Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Niclas Rosenbalck
Sidor: 1 ... 7 8 [9] 10 11
4001
« skrivet: 2012-05-17, 11:28 »
Pjätteryd C:1 s 111, vigsellängd 1693:
30 April Dreng Börge Månßon Kråk ibid: med
Pijg: Kirstin Esbiörnsdotter från Finnhult.
[med ibid avses Osnaköp, som står i vigselnotisen före. Börge Månssons far Måns Börgesson Kråk (1637-1696)var skattebonde i södra Osnaköp (åtm. 1677-1693) och sedan skattebonde i Långaskog (senast 1696), bägge i Pjätteryd sn och dennes första hustru Botil Jonsdotter. Kirstin Esbjörnsdotter är dotter av Esbjörn Svensson ohh Botil Nilsdotter i Finnhult (Pjätteryd sn)]
4002
« skrivet: 2012-05-17, 11:10 »
Då det är lätt att komma in på felspår kommer här lite information till fromma i efterforskandet av Måns Svenssons ifrån Bårshult ursprung:
Göteryd C:1 s 256,db 1789
[mars] 20 Gifta hustrun Gunnil i Bårshult af ålderdomsswaghet 83 [år]
Göteryd C:2 s 256,db 1789
[april] 10 Måns Svensson i Bårshult af ålderdomsvaghet 81 [år]
[color=119911]Måns Svenssons ålder är förmodligen fel på ett år och han bör vara identisk med den
Måns som föddes i Bårshult 1709[/color]:
Göteryd C:1 s 251, födelselängd 1709
den 29 [augusti döptes] Swen Månsons och Sitzes i Bårßhult N. Månß
[faddrar:]
Månß Jonson i Ramnäs hust. Karin i Fagerhult
Jacob i Bårßhult hust. Kirstin Swens i Bårßhult
Göteryd C:1 s 83, vigda år 1695
2 Feb: Sven Månßon i Bårßhult medh Cicla Jonsdotter
i Lönhult
Sunnerbo häradsrätt FII:10 (1790-1791) Bild 34 / sid 57 (AID: v76215.b34.s57, NAD: SE/VALA/01582)
s 57-62:
Åhr 1789 den 20da aprill Instälde sig
underteknade upteknings och wärderings
män efter wederbörlig kalelßer uti bårshult
noregården hos Måns Månsson at förrätta
Laga Boförtekning efter des aflidna föräldrar
förre nämde manen Måns Swensson och des
hustru Gunilla Börjes Doter hwilcka hafwa
nylingen aflidit hwilcka hafwa efter sig
lämbnadt 3ne stöcken barn alla
myndiga Nils Månsson i Trolses Torp
Måns Månsson i bårshult och Dotren
Margreta Måns Dotter i håå bengtsgård
igenom gifte försynt med sin närwarande
man Bengt Bengtsson, hwilcka alla
woro tilstädes at des rätt iackttaga
at des rätt i ackttaga, och Måns Månsson
med des hustru Elin Eßbiörns Doter
an[ma]nt[e]s at lageligen upgifwa de aflidnas
befintliga efter lämbnade ägendom
enliget lag som den om händer haft wid
aflidna Dödes tima hwilcket blef upp-
gifwet som här af följer Nämbligen
**************
Fast egendom befans
Ingen
etc (uppräkning av boets innehåll mm)
(Meddelandet ändrat av niclas 2012-05-17 13:35)
4003
« skrivet: 2012-05-16, 21:50 »
Hej Carina!
Det var absolut inte mening att störa diskussionen på något vis. Då jag ser att du normaliserar ortnamnen när du skriver inlägg så tänkte jag att du kanske inte kände till hur ortnamnet Judhult faktiskt stavas utan utgått ifrån de ortnamnsregister lantmäteriet skapat. Om du någon gång sett det skrivet som Juddhult i kyrkboken är jag intresserad av exakt var. Kolla husförhörslängderna och församlingsboken så ser du att det står Judhult. Nu hoppas jag diskussionen återgår till vad ni diskuterade ovan.
vänliga hälsningar,
Niclas
4004
« skrivet: 2012-05-16, 19:16 »
Carina, en kommentar som är viktig för oss med djupa rötter i Göteryds socken:
Gården heter [color=119911]Judhult[/color] och inte Juddhult (denna sistnämnda stavning är helt felaktigt och är ett myndighetsmisstag som levat kvar. Det insmög sig via en slarvig tjänsteman som la upp lantmäteriets fastighetsböcker på 1870-talet och har sedan dess figurerat på lantmäteriets kartor och handlingar). I folkbokföringen ( dvs kyrkbokföringen) som rört sig med korrekt lokal namnskrivning har det hetat Judhult ända fram till då skatteverket tog över folkbokföringen. Det finns flera felaktiga namnskrivningar i Kronobergs län som uppkommit hos lantmäteriet på 1870-talet och som ännu lever kvar. Namnet Juddhult har någon enstaka gång förekommit i skrivna äldre skattelängder men då har skrivaren dubblerat hårda konsonanter konsekvent (jfr även skrivning med dt som förekommer under 1500- och 1600-talet). När jag var barn skrevs ortnamnsskyltarna Judhult men det sägs att någon pojk ifrån byn påstods ha blivit kallad juden i småskolan och att hans far långt senare drev frågan om ändring hårt hos lantmäteriet som således ändrade namnet utan närmre historisk undersökning ifråga.
4005
« skrivet: 2012-05-13, 13:38 »
Pjätteryd dödbok 1787 (Pjätteryd C:2 s 346 - (Arkiv Digital: Pjätteryd C:2 (1737-1805) Bild 177 / sid 347 (AID: v30316.b177.s347, NAD: SE/VALA/00297)])
Ryttaren Anders Gårström i Trånsjukan ägt[-enskap] uplöst - död 9/8 1787, bgr 12/8 1787, 59 år gammal.
4006
« skrivet: 2012-05-09, 12:21 »
Hej Ola!
Frostensson heter Emil i tilltalsnamn, så undertecknar han en bygglovsansökan på 1920-talet. Däremot har han kallats för Frosten av järnvägskamrater och vissa släktingar (min morfar, som både var hans kollega som lokförare och hans svåger, kallade honom så och har även skrivit detta på fotografier). Det var vanligt att järnvägare bar smeknamn, min morfar kallades t ex för Vackre Per utan att han hade Per som tilltalsnamn utan enbart som andranamn.
Niclas
4007
« skrivet: 2012-05-08, 18:58 »
Kan Klara Frostensson den yngre ovan vara Gustaf Frostenssons dotter född 1909 22/2 i Östanböke ? Denne gifte sig 1939 16/12 och avlider som Klara Johnsson 24/6 1977 i Olofström. Om hon har barn i livet kanske dessa känner igen fotografiet ? Fotografiet är ifrån sent 1920-tal eller början av 1930-talet. Här är fotografier på Frosten Emil Frostensson som ung och på hans hustru Klara Frostensson 1878-1933 min morfars syster - jämför kortet ovan det är så jag identifierat jubilaren på kortet står nämligen bara Frostensson och detta ihop med att min morfar, mormor och morfars bror Ragnar samt flera morfars släktingar återfinns vid tillfället anser jag styrker identifieringen av jubilaren och händelsedagen:   Den äldre kvinnan på stolen kan vara Eva Sander 1853-1937 lokförare Alexander Sanders Sander i Älmhult mor - Eva var moster till Klara och Sander var min morfars kusin! - denna kvinna är extremt lik min morfars mor, som dog av tbc redan 1900. Hela detta nätverk av släktingar och släktingars släktingar dit Frostenssonarna i Loshult räknas är mycket intressant. Meddelandet ändrat av Niclas 2012-05-08 19:00 Meddelandet ändrat av Niclas 2012-05-08 19:04
4008
« skrivet: 2012-05-08, 16:52 »
Här är ett fotografi föreställande Klara Frostensson, men det är ej Frosten Emil Frostenssons hustru utan en yngre namne. Igenkänns hon av Loshultskännare ? 
4009
« skrivet: 2012-05-08, 07:42 »
Tack Ola! Uppskattar din kunskap och hjälpsamhet. Här kommer så bilden:  deluppförstoring på jubilaren Frosten Emil Frostensson och hans hustru Klara Frostensson 1878-1933:  Kortet bör vara taget 1927 den 19 juli på Frosten Emil Frostenssons 50-årsdag. Platsen för fotografiet är nöjesparken Bokehill som han säkerligen hyrde för jubileumet då hemmen ofta var alltför trångbodda för stora festligheter. Då jag hört och sett skrivet att Frostensson benämndes farbror Frosten så undrar jag om detta var ett av de otaliga järnvägssmeknamn som SJ-folken körde med på varandra? Har även hört att han skulle hetat Emil i tilltalsnamn. Vid tillfället bör Frosten Emil Frostenssons syskon och halvsyskon ifrån skånska sidan ha närvarat. Kan någon identifieras på bilden ?
4010
« skrivet: 2012-05-05, 14:10 »
Söker upplysningar om Frostenssonfamiljen ifrån Loshult socken. Utgångspunkten är följande (ej kompletta släkttavla):  Har funnit ett fotografi ifrån slutet av 1920-talet, taget i nöjesparken Bokehill i Älmhult. Påtecknat står Frostensson, inget mer. På bilden återfinns min morfar vars syster Klara var gift med lokomotivföraren (~lokföraren) Frosten Emil Frostensson. På bilden återfinns även min mormor samt morfars bror och morfars styvmor Blända. Håller för närvarande på att försöka få fram vilka personerna är, men misstänker att många tillhör Frosten Emil Frostenssons egen släkt. Alltså är min fråga om någon känner till denna släkt och eventuellt skulle kunna hjälpa till med en identifiering av personerna på fotografiet. Söker även kontakt med och uppgifter om eventuella ättlingar till min morfars kusiner Hugo och Sture Frostensson (se släkttavlan ovan).
4011
« skrivet: 2012-04-13, 20:05 »
Hej!
Läser med intresse det ni skriver om Piggaboda. Jag har noterat att Anders Ingemarsson i Piggaboda var son till Ingemar Månsson i Spånhult, Vislanda sn ohh Jana Andersdotter, men saknar f.n. exakt källa till detta (men det bygger på Allbo dombok ifrån 1710-talet). En bror till Anders Ingemarsson är dessutom den Börge Ingemarsson som kommer till Piggaboda (han var tidigare salpetersjudare) via sitt giftermål med änkan Stina Jonasdotter [dtr t rusthållaren Jonas Jönsson [Jonas Engman] ohh Ingierd Larsdotter i Älganäs] som tidigare varit gift med rusthållaren Anders Jonsson i Piggaboda [bror till min ana Bengt Jonsson, se nedan. En syster till Anders o Bengt var gift med Per Nilsson i Liana (Blädinge sn) vars dtr Karin Persdtr blev gift med änklingen, nämndemannen Sven Olofsson i Fållen o Spånhult, bägge i Vislanda sn (g.1)m. Hillegiärd Ingemarsdtr ifrån Spånhult, Vislanda sn).
Den Olof Ingegärd nämner ovan heter Olof Persson i Piggaboda (se Allbo dombok 1672, 17 juni - där framkommer mer släktingar).
Bengt Olofsson/Olsson i Piggaboda (kom ifrån Fållen, troligen son t Olof Åkesson i Fållen) gifte sig 1708 10/5 i Vislanda k:a med änkan Karin Knutsdtr i Piggaboda (g.1) o. 17/6 1694 i Vislanda k:a m. rusthållaren Per Olofsson i Piggaboda - har ej hittat hans dödnotis - gick han ut som ryttare för gården och dog under Stora Nordiska kriget före 1708 ?). Dessa är föräldrar till den Adam Bengtsson (f 1712 ibid, döpt 8/3, C:1, s 83) som figurerar i Piggaboda längre fram (bla mtl 1746) och han bör vara upphovet till namnet på en av gårdarna i dagens Piggaboda by (Adams stue).
Min egen koppling till rusthållargården Piggaboda kommer via:
Bengt Jonsson , rusthållare i Sållareboda och Älganäs, Hjortsberga sn [gift med Anna Jonasdotter, dtr t rusthållaren Jonas Jönsson [Jonas Engman] ohh Ingierd Larsdotter i Älganäs - BJ ohh AJ är min morfars morfars morfars morfars föräldrar] som var son till:
Jon Jonsson, skattebonde i Piggaboda, Vislanda sn gift med Kierstin Åkesdotter, dtr t nämndemannen och bonden, riksdagsmannen, Åke Bengtsson i Fållen, Vislanda ohh Hillegiärd Andersdotter [rättaren Anders Offessons i Blädinge dotter].
son till:
Jon Knutsson i Piggaboda
g.m. Britta Eskilsdotter – gift 2)m. Gumme Jönsson i Piggaboda (levde 1656?)
son till:
Knut Larsson i Piggaboda, Vislanda sn
son till:
Lars Knutsson i Piggaboda
Summa sumarum: familjerna i Piggaboda är ett enda stort invecklat släktnätverk!
Hur är Karin Knutsdotter släkt med min ana Jon Knutsson i Piggaboda ovan ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-04-13 20:17)
4012
« skrivet: 2012-04-13, 19:02 »
Hej Eva-Lotta!
Namnet Karna är en skånsk variant av Karin; och Karna förekommer inte heller i Linneryd sn vad jag sett. Har du uppgifter när och i vilken socken Jöns Jönsson gifter sig med NN Larsdotter så kan jag kolla åt dig.
vänligen,
Niclas
4013
« skrivet: 2012-04-13, 15:53 »
Hej Eva-Lotta!
Namnet Gerda förekommer inte i dessa trakter under den tid du efterfrågar - du måste ha läst fel. Namnet Gerda är belagt i Kronobergs län första gången 1835 (källa: KGF:s databas). Har under min forskning sett att en del släktforskare okritiskt och felaktigt normaliserat det fornsvenska namnet Gyrid till Gerda.
Enligt KGF:s databas finns det under aktuell tid i Linneryd socken endast en Lars Larsson gift med Catharina Andersdotter. De bodde i Barkaboda södregård.
Mvh
Niclas
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-04-13 15:58)
4014
« skrivet: 2012-03-29, 08:55 »
Efterlyser om någon känner till om, och i så fall var, följande företagsarkiv finns bevarade:
*Götaslätts-Bockatorps torrläggningsföretag
och
*Drivåns vattenavledningsföretag
- dessa genomdrev under 1930-talet torrläggning på de restvattendelar som var kvar av de på 1870-talet sänkta sjöarna, Älmhultssjön och Ormakulla göl. Området som på 1930-talet sänktes kallades för Lillsjön (högst aktuellt idag då dess norra del, marken väster om järnvägen och strax söder om lokstallarna, ingår i det område som klassas som miljöfarligt område efter att under lång period använts för impregnering av järnvägsslipers (bl a med kreosot och arseniksalt)).
4015
« skrivet: 2012-01-25, 22:10 »
I Virestad socken bodde under en tid Måns Persson vilken 1759 20/6 antogs som soldat för Värpeshult och roten nr 575 vid Kronobergs regemente och Allbo kompani. Hans soldatnamn var det udda Hempel, ett namn som figurerar bland smeder vid bland annat det närliggande Huseby bruk. Kan han vara släkt med dessa eller varför fick han detta soldatnamn?
Måns Hempel och hans hustru Britta Persdotter fick två barn som döptes i Virestad: Jöns Månsson f 1760-06-30 (döpt 6/7 s.å.) och Elin Månsdotter f 1762-08-20 (döpt 22/8 s.å.). Bland faddrarna nämns följande personer som jag undrar om de kan vara släkt med soldaten eller hans hustru:
Lars Persson i Rökla, Vislanda sn fadder 1760-07-06
Ingemar Persson i Värpeshult fadder 1760-07-06
h. Elin Månsdotter ibidem (=Värpeshult) fadder 1760-07-06
h. Martha Johansdotter ibidem (=Värpeshult) fadder 1760-07-06
Jonas Olsson i Värpeshult fadder 1762-08-22
Måns Larsson i Kiölfwe (Eneryda-Kölve) fadder 1762-08-22
h. Kirstin Svensdotter i Rökla, Vislanda sn fadder 1762-08-22
h. Nilla Bengtsdotter i Värpeshult fadder 1762-08-22
En intressant fadder är den nämnde Lars Persson i Röckla, Vislanda sn vilken var gift med den andre faddern h. Kirstin Svensdotter ovan. Då dessa kom ifrån en annan socken för att närvara vid dop torde det föreligga något släktsamband mellan dessa och soldatens familj. Lars Persson som avled den 7 mars 1785 var ursprungligen ifrån Angshult i Virestad sn och son till Per Månsson ohh Gunnild Andersdotter. Närmast tillhands vore att anta att Måns Persson Hempel och Lars skulle kunna vara bröder, men denne bonde i Röckla hade faktiskt en bror Måns Persson (1729-1810) som bodde i Rephult, Stenbrohult sn. Hustru Kerstin Svensdotter i Röckla, Vislanda sn var dotter till nämndemannen Sven Olofsson (död 1765) i Fållen och Röckla och hans andra (vigda 1720) hustru Karin Persdotter (ifrån Liana, Blädinge sn). Sistnämnde Sven Olofsson är i sitt första gifte mormors morfar till den kände Peter Wieselgren.
Det som i övrigt är känt om soldaten Måns Hempel är att han dyker upp som Måns Persson då han vigdes i Vislanda 1752 med Britta Persdotter och de uppgavs då båda komma ifrån Rekashult (idag namnändrat till Rickardshult). Paret får sedan sonen Per Månsson 1753 i Håramon, Vislanda sn och sedan sonen Måns Månsson 1755 i Målahem, ett torp under Hullingsved (Måns Månsson blir senare salpetersjudare med namnet Wiesel!). Familjen flyttade till Värpeshult soldattorp 1759 där de är kvar till åtminstone 1762. Måns Hempel får avsked senast 1764 och familjen flyttar till Nytorpet under Hullingsved i Vislanda sn där de bevisligen bor 1769 då dottern Ingrid Månsdotter föds. År 1786 flyttar de sedan till Röckla backstuga (i Vislanda sn). Måns Persson avlider där 1793 och uppges vara 62 år gammal, dvs född ca 1731 (men i husförhörslängden anges han född 1724!). Hustrun Britta Persdotter skrivs i husförhörslängderna mycket länge som född 1722, men i en längd i slutet av 1810-talet har prästen korrigerat hennes födelseuppgift och anger henne korrekt som född 1728 4/7 i V. Torsås sn. Hon avlider 1820. Enligt födelseuppgift i V. Torsås kyrkbok är hon dotter till Per Månsson ohh Ingierd Håkansdotter i Olofshylte.
Känner någon till dessa personer eller har uppgifter om ovanstående faddrar?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-01-25 22:56)
4016
« skrivet: 2012-01-22, 18:56 »
Tack Håkan!
Detta var en hel del att gå vidare på. Om jag förstått det hela rätt så fanns det i Öpestorps by fem jordeboksgårdar:
Öpestorp Per Bengtssongård (även kallad Persgård)
Öpestorp Norregård
Öpestorp Södregård (även kallad Blommagård)
Öpestorp Skåningagård
Öpestorp Frälsegård (även emellanåt kallad Per Svenssonsgård)
Mvh
Niclas
4017
« skrivet: 2012-01-15, 15:18 »
Söker uppgifter kring Per Svensson (f ca 1647 enligt årtal i katekeslängd) i Öpestorp frälsegård, Öja sn och hans senare hustru Ingierd (f ca 1671 enligt årtal i katekeslängd). De har en son Per Persson (f 1698 30/11) som senare blir bonde i Nöbbeled Ödegård, Vederslöv sn. Vem var Pers första hustru ?
4018
« skrivet: 2011-12-26, 10:04 »
Tack Marianne. Försökte leta efter soldater Ruth i Mörlunda men hittade inga på 1720-talet. Pojken som inskrevs 1726 står som son till (latinska texten i skolmatrikeln) en gemen soldat i Vimmerby församling varför jag tvekar om Mörlundaspåret. Mörlunda ligger ju några mil söder om Vimmerby så det är ju inte nästgårds.  Hade varit bra om all mantalslängderna på 1700-talets första hälft i Vadstena landsarkiv digitaliserades (nu finns bara spridda 1727ff).
4019
« skrivet: 2011-12-25, 13:05 »
Behöver hjälp med att identifiera en skolelev som år 1726 inskrevs i Vimmerby skola.
Enligt skolmatrikeln står det följande:
2d. 1 Aprilis Petrus Ruth, militis gregarii
Filius in Parocia Wimmerby, dum
annum agebat VII. Reliquit
Vem är denne Peter Ruth (f c1719) son till ?
4020
« skrivet: 2011-12-23, 12:10 »
För att återknyta till järnvägsfolket och bilden ovan. När kan den vara tagen? 1930-talet har angetts. Här är en bild på lokmästare Engdahl som bodde i Nansen 3 (Måssastan´ - tillhåll för flera järnvägare) - är han med på kortet ovan ? 
4021
« skrivet: 2011-12-17, 14:33 »
Åby socken var ingen egen jurisdiktion utan ingick i Norra Möre härad. Det är alltså domböcker för Norra Möre härad som du ska titta i. Dessa finns inte mikrofilmade för aktuell period utan Norra Möre dombok 1848 finns än så länge bara tillgängligt på Vadstena landsarkiv, se Norra Möre AIa:144 1848 och Norra Möre AIa:145 1848.
Att Arkiv Digital skulle ha domböckerna fram till 1847 stämmer inte, de har endast Norra Möre AIb:2 - urtima ting 1838-1847 (urtima ting var extrainkallade ting; detta var inget man gjorde för lägersmål/hor).
Mitt tips är att du hör med Arkiv Digital om de kan digitalisera de båda domböckerna 1848.
Mvh
Niclas
4022
« skrivet: 2011-12-07, 08:00 »
Järnvägspersonalen vid Älmhult (1930-talet). Behöver hjälp att identifiera personerna på bilden. Enligt bilagd lapp på baksidan nämns följande enstaka namn utan att det framgår vilka de är på bilden: Sunden, Hjälmström, Nilsén, Axel Pettersson, Sällberg, Magnus Johansson, Axel Nilsson Renemark.  Går det att via uniformerna identifiera vilka tjänster personerna hade vid SJ ?
4023
« skrivet: 2011-11-06, 19:53 »
Vid en check i dödboken fann jag följande intressanta notis som bekräftar Erik Andersson i Taxås och dessutom verifierar att hans hustru är Märta/Marta/Marit som nämns i Taxås:
Stenbrohult C:1 s 296, dödlängd 1722:
den 24 7bris
gudfruchtiga Änkian h. Marta i Taxås
varit gifft 1mo med Erik Anderßon ibidem 10 åhr
med hvilken hon af[lat] en dotter som lefver och en
son som är död 2do med Jon Håkenßon ibidem
i 4 och ett halfft åhr med hvilken hon aflat
1 son. varit änkia 46 åhr och lefvat be-
römbligen i stillhet och gudzfruchtan. hafft en
god hälsa doch ett par åhr af ålderdom och
qvaf varit något siuklig legat till sängz
3 Weckor átas 90 åhr
Stenbrohult AI:1,s 17; hfl ca 1690:
Taxås Millan Gårdh
enkian Marit
Barn
Måns
Inhyses Bryta
dito, s 42; hfl 1695:
S: Gårdh [=Taxås]
Enkian Maritt
Sohnen Månß
Inhyses Elin
**************
Marta (c1632-1722)
gift 1)med Erik Andersson, kronobonde i Taxås mellangård - död 1669/1670 (son t Anders Svensson ibidem)
barn:
Britta Eriksdotter (c1665-1740) gift med Sune Bengtsson i Skålshult
Måns (Eriksson) , levde 1695 i Taxås mellangård
gift 2) (1670/1671) med Jon Håkansson, kronobonde i Taxås mellangård åtm. 1671ff
4024
« skrivet: 2011-11-06, 14:01 »
Britta Samsingsdotter är dotter till bonden Samsing Torstensson (död 1651) ohh Kerstin Persdotter i Råshult Norregård. Samsing hittades död i sin ekestock (=båt) efter att ha varit försvunnen och skvallret i bygden gick att hustrun varit vållande till hans död, varefter det blev tingsrannsakan vid Virestad friherrskaps borgrätt 1651. Hustrun frikändes.
Erik i Taxås (gård nr 2) nämns i mtl 1643-69. Han är gift åtminstone på 1660-talet med en hustru Ingeborg/Märta om jag tolkat längderna rätt. I mtl 1643 och 1646 står han som ogift son till bonden Anders i Taxås (gård nr 2), varför torde ge att han heter Erik Andersson. År 1652 är Erik ännu ogift och nämns då som salpetersjudare. Gården han hela tiden bebor och senare står som brukare för är Taxås mellangård, under denna tid en kronogård. År 1642 nämns i rotelängden för Stenbrohult socken i samband med utskrivningen att brukarna på 1 mtl Taxås [mellangård] var: Anders Svensson 1/2(brukdel), Marcus Svensson (1/4 brukdel) och Ture Svensson (1/4 brukdel). Det är inte orimligt att antaga att dessa tre var bröder.
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-11-06 14:08)
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-11-06 19:18)
4025
« skrivet: 2011-11-06, 11:02 »
Tack för påpekanden Ola. Korrigerar i släkttavlan och för in de nya uppgifterna (kunde ej göra det ovan så jag kommer att lägga ut nya släkttavlor framöver i diskussionen). Med släkttavlor blir det en bätttre överblick och saknade eller felaktiga uppgifter kan upptäckas lättare.
***********************************************************************
Finns Sune Bengtssons hustru Britta Eriksdotters far Erik i Taxås belagd med patronymikon? Namnet Erik har följt denna släkt genom århundradena och är helt uppenbart ett lokalt namn som överlevt sedan åtminstone 1500-talet genom uppkallningsprincipen efter tidigare anförvanter. Jag har uppgifter ur domböckerna i början på 1650-talet om två systrar Karin Eriksdotter (gift med Per NN i Taxås) och Ingeborg Eriksdotter (gift med Per Ingemarsson) i Taxås. Min teori är att Britta Eriksdotters far är en son till endera av dessa. Dessa systrar har brodern Måns Eriksson i Nybygden (1651). Namnet Erik finns även knutet till gården Lindhult på 1500- och 1600-talet och via denna familj går även ett Erikspår över gränsen till Marestorp (Loshult sn). Går mer vaska fram ur källornas gömmor om Eriknamnets ursprung i Stenbrohult socken ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-11-06 11:22)
4026
« skrivet: 2011-11-05, 13:03 »
En sammanställning av de släktuppgifter vi ovan fått fram i denna givande diskussion: Obs! se dessa översiktliga släkttavlor som ett utkast för vidare forskning och påpeka gärna om jag missuppfattat något:  Store Sones släktgren jfr ovan: 
4027
« skrivet: 2011-11-03, 15:40 »
Ytterligare ett domboksmål (ifrån Allbo dombok 1737 5/10):  Bröderna: Ingemar Sunesson i Skålshult gift med Sissa Jonsdotter Erik (Sunesson) Bengt (sunesson)
4028
« skrivet: 2011-10-30, 13:24 »
Skålshult åter igen - följande syskonskara nämns i ett uppbud ifrån Allbo dombok 1746 och laga sommartinget den 2 juni i Alvestad: 
4029
« skrivet: 2011-10-07, 10:37 »
Denna bild visar delar av det muntra gäng som ställde upp Circus Lassaadolfi i Älmhult:  Kan någon tillföra ytterligare information, eller känner igen någon person ? Vad är känt om Kies dansorkester som onekligen var en del i etablissemanget ?
4030
« skrivet: 2011-09-30, 16:22 »
Känner någon till historien om Circus Lassaadolfi i Älmhult ? Det berättas att det var SJ-folk som bestämde sig att tillsammans sätta upp en circusföreställning och sedan tränade upp diverse konster som utfördes inför stor publik. Circusen uppträdde bland annat vid Sjöstugan på Hästudden vid Bökhult. Tiden anges svävande, omkring 1925 eller på 1930-talet. Någon som känner till denna historia och personerna som medverkade i denna muntra älmhultstillställning ?
4031
« skrivet: 2011-09-22, 08:46 »
Efterlyser berättelser och information om Stor-Johan (Theodor Johansson (1878-1958)), Älmhults populäre och originelle polis med ett stort hjärta.
Enligt osäker uppgift ska berättelserna om honom varit del i ett teaterspel (Eld i berget) för några år sedan ? Känner någon till detta och vilka som stod bakom det? Finns det i så fall inspelat åt eftervärlden ? Stor-Johan är en karaktärperson som borde lyftas fram och bli känd för dagens älmhultare då han är förknippad med så mycket munterhet och mänsklighet.
4032
« skrivet: 2011-09-10, 19:09 »
Hej Annika!
Vid 1862 års kommunalförordningar motsvarade landsbygdens kommuner geografiskt i regel socknen med samma namn. Därefter skedde en hel del förändringar som förvirrar.
Byn Älmhult med sitt geografiskt viktiga gästgiveri och den handel som uppstått kring denna plats fick då stambanan drogs år 1862 en järnvägsstation, vilket medförde att byn gick in i en expansiv epok med befolkningsökning och en stor koncentration människor som kom att bo relativt tätt kring stationsområdet. Detta i sin tur medförde att hälsoskydd och brandväsen måste utvecklas för att garantera säkerheten i samhället. Under 1880-talet kom därför Älmhult att få speciella lagstadgade skydd inom dessa områden, varför samhället fick status som municipalsamhälle. Detta ledde i sin tur att man kommunalt även fjärmade sig ifrån Stenbrohults kommunalstämmas beslutande organ och till slut ansöktes om att få bli en egen köping, vilket samhället Älmhult blev år 1901. Församlingsmässigt så tillhörde dock Älmhults samhälle Stenbrohults socken fram till 1905 då man fick en egen komminister (bosatt i gamla Prästgården vid Polisstationen - numera Katolska kyrkans lokal) och blev en kapellförsamling åt Stenbrohult. Ingen statskyrka eller kapell fanns att tillgå (i byn Älmhult fanns dock en missionskyrka men det är en annan historia). Gudstjänster hölls i olika lokaler, senare bland annat i Blohméskolan där ett andaktsrum inreddes. Under 1920-talet inkorporerades flera omkringliggande byar i Älmhults köping (se min kartbild i ett tidigare inlägg). Den stora befolkningsökningen och geografiska expansionen av Älmhults köping som skedde på 1920-talet gjorde att man planerade för att bygga en egen kyrka. År 1929 byggdes så till slut en kyrka i Älmhult på den mark som förr tillhört en av bondgårdarna i Klöxhult (tidigare i Pjätteryd socken). Denna stod färdig 1930 och har sin egen speciella historia, där inte allt gick riktigt rätt till på sina håll och kanter. Fram till 1941 var Älmhults församling annex till Stenbrohult men blev då ett eget pastorat.
Älmhults kommun
Älmhults kommun uppstod 1971 genom en sammanslagning av Älmhults köping,Stenbrohults kommun, Virestad kommun, Härlunda (som mellan 1952 och 1970 ingått i Almundsryds kommun (blev köping 1958 (namnändring till Ryds köping 1967-1970)) och Göteryds kommun (som 1952 uppstått som en storkommun genom att Pjätteryds kommun och Hallaryds kommun lagts in i Göteryds kommun).
Varför din släkting i Sveriges dödbok anges vara kyrkobokförd i Stenbrohult 1971 och mantalsskriven där 1974 är jag osäker på. Eneryda liksom byn Hörda tillhörde Virestad socken. Hur församlingarna skötts i modern tid är jag osäker på då flera präster har sin verksamhet i flera kyrkor samtidigt.
4033
« skrivet: 2011-09-10, 09:31 »
En militär karta ifrån omkring 1830 finns som visar hur trakten kring sjön Möckeln då såg ut. Märk att det klart framgår att det fanns en öppen vattenförbindelse söderut ifrån sjön Möckeln via ån som sedermera reducerades till ett häradsdike och dess södra förlängare Getabäck och vidare ner mot Drivån och Osbysjön. Älmhultssjön fanns då fortfarande kvar (den sista kvarvarande resten av denna Lillsjön sänktes så sent som på 1930/1940-talet). Idag har detta flöde delvis ändrats (dagvatten rinner idag ifrån IKEA-varuhusområdet/Gotthards(Stena)området mot sjön Möckelns södra del; området söder om viadukten rinner dock fortfarande söderut)  Min fråga är om någon känner till sänkningsarbetet kring sjön Möckeln och de därtill hörande sjöarna ? Likaså om de dikningsföretag som skett i södra Möckelnområdet in i moderm tid. Det vore intressant att få veta lite kring de diskussioner och de personer som var inblandade i detta jättelika projekt som utspelade sig med början på 1850-talet. Enligt vaga uppgifter ska det varit flera stridigheter och personer som aktivt verkade för olika särintressen. Mig veterligt finns ingen bok som beskriver detta i närmare detalj - rätta mig gärna om jag har fel.
4034
« skrivet: 2011-08-20, 10:46 »
Åkes födelsenotis 1883:  faddrarna höger uppslag i födelseboken:  Källa: Löddeköpinge CI:5 Ur husförhörslängden för Löddeköpinge perioden 1877-1891 höger uppslag; Löddeköpinge nr 6:  Källa: Löddeköpinge AI:8 s 55 Bilderna ifrån Arkiv digital.
4035
« skrivet: 2011-08-06, 21:16 »
De båda Sune som brukade Skålshult ihop hette bägge Sune Bengtsson. Den äldre Sune Bengtsson var gift med Ester/Estrid (vigda senast 1680; hon nämns vid namn 1683 i Skålshult (Stenbrohult LIa:1 s 101)) och den yngre Sune Bengtsson var gift med Britta Eriksdotter (ifrån Taxås). Att den äldre (eller store Sune som han även kallas någon enstaka gång) verkligen bär patronymikonet Bengtsson framgår dels i Stenbrohult LIa:1 s 264 (1707) den 1 Januarii Suhne Bäntsson i Skåhlshult den äldre 16 [öre] item 100 oblater och dels i Generalmönsterrulan för Kronobergs regemente där Sune Bengtsson 1686 står som ensam ansvarig brukare till Skålshult. Inget hindrar att de båda är bröder och söner till förre brukaren Bengt Truvedsson i Skålshult (levde 1676 - gift åtminstone senast 1654 med Ingeborg Ingemarsdotter). Namnet Sune bärs även av en bror till Bengt Truvedsson (Sune Truvedsson i Kvarnatorp (1654) - jfr ovan) och detta tyder på att namnet funnits i tidigare generationer. Tyvärr har jag ännu inte kunnat belägga Truved i Skålshults patronymikon (obs! att den Truved som nämns ovan i mtl 1671-76 ej är Bengt Truvedssons far utan en yngre namne!).
**********************************************************
Mantalslängdernas uppgifter för Skålshult perioden 1671-1746 (1718-45 saknas tyvärr alla mtl för Kronobergs län):
mtl 1671
1 Bengt och hust i Skålzhult Trufwedh i sgård 3 [--]
[Bengt i Skålßhult sexman i Stenbrohult sn 1671 - bomärke B ]
mtl 1672
1 Bengt hust: i Skållzhult, Tufue och hust sgård 4
[Bengt i Skålshult sexman 1672 [men ej året efter!]
mtl 1673
1 Skållzhult Bengt h: Trufuedh h: 4
mtl 1675
1 Skålshuult Bengt H: Truedh H: 4
mtl 1676
1 Skållzhult Bengt utgammal h: d: Sone 2 + 1(avkortad)
Truedh, hust: 2
mtl 1680
1 Skålßhålt Sonne Hust: 2
mtl 1681 - mtl brandskadad, Skålshult saknas
mtl 1685
Cavallerie 1/2 Skålshult Sone hust: d: Knuth 3
mtl 1686
Infanterie 1/2 Skålßhult Sune, h: d: Knut 3
mtl 1687
Infant: 1/2 skållßhult sune, hust: d: Sone 3
mtl 1688
Infanterie 1/2 Skållßhult Sone, hust: d: Sone 3
mtl 1689
Infanterie 1/2 Skållshult Sone, hust: d: Sone 3
mtl 1690
Infanterie 1/2 Skållßhult Sone,hust: d: Sone 3
mtl 1691
Infanterie 1/2 Skåhlshult Sone, hust: d: Sone 3
mtl 1692
Adels Phanan 1/2 Skåhlßhult Sone, hust: d: Sone 3
mtl 1693
1/2 Skålßhult Sune hust: Sune hust 4
mtl 1694
1/2 Skålshult Sone, hustrun 2
Sone hustrun 2
mtl 1695
1/2 Skålshult Sune h: Sune h: 4
mtl 1701
1/2 Skåhlshult Sone hust 1,1
Sone hust: p: Kierstin 1,1 + 1(tj.p.)
mtl 1702
1/2 Skåhlshult Sone hust: Sone hust 2,2
Piga Kirstin 1(tj.p.)
mtl 1703
(Skå)llshult Sone hust 1,1
Sone hust 1,1
mtl 1706
1/2 Skålßhult Sune h: sune h 2,2
mtl 1707
Skålßhult Sune hust 1,1
Sune hust 1,1
mtl 1715
1/2 Skålßhult Sune hust 1,1
Pig Karin -,1 [brukare!]
mtl 1717
1/2 Skålßhult dr: Bengt 1,- brukar
Enk: Bengta -1, tillsammans
Pig: Swenborg -,1 --
mtl 1746
Skålshult 1 Ingemar Suneßon 1,1
1 Trufwe Suneßon 1,1
**********************************************************
Uppenbarligen så eftersläpar mantalslängderna på 1690-talet ty inte förrän 1693-års längd nämns Sune (d.y.) vara gift. Jämfört med katekeslängdernas uppgifter så vet vi att Sune Bengtsson (den yngre) var gift med Britta (~Börta) Eriksdotter redan 1691 (och förmodligen är hon dne Börta som nämns ss fadder 1689 28/9 - jfr Ingegärds uppgift ovan).
Kat.l. 1691 [källa: Domkapitlet i Växjö FII:12 (1691-1694) Bild 304 / sid 593 (AID: v41168.b304.s593, NAD: SE/VALA/00507)]
Skålzhult
Bondhen Suhne
hust. Estre
Samma Gårdh
Bondhen Suhne
hust. Brijta
Inhyses Kirstin
- jfr även den odaterade längd som finns i Stenbrohults kyrkoarkiv (VaLA) [källa: Stenbrohult AI:1 (1690-1703) Bild 7 / sid 3 (AID: v19308.b7.s3, NAD: SE/VALA/00346)]:
] som förmodligen härör ifrån år 1690:
Skålshult
Bondhen Suhne hust. Estre
Barnen
Inhyses Bengta
Samma Gårdh
Bondhen Suhne
hust. Brijta
Inhyses Kirstin
4036
« skrivet: 2011-07-19, 20:39 »
Mycket trevlig och intressant information Bengt-Eric. Din anfader Eric Bengtsson är en person som bör få sin levnadsberättelse på pränt då han betytt mycket för bygden. Att Sällhult byggts av den gamla kyrkans timmer visste jag inte. Synd att Brännhultsgården med målningarna brann ned - det hade varit en kulturgärning att ha kunnat fotografiskt dokumentera dessa för eftervärlden. Vad jag vet så ska det i nya kyrkan finnas några brädmålningar bevarade ifrån Stenbrohults gamla kyrka. Kanske kan mer information finnas i Nils Månsson Mandelgrens samlingar i Lund om kyrkans interiör ? Johan Nilssons (Johan i Neragårn) forskning finns idag deponerat på Emigrantinstitutet i Växjö och där borde det extra material han forskat fram finnas. Han använde sig dock av samma källor som vi idag har till buds, framförallt kyrkböcker och domböcker. När det gäller huruvida Bengt Sunesson (c1694-1748) i Taxås var son till Sune Bengtsson ohh Britta Eriksdotter i Skålshult eller Sune ohh Estrid i Skålshult (jfr vad Ola skriver ovan) så bör vi beakta vad som framkommer i en bouppteckning ifrån 1772 efter dannemannen Bengt Jonsson i Skålshult. Denne BJ var gift med Kerstin Trufvedsdotter (dotter till Trufved Sunesson i Skålshult) och efterlämnade en dotter Ingeborg Bengtsdotter 2 1/2 år gammal å vilkens vägnar dess närmaste skyldemän var: Germund Jonsson i Värpeshult, Måns Jönsson i Bergön backagård och Sune Bengtsson i Sällhult västregård. Sistnämnda (född 1726 14/7) var son till Bengt Sunesson i Taxås. Trufved Sunesson avlider 1768, 71 år och anges född i Skålshult. Namnet tyder på att han är son till Sune Bengtsson (vars far bevisligen heter Bengt Truvedsson) och således kan vara bror till Bengt Sunesson i Taxås, vilket förklarar släktskapet i bouppteckningen 1772. Bengt Sunessons är förmodligen född år 1693 6/1 (ej 1694 alltså) och han är tvilling med Johanna Sunesdotter:  ******************************************************* Vad finns det mer för uppgifter om Eric Bengtssons farfars farfars far Bengt Truvedsson i Skålshult ? Han köper Skålshult av sina syskon 1654: Virestad friherrskaps dombok 1654, laga ting 15 mars; f 2v: [Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:18 (1654-1654) Bild 245 / sid 2 (AID: v49326.b245.s2, NAD: SE/GHA/90102)] Kom för retta Sune Trueßon i Quarnatorp å sine egne och fullmechtigh på tuenne sine syshonnes wegna håkon True sons i Reenahult och Böreta trueßdotter i Risakulla, huilka tillhopa hafua sålt dheras broder [color=0000ff]Bengt trueßon i Skålß
hult[/color] huar sin 1/8 aff Skålßhult och dherföre huardhera bekom met både för ättlöffue och annan åthalande rett 60:Dr SilfuerMt dheßföruthan sielff Arff effter sine föräldrar 1/8 så att han nu medh kiöp och Arff äger halfuan Skålßhultz gårdh. Tinghshiöteß ½ Skålßhult från dhem och dheras Jnn Vnder Bengt trußon hans hustru Jngebor Jngemarß dotter. Lagbuden effter lagh. I Skålshult nämns skattebonden Truved fram till 1642 (då han förskonades ifrån mantalsskatt på grund av stor fattigdom ålder och sjukdom). Då hela Skålshult tidigare ägdes av Blanting i Diö (se Allbo dombok 1604 12/9 f 22v) som var far till Esbjörn Blantingsson i Skålshult och den beryktade bössesmeden Nils Blantingsson i Diö så bör det troligen finnas något släktskap med dessa (eftersom jag inte kunnat hittat någon försäljning/köp av Skålshult så bör gården kommit i Truveds händer via arv). (Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-19 21:53)
4037
« skrivet: 2011-07-19, 19:30 »
I Archivum Smolandicum -Vexionensia som samlades av Sigfrid Lorentz Gahm Persson 1725-1794 nämns i band III nr 84 moteringar om Korsberga följande om Telanders bakgrund uppgifterna kommer ifrån T. själv:   Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-19 19:33
4038
« skrivet: 2011-07-19, 07:30 »
Hej Ingegärd! Det viktiga är att det blir rätt. Jag reagerade då Sven Månsson i Fållen Eneryda är mer jämnårig med Brita Svensdotter. I Smolandi Upsalienses del V, nr 1535, refereras uppgiften, som kommer ifrån Johan Telander själv, att hans mor Brita Svensdotter var ifrån Lindås men uppfödd i Kulla. Då hennes patronymikon ger att fadern hette Sven tillika med att Kulla är en mycket liten gård så ger detta att hennes far är Sven Jönsson i Lindås, som 1669 flyttar över till Kulla. I Virestad friherrskaps dombok 1669 finns följande mål: 1669-01-27 f 2:   1669-11-21 f 25v:  Bilderna ur Virestad friherrskaps dombok 1669 finns hos Arkiv Digital. Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-19 07:34 Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-19 08:32
4039
« skrivet: 2011-07-18, 08:03 »
Ingegärd, Britta Svensdotter är inte dotter till Sven Månsson i Fållen (Eneryda) [som för övrigt är bror till en min ana som gifter in sig med en vallonättling i Smörhöga, Skatelöv sn] - din informant (Göran Magnusson?) har rört ihop uppgifterna. Hennes far är däremot mycket troligt Sven Jönsson i Kulla som även innehade Lindås, bägge i Virestad socken (belägna i närheten av Eneryda). Återkommer om honom när jag har materialet framme.
4040
« skrivet: 2011-07-14, 20:35 »
Anders Persson i Eneryda norregård är född tvilling 27/2 1737 i Opparyd Gunnarås, V. Torsås sn (V. Torsås C:2 s 136). Han är son till Per Månsson ohh Anna Andersdotter i Gunnarås, vilket bevisas av moderns bouppteckning 1765 (Allbo FIIIa:3 sid 707). I fadern Per Månssons bouppteckning 1763 (Allbo FIIIb:2 sid 27) bodde Anders fortfarande i Gunnarås. Han vigdes 1764 27/5 i Virestad med Karin Olofsdotter i Eneryda ng och i modrens bouppteckning nämns han som bosatt i Eneryda norregård.
Anders Perssons föräldrar vigdes 24/4 1728 i V. Torsås - fadern Per Månsson angavs då komma ifrån Ry och modern Anna Andersdotter ifrån Gunnarås.
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-14 21:02)
4041
« skrivet: 2011-07-14, 07:44 »
Erik Bengtssons (1805-1886) mor Ingeborg Andersdotter är född 1771 i Eneryda norregård, Virestad sn som dotter til Anders Persson (f 1738/1739 enl. hfl - ovisst var han kom ifrån) ohh Karin Olofsdotter (f 1743 i Eneryda norregård som dtr t Olof Larsson ohh Gunnil Samsingsdotter). Bengt Eriksson och Ingeborg Andesrdotter har säkerligen vigts i Virestad kyrka 1792, men åren 1790-93 saknas tyvärr vigsellängden för Virestad.
Eriks mormor morfar Samsing Gudmundsson var bonde i Eneryda norregård (men kommen ifrån Skäggalösa, Skatelöv sn) och hans son Johan Samsingsson Telander studerade i Växjö skola 1708, sedan på gymnasiet där och vidare blev han student vid Uppsala universitet. Han var som gymnasist informator åt den unge Carl Linnaeus (~Carl von Linné) då denne skrevs in i Växjö skola. I Linnés biografiska anteckningar nämns att det var aga som var Telanders pedagogik och han var inget positivt minne hos Linné. Han blev sedermera kyrkoherde i Järstorp 1740 och prost över Östra härad. Se vidare P. Wilstadius Smolandi Upsalienses del V, nr 1535.
Ingegeärd du har väl Samsing Gudmundsson som anfader - har du mer information om honom och hans hustru ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-14 21:06)
4042
« skrivet: 2011-07-13, 13:47 »
aha, detta var intressant! Det är min egen släkt som Erik Bengtsson härstammar ifrån på sin farmors morfars sida. Germund Månssons bror Måns Månsson i Sånnaböke är min ana - en på sin tid mycket rik och känd lokal person som bedrev omfattande låneverksamhet och handel. Han och hans son Måns Månsson (d.y.) finns omnämnd i Linnés Nemesis Divina. Det finns en koppling till Sällhult i denna familj (vill minnas att det var via Måns och Germunds styvfar Anders Håkansson (död 1728-04-07), men behöver kolla upp detta i mina noteringar hemma). Dessa bröders mor är Karin Germundsdotter som avled 24/12 1726 - i hennes dödbiografi står följande:
´Hustru Karin Germundsdotter i Qwarnatorp warit 2 gånger gifft aflat 6 barn, om Henne är icke något serdeles att tala ell[e]r berömma, vthan att hon vpfödt skickelige barn i synnerhet 2 söner med förre mannen Hwilka ära de förnämste bönder i Sochnen. Hon låg siuk 5 weckor. Aetas 80 åhr
[begravd] den 28 Xbr.
- de synes alltså finnas en lång social tradition av förtroendemannaskap som alltså kan tänkas ha kommit via Kvarnatorpgrenen. Fadern till Germund Månsson är en i övrigt inte mycket känd Måns Tykesson i Kvarnatorp (möjligen på grund av sitt säregna patronymikon kommen ifrån Loshult sn) och dennes son i ett första gifte var Samuel Månsson i Kvarnatorp (c1639?-1734) som var gift med Märta Broderzonia.
4043
« skrivet: 2011-07-13, 11:13 »
Erik Bengtssons födelsenotis 1805 i Stenbrohult sockens födelselängd:  Märk att prästen gjort noteringen: Blef en mycket rik man, Kyrkovärd och Nämndeman skänkt 1000 Rdr till Fattigc[-assan], 500 Rdr till Kyrkan och haft sin hand med i alla församlingens göromål mer än 40 år, varit Kraftfull och Klok. Hur ser släkten ut kring föräldrarna Bengt Eriksson ohh Ingeborg Andersdotter i Brännhult? Har denna släkt ännu äldre sockenförtroendemannaanor än Erik Bengtsson ?
4044
« skrivet: 2011-07-13, 10:41 »
Släkten Erikssons medverkan och kulturhistoriska engagemang för Linnés Råshult är allmänt känt i Älmhult och redan 1867 ser man att stamfadern Erik Bengtsson nämns i ett Råshultsammanhang: 
4045
« skrivet: 2011-07-13, 10:33 »
Eriksson i Sählhult (~Sällhult)
Stamfadern Erik Bengtsson (1805-1886) ägde gårdar i Sällhult och Brännhult. Han var nämndeman och kommunal förtroendeman i Stenbrohult socken. En av de lokala mäktiga männen som medverkade till municipalsamhället Elmhults uppkomst och fick en gata uppkallad efter sig i stationssamhället (Älmhult), nämligen Eriksgatan. Vad är mer känt om honom ?
Känner någon till hans bakgrund ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-07-13 11:15)
4046
« skrivet: 2011-06-18, 11:19 »
Den för småländsk hembygdsforskning betydelsefulle och enormt kunnige lektorn Ludvig Larsson (1860-1933) i Växjö var född i Färingtofta den 16 februari 1860. Hans föräldrar är nämndemannen Pål Larsson och Botild Olsdotter. Finns det mer uppgifter hans förfäder? Är Ludvig Larsson omnämnd i Ragnar Odhnoffs utredningar och i så fall hur hittar man honom i dessa ?
4047
« skrivet: 2011-05-30, 21:18 »
Usch, detta var bedrövligt . KGF:s tolkning av Hovmantorp visar sig vara extremt dåligt.
I ovanstående dopnotis som refereras står (Hovmantorp C:4 s 368):
13) den 1 Aug. Christnades hemma Tohres barn i Gydingzmåhla nembligen
2ne Goßar wid nampn Gumme och anders Test:
Pehr Larßon i Gydingzmåhla Jonas i FagerEke h:
Annicka i Gydingzmåhla hust: Ingebor i FagerEke.
[faddern är min ana hustru Annika Nilsdotter (gift med nämndeman Per Larsson som också är fadder) - detta är alltså ett villospår i diskussionen ovan!]
4048
« skrivet: 2011-05-29, 11:19 »
Diskussion kring gamla bilder på Älmhultsmiljöer har startats här. Förhoppningsvis kan några äldre fotografiska älmhultsbyggnader och även människor på bilderna identifieras genom att ha en öppen diskussion genom denna webbpublicering.
4049
« skrivet: 2011-05-14, 13:28 »
Sven-Eric, kolla Åseda kyrkoräkenskaper (Åseda LIb:1 (1688-1729) och LIb:2 (1730-1789)) så hittar du uppgifterna.
4050
« skrivet: 2011-05-04, 20:14 »
19) den 6 maji dödde inhyseshionet uti Prästgårdens nya torp, Hans Amundz-
sohn, född i Calmare lähn, warit mäst herre tiänare i sin
dar, hitkommen från nydala, född sig här mäst med snickande,
död af lungsot, wid 60 år, begrofs den 9.
4052
« skrivet: 2011-04-24, 19:38 »
Hej Sten mfl! Notisen om att skogvaktaren Jonas Pettersson var ifrån Värmland är mycket intressant och ny för mig. Detta framkommer inte i hans dödsnotis 1800 (Tegnaby CI:1 s 83) utan i hans sons dödnotis 1823:  Källa: Tegnaby CI:2 sid. 294 Kan han ha kommit till Åryd järnbruk (Hemmesjö sn) med sina föräldrar? Vilka kan hans föräldrar i så fall vara (en Peter med kontakter till Åryd järnbruk?)? Dessa flyttningsmönster bland bruksfamiljerna är intressanta att få fram via sekundära källor då det inte finns några flyttningslängder som kan kasta ljus på 1700-talets arbetsvandringar. Går det att få fram vilka värmländska bruk som haft arbetsutbyte med Åryd järnbruk ? När det gäller Britta Johansdotter så ska hon vara av Lennartsläkten (stamfar är hammarsmeden Lennart Larsson vid bl a Åryd järnbruk, Hemmesjö sn som levde under 1600-talet - möjligen är denne son av hammarsmeden Lars vid Åryd järnbruk vilken kan vara densamme som vallonen Laurent Godet (Lennart har nämligen en son Johan Godag som blir borgare i Växjö). Har ej mina anteckningar om henne tillgängliga nu och ber att få återkomma.
4053
« skrivet: 2011-04-02, 21:14 »
Ovannämnda Bo Bengtsson som senare blev arrendator på Möckelsnäs bodde tidigare i Tjurkö (Agunnaryd sn) där fadern Bengt Nilsson brukade. På grund av namnet Bos sällsynthet under 1600-talet i trakten och kopplingen till Agunnaryd, tillika med att Bos hustru hette Märta så bör denna notis ifrån 1676 gälla honom och hans hustru:
Sunnerbo dombok 1676 , extra ordinarie tinget 16-17 februari i Nygård, Ryssby socken, s 29:
[källa: [color=119911]ARKIV DIGITAL[/color] Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:35 (1672-1676) Bild 3260 / sid 29]
[i höger kant förmeent lön- /skeläger ]
Wedh samma tillfälle instälte sigh åter för Rätten Ländzmannen Zachris
Krååk, och anklagade Per Zachrißon i Wedåsa, som skulle han beskylt
Märta Olufzdotter i Stahult hafwa gått i sängh och Säthe med sin dräng
Boo Bengtzson i Stahult Frälße, förmenandes om han Per Zachrißon
sådant intet gitter fulltyga, han då må för sådant sitt om dhem bägge uth-
komne rychte lagligen plichta. Honom till swars framstegh Per Za-
chrißon intet neekandes med mindre han sådan beskyllning dhem påbördat,
och till större sanningens ährhållande så wara passerat producerade han wit-
nen, nemligen Joen månßon i Stahult, Per Joenßon i samma gård, och
Jöns Joenßon i kiurcke, och enähr Rätten dhem edeligen wille exami-
nera, bekiände Boo Bengtzson frijwilleligen sigh gått i sängh med be.te Märta,
doch nekade sigh hafft med henne något kiötzligit umgiänge, hwilcket re-
mitterades till Häradz Nämbd, dem effter Lagh och dommare Reglorna wäria
eller fälla, som och efter sakens nogha pondererande intet kunde befrija dem
för föröfwat kiötzligit umgiänge, hwilcket styrckte Nämbden uthi deeras
weeningh, att han gått till henne och lagt sigh iteratis vicibus, som aff
wittnens sammanstämmande bekiännelser ährhöltz, altså dömbdes drän-
gen att bötha 20. och hon 10. marker såsom han hoona ächta wille i kraft
aff det 3. cap. Giftmb. LL § 1.
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-04-03 09:25)
4054
« skrivet: 2011-03-27, 22:46 »
den 5 April låto befallningz Man Per Axelson
i Askenäs döpa sin Son wijd N. Axell
[mansfaddrar till vänster:]
Gudmund i Yttrgården
Niclas i Askenäs
[kvinnofaddrar till höger:]
Wälb: Jungfr. Hedwig på
Askenäs p. Ingrid ibidem
4055
« skrivet: 2011-03-21, 16:12 »
Hej Rune!
Gästgivaregården i Elmhult kan inte ha flyttats permanent till Loshult eftersom den var aktiv åtminstone ifrån 1840-talet och framåt.
4056
« skrivet: 2011-03-21, 14:05 »
Hej Ola mfl!
Har nu studerat plankartorna som finns för kvarteret Transformatorn (passande namn för en tomt med elektrisk anläggning!) ifrån 1943 (Sydsvenska Kraftaktiebolaget hade uppgjort en byggnadskarta redan den 16 aug. 1941 på området; bygglov ansöktes 1943-04-10) och kan instämma i det du skriver. Det synes som om den gamla gårdstomtens placering mer exakt låg mellan dagens Eon-tomts östra gräns och tennisbanan (den nordersta). Denna slutsats gör jag utifrån att den urgamla Älmhult-Eskyavägen väldigt detaljerat ritats ut på plankartan med sin sträckning och böjning tvärs över transformatortomten. Vid jämförelse med kartan ifrån 1882 och 1824 framgår läget betydligt bättre. Detta är glädjande till viss del, eftersom eventuella arkeologiska lämningar möjligen inte har förstörts helt och hållet då de inte befunnit sig inne på det som idag är själva transformatorområdet. Frågan är hur mycket anläggningsarbeten som gjordes då tennisbanan byggdes och om kulturlagren då helt söndergrävdes? En studie på plats måste göras.
Vet någon när Älmhult fick gästgiveriprivilegier ? Tyvärr är länsstyrelsens äldsta arkiv för Kronobergs län förstört i eld på 1740-talet. Det borde finnas noteringar i Kammararkivet (i Riksarkivet, Sthlm) om när privilegierna utfärdades för Älmhult (~Elmhult).
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-21 15:23)
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-21 16:08)
4057
« skrivet: 2011-03-18, 13:20 »
Hej Ola, det stämmer som du säger om hemmansklyvningskartan 1882 och dess nordpil, den löper med järnvägen och är inte korrekt som nord-sydvisare. Ekonomiska kartan ifrån 1949 och aktuellt område:  Jämför de utmarkerade äldre igenväxta vägarna (stigar 1949?) öster om tennisbanan med kartan ifrån 1882.
4058
« skrivet: 2011-03-18, 12:40 »
Det finns en karta ifrån 1882 som visar samma område, men nu har det skett en viss uppodling: 07-STE-27  märk nord-syd-riktningen på kartan:  - kan området verkligen vara där EON ligger idag? Det tycks enligt mig ligga mer nordöst i terrängen, närmare bestämt strax nordöst vid den gamla nordersta tennisbanan Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 13:03
4059
« skrivet: 2011-03-18, 09:22 »
Hej Ola. Det är precis som du skriver, att det behövs fixpunkter för att kunna jämföra de äldre skifteskartorna och dess information med moderna kartor. Problemet är att avstånden inte alltid är korrekt uppritade, av olika anledningar, utan behöver justeras via fixpunkter. I fallet med enskifteskartan 1824-25 och den gamla gårdstomtens läge så är jag rätt konfunderad. I Riksantikvarieämbetets fornsök har man köpt Erik Andereks uppgifter om läget, vilket utgår ifrån enskifteskartans numrering och den skala som då var utsatt på denna - platsen skulle då ungefärligt bli transformatorstationens läge, dvs Sydkrafts och numera Eons lokalisering invid Haganäsparken. Anderek som var produktiv publicerade en artikel i Stenbrohult och forntid och nutid del 5 om fornfynd i Älmhultsområdet efter en inventering han gjorde tillsammans med S. Lindblad 1939-40. Det är dessa uppgifter som är grund till Riksantikvarieämbetets i fornsök. I boken Bidrag till Älmhults historia del 1 s 14 skriver Anderek om en tradition som skulle bevisa enskiftesuppgiften att den gamla gårdstomten legat vid transformatorstationen nuv. Eons byggnad, men han begår ett kardinalfel eftersom han använder ett cirkelresonemang, ty denna oprecisa tradition är enskifteskartans uppgift i sig. Här gäller att vara på sin vakt mot vad Anderek skriver, han far inte alltid med korrekta uppgifter som jag ovan nämnt. Anderek var dessutom inflyttad ifrån Kolborshult i Pjätteryd socken och hade ingen egen uppväxt i det gamla bysamhället i Älmhult där äldre hemmansbrukare kunde förmedlat uppgifter till honom. Det jag reagerar på är enskifteskartans markering av en vattensamling på nr 127, vid littera A på kartan ovan i området sydväst om den gamla gårdstomten. Denna utmarkerade vattensamling på enskifteskartan finns på alla tre exemplaren! förknippar jag med det vi infödda älmhultsbor kallar Kärret, ett vattensjukt område där barnen i byn åkte skridskor detta berättat av både min farmor och pappa som växt upp på Cronasgården; Kärret som vattensamling har alltså existerat redan omkring 1900; på 1960-talets slut eller i början av 1970-talet gjorde kommunen om området med broar och bänkar till ett mer parkliknande område. Kärret ligger söder om transformatorstationen/Eons byggnader. Denna fixpunkt skulle då påvisa att den gamla gårdstomten istället ligger nordöst om tennisbanorna i Haganäsparken. Några kommentarer till detta? Det borde vara en relativt enkel sak att inventera området nordöst om transformatorn för att se om det där finns husgrunder. Del av 1824-25-års karta:  Kärrets läge på karta 2011:  En annan fråga är när den gamla gårdtomten existerade ? Redan i slutet av 1600-talet fanns flera gårdsbruk i Elmhults by och gästgiveriprivilegierna var utställda. Detta torde ge att byn redan på 1600-talets slut låg vid landsvägen söder-norr, dagens Södra Esplanaden. Varför flyttades gården ifrån Haganäsparken? Rör det sig om en medel- eller forntida gårdstomt? I Haganäsparkens mellersta del finns en lokaliserad treuddsgrav ifrån järnåldern och även konstaterade fornåkrar har Riksantikvarieämbetet markerat ut - så området har varit befolkat tidigt. Är gamle gårds tomt en år 1825 levande muntlig reminiscens ifrån Älmhults forntid? Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 10:18 Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-18 12:10
4060
« skrivet: 2011-03-17, 19:52 »
Fråga till ovanstående inlägg:
*Kan den gamla gårdstomtens läge för Elmhult bestämmas mer exakt på en modern karta?
4061
« skrivet: 2011-03-17, 19:49 »
Av kartbeskrivningen till enskiftet som förrättades 1824-25 framgår den intressanta noteringen att gamle gårds tomt har nummer 7 och detta är alltså Elmhultsgårdens ursprungliga läge. Likaså nämns i beskrivningen om att gamla gårds åkrar har nr 4,5 och 6. På kartan ser man att denna gamla gårdstomt låg, österut ifrån 1824 års bylokalisering, i det som nu är Haganäsparken:   Området borde undersökas närmre för att bestämma byns exakta läge och även de fornminnen som bör finnas i det angränsande området. Älmhultsgårdarnas historia är inte skriven eller utredd. Det som står i Erik Andereks bok Bidrag till Älmhults historia del 1 om ägarna och gårdarnas öde på 1800-talet efter enskiftet är inte korrekt och har lurat mången historieintresserad älmhultsbo. Anderek gjorde ett mycket bra arbete, men han tecknade även en hel del förhastade slutsatser som var totalt felaktiga. I hans bok kastar han bland annat om Johan Nilssons och Sven Olssons ägor och gårdarnas öden. Den sistnämndas ägor och gårdstomt är den som sedermera i början av 1850-talet ägs av fd kronofogden Carl Gustaf Crona och därefter dennes son bataljonsveterinär Axel Crona, den s.k. Cronasgården som även senare benämnts Nicklagården. Denna gård är den enda kvarvarande av de ursprungliga i gästgiveribyn och dess husstomme är byggd i början av 1800-talet vilket framkom vid renovering i slutet av 1980-talet då samdaterade tidsdokument i isoleringen avslöjade detta. Till det yttre är huset ombyggt på 1850-talet. Erfarenhet av Andereks uppgifter och dess källvärde gör att den som vill veta hur det egentligen var måste gå till originalkällorna för att få veta fakta.
4062
« skrivet: 2011-03-17, 18:34 »
Älmhult har en intressant historia och den borde bli närmre belyst. Det finns flera frågetecken som borde utredas, bland annat den ursprungliga gårdens läge. En ingång till detta är den äldsta kartan som uppgjordes vid enskiftet i början av 1800-talet. Vid studie av enskifteskartan på Elmhults by som uppmättes 1824 delarna fördelade och klara den 1 oktober 1825; delningen fastställd vid Allbo häradsrätts vinterting i Alfvestad 1-4 mars 1826 §1 och §8 nämns följande hemmansbrukare: A: Frosten Bengtsson, ägare af 1/4 del i Hemmanet B: Mattias Jacobsson ägare af 1/4 del i Hemmanet C. Johan Nilsson, ägare af 1/4 del i Hemmanet D: Swen Olsson ägare af 1/4 del i Hemmanet - dessas gårdar låg på följande vis norrifrån och söderut längs med nuvarande Södra Esplanaden [tomterna har nr 57 på kartan]: Johan Nilssons på vänster sida av landsvägen sett norrut; norr om nuvarande viadukt Hallandsvägen, fd gamla Nygatans sträckning Sven Olssons på vänster sida av landsvägen sett norrut; husläget finns ännu kvar - det stora gula huset vid viaduktens möte med S. Esplanaden Mattias Jacobsson på vänster sida av landsvägen sett norrut; gamla prästgården, läge på backen där polisstationen ligger Frosten Bengtsson på höger sida av landsvägen sett norrut; den senare kallade Elmiersgården, läget nuvarande servicehuset Nicklagården  - nr 148 och 149 är Nicklabacken som i enskifteskartan benämns Plåtabacken efter den händelse som utspelades här 1676 då gränsallmogen russlade med kungens plåtar, jfr Loshultskuppen Kartan med ägolittera ser ut som följer här redovisas alla de tre kartexemplaren som uppgjordes: Kartan i bykistan numera i Älmhults kommunarkiv:  Kartan i lantmäterimyndighetens arkiv dvs lokala Växjökontorets exemplar; idag depålagd någonstans i Sverige:  Kartan i lantmäteristyrelsens arkiv dvs centrala Stockholmskontorets exemplar - sedermera utlokaliserat till Gävle, där kartan ska vara arkiverad: 
4063
« skrivet: 2011-03-12, 09:44 »
Någon som forskat om Per Sunesson (c1666?-1763) i Appelhult ohh Bengta Ingemarsdotter (c1686-1755) ?
Vet ej vilka deras föräldrar var. Deras son Sune Persson (död 1770) är min mormors farfars morfars far och han var ingift i en välbärgad släkt ifrån Åbogen, där hans svärmor i sin tur var dotter av den i södra Småland på sin tid kände Måns Månsson (c1676-1744) i Sånnaböke, som var en mycket driftig person som bedrev handel och låneverksamhet vilket gjorde honom mycket rik. Misstänker att Appelhultgrenen kanske kan vara en sidoavknoppning av den s.k. väljesläkten med släktförbindelser till fogden Jon Månsson i östra Välje (svärfar till Cavalliussläktens stamfar Erengisle Olofsson på Sunnanvik). Vet någon mer om Appelhultfamiljen ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-03-12 16:10)
4064
« skrivet: 2011-03-05, 11:30 »
Då inläggen under Stenbrohult här på Anbytarforum nu är uppe i 295 och det kan vara svårt att följa en enskild diskussion har jag skapat en forskningsdiskussion på Arkivguidens forum om klockarsläkten Lagerblad ifrån Stenbrohult socken.
4065
« skrivet: 2011-02-16, 11:54 »
Olof Ernst Olofsson (18770404-393), född 4/4 1877 i Källs-Nöbbelöv sn, kyrkskrivs ss avliden 24/8 1949 i Oxie församling (Malmöhus län), han är då skriven å socknen och ogift.
Han återfinns inte såsom inflyttad till Älmhults kappellförsamling (annex till Stenbrohult) i dess inflyttningsbok 1916-18. Varifrån kommer uppgiften att han flyttad till Älmhults kappelförsamling ?
Har han arbetat där så har han i alla fall inte skrivit sig i församlingen.
4066
« skrivet: 2011-02-15, 07:54 »
Ulf, ett litet påpekande i all vänlighet. Du anger att Kirstin Samuelsdotter dog 18-11-1742 Nöbbelöv/Skatelöv. Byn Nöbbeled ligger i Vederslöv socken. En utgård som avstyckats till denna by är det mer berömda Sjöabol som i vardagslag sedan gammalt kallats Snugge (Kristina Nilssons födelsehem (hon skrev sig själv egentligen ss Christine Nilsson)), och vilket sistnämnda namn nu även blivit det officiella på kartan.
