Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Marc Hernelind
501
« skrivet: 2005-06-06, 21:01 »
Ronny Jag hade fel med Christina Olofsdotter som var Gift med Grubb hon var dotter till Ärkebiskopen Olaus Martini som var gift med Ranghild Håkansdotter.inte dotter Till Olaus Martini Kyrkoherden i Nordingrå som sen var Gift med Anna Segersdotter.
502
« skrivet: 2005-06-06, 14:37 »
Michael Lehman varför inte gå med i Bure föreningen efter som du själv är Buresläkt så får du väl vara med om att inga villoläror Sprids som du sa till min vän Ann Lindblom. jag förstår inte varför detta angripande på en som inte är inriktad på genealogi hans kunnande är inom Historia ect. iden här Bureakedmin som är lite väl högtravande namn ingår olika expertisområden Historia Arkeiologi ,Runforskning ,Genforskning,Genealogi rättsmedicin,arikviarier ect för att just så nära historien vi kan komma är målet, jag har tillexempel i ett inlägg idag märkt jag ändrat stånd punkt på vissa saker och andra saker har jag särkt min ståndpunkt,tillexempel har jag ändrat mej med min syn på Anna Segersdotter Att hon var mor till Hans Larsson(Bure) 5 barn och i sitt andra gifte med Olaus Martini 1608 fick hon ett barn Anna Olofsdotter född 1609. och Att hon var styvmor till Antihelius Barnen. det är sånt man kan läsa i anbytarforum när jag fått många indicier så att jag bytter åsikt även om Kerstin Zyntiha att jag vet inte varför hon är dit satt som fru till Hans Larsson Bure men hon är inte någon mor och frågan är om hon ens var gift med Hans Larsson (Bure) eller om hon som olof Håkansson bara är dit satt i tron att detkan vara rätt.jag det är ett exempel på att jag ändrar min uppfattning om det visar sig vara fel.
så Michael dra inte på förstora växlar en sån här förening kan vara till nytta för bure forskningen.du vej inte än vilka som kommer att vara med och vad dom kan tillföra .
503
« skrivet: 2005-06-06, 13:26 »
Hej igen här har jag hämtat lite om den linje du efterfrågar Lars om den räknas som Bure Släkt.
I anbytarforum såg jag en artikel av Urban Sikesborg som bekräfta vad jag länge trott, en del har kommit med starka påstående att denna släkt linje var på hittad av Engelbert Larsson Bures Barn,men nu kommer Urban fram och säger att denna linje mycket väl kan räknas som en Bure släktlinje omman läser nedan. på vissa Johan Bure har kallat Bure kommer jag i fortsättningen också att kalla Bure tex .Anders, Fale, Swen.en liten grupp var i Uppsala och såg Släkttavlan av Bureus som börja med Herse från Selånger sen Fale Hin Unge ,Härse Falesson ,Sen Oloff Härsesson ,AndersOlofsson Bure,och brodern Fale Olofsson Bure precis som nedan.
I min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 har jag behandlat brodern Engelbertus Laurentii härkomst under kapitlet Obestyrka sidolinjer av Bureätten. Vad jag har gjort är att redovisa och analysera de uppgifter som Johan Bure lämnar om familjen och bedömt källäget som otillräckligt för att kunna säga att kopplingen till Bureätten inte är historiskt hållbar. Men jag anför också flera argument för att det verkligen fanns någon form av släktförbindelse mellan herr Engelbrekts och Johan Bures familjer.
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:
1. Fale hin unge i Byrestad
______I______
2. Härse Faleson
______I______
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.
______I__________________________________________
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]
______I__________________
5. Peder Faleson [Bror:] Swen Bure
______I______
6. Swen Pederson, stod uti ett collectaneo som
Andr. Bure har skrifwit.
______I_____________________________________
7. H. Lars i Säberåd [Bror] Jon Swenson (horum relator) en höfwitsman
______I____________________________________________________
8. 2. H. Ingebrecht i Säberåd, sedan i Siäla i Ångermanland (vid. infra)
[Bror:] 4. Hans i Säberåd och Hernösand
[Bror:] 3. Peder Larson
[Bror:] 1. Swen Larson
Från kyrkoherden Hans (Johannes Laurentii) i Säbrå härstammar sedan ”Stormor i Dalom”. Johan Bure själv var sonsons dotterdotterson till Anders Olofsson. Av denna släkttavla framgår alltså att släktskapen ska ha varit mycket avlägsen.
Den enda uppgiftslämnare som anges är Jon Svensson (”horum relator” = ungefär: ”förtäljde om dessa”), som vid tiden för 1600 måste ha varit vid mycket hög ålder; hans bror herr Lars hade redan flera barnbarnsbarn när Johan Bure och Jon Svensson träffades. Det kan tyckas öka trovärdigheten i genealogin, men kan också ses tvärtom - ålderdomen är inte alltid skonsam mot minnesförmågor och sinne. Inte heller alla äldre kan förväntas ha varit så intresserade av släkthistoria i sin ungdom att de kan ha haft mycket att bidra med på ålderns höst. Ett exempel på detta ger Johan Bure när han om en av sina kvinnliga släktingar, en vid det laget mogen kvinna med många barn, noterade ”wet intet”, trots att hennes mor varit en av Bures mer framträdande uppgiftslämnare om släkten [X36, folio 141v].
Det som talar för släkttavlans trovärdighet är att uppgifterna är (som jag skriver i årsboken) ”korta, lakoniska och föga glamorösa” och att någon av herr Engelbrekts barn, som hade tillgång till släktkrönikan, valde att i stället förfalska en släkttavla för fadern eftersom Johan Bures genealogi var för simpel.
Det som talar mot släkttavlan är att uppgifterna faktiskt är misstänkt få och att Jon Svensson faktiskt inte tycks ha haft någon större reda på släkten. Märklig är också att den enda uppgiften som finns om Jon Svenssons far, Sven Persson, att han stod i en samlingsbok av Anders Bure, sannolikt herr Engelbrekts son Anders. Ingen information lämnas om var han var bosatt, vad han arbetade med eller vem han var gift med. Det går därför inte vidare att särskilja Jon Svenssons uppgifter från Anders Bures - det är ju mycket möjligt att i hela härledningen tillbaka är hämtad från denna samlingsbok. Det är emellertid sällan särskilt givande att leka djävulens advokat. Johan Bure skulle väl till exempel knappast ha angett Jon Svensson som sagesman om denne inte hade haft något av värde att berätta om släktens äldre led.
Utanför protokollet kan jag lugnt säga att jag tror mycket mer på att herr Engelbrekt och herr Hans verkligen var släkt med Johan Bure än på motsatsen. Bland annat deras upptagande av Burenamnet tyder på detta (även om den vitala punkten är att belägga om namnet anammades före eller efter Johan Bure skrivit sin släktbok; det har i sammanhanget stor betydelse för bedömningen). Att jag ändå för egen del valt att inte reservationslöst föra upp dem i släkttavlan är att Johan Bure medvetet eller omedvetet kan beläggas ha ”tillverkat” släktled eller personer för att få till släktskap, och att namnen Bure och Fale spelade en nyckelroll för honom. Bara det förhållandet att båda dessa namn återfinns bland Jon Svenssons anor manar till försiktighet. Släkttavlans summariska karaktär, med endast en sagesman, bör också tas i beräkningen.
Det är möjligt att vi har kommit ett steg närmare problemets lösning med Ingvar Dahls artikel ”Bure-släkten igen. Ett bidrag till klarläggandet av släktens genealogi”, Släkthistoriskt Forum 1998:3, s. 12f. Dahl kan utifrån domboksbelägg visa att herr Hans son Jakob Zäbrozynthius troligen var befryndad med kyrkoherden Siggo Christophori Bure, kyrkoherde i Fors och Eskilstuna (Södermanland) och stamfar för adliga ätten Falkengreen. Denna ätt gjorde under 1700-talet anspråk på att tillhöra Bureätten. Släktskapen mellan dessa prästmän måste också ha varit rätt nära.
Därefter är det upp till andra att för egen del avgöra om de delar min bedömning.
Urban Sikeborg
Det gör jag i varje fall, Sen har vi under Anthelius haft en disskution om Anna Segersdotter Gift 1582 med Hans larsson (Bure)d.1603 mor till fem barn men ej mor till Antehelius barnen hon Gifte sig med Olaus Martini 1608 och tillsamans fick dom ett barn enligt nyutgåvan av HHH Anna Olofsdotter född 1609.går att läsa mer om det på Anthelius. mvh Marc
504
« skrivet: 2005-06-06, 01:37 »
Rättelse av mej själv 1608 gifte sig Olaus och Anna mvh
505
« skrivet: 2005-06-05, 23:34 »
Anna Olofsdotter född 1607 eller om det var 1609 finns med i den nya Utgåvan och var Olaus och Annas enda barn tillsamans, Hans Larsson (Bure) dog 1603, och Olaus Martin första fru Christina ev. dog efter 1601 det innbär att omkr 1604-1605 gifte sig Anna Segersdotter Och Olaus Martini. Christina Olofsdotter det tredje barnet född 1587 gift med Samuel Andre Grubb Kyrkoherde i Östervåla socken där dom också bosatte sig. mvh Marc
506
« skrivet: 2005-06-05, 17:28 »
Hej hita ytterligare bland mina papper som utesluter Anna som mor till Antehlius barnen och fadern var efter alla indicier Olaus Martini han hade ett gemensamt barn med Anna en dotter som kallas Anna Olofsdotter bland sina halv sysskon har hon en syster som Heter Kristina Olofsdotter och halvbröderna kallas Mårten(Martin) Zackarias,Johan Erik,Petrus Anthelius.så första hustrun till Olaus Martini Kan hetat Christina.Alltså var Anna Styvmoder till Anthelius barnen.och Moder till Bure barnen och Kerstin zynthia vet jag inte vad dom fått ifrån vi får räkna det som fel som i olof Håkansson fallnågon har försökt passa in det i sammanhanget.
10 juni 1590 kvitterar han spannmål som ersättning för det från Pastoratet avstyckade Kyrkobordet i Stigsjö,han övertar hemmanet i Helgum där han har 18 kor 1601han brukar också ett hemman i Berge 1596,och året däårpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 hade 8 kor han hade dessutom på prästgården 21 kor samma år.den 1 feb 1603 Står det sonen Jacob Hansson samt flera av mina syskon bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotter (Segersdotter) vängar att hava efter vår salige faders död ,Hans Laurentii Uppburit Spanmål ect...... ,Han begravdes i Säbrå kyrka mitt för altaret.
Anna Segersdotter gift i först giftet med Johannes Laurentii Bureus och i andra giftet Olaus Martini
när hon Blev änka för andra gången år 1625 efter Olof Martini flytta hon tillbaka till Helgum.
[Adligaätten Ehreneklo 871och Bure 126] Och Herdaminne och kvitto vid arskifte 1603.
507
« skrivet: 2005-06-05, 16:28 »
Jag kan köpa att Kerstin Zynht kanske var efter konstruerad av Nils Burman, efter som jag inte kan hitta henne i någon jorda bok eller i någon skattelängd från 1550-1600 men där emot fanns hennes så kallade sysskon upptagna och bara ett ställe i herdminne fanns hon med tillägget osäkert om hon existerat. men vad jag inte kan förstå är att tre av Barnen kallas sig Christoffer Zynth,jacob ZebroZynthius, Margagreta ZebroZynthia och Zebro skulle vara efter platsen Säbrå.finns det någon förklaring till det.men om hon var mor till Jacob och Anna ect men inte till Antehlius barnen vem var mor där? Jag tror det står i nya herdaminnet från Härnösand Att Olaus Martini och Anna Skulle ha fått en dotter Anna Olofsdotter född omkr 1607-1609 jag kom inte exat ihåg .är det någon med möjlighet att kolla upp det för det är ju ytterligare indicier för Oloaus Martini.
508
« skrivet: 2005-06-05, 02:58 »
När det Gäller Kerstin Zynth nämns hon i Herdaminne bland vid tre tillfällen han brodern som var kyrkoherde och hos systern som var giftmed en präst i Boteå,och även som gift med Johan Laurentti (Bure) fast med tillägg. det borde även finnas taxerins listor Holm,Överlännäs socken (Y)från 1500talets slut med henne och sysskon.jag tycker man gör som i många fall man konstaterar här är det svagt med uppgifter, sen bryr man sej inte om att gräva i sakerna för att försöka lösa sakerna.
509
« skrivet: 2005-06-05, 02:43 »
Det var intressant Nog borde det väl funnits lite bättre kontakt mellan släkterna eftersom Anna sköttes om och bodde hos Kristoffer Hansson och hans syster de sista 7 åren. Om inte annat så borde Kristoffer fått betalt för sytningen och begravningen av Anna från Anthelius släktingarna. det måste man ju hålla med om,och det talar ju för Olaus Martini. det är inte lätt finns det någon av de två teorierna som anses rätt,eller där man har mer stöd av källor.
510
« skrivet: 2005-06-04, 13:21 »
Hej Alex !
Som Jag ser det fanns det i alla fall två släkter Blix i Jämtland ,Mogens Olofsson Blix Kyrkoherde i Rödö. född ca. 1525 Rödö.(Z)
Stamfader för en av Blix Släkterna i Jämtland.
En annan Stamfar för Blix i Jämtland var
Karl Larenson Blix föddes omkring 1470 i Kluxås,Odal socken. Han dog år 1538 i Undersåker socken (Z).
Kristina Hansson i Åre har skrivit om sin släktgård i Kluxåsen (i dag Åsan 2:5)i Näs i krönikan Näsbygden år 2000. Jag återger lite av det hon skrivit.Drottning Margaretas förtroendeman Magnus Blix, kom till Jämtland på 1300-talet. En ättling till honom, Karl i Kluxaas (Kloxåsen) var under slutet av 1400- och början av 1500-talet boende i Klocksåsen, Näs,(Z) där han ägde jord. Han hade 5 barn, Magnus, Olof, Lars, Karl och Jon.....
Gården kallas för Roberts i dag och ligger mitt emot skolan i Åsan.
Karl Larenson en förmögen Odalman som omnäns i handlingarna från åren 1513-1538.
Karl hade följande barn:
Mogens Karlsson Blix föddes år 1502. Han dog år 1570.
Jens Karlsson Blix föddes år 1503 i Klocksåsen, Näs socken (Z).
Olof Karlsson Blix föddes år 1505 i Klocksåsen, Näs socken (Z).
Andra Generation
Mogens Karlsson Blix (Karl Larenson) föddes år 1502 i Klocksåsen, Näs socken (Z). Han dog år 1570 i Undersåker socken (Z).
Kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566.
Mogens gifte sig med Inga Hansdotter år 1538 i Undersåker socken (Z). Inga föddes år 1505 i Norrala socken (X). Hon dog i Undersåker socken (Z).
De fick följande barn:
Laurentius Magni Blix föddes år 1530 i Undersåker socken (Z). Han dog år 1615 i Undersåker socken (Z).
Kyrkoherde i Undersåker under åren 1566 -1611.
Laurentius gifte sig med Kirstin Eriksdotter dotter till Erik Anderson. Kirstin föddes år 1540 i Oviken socken (Z). Hon dog år 1630 i Svensta,Undersåker socken (Z).
Hon hade sitt änkesäte i Svensta under åren 1616-1621.
Bengt Magni Blix föddes år 1540 i Undersåker socken (Z).
Peder Mogensson Blix föddes den 14 maj 1542 i Undersåker socken (Z). Han dog den 14 augusti 1632.
Olof Mogensson Blix föddes år 1544 i Undersåker socken (Z). Han dog år 1593 i Sollefteå socken (Y).
Laxfogde i Ångermanland,bosatt i Sollefteå.
Simon Mogensson Blix föddes år 1546 i Undersåker socken (Z). Han dog i Härnösand domkyrkosocken (Y). Landskrivaren i Ångermanlandoch senare Borgmästare i Härnösand.
Erik Mogensson Blix föddes år 1548 i Undersåker socken (Z).
Carl Mogensson Blix föddes år 1550 i Undersåker socken(Z).
jag hoppas du blev hjälpt Alexander mvh Marc
511
« skrivet: 2005-06-04, 03:46 »
varför jag är så intreserad är för Martin (Mårten) Anthelius är son till Anna Segersdotter
och vad jag tror Olof Håkansson som far. Han är gift med Elin Kenicia dom har två barn jag känner till 1)Helena Mårtensdotter och hon är Gift med Carlous(Carl)Johannis Bröms,2)Israel Martinii
dom här Bröms från tuna kan man föla ner till min farmor. så själklart vill man veta vem som är stam fadern.
512
« skrivet: 2005-06-04, 03:31 »
Jag har en teori Angående Anthelius barens föräldrar.jag tror på Anna Segersdotter och Olof Håkansson dom gifte sig 1579.
barn 6 barn föddes mellan 1579-1600 då olof Håkansson dog,hon gifte sig då med Hans Larsson (Bure) han dog 1603 vilket gjorde deras äktenskap barnlöst. hon blev då styvmor åt de fem bar som hans och Kerstin Zynth fick hon dog i barnsäng eft 1594.
vad har vi för den här teorin jo många fler källor än det finns emot.
Här kommer källor ect för. Olof Håkansson Bonde och Handlanden en mycket Förmögen man .
Samt stamfader till släkten Anthelius.
Enligt SBL bd 2(tryckt 1920, min anm) s 69-70 stammar sl Anthelius från Sollefteå, varav namnet(grundande sig på de grekiska orden för blomma och sol, vilket förklarar varför Anders Johansson Anthelius valde att kalla sig Solenblomma då han 16 september 1650 upphöjdes i adligt stånd) är härlett.
Bland källorna nämns ett verk av J. Nordlander betitlat Katolsk propaganda inom en svensk skola (1918). Enligt släktöversikten skulle stamfadern enligt äldre gissningar vara identisk med kyrkoherden Olaus Martini i Nordingrå, men enligt J. Nordlanders antagande däremot en bonde i Sollefteå, Olof Håkansson i Billsta.
Nu har jag varit och kontrollerat i den själv, och där har Johan Nordlander skrivit Såsom släktens stamfader kan man med ganska stor visshet antaga bonden Olof Håkansson i Billsta i Sollefteå som levde på 1580-talet.
Och av resten av texten att döma så verkar antagandet grunda sig på att släkten Anthelius ska komma från Sollefteå.
Det verkar som om Nordlander bara antagit att Anthelius fader var en av dom rikaste i Sollefteå som hette Olof.
Johan Nordlander har helt rätt i att det fanns en rik bonde Olof Håkansson i Billsta, Sollefteå under 1580-talet, har själv kontrollerat detta.
Men han nämner vad det verkar som inte vem modern var, utan troligen har Alfred Pettersson tagit den uppgiften från Sehlberg, som i sina uppgifter strukit Olaus Martini och skrivit att fadern var okänd medan modern var Anna Segersdotter.
Var Sehlberg fått sina uppgifter vet jag inte, men han har en del hänvisningar till Muncktell(troligen den prost som arbetade med Västerås stifts herdaminne som blev tryckt strax efter Sehlbergs död).
Det är möjligt att antagandet från Sehlberg kommer ifrån någon arvstvist efter Anna där Johannes Laurentiis barn skulle ha nämnts.
Källor:
*Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare. Stockholm 1920.
*J. Nordlander, Katolsk propaganda i en svensk skola, 1916.
*L. Byg?n, Hernösands Stifts Herdaminne. Uppsala & Stockholm 1923-1926.
*Erik Sehlberg, Om Gevle och dess släkter (manuskript i Gevle läroverks bibliotek).
*Församlingarnes kyrkböcker.
*Sv. arm?ns rullor.
sen angående Kerstin Zynth att hon funnits är helt klart härkommer lite om det År 1569 övertar han sin fars hemman i Rogsta ,Torsåker .
Underlagman i Jämtland 1564.Och fogde över Ångermanland under åren 1574-1600 bodde då på skattehemmanet Holm i Överlännäs. Hans baren kalla sig Zynth ,Elisabeth Zynth,Henricus Edvardi Zynht,Kerstin Zynth
Källa :Stockholm Stads tänkebok 26 maj 1547,Härnösand Herdaminne bok 4 sid 142.
ett barn barn som kallas Zynth var Christoffer Hansson Zynth.
nu skall vi se vad som finns För iden med Olaus Martini Ur Härnösands Herdaminne, del I, sid 319 citeras: Olaus Martini är stamfader för släkten Anthelius, vilket tydligt framgår av den synodalavhandling These de Justificatione, som sonen Joh. O. Anthelius utgav till prästmötet i Uppsala 1606 och vilken han främst tillägnar Venrando et charissimo suo patri Dn Olao Martini, praepositi & pastori in Nordingrå. sen är det ifrån kristoffer Hansson räkenskaps bok där det står i vagt ordalag att Anna Segersdotter skulle vara mor till dom ,jag menar att man kan skriva så i och med att hon som styvmor hade en mors skyldighet och rättighet. vad säger ni det är inte alldeles lätt nöt att knäcka och långt ifrån självklar. med vänliga hälsningar Marc
513
« skrivet: 2005-06-03, 17:37 »
Tack Ronny för dom uppgifterna mvh Marc
514
« skrivet: 2005-06-03, 13:38 »
Hej Ronny vad är det för brev du hänvisar till Jakob Kristoffersson Stenklyft dog enligt Jämtland och härjedalens historia del 3, Nils Ahnlund, före den 7 september 1657 och där hänvisar man till ett brev från Oxenstierna till kammaren Jag försökt hitta det på RA igår men hitta det inte. det är ju en bra källa till döds året säger möjligen Ahnlund något som kan hjälpa en och söka. mvh Marc
515
« skrivet: 2005-06-02, 17:41 »
Ekstrand måste ha skrivit fel att Jaco blev kronfogde (1672) måste vara 1662 för enligt andra uppgifter som jag fått fram var han död före 1670, efter som han hustru Catharina Linneria som änka gifer om sig.
Av Thomas Loo Han var emellertid död redan hösten 1666, då han denna tid enligt Hammerdals tingsprotokoll omtalas som salig.
516
« skrivet: 2005-06-02, 16:34 »
Ekstrand måste ha skrivit fel att Jaco blev kronfogde (1672) måste vara 1662 för enligt andra uppgifter som jag fått fram var han död före 1670, efter som han hustru Catharina Linneria som änka gifer om sig.
Av Thomas Loo Han var emellertid död redan hösten 1666, då han denna tid enligt Hammerdals tingsprotokoll omtalas som salig.
517
« skrivet: 2005-06-02, 15:02 »
Ja nu blev jag arg på mej själv ,jag får gå till grunden i min forskning och lämna korrekta uppgifter det här går inte Jacob Christoffersson(Bure)Stenklyft. född omkr 1620, död före 1670
Jacob Bure ändra till namnet till Stenklyft då han blev Lantmätare.Arbeta 1645 i Gripsholmslän. blev 24 apr 1646 lantmätare över Härnösandslän.eller Ångermanlandslän,Medelpad och Jämtland samt erhöll s.d. pass med tree hästar till Vasa.en dylik fullmakt syntes han även erhållit 12 dec 1648. samt 6 nov 1649 i Härnösandslän och Västerbotten. Avmätte 1649 vägarna i Ångermanland,då milen räknas i 6666 famnar. Bodde i Järsta Säbrå socken,Kronofogde 1672 i Jämtland ,då han avgått från lantmäteriet. Källa:Ekstrand Samlingar i Lantmäteri
Enligt dombok 15 okt 1651 ägde han även hemman i lägdom vilket såldeles 1655 til Christoffer Eriksson ,Finnsvik ,Säbrå socken.
Han gifter sig med Catharina Linneria 20 feb 1648 hon och hennes familj samt make skulle finnas på ( H-sands stiftsherdaminne del II sid.375-376 är det fel?
Hon gifte om sig som änka 1670 med Kyrkoherde Olaus Joane Hosselius.
Alltså Jacob var ej student maj 1653, det var hans bror Christophorus Cristoph: Bure med ett senare tillägg Stenklyft, Enligt Carl och Thord.
Svar till Karl Göran Eriksson den du nämner Christoph. Jacobi Stenklyft är Jacob son Född omkr 1645. och död 1721 i helgum,Säbrå.Inskriven 1666 i första klass (Gösta Bucht (utg.) - Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800, sid. 14).
student 1669 vid Uppsala, Landtmätare i Västernorrland 1674, Avlade examen 1687. osv..
Med vänlig Hälsning Marc
518
« skrivet: 2005-06-02, 13:28 »
Mårten(Martin)Anthelius gift med Elin Kenicia
dom fick
. en dotter Helena Mårtensdotter gift med
Carlous(Carl)Johannis Bröms (min Släkt)
. en son Israel Martinii,Kyrkoherde i Dannemora.
jag har dokument på sälktskapet här ovan men
min fråga är den syns han i något dokument som son till Olaus martini?
519
« skrivet: 2005-06-02, 10:45 »
Jag skall omdelbart ändra i mina anteckningar då jag satt brodern Cristoffers anteckningar på Jacob, jag ber om ursäkt för den missen! Citat av Carl Szabad Där får man nog gå på djupet i det primära källmaterialet. Han var nämligen enligt Thord Bylunds databas räntmästare i Nöteborg i dåvarande Ingermanland, nuvarande Ryssland. I början av maj 1653 skrevs han, under namnet Christophorus Cristoph: Bure med ett senare tillägg Stenklyft, in i andra klass i Härnösands gymnasium (Gösta Bucht - Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800) och är i och med det troligen född någon gång under andra halvan av 1630-talet.
Den första delen som återges från herdaminne har jag dock själv kollat så det skall stämma.Den första som kalla sig Stenklyft och därmed stamfadern till alla Stenklyftar. fritt citerat Kronobefallningsman Jacob Stebklyft ,år 1645 arbeta han i Gripsholmslän, blev sen Lantmätare över Härnösandslän dvs över Ångermanland, Medelpad och Jämtland år 1646 ändrade då också namnet till Stenklyft. samt erhöll samma år pass med 3 hästar till Vasa, en dylik fullmakt syntes han erhållit 12 dec 1648 samt 6 nov 1649.Han var även Kronfogde till 1672 i Jämtland. skulle då även avgått som Lantmätare.
Källa: Bygd?n ,Härnösands herdaminne del 2 sid 375- 376.
520
« skrivet: 2005-06-01, 22:01 »
Hej Elisabet ,jag har inte själv kollat Gösta Bucht - Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800,eftersom jag skriver källan var jag fått uppgiften, men det kan tyckas han är för gammal han verkar dessutom som han gift sig före han skrev in sig i andra klassen på Härnösands gymnasium men han kanske ville fullborda sina studier för att sen jobba som Lantmätare vad vet jag.men om något är fel i uppgifterna jag fått tala gärna om det för mej så får jag ändra mej men jag har svårt att tro att det står fel i databasen Angur.mvh Marc
521
« skrivet: 2005-06-01, 19:23 »
Den första som kalla sig Stenklyft och därmed stamfadern till alla Stenklyftar var Kronobefallningsman Jacob Stebklyft ,år 1645 Arbeta han i Gripsholmslän, blev sen Lantmätare över Härnösandslän dvs över Ångermanland, Medelpad och Jämtland år 1646 ändrade då också namnet till Stenklyft. samt erhöll samma år pass med 3 hästar till Vasa, en dylik fullmakt syntes han erhållit 12 dec 1648 samt 6 nov 1649.Han var även Kronfogde till 1672 i Jämtland. skulle då även avgått som Lantmätare.
Källa: Bygd?n ,Härnösands herdaminne del 2 sid 375- 376.
Han var nämligen enligt Thord Bylunds databas Angur räntmästare i Nöteborg i dåvarande Ingermanland, nuvarande Ryssland. I början av maj 1653 skrevs han, under namnet Jacob Christophorus Bure med ett senare tillägg Stenklyft, in i andra klass i Härnösands gymnasium (Gösta Bucht - Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800) och är i och med det troligen född någon gång under andra halvan av 1630-talet. hans farfarsfar var Laurentius Svenonis vars far var Sven Pedersson farfarfar var Olof Härsesson (Gamle Olof) och så vidare Buresläkt, ja !!
Jacob Stenklyfts fru var Catharina Linneria prästdotter från Härnösand ja visst styrker herdaminnerna Stenklyfs familjerna. Mvh Marc
522
« skrivet: 2005-05-30, 16:04 »
Till Michael det må hända du har rätt idet där med dateringen,men det är ialla fall ett tidigt dokument om man säger det är alldeles i början av 1500 talet och det är det som är intressant för det är ett belägg för Anders Burman, anser även min vän Ulf Lundström, han skrev följande svar på det jatg skickat honom från rötter.
Tack för brevet! Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person. Jag fick också ett mail från Carl Szabad och han håller på att tolka brevet. Vi kan avvakta hans tolkning men jag kan bifoga några synpunkter som jag lämnat:
Hej Carl! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare.
Jag undrar om det kan finnas flera listor från Norrland i Sturearkivet?
Det ska bli spännande att se tolkningen när den är klar.
Bästa hälsningar Ulf Lundström
523
« skrivet: 2005-05-30, 01:00 »
Ett Förtydligande till Michael Lehman enligt mej verkar pappret dokumenterat i höger kant högst upp på pappret står 1489.och utfärdande datum enligt Ra står 15000000 tolkar jag som före 1500
när det här betyder 15090331 den 31 mars 1509.
Björn vad var det du höll med Mickael Lehman i var det att du också har svag syn och inte såg dateringen på höger kant.(det vore hemskt om jag förlora en trogen läsare vid sagostunden pga försämrad syn )
524
« skrivet: 2005-05-30, 00:11 »
Hej Roger precis som Leif så anser jag det här mycket intressant det här uppgifter fick jag från riksarkivet det visar att 1) 1489 på papprets högra kant längst upp anger året, vilket också riksarkivet anser. 2)platsen är Umeå socken och det stämmer med Bureus som som talar om Anders Burman som var bonde i Röbäck, Umeå socken.3)Jag har bett Ulf Lundström Kolla De samtida som nämns i dokumentet från Umeå Socken.
Brevnummer: 34062
Utfärdandedatum: 15000000 :
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, o. komm.: Till RA 1947.
Det är spännde med ytterligare ett dokument som verkar stödja Johan Bures släktkröninka Genealogica 53.
525
« skrivet: 2005-05-28, 17:25 »
Hej Roger,det var intressant jag skall kolla det här med min vän Ulf lundström och sen även med riks arkivet vad för information man har om detta dokument,rent hypotetiskt skulle det kunna vara Anders Andersson Burman född på 1460 talet han kalla sig Burman son till Anders Olofsson född omkr 1425 Underlagman för västerbotten enligt Johan Bure. Anders Burman var Bonde i Röbäck,Umeå lfs.
A) det verkar vara daterat 1489 överst på dokument och har katalogiserats som nr 1489.
så tidsmässigt verkar det stämma.
men jag återkommer efter att ha kollat lite för det här dokumentet är nytt för mej. mvh Marc
526
« skrivet: 2005-05-27, 15:07 »
Ja Anders ,ja lämnar Odin i och med att han inte är belagd, och jag titta senast i Svergies Historia av Almqvist och Wiksell om sveriges regenter Ynglinga ätten ,Erik segersäll omkr 970-994 och Olof skötkonung omkr 995-1022,Anund Jacob omkr 1022-1050, Edmund Den gamle 1050-1060.så visst är olof skötkonung belagd du är den första i det här forumet som gett mej rätt att man kan forsätta efter 1300 tal på vissa Adels linjer och kunga linjer jag har fått mycket på skallen för det och då gäller det inte Buresläkten. det är i andra sammanhang för jag släktforskar i många släkter,därför var jag försiktig i mitt utalande om ens någon. men det gladde mej att det finns personer med kunskap om gamla frälsesläkter,Kunga släkter, före 1300 tal. och att man kan godta tex Kunga Krönikan som genealoiska indicier eller belägg.
med vänlig Hälsning Marc.
527
« skrivet: 2005-05-26, 22:29 »
Svar till Björn. Det var en fejd mellan Erik Släkten Och Sverkers släkten om makten.
Sverker d.ä. regera omkr.1130-1156,sen tog Erik den Helige makten 1156-1161, då tog Karl Sverkersson makten 1161-1167,sen tog Knut Eriksson Makten 1167-1195,Sverker Karlsson tog makten 1195-1210,Erik Knutsson tog makten 1210-1216.Johan Sverkersson tog makten 1216-1222,sen tog Erik Eriksson makten 1222-1229,sen tog Erik den halte makten 1234-1250. här under ett par hundra år av strider om makten Sverkers släkten tog hjälp av Danskarna och Eriks släkten tog hjälp av Norrmänen.
här är historien om Fåle Bure hin gamle
Han var Landsdomare i Medelpad och varit en myndig man i Hälsingland,dom slogs för Hälsingland och konung Erik den Helige med Fales och Guttorm Östands tillhjälp van slaget år 1156 som följd därav skulle han blivit satt till landsdomare. Han skall och varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där (Hälsingfors) dåvarande Helsinge by förmenas fått namn av hans folk.Källa: JB Genealogica 53
Källa :Professor och historiografen Johannes Loccenius författade på latin svensk hisoria från 1654.
Erik mördades 1161 vid trefaldighetskyrkan av den danske Magnus Henriksson
Hälsingarna uppbådas för att vedergälla konungens död och vid ett slag år 1161 den 16 maj, utanför Uppsala och den Danske prinsen Magnus Henrikson ha uppsatt och anfört Upplänningarna dvs Sverkers trupper,Fale från Byrestad som anfört Hälsingarna och Norrlänningarna mot kungamördarna den norrländska härföraren Fale Bure,som själv stupat då han sökt att hämnas sin konung ,kämpade modigt och fick platsen namgiven efter sig Falebro.att Fale hin gammle skulle vara farfar till Fale hin Unge och att dom var två olika personer är det många som Stödjer tex.Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en källa av JB thun1717,sid 101f Källa:Loccenius 1662 sid.79-81,Örnhielm år1689 sid.478,Svelids Historia sid 94.
Fåle Bure att förekomma hos de svenske historieskrifvarna Loccenius, örnhiälm m. fl.. Efter Erik den heliges död, heter det, reste sig norrlänningarna under anförande af Fåle i Byrestad eller Fåle Bure båda dessa benämningar förekomma), tågade till Uppland och slogo där konung Eriks mördare, den
danske prinsen Magnus Henriksson. Fåle- (Fåle-)bron nära Uppsala sades hafva blifvit uppkallad efter anföraren, vare sig därför att han där stupat eller af någon annan orsak. Såsom källor anföras gamla krönikor, ur hvilka antikvarien Johan Bureus gjort dessa utdrag. - Källa sid. 610 Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti
528
« skrivet: 2005-05-26, 21:24 »
Visst är det så Anders att Odin är en teori jag är inte så insatt hur säker det är att han levat gemfört med tex. Olof Skötkonung men båda är ofta omnämnda. men ingen av dom skulle ju folk ha på sin släkttavla på grund av osäkerheten ner till den tid tex 800 talet inte är det många om ens någon med veriferad släkttavla så långt tillbaka Knappt Kunga linjer med krönikor,så det innebär att jag också anser precis som Bureus att inte heller Buresläkten kan gå ner till 900 talet och verifera den släkt linjen,men vad man förskt med indicier påvisa är släktskapet med Farteng Unge,Nils Fartengsson Farteng d.ä med dom medeltida brev ,diplom ,ect sen är det Fale hin unge som Johan Bureus tar upp som stamfar,och hur mycket sanning ligger det,det är väl sånt som kommer att forsätta att tas upp under seminarium som kommer vad vi framför allt behöver är medeltids experter men det är en stor avsaknad på sådana nu känns det som,så är det någon som vet om någom expert som vore villig att ta lite tid i så kallade Burefrågor.
529
« skrivet: 2005-05-25, 00:10 »
Svar till Anders Angånde Odin .nu är jag ingen expert på så kallade vikingahövingar men tex. så vet man att genom historie böcker Om Olof Sköt Konung ,Harald Blåtand, Erik den Röde,Gånge Rolf, Erik Segersäll,Så skulle en vikinga hövdings namn varit Odin,och vad jag minns om asa tron så bygde de Gudarna på tillexemepel ryktbara vikinga hövdingar Som Odin. Ungefär som vi gör med Helgon byger på någon framgångsrik person som levat.Ursäkta Carl att Jag felstava Gestilren (tyvärr så är det ett handikapp jag får leva med) Det stämmer Kalle att det var Sune framgår endast genom en tolkning (Bolins) av detta med antagandet att måg är det samma som måg i modern mening och att han var gift med Helena Sverkersdotter 1210.
Om jag inte minns fel enligt Krönikan skulle han efter att Sverker var dödad, med några av sina närmaste män ridit till klostret och (kloster rövat henne )eller hämtat henne därifrån där Sverker satt henne dom gifte sig med varandra,det blev ner skrivet i krönikan för det var en kärlek som trotsa omständigheterna.
så du menar att Fale hin unge inte finns med i kröninkorna bl annat av Simon Skrivare? hans Farfar Fale Hin Gamle finns ju absolut med i kröninkerna...
Erik den Helige mördades 1161 vid trefaldighetskyrkan av den danske Magnus Henriksson,Hälsingarna uppbådas för att vedergälla konungens död och vid ett slag år 1161 den 16 maj, utanför Uppsala och den Danske prinsen Magnus Henrikson ha uppsatt och anfört Upplänningarna dvs Sverkers trupper,Fale från Byrestad som anfört Hälsingarna och Norrlänningarna mot kungamördarna den norrländska härföraren Fale Bure,som själv stupat då han sökt att hämnas sin konung ,kämpade modigt och fick platsen namgiven efter sig Falebro.att Fale hin gammle skulle vara farfar till Fale hin Unge och att dom var två olika personer är det många som Stödjer tex.Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en källa av JB thun1717,sid 101f Källa:Loccenius 1662 sid.79-81,Örnhielm år1689 sid.478,Svelids Historia sid 94.
530
« skrivet: 2005-05-24, 00:45 »
Menar du att slaget vid Lena 1208 och Gestrillien 1210 aldrig skett Att Erik Knutssson aldrig blev krönt till kung efter 1210 att Fale aldrig var informator på Älgarås till Erik och hans Bröder menar du att Sune Folkesson aldrig levat och därför aldrig dödat Sverker vid Gistrillien,och Magnus Månesköld stupade aldrig vid Gestrillien.så har aldrig hans son Birger Jarl aldrig levat? att Fale var Ståthållare för Jämtland Hälsingland och större delen av Norrland är också känt,så tyck vad man vill de här händelserna så finns dom i Sveriges historia son Jan Guillou återgett det enda är att han gett den återvända korsriddaren ett påhittat namn Arn,i övriget har fejden mellan Eriks ätten och Sverkers ätten ihögsta grad skett. vad man skrivit är att man inte kan knyta Fale hin unge till Buresläkten eller man kan inte heller knyta Thord till Bureätten lika lite som man kan knyta Odin(som levat)och är den som är grund till Asa guden Oden,till Buresläkten eller sätta honom på en släkttavla.
531
« skrivet: 2005-05-23, 14:52 »
Carl Det är ganska tröttande att att du säger att person 1) Fale hin unge tillhör fablernas värld han har funnits och dött 1212, lika säkert som Sunne Folkesson som var Härförare för Västgötarna eller lika säkert som Birger Jarls far Magnus Månesköld stupade vid Gestrillien.han var med vid striden 1208 vid lena 0ch striden 1210 vid Gestrillien. men om han var Buresläkt menar många är svårt att visa. person 2)Fale Bure d.y det påträffas i riksarkivet tre pergamentsbrev med sigill av Burevapnet tillhörande Lagmannen Farteng Unge i breven daterade till 1347 ,1353 ,och 1363. och efter som han ej nämns efter 1363 ,kan Bygd?n ha rätt när han säger att Farteng har med verkat vid kung Håkans räddning till Norge efter det olyckliga slaget vid Gata 1365,då som många andrs svenska män följt kungen till Norskt territorium och efter Drottning Margaretas trontillträde ,har Farteng haft möjlighet att återvända hem till sin norrländska hembygd för att utvälja sin viloplats på Kyrkogården i Skön kyrka.som Historikern Nils Ahnlund nämnde 1363 rykte Albrekts tyska trupper in i Sverige,Farteng har då ryckt in som Hövitsman i Mangus Erikssons här.troligen död efer 1372 eventuellt . senast 1402. nu har vi sen bure seminariet också hållt på att kartlägga personer med sjögren larsson syndromet både från sundsvall och skellefteå trakten som det ser ut nu men vi är långt ifrån klara. är de från sundsvall trakten buresläkt men det skall dubbelkollas och sen har vi 20 -30 personer ifrån skellefteå trakten om det är bure släkt kan person nr 2 ovan säkerställas till bure släkten. vi håller även på med en utrdning om de Burar från stockholm och södermanland och det verkar som dom har ankytning till Skön också något som sen redovisas, så Carl hållningen från 1996 kanske håller på att ändras ju mer vi får veta . Mvh Marc
532
« skrivet: 2005-05-23, 08:24 »
Svar till Catharina : Det är två olika personer 1)Fale Bure Hin Unge död 1212 Ståthållare 2)Fale Bure d.y. Underlagman levde 1342 som du själv skrev. nr 1 är farfarsfar till nr.2 mvh Marc
533
« skrivet: 2005-05-21, 01:59 »
Hej Lennart , du har mycket kunskap om Västerbottens och norrbottens tidiga historia det är intressant att läsa dina inlägg tyvärr får du sällan en riktig disskution pga. av den inkompetens som vissa här på rötter visar talar hellre än tänker och ger sken av kunskap som dom inte har. jag lämna ett inlägg för ett tag sen om Birkarlar,vill man läsa mer om Birlkarlar,gå på hemsidan nedan.... http://finnpro2000.netfirms.com/forhistoria.htm#Birkarlar. Där Lennart finns en del intressanta saker,ha det så bra mvh Marc
534
« skrivet: 2005-05-21, 01:27 »
I väntan på sammanställningen av Bure seminariet kommer jag inte heller ännu ta upp någon del av vad sades där men jag kan säga att jag fått Uppgiften att kartlägga genealogiskt Sjögren Larsson Patienterna jag har gått igenom ett par familjer från sundsvalls trakten som klart är bureättlingar jag har ytterligare fått ett antal fall från skellefteå trakten som jag just nu kollar om dom är buresläkt,jag kommer att ta dom familjer från sundsvalls trakten till Leif Boström för att ta del av min kartläggning och dom fallen från skellefteå till Ulf Lundström för att ta del av min kartläggning och ev tillägga något jag ev missat. jag har fått dom här test personerna och deras Genealogi från Sten Jagell som är en av de genforskarna tillsammans med Karl Henrik Karlsson forskat på Sjögren Larsson syndromet och västerbottensjukan. varför det skulle varra intressant är för att bäraren av genen tros ha kommit från sundsvalltrakten på 1300 talets mitt och bosatt sig i skellefteå trakten vilket vi vet att Herse Falesson gjorde tillsamans med sin familj dom var bland de första som var i trakten och som spridningen ser ut så procentuellt så är det lika många som har det syndromet nu.det innebär att det inte kom därifrån från början då skulle spridningen vara betydligt större enligt alla beräkningar säger Sten Jagell. och kan vi visa att alla patienter är bure ättlingar och att bure ättlingar ev. genom Herse Falesson familj var genbärare. så är det en stor upptäckt och ev kan man knyta släktskapet mellan Herse och Nils Falesson som hans farfar.
535
« skrivet: 2005-04-24, 14:25 »
Herr Minnesförlust kanske känner igen detta iAv Anders Ryberg (Ary) - torsdag den 21 april 2005 kl. 16.17: [Ändra]
Får bara hänvisa till Jörgens inlägg ovan om upphovsrätt och hemsidor... Och jag vill påminna om att forskningen fortfarande har upphovsmän som varken heter Överby, Hernelind eller Nilsson, och att det inte spelar någon roll att det är knyckt i flera led...
det betyder att dess tre ej är upphovsmän eller det finns ingen upphovsman i bland dom var ligger lögnen ?
sen har jag sagt att det är problematiskt att finna någon Upphovsman 1)för de personer som dom fått uppgifterna i från kan ha gjort samma sak .
2) eller kan ha fått uppgifterna från kyrkoarkiv som är offentilga och som bör ges som källa.
fattar du nu doktoranden.
Det här var svar på din fråga .
annars är det så lågt samtal disskution som jag int vill vara med på .
536
« skrivet: 2005-04-24, 12:39 »
Är det bara Jag som upptäckt att Anders tillexemempel inte är ute efter en debatt han säger att Ingemar jag och Olle inte är Upphovmän. när jag citerar honom flyger han i luften och kallar mej för löngnare som enligt anbytarforums regler är brott för man är inte vänlig i sitt inlägg plus att man gör ett personligt påhopp och kräver att jag ska kasta ur anbytar forum är det så du bedriver dina debatter? för det andra så kan man inte till 100 procent säga vem som är Upphovsman tex. Mats har ju gett uppgjifter till Olle (förstod jag dej rätt ) och då borde du stå som upphovsman om inte uppgifterna var hämtade från Kyrkoböcker eller andra Offenliga arkiv som då borde anges som källa. ser du Anders om fler som Mats gett eller som olle tagit uppgifter från. Uppgifter då är det fler upphovsmän som behöver kollas om dom har givit uppgifter från kyrkoböcker eller sin egen forskning enligt de kriterier Jörgen tala om tidigare i det här resonemanget har du ingen löng.men det bryr du dej inte om du har en annan plan en att d?sskutera är det så?
Och Jörgen jag har inte undvikt frågan du säger att ett sammanställt arbete har upphovsrätt ?
Nej om det är enbart uppgjifter sammanställda av Kyrkoarkiv och andra offenltliga arkiv.ja om det finns personliga Uppgifter vilket är väldigt svårt att veta i det här sammanhanget och av vem som då skulle bli upphovsman förstår du problematiken, sen har jag beklagat tidigare mitt samarbete där på hans hemsida det framgick försäljning av Gotland cd skivan men pengana för den gick till Ingemar och det innebar att när cd skivan sluta säljas så blev han ekonomiskt lidande och det var därför jag i tidigt stadie sa att han kunde anmäla olle men med den insikt jag fått verkar dom båda sammanställt baser med uppgifter från andra personer som i sin tur kanske gjort likadant eller tagit uppgifterna från kyrkoarkiv det är mycket svårt att i den soppan hitta någon som blivit av med Orginal Uppgifter tex ett personligt brev skiven av någon släkting ect.det är så jag uppfattar det hela och det är ingen orsak att kalla mej löngare eller andra otrevliga saker Anders. har jag någon sin kalla dej det eller krävt att du kastas ut efter de många påhopp du gjort inte bara på mej det är många av mina vänner som aldrig skriver i rötter pga bland annat dina påhopp, men tyvärr är du inte helt ensam med elaka påhopp jag måste säga att Jörgen sköter sej hedersamt för trots att vi har olika åskiter
för han fram dom utan påhopp han ibland belyser sin stånd punkt och jag gör mitt bästa för att ärligt och uppriktigt förklara min ståndpunktdet här och att hade det gållt min släktforkning med
Buresläkten hade jag varit lika envis med att förklara att jag ensam är ansvarig utgivare forsknings ansvarig och ansvarig för försäljning ensam fast Ingemars står på copyrigthen så var det jag som fått pengarna och är ansvarig.Likadant är det när det gäller Gotlands cd skivan Ingemar totalt ansvarig och ansvarig för fösäljningen och han fick också pengarna för den. så att vi skrev copyrigth med varandras namn var en slags symbol för oss båda samarbete
men med olika uppgjiter och ansvar för olika forskning jag Bure ,han Gotland.
men det känns som jag svarat på alla frågor i den här debatten,och fått allt utom en ursäkt från Olle eller de ansvariga som blandat in mej och sagt en del grundlösa saker i sin tidning men som jag fått en chans till här att ge min syn av saken även om vissa har svårt att ta man har olika åsikter och framför allt en person blir som ett barn och skricka fula ord och bete sig man har svårt att tro att samma person skall vara en doktorand med det beteendet, hur funka det i den miljön att vara så otrevlig och med en sån respektlöshet mot sin mot debattör Anders?
537
« skrivet: 2005-04-24, 01:51 »
Anders vad hände nu flippa du helt, Jag citera att du sa att varken Ingemar eller Olle var Upphovsman (och inte jag heller som inte vill förknippas med forskningen. det var ju så du sa och du hade rätt sen att det fanns en annan Upphovsman kanske det det är inte ens säkert att dom som forskat fram delar av basen eftersom det var fler kan kalla sig Upphovsman för om dom fått det i från kyrkoarkiv som är offentligt så är man ingen upphovsman,(eller hur Jörgen)
sen sa du massa otrevliga saker som bryter emot
reglerna för anbytarforum och ber att dom kastar ut mej ?
538
« skrivet: 2005-04-23, 17:02 »
Jörgen nu lägger du till saker som jag förut förklarat så du borde förestå hur det ligger till vid det här laget,när Ingemar och Jag samarbetade 03-04 så hade jag min forskning klar min min bure databas,bok ect och han kom in i sammarbetet med uppgiften att tillverka cd skivor till min databas buresläkten jag hade inte de kunskaperna han hade egen forskning som han gjorde cd skiva av, jag var generös och lät honom få hälfen av pengarna som vi fick in på Bure böckerna + bure cd cd skivan och han stod därför med på copyrigten men d?t råde inget vivel om vem var ansvarig för bure släkten och dess Produkter samma var det med Gotlands skivan jag stod med på copyrigten men det råder inget tvivel om vem som ansvar för Gotland skivan. ja i efterhand ångra jag att jag stod med på copyrigten på gotland skivan och att han stod med på copyrigten (då) på Bureskivan för jag vill inte förknippas med hans verk och inte heller att han för kinppas med mitt verk vi tog bort varandras namn på respektive skiva när sammarbete avslutades för det var en slags symbol på vårt sammarbete inte tänktr som att sdet skulle visa att jag var utgivare av hans cd eller att han skulle vara utgivare av min.det är så det var Jörgen så var snäll nu när du vet om ständigheterna att inte dra in mej mer i samman hanget jag har nog med min släktforskinig och buresläkten.
Jörgen vi har inte haft så rtora åsikts skillnader i Upphovsrätten
ditt citat Låt mig då först upprepa vad jag skrev i ett tidigare inlägg om vad som krävs för att ett verk ska vara skyddat av upphovsrätt, d.v.s. ha uppnått s.k. verkshöjd:
? Rena fakta, som t.ex. en persons födelsedatum och föräldrarnas namn, har man inte upphovsrätt till.
? Men om man skriver en berättelse med egna ord, byggd på fakta man finner om personen och hans liv, så har man upphovsrätt till den berättelsen.
? Även om man inte har upphovsrätt till enskilda fakta, så gäller ändå upphovsrätten för en stor sammanställning av fakta, som t.ex. en databas. Detta är det s.k. katalogskyddet enligt upphovsrättslagen.
jag håller med om det där och har gjort det hela tiden men vad jag dförsökt att visa är att det är lite extra svårt i slkätforsknings sammanhang
just för att visa att man är Upphovsman idet här fallet Olle Och Ingemar.
sen som jag förstått av de juridiska personer jag så inskränker man Uppghovsrätten om man gör som Olle har gjort genom att göra den tillänglig.det betyder genom den inskränkningen så har Olle svårt att fälla någon för Upphovsrätten om du tycker jag är dum för att ha uppfattade så,så får du väl tycka det men ingen av oss är jurister. och jag har sagt hur jag uppfatar det jag lärt mej om upphovsrätten. men som tidigare sagts ingen av dom är Upphovsman erfter de här kritererna.
539
« skrivet: 2005-04-23, 04:54 »
Det sista inlägget blev väldigt dåligt när det gäller stavning och eftersom det var ett inlägg
där jag fick en insikt så tål det att sägas igen
Ursäkta Anbytar värd och Martin jag skulle gärna länka det citatet om jag visst hur man gjorde det, skulle jag göra det samt att det var två till jag citera Michael och Ann.
Mats ditt inlägg fick mej att inse att det finns ingen upphovsman och därför ingen menning att gå in mer i upphovsrätten,för Precis som Anders Rydberg sa finns ingen upphovsman jag här det inte och har aldrig hävat att jag gjort Gotland cd och enligt Mats har även Olle fått uppgifter från andra medvetet eller omedvetet har dom gett uppgifter. så Olle är inte Upphovsman .
Ingemar som fått ihops så mycket forskning på ett par år vilket jag tycker är otroligt med tanke på att jag tog 23 år att få ihop en bas på 40 000. så fattar jag vål innerst inne att han måste ha fått upp gifter från andra till sin cd. Altså är inte heller Ingemar Upphovsman.
så där tar alltså disskutionen slut för min del med upphovsrätten.
jag önskar en ursäkt för att jag inte har med Gotlands cd att göra.
så borde Ingemar och Olle klara ut sins emellan.
540
« skrivet: 2005-04-23, 02:39 »
Hej Martin, jag skulle gärna länka till artikel där peter lövsäter står ansvarig för artikelen om upphovsrättendet är bara att jag inte vet hur man gör det.dessutom var det som du sa några andra jag citera Michael stode och Ann som är journalist.
Mats Ekedal om det du säger är rätt att Olle fååt info från andra och delar med sig gratis i gedcom fil vilket jag tycker är en bra gest,men det betyder också att han inte är Upphovsman som anders berg sagt i tidigare inlägg och kan inte hellere upphovskydda den databasen, vilket också betyder att han inte kan säga till folk ni ha tagit /stulit ur min databas.
det Innebär ju att ingemar och han kan bli vänner och hjälpas åt att göra en högkvalitativ databas.
och vad som får mej att undra lite är att jag har jobbat i 23 år för att få en databas med 40 000 personer det är ju hur ingemar fått en sån stor databas på en så kort tid som ett par år
det innebär ju att han måste ha få ihop sin bas på samma sätt från olika personer ect. det innebär att han inte är Upphovsman och jag är det definitivt intew eftersom jag inte har med gotland cd skivan att göra så då har Anders rätt igen det inbär att det inte är någon menimng i det här fallet att tala om Upphovsrätt,Juridik och kopiering ect för ingen av dom är Upphovsman. så sorry Jörgen diskutionen om Upphovsrätt är slut för i det här fallet har den igen betydelse. men Mats precis som jag önskar en ursäkt för jag är inte utgivare av gotlands cd som inte sälj sen länge.så skall jag tala med ingemar och är det så att han tagit delar eller nånting så kommer jag att kräva att han ger Olle en offentlig ursäkt. med vänlig hälsning Marc
541
« skrivet: 2005-04-23, 00:20 »
Jörgen jag ber om ursäkt att jag inte i det sista inlägget tala om vem som bidrog till olika citat för det var tre jurister ja citera inte bara en,men jag trodde du fatta att fakta texten om Upphovsrätt inte var min.men och kalla mej falsariemakare är att gå för långt du är ingen jurist och dessutom har du två fel i ditt resonemang för jag har frågat jurister. men vi är ifrån kärnfrågan.
1) jag är fortfarande inte inblandad i Gotland cd skivan och känner mej kränkt och förknippas med den historian Det är Ingemar och Olle som får lösa denna soppa.
2) Jag har pekat på att det är en juridisk svårsak med släktforskning att visa man är upphovsman till en släktforskarbas,enligt de Jurister jag frågat.det kanske du fattar med.
3)varken du tycker så eller ej är alla jurister eninga att inskränker upphovsrätten om man gör som Olle Överbygör basen tillgänglig till allmänheten. med det vill jag visa att Olle äger lite ansvar själv i denna historia,men det tycks väldigt svårt att erkänna.
3) jag har hela tiden sagt att det här är en etiks fråga ,jag tycker att det är fel förfaringsätt,att skaffa sig släkforskning på
och våga inte stoppa in tankar på att jag tycker det är okey eller att jag gjort något sådant dylikt visste jag om att Ingemar gjort något sådant skulle jag be honom återlämna matriealet och vårtsamarbete skulle ta slut.
4)jag tror på Ingemar när han säger han inte är inblanda i Olles Data bas. men jag har rådit honom till att ha mer källuppgifter med.
5) det här har naatrurligt vis tagit på mej som forskat hårt i 23 år och har en databas som närjag fylli alla uppgifter från mibna pärmar innehåller 40 0000 personer detär timmar och veckor i olika arikv JAG KÄNNER MED OLLE och förstår hans jobb catt få i hop en databas OM HAN GJORTdet på samma sätt som jag tar det veckor och år. men på ett vis har jag svårt att förstå att han inte var försiktigare med sitt livs verk för det är vad min databas är.
så Juridiskt kommer aldrig Olle få någon fälld för ha tagit ifrån vad han kallar sin databas.
hur det är med Ingemar Juridiskt om han kan få någon fälld för att ta i från hans cd skiva även om den är upphovsrätt skydda är tveksamt.
så med andra ord Ingemar är Upphovsman ansvarig utgivare av gotland cd ect.
nu så farväl /tjao
542
« skrivet: 2005-04-22, 16:50 »
Jörgen Hur kan jag avsluta det här med upphovsrätt när du läser mina inlägg som fan läser bilbeln (Ett skämt)
vi kanske pratar om varran
1) Upphovsrätten täcker databaser det har jag varit överensom sen vi börja prata,tillexempel så sa jag att sven-Erik var ett lysande exempel på när man Upphovsrätt skyddar sin databas och olle är ett Utmärkt exempel på när man inte gör det.
*Vad är upphovsrätt ? Upphovsrätt är en grundförutsättning för konstnärligt skapande
Författare, tonsättare, musiker, fotografer, journalister m fl (upphovsmän) lever av sin skapande verksamhet. Precis som alla andra är de beroende av sitt arbete för att kunna försörja sig. Förlag, tidningsutgivare, producenter m fl (utgivare) är företagare som med ekonomiskt risktagande ger ut de litterära och konstnärliga verken så att dessa kan nå sin publik.
Upphovsrätten skyddar dessa rättsinnehavare och deras verk. Den rätten är en grundförutsättning för litterärt och konstnärligt skapande och tryggar därmed ett aktivt och mångsidigt kulturliv samt informationsutbud.
*Vad skyddas av upphovsrätt?
Upphovsrättslagen skyddar verk. Texter, fotografier, teckningar, målningar, musik och datorprogram kan alla vara verk i upphovsrättslagens mening. Ett verk föreligger så snart prestationen har någon form av individualitet eller originalitet. Undantagna från verksbegreppet är i praktiken bara korta sakliga meddelanden, rena notiser och mekaniska faktasammanställningar. Verksbegreppet förutsätter däremot inte att prestationen ska vara påhittad; reportage, vetenskapliga avhandlingar och avbildningar kan också vara verk.
*Vem skyddas av upphovsrätt?
Upphovsrätten uppkommer alltid hos den person som skapat verket, d.v.s. skrivit texten, målat porträttet o.s.v. Upphovsmannen kan välja att behålla sin upphovsrätt eller låta någon annan överta den helt eller delvis, vanligtvis mot betalning. Exempel är författaren som låter ett förlag ge ut en text i bokform, den anställde journalisten som i anställningsavtalet överlåter rättigheter till arbetsgivaren, eller frilansjournalisten, fotografen, tecknaren som säljer publiceringsrätt till en tidning.
*Vem ger Upphovsrätt ,Det Upphovsrättsföreningar Därför har upphovsmännen bildat olika organisationer med vilka man kan teckna avtal. T.ex. har tonsättarna bildat STIM som bland andra ger tillstånd till användning av musik. En annan organisation är AlIS som bildas tex för att ge förffattarrna och Journalisterna avtal för deras litteräraverk det är när dessa registreas som dessa orginalverk böcker eller diktsamlingar skyddas Av upphovsrätten.
*Vad innebär det upphovsrättsliga skyddet?
Upphovsrättslagen ger en upphovsman ensamrätt att förfoga över sitt verk genom att mångfaldiga det dvs försäljning så kom benämningen den ekonomiska rätten. ex.spridning är försäljning, uthyrning, utlåning exemplar av verket, t ex böcker.(Den skyddar ekonomisk vining)
*Upphovsrätten omfattar också en ideell rätt. Den innebär att upphovsmannen har rätt att bli angiven i den omfattning och på det sätt god sed kräver när exemplar av verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten. Upphovsmannen har dessutom rätt att motsätta sig att verket ändras på ett sätt som kränker hans litterära eller konstnärliga anseende och egenart.
*Hur uppkommer upphovsrätt och hur länge varar den? Skyddet varar normalt under hela upphovsmannens livstid och i 70 år från dödsåret.
Nu kommer vi in på olle Överby 1)han har inget avtal inget registrat orginal verk som i avtal skyddas av upphovsrätten. 2)skulle han haft Skydd av Upphovsrätten så har han själv gjort kraftiga inskräkningar i Upphovsrätten genom att lämna den offentlig på hemsidan för nedladdning
och åtkomlig för vem som helst?,det är en klar inskräkning på Upphovsrätten som skyddar din bok bas för försäljning och dej som upphovsman.
en liknelse som du själv tog upp jörgen en affär när man alla har gått hem (affären är upphovsrätt skyddad man kan säga larmad ) men om Olle nu har öppnat dörren när dom gick därifrån
så har han gjort stora inskränkingar i sitt skydd om han sen säjer dom har stulit mina bulla för det ser ut som mina bullar exakt.
man kan tycka det är fel och gå in och ta bullar om nu någon gjort det men vad man framför allt kan tycka är att det är drulligt att lämna dörren öppen fritt för Allmänheten, vad kommer en jurist att säga olle,jo lägg ned det här ,det är självförvållat,gå vidare men kommihåg i forsättningen 1) Skriv avtal och registrera dvs upphovsrättskydda din databas om det är orginal sen stäng dörren eller använd förnuftet eller i värsta fall använd webbhotel som kan skydda din databas så endas kunder kommer åt den.
nu vet jag inte om man kommer längre för förstår du mej inte nu Jörgen,så lär du väl aldrig göra det. MHv Marc
543
« skrivet: 2005-04-22, 09:03 »
Jag tänkte på en data bas som hela tiden har varit Upphovsrätt Skyddad och det är Databasen Kråken av Sven-Erik Johansson han säljer sin forskning och är inte så dum att hanlägger ut den på hemsidan som en antavla eller nedladdnings bar gedcomfile. Nej skärpning hur kan ni ha gått med i hans skitprat...
nu har jag fått nog att förklara om att jag inte är inblandad och att Olle har inget att gapa efter ,för var det en databas till försäljning lägg förskutton inte den på hemsidan så den är tillgänglig att ladds ner som gedcm fil ...
utan är du seriös gör som sven -Erik och lägg av skitsnaket ....
544
« skrivet: 2005-04-22, 02:55 »
Jag kan inte låta bli att ifråga sätta jörgens resonemang,Du undervisar mej om ALIS en Upphovsrättförening som jag har gjort avtal med
för min orginalverk som jag publicherat Bure släkten och dikt bocken fängslande dikter.vi som är med i Sveriges författar förbund och har våra böcker dokumetnerade hos Författar förbundet samt hos ALIS men tex Journalis förbundet är också knutet till ALIS som hjälper i Upphovsrätt frågor som kan exempelvis hjälpa till när ditt verk
.läggs ut på Internet och/eller lagras i en elektronisk databas,se här Olle Överby ....
.säljs eller lånas ut som E-bok, cd se här Ingemar Nilsson........
och som maud sa i tidigare inlägg att det är svårt i de fall där man sätter ut en bas eller antavla tillgänglig för alla ,då är det inte intrång då är det offentlig och när hemsids ägaren erbjuder Gedcomfil för nedladning gratis kan man inte nästa stund anklaga någon för att själa samma bas ?? det är absurdt och för mej är det inget annat än drulligtatt ingen annan sagt det till honom ...
