Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Heikki Särkkä
1501
« skrivet: 2005-04-26, 09:13 »
Se också diskussionen under Släkter: Elling.
Vänligen,
Heikki
1502
« skrivet: 2005-04-26, 08:35 »
Tack, Maria. Esipolvitaulu använder man faktiskt numera. Ordet esivanhempaintaulu var brukligt tidigare(Brenner, Sukututkimuksen opas).
Stamtavla (Furtenbach, Släktforskning för alla)
heter jälkipolvitaulu nuförtiden.
Mvh Heikki
1503
« skrivet: 2005-04-26, 08:18 »
Furieren heter Gottorp Elling.
1504
« skrivet: 2005-04-25, 12:39 »
Här måste jag be att få vara av annan mening. 'Sukutaulu' är en lista över descendenter av en viss person, alltså alla i den tillhör samma släkt.
En antavla kallar vi finnar oftast 'esivanhempaintaulu/esivanhempientaulu' (en sammansättning).
Mvh Heikki
1505
« skrivet: 2005-04-25, 09:39 »
Ett tänkbart alternativ skulle vara 'monilinjainen esivanhempi', alltså ungefär 'ana genom många linjer'. I och för sig inte bättre än moninkertainen esivanhempi, men innehållet kanske beskrivs bättre om man använder adjektivet monilinjainen.
1506
« skrivet: 2005-04-23, 20:06 »
Vinum tycks ha använts om både vin och brännvin.
Här troligen vini despensator = brännvinsminuterare.
1507
« skrivet: 2005-04-23, 18:56 »
Svenskarna är lyckliga med det behändiga ordet ana.
Vi finnar måste använda ordet esivanhempi, även om det låter lite konstigt på samma sätt som förälder.
Oftast används ordet i pluralis (esivanhemmat), medan esi-isä 'manlig ana' och esi-äiti 'kvinnlig ana'hör till det normala språkbruket.
Moninkertainen esivanhempi är nog en möjlig term.
Mvh Heikki
1508
« skrivet: 2005-04-23, 15:29 »
Vad är en stark ana för något?
1509
« skrivet: 2005-04-23, 10:28 »
Det som jag tolkade som l i sista ordet var nog b i Feb, inte att detta nu är viktigt.
1510
« skrivet: 2005-04-22, 09:58 »
Den som skrev detta hade svårigheter med engelsk ortografi. Det ser ut som det står
No Physics artel
Suffraid Heart Failire / Fractire
Är det troligt att kommissionären inte skulle ha kunnat skriva ordentligt? Kan det vara någon annan som förfalskat attesten?
1511
« skrivet: 2005-04-22, 07:55 »
Instämmer med Bengt-Göran:
(?) Jonasson ifrån Dahlby. Det korta förnamnet kunde väl vara Per.
1512
« skrivet: 2005-04-21, 19:57 »
På grund av generalkonsulatets i New York skrivelse n:r 7197/ daterad d. 21.9.49 erlägges medlen USD 1193.87 tillhörande kvarlåtenskapen av John Martinson, som dog i Förenta staterna år 1939,
till Lisa Sofia Öling, befullmäktigad av sidoarvingarna, adr. Maxmo.
---
---
1513
« skrivet: 2005-04-21, 19:51 »
På grund av generalkonsulsämbetets i New York skrivelse n:r 7197/ daterad d. 21.9.49 erlägges medlen USD 1193.87 tillhörande kvarlåtenskapen av John Martinson, som dog i Förenta staterna år 1939,
till Lisa Sofia Öling, befullmäktigad av sidoarvingarna, adr. Maxmo.
---
---
1514
« skrivet: 2005-04-21, 19:31 »
--- för olofl(igt) tillgrepp.
1515
« skrivet: 2005-04-21, 19:28 »
Fadern föregifves vara drengen (?) --- ---
Wahlberg (?) - Modern 22 år gl.)
1516
« skrivet: 2005-04-19, 12:29 »
B---- ifr. Ramsättra
1836 10/4 undergick Brita Stina
Heml(ig) kyrkoplikt. Beg(ått)
lönskaläge (?)---- ----- ----- Vigd
1838 12/3 (?) med --s -- A-
i Sättra S: Gerdslösa
Mvh Heikki
1517
« skrivet: 2005-04-18, 17:17 »
Birgitta, efter att Du sade det, ser jag också att det står Maria Gustava.
På samma bild tycker jag mig kunna se namnet Anders Brun strax efter den överstrukna texten.
Mvh Heikki
1518
« skrivet: 2005-04-18, 08:05 »
Jag får början av senare bilden till
Bräcklig 82
Anna Stina heml(ig) kyr-
koplikt för --- ----
1519
« skrivet: 2005-04-16, 09:53 »
Övre text:
Lars Steinholtz stamfad: förste konstmästare i danmora (?).
---
formenes hafft 2 soner Lars. Mikel.
Ortnamnet mycket svårläst, men danmora finns i nedre texten.
1520
« skrivet: 2005-04-16, 09:37 »
Konstigt att ingen har sagt det, men för någon som inte har svenska som modersmål tycks skillnaden vara den att bara handlare förekommer i sammansatta ord: fiskhandlare, bokhandlare osv.
Å andra sidan kan ordet handelsman används mera generellt, någon är handelsman, men knappast handlare utan närmare bestämning. Korrigera mig, om detta är fel.
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Handlare och handelsmän- någon skillnad?. / Moderator Yrken
1521
« skrivet: 2005-04-15, 08:33 »
The Ministry for Foreign Affairs is asking the Parish of Maxmo to inform the deceased's relatives in Finland of his death and to send to the Ministry his birth certificate showing all of his marriages and descendants. If there are no descendants,the parents and siblings (syskon) of the deceased should be indicated.
If the deceased had left Maxmo, research should be continued in the same way in the parish to which he migrated. The same procedure should be followed if there are several successive migrations.
Mvh Heikki with apologies for not being able to provide an elegant translation into Swedish. (There are no further genealogically interesting data in the second letter).
1522
« skrivet: 2005-04-14, 13:28 »
Javisst, jag läser notisen 'dotter (och) för des Swaget hemma döptes (samma dag).
Nöddopet hemma confirmerades en månad senare av prästen.
1523
« skrivet: 2005-04-14, 08:35 »
This is a migration certificate.
If a person was free to marry, he was noted as
'ledig till äktenskapet'.
1524
« skrivet: 2005-04-13, 13:59 »
Instämmer med Birgitta:
---des dop confirmerades ---
Det är sant att det står Cön-- men ö står här tydligen för o med nasalstreck. C står nästan helt under P på nedre raden
Mvh Heikki
1525
« skrivet: 2005-04-13, 08:04 »
Instämmer med Anita.
Pulm(onary) Tuberculosis inactive 10 y(ea)rs.
Mvh Heikki
1526
« skrivet: 2005-04-12, 17:19 »
Tyvärr är skärpan på bilden otillräcklig åtminstone för mig. Första ordet är 2ne, men mer vågar jag inte säga.
Mvh Heikki
1527
« skrivet: 2005-04-12, 12:33 »
Ännu en bit: Nils) Knutssons (hustru
1528
« skrivet: 2005-04-12, 11:02 »
Det står 'för des Swaghet.
Mvh
Heikki från Savonlinna
1529
« skrivet: 2005-04-12, 10:18 »
Det enda jag kan läsa av den ytterst lilla texten på skärmen är att han var välfrejdad.
1530
« skrivet: 2005-04-11, 21:16 »
Comminister Påvel) Runkrantz i Wester (Sörby
Någon ortskunnig får fortsätta.
1531
« skrivet: 2005-04-11, 20:58 »
--- hwaraf hon och änte(ligen) dog gammal 46 år.
1532
« skrivet: 2005-04-10, 11:41 »
Tack för interessanta uppgifter, Olle!
Jo, bl. a. beklagade recensenten Riikonen, att inga personalia fanns över Johannes Daniel von Byschwang
i Reijo Pitkärantas Suomen kirkkojen latina (Latin i finska kyrkor).
Heikki
1533
« skrivet: 2005-04-10, 10:00 »
Of course, if V:borg is really an abbreviation rather than a misreading, it cannot represent Viborg.
1534
« skrivet: 2005-04-09, 19:39 »
Viborg in Denmark is quite a bit closer than V. in Finland.
Heikki
1535
« skrivet: 2005-04-09, 17:54 »
I mean,of course, Viborg in Denmark or Viborg in Finland.