4067
« skrivet: 2011-02-06, 18:09 »
Har någon forskat om Bo Bengtsson (levde 1717) som var arrendator av Möckelsnäs säteri ?
Hans hustru hette Märta och de hade åtminstone barnen:
Ingeborg Bosdotter (c1695-1741) gift med gästgivaren i Elmhult Anders Jonsson (c1693-1742)
Nils Bosson (1673-1742) - bonde bl ai Slätthult (gift 2 ggr)
Botel Bengtsdotter (gift med Bengt Ingemarsson i Jonsboda, Vittaryd sn (Sunnerbo h:d)(1681- ?), bror till kyrkoherde Nicolaus Linnaeus i Stenbrohult- Botel och Bengt hade tio barn: Ingeborg, Ingemar, Ingemar, Ingrid, Ingier, Carl, Bengt, Märta, Sven och Margreta )
fanns fler barn? När och var avled Bo Bengtsson och hans hustru Märta ?
Enligt mina noteringar ur Allbo och Virestad friherrskaps domböcker är Bo Bengtsson son av arrendatorn Bengt Nilsson som i sin tur är son av arrendatorn Nils Knutsson, bägge på Möckelsnäs. Släkten har även haft koppling till Tjurkö i Agunnaryd sn (utstickande halvö i norra delen av sjön Möckeln).
Då namnet Bo är mycket ovanligt i Stenbrohultstrakten undrar jag varifrån detta kommer ? Fanns det någon frälseman i Agunnaryd eller Stenbrohult som via klientförhållande kan ha givit upphov till namnet ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-02-06 19:28)
4068
« skrivet: 2011-01-29, 11:21 »
Hishultsforskare som har bra koll på 1600-talet! I Hishult och på Sjöboholm bodde Jörgen Galde som 1649 gifte sig med Gertrud Grip [Gyllengrip]. En fråga som berör dessa finns under Gyllengrip.
4069
« skrivet: 2011-01-28, 12:04 »
Bengt Nilsson (svarte Bengt) i Skärsmo
Denne person påstods i traditionsstoffet ha räddat Gustaf II Adolf till livet under krigståget i Polen. I ett brev daterat vid Dirschau (sydväst om Danzig) får han i en kunglig donation gården Skärsmo. Detta brev konfirmeras senare av de svenska myndigheterna 1635 (24 november).
Enligt Josef Rosengrens Ny Smålands beskrifning (Norrvidinge härad och Anebo socken; kulturgeografiska texter publicerade av Smålandspostens tryckeri och utgivna som spridda bilagor till intresserade tidningsprenumeranter; sedermera sammanställda i bokform) nämner denne:
Å hemmanet Skärsmo, som då var rusthåll, bodde enligt sägnen i början af 1600-talet en soldat eller ryttare vid namn Bengt Svart (vanligen kallad Svarte Bengt). Denne deltog i 30-åriga kriget och kom en gång i tillfälle att rädda konungen ur en öfverhängande lifsfara. Konungen som ville belöna honom för denna bragd, gaf honom då rätt att själf begära sin ersättning, och svarte Bengt anhöll då om att få sitt rusthåll Skärsmo. Konungen biföll denna begäran och tillade: Du skall väl också hafva en gård till att föda din häst samt gaf honom även det närbelägna Skärshult. Svarte Bengt avancerade sedermera till officer och blef gift med en tysk grevinna, hvilken dock öfvergaf honom och återvände till Tyskland då hon sett hans gård. Svarte Bengt dog barnlös. Det berättas att han gömt sin lösa egendom i jorden. Den ahr dock ej återfunnits.
Nu är inte denna sägen med sanningen överensstämmande i alla detaljer, men faktum är att Bengt Nilsson i Skärshult faktiskt erhöll en donation av kungen under krigsåren i Polen - vilket i sig talar för att han utfört något som ansågs meriterande och värd en belöning. Bengt Nilsson kan inte någonsin beläggas ha burit tillnamnet Svart, som i övrigt förekommer på bönder i trakten (som en reminiscens av bondesläkten Svart finns det en Svartagård i Örs by (Ör sn), Svartagården i Lekaryd sn och en Svartagård i Sånnestorp by (Ör sn)). Bengt Nilsson dog ej heller barnlös. Han var gift flera gånger, och var en kvinnokarl vilket framkommer i domböckerna, med flera barn i kullarna. En hans hustru var Elsa Maria som han blev skiljd ifrån av Växjö domkapitel (se Växjö domkapitels arkiv (VALA) DVII:1 [Bötesboken], s 329 (år 1642 den 17 aug.). Hon hette enligt mantalslängden i början av 1640-talet Malin(!) Johansdotter (nämnd ss Bengts hustru 1640, 1642). Kan hon vara upphov till sägnen om grevinnan ? Med tanke på Bengt Nilssons koppling till Smålands ryttare och en hans kollega Michel Ubbesson i Aneboda mm så undrar jag om denna hans (andra?) hustru kan ha varit en i Elgenstiernas SAÄ ej omnämnd dotter till officeren Johan Nieroth och hans fru Agneta Schultz till Brusarp (Nöttja sn) i Sunnerbo härad ? En son till nämnda par var Svickert Nieroth vars barn adlades Gyllennieroth och som bebodde Askenäs i Göteryd sn. En son till Bengt Nilsson var ryttaren Fredrik Bengtsson som bl a var bosatt i Göteryd och Traryd socknar i Sunnerbo härad.
I anslutning till ovanstående är nu min fråga om någon forskat kring Bengt Nilssons ättlingar ? Förekommer namnet Agneta bland dessa och finns namnet Agneta bland flickor i Anebodatrakten under 1600-talets slut och 1700-talets början ?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-28 12:06)
(Meddelandet ändrat av Niclas 2011-01-28 16:42)
4070
« skrivet: 2011-01-22, 16:20 »
Raimo, soldaten Johannes Hylt var gift 1:o. m. Ingierd Johansdotter och hade dottern Johanna född 17/6 1851 i Stubbeboda, Femsjö sn (Jönköpings län), döpt 17/6 (källa: Femsjö C:4 s 66-67)
Ps. Jag ber anbytarvärden lyfta över dessa inlägg till
Anbytarforum » Landskap » Småland » Socknar » Långaryd Ds.
4071
« skrivet: 2011-01-22, 11:33 »
Hej Raimo!
Familjen bor 1880 i Elmhult, Långaryd scoekn (Jönköpings län):
Johan Hylt, f. 1827 i Färgaryd Hallands län, Hemmansägare Soldat f.d.
Johanna Bengtsdotter, f. 1843 i Färgaryd Hallands län
Barn:
Johannes Oscar, f. 1869 i Långaryd Jönköpings län
Anders, f. 1871 i Långaryd Jönköpings län
Josefina, f. 1874 i Långaryd Jönköpings län
Lisa, f. 1876 i Långaryd Jönköpings län
Christina, f. 1878 i Långaryd Jönköpings län
Johanna, f. 1851 i Femsjö Hallands län
4072
« skrivet: 2011-01-22, 10:22 »
Raimo, har du mer information. Födelsedatum och barn till nämnde Johannes Hult. Hittar ingen lämplig i Älmhult, Stenbrohult sn (Kronobergs län).
4073
« skrivet: 2011-01-21, 22:09 »
Hej Raimo!! Är det verkligen i Elmhult (dvs dagens samhälle Älmhult) i Stenbrohult socken du menar?
I Stenbrohult socken eller i dess grannförsamlingar finns nämligen ingen gård Bexet.
Mvh
Niclas
4074
« skrivet: 2011-01-21, 08:37 »
Ett kort på järnvägspersonalen vid Elmhults station taget på 1880-talet:  fr.v. stående: stationskarl N. Larsson, stationskarl Hans Selander, Ola Månsson, stationskarl S. Ohlsson, stationskarl J.P. Johansson , stationskarl K. Nordahl, stationskarl T. Ljungblom och nattvakten Nils Månsson*. fr.v. sittande: Bokhållare Holmberg, stinsen och stationschefen Lilliedahl, stationsskrivare Been och Ljungberg. I förgrunden ligger den trogna nattvakten (hunden!) Nero. *************************************** Anmärkningar: *stationskarl J.P. Johansson - är stationskarlen Johannes-Petter Johansson (1854-1907), min morfars far. Gift med Ida Pettersson (1859-1900) ifrån Blädinge, innan giftermålet piga hos stinsen i Elmhult. Namnen på personalen har Johannes-Petter skrivit på baksidan av ett kort som idag finns hos min mammas kusinbarn i Nässjö. *stationskarl N. Larsson är Nils Larsson gift med Eva Petersdotter, syster till ovannämnde Ida gift med J.P. Johansson på kortet. Nils ooch eva är föräldrar till sedermera lokföraren Lars Alexander Sander i Elmhult. *nattvakten Nils Månsson anges även heta Anders enligt notering på ett annat kort som finns bevarat. Vad hette denne egentligen ? ************************ Önskar få dessa personer identifierade med biografi och levnadsdata.
4075
« skrivet: 2011-01-16, 12:58 »
I Hornaryds kyrkoräkenskaper nämns 1693 att Jon Erikson från Möre och Kläckeberga Sn förärat 8 öre [Hornaryd LIb:1 s 18]
Är mer känt om denne Jon Eriksson i Kläckeberga ? Kan han ha sina rötter i Hornaryd socken, Kronobergs län ?
4076
« skrivet: 2011-01-15, 21:35 »
Hej Ola mfl! Häradsdicket mellan Sunnerbo och Allbo härad är den ovannämnda krokiga linjen i väster precis som du antagit. Den är numera kulverterad, bla under Bäckgatan som fått sitt namn efter denna gamla skiljegräns mellan Elmhults och Klöxhults ägor. Älmhults sjö är numera sänkt och försvunnen. Långt tillbaka i tid, när denna bäck var en å och betydligt större, har det gått att med båt ta sig ifrån Möckeln ned via detta vattendrag och vidare med Drivån till Osbysjön, och därefter via Helge å ned till kusten. Det är via denna naturliga färdled ifrån Östersjön till Möckeln som människor söderifrån sökt sig till området. Här är åns nordligaste del (mellan Bökhult och Gemöns ägor) markerad på kartan som uppgjordes 1844 i undersökningen inför den planerade sjösänkningen av Möckeln:  Källa: Lantmäterimyndighetens arkiv (Växjökontoret) 07-SUH-S5, kartdel 6
4077
« skrivet: 2011-01-07, 09:33 »
Fredrik så här läser jag notisen:
Rogberga C:2 s 105, dödlängd 1741:
den 19 Januarii Begrofs Wimerkrants barn
ifrån Wästerwik som natten emellan den
11 och 12 ejusdem af wånda wåda förqwafdes
Lägger in den under släkter: Wimmercrantz - det är ju en intressant släkt med zigenska rötter som blir högst borgerlig och på två generationer avancerar stort rent socialt sett. Vem denne Wimmercrantz i Västervik är känner jag inte till men han borde tillhöra Vimmerbyfamiljen.
4078
« skrivet: 2010-12-25, 13:41 »
Fanns det en borgmästare i Eksjö på 1600-talet som hette Johan Michelsson ? I Östra härads dombok nämns om dennes besök hos en faster, änkan hustru Gertrud. Min fråga grundar sig i att det under 1600-talet även fanns en borgmästare i Växjö (+ samtidigt verksam som sådan i Karlshamn!) vid namn Johan Michelsson som adlades Svan. Kan Eksjö vara en felskrivning i Göta hovrätts renovationsdombok och att det istället ska stå Växjö?
(Meddelandet ändrat av Niclas 2010-12-25 22:45)
4079
« skrivet: 2010-12-22, 08:07 »
Älmhults köping karta ritad av Staffan Wennerberg 1923, med kompletteringar av S. Arnold Svensson 1945:  Älmhults stadsplan på 1920-talet med kvartersnamnen dessa står ofta som bostadsplats i t ex födelselängden:  text till kvartersplanen:  många av kvartersnamnen, Axel, Olivia, Jakob, Oskar, Sofia, Niklas etc är namn som kommer ifrån mina egna släktingar - namngivningen har sin upprinnele ifrån bataljonsveterinären Axel Crona 1838-1906 och hans bäste vän Nils Niklasson 1848-1929 Älmhults siste gästgivare som ägde stora delar av markerna som blev Älmhults tätort i slutet av 1800- och början av 1900-talet. Hoppas någon kan ha nytta av dessa kartor.
4080
« skrivet: 2010-11-01, 15:11 »
På annat ställe i Anbytarforum har följande tidningsnotis noterats:
I Östergötlands veckoblad 1888-02-10, s. 3:
Tattarne fördrifvas. Från V. Karaby skrifves till Skåne-Halland: De s. k. tattarne, afkomlingar af en zigenarras, som under slutet af förra århundradet nedslog sig här och sedermera blandats upp med allt möjligt slödder från andra orter, hvilka under lång tid föröfvat stölder och brott i granskapen, hålla nu på att utrotas. De gamla, ruckliga husen inne i byn uppköpas det ena efter det andra, dels af kyrkoherde Palm, dels af sockenmännen, på det de skola blifva af med det farliga grannskapet.
För cirka 30 à 40 år sedan voro tattarne här så farliga, att ingen vågade sig genom byn nattetid och knappt nog vid dagsljus; dessa brottslingar föröfvade talrika stölder i grannbyarne, ofta anlade de mordbrand, och flere mord kunna också skrifvas på deras räkning.
En af deras verksammaste tuktomästare var då länsman Hammar, hvilken, som det berättas, flere gånger förklädd vistades bland dem och hörde dem skryta af sina dåd, och dagen derpå kom och häktade dem. Hammar blef emellertid för tjenstefel afsatt och har nu som gammal gubbe sin vistelseort i Karaby fattighus, bland flere af dem, som han fordom häktat.
Det synes av denna artikel som om det i Västra Karaby by bott ett stort antal personer som av sin samtida omgivning på 1800-talet identifierats såsom tattare (resandefolk). Om uppgiften i artikeln stämmer har de redan i slutet av 1700-talet slagit sig ner i Västra Karaby.
En bror till den på Hallandsåsen ökända Gubbakarlen (Carl Peter Pettersson (1828-1901)) bror Christen/Christian Pettersson (f 1843) ohh Maria Gustafva Didriksdotter [Lindgren] (f 1847) bodde i byn en tid; likaså Otto Widriksson Hallberg (f 1837 9/4 i S. Rörum - gift 1864 , änkling 1878) nämns ha vistats där.
Vilka andra av resandefolket har haft sin hemvist i Västra Karaby?
4081
« skrivet: 2010-10-21, 08:07 »
Hej Erland! Detta bevisar ytterligare att man ska kontrollera redan framkastad forskning, som kan vara undermålig trots att auktoritära personer står bakom dem. Din ana Ingemar Hasselqvist som var gästgivare i Gottåsa är ingen obekant person för mig då jag tidigare gjort en gårdsutredning på Gottåsa gästgiveri. Ingemar Hasselqvist är född 1750 12/5 i Alfvestad, Aringsås sn som son till gästgivaren Jonas Hasselqvist ohh Maria Ekström, som senare flyttar till Ingelstad, Ö. Torsås sn där fadern även är gästgivare. Sonen Ingemar Hasselqvist inskrivs tillsammans med sin broder Jonas i Växjö skola den 10 mars 1764. Han gifter sig sedan 1773 i Skatelöv med änkan Eva Beata Törnquist ifrån Gottåsa änka efter gästgivaren Carl Carlström c1733-1771 i Gottåsa och paret Hasselqvist-Törnqvist bor först i Ingelstad Bengtsgård fram till slutet av 1783 eller möjligen tidig början av 1784, vilket inte är sannolikt då de avflyttar till Gottåsa norregård i Skatelöv sn. Östra Torsås AI:3 1782-1790 s 252 - Ingelstad Bengtsgård:  Skatelöv AI:3 1785-1792 s 224 - Gottåsa norregård:  Aringsås nu Alvestad! C:1 s 123, födelselängd 1750:  Det den tidigare forskaren gjort fel är att han utgått ifrån att födelseårtalet 1745 som Ingemar Hasselqvist skrevs in med i Skatelöv husförhörslängd var korrekt, vilket det ej var. Genom att studera Östra Torsås husförhörslängd ser man att han är angiven med födelseåret 1750 och även att han står som son till gästgivaren Jonas Hasselqvist och Maria Ekström. Östra Torsås AI:2 hfl 1751-? s 40 - Ingelstad Bengtsgård:  Östra Torsås AI:2 hfl 1765 s 238 - Ingelstad Bengtsgård: 
4082
« skrivet: 2010-10-20, 13:36 »
Ovannämnde Jon Ingemarsson i Femlingehult ohh Svenborg Persdotter gifte sig 1753 2/6 och hade följande barn:
Kerstin Jonsdtr f 1754 15/5
Bengta Jonsdtr f 1756 5/1
Anna Jonsdtr f 1758 28/3
Ingemar Jonsson f 1761 12/11 - död ung
Jon Jonsson f 1765
Sven Jonsson f 1767
Måns Jonsson f 1769 18/6
Per Jonsson f 1772 14/6
Ingemar Jonsson f 1775 22/7
Elin Jonsdtr f 1778 3/7
Svenborg Persdtr ska enligt anteckning (obs! hittar ej källan) vara dtr t Per Persson ohh Bengta Persdtr i Femlingehult mellangård.
Jon Ingemarsson i Femlingehult mellangård synes av fadderrelationerna vara bror till Jon Ingemarsson i Hyltetorp (=Elinshylte), V. Torsås sn. Att två bröder hade samma förnamn (Jon) är inget underligt under denna tid. Fadern till dem kan vara skattebonden Ingemar Jonsson i Femlingehult västregård (död 1734, kyrkoräkenskaperna) ohh Kerstin Jonsdotter (c1683-1747, bgr 1/2).
IJ är enligt Allbo dombok 1704 13/6, 7§ son t Jon Nilsson i Femlingehult västregård. Enligt Virestad katekeslängd 1691 (FIIb:12 p 55 - se Arkiv Digital, under arkivbildare Växjö domkapitels arkiv) hade Jon Nilsson 1691 barnen: Sven, Karin, Ingemar, Ingrid och Elin . Ingemar Jonssons hustru Kerstin Jonsdotter (c1683-1747) är dotter till (se Allbo dombok 1713 16/6, 28§) Jon Persson (känd åtm. 1673-95, död före 1701) i Höghult, Virestad sn ohh Anna Åkesdotter (levde 1713), dtr t Åke Gislesson (känd 1640-66) ohh Kerstin Nilsdotter (känd 1649-71) i Höghult. ÅG är son t Gisel Ingemarsson i Höghult (känd 1640-48) vars hustru hette Estrid.
Det gäller alltså att säkert binda samman de båda troliga bröderna Jon Ingemarsson (död 1734) med Ingemar Jonsson ohh Kerstin Jonsdtr (c1683-1747)
4083
« skrivet: 2010-10-20, 10:23 »
Erland och Ingegeärd, detta är märkligt. Enligt KGF:s databas så nämns Jon Ingemarsson i Hyltetorp och Torsås sn som fadder 1745 14/7 i Virestad åt Per Ingemarsson ohh Elsa Jonsdotters i Femlingehult västregård son Ingemar född 7/7 1745. Likaså nämns Jon Ingemarson i Hyltetorp och Torsås sn som fadder 1754 19/5 åt Jon Ingemarsson ohh Svenborg Persdotter i Femlingehult mellangård dotter Kirstin född 15/5 1754. Är fadersnamnet Nils Ingemarsson fel i födelseboken 1745 i V. Torsås ? Bär Ingemar Hasselqvist patronymikonet Nilsson och är han verkligen född 2/2 1745 ? vigselnotisen 1743:  födelsenotisen 1745: 
4084
« skrivet: 2010-10-10, 11:06 »
Vilka kyrkoboksuppgifter (ministerialböckerna: födda, vigda och döda) som matats in i JBGF:s databas ses här.
4085
« skrivet: 2010-10-10, 11:03 »
Hej Solveig! Ditt inlägg borde flyttas till socknar: Öggestorp.
Så här står det i alla fall i Öggestorp C:2 s 194:
den [datum står ej!] Augusti Sara Pettersdotter på Stommen i Öggestorp född, och den 2
Septemb. h. döpt: Fadren Mäst. Petter Ekman, Modren Hustru
Ingebor Nilsdotter. Wittnen; Monsieur Johannes Åhmann i Ög-
gestorp Norregård, Olof Anderßon ibid. söregård och Petter Nilßon på
Stommen, Comministerskan och dygdädla Matronan Elisabeth Pihler
i norregården, Pig. Lena Jonsdr i Bråkegården, Elin Nilsdotter i
Helgaryd Rogberga Socken.
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-10-10 22:48)
4086
« skrivet: 2010-10-08, 11:55 »
Har egentligen inget att bidra med som löser frågorna ovan, men i mina anteckningar ur Sunnerbo dombok 1700 har jag noterat att det på sidan 97 nämns att befallningsmannen välbetrodde Gabriel Wetterberg har en broderson sadelmakargesällen Mathias Johansson Zeandrii. Denne sistnämnde får bördsbrev och anges vara född av komministern uti Berga salig herr Johan Zeander ohh Elin Sunadotter.
4087
« skrivet: 2010-10-05, 15:11 »
Tack Torsten. Nu när jag vet författaren har jag hittat boken på biblioteket och ska läsa den vid tillfälle. Det verkar som om det spunnits mycket myt kring Hillerström och Tullberg. Den påstådda systern till Hillerström har väl knappast existerat? De halvsystrar denne hade var vid tillfället gifta.
Mvh
Niclas
4088
« skrivet: 2010-10-03, 17:21 »
Hej Torsten!
Boken du nämner (Mästertjuven och tattarflickan) kan jag inte hitta i Libriskatalogen. Vad är detta för publikation ? Vem är författaren och när är den publicerad?
Mvh
Niclas
Ps. Sven Hillerströms bror Bengt Andersson i Forreryd som även var med då Tullberg dödades på Arveka mosse är min farmors mormors morfar Ds.
4089
« skrivet: 2010-09-29, 08:17 »
Änkan Brita Jönsdotter ifrån Låckarp dog 1771, 102 år gammal. En notis i Inrikes Tidning nr 62 1771-08-12 (sid.1) omnämner henne och att hennes barnbarns barnbarn var dannemannen Sven Svenssons son Johan i Slättåkra, Alseda sn. 
4090
« skrivet: 2010-09-28, 14:23 »
Under Släkter » Övriga släkter - S » Sik / Sijk diskuteras om en släkt härstammande ifrån komministern Holmsten Jonae (c1604-1675) med rötterna ifrån Sikanäs i Vallsjö socken.
4091
« skrivet: 2010-08-30, 13:30 »
Hej Bjön-Åke!
Kanske kan du eller Anbytarvärden lägga in notisen under Tillfällighetsfynd ? Risken är att dylika fynd drunknar i en expansiv diskusssionsrubrik på sockennivå som så småningom inte kommer att indexeras i sökmotorer (vilket Tillfällighetsfynd görs) ?
mvh
Niclas R.
Ps. Tack för dina fynd och ditt forskararbete, läses med stor glädje. Ds.
4092
« skrivet: 2010-08-14, 09:37 »
Hej Olle!
I bilden i ditt inlägg den 28 juni står det Hans Giörgen Grätter, medan det i texten i Ölmstad C:1 s 18 står 7) ijtem 26 9bris Musicanten Mr Anders Jacobson Nätzelbus(k?) och Margreta Petter Grötters dotter,
bägge warande till hemwijst i Ormestorp
Har du hittat fler namnbelägg för denne musikant?
Mvh
Niclas
4093
« skrivet: 2010-08-07, 01:36 »
På torpet Lilla Fjällen avlider 1778, av ålder, gamle mannen Christopher Hansson , 77 år - begravd 2/5 1778. Detta kan vara Maria Christoffersdotters fader och möjligen är denne son till borgaren Hans Christoffersson (Gränman) i Växjö (död 1740, bgr 4/11) vilken 1692 anges som måg till hustru Dordi Ruut i Gränna (i Växjö hfl AI:1, s 104 kallas HC hustru Helena Carlsdotter, men han kan ha varit gift flera gånger).
4094
« skrivet: 2010-08-02, 09:12 »
Hej Stefan! Kan det finnas koppling till borgarsläkten Gränman i Växjö ? Se bl a här Mvh Niclas
4095
« skrivet: 2010-07-15, 11:17 »
Söker en artikel av Ragnar Mogren Clemet Guldsmed. En krönika från Nissastigen som ska vara publicerad i Halland och Halländingens julnummer 1941. Vet någon var denna går att få tag på ? Hittar den ej i Libris.
Clemet Svensson var guldsmed i Halmstad och stamfar till den introducerade adliga ätten Stolpe.
4096
« skrivet: 2010-05-27, 06:29 »
Hej Ola mfl!
Det är samma person. Har ett digert material om denne Sake-Sone (hans öknamn kommer troligen av ordet sak i betydelsen straffad (jfr sakören)). Han sköt redan som barn ihjäl en baltisk pojke då de lekte ringlek hos Sone Haraldssons äldre släkting (farfars halvbror som vi antagit) herr Harald i Vislanda. Nämnde Sone i Stubbinge begick, förutom alla dessa dråp/mord, dessutom blodskam med sin egen utomäktenskapliga dotter, och på grund av detta brott dömdes han och dottern till att avrättas vilket också skedde. En mörk och inte tidigare belyst fläck på Almås-Wieselfamiljens släkthistoria. Det finns mycket material i Virestad friherrskaps domböcker varur jag hämtat mycket av mitt material (men även ur spridda notiser i Sunnerbo domböcker).
mvh
Niclas
4097
« skrivet: 2010-05-16, 09:58 »
Olof Carlsson Loo antogs den 24 mars 1773 för Vrankunge storegård (kompaninr 70; reg.nr 482) som tillhörde Premiermajorens kompani vid Kronobergs regemente; han efterträdde soldaten Magnus Breding som avlidit den 15 nov. 1771 - soldattorpet hade alltså stått vakant då Loo kom dit. Olof Loo angavs som smålänning och var 1775 24 år, dvs född ca 1751. Han uppges vara gift vid mönstringen i Växjö den 4 september 1775.
4098
« skrivet: 2010-05-07, 07:03 »
Hej Eva!
I KGF-Nytt [Kronobergs Genealogiska förenings tidsskrift] nr 102 / September 2008 finns en artikel om denne herre av Markus Gunshaga.
Mvh
Niclas Rosenbalck
4099
« skrivet: 2010-03-08, 17:06 »
Solvig, det står följande i Karlskrona amiralitetsförsamling CIa:3, s 241 - födelselängden 1725, februari:
den 26 af Herr M:r Beckstadius, Cammardrängen Jöns Planks barn Catrina (Maria?)
g:m:
Dopnotisen är defekt då gudmodern och faddrarna ej är inskrivna. Barnets andra namn synes vara Maria men jag är ej helt säker då namnet är skrivet i mittpartivecket.
mvh
Niclas Rosenbalck
4100
« skrivet: 2010-02-15, 11:09 »
Söker information om hushållerskan på Forsa Christina Lindqvist och hennes två barn (levde 1794) vilka av Malcolm Hamiltons (1755-1794) utfästelse årligen skulle utfå 100 riksdaler riksgäldsmynt av dennes arvingar. I husförhörslängden för Forsa säteri i början av 1790-talet dyker Baronen Hamilton upp följd av Madam Stina Lindqvist (Hjortsberga AI:2 hfl s 194). Inga barn noteras. Går hushållerskans barns födelsenotiser att återfinna ? Var tar hon vägen efter Malcolm Hamiltons död ?
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-02-15 11:35)
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-02-15 13:04)
4101
« skrivet: 2010-02-12, 11:00 »
Söker uppgifter om en ryttare Anders Sandberg på Svarfvarebygget i Vrigstad socken (1770). Går han att identifiera biografiskt ?
4102
« skrivet: 2010-01-31, 11:18 »
Moderator (Anders Berg) tyvärr är även dessa släktdiskussioner begränsade på Anbytarforum eftersom det finns flera olika Hanesläkter och det vore önskvärt att kunna skapa olika diskussionsrubriker eftersom de ej sinsemellan är besläktade (ex. finns under hänvisad rubrik (ca 70 inlägg idag) allmogesläkterna Hane ihopslaskade med smedsläkter och borgarsläkter Hane vilket forskningsmetodiskt är olyckligt). Arkivguidens forum är i dagsläget ett bättre alternativ om man vill ha en sammanhållen diskussion över tid.
vänligen,
Niclas
4103
« skrivet: 2010-01-30, 17:56 »
Hej Olle!
Har öppnat en ny diskussion på Arkivguidens forum: Gränna: Hane där vi kan fortsätta en sammanhållen diskussion.
vänligen,
Niclas
4104
« skrivet: 2010-01-30, 11:12 »
Hej Olle! Tack för ditt inlägg av den 28 januari om referens till rullan vari löjtnanten Joakim/Jochim Hane omnämns. Johan Hane i Gränna är hans son vilket framkommer av domboken. Kanske skulle vi kunna lägga våra gemensamma inlägg om Hane under egen rubrik på Arkivguidens forum och Gränna? Är det okey för dig kan jag göra det och så kan vi fortsätta diskussionen där. Detta forum anser jag har en mycketr bättre ordning än vad som kommit att utveckla sig på Anbytarforum. Som det ser ut nu på Anbytarforum så är det totalt kaos i inläggen (här under Gränna ligger ca 600 inlägg huller om buller och det är svårt att följa en diskussionsfråga över tid (hur kommer det att se ut om tio/tjugo år, hur många tusentalsinlägg kommer läsaren att drunkna i?) - uppenbarligen har ansvariga enbart tänkt att en fråga ska generera ett svar i realtid, inte på sikt. Själv finner jag inget nöje i att läsa alla 600 inlägg även om jag möjligen skulle kunna svara på en del av frågorna).
4105
« skrivet: 2010-01-12, 11:31 »
Tack Olle för uppgifterna. Mina notiser kommer dels ur en rote- och utskrivningslängd (RoU) 1635 och dels ur uppgifter ur ett domboksmål angående hästaffärer. Får återkomma till sistnämnda notis. Det finns en intressant tysk namne Joachim Hane, en äventyrare och underofficer som var född i Frankfurt an der Oder och som verkade under Cromwells tid i England på 1640-talet. Säkerligen inte densamma men jag nämner det fall i fall (ifrån just Frankfurt an der Oder har andra resande med sekundär koppling till Gränna (bl a Hans Henrich(sson) Rudolphus) angett att de kommit).
Har du kollat mantalslängderna som finns för Gränna i Sandbergska samlingen ? Om inte kolla upp dessa då de kanske kan komplettera något.
vänligen,
Niclas
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-01-12 11:32)
4106
« skrivet: 2010-01-11, 22:00 »
Är hästhandlaren, fd löjtnanten, Joachim Hane mer känd i några handlingar? Han bodde 1635 på Gränna plats. Hans son Sven Joachimsson var även han hästhandlare och bosatt vid Gränna marknadsplats.
Finns namnet Hane bland några borgare i Gränna stad ?
4107
« skrivet: 2009-12-15, 08:17 »
På landsarkivet i Vadstena finns Jönköpings landskontors arkiv med mantalslängder som kan ersätta de förlorade husförhörslängderna. I många fall, speciellt i äldre tid (1700-talet), är dessa längder betydligt mer heltäckande än husförhören vad gäller att följa invånarna i en by.
Hos SVAR finns digitaliserat de mantalslängder som skickades in till Kammararkivet (nu på RA) 1642 till 1820. Perioden är ej heltäckande, under speciellt 1700-talet finns stora luckor som kan kompletteras med de exemplar som finns på landsarkivet i Vadstena. Mantalslängder perioden 1821-1861 finns i Jönköpings landskontors arkiv volymerna E3:74-126. Det är alltså en hel del att gå igenom just för de saknade 1800-talsåren. En avfotografering av längderna är absolut ingen omöjlighet. Då jag var på Vadstena landsarkiv i höstas passade jag på att fotografera av de mantalslängder för Värnamo, Voxtorp och Tånnö som ej fanns hos SVAR perioden fram till 1770 och det gick relativt snabbt, med en godtagbar kvalité såsom arbetsmaterial (dvs läsbart, men med bristande färgkvalité). Jag har utifrån dessa börjat att byvis sammanställa invånarna i Voxtorp ifrån 1750ff.
På Riksarkivet finns under en period (1733-1748) även verifikationerna på charta sigillataavgifterna som erlades för lysningspar. De är unika då de är namnlistor på lysningar som skedde i socknarna och originalen skickades till Kammararkivet i Stockholm för kontroll och kom att införas i serien länsräkenskaper. En unik ersättningskälla! Dessa vigsellistor finns alltså för berörda socknar (Värnamo, Voxtorp och Tånnö) i Jönköpings länsräkenskaper på Riksarkivet.
4108
« skrivet: 2009-12-11, 08:44 »
Rekonstruktion av förstörda kyrkoarkiv i Voxtorp, Värnamo och Tånnö.
Vill ansluta mig till ett sådant projekt. Har själv enstaka olösliga anor i Voxtorp på 1700-talet, men har även forskat i socknarna av andra skäl (jag titulerar mig hellre personhistoriker än släktforskare kanske jag ska tillägga). För att en rekonstruktion inte ska bli övermäktig måste den delas upp i tidsperioder för de olika objekten. Vid en inventering av andra församlingars kyrkböcker bör excerperingar av uppgifter göras för alla de tre socknarna i pastoratet. Likaså bör identifiering av ersättningskällor göras (jfr Jan-Åke Holmbrings inlägg ovan) där primärkällor är grunden och i möjligaste mån inte bearbetningar (ss hembygdsböcker, som tyvärr har en tendens att innehålla felaktigheter).
Ska vi ordna ett möte 2010 där intresserade träffas i exempelvis Värnamo och diskuterar hur en rekonstruktion ska ske?
4109
« skrivet: 2009-12-10, 08:56 »
Hej Annika!
Det verkar vara borgaren Mårten Lind ohh Annika Eliasdotter som du funnit i Ronneby, fast att Mårten använt ett annat namn (Runqvist).De tillhör resandefolket (zigenarättlingar) och diskuteras bl a under resande: Lind. Annikas bror är dragonen o. senare soldaten Israel (Eliasson) Wimmerstedt (far till soldaten Isack Wimmercrantz). Det är en mycket intressant släkt, där efternamnen växlar vilket kan göra dem svåra att identifiera.
(Meddelandet ändrat av Niclas 2009-12-10 09:00)
4110
« skrivet: 2009-12-02, 12:28 »
Ytterligare en notis om branden 1897 i tidningen Dalpilen den 26 mars, sidan 3:  
4111
« skrivet: 2009-12-02, 12:21 »
Följande serendipity-fynd är säkerligen av intresse för någon Sandsjöforskare som undrar varför det saknas flera viktiga kyrkböcker för församlingen:  Ur: Tidning för Wenersborgs stad och län 1897-03-24 sidan 2
4112
« skrivet: 2009-11-26, 13:20 »
Hej Ola!
Lennerups uppgift är intressant, men något jag aldrig hört talas om eller ens funnit någon antydan i källorna. Det jag frågar mig är i vilka dokument Nils Erengislesson och dennes förmente far Erengisle Nilsson omnämns? Om de existerat så bör Lennerup ha funnit dem i någon tryckt litteratur eller arkivförteckning. 1400-talsdokument är ju inte speciellt okända. I Svensk diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven finns en Erengisle Nilsson omnämnd på 1460-talet. Kanske Lennerup har lurats av det i hans samtid och det under 1700- och 1800-talet ovanliga förnamnet Erengisle, ett namn som dock inte alls var ovanligt bland senmedeltidens smålänningar.
Erengisle Olofsson har troligen ärvt namnet ifrån mödernet (hans morfar Nils Mattsson i Agnäs har som Ingegärd nämner en son Erengisle Nilsson, och det finns även något släktskap mellan Nils Mattsson och skattebonde Erengisle i Olofshylte (V. Torsås sn) som omnämns i början av 1600-talet).
Uppgiften att Cavalliussläktens stamfar Sven i Håldala var med i dackefejden framkommer i en saköreslängd där han får böta för sitt dackeri, och uppgiften har alltså Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius funnit i Smålands landskapshandlingar.
4113
« skrivet: 2009-11-09, 15:16 »
I Domkapitlet i Kalmars arkiv [finns förvarat på landsarkivet i Vadstena] och dess akter ordnade pastoratsvis, som jag nämner ovan, finns följande volymer för Madesjö-Örsjö:
EIV:95 (1639-1754) innehåller inkomna skrivelser/akter rörande ärenden inom Madesjö(-Örsjö)
EIV:96 (1755-1819) dito
EIV:97 (1820-1840) dito
EIV:98 (1695-1910) - innehåller: ekonomiska besiktningar 1831, 1833, 1841, 1852, 1866, 1875, 1883, 1900, 1903, 1908 och 1910; inventeringsprotokoll 1699, 1731, 1750 och 1794; valhandlingar 1739, 1740, 1742, 1755, 1773, 1792, 1834, 1842, 1867, 1877, 1886, 1891, 1893 och 1908; visitationshandlingar 1695, 1757, 1779, 1879, 1889, 1894, 1899 och 1910; folkskoleärenden 1843-1845, 1847, 1859, 1861, 1863-1867, 1871, 1872, 1885, 1895, 1896, 1900, 1902-1905 och 1908.
Dessa akter torde vara ytterst värdefulla för den hembygdsintresserade och en avfotografering borde ske om så inte redan skett (har möjligen någon privat släktforskare redan fotograferat av EIV:95 ?)
4114
« skrivet: 2009-11-09, 11:55 »
Kan någon redogöra för Folke Peterssons CD (den s.k. Madesjöskivan) som nämns ovan. Vad innehåller den och vad är det för forskning som ligger till grunden för materialet? Likaså vad den kostar och vem som tillhandahåller den.
Madesjödiskussionen är så gigantisk och svårhanterlig så jag vet inte om det tidigare skrivits något informativt om Madesjöskivan.
Likaså undrar jag om Domkapitlets i Kalmars akter om Madesjö är avfotograferade liksom de som blivit avfotade på Vissefjärda socken. Någon som känner till detta, annars vore det ett fall för Arkiv Digital att ta sig an.
vänliga hälsningar,
Niclas
4115
« skrivet: 2009-09-28, 11:47 »
Lena, försök följa Hammarberg i Generalmönsterrullorna 1785-1793 och se var han haft för boställen - din Helena Sophia Hansdotter har säkert följt med honom som hushållerska. Enligt Rolf bodde Hammarberg på Öckershult i Hinneryd sn 1785, men han har troligen varit stationerad på andra officersboställen däremellan och det är där han anställt din ana som hushållerska (mitt tips). Denne Hammarberg i Göteryd socken har jag dessutom för mig finns biograferad av PG Vejde i någon bok.
4116
« skrivet: 2009-09-27, 17:17 »
Henrik Hammarbergs militära levnadsbeskrivning finns redogjord av den kunnige Rolf Carlsson på hans hemsida om Ljungby kompani (Kronobergs regemente): Henrik Hammarberg (f 1755): Levde vid mantalsskrivning som ogift löjtnant 1785 i Öckershult, Hinneryd (G). Transporterad till överstelöjtnants indelning 1793-12-20 från 1e Majorens kompani, Kronobergs regemente till Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente. Befordrad till överste 1800-06-14. Avsked för 1810-05-08 Överstelöjtnantens kompani. 1765 Volontär. 1771 Sergeant vid Upplands regemente. 1772 2 april Liv Drabant till 1779. Kommenderad som vakthavande vara Kungl. Majst: följaktig på dess Eriksgate resa i Finland. 1777 13 maj löjtnant i amén. 1779 genom byte löjtnant på stat vid Kronobergs regemente. 1780 och 1781 kommenderad på garnison i Karlskrona. 1782 och 1783 kommenderad med 104 man av regementet som amiralitetsvarvet i Karlskrona timmermansarbete. 1785 18 maj Stabskapten och den 14 dec. fått kompani. 1786 bevistat campementet? på Bonarpshed i Skåne. 1788 kommenderad till Finland och bevistat attacken för Fredrikshamn den 3 aug. samma år. 1789 den 1 sept. reträtten ifrån Högfors. 1790 den 28 april övergången vid Porele och den 29 slaget vid Valkeala, samt under reträtten Matila den 5 maj varit kommenderad vid arméns fältvackten som utgorde arreiärgarde?. en 21 maj slaget vid Keltis baracker. 1790 den 29 april utnämmnd till major i armén. 1790 den 29 juli nådigt utnämnd till Riddare av Kungliga Svärdsorden. 1792 den 18 dec. major i regementet. 1793 kommenderad på garnison i Karlskrona. 1793 20 dec. fått överstelöjtnants lön. 1795 bevistat camplementet på Bonarpshed i Skåne. 1797 i oktober månad kommenderad med regementet till paradering och vakthållning i Karlskrona (SE/KrA/0321/I/22 (1806-1814) s.7). 1800 den 14 juni befordrad till överste i armén. 1804 och 1805 kommenderad som chef för regementet i Pommern och sistnämnda år bevistat campementet på Bonarps hed i Skåne. Var gift enligt rullan 1806. Vid mönstring 1809 sjuk hemma. Spåret leder alltså till bostället Öckershult i Hinneryd sn (Sunnerbo härad), men Hammarberg finns ej upptagen där på aktuell husförhör (ingen militär upptas på bostället, och detta förklaras säkert med rådande krig mot Ryssland och militär tjänstgöring). Kanske har Helena Sophia Hansdotter kommit med Hammarberg ifrån hans föräldrahem ? En check i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor var föräldrarna till Henrik Hammarberg varit bosatta kan även vara ett steg i att lösa Helena Sophias bakgrund.
4117
« skrivet: 2009-09-27, 16:34 »
Attesten lyder:
Emellan drängen ärlige och Be-
skedelige Sune Nilsson, som förre
åren härstädes med sko-gerning
gjort betjening, nu uti Näs millangård
wistande, samt pigan ärliga och Sedo-
samma Helena Sophia Hansdotter, hwil-
ken hittils warit hushållerska
på stora Kjölaboda, warder det
med Wederbörandes bifall tilärna-
de och belefwade ägtenskaps för-
bund härmedelst uti denna
Christeliga Församlingen 1, 1 1 gången
Afkunnat till fullbordans winnan-
de, med trogen önskan etc.
Lyses första gången uti Götheryd den
6 Now. 1791, som war Dom: XX post
Trinit.
[i vänster marginal: 6 skillingrs Charta ]
Det som framgår är att Helena Sophia Hansdotter tjänat i Stora Kölaboda som hushållerska. I Göteryd AI:2 (hfl 1779-89) s 153 [AD-bild 85] nämns Pig. Helena 28 [år] hos kapten välborne herr H. Hammarberg, vilken efterträdde kapten Gustaf Adolf Cavallius (f 1739) och dennes fru Elisabet Lemchen (f 1756) på bostället.
I husförhörslängden 1790-95? (Göteryd AI:2 s 388) nämns på Stora Kölaboda kaptensboställe hos kaptenen välborne herr Henric Hammarberg pigan Helena född 1761 (struken).
Det verkar alltså som om Helena Sophia Hansdotter kommit till Göteryd socken med kapten Henrik Hammarberg. Försök följa var han haft sitt tjänsteboställe tidigare så kanske det går att finna varifrån hon kommer.
4118
« skrivet: 2009-09-27, 07:41 »
Lena Lassen, i Göteryd HV:1 (spridda attester, mestadels om chartaavgifter och bilagor till vigsellängden) som finns på Vadstena landsarkiv hittade jag följande:  Helena Sophia Hansdotter har alltså varit hushållerska på kaptensbostället Stora Kölaboda i socknen. Kan hon ha kommit till Göteryd med någon av familjerna som bott där? Vilka bebodde Stora Kölaboda och varifrån kom dessa närmast ?
4119
« skrivet: 2009-09-25, 17:11 »
Det slutgiltiga beviset för att Brodde Svenonis i Boarp är svåger till majoren Jöran Nilsson Gyllenfalk finns bland brev ifrån 1650 i Växjö domkapitels arkiv se text nedan. Broddes hustru Kerstin Nilsdotter är alltså dotter till fogden Nils Bosson ohh Märta Persdotter [Kåse]. Kopplingen till Mickel i Tenhult faller härmed som ett raserat korthus och spiken i kistan är slagen för denna oriktiga genealogiska konstruktion.  Majoren j Långåsa är Jöran Gyllenfalk vilket visas av:  vsv Niclas
4120
« skrivet: 2009-09-06, 12:45 »
Tack Staffan för att du letade efter Martin/Mårten Medelplanander/Kullenberg/Kullberg.
En annan fråga:
Finns det några personer Brunck/Bronck omnämnda i Stockholms stads bouppteckninsgregister? En guldsmedsålderman mäster Carl Brunck bodde 1740 i Maria församling, Stockholm stad. Är hans bouppteckning registrerad ?
mvh
Niclas
4121
« skrivet: 2009-08-26, 08:02 »
Det Ingegärd skriver stämmer, förutom att jag vill minnas att det kom en förordning om patronymikon och fasta släktnamn redan omkring 1880. Prästerna var dock i regel konservativa och skrev dock personerna med fadersnamn, tillagt med -son och -dotter långt in på 1900-talet i kyrkböckerna - trots att de själva skrev sig annorlunda. I fallet Johansson/Andersson så har dock prästen gjort tvärtom i födelseboken och tillagt Frans August dennes fars patronymikon (vilket iof stämmer om jag minns rätt med namnförordningen ca 1880 - då borde han de facto fått bära faderns patronymikon, men folk av hävd tog ju patronymikon långt in på 1900-talet - ingen konsensus mellan lag och verklighet alltså). Vi kan alltså slå fast att Frans August skrev sig Johansson men står som Andersson i kyrkboken en längre tid.
För personalen vid Elmhults station (numera heter samhället Älmhult) finns ett fotografi bevarat ifrån omkring 1900. Min morfars far var själv stationskarl i Älmhult och finns med på detta kort. Det ska ha gått riktigt livat till vid stationen med mycket brännvin och kortspelande i lokstallarna på kvällarna. När blev Frans August anställd vid järnvägen ?
Stationskarlshuset i Älmhult finns fortfarande kvar, strax nedanför viadukten. Mittemot står stinshuset också kvar och sedan kommer stationen.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
4122
« skrivet: 2009-08-17, 13:08 »
Hej Lennart!
Hur har du kommit fram till att det var Tveta i Gårdsby socken som ligger till grund för Laurentius Tvetovius namn? Det finns även en socken Tveta i Kalmar län (Aspelands härad) och likaså ett härad vid namn Tveta i Jönköpings län.
4123
« skrivet: 2009-08-13, 08:27 »
Aha, det var förordnandet den 9 november 1757 som jag trodde i minnet var dödsdatumet - visste att det var ett tidigare datum omnämnt i alla fall. Anders Sigfridsson torde ha levt den 20 dec. 1757 då Allbo härads extrakt sammanställdes - även om själva sockenlängden troligen uppgjordes tidigare så var det inte så tidigt som den 9 november och slutsatsen blir att bouppteckningens dateringar är helt felaktiga. Står det inte något annat datum mer inne i bouppteckningen också, när barnen samlades (taget ur minnet) ?
Vislanda kyrkoräkenskaper finns och heter Vislanda LIa:2 (1720-1764), det finns även en volym LId:1 (1733-1875; även odaterade) med verifikationer till räkenskaperna. Dessa båda volymer finns på landsarkivet i Vadstena och är ofilmade. De borde absolut filmas och kanske kan Arkiv digital göra detta. Räkenskaperna ger ju ofta dagen då testamenstpengar betalts, vilket gjordes i anslutningen till en persons begravning. Vislanda kyrkobok är tyvärr inte alltid korrekt kan jag meddela efter många års forskning i denna socken- och räkenskaperna kan ge kompletterande upplysningar.
4124
« skrivet: 2009-08-12, 07:46 »
Anni, jag skrev ett inlägg igår som jag raderade i efterhand eftersom jag blandade ihop uppgifter och blev själv konfunderad och behövde mer tid för analys av fallet. Först vill jag säga att jag i förstone skulle hålla med Ingegärd, bouppteckningen är ett juridiskt upprättat dokument (som dock upprättades av lokala nämndemän med alla de möjligheter till fel och misstag dessa kunde göra sig skyldiga till ***) och denna handling borde i regel ha företräde eftersom kyrkboksnoteringarna (C-serien) upprättades i efterhand utifrån lösa kladdlappar eller utkast, ibland ur rena minnet, med alla de fel och konstigheter som då kunde uppstå (läs, tolknings- och minnesfel). Vi luras väldigt ofta av att kyrkboksskrivaren var prästen, men uppgifterna kunde likaväl komma ifrån klockaren eller någon betrodd kyrkvärd.
För att återgå till Anders Sigfridsson i Skörda så finns det en bra källa som oftast förbises och det är mantalslängderna (som dock för flera år är ofilmade, men finns åtminstone för trakten 1746ff i regel för varje år i Vadstena landsarkiv - en filmning som kanske KGF kunde få till stånd via Arkiv Digital?). Dessa upprättades i regel i slutet av det år uppgifterna skulle gälla, dvs 1758 upprättades i decmeber 1757. Av dessa skattelängder ser vi följande:
mtl 1757 [sockenlängden odaterad, men extraktsammanställningen å s 76 [SVARbild 76] är för hela Allbo härad daterad 20 dec. 1756]
Siörda lillegård 1/4 Anders Sigfridsson + hustru, dotter Sara
mtl 1758 [sockenlängden odaterad, men Allbo härads extrakt [s 139; SVAR-bild 88] är daterad 20 dec. 1757]
Siörda lillegård 1/4 mtl *Anders Zigfridsson + hustru , dotter Sara
mtl 1759 [odaterad, men mtl upprättades i regel i slutet av föregående år; jfr extraktsammanställningen å sidan 139 - Allbo härads uppgifter daterades till 12 dec. 1758]
Skiörda lillegård 1/4 mtl Änkan Karin , dottrar Sara och Märta
Av mantalslängden kan vi nu dra slutsatsen att Anders Sigfridsson var i livet 20 december 1757, men död före 12 dec. 1758.
*** nu har jag inte det uppgivna dödsdatumet ifrån bouppteckningen aktuellt men vill minnas att det var satt före december 1757 - detta borde ge att det faktiskt, trots allt, är kyrkboksuppgiften som stämmer och att bouppteckningen är fabricerad i efterhand och att däri finns felaktigheter.
4126
« skrivet: 2009-08-02, 20:51 »
Ibland måste man korrigera sig själv. Efter att idag varit ute på en resa i trakten vet jag nu att Frans Andersson inte bodde i Sjöbol, som var ett fastighetsnamn som givits av en fabrikör Svan i Växjö på ett hus denne lät flytta ifrån kanalen i Sandsbro till nuvarande Fyllerydsvägen i början av 1900-talet; denna fastighetsbildning delades senare och namnet överfördes till ett annat hus på Fyllerydsvägen som uppfördes 1952 (Fyllerydsvägen nr 33-35 som Lars-Åke så tacknämligt delgav mig ovan). Svans ursprungliga Sjöbol-hus fick då det nya inofficiella namnet Soläng. Sjöbol är förresten idag namnet på bostadsrättsföreningen i området. Även en tätortsbildning har sin intressanta historia.
När det gäller platsen där bagaren Frans Andersson bodde så har jag av en muntlig uppgift blivit lite vilseledd. Det namn som figurerar ska tydligen vara Villa Sjöbo, som hustrun Märta (ej Marta!) anger i bouppteckningen efter maken Frans Andersson 1967 22/2. Lusläser man samma bouppteckning ser man även att Frans Andersson uppges senast vara boende i Villa Sjövik Sandsbro Växjö. Likaså nämns under tillgångar och fast egendom fastigheten Ekesås 1:67 Rottne kommun. Är Villa Sjövik detsamma som Villa Sjöbo och är detta Ekesås 1:67, som låg strax vid gården Skirshult norr om Sandsbro enligt Ekonomiska kartan ifrån 1950? Finns denna fastighet/hus kvar ännu idag eller har den försvunnit i och med vägomläggningen, blir inte riktigt på det klara med områdets förändring.
En annan undran jag har är var någonstans Frans Andersson var bagare. Att han verkade inne i Växjö stad på 1920-talet som bagare är jag rätt säker på, men har han senare i livet pendlat in dit eller fanns det ett bageri i Sandsbrotrakten på 1940- och 1950-talet? Var Toftastrand med sitt konditori även bageri under denna tid eller har verksamheten där tillkommit senare?
mvh
Niclas
4127
« skrivet: 2009-08-01, 10:54 »
Under gården Linderås fanns ett torp kallat Widegrens. Enligt Eric Anderek (fd Andersson) i hans artikel om torpen i Pjätteryd skriver han:
Widegrens. Bebyggdes av en man vid namn Gustav Johansson, vilken jämte hela sin familj reste till Amerika. Senare inflyttade en tattarfamilj Widegren i stugan. Mannen blev ihjälstucken av en svåger. Efter dessa blev stugan först vedbod och är nu redskapsbod.
Är mer känt om denna familj Widegren och när de ska ha bott på torpet under Linderås?
4128
« skrivet: 2009-07-31, 16:46 »
Tack Lars-Åke och Olle! Letade i Sveriges bebyggelse men kunde inte hitta Sjöbol under Gårdsby socken. Tycker fastigheten borde varit omnämnd. Hittade Sjöbol på ekonomiska kartan ifrån 1950:  Byggnadsplan för Sandsbroområdet upprättades 1944 och därefter såldes tomterna som bebyggdes. Sandsbro på 1960-talet:  Frans Andersson var bagare, i hans bouppteckning kallas han bagarmästare. Hans adress i Sveriges dödbok är Brevlåda 1088 Sandsbro. I bouppteckningen och muntliga berättelsen bodde han i Sjöbol. Finns huset Sjöbol där han ska ha bott kvar idag? Är det någon som känner till denne man som avled 26 november 1966 ? Meddelandet ändrat av Niclas 2009-07-31 16:59
4129
« skrivet: 2009-07-31, 08:39 »
Någon Sandsbrokännare som känner till Frans Andersson (f 25 oktober 1897 i Fågeltofta) som bodde på Sjöbol i Sandsbro. Han var bagare i Växjö på 1920-talet och avled i Sandsbro vid Växjö den 26 nov. 1966. Han var gift 1922 23/4 med Marta Andersson (född 24/7 1897 i Åseda, död 1982 29/3 i Växjö) men efterlämnade inga barn inom äktenskapet. Han och hustrun ska ha bott på en fastighet Sjöbol i Sandsbro. Enligt andra uppgifter kallas den Sjöbo och Sjöabol. Vilket är det korrekta och var exakt ligger den ?
Undrar även om det möjligen finns något fotografi på Frans Andersson. Alla uppgifter som går att få fram om Frans och hans liv är av intresse.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
Växjö
4130
« skrivet: 2009-07-26, 22:53 »
Rosen i benet betecknar en inflammation, en elakartad streptokockinflammation. Bältros kallades också även för rosen förr. Alltså ingen märklig omständighet, men däremot tragisk för individen.
mvh
Niclas
4131
« skrivet: 2009-07-26, 10:54 »
Rosen i ena Benet , död 1808
4132
« skrivet: 2009-07-21, 20:51 »
Finns det någon bouppteckningen i Stockholm efter kopisten vid Kammarkollegiets kansli Martin (Mårten) Medelplander (eller Kullenberg/Kullberg) ? Han avled ogift 1683 med ringning i Klara den 26 januari s.å.. Han är son till kyrkoherden i Medelplana (Vsg) Mårten Gyltebackius (1596-1668) och Elin Torstensdotter.
mvh
Niclas Rosenbalck
4133
« skrivet: 2009-07-21, 14:37 »
Ivar och Lena mfl, Hans Johan Törnquist bor i Näs mellangård 1796-1805. Han kommer dit ifrån gården Käskhult år 1796 (Göteryd AI:3 s 83) där familjen bott på södregården 1795-96 (se Göteryd AI:3 s 49), och visar sig sedan vara inflyttade ifrån Skatelöv socken.
4134
« skrivet: 2009-07-20, 15:00 »
Hej Lena!
Det fanns en gästgivarfamilj Törnquist som bl a figurerar på Gottåsa i Skatelöv socken (Allbo härad), några mil nordöst om Göteryd. Kanske kan det vara denna familj faddern Hans Törnquist tillhör? Det finns en gemensam nämnare mellan Skatelöv och Göteryd och det är att i bägge fanns det etablerade järnbruk (Ry och Huseby järnbruk), och det förekommer att folk flyttade mellan dessa. Jag håller ögonen efter din Helena Sophia när jag forskar i källorna. Lycka till med boken!
vänliga hälsningar,
Niclas
4135
« skrivet: 2009-07-19, 15:20 »
Förresten, för intresserade har jag skapat en sammanhållen diskussion under Göteryd på Arkivguidens forum angående familjen och släkten kring Arvid Larsson och Margareta Bernhardsdotter [Kåse,adlig ätt]. Det blir lättare om man kan följa en stringent diskussion, med sina egna utvikningar, istället för flera hundratals disparata.
4136
« skrivet: 2009-07-19, 15:14 »
Lena, har du kollat mantalslängderna för Göteryd ? I Näs mellangård anges en hammarsmed Nyberg ha bruk 1791 på samma gård som Sune Nilsson sedan övertar. Kan din Helena Sophia Hansdotter vara dotter/syster till någon vid Ry järn- eller pappersbruk och på så vis kommit till Göteryd socken? Har faddrarna till Helena Sophia Hansdotter och Sune Nilssons barn kontrollerats? Hennes förnamn indikerar ju att hon inte tillhör den bofasta allmogen, som vanligen enbart hade enkla förnamn. Har du även kontrollerat bouppteckningen efter henne (sunnerbo härads bouppteckningar finns numera avfotograferade i färg hos Arkiv Digital?
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-07-19 15:21)
4137
« skrivet: 2009-06-27, 11:03 »
År 1737 den 13 april vigdes i Rydaholm kyrka mina anor drängen Måns Håkonson i Lilla Wästrahaga och Piga Maria Andersdotter. Deras vidare öde känner jag till eftersom familjen så småningom flyttade till Ryssby socken, men däremot har jag ej kunnat spåra deras föräldrar. I mantalslängden hittar jag att Västanhaga bestod av två jordeboksenheter, dels Västanhaga storegård och dels Västanhaga lillegård (även kallat lilla Västanhaga). I sistnämnda frälsehemman på 1/8 mantal, varifrån mina anor sägs komma 1737, nämns som brukare en Anders (mtl 1732-1738) utan hustru. År 1739ff (mtl) heter brukaren i lilla Västanhaga Jöns med hustru.
Kan denne frälsebonde Anders vara Maria Andersdotters far?
Den 23 mars 2004 la jag in en efterlysning här under Rydaholm. Då jag inte fått något gensvar och inlägg i dagens Anbytarforumstruktur tenderar att drunkna tillsammans med andra så testar jag igen med de nya upplysningarna jag funnit om en Anders i lilla Västanhaga. Så här löd min efterlysning 2004:
Söker föräldrar till Maria Andersdotter (f 1711 enligt hfl, men ca 1709 enligt dödsålder) som 1737 13/4 vigdes i Rydaholm k:a med Måns Håkansson ifrån lilla Västrahaga. Maria och Måns får i Rydaholm barnen:
a) Karin Månsdotter f 1737 24/5 i Västrahaga (min anmoder; g. 1768 i Agunnaryd m. Lars Nilsson; KM död 1785 i Läsaryd liagård, S. Ljunga sn)
b) Nils Månsson f 1739 18/9 i Lagmanshaga (bor 1785 i Kvänjarp, Kånna sn; g.1764 i S.Ljunga m. Martha Zachrisdtr)
c) Anders Månsson f 1742 17/10 i Nederled (levde 1756, då anges han vara flyttad ifrån Ryssby sn till Rydaholm sn; avliden utan barn före 1800)
d)Anna Månsdotter f 1746 26/1 i Nederled (g. 1770 i Agunnaryd m. Clemet Nilsson ifr. Stolpaboda, Ag. sn; bodde senare på torpet Fredrikshall under Orrberg, Kånna sn)
e) Bengt Månsson (=Bengt Ryberg) f 1748 24/11 [ej 24/12] i Krusebo(?), Rydaholm sn. Skräddare; död 1800 på Väraboda, Ryssby sn; ogift)
Maria (Maja) Andesrdtr ohm Måns Håkansson flyttade senast 1752 till Mårarp lilla Bengtsgård i Ryssby sn. Maria avlider av vattusot 1759 i klockaregården i Ryssby och maken gifter sedan om sig.
Möjliga systrar till Maria Andersdotter kan Lisbet Andersdotter på Söra Ryd och Elin Andersdotter i Nygiärde vara (nämnda 1739 ss faddrar). En bror kan vara Jon Andersson i Knutsgården som även nämns som fadder, år 1742.
Tilläggas kan att jag misstänker att Marias make Måns Håkansson kan komma ifrån Glaboda (torp under Eds säteri) i Voxtorp sn, ty 1737 är en (broder?) Per Håkansson i Glaboa, Voxtorp sn fadder åt Måns dotter Karin. Denne PH är troligen densamme som senare brukar Mårarp Gislagård i Ryssby sn och gifter sig 1752 i Ryssby med Maria Andersdotter ifrån Överåkra (Ryssby sn).
Alla uppslag för att gå vidare med denna familj mottas tacksamt.
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-06-27 11:44)
4138
« skrivet: 2009-06-23, 12:49 »
Jonas, det är uppenbarligen en av Jean Silfvings många felläsningar/feltolkningar. Han var produktiv men hans artiklar håller inte hög kvalité vad gäller lästolkningarna. Ta hans forskning med en stor nypa salt och kolla alltid upp vad som står i orginalkällorna. Det står pers piga - p:et har ett förkortningstecken (strecket på stapeln) för -er.
Det står alltså g[amle] Pers piga i vphörda
mvh
Niclas
4139
« skrivet: 2009-06-14, 22:29 »
Tack Anita för hjälpen. Har beställt bouppteckningen efter Frans Andersson och hans hustru Märta(Marta) Andersson vari en brorsdotter till Frans, numera tyvärr avliden, skickat in namn på hans syskons barn som hon kände till 1982. Frans syskon som hade barn efter sig var: Johanna, Ida, Anna, Mathilda och Alfred. De övriga 4 stycken uppges ha dött i unga år.
Har försökt hitta varifrån fadern statdrängen Anders Olsson kom, men där har jag f.n. gått bet. Han var född 12/5 1860, ovisst var, men ej i Fågeltofta som felaktigt anges i Folkräkningen 1900. Han och Christina Larsdotter (född 22/2 1859 i Fågeltofta) gifter sig i början av 1880-talet, ej hittat deras vigselnotis ännu, och får dottern Mathilda Carolina född 5/2 1885, ovisst var, men ej i Fågeltofta, som senare avlider 1888 i Fågeltofta sn. De synes ha kommit till Kronovall senast 1/4 1887 då dottern Johanna Mathilda föds där. På Kronovall arbetade Christinas far Lars Jönsson som väktare. Denne anges född 13/12 1818 i Matteryd och Christinas mor, Karna Nilsdotter, är född 14/7 1819 i Fågeltofta by och är dotter av åbon Nils Andersson ohh Bengta Olsdotter.
4140
« skrivet: 2009-06-08, 14:52 »
Någon som känner till Frans Andersson född 25 oktober 1897 i Fågeltofta?
Han var bagare i Växjö på 1920-talet och avled i Sandsbro vid Växjö den 26 nov. 1966. Han var gift 1922 23/4 med Marta Andersson (född 24/7 1897 i Åseda, död 1982 29/3 i Växjö) men efterlämnade inga barn inom äktenskapet.
Frans Andersson är son till Anders Ohlsson (f 1860 i Fågeltofta) ohh Christina Larsson (f 1859 i Fågeltofta) i Saxtorp, Fågeltofta socken.
Syskon till Frans var enligt Folkräkningen 1900:
Johanna Maria f 1887
Anna Charlotta f 1889
Mathilda Carolina f 1891
Alfred Emil f 1893
Ida Elvira f 1895
Amanda Josefina f 1899.
Uppgifter om syskonens öden och liv eftersöks, och gärna förmedlad kontakt med nu levande ättlingar till dessa. En syster ska ha varit lärarinna och en sjuksköterska.
Undrar även om det finns något fotografi på Frans Andersson. Alla uppgifter som går att få fram om Frans och hans liv är av intresse.
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-06-08 18:15)
4141
« skrivet: 2009-05-24, 14:40 »
I Nyekvarn nämns i husförhörslängden 1725-1731 följande som boende där :  Vem är Swärmor Ingrid som nämns i Nyekvarn (nattvardsdatum år 1730: 28/12 + år 1731: 1/5+18/7+22/10) ? Är hon svärmor till avskedade rustmästaren Daniel Urman? Varifrån kommer denna Ingrid och när avled hon? I Tävelsås kyrka vigdes 1724 27/12 Daniel Uhrman i Lunden med pig: Ingiär Jonsdotter dersammastädes (Tävelsås C:1 s 202). Daniel (Håkansson) Uhrman var tidigare soldat för Stojby, Gårdsby sn och blev tillfångatagen vid Poltava 1709, tillbringade några år i rysk fångenskap i Sibirien men lyckades rymma därifrån. Väl hemma blev han först korpral (för Drakamåla i Urshult sn) och sedan rustmästare vid Kronobergs regemente. Hans dotter Lena (Helena) Danielsdotter är min morfars morfars farmors mor.
4142
« skrivet: 2009-05-17, 10:31 »
Bertil, ett litet genmäle till vad du skriver ovan angående att det funnits svagt intresse i Växjö för Stenflycht - du har uppenbarligen pratat med fel personer (vilka skulle vara intressant att veta?). Här finns och har funnits många historieforskare som säkerligen skulle lyft fram honom om de varit insatta i källäget och historien kring generalen. Lektor Olle Larsson, Växjö, har ju nyligen kommit ut med sin bok om Stora nordiska kriget. Boken kan ses som ett komplement till Peter Froms bok som tangerar det militärhistoriska skeendet 1707-1709 medan Larssons bok har ett bredare perspektiv med allmänmänskliga företeelser under denna epok.
Ovan påstår du att Johan Stenflycht med sin kammarpiga Susanna Monthan hade fem barn (döttrarna Elisabeth, Lovisa och Dorothea Johansdöttrar och Gustaf samt Michael Johanssöner. Detta stämmer väl inte?
Det är endast Dorothea Ulrica som kan bevisas vara hennes dotter, åtminstone Lovisas (f 1748 på Oby i Blädinge sn) och Michaels (f 1750 på Oby, Blädinge sn) mor är ju bevisligen hushållerskan Christina Hagberg enligt födelseboksuppgifter. De andra, Elisabeth (Lisa) (f c1743) och Gustaf (f c1744) är dessutom äldre än både Lovisa och Michael varför deras mor inte bör vara Susanna Monthan med vilken Johan Stenflycht alltså inlett ett förhållande i ett senare skede (efter 1750). Några kommentarer till detta?
mvh
Niclas Rosenbalck
Växjö
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-05-17 10:53)
4143
« skrivet: 2009-05-17, 09:37 »
Gustaf Rahm (ej Carl Gustaf i ovanstående källa!) anges i husförhöret som refereras vara född 1786 29/7 i Lösen. Vid en kontroll i Lösen sockens (Blekinge) födelselängd 1786 återfinns han som född där men redan den 24 juli:
Den 24e Julij Föddes Smedje giesällen Petter
Rams och des hustru Sara Jonas dotters goße
barn uti Lyckeby den 30e Dito Christnades bar
net och kallades Gustaf. Smeden Rams hustru
hålt barnet wid dopet wittnen giesällen
Petter Dahlström, Smeden Anders Ram, Pigan
Kierstin Pettersdotter, Pigan Sißa dersammastädes
Smedjegesäll antyder väl att fadern Petter Ram arbetat vid ankarsmedjan i Karlskrona?
