Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Harriet Hogevik
501
« skrivet: 2008-04-09, 19:53 »
Hej Siw!
Avvakta mail från mig. Harriet
502
« skrivet: 2008-04-08, 22:00 »
Hej!
I april 1901 dog en släkting till mig, Johan Wilhelm Nyqvist, 2 år gammal i difteri på epidemisjukhuset. Familjen var bosatt i Katarina församling.
Så sent som ca 1960 kunde vissa år upp till 40% av patienterna på ett epidemisjukhus/infektionsklinik utgöras av barn (källa: Verksamhetsberättelse för Uddevalla Sjukhus).
Vilka epidemisjukhus som fanns i Stockholm vid denna tid vet jag inte. Roslagstull?
Mvh Harriet
503
« skrivet: 2008-03-30, 08:17 »
Hej!
Jovisst verkar det som Jan Olssons far heter Olof Jansson men sen stämmer det inte helt:
När jag via SVAR läser hfl för Skokloster 1787-1793 (den första hfl som finns) bor föräldrarna, skogvaktaren Jan Olsson (född Skokloster 1751 har jag tolkat det men på något ställe är det skrivet så att det lika väl kunde vara 1756 - prästen verkar ha för vana att skriva en förvirrande punkt efter vissa årtal)och hustrun Brita Sandberg född Skokloster 1756 på torpet Nöden medan Jan Jakobsson och Greta Andersdotter finns högre upp på samma sida i hfl.
Min Olof Janssons två äldsta syskon Eric Skoklo 1785 och Maja Stina Skoklo 1778 är förtecknade på följande rader under Jan Olsson och Brita Sandberg.
På nästa rad kommer Olof Jansson Skokl 1721 som dör 1791. I spalten för omständigheter står: Bor hos sina barn.
(kan det ha blivit en felskrivning på tio år någnstans och miss i födelseort??)
Varför skriver prästen sina barn i plural - syftar det på båda familjerna på sidan??
På nästa rad igen finns Hu Stina Larsdotter 1721 oläslig födelseort Kn...ta 1721 från Danmark 1762 Fattighjon som stryks 1798
Och så slutligen Dotterson Anders Andersson skokl 1774, till Häggeby 1790.
Son till vem kan man undra?
Kan det kanske finnas en länk här via Greta Andersdotter som är gift med Jan Jakobsson?
Mvh Harriet
504
« skrivet: 2008-03-29, 22:56 »
Hej!
Nu har den ena frågan lösts efter många år - släktskapet med Anders de Wahl är äntligen klarlagt.
Det var inte Olof Jansson/Sjöberg som var länken utan hustrun Anna Maria Nyman var kusin med Oscar de Wahls mor Anna Kristina Adamsson som i sin tur var dotter till Greta (Stina) Lennberg född 10 aug 1772 i Irsta som dotter till mina anor klockaren Carl Lennberg f 1740 i Uppsala och hans hustru Anna f 1848 i Danmark (C).
En sökning på Michael Östmans hemsida gav länken.
Och de två Jan Jansson födda 1795 har i alla fall varit nära grannar under uppväxten även om jag just nu inte kan belägga släktskap.
Mvh Harriet
505
« skrivet: 2008-03-29, 18:57 »
Anders Pemer och andra de Wahlkännare!
Nu behöver jag lite hjälp att äntligen reda ut en muntlig uppgift sedan decennier i släkten om släktskap på min mmmm sida med Anders de Wahl.
Jag har nyligen (se uppgifter mars 2008 under Danderyd)fått fram att min mmmmf Olof Sjöberg föddes som Olof Jansson 15 maj 1798 på torpet Nöden i Skokloster. Föräldrar Jan Olofsson och Brita Sandberg. Flera äldre syskon bland annat en Jan Jansson född 1795 (han är tvilling och jag har inte exakt födelsedag).
Sen har jag fått fram att Olof Jansson flyttar till Holm där han 1825 träffar min mmmmm klockaredottern Anna Maria Nyman från Fittja. Båda arbetar på Sjöö i Holm. I maj 1826 gifter de sig men redan i slutet av 1825 har Olof flyttat tillbaka till torpet Nöden där han föddes (Hfl Skokloster 1819-1825, sid 74). Efter giftemålet flyttar han vidare (hfl Skokloster 1826-1835 sid 21)till Flasta (?)under Sko gård där har är statdräng, hustrun direkt dit från Holm och första barnet tillkommer juli 1826. De flyttar 1827 vidare till Spånga (där jag inte vet vad som händer) sen dyker de upp igen i Danderyd 1830.
På samma sida i samma hfl noteras senare Skolmästaren Johan deWahl f 1810 med maka och sonen Oscar föds 7 aug 1832. Där bor också And Jakobssons enka Maja Jacobsdotter f 1774.
Jag funderar på om det verkligen finns något släktskap mellan min Janssongren och Anders de Wahl /de Wahlsläkten över huvud taget?
Är också märkligt att Olof Jansson Sjöberg flyttar till torpet där han föddes och där finns då en torpare med samma namn och födelseår som en av hans bröder men som enligt tidigare inlägg (26 sep 2006) i denna tråd har annan härstamning.
Tacksam råd hur jag går vidare med detta.
Mvh Harriet
506
« skrivet: 2008-03-28, 06:41 »
Hej Mattias!
Det är svårt att veta vad som kan ha legat bakom. Var det många dödsfall i församlingen det aktuella kvartalet? Var det en präst som använde många olika dödsorsaker eller bara ett fåtal?
Om den 19-åriga dottern dog först kan jag tänka mig t.ex. meningokocksjukdom (den bakterie som orsakar epidemisk hjärnhinneinflammation)som orsak. En vanlig dödorsak med feber var också influensa ( men då bör fler i församlingen ha avlidit under veckorna före och efter).
Mvh Harriet
507
« skrivet: 2008-03-24, 22:10 »
Hej!
Jag tror inte att man vid denna tid kunde skilja på en sepsis /allmän blodförgiftning på grund av ett sent missfall /dödfött barn och en sepsis av annan anledning (t.ex. bröstböld på grund av mjölkstockning)utifrån allmänsymtomen (snabb andning, blekhet osv.). Avgörande måste ha varit de uppgifter som barnmorska (om det fanns i den aktuella socknen vid tiden) eller präst fick om en pågående graviditet.
Mvh Harriet
508
« skrivet: 2008-03-23, 23:45 »
Hej!
E.o. järnbäraren Anders Staberg f 1808 i Giresta dör 1842 eller 1843, troligen i Klara Nedre, ev i Adolf Fredrik, Stockholm. Hans änka Mathilda Charlotta och äldsta dottern Carolina kan jag följa framåt; men var sonen Carl Peter Staberg född 11 aug 1837 tar vägen kan jag inte få fram - dör han kanske i Adolf Fredrik som liten? Tillkommer fler barn?
Mvh Harriet
509
« skrivet: 2008-03-23, 23:35 »
Ifolkräknng 1900 är Lotta änka och hemmansägare.
Barnen födda 1879,1884, 1886 och 1888 bor kvar hemma liksom äldsta dottern Anna Sofia född 1874 som fått en oä dotter Ester Charlotta 1899.
Mvh Harriet
510
« skrivet: 2008-03-10, 18:56 »
Hej Siv, tack då letar jag vidare i Holm och Skokloster. Fick även en del syskon på köpet. Mattias Alexander måste ha dött ung. Förklarar att flera pojkar döptes till Alexander i de två följande generationerna.Mvh Harriet
511
« skrivet: 2008-03-10, 06:00 »
Hej Siv!
Stort tack - det är rätt person. Även Anna Maria flyttade 1825, men ordet Holm var mycket svårläst i flyttlängden från Fittja. Om jag läser rätt heter modern Brita Sandberg och fadern Jan Olofsson med aktuell titel torpare. Kan någon läsa vilken den överstrukna titeln är i husförhöret i Skokloster ovan?
Och dödsåret - ser det mest ut som 1853?
Mvh Harriet
512
« skrivet: 2008-03-09, 20:05 »
Hej!
Olof Sjöberg dog i Danderyd någon gång under tiden 1844 - 1861.
Jag vet från hfl att hans torparänka Anna Maria Nyman f 23 jan 1805 1861-1872 bodde på torpet Östberget under Djursholms säteri. Jag vet också att Olof och Anna Maria gifte sig 1825. Finns inte hfl före 1861 hos SVAR så jag ber nu om hjälp med Olofs dödsdatum, födelsedatum och framförallt födelseort. Flera barn föddes i Danderyd unhder tiden 1830-1844.
Mvh Harriet
513
« skrivet: 2008-03-09, 17:35 »
Hej Siw!
Återkommer nu med August Efraims mor.(uppgifter från bl.a. Lindbergh och Lyse Kyrkoarkiv via SVAR)
Far: Hans Nilsson, rusthållare på Löken (numera Lögen),Lyse, senare bonde på 1/4 mtl Kega. F 16 jun 1790 Kega - 26 aug 1865 Kega
gift 7 jan 1818 med.
Mor: Helena Jacobsdotter 3 apr 1796 Torgestad N, Lyse - 14 maj 1879 Kega, Lyse
d. Marta Hansdotter 7 mar 1819 - 7 jul 1879 (min fmmm)
d. Anna Christina Hansdotter 27 jun 1824 Kega - 4 okt 1879, u Humlekärr Ö, undantagsänka. Dödsorsak slaget
s. Niclas Hansson 1 apr 1828 - 6 apr 1876 Kega. Ogift.
s. Jacob Hansson 27 dec 1830 Bonde på Löken. Sålde sen och flyttade till Skredsvik
d. Carolina Augusta Hansdotter 21 nov 1837 Kega. Gift Eliasson, Fiskebäck, Lyse
Vänliga hälsningar Harriet
514
« skrivet: 2008-03-09, 12:23 »
Hej Siw!
Vad roligt att också håller på med den här släkten! Både Johannes Olsson och Anna Christina Hansdotter finns med i min släkt.
Själv minns jag din morfar Carl Augustsson på Storemyr lite diffust från mitten av 1950-talet.
Har du sett i födelselängden att August Efraim står som döpt till Bernhard Efraim? Jag undrar om du vet vad det kan bero på att han bytte förnamn?
Föräldrar till Johannes Olsson var Olof Engelbrektsson född på Humlekärr Öster, Lyse och Katarina Johansdotter född på Sjöbol, Lyse. Katarina dog redan 1825 så Johannes hade bara ett helsyskon: brodern Carl Olsson född på Sjöbol 1821. Han gifte sig med Maria Christensson och de bodde på (Slättna) Ödegården, fick nio barn men bara ett (troligen barnlöst ) barnbarn.
Olof Engelbrektsson gifte om sig med Helena Persdotter från Berga Övre Frälsegård och sex halvsyskon tillkom, inklusive min mff Herman Olsson som föddes 21 dec 1844 på Sjöbol.
Jag återkommer senare med mer detaljer om dessa familjer.
Från en av dina kusiner vet jag att din mormor kom från Oxevik. Nu undrar jag om du vet exakt fastighetsbetecknign / adress från vilket hus hon kom. Jag bor numera i Oxevik så det skulle var intressant att veta.
Vänliga hälsningar Harriet
515
« skrivet: 2007-09-21, 21:49 »
Hej!
Det kan stå Nephrit. Chron. = kronisk njurinflammation. Mvh Harriet
516
« skrivet: 2007-08-28, 22:58 »
Hej!
Har hittat att en släkting 1880 gick i en praktisk hushållskola för flickor som låg i kvarteret Oxen Större no16. Föreståndarinnan hette Hedda Charlotta Cronius. Förutom ett trettiotal flickor (i åldrar ca 16-23 år)som är hushållselever finns ett antal inackorderade i hög ålder samt en inackorderad folkskollärare.
Någon som känner till något mer om denna skola?
Mvh Harriet
517
« skrivet: 2007-08-27, 20:59 »
Sonia, tack menade jag.. Mvh Harriet
518
« skrivet: 2007-08-27, 20:57 »
Hej Sylvia!
Stort tack för denna förklaring. Förmodligen hade jag en liten felstavning förra året när jag sökte på detta ord. Vore intressant att veta i vilket landskap Git fann denna dödsorsak ? - kan ha varit mer vanligt i vissa delar av landet. Årtal?
Mvh Harriet
519
« skrivet: 2007-08-26, 13:03 »
Hej!
För nästan precis ett år sedan diskuterade vi under rubriken sjukdomar/dödsorsaker ordet Spinkel som av några hävdades betyda det samma som hetsig feber. Sedan dess har försökt hitta belägg för detta utan att lyckas. Har nyligen kommit över Haartmans läkarebok från 1765 och där nämns inget om Spinkel i kapitlet om febrar. Inte heller medicinhistoriska auktoriteter som jag frågat har hört talas om spinkel som synonymt med hetsig feber.
En hypotes förra året var den norsk /danska betydelsen smal /mager.
Intressant om någon annan har fått fram mer.
Mvh Harriet
520
« skrivet: 2007-08-25, 21:03 »
Hej!
Familjen Staberg: Fadern Anders född 1808 i Giresta, modern Mathilda Charlotta f Nyman född 17 sep 1810 i Fittja och barnen Carolina Elisabeth f 13 jan 1835 Sicklaö och Carl Peter f 11 aug 1837 Sicklaö inflyttar 1838 till Adolf Fredriks församling där fadern först är dräng och sen e.o. jernbärare. Jag kan se i register till mantalslängd att hustrun är änka 1843 (de har flyttat vidare till Klara 1841/1842).
Husförhören för Adolf Fredrik finns inte hos SVAR som jag använder.(I register till mantalslängd 1841 anges nummer 1621 om det kan vara till hjälp)
Carolina Elisabeth kan jag följa framåt - frågan är hur det går för hennes bror och om det tillkommer fler syskon.
Mvh Harriet
521
« skrivet: 2007-08-20, 22:14 »
Hej Britt-Marie och Sari!
Flyttningslängden för 1865 är inte tillgänglig via SVAR ännu. Mvh Harriet
522
« skrivet: 2007-08-18, 23:54 »
Hej Sari!
Det var inte otydligt i SVAR igår - det var jag som skrev av fel.Ber om ursäkt.
Har försökt svara på din fråga idag men nådde inte ända fram. Här är några noteringar på vägen i alla fall:
Clara Wilhelminas farfar Olof Pehrsson dör 1852.
Farmor bor kvar och är i livet så långt jag kom dvs till och med 1865.
Modern avlider 15 dec 1858.
1859 inflyttar till torpet enkan Clara Gustava Pehrsdotter f 1822-03-08.
1860-06-08 gifter hon sig med Anders Peter Olsson.
1861 flyttar äldre systern Hedda Lovisa till annan plats inom Lerbäck
Två halvsyskon tillkommer 1861 respektive 1864.
1863-06-24 gick Clara Wilhelmina till nattvarden för första gången och samma år flyttar hon till närbelägna Skyllberg i Lerbäck där hon är piga till oktober 1865 när hon flyttar ut ur Lerbäck -flyttattest nr 44.
Jag kan inte läsa vart hon flyttar - kanske lättare via genline.
Mvh Harriet
523
« skrivet: 2007-08-16, 19:29 »
Hej Sari!
Klara Wilhelmina föddes 8 nov 1847 på torpet Ronnestorp (eller Rönnestorp) som dotter till torparen Anders Pehrsson och Hu. Brita Lena Jansdtr 34 år. Hon hade fyra faddrar vid dopet 14 nov: Från Snaflunda,Östanfall: And. Peter Pehrsson och hu Sara Lisa Jansdtr samt från Rönnes Jan Peter Pehrsson och Anna Sophia Pehrsson.
Källa födelslängd via SVAR.
Mvh
Harriet
524
« skrivet: 2007-07-25, 23:21 »
Hej!
Blodhostning under andra halvan av 1800-talet berodde nästan säkert på tuberkulos.
Mvh Harriet
525
« skrivet: 2007-07-25, 21:59 »
Hej!
Tärande sjukdom var symtom på en långsamt nedbrytande sjukdom - det motsvaras numera av begreppet kakexi som oftast förknippas med elakartade tumörsjukdomar /cancer; med det kan också uppstå vid tuberkulos (eller i våra dagar obehandlad AIDS)och en del andra ovanligare tillstånd. Kan drabba i alla åldrar.
Mvh Harriet
526
« skrivet: 2007-07-25, 08:26 »
Hej!
Testamenten kan uppta vem som helst utan förklaring och står det inget om släktskapet i testamentet framkommer inget släktskap i bouppteckningen heller. Om det aktuella testamentet upprättades 1893 verkar ett samband med en son som dog 1893 sannolik. Kanske bör du försöka få fram var denne son befann sig nio månader innan din farfar föddes - om du inte får någon förklaring i hans bouppteckning från 1893.
Mvh Harriet
527
« skrivet: 2007-07-21, 10:17 »
Hej!
Mer om dessa inrättningar för barn med skeletttuberkulos finns under tråden: Övriga ämnen; Sjukvård i äldre tid; Journaler från 1930-talet.
Mvh Harriet
528
« skrivet: 2007-06-21, 21:58 »
Hej !
Skrofler är tuberkulösa körtlar på halsen, oftast hos barn.
Mvh Harriet
529
« skrivet: 2007-06-06, 21:45 »
Hej!