1536
« skrivet: 2005-04-09, 17:53 »
Could he/she be from Viborg i Danmark eller Viborg i Finland?
1537
« skrivet: 2005-04-09, 17:48 »
Nu har jag kommit till den slutsatsen, att Kerchhauw
nuförtiden bär namnet Körchow och ligger i Mecklenburg-Vorpommern.
Dog Daniel von B?schwang i Stockholm den 29 juni 1661 eller 1711?
1538
« skrivet: 2005-04-09, 14:44 »
Jag tror mig veta nu, att stavningen B?schwang är den urprungliga.
1539
« skrivet: 2005-04-09, 09:09 »
Hollola kyrka har ett begravningsvapen med följande text:
Nobilissimus et strenuissimus
dominus Johannes
Daniel a Byswanck in Ker-
chhauw; natus Rigae die
VI Junii ao MDCLIX, obiit
Holmiae XIX Junii ao MDCLXI.
Der märkvärdiga med texten är att ett två-årigt piltebarn kallas nobilissimus et strenuissimus dominus. Kanske är dödsdatum fel, borde det vara
MDCCXI? Finns det en ätt von Byschwang?
Kerchhauw är troligtvis samma som Kirchhof, men finns det också en ort med samma namn?
Tacksam för all upplysningar
Heikki Särkkä
1540
« skrivet: 2005-04-04, 20:39 »
Det ser ut som upsyni(n)gsman.
1541
« skrivet: 2005-04-04, 14:02 »
Jag måste nu säga, att Örjan troligen har rätt med sin första tolkning, att det står Mästersw. Per Ersson och Mästersm. Per Hansson
1542
« skrivet: 2005-03-27, 13:24 »
Klåckaren
Sahl(ig)
1543
« skrivet: 2005-03-25, 17:56 »
Attest = betyg
Mvh Heikki
1544
« skrivet: 2005-03-25, 08:32 »
Åtminstone i det senare exemplet, men möjligen också i det första står bet. för betyg.
1545
« skrivet: 2005-03-23, 12:45 »
Nils Lindqwist har titeln Skomakare)
Mvh Heikki
1546
« skrivet: 2005-03-20, 18:05 »
Det står faktiskt unteligen, men jag tror att det är fråga om ett ovanligt öppet a eller rent av ett skrivfel och skribenten ville säga änteligen.
1547
« skrivet: 2005-03-20, 15:00 »
Utan att ha sett texten, ordet som tydats som 'untaligen'? är kanske änteligen eller antagligen.
1548
« skrivet: 2005-03-20, 08:58 »
Såd 'kokad vätska', se SAOB.
1549
« skrivet: 2005-03-15, 21:01 »
Ni har rätt, jag menade förstås t.p. Hade i tankarna att det ser ut som t.t.
Mvh Heikki
1550
« skrivet: 2005-03-15, 11:21 »
Kan bara instämma även om n-et i Ingrid ser lite ovanligt ut.
1551
« skrivet: 2005-03-15, 11:00 »
Efter att Kaj har sagt det, kunde jag instämmä: t.t. som tjänstepiga.
1552
« skrivet: 2005-03-15, 08:47 »
Utan försvar (= inte anställd hos någon).
Mvh Heikki
1553
« skrivet: 2005-03-14, 08:01 »
h(ustr)o (Karin)
gift) medh (sin man
1554
« skrivet: 2005-03-11, 09:34 »
Katekumen här betyder konfirmand.
1555
« skrivet: 2005-03-07, 12:18 »
förefalla kan) helst (=med nöje) wi weta (och härmed) ---
1556
« skrivet: 2005-03-07, 11:53 »
Instämmer: Dömd till ägtenskapet
1557
« skrivet: 2005-03-05, 21:11 »
--- till ägtenskap ---
med -- på ---
--- i Consistorium
Consistoriets protokoll för tiden kanske hjälper vidare.
1558
« skrivet: 2005-03-04, 20:54 »
(som) Skiftes Protocollet (af)--- , jfr. sk i
Fäldtskären
1559
« skrivet: 2005-02-28, 08:45 »
Hellre kanske (Sessa) Bieckes (ibm). Annars instämmer. Rasmus är korrekt.
1560
« skrivet: 2005-02-26, 10:11 »
född/sochnen if(rå)n/Pastoren/år och dag/Läsningen/
Lefnad/flytt. Pag(ina)
Mvh Heikki
1561
« skrivet: 2005-02-22, 08:40 »
(Jacob Olsson), Simon Pärsson ---
1562
« skrivet: 2005-02-22, 08:36 »
Det ser ut som Kutsken Måns Olsson, Oluf Nilsson, Nils Isaksson. Kanske någon annan vill fortsätta.
1563
« skrivet: 2005-02-19, 08:49 »
Ett intressant parallelfall är finskans kylänloppu
'byets slut', av vilket byfattigtiteln 'kylänloppulainen' i Tohmajärvi i östra Finland.
1564
« skrivet: 2005-02-19, 08:31 »
Namnet är en form av Severin (från latinets Severinus).
1565
« skrivet: 2005-02-18, 20:48 »
--- (Summa) Inventarii ---
1566
« skrivet: 2005-02-18, 14:34 »
Jag får modern till Kiersti
---
Bengt Crlson (med uteblivet a i Carlson)
Nils Pofwelsson
1567
« skrivet: 2005-02-18, 10:41 »
--- äktenskapsledighet ---
1568
« skrivet: 2005-02-18, 09:27 »
Instämmer med Bege (Pällesson och Pällesdotter).
1569
« skrivet: 2005-02-17, 17:36 »
PÅ Genealogiska Samfundets i Finland hemsida under rubriken Personnamn/NImiartikkelit finns en intressant pjäs om soldatnamn. Enligt generalmönstringsrullan av Savolax jägare för den 13 november 1771 hade n:r 35 Olof Kontin (Randasalo) fått soldatnamnet Kånst. Dock har namnet Konst äldre anor i Randasalmi än detta, men möjligt är att några
av dagens Konsti i trakten hette förr Kontin (Konttinen).
1570
« skrivet: 2005-02-17, 09:41 »
Jag får det till
läst. Jesu namn
Kan Jesu namn vara namnet på ett traktat eller dylikt, som Catrina har läst?
1571
« skrivet: 2005-02-15, 20:38 »
Ord(inarie) sold(at) Jonas Drufva i (ortnamn).
Sjukdom: --- sår i lifv(et).
Mvh Heikki
1572
« skrivet: 2005-02-14, 15:44 »
Det ser inte ut som 'frit.' tycker jag. Inte heller har någon direkt bestridit min tolkning, vilket kanske betyder tyst godkännande.
Hälsningar från Finland
Heikki
1573
« skrivet: 2005-02-13, 17:01 »
Ett förslag:
farl(igt) siuk
Frasen 'farligt sjuk' finns i språket i alla fall.
1574
« skrivet: 2005-02-13, 09:00 »
Skulle tolkningen '--- siuk' passa ihop med prästens handstil i övrigt?
1575
« skrivet: 2005-02-13, 08:47 »
Det står 'Sold. Drufwas E(nk)as Son ---
1576
« skrivet: 2005-02-05, 18:55 »
6. raden: hwis (=om) forseelse ---
1577
« skrivet: 2005-02-05, 18:51 »
Oops! Menade SAOB förstås!
1578
« skrivet: 2005-02-05, 18:51 »
SAOL finns på nätet (Googla SAOB)!
1579
« skrivet: 2005-02-05, 12:35 »
3. raden:
Mycket riktigt Christian IV, här: C 4tus (quartus).
4. raden:
Erick Anderssen wdi U.
1580
« skrivet: 2005-02-05, 11:40 »
Se SAOB. Ordet användes om mindre inte i mantal satt jordegendom.
1581
« skrivet: 2005-02-05, 08:41 »
nästsista raden:
forbe(mel)te Anders Anderssen
1582
« skrivet: 2005-02-04, 11:30 »
Orten tycks heta Skålss.
Faddrarne som fölia
---
Johan Nilsson i Hiertaryd
1583
« skrivet: 2005-01-31, 17:42 »
Kan Demoiselle Löfström vara identisk med blivande fotografen Sophie Löfström? Se bildarkivet här.
1584
« skrivet: 2005-01-31, 17:29 »
Fldr föräldrar
Commissarien är troligen mantalskommissarie, säkert ingen i polisen.