4144
« skrivet: 2009-05-15, 23:00 »
I Fagerhult södregård återfinns Bengt Adieu på husförhöret 1779-89 (Göteryd AI:2 s 96):
Enk. Ingierd Månsdotter [född] 1725 25/6
(S?) Jonas Jönsson [född] 1758 1/10 [överstruken] till Hamneda Sochn
d 7 apr: 1783 fåt atest til Röinge i Stoby Sn
Sold. Bengt Adieu [född] 1759
H Ingeborg [född] 1762 16/3
d. Maja Stina 5 [år]
D. Maja Stina [född] 1784
D. Johanna [född] 1787
Möllers Johanna [född] 1711 [överstruken] död d: 6 (Aug?) 85
I husförhörslängden 1790-1795? [Göteryd AI:2 s 320] och Fagerhult södregård nämns bland andra:
Enk. Ingjerd Månsd [född] 1725 25/2
Soldat Bengt Adieu [född] 1759 i Kjeskhult
H. Ingeborg [född] 1762
D. Maja Stina [född] 1784
dot: Elin [född] 1791
d. Johanna [född] 1787
Emerentia Jakobsdotter (Meck) nämns överhuvudtaget inte såsom bosatt i Fagerhult i husförhörslängden - jfr uppgiften att hon avled där:
[Göteryd C:1 s 667, dödlängd 1784]
gift hust. Emerentia Meck död i Fagerhult vattusot 55 [år] 4 [månader]
död 3/11 1784, begravd 7/11 1784
Frågan återstår var Sven Svensson och Emerentia Jakobsdotter Meck var bosatta och om de går att återfinna i husförhörslängden. De finns inte upptagna i Varaböke - troligen födde hon sonen Bengt/Benedict(us) där 1759 hos sin syster som då var bosatt på bostället och gift med mönsterskrivare Bohlin - även brodern Malte Meck är upptagen där men inte Emerentia. Det slutliga beviset för att soldaten Bengt Adieu är identisk med Emerentia Mecks och Sven Svenssons son är ju inte framlagt, även om det tycks finna starka indicier för att så är fallet.
4145
« skrivet: 2009-04-28, 19:12 »
Hej Barbro, intressant. Det var ett långväga giftermål - man undrar vad som förde henne ända till Odensjö socken? Nöbbelöf bör absolut vara Nöbbeled, det är enbart en dialektal variant - det var ju en tid utan några stavningsregler. Måste kolla mina egna noteringar hemma för att se vilka andra med patronymikonet Måns som förekommer under denna tid i Nöbbeleds by. Kinnevalds domböcker andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet borde kunna ge en hel del, men jag har inte själv letat något närmare i dessa ännu.
mvh
Niclas
4146
« skrivet: 2009-04-27, 14:18 »
Hej Leif!
Din slutsats är säkert korrekt. Gästgiveriet (Getagården) bör ha legat på samma plats hela tiden eftersom vägsträckningen (nuvarande riksväg 23) ej förändrats längs med Madsjön. Det var rent praktiskt att ha gästgiveriet vid vägen varför några förflyttningar av mangårdsbyggnaden ej skett.
Anledningen att Getagården (=Gästgivaregården) inte redovisas på kartorna 1798-1800 måste bero på antingen slarv eller att ägorna till större del inte inbegreps i storskiftets påverkan på byn.
Frälsegården redovisas den på inägokartan ovan? Jag måste erkänna att jag har svårt att lokalisera de sju jordeboksgårdarna i Nöbbeled by.
mvh Niclas
Ps. Kul att du har släkt på Gästgivaregården i form av fröknarna Stephens amma Mathilda Håkansson. Själv har jag en ana, min mormors morfars farfars far, vid namn Sven Ek som var närvarande på gården den hemska natten då riksdagsmannen Jon Bengtsson rånmördades. Denne anfaders farfar (Per Persson, se min fråga ovan) i sin tur var bonde på Nöbbeled Ödegård -så jag har djupa rötter i Vederslövsbygden. Ds.
4147
« skrivet: 2009-04-26, 22:09 »
Tack Leif. När jag tittar på lantmäteriets hemsida och kartorna över Nöbbeled storskifte blir jag förvirrad. I Lantmäterismyndighetens arkiv lokala arkivet som fanns i Växjö finns en storskifteskarta på Nöbbele utägor som upprättades 1780 den 12 juni. Där återfinns följande skissartade karta på Nöbbele by 07 VED 5:  Ägare för Nöbbeled gästgivare- och frälsegård var år 1780 Jon Bengtsson riksdagsmannen. Gick inte detta storskifte på utägorna i verkställighet detta år? I Lantmäteristyrelsens arkiv renritade arkivkartor som skickades till Stockholm, nu i Gävle finns inget skifte ifrån 1780, men däremot en förrättningskarta och akt på storskifte å utägorna i Nöbbeled by daterad den 23 juli 1798:  - märk att Nöbbeled GästgivaregårdGetagården inte är markerad med hussymbol på denna karta. I Lantmäteristyrelsens arkiv finns dessutom en förrättningskarta med uppgifter om att storskifte hölls på inägorna i Nöbbeled by den 12 maj 1800 och gillad och fastställd den 19 maj 1802 vid Kinnevalds häradsrätt:  - märk att Nöbbeled gästgivaregård inte är utsatt på denna karta varför ej? var inte Nöbbeled gästgivaregårds ägor inbegripna i det verkställda skiftet 1798-1800 på in- och utägor?
4148
« skrivet: 2009-04-26, 19:45 »
Vederslövskännare!
Var exakt låg mangårdsbyggnaden för Nöbbeled frälsegård under 1700-talet? Denna gård inköptes 1754 av den kände generalen Johan Stenflycht samtidigt som Nöbbeled Getagård (som hade gästgiveriprivilegier); dessa enheter slogs samman. Nu undrar jag ifall Getagården och Frälsegårdens bytomter har blivit flyttade till en gemensam plats där Nöbbeled Gästgiveri sedermera låg (utmed väg 23). Fastigheterna löd sedan slutet av 1700-talet under Huseby ägare (först Hamilton och sedan Stephens). Gästgiveriets byggnad är numera riven. Vet någon Nöbbeledkännare mer besked hur skiftena påverkat byns gårdars läge ifrån 1700-talets början fram till idag ?
4149
« skrivet: 2009-03-09, 09:44 »
Hej Susanne!
Tack för att du tittade på skivan, men tyvärr innehåller denna skiva bara en bråkdel av bouppteckningarna som finns i området. Det jag efterfrågar är om någon har tillgång till det stora registret över Stockholm stads bouppteckningar. Stockholm stads bouppteckningar har ett utomordentligt register på alla som nämns i arvskiftena/bouppteckningarna (inte bara på den avlidne alltså). sträcker sig ifrån slutet av 1500-talet fram till 1900-talet, uppdelat i olika serier. Detta stora register finns på mikrofiché och på Stockholm stadsarkiv, men är tyvärr inte ännu digitaliserat (jag har påtalat detta för SVAR och riksarkivet och hoppas att de prioriterar en digitalisering eftersom däri finns många människor både utanför Stockholm och utanför Sverige som omnämns - en kulturhistorisk källa som skulle vara till nytta för migrationsforskning med andra ord).
Nämnde bryggare Jochum Luther bodde inne i Stockholm stad. Namnet Luther är tyskt (inte varken finskt eller ryskt alltså, även om många tyskar flyttat österut under århundradena och många ryssar har tyska efternamn - jfr t ex. Sergej Eisenstein, Vasilij Grossman mfl). Efternamnet Luther kommer av förnamnet Lothar=>Liuther=>Luder.
mvh
Niclas
4150
« skrivet: 2009-03-09, 08:09 »
Finns det någon bouppteckning/arvskifte efter bryggaren Jochum Luther eller dennes hustru Maria Weber, som levde på 1660-talet i Stockholm? Nämns Jochum Luther i några andra bouppteckningar?
En dotter till Jochum Luther var Catharina Luther (1646-1697) var g.1:o i Jakob (Sthlm) 1665 10/1 m. Jonas Olai Korbelius, då komminister i Nikolai (Sthlm), sedermera kyrkoherde i Delsbo, 2:o m. kronofogden i Medelpad Nils Warg (1658-1687).
4151
« skrivet: 2009-02-27, 10:49 »
En ny diskussion Bräckenberg/Breckenberg/Bräkenberg under släkter kanske är en idé. I arvskiftet efter borgaren salig Petter Brekenberg i Växjö som upprättades den 13 januari 1749 så nämns dennes änka dygdesamma hustru Kirstin Persdotter och barnen Håkan (16 år), Jonas (8 år) och Christina Catharina (ingen ålder anges). Petter Brekenbergs syskonebarn, dvs kusin, var borgaren välaktad Jonas Frijs/Fries i Växjö. Källa: Växjö RR FI:1 s 519-524.
I Gränna ska även en av Bräckenbergarna vara borgare vid mitten av 1700-talet. Har ej noteringen om denne tillhanda just nu.
Kanske kan det i sammanhanget vara värt att nämna att jag i min forskning i Växjö funnit att i början av 1700-talet fanns en båtsman Peter Frijs gift med Botil Gudmundsdotter [Krok] (även kallad Botil Frijs) som tidigare varit gift med Hans Hansson Wäfver (son till guldsmeden Hans Lennartsson och sonson till guldsmeden Lennart i Växjö; jfr Linköpingsläkten Wäfver(t)(~Weber)) och att denne Petter Frijs styvdotter Britta Hansdotter var gift med borgaren i Växjö, sedermera gästgivaren i Kulla, Gabriel Agarthin (1697-1774). Botil Gudmundsotter [Krok] far var häktmakaren Gudmund Jonsson [Krok] i Växjö och Botils morfar var häktmakaren Nils Larsson (i Hjo, Gränna och Växjö) och Botils moster var gift med häktmakaren och hästhandlaren Per Sandersson Skotte (i Hjo o. Växjö). Denna sistnämnda släkt tillhör alltså en häktmakarkrets med kontakter till andra småstäder och resande krämare - vissa ättlingar blev under 1700-talet ytterst förmögna och mycket väl etablerade i samhället.
(Meddelandet ändrat av niclas den 27 februari, 2009)
4152
« skrivet: 2009-02-22, 12:46 »
I Folkräkningen 1880 anges att sadelmakaren Jöns Peter Breckenberg är född 1858 i Strö socken, Kristianstads län. Han bor 1880 i kvarteret Winaman Nr 33, Växjö stad, och är då ogift. I Folkräkningen 1890 står sadelmakaren Jöns Peter Jönsson (f 1858 i Strö) som boende i kvarteret Gunnar Gröpe 6 i Växjö stad. År 1890 är han gift med Pernilla Gren född 1848 i Strö. I Folkräkningen 1900 står sadelmakaren Jöns Peter Jönsson född 1858 i Strö med hustrun Pernilla Gren född 1848 i Strö fortfarande såsom boende i kvarteret Gunnar Gröpe 6, Växjö stad. Vid kontroll i Norra Strö sockens födelsebok återfinns dopnotisen:  - patronymikonet Jönsson är då ett familjenamn som sadelmakaren bär 1890 och 1900 - detta kommer då ifrån hans fars patronymikon. Det bör understrykas att denne Jöns Peter f 1858-12-10 i Norra Strö bör följas upp i husförhörslängder för att knytas ihop med den namne som dyker upp i Växjö. Då jag forskar kring Växjöborgare och tidigare har stött på namnet Brä(c)kenberg/Breckenberg m fl stavningar blev jag intresserad. Vilka mer uppgifter finns att tillgå för denna sadelmakare ? Kan han möjligen kopplas till 1700-talets Bräckenbergare som faktiskt är belagda nere i Skåne under sina handelsresor? mvh Niclas
4153
« skrivet: 2009-02-08, 18:29 »
I mantalslängden 1701 nämns Sone med hustru som brukare i Kvarnhult (~Qvarnhult). Sambrukare var då även en Bengt med hustru. I mtl 1715 och 1717 nämns som brukare av 1/4 mtl Kvarnhult: Sune ohh, Per ohh.
Det är troligt att denne Sune i Kvarnhult är fader till Margareta Sunesdotter. Ingen Sune nämns i Almundsryds dödlängd 1721-1740 (kollat kyrkboken - alltså inte enbart KGF:s databas som kan innehålla fel).
Min uppgift att Maria Wilhelmsdotter kallas änka 1697 har jag ännu ej hittat så ta den med reservation. Maria Wilhelmsdotter i Arnö torp (Skatelöv sn) avled 10/4 1732 och begravdes 16/4, 57 år gammal. Det framgår ej i dödlängden för Skatelöv (CI:2 s 312) om hon då var änka eller ej. Hypotetiskt skulle alltså Sune i Kvarnhult, Almundsryd sn kunna vara densamme som var gift med Maria Wilhelmsdotter under förutsättning att han levde vidare med henne efter dråpet 1694 och hon ej benämns änka 1697 som jag, utan källa, noterat - men troligen är det väl en annan Sune som brukade i Kvarnhult. Frågan uppstår när avled Sune i Kvarnhult (han levde 1717) ? Finns det några räkenskaper för Almundsryd för denna tid?
Inlägget flyttat 18 februari 2010 från Hur gör jag: Margareta Sunesdotter, hur går man vidare
Camilla Eriksson, moderator
4154
« skrivet: 2009-02-08, 11:34 »
Det enda barn jag känner till för Sune Jonsson ohh Maria Wilhelmsdotter är sonen Staffan (Stefan) född 1691 i Smörhöga norregård, Skatelöv sn. Fler barn kan finnas; men om Margareta Sunesdotter ifrån Kvarnhult (Almundsryd sn) är född 1699 och Sune Jonsson dör senast 1697 så kan hon ej vara hans dotter. Källan för uppgiften 1697 ska jag försöka leta upp (sic! den kan ju även vara fel av mig).
Metodiskt sätt, för att gå vidare i undersökningen, ska du fråga dig vilka Sune som kan beläggas i Almundsryd, och då speciellt med anknytning till Kvarnhult, perioden ca 1698-1724 ? Kinnevalds domböcker kan säkert ge en hel del besked för aktuell period. Mitt tipps är att du börjar kolla mantalslängderna ca 1700-1717 (med stora luckor bör påpekas: exempelvis saknas mtl 1718-1745 för Kronobergs län). Mantalslängderna finns numera hos SVAR (man skulle kunna önska att deras kvalité vore bättre, men de har scannat in ifrån firma Recolids (mormonfilmen) exemplar och inte nyfotograferat).
(Meddelandet ändrat av Niclas den 08 februari, 2009)
Inlägget flyttat 18 februari 2010 från Hur gör jag: Margareta Sunesdotter, hur går man vidare
Camilla Eriksson, moderator
4155
« skrivet: 2009-02-08, 11:25 »
Carina, jag har inte kollat så mycket närmre på Sune Jonsson ohh Maria Wilhelmsdotters familj och är osäker på var de båda bodde på 1690-talet eller i början av 1700-talet. I domboken för Allbo härad år 1694, extratinget 16 mars behandlas angående dhet dråp som Sune Joenßon i Kalfzwijk förmehnes giordt på sin Swärmoder hustru Britta Rusion i Smörhöga den 1 Feb. sidstledne.
År 1694 bor alltså Sune Jonsson i Kalvsvik by, Kalvsvik socken (Kinnevalds härad).
En intressant notering med domboksnotisen 1694 som kanske bör nämnas är att Brittas make kallas Wilhelm Anton Torner och dottern för Maria Wilhelmsdotter Torner - vilket ger ett belägg för ursprungsfamiljenamnet Tourneur, som egentligen är ett yrkesnamn och betyder hjulmakare på franska (tidigare har jag faktiskt tvekat ifall Lindbom eller någon annan vallonforskare av misstag feltolkat familjenamnet till Tourneur istället för Tournai - detta eftersom Anton kolare och hans barn i domböckerna ofta skrivits såsom Turnj och dylikt - men beläggen 1694 bör stärka att det franska namnet är just Tourneur).
En uppgift jag noterat, utan källhänvisning, är att Maria Wilhelmsdotter levde änka i Smörhöga 1697. Hon avled sedan på Arnö torp i Skatelöv sn 1732. Blev maken Sune avrättad för dråpet på sin svärmor?
Almundsryd C:1 s 9, vigsellängd 1724:
den 17 Junii wigdes drängen Jöran Hanson ifrån Hynnery sockn i Sunnerbo
och Pigan Margareta Sunesdotter i Quarnhult.
Jöran Hansson kan ha kommit som arbetsvandrande till Ålshults bruk, kanske som veddräng och senare blivit egen kolare. Några kopplingar Hinneryd-Almundsryd finns annars inte vad jag vet. Hinneryd socken är en typisk skogsbygd utan järnbruk.
Vad säger mantalslängderna om Kvarnhult, Almundsryd sn - finns där någon Sune 1715,1717 ?
(Meddelandet ändrat av niclas den 08 februari, 2009)
Inlägget flyttat 18 februari 2010 från Hur gör jag: Margareta Sunesdotter, hur går man vidare
Camilla Eriksson, moderator
4156
« skrivet: 2009-01-28, 07:37 »
Hej Birgitta!
Synd att jag inte hann lägga ut texten tidigare - då hade ni sparat arbetet. Men genom att skriva av lär man sig 1600-talsskrivsättet. Har du och din kollega en annan tolkning ? Jag minns att jag tvekade på några ord. Kanske kan vi korrigera varandra. Har du möjlighet att lägga ut er version av texten?
När det gäller Marcus Lucasson så framkommer det mer om honom i serien Älvsborgs lösen (finns på mikrokort hos SVAR). Skatteuppbörden låg på fogdarna och deras personal. Där ska framgå att hans räkenskaper ej stämde - förskingring skulle man väl kunna kalla anklagelsen mot honom. Troligen är det väl detta som avses med för möckin Annor rest i texten ovan.
Sonen Lucas Marcusson ska även han ha tagit livet av sig (refererar ur minnet) och det ska nämnas om att han var besynnerlig och tal om någon hund han sett (illavarslande förebud) - tror det är i Uppvidinge dombok detta står (jämför både orginalet och den renskrivna (Göta hovrätts exemplar) - de kan diffa ). Lucas hustru ska ha gift om sig med en tjänsteman Humble(?) - detta ska nämnas i någon notis i Genealogisk tidskrift har jag för mig. Kan även finnas något i Växjö domkapitels arkiv om Lucas Marcusson. Ska kolla mina anteckningar hemma när jag hinner.
mvh
Niclas
4157
« skrivet: 2009-01-26, 15:36 »
Birgitta, du efterlyste en avskrift av Marcus Lucassonmålet 1615. Här kommer min version. dock måste jag reservera mig för att jag, då jag skrev av texten, feltolkat tecknet för dubbel-t och enkel-t.
Göta hovrätt, Advokatfiskalens arkiv EVIIAAAD:4
Uppvidinge härads dombok (renoverad), tinget 1615 den 15 juli i Stampehult, ALgutsboda socken:
[f 14v:]
Ransakningh om Marcus Lucasons
dödh, Häradtzskrifware vthi Konge
och Vpwidinge härader, hwilken sigh
sielfwer ihielskiöt med en Pistooll etc
Sammedagh kom för rätta Hustru Märitt i
Transiö, och sorgeligen gaf tilkienna att hennes Man
Marcus Lucason hafwer af oförstånd och stor miströßt
tagett sigh oråd före och skotitt sigh sielf ihiel med en Piß-
stooll vthi sin eghen badstufwa. etc. Och effter
detta fallett skedde adgen för än detta tingett angik
derföre blef her om på tingett ransakadtt. Och haf-
wer Man her om Jngen annor kundskap eller orsak
till för:de Marcuses ofall förnummett, än Dhett hans
egen hwstru hafwer berättadtt. Nembligen, att förle-
den Måndagh den 12 Junij kom Marcus hem ifrån
Callmer och klagade sigh möckitt der wara Platzadtt
Och ahnfechtadtt för dett stora Peninga rest som till
Callmer Slott och bygningh war förordnat, Såsom och
För det gierda rest som resterade på 1614 Åhrs
Landtogz gierd, och Tijonde SPanm[å]ll och för möckin
Annor rest. Blef Jnmanadtt på Slottet Såsom
Och twingadt att vttgifwa starka handskriffter och
Obligering
[f 15r:]
obligeringar, att han en sådan odräijeligh Summa
till nästkommandes Olufzmeßo tijd skulle betala.
hwilket honom syndtes wara omöijeligit, der öfwer han med
gråtandes tårar den ganska dagen öfwer möckit qwijda-
de, och sade sigh tilförende aldrigh så hårdt wara tillta-
lader; och Fougten war döder, Och han war allena att
vtfordra restet och Ingen hielp hade. Och sade till
sin hwstru, lätt bereda migh badstuffwa, det hon och
giorde. Mädan badstufwan eldades, togh Marcus bly och
stöpte lood af. Tå sade hwstru Märitt till honom hwadh
tage i eder nw före? Jntheth pläge i sielfwe sådant giöra?
Swarade Marcus: Ståthållaren hafwer gifwit mig full-
macht, at draga vt medh grentzen och vtpandta gierdarest
och föra min bößa wid Sadelen för skalkar och bofwar
skull, ty wäria biuder frid. När han hade stöpt lodh
och ladt bößan, togh han sin bönebok, laas och bad gud.
När badstufwan war ferdigh, gick han i badstufwe,
När han kom vp gick han genast i sin sengekammar
och lade sigh: Tå kom Oluf Holms dreng dijtt, och
wille tala med honom, tå gick hwstru Märit in till honom
och sade at drängen war förhanden och wille tala medh
honom, Sade Marcus, gif honom maat, Jagh orkar intheth tala
med honom i affton. När Hwstru Märit hade bestelt
hussyslerna gick hon i sengh till honom och lade sigh. Om
Natten wid the lågo, angzlades Marcus, och hof hender.
nav p om hufwudet, laas och bad Gwdh. Om Morgonen
dett
[f 15v:]
det första dagen syndtes, sade han till sin hwstru,
her är så qwalmogt och heedt Jnne, Jagh will gå wp
i Nattstufwan och legga migh, der hafwer Jag bätre
rhoo /: ddet han offta tilförende giöra plägar :/ När han
stod vp, togh han sin kiortell, töfler och Natmößa och bös-
zan som han om afftonen ladt hade och gick om Tisdagz
Morgonen den 13 Iunij vthi sin bastufwa, Och hadhe
sadt bößan på sit wenstra bröst, tröcht till medh hö-
gre handen och skotet sigh igiönom med thu lod, dher
han fram på dagen fans döder. Deße efft:ne
dannemän blefwo af tinget Nämde dijt, at Syna hans
älenda lijk strax om Morgonen när gerningen war
giord. Her Bencht i Lenhofda hans kiörkeherde,
Jöns i Arneskruf, Thor i boaskogh, Jon i Hulterstadh
Håken i Boaskogh, Nils i yggesry, Jon iThomishult
Nils Axellson vnderschrifwaren, Per Skreddare i Fa-
grehult, Ödge i grenehult. Och hafwer Synamänner.
na Sampt HäradtzNemde af det dhe syndt och seedt
hade Jntheth annat kunne tänka ähn för:de Marcus, denne
gerningh hade giordt af berådt modh, och icke af vettlößz
eller druckenskap, dy han war hwarken wetlöös
eller drucken. Derföre skote saken ifrån sigh
och begärade höra Sweriges Lagh. Blef för den skull
vpläset det 4. Cap. i Höghm: B: och effter samma
Cap. afdömdt, at hans Lijk skulle vtföras och i båle
brennas. Men effter för:de Marcus hafwer warit
Cronones
[f 16r:]
Cronones gamble tienare, och man eij annars weet
än han sin tienst her till troligen hafwer vtstådt,
och giordt monge rekenskaper. Hafwer Prästerskapet
Nemden och hela häradet, Sampt hans egen hwstru och
barn med gråtandes tårar, feldt förbön för hans fatti-
ge lijk, at det måtte Niuta kiörkegården och blifwa
begrafwet, hwilket man vthi ödmiukhet hemsteller vthi
höga öfwerhetenes Andeliges och werdzliges höga och
wijsa betenkiande her om gifwa sin Meningh tilkienna,
Ödmiukeligen begärandes att dheras H:ber och Wörd:ter
wille ofwerwäga och egiönom fingra see deta hans ofall
helst effter han blef twingadt sigh högre obligera och
förskrifwa, ähr honom Menniskeligit och möijeligit war ef-
terkomma, Såsom och at han vthi sin wellmacht haff-
wer warit Gudfruchtigh Så möckit Menniskior döma
kunne. Gerna hulpit till kiörkior, Scholer och de fatti-
ge. Jcke war han heller med Någor vppenbara Last
eller misgerningh vthi sin Lifztijd beslagen. Hafuer
han och på de högtijdes dagar som kiörketienesten ic-
ke blef hållen wid hans Sochnakiörke, taget sin Postil-
la, läset för husfolket och dem till Gudfruchtigheth tro-
ligen förmanadt. Och eliest sielf, affton och Morgen
altijd fallit på knä och giordt sine böner. Lekwell
är han fattig Man så grufweligen frestadt worden.
Her om blef skrefwit Ståthållaren och Bispen till
at hero på gifwa sit betenkiande, och är Swaradt, at
hans lijk måtte komma i Jorden vthan kiörkegården i
hästebacken, hwilket och så ynkeligen skeedt ähr . etc.
I texten förekommer en del förkortningstecken som jag markerat kursivt (dock syns dessa ej här då jag klistrade in texten).
(Meddelandet ändrat av niclas den 26 januari, 2009)
4158
« skrivet: 2009-01-07, 08:42 »
Olle, uppgiften har Claes fått ifrån mig i en annan diskussion här på Af. Då jag refererade ur minnet, och således inte har underlag för detta påstående, som jag inte felaktigt vill sprida, passar jag på att inskjuta här med ett påpekande. Jag har bland borgare i någon småstad (Gränna, Hjo, Eksjö eller Vimmerby misstänker jag) observerat Gebo/Giebo som ett tillnamn på en person. Mycket läggs på minnet utan att man tyvärr noterar uppgifterna då de inte tycks vara intressanta just då. Är det Gränna så rör det sig troligtvis perioden ca 1660-1670 då jag studerat domböckerna den perioden. Ber att få återkomma om detta.
vänligen,
Niclas
4159
« skrivet: 2008-11-12, 13:31 »
Hej Leif. Det är Brantelid som avses - någon annan snarlik ort har ej funnits i Virestad socken. Vånga (Skåne) C:2 f 118r - begravningslängd 1706:  Bilden ifrån Arkiv Digital
4160
« skrivet: 2008-10-28, 16:32 »
Någon som har mer uppgifter om soldaten Bengt Hjelte och hans hustru Ingierd Knutsdotter vilka år 1747 den 12 juli döper en son Knut i Enslöv ?
Hjelte var troligen värvad soldat vid något garnisonsregemente och möjligen inte bofast i Enslöv socken - jag kan nämligen inte hitta honom i mantalslängden. Däremot begravs avskedade soldaten Bengt Jelte i Enslöv 1772, 74 år gammal, så någon koppling till Enslöv bör ha funnits. Kan sonen Knut vara identisk med min anfader Knut Bengtsson som vigs i Slättåkra 1775 med Anna Jönsdotter ifrån Kubbebol (Slättåkra sn) ?
vänliga hälsningar,
Niclas
4161
« skrivet: 2008-10-26, 14:03 »
I Långaryd vigdes Bengt Persson ifrån Viken den 15 november 1745 med Ingierd Knutsdtr i Råckna. Är mer känt om detta pars vidare öden eller bakgrund? Tillhörde någon av dem den kända Långarydssläkten ?
Anledningen till att jag undrar är för att jag eftersöker fakta kring soldaten Bengt Hjelte och hans hustru Ingierd Knutsdotter vilka år 1747 den 12 juli döper en son Knut i det närliggande Enslöv i Halland. Hjelte var troligen värvad soldat vid något av garnisonsregementena och inte bofast i Enslöv. Kan Detta par vara samma som vigs 1745 i Långaryd ?
4162
« skrivet: 2008-10-22, 10:28 »
Har någon forskat i byn Gantisboda (Gantisbo) i slutet av 1600-talet ?
En förfader Carl Olsson (c1641-1726) brukar del av denna gård (1/6 enl. mtl 1699) med sin okända hustru NN och har åtminstone barnen:
*Karin Carlsdotter gift 1700 med Per Jönsson i Brunamåla, Långasjö sn (Kronob. län)
*Elin Carlsdotter i Gantesbo, ogift 1703 då hon är fadder åt en systerson
*Per Carlsson c1683-1750 , brukare i Gantisbo , gift 1710 med Britta Tyggesdotter ifrån Hällasjömåla (dtr t Tygge Gummesson oh 1:a h. Elisabet Gummesdotter) - dessa är min ff mf ff föräldrar
*Anna Carlsdotter f 1699 i Gantesbo, dp 12/3 , död liten 1703
*Nils Carlsson f 1701 i Gantesbo, dp 10/3
*Britta Carlsdotter f 1702 i Gantesbo, dp 9/3
Frågor:
Vad heter Carl Olsson/Olofssons hustru och när avlider hon?
Varifrån kommer Carl Olsson ?
Finns mer uppgifter om barnen - fanns det fler barn ?
vänliga hälsningar,
Niclas
4163
« skrivet: 2008-10-21, 08:15 »
Tillägg: när det gäller Anna von Rintelens ungefärliga födelsetid vet vi inget om denna. Uppgiften ifrån Familysearch är bara hopkok och en slarvig gissning. Mer uppskattad födelsetid, men ändå en gissning, vore möjligen omkring 1640 med tanke på att hennes son Bernhard Kåse ska var född omkr. 1666 och att makarna inte är kända haft fler barn än denne son Bernhard och dottern Anna Margareta (bgr 1678 17/11 i S. Ljunga). Detta ger då att hennes make Ander Kåse bör ha varit betydligt äldre än henne.
4164
« skrivet: 2008-10-21, 08:08 »
Nej Carina. Hon är inte alls född i Öjhult, Pjätteryd. Typiskt Familysearch att röra ihop uppgifter Amatörmässigt så det förslår.
Anna von Rintelen (levde 1696) är dotter till Bernhard von Rintelen och detta framgår, om jag nu minns rätt, bland annat i Jully Ramsays (1865-1919) verk Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (4 volymer 1909-16). Tyvärr är Ramsays verk behäftad med många fel men kan vara en vägledning för fortsatt forskning. I vårt broderland Finland har det skett en hel del rättelser i olika tidskrifter till Ramsays verk, vet dock inte om varken von Rintelen eller Ille korrigerats nämnvärt. Ett annat verk du bör titta i är Johan Axel Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden - däri kan du se vilka gårdar och säterier som adeln ägde eller innehade.
Bernhard von Rintelen omnämns i Svenska adelns ättartavlor del IV, s 11b , av Gustaf Elgenstierna under adliga introducerade ätten Ille (adlig ätt nr 60) som gift omkr. 1635 med Elin Ille till Järksala i Sagu sn (Finland). Hon levde 1662 i april och var dotter till Abraham Ille till Järksala i Sagu sn som var ryttmästare, vilken deltagit i kriget i Livland och där blivit skjuten och förlamad i ena armen. Nämnde Abraham Ille ska 1623 begått dråp på överstevaktmästaren Henning Nieroth; han var ryttmästare i tjänst ännu 1628 men död 1634. Abraham Illes gifte är ej känt av Elgenstierna del IV. I nämnda källa omnämns Bernhard von Rintelen som en tysk adelsman och död före nov. 1654. Det borde gå rätt lätt att få fram mer uppgifter om honom på Krigsarkivet. Han borde haft någon militär tjänst och uppburit lön. Likaså kanske det vore värt att undersöka domböckerna för Piikkis (finska: Piikkiö) härad och domsaga dit Sagu (finska: Sauvo) socken hörde. Dessa domböcker är skrivna på svenska och borde gå att beställa in på mikrofilm. Järksala säteri ska idag heta Steninge (finska: Teininki).
Under adliga ätten Kåse i nämnda verk av Gustaf Elgenstierna del Iv s 373b anges Anna von Rintelen som sannolikt dotter av Bernhard von Rintelen och Elin Ille, nr 60. Denna sannolikhet grundar sig enbart på efternamnet von Rintelen och förnamnet Bernhard - en son till Anna heter så: Bernhard Kåse. Detta bör man komma ihåg eftersom det egentligen behövs ett större bevisvärde än bara detta. Anna von Rintelen skulle ju mycket väl kunna vara en brorsdotter eller på något annat vis släkt till nämnde Bernhard von Rintelen. Det krävs alltså att försöka knyta Anders Kåses hustru Anna von Rintelen säkrare till nämnda finska par än bara på namnen. Jag är osäker om jag sett henne skrivas som Anna Bernhardsdotter von Rintelen - om så ska jag återkomma med detta, vilket i så fall ökar kopplingen till just Bernhard von Rintelen och Elin Ille.
I Elgenstierna upptas under Kåse tab. 8 även en dotter till Anders Kåse Carin. Var gift 1659 3/2 då hon sålde sin gård Liagården i S. Ljunga sn till ryttmästaren Johan Påhlman. Denna dotter ska utgå eftersom denne Karin är identisk med Arvid Kåses och Anna Melkersdotters dotter Karin Kåse under tabell 3. Det är mycket fel på Kåse i Elgenstierna. Under tabell 3 står Karin Kåse och hennes syster Märta Kåse som döttrar till Arvid Kåses andra hustru Meret Mattsdotter [Hässleholmsätten], men detta är felaktigt. De var döttrar till Arvid Kåse i hans äktenskap med Anna Melkersdotter.
4165
« skrivet: 2008-08-18, 11:49 »
Det finns en Per Ekebohm som jag sett vidimerar en förrättning på Gemmatorp, Lekaryd sn år 1685 - troligen har han någon fiskal position. Kanske är han densamme som kronofogden Per Bengtsson på Skavnäs, Tjureda sn vilken är far till Margareta Ekebom (f 1658, död 1708, bgr 5/7 i Jälluntofta) vilken gifter sig med dåvarande komministern i Tjureda Magnus Jonae Gumælius (c1649-1711). Sistnämnde är komminister i Tjureda 1675-82 och därefter i Jälluntofta i Västbo härad (Jönk.l.). Om detta par se Smolandi Upsalienses del IV s 897 (biografi nr 1072).
Hette komministern Abraham Ananders hustru Margareta Ekebohm? Vad är känt om deras familj?
När det gäller kronofogden Per Bengtsson kanske det kan finnas kopplingar till Baaziussläkten. Har en vag minnesbild att jag kopplat denne PB dit, men ta det med en nypa salt och som ett forskningsspår.
4166
« skrivet: 2008-08-17, 21:41 »
den 12 febr: Andreas AbrahamsSon hemma döpt, christna-
des den 8 APril: herr Befallningsman Gahm, Monsr Daniel Ekebohm
i Linnebörcke, ländzM. Peder Håkonson i Rothne,
Wälbne Fru Anna Enhörning i Rothne, Wälbne Fruu
Beata Margaretha von fleisner på Wartorp, Jungf:
Magdalena Ekebohm.
Linnebörcke = Linnebjörke i Dädesjö socken
4167
« skrivet: 2008-08-17, 21:10 »
Hej Anni1
Jakob Germundsson i Nålatorp ska hans fullständiga namn vara. Gården Nålatorp heter även Ramsåkra, namnen används parallellt, så ännu idag, vilket förvirrar. Hittar dock inte min källa f.n. till hans patronymikon - kanske någon annan vet? Jakob Germundsson ska varit gift två gånger och andra gången med Jana (=Johanna). En son till Jacob ska Jonas (Jon) Agelin (c1672-1719) som blev komminister i Hamneda vara. Hans biografi finns i Smolandi Upsalienses del IV s 1038 (biografi 1325). Jonas Agelin gifte sig i Vislanda 1704 8/5 med Christina Wiesel, dotter till kyrkoherde Elias Wiesel i Vislanda.
4168
« skrivet: 2008-08-12, 08:30 »
Anders, se Furuby CI:1 s 8 - där nämns vigseln för en Truet Christerssons styvdotter i Västorp.
4169
« skrivet: 2008-08-12, 07:30 »
Ingrid Truedsdotter heter hon och inget annat.
mvh
Niclas
Ps. Anders ta en titt i mantalslängderna för Furuby sn - namnet Trued är så pass ovanligt att du borde kunna hitta tänkbar fader rätt enkelt. Mantalslängderna finns digitaliserade ifrån mikrofilmen hos SVAR på nätet (vissa behöver dock nyfotograferas då de är för mörka - vi får hoppas Arkiv Digital tar tag i detta, deras digitala verksamhet har ju revoltionerat släktforskningen i form av kvalité). Ds.
4170
« skrivet: 2008-08-05, 19:57 »
Tack Nils-Yngve! Det som slår mig då jag tittar på en uppgjord släktöversikt på hammarsmeden Linnart Larssons avkomlingar, de jag nu känner till, och det är att inga ihopagiften finns med avkomlingar till arrendatorn och hammarsmeden Pierre (Per) Andersson (död 1703) på Åry. Detta tycker jag är rätt märkligt med tanke på den snäva geografiska rummet och sociala arenan smederna levde i och kan faktiskt starkt indikera att Lennart Larsson eller hans hustru var nära släkt med hammarsmeden Pierre (Per) Andersson eller dennes hustru, som heter Sigrid Stensdotter (fler äktenskap för Pierre kan också inte heller uteslutas). Familjernas namn Linnart/Lennart/Leonard och Pierre indikerar ett vallonsk ursprung, men tyvärr är bakgrunden för dessa smeder ej kända.
Det finns en koppling mellan de båda hammarsmedfamiljerna, men utan blodsband, och det är att hammarsmeden Linnart Larssons dotterson Linnart Zachrissons (död 1721) änka Karin Persdotter (c1688-1765) gifter om sig 1722 med hammarsmeden Pierre (Per) Anderssons dotterson Sven Johansson (1700-1773) - son till arrendatorn Johan Jönsson (c1671-1710) ohh Annika Pierresdotter (omgift 1711 m. Nils Persson Guse, boende i Hemset Kolaregård, Hemmesjö sn). Möjligen kan en genomläsning av Konga härads domböcker ge mer information om smedsläkterna vid Åryd bruk.
4171
« skrivet: 2008-08-04, 21:32 »
Tillägg till mitt inlägg ovan angående kartan:
Kartan med de olika littera (A,B och C) utgjorde tillsammans den reguljära del (1/8 mantal) som ägdes av Johannes Haraldsson och som uppkom i och med skiftet 1853 (fastställt 1857) och hans åläggande att utflytta ifrån den gamla bytomten strax syd om Fagerhult norregård (nederst till höger på kartan ovan).
4172
« skrivet: 2008-08-04, 21:01 »
Hej Torsten! Tack för informationen. Jag var i helgen nere och tittade på Krösnakärr (=del av Fagerhult mellangård eller Fagerhult 2 som det också kallas). En mycket vacker trakt som ligger högt över Hängasjön. Fagerhult är en by som jag intresserat mig mycket för eftersom jag just i denna by har rötter både på min fars som mors sida (två bröder,Sven Månsson (f 1745) och Jöns Månsson (f 1751) är båda mina anor). På min farmors sida har jag dessutom flera olika grenar som strålar samman längre tillbaks i just denna by, både i Fagerhult mellangård som i Fagerhult norregård. Via snirkliga anor leds släkten i Fagerhult långt tillbaks till medeltiden. Fagerhult mellangård är en mycket gammal släktgård som har en märklig kulturgeografisk historia. Gården, som var en frälsegård, var i början belägen söder om Fagerhult norregård (=Fagerhult 1) och hade utägor gemensamt med denna jordeboksgård. Fagerhults by låg alltså en gång i tiden samlad. Varför en gård fått heta mellangård och en norregård är dock något jag förundrar mig över - det har mig veterligt inte funnits någon känd södergård i byn vilket annars skulle kunna förklara de geografiska tillnamnen på de båda jordeboksgårdarna. Under medeltid har Fagerhult mellangård av någon okänd anledning överförts till Hamneda socken. Folket skulle alltså gå norrut till kyrkan i Hamneda medan deras grannar i norregården skulle gå söderut till kyrkan i Göteryd. Vid laga skifte på 1850-talet flyttades sedan Fagerhult mellangård norrut och en av de fristående hemman som då uppstod var min farmors mormors fars Johannes Haraldssons gård som kom att hamna på den plats där torpet Krösnaholm legat/låg - uppe på kullen där vägen passerar norrut. Denna gård blev ett hemman som sedermera delades upp av dennes ene son Johan Magnus Johannesson (f 1843), varav den östra delen kom att bli Krösnakärr och som blev hem åt Johan Magnus dotter Jenny som gifte sig med Anders Eliasson (Borr). Vid hemmansklyvning 1898 var ägarna till 1/8 mantal Fagerhult mellangård (Fagerhult 2): A 3/64 mantal Johan Magnus Johannesson B 3/64 mantal Otto Svensson C 1/32 mantal Anders Eliasson => Krösnakärr  Söder om ovanstående karta fanns även mark som var Fagerhult mellangårds och som uppkommit vid laga skiftet 1853 - det som kallas E bestod av 1/4 mantal och ägdes gemensamt 1853 av bröderna Johannes och Göran Haraldsson (Johannes Haraldsson ägde alltså ett hemman på 1/8 mantal och var delägare i ett annat på 1/4 mantal). En del av E blev sedermera vid skiftet 1874 avstyckat och kallades Ea och kom att ägas av Johan Magnus Johannessons bror Carl Henrik Johannesson (vars gravsten ännu finns på Göteryds kyrkogård). Ska vid tillfälle titta närmre på hur de andra gårdsdelarna i Fagerhults by splittrades upp genom skiftet. Om det finns några bevarade kort är jag mycket intresserad att komma ned till hembygdsföreningen och se dessa. vänliga och tacksamma hälsningar, Niclas i Växjö (stassbo med djupa rötter i Göteryd)
4173
« skrivet: 2008-08-04, 13:25 »
Att Karin Persdotter, gift med Linnart Zachrisson, är dotter till Per (Persson) Guse framkommer indirekt i Hemmesjö AI:1 (hfl 1718-1724) s 26-27 - där det på Billa Söregård nämns änkan Ingrid Andersdotter med barn och lite längre ned nämns:
Måg. Linnart Zachris [med på hf 1718- 23/4 1721]
h. Karin Persdr -”- - 1/1 1722!]
s Pehr Linnarts.
S. Zachr. Linnarts
Linnart Zachrisson var alltså måg, dvs svärson, till änkan Ingrid Andersdotter.
I Hemmesjö CI:1 s 419, utflyttningslängd år 1722 får vi veta följande:
Änkian Ingred Andersdotter
ifrån Billa Norregård till Tors-
åhs S:n och Ingelstad
[Norregård är en felskrivning - i Hemmesjö AI:1 s 28ff Billa norregård återfinns hon ej - däremot i Billa söregård]
Karin Persdotters broder var Daniel Persson som gifte sig 1710 28/12 i Hemmesjö k:a med Karin Månsdotter ifrån Billa Korpagård. Han kallas i vigselnotisen Daniel Persson Guse och anges då vara malmtagare på Åry. I nämnda hfl 1718-24 återfinns han även som sambrukare av Billa söregård och kallas där S. Daniel Persson , dvs han står som son till änkan Ingrid Andersdotter ovanför. Denne Daniel Persson utflyttar 1721 med sin hustru till Kårestad i Furuby sn (se Hemmesjö CI:1 s 418, utflyttningslängd år 1721). Detta borde alltså klarlagt Karin Persdotters ursprung.
Fråga som uppstår är då ifall bruksskogvaktaren och arrendatorn av Åry säteri, Nils Persson Guse som gifte sig 1711 15/1 i Hemmesjö med änkan Annika Pierresdotter (dtr t hammarsmeden o arrendatorn av Åry säteri Per (Pierre) Andersson o troligen dennes hustru Sigrid Stensdotter) även är en son till Per (Persson) Guse ohh Ingrid Andersdotter i Billa södregård? Någon som vet besked?
4174
« skrivet: 2008-08-04, 11:49 »
Zachris Jönsson är ej densamme som malmtagaren Zachris Johansson vilken sistnämnde gifte sig 1709 med Maria Wastesdotter. Zachris Johansson står som oguft dräng på Åry bruk i mantalslängden 1707 - hade han arit änkling hade detta framgått. Kanske är Zachris Jönsson (känd åtm. 1695-99) gift med Annika Linnartsdotter (känd åtm. 1693-99) och far till Linnart Zachrisson som gifte sig 1709 med Karin Persdotter ifrån Billa.
Per (Persson) Guse var brukare av Billa södregård vilket farmgår av mantalslängderna. Samma bruskdel övertas sedan av Linnart Zachrisson vilket alltså indikerar att han är Karins far. Ingen annan Per finns dessutom som brukare i hela Billa by i början av 1700-talet.
Var tog Zachris Jönsson och Annika Linnartsdotter vägen ? De synes ha flyttat ifrån Hemmesjö socken efterosm de ej finns i dödlängden, men vart flyttade de?
4175
« skrivet: 2008-08-03, 21:15 »
Hej Anders!
Familjen kan ju ha flyttat ifrån Hemmesjö. Var dyker din ana upp senare i livet?
Namnet Johan skrevs ibland ss Jahan, Jaen, Jean - och beroende på tid och namnmode kan en Johan även kallas Joahnnes/Johannis. Det finns även en korrelation i äldre tid mellan namnformerna Johan och Jöns (och även mellan Jon och Jonas). Funderar om ovannämnde Zachris Jönsson (känd 1695-99) kan vara densamme som malmtagaren Zachris Johansson (vigd 1709 med pigan(dvs ogift) Maria Wastesdtr, dtr t Waste Svensson ohh Lucia Linnartsdtr på Åry) - i så fall är hans första hustru då avliden, vem hon nu då skulle ha varit?
Det är många frågetecken kring släkten som utgått ifrån hammarsmeden Lennart Larsson. Han bör av patronymikon och fadderrelationer vara far till den hustru Annika Lennarstdotter som figurerar 1693 o 1699 ss fadder i Hemmesjö - men vem var hon gift med?
4176
« skrivet: 2008-08-03, 20:03 »
Vid vigseln 1709 30/7 i Hemmesjö k:a står drängen Linnard Zachrisson och Pigan Karin Pedersd:r i Billa (Hemmesjö CI:1 s 400). Linnard Zachrisson bör vara ett barnbarn till hammarsmeden på Åryd Lennart Larsson (vallonsläkten Godet?) men vem är hans far Zachris NN ? Fadern kan väl knappast av kronologiska skäl vara malmtagaren Zachris Johansson på Åry ? Det finns även en Zachris Jönsson på Åry (fadder 1695 21/7- Hemmesjö CI:1 s 216; 1697 1/8, Hemmesjö CI:1 s 219; 1699 30/7 - Hemmesjö CI:1 s 221)
Det bör vara Karin Persdotter föräldrar som bott på en av gårdarna i Billa. Kan hon vara dotter till kyrkvärden Per Guse (Per Persson Guse) i Billa som avled 1709, bgr 25/4, 57 år g:l (Hemmesjö CI:1 s 318; 1 dlr i testpgr 1709 25/4 se Hemmesjö CI:1 s 38)?
Födelseboken för Hemmesjö börjar först 1693 så det är inte så konstigt att du inte funnit Karin Persdotters födelsenotis eftersom den troligen inte existerar längre - hon bör vara född före 1693 eftersom hon gifter sig redan 1709.
Kanske är Lennart Zachrissons änka denne:
Hemmesjö CI:1 s 403, vigda år 1722:
Dito [=8/4 1722] drängen Swen Jahanßon och änkian Karin
Persdotter ibidem [=Billa!]
4177
« skrivet: 2008-07-29, 16:09 »
Snöstorpsforskare!
Finns det något pålitligt akademiskt, eller för den delen amatörmässigt men källpålitligt, verk som behandlar gården Snöstorp i Snöstorps socken under medeltiden?
Ifrån denna gård kommer en avlägsen förfader som kallas Jöns i Snöstorp (levde troligen i början av 1400-talet) och som räknas som stamfader för den frälsesläkt Galle, med vapnet sparre över blad, som senare under 1500-talet kom att vara bosatt i Sunnerbo härad och Småland. Jöns i Snöstorp anges som stamfar för denna släkt i Biskop Hans Brasks släktbok, utgiven och kommenterad av Hans Gillingstam & Göran Setterkrans(Stockholm, 1970), som nedtecknades i början av 1500-talet. Att uppgiften synes ha fog för sig understödjs av att även andra i denna släktkrets kan bevisas ha kopplingar till Halmstadstrakten (bl a Nils Stolpe till Yttersjö, Långaryd sn som var gift med Jöns i Snöstorps sondotter).
Det som jag finner märkligt är att jag läst att det i Snöstorps (Snidstrup) by under senmedeltid funnits en sätesgård som varit boställe för kronans fögderiansvarige för området - och att denna gård varit del i det gods som senare under 1600-talet kom att bli grunden till Sperlingsholm. Frågan är om det funnits flera gårdar i Snöstorps by som varit säterier under senmedeltiden eller om Gallesläktens stamfar Jöns i Snöstorp varit en kungens tjänsteman och å ämbetets vägnar bosatt där ?
4178
« skrivet: 2008-07-15, 08:30 »
När byter Fagerhult mellangård (som i äldre tider hörde till Hamneda socken; kallas Fagerhult No 2) namn till Krösnakärr som gården heter idag ?
Finns släktgården som min farmors mormors far hemmansägaren Johannes Haraldsson (1814-1890) ohh Stina Bengtsdotter (1819-1893) brukade kvar ännu idag? Fagerhult mellangård har tidigare varit i denna släkts ägo sedan åtminstone början av 1600-talet.
Johannes och Stinas söner Johan Magnus Johannesson (f 1843; gift med Anna Maria Petersdotter) och Karl Henrik Johannesson (f 1846; gift med Britta Stina Johannesdotter) ska även de ha varit hemmansägare i Fagerhult.
Finns det några bevarade fotografier på personerna och släkten i Fagerhult?
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
4179
« skrivet: 2008-06-05, 22:37 »
Vid besök på det vackra blomstrande Huseby bruk söder om Växjö såg jag ett gammalt skåp i en av bruksbyggnaderna. Det var något med detta som fångade mitt intresse för på det stod initialerna J.L.S. och A.S.D. och årtalet Anno 1722. Det var inget märkvärdigt med detta skåp så troligen kan det ha kommit ifrån trakten. Kanske till och med ha innehaft av någon av brukspersonalen. Då dessa initialer står för förnamn och patronymikon undrar jag nu om det går att spåra dessa personer som nämns på det i källorna. De bör ha varit gifta. J.L.S. kan stå för ex. Johan/Jöns/Jöran Larsson. Ett patronymikon som börjar på L bör väl vara Larsson eller finns det fler varianter i trakten? A.S.D. kan stå för Anna/Annika Svensdotter/Simonsdotter/Sunesdotter etc. Finns fler förslag med förankring i Skatelövstrakten? Går det identifiera ägarna till skåpet 1722 och känner någon annan till historiken bakom detta skåp på Huseby ? 
4180
« skrivet: 2008-06-05, 21:17 »
I födelsenotisen 1754 står att modern heter Hanna inte Gustava. Dottern heter Kierstin ej Kristin - detta namn är ett modernt och mig veterligt fanns det inte på 1700-talet i Kronobergs län.  [född] 27 [döpt] 30 [juni 1754] Corporal olof Möllers och Hustru Hannas barn i Romarhyltan Kierstin [faddrar:] Swen i Snärhult hustr. Kierstin i Romarhyltan EÃ?biörn i wäraberga hustr. Karin i Judhult Jon LarÃ?on i Ramnäs Enk. Ingrid i Skiölsbögd Olof Christian Möllers dödsnotis ur Hallaryd C:3 s 456-457, oktober månad år 1809:  Bilderna ifrån Arkiv Digital. Carina, har du hittat Stina Olofsdotters vigsel med Gumme Persson ? Stina är ju en kortform av Christina - inte Kerstin, men å andra sidan är Christina en variant av Kerstin och vice versa, så riktigt säker kan man inte vara. Här behöver man följa Stina Olofsdotter bakåt i husförhörslängderna för att verifiera om hon kan vara densamma som dottern Kerstin till Olof Möller ohh Hanna Persdotter.
4182
« skrivet: 2008-05-26, 21:44 »
Rättelse: näst sista raden:
sengliggiandes afled annandag Påsk : förme[nas]
Hittade vidare dessa notiser:
Ryssby CI:4, s 181, dödlängd år 1750:
6 Borsna Söreg Enkan Anna Thors-
dotter död af ålderdom och swaghet
d: 27 Januarii, begrafwen d: 11 Februa:
80 År gammal
Ryssby CI:4, s 163, år 1743:
43) den 30 oct. begrofz Tohr Pers. frå Borsna
Sörgård fader Per gummeson Modern
h anna Torsdr föd den 16 Dec. 1717 wid sin
25 åhrs ålder gifft med nu änka h. Jngebor
Swensdr , såledz ej fult åhr gifft war at
siußa siuke Soldater på up boda marche
af LandsCrona och strax effter hem-
komsten blef swag af swår hufwud-
siuka som honom 13 dygn så beswärade
at han den 17 sistledne oct. afled jnmot 26 åhr gammal
Ryssby CI:3, s 54 , dödlängd år 1713:
22) den 22 Nov: Begrofz Salig Tohr i Otarp Pr Simon Nilson
Mr h. Karin Swenßdotter i Borsna skattegård renatus educatus
domi till sitt 18 åhr. Tiente sedan herr Jöns Netherwodh i
Förarp 2 åhr Sedan i Tutary M(ur?)agård 1 åhr i Buxaby 14
i österliung 1 åhr i Marensholm 1 åhr , Gaf sig så till Boestad
och dher inlät sig efter 1 åhrs tijd i Echtenskap med sin nu effter
låtne Enkia hust. Elijn Christiersdr och brukte först
i wästgården i Borsna 4 åhrs tijd kom så till Otarp bruk 4 åhr
sen åter i wästgården Borsna 7 åhr. derfrån till Otarp igen
och dher med waret till sin dödztijd wid paß 30 års tijd
hafft med sin h. 2 Söner 2 döttrar som i sorg effterlefwa.
Siuklig aldeles wid Sengen 14 dagar men sedan (.?)
blef mehr och mehr swag. Stilla men besökt med herrens heliga nattward
afled den 2 Nov. såledz wid paß 72 åhr gammal grifft wästsöder
Anna Torsdotter (c1670-1750) är således dotter till Tor Simonsson (c1641-1713) ohh Elin Christiersdotter (levde 1713) i Ottarp, Ryssby sn.
4183
« skrivet: 2008-05-26, 21:11 »
Hej Ingrid!
I Ryssby (G) CI:4, s 158, dödlängd 1742, nr 15, står:
den 4 April begrofz Rusthållaren frå Borßna
Söregård Per gudmunson Fadren gumme Perßon
i Rönääs Aggunnary Sn Modren h: Karin
ibid. effter naturlig födelse, å nyo föd i det
heliga dopet. I sin ungdom war betient hoos
Salig wälb. Ryttmästaren Påhlman till uglans
Ry, blef så gifft med nu Änkian h. Anna
Tohrsdr frå otarp, som waret samman
öfuer 52 åhr, hafft samman 10 barn 3 söner
lefwa och 5 döttrar, waret swag af ålder
nogor åhr, den förledne Påskaafton blef
sengliggiandes efter annandag Påsk : förme[nas]
waret inwed 90 åhr gammal.
Per Gudmundsson/Gummesson var född på Rönnäs i Agunnaryd sn och mer torde gå att få fram ur kyrkböckerna där som börjar redan 1612!
4184
« skrivet: 2008-05-23, 11:48 »
Tilägg: Nicolaus Linnæus farfar Bengt Ingemarsson var bonde i Stegaryd i Vittaryd sn (Sunnerbo härad) och hans farmor hade sina rötter i Vittaryds grannförsamling Dannäs (Västbo härad) - av denna anledning kan det alltså vara värt att ifrågasätta om Ingemar i Währås verkligen bodde i det avlägsnare Hånger sn i Östbo härad och inte i det närliggande Väderås i Dannäs sn.
4185
« skrivet: 2008-05-23, 11:42 »
Hej Ingrid! Uppgiften om att Carl von Linnés farfars farfar var Ingemar i Währås kommer ifrån kyrkoherde Nicolaus Linnæus egna uppteckningar om sin släkt (publicerade i Stenbrohult i forntid och nutid del 3 s 76-89):  Att Ingemar kopplats som boende i Väderås i Hånger sn är alltså något som någon senare forskare gjort. I fotnoten till Nicolaus Linnæus uppgift om att hans farfars far var Ingemar i Wåråhs har Gotthard Virdestam (kh i Stenbrohult - den som lät publicerade Linnæus släktanteckningar) gjort anmärkningen att Währås ligger i Hångers socken, Östbo, Jönköpings län. Hur säker denna identifiering är och av vad skäl de bygger på är jag faktiskt mycket osäker. Den kan vara felaktig ty i Vittaryds grannsocken Dannäs i Västbo härad fanns en gård Väderås - och det kanske var på denna Linnés farfars farfar Ingemar var bonde ?
4186
« skrivet: 2008-05-14, 09:07 »
Uppgifter sökes om familjen kring löjtnanten Matthias Bolling (död i aug. 1709 i Ryssland)? Han var son till kapten Olof Håkansson (Bolling) ohh Märta Ulf [af Horsnäs,adlig ätt] (död 1705 i Kalvsvik sn - Merta Vulf, dtr t frälsemannen Matthias Eriksson Ulf o h 1:a h. Anna Persdotter). Matthias Bolling bodde först i Vedkärr Bolsgård, Nöbbeled sn (1690) sedan i Buskahult, Urshult sn och flyttade 1696 till Kalvshaga i Kalvsvik sn. Han var gift med Kirstin Jönsdotter (löjtnanskan Christina Bålling som på 1720-talet bodde i Rävsjö, Kalvsvik sn hos sonen Sven Matthiasson Bolling ohh Kirstin Andersdotter Spegel). Vilka barn till Matthias Bolling är kända ? Finns några av Matthias Bollings syskon belagda? Vilka barn hade Sven Matthiasson Bolling ohh Kerstin Andersdotter ? I Kalvsvik dödlängd 1707 (Kalvsvik C:1 s 49) nämns följande notis:  Bilden ifrån Arkiv Digital Denne fänrik Jöns Svensson kallas Bolling i ett tillägg - men stämmer detta? Är denne inte istället svärfadern till Matthias Bolling och tillägget ett minnesfel av prästen i efterhand då dottern Kerstin Jönsdotter allmänt i socknen benämndes Christina Bålling som änka? Är fänriken Jöns Svensson som avlider 1707 densamma som Jöns Svensson Runnegren gift 2) med prästdotttern Maria Bagge (c1670-1705) ? Många frågor, men hoppas att få svar på någon. vänligen, Niclas
4187
« skrivet: 2008-05-13, 08:47 »
Nej, det är inte samma far. Vill inte slå smolk i glädjebägaren men prästsonen Anders Kallenberg född 1756 i Skatelöv blev komminister i Ljuder församling och avled där 1821 7/8. Soldaten Konstig är alltså inte son till linnélärjungen och sedermera adjunkten i Skatelöv och slutligen komministern på Visingsö Bengt Kallenberg (1712-1774). Varifrån soldaten Anders Larsson Konstig kom vet jag ej. Har soldatrullor undersökts ? Soldaten Anders Konstig i Hallatorp och pigan Elin Germundsdotter vigdes i Agunnaryd k:a 31 dec. 1779 (källa: KGF:s databas, uppgiften bör kontrolleras).
4188
« skrivet: 2008-05-13, 08:47 »
Nej, det är inte samma far. Vill inte slå smolk i glädjebägaren men prästsonen Anders Kallenberg född 1756 i Skatelöv blev komminister i Ljuder församling och avled där 1821 7/8. Soldaten Konstig är alltså inte son till linnélärjungen och sedermera adjunkten i Skatelöv och slutligen komministern på Visingsö Bengt Kallenberg (1712-1774). Varifrån soldaten Anders Larsson Konstig kom vet jag ej. Har soldatrullor undersökts ? Soldaten Anders Konstig i Hallatorp och pigan Elin Germundsdotter vigdes i Agunnaryd k:a 31 dec. 1779 (källa: KGF:s databs, uppgiften bör kontrolleras).
4189
« skrivet: 2008-05-11, 18:38 »
mtl 1760 för Virestad sn:
Höghult 1[mantal]
1 Per Jonsson + hustru 1/4 bruk
piga Elsa (tjänstepiga)
1 Ingemar Jonsson änkling 1/4 bruk
son Jon (son enl. kolumn)
dotter Karin (dtr enl. kolumn)
p. Karin (tjänstepiga)
1 Änkan Botill 1/4 bruk
dr Måns (tjänstedräng)
1 Jöns Bengtsson + hustru !74 bruk
son Bengt (son enl. kolumn)
Qwinsp. ELin (Qwinsp. angavs ofta för kvinnor som fött uä barn)
Soldattorp - soldat Nils Sellegren (synes vara ogift)
mtl 1761:
Höghult 1[mantal]
1 Per Jönsson + hustru 1/4 bruk
p Elsa (tjänstepiga)
1 Sven Jönsson + hustru 1/4 bruk
Son(!) Jon P: Karin (son + tjänstepiga i kolumn => Jon är son t Ingemar Jonsson, och alltså bror till Karin Ingemarsdtr - han är hemmason och systern o svågern har övertagit bruket 1761; jfr 1760)
1 Änkan Botill Ingemarsdotter 1/4 bruk
dr Bengt (tjänstedräng)
1 Jöns Bengtsson + hustru 1/4 bruk
son Måns (son)
Tyvärr kunde jag inte kolla upp mer då SVAR-serverns koppling till Dejaveu la av (fattar inte varför de valt Dejaveu som presentationsprogram...detta omoderna verktyg suck). Av mtl 1760 och 1761 torde det vara fastlagt att Sven Jönssons hustru Karin Ingemarsdotter är dotter till förre brukaren Ingemar Jonsson i Höghult.
4190
« skrivet: 2008-05-11, 13:33 »
Hej Rune!
Tog en koll på Arkiv Digital och ser att det står Sven Jönsson i dödlängden 1779 22/2 (Sven Jönsson i Höghult död af rödsot 42 år gammal begrofs den 28). Källa: Virestad F:1 s 27.
Däremot så står det Ingemar Jonsson i Höghult i dödnotisen 25/1 1779 (Änkiomannen Ingemar Jonsson i Höghult död af ålderdom, 85 år gammal, begrofs den 7 Febr:). Källa: Virestad F:1 s 27.
Rune,du menar väl svärfar och inte farbror ovan? Jag har inte uttryckligen sett att Sven Jönsson är svärson till Ingemar Jonsson men då S.J. 1763 är brukaransvarig för det gårdsbruk Ingemar Jonsson fram till 1760 stod för (1761-62 har jag uppenbarligen inte kontrollerat då jag excerperade mikrofilmerna, men 1761-62 finns nu i SVAR:s databas så där kanske framgår mer om släktförhållandet?). Eftersom Ingemar Jonsson avlider först 1779 i Höghult har han uppenbarligen haft undantag hos Sven Jönsson ohh Karin Ingemarsdotter.
Vigsellängden 1760:
Julii 13 Swän Jönson i höghult [ej Haghult - fel i KGF-databasen] (samma dag vigdes Måns Månsson i Fölshult - kanske ett besläktat dubbelbröllop - eller så är datumet för S.J.:s vigsel fel? Var det vanligt att två obesläktade vigdes samma dag i kyrken?)
Gården Höghult ligger precis vid gränsen till Skåne och över gården gick en gammal förbindelseled - ett utsatt läge med andra ord. Släktskap med Loshults-och Örkenedsbor torde ha förekommit tidigt med tanke på den geografiska närheten. Inte omöjligt att Sven Jönsson i Höghult (c1737-1779) kan ha kommit ifrån Skåne och innan giftermålet tjänat dräng hos sin svärfar? Ingemar Jonsson. Ett tipps alltså!
4191
« skrivet: 2008-05-11, 11:27 »
Hej!
Detta har jag om familjen (åren avser brukningsår belagda i skattelängderna + domböcker; ibland har sambruk skett (ex. Gisel Persson o hans son Ingemar Gislesson åren 1645-48)):
Gisel Persson (1640)-(1648)
son:
Ingemar Giselsson 1645-(1676)
son:
Jon Ingemarsson
(1676)-(1707)
hans änka Ingeborg (1712)-(1715)
sonen
Ingemar Jonsson (1715)-(1760)[brukar 1735-45 även en annan 1/4 i Höghult
som han köpt av Sune Jonssons änka Tofva Clemetsdtr i Höghult]
trol. svärson:
Sven Jonsson (1763)-(1785)
hans änka Karin Ingemarsdotter 1785-1789
Skillnaden mellan mina och Rune o Ingegärds uppgifter ovan är att jag noterat Sven Jonsson och inte Jönsson. Någon av oss har alltså fel.
4192
« skrivet: 2008-05-05, 17:26 »
Den Sven i Ödegården jag eftersöker bär patronymikonet (fadersnamnet) Månsson. I katekselängden för år 1696 (Domkapitlet i Växjö arkiv -> finns avfotat i färg hos Arkiv Digital i deras AD-onlinetjänst) nämns Sven Månsson i Ödegården:  I Vederslöv kyrkoräkenskaper nämns dock år 1686 en Swen Thorßon i Nöbble som gav 16 öre till kyrkan (Vederslöv C:1 s 24). Likaså nämns i samma källa att den 26 dec. år 1688 gav Länßmanen i Nöbbele Swen Gunnarßon 16 öre till Vederslöv kyrka (Vederslöv C:1 s 38). Sven i Ödegården farsnamn bör dock vara Månsson eftersom detta, förutom i ovannämnda katekeslängd, även står i hans son Johans dopnotis 1691 (Vederslöv C:1 s 190). Sven Månsson med hustru återfinns i mantalslängden för Nöbbeled Ödegård ifrån år 1686, men ej tidigare - de har alltså flyttat dit 1685/86 ifrån f.n. okänd ort. Den Sven Torsson som omnämns med gåva år 1686 är troligen en ung person som inte är upptagen i mantalslängden - och troligen är denne en son till skattebonden Thor/Tore i Nöbbeled Lunnagård (levde 1687) som har sonen Anders Thorsson som gifte sig 1687. Däremot går jag bet på vem länsmannen Sven Gunnarsson i Nöbbele är - honom hittar jag ej alls - någon som stött på honom? Sven Månsson och hans hustru Kerstin är troligtvis nära släkt med följande som figurerar vid dopen av deras barn i Vederslöv kyrka: Jon Månsson i Ellanda, Öja sn (1693) Måns i Härensås, Bergunda sn (1693) Gumme Jönsson i Ulfsryd, Vederslöv sn (1691) Anders Andersson i Nöbbele, Vederslöv sn (fdr 1691) - någon som forskar kring dessa personer och kan fylla i mer biografiska fakta?
4193
« skrivet: 2008-05-05, 12:20 »
I Växjö domkapitels arkiv finns det en serie FII som innehåller katekeslängder. I varje volyms början finns det sockenregister. I FII:12 finns en längd på katekesförhör i Virestad socken år 1691 - och i denna upptas hela familjerna, bonde och hustru med samtliga sina barn. Detta är ju den första husförhörslängden för socknen och verkar ej vara känd av så många Virestadsforskare eftersom den inte förvarats i kyrkoarkivet. Det finns även en längd ifrån år 1692, i samma arkiv men denna innehåller inte uppgifter om de små barnen - bara de som konfirmerats?. Längderna finns avfotograferade i färg hos Arkiv Digital och kan ses på deras AD-onlinetjänst (kolla Arkivbildare: Domkapitlet i Växjö). Längderna har tidigare enbart funnits tillgängligt på mikrofilm i en urkass kvalité så man blir mycket glad över denna Arkiv Digitals kulturgärning. Så här ser katekeslängden år 1691 ut för Pepanäs Norregård:  Vad är det kolumnerna avser ? Varför tas endast vissa personer upp längre ut till höger i en kolumn ? Några idéer ?