545
« skrivet: 2005-04-22, 02:26 »
Jag börja mina inlägg med hopp om att man skulle be om ursäkt för man skrivit mitt namn i artiklar som utgivare för Gotlands Cd skivan vilket är FEL jag är inte heller ansvarig för släktforskningen det är Ingemars släkt hans forskning hans hemsida www.anor (min hemsida är www.bureanor .se) alltså lämna mej i fred Olle och Ingemar lös det här själva............. och Jörgen jag orkar inte bjäba med dej om Upphovsrätten Olle har tydligen fatta nånting av det här för nu har han skyddat sin vigselbas där ser du Olle det går att göra så det är tillgängligt för kunder endast. men lämnar man en gedcom fil för nedladdning då har man gjortden basen tillgänglig och offenlig och till och med erbjudit gratis nerladdning ?? hurkan man sen prat om att stjäla basen ?? här Jörgen kommer en anna och säger det jag sagt till dej förut kanske det är lättare att ta emot av Maud Svensson (Mausve) - söndag den 18 juli 2004 kl. 17.30: [Ändra] Som framgår av mina tidigare inlägg i saken går det inte att få alldeles glasklara besked om vad/hur mycket som är tillåtet att kopiera av annans forskning och publicera i eget namn, vilket beror på att det ännu inte finns något rättsfall om intrång i upphovsrätt vad gäller släktforskning. Allt jag hittills kunnat få - och kan förvänta mig att få - från juristers sida är deras bedömningar av hur en domstol skulle tolka URL om den förelades ett fall där en släktforskare ansåg sig vara utsatt för intrång. Men upphovsrätt är en annan sak. För att en domstol ska anse att någon gjort intrång i upphovsrätt krävs sannolikt mer än att personen i fråga publicerat en av annan person tidigare publicerad antavla i x antal generationer, uppställd i gängse form och innehållande kortfattade fakta (född, vigd, död, barn). Detta enligt de bedömningar som gjorts av de tre jurister, varav åtminstone två specialister på upphovsrätt. Med det så lämnar jag den här disskutionnen och väntar på ev ursäkt av berörda Mvh Marc Hernelind
546
« skrivet: 2005-04-22, 01:14 »
Hej Lars! Jag håller på med ett stort jobb att föra alla 40 000 personer jag har imina pärmar justnu är det 26000 så det är en del kvar men den Mariet Bure f omkr 1527 du fråga efter hade jag inte i data basen den fanns i en pärm över bureå on hette Mariet Andersdotter född omkr 1527se stamtavla nedan. Underlagman Anders Olofsson f omkr 1425 Dotter: Lucia (Lussi ) Andersdotter föddes omkring 1455 i Bureåsocken ,(AC),. Hon dog i Yttervik ,Bureåsocken. Källa: Hustru Mariet gift med Jon Karlsson i Tråg Säger att Anders Olofssons i Bure, dotter Lussi Lille Lussi i Viken,Skellefteå hade en halvsyster som var Morfars farmor till Hustru Brita ,ispsae referente[fol. 155r]Genealoica 53 av JB. Yttervik =Viken Lucia gifte sig med Jon Olofsson . Jon föddes omkring 1475 i Bygdsiljum,Burträsksocken (AC). Han dog i Yttervik ,Bureå socken (AC). Han var Hemmansägare av Ytterviken no.7,(ägde hemmanet skiftet 1400 slut -1500 talet början ), Yttervik no.1 delas mellan barnen och Jons efterkommande växer upp på no 7. Jon och Lucia hade följande barn: +Anders Jonsson föddes år 1500. Andra Generation Sven och Gunilla hade följande barn: Anders Jonsson (Lucia (Lussi )) föddes år 1500 i Yttervik, Bureå socken (AC). Född i Yttervik, Skellefteå lfs. Död i Yttervik 7, Skellefteå lfs. Bonde i Yttervik 7 i Båtvik. Hade 14 barn, 11 döda som små. Anders gifte sig med Ranghild Olofsdotter . Ranghild föddes år 1500 i Bäck,Bureå socken (AC). Född i Bäck, Skellefteå lfs. Sven Olssons syster i Bäck, hade 14 barn, alla döda unga utom 3 (Johan Bure). Anders och Ranghild hade följande barn: +Mariet Andersdotter föddes år 1527. Tredje Generation Mariet Andersdotter (Anders Jonsson, Lucia (Lussi )) föddes år 1527 i Yttervik, Bureå socken (AC). Mariet gifte sig med Peder Andersdotter . Peder föddes år 1523 i Uppland . Herr Peder, präst i Vada, norr om Vallentuna i Uppland. Av Stig Rådahl i Anbytarforum tisdag den 25 april 2000 - 16.35: I ärkestiftets herdaminne(Fast/ Låstbom, 1842) står vid Vada följande: 6. PETRUS. 1593. Protoc. s.år: Emellan Hr Pehr i Wada och den djeknen, som på honom klagade om sitt arf efter sin fader i Wada, det han djeknens arf ej troligen förestått, och ifrån sig lemnat hafver, vardt så beslutit, att förb:de D. Petrus skulle på någon tid stå från sitt prestekall, och vinnlägga sig på det skickligaste derom, att förberörde Nicolaus Marci må kunna bekomma en god räkenskap och saken dem emellan kunna vänligen blifva föredragen. Hans sockneboer intercederade väl sedan för honom, men domen gick likafullt i verkställighet. Skall varit mycket bedagad, när han drunknade i Brunnsviken, ej långt från Åhlkistan, hvilket ställe i långliga tider, efter denna olycka, blivit kallad Prest-udden. Var Pr?positus 1550. Gift med Lars Hansson. Bonde i Storkåge 18. Ägare från 1546 till 1568 i Storkåge 18, Skellefteå lfs. Peder och Mariet hade följande barn: Ursila Persdotter föddes år 1553. Fjärde Generation Ursila Persdotter föddes år 1553 i Yttervik, Bureå socken (AC). Hon dog i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Ursila gifte sig med Lars Persson . Lars föddes år 1549 i Hjåggböle,Bureå socken (AC). Bonde i Hjåggböle.Källa :Johan Bureus från Gennealogica 53 ,volymerna X 36 och X 37 Bonde i Hjoggböle 3. Ägare från 1559 till 1601 i Hjoggböle 3, Skellefteå lfs. Nämndeman från 1578 till 1586. Köpman 1599. Lars och Ursila hade följande barn: +Anna Larsdotter föddes omkring 1585. Hon dog år 1648. ps bättre sent än aldrig mvh Marc
547
« skrivet: 2005-04-21, 15:08 »
Det var intressant Anders, anta dom är lika dåliga kålsupare i det här fallet och båda har tagit uppgifter på samma förfaringsätt då borde dom lära sej nåting av det ,och kanske som jag nämnde i tidigare inlägg arbeta tillsammans och var mer nogranna med källangivelser för att få ut en hög kvaletativ bas. det har jag sagt till Ingemar förut jag kan inte bedömma om han tagit från Olle eller någon anna det är bara han själv som vet och samma är det med Olle själv han vet om han tagit från andras baser eller hemsidor.
vilket i sig sjäv inte är Olagligt om man får det från offentliga baser tex så får du gratis uppgifter från Indiko data bas. det är först om man gjort en databas och den är Upphovsrättskyddad då måste man få tillåtelse att få kopiera för eget bruk.
vi sluta vårt hösten 2004 sammarbete pga avstånd när vi båda flyttat så arbeta vi med olika saker och vi har olika släkt vi forskar på han på sin mor sida dvs Gotland och jag på min fars sida dvs VB,NB och Västernorrland och jag har fullt upp med det.
och till ditt tillägg Anders får man väl säga att Gotlands cd Sedan länge slutat säljas därför han håller på med en förbättrad version som sagts tidigare.
548
« skrivet: 2005-04-21, 12:33 »
Ja jörgen man kan skydda sina böcker ,cd och även Hemsida med upphovs rätt geon en upphovsrätts organisation som ALIS. hade Olle gjort det då hade vi inte haft den här disskutionen för då te.ALIS Upphovrätts skyddat hans databas och då hade den varit till för vinning och försäljning och tillgänglig bara för kunder.dvs dom hade kanske Lösenordskyddat basen till kunder, jag vet inte exat vad för metoder ALIS andväder i det sammanhanget. men som jag tolka pagraf två var Upphovsrätten gällde inte när man så att säga Offenlighet gjorde sin databas och kanske till och med erbjöd gratis version genom att kopiera gedcom fil.
då förstår man kanske själv att någon kanske antar erbjudandet ?
Så det var det jag mena med drullig.
Nu menar jag inte att Ingemar skulle ha andväntsig av Olles databas eller att Olles Skulle andvänt sig Ingemar databas som han sålt på cd och om den är upphovrättsskyddad genom ALIS så befinner sig Olle riktigt illa till om nu Ingemar är den gringa typen som är lessen över att han förlorat inkomster på den cd skiva
så kan han anmäla Olle och hur skulle det se ut om Släktforskar förbundet går på Olles linje så är det han som förlorar rätt tvisten.och ni igenom angeläget och i Norge i en artikel utpekat han som syndabock så blir det tvärt om
det är på därför dåligt när ni tar ställning.
men ni ska veta att jag prata med ingemar och bett honom vänta för dom inser snart stt dom tagit fel men det har gått över ett år och ingen ursäkt till honom och jag har bett om en ursäkt att man huvetaget blandar in mej i denna historia när jag har förklarat vem som är ansvarig utgivar vem som upphovskaddat sitt verk och vem som Forskat fram uppgifterna mina uppgifter on grubb hade han redan innan. så jag undrar om vi kan få ett avslut i det här för min del bara en officiel ursäkt av tex Ted Rosvall för jag har inget med detta att göra kanse även Olle vill inse det.
Utan det är emellan Ingemar NIlsson och Olle Överby jag skulle råda Olle till vapen frid
med tanke på vad jag sa innan om ALIS kanske till och med sammarbete Ingemar har jobbat sten hårt i flera månader medgåi genom prästsläkterna i herdaminnet när det gäller Gotländska släkter
för en uppföljare av gotland cd, han tog kritiken på allvar att det fanns för lite källmatreal och så är det kanske med din bas med
jag tycker ni sammarbetar och upphovsrättskyddar den cd ni gör och även den som ni kanske har på datbas,så det inte ser ut som du har nu.
då kan ni bäda få en inkomst på det hårda arbete ni gjort på släktforskningen plus att det kan en högkvaletativ databas för gotland där ni båda har släkt och en speciell känsla för.
Kommihåg allt är inte pengar,utan det finns ett värde i släktforskninen i sej själv och en glädje i och kunna sina rötter.
mvh Marc Hernelind
ALIS står för Administration av Litterära Rättigheter i Sverige.
ALIS kan exempelvis hjälpa till när ditt verk
.läggs ut på Internet och/eller lagras i en elektronisk databas,
.säljs eller lånas ut som E-bok,
.fotokopieras eller på annat sätt mångfaldigas,
läses upp offentligt,
.vidareanvänds i en antologi,
.spelas in som hörbok,
.återpubliceras i tidning/tidskrift,
.animeras och dramatiseras för dataspel eller tecknad fillm.
549
« skrivet: 2005-04-19, 19:52 »
Jörgen Jag är med i Författar förbundet och med i ALIS och har upphovsrättskydd,jag har bara bett om att hållas utanför Gotlands cd skivan som Ingemar Nilsson är ansvarig Utgivare för och ansvarig Släktforskare han är också ansvarig för hemsidan www.anor.se, JAG ÄR ANSVAIRG FÖR BURESLÄKTEN MIN HEMSIDA ÄR WWW.BUREANOR.SE OCH HAR INGEN GOTLANDS CD DÄR..... jag vill att ni rättar det där ni sagt annorlunda så i fortsättningen vänd er till Ingemar Nilsson. och olle kolla upp det här innan du gapar tjuv till höger och vänster .................. 2 ? Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som nedan stadgas, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Såsom framställning av exemplar anses även att verket överföres på anordning, genom vilken det kan återgivas. Verket göres tillgängligt för allmänheten då det framföres offentligt, så ock då exemplar därav utbjudes till försäljning, uthyrning eller utlåning eller eljest sprides till allmänheten eller visas offentligt. Lika med offentligt framförande anses framförande som i förvärvsverksamhet anordnas inför en större sluten krets. och inse att du offentligjorde din bas och att det är fruktlöst att jaga ev spöken som tagit den bas du offentiliggjort.
550
« skrivet: 2005-04-17, 10:52 »
Sen Jan-Christer jo då Olle Överby har pekat ut mej både på rötter och imail hem till mej och en Geir Kamsvaag Berntsen suppleant i Gotlands Genealogiska förening har skrivit en artikel i Norska Anrep (tror jag den heter motsvarande tidningen Rötter) och felaktigt utpekat mej,så visst kan man kalla det förtal. mvh marc
551
« skrivet: 2005-04-17, 10:42 »
Jag förstår att du undrar varför jag kommer ett år efter för det första visste jag inte om den här artikeln förrän en god väån bad mej titta på Gogle söka på mitt namn där hitta jag den här artikel och det var nyligen Jag blev arg av ett par orsaker det är inte min hemsida jag har en annan men vill inte göra reklam för anbytar värden har sagt att jag inte kan göra det.vi har haft samarbeta jag och Ingemar Nilsson 2003-2004 Men det är hans verk han är utgivare och ansvarig. för gotlands cd.1)Klart jag blir arg för man utpekar mej som tjuv av Olle Överby databas på nätet. jag har inte med saken och göra och sen görman påhopp om bristande kallor jag har inte med saken göra jag vill därför att mina rättar till det i en artikel i Angeläget så nöjer jag mej med lite upprättelse.
men vad Ingemar gör vet jag inte för han drabbats hårt ekonomisk av det här så det är möjligt han går vidare,men detär hans sak.
Sen kan jag säga en sak till Olle Överby är man så dum att man sätter ut sin forskning på nätet oskyddat så vem som helst kan ladda ner det om den personen vill så räknas det till att man gjort sin data bas Offentlig så kan man inte komma efter till någon som har liknande uppgiffter på sin cd och säga du har tagit mitt när dom båda har uppgifter ur kyrkoarkiven.jag tycker det är skrämande att han fått sånt ihör i sin drullighet för det finns säkert hundratal som tagit ur hans bas.Jag skriver Böcker själv och vet hur man skyddar Böcker med tillexempel ISBN Nummer och Cd kan man också skydda med sitt id nummer och ljudspår om man går till en firma som tillverkar cd skivor.och vad jag tror så har ingemar upphovsrätt skyddat sin cd-skiva så lagligt så vinner han om han anmäler Olle för att kopierat hans databas för vem har hållt på längst vi i 23 år eller olle?
ville olle Skydda sin bas på hemsidan kan göra det tex med lösenord men det var ej gjort då är felet hans eget om han offenliggjort sin databas hoppa inte på min fd.arbetskamrat och vän för det...
552
« skrivet: 2005-04-16, 23:29 »
Andreas Andreasson Ros född 16 sep 1791 i Jacobstad i Finland var gift fyra gånger
1) med Kristina Andersdotter Flinta också resande född 1792 de hade två söner, ) gift med maria Kristina Almin Åhman REsande bode i svergie och Norge född 2 okt 1793 i falun ,dom hade två söner och en dotter.
3)gift med ovanstånde annan i det tidigare inlägget.4) Gustava Berg hon uppges vara av djup resande släkt född 1815 i Eskilstuna. dom hade två söner och två döttrar.
553
« skrivet: 2005-04-16, 23:00 »
Hej Lilian och Kai jag har lite om min släkting
på farmors sida Andreas Andreasson Ros född 16 sep 1791 i Jacobstad i Finland ,död 1855 i Fors socken (Z)
Han var Hästläkare och Resande.han var gift tre gånger och 1825 var han gift med Brita Helena Andersdotter född 1802 i östmark socken (Z) hon var Lumpsamlerska på Lingonbacka Pappersbruk.
den 23 feb 1826 fick dom sonen Nils Tobias Ros
föddelseplats Högsjö,Västra Vingåkersocken (D)
Han var Häst handlare och Resande
Nils Tobias dömd för 4:e resan stöld till 6 års straffarbete som tilländagår 1886-08-08.
Efter sjätte resan förstöld förlorade han sitt medborgliga förtorende i tio år som räknas från 1886-08-08.Hans foto finns med i fångrullarna
jag kan ge mer om familjen sen vi kan byta uppgifter mvh Marc Hernlind
554
« skrivet: 2005-04-16, 22:31 »
Jag har följt debatten om dyslexi jag är dyslektiker och har grov dyslexi för man kan ha det olika grad och har släktforskat i 23 år hur går det tänker man kanske då vill jag ge ett par tips som kan kanske vara till hjälp.
1) har man grov dyslexi hjälper inte endast rättstavnings program som tillexempel Stava rätt från FMLS (Dyslektiker förbundet) utan man behöver ett progarma med talsyntes så man hör att det låter fel för som ordblind eller grov dyslektiker ser man inte om man missa ett ord eller en bokstav någon stans det äår lika svårt att läar sig det som för en färgblind att se färger. men en stor hjälp i släkt forskningen är när vi skall läsa gamal skrift det är lättare för oss vi är vana att dela upp orden för att tyda dom ibland måst eman dela upp ett ord bokstav för bokstav för att se vad det blir för ord, så i det läget är det en liten fördel att vara dyslektiker. jag hoppas dessa råd kan vara till nytta för någon dyslektiker som börjat släktforska för det går utmärkt med vänling Hälsning Marc
555
« skrivet: 2005-04-16, 11:09 »
Olle nu är det dags att konfrotera dej i anbytar forum jag är släktforskare sen 23 år och jag tar inte forskning från någon annan det är dom som tar min forskning och jag är ansvarig för Bureforskningen mitt lilla bidrag har Ingemar fått om Släkten Grubb och Takstens Hus, Ingemar Nilsson Som är min tre männing på hans fars sida . har själv gjort forskningen för Gotlands cd Skivan det är han sköte barn det är hans mammas släkt som är grunden för cd skivan Han är ansvarig utgivare och det är hans skötebarn han och jag hade sammarbete under 2003-2004 med cd skivorna på det att han var med kopirigten på Bure cd skivan som jag är ansvarig för den kan du komma om du har något så ska du få svar på tal det är mitt sköte barn och jag stod på copyrigten för gotlands cd skivan Men det Är Ingemar Nilsson skötebarn hans forskning som du kommer bli varse om när du får stämningen för att du förstört hans försäljning av Gotlands cd skivan. mej har du förstört rycket för fast jag inte hade medsaken att göra det är förtal jag nöjer mej med att du korrekterar det i rötter atrt jag inte har med saken att göra.
Sen en anna sak jag är författare skrivit en del böcker där har man ett slags idnr som är ISBN nummret som visar att du har upphovsrätten.
samma är det med cd skivor att du går till en skivtillverkare och dom ser till att du får upphovsrätten och dom spärrar cd för copyering med ett slags ljudspår jag är osäker på hur det går till men ialla fall så har cd fått ett id nr också. så det är vad du skulle gjort om du vill ha din databas upphovsrätt skyddad inte sätta ut den på nätet för då kan vem som helst ladda ner det och dom får göra det du är inte skyddad av någon lag precissom du får ta uppgifter ifrån kyrkoböcker ,herdaminnen andra forskare ,det som är kotym är att man anger vart man fått det ifrån tillexempel johan Bure släktbok men du behöver inte göra det eftersom det är offentlighandling så du gjorde din forskning till offentilig handling sen klandtrar du Ingemar Nilsson för hans forskning för att den är lik din ni har ju gått i samma kyrkoarkiv så det är väl inte så konstigt men din häxjakt måst få ett slut så nu stoppar jag dej att blanda in mej mer och rätta till det med en ursäkt här på rötter. Ingemar Nilsson kanske inte lika lätt förlåter dej du har förstört han sköte barn men vad han gör är upp till hono0m.
ps men jag tänkte du också skulle veta att du gjort en dum sak när du offenliggjorde din forskning på nätet så bidrar du till såna här situationer sen gnäller du skäms.
556
« skrivet: 2005-04-16, 04:05 »
Till Ordförande Ted Rosvall !
Det gäller det förtal som pågått i tidningen Angeläget 1mars 2004 och som tydligen driftas i styrelsen.. sidan 7 i artikeln
Dela med Dig av gotlands genealoiska föreningsstyrelse
Iden artikeln förkommer grova fakta fel 1) ansvarig utgivare Ingemar Nilsson för Gotlands cd -skivan ,2) Släkt forskare till uppgifterna är Ingemar Nilsson 3)det är ingemar Nilsson som har släkt i Gotland vilket jag inte har mer än familjen grubb .
Jag marc Hernelind har endast forskat uppgifter om familjen Grubb och takstenshus som.och jag stod på copirigten tillsammans med Ingemar Nilsson, Precis som han när vi arbeta tillsamman stod för copyrigten på Bure cd skivan men Jag var ansvarig utgivare och ansvrig forskare på Bure skivan,vårt samarbete sluta 2004 pga att han flytta och fick andra jobb men han håller på med en ny version av gotland cd som han står för själv igen. är jag tydlig nog.
Därför har jag inte gått i mot attak innan för det är inte min forskning inte heller mitt skötebarn eller ansvar jag är inte heller utgivare men jag är förbannad för man har utpekat mej som icke källkritisk och för att stjäla forskning från nätet jag har forskar i 23 år och hittills har man aldrig anklagat mej för dylika saker jag kräver rättelse snabbt
i Angeläget annars kommer jag att anlita en advokat som rättar ut förtalet emot mej och jag förlorat min ära och herder genom ert förtal.
för ingemar Nilsson Produkt samt han kommer att anlita en advokat för den skada ni åstadkommit för honom ekonomiskt med förtal.
när jag skriver mitt namn på gogle och söker så kommer er förtals artikel fram jag vill ha rättelse på nätet och även att gotlandstyrelse får reda på vem som är ansvarig för cd skivan dom skriver en massa skit om mej om källkritik ect och har aldrig träffat mej. var snäll och ordna upp det här Med vänlig Hälsning marc Hernelind
557
« skrivet: 2005-04-16, 04:02 »
till Carl Sazbad angånde fel i IGI 30 Procent fel är inte så konstigt på grund av att det är en bas kan man säga som fler miljoner medlemar skickat in sin forskningoch den basen är ej rättad men tillgänlig förtillexempel anbyte av uppgifter mellamn medlemar och andra.
deras stora rättade data bas Ancesterfile som arikveras bland annat på cd skivor stora släktlinjer behöver man skriva till dom för att få ut uppgjiter.dis data bas är en droppe i havet gemförelsevis mvh Marc Hernelind
558
« skrivet: 2005-04-14, 18:51 »
Det har talas om i rötter om att Birkarlar inte har med Buresläkten att göra jag gjoren forskning på 50 Birlkarlar som levde i VB obh NB från 1480 talet till 1621 när det blev stadprivlegier på all handel,sådansom birkarlarna höll på med som lappmarks handel och kust handel alla handel skedde nu i städera som Umeå ,Luleå,Kalix ect man upphävde birlkarlsysslan. till min för våning var 48 Bureättlingar och två osäkra om var i från dom kom. men då kommer nästa myt men ingen av burarna till hörde derika Birkarlarna,då lämnar jag detta citat. Birkarlarlaeliten och kronan Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna. Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting. Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki, den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt. Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet. Som jag ser det var 5 av 6 stycken av Birkarls eliten Bureättlingar och sden som inte var det Matti Kurki. vill man läsa mer om Birlkarlar,gå på hem sidan nedan.... http://finnpro2000.netfirms.com/forhistoria.htm#Birkarlar. Ps. Jag återkommer om Seminariet mvh Marc
559
« skrivet: 2005-03-28, 15:16 »
Med andra ord två skrifliga Belägg aom att han
kallas Jacob Lagman som naturligtvis är förknipat med hans yrke han borde finnas med i Domböcker arvtivster och grändragningar av hemman jag kan kolla med Ulf jag är säker på att JB vsste om underlag männen från 1400 talets mitt och under hela 1500 talet där ibland kandu säkert hitta Anders Olofsson och Jacob Andersson.
nu har jag inte mer i frågan att ge jag har citerat Urban sikesborg uppgifter och tycker du att dom är fel får du väl ta upp det och rätta årsboken från 96.
560
« skrivet: 2005-03-28, 14:39 »
Det var verkligen intressanta uppgifter jag kommer att ta med dom till Bure seminariet för disskution.
Saken är den att jag har Urban sikeborgs artikel JB släktbok och tillförlitlighet här hemma.
så min sid angivelsen är inte samma som din från årsboken 96.
Sid 1) Inledning, sid 2) Johan Bure och hans Släktbok , sid 3)Fale hin unge ,sid 4)Fale hin Gamle sid 5) forts. Fale hin gamle, sid 6) Tord i byr aldrig upptagen..sid 7) forts. sid 8)Fales hin unges Ättlingar, sid9)Bureättens egentlige stamfader,Skriftliga källor och sagesmän sid 10) forts Skriftliga källor och sagesmän sid 11)forts.
Skriftliga källan 4,5,6,är direk urbans text med ett tillägg Utdrag ur domboken den 20 jul 1550 lagman då var Lars Olofsson. dom källorna visar bara Släktskapet mellan tex.Anders Jacobsson som var son till jacob Andersson, och att han levat i den tiden.
Den enda skriftliga källan att Jacob Andersson var lagman under 1500 talet var Skriftliga
källan 10.) min faderas skrifter för Uppgiften att Brita Jacobsdotter i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed dotter till Jacob Andersson [Genealogica 53 page 54] i den Skrift Står det att han kallas Jacob Lagman
Obs.att han var nämnd 1485 betyder inte att tan varl lagman då.lessen om det blev skrivet difust där.
Sidan 11 punkt 11. i en sammanfattning av jacob anderssons Sysskon sägs Två av systrarna kommit till österbotten,heet enthera Hu.Lussi att hon var gamle fordeels Hustru wittna Hu.Sara Nils Anderssons i kåge.Olof Biörs fru i Buren,men Jöns karlsson gamle knut Fordeels släkting dotter son bekänner att samma Hu Lussi var föddi wilby,Luleå sn .Erik Perssons dotter ?hennes farbröder Karl och Erik och Hu.Batt jacob Lagman hade inte mer än fyra döttrar ,två for till Piteå och två till Umeå och han hade två söner.
Sammanställning skrivit 8 martii 1608[fol161v]
Christer Winberg somstuderat frågor som släktskap jordeböcker och domböcker under 1500-1600 tal Kunskaper i i sin härstamning långt tillbaka var nödvändig i Arvtvister, grändragningar i socknar som Norrland där skatte bönderna var dominerande så var förut sättningarna att kännedom om hästammning och släktförhållande varstor eller så stor som lagarna krävde.
och JB med stor nogran het skrev ner i släktbok
vilkahemman som ägdes av vem och vem var oäkta ect, även dombocöer noteras med flit av Johan Bure därför har jag svåt att tro att han kalla Jacob Andersson för Underlagman i Västerbotten utan några som helst belägg ?
561
« skrivet: 2005-03-27, 18:42 »
I ovan inlägg avslöjar du vilken liten inblick du har i Johan Bures Forskning och även i Johan Bures Släktbok över Bureätten tilkomst och tillförlitlighet av Urban Sikesborg 1996
sidan 10 Skriftliga källor Källa 4) Ett brev utfärdat av Ärkebiskop Johannes Magnus rörande Kyrkoherden Anderas i Skellefteås Frilledotter Malin gift med Anders Jacobsson iBure (Son till (Jacob Andersson)[Fol.141v-142r]Detta brev som i själva verket är utfört avärkebiskop Jacob UlFsson den 28 feb 1507 ännu bevarat.
min notering.Det här brevt stödjer Jacob Andersson Släktskap
5) Ett brev från 1500 Enligt vilket ovannämde Herr Anders Förvärvat hemman i Kåge,Skellefteå för 70 mark av Stockholms borgaren Lar Botenkarls änka Gunborg [fol.141v-142r]Detta fase brev från den 2 aug 1500 finn likaså i behåll. 47*
47* Utöver detta brev hänvisar JB i sin släktbok till ett annat medeltida dokument från 14328 om Hälsinlands norra gråns,samt anför en uppgift om mantalet på gotland 1413 efter Erik av pommerns Jordebok (Gillingstam 1974,sid 111)
min notering.Det här brevt stödjer Jacob Andersson Släktskap
6) Ett Dombok: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk, två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark.
IFörliknings brevet 20 juli 1550 Anger påvel Skrivares motpart vara Kyrkoherde Andreas Olai (Gift med Anna dotter till Anders Jacobsson i Kåge och per Thomasson systerson till denna anna ,JB har också lagt till årtalet 1550 isin släktbok efter Per Thomasson namn.[ fol 143v] Möjligen är det samm brev som är grun för uppgiften att Karl Mosesson i Bure (sonson till Jacob Andersson )som var tolv man 1550 [fol 145r]
min notering.Det här brevt stödjer Jacob Andersson Släktskap
10) min faderas skrifter för Uppgiften att Brita Jacobsdotter i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed dotter till Jacob Andersson
[Genealogica 53 page 54] i den journal liknade Skrift Står det att han kallas Jacob Lagman och han nämndes tidigast 1485
förslag Läs Urban Sikeborg Artikel från 1996 om JB SLäktbok och dess tillförlitlighet. för det är hans källforskning jag citerar.
562
« skrivet: 2005-03-27, 11:47 »
det var inte något nytt fynd men jag skrev i hop två uppgifter han nämnde först gången 1485.
och det andra var att han nämndes i brev tex.
i Johan Bures Släkt bok av Urban sikesborg 10 skriftliga källor och 8 muntliga källor av sagesmän som rör sig runt 1500-1601, dessa 8 muntliga källor stöds av de skriftliga i sin genealogiska kartläggning.
här är tre skrifliga källor som stödjer Jacob Andersson som släkt och lagman.
1)Brevet utfärdat av Ärkebiskopen Jacob Ulfsson 28 feb 1507.
Eller 2)faste Brevet från 2 aug 1500, som gällde hans son Anders och Kåge Hemmanet.
3)min faderas skrifter för Uppgiften att Brita Jacobsdotter i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed dotter till Jacob Andersson i den journal liknade Skrift Står det att han kallas Jacob Lagman och han nämndes tidigast 1485
Mvh Marc
563
« skrivet: 2005-03-24, 21:33 »
Det är nu 2005 men om någon ännu söcker uppgifter om Beng Gerdmundsson född omkr. 1470 talet död 1543. var gift med Elin Jakobsdotter , dotter till Jacob Andersson Underlagman för Västerbotten, kallas Jacob
Källa:Lagman Nämnd 1485 i dombrev.
Källa:Umeå taxeringslängd 1539 -1549
Källa: Jb Min faders skrift för Uppgiften att hustru Brita i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed dotter till Jacob Andersson [Genealogica 53,pag 54v.]Johan Bure. Se XVII:120579, s
Dom hade åtta barn :Per Bengtsson var bonde i Teg. Nämnd i Jordaboken år 1555-1571 i Östteg, Umeå Kommun.
Erik Bengtsson bytte namn till Beltare
Borgare i Gävle (Johan Bure). Gift med Anna. Född i Rödå, Umeå lfs (Johan Bure).
564
« skrivet: 2005-03-24, 10:37 »
Det här vanligen ingen plats man förknippar med mej kanske,men jag vill inte att andra släktforskare skall falla i samma fälla som jag gjort när det gäller anlinjen till Thord i byr.
1) Johan Bureus tar upp anlinjen till Thord i byr,Men han har inte Thord som Stamfar för Bure släkten.
2) på grund av att från Herse i Selånger bak till Thord som lever 992 finns inget som håller de generationerna samman mer än Herr Peders Berättelse.
3)senare inlagda indicier som lagts dit för att stärka Anlinjen är
A) Birsta Silverskatt funnen år 1835.
I säbrå boken talar man om den som Bures silver skatt,som skulle ha grävts ner av Thords Barnbarn som också kallas Thord som flydde från Blotsven i sitt asa uppror mot de Kristena eftersom de var kristena flydde dom till en plat där dom säkrare kunde bo.
Då är det två saker som jag inte är med på först enligt JB slår dom sig ner i Selånger på en plats dom kallar Bure , där borde skatten vara ner grävd sen flyttar dom till skön och kallar platsen Byrestad =idag blir det Birsta.alltså stämmer inte platsen med där man hittade silverskatten? och varför är det bara i säbrå boken man kallar silverskatten för Bureskatten?i Birsta Burarnas urhem varför kalla man den Birsta Silverskatt kan mynten ochskå vara otidsenliga ?
min slut ledning blir att man försökte stärka anlinjen med påtaglig indicie.
B) Man Försökte knyta Nolby runsten med Skokloster runsten ,ett genom att säga att röd färg var stormansätt och att båda stenar na var gjorda av runmästare och sen använda sig av silverskatten och att bilden på stenarna var ovanliga med hästar och kors ,på så sätt säga dessa stenar hör i hop.
Man lurade mej länge med resonmanget och även Åke Olmarks bok,men jag brukar kolla saker för att vara riktigt säker, jag tala med Helge Gustavsson en chef på runstensverket som snart skall pensioneras han var den som måla i röd färgen på NOlby och Skokloster därkunde man stryka teorin med att det var en stormans färg eller att dom kunde knyta ihop runstenarna på något sätt även om dom hade ovanliga bilder med Hästar och kors, mer än att dom hade syd skandinavisk stil,det visa sig att JB heller aldrig gjort något för att samman knyta de två stenarna inte heller selånger stenen har han knytit ihop med dom andra runstenarna,när han åkte runt i riket att avbilda och tyda stenarna. vad Olhmark fått sin beskrivning i från är inte från JB Närdet gäller Skoklosterstenen min misstanke är att det är en sentida forskare som spridit ut dessa uppgifter,och det är lätt att tro på det när många som indicier tillverkas för att stärka anlinjen.
Det hä kommer inte att tas upp under seminariet för alla där är överens om att JB Har Herse i Selånger som han Burjar med och Som Stamfar för Bure Släkten Fale Bure Hin unge.
det visar också JB Släkttavla som är återfunnen.
565
« skrivet: 2005-03-24, 03:07 »
Det är bland annat två frågor där ur som vi kommer ta upp
1) på grund av den Släkt tavlan vi åter funnit
så kommer vi in på det här resonemanget av Öhman.
När det sedan gäller släkttavlan som en gång var uppsatt på Uppsala domkyrkas södra vägg avritades den år 1711 eller 1712 av C G Fredianus och är tryckt 1910 i Hildebrands monografi över Johan Bureus sida 168. Den som har tillgång till Tyko Lundqvist ”Boken om Säbrå” kan se släkttavlan avbildad på sida 81. Den inleds precis som Urban Sikeborg säger på sida 255 i Släktforskarnas årsbok 1996 med de personnamn som finns på runstenarna i Sundsvall, Bure i Nolby (Norby) och Herse i Selånger (Silagri). Men sedan hoppar Johan Bureus över alla mellanled direkt till Fale hin unge i Birsta (Byrestad)vilket möjligen förklaras av hans förhållningssätt till runstenarna. Johan Bureus anser förvisso att hans släkt utgår från de personer som nämns på runstenarna, men han gör inget försök i släktboken att koppla ihop Fale hin unge med personerna på runstenarna. I släktboken startar Johan Bureus sin genealogi med Fale hin unge. Se sida 248 i Släktforskarnas årsbok 1996 där ett foto av ett uppslag ur släktboken visar detta.
1)Stamfar Herse som är far till Fale hin unge,
alltså Johan Bure gör inget försök att knyta ihop runstenarna eller ange Thord i Byr som stamfar helt enkel för att det är för lite som talar de leden . Min hållning är den samma Mikael Leman så där har en sak mindre att tjata om.
intressant iaktagelse är att Herses vapen sköld har något som liknar en stenbock (min tolkning)vid seminariet visar vi bild av den. angående förbättrat vapen till fale hin unge är det en bra vetskap.
2)Det här har jag försökt att få fram några gånger under mina inlägg men med mitt handikapp kanska det blivit för osamanhängade men Öhmna i sitt inlägg kommer fram till problemt i Johan Bures återgivning av Fale Bure hin Unges Berättelse och det är tiden,eller vad jag kallar de förlorade Generationerna här kommer hans inlägg.
Fale hin unge skulle ha deltagit i dessa stridigheter 400 år tidigare (ca 12 generationer) anser jag vara osannolikt. Det är därför lätt att instämma i Urban Sikeborgs slutsats att ”det är uppenbart att den som försökt passa in legenden om Fale Bure hin unge i ett historiskt sammanhang är JB själv”.
Av ett inlägg från Urban Sikeborg i denna diskussion får vi även veta att det inte är sannolikt att Johan Bureus skulle ha känt till de brev från 1300-talet som omtalar den verklige Fale hin unge. Men dennes existens är inte så avlägsen i tiden (drygt 200 år)
där ser vi att Urban sikesborg är inne på Bygd?n treori om en senare Fale Bure d.y. och man kan läsa vidare i vad den teorin går på.
Men med risk för återupprepning,vi har ett svar som inte säger Bygden eller Johan Bure teori.
utan förklara delar av båda teorierna.
obs.den teori vi har Nils Ahnlund ,Gunnar Lindgren,i Thords databas Angur ,nämner 4 generationer som legat i glömska som löser frågan med tidsgap. den tas upp på seminariet inte här nåttmer nu, jag vill inte ta om saker nu.
så du har rätt att finns intressanta saker att ta upp som han nämner att inte bara acceptera en historia med tillexempel tidsgap,det har jag inte heller gjort men jag har hittat en förklaring som är värd att prövas .
566
« skrivet: 2005-03-23, 22:02 »
Du har nog rätt ,när det gäller stormän det står rätt intressant i den svenska Historien
Den tredje stora händelse som forma medeltidens makt pyramid var Magnus Ladulås herre dag på alnö hus utanför stockholm år 1280,där skapades värdsliga frälset,den som tjäna kungen med ryttare till häst slapp betala skatt där med Uppstod den nya samhällsklassen Adeln.
Detta var riddartiden .......
Stor männens söner började som svenner och väpnare ,och kunde om det var skickliga dubbas
till riddare och kallas herr bara riddarens hustru fick titulreras Hustru,riddarna hade vapen på sköldarna,vapen som senare skulle bli deras efternamn tex. Nattoch dag ,Bielke,Sparre
567
« skrivet: 2005-03-23, 20:34 »
Ingrid Jag skall så enkelt som möjligt förklara
förbättrat adelskap
Vi tar Nils Jakobsson Bure Har adelskap genom börd,
tillhörde de trehundra ätterna av tredje klassen vilka uppflyttades till andra klassen ,även släktvapnet förbättras
Vapenskölds förbättring hände nog oftast då man förbättra sitt adelskap till Friherrliga klassen eller Grevliga klassen.
Michael Jag vet att man kalla adel för stormän under en viss tid och en annan tid kalla man adel för Frälse.
Men Michael Förbättrat adelskap och tillhörande vapensköld förbättring har inget med renovation av gammalt adelskap.
Att det kallas Förbättrat adelskap har jag fått
I Fale Bure Hin Unges fall Genom Berättaren Slaget vid Lena 1208 gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor,
samma var det med Johan Siggesson .
jag tror vi har utömt det ämnet nu
568
« skrivet: 2005-03-23, 11:46 »
Ingrid du tackar michael för vad? förbättrat adelskap är som jag sagt innan Att du först har ett adelskap och grå tex från trejde klass till andra klass,eller mordern svenska mer högadligt tex Friherre ,Greve då kan man för b ättra adelskapet.se exmpel nedan: av Axel Friberg, för din artikel om vapenkronor i Strödda nr 29. Det är riktigt som du skriver, att jag bara nämnde grevliga och friherrliga vapen i förbigående i min artikel (nr 28). Därför vill jag berätta lite mer utförligt om högadliga vapen. Den adelsman som blev utnämnd till friherre fick sitt ursprungliga vapen (Bild 7) förbättrat. Det friherrliga vapnet (Bild  har flera fält, och kronan på verket är bokstavligt talat friherrekronan som kröner skölden. På vardera sidan om kronan finns en hjälm med friherrlig krona. Om en friherre blev upphöjd till greve, fick han förstås ett grevligt vapen (Bild 9). Vanligtvis förbättrades det friherrliga med flera fält när det gjordes till grevligt. Ovanför den stora skölden placeras tre hjälmar med grevliga kronor. Den fiktiva släkt, som jag här har tagit som exempel, har ett släktvapen med s.k. störtad (neråtvänd) sparre som sköldemärke. Som synes förs detta ursprungliga vapen av alla tre släktgrenarna/ätterna. Hornen finns också med som hjälmprydnad i alla tre vapnen. Yxan som är ny hjälmprydnad på friherrevapnet syns också på grevevapnet. Högadliga vapen har ibland sköldhållare, som ofta är djur, t ex lejon. De håller skölden, en från vardera sidan. Grevar och friherrar kan även föra hela skölden eller enbart stamvapnet utan hjälmar. En stor grevlig resp. friherrlig krona kröner då skölden. Vad jag här i korthet har skissat gäller i huvudsak, men undantag finns. Jag lova förklaring nu har du fått den som jag sa i inlägget ovan det blir det sista till jag ser det mer givande att lämna inlägg här.
569
« skrivet: 2005-03-23, 00:07 »
till Anbytar värden låt mej åtminstone förklara efter på hopp av Michael och till vi?ss del del Vad Jag menar med halv Häst och till hälften grip, spjutet genom halsen är det gula spetsiga i ena sidan som går igenom nedere delen av hjälmen.grind som jag kallar det kallar du sluss port det är ju bara olika beskrivning en sämre av mej , Lagerblad kallar jag de gulabladen på hjälmtäcke,
ni hånar en person för han beskrivning och om han råckar tro på Bygd?n , Elgenstrierna, Collmar,Johan Bureus... forskning kan inte Mickael Lehman disskutera längre utan kalla mej trög ,jag kallar inta han trög för han inte håller med mej i de teorier,eller har svårt att koppla i vissa situationer , jag stödjer men han kan inte argumentra på ett posttiv sätt det är det jag tror man kan på seminariet så lyssnar man på varran och olika teorirer utan såna på hopp som ofta sker här vilket gör att jag tyvärr har beslutat mej att jag för mina disskutioner där jag inte får såna här på hopp jag tycker emellertid att många är civliserade men du har ett litet gäng så förstör disskutions klimatet här ,för min tro att här i sverige har du rätt att lägga in inlägg med frågor ,din tro i slkätforskningen,byta uppgifter utan att någon talar om för dej hur det vad du skall tycka och att det finns bara en rätt forskning och den sitter dom på. jag hoppas du vågar sättin mitt inlägg för disskutera hur ni skall komma till rätta med ert problem att allt färre vill skriva något här på grund av hur ni möter folk med olika åsikter. så för din info jag planerar inte det här Seminariet Utan MGF /tjaoo Marc
570
« skrivet: 2005-03-22, 19:35 »
så här står det under Vapen Skölden
2231. af Bur?n
Adlig enligt 37 ? 1809 års regeringsform
inget annat tex Bur?ns ..
571
« skrivet: 2005-03-22, 19:26 »
tack Mikale nu fick du rätt vapensköld upp det är skillnad också i färgerna blå och gul dvs .folkunga färgerna som i Bure nr 126. Jag minndes fel med ryttaren jag rättar mej själv där. på den här skölden ser man grinden som öppnas för han har med Krönikeboken, han får förbättrat adelskap,du ser dessa lagerblad som också finns på Bure nr .126 samt hjälmen med ett spjut igenom halsen vilket representerar Fale död och halva hästen som bär på Seger vimpeln.
Af Bur?n var det mickael och som jag sagt tidigare inlägg *rättelse i texten samma adelsvapen som Anders Jacobsson också hade.adelsvapen 2231 Af Bur?n det är bokstaven n som är tillagd på senare tid.
Ungefär lika var det med Sckanke Örjan Karlsson Adlades Sckanke samma vapen sköld användes senare av en ättling som adlades Sckunke samma vapensköld märke men Bokstaven e hade tillkommit.
ni säger Marcs fantasier nÄr det Gäller Johan Siggesson och Christiopher Siggesson Adldes Af Bur? har jag citerat Bygden ,Collmer ,Laurenti jacobi,Elgenstierna som och Urban citera Om Johan Siggesson och hh Anna Stensdotter (Ulv), se ÄSF I, s 308, tb 20. vi har ett datum 25 Sep 1572 som dom adlades av johan den III.
två herdaminnen Källor i andra hand kan man säga sammanställt av Bygd?n -Härnösand och collmar Strängnäs stift sen en första handskälla Lars Jacobsson kyrkoherde i skön berättar om hur Johan siggesson hämtar krönike boken och vapen skölden på hans tid som kyrkoherde. för att förbättra sitt adelskap genom börd.
svar till ingrid Förbättrat adelskap genom börd var tex Nils Jacobsson genom börd var en bure men förnya sitt adelskap i och med att han blev Burgreve till Burensköld,Johan Sigesson var överste och Ståthållare och förbättrade sitt adelskap på samma sätt till Af Bur?.
Bara för jag förespråkar Bygd?n ,Elgenstrierna,Collmar,Johan Bureus... iden här frågan är det långt ifrån fantasier.
Märk väl att det är en person jag är osäker på eftersom det bara finns ett ställe där det står af Bur? ,Elgenstierna och Johan Bureus ,collmar,Bygd?n stödjer inte honom alla kallar honom Anders Jappson så det är bara det dokumentet som dater jan 1500 där det af Bur? och det kan vara en efter konstruktion där det helt enkel skulle stå av Bure med gammal svenska af Bure dvs en ättling av Bure. jag har hela tiden tagit med honom men börjar mer och mer tro att det är en efterkonstruktion.
så Björn och några andra bli inte så uppretade när jag står för i det här fallet Bygd?n ,Elgenstrierna,Collmar,Johan Bureus... forskning det är inte mina Fantasier utan ders forskning som jag tror på hittills har inget bättre argument fått mej att ändra min tro på deras åsikter.
572
« skrivet: 2005-03-22, 16:56 »
Nils olof Jag kommentera inte Urbans Inlägg därför jag höll med det visa sig i mitt inlägg mot Carl Mvh Marc
573
« skrivet: 2005-03-22, 16:54 »
Michael Lehman du Skickar ju inte hela vapenskölden nr. 2231 ,det fattas ju överdelen jag har ju försökt att skicka in en riktig Vapensköld från cd -skivan ,över halvan är en hjälm med ett spjut igenom halsen och halv häst och en ryttare med en vimpel sen är den mer mörkblå och gul jag hoppas någån annan som kan få in bilder på rötter kan sätta in resten av vapenskölden,men även den nedre del av vapen sköden har en historia det en väg fram till öppningen där över är en bokrulle som symboiserar krönikeboken på fales bedrifter som behövs för att förbättra adelskapet när någon skickat inresten av vapenskölde kan jag förklara vad spjutet ,vimpeln,halvahästen betyder.
574
« skrivet: 2005-03-22, 11:34 »
Jo,det står det,
Av Marc Hernelind - tisdag den 22 mars 2005 kl. 10.51:
längst ner på inlägget utdrag:
Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax).........
så jag undrar ibland vem av oss som förivrar sig . nåja no problems vi hörs mvh Marc
575
« skrivet: 2005-03-22, 11:16 »
snälla Björn läs rätt gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax)
576
« skrivet: 2005-03-22, 11:13 »
*rättelse i texten samma adelsvapen som Anders Jacobsson också hade.adelsvapen 2231 Af Burén
det är bokstaven n som är tillagd på senare tid.men går man igenom hur vapen skölden ser ut ser vi att det är den till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar
Ungefär lika var det med Sckanke Örjan Karlsson Adlades Sckanke samma vapen sköld användes senare av en ättling som adlades Sckunke samma vapensköld märke men Bokstaven e hade tillkommit.
577
« skrivet: 2005-03-22, 10:51 »
Av Marc Hernelind - tisdag den 15 mars 2005 kl. 18.16: [Ändra]
1) jag säger att Bureätten är en stormansätt eller en adelssläkt som har förbättrat sitt adel skap minst tre gånger.
andra gången) Af Bur? Adlades Anders Jacobsson jan 1500 och Johan siggesson och Christopher Siggesson förbättra sitt adelskap till Ståtthållare på kalmar Slott,Adlades 25 sep 1572 och var femmänningar med Anders Jacobsson.
Han var Underlagman för tredje generation i rakt led för Västerbotten man förmögen och Adlad jan 1500 af Bure, samt ägare av Grande-Godset.Född i Bureå ,därefter flyttar han till Kåge och genom giftemål ägare till Grande-Godset
Malins far Kyrkoherde Andreas köpte år 1500 Grande-Godset åt sin dotter för 70 mark av en stockholm Borgerska,hustru Gunborg änka efter Lars Botnekarl,när gamle Andreas dog 1506 överläts hemmanet till dotter Malin och mågen Anders Jacobsson,Bure,detta bekräftades av Ärkebiskopen i,ett brev den 28 feb 1507.Död före 1539 i Kåge
(enligt C.H.Nyström i Bureå skrifter,tvenne unika 1500 talsbrev)
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572 .och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses.
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .
Larurentius Jacobi Kyrkoherde i Skön 1555-1598 Skulle ha för sonen (Peder Laurentius kyrkoherde i skön ) Hur Johan Siggesson bördig från skön hade tagit ner den vapen sköld som satt på Kyrkoväggen i Skönskyrka, och skulle ha burit samma vapen märke som som fanns på Fale hin unge gravsten.och som motivering därtill för herr Lars uppgivit att det till hörde hans släkt . Samt tagit med en Krönika skriven om Fales Hin Unges bedrifter nerskriven av Herse Bure hans son., han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.
Källa: Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,Bygd?n 1891 sid 57ff.,Johan bure volym genealogica X:53
Johan Bure hade interljuvat Jon Nilsson lagläsare i Uppland den 15 feb 1613 (som då var 20 1/2 år gammal)
,vilken umgåtts med Johan Siggesson och en Brådhwidsom känt familjen ich vistas på Johan Siggessons gods
på Stävlö.Dessutom hade han den 30 jan och 6 feb 1613 talat med gamla Hustrun Christin M. Pvåwel Skuts. Som vittnat att den som hade Anund Steenssons syster,som hade varit iTyskland med en av K.Göstafs fröknar ,och hade bekännt för H.Margareta Jöran Gullsmed j Enköping när han kom i från Norrlandatt han var av Bure ätten. [fol.145r.]
Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.
Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som kyrkoherde i Skön. Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat honom adelskap. Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke ett spjut genom halsen av en halv hästfigur, samma vapen som Anders Jacobsson av Bure senare fick.
Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Svante Sture och Kristina Gyllenstierna. Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott,Johan och Anna begrovs i Åby kyrka vid Kalmar
Johan Siggesson af Bure enligt Johannes Bureus och Leonard Bygd?n
Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.
Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som kyrkoherde i Skön.
Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat honom adelskap.
Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, samma vapen som Anders Jacobsson av Bure senare fick.
Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax).
Johan Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott.
gammalt inlägg som dammas av på nytt till pga Michael Lehman ihopblandning Mvh Marc
578
« skrivet: 2005-03-21, 22:12 »
svar till carl sazbad:Jag har aldrig kallat Andreas Laurentti för Bureus inte heller Johan Bure har gort i något jag läst under mina 24 år .
detta är vad jag fått fram om Anderas Laurentti Björnram
Adlad Björnram efter år 1583,Han utnämdes av Erik XIVsom kyrkoherde i Umeå år 1561,1570 flytta till Gävle som Kyrkoherde där han ocskå blev Landsprost för Gästrikland 1570-76 då han förordnats till superintendent i Växjö Stift.Biskop i växjö omkr 1580 , Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskops invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karlsfurstendömen)infunnit sig,Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234.
och jag ser även att Urban Sikesborg reagerat på ditt i det här fallet grundlösa påståendet ..
579
« skrivet: 2005-03-21, 21:56 »
Svar till Anders Berg det finns en officiell inbjudan från MGF sedan släktträffen förra året han den planerats den lördagen den 9 april kl.10 startar det i Kfum lokal torggat 29 alla är välkomna ,dom 3 posetiva Jag ,Ulf ,Karl-Henrik har redan räknas upp och moderatorn är Thord ,det som har tagit lite tid är för Rolf Lusth att få ihop Dom kritiska till Johan Bure forskning Jag tror att Erik Holmlund takat ja men tyvärr har flera tackat nej,han försöker att få tag folk,bland annat dej Lennart Lindström att medverka i panelen,jag vill passa på att säga att Lennart Jag gillar dina inslag ,du är påläst och vet hur man debatterar, så om du läser det här ring Gärna Rolf Lusth Kassör på MGF samt arrangör han saknar 1-2 personer så Anders Berg mitt förlag det är att även du ringer honom han har fått skjuta på sitt klartecken på grund av brist på deltagarei panelen, ring ni två så vi kan få igång det första ordentliga Bureseminariumet.jag tänkte först räkna upp dom 50 birkarlar som jag och Sten lundgren kartlade 1400 talets slut 0ch över hela 1500 talet i Västerbotten och även Norrbotten det visa sig att alla hade bure ankyntning och att i en del släktlinjer kunde man följa far till son neråt några generationer.
men detkänns som jag spara mitt krut till seminariet,för när såna meriterade forskare som Carl Szabad misstolkar mej hela tiden tillex.förra inlägget tror han att jag och Bygden inte skulle känna till att man andvände romersak bokstäver på 1300 talets gravsten i stället för våra siffror vi har nu. vad ihela friden fick dej att tror det .bara för att jag sa att Bygd?n int kunde läsa hela årtalet ,hade du var nöjd om jag sagt tredje romerska boskaven var suddig eller oläslig. pedanter i överkant.
och i sista inlägget håller jag med Urban sikes borg att kalla Johan Bures Forskning för falsarium tillex. Underlag i västerbotten man Anders Olofsson född omkring 1425 och hans Son Jacob Andresson som kallas Jacob Lagman inte skulle levat eller falsarium ? här är en källa förutom Johan Bures forskning Han var Underlagman för tredje generation i rakt led för Västerbotten man förmögen och Adlad jan 1500 af Bure, samt ägare av Grande-Godset.Född i Bureå ,därefter flyttar han till Kåge och genom giftemål ägare till Grande-Godset
Malins far Kyrkoherde Andreas köpte år 1500 Grande-Godset åt sin dotter för 70 mark av en stockholm Borgerska,hustru Gunborg änka efter Lars Botnekarl,när gamle Andreas dog 1506 överläts hemmanet till dotter Malin och mågen Anders Jacobsson,Bure,detta bekräftades av Ärkebiskopen i,ett brev den 28 feb 1507.Död före 1539 i Kåge
(enligt C.H.Nyström i Bureå skrifter,tvenne unika 1500 talsbrev) så ge dej Carl dess Underlagsmän har ofta något medeltida dokument som stödjerdera yrkesutövning. men jag som sagt kommer att dra mej undan nu under påsk och förbereda lite för seminariet så farväl för nu hälsn. Marc
580
« skrivet: 2005-03-21, 10:37 »
Som sagt för att få flera timmars utömmande svar på dina frågor behöver man vara på seminariet svare är upp delat på tre experter inom olika områden. Jag hoppas du respekterar att jag inte här och nu går in på mina kollegors områden men jag är säker på att du kommer att få disskutera efter seminariet alla 8 frågorna och för hoppnings vis är dom summerade av någon som nils Olof som summera mej på ett bra sätt ,för mitt handikapp blir tyvärr på ett sånt här forum tydligt när jag inte får mitt inlägg korrektur läst först vilket också kan göra att jag missuppfattas.
1) ett kort svar är att de förlorade generationerna på 150 tas upp av dessa tre även Thord Bylund i sin data bas dessutom knyts 3 av dom samman som far och son.
det här kommer att tas upp på seminariet av 3 orsaker
A) det påverkar vem som var Stamfar och då menar inte jag eller Johan Bure,
Thord i Byr vi har tagit med linjen i forskningen men sagt att det inte finns belägg ner till Thord i Byr,men rent historiskt fabler eller inte så tycker jag att man behåller linjen till man motbevisat den och det har man inte. Utan frågan blir vilken Herse Falesson vi vet Johan Bure Stamfar var Herse Falesson som levde levde 1140-1180 talet hans Son var Fale(Bure)hin Unge levde 1161-1210 genom sitt hjältedåd vid lena 1208 förbätta an sitt adelskap genom dubbning och ficke en n vapen sköld med en böjd bepansrad arm (för att Fale hade burit Erk knutsson och räddat honom från sverkers arme Eriks hade blivit dödade i västergötland Fale som var deras informator på Älgarås rädda undan den unge erik knutsson han tog honom till sin hemgård i skön sn där han var två år till han mannas (myndig i dag 18 år) då samla Fale ståthållare för norrland ihop tupper från jämtland ,hälsingland ,dalarna,Norrland och fick hjälp av norrmännen möte upp Ståthålaren för västergötland som var Sunne Folkesson vinner slaget vid Lena genom ett pilbågsreng strids konst var känd av korsriddarna ,tack vare att fale vann slaget åt Erik Knutsson så fick han stora jord förläningar och stor rikedom,på hans vapen fanns också de korslagda norska yxorna och vapenskölden hade folkunga färgerna med lagerblad som i en krans runtskölden blå och gula sen fem stjärnor för de med hjälparna uppräknade ovan. Bygden vill ha Herse falesson 1350 som stamfar son Till Fale Bure d.y. Lag man i skön levde 1320 och för att han skulle ha en sån vapen sköld leta Bygden efter liknade historia nu är jaginte insatt i den tillexempel som Sten men jag tror att det innfatta Erik den halte (Erik Eriksson)och ha med Håtuna leken Att göra ni som tror på den terin får gärna rätta mej och ge en korrekt bild.
B) blir en tidsluka som fylls av de tre personer jag nänt förut men inte medvetet men de tre går så långt att ha Fale (Farteng) bure d.ä. levde 1240-50 talet Landsdomare i Skön nämnd 1300 -1314
påstås vara död 1324. en rik Storman finns i som ägare av flera fiskediplom från medeltiden ett bekant Diplom från 27 feb 1314 kan man läsa att Fartengs Födelse ort Farthiengo de Herbeby stavas i ett annat diplom Herkeli som Norlander förmodligen träffat rätt när han sagt Herlekien är identisk med nuvarade Holm sätteri i Ångermanland.och iett par medeltida brev tex. och då blir frågan skall Fale (Farteng) bure d.ä. vara Stamfar? ellere skall vi söka vidare ni vet mitt svar. all den här text på ett kort svar på fråga ett. det håller inte du får vänta tills seminariet har varit.mvh Marc
581
« skrivet: 2005-03-20, 21:56 »
till Jonas Kruschner det stämmer att det var den artikeln av Erik Gunnar Lindgren: Om Fartegn, en ångermanländsk storman : jämte anteckningar om männen i hans släktkrets (särtryck ur Ångermanland nr 12, 1972) Dens: Landsdomarsläkten i Norrland (särtryck ur Ångermanland 1974, med Nils Ahnlund avses möjligen hans Norrlandsexcerpter (L 69:576) i Kungliga Biblioteket. Det är en samling strödda anteckningar och utdrag ur olika källor och tryckt litteratur utan någon bearbetning.... det stämmer till en viss del dom har sammlat på medeltids avdelningen en sammaställning av hans Norrlands experter(L69:576)
Dom två och Thord Bylund datbas Angur nämner om de förlorade generationerna och stödjer på det sätet Johan Bure Släktforskning.
jag vill nämna något om källor medeltiden har inte primär källor som forskningen i vår tid som tex.dopböcker som skrev i i samma tillfälle som det gjordes.
Det är några saker som man får tänka på 1) det finns inte så mycket källor överhuvud taget.2) herdaminnenna och adelsgenealogin blir viktigare när källor saknas, medeltida brev och dokument blir den tidens Primär källor,krönikörerna och sagesmänen får en viktigroll ev muntliga berättelse som återges är källor ,till och med för ossi dag ,när vi bandar in våra äldres berättelser,så räknas det som källor. se urban Sikes borgs källor ifrån Johan Bures Släktbok 96 så ser dom ut, som dom jag har givit här skillnaden att såna som Michael leman tror att det är mina källor.Urban beskriver problemt på sammasätsom jag att mycket är byggt på Mutliga traditioneroch krönikörer som jag skrivit ner tidigare sen har Johan Bure ett tio tal dokument från från 1400-1500 tal som han anger som skriftliga källor.med tanke på det så har vi en hel del nyheter som diskuteras på seminariet
1)försvunna gennerationerne
2)rika Birkarlar bureättlingar och deras kartläggning ,
3)kolonisation och bebygelse uppodlingav fisk 1300 talet stöds av Medecinsk historiskt ,och stöds av medeltida brev 1327 och att Bure skulle vara en av de 5 stormänen som var inblandade.
4) Bure en Stormansätt? varför annars över 72 Adliga ätt ingifta från 1300 tal-1900tal inte endast efter 1600 tal Björn mellan 20-40 Avadelsätrterna gifte in sig från 1300 -1500 talet och varför så mycket kyrkoherdar ,Biskopar och tio Ärkebiskopar?
5)Nya Fynd Johan Bure släkttavla, franciscan dokumentet, Nyare kopling genealogisk för Johan Siggesson Släkt en Brorson gifter sig Jacob Zebrozyntus Bureus dotter. ect.
jag vill tala om att min 1600 tals forskning är full av källor på sedvanligt sätt fbu,vbu,dbu,mtl,hfl,ect och anses av många som full med källor lika dan var Johan Bures släktforskning på 1500tal och 1600 tal oerhört korrekt och till grund för många släktforskare ci dag. men när det gäller medeltids forskning så gäller lita andra saker som nämns ovan .
du kommer att märka att du hittar färre dokement som visar något fel i Johan Bures forskning.
mvh Marc
582
« skrivet: 2005-03-18, 18:13 »
Urban Jag trodde Karl Ingvar Ångström till frågat dej att vara med i Den Kristiska sidan till Johan Bures forskning det är 3-4 stycken sen är det Dom som är positiva till Johan Bures Forskning som tar upp ev nyheter och det blir säkert intressant med en så duktig moderator som Tord Bylund,Urban har du ej blivit tillfrågad att vara med i Panelen av dom önskar jag att du ringer mej 016-5516800 för då kan jag ordna att du får vara med på vår sida i panelen för det är jag som väljerut mina med arbetare och det vore synd om en man med din kunskap om Johan Bures forskning inte fanns med i pannelen ,ursäkta mej Anbytarvärd för jag har inte kunnat nå Urban Sikesborg tidigare försök att inbjuda honom till seminariet.
583
« skrivet: 2005-03-18, 11:21 »
Till Jonas Kuschner tyvärr är det långt ifrån nuvarande ämne men om du kan kolla medeltids avdelningen på riks arkivet så får du deras forskning eller sök på närmaste biblilotek om du kan fjärr låna deras artiklar.
Innan ni frågar vad det är för vittnen på fala hin Unges historia tar jag upp dom här som hjälp till disskutionen.
Vittnen till Krönikeboken om Fale Bure hin unge Bravader som Förbättrat adelskap som adelsvapen.
Simon Skrivare ,och Herr Peder Ii Öregrund två stycken på 1400 talet skrev om Fale hin unge
Sen var det muntliga berättelsen av herr Peder i Skön given till Johan Bure given på1500 taletsslut/1600 talets början. Ingen av dessa är samtida.
1)Men det finns en samtida Kyrkoherden i skön åren 1555-1598 Laurentius Jacobi
Han skall ha berättat hur Johan Siggessson bördig fån skön ,tagit ned den vapensköld som funnits uppsatt i sköns kyrka och som burit samma vapen märke som Fale Hin Unges Gravsten.
2)Herr Peder i skön Kyrkoherde åren 1598-1602 kan ha sett Krönikeboken ungefär den tid då Johan siggesson hämtat den han berätta detaljrikt om Fale hin unge för Johan Bure när han var där 1600-1601 ,så Bygden fick sin historia från en samtida Johan Bure.
Vittnen och Vittnesmål om Johan Siggesson och Christopher Siggesson Adlande
25 sep 1572 Bygden och Collmar skriver samma datum då Johan den III.
Johan Siggesson Adlas och får en egen vapen sköld, de som också var vittnen var de familjerna till Johan och Christoper och de ingifta adels familjerna som Ulv och tex Schillerfelt.
Elgenstierna ,Palmsköld Stödjer ju det.
Vi har spårat skölden enligt uppgift till Åby kyrka ,
men letar ännu efter krönikeboken vilken skulle kunna bli det avgörande indiciet för att sen kalla det Hållbart .Mvh Marc
584
« skrivet: 2005-03-18, 09:52 »
Jag har prata med Sten Rigdel om inläggen i rötter och hans sammans ställning visar i stor grad det som jag sagt i tid?gare inlägg att Johan Bure teori om Fale Bure hin unge står sig stakare än Bygden teori med Fale Bure d.y. en lagman som lever 150 år senare vad gjorde han för stor dåd för att dubbas och få den adelskölden + nej det är helt klart än senare släkting.i både Collmars Herdaminne och i bygde?n åter ger hur Johan Siggesson tar med sig apen skölden och Krönikeboken för att han tillsammans med sin bror Christoffer skall förbättra sitt adeskap genom börd.sen har vi Simon skrivare och herr Peder i öregrund, de är fem som skildrar den historian och Herr Lars Kyrkoherne iskön är samtida vittne som säger att Johan siggesson tog med sig Krönikeboken och vapen skölden,så många vittnen räcker i domstol för att dömma någon? men vi är försiktiga och kallar det Indicier. och mer kommer det av indicier men det kan vara intressant att höra vad som sägs om dessa indicier.
585
« skrivet: 2005-03-18, 09:26 »
Nils Olofsson har rätt det är den artikel som Sten Rigedal skrivit på sin hem sida med lite hjälp av min uppgifter som han fått i filer innan men så äran för att sammanställa det hela är hans och jag missa att skriva hans namn , men jag skriver under på åsikterna för det var dom som jag hoppas få en disskution om dessutom vill sten att Jag skulle sätta in inlägget. mvh marc
586
« skrivet: 2005-03-18, 01:21 »
Hembygdforskaren och hedersdoktorn Reinhold Olsson berättar i ”Ur Skönbygdens historia” sägnen om Fale Bure, vars griftesten finns i vapenhuset i Sköns nuvarande kyrka byggd 1847. Den grå stenhällen mäter ungefär 1,3 * 2,3 m och är omgiven av en fris med solkors i de fyra hörnen eller malteserkors som Reinhold Olsson antar. Vapnet består av en pansrad arm med stålhandske, där ovanför en hjälm och två vapen yxor i kors. Under den nedan nämnde Laurentius Jacobi tid fanns också en bemålad vapensköld och en bok med släktkrönikan förvarad i kyrkan. Klenoderna bortfördes i slutet av 1500-talet av en släkting, Johan Siggeson född i Byrestad (Birsta) och senare genom gifte med Anna Stensdotter bosatt på Svartingtorp, De värdefulla föremålen kom därför att hamna i Åby kyrka vid Kalmar.
Fale Bures gravhäll tecknad 1869 av Nils Månsson Mandelgren. Lägg märke till de åtta fördjupningarna på hjälmen.
Den förste upptecknaren av sägnen om Fale Bure är Sveriges förste riksantikvarie Johannes Bur?us, som besökte Skön 1601.
På väg till Skön, strax norr om Sundsvalls centrum, besökte också riksantikvarien den runsten, som ligger vid Tunavägen i Nolby, Njurunda, strax söder om Sundsvalls centrum. Runstenen, 2m hög, ligger i det gamla kulturområde, som i en framtid står i begrepp att genomkorsas av den kommande nya E4. Området har ett stort antal gravhögar från tidig järnålder, bl.a. den största norr Uppsala med en diameter av 40 meter.
Stenens text lyder: ”Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure, Fader sin. Men Fardägn (farthaihn) märkte. Namnet har sedan omvandlats till Fale (med tjockt l) enligt Reinhold Olsson.
Johannes Bur?us besökte också Selånger med en annan, numera försvunnen runsten med Burenamn. Bureus avritade stenen, som säger att sönerna Sigurd och Tore, Heden och Härser reste denna efter Bure, fader sin. Kanske var de båda stormännen bröder hitflyttade som sägnen vill berätta från Skokloster, där ytterligare en sten finns rest efter Tord Bure.
Den dåtida kyrkoherden i Skön, numera en församling inom Sundsvall, Petrus Laurentius, var sagesmannen, som återberättade utsagan från sin far, Laurentius Jacobi, kyrkoherde i Skön (1555 - 1598) och företrädare på tjänsten. Jacobi var deltagare i ståndsriksdagen 1595 och själv född i början på 1500-talet.
Erik den Helige tillfångatogs och avrättades 1161 av den danske kungen Magnus Henriksson, på mödernet av stenkilsätten. Hälsingarna reste sig då och tågade under Fale den äldres ledning söderut och slog kung Eriks banemän, men Bure d.ä. blev själv dödligt sårad. Denne Buren skulle ha varit lagman över Hälsingland och under Erik den Helige deltagit i korstågen i Finland. En djärv teori menar att dessa hälsingar skulle sjöledes deltagit i den första koloniseringen av Nyland och vara de som givit namn till huvudstaden Helsingfors.
