där namnet kommer från familjefadern och han hör till det agnatiska huset Pemer och skulle vara medlem av den adliga ätten Pemer om vi hade ett adelskap.
 
Jag är den ende ytterligare manlige agnaten ännu utan familj som kan ansluta mig till den skaran. Båda de männen har varsin son, så det är två nya manliga agnater producerade i en kommande generation (födda 1987 och 2000), och om jag aldrig bildar familj, eller enbart får döttrar, så kommer antalet att ha minskat i ett led till.
 
Därutöver fostras minderåriga barn med namnet Pemer i närmare ett tiotal ytterligare familjer, där namnet kommer från barnens mor och/eller är ärvt via minst ett kvinnligt led på vägen, så namnet Pemer förefaller rejält tryggat inför framtiden, även om det till en övervägande del inte är den strikt agnatiska släkten det kommer att handla om.
 
Och lika illa har det faktiskt gått med de många agnatiska grenarna där namnet tappades och aldrig återtogs. Varendaste en av dem har förr eller senare slutat producera manliga agnater, utom en familj i Värmland idag med familjefader född 1941 som utöver ett antal döttrar har en son född 1983. Och på en gäckande gren i USA lär det finnas två bröder, födda gissningsvis på 40-talet, som båda ska ha familjer.
 
Det agnatiska systemet är m a o en oerhört bräcklig grund för ett ättebegrepp, helt klart.
 
Sannolikheten att en viss man verkligen kommer att ha minst en sonsons sonsons sonsons sonsons sonson i tionde generationen är rent statistikt inte särskilt stor, däremot kan han ju ha haft åtta, tio... ja, kanske rentav femton vuxna döttrar som alla har minst en ättling var nio generationer senare. Och det räcker med ett genomsnitt på att den aktuelle stamfadern själv har två döttrar som fått egna barn, och att varje ättling sedan har två barn var som själv får barn, för att det i tionde generationen ska vara 1024 personer. Varav alltså ingen i det fallet är någon agnatisk ättling.
 
Och ser jag på min egen forskning efter Pemer-ättlingar så är snittet klart mer än två barn som själva fått barn per familj. Utgår man från tre barn i varje familj blir antalet ättlingar i tionde generationen 59.049. Ett historiskt relevant genomsnitt som förefaller kunna stämma med min utredning skulle kunna ligga i varje fall lite över 2,5 familjebildande barn per familj. 2,5 skulle ge 9536 personer i tionde generationen.
 
Men om vi applicerar den kognatiska successionen i vår släkt, hur många medlemmar av den hypotetiska ätten Pemer tillkommer då? Jo, alla personer som ingår i min forskning - alla ättlingar till den äldste kände anfadern.
 
För övrigt var den till Sverige invandrade Nicolaus Pemers mor Sara Snoyensin född i just Antwerpen (föräldrarna hette Guillelm Snoyen och Cornelia Alewijns, hennes farmors och mormors efternamn var Zibrechts respektive van Wissen Borah), så vid ordentlig forskning där nere kanske nästan hela min utredning kan visa sig vara von Wowern-ättlingar, varvid hela den svenska agnatiska släkten Pemer och alla dess cognatiska ättlingar är ännu en gren av den cognatiska adliga ätten von Wowern???
 
Onekligen ett intressant scenario i så fall. I så fall skulle det redan finnas prejudikat på rätten att anta namnet... hm... kanske snarare van der Wouwere än von Wowern i så fall? Vi skulle ju inte stamma från några tyska mellanled med den senare namnformen - om vi skulle ha en härstamning just från Gilles de Wouwere. Men det behöver vi förstås inte ha bara för att det finns anor i Antwerpen fram emot mitten av 1500-talet. Men visst finns sannolikheten för en härstamning från Gilles de Wouwere...
 
Jag har alltid sett mig som en Pemer utifrån min agnatiska släkttillhörighet, men jag undrar verkligen hur jag skulle se på saken om någon av anorna i Antwerpen faktiskt skulle visa sig vara av en sådan här kognatisk adelsätt... ibland har man långa ledningar, att jag inte ens har tänkt på att jag har rötter i Antwerpen förrän nu... det är ju nästan komiskt...
 
Så långt jag kunnat kartlägga alla ättlingar till denne Nicolaus hittills har jag f n en tabelluppställning av det traditionella uppslaget varje barn i varje tabell som själv fått egna barn får en egen tabell. där antalet tabeller f n uppgår till 3359.
 
Och då är jag också som vanligt mitt uppe i en omnumrering av tabellerna sedan nya tillkommit i mitten. Jag har nämligen fastnat några år för länge med att ha den här uppställningen i ett Word-dokument där jag måste göra allt sådant själv. Tills den dag kommer då jag har haft tid att skriva in allt i ett släktregistreringsprogram, så att det som är inskrivet där kan få vara huvudfilen är det enklaste och mest konsekventa att behålla det gamla Word-dokumentet familj.doc som huvudfilen och att göra alla ändringar och tillägg där...
 
Och inte minst har jag massor av luckor kvar i utredningen, från 1600-talet och framåt. Massor!!
 
Hade nu just det här ättlingaverket handlat om en forntida medlem av en släkt med ett kognatiskt adelskap (vilket det alltså med rötter vidare bakåt i just Antwerpen kanske faktiskt gör?), så skulle ju m a o ALLA som ingår i utredningen vara medlemmar av den adliga ätten.
 
I släkten Pemers fall handlar det m a o om - ja, det är kanske sådär en 10.000 ättlingar i min uppställning från Nicolaus Pemer som kom från Österrike till Augsburg under 1550-talet. Just nu, med de luckor jag har. Med kognatisk succession hör alla till ätten och har ärvt adelskapet.
 
Jag tror inte någon ansvarig i den antwerpska stadsförvaltningen på 1100-talet hade tänkt sig att en så total andel av alla van der Wouwer-ättlingar skulle betrakta sig som adliga 900 år senare, och att man tvärtom hade uttalat påtagliga begränsningar av det här kognatiskt ärvda adelskapet om man hade vetat hur det skulle se ut idag.
 
En sådan begränsning misstänker jag mycket väl kan ha funnits, men bara varit underförstådd: Att familjerna var adliga i Brabant så länge man bodde i Brabant. Är det långsökt att tänka sig? Jämfört med det läge som är alternativet?
 
Fast å andra sidan skulle det ju bara innebära den begränsningen att i princip alla infödda Antwerpen-bor vid det här laget skulle vara adliga. Får man väl utgå ifrån...
 
Det är ju i praktiken ett helt annat adelsbegrepp än det som alla europeiska riddarhus sedermera tillämpar och har tillämpat. Peter Kurrild-Klitgaard avfärdar alla hänvisningar till spanska och italienska kognatiska adelskap som missförstånd på samma sätt som någon dansk familj som tror sig vara franska grevar, och någon svensk familj som uppger sig ha ärvt en dansk grevetitel på en kvinnolinje. Och i Storbritannien förekommer väl ett litet undantagsmässigt fåtal fall där en titel som annars skulle ha dött ut har medgivits föras vidare i ett läge till en dotter.
 
Annars är ju inte adelskap samma sak som tronen av ett furstendöme där det måste finnas en arvinge till tronen.
 
Men, jag får självklart försöka förkovra mig mer i ämnet, det är klart fascinerande, och som jag redan har sagt, stämmer detta verkligen är det ju onekligen väldigt häftigt. Ett helt klart rätt egenartat system, men är det riktigt så är det.
 
Förklara bara en sak. Hur kan det, som du säger, vara ett matematiskt orimligt påstående att i sinom tid alla ofrälse människor kommer att dö ut (eller rättare sagt ta slut), om det finns ett antal släkter med ett adelskap som ärvts kognatiskt sedan 1100-talet?
 
Om vi verkligen kände till alla ättlingar till den ursprunglige fogden och markgreven Gilles van de Wouwere så bör väl dessa vara... ja, på 900 år... det kan säkert handla om 50.000 människor, kanske 100.000...?
 
Det är ju fullkomligt omöjligt att ens spekulera i, man kan bara tillämpa statistiska genomsnitt när man försöker gissa... men om det i stora segment av Gilles släktträd finns familjer, där kanske fem eller sex av barnen har haft egna familjer och haft kanske fem eller sex barn med egna familjer i flera generationer, så kan ju antalet ättlingar vara helt enormt.
 
Vi talar ju om ALLA ättlingar till Gilles.
 
Det var trevligt att du namngav en av de andra gamla brabantiska patricierfamiljerna. Hur stora grenar människor måste det inte finnas här och var som härstammar på något möderne från både släkterna van de Wouwere och van de Werve? Medlemmar av respektive familj måste väl ha gift sig med varandra? Alla ättlingar bör då ha rätt att heta van de Wouwere van de Werve och vara dubbelt adliga?
 
Gilles van de Wouwere utnämndes ju till markgreve och du omnämns i PBR:s dom föra titeln markis idag. Hur regleras den titulaturen, är alla ättlingar markiser eller enbart huvudmannen? Var regleras det, om det aldrig har funnits något brabantiskt riddarhus eller något adelsbrev? Jag menar inte att vara insinuant eller kritisk nu, jag är enbart uppriktigt nyfiken!
 
Men, tillbaka till att alla ofrälse människor en dag i yttersta förlängningen kommer att ta slut.
 
Om alla ofrälse människor oavsett kön som gifter sig och bildar familj med en ättling till/medlem av en kognatisk adelsätt blir ingifta i denna ätt, och deras barn blir medlemmar av ätten, så är det ofrånkomligen så att i en mycket avlägsen yttersta förlängning alla ofrälse kommer att sväljas in i den kognatiskt adliga sfären.
 
Eller är det samboskap du syftar på, att adelskap bara ärvs inom äktenskap? Där får jag förstås ge dig rätt om det är så. I yttersta förlängningen kommer då i så fall en dag då alla människor har rötter åt något håll i sin antavla från släkten von Wowern eller någon annan med samma status, och alla som har den linjen genom enbart inom äktenskap födda mellanled är adliga, medan de som bara har utomäktenskapliga sådana härstamningar är ofrälse.
 
Fast när det nu inte är någon reglerad brevadel utan uradel, och om det inte är så kinkigt med mans- eller kvinnolinje så kanske man kan ha överseende med dagens moderna med äktenskap jämföra samlevnadsformer också... jag vet inte?
 
Jag menar inte att raljera nu heller, allt låter bara rent instinktivt så konstlat och orealistiskt, men jag ska absolut ta dig på orden och läsa in mig i ämnet, det är otroligt intressant, det här, det är klart man vill veta mer.
 
Jag har inte ens reflekterat förrän nu över att jag själv har en linje tillbaka till just Antwerpen, så som sagt... hela min utredning kan ju vara relevant för ätten von Wowern också, vem vet?
 
Ber om ursäkt om jag låtit mer avogt inställd än som varit min mening. Det blir väl lätt så när det i grund och botten är kritisk och skeptisk man är, men jag får helt klart läsa in mig mer på det här - jag är jättenyfiken!  
 
von Warnstedts bok vet jag att jag har läst i någon gång på Uppsala Landsarkiv, enda gången jag har snubblat över ett exemplar helt oförhappandes och kikat lite i det. Han nämner alltså kognatiska adelskap i boken? Jag får lov att läsa den! Och försöka få tag i de andra böckerna du hänvisar till.

901
Litteratur / Beskow, Elsa (1874-1953)
« skrivet: 2005-04-08, 23:31 »
Elsa f Maartman och Fredrik Natanael Beskow (f 1865, teol dr, rektor vid Djursholms samskola, d 1953) har fem söner listade i Svenska Släktkalendern 1995:
 
Stig, f 1896, civilingenjör, direktör, Stockholm, d 1966. Gift och hade en dotter.
 
Gunnar, f 1901, professor i geologi vid Chalmers Tekn Högskola, författare, Göteborg, d 1991. Gift och hade två söner.
 
Börje, f 1903, fil mag, fd undervisningsråd, RNO, Laholm, d 1997. Gift och har tre barn.
 
Bo Viktor, f 1906, konstnär, Söderköping, d 1989. Gift två gånger och hade fyra barn.
 
Göran, f 1910 24/8, fil lic, fd lektor vid Nya Elementars gymnasium, RNO. Gift två gånger och har tre barn.

902
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2005-04-06, 22:51 »
Det känns ju som att det är på väg ut med vissas mentalitet, i varje fall alla röststarka som gör allt för att komma till tals här... men jag hoppas du har rätt...
 
Och jag blev trött på att för tredje eller fjärde gången på någon dag få det agnatiska begreppets eventuella praktiska funktion ifrågasatt...
 
För vad skulle vara så opraktiskt och onödigt med att på köpet få ett enhetligt, enkelt och väldigt lättförståeligt släktbegrepp?
 
Visst, vill människor inte ha ett sådant släktbegrepp, så ska man väl inte pracka det på dem, men... förr i världen brukade släktforskare vara intresserade av att kartlägga släkten X eller släkten Y eller släkten Z...
 
Och än är trots allt inte Svenska Släktkalendern helt död, det kommer in släktartiklar, och där blir de agnatiskt upplagda, så baske mig...  
 
Men här i forumet verkar nästan alla ha enorma behov att distansera sig från det reaktionära agnatiska släktbegreppet för att hänga med och visa att man är med i sin tid.
 
Men få verkar ha kvar kopplingen att det agnatiska begreppet har en mycket grundläggande oerhört praktisk funktion, som alla andra tänkbara alternativa mer eller mindre låtsas-varianter (gårdsgenealogier, följa släktnamnet oavsett vilken förälder det kommer från, eller vad nu någon skulle kunna komma på... kanske vilka som har ägt en viss bil kunde vara något slags kul grej? ) saknar...
 
Att man på köpet får en otvetydig möjlighet att dela in oss alla i släkter som fungerar och där alla hör till en släkt och inte mer än en.
 
Ett matrilinjärt system skulle kunna åstadkomma samma sak, men varför byta efter hundratals år från agnatiskt till matrilinjärt?

903
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2005-04-06, 21:36 »
Ja, Kajsa, det är helt riktigt. Samhället var patriarkaliskt till ytterlighet och lite till, och Per Thorsell skrev i förmiddags i diskussionen Hur många % att man dessutom hade väldigt oklara uppfattningar om hur barnavlande går till, och hade en bild av det manliga livsfröet och att det kvinnliga ägget tillhandahåller den näring som det manliga livsfröet behöver för att kunna växa till och framfödas. I tidiga födelseböcker har jag t o m själv sett att det brukade vara så att barnafadern var namngiven, men inte modern!
 
Men som vi har konstaterat har det agnatiska släktbegreppet en alldeles lysande effekt som inga andra känslomässiga släktkonstruktioner kan åstadkomma, som när man t ex har tagit sin mors namn och tycker att det därmed är mammas släkt man tillhör.
 
Eller de många som på fullaste allvar tycker jag hör till min fars släkt och min mors, och som vad man än säger verkar kunna betrakta den släkt som just far hör till (antagligen farfars?) som en enda, och den som mor hör till (morfars?) som en enda, men själva hör de inte till en av dessa, utan till båda???
 
Att far på precis samma sätt då logiskt sett bör höra till både farfars och farmors och mor till både morfar och mormors släkt, och att man vid närmare eftertanke med andra ord tillhör ett oändligt antal släkter... nej, det gick aldrig in hos människor med fars OCH mors släkter-uppfattningen...
 