4194
« skrivet: 2008-05-05, 07:04 »
Någon som har funnit mer om Sven i Nöbbeled ödegård som är nämnd ifrån mitten av 1680-talet och framåt? Han är far till Gunnil Svensdotter (död 1746/1747, Vederslöv saknar dödlängd aktuella år) som gifte sig i Vederslöv k:a 26 dec. 1721 med Per Persson ifrån Öpestorp, Öja sn (f där 30/11 1698 (ej 1699 som står i hfl) ss son t Per Svensson i Öpestorp; Per Persson omgift 1747/1748 med Ingrid Gummesdotter f 1721 /1 (hfl)). Per Persson i Nöbbeled ödegård har med sin första hustru Gunnil Svensdotter dottern Ingrid Persdotter (f i mars 1738) som gifte sig mes Sigfrid Månsson (f 1732 13/2 (hfl)) som överog gårdsbruket i Ödegården Nöbbeled. Är mer känt om dessa? Kan denne Sigfrid kopplas till andra Sigfridspersoner som nämns i Vederslöv på 1600-talet?
4195
« skrivet: 2008-04-14, 11:46 »
Hej , ser att ni diskuterar om Per Jönsson (c1622-1710) i Ekön släkt. Hans hustru Inger (~Ingierd) Jonsdotter som var ifrån Åbogen, Virestad sn är en halvsyster till min ana Sissa Olofsdotter (c1609?-1695) som gifte sig c1639 med Jöns Olsson (Jens Olsön) (c1597-1671) i Norra Rågeboda, Loshult sn. Deras moder Bengta var gift först med Olof Åkesson, skattebonde i Åbogen, Virestad sn i hans 2:a gifte (hans 1:a hustru var Sissa Svensdotter ifrån Nyvärmanshult, Virestad sn, vars bor var kh Johan Svensson i Nöbbele sn (Kronob.l.)) och sedan med Jon Gummesson/Gudmundsson som först var bonde i Åbogen och därefter i Femlingehult, bägge i Virestad sn.
Denna släkt har flera band över den gamla riksgränsen och kan sägas vara en typisk gränssläkt där man inte brydde sig om vilken krona man betalade skatt till eftersom släkten fanns på båda sidor (jfr detta med böndernas agerande under den s.k. Loshultskuppen 1676 !). En helsyster till Inger Jonsdotter var Bengta Jonsdotter i Rössiö (levde 1673) som varit gift med Frenne Nilsson i Rössiö - vet någon var detta Rössjö ligger? En halvsyster till Inger var Karin Olsdotter (död före 1673) som var gift med Truls Jönsson i Abrölla o Angshult, Osby sn, en annan (halv?)syster var Elin som bodde i Trånghyltan, Örkened sn (levde 1656; gifte ej känt av mig - någon som vet?). En halvbror till Inger var Åke Olsson i Gråshult, Loshult sn (vad är mer känt om denne?) och sedan fanns där halvbrodern Johan Olsson som var skattebonde i Åbogen - gift med Ingier Åkesdotter ifrån Garanshult, Virestad sn i hennes 1:a gifte -hon blev omgift med Sune Svensson på Bengtstorp (Almås top); Virestad sn (död 1694) av en släkt (Almåssläkten, samma som prästfamiljen Wiesel utgått ifrån) som kom att ha kontakter på ömse sidor gränsen. Dessa sistnämnda var föräldrar till den på sin tid kände nämndemannen Bengt Sunesson i Bengtstorp o senare Häradsbäck (i Härlunda sn) som i sitt andra gifte var förmäld med Karin Erengislesdotter ifrån Sunnanvik (hennes bror Måns Erengislesson är stamfar för släkten Cavallius). Hela denna släkthärva rör sig alltså om storbondesläkter på både den småländska som den skånska sidan. Detta som en liten belysning för hur bönderna i Virestad - Loshult - Osby gemensamt agerade under krigen då man slöt bondefred med varandra.
4196
« skrivet: 2008-04-14, 07:23 »
hej Anders!
Denna släkt är samma som skådespelerskan Ingrid Bergman härstammar ifrån. Tror hon finns under Kändisars anor. Eftersom nämnde Samuel Bengtsson kom ifrån Sköldstad vid sin vigsel 1771 i Stockaryd så borde du kolla Sköldstad i Kvenneberga husförhörslängd och se ifall Samuel finns med där. Kvenneberga och Hjortsberga socknar ingick i ett pastorat och det är därför prästen i Stockaryd blandar ihop varifrån han kommer. Har du förresten hittat Ingeborg Christoffersdotters bakgrund ? Svara gärna under Kända personers anor: Ingrid Bergman.
mvh
Niclas
4197
« skrivet: 2008-04-04, 23:30 »
Hej Britt-Louise! Ryssby kyrkböcker är rätt hemska emellanåt, men ju mer man läser dem desto lättare blir det att tyda prästens snirkliga förkortningar och skrift. Ranaboda heter gården och finns kvar ännu idag. Om systern Ingrid Månsdotter (f 1691) har jag inget aktuellt. En annan syster var däremot Karin Månsdotter f 1702 i Ranaboda, död 1754, som var gift med Måns Sunesson (f 1694 2/2 i Ugglansnäs,Ryssby sn) som var son till Sune Månsson ohh Elin Gummesdotter (se ovan) - alltså troligen en bror till din Gumme Sunesson. Det var således två bröder som gifte sig med två systrar. Måns Sunesson ohh Karin Månsdotter bor förresten i Tesås norregård - där föds deras son Måns Månsson (f 1731 10/9) - samma gård som Gumme Svensson bodde på och som tidigare innehafts av Måns Sunessons morfar Gumme Sonesson. Jo, Sissa Sonesdotter var dotter till Sone/Sune Månsson (c1662-1743) i Ugglansnäs, Ryssby sn ohh Elin Gummesdotter (c1659-1741). däremot måste jag rätta mig själv och det är att Sone Månssons far inte hette Måns Gummesson utan Måns Gunnarsson (Gunnesson - här kommer alltså namnet Gunne ändå in  ). denne Måns Gunnarsson dör 1689 och han och hustrun Sissa Persdtr i Ugglansnäs har även en son Gunnar Månsson (f 1623?, död 1721 i Ryssby sn - gift med Gunner Larsdotter (c1641-1717). Sune Månssons hustru Elin Gummesdotter är född i Tesås norregård, Ryssby sn och dtr t Gumme Sonesson ohh Ingrid Persdotter där. Det är inte alltid lätt med dessa olika namn som kan förväxlas: Gumme - Gunne/Gunnar - och dessutom ett kvinnonamn Gunner (~Gunnur).
4198
« skrivet: 2008-04-04, 12:58 »
Hej Britt-Louise!
Din förfader Johan hette Gummesson, inte Gunnesson. I hans födelsenotis står följande:
Ryssby CI:3, s 104, födelselängden 1726, dopnr 40:
Strette. Gumme Svness: h. Ingrid Månsd.r Barn
födt den 9 Sept. döpt den 11 dito heter Johan
witt.n And. Jss. i Nygård
dr Sven håks. ibid
dr Jöns i Prestorp
w. J. Stina Lisa Renner
h. Sissa Sonesdr i Strette
P. Ingrid And. i Nygård
I husförhörslängden (Ryssby AI:2 s 283) står att Gumme Sunesson dog i juli 1766. När man tittar i dödboken ser man följande:
Ryssby CI:5 s 344, dödlängd 1766, nr 34:
Tesås Noregård [död] Julii 3 gamle Gudmund Sunesson [dödsorsak:] ålderdsswaghet 77 år
I Ryssby AI:2 s 39 framgår att Gudmund Sunesson är född 1684 och under honom har prästen skrivit vgglansnäs - troligen avseende att GS var kommen därifrån. Hustrun Ingrid Månsdotter har födelseåret 1695 och Juni 20.
Jag misstänker att Gumme(smeknamnsform av Gudmund) Sunesson kan vara son till Sune Månsson (död 1743 2/1) ohh Elin Gummesdotter (död 1741 5/7) i Ugglansnäs.
Ingrid Månsdotter är enligt Ryssby födelsebok 1695 (Ryssby CI:2 s 54) född 20 juni 1695 i Ranaboda och dotter till Måns Persson (c1653-1733) ohh Karin Persdotter (c1660-1740).
mvh
Niclas
4199
« skrivet: 2008-04-03, 11:52 »
Vislanda-Blädingeforskare: prästsläkten Wiesel, som så många med rötter i dessa församlingar härstammar ifrån, har en egen diskussion här på Anbytarforum. Likaså har den med Wiesel och Wieselgren sammankopplade s.k. Ugnabygdasläkten en egen diskusion som kanske bör uppmärksammas. mvh Niclas Den andra länken är inaktuell efter att diskussionen om Ugnabygdasläkten flyttats hit till Vislanda. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
4200
« skrivet: 2008-03-31, 17:58 »
Tack Jörgen. Stämmer der verkligen att Karlskronaborna skulle varit mantalsbefriade under hela 1700-talet? Att karlskroniterna fick 20 års skattebefrielse har jag hört om - detta för att locka Ronnebyborgarna att flytta till den nya staden (vill minnas att det står i någon Karlskronahistorik).
Vad jag känner till ifrån andra städer, bl a Växjö stad, så förvarades ej dessa stadsmantalslängder på landsarkiven ihop med övriga landsortsförsamlingars (dvs bland häradernas) - varför det kanske helt enkelt är så att SVAR ej har låtit filma dessa?
Kammararkivets mantalslängder, vilka är de som framförallt finns mikrofilmade och som SVAR lagt ss digitala bilder, baserar sig på verifikationer ur varje läns/landskaps landsböcker (dessa räkenskaper för länen finns bevarade ifrån 1634). En gång i tiden har man brutit ut dessa mantalslängder ur räkenskaperna och bildat en mantalslängdsserie på Riksarkivet. Därefter har denna skapade serie mikrofilmats av mormonerna i modern tid. Huruvida detta ihopaslagande av spridda mantalslängder verkligen gjorts för alla i Riksarkivet förvarade är också en intressant fråga att ställa sig.
På landsarkiven förvaras häradernas orginalmantalslängder och även städernas skattelängder, i olika räkenskapsserier. Oftast har man fört dessa till egna serier i senare tid. Kanske har man även här mer fynd att göra? Problemet med Karlskrona stad är att branden 1790 tog mycket arkivmaterial - stadens domböcker finns t ex inte bevarade i orginal före denna tid (utan man hänvisas till Göta hovrätts renoverade exemplar, som dock finns föredömligt bevarade ifrån 1682 (se Göta hovrätt: EVIIBAA:921 (1682) etc; åren 1682-1700 finns på mikrofilmer JR0540 till JR0547, 1701ff på JR1960ff)).
För Växjö stad t ex finns det åtskilliga mantalslängder ifrån första hälften av 1700-talet i Vadstena landsarkiv som är ofilmade. Likaså finns det på landsarkiven åtskilliga mantalslängder som kompletterar SVAR:s digitala Kammararkivsexemplar av mantalslängderna - jfr bara DigiArkivs filmning av dessa för Halland och Skåne loklat på Lunds landsarkiv. !700-talets husförhörslängder är i många fall rätt kasst och sporadiskt förda varför en tillgång till mantalslängderna för varje år kan komplettera en hel del över vilka som bott på en gård.
4201
« skrivet: 2008-03-31, 17:15 »
Hej Lena!
Det stämmer. Kerstin Nilsdotter kommer ifrån Lästa och är dotter till Nils Månsson ohh Hillegierd Svensdotter. Detta framkommer i Allbo härads dombok 1651 då hon säljer sin del i en halv fjärding i Lästa södregård till sin bror Måns Nilsson ohh Lussa Nilsdotter för 60 daler silvermynt. Jfr även Allbo dombok 1637 då Kerstin i Femlingehult anges som dotter till Nils Månsson i Lästa (Ingemar Larsson ohh Kerstin Nilsdtr bodde på 1630-talet i Femlingehult). Hustrun till Nils Månsson är Hillegierd Svensdotter, avliden före 1637, och hon har arv i Billingetorp, Aringsås sn. Nils Månsson tillhörde en storbondesläkt och hade själv arv i Lästa södregård, Blädinge sn och troligen även i Lekaryds by (vilket gör att man kan börja spekulera ifall han är ättling av Dackes år 1543 tillsatte fogde Måns Svensson i Lekaryd ?). Det finns många uppgifter i Allbo domböcker (och som jag varmt rekommenderar att läsa - nu när Göta hovrätts renskrivna domboksexemplar (renovationen) finns lätt tillgängliga fram till 1658 hos Arkiv Digital). Det behövs fler som börjar och vågar läsa domböcker. I dessa hittar man en fantastisk källa av släktuppgifter.
mvh
Niclas
4202
« skrivet: 2008-03-31, 07:46 »
Varför saknar SVAR mantalslängder för Karlskrona stad på 1700-talet? Det finns endast tre längder ifrån åren 1766-1768, som är utmärkt detaljerad, men i övrigt finns inga förräns år 1804ff. Mantalslängderna skulle ju göras upp i flera exemplar, varav ett skulle skickas till Kammararkivet för revision - och detta arkivexemplar borde ha funnits bevarat kan man tycka. Att originalet av mantalslängden i Karlskrona förstörts i och med stadsbranden 1790 kan man däremot förstå, men var har exemplaren centralt i Stockholm tagit vägen? Är det så att de ej blivit mikrofilmade och ligger i någon udda räkenskapsserie på Riksarkivet?
Har någon gått igenom Blekinge läns landsboks verifikationer för att eftersöka eventuella skattelängder för Karlskrona stad?
4203
« skrivet: 2008-03-31, 07:25 »
Hej Anni!
I domboken har jag sett , utan att skriva av målet eller var jag såg det, att där omtalas köpeaffärer som berör Sibbe Persson och hans släkt - någon medlem ska därtill ha varit fogde och råkat i delo med lagen vill jag minnas. Därför rekommenderar jag starkt den som är intresserad att börja leta i Allbo domböcker - en guldgruva för de som vill veta mer om 1600-talssläkterna.
mvh
Niclas
Ps. Änganäs ligger i Aringsås socken (det som nu heter Alvesta). En av gårdarna i Änganäs tillhörde kameralt Hjortsberga sn (dvs de fördes skattemässigt till denna socken i jordeböcker och mantalslängder). Nils Åkesson är troligen en son till Åke Sigfridsson i Änganäs, bror till min ana Per Sigfridsson (d.ä.) i Änganäs. Ds.
4204
« skrivet: 2008-03-29, 09:31 »
Näs heter idag Blädingenäs. Någon gård Jute Näs finns inte utan är en felaktig uppgift. Sibbe Nilssons hustru Märta (~Martha) Samuelsdotter har jag aldrig i någon källa sett med tillnamnet Wiesel vilket hennes bror Elias Wiesel bar som präst så när hon skrivs sätt Wiesel inom parentes med syftet att påvisa att hon tillhörde Wieselsläkten. Misstänker att det är hembygdsforskarna Johan Nilsson och Oskar Petterssons släktutredningar och deras sätt att anakronistiskt skriva namn som fått en rejäl spridning.
Allbo domböcker 1603 fram till 1658 (Göta hovrätts exemplar) finns nu tillgänglig hos Arkiv Digital och därur kan flera uppgifter vaskas fram om Sibbe Nilssons mödernesläkt i Näs - hans morfar Sibbe Persson nämns flera gånger och det ska framkomma mycket mer om denna släkt. En nattvardskalk finns ännu idag i Blädinge som Sibbe Persson i Näs och hans hustru Karin skänkte till kyrkan 1620 (se Värendsbygd - tolv socknar blev Alvesta av Lars J. Larsson s 59 - dock med några smärre skrivfel).
4205
« skrivet: 2008-03-29, 09:18 »
Det finns även en Jutagård i Blädinge by. Namnet kommer av tillnamnet Jute som bars av en bondesläkt som även figurerar i Benestad och har alltså gett upphov till jordeboksgården Benestad Jutagårds namn.
Sibbe Nilsson i Näs (c1625-1698) är son till Nils Gudmundsson/Gummesson i Näs som var son till nämndemannen Gumme (Persson) Jute i Blädinge Jutagård - vars far Per Jute var bonde på samma gård under 1500-talet. En annan son till Gumme Jute, Jon Gummesson, blir skattebonde i Skallekulla, Skatelöv sn och om honom har jag för mig att det skrivits om tidigare här på anbytarforum.
4206
« skrivet: 2008-03-28, 19:51 »
Hej Fredrik!
Årtalen du anger för Abraham Fösing Född 1599, död 1650 - varifrån har du fått dem? Så här tidigt finns inga kyrkböcker för Älmeboda sn så jag misstänker starkt att de är rena fantasiproduktionen om det nu inte framgår i någon dombok att han var si och så gammal ett visst år.
Jag vill även inflika att det ännu inte finns några 100 % bevis för att Ingierd Nilsdotter var dotter till Nils Abrahamsson i Ramsjö, Långasjö sn utan detta är en ifrån min sida framlagd hypotes utifrån vissa omständigheter. Ingierds son namnges till Abraham, hon är bevisligen ifrån Långasjö socken i och med att hennes förste make 1669 ger brudgåva till denna kyrka. I Långasjö har jag gått igen alla Nils i Långasjö sn som nämns på 1650-talet och det pekar på Nils Abrahamsson i Ramsjö - som var av en storbondesläkt, precis som de män Ingierd gifte sig med - dvs samma sociala bondeklass.
4207
« skrivet: 2008-03-28, 09:14 »
Ingierd (ej Ingegerd) Nilsdotter (c1652-1726) [ej född 1654 som anges ovan, hon var 74 år vid sin död 1726]är troligen kommen ifrån Ramsjö i Långasjö sn och dotter till Nils Abrahamsson där, som i sin tur är bror till storbonden Lindorm Abrahamsson i Skräddaremåla, Älmeboda sn. Hon är gift 1: o. 1669 i Långasjö k:a (källa: kyrkoräkenskaperna LI:1 s 78) med Gise Nilsson ifrån Makrismåla, Älmeboda sn (son t Nils Hansson ohh Elin Matthisdotter). Gise knivmördas hemma i Makrismåla 1682 25/6. En son i detta giftet Abraham Gisesson (1679?-1741) är min anfader, han blir bonde i Grimsgöl norregård, Långasjö sn. Ingierd Nilsdotter gifter om sig (före 1685) med Erngisle Persson (c1656-1729) ifrån Kråkesjö västregård, Ljuder sn, som blir skattebonde i Sibbahult södregård (där han övertar sin farbrors gård; EP son till skattebonden Per Erngislesson ohh Ingierd Nilsdotter [Bark] i Kråkesjö västregård). I giftet med Erngisle har Ingierd sonen Johan Erngislesson (1687-1761) i Sibbahult södregård - även han min förfader. I andra giftet har Ingierd även sonen Nils (1692-1760) som studerar och tar sig namnet Sebelin - han blir så småningom kyrkoherde i Reftele (Jönk.l.) - som vid sin död var den siste prästen i Västbo härad som bar skägg!
4208
« skrivet: 2008-03-27, 13:27 »
Tack Bo! Proveniens är en mycket trevlig nätsida. Frågan kvarstår om man kan få tag i nämnda författare Lars Lundberg och ifall det går att få veta när artikeln skrevs.
4209
« skrivet: 2008-03-27, 09:12 »
Finns Göinge-bladet kvar som tidskrift och vem har varit/är dess utgivare? Har en kopia på en artikel kallad Fis-Lisa - Björn Ulveus´anmoder av Lars Lundberg , men vet ej när denna artikel är utgiven eller hur jag ska komma i kontakt med författaren. Kan någon ge mig tips?
mvh
Niclas Rosenbalck
4210
« skrivet: 2008-03-27, 07:23 »
Namnet Sibbe förekommer även i Skatelöv, Öja,Virestad och Kvenneberga socknar (i Virestad bor tex Sibbe Persson i Järpanäs (c1696-1780)Sibbe Jönsson i Kateboda (c1732-1785), och i Skatelöv: Sibbe Sunesson i Grimslöf Persgård (c1703-1771) och Sibbe Arvidsson i Grimslöv Sunagård (c1719-1800); i Kvenneberga: Sibbe Jönsson i Sköldstad Södregård(även i Germundsgården, Jularegården) (1720-1792) [jfr: Måns Sibbesson (f ca 1683, levde 1762) i Sköldstad Södregård]).
I Öja sn figurerar ättlingar till Sibbe Nilsson (c1625-1698) i (Blädinge-)Näs via hans dotter med första hustrun. Namnet Sibbe ärvde denne efter sin morfar Sibbe Persson i Näs, och denne i sin tur bör vara släkt med den brukare Sibbe i Näs som nämns i skattelängderna på 1540-talet. Bärare av namnet Sibbe på 1700-talet i denna snäva geografiska trakt kan alltså alla vara släkt men alla behöver inte vara ättlingar till Sibbe Nilsson (c1625-1698) och hans hustru Martha Samuelsdotter.
4211
« skrivet: 2008-03-24, 14:23 »
Tillägg: Johan Bastianssons hustru heter mycket troligt Helena av följande skäl:
dottern Anna (Annika) Schmidel namnger sin äldsta son till Sven Johan , förnamnen efter farfar och morfar, äldsta dottern Helena Catharina har då troligtvis namn efter farmor (bevisligt) och mormor.
4212
« skrivet: 2008-03-24, 14:17 »
Hej! Vem var befallningsmannen Johan Bastiansson Schmidel på Rössle (c1629-1714) gift med? Denna kvinna verkar i stort ha gått källorna förbi kan det tyckas så jag efterlyser hjälp om någon annan forskare har stött på henne i några handlingar. I Törnsfalls kyrkas inventering står: ”1690 Befalln i Rödzle förärat ett par Teen liusestakar til altaret, med waxlius dher på een stohl att lägga handboken på, med ett plyß kläde” (källa: Törnsfall C:1, s 6). Dessa tennljusstakar finns bevarade och på dess fot ses följande:  Av detta torde slutas att Johan Bastianssons (J.B.S. - där S:et står för -son!) hustru hette något på H och med ett fadersnamn på J alternativt I [man skiljde ej på J och I i äldre tider; initialt användes J för båda, inne i text I (ss på ljusstakarna)). Det jag vidare vet är att då det i Törnsfall kyrka 1699 den 30 juli stod dop åt Erik Månssons dotter Kerstin i Rössle var den förste kvinnlige faddern H: Helena i Rödzle . Även Mr Mattes Ekelin och Mons.r Bastian Schmidel var då faddrar (källa: Törnsfall C:1 s 70). Mattis Ekelin i Hörtingerum var sedan 1688 gift med Johan Bastiansson Schmidels dotter Helena Johansdotter - de bodde i Hörtingerum så jag utgår ifrån att det inte är hon som avses i fadderuppgiften! Bastian Schmidel var son till Johan Bastiansson S. på Rössle - senare blev Bastian Johansson klockare i Karlstorp, Östra härad (Jönk.l.). I Västervik kyrka döptes 1695 den 13/11 Hans Bengtssons ohh Karin Jonsdotter dotter Kerstin. I dopnotisen nämns att flickan bars af Befall:n hustru i Rößle h: Kirstin Jacobzdotter. Häri anges alltså indirekt att Johan Bastiansson S.:s hustru hette Kirstin Jakobsdotter - är förnamnet måhända en ren felskrivning? Befallningzmans Johan Schmidels Hustru [NN] var fadder 1713 3/1 åt Lars Johansson ohh Kirstin Åkesdotter i Rössle son Jacob (då nämns även Jakob Eklin som fadder - han var son till Mattis Ekelin ohh Helna Johansdotter Schmidel).(källa: Törnsfall C:1 s 156). I Törnsfall dödläng kan ingen kvinna hittas som jag kan identifiera med Johan Bastianssons änka. Har jag missat henne i kyrkboken? Vidare finner jag följande notering då jag forskar vidare i Karlstorp (F): den 28 dec. 1717 afled i herranom sal hust Helena Jacobsdotter Bruun och d 17 Januarij begrofz i kyrckian mitt på stora Gången [Karlstorp CI:2, s 65] - i Karlstorp verkar under denna tid Johan Bastiansson Schmidels svärson kyrkoherden Jonas Angvilin i Karlstorp (g.m. Anna (Annika) Schmidel) och till Karlstorp kommer i början av 1710-talet även Bastian Johansson Schmidel och blir klockare. Kan modern till dessa efter faderns död 1714 ha flyttat till barnen i Karlstorp ? Hon begravdes inne i kyrkan och detta var inte vem som helst förunnat - hon bör ha tillhört ett högre socialt skick i församlingen. Kan någon hjälpa mig vidare i forskningen efter denna min anmoder ?
4213
« skrivet: 2008-03-21, 13:45 »
Andra handlingar som i dagsläge finns digitaliserade hos SVAR angående båtsmän i Kalmar län är:
Länsstyrelsen i Kalmar län. Landskontorets arkiv:
(serie GIaa: Generalmönsterrullor över båtsmän ):
GIaa:11 (generalmönsterrullor över båtsmän år 1774)
GIaa:12 (generalmönsterrullor över båtsmän 1781)
GIaa:13 (generalmönsterrullor över båtsmän 1781)
4214
« skrivet: 2008-03-21, 13:32 »
För den som forskar om båtsmän i Kalmar län finns numera en del digitaliserade handlingar hos SVAR som kan ge besked om dessa. Även de olika båtsmänsrotarnas brukare nämns i dessa handlingar. Båtsmanshållet i Kalmar län och mer specifikt Södra Möre återfinns hos SVAR i Länsstyrelsen i Kalmar län, Landskontorets arkiv. Bland Övriga handlingar rörande båtsmanshållet finns följande: I SE/VALA/01987/GIab/1 (1686-1757) (dvs GIab:1) återfinns indelningen 1686 och 1684. Häri nämns de olika bönderna med både förnamn och patronymikon, även båtsmännen nämns [märk att inga uppgifter om ålder, födelseort finns häri, dessa kan i regel återfinns i mönsterrullorna!] Nedan följer de olika socknarnas indelningar och på vilka SVAr-bilder dessa återfinns. kapten Gideon von Nummers kompani 1686: bild 172 - båtsmansindelningen 1686 i Torsås sn bild 184 - båtsmansindelningen 1686 i Vissefjärda sn bild 193 - båtsmansindelningen 1686 i Söderåkra sn bild 198 - frälserotar i Våxtorp sn, Halltorp sn, Vissefjärda sn , Torsås sn bild 199 - frälserotar:Halltorp (rotar 255,256), Vissefjärda sn (rotar 257,258), bild 201 - Söderåkra sn (rotar nr 1ff) bild 207 - Halltorp sn (rotar nr 65ff) bild 209 - Våxtorp sn (rotar nr 82ff) bild 211 - Hageby sn (rotar nr 104ff) bild 215 - ”Åhreby” (=Arby) sn (rotar nr 145ff) bild 222 - Mortorp sn (rotar nr 214ff) bild 228 - frälserotar i Madesjö sn + Vissefjärda sn (rote nr 274) , Halltorp sn (rote nr 275) bild 229 - frälserotar i Åby sn (rote nr 276), Arby sn + Mortorp sn + Söderåkra sn (rotenr 277) `b[kapten Jonas Wallerstedts kompani 1686:} bild 231 - Ljungby sn (rote nr 1ff) bild 242 - Hossmo sn (rote nr 121ff) bild 244 - Madesjö sn (rote nr 133ff) bild 257 - frälserotar i Hosmo sn (rote nr 268) bild 258 - frälserotar i Hosmo (nr 269, 270), Ljungby sn (rote nr 272 + 273) bild 259 - -”- i Ljungby (rote nr 274), Ljungby sn +Hosmo sn + Hageby sn (rotenr 275) Båtsmansindelningen 1694: bild 260 - Kalmar länsstyrelse Landskontor - år 1694: kommendör Jonas Gyllenadlers kompani: bild 266 - Ljungby sn (rotar 1ff) bild 273 - Hossmo sn (rotaar nr 124ff) bild 274 - Madesjö sn (rotar nr 135ff) bild 283 - frälserotar i Hosmo sn (nr 269,270) , Hosmo + Ljungby sn (nr 271), Hosmo sn + Ljungby sn (nr 272) bild 284 - frälserotar i Ljungby sn + Arby sn (nr 273) , Ljungby + Hosmo sn (nr 274) kapten Christer Boijes kompani 1694: bild 285 - Söderåkra sn (rotar nr 1ff) bild 289 - Halltorp sn (rotar nr 65ff) bild 290 - Våxtorp sn (rotar nr 86) bild 291 - Hageby sn (rotar nr 110ff) bild 293 - Arby sn (rotar nr 151ff) bild 299 - Mortorp sn (rotar nr 220ff) bild 303 - frälserotar: Madesjö sn + Mortorp sn (nr 281), Halltorp sn (nr 282), Söderåkra sn (nr 283), Hageby sn + Mortorp sn (nr 284) bild 304 - frälserotar: Halltorp sn (nr 285, 286), Våxtorp sn +Arby sn +Halltorp sn+ Mortorp sn (nr287) löjtnant Jacob Mittlers kompani 1694: bild 305 - Torsås sn (rotar 1ff) bild 311 - Vissefjärda sn (rotar nr 127ff) bild 316 - Söderåkra sn (rotar nr 207ff) bild 322 - frälserotar i Vissefjärda sn (nr 254, 255) båtsmansindelningen i Södra Möre härad år 1791: bild 324 ff 
4215
« skrivet: 2008-03-19, 10:24 »
Hej Kerstin! Du nämner Norregård men vilken by var denna gård belägen i och var har du hittat denna uppgift? I Stenbrohult dödbok 1785 står det endast att Jacob Månsson i Diö var föd i Hiortsberga Sokn 1746  Bilden ifrån Arkiv Digital mvh Niclas
4216
« skrivet: 2008-03-19, 10:08 »
Hej Kerstin!
Din ana Måns Månsson var ej född på Garvaregården som du skriver. Hans far Måns anges i födelselängden (S.L junga C:1 s 212) bo på Haagård vilket avser Hagagården i Ifla by. Hagagården var ett kronohemman på 1/4 mantal som Måns brukade. S. Ljunga socken bestod av flera stora byar så prästen skrev de enskilda gårdsnamnen i kyrkboken, vilket försvårar en del för oss nutida läsare.
Måns i haagården har dottern Kirstin f 26/6 1681 (S. Ljunga C:1 s 220)
Måns dödfödda barn i haag[-ården] 1684 30/6 (s.Ljunga C:1 s 225; detta barn ej upptaget i S. Ljunga begravningslängd 1684-> indikerar alltså att ministerialboken har luckor!)
Att namnet Anna förekommer på två döttrar som båda lever samtidigt är inget ovanligt. Detta är ett typiskt exempel på den gamla germanska namntraditionen att uppkalla barn efter tidigare anförvanter som var döda. Har man då exempelvis både en avliden farmor och mormor som hette Anna kan det förekomma två systrar med detta namn. Nu vet jag inte om du lyckats hitta vad Måns Månsson (f 1675) mor hette eller vad Bothel Månsdotters (f 1696) mor hette, men uppkallningen kan även ligga en generation bakåt om dessa bådas mödrar levde då barnen döptes till Anna (ex. Anna Månsdotters (f 1714) farfars mor/farmors mor/morfars mor/mormors mor kan ha hetat Anna - i ditt fall så har troligen två anor som var avlidna hetat Anna).
Mitt intresse av detta är att jag själv har många anor i just S. Ljunga och bland annat har en ana Anna Clemetsdotter (död 1677) g.m. guldsmeden Måns Månsson i Runkarp (deras son Måns var dock handelsman i Stockholm så han kan inte vara din förfader på Hagagården). Kanske är även du ättling via din Anna Månsdotter (f 1714) till detta par?
mvh
Niclas
4217
« skrivet: 2008-03-16, 17:04 »
Hans, i jordeboken 1660 för Sunnerbo härad, Agunnaryd sn, nämns under fjärdings kronohemman: Erich i Skantzåhsa 1/4
räntar: städslepenningar 12 öre; fodernötspenningar: 12 öre; 1 1/2 lispuns smöe: 14 öre; 1/2 tunna spannmål: 1 daler + 4 öre; 1 dagsverke: 6 öre; 2 årliga hästar: 19 öre + 8 penningar; 1 konungshäst: 6 öre + 7 3/5 penningar => total skatt på: 5 daler + 9 öre + 17 3/5 penningar
I marginalen är antecknat: 1643 Otto von Schedingh kiöpt Sal. Carl hårds Poss.
- tydligen har Skansåsas ränta (=skatt) varit donerat ifrån kronan till bl a Carl Hård. När levde denne?
Uppenbarligen saknar Joh. Ax. Almquist i Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden del 4 band 2 heltäckande uppgifter om Skansåsa. Gården verkar alltså ha varit bortdonerad även under tidigt 1600-tal (kanske är detta varför Jöns Jöransson Lilliesparre kallar bonden på Skansåsa sin landbonde)
4218
« skrivet: 2008-03-16, 15:39 »
Rättelse: datumet för målet ska vara den 15 november 1617. Det står faktiskt att Nils Persson i Skånråsa var välborne Jöns Jöransson Lilliesparres landbonde:  Bildkälla: Arkiv Digital
4219
« skrivet: 2008-03-15, 09:20 »
Hej Ingegärd mfl!
Sunnerbo domböcker finns avfotograferade hos Arkiv digital och perioden fram till 1655 kan ses i deras onlinetjänst. Det som utspelade sig i Råsarna, eller Skånråsa - Skånßråßa/Skånßråsa som det 1617 benämns i domboken, var ett vansinnesdåd som slutade med två människors död. Den 17 november 1617 tas händelsen upp vid Sunnerbo häradsting i Ifla.
Välborne Jöns Jöransson Lilliesparre till Fylleskog hade varit ute på tingstjänst i Norrvidinge härad och även varit ute för att renskriva skattelängderna för fjärde terminens Älvsborgs lösen. På hemvägen tog han in hos sin landbonde i Skånsråsa (~Råsana) för natten med sitt följe. I sitt sällskap hade han sina tjänare: den unge skrivaren Hans Mattsson, barnfödd vid Nylöse vid Åbo i Finland, och landbofogden Elof i Borsna och skrivaren Jöran Christoffersson. Bonden och värden på Skånsråsa hette Nils Persson. På gården befann sig denna kväll även en knekt Gumme Stensson som satt och söp. Välborne Jöns Jöransson Lilliesparre med sällskap undfägnades, efter att först ha badat bastu, med mat av bonden och de satte sig därefter att wederqueka och giöra sigh nogott till godhe, efther sins bondes ödmiuka begäran. Den försöpne knekten Gumme Stensson satte sig då oinbjuden vid bordet. Tjänaren Hans Mattsson stod hela tiden jämte. Gumme Stensson började då prata med honom och säga att även skrivaren skulle sätta sig vid bordet och dricka med honom vilket Hans Mattsson ej gjorde med motiveringen att han var en tjänare som var i arbete. Detta tålde ej knekten Gumme utan ställde sig upp och gick hastigt ut i mörkret och skrivaren Hans följde efter. Väl ute tog knekten sin kniv (dart) och stack Hans Mattsson ett styng i bröstet och ett i häierna tuert emott, och ett tredje i sidan. Skrivaren Hans avled omedelbart. Efter detta gick knekten Gumme in i stugan igen och satte sig för att dricka mer.
Det som sedan utspelade sig var att Lilliesparres tjänare Elof stängde stugdörren till rummet där knekten satt för att fånga honom därinne. Bonden Nils Perssons hustru Anna Stensdotter råkade vara kvar i samma rum och ville ut. Hon var mycket rädd då knekten skriade och svor. Elof släppte upp dörren varefter Anna blev ståendes i dörr och ville varken ut eller in - hon menade att hon istället skulle hjälpa dråparen ut. När hon så stod i dörrspringan kom hennes make Nils Persson fram till henne för att släppa ut henne. Samtidigt ställde sig knekten bakom hustruns rygg och med sin kniv under Annas arm och sida stack han Nils Persson i sidan och tarmarna. Av dessa skador avled bonden Nils i Skansråsa två dagar därefter.
Knekten Gumme Stensson blev fångad och morgonen efter morden förhördes han av Lilliesparre om orsaken till dråpet på hans tjänare. Vi detta tillfälle slog knekten Gumme helt utan vidare Lilliesparre i magen så att denne avsvimmade. Av knektens skälmiska och mordiska beteende drog rätten slutsatsen att han skulle dömmas till döden. Häradsnämnden beslutade även att han skulle steglas. I rannsakan framkom även att nämnde knekt Gumme tidigare stulit i Jönköping och där även förrymt slottsfanan, slagit en dräng mundslagh vid Ryssby kyrka när prästen stod vid altaret och på så vis skämt kyrkan.
Detta var alltså vad som skedde på Råsarna 1617. Hustrun Anna Stensdotters tvekande i dörren som slutade med maken Nils död kan kanske förklaras med att knekten som bar samma patronymikon som henne var hennes bror, men därom förtäljer inget i domboksnotisen utan får stå öppet för vidare forskning.
4220
« skrivet: 2008-03-09, 11:07 »
Även jag har funderat kring Axel-namnet i Östbo och tackar för ovanstående belägg. Letar ursprunget på en Axel Andersson (beräknad född omkr. 1680) som med hustrun (NN) dyker upp 1706 som brukare i Drömminge prästgård, Voxtorp sn 1706-1708, sedan brukare i Åhsen samma sn (1708), arrenderar del av Lundboholm säteri, Voxtorp sn åtm. 1712-1735, brukar sedan i Stomsjö, Värnamo sn 1736ff. Hans ättlingar sprider sig ut mot Gällaryd och Rydaholm för att tre generationer senare flytta till Skatelövtrakten i Kronobergs län. Axel Andersson nämns som sexman 1730 och bör ses som en betrodd och känd person i socknen. Kan han vara släkt med Axelfamiljen ifrån Hädinge ?
I Östbo känner jag även till en annan Axel och det är sergeanten Axel Rotenbalk som hade sitt boställe på västra Gallnås, Fryele sn. Denne Axel Rotenbalk (troligen född omkr. 1635) fick avsked 1688 ifrån Jönköpings regemente och hans vidare öde är ej kända. Hans hustru hette Sara Hane. Han tillhörde en adlig ätt som på riddarhuset har benämnts ”Melker Axelssons ätt” och som möjligen har ”nedsjunkit i bondeståndet”.
4221
« skrivet: 2008-03-05, 20:18 »
En rättelse: vigseln mellan soldat Nils Davidsson Gjers och Kerstin Persdotter skedde givetvis 1802 (ej 1801 som jag felaktigt angav).
4222
« skrivet: 2008-03-04, 18:55 »
Nils Davidssons födelsenotis ifrån år 1780 kommer nedan (källa: Dädesjö C:3 s 65). Bilden, liksom de ovannämnda i färg kommer ur Arkiv Digitals onlinedatabas.  Texten lyder: 33 A [A:et står för pojkar, B - för flickor i födelseboken) Nils Davidsson född i Lilla wret den 8 Novembr. och Christnad den 19 ejusdem. Föräldrarne: David Danielsson, och Hustru Sara Håkansdotter. Witnen: Nämdemannen Magnus Carlsson i Ramnåsa Nils Gummesonsgård Johan Håkansson på Ramsmåla och drängen Peter Larsson i Lilla wret. Fendrich- skan Wälborna Fru Inga Christina Schenfeldt född Werre på stora wret Sätterie, Hustru Maria Månsdotter i Ramnåsa Thoresgård och pigan Ingrid Nilsdotter ibidem.
4223
« skrivet: 2008-03-04, 18:35 »
Hej Gösta! Det är en uppenbar felskrivning i Generalmönstringsrullan 1802. Nils Gjers skrivs, precis som du påpekar, alltid för Davidsson i kyrkböckerna hfl mfl. Detta påvisar att mönsterrullornas uppgifter får tas med en nypa salt och användas i belysning av andra källor. Generalmönsterrullan för Kalmar regemente 1802:  Vigsellängden i Dädesjö 1801:  Dädesjö AI:8 hfl 1825-1830 s 260: 
4224
« skrivet: 2008-03-02, 10:22 »
Finns det mantalslängder för Stockholms stad på 1640-talet? Hittar ej dessa hos SVAR. Finns de på mikrofiché att beställa?
4225
« skrivet: 2008-03-01, 21:11 »
Tack Ingemar!
Målen du hänvisar till var mycket intressanta och Göta hovrätts protokoll ska bli mycket spännande att ta del av så småningom. Jacob Brun blir benådad och kanske kan det finnas mer i hovrätten i form av inlagor om hans bakgrund och härkomst. Onekligen verkar Jacob Brun ha varit en främmande fågel och inte svenskfödd - eller i alla fall inte av svenska föräldrar. Jag har en teori att han kan vara son till borgaren i Göteborg Hans (Johan) Braun/Brun och hans första hustru Metta Höijer, båda av gamla tyska patricierfamiljer och invandrade i början av 1600-talet. Kornetten Jacob Brun flyttar 1661 ifrån Kävsjö till Södra Hult i Svenarum sn - han kunde säkerligen inte bo kvar efter det som hänt och blev omplacerad. I mantalslängden 1661, s 824 står följande tillagt sist under Svenarum:
”Cornetten Jacob Brun ifrån Kiäfsiö i Oßbo Häradh igen finnes i hult uthj Swenerum Sn medh hustrun”.
Värt att nämna i sammanhanget är att det i Storkyrkan i Stockholm år 1651 stod bröllop den 24 januari mellan Jacob Brun & Margreta Jöransdotter. Dessa får sedan dottern Regina som döptes 1652 3/3 i Storkyrkan, Stockholm, men synes sedan ha lämnat Stockholm. Ovisst om det är samme namne som kornetten och hans hustru men det är inte omöjligt rent kronologiskt.
Hälsningar,
Niclas Rosenbalck
4226
« skrivet: 2008-02-29, 12:55 »
Tillägg till min fråga ovan om ryttmästaren Jacob Brun. Han avled 15 april 1705 på Björkholmen (begr. 23/4). Hustrun Margareta avled året efter 9 april på Prästhemmet i Svenarum sn (begr. 22/4 s.å.). Inga åldrar anges, men Jacob Brun är förmodligen född på 1620-talets slut eller strax i början av 1630-talet med tanke på hans militära karriär. En teori är att han möjligen kan han ha koppling till Göteborgssläkten Braun (~Brun). Gården Södra Hult där Jacob Brun med familj bodde berustades av kapten välborne Jöran Hillebard och därav min fråga ifall det fanns någon koppling till denna adelsläkt. Nämnde Jöran Hillebard kallas Georg i Elgenstiernas verk Svenska adelns ättartavlor och uppges haft en onamngiven syster gift med Jakob Stålhammar - någon sådan är ej omnämnd under adliga ätten Stålhammar i SAÄ av Elgenstierna varför jag ställer mig frågande till denna uppgift. Kan det vara fel för Jakob Brun ?
4227
« skrivet: 2008-02-28, 16:59 »
Någon som stött på ryttmästaren vid Smålands kavalleri Jacob Brun och hans hustru Margareta som bodde i Svenarum sn ifrån 1661, först i Södra Hult (då Jacob Brun var kornett) och sedan i Björkholmen (bägge var i livet 1692). Vem var hustrun - är hon släkt med Hillebardfamiljen i Svenarum ? Alla uppslag om denna familj är av intresse.
4228
« skrivet: 2007-09-30, 20:58 »
Hej Anne-Lee!
Har du mejlat Carl-Erik Ripa och frågat varifrån hans uppgifter kommer? Då jag själv forskar på nämnda personer och aldrig sett röken av en koppling mellan Pjätterydsläkten kring kh Erland Petri och Märta Larsdotter ställer jag mig skeptisk till hans uppgifter. Det största skälet av mitt tvivel bygger på kronologin. Hur kan Märit (~Märta) Larsdotter vara ett barnbarns barn till kh Erland Petri rent tidsmässigt?
mvh
Niclas Rosenbalck
Ps. Namnet Olaus är inte korrekt. En person hette Olof och inte Olaus på denna tid. Namnet Olaus är enbart en prästerlig latinisering, men kanppast använd privat eller i barnens patronymikon. Skriv Olofsdotter och inte Olausdotter. Karin Nilsdotter kallar sig inte själv Räf, däremot använde hennes bröder och brorsbarn detta tillnamn. Ds.
4229
« skrivet: 2007-09-23, 16:59 »
Hej Uno! Enligt Pjätteryd AI:7 (hfl 1832-1835) s 259 så är Jon Jonsson född 4/10 1790 i Götheryd , alltså ej i Pjätteryd sn. I Göteryd C:s s 12, finns ingen Jon född 4/10 1790, men väl en Jon inskriven under november som född den 4 och döpt den 7. Något är lurt med denna inskrivning då barnet även saknar antecknade faddrar - troligen är notisen inskriven i efterhand. Denne Jon är son till Jon Jonsson ohh Kerstin Jonsdotter i Brokhult. I Göteryd AI:2 s 364 (hfl 1790-95) framgår att Jon Jonssons i Brokhult son Jon står antecknad i hfl som född 4/10 1790! Han bör alltså vara densamme som senare bor i Lönshult, Pjätteryd sn.  mvh Niclas
4230
« skrivet: 2007-09-22, 13:57 »
Hej Uno!
Kollade i födelseboken 1790 för Pjätteryd och det finns ingen Jon född datumet du anger. Arkiv Digitals färgbilder är helt läsbara - antar att du kollat Genlines eller SVAR:s bilder.
Har du mer info om gästgivaren Jon Jonsson? Visste ej att det funnits ett gästgiveri i Lönshult, där lärde jag mig något nytt.
mvh
Niclas Rosenbalck
4231
« skrivet: 2007-09-19, 07:11 »
En sak som slår mig när jag läser Mikaels inlägg om Mattis Jonssons i Drakeberga hustru är att hans dotter döps till Lisbet/Elisabet. Detta namn bar ju även kyrkoherde Dinus Hansen Koldings hustru, Lisbet Persdotter. Hur vanligt var namnet Elisabet/Lisbet bland allmogen och i Östra Göingetrakten under 1600-talet? Jag har ej funnit det speciellt ofta i det sydsmåländska materialet och kan på rak arm bara minnas att jag faktiskt sett det som namn på en prästdotter i Virestad (kh Nils Wiraeus dotter). En följdfråga på detta är då givetvis också ifall kyrkoherdehustrun Lisbet Persdotter är en prästdotter i sin tur?
Hur många källbelägg har vi för att herr Dinus dotter kallas Metta i orginalkällorna och var finns dessa mer exakt?
Går namnet Metta igen bland barnbarnen och barnbarnsbarnen? Namnet Meja/Meija som sedan utvecklas till att skrivas såsom Maja/Maija dyker ju upp frekvent och bör indikera att Mattis hustru (mor till de med ätteläggen Meja) gick under detta namnet.
4232
« skrivet: 2007-09-11, 08:31 »
En avlägsen förfader är kungliga fogden Arvid Jöransson på Skärsjö (Skepperstad sn) som avled 1616. Han var först fogde (~befallningsman) på Bråborg (kungsgård i Dagsbergs sn, Lösings härad i Östergötland) 1596, sedan över Konga och Uppvidinge härader 1598-1615. Han avled 1616 efterlämnande änkan Elin Svensdotter och flera barn. AJ ägde två av gårdarna i Skärsjö, vilka på 1620-talet gjordes till säteri 1626-27 av Per Månsson Lood (död 1647) och hans fru Anna (Trulsdotter) Kåse. Var nämnde fogde Arvid Jöransson släkt med Kåsarna på något vis eller köpte Per Månsson Lood Skärsjögårdarna som oskyld?
4233
« skrivet: 2007-09-07, 09:01 »
Någon som har stött på en gårfarihandlare Magnus Olsson i Markaryd 1838?
I Vena (Kalmar län) CI:5, s 30, år 1838:
Carl Johan oegta född 12/9 1838, döpt 15/9 1838
i Årtnäset, Dalsebo egor
Döpt christdala enligt attest af Hr Prosen C: Meurling d 15/9 38
[son till:] Modren pigan Maja Lisa Jonsdotter, som uppgifvit gårdfarihandlanden Magnus Olsson från Markaryds Socken vara Lägersmannen
faddrar: Olof Nilsson i Stenkullen och hustrun
Cajsa Lena Jonsdotter i Svighult
[ingen uppgift i Kristdala dopbok 1838!]
Carl Johan blir senare handlare och tar namnet Carlqvist. Han emigrerar 1882 till USA (Alexandria i Minnesota) och är morfars far till drottning Noor av Jordanien (egentligen Elizabeth (Lisa) Halaby (f 1951 23/8, men konverterade till islam vid äktenskapet med kung Hussein och fick då namnet Noor-al-Hussein).
4234
« skrivet: 2007-08-30, 08:36 »
Hej Diana!
Anders Persson (~Anders/Andreas Lundberg, fd lumpsamlare i Skåne) var artillerist på Varbergs fästning enligt husförhörslängden.
Mitt tipps är att du kontaktar Krigsarkivet och frågar vilka eventuella mönstringsrullor det finns bevarade för garnisonen vid Varbergs fästning. Det kan även vara så (vilket faktiskt är troligast) att Anders Persson tillhörde något värvat regemente som var placerade på Varberg och sedan vid Karlsborg där han senare dyker upp. Eftersom han är skåning så kanske han tidigare varit placerad vid Landskrona eller Malmö fästningar? De är kniviga att reda ut Lundbergana.
vänliga hälsningar,
Niclas
4235
« skrivet: 2007-08-29, 13:22 »
I N. Ljunga födelsebok 1729 har prästen skrivit en tilläggsanteckning över en födelsenotis: Trottes broder i Femtinge  Bilden ifrån Arkiv Digital Notisen gäller Samuel Månsson i Säfsjö norregård, som med sin hustru Maria detta år den 7 februari fick sonen Måns (sedermera bosatt i Hjärtlanda Christjagård, Hjärtlanda sn där han avled 1765 31/1;g.m. Märta Persdotter, soldaten Per Hiertströms dotter). Är mer känt om släkten kring Trotte Månsson och hans bror Samuel Månsson (ifrån Femtinge, Bringetofta sn ?) ? I bouppteckningen efter Måns Samuelsson 1765 är rusthållaren Jonas Trottesson i Hjärtnäs förmyndare för Måns? två små omyndiga barn, Nils och Katrina. Är detta en son till Trotte Månsson i Femtinge?
4236
« skrivet: 2007-08-28, 18:59 »
Notisen lyder:
[född:] April d: 12 [döpt:] do d: 18
Stina Nilsdotters Son Sven Peter
Wittnen woro:
Mjölnare Magn: Westerstedt
Arbetskarlen Peter Berg-
gren
drängen Jonas Nilsson.
Item
Mjölnare Magn: Wester-
stedts hustru,
Matrosen Johan Söder-
mans hustru,
Pigan Maria Svensdotter.
[i höger marginal vertikalt skrivet: oägta ]
4237
« skrivet: 2007-08-28, 18:54 »
Hej Ann-Mari! Så här ser bilden ifrån Kalmar stadsförsamlings födelselängd år 1794 ut, för den utomäktenskapliga gossen Sven Peter (observera att födelsedatumet är den 12 april och inte 13 april som du skriver ovan):  Bilden ifrån Arkiv Digital.
4238
« skrivet: 2007-08-27, 13:57 »
Söker uppgifter om Bengt Larsson i Röinge (g1)m. NN, s)1744 3/6 i Snöstorp med Johanna Pålsdotter ifrån Enslöf. Känner någon till hans barn? Det ska finnas en boupptecknig (ej kontrollerad!)vari han nämns (Tönnersjö härads bouppteckningar: Larsson,Bengt,,Snöstorp SN Röinge 9,1737-1749 93), men jag hittar honom ej i dödlängden för Snöstorp.
Är Bengt Larsson släkt med boråshandlaren Thor Larsson Halldin (1728-1784) som var ifrån Röinge, Snöstorp sn ?
4239
« skrivet: 2007-08-23, 20:41 »
Är det någon som känner till var exakt torpet Liarna under Sjöastabygd låg? Här bodde i slutet av 1700-talet en Olof Jönsson (el. eventuellt Persson?). Sjöastabygd hade utskiften (den s.k. Oxhagen) vid Boastad där det även ska ha funnits torp - kan Liarna ha legat här?
4240
« skrivet: 2007-08-19, 12:20 »
Tack för all information. Denna gren av släkten hade min farmor och pappa kontakt med in på 1980-talet - släktband som alltså sträckte sig omkring 140 år. Fritz Schönbecks mor Kristina (f 1842, levde 1900) var syster till min farmors far Nils Niklasson (född 1849 i Bonnarp nr 3,Riseberga, Skåne). Hon gifte sig med Anders Schönbeck (f 1844) i Vedby socken. Har fått lite information om att Fritz Schönbeck även hade en syster Sigfrida Karolina Schönbeck (f 1884 20/5 i Vedby sn, död ogift 13/3 1973 i Klippan). Om fler syskon fanns vet jag ej. Fritz hade döttrarna: Ester Schönbeck (1899-1990) som enligt Sveriges dödbok avled ogift (måhända var hon skild?) och Britta Persson (1903-1973) gift 1932 med Hugo Persson (1899-1985) i Malmö. Hugo Persson minns jag då min far köpte en bil (Amazon) av honom som även jag körde. Åter igen tack för alla uppgifter. vänligen, Niclas Rosenbalck, Växjö Ester Schönbeck:  Ps. Kanske känner någon ifrån Klippantrakten igen platserna eller personerna på korten jag lagt in under Klostermöllan ? Ds.
4241
« skrivet: 2007-08-16, 22:34 »
Söker uppgifter och berättelser om familjen kring min farmors kusin Fritz Schönbeck (född 1877 24/12 i Vedby sn, död 1955 6/3 i Klippan). Hans änka var Gustava Kornelia Schönbeck (född Jönsson) (1878-1965). Vilka var hans barn och finns det barnbarn (mejla gärna detta sistnämnda om det är för nya uppgifter för att läggas ut här)? Jag vet att han ska haft döttrar, varav en (Britta?) ska ha varit gift med en Hugo? Persson i Malmötrakten (numera båda avlidna).
4242
« skrivet: 2007-08-15, 22:55 »
Hej Göran! Har du möjlighet att kolla dina notiser ifrån Södra Möre dombok igen? Tror att du läst fel på Åkesson och att det ska vara Åslesson istället. Anders i Stolpabäck är nämligen belagd med patronymikonet Åslesson även i en rotelängd 1647 (Rou 1647:377 , rotering nr 46 (KrA)). Alltså finns han belagd både 1639 och 1647 med fadersnamnet Åslesson.  , vilket talar emot att han skulle vara son till Åke Krok i Flaken (Långasjö sn). Anders Åslesson är troligen istället son till skattebonden Åsle i Backabo (Vissefjärda sn) som nämns i jordeboken ännu 1632. En bror är då troligen också den Per Åslesson i Backabo som nämns i Rou 1647:377.
4243
« skrivet: 2007-08-10, 17:57 »
Via mejl har Göran frågat mig om de renoverdae domböckerna i hovrätten skiljde sig ifrån orginalet i häradskistans (nu förvarade på landsarkiven). Detta förekom, men inte så att skrivaren rättade det skrivna, utan mer utelämnade saker av slarv eller för att spara på bläcket (det var dyrt på 1600-talet vilket vi nutida människor glömmer bort idag). Det föreskrevs nämligen att de renoverade domböckerna till hovrätten skulle skrivas av exakt som de formulerats. Orginaldomboken om den är bevarad kan således innehålla fler intressanta detaljer än de renoverade, som dock är betydligt lättare och tydligare att läsa. Vi bör även komma ihåg att de renoverade domböckerna även innehåller en hel del slarvskrivningar, där skrivaren läst fel på namn etc. I renovationerna kan även uppgifter ifrån lösa lappar i orginaldomboken ha införts - papper som idag inte är bevarade. Rekommenderas alltså forskaren att läsa båda exemplaren för att minimera risken att missa viktig information. Så här ser ovannämnda mål ur Konga dombok 1634-03-22 ut i Göta hovrätts renoverade version (f 302r):  Här har skrivaren alltså utelämnat Anders patronymikon Larsson. Det är alltså ovisst vilket patronymikon Anders i Stolpabäck har. De hypoteser vi kan arbeta med är följande: *Anders bär patronymikonet Larsson - hans troliga son heter Lars Andersson i Stolpabäck och skulle då ha döpts efter sin farfar. *Anders heter Åslesson - så står i en längd 1639 (se Görans bild ovan) *I Stolpabäck har funnits både en brukare Anders Larsson som en Anders Åkesson - de kan ha delat på brukaransvaret och växelvis skrivits som ansvariga i skattelängderna. *Anders i Stolpabäck fadersnamn är Åkesson. Detta hävdar Göran utifrån notiser i Södra Möres dombok (se källhänvisningar ovan). Detta måste kontrolleras då det kan vara felnoteringar. Om han heter Åkesson så ger detta fog för Görans påstående och tolkning av domboksnotisen 1634 (se ovan) att Anders i Stolpabäck är styvson till länsman Per Svensson i Bockebo, vars hustru Karin Jonsdotter kan vara änka efter frälsebonden Åke Krok i Flaken, Långasjö sn. Vad jag vill ha sagt med dessa hypoteser är att det är vanskligt att dra snabba slutsatser ifrån ett material. En hypoteskedja kan lätt byggas upp som inte har fog för sig - den svagaste länken bryter ofta hela kedjan...
4244
« skrivet: 2007-08-09, 23:26 »
Hej Göran, i vilka notiser menar du att Anders i Stolpabäck ska kallas Åkesson?
4245
« skrivet: 2007-08-09, 23:19 »
Min tolkning av texten är att det är en uppräkning av vittnen, bland annat Tyke Swensson i Storegården tillförendee som i samme gårdh hafwer Boandes waridt, Anders Larsson i Stollpabek på sin Faders wägnar [och] Lentzmannen Peder Swensson i Bockebodha wittnar och thet samma
Anders Larsson i Stolpabäck är alltså ej son till länsmannen Per Svensson i Bockabo - det har blivit ett syftningsfel i tolkningen av texten. Om länsmannen varit far skulle ordet wägnar ha följts efter dennes namn. Alltså torde härmed släktskapet som hävdats ovan avskrivas.
Om det är en felskrivning av Anders patronymikon i texten 1634 (eller i längden 1639, Görans bild) är vanskligt att säga. Det kan även vara så att det funnits två olika brukare i Stolpabäck vid namn Anders, dels en Anders Larsson 1634 och sedan en Anders Åslesson 1639.
4246
« skrivet: 2007-08-09, 23:05 »
Så här ser domboksnotisen ut Konga dombok 1634, tinget den 22 mars, f 220v-221r - det är orginaldomboken i Vadstena landsarkiv. Märk att det står Anders Larsson i Stolpabäck i denna notis.  
4247
« skrivet: 2007-08-09, 21:26 »
Hej Olle!
Visst har du rätt att det ska vara Schering Rosenhane, men i längden står det faktiskt felaktigt Skäring Rosenhand - åtminstone läser jag det så på den dåliga mikrofilmen.
Jag läser namnet precis som du Göran, Anders Åslesson i Stolpabäck. Var har du funnit att denne var styvson till Per Svensson i Bockabo ?
Hur säkert är denna uppgift och hur säkert är det att Karin Jonsdotter är modern till Anders Åslesson i Stolpabäck (Vissefjärda sn) - Per Svensso kan ju ha varit gift fler gånger? Jag tycker det känns lite tajt rent kronologiskt eftersom Anders står som vuxen brukande bonde 1639 i mantalslängden - han borde ju vara född omkring 1600. Namnet Åsle finns väl också just lokalt i Vissefjärda vill jag minnas ? I övrigt har jag stött på detta namn i Växjö landsförsamling och ut mot Hemmesjötrakten.
4248
« skrivet: 2007-08-09, 19:05 »
I boskapslängden 1622 nämns frälsebonden Åke Kroch ibidem (=Flaken) så du måste ha läst fel när du tittade i längden. Åke heter bonden, inte Åsle. Namnen Åke och Åsle är två olika förnamn.
Åke Kroch i Flaken hade följande djur 1622: 1 oxe, 3 stutar, 7 kor, 4 kvigor, 1 häst, 1 sto, 2 svin, 3 ungsvin, 8 får, 4 ungfår - och hans åker gav 3 tunnor i utsäde. På den andra jordeboksgården i Flaken brukar 1622 Gise (står ej Räf 1622, men väl år 1623 (Gise Räf i flakenn) så detta kan du även korrigera i dina anteckningar!) och denne äger 2 stutar, 2 kor, 1 häst och hans åker anges som öde. År 1623 nämns alltså Gise Räf i Flaken och Åkee Kroch ibidem. Gise och Åke i Flaken nämns även i boskapslängderna 1627 och 1629. I längden 1632 nämns bara Gise.
År 1642 nämns två frälsegårdar i Flaken - den ene, som ägs av frälsemannen Skäring Rosenhand, brukas till hälften av Jöns (den andra hälften på denna enhet anges ligga öde) och den andra frälsegården som ägs av kanslern Axel Oxenstierna brukas av Nils Månsson (källa: rotelängd i Krigsarkivet).
Enligt mantalslängden 1640 brukas den ene gården i Flaken av frälsebonden Jöns Jonsson med hustrun Märit Åkesdotter, och den andra av frälsebonden Bonde Persson (utan hustru i längden; men hos honom bor inhyses Tore Mickelsson och Kirstin Börgesdtr).
4249
« skrivet: 2007-08-08, 18:17 »
Han heter Åke Krok - frälsebonde i Flaken, Långasjö sn. Detta står i alla fall i jordeboken år 1610. På den andra gården i byn Flaken heter frälsebonden Jon Räf. Byn bestod av två jordeboksgårdar. I vilken längd har du noterat Kraas?
4250
« skrivet: 2007-08-08, 17:11 »
Nej Göran, de har förmodligen inget med borgarsläkten i Växjö att göra. Tillnamnet Krok är mycket vanligt i äldre tider - kanske tom det vanligaste i Kronobergs län. Det är lätt att lura sig att alla som bär ett likadant tillnamn är släkt, men så är inte fallet.
Har kollat i Konga dombok (Vadstena landsarkivs exemplar, VaLA) 1632 och det står klart Gunnemåla och alltså ej Gubbemåla.
4251
« skrivet: 2007-08-05, 12:12 »
Hej Göran!
Har inte hunnit gå närmare in på detta, men det borde finnas mer i domböckerna för Uppvidinge härad. I Uppvidinge dombok 1727 1/10 nämns i alla falla att Johan Gummesson i Krysseboda är instämd af sin Broder Johan Gummesson i Muggehult, vilket verkligen är märkligt eftersom den Johan Gummesson i Krysseboda vi känner till är född ca 1687 och avled 1752, medans Johan Gummesson i Muggehult är född ca 1657 och avled 1739. Det är alltså stor ålderskillnad mellan dessa båda Johan om de var bröder i modern betydelse. Alternativt är då att med broder avses svåger eller halvbroder. Eftersom fadern till Krysseboda-Johan var länsmannen Gumme Johansson i Krysseboda (och GJ hade förresten tidigare bott och brukat i Bodaskog - jfr med vad jag skrivit om att nämnde GJ farfars far skulle vara länsmannen Jöns Hemmingsson i Bodaskog!) som föddes ca 1658 och avled 1724 - denne kan ju då kanppast vara far till en Johan Gummesson i Muggehult som föddes ett år före sig själv! Hoppas du hänger med i mitt resonemang.
Frågor som uppstår är alltså:
*vad hette Johan Gummesson i Krysseboda (c1687-1752) hustru och vem var hon dotter till?
*vem var Johan Gummessons i Krysseboda (c1687-1732) mor?
Det skulle även kunna vara så att det i Krysseboda 1727 förekommer två namne Johan Gummesson - och detta borde vi kunna finna ut i Algutsboda födelselängd. Kan detta uteslutas?
Ett annat alternativ som vi måste räkna med, och detta är just nu obevisbart utan mer kött på benen, och det är att det möjligen förekommer en felskrivning i domboken med ordet broder. Det kanske inte ska stå något släktskapsord alls utan detta har smugit sig in av en trött häradsskrivare.
Att jag genomskådade släktskapet, som spritts av vissa släktforskare, mellan de båda Johan Gummesson i domboksnotisen 1727 beror som jag nämnt på att kronologin haltar, men även det att nämnde Johan Gummesson i Muggehult var gift med en dotter till mina anor länsmannen Sven Andersson i Källeskruv och hans hustru Kerstin Persdotter, vilken sistnämnda var dotter till länsmannen Per Persson Spak ohh Ingierd Marcusdotter i Transjö (Ekeberga sn). Ingierd Marcusdotter var i sin tur systerdotter till Ingeborg Johansdotter gift med länsmannen Gudmund Johansson i Krysseboda, vilka var den år 1727 nämnde Johan Gummessons i Krysseboda farfars föräldrar. Detta sistnämnda släktskap kan alltså vara bra att känna till eftersom Johan Gummesson i Muggehult om han var av Kryssebodasläkten i så fall skulle ha gift sig med en rätt nära släkting.
4252
« skrivet: 2007-07-31, 18:03 »
Hej Carina. Tack för ditt intressanta inlägg ovan. Vet man orsakerna till varför vissa av ryssarna stannade kvar i Sverige efter att de frigavs? De verkar ju inte ha gift sig under fångenskapen utan långt senare, så kanske var det rent krassa ekonomiska villkor som gjorde att de valde att stanna. Deras öden är spännande och givetvis ställer man sig undrande om det skrivits någon litteratur om dessa ryska straffkommenderade gruvarbetare?
4253
« skrivet: 2007-07-30, 20:28 »
Rättelse: Bosses mammas mamma (mormor) har nummer tre
4254
« skrivet: 2007-07-30, 20:24 »
Även ryssen Anton Michaloff ska ha arbetat vid stenkolsgruvan. Han är min svågers anfader och kom till Sverige som krigsfånge 1808. Han hamnade först i fångenskap vid garnisonen i Landskrona och övergick sedan till svensk tjänst. Troligen gäller detta även de båda andra ovan. Någon arbetsvandring ifrån Ryssland var det alltså inte, snarare lockade väl den svenska friheten gentemot livegenskapen och den hårda soldattjänsten i det gamla moderlandet Ryssland.
4255
« skrivet: 2007-07-30, 19:46 »
Hej Eric!
Du menar säkert inte att du har ättlingar utan anor på Bosse Lindwalls sida. Det han redovisar där är hans mammas anor. Hon har nummer 1 och är proband, dvs den person antavlan utgår ifrån (och generation noll). Hennes föräldrar tillhör generation ett - paret som förenades och är upphov till probanden. Generationerna skrivs med romerska siffror (generation ett såsom I, generation två såsom II etc).
Bosses mammas pappa (morfar) har nummer 2 (det dubbla mot 1) och Bosses mammas mamma (mormor) har nummer fyra (det dubbla mot 1 + 1). En persons far har alltså det dubbla mot personens nummer - och modern plus ett. Detta system att numrera kallas för Kekules system och används flitigt av släktforskare för att få en struktur. Fördel är att alla ens anor får en unik siffra och en exakt positionering - ett nummer kan alltså avslöja om det är morfars morfar (10) eller mormors morfar (12)!
Läs mer om detta matematiska system här.
Alla har vi varit nybörjare och varit förvirrade av all den vetenskap som finns omkring släktforskning. Lycka till i din släktforskning och välkommen till Rötter.
forskarhälsningar,
Niclas Rosenbalck
4256
« skrivet: 2007-07-26, 20:38 »
Vid vilken båtsmansrote (1724) tjänstgjorde Staffan Meijer ? Han nämns i mantalslängden för Sölvesborg stad år 1723 och 1724 vara skriven vid sin båtsmansrote - men var låg denna?
4257
« skrivet: 2007-07-18, 20:51 »
Hej Harry och Rune!
Jag hänger inte riktigt med. Vem är fader till Gumme Gummesson i Exhult (och hans troliga syster Anna Gummesdotter g.m. Staffan Bengtsson i Elganäs)? Heter föräldrarna Gumme Nilsson och Märta Gudmundsdotter i Exhult (Harrys uppgift) eller Gumme Gummesson och Elin Månsdotter i Exhult (Runes uppgift) ? Kan ni reda ut hur släkten ser ut?
Gumme Nilsson i Exhult (hjortsberga sn) var iaf född omkr. 1675 i Dragshult, Kvenneberga sn som son till ryttaren Niclas (Nils) Larsson ohh Regina Gummesdotter (dtrr t Gumme Månsson i Dragshult - jfr allbo dombok 1694 26/11,112?).