1585
« skrivet: 2005-01-31, 14:32 »
Ett försök :
Hofvetorp. Fldr Inspectoren Olof Oscar ---
och dess hustru Thekla Adolfina Mathilda Dahlstedt (?)
Fddr: Herr Alex Ahlström, Fru Sophia Ahlström (?)
Herr Commissarien P: A: Dahlstedt, Fru ---
Ulrika Dahlstedt, Demoiselle Sophie Löfström (?)
och Hildegard Palmblad från ---
Herr Commissarien Almén
Herr M--- Bam från Linköping
1586
« skrivet: 2005-01-31, 14:16 »
Ser nästan ut som Webmästare, men skämt å sido - jag får det till masmästare.
1587
« skrivet: 2005-01-29, 20:13 »
Får vi veta hur 'Råskog' egentligen är stavat här?
1588
« skrivet: 2005-01-26, 19:26 »
Missade numret efter Dca:
Dca 1 p. Epipha: skall det givetvis vara.
1589
« skrivet: 2005-01-26, 17:15 »
Dca p. Epipha: = Dominica post Epiphaniam eller
första söndagen efter trettondagen
Mvh Heikki
1590
« skrivet: 2005-01-26, 12:32 »
Jag får det till
--- Glimminge Socken (slutet inte synligt)
och hemmanet Swensmala samt pigan Elna Nilsdoter från Po--- sedan lysning war sked i Söndagens
---- rad.
Kanske någon kan komplettera.
1591
« skrivet: 2005-01-25, 14:37 »
Jag tror Vasa landsarkiv har mikrofilmerna till salu. Möjligen har också SVAR filmer från Svensk-Finland.
1592
« skrivet: 2005-01-24, 16:38 »
Mikael,
Bondes. Matts Johansson Kronbacka och p. Beata Josefsdotter vigdes i Korsnäs d. 11 juni 1827.
Det gäller nu att titta på hfl för Korsnäs för tiden.
1593
« skrivet: 2005-01-23, 19:17 »
Visste inte om J. Brandts inlägg. Jag ville bara säga att det finns en släkt Vehkajärvi.
1594
« skrivet: 2005-01-23, 09:00 »
Vehkajärvi by finns i Tavastland, där också påträffas en släkt med samma namn. Jfr. Veckelax /Vehkalahti.
1595
« skrivet: 2005-01-22, 09:51 »
Se Svenska Akademiens Ordbok, där instiftelseord finns.
1596
« skrivet: 2005-01-21, 19:37 »
Det tror jag inte. Möjligen anst.ord för (vad ordet nu än står för) den heliga nattvarden.
1597
« skrivet: 2005-01-21, 17:56 »
Tror att det är fråga om något mera specifikt. Vad sägs om ans(ställnings/stiftelse) ord? I så fall skulle vi ha en referens till katekesen.
1598
« skrivet: 2005-01-20, 17:57 »
Vet någon om man kan finna nånstans på nätet ett exemplar av en tyskspråkig estnisk husförhörslängd från ungefär 1800? Jag har problem med ett par handskrivna ord som jag inte lyckats tyda.
1599
« skrivet: 2005-01-16, 17:36 »
Håller med Torsten: --- så hårdt ansat ---
1600
« skrivet: 2005-01-14, 11:50 »
Sök på namnet Ruutiainen, som tycks vara rarare än Sahlberg.
Mvh
Heikki
1601
« skrivet: 2005-01-14, 08:56 »
--- (och lärt) in chri
sten (doms) ---
1602
« skrivet: 2005-01-13, 08:37 »
så stor som man själv kan önska sig (SAOB)
1603
« skrivet: 2005-01-06, 08:57 »
Hur har prästen skrivit annorstädes? Den senare
ringen hör troligen till ovanstående raden (det finns inget behov att byta linje i annat fall). Om detta stämmer, hör också första ringen troligen till ovanstående raden.
1604
« skrivet: 2004-12-18, 08:35 »
Kan det stå '6 v. i bygd'?
1605
« skrivet: 2004-12-13, 17:51 »
Torpet har tydligen bytt namn. Om ändringen är genuin i folkmunnen eller bara baserar sig på prästens felläsning vågar jag inte yttra mig om.
1606
« skrivet: 2004-12-12, 08:49 »
Instämmer.
1607
« skrivet: 2004-12-11, 15:02 »
Google Dmitry Hintze och du får veta mera om kompositören. Sök i hela Rötter hjälper också.
1608
« skrivet: 2004-12-11, 14:51 »
Peter! En familj Hintze emigrerade efter revolutionen från St. Petersburg till Finland och bosatte sig i Jyväskylä.
1609
« skrivet: 2004-12-11, 14:47 »
För tillfället finns ingen med släktnamnet Nevanlinna i telefonkatalogen för Savonlinna.
Det är kanske bäst att titta på katalogen för Helsingfors och försöka få kontakt genom namn i den.
En möjlighet är att skriva till Centralregistret för församlingsförbundet i Helsingfors, adress
PL 84, 00531 Helsingfors.
1610
« skrivet: 2004-12-09, 14:43 »
De två sista orden tyck vara olim factus.
1611
« skrivet: 2004-12-09, 09:15 »
--- (adnotationibus) haud dubiis
Patris, 21. apr.---
Tycker att prästen korrigerade något som felades annanstans (lacuna).
1612
« skrivet: 2004-12-08, 15:46 »
Om vi får se bilden kanske någon latinkunnig kan översätta texten.
1613
« skrivet: 2004-12-07, 08:21 »
Annickas efternamn börjar med Bier. Nästa bokstav är möjligen ett n följd av -ei-. Vad de två sista är kan jag inte säga.
1614
« skrivet: 2004-12-06, 14:30 »
Bengt, Du har rätt i att finskans virsi kommer från svenskans vers, men betydelsen här är nog psalm.
Psalmbok = virsikirja
Mvh
Heikki
1615
« skrivet: 2004-12-05, 17:53 »
Det ser ut som Link(ö)p(in)g.
1616
« skrivet: 2004-12-04, 12:47 »
Du kan fråga Pertti Kinnunen, adr.
Kuninkaankatu 1 C 17
70100 Kuopio, Finland
(Sekreteraren för familjeföreningen Kilpeläinen)
1617
« skrivet: 2004-12-02, 13:47 »
Magnus är noterad som död. Han föddes den 19 Julii
Fader: Måns Nilsson, Moder Sara ...
1618
« skrivet: 2004-12-02, 13:33 »
Instämmer i vad Anders Berg säger med undantag av tredje bokstaven, som jag inte kan säga något säkert om.
Consignati köper jag också.
1619
« skrivet: 2004-12-01, 17:55 »
Någon med en grekisk ordbok kan kanske hjälpa vidare ville jag säga.
1620
« skrivet: 2004-12-01, 17:54 »
Vad gäller det grekiska ordet tycker jag det står
predthusere-s (- står för en oläsbar bokstav).
Någon med en grekisk kanske kan hälpa vidare.
1621
« skrivet: 2004-11-28, 11:05 »
Bakom ordet kypare i meningen tunnbindare ligger engelskans cooper.
1622
« skrivet: 2004-11-26, 17:53 »
På finska söker man bättre med formen Kivennapa.
1623
« skrivet: 2004-11-26, 13:54 »
Tror fortfarande att det är fråga om att prästen sänt (misit) något (se första ordet)och ger datumet till sist.
Leif tror jag har rätt i att 73 och 74 måste vara årtal.
Mvh Heikki
1624
« skrivet: 2004-11-25, 18:02 »
Säkert är det latin, men svårt att läsa.
Ett försök:
--- legitime misit mense Martio (?) (i Mars månad?)
1625
« skrivet: 2004-11-25, 17:57 »
om hon lefwer efter mannen ---
att blifwa besittande i gården jempte ---
löösöhren och part (?) (---)ligen
1626
« skrivet: 2004-11-25, 11:55 »
Tänkte, att GAL. LOD. IL. måste vara geografiska namn. REX betyder nog kung.
1627
« skrivet: 2004-11-25, 11:47 »
--- efter sin dödh, som äldre Barnekullen föruth åtniuta , Näml. etc (se ovan).
Mvh
Heikki
1628
« skrivet: 2004-11-25, 08:29 »
Suhne Månsson ---
--- och elliest ---
Dat(erad) d(en) 26 Maij ---
corroborerat (bestyrkt), att han förundt ---
Lijka förmån --- efter sin dödh
---, Näml(igen) hwarthera 1 pahr unga oxar 3 st koor
1629
« skrivet: 2004-11-25, 08:16 »
Det kan väl ha hänt att man tog bevis till någon ort utan att senare flytta.