Är du säker på att von Walden var hennes flicknamn eller kan hon ha gift sig till det namnet? Varken på CD1890 eller CD1900 finns det någon Agnes i något av de hushåll där någon person heter von Walden i efternamn.
Ett tips är att fråga på Lundqvist om du går in under underrubriken stationskarl under rubriken Yrken. Då kan du kanske få fram vilken församling din morfar föddes i.
Hittade en Augusta von Walden f 1870 i Åland (i Uppland) - 1890 är hon piga i Adolf Fredrik i Stockholm. Enmöjlighet är att du följer henne för att se om hon blir mor till din morfar.
Mvh Harriet
530
« skrivet: 2007-06-06, 00:46 »
Hej!
Symtomet håll talade nog något för att det var smärta i lungsäcken som ofta beror på löungsäcksinflammation. Ofta har man lunginflammation och lungsäcksinflammation samtidigt och det var som sagts ovan osäkra diagnoser, mest en beskrivning av symtomen.
Mvh Harriet
531
« skrivet: 2007-06-04, 20:01 »
Frossa means that the person was shivering and this symptom may most typically be caused by malaria but also other infections such as septicemia.
Regards Harriet
532
« skrivet: 2007-05-23, 19:59 »
Hej!
Gottfrid från Karintorp född 27 juli 1885, fullständigt namn Karl Gottfrid Jonsson, bodde i Karintorp både 1890 och 1900.
11 jan 1910 flyttade han in på Bryggaregatan 39 i Klara i Stockholm (Bolinders tjänstebostäder) med min mmmf Carl Tegn?r (Född som Carl Gustaf Jansson 22 aug 1848) född Knutstorp, Lerbäck som hushållsföreståndare (källa Klaraskivan). Hans titel är handelsbiträde. Han flyttar därifrån till Tegn?rsroten 9 sep 1916.
I min mormors efterlämnade födelsedagsbok finns noterat på 15 okt: Gottfrids bröllop 1916 - även hans födelsdag finns noterad.
Mormor var vid denna tid 15 år, förädralös och utan syskon så hon tillbringade mycket tid hos sin mormor och morfar.
Vore mycket intressant om någon känner till denne Gottfrid - ättlingar eller anor så att jag kan få fram om han bara var en inneboende som kommit familjen nära eller om det var en släkting.
Tänk om det till och med finns en bild från bröllopet?
Mvh
Harriet
533
« skrivet: 2007-05-11, 20:42 »
Hej!
Kopia på dödsattest/dödsbevis finns i den avlidnas journal och utlämnas enligt sedvanliga kriterier, alltså till närmast anhörig (alltså inte vilken släkting som helst) som så begär, oavsett tiden som gått från dödsfallet. Ofta rekommenderas i stället personligt besök eller samtal med behandlande läkare på den avdelning /klinik där personen avled om nära anhöriga är undrande över dödsorsak /omständigheter runt dödsfallet.
Mvh
Harriet
534
« skrivet: 2007-05-10, 19:50 »
Hej!
Då stämmer det bra. Mvh Harriet
535
« skrivet: 2007-05-08, 21:53 »
Hej!
Första ordet är peritonitis = bukhinneinflammation.
Andra ordet kan var puerp. = i anslutning till förlossning - men det är ?mindre tydligt. Var det en kvinna i fertil ålder?
Mvh
Harriet
536
« skrivet: 2007-05-06, 13:34 »
Hej Margit!
Såg din fråga om Sara Sörensdotter Barth (den stavning jag har sett) först nu. Har du säkra uppgifter på födelseåret? Jag har bara cirka 1687. Jag tycker inte Barth låter helt svenskt - men det är bara en känsla. Jag är alltså också intresserad av föräldrar och ev syskon till Sara.
Mvh
Harriet
537
« skrivet: 2007-05-06, 08:41 »
Hej alla Broforskare!
Hittade igår på nätet en antavla som angav Börgesson som efternamn till Jon d.ä. i Broberg. Där anges också att Jon Börgesson är född före 1580 (enl Lindbergh och andra t.ex. B-Y Mellander som hjälpt mig en hel del, född ca 1580)och att fadern Börge i Broberg föddes ca 1530. Någon källa till detta angavs inte. Någon mer som har dessa uppgifter och kan ange källa? Själv har jag hittills haft mer än fullt upp med att få alla ättlingar till Jon rätt. Härstammar på minst fyra linjer. Men visst vore det roligt att kunna lägga till en generation till bakåt!
Mvh
Harriet
538
« skrivet: 2007-04-29, 21:13 »
Hej!
Om du anger något mer är det lättare att hjälpa dig. Vet du till exempel ungefär vilket århundrade Olof levde?
Mvh
Harriet
539
« skrivet: 2007-04-28, 18:27 »
Hej!
I denna tråd har tidigare nämnts att det finns flera släkter Tegn?r. Kanske kan det vara av intresse för Tegn?rforskare att jag nämner vår lilla Tegn?rsläkt där ingen längre bär namnet.
Namnet togs av Carl Gustaf Jansson /Tegn?r 1848 Lerbäck - 1906 Stockholm, Klara. Hans hustru var Hedvig Tegn?r f Sjöberg 1844 Danderyd - 1927 Stockholm, Kungsholm. Deras tre barn var min ana Edith Tegn?r gift Karlsson 1876 Stockholm, Kungsholm - 1913 Stockholm, Klara; Kristian Tegn?r 1879 Klara - 1935 Eskilstuna samt Linnea Tegn?r gift Qvarfordt f 1882 Klara - 1941 Kungsholm.
Mvh Harriet
540
« skrivet: 2007-04-21, 10:15 »
Hej!
Gynstol kan det vara.
Och i så fall är väl den lilla ursparningen i smala trädelen avsedd för tex en skål /bäcken eller liknande. Och bygeln kunde man hänga ett tyg över för diskretionens skull eller för att komma till under långa kjolar.
Förekom det inspektion av prostituerade på St Jörgen under någon period?
Mvh Harriet
541
« skrivet: 2007-04-20, 21:31 »
Hej!
Gissar också på att det var en anordning för att hålla fast någon som inte ville tvätta sig/duscha sig. Vet du hur gammal den kan vara? Fanns det badrum /duschrum på St Jörgen vid den aktuella tiden?
Ett alternativ är ett hjälpmedel för födande kvinnor. På 1800-talet var läderhandtag ett hjälpmedel under förlossningen. Min mfm hade läderremmar i taket över sängen för förlossningarna - krokarna satt kvar hela tiden men läderbyglarna sattes upp när det blev dags.
Mvh
Harriet
Mvh
Harriet
542
« skrivet: 2007-04-17, 20:53 »
Hej!
Det betyder allmänna försörjningsinrättningen och årtalet står då för vilket år man kom dit. Finns beskrivet mer i någon annan tråd här på?forumet
Mvh
Harriet
543
« skrivet: 2007-03-31, 08:19 »
Hej!
På den tiden fick nog oftast gravida samma läkemedel som alla andra. Det var väl först i samband med neurosedynskandalen på 1960-talet som det blev stort fokus på särskilda läkemedelsrutiner för gravida och potentiellt gravida.
Som ansvarig för att anpassa läkararbetstider till ny lagstiftning noterar jag också något roat den läkarbetstid som framgår av receptet. Veckoarbetstid 17 tim utan veckovila. Fast troligen gjordes väl hembesök mellan förmiddags- och eftermiddagspasset.
Mvh
Harriet
544
« skrivet: 2007-03-29, 21:15 »
Lisa och Irma!
Läste den flera år gamla diskussionen om silver /silversked som gammal svensk sed. Påminner mig om en gång (ca 10 - 15 år sen) då jag stod ensam i rummet med en nyförlöst kvinna av afrikanskt ursprung vars nyfödda strax senare behövde få flytande medicin.
Medan sjuksköterskan hämtade medicinen bad hon mig att hämta hennes handväska där en vackert inslagen silversked fanns. Hon bad mig ge den lilla några droppar vatten från silverskeden. Detta var en viktig och högtidlig ritual för välgång och lycka för barnet och framförallt skulle det vara gjort innan flickan fick medicin.
Mvh
Harriet
545
« skrivet: 2007-03-27, 20:14 »
Hej !
Om det verkligen står Morbillis och inte Morbus kan det röra sig om mässlinginfektion i lungan. Var det ett barn som dog?
Mvh
Harriet
546
« skrivet: 2007-03-27, 20:11 »
Hej!
Fractura femur sin = vänstersidig lårbensfraktur
Parotitis suppurativa dextra = högersidig varig spottkörtelinfektion
Arterioscleros = åderförkalkning
B står det sen som diskuterades i en annan tråd för några dagar sedan men som jag alltså inte är helt säker på vad det betyder. En hypotes tills vidare är att det står för B=begravning och alltså betyder klart för begravning.
Mvh
Harriet
547
« skrivet: 2007-03-24, 09:14 »
Hej!
Numera vet vi att influensa finns även i B-varianten. Detta visste inte prästerna 1918. Dessutom är dödlighet i influensa B mycket låg. Har inte sett dokumenterat att det gick influensa B parallellt med influensa A av typen Spanska sjukan i Sverige 1918.
I de dödböcker från Spanska sjukans tid som jag gått igenom är prästerna duktiga på att ange influensa (vissa anväder ordet Spanskan i stället) respektive influensa plus lunginflammation.
Med influensa A, speciellt i pandemisituation är det så att man kan död av själva influensan - alltså utan den komplicerande lunginflammation som också är vanlig. Men kanske har prästen helt enkelt skrivit ordet lunginflammation så slarvigt att du tolkat det som lungpest.
Med bättre eftertanke kan B stå för begravning. Alltid när man konstaterar ett dödsfall måste man i något skede ge klartecken till begravning. Har på alla blanketter jag använt funnits en sådan ruta. Det går inte att ändra sig och begära obduktion om man har medgett begravning. Om obduktion genomfördes (kan ha varit fallet i fall 1 ovan) noterades i så fall B efter genomförd obduktion.
Mvh
Harriet
548
« skrivet: 2007-03-23, 21:22 »
Hej!
Om vi börjar bakifrån.
4. Ecclampsia står nog som dui redan misstänker för krampanfall.
3. Infuensa = Spanska sjukan var det säkert hon dog av 1918 däremot vet jag inte varför man angett lungpest. Det grasserade ingen lungpest i Sverige 1918. Jag vet inte vad B står för - troligen en viss klassificering som gällde vid den tiden. (Att Spanska sjukna = influensa A var nog inte allmänt kännt vid den tiden).
2. Egentligen samma diagnos i båda beskrivningarna: Myocarditis chron + fulminent (kraftig) gastroenteritis alltså: kronisk hjärtmuskelinflammation och akut tarminflammation.
1. är väl svårast att tolka:
Förstorad prostata och urinsvägsinfektion - trodde man först. Sen visade sig att man fann en hjärtmuskelinflammation aom förklarade döds-
fallet.
Mvh
Harriet
549
« skrivet: 2007-03-20, 21:24 »
Hej!
Tack för försöket. Robert Sigfrid flyttade till Flemminggatan 1895 men återflyttade senare till Klara, gifte om sig 1900 och dog också där, i samma hushåll som sonen vid dödsfallet. Klaras dödböcker finns inte via SVAR som jag har tillgång till.
Mvh
Harriet
550
« skrivet: 2007-03-19, 20:19 »
Hej!
Söker dödsorsaker för min mormos far och lillebror som båda dog i Klara nov 1902:
Robert Sigfrid Karlsson 26 dec 1865 Klara - 19 nov 1902 Klara
Karl Johan Alexander Karlsson 17 aug 1902 Klara - 20 nov 1902 Klara
Robert S. var begravningsentreprenör och med tanke på årstiden kan det kanske ha varit influensa. Eller kanske difteri - en kusin fick fri medicin tre veckor senare. Eller en olycka....
Mvh
Harriet
551
« skrivet: 2007-03-18, 20:45 »
Hej!
...äfvenlika altid så ....kanske?
Mvh Harriet
552
« skrivet: 2007-03-18, 09:04 »
Hej!
I Barbro Nordlöf: Rättshistoria för släktforskare. Sv Släktforskningsförbund 1994 finns följande text:
Numera är det förbjudet att aga barn - förr påbjöds att barn skulle agas för förseelser, t.ex. att de svor på helgdagen. Men man fick inte aga barn till döds, det blev dock bara bötesstraff i sådana fall.
Föräldrar hade alltså plikt att aga sina barn, men det barn som slog sina föräldrar kunde i svåra fall dömas till döden.
Husaga var visserligen tillåten, men misshandel fick trots allt inte förekomma. Att slå sin hustru blå eller lytt straffades med dubbla böter.
Alltså troligen mycket grovt eftersom det ledde till fängelse.
Någon som vet vilket år husagan förbjöds?
Mvh
Harriet
553
« skrivet: 2007-03-17, 23:16 »
Hej!
Tack för tipset med domböckerna. Han kan väl ha varit på kant med prästen efter varningen tidigare på våren.
Jag är mest förvånad över att det tydligen ändå var olagligt.
Hittills ingen mer som känner till något fall från 1800-talet verkar det som?
Mvh
Harriet
554
« skrivet: 2007-03-17, 23:10 »
Hej !
Tror att slutet kan vara:
.........varit klockare i 20 år.
Står det någon dödsorsak för Carl Lennberg?
Om detta är från hfl - kan du kanske se hur många /vilka av hans barn som fortfarande bodde hemma då han dog?
Mvh
Harriet
555
« skrivet: 2007-03-17, 23:03 »
Fallit utan kjä..................
den 1 dec på hemvägen ifrån kyrkan.
Mvh Harriet
556
« skrivet: 2007-03-17, 09:58 »
Hej!
Jo, så tänkte jag också först men det finns ingen notering i senare hfl om att hon var invalidiserad.
Mvh
Harriet
557
« skrivet: 2007-03-17, 06:41 »
Hej!
Har hittat i hfl Lerbäck 17b (1871-1875) p475 om Carl Gustaf Österlund f 17 jan 1820:
Dömd 28/5 -69 för våld mot hustrun till fängelse.
Detta var blivande svärfar till min anas bror.
Framgår också att både Carl Gustaf och hans hustru 19 mar 1869 blivit varande för oskickligt leverne (om jag läser rätt).
Någon som vet hur vanligt det var på 1800-talet att män hamnade i fängelse för våld mot hustrun?
Mvh
Harriet
558
« skrivet: 2007-03-15, 19:14 »
Hej Kaj!
Nej vattenburen smitta har inte max i maj -juni utan på sensommaren.(Källor: Smittskyddsinstitutet m.fl.) Det som däremot ofta har max vid den tiden är antalet födslar så de siffror du tittar på måste rensas från spädbarnsdödligheten som troligen var högst vid den tid på året då flest nyfödda finns.
Om totala antalet födslar var 33 under 10-årsperioden är det för få för att man skall kunna dra några statistiska slutsatser angående dödsmånad.Däremot kan man kanske fösöka sätta sig in i stämningen i en liten by där så många dog på kort tid.
Ann-Mari!
Egentligen tror jag att man tog t.ex. mässlingen på allvar. Komplikationerna var ännu allvarligare om man fick sjukdomen t.ex. under graviditet och i en tidsålder då inte vaccin fanns som alternativ var det då bäst att få sjukdomen undanstökad så fort som möjligt. Våra anmödrar skulle inte föstå eller tro på att det finns en tid då föräldrar har möjlighet att skydda sina barn -och några tackar nej. Det där med att lära av historien är inte så lätt...
Mvh
Harriet
559
« skrivet: 2007-03-15, 18:58 »
Hej!
På CD 1890års befolkning är han skriven som inneboende hos stenarbet Sven Peter Nilsson med familj i Adolf Fredriks rote 6, kvarteret Apelträdet No 6, Stockholm. Hans titel är sjöman och födelseförsamling är Norum. Norum ligger vid Stenungsund.
På CD Sveriges befolkning 1900 finns han inte med.
Mvh
Harriet
560
« skrivet: 2007-03-15, 03:25 »
Hej!
Ann-Mari - jovisst har jag också haft mässling och överlevt utan men (var dock borta från skolan i fem veckor); jag försökte, grundat på epidemiologiska dataoch klinisk erfarenhet påvisa ovan att vi på senare år ofta haft ett överslätande förhållningssätt till mässling i Sverige. Det finns en bra artkel i Läkartidningen om alla de svåra komplikationer till bl.a. mässling som sågs på barnavdelningen vid Infektionskliniken Östra Sjukhuset i Göteborg efter starten av denna avdelning 1970. Jag skall försöka leta fram exakt referens så att intresserade själva kan läsa.
Den största skillnaden mellan 1840-talet och 1950-talet var att vi som fick bakteriella komplikationer (lunginflammation och öroninflammation de vanligaste)i efterförloppet till mässlingen på 1950-talet kunde få penicillin.
De kraftigt allmämpåverkade barn som sökte våren 1981 i Göteborg var inte undernärda. Däremot såg vi några år senare ett utbrott (som är en lägre förekomst av sjukdomen än vid epidemi)bland barn till Kosovoalbanska asylsökande i Göteborg. Näringstillståndet i den gruppen var betydligt sämre än bland de vanliga Göteborgsbarnen 10 år tidigare och så blev också frekvensen svåra komplikationer högre. tror att även detta publicerades - skall leta men det tar nog några dagar.