4258
« skrivet: 2007-07-14, 22:06 »
Söker uppgifter om vilka som brukade Fållen i Eneryda by under 1600-talet. Är mer känt om den Måns gift med Hillegierd som bodde där under andra hälften av 1600-talet? Dessa är föräldrar till min ana Kerstin Månsdotter som 1692 i Virestad k:a gifte sig med Henrik Påvelsson i Smörhöga, Skatelöv sn i dennes andra gifte. En bror till Kerstin är Sven Månsson i Fållen, Virestad sn efter vilken det hölls arvskifte den 20 maj 1714 (Allbo db 1714 15/6) - han var gift med Märta Bengtsdotter (omgift efter 1714 15/6 m. Ingemar Clemetsson (ifrån Bräkenryd, Viresatd sn) som blev bonde i Fållen.
En annan bror till Kerstin är Nils Månsson (död 1733) i Värpeshult ng, Stenbrohult sn. Hans dödsnotis lyder som följer nedan. Märk att hans dödsålder troligen är starkt överdriven.
Är några ättlingar till Nils Månsson kända? Hans andra hustru Malin Eriksdotter var sondotter till den på sin tid lokalt kände herr Nils (Nicolaus Wir?us) i Virestad, en präst som påstods vara synsk.
Stenbrohult CI:1, dödlängd år 1733, s 336:
den 17 Martii
redelige Man nu Sahlig Nils Mån?on i Wärpeshult Norregård
född och vpfödd i Wijrestad Sochn och Fållen, warit två gånger gifft
1mo med Nilla germundzdotter i Höreda 1 1/2 åhr hon dödde af twillingar
2do med Prästedottren Malin Erichz Wir?i dotter i Wijrestad, aflat med
henne 8 barn, sammanlefwat 50 åhr ganska wähl, fört ett Chri-
steliget och ährbart lefwerne, warit Siuklig 21 åhr, nu sidst sänglegat
öfver 1/2 åhr af ålderdoms Swaghet. ?tas 88 åhr [begravd:] den 26 Martii
4259
« skrivet: 2007-07-07, 11:21 »
Söker uppgifter om skeppskaptenen Peter Steinort och hans fru Sophia Maria Krefft (f 1747 enl. hfl, död 20 dec. 1812 på Skye) som varit bosatta i Göteborg - troligen på 1760- eller 1770-talet. Peter Steinort köpte sedermera Skye säteri, Uråsa socken i Småland och avled där 21/1 1814 och betitlas då brukspatron (ovisst vilket bruk han var delägare i). Peter Steinort uppges född 1742/1749, enligt oviss anteckning var han antingen ifrån Stralsund eller Königsberg?
Enligt Göteborgs Kristines kyrka födelsebok 1773-02-13 närvarade vid dopet av Anna Dorothea, dotter till Schiff Capitain Jochim Zechaus följande faddrar:
Doctor Jacob Boëtius, Frau Sophia Maria Steinort, Schifs Capitain Peter Steinort, Madame Anna Christina Möller, Herr Simon Kreft, Frau Sophia Maria Kreft
- finns det fler uppgifter om herr Simon Kreft ? Han bör ha varit släkt med Sophia Maria Krefft, gift med Peter Steinort.
I Göteborgs Kristine AI:1, hfl 1812-1823,
Steinorth H , SjöCapit.
hust. Ev. Br. 30 [år]
Son Otto Edv. f 1813 12/2 död 1814 26/1
Dtr Bened. Elis (A?) f 1814 3/8
Finns det fler Steinorth i Göteborg och hur hänger dessa ihop?
4260
« skrivet: 2007-07-02, 16:04 »
Hej Kjell!
Karin Börgesdotter född 1700 16/4 i Hulegården i Hällarys by, Stockaryd sn var dotter till Börge Isacksson och hans tredje hustru Kerstin Svensdotter ifrån Högholmen, N. Sandsjö socken (de vigdes 1696 18/10 i N. Sandsjö kyrka) Namnet Börge skrivs ofta dialektalt Berge och Birge, på så vis har namnet Birger uppkommit, som egentligen är en variant av mansnamnet Börge. Karin Börgesdotter (f. 1700) är gift med korpral Måns Siöberg, och dessa är föräldrar till Annika Månsdotter (f 1729) som nämns ovan.
4261
« skrivet: 2007-06-27, 18:30 »
Hej Kjell!
Nils och Annikas son Jacob Nilsson (född 1758 22/3, död 1822 31/10 i Södraskog under Torset södergård, Vallsjö sn) är min morfars farfars morfar. Nils Olofsson (även Olsson) är född 1719 i Norra Målen, Stockaryd sn som sn till Olof Månsson (c1681-1747) ohh Annika Johansdotter (c1689-1741). Var hustrun Annika Månsdotter avled vet jag ej, har en notering att hon ska ha vistats i Vallsjö socken hos sonen Jacob men ej följt upp detta.
Ifrån vilket barn härstammar du?
mvh
Niclas
4262
« skrivet: 2007-06-23, 12:12 »
I Åseda kyrka den 15 maj 1758:
drängen Olof Johansson från Korsberga församling
sammanvigd med Pigan Annika Persd. från Swenshultz
Nybygget , ingifvet på denna sin vigningzdag 1 daler
[källa: Åseda LI:2 s 389]
- till frågan:
Varifrån kommer Olof Johansson i Korsberga ? Kan han vara ifrån Stockatorp och son till gästgivaren Johan (Jon) Svensson död 1758 eller kan han vara den Olof (f 1731) som var son till änkan Annika i Göljaryd enligt Korsberga AI:3 (1756-58) s 116?
Han är troligen den dräng Olof Johansson som antecknas i Korsberga prästgård (Korsberga AI:3 hfl 1756-1758 p 105) och som där anges bortflötter kommer at gifta sig i Åhseda Sockn [på nattvard i Korsberga 1/1 tom 1/11 år 1757]
4263
« skrivet: 2007-06-09, 15:10 »
Christina Nilsson (f 1843) som nämns är den kända internationella operasångerskan. Hennes födelsehem Sjöabol kalls i folkmun (och i vissa källor) även för Snugge. Stugan finns ännu kvar att besöka och ägs av Christina Nilsson-släktföreningen. Om hennes familj finns skrivet i KGF-Nytt nr 88. [KGF = Kronobergs Genealogiska Förening, släktforskarföreningen i Kronobergs län]
mvh
Niclas Rosenbalck
4264
« skrivet: 2007-05-11, 15:50 »
Hej Rune mfl!
Uppgiften i Allbo dombok 1625 5/11 är intressant, men frågan är om den Gudmund Gudmundsson som nämns däri är densamme som fogden på Strömhult ? Det finns egentligen inget i domboksnotisen som tyder på detta. Eftersom målet och skiftet nämns vid Allbo häradsrätt tillika med att mätesmännen (Carl i Öhr, Måns Nilsson i Herelle (~Härlöv) och Germund ibidem) var ifrån Örs pastorat så bör det vara gården Boda i Härlöv som avses. Där i Boda ska även finnas en Gudmund Gudmundsson som brukare har jag noterat (hittar dock inte källan just nu, obs!). Vid samma ting 1625 5/11 (VaLA exemplar, f 292v) nämns i övrigt en Gudmund Gudmundsson i Hössjö. Namnet Gudmund Gudmundsson är alltså ingalunda unikt, varför uppgifterna av Wennerholm mm ur domboken som tillskrivits fogden GG på Strömhult kan vara felaktiga och bör kontrolleras.
En Cecilia Gudmundsdotter i Boa nämns även i en försäljning av jord i Boatorp, Hornaryd sn (Uppvidinge hd) år 1618 (Uppvidinge dombok 16/3 1618).
4265
« skrivet: 2007-05-10, 11:49 »
Hej Lars-Göran!
En fråga: är du släkt till fogden Gudmund Gudmundsson i Strömhult? Kopplingen som Wennerholm gjort med senare bönder i Arnhult håller inte kronologiskt och får inget stöd i Allbo domböcker. Däremot är GG stamfar på mödernet till släkten Iflander via hans dotter Anna Gudmundsdotter. Gudmund Gudmundsson var arrendator av flera härader i Kronobergs län och satt även som befallningsman på Kalmar slott en tid. Han var gift flera gånger. Sista giftet med Kerstin Mattsdotter, dotter till kyrkoherden Matthias Petri i V. Husby (Ögl) - en syster till arrendatorn och industriidkaren Knut Mattsson som avled på Tegnaby lillegård, Tegnaby sn, och till doktor Johannes Matthiae, drottning Kristinas lärare. Fogden Gudmund Gudmundsson figurerar flera gånger ihop med handelsmannen Peder Gudmundsson i Jönköping och kan vara bror till denne. Några definitiva bevis för detta har inte gått att finna. GG anges i Allbo dombok som värbroder , troligen menas svåger eller ingift person, till Zacharias Jonsson.
4266
« skrivet: 2007-05-09, 11:20 »
Angående Jon Isacksson som jag efterfrågade ovan:
Slätthög LI:1, s 98, räkenskaper år 1697:
Kyndermässo Testam: effter Joen Jsaakson i Berg 8 [öre]
4267
« skrivet: 2007-05-08, 12:00 »
Kopplingen Gudmund Bengtsson i Arnhult till fogden Gudmund Gudmundsson i Strömhult kommer ifrån Wennnerholms forskning; men har inget stöd i källorna utan får ses som ett önsketänkade att knyta ihop sin agnatiska släkt i Arnhult med fogden på Strömhult - det haltar som Bengt Rydh nämner rejält kronologiskt. En av orsakerna till den felaktiga kopplingen är att fogden Gudmund Gudmundsson ägde en av skattegårdarna i Arnhult (norregården), men gården som Gudmund Bengtsson bodde på var den andra (södergården). Fogdens levnadsårtal 1579-1654 ser även misstänkt påhittade ut eftersom några årtalsuppgifter så här tidigt i regel inte finns för allmogen.
Gumme/Gudmund med hustru Karin nämns i Dragshult (Kvenneberga) 1663 till åtminstone 1676 (källa: mtl). Nils (Niclas) Larsson som är gift med dottern Regina Gudmundsdotter finns noterad som ryttare och gift på gården från och med mtl 1676. Var han kommer ifrån vet jag ej, men äktenskapet bör troligen ha ingåtts 1675/1676. Gumme/Gudmund nämns uttryckligen som ryttare 1663,1665, 1668,1669, 1671 o 1672. Gården var ett kavallerihemman och Gudmund var som ägare rusthållare och red troligen själv vissa år för gården. Mer uppgifter bör finnas i serien Rullor 1620- på Krigsarkivet (finns på mikrofich?).
Är verkligen Karin Jönsdotter i Exhult (Hjortsberga sn) nämnd 1679 (2/6 ?75)densamma som avlider 1698 i Slätthög ? Håkan med hustru upptas i Exhult (Hjortsberga) första gången mtl 1676. Samma år finns även Gudmund med hustru i Dragshult (Kvenneberga) - alltså kan Gudmunds hustru Karin i Dragshult ej vara Karin Jönsdotter änka efter Håkan i Exhult 1679!
4268
« skrivet: 2007-05-07, 17:46 »
Hej Rune!
Det stämmer, Jon Isaksson var utomäktenskaplig son till majoren,frälsemannen, Isak Lilliesparre till Fylleskog (Ryssby sn) som stupade ogift vid Lützen 1632. Jon är således troligtvis född några år dessförinnan. Han är troligtvis inte bosatt i Slätthögstrakten utan är nog som du skriver boende i Rydaholm (eller kanske till och med i Ryssby i Sunnerbo?).
Ryttaren Niclas (Nils) Larsson i Dragshult (Kvenneberga sn) köpte Lassagården i Agnaryd, Mistelås sn, men flyttade han och hsutrun dit?
Är mer känt om dem efter 1697? Dragshult synes ha överlåtits på sonen Gudmund Nilsson (vår gemensamma ana?).
Regina är dotter till Gudmund Månsson i Dragshult (Kvennebrga sn) vilket ses av följande notis:
Allbo dombok 1694 (VaLA), ordinarie ting den 26 november i Öhr; 112§:
Alldenstund dhet bewittnes af Nämbden
och allmogen att Gudmund Månßon i dragz-
hult och Qwänneberga sochn dödde allde-
les uthfattig att des Måg Niclas Lar-
son icke dhet ringaste arff effter honom,
och och dger bodt 13 åhr, och under samma
tijdh Vpbygdt en Bodh 4 rum en Natt-
stugu medh Spjs uthj och kiällare under,
en Stugu ny, en Badstugu, ett qwarn-
huus ett fåhrhuus, privathuus logela-
da; Altßå enär han täckt på ladan för
3 Dr och på stugun 6 öre SMt och Vpgiärdt
100 fambnar gärdzgård så är han frj
för wjdare åtahl i berde måhl.
Är Regina syster till riksdagsmannen Anders Gudmundsson i Hössjö så är denne också ett barn till nämnde Gudmund Månsson i Dragshult.
4269
« skrivet: 2007-05-04, 18:45 »
Någon som funnit uppgifter om en Jon Isacksson i Slätthög socken i andra hälften av 1600-talet ? Han kan även ha varit bosatt i någon grannförsamling. Han nämns ha haft arv i Berg, Slätthög sn men det framgår ej var han bodde - någon som vet?
4270
« skrivet: 2007-04-30, 18:35 »
Hej Allan!
Det står följande:
den 2(0?) Nov. föddes Pehr Ingemar?ons och hustru Anna Gudmundzdotters
barn i Norregården Ståckaryd Christnades den 26 ejusd. nom. Ingemar
Testes Johan och Hans i Norregården , Måns i Mellangården, hustru In-
grid i Norregården, p. Maria ibidem, p. Karin i Mellangården, hustru [NN, namnet anges ej] ibidem
4271
« skrivet: 2007-04-30, 08:36 »
Söker uppgifter om soldaten Magnus Nilsson Giötman för Götestorp soldattorp. Han avled före 1792 (möjligenn i ryska kriget 1788-90 eftersom han ej återfinns i S. Solberga dödlängd). Gift i Korsberga k:a 1776 7/11 med Lisa Hansdotter (levde änka med sina barn på Götestorps backstuga 1792).
Var kommer Magnus Nilsson Giötman ifrån? När är han född (soldatrullornas uppgifter)?
4272
« skrivet: 2007-04-18, 08:07 »
Angående min fråga ovan om Per Påhlsson och eventuell koppling till en annan syskonskara i Smörhöga med patronymikonet Påhlsson/Påhlsdotter:
Smörhöga södregård köps av Påvel (Pål) Persson ohh Francoise Antonsdotter 1651 (hennes far köper Norregården i Smörhöga).
1687 uppbjuds på Allbo häradsting ? Smörhöga södregård - Johan Påfvelsson har ärvt själv + köpt av sina ”syskon” Jacob, Sven och Anthonius Påfvelssöner - detta är den ena halva gården (= ett bruk i södregården). Av denna domboksnotis får man alltså intrycket att det funnits en bror Sven Påfvelsson - så är inte fallet, se nedan.
1700 5/11, 162? (Allbo dombok): Henrich Påfvelsson i Smörhöga (min anfader) bevisar med köpebrev ha köpt ? södregården av sin syster Anna Påfvelsdotter och sina systersöner Jon och Johan Månssöner för 130 daler smt. Uppbud har varit 6/10 1690, 20/4 + 8/6 1691.
alltså: Påvel Persson ohh Francoise Antonsdotter äger hela Smörhöga södregård - den delas på två delar :
*halva Smörhöga södregård tilldelas barnen:
Johan Påvelsson, Jacob Påvelsson, Anton Påvelsson och Sven (1687, se ovan som bör avse Sven Jönsson gift med dottern Maria Påvelsdotter - hon är som gift omyndig och maken företräder henne - det har blivit ett fel i domboken - Sven är inte en bror utan svåger(!) - syftningsfelen är vanliga , man måste klura en hel del då man läser domböckerna och inte ta allt för givet)
*andra halvan av Smörhöga södregård tilldelas barnen:
Henrik Påvelsson, Anna Påvelsdotter och en syster (NN) som bör vara avliden redan 1690 och ärvts av sina söner Jon och Johan Månssöner.
- det finns alltså inte plats för fler syskon Per Påvelsson och Gunnil Påvelsdotter etc. Jag tror att någon har dragit felaktiga slutsatser enbart på att förnamnet Påhl/Påfvel ingått i nämnda personers patronymikon. I Skatelöv socken fanns under 1650- och 1660-talet även en annan Påhl, nämligen fältväbeln Påvel Persson i Nygård - denne bör vara far till de andra Påvelsbarnen.
4273
« skrivet: 2007-04-09, 10:10 »
Hej Inge!
Det tror jag inte eftersom Sven Arelius kom ifrån Aringsås socken och troligen tagit sitt namn efter denna socken. Arelius är inget unikt namn utan förekommer på flera obesläktade personer. Jacob Pierresson Arelius har troligen såsom Stefan Åhman antyder tagit namnet efter Åryd. Det är tydligen inte släktens ursprungliga namn.
När det gäller mitt hugskott att Aulius (som det nu ej står!) skulle kunna vara en variant av Anjou så grundade detta sig även på att en brukssmed Anders Constantinusson nämns på 1650-talet tillika med att Constantin Ansio (som är en stamfar för vallonsläkten Anjou; han verkade senare vid Gusum i Ringarum sn) var edeman åt min förfader kolaren Anthoine Tourneur vid Huseby bruk 1650. Pierre (aka Per) Anderssons far bör ha hetat Anders och levt i mitten av 1650-talet. Mer än så har vi idag inte att gå på. Då han skrivs som Pierre får vi utgå ifrån att han har ett franskt påbrå och tillhör någon invandrad vallonsläkt. Vilken släkt han tillhör vet vi dock inte (ännu).
4274
« skrivet: 2007-04-09, 00:46 »
Hej Stefan! Tog en titt på notisen och det står klart Arelius. Förlitade mig på en gammal notering jag gjort för flera år sedan. Så här ser notisen ut:  I Smålands nation i Åbo H II: 1677-1798 av Paul Wilstadius, s 50-51, framgår följande: 1708 449. Jacobus Petri Arelius. (11/6). Son till en arrendator i Hemmesjö sn. SKol i Växjö 1698 22/3, gymn 1704, avgick 1708. Militär. 450. Johannes Sellin. (11/6). Son till bonden Erik Jönsson och Kertsin Gummesdotter i Hemmesjö sn. Skol. i Växjö 1694 20/2 vid 11 års ålder, gymn. 1702, avgick 1708. Prv 1713 18/9. Komm. i Svenarum så, tilltr 1714. Död 1747 9/2. Gift 1714 14/7 med Ingrid Ternera, f 1685, d 1748 8/1, dotter till nr 90, häradsprosten i Vrigstad Laurentius Petri Ternerus och He- lena Komstadia. Barn: bl vilka Erik nr 534. Vidare VöSHm VI:46. Växjö skolas matrikel 1698 anger: d. 22 Mar: Jacobus Petri Arend: fil: par: Himmesiö ann: 10 in Class jnf: Jacob Pierresson (~Persson) Arelius är alltså född ca 1688 och blev efter studier i Åbo militär. Är han vidare känd?
4275
« skrivet: 2007-04-08, 17:32 »
Ättlingar till ovannämnde hammarsmed Pierre finns omnämnda i följande släktsammanställning:
Olson, Irving J., Smolenning slekt. Stillwater, Minn. 1973. 236 s. - Handlar om en småländsk släkt med anknytning till Hemmesjö, vars medlemmar i stor utsträckning emigrerade till USA under senare hälften av 1800-talet. I del 1 handlar bl.a. kapitlen Hemset, ancient village (s. 8-11), The coming of Christianity (s. 26-33) och The legend of Pierre and the beech tree (s. 54-55) om Hemmesjö. Del 2 (s. 91-236) innehåller genealogier och handlar i stor utsträckning om personer, som varit bosatta i Hemmesjö och om deras ättlingar.
I boken tas det upp om en amerikansk släktberättelse där den franska härstamningen muntligt har berättats över generationerna. Tyvärr innehåller boken en hel del spekulation och traditionen kan inte ses som opåverkad utan troligen har man både lagt till och dragit ifrån så vad som är sanning eller ej går nog inte avgöra idag.
4276
« skrivet: 2007-04-08, 13:44 »
Någon som forskat på hammarsmeden Pierre (~Per) Andersson (död 1703) familj? Han var även arrendator ihop med de andra smederna av Åryd. Hustrun hette Sigrid Steensdotter (död 1713). De bör vara föräldrar till följande:
*Johan Pierresson
*Annika Pierresdotter g.m. arrendatorn av Åryd Nils Persson Guse
*Helena Pierresdotter
*Anders Persson (ss gymnasist kallad Andreas Petri; inskriven i Växjö skola 1693, gymansist 1701),död och begravd 1704 i Hemmesjö
*Jacob Pierrsson Aulius , kallas Mr då han 1708 ger gåva till Hemmesjö kyrka
Hammarsmeden Pierre aka Per Andersson är säkerligen av en vallonsläkt, men vilken? Kan namnet Aulius som hans troliga son Jacob Pierresson kallas för i räkenskaperna 1704 ge en fingervisning? Kan det vara vallonsläkten Anjou som på bred småländska korrumperats till Aulius eller är detta tillnamn enbart en latinisering? Vart tog denne Mr Jacob Aulius vägen ?
Hammarsmeden Pierre aka Per Andersson verkar ha kommit till Åryd järnbruk på 1680-talet - men varifrån ? Han bör ha varit verksam vid något annat bruk innan, kanske till och med finns hans vigsel med Sigrid Stensdotter noterad någonstans?
4277
« skrivet: 2007-04-03, 17:19 »
Vem är bonden Per Påhlsson (c1660-1736)i Ströby son till? Han påstås av vissa vara son till Påvel Persson ohh Francoise Antonsdotter i Smörhöga, men detta har jag aldrig sett någon källa på. Likaså har en Gunnil Påhlsdotter (c1665-1741) i Hunna angetts som dotter till paret i Smörhöga. Vem är hon dotter till?
Dessa båda (Per och Gunnil) saknas bland syskonskaran till nämnda par då dessa gör inbördes köp på Smörhöga. De borde enligt lag haft lika stor rätt och arv i Smörhöga om de var syskon, men de nämns överhuvudtaget ej i arvsuppdelningen. Har jag missat något tingsprotokoll eller är de bara insatta som barn till Påvel Persson (ej Pedersson förresten, detta har jag heller aldrig sett i någon källa) utifrån sitt patroymikon?
Alla uppslag är av intresse.
4278
« skrivet: 2007-03-11, 18:46 »
Det finns uppenbarligen någon koppling mellan skogvaktaren Jonas Pettersson ohh Britta Johansdotter i Skogstorp och Lennartsläkten ifrån Åryd.
I Furuby kyrka vigdes 1759 (26/12) drängen Leonhard Johansson ifrån Skogstorp, Hemmesjö socken med pigan Maria Johansdotter i Kårestad länsmansgård [källa: Furuby C:2 s 299, brudpar nr 5]. När detta sistnämnda pars son Jonas döptes 28 okt. 1764 i Furuby kyrka närvarade hustru Britta Johansdotter i Skogstorp och Tofta [felskrivet för Tegnaby!] socken. Detta är ett starkt indicie på släktskap.
Är Britta Johansdotter en syster till Leonhard Johansson och har han tjänat dräng i Skogstorp vid sin vigsel? Vem är deras far Johan ?
Namnet Johan förekommer på en son till hammarsmeden Lennart Larsson vid Åryd. Denne son var Johan Goda som blev borgare i Växjö stad. Han är troligen ej fadern till Leonhard utan tillhör en äldre generation. Namnet Goda kan indikera en försvenskning av ett ursprungligt utländskt släktnamn - nära till handen ligger då vallonsmedssläkterna Goude eller Godeau.
4279
« skrivet: 2007-03-10, 18:48 »
Någon som forskat kring skogvaktaren Jonas Pettersson (~Persson) (c1724-1800) i Skogstorp familj? Han var gift före 1746 med Britta Johansdotter (c1723-1793). De hade barnen: Annika Jonasdotter (g.m. Per Olofsson i Risinge Olsagård, Hemmesjö sb, i hans 2:a gifte), Lisken (~Elisabet) Jonasdotter (g.m. Nils Larsson i Feteboda, Hovmantorp sn), Catharina Jonasdotter (g.m. Andreas Olofsson i Tofta, Tegnaby sn) och Jonas Jonasson (f 1766 27/3 (hfl), frälsebonde i Skogstorp efter fadern; g.m. Maja Danielsdotter ifrån Almshult, Gårdsby sn).
I Skogstorp fanns två bruksenheter, på den ena brukar ovannämnde Jonas Petersson/Persson redan 1746 och på den andra brukar åtminstone ifrån 1746 Per Svensson med hustrun Annika Linnartsdotter. Sistnämnda torde vara en avkomling till hammarsmeden Lennart Larsson vid Åry bruk (verksam andra hälften av 1600-talet). Är Per Svensson och Annika Linnartsdotter föräldrar till skogvaktaren Jonas Pettersson/Persson ?
4280
« skrivet: 2007-03-04, 20:25 »
Gränna C:1, s 102 (p. 98), kyrkoräkenskaper 1645:
Lars Suen?on i Ahrnäs 1 fåår
Gränna C:1 ,s 122 (p. 118), kyrkoräkenskaper ifrån den 16 okt. 1649 till 19 dec. 1650:
Lar? Suenson i getingered 1 Dr
(fler notiser finns säkert i räkenskaperna)
4281
« skrivet: 2007-03-04, 13:55 »
I Virestad AI:1 (husförhörslängden 1771-1787) s434, Garphyltan återfinns Britta hos sina föräldrar:  Då husförhörslängderna på 1700-talet inte är speciellt heltäckande, utan består av olika noteringar vissa år, rekommenderar jag att du läser lite om mantalslängderna och kollar dessa som komplement - där kan man följa familjerna varje år och se när det sker flyttar.
4282
« skrivet: 2007-03-04, 13:45 »
Hej Lotta! Din släkt finns i Virestad AI:2 husförhör 1788-1799 pagina 541, Haghult:  På högra uppslaget pagina 542 står att hustrun Brita Månsdotter dödde 3 Febr. 1799 , att brodern Bengt Persson f 1776 antagit Sjudar tjenst och.....? filmen för mörk oläsligt, rekommenderar dig om du är intresserad av notisen att kolla nyfotograferingen av kyrkböckerna hos Arkivdigital, och att pigan Catharina f 1766 1794 flyttade till Skatelöf Sochn. Ingemar Persson och hans hustru Britta Månsdotter har barnen: Ingeborg Ingemarsdotter f 1787 7/3 i Haghult i KGF:s databas står felaktigt Angshult, Virestad sn, döpt 11/3 1787 källa: Virestad CI:3 s 128 hon anges felaktigt född 1786 i husförhörslängden - detta är inget ovanligt, mer regel än undantag att årtalet är felaktigt i Virestad hfl Sissa Ingemarsdotter f 1790 9/6 i Haghult, Virestad sn, döpt 13/6 1790 källa: Virestad CI:3 s 160 Gunnild ~Gunnil, ej Gunhild! Ingemarsdotter f 1793 enl. hfl; hittar ej henne i födesleboken för Viresatd 1792-94 - troligen ej införd pga slarv av prästen Per Ingemarsson f 1795 30/12 i Haghult, Virestad sn, döpt 3/1 1796 källa: Viresrad CI:3 s 228, nr 61 - modern anges 1795 36 år, dvs född ca 1759! Drängen Ingemar Persson i Haghult vigd i Virestad kyrka 1786 3/6 med pigan Britta Månsdotter ifrån Garphyltan. Hennes fader var cautionsman. Källa: Virestad EI:1 s 71. 
4283
« skrivet: 2007-03-04, 13:04 »
Hej Rune!
Tack för bidragen. På rak arm kan jag avfärda Daniel Anxelius som son till Olof Jonsson i Femlingehult. Denne Olof Jonsson var till och med yngre än prästen, och son till Jon Gummesson i Åbogen, sedan i Femlingehult, och Bengta, som tidigare varit gift med Olof Åkesson i Åbogen. Det rör sig om två halvsyskonkullar som säljer anparterna i Femlingehult. Däremot har jag en hypotes att Bengta kan vara ifrån Femlingehult och syster till Daniel Anxelius och Jacob Olsson i Femlingehult (se ditt utdrag ur Virestad frih. db 1665 7/3 ovan). Hennes far skulle då vara en Olof, vilket passar bra med att hon och förste maken döper en son till Olof (Olof Olsson, bonde i Åbogen - hans gren lever kvar där in på 1700-talet).
Har noterat att Sone Persson i Spånghult hustru heter Karin Svensdotter och är dotter till Sven Erngislesson i Horjeboda, V. Torsås sn och sedan i Fanhult, Virestad sn. Det bör vara därifrån Horjebodagården kommer via arv. Ska leta fram källorna - vi kanske kan höras på telefon någon dag?
4284
« skrivet: 2007-03-03, 13:44 »
Vilket tingslag eller häradsrätt tillhörde Skog socken på 1740-talet? Letar i SVAR som inte synes ha koll på läget då de hänvisar till Hälsinglands södra domsaga före 1759 men däri ingår varken Skog eller Söderala församlingar. Har någon Skogforskare letat i domböcker på 1600- och början av 1700-talet och vet vad de ingår i för juridisk enhet?
4285
« skrivet: 2007-03-03, 12:53 »
Under diskussion Skåne och Osby ställde jag en fråga om släkten kring Måns Svensson i Hönjarum. Då min fråga grundar sig i följande notis ställer jag om frågan även här i Virestadsdiskussionen:
Ur Allbo härads dombok 1698 den 21 februari, 6§:
Pijgorna Johanna och Jngiär i Fimblingehult Full-
mechtige på sin Broders Börje Jonssons wägnar,
uthlåfwa till Måns Swensson i Hönjarum näst-
kommande Michaëlis att betahla 30 Dr Smt
för gammalt arff, och sedan blifwer alt
klart dhem emillan.
Hur är Måns Svensson i Hönjarum släkt med syskonen i Femlingehult ?
Femlingehults by är stor, bestående av fyra jordeboksgårdar som i sin tur var uppdelade på flera bruksenheter. Gården Börge Jonsson noteras på i mantalslängden är Femlingehult södregård.
Vad som framkommit om Måns Svensson är att hans anor ser ut på följande vis:
1 Måns Svensson 1658-1739 , bonde i Hönjarum, Osby sn (Skåne) - gift 1681 19/6 (notering i Osby vigsellängd) med Ingeborg Sonesdotter (c1664-1733) ifrån Spånghult, Virestad sn (se nedan)
I:
2 Sven Olofsson f ca 1625 i Jonstorp, Osby sn, död 1659 3/10 ibidem, 34 år, bf 9/10 1659; åbo i Jonstorp
gift med:
3 Kerstin (~Kerstina) Persdotter
omgift 1660 (notering i Osby vigsellängd) med länsmannen Bengt Jonsson [Väljesläkten] i Vare, Virestad sn i dennes andra gifte (g.1)m. Nilla Håkansdotter ifrån Vare, Virestad sn)
II:
4 Olof Mogenssön Grå f ca 1564, död 1671 i Jonstorp, Osby sn, 107 år , bgr 19/2 1671
gift 1591 m.
5 Citze Pedersdatter f ca 1567 i Hasslaröd, Osby sn, död 1671 i Jonstorp, Osby sn, 104 år
6 Peder Pederssön , f 1610-15 (uppskattad tid) levde 1684 (rannsakning efter Loshultskuppen) (bodde hos sin son befallningsmannen Per Persson på Ängaholm, Aringsås sn) , lejebonde i Hönjarum; bondeledare [källa: Mikael Persson]
gift med:
7 Elsa Nilsdotter , var änka 1688 (mtl, bodde då hos dottersonen Måns Svensson i Hönjarum; ej noterad i Osby dödbok så troligen flyttade hon upp till sonen i Småland och avled där? - källa: Mikael Persson)
Måns Svenssons hustru Ingeborg Sonesdotters anor ser ut på följande vis:
1 Ingeborg Sonesdotter f c 1664 i Spånghult, Virestad sn, död 1733 i Hönjarum, Osby sn
gift med Måns Svensson i Hönjarum, Osby sn
I
2 Sone Jonsson [Väljesläkten] , länsman i Virestad socken , frälsebonde på Spånghult, Virestad sn [gift 2: o. m. Karin Staffansdotter, dtr t befallningsmannen (~frälsefogden) Staffan Olofsson på Änga(holm), Aringsås sn ohh Anna Arvidsdotter; Karin omgift med befallningsmannen på Ängaholm (fd snapphanen) Per Persson ifrån Hönjarum, Osby sn]
gift 1: o. m:
3 Ingeborg Sonesdotter
II
4 Jon Månsson , skattebonde i Höreda, sedan i östra Välje (Välje östregård), bägge i Virestad sn; länsman i Virestad sn, frälsefogde åt greve Lennart Torstensson och hans son greve Anders Torstensson i deras friherrskap Virestad. Jon Månsson ägde även del i Tegnaby järnbruk och var handelsman; mycket rik; hans dotterson var biskop Olaus Cavallius i Växjö.
gift med:
5 Ingierd Bengtsdotter
6 Sone Persson, död före 1671, frälsebonde i Spånghult, Virestad sn
gift med:
7 Karin , levde 1674 en hederlig danekvinna
Rune Johansson skriver följande under Osbydiskussionen (som berör Virestadsbor):
Allbo db 1665 7 mars: Samma dag kom för Rätten Måns i Horshult fullmyndig på Magister Daniel Anxselii vägnar att giva tingsköte på 1/4 Skatte i Södra Femlingehult till välförståndig Sune Jonsson i Spånghult. Därför M. Daniel penningarne till fullo nöje bekommit har Dr 120. Item Jacob Olufsson i Femlingehult fullmäktig på sina egna vägnar sålt den andra fjärdingen till ovannämnde Sune Jonsson för Dr 150, bemälte penningar han bekänner sig till fullo nöje bekommit har. Ty avhändes M. Daniel sin gårdefjärding samt Jacob Olofsson sin fjärding den han ärvt och köpt i Femlingehult och nu tingskötes in under Sune Jonsson och hans kära hustru Ingebor Sunesdotter.
Allbo db 1688 27 februari §6:
Framkom för Rätten Håkon Nilsson i Angshult och bevisar sig ha köpt 5/12 av hela Angshulta gård utav länsmannen välaktad Lars Ingemarsson och hans svåger Måns Swensson i Hönjarum för penningar Dr 200 Smt ...
(Lars Ingemarssons hustru Ingier Sunadotter. Håkons hustru heter Elin Pedersdotter. Inget nämnt om Måns Svenssons hustru. Kan hon innan köpet ha avlidit?).
Då koppling finns till Virestad via Måns Svenssons hustru Ingeborg Sonesdotter kan arvet som omtalas vara via hans hustrus släkt. Då Hustrun Ingeborg Sonesdotters far, länsman Sone Jonsson i Spånghult, köper jord i just Femlingehult södregård kanske det är samma gård som Börge Jonsson senare brukar? Dessa släkter är inte riktigt utredda. Hur många barn till länsman Sune (Sone) Jonsson i SPånghult är egentligen kända?
Den Håkan Nilsson (g.m. Elin Persdotter) som köpte Agnshult av Lars Ingemarsson i SPånghult och Måns Svensson i Hönjarum är min ana. Var även han släkt med Spånghultssläkten? Det jag vet om Håkan är att han möjligen är son till Nils Eskilsson i Barkhult. Efter Håkan Nilsson i Agnshult gavs i jan. 1706 1 daler i testamente till Virestad kyrka. hans hustru Elin Persdotter avled i dec. 1741, bgr 20/12, 78 år gammal. Deras söner Jon Håkansson och Nils Håkansson övertar faderns gård i Agnshult. Agnshult hade länsman Sone Jonsson i Spånghult tidigare ägt. Finns det ett släktskap?
4286
« skrivet: 2007-03-03, 11:04 »
Hej Catharina!
Du har blandat ihop två gårdar. Din ana Sven Olofsson dog 1731 i Spånhult (ibland Spånhyltan, men absolut aldrig kallat Spånghult - har någon påstått detta är det fel!) i Vislanda socken. Ovannämnda Spånghultsläkt som Rune skriver om bodde i Spånghult i Virestad socken.
Senare Hönjarumssläktens koppling till den redan år 1498 nämnde Truls Anderssön i Hönjarum går ej att bevisa. Släktleden mellan Per Trulsson och denne Truls Andersön , med mellanleden Truls Haraldssön och Harald Trulssön, är vad jag förstått konstruerade. Kanske kan någon mer insatt i just Hönjarumssläkten berätta vilka personer som bevisligen är belagda.
Vad gäller Måns Svensson i Hönjarum och hans släktskap med syskonen i Femlingehult, Virestad sn så lutar jag åt att detta går via Måns Svenssons hustru Ingeborg Sonesdotter - dotter till Sone Jonsson [Väljesläkten] ohh Ingeborg Sonesdotter i Spånghult. Sistnämnda Ingeborg Sonesdotter (d.ä.) har flera syskon.
4287
« skrivet: 2007-03-01, 21:59 »
Känner någon till Måns Svenssons i Hönjarum släkt närmare? Han är uppenbarligen släkt till nedannämnda syskonskara i Femlingehult (Virestad sn), men hur? Finns det någon koppling till Virestad bland Måns Svenssons anor?
Ur Allbo härads dombok 1698 den 21 februari, 6?:
Pijgorna Johanna och Jngiär i Fimblingehult Full-
mechtige på sin Broders Börje Jonssons wägnar,
uthlåfwa till Måns Swensson i Hönjarum näst-
kommande Micha?lis att betahla 30 Dr Smt
för gammalt arff, och sedan blifwer alt
klart dhem emillan.
4288
« skrivet: 2007-02-20, 07:51 »
Hej Catharina!
Isak Heurlin ska vara född i N. Rottne 1708 13/7 enligt Smolandi Upsalienses del V (s 182; biografi 1624). Hans föräldrar var komministern i Norra Rottne Petrus Heurlin (c1674-1719) och Britta Widebeck (död 1740 i N. Rottne). N. Rottne (Norraby) var en egen församling men slogs i andra hälften av 1700-talet ihop med S. Rottne (Söraby) och församlingen benämns därefter Söraby. Problemet är att det finns två kyrkböcker före sammanslagningen men att någon person ej skiljt dessa åt utan lagt ihop dem i KGF:s databas (och N. Rottne är inte heller fullständigt inmatat - men detta ska ordnas till), likaså är fallet i de äldre arkivförteckningarna.
Namnet Hök var väldigt vanligt och det fanns många soldater, salpetersjudare och borgare som bar detta utan att vara släkt.
Notisen i Vislanda CI:1 s 242, vigsellängden 1726 nämner:
den 24 Aprilij Copulerades Jon Nilsson Hök i Brohult med Pig. Jngierd Åkessdotter i Brohult
Om jag får gissa på varför Jon Nilsson i vigselnotisen kallas Hök så är svaret att han troligen tjänat som salpetersjudare, vilket var mycket vanligt bland ogifta unga män i socknen, och då tilldelades namnet Hök som han ej bar efter att han avmönstrats.
Åke Olofssons släkt i Hullingsved kan möjligen följas längre tillbaka (har för mig att där figurerat en släkt med namnen Olof och Åke tidigare) - men ber att få återkomma till detta.
4289
« skrivet: 2007-02-19, 12:21 »
Ur Växjö stifts herdaminne del II, s 371-372 - komministrar i Blädinge (annex till Vislanda; Malmberg var således ej pastor i Vislanda som uppges ovan):
11. Johan Malmberg, 1806-12. Född i Jönköping den 22 juni 1769 och son till hattmakaren Oluf Malmberg och Christina Wingberg. Stud. i Lund 1789, disp. 1793 och 1794, prv.14/12 sistn. år, magister 1796, komm. här 1806, kh. i Igelösa, Lunds stift, 1812, tilltr. 1814, prost 1821. Död den 9 okt. 1846.
Malmberg spelade Som student en viktig roll vid det bekanta uppträdet i Lund 1793, vilket föranleddes därav, att ortens adel ville neka ofrälse studenter att deltaga i en bal, varmed minnet av Uppsala möte firades. Delande kamraternas förtrytelse häröver, skilde sig M. likväl från dem, när saken hotade att taga en äventyrlig vändning. Då de ofrälse studenterna med rector magnificus, prof. Norberg, i spetsen bemäktigat sig de kanoner, vilka vid högtiden skulle begagnas, och började upptränga på trappan till festlokalen, ryckte M. en sabel från en av kamraterna, högg den fast i dörrposten och ställde sig själv i dörren. Denna plats försvarade han mot den påträngande skaran, trots att han träffades av ett sabelhugg i nacken, varav han sedan i all sin tid bar ärr. Wieselgren uppger, att M. genom detta sitt handlingssätt av många ansågs ha förebyggt ett uppror av studenter och borgare i Lund mot adeln. Vid detta tillfälle skall han ha blivit känd av grevinnan Charlotte Gyllenkrook, f. Mörner, på. Svenstorp, som 19 år därefter kallade honm till kh. i Igelösa. I sina yngre år ägde M. anseende såsom en begåvad predikant i B?lters anda. Han följde gärna J. G. Bergius' utkast men predikade alltid fritt, med kraftigt utförande och klangfull stämma. Ävenledes var han en god sångare. I umgängelsen enkel och okonstlad, blev han mycket uppburen för sitt goda hjärtelag och sin stora välgörenhet. Det var han, som införde Wieselgren i Växjö skola, och denne i likhet med alla andra studenter av Smålands nation hade under Lundaåren så gott som ett hem i M:s gästfria prästgård. Om M. se vidare Bidrag till Lunds stifts herdaminne, utgivet av ett sällskap, Lund 1846, s. 147 ff., och S. Wieselgrens levnadsteckning över fadern, Stockholm 1900, s. 19 ff.
Gift 1799 med Sara Helena Wieselqvist, f. 20/4 1776, d. 1834, dotter till kh. i Vislanda Nils Wieselqvist och Ulrika Wiesel. Barn: Ulrika Christina, f. 1799, d. ogift 1816. - Olof, f. 1803, fanjunkare vid Smålands husarregemente, d. i Nässjö 18/3 1848. - Gustava, f. 17/8 1804, gift med kh. i Långasjö Johan Peter Ling. - Samuel Fredrik, f. 1807, garvare. - Johan Gustaf, f. 1809, d. 1833. - Peter Vilhelm, f. 1811, sergeant, d. 1839. - Thure Conrad, f. 1814, lantbrukare, d. 1862.
Tryckta skrifter: De Theologi? Naturalis et Gentilismi Discrimine. Pr?s. N. H?ggrot. Lund 1793. - De Litterarum Svecanarum Progressione Christina regnante. Pr?s. J. Lundblad. Lund 1794.
Ur dito s. 360-361 [kyrkoherdar i Vislanda]:
11. Nils Wieselqvist, 1786-1805. Född i Grimslöv, Skatelövs församling, den 5 mars 1732 och son till bonden Jon Nilsson och Ingierd Åkesdotter. Skol. i Växjö 1744, stud. i Lund 1754, disp. 1757 och 1759, magister 1760, prv. 14/2 s.å., pastoral ex. 1771, komm. i Blädinge 1774, opponent vid prästmötet 778, kh, här (ensam sökande) 1786, prost s. å. Död den 24 okt. 1805.
Wieselqvist genomdrev 1793 uppförandet av den nya kyrkan i Vislanda, en halv mil ifrån den gamla och på en plats, där han själv i sin barndom gått vall med fåren. I Blädinge byggdes under hans komministerstjänst klocktorn och sakristia. Gården Espemoen förvandlade han från en bondgård till prästgård, uppförde där ny sätesbyggnad och anlade trädgård med lusthus och blomsterparterrer. En anekdot om W. och de stolta herrarna i Näs är återgiven av Joh. P. Nyberg i Wieselska släktregistret, s. 72.
Gift 14/3 1764 med Ulrika Wiesel, f. 21/9 1735, d. 23/5 1824, dotter till kh. Sam. Wiesel och Margareta Littorin. Barn: Samuel, f. 29/9 1764, kh i Linneryd. - Jonathan, f. 20/3 1766, d. 11/9 1768. - Anna Greta, f. 6/1 1773, gift 23/8 1791 med komm. i Hjortsberga Jonas Falck. - Sara Helena, f. 26/4 1776, gift 1799 med komm. i Blädinge Johan Malmberg.
Tryckta skrifter: De Natura Syllogismorum simplici ac plana. Pr?s. L. Laurel. Lund 1757. - De Mutilatione Membrorum Zopyriana. Pr?s. Joh. Nelander. Lund 1759.
4290
« skrivet: 2007-02-12, 12:35 »
Söker uppgifter om familjen kring rusthållaren Ingemar Månsson i västra Garanshult, Virestad sn (f 1668 (anges ss 9 år 1677, Virestad frih. db, död 1742 i mars ibid., bgr 28/3, 78 år -> dvs född ca 1664). Enligt påstående av hembygdsforskaren Johan Nilsson skulle en son till Ingemar Larsson i Arnanäs (se mitt inlägg ovan tisdag den 09 jan 2007 kl. 22.06) vara rusthållaren Måns Ingemarsson i Garanshult - men denne MI har jag ej kunnat påträffa i samtida handlingar under 1600-talet då han bör ha nämnts och således misstänker jag att denna uppgift av Johan Nilsson är helt felaktig (och alltså bör utgå ovan). Däremot har jag noterat att nämnde rusthållare Ingemar Månsson i Garanshult är densamme som namne sonen Ingemar till Måns Jonsson i Horshult [Väljesläkten] ohh Ingierd Ingemarsdotter [Arnanässläkten]. Kan någon bekräfta detta påstående då jag fn ej hittar primärkällan?
Rusthållaren Ingemar Månsson i västra Garanshult var gift 1: o. med NN (död före 1727), 2:o. m. Annika Blom , släkt (syster eller dotter?) till kaptenen Carl Blom på Virestadsnäs (denne son till kaptenen vid Kronobergs regemente Håkan Jönsson Blom ohh Margareta på Kärrnäs, Agunnaryd sn i Sunnerbo h:d; en bror till Carl Blom var brukspatron Magnus Blom på Ålshult, Almundsryd sn, Kinnevalds hd).
Barn till IM (troligen finns flera; nedanstående utgår ifrån enstaka ströfynd i domboken):
1. Måns Ingemarsson i västra Garanshult, Virestad sn , rusthållare efter fadern, uppbjuder 1/6 skattejord ibid. 1726
1. NN Ingemarsdtr gift med Bengt I Kvarnatorp, Virestad sn (1727)
1. Botil Ingemarsdtr gift med Måns Håkansson i Garphyltan, Virestad sn
2. Jonas Ingemarsson född ca 1715, död 1774 17/9 i västra Garanshult, gift med Karin Sibbesdotter
Drakdödaren Ingemar Larsson i Arnanäs son Måns Ingemarsson kan vara identisk med Måns Ingemarsson som 1676 gifte sig med änkan Botil Bengtsdotter i Barkhult, Virestad sn (gästgivaregård), en dtr t länsman Bengt Jonsson i Vare [Väljesläkten, son t fogden Jon Månsson i östra Välje ohh Ingierd Bengtsdtr] oh 1:a h. Nilla Håkansdotter. Måns Ingemarsson i Barkhult gifter sig i slutet av 1680-talet 2:o.m. Elin Persdotter, med vilken han köper gården Agnshult i Virestad sn dit han överflyttar omkr. 1700 och avlider 1729.
Någon mer som intresserat sig för denna släkt eller har uppgifter om ättlingar under 1700-talet?
4291
« skrivet: 2007-02-05, 09:25 »
Hej!
Sitter utan skrivna uppgifter till handa men tar ur huvudet. Gästgiveriet i Elmhult var något som alla brukare på jordeboksenheten (räknad som en gård) var ansvariga för. Det fanns flera bruksenheter (hushåll) på jordeboksgården. Alla ansvariga brukare var således gästgivare.
Anders Jönsson (dödsåldern för låg) är gift redan i slutet av 1710-talet med Kerstin Olofsdotter, och detta ger att han bör vara född på 1690-talet (22 år var den normala gränsen för män att bli ansvariga gårdsbrukare under denna tid enligt samtida dokument) - detta gör att han bör vara son till gästgivaren Jöns Jönsson i Elmhult - och inte (som jag själv först trodde) dennes systerson (min ana) gästgivaren Jöns Svensson i Elmhult vilken gifte sig först i slutet av 1690-talet med Kerstin Sunesdotter.
Gästgivaren Anders Jonsson i Elmhult är son till gästgivaren Jon Jönsson ohh Svenborg Persdotter -som tydligen blev mycket rika i samband med den s.k. Loshultskuppen och kopparplåtarnas russlande vid Älmhults backe (~Nicklabacken). Svenborg påstås (enligt uppgifter vid rannsakningen 1684) ha sagt till sin blivande make tager du mig ej till hustru ska jag skvallra till länsmannen på dig så att du mister huvudet för kungens plåtar.
Jöns Jönsson och Jon Jönsson var bröder och bråkade mycket sinsemellan enligt domböckerna. Deras föräldrar är gästgivaren Jöns Andersson (kallad Jöns pinkare, han var även länsman i Stenbrohult socken) och Elin Persdotter (dtr t Per Björnsson (~Peder Björnsön) ohh Bengta Jönsdotter (~Bente Jensdatter) i Kongstorp, Loshult sn, Skåne (då tillhörande Danmark). En dotter till Jöns Andersson var Bengta Jönsdotter gift 1) med gästgivaren Sven Arvidsson i Elmhult, bördig ifrån Klöxhult Norregård, Pjätteryd sn - dessa var föräldrar till ovannämnde Jöns Svensson. Alla gästgivarna i Elmhult under mitten av 1700-talet är släkt!
mvh.
Niclas
4292
« skrivet: 2007-02-03, 10:02 »
d. 6 oct. bekom pigan Jngrid Gudmundzdotter i gummekulla efter 1 års wistande i Carlscrona attest tit om sin ålder och lefverne
mvh
Niclas
4293
« skrivet: 2007-02-02, 17:13 »
Söker information om Gabriel Johansson som avled 1824 29/4 i Alseda klockaregård, 72 år (dvs född ca 1752). Var kom han ifrån?
Han kan vara identisk med den Gabriel Jansson Wiborg som 1776 bodde i Sunnerskog Jönsagård med sin hustru Christina Andersdotter. Deras dotter Helena föddes 25 juli 1776. Gabriel Johansson ohh Stina Andersdotter i Sunnerskog Jönsagård fick 1780 sonen Peter (f 28 maj).
Är dessa mer kända? Var vigdes de? Fick de fler barn?
I Alseda bodde under 1740-talet min förfader mästerskräddaren Peter Wiborg (f 1719(hfl), död 1800). Han flyttade sedan till annexförsamlingen Ökna. Är Gabriel Johansson som 1776 kallas Wiborg en släkting till Peter Wiborg? En brorson?
4294
« skrivet: 2007-02-02, 10:22 »
Hej Inge!
Kan du lägga ut en bild? I Vilken kyrkbok står familjen?
mvh
Niclas
4295
« skrivet: 2007-01-21, 15:41 »
den 7 Martii föddes et barn i Åhrryd
och döptes den 14 dito, kallades Pehr, fadren
är Arrendatoren Nils Person, och
Modren hustru Annicka Persdotter
Annika Persdotter/Pierresdotter var dotter till hammarsmeden Pierre, som arrenderade Åryd säteri enligt mantalslängderna på 1690-talet. Genom att studera mantalslängderna år för år får man fram att han är identisk med arrendatorn + hammarsmeden Per Andersson på Åryd.
Dennes dödsnotis finns i Hemmesjö C:1, s 316, år 1703, där det noteras en begravning av:
Arendatoren M:r Pehr Anderson i Åhry
Denne var far till gymnasisten Andreas Petri som begravdes 1704 i Hemmesjö. När han inskrevs i Växjö skola anges hans far vara smed på Åryd - och denne är identisk med hammsrmeden Pierre som nämns i mantalslängden. Pierre har alltså stundvis försvenskats till Per och hela namnet på denne hammarsmed skrivs försvenskat ss Per Andersson utan något släktnamn. Varifrån denne kom är inte fastlagt ännu, men uppenbarligen är det en vallonsläkt (det franska namnet Pierre tyder på detta) som tidigt gifter in sig med svensk allmoge och helt assimileras. Per (Pierre) Andersson är gissninsgvis andra eller tredje generationen räknat ifrån valloninvandringen. På Åryd bruk finns flera andra troliga vallonsmedsläkter med liknande öde som snabbt assimileras.
mvh
Niclas
4296
« skrivet: 2007-01-10, 11:49 »
I Hjo rådhusrätts dombok 1692 7/1 o 1693 20/1 figurerar en arvstvist. Däri nämns att en hustru Gunnil (Gunnela) Danielsdotter som varit boende i Stockholm avlidit utan barn. Bland arvingarna är hennes systerdöttrar, salig hustru Margareta Bengtsdotter (i Hjo, gift med mäster Måns Larsson skräddare), och hennes systrar änkan Gyrin Bengtsdotter, boende i Sköfde gäll, och hustru Britta Bengtsdotter i Stockholm. Även glasmästaren Olof Persson nämns som arvtagare. En kornett Algot Gadd figurerar också, möjligen arvtagare eller enbart målsman.
Finns det någon bevarad bouppteckning efter ovannämnde Gunnil Danielsdotter i Stockholm?
4297
« skrivet: 2007-01-10, 11:34 »
Nicolaus Magni Bagge eller Nils Månsson Bagge som han mer vardagligt hette (präster latiniserade sina förnamn och patronymikon(=farsnamn) i offeciella sammanhang, men knappast privat) finns biograferad i Gotthard Wirdestams verk Växjö stifts herdaminne del II s 193-194. Uppgifter om honom och hans familj finns även i Paul Wilstadius verk Smolandi Upsalienses del III s 726 (biografi nr 851). Dessa böcker finns på bättre bibliotek eller kan fjärrlånas till hembiblioteket.
mvh
Niclas
4298
« skrivet: 2007-01-09, 22:06 »
Om Arnanässläkten kan läsas i Oskar Petterssons bok Virestad i tradition och historia (Växjö, 1971) s 41-54. Släkten har fått namn efter skattegården varifrån den äldste kände anfadern bodde på. Denne kallas i handlingarna Jöns i Arnanäs (uppskattad född på 1540-talet) och han var i livet ännu 1604 (Allbo dombok 1604 12/9). Hans barn hade 1624 (Allbo db 1624 17/12) arv i Värpeshult och detta tyder på att antingen Jöns eller hans hustru är barn till den Håkan som ägde denna gård på 1550-talet och vars dotter Gunnil Håkansdotter (gift med Börge i Värpeshult) hade lika stor arvsrätt som Jöns i Arnanäs barn.
Jöns i Arnanäs hade barnen:
Anders Jönsson , levde 1624 (troligen ej densamme som Anders Jonsson i Sånnaböke, Stenbrohult sn - detta sistnämnda påstår Oskar Pettersson i sin bok utan det minsta källbelägg utom att Jöns i Arnanäs 1604 12/9 sålde del i Sånnaböke gård till Anders Jonsson ohh Bengta Isacksdotter - det står inte i domboken att AJ i Sånnaböke skulle vara en son vilket man kan tro efter Petterssons referat)
Olof Jönsson , levde 1624
Håkan Jönsson levde 1624
Lars (Lasse) Jönsson född uppskattat omkr. 1575 - se nedan
Kirstin Jönsdotter i Bråtan , levde 1624
Christion Jönsdotter levde 1624
Gunnil Jönsdotter i Långabrohbult, Virestad sn levde 1624
Elsa Jönsdotter i Femlingehult, Virestad sn levde 1624
Elin Jönsdotter levde 1624
Lars (Lasse) Jönsson , skattebonde i Arnanäs, Virestad sn
född uppskattat omkr. 1575 , död före 1649 6/3 , levde 1644(mtl)
gift med Bengta (belagd i Allbo db 1615 s 7; levde möjl. ännu 1659 3/11 - se Virestad friherrskaps dombok f 9r), levde åtm. 1644 (mtl)
Barn:
Ingemar Larsson , - se nedan
Måns Larsson (kallad Måns Barke) , bonde i Barkans (=Barkatorp, Brånan) i Vislanda sn
Per Larsson , bonde i Femlingehult, Virestad sn, död barnlös före 1657 [han kallas felaktigt för Lasse i Allbo dombok 1645 14/6 då syskonen räknas upp], gift med Karin Persdotter , levde 1657
Elin Larsdotter i Målen, Virestad sn , död 1660/1661g.m. Måns Jonsson (död 1665/1666), kronobonde i Målen, Virestad sn åtm. 1636-45, sedan frälsebonde i Abrahamsryd, Virestad sn
Gunnil Larsdotter gift med Börge Eriksson i Buhult, Virestad sn , levde 1658
Kerstin Larsdotter guift med Peder/Per i Bisterhult, Virestad sn
Bengta Larsdotter gift med Jöns Svensson i Appelhult,Virestad sn levde 1657
Ingemar Larsson , född uppskattat omkr. 1605 (grovt)
skattebonde i Femlingehult, Svinhult och sedan i Arnanäs, alla i Virestad sn,nämndeman
Ingemar i Arnanäs är känd i den lokala traditionen som drakdödaren - enligt en folksägen skulle han ha slagit ihjäl en drake med sin påk på Sånnaböke lycka (träpåken har bevarats inom släkten och finns att beses på sagomus?et i Ljungby; den påstådda drakdödarplatsen vid Sånnaböke (nuvarande stadsplaneområdet Möckeln i Älmhult) är utmärkt med Sagobygdens skyltar och värd ett besök. Det han i verkligheten gjorde var att på en köpstadsresa till Kristianstad (i dåvarande Danmark) 1629 slå ihjäl en dansk man som ofredade honom och hans ressällskap. Han fick därefter gå fredlös en tid på skogen innan han gjorde upp med den dräpnes släkt om mansbot. Om detta se, förutom ovanstående nämnda bok, även folkskollärare Assar Lindbergs artikel i Gemla Forum 1969.
gift med Kerstin Nilsdotter , dtr t skattebonden Nils Månsson i Lästad, Blädinge sn ohh Hillegiärd Svensdotter
Barn:
Lars Ingemarsson född uppskattat omkr. 1640, död 1723 i Spånghult, Virestad sn , gift med Ingeborg Sunesdotter, dtr t fogden o länsmannen Sune Jonsson [Väljesläkten] oh 1:a hustru - Lars Ingemarsson var länsman över södra Allbo härad. Han var den som beordrade att de resterande plåtapengar ur kungens krigskassa,som man lyckats rädda undan det skånska allmogeuppbådet vid den s.k. Loshultskuppen i juni 1676, blev skingrat på bönderna i trakten - detta för att undvika att de kom i en eventuell dansk annalkande härs händer. Detta sistnämnda skedde vid Älmhults gästgivaregård, på den backe som idag heter Nicklabacken men förr kallades Plåtabacken efter denna händelse. Om Lars Ingemarssons familj se anfört arbete.
Jöns Ingemarsson född 1651 (åldersangivelse i dombok!) , nämndeman , skattebonde i arnanäs, Virestad sn
Jon Ingemarsson , skattebonde i Steningeboda, sedan i Femlingehult, bägge i Virestad sn
Per Ingemarsson (d.ä.) född omkr. 1635 (uppskattat), död 1715 i Romsalycke, Virestad sn ; först bonde i Kvarnatorp, och sedan i Romsalycke, bägge i Virestad sn, gift med Britta Olofsdotter , dtr t nämndemannen Olof Bengtsson oh 2:a h. Karin Andersdotter i Romsalycke
Per Ingemarsson (d.y.), bonde i Virkenhult, Virestad sn gift med Svenborg Månsdotter
Måns Ingemarsson rusthållare i Garanshult västergård, Virestad sn
Nils Ingemarsson i Wallie [både nuv. Välje och nuv. Valid skrevs på 1600-talet likadant, Wallie/Wellie etc ; gift med Elsa Håkansdotter, levde bägge 1681 [obs! ej densamme NI som var gift med Lucia Turesdotter, syster till den adlade virestadssonen, Karl XII:s busse, överste Nils Hielms, som Oskar Pettersson mfl utan grund påstår - denne NI avled 1757 i Kvarnatorp södregård, bgr 20/10, 70 år och alltså född ca 1687 - han är istälet son till Ingemar Persson i Kvarnatorp ohh Britta Persdtr - och alltså en brorsons son till den äldre Nils Ingemarsson i Wallie]
Ingierd Ingemarsdotter gift 1) med Måns Jonsson [denne bodde ej i Östra Välje som påstås ovan] , gästgivare i Horshult, Virestad sn , son till greve Torstenssons fogde o länsmannen Jon Månsson i Välje östregård ohh Ingierd Bengtsdotter; II o MJ son var handelsmannen Lars Månsson i Välje o sedan i Sjöaryd, Virestad sn
Det finns säkert mer att tillägga men detta kan vara en bra grund att börja med.
4299
« skrivet: 2007-01-09, 09:48 »
Vimmerby rådhusrätt (GHA) 1698, rådstuga den 9 november; opaginerad
Olof Jön?on för detta borgare I Cimbris
hampn aflade Eedh och wann Buurskap, med
borgerlig frijheetz åtniutande åthminstone
utj 6 åhr här byyaman att wara, ock allan Stadz
Rätt oppehålla effter som Lag 15 Cap: R B Stadslag
förmääler, ock det som han ock behörigt
dimmissions ock afskiedzpa? nu oppwijste
ifrån bemte Stad under Borgmester N: Si
landers och Rådman Mörckz nampn jempte
Stadsens Sigill honom meddeelat de dato den 16 Aug:
1697, gångandes Rådman grönfält för honom
i detta fall utj Caution, jempte han 5 Dr Smtt
nu straxt i buurgiäld Ehrlade, dher Emoot honom
vndantagandes Cronones Räntor, 2ne åhrs frij-
heet bewilliades.
Denne Olof Jönsson bör vara fader till Anna Olofsdotter Lund (c1679-1747) som var gift med Modvig Wimmercrantz (se mitt inlägg under släkter och Wimmercranz den 25 nov. 2003). Hustrun till denne Olof Jönsson är då Appollonia Hansdotter som nämns 1718 d. 12/5 vid Vimmerby RR som Modvigs svärmor. Går det finna något i Simrishamn RR om denne Olof Jönsson ? Någon Simrishamnsforskare som har tillgång till Simrishamns rådhusrätts dombok 1697 16/7 och kan kolla vad där står? Han borde ju även i domboken ha noterats då han antogs som blev borgare i Simrishamn. I Hjo stad finns senare en namne borgare, krämaren Olof Jönsson, som även är rådman en tid och jag har funderat om denne kan vara densamma som nämns i Vimmerby 1698. Denne nämns dock redan i Hjo 1699 och han har dock en annan hustru Ingrid Håkansdotter), men inget hindrar ju att han sedermera gift om sig. Kanske kan någon kunnig simrishamnsforskare hjälpa till?
4300
« skrivet: 2007-01-05, 17:41 »
Finns det några böcker om borgarsläkter i Gävle under 1700- och 1800-talet?
Söker information om släkterna kring följande:
*handelsmannen Per Adolf Holmström (f 1822 i Valbo sn, levde 1890)
*sjökaptenen Johan Gustaf Almgren (f 1822 1/3 i Gävle, död ?) ohh Sophia Catharina Forssberg (f 1830 22/5 i Gävle, död ?)
*sjökapten Johan Olof Almgren (f 1795 23/2 i Gävle, död 1846 i Holland) ohh Margareta Johanna Wedin (f 1798 8/7 i Gävle)
*kopparslagaren Johan Adolf Forssberg i Gävle ohh Sophia Wahlroth (f 1810 1/4 i Gävle)
Gävle synes svårforskat under 1800-talet - hittar ej ovanstående familjer periodvis i husförhörslängden. Är dessa defekta?
4301
« skrivet: 2006-09-26, 19:54 »
Tack så jättemycket Jan-Christer!
Elin Dacke bör väl vara Nils Dackes änka som tidigare (1545-1550) skrivs som brukaransvarig i Hult, Vissefjärda sn. En del har ju tidigare påstått att denne Elin Dacke skulle vara Nils Dackes mor, men detta håller knappast kronologiskt. Påståendet är taget helt ur luften vad jag förstått. Nils Dacke är ju knappast född efter omkring 1510 (mer troligt 1490-1500) och då är det knappast troligt att hans moder skulle stå som brukaransvarig så länge som till 1560 (1559 har Gerhard Hafström noterat i sin utredning om Dacke - ex. SmH 1560 gäller ju förhållanden 1559 - har du observerat detta? Skattelängderna gjordes ju upp på hösten av året innan och gällde pro nästa år som antecknades på handlingen).
Angående Matz Olsson - har du inte läst fel på det vanliga Mass som det ibland står för namnet Måns? (Mass=Masse=Måns)
vänliga och tacksamma hälsningar,
Niclas
4302
« skrivet: 2006-09-26, 13:12 »
Någon som vet vad brukarna hette på gården Lönbomåla under andra hälften av 1500-talet?
Lönbomåla ingår numera i det betydligt senare utbrutna Gullabo församling men då frågan berör förhållanden under 1500-talet ställer jag frågan här.
4303
« skrivet: 2006-09-22, 21:21 »
Namnet Antonius kan inte ha varit vanligt i denna trakt på 1600-talet så min undran är nu ifall ryttarna vid Sunnerbo härads kompani och Smålands kavalleriregemente Daniel Antonisson som red för rusthållet nr 104 Rävsebo, Rydaholm sn och Jon Antonisson som red för rusthållet nr 125 Långstorp, Rydaholm sn år 1692 är söner till ovannämde Antonius Nilsson ?
4304
« skrivet: 2006-09-17, 12:07 »
Hej Jörgen!
Kolla Gustaf Elgenstiernas verk Svenska adelns ättartavlor del II, s 468, tabell 3. Där står angivet att löjtnanten Johan Haraldsson Staare vid Kronobergs regemente var far till amiralitetskommissarien Erik Stare. Vd Elgenstierna bygger denna på vet jag ej men det torde framgå om du kontaktar Riddarhusets genealogiska avdelning. Troligen är det riddarhusgenealogierna som huvudmännen själva lämnat in till Riddarhuset. Det kan vara bra att kolla upp för att vara på den säkra sidan.
Min anmoder är Johan Haraldsson Stares syster Susanna Haraldsdotter (Susanna Stare som hon även kallas) vilken var gift 1: o.m. löjtnanten Måns Håkansson [av Spegelsläkten i Linneryd sn; samma släkt som biskop Haqvin Spegel] i Deralycke, Linneryd sn, 2: o.m. komministern Daniel Rolander i Älmeboda i dennes 2:a gifte. Johan Haraldsson Stares bakgrund är bevisad av notiser i Konga härads dombok.
4305
« skrivet: 2006-09-15, 16:01 »
Hej Lars!
Du skriver att inga Rosenstrålar finns kvar på svärdsidan ovan. Jag är osäker på om detta är korrekt eftersom så många söner ur denna släkt försvann ifrån Glimåkratrakten. De bar inte heller namnet Rosenstråle utan patronymikon eller andra namn (ss Brandin). Otto Bengtsson, en sonson till Christian Andersson (som ej kallade sig Rosenstråle) och sonsons son till karabinjären Anders Rosenstråle ohh Kerstina Christensdotter tog tillbaka namnet Rosenstråle enligt vad jag hört berättas i min släkt (1930-talet?) efter att tidigare skrivit sig enbart Bengtsson. Han avled 1985 och var alltså den person som Riddarhuset refererar såsom den sista på svärdsidan, men som sagt jag tror detta kan vara fel då så många manliga kusiner och farbröder fanns som bl a flyttade till Danmark.
Efternamnet Rosenstråle bärs fortfarande av ättlingar till Otto Bengtsson Rosenstråles döttrar, men dessa tillhör alltså ej ätten på svärdsidan.
4306
« skrivet: 2006-08-31, 13:19 »
Söker uppgifter om Daniel Eriksson i Tvetaryd på 1770-talet. Vem är denne? Han är på något vis släkt med en familj i Ryd, Almundsryd sn - bröderna Göte, Harald och Bengt Börgessöner i Ryd. Dessa bröders morfar hette Göte Eriksson i Ryd (troligen född omkr. 1660) och troligtvis är det på denna sida de är släkt med Daniel Eriksson. Vad är känt om hans familj och släkt bakåt?