1630
« skrivet: 2004-11-24, 12:39 »
--- Archidux Austriae, Hungariae, Bohemiae, Lombardiae et Venetiae (Ärkefurste av Österrike, Ungern, Bömen, Lombardien och Venedigs.
Var 1820 det år när Frans I antog vissa titlar?
1631
« skrivet: 2004-11-24, 12:19 »
En gissning till:
Skulle tro att LOMB ET VEN står för
Lombardiae et Venetiae (Lombardiens och Venedigs).
Ta reda på Lombardiens och Venedigs historia omkring 1820.
Mvh Heikki
1632
« skrivet: 2004-11-23, 17:56 »
Vet inte om Österback, men Lappo (Lapua) har många med namnet Österbäck. Skriv till församlingen, adress: Koulukatu 2, 62100 Lapua.
1633
« skrivet: 2004-11-23, 12:59 »
Vad är det för språk? Ser ut som förkortad latin med
ett fullständigt latinskt ord (rex). Tror också att ETVEN boprde vara ET VEN
Var finns texten för övrigt?
1634
« skrivet: 2004-11-22, 19:31 »
On second thoughts: såsom barnalärare
1635
« skrivet: 2004-11-22, 19:30 »
Bevis till Öland, hustru (?) Barnlärare
1636
« skrivet: 2004-11-22, 08:40 »
Inhyses och löst folck
Befrias enligt förord(nin)gen
1637
« skrivet: 2004-11-21, 17:28 »
Aug: 9 föddes och dito dato (= samma dag) döptes af Gabriel Morell Jonas Olofssons och h: Elin Matsdotters barn i Söd: Nolby kallat Pär: fadrar Medicinae Candidatus Nicolaus Hesselgren.
1638
« skrivet: 2004-11-21, 14:28 »
Det börjar med gårdsnamn (?) och efter det står det måg.
1639
« skrivet: 2004-11-21, 14:16 »
h: sjuklig
1640
« skrivet: 2004-11-21, 12:23 »
För mig ser det ut som
reservkarl.
1641
« skrivet: 2004-11-20, 21:10 »
Frågan är om bortfall av en bokstav är troligare än tillökning. Skulle gå för Fangust med bortfall i Fagust. En annan Fagust skulle övertala mig.
1642
« skrivet: 2004-11-19, 12:31 »
En intressant bok i detta sammanhang är Reijo Norio, Suomi-neidon geenit (The genes of the Finnish people). Otava 2000. Tyvärr så ger den inte så mycket om finnarnas ursprung.
1643
« skrivet: 2004-11-16, 08:24 »
Början ser ut som Britta i (---?) Kruku
1644
« skrivet: 2004-11-15, 17:48 »
Undrar om tungsten i engelska har något med Jöns Jakob Berzelius att göra? Var Scheele i kontakt med honom?
1645
« skrivet: 2004-11-15, 11:26 »
Olof LArss i Bockaskru ---
föd(d) 1608 (?) i --- Chr(iste)lig föräld(rar)
renatus (döpt). Hederlig ---- uti Echtenskap
m(ed) pig Karin Persd i --- der bod(de)
i12 åhrs tid, sedan i Bockaskru. För 20 åhr osv. (se ovan)
1646
« skrivet: 2004-11-14, 17:37 »
It is the Land of the Goths, ancient Germacic tribe.
1647
« skrivet: 2004-11-14, 13:27 »
------
för 20 åhr sedan aff werck fördärfwad och wahnförr
1688 änkling. Echtenskap wälsig(nades) m(ed) 7 barn
på 7 åhrs tid. Aldeles wed sängen (?) imedler-
tid låtit sig bekiäna m(d) gudz ord och hög(wyrdeliga)
sacramenter, förleden 20 Feb. i Herranom
affsomnat lef(de) 87 åhr.
1648
« skrivet: 2004-11-12, 18:01 »
Pär Månsson
d(og?), knappast d(öpt)
1649
« skrivet: 2004-11-12, 17:56 »
Det ser mera ut som ett B för bonde,
1650
« skrivet: 2004-11-12, 17:52 »
hustru bör det väl stå.
1651
« skrivet: 2004-11-12, 17:51 »
hustrun
1652
« skrivet: 2004-11-12, 10:22 »
Tror det står faktiskt Sohn Benedictus, men vad som står före Sohn kan jag inte säga.
1653
« skrivet: 2004-11-10, 20:16 »
-- under det grafhuuset som står wid Östre kyrkogafwelen, der hans faderfader Erik i Koren ligger begrafwen
1654
« skrivet: 2004-11-05, 16:14 »
En rimlig läsning. Tog g-svänget att hänga ihop med
ordet nedan.
1655
« skrivet: 2004-11-05, 14:19 »
(Far möjligen) Anders Hindersson
Moor --- Larsdotter (?)
1656
« skrivet: 2004-11-05, 13:32 »
Medger att första bokstaven kunde vara J, men kan inte komma fram med något.
1657
« skrivet: 2004-11-05, 09:02 »
Förlåt, jag svarade på fel fråga! Barnet förtås heter Cecila/Cicela, men vad står efter modern är svåt att se.
Har pråsten ett R som passar här? Om så, kunde ordet vara redeja (talspråksform av reddeja, se SAOB).
1658
« skrivet: 2004-11-04, 20:08 »
Det ser ut som Cicela Jonsd.
Andra raden:
(under?) Gvarnizonen i Götheborg.
1659
« skrivet: 2004-11-03, 19:00 »
Försökte utan resultat finna 'praecus/praecum ovium'. Kunde det stå 'grege ovium'? Har ingen ordbok tillhanda.
1660
« skrivet: 2004-11-03, 08:42 »
Enligt Giftermålsbalken (2. Kap. 1 ?) kunde ingen tvingas till trolovning. På andra om någon gifte sig mot giftomannens vilja, kunde hon göras urarva.
1661
« skrivet: 2004-11-02, 20:19 »
Håller med Samppa. Säkert hade en skön kvinna möjlighet att välja mellan flere friare...
1662
« skrivet: 2004-11-02, 09:18 »
Enligt 1734 års lag var hustruns del i äktenskapet en tredjedel och mannens två tredjedelar av boet. Uppenbarligen var det möjligt att ge hustrun halva boet, om man så ville. Har jag rätt?
1663
« skrivet: 2004-11-01, 14:55 »
(inhemptas). Men Brudgummen ---
1664
« skrivet: 2004-11-01, 12:49 »
(Samuel och Jakob) Söner ---
samtycke nem(ligen) ---
(Brudgummen tog) bruden ---
som af Sielfwa Inventarii (skriften) ---
1665
« skrivet: 2004-10-31, 09:20 »
Kan Pehr Anderssons yrke vara 'Wäfware'?
1666
« skrivet: 2004-10-30, 11:23 »
Grattis, Marita!
1667
« skrivet: 2004-10-30, 07:54 »
Kålbo står det. Tror Du har rätt att förknippa ordet med kolning. SAOB har kolarkoja 'kolkoja', som är tydligen samma sak.
(smör) wed gölinngä
Tänker att det är ett sammansatt substantiv (vedgöling), vad det nu än må betyda.
1668
« skrivet: 2004-10-29, 19:00 »
(?) längre (in i skogen)
(en liten) wed ---
lärt (i st. för bedt) Lars at ---
1669
« skrivet: 2004-10-28, 21:29 »
Simkunnigheten i Sverige kan knappast ha varit olik simkunnigheten i Finland. Rent spekulativt kan man tänka, att den var troligen mycket låg ända till folkskolans tid. Utan fritid i modern mening, utan några som helst bevekelsegrunder för folk att lära sig simma kan man tro att få kunde simma om man utgår från definitionen ovan.
1670
« skrivet: 2004-10-27, 15:26 »
På en större bild är det faktiskt lätt att läsa som Annica.
1671
« skrivet: 2004-10-27, 14:15 »
Lite svårt att se, men jag får det till Maria.
1672
« skrivet: 2004-10-27, 14:03 »
h: Märit
S: g: Reut: Swen
h: Brijta
Joen Bengtsson
h: Ingemoo
Reut: Joen
h: Agnitta
Inhyses Ingiär
h: botill
d: Måns
Namnen på gårdarna vill kanske någon ortskunnig komplettera.