Men med ett agnatiskt släktbegrepp blir det på ett oöverträffat sätt fullkomligt glasklart för alla vilken släkt de tillhör, alla hör till en och endast en släkt, och begreppet en släkt kan fortsätta ha en innebörd.
 
Alla alternativ innebär att det inte längre är meningsfullt att prata om släkten X eller släkten Y. Finns det inga rimliga grundläggande principer för vad som är den ena eller den andra släkten så faller hela släktbegreppet.
 
Det tycker jag är en synnerligen praktisk orsak till ett agnatiskt synsätt!

904
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 20:29 »
Apropå konstiga namn och Caroline av Monaco glömmer jag aldrig när jag hörde på radio att hennes dåvarande man Stefano Casiraghi hade omkommit.
 
Nyhetsuppläsaren satte genitiv-S:et fel och omtalade att Prinsessan Caroline av Monacos man Stefano Casiraghi har omkommit...
 
Nu förstod man ju onekligen vem som verkligen hade omkommit, men för den som gillar att märka ord om språkgrodor öppnades oanade möjligheter... Men jag avstår från dem här och nu.

905
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 20:20 »
Fast det här är väl ett ättenamnsproblem med alla inte helt agnatiska successionsordningar. Jag utgår från att Monaco måste ha den agnatisk-cognatiska successionen där tronföljden följer HUSET/ÄTTEN tills den dör ut på manssidan, varpå tronen går till närmast arvsberättigad prinsessa. Men Charlotte avstod alla anspråk och trädde tillbaka för sin son Rainier direkt.
 
Nåja. Fallen Grimaldi, Windsor och Oldenburg (eller om det nu ska vara Glücksburg?) kan väl sägas ha satt en viss standard. Det får nog ses som etablerat att det befintliga ättenamnet behålls även när ett kvinnligt mellanled för tronen vidare till sina barn, som rent agnatiskt tillhör en ny släkt.
 
Så det blir nog helt rätt med fortsatt Bernadotte även efter nästnästa tronskifte, då. Jag utgår ifrån, och hoppas verkligen, att vår nuvarande kronprinsessa, som är nio år yngre än jag, överlever mig, så jag lär inte uppleva hennes förstfödda på tronen...

906
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 19:25 »
Intressanta skriverier om bortgångne furst Rainier. Hur kan han ha tillhört ätten Grimaldi om han var son till prinsessan Charlotte av Monaco och greve Pierre de Polignac?
 
Här ser vi verkligen hur det tummas på de formella genealogiska släktbegreppen. Ätten Grimaldi torde ha dött ut med hans morfar på svärdssidan och helt och hållet med hans mor. Om det inte är ännu fler kvinnliga mellanled på vägen som sammanbinder leden före och efter till att hänföras till ätten Grimaldi, allihop...
 
Att Rainier var dotterson till sin företrädare minns jag att jag sett för länge sedan, men inte tänkt så mycket på.
 
Visst, kalla ätten Grimaldi eller Kalle Anka eller vad som helst. Det är ju samma med andra regerande furstehus, ingen engelsman kommer väl att säga att det är huset Oldenburg på tronen när Charles tillträder, eller huset de Laborde de Monpezard i Danmark efter nästa tronskifte där... (där säger de ju tydligen ofta Gl?cksborg i stället för Oldenburg i stället) och nog kommer nästnästa regent i Sverige kallas för en Bernadotte och ingenting annat.
 
Själv funderar jag nästan på om jag inte börja anse mig tillhöra Stenkilska ätten... Eller vi säger erikska ätten, det går utan tvekan, jag härstammar från Erik den helige...

907
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-06, 18:50 »
Kan man köpa den där CD-skivan som icke ättling? Alla ättlingar kan ju tydligen få den gratis. Jag har en gren i min forskning efter Pemer-ättlingar som enligt uppgift ska ha von Wowern-rötter, så stämmer det i det fallet kan vi t o m ha uppgifter att byta med varandra.
 
Slottspastorn och pastorn vid centralfängelset i Malmö August Wir?n, 1868-1936, var son till torparen i Yxenhult Sven Pålsson (som enligt obekräftade uppgifter ska ha tillhört släkten von Wowern) och Katarina Åkesdotter,  enligt uppgift i... ja, det måste väl ha varit Lunds herdaminne jag läste detta i, TROR jag. Jag har skrivit in citatet i min släktfil i datorn, men inte noterat där varifrån det kom. Däremot vet jag att jag har papperet jag skrev på kvar, och på det är jag helt säker på att jag faktiskt har skrivit upp ordentligt vad det var för bok...
 
August var gift med Pemer-ättlingen Martina Sofia Pont?n-Möller och hade fem barn, där jag har halvgod koll på deras ättlingar. Jag hade fått adresser till de släktingar som fanns i USA i mitten av 80-talet och hade kontakt med den ene då, men vet inget idag om hans söner, födda i början av 70-talet, må ha bildat familj vid det här laget. Den andra släktingen i USA fick jag aldrig iväg något brev till. Idag minns jag inte vem av de svenska släktingarna jag hade fått deras adresser av, men... jag vet vilka av dem jag var i kontakt med, så jag ska försöka ta tag i det där när som helst...

908
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-06, 18:33 »
Längre tillbaka i tiden var det väl helt enkelt aldrig någon självklarhet att en adlig värdighet ärvdes av båda söner och döttrar, utan enbart av söner. Det var ju riktigt storsint att det blev vanligare och vanligare att även döttrarna i adliga familjer tillerkändes adlig värdighet. Men lite patetiskt i de fall där dessa döttrars nutida ättlingar misstolkar förhållandena och får för sig att de själva har ärvt samma adliga värdighet på kvinnolinjen.
 
Peter Kurrild-Klitgaard nämnde i rec.heraldry-inlägget som länkades till i Adel & ätt-tråden någon dansk familj som tror sig ha rätt till en fransk grevetitel med denna logik, och en svensk familj som tror de har en dansk grevetitel.
 
För att inte tala om den där baronen Bertelsen som trodde att han kunde ärva en gammal svensk friherretitel via sin farmors agnatiska släkts namnlikhet med ättenamnet. Framför allt att hela släktlinjen löpte fram till hans farmor var ju hur obetalbar som helst när Lotta Nordin så förtjänstfullt grävde fram hur det förhöll sig.
 
Och hur det ligger till i fallet von Wowern måste bringas reda i. Det skulle vara häftigt och imponerande om det är SANT med deras kognatiska adelskap, och det FINNS någon slags expertis som bekräftar och vidimerar.
 
Men det är ju märkligt att inte släkten von Wowerns medlemmar i alla mellanliggande sekler har varit ståndsmedvetna och hållit på denna princip och döttrarna i deras familjer krävt att föra sitt efternamn vidare i stället för sina barns fäders efternamn, tycker man onekligen...
 
1970 fanns det färre von Wowern i Sverige (26) än det fanns Pemer (35). Lite märkligt att en släkt med ett adelskap som följer alla ättlingar på kvinnolinjen sedan 1591 knappt har lyckats växa sig större än vad vi helt ofrälse Pemer har mäktat med sedan vi kom till nuvarande Sverige ca 40 år senare. Det borde väl ha hänt lite då och då mellan 1591 och 1970 att namnet fördes vidare på kvinnolinjen också, och nog borde det 1970 ha hunnit raka upp i bra mycket mer än 26 personer med namnet, om namnet har den ärofulla kopplingen till ett adelskap som följer alla ättlingar?
 
Det tyder väl än mer på att hela den här tolkningen kognatiskt adelskap är en bra sentida misstolkning och vanföreställning. Varför skulle inte kognatiska adelskap från Brabant vara mer omskrivna så att var och varannan adelsintresserad genealog var väl förtrogen med konceptet och väl kände till det?
 
Nej, jag tror definitivt att det är någonting som inte stämmer...

909
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-06, 18:18 »
Precis, det har alltid varit praxis. Och med det får nog den frågan anses besvarad...
 
Men står det på samma sätt i adelsbrevet för någon av de adelsätter jag själv härstammar från kan jag ju börja spela urbota dum och påstå att jag är adlig enligt det adelsbrevet. Jag är ju en ättling till den adlade, och kan ju själv läsa vad det står...  
 
Jespers talan i målet bygger på att släkten von Wowern är flamländsk uradel, och här har det aldrig funnits något riddarhus eller liknande sammanslutning, men adel är man, och till skillnad från alla andra länders adel ärvdes adelskapet här på alla mans- såväl som kvinnolinjer.
 
Jag är ingen expert, men Peter Kurrild-Klitgaard kallar det alltså absurt.
 
Jag har mailat Riddarhuset för en kommentar också.
 
Jag har en känsla av att den europeiska adelns samarbetsorganisation CILANE inte riktigt tillerkänner flamländska uradelskap någon särskilt hög status, så det är kanske inte helt bra att Patentbesvärsrätten i den här domen i praktiken slår fast att alla kognatiska ättlingar tillhör den adliga familjen von Wowern och att det som synnerligt skäl räcker för att ha rätt att anta familjenamnet.
 
I och för sig tar inte PBR i sak ställning till det förmenta adelskapet, men man bygger en dom man inte skulle ha avkunnat under andra omständigheter på att man accepterar det kognatiska adelskapet som existerande.
 
Och ger alla som härstammar från släkten von Wowern en självklar rätt från och med nu att anta det namnet, som inte tillkommer alla kognatiska ättlingar till någon annan släkt, så det blir ett fritt uppfunnet adelsprivilegium för alla kognatiska ättlingar till/medlemmar av just släkten von Wowern.
 
Sanningen om detta adelskaps nedärvande av både söner och döttrar är väl knappast någon som helst annan än att det någonstans har sagts ganska precis samma sak som stod i de av Bengt citerade adelsbreven.

910
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 15:18 »
Ja, vi fortsätter i den andra diskussionen. Det var just det agnatiska begreppets eventuella  praktiska funktion som efterfrågades där.

911
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-06, 12:42 »
Riddarhusets nutida syn på adelskapet ärvt på alla inomäktenskapliga agnatiska linjer börjar väl efter ståndsreformationen 1866. Innan dess var ju adeln just ett av de fyra ständerna, och en adelsman som blev medlem av ett annat stånd kunde inte anses tillhöra bägge två. Men efter ståndsriksdagens avskaffande fick ju adeln och Riddarhuset den roll de har idag.

912
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-06, 12:31 »
Det var säkert av ett sådant skäl. I realtid innebar ett yrkesbyte till brukande av jorden att man i åtminstone prästens ögon bytte stånd från adel till bonde. Jag antar att Riddarhuset inte brydde sig nämnvärt vid den tiden, alternativt såg likadant på saken. Men idag räknas ju adelskap helt och hållet på alla inomäktenskapliga agnatiska linjer från den först adlade.
 
Om det gick till likadant i andra länder också vet jag inte. Men i Sverige blev bönder skoningslöst just bönder som bara skulle bära patronymikon, oavsett vad deras far gjort och hetat i efternamn.
 
Jag har ju min egen raka fädernelinje som exempel:
 
Wolf Pemer, troligen identisk med ett samtida österrikiskt krigsråd med just det namnet.
Nicolaus Pemer, d 1610, handelsman i Augsburg.
Daniel Pemer, 1569-1632, handelsman och rådman i Augsburg (tidvis verksam i Hamburg).
Nicolaus Pemer, 1608-1687, bruksförvaltare, slutligen handelsman i Arboga.
Robert Pemer, 1674-1706, löjtnant i Stettin.
David Niclas Pemer, 1700-1776, löjtnant i Värmland. G m adliga hustrur Örneberg och Belfrage.
David Niclas Pemer, 1757-1849, hemmansägare, Frykerud.
Sven Henrik Davidsson, 1801-1867, torpare, Frykerud.
 
Sven får faktiskt namnet Pemer tillskrivet efter sitt namn en gång i livet, i 1861-65 års husförhörslängd när sonen, min farfars farfar, återupptar det och sedan flyttar till Sundsvall, men i nästa hfl står åter enbart Davidsson.
 
Hans bröder och deras många söner och sonsöner bar bara patronymikon, så småningom något son-namn som fast efternamn och har i några fall gått och tagit helt andra efternamn i stället, utom en som emigrerade till USA och faktiskt tog namnet Pemer då. Vars gren sedan dog ut med två gifta men barnlösa söner
 
Men så här kunde gamla borgerliga likaväl som adliga släkter nedsjunka i bondeståndet som det kallades. Definitivt i Sverige i alla fall, där det var så socialt självklart att man BAR patronymikon och inget annat i bondeståndet, så att eventuella gamla släktnamn definitivt försvann vid en klassvandring nedåt.
 
I andra länder med mindre rigida system för vilka typer av efternamn olika samhällsklasser skulle bära kanske inte fenomenet förekom? Någon som vet bättre än jag?

913
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-06, 11:59 »
Om det rådde andra regler före 1300 och all brevadel som upphöjdes i adelskap vid den tiden blev adlade enligt kognatiska principer finns det nog inte många som är ofrälse idag....
 
Det här låter så osannolikt att man måste nypa sig i armen...
 
Jag fick idag svar på ett mail jag skickade till professorn i statskunskap Peter Kurrild-Klitgaard, som hade skrivit det inlägg på rec.heraldry som länkas till i det intressanta inlägget i diskussionen Adel och ätt, och han skriver där bl a:
 
At påstå at en familie siden højmiddelalderen skulle have nedarvet adelskab til alle descendenter, gennem alle agnatiske og kognatiske linier er absurd--og det ville givetvis være blevet bemærket af adelshistorikere, al den stund at det ville være præcist så absurd!  Det eneste eksempel, som jeg kender til, er døt med Jeanne d'Arcs familie, der til hendes ære blev adlet m.h.p. samtlige linier--men ikke længe efter måtte den franske konge indskrænke dette, idet han kunne se, at det i løbet af få generationer ville lede til et ekstremt stort antal adelige.
 
Det är onekligen konstigt att inte adelshistoriker känner till det brabantiska kognatiska adelskapsbegreppet om det nu var så oerhört utbrett före år 1300.
 
Jag får lov att besöka Riddarhuset och läsa adelsbreven för alla svenska adelsätter jag själv härstammar från. Är det bara något enda av dem som innehåller ordalydelsen för sig och alla sina efterkommande utan förtydligandet manliga efterkommande så är jag också adlig...

914
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 11:30 »
Att anamma det agnatiska släktbegreppet, hävda att ens agnatiska släkt är den släkt man anser sig tillhöra... jag förstår inte hur någon kan få det till att det är tydligt att jag är ordentligt stolt över min agnatiska släkt?
 
En sak om det vore på något sätt ovanligt att bry sig om det agnatiska släktbegreppet, och i alla tider hade varit fullkomligt naturligt att bry sig om allt annat än det agnatiska, så att det var vi som anammar/hyllar det agnatiska släktbegreppet som började med något helt nytt som andra inte förstod sig på varför vi brydde oss om.
 
Då skulle jag möjligen kunna förstå resonemanget värst vad NN hyllar det agnatiska släktbegreppet, han verkar vara väldigt stolt över sin agnatiska släkt???
 
Men nu är det ju faktiskt snarare tvärtom - att det agnatiska släktbegreppet är på väg ut, och att det är alla moderna människor som gör en poäng av att inte bry sig om det som inte kan förstå vad som får oss som bryr oss om det att bry oss. Ska det i så fall behöva vara särskilt svårt att förstå att vi helt enkelt ansluter oss till den gamla skolan för att vi har den där konstiga egenskapen att vilja följa snarare än förkasta gamla etablerade traditioner som vi inte tycker det finns sakliga skäl att förkasta?
 