4307
« skrivet: 2006-08-29, 11:45 »
Med tanke på att det under 1800-talet hölls flera autografauktioner både i Stockholm och Köpenhamn, där privata handskrifter växlade ägare så kan stamboken ha kommit till Danmark på detta vis. Den kände samlaren Jacob Westin som skapade Westinska handskriftssamlingen (som han sedan tack och lov skänkte till Uppsala universitetsbibliotek) var en av dessa handlare av handskrifter som brukade åka mellan Köpenhamn och Stockholm. Många av dessa privatsamlare deponerade sedan sina arkiv på riksarkiv och universitetsbibliotek till glädje för eftervärlden. Säkerligen finns det dock ännu många privata handskrifter som är okända. Borde inte danskarna veta när stamboken kom till deras arkiv? Arkivförteckningar fanns ju tidigt så en första uppdykande2 borde ju åtminstone gå att få fram..
4308
« skrivet: 2006-08-27, 10:49 »
Finns det några personer med efternamnet Moderus med i bouppteckningsregistret?
En medlem av prästsläkten Moderus ifrån Moheda sn (Småland) var skrivaren vid Kungl. Kansliet i Stockholm Erik Moderus. Han var född 1643 i Moheda som son till kh Jonas Laurentii Moderus ohh Märta Persdotter; Erik avled i Stockholm 1697 7/4 och begrovs i Klara kyrka 18/5. Finns han med? Några andra ?
Mvh
Niclas
4309
« skrivet: 2006-08-19, 08:36 »
Pappersmakaregesällen Peter Dahlberg vid Ryd pappersbruk i Göteryd socken är min svågers ana. Han vigdes i Kånna (G) 1799 20/4 med pigan Marta Arvidsdotter (namnet Marta Christina lägger hon tydligen till sig nere på Kullen} ifrån Bäcks torp (Källa: Kånna C:1 s 147). I flyttningsattesten paret får ifrån Göteryd och kyrkoherden Joh. Gust. Ingelman 1803 19/10 står att Peter Dahlberg ska vara född i Liuder sochn och Konga härad år 1771 den 4 maji, men jag kan ej återfinna honom där. Hustrun Marta Arvidsdotter anges i samma attest vara född i Liungby Sochn och Sunnerbo
härad år 1772 den 22 nov. - ej heller hon kan jag återfinna i Ljungby(G) födelsebok [källa: Väsby HII:3].
Någon som vet bättre besked om denna familjs ursprung?
4310
« skrivet: 2006-08-18, 10:52 »
Hej Lena!
Enligt Göteryd husförhörslängd 1790-1795? (Göteryd AI:2 , s 352), nämns i Näs millangård bl a:
Sune Nilsson född 1767 11/9
H. Helena Sophia född 1759 now
Inh. Nils Larsson född 1735[obs!] 15/11 vide Holmseryd
H. Sissa död 1794 [födelseår står ej; struken]
(**?) Anna född 1784 (22/3?)
dot Stina född 1795 (struken) död 1794
och å s 406 samma husförhörslängd, Holmseryd, bla:
Nils Larsson f 1733[sic!]
H. Sissa f 1742
dot. Anna
- dessa är strukna och det anges: i Näs
I Göteryd AI:3, hfl 1795-1799, p 82, Näs millangård (frälsehemman) bla:
Sune Nilsson f 1767 11/9
Hust: Helena Sophia Hansdr f 1759 now.
S. Henric f 1794 19/10
S. Samuel f 1797 22/7
(***??) Lena Caisa f 1784 (**?) - attest til Markaryd Sept 1800 ; utflyttad: 1800 ****(står mer, oläsligt på film?)
(**?) Abraham Bergström f 1776 18/2 (struken) , utflyttad 1799 **? attest til (Wexiö??)
Enklingen Nils Larsson f 1735 15/11
d. Anna f 1784 20/7
- om Nils Larsson och dottern Anna står i utflyttningskolumnen:
1796 i Skåne med handel [om Nils]
1800 **? adm ad. ****?? [om Anna]
- hustru Helena Sophia Hansdotter avlider i Näs mellangård av bröstfeber 1801 10/2 i en ålder av 41 år och 3 månader, begrovs 15/2 s.å.. Hon finns ej med i Göteryds födelsebok 1759.
Göteryd CI:1, s 690, födelselängd år 1767:
Sept. 11 [döpt:] 13
Nils Larsons och H. Cissa Sunesdrs i Snärhult Barn Suno [=Sune!]
[faddrar:]
Esbiörn i Wäraberga
Åke i Prästabögd
Jöns i Lilla ryd
H. Kerstin Suensdr i Snärhult
H. Britta i Lilla Askenäs
Pigan Elin i Liungårskiöp
Sune Nilssons och Hustru Lena Hansdotters Barn Stina i Näs Mg af bröstwärk , 8 år, död 6/1 1794, bgr 12/1 1794 [Göteryd CI:2 s 265]
Gifta Sissa Sunesdotter i Näs Mg af qwaf (och **??) 53 år , död 13/6 1794, bgr 15/6 1794 [Göteryd CI:3 s 265]
Göteryd CI:2, s 34, år 1794:
[Oct] 19 [döpt:] 20 Sune Nilssons och H. Lenas i Näs Henric
[faddrar:] Daniel i Näs, H. Ingeborg i Näs östragård
[nämnde Daniel som var fadder var nämndemannen Daniel Johansson i Näs skattegård och han är min farmors mormors mormors far]
Göteryd CI:3, s 49; födelselängd år 1797, nr 37:
[Julii] 22 [döpt:] 22 Samuel , sune Nilsson et Helena Sophia Hansdotter i Näs mellangård
[faddrar:] Hans Törnquist, Per Gummeson (i**?), hust Ingeborg (****?), ***** ?
4311
« skrivet: 2006-08-17, 13:46 »
Hej Lena!
Namnet Harry är anakronistiskt så jag reagerade direkt när jag läste det. SÅ hette man inte på 1700-talet. Tog därför en titt i Göteryd CI:2, s 216, vigsellängden för år 1792. Där står:
[Jan.] 29 dr Sune Nilsson och pig. Helena Sophia Hansdotter , bägge i Näs Mg
Vi är säkerligen släkt i Göteryd då min farmors mor har många förfäder därifrån.
4313
« skrivet: 2006-07-27, 07:46 »
Angående Johan Kårström så se om denne under Furuby. Stamfadern är hammarsmeden vid Åry bruk, Furuby sn, Lennart Larsson (möjligen av vallonsläkten Godet då en son benämns med tillnamnet Goda(g)). Lennart Larsson var verksam under andra hälften av 1600-talet. Smederna vid Åry bruk i Kronobergs län försvenskas under någon enstaka generation och deras utländska släktnamn byts ut mot patronymikon.
4314
« skrivet: 2006-07-21, 12:53 »
Söker uppgifter om min morfars mormors far Bengt Halldins förfäder. Han föddes i Slättåkra socken den 7 mars 1781 som son till torparen Knut Bengtsson på torpet Spiltås(-en) som jag tror låg under gården Ry Jonsgårds ägor (rätta mig ifall jag har fel) och hans hustru Anna Jönsdotter. Bengt hamnade efter ett äventyrligt leverne så småningom i Småland där han blev trädgårdsmästare först på Engaholm säteri (i Aringsås socken) och sedan på Oby säteri (i Blädinge socken); han avled 24 januari 1851 efterlämnande sex barn och en betydligt yngre änka.
Nu är mitt problem att finna varifrån Bengt Halldins far Knut Bengtsson kom. Det jag har funnit om honom är att han vid sin vigsel i Slättåkra 1775 7/10 var dräng i Slättåkra by. Han fick åtminstone tre barn med sin Anna:
Ingierd Knutsdotter f 10/2 1778 - vart tog hon vägen?
Bengt Knutsson (senare kallade han sig Bengt Halldin) f 7/3 1781
Johannes Knutsson f 30/7 1787, död 1794 23/1
- möjligen fanns fler barn som ej är antecknade i födelseboken, ty i mtl 1813 nämns dottern Bengta 27 år (dvs född ca 1785) ss boende hos föräldrarna i Spiltåsa.
Knut Bengtsson avled 9 maj 1817 i Spiltåsa, 76 år gammal. Hans födelseår skulle således vara cirka 1741. Enligt husförhörslängden avr han född 1744. Slättåkra födelsebok har uppenbara luckor på 1740-talets början.
I mantalslängden har jag funnit att hos Knut Bengtssons familj år 1785 (mtl uppgjord 4 dec. 1784) bor: utgamla föräldrarna - inga namn. År 1786 nämns gamla änkan Kierstin boende hos Knut (hon var över 63 år och befriad ifrån skatt); år 1788 är hon ej upptagen och mtl 1787 ej kontrollerad. Vidare forskning ger intressanta notiser hos Knuts familj:
mtl 1781 + 1783: nämns gamle fad:[ern] Jöns och h.[-ustrun] [båda över 63 år]
mtl 1784: utgamle fadren Jöns och h: [båda över 63 år]
- nu har säkert den observante noterat att Knuts svärfar (Annas far) hette Jöns - men det är ej denne som avses i mantalslängden ty Annas far Jöns Börgesson i Kubbebol avled 24 maj 1782 och hans änka, Annas mor, Ingierd Jeppesdotter (1714-1787) är upptagen i mtl för byn Kubbebol på 1780-talet.
Vem är då fadren Jöns som nämns i Spiltås ? Jag antar att det är en styvfar till Knut Bengtsson som avses. Kanske är änkan Kerstin hans hustru och Knuts mor. Vet någon vilka dessa är?
Bland Knut Bengtssons barns faddrar nämns bla Olof Jonsson i yttra Ry och hans hustru Karin Bengtsdotter - dessa vigdes 1767 i Slättåkra k:a och Karin anges då komma ifrån Slättåkra by (precis som Knut gjorde då han vigdes!).
En annan fadder var 1787 pigan Lisbeth Bengtsdotter i SLättåkra (by), Vid Spiltåsen och stugan nybygget antecknas även i mtl sockenskomakaren Börge Jacobsson med hustrun Gunnild Bengtsdotter - de skrivs senare ss boende i Spiltås. Då de vigs 1779 28/3 i Slättåkra k:a anges Gunnild komma ifrån Slättåkra by - är hon en syster till Knut Bengtsson?
Möjligen är Knut och hans eventuella systrar komna ifrån en annan socken. Alla uppslag och minsta halmstrå om Knut Bengtssons bakgrund tas tacksamt emot. Likaså undrar jag ifall Spiltås(a-,-en) fortfarnde finns kvar eller var man kan finna ut dess läge idag.
4315
« skrivet: 2006-07-14, 00:49 »
Hej Ola! Har nu kollat dödsnotisen och det står mycket riktigt som du nämner: Stadzholma och Hallary Sokn. Det kan i och för sig vara en ren felaktig uppgift av prästen - allt som står skrivet är ju inte alltid sant. När tid ges ska jag lägga ut de uppgifter jag har om Gyrit Jonsdotters familj i Höö. Så här ser i alla fall hennes dödsnotis ut: 
4316
« skrivet: 2006-07-13, 10:30 »
Hej Ingegärd!
Var kommer uppgiften om att Jon Germundsson och hans hustru ska ha bott i Stadsholma , Hallaryd ? Är det inte ett för hatsigt antagande utifrån den udda notisen för dottern Gyrit Jonsdotter i Loshults dödbok år 1691 ?
Lite kort biografi över henne:
Gyrit (Giurethe) Jonsdotter
död i Gråshult 1691, 95 år, begravdes 24/4; gift 1)m. åbon Olof Jenssön i Gråshult som blev ihjälskjuten 1636/37 av Tue Trölssön Sort; gift 2:o m Bothel; 3:o 1644 m Åke Olsson (~Åke Olsön) (son till Olof Åkesson i Åbogen, Virestad sn).
Vad står det egentligen i Gyrits dödbiografi? Kan ortnamnet inte avse Marsholm (~Marsholma) i Agunnaryd sn - mittemot Höö (som tillhörde Agunnaryd sn, men byborna gick ofta till Stenbrohults kyrka istället då denna låg betydligt närmre). Att Gyrit är dotter till Jon Germundsson i Höö verifieras av Virestad friherrskaps domböcker. Fadern JG finns även omnämnd i jordeboken såsom bosatt på Höö.
4317
« skrivet: 2006-07-10, 09:08 »
Av ovanstående vill jag alltså ha sagt att Svenborg Bengtsdotter (gift med Gudmund Persson i Knihult) inte är den utomäktenskapliga dottern Svenborg född 1672 i Loshult. Hon borde vara född ca 1675-76 och uppkallad efter Sissa Jonsdotters moder Svenborg Mogensdotter i Karhult (~Månsdotter) som avled detta år. Familjen höll strikt på de gamla uppkallningsprinciperna. En son döptes till Niklas efter sin morfars fader (Niglaus Ingemandsön), en son till Erngisle efter modern Karin Erngislesdotters far (Erngisle Olofsson på Sunanvik, Skatelöv - Cavalliusättens stamfar), en son till Håkan efter sin moders förre make (Håkan Jonsson i Vali) etc.
Loshult C:1 f 117v, dödlängd år 1675:
Dn. Qvasim. g. Swenborg Mognsdåtter j Karolt
Föd j Een Øen. Mat. Bente. Nuphit Jon
Geed j Karolt. jn Conjug. 44 åhr. Liberi
5, qvororum 4 Super stetes. æt. 70 åhr.
Att fäder tog hand om sina utomäkltenskapliga barn och gav dem föda tills de var sex år fanns det lag om, men inte att de kunde ärva. Det fanns en annan samtida Svenborg Bengtsdotter som figurerar som fadder i Härlundas födelselängd och det var den kvinna som var gift med (soldaten?) Jacob Månsson i Knihult. Kan hon vara den utomäktenskapliga dottern som föddes 1672?
4318
« skrivet: 2006-07-10, 08:53 »
Angående Bengt Sunessons i Häradsbäck dotter Svenborg Bengtsdotter så är det följande mål som påvisar att hon är född inom äktenskapet: Allbo dombok 1709, den 14 juni: 25?** Wält: Bängt Suneson i Häradzbäck och des hustru Karin Erngisladotter hafwa giordt en sådan förordning och Testament att Bängt Sunesons Måg gudmundh Pärson i Knijhult och dotter Swenborg Bängtsdotter skohla intet betahla dhe 80 Dr Smt: som dhe af Bängt Sune- son ländt och det i ansende dher till att Bängt Suneson giordt sine Stiufdotter ansenlige och kostbare Bröllop, utan fördes hennes Mödernes Arf effter högsta wärdet sedan hafwa Bängt och hustru Karin sålunda för- ordnat att effter deras död skohla beda Bängtz dotter Swenborg och hustru Karins dotter Ellsa Håkonsdotters Barn och Kierstin Håkons dotter niuta lijka af arfwet, och qwarlåten- skapen utan ansende på berda 80 Dr Smt som icke böra räcknas, hwilket till fram- dehles rättelse inprotocolleres. Bengt Sunesson fick 1672 ett utomäktenskapligt barn vid namn Svenborg med Nilla Olofsdotter och detta barn döptes i Loshults kyrka. Att ett utomäktenskapligt barn kunde likställas med äktenskapligt födda barn var en omöjlighet (om föräldrarna inte var trolovade, men då var barnet enligt lag också äkta). Loshult C:1 f 76r, födelselängd år 1672 Festo Steph. jtt Wecte Barn aff Losholt Moderen Nille Oluffsd. jbid. Fader lod hun tilsige Benct Sönne?on på Bentz Torp Elne Haagens j Losholt bar det detz naffn Svenborg 
4319
« skrivet: 2006-07-07, 16:16 »
Ovannämnda Clemet Månsson (född ca 1717 (möjl. något år efter - jfr faderns vigselgåva 1717; död 7/3 1804) i Bräkenryd är son till Måns Clemetsson i Bräkenryd, Virestad sn (c1681-1743) ohh NN (brudgummen Måns Clemetsson i Bräkenryd gav gåva till Virestad k:a 1717!). Måns i sin tur är son till nämndemannen i Virestad friherrskap Clemet Andersson i Bräkenryd (död 1718, test. pgr till Viresatd k:a) ohh Botel Persdotter, en dotter till nämndemannen Per Persson i Fölshult, Virestad sn ohh Ingeborg Johansdotter (i sin tur dtr t länsmannen o nämndemannen Johan (Johans) i Hyltan (=Hyltan vid Eneryda), Virestad sn. Det går att komma vidare bakåt till 1500-talet på Fölshultsgrenen då den var en storbondesläkt (ngn i denna släkt blev tom präst, vid namn Schirlingius) men jag har inte uppgifterna framme just nu. Jag härstammar själv ifrån länsmannen Johans i Hyltan sonson Jöns Jönsson i Hyltan.
Mvh
Niclas
4320
« skrivet: 2006-07-07, 16:02 »
Hej Rune!
Svenborg Bengtsdotter gift med Gudmund Persson är väl dotter till Bengt och hans första fru Sissa Jonsdottet ifrån Karhult, Loshult sn ?
Svenborg Bengtsdotter är ju arvsberättigad enligt Allbo dombok men detta skulle hon ju inte kunna vara om hon var en utomäktenskplig dotter.
Bengt Suneson gifte sig i Loshult k:a 1673 med Sissa Jonsdotter, dtr t åbon Jon Niklasson Ged i Karhult. Med henne hade Bengt barnen:
Svenborg Bengtsdotter född c1674-77 ; enligt hennes dödsålder då hon avled 1727 30/7 var hon 56 år, men detta måste vara felaktigt.
Nicolaus Bengtsson död 1699, bgr 21 sönd. efter trefaldighet (21 p. Trin.), 26 år
Bengt Sunesson gifte sig troligen 1678 med änkan Karin Erengislesdotter (f ca 1647 i Mörhult, V. Torsås sn, död i Häradsbäck 1722, bgr 14/10, 75 år gammal), dotter till frälsefogden över Herrelund friherrskap Erengisle Olofsson ohh Kirstin Jonsdotter (dtr t frälsefogden Jon Månsson i östra Välje, Virestad sn ohh Ingierd Bengtsdtr). Karin var änka efter skattebonden Hålan Jonsson i Vali (nuv. Valid) [ej Välje som det felaktigt står i vissa hembygdsböcker], Virestad sn.
Med Karin hade Bengt barnen:
Erngisle (Ernst) Wallersteen , f ca 1688 ; kyrkoherde i Östra Kärrstorp, Skåne, död där 1771, 83 år g:l.
Håkan (Haquin) Wallersteen , kapten
Sissa Bengtsdotter f ca 1684, död 31/2 1735, gift 1700 i Härlunda k:a med Bengt Börgesson ifrån Ry (vilket Ryd är detta?) (död 1720, 70 år g:l), som övertog gården i Häradsbäck.
Karin Erengislesdotter hade i sitt första gifte barnen:
Elsa Håkansdotter - vart tog hon vägen?
Börge Håkansson - vart tog han vägen?
Kirstin Håkansdotter, gift med Gudmund Jonsson ifrån Rephult, Stenbrohult sn, som blev bonde i Häradsbäck, Härlunda sn.
Bengt Sunesson hade en utomäktenskaplig dotter Svenborg Bengtsdotter som föddes i Loshult. Modern hette Nilla. Har ej notisen framför mig nu, men jag har gjort en notering om att denna utomäktenskapliga dotter möjligen är den namne som är gift med en soldat (Jacob?) i Härlunda socken som figurerar i kyrkboken för Härlunda på 1690-talet. Ber att få återkomma till detta.
4321
« skrivet: 2006-07-06, 09:31 »
Hej Rune!
Jonas Jönsson i Elganäs (~Älganäs) var rusthållare. I Generalmönsterrullan för Smålands kavalleriregemente 1694 nämns rusthållarna och Jonas kallas där för Jonas Engman. Detta fann jag först märkligt eftersom jag inte funnit något i Allbo dombok om att han kallats för detta. I katekeslängden för Hjortsberga socken nämns att Jonas Jönsson och hustrun Ingierd Larsdotter hade en son Staffan. I Allbo dombok nämns om denna son som kallas för Staffan Engman och benämns som inspektor vid Os bruk (Gällaryd sn; men Nydala sn kameralt). I Allbo dombok 1713 figurerar även en soldat Staffan Engvall (död barnlös), men denne är son till arrendatorn (och fd snapphanen) Per Persson på Engaholm (~Enga), Aringsås sn ohh Karin Staffansdotter - sistnämnda dotter till den rike frälsefogden Staffan Olofsson på Enga ohh Anna Arvidsdotter. Namnet Staffan är ovanligt, men ingalunda unikt. En dotterson till ovannämnda Jonas Engman heter Staffan Bengtsson (i Älganäs). Det man kan säga om namnet är att det var ett arvenamn och inget modenamn.
I Allbo dombok på 1680-talet framgår det att frälsefogden på Tagel Lars Svensson (Slötman) [ifrån Slöta sn i Västergötland] uppbjuder panten av Älganäs i Hjortsberga sn, detta då tidigare brukare kommit i skatterest och bortpantat gården till Lars Svensson Slötman. Samtidigt kommer Jonas Jönsson till Elganäs (1680) - och LS Slötman vittnar om detta vid tinget då de båda nämns tillsammans. I slutet av 1670-talet nämns i Allbo dombok om fogden Jonas Jönsson i Tagel (endats vid ett tillfälle har jag sett honom nämnas på Tagel och ss fogde; han figurerar ej i Mistelås kyrkoräkenskaper varför han ej kan ha bott permanent i socknen någon längre tid). Detta i kombination med att även Jonas Jönsson i Elganäs kallas även fogde en kort tid har jag dragit slutsatsen att de är identiska. Det förekommer även under tidigt 1670-tal en Jonas Jönsson i Enga, Aringsås sn. Eftersom Jonas och sonen Staffan kallas Engman har jag antagot att det finns en koppling till Enga(-holm) i Aringsås och att namnet Staffan kan ha ärvts ifrån fogden Staffan Olofsson på Enga(-holm). Då Jonas Jönssons hustru heter Ingierd Larsdotter har jag lekt med tanken att hon kan vara dotter till befallningsmannen/frälsefogden Lars Svensson (Slötman) på Tagel och dennes första hustru (till namnet okänt) (Slötman var gift 2:o. m. Christina Rosbeck, syster eller dtr till länsgevaldigern Anders Persson Rosbeck (ifrån Sunnerbo härad, men sedermera tomtägare o bosatt i Växjö stad), som möjligen kanske är en dotter till fogden Staffan Olofsson på Enga.
Jag tror inte att den Jöns Jönsson som nämns 1645 är densamma som Jonas Jönsson i Elganäs - det faller väl kronologiskt?
4322
« skrivet: 2006-07-02, 22:40 »
Hej Rune o Björn!
Vet ni om Anna Gummesdotter (född 1706 (enl. hfl + dödålder), död 1784) i Älganäs även är en dotter till Gumme Gummesson i Exhult södergård?
Anna Gummesdotter var gift med arrendatorn Staffan Bengtsson i Älganäs (född ca 1706, död 1752-56), en son till rusthållaren Bengt Jonsson i Sållareboda ohh Anna Jonasdotter (dtr t rusthållaren (fd fogden på Tagel, Mistelås sn) Jonas Jönsson (Jonas Engman) ohh Ingierd Larsdotter (död 1719) i Älganäs).
Anna Gummesdotter ohm Staffan Bengtsson hade åtminstone följande kända barn:
Kerstin Staffansdotter (~Stefansdotter) f 16/5 1730 (hfl), död 14/3 1810 i Norra Vare mellangård, Blädinge sn, g. 1752 m. Per Olsson/Olofsson (1719-1799) ifrån Lyngsåsa, Hjortsberga sn - dessa är min morfars morfars morfars föräldrar.
Karin Staffansdotter f 5/1 1732 (enl. hfl) , gift trol. 1752 med ?
Jonas Staffansson f 16/9 1733 (enl. hfl) , ej följt upp hans vidare öde
Per Staffansson f 2/6 1737 (enl. hfl) , arrendator på Älganäs tom 1785 då han och hustrun Karin (f 1747 enl. hfl) anges bortflyttade till Rydaholm sn - vet ej deras vidare öden
Anders Staffansson f 1748 (enl. hfl) , arrendator i Älganäs; gift med Elin (f 1746 enl. hfl) ; ej följt deras vidare öden.
Anna Gummesdotters svärfar Bengt Jonssons släkt har jag bakåt till 1500-talet - hans rena fäderne är rusthållare i Piggaboda, Vislanda sn.
Skulle vara intressant att få reda på varifrån Anna Gummesdotter kom.
4323
« skrivet: 2006-06-30, 14:06 »
En diskussion om båtsmannen Clemet Johansson Flink i Blekinge född i Ljunga och Sunnerbo härad förs under Småland:Efterlysningar men borde kanske uppmärksammas även här.
4324
« skrivet: 2006-06-30, 14:02 »
Hej Rolf!
Det bör vara Södra Ljunga som avses ty det ligger i Sunnerbo härad. De Johan med barn som nämns i födelselängden 1671 till 1685 är följande:
Johan Jonsson (i ?står ej)
Barn
son (NN) Johan Jonssons horunge pilt , dp 3/8 1673 (S Ljunga C:1 s 209)
Johan i Bräkentorp
Barn:
dotter (Johans Pijgebarn) dp 2/8 1674 (S Ljunga C:1 s 211)
Johan i Boarp [kan troligen ej vara densamme som Johan Grelsson i Boarp ty denne gifte sig 1678; om han nu då inte var änkling förstås]
Barn:
NN (inget kön anges) dp 16/11 1673 (S Ljunga C:1 s 210)
soldat Johan Grelsson i Boarp
Barn:
Kerstin dp 9/2 1679 (S Ljunga C:1 s 217)
Sven dp 11/6 1682 (S Ljunga C:1 s 221)
Ingen Clemet Johansson är antecknad i födelseboken dessa år. Barn kan saknas i födelselängden.
Följande Johan är vigda 1671-1685 i Södra Ljunga:
Johan Persson i Rommarehylte vigd 4/6 1676 med Karin Eskilsdotter i Ifla (S Ljunga C:1 s 18)
Soldaten Johan Grelsson vigd 9/5 1678 med Karin S(ere?)nsd i Boarp (S Ljunga C:1 s 19)
dräng Johan Jacobsson i Skälsnäs vigd 4/1 1685 med pigan Gunilla Nilsdotter i Foglasång, Agunnaryd sn (S. Ljunga C:1 s 24)
[denne JJ bör vara son t Jacob Clemetsson i Skälsnäs (senare i Ifla Brogård), son t Clemet Svensson i Skälsnäs, mina anfäder] - denne JJ bodde 1687 i Ifla och gav den 11 sept 1687 8 öre till kyrkan efter att hans hustru fött barn ( h k = hustrus kyrkogång) ; källa: S Ljunga CI:1 s 202)
Johan Jacobsson ohh Gunnel i Ifla
Barn i födelseboken 1690-1700:
son Arfved Johansson f 7/11 1690 i Ifla, döpt 9/11 1690 (S Ljunga C:1 s 136)
dtr Brita Johansdotter f 17/12 1691 i Ifla Brogård, döpt 20/11 1691 (S Ljunga C:1 s 139)
Södra Ljunga har lucka i födelseboken 1686-1689.
Vilka barn finns omnämnda för båtsmannen Clemet Johansson Flink ?
Namnet skrivs i Småland för Clemet ej Clement.
4325
« skrivet: 2006-06-30, 11:56 »
Så här ser notisen ur S. Ljunga födelsebok 1743 ut:  Uppenbart felaktig med tanke på att barnet även kallas Månsdotter medans fadern benämns Per Månsson! Det går tydligen inte lita på S. Ljunga födelseboks uppgifter för mycket.
4326
« skrivet: 2006-06-30, 11:24 »
En bild på Boarp Stakagård ur husförhörslängden 1757-1758-1766? (S.Ljunga AI:1 s 164-165):  Det verkar onekligen som det står fel i S. Ljunga födelsebok 1743 (barnets namn och moderns patronymikon) om nu husförhörsuppgiften angående sonen Jon stämmer - om det nu inte är så att han är född i en annan socken ?
4327
« skrivet: 2006-06-30, 10:17 »
Per Månsson föddes inte den 14 april 1717 utan döptes detta datum. (S. Ljunga CI:2, s 197). Faddrar till dopet var: Ryttaren Jöns Jonsson i Mieredt (nuv. Mjäryd), Jöns Jonsson i Stakagården [i Boarp], dräng Jöns Jonsson i Mieredt ng, hustru Elin Persdotter i fiskery, hustru Elin Jonsdotter i Mieredt sg , Piga Kierstin Persdotter i Össiö Jo[hans?]sgård.
[dräng = ogift man, piga = ogift kvinna, jfr danskan, ordens betydelse idag har förändrats i svenskan till att nu stå för person i tjänsteställning, så var ej betydelsen förr]
dr Månss Persson i Fiskerydh och P. Chirstin Jonsdotter i Mieredz ng vigda 3 juni 1700 i S. Ljunga k:a - det står Jonsdotter ej Jönsdotter (källa: S:Ljunga CI:2 s 114)
- Jon (oftast dialektalt skrivet ss Joen - jfr Sven - Suen ) och Jöns var två olika namn.
Per Månsson ohh Britta Jönsdotters barn enligt Chris ovan (dock anser jag att vissa bör utgå, se var de är födda o var föräldrarnas namn anges till i kyrkboken):
Uppgiften om sonen Jon f 1743 16/12 är felaktig:
Ingeborg Persdotter (alltså ej Jon!!!) f 1743 16/12 i Ifla lillegård, döpt 18/12 1743 (S.Ljunga CI:3 s 36)- föräldrar: Per Månsson och Britta Andersdotter (sic!) [dessa är troligen ej desamma som bor i Boarp]
faddrar:
Bengt Månsson, Måns Jonsson, dräng Jon Svensson, hustru Karin Nilsdotter, hustru Ingeborg Jonsdotter, pigan Britta Andesrdotter
- är detta verkligen ett barn till PEr Månsson i Boarp???
Kerstin Persdotter f 1746 4/12 i Boarp, döpt 7/12 1746 - föräldrar: Per Månsson ohh Britta
faddrar:
Jöns Bengtsson, Jon Månsson, Anders Torstensson, magisterskan fru Beata Bruzelia, hustru Karin Jönsdotter, pigan Karin Nilsdotter
(källa: S. Ljunga CI:3 s 50)
Anna Persdotter f 1/2 1751 i Boarp, döpt 2/2 1751
föräldrar: Per Månsson ohh Britta Jönsdotter
faddrar:
Nils Simonsson, Jöns Bengtsson, dräng Per Svensson, fru magisterskan Christina Bruzelia, hustru Ingierd Jönsdotter, pigan Nilla Jönsdotter
(källa: S.Ljunga CI:3 s 68)
Kerstin Persdotter f 1755 3/4 i Boarp, döpt 6/4 1755
föräldrar: Per Månsson ohh Britta Jönsdotter
faddrar:
Nils Simonsson i Mjäryd, Per Andersson i Mjäryd, hustru Karin Bengtsdotter i Mjäryd, hustru Helena på Boarps torp, Brita Andesrdotter i Boarp
(källa: S.Ljunga CI:3 s 85)
Elin Persdotter f 12/6 1758 i **** (ej Boarp i alla fall!), döpt 16/6 1758,, föräldrar: Per Månsson ohh Britta Börjesdotter (sic!) - kan ej vara densamma som i Boarp!! [detta barn ska troligen utgå ifrån Chris förteckning av Per Månsson i Boarps barnaskara]
faddrar:
Börje Jonsson i Boarp, Abraham Bengtsson Ibm (=samma ställe som ovan, dvs Boarp), Sune Nilsson i Miäryd, hustru Anna Jönsdotter i Boarp, dito(=hustru) Karin i Haghult, piga Kirstin i Kuggagården
(källa: S.Ljunga CI:3 s 102)
Sissla (sic! dvs Sissela, Sissa =Cicilia!) Persdotter f 1763 14/4 i Boarp Stakagård, döpt 17/4 1763, föräldrra: Per Månsson ohh Britta Andersdotter (sic!) (moderns patronymikon troligen felskrivet i kyrkboken)
faddrar:
Abraham Broddsson i västragården, Måns Jonsson i Biörsagården [i Boarp], hustru Kirstin Andersdotter i Bohok [i Hamneda sn!], hustru Karin Månsdotter i Haghult, pigan Britta Jonsdotter i Miäryd kuggagård
(källa: S:Ljunga CI:3 s 124)
Catharina Persdotter f 1766 22/9 i Boarp Stakagård, döpt 28/9 1766 - död d. 4 Dec: 1766
föräldrar: Per Månsson ohh Brita Jönsdotter
faddrar:
Abraham i Boarp, Soldat Wallberg, dräng Måns i Biörsagården, hustru Kierstin i Bäck [i Kånna sn!] , hustru Anna i Biörsagården, pigan Thora ibm
(källa: S.Ljunga CI:3 s 140)
Magnus Persson f 16/12 1767 i Boarp Stakagård, döpt 20/12 1767
föräldrar: Per Månsson ohh Britta Jönsdotter
faddrar:
Börje Jonsson i Boarp Stakagård, Per Svensson i Do(=dito) Biörsagård, dräng Jonas J(o)nsson i Liunga , hustru Ingierd Jonsdotter i Boarp, pigan Thora Persdotter i Biörsagård, pigan Gunnild på Pickedala torp
(källa: S.Ljunga CI:3 s 146)
4328
« skrivet: 2006-06-29, 09:48 »
Rebecka, du måste ha missuppfattat mig. Den som fick en utomäktenskaplig dotter var inte Anton kålare utan hans son Claude (vars namn skrivs Glad/Glade i handlingarna).
Mikaels anförda uppgift om att Anton kålare skulle ha våldtagit en piga bör kollas upp. Har för mig att det var en annan kålare vid namn Anton Monier som detta mål gäller, men som sagt det bör kontrolleras i domboken.
Har en hel del om Hempelsläkten ifrån kyrkböcker. Likaså om vallonerna vid Huseby, men det tar väldigt lång tid att forska fram uppgifter och mycket tid att sammanställa dem. Är det några enstaka uppgifter om personrelationer kan jag gärna delge dessa men att presentera färdiga släktutredningar och lägga ut på nätet känns lite bortkastad tid bara för att glädja enstaka personer ,om man nu ska göra det gratis. Tid är värdefullt. Släktforskning, precis som ett förhållande är ju lite av givande och tagande. Ett ömsesidigt forskarutbyte.
Mvh
Niclas
4329
« skrivet: 2006-06-26, 10:13 »
Hej Urban!
Att familjen kallas fransoserna i Smörhöga är väl en modern benämning av släktforskare ? Jag har aldrig sett detta i domböckerna. Anton kålare kallas han mestadels, någon enstaka gång med sitt vallonska familjenamn. Han var gift två gånger och har en hög av ättlingar i Skatelövstrakten. Det fanns fler valloner (ex. en Mårten Tissin) vid Huseby. Skillnaden mellan dessa och valloner vid t ex uppländska bruk är att de tappade sina familjenamn efter första generationen och barnen gifte sig med bönder i trakten. Någon bestående vallonsmedsläkt flera generationer ifrån 1600-talet har alltså inte funnits vid Huseby. Det fanns en släkt Hempel verksam vid Huseby järnbruk i slutet av 1600-talet och framåt, där namnet bars vidare men frågan är om inte denna var en holländsk smedfamilj.
En son till Anton kålare var Claude Tourneur som återfinns på smedskivan:
Klot Turneij,
född 1635, död (begravd 1705-09-10) i Finnåkers bruk, Fellingsbro. (åu,d). (ÖH).
I Allbo dombok 25/10 1686 under namnet Glaude.
Barn:
Pål Klotsson Turneij
Daniel Klotsson Turneij
Velam Klotsson Turneij
Henrik Klotsson Turneij, född 1667, död 1739-03-10
Samuel Klotsson, född 1676, död 1698-09-21
Han hade dessutom en utomäktenskaplig dotter som han fick som ogift. Denna överlevde och stannade kvar i Skatelöv socken. Mer ättlingar finns omnämnda på Smedskivan.
Denne Claude Tourneur är alltså inte densamme som fransosen Claude Parment (oftast kalald Claude fransos och Claude skytt) som var verksam vid Tegnaby järnbruk, Tegnaby sn.
Mvh
Niclas
4330
« skrivet: 2006-06-25, 21:51 »
Rebecca Brinkenklev, vilka uppgifter har du mer om familjen?
Du har exakta födelsedata på paret - i vilka socknars födelseböcker har du redan letat i?
Vilka barn hade de och när föddes de?
Vilka var barnens faddrar?
Kan du ge mer information kanske jag kan vara behjälplig. Ange helst källorna också (socken(=församling), kyrkboksvolym och sidnummer, eventuellt löpnummer på barnen etc).
Avståndet mellan Södra Ljunga och Ljuder är avsevärt långt och jag tror inte Sam Blixts vigselförslag kan stämma. Namnkombinationen Per Månsson och Britta J(ö)nsdotter är alltför vanliga.
Mvh
Niclas Rosenbalck (med många förfäder i S. Ljunga)
4331
« skrivet: 2006-06-09, 11:41 »
Anders Persson i Alfvestad nämns vid Kinnevalds häradsting 1766 11/2 vara femtio år och hans morfader var halvbroder till en Göte Eriksson i Ryd, Almundsryd socken. Känner någon till denne AP ? Avståndet Alvestad, Aringsås sn ned till Ryd i Almundsryd är ju en bit.
4332
« skrivet: 2006-06-08, 22:15 »
Känner någon till släkten kring Ingeborg i Kullen, Rydaholm socken (nämnd 1699, se nedan)? Hon är syster till min anmoder Märit Persdotter i Änganäs, Aringsås sn (gift med Per Djursson, död senast 1699). Vem var Ingeborg gift med ? Var hon född i Rydaholm eller hade hon sitt ursprung i Aringsåstrakten ?
Allbo dombok (VaLA) 6 mars 1699,178?:
änkian hustru Märit i Ängianähs för
ehnar sigh sålunda medh sin måg Jöns Ander-
son i Ängianähs och sin Sohn Diuhr Pehr?on
angående några giälldh effter sahl Pehr Diur[?on]
att Jöns och Diuhr betahla till änkian Nilla
i allfwastadh 9 Dr smt dheremoth betahlar hu-
stru Marit till sin Syster Ingebor i Kullen och
Rydaholms Sochn 9 Dr Stt, dhen öfriga qwar-
låtenskapen dehla dhe sins emellan i twå de-
lar, desuthom hafwer änckian Marit uthfådt
sin Morgon gåfwa 16 Dr, sin änckie sängh och
ett qwarnstoo sampt een koo, att dhe således i
wänligheet äro förente in protocolleres.
4333
« skrivet: 2006-06-04, 11:25 »
Enligt Kronobergs Genealogiska Förenings databas är Daniel född 18490729 i Brändekarn, Uråsa sn, döpt 18490803, och son till mjölnaren Johan Johansson ohh Maria Magnusdotter (modern 27 år vid sonens födelse).
mvh
Niclas Rosenbalck
4334
« skrivet: 2006-05-08, 07:26 »
Någon som forskat på soldaterna i Burseryd socken och har uppgifter om nedanstående soldat Hans Sörensson Laholm för Grabbelund i Burseryd sn ?
Allbo [i Kronobergs län] dombok (VaLA) 1715, ordinarie sommarting den 22 juni i Ör:
Det angifwer ländzman Wäl:t Jonas Ander?on
att han fasttagit i Lekaryd, för 8 weckor sedan,
Anna Catharina Hansdotter, af den ordsaak, att
hon intet hade något Pa?, berättandes denne Sara [sic!]
Catharina att hon är barnfödd i Marcks Härad,
Kongzsätter Pastorat och glimmaryd Sochn i Rijs-
backa, hennes Fader war Soldaten Hans Sören?on
Laholm, som gick för Gröbbelundz Rothe i Burs-
seryd Sochn, och Moderen Margaretha Sanders
dotter, som och att hon är 21 åhr gammal,
och efter noga Examen, säijer hon sig intet hafwa
hafwa antingen stuhlit, lugit eller något straffwär-
digt bedrifwit hwarcken här i ohrten eller annorstädes,
eij heller är här någon i orten som öfwer henne i
något måhl sig beswärat. Fördenskull gifwes hon löös
uthur sin Arrest, och befalles att straxt förfoga sig
heem uti sin födel?ebygd, så frampt hon detta
will niuta till godo.
4335
« skrivet: 2006-05-04, 07:56 »
Söker uppgifter om en borgare Sven Fredriksson i Ängelholm som ska ha bott där under 1720-talet. Han tillhör resandefolket (zigenare/tartarer). Han är son till en borgare i Alingsås(troligen genantborgaren Fredrik Olofsson, son t skarprättaren Olof Jonsson Ulf i Skara).
4336
« skrivet: 2006-04-19, 21:38 »
Finns det någon bouppteckning efter hökaren Gustaf Norling i Stockholm? Han hade en dotter Anna Maria Gustafsdotter (född ca 1724) som på 1740-talet levde ihop med soldaten, glasföraren etc Karl Gabrielsson Sandberg (alias Ståhl alias Johan Siöstedt).
4337
« skrivet: 2006-04-03, 14:23 »
Nej Göran, de beskrev honom säkert utifrån en sociokulturell status - ung ogift person = ung karl - inga tonåringar beskrevs som karlar eller för den skull köpmän på 1650-talet är min bestämda uppfattning. Dessutom nämner de ju honom vid namn under förhöret. Efter fyra års köpenskap är man rätt etablerad bland sina borgarbröder - du hävdar motsatsen. Hur kunde Anders Andersson då kunna gifta sig med Hans Baumans i Västervik dotter om han var en outsider i borgarskapet? Din koppling med kyrkoherde Loftanders lille åttaårige skolpilt Anders år 1647 bygger väl enbart på en vild gissning och namnlikhet? Du har nämnt något om fadderskap och patron-klientförhållande - men i så fall är det rätt många borgare och bönder som är släkt med brukspatronen Hans Anderssons familj; och då även mina förfäder utanför Västervik. Har jag missat något väsentligt bevis i din teori om identifikationen?
Har inte möjlighet att plocka fram mina källor nu då jag är på jobbet, men det ska finnas en koppling till Norrköping om jag minns rätt.
4338
« skrivet: 2006-04-03, 13:14 »
En sak till förresten,,,,
Göran har rätt i fallet angående födelsenotisen 1655. Barnet kan inte vara borgaren Anders Anderssons som svor köpmansed 1654. Jag tolkar notisen som att där står den 1 Maij Christnades Anders Klassons Soen och wardt nembd Claas [källa: Västervik C:1 s 89]. I 1600-talet var man ofta inkonsekventa i stavningen, vilket skapar problem för oss nutida skribenter som är vana vid motsattsen.
4339
« skrivet: 2006-04-03, 13:02 »
Medellivslängden förr var generellt mycket lägre för att barnadödligheten var enormt mycket större än idag. Argument om att folk inte blev så gamla förr är alltså en stark underdrift. Visst blev många människor gamla, dock givetvis inte i samma utsträckning som idag.
Att kallas köpman vid 15 alternativt 16 år är något mycket unikt Göran. Du är nog den ende som jag läst påstår detta. Begreppet ung karl används enligt min erfarenhet under 1600-talet om ogifta män 20-30 år; under 20 år används begrepp som yngling, pojk och gosse. Att bli vuxen förr innebar socialt sett att gifta sig är min erfarenhet - har sett ogifta brukaransvariga drängar i 40-årsåldern.
Ska återkomma i frågan när jag får mer tid att plocka fram de fakta jag har om handelsmannen Anders Andersson.
4340
« skrivet: 2006-04-02, 10:56 »
Hej Lenah!
Du kan skicka ett mejl till min e-post: rosenbalck@hotmail.com
vänligen,
Niclas Rosenbalck
4341
« skrivet: 2006-03-31, 22:54 »
Hej Ingrid!
Du har rätt - Svickert Trolle (d.y.) bör vara född 1699.
Hamneda C:2, s 167; födelselängd år 1693:
3 Decembr: Swicker Trolles /[barnets namn står ej!]/ i Horn
Test. Jonas Trolle Leutn. Swijnehufwudz fru
Nilss Jonson länsman h. Rebecka i staafsåkra
Jacob i Alinge[=Älinge!] Pigan Ingrid Nilssdotter
Göteryd CI:1, s 168, år 1699:
Föraren Swichart Trolle i Burhult och h. Maria
lätt döpa sitt barn Swichart den 10 April
Fendrich Wilhelm Manepenne h. Margreta i Biernhult
Mönsterskriffuaren Gab: Wijdhman Beata i Stuhult
4342
« skrivet: 2006-03-29, 21:47 »
Prästsläkten Aqvilonius i Väckelsång kommer ifrån Dragaryd i Kånna socken, Sunnerbo härad och har inget med den skånska namne släkten att göra. Detta framgår då fadern till ovannämnde Daniel Aqvilonius inskrivs i Växjö skola.
4343
« skrivet: 2006-03-28, 23:05 »
Hej Bruno! Är din farfars farfar samma Jeremias Westerling som diskuteras under Väsby? I så fall är han av resandesläkt (zigenarättlingar, eller tattare/tartarer som de även kallades). mvh Niclas
4344
« skrivet: 2006-03-23, 22:15 »
Hej Catharina!
Det där med Påvel Mårtensson och kopplingen till Bureätten bygger på inlägg som jag gjort här på anbytarforum. Det är inga beläg alls än så länge utan mer en undran ifrån min sida - det kan finnas flera samtida Påvel Mårtensson uppe i Uppland (i Bureätten figurerar åtminstone två samtida Påvel Mårtensson vad jag sett i Bureus släktbok). Varifrån kommer påståendet att han var född 1540 ? Det finns inga exakta datum så tidigt utan det är nog bara en uppskattad födelsetid (dvs född omkr. 1540).
Det jag undrar över är varifrån uppgiften att Malin Påvelsdotter är född i Stockholm och dotter till nämnde Påvel Mårtensson ohh Kerstin Månsdotter (som ska var gift 2) m. Per Glandius i Jönköping) kommer ifrån. Likaså varifrån alla exakta årtal och födelsedatum kommer ifrån, det verkar som om dessa finns framåt på Malin Påvelsdotters barn med komministern Erik Herlin i Säby (Linköpinsg stift) också, varför jag misstänker att det är taget ur någon släktuppteckning ifrån Herlinfamiljen. Per Glandius har i alla fall sålt fastighet i Stockholm så någon sanning finns det nog i uppgifterna, men var är källorna?
4345
« skrivet: 2006-03-23, 13:20 »
Catharina!
Din uppgift är korrekt. Märtha Svensdotter avled 1787.
Märtha Svensdotters far hette Sven Olofsson och var son till Olof Abrahamsson (c1632-1717) i Kalkalycke, Vislanda sn ohh Märta Persdotter (c1651?-1729). Sven Olofsson gifter sig 1707 8/6 i Vislanda k:a med Hillegiärd Ingemarsdotter (c1682-1718) ifrån Spånhult, en dotter till nämndemannen o frälsebonden Ingemar Månsson i Spånhult ohh Jana (Johanna) Andersdotter. Paret bor i Fållen (åtm. 1713ff). Möjligen tidigare i Rökla, Vislanda sn (en Märtha Svensdotter är född där 1708; dock finns en annan Sven i Rökla tidigare som inte är identisk med SO; jag har dock noterat att SO varit brukare i Röckla innan Fållen, men hittar ej källan nu). Sven Olofsson är även nämndeman. Jag har aldrig hittat att han bott i Spånhult, utan det är en felaktighet som hängt med. Han gifter sig 2:a ggn 2/2 1720 i Vislanda k:a m. Karin Persdotter ifrån Liana. I Spånhult brukar Sven Olofssons svåger, Hillegiärds bror, Sven Ingemarsson (död 1731) gården. I kyrkboken står det ofta bara Sven i Spånhult och Sven i Fållen. En bror till Sven Olofsson är Abraham Olofsson i bla Brohult. Denne är salpetersjudare 1711-(ännu 1716), men sedan soldat med namnet Broberg (Abraham Broberg). Denne Abraham Olofsson är nyckeln till varför det blivit fel med en konstruerad Sven Månsson. Tidigare genealoger har nämligen blandat ihop Sven Olofsson i Fållen och Sven Ingemarsson i Spånhult. Uppgifterna finns i Vislanda-Blädinge boken av Johan Karlsson (1967) s 61ff. Den muntliga traditionen om Wieselgrensnamnet som Peter Wieselgren har förmedlat (oriktigt!) har dels, tillika med slarv av hembygdsforskaren Johan Karlsson (som tydligen var den som konstruerade Sven Månsson i Fållen) varit grunden till felaktigheterna. En soldat Abraham Ingemarsson påstås enligt denne ha varit far till kyrkoherde Jonas Wieselgren i Lenhovda. Samme Abraham uppges vara bror till Hildegard Ingemarsdotter gift med Sven i Spånhult. I verkligheten var Abraham svåger till Hildegiärd (som moderniserats till Hildegard). Traditionen finns i Peter Wieselgren - en lefnadsteckning av Sigfrid Wieselgren (1900) och har därifrån oriktigt återgivits av hembygdsforskare. En titt i Allbo härads domböcker ger vid handen att nämndemannen Sven i Fållen bär patronymikonet Olofsson.
Notisen i Vislanda kyrkboks vigsellängd 1725 4/7 är faktiskt felaktig. Där står Karing Swänssdotter i fållen - men det ska stå Märtha Svensdotter.
mvh
Niclas
4346
« skrivet: 2006-03-22, 07:52 »
Hej Göran!
Någon by Holje/Hölje finns inte i Småland. Olof i Holje (Jämshög sn), som existerat samtida med Jon Månsson i Välje, var ju en storbonde med affärer lite här och var. Jag antar att om någon angivit att byn Holje ligger i Småland så är detta fel (den som gjort det moderna registret måhända?). Den tredje omnämnde, Lindorm i Skräddaremåla (Älmeboda sn), hette Lindorm Abrahamsson och han är belagd i domböckerna (han är en annan avlägsen släkting till mig).
mvh
Niclas
4347
« skrivet: 2006-03-21, 22:36 »
Hej Swen!
Jon Månsson i Välje östregård var inte ryttare, ej heller frälsebonde. Han var däremot en mycket förmögen skattebonde, dvs självägande bonde. Han omtalas i Hylt?n-Cavallius bok Värend och Virdarne, efter en upptecknad folksägen, där han tillsammans med två andra samtida storbönder i trakten (Lindorm i Skräddaremåla (Älmeboda sn) och Olof i Holje (Jämshög sn)) sägs ha skämt fanen på allt han äger så att denne fick gå omkring och tigga. Jon Månsson var en driftig affärsman, han bedrev (som sina söner o sonsöner) handel i Växjö stad där han bl a ägde bod, var delägare i Tegnaby järnbruk, lånade ut pengar och tog panter. Därtill var han grevarna Lennart och Anders Torstenssons handgångne man och deras frälsefogde (=befallningsman) över Virestad friherrskap. Han var även länsman över Virestad socken under sin levnad. Därtill ägde han många gårdar under sin livstid. En storfräsare på sin tid med andra ord.
Bengt Månsson i östra Välje (son till gästgivaren Måns Jonsson i Horshult, som i sin tur var son till Jon Månsson i östra Välje) hade bland annat en son Måns Bengtsson och en dotter gift med Per Jönsson i östra Välje. Om dessa se Allbo dombok 1727 22/2,28?, då Per Jönsson får fasta på 1/4 i östra Välje han köpt av sin svärfar Bengt Månsson. Per Jönssons bouppteckning ifrån 1759 finns bevarad, se Allbo FI:2, s 1125.
I östra Välje bor även Per Jonssons (son t Jon Månsson i östra Välje, se ovan) son Nils Persson. Hans dotter Sara Nilsdotter (död 1757, bgr 27/2, 70 år) övertar faderns gårdsbruk och är gift 1) med Måns NN, 2) före 1729 m. nämndemannen Per Svensson i östra Välje Se Allbo dombok 1729 nov. 108?, då de fick fasta på 3/16 i östra Välje som de köpt av Bengt Månsson i östra Välje. Tidigare hade Per Svensson fått 3/4 i östra Välje via sin hustru.
Mitt tips är att du tittar i mantalslängderna som finns att beställa ifrån SVAR (eller ännu hellre tar ett abonnemang hos SVAR) och går igenom dessa källorna.
Har du förresten kollat bouppteckningar? Dessa är filmade och finns även att beställa ifrån SVAR. Likaså finns det kyrkoräkenskaper för Virestad ifrån 1680-talets slut. Dessa sistnämnda finns även på Genline. Där borde du kunna finna testamentspengar (=begravningspengar när någon var död) och brudgåvor (pengar som betalades av alla brudgummar till kyrkan då de vigdes) för de olika personerna i Välje.
4348
« skrivet: 2006-03-19, 21:58 »
Tilläggas kan att det även finns en by i Virestad församling som idag skrivs Valid. Denna bys namn skrevs dock i äldre tider för Walie och Vallie, Valje - ibland tom felaktigt Wellie! Det kan således vara svårt att skilja denna by och dess gårdar ifrån Välje. Ett exemple på detta är den hos hembygdsforskare ss Johan Nilsson och Oskar Pettersson figurerande uppgiften att storbonden Bengt Sunesson i Häradsbäck [av den släkt jag kallar Almås-Bengtstorpssläkten], som levde andra hälften av 1600-talet, innan sin flytt till Häradsbäck bodde i Välje. Han bodde inte i Välje utan i Valid och var gift andra gången med änkan Karin Erengislesdotter i Vali, en dotter till ovannämnda Erengisle Olofsson ohh Kerstin Jonsdotter i Sunnanvik, Skatelöv sn.
4349
« skrivet: 2006-03-19, 20:57 »
Hej Swen!
Det var länge sedan jag sysslade med Väljesläkten som jag och flera valt att kalla den. Tog fram mina anteckningar och delger det jag har:
Frälsefogden Jon Månsson i Välje östregård (östra Välje) bodde först i Höreda (nuv. Hörda), Virestad sn. Han är troligen son till skattebonden i Höreda Måns Persson (levde 1610, Allbo dombok). Jon som uppskattningsvis är född omkr. 1580-90 och avled på 1660-talet, gifte sig med Ingierd Bengtsdotter, vars härkomst inte är känd. De hade flera barn (åldersordning oviss!):
Per Jonsson, skattebonde i Välje östregård (östra Välje), Virestad sn ; han var även hejderidare (=skogvaktare) åt greve Torstensson i hans friherrskap Virestad; Per g.1)m. trol. 1660/1661 m. Sara Nilsdotter, dtr t kh Nicolaus (Nils) Torgeri i Stenbrohult, g.2)m. NN
Bengta Jonsdotter död 1695, g. senast 1639 m. Clemet Jönsson, frälsebonde i Vare, sedan i Höreda, bägge i Virestad sn (JC son t frälsebonden Jöns Clemetsson i Vare)
Bengt Jonsson , död senast 1676; länsman över Stenbrohult sn i greve Torstenssons friherrskap ; g.1) m. nilla Håkansdotter; 2) 1660 i Osby k:a (Krist.län) m. Kerstin Persdotter (i hennes 2:a gifte; g.1)m. Sven Olsson i Jonstorp, Osby sn, Skåne - dtr t bondeledaren o snapphanen Per Persson i Hönjarum ohh Elsa; en bror t Kerstin Persdotter var snapphanen Per Persson (d.y.) i Hönjarum som fick pardon o blev frälsefogde på Änga (nuv. Ängaholm), Aringsås sn i Småland o kallade sig sedan emellanåt Engwall - se nedan)
Sune (Sone) Jonsson , död 1674 , länsman över Virestad sn i greve Torstenssons friherrskap; g.1)m. Ingeborg Sunesdtr (dtr t frälsebonden Sune Persson ohh Karin i Spånghult, Virestad sn); g.2)m. Karin Staffansdotter (dtr t frälsefogden Staffan Olofsson ohh Anna Arvidsdotter på Änga(holm), Aringsås sn - KS omgift med Per Persson (Per/Petter Engwall, se ovan) befallningsman på Ängaholm
Kerstin Jonsdotter död på Sunnanvik, Skatelöv sn, g.m. fogden o länsmannen Erengisel Olofsson, sedermera bosatt i Sunnanvik, Skatelöv sn - stamföräldrar till bl a släkten Cavallius.
Ingeborg Jonsdotter g.m. nämndemannnen Jacob Esbjörnsson i Bohult, V. Torsås sn
Måns Jonsson , död senast 1676; skattebonde i Horshult, Virestad sn skogvaktare i greve Torstenssons friherrskap 1657-(76), g.m. Ingierd Ingemarsdotter (dtr t skattebonden Ingemar Larsson ohh Kerstin Nilsdotter i Arnanäs, Virestad sn - Ingemar är känd såsom drakdödare , enligt sägnen ska han ha slaggit ihjäl en drake, men enligt dombok slog han dock bara ihjäl en skåning,,,, ); Ingierd omgift senast 1679 m. Johan Danielsson i Sedingehult, Virestad sn (se Virestad frih. db 1679 f 7r)
Ovanstående Måns Jonsson hade barnen:
Lars Månsson f 1663 (anges ss 14 år 1677, Virestad frih. db); bodde 1689 i Horshult, men 1691 i östra Välje; handelsman i Växjö men bodde kvar på landet trots upprepade påstötningar att flytta in i staden; g. 1696 i Skatelöv k:a m. Nilla Olofsdotter (född ca 1678, död i Virestad sn; NO var vid vigseln ifrån Gottåsa - brudgummen anges ss drängen Lars Månsson i Wali, Virestad sn ) de bodde senare i Sjöaryd, Virestad sn
Bengt Månsson, f 1666 (anges ss 11 år 1677, Virestad frih. db); bodde 1689 i Horshult då han och brodern Lars Månsson köpte jord i Östra Välje av sin farbror Per Jonsson för 640 daler silvermynt (Allbo dombok 1689 18/3, uppbud 1 ggn)
BM även handelsman i Växjö stad men kvarbodde på landet ss brodern Lars ; BM bosatt i Östra Välje, Virestad sn; gift med NN
Ingemar Månsson, f 1668 (anges ss 9 år 1677, Virestad frih. db); rusthållare i Garanshult, Virestad sn; gift
Per Månsson f 1670 (anges ss 7 år 1677, Virestad frih. db); ägde jord i horshult, Virestad sn som han ärvt och även köpt av syskonen
Ingierd Månsdotter f 1671 (anges ss 6 år 1677, Virestad frih. db) , levde 1689
Ingierd Ingemarsdotter hade med Johan Danielsson i Sedingehult sonen Måns Johansson (levde 1689)
4350
« skrivet: 2006-03-19, 11:08 »
Hej Swen!
I Sedingehult heter frälsebonden 1718 Gudmund Sunesson (ej Bengtsson!). Han nämns i en försäljning av sin fädernegård Järpanäs, Virestad sn. Hans mor är Gertrud i Järpanäs och syskon är Bengt, Jon, Håkan, Ingemar och ytterligare en Håkan Sunessöner. En svåger är Sune Persson i Järpanäs som köper 1/4 skattejord i Järpanäs. Källa: Allbo dombok 1717 18/11.
Gården i Östra Välje (eller Välje östregård som den också skrivs) ägdes i mitten av 1600-talet av den rike frälsefogden Jon Månsson i Välje ohh Ingierd Bengtsdotter. Den övergick till deras barn och jag antar att dina anor är släkt till dessa på något vis.
4351
« skrivet: 2006-03-18, 16:42 »
Söker uppgifter om vem Gabriel Jansson Wiborg (känd 1776) var? Han och hustrun Christina Andersdotter får dottern Helena år 1776 25/6 i Sunnerskog Jönssagård, Alseda sn (F). Var detta par bosatta i Alseda socken ? Hittar dem ej i husförhörslängden.  I annexförsamlingen till Alseda bor under samma tid min anfader mästerskräddaren Peter Wiborg (f 1719 enl. hfl, men var?, död 1798) på gården lilla Ökna. Peter äre gift med komministerdottern Anna Lena Colliander (1734-1811). Kan det finnas släktskap mellan dessa Wiborgare?
4352
« skrivet: 2006-03-18, 13:23 »
Hej Sven mfl! Sedingehult heter byn. Det var ett frälsehemman som friköptes på 1730-talet. så här ser notisen i V. Torås vigsellängd 1751 ut (där står Sedingahult):  Finns det något samband mellan ovanstående släkt i Sedingehult och den Måns Bengtsson i Sedingehult som 1705 fick en u.ä. son Johan med gifta adliga frun välborna Christina Maria Tranfelt (hon var g. 1697 11/4 m. Magnus Ulfsax, men blev skilda 1706 18/4 - trol. pga hennes otrohet). Barnavlandet hade skett på frälsegården Buhult i Virestad sn i ett barnsöl (=dopkalas) och barnet föddes Trettondagen i Helsingborg och döptes där till Johan. Han bortlämnades sedan en mil på denna sidan Åby uti ett torp hos en kona, som av en ryttare varit besoven. Torpet nämns vidare ligga västan gästgivaregården Blekemåsen. Det blev dryga böter på 80 daler silvermynt och kyrkoplikt för de båda. Christina Maria Tranfelt var halvsyster till Greta (~Margareta) Siöblad som även hon hade två u.ä. barn med en bonddräng, Esbjörn Persson i Röckla, Virestad sn. Greta Siöblads make, Simon Stadenberg, var ute i kriget då detta skedde och Greta och Esbjörn hade då flyttat ihop och levde tillsammans öppet. Släkten Tran(e)felt - Siöblad är intressant då det tämligen vimlar av utomäktenskapliga förbindelser mellan de adliga familjemedlemmarna och ofrälse personer. Källa: Allbo härads dombok 1705 12/6 , 14 o 16??.
4353
« skrivet: 2006-03-13, 11:38 »
Hej Åke!
Det Dick antydde var detsamma som han även brukar nämna på föredrag om att Linnerydsbor under pesten på 1710-talet ska ha begravt två små sjuka barn levande. Detta har ej heller jag sett belägg för och betvivlar det. Däremot finns en ännu levande folkberättelse om ett dylikt förehavande i byn Grevamåla i Linneryd sn. Tidpunkten är dock okänd och kan lika gärna vara en kvarleva ifrån medeltiden som en ren folkskröna. Folkberättelsen nämner att man trugade barnen med smörgås ner i den grävda graven som man sedan skyfflade igen. Rena Bröderna Grimmsagan med andra ord. En kontroll i Konga härads dombok borde kunna ge svar på om det skedde på 1700-talets början. Har händelsen ägt rum så har straffet säkert blivit mycket hårt för de som gjorde denna synd. Att begrava folk levande var inte tillåtet! Har det på min att göra lista. Historien låter osannolik, men vi får väl se vad källorna säger och ifall Dick har rätt eller fel.
4354
« skrivet: 2006-03-11, 10:38 »
Göran, det är ju Johan Törnings bror som var gift med änkans dotter. Då faller ju din teori och vi kan återigen konstatera att den rike borgaren Anders Andersson inte har med Saebyensis familj att göra och att han inte är son till prästen i Lofta.
4355
« skrivet: 2006-03-11, 10:17 »
Göran, vem är han som hade affärer med Philipssons (står det verkligen så och inte Philipß?) änka (denna änkas dotter har fött barn och ska gå kyrkogång 1666). Monsieur Johan Törning har en bror som är måg (tolkar jag ss svärson) till änkan.
Kyrkoherde Johan Törning (död 1695) var verksam i Västervik ifrån 1658 (då ss rektor, prästvigd 1663). Han är son till kyrkoherden Joannes Joannis i Törnsfall (död 1632; verksam ss kh i Törnsfall ifrån 1620) ohh Johanna Christiernsdotter (död 1663). Johan Tönings mor JC blev omgift med borgmästaren i Västervik Henrik Fransson Gow i dennes 2:a gifte. En bror till Johan Törning nämns heta Christian och vara sjökapten. Källor Linköpings stifts herdaminne del 4, häfte I , s 75, 83 o 99.
Kilmare gård ligger i Gladhammar socken. Med namnet Philip tänker jag direkt på kyrkoherde Philip Bononius familj i Locknevi. Hans son Edvard adlades Ehrenstéen.
Ett vänligt men uppriktigt påpekande: du bör inte lägga ut brottstycken eller påståenden som gör det svårt att följa ditt resonemang.
4356
« skrivet: 2006-03-10, 22:54 »
Var Anders Andersson nu säkert son till Saebyensis? Har du nu verkligen funnit bevis för detta Göran? Vi har ju tidigare kommit fram till att det finns starka tvivel, rent kronologiska hinder, på att han inte kan vara son till nämnda präst.
4357
« skrivet: 2006-03-06, 09:35 »
Hej Olle!
Ortnamnet är troligen ifrån början felangivet i Växjö stifts herdaminne. Nicolaus Rubenius födelseplats är troligen byn Salevara i Angelstad socken (Sunnerbo h:d).
4358
« skrivet: 2006-03-06, 08:36 »
Tillägg: ej heller jag har i mantalslängderna 1636ff för Åker sn kunnat belägga Björn i Bockebo.
4359
« skrivet: 2006-03-06, 08:34 »
Hej Jan Åke mfl!
Ovan nämns min anfader Bergerus (~Börge) Colliander (1607-1683), kyrkoherde i Åsenhöga. Han var enligt Växjö stifts herdaminne gift första gången med Maria Jacobsdotter Elmegren, dotter av företrädaren i Åsenhöga kyrkoherde Jacob Andreae - denne JA påstås ha sitt ursprung ifrån Bockebo i Åker sn, men denna uppgift är troligen enbart grundad på släktskapet med Björn i Bockebo (som ej eller jag har belagt där; dock finns en rusthållare Lars Björnsson i Båckeboa som avled 1706 30/9, 72 år g:l och begravdes 14/10 s.å. och lades mitt för klockestapeln). I sitt andra gifte (1646 6/10) var Bergerus Colliander gift med Ingierd Björnsdotter (död 1690 3/3 i Åsenhöga) - hon ska ha varit dotter till befallningsmannen i Östbo Björn i Bockebo och en syster till kyrkoherde Jacob Andreae. Borde inte detta äktenskap ha krävt dispans av domkapitlet? Brud två var ju nära släkt med brud 1.
Hur ser kyrkoherde Jacob Andreaes släkt ifrån Slungsås, Kävsjö sn ut? Och vem var herr Jacobs hustru Karin (nämnd i mtl 1640,1643)? Har herr Jacob mer barn än dottern Maria (min ana) och sonen herr Andreas Elmegren (död 1665) i Vislanda (Kronob.l.) ?
Uppgifter om herr Jacob finns förutom i Växjö stifts herdaminne även i Gösta Molins Smolandi Upsalienses del 1,s 139-140 och biografi nr 117. Om Andreas Elmegrens äktenskapliga problem kan läsas i Bilder från fordom, s 77-86, av Ludvig Larsson. Vidare finns ett gedigert material i Göta hovrätts arkiv i Criminaliaserien (EVAA:45, mikrofich?kort S2458) som handlar om herr Andreas Elmegrens stökiga leverne och hur han blev misshandlad av drängar ifrån hans eget pastorat under en marknadsresa till Växjö.
mvh
Niclas
4360
« skrivet: 2006-02-12, 22:43 »
Någon som känner till uppgifter om en person Hilding E. Persson som år 1921 anges vara dräng (=ogift) i Emitslöf, Broby ?
4361
« skrivet: 2006-02-10, 17:07 »
 Anders Andersson nämns i mantalslängden 1655 och var då fullvuxen borgare och kan alltså inte vara identisk med den av Göran Johansson föreslagne sonen till kyrkoherde Andreas Johannis Saebyensis i Lofta eftersom denne då endast bör ha varit ca 16 år - en ålder då man inte hade hunnit bli eller ens kunde socialt vara accepterad som borgare(jfr även ovan vad Bo Persson skrev den 6 febr. kl. 7.24).
4362
« skrivet: 2005-12-30, 00:51 »
Anders Fortmeijer (f 1768) som nämns i Alseda AI:6 (1786-1790) p 403 ss son till änkan Britta Germundsdotter (f 1743) har följande bröder: Jonas Boman f 1771 Petter Strömberg f 1775 Sven Renberg f 1778 Johan Pettersson f 1781 - som synes har de alla olika efternamn! 