Fale Bure den unge, Son son till den äldre, som också varit i tjänst hos Erikssönerna, lyckades rädda Knut Erikssons son Erik, sonson till Erik den Helige, vid Älgarås 1205, där kung Sverker d.y. var ute efter att mörda de fyra kungasönerna av Eriksätten. Fale Bure d.u. förde nu kungasonen till sitt säte, Byrisholm, där kläddes kungasonen i ”bondhakläder” och fick i hemlighet växa upp där, tills han blev femton år, då han ikläddes ”högtijdelig kläde”.
Männen i Medelpad, Hälsingland, Jämtland och Ångermanland reste sig, tågade ned till Västergötland, drev iväg jutarna och satte Eriks son på kungatronen. Fale Bures trupp gick således emot Sverker Karlsson (son till kung Karl Sverkerson) och jutarna i slaget vid Kungslena 1208 och Gistelren 1210, där Sverker stupade och därmed också det danska inflytandet var slut. Erik gifte sig med Valdemar Atterdags dotter och blev 1210 den förste svensk kung som krönts.
Gestilren katalogiseras av Guillou som det svenska Gettysburg, alltså platsen för en riks enhets födelse.
I förläning för sitt hjältemod och sin trohet fick Fale den unge Medelpad, Jämtland och Ångermanland upp till Strinne i förläning, likaså förbättrades hans gamla adelskap och han fick det vapen som finns på griftestenen. Detta enligt Johannes Bureus berättelse i hans verk Sumlen. Bure skulle alltså vara Sveriges första adelssläkt långt före ätten Bielke, som brukar anges som den första inhemska adelsätten, vars anfader var riddaren Ture Kettilsson, död 1322.
De två korslagda slag yxorna av norsk modell skulle kunna vara ett tecken på att Fale och kungasonen haft kontakt med norrmännen för att få deras stöd. I det gamla bygdespelet Fale Bures Ring, skrivet av Adolf Råde och under många år uppfört i Ramsele sägs också att Fale Bure den unge och prins Erik skulle ha tagit vägen över Ångermanland till Norge
Birsta, Bures stad, tillhör de orter vid Indalsälvens nedre flodområde, som har mycket gammal kultur. Birsta med Sköns hamn var centrum. Namnet Skön, enligt vissa uttolkare, syftar på den glänsande vattenspegeln som mötte de första inbyggarna, som mycket väl kan ha kommit västerifrån.
Fynden i Skön från stenåldern är få. Jägar- och fiskarbefolkningen lämnade få fynd efter sig. Dock finns 300 fornlämningar runt den i forna tider breda havsvik, där Ljusta bäcken nu mynnar. Stor högar vittnar om en tidigt utvecklad jordbruksbygd och det syns som Skön var en färdigbildad socken redan på 1100-talet. Ifrån bronsåldern märks bland fynden bronssvärd, holkyxa och bronskniv funna i Skönsmon. Bronsåldersrösena vid Kumo med sina stenkammare och utsikt över Sundsvallsfjärden har ett magnifikt läge.
Från denna tid är hoppet mycket stort till nästa fyndperiod som börjar först från 300-talet.
1835 hittades i Birsta en silverskatt daterad till tidigt 800-tal. Skatten innehöll bl.a. arabiska mynt. 1889 hittades i Sund ännu en silverskatt från början av 1000-talet med mynt från Ethelred II och Knut den Store samt dansk och tysk prägling. Parentetiskt kan nämnas att ännu en silverskatt i landskapet hittades i Stige 1903. Den skatten innehöll 3,5 kg silver i form av smycken, tenar och mynt från bl.a. Ethelred II i England och vår förste döpte kung Olov Skötkonung. 100 år efter fyndet 2003, visades en del av denna skatt på Kulturmagasinet i Sundsvall och minnesfestligheter hölls.
På tusentalet var höjden där slottet låg i det närmaste kringfluten och utgjorde en bra landstigningsnings plats med strategiskt läge ur försvars- och handelssynpunkt (nu ligger där ett stort köpcentrum).
Nils Fartegnssons sigill
I en urkund från 1327 omtalas hur kungen, Magnus Eriksson, naturligtvis mot betalning, upplät landet och strömmarna mellan ”Skedepth och Ulu” att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till ärkebiskop Olof Björnsson i Uppsala, fogden Johan Ingimarsson Peter Ungi och Nikolaus (Nils) Farthiengsson, se nedan. Den sistnämnde var fader till lagmannen Fardiäkne unge. Detta ingick i en stort iscensatt pantsättning av delar av riket till kyrkan och enskilda stormän, som kungen tvingades till för att klara lösen av Skåne till Danmark. Drotsen Knut Jonsson omtalar detta i en skrivelse av den 5 sept.1328 som en plan att Hälsinglands yttersta del mot norr som sträcker sig till Ule älv och Uleträsk ska bebos och framför allt odlas.
Detta skulle visa att traditionen om hur släkten Bure flyttar från Birsta upp till Skellefteåtrakten skulle vara riktig. Bure by enligt Johan Bureus bebyggd av Herse Fale hin unges son i Byrestad. Herse började även bygga ett kloster i Bure, som fullbordades av sonen Olof Hersesson.
Johan Bureus berättar att ”Där var 14 bröder uti klostret förutan abboten”. Den siste abboten hette Dominius Jonas Bureus, kallad Bure herr Jon och levde ännu under kung Göstas tid.
Johannes Bur?us som ögonvittne 1601 skriver vidare om kyrkan: ”Sköns kyrkia hadhe tu torn för, när thet ena föll bort the ther göra Bohlgård af (alltså bostadshus). Hon hafver för varit slott, ty skyttholen synes grant och hvar bjälkarna hafva suttit.
Ther var Ringmur omkring fordom och var beflutit och kallades Sköns Ö”
Avritning av Bur?us teckning av
J.H. Rhezelius.
Sköns äldsta kyrka, ursprungligen i nord-sydorientering, var således en ombyggnad av det gamla Bureslottet, eventuellt ett försvarskastell beläget på kyrkön mitt emot Bures slott, om detta låg på fastlandet enligt en annan tradition. Det berättas av Abraham Hülphers (se nedan) vid besöket 177I om den dåtida kyrkan, ”att dess murar utvisa ännu, att hon fordom tjänat till försvarsverk, liksom de små fönstergluggar, vilka dock till en del blivit upphuggna”. Han säger också att portarna till den dåtida kyrkan var desamma som det forna slottets, gjorda av koppar och med märken efter pilskott. Kyrkan av idag som invigdes 1847 är delvis byggd av den gamla försvarskyrkans stenar. De som blev över fanns till för kort tid sedan att beskåda bakom kyrkobyggnaden.
I ”vapenhuset” står den imponerande gravhällen, som tidigare funnits nedlagd i golvet framför altaret och också varit på väg att förstöras. Hällen visar Burevapnet: den böjda bepansrade armen, där ovanför en hjälm och två korslagda bilor. Den pansade armen symboliserar Fales stöd till Erik, hjälmen Fales tecken till hövdingskapet i norr, yxorna som sagt det norska stödet. Detta vapen återfinns delvis i det gamla sockenvapnet för Skön.
Sköns tingslags
sigill
Detta vapen är i sin tur hämtat från Sköns tingslags sigill, tillverkat i brons med svarvat skaft och förvarat i församlingens arkiv.
Johannes Bureus berättar vidare: ”I Kyrkegården står ännu S. Brijtas kapell ther äro offerståkkarne qvarre än, thet står ännu helt och hållit och sägs vara 200 år gammalt. Ther i Messadhes och offradhes allenast en gång om året om Brijtemäss, efter Mikilsmäss.”
Kanske är sägnen om att den heliga Birgitta landsteg i Skön på väg till Erik den Heliges grav i Nidaros sann. I våra dagar finns en Birgittakyrka i Skönsberg och en Birgittakör i församlingen.
Fale Bures slott skulle utan tvekan varit Norrlands förnämsta fornminne antyder hedersdoktor Reinhold Olsson och en enastående turistattraktion om det inte varit för två kulturella marodörers skull.
Den förste var prosten Joseph Backlund (kyrkoherde i Skön 1826 -1867) som först utan att rådfråga dåvarande landsantikvarie Bror Emil Hildebrand och sedan med dennes liknöjda samförstånd lät riva den gamla kyrkan, det ombyggda Bure fästet. Dess gamla katolska inventarier skändades, där som exempel Jesusbilden användes som huggkubbe av kyrkväktaren. Allt i stor okunnighet om och likgiltighet för de kulturella värden som här tillspillogavs. Backlund är ett lysande bevis på dåtidens allsmäktiga maktmänniskor i prästskrud, som för att dölja sina egna nidingsdåd förnekar och döljer kulturella värden, i detta fall tydliga bevis på den gamla katolska kyrkans tidigare funktion som försvarsverk.
De gamla stenarna användes delvis för att bygga den nya kyrkan, 24 alnar norr om den gamla.
Den andre var amanuensen Leonard Bygd?n som i skrift och tal förlöjligade och häcklade Johannes Bur?us och dennes nedteckningar 1601 av prästen Petrus Laurentius och dennes faders berättelse om Bure släkt och slott. Det får närmast kallas en kulturhistorisk skandal att överbibliotekarie Bygd?ns uppsats av 1890 i kulturtidskriften Samlaren tagits ad notam intill denna dag. I nämnda uppsats grundad på skriften sitt verk Hernösands stifts herdaminne säger han själv att hans iakttagelser vid granskningen av Fale Bures griftesten i Sköns kyrka förmodligen var önsketänkande när han ”ser” årtalet 1402 och därmed associerar till en senare gren av Buresläkten. Namnen Fardiaekne (farthain) Fale och Fartegn skulle kanske ha varit ett mindre bryderi för en mer språkkunnig forskare än Bygd?n.
Topografen Abraham Hülphers som såg stenen 1771 (I00 år tidigare) är ärligare och säger i sin skildring att hällen har några ”oläslige bokstäver”. Griftestenen liksom dopfunten har under de århundraden som gått hanterats mycket ovarsamt. Från att ha legat framför altaret i den gamla kyrkan har kalkstenshällen vandrat runt i och utanför kyrkan. Ett tag låg den bakom kyrkväggen, ett tag vid ingången på höger sida mellan två runstenar men slutligen har klenodens historiska värde insetts och den har nu getts en framträdande plats i vapenhuset.
I Riksarkivet finns enligt Leonard Bygd?n tre pergamentsbrev med samma sigill som Burevapnet tillhörande lagmannen över Hälsingland Fardiaekne unge, dat 1347, 1359 och 1363. Det fanns alltså vid den tiden en lagman som hade de korslagda bilorna som vapen.
I Buresläktens genealogi finns enligt Landsarkivet i Härnösand en lagman Fale (Fartegn Unge) Bure d.y. lagman i Medelpad, nämnd 1342 - 1363, gift med Ingeborg och som med henne får sönerna Björn och Herse. Den senare är född 1350 och bosätter sig i Bureå, numera Skellefteå kommun.
Fales d.y.:s far är Nils (Nicholaus) Fartegnsson nämnd 1324 - 1352, son till Fale(Fartegn) Bure d.ä. född 1250. Landsdomare i Norrland, se nedan.
Dessa fakta som överbibliotekarien inte känner till visar hur uselt påläst Leonard Bygd?n i verkligheten var. Hur hans falsarier vunnit burspråk och fått leva vidare så länge är en gåta, som många medlöpare har anledning att försöka besvara.
Leonard Bygd?ns försök att avliva Buremyten liksom de märkliga uppgifter härstammande från honom, som spritts via Nordisk Familjebok (1951 -1956 års upplaga), att släkten Bure skulle härstamma från en Anders Jakobsson, som skulle ha levt i början av 1500-talet i Bure by i Skellefteå socken, bör härmed vara vederlagda. Tvärtom har alltså på 1300-talet från Medelpad inflyttade Bure släktingar bebyggt byn. Nog borde det väl ändå förefallit märkligt att denne 1500-tals Anders insats skulle finnas bestyrkt med runskrift på en Nolby runsten från 1000-talet.
I en uppsats av Urban Sikeborg i Släktforskarnas årsbok 1996 beröms Johannes Bur?us genealogiska verk som banbrytande så långt men utdöms i stort sett i övrigt med överdriften att Fale hin unge och hin gamle lika lite som Oden och Tor hör hemma i en seriös släkttavla, och ställer sig därmed i samma skamvrå som nämnde Leonard Bygd?n.
Urban Sikeborg får dock anses som något mindre okunnig än Leonard Bygd?n eftersom han ändå förlänar Jakob en far nämligen Anders Olofsson född 1425 i Bureå. Denne hade förutom Jakob född 1450 också sönerna Olof och Anders samt dottern Lucia.
Där upphör dock Sikeborgs kunskaper så att Anders far Olof Hersesson född 1380 i Bureå utelämnas liksom dennes söner Fale, Olof och bemälde Anders.
Olof Hersessons far Herse Falesson född 1350 och dennes barn Mats, Fale och Olof röner samma öde liksom även fortsättningsvis
Herse Falessons far Fale (Fartegn Unge) Bure d.y. Lagman i Medelpad nämnd 1342 -1363 och gift med Ingeborg och som med henne hade barnen Björn och Herse. Ingen är väl vid det här laget utom måhända Bygd?n och Sikeborg förvånade över att Fartegn Unge också hade en far nämligen Nils Fategnsson nämnd 1324 -1352 (mannen med det bevarade sigillet med yxorna från Burevapnet) med enda sonen Fale.
Märkligt nog finns också Nils far belagd nämligen Fale (Fartegn) Bure d.ä. född 1250 ca. Landsdomare i Norrland.
Det är inte särskilt långt kvar nu till folkhjältarna på 1100- och 1200-talen. Kanske är folklore mer tillförlitligt än genealoger kan vara.
För en liksom Oden enögd genealog är det lätt att i ett nafs beröva Norrland nästan all historia före mitten av 1500-talet. Kanske något svårare men inte omöjligt också att utföra samma konststycke med Sveriges historia eller för den delen större delen av Världens.
Det är mer än bedrövligt att Joseph Backlund och Leonard Bygd?ns illdåd mot svensk och norrländsk historia fått så många timida medlöpare utan egen aktning för muntligt återgivna historiska faktas korrekthet eller för den delen vad andra skriftliga källor än de rena kyrkböckerna kan ge. Till dessa hör tyvärr även den i mycket utmärkte Alf Henriksson, som fallit för frestelsen att förvandla berättelsen till en humoristisk vits, något som han var så skicklig uti.
Nordisk Familjeboks redaktion av 1951 hör till dem som helt fallit för Leonard Bygd?ns advokatyr och berättelserna om Fale Bures d.ä. och Fale den unges roll i Sveriges historia betraktas här som icke historiska. Illdådet förs vidare i Nationalencyklopedins tystnad.
Det är dags att tillvarata den historiska sägnens sanning igen och kasta de kulturhistoriska marodörerna Leonard Bygd?n och Joseph Backlund på den historiska sopbacken och ge Medelpad och Norrland denna vår rättmätiga del av Sveriges historia tillbaka.
Jan Guillou har i sin trilogi om riddaren Arn Magnusson gett ord till och skildrat denna tid, då det svenska riket föddes i strider mellan de svenska Erik och Sverker kungaätterna och där stormakten Danmark deltog på den sverkerska sidan, som förlorande, och därmed enligt Guillou den svenska riksenheten stadfästes. Men hans för enhetsverket avgörande gestalt den fiktive riddare Arn hade en motsvarighet i verkligheten, Fale Bure den unge.
Källor.
Bonniers Den svenska historien, del I och II
Svensk Historia II, Alf Henriksson
Boken om Säbrå, Säbrå hembygdsförening
Antiqitas Burica, Johannes Bur?us
Ur Skönsbygdens historia, Reinhold Olsson
Medelpads runstenar, Algot Hellbom
Ur Samlaren 1890, Leonard Bygd?n
Ur Kyrkan och Bygden, Sköns kyrka 150 år
Nordisk Familjebok
Nationalencyklopedin,
Släktforskarförbundets årsskrift 1996 ,
Landsarkivet i Härnösand
Av Marc Hernelind 2005
587
« skrivet: 2005-03-18, 01:07 »
Michael för att du anser dej som domare av vad som är källor.så måste jag ju säga till när du gör uppenbara fel ,Lars Bäcluns bok 700 anor under tio sekel är full med källor primära
källor och även sekundära källor om Bure Släkten.
Nils Wihlem Marks von Wurtembergs Adelels genealogier.har i alla fall räknas av Urban sikesborg som källa om Buresläkten volym 1 fol.195 r-207r,
Nils Caström fick motargument av Lagerbring 1773 om simn avhandling däremot var kartläggningen av adelsläkterna som hade sin härkomst Bure familjen en av de äldsta adelsfamiljer det är väl källmatreal värd att argumentera emot märk väl att källorna jag ger är av andra personer.
Bygden har också källor om Buresläkten som sikesborg tagit upp hans kritiska forskning om Buresläkten ledde till en kärnfråga vem var Fale bure d.y. Bygd?n teori eller Johan Bures terori eller ingen av dom men då blrir det svårt att förklara vapen skölden Gravstenen ect.och den frågan vill du inte disskutera.
Jag har väl kommit fram till att Åke Ohlmarks bok inte håller något källvärde men jag tror inte jag nämnt honom i de här senaste debatterna jag håller just nu på att gå igenom indicierna som skulle kunna binda nolby stenen och skokloster stenen men hittils finns det inget .. Det enda är Johan Bures släktlinje till tord i byr,och berätelsen om hur tord flydde Blotsven Asa uppror och grävde ner Bure släkt kista med silverdaler ect och att man hitta en silverskatt i det området 1835 men det är indicier som jag anser inte räker .......
jag har senaste tiden rent runventenskapligt frågat om det är något som binder dom samman men när det gällde den röda färg som finns på båda stenarna är ifyllt av Helmer Gustavsson själv och har inget med att göra . sen håller vi på just nu att kolla en annan sak och ,selånger stenen var ju hittad igen 1928 tänkte se vad Algot Hellbom skrivit om den och om någon knytning finns till det andra stenarna.
Det har tillkomit Franciscan dockument som är värt att disskutera vikten av.
Det har framkommit två saker av den nyfunna Släkttavlan en äldre Vapen sköld med en bild av stenbock. Stamfaden Herse var far till Fale hin Unge där med rök Bygdens teori.det tål väl att disskuteras visst har vi källor vi har foto av Johan Bure Släkttavla från 1601.nu har jag specicera lite nytt och saker med källor ta ur huvudet ur lexikonet nu och disskutera så vi får lite trevligt igen ,jag kommer inte att hacka på dina källor även om du tycker olika eller gör vi det?
588
« skrivet: 2005-03-17, 23:43 »
Michael för att du anser dej som domare av vad som är källor.så måste jag ju säga till när du gör uppenbara fel ,Lars Bäcluns bok 700 anor under tio sekel är full med källor primära
källor och även sekundära källor om Bure Släkten.
Nils Wihlem Marks von Wurtembergs Adelels genealogier.har i alla fall räknas av Urban sikesborg som källa om Buresläkten volym 1 fol.195 r-207r,
Nils Caström fick motargument av Lagerbring 1773 om simn avhandling däremot var kartläggningen av adelsläkterna som hade sin härkomst Bure familjen en av de äldsta adelsfamiljer det är väl källmatreal värd att argumentera emot märk väl att källorna jag ger är av andra personer.
Bygden har också källor om Buresläkten som sikesborg tagit upp hans kritiska forskning om Buresläkten ledde till en kärnfråga vem var Fale bure d.y. Bygd?n teori eller Johan Bures terori eller ingen av dom men då blrir det svårt att förklara vapen skölden Gravstenen ect.och den frågan vill du inte disskutera.
Jag har väl kommit fram till att Åke Ohlmarks bok inte håller något källvärde men jag tror inte jag nämnt honom i de här senaste debatterna jag håller just nu på att gå igenom indicierna som skulle kunna binda nolby stenen och skokloster stenen men hittils finns det inget .. Det enda är Johan Bures släktlinje till tord i byr,och berätelsen om hur tord flydde Blotsven Asa uppror och grävde ner Bure släkt kista med silverdaler ect och att man hitta en silverskatt i det området 1835 men det är indicier som jag anser inte räker .......
jag har senaste tiden rent runventenskapligt frågat om det är något som binder dom samman men när det gällde den röda färg som finns på båda stenarna är ifyllt av Helmer Gustavsson själv och har inget med att göra . sen håller vi på just nu att kolla en annan sak och ,selånger stenen var ju hittad igen 1928 tänkte se vad Algot Hellbom skrivit om den och om någon knytning finns till det andra stenarna.
Det har tillkomit Franciscan dockument som är värt att disskutera vikten av.
Det har framkommit två saker av den nyfunna Släkttavlan en äldre Vapen sköld med en bild av stenbock. Stamfaden Herse var far till Fale hin Unge där med rök Bygdens teori.det tål väl att disskuteras visst har vi källor vi har foto av Johan Bure Släkttavla från 1601.nu har jag specicera lite nytt och saker med källor ta ur huvudet ur lexikonet nu och disskutera så vi får lite trevligt igen ,jag kommer inte att hacka på dina källor även om du tycker olika eller gör vi det?
589
« skrivet: 2005-03-17, 20:50 »
Jag behöver tydligen göra ett Förtydligande till Michael,jag böja med att disskutera saker som skulle tas upp på Bureseminariet, 1)De förlorade generationerna Bygd?n teori och Johan Bures Teori.? det blev aldrig en disskution det blev massor av frågor och citerande av era godkända källor,2)Jag tog upp frågan om Bure är en Adels eller Stormanätt Det blev aldrig disskution utan mest påpekande och frågor som jag svara 3) nästa försöket till disskution om Burekloster då kommer kommentaren det är så lite indicier så det är inte värt att disskutera?frågor igen men ingen disskution så det är väl det som är lite tröttande att det aldrig blir en disskution,senkommer din vanliga predikan om källor vi har hör förut,men vad du inte förstår är att du kan inte säga det här är ingen källa för jag gillarinte det som sägs.källor som du kallar referenser i böcker vad menar du ? så om man tar dopboken då är det en referens och inte en källa ? det är klart att det är en källa. Michael kan vi avsluta den diskutionen sen.
Jag har en diskution om Casström avhandling om ni vill disskuteraden är jag med annars att sitta och besvara frågor endast har jag inte tid med. mvh Marc
590
« skrivet: 2005-03-17, 19:15 »
I Johan Bures Släktbok över Bureätten Tillkomst och tillförlitlighet av Urban Sikesborg (1996)
sid 7.
Nils Caström avhandling från uppsala 1746 (i avhandlingen om de båda Fale Bures förtjänster om fosterlandet)i detta verk vill författaren visa att Buresläkten är en av de äldsta adliga familjerna i riket med inte mindre än sju Grevliga och Elva Friherrliga och 72 Adliga ätter kunde Caström på sin tid räkna sin härkomst från den ätt på mans eller kvinno sidan,som stöddes av Nils Wihlem Marks von Wurtembergs Adelels genealogier. trots dessa forskningar ville kritikerna ännu kalla det en Bonde släkt. det var den frågan jag tog upp här igen och andvände mej av Elgestierns att räkna upp ett 70 talet Adels släkter här på rötter.
jag vill hävda att det stämmer vad mina föregångare sagt att det är en av de äldsta adels familjer (Stormän).mot argument är välkomna men jag betackar mej för kommen tarer som kan du räckna upp dom igen ? Det får ni själva kolla upp,eller den där Caström är jätte dålig källa ,ja ni vet disskution ...
Mvh Marc
591
« skrivet: 2005-03-17, 16:13 »
Niklas Jag har grov dyslexi innebärande helst skall jag skriva från en data med talsyntes så jag upptäcker felen genom att låter fel, vanligt rätt stavnings program råcker inte ,problemet med det här forumet är att jag borde han nån som korrektur läser först innan jag lämnar inlägget,och det har jag inte men jag skall bättra mej i den mån jag kan.
1) Sen håller jag med Per åke att disskutionen är rörig.
Det beror på att mina inlägg sällan bemöts av mot argument så disskution kan hållas till det ämnet, utan det är ständiga frågor att svara på och förklara om detaljer man vill veta,så i korthet det är sällan disskution.utan oftas ska man svara på frågor.
.
592
« skrivet: 2005-03-17, 14:42 »
Som sagt så många gånger tidigare det är svårt att ha en disskution med när den ena sidan bara ger sig in för att bryta ner de indicier som man får av mej och själv efter frågat, sen när jag frågar andra sidan en enkel fråga av tusen som jag har så går man genas för att om möjligt bryta ner frågan inte svara på frågan, det är därför som det är enklar att ha en disskution på Bureseminariet,där ger man och tar man dvs ,Jag ger de indicier vi har för (Håll i dej nu Kalle)tex. Bure Kloster och (ni)dom ger de indicier som talar emot tex. men då måste man vara påläst så kam man säga där utgävningarna var fanns inte tillräkligt utrymme för de tolv Bröderna och en Abbot och då kan Ulf Lundström som är mycket duktig i frågan dra upp blider på platsen för utgävninen och man kan få ett svar i frågan det är ett exempel på när det är en utveckalnde disskution istället för att på peka hur få indicier jag har Kalle eller hur få indicier jag tagit upp,för om det inte funnits så skulle vi knappas ha efterlevande till Påvel Andersson skrivare som bodde på Ostvik no.9 ,klostersigillet,Fanciscandokumente,Öltunna med tapp kran dater 1400,en grund utgrävd slutet av 60 talet av Arkiiologen Jarlen (med utryme för fel stavning) som var en kyrklig instution,Laurentius Svenonis född 1507 vittnes mål om att han gick på Bure kloster hos Abboten Herr Jon, och slutligen kalle att jag vet att en Abbot och 12 Bröder finns i ett Francicscan Kloster den kunskapen kan man läsas sig till.sanningen är viktig att den kommer fram därför är det viktig att mer än en part bidrar i inläggen medans andra parten gör det lättast möjliga bryter ner indicierna och när inte det går så säger man det klassiska det är så tunnt så det är fel.men varför har det huvutaget kommit upp såna indicier om det är fel borde ni ju ha mass indicier som visar det varför är det ingen som gör det av er här på rötter utan oftas går man in för att bryta ner.
Så Svar till Björn Thunberg det fanns Adelssläkter ner till 1300 tal : tex Natt och Dag, Bonde, Bielke, Bröms,Ulv.Ruuth gamla ätten ssom först kallas Ruta.om jag inte minns fel var det Jute som var stamfar.Grubbe ect. så det för klara ju inte muin fråga 1300tal eller 1600tal var för så mycket Adel Präster och Ärke biskopar ingifta i Bure släkten ,jag har hjälpt många andra i sin forskning och dom är inte i närheten av att ha en ärkebiskop i sin linje,varför ?
Svar till Mickael Persson och Michael Lehman för det var dej jag adressera till om Källor
för det första sa jag att du tycks glömt bort att muntliga källor också är källor ibland de ända källorna som finns tex. när Johan Bure fick hör muntligen av Herr peder i skön Om Fale Hin unge som rädda Erik Knutsson till makten det är också en källa ,att runstenarna är en källa är heller inget att tveka om ,men frågan är om den ena källan skokloster stenen går att binda vid Nolbystenen som också är en källa ,det kanske inte går, vi får se vad för indicier vi har den 9 april de avslöjar inte jag nu förrän jag fått besked på mina frågor av chefeerna från runstens verket Helmer Gustavsson,och blir det för lite som knyter dom samman då droppar jag dom ledden som osäkra,sen var det samtida källor tex. tar du Erik Vennberg kritiker på Johan Bure som en Källa medans hans samtida Nils Ahlund och Gunnar lingren som stödjer Johan Bure forskning dom räknar du inte som källor den ena Historiker den andra Mycket Skicklig genealog och författare dom höölinte alla med Erik vennberg i sin starka kritik mot Johan Bure men oavsett om det är Adels genealoger som Mark von Wurtenberg eller inte så duger dom inte som en källa enligt dej. du plockar fram dom som har dina åsikter som källor och bra källor dom andra räknas knappt som källor det är inte så objektivt,jag räknar Erik vennerberg som en källa även om jag inte håller med han. jag tror det har lit med hur länge du forskat att göra för man blir mer ödmjuk till andras arbete ju längre man håller på och man förstår att allt är inte svart och vitt ibland kan två personer ha rätt fast dom ser från olika håll av föremålet men när man sen ser hela föremålet inser man att båda hade rätt på olika vis. Mvh marc
593
« skrivet: 2005-03-17, 13:16 »
Som sagt så många gånger tidigare det är svårt att ha en disskution med när den ena sidan bara ger sig in för att bryta ner de indicier som man får av mej och själv efter frågat, sen när jag frågar andra sidan en enkel fråga av tusen som jag har så går man genas för att om möjligt bryta ner frågan inte svara på frågan, det är därför som det är enklar att ha en disskution på Bureseminariet,där ger man och tar man dvs ,Jag ger de indicier vi har för (Håll i dej nu Kalle)tex. Bure Kloster och (ni)dom ger de indicier som talar emot tex. men då måste man vara påläst så kam man säga där utgävningarna var fanns inte tillräkligt utrymme för de tolv Bröderna och en Abbot och då kan Ulf Lundström som är mycket duktig i frågan dra upp blider på platsen för utgävninen och man kan få ett svar i frågan det är ett exempel på när det är en utveckalnde disskution istället för att på peka hur få indicier jag har Kalle eller hur få indicier jag tagit upp,för om det inte funnits så skulle vi knappas ha efterlevande till Påvel Andersson skrivare som bodde på Ostvik no.9 ,klostersigillet,Fanciscandokumente,Öltunna med tapp kran dater 1400,en grund utgrävd slutet av 60 talet av Arkiiologen Jarlen (med utryme för fel stavning) som var en kyrklig instution,Laurentius Svenonis född 1507 vittnes mål om att han gick på Bure kloster hos Abboten Herr Jon, och slutligen kalle att jag vet att en Abbot och 12 Bröder finns i ett Francicscan Kloster den kunskapen kan man läsas sig till.sanningen är viktig att den kommer fram därför är det viktig att mer än en part bidrar i inläggen medans andra parten gör det lättast möjliga bryter ner indicierna och när inte det går så säger man det klassiska det är så tunnt så det är fel.men varför har det huvutaget kommit upp såna indicier om det är fel borde ni ju ha mass indicier som visar det varför är det ingen som gör det av er här på rötter utan oftas går man in för att bryta ner.
Så Svar till Björn Thunberg det fanns Adelssläkter ner till 1300 tal : tex Natt och Dag, Bonde, Bielke, Bröms,Ulv.Ruuth gamla ätten ssom först kallas Ruta.om jag inte minns fel var det Jute som var stamfar.Grubbe ect. så det för klara ju inte muin fråga 1300tal eller 1600tal var för så mycket Adel Präster och Ärke biskopar ingifta i Bure släkten ,jag har hjälpt många andra i sin forskning och dom är inte i närheten av att ha en ärkebiskop i sin linje,varför ?
Svar till Mickael Persson och Michael Lehman för det var dej jag adressera till om Källor
för det första sa jag att du tycks glömt bort att muntliga källor också är källor ibland de ända källorna som finns tex. när Johan Bure fick hör muntligen av Herr peder i skön Om Fale Hin unge som rädda Erik Knutsson till makten det är också en källa ,att runstenarna är en källa är heller inget att tveka om ,men frågan är om den ena källan skokloster stenen går att binda vid Nolbystenen som också är en källa ,det kanske inte går, vi får se vad för indicier vi har den 9 april de avslöjar inte jag nu förrän jag fått besked på mina frågor av chefeerna från runstens verket Helmer Gustavsson,och blir det för lite som knyter dom samman då droppar jag dom ledden som osäkra,sen var det samtida källor tex. tar du Erik Vennberg kritiker på Johan Bure som en Källa medans hans samtida Nils Ahlund och Gunnar lingren som stödjer Johan Bure forskning dom räknar du inte som källor den ena Historiker den andra Mycket Skicklig genealog och författare dom höölinte alla med Erik vennberg i sin starka kritik mot Johan Bure men oavsett om det är Adels genealoger som Mark von Wurtenberg eller inte så duger dom inte som en källa enligt dej. du plockar fram dom som har dina åsikter som källor och bra källor dom andra räknas knappt som källor det är inte så objektivt,jag räknar Erik vennerberg som en källa även om jag inte håller med han. jag tror det har lit med hur länge du forskat att göra för man blir mer ödmjuk till andras arbete ju längre man håller på och man förstår att allt är inte svart och vitt ibland kan två personer ha rätt fast dom ser från olika håll av föremålet men när man sen ser hela föremålet inser man att båda hade rätt på olika vis. Mvh marc
594
« skrivet: 2005-03-17, 02:46 »
svar till Kalle man kan ha en samanhägande släkt även om det är på mödernet tex. Johan Bure själv.men nu är det så att det finns raka släktlinjer på fädernet med där har Urban Sikes borg fel ,efter vad kan de ha varit högs ett år kartlagt Buresläkten skev artikeln han Johan Bures släktbok tillförlitlighet 1996,jag har kartlagt Buresläkten i 24 år och har pärmar med 40 000 Buresläktingar ett antal linje ärraka på fädernet ner till 1350 talet en person har gett mej från 1940 till 1350 tal raklinje på fädernet personen kommer från nordmaling son ,till far.. till Anders Andersson Burman far. Anders Olofsson far. Olof hersesson far. Herse Falesson Hövitsman 1350 jag kan ge dej detaljer på dom linjer sen men inte på nätet utan att fråga dessa personer. mvh.Marc
595
« skrivet: 2005-03-17, 02:01 »
Till Dag Bremberg jag är lessen för att det ibland kan bli svårläst det beror som jag nämnt någon gång tidigare på på att jag är dyslektiker
och hamnar jag i tids nöd då blir det fler fel än vanligt,men i släktforskningen är det till hjälp att vara dyslektiker till exempel vid Palografi för vi är vana att del upp orden och och ibland när det är riktigt svårläst tar vi bokstav för bokstav och löser ordet vilket är svårt för en som är gramatiskt duktig han försöker oftas lösa hela ordet på en gång. ops.. där flög tankarna i väg.
Anders tycker du lika om släkten Natt och dag att det inte var en sammanhållen släkt för att alla i nämndes efter adels namnet ? Det är samma med Bure släkten att alla inte nämdes med adles namnet,men tex för min Farfar som har Birkarlna i västerbotten ända ner 1300 talet kan man följa generation för generation och en del kallar sig Bure andra inte men det är en släkt likväl, och på min famor sida från medelpad så är kyrkoherdarna och ärkebiskoparna och adeln som kommer in men det går att spåra generaion för generation till Herse född omkr 1350 Hövitsmannen som alla kan godkänna som en av de äldsta Burarna.
Sen så är det rätt som du säger med att de inte går att knyta ihop runstenarna,men indicier mycket svaga talar för samanhang emellan Nolbystenen och skokloster stenen.
Sen har vi indicier om Bure kloster som tex.Eskilstuna brevet som var till Påvel Andersson Skrivare\ omkr 1480 jag kommer inte håg exakta året när han fick som ansvarig av franciscan bröderna för odling av fisk i burälven det här så kallade fraciscan dokument
var ett till indicie på att Bure Kloster funnits men det var enkel Byggnad för tolv francicscan munkar och en Abott,man hitta ju vid utgävningarna 60-70 talet på kloster holmen en öltuna med tappkran från 1400 talets början och den finska Arkelogen jag ger mej int in på att skriva hans namn sa att det fanns en grund efter en kyrklig intiution, men när man talar om kloster så vad det inte som i Esklistina bygt på sten.och min gode vän Sten lundgren var i rakt nedstigande led till Påvel Andersson Skrivare och Hade Klostersigillet runt halsen och nu har hans döttrar den i sin ägo som bruka kallas klostertuppen. Her Jon Den siste Abboten fick ju enligt Herdaminne lära upp Laurentius Svenonis där han av sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure, lärde sig läsa och tillvändes klosterlevnaden, kom därifrån till Fransiskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan,” deinde praebendam animarum administrandam suscepit”. Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev Olai Petri lärjunge, sändes därefter till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev, Kyrkoherde i Säbrå under åren 1543- 1572.
det är lite indicier om Bure Kloster tunt men bättre än inget. en anna sak som nyligen kommit upp som vi tar upp under seminariet oäkra linjer som johan Siggeson Släktlinje och knytning till Burarna nyligen har det hittas en till anknytning mellan dotter till Jacob Zebrozyntius Bureus biskop i strängnäs och och brorson Johan siggesson af bur?n.
nuhar jag nämnt några ämnen vi kommer ta upp på Bureseminariet ni kanske tycker det är mycket men då har vi bara skrapat lite på ytan.av de marieal vi har. mvh Marc
596
« skrivet: 2005-03-16, 20:59 »
Lennart förutom missen med Abraham Ångermannus som var släkt i släkten så håller du med om att de tio ärkebiskoparna är ingifta med släkten Bure det var det som är frågan varför 10 ärkebiskopar gifter in sig i en Bonde släkt?
Och 4-5 av dom adlas till och med, hur många andra bondesläkter har 10 ärkebiskopar ingift i släkten ?
sen vad ärkebiskoparna kom från för bakgrund är inte frågan, bureättlingar nas bakgrund är ju den vi diskuterar det stämmer inte att Burarna kom från Umeå och Gävle endast av dom som gifte sig med Äkebiskoparna de kom också i fån Dallarna (Leksand ect) och i från säbrå och ifrån stockholm.men det är inte frågan just nu.
varför är över 70 Adelssläkter ingifta i bonde släkt?
Hur många andra Bonde släkter har gift in sig över sitt stånd med över 70 Adelsläkter innehållande friherrar ,grevar,släkter som har borgmästare??
Jag känner inte till någon släkt som har gjort det.
Sen dessa Birkarlar var mer än Bönder de ägde stora jord egendomar de var Lagmän fogdar, hövitsmän ect rika välburna som jag skulle vilja kalla dom stormän eller adel så de birkarlar jag förknippar är med de ledande i samhällena Dom stod för att betala ävlsborgslösen när dom inte kunde det städerna i söder låter det som Torpare och bönder,det tycker inte jag.
ps. Stormän det som i dag kallas adel.
Bure ätten har ju dessutom förbättra sitt Adelskap minst tre gånger Som bär sitt adels vapen sen minst 1300 talet skulle denna rika släkt , en av norrlands ledande ätter var endast en bondesläkt?
Man kan vända det på det sättet att de var rika handelsman ja men också rådsmän ,borgare och adel, de brukade jorden ja men de var också godsägare och hövitsmän.det ena tar inte bort det andra. så jag håller med dej lennart om handeln fisket gjorde Burarna mycket och dom var Birlkarlar men jag försöker också få fram om deras rikedom och börd som adel, och att edet var en driftig släkt som kom långt i nom sina yrken. mvh Marc
597
« skrivet: 2005-03-16, 17:44 »
Svar till Bengt när det gällde Ärkebiskoparna kanske jag inte var klar nog att om Adeln skulle gifta sig inom samma stånd med annan adelsläkt elle så kunde man sänka sig till den tidens Akademiker Ärkebiskoparna hade ju en hög status tror jag väl du håller med om och dom gifter sig inte med bönder så har du fel i deras Backgrund
flera adlades Von troli, Hövitsmannen från Söderköping Lar Olsson Adaldes Björnram ,Lars Stigzelius Barn adlades Liljemark,Mattas Steuchius Barn Adlades Steuch,Petrus Kencnius far var rike Birlkarl och Häradsdommaren Köning Olofsson och sen sa det fanns Kanske någon Ärkebiskop till som var ingift och det gör det till Abraham Ångermannus och Petri Laurennti d.ä
det betyder 11 Ärke biskopar ingifta i Bure släkten tvivlar man ännu på att det är en stormans ätt får jag väl räkna upp de adlessläkter som är ingifta :Drake ,Dufva,Graan,
Ruuth,Bröms,von Bröms, Adelcrantz, Liljemark, Steuch,Af grubbens,Grubbe,Björnram,Rålamb,Blanck Af Schmidt,Burensköld,Ulv, Natt och Dag, Bille, Björnklou,Bonde,Ehrenklo,Solenblomma,Birberg,Dillner,Boose,Clo,Broman,Hamilton,Pik,Svart,Krumme,Mod?e,af Grubbenhielm,Af grubbbenfelt, Schildt, Schillerfelt,Edelstam,Elgenstierna,Ulfsax,Ulfhielm,Ulfvenklo,Klafe,Bagge af Boo, Soop, Sockenström,von Sockenström,Meck ,Lohe,Månesköld af Selinge, lillesköld, Liljeram, Lijeflyckt, Skunck,Silfversparre,Sibeth von Baxter,Winblad von Walter,von Walter, EhrenPreuss, Grip, Gripenclou, Hallencrutz,Gyllenspetz,Forbes af Lund,Bååt,Gedda ,Kewenbrink,Fock,Bielke.Bohm,Durell,Boje af Näs, jag tror det var 72-73 stycken och jag har fler. tex Lillehöök af Gälared,Mörner af Morlanda,Åkerhielm af Blombacka
osv Mvh marc
ps. när kommer mot argumenten tysnaden är rätt total .....
598
« skrivet: 2005-03-16, 13:32 »
Ps Ursäkta för de stavfel jag råcka skriva hoppas det går att få ihop sammanhanget ändå de blev några extra fel nu när jag skall ut och göra lite saker och jag fick skynda mej. mvh Marc
599
« skrivet: 2005-03-16, 13:18 »
Michael Lehman du tror du är en Specialist på Källor och källkritik ,men du är inte det du är lite för snäv i och trångsynt ibland tex kunde inte ta att lindström säger stt samita källor inte är så bra alla gånger pga tex förfalskning, och ibland när jag gett samtida källor ja då är dom för gamla och förlegade Historiker Nils Ahlund duger inte Släktforskare som Gunnar lingren, duger inte släktforskare som hållt på 40 år o ch mer säger du saknar Källuppgifer som Larsbäcklund Han var i Linkörings släktforskar tyrelse och mycket av det jag presentera om B ure, Stenklyft,grubb var han släkt(Min) med noga källförteckning som tagit honom 40 år att göra han gjorde dessutom en bok då sa du inget om dåliga källuppgifter som han sammlat i hop inna n du var född du ser yngre ut än jag på ditt foto jag är 43, men har ändå forskat i 24 år haft släktforskkurser på Abf och medborgar -skolan ect,om att släktforska steg för steg i över tio år har jag hjälpt folk i Palografi kurser att läsa gamal stil och haft fortsättningskurser och sen kör du med att vi inte vet hur man söker upp källor,du glömmer bort att muntliga källor också är källor på vissa ställe de enda källor, Runsten är en säker källa det kan du fråga run specialisten om den 9 april om du inte tror mrj
Herdaminne är en källa Jorda böcker,fbu vbu men som du själv vet på medeltiden växte inte källorna på träd utan man får glädja sig av dom som finns så kallar man det ett indicium åt ett eller andra hållet det roliga är när man har flera indicium som stödjer samma sak så är det i bure släkten,men iviklken släkt som helst kan man säga ett indicium det inget komm tillbaka när du har bevis det är lättare att förstöra en indicie kedja genom att själv göra sej till dommare vad som är gilltig källa eller inte ,än att bygga upp en indicie kedja som håller och ibland är den tunt och då menar du vi slänger den fast den är en bit av historian,forskar men i härdigt och med öppet sinne kan man hitta en pusselbit tillså det är inte att du kritiserar som jag tycker illa om utan det är att du dömer vilka källor som duger och att du dömer ut människor pga deras källor fast du inte ens träffat dom tex. karl henrik Gustavsson vore det inte bätre att höra honom inna kritiken på hanss källor faller såvida du inte har någon professur i genforskning så låt han först prata innan du säger han har fel dvs tålamod som släktforskarna de stora och mångariga forskarna har så en liten gnutta ödmjukhet till,men du behöver int skämmas över din kunskap för du är kunnig men lite mer ödmjukhet så kommer du säkert jätteklångt i släktforskningen ,jag konstaterar att källa finns vad kan man få i från den ,inte bara den är fel nu kastar vi den teorin, det kanske finns nån sanning i den låt oss kolla det,och där på sättet är du lite lik Urban Sikebor som är mästerlig att ta upp vissa källor men där det finn fel i källan droppar han direkt istället för som definerar en bra släktforskare att man har tålamod kollar igenom den igen för att se om någon sanning finns i den ett exempel är just de förlorade generationerna som jag hade inlägg innan om Marc
600
« skrivet: 2005-03-16, 12:13 »
Det är helt rätt som Lennart säger att det rör sig mest om indicier när det gäller forskningen på medeltiden som pekar åt enna eller andra hållet ,det är det som gör när vi tar upp en del nyheter i Bure seminariet och jag vet att vi har en bureättling där som journalistiskt kommer att skriva ner de nyheter och saker som kommer fram ett exempel är just det man kommer fram inom genforskningen medicinsk och historiskt Karl Henrik Gustavsson är den som lett arbetet för flera forskare Obs han är inte Bureättling och har därför inget eget intresse utan han kommer helt enkelt och förklarde de fynd som gjorts med Västerbottensjukan och Sjögren-larsson syndrom jag lovar att det är av intresse och han möter alla frågor där, en annan intressant sak är att vi hitta den försvunna släkttavlan som Johan Bureus gjorde på 1600 talet vi har kopierat den så den är läslig till konferansen ,den har saker nyheter som stödjer min teori med de förlorde generationerna 1)Herse som står först är far till Fale hin unge jag skriver så ni förstår vilken av fale Bure d.y. det gällde där sprack Bygden?teori på två sett han sa att Johan Bure satt Herse som son som första person på Stamtavlan ,Fel andra felet var att han inte trodde på Fale Hin Unge som dog i 1210 vid Gestriliennu visadesig vara den som Johan Bure satt som stamfar för adlad Släkten Bure och den nya Vapenskölden med en bepansrad krökt arm dvs. som är nr 126 i dag. ett till fynd är gjort på släktstenen om kallar Fale hin gamle till- Thord på 900 talet för Burar så var deras Släkt vapen en Stenbock det kan man klart se på Släkttavlan
en liten grupp bureättlingar och press kommer att dokumentera och fota av släkttavlan vi får hjälp av experter på latin att läsa den och den har runskrift runtom på yttersidan som Helmer Gustavsson en chef på runstenverket kommer att hjäpa mej med att tolka soch svra på en del frågor jag har i Buresamanhang,ev kan han komma till Bure seminariet och tillföra sin expertis på frågor där. sen har vi ev lokalisera vapen skölden för Fale hin Unge ,jag skall kolla med mina efterforskare enlkigt dom skall den vara i Åby kyrka,(kalmar trakten kan man säga) dår Johan Siggesson Begravdes,men vi har inte lyckats spåra Krönikeboken skriven av Fale hin unge son herse omkr 1210-1220 talet den kan ju också blivit medtagen när danskarplundra kyrkorna ect. senaste spåret var åby Kyrka...
men vi lyckas ju hitta den försvunena släkttavlan så vi har inte gett upp.(vi är en grupp på fyra personer.Ulf Lundström har kartlagt begygelsen och kolnaliseringen uppodlingen av lax på 1300 talet i luleå och skellefteå älvdal och burarnas inblandning och
Buresläkt som var birkarlar från 1300tal ner på 1600tal och även 1700 ,Birkarlar som till mycket stor grad var Buresläkt det är svårare att hitta en som inte var Buresläkt. ja och det för lorade bure generationerna kan man i korthet säga så här om efter Fale(hin unge) Bure dog 1210
hans son Herse beräknas leva 1190 talet Här är ett gap på 150 år -------- Till Bygdens Fale Bure d.y. levde 1320 lagman i skön och han tror att det är denna som Johan Bure kallar Fale (hin Unge)Bure Stamfar för adelssläkten Bure nr 126 att det van som släkt vapnet och Krönikan skrevs om och hans son Herse som levde 1350 Hövitsmannen som flytta från skön sn till skellefteå trakten med familjen gift med olofsdotter i från Burträsk.var den som stod på Johan Bure släktavla först. vi kan konsta tera att han hade fel på de punkterna och att det var en lucka på nästan 150år men bygde?n omedvete hjälpte att bygga ihop luckan
Herse levde på 1190 talet son är Fale (Farteng) Bure d.ä. Farteng d.ä bor i Byreholmsslott (Bure slott) som sen byggdes om till skön kyrka. som han far Herse färig ställde och han var rik hade många medeltida fiske diplom han var landsdommare i Medelpad levde 1200talet första hälft-död 1324 nämnd som Landsdomare 1300-1314.
hans son Nils (Fartengsson )Falesson Godsägare och storman en av de 5 stormän som År 1327 utfärdar “Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskomelser om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande”. (DS 2606),han har bure vapnet i sitt sigill (som jag har bild på men inte kunde sätta in )han är nämnd 1324-1352.han har levat Uppskattningsvis mellan 1280-1352.Hans son Fale BureD.y. (Farteng unge)lagman i Medelpad bosatt i skön sn, nämnd 1348-1363 levde 1320 - dog efte 1363 enligt Bygd?n 1402 ytter osäkert son Herse född 1350 Hövitsman förlorade generationerna som sikesborg såg fattas är funna med andra ord Johan Bure hade rätt hela tide inte visste han att tre fyra generationer skulle komma bort ,Bygden hade rätti sin forskning till 1300talet det här hålet såg nils Ahnlund och Gunnar lindgren dera forskning går att hitta på medeltidavdelningen så det är deras ideer jag dammat av och tycker mej finna mer och mer belägg,Det var synd att Urban bara stoppa där med att ge Johan Bure version och Bygden version och sen säga säkrast är att stoppa här vi Herse 1350 och alla lyder blindt den uppmaningen om det inte fanns såna som jag som vill ha reda på sanningen gå vidare att hitta mer om saken skulle vi inte gå fråt i släktforskning eller i nått område jag har många gånger fått på nöten för jag befinner mej i ett så kallat förebjudet område där skall man inte i fråga sätta fördjupa sig för där har Urban Sikesborg satt ner gränsen tycker man men jag tror inte han själv tänker så utan även han är säkert glad för all ny kunskap. Mvh Marc
601
« skrivet: 2005-03-16, 00:37 »
Hej Björn jag kan nämna dom nio Ärkebiskoparna och dom är ingifta kan n? kolla själva och jag kanske tar upp det sen om det finns någon som är oklar 1)Petrus Kenicius 2)Lars Stigzelius 3)Olaus Martini 4)Anderas Laurentti Björnram 5)Johannes Canuti Lenaeus 6)Samuel Trolius 7)Uno von Troili 8)Mattias Steuchius 9)Johannes Steuch och det finns säkert ett par till.
Falebro ligger i Uppsala trakten.
Jag har de 72 adelssläkterna var så säker jag orkar bara inte räcka upp dom just nu jag kanske kan göra det i morgon.
men sen är jag intresserad av svar för förespråkarne att Buresläkten är en Bonde eller allmoge släkt vad man grunar det på och speciellt efter mina argument ?
602
« skrivet: 2005-03-15, 18:20 »
rättelse på en fråga skall det stå Hur kan nio Ärkebiskopar vara ingifta i Bureätten omdet är en Bonde ätt?
603
« skrivet: 2005-03-15, 18:16 »
Jag skall svara några frågor sen som jag hinner det är lite full fart,
men Jag tänkte ställa några frågor i och med att det sägs att Johan Bure Hade tunt på fötterna.ibland
1) jag säger att Bureätten är en stormansätt eller en adelssläkt som har förbättrat sitt adel skap minst tre gånger.
1) Slaget vid Lena 1208 gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och och han adlades genom att dubbas,Han fick en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen till handa. Då gav ock Konung Erik honom i förläning
hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland obs innan hade adelsskölden en stenbock som vapen
2)Af Bur? Adlades Anders Jacobsson jan 1500 och Johan siggesson och Christopher Siggesson förbättra sitt adelskap till Ståtthållare på kalmar Slott,Adlades 25 sep 1572 och var femmänningar med Anders Jacobsson.
3)Burensköld Nils Jacobsson föbätra sitt adelskap genom Börd adlades 1564 till Buregreve
vi behöver inte gå in i detaljer där, men det finns svar där, Utan min fråga är Hur kan Ärkebiskopar vara ingifta i en Bonde släkt ?
och hur kan 72 adels släkter fån 1300 tal till nutid vara ingifta i Bureätten om det inte är en Adelsläkt?
Hurkan Borgmästar släkter som Grubb,Graan, Ruuth,Bröms gifta sig undersitt stånd dvs med Bönder otänkbart dom giftesig lägst med en Akademiker som präst eller Biskop ect. ?
Dessa rika Birkarlar som ägde stora gods i västerbotten tex. fick ju klara älvsborgslösen åt städerna i söder,varför säger en del att birkarlarna inte har med Bure släkten att göra när nästan alla har bure ankytning och en av de äldsta burarna är birkarlar ?
de är bara lit av vad vi har att komma med och vi kan backa upp det med. jag skulle vilja disskutera dom förlorade generationer här senare.
Nu för att svar Bengt Ja tror Fale (Hin Gamle) Bure
Fale Bure Kallas Fale hin gamle
Han var bosatt i Byrestad , Sköns socken i Medelpad och varit en myndig man i Hälsingland,dom slogs för Hälsingland och konung Erik den Helige med Fales och Guttorm Östands tillhjälp van slaget år 1156 som följd därav skulle han blivit satt till landsdomare. Han skall och varit Hälsingarnas anförare under bemälte konung då han intog Finland där (Hälsingfors) dåvarande Helsinge by förmenas fått namn av hans folk.Källa: JB Genealogica 53
Källa :Professor och historiografen Johannes Loccenius författade på latin svensk hisoria från 1654
Erik mördades 1161 vid trefaldighetskyrkan av den danske Magnus Henriksson
Hälsingarna uppbådas för att vedergälla konungens död och vid ett slag år 1161 den 16 maj, utanför Uppsala och den Danske prinsen Magnus Henrikson ha uppsatt och anfört Upplänningarna dvs Sverkers trupper,Fale från Byrestad som anfört Hälsingarna och Norrlänningarna mot kungamördarna den norrländska härföraren Fale Bure,som själv stupat då han sökt att hämnas sin konung ,kämpade modigtoch fick platsen namgiven efter sig Falebro.att Fale hin gammle skulle vara farfar till Fale hin Unge och att dom var två olika personer är det många som Stödjer tex.Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en källa av JB thun1717,sid 101f Källa:Loccenius 1662 sid.79-81,Örnhielm år1689 sid.478,Svelids Historia sid 94.
Kort sagt enligt Sikeborg i sin artikel-96 att om den Fale Bure Härföraren nämnts att han stupat hjätemodigt vid falebro att han var mer omnämd an Fale (Hin Unge)Bure Att den historen har bara Johan Bure och Peder Skrivare någolunda samtida från Öregrund (C) född 1480 talet men kommer från oberoende håll.
men snart är det inte så viktigt hur många som skrev om det när vi hittat kvar varor men det tar vi upp på Bure seminariet.Mvh Marc
604
« skrivet: 2005-03-15, 08:34 »
Nu kommer jag ihåg varför jag tänkte att även de norska krönike skrivarna borde tagit med berättelsen om Fale Bure (Fale = kortnamn för Farteng)
fritt citat av norska ord :
Namnet Farteng
Urban sikesborg dryftar i sin artikel Johan Bures släktbok över Bureätten(släktforskarna årsbok 1996) I en Bilaga sid 280-283 Personen Farteng unges släktförållande ,här kan nämnas att namnet Farteng (Fale) före kommer också i Norge i Medeltiden ,i tex.adels släkten eller frälseätten Filpus Fartengsson ätt är det tre namn bärare i perioden från slutet av 1300 talet till mitten av 1500 talet ,Jf Anders Björnes,Lares Löberg,Tore H Vigerust och Tor Welding :Semeleng_ätten i Valders och Losna ätten i Song ....Släkthistoriskt forum 5 /96.
Erik Holmlund visst kan man säga så ,eller ännu bättre han levde 1320, när jag skriver omkring omkring då kan man gå tio år åt olika rikningarna men jag våga inte skriva omkr 1300 för då är det inte säkert han levde om man går tio år åt båda riktningarna,eller om man vill vara riktigt säker kan man säga att han levde på 1300 talets första hälft. men efter som han nämndes första gången 1342 tillsamans med sin hustru Ingeborg i ett brev varmed han byter bort 14 öresland Jord i Mullberge (Kan vara Morberga i Bälinge, uppland) nämns senast vid en i en dråpsak 19 feb 1363 i egenskap som Underlagman i Medelpad.bosatt i Skön sn./Marc
605
« skrivet: 2005-03-15, 00:33 »
rättelse av mej själv i det skall nog vara rommerska bokstäver inte latinska./Marc
606
« skrivet: 2005-03-15, 00:29 »
svar till carl Szabad jag tala om Fale Bure d.y.
Farteng Unge döds tal var osäkert men eftersom det var Bygden teori ?så nöjde jag mej med att citera honom och självklart är det som du säger att det är latinska bostäver och inte nummer men jag hade alltså översatt till 1402 att bygden såg enligt egen utsago 14?2 osäkert ....
citat av sikesborg
på det som förut sätts vara hans gravsten i skön (nummera insatt i vapenhuset isköns kyrka )Med en sköld innehållande en böjd arm under två korsade yxor eller billor tyckte sig Bygd?n skönja namnet Farteng inhugget,möjligen också årtalet 1402 denna hans uppgift har dock ifrågasatts Hulper uppger 1771 att de inhuggna bokstäverna på gravstenen var oläsliga sid 79 Olsson 1947 sid.34 hävdar att han flera gånger undersökt stenen men inte kunnat finna någon inskription som Bygd?n menar sig sett.
nu har jag redovisat olika åsikter i frågan,jag som sagts tidigare ställer mej osäker till döds året men ej till att han fanns och var Lagman i skön Nämnd 1348 -1363 och född omkr 1320.
607
« skrivet: 2005-03-14, 20:42 »
svar till Björn Thunberg det är riktigt att Att Fale bure d.y. = Farteng Unge Lagmanen i skön var född omkring 1320 döds året är emellertid osäkert Bygden Gravsten eller minnes sten till 14?2 =1402 men han kan ha dött betydligt tidigare ,å andra sidan levde man länge då med tex, Jon Svensson Hövitsmannen blev 102 år han levde på 1470 talet.man kan kalla det Bygden Altrnativ
Ja Fale Bure d.y.= Fale hin unge Ståthållare rädda Erik knutsson till makten ect där döds året säkert 1210 födels året däremot lite osäkert omkr 1160.det är Johan Bures Alternativ
jag tror som sagt att båda har rätt och det förklara de försvunnena generationerna på 150 år som sikeborg upptäckte och fick inte i hop det. men det är en orhörd djup disskution med olika indicier och källor ect som kommer att föras sen på och mer eller seminariet om det går bra det är där Mickael.
ps . Ander om du vill tro att alla medeltida handlingar finns i data eller på mickrokort så stämmer det inte det mesta finns, jag gav just ex. på handlingar av Johan Bure som ej finns i Data eller på mickrokort det häftet med dokument samlade från jämtland mycket av det Nils Ahlund samlat i hop efter birlkarrlna ect.men iför sig spelar det ingen roll jag borde ha källan klar när jag nämner Norge det var bara ur minnet att jag läst från Norsk köniker så jag får väl ta tillbaka det så länge tills jag kommer på källan.
Niklas Persson: vad är syftet med ditt inlägg att lägga mer ved under brasan, när tonen är vänlig igen isynnerhet från Björn Thunberg,jag tänker inte gå ini din konstiga tolkning,mer än att säga naturligtvis får man ifråga sätta saker i Bure panelen halva panel är ju dessutom till för den biten men det är aldrig ok med personangrepp i vilket samanhang det än är.då åker man nog ut ifrån de flesta ställen häls Marc
608
« skrivet: 2005-03-14, 17:35 »
Nu vart det många på en gång att svar Nicklas du komm in mitti disskutionen, saken var den att Björn fråga mej om det bara var Johan Bure som stödjer det historiska som Fale Bure d.y. gjort. Då tala jag ju om Fale (Hin Unge) Bure för det var ju han som gjort något historiskt och nämnde de könikörer ovan som också tagit uppsaken,sen fick veta Björn var ute efter Fale Bure D.y. nämnd 1348-1363 lagman i skön Den Som Bygden ansåg vara Fale Bure d.y. men han har ej gjort något speciellt historiskt och jag tala om att båda funnits och blivit begravsda i skön kyrka och många blandar i hop dessa grejen är att efter bygden har en del valt att endast tro på den som bure ättling och en del har valt att tro på Johan Bureussom Bureättling,så når jag säger jag tror på bureus då blir bygden anhängarna sura och vill ha bevis och tvärt om men min nyhet är att jag tror båda var Bureättlingar och jag har stöd för det men det tar så långtid att man behöver ta det i seminarium,för tex nu jag vet att nicklas är insatt och kunde därför dra kort versionen nu vad vi diskuterar. som du vet är det relativt tunt på båda teorierna och det är det vi hoppas ändra på till seminariet
609
« skrivet: 2005-03-14, 17:09 »
Björn jag uttryckte mej dåligt han var nämnd 1348-1363 som lagman han föddes omkr 1320 sen enligt bygden kan han dött 1402 tredje siffran var oläslig enligt Bygden. (jag är dyslektiker så ibland blir det lite fel) mvh Marc
610
« skrivet: 2005-03-14, 17:01 »
Anders du är rätt kul det verkar som du slängde dej på databasen Regesta Norvegica och kolla om det Fanns nån Fale Bure, det kallar jag brinnade intesse, men det är ju som på vårt riksarkiv all medeltida handlingar är ej scannade på databasen en del måste man faktiskt dit till medetids avdlningen att läs tex medeltida diplomen av Bureus från Jämtland finns på Medeltids avdelningen att läsa men inte på data basen så är det även med medeltida krönikor så kan man som Jan Gullou följa med ner i Arkivet när arkivarien läser ur krönika som hände i tv serien Arn.jag kan inte motsvarnade Norska personer som skrev medeltida könikormen det betyder inte att dom inte fanns lik väl som de svenska jag räknat upp .
611
« skrivet: 2005-03-14, 16:23 »
Björn det finns två Fale Bure D.y. den ena kallas Fale hin unge Ståthållare i Skön hjälpte Erik kuntsson till Makten var med i slaget vid Lena 1208 dog vid slaget vi Gestrile år 1210
sen nedan citat om honom Konung Sverker förlora vid Kungs Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuda i ”Anno Millena bis deco celeno pleno beclum Sverikonis in Geflo Geronis, contigiet in Lenum?. TvO Danske löpo inom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum.
Slaget vid Lena 1208 gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen till handa. Då gav ock Konung Erik honom i förläning
hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.Fales griftesten ligger på Sköns kyrkogård
med detta vapen uthuggen (finns i dag uppsatt i vapenhuset i Sköns Kyrka). Samma vapen var med
guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller
hans son, Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Sköns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.
” Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik. det står att den svenska adeln krigade uti Gestrillien i andra slaget 1210 Sedan Konung Sverker vart slagen är 1210 vid avgörande slaget vid Gestrillien dår konung Sverker blev dödad Sunne Folkesson Härförare för Västgötarna var en av de djärva som dödade Sverker och på det sätet vann slaget,men många dog även av västgötarna tex. Birger Jarls far Magnus Månsköld stupade vid Gestrile,Fale Bure dog också 1210. Fale lät bygga Bureslott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.och Erik Knutsson var kommen till regering,
Källor: Johannes Magnus bok 19 kapitel 12 ,och även Bygd?ns tolkning stämmer överräns.Erik
Knutsson Blev Kung 1210 -1216 Svedlids Historia sid. 94 ,samt utdrag av JB Genalogica 53.
bild av Fale Bures gravhäll tecknad 1869 av Nils Månsson Mandelgren. Lägg märke till de åtta fördjupningarna på hjälmen.
Här kommer Fale Bure d.y. som kallas (Farteng unge) Lagman i Skön levde 1320 nämnd till 1363. har också bure vapnet beronde på att han är släkting båda är begravna i Sköns kyrka där de och många blandar i hop de två.
det är han som är far till Herse Falesson 1350 som är hövitsman och hans familj bosätter sig i Bureå och, 2 generationer senare kommer vi fram till Anders Olofsson underlagman för västerbotten född omkr 1425.
jag håller med dej Annki, det är märkligt att Micha?l inte fattar att han är ironisk, utan måste slå upp det. jag tycker också man kan flytta den här disskution till Bureseminarium.
612
« skrivet: 2005-03-14, 13:49 »
Du har nog rätt det du säger varför jag är inbjuden, men jag tror också såna som Thord,Ulf jag,Rolf,ect som är Bureättlingar vill nog gärna få fram historian eller sannigen bakom sin släkt.
Jag tror att det finns flera personer som Berättat om Fale bure(hin Unge) Peder Skrivare levde 1480 i Öregrund Kyrkoherden Herr Peder i Skön levde i mitten på 1500 talet han berätta för Johan Bureus på sin Norrlands resa 1600-1601
utförligt om Fale Bures bidrifter och Johan Bure Nedteknades samtövriga som tog upp fale Bure .Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en källa av JB thun1717,sid 101f Källa:Loccenius 1662 sid.79-81,Örnhielm år1689 sid.478 Det är i från dessa Kröniköer som Jan Guillou fått brättelsen till Arn ,det är visserligen sant att i historie böckerna står bara kort och gott att Erik Knutsson var Kung eft 1210-1216. i norges arkiv Finns Fale Bure med.
Jag kommer att fortsätta debatten här och även om jag får för anbytar värden summera från Bureseminariet 9 april. jag vet tyvärr inte i dag vilka Karl ingvar ångström MGF Ordf. plockar i hop men jag tror att han får fram seriösa och duktiga forskare ,men känner någon sig sugen och kvalificerad kam man alltid ringa till Karl Ingvar Ångström och se om han har en ledig plats nu i veckan kommer MGF fastställa Bureseminariet programet plats och tider,och ev.tillägg/ändringar mvh Marc
613
« skrivet: 2005-03-14, 00:30 »
Det skulle glädja mej,jag ger gärna mer källor bakom teorierna, Jag är övertygad om du fick vara med vid någon disskution ,seminarium skulle du förstå varför dom bjuder in mej till expert panelen nu i april att jag har under 24 år skaffa mej en hel del kunskap om Bureätten ,och naturligtvis lär mej hela tiden mer,men tack vare tex. min och Ann Lindbloms förtjänst är Johan Bureus Släkttavla återfunnen i ett välbevarat skick i ett larmat magasin,en liten grupp bure ättlingar kommer att få möjlighet att komma dit dokumentra den och vi får hjälp att läsa latin som finns inskripterad. det är en sak som kommer att nämnas om där.mvh Marc
614
« skrivet: 2005-03-13, 23:58 »
Björn Thunberg på Bureseminariet har vi en civliserad disskution med Thord Bylund som Moderator en god vän till mej men känner jag honom rätt så åker personer i lokalen som gör person angrepp och kallar någon annan eller personer i expertpanelen för skojare ut med huvet före.här på rötter kan man tydligen komma undan med det ,jag har många goa släktforskar vänner i sverige och tack Eivor och Annki,min bild under mina 24 år som Släktforskare är dessa fina eldsjälar som hållt på många år på olika håll i sverge tex Bror Erik Olsson ,Sten Lundgren och många andra som är vänliga ,hjälpsamma, riktiga släktforkare de kunde ni lära en del av.