Det agnatiska släktbegreppet, likaväl som ett hypotetiskt rakt motsatt matrilinjärt som följer ett släktbegrepp på raka kvinnolinjen, är ett fullkomligt lysande system av den enkla anledningen att det ger oss möjlighet att tala om klart avgränsade släkter där alla tillhör en, och endast en, släkt.
 
Endast ett släktbegrepp som följer raka mans- eller raka kvinnolinjen kan åstadkomma det.
 
Sedan har jag aldrig gillat uttryckssättet att vi släktforskare ska beskriva den verklighet vi lever i och om verkligheten och kartan inte stämmer överens så ska vi inte påstå att det är kartan som gäller.
 
Linné gjorde förtjänstfulla insatser med att katalogisera de botaniska släktena, och jag tror inte några växter har en aning om några släktbegrepp och bryr sig om hur de är släkt med varandra.
 
Och likadant med människor - även om inte det agnatiska släktbegreppet är något som sitter i särskilt många vanliga människors medvetande, och vår nya drastiska namnlag leder till att allt färre och färre kommer att bära samma efternamn som far, farfar, farfars far och vidare bakåt på raka fädernet (som fram till 1970-talet var normalfallet för de allra allra flesta), så är tveklöst det agnatiska begreppet bättre än något annat (utom ett matrilinjärt, som ju skulle vara lika bra) för att katalogisera på sikt alla människor och kunna hänföra alla till en och endast en släkt.
 
Det är naturligtvis ingen som har för avsikt att utföra ett sådant arbete idag, men kanske någon med tillgång till den digitaliserade folkbokföringen sedan 1991 någon gång i framtiden programmerar ihop någon liten sekvens som blixtsnabbt katalogiserar alla svenskar som levt från 1991 och fram till den tidpunkten enligt den agnatiska principen... vem vet...

915
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 10:34 »
Jag är inte särskilt stolt över min agnatiska släkt, den är ingen släkt att vara mer stolt över att tillhöra än någon annan. Den råkar bara vara min agnatiska släkt, och därmed betraktar jag den som just min släkt.
 
Att vissa alltid måste utgå ifrån att man hyllar det agnatiska släktbegreppet för att just ens agnatiska släkt skulle vara en man var alldeles ohemult stolt över att tillhöra?
 
En diskussion om det du frågar i övrigt har just hållit på de senaste två dygnen .

916
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-06, 10:31 »
Intressant. I (en del av?) de allra äldsta svenska kyrkböckerna står ju också bara barnets far omnämnd, knappt ens med tillägget och dess hustru.

917
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-06, 00:41 »
Jag är böjd att modifiera mig en smula och säga att Anders B. här uttrycker sig alldeles lysande - definitivt i det avslutande stycket om den tilltalande och smått geniala aspekten med ett agnatiskt likaväl som ett hypotetiskt exakt motsatt matrilinjärt släktbegrepp, i varje fall.
 
Att det agnatiska släktbegreppet i viss mån är en efterhandskonstruktion och aldrig har varit någon tradition i bredare lager av befolkningen stämmer väl, om man ser till de allra bredaste lagren, bondebefolkningen.
 
Dock var dessa utan tvekan väl förtrogna med åtminstone den agnatiska principen, eftersom alla kallade sig vid det patronymikon de skrevs med av prästen i kyrkböckerna, och rimligen alla var medvetna om hur systemet fungerade därvid - att Lars barn hette Larsson och Larsdotter osv.
 
Bonden Karl Olsson i Grytbohult år 1838 kunde dock förstås ingen ha en aning om att han agnatiskt tillhörde vad som 150 år senare skulle kunna komma att kallas Sigge Mattsson i Grytbohults släkt efter kanske hans ff ff ff, vars namn han inte hade en aning om, och kunde inte ha brytt sig mindre om saken, det är förstås sant. Så det är helt klart inte något agnatiskt släkt-begrepp, där är vi helt överens.
 
Men det är väl bara när det gäller agnatiska släkter i bondeståndet som det är riktigt att kalla det för en efterhandskonstruktion? Medlemmar av borgerliga släkter med ett släktnamn torde nog ha ansett sig vara medlemmar av släkten XX redan på 1700-talet eller 1600-talet, det skulle jag nog allt tro. Visst finns det väl exempel på såpass gamla genealogiska uppställningar över Släcktien XX, som i allt väsentligt följer släkten XX:s agnatiska utbredning? Det har jag för mig i alla fall att jag hört talas om.

918
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-06, 00:36 »
Åh, det låter beundransvärt! Äntligen kanske något kan göras åt de luckorna i lagen. En frånskild person som bär ett visst namn sedan ett tidigare äktenskap kan ge det till sina barn i nya relationer utan att medlemmarna av den ursprungliga släkten med namnet anses ha med saken att göra, medan en agnatisk medlem av samma släkt som utan tvekan hade burit samma namn idag om bara alla mellanled hade undvikit lantbrukaryrket och därmed bondeståndet, måste ansöka hos PRV, be sina lyckligare släktingar som bär namnet om lov och inte får namnet direkt i processen om en enda av dessa av någon obstinat anledning skulle välja att säga nej. Det är så inkonsekvent!!!

919
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-05, 23:56 »
Aha... ja, då ber jag dig om ursäkt, jag ska verkligen inte lägga ord i munnen på dig när jag klagar på när andra gör det på mig själv. Lite klumpig formulering där, med andra ord.
 
Låt mig då omformulera början på mitt förra inlägg så här i stället:
 
Som svar på Niklas Perssons fråga får jag nog erkänna att poängen.... och så vidare, som meningen fortsatte förra gången därifrån. Klumpig mening över huvud taget, en enda mening ska inte vara så lång.
 
Poängen är/var väl helt enkelt att mannen i historisk tid var famlijens överhuvud i närmast ohälsosamt hög grad, hans hustru var ju juridiskt knappt mer än ett bihang till honom. Så släktskap på manslinjen blev det viktigaste, söner ärvde en större lott av faderns kvarlåtenskap än döttrar, ursprungligen ärvde säkert inte döttrarna något alls.
 
Jag är ingen påläst historiker, så jag sitter inte inne med alla detaljer här, men visst erkänner jag att det agnatiska släktbegreppet växte fram som ett barn av sin tid, i en tid då kvinnor knappt var vatten värda i något sammanhang.
 
Den praktiska betydelsen av det agnatiska släktbegreppet var att alla typer av efternamn i normalfallet anknöt till fadern. Bar fadern ett släktnamn växte sönerna - och även döttrarna, för övrigt även som gifta - upp och skrevs i vuxen ålder med det släktnamnet, endast i fåtaliga undantagsfall med moderns. Och bar fadern inget släktnamn bar han patronymikon baserat på hans fars förnamn, och hans barn fick patronymikon baserat på hans.
 
Undantag har som vi vet alltid funnits, och man bytte ofta typ av efternamn vid klassvandringar. En bondson som studerade till präst antog i många fall ett latiniserat släktnamn baserat på hembygdens namn, en prästson med ett sådant namn som blev soldat gjorde ofta om efternamnet så ett slutled på -elius blev -ell eller en liknande modifiering.
 
En adelsmannason som brukade jorden hade inte enligt Riddarhusets nuvarande hållning förlorat sitt adelskap, men vid den tiden skrev prästen honom genast med patronymikon i alla kyrkböcker och mannen själv ansåg sig inte höra till adeln, och agnatiska ättlingar med alla mellanled födda i äkta säng kunde leva vidare i flera generationer och inte ha en aning om att de var en gren av en adlig ätt.
 
Och som jag själv sett exempel på i släkten Frumerie, t o m en torparson som hörde till en rimligen relativt känd släkt med många officerare i leden och bar detta släktnamn, kunde tilldelas ett soldatnamn när han blev indelt soldat.
 
Svar på dina två frågor, då, som jag tolkar läget och ser på saken...
 
1) Den praktiska funktionen är som vi redan konstaterat att man utifrån det agnatiska släktbegreppet kan fortsätta hänföra människor till en, och endast en, släkt, om man nu tycker det är något eftersträvansvärt. Ett intresse som följaktligen kommer att minska mer och mer, i takt med att agnatiska principer kommer att betyda allt mindre och mindre för vilken förälders efternamn någon har. Någon mer praktisk funktion kan jag inte komma på.
 
2) Det beror nog på vad man menar med modern då, tryckta genealogier som beskrev en viss agnatisk släkt har väl publicerats i många sekler. Bondebefolkningen använde trots allt som regel patronymikon och inte metronymikon (även om undantag alltid fanns), så det var ju en klart agnatisk princip som användes i uppbyggnandet av bondebefolkningens efternamn, åtminstone.
 
Däremot kanske man som du säger inte brukade prata om att man tillhörde en viss släkt vare sig på det raka fädernet eller på någon annan linje, för att släkter i den bemärkelsen var ett ganska meningslöst begrepp. Utan man nöjde sig med att man umgicks med nära släktingar både på faderns och moderns sida.
 
Dock tror jag inte det agnatiska begreppet är någon slags efterhandskonstruktion, som du vill ha det till. Som jag skrev tidigare i inlägget, den agnatiska linjen som grund för att ärva ett släktnamn om det fanns ett sådant eller att få ett patronymikon och endast i några mycket få undantagsfall ett metronymikon, om ett släktnamn saknades, fanns ju tidigt. Bevisligen redan när våra kyrkböcker började upprättas, och även ännu tidigare har vi ju belägg från domböcker och andra liknande sammanhang att människor oftast bar ett patronymikon om de inte bara kallades vid sitt förnamn.
 
Vad det sedan är för problem med att jag utesluter mina släktingar på mödernet från den släkt jag tillhör förstår jag inte riktigt. En släkt som man tillhör i den meningen med ordet släkt som ett substantiv är ju ett begrepp som från första början kommer från det agnatiska synsättet, och som ursprungligen härrör från adeln.
 
Att börja tala om en släkt som man tillhör på någon annan grund än den agnatiska är väl om något en modern efterhandskonstruktion, såvitt jag tror mig förstå?
 
Hade inte det agnatiska släktbegreppet funnits, hade vi väl bara talat om släktingar och att vara släkt med dessa. Att höra till en viss släkt är mig veterligt från allra första början ingenting annat än ett begrepp som växte fram synonymt med det agnatiska begreppet.
 
Men där kan jag ha fel, så det får gärna någon som vet bättre än jag bistå mig med rätt information.
 
Men inte känns det meningsfullt att tala om att jag tillhör en viss släkt, om både mina släktingar på fädernet och på mödernet kan tillhöra den samtidigt. Då handlar det ju om att jag kallar hela min antavla och alla som på något sätt är släkt med mig genom att dela en eller flera anor med mig för min släkt.
 
Visst kan man onekligen säga min släkt om alla släktingar i den släkten, men det blir ett synnerligen otympligt släktbegrepp att utgå ifrån. Jag skulle med den principen ha en enda släkting som tlllhör exakt samma släkt som jag, min syster. Och egentligen inte ens hon, för hennes släkt enligt samma definition inkluderar väl även hennes barn på ett sätt som de inte ingår i min egen.
 
Eftersom de är hennes barn och mina syskonbarn skiljer sig hennes släkt och min släkt åt där. Innan hon fick dem hade vi däremot exakt samma släkt åt alla håll från oss själva i våra respektive antavlor och tillhörde därmed exakt samma släkt. Den som är enda barnet har alltså med den sortens märkliga princip av den släkt man tillhör aldrig haft några släktingar som tillhör samma släkt som han/hon själv. Ingen annan har ju samma kombination av både fäderne- och möderneanor...
 
Har han en farbror och en moster som bildat familj och har barn tillsammans, skulle dessa dubbelkusiner ha identiska fäderne- och möderneanor fr o m nästa generation. Men eftersom de hade en helt annan far och en helt annan mor skulle de inte dela exakt samma uppsättningar släktingar och därmed höra till samma släkt.
 
Nej, det enda sättet att skapa ett släktbegrepp som fungerar är att man hör till sin fars ELLER sin mors släkt. Men alla nu levande skulle börja få hänföras till helt nya uppsättningar släkter som skulle få konstrueras retroaktivt från det förflutna och fram till nutid om man skulle byta till ett matrilinjärt släktbegrepp som sade att alla hörde till sin mors släkt. Alltså är det som kan fungera det väl inarbetade agnatiska systeme där man tlilhör till sin fars släkt, och härstammar på mödernet från sin mors. Där är stora delar av grunden för fortsatt forskning gjord...

920
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-05, 18:09 »
Jag kan ge Niklas Persson i sak helt rätt i att kanske poängen med det agnatiska begreppet har ätits upp av den nya namnlagen och de sedvänjor som jättesnabbt satte sig hos alla och blev supernaturliga på ett sätt som inte fick särskilt många 40- och 50-talistkvinnor som bildade familj på 60- och 70-talet att reflektera speciellt över att själv vara född Bergenheim eller något liknande rejält särskiljande namn, men när man gifte sig med en Karlsson raskt byta till det namnet, och se sina barn få namnet också.
 
I praktiken lär givetvis det agnatiska släktbegreppet ersättas av ett nytt, som ofta men inte alltid lär vara identiskt med det agnatiska. Alltså att släktskap helt enkelt, så att säga i praktiken, följer med den släkt vars namn man fört vidare.
 
Å andra sidan ger det effekten att människor som utnyttjar de nuvarande reglerna till att byta efternamn ett mycket stort antal gånger i livet med den logiken också skulle byta släkt varje gång de byter namn.
 
När man är sex år gammal är ens fars agnatiska släkt med i Svenska Släktkalendern och då bär man själv det namnet och kommer med i artikeln i själva huvudartikeln. Tio år senare är mammas släkt med i en ny årgång, och vid detta lag råkar man bära det namnet, och finns med som Yngre Släkten LXVIII i slutet av den artikeln.
 
Fyra år senare kommer nästa årgång, och då har samme kille just i samband med sitt första äktenskap bytt till sin mormors flicknamn och just den släkten råkar vara med i den årgången och han hamnar som Yngre släkten XXIII i den artikeln.
 
Sent i livet händer det sig att ett av hans barn skulle vilja byta till det namn hans mor bar vid sin bortgång efter sin sista make. För att hjälpa detta barn att kunna ta det namnet genom en enkel anmälan (gratis) i stället för att behöva ansöka om det, vilket kostar pengar, tar han själv detta namn genom en enkel anmälan, eftersom det är ett namn en av hans föräldrar burit, och när han har tagit det kan hans barn ta det genom enkel anmälan i och med att det nu är det efternamn hennes/hans far bär.
 
Efter dessa sistnämnda byten råkar just den släkten vara med i Svenska Släktkalendern, och vår vän och hans barn och några barnbarn halkar då med som Ingift /ej adopterad/ gren III i den artikeln.
 
Kombinationen av alla dessa scenarion i samma persons efternamnshistoria känns verkligen inte omöjlig, tvärtom synnerligen tänkbar. Det är bara den tillfälligheten att också alla inblandade släkter råkar hamna i Svenska Släktkalendern vid rätt tillfällen som gör det lite väl långsökt.
 