4363
« skrivet: 2005-12-16, 22:36 »
Ovannämnde Emanuel Andersson (1876-1966) i Näset nr 48 är den kände spelmannen Tolv-Manne i Näset. Jag hjälper hans dottersons dotter att finna sin förlorade släkt. Hon blev mycket glad att höra om att det fanns spel- och sångtraditioner i släkten bakåt då även hennes far var en lokal känd trubadur i södra Sverige. Vet någon något om Emanuels barn och barnbarn, eller om Emanuel Andersson själv, får ni gärna kontakta mig på e-post (rosenbalck@hotmail.com).
4364
« skrivet: 2005-12-15, 10:13 »
Söker uppgifter om nu levande släktingar efter:
Elg Lars Gustaf Emanuel Andersson (född 18760903 i Älvdalen) på Näset, Älvdalen församling. Han avled 27/12 1966. Hustrun hette Johanna Sofia Persson (född 1881 i Älvdalen, död 14/1 1944).
Vänligen kontakta mig via mitt mejl.
4365
« skrivet: 2005-11-22, 10:20 »
Hej Lars!
Det måste vara något fel i dina släktanteckningar då en person på 1600-talet inte bar ett modernt dubbelnamn ss Nils Bengt, det är helt anakronistiskt. Kronobefallningsmannen över Östra härad (Småland) Bengt Lindeberg avled på Åsen i Malmbäck sn 1759 4/9, han var gift 1726 15/11 i Vetlanda med Christina Magdalena Borteij (c1710-1795).
4366
« skrivet: 2005-11-21, 20:45 »
I Gäteborg stad och Gustavi församling (domkyrkoförsamlingen) HIIa:1 finns en flyttningsattest bevarad för Samuel Larsson född 1776 3/11 i Furuby sn:  Kanske någon som sökt efter honom? Han är med i Furuby födelsebok 1776 (C:3 s 216, år 1776 nr 22) ss son till Lars Thorsson ohh Maria Andersdotter i Holkaryd.
4367
« skrivet: 2005-11-08, 22:14 »
Någon forskare i Byarum som stött på släkten von Vicken undre 1700-talet? Den ska finnas omnämnd i någon/några del(ar) av Byarums hembygdsförenings årsbok, men i vilken och vad heter dessa i så fall? Se även diskussion under von Vicken. Det synes finnas flera medlemmar av ätten som inte är kända av Riddarhuset och upptagna i Gustaf Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor.
4368
« skrivet: 2005-11-08, 16:00 »
Ifall någon forskar på hovslagaren Olof Blom i Knutsbråten (levde där i mitten av 1700-talet; åm. 1755 (mtl)) se diskussion under Creutz.
4369
« skrivet: 2005-11-08, 13:18 »
Vem var häradsglasmästaren Hillerström som 1809 bodde i Nydala sn? Han nämns med hustru i mantalslängden 1809, s 673.
4370
« skrivet: 2005-11-06, 22:17 »
Lucas Göbel (Jubel) omnämns även här.
4371
« skrivet: 2005-11-06, 22:16 »
Glasfabrikant Lucas Göbels attest ifrån Norge finns bevarad i Väsby sn (Skåne) inflyttningsattester år 1802:  [Källa: Genlineid 1408.23.16500, bild 50 av 468]
4372
« skrivet: 2005-11-06, 18:19 »
Hej Mona! Ingen Elias nämns i Ljuder AI:2 (1752-1756). Din Elias Jonsson bör alltså ha inkommit till Ljuder församling i och med sitt giftermål med Kerstin Olofsdotter. Det kanske är densamme Elias Jonsson som nämns utflyttningslängden för Långasjö sn år 1753 (CI:2, s 476): item d 9 oct. dr Elias Jonsson och Pig. Ingrid Johansdr ibm, samt gossen Matthis Abramson i helganäs till frid lefstad Arbetsvandringar till Blekinge var vanligt bland drängar och pigor. Kanske kan du finna någon flyttningslängd i Fridlevstad sn ?  Då din ana Elias Jonssons födelsedatum stämmer överens med den pojkes med samma mycket ovanliga förnamn och patronymikon som föds i Koppekull, Långasjö sn bör de vara identiska. Frågan är ju bara var Elias Jonsson vistades efter att hans fader Jon Jacobsson (c1687-1731) avled.
4373
« skrivet: 2005-11-05, 18:25 »
Vem är mästaren Staffan i Kårberg som 1729 får en son Anders den 6 mars (Snavlunda C:2, genlinesida 62)? Denne Anders Staffansson kallar sig Segelberg och han avlider i Axberg, Kil sn år 1774. Någon som vet mer om denne mästare Staffans familj ?
4374
« skrivet: 2005-11-05, 12:43 »
Hej Birgitta!
Då är vi släkt på denna gren också. Min anmoder är Per Svenssons ohh Kerstin Olofsdotters dotter Elin Persdotter (f 1706 21/3 i Ålebäcksås). Hon gifte sig 1725 30/5 i Ljuder k:a med Sven Jacobsson Åhl (f 1699 18/9 i Ålebäcksås). Sven i sin tur var son till Jacob Jacobsson (f ca 1667 enl. åldersuppgift i hfl, ej funnit hans dödsnotis) ohh Kerstin Svensdotter (c1667-1742). Jacob Jacobsson (f c1667) är son till Jacob Jacobsson (d.ä.) (c1628-1707) i Flädingsmåla (Hönemåla) ohh Britta Danielsdotter (f omkr. 1645, död ? ). Jacob Jacobsson (d.ä.) är son till Jacob Håkansson ohh Elin Månsdotter i Ålebäcksås (se mitt inlägg ovan).
Jag har liksom du funderat på varför Per Svensson namngiver en son till Jacob Svensson (född 1704 1/1). Per var son till Sven Jönsson (död 1695) ohh Elin Nilsdotter (c1637?-1714) i Ålebäcksås. Även Sven Jönsson har en son Jacob (f ca 1674?, död 1702 i Ålebäcksås). Tidigare i Ålebäcksås nämns en skattebonde Nils som brukar. Jag har funderat ifall denne kan vara Elins far. Har inga bevis för detta. Likaså har jag resonerat om denne Nils kan ha varit gift med en syster eller dotter till Jacob Håkansson. Vidare har jag funderat om Nils i Ålebäcksås kommit dit efter det att Jacob Håkanssons änka gift sig med Sven Nilsson i Kråkesjö och att Nils eller hans hustru kan vara barn till denne i SN:s tidigare gifte. Sistnämnda har jag tänkt eftersom ovannämnde Elin Persdotter gifter sig med Sven Jacobsson Åhl och de borde inte ha varit nära släkt eftersom det förelåg förbud för giftermål i så fall.
Jacob Håkansson i Ålebäcksås
g.m. Elin Månsdotter
(g.2)m. Sven Nilsson i
Kråkesjö västregård)
son:
Jacob Jacobsson i Flädingsmåla
g.m. Britta Danielsdotter
son:
Jacob Jacobsson i Ålebäcksås
g.m. Kerstin Svensdotter
son:
Sven Jacobsson Åhl i Ålebäcksås g.m. Elin Persdotter
soldat och skattebonde
4375
« skrivet: 2005-11-04, 20:52 »
Någon som forskat kring Måns Jacobsson i Hvide (~Vide, nuv. Vida) och Per Ingesson i Idemo familjer ?
Dessa nämns år 1676 ha arvsrätt i Ålebäcksås (Åsen) - se nedan. Likaså nämns en Nils Jonsson i Bredalycke, Långasjö sn vars mor även tycks ha haft arv i Ålebäcksås. Jag antar att Måns Jacobsson är son till ägaren och brukaren av Ålebäcksås Jacob Håkansson (död 1647 enl. bilängd i mtl). JH var gift med Elin Månsdotter som senare (1650, mtl) gifte om sig med Sven Nilsson i Kråkesjö i dennes andra gifte (g.1)m. Ingeborg Carlsdotter (död 1649), dtr t skattebonden Carl Jönsson ohh Märit Persdotter i Tjugosjö).
Kan Måns Jacobsson i Hvide vara far till den Jacob Månsson i Baggagården Vide som vigdes 1689 i Ljuder k:a med Berta Börgesdotter ifrån Backa ?
Släkten i Ålebäcksås är intressant då de härstammar ifrån kyrkoherden Jacob Olsson i Ljuder (död 1602). Denne var farfar till ovannämnde Jacob Håkansson. Kyrkoherden herr Jacob blandade i slutet av 1500-talet ihop sin inköpta gård Ålebäcksås ägor med prästgårdens vilket ledde till en långdragen tvist 150 år senare då de rätta ägoförhållandena skulle redas ut (Konga dombok). Herr Jacob Olsson var bror till befallningsmannen Anders Svensson [adlad, Stråle af Ekna] hustru Anna Olsdotter, och dessa syskon var barn till frälsemannen (enligt uppgift i Norrvidinge dombok; hans hustru var iaf av gammal medeltida frälseätt) Olof Hvit ohh Elin Håkansdotter [Båt av Billa]. Sistnämnda är dotter till frälsemannen Håkan Mattsson [Båt av Billa] på Billa, Hemmesjö sn ohh Ingrid Nilsdotter [Halvhjort av Elmtaryd].
Konga dombok (VaLA) 1676, laga ting 13 juni; 38§:
Afsades att Måns uthi huide skall hafwa medh sine
syskon 3 dhl af Peer Ingeson uthi Imo uthaf skattejordz
penningarna i Ålbecksås gårdh, och skola dhe där wara honom
behåldne eller i Åsen. Men Nils Joensons (pre?)tention i Bre
alycke beroor, till des att skrefften som förmenes wara i
Elmbo kyrckia upwises att man der uthaf må erfwa
om hans Moder hafwer gifwit bort sin anpart
eller eij
4376
« skrivet: 2005-10-19, 13:10 »
Tack Staffan för att du kollar. Det uppskattas mycket! En annan person i Stockholm som kanske nämns i bouppteckningsregistret: åkaren Lars Larsson på Södermalm , gift med NN, vars syster Clara Wendela är instämd för stöld 1711 (se här). Clara Wendelas och hennes systers föräldrar uppges vara trumpetarfolk i Göteborg. Är det måhända resandefolk även dessa?
4377
« skrivet: 2005-10-13, 17:48 »
Nämns det någon Christian Ekebom (c1719-1749) i bouppteckningsregistret? En vandringsman Christian Ekebom ifrån Gränna avled i Loshult socken år 1749 (se här). Han anges född i Stockholm och hans moders namn var Catharina G...? (tyvärr vågar jag inte gissa på hennes efternamn, filmningen är mycket otydlig - se dödnotis via länk ovan). CE var gift med en Margareta Ruth. Anmärkningsvärt i sammanhanget är även att en soldat Arvid Ruths (levde 1757) änka Helena Christina Dichtborn (el. Dittborn) år 1765 nämns ha döttrarna: Greta Stina Ekebom och Maria Arvidsdotter. Antingen är den första dottern en styvdotter eller så kallas hon Ekebom som gift. Finns någon av dessa med i bouppteckningsregistret?
4378
« skrivet: 2005-10-11, 17:10 »
Hej Rune!
Tog mig en titt på Rydaholm AI:2 (hfl 1774-1786), s 106-107 (Torps gästgivaregård) för att se vad som stod där. Det står att pigan Ing(ri?) Larsdr [född] 1754 23 Jul .... (gått?) bort 1777 den 6 octobr. til Rysby - alltså inte Visby. Lite längre ned på sidan 106 står det om Isack Johansson (f 1749 12 juli) ohh Helena (..?) Gustafsdotter (f 1755? 18 maj) och deras dotter Anna Stina (f 1774 21 febr.) att de flyttat til ljunga Rysby. Det är alltså grannsocknen Ryssby i Sunnerbo härad som avses.
Det skedde flera flyttningar ifrån Småland till Gotland på 1780-talet. Orsaken var en allmän svält och lockande arbete och billig spannmål på ön i Östersjön. Arbetsvandringar som ledde till permanenta bosättningar. Det har skrivits en artikel om dessa flyttningar (minns inte var nu, men möjligen i en Minnesskrift till Sven Tunberg ?).
Hur förhåller det alltså sig med Bengt Jonasson på Gotland ? Finns det mer uppgifter om hans familj på Gotland? Kan han kopplas till Rydaholm socken ? Finns han med i födelseboken?
4379
« skrivet: 2005-10-08, 17:45 »
Stop! Är det verkligen rätt Johan Magnus? Nu förhastar ni er lite - läs nedan så inses det att denne ej kan vara Johan Magnus Segerström (författaren Vilhelm Mobergs förfader). Så här lyder födelsenotisen (Urshult C:2, s 184-185; födelselängd år 1745): Johan Magnus Jönsson i Öst: Elmhult född den 6 Maji undfick strax hema nöd-dop för thes swaghetz, sedan han ock icke långt effter blef död. Föräld: Afsk: Soldaten Jöns Wilberg från Nöbbele och Wederslöf Sn och thess fästeqwinna Beata Mar- gareta Sellegren. Witne Mr Johan Lång i öst: Elmhult H: Stina Maria Sellegren h: Anna Jönsdr i öst: Elmhult För att vara på den säkra sidan slår vi även upp dödlängden för år 1745 (Urshult C:2, s 426): den 7 Maji dödde späda barnet Johan Jönsson i Öst: Elmhult och begrofs den 12 Ejusdem gammal 1/2 dygn Alltså står det klart att vi bör leta efter Johan Magnus Segerström på annat håll. Företrädesvis kanske i Skåne där han först nämns som betjänt hos greve Coyet på Rönneholm i Stehag socken 1775 (se under Segerström).
4380
« skrivet: 2005-07-24, 23:10 »
Känner någon till eventuella barn till ryttaren Peder/Per Månsson och hans hustru Elisabeth Abrahamsdotter som 1648 fick rätt att besitta hemmanet Dostarp under sin livstid. Elisabeth var syster till adelsmannen Carl Abrahamsson Lilliestielke till Oltorp och Laggarp i Åsbo socken, Västergötland. Källa till dessa uppgifter är Äldre tiders Nässjö, s 125, av Erik Castegren.
4381
« skrivet: 2005-07-23, 13:32 »
Söker uppgifter om Per Persson (Per Fikenbom) , bonde i Västra Målajord östregård, Söraby sn; var även soldat för roten åtm. 1728-35.
Gift med: Maja Svensdotter , levde 1765
Barn:
Annika Persdotter f 1721 24/11
Kerstin Persdotter f 1723 11/11
Märta Persdotter f 1728 4/1
Kerstin Persdotter f 1732 26/9
Måns Persson ,f 1735 19/8; bonde på Duvetorpet under Tegnaby lillegårds utmark, Tegnaby sn
Ingrid Persdotter f ? , gift med Johan Månsson ifrån Skye, Uråsa sn, bonde i Tegnaby lillegård och smedsgård, Tegnaby sn , Konga härad
Per Persson Fikenbom död 1767 i Målajord östregård, Söraby sn, bgr 1767 15/3.
Söker uppgifter om föräldrarna till paret och var deras barn tog vägen.
4382
« skrivet: 2005-07-23, 11:57 »
Massel är äldre dialektalt för mässling, små utslag, blemmor eller fläckar.
4383
« skrivet: 2005-07-22, 23:09 »
Tack Christine!
Tofve Persson i Skogsryd är fadder (1722,1725, 1728) åt min anfader Måns Perssons (c1685-1742), skattebonde i Knapanäs, barn. Likaså är Tofves dotter Elin Tofvesdotter fadder vid dop 1731. Tofves hustru Karin är även fadder 1726. Misstänker således att Måns Persson är bror till Tofve Persson i Skogsryd backagård. Måns Persson gifter sig till Knapanäs med Elin Månsdotter (c1686-1744), Måns Gummessons ohh Ingrids dotter i Knapanäs.
Även Pål Persson i Skogsryd är fadder två gånger (1722 o 1726) och Sven Danielsson i Lindholmen (1726 o 1731). Går dessa två sistnämnda att även koppla till Tofves Skogsrydssläkt?
4384
« skrivet: 2005-07-22, 14:29 »
Någon som har familjeuppgifter om Tofve Persson i Skogsryd (c1676-1737) ? Vilka var hans föräldrar ?
4385
« skrivet: 2005-07-17, 11:13 »
Är detta Johan Lennartsson som senare kallade sig Kårström? 
4386
« skrivet: 2005-06-29, 19:36 »
Kan någon bringa ordning i huruvida det omkring 1710 fanns en eller två Per Olofsson/Olssson i byn Karsamåla ? År 1708 vigdes i Älmeboda kyrka änkomannen Per Olofsson ifrån Karsamåla, Långasjö sn med pigan Ingred Månsdotter i Kuramåla. Sistnämnda är troligtvis en dotter till Måns Månsson ohh Kerstin Svensdotter i Kuramåla.  Vad hände med detta par? Per Olofssons första hustru är Elin Olsdotter i Karsamåla västregård som begravdes 1708 16/8, 51 år g:l (dvs född ca 1657). En son i första giftet vid namn Olof avlider i Karsamåla 1708, 16 år g:l. Kan Per Olofsson ha avlidit i pesten 1711-12 och blivit begravd på någon pestkyrkogård utan att föras in i Långasjö dodbok? Eller är han densamme Per Olofsson i Karsamåla västregård som åtm. ifrån år 1712 är gift med Kerstin och har barn födda i Karsamåla 1712-18. Per Olofssons hustru Kerstin avlider 1721. Per Olofsson i Karsamåla västregård avlider 1744, 84 år g:l. Namnet på hustrun i födelseboken stämmer ej med vigseluppgiftens namn Ingred i Älmeboda 1708. I Älmeboda står namnet Ingred infört på olika sidor och vid tre tillfällen (lysningar och vigseln) varför det är svårt att förklara en eventuell, men möjlig, felskrivning i kyrkboken. Kan änkan Ingred Månsdotter som gifte sig 1713 i Älmeboda k:a med soldaten Nils Håkansson Stadig vara densamma som 1708 nämns vara gift med Per Olofsson i Karsamåla ? Fadderuppgifter för Stadigs barn tyder åt en koppling till Kuramålafolket. Kanske vet någon mer om bakgrunden för min anmoder, Stadigs hustru ?
4387
« skrivet: 2005-06-29, 19:33 »
Kan någon bringa ordning i huruvida det omkring 1710 fanns en eller två Per Olofsson/Olssson i byn Karsamåla ?
År 1708 vigdes i Älmeboda kyrka änkomannen Per Olofsson ifrån Karsamåla, Långasjö sn med pigan Ingred Månsdotter i Kuramåla. Sistnämnda är troligtvis en dotter till Måns Månsson ohh Kerstin Svensdotter i Kuramåla.
Vad hände med detta par?
Per Olofssons första hustru är Elin Olsdotter i Karsamåla västregård som begravdes 1708 16/8, 51 år g:l (dvs född ca 1657). En son i första giftet vid namn Olof avlider i Karsamåla 1708, 16 år g:l.
Kan Per Olofsson ha avlidit i pesten 1711-12 och blivit begravd på någon pestkyrkogård utan att föras in i Långasjö dodbok? Eller är han densamme Per Olofsson i Karsamåla västregård som åtm. ifrån år 1712 är gift med Kerstin och har barn födda i Karsamåla 1712-18. Per Olofssons hustru Kerstin avlider 1721. Per Olofsson i Karsamåla västregård avlider 1744, 84 år g:l.
Namnet på hustrun i födelseboken stämmer ej med vigseluppgiftens namn Ingred i Älmeboda 1708. I Älmeboda står namnet Ingred infört på olika sidor och vid tre tillfällen (lysningar och vigseln) varför det är svårt att förklara en eventuell, men möjlig, felskrivning i kyrkboken.
Kan änkan Ingred Månsdotter som gifte sig 1713 i Älmeboda k:a med soldaten Nils Håkansson Stadig vara densamma som 1708 nämns vara gift med Per Olofsson i Karsamåla ? Fadderuppgifter för Stadigs barn tyder åt en koppling till Kuramålafolket. Kanske vet någon mer om bakgrunden för min anmoder, Stadigs hustru ?
4388
« skrivet: 2005-06-23, 09:52 »
Tusen tack Annika! Detta var uppgifter jag ej kände till. Är imponerad av din forskarmöda! Hittade lite uppgifter i Ivar Humbles De äldsta leden av Humble-släkten från Moheda (Lund, 1971) s 20-21:   Här framgår alltså att Maria Sparman (är det släkten Spar(r)man ifrån Sparrsätra hon tillhör?) tidigare varit gift i Karlskrona amiralitetsförs. 1714 2/5 med kaptenen Anders Hising.
4389
« skrivet: 2005-06-22, 09:22 »
Tack Annika! Har funnit följande ur Hugo Samzelius bok Jägeristaten s 270:  Frågan är väl om uppgifterna om giftermålen stämmer. Första hustrun anges här som Ebba Catharina Dahlman. Undrar vilken källa som finns till detta? Kan hon vara lantjägaren Jöns Dahls dotter och efternamnet ändrats till Dahlman? Samzelius bok innehåller en hel del felaktigheter och sammanblandningar har jag tyvärr märkt. Vet någon vilka barn Jonas Humble hade ?
4390
« skrivet: 2005-06-21, 10:22 »
Förresten.... ovan i inlägget 19 mars 2005 av Olle Andersson: Carl Thyselius var född i Bränkyrko, dvs Brännkyrka församling vid Stockholm. Om denna socken se bla Jonas Ferenius trevliga bok Brennekyrkia sochn :
socknen vid staden (Sthlm, 1999).
mvh Niclas
4391
« skrivet: 2005-06-21, 10:17 »
Någon som har uppgifter om jägmästaren Jonas Humble (död 1763) i Kärrtorp, Nättraby sn ?
Kan han vara fader till Barbro Margareta Humble som anges född 1722 i Karlskrona (död 1802 26/6 i Ysane sn, Blekinge) och som gifte sig 1741 15/11 med frälseinspektorn Jacob Crona (1716-1796) ?
Jägmästaren Jonas Humble var son till frälseinspektorn Sven Humble ohh Ingierd Bengtsdotter som bl a bodde i Moheda sn (Kronob.l.), Småland. Det rör sig alltså om den stora Mohedasläkten Humble.
Källor: bl a Släkten Crona 1653-1930.
Är något känt om Jonas Humbles hustru ?
4392
« skrivet: 2005-06-07, 22:22 »
Hej Birthe!
Ingen Olof Nilsson Ahl (eller Olof Nilsson alt. Olof Ahl) nämns i avräkningsböckerna för Åryd så han har tydligen inte varit antälld av bruket. Vad har du mer för uppgifter om honom?
4393
« skrivet: 2005-06-06, 13:19 »
Hej Magnus! Din Daniel Andersson bör vara den son Daniel till brukaren Anders Olsson i Notteryd stammagård som nämns i mtl 1765. Han hade även sönerna Jonas och Olof. Tyvärr är inte kyrkböckerna i Moheda och Ör pålitliga, vissa barn saknas däri och har aldrig blivit införda. 
4394
« skrivet: 2005-06-05, 12:37 »
Finns det något släktskap mellan ovanstående Nils Olufsen och åbon Jöns Månsson i Aplahult (död senast 1696) och hans hustru Nilla ?
Dessa hade barnen:
Elna Jönsdotter f ca 1663
Måns Jönsson f ca 1670, död 1740 /4 i Kungsgården, Örkened sn, bgr 13/4, 69 år, g. ca 1690 m. Lusse Nilsdotter (c1670-1746) trol dtr t åbon Nils Olsen ohh Karine Jensdatter i Kungsgården. [MJ + LN är min mm fm mm fm föräldrar]
Svenborg nämnd i kat.l. 1696
Ingierd nämnd i kat.l. 1696
Jöns Jönsson, f ca 1676, död 1756 11/4 i Aplahult, Örkened sn, av ålderdomsbräcklighet, bgr 16/4, 80 år; g.m. Elsa Persdtr (f ca 1680 i Böglarehult, död 1753 7/3 av åld. bräckl., bgr 18/3, 72 år)
Bengta Jönsdotter f ca 1676, död 1724, bgr 22/3, 47 år
*Nils Jönsson , f ca 1678, död 1765 2/11 i Aplahult av åld. bräcklighet, bgr 10/11, 87 år, g. ca 1705? m. Bengta Nilsdtr (c1687-1743) ifrån Nedraryd, Örkened sn [min mm fm mf ff föräldrar]
Jöns Jönsson (d.y.) f ca 1686, död 1752 17/11, bgr 22711, 66 år
Harald Jönsson , f ca 1687
källa: Sjöbloms samlingar i LLA.
Någon som har mer uppgifter att tillägga (rätta?) om denna familj?
4395
« skrivet: 2005-06-02, 09:11 »
Hej Berry!
I mantalslängden för Tegnaby socken (dit Skogstorp hörde, ej Hemmesjö sn - inkorporeringen av Tegnaby i Hemmesjö skedde först 1854) på 1750-talet nämns att halva Skogstorp brukades under Åryd säteri.
mvh/Niclas
4396
« skrivet: 2005-06-01, 11:02 »
Ur Åryd bruks avräkningsbok 1759-1763: 
4397
« skrivet: 2005-06-01, 10:55 »
Hej Berry mfl! Är din LJ samme som nedannämnde brukskarl Leonhard Johansson som 1755 bodde i Skogstorp, Tegnaby sn ?  källa: Åryd bruks avräkningsbok 1755
4398
« skrivet: 2005-06-01, 00:23 »
Ur Åryd bruks avräkningsbok 1759-1762:
4399
« skrivet: 2005-05-08, 11:03 »
En rådman Markus Markusson i Kalmar nämns 1541-46. Kanske fader till Lucas Markusson? Något mer om denne MM ?
4400
« skrivet: 2005-05-07, 19:58 »
Finns det någon som forskat i Kalmar stad på 1540-talet? Finns det någon bok som behandlar borgarna i Kalmar på 1540- och 1550-talet och några tryckta namnlängder på dessa i någon bok?
Undrar om det funnits någon borgare med förnamnet Markus i Kalmar under denna tid. Letar efter fadern till Lucas Markusson, som var handelsman i Kalmar och även borgmästare en kort tid. Då denne Lucas och hans trolige broder Olof Markusson ägde fastighet i staden (vid det gamla torget söder om slottet) är det mycket troligt att de var infödda Kalmarsöner.
Några uppslag?
4401
« skrivet: 2005-05-04, 17:48 »
I Alvestatrakten förekommer under 1500- och 1600-talet personer med förnamnet Alfvast. Kanske kan detta fornnordiska mansnamn sättas i samband med bynamnet Alfvesta (nuv. Alvesta).
4402
« skrivet: 2005-05-02, 14:42 »
Kanske beror det på närheten och handeln med Nordtyskland och dess slaviska befolkning, vilka under 1100-talet germaniserades? Dessa slaviska folk (bl a vender, sorber och pomrare) hade ett stort handelsnät med Skandinavien och bosatta längs med hela Östersjökusten ända bort till Danmark. En koncenttrerad inflyttning av folk tillika med att skånska stormän även hade slaviska trälar kan ha bidragit till att ett visst utseende fått genomslag genetiskt. Sanningen är väl också att schablonen av att alla i Norden är blonda och blåögda är starkt överdriven.
4403
« skrivet: 2005-04-29, 09:28 »
En rättelse till Hans Gidoffs inlägg ovan. Jöran Pihl gift 2: o. 1742 21/3 i Stenbrohult k:a med pigan Kirstin Andersdotter ifrån Såganäs soldattorp.
4404
« skrivet: 2005-04-24, 11:34 »
Hej Hans!
Nu har din fråga inget med denna diskussionen att göra, men jag ger dig ändå ett svar här.
Mård låter onekligen inhemskt och någon invandring har således knappast skett.
Det fanns förresten olika slags båtsmän. Begreppet båtsmän används tyvärr lite slarvigt mestadels om båtsmän inom den kungliga militära flottan, men sedan fanns det båtsmän även inom handelsflottan. Din skeppares bakgrund kan bli svårt att fastställa. För sjömän och skeppare som seglade privat finns inte så värst mycket material bevarat. Mitt tips är att du letar i domböckerna i Västervik (på vinst och förlust) efter uppgifter om Mård. Likaså genom skattelängder (mantalslängder) bestämmer vid vilken tid han har varit mantalsskriven i staden för att få hans ungefärliga verksamhetsår där. Om han bedrivit handel i staden så bör han ha avgivit borgared och denna borde du kunna hitta. Likaså hör med Vadstena landsarkiv om de vet om det finns bevarade burskapslängder för Västervik. I landsarkivet finns även tullräkenskaper för Västervik (ofilmat material). Lycka till!
För den som är intresserad av invandring av utlänningar till Småland så rekommenderas Hylt?n-Cavalliusföreningens Årsbok 1935 vari PG Vejde skrivit en artikel om Främmande folkelement i Kronobergs län. En intressant läsning.
4405
« skrivet: 2005-04-23, 17:01 »
Under 1680-talet kom ett stort antal finnar med sina familjer till bl a Kalmar län. Det var båtsmanskompanierna ifrån Österbotten som tranporterades till nya båtsmansrotar. Orsaken var den nybyggda flottbasen i Karlskrona och att man ville ha en närhet för manskapet dit. Hur stor påverkan rent genetiskt denna inflyttning och exakt hur stor den är har mig vetterligt aldrig undersökts men det rörde sig om hundratals personer.
Det tyska inflytandet var stort kring Kalmar stad då många handelsmän kom ifrån eller hade sin upprinnelse i tid längre tillbaka ifrån tyska östersjöstäder. Kalmar var i senmedeltidens Sverige en av de viktigaste handelsstäderna. Tyska legoknektar kom också in till området under stormaktstiden. Några organiserade inflyttningar av tyskar är mig inte känt. Kanske möjligen i så fall tyska smeder till vallonbruken i Tjust.
4406
« skrivet: 2005-04-13, 22:36 »
Vislanda C:3, s 120, födelselängd år 1785:
den 23 Nov. Föddes Jon Svenssons och hustru
Kjerstin J(ö)nsdotters Barn i Re-
karshult, Christnades den 27 dito
Nom Sven Test. Jon Ingemarsson
i Kalkalycke, Per Swensson i
Rekarshult, dr. Hindrick Hå-
kansson i Rekarshult, hustru
Kjerstin i Moen, hustru Karin
Svensdotter i Ellnaryd och P:
Catharina i Rekarshult.
En viss skillnad mot KGF:s databas alltså,,,,, kolla alltid originalkyrkboken är mitt tips!
mvh
/Niclas R.
4407
« skrivet: 2005-04-12, 12:38 »
Hej Ingemar!
Du bör höra av dig till Stockholms stadsarkiv och dess filial i Frihamnen (se här) eftersom det rör sig om 1900-talsuppgifter. Det register som uppgifter hämtas ur ovan sträcker sig inte så långt fram i tiden utan rör avlidna i Stockholm stad ifrån 1500-talet till 1700-talet.
mvh Niclas Rosenbalck
4408
« skrivet: 2005-04-12, 08:21 »
Finns det några personer med efternamnet Almin alternativt Almén (Allmén) i bouppteckningsregistret för Stockholm? Detta i anledning av diskussionen som förs under resande: Almin.
4409
« skrivet: 2005-04-09, 21:16 »
Hej Roland!
Tack för uppgifterna. Så här läser jag dödsnotiserna du refererar till:
Ryssby CI:3, s 37, år 1709, nr 8:
[den] 4 Aprilis begrofz Jon Eßbiörnson i Osanna
född i Lönshult Piettery S. Pr Eßbiörn Mr h Inge
bor. Renatus & Educatus ad æ 14. Tiente så i
Somarsäte 5 åhr i Bywerma 3 åhr Bökön 5 åhr
Kom så i Echtenskap med hust Karin Haraldzdr från
Ramsås, waret samman 40 åhr aflat 8 barn
deraf döda , 4 söner en dotter igen lefwa : siuklig
(1/2?) dag, afled hastligen den 25 sistledne Martj vid pas 64 åhr gammal
Ryssby CI:4, s 170, år 1745, nr 28:
den 3 Nov. begrofz frå Ottersnäs Jöns Warman
Fadren Jon Eßbiörnsn i Osanna Modren
h Karin Simonsdr [sic!] å nyo född i heliga dopet
Först gifft med h Karin Nilsdr hade 4 barn
deraf en son lefver andre gång gifft med nu
Enkan h. Kerstin Jacobsdotter 19 åhr
jhop utan barn. Förleden Måndag gick han
at see till Boskap i marken då han olyckligen
föll mot en steen, deraf i dåming, omsider
heemkom, besökt mz herrens heliga nattward
afled den 29 oct. förmenas 80 åhr gammal
Ryssby CI:3, s 149; år 1720, nr 30:
30) den 13 Nov. begrofz Salig Per Nilson wäst(era?)
P. Nils Sons. Mr Botel Månsdr nu i Sunnerå
renatus educatus , kom i Echtenskap med nu
Enkian Ingrid Jonsdr från osana warit
ihop 16 åhr hafft 7 barn deraf 2 dödt
5 små döttrar lefwa. warit jnmot 8 dagar
siuk af bröstqwaf. afled den 7 hujus och
deß ålder wid paß 44 åhr gammal
Ps. Tack Torikka för dina trevliga ord. Önskar jag hade haft några anor uppe i Tornedalen, då hade jag nog kunnat vara behjälplig. Det är människorna som fascinerar mig, inte enbart egen släkt, så vem vet, jag kanske börjar forska där någon gång också. Ds.
4410
« skrivet: 2005-04-07, 12:18 »
Förbud för kusingifte varade fram till 1845. Dessförinnan kunde dispens ges, men under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var detta ytterst ytterst ovanligt. Därav att jag betvivlar uppgiften som stod ovan.
att Abraham Gummesson i Lekaremåla är son av Gumme Fösing torde kunna dras av den notis i rot- och utskrivningslängden år 1673 (RoU 1673:396, opag.) som nämner bonden Abraham Fösingsson i Lekaremåhla i Älmeboda socken. Gården i Lekaremåla var detta år anslaget Vadstena krigsmanshus (dvs skatten var donerad dit).
Tillnmanet Fösing är ganska ovanligt. Det förekom på en av upprorsmännen kring Nils Dacke på 1540-talet. Eftersom namnet mig vetterligt är snävt geografiskt begränsat kan denne vara en anfader till Gumme/Gudmund Fösing i Lekaremåla (levde 1635). Problemet med tillnamn är att de i vissa fall även kunde tas upp via mödernet. De är inga släktnamn i modern mening och bars inte heller av alla släktens medlemmar utan enbart vissa individer kom att skrivas med dem. Namnen ärvdes även över generationerna (där någon/några generationer aldrig tycks ha blivit nämnda med dem).
4411
« skrivet: 2005-04-05, 17:06 »
Var inte kusingifte förbjudet under denna tid? Kan verkligen uppgiften stämma?
Var grundar sig uppgiften på att Lars Gummesson och Abraham Gummesson var bröder?
Älmeboda B:2, s 150, år 1725, nr 6:
Dominica SexageSima var den 31 Januarii [ej 30!] begrofs Lars gudmundson
i Skiärnääs, 104 åhr gammal.
Älmeboda B:2, s 117, år 1716:
Abraham Gumme?on utj Leekaramåla
född utj Skräddaremåla
Åhr 1611 wäll upfödd af sine
Gudfruchtige Redelige föräldrar
Tient ährligen och troligen hoos
gott folk utj långlig tijd på sine
ungdoms dagar in till des
han på sitt 45 åhr inträdde
i ächtenskap med sin nu qwar-
lemnade Maka hustru Kirstin
Jon?dotter och sammanlefvat
utj 60 åhr aflat 4 barn
död den 30 Januarii 1716
lefwat Christeligen, ährligen och
wäll utj 105 åhr
Begrafwen Fastelagz Söndagen
utj kyrkian på Stoore gången
och wid Leekaramåla Stoolen.
Gumme (Gudmund) Fösing var bror till Lindorm Abrahamsson i Skräddaremåla och till min ana Nils Abrahamsson i Ramsjö, Långasjö socken.
4412
« skrivet: 2005-03-29, 19:10 »
Simon Sunnman var född ca 1683 (ej 1693). Hans mor Karin Haraldsdotter avled 1722 i Ryssby:
Ryssby CI:3, s 154 , 1722:
32) den 28 Dec. begrofz Salig h. Karin haraldzdr
från Sunnerås Ryttaretorp. Pr haral i Rams
ås Agunnary S. Mr h. Märta renata Educata
kom i Echtenskap med Salig Jon Esbiörnsson
i Osanna hafft 8 söner 1 dotter 4 söner
lefwa och dotteren, efter berettelse är hon
wid pa? 95 åhr. hasteligen siuknad afled den 26
hujus effter 3 dagars siukdom
Hennes ålder är starkt överdriven ty hon återfinns som född 1642 i Agunnaryd födelsebok. Hennes far var Harald Bengtsson i Ramsås (son t skattebonden Bengt Folkesson i Almås torp (=Bengtstorp), Virestad sn ohh Sissa (Simonsdotter?)) ohh Märta Jönsdotter (vigda 1620 i Agunnaryd kyrka; dtr t frälsefogden Jöns Håkansson oh. 1:a h. Karin (död 1630) i Årshuvud, Agunnaryd sn; JH g. 2:o. 1632 i Agunnaryd m. Elsa Persdtr, 2: o. 1644 28/1 i Stenbrohult k:a med prästdottern Sara Andersdotter, dtr t kh Andreas Petri (Schatelovius) ohh Elin (Nilsdotter)). Karins bröder var bl a Sone Haraldsson i Stubbinge, Stenbrohult sn (en dåtida psykopat med flera mord på sitt samvete; slutligen avrättad pga incest och barnavlande med sin uä dotter), Bengt Haraldsson (död sotdöd 1678; sköt samma år ihjäl en livländare i sin stuga men dog före tinget hann sammankallas) och Simon Haraldsson i Årshuvud. Namnet Simon kommer ifrån Almåssläkten och om denna släkt finns skrivet på annat håll här å anbytarforum. Släktskap finns med kyrkoherden Harald Simonis, Wieselsläktens stamfar. I Karins dödsnotis anges maken Jon Esbjörnsson ha bott i Osanna, Ryssby sn (således ej i Norra Björkerås). Hans bakgrund är fn obekant. Någon som vet mer?
4413
« skrivet: 2005-03-29, 11:15 »
Har någon forskat på ryttaren Simon Sunnman i Sunnerå (c1693-1741) ?
Hans dödbiografi lyder:
Ryssby CI:4, s 157, år 1741:
73 Samma dag [= 29 nov. 1741] begrofz Rytt. Simon Sunnman
frå Sunnerås Ryttaretorp. fadren (Jon)
Esbiörnson, Modren h. Karin haraldzdr, född
i Norra Börkerås här i Församblingen å nyo född
i det heliga dopet wid sit 25 åhrs ålder blef
Ryttare för Sunnerås Rusthåld, och
waret j samma Tienst då Rytt. begaf sig
i Echtenskap med nu Enka h Karin Sonesdr
lefwat med henne 33 åhr hafft 5 barn
som alla lefwa hwad kunnigt är. blef
hastligen siuk och sengligiande 8 dagar af
swår Mageplåga och wärk i lederna
afled den 31 sistledne Nov. såledz 58 åhr gammal
Problemet är att jag hittar inte någon Jon Esbjörnsson i Norra Björkerås. Har en anfader Esbjörn Nilsson i Norra Björkerås men denne ska var född ca 1666 och det blir lite tajt med generationerna om det rör sig om ett barnbarn.
Alla uppgifter om Sunnman och Björkeråsfolket uppskattas.
Mvh Niclas
4414
« skrivet: 2005-03-25, 10:53 »
Algutsboda C:3, s 560, vigsellängd år 1809:
Maji 11 Drängen Johan Pehrsson under Stekaremåla, med Enkan Christina Johansdtr på Bäckahult
4415
« skrivet: 2005-03-25, 10:48 »
Johan Persson , torpare (1815) i Lindbacken (även kallat Linnebäck) under Hermanstorp, Algutsboda sn [se ALgutsboda AI:6 (hfl 1815-20), s 86 (p 40)]
född 1766 [Algutsboda AI:6, s 80]
gift med
ohh Stina (Christina) Johansdotter i hennes andra gifte (22 år 1802; 31 år 1811, 35 år 1815)
född 1780 [Algutsboda AI:6, s 86]
Barn:
Stinas dotter i första giftet med soldaten Jonas Stark för Gransjö soldattorp, Algutsboda sn (han var avliden då dottern föddes):
Anna Lisa Jonasdotter f 1802 25/9 i Gransjö soldattorp [källa: KGF:s databas,Algutsboda AI:6, s 86]
Johan och Stinas barn:
Johanna Lovisa Johansdotter f 1811 20/1 i Stekaremåla kvarn (Stickamåla qwarn), ALgutsboda sn, döpt 8/12 1811 (källa: Algutsboda C:3, s 821)
Fredrika Johansdotter f 1815 15/11 i Lindbacken under Hermanstorp, Algutsboda sn, döpt 19/11 1815 (källa: Algutsboda C:3, s 924)
4416
« skrivet: 2005-03-25, 09:06 »
Den sistnämnda uppgiften ovan om vigsel i Ormesberga med samma namn som Johanna Lovisas föräldrar är troligen fel. Ormesberga ligger långt ifrån Algutsboda socken. Namnkombinationen Johan Persson och Stina Johansdotter är väldigt vanliga varför man inte bara kan söka på namnen och tro att det är rätt personer. En varning för förhastade slutsatser alltså.
vänligen,
Niclas R.
4417
« skrivet: 2005-03-23, 22:14 »
Läs mitt inlägg ovan den 30 dec 2003 kl. 17.07. Lessebo var ingen egen församling på 1800-talet utan enbart en bruksort. Ställ frågorna under socknar: Hovmantorp.
Lycka till!
Mvh
Niclas
4418
« skrivet: 2005-03-22, 21:59 »
Kan någon identifiera nedanstående person? Hans namn var Broder Larsson enligt påtecknat namn på porträttet som återfinns bland kort ifrån Folkskolelärareseminariet i Växjö år 1915. 
4419
« skrivet: 2005-03-15, 20:59 »
Hej Merja!
Komministern i Markaryd Jacob (Gislonius) Schatelovius är inte son till kh Andreas Petri (Schatelovius) i Stenbrohult. Hans far är Gise/Gisle snickare i Växjö stad. Tyvärr hittar jag inte min exakta källa nu, men det omnämns i Växjö stads dombok. Andreas Petri avled redan 1642 (hans gravsten finns ännu bevarad, men flyttad ifrån sitt ursprungliga läge, på Stenbrohults kyrkogård). Jacob var född 1659 och var student i Lund 1683 (se Växjö stifts herdaminne del 3, s 97) och enbart detta diskvalificerar filiationen på hemsidan du hänvisar till. Uppgifterna på hemsidan är alltså helt felaktiga!
Ska kolla upp lite mer om Schatelovius. Har också funderat hur de finska/ryska Schatelowitz är släkt me den småländska prästsläkten. Tycker vi startar en diskussion under övriga släkter: Schatelovius - Schatelowitz
4420
« skrivet: 2005-03-11, 09:52 »
Peter anbytarvärd.... får jag föreslå att de sista fyra inläggen överflyttas till ny rubrik Schatelovius - Schatelowitz under släkter. Den här diskussionen om Svanström har likt en svamp sugit upp en hel del andra sidosläkter
4421
« skrivet: 2005-03-10, 19:09 »
Fanns det två namne Johan Gummesson i Krysseboda under 1720-talet?
Någon som kan reda ut giftermål och barn till dessa i så fall. En Johan Gummesson i Krysseboda (c1687-1752) ska vara son till länsmannen Gumme Johansson (c1658-1724), först bosatt i Bodaskog, sedan i Krysseboda. I Uppvidinge dombok 1727 1/10 nämns att Johan Gummesson i Krysseboda är instämd af sin Broder Johan Gummesson i Muggehult. Sistnämnda gård ligger i Ekeberga sn och denne Johan Gummesson (c1657-1739) har jag noterat som son till Gumme Månsson i Berghult (död 1697, 85 år) och bror till Anders Gummesson i Berghult (död 1740, 95 år). Kronologin haltar. Antingen finns det två namne Johan Gummesson i Krysseboda eller så är årtalen helt felaktiga. Kan någon reda ut detta ?
4422
« skrivet: 2005-03-10, 07:58 »
Söker uppgifter om personer med förnamnet Staffan (alt. namnformen Stefan) i Hjortsberga socken under 1700-talet och tidigare. En anfader är rusthållaren Staffan Bengtsson (f ca 1706, död 1752-56) i Elganäs . Denne har en morbror Staffan (Jonasson) Engman som är bruksinspektor vid Os bruk, Gällaryd. Namnet Staffan kommer troligen ifrån frälsefogden Staffan Olofsson (f omkr. 1600) på Enga (nuv. säteriet Engaholm), Aringsås sn som kan vara SB:s mormors fars styvfar. Misstänker att alla Staffan i Hjortsberga kan ha utgått ifrån Elganäs-släkten. Någon som forskat på endera av dessa?
4423
« skrivet: 2005-03-07, 00:13 »
Rättelse, ska vara C:1, s 295, år 1702.
4424
« skrivet: 2005-03-07, 00:10 »
Hej Paul!
Uppgifterna ovan 27 febr. 2005 var ifrån Nils Hammerbys och Halvard Scheutz noteringar, vilket jag hoppas framgick. Jag har själv inte hunnit sammanställa mina egna excerperingar. Tog nu en titt i Ekeberga C:1, s 265 [genlineid: 824.13.47500] och där står följande:
den 31 Jan födde Nils Gumma?ons Hustru Karin
Norgården Fagerhult något för tijdigt ett barn
som strax bleff hemma döpt aff H Ingrijd Ibm
kallad Gumme som strax bleff dödt
- således utgår denne Gumme som son till Nils Gertonsson!
mvh Niclas R.
4425
« skrivet: 2005-03-04, 16:17 »
Hej Ingemar! Tack för tipset. Det kan vara samme Sven Hindrichsson. Se om Fogelkvist även här. En Johan Fogelqvist (f 1756? ,död 1840 15/12 på arbetshuset i Sofia förs.,Jönköping stad; volontär i Karlskrona (fattighjon) var 1783 förlovad med glasförerskan Anna Holmström då de fick sonen Johan Fredrik Fogelqvist (f 1783 8/12 i Locknevi sn, död 1820 27/4 i Björka Södregård Tomten, Höreda sn; stockhuggare o häradsmålare, bosatt på Björka ägor 1803-1820, Höreda sn; gift med Margareta Catharina Hultin, f 1781 2/2 i Alseda sn, dtr t hästhandlaren, vicekorpralen i Holsby Frugård, Alseda sn,Alexander Henrik Hultin (f 1738? )ohh Ulrika Norbom (f 1748?)). Ifrån häradsmålaren Johan Fredrik Fogelkvist (1783-1820) härstammar resandefamiljen Fogelkvist ifrån Jönköpings län. Det bör finnas någon koppling med Foglekvistarna i Ökna-Alseda, men hur?
4426
« skrivet: 2005-03-03, 16:12 »
Han var kyrkvärd.
4427
« skrivet: 2005-03-02, 09:19 »
Någon som forskat eller har uppgifter om nedanstående familj ?
Troligen två bröder:
Johan Hindrichsson (se nedan)
Sven Hindrichsson , bodde 1734 i Gyefors, Alseda sn, ogift 1734, 1745
Johan Hindrichson , i Ädelfors, ALseda sn
gift med Maria Larsdotter
Barn:
Margareta Johansdotter f 1/7 1734 i Gyefors, Alseda sn, döpt 7/7 1734
Lars Johansson f 5/3 1738 i Gyefors, ALseda sn, döpt 12/3 1738
Johan Hindrich Johansson (Johan Fogelkvist) f 5/5 1740 i Ädelfors, Alseda sn, döpt 11/5 1740; marinier (=sjöartillerist), målare ; gift med Annika Jonsdotter [född 1743 14/2], dtr t löskvinnfolket Maja Svensdtr (44 år 1755) i Tjusthult backstuga, Ökna sn (hfl 1754, 1755)
Nils Johansson (Nils Fogelkvist) [kallas även Nils Fogelgren i fb 1776, + Ökna AI:4 , hfl 1782-1784,s 204] f 1745 29/5 i Ädelfors, Alseda sn, döpt 2/6 1745 ;mariner (=sjöartillerist) åtm. 1776, 1778; målare; gift med Stina Svensdotter
4428
« skrivet: 2005-02-28, 10:06 »
Hej Ingegärd!
Roligt att kunna göra folk glada
Är du ättling till Lucia Turesdotter? Hennes bror var den på sin tid kände översten Nils Hielm, som tjänade sig upp ifrån gemen till överste och blev adlad Hielm av Karl XII. Nils Hielm var säkerligen den mest kände samtida Virestadsbon. Om hans släkt har jag flera anor bakåt, hans farfars släkt kommer ifrån Låkan.
Om Hyltan håller jag på att utreda. Är själv ättling till Jöns Jönsson i Hyltan (vid Eneryda) som levde i slutet av 1600-talet. Den släkten har kopplingar till Björnhult och Duvelycke i Stenbrohult. Hittar du något om dem är jag intresserad.
frändligen
Niclas Rosenbalck
4429
« skrivet: 2005-02-27, 19:18 »
Hej Paul!
Ta bort uppgiften om att Nils Gertonssons hustru hette Karin. Ifrån vem du fått denna uppgift vet jag ej, men ursprungliga felet står att finna i Halvard Scheutz (1907-1975) släktbok Gierton Månssons ättlingar : sammanställning av ättlingar till Gierton Månsson i Fagerhult, Ekeberga förs., Kronobergs län, f omkr 1618, begr ibd 1697 7/11, upprättad huvudsakligen på grundval av uppgifter i föreliggande äldre kyrkoböcker för Ekeberga, Algutsboda och Hovmantorps församlingar (Bergeforsen,förf., 1971).
Scheutz antog felaktigt att Nils Gertonsson var gift med Karin och lät sprida släktboken med uppgifterna i. Via släktforskaren Nils Hammerby fick han uppgifter att Nils Gertonssons hustru var nämnda Ingrid Svensdotter. Detta sitt fel erkänner Halvard Scheutz och rättar sina uppgifter i brev till Hammerby den 31 dec. 1971 och den 11 juni 1972. Tyvärr var boken redan ute bland släktforskare och det är svårt att stoppa felaktiga uppgifter, vilket vi märker. Enligt Uppvidinge häradsrätts protokoll 1757 4/10 framgår att Nils Gertonsson ohh Ingrid Svensdotter hade haft 7 barn tillsammans. Detta avser efterlevande barn. Enligt Hammerby och Scheutz korrespondens ska Nils Gertonssons barn vara:
Gabriel Nilsson f ca 1682, bgr 1742 31/1 i Ekeberga g.m. Karin Jonsdtr
Annika Nilsdtr f ca 1684, död 1757 13/7 i Gydingsmåla, Hovmantorp sn g.m. nämndeman Per Larsson i Gydingsmåla (min ff fm ff f:s föräldrar)
Martha Nilsdtr f ca 1686, g 1712 1/5 i Ekeberga m. Gumme Ingemarsson
Per Nilsson f 1689 i Ekeberga, g.m. Ingeborg Håkansdtr
Elin Nilsdtr f 1693 22/12 i Ekeberga, död samma dag
Maria Nilsdtr f 1694 2/12 i Ekeberga sn, g 1723 16/6 m Måns Håkansson ifrån Stampehult
Elin Nilsdtr f 1699 9/3 i Ekeberga sn, död ibid 1699 25/6
Johan Nilsson f 1700 3/12 i Ekeberga sn g.m. Kirstin Andersdtr
Gumme Nilsson f 1702 31/1 i Ekeberga sn, död samma dag
Sven Nilsson döpt 1705 18/6 i Ekeberga
Uppgifterna bör vara lätta att kontrollera i födelseboken. En jämförelse av faddrar borde kunna ge om Hammerby-Scheutz slutligt kom fram till ett trovärdigt resultat.
4430
« skrivet: 2005-02-26, 22:17 »
Hej Ingegärd!
Angående Ingemar Nilsson i Kvarnatorp södregård så är han mycket riktigt son till nämnda Nils Ingemarsson ohh Lucia Turesdotter. Detta framgår av följande:
Allbo bouppteckningar (VaLA) FI:3, s 661-675:
s 661:
Åhr 1765 den 30de Januarii
blef uppå Änkan Lucia Turesdotters i Qwarnatorp Söregård
och Wirestad Sochn begiäran, ytterligare uptekning,
werdering och delning företagen uppå then qwarlåten-
skap, efter the? Aflne man Nils Ingemar?ons
död i huset, ännu finnes, hwilken år 1757 med dö-
den afgådt, af underteknade; Hwarwid sig infunno
förenemde Änka samt den Aflednes barn och bröst-
arfwingar, Sönerne Ingemar Nil?on i Qwarna-
torp, Jon Nil?on i Höreda och Ture Nil?on i Stub-
balycke, hwilka alla myndige äro, så wäl som
döttrarna Ellsa och Bengta Nilsdotter, genom
deras männer Jon Lar?on i Qwarnatorp och Per
Lar?on i östra Garanshult; hafwandes Arfwin-
garna kort efter deras Faders död, en dehlt af egen-
domen sielfwe upteknat och sins emillan delt
Sedan, Änkan erindrats, at Egendomen under Ede-
plikt upp- och framgifwa, börjades uptecknin-
gen som följer nembligen. etc
I boet nämns kontanta penningar: 177 daler 27 öre
Silverföremål värderade till: 331 daler 20 2/3 öre
tenföremål värderade till: 24 daler 8 öre
mässing 4 daler 16 öre
etc
Säkra fodringar i boet: 520 daler
Fastigheter fanns ej då Nils Ingemarsson och hans hustru i livstiden sålt
dem till sönerna Ingemar och Ture. Det nämns om Kvarnatorp och Stubbalycke;
salubrev 1750 12/11 och 1754 29/9. Även mågen Jon Larsson har köpt gårdsdel,
1/3 av 7/16delar i Qwarnatorp som ännu ej fastats [Jon Larsson har en skuld till
dödsboet på 90 daler nämns även på säkra fodringar]
Summan i boet var: 1640 daler 22 2/3 öre; efter diverse avdrag återstod en
behållning att delas mellan änka och barn på 1469 22 2/3 öre
4431
« skrivet: 2005-02-26, 08:12 »
Hej Ingegärd!
Det är möjligt att jag någonstans i samlingarna har en direkt uppgift om vem Ingemar Nilssons far är (namn, tid och gård låter mycket bekant), men just nu kan jag inte finna ut var. Däremot finns det en bouppteckning efter Nils Ingemarsson i Qvarnatorp söregård, Virestad sn ifrån år 1765 - se Allbo bouppteckningar FI:3, s 661. Detta enligt registret. Det kanske kan vara efter NI som avled 1757 ?
Ska återkomma till Hyltansläkten längre fram. Sitter vid ledig tid och skriver av uppgifter om denna släkt. Olof Persson i Kvarnatorp och Håkan Persson hade en halvbror Staffan Persson i Hyltan som avled i början av 1700-talet. Likaså en halvbror verkmästaren Sven Persson i Stockholm. Håkan Perssons söner är salpetersjudare och en blir bosatt i Åker socken, Sörmland. Känner du till vilken av gårdarna Hyltan det är de bodde på? Är det Hyltan vid Eneryda eller präststommen Hyltan i sydöstra hörnet mot Härlunda ?
4432
« skrivet: 2005-02-25, 09:02 »
Hej Jörgen!
Kommmentar till ditt inlägg:
Ingemar Larsson (ej Lassesson varken på honom eller hans syskon i källorna!) hade en son Nils Ingemarsson, men han var ej gift med Lucia Turesdotter. Den NI som var gift med Lucia Turesdotter, överste Nils Hielms syster, avled 1757 i Kvarnatorp södregård, Virestad sn (70 år g:l). Han bodde 1727 i Buhult södregård, Virestad sn med hustrun. Denne Nils är son av Ingemar Persson i Kvarnatorp ohh Britta Persdotter (se inlägg ovan den 20 febr.). Den äldre Nils Ingemarsson var bonde i Wallie (nuv. Valid), Virestad sn, levde 1681, och var gift med Elsa Håkansdotter.
Jon (ej Joen, en dialektal skrivning av Jon) Ingemarsson bodde i Steningeboda o sedan i Femlingehult, bägge i Virestad sn.
Ingemar Larsson i Arnanäs bodde även en tid i Femlingehult, Virestad sn. Hans hustru Kerstin Nilsdotter är dotter till skattebonden Nils Månsson i Lästad, Blädinge sn ohh Hildegiärd Svensdotter.
Lars (Lasse) Jönsson i Arnanäs (död före 1649 6/3, kallas då salig) har ingen son Lars Larsson utan denne heter Per Larsson , död barnlös före 1657, bonde i Femlingehult, Virestad sn och gift med Karin Persdotter (levde 1657). Brodern Måns Larsson kallas även Måns Barke och är bosatt i Barkans (=Barkatorp, Brånan), Vislanda sn. Systern ELin Larsdotter bor i Målen,Virestad sn. Systern Gunnil Larsdotter är gift med Börge Eriksson i Buhult, Virestad sn och Kerstin Larsdotter är gift med Per i Bisterhult, Virestad sn. Systern Bengta Larsdotter är gift med Jöns Svensson i Appelhult, Virestad sn. Modern till syskonen heter Bengta (se Allbo dombok 1615; levde möjl. 1659, Virestad friherrskap dombok).
4433
« skrivet: 2005-02-22, 21:34 »
Hej Daniel!
Är Stina Magnusdotter ifrån Högahult din farmors farfars farmor och är hon född 1779 18/8 och sedermera gift med Peter Persson (f 1781 4/1 i Sibbahult sg, Långasjö sn)? I så fall är hon syster till min farfars mormors far, Magnus Magnusson (1777-1857) i Högahult västregård.
vänligen,
Niclas
4434
« skrivet: 2005-02-20, 10:17 »
Ingemar Persson i Bohult (f omkr. 1670, död 1733) är min mm ff ff mf f. Han var född i Romsalycke östregård i Virestad socken som son till skattebonden därstädes Per Ingemarsson (av den s.k. Arnanässläkten) ohh Britta Olofsdotter (dtr av nämndeman Olof Bengtsson i Romsalycke oh trol. 2:a h Karin Andersdotter, dtr t kh Andreas Petri i Stenbrohult ohh Elin (Nilsdotter)). Ingemar Persson gifte sig (senast 1700 juni) med änkan Britta Persdotter i Kvarnatorp (f omkr. 1670, död 1729 i Bohult), som var änka efter Olof Persson i Kvarnatorp. Det var via sitt giftermål Ingemar kom till Kvarnatorp. Hustrun Britta Persdotter var ifrån Röckla, Virestad sn, och dottter av skattebonden Per Svensson (död 1693) ohh Ingeborg Jakobsdotter (död 1716 i Röckla). Sistnämnda Ingeborg var dotter till nämndemannen o skattebonden i Bohult (V Torsås sn) Jakob (Jeppe) Esbjörnsson (levde 1666) ohh Ingeborg Jonsdotter (dtr t Lennart Torstenssons fogde o länsmannen Jon Månsson i Välje östregård ohh Ingierd Bengtsdtr; om Jon se bl a Värend och Virdarne av Gunnar Hylt?n-Cavallius; en dotterson till Jon i Välje var stamfader för släkten Cavallius etc). Det var via sitt mödernearv som Ingemar Persson kom att inköpa Bohult av sin morbror Esbjörn Persson i Bohult (sedan i Röckla, Virestad sn. Övriga barn till Per Svensson i Röckla var: Sven Persson (f ca 1662, skola i Växjö 1672), Jacob Persson och Kirstin Persdotter. Esbjörn Persson i Bohult är ej den namne Esbjörn Persson i Röckla som får uä barn med välborna Greta Siöblad i början av 1700-talet (en skandalhistoria som domböckerna har mycket att berätta om), utan denne var son till Per Esbjörnsson i Röckla. Det är lite rörigt med dessa två namne Esbjörn med rötterna i Röckla, eftersom Per Svenssons son Esbjörn sedermera åter blir bonde i Röckla.
Om Bohultssläkten finns att läsa i johan Nilssons bok Västan om sjön Åsnen del 4. I Oscar Pettersson bok Tradition och historia finns även berättelsen om Röcklavisan och trollen, men han har dragit felaktig slutsats att det var Per Svensson som Kerstin var gift med.
4435
« skrivet: 2005-02-19, 22:03 »
Söker uppgifter (föräldrar o barn) till Måns Persson (enl. hfl född 1746) och hans hustru Karin Jonasdotter (enl. hfl född 1759) som bodde i Kvarnatorp (Quarnatorp) i början av 1800-talet. De har åtminstone en son Pehr född 1798 10/3 (enl. hfl). Vet någon mer om dessa? Enligt uppgift bor min mm mm m Britta Månsdotter (f 1790 i Vislanda sn) hos dessa innan hon gifter sig och hennes bröllop står även på Kvarnatorp hos dem. Britta är född utomäktenskaplig med fader okänd, men får ändå patronymikonet Månsdotter tidigt. Misstänker att Måns Persson kan vara hennes far. Vad är känt om Måns Persson?
4436
« skrivet: 2005-02-18, 08:41 »
Någon som har uppgifter om Johan Gummesson (c1657-1739) i Muggehult? Hans hustru Karin Svensdotter (c1670-1734) var dtr t länsmannen Sven Andersson ohh Kerstin Persdotter (c1631-1700) i Källeskruf. En son till JG ohh KS får namnet Marcus (Marcus Johansson (1711-1781) i Muggehult). Detta får mig att misstänka att något släktskap föreligger med häradsskrivaren Marcus Lucasson (död 1617) i Transjö. En bondson Lucas Svensson ifrån Ekeberga socken inskrevs som tioåring i Växjö skola i maj år 1671. En hypotes är att han kan vara son av länsmannen Sven Andersson i Källeskruf.
Enligt andrahandsuppgift (Nils Hammerby) ska nämnde Johan Gummesson i Muggehult vara bror till Anders Gummesson i Berghult (c1645-1740) och son till Gumme Månsson i Berghult (c1612-1697). Någon som forskat kring dessa personer?
4437
« skrivet: 2005-02-15, 21:08 »
Söker uppgifter om Maria Börgesdotter, vilken som inhyseänka avled 1758 2/6 i Tjusthult (Ökna C:2, 1758, s 349) i en ålder av 73 år (dvs född ca 1685).
I Alseda AI:2 [vari även hfl för Ökna sn ingår], hfl år 1755, s 42, på gården Tjusthult nämns gamla änkan Maria Börjes med dottern Maja, 20 år, som anges som löskvinnfolk. Dottern Maja har oäkta sonen Georg (född i jan. 1752; Ökna C:1, s 169). I Alseda AI:2, hfl 1761 (Ökna sn), s 252, Tjusthult, nämns Qwinf. Maja Johansdottter, 24 år, med sin uä son Jöran Jöransson 8 år. Maja anges ha fel på förståndet. Dessa, änkan Maria och hennes dotter Maria (Maja) Johansdotter bor hela tiden hos min förfader mästerskräddaren Peter Wiborg ohh Anna Lena Colliander i Tjusthult. Min undran är om det är Wiborgs mor och syster? Går Maria Börgesdotter och dottern Maria (Maja) Johansdotter att återfinna i kyrkboken? Vart tar Maja Johansdotter och hennes son Jöran (Georg) vägen?
4438
« skrivet: 2005-02-15, 17:08 »
Ingemar Månsson är gift 1) med Jana (Johanna) Andersdotter, omgift (1715-17) med Anna. Ingemar och andra hustrun Anna bor i Spånhult fram till åtm. 1721 den 7 april då de tar nattvard [källa: Vislanda AI:1, s 97], de bor sedan i Röckla (Vislanda) då de tar nattvarden den 23 mars 1722 och ännu 1723 [källa: Vislanda AI:1, s 36].
Vislanda C:1, s 204, år 1714:
d 14 Feb: Begrofz Jngemar? hustru Jana i Spanhult 63 åhr gamall
Vislanda C:1, s 397, år 1727:
den 9 arilis begrofs Jngemar i Rökla 75 åhr gammal.
Hittar fn inte exakt uppgiften om Jana (Johanna) Andersdotters mor. Det är i Allbo dombok i början av 1700-talet iaf. Janas mor är utav en nämndemannasläkt i Fållen. Hon härstammar (hennes morfar?) ifrån Åke Bengtsson i Fållen och dennes hustru Hillegiärd Andersdotter, som i sin tur är dotter av Axel Oxenstiernas rättare Anders Offesson i Blädinge (by o sn) (död 1648). Sistnämnde Anders Offessons landbohemman blev under Kalmarkriget nedbränt av danskarna.
4439
« skrivet: 2005-02-14, 23:01 »
Hej Birgitta!
Har sett ditt inlägg och här kommer en liten kommentar. Har noterat Maria Nilsdotter som född 1694 (ej 1693) den 2 dec. och döpt 9 dec. 1694. Av faddrarna har jag dragit slutsatsen att hon är dotter till min ana Nils Gertornsson i Fagerhult Norregård (tidigare under 1600-talet även kallat Gertornsgård) och hans hustru Ingrid Svensdotter (länsman Sven Andersson i Källeskruf dotter). Samma slutsats har även avlidne Nils Hammerby kommit till i sina släktforskarnoteringar (som finns i Kosta hembygdsförenings arkiv). Namnet på Maria född 1694 korresponderar också väl med den gamla uppkallningsprincipen, ty Nils Gertornssons mor Maria NN avled den 27 feb. 1693 (bgr 19/3 1693) i en angiven ålder av 88 år och det är efter henne dottern fick sitt namn. Fadern till Nils, Gertorn Månsson avled 1697 i Fagerhult och var då 79 år (bgr 7/11 1697).
I Fagerhult norregård brukar även Nils Gummesson ifrån 1680-talets början. Han är gift 1:o. 1681 i Ljuder k:a med Kirstin Månsdotter ifrån Korsanäs (död 1688), 2: o. 1689 i Ljuder k:a med Karin Månsdotter ifrån Kylle.
En tjänstedräng Nils nämns på södregården 1693-94, år 1695 anges han vara brukare (om det nu är samma person förstås?).
På södregården brukar en Nils Persson åtm. 1686-95. Först ss ogift men år 1689 anges han vara gift. På södregården förekommer även 1695 en tjänstedräng Nils (kom ihåg att även hemmasönerna kunde ta årstjänst i familjen).
På södregårdens knektstufva bor soldaten (knekten) Nils åtm. 1685-95, först ogift men sedan gift (ifrån 1694).
I början av 1700-talet nämns i mantalängderna i Fagerhults by sex stycken Nils. Har inte kollat igenom materialet för 1700-talet ordentligt ännu så jag vill inte spekulera i vilka dessa Nilsar är.
Vad gäller Nils Gertornssons hustru Ingrid Svensdotter är hon möjligen den hustru Ingrid i Norregården Fagerhult som begravdes 28 dec. 1738, 76 år gammal. Nils Gertornsson begravdes 16/2 1735 (Hammerbys notering). I mantalslängden 1681 nämns två ogifta drängar Nils på norregården och dessa bör ha varit Nils Gertornsson och Nils Gummesson. I mtl 1683 är båda gifta. Vigselåret för Nils Gertornsson och Ingrid Svensdotter kan då beräknas till 1681-83. Hon tillhörde en rik länsmanssläkt i Källeskruv och jag misstänker att hennes mor (som jag inte har namnet på ännu säkert) kan vara kommen utav Lucassläkten i Transjö. Om någon forskat kring Källeskruvfamiljen tar jag tacksamt emot uppgifter om dessa.
4440
« skrivet: 2005-02-12, 17:06 »
Hej Kerstin!
Har noterat att Gästgifvaren John (Jon) Matthisson i Elmhult avled 1819 (se Stenbrohult dödbok) och att han var född 1756 i Stockhult, Loshult sn, son t Matthis Jacobsson, sedan bonde i Slätthult (Stenbrohult sn) och hh Elin Jonsdotter; gift med nu änkan (1819) Ingeborg Bengtsdtr från Elmhult etc.