Ps Björn jag behöver inte gömma mej bakom någon,jag är en man 196 lång över 140 kg och alltid stått för mina åsikter,och hela mittliv har jag hjälpt andra i utsatta situationer.
615
« skrivet: 2005-03-13, 19:24 »
Hej Niklas när det gäller Volym x36 x37 kan man låna från uppsala universitets Bibliotek Du har själv mickorts nummer i din Källa ovan förmodligen har du fått den från Leif boström låna hem det samt kort nr. SO 572273-57275 från x36 ,När det gäller Genealogica 53 finns den på riksarkivet och du får hjälp där att få upp gifter. mvh Marc
616
« skrivet: 2005-03-13, 13:21 »
Brevet den 6 feb 1995 ,jag citera står till Chefsöverläkare docent Kjell Hellström,medicinsk redaktör Läkartidningen box 5603 11486 Stockholm ,jag kunde inte tyda det på annat sätt än att han var reaktör. endast denna rättelse på ditt inlägg ger jag,sen åter välkomen till debatt där den förs eller efter sumering /Marc
617
« skrivet: 2005-03-13, 11:47 »
Eftersom du aldrig kommer att få ett svar här av Karl-Henrik Gustavsson som troligtvi inte besöker det den här hemsidan som många andra av olika skäl. så får jag väl svara att han visst har Medicin historiska inslag i artikeln,och den får man del av på seminariet.
jag får väl till dej som inte kommer citera hans hans egna ord om artikeln.I ett brev till redaktören docen kjell Hellsström Från gen runsten diarenr..... som vi sände som förslag till förkortning och vissa tillägg vi har kortat ner inledningen beträffande den genealogiska kartläggningen ,men tycker fortfarande att det är av intresse att inledningsvis också ta med vår Släktforskning,som ger belägg för att anlget för Sjögren-Larsson syndrom förts upp från medelpad i början av 1300talet ,vad som också talar för det är de patienter med västerbottens syndromet ,som fötts utan för västerbotten samtliga härstammar i från ett område vid indals älven från vilken en gren av familjen Fartengson invandrade till västerbotten 1327 med anlaget för sjögren-Larsson syndrom vad som starkt indikerar detta är barnen födda i sundsvall trakten har samma Sjögren-Larsson Mutationskromoson(Haploytp)som de patienter som är födda i Västerbotten,Jag tycker också det är trevligt att få med ettlitet avsnitt som är av medicinskt-Historiskt avsnitt och kulturhistoriskt intresse i Artikeln serien mannen (kvinnan ) Bakom syndromet är ju mycket lockande och läsvärd ,eftersom man även där tar upp gångna tider / Mvh Karl-Henrik Gustavsson
jag hoppas det stillar ert nyfikenhet för mer tar jag inte upp här nu och som sagt han hörs den 9 April mvh Marc
618
« skrivet: 2005-03-13, 06:49 »
ändring av mej jag skrev fel i hastigheten det stod ej socken skrivare utan endast skrivare ursäkta mvh Marc
619
« skrivet: 2005-03-13, 06:36 »
Svar: Påvel Mårtensson född omr 1530 talet Öregrund Församling (C) Han var Socken Skrivare och enligt Johan Bure också Klockare i Ärkestiftet det vill säga Uppsala domkyrka ,det kan vara lite svårläst av Johan Bure på grund av hans förkortande i övrigt har du själv lämnat Utmärkta Källor, du kan evtuellt få lite mer av Ulf lundström som precis som Jag faktist läst Johan Bure X36 och Genealogica 53 och x37 Leif har en mycket bra databas där han samlat Ulf Lundströms och Urban sikesborg forskning och Hänvisningar till JB Genealogica 53 men jag får känslan av att han ej själv studerat Johan Bures Volymer,framräkning av Påvel Mårtensson födelse kommer av följande Linje Olof Hersesson född omkr 1390 talet
Anders olofsson född omkr 1425, Jacob Andersson omkr 1450-1460 Brita Jacobsdotter född omkr 1482,
Elin Olofsdotter född omkr 1500-1510,och Påvel Mårtensson omkr 1530 talet,Jag har inte iövrigt gjort efterforskningar i Borgar längder eller på Påvel Mårtenssons barn men det verkar tidsmässigt som det du skriver kan stämma hoppas min kunskap om johan Bures forskning kunde vara till hjälp mvh Marc
620
« skrivet: 2005-03-12, 23:58 »
Hej Michael,jag tycker det är synd att du inte kan komma,det vore trevligt om Cronberg kunde komma och det blev en disskution i v frågan ,jag vill också tillägga att det var flera inblandade Gen forskningen i sjögren Larsson syndrom som jag tror leddes av Karl-Henrik tex Docent Sten Jagell,som tyvärr inte kunde komma till Bure seminariet av samma andledning som du.men för hoppnings vis får vi den genelogiska kartläggningen av honom till dess. jag hoppas du får info efter seminariet om vad som sas ,jag tyckte lite illa om det du sa om min vän som ställer upp på seminariet ,och är säkert ganska omedvetn om vad som sägs om honom ,det rakare att säga direkt till honom så har han en chans att ge sin syn,jag är van att man prata om mej men jag får ju ialla fall ge min syn.så jag hoppas du förstår vad jag menar det är helt ok att komma med inlägg /kritik och ofta har du bra fakta, men min vän är inte här och kan föra en disskution. mvh Marc
621
« skrivet: 2005-03-12, 23:10 »
mina inlägg börja med svar på var och när Bureseminariet skulle vara som i försig nästan kändes som rekalm och ville därför inte gå in närmare på vad som skulle diskuteras där ,men när Michael kritisera en föredrags hållare som blivit dit frågad på grund av sin expertis inom ett område och han vet knappt om detta forum och kan inte försvar sig mot negativa utallande om honom, det var det jag tyckte var fegt och mer passande att ta upp på Bure seminariumet så inget av Ulf eller Karl-Henriks eller vad jag har att tillföra tar vi upp här nu det kan summeras och ev diskuteras efteråt. även du Stefan är välkomen att närvar vid Bureseminariumet ,där tar vi upp stånpunkter som tex.Sten Jagell tyckte var värdefulla,ett forum där vi har tid att gå igenom viktiga frågor,det vore fel av mej att tala i deras sak nu med löst ryckta delar nej du får lunga dej med den biten .mvh Marc
622
« skrivet: 2005-03-12, 19:31 »
Michael måste du kritisera Karl-Henrik innan han ens kommit dit till seminariet kan du vänta med frågor ect till seminariet,Jag undrar i och för sig vad du menar med att läkarna kritiserar honom ,han var ju Chefsöver läkare på Akademiska Barnsjukhuset ,avdelningen klinisk genetik,men vad jag förstår är han pensionerad nu Docent Kjell Hellström chefredaktör för Läkar tidningen som tog in arktiel från Läkar gruppen Ledd av Karl Henrik ,Bland annat docent Sten Jagell ansåg att det var ban brytan och värdefull forskning men nu ska jag inte lägga mej i era inlägg mer än å säga komdit om ni tycker något, och ta det där var inte fega som Michael och skicka in knä skott här där ingen kan svara . mvh Marc
623
« skrivet: 2005-03-12, 01:02 »
Jag vill lämna en bukett rosor till eldsjälar som gått före oss i släktforkningen men som inte är i livet nu Sten lundgren vice ordförande i Skellefteå som var ett föredöme i att hjälpa andra med sina efterlysningar och sprida glädje i släktforskningen och Lars Bäcklund i Linköping
Styrelse var en som många skrev till och han svara exemplariskt dvs vänligt.många som nu tillhör släktföreningar ute på landet långt ifrån glamoren i Sveriges släktforskar förbunds styrelse där alla kan vara fulla av i bördes beundran och kanske aningen makthungriga ,och man är framme med pekpinnen vad som är rätt vad som får sägas eller inte och helst skall man styra vad som säg i rötter med,men långt ifrån allt detta träffas några medlemmar i tex skellefteå med glädje över att byta anor med varran fika och hade trevligt alla har rätt att fråga man hjälper varran och svaren är inte alltid sjävklara man vågar prova olika tankar man tycker kort och gott att det är rolgt och trevligt att släktforska.så jag vill ge alla eldsjälar i olika föreningar ute i landet en stor bukett rosor.
624
« skrivet: 2005-03-11, 20:01 »
Ja Jag har fått bekräftat av Ulf Lundström Och Karl-Henrik Gustavsson att dom kommer och tillsammans med mej talar för Johan Bureus Släktlinje Karl-Henrik har bland annnat skrivit artikeln i läkartidningen från gen till Runsten.vilka som Karl Ingvar Ångström samlat i hop vet inte jag som skall representera de kritiska till de äldre anorna men det kan man säkert få reda på genom att kontakta MGF.
häls.Marc
625
« skrivet: 2005-03-11, 17:46 »
jag har sagt att Nils Fartengsson är Bure ättling det visar det sigill han andvänder sen har jag inte sagt att han är far till Fale hin unge Bureättens stamfar utan till Farteng Unge eller Fale bure d.y. Lagman i skön född 1320 talet samma som Bygden mena finns vid Sköns Kyrka.
men den du talar om Fale hin Unge eller Fale Bure d.y. som är Bureättens Adliga Stamfar var farfars far till Nils Fartengsson (Bure),han finns begravd i Skönskyrka där Hans Vapen fanns och Kröninke boken skriven av hans son Harse.
se nedan info om Fale (Bure) hin unge
Det som kan sägas är att en av dom vad jag vet har användt namnet Bure på Fale hin unge
är Simon Skrivare [fol. 141r ] volym x37 av JB, samt några som skrivit en del historiska verk,
Körnikörerna Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en källa av Joseph (thun1717,sid 101f)
följande berättelse av herr Peder i Skön Kyrkoherde åren 1598-1602,
Fale är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.
I slaget vid Älgarås 1205, ägde sin fädernegård, Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid, efter vilkens död
han vistades hos dess omyndige barn, såsom deras( fostrare)Informator på deras gods Elgarå i
Västergötland. år 1199 när Konung Sverker dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung
äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. och dolde honom där i 2 1/2 år, till dess han började bli man, Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna.
då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina bröders oförrätt. När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av som är intill Stinne, drog söderut och stred mot Konung Sverker vid Kungs Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuda i ”Anno Millena bis deco celeno pleno beclum Sverikonis in Geflo Geronis, contigiet in Lenum?. TvO Danske löpo inom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum.
Slaget vid Lena 1208 gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen till handa. Då gav ock Konung Erik honom i förläning
hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.Fales griftesten ligger på Sköns kyrkogård
med detta vapen uthuggen (finns i dag uppsatt i vapenhuset i Sköns Kyrka). Samma vapen var med
guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller
hans son, Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Sköns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.
” Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik. det står att den svenska adeln krigade uti Gestrillien i andra slaget 1210 Sedan Konung Sverker vart slagen är 1210 vid avgörande slaget vid Gestrillien dår konung Sverker blev dödad Sunne Folkesson Härförare för Västgötarna var en av de djärva som dödade Sverker och på det sätet vann slaget,men många dog även av västgötarna tex. Birger Jarls far Magnus Månsköld stupade vid Gestrile,Fale Bure dog också 1210. Fale lät bygga Bureslott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.och Erik Knutsson var kommen till regering,
Källor: Johannes Magnus bok 19 kapitel 12 ,och även Bygdéns tolkning stämmer överräns.Erik
Knutsson Blev Kung 1210 -1216 Svedlids Historia sid. 94 ,samt utdrag av JB Genalogica 53.
bild av Fale Bures gravhäll tecknad 1869 av Nils Månsson Mandelgren. Lägg märke till de åtta fördjupningarna på hjälmen.
Ser du att det är två personer med liknande namn som föväxlas inte minst efter Bygd?n klar görande om den andre till och med Sikesborg har svårt att se att det är två personer och tror därför att det är en fel räckning på ca 100 år. det här är nyheter och tål att stötas blötas provas för kanske är närmast saningen hitills. mvh Marc Hernelind
626
« skrivet: 2005-03-11, 13:39 »
Fortsättning från Bureätten: Släktträffen för Bureättlingar 19-20 juni 2004 //Anbytarvärden --------------------------------------- svar på förra inläggetdet står preliminärt i MGF tidnig, men enligt samtal med Rolf om inbjudan så sa han att det gick bra att göra nu om det sker för ändring hör dom av sig från MGF. Annons på hemsidan för Eskilstuna/Strängnäs släktforskar förbund. Bure-seminarium Lördag den 9 april kl. 10.00 i KFUMs lokal, Torggatan 29 ,Sundsvall inbjuds buresläkt, historieintresserade, släkt och vänner till tidernas seminarium. En panel av 6 bureexperter deltar. Tre av dessa är positiva till Johan Bures forskning nämligen: Marc Hernelind, författare bosatt i Eskilstuna Ulf Lundström, författare bosatt i Skellefteå Karl-Henrik Gustavsson, professor bosatt i Uppsala Med Karl Ingvar Ångström i spetsen, orförande för MGF - Midälva Genealogiska Förening, deltar även tre personer, som kritiskt följer Johan Bures forskning. Moderator för seminariet är Lektor Tord Bylund. Möjlighet att fika finns under seminariet. Ytterligare information kan lämnas av Rolf Lusth, kassör i MGF, på tfn 060 579133 eller 070 6806983. Samåkningsfrågor hänvisas till Marc Hernelind, tfn 016 5516800.
627
« skrivet: 2005-03-11, 06:26 »
Det är glädjande att man nu ovan kommit in på de ämne som jag prata om i tidigare inslag och nämnt medeltida brevet från 1327 där 5 stormän får uppdraget att kolonisera och uppolda laxen (ej gös)som jag fått itrån roten här är ett avsnitt från ovan inlägg av Bross?n I sitt arbete med verkställande av hertigarnas testamente assisterades ärkebiskop Olov av kungens fogde i Hälsingland Johan Ingemarsson (ginbalk belagd med sparre). Ärkebiskopen och kungsåren gjorde under de följande 10 åren ett stort antal utbetalningar till kyrkor, kloster och andra kyrkliga inrättningar samt till enskilda intill den ovan gjorda redovisningen 1330, se ovan. Dessa brev specificeras icke här.
År 1327 utfärdar “Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskomelser om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande”. (DS 2606), se ovan.
Klart framgår att förläningen delades i tre delar med tydliga företrädare för tre maktcentra: den kyrkliga, den världsliga och den regionala makten. Den senare delad i två delar; var för sig representerande Medelpad och Ångermanland. Således ärkebiskop Olof, kungsåren Johan Ingemarsson, Nils Farthiegnsson - Medelpad, och Peter Unge - Ångermanland.
I ett brev utställt i Stockholm 1335.04.09 av kung Magnus, ger kungen “dilecto et fideli nostro domino Nicolao abyorn?son” till evärdelig besittning Pite älv och dess tillhörande områden. Detta område hade “ärkebiskop Olof, under kungens minderårighet, upplåtit åt Nils Abjörnsson och som denne med stora omkostnader uppodlat” (DS 3134), se ovan.
Buresläkten var en av Norrlands ledande ätter. jag ska inte gå in något djupare i någon disskution, men Erik Holmlund nu ser du kanske att jag hade rätt i Burarna var med i att kolonisera och uppodla Piteå Älvdal och Skellefteå älvdal Nils Fartengsson far (Farteng d.ä)eller Fale Bure d.ä. Bosatt i Birsta ,Skön socken och var Hövitsman och Landsdomare.
Farteng var av Stormans ätt och han var en rik och mäktig Storman,ett bevis på hans rikedom var de många diplom han hade som fiskrättsinnehavare, och i ett bekant Diplom från 27 feb 1314 kan man läsa att Fartengs Födelse ort Farthiengo de Herbeby stavas i ett annat diplom Herkeli som Norlander förmodligen träffat rätt när han sagt Herlekien är identisk med nuvarade Holm sätteri i Ångermanland. källa: Utredning av en mångårig forskare Gunnar Lindgren som studerat Nils Ahnlunds efterlämnade skrifter på medeltids avd. på Riksarkivet.Källa: Nämnd 1300-1314 det står i Angur i Tord Bylunds databas över Bureättlingar. och nämns i Johan Bure Genealogica 53.Birjer Jarls fyra söner stred om kronan år 1275 var Mangus ladulås krönt till kung ,Farteng d.ä. var bara 25 år och ung Hövitsman när han gav sitt fullastöd.och belönas med godset i Näshem
mvh Marc Hernelind
628
« skrivet: 2005-02-21, 01:57 »
Varför måste du ta en Recention i från USA för att visa att det är en dålgit skriven bok ? och vem är han Thompshon är han någon run expert ??
När jag kolla recention från Bibliotek tjänst var det goda recencioner för den nogrannhet han sökt källa uppgifter i ett realtivt svårt ämnesområde. sen från runverket var recensionen att Åke Ohlmark hade nogrant följt Johan Bureus anteckningar samt andra källor på de olika runstenarna vilket gjorde det till en intressant läsning sen om värdet i dom källorna Ohlmark nedtecknat kan ifråga sättas och kanske till och med emotsägas med de källor vi har att tillgå i dag (dvs Runstensverket ) mvh Marc
629
« skrivet: 2005-02-21, 01:29 »
Jag har ändrat uppfattning om dej Anders du är när vi möts i debatter i olika andra sammanhang tex.Grubbe ect så kommer det fram kunskaper som du har jag gillar också de diskutioner som gör att man lär sig mer och utvecklar sina kunskaper,helt enkelt ber jag om ursäkt för mitt utalande i tidigare inlägg ovan om de det var grundlöst och dåligt sagt, mvh Marc
630
« skrivet: 2005-02-21, 01:15 »
Kaj, Finns det någon som du inte tycker är svammelman Du tycker inte om Johan Bureus ,Casström Frodin,Hur är det med Elgenstierna ,Palmsköld,Nils Ahnlund Eller skall vi ta bort hela medeltida forskningen på grund av ev. osäkerhet vi tar bort Vasa släkten, ,Sturarna,Sparre ätten ,Bagge af boo,Bröms,Bonde, igen av dessa har för utom Vasa har mer en dokument, medeltida brev, prottkoll av Lagmän ,Rådmän,borgmästare och herdaminnen än ect till och med runsten som stöd och ändå vill man skala bort historian från en släkt som har nio ärkebiskopar befryndae i släkten och ca 70 Adelsläkter ingifta. och det kan jag backa upp jag har suttit i två månader med Adelssläkterna som gårini buresläkten och det stäåmmersom Adelsgenealogerna sagt. jag skall inte räknaupp alla ca.70 ingifta adelsätter men jag kan nämna dom nio Ärkebiskoparna och dom är ingifta kan n? kolla själva och jag kanske tar upp det sen om det finns någon som är oklar 1)Petrus Kenicius 2)Lars Stigzelius 3)Olaus Martini 4)Anderas Laurentti Björnram 5)Johannes Canuti Lenaeus 6)Samuel Trolius 7)Uno von Troili 8)Mattias Steuchius 9)Johannes Steuch mvh Marc
631
« skrivet: 2005-02-15, 20:37 »
Cathharina Sviring f.18 sep 1639 i Stockholm
d.20 mar 1696 Hällestad församling (E) far:Rådsmannen och Handelsmannen i Nyköping Henrik Swiring.Mor:Brita Danckwardt gift med Nilkas von Preutz f,omkring 1637 i Nyköping Stad hans far Hans Preuss Justitieborgmästare och Mor Margareta Bröms f.1610 Norrköping.Niklas son heter samma född 5nov 1673. mvh Marc
632
« skrivet: 2005-02-14, 14:24 »
Hej Thomas !
Jag fick några papper betald forskning för ett antal år sen från från fd. Arkivarien Agneta olofsson hennes bolag Genea ] där står det så att Britta Nilsdotter Kommer i från en gamal borgar släkt med henns far Nils Svensson som borgare i Jönköping. OBS.Inte heller hon skriver Bonde, så jag tar bort det till jag hittat något som stödjer det . Mvh Marc
633
« skrivet: 2005-02-13, 15:33 »
Jag undrar om det är någon som känner till Jens
Andersen Bull föräldrar och förfäder?
634
« skrivet: 2005-02-13, 15:24 »
Sven Månsson Bröms född 1558 död ? ej 1575 pga att han gifter sig omkr 1575 med Brita Nilsdotter (Bonde),Jag vet endast att Britas far var Nils svensson var av gamal borgar släkt Bonde? men det torde vara lätt att få reda på via Elgenstiernas Ättartavlor, så jag tror nog att Christer Pålsson har rätt där, men det är värt att kolla upp. här är mina källor om sonen Måns Svensson Bröms född 1580,död 1636 gift 1608 med Kerstin Henriksson [Sockenström]född 1585 död 17 okt 1652.
Måns var först Borgare i Jönköping och sen Borgmästare,samt Rådman i Norrköping,Inflyttad till Norrköping från Jönköping omkring årsskiftet 1601-02. Startade 1617 Norrköpings första gästgivaregård med rättighet att servera utländska drycker. Måns och några kompanjoner hade stödda på Måns privilegium (1620-04-22) redan på 1620-talet byggt en stångjärnshammare i Nörrköping, sannolikt vid Skriketorp i Kvillinge. Måns valdes till borgmästare vid valborgsmässorådsstuga 1620. Sista året som sittande borgmästare 1630 - 31.
Källor
.[Uppgifter från släktforskningsuppdrag av fd. Arkivarien Agneta olofsson hennes bolag Genea ]
Källa: är Norrköpings Stads historia 1568-1719 av Björn Helmfrid
Källa Nättidningen Rötter,ELgenstierna ättar tavlor på Bröms nr 161 och Stockenström nr 858
ps.kanske man borde flytta den adliga släkten bröms dit. Och tex ta upp om Präst släkterna Bröms i Tuna/Skön och i Bröms Ocklebo som har samma stamfar.
635
« skrivet: 2005-02-13, 14:08 »
Jag ber om ursäkt för stavfelen det skall vara övervuxna och sannolikt (är dyslektiker),så till Karl Erik Jag håller med om att frågan vem som är Gullovs föräldrar är osäker Roger de Robelin ger två förslag på troligaste föräldrar,men i övrigt råder inget tvivel om att hon levat och som det stod på gravsten dog 7 dec 1629 begravdes med sin man Herr Lauritz Morgensson pastor i rödön död 21 jun 1621.
636
« skrivet: 2005-02-13, 13:44 »
Karl Göran Eriksson du talar om Gullov Mogensdotter att hennes ursprung är okänt och att det endast är löst framkastade fantasier. Skanke ätten sid. 38 ,här kommer det som står där men jag märker inga fantasier utan en uppräkning på det man vet och vad som är troligt eller vad man är osäker på Jens Pedersson d.ä. citat gifter sig efter 1566 (RA,KA,Norrländska handlingar Jämtland 1566:6)med Gullov Mogensdotter i hennes första gifte (andra giftet med Lauritz Mogensen[Blix],död 1621 21/6, kyrkoherdei Rödön 1585?-1611/1621,HSH del 3 sid s 209 f och Sup HSH sid 186 f) död i pesten 1629 7/12,Snnolikt dotter av Kaplan Mogens Jussesson i oviken.Avd II i Jens Jussessons-ätt tab.1 eller måhända Mogens Joensson i Faxnelden och Elisabeth Eriksdotter(Hennes farmor var Ingrid Jensdotter [skancke]se nedan tabell 284)Gullov och hennes mans grav stenar,liggande öster om gamla kyrkans vapenhus i Rödön,på träffades övervuna med jord av Prosten Henning Tideman enligt en kyrkoboks anteckningen inskriften var följande...... jag tar inte upp den men den kan läsas i boken Skanke ätten sid 38.
med vänlig hälsning Marc
637
« skrivet: 2005-02-13, 12:54 »
Olof Joensson Kyrkoherde i Rödön 1532-1539 Källa:HSH del 3 sid 208
hade sonen
Mogens Olofsson Blix omkr 1535 i Rödön (Z) Kyrkoherde i Rödön.
Stamfader för en av Blix Släkterna i Jämtland.
Källa Roger de Robelin sid 431 om Bjärme-Ätten.
så finns det en snarlik Mogens vi tagit upp nämligen Mogens Karlsson Blix föddes år 1502 i Näs församling (Z).
hoppas det hjäpte något i er forskning . Mvh Marc
638
« skrivet: 2005-02-07, 23:34 »
Hej Martin.
det jag känner till i frågan är att Olof Claesson Rahm (Ragunda Prästen)född omkr 1610 Ramvik,Högsjöförsamling avrättad 27 maj 1678 gift med Elisabet Hansdotter Berg född 1603 i Ragunda församling (Z) dotter till kyrkoherden Hans Nielsson Berg
Källor HSH del 3 sid 46
1) Bernhard Granholm
2) Familjer i Ragunda av Staffan Lindkvist
ett par källor till,mvh Marc
639
« skrivet: 2005-02-07, 12:48 »
Tack Martin för all info om Blit och Bull ,Gram det är spännande att se hur släkterna går i hop.
här kommer en fråga till veteranerna inom Skanke
jag har läst boken av Roger de Robelin och ser hur jag först kommer in i Hackås ättlingarna och Barbar Skunka, Ope ätten ,sen Bjärme ätten, Verdals ätten , nästan in i alla grenar. men frågan jag har är På Ope Ätten han har satt Torbjörn Guttormsson som ätten äldste med säkerhet kända stamfar. sen räknar han upp fyra led till Med Guttorm Östmansson tab.nr 1 och stam far vad vet man om dessa fyra led ? och vad för källor? finns det går det att säker ställa dessa led ?
Sen skriver Roeger de Robelin så här NIls Ahnlund menar att hövidingen Östeman Gudfastsson var farfars far till Guttorm,
han som nämns på den kända runsten i Frösö. gift med Ingrid Guttormsdotter,Källa:JHH I sid 112.NIls Ahnlund menar att hövidingen Östeman Gudfastsson var farfars far till Guttorm,han som nämns på den kända runsten i Frösö. gift med Ingrid Guttormsdotter,vars far var Guttorm Åsulfsson i Rein [Rein ätten ] Källa:Norsk adel Oslo 1944 sid 87.
Källa:JHH I sid 112.Syster till den mäktige Bård Gutormsoon på Rein i Nordmöre dog 1194.
Finns det något i eller några källor som stödjer Nils Ahnlunds påstående ?
640
« skrivet: 2005-01-26, 09:37 »
Det verkar som flera tog åt sig när jag gav mitt stöd till Fredrik jag förstår honom och ett exempel på hur man kan bli på hoppad ,är ju ovan
ett bra exempel, Inget i dom fyra ovan inläggen säger man något med innehåll i utan man retar sig på vad jag sagt (kanske känner man sig Skyldig) i vilket fall så vill jag själv ge något i debatten man har slängt ris på Åke Ohlmark men ingen har tagit upp boken 100 svenska runinskrifter (1978) det var den boken som jag tyckte var bra och som även hjälpt mej i min forskning om Bure släkten. jag har tigit upp frågor där ur för länge till Pensionerade runiologen Ulf Forsell, men jag har väl aldrig sagt att Åke Ohlmark var Runeolog jag vet inte vad han har för studier och det spelar ingen roll däremot tycker jag att kritiken mot honom måste komma angående denna boken som jag hänvisar till .för det var den jag tyckte var bra skriven, sen har jag inte läst de två övriga verken han skulle ha skrivit och kan inte uttala mej om dom . här är exempel från hans bok 100 svenska runinskrifter
År 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den då han ansåg att den där nämnde Tord och hans 5 söner som hans egna förfäder, vilka skulle gett namn åt Platsen Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal sägen har också förknippad stenen med Falsta borg ruin då Tord Bure skulle ha bott på Falsta, stenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen men torde ha stjälpts någon gång emellan 1727 och 1819,då runsidan vändes nedåt väl för att skona den från nötning ,år 1860 upptogs den och sattes mot norra vägen där den fick stå i 33 år ,då häst bilderna starkt aviker från de normala vikingatiden och påminner om vendelstidens bronsarbeten från tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat id?en att vi skulle ha att göra med en äldre bild sten från 700 talet men det visas sig vara felaktigt därför runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varpå han själv tillfogat signatarbalken samt fördjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast fem runstenar där utöver ristat mer än fyrtio han var verksam i mer än 25 år till in på 1070 talet och hans stenar tillhör Stockholms och Uppsala området ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig blå grå gnejs med glimmer står sen 1893 rest på en kulle 10 meter öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor,den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett svärd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederstdet hela omges av en långsmalt rektangulär ram med tvärbalkner till på vilken hästentrampar.rektangelramen bär egentilga skriften med följande skrift:
Antuitr x auk x Kulaifr x auk x Kunar xauk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain xat xporp x fapurxsin /fotrx hiukx runaR översatt Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev läto resa stenen efter Tord fader sin ,Fot högg runorna.
Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark
641
« skrivet: 2005-01-22, 08:09 »
Hej! Jag tänkte ta med Mogens familj inte mer av hänsyn till Värden så det inte blir långa anlinjer.
Mogens Karlsson Blix föddes år 1502 i Näs församling (Z). Han dog år 1570 i Undersåker församling (Z). Kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566.Mogens gifte sig med Inga Hansdotter år 1538 i Undersåker församling (Z).Inga föddes år 1505 i Norrala församling (X). Hon dog i Undersåker församling (Z).
De fick följande barn:
Laurentius Magni Blix (föddes år 1539 i Undersåker församling (Z). Han dog år 1616 i Undersåker församling (Z). Kyrkoherde i Undersåker under åren 1566 -1611.Laurentius gifte sig med Kirstin Eriksdotter dotter till Erik Anderson. Kirstin föddes omkring 1540 i Oviken församling (Z). Hon dog år 1621 i Svensta,Undersåker församling (Z).
Hon hade sitt änkesäte i Svensta under åren 1616-1621.
Bengt Magni Blix föddes år 1540 i Undersåker församling (Z).
Peder Mogensson Blix föddes den 14 maj 1542 i Undersåker församling (Z). Han dog den 14 augusti 1632.
Olof Mogensson Blix föddes år 1544 i Undersåker församling (Z). Han dog år 1593 i Sollefteå Församling (y). Laxfogde i Ångermanland,bosatt i Sollefteå.
Simon Mogensson Blix föddes år 1546. i Undersåker församling (Z).
Erik Mogensson Blix föddes år 1548. i Undersåker församling (Z).
Carl Mogensson Blix föddes år 1550 i Undersåker församling (Z).
mvh Marc
642
« skrivet: 2005-01-22, 07:33 »
Hej! Jag tänkte ta med Mogens familj inte mer av hänsyn till Värden så det inte blir långa anlinjer.
Mogens Karlsson Blix föddes år 1502 i Näs församling (Z). Han dog år 1570 i Undersåker församling (Z). Kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566.Mogens gifte sig med Inga Hansdotter år 1538 i Undersåker församling (Z).Inga föddes år 1505 i Norrala församling (X). Hon dog i Undersåker församling (Z).
De fick följande barn:
Laurentius Magni Blix (föddes år 1539 i Undersåker församling (Z). Han dog år 1616 i Undersåker församling (Z). Kyrkoherde i Undersåker under åren 1566 -1611.Laurentius gifte sig med Kirstin Eriksdotter dotter till Erik Anderson. Kirstin föddes omkring 1540 i Oviken församling (Z). Hon dog år 1621 i Svensta,Undersåker församling (Z).
Hon hade sitt änkesäte i Svensta under åren 1616-1621.
Bengt Magni Blix föddes år 1540 i Undersåker församling (Z).
Peder Mogensson Blix föddes den 14 maj 1542 i Undersåker församling (Z). Han dog den 14 augusti 1632.
Olof Mogensson Blix föddes år 1544 i Undersåker församling (Z). Han dog år 1593 i Sollefteå Församling (y). Laxfogde i Ångermanland,bosatt i Sollefteå.
Simon Mogensson Blix föddes år 1546. i Undersåker församling (Z).
Erik Mogensson Blix föddes år 1548. i Undersåker församling (Z).
Carl Mogensson Blix föddes år 1550 i Undersåker församling (Z).
mvh Marc
643
« skrivet: 2005-01-22, 07:09 »
Hej! jag har lite om Mogens Karlsson Blix ,Kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566. f.1502 Näs församling (Z) död 1570 i Undersåker församling (Z).
Två Bröder nämns Jens Karlsson f.1503 Näs församling(Z) Olof Karlsson f. 1505 Näs församling (Z)
Källa:Härnösands Herdaminne
far: Karl Larenson f.omkr 1470 Kluxås,Odal församling,död 1538 Undersåker församling (Z)
Källa: Karl Larenson en förmögen Odalman som omnäns i handlingarna från åren 1513-1538.
Det är intressant vad Viola tar upp: Drottning Margaretas förtroendeman Magnus Blix, kom till Jämtland på 1300-talet. En ättling till honom, Karl i Kluxaas (Kloxåsen) var under slutet av 1400- och början av 1500-talet boende i Kloxåsen, Näs, där han ägde jord. Han hade 5 barn, Magnus, Olof, Lars, Karl och Jon.....
Gården kallas för Roberts i dag och ligger mitt emot skolan i Åsan.
Det bekräftar mina Källor om Näs och om hans bröder fast vi har två oberoende uppgiftslämnare . Jag hoppas det kunde vara till någon hjälp Mvh Marc
644
« skrivet: 2005-01-22, 07:03 »
Hej! jag har lite om Mogens Karlsson Blix ,Kyrkoherde i Undersåker under åren 1532-1566. f.1502 Näs församling (Z) död 1570 i Undersåker församling (Z).
Två Bröder nämns Jens Karlsson f.1503 Näs församling(Z) Olof Karlsson f. 1505 Näs församling (Z)
Källa:Härnösands Herdaminne
far: Karl Larenson f.omkr 1470 Kluxås,Odal församling,död 1538 Undersåker församling (Z)
Källa: Karl Larenson en förmögen Odalman som omnäns i handlingarna från åren 1513-1538.
Det är intressant vad Viola tar upp: Drottning Margaretas förtroendeman Magnus Blix, kom till Jämtland på 1300-talet. En ättling till honom, Karl i Kluxaas (Kloxåsen) var under slutet av 1400- och början av 1500-talet boende i Kloxåsen, Näs, där han ägde jord. Han hade 5 barn, Magnus, Olof, Lars, Karl och Jon.....
Gården kallas för Roberts i dag och ligger mitt emot skolan i Åsan.
Det bekräftar mina Källor om Näs och om hans bröder fast vi har två oberoende uppgiftslämnare . Jag hoppas det kunde vara till någon hjälp Mvh Marc
645
« skrivet: 2005-01-21, 06:16 »
Med andra ord dom är systrar Anna Jensdotter Bull född omkr 1576 Nordmar i Norge död i Meldalen ,Norge tack Martin.känner du till mer så vi kan byta lite uppgifter?
mvh marc
Ps. Jag har en vän som heter Anne-Marie Leeuw och tacka för Skanckei Hov,Hackås hon har mycket som jag skall skicka till henne.
646
« skrivet: 2005-01-21, 05:55 »
Tack Martin för upplysningen, här är din koppling ,Erik Larsson Blix född 1570 i Undersåker (Z) död 29 apr 1633 Opdalen ,Norge
hans syster Margareta Larsdotter Blix född 1572
i undersåker församling Gifte sig med Hans Nielsen Berg och hans son som du kanske vet är Niels Hansson Berg Gift med Elisabet Pedersdotter Skunck(e) eller Skanck(e)Hov,Hackås släkten om man får uttryka sig så . Jag vill ta upp Drake .Klockhoff =Kockovius ,Berg,Blix,Huss och Hovferberg går ihop en hel del,ett exempel Sophia Blix f.1626 Hammerdal församling (Z)gift med en Erik Olson Skancke Kapellan i Verdal i Norge.
647
« skrivet: 2005-01-20, 19:31 »
Hans Cladius Klockvius
Kyrkoherde i Lit under åren 1639 -1681.
Hans född i Mecklenburg ,uppfostrad i Köpenhamn och får därpå sin prästliga tjänstgjöring i Norge till dess han förordnades till Lit.
Gift med Barbara [Skunck]år 1639 i Fors (Z)
hon var född omkr 1607 Meldalen ,Norge far var Ole Johnsen och mor Anna Bull båda från Meldalen Norge,en liten efterlysning om någon vet något
Mvh Marc
648
« skrivet: 2005-01-20, 19:20 »
Hej Torbjörn , Stockenström har sitt ursprung i Norrköping Stamfadern är Henrik Larsson Stockenström Borgmästare i Norrköping. Född (1552). Död 1625-03-25 i Norrköping. Var bland de i särklass mest inflytelserika och förmögna personerna i Norrköping.
Han tillhörde under femtio år (1575-1625) det ledande skiktet inom Norrköpings affärsvärld samt under minst 33 av dessa hade säte i stadens råd och magistrat, under huvuddelen av tiden såsom borgmästare...[sonen] Lars Henriksson likaledes borgmästare i samma stad och sonen Anders Henriksson som blev rådman och handelsman i Stockholm och nådde framstående poster inom huvudstadens kommunala förvaltningar. Hans barnbarn kallade sig Stockenström och en del ättlingar von Stockenström. Dess familjer adlades senare och en av släktgrenarna fortlever.
Tyvärr vet jag inget om Evy men du kan ju titta i Elgenstierna ättartavlor Adelssläkten Stockenström nr 858 .
649
« skrivet: 2005-01-20, 16:06 »
Jag har några frågor på släkten skanke mina ättlingar härstammar Peder Nilsson född omkr 1330 Jordägare i Hov, Hackås (Z) också ser jag Skanevapnet Så står det Skunck(e) borde inte Släkt namnet bli Skanck(e) det är alltså Adelsläkten Skunck nr. 660 på vapnet är det ett ben med en Stövel,så frågan är då varför inte släkten Skunck(e)?
och det är släkten från Hov,Hackås,jämtland som tas med i Tabell 1under Adels släkten Skunck det är Jens Pedersen d.ä. bror Georgius Petri född i Hackås(Z) Kyrkoherde iÅkerbyPastorat Gift med en dotter till biskopen i Växjö Nicolas Stephani deras barnbarn Nikolaus Adlas Skunck den 12 jan 1660 och introduceras samma år.så min andra fråga är borde det här inte stå under Adelssläkt ?
sen undrar jag om inte släkten kom från norge innan 1330 i Hackås Jämtland jag har en Barbara Skunck var föräldrar hette Ole Jonhssen Kyrkoherde i meldalen Norge han fru Anna Bull också från Meldalen ,Norge är det någon som känner till dessa ?
650
« skrivet: 2005-01-19, 07:45 »
Det var trevligt att du fick ett gott Skratt Erik angående Gösen jag kan citera min Källa
Roten nr 77 2002 sid Franciskaner i Bure kloster Det finnsfinns många legender kring Burekloster men få fakta en sådan legend är att den på våra breddgrader mycket ovanliga förekomsten av gös i Bureälvens vattensystem skulle bero på att munkarna planterat in denna gös.det finns någon vacker skröna om de mörka kåporna ute på isen.
om man tar denna Uppgjift plus detta:
I ett Pergamentbrev från 2 feb 1327 Att Kungen upplät de norrländsk älvarna och strömmarna och Luleå älvdal att bebyggas och uppodlas och Anförtrodde detta kolonisation sområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogen Johan Ingemarsson ,Peter den Unge ,Nikolaus Fartengsson den sistnämnde var fader till Lagmanen Farteng unge. ( Johan ,Peter och Nils nämns komma i från Norrlands ledande ätt. Nikolaus Fartengsson hade 5 juli 1324 fått ett brev i vilket han donerat fisket i Indals ån och omgivningar som hans fader Farteng d.ä. ägt ,och Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltids avdelning.
Så är det inte så konstigt att jag omdenna bosättning o ch uppodling eller bybyggelse som då skedde på 1300 talet och att det kanske var en faktor att Ingemar Claesson Grubbe såg möjligheten att köpa gods där med andra ord enspekulation på från varför en dansk adelsman flytta dit?
mvh marc
651
« skrivet: 2005-01-19, 06:12 »
svar till Nicklas Rosenblanck:jag heter inte Marc Herneblind ,och du skall få exakt Källa
Elgenstierna finns under Stiernfelt eller Grubbe nr 171.sid.645 tabell 1 där benämns han som Daniel Jonsson och inget annat, Dan kanske är en förkortning I Carl Isers Norrköpings stads historia och sen ska man nog inte underskatta mej och tro att du är den enda som läst 1500 tals dokument för det är du inte jag har spenderat mycket tid på riksarkivets medeltids avdelning så kort jag har läst denna källa och vet vad Örnberg säger han återupprepar sig iElgenstiernas Ättar tal Stiernfelt eller Grubbe nr .171 häls Marc
652
« skrivet: 2005-01-19, 05:16 »
Jag tänkte på frågan från Nils Olofsson
varför minst tre Ärke biskopar utspringer från denna Bonde Släkt eller Almoge Släkt ?
jag kan untan svårighet räkna upp nio Ärkebiskopar som utmynnar från Buresläkten och då fattas ändå säkert nån.
1)Lars Stigzelius gift med Christina Jacobsdotter Burea,2)Petrus Kenisius där farmors far var Anders Andersson Burman,3)Johannes Canuti Lenaeus Gift med Katarina Kenicia dotter till nr.två 4)Olaus Martini Farmors mor Mariet Jacobsdotter (Bure) 5)Anders Laurentii Björnram
gift med Anna Andersdotter Grubb vars mor är samma som nr fyra 6)Samuel Trolius barnbarn till Margareta Zebrozynthia Burea 7) Uno von Trolius
son till Samuel Trolius har därför samma Ursprung 8)Mattias Steuchius är gift med Anna Tersera hon är barnbarn till margareta Zebrozynthia Burea 9)Johannes Steuchius är son till Mattias Steuchius och har därför samma ursprung.och just nu håller jag på med Adels släkterna som går in i Buresläkten jag tror att det inte är något problem att räkna upp en 40 släkter men det ska jag inte (jag vill skona värden och er ) men det är många och då kommer frågan varför så många vill gifta in sig i en bonde släkt ej samma stånd som dom själva ?
Jag har ju hävdat att det är en stormanssläkt från början redan innan 1600 talet var Bure en Adelssläkt dessa bönders i Västerbotten var ofta rika storbönder som hade råd att skicka sin söner för att studera till präst ecr.
653
« skrivet: 2005-01-18, 09:16 »
vill redan nu säga att anlinjen kan verka svag speciell Den Danska Adeln Grubbe men vi skall komma i håg att det är 1300 tal det är svårt huvudtaget att få fram något säkert men jag tog in denna linje för disskution och kanske att man genom disskutionen kommer på något. men tänk på 1)Elgenstiena äta tavlor behandlar väldigt många på den här linjen 2) och några är omtalde i Herdaminne ,3)några i rådsprotokoll eller i andra sammanhang . 4) några är upp tagna av Johan Bureus tillex. 3 gen Claes Ingemarssons familj. som jag har citerat i tidigare inlägg
5)sen den muntliga källan ,många händelser långt bak i tiden har bara muntliga källor att tillgå därför blir dom av vikt i våra forskningar.6) John Winblad von Walter har ju egna släktinga bland dom uppräkande till ex. Henrik von Walter
och han har gett en stark källa på Att Margareta Rebecca [Grubbe] var ingift med Grubb redovisat ovan,sen kommer Grubb in en gång till tidigare PPeter Mattsson [Stiernfelt] blir han ingift i Grubb Släketn i Giftet Anna Björnram hennes farmor var Anna Andersdotter Grubb och i andra giftet för Anna Björnram var med Nicolaus Petri Grubb. så ingen lär väl tvivla på Att Grubb och Grubbe i från Kalmar går in i varandra nu .sen återstår det att visa att Grubbe från Danmark har tagit sig hit som sagt några saker talar för det men kanske någon sitter med information i danmark eller i umeå och tack vare disskutionen kan hjälpa klar lägga saken nu lämnar jag Grubbe ett tag har många järn i elden men mailar ni frågor ect försöker jag hinna svar på dom . mvh Marc
654
« skrivet: 2005-01-18, 02:22 »
Jag tyckte inte mitt släktlinje blev bra får ge den lite fylligare härmen två saker kan vi untan tvekan tatill oss 1)att Grubbe i kalmar och Grubb går ihop ser vi på den här linjen tydligt sen 2)Att Danska ätten Grubbe varit i Umeå Ser vi bland annat av att Johan Bureus tar upp några av dom sen stärker den här linjen att så från Grubbe i Umeå till Örebro ,lindköping,medmellan avstickare Funbo i Danmark och Vasa Finland skall man kalla det för att dom inte reser säger du Rosenblack ? tyvärr har jag inget jordabrev som visar att dom ägde godset det hade ju stärkt
min version ordentligt men jag har muntliga berättelser om Hur Grubbe Gods fick sitt namn efter Ingemar Claesson grubbe f.1368 dansk borgare och handelsman och blev snart en intflytelserik släkt,en historia berättad muntlifgen i släkten först av Anders Persson Grubb far om hur Arv tvisten om Grubbe gods blev så infekterad Mellan Anders och Ingemar Claesson Grubbe,Anders som var äldst ville ha allt vilket inte Ingemar gick med på ,vilket sluta med att dom sålde godset och Ingemar reste till Danmark Anders sluta att kalla sig Grubbe och hans efterkommande tog sig namnet Grubb fortsättningen och resten vet ni hur Anders Claesson sig med Anna Olofsdotter dotter till (Gamle Olof)i Bure släkten. det här vet jag har gått i vår släkt,jag tycker ändå att såna muntliga vittnesmål har enviss betydelse.
här kommer nya uppställningen av släkten lite fylligare och jagär öppen för ev fel som smygit sig in mvh Marc
1 Gen. Ingemar Grubbe föddes år 1307 i Köpenhamn, Danmark. Han dog år 1372 i Köpenhamn,Danmark.
Han var av Dansk adel,Bogare och Handelsman i köpenhamn.Stamfar för Släkten Grubbe
2.Claes Ingemarsson-Grubbe föddes år 1343 i Köpenhamn, Danmark.
Borgare i Köpenhamn .
3gen .Ingemar Claesson-Grubbe föddes år 1368 i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Grubbe,Umeå lfs (
Borgare och Handelsman från Köpenhamn köper omkr 1380 Godset somsen kallas
Grubbe gods.
4gen.Claes Ingemarsson [Grubbe]
levde 1390 på grubbe gods Ärvt sin faders Gods Grubbe nämnt på 1420 talet. Handelsman skulle ha dött i Funbo i Danmark under en resa.
Släktträd för Ingemar Claesson [Grubbe]
Första Generation
1.Ingemar Claesson [Grubbe] föddes omkring 1428 i grube Umeå,landsförsamling (C). Han dog i Köpenhamn,Danmark.
Han hade följande barn:
+2.Lars Ingemarsson [Grubbe] föddes levde på 1460 talet .
Andra Generation
2.Lars Ingemarsson [Grubbe] (Ingemar Claesson) föddes levde på 1460 talet i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Vasa församling,Finland .
Kapten på Amiralitet i Köpenhamn,Överstelöjnant vid Amiralitet i Vasa .
Lars hade följande barn:
+3.Jon Larsson [Grubbe] föddes levde på 1490 talet .
Tredje Generation
3.Jon Larsson [Grubbe] föddes levde på 1490 talet i Vasa församling,Finland . Han dog i Åbo,Finland .
Kassör i Vasa och Handelsman i Åbo,
Gift i Örebo med Ebba Andersdotter.
Jon gifte sig med Ebba Andersdotter omkring 1525 i Örebro Stad (T). Ebba föddes år 1497 i Örebro Stad (T). Hon dog i Åbo,Finland .
De fick följande barn:
+4.Daniels Jonson [Grubbe] föddes omkring 1510.
Fjärde Generation
4.Daniels Jonson [Grubbe] föddes omkring 1510 i Örebro Stad (T). Han dog i Norrköping Stad (E).
Borgmästare i Norrköping .
Elgenstierna finns under Stiernfelt eller Grubbe nr 171.sid.645 tabell 1
Daniels hade följande barn:
+ 5.Anna Danielsdotter [Grubbe ] föddes omkring 1540.
+6 Lars Danielsson [Grubbe] föddes omkring 1545.
Femte Generation
5.Anna Danielsdotter [Grubbe ] (Daniels Jonson, Jon Larsson, Lars Ingemarsson, Ingemar Claesson) föddes omkring 1540 i Norrköping Stad (E). Hon dog i Linköping Domkyrkoförsamling (E).
Anna gifte sig med Matttias Petri son till Peter Mattsson (Upplänning) och Christina Eriksdotter Puke år 1565 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Matttias föddes år 1533 i Söderköping,S:t Laurent församling (E). Han dog den 26 juni 1611 i Linköping Domkyrkoförsamling (E).
Kyrkoherde i V. Husby Pastorat av Lindköpings stift.
Matttias och Anna hade följande barn:
+7 i.Peter Mattsson [Stiernfelt] föddes den 24 november 1568. Han dog den 14 april 1639.
6.Lars Danielsson [Grubbe] föddes omkring 1545 i Örebro Stad (T). Han dog i Linköping Domkyrkoförsamling (E).
Lars Danielsson Grubbe Levde på 1560 talet i Örebro Stad (T). Han dog i Linköping
domkyrkoförsamling (E). Rådman i Linköping
Källa: hans far nämns av Elgenstierna Stiernfelt-Grubbe nr 171 sidan 645 tabell 1.
och Elgenstierna nämner bara i Adelätten Grubbe nr 335 sid 178 tabell 1 att Christoffers Larsson Grubbe s far heter Lars därför är det här en spekulation om denna Lars Danielsson är hanns far ,nu har jag kopplat
ihop dom i det här sammanhanget pga tid och Plats. men jag poängterar jag har inga belägg.
Lars hade följande barn:
+ 8.Christoffer Larsson [Grubbe] föddes den 30 juni 1593. Han begravdes den 13 september 1684.
Sjätte Generation
7.Peter Mattsson [Stiernfelt] föddes den 24 november 1568 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Han dog den 14 april 1639 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han begravdes år april 1639 i egen gravplats i kyrkan Linköping Domkyrkoförsamling (E).
Assessorn i Göta hovrätt 17nov 1634-1639,Fogde i Linköping län 1599-1606,adlad 28 jan 1629
introduceras samma år under nr 171.
Peter gifte sig (1) med Anna Björnram dotter till Anderas Laurentti Björnram och Anna Mickelsdotter den 9 mars 1595 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Anna föddes år 1563 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Hon dog den 1 februari 1603 i Linköping Domkyrkoförsamling (E).
De fick följande barn:
+9. Lars Grubbe [Stiernfelt] föddes den 21 januari 1601. Han dog den 23 oktober 1642.
Peter gifte sig (2) med Anna Pedersdotter Skuthe år 1604. Anna föddes år 1580 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Hon dog den 10 mars 1647.
De fick följande barn:
+10.Kerstin [Stiernfelt] föddes den 13 januari 1613. Hon dog den 18 oktober 1700.
8.Christoffer Larsson [Grubbe] föddes den 30 juni 1593 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han begravdes den 13 september 1684 i Kisa Kyrka,Kisa församling (E).
Häradshövding och senare vice Landshövding .
Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
Christoffer gifte sig med Kerstin [Stiernfelt] dotter till Peter Mattsson [Stiernfelt] och Anna Pedersdotter Skuthe den 6 juni 1630 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Kerstin föddes den 13 januari 1613 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Hon dog den 18 oktober 1700 i Föllingsö,Kisa församling (E).
De fick följande barn:
+11Mi.Peter [Grubbe] föddes den 5 augusti 1636. Han dog den 22 november 1689.
Sjunde Generation
9.Lars Grubbe [Stiernfelt] föddes den 21 januari 1601 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han dog den 23 oktober 1642 i Leipzig . Dödsorsaken var dog under slaget vid Leipzig .
Överste vid Sjuhundrashärad i Uppland och Tuhundrahårad i Västmanland. och till lika
Häradshövding.
Adlad Stiernfelt 28 jan 1629 på sin faders vägnarHan fick behålla namnet Grubbe som han förut erhållit efter sin morfars möderne Vilket namn även hans döttrar begangnade menmed hans död slöt han ätten på Svärdsidan.
Lars gifte sig med Catharina Gottschalksdotter den 25 maj 1630 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Catharina dog i Irland .
De fick följande barn:
12.Catharina [Grubbe] föddes omkring 1631 i Linköping Domkyrkoförsamling (E).
Catharina gifte sig med Ludvig Hamilton den 30 juli 1651 i Uppsala Stad (C). Ludvig dog år 1662. Överste och Friherre.
10.Kerstin [Stiernfelt] (Peter Mattsson [Stiernfelt], Anna Danielsdotter [Grubbe ], Daniels Jonson, Jon Larsson, Lars Ingemarsson, Ingemar Claesson) föddes den 13 januari 1613 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Hon dog den 18 oktober 1700 i Föllingsö,Kisa församling (E).
Kerstin gifte sig med Christoffer Larsson [Grubbe] son till Lars Danielsson [Grubbe] den 6 juni 1630 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Christoffer föddes den 30 juni 1593 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han begravdes den 13 september 1684 i Kisa Kyrka,Kisa församling (E).
Häradshövding och senare vice Landshövding .
Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
Christoffer och Kerstin hade följande barn:
+13 Peter [Grubbe] har skrivits ut som #11 på sidan 4.
11.Peter [Grubbe]föddes den 5 augusti 1636 i Ryd församling (E). Han dog den 22 november 1689 i Stockholm Stad (Ac). Han var Amiralitetskapten, Kapten vid jaktvaret i Stockholm .
Han var Amiralitetskapten, Kapten vid jaktvaret i Stockholm .Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
Peter gifte sig med Elisabeth [Forbes af Lund] dotter till Jacob [Forbes af Lund] och Maria [Liljeram] år 1662 i Stockholm Stad (Ac). Elisabeth föddes år 1640 i Stockholm Stad (Ac). Hon dog efter 1690 i Stockholm Stad (Ac).
De fick följande barn:
+14 Jacob [Grubbe] föddes år 1664. Han dog den 22 juni 1736.
Åttonde Generation
14.Jacob [Grubbe] föddes år 1664 i Umeå landsförsamling (Ac). Han dog den 22 juni 1736 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (Bd). Överstelöjtnant,
Jacob gifte sig med Katarina [von Walter] dotter till Henrik [von Walter] och Catharina Frijs omkring 1694 i Piteå landsförsamling (Bd). Katarina föddes år 1661 i Lövångerförsamling (Ac). Hon dog den 28 januari 1756 i Lövångerförsamling (Ac).
Henrik hade en dotter, Catharina von Walter (f. 1661, d. Lövånger, Västerbotten 28 jan. 1756). Hon var g. m. Henrik Larsson Winblad
Jacob och Katarina hade följande barn:
+ Margareta Rebecca [Grubbe] föddes år 1695. Hon dog efter 1756.
16.Catharina Maria [Grubbe] föddes den 28 februari 1699 i Öjebyn,Piteå landförsamling (AC). Hon dog den 22 december 1791 i Grubbedal,Lövångerförsamling
Catharina gifte sig med Johan Anders von Quanten . Johan föddes år 1695 i Lövångerförsamling ?. Han dog år 1722 i Lövångerförsamling (AC)Han var Fänrik .
Nionde Generation
15.Margareta Rebecca [Grubbe] föddes år 1695 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (Bd). Hon dog efter 1756 i Klabbetorp,Söderåkra församling (H).
Gift 1735 som Jungfru Margareta Rebecca Grubbe.
Margareta gifte sig med Nils Brendholm son till Nils Brandholm och Anna Wilhelmsdotter-Grubb den 28 januari 1735 i Lövångerförsamling (Ac). Nils föddes år 1682 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (Bd). Han dog år 1749 i Klabbetorp,Söderåkra församling (H).
Han var ordinarie Landmätare i Västerbottenslän.
Nils och Margareta hade följande barn:
17.Cathrina Brendholm föddes den 21 januari 1736 i Böle,Lövångerförsamling (Ac).
655
« skrivet: 2005-01-17, 13:33 »
Hej Constantinus . jag vill rätta mej på
För övrigt undrar jag om det är helt klarlagt att Margareta Rebecka Grubbe svärmor Anna Grubb var dotter till sockenskrivaren Vilhelm Andersson Grubb (d 1703) och hans hustru Malin Mickelsdotter (d 1694) på Kyrkobordet, Umeå lfs?
ja det är klarlagt sid 181 tabell 11.
Du har sen rätt i att det vat Malin Mickelsdotter Bäck Gift Vilhelm Andersson Grubb
Dotter varAnna Wilhelmsdotter Grubb f.1657 och
vi har olika dödsdatum där.vet ej vem som har rätt får kolla min källa. Gift med Nils Brandholm där hade jag bara ett ungefärligt födelse år före 1660 och det stämde ju med dej Nils Braholm i Selet, Lövånger sn i en ålder av 76 år 7 m 12 d (= född ca 1656-07-23 i Umeå stad
Nils och Annas Son Nils Brendholm f.1682 Öjebyn och död 1749 i klabbetorp ... Gift med Margareta
Rebecka Grubbe.som sagt belagt från två håll Elgenstierna böcker om Adelssläkter se ovan och från John Winblad von Walter.
nu har jag en mass mail att svara så det får räcka så här vänligen Marc.
656
« skrivet: 2005-01-17, 12:20 »
hej igen Lindfors.jag glömde att hon står ju i med Elgenstierna i Adliga ätten Grubbe Nr.335 Sid 181 tabell . dotter till Jacob Grubbe
mvh Marc
657
« skrivet: 2005-01-17, 12:04 »
Svar till Lindfors .Jag har fått uppgjifterna om Margareta Rebecca Grubbe från John Winblad von Walter.
efterkomnade till Malin Olofsdotter Bäck
Första Generation
1.Malin Olofsdotter Bäck föddes omkring 1626 i Umeå Stad (AC). Hon dog den 30 april 1634 i Umeå Stad (AC). Borgardotter.
Malin gifte sig med Wilhelm Andersson-Grubb son till Anders Jacobsson-Grubb och Elsa Halenia. Wilhelm föddes år 1623 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1703 i Umeå Stad (AC).
Sockenskrivare i Umeå lfs.
Wilhelm och Malin hade följande barn:
+ Anna Wilhelmsdotter-Grubb föddes år 1657. Hon dog den 4 april 1774.
3. Michael Wilhelmsson-Grubb föddes omkring 1659 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1715 i StockholmStad (AB). Handelsman i Stockholm.
4. Helena Wilhelmsdotter-Grubb föddes år 1660.
Andra Generation
2.Anna Wilhelmsdotter-Grubb föddes år 1657 i Umeå Stad (AC). Hon dog den 4 april 1774 i Böle,Lövångerförsamling (AC).
Anna gifte sig med Nils Brandholm . Nils föddes omkring 1660 i Böle,Lövångerförsamling. Han dog i Böle,Lövångerförsamling (AC).
De fick följande barn:
+ Nils Brendholm föddes år 1682. Han dog år 1749.
4.Helena Wilhelmsdotter-Grubb föddes år 1660 i Umeå Stad (AC). Hon dog i Umeå Stad (AC).
Helena gifte sig med Nils Forsman son till Nils Michaelsson (Forsman). Nils föddes år 1660 i Umeå Stad (AC). Han dog i Umeå Stad (AC)
Borgare och Rådman i Umeå Stad.
Nils och Helena hade följande barn:
+ Margareta Forsman föddes år 1690. Hon dog år 1772.
Tredje Generation
5.Nils Brendholm föddes år 1682 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (BD). Han dog år 1749 i Klabbetorp,Söderåkra församling (H).
Han var Landmätare i Västerbottenslän.
Nils gifte sig med Margareta Rebecca [Grubbe] dotter till Jacob Grubbe och Katarina von Walter den 28 januari 1735 i Lövångerförsamling (AC). Margareta föddes år 1695 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (BD).
Gift 1735 som Jungfru Margareta Rebecca Grubbe.
Nils och Margareta hade följande barn:
7. Cathrina Brendholm föddes den 21 januari 1736 i Böle,Lövångerförsamling (AC).
6.Margareta Forsman (Helena Wilhelmsdotter-Grubb, Malin Olofsdotter) föddes år 1690 i Umeå Stad (AC). Hon dog år 1772 i Burträskförsamling (AC).
Dombok 1715 Hustru Margareta Forsman fordrar ut av Nills Swänsson Tombling i Bijsiön av den gäld som war giord på dess hemman i Hökmark,hvilket han till sonen Anders Nilsson afstod 1708-04-13; fordrarav sonhustrun. (Löfångers Hösteting 1715, paragraferna 17 och18).
Mossberg Umeå stad s 102, Lövånger ss 46, 380b, 396 och 399b.
Margareta gifte sig (1) med Olof Modin år 1708 i Umeålandsförsamling (AC). Olof föddes år 1679 i Mo,Helgumförsamling (Y). Han dog år 1743 i Umeålandsförsamling (AC).
Margareta gifte sig (2) med Pehr Höijer son till Erich Nilsson och Margareta Hansdotter omkring 1712 i Lövångerförsamling. Pehr föddes år 1678 i Hökmark,Lövångerförsamling (AC). Han dog i Umeå Stad (AC).
Handelsman Pehr Höijer i Umeå Stad.
Pehr och Margareta hade följande barn:
+ 8 .Christina Eurenia Höljer föddes år 1712.
658
« skrivet: 2005-01-17, 11:33 »
Svar på släktleden:
Enda sen Ingemar Grubbe den danska Adelsmannen har släkten varit resande det kan var en för klaring att hans barnbarn på 1300 talets slut när konoaliseringen och bebyggesen i full gång även uppodlandet av gös ect.Att han köpte sitt gods där del fick han det billigt om man jämför med köpenhamn. man ser längre ner i släktledet Att man hamna åter i köpenhamn och var även till Vasa sen genom gifte i Örebro,Lindköping,kalmar genom Marie sen uppe i Piteå.och det är endast ett av barnen vi följt nu.
64.Carl Larsson-Grubbe föddes levde på 1490 talet i Vasa församling,Finland . Han dog i Åbo,Finland . Han gifte sig med Ebba Andersdotter omkring 1525 i Örebro Stad (T).
Kassör i Vasa och Handelsman i Åbo,
Gift i Örebo med Ebba Andersdotter.
Hans son :
32.Lars Larsson Grubbe Stiernfelt Adlad till nr. 2115 [Stiernfelt] och kalla sig det, därför tog jag inte med namnet Grubbe.
Hans son:
16.Lars Stiernfelt-Grubbe föddes Levde på 1560 talet i Örebro Stad (T). Han dog i Linköping domkyrkoförsamling (E). Rådman i Linköping .
har Adlad nr 171 Stiernfelt eller Grubbe
Hans son;
8.Christoffer Larsson-Grubbe föddes den 30 juni 1593 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han begravdes den 13 september 1684 i Kisa Kyrka,Kisa församling (E). Han gifte sig med Kerstin Stiernfelt den 6 juni 1630 i Linköping domkyrkoförsamling (E).
Häradshövding och senare vice Landshövding .
Adlad till Grubbe 25 okt 1645. Stamfar till nr 335. Grubbe i Kalmar.
659
« skrivet: 2005-01-17, 03:26 »
svar till Marita persson angående Catharina Odhlia född 1710 i Flo församling (P)?
Har jag fått i från herdaminne hennes far Lars Odhelius 4 apr 1664 Jung församling(P) död i Flo 1 maj 1721,Rektor och Kyrkoherde hennes mor Annika Viktorin född 1675 Skara,död 1747 Floförsamling hon var kyrkoherde dotter. hoppas det här kan hjälpa dej mvh Marc
660
« skrivet: 2005-01-15, 22:31 »
Tack Elisabeth för hjälpen att få fram uppjifterna Mvh Marc
661
« skrivet: 2005-01-15, 20:16 »
Ja det är sant att nere i östergötland är jag inte så känd i trakterna.
Du fråga vad det var för källa för tex Värend här är källan Källor: EÄ5 s.386, Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185
Nils Sigridsson ,Natt och Dag
citat Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit kungens och häradets egendom Ringshult, Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland. Kallas cognatus till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282. Var kung Magnus råd 1288. Lagman i Värend 1286-1299. Gjorde mycket klen och svag sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka. Död sannolikt 1299.
Angående Askeby så finns Askeby församling i Linköpings kommun i (E) enligt cd -skivan svenska ortnamn 1999.
Askervik skall nog vara Askarvik, Ingaröförsamling (AB) för källan är 1) Jacob Holdts hemsida, USA han kan ha stavat fel.det är det troligaste senariot mvh marc
662
« skrivet: 2005-01-15, 18:13 »
Hej Elisabet, jag har skrivitr församling på det som tidigare var socken och ibland ändras namnen tex.Ringshult, Torpa sn = i dag, Liljeholmen, Blåvik sn (E)
Och som du säger stod det i orginal Askaby kloster där denne begravdes var nog beläget i Askeby socken i Bankekinds härad. och jag försökte hitta Askaby och i dag då hitta jag ort som hette Aska och som lågg i Hägerstad församling (E) det kan vara fel är öppen för rättelse.
Det stod Askervik sn i orginalet det ändra jag bara till församling (E)
när jag kolla det på ort och församlings cd -skivan hemma såg jag Askarvik på Ingarö församling (AB) men det våga jag inte ändra på ,men är öppen för rätttelse.
Det stod Värend i Östergötland i orginalet jag ändra bara till Värend församling (E) Jag kan också tillägga att jag inte hitta Värend på cd skivan orter och församlingar kan bero på att man ändrat namn.
Jag får rätta mej själv på den punkten Sigfridsson skall vara Sigridsson det smögs sej in ett f på grund av min dyslexi (ordblindhet)så det är helt rätt Elisabeth.
tack för påpekandena så det kunde rättas till mvh Marc
663
« skrivet: 2005-01-15, 16:01 »
av Marc hernelind jag skall inte svara för Sten Rigedal men jag konstaterar bara att du har rätt i att Anna Stensdotter (ulv) föräldrar var Sten Bengtsson (ulv) och Kerstin andersdotter (Ulvsax)
det är rätt intresant vilka adels linjer som gifter in sig i Buresläkten här har tagit med en på vissa ställen knapp händigt med upp gifter pga att jag inte skulle ta för mycket plats.