Men så ser alltså verkligheten ut idag, och jag tycker verkligen inte att det är särskilt tilltalande som grundprincip. Jag tror också fler och fler kommer att börja reflektera över alla mer bisarra avarter på lite längre sikt. Dit är det kanske några decennier till, men jag tror inte det är osannolikt att kommande generationer kommer att tilltalas av gångna tiders idag i så mångas ögon helt mossiga ideal och återgå till dessa.
 
Vi får helt enkelt se...
 
Låt mig dock än en gång påpeka att det inte handlar för fem öre om att utesluta hälften av släktingarna. Ingen gör det, allra minst någon släktforskare.
 
Många släktforskare genom seklen har ograverat och ohejdat stött det agnatiska begreppet, men har för den skull sannerligen inte upprättat sina egna antavlor i någon slags egenartad form där de bara har med sin far, farfar, farfars far och så vidare och utelämnar alla andra anor.
 
För övrigt skulle jag vilja se den person med ett efternamn han eller hon inte visste särskilt mycket om som inte skulle tycka det var ganska fascinerande att bli kontaktad av en person från ett helt annat land som bar samma efternamn, kanske med något annorlunda stavning, och det kunde beläggas att båda hade samma ff ff ff ff ff ff ff ff ff, som bar deras nutida släktnamn någonstans på kontinenten någon gång vid 1400-talets mitt.
 
Men i det avseendet vore det förstås på sitt sätt än mer fascinerande för två personer med namnet Pemer år 2736 att upptäcka varandras existens och kunna följa historiens annaler tillbaka till att den ene är en ättling till min syster och den andre kanske från mig (förutsatt att jag får några ättlingar i framtiden).
 
Är de de enda två i världen som bär namnet så lär det vara fascinerande nog att just namnet Pemer förts vidare hela vägen på bådas linjer, just för att den ene är min systers ds dd ss ds ss dd dd ds sd ds ds ds och den andre är min ss ds ss ss ss sd dd ds ds sd ds. Lite mer sport då, onekligen...  
 
Men det är också en grundprincip för efternamns vidare existens genom generationerna, som i praktiken lär göra en helt annan skillnad på vilka efternamn som över huvud taget överlever några generationer in i framtiden och vilka som inte gör det, än hur den skillnaden skulle se ut i ett system där det för alla ansågs naturligt i enlighet med urgammal sedvänja och dessutom reglerat i lag att alla annat än i rena undantagsfall fick antingen sin fars, eller sin mors, efternamn.
 
I de systemen skulle som jag tidigare anfört nästan bara en faktor kunna leda till att ett namn helt utplånades från jordens yta - dvs att släkten slutade producera några söner. Och oftast skulle inte det heller innebära någon fara, då ofta någon dotter då skulle behålla sitt flicknamn och föra namnet vidare till en yngre släkten.
 
Och att vid en viss tidpunkt byta rakt av från alltid faderns namn till alltid moderns känns otroligt omotiverat, så endast ett av de två alternativen är särskilt rimligt.
 
Men som sagt... det ska bli intressant att följa utvecklingen så länge man får vara med och se vad som händer...

921
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-05, 10:04 »
I det praktiska bruket ser vi tydligt att det riskerar att dö ut, och hur framtidens släktforskare kommer att tillämpa det återstår väl att se. Jag misstänker väl att Svenska Släktkalendern på sikt lär anpassa sig mer till verkligheten och sluta med upplägget med Yngre Släkten I-... i slutet av artiklarna och stoppa in kvinnliga familjemedlemmars barn med släktnamnet direkt vid moderns plats i själva artikeln.
 
Konstigast är det väl för oss som lever just nu i brytpunkten, och är starkt känslomässigt bundna vid det agnatiska begreppet.
 
Fast ännu konstigare möjligen för Maria, som hade missförstått så hur det agnatiska fungerar...

922
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-05, 06:48 »
Varför ber man över huvud taget någon expert förklara vem man är släkt med, när man även efter att ha fått en lång rad svar att man är släkt med alla sina närmaste släktingar, envisas med att insinuant raljera om att ens egna söner tydligen inte ens delar ens egna vallonska anor...
 
Det är så typiskt och följer ett vid det här laget klassiskt mönster på Anbytarforum - att någon som inte är intresserad av att lyssna på några som helst svar drar igång något sådant här, i en diskussionstråd som handlade om en helt annan fråga. Ännu en mästersabotör har helt enkelt härjat i forumet igen...  
 
Den här historien är nästan värre än det gamla rekordet - den gången då Magnus Bäckmark, sedermera redaktör för Svenska Släktkalendern, startade en tråd om hur många släkter, underförstått agnatiska släkter, det kan finnas, och några inlägg följde, innan jag stack ut hakan och hävdade att det i grund och botten förstås bara finns en enda agnatisk släkt från början, eftersom väl alla män härstammar från en och samma man i tidernas begynnelse.
 
Nästa inlägg var då genast från en kvinna som högg med orden ni härstammar väl från en och samma KVINNA också i så fall, men det kanske inte är lika intressant???
 
På vilket det enda svar som behövdes naturligtvis skulle ha varit: Nej, givetvis inte. Teorin att vi är en enda agnatisk släkt från början bygger helt och hållet på om vi alla kan hänföras till en enda manlig anfader. Det är ju det agnatisk betyder - härstamning på manslinjen!!!
 
Om det sedan skulle handla om att det vid denna okända tidpunkt i vårt avlägsna förflutna fanns en man och två kvinnor, att han fick diverse barn med båda två, och några av oss bara härstammar från någon son han fick med den ena, medan andra härstammar från en son med den andra kvinnan, så är vi ändå likafullt en enda agnatisk släkt. Ju.
 
Jag tycker dock att alla svar Maria här har fått är angelägna för att visa hur lite någon har för att bete sig så här i detta eminenta forum, att det faktiskt är personer som kan diskutera sakligt som har mest att komma med, och att det knappast är alltför många som torde applådera mest åt Maria här.
 
Maria har inte gjort någon poäng av någonting eller fått någon annan att framstå som löjlig och/eller svarslös, hon har bara visat att hon själv blandat ihop vissa specifika uttryck som att blanda äpplen med både päron, apelsiner och bananer, och försöker dessutom göra något slags besynnerlig poäng av att visa att hon även efter alla svar hon fått med förklaringar av hur man skiljer de olika frukterna åt fortfarande sitter där med samma fruktsallad på fatet, som om ingen hade förklarat någonting.
 
Men vad är poängen med att visa att det är man själv som inte förstår och inte verkar vilja göra det heller? Just när man började hela diskussionen med att fråga om någon expert kan förklara??? Och åtskilliga kanske inte just experter, men väl hyfsat kunniga på området, har svarat lugnt, metodiskt, sakligt och pedagogiskt på det hon bett att få förklarat?
 
Hur kan man tro att man ska kunna vinna något på det?
 
Kan någon expert svara på det?

923
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-05, 06:14 »
För övrigt har Micha?l har sagt det så tydligt som det nog någonsin kan sägas - vara släkt med är inte samma sak som att tillhöra samma släkt som. När den som talar om att tillhöra en viss släkt menar en släkt i det traditionella agnatiska släktbegreppet, vilket den som talar om att tillhöra en viss släkt sannolikt i regel gör.
 
Och det har du inte alls greppat i din kommentar just till honom, när du skriver Även om man tar hänsyn till den agnatiska sidan så är jag väl lika mycket släkt till mina föräldrar, far- och morföräldrar och syskon som min bror - eller hur? På vilket svaret är: Nej, precis! Det är ju just det Micha?l har sagt!
 
Den agnatiska sidan har aldrig något med det att göra, släkt är vi alla alldeles självklart med alla våra föräldrar, mor- och farföräldrar och syskon. Hur skulle vi kunna vara något annat?
 
Det agnatiska släktbegreppet är en helt annan sak som sällan diskuteras samtidigt som vi pratar om vilka nära släktingar vi är släkt med.
 
Låt oss ta ett förhoppningsvis belysande exempel. Vi utgår från en fiktiv person, vi kan kalla henne Linda Gustavsson. Hon är 32 år gammal, gift med Kalle Ahlberg och de har tre barn, en son och två döttrar. Hon har sina föräldrar och alla mor- och farföräldrar i livet, och umgås med varierande regelbundenhet med allehanda nära släktingar såsom fastar, farbröder, mostrar, morbröder, kusiner, kusinbarn och så vidare.
 
Ingen släktforskare, vare sig den som hyllar eller den som förkastar det agnatiska släktbegreppet, påstår något annat än att denna Linda är släkt med varenda släkting hon har. I en vidare social bemärkelse säger vi som regel också att hon är släkt med exempelvis en ingift moster. INGEN säger något om detta.
 
Om Linda ska fira påsk tillsammans med en moster och några kusiner, lär ingen som hyllar det agnatiska släktbegreppet protestera om hon säger att hon ska fira påsk med släkten eller med sin släkt, eftersom mostern och kusinerna är hennes släktingar och en del av hennes släkt. I den mest vidsträckta betydelsen av uttrycket min släkt.
 
När någon som är intresserad av det agnatiska släktbegreppet börjar applicera det på Linda och hennes nära familj inträder bara den skillnaden att vi hävdar att Lindas barn agnatiskt tillhör släkten Ahlberg, även om de råkar bära sin mors namn Gustavsson.
 
Vi skulle kanske säga att Linda tillhör en släkt Gustavsson, vars äldste kände anfader på raka manslinjen är en Lars Nilsson i Spillersboda, död 1729, och där namnet Gustavsson har blivit dagens efternamn på alla ättlingar till barnen till hans sonsons sonson Gustav Karlsson, 1811-1883.
 
Eller för att göra exemplet lite mer spännande, läget skulle kunna vara det att denna släktkrets där efternamnet idag är Gustavsson är en agnatisk gren bland många av en släkt som på raka manslinjen kan föras vidare till den så kallade Gräsö-släkten, som Stockholmssläkten Nyblom och Södermanlandssläkten Ernborg hör till. Med det menas i sådana fall alltså att det är olika manliga medlemmar av denna Gräsö-släkt som har tagit namnen Nyblom respektive Ernborg.
 
Allt detta nu alltså helt fiktiva exempel.
 
Detta sistnämnda är det enda det agnatiska släktbegreppet handlar om - en strävan efter att försöka hänföra alla till en, och endast en, bestämd släkt, som oftast kan kallas släkten X där X är släktnamnet som i regel alla medlemmar av släkten bär.
 
För att alla ska kunna anses höra till en, men endast en släkt, räknar man i det avseendet alla människor som medlemmar av en enda släkt, nämligen sin fars.
 
Men, som om det inte hade sagts förr... att tillhöra en enda agnatisk släkt motsäger inte på något vis att man å andra sidan i de andra språkliga bemärkelserna av ordet släkt är släkt med alla släktingar, även de som inte tillhör samma agnatiska släkt.
 
Förstår du nu?
 
Vill du förstå?

924
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-05, 06:14 »
God morgon, Rune!
 
Nej, tyvärr (för det hade varit en sympatisk tanke att det bara var ett aprilskämt), det var ett inlägg i  som gjordes igår, den 4:e april.
 
mvh
Anders

925
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-05, 05:33 »
Du fortsätter lägga ord i munnen på oss andra, hur kan du säga tack för att jag är släkt med mor åtminstone till mig, när jag uttryckligen skrivit att du är släkt med varenda släkting du vill anse dig släkt med?
 
Att läsa in vad man vill i något andra säger, och inte låtsas att man har hört vad de själva har sagt när de försöker diskutera trevligt och sakligt tillbaka är ett insinuant, tråkigt och tarvligt sätt att diskutera!
 
Mitt inlägg börjar med orden du är släkt med dem allihop - och du har mage att skriva tack för att jag är släkt med mor åtminstone. Liksom... va???
 
Nästan alla som svarat på ditt första inlägg har försökt understryka att du blandar ihop uttrycken vara släkt med och en släkt, och har åskådligt och pedagogiskt visat skillnaderna, och jag säger t o m uttryckligen att du naturligtvis kan använda uttrycket min släkt om vilka släktingar du vill, inklusive exempelvis mostrar och deras döttrar, men att det agnatiska släktbegreppet är ett annat.
 
Det agnatiska släktbegreppet är en princip som handlar om en enda sak - företeelsen att tala om släkter som substantiv, där släktskapet bygger på manslinjen.
 
INGEN har någonsin påstått att adjektivet vara släkt med hänger ihop med det agnatiska släktbegreppet, och ingen släktforskare har NÅGONSIN begränsat uttrycket vara släkt med till den agnatiska sidan och bara hävdat sig vara släkt med sina manliga släktingar och inte till några kvinnliga.
 
Det är bara något som du har snöat in på att missförstå, och inte ens låtsas om vad någon av oss många har påpekat om den saken i våra svar under kvällen på ditt första inlägg. Där har du alltså något slags blind fläck när du läser allt vi skrivit och landar till sist ändå på dina raljanta uttalanden om hur få människor du tydligen är släkt med...
 
Hur i herrans namn ska man kunna diskutera med någon som beter sig så i sitt sätt att skriva, ställa frågor, få svar på dem, och sedan ändå inte kan ta in och låtsas om de svar du fått när du kommenterar dem, utan skriver som om du fått helt andra svar än du fått???
 
Varför ska vi ta på dig på allvar och bemöta dig med respekt när du tydligt visar att du inte gör det med oss???

926
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-05, 00:13 »
Känner mig manad att göra ett tillägg när jag läser Anders R:s nya inlägg:
 
Jag använder mig själv inte heller så mycket av det agnatiska släktbegreppet när det kommer till min egen släktforskning. Tvärtom är mitt stora intresse att spåra alla cognatiska ättlingar till min egen agnatiska släkt.
 
Fast visst får jag medge att eventuella ytterligare okända agnatiska grenar av släkten Pemer skulle vara extra kittlande att upptäcka...  
 
Har t o m  några trådar kvar att nysta i på den punkten, faktiskt. Två bröder med namnet Pemer som växte upp under 1700-talets sista år och uppenbarligen i varje fall inte hade några ättlingar med namnet kvar i Sverige 1890, och några släktmedlemmar i USA på sådana grenar där namnet hade tappats bort och ersatts av patronymikon. Det lär finnas några amerikanska män med familjer som är agnatiska Pemrar, men troligen heter Eriksson med någon amerikaniserad stavning.
 
Jag har haft kontakt med nära släktingar till dem som skulle berätta mer och/eller förmedla kontakt i några omgångar, men varje gång tappat den kontakten innan jag hunnit få veta något konkret - i 14 år, blir det i år, inser jag. Jösses...

927
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-04, 23:31 »
Du är släkt med dem allihop. Ingen har egentligen sagt något annat. Däremot är det gamla agnatiska släktbegreppet en urgammal grund i historisk forskning. Att släkter med ett visst släktnamn traditionellt är en släktkrets där alla är släkt via de manliga leden.
 
Enligt det begreppet tillhör du din fars släkt, och kan följa den bakåt på raka manslinjen, och medlemmar av den släkten är alla söner till någon son i den kretsen.
 
Men du är släkt med alla släktingar du vill betrakta dig som släkt med, och du får naturligtvis kalla dina mostrar och deras döttrar för din släkt, de är ju också släktingar till dig.
 
Allt det här är egentligen en helt annan diskussion, förstås. Den här tråden var ju en fråga om hur många procent adel vi alla i genomsnitt har i våra anor, och ADELSKAP är något som definitivt stockkonservativt följer den manliga, agnatiska, linjen. Konstigare än så är det inte.
 