Kaj!
Frågan om hur mässling, kikhosta och rödsot skiljer sig epidemiologisk är mycket intressant.
Mässling har ca 9-11 dagars inkubationstid och är maximalt smittsam. Många sjuka under kort tid alltså om det är några år sen sjukdomen gick i byn sist. 100% immunitet efter genomgången sjukdom (nu menar jag i våra släktforskningsbefolkningar och inte i dagens samhälle där vi har personer som t.ex. får cellgiftsbehandlingar, transplantationer mm som kan ta bort immuniteter).
Mässling = luftburen smitta (kan t.ex. smitta mellan våningar i otäta hus)
Kikhosta mindre smittsamt, håller på länge hos individen, smittar länge. Spädbarnen dör av själva kikhostan /andningsupphåll utan de klassiska kikningarna. Sannolikt en del fall av död hos mor i sängen som är kikhosta. Om jag hittar en treåring som avlidit av kikhosta enligt prästen och ett tremånaders syskon under samma kvartal noterats som död hos mor i sängen skulle jag bedöma det som sannolikt att kikhostan tagit även den lillas liv. Treåringen i detta exempel dog då oftast av en lunginflammation som tillstött och som inte kunde botas innan vi hade penicillin. En kikhosteepidemi kunde nog dra ut på tiden i flera säsonger - näringsläget påverkade årstidsvis hur stor sannolikheten var för den påföljande lunginflammationen.
Kikhosta = droppsmitta Det är OK att gå till parken med babyn även om kikhosta går i kvarteret men låt inga ungar böja sig över barnvagnen - standardråd Sverige 1980-tal.
Rödsot däremot kan vara lite olika. I första hand är rödsot = shigellainfektion = bacillär dysenteri. Men så här i efterhand kan det inte uteslutas att en del fall /utbrott rört sig om EHECbakterien.
Shigella lär ha funnits endemiskt (dvs motsatsen till epidemiskt, hela tiden förekommande) i t.ex. Stockholm vid sekelskiftet 1700/1800 och anses nog förklara en hel del av skillnaderna i dödlighet mellan städer och landsbygd. Detta är en vattenburen smitta och utan fungerande avlopssystem väl skilda från brunnarna kan sjukdomen spridas fortlöpande. Dysenterin, EHEC och andra bakterier som orsakar diarre är vanligast när det är varmt , alltså sommar/sensommar. (Vintertid är det virusen som tar över - men det är nutidsbekymmer snarare än släktforskningsfakta).
De epidemier som jag tycker är lurigast att skilja åt i kyrkböckerna är difteri och scharlakansfeber. En del präster har varit ärliga nog och skrivit halssjuka när de inte vet.
Och sen kan man titta på åldersfördelningen bland de drabbade också men det får vi nog ta på dagtid vid tillfälle.....
Kaj!
Hur många människor bodde det i byn från början? Går inte att säga nåt om Dina kurvor utan att veta detta.
Mvh
Harriet
561
« skrivet: 2007-03-14, 21:22 »
Hej!
Mässling var en barnsjukdom i det ovaccinerade samhället där återkommande epidemier drog över landet när tillräckligt många nya icke immuna barn hade fötts sedan förra epidemin skördade sina offer. Ett vanligt intervall mellan mässlingåren var fyra- fem år.
Komplikationerna är många: lunginflammation är vanligast, öroninflammation, hjärnhinneinflammation, hjärninflammation m.fl.
Den sista mässlingepidemin i Göteborg var våren 1981 - många barn behövde sjukhusvård. (Obs sista - inte senaste.)
Symtomen vid mässling är så typiska att mammans uppgift huruvida ett barn haft mässling eller ej har nästan 100% överensstämmelse med blodprov som visar genomgången sjukdom (till skillnad från t.ex. vattenkoppor eller påssjuka där många barn är sjuka utan att mamma ställer diagnos).
Man kan alltså lita mycket bra på uppgifter i kyrkböcker om dödsfall i mässling. (Det samma gäller för kikhosta). Mässling är så pass smittsamt att det inte förekommer att ett barn i en syskonskara insjuknar medan övriga klarar sig. Man kan alltså utgå från att de barn som lever vidare när ett syskon dött i mässling haft sjukdomen men överlevt.
I ett samhälle där de flesta vaccineras men inte alla kan nya epidemier med allvarliga fall komma att uppstå i den vuxna befolkningen - t.ex. senast i Tyskland 2006.
Mässling är en sjukdom där förutsättningarna finns att på samma sätt som redan skett med smittkoppor helt utrota sjukdomen från jordens yta. (Viruset finns bara hos människa, ej hos djur eller i miljön). Det är ett högt prioriterat mål för världshälsoorganisationen.
Mer kunskap om sjukdomen och dess konskvenser genom sekler underlättar det arbetet.
Mvh
Harriet
562
« skrivet: 2007-03-12, 21:05 »
Hej Mikael!
Stort tack för detta.
Då stämmer det att hela syskonskaran med början Hedvig Fredrika 1796 - 1832 var kusiner till min mm mm m Anna Maria Nyman som döpte min mm mm till Hedvig - kanske efter den bortgångna kusinen.
Anna Britta Lennbergs syster Maria Elisabeth flyttade 1803 från Tibble till Fittja. Av barnen von Waldens födelseorter att döma tycks de inte ha bott i Tibble samtidigt.
Mvh
Harriet
563
« skrivet: 2007-03-12, 19:07 »
Hej!
Finns någon förklaring att de fick fem barn utan att vara gifta och sen gifter sig? Eller var maken Adolf Fredrik von Walden först gift med någon annan som mor till de första fem barnen? Eftersom det är Anna Britta Lennberg f 1770 i Irsta som jag är släkt med via hennes syster Maria Elisabeth Lennberg f 1774 i Irsta som jag härstammar från är det av intresse om enbart Charlotta i denna syskonskara härstammar från Lennberg (klockare Carl Lennberg f 1840 Uppsala och hans hustru Anna f 1748 i Danmark var föräldrar).
Finns det uppgifter t.ex. husförhörslängder som visar om de bodde ihop under perioden 1796-1808?
Mvh
Harriet
564
« skrivet: 2007-03-11, 20:39 »
Hej!
Föräldrarnas vigseldatum ovan - stämmer det? Susanne Lingman anger Anna Britta Lennberg och Adolf Fredrik von Walden som vigda 1808 och så finns parets sex barn med födelseår 1796 - 1811.
Mvh
Harriet
565
« skrivet: 2007-03-11, 10:11 »
Ingela!
Stort tack för allt detta.
Spontant oinsatt tycker jag annars att vitt är en liturgisk färg som borde ha tilltalat prästerskapet.
Vet du något om smycken i sammanhanget? Hade prästerna synpunkter på det också? Ansågs det oanständigt?
Mammas farmor hade som ung flicka från bra hemmansägarfamilj i Bro (och kanske en tid som ung fru i Lyse) tjocka guldringar i öronen som hon sen plockade av sig för att passa in i rollen som fru till hemmansägare /lanthandlare /landstingsman från Lyse.
Eller kan det helt enkelt ha handlat om annat mode ? - broscher t.ex. användes hela tiden.
Mvh
Harriet
566
« skrivet: 2007-03-10, 16:37 »
Ingela!
Argumentet om sommarkonfirmation kan komma från de föräldrar som 1933 tvingade en av mammas kusiner att bära svart klänning trots att de kusiner som konfirmerats med storebror åtta år tidigare fått ha vitt. Mamma var elva år och bodde en trappa upp.
Vilka var egentligen prästens skäl /argument för de svarta klänningarna?
Mvh
Harriet
567
« skrivet: 2007-03-10, 16:16 »
Hi Deanna!
Do you know anything more about August Olsson (Swedish spelling)? For example date of birth? The place where he was born might be Kärlingesund in Dragsmark parish, Bohuslän.
Mvh
Harriet
568
« skrivet: 2007-03-09, 06:29 »
Hej!
Håller med om att det måste ha varit ovanligt; och naturligtvis billigare än att bjuda till stor del samma gäster tre gånger.
Min morfar som befann sig i USA läste om detta trippelbröllop i tidningen där.
Vid det bröllop jag beskriver finns två av de ingifta också i släktträdet (en nära och en perifert). Nån mer som har ett bröllop med fem personer från släkten i?
Mvh
Harriet
569
« skrivet: 2007-03-08, 22:38 »
Hej!
Någon mer som har ett trippelbröllop i sin släkt?
Detta skedde 1933 och det var två systrar och en bror som gifte sig samtidigt.
Mvh
Harriet
570
« skrivet: 2007-03-08, 20:49 »
Ingela!
Har inte haft möjlighet att samtala med min faster men har fått tillförlitliga uppgifter från mina föräldrar:
Två olika klänningar i vitt respektive svart till samma konfirmand har inte förekommit i Lyse.
1925 var det en grupp sommarkonfirmander, en privatgrupp av kusiner från Lyse, Lysekil, Brastad och Göteborg (en) som konfirmerades i vitt.
Den vanliga konfirmatinstiden var annars på våren. 1933 var alla svarta.
När pappa konfirmerades 8 april 1934 var de flesta vita (inklusive några som mamma kan namnge) men troligen var detta år några klädda i svart klänning. Från 1935 100% vita klänningar på flickorna.
Har inga uppgifter från några andra församlingar - men mamma hävdar alltså betydelsen av årstiden - sommarkonfirmation skedde tidigare i vitt.
Mvh
Harriet
571
« skrivet: 2007-03-07, 21:19 »
Hej!
Mot ovanstående kan det vara trevligt att tänka på den reaktion som min mormor som kom från en Stockholmfamilj med många skräddare utlöste då hon ca 1920 anlände till Lyse iförd RÖD regnkappa.
Redan på den tiden fanns det personer med anpassningsförmåga. Svarta sidenschaletten på ångbåten nerefter Bohuskusten, häftiga stadshatten i påse. Byte i Marstrand.
Mvh
Harriet
572
« skrivet: 2007-03-07, 21:08 »
Hej Ingela!
Vet ej om hon hade samma klänning båda dagarna - men jag har faktiskt möjlighet att fråga fortfarande (har inte satt ut något namn så jag hoppas det är inom regelverket).
Diskussionen med min farmor uppstod senare på hösten när det var ungdomskalas och den svarta borde duga. Den snälla och sömnadsskickliga moster Fina grep in på sin systerdotters sida och sydde snabbt en roströd ylleklänning i tunt tyg med isättning och motveck där fram - den var så fin, så fin, minns min faster drygt 75 år senare.
Mvh
Harriet
573
« skrivet: 2007-03-06, 19:58 »
Hej!
Angående hur länge svarta konfirmationsklänningar användes i Bohuslän:
Den av mina fastrar som konfirmerades 1928 i Lyse hade fått en svart sammetsklänning uppsydd.
Mvh
Harriet
574
« skrivet: 2007-03-06, 19:30 »
Hej!
Tack Svenolof. En dotter till mina anor gifte in sig i släkten von Walden. Hon hette Anna Britta Lennberg f 1770 i Irsta.
Mvh
Harriet
575
« skrivet: 2007-03-05, 21:41 »
Hej!
von Walden - från vilket land kom familjen och hade adelskap innan ankomst till Sverige?
Mvh
Harriet
576
« skrivet: 2007-03-05, 18:47 »
Hej!
Hittar ingen som stämmer helt. Det nämaste är denna familj, i 1890 års folkräkning bosatta Stadsfjället 19 roten , Uddevalla:
Mor: Maja Lena Olausdotter 1847 Herrestad
Far: Snick.arb Olof Andersson 1839 Herrestad
s. Johan 1866 Herrestad
s. Carl 1880 Uddevalla
d. Fredrika 1882 Uddevalla
d. Berta Maria 1885 Uddevalla
d. Tiorina Juliana 1888 Uddevalla
I folkräkn 1900 finns alla utom Berta Maria kvar vilket inte stämmer om Fredrika flyttat till Norge - fast hon kan ha flyttat under året.
Har du kanske exakt födelsedag för henne?
Som sagt var - detta stämmer inte helt..
Mvh
Harriet
577
« skrivet: 2007-03-03, 20:37 »
Hej Lelle!
Stort tack - här fick jag mycket ny information på en gång. Carl, Charlotta och Carolina Johanna kände jag inte till alls. Anna Brita f 1770 gifte sig adligt von Walden och Daniel Lennberg f 9 nov 1786 var 1807 till sin död 1809 skriven hos sin syster klockarhustrun Maria Elisabeth i Fittja. Anteckningen om honom är svårläst men jag tolkar det som att han dog som soldat - Sveriges sista krig var väl ungefär då.
Även jag tycker mycket Danmarks böcker är väldigt svårläst.
Än en gång - tack!
Mvh
Harriet
578
« skrivet: 2007-03-03, 16:33 »
Hej!
Klockare Lennbergs hustru Anna - vad hette hon i efternamn?
Carl Gustaf Lennberg f Uppsala 1740 var klockare i Irsta på 1770-talet. Hans hustru hette Anna och var född i Danmark, Uppland 1748.
De fick enl uppgifter här på Anbytarforum dottern Anna Britta 1770.
Min hypotes är att min ana Maria Elisabeth Lennberg f 1 okt 1774 i Irsta är dotter till samma par men har inte lyckats belägga detta.
Försöker nu gå från andra hållet: någon som känner till föräldrar / patronymikon för klockarens hustru Anna?
Mvh Harriet
579
« skrivet: 2007-03-03, 05:35 »
Hej!
Tack Margit
Mvh Harriet
580
« skrivet: 2007-02-27, 20:21 »
Hej Margit!
Om dagboken finns på Bohusläns museum vet jag inte.
Verkar ha varit en hel del ingiften mellan dina anor och mina. Min mfmm Christiana (felstavat i Lindbergh)Jönsdotter f 12/3 1824 på Lännestad hade två syskon som gifte sig med dina släktingar: brodern Johan Henrik gifte sig med Beata Göransdotter från Näverkärr och systern Britta Maja gifte sig med (Carl)August Stenström i Stensjö. Har du lätttillgängligt vilka föräldrarna till August Stenström var?
Mvh Harriet
581
« skrivet: 2007-02-22, 19:56 »
Hej Lotta!
Detta finner man i husförhörslängd för Lyse 1848-1855:
Backstugan Skommedal u Sandåker
Johannes Johansson 29/12 -16 (fr Mellby -45)
Hu Anna Kath. Andersd. 20/8 -21
Son Johan Adolf 21/9 -45
Dtr Maria Josefina 27/12 -47
Son Robert Julius 24/12 -50
Son Axel Efraim 24/12 - 50, död 12/6 -50
Dtr Emma Alfrida 11/8 -54
Svärfar Anders Albrektsson 16/9 -97
Svärmor Hu Anna Maja Petersd 24/11 -93
Svägerska Helena Elisabeth 14/2 -35, flyttar till Träleberg -48
Svägerska Karolina Henrietta 15/10 -30 inflytt från Heden -49
Svåger Karl Anton Anderss. 14/12 -23, från Klätta -48 till Lysekil -51
Kommentarer: prästen har nog skrivit fel år på dödsdatum på Axel Efraim - behöver kollas upp.
Skommedal stavas numera Skummedal. Klätta skrivs i formella sammanhang oftare Klättene.
Mvh Harriet
582
« skrivet: 2007-02-18, 18:50 »
Hej Eva!
Familjen Mattsson Lerklev, torp under Slättna Ödegården:
August Efraim Mathsson/Mattson 1855 Lyse, snickare, torpare
Hustrun Selma Samuelsdotter 1860 Bro
Barn:
Axel Sigurd 1880
Carl Hjalmar 1882
Gerda Mathilda 1885
Fritz Gunnar 1887
Artur Efraim 1888
Hanna Viktoria 1891
Ruth Hildegard 1891
Ellen Teresia 1894
Sven Oskar 1897
Karin Alice 1900
David
ev flera efter 1900
Gerda, tvillingarna och Ella (dvs Ellen Teresia ) var barnlösa. Flera andra syskon har ättlingar, bl.a. lekte min mor med barn till Artur på gården till Kommendörsgatan 16 i Göteborg runt 1930. Även ättlingar i Lyse finns.
Ella (19jun 1894 - 13 sep 1982) var den jag kände bäst, snäll och barnkär kokerska. (f.ö.uppgifter från CD 1890 + 1900)
Hoppas detta hjälper dig vidare i ditt sökande.
Mvh Harriet
583
« skrivet: 2007-02-17, 16:16 »
Hej!
Om man skall räkna statistik på åldersskillnaden vid giftermål tror jag att det är viktigt att skilja det första giftet för båda parter - som i kykböckerna för mellersta Bohuslän 1700+1800-talet oftast är ganska jämnåriga. Så snart ena parten är änkeperson verkar andra faktorer som jordägande och barnpassning ha haft större betydelse och det som jag tycker mig se där är framförallt en större variantion i ålderskillnaderna. Vanligt verkar vara att den som som ung gift sig med en ganska gammal kontrahent sen överreagerar och gifter om sig med en extremt ung partner. Jag är inte säker på om det finns någon könsskillnad i detta beteende.