1673
« skrivet: 2004-10-24, 15:24 »
Om jag minns rätt är släkten utdött på manslinjen, men en manlig medlem har antagit namnet Ammondt för att bevara det.
1674
« skrivet: 2004-10-24, 14:49 »
Ge 'Sök i hela Rötter' Röde och du får flera napp.
1675
« skrivet: 2004-10-24, 12:23 »
Dimidius 'halv', alltså 1 1/2 år.
1676
« skrivet: 2004-10-24, 11:54 »
Det ser ut som Röde.
1677
« skrivet: 2004-10-23, 18:58 »
Tänkte att adjektivet före Creutz syftar till Dorpat. Om man vill vara petig, är ordet Dorptische.
Kanske någon i Tartu (Dorpat) kan säga vad det är fråga om.
1678
« skrivet: 2004-10-23, 14:13 »
Sista meningen:
Hwar före som --- bem(äl)te änke Pastorska ---
1679
« skrivet: 2004-10-23, 11:02 »
Häller med Anders: Nilla, möjligen Gunilla eller Pernilla någon annanstans.
1680
« skrivet: 2004-10-23, 07:52 »
Eevi är en förkortning av Eevert som mansnamn. Numera förekommer bara som kvinnonamn (variant av Eeva).
1681
« skrivet: 2004-10-19, 12:39 »
som hade Zedell ifrå(n) ---
Någon ortskunnig kan läsa namnet på orten.
1682
« skrivet: 2004-10-18, 21:01 »
Ther hoos ---
(begäran) det wår högtärade K(äre) fader täcktes efterlåta oss bägge företaga nogot Exercitium antingen till att speela eller rijta, wij skulle näst gudhs hielp giöra wår flijt deruthinnan och för wänta wij wår högtärade K. faders willia häruthinnan. Och goda behagh.
1683
« skrivet: 2004-10-17, 15:38 »
Undrar om systern hette Maj (med ett utsmyckat M).
1684
« skrivet: 2004-10-15, 17:43 »
Det var egentligen Juhani Mäkitalo, som ställde frågan. Jag skulle vilja se bilden först före ytterligare gissningar.
1685
« skrivet: 2004-10-14, 12:38 »
Förekommer ordet efter ett patronymikon, i vilket fall det är troligast ett efternamn? Kan det möjligen stå Flygare?
1686
« skrivet: 2004-10-14, 11:48 »
Kunde inte finna en, men du kan komma lite närmare genom www.evl.fi (Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland). Välj hiippakunnat (stift) och Du får stiftindelning. Några (åtminstone St. Michel stift) har en karta över församlingar i stiftet. Vad gäller tiden före 1900, standardverket är K. G. Leinberg, Finlands territoriala församlingars namn, ålder, utbildning och utgrening. Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia 7 (1906).
1687
« skrivet: 2004-10-12, 14:42 »
Order finns inte i SAOB. Något att göra med slaktandet?
1688
« skrivet: 2004-10-12, 11:52 »
Ser ut som ålderattest. Som Bege tyder 1839, inte 1879.
1689
« skrivet: 2004-10-12, 10:01 »
Bet. --- til Örebro 1879 6/6 ?/ 6/5 ?
1690
« skrivet: 2004-10-12, 08:34 »
--- såsom han särdeles till Suppande (?)och snattande (?) warit benägen, derföre han och ifrån sitt Klockare ämbete afsattes. Dess ålder är 57 åhr. Begrofs d. 10 7bris
(septembris).
1691
« skrivet: 2004-10-11, 19:15 »
förehållande, inte förhållande.
HS
1692
« skrivet: 2004-10-11, 19:14 »
hafwande misshag till all svordom och oanständigt
förhållande ---
trätor och oskiek (=oskick)
förståndigt och beskedeliget taal, beflitande sig---
altid at lefwa Christel(igen); så att ---
så för thet, som hennes --- henne älskat.
Kanske någon annan vill fortsätta.
1693
« skrivet: 2004-10-10, 20:24 »
afsked (från denne) werlden skedde ---
händelse (måste lifwet) tillsättja
1694
« skrivet: 2004-10-10, 08:33 »
Bruksherre is a synonym of bruksägare 'owner of a manufacture'. See Svenska Akademiens Ordbok.
1695
« skrivet: 2004-10-09, 13:32 »
Kan någon språkkunnig säga om Ziljak på kroatiska betyder '(person) från Zile'?
1696
« skrivet: 2004-10-07, 20:46 »
Namnet kan vara italienskt eller finskt. Troligen är Lutti vanligare i Italien än Lutti i Finland, där
Luttinen är vanligare än Lutti.
1697
« skrivet: 2004-10-07, 15:37 »
sjätte avsnittet:
siuknade
twifwel
1698
« skrivet: 2004-10-07, 14:25 »
Senaste understrykna ordet: werld
Tredje avsnittet:
skickelse
qwarlåtna
Fjärde avsnittet:
angår
Femte avsnittet:
angående
hufwudwärk hwar (af) --- ---
1699
« skrivet: 2004-10-04, 08:38 »
Det kan vara fråga om sk. passevolans (se SAOB), här kallad vapenfrihet.
1700
« skrivet: 2004-10-03, 08:44 »
Stackars prästen visste inte vad han borde skriva: flickebarn eller gossebarn. Också var prsterna skyldiga att notera 'märkliga händelser etc.'.
1701
« skrivet: 2004-10-02, 13:33 »
I vad jag skrivit förr var neutrum klart fel och jag korrigerade till 'non bene'. Membra genitalia betyder könsorgan (pl.). Paula gav en i princip riktig förklaring tycker jag.
Heikki
1702
« skrivet: 2004-09-30, 08:25 »
Kammarkollegiets arkiv innehåller mm. handlingar angående skatteköp av kronohemman, som ibland har korta antavlor som bilaga.
1703
« skrivet: 2004-09-29, 08:50 »
I så fall är kanske det svenska förnamnet en troligare utgångspunkt för släktnamnet.
Om det tyska namnets ursprung vet jag tyvärr ingenting.
Mvh Heikki
1704
« skrivet: 2004-09-27, 15:20 »
Gårdsmed could perhaps be translated as 'manor blacksmith'.
1705
« skrivet: 2004-09-27, 11:28 »
Muursrend står det hellre.
1706
« skrivet: 2004-09-27, 08:58 »
Ooops: Matthias inte Watthias
1707
« skrivet: 2004-09-27, 08:57 »
Watthias Wendorph Muurstrand ---
--- Ole Bröersens Safnsatters (?)---
1708
« skrivet: 2004-09-26, 20:40 »
Vad det verkar stå är naturligtvis inte så viktigt. Man kan ju ha skrivit bokstaven x på ett sätt som påminner en annans bokstav y. Vilka namn överhuvudtaget existerar på en viss ort är vad man måste kolla först i nyare dokument.
1709
« skrivet: 2004-09-26, 18:43 »
Jag skulle gå för Bamsiötorp.
1710
« skrivet: 2004-09-26, 10:31 »
Pricken på i-et är klar i andra ord men inte i patronymet till Lars. Fadern kunde heta Lars Matsson.
1711
« skrivet: 2004-09-25, 08:13 »
Det är samma text i båda fall:
Membra genitalia non bene sexum indicant.
1712
« skrivet: 2004-09-24, 19:56 »
Det syns som om båda anteckningar berör samma sak.
Den senare läser jag som
Monstra genitalia neutrum sexum indicantes.
Översättningen får någon med svenskt modersmål formulera.
1713
« skrivet: 2004-09-24, 17:41 »
Texten (den senare)är så otydlig, att jag vågar inte säga mer än att den är kanske skriven av en läkare på latin.
1714
« skrivet: 2004-09-24, 12:23 »
Xdoms (kristendoms)kundskap ---
1715
« skrivet: 2004-09-23, 09:48 »
Troligen är Thidé en annan stavning av tyska namnet Tiede.
1716
« skrivet: 2004-09-22, 21:21 »
Kan bara instämma.
1717
« skrivet: 2004-09-22, 12:45 »
Kungliga Biblioteket möjligen har ett exemplar.
1718
« skrivet: 2004-09-22, 08:52 »
Det tror jag. Du kan också skriva på engelska.
Heikki
1719
« skrivet: 2004-09-21, 11:54 »
Adressen är:
Kirkkoherranvirasto
Pappilantie 4
79600 JOROINEN.
Vänligen
Heikki
1720
« skrivet: 2004-09-21, 10:54 »
Det är säkert en psalmbok, men från vilket år kan jag inte säga. 1700- eller tidigt 1800-tal skulle jag gissa.