Stenbrohult CI:2, s 903 (dödbok 1823):
Decembr. 22 6[januari 1824, begravning!] Januarii Enkan Jngeborg Bengtsdr, född d: 11 Ma(rtj) / 1763 i Elmhult. fadren war Gästgifwaren Bengt / Frostensson ock modren Swenborg Andersdr / Blef Gift d: 6 Januarii 1787 med Gästgifwaren John Mattsson från Slätthult. Haft 12 / Barn af huilka 4 Söner ock 3 Döttrar ännu / lefwa, warit arbetssam ock ordentelig; Blef / Enka d: 5 aprill 189, då dess man h:g: / John Mattsson genom en Bång styrig (nött) / stjelpts om kull hwarigenom mannen fick / ett sådant slag att han straxt dödde på / wägen nedan Klöxhult. Var frisk ock rask till 26 weckor före sin / död då hon af en swår Bröst gikt plågades / som slutade hennes dagar den 22 Decembr / i en ålder af 59 år och (7) månader.
Stenbrohult CI:2, s 716 (år 1799):
April 17
För detta Gästgifwaren och Enkomannen Bengt / Frostensson ifrån Elmhult född uti Tångana / Smitssagård år 1734 den 24 Nov. af Frosten Jöns- / son och Sissa Germundsdr i sin ungdom var / han till sine föräldrar ock kom sedan til sin / farbroder Germund i Dubbarp och ousby Sokn / år 1754 den 15 apr ingick han giftermål / med Enkan Svenborg Andersdr i Elmhult / med hvilken han aflade 4 barn 2 Sön. 2 Dr / som alla lefva i välstånd. Han har i sit / stånd en känd ock achtad man, har med / upmärksamhet var känd vid Th(ronen) och / af konungens upperste män. har haft god / helsa. sjuknade vid förlidne Michaelis, som / alt mer och mer uttagit. communicerade / 2 ggr under sin sjukdom och sidsl. den 15 apr / dog med sundt förnuft af gikt aetas 64. 5 m.
28 Apr
Stenbrohult CI:2, s 717 (år 1799):
Maii 21
Enkan Elin Johnsdr från Slätthult / född år 1725 uti abrölle och osby församl. / af John Pärsson och gertrud anders Dr / Lärde väl läsa i och utan Bok. ingick / ägtenskap år 1750 med Enk. Mattis Jeppes- / son ifrån Östanböke och Loushults församling / bode flere år i Sönnerhulta. år 1766 af- / bran husen på detta hemman, samma / dag som de blifvit färdige, derefter flytte / hon med sin man til slätthult. med / honom lefde hon uti et kärligt ägtenskap / 32 år, aflat 5 barn 4 Söner 1 Dr afl(a..?)t / 3 Söner och 1 Dr öefva. år 1782 blef / Hon Enka. varit mycket Gudfrucktig / och beskedelig Hustru. har sednare tiden varit svag, sedan jul sängliggande, / sjuknade den 16. Dog af bröstsjuka / i en ålder af 74 år
26 Maii
/ betecknar radbrytning i dödboken.
Har samlat en hel del historiskt material om Elmhult (Älmhult) då det ligger mig varmt om hjärtat. Min farmors far var dessutom den siste gästgivaren i den gamla byn.
mvh Niclas Rosenbalck
Ps. Jon är inte samma namn som Johan under denna tid. Ds.
4441
« skrivet: 2005-02-12, 10:22 »
Angående uppgiften som nämns ovan att en Ulrika Wiesel skulle varit gift med Jon Abrahamsson i Ugnabygden så är den totalt påhittad. Däremot var kyrkoherde Jonas Wieselgren i Lenhovda gift med Sophia Wiesel (1732-1799) som hade en syster Ulrika Wiesel, gift med kyrkoherden i Vislanda Nils Wieselquist. Sophia och Ulrika Wiesel (1735-1824) var döttrar av kyrkoherde Samuel Wiesel (d.y.) i Vislanda.
En studiosus Eskil Wieselgren (född i Skatelöv 1763 6/10, son till torparen Olof Svensson ohh Nilla Månsdotter) inskrevs vid Smålands nation i Uppsala 1786 den 19 september. Han avlade studentexamen 1790 och med sådan skicklighet att hans professor J.F. Neikter skaffade honom en silvermedalj av Patriotiska sällskapet. Hans vitsord var mycket bra. Han utsågs även till nationens kurator i Uppsala den den 25 maj 1792, men hade insjuknat redan dagen innan och avled den 9 december s.å. till natinens verkliga sorg och afsaknad, sörjd af alla, som värdera kunskaper, förstånd och hjerta, samt bevarades städse i troget minne af sina forna lärjungar, biskopen doktor J.J. Hedr?n och professoren magister C.E. Kjellin.
Eskil Wieselgren anges ha upptagit sitt släktnamn efter sin fars kusin, kyrkoherden Jonas Wieselgren i Lenhovda. Fadern till Eskil, torparen Olof Svensson borde då ha en förälder som är syskon till antingen Abraham Olofsson eller dennes hustru Ingeborg Månsdotter. Hur ser denna släktskap ut?
4442
« skrivet: 2005-02-12, 10:01 »
Ingemar Månsson i Spånhult har inte någon son Abraham. Det är Peter Wieselgren som i sina självbiografiska anteckningar har blandat ihop hörsägen i sin släkt och utifrån detta har en Abraham Ingemarsson uppstått. Peter Wieselgrens mormor Martha Ingemarsdotter (1746-1792) tillhörde den gamla Spånhultssläkten. Hennes far var Ingemar Persson (död 1763) ifrån Ugnabygden, (Jon Abrahmassons son) som 1725 gifte sig till Spånhult via Märta Svensdotter (1708-1787). Märta i sin tur var dotter av nämndemannen Sven Olofsson och hans hustru Hillegiärd Ingemarsdotter (c1682-1718) som gifte sig 1707. Dessa bodde först i Rökla och sedan i Fållen, bägge gårdarna i Vislanda socken (märk att vissa släktforskare blandar ihop att det även finns ett Röckla o ett Fållen (i Eneryda by) i Virestad sn). Det är här släktforskarna utifrån Wieselgrens röriga traditionsuppgifter gjort fel. Nämnda Hillegiärd hade nämligen en bror Sven Ingemarsson i Spånhult som har hamnat som fader till Märta Svensdotter, men detta är ej korrekt. Peter Wieselgren anger att hans mormors mor skulle haft en farbror som varit soldat. Denne hette Abraham och av detta skapades då det falska patronymikonet Ingemarsson. Denne Abrahams patronymikon var dock Olofsson. Abraham Olofsson (född 1690 i febr.) var bror till Sven Olofsson i Fållen (Vislanda) och son av rättaren Olof Abrahamsson i Kalkalycke, Vislanda sn (som i sin tur är bror till Jon Abrahamsson i Ugnabygden). Soldaten Abraham Olofsson Broberg var soldat för Brohults rote i Vislanda sn (c1727ff). Påståendet att han deltagit i Karl XII:s krig är således fel, under förutsättning att han förstås inte varit antagen som soldat tidigare under 1710-talet. År 1715 var han salpetersjudare. Abraham Olofssons hustru var Ingeborg Månsdotter (c1694-1752) ifrån Mon (Vislanda). Deras son var kyrkoherden Jonas Wieselgren (1724-1795) i Lenhovda. Peter Wieselgrens omnämnande av Abraham berodde således på att han ville skriva ned hur han var släkt med Jonas Wieselgren och påvisa att namnet Wieselgren burits av tidigare släktingar till honom.
Hur hänger det ihop med Ingemar Månsson i Spånhults första hustru ? Detta kände jag ej till. Vad finns det för exakta notiser i Allbo dombok 1704 att han var gift fler gånger? Hustrun Jana (Johanna) Andersdotters möderne släkt har jag annars mer uppgifter om.
4443
« skrivet: 2005-02-11, 11:28 »
Är Elsa Maria Kollberg (ibland Collberg) (född 1758, ovisst var) släkt med ovanstående?
Hon gifte sig 1793 i Berga k:a (G) med kvartermästaren Lars Hallin (1757-1806), bl a bosatt på Torp i Moheda sn (Kron.l.) (son till kronobefallningsman Daniel Hallin (död 1764) ohh Ingierd Catharina Humble (1722-1764)i Moheda sn). Elsa Maria Collberg kallas vid vigseln mademoiselle och bor på säteriet Yxkullsund i Berga sn, där hon troligen var husjungfru.
Änkefru Elsa Maria Hallin, född Collberg, avlider år 1832 den 10 mars på Sågsberg i V. Torsås sn (Kron.l.) av ålderdom i en ålder av 74 år.
4444
« skrivet: 2005-02-11, 09:03 »
Tjusts härads dombok 1713, ordinarie höstting den 22 oktober å rättan tingstad Gamlebyn:
21?
Joen Han?on i träthult tuhnalähns Härad och Christdahla
Sochn har instämbdt sin broder Philip Han?on i Mommeholl
Törnesfalla Sochn, angående något arf som han tilljka med
Systren Annicka Hans dotter emottagit som fallit i Stock-
holm effter deras afledne Broder visiteuren Isac Hansson
Dahl deraf dhe nu skohla förhålla honom hans anpart. Vthi
samma Sak är och Systren Annicka Hansdotter hemma
i Hållcketorp Tuhna Härad och Tuhna Sochn samt Elias
Hansson
Hanssonwid Raka qwarn tiust Härad och Blackstad Sochn instämbdhe
i lika motto Nils Hansson i Åkroken Locknewj Sochn
deremot har Philipp Han?on i Mommehåll Törnesfalla Sochn
och Nils Månsson i Hållfwatorp Tuhna Sochn låtit instämma
til Wittnes Nils Ingell?on i Blixtorp och Nils Andersson
i pipetorp, samma Sochn att betyga dett deras Broder och
swåger Joen Han?on i Träthult sig afsagt de? arff som effter
deras Broder Isac Hansson Dahl fallit. Å Joen Han?ons i
träthultz wägnar instälte sig så?om fullmechtig Nämbdheman
Pehr Samuel?on i Höckhult och tillstås af Swaranderne
att dhe upburit 200 D:r Smt i arff som dhe 4 Syskonen uthom
Joen bekommit och delt sig emellan, alldenstund deras in-
stämbde Wittnen skohla wetta att han sig ifrån samma
arff afsagt Hwarföre han Philipp Han?on som Joen icke wil
bekåsta något härpå hafft stort omak och möda innan han
detta kunde uthbekomma. Wittnerne Nils Ingell?on och
Bengt Ander?on företrädde hwilcka som emot dem intet något
jäf war att andraga dhen wanliga Wittnes Eeden med hand å
book aflade och berättade deruppå Nils Ingell?on 1) serskilt
att Joen kommit till Nils i Hans stuga och berättat för
honom att hans swåger i Nääs warit hos honomm och begiärt
att han skulle re?a med honom först till Westerwijk
och så till Stockholm och kåsta på till att uthfå dett arf
som effter deras Broder dersammastädes Isav Hansson Dahl
falla kan. Men han Joen Han?on swarat att han kåstar
intet derpå eller lägger sig dett ringaste derom ty han will
intet taga deraf utan behålla dett han hafwer och kunde
hans
hans Syskon något få war dett dera?.
2) Bengt ander?on i alt samma uthsago effter hans
warsamma gång inne då detta tahl föll de?utan wiste
swaranderne med åthskillige trowärdige attester att Joen Han-
?on åthskillige gånger sagt dett han icke går ett steg effter
samma arff, ey häller läågger sig deran, i synnerheet uppå Swå-
gren Nils Månssons tillfrågan hade Joen fält samma ord
i åthskilliges närwaru. Så?om Rätten af föregående be-
finner dett wara nogsamt bewist och fulltygat att Joen
Han?on afsagt sig icke en utan åthskillige gånger ifrån detta
arffwet, så att han icke wehlat gått dereffter mindre kåsta
något derpå utan twifwell så?om dett då war owist om
något skulle falla effter Brodren dem till eller eij förutan
dett hafwer och Philipp Han?on med dhe andre kåstat nog
derpå innan dhe dett samma uthbekommo alltså är och
pröfwas för skäligit, att swaranderne samma uthbe-
komne arff behålla blifwandes således ifrån kiärandens
tillltahl i dy måhl frij ehrkiende Expenserne compenserar och
uphäfwes.
4445
« skrivet: 2005-02-10, 22:51 »
Nej, det står klart Joen Hansson i träthult tuhnalähns härad och Christdahla Sochn - därav min förfrågan här. Tänkte notisen kunde vara intressant ifall någon sökt efter honom.
4446
« skrivet: 2005-02-10, 21:09 »
Är det någon som har en Jon Hansson i Träthult (levde 1713) som förfader? I Tjust dombok 1713 nämns om hans syskon i Törnsfall socken. Har filmen hemma och kan skriva av målet för eventuella intresserade.
4447
« skrivet: 2005-02-10, 13:05 »
Tackar för informationen. Det kan även vara så att Sven Persson aldrig avled i Stockholm utan enbart tjänstgjorde där en kortare tid. Ska leta vidare i domböckerna om jag kan finna ut mer.
Däremot en annan fråga:
Finns det några Askelöf i bouppteckningsregistret?
I Allbo dombok [i Småland, Kronobergs län] år 1671 den 2 oktober, 21?, nämns om salig proviantmästaren Nils Persson Askelöfs änka hustru Elisabeth Danielsdotter ifrån Stockholm. Det rör arv efter salig Per Nilsson i Hössjö bryggaregård, Slätthög sn (G). Det verkar som om proviantskrivaren är en son även om det inte uttryckligen sägs så i texten.
4448
« skrivet: 2005-02-09, 07:43 »
Tack Staffan för att du tittat. Sven Perssons brorson kallade sig Holm och sönerna till denne Holmstedt. En brorson kallar sig Ramberg. Kanske även Sven Persson bar något av dessa namn?
4449
« skrivet: 2005-02-06, 13:27 »
Namnet Trotte är mycket ovanligt i Allbo härad på 1600-talet och tidigare. Under 1600-talets första hälft har jag endast noterat en Trotte, nämligen Trotte i Vret, Mistelås socken. Då namnet Trotte bör ha namngivits efter äldre släktingar kan det ha kommit ifrån denne. I Norrvidinge härad förekommer även namnet, En liten pusslebit måhända.
4450
« skrivet: 2005-01-28, 15:00 »
Är något känt om ryttaren Anders Ullberg och hans hustru Lisa Nilsdotter i Ulfstorp ?
De hade åtm. barnen:
Isack Andersson f 17780723
Jonas Andersson f 17829307
Sven Andersson f 17881011
Var vigdes Anders och Lisa? Kan Lisa Nilsdotter vara syster till Lena Nilsdotter (f 1763 2/4 ?, ovisst vart) i Röd (gift med Jonas Andersson f 1756 i Nässjö sn) ? Lisa var fadder åt sistnämndas son Johannes 1786 28/5 i N Sandsjö. Söker ursprunget för Lena Nilsdotter och Lisa Nilsdotter.
4451
« skrivet: 2005-01-22, 13:46 »
Hej Inge!
Det där att ryttaren Bengt Nilsson i Skärsmo ska ha kallats Svarte, eller tillhöra bondesläkten Svart som nämns i trakten, varifrån kommer den uppgiften? I domböcker och skattelängder är han aldrig belagd med detta tillnamn. Kan det måhända vara en förhastad slutsats av någon nutida forskare? Källa eftersökes alltså.
4452
« skrivet: 2005-01-20, 13:00 »
Enligt KGF:s databas är Johanna född 21 nov. 1834 i Wide (numera kallat Vida) Baggagårds backstuga i Ljuder socken (döpt samma dag) och dotter av Sven Pettersson och Elin Jacobsdotter.
Uppgifterna bör kontrolleras mot kyrkboken då databaser har en tendens att innehålla läs- och inskrivningsfel.
mvh Niclas Rosenbalck
4453
« skrivet: 2005-01-13, 19:09 »
Hej Anders mfl! Ger svar på frågan om målare Ruuth här.
4454
« skrivet: 2005-01-13, 10:19 »
Tack Stefan och Sam! Uppskattar verkligen samarbetet här å Rötter. Västrum CI:1, s 250, födelselängden år 1788: 
4455
« skrivet: 2005-01-13, 07:43 »
Hej Torgny!
Ett påpekande i all välmening. När man skriver med stora bokstäver tolkas detta som att man skriker, försök alltså skriva med små bokstäver i framtiden.
Då uppgifterna du lämnar kommer ifrån KGF-skivan kanske det vore bra att du påpekar detta och att dessa bör dubbelkollas med kyrkboksoriginalet. Databasen som Kronobergs Genealogiska Förening gett ut innehåller en hel del inmatnings- och läsfel och man bör inte svälja allt däri med hull och hår.
vänligen,
Niclas Rosenbalck
4456
« skrivet: 2005-01-12, 18:59 »
I nedannämnda dödsnotis läser jag födelseplatsen till Gladhalla Sockn i Calmar L,Töftingemål By. Var ligger denna plats? Är det felskrivning för någon annan ort och socken, vem i så fall? 
4457
« skrivet: 2005-01-12, 11:58 »
Tack Niklas för att du kollat. Uppgiften om Ruth har jag fått ifrån en bok över bildhuggare i Jönköping. I katekeslängden för Raus 1723 nämns vid Raus fiskeläger nr 7 Skottens Änckia ålder: 40. Släkterna Ruth och Skotte (om det nu är samma?) är tidigare belagda med ingiften.
4458
« skrivet: 2005-01-12, 10:14 »
Forskare som är specialister på Raus kyrkoarkiv. Finns det ministerialböcker (födda,vigda, döda) ifrån början av 1700-talet ? Kan inte hitta dem hos varken Genline eller i NAD. Det finns hänvisning i NAD för äldre historik till Välluv, men jag kan inte se någon hänvisning till att Raus äldre kyrkböcker finns där. Vad säger ni som är insatta?
Söker efter personer med efternamnet Ruth (Ruut) som var bosatta i Raus tidigt 1700-tal. Denna släkt har kopplingar till Jönköping i Småland.
4459
« skrivet: 2005-01-07, 17:51 »
Någon som känner till Albin Hjalmar Olsson, född 1892-09-05 i S:t Pauli. Var 1912 plåtslagare då han blev far till dövstumme pojken Knut Hjalmar (född 1912 15/4 i S:t Johannes Malmö). Moder till pojken var änkan Hanna Nilsson (född 1875 24/5 i V. Kärrstorp). Albin Hjalmar Olsson utflyttad ensam till Caroli församling, Malmö, 1921 16/8.
Någon som vet vart han tog vägen ? Hans föräldrar?
4460
« skrivet: 2004-12-27, 17:53 »
Finns det någon bouppteckning efter verkmästaren Sven Persson i Stockholm? Han nämns i en småländsk dombok 1705 (Allbo härad) och hade sina rötter i Virestad socken. Antar att det kan vara salpetersjuderiverkmästare, arbetsledare för ett pannelag, som avses. Flera släktingar till Sven verkade såsom salpetersjudare.
4461
« skrivet: 2004-12-26, 22:23 »
Jon skomak. barn Marta döpt 1705 1/10 i Blädinge k:a
faddrar:
herr Capit. på Lästadh, Nils i blädinge,
wälb. Frun på Oby, pig. brita i blädinge
Jon skomakares barn i Lästad (NN, namnet anges ej) döpt 1708 19/4 i Blädinge k:a
Jons skomakares Barn i Oby Karin döpt 21/2 1709 i Blädinge k:a
Jon i Lästad Herragård
dotter: Elizabeth döpt 1711 12/3 i Blädinge k:a
faddrar:
Samuel i (Röna?)backen, dr Erland i Blädinge
J. Helena Elizabeth Wiessel, hust. Elin i blädinge
Är mer känt om dessa barns vidare levnadsdata ?
En hust. Anna Catharina i Giemla var fadder 1716 18/11 i Blädinge kyrka. I Öja socken (där Gemla låg) bodde fältväbeln Jacob Bordon år 1718 och hans dotter Maria Catharina föds på herregården, troligen Gemla (Öja, C:1 s 46). Fadder är då bl a fru Kaysa Nederwud.
I den kladdiga husförslängden med anteckningar ifrån år 1688 och 1715 (Blädinge CI:1,s 12) nämns på Oby herrgård bl a:
wälb: Fru Majorskan mortua
hus Jungf: Anna Stina Svinhufvud (struken)
Anna Stina Svinhufvud gifter sig med Jakob Bordon. Troligen sker detta senast 1718 då Bordons dotter föds i Öja sn. Eftersom moderns namn inte anges i födelseboken får man ha en viss reservation att Jacob Bordon kan ha varit gift tidigare. Dock är nog så inte fallet. Anna Christina (Anna Stina) Svinhufvuds moder är den ovannämnda Anna Catharina Netherwood. Hon är troligen densamme H. Anna Catharina i Oby som är fadder 1731 och 1734 i Blädinge kyrka (se ovan).
4462
« skrivet: 2004-12-26, 20:07 »
Intressant. Den skomakare Jon som nämns år 1748 är han verkligen densamme som 1705 gifte sig med Anna Catharina Netherwood? Han borde ha varit minst 65 år år 1748 och borde inte ha fortsatt vara sockenskomakare vid denna ålder. Jag kan ha fel. En kontroll i mantalslängden borde kunna ge besked om vem denne skomakare Jon är. Likaså nämns det faktiskt inte vart Anna Catharina Netherwood var bosatt år 1748. För att ytterligare ifrågasätta identifikationen vill jag framhålla att räntmästaren Johan Wilhelm Netherwood (1699-1749) till Oby dotter Anna Catharina Netherwood (1730-1781) kan vara den som var fadder och inte hennes farfars syster som vid tillfället torde ha varit nästintill 80 år gammal. Förmodligen var en något yngre fadder som kunde ge barnet en kristlig uppväxt mer intressant än en utfattig, om än välboren född, gammal kvinna. Barnet Lovisa som döptes 1748 var i övrigt utomäktenskaplig dotter till den kände generalen Johan Stenflycht på Oby herrgård och hans hushållerska Christina Hagberg (se under Stenflycht och under Vederslöv den 16 okt. 2002). Denne karolin Johan Stenflycht tog hand om och uppfostrade sina utomäktenskapliga barn.
4463
« skrivet: 2004-12-26, 18:17 »
Ovan finns en felaktighet och det gäller frälseinspektorn Svickert Trolles födelse. Utifrån hans dödsålder ska han vara född ca 1693. Ett icke namngivet barn föds till hans föräldrar i Hamneda. Detta kan dock inte vara Svickert ty år 1699 döps en son till föräldrarna i Göteryd k:a den 10 april till Svickert (Svichart). Detta barn bör vara den senare frälseinspektorn och hans dödsålder är för hög.
mvh Niclas
4464
« skrivet: 2004-12-26, 17:53 »
Hej Göran mfl! Det var en intressant diskussion du initierade. Har själv forskat lite i denna familj. Vart har du förresten hittat fadderuppgiften ifrån 1748 ? Jag trodde Anna Catharina Netherwood flyttade till Elinetorp betydligt tidigare, på 1730-talet, så det här var nytt för mig. Först Anna Catharina Netherwoods vigselnotiser: S. Hestra C:2, s 35, år 1692: den 16 Nov: copulerades herr Lieutnanten (Wälb: ) Johan Swijnhufwud och Wälb: Jungfru Anna Catharina Nederwudt till Samsere Morgon- gåfwan här wijdh war alt dhet herr Lieutnanten erfwa och förskrefwer. Blädinge CI:1, s 238, år 1705: d 12 Feb. Copul. Jon skomakare och Anna Cathari: / na Nethervud [/ betecknar radbrytning] Följande Jonsdöttrar ifrån Oby har jag noterat som kan vara Jon skomakares och Anna Catharina Netherwoods barn: Blädinge s 248, 1728: d: 27 Octob: Wigdes Ladefogden Daniel uhr med Pigan / Brita Jon?dotter i Oby Blädinge s 248, år 1729: d: 14 Sept. Wigdes Jon (.?) ifrån grimslöf med / Pigan Märta Jonsdotter i Oby Blädinge s 250, år 1731: d: 13 Junij wigdes dr. Pehr Håkonson i Lätthult med pigan Elizabeth / Jonsdotter i Oby och möjligen  Blädinge CI:11724, s 246: d: 28 Junii Wigdes Jonas Larson i Husaby med / Pigan Karin Jonasdotter i Oby qwarn Anna Catharina Netherwood hade tidigare varit gift (1692 16/11 i S. Hestra k:a) med löjtnanten Johan Svinhufvud (med en hel del felaktiga uppgifter i Elgenstierna, tab. 50; inte ens hans fäderne eller patronymikon Carlsson som vissa forskare tillagt honom är fn säkerställt, obs!). De blev skilda pga ACN hor. I detta giftet hade ACN åtm. döttrarna: *Anna Christina Svinhufvud (levde 1741) gift med Jacob Bordon (död 1755) av den adliga, ursprungliga skotska, ätten Bordon (pga oriktiga uppgifter som lämnades in på riddarhuset kunde Jacobs faders jägmästaren Anders Bordons börd inte styrkas, men AB är troligen broder till överste Johan Bordon som var gift med ACN moster Magdalena Rosenbielke på Lästad, Blädinge sn, i hennes andra gifte. Ätten Bordon fortlever troligen under annat namn) *Magdalena Svinhufvud , gift med kvartermästaren Johan Trolle på Elinetorp, Tutaryd sn. Johan Trolle bodde som ogift 1715 (mtl) på Lästad säteri hos välborne herr Wilhelm Netherwood. Johan Trolle var oadlig och son av löjtnanten Svickert Trolle (död 1706) ohh NN. En bror var frälseinspektorn Svickert (Svecker) Trolle (f 1693 i Horn, Hamneda sn, död 1777 i Ljuder sn). Denne Svickert (ej Sverker som det tyvärr felaktigt står i KGF:s databas) nämns 1724 ss fd herretjänare hos ryttmästaren välborne Wilhelm Netherwood på Lästad. Gifter sig 1:o. 1724 6/1 i Hemmesjö k:a (C:1, s 404) med Anna Maria Grahn på Åryd bruk, 2: 1750 3/6 i Skatelöv k:a (CI:3 s 819) med madam Helena Catharina Wernik i Torp (Skatelöv sn). Svickert Trolle (d.y.) bor bl a i Grimslöv, Skatelöv sn och flyttar sedan till Ljuder sn till sin dotter Elisabeth Trolle som är gift med klockaren därstädes Petter Rignell (c1720-1785). Svickert Trolle (d.ä.) är son av kaptenen Jonas Trolle ohh Maria Gyllennieroth (död 1703), sistnämnda dtr till kvartermäsatren Svickert Nieroth vars barn adlades Gyllennieroth (nr 573). Namnet Svickert är ett livländsk namn och har inget att göra med det svenska Sverker. En annan Netherwood, som jag forskar själv på, kan nämnas i sammanhanget: Blädinge CI:1,s 243, år 1718: d: 2 Februarii Wigdes herr Capitainen Petter Angell med Wälborne Jungfrun Catarina Elizabeth Nethervud i Lästa - denna Catharina Elisabeth Netherwood (1703-1781) var brorsdotter till ovannämnda Anna Catharina Netherwood (död 1765). Dessa var sedermera bosatta på Väraboda, Ryssby sn. Släkten Netherwood ägde gods i Tutaryd och Blädinge socknar. Genom Jöns Netherwoods (1628-1696) första giftermål med Catharina Rosenbielke kom familjen i besittning av delar av Lästad och Oby säterier, bägge i Blädinge sn (Allbo härad). Jöns Netherwood ägde sedan tidigare Förarp i Tutaryd socken (Sunnerbo härad). Under Förarp säteri låg torpet Elinetorp dit Jöns? dotter Anna Catharina Netherwood sedermera flyttade. Frågan är bara när? En av mina anor var trädgårdsmästaren på Förarp säteri Lars Jönsson som med sin hustru Anna Jonsdotter bodde på just Elinetorp i Tutaryd sn fram till 1725/1726 då de överflyttade till Netherwoods torp Degerö undre Lästad säteri i Blädinge socken. Täta kontakter fanns alltså mellan de båda godsmassorna. Flytten för Anna Catharina Netherwood och maken Jon Persson måste säkert ha skett efter 1726, och troligen efter 1731 då den ovannämnda Elisabeth Jonsdotter vigdes med Per Håkansson ifrån Lätthult (Slätthög sn). Vilka mer exakta källor finns till Anna Catharina Netherwoods omnämnande ? Det har skrivits en artikel om Anna Catharina Netherwood och första maken Johan Svinhufvud i Vejdebladet ifall ni missat detta.
4465
« skrivet: 2004-12-18, 13:34 »
Sälhyltan benämns förr även får Sälhyltabråna och ibland även för Brånan. Salpetersjudare är det yrke Åke avser ovan (ej saltsjudare, detta är ett annat udda yrke som inte förekom i svenska inlandet).
4466
« skrivet: 2004-12-13, 23:54 »
Hej Ingvar!
Han kan ha varit en av alla de salpetersjudare som for land och rike kring under sommarhalvåret. Många av dessa träffade sina blivande hustrur långt ifrån hembygden och stannade kavr på sina arbetsplatser resten av livet.
Enligt KGF:s databas (med alla de inskrivnings o läsfel en sådan givetvis har) nämns att år 1742 26/8 föddes och den 29/8 döptes Olof son till Jöns Ingemarsson ohh Elin Månsdotter i Fagerås, Vislanda sn.
Enligt samma databas har Jöns Ingemarsson ohh Elin Månsdotter i Fagerås även barnen:
Per Jönsson född 1746 22/9, döpt 28/9. [modern kallas i databasen felaktigt för Kerstin Månsdotter]
Ingrid Jönsdtr f tvill. 1751 21/12, döpt 26/12 1751
Malin Jönsdtr f tvill. 1751 21/12, döpt 26/12 1751
Jöns Ingemarsson i Lindås vigd 1741 15/2 i Vislanda k:a med pigan Elin Månsdotter i Hästhagen.
Jöns Ingemarsson kan vara son till min anfader skattebonden Ingemar Månsson (c1664-1737) i Lindås söregård (även tidigare kallat västregård), Vislanda sn ohh Ingrid Olofsdotter (dödsdata ej känd). Ingen Jöns Ingemarsson funnen i födelseboken för Vislanda, som uppenbarligen saknar födelsenotiser.
Hittar du några personer som kallas salpetersjudare i Mörlunda sn är jag intresserad av dessa.
mvh Niclas
4467
« skrivet: 2004-12-12, 23:01 »
Hej Catharina!
Bodde Per Andersson (f 1746 19/7 i Vislanda sn) inte i Hjulsryd ? Där är han noterad 1785 då han utsågs till förmyndare. Talar vi om samma Per nu?
Per Andersson son till Anders Torstensson (1710-1771)i Lövhult sibbagård, Skatelöv sn ohh Gunnil Olofsdtr (1722-1791). Farfadern Torsten Persson i Sjöbacken. Morföräldrarna var Olof Persson (c1682-1728) i Kvarnabacken, Vislanda sn ohh Elin Jönsdotter (vigda 1710 22/5). I släkten finns flera salpetersjudare. Kanske var Per Torstensson en sådan också och försvann ifrån trakten och hans eventuella dotter (Britta Persdtr f 1731) kom till släkten i Sjöbacken efter att föräldrarna avlidit? Måhända förklarar det varför han inte nämns i Vislanda, eller så är kyrkböckerna inte tillräckligt pålitliga.
4468
« skrivet: 2004-12-12, 21:06 »
Hej Sven!
Ett mejl är skickat till dig.
4469
« skrivet: 2004-12-12, 13:50 »
Söker uppgifter och släkt till:
Lars Jönsson
trädgårdsmästare på Förarp säteri, Tutaryd sn
bodde på Elinetorp, Tutaryd sn till 1725;
är troligen densamme LJ som ifrån 1726 bodde på torpet Degerö under Lästad säteri, Blädinge sn (dessa båda säterier, Förarp o Lästad ägdes av familjen Netherwood)
[Lars Jönsson död i Kojtet, Vislanda sn 1758 2/4 , bgr 9/4 1758 i Vislanda , 87 år , död av ålderdomsbräcklighet, född ca 1671, bodde vid sin död hos dottern Karin Larsdotter]
gift 1710 i Tutaryd k:a med Anna Jonsdotter , vid vigseln ifrån Hylteboda
[LJ:s änka Anna Jonsdotter i Lästa (Blädinge sn) död 1766 19/11, bgr 30/11 1766 i Vislanda , 78 år (född ca 1688); i Blädinge kyrkoräkenskaper nämns om Lars? på Degerö svärmor Elisabeth som fick fattigunderstöd 1728-38. Hon avled 1738 på Degerö, Blädinge sn, 78 år g:l, dvs född ca 1660]
Barn:
Karin Larsdotter född 1710 29/8 i Hylteboda, Ryssby sn, döpt 4/9 1710
Jon Larsson född 1716 19/3 i Elinetorp, Tutaryd sn, döpt 25/3 1716
Märta Larsdotter född 1718 3/1 i Elinetorp, Tutaryd sn, döpt 12/1
Alla uppgifter som kan lösa Lars och Annas ursprung av intresse. Då Ryssby och Tutaryds kyrkböcker i äldre tid förvaras ihop och kopplingar finns till Hylteboda så ställer jag frågan här och inte under Tutaryd.
mvh Niclas Rosenbalck
4470
« skrivet: 2004-12-12, 00:10 »
Hej Catharina!
Tack för uppgifterna. Tyvärr är Gårdar i Vislanda, som utgavs av en mycket okritisk och rent ur sagt historiskt oskolad hembygdsförening utifrån Johan Karlssons samlade noteringar, inte speciellt pålitlig och jag sätter ingen tilltro alls till uppgiften att Ingemar Jonsson är son till Jon Andersson i Snöreshult. Denne gifte sig för övrigt 1760 med sin hustru Karin Jonsdotter. Troligen är notisen i boken enbart en kombination av farsnamnet. Har faktiskt kollat upp det en gång grundligt. Boken borde revideras helt och få en varningsetikett på nuvarande upplaga. Inte ofta jag säger att böcker borde slängas men i detta fallet vill jag nog milt uttryckt göra det... Det är ett hån mot Johan Karlsson att de gav ut boken i hans namn, han var redan avliden då uppgifterna redigerades för tryckning.
Ingemar Jonssons dödsålder 1804 var 51 år, KGF:s databas har fel om där står 50. Hustrun Elin Svensdotter avled 1803 15/10 i Snöreshult med felaktiga dödsåldern 54 år. Hon föddes 21 maj 1754 i Röshult (ej 26/5! - detta datum är hennes dopdag). Hennes far var Sven Torstensson i Röshult, se nedan.
Torsten Persson i Sjöbacken , avled 1737 (ej 1735 som anges ovan) , bgr 6/11, 88 år g:l. Han var gift med Kerstin, som avled 1746 i Sjöbacken , bgr 21/12, 73 år gammal (således mycket yngre än maken och född omkring 1673). Hennes patronymikon är fn inte känt. De hade barnen:
Jacob Torstensson, f ca 1688(enl. dödsåldern), död 1752 9/6 i Sjöbacken av vattusot, bgr 21/6 1752 , 64 år
gift 1737 i Vislanda m. Karin Nilsdtr ifr Trästen, Vislanda , hon omgift 1754 12/5 i Vislanda med Samuel Sibbesson ifr Ugnabygden (i vigselboken kallas hon felaktigt för Karin Torstensdotter)
Elin Torstensdtr f 1692 , dp 9/10
Per Torstensson f 1698 ,dp 30/1 , nämnd i hfl 1715(året trol. dock ?, kan vara notiser ifr år 1711!) , då ss 13 år ; levde ännu trol. 1725 i Sjöbacken (fadderuppgift, drängen Per i Sjöbacken nämns). Kan möjligen vara identisk med den båtsmannen Per Trogen som nämns i Vislanda på 1730-talet, dock inga säkra uppgifter om honom.
Jöns Torstensson , f 1700, dp 18/3 , salpetersjudare, gift 1725 2/5 i Vislanda m. änkan Ingeborg Jacobsdtr ifr Örnhult
Kierstin Torstensdtr f 1703, dp 11/1, gift 1731 2/5 i Vislanda m. Åke Nilsson i Röshult - dessa är Peter Wieselgrens förfäder
Hillegiärd Torstensdtr , f 1705 , dp 26/10 gift 1729 22/6 i Vislanda m. salpetersjudaren Örjan (i vigselboken står felaktigt Jon) Persson i Krokstorp
Anders Torstensson , f 1710, dp 9/11, g 1744 25711 i Vislanda m. Gunnil Olofsdtr ifr Kvarnabacken, Vislanda sn
senare bosatta i Löfhult sibbagård, Skatelöv sn - deras son Per Andersson var förmyndare ss närmsta skyldeman å min ana Britta Persdtrs vägnar för hennes barn 1785 (jfr ovan)
Sven Torstensson , f ca 1713 (ej hittad i föd.bok), död 1789 i Röshult, 76 år, gift 1) 1744 30/12 i Vislanda m. Elin Nilsdtr ifr Fagerås, Vislanda sn, död 1751 2/8 i barnsbörd, 33 år, gift 2) 1752 29/3 i Vislanda m. Kerstin Andersdtr ifr Fagerås.
Ingrid Torstensdtr f 1717, dp 1/8, gift 1739 8/4 i Vislanda m. Måns Nilsson ifr Trästen
?Karin Torstensdotter i Sjöbacken, piga 1755 då hon 23/12 i Vislanda vigs med f.d. soldaten Israel Sätterman i hans andra gifte (min ana; han var gift 1)m. änkan Ingeborg Håkansdtr), bosatta på torpet Madhem, Vislanda sn.
Vart tog Elin Torstensdotter och sonen Per Torstensson vägen ? I Haramon (märk att det även finns ett Håramon i socknen vilket ibland gör det problematiskt) finns 1727 en Per Torstensson med hustrun Ingrid Månsdotter. Är detta PT ifrån Sjöbacken ?
4471
« skrivet: 2004-12-11, 13:58 »
Någon som har uppgifter om kyrkvärden Ingemar Jonsson (c1753?-1804) i Snöreshult ? Enligt husförhörslängden var han född 1758 men hittar ej honom i födelseboken. När han gifte sig 1777 med Elin Svensdotter från Röshult (dtr t Sven Torstensson ohh Kerstin Andersdotter) anges han vara ifrån Röckla. Enligt bouppteckning (Allbo FI:2,år 1757 s 657-659) efter Jon Persson i Röckla, död 1757 15/9, 56 år g:l, hade denne en omyndig son Ingemar Jonsson. Det är således troligt att denne Jon Persson är Ingemars far. Jon Perssons hustru hette Elin Ingemarsdotter och hon gifte om sig 1759 18/11 i Vislanda med drängen Jon Sibbesson ifrån Ugnabygden. Vid vigseln 1732 16/5 i Vislanda mellan drängen Jon Persson och pigan Elin Ingemarsdotter anges de båda vara ifrån Röckla.
Vem är Jon Persson son till ? Är han identisk med Per Jonsson (c1654-1741) i Ugnabygdens son Jon som föddes 1698 ? Denne PJ son bodde 1726 i Mörhult - någon som känner hans vidare öden ifall han ej är densamme som i Röckla ?
Är intresserad av Ingemar Jonssons släkt pga att han utsågs till förmyndare för min mm mm mm m Britta Persdotters i Ulfsboda (död 1785; gift med Jon Larsson) barn och anges vara närmast skyldeman till henne. Frågan är hur? Britta Persdotter (f 1731 enl. hfl o dödsålder), vars födelsenotis jag ej lyckats finna, kan vara dotter till Per Torstensson (=? båtsman Per Trogen) ifrån Sjöbacken och hans hustru NN. Gissningsvis är Ingemar Jonsson släkt med Brittas mor. Någon som vet besked om nämnda personer kring Ingemar Jonssons släkt?
4472
« skrivet: 2004-12-01, 09:51 »
Ovan nämns om min förfader Clemet Persson i Råphult (c1679-1756). För att det inte ska bli några fel bör jag kanske tillägga att Sissa Esbjörnsdotter (c1718-1801) var dennes andra hustru och giftermålet ingicks 1736 i Virestad kyrka (källa: kyrkoräkenskaperna). Clemet Perssons första hustru, min anmoder, var Kerstin Jönsdotter som avled 1727; en dotter av Jöns Jönsson i Hyltan (Virestad sn; Hyltan vid Eneryda) ohh Botil Persdotter. Clemet Persson själv var ifrån Mölleryd och son av kronobonden Per Persson ohh Bengta Germundsdotter. Clemets son Jöns Clemetsson (c1716-1786) var min mm ff fm mf.
När det gäller namnet Esbjörn i Virestad socken är detta relativt vanligt. Det förekommer även i slutet av 1600-talet i Brommeshult och i Ön m fl ställen. I Röckla finns dessutom, förutom ovannämnde Esbjörn Persson, son till Per Esbjörnsson, även en namne Esbjörn Persson som var son till den andre skattebonden i Röckla Per Svensson. Denne andre EP blev sedermera skattebonde i Bohult i V. Torsås. Endera av dessa två Esbjörnar hade i början av 1700-talet en affär med gifta, adliga, välborna Greta Siöblad och fick två utomäktenskapliga barn med henne. Om detta nämner Allbo härads dombok en hel del. Har inte domboksnotiserna framför mig men vill minnas att det är Per Esbjörnssons son Esbjörn det rör sig om.
Har någon forskat mer i dessa släkter och är intresserad av att utbyta information? Hyltansläkten är relativt outforskad men jag tror den har samband med länsmannen o nämndemannen Johan (Johans) Jönsson i Hyltan (levde 1646), kanske någon vet mer ?
mvh Niclas
4473
« skrivet: 2004-11-20, 08:44 »
Hej Madelene!
Även jag tog mig en titt i Ryssby (G) födelsebok och kunde inte hitta din ana. Dina uppgifter du fått dig tillhanda måste alltså vara felaktiga. Hör av dig här med vilka källor du funnit Apelqvist i. Var bodde han senare i livet?
mvh Niclas
4474
« skrivet: 2004-11-15, 21:44 »
Vad gäller kopplingen med lumpsamlare ovan så kan jag nämna att dessa oftast höll till vid pappersbruk. I Småland kan jag nämna att det fanns kontakter mellan Ry pappersbruk (Göteryd sn) och just gruvan i Väsby, Skåne. Har en pappersmakaregesäll Peter Dahlberg som med familj i början av 1800-talet flyttade ifrån Ry till Väsby (se mitt inlägg den 26 nov. 2002 här). Andra pappersbruk i södra Småland var Gustafsfors i Pjätteryd sn och vid Lessebo i Hovmantorp sn. Har flyttningsattesterna i Väsby genomletats ? Det var där jag hittade spåret för Dahlberg till Göteryd socken.
4475
« skrivet: 2004-11-08, 01:27 »
Det finns en bouppteckning efter hustru Anna Gudmundsdotter gift med Jöran Falsten i Telingetorpet, Ör sn: Allbo härads bouppteckningar FI:2, nr 579.
4476
« skrivet: 2004-11-07, 13:08 »
I Öja förekommer en släkt Lagergren. Dess kände stamfader är timmermannen Måns Hansson Lagergren (c1753-1803) som anges komma ifrån Ystad då han vigdes 1783. Enligt muntlig tradition av hans sonsons dotter (Johanna Nilsdotter född 1874; vilken ska ha hört historien av sin fader) skulle släkten vara en adlig skotsk släkt ifrån början. Det fanns en adlig ätt Lagergren, men inga bevisliga kopplingar finns till de oadliga förutom namnet. Har någon forskat i denna släkt?
Öja , vigselbok (1749-1862), år 1783; opag. [genlineid: 1427.27.35500 ; bildnr 56/74]
den 6 Junii wigdes Timmermans drängen Måns Hansson Lagergren från
Ystad och pigan Hanna Elus dott frå Öja
Öja , dödbok 1803: [genlineid: 1427.27.32200 ; bildnr 23/74]
Dec. d. 23 dog Timmerman och Åboen
Måns Hansson Lagergren i hetsig feber 50 år
4477
« skrivet: 2004-11-07, 11:07 »
Lite utdrag som berör Per Sommanssons pretention på Kvisingsö:
Konga dombok 1660 tinget den 23 juli:
Inlevererades en original pantförskrivning given av Måns Gummesson i Kvisingsö lydandes att han för lånte pennigar, nämligen 105 daler silvermynt som halva Kvisingsö är inlöst före, hava anslagit Per Sonesson i Videsryd samma halva gård till possession eller att tillträda så framt penningarna icke inom praeseriberat (=föreskriven) tid bliva betalte. Dat. d. 18 febr. 1659.
Konga dombok 1664 tinget den 26-27 februari:
Samma dag trädde Gumme och Måns i Kvisingsö för sittande rätten och begärade få inbörda bemälte Kvisingsö av Per Somansson i Virsryd efter som de äro närmare bördemän därtill än bemälte Per i Virseryd.
Resolutio
Efter som bemälte Per Somansson ej är i laglig tid penningar hembudne av ovanbem. Gumme och Måns, alltså tilldömdes Per Somansson behålla detta årsbruk i bem. Kvisingsö, sedan tillåtes bemälte Gumme och Måns att inlösa sin bördsrätt i ofta bem. Kvisingsö med gott genbart mynt och dess värde som dem bäst å båda sidor åtnöja, om de gitta i laglig tid.
Konga dombok 1664 tinget den 21-22 juni:
Per Sommansson i Virsryd enskyller sig denna gången att svara Gumme Nilsson i Kvisingsö, efter han icke är lagligen stämd och begärer uppskov till nästa ting.
Gumme Nilsson Förbjudes vid livsstraffs tillgörande att tillfoga Per Sommansson eller hans folk något övervåld, antingen när eller fjärran, desslikes pålades honom framvisa nästa ting sitt pass och bevis, därifrån han kommen är, om sitt leverne och ankomst.
Konga dombok 1665 tinget den 22-23 juni:
Samma dagar kom för rätta Måns Gummesson i Kvisingsö och anklagade Per i Virsryd det han förhåller honom sitt fastebrev som han honom pantsatt haver och penningarna i fjol höst betalade. Per [Olin har skrivit Sven här!] i Virsryd förklarar sig således, 4 st. ärlige dannemän som är Måns i Fagrasjö, Börge i Kallamåla, Per i Bredabäckshult och Jons Jonsson ibidem voro över bäges vår förlikning som i fjol gjordes oss emellan angående 20 daler som oss omtvistas nu om, ty detta veta att betyga. Denna tvist uppskjutes till vittnen komma tillstädes.
4478
« skrivet: 2004-11-07, 09:34 »
Det är faktiskt ett antagande jag gjorde utan fullt säkra bevis. Ska försöka klargöra mina tankar om namnet Sommans spridning.
På gården Hammarsnäs nämns en Somund (Somman) på 1540-talet som sedermera synes ha överflyttat till Rolsmo i samma socken. Namnet Somman, som är ytterst sällsynt, förekommer i Rolsmo och Hammarsnäs under 1600-talet varför jag drar slutsatsen att de härstammar ifrån nämnde skattebonde tidigare. Somman Perssons (hans patronymikon nämns i en rotelängd på 1620-talet kanske bör tilläggas) son Per Sommansson pretenderara arvsrätt i Kvisingsö (Älmeboda sn) på 1650-talet (se bla Karl Olins avskrifter, men jfr med originalet eftersom Olin skriver fel ibland). I Kvisingsö återfinns en Per Sommansson i slutet av 1500-talet (ännu i livet 1625 då ett mål tas upp vari hans son Nils Persson, som led av fallandesot, menas ha blivit förgiftad).
Eftersom jag letat igenom skattelängderna för Konga härad och noterat personer med namnet Somman kan jag konstatera att ingen annan Somman än densamme i Hammarsnäs-Rolsmo nämns under 1500-talet. Av detta har jag dragit slutsatsen att Per Sommansson bör ha varit son till denne. PS bör ha varit i 70-års åldern 1625 och född på 1550-talet varför kronologin stämmer. Det som däremot inte är bevisat är ifall Somman Persson i Virsryd är son av Per Sommansson i Kvisingsö, vilket jag antagit eftersom Per Sommansson i Virsryd hävdar arvsrätt i just denna gård. Det kan även vara så att Virsrydborna är släkt med folket i Kvisingsö på annat vis. Tilläggas bör också att Per Sommansson i Virsryd faktiskt förlorade rätten till Kvisingsö, utan att det riktigt nämns varför.
Somman Persson i Virsryd kan ha fått sitt namn även via mödernet, men jag håller det för troligt att han är släkt med Somman i Hammarsnäs-Rolsmo och då är han troligen ett barnbarn rent kronologiskt sett.
4479
« skrivet: 2004-11-06, 20:16 »
Hej Göran!
Nu begriper jag inte vad du meenar att jag skrivit. Vart har jag skrivit att själva namnet skulle ha funnits i obruten släktföljd? du måste ha läst fel i vad jag skrivit. Gården Virsryd däremot har gått i arv ifrån far till son alltsedan åtminstone skattebonden Somman Persson brukade jorden i början av 1600-talet. Möjligen ännu tidigare. Denne Somman Persson är belagd åtminstone ifrån år 1613 till 1645. Han var gift två gånger, andra gången med Elin Persdotter. Virsryd var arvejord enligt Konga dombok, men kan ha varit det via hustru nummer två (EP). Gården övergår sedan till hans söner i andra giftet: Gudmund (Gumme) Sommansson ((soldat i 30-åriga kriget; död på 1670-talet) gift med Karin Månsdotter, levde 1676) och Per Sommansson (nämndeman, hade varit korpral i 30-åriga kriget; gift med Gertrud Carlsdotter ifrån Harebo, Långasjö sn). Gudmund Sommansson efträds av sin son Somman Gummesson (f omkr. 1657, levde 1717) med hustru Elin Persdotter (c1659-1737) ifrån Moshult, Algutsboda sn. SG efterträds av sin son korpralen o skattebonden Gudmund Sommansson (1690-1749) i Virsryd. Namnet Somman förekommer ej mer därefter. Gudmund Sommansson (d.y.) efterträds av sin son Per Gummesson (1745-?) som efterträds av sonen Sven Persson (1770-1830) som efterträds av sonen Peter Svensson (1810-1865) som efterträds av sonen Carl-Magnus Pettersson (1841-1921) som efterträds av sonen Albin Karlsson (1876-1963). Gården övertas sedan av dennes son och sonson, nuvarande ägare.
4480
« skrivet: 2004-11-06, 01:05 »
Tack Ir?ne!
Ovanstående Mathilda Justina är Ingvar Kamprads mormors mor. Försöker reda ut hans svenska släkt och hamnade i Misterhult och Döderhult, församlingar jag är ovan att forska i. Nu går det förhoppningsvis lättare. Ska lägga in det jag hittat under kändisars härstamning och hoppas att Misterhultsforskare kan fylla på med anorna bakåt så småningom.
mvh Niclas
4481
« skrivet: 2004-11-05, 23:39 »
I Misterhult föds år 1854 flickan Mathilda Justina Svensdotter från Sulegång (född 2/9 1854). Hon är dotter av rusthållaren Sven Nilsson och hans hustru Anna Maria Johansdotter. [källa: Misterhult C:5, s 294]
I husförhörslängden 1851 till 1860 [Misterhult AI:6A, s 46] finner jag föräldrarna i Sulegång. Fadern Sven Nilsson anges född (10?)/8 1823 i Döderhult sn och modern, hustrun, Anna Maria Johansdotter anges född (11/2?) 1820 i Misterhult sn. Där upptas barnen:
Johan Petter f (30/?) 1846 i Misterhult
Nils Fredric f 18/5 1849 i Misterhult
Anna Charlotta f 21/7 1852 i Misterhult
Matilda Justina f 2/9 1854 i Misterhult
Mikrofilmen är mörk och stora partier är oläsliga. Det framgår ej om familjen flyttat. I nästföljande husförhör (Misterhult AI:8A (1861-1869)) finns familjen ej upptagen i Sulegång. Ej heller har jag funnit föräldrarna i Sulegång i tidigare husförhör. Vet någon vart familjen tog vägen eller hade bott tidigare?
Misterhults husförhörslängder verkar vara otroligt svåra att läsa ifrån film och borde omfilmas. Har någon gjort detta eller bemödat sig att göra en avskrift utifrån originalen i Vadstena landsarkiv?
4482
« skrivet: 2004-11-02, 21:53 »
Här nedan är de felaktiga Moa-personerna som bör rättas till Märta:
Moa 1706-02-06 Håkan Månsson Ingegerd Kristoffersdot Gränna
Erik 1697-03-16 Sandvall Moa Pilqvist Gränna
Ingeborg 1696-02-11 Karl Brorsson Moa Nilsdotter Gränna
Inger 1698-12-05 Johan Persson Moa Persdotter Gränna
Johan 1696-06-26 Nils Lejondahl Moa Humble Gränna
Marit 1696-06-05 Arvid Hanne Moa Karolina Gränna
Nils 1697-08-24 Anders Persson Moa Nilsdotter Gränna
Sven 1696-02-07 Månsson Moa Svensdotter Gränna
4483
« skrivet: 2004-11-02, 20:36 »
Då Anders Boberg benämns jägmästare kanske han kan återfinnas i Hugo Samzelius bok Kongl. skogs- och jägeristaten : biografiska studier 1539-1898 : jämte en historisk inledning (Stockholm, 1898-1902).
4484
« skrivet: 2004-10-30, 11:17 »
Hej Arnold! I Linneryd C:1, s 165 [genlineid: 833.34.4200 ] finns Ingeborg Petersdotters födelsenotis. Föräldrarna är som du nämner Petter Giertonsson och hh Karin Månsdotter i Gunneboda. Hur är det nu med Hane-tillnamnet ? Petter Gertonsson benämns ej med detta så att kalla han eller hans dotter Hane är inte riktigt. Vilken av hans förfäder är det som bevisligen skrivs med tillnamnet Hane? Kanske skulle fortsätta denna diskussionen under övriga släkter: Hane.
4485
« skrivet: 2004-10-29, 09:25 »
I JBGF-databasen har i Gränna angetts ett anakronistiskt namn, nämligen Moa. Detta namn förekom ej i äldre tider utan det är en ren felläsning/feltolkning av förnamnet Märta. Detta förekommer genomgående i den äldre inmatade kyrkboken 1696ff (se bla födelse 16960207: moder Moa Svensdotter, 16960211: moder Moa Nilsdotter etc etc). Eftersom namnet Moa ej finns under denna tid bör det vara lätt att ändra till det rätta namnet Märta i databasen.
vänligen , Niclas Rosenbalck
4486
« skrivet: 2004-10-28, 18:19 »
Söker uppgifter om malmtagaren på Ohs järnbruk, torparen, Peter (Nilsson) Boman (född 1770 enl. hfl) som bodde på Slåfällan under Ohs fram till 1807 då han anges vara bortrymd. Vet någon vart han tog vägen och varför han rymde?
Hans första hustru (vigsel 1799 9/6 i Gällaryd k:a) var Cajsa Jacobsdotter Osbeck (f 1776 18/5 på Ohs; död 1799 7/9 i barnsäng), dtr t hammarsmeden Jacob Osbeck (död 1800) på Ohs ohh Regina Johansdotter (Holm). Andra hustrun (giftermål 1801 6/4 i Hjälmseryd k:a) var Britta Jonasdotter (felaktigt kallad Johansdtr i den enda husförhörslängd hon nämns i Gällaryd (hfl 1805ff)) (f 1776 30/3 i Mössjöås,Asa sn; men i hfl felaktigt anges 1780 ss födelseår), dtr t brukaren Jonas Hemmingsson ohh Annica Johansdotter (d. 1800 i Hjälmseryd sn). Britta anges i Gällaryd hfl 1805-15 vara svag till sina sinne. Hennes dödsnotis har ej påträffats. Vart tog hon vägen?
Peter Bomans föräldrar är soldaten Nils Boman ohh Eva Petersdotter (c1732-1812) som 1765-1778 bodde på Gåeryd soldattorp, Nydala sn, sedan 1778-? i Östra Möcklehult, Hjälmseryd sn och ifrån 1780-talet på torpet Slåfällan under Ohs järnbruk, Gällaryd sn. Deras ursprung fn okänt; möjligen är de identiska med den Nils Persson och Eva Persdotter som vigs 1760 27/10 i Svenarum k:a och anges då komma ifrån södra Hubbestad.
Peter Bomans systrar var: Stina Maja Nilsdotter (Boman) f 1762 (hfl), Helena (Lena) Nilsdotter (Boman) f 1766 (hfl) och Catharina Nilsdotter (Boman) f 1775 (hfl) - vet någon vart de tog vägen?
4487
« skrivet: 2004-10-28, 16:58 »
Hej Elisabeth!
Reagerade när jag läste namnet Borlander och att personen bodde i Blekinge. I Söraby kyrka, norr om Växjö, hänger ett votivskepp som skänktes vid mitten av 1700-talet av en Borlander, då bosatt i Karlshamn, Blekinge. Han lär ha tagit sitt namn efter Borlanda by i denna socken. Kanske är det långsökt, men ett spår att spinna vidare på. Fler uppgifter finns inskrivet på skeppet men jag minns de ej nu.
mvh Niclas Rosenbalck
4488
« skrivet: 2004-10-26, 19:09 »
Hej Janne!
Kan du ge exempel och källorna så ska jag ta mig en titt på dem. Tills dess håller jag ej med dig. Prästerna visste mycket väl vad personerna i sin församling hette, men som du nämner kan en ny präst/skrivare i socknen ha skrivit fel. Likaså kan vi idag luras av diverse smuts, fuktfläckar, att det är ett ö i böckerna. Speciellt gäller detta de dåligt konverterade mikrofich?n.
Det jag vill ha sagt är att man ska vara uppmärksam vad gäller namnen Jon och Jöns, att en person ej kan benämnas med bägge namnen, utom då skrivaren noterar fel. Likaså har jag ibland sätt släktforskare skriva Joen för Jon. Joen är en dialektal äldre skrivform för Jon, inget eget namn. Likaså är det skillnad på Johan och Jon. Ibland har jag sett släktforskare som felaktigt läst Joan istället för Joen, dvs Jon - och då har en Jon blivit en Johan på släkttavlan. Det gäller att vara uppmärksam med det skrivna.
vänligen, Niclas
4489
« skrivet: 2004-10-26, 14:50 »
Ursäkta, nu snurrade jag till det, se under Släkter: Övriga släkter J-L: Krook nämnda datum.
4490
« skrivet: 2004-10-26, 14:48 »
Se förresten mitt inlägg här under Älghult den 20 april 2004 kl. 11.29.
4491
« skrivet: 2004-10-26, 14:46 »
Hej Ulla och Linda mfl!
Hur kan en \Jönsdotter? vara dotter till en man som heter Jonas (Jon)? Namnen Jöns och Jonas/Jon är under 1700-talet två helt separata namn. Är inte Jönsdotter en felläsning?
vänligen Niclas
4492
« skrivet: 2004-10-25, 22:10 »
Hej Ndongo!
Detta bör vara Sara Cajsas födelsenotis:
Ryssby CI:7 (vari ingår Tutaryd födelsebok); Tutaryd födelselängd år 1848:
tvillingar Carl Fredrik , Sara Caisa
födda 10/9 1848 i Haganäs under Östregård
föräldrar: Torp. Gustaf Eliasson , Ingrid Greta Andersdotter, moderns ålder: 29 år
Dessutom nämns faddrar. Märk att i födelselängden är pojkar uppförda på vänster uppslag och flickor på höger, tvillingarna står alltså ej ihop.
[Genlineid: 840.32.31000]
Det är mycket som talar för att fadern är den av Anders Berg nämnde Magnus Gustaf Eliasson (f 1823) som är son till soldaten Elias Kartesch. Det krävs dock mer källforskning för att säkerställa detta. Källkritik är alltid viktigt så man inte lurar sig själv och kommer in på ett felaktigt spår.
Landeryd är tätorten nordväst om Långaryd kyrka, och i vardagstal refererar folk ifrån trakten oftast Landeryd då de anger vart de kommer ifrån, ej att de tillhör Långaryds församling. Så visst stämmer de muntliga uppgifterna.
4493
« skrivet: 2004-10-23, 11:13 »
Angående den intressanta noteringen ovan av Hans Johansson den 22 okt 2004 kl. 23.33 att det i domboken (Södra Möres antar jag ? vad är exakta källan?) år 1678 står att Lars i Brändamåla har ett syskonebarn Pär Hemmingsson i Backebo kan jag tillägga, i motsats till Görans gissning med släktskap via mödernet, att nämnde Lars Gummesons far länsmannen Gumme (Gudmund) Johansson i Krysseboda (Algutsboda sn) troligen är son av länsmannen Jöns Hemmingsson i Bodaskog (Algutsboda sn) och att släktskapet bör ligga på fädernet eftersom Lars´ mor Ingeborg Johansdotters syskon faktiskt är kända till både namn och bostadsort.
Syskonebarn förr var detsamma som kusin.
Kanske bör ange att namnet Johan = Jöns, och att namnet Johan ej är detsamma som Jon under 1600-talet, vilket jag stundom sett släktforskare ange.
Bodaskogssläkten var en stor och inflytelserik ätt, men det kanske är dax att starta en separat diskussion om just Kryssebodasläkten då många tycks vara involverad i denna.
4494
« skrivet: 2004-10-23, 09:28 »
Jon Larsson och Botil Carlsdotter vigdes år 1697 kanske ska tilläggas. Det är fem år efter att ansökan till Kalmar domkapitel inkommit, i vilken handling Jon Larssons ämnade brud anges heta Anna Carlsdotter i Stekaremåla. Något är märkligt med detta. Eftersom det endast fanns en Carl i Stekaremåla så bör det i bägge fallen röra sig om en dotter till Carl Nilsson. Är namnet Anna felskrivning i handlingen 1692 eller är Botil det i vigsellängden år 1697?
Har det funnits dels en Anna Carlsdotter och dels en Botil Carlsdotter? Uteslutet är att Jon Larsson i Brändemåla ska ha varit gift med två systrar, detta var strängt förbjudet och gavs ingen dispens för vid denna tid. Har Anna Carlsdotter avlidit innan äktenskapet ingåtts och Carl i Stekaremåla ställt fram en yngre dotter Botil till Jons förfogande efter att domkapitlet givit sitt tillstånd?
Kan Botil Carlsdotter återfinnas som avliden i Vissefjärda och kan hennes förnamn verifieras i doplängden?
Göran, vad är exakta källan till domkapitelshandlingen ? Är båda dina bilder ovan hämtade ur samma volym ?
4495
« skrivet: 2004-10-22, 15:35 »
Angående den ovan, i relation till Kryssebodasläkten i Algutsboda, efterfrågade Jöns Stensson till Hå se vad jag skrivit här.
4496
« skrivet: 2004-10-22, 13:26 »
Hej Göran!
Har hittat brevet jag fick ifrån dig om Stekaremåla. Det var daterat 1995 den 19 mars och däri anger du bl a följande:
Ingeborg Carlsdotter g.m. Nils Nilsson i Harebo
dotter till:
Carl Nilsson i Stekaremåla 1639-1710
son till:
Nils Carlsson i Alsjökulla, Vissefjärda sn
son till:
Carl Ingesson i Alsjökulla
Vidare nämner du att folket i Stekaremåla är intressant på så sätt att den förmodadde Dackeättlingen Peter Ingesson (Fur i Blekinge) första hustrun (okänt namn) i sitt första äktenskap var gift med en Inge Andersson som troligen har sina rötter i Stekaremåla.
Har tänkt ta tag i Stekaremålagrenen nu med tanke på ovannämnda intressanta notis om kopplingen till Kryssebodasläkten. Vad är egentligen känt om Carl Nilssons familj ? Vad heter hans hustru? Vad är källan till att Jon Larsson (ej Joen, det är en dialektal skrivform, likt hoen för hon!) i Brändemåla hustru hette Botill Carlsdotter? Finns hon nämnd som fadder, i födelsebok? Finns hon i dödboken i Vissefjärda/Långasjö ?
4497
« skrivet: 2004-10-19, 12:09 »
Hej Göran!
Nu gör du mig förvirrad... det är ju du som kallar henne Anna Carlsdotter i Stekaremåla ovan i ditt inlägg den 17 okt 2004 kl. 09.37, och du refererar till att Jan-Christer Strahlert i Kalmar domkapitels handlingar (från ca 1730) ska ha funnit uppgift om äktenskapsdispensen, tillika med att du nämner om notis i domkapitlets handlingar 1692. Hur förhåller sig dina källhänvisningar egentligen? Vad är rätt?
Om Carl Nilsson i Stekaremåla, Vissefjärda sn har jag noterat följande_
född ca 1639 i Alsjökulla, Vissefjärda sn [källa: dödsålder; födelseort efter Göran Johansson]; död 1710 i Stekaremåla [födelsebok]
son till Nils Carlsson i Alsjökulla [källa: Göran Johansson]
Carl Nilsson i Stekaremåla var soldat 1678 vid Kalmar regemente [källa: militär rulla]
gift med : (?Botilla ?) [källa: Göran Johansson, ingen referens till vart namnet kommer ifrån; ifrågasätter detta nu]
Barn:
Börge Carlsson f 1670, död 1736 1675
gift med Botill Håkansdotter (f 1689 i Elmtamåla, Vissefjärda sn, dtr t Håkan Svensson ohh Sissa Jönsdtr)
Johan Carlsson
gift 1704 i Vissefjärda m. gertrud Gummesdotter i Kimbramåla, Vissefjärda sn
Botill Carlsdotter f ca 1681
Håkan Carlsson
*Ingeborg Carlsdotter
g1)m. Nils Nilsson i Harebo södregård, Långasjö sn i hans 2:a gifte
g2) 1711 i Långasjö k:a m. Sven Johansson i Moshult, Algutsboda sn
Har ej forskat närmre på denna släkt i Vissefjärda sockens kyrkböcker, utan uppgifterna har jag fått ifrån dig Göran, och ifrån Lennart i Lindås. Kan således inte garantera att uppgifterna om syskonen stämmer. Det som stämmer är iaf att min ana Ingeborg Carlsdotter är dotter av Carl Nilsson i Stekaremåla.
Fanns fler syskon ?
4498
« skrivet: 2004-10-18, 12:47 »
Hej Göran!
Vill tacka dig för dina intressanta spännande forskarfynd som läggs ut här på anbytarforum. Det ska du ha heder av!
Läste med spänning om notisen att Anna Carlsdotter i Stekaremåla och Jon Larsson i Brändemåla fick dispans till äktenskap pga för nära släktskap. Är Anna Carlsdotter en dotter till Carl Nilsson (c1639-1710) i Stekaremåla ? I så fall är det mina anor också (härstammar ifrån hans dotter Ingeborg Carlsdotter som var g.1:o. m. Nils Nilsson i Harebo sg, Långasjö sn, 2:o. 1711 i Långasjö k:a m. Sven Johansson i Moshult, Algutsboda sn).
Angående Lars Gudmundsson/Gummesson ifrån Krysseboda kan jag tillägga att han nämns i mantalslängden år 1640 som ryttare på krigståg. Han nämns utan hustru och var då således ogift. Samtidigt nämns i Krysseboda ryttaren Sone Persson med hustrun Ingeborg Johansdotter - pga namnkombinationen IJ, tillika med att namnet Johan är ovanligt så här tidigt i Algutsbodatrakten och att hon var bosatt i Krysseboda, håller jag det för troligt att det är länsmannen Gudmund Johanssons änka Ingeborg Johansdotter som gift om sig med Sone Persson. Detta par flyttar senare till Grimmansmåla (Algutsboda sn) där de är belagda åtm. ifrån år 1642. Lars Gummesson i Krysseboda anges i en bilängd till 1642 års mantalslängd vara utflyttad till Madesjö socken!
4499
« skrivet: 2004-09-30, 19:33 »
Har någon Ekerforskare möjligen stött på en Hindrich Jacobsson i födelseboken före ca 1705 ? I ett domboksmål i Småland (Allbo häradsrätt) 1724 figurerar en person med detta namnet och där uppger han sig vara född i Eke vid Örebro, vilket jag med lite hjälp nu tror kan avse Eker. Han ingår i ett följe av zigenare som rannsakades (se om dessa här). Uppslag om vem han var son till är av intresse. vänliga forskarhälsningar, Niclas Rosenbalck
4500
« skrivet: 2004-09-30, 19:28 »
Tack Ellert!
Örebro med omgivningar är nytt forskningsfält för mig. Ska ställa en fråga under Eker också.
mvh Niclas
Sidor: 1 ... 7 8 [9] 10 11
|
Visa inlägg
Cookie policy