Ett exempel är min flerfaldeige ana Halfword Ärlandsson född 1696 gifter sig första gången 1730 med änkan Karin Hansdotter född 1677 - alltså är kvinnan 19 år äldre (anges att Halfword var skriven på gården vid vigseln men han var inte född där - så man kan nog anta att han varit dräng). Äktenskap nummer två inträffar 1752, sex månader efter att första frun dött 75 år gammal av bröstsjuka. Då gifter sig Halfword med Maren Nilsdotter född 1722 - då är alltså kvinnan 26 år yngre än maken. Hon dör i första barnsängen och 1754 är det dags för giftermål nummer tre - med min flerfaldiga ana Anna Andersdotter född 1730 - hon är alltså 34 år yngre än maken, får fyra barn och överlever honom så att hon kan gifta om sig med Albrecht Persson född 1739, alltså 43 år yngre än den make hon haft tills dess.
Mvh Harriet
584
« skrivet: 2007-02-14, 21:30 »
Hej!
Läs under Lyse 9 okt 2006. Där finns ett erbjudande om allt i en datafil - framgår inte att/om rättelser finns med.
Mvh Harriet
585
« skrivet: 2007-02-12, 21:50 »
Hej Eva!
Jag har inte glömt vad jag skrev om Lerklev - återkommer så småningom. Mvh Harriet
586
« skrivet: 2007-02-12, 21:45 »
Hej Margit!
Mycket troligt att det är rätt Olga Bergius som Jan-Erik funnit. Hon bor enligt husförhör Tensta 1886-1890 tillsammans med sin syster Tekla Martina Sundström som är född 27 maj 1861 i Lysekils köping. Olga Maria Robertina Bergius är född 19 juni 1840 i Vänersborg.
Även jag är intresserad av denna kvinnas anteckningar om de skulle återfinnas. Enligt Näverkärr - storskog och släktgård med anor från vikingatid av Thomas Andersson planerades giftermål mellan Olga Bergius och sonen på Näverkärr Ninus när denne gick bort 1877.
En av huvudpersonerna i min släktforskning, min mfm Hilma Mellander, född på Bubacka 1852, hade tidigare (våren 1873 eller tidigare)avböjt hans frieri.
Mvh Harriet
587
« skrivet: 2007-02-05, 22:17 »
Hej Eva!
Familjen Mattsson Lerklev (som nämns i texten från torpinventeringen) - är du intresserad av den ?
Mvh Harriet
588
« skrivet: 2007-01-25, 00:05 »
Hej!
Nej, har inte stött på någon Glans som jag minns - men det kan kanske finnas ättlingar med andra efternamn. Hård fanns.
Förstår jag rätt att Glans var ett namn som Clara Augusta fick när hon gifte sig? Hade varit lättare att leta om du skrivit allt du vísste från början.
Vet inte hur du letat efter Mathias Hårds föräldrar. Den soldat som bodde på Traneberg före honom och som dog 1840 hette också Hård - det förekom nog ibland att man tog ett soldatnamn som var kopplat till torpet utan släktskap.
Alltså bör man leta efter Mathias Jönssons föräldrar - mest troligt i Bro. Lindbergh skriver mycket om Broberg eftersom han själv härstammade därifrån men jag kan inte hitta Mathias där.
En mycket lös tråd att nysta vidare i är (från Lindbergh...)torparen Jöns Jonsson på Backen under Broberg ca 1766-8 maj 1833 66år 11mån gm Christina Ericsdtr ca 1771- 18..
Tre barn nämns i Lindbergh:
Brita Maja 7 mar 1807
Johanna 19 dec 1810
Britta Maja 1 jun 1814
Föreslår alltså att du kontrollerar denna familj i husförhören från Bro, Mathias kan vara ett yngre syskon.
Och f.ö. verkar kombinationen August Efraim ha varit populär i Humlekärr - en kusin till min morfar, född 1851 i Humlekärr, hette också August Efraim.
Mvh Harriet
589
« skrivet: 2007-01-23, 21:50 »
Hej Eva!
När Paulina döptes 4 juli 1852 var Olof Olsson och Christina Hansdtr i Humlekärr faddrar. På samma sida i födelseboken finns ett barn från Djupedal - så det var alltså den stavning som prästen använde då.
Mvh Harriet
590
« skrivet: 2007-01-23, 20:37 »
Hej Eva!
Vet inte riktigt vad du vill veta.
På CD1890 + CD1900 framgår att Clara Augusta hade följande syskon:
Carl Martin 1875 (1900 är han gift m Anna Emilia Karlsdtr 1876 och har sonen Karl Oskar Gunnar 1900)
Hilma Ottilia 1878
Ida Matilda 1881
Axel Emilius 1884
Oskar Paulinus 1890
Hanna Evelina 1893
Modern Paulina var dotter till Soldaten under Humlekärr i Lyse Mathias Hård och Olena Svensdtr 39år enl födelsebok Lyse 1850-1860 via SVAR
Enligt Nils Lindberghs bok (som är en sekundär källa som måste kollas ganska noga) var soldaten Mathias Jönsson Hård på Traneberg under HUmlekärr inflyttad från Broberg (i Bro sn) ca 1840 och född ca 1819. gift ca 1840 med Olena Svensdtr inflyttad från Backa (i Brastad sn)ca 1840.
De hade barnen:
Carolina Augusta 21 okt 1841
Sofia Elisabeth 1844
Maria Laurentia 15 jan 1847
Amalia 7 dec 1849
Alltså nämns inte Paulina i Lindbergh men så är det ofta att bara en del av en syskonskara presenteras.
Vet du när namnet Glans kom in i bilden? Har du hört namnet Hård i sammanhanget någon gång?
Djupadal är en ganska ovanlig stavning. Djupedal är vanligare men båda formerna användes på 1800-talet.
Mvh Harriet
591
« skrivet: 2007-01-18, 19:31 »
Hej Stig!
Slag kan alltså ha använts för att betona ett plötsligt insjuknande.
På ett tremånaders barn skulle det med dagens språkbruk väl närmast likna plötslig spädbarnsdöd.
Mvh Harriet
592
« skrivet: 2007-01-18, 06:42 »
Hej Berit!
Spanska sjukan fanns inte på 1800-talet - kanske står det något annat?
Motsvarande pandemi /influensa i slutet på 1800-talet kallades Ryska snuvan.
Mvh Harriet
593
« skrivet: 2007-01-14, 17:46 »
Maria Elisabeth Lennberg var född 1 okt 1774 har jag nu fått fram från hfl Fittja via SVAR. Framgår där att hon inflyttade från Tible 1803. Har alltså en hypotes om att hon är syster till Anna Britta som flera forskat på tidigare.
Mvh Harriet
594
« skrivet: 2007-01-13, 03:31 »
Hej Maria!
På CD1890 års befolkning hittar jag inte någon Carl Johan Qvarforth men däremot med något annorlunda stavning följande familj:
Bosatta Kristberg
Far: Carl Johan Qvarford f 1833 Västra Ny
Mor: Lovisa Sofia Johansdotter 1837 Tjällmo
Alma Sofia 1866 Kristberg
Johan August 1874 Kristberg
Lydia Elisabet 1876 Kristberg
Ester Susanna 1879 Kristberg
Kanske kan det vara din familj som flyttat från Värmland till Östergötland?
Mvh Harriet
595
« skrivet: 2007-01-09, 19:05 »
Hej Mikael!
Syskon?
Vet att det var länge sedan du ställde din fråga om Anna Britta Lennberg. Har sett att hon nämns på flera ställen med föräldrar, make och barn. Har du möjligen fått fram hennes syskon också? Kan möjligen min mm mm mm Maria Elisabeth Lennberg född 1774 i Irsta vara hennes syster (se svar som jag fått under Fittja)? Hon gifte sig med en klockare och det var väl inte ovanligt att maken hade samma yrke som fadern.
Mvh
Harriet
596
« skrivet: 2007-01-08, 21:20 »
Hej Stig och Christina!
Lungsäcksinflammation beskriver hur sjukdomen yttrade sig. En lungsäcksinflammation kan ha olika orsaker men eftersom frågan gäller 1871 är sannolikheten mycket stor att bakomliggande orsak var tuberkulos.
Än i dag letar vi efter tuberkulos när en patient kommer in med vatten i lungsäcken. Andra förklaringar kan vara hjärtsvikt, tumörsjukdom eller i anslutning till en lunginflammation.
Mvh
Harriet
597
« skrivet: 2007-01-08, 21:05 »
Hej Christina!
Så härligt. Jag har tittat i mantalslängderna för Fittja tidigare och sett en klockare M Nyman med hustru och två flickebarn men jag har inte kunnat vara säker på att klockaren var den rätte Nyman och inte haft förnamnen på någon av Anna Marias föräldrar eller systern.
Så nu fick jag två nya anor på en gång!
Hade du sett något förnamn på barnet som föddes 11/8 1837?
Mvh
Harriet
598
« skrivet: 2007-01-07, 08:27 »
Hej!
Staberg, A. Andersson flyttar in till Hessle i Fittja 1831 (enl inflyttnlängd vis SVAR) från Giresta. Då har han titel dr.
1834 flyttar han (en utflyttninglängd via SVAR)ut med hustru till svårläst - kan det stå Siklaön?? - tacksam läshjälp.Hans titel behöver jag också hjälp för att kunna tolka.
Således bör han ha gift sig i Fittja under denna tid men jag har inte tillgång till vigsellängd eller husförhör. Någon som kan hjälpa mig få fram hustruns namn?
I min mormors fördelsedagsbok (från 1920) finns en Carolina Staberg född slutet av jan 1835.
Detta skulle kunna vara en dotter till ovannämnda par.
Enl 1890CDn bor Carolina med sin mor Matilda Charlotta Staberg, jernbärarenka född 1810 i Fittja. Min hypotes är att denna Matilda Charlotta som jag alltså inte har exakt födelsedatum för skulle kunna vara yngre syster till min mmmmm Anna Maria Nyman född i Fittja 23 jan 1805.
Tacksam alla ledtrådar!
Mvh
Harriet
599
« skrivet: 2007-01-07, 08:07 »
Hello Karen! Yes, a hasp is a locking mechanism usually used on doors. The Swedish word for wool winder is garnvinda and you can find a picture at: http://www.flickr.com/photos/isbl/118914173 There is no difference in the design of a garnvinda today and 120 yaers ago. With help of this one person could wind the wool. Regards Harriet
600
« skrivet: 2006-12-02, 19:31 »
Hej Maria!
När det gäller kykrliga angelägenheter hörde Bohuslän under Norge. Finns en intressant bok om Biskop Jens Nilssons visitatinsböger og reiseoptegnelser 1574-1597. Där beskrivs bl.a. olika personer som biskpoen träffade under sina resor. Du kan komma och titta i boken vid tillfälle - kanske finns den ana du söker nämnd där.
Bästa hälsningar Harriet
601
« skrivet: 2006-11-24, 21:45 »
Hej Tom!
Föreslår att du ringer Lyse församling.
Mvh Harriet
602
« skrivet: 2006-11-24, 20:49 »
Hej!
Syftet med att registrera om examinerad barnmorska användes var nog att det efterfrågades i de rapporter som provinsialläkarna var ålagda att skicka in - och som bör ha sammanställts (av medicinalstyrelsen?). Men det kan också ha funnits ett intresse av att dokumentera att de barnmorskor som socknarna finansierade verkligen användes.
Jag tror att den största nyttan med examinerade barnmorskor gällde andra typer av komplikationer än infektionskomplikationer /bristande hygien. Exempelvis stort barn eller att förhindra stora blödningar.
Barnsängsfebern var ett större bekymmer vid det fåtal förlossnigar som skedde på sjukhus än vid normalförlossnigar i hemmet. Semmelweiss arbetade i sjukhusmiljön.
Om vi går tillbaka till grundfrågeställnigen i den här tråden finns ytterligare en förklaring - de många epidemierna på 1860-talet (i mina församlingar i mellersta Bohuslän t.ex. mässling och kikhosta) medförde att de överlevande hade en god immunitet vilket minskade sannolikheten för att nya epidemier skulle uppstå.
Mvh Harriet
603
« skrivet: 2006-11-24, 06:59 »
Menade förstås smittkoppsvaccinationerna.
604
« skrivet: 2006-11-23, 20:39 »
Hej!
Det var många faktorer som bidrog till den minskande barnadödligheten, bl.a.:
1. Tillgång till mat - den som är välnärd klarar infektioner bättre (gäller än idag - mest relevant i Uländer)
2. Utbildade barnmorskor - den som inte mister mamma vid sin egen eller någon av småsyskonens födelse har större chans att bli vuxen (gäller än i dag i Uländer; däremot finns inget samband med ev dödsfall av fader)
3. Tillgång till rent vatten och ordnat avlopp (dystenteri /rödsot var t.ex. ett mycket större problem i städer än på landsbygden)
4. Smittskyddsvaccinationerna som tack vare obligatoriet innebar att sjukdomen slutade cirkulera. (Att jämföra med mässling i vår tid; går också att utrota med heltäckande vaccination)
Däremot tror jag att kunskaperna om hygien slog igenom något senare bland allmänheten.
Mvh Harriet
605
« skrivet: 2006-11-23, 20:17 »
Hej Ingela!
(Sent svar pga utan datauppkoppling två dagar).
Jag sökte i CD 1890 på sjuks (för att få med både sjuksyster och sjuksöterska) när jag fick 571 och när jag nu söker på diakonissa får jag 161 till.
Och valet av Visby kan ha varit ett sätt att fokusera på egen utbildning utan risk att bli hushållerska åt ett flertal bröder... (Hon var uppväxt i en syskonskara med två flickor och nio pojkar - de som dog före tio års ålder borträknade).
Vet att ingen kompis var med på resan; hon följdes från tåget i Stockholm till Gotlandsbåten av sin kusin som var riksdagsman. Skall ta reda på mer om inträdeskraven så småningom.
Har ingen bild att lägga ut; däremot har jag fått ett par läroböcker - i medicinska respektive kirurgiska sjukdomar - som enligt min bedömnng håller hög standard.
Mvh Harriet
606
« skrivet: 2006-11-23, 19:33 »
Hej Elisabeth!
Samhället N.Grundsund är beläget på fastigheten Berga Frälse i Lyse församling (t.o.m 1951 Lyse socken). Framgår ovan att fadern är smed när Knut Reinhold föds i N.Grundsund 1899. Då kan man dra slutsatsen att fadern var smed huvudsakligen åt stenhuggare. Fanns inget jordbruk av betydelse i denna del av Lyse vid förra sekelskiftet. Behövdes en smed per cirka åtta stenhuggare.
Mvh Harriet
607
« skrivet: 2006-11-20, 06:43 »
Hej Ingela!
Tack för detta. Nu återstår att utröna varför morfars syster valde att resa ända till Visby för sin utbildning när det fanns en skola i Göteborg dit redan flera av hennes bröder hade flyttat.
Och jag håller helt med dig om att FNs sätt att med statistik visa bland annat vikten av sjukhushygien är imponerande än idag. Denna typ av pedagogik baserad på epidemiologisk statistik är tilltalande och mycket användbar.
Royal Free byggde nytt i en annan stadsdel - kanske finns något kvar i gamla sjukhuset inte långt från British Museum.
Egentligen är det väl konstigt att tråden sjuksköterska dyker upp på anbytarforum först nu - efter flera år... Måste väl finnas många som har anor som var sjuksköterskor...
Tittade för övrigt i sv bef CD1890 och då finns 571 personer som har titel sjuksköterska. Hur många av dem som hade utbildning framgår förstås inte och inte heller om man arbetade som sjuksköterska på privat basis i ett hem.
Mvh Harriet
608
« skrivet: 2006-11-19, 16:43 »
Hej Christina!
Mycket intressant - det är inte så länge sedan då..
Skall verkligen gå dit och titta!
Tack!
Mvh Harriet
609
« skrivet: 2006-11-19, 16:39 »
Hej Anne-Mai!
Vissa hus i dessa kvarter vid Brunnsgatan finns kvar, speciellt längs Carl Grimbergsgatan och vid Skanstorget.
Mvh Harriet
610
« skrivet: 2006-11-19, 11:17 »
Hej Ingela!
Hjärtligt tack.
Min fråga just nu föranleddes av att jag hittat en ana som arbetade på sjukhus 1875. Hon var piga och nog var det så (åtminstone på Göteborgssjukhusen som jag kan bäst) vid den tiden att det kanske fanns bara en sjuksköterska och ett stort (nåja) antal pigor/biträden.
Ditt svar väcker en annan fråga - sjuksköterskeutbildning i Visby ca 1910 - var den inte en godkänd utbildning? Min morfars syster gick denna utbildning och fick sedermera en tjänst som stadssköterska I Trollhättan. Men det var nog strax före 1926.
Om Florence Natingale kan jag komplettera med att hon avslutade sin yrkesbana som husmor på Royal Free Hospital i London. Jag är oerhört stolt över att ha varit på studiebeösk där i dec 1974 då fortfarande de gamla sjuksalarna inredda av FN användes (vi var även och tittade på det nybyggda sjukhus som skulle ta över i jan 1975).
Mvh Harriet
611
« skrivet: 2006-11-19, 11:02 »
Hej Stig!