Släkt med dina söner är du definitivt, du är alla gånger deras allra allra närmaste släkting efter de där nio månaderna, jag skulle aldrig drömma om att försöka ta ifrån dig eller någon annan mamma det epitetet. Sedan tillhör de din släkt likaväl som sin pappas i en rent social och modern bemärkelse.
 
Ser vi däremot till det traditionellt agnatiska släktbegreppet är de medlemmar av sin fars släkt, och din agnatiska släkt är en av många som de härstammar ifrån, liksom sin mormors, farmors och alla andra övriga släkter än den som de rent agnatiskt tillhör.
 
Men i dagens tidevarv där det t ex inte längre på något vis garanteras av några tvingande lagar att efternamn följer manslinjen kommer naturligtvis det agnatiska begreppet att förlora alltmer betydelse.
 
Bär en familj ett efternamn som kommer från familjemoderns mormors farmor, som på sin tid råkade få det namnet från sin raka fädernelinje på den gamla obskyra tid då det normala var att efternamn alltid fördes vidare just den vägen, så kommer det knappast att vara vidare relevant att man rent agnatiskt sett är en gren av den gamla släkt som familjefaderns farfar var av, men vars släktnamn kanske är utdött därför att den släktens alla manliga medlemmar råkade möta partners med namn de själva tyckte lät häftigare och släppte sina namn, samtidigt som heller inga kvinnliga släktmedlemmar kände för att föra namnet vidare.
 
Med det traditionella sättet dog i varje fall ett namn nästan bara ut om det slutade födas söner, och inte fanns någon annan nära släkting på någon annan sida som råkade tycka det var värt att rädda och förde det vidare på någon kvinnolinje.
 
Med dagens system kan ett namn dö ut fullkomligt trots ett stort antal bärare om det råkar kännas ointressant att föra vidare av allihop, och alla möter partners med ett namn som känns ballare.
 
Någon kanske skulle vilja föra det vidare men möter en partner som absolut inte går med på något annat än att hennes (eller hans) namn ska gälla.
 
Med det prospektet tycker jag fortfarande att det gamla systemet, där jag som bärare av ett gammalt släktnamn och dessutom blivande huvudman av släkten, hade haft både all tradition och lagen på min sida den dag jag förhoppningsvis får barn. Nu kan det visa sig bli fråga om en maktkamp med deras mamma, vem nu hon visar sig vara.
 
Men det är en helt annan sak, och en diskussion som jag inte borde ta risken att ta upp igen, jag har fått ta fruktansvärda pungsparkar när det har debatterats tidigare. Men jag står för det, och kunde inte låta bli att ta upp det nu... Jag respekterar alltid andras åsikter, och hoppas andra kan respektera mina...

928
Hur många % / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-05
« skrivet: 2005-04-04, 18:37 »
Högborgerliga släkter som rört sig i adliga kretsar och gift in sig i desamma, men själv aldrig erhållit adelskap, har det väl funnits i alla tider. Vi Pemer har själva aldrig varit adliga (om inte något fullkomligt bortglömt adelsbrev någonstans skulle påträffas en dag, men det tror jag väl knappast), men jag har väl möderneanor som är adliga eller som i sin tur må leda till adliga anor lite här och var under 1500- och ner till 1800-talet.
 
Vårt gifte 1749 mellan David Niclas Pemer och Ebba Elisabet Belfrage är säkert bara ett exempel bland många. Deras döttrar gifte sig med lantbrukare med patronymikon och deras son David Niclas d y bar visserligen själv namnet Pemer, men alla hans söner och alla vidare agnatiska ättlingar blev bondeståndare med enbart patronymikon - med min farfars farfar som det tursamma undantaget så att släkten Pemer snabbt återuppstog från de döda på vår gren, och i nästa generation också på hans brors gren.
 
Just i Värmland nedsjönk ju en stor gren av ätten von Wachenfeldt i bondeståndet och var länge en borttappad bondesläkt Fransson, och ätten Belfrage hade säkert fler döttrar som gifte sig med ofrälse än min ana Ebba Elisabet.
 
Så det borde nog krylla av ofrälse adelsättlingar.
 
Ska man sedan tro kämparna som härstammar från den uradliga ätten von Wowern, och det utslag en av dem enligt uppgift i annan diskussion idag har fått från Patentbesvärsrätten, kommer kanske många förment ofrälse att kunna skaka fram ett adelskap retroaktivt om man går tillräckligt långt tillbaka i tiden... (?)

929
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-06
« skrivet: 2005-04-04, 18:24 »
Patentbesvärsrätten har nu enligt uppgift från Jan-Olof von Wowern tolkat det agnatiska adelskaps-begreppet till de kämpande von Wowern-ättlingarnas fördel och slagit fast i en dom att i praktiken alla svenskar som kan leta upp någon styrkt härstamning tillbaka till någon von Wowern på 1100-talet har rätt till namnet.
 
Har PBR gjort bort sig å det gruvligaste, möjligen? Torde sakkunskapen inom detta område ha invändningar och ett intresse av att överklaga?
 
Jag mailar just Peter Kurrild-Klitgaard om saken. Ska bli intressant att höra en synpunkt från honom!

930
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-10
« skrivet: 2005-04-04, 18:11 »
Inget konstigt med mitt forskande efter ALLA ättlingar från släkten Pemer. Hade vi haft ett likadant adelskap som släkten von Wowern skulle alltså ALLA som ingår i min forskning vara adliga med rätt att bära namnet Pemer. Det låter fortfarande helt otroligt att tanken med ett adelskap skulle kunna vara tänkt så.
 
I yttersta förlängningen kommer alltså en dag då så småningom hela den mänskliga befolkningen har gift in sig i släkten von Wowern eller någon annan släkt med samma märkliga kognatiska adelskap, och den dagen dör alltså den ofrälse delen av befolkningen ut.
 
Nåja. Det torde väl ta några tiotusentals år, gissar jag, men... ja, hur många von Wowern-ättlingar finns det i Sverige? Är släkten med, eller avser den att söka, medlemskap i Ointroducerad Adels Förening? En komplett artikel i OAK skulle bli rätt svåröverskådlig på sikt...  
 
När jag läser om diskussionen av förklaringarna med att full kognatisk succession inom adelssläkter får jag mer och mer intryck att sådana adelsbrev som talade om full rätt för avkomlingar av bägge kön innebar att även döttrar till den adlade skulle ärva adelskapet, inte bar hans söner. Och att det sedan gällde sönernas döttrar likaväl som sönernas söner.
 
Men att alltså fortfarande det agnatiska begreppet var det enda som gällde i framtida led fr o m den adlades söner.
 
Alternativet är fullkomligt orealistiskt. Jag kan inte tänka mig att man inte förutsåg att även alla döttrars döttrars döttrars söner och döttrar och alla avkomlingar över huvud taget åt alla tänkbara håll skulle bli alldeles för orimligt stora massor.
 
I sådana fall torde PBR ha anslutit sig till samma missförstånd och skapat en synnerligen märklig praxis som kan ge mycket egendomliga följder i framtiden nu.
 
Men det ska bli intressant att följa denna diskussion vidare!

931
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2005-04-01, 00:47 »
Oj... han verkar ju inte ens passa in i släktträdet... finns ingen med de initialerna och född sådär 1791/92... mycket spännande... för någonstans ska han väl ändå passas in i det...

932
Glad Påsk ! / Glad Påsk !
« skrivet: 2005-03-25, 16:45 »
Och när det gäller att ha tur finns det egentligen inga gränser.
 
I mitten av 80-talet letade jag efter min farfars farfars syster Stina, i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, där hon fanns 1860-61, men sedan var överstruken i husförhörslängden utan någon som helst hänvisning och varken fanns i utflyttningsboken eller dödboken. Jag gav till sist upp om henne.
 
Ca tio år senare hör en släktforskande dotterdottersvärdotter av sig, och kan tala om att Stina hade fött hennes mans mormor i Katarina församling 1862, och har talrika ättlingar idag...
 
Så ge upp finns det aldrig anledning att göra...  
 
GLAD PÅSK!

933
Glad Påsk ! / Glad Påsk !
« skrivet: 2005-03-24, 23:27 »

 
En märklig påsktradition är att sätta fjädrar i ris...  
 
GLAD PÅSK!

934

935
Jag bugar mig... härligt att få klara upp  så mycket på en gång! Stort tack!!

936
Aha... född i Bremen, minsann... tack, Per!

937
Wow, det borde betyda att Sofia Johanna blev över 100 år, eller möjligen att hon har varit gravsatt någon annanstans först och flyttades till den där graven 1837, men det är väl knappast troligare? Hon var född 1831.
 
Hittar en anteckning till om folk som bodde i Klara åtminstone år 1890, enligt Arkion... men sedan har jag inte mer från Klara mellan 1878-1926 som jag är nyfiken på just nu...
 
Hulda Rosa Camelia Englund, född 1855 10/4. G m Oskar Teodor Eriksson, född 1855, handlande, Svärdfisken n:o 3, Klara, med sönerna Oskar Ragnar, född 1885, Sigurd Ossian, född 1886, Åke Sigfrid, född 1887, och Folke Ossian, född 1889, alla i Bro, Uppsala län.
 
Sigurd Ossian och Åke Sigfrid verkar vara med i Sveriges Befolkning 1970 med namnet Ehrnfelt. Annars kommer man osökt att tänka på skådespelaren Stig Ossian Ericsson, när man ser de namn som förekommer bland de här bröderna...  
 
Eftersom de bodde i Stockholm vid denna tid lär de väl ha hetat Eriksson som sin far snarare än Oskarsson efter sin far, och att två av dem tar ett namn på E pekar väl också åt det hållet.
 
Jättetack för allt hittills, och på förhand för eventuella tillägg till denna familj!

938
Åh, man tackar dubbelt upp... jo, det är alldeles riktigt att Hilma Kristina är ännu en syster. Då har jag lite mer kött på benen på bägge två. Anna Wall dog uppenbarligen ogift alltså. Då fick den grenen av Pemer-trädet en generation till, men slöts sedan slutligt med henne bara några timmar efter att jag upptäckte att hon har funnits.
 
Finns något om familjen Sven August Deijenberg, född 1822 9/7, på skivan? Något decennium innan skivan startar (1878, väl?) är han kantor i just Klara församling. Jag har inte hittat när han dog, men jag vet att han var gift och hade i varje fall fyra döttrar, varav åtminstone två lär ha dött ogifta. Men här kanske man också kan ha tur?

939
Hittar en klart mer intressant frågeställning... 1890 bor i kvarter Rosenbad 4 överstelöjtnanten och husägaren Fredrik Filip Wästfelt (adliga ätten nr 1035) och i hushållet ingår dotter Anna Ulrika Wall, f Wästfelt 1856 16/11, änka efter löjtnanten Carl Wilhelm Adolf Wall, släkting till mig, som dog 1883 5/11, när paret hade gift sig samma år 26/3.
 
Och i Folkräkningen 1890 framgår att det fanns ett postumt fött barn, Anna, född 1884. Mycket nyfiken på att få veta mer om hennes vidare öden. Mammans biografi och dödsdatum har jag sedan tidigare från Elgenstiernas ättartavlor, men dottern fanns ju av förklarliga skäl inte där.
 
Löjtnanten Walls syster Annie Helida Vilhelmina Wall, född 1863 i Skultuna, bodde också på samma adress 1890. Hennes vidare öden är också av intresse...

940
Anna Emilia Leufstedt, född 1862 10/9 i Lysvik, Värmland, står i folkräkningen 1890 som piga i kvarter Gropen 8 i Klara församling. Vad står det om henne på Klaraskivan?

941
Usch, vilken tråkig historia. Att denna person kunde vara så bergsäker på att det skulle gå att förneka den muntliga överenskommelsen, men bet sig så i foten. Inbilsk envishet fast man nog egentligen vet mycket väl själv att man har fel, men ändå räknar med att kunna få rätt - så destruktivt och tråkigt...
 
Det är väl antagligen snarare hennes juridiska biträde, advokaten som förlorade mot en lekman, som får lov att lastas för att hon förlorade 5000 kronor till i rättegångskostnader även i hovrätten. Så som tingsrättens dom löd förefaller det ju sällsynt onödigt att man ens försökte med en överklagan till hovrätten.
 
Jag gläds med dig, Bertil, att du fick rätt!
 
Och det är bara att inse att man får passa sig mycket noga där ute... eller här ute, borde jag väl säga...

942
Det enda han kan fråga en pastorsexpedition om är väl rena personuppgifter om födelse- och dödsdata, giftermål och barn? Eller frågar han om andra saker också?
 
Jag håller själv på att kartlägga på sikt - om möjligt - alla ättlingar till den först till Sverige invandrade Pemer på 1630-talet, och jag har sakta men säkert gått över till att snarare kontakta Folkbokföringen än släktingarna själva när de är mer avlägset släkt.
 
Det är naturligtvis i allra högsta grad lika seriöst att kartlägga nu levande ättlingar till en gemensam stamfar som dem som redan är döda, och sedan är det väl en smaksak huruvida det skulle vara mer seriöst att välja att kontakta släktingarna själva för att be om data eller att vända sig till folkbokföringen.
 
Det finns ju väldigt utbredda sociala handikapp som gör att någon som råkar vara intresserad av släktforskning samtidigt må ha social fobi eller andra liknande problem som gör att han inte känner att han klarar att kontakta släktingarna själva. Likaväl som det skulle kunna förklara att vederbörande inte är aktiv t ex här på Anbytarforum.
 
En människas flyttningar under ett helt liv, är det inte just flyttningarna som gör att den här personen måste vända sig till nya pastorsexpeditioner och fråga vad som hänt respektive släkting efter en flytt från en församling till en annan?
 
Frånsett beskrivningen av tjocka buntar med frågor om massor av släktingar på en och samma gång, kunde detta nästan varit en beskrivning av stora delar av min forskning när det gäller nu levande släktingar, så jag reagerar mot att denne forskare framställs som kanske inte så seriös.
 
Han kan mycket väl ha kontaktat inte så få avlägsna släktingar själv, och fått ett bemötande som om han var en oerhört oseriös person i deras ögon, så att han därför har valt att ta alla bitar som rör nu levande släktingar via de officiella kanalerna i stället.
 
Jag har själv varit med om väldigt tråkiga attityder från människor jag i all välmening ringt upp själva i stället för att smyga bakvägen och få reda på alla deras offentliga familjedata via myndigheterna i stället. Ibland.
 
Och desto roligare reaktioner de allra flesta gångerna, lyckligtvis.
 
Men jag upplever det ändå som i regel enklare att gå vidare via folkbokföringen. Särskilt nu på senare år när man kommer en bra bit på väg via Folkräkningen 1890 och 1900 på nätet, och Sveriges Dödbok och Sveriges befolkning 1970 och 1980 i den egna datorn. Har man tolkat ett familjeförhållande delvis fel är det bättre att få det klart för sig via Folkbokföringen än att ringa eller skriva till släktingen själv och lufta sina kanske pinsamt felaktiga slutsatser.

943
Engelin / Engelin
« skrivet: 2005-03-11, 10:52 »
Hej Natalie. Jag hittade Bertil och Hildur i Sveriges Dödbok 1950-1999. Några år var lite fel, men här är de rätta uppgifterna:
 
19031003-5019
Engelin, Gustaf Bertil
Oljekvarnsg 17
414 65  Göteborg
Död 11/3 1971.
 