1721
« skrivet: 2004-09-21, 10:19 »
Har du skrivit till Jorois? Doplängden av Jorois för tiden är inte tillgänglig på HisKi, så det är enda vägen.
1722
« skrivet: 2004-09-20, 19:55 »
Jag har för mig att bönderna någon protesterade mot fångskjuts, vilket skulle innebära, att de åtminstone i vissa fall var ansvariga för fången.
Troligen användes bojor under skjutsen.
1723
« skrivet: 2004-09-18, 08:45 »
För mig syns det stå Carl Volmer.
1724
« skrivet: 2004-09-14, 20:01 »
Det ser mera ut som Billinsten (om raden är fullständig).
1725
« skrivet: 2004-09-12, 20:34 »
Tack, janne, Dec förstås.
1726
« skrivet: 2004-09-12, 18:19 »
Anna Larsdr:, Bonden Jöns Perssons i --- K. hustru, född 1701 wed St. Andreae tid. Blef gift med denna sin --- ---- man, 1723 in Novemb: och under sammanlefnaden med honom uti något öfver 55 år, framfödt 11 st: barn, af hwilka allena 2 Söner och en dotter lefwa. --- har aldrig i all sin lifstid warit af siukdom sängliggande mer än af frossan (?): tils 4 weckor före sin död då hon angreps af ---
Gl: 77 år 2 månader.
1727
« skrivet: 2004-09-12, 16:51 »
Bengta står det faktiskt (jfr g-svänget).
1728
« skrivet: 2004-09-12, 09:35 »
--- kallades Beata ---
1729
« skrivet: 2004-09-12, 09:21 »
döptes hemma åboens i Tä--- Philip (?) Olsons lilla dotter; som föddes den 30 sidstledne Ditto (?) och kallades --- . --- af Swens (?) Nils änka i Tä---.
1730
« skrivet: 2004-09-10, 17:07 »
Utan att se omstående texten kunde man gissa, att första ordet är en förkortning av bräckelig.
Undrar om undre ordet är 'landtv(ärn)'.
1731
« skrivet: 2004-09-10, 14:57 »
Skriv till pastorskansliet i R. landskommun och be om ämbetsbetyg för släktforskning.
Vänligen Heikki
1732
« skrivet: 2004-09-10, 12:44 »
På finlandssvenska kallas mlk. landskommun. Hon är alltså inte född i staden Raumo.
Vänligen Heikki Särkkä
1733
« skrivet: 2004-09-09, 10:41 »
För att vara exakt: Första ordet är nog 'Pfillip'.
1734
« skrivet: 2004-09-09, 10:17 »
Tillägg:
Die Gevatters sind gewessen Herr Capitain Wilhelm (?) --- Leijonstråhl ---
1735
« skrivet: 2004-09-09, 08:16 »
Philip Krohns/Krahns Töchterlein ist gebohren den 2: November in der Nacht zwischen 12 und 1 Uhr Allerheiligens (allhelgona) Nacht, hat hernach
die heilige Tauffe empfangen den - Dito ---ihr der Nahm (e) Annika beijgeleget. Die geVatters sind ---
----- Capitain ---- ---- herr häradshöffding Adlersterns Frau, H(err) Capitain Wäströms (?) Frau
Märk att till vänster står en annan sats, som inte uppmärksammats här (ursäkta min pappersvenska).
1736
« skrivet: 2004-09-07, 15:29 »
How about McCullick? Namnet finns.
1737
« skrivet: 2004-09-07, 12:27 »
Instämmer fullt. Det där med Herren i. st. för Herr verkade kosntigt.
1738
« skrivet: 2004-09-07, 08:37 »
Att bedöma av titeln var Herr Inge(mar?) präst, i vilket fall patronymet var troligen latinskt, alltså
Stephanij. Fanns det en präst med detta namn?
1739
« skrivet: 2004-09-07, 08:15 »
Ser lite gåtfullt ut, men här är mitt försök:
Herren Inge--- Steph(ansson?) af Nyringh.
1740
« skrivet: 2004-09-05, 08:29 »
Hej Stig,
Jag tänkte på första namnet... Javisst är det Pålsbo.
1741
« skrivet: 2004-09-04, 20:05 »
Till Attebo.
1742
« skrivet: 2004-09-04, 19:05 »
Giertrud Nilsdtr verkar det stå.
1743
« skrivet: 2004-09-03, 08:45 »
It would be helpful to know something about the person involved. Was he appointed to an office in
Lifland (Livonia) perhaps?
Heikki Särkkä
1744
« skrivet: 2004-09-01, 09:51 »
Bästa Johan!
Låter intressant. Vad är dokumentet, som blivit felläst?
Mvh Heikki
1745
« skrivet: 2004-08-31, 15:52 »
Borgåborna själva tycker nog att staden fick sina privilegier ca 1380... (Källa: Borgå stads hemsida vid www.porvoo.fi).
1746
« skrivet: 2004-08-31, 15:48 »
Man får inte sätta någonting mellan tecknen som inte synns här, alltså med uteblivna tecken bör det vara www.cyndislist.com.
1747
« skrivet: 2004-08-31, 15:46 »
Ursäkta: adressen är
Mvh Heikki Särkkä
1748
« skrivet: 2004-08-31, 15:45 »
Ta en titt på addressen och sök under 'Eastern Europe' där.
1749
« skrivet: 2004-08-30, 20:47 »
Jag tror att jag inte är rätt person att svara på din fråga. Den kunskap har säkert många andra läsare av dessa rader, tyvärr inte jag som bor i östra Finland.
1750
« skrivet: 2004-08-30, 14:53 »
Överstrukningen kan betyda, att anteckningen gäller någon annan och prästen strök den över när han märkte det. Bäst att kolla i rådstuvurättens protokoll för Falu för år 1876.
1751
« skrivet: 2004-08-30, 08:42 »
Det står ingen rubrik 'December' efter rubriken 'November', vilket skulle betyda, att han dog i november.
Med tanke på tidens kommunikationer och vintertid (liket kunde förvaras) var det kanske inte så märkvärdigt att det tog så länge. Kanske måste man få besked till släktingar någonstanselelr dylikt.
Mvh Heikki
1752
« skrivet: 2004-08-26, 18:37 »
År 1876, --- dömd vid Fahlu (?) Rådstufu Rätt --
för --- uteblifvande efter gj(ord) åtalan.
1753
« skrivet: 2004-08-25, 06:43 »
En detalj:
--- att twå och rengiöra sin ---
1754
« skrivet: 2004-08-24, 18:07 »
Tack, Bengt, hann inte se ditt inlägg. Jag för min del kan inte komma fram med något som skulle passa bättre!
1755
« skrivet: 2004-08-24, 18:03 »
Tack, Jan; man kommer vidare bara om man får kritik.
Vad du säger om ö köper jag, för det andra är ifrån ofta förkortad, men jag har aldrig sett över i kortform. Medger också att k-et i handske eller dylikt inte är mycker synligt. Som alternativ till tycktes (och ordet börjar inte med t i all falla) hade jag en passivform av säga (sagtz), men i så fall stämmer inte grammatiken.
Tillbudz borde vara likabetydande med enligt vår sagesman eller hur?
Mvh Heikki
1756
« skrivet: 2004-08-24, 12:33 »
efter sin tappade hanske och kom öf(ve)r
broon---
och tycktes (?)tillbudz ha warit ---
1757
« skrivet: 2004-08-24, 08:25 »
I början går lite mera att tydas:
Emottagen av förs: (församlingen) med Pastor (?), att han fåt R. (?) N. Sons löfte at ---
---- försvar
---vid annat villkor än at förs: bifaller Sons inflyttning emellertid har vid mantalsskr. etc. --
När det börjar bli intressant, blir det (åtminstone för mig) oläsligt.
Heikki
1758
« skrivet: 2004-08-23, 17:53 »
d. 25 9bris (novembris)
Undrar hur originalet skulle se ut under ultraviolettlampan...