Tack för ditt svar som jag missade först. Skall ta en promenad åt det hållet nästa gång jag är i Stockholm. Kan kanske vara så att landstinget vet en del om byggnadens historia.
Mvh Harriet
612
« skrivet: 2006-11-19, 10:58 »
Hej Maud!
Tack så oerhört mycket.
Var som jag antog att patienterna bör ha varit män och Hedvig arbetade då på sjukhuset. På den tiden var de flesta kvinnor som arbetade på ett sjukhus pigor (jag känner till ganska mycket om epidemisjukhusens historia - finns inget som talar för att det var annorlunda på ett garnisonssjukhus). Kommer att leta vidare - skall samla ihop frågeställningar inför besök på ssa. Antar att även Krigsarkivet kan ha information om Garnisonssjukhuset? T.ex. var i Stockholm det var beläget.
Väldigt inspirerande för mig som tillbringat hela yrkeslivet på sjukhus att hitta en anmoder med sjukvårdsanknytning.
Denna nya information ger också en ny vinkel till de förnamn som mamma och hennes systrar fick i början på 1920-talet. De fick senare veta att de fick enstaviga förnamn för att det skulle låta bra om de ville bli sjuksköterskor vilket föräldrarna hoppades på. Hedvig levde till 1927 och kan alltså ha varit med och påverkat namnvalen. Två lever men min gudmor är inte i livet så om hennes fina namn kan jag avslöja. - Hon hette Maud!
Tack!
Mvh Harriet
613
« skrivet: 2006-11-18, 22:48 »
Hej!
När utbildades de första sjuksköterskorna i Sverige? Någon som vet?
Mvh Harriet
614
« skrivet: 2006-11-18, 22:09 »
Hej!
Garnisonssjukhuset i Kungsholms församling -var låg det och vilken typ av sjukvård bedrevs där? Har just upptäckt att min mmmm Hedvig Christina Sjöberg 1844-11-10 har Garnisonssjukhuset som bostad när hon tar ut lysning 9 juli 1875 i Kungsholms församling. Jag vet sedan tidigare att hon födde sitt första barn 1876 när hon var 32 år men vad hon sysslade med under de ca 15 åren från inflytten till Stockholm är helt oklart. Kunde man ha Garnisonssjukhuset som adress om man var patient?
Mvh Harriet
615
« skrivet: 2006-11-18, 18:32 »
Hej!
Har aldrig hört talas om någon som heter Hoge i förnamn. Hogen är ett vanligt namn på gårdar /orter i Bohuslän med anknytning till Högar (t.ex. bronsåldersrösen, eller höga berg).
En förklaring skulle kunna vara en norsk anknytning. Mitt efternamn klingar enligt uppgift norskt för norrmän.
När jag söker på Hoge som förnamn på CD 1890 i Sverige får jag endast en träff - men vilket förnamn: Hilarius Hogesippus Hippolitus f 1865 i Stockholm.
Mvh Harriet Hogevik, Uddevalla
616
« skrivet: 2006-11-13, 06:27 »
Hej!
Kan det ha skett en ändring av stavning vid emigrationen? På CD1900 finns Anton Julius f 1895, son till Niklas Sebelius m hu. Bosatta Östra Karup.
En syster till min morfar var gift Sebelius.
Mvh Harriet
617
« skrivet: 2006-11-12, 21:48 »
Hej Maud!
Tack - det borde jag begripit som växte upp i ett hus (i Bohuslän) där farfars syster hade delar av övervåningen som undantag så sent som in på 1960-talet. Generationen innan hade ett mycket större undantag som inkluderade bl.a. skjuts till kyrkan, livsmedel i bestämd mängd mm.
Ser att i hfl i Lerbäck skriver man ofta Förbehåll i stället för undantag.
Mvh Harriet
618
« skrivet: 2006-11-12, 17:51 »
Hej Lennart!
Tack!
Hur skall man då tolka detta - kan prästen ha menat att hon inte var utfattig men tämligen sjuklig? Hade det med skatteförmåga att göra?
Mvh Harriet
619
« skrivet: 2006-11-12, 10:10 »
Hej!
I husförhör Lerbäck 1836-1840, 10a sid 153 (blir sid 167 via SVAR) Norra Björnfallet står om mmmffm Lisa Andersdtr 1763-11-27 sjuklig, fattig, undantaget ..... ordet som jag inte kan tolka.
Någon som kan hjälpa mig?
Mvh Harriet
620
« skrivet: 2006-11-11, 20:37 »
Hej!
Vilket århundrade? Mvh Harriet
621
« skrivet: 2006-11-11, 19:35 »
Hej!
Hjärtligt tack. Då för man väl förmoda att Frans (eller Albert) Friberg fick sin pension.
Mvh Harriet
622
« skrivet: 2006-11-09, 20:07 »
Hej Maria!
Vet inte om detta är rätt Johan Olsson men åldern stämmer väl: Johan Olsson f 21 nov 1833 på Hekärr eller Storängen u Holma, Brastads socken. 1853-1861 familjen bosatt på Korseberg, Lyse sn. Död 6 sep 1905
J.O. blev soldat för Hannevik i Lyse sn först till 1873 kallad Språng, senare kallad Hallberg och bl.a. anfader till många skickliga stenhuggare i Lyse.
I Nils Lindberghs bok som ovanstående uppgifter är hämtade från finns 11 barn från äktenskapet med Charlotta Svensdotter med. Det första av dessa 11 barn är fött 1860 ( men det måste kollas mot orginalkälla). Lustigt nog finns hela familjen både i Brastadsdelen och Lysedelen av Lindberghsboken.(Kom gärna och titta vid tillfälle)
En väg att få fram dina uppgifter kan kanske vara att följa denne Johan Olssons flyttningar under 1850-talet.
Bästa hälsningar Harriet
623
« skrivet: 2006-11-09, 19:50 »
Hej Jöran!
Vad intressant - stor tack. Framgår det om man även fick tjänstepension efter uppnådd pensionålder?
Mvh Harriet
624
« skrivet: 2006-11-08, 19:00 »
Hej Jöran!
Friberg, tillstalsnamn Frans eller Albert - framgår det?
Det är mycket intressanta uppgifter för mig och roligt att höra att han hade en bra inkomst 1901, just det år min mormor, som var kusin till hans barn, föddes i Klara. Min mor, snart 85 år, som pga tidiga dödsfall i två generationer tappat kontakten med sin mors släkt kommar att bli glad över denna information.
Om någon har ytterligare information (t.ex dödsdatum, änkeman) om Frans Albert mottages detta tacksamt.
Min mor drömmer fortfarande om att finna någon släkting på mödernet i livet.
Alltså stort tack Jöran!
Mvh Harriet
625
« skrivet: 2006-11-07, 20:17 »
Hej Jöran!
Har en stationskarl i mormors släkt; var gift med hennes faster. Han hette Frans Albert Friberg Josefsson f 23 feb 1859 i Gerum (Skaraborgs län). Han är 1890 och 1900 stationskarl, vid båda dessa tidpunkter bosatt fastigheten Jordgubben 11, Kungsholms förs Sthlm.
(Källor: rotemansarkiv och CD 1890+1900)
Jag antar att han arbetade på Stockholms Central eftersom han bodde på Kungsholmen. Vore kanske av allmänt intresse här på Anbytarforum vad en sådan tjänade vid förra sekelskiftet - samt förstås roligt för mig om du kan bekräfta mitt antagande.
Mvh Harriet
626
« skrivet: 2006-11-06, 19:49 »
Hej!
Tacksam läshjälp i Husförhör Lerbäck 1861-1865 (15c) sid 715 (jag har gått via SVAR). Där finns Pehr Victor Jansson f 15/2 1844.(han finns på två ställen men jag avser den övre noteringen) Men vad är det för titel han har: Fos (= fosterson)? och vad står det efter hans namn? Och på vilket sätt hade han uppfört sig okristligt?
Mvh Harriet
627
« skrivet: 2006-10-31, 19:32 »
Hej övriga!
Är detta speciellt för Bohuslän eller är det vanligt med beteckningen klädd med mössa även från andra delar av landet?
Man kan bli hemmablind och tro att lokala uttryck är generella.
Mvh Harriet
628
« skrivet: 2006-10-31, 18:01 »
Hej Maud!
I natt nämnde du seden att klä ut sig till påskkäring och lämna påskbrev. Här i Bohuslän görs det på påskafton - och faktiskt förekommer det fortfarande.
Mvh Harriet
629
« skrivet: 2006-10-30, 20:44 »
Hej Inger!
Kan kanske vara av intresse för dig att veta att flera av de större bostadsbyggnaderna på Nya Varvet uppfördes åren 1815-1817; detta gäller i varje fall de båda flyglarna på var sida om all?n (fast all?n kom först nästan hundra år senare när det hade blivit militäranslag över när Sverige slapp krig mot Norge vid unionsupplösningen). Har du någon angivelse mer exakt om var inom Nya Varvet man bodde när Carolina föddes?
Mvh Harriet
630
« skrivet: 2006-10-30, 20:34 »
Hi!
Fager means fair /good-looking and qvist (or kvist ) means twig. / Harriet
631
« skrivet: 2006-10-29, 18:39 »
Hej!
Hittar ingen man med efternamn Björk som är bosatt i Järpås 1900.
Mvh Harriet
632
« skrivet: 2006-10-26, 21:34 »
Hej Björn!
Vet du något mer ? - t.ex vad någon av din fars föräldrar hette - så blir det lättare att söka vidare.
Av CD döda 1947-2003 framgår att din far var född 1903-03-20 - det visste du troligen redan.
Mvh Harriet
633
« skrivet: 2006-10-26, 20:22 »
Hej!
Mim mmm s syster Linnea Elisabeth Qvarfordt f Tegn?r 1882-09-18 i Klara bor perioden 1905-10-10 till 1906-03-27 i Bromma (enligt Rotemansarkiv och Klaraskiva samt anteckningar i familjen). Under denna tid blev hon änka och enligt egen uppgift till min mor fick hon en son som dog direkt vid födseln eller vid några dagars ålder.
Söker nu dödsdatum för maken Erik Titus Qvarfordt f 18610603 samt uppgifter om sonen.
Mvh Harriet
634
« skrivet: 2006-10-26, 15:59 »
Hej Morgan!
Detta är tidigare diskuterat under tråden magtorsk där möjligen detta svar hade passat bättre.
Rödsot betyder egentligen blod i diarren även om det du skriver om väl är utbrott av en speciell rödsot - troligen bacillär dysenteri = shigellainfektion. Om man under ett sådant utbrott /epidemi (vilket ord du väljer att använda beror på omfattningen)hade en del personer med vit diarre i stället för blodig kan man ha benämnt dem som med inslag av torsk. Å andra sidan kan det faktiskt ha rört sig om en allmän svampinfektion (det vi idag skulle ha kallat svampsepsis). Inslagen betyder ofta djup /allmän. Jag ställer mig ganska tveksam till hur man skulle ha kunnat ställa en sådan diagnos i början av 1800-talet då rödsoten var ett sånt gissel i stora delar av Sverige.
Mvh Harriet
635
« skrivet: 2006-10-24, 19:03 »
Hej!
För den som vill läsa mer om spetälska /lepra /Hansens sjukdom i Sverige på senare tid kan boken Skammens hud av Anne Sörman & Arne Sundelin, DNförlag, 2004, rekommenderas.
Mvh Harriet
636
« skrivet: 2006-10-22, 19:03 »
Hej Ann!
Vilken församling är han i så fall bosatt i?
Mvh Harriet
Inlägget har flyttas hit 2012 26/9 från Yrken » Yrken T-Ö » Trädgårdsmästare. /Moderator Yrken
637
« skrivet: 2006-10-22, 18:58 »
Hej Björn!
Stort tack - så oerhört intressant - är detta uppgifter från Frälsningsarm?n?
Finns det någon allmän källa som man kan ta del av / där jag kunde ha hittat detta själv?
Väcker många frågor - ensajn verkar vara en gradbeteckning ?
När man är assistent respektive befälhavande officer för Frälsningsarm?n på en viss ort - betyder det att man är bosatt på denna ort?
I så fall verkar Selma Tisell och maken Lars inte ha kunnat bo ihop så mycket - enbart Nyköping som finns i båda förtecknigarna.
Tjänstgöringen i Calcutta - framgår det vilken tidsperiod det rörde sig om? Hade Svenska frälsningsarm?n ett räddningshem i Calcutta eller var det den internationella organisationen?
Finns många räddningshem i Calcutta - för min personliga del var och förblir besöket hos Moder Teresa och samtalet med henne ett av de största ögonblicken i livet.
Min mor har hittat även Lars Tisell i min mormors anteckningar - födelsedagen 17 nov 1871 är uppskriven.
Känns påträngande att begära ut bouppteckning - vore tevligare om någon ättling finns som vill höra av sig och kanske berätta delar av släktens historia som vi gått miste om genom tidiga dödsfall i två generationer efter varandra.
Än en gång tack!
Mvh Harriet
638
« skrivet: 2006-10-21, 21:53 »
Maud!
Hjärtligt tack!
Då skall jag beställa bouppteckningen.
Och så kan jag fokusera på födelsedagar efter 1911 i mormors födelsedagsbok som innehåller många personer med bara förnamn angivna, släktingar, grannar och skolkamrater blandade. Det är så roligt för min mamma som sparat den i alla år när jag kan ringa och fråga - finns det en Selma på 19 feb? - och så stämmer det!
Mvh Harriet
639
« skrivet: 2006-10-21, 20:28 »
Hej!
Min mmm hade en kusin som hette Selma Tisell som gift. Hon föddes i Lerbäck 19 feb 1876 och var då jämnårig med mmm. Födelsedagen finns noterad i den födelsedagsbok min mormor skrev i på 1920-talet innan hon gick bort 1927.
Selma Teolinda hette Nyqvist som ogift är på 1890-talet sömmerska i Stockholm. På CD1900 har hon blivit frälsningssoldat och är mantalsskriven på frälsningsarmens högkvarter Hedv Eleonora rote 10. Från rotemansarkivet försvinner hon 1895.
Från dödsCD framgår att hon dör 8 sep 1957 Danderyd och blev änka 31 mar 1951.
Söker alltså make och barn till henne.
På CD1900 finns en frälsningssoldat Lars August Tisell f 1871 i Nora som också är skriven på Frälsningsarm?ns högkvarter och frånvarande vid inskrivningen. Ligger väl nära till hands att det är han som blir maken?
Tacksam all hjälp
Mvh Harriet
640
« skrivet: 2006-10-21, 07:30 »
Hej Annki!
Vad härligt! Nu blir min mamma glad - det fanns alltså minst fyra syskon att leta vidare på!
Vad är Knutstorp - en by, gård, flera gårdar? Kan någon hjälpa mig läsa titeln på fadern i familjen - jag tycker första bokstaven ser ut som S - eller står det kanske Inh. dvs inhyses?
Nu får jag leta vidare i födelseboken och se om jag hittar syskon eller syskonbarn till Carl Gustaf. Carl Tegn?r var i yrkesverksam ålder filare på Bolinders verkstad i Klara och via Rotemansarkivet ser jag olika personer som varit inneboende i familjen Tegn?r - hoppas kunna koppla någon av dem till Lerbäckssläktingarna.
Och så måste jag väl avliva en gammal släktmyt om släktskap med Esaias Tegn?r!
Mvh Harriet
641
« skrivet: 2006-10-20, 20:18 »
Hej! Efterlyser Karl Gustaf Tegn?r f 1848-08-22 i Lerbäck.
Han är min mmmf och hans födelsedatum står noterat i min mormors födelsedagsbok som hon lämnade efter sig (tillsammans med fyra barn i åldern sju månader - fem och ett halvt år) när hon 1927 dog vid 26 års ålder.
Födelsedata bekräftas av Rotemansarkiv och Klaraskiva. På CD1900 och 1890 är han ensam om att heta Tegn?r och vara född i Närke. Jag misstänker därför att han tagit namnet och kan ha haft annat efternamn /patronymikon från början. Födelseorten framgår inte av mormors anteckningar.
Jag har alla ättlingar och eftersöker nu alltså föräldrar, syskon och födelseplats. Mycket tacksam för all hjälp.
Mvh Harriet
642
« skrivet: 2006-10-19, 21:53 »
Hej!
Det är nog så att båda ovanstående förklaringar kan vara rätt. Kallbrand (gangrän) är ingen epidemisk sjukdom men under olika tider har rötfeber haft olika betydelse / använts felaktigt. Kan beskrivas som samlingsnamn för sjukdomar med vävnadsdöd p.g.a. infektioner. Tularemi /harpest torde ha kunnat platsa i denna grupp med olika förekomst olika år. Sjukdomsbilden vid harpest och fäcktyfus är ganska likartad medan tyfoidfeber oftare bör ha klassats som hetsig feber.
Mvh Harriet
643
« skrivet: 2006-10-19, 21:43 »
Hej Maria och Jan-Erik !
Återstår väl bl.a. att reda ut var äldsta dottern var född. Fiskebäckskil, Askum eller kanske Brastad...Var skedde vigseln?
Mvh Harriet
644
« skrivet: 2006-10-19, 20:06 »
Hej Maria!