Kyrkobokförd i Masthugg Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
 
Född 3/10 1903 i Gustavi (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Frånskild man (21/8 1953).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Masthugg, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
GUSTAVI (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 71, MTL 71
 
 
19150313-5087
Engelin, Hildur Viola
Eketräg 16D
417 12  Göteborg
Död 21/10 1980.
 
Kyrkobokförd (1971) i Lundby, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
 
Född 13/3 1915 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Frånskild kvinna (21/8 1953).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Lundby, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 80
 
 
Gustaf Wilhelm Waldemar som Marianne skrev om 2003 skulle nästan kunna ha varit Bertils far. 23 års åldersskillnad. Men i Sveriges Befolkning 1970 zer jag att det fanns manliga Engelin i samma ålder födda i olika göteborgsförsamlingar som bör ha hört till olika familjer, så det fanns nog flera Engelin-familjer vid den tiden. 1970 fanns det 213 Engelin och 1980 235.
 
Marianne kanske vet mycket mer? Ni kanske har kontakt? Jag ser att det finns en Marianne Engelin i Partille och en i Kungsbacka.

944
Sterner / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2005
« skrivet: 2005-03-09, 18:01 »
En släkting till mig har lagt sig till med namnet Sterner när han 1904 flyttar från värmländska Frykerud till Amnehärad, Karl Gustaf Sterner, född 1876 18/11 i Frykerud. Han är son till hemmansägare Johannes Larsson på Bonäs i Frykerud och Stina Maria Karlsdotter (Pemer).
 
Någon som känner till något om denne Karl Gustaf Sterner?

945
Johan Svensson (Pemer), född i Frykerud 4/10 1843 (ibland felaktigt angiven som född i Fryksände) försvann 1865. Kanske han emigrerade? Finns någon uppgift om honom i Emigranten-CD:n?

946
Arningeflytt? / Arningeflytt?
« skrivet: 2005-03-04, 13:48 »
Kan vi lägga ner skämten om allsköns platser nu, vad är poängen med dem? Det finns en id? som RA har nappat på och ska utreda om att flytta forskardepån till det släktforskarcentrum som nu finns i Sundbyberg, vilket är en avsevärt mer central och lättare nåbar plats geografiskt än Arninge, och vilket jag därför yttrade att jag tyckte lät positivt.
 
Alternativet till att flytta till Sumpan är rimligen bara att inte flytta alls, och då får naturligtvis vi som inte är bilburna fortsätta fokusera på resor 40-60 minuter från Stockholms Central i stället för en pendeltågsresa på åtta minuter. Det är inte mer med det.

947
Lindström / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
« skrivet: 2005-02-28, 21:26 »
Jaja, Genline så klart... jag har prioriterat så många andra av mina intressen före forskningen rätt länge nu, så ett abonnemang på Genline har inte känts som att jag skulle ha tid att utnyttja det så det blev värt insatsen på rätt länge nu.
 
Men kanske redan till sommaren... mina många olika uppgifter i två olika hockeyklubbar lär reduceras nu när den ena klubben ramlade ner i samma division som den andra, så att det inte blir rimligt att sitta på två stolar. Därmed försvinner en rätt tidskrävande syssla...

948
Lindström / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
« skrivet: 2005-02-28, 21:02 »
Hej Anders... aha, du hade Ängelholmsböcker på kort, eller? Trevligt med namnen på hans föräldrar i alla fall, både Otto, Ludvig och Petronella förekommer som namn på familjens barn. Jag TROR det bara finns en enda ättling till familjen kvar idag, en medlem i vår släktförening verkar vara den enda, sondotter till familjens äldsta dotter. Jag ska ta tag i den grenen och se till att bli säker på den saken...

949
Arningeflytt? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2005-02-28, 15:56 »
Visst står jag ut med tanken att resa ända ut till Arninge också, men nog känns det mycket mer tilltalande att få allt integrerat med det nya Släktforskarcentrum på så mycket bättre resavstånd.

950
Arningeflytt? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2005-02-28, 15:52 »
Även en icke-stockholmare tar sig väl från Stockholms Central till Sundbyberg med pendeltåg på åtta minuter... sju minuter till för promenaden blir ca en kvart.
 
Är det samma sju minuter du menar från hållplats Måttbandsvägen när man kommer med buss 629?
 
Jag kikade först på Eniros karta över var Mätslingan 17 ligger och jämförde med SL:s tidtabeller och kartor, och gissar att hållplats Gamla Vaxholmsvägen på buss 615 är den man ska gå av vid som närmast Forskardepån. Alternativt någon hållplats strax innan eller efter.
 
Att resa från Stockholms Central till hållplats Gamla Vaxholmsvägen tar ca en timme, oftast med två byten. Till Måttbandsvägen förvissa bara ca 40 minuter och ett byte, men när man jämför med en pendeltågsresa på åtta minuter tycker jag det är en ganska betydande, och talande, skillnad.

951
Arningeflytt? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2005-02-28, 14:16 »
Ja, precis... Arninge ligger ju så konstigt och avigt till att jag under alla år de varit igång aldrig ens försökt ge mig iväg dit... jag har bott några minuters promenad från min närmaste pendeltågsstation (omväxlande Huddinge, Tullinge och Tumba) sedan 1987, och jag tycker väl det är en enklare resa totalt sett till ULA...
 
Byte till Uppsala på Centralen, och den raska promenaden upp till Slottet från början, och sedermera några få hundra meter längre bort till Dag Hammarskjölds väg.
 
Att ta sig från Stockholms Central till RA i Arninge går väl knappast ens fortare totalt sett, det måste väl alltid kräva minst ett byte, och närmaste busshållplats ligger ju visst inte ens bättre till än att man måste traska bortåt en kvart till när man klivit av bussen, eller hur var det där? Jag minns att Förbundet hade en skrivelse till SL om den aktuella linjens busshållplatser.
 
Arninge har väl aldrig kunnat ses som någon särskilt optimal del av Stockholmsregionen att ha en så nyttig släktforskarresurs i. Möjligen för bilburna, men goda kontakter med SL så att de kollektiva kommunikationerna dit varit bra har man ju alltså aldrig haft heller. Men Sundbyberg... jo, jag tackar, jag... Några hundra meter från både pendeltåg och tunnelbana... Då kan man tala om tillgänglighet...

952
Lindström / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
« skrivet: 2005-02-28, 12:46 »
Adolf Edvard Lindström, född 1838 9/12 i Ängelholm, gift med min släkting Albertina Charlotta Wilhelmina Pemmer, född 1845 7/4 i Nyköping, var bagare och familjen angavs 1881 23/9 flytta till just Växjö.
 
Samma år 2/12 föddes sonen Fritz Henrik i Karlshamn, och senast i februari 1883 var familjen tillbaka i Stockholm, där nästa barn då föddes, men kombinationen bagare och Växjö kanske indikerar ett släktskap med de Lindström som diskuteras här? Karlshamn är ju heller inte långt ifrån Karlskrona?
 
Någon som stött på Adolf Edvard i denna släkt?

953
De som ser kritiken mot hela förslaget som nervärderande mot gotlänningar kan inte gärna ha läst just en stavelse om vad diskussionerna handlar om. Är det något som är nervärderande mot någon eller några, så är väl hela id?n att flytta RAÄ nervärderande mot dem som idag jobbar där.
 
Det här är ett skolexempel på ett hastverk till utredning, som fullkomligt skriker ut hur dåligt utredaren har satt sig in i sakförhållanden kring den verksamhet han har fått för sig bara är att flytta till Gotland. Det är skrämmande redan där!
 
Att sedan en massa gotlänningar bara för sakens skull applåderar beslutet och tar illa upp av all kritik mot förslaget är inte heller särskilt sunt. Det är ju nu en gång för alla ingen som protesterar mot Gotland som plats att flytta en viss verksamhet till - det är den verksamhet som föreslås flytta dit som är dåligt utredd i sammanhanget, och i själva verket inte alls är lämplig att flyttas på över huvud taget - varken till Gotland eller någon annanstans!

954
46 Ordet är fritt om släktforskning / Ta ett nytt efternamn
« skrivet: 2005-01-23, 14:28 »
Andreas Karlsson redogjorde utförligt för detta härom året i denna diskussion.
 
Jag vet av erfarenhet att proceduren med medgivande från alla bärare av det sökta namnet är det man vidtar när hundraårsregeln inte är uppfylld, och har nog berört den historien om en nära släkting till mig lite här och var i forumet.
 
Säger någon enda person nej får man sedan gå vidare till Patentbesvärsrätten, och då är processen plötsligt bara ett kungörande i Post- och Inrikes Tidningar, och säger ingen något då får man namnet.
 
Så gick det i alla fall till i det fall jag har av erfarenhet av.

955
Sahlström / Sahlström
« skrivet: 2005-01-09, 17:27 »
Jo, fryksändesläkten Sahlström är värmländsk och större delen av den har rötter via släkten Lundell från vallonsläkten Frumerie och därigenom från släkten Pemer. Men Helenas Oscar verkade aldrig höra in i den vad jag minns att jag kunde se när hon skrev här från början. Ska kika på det igen, om det kan finnas något vi glömt...

956
Jo, det stämmer, ser jag. Och jag har i hög grad upprepat mycket av samma inlägg som jag skrev där då. Jag tyckte väl ämnet kändes bekant...
 
Man får väl se ättling i rakt nedstigande led som en tautologi som någon annan uttryckte det, och en mycket väletablerad sådan, som nog alltid kommer att leva kvar. Tyvärr, eftersom misstolkningen att det rakt nedstigande ledet skulle syfta på en symmetri i släktlinjen är minst lika utbredd.
 
Men jag håller med om att denna diskussion inte bör föras just här, så nu får det vara nog. Önskar alla släktforskare en god fortsättning!

957
Hur är man ättling till en släkt om det inte är i rakt nedstigande led?
 
Grejen är väl att vara släkt i rakt nedstigande led är samma sak som härstamma från?
 
Men nu finns den här kontaminationen, sammanblandningen, ättling i rakt nedstigande led / härstamma i rakt nedstigande led.
 
Som dessutom är som gjord att tolkas som att man syftar på en härstamning på raka manslinjen, vilket är just vad icke släktforskare gemenligen tolkar uttrycket som.
 
I början av boken Liftarens guide till galaxen är t ex en kuriös detalj om en person i historien curiously, though he didn?t know it, he was also a direct male line descendant of Genghis Khan översatt i den svenska översättningen till märkligt nog, men det visste han inte, var han ättling i rakt nedstigande led till Ginghis Khan.

958
Pemer / Pemer
« skrivet: 2004-10-25, 01:55 »
Detta är ju inte mina rötter, släkten Pemers senare led härstammar från denne Nicolaus? yngre halvbror Robert, men enligt vad Christina Dalhede har skrivit i bland annat senaste utgåvan av Pemer-Nytt, så var det Göte Klingberg och Yngve Öhman som visade i artikeln van Gent - en 1600-talsfamilj i Bergslagen i Arboga Minne 1980 att Brita Mickelsdotter Lindberg var född i Mickel Hinderssons andra gifte med Maria van Gent.
 
Maria var också svägerska till Britas make Nicolaus Pemer IV (1642-1698), då hennes bror Peter van Gent (1634-1682) var gift med Nicolaus syster Elisabeth Pemer (1640-1703).
 
Klingbergs och Öhmans artikel måste väl rimligen ha väldigt revolutionerande rön, att döma av de fakta Göran här hade direkt ur kyrkoräkenskaperna, men jag har aldrig läst den själv.

959
Pemer / Pemer
« skrivet: 2004-10-12, 23:24 »
Ett senkommet tack till Åke, det var trevligt att se den dokumentationen. Och Emma började jag ju skriva svar till här en gång, och har börjat maila svar till en annan gång, men inte blivit klar någon av gångerna.
 
Jag har en uppgift att äktenskapet upplöstes 1744, men här har jag dabbat mig och är inte alls säkert på var jag fått den uppgiften ifrån, så jag vågar inte gå i god för den.
 
Hade mailkontakt härom året med en norrman som var ättling till en son till Birgitta Helena Örneberg i hennes senare gifte med (antar jag) den dräng hon hade fått en son med, vilket var anledningen till att David Niclas tog ut skilsmässa. Vi hade alltså det gemensamt att vi hade hennes otro att tacka för att vi finns idag.
 
Maila mig gärna på anders at pemer punkt net om det är mer du vill fråga om! Hoppas mitt svar om Anna Elisabet Huberina kom fram, du hade mailat en fråga om henne och hennes anor som jag fick iväg svar på ganska långt efteråt. Nämnde en artikel om Huberinus-släkten som du kunde få kopia på om du ville, men hörde aldrig något, så mitt mail kanske kom bort och inte nådde dig?

960
Bagare Andreas Richard Westerdahl, f 8/2 1841, flyttar 10/7 1884 enligt Söderskivan till rote 3 (Klararoten) med hustru Fanny Maria Elisabeth (född Sannberg, släkt med mig), f 30/6 1851, och barnen Richard Hugo Leonard, f 3/6 1876, Ester Fanny Evelina, f 14/1 1878, Otto Wilhelm, f 22/10 1879, och Nils Julius, f 16/3 1882. I folkräkningen 1890 har jag noterat två ytterligare barn, Erik Andreas, f 1885, och Sven Gustaf, f 1887.
 
Kan man ha sådan tur att delar av familjen kan följas framåt i tiden på Klaraskivan ända fram emot 1926?

961
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-11
« skrivet: 2004-09-29, 07:13 »
Åh, man tackar... du anar inte hur rätt du tajmade överlämningen, nu är jag nyss uppstigen och flyttfirman kommer klockan nio.  
 
Jag fick tillträde i måndags och passade på att ta några foton av lägenheten i tomt skick, dess enorma balkong och lite av utsikten. De kan beskådas på www.pemer.net/elgentorp
 
Tack så jättemycket!!

962
Film / Teater / Löwenadler, Holger (1904-1977)
« skrivet: 2004-09-14, 02:07 »
Asch då, som du säger... nåja, det är väl vettigt som samlingsbenämning... lite slarvig beteckning är det väl i mitt tycke, men är det vedertaget så är det... )

963
Film / Teater / Löwenadler, Holger (1904-1977)
« skrivet: 2004-09-13, 21:17 »
Adelsprefixet? von?
 
von före ett namn är inget som helst adels-specifikt prefix. Det har kommit att uppfattas så i Sverige, t o m i så måtto att nyadlade svenskar kunde ta/få ett tyskklingande namn med ordet von i, men det är inte i sig något adelsprefix. En adelsman med von i sitt namn är inte mer adlig än en utan.

964
Hedenberg, von / Hedenberg, von
« skrivet: 2004-08-24, 17:52 »
Tack så mycket!
 
Här har tydligen en hel gren legitimerats i efterhand? I min adelskalender från 1986 nämns krigdomaren bara som g m Annie Ingeborg Olson i hennes 2:a g, ? 1949. De anges ha en son, i sin tur ? 1953, vars son född 1935 är huvudman 1986.
 
Finns den grenen i kalendrarna 1959 eller 1965?

965
Hedenberg, von / Hedenberg, von
« skrivet: 2004-08-24, 01:24 »
Denna gravsten på Huddinge kyrkogård tyckte jag var väldigt intressant. Fru von Hedenberg, född Cronholm, och i samma grav en Stenberg. En svärson, möjligen?
 