Modifierat register för Nils Sigfridsson Natt och Dag
Första Generation
1.Nils Sigfridsson Natt och Dag föddes omkring 1249 i Ringhult,Torpa föärsamling (E). Han begravdes år 1299 i Aska Kloster, Hagebyhöga församling (E).
Riddare, riksråd, lagman i Värend. Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman
underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit kungens och häradets egendom Ringshult,
Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland. Kallas cognatus till lagmannen i
Värend Folke Karlsson 25 april 1282. Var kung Magnus råd 1288. Lagman i Värend 1286-1299.
Gjorde mycket klen och svag sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle
begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka. Död sannolikt 1299. Gift Källor: EÄ5 s.386,
Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185 Natt och Dag är landets äldsta
fortlevande ätt av rent svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmar
först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld. Ättens äldste belagde stamfader är Nils Sigridsson. Källa: Riddarhuset
Källor 1) Jacob Holdts hemsida, USA 2) Riddarhuset
Ringshult, Torpa sn = i dag, Liljeholmen, Blåvik sn
Nils hade följande barn:
+2Mi.Bo Nilsson Natt och Dag föddes år 1275. Han dog år 1322.
3Kii.Sigrid Nilsdotter Natt och Dag föddes år 1280 i Värend församling (E). Hon dog efter 1327 i Värend församling (E).
Källor 1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
Sigrid gifte sig med Ture Kettilsson Bielke son till Bengt Turesson Bielke och Ingeborg Magnusdotter Ulvåsaätten. Ture dog omkring 1325 i Värend församling (E).
Riddare
Död mellan mellan 1322 och 1327. Var riddare 1283 och riksråd 1288 samt kung
Birger Magnussons camerarius 1310-18. Var lagman i Värend 1313-18.
Underskrev föreningen i Skara 20 juli 1322, men därefter försvinner hans namn ur
källorna och han var död 29 mars 1327. Han tog efter konung Magnus ladulås
död del i förmyndarstyrelsen för den unge Birger Magnusson och synes, sedan
Birger själv tillträtt regeringen, en lång tid framåt ha stått i gunst hos denne. Källor:
EÄ1 s.355, Raneke s.11, ÄSF del I s.43, 69, 74, del II s.165 och del III s. 311
Källor
1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
Andra Generation
2.Bo Nilsson Natt och Dag (Nils Sigfridsson) föddes år 1275 i Värend församling (E). Han dog år 1322 i Askervik församling (E).
Riddare, lagman
Han var en av hertigarna Eriks och Valdemars anhängare.
Källor
1) Jacob Holdts hemsida, USA
2) ÄSF del I s.12a
3) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
Bo gifte sig med Cecilia Knutsdotter [Aspenäsätten] dotter till Knut Jonsson [Aspenäsätten] och Katarina Bengtsdotter [Folkungaättens lagmansgren] år 1306 i Askervik församling (E). Cecilia föddes år 1280 i Aspenäs, Malexanders församling (E). Hon dog efter 1350 i Askervik församling (E).
Kallade sig änka efter Bo 1336-03-25 och levde ännu 1347-11-18. Fru Cecilia ägde jord i Bråbo och Ydre hd i Östergötland. Källa: ÄSF del I s.12a
Källor
1) Jacob Holdts hemsida, USA
2) ÄSF del I s.12a
3) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
Bo och Cecilia hade följande barn:
+4Mi.Bo Bosson Natt och Dag föddes omkring 1310. Han dog efter 1389.
Tredje Generation
4.Bo Bosson Natt och Dag (Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1310 i Askervik församling (E). Han dog efter 1389 i Ringhult,Torpa föärsamling (E).
Riddare och riksråd
Till i Liljeholmen, Blåvik (E). Död mellan 1389 och 1391. Riddare, riksråd. Väpnare 1339 och riddare redan 28 oktober 1356. Beseglade som k. Albrekts och hans faders anhängare stilleståndet med kung Håkans och hans faders anhängare i Edsvik 15 april 1371. Omtalas som riksråd första gången 12 juni 1377. Beseglade riksrådets brev 1382 till påven med begäran att avlidna Birgitta Birgersdotter (Finstaätten), måste förklaras som ett helgon. Nämnes sista gången i rådet 1389. Gift Källor: EÄ 5 s.
387, Raneke s.2, SvA II s.482, SBL 26 s.408 och 411, ÄSF del I s.58 och del II s.203
Källor
1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
Bo hade följande barn:
+5Mi .Sten Bosson Natt och Dag
(finns mycket mer om honom närmaste 3 generationer )
Fjärde Generation
5.Sten Bosson Natt och Dag (Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
Han hade följande barn:
+6Mi.Bengt Stensson Natt och Dag .
Femte Generation
6.Bengt Stensson Natt och Dag (Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
Han hade följande barn:
+7Mi.Mangnus Bentsson Natt och Dag .
Sjätte Generation
7.Mangnus Bentsson Natt och Dag (Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
Han hade följande barn:
+8Ki.Kerstin Månsdotter Natt och Dag föddes omkring 1470. Hon dog efter 1519.
Sjunde Generation
8.Kerstin Månsdotter Natt och Dag (Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1470 i Ågården, Råda församling (P). Hon dog efter 1519 i Ågården, Råda församling (P).
Kerstin gifte sig med Sigge Sparre af Rossvik den 5 september 1486 i Göksholm, St Mellösa församling (R). Sigge föddes omkring 1442 i Simonstorp, Grolandaförsamling (R). . Han dog den 7 maj 1509 i Ågården, Råda församling (P).
Född troligen 1442 i Simonstorp, Grolanda (R). Till Bysta, Askers sn i Askers hd i Närke samt
Skofteby, Härene sn i Kinnefjärdings hd i Västergötland som han erhöll med sin första fru, och Ågården, Råda sn i Kållands hd i Västergötland, som han 1492 bebyggde till sätesgård. Väpnare.
Riksråd 1477 - 1496. Deltog i tronföljarvalet 1499, men icke som rådsherre. Bevistade dock sedan ett
rådsmöte 1505. Död mellan 6 maj och 10 maj 1509. Han förde i vapnet en röd sparre i gyllene fält
och på hjälmen en krona av guld med fem röda flaggor på vardera sidan.
Sigge och Kerstin hade följande barn:
+ 9 K i. Margareta Sparre af Rossvik dog den 7 november 1570.
Åttonde Generation
9.Margareta Sparre af Rossvik (Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes i Ågården, Råda församling (P). Hon dog den 7 november 1570 i Örboholm, Västerljung församling (D).
Margareta gifte sig med Nils Krumme son till Nils Krumme och Estrid Ragvaldsdotter [yngre Välingeätten] den 3 mars 1527 i Tådene,Tådene församling , (P). Nils föddes i Tådene,Tådene församling , (P). Han dog den 20 juli 1562 i Ludgo,Ludgo-Spelvik församling (D).
Förekommer tidigast 1527. Blev häradshövding i Hölebo hd i Södermanland 1529-07-29, vilket han
var ännu 1556. Domsagan verkar till 1531 ha omfattat även Rönö hd. Blev 1534 mellan 17/2 och 1/11 riksråd, vilket han var ännu 1561. Var häradshövding i Dalsland från mellan 1550 och 1554 till 1557 eller 1558. Hans sätesgård var åtminstone från 1544 och ännu 1560 Örboholm i Västerljungs sn i Hölebo hd i Södermanland men åtminstone 1550-1554 Ågården i Råda sn, Västergötland. Han ägde också ett stenhus i Stockholm och landbohemman i Hölebo, Rönö och Öknebo hd i Södermaland, Gullbergs, Kinda och Ydre hd i Östergötland, N Vedbo hd i Småland, Vartofta hd i Västergötland, Sundals och Valbo hd i Dalsland samt Grimstens hd i Närke. Hans förläningar var Västerljungs sn i Hölebo hd i Södermanland från 1527 och åter från 1541 till hans död, Ludgo sn, Rönö hd i samma landskap 1528, Valbo hd i Dalsland från 1529, Viste hd i Västergötland från 1531, Julita klosters landbor 1534-1539 och Hölö sn i Hölebo hd. Han dog mellan augusti 1561 och 1562-07
-23. Vapen: tre tandade käkar i trepass Källa: ÄSF del III s.245a
Källor
1) ÄSF del III s.245a
Nils och Margareta hade följande barn:
+10Ki. Kristina Nilsdotter-Krumme begravdes den 18 februari 1562.
Nionde Generation
10.Kristina Nilsdotter-Krumme (Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes i Ludgo,Ludgo-Spelvik församling (D). Hon begravdes den 18 februari 1562 i Sorunda kyrka ,Sorunda församling (AB).
Vapen: tre tandade käkar i trepass. Gift efter 1549 med riksrådet Björn Pedersson [Bååt], vilken blivit
änkling 1549 efter Brita Nilsdotter [Grip], som sätesgård hade Fållnäs i Sorunda sn i Södermanland.
Källa: ÄSF del III s.245a
Källor
1) SoH1990 Nr 3
2) ÄSF del III s.245a
Kristina gifte sig med Björn Pedersson-Bååt efter 1549 i Sorunda församling (AB). Björn dog den 1 juni 1570 i Sorunda församling (AB).
Fogde, slottslov, riksråd, rikskammareråd
Fogde på Värmlands borg år 1525. Slottslov på Stockholms slott år 1538. Svea rikes
råd år 1550. År 1560 Rikskammareråd. På Björn Pederssons gravsten i Sorunda kyrka skall namnen
på alla hans barn vara inhuggna. Slottslov: Medeltida statsrättslig term.Innebärande tillgång till och
förfoganderätt över rikets slott, enstaka eller flera.
Källor
1) Elgenstiernas Ättartavlor
2) ÄSF del III s.245a
Björn och Kristina hade följande barn:
+11Ki.Britta Björnsdotter-Bååt dog den 19 februari 1597.
Tionde Generation
11.Britta Björnsdotter-Bååt (Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) dog den 19 februari 1597 i Almunge församling ((C). Hon begravdes den 26 mars
1597 i Almunge församling ((C).
Noteringar Död: 1597-02-19 Almunge 1) Enligt en numera oläslig gravsten i Almunge kyrka skulle
hon ha avlidit strax efter yngsta sonens födelse den 26 januari 1597.
Källor
1) SoH1990 Nr 3
2) Personhistorisk tidskrift - åttonde årgången 1906
Britta gifte sig med Krister Månesköld af Selinge omkring 1595. Krister föddes i Seglinge, Almunge församling ((C). Han dog den 31 augusti 1620 i Seglinge, Almunge församling ((C).
Christer Carlsson erhöll 1582 sköldebrev och förbättrade vapnet med en liggande
halvmåne, då även namnet Månesköld upptogs. till Seglinge samt Hamra i Fröslunda sn (Uppsala)
adlad eller rättare sagt, fick sköldebrev 1582 den 26 juni, död 1620 och begravd samma år i oktober
med sin 1:a fru i Almunge kyrka, där deras gravsten finnes.
Källor
1) Elgenstiernas Ättartavlor
2) SoH1990 Nr 3
Krister och Britta hade följande barn:
+ 12 K i. Hebbla Månesköld af Selinge föddes omkring 1595.
13 K ii. Kristina Månesköld af Selinge föddes omkring 1596 i Seglinge, Almunge församling ((C). Hon dog den 14 april 1638 i Åbo ,Finland.
Kristina gifte sig med Gustaf Rutencrantz . Gustaf föddes år 1596 i Hässle,Fittja församling (C). Han dog år 1620 i Fittja församling (C).
Noteringar
Han var syssling till kung Karl X Gustav.
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
Elfte Generation
12. Hebbla Månesköld af Selinge (Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1595 i Seglinge, Almunge församling ((C). Hon dog i Husby - Långhundra församling (C).
Hebbla gifte sig med Erik Tott af Skedebo . Erik dog i Husby - Långhundra församling (C).
De fick följande barn:
+ 14 K i. Birgitta Tott af Skedebo föddes år 1607.
Tolfte Generation
14. Birgitta Tott af Skedebo (Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1607 i Husby-Långhundra församling (C). Hon dog i Husby - Långhundra församling (C).
Birgitta gifte sig med Johannes Bure son till Andreas Engelbertsson-Bure och Kerstin Krabbe år 1637 i Husby långhundra (C). Johannes föddes omkring 1606 i Husby-Långhundra församling (C). Han dog år 1644 i Husby - Långhundra församling (C).
Adlad Bure till Norrby och Randen ,döds år enligt påskrift på hans vapen i Husby Långhundra kyrka
(C)
Han var ofärdig i ena handen som inte var större än en barnhand.
Johannes och Birgitta hade följande barn:
+ 15 M i. Erik Bure föddes år 1641. Han dog år 1707.
16 K ii. Sofia Bure föddes år 1642 i Husby - Långhundra församling (C).
17 K iii. Christina Bure föddes den 13 juli 1644 i Husby - Långhundra församling (C). Hon dog den 13 november 1698 i Husby - Långhundra församling (C).
Christina gifte sig med Gustav HJulHammar . Gustav föddes år 1630 i Husby-Långhundra församling (C). Han dog år 1712.
18 M iv. Andreas Bure föddes den 21 oktober 1640 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog den 26 september 1656 i Husby - Långhundra församling (C).
han Begravdes i Burerska Graven i Husby Långrunda.
13. Generation
15. Erik Bure (Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1641 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1707 i Husby - Långhundra församling (C).
Adlad Bure, kallad Erik den rike
Eriks hustru var också hans Styvsyster ,Erik den rike kallad till Norrby och Randen .han var student
1649 i Uppsala ,Ryttmästare,Underjägmästare i Finland 1670,Kallas Major 1679,och Överjägmästare
1681,bodde 1696 på Tummenhof under Randen,som han då Arrenderade och uppgav sig vara i en
sådan misär att han ej kunde betala sitt arende. Hans sätesgård Norrby var av sonen Erik Pantsatt.
Erik Och hans hustru Britas vapen ses på Husby Långhundras mindre kyrk klocka som dom skänkt.
Erik gifte sig med Brita Planting-Gyllenbåga omkring 1661 i Husby långhundra (C). Brita föddes omkring 1640 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Hon dog år 1674 i Husby - Långhundra församling (C).
De fick följande barn:
19 M i. Anders Bure föddes i Husby - Långhundra församling (C).
Dog ung.
+ 20 M ii. Erik Bure d.ä. föddes år 1664. Han dog år 1735.
+ 21 K iii. Maria Bure föddes år 1666. Hon dog år 1734.
22 M iv. Gabriel Eriksson föddes i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1696 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Student i Uppsala 1676.
23Kv.Catharina Eriksdotter föddes i Husby - Långhundra församling (C).
Dog som barn.
24Mvi.Gustaf Eriksson föddes i Husby - Långhundra församling (C).
Dog som ung.
+25Mvii.Axel Bure föddes år 1669. Han dog år 1711.
+26Mviii.Reinhold Johan Bure föddes år 1671. Han dog år 1715.
27Mix. Johan Bure föddes i Husby långhundra (C). Dog Ung ,blev Adlad Bure.
28Kx.Brita Magdalena Eriksdotter föddes i Husby långhundra (C).
dog ung.
14. Generation
20. Erik Bure d.ä. (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1664 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1735 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
Adlad Bure till Norrby,Student 1676 på Uppsala,volontär vid Livgardet 1683,Sergeant därstädes 1684,
asked 1690,Underofficer vid A Lewenhaupts Svenska Regemente i Holland blev Fänrik där. han blev
Löjnant vid
Finska Dragonerna 1693 samt Upplands tremännings Regemente år 1700.Avsked 1706, Kapten vid
Upplands tremännings Regemente1709 och avsked 1710.Bodde på Bärby Hemman
Erik gifte sig med Catharina Julianna Wudd dotter till Paul Wudd och Margareta Wijnbladh år 1694 i Norrby,Vidbo (B). Catharina föddes år 1671 i StockholmStad (AB). Hon dog år 1725 i Norrby,Skepptunaförsamling (AB).
De fick följande barn:
+29Mi. Erik Bure d.y. föddes år 1695. Han dog år 1774.
30Kii. Magareta Julianna Erksdotter föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
dog ung.
31Kiii. Brita Eriksdotter föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
Dog ung.
32Kiv.Beata Bure föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
Beata gifte sig med Christian Lemken år 1735 i Norrby,Vidbo (B).
33Mv.Fale Eriksson föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
dog ung.
34Mvi.Anders Eriksson föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
dog ung.
35MiiAdam Eriksson föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
dog ung.
36Kviii.Cathrina Elisabet Bure föddes år 1705 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB). Hon dog år 1764 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
37Kx.Helena Märta Eriksdotter föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
dog ung.
38Mx.Paul Bure föddes år 1712 i Lunda,Skepptunaförsamling (AB). Han dog år 1739 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Fätlväbel och Rustmästare vid Uppsala Infanteri. avsked 1738
21. Maria Bure (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1666 i Husby - Långhundra församling (C). Hon dog år 1734 i Stockholm Stad (AB).
Maria gifte sig (1) med Johan Wijnbladh son till Wijnbladh. Johan föddes år 1657 i Stockholm Stad (AB). Han dog år 1743 i Stockholm Stad (AB). Han var Assessor.
Johan och Maria hade följande barn:
39Ki.Maria Wijnbladh föddes år 1698 i Stockholm Stad (AB). Hon dog år 1762 i Vansö,Vårfruberga församling (D).
Maria gifte sig med Nils Bure son till Gustaf Bure och Beata Rålamb. Nils föddes år 1709 i Bjursvik,Flodaförsamling (D). Han dog den 24 juni 1756 i Vansö,Vårfruberga församling (D).
Prästvigd 10 mar 1744,Vice pastor i Vansö år 1751 och Kyrkoherde i Vansö.
Bure köpte 1752 av kronobefallningsmannen P Torvest för 5000 dr kmt
Kronoskattehemmanet på 3/4 mtl i Välesta i Vansö.
Maria gifte sig (2) med Erik Albert von Hirsheit . Erik föddes år 1664 i Uppsala Stad (C). Han dog år 1689 i Husby långhundra församling (C).
Han var Löjtnant.
25.Axel Bure (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo
Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1669 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1711 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Kapten vid Upplandsregemente år 1701-
Axel gifte sig med Britta Yxkull omkring 1699 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Britta föddes omkring 1670 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Hon dog år 1711 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
De fick följande barn:
+40Mi. Axel Bure föddes år 1700. Han dog år 1761.
26.Reinhold Johan Bure (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1671 i Husby långhundra (C). Han dog år 1715 i Piteå landsförsamling (BD).
Löjnant och ryttmästare vid Åbo läns ordinarie Kavalleri regemente.
Reinhold gifte sig med Marareta Schauman . Marareta föddes år 1688 i Piteå landsförsamling (BD). Hon dog år 1751 i Piteå landsförsamling (BD).
De fick följande barn:
41Ki.Anna Elisabet Bure föddes år 1708 i Piteå landsförsamling (BD).
Anna gifte sig med Christer Boije af Gennäs år 1741 i Piteå lfs. Christer föddes år 1700 i Piteå landsförsamling (BD).
Borgare i Piteå.
15. Generation
29.Erik Bure d.y. (Erik Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1695 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB). Han dog år 1774 i
Sigfridsson) föddes år 1695 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB). Han dog år 1774 i Vidbo,Skepptunaförsamling (AB).
Korpral vid Livregementet till häst,Sergeant vid Garnisonsregementet i Straslund och även vid
Östgöta Infanteriregemente.
Erik gifte sig med Margareta Andersdotter-Linke omkring 1727 i Vidbo (B). Margareta föddes år 1700 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1736 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon begravdes i Vidbokyrka,Skeppstunaförsamling (AB).
De fick följande barn:
42Ki.Margareta Catharina Eriksdotter föddes år 1728 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1782 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB).
Barnlös
43Kii. Brita Christina Bure föddes år 1730 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1782 i Tvetaförsamling (AB).
Brita gifte sig med Carl Mangnus Arelius år 1770 i Ekenäs,Tveta. Carl föddes år 1730 i Tvetaförsamling (AB). Han dog år 1787 i Tvetaförsamling (AB).
Carl var Pedagog.
44Miii. Gabriel Eriksson föddes år 1735 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Han dog år 1735 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB).
40.Axel Bure (Axel Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1700 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Han dog år 1761 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Kapten vid Upplandsregemente år 1741-
Axel gifte sig med Anna Ekblom år 1722 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Anna föddes år 1704 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Bondedotter.
Axel och Anna hade följande barn:
+45Mi. Erik Axel Bure föddes år 1723. Han dog år 1786.
46Mii. Fredrik Axelsson föddes i Hacksta församling (C).
Dog ung.
47Kiii. Edla Christina Bure föddes år 1731 i Hacksta.
ogift.
48Miv.Carl Gustav Axelsson föddes i Hacksta församling (C).
Dog ung.
49Mv.Jacob Axelsson föddes i Hacksta församling (C).
Dog ung.
16. Generation
45. Erik Axel Bure (Axel Bure, Axel Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1723 i Hacksta församling (C). Han dog år 1786 i Hacksta församling (C).
Löjtnant och Rustmästare vid UpplandsInfanteriregemente år 1750-
Erik gifte sig med Chatarina Fernsten år 1750 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C) (C). Chatarina föddes år 1729 i Berga,Björksta församling (U).
De fick följande barn:
50 M i. Erik Axel Bure föddes år 1749 i Berga,Björksta församling (U).
51 K ii. Anna Brita Bure föddes år 1751 i Berga,Björksta församling (U).
52 K iii. Fredrika Beata Bure föddes år 1754 i Berga,Björksta församling (U).
53 M iv. Fale Axel Bure föddes år 1757 i Berga,Björksta församling (U). Han dog år 1800.
Fänrik och Ryttmästare vid UpplandsInfanteriregemente år 1779-
53Miv. Fale Axel Bure föddes år 1757 i Berga,Björksta församling (U). Han dog år 1800.
Fänrik och Ryttmästare vid UpplandsInfanteriregemente år 1779-
54Mv.Carl Gustaf Bure föddes år 1760 i Berga,Björksta församling (U). Han dog i Stockholm Stad (AB).
Han var Mjölnare.
55Mvi. Johan Fredrik Bure föddes år 1763 i Berga,Björksta församling (U).
Han var Sergeant,Dömdes förlustig adelskapet 1797,
mvh Marc
664
« skrivet: 2005-01-15, 03:45 »
En fråga till anbytar värden varför står Grubbe under ej introduceard adel ,Vad jag förstår är dom det Grubbe nr 335 adlade 25 okt 1645.
mvh Marc
665
« skrivet: 2005-01-15, 03:30 »
Till påpekandena
1) om Bureå församling så heter det i dag därför skriver jag så det ska väl vara tex Buregård nr. 6 i Bureå sn. eller menar du att det hette något annat?
2)Umeå stad bildas 1622,och därför fanns inget där innan om jag uppfattar dej rätt?
Vi vet också att i ett Pergamentbrev från 2 feb 1327 Att Kungen upplät de norrländsk älvarna och strömmarna och Luleå älvdal att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisation och Bebyggelse område till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogen Johan Ingemarsson ,Peter den Unge ,Nikolaus Fartengsson den sistnämnde var fader till Lagmanen Farteng unge. ( Johan ,Peter och Nils nämns komma i från Norrlands ledande ätt. Nikolaus Fartengsson hade 5 juli 1324 fått ett brev i vilket han donerat fisket i Indals ån och omgivningar som hans fader Farteng d.ä. ägt ,och Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltids avdelning.
så sen 1300talets mitt Har det funnits Bebyggelse i Umeå trakten och Skellefteå trakten när sen Samerna komm dit vet jag ej men det var ju före i alla fall. det finns alltså en möjlighet Ingemar Claesson grubbbe barnbarn till Danska adelsmannen Ingemar Grubbe 1307 kom i slutet av 1300 och köpte godset som sen kallas Grubbe. hans barnbarn i sin tur var ovannämde Anders Claesson Grubb den först som inte tog namnet Grubbe. och han är redovisad av Johan Bureus ovan. jag vill inästa svar tala om vad som styrker att Grubbe kom till Umeå.
666
« skrivet: 2005-01-15, 03:00 »
Som jag sa i inlägget att det finns mycket att tillägga det skulle bli ett bok liknande inlägg med alla till hörande linjer och källor.men jag vill svara på två frågor
1 )Johan Bureus hade nämnt Anders Persson Grubb farfar och farmor samt far och sysskon :Farfar och Farmor var Anders Claesson Grubb och Anna olofsdotter, båda levde 1420 talet Anders född i Grubbe,umeå lfs och Anna född i på stamgården Bure i Bureå sn Hon var dotter till Olof Hersesson (Gamle olof)
Käll utdrag: Anders Classon Ärvt sin faders Gods Grubbe Kallar sig själv Grubb,först som ingifte med en Bureättling Anna olofsdotter dotter till Gamle Olof enligt Johan Bure Genealogica volym X 53.
Barnen räknas upp Per Andersson (Grubb)Ärvt sin faders Gods Grubbe han var också Birlkarloch Underlagman .enligt Johan Bure Genealogica 53
Claes Andersson(Grubb) och Carl Andersson i Grubbe gift med Britta Hansdotter från Röbäck e
Källa :Johan Bure Volym X:36 sidan 0 Grubbe:C
Naturligt vis kan jag följa Britta Hansdotters familj osv även Anders claesson Grubb föräldrar men det får bli i nästa svar.(fadern till Anders persson Grubb var altså Per Andersson (Grubb)
2)det visar Att Grubb och Adeln Grubbe i Kalmar går in i varran.
Margareta Rebecca Grubbe hennes farfarsfar Christoffer Larsson ,Grubbe Häradshövding och senare vice Landshövding i Kalmarlän.Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
Margareta Rebecca Grubbe gift med Nils Brendholm
vars mor hette Anna Wilhelmsdotter-Grubb här är ett ställe båda släkterna gifter in sig med varandra Nils var Landtmätare i västerbottenslän.
mvh Marc
667
« skrivet: 2005-01-15, 00:11 »
Tack för alla inlägg om Bureätten. Ledsen att jag inte svarat tidigare och tack Marc för att du vidarebefordrat inläggen! För de som ännu tvivlar på Johannes Bureus berättelse, som är citat av kyrkoherde Petrus Laurentius, som i sin tur citerar sin far Laurentius Jacobi, kyrkoherde och ståndsriksdagsman, rekommenderar jag att noga läsa Leonard Bygd?ns ”Ursprunget till mythen om Fale Bure” införd i tidskriften ”Samlaren” år 1890. Kollationera med min nyskrivna kommentar under ”Lättläst” på min hemsida www.fale.bure.just.nu som är allt för lång att citera här. Intressant är att Johannes Bureus och Leonard Bygd?n tycks vara ense om att Johan Siggesson är boven i dramat, dvs. den som undanröjt de skrifliga bevisen för mytens sannhet. Johan Siggesson af Bure Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”. Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som kyrkoherde i Skön. Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat honom adelskap. Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke ett spjut genom halsen av en halv hästfigur, samma vapen som Anders Jacobsson av Bure senare fick. Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Svante Sture och Kristina Gyllenstierna. Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott Johan och Anna begrovs i Åby kyrka vid Kalmar. Sten Rigedahl
668
« skrivet: 2005-01-14, 07:13 »
Patrik von Brömssen nämner om ny stavning på Hans Larsson Preuss. Här lite info som jag uppfatta det.
Elgenstierna del VI sidan 51 höger sida. anger en son Niklas Preuss, adlad von Preutz (nr. 935), fadern Hans Larsson Preuss, var inspektor över myntverket i Nyköping, tullförvaltare över stora sjötullen i Nyköping, samt justitieborgmäsare i Nyköping.
Catharina Sviring är med största sannolikhet begravd i Hällestad (E), då hon avled där och hennes mans vapen uppsattes i dess kyrka, allt enlig Elgenstierna
669
« skrivet: 2005-01-14, 05:57 »
Michael du envisas med att skriva Af Bur? ,jag rätta mej mej Själv och Skev af Bur?n nr. 2231
du skriver att släkten kallas Svartingstorpsläkten det är efter hans hustru Anna Stensdotter(Ulv), Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson till Stöflo och Svertlingstorp. sen kommer du bara med gamal skåpmat om att det Bur?n tillkom 1800 talet det är väl det somkallas att mixtra i efterhand för hittills har vi ju ingen samtida källa från dej på 1578 som säger att han inte vart adlad,jag tror inte vi kommer längre där förän du några källor som inte disskuteras tidigare. mvh Marc
670
« skrivet: 2005-01-14, 05:09 »
Jag vet att det har talats om Adelssläkten Grubbe i Danmark och Adlessäkten Grubbe i Kalmar och Adelsläkten Grubb med förgreningar af Grubbens Grubbenhielm,Grubbenfelt.Grubbensköld.
det är lite förrvirrat pga. släkterna gårin i varandra två släktlinjer som jag presenterar nedan visar hurdet börjar i Danmark gå in i Grubb går ner till kalmar och tillbak i Norrbotten.när jag följde bure ätten arbeta jag med Grubb som var ingifta och jag har två pärmar bara med Gubb-Grubbe ect.vid frågor kan jag lättas besvara a via mail Hernelind@Yahoo.se
Antavla för Margareta Rebecca Grubbe
Första Generation
1.Margareta Rebecca Grubbe föddes år 1695 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (BD).
Gift 1735 som Jungfru Margareta Rebecca Grubbe.
Margareta gifte sig med Nils Brendholm son till Nils Brandholm och Anna Wilhelmsdotter-Grubb den 28 januari 1735 i Lövångerförsamling (AC). Nils föddes år 1682 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (BD). Han dog år 1749 i Klabbetorp,Söderåkra församling (H).
Andra Generation
2.Jacob Grubbe föddes år 1664 i Umeå landsförsamling (AC). Han dog den 22 juni 1736 i Öjebyn,Piteå landsförsamling (BD). Han gifte sig med Katarina von Walter omkring 1694 i Piteå landsförsamling (BD).
Överstelöjtnant,
3.Katarina von Walter föddes år 1661 i Prästgården,Lövångerförsamling. Hon dog den 28 januari 1756 i Prästgården,Lövångerförsamling.
Tredje Generation
4.Peter Grubbe föddes den 5 augusti 1636 i Ryd församling (E). Han dog den 22 november 1689 i Stockholm Stad (AC). Han gifte sig med Elisabeth Forbes af Lund år 1662 i Stockholm Stad (AC).
Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
5.Elisabeth Forbes af Lund föddes år 1640 i Stockholm Stad (AC). Hon dog efter 1690 i Stockholm Stad (AC).
6.Henrik von Walter .Henrik gifte sig med Catharina Frijs.
Överstelöjnant adlad till von Walter.
Han hette Henrik Walter.
7.Catharina Frijs .
Fjärde Generation
8.Christoffer Larsson-Grubbe föddes den 30 juni 1593 i Linköping Domkyrkoförsamling (E). Han begravdes den 13 september 1684 i Kisa Kyrka,Kisa församling (E). Han gifte sig med Kerstin Stiernfelt den 6 juni 1630 i Linköping domkyrkoförsamling (E).
Häradshövding och senare vice Landshövding .
Adlad till Grubbe 25 okt 1645.
9.Kerstin Stiernfelt föddes den 13 januari 1613 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Hon dog den 18 oktober 1700 i Föllingsö,Kisa församling (E).
10.Jacob Forbes af Lund föddes i Lund Stad (LM). Han dog i Stockholm Stad (AC). Han gifte sig med Maria Liljeram.
11.Maria Liljeram föddes i Stockholm Stad (AC).
Femte Generation
16.Lars Stiernfelt-Grubbe föddes Levde på 1560 talet i Örebro Stad (T). Han dog i Linköping domkyrkoförsamling (E).
Rådman i Linköping .
18.Peter Mattsson-Stiernfelt föddes år 1590 i Linköping domkyrkoförsamling (E). Han gifte sig med Anna Skuthe.
Assessorn i Linköping.
19.Anna Skuthe föddes år 1590 i Linköping domkyrkoförsamling (E).
Sjätte Generation
32.Lars Larsson-Stiernfelt föddes år 1525 i Örebro Stad (T). Han dog i Åbo,Finland .
Assessor i Åbo
Adlad Stiernfelt
Sjunde Generation
64.Carl Larsson-Grubbe föddes levde på 1490 talet i Vasa församling,Finland . Han dog i Åbo,Finland . Han gifte sig med Ebba Andersdotter omkring 1525 i Örebro Stad (T).
Kassör i Vasa och Handelsman i Åbo,
Gift i Örebo med Ebba Andersdotter.
65.Ebba Andersdotter föddes år 1497 i Örebro Stad (T). Hon dog i Åbo,Finland .
Åttonde Generation
128.Lars Ingemarsson-grubbe föddes levde på 1460 talet i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Vasa församling,Finland .
Kapten på Amiralitet i Köpenhamn,Överstelöjnant vid Amiralitet i Vasa .
Nionde Generation
256.Ingemar Claesson-Grubbe föddes omkring 1428 i Funbo Församling (C). Han dog i Köpenhamn,Danmark.
Tionde Generation
512.Claes Ingemarsson-Grubbe föddes Levde på 1390 talet i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog i Funbo Församling (C).
Ärvt sin faders Gods Grubbe nämnt på 1420 talet.
Elfte Generation
1024.Ingemar Claesson-Grubbe föddes år 1368 i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Grubbe,Umeå lfs (AC).
Borgare och Handelsman från Köpenhamn köper omkr 1380 Godset somsen kallas
Grubbe gods.
Tolfte Generation
2048.Claes Ingemarsson-Grubbe föddes år 1343 i Köpenhamn, Danmark.
Borgare i Köpenhamn .
13. Generation
4096.Ingemar Grubbe föddes år 1307 i Köpenhamn,Danmark. Han dog år 1372 i Köpenhamn,Danmark.
Han var av Dansk adel ,Bogare och Handelsman i köpenhamn.Stamfar för Släkten Grubbe.
Antavla för Edvard Israel Grubb
Första Generation
1.Edvard Israel Grubb föddes den 18 mars 1782 i Mariefred,Strängnäs församling (D). Han kristnades den 19 mars 1782 i Mariefred,Strängnäs församling (D). Han dog den 26 november 1853 i Stockholm Stad (AB). Dödsorsaken var Död av Koleran. Han begravdes år 1853 i Lärbro församling (I).
Han var Kalkpatron på Gotland,och Godsherre över Takstensgård som han Köpt.Under första
halvseklet av 1800-talet var patron Edvard Israel Larsson Grubb ägare till Takstens som under denna period upplevde en glansperiod. Edvard som var född den 18 mars 1782 kom till Taskens omkring 1810. Då föddes också hans äldste son Edvard Israel Grubb Junior, som sedermera kom att bli sjöman, köpman och kalkpatron på Fårösund. Det skulle varit intressant att få bevittna Edvard Juniors barndop. Den unga familjen Grubb hade just installerat sig på Takstens, Edvard Grubb var då 28 år gammal och hans hustru Maria Magdalena, bördig från Finland var endast 21 år._Dopvittnena var Häradshövding Carl Gustaf Silfversparre med fru, Köpman Petter Ekholtz med fru samt Köpmannen och Skeppsredaren Hans Westöö med fru. Samtliga tillhörde också
kalkbruksägararistokratin på Norra Gotland. Hela Takstens utgjorde på Grubbs tid ett helt litet
samhälle i sig själv. Bland folk, som varit sysselsatta på Taskens, finns antecknat statfolk, drängar, kuskar, pigor, ammor,rättare, inspektörer, bokhållare, lantbrukselever, trädgårdsmästare, trädgårdselever, smeder, skomakare, hovslagare, mejerister och drejare. Takstens höll sig också
med ett eget mejeri som var beläget i en av flyglarna_Grubb blev den förste arrendatorn av Roma Kungsgårds marker, han dikade ut Takstensmyren, en yta på 400 tunnland. Han passade också på att odla upp Vellarvemyr i Roma och Akebäcksmyren. Kalkbruksrörelsen utvidgade han till att förutom Hundstäde ugn och hammarugnen även omfatta Ahrs ugn i Fleringe och Lutterhorns ugn på Fårö.En
god inkomstkälla utgjorde även den stora brännvinsbränningen på Takstens. Den lilla Krogstugan intill stora landsvägen mot Fårösund, som ännu finns kvar, gav tillbaka en del av Grubbs utgifter för
avlöning av sitt folk.När Edvard Grubb blivit övertygad om allt fördärv det medförd, nedlade han tvärt den vinstgivande rörelsen samt blev själv förste initiativtagare till att stifta Nykterhetsrörelsen.
Mariefeds födelsebok 1782-03-18 i Mariefred (Döpt 19/3) Edvard Israel,Far Kungl Slotts Chirurgen Hr
Lars Fredric Grubb ,mor Fru Beata Christina Rybeck 21 år ,vittnen herr Handelsman Nils Wilhelm Grubb i Strengnäs, Herr Brukspredikant Carl Gust.Netzel vid Åkers styckebruk,Fru Anna Maria Wahlbeg född Grubb ,Mademoiselle Elisabet Charlotta Kruse.
Edvard gifte sig med Marta Margareta Collin år 1807 i Slite församling (I). Marta föddes år 1780 i Finland. Hon dog år 1863 i Slite,Othem församling (I).
Andra Generation
2.Lars Fredrik Alexandersson-Grubb föddes år 1751 i Strängnäs Domkyrkoförsamling (D). Han dog år 1837 i Mariefred,Strängnäs församling (D). Han gifte sig med Beata
Christina Rybeck år 1778 i Mariefred,Strängnäs församling (D). Äktenskapet slutade med skilsmässa.
Hovkirurg på Gripsholms Slott i Mariefred.
Källa Mariefred Hfl AI:4a 1772-1783 sid. 203, Staden no 63.
Mariefeds födelsebok 1782-03-18 i Mariefred (Döpt 19/3) Edvard Israel,Far Kungl Slotts Chirurgen Hr
Lars Fredric Grubb ,mor Fru Beata Christina Rybeck 21 år ,vittnen herr Handelsman Nils Wilhelm
Grubb i Strengnäs, Herr Brukspredikant Carl Gust.Netzel vid Åkers styckebruk,Fru Anna Maria
Wahlbeg född Grubb ,Mademoiselle Elisabet Charlotta Kruse.
3.Beata Christina Rybeck föddes år 1761 i Mariefred,Strängnäs församling (D). Hon dog år 1790 i Mariefred,Strängnäs församling (D).
Uppväxt på hemmanet Hassel.
Tredje Generation
4.Alexander Nilsson-Grubb föddes år 1690 i Tegelsmora församling (C). Han dog år 1789 i Strängnäs Domkyrkoförsamling (D). Han gifte sig med Cathrina Odhelia omkring 1740 i Strängnäs.
Handelsman och Rådman i Strängnäs.
5.Cathrina Odhelia föddes år 1710 i Flo församling (P). Hon dog år 1776 i Strängnäs Domkyrkoförsamling (D).
Fjärde Generation
8.Nils Andersson-Grubb föddes år 1667 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1720 i Tegelsmora församling (C). Han gifte sig med Christina Ruuth år 1689 i Tegelsmora församling (C),Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Kyrkoherde i Tegelmora under åren 1701-1720.
9.Christina Ruuth föddes år 1653 i Luleå Stad (BD). Hon dog i Tegelsmora församling (C). Dödsorsaken var Barnsäng.
Femte Generation
16.Anderas af Grubbens föddes år 1635 i Umeå Stad (AC). Han dog år 1680 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Han gifte sig med Chatarina Rudbeckia år 1667 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Professor i Uppsala.,Adlad till af Grubbens .
17.Chatarina Rudbeckia föddes år 1646 i Västerås Domkyrkoförsamling. Hon dog år 1669 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).
Sjätte Generation
32.Anders Jacobsson-Grubb föddes år 1593 i Grubbe,Umeålandsförsamling (AC). Han dog år 1660 i Umeå Stad (AC). Han gifte sig med Elsa Halenia år 1617 i Umeå. Handlande och Rådman,och Borgare i Umeå stad.Född Jacobsson.
33.Elsa Halenia föddes år 1590 i Hallen,Nordmaling (AC). Hon dog den 12 mars 1660 i Umeå Stad (AC).
Sjunde Generation
64.Jacob Andersson-Grubb d.y. föddes den 4 september 1557 i Grubbe,Umeålandsförsamling (AC). Han dog den 26 november 1638 i Grubbe,Umeålandsförsamling (AC). Han begravdes den 4 december 1638 i Umeå kyrka,Umeå Stad (AC). Han gifte sig med Karin Olofsdotter år 1593 i Norrboförsamling (X).
Underlagman för Västerbotten,Lansköpman han var dessutom riksdagsman åren 1594-1600.
65.Karin Olofsdotter föddes omkring 1570 i Norrboförsamling (X). Hon dog den 4 december 1638 i Grubbe,Umeålandsförsamling (AC). Hon begravdes år december 1638 i Umeå kyrka,Umeå lfs (AC).
Åttonde Generation
128.Andreas Jacobsson-Grubb föddes omkring 1530 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1581 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han gifte sig med Barbro Persdotter år 1557 i Umeå stad.
Utnämd 1568 som Underlagman för Västerbotten .Riksdagsman och en av de 9 representare för
västerbotten år 1567,Birkarl och Storbonde i Grubbe. han omnändes som den välvise och lagfarne
mannen.
129.Barbro Persdotter föddes år 1537 i Umeå Stad (AC). Hon dog i Grubbe,Umeå lfs (AC).
Nionde Generation
256.Jacob Andersson-Grubb d.ä. föddes år 1495 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1565 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han gifte sig med Malin Andersdotter år 1530 i Umeå lfs (AC).
Lappfogde och Landsköpman och Storbonde.
Källa :nämnd åren 1543-1556.
257. Malin Andersdotter föddes omkring 1521 i Bureåförsamling (AC),. Hon dog i Grubbe,Umeå lfs (AC).
Tionde Generation
512. Anders Persson-Grubb föddes år 1470 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog år 1543 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han gifte sig med Mariet Jacobsdotter år 1494 i Umeå stad.
Underlagman.Birkarl,Fogde över Umeå lappmarker.samt Storbonde och Hemmnasägare i Grubbe.
Återigen ingifte med Bureättling.Han räknas som stamfader för Släkten Grubb,avkomlingar som
Adlas till Af Grubbens,Grubbenhielm,Grubbenfelt.Grubbensköld
22oktober 1526 erhåller Anders Persson genom kungligt brev från Gustav Vasa rätten till skatt från samerna. Vpsala Then monedagen nesth ephter xj (11000) iomfrughes dagh) Forlaeninghe breff Vij Göstaff etc Giörom vittherligit athuj aff Synnerlige gunsth och naadhe vnndt och forlaenth haffua
och nw medh thetta vorth opna breff vnna och forlaena oss elsschelig anders pederson j grwbba the lappar vtij Vmo sokn som oss tiillydher medh vaare konungxlige saker och renttho med saa forordt at han oss ther vtaff redeligha giffua schal the ij thimber maardskin som aarliga skatthen aer och then
aarligha forbetthra medh x maardher och om saa szake athuj honum tiilhanda skicke nogher
peninghar ther han medh vorth bestha vetha kan tiil ath köpa, thraan, Elgeshuder, boockskin, eller annat huad ther falla kan ther tiil schal han latha sigh finna alledelis veluiliogh som vaar throo man Ther oss elschelig Staffan hindricson borgemestare j vaar stad vpsala haffuer varith oss goodh före
påå for:nde anders pederszons vegna ath han for:ne vilkor j alle puncthar oss redeliga holla schal Therföre biudhom vij eder alle for:nde vaare lappar vtij Vmo sockn athij aere honim höruge oc lyduge paa vaare vegna Suarandis honum tiil Cronones skath och saker oc inghen annen, han schal eder holla viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp etc.
513. Mariet Jacobsdotter föddes år 1478 i Bureåförsamling ,(AC),. Hon dog år 1529 i
Grubbe,Umeå lfs (AC).
Enligt Klercker-Mattonska Samlingen Levde Mariet ännu 1529.
Elfte Generation
1024. Peder Andersson-Grubb föddes år 1445 i Grubbe,Umeå lfs (AC).
Ärvt sin faders Gods Grubbe han var också Birlkarloch Underlagman .enligt Johan Bure
Genealogica 53 .
Tolfte Generation
2048. Anders Claesson-Grubb föddes år 1421 i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han gifte sig med Anna Olofsdotter år 1444 i Umeå lfs.
Ärvt sin faders Gods Grubbe
Kallar sig själv Grubb,först som ingifte med en Bureättling enligt Johan Bure Genealogica 53 .
2049. Anna Olofsdotter (Bure) föddes år 1421 i Bureåförsamling ,(AC). Hon dog i Grubbe,Umeå lfs.
13. Generation
4096. Claes Ingemarsson-Grubbe föddes Levde på 1390 talet i Grubbe,Umeå lfs (AC). Han dog i Funbo Församling (C).
Ärvt sin faders Gods Grubbe nämnt på 1420 talet.
14. Generation
8192. Ingemar Claesson-Grubbe föddes år 1368 i Köpenhamn,Danmark. Han dog i Grubbe,Umeå lfs (AC).
Borgare och Handelsman från Köpenhamn köper omkr 1380 Godset somsen kallas
Grubbe gods.
15. Generation
16384.Claes Ingemarsson-Grubbe föddes år 1343 i Köpenhamn, Danmark.
Borgare i Köpenhamn .
16. Generation
32768.Ingemar Grubbe föddes år 1307 i Köpenhamn,Danmark. Han dog år 1372 i Köpenhamn, Danmark.
Han var av Dansk adel ,Bogare och Handelsman i köpenhamn.Stamfar för Släkten Grubbe.
Mvh Marc
671
« skrivet: 2005-01-14, 04:04 »
Hej Ingrid jag har tittat på min forskning
det här är det jag känner till och det verkar som du säger att den utgår från Dillne Oviken
jag är intrsserad av de ev usa släkting som finns i grenen?
Antavla för Maria Katarina Dillner
Första Generation
1. Maria Katarina Dillner föddes den 15 september 1747 i Klövsjö församling (Z). Hon dog den 14 juni 1825 i Klövsjö församling (Z).
Maria gifte sig med Jon Svensson . Jon föddes den 12 april 1754 i Klövsjö församling (Z). Han dog den 12 februari 1813 i Klövsjö församling (Z).
Andra Generation
2. Sivert Dillner föddes den 19 april 1719 i Dillne,Oviken församling (Z). Han dog den 25 oktober 1794 i Hovermo,Myssjö församling (Z). Han gifte sig med Eva Margareta Björkebaum år 1746 i Klövsjö församling (Z).
Han var Fanjunkare.Sergant i klövsjö
3. Eva Margareta Björkebaum föddes år 1725 i Klövsjö församling (Z). Hon dog den 20 juni 1777 i Hovermo,Myssjö församling (Z).
Tredje Generation
4. Olof Persson-Dillner föddes år 1688 i Dillne,Oviken församling (Z). Han dog den 16 juli 1743 i Dillne,Oviken församling (Z). Han gifte sig med Karin Sivertsdotter.
Han var Dragon.
5. Karin Sivertsdotter föddes år 1694 i Hällne,Oviken församling (Z). Hon dog den 20 juli 1743 i Dillne,Oviken församling (Z).
Fjärde Generation
8. Per Nilsson-Dillner föddes år 1655 i Oviken församling (Z). Han dog år 1714 i Dillne,Oviken församling (Z). Han gifte sig med Kerstin Olofsdotter.
Bonde o rusthållare
9. Kerstin Olofsdotter föddes år 1657 i Oviken församling (Z). Hon dog den 17 februari 1743 i Dillne,Oviken församling (Z).
Femte Generation
16. Nils Hansson-Berg föddes år 1605 i Berg församling (Z). Han dog i Oviken församling (Z). Han gifte sig med Elisabet Pedersdotter.
Han var Länsman .
17. Elisabet Pedersdotter föddes år 1609 i Hov,Hackås församling (Z).
Sjätte Generation
34. Peder Jensson föddes år 1560 i Hov,Hackås församling (Z). Han dog år 1643 i Hov,Hackås församling (Z). Han gifte sig med Brita Mårtensdotter år 1584 i Torpförsamling (Y).
Han var Länsman.
35. Brita Mårtensdotter föddes år 1563 i Viken,Torpförsamling (Y). Hon dog år 1620 i Hov,Hackås församling (Z).
Sjunde Generation
70. Martinus Laurentii föddes år 1525 i Gästa,Njurunda församling (Y). Han dog år 1610 i Viken,Torpförsamling (Y). Han gifte sig med Elisabeth Bröms omkring 1561 i Viken,torp.
Kyrkoherde i Torp åren 1563-1610
Hemmansägare av Gästa nr. 3
Källa:Härnösand herdaminne av Bygd?n
71. Elisabeth Bröms föddes år 1535 i Fiskvik,Bergsjö församling (X). Hon dog år 1600 i Viken,Torpförsamling (Y).
Åttonde Generation
140. Lars Mårtensson dog i Gästa,Njurunda församling (Y).
Bonde och Nämndeman
142. Henrik Olsson föddes omkring 1500 i Fiskvik,Bergsjö församling (X).
Bonde i Fiskvik.
Barnen Kallar sig Bröms precis som deras kusinerna som blev Bröms i Ockelbo.
Nionde Generation
284. Olof Hansson föddes omkring 1478 i Fiskvik,Bergsjö församling (X).
Med vänlig hälsning Marc
672
« skrivet: 2005-01-14, 01:00 »
Rättelse Af Bur?n nr 2231, så Både Johan Siggesson Och Brodern Christopher Adlades av Johan III den 25 Sep 1572
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308.
och även Bygde bekräftar historien Bygd?n 1891 sid 57ff. och värför skulle
Larurentius Jacobi Kyrkoherde i Skön 1555-1598
hitta på Att han tog med sig vapen skölden samt krönike boken För han hade rätt till den han tillhörde Buresläkten och historien nerskriven i genealogica av Johan bure Elgenstierna själv tar upp dom. det ända argument du för är att det kan inte stämma så Räknar du upp dom Sen af adlade Bur?n men den är mixtrad med precis som Bure nr 126 vilken nu börjar med Laurentius Svenonis men före bygd?n tid gick den ner till Tord i Byr jag har en kopia av hur den gamla intr?ducerade aldels linjen nr 126 såg ut.
Erik Knutsson förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen till handa. Då gav ock Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.Innan fale Bure hin unge Hade Buresläkten en anna vapensköld som jag kan visa sen en bild aven Stenbock ser det ut som.
Nu kommer Beskrivningen av Af Bur?n vapensköld ,till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.
och om man tittar noga på den vapen skölden så har den folkunga färgerna ,och en dokument rulle som symbol på hans tillhörighet som frälseman och en väg fram där en grind är öppen,och på vapen skölden är också en hjälm med ett spjut igenom på det sätt som Fale Bure hin unge skulle dött vid Gistrillien (vet ej om jag stavat rätt)år 1210 och över hjälmen en halvhäst med vingar
hållande en blå fana som representerade segern.
som du ser michael har alla vapensköldar en berätelse vad är din ? mer än det vanliga det är fel du radar upp sen nutida släktingar av af Bur?n vilket inte tillför något i saken om det är rätt eller fel jag har åtminstone fem källor från den tiden vilka källor emot från 1578 har du vad dom skrev på 1900 talet om saken untan någon som helst vetskap som efterkonstruktion fästerjag inte så mycket vikt vid.
673
« skrivet: 2005-01-13, 23:51 »
Hej Helena det är ju massor av personer och många generationer det är väl bäst att göra det via mail ,hernelind@yahoo.se maila mej så löser vi det .mvh Marc
674
« skrivet: 2005-01-13, 23:40 »
Hej Michael,Erik !
Jag kan lämmna min syn av Sten Rigedahl ,eftersom jag tror inte det här är ett forum han direkt besöker, eftersom hans syn På fale Bure ect är inte genealogiskt och därför går han inte in i en disskution här hans intresse är kankes mer historisk men det får han själv tala om vilken inriktning han har.men det som är intressant med tex. Arn Projektet att olika områden är involverade i samhället.hans mål att få igån en Bureförening med inslag av olika områden som Arkeologi, runeologi, Historia ,Genealogi,Medicin/forskning ect . Det är som i England ,där dom som är genealogins Starka namn arbetar med historiskt kunninga och Arkeloger dessutom hade dom några från rättsmedicin arbetande tillsammans för att tidmässigt lösa när det första döds straffen inträde i Stonehege området ,där kom man fram till att en person i byn hade begått ett brått mot en av byn stormän vilket ledde till dödsstraff och tak vare rättsmedicin kunde dom se att svärshugget kommit snett uppe ifrån vilket innebär att han stod på knä och att och att någon höll i honom eller att han var bakbunden tack vare Arkelogernas hjälp kunde man skriva framtiden rätt regält på grund vapen
och andra fynd man hittat Skrev man fram tiden, med rättsamhälle tidigare än genealogerna trodde det fanns där de trodde att det var hednisk urbefolkning endast där då men med gemensam hjälp kunde man få fram saker som man som här kanske sen diskutera i åratal till om myt eller ej?
vi är ett antal genealoger som stödjer hans ide om att starta en bureförning i sommar men den skall startas demokratiskt av medlemar och stödja sig av vetenskapliga källor är vårt mål,hurevida ni är strykta från hans gäst bok får han svara på men jag tror det är så enkelt att han flyttat anmälan till medlemskap , för vi stänger inte ute någon,men det finns ju fler som tror på Johan Bureus forskning fler än jag också för man har ju under årens lopp hittat saker som stödjer hans linje sen finns det alltid fråge tecken att diskutera,men kritikerna ofta ej tillhörnade släkten kommer med olika form av källor men har inte lyckats motbevisa myten sen 1600 talet ,då kanske ni säger det har vi ,att myten finns kvar är bevis nog att ni inte lyckats motbevisa myten. men visst är det så att man kan säga att det ni eller jag har är för tunt,för att man kan acceptera linjen visst annars fanns inte disskutionen.men jag liksom ni önskar att vi en dag fick tillräkligt med bevis för att knäcka hur det var en gång för alla men jag tror att chansen är större när olika områden samrabetar som beskrivet här ovan,tex Lennart har ofta tagit ämnen som är inressant ur bure perspektiv exempelvis tycker att det är intressant det finns så många en Birkarlar som Könick Olofsson som ofta var mycket förmögna och boddei Norra sverige vad hade dom för betydelse för Hitorien och varifrån kom dom, en del tror dom kom ifrån norra Finland en plats som kallas Birkarla,är intresserad av all info?
Mvh Marc
675
« skrivet: 2005-01-13, 06:27 »
Svar till Niclas Rosenblanck:
Du tvivlar på Lag läsarens ålder ?
Dett här är altså en källa som jag och Urban Sikesborg tagit med i sin Artikel Johan Bure släktbok över Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet. sid 15.
citat Johan Bure hade interljuvat Jon Nilsson lagläsare i Uppland den 15 feb 1613 (som då var 20 1/2 år gammal) ,vilken umgåtts med Johan Siggesson och en Brådhwidsom känt familjen vistas på Johan Siggessons gods på Stävlö.Dessutom hade han den 30 jan och 6 feb 1613 talat med gamla Hustrun Christin M. Pvåwel Skuts. Som vittnat att den som hade Anund Steenssons syster,som hade varit iTyskland med en av K.Göstafs fröknar ,och hade bekännt för H.Margareta Jöran Gullsmed j Enköping när han kom i från Norrlandatt han var av Bure ätten. källa Johan Bure genealogica volym X:53 [fol.145r.] värdet är ju att samtida levande hört att han till hört Att han tillhör bure släkten!!
Här är ett till vittne som dessutom styrker hans Adelskap. Larurentius Jacobi Kyrkoherde i Skön 1555-1598 Skulle ha för sonen (Peder Laurentius kyrkoherde i skön ) följande utdrag.
Hur Johan Siggesson bördig från skön hade tagit ner den vapen sköld som satt på Kyrkoväggen i Skönskyrka, och skulle ha burit samma vapen märke som som fanns på Fale hin unge gravsten.och som motivering därtill för herr Lars uppgivit att det till hörde hans släkt . Samt tagit med en Krönika skriven om Fales Hin Unges bedrifter nerskriven av Herse Bure hans son., han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.
Källa: Adelskalendern av Elgenstjierna,
samt svenskt Biografisktlexikon.
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308. Bygd?n 1891 sid 57ff.
Johan bure volym genealogica X:53 [fol 136r.]
för utom dessa fem källor,Skriver även Urban Sikesborg Johan Bure släktbok över Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet. sid 14. Introdcerad Adel Af Bur? nr.2231
sen nästa fråga går Mark von Wurtembergs forskning ej att lita på ?
Om man nu förutsätter att 1500 -till nu så går det att följa linjen så finns det i princip två generationer som var ej var så kända Sigge Falessons far och farfar Fale olofsson, och Olof Falesson Bur och dom har Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämnt Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. ?levde i kung Kristoffers tid? Källa: not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset
Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum 3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.
en del har ju sagt att dett går ej att styrka och avfärdar linjen pga dessa två generationer,men om prövar den möjliga linjen så märker vi att den stämmer tidsmässigt och utmynnar i Herse Falesson (Bure) Hövitsman levde 1350 den av Sikeborg utpekade stam fadern, och vad säger Urban i sin Artikel från 1996 fritt tolkat att två av gårdarna dels från Anders Olofsson Bure gård 6,? Bureå fanns än i släkten 1602 och så även ,Olof Olofssons stamgården Bure
fanns i släkten 1601 så dom bröderna går med säkerhet att följa ner till Herse falesson Hövitsmanen från skön som född omkr 1350 gifte sig med olofsdotter från Burträsk och familjen slog sig ner i Bureå trakten.alltså två generationer som är osäkra ner till Herse Falesson på grund av att det står att Johan siggesson anfader kom från Fale Bure d.y. yngre son. Nyhet: det gjorde han med Nils den äldre sonen och herse den yngre sonen.mvh Marc
ps. du behöver ju inte tala om löng ect när jag citerar mina källor ,jag såg inte några källor av dej när du argumentra emot? jag hoppas du finner något mer i mitt svar ,samt du är för mej okänd så jag hoppas vi kan ha god och trevlig debatt,lycka till i ditt fortsatta sökande i bureättens frågor/Marc
676
« skrivet: 2005-01-12, 02:23 »
Både Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572 till Af Bur? och Johan Siggesson var adlad till Siggesson af Bur? den 25 Sep 1572,Johan Bure hade interljuvat Jon Nilsson lagläsare i Uppland den 15 feb 1613 (som då var 20 1/2 år gammal)
,vilken umgåtts med Johan Siggesson och en Brådhwidsom känt familjen vistas på Johan Siggessons gods på Stävlö.Dessutom hade han den 30 jan och 6 feb 1613 talat med gamla Hustrun Christin M. Pvåwel Skuts. Som vittnat att den som hade Anund Steenssons syster,som hade varit iTyskland med en av K.Göstafs fröknar ,och hade bekännt för H.Margareta Jöran Gullsmed j Enköping när han kom i från Norrlandatt han var av Bure ätten. [fol.145r.]och tredje brodern Mårten Siggesson Mårten nämnd som Johan Siggesson bror vet ej om han kallas Bure . källa Johan Bure genealogica volym X:36.alla tre bröderna historia fram till nutid är ju verifierad mer eller mindre.då är det bakåt man får se efter svaren.Sigge falesson hette deras far vilket herdaminnena talar om för oss. sne är det två gen erationer som är lite osäkra och då finns endel som fäller hela linjen pga det ? det är Fale Olofsson och Olof Falesson Bur och det som stödjer de två generationerna är Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämner Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. ?levde i kung Kristoffers tid? Källa: not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset. jag tycker definitivt inte man kan vifta bort den uppgiften. vad stödjer den dels att den tidsmäsigt stämer dels att Per Falesson som han kallar Bure tillsammans med Joen och Sven tas upp av Johan Bure i Genealogica volym. X:36 Som Sysskon.och att denna Olof Falesson Bur skulle ha levt på 1400 talets mitt är höst sannolikt men ej som en del tror att han skull Levt hundra år tidigare och vara son till Lagmanen i skön Fale Bure d. y. då skulle det fattas generationer och det var kanske det Urban sikesborg tänkte på när han skrev att den linjen var ostyrkt. Mvh Marc
677
« skrivet: 2005-01-09, 22:54 »
Svar till Öhman:Alla Sju Jacobus Johannis ZebroZynthius-Bureus barn Kalla sig Bureus/ Burea och en adlades Burensköld,Nils Jacobsson Burensköld,Adlad till Burensköld år 1564.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping,se
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Hellström StockholmHerdaminne sid. 425.
Svar till Norberg på Christoffer Hanssons son Christoffer Bure nämns utan patronymikon i Säbrå dombok 1682. Vet ej om han är i livet då ?
Han dog år 1684 så det lär stäma.
Svar till Kaj då kan väl du titta under rubriken Christopher Siggesson.Jag har skrivit om den linje för debatt men dom kommer du inte in och ger oss kunskap ?
Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. och om han son Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade han sig och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var huskaplan under åren 1584-1587,,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.
Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj 1603 ,följande
år bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607,
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
och dog i Upsala Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
Och slutligen svar till Öhman jag tycker man kan forsätta när till Herse Falesson som var Hövitsman och gite sig med Olofsdotter från Burträskden första av Burarna att slå sej ner i Skellefteå (Bureå)hans Son olof Hersesson (Gamle olof) och dennes son Anders olofsson Underlagman född. omkr 1425 och sen hans son Jacob Andersson
Underlagman dit är det många som räknar sig och sitt släktskap då tycker jag att du kan räkna med Anders Olofssons Bror Fale olofsson som är Farfarsfar till Lars Svenonis.då har du fortfarande inte tagit med Johan Bureus Gamla led från 1300 ner till 900 tal. mvh Marc
678
« skrivet: 2005-01-09, 06:31 »
En ros till alla Släktforskare som finner glädjen i Släktforskning och är villiga att hjälpa dom som är ivriga och vill lära sej ,och är vänliga den gamla sorten släktforskare som en gång hjälpte mej att hitta i microfilmerna ect. även en ros till dom släktforskar som är öppna för nya rön och vidsynta,det är som ett pussel ju mer bitar vi har desto större inblick och ibland leder det till omrprövning av ens forskning som vi var så säkra på att den var rätt.Också en ros till värdar och redaktör som
sliter med denna tidning och försöker hålla en bra standar. mvh Marc
679
« skrivet: 2005-01-09, 01:31 »
Ops så fel det kan bli ,jag trodde han var jämn årig med Lars Bäcklund som avled får några år sen, vi har aldrig träffas,det är väl nån gång på rötter vi svarat varrandras inlägg om ens det,då är han två år yngre än jag,det tycker jag är imponerande han måste ha börjat ung som jag ,forsätt med det fina jobb du gjort mvh Marc.
680
« skrivet: 2005-01-09, 01:03 »
Rättelse på mej själv, jag såg inte att jag kom åt fel tangenter det skall naturligtvis vara Lars Bäcklund,jag visste jag sett ditt namn omkring den tiden det var i samband med att Rolf Åhman 18- 10-1997 skickat sin antavla och Lars hade noterat ditt namn han ville fråga med mej om något och men jag kommer inte i håg vad det var,så det var väl fel av mej att anta att ni brevväxla. /marc
681
« skrivet: 2005-01-08, 21:49 »
Nu fick vi alla tre av mina häklare på efter varran ni har varit trogna i 3 år att häckla det jag säger ovasett vad ,nästan men jag är inte den enda utan många har råkat ut för er men ofta har ni fel källor själva och stödjer er på Urban sikesborg en gamal man som har gjort ett bra arbete om buresläkten men det finns fler som har gjort det och när dom räknas upp då kommer urdåliga argument från er i stället för att möta med källuppgifter. den bästa av er tre på det är Michael , Anders är värdelös på det och när du ger en källa så är den fel tex. Att Bureus är lika med Adel känner du igen det utalandet kasta inte sten när du är i glas hus. Kaj du måste ha dåligt sjävförtroende för att ta upp studier ect jag är ingen offentelig person som behöver redogöra till dej eller någon annan vad jag läst eller inte och allra minst redogöra det på nätet för sverige.jag vill inte ta upp Are och mina och ingemars angälgenheter på nätet det gjorde vi pga.den smutskastnings kampnaj som gjordes mot oss och jag tala om för Are då i inlägg att vi var trötta på smutkastningen som var ensidig från deras tidnig utan att tala med båda parter innan man skriver och sen skriva fel saker ,jag vill inte riva upp det hår igen pga era kommentarer som inte knappt vet vad det är frågan om jag tycker om Are tycker det med att det är lika bra att dra ett sträk över det hela.
jag kommer att ha en del att göra de närmaste månaderna nu så jag kommer inte att hinna följa bure disskutione här då mvh Marc
682
« skrivet: 2005-01-08, 21:10 »
Tack Öhman, då var jag inte ute på fel spår ,Michael Lehman Pillipos då säger att du var grön 1998 -1999 när Stenarna sattes upp jag kommer i håg att du skrev till min vän och 8 männing Carl Bäcklund omkr 96-97 om jag int minns och ville få svar om saker för bureätten vad du inte visste var att han och jag jobbat ihop i över 10 år då med bure frågor brev ledes
så när jag säger jag har hålt på 23 år då borde kanse du inte läxa upp mej förrän du hållt på lite längre för de uppgifter du har kanske inte är rätt för urban sikesborg har gjort en bra utredning men inte på något sätt en #bibel för vad som är rätt ,två saker som jag upptäckt som inte stämmer överns med Johan bures Forskning är att Urban sikesborg skriver att Krönikeboken om Fale Bure ej hade någon upphovsman,vilket är fel Johan bureus uppgav sonen som han kallar Herse Bure för upphovsman till denna krönikebok som berättar om Fale Bures Bravader.Ett annat fel som sikesborg skrivit är att johan Bureus skrivit Att Nils Jackobsson var oäkta son,medan Johan bure sa att det berättades att Moses Nilsson själv hade sagt att hans far var oäkta son. men när det är en tredjehands Uppgift kan man ej säkerställa den källan de visste johan Bure skrev inte därför att han var oäkta utan han tog upp tredje källan som en noterig inte som ett fastställande att så var det. jag har nu en hel del att göra och kommer att dra mej ur detta forum ett tag ,med en hälsning till Michael att Ulf forsell pensionerad runiolog känner inte till det du säger om selångerstenen Michael åtminnstone inte när jag skrev till honom sist,jag tänkte skriva nu igen andgånde ett annat ärende så får vi se om jag kan få mer info. mvh Marc
683
« skrivet: 2005-01-08, 01:26 »
Hej Are vi är långt ifrån disskutions ämnet men
du har tydligen väntat länge på ett svar och jag är bara tidvis inne på detta forum för jag har mycket med klasser i släkt forska steg för steg ,på Abf och även på medborgar skolan ,jag blir ganska ofta inbjuden till semenarium om bure släkten på grund av min bakgrund i att läsa gamal skrift Palografi jag har unde visat palografi ett antal år,jag har ett brinnade intresse av släktforskning och har hållt på i över 23år med lite av min bakgrund,jag känner en del i släktforskar sveige som jag har goda kontakter ,men tex.kaj jansson håller hela tiden på om mina studier vilka inte är märkliga, men för mej har jag kämpat som dyslektiker för dom poäng jag fått på högskolan är det betydelsefult, men det är i ämnen jag gillar som tex Pedagogik,historia,så min utbildning är inte högre eller speciell än någon annas här,(det var till kaj)men med den här bakgrunden förstår du kanske Are att jag fäster vikt vid källuppgifter,och vetenskap,men en skillnad är att jag är öppen för myter Att prova dom och jag tycker inte om att ta bort myter innan dom är brytena tyvärr blir det så ibland att dom som håller sej från myter kan missa den ev.saning som finns i myten,det andra är att jag låter mej inte tystas om jag tror jag har rätt,men har jag fel kan jag ge med mej vilket en del av de här herrarna som ofta kommer har svårt att göra , vad vi diskutera i juni var din etik i genealogen att du skrev saker som du inte hade kollat med mej eller Ingemar och det skada hela historian när det gällde Gotlandsskivan som han var ansvarig för , vi var på vipen att anmäla dej vi tala med en journalist och han sa att du brytit mot vissa regler men jag övertala Ingemar att vi inte skulle anmäla dej därför att du gjorde det inte avskligt,men tänk på det som redaktör är du ansvarig även för vad en annan reporter skriver,nog om det kan vi lägga detta bakom oss ,jag känner inte dej och du inte mej men nu har du en annan bakgrunds bild och jag önskar dej lycka till i framtiden och med tidnigen Genalogen.