Hittar inget om denna familj i Lindbergh (finns många torp under Immestad och bara en del är redovisade) men på dödsCD 1947-2003 finns följande personer som kan vara dem du söker:
Olsson, f Johansson Andrietta Charlotta f 22 sep 1883 Askum - änka 22 jan 1961 - död 21 jun 1970 Malmön
Johansson f Johansson Johanna Matilda 27 mar 1885 - gift 1920 - död 21 mar 1963 Östebo 1:5, Brastad gm Oskar Hjalmar Johansson 4 aug 1884 Brastad - död 30 juli 1971 Brastad
Karl Albert - hittar jag inget på
Anders Valdemar Johansson f 20 jun 1895 Brastad - gift 1942 - död 14 feb 1950 Immestad Ö
Bästa hälsn Harriet
645
« skrivet: 2006-10-18, 22:09 »
Hej Inger!
Vet inte vilken typ av information du är ute efter när du nu vet att han var bara 4 dagar gammal. Om du vill veta bakgrunden till att han dog vore det nog klokt att även efterforska moderns journal vid förlossningen - förutsatt att din mor inte är i livet längre. Såvitt jag vet (men alltså inte är säker på) arkiveras fortfarande Göteborgsjournaler från t.ex. 1930-talet på Guldhedsarkivet.
Var han avled bör framgå av dödsbeviset.
Mvh Harriet
646
« skrivet: 2006-10-18, 20:39 »
Hej Maria!
Kan du kanske från bouppteckningen se om Johan August bodde kvar på Berga Frälse /Berga Övre 1919? Det är en av de gårdar i Lyse jag håller på med.
Bästa hälsn Harriet, Oxevik
647
« skrivet: 2006-10-15, 19:27 »
Eva!
Kanske undrar du vad en hjärtmuskelinlammation beror på och då är svaret: i de allra flesta fall en virusinfektion. Använder inte mail privat.
Mvh Harriet
648
« skrivet: 2006-10-14, 15:46 »
Hej!
Kan tänka mig två förklaringar - dels Christinas att hon redan hade rheumatism och sen får hon en bristning på stora kroppspulsådern =aorta och i dels båda delar bågen = arc och buken.
Den andra förklaringen vore reumatisk inflammation av aortan. Vilket inte är så ovanligt - och i sin tur kan leda till bristning av aortan.
Fast de båda förklaringarna är ganska näraliggande förutom att vi numera kan ge annorlunda behandling p.g.a. vilken åkomma aortan har drabbats av om man kommer in i tidigt skede.
Mvh Harriet
649
« skrivet: 2006-10-14, 09:11 »
Hej!
Då kan vi utgå från att diagnosen/dödsorsaken är pålitlig dvs grundad på obduktion. Nästan alla som avled på Sahlgrenska vid den tiden obducerades - och definitivt alla som var bara 55 år. (Källor bl.a. studier av obduktionfrekvenser i Göteborg utförda av f länsläkaren och epidemiologen Dag Höglund)
Det var först när hjärttransplantationerna kom flera decennier senare som någon egentlig åtgärd att sätta in mot svår hjärtmuskelinflammation fanns att erbjuda. De flesta hjärtmuskelinflammationer är ganska lindriga men allvarliga varianter har alltid funnits.
Mvh Harriet
650
« skrivet: 2006-10-14, 08:56 »
Hej!
Med födelsedata blir det lättare:
f18790915 dör ogift 19491109, bosatt Ingenjörsgatan 1 B (Domkyrkoförs)
f 18801106 dör ogift 19590620, bosatt Ingenjörsgatan 1 B (Domkyrkoförs)
f 18870613, förnamn Tor Anders Gustaf dör gift 19680202 (Oskar Fredriks förs)
Hoppas detta hjälper dig vidare.
Mvh Harriet
651
« skrivet: 2006-10-13, 21:00 »
Hej!
Finns tre Friländer med Anders (eller Andre) Gustav i namnet, på CD döda i Sv 1947-2003. Alla tre avlider i Göteborg.
Mvh Harriet
652
« skrivet: 2006-10-13, 20:55 »
Hej!
Helge Edvin Karlsson f 1888-11-16 i Östad avled enligt CD döda 1947-2003 12 dec 1967 i Kinna, Mark (Västergötland). Gift 3 april 1943.
Mvh Harriet
653
« skrivet: 2006-10-13, 13:59 »
Hej Stellan!
Glömde nämna om abonnemanget - man kan testa en gång tre timmar för 50 kr eller t.ex. köpa ett klippkort på tio gånger a tre timmar för 295 kr (dvs 29:50 per gång eller mindre än tio kronor per timma). Kan vara en särskild känsla att se orginaldokumenten - det var mitt välmenta tips.
Mvh Harriet
654
« skrivet: 2006-10-13, 09:56 »
Hej Stellan! Här kommer ett förslag/tips hur du letar vidare efter Emma Charlotta. Gå in på SVAR www.svar.ra.se - där finns födelseboken för Ringarum 1868 scannad så du kommer att kunna läsa både fars och mors namn liksom oftast var, i detta fallet i Ringarum man var bosatt och moderns ålder vid födeseln samt dopvittnen (som ofta var släktingar). Mvh Harriet
655
« skrivet: 2006-10-13, 09:33 »
Hej!
Kan det kanske stå buk aorta?
Mvh HArriet
656
« skrivet: 2006-10-13, 09:28 »
Hej Stellan!
I din fråga borde du haft med födelseåret på Emma Charlotta - det fanns i svaret ovanför. När man söker på CD1890 är hon redan gift med Korsell men där anges efternamnet till Jansson så tills vidare skall du nog leta efter både Jönsson och Jansson.
Mvh Harriet
657
« skrivet: 2006-10-13, 04:35 »
Hej Eva!
Troligen hade man svårt att bestämma sig om hjärtmuskelinflammationen var kronisk eller akut och angav därför dödsorsaken: Kronisk och akut hjärtmuskelinflammation.
Ungefär när dog din farmor? Kanske blev hon obducerad och man såg då både gamla och nya inflammationstecken på hjätmuskeln vid obduktionen.
Mvh Harriet
658
« skrivet: 2006-10-11, 19:54 »
Hej Sture!
Håller på att konstruera bl.a. Hilma Mellanders antavla och den är omfattande och inflätad med andra anor; jag använder flera källor men började med hypotesen att namnen i Lindbergh är rätt och får sen kolla och skriva till allteftersom.
Vad gäller Engelbrekt så är jag ättling på två grenar från första giftet. I Lindbergh står GI angående giftet med Kjerstin Larsdotter vilket oftast brukar betyda att det finns ett gifte till.
Med min E-post är det så att jag på dagtid på arbetet måste jobba så mycket med mail att jag har valt bort att ha en privat mailadress.
Mycket bra att få veta att Johanna inte finns i något skrymsle i Lindbergh där jag missat henne. Får väl återkomma och berätta när jag listat ut om Engelbrekt levde ensam de 37 åren från Kjerstins bortgång tills han själv dog på gården Hogen där jag växte upp.
Mvh Harriet
659
« skrivet: 2006-10-11, 06:01 »
Hej Ingemar!
Stort tack för detta. Belyser fint hur nära det var över Brofjorden och att man flyttade fram och tillbaka mellan Bubacka och Sjöbol redan långt innan min mfm Hilma från Bubacka och mff Herman i Sjöbol blev ett par. Skall ta reda på från hfl i vilken familj på Bubacka Elisabeth fanns 1841-1842.
Soldatfamiljen Sjöberg känner jag till på minst två sätt: sonen Anton var dräng hos fmf Julius Larsson på Hedarne(Kyrkobyn) (muntl uppgifter + Sv bef 1890)och bodde senare (efter 1925) på ett av torpen på Hogen (muntlig uppgift).
Och så kallades allmänt den branta backen i Hamrevik fortfarande för Sjöbergsbacken under min uppväxt på 1950-60-talen.
Mvh Harriet
660
« skrivet: 2006-10-10, 21:56 »
Hej Ingemar!
Måste rätta vad jag skrev igår om barnmorska 1862. Just detta enda barn visar sig vara fött på Sahlgrenska i Göteborg ser jag när jag läser alla spalter. Varför han fick hela sex förnamn i dopet kan man spekulera om. Alltså har vi fortfarande ingen belagd barnmorska före 1878.
Mvh Harriet
661
« skrivet: 2006-10-10, 20:08 »
Hej Britt!
Jo, du fanns väl på gården när jag cyklade förbi till Skals skola. Håller på med många trådar samtidigt, en av dessa är Lyse Övre där min far växte upp. Dröjer nog några år innan allt är dokumenterat - men visst finns det spännande historier att berätta t.ex. om ladugårdsbranden nyårsnatten 1928. Att Lyse Övre var länsmansboställe till någon gång andra halvan av 1800-talet vet du kanske. Farfar och farmor köpte från staten ca 1930, dessförinnan arrendatorer. Farmor drev lantbruket och farfar hade stenhuggeri (började på utmarkerna i Säven /Skalhamn)mm.
Före ca 1850 låg gården vid Lyse kyrka och på nuvarande läge var bara utmarker för bete på sältan och lador till höet. Gäller även granngården Hedarne (dvs egentligen Kyrkobyn) m.fl. gårdar på Lyseslätten.
Mvh Harriet
662
« skrivet: 2006-10-09, 20:09 »
Hej Ingemar!
Just idag har födelse- och doplängder för Lyse 1861-1869 i scannad form blivit tillgängliga på SVAR och när jag ögnar genom där hittar jag - som dopvittne till ett oäkta barn på Torgestad - barnmorskan Chr. Abrahamsdtr och dopdatum är 26 sep 1862. Återstår att finna i provinsialläkarens rapport eller sockenstämmoprotokoll när hon anställdes. Bör ha påverkat mödradödligheten ganska mycket.
Mvh Harriet
663
« skrivet: 2006-10-09, 19:15 »
Hej!
Tack Britt - det ser jag nu.
Håller du också på med Lyse Övres historia?
Sture!
Det låter intressant - har du kompletterat med fler personer/händelser från kyrkböcker också då? Det måste ha varit ett omfattande arbete. Fast när det gäller Lyse tycker jag inte det är svårt att hitta för egen del - men förstår om icke- Stångenäsbor tycker det.
Anders Biörnsson är inte min ana så där tror jag att jag har tillräckligt just nu - det är gården Sjöbol och dess folk som är intressant.
En person som gäckat mig med olika uppgifter är Johanna Christoffersdotter f 11 mars 1765 på Tegen i Brastad - vad har du på henne i släktträdet vad gäller äktenskap och ättlingar? Var hon andra hustru till Engelbrekt Olsson f 27 nov 1764 på Rörvall?
Räknar med att det annars skulle lösa sig snart när fler husförhörslängder kommer på SVAR som jag använder.
Mvh Harriet
664
« skrivet: 2006-10-09, 06:38 »
Hej Ingemar! Hjärtligt tack - det var mycket intressant. Speciellt arvodet för vaccination som var enormt högt om man beaktar penningvärdet och jämför med vad mina medarbetare får idag. Jag kommer att ha stor nytta av årsrapporterna framöver. Tvivlar på att den nämnda barnmorskan skulle ha varit den första men skall konferera med min mamma en gång till och leta i sockenstämmoprotokollen så småningom. Mamma växte upp hos sin farmor Hilma Mellander född Bubacka gift Olsson Sjöbol som födde sitt första barn juli 1875 och jag har fått uppfattningen att hon begagnade sig av barnmorska vid sina tretton förlossningar varav en tvillingfödsel. Vid flera av förlossningarna var en fru Nilsson i Fiskebäck behjälplig - men jag har bara muntliga uppgifter på att hon var utbildad. Födelsetalen i Lyse var också så stora på 1800-talet att det kan ha varit underlag för två barnmorskor samtidigt. Och Olof Biörnssons dödsorsak där skulle man kanske kunna gissa på vidrigt som första ord men det andra har jag ingen aning - för inte kan väl prästen ha skrivit vidrigt lefverne....  . Uppgiften om Elisabeth Andersdotter var mycket användbar - jag håller på med en Bubackagren också och där tror jag att jag har stött på henne men inte haft klart för mig att hon kom från Sjöbol. Dags att starta arbetsveckan! Mvh Harriet
665
« skrivet: 2006-10-08, 21:59 »
Hej Lotta!
Är stavningen helt lättläst? Funderar på om det skulle kunna var ventricula i stället kanske? I så fall magsäckssjukdom. Kombinerat med Nevrosis (?) blir det då nervös magsäck vilket hos ett tio månaders barn kan ha yttrat sig som kräkningar... Och vad som låg bakom i så fall kan ?man bara spekulera i. Ett sätt att nysta vidare är att gå igenom dödsboken för församlingen den aktuella månaden för att se om fler barn dog av magtarmsjukdomar.
Mvh Harriet
666
« skrivet: 2006-10-08, 21:39 »
Hi!
Frälse means free from taxes - could be various reasons.
Regards Harriet
667
« skrivet: 2006-10-08, 20:35 »
Hi!
Länsman is an old word for policeman for a defined area. They often had a special place to live on; called a Länsmansboställe which was owned by the state. My father was raised on such a länsmansboställe which his parents rented after the last länsman hade left.
The family name LUNDBERG means small forest + mountain. LANDBERG means land + mountain. Seems you dropped a D sometime?
Regards Harriet
668
« skrivet: 2006-10-08, 10:25 »
Ingemar!
Stort tack! Detta är tämligen säkert rätt personer. Finns såvitt jag vet ingen annan plats i Lyse som börjar på Sjö...
Dödsorsaken för Johan var mycket intressant - mitt lilla specialområde är infektionssjukdomar som dödsorsak. Jag försöker se hur infektionssjukdomarna påverkat historien på familje-/ släktnivå. Sen satt mot vad vi skulle ha kunnat åtgärda eller förebygga idag.
Så nu vet jag alltså att Johan dog hos dotter och måg medan bara en son (Carl f 1821, sedermera St Ödegården)hade fötts.
Marta däremot levde i sju år efter Olof Es omgifte med min mffm Helena Pehrsdotter (1806-08-01 Berga Övre Frälsegård - 1891-01-20 Sjöbol). Jag väntar på att få se gårdens handlingar i orginal och där finns förhoppningsvis ett undantagskontrakt som reglerade detta.
Helenas bröllop skedde på sommaren innan hon skulle fylla 20 år. Trots att hon var såpass ung föddes tredje barnet mer än tio år efter bröllopet. Har funderat en del på olika faktorer som bidrog till att vissa familjer fick få barn (jag har inte själv kontrollerat orginalhandlingar huruvida det fanns spädbarn som dog). För Helenas del måste det ha varit avskräckande att systern Christina, gift på Hogen med Anders Engelbrektsson, min ffff, bror till Olof E, dog i barnsäng 14 dec 1833. Och fram till dess kan det alltså ha varit en belastning att ha makens tidigare svärmor boende. Fast Helenas mor Marta på Berga fick bara tre barn - så det kan väl ha funnits många förklaringar.
Känner du till när första utbildade barnmorskan kom till Lyse? (Enligt Rydstrand anställdes Bros första barnmorska 1855 och Lyse var ju fattigare än Bro vid denna tid).
Pål Andersson hade en (eg flera) syster Börta, ättlingar till Börta född 1722-03-31 brukade under senare tid den andra halvan av gården Sjöbol. Det vore ytterst intressant för mig och min mor att veta var fadern Anders Biörnsson död 1740-12-13 82 år bodde. Vad jag undrar är alltså om det finns några uppgifter som anger dels när gården delades i två och dels var manhuset låg före delningen. Överhuvud om du stött på något om byggnation på Sjöbol - fram till 1874 då min mfm kom från Bubacka till Sjöbol. Efter 1874 har jag en ganska tillförlitlig bild av om- och nybyggnationer.
Har du fler generationer bakåt på Sjöbol - t.ex Anders Biörnssons föräldrar?
Och din Gåshogengren känner jag till - fast jag hade inte Jacobs dödsdatum förrän nu.
Än en gång hjärtligt tack!
Mvh Harriet
669
« skrivet: 2006-10-07, 23:54 »
Hej!
Anna Helena Gertz är född 1891-07-31 Göteborg Haga, änka död 1974-08-20 Göteborg (enl Sv. dödbok 1947-2003). Alltså bör hennes (och broderns) anor sökas i Haga församling.
Varifrån har du fått födelseförsamlingen för Axel Wilhelm?
Mvh Harriet
670
« skrivet: 2006-10-07, 12:04 »
Hej Ingemar!
Kanske kan du hjälpa mig med några frågetecken angående folket på gården Sjöbol. Katarina Johansdotter gifte sig 1820 med Olof Engelbrektsson från Humlekärr Ö. Hon levde hela sitt liv på den Sjöbolsgård där min mor sedermera växte upp.Katarina dog 6 feb 1825. Jag vet att hon hade en bror Pehr som dog 1811. Fanns det fler syskon?
I mantalslängd 1819 är båda hennes föräldrar livet: Johan Pålsson f 15 dec 1751 och Marta Olsdotter. Har du dödsdatum för någon av dem och vet du om de bodde kvar på Sjöbol livet ut?
Jag känner till två bröder till Johan Pålsson: Anders f 1758 och Jacob f 1761 - är en av dessa din ana? Eller fanns det fler?
Mvh Harriet
671
« skrivet: 2006-10-06, 22:35 »
Hej Roger!