1759
« skrivet: 2004-08-21, 17:12 »
Jag läser det som
Meist(er) Gottfriedt Schuster
1760
« skrivet: 2004-08-21, 14:34 »
Ett förslag:
1. Mad: Wenndorffia (?)
2. Jfr. Anna Christina Ohls T(ochter)
3. Mad: Bohle Wernera
4. Jfr. Johanna Cath: Niels T(ochter)
5. H (?) Krieger
6. H. bewerter Claus Wen(n)dorf
7. Meist: Orthmann
8. Meist: Jacob Schönning
9. Matthias Wen(n)dorf
10. M. Werner
1761
« skrivet: 2004-08-19, 13:01 »
On second thoughts, 'lika så år 1800'
1762
« skrivet: 2004-08-19, 10:02 »
Bilden är nog jätteliten om man får säga så.
Tredje raden är kanske 'för år 1800'.
1763
« skrivet: 2004-08-19, 08:22 »
Jag skulle tro det står Johan Joensson. Jfr S i både 'Son' och 'Stina', som är ganska olika första bokstaven i -oensson.
1764
« skrivet: 2004-08-18, 18:04 »
Javisst står det Soldaten för Miäla. Lätt när någon annan säger det...
1765
« skrivet: 2004-08-18, 13:31 »
Kanske hade jag en förutfattad mening på Pers efternamn. Tänkte att sista bokstaven ser ut som som ett a eller kanske m. Om namnet kan vara finskt, är Miela en trolig tydning tycker jag. Det finns ett vanligt efternamn Mielonen med ändelsen -nen.
1766
« skrivet: 2004-08-18, 10:26 »
d. 24 Aprilis wigdes Soldaten Pär M--lm i Torpa ?
Sokn och S---bo, efter upwist Capitaine Christoffer
Laurins witnes --- skrift om hinderlöshet, med qwinsfolket Britta Nilsd(otter) på ---torp.
1767
« skrivet: 2004-08-17, 20:34 »
Blegind (Blekinge).
1768
« skrivet: 2004-08-17, 15:26 »
Som vanligt har vi två olika stilar här. Ordet Dragon nere är ett gott exempel på fransk stil, medan Borjerstadh är någonting mitt emellan (r och e i fransk stil och st klart i tysk stil).
Mvh Heikki
1769
« skrivet: 2004-08-17, 14:17 »
När jag tänker om låter det nog mera troligt att skrivaren har läst Brahestad fel. Tack!
1770
« skrivet: 2004-08-17, 13:21 »
Visste inte, att Björneborg (något annat kan det knappast vara fråga om) har kallats Borjerstadh.
1771
« skrivet: 2004-08-16, 19:34 »
--- inget gummi på foten --- menade jag förstås.
1772
« skrivet: 2004-08-16, 19:33 »
Jag har inte levat på 1920- eller 1930-talet, men dock på 1940-talet.
Ingen ung man, så kanske snittet av kläderna kan vara lite ålderdomlig. 1920- eller även 1930-talet.
Jag har den uppfattningen, att arbetsbilder var väldigt sällsynta i början av århundradet, vilket skulle tala för en senare datering. Stövlarna har troligen inget på foten, vilket skulle tala för 1930-talet.
1773
« skrivet: 2004-08-16, 10:21 »
Döde och begrafne 1736
d. 3 Junii --- H(ustru) Chirstin Pärsdr (?) i ---.
Thess man war afledne Nils Jönson, med henne lefat till 48 (?) år 9 barn
Mvh
Heikki
1774
« skrivet: 2004-08-15, 19:17 »
--- lämnade muntel(igt) och förmyndare skrifteligt bifall.
Mvh Heikki Särkkä
1775
« skrivet: 2004-08-12, 16:30 »
Jägare Gustaf Törnquist. Annars instämmer. Ortnamn måste jag lämna åt någon ortkunnig.
1776
« skrivet: 2004-08-12, 08:17 »
1591 ryttare under Mårten Boijes fana. Länsman för Veckelax åtm. 1598-1602. Fogde av Kymmenegårds län
1609-1610. Slottsfogde av Kaporje 1627-29. Länsman av Veckelax 1620-22 och 1627-29. Levde 1629. Ägde Salmenkylä gård och landbondegårdarna i Reitkall och Hietakylä.
1777
« skrivet: 2004-08-09, 12:10 »
4:de Söndag efter Paaska ---
1778
« skrivet: 2004-08-09, 09:51 »
Det hela börjar med datum: Söndag after(?)---
---- mand Sören ---sen og hustru Anna Geiers (?)
----------------
----- hemmadöbte Son Mouritz
------
1779
« skrivet: 2004-08-05, 09:19 »
Tack, Bosse, så är det förstås.
Undrar om ordet efter gårmannen är en förkortning av
'eller' som förklaring för den lite ovanliga 'gårmannen'. I så fall skulle krumeluren i ordet som liknar 2:an i verklighet vara en snabbskrivning av '=' under r-et som tecken för förkortning. Vad sägs?
1780
« skrivet: 2004-08-03, 15:28 »
Korrektion:
eadem die (samma dag) begrofs gårmannen --- förra hemmans åbo Bodel Nilsson af No 6 Hastad , som dog af samma siukdom ell(e)r så kallad pleuresi --- ---
57 åhr gl.
1781
« skrivet: 2004-08-03, 15:27 »
eadem die (samma dag) begrofs gårmannen --- förra hemmans åbo Bodel Nilsson af No 6 Hastad , som dog af samma siukdom ell(e)r så kalld pleuresi --- ---
57 åhr gl.
1782
« skrivet: 2004-08-02, 18:59 »
H--- Sochn som ung tiänt i Ekstorp (?) och lärt smide, sampt pigan K. P. som lijka tiänt i Ekstorp.
Mvh Heikki
1783
« skrivet: 2004-08-02, 12:52 »
'som jag inte kan tyda' måste det förstås stå.
1784
« skrivet: 2004-07-29, 13:37 »
Trägårdz Mästare hustru ---
Ingemar Matzon
Gretha Säterberg (?)
1785
« skrivet: 2004-07-29, 08:57 »
Brann ner är lite vanligare än brann upp (i proportion 4:3 för det förra).
1786
« skrivet: 2004-07-27, 13:43 »
Enligt SAOB var bysseskyttar (=artillerist) och båtsmän två olika kategorier i flottan.
Mvh Heikki
1787
« skrivet: 2004-07-27, 10:13 »
Förslag:
Erich Erssons hustru Sahl(iga) h(ustru) ---
Cherstin Matzdr, kom till tienst ---
Sedan till Regementz Auditeurn (början överstruken) Henric Schruf, sedan för huspiga tienst hos H(err) Arrendatorn på Wisby ---
kom(m)en i ächtenskap ---
wälsignad med 3 söner ---
efter Christelig beredelse ---
lefwat i 56 åhr
Mvh
Heikki
1788
« skrivet: 2004-07-26, 19:59 »
Det syns stå Swen(n).
Mvh
Heikki
1789
« skrivet: 2004-07-26, 15:37 »
Instämmer.
1790
« skrivet: 2004-07-24, 08:48 »
... att som studeranden Friherre Anders Theodor Gedda skrifteligen anhållit att blifva anstäld vid Nerikes mig nådigt anförtrodda Kongl. Regemente, och jag denna dess Begäran ej vägra velat; fördenskull varder han friherre A. Theodor v. Gedda härigenom constituerad att vara sergeant utan lön vid Nerikes Kongl. Regemente; det alla som vederbör hafva --- --- till efterrättelse ---
Till yttermera visso hafver jag detta Constitutorial med egen hand underskrifvit och med Regementets Sigill bekräftat.
----- den 8. Februari ---
(?) Cederström
1791
« skrivet: 2004-07-23, 14:40 »
Jag undrar om inte dottern heter Christenia (jfr. punkterna på fjärde och nionde bokstaven). Bokstaven efter t-et har en klar ögla, som fattas på 4de och 9nde bokstaven. För det andra är kombinationen -nk- mellan andra och tredje stavelsen nästan obefintlig i svenska förnamn.
1792
« skrivet: 2004-07-17, 09:14 »
Jag håller med dig i att om man utgår från definitionen 'en persons riktiga namn är hans/hennes dopnamn' så ter sig saken mycket enkel. En annan sak är om det alltid är skäligt att tillämpa denna definition. Det kan hända att doplängden inte längre finns tillgänglig. Vad borde någon kallas i det här fallet? Kort sagt vill jag säga att det kan finnas flera 'riktiga namn', som gäller för olika ändamål. Jag använde citationstecken för att säga, att jag inte egentligen tror på nyttan av begreppet.