684
« skrivet: 2005-01-07, 03:04 »
Hej hitta lite om selånger stenen , Erik Thordsson Han kallas även Tords Jerker Burestenen i Selånger, Medelpad Inskrift:Sigurd och Tore, Heden och Härser reste denna sten efter Tords Erik, fader sin. Enligt träsnitt av Johannes Peringskiöld 1687 och även av Johnnes bureus. bodde i Selånger i Medelpad. Jerkers runsten har förkommit men fanns kvar så sent som under 1700-talet Samtidigt bodde i Nolby också i Medelpad kanske en bror med namnet Bure. Dennes runsten finns fortfarande kvar en möjlighet? det går att kolla Biler på alla tre stenarna på hemsidan www.fale.bure.just.nu en hemsida att rekomendera för bure intresserade (ej min hemsida). ps. Anders det är sant att RAÄ kan restuarea med ursprungs färgen som vanligt vis är svart eller någon mörk färg,röd färg var till för stormän,eller underhövningar ect enligt runforskare jag prata med dessutom är skoklosterstenen just unik för den har en riddare och ett kors över det har inte hittas någon sten från den tiden med ett sån ristning i Sverige,det kallas att den har sydskandinavisk stil därför. men det är papper jag fått hemskat från en pensionera runiolog och även lite papper från min vän John waltervon winblad som också är en bure släkting. mvh Marc ps. om det är något när det gäller runsten som jag sagt här som skulle vara fel är pga av mej att jag missuppfattat det dom sagt.
685
« skrivet: 2005-01-07, 02:09 »
Hej Helena
här kommer ett svar efter 2 år ,hoppas du tittar in på bröms, föräldrarna till Magnus Bröms är
Henrik Bröms och Anna lerback ,Bröms från Norrköping är Rådsmän,Borgmästare i Norrköping kort sagt en gammal borgar släkt adlen Bröms nr 161 och en fråga om Peter von Bröms skall det inte vara Peter von Brömssen nr 932.
C.Ehrenklou föräldrar var Erik Nenzel Ehrenklou
och Christina Preuss båda adlade,Erik kommer från den gamla Knape släkten.
mer info maila gärna till mej Hernelind@yahoo.se
686
« skrivet: 2005-01-07, 01:20 »
Hej Fredrik Norberg, jag vill bar ge dej lite stöd om Släkten Örneklou nr 327, och Åke Ohlmark
har skrivit Boken 100 svenska Runskrifter, en duktig författare som har hjälpt mej med Buresläkten som också har anor långt ner, och i dom fallen dyker en del svartsjuka grälsugna typer upp precis som om det vore du som eller jag som var orsaken till hundraårs forskning och kräver källor dom kan ju börja med att lära sej kolla 1800-1700 tals skrift innan man börjar kräva av andra ,nä lycka till med fortsatt forskning och dela gärna med dej upptäckterna
med vänlig hälsning Marc
ps på avstånd kommer Örneklou in i Bure släkten genom gitet med ryttmästaren Erik Lilliesköld.
687
« skrivet: 2005-01-06, 23:45 »
Michael har du mer om M9 stenen dvs. Selångerstenen att nutida forskare inte stödjer tolkningen eller att den är korrupt,för i min forskning har jag inte fått ihop den med tiden ect och själv varit lite skeptisk till den,intresserad om mer info, men där emot är jag intresserad av Nolby Stenen vid Njurunda som tar upp namnen Bure och Farteng,vilket Fale är kortnamn för.en intressant sak är på både skoloster runstenen Riddare med ett kors över och Nolby Stenen finns ett Kors mitt på, sen att båda runstenarna var ristat med röd färg som man ofta gjorde på runstenar till stormän,en detalj till Skokloster stenen var ristad av Runmästaren fot och en av de få han singneratjag tror han bara singnera ca 15 stycken vilket tyder på att det var en betydelse full person.,Och nolby stenen var ristad av Fareng .han kulle varit run ristar lärling till Runmästaren Åsmund Kårasson.så jag ser vist samsnöre mella dessa båda runstenar(Jag kan berätta mer sen om det)
och som du säger så är tidpunkten för den här myten o0m skatten viktig,jag vet inte själv det
men det skulle vara intressant att kolla upp det mer . mvh Marc
688
« skrivet: 2005-01-06, 18:35 »
Hej Michael nu kommer en fråga som är interssant
isammanhanget tycker jag om Christopher nu inte kalla sig Bure eller Bureus,hur många av följande kalla sig Bure eller Bureus ,:
Jacobus Zebrozynthius Professor, Biskop i Strängnäs under åren år 1639-1642.
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Hellström StockholmHerdaminne sid. 425 det var hans bror nu hans syster Margareta Hansdotter Zebrozynthia(Burea) här har jag heller nästan inget som tyder på att hon kallas Burea ? men så vet vi ju att tra kusiner adlades Bure sen är det frågan om Johannes Laurentti (Bure)så vill jag minnas det står i Herdaminne alltså han som var farfar till Christopher Komminister i Arnäs 1577-1686 ,Kyrkoherde i Själevad under åren 1687-89,Kyrkoherde i Säbrå åren 1590-1603,
10 juni 1590 kvitterar han spannmål som ersättning för det från Pastoratet avstyckade Kyrkobordet i Stigsjö,han övertar hemmanet i Helgum där han har 18 kor 1601han brukar också ett hemman i Berge 1596,och året däårpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 hade 8 kor han hade dessutom på prästgården 21 kor samma år.den 1 feb 1603 Står det sonen Jacob Hansson samt flera av mina syskon bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotter (Segersdotter) vängar att hava efter vår salige faders död ,Hans Laurentii Uppburit Spanmål ect...... ,Han begravdes i Säbrå kyrka mitt för altaret.
Obs.Han kallar sig aldrig Bure enligt Carl Svartzbad i Ångermanlands Kyrkoarkiv
sen kommer vi till hans far Laurentius Svenonis
som jag haft mycket disskution med Carl Szabad om där bureus verkar tillkomit i efterhand han själv kallar sig aldrig Bureus så på den punkten har jag gett mej insett att jag haft uppgifter som är senare dit satta.men jag har inte fått uppfattningen att carl sazbad inte ansåg att Lars svensson (Larentius Svenonis ) inte tillhörde Bure släkten enligt den här släktlinjen på hans fars sida med I:Sven Persson han var hövitsman II:Per Falesson son till III: Fale Olofsson son till Olof Herssesson
(Som kallas Gamle Olof) en av de kända Bure förfäderna mvh Marc
689
« skrivet: 2005-01-06, 17:00 »
Mickael Det är ingen som äras bör den här släktlinjen fanns redan på 1800talet och har debatteras ett antal gånger tex. på grund av tex. Olof Falesson bror till Per,jag börjar med denna släktlinje den debatten sen går jag ner generation efter genertion med en del debattinlägg från olika personer jag har skrivit ner död ect utan att ha skrivit ner källhänvisningarna men det hadde tagit så stor plats och var ganska onödigt för det går ju och kolla själv födelseboken. detta togs av mej till debatt för såna som du
skulle kunna ge nytt ljus på olika punkter inte för att du skulle sänka dej så lågt till person angrepp vem vågar då skicka inlägg till debatt
du ger luft
till såna som bara är i dom här forumena för att bråka att gå till personliga angrepp och såna personer som hoppar på mej och även andra seriösa forskare nya eller gammla borde ej få tillgång till detta forum mvh Marc
690
« skrivet: 2005-01-05, 23:24 »
Hej Leif ,
jag vill göra två rättelser av mitt inlägg 1)jag har inte kollat födelseboken 1628 utan det var ifrån Carl Henrik Carlsson skrift om Burman en,två eller tre släkterdär han Nämner Nils Ambrosiusson född omkr 1587 som möjlig fader och att hanc hade en son Johan, 2)Han skriver också att hemmanet var på Tjärn, Skellefteå lfs. och inte Tjärn i Burträsk. mv hMarc
691
« skrivet: 2005-01-05, 22:42 »
Nu tycker jag du får hejda dej lite ,Vem är du att bestämma vilka är ordentiliga hänvisningar?
det vore annat om jag gav fel tex födelsdata då kan man poängtera det. och för det andra vad då ta åt sej äran ?? Det är inte Urban Sikesborg som Har skrivit tex födelseboken i Piteå och gett mej födelse datumet,dessutom talar jag om när det är citat exemlelvis .
Peter Funke skriver till Nättidningen RÖTTER (31 okt 1997): I Linus Brodins ”
Gillberga socken” 1930 uppges att (380) Peder Olufsson föddes av fattiga
föräldrar år 1576 i Nysättra gård, ”Watöö socken” (Väddö) i Roslagen. Hans
föräldrar voro Oloff Pederson och dennes hustru Britta Eriksdotter, vilken kallas ”
danne quinna” - - - - - - - ”Fogden på Björne gifte sig omkring 1609 med (381)
Kerstin Siggesdotter av Buresläkten, dotter av prosten i Eskilstuna och Fors ”herr
Sigge i Fors” och dennes hustru Ebba Andersdotter.”
det krävs inget geni att se att det är nån annan som skrivit där.
Nej! Mickael tillbaka till det konstruktiva.....
692
« skrivet: 2005-01-05, 22:23 »
Hej Michael igen du har rätt att han kallas Zynth
men det är ett stort problem om Hembyggd förenenigen i Säbrå gör tillsamans med lantmäteri gör minnes Stenar till tre Buresläktingar som dom säger dels i tidningen Christopher Hansson Bure och även på minnes stenen varför reagera ni inte på det bara när jag säger tillnamnet då får ni fart.Jag kan ge mej i det här fallet att inget styrker namnet Bure.Mvh Marc
693
« skrivet: 2005-01-05, 22:05 »
Michael vad är problemet? Jag sa ju själv sagt att jag skrivit ner från rötter tex Håkan Skogsjös citat för jag tyckte det var av värde när det gällde denn släkt linjen.alla släktfoskare får uppgifterna nån anna stans i från till exempel födelseböcker,Heradaminnen,Urben Sikesborg citerar Erik Wennberg osv...
Jag har aldrig sag att jag är någon fråga Lund Personlighet..
Jag har fått intrycket att alla får vara med i debbatten och diskutera olika frågor,men inte att vissa skulle kunna alla svaren eller att det var någon slags tävling vem kan glänsa mest ?
mvh Marc
694
« skrivet: 2005-01-05, 18:41 »
Hej Michael Lehman.. du nämner att Christoffer Hansson inte kalla sig Bure,men jag har andra källor att han i Herdaminne kallades till exempel Chritoffer Hansson Zynt ,och när man satte upp hans Buresten vid säbrå kyrka ,skrev om hans liv i Nya Norrland torsdag 14 jan 1999
Citat Christoffer Hansson Bure skriver själv om sin egen födelse i sin räkenskapsbok som finns bevarad i Uppsala Universitesbibiliotek och en kopia vid härnösandslandsarkiv mvh marc
695
« skrivet: 2005-01-05, 18:10 »
Tack Michael Lehman för att du trodde mina uppgifter var tagena av Urban sikesborg det tar jag som en komplemang men det är taget ifrån mina antecknings block över varje person i PAF som jag använder och i bland tar jag med citat i från rötter eller andra källor som stödjer uppgifterna i bland utdrag ur herdaminnenaect och jag ändrar min åsikt när jag fått tillräkligt mycket källbevis emot,annars är jag öppen ifrågan. mvh Marc
696
« skrivet: 2005-01-05, 17:42 »
Det var bra du nämnde det Michael med det finns en enkel förklaring, jag är ordblind och såg inte att jag fått med ett i där men annars är det helt rättdet du skrev.(Jag kämpar med dyslexin varje dag med träning går det att få bort en del i alla fall) mvh Marc
697
« skrivet: 2005-01-05, 17:30 »
Ni är rätt otroliga vad ni kan hitta saker från
ett uttalande,jag tog ett exempel på en myt och tala om att antingen vid bevis kan man krossa myten,eller vid bevis kan man stärka myten till det inte längre är en myt,jag tog ett exempel på en myt Tord Bure så kallar Johan Bureus honom i Genealogica 53 Han kallas även Tord Jerker
På runsten M9 Selånger stenen utanför Sleånger kyrka ,denna sten är betydligt äldre än Nolbystenen.
på runstenen står : Spchurdi x auk Thurir Haiden x auk Sihlvaister xauk Herser raiste stain dini aftir Tord Jerker fader sin. = fritt översatt son och son och son och Herse reste sten efter far sin Tord Jerker .
Han tycks levat uti konung Inge den äldres tid och synes under det sista asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå.Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släkten ett tag dvs arvegods. det var myten vad vi förstår av den så är det så att det fanns gamla mynt silverdaler och arabiskamynt i denna silverskatt
sen påstås det i säbrå boken sid 80 (inte jag)att denna skatt är återfunnen citatBirsta Skön tillhör bevisligen en gamal kultur, där framgrävdes här redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet,med silverdaler och Arabiska mynt ingick och påstås vara Bures nergrävda skatt .Källa:Säbrå boken sid. 80 jag vet inte vad för värde detta arkelogiska bevis har det har ialla fall inte så stort värde att myten upphört ayy vara myt.men med flera bevis kan man så att säga bryta myterna åt båda hållen mvh Marc
698
« skrivet: 2005-01-05, 03:30 »
Hej Anders, du missförstod där Silverskatten var daterad till sena 800 talet men funnits i släkten ett bra tag alltså arvegods som han grävde ner enligt Säbrå boken.hänger du med nu ?
mvh Marc
699
« skrivet: 2005-01-05, 03:19 »
Hej Bengt Nu får du svar av den som du tycker har Bure febern men, jag skall ialla fall svara dej eftersom ingen annan gjort det än,den första som tog namnet Stenklyft var Jacob Christoffersson Stenklyft citat
Kronobefallningsman Jacob Stebklyft ,år 1645 Arbeta han i Gripsholmslän, blev sen Lantmätare över Härnösandslän dvs över Ångermanland ,medelpad och Jämtland år 1646 ändrade då också namnet till Stenklyft. samt erhöll samma år pass med 3 hästar till Vasa, en dylik fullmakt syntes han erhållit 12 dec 1648 samt 6 nov 1649.Han var även Kronfogde till 1672 i Jämtland. skulle då även avgått som Lantmätare.
Källa: Bygd?n ,Härnösands herdaminne del 2 sid 375- 376. han var son till Chrisoffer Hansson Bure f 10 mar 1589 han var Storbonde ,Länsman,Gästgivare i Helgum. finns en minnes sten vid säbrå Kyrka. så nu ser du att Stenklyft Härstammar från Buresläkten ej en hypotes,jag kan 1500t-1600 tal forskning källkritiskt jag har hållt på i 23 år lite drygt
men det en del har svårt för är att jag är öpen för Johan Bureus äldre släktlinje före 1300 talet som man ser som myt men jag tycker det är av vikt att historian som gått från släktled till släktled inte går förlorad untan man öppet prövar myterna kollar i mesta mån efter svar. mvh Marc
700
« skrivet: 2005-01-04, 22:19 »
Jag håller med Lennart Lindström om att debatt om släkter efter 1300 tal oftast ej går att säkerställa men kan vara intressanta för att i varje myt finns en liten bit sanning,men oftas kan det kännas fruktlöst att debattera med så lite uppbackning åt ena eller andra hållet,Där kommer det in Anders att en myt kan inte bevisas vare sig åt en eller andra hållet man kan prata för eller emot men till sist förblir det en myt för när den bevisas är det inte längre en myt,då har man känkt ned och arkeolgiskt visat annat anntingen att den var fel eller att man arkeologiskt hittar något som stärker myten Ett exempel. Här är myten Tord Jerker Han tycks levat ut konung Inge den äldres tid och synes under det sista asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå. Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släkten ett tag dvs arvegods.
Här kommer Arkeologin som stärker Mytens trovärdighet Citat Birsta Skön tillhör bevisligen en gamal kultur, där framgrävdes här redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet,med silverdaler och Arabiska mynt ingick och påstås vara Bures nergrävda skatt .Källa:Säbrå boken sid. 80
Obs:Nu har jag inte gått vidare och kollat upp om den skatt som uppgävdes 1835.men det är ett exempel hur man kan andvända arkelogin till hjälp för att kolla upp myter. mvh Marc
701
« skrivet: 2005-01-04, 21:40 »
Ja tex.Nils Jacobsson Burensköld
Adlad till Burensköld år 1564.Han vae assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping,och
han var son till Jacobus Johannis ZebroZynthius Bureus Biskopen i Strängnäs.
702
« skrivet: 2005-01-04, 14:52 »
Ok det är uppfattat mvh Marc
703
« skrivet: 2005-01-04, 14:45 »
Av Hernelind:Dessutom har Thord levat som en historisk person kristnad år 992,det vittnar ju runsten som jag skrivt om nedan.men sen om det går att säkerställa honom till Buregenealogin är
jätte svårt för det finns inte mycket kvar som visar åt något håll.här nedan har visaker som talar för.
Källa: citat från NIls WilhelmMarks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no. 1195r -207r från omkring 1800 .
År 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den då han ansåg att den där nämnde Tord och hans 5 söner som hans egna förfäder, vilka skulle gett namn åt Platsen Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal sägen har också förknippad stenen med Falsta borg ruin då Tord Bure skulle ha bott på Falsta, stenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen men torde ha stjälpts någon gång emellan 1727 och 1819,då runsidan vändes nedåt väl för att skona den från nötning ,år 1860 upptogs den och sattes mot norra vägen där den fick stå i 33 år ,då häst bilderna starkt aviker från de normala vikingatiden och påminner om vendelstidens bronsarbeten från tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat id?en att vi skulle ha att göra med en äldre bild sten från 700 talet men det visas sig vara felaktigt därför runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varpå han själv tillfogat signatarbalken samt fördjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast fem runstenar där utöver ristat mer än fyrtio han var verksam i mer än 25 år till in på 1070 talet och hans stenar tillhör Stockholms och Uppsala området ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig blå grå gnejs med glimmer står sen 1893 rest på en kulle 10 meter öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor,den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett svärd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederstdet hela omges av en långsmalt rektangulär ram med tvärbalkner till på vilken hästentrampar.rektangelramen bär egentilga skriften med följande skrift:
Antuitr x auk x Kulaifr x auk x Kunar xauk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain xat xporp x fapurxsin /fotrx hiukx runaR översatt Andvätt och Gulle och Gunnar och Herse och Rolev läto resa stenen efter Tord fader sin ,Fot högg runorna.
Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark. (obs. foto av sten kommer in sen )
Tord var född i Staden Sigtuna och som trogen underhövding av Stormansätt. till Erik Segersäll som var son till Kung Olof Skötkonung, Stödde han id?en av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala. och markera att ny tid inträtt som han far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna ,dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten ,men asa läran skulle leva kvar ett tag till och som det står på runsten landet hette fortfarande Svitjord.Det var en bit utanför Sigtuna som han byggde Byre Kyrka i det så kallade skobolandet (som i dag Kallas Skokloster) Källa: den svenska historien av Herman Lindqvist sid. 9-10
du kan inte bara vifta bort dom saker som talar för och säga sagor ,det är sant att det är för lite för att säkerställa de här gamla generationerna men sen att kalla det sagor är att gå för långt för då måste du kunna motbevisa att det här inte har hänt och hur skall du kunna göra det ? nej ett visst mått av förskitighet innan man dömmer ut något man kan säga med full rätt och betona att de generationerna inte håller för en källgranskning,men jag tycker att man skall låta folk tro vad dom vill i frågan så länge det bara finns teorier.Mvh Marc
704
« skrivet: 2005-01-04, 14:30 »
AV Marc Hernelind: Carl vad hängde du dej upp på nu jag höll med om att Bure släkten kallas så först sen 1600 talet genom Johan Bureus och det är känt att hans berömda anlinge går ner till Thord i Burelandet eller skobolandet(skokloster)
sen om du vill kalla det sagor det Johan Bureus forskat fram som släktlinje ,visst jag skulle hellre säga att det är tunt för att säkerställas så långt bak.men allt det där har vi ju gått igenom förut men vad som var nytt var att jag sa att släktvapnet tidigare såg annorlunda ut med en stenbock om du är intresserad hur släktstennen av JB såg ut fanns en bild i tidningen UNT,28 jan 1995 jag har förstorat den och kan skicka den till dej om du vill.
Mvh Marc
705
« skrivet: 2005-01-04, 14:02 »
Av hernelind:Kyrkoherden Johannes Thomae Agrivillensis Bureus är Latin formen för Bure. Bureus/om det är en Man, Burea om det är en kvinna .här kommer exempel på adlade personer med namnet Bure,
Andreas Bure,Adlad Bure den 10 maj 1624, Han var Kungligt Krigsråd och Sekreterare.
Matematiker, kartograf. Född i Säbrå prästgård i Ångermanland d. 14 aug 1571.
Bure tillhörde kansliet först som kansliförvant och efter 1618 som sekreterare. Han sändes 1634 till Ryssland som medlem av af den utomordentliga beskickningen för att notifiera drottning Kristinas uppstigande på tronen och äfven för att ta hand om en del viktiga intressen. Han utnämndes 1640 till assessor i krigskollegium.
Carl IX hade så tidigt som år 1603 satt honom till styresman öfver landtmäteriet, >>som då snart skulle inrättas>>; alla geografiska mätningar och ritningar, som utfördes af landtmätarna i landsorten, skulle skickas till B., hvilken skulle med begagnande häraf upprätta en generalkarta öfver riket. B. for själf omkring, företagande astronomiska och geografiska observationer. 1611 lät han i koppar sticka den första någolunda pålitliga kartan öfver norra Sverige med titel: Lapponi? Bothni? Cajani?que Regni Sueci? provinciarum septentrionalium nova delineatio och hade 1626 en storkarta färdig, upptagande sex regalark, hvilken karta graverades af V.S. Trauthman, och hvartill s. å. utgafs en särskild beskrifning. Denna Orbis actoi nova et accvrata delineatio, omfattar Sverige, Norge och Finland samt angränsande delar af Danmark, Tyskland, Östersjöprovinserna och Ryssland. Numera äro blott få exemplar kända af denna karta, hvilken under 1700-talet tjänade till orginal för nästan alla kartor öfver Sverige, som utomlands utgåfvos.
Död i Stockholm d. 4 feb 1646.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
Olof Bure .Adlad Bure 1621,Borgmästare i Stockholm, President i Kungliga Hovrätten i Åbo.
Läkare. Född d. 2 sep 1578.
B. promoverades till medicine doktor i Basel 1611 och förordnades 1612 till lifmedikus hos hertig Johan af Östergötland. Han innehade denna befattning till hertigens död 1618, då han erhöll samma förtroendepost hos konung Gustaf II Adolf. Denne gjorde sig till godo hans mångfaldiga kunskaper äfven i andra värf; sålunda fick B. 1620 afge plan och ritningar till de nya städer, Gustaf Adolf hade i sinnet att anlägga i Norrland och Finland, och 1621 utnämndes han till borgmästare i Stockholm. Samma år adlades han med bibehållande af sitt namn. Utnämnd till vice president i Åbo hofrätt 1633, måste han efter sju år taga afsked i anseende till sin försvagade hälsa och dog d. 13 dec 1655.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
Jonas Bure ,Adlad Bure år 1624, Sekreterare i Rikarkivet
1652,Riksdagsman1625-1629,1629-1652 ,medlem av lagkommisionen 1642-1643,Riksantikvarie 1633.
Historiker och genealogisk forskare. Född d. 17 nov 1575.
B. nämnes liksom den äldre brodern Anders >>kunglig sekreterare>>, då han på samma gång som denne adlades 1624 och upptogs på brodern Olof B:s nummer. Han förenade med grundlig lärdom mycken diplomatisk skicklighet och användes af Gustaf Adolf i några ministeriella värf, bland annat som agent eller legat i Danmark. Vid sin hemkomst 1629 utnämnd till secretarius i riksarkivet, erhöll han senare titeln custos archivi, och bibehöll sysslan till 1649. Han utgaf lageditionerna: Svea rikes stadslagh efter konung Gustaf Adolphs befallning tryckt i Stockholm 1618 och Sverikes Rijkes Landslagh 1621 den senare utg. 1608 af Johan Bureus men slutsåld. Han sysselsatte sig sedan med forskningar i den äldre svenska personalhistorien och hans Svensk ättebok, hvilket arbete i handskrift förvaras i riksarkivet, ansågs länge som en källskrift af första ordningen. Död d. 26 feb 1655.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
mvh Marc Hernelind
706
« skrivet: 2005-01-04, 13:45 »
AV Marc Hernelind: Hej Steinar. Jag känner till en Magdalena (Abrahamsdotter) Burman född 18 jan 1700 i Offerdal församling(Z)Hon är 6 barnet till Abraham Burman f,7 nov 1656 Bygdeå församling (AC) död 1737 Offerdal, Kyrkoherde i Offerdal under åren 1689-1737.
Makarnas Portträtt finns i Offerdals Kyrka och även en gravstenfinns där.gift 1690 med Elisabet Plantin född 1670 i Härnösand (Y)död 1740 Alsen församling (Z)Magdalena var gift med Jean Freese år 1720,Jean dog 1731 då kan hon ha gift sig med Israel Svane. Jag hoppas det är rätt persson det kan ju finnas fler med samma namn Mvh marc.
707
« skrivet: 2005-01-04, 13:26 »
AV Marc Hernelind. Carl, Förlåt jag såg inte att det var så länge sen,det blev nästan komiskt med mitt inlägg så många år senare,ursäkta mvh Marc
708
« skrivet: 2005-01-04, 12:08 »
Av Marc Hernelind: Som jag förstår det är det latin böjningen av Bure så de flesta som heter Bureus är oftas Kyrkoherdar.så jag tror Anders är fel ute, det är inte Adlade Burar jag har cd skivan från riddarhuset över Adlesläkter där står
Bure nr. 126 men ej Bureus Mvh Marc.
709
« skrivet: 2005-01-04, 11:45 »
Av Marc Hernelind: Hej Bengt precis som Carl säger så kallas denna släkt inte för Bure släkten före Johan Bure på 1600 talet av herr Peder i skön fick berättat om den nu berömda anlinjen Buresläkten.men ser man på Bure släkt vapen Med den böjda armen ,och norska yxorna ect.
så säjs det kommit till efter Fale hin unge och kallas för bure vapen sköld,men ser man på Johan Bureus Släkttavla som förut fanns på Uppsala Kyrkovägg men nu finns i en larmad lokal enligt källa välbevarad ,fram forskad av Journalisten Ann Lindblom,det är sagt att vi får sända en liten Bure Grupp gå dit och fotografera av samt dokumentera släkttavlan vilket också innebär läsa latin som den delvis är skriven på,på denna släkttavla fanns den gamla vapenskölden vilken hade en bild av en stenbock den vapen sköld sägs följas ner till Thord i Byr Mvh Marc
710
« skrivet: 2005-01-04, 11:00 »
Av Marc Hernelind : Hej Erik vad jag grundar mej på att Nils Ambrosiusson kallar sig också Burman kommer ifrån att hans far kalla sig det se följande utdrag : Ambrosius Andersson Burman Hemmansägare och Brukare av Bureå nr 3 åren 1599-1618, Han var landsköpman åren 1586 -1590
Kallas Ambrosius Burman i en Skrivelse daterad 15 jan 1590 från Konungen till sin Fogde i Västerbotten som hette Karl Nilsson ,där denne uppmanas att hålla efter dem som köpte vilt i lappmarken i synnerhet en viss Ambrosius Burman ,somutom övriga förbrytelser också var skyldig till olovlig vilt handel i Tyskland.
Han kallas Oförmögen och utfattig år 1602.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.
Alla tre sönerna Nils ,Anders och Olof har kallats Ambroiusson ibland och Burman ibland se Jordabökerna 1600 -1620 ect Nils Ambrosiusson kallas också som Länsman för Burman se utdragHan var Bonde på Bureå no.3 åren 1623-1637,och han var Länsman,skriven vid Kyrkobordet i skellefteå åren 1638-41,42-56,Bonde i Bregsholmen ,Bergsbyn under åren 1642-1656,året 1657 var han mantal skriven på Kyrkobordet,Han var Herredagsman för Västerbotten år 1638,Han ägde hemmanet Tjärn no. 6 åren 1638-1643 Brukades den av brodern Anderssom var Landbonde där.Han var Mantals skriven i Piteå åren 1642-1648 han var Borgare där, gift med Kerstin och dog år 1664 i sitt hemman På Tjärn nr 6.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.
sen som slut poäng precis som du säger Erik har en del sagt att han är en möjlig eller sannolik far till Johan Nilsson Burman 1) pga att han har en son som heter Johan Nilsson Burman som är född 1628 enligt födelseboken 2) dom bor i Burträsk vilket är nödvändigt på av att johan är född där det gör även Nils Jacobsson (Kallas ej Bure)född troligen på 1570 talet äldsta son Moses vet vi är född 1601 sen nämner Johan Bure tre systrar den sista född 1612 vilken är Malin sen skulle det alltså gå 16 år innan den så kallade sladden Johan Nillson Burman skulle komma 1628 dessutom den enda som kallar sig Burman och modern måste vara mellan 50-55 år när johan föddes alla dom sakerna gör det hela osanolikt.3)Johan Nilsson Burman växer upp i Tjärn, Burträsk omman ser vigselboken det stödjer Nils Ambrosiusson Burman som far medans Nils Jacobssons barn växte upp troligen i Gammelbyn,där sonen Moses i alla fall stanna kvar som Länsman. mvh Marc Hernelind
711
« skrivet: 2005-01-04, 10:09 »
Av Marc Hernelind: Hej Mikael Jag har hört
förut Att Erik Ångerman (Sursill) ingift i Bure ätten, men på rak arm vilken Dori det var om vet jag inte om det var Dori Andersdotter eller Dori Jacobsdotter för hon kallas sig inte Bure.jag behöver återkomma för att kolla upp det mvh Marc.
712
« skrivet: 2005-01-04, 09:58 »
AV Marc Hernelind: Anders Rydberg jag brukar inte svara dina ev frågor eller samma malande
men eftersom du undrar om jag kopierat texten vilket är ganska klart ,jag har kopierat från mitt släkt bas i noterings rutorna,för den här släktlinjen är sällan visad i sin helhet men väl diskuterad och då tog jag in den här släkt linjen som jag Kallar Siggesson linjen för disskution och som du märker finns det hänvisningar till rötter och olika källor som visar vad jag stödjer mina teorier på,för som många sagt är det teorier och indicier som stödjer de gamla anorna inte många bevis,men i den diskutionen för man komma ihåg att under 400 år har ej motsatsen bevisats eller ett enda bevis på att Johan Bure hade fel utan det är snarare bristen på bevis i dom gamla anorna och bristen på dokument gör att ej går att säkerställa dessa generationer,men håller man historian vid liv så kan det hända att något bevis dyker upp med tiden som tex krönikeboken skriven av herse om Fale hin unge sist man talar om det är om det är när Johan Siggesson Adlas af bure 25 sep 1572 då han fick styrkasläktskapet med Vapenskölden och Krönike boken hämtad från skönskyrka,Vapen skölden sattes upp vid
i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar. var krönikeboken tog vägen sen är ett mysterium och ett tag trodde jag den var hittad men det visa sig vara falskt alarm en förklaring kan vara att
danskarna tog med sig den eller förstörde den vid krigsperioderna.en avslutande tanke vilken släkt för jag forskat i många olika släkter har så mycket dokument från medeltiden,lag böcker ,rådsprotokoll ,herdaminne jordabrev ect
bevat så långt tillbaka som Bure släkten inte många det finns några få tex. vånga släkten har lite, man får nästan gå till kunga släkter.så brist på dokumment/Källor finns ej om man jämför
med andra släkter. Mvh Marc Hernelind
713
« skrivet: 2005-01-03, 17:24 »
Av Hernelid:Nu när jag läst ovanstående inlägg blir jag lessen över hur vi tar emot nya forskare med släktforskar iver och vilja att veta ,kära anbytar värd hjälp dom nya forskarna när tonen är hård och kritisk ,dom är välkomna och jag hoppas att dom kan känna samma glädje över forskningen som jag gjort under alla år och få nya vänner i släktforskar föreningarna för det här är en undebar hobbie att hålla på med så alla paragrafryttare och källkritiker ni är bra för forskningen men det betyderinte att ni behöver vara otrevliga eller ovänliga till nya vetgiriga. mvh Marc
714
« skrivet: 2005-01-03, 17:07 »
Av Hernelind: om bureätten på nätet precis som allting nytt så finns en posetiv och en negativ sida den posetiva sidan är som tex.en vän till mej och helt ny i släktforskninen insåg att hon tillhörde Buresläkten hon hade hitta nära släktingar på nätet hon hade tittat på Leif boströms sida och hittat sin släkt från Burträsk.
den hemsidan när det gäller buresläkten är den mest korrekta som jag alla fall snublat över, men om man nu kommer till det negativa så är det så att man behöver alltid kolla uppgifterna själv
och källornaför det kan smyga in sig fel det vet jag som har en stor data bas på min släkt att det är oundvikligt genom den mänskliga faktorn att man missar nån uppgift man kan köra med rättelse i efterhand men en bas som är 100 procent rätt finns inte.för det som var rätt igår kanske inte är rätt idag. mvh Marc Hernelind
715
« skrivet: 2005-01-03, 16:43 »
Av Hernelind: Om Johan Nilsson Burman skulle vara son till Nils Jacobsson(Bure) är inte rätt
Johan Bureus har ej nämnt Johan nilsson Burman bland barnen i Genealogica,Precis som Leif Boström säger och Carl hernrik Carlsson som skrivit om Släkten Burman,så johan Nilsson Burman född 1628 i Tjärn ,Burträsk hans far är
Nils Ambrosius Burman född 1587 i Bureå
Han var Bonde på Bureå no.3 åren 1623-1637,och han var Länsman,skriven vid Kyrkobordet i skellefteå åren 1638-41,42-56,Bonde i Bregsholmen ,Bergsbyn under åren 1642-1656,året 1657 var han mantal skriven på Kyrkobordet,Han var Herredagsman för Västerbotten år 1638,Han ägde hemmanet Tjärn no. 6 åren 1638-1643 Brukades den av brodern Anderssom var Landbonde där.Han var Mantals skriven i Piteå åren 1642-1648 han var Borgare där, gift med Kerstin och dog år 1664 i sitt hemman På Tjärn nr 6.
Källa:Biografiskt lexikon Burman en,två eller tre släkter.av Carl Henrik Carlsson.
Hans mor hette kerstin. Med vänlig hälsning Marc
716
« skrivet: 2005-01-03, 16:27 »
Av Hernelind:Tack Carl Szabad nu kom du med något till mitt inlägg som var tagit ur herdaminne och som jag ville få disskution om mer kunskap om hur det egentiligen förhöll sig det är ju det anbytarforumär till för att man kan sätta in ett inlägg som man funderar på ,det behöver inte vara ens egna uppgifter utan om man är osäker på en uppgift tar man den till disskution och ofta får man nya synvinklar och i bland svar.Jag nöjer mej med att herdaminnesredaktionen konstaterar att saken är omöjlig då har dom säker grund för uttalandet och kan vifta bort ryckten om att hon var halvsyster ect. mvh Marc
717
« skrivet: 2005-01-03, 16:12 »
Av Hernelind : Hej Jörgen Bällsta här är den Chistopher som man oftas tänker på i Bure samanhang.
Christopher Siggesson född omkr 1516 Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori född 1536 var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899).Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var
Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade han sig och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var huskaplan under åren 1584-1587,,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.
Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj 1603 ,följande
år bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607,
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
och dog i Upsala Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
av Marc Hernelind
718
« skrivet: 2005-01-03, 15:49 »
Av Hernelind :Johan Burén född 17 jun 1753 Bodbyn,Burträsk sn,Bonde i Ljusvattnet gift två gånger i första giftet med Elsa Boström från Åbyn fick han en son Johan Fredrik Burén född 11 jan 1784 i ljusvattnet . I andra giftet med Christna Matsdotter född 1769 i ljusvattnet no.7 som ättling i den berömda Ljusvatten linjen dvs. 8 generationer ner till där Mårten (Martin )Andersson hemmansägare av Ljusvattnet no.5 (ljusvattnet no.7 har delas av no.5 )Gifter in sig i Buresläkten därför han gifter sig med Agnes Olofsdotter som är barnbarnsbarn till Olof Hersesson (Gamle Olof)en av de kända förfäderna i Buresläkten. Till Erik Andersson:Jag har inte Kollat om Olof Burén är en av Johan Burén barn men det skulle vara intressant att kolla upp. sen vet jag en som hette Tekla Margareta (Gustafsson)Blanksvärd 24 jan 1890 järvtjärn,Burträsk gift med Olof Ludvig Burman 1877 från Hjåggböle.är dom inblandade i släkten ? Mvh Hernelind
719
« skrivet: 2005-01-02, 06:58 »
Av Hernelind;till Ingvar dahl jag tyckte det var intressant med de Burar du skrivit ner ,jag har skrivit ner utanför-gren via Eskilstuna-herden Siggo Christophori Bure.
Startande med Fale Olofsson ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.Krigsöverste [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure,Forskare som Elof Lindmark , Lars Bäcklund, Knut lundberg , Nils Ahnlund, Nils Burman nänmner honom med knapphändiga uppgifter om att han skulle varit Krigsöverste deltagit i många slag . Gift med Gunhild Svendotter från Ramhäll
son:
1.Olof Falesson (Bure) föddes år 1447 i Bureå församling (AC). Han dog i Birsta,Skön församling (AC).
Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier från omkring år 1800 finns i Buregenealogien inklämd en
tidigare helt okänd Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr
Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. De
mellanliggande leden har begåvats med såväl lämpliga hustrur som kommentarer såsom ?en
förmögen man? och ?levde i kung Kristoffers tid? (not: N. W. Marks von W?rtenmbergs
konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset). Ingen av dessa uppgifter fötjänar någon tilltro.
Johan Siggesson gjorde inte själv anspråk på namnet Bure, ett namn som knappast kan ha
förknippats med den mytiske Fale hin unge innan denne av JB infördes i Buregenealogien som
ättens stamfader vid 1600-talets början. Att herr Sigge på 1590-talet tillfälligt använder detta tillnamn
kan därför svårligen återgå på någon skyldskap med Johan Siggesson. Namnet Bure kan, som
tidigare anförts, beläggas ha varit ett inte ovanligt tillnamn under 1400-tal och tidigt 1500-tal i
mellersta och södra Sverige och var fördenskull ingalunda unikt för Bureätten.
Det förefaller alltså som om Siggo Christophori använt namnet Bure. Men detta räcker som Sikeborg
påpekar inte som bevis för att dra slutsatsen att han härstammar från Bure-ätten. Och att tidigare
forskare ansett att han hör till denna släkt, utgör förstås inte heller något bevis, eftersom uppgiften
kan beläggas först långt efter Sigges död. Tills vidare måste därför Sigge Christofferssons eventuella
släktskap med Bureätten anses som helt obestyrkt, vilket alltså redan Bengt Hildebrand konstaterade
i Svenskt biografiskt lexikon för över 40 år sedan.
Meddelande av Håkan Skogsjö (4 juli 1998): Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och
hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt
Forum 3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen
förelåg.
Olof hade följande barn:
+2M.Fale Olofsson föddes år 1465.
Andra Generation
2.Fale Olofsson (Olof) föddes år 1465 i Birsta,Skönförsamling (Y).
Han hade följande barn:
+3M.Sigge Falesson föddes år 1490.
Tredje Generation
3.Sigge Falesson (Fale Olofsson, Olof) föddes år 1490 i Birsta,Skönförsamling,(Y).
Sigge gifte sig med Anna Eriksdotter .
Anna föddes Levde På 1490 talet i Skön församling (Y).
De fick följande barn:
4Mi.Johan Siggesson af Bur? föddes år 1515 i Birsta,Skönförsamling,(Y). Han dog efter 1584 i Åby kyrka,Åby församling (H). Han begravdes efter 1584 i Åby kyrka,Åby församling (H).
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572 .
Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .Han hade tagit Fale hin unges
vapen som satt på Kyrkoväggen i Skönskyrka, Samt en Krönika skriven om Fales
Hin Unges bedrifter nerskriven av Herse Falesson hans son., han hade vapnet
med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom
halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.
Vapen skölden sattes upp vid
i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid
Kalmar
Källa: Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.
Johan gifte sig med Anna Stensdotter (Ulv).
Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson från Svertlingstorp.
+5Mii. Christopher Siggesson af Bur? föddes omkring 1516.
+6Miii. Mårten Siggesson föddes omkring 1517.
Fjärde Generation
5.Christopher Siggesson af Bur? (Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1516 i Birsta,Skönförsamling (Y).
Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och
Norrbotten.
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i
Byrestad i Medelpad.
Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel
om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att
Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för
krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs
stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en
Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo
Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för
krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates
Eskiltunenses.
Christopher hade följande barn:
+ 7 M i. Christian Bure föddes år 1534.
+ 8 M ii. Sigge Christophori Bure föddes år 1536. Han dog den 3 maj 1643.
9 K iii. Maria Bure föddes omkring 1538 i Birsta,Skönförsamling (Y). Hon dog i Eskilstuna,Kloster församling (D).
Maria gifte sig med Erik Mårtensson . Erik föddes omkring 1538 i Eskilstuna,Kloster församling (D).
6.Mårten Siggesson (Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1517 i Birsta,Skönförsamling,(Y). Han dog i Gävle Stad (X).
Han hade följande barn:
10 K i. Malin Mårtensdotter föddes omkring 1535 i Gävle Stad (X).
Malin gifte sig med Olof Matsson . Olof föddes i Hambra, Forsa församling (X).
+ 11 K ii. Apollonia Mårtensdotter föddes omkring 1537.
+ 12 M iii. Joen Mårtensson föddes omkring 1539.
Femte Generation
7. Christian Bure (Christopher Siggesson af Bur?, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1534 i Birsta,Skönförsamling (Y).
Han hade följande barn:
13 M i. Johannes Bure föddes i Birsta,Skönförsamling,(Y).
14 M ii. Gustaf Bure föddes i Birsta,Skönförsamling,(Y).
15 K iii. Johanna Bure föddes i Birsta,Skönförsamling,(Y).
8. Sigge Christophori Bure (Christopher Siggesson af Bur?, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1536 i Birsta,Skönförsamling (Y). Han dog den 3 maj 1643 i Eskilstuna,Kloster församling (D). Han begravdes den 24 maj 1643 i Eskilstuna,Kloster församling (D).
Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa
lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade han sig och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,
och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var
huskaplan under åren 1584-1587,,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.
Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj
1603 ,följande
år bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607,
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i
Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a
giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i
Värmland Peder Olsson på Björnö”.
och dog i Upsala Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses.
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i
Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a
giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i
Värmland Peder Olsson på Björnö”.
Sigge gifte sig med Ebba Andersdotter den 8 december 1588 i Bro församling (AB). Ebba föddes omkring 1536 i Julsta,Hardemo församling (T). Hon dog den 7 december 1625 i Eskilstuna,Kloster församling (D).
De fick följande barn:
16 K i. Kerstin Siggesdotter föddes år 1591 i Gillberga församling (S). Hon dog år 1666 i Björnön,Gillberga församling (S).
Peter Funke skriver till Nättidningen RÖTTER (31 okt 1997): I Linus Brodins ”
Gillberga socken” 1930 uppges att (380) Peder Olufsson föddes av fattiga
föräldrar år 1576 i Nysättra gård, ”Watöö socken” (Väddö) i Roslagen. Hans
föräldrar voro Oloff Pederson och dennes hustru Britta Eriksdotter, vilken kallas ”
danne quinna” - - - - - - - ”Fogden på Björne gifte sig omkring 1609 med (381)
Kerstin Siggesdotter av Buresläkten, dotter av prosten i Eskilstuna och Fors ”herr
Sigge i Fors” och dennes hustru Ebba Andersdotter.”
Kerstin gifte sig med Peder Olofsson år 1609 i Gillberga församling (S). Peder föddes år 1567 i Nysätra,Vätö församling (AB). Han dog i Björnön,Gillberga församling (S).
Häradsskrivare i Rekarne, Södermanland, och senare kronobefallningsman över
Västersysslet i Värmland samt arrendator i Björnö, Gillberga sn (S). (E)
källan är den likpredikan som hölls över fogden Peder Olofsson på Björnö i
Gillberga (S). Denna likpredikan (av Gudmund Erland Norenius trycktes 1655, och
där i står mycket riktigt att födelseplatsen var .... uthi Roslagen i Wätöö Sochn i
Nysättra Gård..... ex på länsbiblioteket i Karlstad.
+ 17 M ii. Christopher Siggonis Stenqwist föddes den 27 april 1593. Han dog den 19 augusti 1661.
18 M iii. Anders Falkengre?n föddes den 5 juli 1595 i Stenkvista församling (D). Han dog den 2 maj 1655 i Brunsta gård,Torshälla församling (D). Han begravdes år 1655 i Torshälla kyrka,Torshälla församling (D).
Major och Slussverks föreståndare för hela Sverige.
Hemmansägare av Brunsta i Torshälla.
Han skänkte till Fors Kyrka två stora altar stakar av tenn.
Anders gifte sig med Maria Abrahamsdotter-Lod dotter till Abraham Petri LOD och Karin Mårtensdotter. Maria föddes Levde på 1590 talet i Bettna församling (D). Hon dog den 24 februari 1665 i Brunsta gård,Torshälla församling (D). Hon begravdes år april 1665 i Torshälla kyrka,Torshälla församling (D).
19 K iv. Ebba Siggesdotter föddes den 5 september 1598 i Stenkvista församling (D). Hon dog den 3 februari 1655 i Floda församling (D).
Ebba gifte sig med Carlous Mangi Schillerus . Carlous dog i Floda församling (D).
Kyrkoherde i Floda församling , Katrineholm.
11. Apollonia Mårtensdotter (Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1537 i Gävle Stad (X).
Apollonia gifte sig med Ericus Mangi son till Magnus Erici. Ericus föddes omkring 1535 i Hälsingtuna församling (X). Han dog år 1613 i Hudiksvall församling (X).
Kyrkoherde i Hudiksvall
Ericus och Apollonia hade följande barn:
20 K i. Kierstin Eriksdotter föddes omkring 1565 i Hudiksvall församling (X). Hon dog i Säby församling (F).
Kierstin gifte sig med Erik Bröms son till Carlous Henrici Bröms och Barbro Stigsdotter. Erik föddes den 4 april 1579 i Runsvik,Tunaförsamling (Y). Han dog i Säby församling (F).
Kyrkoherde i Säby.
21 K ii. Sara Eriksdotter föddes omkring 1567 i Hudiksvall församling (X). Hon dog i Hedensunda (x).
Sara gifte sig med Peder . Peder föddes i Hedensunda (x).
+ 22 K iii. Ingrid Eriksdotter föddes år 1570.
23 M iv. Gynte Eriksson föddes omkring 1570 i Birsta,Skönförsamling,(Y). Han dog i Söderby (B).
Präst i Söderby (B)
24 M v. Mårten Eriksson föddes omkring 1573 i Birsta,Skönförsamling,(Y). Han dog i Biskopskullaförsamling (C).
Präst i Vaksala och Biskops-Kulla (C)
25 K vi. Margreta Eriksdotter föddes omkring 1577 i Hudiksvall församling (X).
Margreta gifte sig med Måns Grof .
12. Joen Mårtensson (Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1539 i Gävle Stad (X).
Bosatt i Gävle
Joen hade följande barn:
+ 26 M i. Mårten Jonsson föddes omkring 1560.
27 K ii. Brita Jonsdotter föddes omkring 1562 i Gävle Stad (X).
Sjätte Generation
17. Christopher Siggonis Stenqwist (Sigge Christophori Bure, Christopher Siggesson af Bur?, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes den 27 april 1593 i Stenkvista församling (D). Han dog den 19 augusti 1661 i Eskilstuna,Kloster församling (D).
Kyrkoherde och Prost i Eskilstuna under åren 1641-1661.
Christopher gifte sig med Elisabeth Abrahamsdotter -Lod dotter till Abraham Petri LOD och Karin Mårtensdotter. Elisabeth föddes Levde på 1590 talet i Bettna församling (D). Hon dog i Eskilstuna ,Kloster församling (D).
De fick följande barn:
28 K i. Maria Stenqwist föddes den 21 april 1631 i Eskilstuna ,Kloster församling (D).
Maria gifte sig med Germund Palm-Cederhielm den 27 juni 1658 i Eskilstuna Slott ,Kloster församling (D).
Född Palm adlad till Cederhielm år 1686,Landshövding i
Skaraborgslän
22.Ingrid Eriksdotter (Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1570 i Hudiksvall församling (X).
Ingrid gifte sig med Mikael Gulliksson son till Gullik Mickelsson och Malin Larsdotter. Mikael föddes år 1565 i Hudviksvall församling (X).
Rådman i Hudiksvall.
Mikael och Ingrid hade följande barn:
+29Mi. Peder Svinfot föddes år 1591.
+30Mii. Guliccius Svinfot föddes den 13 mars 1593. Han dog den 16 april 1654.
26.Mårten Jonsson (Joen Mårtensson, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1560 i Gävle Stad (X).
Mårten hade följande barn:
+31Mi. Anders Mårtensson föddes omkring 1583.
+32Kii. Ebba Mårtensdotter föddes omkring 1585.
+33Kiii.Margareta Mårtensdotter .
34Miv.Joen Mårtensson föddes i Gävle Stad (X).
Sjunde Generation
29.Peder Svinfot (Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1591 i Hudviksvall församling (X).
Han hade följande barn:
+35Ki. Apollonia Svinfot föddes Levde på 1620 talet .
36Mii. Erik Svinfot föddes Levde på 1620 talet i Hudviksvall församling (X). Han dog i Tibble,Husby-Långhundra församling (C).
Kyrkoherde i Tibble.
30.Guliccius Svinfot (Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes den 13 mars 1593 i Hudiksvall församling (X). Han dog den 16 april 1654 i Öregrund församling (C).
Kyrkoherde i Öregrund församling (X)
Guliccius gifte sig med Margareta Olofsdotter dotter till Olaus Olai Fordell. Margareta föddes år 1605 i Ångermanland. Hon dog år 1649 i Öregrund församling (C).
De fick följande barn:
37Ki.Catharina Svinfot föddes år 1630 i Öregrund församling (C).
31.Anders Mårtensson (Mårten Jonsson, Joen Mårtensson, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1583 i Gävle Stad (X).
Han hade följande barn:
38Ki.Karin Andersdotter föddes omkring 1605 i Gävle Stad (X).
39Kii.Anna Andersdotter föddes i Gävle Stad (X).
40Miii. Mårten Andersson föddes i Gävle Stad (X).
32.Ebba Mårtensdotter (Mårten Jonsson, Joen Mårtensson, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes omkring 1585 i Gävle Stad (X).
Ebba gifte sig med Olof Andersson . Olof föddes omkring 1585 i Gävle Stad (X).
Olof och Ebba hade följande barn:
41Mi.Mårten Olofsson föddes omkring 1600 i Gävle Stad (X).
42Mii.Pär Olofsson föddes omkring 1602 i Gävle Stad (X).
43Kiii. Brita Olofsdotter föddes omkring 1604 i Gävle Stad (X).
33.Margareta Mårtensdotter (Mårten Jonsson, Joen Mårtensson, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes i Gävle Stad (X).
Margareta gifte sig med Arved Skräddare .
De fick följande barn:
44Ki.Brita Arvedsdotter .
Åttonde Generation
35.Apollonia Svinfot (Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes Levde på 1620 talet i Hudviksvall församling (X). Hon dog i Hammerdal församling (Z).
Apollonia gifte sig med Erik Petri Hedsander . Erik föddes år 1620 i Hedesunda församling (X). Han dog år 1685 i Hammerdal församling (Z).
Kyrkoherde i Hammerdal under åren 1658-1679.
Barnen kalla sig Gestrinus/Gestrinia
Erik och Apollonia hade följande barn:
+45Ki. Appolonia Gestrinia föddes år 1640.
+46Mii. Pertrus Gestrinius föddes den 20 januari 1644. Han begravdes den 17 mars 1714.
Nionde Generation
45.Appolonia Gestrinia (Apollonia Svinfot, Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1640.
Appolonia gifte sig med Samuel Rehn son till Samuel Edvardi Rehn och Cahtarina Ruuth. Samuel föddes år 1632 i Piteå landsförsamling (BD). Han dog år 1690 i Jukkasjärvi församling (BD).
Komminister Piteå ,Brukspredikant i Jokkmokk under året 1673-1764sen Kyrkoherde i Jukkasjärvi
under åren 1687-1690.
Samuel och Appolonia hade följande barn:
+47Mi.Samuel Rehn föddes år 1657. Han dog den 4 maj 1712.
48Mii. Johan Rehn föddes år 1660 i Piteå landsförsamling (BD).
länsman i Piteå.
46.Pertrus Gestrinius (Apollonia Svinfot, Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes den 20 januari 1644 i Hedesunda församling (X). Han begravdes den 17 mars 1714 i Rödö Kyrka,Rödön församling (Z).
Kyrkoherde på Rödön.
Pertrus gifte sig med Elisabet Albogia dotter till Olof Albogius år 1672. Elisabet föddes år 1642 i Rogsta församling (X). Hon dog i Hammerdal församling (Z).
De fick följande barn:
+49Mi.Erik Gestrin föddes år 1672. Han dog år 1708.
Tionde Generation
47.Samuel Rehn (Appolonia Gestrinia, Apollonia Svinfot, Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1657 i Piteå landsförsamling (BD). Han dog den 4 maj 1712 i Piteå landsförsamling (BD).
Kyrkoherde i Piteå under åren 1701-1712.
Samuel gifte sig med Anna Hortelia dotter till Samuel Petri Hortelius och Anna Häggman omkring 1698 i Piteå landsförsamling (BD). Anna föddes år 1660 i Hortlax,Piteå landsförsamling (BD). Hon dog i Piteå landsförsamling (BD).
De fick följande barn:
+50Mi.Erik Rehn föddes den 25 mars 1704. Han dog den 1 november 1765.
49.Erik Gestrin (Pertrus Gestrinius, Apollonia Svinfot, Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes år 1672 i Rödön församling (Z). Han dog år 1708 i Valytt,Skönförsamling,(Y).
Komminister i Skön.åren 1699-1708.
Bosatt på Alnö.
Erik gifte sig med Sara Bremming dotter till Peder Bremming och Sara Bröms år 1700 i Skönförsamling,(Y). Sara föddes år 1671 i Valytt,Skönförsamling,(Y). Hon dog den 28 november 1738 i Valytt,Skönförsamling,(Y). Hon begravdes den 28 november 1738 i
Skönskyrka.Skönsförsamling (Y).
och hon begravdea unders sin salige morfars liksten utanför kyrkdörren till Skönskyrka.
Erik och Sara hade följande barn:
51Mi.Petrus Gestrin föddes omkring 1701 i Valytt,Skönförsamling,(Y).
Bruksbokhållare.
Elfte Generation
50.Erik Rehn (Samuel Rehn, Appolonia Gestrinia, Apollonia Svinfot, Peder Svinfot, Ingrid Eriksdotter, Apollonia Mårtensdotter, Mårten Siggesson, Sigge Falesson, Fale Olofsson, Olof) föddes den 25 mars 1704 i Piteå landsförsamling (BD). Han dog den 1 november 1765 i Piteå landsförsamling (BD).
Pastor 18 aug 1744 i Älvkarleby församling där han var i 17 år, Kyrkoherde i Piteå församling under
åren 1763-1765.
Erik gifte sig med Elisabeth Catharina Gedda dotter till Anders Gedda och Christina Burman den 15 juli 1740 i Piteå landsförsamling (BD). Elisabeth föddes den 21 februari 1723 i Offerdal församling (Z). Hon dog år 1795 i Burträsk församling (AC).
De fick följande barn:
Samuel Rehn föddes den 4 juni 1746 i Älvkarleby församling (C).
När jag börja få i hop den härlinjen insåg jag att fler burar både från Uppsala och skön tagit sig till dessa platser du tagit upp. mvh Marc
720
« skrivet: 2005-01-02, 06:26 »
AV Hernelind: Carl du kan väl svara Elisabet på rätt person.
Sven Pedersson(Bure) Han var Hövitsman för Medelpad,och han deltog i flera fält slag.levde under Sturarnas tid, Bodde i skön sn.
levde på 1470 talet och var far till Lars Svensson eller Laurentius Svenonis f.1507,
och Jon Svensson f.1509 Han var Hövitsman för Medelpad,nära 100 år gamal.Källa :Den gamle hövitsmanen Jon Svennson (farbror till Engelbrekt Laurentti i Säbrå )i horumrelator [fol.136.v]
samt tredje sonen Per Svensson f.1511
721
« skrivet: 2005-01-02, 06:08 »
Av Hernelind: Jag vill lämna lite till debatt om Printz och Buresläktens anknytning .
Slättavla för Isak Ambjörnsson Printz
Första Generation
1.Isak Ambjörnsson Printz föddes år 1616 i Mo,Bottnaryd församling (F). Han dog den 1 september 1663 i Visby fösamling (I).
Tullnär över Stora Sjötullen och inspektor över Tjärukompaniet i Visby.
Tullförwaltterskan Isak Biösons efterlefwerska nämd 1679 i Joachim Mathiae Lyths
dagbok (se facsimileutgåva av August Quennerstedt, 1912, omtryckt av Rediviva 1986, sida 99.)
Isak gifte sig med Christina Bröms dotter till Måns Svensson-Bröms och Kristin Henriksson omkring 1641 i Norrköping Stad (E). Christina föddes omkring 1615 i Norrköping Stad (E). Hon dog den 22 juli 1706 i Visby fösamling (I).
C:3). Begravd i begraved i Visby Kyrka ... i stora gången vid hennes salig man.. (Visby CI:3 Döde).
Isak och Christina hade följande barn:
2Mi. Måns Printz föddes år 1642 i Sankt Olai Kyrka,Norrköpingförsamling (E).
Måns Isaksson Printz. Tingsdommare. Misstänkts hafva uppsatt en skamful skrift emot. presterskapet.
+3Kii. Christina printz föddes den 11 maj 1644. Hon dog den 20 juni 1701.
+4Miii. Per Printz föddes år 1654. Han dog år 1680.
Andra Generation
3. Christina printz (Isak Ambjörnsson) föddes den 11 maj 1644 i Sankt Olai Kyrka,Norrköpingförsamling (E). Hon dog den 20 juni 1701 i Roma församling (I).
Christina gifte sig med Botvid Wickman år 1662 i Roma församling (I). Botvid föddes omkring 1640 i Norrköping Stad (E). Han dog år december 1680 i Roma församling (I).
1659 vic. pastor i När. Pastor i Roma från år 1662.
Botvid och Christina hade följande barn:
5M. Isac Petter Wickman föddes den 15 januari 1662 i Närförsamling (I). Han dog den 19 april 1729 i Gudungs,Alvaförsamling (I).
Isac var Studet i Uppsala 1668. Kyrkoherde i Alva 1703. Anhöll 1706 om att få
överta mormorderns hus vid mellan gatan i Visby. 1704 g.m Maria Jochumsdotter Thiel.
Isac gifte sig med Maria Jochoumsdotter-Theil år 1704 i Roma församling (I). Maria föddes omkring 1660 i Gudungs,Alvaförsamling (I).
6Mii. Johan Wickman föddes år 1664 i Roma församling (I).
Johan Wickman. Köpman/Länsman. ...närvarande vid bouppteckningen efter
mormodern... ansökte genast om att få inbörda mormordens hus på mellangatan
'efter det hon före sin död detsamma beviljat och han sedermera låtit henne hederl.
begrava, då ingen annan velat...' (Karin Felderman, Orä Fållk 1990:2: 11).
7Kiii. Catharina Wickman föddes omkring 1665 i Roma församling (I).
8Miv. Bothvid Wickman föddes omkring 1667 i Roma församling (I).
Präst i Östergötland.
4.Per Printz (Isak Ambjörnsson) föddes år 1654 i Sankt ola Kyrka, Norrköping församling (E). Han dog år 1680 i Ingebo,Enåker församling (U).
Han var Adiutör, Mantal kommisarie ,Brukspatron
Per gifte sig med Anna Bure dotter till Roland Olai Bure och Märta Pålsdotter år 1672 i Enåker församling (U). Anna föddes år 1644 i Nora församling (C). Hon dog år 1721 i Ingebo,Enåker församling (U).
De fick följande barn:
+9Mi.Abraham Printz föddes den 17 juni 1672. Han dog den 27 oktober 1745.
Tredje Generation
9.Abraham Printz (Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 17 juni 1672 i Ingebo,Enåker församling (U). Han dog den 27 oktober 1745 i Västerlövsta församling (U).
Kyrkoherde i Västerlövsta församling under åren 1672-1745.
Abraham gifte sig med Catharina Phargmenia dotter till Gabriel Phragmenius och Catharina Fontelia den 30 juni 1704 i Väster Lövsta församling (U). Catharina föddes den 24 maj 1683 i Gävle församling (X). Hon dog den 7 mars 1753 i Väster Lövsta församling (U).
De fick följande barn:
+10Ki. Margareta Charlotta Printz föddes år 1705. Hon dog år 1781.
+11Mii. Abraham Printz föddes den 9 augusti 1708. Han dog den 15 december 1771.
Fjärde Generation
10.Margareta Charlotta Printz (Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1705 i Väster Lövsta församling (U). Hon dog år 1781 i Neder-Torneå församling (BD).
Margareta gifte sig med Jacob Eurenius son till Jacob Abrahami Eurenius och ELisabeth Blanck år 1735 i Piteå landsförsamling (BD). Jacob föddes den 8 augusti 1697 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Han dog den 7 april 1784 i Piteå Stad (BD).
Rektor i Piteå.
Jacob och Margareta hade följande barn:
+12Mi. Carl Petrus Eurenius föddes den 25 juli 1736. Han dog den 16 augusti 1782.
13Mii. Jacob Eurenius föddes den 17 februari 1740 i Piteå landsförsamling (BD).
14Kiii. Sara Maria Eurenia föddes den 2 mars 1746 i Piteå landsförsamling (BD).
11.Abraham Printz (Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 9 augusti 1708 i Väster Lövsta församling (U). Han dog den 15 december 1771 i Väster Lövsta församling (U).
Kyrkoherde i Väster Lövsta.
Abraham gifte sig med Catarina Wåhlberg den 21 januari 1744 i Österfärnebo församling (X). Catarina föddes den 6 maj 1722 i Österfärnebo församling (X). Hon dog den 16 oktober 1793 i Söderala församling (X).
De fick följande barn:
15 M i. Abraham Bernhard Printz föddes den 3 augusti 1745 i Österfärnebo församling (X). Han dog den 9 november 1814 i Enåker församling (U).
Abraham gifte sig med Katarina Helena Ekenberg den 30 december 1783 i Delsbo församling (X). Katarina föddes den 5 december 1751 i Gävle Stad (X). Hon dog den 22 augusti 1834 i Ön,Tuna församling (Y).
16 K ii. Helena Juliana Printz föddes den 7 mars 1750 i Västerlövsta församling (U). Hon dog den 30 december 1817 i Söderala församling (X).
Femte Generation
12. Carl Petrus Eurenius (Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 25 juli 1736 i Piteå Stad (BD). Han dog den 16 augusti 1782 i Rödön församling (Z).
Kyrkoherde på Rödön under åren 1766-1772.
Han hade stor fallenhet som poet.
Carl gifte sig med Elisabeth Walanger dotter till Dan Walanger den 4 december 1764 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Elisabeth föddes den 18 maj 1741 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Hon dog den 26 mars 1778 i Rödön församling (Z).
De fick följande barn:
17 M i. Daniel Wilhelm Eurenius föddes den 2 januari 1766 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Han dog år 1848 i Grunnevad,Valstad församling (P).
Sockerburkspatron i Stockholm och sen Gymnasist i Grunnevad.Valstad.
+ 18 M ii. Jacob Peter Eurenius föddes den 26 november 1767. Han dog år 1828.
19 K iii. Margareta Charlotta Eurenia föddes den 31 december 1768 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Hon dog den 16 juli 1774 i Rödön församling (Z).
20 K iv. Elisabet Dorothea Eurenia föddes den 15 juli 1771 i Härnösand domkyrkoförsamling (Y). Hon dog den 7 december 1833 i ÖstraKärrstorp församling (LM).
Elisabet gifte sig med Hans peter Frost den 4 juli 1826 i Skartofta,Öved församling (LM). Hans föddes den 7 december 1764 i Skanör församling (LM). Han dog den 14 mars 1843 i ÖstraKärrstorp församling (LM).