Roligt att hitta något.
Missade en detalj om Olofs syskon: för systern Anna finns noterat att hon kom från Sjöbol vid vigseln. - Man kan väl anta att hon bott hos sin storasyster med familj efter föräldrarnas bortgång.
Mvh Harriet
672
« skrivet: 2006-10-06, 20:55 »
Hej Roger!
Nu har jag tittat i Lindbergh igen och på två av Olles syskon finns dopvittnen angivna:
1. Christoffer f 1722, dopv. bl.a.: Pigan Märta Heliesdtr i Bro ca 1697 - 1760, jan 16. 63 år (senare gift m kyrkväktaren Anders Kjelsson i Bro s:n)
2. Anna f 1732, dopv bl.a. Hustru Elsa i Lycke (i Bro sn ?) h.f.b.
dr Jacob i Åsteröd (i Bro sn?)
Pigan Maren i Bro Probstegård
Letade också Lindbergh, Brastadsdelen efter Giertus ev föräldrar men det fanns ingen familjeuppställning med rubrik Ödegården under Immestad.
Däremot finns en sida som avslutar Immestadskapitlet med notiser som blivit över och där står att hustru Ingiel Johnsdtr på Ödegården (u.Immestad)begravdes Fastl.sönd 1710 85 år
Detta är förstås bara en mycket lös tråd för dig att dra vidare i.
Vad gäller din Olles syskon så har jag fått fram dödsdatum för systern Kerstin som levde till 1 jun 1790. Dödsorsak moderpassion. Hon dog på Sjöbol i Lyse där hon var gift med rusthållaren Pål Andersson 24 jul 1718 - 1784 dec 20. Detta par var anor (farföräldrar) till bl.a. Katarina Johansdotter som var första hustru till min mfff Olof Engelbrektsson.
Olles yngre syster Anna f 1732 var alltså gift med torparen i Kådenehagen Olof Björnsson. Han var född på V Hamre (=Humlekärr) i Lyse 8 mars 1733 och dog 1807 mars 12, 75 år på Kådenehagen.
Lindbergh ger hänvisning till LP (=Lysekilsposten) 30 okt 1970 angående denna familj. Jag har också vid något tillfälle läst i någon av Sven Rydstrands böcker om detta torp u Kådene.
Mvh Harriet
673
« skrivet: 2006-10-05, 22:30 »
Hej Roger!
Här kommer lite till - sen får resten komma i helgen. Johan och Giertu v ar bosatta på Ödegården u Immestad, Brastad 1716, senare Kådene. Framgår alltså inte hur många av barnen som föddes på Kådene.
Sonen Christoffer blev den som brukade Kådene. Hade minst tio barn i två giften.
Hans dotter Ingeborg Christoffersdotter f 1762 m make Jacob Olsson f 1755 fr S Häggvall i Lyse (bror med en av mina anor) sålde gården på auktion 1799.
Detta är den senaste försäljningen av hela gården (en hälftenägare löstes ut 1802)- och visst - det är en av de vackra gårdar som ligger på rad längs västra kanten av Lyseslätten. Lyseslätten var vid mitten av 1700-talet inte mycket till åkermark. Trälebergskilen trängde mycket längre in än nu (källa: föredrag vid Lysekils Rotary jan 1947 av min farfar Wilhelm Andersson, Lyse Övre)
När min farmor som 14-åring kom till Lyse Övre (vars ägor gränsar till Kådene) ca 1897 var dikena breda och täta - varje åker var bara ca 10 meter bred. Min fmf Julius Larsson på Hedarne kom på ett enkelt sätt att dränera genom att lägga stenskärv på högkant och så kunde man lägga igen dikena.
Mvh Harriet
674
« skrivet: 2006-10-05, 21:33 »
Roger!
När jag letar på Bua i Lindbergh hittar jag en Johansson och det är drängen Christoffer Johansson i Bua (från Kådene i Lyse -senare bonde på Kådene i Lyse)f 30 juni 1722, gift I 20 nov 1748 m p Ingebor Andersdtr fr Bua vid vigseln, pr m m, barn med okänt namn 21 okt 1748.
Går då vidare och läser på gården Kådene (ca 400 m från gården där jag växte upp...)
Där finns en syskonskara där Olle finns med, f 29 juni 1724 -.... Inga mer uppgifter om honom där men syskon och föräldrar finns:
Far: Bonden Johan Helgiesson i Kådene f ca 1685 - 17 mars 1751. 66 år bröstsjuka (troligen son till kyrkstöten i Bro, Helgie Jonsson på Kvarnbacken, ca 1649-1727. Möjligen broder t. dr. Helgie Helgiesson, som dog på Sörkila i Lyse socken ca 1676- 1707 15 trefaldigh. 31 år, invärtes sjukdom)
gift 20 nov 1715 m:
Mor:Giertu Christoffersdotter i Immestad, Brastad s:n ca 1685 - 1756 11 jun. 71 år, håll o styng
Barn:
Maren (I) Johansdtr 20 maj 1716 -
Anders Johansson 26 mar 1718 -
Kersti Johansdtr 6 apr 1720-..., G I 29 okt 1749 m dr. (Påwel)Pål Andersson i Sjöbol, Lyse 24 jul 1718-
Christoffer Johansson 30 jun 1722 -.. Bonde på Kådene GI 20 nov 1748 m p Ingebor Andersdtr fr Bua i Lyse v.v. ca 1720-1758, 2 okt,38 år. GII 29 apr 1759 m.p. Ingrid Bryngelsdtr fr Humlekärr i Lyse 14 maj 1732 -
Olle 29 jun 1724
Maren (II) f.o.d. 1726
Helge 1727-1728
Hans Johansson 22 feb 1729 - ... G ca 1760 m p Kierstin Engelbrektsdtr fr Linnevik i Brastads socken 4 apr 1739 -176X
Anna 24 aug 1732 -... G 1 jan 1764 m dr Olof Biörnsson
Ovanstående alltså från Lindbergh och behöver kollas mot orginalhandlingar. Finns lite mer notiser bl.a. dopvittnen om du vill att jag letar vidare. Denna familj tangerar de jag håller på med och pappas moster gifte sig till gården Kådene som brukades av pappas kusin då jag växte upp i grannskapet.
Gården Bua var prästänkeboställe redan vid denna tid.
Mvh Harriet
675
« skrivet: 2006-10-04, 20:28 »
Hej Peter!
Stort tack - det visste jag inte. Det är mödosamt att leta i Lindbergh om man inte vet vilken gård man skall slå på (och gärna hur gårdarna ligger i förhållande till varandra).
Och Roger - ge inte upp om du inte hittar din ana i det registret. Nils Lindbergh har bara med en del av Lyses befolkning i sin bok. Det kan vara ett av fyra barn eller sex av elva i en syskonskara som finns med. Ägare av jord är väl kartlagda eftersom Lindbergh utgick från gårdarna i första hand.
Böckerna kan också köpas.
Bläddrade lite i Lyse/Lysekilsdelen igår kväll på jakt efter din ana och noterade att Johansson var ett sällsynt namn i Lyse vid den tiden.
Mvh Harriet
676
« skrivet: 2006-10-03, 05:39 »
Hej Roger!
Vet du på vilken gård eller torp i Lyse han föddes?
Mvh Harriet
677
« skrivet: 2006-10-02, 22:21 »
Hej Malin!
I Nils Lindberghs bok Stångenässläkter, del III finns följande noterat:
Fotografen Wilhelm Blanche i Lysekil
Född i Amsterdam i Holland 29 jan 1849
gift 18 nov 1873 m Maria Sofia Johansson f i Dragsmark 12 juni 1854
Inflyttade från Dragsmark till Lysekil 5 jul 1880
barn:
Fritz Waldemar 10 jan 1872 -
Hulda Fransiska Fredrika 28 dec 1874 -
Axel Victor 24 maj 1877 -
Christina 16 sep 1879 -
Elis Leonard 1 okt 1881-1883, 7 jun
Sara Maria 3 aug 1884
Fast ovanstående har du kanske redan - handlar inte om hans yrkesutövning - förutom att det framgår att det var i Lysekil han var verksam från 1880. Undras om det fanns mer än en fotograf i Lyskil på den tiden?
Annars har jag en muntligt berättelse via min mor om morfars äldsta syster som 1881 eller 1882 var till fotografen i Lysekil för att få porträtt taget tillsammans med en lillebror. Det var en mulen dag och fotografen avböjde att genomföra fotograferingen med motiveringen så vackra barn vill jag fotografera i bra ljus. Och så kom det sig att mfms äldsta och vackraste dotter dog hösten 1883 i difteri utan att efterlämna någon bild.
Mvh Harriet
678
« skrivet: 2006-10-01, 13:22 »
Hej Maria!
När du letar efter barnens dödsorsaker - titta också efter vilka andra barn som dör i samma månad. Om de två första syskonen dör i samma vecka ytterst sannolikt med smittsam sjukdom: mässling eller difteri (=stypsjuka eller krupp)om vi talat om 1860talet. Om du hittar ett barn i en granngård som dött av detta samma månad kan man anta att det gick just då. Tredje dödsfallet är en baby sju dagar gammal och sen ett till barn som var drygt året. Så hög barnadödlighet kunde det vara.
Mvh Harriet
679
« skrivet: 2006-09-30, 21:08 »
Hej!
Som jag har uppfattat det var hemmanet en skattebas - kronohemman (som beskattades av staten/kronan,frälsehemman som var skattebefriade, kyrkohemman och här i Bohuslän gymnasiehemman - tillhörande Hvitfeldtska stiftelsen och egentligen frälsehemman tillhört norsk/dansk adel från tiden före försvenskningen).
Om by
Citat ur: Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-1666 av Gösta Framme:
Redan i äldre tid var byarna i Bohuslän delade i ett antal gårdar. Åker och äng brukades dock mer eller mindre gemensamt av bönderna.Kulturgeografen Mats Widgren har i sin bok Bysamfällighet och tegskifte i Bohuslän 1300-1750 (1997) behandlat frågor rörande de gamla byarna i det tidigare norska Bohuslän. Han framhåller, att det norska ordet för by är tungård eller klase. Det är svenska lantmätare som infört bybegreppet i Bohuslän. Mot det svenska by står det norska navnegård. Mats Widgren beskriver sex olika typer av byar i Bohuslän.....
I Widgrens bok finns också en intressant jämförelse mellan norsktidens delningsmått öresbol och sentida mantal.
Sammanfattningsvis tror jag ensamgårdar varit vanligare i Norge och byar i Sverige.
Mvh Harriet
680
« skrivet: 2006-09-30, 19:18 »
Hej!
Kartan där det finns med gäller 1831. Mvh Harriet
681
« skrivet: 2006-09-30, 18:12 »
Maria!
Kan du ge en fastighetsbeteckning eller adress för platsen där Du tror att Oxeviks gästgiveri låg? Så kan jag ta en promenad mellan regnskurarna!
Angånde de äldsta bebyggelsen i Oxevik kan man läsa en del i: Skärgårdsbebyggelsen i Bohuslän under norska tiden av Johan Pettersson, 2001
Mvh Harriet, Oxevik
682
« skrivet: 2006-09-30, 17:54 »
Hej!
Karl Hjalmar Mellander f 1865 april 6, var yngre halvbror till min mfm. De växte upp på Bubacka, Bro i Bohuslän. Han utvandrade ca 1895 till USA och skrev glesa men långa brev till sin storasyster (halvsyster) Hilma där min mor växte upp. Ett brev från Los Angeles 1927 finns i släkten men troligen levde han längre än så - min mor som är född 1921 minns breven väl. Vad gäller Karls yrke kan han eventuellt ha varit militär - fanns ett porträtt på honom i uniform med medalj. Förre emigrationen var han sjöman. Muntliga uppgifter anger att han inte fick några egna barn men adopterade en dotter i USA.
Uppgiften om Los Angeles är mycket osäker vad gäller boendeort - han kan ha varit där på besök när han skrev brevet.
Karl Mellander born in Bro, Sweden emigrated to USA ca 1895. We believe he may have had an adopted daughter. My mother who was raised by Karls elder sister Hilma would be very grateful for any information.
Mvh Harriet
683
« skrivet: 2006-09-28, 21:51 »
Hej Maria!
Vet du på vilken gård eller torp i Bro de fyra barnen är födda?
Mvh Harriet
684
« skrivet: 2006-09-25, 22:22 »
Hej!
Streptokocker är inte att leka med idag heller. Från tid till annan varierar vilka streptokocktyper som dominerar och de vi fruktar mest idag är dem som orsakar nekrotiserande fasceit - brukar i media benämnas dödsbakterierna och medför nedbrytning av muskelhinnorna.
Finns egentligen inget som säger att scharlakansfeber är en lindrigare sjukdom idag - bara ovanligare p.g.a. att vi kan stoppa smittspridningen med penicillin och isolering därför inte behövs - fast visst skall man var hemma från dagis tills penicillinet haft effekt. Vid scharlakansfeber får man ett finprickigt utslag - halsfluss med prickar. Vilka symtom /vilken sjukdomsbild man får av streptokocerna beror också på den sjukas ålder. I en syskonskara kan alltså olika barn få olika sjukdomar av samma bakterie: scharlakansfeber, halsfluss eller svinkoppor bl.a.
Mvh Harriet
685
« skrivet: 2006-09-25, 22:10 »
Hej Ulrika!
En infekterad körtel på halsen under örat på en liten pojk förr i tiden berodde ofta på tuberkulos och kallades för skrofler. Barnet benämndes skrofulöst. Var inte lika dödligt som att få tuberkulos på hjärnhinnorna eller i lungan utan de skrofulösa barnen överlevde oftast, ibland med ärr efter lymfkörteln som det runnit var ur.
Mvh Harriet
686
« skrivet: 2006-09-25, 22:00 »
Hej Ulrika!
Det vore lättare att besvara Din fråga om det framgick vilket århudrade som uppgiften kom från. Det var betydligt fler sjukdomar som kallades så tidigare än om frågan rör sig om 1900-talet.
Mvh Harriet
687
« skrivet: 2006-09-25, 21:50 »
Hej Susanne!
Benröta är en bakterieinfektion i skelettet. Kan vara akut och kan då bli dödlig eller kan vara kronisk under decennier och kan då bli handikappande. Före penicillinet behandlades den med vila.
I Mobergs Utvandrarna beskrivs hur Kristina som ung får vila och gunga (i en gunga uppsatt på logen?) för att avlasta sitt ben med benröta.
Mvh Harriet
688
« skrivet: 2006-09-25, 21:43 »
Hej!
Adenit. supp.gland. betyder inflammerad lymfkörtel som det rinner var ur. Kan ha berott på tuberkulos eller någon annan infektion.
Andra raden som jag inte kan tolka helt beskriver var på kroppen denna körtel satt. sub. = under, lat.= utåt Vad ambos betyder vet jag inte.
Mvh Harriet
689
« skrivet: 2006-09-18, 22:01 »
Ingemar!
Anna-Lisa växte upp hos sin faster (ej moster) m fam enligt mina föräldrar. Mvh Harriet
690
« skrivet: 2006-09-16, 23:31 »
Hej Margit!
På CD1890 framgår att Gustafva Mathilda Gustafsdotter var född 1859 i Västerlanda församling, Bohuslän. Alfred och Gustafva är bosatta i Göteborgs Kristine och har dottern Alfrida Gunilla f 1889 Göteborgs Kristine. En liten början att gå vidare på..
Mvh Harriet
691
« skrivet: 2006-09-16, 15:12 »
Ingemar!
Anna Lisa Celina (tilltal Anna-Lisa) föddes 1919-09-02 Bärfendal. Anna-Lisa växte upp hos sin moster m fam på Alsbäck i Lyse och gick i skola i Lyse. Gift 23 okt 1948 med min fars kusin STEN Oskar Adolf Larsson f 19241106 Lyse - 19900924 Lyse.Sten var en duktig bonde liksom många från Larssongrenen av vår släkt.
Sten och Anna-Lisa arrenderade prästänkebostället Bua i Lyse. De fick inga barn.
Anna-Lisa avled 2005-06-15 Lyse.
Ditt inlägg här på anbytarforum förklarade just för mig hennes ovanliga andranamn Celina.
Mvh Harriet
692
« skrivet: 2006-09-15, 19:00 »
Hej!
Tinea capitis kan nog ha varit en blandning där eksem ingick men tinea betyder egentligen att det var en svampinfektion som gav den vita beläggningen. Ett ondsår som ledde till döden var förmodligen infekterat med bakterier även om det varit svamp och kanske eksem från början. Capitis anger att sjukdomen sitter på huvudet. Tinea pedis t.ex. betyder fotsvamp, men det bör väl inte finnas bland dödsorsakerna....
Mvh Harriet
693
« skrivet: 2006-09-13, 20:47 »
Hej Lena!
På Klaraskivan finns Johanna Kristina Hammarlund noterad som ogift tvätterska inflyttad till Hötorget 10 16 jan 1882 - in från rote 15 (Mariaroten) - ut 26 april 1882 till tore 7 (Jakobsroten).
Mvh Harriet
694
« skrivet: 2006-09-13, 20:34 »
Hej!
Hittar inte någon Viggo född i Kumla 1879 på CD 1890 eller CD1900. Känner du till om han hade flera förnamn?