 
 
Jag lär inte ha möjlighet att kolla Elgenstierna själv på något bibliotek på flera dagar, så om någon sitter med Elgenstierna hemma och inget att göra, kunde det vara kul om någon kan bringa klarhet i vilken von Hedenberg Dagmar hade varit gift med, och om Sven Stenberg var en svärson till dem.

966
Litteratur / Lindgren, Torgny (f. 1938)
« skrivet: 2004-08-07, 13:01 »
Om ingen annan har koll på Tore Frängsmyrs troliga linje från denne Zachris Nilsson, så är jag god vän med hans son Carl, och kan höra med honom om han vet något om forskning bakåt i deras släkt.
 
Vi har inte diskuterat släktforskning som sådan, men jag har fått höra något lite om Carls farföräldrar och släkt strax utanför Skellefteå, då jag vid något tillfälle frågade om Tore var hans far, och fick veta att så var fallet.

967
Frumerie / Äldre inlägg (arkiv) till 28 juli, 2008
« skrivet: 2004-08-07, 12:29 »
Det var faster och brorsdotter Frumerie, som blev gifta med far och son Bagge. Margareta Eleonora Frumerie och Johan Peter Bagge var med andra ord kusiner, och deras talrika ättlingar är dubbla Frumerie-ättlingar. Är du själv en ättling?
 
Johan Peter Bagge var yngste bror till Clara Bagge, men det kanske du redan känner till.
 
Enklast är väl att jag mailar dig filen jag sammanställt med släkten Frumerie, så får du damernas alla kända släktrelationer inom släkten Frumerie. Du kan ju skicka ett mail till mig, min adress finns i min användarprofil när du klickar på mitt namn ovan. Så svarar jag dig och bifogar filen.
 
Mycket nyfiken på om du är en släkting på den här sidan, och var du i så fall kommer in. Det ska bli intressant att höra.
 
Lustigt sammanträffande också att det dök upp en fråga om dessa personer just nu, så sent som igår kväll loggade jag in på Kungliga Bibliotekets hemsida och beställde fram Lorentz Benjamin Bagges bok Genealogisk Öfversigt över de ofrälse Bagge-slägterna i Sverige till på måndag, för att ta en titt och förmodligen kopior ur dem igen.
 
Tittade i boken för första gången för säkert 15, 16 år sedan, och är vid det här laget osäker på om jag verkligen antecknade allt som stod i den, så nu ska jag precis göra slag i saken, även om den naturligtvis bara är en sekundärkälla.
 
Och dagen därpå har det ställts frågor om de två kvinnliga Frumerie som var gifta med Bagge, det är rätt lustigt!

968
Bilder på Rötterforskare! / Bilder på Rötterforskare!
« skrivet: 2004-07-26, 01:26 »
Själv var jag på derby i måndags. Hammarby-Djurgården 3-0...  
 
Eftersom ämnet är bilder på Rötterforskare återanknyter jag genast till det med en i all hast tagen bild på vad JAG hade för hatt... så här var jag klädd:
 
 
 
Tagen alldeles nyss i badrummet. Perfekt med dagens digitalkameror att man kan vinkla lite lagom mot badrumsspegeln och så ser man i kamerans spegelbild vad displayen visar....

969
Bilder på Rötterforskare! / Bilder på Rötterforskare!
« skrivet: 2004-07-26, 01:12 »
Åh, så söta ni är....

970
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-27
« skrivet: 2004-07-25, 23:40 »
Ja, det är en bra fråga... ett tyskt medium låter ju som om det handlar om något helt annat, tycker jag...

971
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-27
« skrivet: 2004-07-25, 23:31 »
Tyska media borde det väl vara.

972
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-27
« skrivet: 2004-07-25, 18:30 »
Ja VISST ja, det är ju fel diskussion... tänkte inte på det...
 
Fast den vansinniga adressen innehöll förstås prepositionen bredvid...
 
Så en rätt intressant språkfundering blev det kanske ändå...

973
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-25
« skrivet: 2004-07-25, 18:21 »
Det påminner mig om min dåvarande polare (vi har glidit ifrån varandra sedan dess) som några år i mitten av 90-talet hyrde en mindre stuga på samma tomt som hyresvärdens villa på den gata i Huddinge, som polaren själv kallade Huddinges Beverly Hills.
 
På fyra tomter i rad bodde i tur och ordning min polares hyresvärd i sin villa och min polare i stugan, Micke Svullo Dubois, en annan kompis till mig och nämnde polare, och därpå det inte helt okända musikerparet Monica och Carl-Axel Dominique. Och min polare blev själv vid den här tiden igenkänd mycket i TV, då han var med i en del reklamfilmer för LITA försäkringar och Estrellas jordnötter (Är du trött, Ulf? Näää, törstig!!), gjorde en del bilreportage på ZTV och dessutom någon skum fejkad musikvideo som gick på ZTV och i TV3 i Robert Aschbergs program Diskutabelt.
 
Några kompisar till min polare var på utlandssemester och skulle skicka vykort hem, men kom förstås inte ihåg postadressen, så de skrev
 
(Hans namn)
Lilla kåken bredvid där Svullo bor
Huddinge
Sweden
 
Kanske inte helt konstigt att posten i Huddinge hade pejl på att herr Dubois bodde på Apelgatan 15, och att det bodde en person med rätt namn på nummer 13, men definitivt en kul adress...

974
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-25
« skrivet: 2004-07-25, 16:03 »
Den hade det längsta namnet, så någon fler med SÅ långt namn finns det inte... nu för tiden har de förkortat det officiella namnet till bara de 20 första bokstäverna, Llanfairpwllgwyngyll eller till och med Llanfairpwll eller Llanfair P.G.
 
Hela originalnamnet betyder The Church of St Mary in the hollow of the white hazel near the rapid whirlpool and the church of St Tysilio near a red cave
 
Jag gillar stavelser som pwll eller fyra L i rad... det är skön lingvistik...

975
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-25
« skrivet: 2004-07-25, 15:53 »
Som höjdarnamnet Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch...
 
Jag kunde inte STAVA det helt rätt ur minnet, fick fuska med Google...

976
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-07-21, 18:18 »
Ja, det är sant... det är nog kanske en rätt rimlig förklaring ändå av det patetiska...

977
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-07-21, 16:31 »
Det här med huruvida spendera tid någonstans är rätt, eller om det ska heta tillbringa är en gammal stötesten, det är nog riktigt. Jag tror jag har hört påpekas att spendera har använts i stället för tillbringa i 1700-talslitteratur, men sedan har det väl närmast glidit fram och tillbaka. Jag vet väldigt många med mig som anser att spendera bara är riktigt om pengar, och min mor har berättat om diskussioner i frågan i Språknämndens tidskrift Språkvård.
 
Personligen anser jag väl att vi har ordet tillbringa om den ena betydelsen, och då borde det åtminstone vara mer rätt, även om spendera om tid inte nödvändigtvis är uppåt väggarna fel. Men jag upplever det definitivt som en modenyck på senare år att det mer och mer har blivit spendera i bägge betydelserna.
 
Patetisk slog jag upp på nätet, och det fanns absolut ingen betydelse att det är lika med att någon är lite sorglig/löjlig, som man säger på engelska som skällsord you?re pathetic och numera ofta på svenska du är ju patetisk. Det angavs betyda högstämd, svulstig eller känneteckna någon som är fylld av patos, men ingenting om att man är löjlig.
 
Jag TROR det var en nätupplaga av akademiens ordlista jag var på. Jag ska kolla efter det igen.
 
Jag har inget minne av att spendera angavs ha samma betydelse som ordet tillbringa där heller, det är därför jag yttrat mig så tvärsäkert om just de här tre orden sedan det tillfället. Men, som sagt, jag får kika på det igen!

978
Språkfundering / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-07-21, 15:57 »
Det är alltid lustigt när rena missuppfattningar och felöversättningar får ord att glida i betydelse.
 
Just nu glider t ex ord som spendera, patetisk och karaktär i betydelse, för att de i ren felöversättning används i betydelser de inte har på svenska, men nu står i begrepp att få i och med att fler och fler använder dem i samma betydelser som engelskans ord spend, pathetic respektive character.
 
Karaktär i betydelsen rollfigur (i film eller teaterstycke) är ett av många exempel på att framför allt filmvärlden uttrycker sig mycket på svengelska uttryck där man översätter engelska termer till så lika svenska ord som möjligt, oavsett om det egentligen är riktig svenska eller inte. Termen exekutiv producent är ganska sentillkommen på svenska, men åtminstone inte språkligt fel. Men vad ska man säga när det i eftertexterna till en film kan stå att den var filmad i.., följt av de orter där inspelningarna ägde rum. Ordagrann översättning av was filmed i stället för korrekt filmades i. Det har jag sett en och annan gång, tro det eller ej.
 
Att var så god som i sin rent språkliga betydelse klockrent betydde just här får du och var något man sade när man lämnade över en present för de flesta har ersatt uttryck som det var så lite eller ingen orsak EFTER ett tack, är ju från början en rätt barnsligt tänkt missuppfattning av just varsegod som något slags automatisk universalmotsats till ordet tack, som nu är rent majoritetsspråk och helt förlegat att betrakta som språkligt fel.
 
Men vi har ju exempel i många vanliga talesätt att man har felöversatt och missförstått och förvrängt, så givetvis - språklig utveckling är det... ont krut förgås inte så lätt, som är ren felöversättning av tyskans ord för ogräs, och hur är det där med kamelen genom nålsögat, där man helt har felöversatt och tagit fel på ganska lika ord för kamel respektive rep.
 
Nog reagerar men de gånger man själv kan det man betraktar som riktig svenska och hör andra missförstå, som man själv ser det. Och man kan ju aldrig veta vilka gånger just ett missförstånd plötsligt ska bli det uttryck som förr eller senare majoriteten kommer att använda...

979
Monica, Jag tycker din historia säger allt om vems rätt till en far och hälften av sina anor eller vems rätt att _slippa_bli_upprörd_över_gamla_pinsamheter_ som rent mänskligt sett borde anses väga tyngst...

980
Grill / Grill
« skrivet: 2004-07-14, 17:20 »
Nej, precis, det är en privat förening för sådana adliga ätter som aldrig har sökt eller vunnit introduktion på det svenska Riddarhuset, svenska släkter som fått utländska adelskap, utländska adliga ätter som invandrat, några släkter som är adlade i Sverige och skulle kunnat söka introduktion på Riddarhuset men aldrig gjort det...
 
...och slutligen den lilla grupp släkter man numera efter mer källkritisk forskning än i gångna tider har tvingats börja kalla ungefär en liten grupp vapenförande patriciersläkter, vars eventuella adelskap inte har kunnat bevisas. Den lilla grupp som väl vad jag förstår handlar om släkten Grill och ingen mer.
 
Om det inte föreligger någon ytterligare släkt i samma sits som tagit konsekverna av vad modern källkritisk forskning har visat och inte längre tycker det känns adekvat att låta sig publiceras i OAK?
 
Är det någon från OAF eller med insyn där som kan berätta något om den saken?

981
Edholm / Edholm
« skrivet: 2004-07-14, 15:07 »
Ur adelskalendern 1986:
 
Erik Gustaf, generallöjtnant, ? 1954. G 1918 m Thyra Amanda Steinwall, *1898 28/3 (Saltsjö-Boo).
 
Änkan finns i Sveriges Dödbok, avliden 1990 5/6, änka sedan 1954 16/2.
 
Paret hade barnen Marianne, *1919, Margaretha, *1921, och Erik, *1923. Mer om dessa och om sonens barn och barnbarn kan du slå upp i en adelskalender på närmaste bibliotek som har en sådan.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Kända personers anor » Militärer » Af Edholm, Erik Gustaf - GenLt   . /Moderator Kända personers anor

982
Ekeroth / Ekeroth
« skrivet: 2004-06-20, 17:46 »
Hej Christina! Aha, en tryckt uppgift med lite Pemer-genealogi, sådant är alltid roligt att höra talas om. Det kan man leta fram och få kopierat på KB då. Skrivet 1785, det är ju dessutom samma år som Abraham Hülphers tryckte liktalet över en av Agnes Westmans bröder tillsammans med en uppställning av Westmanska släkten.
 
Från den uppställningen och från ättlingen Elis Wettergrens stora artikel i Släkt och Hävd 1954 har jag nog mina flesta marginalanteckningar om Agnes Westmans närmaste släkt. I själva Pemer-filen är hon ju en ingift hustru där jag bara tar med noteringen dotter av bokbindare Jacob Lorens Westman och Engel Sleiker, men om mamman Engels rötter hade jag nog bara faderns namn Abraham.
 
Är stavningen Sleiker alltså en förvanskad, förenklad form av det korrekta namnet Scheicher?
 
Då kan jag alltså lägga till i de båda Pemer-makornas noteringar att de var... nej, just det, de var ingenting med varandra, men Agnes Westmans morfar blev alltså omgift med en syster till Anna Ekeroths morfar. Lustigt att det blev morfäder det kretsade kring i bägge fallen.
 
11 november 1916 gifte sig faktiskt en ättling till Petter Pemer och Agnes Westman, kaptenen vid Waxholms regemente Otto Walin, *1891, ? 1970, med en ättling till Johan Pemer och Anna Ekeroth, Märtha Wilhelmina Hasselhuhn, *1892, ? 1976, men de hade knappast en aning om sitt släktskap.
 
Deras enda dotter, som var gift med en bror till den i släktforskarkretsar inte helt obekante Carl C:son Kjellberg, hade jag kontakt med när jag spårat henne på Hasselhuhn-sidan, men när jag upptäckte att även hennes far varit Pemer-ättling var hon avliden, så hon hann aldrig höra att hennes mor och hennes farfar var 7-männingar.
 
Kjellbergs var liksom Pemers med i Svenska Släktkalendern 1989, och jag ser just nu att Carl C:son Kjellberg var gift med en Strandell. Om det är rätt Strandell-släkt är ju hon också Pemer-ättling. Det måste jag kolla.
 
Bröderna Stig och Carl C:son Kjellberg är 3-männingar till musikprofessorn Erik Kjellberg, gm Marja Tolstoy, och far till sångerskan Victoria Tolstoy. Både en bror och en farbror till Marja Tolstoy är gifta med kvinnliga Pemer-ättlingar, i det ena fallet en ättling på Hasselhuhn-sidan och alltså ättling till Anna Ekeroth - så återknöt jag lite elegant till ämnet Ekeroth igen...

983
Ekeroth / Ekeroth
« skrivet: 2004-06-20, 15:47 »
Intressant att se uppgifter om Clemens Ekeroth. Jag har någonstans sett en uppgift att Anna Ekeroth, *1683, ? 1758 21/10, g m min släkting handelsmannen och stadsmäklaren i Stockholm Johan Pemer, ? 1724 24/4, skulle ha varit dotter till en Clemens Ekeroth med icke namngiven hustru, jag minns bara inte var jag sett det.
 
Om han gifte sig 1679 i Storkyrkoförsamlingen med denna Catharina Månsdotter Christiernin verkar det stämma väldigt väl i tid och rum. Är det någon som har anteckningar om deras barn och kan bekräfta Anna som deras dotter?

984
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-08, 16:32 »
Åh nej, jag har i hastigheten förväxlat Knut den store med hans systersonson Knut den helige. Pinsamt. My mistake!
 
Knut den helige har jag åtskilliga linjer till, men uppenbarligen inte till Knut den store då...

985
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-07, 17:59 »
Intressant... ja, just det, jag visste ju att jag kände igen transitionen Knut -> Canute, och det måste ju uppenbarligen ha varit just min egen (och Canute Flodquists) multiple anfader Knut den store jag kände igen det från.
 