Kyrkoherde i Östra Kärrstorp,Lunds stift.
21 K v. Sara Maria Eurenia föddes den 25 juli 1773 i Rödön församling (Z). Hon dog den 20 maj 1812 i Stockholm Stad (AB).
22 K vi. Margareta Charlotta Eurenia föddes den 17 juni 1776 i Rödön församling (Z). Hon dog den 10 maj 1778 i Rödön församling (Z).
+ 23 K vii. Christina Juliana Eurenia föddes den 17 juni 1776. Hon dog år 1858.
+ 24 M viii. Carl Abraham Eurenius föddes den 17 januari 1778. Han dog den 28 januari 1848.
Sjätte Generation
18. Jacob Peter Eurenius (Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 26 november 1767 i Härnösand
domkyrkoförsamling (Y). Han dog år 1828 i Grunnevad,Valstad församling (P).
Lantmätare i Norrtäljesen i Valstad.
Jacob gifte sig med Juliana Sophia Rydell .
De fick följande barn:
25 K i. Sophia WIlhelmina Eurenia föddes år 1810. Hon dog år 1880.
Sophia gifte sig med Humbel .
Bosatt i Örebro
23. Christina Juliana Eurenia (Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 17 juni 1776 i Rödön församling (Z). Hon dog år 1858 i Faxälven,Näskott församling (Z).
Christina gifte sig med Anders Gustaf Örbom son till Erik Johan Örbom och Helena Ruuth den 13 mars 1798 i Abbotnäs,Floda församling (D). Anders föddes den 23 augusti 1763 i Faxälven,Näskott församling (Z). Han dog år 1836 i Faxälven,Näskott församling (Z).
Major vid Jämtlands Regemente .
Anders och Christina hade följande barn:
+ 26 M i. Johan Axel Örbom föddes den 4 juni 1800. Han dog den 14 december 1868.
+ 27 M ii. Nils Gustav Örbom föddes den 27 september 1803. Han dog den 14 maj 1870.
24. Carl Abraham Eurenius (Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 17 januari 1778 i Rödön församling (Z). Han dog den 28 januari 1848 i Ostby församling (LM).
Kyrkoherde i Osby ,Lund stift.
Carl gifte sig (1) med Maria Dorothea Virgin den 16 september 1811 i Foss församling (P). Maria föddes den 9 januari 1776 i Foss församling (P). Hon dog den 27 juni 1815 i Öved församling (LM).
De fick följande barn:
+ 28 K i. Catharina Maria Dorothea Eurenia föddes den 27 juni 1815. Hon dog den 22 februari 1836.
Carl gifte sig (2) med Anna Brita Hylander den 11 juni 1816 i Bro församling (AB). Anna föddes den 18 oktober 1791 i Bro församling (AB). Hon dog den 28 mars 1821 i Öved församling (LM).
De fick följande barn:
29 K ii. Anna Elisabet Wilhelmina Eurenia föddes år 1817 i Bro församling (AB)
. Hon dog år 1850.
Anna gifte sig med Nils Magnus Söderström år 1834. Nils föddes år 1812 i Stockholm Stad (AB). Han dog år 1878.
+ 30 M iii. Gustav Daniel Eurenius föddes år 1818.
+ 31 K iv. Sara Juliana Eurenia föddes år 1820. Hon dog år 1873.
+ 32 M v. Malte Carl Joseph Eurenius föddes den 23 mars 1821.
Carl gifte sig (3) med Hedvig Sophia Hult?n den 16 mars 1822 i Lund Stad (LM). Hedvig föddes den 8 juli 1815 i Tyska fs,Karlskona Stad (K). Hon dog den 18 april 1872 i Osby församling (LM).
De fick följande barn:
33 K vi. Brita Amalia Charlotta Eurenia föddes år 1823 i Lund Stad (LM). Hon dog år 1878 i Kågeröd församling (LM).
Brita gifte sig med Fredrik Thure Gustavsson år 1848 i Lund Stad (LM). Fredrik föddes år 1811 i Kågeröd församling (LM). Han dog år 1893 i Kågeröd församling (LM).
Kyrkoherde i Kågeröd
+ 34 M vii. Wilhelm Abraham Eurenius föddes år 1830. Han dog år 1892.
Sjunde Generation
26. Johan Axel Örbom (Christina Juliana Eurenia, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 4 juni 1800 i Abbotnäs,Floda församling (D). Han dog den 14 december 1868 i Stockholm Stad (AB).
Hovrättsråd i Stockholm.
Johan gifte sig med Anna Carolina Westman .
De fick följande barn:
35 M i. Carl Gustav Axel Örbom föddes den 29 juli 1836 i Stockholm Stad (AB). Han dog den 30 maj 1889 i Hedvig Eleonora fs,Stockholm Stad (AB).
Justitieråd i Stockholm och Riksdagsman.
27. Nils Gustav Örbom (Christina Juliana Eurenia, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 27 september 1803 i Abbotnäs församling (D). Han dog den 14 maj 1870 i Mariestad församling (P).
Han var StadsLäkare i Mariestad.
Nils gifte sig med Margareta Charolotta Falck år 1836 i Axvall församling (P). Margareta föddes år 1815 i Mariestad församling (P). Hon dog år 1889 i Mariestad församling (P).
Se Svenska ättartal 1894 sid 34.
Nils och Margareta hade följande barn:
36 M i. Carl Gustav Enoch Örbom föddes år 1837 i Igelsjö,Axvall församling (P).
Han var Kapten.
Carl gifte sig med Ida Lovisa Hedenstierna år 1870. Ida föddes år 1839.
+ 37 M ii. Axel Wilhelm Örbom föddes år 1838. Han dog år 1890.
+ 38 M iii. Nils Vicktor Hugo Örbom föddes år 1840. Han dog år 1887.
+ 39 M iv. Birger Waldemar Örbom föddes år 1852.
28. Catharina Maria Dorothea Eurenia (Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 27 juni 1815 i Öved församling (LM). Hon dog den 22 februari 1836 i Öved församling (LM).
Catharina gifte sig med Anders Johan Malmberg den 3 november 1833 i Öved församling (LM). Anders föddes den 3 november 1801 i Nydala församling (F). Han dog den 21 april 1884 i Östraby församling (LM).
Han var Lantmätare.
Anders och Catharina hade följande barn:
+ 40 M i. Claes Anders Teodor Malmberg föddes år 1836. Han dog år 1886.
30. Gustav Daniel Eurenius (Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1818 i Bro församling (AB). Han dog i Norrköping Stad (E).
Bosatt i Norrköping.
Gustav gifte sig med Maria Catharina Laurenti-Lindstedt år 1845 i Norrköping Stad (E). Maria föddes år 1818 i Norrköping Stad (E).
De fick följande barn:
41 M i. Carl Wilhelm Eurenius föddes år 1845 i Norrköping Stad (E).
+ 42 M ii. Axel Gustav Julius Eurenius föddes år 1847.
31. Sara Juliana Eurenia (Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1820 i Bro församling (AB). Hon dog år 1873.
Sara gifte sig med Oscar Mauritz Allgur?n år 1840. Oscar föddes år 1820. Han dog år
1873.
De fick följande barn:
+ 43 K i. Hedda Allgur?n föddes år 1842. Hon dog år 1901.
32. Malte Carl Joseph Eurenius (Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 23 mars 1821 i Bro församling (AB). Han dog i Malmö Stad (LM).
Bosatt i Malmö.
Malte gifte sig med Antoinett Erica Margareta von der Lancken år 1863 i Malmö Stad (LM). Antoinett föddes år 1835 i Stockholm Stad (AB). Hon dog år 1870 i Malmö Stad (LM).
De fick följande barn:
44 K i. Anna Catharina Göthilda Eurenia föddes år 1866 i Malmö Stad (LM).
34. Wilhelm Abraham Eurenius (Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1830 i Lund Stad (LM). Han dog år 1892 i Stockholm Stad (AB).
Hovfotograf i Stockholm.
Wilhelm gifte sig med Wilhelmina Jensen år 1858 i Stockholm Stad (AB). Wilhelmina föddes år 1834 i Stockholm Stad (AB). Hon dog år 1880 i Stockholm Stad (AB).
De fick följande barn:
+ 45 K i. Hedda Wilhelmina Eurenia föddes den 20 maj 1859. Hon dog den 29 juli 1914.
Åttonde Generation
37. Axel Wilhelm Örbom (Nils Gustav Örbom, Christina Juliana Eurenia, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1838 i Igelsjö,Axvall församling (P). Han dog år 1890 i Göteborg Stad (P).
Han var Sjökapten.
Axel gifte sig med Carolina Sofie Wimmerström år 1867 i Göteborg Stad (P). Carolina föddes år 1848 i Göteborg Stad (P).
De fick följande barn:
46 K i. Emilie Charlotta Örbom föddes år 1868 i Göteborg Stad (P).
38. Nils Vicktor Hugo Örbom (Nils Gustav Örbom, Christina Juliana Eurenia, Carl Petrus
Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1840 i Igelsjö,Axvall församling (P). Han dog år 1887.
Kapten vid Skaraborgs Regemente.
Nils gifte sig med ELin Charlotta Malmsten år 1875 i Karlstad Domkyrkoförsamling (S). ELin föddes år 1849 i Karlstad Domkyrkoförsamling (S).
De fick följande barn:
47 K i. Elsa Margareta Örbom föddes år 1878 i Karlstad Domkyrkoförsamling (S).
39. Birger Waldemar Örbom (Nils Gustav Örbom, Christina Juliana Eurenia, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1852 i Mariestad församling (P). Han dog i U.S.A.
Birger gifte sig med Lotten . Lotten dog i U.S.A.
De fick följande barn:
48 K i. Elin Örbom dog i U.S.A.
49 M ii. Hugo Örbom dog i U.S.A.
40. Claes Anders Teodor Malmberg (Catharina Maria Dorothea Eurenia, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1836 i Öved församling (LM). Han dog år 1886.
Provincial Läkare i Ångermanland.
Claes gifte sig med Wendela Amanda Gabriella Melander .
De fick följande barn:
+ 50 M i. Helge Karl Rudolf Malmberg föddes år 1880.
42. Axel Gustav Julius Eurenius (Gustav Daniel Eurenius, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1847 i Norrköping Stad (E).
Lektor i Norrköping
Axel gifte sig med Sophia Emerentia Sundberg år 1876 i Norrköping Stad (E). Sophia föddes år 1856 i Norrköping Stad (E).
De fick följande barn:
51Mi.Carl Axel Daniel Eurenius föddes år 1876 i Norrköping Stad (E).
52Kii. Laura Emilia Maria Eurenia föddes år 1879 i Norrköping Stad (E).
53Kiii. Nanna Elisabet Wilhelmina Eurenia föddes år 1880 i Norrköping Stad (E).
54Kiv.Hedvig Elsa Linnea Eurenia föddes år 1891 i Norrköping Stad (E).
43.Hedda Allgur?n (Sara Juliana Eurenia, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1842. Hon dog år 1901.
Hedda gifte sig med Björn Alfred Hygrell år 1873. Björn föddes år 1837. Han dog den 25 september 1906.
han var Kassör,
Björn och Hedda hade följande barn:
+55Mi.Axel August Hygrell föddes den 19 augusti 1874.
56Kii. Valborg Maria Hygrell föddes den 26 januari 1877.
Folkskolelärarina.
57Miii. Gustaf Fredrik Hygrell föddes den 6 februari 1878.
Sjökapten.
Gustaf gifte sig med Vera Stoker . Vera föddes år juni 1888.
58Miv.Carl Henrik Hygrell föddes den 28 december 1882.
Bokhandlare i Västerås.
45.Hedda Wilhelmina Eurenia (Wilhelm Abraham Eurenius, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 20 maj 1859 i Jacobsförsamling,Stockholm Stad (AB). Hon dog den 29 juli 1914 i Lund Stad (LM).
Hedda gifte sig med Carl Gustaf Björck den 28 december 1886 i Jacobsförsamling,Stockholm Stad (AB). Carl föddes den 30 juli 1847 i Helsingborg,Maria församling (LM). Han dog den 19 september 1905 i Barsebäck församling (LM).
Kyrkoherde i Barsebäck.
Carl och Hedda hade följande barn:
+59Mi.Karl Anders Wilhelm Björck föddes den 13 oktober 1888.
Nionde Generation
50. Helge Karl Rudolf Malmberg (Claes Anders Teodor Malmberg, Catharina Maria Dorothea Eurenia, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes år 1880 i Fjällsjö församling (Z). Han dog i Stockholm Stad (AB). Kapten i Stockholm
Helge gifte sig med Dagmar Anna Elisabet Sandström . Dagmar föddes år 1893 i Stockholm Stad (AB).
De fick följande barn:
60Mi.Åke Anders Malmberg föddes år 1914 i Stockholm Stad (AB).
55.Axel August Hygrell (Hedda Allgur?n, Sara Juliana Eurenia, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 19 augusti 1874 i Lindesberg församling (T).
Gruvförvaltare i Lindesberg .
Axel gifte sig med Dagmar Sofia Mathilda Claesson 28 ju 1904 i Lindesberg församling (T). Dagmar föddes den 28 juli 1883.
De fick följande barn:
61Mi.Nils Wilhelm Hygrell föddes den 6 april 1905.
Apotekare i Kalix
62Kii.Ingrid Hedvig Mathilda Hygrell föddes den 31 maj 1906.
63Kiii. Birgit Dagmar Hygrell föddes den 31 maj 1907.
59.Karl Anders Wilhelm Björck (Hedda Wilhelmina Eurenia, Wilhelm Abraham Eurenius, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 13 oktober 1888 i Barsebäck församling (LM). Han dog i Stockholm Stad (AB).
Generaldirektör i Stockholm.
Karl gifte sig med Lizze Pettersson år 1915 i Göteborg Stad (P). Lizze föddes år 1890 i Göteborg Stad (P). Hon dog i Stockholm Stad (AB).
De fick följande barn:
+64Mi. Carl Gunnar Wilhelm Björck föddes den 4 april 1916. Han dog den 28 oktober 1996.
Tionde Generation
64.Carl Gunnar Wilhelm Björck (Karl Anders Wilhelm Björck, Hedda Wilhelmina Eurenia, Wilhelm Abraham Eurenius, Carl Abraham Eurenius, Carl Petrus Eurenius, Margareta Charlotta Printz, Abraham, Per, Isak Ambjörnsson) föddes den 4 april 1916 i Göteborg Stad (P). Han dog den 28 oktober 1996 i Stockholm Stad (AB).
Professor i Stockholm.
Carl gifte sig med Margareta Lundberg . Margareta föddes år 1918 i Stockholm Stad
(AB).
De fick följande barn:
65Ki.Lena Björck föddes år 1948 i Stockholm Stad (AB).
mvh Marc Hernelind
722
« skrivet: 2005-01-02, 05:41 »
AV Hernelind. Till Carl Szabad Det var ifrån Uppsala Herdaminne och Härnösand Herdaminne under Nora som det framgår att han var morbror till sin fru Catharina (Björsdotter) Balck
men det finns två frågetecken det ena är att hans syster är äldst i barnaskarna och omkr 20 år äldre Olaus,dessutom påstås att hon var halvsyster till Olaus vilket skulle förklara varför han kunde gifta sig med sin syster dotter om dom dessutom inte var helsysskon, Carl jag önska att du inte bara gick till angrep bara för att jag sagt något utan att du kollar det jag säger och då ser du att jag för fram tankar och citat från andra till disskution specieelt om jag tycker det låter otroligt kan det vara intressant att höra andras synvinklar.så det var inte mitt påfund utan jag tog det från herdaminnerna. mvh Marc
723
« skrivet: 2004-12-07, 00:54 »
Av Hernelind:hej Siwert Forslund nu har jag lit svar till dej nedan på din frå mvh. marc Barbro Jakobsdotter. Född i Grubbe, Umeå lfs (Ulf Lundström). (Oäkta såyadtr?) Per Gris på Grisbacka halvsyster (Johan Bure). Gift med Per Gris. (Bonde på Grisbacka. Troligen make till Barbro. Nämnd 1585-1600 i Grisbacka, Umeå lfs (Skattelängder).) Barn: Anders Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Se tabell 507, Enevald Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Se tabell 516, Lisbet Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Se tabell 517, Margareta Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Se tabell 518, Jakob Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Jöns Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Jöns Persson nämnd 1605-1625 i Grisbacka, Umeå lfs (Skattelängder). Kerstin Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Se tabell 519, Ingeborg Gris. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Tabell 507 (generation 5) (Från Tabell 506, Anders Gris. i Gävle. Född i Grisbacka, Umeå lfs (Johan Bure). Boende på stamgården i Grisbacka, Umeå lfs (Nordin, Norrländska släkter). Gift (Nordin, Norrländska släkter) med Gunilla Nilsdotter Bröms. (Född (Nordin, Norrländska släkter).) Barn: Dordi Gris. Född i Gävle (Johan Bure). Nils Gris. Född i Gävle (Johan Bure). Margareta Gris. Född i Gävle (Johan Bure). Se tabell 508, Per Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Barbara Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Jakob Gris. Född 1595 (Nordin, Norrländska släkter). Se tabell 515, Erik Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Bertil Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Död barnlös (Nordin, Norrländska släkter). Johan Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Tabell 508 (generation 6) (Från Tabell 507, Margareta Gris. Född i Gävle (Johan Bure). Gift (Nordin, Norrländska släkter) med Jöns Olai. (Kyrkoherde, prost i Nätra sn. Född (Nordin, Norrländska släkter). Död 1613 (Bo Lindwall).) Barn: Per Jonsson Gris. Född (Nordin, Norrländska släkter). Se tabell 509, s *. Tabell 509 (generation 7) (Från Tabell 508, s *) Per Jonsson Gris. Klockare i Gävle. Född (Nordin, Norrländska släkter). Angående kyrkoherden Jonas Olai Bölenius i Nätra. I Härnösands herdaminnen (Bygd?n) nämns bland barnen en son Peder Joensson som enligt både herdaminnena och andra källor levde hela sitt liv som bonde i Nätra (Siwert Forslund). Det skulle innebära att klockaren i Gävle inte kan vara son till honom. Gift Barn: Hans Persson Gris. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Död barnlös (Nordin, Norrländska släkter). Per Persson Gris. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Död barnlös (Nordin, Norrländska släkter). Anders Persson Gris. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Se tabell 510, s *. Nils Persson Gris. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Död gammal utan barn (Nordin, Norrländska släkter). En god poet (Nordin, Norrländska släkter). Gunilla Persdotter Gris. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Död 1709 (Nordin, Norrländska släkter). Se tabell 514, s *. Tabell 510 (generation (Från Tabell 509, s *) Anders Persson Gris. Borgmästare i Söderhamn. Född i Gävle (Nordin, Norrländska släkter). Gift 1:o (Nordin, Norrländska släkter) med Ingrid Johansdotter Modin Capellani. (Född (Nordin, Norrländska släkter).) Gift 2:o i Mo, Hälsingland (Nordin, Norrländska släkter) med Margareta Fortuan. Far: Gudmund Fortuan. Kyrkoherde. Barn i första kullen Hans Gris. Född 1668-02-10 i Söderhamn (Bo Lindwall). Död 1749-06-05 i Närtuna sn (Bo Lindwall). Se tabell 511, s *. Tabell 511 (generation 9) (Från Tabell 510, s *) Hans Gris. Kyrkoherde, prost i Närtuna sn. Född 1668-02-10 i Söderhamn (Bo Lindwall). Död 1749-06-05 i Närtuna sn (Bo Lindwall). Gift (Bo Lindwall) med Anna Pontelia. (Född 1677 (Bo Lindwall). Död 1767 (Bo Lindwall).) Barn: Anna Margareta Grise. Född 1696-04-06 i Järlåsa sn (Bo Lindwall). Begravd 1764-12-02 i Hedvig Eleonora, Stockholm (Bo Lindwall). Se tabell
724
« skrivet: 2004-12-07, 00:23 »
Av Hernelind:hej Lars lessen för hur länge jag dröjt men som jag ser det måste det vara Mariet Jacobsdotter i Bure född omkr1527 Gift med Anders Persson. (Landsköpman i Grubbe, Umeå socken. Levde 1526.) Mvh Marc
725
« skrivet: 2004-11-25, 19:00 »
Antavla för Catharina Bure
Första Generation
1. Catharina Bure föddes år 1629 i Nora Församling (C). Hon dog den 16 februari 1706 i Gävle Stad (X).
Varför bara Catharina av 7 barn är med, än så länge är för hennes unika historia.
Utdrag av Härnösand Herdaminne samt Kungl. majestät Ivar Martin Anteckningar rörande släkten
(den är handskrivet) samt utredningsprotokoll.
En vacker dag var ryktet ute i Gävle att Catarina Bure förde Borgmästarens barn till blåkulla ,det
viskades att hon redan från barndomen varit övad i trolldom och hennes gudmor en gammal
trollkvinna.(Kallad för Hustru Ingegerd i protokollet) bekände att hon före pastorskan bakom ljuset ä
nda sedan hon var några år och under uppväxten, allt fler barn kom att vittna emot Catarina, bland
annat en fjorton årig flicka som hette Anna Gottschalksdotter sade sig alltså år 1674 jultiden blivit
var natt förd till blåkulla. Borgmästare Falck blev tillfrågad om han känt sig kval om sömnen och då
upplyst att han varje morgon var öm i kroppen och mycket tröttare när han vakna än när han lade
sig. Det bör nämnas att Borgmästaren och Kyrkoherden var personliga fiender. det var nog därför
Borgmästarens son Håkan 13 år var den mest i härdiga av pastorskans små vedersakare. Catarina
var en vältalig och begåvad kvinna och hade därför förutsättningar att klara sig ,Hon höll ett modigt
och glänsande försvars tal och framhöll övertygande att barnen blivit lockade och tubbade att vittna
emot henne men det hjälpte inte. domen blev dödsstraff dock fann rätten det skäligt att Benåda
henne med kyrkogården.(rätten att bli begraven )
Hon flydde någon dag före dödsdomens utförande men greps och sattes i Örebro fängelse(Fästning
),under det att hennes make överklagade domen, fick hon sitt där till december 1676 då hon blev frik
änd av kungl. Maj: t.
Under dom åtta år 1670-1678 som häxjakten pågick i Sverige dödades hundratals kvinnor pga.
svartsjuka ,att dom hade pengar etc. Catharina Bure är den enda som jag känner till av dom fåtal
som blev frikända, i hennes fall troligen pga. hennes släktskap med Ärkebiskopen som kunde på
verka kungen.
Catharina gifte sig med Petrus Olai Fontelius son till Olof Persson år 1651 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Petrus föddes år 1622 i Klöva,Åland församling (I). Han dog den 3 mars 1684 i Gävle Stad (X).
Andra Generation
2. Roland Olai Bure föddes den 11 december 1587 i Nora Församling (C). Han dog den 3 april 1670 i Nora Församling (C). Han gifte sig med Catharina Björsdotter Balck omkring 1625 i Nora Församling.
Kyrkoherde i Nora (C).de sista 12 åren Blind.Kaplan 1612 och Kyrkoherde 1633 Riksdagsman 1647.
Prästgården i Nora brann ner 1639.
Källa:Herdaminne från Nora Sid 287-288.
3. Catharina Björsdotter Balck föddes år 1590 i Nora Församling (C). Hon dog år 1637 i Nora Församling (C).
.Källa:Herdaminne från Nora Sid 288.
Roland och Catharina hade 4söner och tre döttrar, hon var gift med sin morbror.
Tredje Generation
4. Olaus Laurentii-Bure föddes år 1528 i Yttervik,Bureå församling (AC). Han dog år 1613 i Nora Församling (C). Han gifte sig med Ursula Christophersdotter år 1548 i Nora Församling.
Olaus Laurentti
Kyrkoherde nr 5 i Nora åren 1579-1588 i Ångermanland (Y),Hemmansägare av Fantaskog
brukade det 1586-1587.Bevittnade ss, pastor i Nora Sockens tiondelängd första gången 1579 i Å
ngermanland(Y)
utdrag från Uppsala Ärkestifts herdaminne (tryckt år 1842-1845) han var bosatt även där i Nora,
Uppland (C)
Olof Laurentii Bure kom hit 1588 allenast 60 Matlag här fanns. (6o Hushåll)
Hans fader var den gamle och rike Lars Andersson i Viken i Skellefteå, Modern Anna Mosesdotter
Bure Underskrevs av Uppsala mötes beslut 1593 tillträdde som Präst. År 1600 Begär Prästen
Laurentii om att få en ung assistent för sin sjuklighet skull och eftersom Socken ligger vitt och han
inte förmår draga till sockenbud (det innebär att han har en vidsträckt kommun och inte mäktar med
att resa samt göra Husförhör)
han avlider 1613 sedan han varit pastor här i 25 år och Präst 52 år. Han påstås härstamma i rätt
nedstigande led från Fale Bure den yngre ,och är stamfader för många prästsläkter i stiftet såsom
Brunnelius,Wahlberg Gedner,Phragmenius,Djupedius,Martinii,Printz ect.
5. Ursula Christophersdotter föddes år 1525 i Tierpförsamling (C),. Hon dog i Nora Församling (C).
6. Johan Olai Balck föddes Levde på 1550 talet i Nora Församling (C). Han dog år 1633 i Nora Församling (C). Han gifte sig med Anna Olofsdotter-Bure omkring 1588 i Nora Församling (C).
Kyrkoherde nr.6 i Nora (C) från år 1613-1633
7. Anna Olofsdotter-Bure föddes år 1548 i Yttervik;Bureå församling (AC). Hon dog år 1650 i Nora Församling (C).
Hon blev 102 år gammal
Fjärde Generation
8. Lars Andersson föddes år 1500 i Yttervik,Bureå församling (AC). Han dog i Yttervik,Bureå församling (AC). Han gifte sig med Anna Mosesdotter omkring 1522 i Yttervik,
Bureå församling (AC),skellefteå lfs.
Bonde i Yttervik nr 2-3 under perioden 1553-1590 (Kallas Viken)
Källa :Ett brev som visar att den rike Länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå gift med Jacob
Anderssons son dotter Anna Mosesdotter satt i nämnden 1561 [fol.146r]
Nämnd i jordebok 1543-1549 även nämnd i jordebok 1551-1596
9. Anna Mosesdotter föddes år 1505 i Bureåförsamling ,(AC),. Hon dog i Yttervik,Bureå församling (AC).
Anna Mosesdotter-Bure
Källa :Ett brev som visar att länsman Lars Andersson i viken i Skellefteå ,gift med Jacob
Anderssons son dotter
Anna Mosesdotter satt i nämden 1561 [fol.146r]
10. Christophorus Laurentti föddes omkring 1500 i Tierpförsamling (C).
Kyrkoherde i Tierp ,Ärkestiftet.
12. Olof Phardonis Balck föddes omkring 1525 i Fårö,Gotland församling (I). Han dog år 1590 i Nora församling (Y).
Kyrkoherde i Fjärdhundra och i Nora (C) sen genom byte med Olaus Laurentti Bure så blev han
Kyrkoherde i Nora (Y) under åren 1588-1590.
Härnösand herdaminne del 2 sid 291-292.
14. Olaus Laurentii-Bure har skrivits ut som #4 på sidan 2.
15. Ursula Christophersdotter har skrivits ut som #5 på sidan 2.
Femte Generation
18. Moses Jacobsson föddes år 1480 i Bureåförsamling ,(AC),. Han dog år 1554 i Bureåförsamling ,(AC),. Han gifte sig med Anna år 1505 i Bureåförsamling (AC).
Moses Jacobsson var Bonde på Buregård nr 8 ,som Delades vid Moses död.Och Stamgården nr. 7
ärvde Karl Mosesson hans son , och nr. 8 ärvde Albuna Mosesdotter hans dotter .
Källa:Moses Nilsson i Burträsk (sonsons sonson till Jacob Andersson ,likadeles genomdennes son
Moses Jacobsson)\Qui haec retulit 23.feb 1601?[ fol.144v] I Johan Bures Genealoica 53 .
19. Anna föddes Levde på 1480 talet i Torneå församling (BD).
Sjätte Generation
36. Jacob Andersson Jacob Lagman föddes år 1456 i Bureåförsamling ,(AC),. Han dog i Bureåförsamling ,(AC),. Han gifte sig med Kälug Olofsdotter år 1472 i Burå,Skelleftå Lfs.
Jacob Andersson Underlagman för Västerbotten, kallas Jacob Lagman Nämnd 1485
Min faders skrift för Uppgiften att hustru Brita i Järva var syster till Moses Jacobsson och därmed
dotter till Jacob Andersson [Genealogica 53,pag 54v.]
37. Kälug Olofsdotter föddes omkring 1452 i Bureåförsamling (AC). Hon dog i Bureåförsamling ,(AC),.
Citat en mäkta dejlig Människa
Sjunde Generation
72. Anders Olofsson föddes år 1425 i Bureåförsamling ,(AC),. Han dog i Bureholm,Bureåförsamling ,(AC),. Han gifte sig med Bur-Mariet år 1446 i Bureåförsamling ,(AC),.
Anders Olofsson han var Underlagman för västerbotten och även Bonde i Bure no. 6
Anders tas upp som Olofs son [fol.156r]Genealoica 53 av JB Källa: Hustru Mariet gift med Jon
Karlsson i Tråg Säger att Anders Olofssons i Bure, dotter Lussi Lille Lussi i Viken,Skellefteå
hade en halvsyster som var Morfars farmor till Hustru Brita ,ispsae referente[fol.155r] Genealoica
53 av JB
73. Bur-Mariet föddes år 1425 i Burträskförsamling, (AC). Hon dog i Bureholm,Bureåförsamling,(AC).
Åttonde Generation
144. Olof Härsesson (Gamle Olof) Gamle Olof föddes omkring 1380 i Bureåförsamling (AC). Han dog år 1460 i Bureåförsamling (AC).
Olof Härsesson (Gamle Olof)
Han Levde 1350. Bodde på stamgården Bure, Bureå sn. och fullbordade bygget Bure kloster på en
holme i Bureälven. Källa: Klosterholmen skulle haft en kyrklig byggnad med grunden ännu bevarad
enligt Historikern Jarl Gallen färdigbyggt i slutet av1300 talet/början av 1400talet,en öltunna och
tappkran daterad till medeltidens slut står i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14.
källa: Gösodlingar av Franiciscan munkar i norrländska älvar som Bureälven styrks av Ä
rkebiskopen Olof Björnsson ambitioner att för Uppsaladomkyrkas räkning exploatera fiskena i norr
och att ingå bolag
om Förläningarna av värdefulla områden i Luleå och Piteå älvdalar som rör bl.annat fisket och
odling, av fem Stormän i ett känt avtal från år 1327. Detta pergament brev finns på Riksarivets
Medeltids avdelning,för att se mer om det titta på anteckningarna. för Nils Fartengsson.
Källa: Härses son Oloff Härsesson,som besatt sin faders gård Bure,men Fale hans broder fick sin
faders fäbodar ,och bygde der,och kallade thet Falamark,Ther nu boo sexton grannar,som alle af
honomkomne äro,och intet finnes i thenna booken.Thenne Olof kalla de gamble Oluff. Han upbygde
Bura Kloster på en hollma uti Bura åminne.[fol.136v] JB genealogica 53
med vänlig hälsning Marc Hernelind
726
« skrivet: 2004-10-14, 14:11 »
Av Marc Hernelind jag har under en tid kollat Herdaminnena för Nora (Y) och Nora (C)det gäller Roland olai Bure som var Kyrkoherde i Nora (C)
Gift med (1) Catharina Balck ,dotter till Johan Olai Balck och Anna Olofsdotter Bure (20 år äldre syster )till ROland dvs han gifte sig med sin systerdotter. dom hade 8 barn 0ch 2)Märta Pålsdotter dom hade tre barn mvh Marc
727
« skrivet: 2004-09-09, 16:52 »
Av Hernelind: En ny fråga när det gäller Ärkebiskopen Olaus Martini 1584 utnämdes av Hertig Karl till Skolrektor i Nyköping ,deltog 1593 i uppsala möte som notatrie och underskrev mötes beslutet,han blev 14 feb 1593 utnämnd av Hertig Karl till Kyrkoherde i Nyköpings västra församling.Erkännandet kom dock officiellt först 14 maj 1601 som Ärkebiskop. Han var Ärkebiskop åren 1601-1609.Johan Skytte som var den avlidnes tackasama Lärjunge och sedemera Riksråd och Universitet kansler lät lägga en gravsten på Martinis grav i Uppsala Domkyrka.
och han vigde sig med Ranghild Håkansdotter den 14 aug 1586. Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 248-251.Släkt och hävd 1993. han hade 4 döttrar och två söner ? är det någon som har mer upplysningar om dessa två söner eller de 4 döttrarna?
Obs. Denna Olaus Martini får ej förväxlas med Kyrkoherden i Nordingrå,Kyrkoherde i Sidensjö åren 1574-1595,Han lånar 19 juni 1574 vid besök på riksdagen i stockholm ut sitt sigill åt herr Nils i Grundsunda då denne inte har sitt med,Han får 27 jan 1579 kungligt brev på 3 pund spannmål i årligt underhåll ,År 1587 gör han personligt besök hos kungen för att behålla det underhåll som han fick 10 jun 1585 i sitt förnyade brev.Kontrakt prost i Ångrmanlands Södra kontrakt åren 1595-1624.Kyrkoherde i Nordingrå åren 1595-1624,Har år 1600 bland annat 29 kor och 6 hästar.Samt Stamfader till Släkten Anthelius.gift i andra giftet år 1608 med Anna Segersdotter.
728
« skrivet: 2004-09-09, 16:17 »
Av Hernelind: Hej Carl Jag håller med dej att Anna Segersdotter är Mor till alla Johannes Laurentti Barn och om du läser ovan citat så gör även Magnus Collmar det han är väldigt klar i att Anna är Modern och och medveten om det inte fanns några belägg för kerstin Zynthias roll så vi har med mina och frågor och era inlägg tagit död på en myt,ochvi har kunnat visa att de sekundära källor om kerstin Zynthia som mor var fel,för vi har kollat för och emot källor så när jag citera ur släktforskarnas årsbok 2001 och ville veta sanningen eftersom det fanns två versioner och bara en kunde vara rätt,så är jag tacksam till de som skrivit i släktforskarnas årsbok dvs du Carl att ni stod på er så myten kan tas bort blandant i Nya norrland artikel 1999, och även det som står fel i Säbråboken att det medföljer en rättelse och på andra evtuella ställen mvh Marc.
729
« skrivet: 2004-09-07, 12:47 »
AV Hernelind : Hej Björn trevligt att du är med i debatterna men det var ett svar till Carl lite mer om Anna Segersdotter står där omtalad som mor och stödjer hans linje och att osäkerhet finns angånde Kerstin Zynthia det var enda syftet med det inlägget att visa mer källor om Anna Segersdotter. eftersom det finns ute en hel del källor om Kerstin Zynthia men det är ofta sekundära källor,egenteligen är Sekundära källor om båda men här visar vi lite mer Primär Källor om Anna Segersdotter.Brev vid arvskiften,Kvitto från 1603,se ovan. mvh Marc
730
« skrivet: 2004-09-04, 12:08 »
Av Hernelind :till Carl Szabad Jag skrev fel det är Strängnäs Herdaminne del 3 sid 42-47 och det är nästan ordgrant avskrivet Med vänlig hälsning Marc
731
« skrivet: 2004-09-02, 16:12 »
Av hernelind : angånde Burén från Burträsk så finns det i Två generationer Burén bland annat Johan Burén som kommer in på Buresläkten i från ljusvattnet,Burkträsk på mödernet kan ge hela linjen till den som vill ha.det är vad jag kallar ljusvattnet linjen från ljusvattnet 7 och 5 Martin (Mårten) Andersson ect. mvh marc
732
« skrivet: 2004-09-02, 16:00 »
Av Hernelind :Jacobus Johannis Zebrozynthius Professor, Biskop i Strängnäs under åren år 1639-1642.
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Hellström StockholmHerdaminne sid. 425
lite mer om Anna Segersdotter och kerstin Zyntha
mvh Marc Hernelind
733
« skrivet: 2004-08-24, 15:21 »
Av Hernelind :Hej Lars fick se din fråga i dag jag skall titta igenom mina papper om jag hittar detta par du vet inte var dom var födda av årtalet att döma så var det i västerbotten kanske i Bureå ,Mariet var dessutom ett vanligt namn i släkten jag åter kommer före torsdag. mvh Marc
734
« skrivet: 2004-08-24, 14:48 »
Av Marc Hernelind : ett tack till Carl Szabad som änligen ställde upp i debatten på min fråga som Löd var Anna Segersdotter Mor och inte styvmor till Alla Johannis Laurentii barn och var Kerstin Zynthia påhittad som mor och maka till johannis Laurentii(BURE) även som person? frågan kom när jag hade läst Årsboken 2001 för släktforskare för mej som har Anna som anmor tyckte jag det extra intressant,just därför att många som hade skrivit till och med Bygdén har ju missat den här informationen därför tog jag upp det till disskution och och för teorin hade jag bara det kvitto från 1603 som du själv nämner (Carl) i släktforskarnas årsbok,finns det tex.testamente där endast hon står som mor för jag vet ju att hon ärvde en del efter Johannis Laurentii. det känns som att jag än inte till 100 procent kan kasta bort teorierna med Kerstin Zynthia för jag har inte tillräkligt med teorier som helt säger att hon inte existerat,så jag har väl inte nått hela vägen fram till ett svar men man kan ju i alla fall konstatera att Anna fungera som mor under en stor del av barnens uppväxt så får man väl vara försiktig med uppgifterna runt Kerstin zynthia till man nått mer uppgifter åt ena eller andra hållet.med det så tackar jag för det svar jag fått på min fråga.Jag såg disskutionen ovan om Anna Segersdotters andra man Olaus Martinii Kyrkoherde i Nordingrå bl.annat han var ju Stamfar till Anthelius med hans första hustru enligt Släkt och hävd Ranghild Håkansdotter (Tror jag enligt minnet) med Barnen Zacharias ,petrus ,Johan, ect i släktforskarnas årsbok står när Anna Segersdotter gifte sig med Olaus Martinii står två barn tillagda Mårten och en dotter samt hennes dödsår och denna Mårten Anthelius är min raktnestigande ättling.med vänlig hälsning Marc Hernelind
735
« skrivet: 2004-08-18, 15:31 »
Av Marc Hernelind: Hej Michael Lehman Philippos
jag vet inte om du följ med debatten den börja med att jag vill få klarhet i en fråga som togs upp i släktforskarnas årsbok om Anna Segersdotter var mor till alla Johan Laurentii (Bure) Barn så stod det i släkt forskarnas årsbok 2001 och Att Kerstin Zynthia Aldrig existerat och jag som var en Släkting till Anna Segersdotter tyckte det var
intressant att få klarhet i eftersom jag själv inte kollat frågan så mycket utan i Säbrå boken och tidningen Nya norrland när dom skrev tex om Stormor i Dalom och att minnes sten fanns uppsatt i säbrå. då var det några som bekräfta att kerstin zyntiha har funnis och hennes far Henrius e.Zynthius var Kyrkoherde i Alfta osv istället för att få mer bevis om Anna Segersdotter som mor
har jag inget mer än det jag själv skrivit brev från 1603 men inget av er utan bara mer om kerstin Zyntiha så det är så det ligger till Michael du får gärna ge mej mer svar om Anna Segersdotter var Mor och om Kerstin zyntiha ej fanns hitills har ingen av dom ovan visat att så var fallet jag vill gärna ha klarhet i frågan så nu är jag fråge ställare med redovining av det jag hört för det är en stor fråga att få hel klarhet i det som gör det svårt för dom som tycker att Kerstin Zynthia ej funnits är ju att det tydligen är så utbrett och har dom alla fel ?
736
« skrivet: 2004-08-14, 12:43 »
Av Marc Hernelind: Jag har kollat lite till Henricus Erici Kyrkoherde i Torsåker skulle även enligt Släktforkarnas Årsbok 2001 vara fader till
Evert Hendricsson som övertar Rogsta hemman (i Torsåker)år 1569 efter sin fars död,hans mor hette Kerstin Månsdotter och Kom ifrån Mällby ,Överlännes hennes far Måns Gullesson bonde i Mällby ,Överlännes. nämns i Stockholmstads tänkeböcker 12 aug 1499 och 1547 Nämnd i en Hjälpskattelängd 1535.
Evert Hindricsson blev sen Lagman i Holm, Överlännes han fick två barn Elisabet Evertsdotter Zynthia och Henricus Edvardi Zynthius båda födda i Holm ,Överlännes och Henricus E.Zyntius blev Kyrkoherde i Alfta (X) gift Med Kerstin Eriksdotter deras barn Kerstin Zynthia gift med Johannes Laurentii(Bure)i första giftet och gick bort i säbrå omkr 1595 som sin faster.det här är olika källor som jag har fått fram det hela plus med er hjälp det innebär att andra äktenskapet med Anna Segersdotter var barnlöst Anna Var altså Styvmor till en rätt stor barna skara,år 1603 var fadern död och att då Jacob och de andra syskonen kallar Anna för Mor tycker jag inte är något konstig,och heller inte mot sägande till att hon är Styvmor.och deras riktiga mor är död.som jag då drar slutsatsen efter alla källor om Kerstin Zyntiha och att hon har funnits och inget som säger emot att hon var mor till tex. Stormor i Dalom. Margareta Zebråzyntia-Burea.
737
« skrivet: 2004-08-11, 14:52 »
Av Hernelind: Erik Holmlund har rätt det var lite hårt uttrykt,viket jag ber om ursäkt för,och om man läser det supplement Carl Szabad gjort till Bygd?n så är det mycket arbete bakom och mycket värde i det ,det enda fel av värde , var just det som han uttryck att Kerstin Zynthia torde aldrig existerat och jag tyckte det var allvarligt på grund av att den Artikel ligger i släktforskarnas årsbok och det kan finnas släkt till henne som får fel uppfattning,så om man om möjligt uppnådde en korregering var min tanke inte att hoppa på Carl för som du säger där ev fel har smygitsig in hos mej har jag fått korrigera det, som alla som är föfattare inom släktforskning vet kan det ibland smyga sej in fel speciellt i stora baser,men en uppgift som jag tycket var intressant var att Evert Hindersson Lag man i Holm,Överlännes levde omkr 1400talet slut och 1500 talets början hans Barn var Henricus Eduvardi Zynhius och levde på 1530 talet i Holm Överlännes, han hade en syster som levde där omkring född i Holm,Överlännes också Hon hette Elisabeth Evertsdotter Zynthia och gite sig med Petrus Nicolai Kyrkoherde iförst i Grundsunda 1580-1604 ,sen i Säbrå under åren 1604-1619 där han också dog. Elisabet dog 1618 i Säbrå församling. Kerstin Henriksdotter Zynthia född under 1550 talet och dog i barnsäng omkr.1595 när barna var relativt små sen fick Anna Segerdotter vara Styvmor.det som blir lite problem i resonemanget är om Henricus E: Zynhius dog 1651 i Alfa som någon nämnde han syster dog 1618 möjligen att han dog 1631 senast och att det var han s 20 år ynger fru som dog 1651? det är bara en tanke eftersom jag än inte kollat Herdaminne i Gävleborg tack för hjälpen i att förska få rätsida på dessa uppgifter. mvh Marc
Ps.Erik Holmlund du har inte Buresläkten 1+2 det är mycket ändratoch korrigert i dessa speciellt språket som inte var i Bure Ätten del 1 ett den boken upphörde jag med i tryckningen för min förrläggare hjälpte ej mej som har dyslexikort och gott var det massa strul och jag sa upp mitt samarbete med förläggaren och (jag gjorde en del förluster större än han och speciellt trovärdigt när tex språket var så brist fälligt och strul jag nämner om det efter som Elisabeth Tohrsell skrev till Gotland om det här utan att prata med mej med uppgifter som inte stämde,jag tyckte hon kunde talat med mej då tror jag aldrig hon hade skrivit det till Gotland,Men det är okey Elsabeth jag har utstått mycket värre saker av folk som inte känner mej det är glömt.Och precis som Erik Holmlund sa så bör vi inte slå ner på Böcker ect,utan möjligen leta efter de guld korn som kan finnas i dessa arbeten, så tänk på det Björn Tunberg när vanar för säbrå boken,så klankar du ner på hela Säbrå Hembygdsförening som är utgivare av Boken och visst är Tycko Lundqvist en som skrivit i boken men jag uppfattar den som mycket korrekt,den är säkert inte fel fri men nämn någon bok som är det vi lär oss nya saker hela tiden och ibland får vi ändra oss när vi får mer sanning eller kunskap eller pusselbitar som får oss i nya tankebanor och vi släktforsakre är inte rädda att prova olika pusselbitar ibland märker vi att dom inte passar.
738
« skrivet: 2004-08-06, 13:21 »
Av Hernelind :tack för Uppgifterna jag skall läsa Sixsten söderhjälm artiklar jag är intresserad att få klarhet i släktforskarna årsbok 2001 i en artikel om Ångermanlandspräster just hänvisat till Anna Segersdotter som Mor och inte styvmor och dom påstår också att Bygd?n inte trodde att Kerstin Zynthia fanns, det är emot allt jag läst i säbrå boken och i artikeln i nya norrland och jag har av er forskning fått veta att Kerstin Zynthia har existerat och då är det inget som säger att hon inte var modern ,Alltså verkar den artikeln vara fel i släktforskarnas årsbok 2001 och jag tror även dom felciterat Bygden för han hade vetat det här med Kerstin Zynthia.Jag fäster därför nu ännu mindre tilltro till Carl Svatzbad med flera deras ändringar i herdaminnena eftersom det var den här gruppen som gett fel upplysning på ett enda dokument från 1603 när fadern av lidit och Jacob med sysskon kallar Anna för mor men det var hon ju då Kerstin zyntiha dog omkr 1595 och då fick Anna som Styvmor ta hand om de små barnen så det är inget motstrider Kerstin som mor.det är min slutsats och att det står fel uppgift i Släktforskarna Åsbok 2001 vilket är allvarligt och förvirrande. men igenom de här inläggen har ni som jag fåttmer klarhet i frågan.
739
« skrivet: 2004-08-06, 12:52 »
Av Hernelind : Jag vill gärna berätta om att flera bure ättlingar ,bland annat Journalisten Ann Lindblom har kommit till mej och föreslagit att man precis som Per Åke Borss?n föreslog att man genom Arkeologi och dna kollar om det är Farteng Unge som Bygden menar eller om det är Fale Hin Unge för att lösa ett av det största
problem vi kommit inför som Bure ättlingar Har Johan Bure rätt i Att Fale hin Unge är Buresläkting och i så fall en viktig del i sveriges historia.
Jag ville bara att Per åke Bross?n skall veta att han är inte ensam ,vi är fler som vill ha det klartoch olika möjligheter håller i nu läget på att undersökas. mvh Marc
740
« skrivet: 2004-08-04, 13:17 »
Av Marc Hernelind: en fråga till disskution jag har nyligen läst släktforskarnas årsbok 2001 om ångermanlands präster,vilken jag fann en intresant uppgjift angående Stormor i dalom föraldrar Johannes laurentti (Bure) och modern Anna Segersdotter och att Bygd?n trodde Att Kerstin Zynthia Var på hittad person och att Anna var modern och inte styvmor kunde man belägga med ett Brev efter faderns död då Jacob med flera sysskon nämner Ann som mor.Jag har också varit en som antagit att Kerrstin Zynthia var modern i och med Säbrå boken och tidningen nya norrland artikel när dom skulle resa minnessten i säbrå till Stormor Bureus i Dalom,kan felkällan redan funnits i Avva Uppström Avhandling år 1930, det jag fått veta var Att kerstin Zynthias far var Henricus Zynth Prost i Alfa i Gävleborgslän,(Alva i dag) men det ligger i Gotlandslän jag har satt min vän ingemar att kolla i herdaminne för Gotland även Hälsingland för att hitta en ledtråd men mitt hopp är inte stort i och med då borde bygd?n funnit den. Kerstin skulle ha dött i säbrå
men man har inte funnit något om henne.är det någon som vet mer om det här skulle vara intressant som släkting till Anna Segersdotter att få en definitiv klarhet om hon var modern.
med vänlig hälsning marc
741
« skrivet: 2004-07-13, 15:58 »
Av Hernelind :till Alexander Lindqvist det är som du säger helt fel Mariet Jacobsdotters far är Jacob Andersson (Bure) född omkr 1450 han är son till Anders Olofsson (Bure) född Omkr 1425 Underlag man i Västerbotten.Mariet Jacobsdotter född omkr 1473 bureå församling gift med Anders Persson Grubb f omkr 1470 gifta omkr 1495 med baren Jacob ,Anna ,Catharina ,Per,Östen Andersson.osv.....
742
« skrivet: 2004-07-13, 15:45 »
Av Hernelind jag har följt inläggen här och vill kanske ge någon ny detalj i frågan Roland Olai Bure som skrivits ovan var Kyrkoherde i Nora Gift med Catharina Björsdotter född omkr 1590 Nora död 1637 nora gifta omkr 1625 hennes far var Johan Olai Black Kyrkoherde i Nora år 1613- var gift med Anna Olofsdotter Bure som var dotter till Olaus Laurentii Bure.. det var lite mer om Catharina Björsdotter föräldrar. mvh Marc Hernelind
743
« skrivet: 2004-06-23, 16:02 »
Av Hernelind: Svar till Per Åke Borssen angånde Bures Vapensköld svar har kankse redan getts när jag var på Släktträff Vapnet finns att läsa om Nils Fartengsson i säbråboken sid 84 där det är som sigill på pergament brev andvänt av Nils fartenson han levde på 1300 talets början gods i Skön .Gunnar lindgren har också skrivit om lagmanen i Birsta f.omkr 1320 Fale Bure d.y. att han även andvänd samma sigill nämligen Bure Vapen det som är rätt intressant att Sköns Socken sigill blivit Bures vapen.Per Åke jag vet att Lars Bäcklund nämnde dig som en av de skickligaste om farteng släkten eller farde om man så vill jag har många tankar som jag vill diskutera med dej till kommande semenarium.
mvh Marc
744
« skrivet: 2004-06-15, 12:19 »
Av Hernelind: Svar till Björn Jag är lite inne på att slå mej samman med några Bureforskare för att
få en så fullständig och bra produkt som möjligt
Bure cd Skivan är inne på version no.2 för det fylls ut med fler uppgifter och även behöver man uppdatera den för det man tänkte för något år sedan kan ändrata sig för man fått någon ny pusselbit och behövt omvärdera men det är något som alla råkar ut för som gör stora databaser.
för utom att skriva andra sorters böcker så är det bara Bure ätten Jag hinner med,jag har en sån panel du är gärna välkomen att vara med jag hade gärna velat tex att Tord Bylund och Urban Sikesborg,Ulf Lundström,Gunda Lundström i en sån
panel personer som har en stor inblick i norrlands historia och även en hel del Bure kunskap.men det är väl en tids fråga för flera av dom. men en tanke att fundera på.och som tidigare sagts Ingemar är ansvarig för Gotlands cd och han har uttryckt att han gärna sammarbetar med tillexempel en vän till mej på stadsbibloteket i Eskilstuna som har flera år bakom sej med gotlands forskning och jag tycker ju att han skulle slå sig ihop med olle för han cd konst som vi andvänt oss av på bure cd och gotlands cd är är ledande det finns ingen sån terknik innan vi har andväntoss av två data program för att lösa tex. foto problem jag tycker man skall lösa problem på så sätt att man samarbetar för att få
så bra cd som möjligt. mvh Marc
745
« skrivet: 2004-06-10, 16:52 »
Av Hernelind Jagvill gärna svar dej Stefan på
frågorna hur vi ser på det hela för mej är det så att jag gett min forskning om grubb och bröms som finns på Gotland balnd annat så skrev jag i min forskning om grubbs hus som även finns som biografier i min bok om bure släkten och det finns i min släkt artiklar om grubbs hus som tidigare hette Takstens hus ett äldre historiskt
hus med gamla anor,och andra saker som jag skrivit som Olle inte har med i sin Data bas sen Ingemar får prata för sig men jag vet att hans mors linje inte finns i Olle databas om sen Ingemar andvänt i stor del samma källor som Olle kan förklara om de verkar lika men det är bättre om han får berätta själv jag prata med homom i veckan han har varit sjuk men blev lessen att dom höll på fortfarande tack vare dessa tidningar som genealogen.det är så tydligt jag kan ge dej svar
så jag förstår att Olle reagerar om det är något som är likt hans stora arbete han gjort att han reagerar och det säger jag inget om och av den orsak att vi repektera han stora arbete avsluta vi vår försäljning av Gotlands cd och gjorde en version som inte kan förknippas med Olle men jag tror även han tycker att det är bra att forskningen sprider sig och även intresset.
746
« skrivet: 2004-06-10, 16:32 »
Av Marc hernelind jag vill också påpeka som sture Bjelkåker sagt i sitt inlägg att gotlands cd version 1 säljs inte och att Dis gjorde det rätta som Tillexempel tidning ,man lät bli att sälja cd skivan på grunda av tvist emellan Olle och cd Utgivaren Ingemar ,med andra ord man lät oss själva lösa frågan och tog ej ställning för någon,dom förtal inte heller oss,tack för ni skötte det så bra och efter trycksfrihets förordningen att ni inte steg över gränsen som tyvärr Genealogen gjorde i det här fallet dessutom ombett recencera cd skiva vilken vi inte gett eller sålt till genealogen,och nu när ingemar har arbeta sen förra året med en version 2 med bredare och bättre matrieal med framför allt präst anlinjer för att man även på gotland skall ha till gång till släktforskning som man kan läsa på datorn vi brinner för arbetet och låter inte några mot gångar slå oss ner. mvh marc
747
« skrivet: 2004-06-10, 16:07 »
av Marc Hernelind angånde ovan tillägg om att man tyckte att jag kunde bjuda mina kritiker till Bure släktträff där föredraghålls om vissa omdisskuterade saker visst dom är välkomna än finns några platser kvar så varsegod Anders och övriga,sen tänkte jag ge ett altenativ till redaktören för genealogen att minska den skada det
utgjort med en artikel som tog ställning för Olle och förtala oss. för Ingemar Nilsson som utgivare av Gotlands cd och mej som medarbetare och utgivare av Böckerna om Buresläkten och Bure -cd ,samt utgivare av poesi och romanen ståthållaren,att Redaktören vill be om ursäkt för
ovanstående artikel för att man tagit ställning i frågan och att man grundlöst har förtalat oss och sagt att vi plagierat Olle utan att få vår version omdet tex är han som plagierat oss eller att ingen plagierat någon utan att man utgått från samma matireal.vi hoppas även om gotland i arktieln i Angeläget 04 skrivit något förtalande att man ber oss om ursäkt för det i sina tidnigar och på så sätt minskar skadan det gjort oss.då har vi ingen anlednng att processa mot dom. mvh Marc
748
« skrivet: 2004-06-09, 15:25 »
Av Marc Hernelind
Det framgick av Michael Lehman svar,att Selånger stenen om jag kan säga så och Nolby stenen ( Njurunda) behandlar olika personer och är från olika tider,det är lätt annars och tro att båda gäller Tord Bure eller Tord Jerker om man så vill.och av den orsaken tog jag upp frågan och med den fakta som Michael gav mej som jag även fått förut blev det klar för mej att Selånger sten är äldre och att Nolby stenen var ristad av Farteng som var troligen en elev till runristaren Åsmund Kårasson,så en tanke kan vara att selånger stenen är rest av Herse Bure son till Tord Jerker (Bure)och Att Nolby stenen ristad Av Farteng d.ä. rest åt Bure dvs Herse Bure, förklarar en del tex att JB sagt att Fale hin unge skulle ha levt i sjunde generation efter Tord som levde 992.men i allla fall ?ter till Gotland cd Utgivare Ingemar Nilsson, Bure bok och cd Utgivare marc copyrigth står vi båda för alla produkter ,men när är en enskild förtalar en sak låter man han sin egen uppfattning men är en tidnings utgivare i det här fallet Genealogen i Norge bedriver förtal i artiklar som talas om h?r ovan och ställer sig partisk i en fråga ,den redaktören som utgivare kan räkna med anmälan ang. avsiktligt arbete att förstöra vår verksamhet
och en recesion har heller inte vi bett om eller ni har inte påtalat att ni skall göra en recention i detta fall har DIS Sverige gjort rätt
dvs vi och olle får lösa det här och vi har gjort vår del stoppa försäljninen av version no 1 och gör en cd som inte går att hävda att den på något sätt är lik dessutom en bättre och bredare cd och vi tänkte att det var klart med olle att
vi inte behövde processa mot varran men ingen har lekt med tanken att han kopierat från oss, med andra ord,det vill säga om vi var klara med är klara med varran vilket är upp till Olle,s? f?rst?r jag inte vad tidningar som Genealogen skall ta ställning och förtala ena parten,så jag kommer väl tala med Ingemar om jag också; skall anmäla denna tidning jag kontakta ombud ifrågan för det här förtalet kan ha skadat mej fast jag inte är ansvarig utgivare skall även se vad Gotland skrivit men det finns gränser vad man som privat person skall behöva ta ,här skall vara anbytarforum inget annat , här drar jag gränsen /Marc
749
« skrivet: 2004-06-08, 16:30 »
Av Hernelind tack Michael Lehman för svaret det var svar med fakta det är endast med ny kunskap som man kan utvidga sitt sett att se, jag hade kopierat det som stod om de två runstenarna, för att få ihop det.
du har fått fel intryck av mej att jag inte kan ändra mej jag läser många olika böcker och källor för att bilda mej en uppfattning om helheten,men min det har tagit mej 22 år att samla kunskap om Buresläkten,det jag är utgivare av bok och cd av
Buresläkten ,men för sista gången Ingemar Nilsson är ansvarig för Gotlands cd. och jag vill meddela Redaktör Are Gustavsson att Ingemar Nilsson kommer att göra en anmälan på dej och din tidnings anklagelser innan ni tar reda på bådas infallsvinkel av Gotland cd jag har bara en liten del i den cd skivan nämligen grubb linjen det är allt,mvh Marc
750
« skrivet: 2004-06-08, 12:23 »
Av Hernelind det tycks inte gå för vissa att släpa vissa saker varför jag kalla Rydberg elak det gjorde jag pga. hans personliga påhopp han kallar mej skojare också vidare och sen genomför sej med tv 4 som Okritiks granska mina inlägg det han som ältar olika saker och inte kan släppa det efter att fått svar på hans anklagelser. så nog med det.
Här kommer en fråga jag tänkt på , Tord Byre (Bure ) kallas också Tord Jerker
Se nedan : de är en Tord Bure som omnämns
Tord Byre och hans söner nämndes på runsten nr 99 på Nolby, Njurunda församling sålunda:
birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi
översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten åt Byre fader sin och Fartjägn ristade
Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av åke Olhmark.
Se nedan :här är en Tord Jerker som omnämns
Siughurd auk Thurir Hädhin auk Harsse räistu stäin thin äptir Thurs iärki fadhur sin (X36, fol. 134r. [UUB]).
Sihur? auk ?urir Ha?in auk HarsR raistu stain ?ina aftiR ?ur? Siar?u fa?ur sin (Liljegren [1833], s. 117.)
Spchurdi auk Thurin Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. (Bäcklund [1989], ss. 255f.)
Vad var det här för runsten jag minns inte på rak arm om det var Selånger stenen ?
Här har jag lite problem att få ihop det är det någon seriös som kan svara på frågan.
Mvh Marc.
751
« skrivet: 2004-06-06, 15:58 »
Jb avled 24 okt 1652, i första giftet med Margareta Mårtensdotter-Bång år 1591 fick dom Barnen :Hannabis Bureus f.1592,Azarrias Bureus 1593,Magdalena Burea f?dd 1596, Christina Bure,1598,Catharina Burea 1601,Thomas Bure1603, Johan Bure1605.i andra giftet är 1636 med Ingeborg Gyntesdotter Var Barnlös. Källa: Svensk Biografisk Uppslagsbok Svenska män och kvinnor
752
« skrivet: 2004-06-06, 15:45 »
Av Marc Hernelind : om igen till (Jts)och min eviga kritiker Rydberg hur mycket betalar dom dej för att vara så otrevlig eller kommer det naturligt, Min del i denna Gotland cd är liten jag har bifogat min farmors släkt Grubb på Gotlands cd och det vet jag att Olle Överby inte har med i sin bas det är information som kommit från släkt detaljersom han inte kan ha med.och jag är inte Utgivare av Gotlands cd det är Ingemar Nilsson ,vi sluta försäljningen av gotlands cd och bestämde oss ,att han skulle göra en version 2 av Gotlands cd som inte kunde på något sätt förväxlas med Olles databas den kommer att ta upp bland annat Prästsläkter och hans mors släkt som tidigare. och min Grubbs släkt som förutoch bredare källregister.nu har jag svarat artigt på frågorna,och lämnar det inlägget eftersom det inte har med Bure och göra det är synd att man skrivit en del rena fel och utalande utan att tala med Ansvarig Utgivare Ingemar Nilsson ,eller den som säljer dvs Marc Hernelind hade vi kunnat fixa saker och ting tidigare. mvh Marc
753
« skrivet: 2004-06-05, 14:01 »
Av Marc Hernelind
till Anbytarvärden Peter Karlsson ,Tyvärr kan jag inte på denna dator läsa din Pdf fil vill du vänligen förmedla den artikeln till mej eller Ingemar Nilsson ,Min del i denna gotland cd är liten jag har bifogat min farmors släkt Grubb på Gotland och det vet jag att Olle Överby inte har med i sin bas,och Ingemar Nilsson som har lagt ner allt arbete med denna cd skiva har satt in sin mor släkt samt ett familjergister och i samråd med dis sverige när han fick veta att Olle
Överby hade liknande uppggifter slutasin försälning av gotlands cd och bestämde sig att han skulle göra en version 2 av Gotlands cd som inte kunde pånågot sätt förväxlas med olles databas den kommer att ta upp bland annat Prästsläkter och hans mors släkt som tidigare. och han har bara arbetat med den cd skivan sen förra året vilken snar snart är klar,jag har endast hållt på med Bure släkten hela den här tiden,så jag tycker att Du Anders Skall prata med Ingemar Nilsson som är ansvarig för Gotlands cd så kritiken hamnar till rätt person samt att du får klart fö dej saker du inte vet,det finns alltid två sidor på saken,dessutom har varken jag eller ingemar få del av dessa artiklar det vore rent spel att informera oss om saken,enda orsaken att Ingemar och jag inte anmält Olle för förtal är att vi tycker att saken gäller släktforskning något alla har nytta av och om han tycker den är lik ja då repekterar vi hans synpunkt och slutar vi försäljningen och arbetar vi på något bättre som han absolut inte kan hävda är hans bas.dessutom är vår synpunlkt att sprida forskning en inte för vinnig utan för tillgänglighet därför har vi oerhört billiga priser för det arbete vi lagt ner och Ingemar är inte främmande för att samarbeta med en person som gjort mycket arbete på gotland för den cd teknink är specieel på både Bure cd och Gotlands cd.när det gäller mej sjäv lägger jag ner mer arbete pengar än jag får in på släktforskningen för jag brinner för den. mvh Marc
754
« skrivet: 2004-06-04, 13:27 »
Av:Marc Hernelind om Carl S. inte mena Johan Bure
som först presentera den berömda anlinjen kunde jag inte gissa mej till att den Akademiker han mena under 1700 talet skulle vara Nils Casströms,det tror jag inte heller han som fick ditt svar kunde gissa, för han var inte den enda som under 1700 talet gjorde utredning på Johan Bures anlinje ner till Tord på 900talet tex. NIls Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no. 1195r -207r från omkring 1800 .Nils Burman avskrift av volym x 36 skriven av Jb finns på riksarkivet det är två till och på 1800 ,1900 fanns det utredare med av johan Bures anlinje mest parten för Jb teorier en del kritiker också Bland annat Vennerberg.Men Bygd?n och Urban Sikesborg är dom som kritiserat objektivt och med utryme för att prova alternativa vägar vilket är viktigt inte bara att säga så var det nog inte vi stänger oss för det tankesättet för det finns för lite stoft,nästan alla att det finns i JB släktlinje men det intressanta är att försöka hitta mer pusselbitar till ev sanning av hur det kunde vara. ett exempel om Lars Svensson om han skulle heta Bureus enligt Bygd?ns Herdaminne skulle han det,han har säkert inte tagit det ur luften med tanke på att han kunde latin och skev ner herdaminnena hade säkert han också tillgång till de handskrift samlingar av Klercker-Mattonska samlingarna.där i finns kyrkoräkenskaper Lars svensson singnerat med Bureus och protokoll.
men för att du inte hittade dessa utan gick på vad det stod i tionde längden är det kanske så att du förlorar intformation,jag tycker ju att flera lärda skall gå igenom Bygd?n Herdanminne över Härnösand med kunskap om latin för att minska risken av att förlora historia,det är det som oroar mej lite, Speciellt om du själv rättar och ordnar det nya Härnösand Herdaminne Jag vet inte vadf du har för kunskaper du har men jag vill inte förlora en kulturskatt. jag tror det var ifrån utredningen 96. att jag läste Urban Sikesborg var Professor och jag ville då titulera honom så ,men jag ber om ursäkt om jag sagt fel där.
mvh Marc
755
« skrivet: 2004-06-03, 19:00 »
Av Marc Hernelind :till Carl Szasbad det oroar mej en hel del om det är du som skall tolka källorna före 1540 i Ångermanland och i områderna Norr om det. när du inte ens vet att den akademiker du talar om inte ens föddes i mitten av 1700 talet utan johan Bure föddes 25 mars 1568.i Åkerby (C) och det är hans berömda anlinje som går ner till 900 talet, det bekymmrar mej som Bureättling att du tolkar Doktor bygd?ns utgivna verk av Härnösands Herdaminne ,vad har du din kunskap i Latin och var ligger din kunskap att läsa medeltida brev Jag betvivlar den starkt. efter att diskuterat om att du tar bort Bureus från Lars Svensson på grund av att du inte hitta det i en tionde längden han singnerat men vad du inte vet är att motståndar präster till Johan Bure tog ofta bort namnt bure speciellt i norr
men sen efter att kollat i handskriftsamlingar så hittar vi namnet Bureus på Lars Svensson och om du har fel raderar du ut saker i historien ,men vi
Burar är vana vid det tex.1976 vid renoveringen hamna JB släktavla från 1600 bort från södra väggen i Uppsala domkyrka och blev nedgrävd strax utanför Uppsala domkykas vägg enligt domkyrkokaplanen har dom inte haft möjlighet att ta upp den än.och om du får råda försvinner väl en hel del av dom medeltida brev på riksarkivet ner i källaren liksom delar av historien. jag är mycket mer posetivt inställd till Professor Urban Sikesborgs utredning som ?r r?tt ödmjuk och det finns en hel del forskning att vilja ta reda på hur det förhåller sig och det är den utgångspunkten man behöver ha när man har nya uppgifter och villigt sinne för nya kunskaper. Mvh Marc
756
« skrivet: 2004-06-03, 18:08 »
Av Marc Hernelind till Magdalena Larsson jag har ett trettital sidor om Släkten Grubbe som mynnar ut i släkterna Grubbe,Grubb ,Grubbenhjelm Grubbenfeldt,af Grubbens alla adels släkter. anfader Ingemar Grubbe född 1307 i Köpenhamn som en ättling till honom köpte GrubbeGods lite utanför Umeå; Anders Persson Grubb en ättling och inte stamfadern utan han är den första som kallar sig Grubb i stället för Grubbe.men om du är lite intresserad att få uppgifter och hela om hela linjen så kan du ge mej din adress sen skickar jag alla papper. min mail adress :Hernelind@yahoo.se
ha det bra mvh.marc
757
« skrivet: 2004-06-02, 14:46 »
Av Marc Hernelind Till Per Åke Bross?n ,du hade kontakt med Lars Bäcklund min åttamännig och ni disskutera per brev om förhållandet Fale Hin Unge och Fale bure den yngre om att det var två olika
personer som levde levde med över 100 års mellanrum Jag har en hel del nya tankar angånde det och Fale kortnamn för Fartäng eller Farteng och vill du maila mej och för lite byte av tankar och uppgifter
mvh Marc.