Mvh Harriet
695
« skrivet: 2006-09-11, 22:21 »
Hej!
I min släkt finns Carl Gustaf Lagerstrand f 1880 som på CD1890 benämnes barn i familjen, insorterad sist bland familjens barn och med sitt barnhusbarnsnummer. Tio år senare på CD1900 - bor kvar i samma familj men nu benämns han dräng.
Mvh Harriet
696
« skrivet: 2006-09-11, 05:45 »
Hej!
Att fastställa dödsorsak var på den tiden prästens uppgift - vilket förklarar mycket av otillförlitligheten. En del präster är såpass ärliga att de flesta i deras församling får okänd dödsorsak. I en sådan församling kan man lita mycket mer på uppgiften de gånger någon orsak anges. Träffsäkerheten var av naturliga skäl också större för olyckor typ drunknad eller slagen av häst än för sjukdomar.
Om prästen angav att en kvinna dog av flytningar hade han säkert fått denna uppgift från någon - en familljemedlem eller barnmorska. Utbildade barnmorskor tillträdde 1830-1860 i de socknar jag kan bäst.
Mvh Harriet
697
« skrivet: 2006-09-10, 20:01 »
Hej!
Gjorde en littteratursökning på PubMed och fick 344 träffar /artiklar om tuberkulos i underlivet hos kvinnor (oftast beskrivs all tuberkulos i kvinnans könsorgan i ett sammanhang). I Sverige noterades 1968-1977 155 nya fall av gyntbc. De flesta artiklarna kommer från länder där tuberkulos är mycket vanligare än i Sverige.
Artiklar numera handlar om två aspekter: barnlösheten och den ökade förkomst som HIVepidemin medför i de hårdast drabbade länderna (HIV och tuberkulos triggar varandra).
Sverige på 1800talet har jag ingen specifik uppgift om men eftersom förekomsten av tuberkulos totalt sett var hög är det mycket troligt att även tuberkulos i underlivet var mycket vanligare.
Vad gäller symtom så betonas förutom barnlösheten smärta som typiskt (snarare än flytningar).
Mhv Harriet
698
« skrivet: 2006-09-10, 17:45 »
Hej!
Från mormors födelsedagsbok, inköpt sept 1920, har jag fått födelsedatum för Karl Ekström f 1859-05-22 i Tierp, Uppland, som enligt 1890CDn var hyrkuskbiträde. Jag hittar honom bl.a. på Klaraskivan med familj. Det är hans yrkesbana som jag är nyfiken på, han blir konstapel och sen förman. Då mm ff har titeln kusk är det min förhoppning att via Karl Ekström få klarhet i vad mm ff var för slags kusk. Och sen är jag ännu mer nyfiken på vad han blev förman för? Kan det ha varit begravningsbyrån på Drottninggatan som mm ärvde som barn? Om han är släkt med mormor inser jag just nu inte på vilket sätt. Men något skäl måste det väl finnas att en 19-årig kvinna skriver in födelsedagen för en 61årig man i sin nya födelsedagsbok?
Hoppas Ekström har släktforskande ättlingar som kan stilla min nyfikenhet.
Födelsedagsboken är en guldgruva om den släktgren där både min mor och mm miste båda föräldrarna som barn.
Mvh Harriet
699
« skrivet: 2006-09-10, 15:08 »
Hej!
Vet inte om man helt kan utgå från att det var en könssjukdom. Funderar på tuberkulos i livmodern som en alternativ förklaring med kraftig vit flytning. Detta är en egen hypotes utan att ha letat i några källor.
Mvh Harriet
700
« skrivet: 2006-09-10, 07:40 »
Hej!
Söker Stina Lisas i Hyllela syskon. Har via Stockholms Stadsarkiv fått fram att Christina Elisabeth (som enligt Dicks uppgifter ovan föddes i Hyllela, Ukna) när hon blev änka 1902-02-24 i Kungsholm antar efternamnet Larsdotter Nyman.
Har bra uppgifter om Christina Elisabeth åren 1878-1907 från Stockholms Stadsarkiv och Klaraskivan.Vet också att hon födde minst tre barn, de två första i Klara 1862 och 1865 (min mmf)och yngsta dottern 1868 i Kungsholm.
Vore mycket tacksam om någon med tillgång till husförhörslängd för Ukna på 1830-talet ville titta på hela familjen för Stina Lisa f 1832-04-21 Hyllela. Hoppas på födelsedatum och födelseort för fadern Lars Andersson och modern Stina Caisa Andersdotter samt namn och födelsedatum för eventuella syskon.
Mvh Harriet
701
« skrivet: 2006-09-09, 23:57 »
Hej Eliza!
Akut endokardit orsakas av bakterier i blodbanan (allmän blodförgiftning = sepsis) som slagit sig ner på (vidhäftat) hjärtats klaffar. Det finns flera olika sorters bakterier som kan orsaka denna sjukdom men de allra flesta fallen såväl på 1930-talet som idag orsakas av antingen streptokockbakterier eller stafylokockbakterier. Personer som har en skada på hjärtklaffarna (på t.ex. 1930-talet var hjärtklaffsskador efter reumatisk feber och difteri vanligare än det är bland svenskfödda numera) är mer benägna att utveckla endokardit när bakterier kommit in i blodbanan och passerar hjärtat.
Du skriver att det var din fmm - alltså en vuxen kvinna som avled av endokardit. På 1930talet var det fler kvinnor än män som fick denna diagnos. De flesta enodokarditforskare under antibiotikaeran (dvs e 1950), undertecknad undantagen har hävdat att sjukdomen är vanligare hos män.
Jag kan inte svara exakt på hur vanlig sjukdomen var på 1930talet. Komplikation i anslutning till förlossning /abort förkommer knappast numera i Sverige men var inte ovanligt i Sverige på 1930-talet eller Afrika idag. Risken att insjukna är åldersberoende och numera insjunkar 550-600 svenskar årligen.
På Anbytarforum skall vi alltid lämna källor - hänvisar till olika egna publikationer t.ex. via Medline.
Mvh Harriet
702
« skrivet: 2006-09-09, 23:34 »
Per!
Har nu fått muntlig uppgift från en medarbetare på en begravningsbyrå i Uddevalla om hur byrån startade. Den utvecklades från kisttillverkning på 1870-talet.
Mvh Harriet
703
« skrivet: 2006-09-09, 23:15 »
Hej Susanne!
Vaccination mot smittkoppor som funnits länge då kan för en känslig baby (med nedsatt immunförsvar eller eksem) vara dödlig. Mer troligt än att man dog av en tuberkulosvaccination (BCG). Sen måste man vara öppen för att oförklarat dödsfall t.ex. det vi idag kallar plötslig spädbarnsdöd som inträffade nära i tiden efter en vaccination - kunde noteras som dödsorsak även om orsakssambandet inte var klarlagt.
Mvh Harriet
704
« skrivet: 2006-09-09, 22:56 »
Även tumörsjukdomar i underlivet kan ge flytningar.
Mvh Harriet
705
« skrivet: 2006-09-09, 22:53 »
Hej Eliza!
Det är inte ovanligt att en akut endokardit dvs bakterieinfektion av hjärtats innerhinna även medför ett angrepp på njurarna. Alltså troligt att njuskadan var ett led i /komplikation till endokarditen.
Innan vi hade penicillinet (ca 1950 i regelbundet bruk) var endokardit en sjukdom med 100% dödlig utgång. Akut angav då att man avled mindre än sex veckor efter insjuknandet medan de som överlevde sex - tolv veckor benämndes subakuta och slutligen om man dog mer än tre månader efter insjuhnandet blev dödsorsaken kronisk endokardit.
Mvh Harriet
706
« skrivet: 2006-09-09, 22:21 »
Hej!
Bror Axel Sjöberg - var och när var han född? Jag har honom inte hittills. Jag känner till fem barn till torparen Olof Sjöberg födda i Danderyd mellan 1826 (Per Olof som ev var född i Skokloster) och 1844-11-10 Hedvig min mm mm. Detta är en lång tid och fler syskon kan finnas som jag inte hittat än eftersom jag bara läst på scannade hfl från 1861 och framåt.
Och Kerstin - kolera stämmer precis med mitten på 1800-talet.
Ofta svårt att veta var man skall lägga efterlysningarna men mina Sjöbergssläktingar verkar ha flyttat till Stockholm först som vuxna och det är deras anor och ev ytterligare syskon jag behöver uppgifter om - därav Uppland.
Mvh Harriet
707
« skrivet: 2006-08-30, 21:33 »
Hej!
Jo, ovanstående är den klassiska indelningen av olika febrar som vi undervisar blivande läkare om. För att kunna göra denna indelning krävs egentligen att temperaturen mäts med en termometer och att en temperaturkurva /feberkurva uppritas.Enligt Lagerkranz troligen först slutet av 1800-talet som febertermometrar i någon större omfattnng började användas i Sverige.
Tidigare gjordes en uppskattning av febern genom att känna på patienten samt att notera frossan som föregår temperaturstegringen vid med nutida terminologi: septisk feber; tidigare: hetsig feber.
Feberkurvans utseende/ typen av feber (t.ex. kontinua, remitterande osv) tillsammans med andra symtom samt förekomsten av fall i omgivningen gav diagnos /dödsorsak t.ex. frossan (malaria), lunginflammation, mässling osv.
Återkommer när jag utrett ordentligt vad spinkel/spenkel står för.
Mvh Harriet
708
« skrivet: 2006-08-29, 23:11 »
Hej!
Det står inte i Lagerkrantz att spinkel är synonymt med hetsig feber, ordet finns ej med där.
När jag läser dödsnotisen från Skegrie ser det mera ut som det står svullnad spinkel som en förklaring (i nutida terminologi underdiagnos) eller ett symtom parallellt med grunddiagnosen hetsig feber. En hypotes är att det då skulle kunna vara en hudförändring d.v.s någon typ av ros eller böld (ingen skriftlig källa till detta - grundat på egen erfarenhet av underdiagnos till hetsig feber som skulle kunna vara dödlig för en artonåring innan vi hade penicillinet).
Mvh Harriet
709
« skrivet: 2006-08-25, 21:37 »
Hej Ulla-Britt!
Intressant uppgift att Charlotta Ulrica Schiller gift Mellander kallades Lotta på Bubacka. Känner Du kanske till vilket som var tilltalsnamnet för sonen Daniel Leonard Mellander f 1824-07-04?
Har tidigare noterat honom som Daniel men såg i husförhörslängd ett obebyggt markområde vid Fågelviken som uppgavs ägas av Leonard Mellander i Bubacka.
Lotta och Daniel Leonard är inte mina anor men genom dubbelgifte ändå viktiga i utforskandet av min mfm Hilma Mellander f 1852-10-24 gift Olssons liv.
Mvh Harriet
710
« skrivet: 2006-08-25, 21:15 »
Hej Marie!
En korrekt källa är Dödsorsaker år 1948 utgiven av Statistiska Centralbyrån.
Det är en svensk version av ICD-5 (ICD-5 togs fram i Paris 1938 och var alltså den gällande 1945). ICD betyder International Classification of Diagnoses. Nya versioner utkommer allteftersom t.ex ICD - 9 och ICD -10; tidigare vidett möte eller en konferens - numera ett ständigt pågående arbete i regi av Världshälsoorganisation (WHO). Den svenske expert som leder detta arbete är min gode vän och medarbetare Olafr Steinum - som härmed tackas för hjälpen att få fram denna information.
I Dödsorsaker år 1948 har koden 2600 text: Hjärn- och hjärnhinneblödning
Mvh Harriet
711
« skrivet: 2006-08-24, 20:54 »
Hej Thomas!
Här kommer ett sent svar på Din fråga 10 april om var du kan hitta information om Sjöbol i Lyse efter 1900.
En bra källa (med vissa sakfel dock) om du vill veta mer om miljö och livsvillkor för Otto Perssons familj och andra boende i Sjöbol (och Humlekärr)är den inventering som gjordes inför raffinaderietableringen och som publicerades i Vikarvets årsbok 1970-1971: sid 57-82 av Ulrica Thoresen.
Min mor växte upp på den sedermera exproprierade Sjöbolsgården och känner väl till familjen Otto Persson.
Mvh Harriet
712
« skrivet: 2006-08-24, 20:08 »
Hej Marie!
Så som detta är skrivet kan man vara ganska säker på att det som vi idag kallar diagnosnumret för hemorrhagia cerebri (= hjärnblödning)vid tidpunkten för dödsfallet var 2600. Nomenklaturlistan var med stor sannolikhet utgiven av medicinalstyrelsen; försöker ta reda på exakt hur man får fram dessa listor från en vän som forskar på diagnosnummer och diagnoskoder och återkommer.
Mvh Harriet
713
« skrivet: 2006-08-23, 21:39 »
Hej Kerstin!
Det verkar konstigt att Mathilda Theresia skulle ha dött av digerdöden i Sverige på 1800talet. Är det tydligt skrivet? Har du några mer ledtrådar till var hon dog eller föddes? Digerdöden är en epidemisk sjukdom så den präst som skrev den dödsorsaken har förmodligen satt samma dödsorsak på flera andra avlidna vid ungefär samma tidpunkt (vilka alltså troligen hade någon annan dödsorsak). Kanske någon mer har stött på noteringar om digerdöden?
Mina Sjöberganor bodde i Danderyd och senare olika församlingar i Stockholm. Söker bland annat uppgifter om Olof Sjöberg som avled i Danderyd någon gång mellan 1844 och 1860.
Mvh Harriet
714
« skrivet: 2006-08-23, 20:42 »
Maggie!
In the CD Buried in Stockholm no birthdates are given for the two girls or any other of the seven persons who seem to come from the Landroth/Pettersson family. Do you know where the family lived?
Regards Harriet
715
« skrivet: 2006-08-20, 22:36 »
Hej Per!
I Sveriges Befolkning 1890 finns två personer registrerade med denna titel; de är födda 1824 resp 1828 och båda bosatta i Stockholm. Kanske sålde en av dem sin firma till min mmf. Vet att verksamheten var väletablerad på 1890talet med åtskilliga hästar för likvagnarna, anställda sveperskor osv. Om någon vet vem som skötte dessa sysslor tidigare/ på mindre orter vore det av intresse - kan det ha varit klockarens uppgift?
Mvh Harriet
716
« skrivet: 2006-08-20, 22:25 »
Hej!
Tack för detta - kan mycket väl vara så att hon förändrat sina förnamn. Födelseåret 1832 finns med även i 1890 och 1900 års folkräkningar liksom Ukna som födelseförsamling. Jag får leta vidare - kanske finns det någon mer som håller på med denna släkt? Maken hette Johan Petter och var kusk född i Häggeby, Uppland 1831.
Mvh Harriet
717
« skrivet: 2006-08-20, 20:56 »
Hej!
Är det någon som känner till något om min ana Christina Elisabeth f 1832-04-21 i Ukna? (Källa Rotemansarkivet Klara bl.a.) Hon var gift Karlsson i Stockholm men jag vet inte hennes efternamn som ogift.
Mhv Harriet
718
« skrivet: 2006-08-20, 20:56 »
Hej!
Är det någon som känner till något om min ana Christina Elisabeth f 1832-04-21 i Ukna? (Källa Rotemansarkivet Klara bl.a.) Hon var gift Karlsson i Stockholm men jag vet inte hennes efternamn som ogift.
Mhv Harriet
719
« skrivet: 2006-08-20, 14:04 »
Hej!
Min mormors far Robert S. Karlsson f 1865-12-26 drev från ca 1891 fram till sin död 1902-11-19 en begravningsbyrå vid Drottninggatan i Stockholm. Byrån drevs därefter av hans änka Edith f Tegn?r fram till hennes bortgång 1913 och därpå av hennes syster Linnea gift/änka Qvarfordt.
Känner någon till vem som eventuellt ägde denna begravningsbyrå före 1891? Tacksam även för andra upplysningar om begravningsbyråer och begravningsertreprenörsyrket.
Mvh Harriet
720
« skrivet: 2006-08-20, 11:23 »
Hej Rolf!
Tror inte att End. står för endokardit i första hand. End. kan stå för endemisk - dvs en till en viss ort begränsad och där inhemsk farsot, i motsats till pandemi eller epidemi. Stavelsen endo- betyder generellt inre och kan vara ganska ospecifikt. Är det en person eller flera i samma område som fått denna dödsorsak? Vilket århundrade och rör det sig om ett barn eller en vuxen?
Personer som avlider av endokardit (infektion i hjärtats inre blad) får ofta hetsig feber, Andtäppa eller bröstvattensot som dödsorsak. På 1900-talet allmän blodförgiftning eller hjärtsvikt men även slaganfall. Mvh Harriet
721
« skrivet: 2006-08-20, 00:22 »
Hej!
Söker anor, syskon och ättlingar till min mormors mormors mor Anna Maria Nyman f Fittja 1805-01-23, gift Sjöberg 1825 (anteckning i familjen), död 1878-11-24 på torpet Altorp u Djursholm, Danderyd (husförhörslängd). Troligen var hennes far klockare i Fittja (mantalslängd).
Dottern Hedvig Sjöbergs gift Tegn?r ättlingar har jag klart; vi är få. Mvh Harriet
|
Visa inlägg
Cookie policy