Däremot blev jag ju rätt konfunderad när jag såg honom avskriven som Camite först... men det var väl förståeligt att det kunde bli lite fel, den som har indexerat hans draft card hade väl aldrig sett namnet Canute för, lika lite som Camite...

986
Pemer / Pemer
« skrivet: 2004-06-07, 15:05 »
Då har jag fått fram rätt mycket på minst tre av barnen i tabell 14 i uppställningen ovan. Två korrigeringar ska göras direkt, Karl Johan Flodquists hustrus tilltalsnamn var inte Matilda utan Elisabeth, och Anna Charlotta var inte adopterad, jag har läst av en anteckning odöpt helt uppåt väggarna som adopt. Familjen blev baptister och döpte inte i vart fall de två yngsta döttrarna i svenska kyrkan.
 
Vi vet alltså att Karl Johan Flodquist emigrerade 1900 23/3 till Amerika, och att hustrun Elisabeth med sonen Knut Eukarius, följde efter tillsammans med svågern Oscar 1902 28/8.
 
På Ancestry.com får vi upp en hel del spår efter dem alla. Karl Johan dog tydligen före 1910. 1910 års US Census har tydligen bara överhuvudet i varje familj indexerade och i det hittar vi Oscar Flodquist med samma födelsedatum som vår Oscar. I staden Hobart, Lake County, Indiana.
 
Bilden av själva sidan ur boken kan man inte se, så tills vidare gissar jag att svägerskan och brorsonen då delade hushåll med honom.
 
I ett vigselregister för staten Indiana 1845-1920 hittar vi Canute Flodquist i Hobart, Lake County, Indiana, gift 1917 med en Anna Carlson, och sedan 1920 med en Estella Baas.
 
Under 1918 tar både Oscar och Canute (här felavläst och inskriven som Camite) värvning i första världskriget, och som Canutes närmaste anhöriga är då modern Elizabeth Flodquist listad, så första hustrun är troligen tidigt avliden, kanske just vid födelsen av den uppenbara dotter Caroline Flodquist som finns med i 1930 års US Census som granddaughter hos sina uppenbara morföräldrar Alfred G. och Anna Carlson.
 
På Oscar står då om jag inte läser gruvligt fel en Mrs Henry Johansson i Chicago, Cook County, Illinois, som närmaste anhöriga. Jag misstänker här yngsta dottern Elin, som jag kollat efter flytten 1900 till Hammarö, varifrån hon hade emigrerat till USA 1903. Men jag har inte kunnat hitta någon Henry Johansson i Chicago som stämmer.
 
Däremot finner man Oscar Flodquist igen som ogift i 1920 års census, fortfarande i Hobart, där både han och Canute var skrivna 1918 när de tog värvning. Canute finns däremot inte i 1920 års census alls, och jag tror jag har hittat hans andra hustru i sina föräldrars hushåll i 1930 års US Census. Så här tyder allt på att Canute själv avled kort efter sitt andra gifte.
 
Redan 1920 finner man däremot modern Elizabeth, nu med sina gamla föräldrar som kommit efter henne till Amerika, i Portage, Porter County, Indiana, och där bor de ännu i 1930 års census, nu också med Elizabeths syster Hilma i hushållet.
 
1930 finner vi följaktligen också den yngsta generationen Flodquist hos sina morföräldrar, och dessutom Oscar, fortfarande i Hobart och fortfarande ogift, nu som brother in law hos familjen Carl. G. Johnson, där hustrun heter Anna. En rätt enkel slutledning alltså att denna Anna är Oscars syster Anna Charlotta. Vilket också helt och hållet stämmer med hustrun Annas åldersuppgift i census-uppgiften. I familjen Johnson finns också fyra barn att spåra vidare, 20, 15, 12 och 10 år gamla.
 
Den agnatiska grenen Flodquist av Pemer förefaller därmed vara uppföljd så långt det går. Den sista agnatiska medlemmen av grenen, Caroline, må alltså ännu vara i livet, frågan är bara vad hon i så fall heter som gift. Om hon är gift. Och OM hon är i livet.
 
De första församlingarna att söka i Hobart för att få reda på mer om bröderna Flodquist och deras syster torde antagligen vara de baptistiska. Det ska bli intressant att gå vidare med detta.

987
01) Allmänt / Amerikaniserade svenska förnamn
« skrivet: 2004-06-07, 14:42 »
En intressant amerikanisering av svenskt förnamn är Knut -> Canute. Lustigt nog hittade jag ett WWI Draft Card på Ancestry.com för den svenskfödde Knut där det handskrivna namnet Canute dessutom hade felavlästs som Camite. Och den sökträffen var den första jag hittade som helt klart rörde rätt person. Men han fanns också i ett vigselregister med förnamnet rättstavat. Som väl var hade hans far och farbror bytt sitt patronymikon Olsson mot det hyfsat ovanliga Flodquist. Men jag tycker ju det hade varit roligare om de hade återupptagit sin farfars fars släktnamn... Pemer...

988
Släktforskningshumor / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-07-22
« skrivet: 2004-06-05, 11:34 »
Cituation? Citation, kanske?
 
Ordet jag satte inom citationstecken nu har jag aldrig sett förr. Men nog har jag hört många uttala de tecknens namn som situationstecken.
 
Den här stavningen visade väl hur det hänger ihop. Tydligen inte nödvändigtvis en sammanblandning av citat och situationer, utan snarast en missuppfattning av ordets böjning. Men när man citerar någon gör man alltså inte ett cituat, utan att citat. Citera, citat, citationstecken.
 
En humoristisk knorr för att lätta upp stämningen kommer förstås också... vill ju inte bara låta som en sådan där... ja vad heter det...
 
 - Du rättar allting, du vet alltid bäst, du är en sådan där jädra messerschmitt!!
 - Besserwisser heter det...
 
 - Och sista ordet ska du ALLTID ha, ALLTID kan du komma med någon korrigering, det har du hållit på med i alla elva år vi känt varann...
 - Tolv år är det...
 
Önskar alla en trevlig helg!

989
En stilla undran / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-21
« skrivet: 2004-05-26, 16:31 »
Ja, sista inlägget före ditt är från 4 september 2001, så det har väl varit ganska duktigt nerlagt sedan dess...

990
Litteratur / Niemi, Mikael (f. 1959)
« skrivet: 2004-05-24, 15:16 »
Den populäre författaren är född i Pajala, där den enormt stora Pajala-släkten Rundgren har huserat sedan anfadern knipsmeden Olof Rundgren, född 1765 i Vedevåg, kom till Kengis i slutet av 1700-talet från Bergslagen, där han hade rötter bl a i släkten Pemer.
 
Så man blir ju riktigt nyfiken... Kan Mikael Niemi månne ha någon härstamning från släkten Rundgren...?
 
Någon som har koll?

991
Wachenfeldt, von / Wachenfeldt, von
« skrivet: 2004-05-18, 04:07 »
Det skulle vara intressant att få kontakt med dig igen, Helene! Jag är nyfiken på din cognatiska von Wachenfeldt-gren, då jag under åren efter augusti 2001 har stött på en relativt nära egen släkting som är f d gift med en von Wachenfeldt, som inte heller hör till den adliga huvudlinjen i adelskalendern.
 
Var det många barn till Ebba Christina Teresia som tog sin mors namn? Min kvinnliga släktings f d man med namnet von Wachenfeldt kanske är en farbror till dig, eller något...?
 
Hoppas du ser det här, det vore kanon om du hade lust att maila mig!

992
Som sagt, hur många släkter kan det finnas i Sverige? är ämnet för den här diskussionen. Och att återfinna den och läsa de tre första inläggen ger mig alltid samma rysning....
 
Magnus Bäckmark hade startat diskussionen med ett resonerande inlägg om hur många agnatiska släkter det kunde finnas, och hur många medlemmar det kunde finnas av varje sådan släkt. Ämnet var därmed förtydligat ett steg längre än i rubriken, dvs hur många släkter i strikt klassisk agnatisk bemärkelse kan det finnas i Sverige?
 
Jag blir först med en kommentar och vänder upp och ner på hela diskussionen genom min brasklapp att alla män i förlängningen måste härstamma från en och samma man i uråldrigaste urtid, och att vi därmed naturligtvis är en enda agnatisk släkt i grund och botten.
 
Det var ju liksom diskussionsämnet. Agnatiska släkter. Begreppet agnatisk betyder just ett släktskap på raka manslinjen. Och jag konstaterar att alla män torde härstamma från en och samma man.
 
Och det kommenteras omedelbart med orden:  
 
Ni härstammmar i så fall också från samma kvinna, men det kanske inte är lika intressant?
 
Jag undrar hur många gånger jag har ångrat att jag svarade så mjäkigt på det inlägget, som jag gjorde. Svaret var ju fullkomligt solklart - NEJ, inom ramen för det ämne Magnus Bäckmark tog upp till diskussion, och som relevanta fakta för den kommentar jag gick in i diskussionen med var det inte ett dugg intressant. Vi pratade om det agnatiska släktbegreppet som handlar just om mäns härstamningar från andra män. Det borde inte ha varit särskilt svårt för någon att förstå.
 
Lyfter man däremot blicken från hypotetiska resonemang om hur många agnatiska släkter det kan finnas, så är det naturligtvis alldeles väldigt mycket mer intressant att vi alla människor i förlängningen härstammar från samma urföräldrar. Självklart! Men det är ju liksom en totalt annan sak...
 
När jag tar just uttrycket mäns härstamningar från andra män i min mun inser jag hur dumt det måste låta för alla som aldrig har haft några känslomässiga bindningar vid det agnatiska släktbegreppet från början.
 
Därmed har jag visat att inte jag är opåverkbar och opåverkad av att försöka sätta mig in i hur faktiskt meningsmotståndare resonerar. Det är väl det man kallar... empati, typ?
 
Och det är en liten egenskap som väldigt många som hoppat på mig i olika diskussioner här på Anbytarforum skulle behöva lära sig, helt klart. Läs t ex gärna igenom den här diskussionen och se hur vissa klampade in och förolämpade mig och Carl-Fredrik Hanzon gång på gång. Man tar sig för pannan... och kan undra både en och två gånger hur man har kunnat stå ut på Anbytarforum under alla dessa år... men det är ju helt enkelt så att Anbytarforums positiva sidor överväger något så oerhört, så hur skulle man kunna sluta trivas här...

993
Fotografier av döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-18
« skrivet: 2004-05-16, 20:16 »
Sant...

994
Fotografier av döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-18
« skrivet: 2004-05-16, 19:42 »
Ser att jag behöver rätta mig själv... jag menar naturligtvis samma färg som sidans bakgrund. Rätt sanslöst vilka felskrivningar man gör ibland...

995
Brister och avvikelser / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-03
« skrivet: 2004-05-16, 16:35 »
Jo, det är sant, förstås. Huvudsaken att vi upptäcker felavskrivningarna och påpekar dem...

996
Brister och avvikelser / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-16
« skrivet: 2004-05-16, 15:47 »
Är CD-skivans ursprung de uppgifter som inmatats i Arkions arbete, och kommer via Arkion, och är i så fall kommentarer, där felavskrivna namn påpekats, beaktade?
 
Jag har lagt till kommentarer på Arkions sidor angående ett flertal Frumerie och Pemmer, som är helt felaktigt inskrivna i Arkion.
 
Frumerie finns i alla möjliga varianter, Frunnerie, Framerie, Farmerie, Frumini... Mina släktingar Pemmer står som Pemiuer och Peunner, en helt rättstavad och en som inte fått något efternamn alls. Men hon kan ju ha stått utan eget efternamn i sin makes hushåll. Eller så bedömde den som skrev av uppgiften hennes efternamn som fullkomligt hyper-oläsligt... (?)
 
Har också upptäckt att ett antal Önnberg i Fryksände har gått och blivit Örnberg i stället, och byn Klingeråsen i Västra Ämtervik har blivit Klingeråker. Det måste krylla av sådant här...
 
Ska man göra allt sådant på avdelningen för korringeringar och rättelser här också, kanske. Och blir det rättat i kommande nyupplagor då? På Arkion verkar bara kommentarerna bli införda, utan att namnen på personerna rättas i sökposterna.

997
Fotografier av döda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-18
« skrivet: 2004-05-16, 15:10 »
Att sådana foton förekom i filmen var ju nu inte ett självändamål att vara makaber, utan en alldeles väldigt upplysande detalj i historien, om man säger så. Redan i att påpeka det tangerar vi ju det som kallas spoilervarning, men... okej, nedan kommer förklaringen för de som vill läsa...  
 
Jag skriver den i samma text som sidans bakgrund så måste texten markeras för att synas... och jag skickar inlägget en gång utan den aktuella texten och lägger in den vid en ändring, för att inte spoilern ska synas i klartext när alla som prenumererar på inlägg i denna diskussion får inlägget i sin e-post...
 
Filmen utspelas på Jersey under slutet av andra världskriget. Hjältinnan, husfrun på en stor egendom, får i början av filmen tre nya tjänare till huset, som antyder att de tjänat på samma egendom förut under de tidigare ägarna. Någonstans i mitten av filmen hittar hon ett album med sådana här arrangerade foton av avlidna, och frågar sin nya mystiska husa varför man har fotograferat människor som sover, och får påpekat för sig att de är döda, och att man gjorde så i slutet av 1800-talet. Mot slutet av filmen, inför den stora avslöjande upplösningen, hittar så hjältinnan plötsligt ett sådant likfoto av de tre tjänarna........!!!!
 
Tilläggas kan att detta inte är den allra största och mest chockerande avslöjande twisten under filmens upplösning, så t o m med detta påpekat för sig kan man ha en rejäl filmisk upplevelse framför sig om man sätter sig och ser filmen.

998
Jaså, jag har alltså inte ens haft sinnesnärvaron att kolla upp dem i Folkräkningen 1890. Men det är klart, Stockholm dröjde ju väldigt länge tills det blev klart. Det är nog många släktingar i just Stockholm jag inte kollat där än.
 
Just Sigrid Matilda har jag snubblat över i något annat sammanhang och antecknat vid Tilda och Rudolf i min fil att hon åtminstone rent tidsmässigt skulle kunna vara deras dotter, men att det givetvis måste kollas... och då var hon alltså det. Lustigt.
 
Släkt är jag alltså med hutrun/modern, Matilda (Tilda) Möller.

999
Grossh.  och född 1833, ja, det verkar allt vara samma gube... tavlan ser inte ut att fortsätta med några barn efter honom, men med denna information kan jag om inte annat också lägga till son av fanjunkare Karl Magnus Andersson och Amalia Christina Hallberg om honom i hustruns notis. Men maila mig gärna om du har mer att tillägga, och säg till om du vill ha allt om hans hustrus anknytning till Nicolaus Pemer i Augsburg och hela vårt gemensamma släktträd från homom och framåt...

1000
Man tackar! Tegn?rroten, det innebär återinflyttning till Klara från annan församling, kan det handla om Jakob eller Johannes, det? Eller Gustav Vasa?
 
Inga hemmavarande barn kvar i hushållet 31 år efter att man gifte sig, m a o. Men man kan ju förstås ha fått en hel rad sådana de första knappa tio åren efter vigseln, som redan var utflyttade 1892. Jag får försöka gräva vidare i det på Stadsarkivet sedan...

Sidor: 1 [2] 3 4