758
« skrivet: 2004-06-02, 14:22 »
Av Marc Hernelind
Hej Urban det var bra att du förtydliga artikeln från 96 för man fick intrycket av att du bara använde dig av x36 vilket du inte gjorde , jag har också andvänt mej mest av Genealogica 53, jag tänkte att inbjuda på vanliga mailen till Bures Släktträff där kommer olika föredrag att ta fram mycket av ny funnena källor ect. men jag skall inte prata mer om det här som sagt jag mailar dig mvh marc.
759
« skrivet: 2004-06-01, 12:27 »
Av Marc Hernelind svar till Cathis som Jag har försått efter att ha läst alla tre volymerna så är Genealogica 53 på riksarkivet den bäst Bevarade av dom tre volymerna och Urban Sikesborg påstår attär den mest lika av x 36 och x37 så är x37 av dom två mest lik ifrån Uppsala det finns en del olikheter i x36 delvis för att Jb sägs ha ha börjat med x36 och x37 är en mer fullständig och med tiden mer arbetad volym men en del utredare har bara andvänt sig av x36 tillexempel Nils Burman ,Urban sikesborg jag tror man behöver titta i alla tre för att få en uppfattning om det lilla materieal som finns kvar ,tex har genealogica 56 försvunnit. mvh Marc Hernelind
760
« skrivet: 2004-06-01, 11:28 »
Av Marc Hernelind det kändes bra med det inlägget
av Bengt Nilsson för han tog upp kärnan i mitt resonemang vilken är att jag tar upp lite nya synvinklar för disskution ibland är det lite tunt
stöd för teorin med till exempel Johan Bures Berömda anlinje men det kommer fram sånt som andra utredare funnit som ibland stöder hans teorier men många har också granskat hans teorier med motteorier som också har varit väldigt vaga
men det gör dom inte ointressanta därför har jag gått igenom Urban sikesborgs Utredning av JohanBures Släktbok som är fyllt av olika källor
men en tex svaghet jag tänkt på i hans undersökning är att han endast hänvisar till X36 dvs en av Johan bures tre existernade volymer det finns x37 också i Uppsala och Genealogica 53 på riksarkivet och jag anser att man bör gå igenom alla tre för att få en helhet eftersom det uppenbarligen fattas en hel del han skrivit tex Genealogica page 56 som både Bygd?n och vennerberg påpeka,men som sagt en hel utredning tillsamans med en del nya rön av arkeiogi,medicin ect kommer presenteras.
761
« skrivet: 2004-05-28, 13:21 »
Av:Marc Hernelind ett tack till anbytarvärden Peter Karlsson som gjorde mitt inlägg läsbart, jag hade en dator som hade problem med html tydligen. jag diskuterar gärna med de som har synpunkter på de tankar jag återger från olika håll,till exempel Johan Bure,Åke Ohlmark,Herman Lindqvist, men det går inte att disskutera eller byta anor /uppgifter med till exempel Jonas A Nilsson som går till person angrepp och kallar mej löngare det är väl på gränsen till att bryta mot denna anbytarbas kodex, så jag hoppas disskutionen blir vänligare och intressantare tack
mvh Marc
762
« skrivet: 2004-05-25, 13:47 »
Av: Marc Hernelind
Jag vill g`Ä`rna bem`Ö`ta Ulrika Öhrnells inl`Ä`gg,som jag sagt tidigare har jag forskat i 22 `Å`r och jag trodde i b`Ö`rjan precis som m`Å`nga andra att Johan Bure resonemang kanske var osanolikt och n`Ä`r Professor Urban Sikesborg kom ut med sin utredning 96 i sl`Ä`ktforskarnas `Å`rs bok togs den som en bilbel utan att kollas eller granskas vilket jag gjorde i n`Å`gra `Å`r har nu kommit fram till att brister finns i den utredningen den skulle handla om Johan Bures Sl`Ä`ktbok och trov`Ä`rdigheten i den. det finns mycket att ta upp men det kommer under bures sl`Ä`ktr`Ä`ff entimmes f`Ö`redrag som f`Ö`rmodligen kommer att skrivas om i sl`Ä`ktforskar tidningar ect.men lite kunskapom Johan Bure kommer h`Ä`r:Johan f`Ö`dd 25 mar 1568 gick i Skola i Uppsala och Stockholm ,intr`Ä`dde 1590 i Johan den III:s kansli senare i hertigs karls kansli ,sen sekreterare vid Uppsala m`Ö`te ,1593 som korrektor vid tryckningen av augsburgerska bek`Ä`nnelsen,(sedemera Gustav den II Adolfs Bibel) 1594 flytta Bure till Uppsala,f`Ö`r vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrk`Ö`ping 1604, alltsedan slutet av 1500:talets `Å`dalagda f`Ö`rsj`Ä`nster och arbete f`Ö`r fornminnesv`Å`rden omr`Å`de uts`Å`gs han `Å`r 1629 som Sveriges f`Ö`rsta Riksantikvarie,Bureus var b`Å`de `Ä`mbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt f`Ö`renad med stor praktisk f`Ö`rm`Å`ga och hans arbete har d`Ä`rf`Ö`r varit banbrytande f`Ö`r fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Ber`Ö`mt fr`Å`n 1599 hade han `Ö`verinseendet `Ö`ver landets fornl`Ä`mmningar och sammanf`Ö`rde under `Å`rens vidstr`Ä`kta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals sl`Ä`kt forskning i norrland `Ä`r v`Å`r grund `Ä`n i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordab`Ö`cker ,andra forskande och Lektor Leornad Bygdéns igenomarbetade H`Ä`rn`Ö`sands Herdamine volym 1-4.med mera.Fr`Å`n 1602 var han tillsammans med Johan Skytte l`Ä`rare f`Ö`r Gustav II Adolf och fr`Å`n 1604 `Ö`vertog han all undervisning. Bureus forskningar g`Ä`llde fr`Ä`mst Runbest`Å`ndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanst`Ä`lla forskningsmaterial och det `Ä`r av stort v`Ä`rde `Ä`n i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan n`Ä`mnas Runak`Ä`nslones L`Ä`rosp`Å`nfr`Å`n 1599,Runa Abc-bokenfr`Å`n 1611Momenta Sveo-Gotihicafr`Å`n 1624 ,och otyrckt Runah`Ä`vd fr`Å`n 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftsk`Ä`nnare. Bures ber`Ö`melse som urkundsamlare knyter sig fr`Ä`mst till hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och h`Ö`ftinga fr`Å`n 1634,och tillvaratagandet av `Å`tskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom r`Ä`ddats `Å`t forskningen.han spr`Å`kliga forskning bl.annat p`Å` fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader han h`Ö`ll p`Å` med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.
Den st`Ö`rsta delen av Bures handskrifter f`Ö`rvaras i kungliga Bibloteket han avled 24 okt 1652, i f`Ö`rsta giftet med Margareta M`Å`rtensdotter-B`Å`ng `Å`r 1591 fick dom Barnen :Hannabis Bureus f.1592,Azarrias Bureus 1593,Magdalena Burea f`Ö`dd 1596, Christina Bure,1598,Catharina Burea 1601,Thomas Bure1603, Johan Bure1605.i andra giftet `Å`r 1636 med Ingeborg Gyntesdotter Var Barnl`Ö`s. K`Ä`lla: Svensk Biografisk Uppslagsbok Svenska m`Ä`n och kvinnor
min tro att han och alla dom utredare efter tex Doktor Bygdéns ,s`Å` var det K`Ö`rnik`Ö`rer som.Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en k`Ä`lla av JB (thun1717,sid 101f)1900 b`Ö`rjan och mitt fanns forskare Som Nils Ahnlund,Gunnar Lindgren blan de st`Ö`rsta forskare vi hade i sverige d`Å` alla har do fel enligt Urban sikesborg f`Ö`r att dom g`Å`r p`Å` Johan Bures Ber`Ö`mda Anlinje,vi kan ta tv`Å` exempel som `Ä`r runstenar som passar under den h`Ä`r `Ö`verskriften Tord Byre (Bure) som ibland kallas Tord i Byr ,enligt JB kallas han Tord Byre i Genealogica 53,
och skall ha levat i konung Erik Segers`Ä`lls tid vid `Å`r 992, blivit kristen och bodde vid Skokloster ,i Uppland d`Ä`r han l`Å`tit p`Å` egen bekostnad uppbygga en kyrka som l`Ä`nge kallades Byre (Bure) kyrka och socken,`Å`r 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den d`Å` han ans`Å`g att den d`Ä`r n`Ä`mnde Tord och hans 5 s`Ö`ner som hans egna f`Ö`rf`Ä`der, vilka skulle gett namn `Å`t Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal s`Ä`gen har ocks`Å` f`Ö`rknippad stenen med Falsta borg ruin d`Å` Tord Bure skulle ha bott p`Å` Falsta, stenen l`Å`g d`Å` inne i Kyrkan framf`Ö`r v`Ä`stra portalen men torde ha stj`Ä`lpts n`Å`gon g`Å`ng emellan 1727 och 1819,d`Å` runsidan v`Ä`ndes ned`Å`t v`Ä`l f`Ö`r att skona den fr`Å`n n`Ö`tning ,`Å`r 1860 upptogs den och sattes mot norra v`Ä`gen d`Ä`r den fick st`Å` i 33 `Å`r ,d`Å` h`Ä`st bilderna starkt aviker fr`Å`n de normala vikingatiden och p`Å`minner om vendelstidens bronsarbeten fr`Å`n tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat idéen att vi skulle ha att g`Ö`ra med en `Ä`ldre bild sten fr`Å`n 700 talet men det visas sig vara felaktigt d`Ä`rf`Ö`r runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varp`Å` han sj`Ä`lv tillfogat signatarbalken samt f`Ö`rdjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast femrunstenar d`Ä`r ut`Ö`ver ristat mer `Ä`n fyrtio han var verksam i mer `Ä`n 25 `Å`r till in p`Å` 1070 talet och hans stenar tillh`Ö`r Stockholms och Uppsala omr`Å`det ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig bl`Å` gr`Å` gnejs med glimmer st`Å`r sen 1893 rest p`Å` en kulle 10 meter `Ö`ster om kyrkans korgavel och `Ä`r ristad p`Å` b`Å`da sidor,den bakre dock endast med en lansb`Ä`rande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett sv`Ä`rd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upph`Ä`ngning och med ett till st`Ö`rre delen avn`Ö`tt glas`Ö`gonornament nederstdet hela omges av en l`Å`ngsmalt rektangul`Ä`r ram med tv`Ä`rbalkner till p`Å` vilken h`Ä`stentrampar.rektangelramen b`Ä`r egentilga skriften med f`Ö`ljande skrift:
Antuitr x auk x Kulaifr x auk x Kunar xauk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain xat xporp x fapurxsin /fotrx hiukx runaR `Ö`versatt Andv`Ä`tt och Gulle och Gunnar och H`Ä`rse och Rolev l`Ä`to resa stenen efter Tord fader sin ,Fot h`Ö`gg runorna. K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Tord var f`Ö`dd i Staden Sigtuna och som trogen underh`Ö`vding av Stormans`Ä`tt. till Erik Segers`Ä`ll som var son till Kung Olof Sk`Ö`tkonung, St`Ö`dde han idéen av Erik Segers`Ä`ll att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala. och markera att ny tid intr`Ä`tt som han far Olof Sk`Ö`tkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna ,dit kallade Olof Engelska Myntm`Ä`stare f`Ö`r att pr`Ä`gla de f`Ö`rsta svenska mynten ,men asa l`Ä`ran skulle leva kvar ett tag till och som det st`Å`r p`Å` runsten landet hette fortfarande Svitjord.Det var en bit utanf`Ö`r Sigtuna som han Byggde Byre Kyrka och kallade skobolandet (som i dag skulle Kallas Skokloster)K`Ä`lla: den svenska historien av Herman Lindqvist sid. 9-10.
Byre=Bure det `Ä`r en utalsfr`Å`ga som P`Ä`r =Per
ex Byrestad =Burestad (Idag Birsta)
ex Byreholmslott =Bureholmsslott
ex Byre Kyrka =Burekyrka
Tord Byre (Bure) ,s`Å` kallar Johan Bureus honom i Genealogica 53,
Tord Byre och hans s`Ö`ner n`Ä`mndes p`Å` runsten nr 99 p`Å` Nolby, Njurunda f`Ö`rsamling s`Å`lunda:
birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi
Översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten `Å`t Byre fader sin och Fartj`Ä`gn ristade
K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Tycks levat uti konung Inge den `Ä`ldres tid och synes under det sista asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava n`Ö`dsakat honom att flytta fr`Å`n Uppland till Norrland, d`Ä`r som mera s`Ä`kert han skall sig nedsl`Å`.Enligt s`Ä`gen skulle Tord Bure vid flykten gr`Ä`vt ner en Silverskatt som varit i sl`Ä`kten ett tag dvs arvegods. Birsta Sk`Ö`n tillh`Ö`r bevisligen en gamal kultur tex. framgr`Ä`vdes h`Ä`r redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet,d`Å` `Ä`ven Arabiska mynt ing`Å`r den p`Å`st`Å`s vara samma Skatt .(se S`Ä`br`Å` boken sid. 80)
K`Ä`lla; Det st`Å`r att Kristendomen och Asal`Ä`ran levde allts`Å` parallellt i Birka en `Ö`ppen stad `Ä`nda sen Olof Sk`Ö`tkonung blev kristnad var Birka en av dom f`Å` st`Ä`der till sammans med Sigtuna som var `Ö`ppna f`Ö`r Kristendomen Asa Upproret lett Av Kung Inge den Äldres egen Sv`Å`ger Blot-Sven kallad men som Inge den d.`Ä`. till slut lyckades sl`Å` ner, Det gamla Uppsala templet f`Ö`rst`Ö`rdes och offertr`Ä`det h`Ö`ggs ner ingenting l`Ä`mnades kvar, detta skulle ha skett omkring `Å`r 1087.Se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sid. 9-10
I Nils Burmans avskrift av X 36 : kallar han honomTord Jerker jag vet inte om det `Ä`r n`Å`got till`Ä`gg av n`Å`gon f`Ö`reg`Å`ngare till Nils Burman men jag har inget som st`Ö`djer det i Johan Bures Genealogica 53 d`Ä`r st`Å`r Tord Bure,och somdet st`Å`r p`Å` nolby stenens run skrift att stenen var rest `Å`t Byre.....
Farteng (Fartj`Ä`ng) Tordsson ,skall levat i konung Inge den Yngres tid vid `Å`r 1116.
Tord Byre och hans s`Ö`ner n`Ä`mndes p`Å` runsten nr 99 p`Å` Nolby, Njurunda f`Ö`rsamling s`Å`lunda:
birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi .
Översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten `Å`t Byre fader sin och Fartj`Ä`gn ristade
K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Det `Ä`r en g`Å`ta hur Nils Burman f`Å`tt fram namnet Erik i sin avskrift av X 36 och vad han haft f`Ö`r material som vi inte har eller om n`Å`gon av tidigare Bure utredare f`Å`tt fram uppgiften,Men det jag f`Å`r fram av runsten `Ä`r att en av s`Ö`nerna till Bure Farteng (Fart`Ä`ng som ocks`Å` var runristaren) och enligt Genealogica 53 s`Å` st`Ä`mmer namnet Farteng med n`Ä`stkommande ana.
Fale `Ä`r ett kortnamn f`Ö`r Farteng.dom flytta fr`Å`n Njurnda till Sel`Å`nger
Visa bild p`Å` Nolby runsten ,i Njurunda
h`Ä`r var lite fakta som ni gillar s`Å` mycket p`Å` r`Ö`tter mvh marc
763
« skrivet: 2004-05-06, 12:14 »
(Hitflyttat 'Buredravel')... //Anbytarvärden
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
764
« skrivet: 2003-10-12, 14:10 »
AV Hernelind: Till Michael jag citerar i från Johan Bure och har noga talat om vad jag fått uppgifterna i från du bestrider och säger det är
Korrupta Översättningar det betyder att du säger att johan Bures översättningar är korrupta?
förr jag har bara citerat han med flera du kommer och säger att det är fel bevisa det då! eller visa med någon källa att det är fel ,då lyssnar jag och tar till mej det hel så naturligt vis kigger det på dej att visa vad som är fel om du säger det här är korrupt! häls.Marc
765
« skrivet: 2003-10-12, 13:53 »
AV Hernelind: svar till Kaj Janzon att 20 högskole poäng Runologi/Runskunkap är friståndekuser ibland 5p och 20 poäng när jag läste på riksarkivet,jag vet inte hur dom har nu
men det finns på dom flesta univeristet aningen som 5 poäng kurser eller inbakat i andra kurser
som / Fornskrift eller Arkiologi. men oavsett har jag en mycket liten kunskap om ämnet för att bygga på mej sjäv utan jag måste förlita mej på bland andra Johan Bure,och i bland har jag läst tolkning av Lars bäcklund eller Elof lindmark och hitills fått mycket på hopp för min redovisningar
även från Herman lindqvist så är det någon som säger han är inte pålitig, sen nämner man en anna är et inte bättre att tala i klarspråk vad som man tycker är fel visa det med fakta om man nu har det Kaj din hänvisning var bra det var en hjälp där kan man läsa sig till lite om Nolby stenen fler inlägg där man har utbyte av varrandras kunskap och kan lära sej mer i stället för att hitta fel av dom stackarna som försöker lära sej och föra vidare den glädje och intresse som finns i släktforskning så Kaj dela gärna med dej av din kunskap så vi kan lära oss mer om runskrift. ect mvh Marc
766
« skrivet: 2003-10-03, 13:06 »
av Hernelind:ett tack till Kaj Janzon till ett
mycket bra tips jag var inne på hemsidan och det var väldigt intressant.M.H.V. Marc
767
« skrivet: 2003-10-03, 12:52 »
av Hernelind : I mitt tidigare inlägg sa jag att runstens forskarna var ense om att uppsala stenen och selånger stenen
som vi har numer beteckningen ifrån Michael Lehman och hittills har jag inte hört något om att så skulle vara motsatsen, på Uppsala Stenen står följande :
Till åminnelse efter honom tags en sten vid samma kyrkodörr upprest av hans 5 söner med följande påskrift: Antvitr auk Gustaifr auk Juhar auk Redaifr samt Gunnaifr laiti raisa ?.....? TORD faduri sin fotr hiuk runar
och på Selånger stenen står följande:
Han och hans söner nämndes på en runsten i Selångers socken sålunda:Spchurdi auk Thurir Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste stain dini aftir Thord Jerker fadir sin.
EL:Tycks levat uti konung Inge den äldres tid och synes under det sista Asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland,där som mera säkert han skall sig nedslå.Enligt sägen skulle Tord Jerker ( Bure) vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släkten ett tag dvs arvegods.Birsta ,Skön tillhör bevisligen en gamal kultur tex. framgävdes här redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet ,då även Arabiska mynt ingår.(se Säbrå boken sid 80)
Källa;Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså paraellt i Birka en öppen stad ända sen Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom få städer till sammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen Asa Upproret lett Av Kung Inge den Äldres egen Svåger Blot-Sven kallad men som han tillslut lyckades slå ner,Det gamla Uppsala templet förstördes och offerträdet höggsner ingenting lämnades kvar, detta skulle ha skett omkring år 1087.Se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sid 9-10.)
Så tidsmässigt stämmer det också att Tord Jerker Är Barnbarn till Tord i byr och att hans sonsonson Erik Tordsson uppreste denna runsten efter far sin Tord Jerker.
Vad däremot några runstens forskare tex. Svante Lagman har min mening ställt sej frågande till är Nolby stenen och om det håller att knyta den till Bure släkten som Johan Bure gjort. och på Nolby stenen Nämns både Namnen Fale och Bure.(säbrå boken sid 88) Jag får också tillägga att jag har bara 20 poäng i från universitet på runskrift och därför allt för liten kunskap för att säga vad det skall stå men jag får väl lita till de runskrifts forskare jag hänvisat till,jag tror väl inte att du är runskriftsforskare heller Michael Med vänliga Hälsningar Marc
768
« skrivet: 2003-09-29, 11:18 »
AV Hernelind: Tack Michael Lehman för ett intressant inlägg jag har läst lite av Svante Lagman och det är som du säger att han fundera en över hållbarheten i det Johan Bure sagt,Jag skrev bland annat om Selånger Stennen Som enligt Johan Bure skulle vara ristat om Tord Jerker och hans söner.alltså Tord i Byrs sonson son som pga. av Asa Upproret lett av Blot-Sven nödsaka fly till norrland där han säkrare kunde bo.Och att stenen i Skön skulle nämnt både namnet Bure och Fale,Jag har varit i skokloster och sett runstenen och även selånger stenen och sett vad som står på den däremot har jag ännu inte sett runstennen i skön.jag ser fram emot ditt inlägg om M9. mvh Marc
769
« skrivet: 2003-09-28, 15:32 »
AV Hernelind: Hej Jan Jutefors Rubiken lyder runstenar och Jag bygger min forskning inte på stenarna utan på Johan Buerus en Av Sveriges mest ansedda runstens foskare i sverige som dessutom var sevriges första riksantikvarie Kusin Jonas Bure var den första riksarkivarien och fick till uppgift att ordna upp det arkiv vi har i dag.
det innebär att hans forskning som stödjer att dom tre runsternarna har ristats om Tords efterkommande till exempel Tord Jerker i på Selågerstenen,det är alla forskare överens om.
Sen är man inte överens om när det gäller kopplingen till Buresläkten omkr, 1200 talet.
jag skulle skämmas om jag var så dåligt påläst och sen hoppar andra som har inlägg.
770
« skrivet: 2003-09-17, 16:40 »
av Hernelind:Hej Elisabet Thorsell det kan stämma det du säger om Lars Jag fick uppfattningen att han var Ordf. men han var alltså I styrelsen Jag kommer i håg dej från kurser ect i Jakobsberg för över 15 år sedan Jag håller med dej att det är viktig att lära nybörjare i kurser ect att gå igenom alla tillgängliga källor för varje person man forskar fram inte nöja sig med bara fbu vbu dbu utan titta i hfl och utflyttningslängd,soldaregisterect för att få en så bra bild som möjligt av släktingen vad som kanske inte framkommer så mycket i dom här debatterna är att jag brinner för släktforskning och tycker det är väldigt roligt.med vänlig hälsning Marc.
771
« skrivet: 2003-09-17, 16:28 »
Av Hernelind : en rättelse i från inlägget igår det skall vara Erik Holmlund inte Erland Holmlund.
Angående källor här ett par exempel från cd skivan ”våra Bure anor” så får ni se med egna ögon
Om ni verkligen håller med gänget för inbundnes beundran, eller om skälet kan vara att jag utgör för Carl
Szasbad ett problem det är därför han utan att ha läst min bok ville ha den bort ifrån riksarkivet och sa att den inte innehöll källor vilket dom inte höll med om, et var därför jag bad Carl be om ursäkt, och för vissa påhopp om Ip adress dom inblandade vet själva, så nu är det ur världen för
mej.
Cristier Eriksson,
född 1535 i Åbyn,Burträsk
Ägare av ”Storanthemmanet” Åbyn nr. 17-19
Nämnd i tionde längd 1559-1594
Källa: se boken om Åbyn sid. 317.
Barn:
Jon Cristiersson, född 1570
Mårten Cristiersson, född 1575, död 1627
Fale Bure d.y (Farteng Unge ),
född omkr.1320 i Birsta, Skön, död 1402 i Birsta, Skön.
Farteng var Lagman för Medelpad, samt Storman.(Nämnd 1342-1363 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar.)
Källa: Enligt ett pergamentsbrev som är svårtytt står 1402 som döds år men eftersom 14 2 =1402 tredje siffran är nästan helt borta sår är det bara ett antagande. och enligt brev från1327 står att Nils Fartengsson som far till Lagmannen Farteng Unge. Båda medeltida breven finns kvar på Riksarkivets medeltids avdelning.
Källa: Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön Lär ha härstammat från Byreholms Slott [Reinhold Olsson] Mest känd är dock en grå sten häll som ända till dess den Gamla kyrkan revs låg emellan stenporten och kyrkoingången, i den nya kyrkan lade man stenen på golvet framföraltarringen, vid restaurering 1902 flyttades stenen slutligen ut ur kyrkan. den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar i alla fyra hörnen finns malteser kors på stenen finns ett kors och i detta en vid cirkel där en Vapensköld är avbildad en vapensköld som man alltid kallat Bures vapen, Det föreställer en krökt arm ovanför den ett par korslagda bilor. Skön socken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt socken sigill.(se Säbråboken sid. 80-84)
Gift 1343 i Skön med
Ingeborg, född omkr.1325 i Skön.
Barn:
Fale Bure, född omkr.1343 i Birsta ,skön, död 1363
Saknar källor själv om Fale ,men jag gör referat till Lars Bäcklund, Elof Lindmark, Nils Burman, Nils Ahnlund, Johan Bures forskning.
Sigge Falesson, född omkr. i Birsta ,skön och död i Birsta 1345
En son till Sigge Falesson som kom att heta Johan Siggesson af Bure .
Han var Ståthållare På Kalmar slott .Han hade tagit Fale hin unges vapen som satt på Kyrkoväggen i Skönskyrka, Samt en Krönika skriven om Fales Hin Unges bedrifter nerskriven av Herse Falesson hans son., han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick. Källa Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.
Björn Falesson-Bure, född omkr. i Birsta ,skön och död 1347
Bosatt i Arnäs.
Källa:Björn Persson i fällen år 1601 Skrev om sin Farfars farfar Björn Kåse på Burön,Arnäs [fol.137v]
Och Kyrkoherden i Arnäs Olaus Sigfridi Skrev om denne Björn Kåse eller Bure[fol.137v]
Herse Falesson, född omkr.1350, död 1387
Herse var Hövitsman för Norrland och ärvde hela rikedomen från sin far och gifte sig med Olofsdotter i från Burträsk slog sig ned i Bureå socken och bodde på Bure gård. Han påbörjade Bure Kloster i Bure åminne.
Källutdrag: Herse gick med silfskenor och silfbelte,han war en mächta god siäla karl, han brukade myndrick och myndstång (åsyftar en typ av båt och redskap som anvädes vid säljakt).Somblige kalla honom derföre Abboten i Bure för att han en mächta lärd och wijs man war.Hr Ragwald i Löfånger säges hafwa honom jordat
i Löfånger kyrkia,the honom mördade, säijes därföre fått kåsa nampnet, att the honom falskeligen bödo till gäst. Samma kåser Steglades på Kallholmen.[fol.137r] begfravdes i Lövånger kyrka år 1387.
Han skall börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure åminne på en holme i Bureälv.
Han var rik och han ägde stora Jordstycken som uppdelas mellan sönerna se deras anteckningar.
772
« skrivet: 2003-09-16, 16:33 »
Av Hernelind:Till Michael Lehman jag har aldrig nämnt dej ,jag tycker dessutom du gjorde en bra uppdelning av källor.mvh Marc
773
« skrivet: 2003-09-16, 16:27 »
av Hernelind: Jag skrev förut till AndersRydberg ,Erland Holmlund Och Carl Szabad Som kritiserat dessa döda släktforskare därför har jag sagt att dom utfört gott arbete inte fullkomligt men mycket arbete som hjälper oss idag jag tycker tillexempel att många kritiserar Johan Bure som var Riks antikvarie och en av dom mest erkända runskriftkännarna så jag menar att man inte kan vitfta bort det han sagt utan fösöka hitta mer info och sagor Elisabeth är lite hårda ord . jag är för källor och fördomsfritt sinne.
Angående databasen Jag och ingemar gjort Som handlar om Gotändska anor baserar sej på mina gotlandsanor med grubb och Ingemars gotlands
anor som vi sen breddat och gjort ett stort familjergister av från 1500 tal till 1900 tal vi håller nu på med att bredda den än mer speciellt med kyrkoherdar och vissa släktlinjer,så får vi se var version nr 2 slutar.men ni som klagade på vårt arbete har ingen aning om hur mycket arbet som finns bakom det och vi börjar bli vana vid påhopp av dom som är avundsjuka. mvh Marc
774
« skrivet: 2003-09-16, 16:09 »
Av Hernelind : Jag vill gärna dela min forskning i detta anbytar forum det här är min slutsats
Som kommer nedan och även Lars Bäcklund slutsats vad jag förstått av hans forskning en avliden
släkting, Forskar kollega mångårig släktforskare .bland annat Ordförande i Östgta Genealogiska föreningen.
Laurentius Svenonis-Bureus,
född 1507 i Birsta, skön, död 1579 i Säbrå sn. Kyrkoherde i Säbrå.
Står som Stamfar för Adlade Bure i den nya AdelsKalendern.
Ur herda minnet från Laurentius Svenonis del 4 sid.94 Han skulle
ha i sin ungdom insatts i Bura Kloster där han av sin släkting den siste Abboten Jonas
Olofsson Bure, lärt sig läsa och tillvändes klosterlevnaden, kom därifrån till Franscanerna
i Uppsala och blevAltarist i domkyrkan.”
Källa: Elof Lindmark i boken Bureå sockens och kustbyar
källa:Knut Lunbergs familjeregister över Skellefteå lfs. Protokoll från commuionlängd och andra
protokoll som Johan Bure Hänvisat till i Genialogica 53.
Gift 1541 i Säbrå sn med
Margareta Engelbertsdotter-Janzonia, född 1510 i Skön sn, död 1580 i Säbrå sn.
Barn:
Engelbertus Laurentii Bureus, född 1542, död 1621
Sven Larsson, född 1543
Peder Larsson, född 1546, död 1632
Johannes Laurentii -Bureus, född 24 jan 1548, död 28 april 1603
Engelbertus Laurentii Bureus,
född 1542 i Säbrå sn, död 1621 i Säbrå sn.
Kyrkoherde i Säbrå 1583-1586 (86-89 förenad befattning med Hans) Kyrkoherde i Själevad.1589 -1613
Kyrkoherde i Neder Luleå 1614-1621
Källa :Säbrå boken, Svenskt biografiskt handlexikon. Samt Herdaminne av Bygd?n
Gift 1570 i Säbrå sn med
Elisabet Andersdotter, född 6 sept 1549 i Skellefteå lfs, död 9 okt 1597 i Själevad sn (y).
Barn:
Andreas Engelbertsson-Bureus, född 1571, död 1646
Laurentius Engelberti Bureus, född 1573, död 1612
Jonas Engelbertsson-Bureus, född 1575, död 1655
Olof Engelbertsson-Bureus, född 1578, död 1655
Magdalena Engelbertsdotter -Bure, född 1 okt 1581, död 1668
Jonas Engelbertsson-Bureus,
född 1575 i Säbrå sn, död 1655 i Stockholm.
Adlad Bure 1624, Sekreterare i Rikarkivet
1652,Riksdagsman1625-1629,1629-1652 ,medlem av lagkommisionen 1642-1643,Riksantikvarie 1633.
Historiker och genealogisk forskare. Född d. 17 nov 1575.
B. nämnes liksom den äldre brodern Anders >>kunglig sekreterare>>, då han på samma gång som denne adlades 1624 och upptogs på brodern Olof B:s nummer. Han förenade med grundlig lärdom mycken diplomatisk skicklighet och användes af Gustaf Adolf i några ministeriella värf, bland annat som agent eller legat i Danmark. Vid sin hemkomst 1629 utnämnd till secretarius i riksarkivet, erhöll han senare titeln custos archivi, och bibehöll sysslan till 1649. Han utgaf lageditionerna: Svea rikes stadslagh efter konung Gustaf Adolphs befallning tryckt i Stockholm 1618 och Sverikes Rijkes Landslagh 1621 den senare utg. 1608 af Johan Bureus men slutsåld. Han sysselsatte sig sedan med forskningar i den äldre svenska personalhistorien och hans Svensk ättebok, hvilket arbete i handskrift förvaras i riksarkivet, ansågs länge som en källskrift af första ordningen. Död d. 26 feb 1655.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
Gift 1614 i Stockholm med
Anna Bagge af Boo, född 1578 i Nicolaus förs, Stockholm, död 1626 i Stockholm.
Olof Engelbertsson-Bureus,
född 1578 i Säbrå sn, död 1655 i Åbo, Finland.
Adlad Bure 1621,Borgmästare i Stockholm, President i Kungliga Hovrätten i Åbo.
Läkare. Född d. 2 sep 1578.
B. promoverades till medicine doktor i Basel 1611 och förordnades 1612 till lifmedikus hos hertig Johan af Östergötland. Han innehade denna befattning till hertigens död 1618, då han erhöll samma förtroendepost hos konung Gustaf II Adolf. Denne gjorde sig till godo hans mångfaldiga kunskaper äfven i andra värf; sålunda fick B. 1620 afge plan och ritningar till de nya städer, Gustaf Adolf hade i sinnet att anlägga i Norrland och Finland, och 1621 utnämndes han till borgmästare i Stockholm. Samma år adlades han med bibehållande af sitt namn. Utnämnd till vice president i Åbo hofrätt 1633, måste han efter sju år taga afsked i anseende till sin försvagade hälsa och dog d. 13 dec 1655.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon
Gift 1612 i Stockholm med
Elisabet Bagge af Boo, född 1580 i Nicolaus förs, Stockholm.
Andreas Engelbertsson-Bureus,
född 1571 i Säbrå sn, död 1646 i Husby-långhundra sn (C).
Adlad Bure1624,Han var Kungligt Krigsråd och Sekreterare.
Matematiker, kartograf. Född i Säbrå prästgård i Ångermanland d. 14 aug 1571.
Bure tillhörde kansliet först som kansliförvant och efter 1618 som sekreterare. Han sändes 1634 till Ryssland som medlem av af den utomordentliga beskickningen för att notifiera drottning Kristinas uppstigande på tronen och äfven för att ta hand om en del viktiga intressen. Han utnämndes 1640 till assessor i krigskollegium.
Carl IX hade så tidigt som år 1603 satt honom till styresman öfver landtmäteriet, >>som då snart skulle inrättas>>; alla geografiska mätningar och ritningar, som utfördes af landtmätarna i landsorten, skulle skickas till B., hvilken skulle med begagnande häraf upprätta en generalkarta öfver riket. B. for själf omkring, företagande astronomiska och geografiska observationer. 1611 lät han i koppar sticka den första någolunda pålitliga kartan öfver norra Sverige med titel: Lapponi? Bothni? Cajani?que Regni Sueci? provinciarum septentrionalium nova delineatio och hade 1626 en storkarta färdig, upptagande sex regalark, hvilken karta graverades af V.S. Trauthman, och hvartill s. å. utgafs en särskild beskrifning. Denna Orbis actoi nova et accvrata delineatio, omfattar Sverige, Norge och Finland samt angränsande delar af Danmark, Tyskland, Östersjöprovinserna och Ryssland. Numera äro blott få exemplar kända af denna karta, hvilken under 1700-talet tjänade till orginal för nästan alla kartor öfver Sverige, som utomlands utgåfvos.
Död i Stockholm d. 4 feb 1646.
Källa: Svenskt biografiskt handlexikon, tidnigs artikel i Nya Norrland 22 jan om Anders Bure.
Gift 1604 i Husby-långhundra sn (C) med
Kerstin Krabbe.
Johannes Laurentii -Bureus,
född 24 jan 1548 i Säbrå, död 28 april 1603 i Säbrå.
Begravd 1603-04-30 i Säbrå kyrka
Kyrkoherde i Själevad sen i Säbrå.
han kallas också Hans Larsson-Bure.
Han Begravdes i Säbrå kyrka mitt för altaret.
Källa :Säbrå boken, Svenskt biografiskt handlexikon. Samt Herdaminne av Bygd?n
Tidnings artiklarna i Nya Norrland 4 och 14 jan 1999 om Christoffer Bureus och Margareta ”Stormor Bureus”
Gift 1581 i Säbrå sn med
Kerstin Henriksdotter-Zyntia, född 1550 i Alfa (x), död 1595 i Säbrå sn.
Barn:
Jacobus Johannis Zebråzynthius-Bureus, född 1582, död 1642
Lars Hansson, född 1585, död 1621
Christoffer Hansson-Bure, född 1589, död 1655
Margareta Zebråzyntia-Burea, född 1594, död 1657
Kerstin Hansdotter, född 1687
Gift 1595 i Säbrå sn med
Anna Segersdotter, född 1572 i Nänsjö, Gudmundrå, död 3 juni 1632 i Helgum, Säbrå.
Jag avslutar där mina inlägg om Säbrå Burarna, några av er tycks ju mer vara intresserad av att bedöma källor.
775
« skrivet: 2003-09-11, 14:24 »
Av Hernelind: till Rydberg jag har aldrig sagt att herdaminne var första hands uppgift utan jag sa att det var en källa/uppgift precis som råhus protokoll och jordaböcker och mantals längder vilken är mest säker har jag aldrig diskuterat.
och dessa påhopp på döda forskare Elof Lindmark ,Lars bäcklund,Bygden utmärkta forskare som bidragt till svensk forskning om jag referar till dessa källor så har jag mer tilltro till dom än er. även till Johan Bures forskning om nån av er är Antikvarie eller runskrift kännare så kan ni ev säga det är sagor om ni har mot bevis..
776
« skrivet: 2003-09-09, 16:33 »
Av Hernelind: svar till Forslund Bonden Per(Peder)Jöns Gris var född i Grisbacka, Umeå lfs.jag har inte boken mej på intenet cafet nu när jag skriver men jag kommer i håg det från min forskning,jag kange dej mer info via mail.
777
« skrivet: 2003-09-09, 16:23 »
Av Hernelind: till Jörgen om du läste lite bättre
står det att vissa forskare anser att runskrift
skulle kunna räknas som säcker källa jag sa inte att jag tyckte det..
dom jag räkna upp var fbu,vbu,dbu,och för att visa att man kan se lite olika nämde jag runskrift
är du nöjd då mvh Marc.
778
« skrivet: 2003-09-09, 16:13 »
Av Hernelind: svar till Ann-Kristin Håkansson Jag har uppgifter om Måns Svensson Bröms han är från en gammal borgarsläkt jag kommer in på Anna Bröms
gift med Lars Torsell från Henne till stamfadern finns uppgifter om du kan få hela linjen om vi mailar varran.
Jag har också Bröms i Tuna (Kyrkoherdarna)med den mesta forskningen på dom.dom är släkt med Bröms i Ockelbo.
779
« skrivet: 2003-09-09, 15:14 »
Av Hernelind:jag håller med anna och vill ge en fråga till Anders Rydberg som har roat sej med att kritsera allt jag tar upp till disskution, varför har du inget eget att säga???
Det vore nu roligt om ytterligare debatt i frågan
säbrå Bures släkten eller några andra inlägg utan att behöva någon ingånde bedömning för då vågar väl inte folk skriva något till debatt. mvh Marc
780
« skrivet: 2003-09-09, 14:31 »
Av Hernelind: jag hade lite bråttom i går när jag skrev om källor jag tänkte förtydliga mig lite för nya släktforskare varför fbu, vbu, dbu = födelseböcker och vigselböcker och död/begravnings böcker räknas som säkra källor är för att förutom prästen som är där finns vittnen till omnämnda person. Man räknar också första hands uppgifter från gamla levande släktingar (ex. Morfar) som säkra källor, det finns även forskare som menar
Att runsten skulle räknas som säker uppgift på grund av den som ristade hade vittnen och var själv första hands vittne till det han rista. Nu till mindre säkra källor dvs. Andra hands uppgifter eller ungefärliga uppgifter
Som Mantalslängd, Husförhörslängd, Communionlängd, Domböcker, Medeltida brev, Jordaböcker, Pergamentbrev, soldatregister, Protokoll i Lagböcker hos präster hos Lantmäteri, skattelängd, utflyttningsländ, Herdaminne, adelskalendrar, emigrant register, Biografiska lexikon. Historie Böcker osv. Allt är källor som vi som forskare kan använda oss av och som före 1500 tal när få källor finns kvar en del bortglömda eller på arkiv. Får man leta upp dom t.ex. En uppgift från en skattelängd är inte en säker uppgift men backas den upp
Av en eller flera Jordaböcker och kanske av ett herdaminne då börjar en viss säkerhet kring uppgiften komma.
Det har sagts att t.ex. Herdaminne inte är en källa, men det är fel visst är det en källa/Uppgift herdaminne skrivs ner av biskopen i stiftet om olika präster/Kyrkoherdars Ämbetes perioder i olika socknar dessa Protokoll finns i original oftast i Latin eller på gammal svenska för att sen sammanställas av Bygd?n t.ex. Härnösand stifts Herdaminne. Och när jag refererar till t.ex. Säbrå Boken skriven av Säbrå Hembygds förening ett stycke skrivet av Tyko Lundqvist en mångårig forskare om Engebert Bure och Johannes (Hans) Bure med sid. Angivelse tycker man det räcker som Uppgift så kan var och en själv kolla uppgiften, men nej här tycker två ovannämnda personer att det inte räcker dom vill att jag skall skriva en halvsida med skattlängder, jordaböcker ect. Som kan finnas i Säbrå boken som källor. Nu hoppas jag vi är klara med källor/Uppgifter. Med vänliga Hälsningar Marc Hernelind
781
« skrivet: 2003-09-08, 16:54 »
av hernelind: Lite kort bara Om källor vid kurser räknar man fbu ,vbu, dbu , som säkra källor och mindre säkra källor herdaminne ,skattelängd mtl jordabok ,hfl,Medeltid brev annanlittratur Historiböcker,biografiskt lexikon, ect före 1500 tal finns inte många källor och man får samla i hop de källor som finns och jag tycker inte du verkar veta vad som är källor eller inte,något som jag inte tog upp förut var dessutom finns dessa bureus eller Bure i svenskt sjävbiogafiskt lexikon,samt Knut Lundbergs famlijeregister över
skellefteå lfs.samt Elof lindmark Böcker Bureå Sockens kustbyar, och Bureätten det är alla jag hinner att ta upp nu. mvh Marc
782
« skrivet: 2003-09-01, 14:00 »
Av Hernelind: Jag är alltid intresserad av en god diskussion och vill gärna forsätta den om Laurentius Svenonis ,Engelbertus Laurentii och Johannes (Hans) Laurentii om dom hette Bure eller formen på latin Bureus. När det gäller Lars Svensson finns det inte mycket jag hittat som talar för att han kallas Bure ,Precis som Carl Szabad sagt finns det skattelängder med hans Underskrift Laurentius Svenonis 0ch även tiondelängder från 1572 som dom sista som Lars Svensson bevittnat, Vad stödjer då att han skulle hetat Bure vi har (1) Bygd?n som i Härnösand Herdaminne del 4 sid. 94, (2) Vi har också Boken ”Gefle och dess Slägter ” från 1830 av Erik Sellberg sid. 396 där han av står som Lars Svensson Bure Kyrkoherde i Säbrå i Ångemanland död 1579 ,gift med Margareta Engeberktsdotter. även sönerna Engelbert och Johan (Hans) kallas Bure.(3) Elgenstjierna Skriver Visserligen Larurenitus Svenonis Men som Stamfar för Adliga Ätten Bure no 126. I övrigt är det endast ett fåtal stället till Lars Svensson nämns som Bureus (4) i Anteckningar av Johan Bure på latin exempelvis från Kyrkobolet och communionlängder som Johan Bure skrivit av i Genialoica 53. (5) Vidare om sönerna Engelbert och Johannes (Hans) har vi Säbrå boken sid. 88 och 89 där dom nämns som Bure. Boken är skriven av olika författare bland annat Tyko Lundqvist.(6) Nya Norrland 22/1 1999 Står om Engelbert son Andreas Engelbertus Bure, Adlad Bure fått en minnes sten i Säbrå en av Engelberts tre söner som blev Adlade Bure, 4jan 1999 tog tidningen upp dottern till Johannes ( Hans) dvs. Stormor Bureus i Dalom fick en minnessten i Säbrå ,den 14 jan 1999 tog tidningen upp Christoffer Hansson Bure Storbonde och Länsman son till Johannes (Hans) Larsson även han fick en minnessten i Säbrå.(7) Boken ”Norrländska Samlingar och förda samlingar över Ångermanland” Skrivet av Abraham Hulpners år 1780 på sidan 52 och 53 ” Säbrå Socken” finns Engelbert Och Hans med som Bure. Abraham var samtida med Biskop Olof Kjörning som borde ha haft reda på sina före trädares namn.( Umeå Universitet har gjort en utredning om Larentius Svenonis han kallas inte för Bure men Engelbert och Johannes (Hans) kallas Bure på sid. 5 och 8 samt många av deras Barn. Samt sid. 42 finns Anders Fale Bures Antavla med Egelbertus Bure och dennes son Jonas Bure som var Adlad Bure. Det här var lite av mina källor som jag tycker gör att man borde försöka få fram mer om hur det förhöll sig när man utbyter kunskaper kan ibland glömd historia åter formas och pusselbitarna falla på plats. Jag vill avsluta med att säga att Jag tycker det är bra att Carl Szabad Skriver en bok om det han hittat och funnit ut alltså ingen kritik om det utan snarare beröm, vad jag sa var att om man skall ta bort Historia som herdaminne är, så tycker jag att man bör vara fler oberoende duktiga forskare som också kan latin för att inget viktig skall förloras. Mvh Marc Hernelind.
783
« skrivet: 2003-08-27, 13:33 »
Av Hernelind: Jag vill ta upp till diskution om Lars Svensson Bure elller Larurentius Svenonis Bureus Han Omnämn så av Bygd?n och i Adleskalern av Elgs.ses han som stamfar till Adliga släkten Bure och han hade två söner Hans Larsson Bure
på latin Bureus omskriven i Säbrå boken av Hembygds förenignen i säbrå bl annat Tycko Lundqvist och den anndra sonen Englbert larsson Bure Latin Bureus hade tre söner som adlades Bure två 1621 och en 1624 plus lite papper på latin stärker min Uppgift i min Bok Buresläkten.
men enligt Carl S. som jag träffa i ronneby har jag fel och B?gd?n och Elgenstjierna och hem bygds föreningen i säbrå och Johan Bure mfl.
och han grundar det på några tionde längder Laurentius Svenonis Bevittnat.och han tycker att jag inte har källuppgifter,jag som lär andra i studie cirklar att man skall leta efter alla källor man kan.(en Ursäkt vore inte fel av del Carl)men angånde Lars Svensson Bureus vore jag intrsserad av alla synpunkter. och om man i allmänhet tycker att Bygden med fler har fel att man till sätter en kommite med kunninga inom latin och släktforskning för att få fram mer om hur det för höll sig inte bara att du Carl gör en bok om hur det ligger till att Bygd?n har missat.efter som det är historia bör fler vara för att kolla det.mvh Marc Hernlind
784
« skrivet: 2003-07-11, 17:28 »
Av M.Hernelind: Hej Mikael Wikman Du ställer en inte så lätt fråga att Besvara men Jacob Andersson far var underlagmannen Anders olofsson född ca.1425 hans far Olof Hersesson och hans farfar född ca .1380 Herse Falesson alla från Stamgården Gården Bure i Bureå. dom kom i från
Birsta(byrestad)i skön där man kan spåra dom ca.till 1285 då landsdommaren Fale Bure d.ä. levde i skön han står som Anfader i Härnsands landsarkiv data bas för bure ättlingar och på runsten i skön står om han och hans far.sen kan man följa Burarna till Bure i Selånger ända ner till Tord Jerker som det står om på selånger stenen Tord Bure Levde under Blotsven tid och fick fly undan som kristen till Norrland (selånger) där dom säkare kunde bo han grävde ner sliver skatten som hittades 1970. Han var barn född i skokloster och barnbarn till Tor i Byr som omtalades på runsten vid skokloster Uppland
naturligtvis kan jag ge mängder med ref citat källor som stödjer det här och lika många frågeteken.men i korthet är det tre runsternar som stödjer deras färdväg från uppland till norrland för som norrlands ledande släkt konoalisera och odla fisk som lax i norrlandsälvarna det finns medceltida brev som stödjer detta,johan bure sveriges första Arikivatire och runskrift kännare skrev ner sin berömda anlinje till tord i byr på latin genealogika 56 och 54.finns att läsa på medeltida avd riksarkivet om man kan latin .
han skrev ner larentius Svenios Berätttelse
född på 1500 talet.
det var i korthet ett svar på hur dom är släkt.
785
« skrivet: 2003-05-16, 18:54 »
Av: Marc Hernelind
Jag välkomnar in Urban Sikesborg i debatten och och tackar för inlägget min sju männing Lars Bäcklund höll på med ett omfattande arbete om Bure ätten Samtidigt som jag höll på att forska om bure ätten när jag fick vet av honom att han önskat att någon gjorde en bok om alla samlade fakta lova jag det till hon om innan han avled.
Så mycket av det är samlade fakta samt en delär delvis med utgång av vad Johan Bure sagt i Genalogica 54, och av Nils burmans avskrift med lite rensning kapitel fyra svara inget av myterna till tord i byr eller ens säger om jag stödjer iden,men klart görs det att stamfader i boken är Fale Bure D.y. som var lag man i skön föddes på 1300 talets början han var även nämd 1324-1362 (det är i från minnet så det kan diffa lite)
jag Hadde inte Som Härnösands landsarkiv data bas för bureättlingar som stamfar Fale Bure D.Ä. född omkr1285 Landsdomare i skön nämd 1300 -1314.
det enda jag tycker nu är att jag i del 1 inte skulle andvänt tillnamnet Bure på alla dom ställen jag gjort.Jag har ni tillsammans med Ingemar en tremänning och vän håller på att fixa en cd med våra Bureättlingar fam.reg 1300-2000
det blir ca 17 000 personer från norr till söder
Mestadels handlare om Medelpad,Västerbotten,Norrbotten, med foton och historia kommer troligtvis att kunna beställas till slutet juni- 03,För dom som vill hmer om fattande samt svar om Bure kloster ect eller lite
historia om Häxprocessen mot Chatarina Bure ect
kommer del 2,ut senast till Släktforskar mässan i Bleckinge i Augusti.häls marc
786
« skrivet: 2003-04-01, 14:29 »
Av Hernelind: Till Carl Szabad på din kommentar om att jag och en person som är positv till Bureätten Har samma ip Adress,Förmodligen har jag och 100 tals andra samma ip Adress eftersom jag skriver min mail hit på internet cafe i stockholm oftas eller biblotek.men jag fick intrycket av att du vill smutskasta mej , har jag fel?
787
« skrivet: 2003-03-20, 15:12 »
av Marc Hernelind: Jag håller med Per Åke Bross?n
att kolla upp tex Herse Falesson,Hövitsman förnorrland hans far Fale Bure D.Y. borde ha levat kring 1320 talet och stämmer då inte in på Fale Hin unge.
(min teori är att Fale Hin unge kunde vara farfar till Farteng Unge)
Fale är ett kort namn för Farteng.
Alltså är Fale (Farteng) Bure d,y,(unge) lagman
för medelpad ,boende i Birstad,skön församling.
Byrestad =Birsta nämd 1342-1364
hans far Nils Fartengsson godsägare i skön nämd.1324 -1342 hans far Farteng d.ä. Landsdomare i skön. nämd 1300-1314
dessa uppgifter finns i Härnösands Landsarkiv
i deras databas över Bureättlingar.Mvh Marc
788
« skrivet: 2003-03-20, 14:33 »
av Hernelind: till Peter Karlsson du har naturligtvis rätt just det ordet var mitt men jag fick från diskutionen onsdag 12 feb-03 dels av Anders Rydberg som inte kunde förstå varför jag tog bl.annat Elof Lindmark som ref som spred så mycket fel,ect... och Erik Holmlund fyllde på med att han tyckte Elof LIndmark var en ogräs spridare jag tyckte det var synd att kalla en kollega oavsett vem för sådana saker jag har nämt många fina släktforskare Ulf Lundstöm ,Carl Henrik Carlsson, Mossberg , Tyko Lundqvist ,Nils Ahnlund,Nils Burman,Johan Bureus,Tord Bylund, Elof lindmark,Gunda Lundström,Urban sikesborg alla har på nått sätt talat eller skrivit om Bure släken även jag ibland tar jag upp dera matrieal och dryftar källor ibland har dom och jag gjort fel eller bara haft tillgång till halva sanningen
osv. har ett nytt inlägg under rubriken mindre kända Buresläkter. mvh Marc
789
« skrivet: 2003-03-20, 14:09 »
av hernelind:
En del fågor har kommit om del 2 av bureätten som snart kommer ut den behandlar några mindre kända släktlinjer i Bures släkt träd.
Här kommer två av dom den första startar i
Burträsk:
Carl Ludvig nilsson - Nils Olof Nilsson(Burström)-
Nils Petter Abrahamsson (Burström)- Abraham Burström - Johan Burström - Abraham Burström gift med Karin Nilsdotter - Nils Jonsson Skråmträsk: Jon Johansson - Johan Johansson - Johan Nilsson - Nils Svensson gift med Anna Hansdotter Bureå: Hans Andersson gift med Cecilia Härsesdotter - Härse Andersson - Anders Olofsson - Olof Hersesson -
Herse Falesson - Fale Bure D.Y. (Farteng Unge)
Den andra startar i Sorsele: Paul Hälleberg - Lars gift med Betty Asplund - Per Andersson -
Anders Gift med Sofi Burman från Arjeplog:
Jonas Burman -Olof Burman - Erik Burman från
Hjoggböle: Olof Jonsson - Jon Olofsson - Olof Ambrosiusson - Ambrosius Burman - Anders Olofsson
Burman - Olof Jonsson - Joen Olofsson - Olof Hersesson - Herse Falesson -Fale Bure D.Y. (Farteng Unge)
vill passa på att tacka Leif Boström för sin fina
Hemsida om familjer speciellt över Norrbotten ett stort arbete ps, är också med i DIS
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara.. /Peter Karlsson - Anbytarvärd
790
« skrivet: 2003-03-06, 16:27 »
av hernelind
tillägg ändring olof Ambrosius far Ambrosius Andersson (Burman) hans far Anders olofsson
far olof Hersesson (Gamle Olof )Ursäkta det blev lite fel men det går att följa själva sedan.
mvh.Marc
791
« skrivet: 2003-03-06, 15:57 »
av Hernelind
Ett svar till Erik Holmlund Jag tänkte på ett inlägg av Anders Rydberg som kalla Elof Lindmark för skitspridare och det tyckte jag inte att man skulle kalla med forskare utan man kan kolla källkritiskt och ödmjukt ta reda på vad som är ev.fel.jag upptäckte att jag skrev ner fel ang. Burman i Arjeplog den äldsta i Theas Bok Var jon olofsson född i Hjoggböle, bonde i Hjoggböle nr1
han finns även i min bok tabell 198, tillägg om jon olofsson Ättlingar tog namnet Burman till 1800 talet hans far olof Ambrosiusson f.ca1599
bonde i Hjoggböle nr1,hans far olof jonsson nämd 1539-1557,bonde birllkarl,hans far Jon Olfsson född i stamgården Bure i Bureå, hans far olof Herssesson (Gamle olof) född.bureå osv.sen åter till dej Erik Holmlund Jag har sagt att kap 4 tar upp johan Bures Berömda anlinje rakt av det har inte med övriga kapitel att göra för att sen idel två kunna bemöta ev fel och ev källor som i någon mån kan stödja anlinjen och kommer jag andvända mej av tex.Urban sikesborgs källor och andra källor från medeltida brev ect. sånt som har tagit år att gå igenom så jag har själv aldrig i del ett behandlat Johan bures släkt bok ännu. mvh Marc
792
« skrivet: 2003-03-05, 16:27 »
av Hernelind
jag har gjort ett par inlägg i detta forum ang. boken Bure ätten del 1 vad den inne håller och i ett par försökt svara ev. tex om lestanders släkten och ni kan kolla med för författaren Thea Hälleberg om ni är intrsserade om när och vilka som ingift sig med Burman,jag gjorde ett ex på en linje tabell 198 som finns att följa i min bok.
dom som är vidare intresserade att fråga mej eller beställa kan göera det på min Email som finns att få bl. annt från skelleftebygden för.
naturligtvis är det här inte ett forum som man sätter in hyllmeter med källuppgifter.men jag är förvånad över den råa ton som finns i detta forum,man kallar Elof lindmark för skitspridare
och Nils Burman för att ge ut en massa fel.
jag har en stor respekt för människor som har ängat hela sitt liv till släktforskning mänga ödmjuka nogranna och vänliga forskare tex Urban sikesborg som hadde mycket kontakt med Lars Bäcklund min släkting som gått bort för en tid sen , dom hadde släktforskningens grunder och var källlritiska ,jaghar forskat i 22 år och har undervisat i över 10 år och bland annat i palogarfi att läsa gamal skrift tar tid och att
inte det kryper in något fel är omöjligt och man får omvärdera och ibland har man bara halva sanningen ,man hittar mer källor och får mer svar. många har mycket mindre erfaranhet och kallar kollegor för skitspridare nu avslutar jag i det här forumet
793
« skrivet: 2003-02-28, 15:58 »
av Marc Hernelind
Svar till Erik HolmLund ang. att Lestander släkten genom att ingifta sej flera gånger med Burman tillhör också Bure släkten.sid 282 i THeas
bok tar hon upp catrharina johansdotter f.1777 storsele att hon var anmor åt Burman i arjeplog och att hennes syster Anna Margareta som hadde sönerna Lars-lewi och Petrus Lastadius var an mor till Lestander släkten. Chatarina var gift med Jonas Olofsson Burman f.1777 Arjeplog.hans fafarsfar Olof jonsson i Theas bok sid306 är samma på tabel l98 jag kalla han för Burman källorna kan du få av mej vid ett senare tillfälle på alla dom jag sen räknar upp hans far
jon olofsson burman bonde på hjoggböle nr 1655-1686,hans far olof Ambrosiusson Burman bonde hjoggböle nr1 1631-1656 ,hans far Ambrosius andersson Burman f.omk.1520 bonde bureå nr 3, hans far Anders olofsson Burman Fomk1520 bonde på bureå nr3,hans far olof jonsson (Bure) f omk.1440
794
« skrivet: 2003-02-25, 17:02 »
av Hernelind: Ang. att Lestander Släkten tillhör
Bure släkten är påvisat tex. genom Thea Hälleberg bok om Sorsele del 2 tar hon upp Paul Hälleberg släktlinje hur Lestander gifter in sig i släkten Burman som man kan följa till Olof Jonsson Burman i Hjoggböle och den familjen kan man följa i kap 5 i min bok man tittar på namn registret och ser vilken tabell som Olof Jonsson Burman finns sen är det bara att följa ner till anfadern. Till Carl Szabad du tyckte att jag andvände gamla förkastade skrönor men kap 3 och 5 är ju baserat på det Urban sikesborg säger exempelvis här i släktbok över Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet.
citat jag vill också framhålla släktbokens unika genealogier för 1500- tal och tidigt 1600-talvilka på grund av sin upphovsmansokritiska handlag med de äldsta leden inte kommit att uppmärksammas efter förtjänstdessutom kommer jag i del 2 först behandla Johan Bures berömda anlinje med källkritik som styker eller talar emot hans anlinje.men jag har själv ingen anna än Farteng unge Lagman i skön som tidigaste anfader och vad jag stödjer det på kommer i del 2, vanligtvis tas Herse Falesson som äldste släkting.
795
« skrivet: 2003-02-24, 16:23 »
av Hernelind:
till Are s Gustavsson jag är tacksam för upplysningen ,det var inte så menat utan jag skrev med lite tidbrist och blev inte av att ändra
och visste inte om hur det uppfattades. så tack.
796
« skrivet: 2003-02-22, 16:58 »
AV HERNELIND
DET ÄR RIKTIGT DET SOM JONAS SKRIVER ATT JAG KOMMER ATT FÅ EN RECETION AV CARL HERIK CARLSSON VAR LITE FÖR SNABBT UTTRYCKT MAN FÅR SÄGA ATT DET EV .KOMMER EN RECETION I SLÄKT OCH HÄVD VI FÅR SE
MVH MARC
797
« skrivet: 2003-02-22, 14:22 »
Av Marc Hernelind :
svar till Anders Rydberg jag har fått recension av ulf Lundström roten 78 och kommer att få recension av Carl Henrik Carlsson om Bure Ätten del 1.
kap 3 är biografier av Bure Ättlingar kap 5
är 20 generationer Bure släktlinjer 1300 -1800
Burman, stenklyft, grubb, med Farteng Unge (Fale Bure D.Y. ) som stamfar han var född ca. 1320 talet och var lagman för medelpad ,född i Birstad
skön församling. han var son till Nils Fartengsson F ca.1285 godsägare och storman född i birsta ,skön förs. omnämd i medeltida brev.
så det är inte Fale hin unge F.ca.1190 ståthållare för nordanland som hjälpt Erik Knutsson till tronen som avses.
det finns ett ort och namnregister samt en sida med källförteckning samt en hel del källuppgifter.
dessa kapitel tyckte ulf lundström var värdefulla
sen kap. 2 var lite om mina bure anor han tyckte
att det var som nils Burmans avskrift tilnamnet Bure förekom och det beror på att det finns en hel del skrifter som stycker att tillnamnet Bure
fanns även i på Västerbotten 1500 talet ex påvel andersson Bure och Moses Jackobsson Bure var Johan Bures präst Motståndare som tog bort tillnamnet ex.laurentius Petri men man har hittat franciscan dokument till Påvel skrivare ang.lax odling i Indals Älven,luleå Äldaloch andra norrländska Älvar. som har till namnet Bureus och jordabrev till Moses Jacobsson Bure över Fällan i lövånger.
kap 4 är Johan Bures berömda anlinje till Tord i Byr lite funderingar kring hur han tänkte men inga svar det kommer i del 2 en hel del svar på frågor som till ex Urban sikesborg har ställt i sin utredning från 1996 jag har spenderast en hel del tid på riks arkivet i medeltids avdelningen
och fått en del svar av Nils Anhlund, Gunnar lindgern och många medeltida brev samt läst översatt runskrift,samt västerbottens och norrbottens historia.
det är lite om hur boken är upplagd.
Urban Sikersborg har lagt fram mycket fakta men har inte alla svaren inte heller jag men jag redovisar en hel del glömda faktan för man skall
veta att en del släkt moståndare har ej varit okritiska och lagt undan gamla faktan oreg.i tex riksarkivet och landsarkivet Härnösand.
jag harstort intresse av historia och vill bevara den och det gör att man ibland blir obekväm. ett exempel är att Birkarlar och lestander släkten är
starkt förknippad med Bure Ätten.(ätt kallar jag den för att det är en gamal StormansÄtt)Byrestad=
Birsta. nog Berättat för denna gången.
798
« skrivet: 2003-02-12, 15:28 »
Till Anders Karlsson!
ang. frågan om Bureätten del 1 av Marc Hernelind
om den är seriös. svaret är ja det är författaren sjäv som ger dej svar:Jag har hitills sålt flera hundra ex .och beställningarna kommer hela tiden.
nu vill jag berätta en del om mej själv jag är dyslektiker därav vissa stav fel i del pga att jag intre hade råd att korrigera dessa fåtal stavfel det kostar ca.30.000 så första tryckningen hade dessuotm fel av tryckeriet som
fixades till . jag har släktforskat i 20 år och har undervisat i palogrfi i 10 år har fil kand i historia och det är en hel del frågor som besvaras i del 2 ang. frågor om äldre bure anor
Burekloster ect. del ett har fått en recsetion av ulflundström i skelllefteå som skrivit om skelleftebyggden bönder och gårdar 1500 - 1700
han säger att kap 5 och tre har stort värde med 20 gen av bureätt 1300 -1800 tal med biografier
kap. 4 om äldre bure historian tycker han att man skall läsa art.1996 av Urban sikesborg han tar upp att jag börjar med tor i byr vilket jag inte gör utan tar upp lit av johan bures forskning svaren kommer i del två . den som jag har som anfar är Fale Bure .d.y född.ca 1310 Lagman i skön förs (nämd 1324-1360) Han kallas ääven Farteng unge ,Fale är ett kortnamn för Farten. jag forskar justnu till del 2 på riksarkivets medeltids avd och kommer att ha med en hel del matrieal av Nils Ahlund och Elof Lindmark Lars Bäcklund (en släkting till mej ) Han hadde mycket kontakt med Urban Sikesborg och Tord Bylund När Han gjorde sin utredning om Bure ätten.de böcker med tryckfel är bortagna från Riks Arikvet och nya är dit satta. vid frågor kontakta mig Marc Hernelind.
799
« skrivet: 2001-11-08, 18:41 »
av Marc Hernelind torsdag den 8 nov 2001
ang.Helena Bröms hon var dotter Johannens Caroli Bröms.det var tre generationer Bröms som var Kyrkoherdar i Tuna. jag är släkt via min farmor rakt nedstigande led till Bröms.
så om du vill göra anbyte Kerstin Norberg kan du
höra av dej.
|
Visa inlägg
Cookie policy