1793
« skrivet: 2004-07-15, 16:52 »
Min ff kallades Henrik i doplängden och han dog och blev begraven som Heikki, så svaret är denitivt ja!
Mvh Heikki
1794
« skrivet: 2004-07-15, 15:26 »
Försök Heikki (dubbelt k) och Raatikainen (dubbelt a)!
1795
« skrivet: 2004-07-14, 10:18 »
Jag vill inte försöka översätta till svenska, men något om innehållet i texten. Hustrun hette alltså
Lisbet Mattsdotter och giftermålet varade i 40 är och några veckor. De hade 9 barn, av vilka 5 överlevde fadern. Resten är en mycket berömmande bedömning på den avlidnes karaktär.
1796
« skrivet: 2004-07-12, 12:41 »
Instämmer med Mikael fullkomligt med den obetydliga skillnaden, att jag läser weckur (jfr. propter med ingen u-sväng. likaså major).
L: S: måste vara locus sepulturae (begravningsplats).
Mvh Heikki
1797
« skrivet: 2004-07-12, 08:39 »
Ett försök med tydningen:
Dn: Pal. Jeppe Månsson i --- föd ibidem. Pat: Måns Cemetsson. Mat: Thea Persdotter. Uxorem ducit Elssebeth Matthisdotter. In conjugio 40. åhr och några wekur. Liberos genuit 9. quorum 5. superstit--
Vir, si qvis alius in co--- Loshultana (?), commendatione dignus, et --- commendatione major, propter Pietatem, Honestatem, Candorem, Pacis et gratificandi alijs bono examplo in qvam plurimis virtutibus. Döde d. 23. Mart: aet: 64 4 wekur. L: S:
Ad orientalem Templi plagam.
1798
« skrivet: 2004-07-11, 19:43 »
--- . Besöktes med herrens Natvaer (dvs. Nattvard).
Köper 'fötterne'.
1799
« skrivet: 2004-07-10, 16:19 »
Fråga till dialektexperter: kan mitt hjäss betyda detsamma som min hjässa?
1800
« skrivet: 2004-07-10, 11:40 »
'See' hänger ihop med 'till godo', alltså tillgodose något. Jag är förbryllad av stavningen 'hius' för 'hus', som inte finns belagd i SAOB. Jag medger också att sista bokstaven i ordet 'hiu(?)' ser mera ut som ett s (jfr. 'dagars') än l-et i 'Medel'.
1801
« skrivet: 2004-07-10, 08:24 »
Kenneth, jag envisas med att han hade den olyckan att --- till högra benet blifa ofärdig. Jag är redo att ändra åsikt om du kommer fram med något bättre än handen.
1802
« skrivet: 2004-07-09, 19:21 »
(och kunde see sitt) hiul(?) till godo ---
Hjulet kunde ha varit något som hjälpte honom att röra sig, eller hur?
1803
« skrivet: 2004-07-09, 08:53 »
Maud, tack för korrektion. Så måste det vara.
Mvh Heikki
1804
« skrivet: 2004-07-09, 08:48 »
Kenneth har nog rätt med ostraffeliget.
--- att igenom en heftig werck till det högra benet blifa ofärdig.
1805
« skrivet: 2004-07-08, 18:20 »
Olof Pärsson i Axhult, med hwilken hon haft åtta barn, 3 söner, och 5 döttrar, af hwilka en flicka war dödfödd och de andra hafwa dödt af lungsot d. 11 Sept. Begrofs d. 16 Sept.
Mvh Heikki
1806
« skrivet: 2004-07-08, 14:42 »
Bilden är lite suddig, men jag vågar föreslå Gl: M
(Gammal Mor). Vad som står efter M-et kan jag inte säga.
Mvh
Heikki
1807
« skrivet: 2004-07-08, 08:12 »
Sista ordet (i tre bitar efter ordet och på andra raden) måste vara ett adjektiv.
--- sampt ärburna och dögdesamma ---
--- Nilsdotter: Sedan de tillförene sig emellan warit trolåfwade ---
---
eljest på ingendera sedan war ---
1808
« skrivet: 2004-07-07, 21:34 »
2 barn neml(igen) 2 döttrar. Hwad dess Christendom anbelangar, så har han warit udj densamma wäll underwijst, och fördt så mycket möyeliget warit ett rätt fromt och otreffeliget lefwerne ---
Någon annan må fortsätta!
Mvh Heikki
1809
« skrivet: 2004-07-07, 16:32 »
Kan det stå:
eij machtat gå / utan föras
Mvh Heikki
1810
« skrivet: 2004-07-07, 10:35 »
Felas verbet i första satsen, som slutar 'hus'?
--- på sitt seenste---
i 5 åhrs tijdh ---
1811
« skrivet: 2004-07-04, 17:49 »
---
H. Sara Catharina ---
Dess oägta son Johan nedan
mvh Heikki
1812
« skrivet: 2004-07-02, 10:21 »
Wolfschmidt är ett befintligt tyskt namn och troligen ligger bakom Wulfsmed.
1813
« skrivet: 2004-07-02, 08:48 »
Det är ett latinskt ord: aegrotat (a-et har en ögla, som inte är synbar här)'är sjuk'.
1814
« skrivet: 2004-06-30, 16:40 »
Det behövs lokalkännedom här, men min gissning skulle vara Eslabäck (jfr. första vittnet Eric).
Heikki i Savonlinna (Nyslott).
1815
« skrivet: 2004-06-30, 14:53 »
Fad(ern) bekändes wara Recryten Jöns Olsson, som (två gånger?) tjänte wid --- 1788. Mod. Pig. Ingeborg Olsd(otte)r: Witt(ne)n -------
1816
« skrivet: 2004-06-30, 14:45 »
Kanske Boel Torkillsdotter för att vara exakt.
1817
« skrivet: 2004-06-30, 08:00 »
Jenesdotter står det nog. Jag tänkte på Anund först.
1818
« skrivet: 2004-06-29, 07:59 »
Tilltalad för det han med våld sökt tvinga---
Med intyg från ---
1819
« skrivet: 2004-06-28, 15:47 »
1820
« skrivet: 2004-06-28, 11:00 »
Det ser ut som prästen korrigerat Meilund till Mejlund, inte sant? Denna form går kanske att finnas.
Mvh Heikki
1821
« skrivet: 2004-06-27, 13:12 »
Infanterist påträffas som yrkesbeteckning närmast i Egentliga Finland (regionen runtom Åbo). Hur skiljde sig infanteristen från en vanlig soldat?
1822
« skrivet: 2004-06-27, 08:44 »
Det ser ut som Meilund. Var de bor får någon ortkunnig säga.
Mvh Heikki
1823
« skrivet: 2004-06-26, 16:32 »
Tyvärr vet jag ingenting om Christina Helena Scherman, men släktnamnet är ganska sällsynt och också förekommer i Randasalmi, Finland, där Petter Scherman var far till Carl Friedrich den 20 Januari 1758 och den 15 januari 1759.
Heikki Särkkä
1824
« skrivet: 2004-06-16, 18:41 »
Osti tycks vara ett ganska vanligt italienskt namn och kunde hänga ihop med hamnstaden Ostia.
Hälsn. Heikki S.
1825
« skrivet: 2004-06-15, 09:46 »
Början ser ut som Denata cum --- . Slutet tycks vara est, men vad som står i mitten kan jag inte säga.
1826
« skrivet: 2004-06-14, 09:15 »
Tror att Mia Grubb har rätt. Sista bokstaven är ett säkert s och den första är mycker nära j-et i Johan.
Mvh HS
1827
« skrivet: 2004-06-12, 09:15 »
Nära slutet:
af denna werlden d 4 Augusti ---
1828
« skrivet: 2004-06-12, 09:13 »
uti en berömmelig sämja och kärleek---
--- bespijsat sin Siähl ---
--- och nu gudel(igen) beredt sig till döden ---
--- till Boken och gudzfruchtan ---
lefwa skulle begaf han sig ---
(inte i radordning)
1829
« skrivet: 2004-06-11, 12:28 »
Criwitz finns som ortnamn och Crivich som efternamn.
1830
« skrivet: 2004-06-06, 21:44 »
Vide (om nu tydningen stämmer) är lika med se (latinsk imperativform). Ett annat försök: vid. kunde vara en förkortning av vidimering.
Mvh Heikki
1831
« skrivet: 2004-06-06, 17:34 »
Det ser faktiskt ut som vide min upsatz---
1832
« skrivet: 2004-06-05, 15:48 »
--- tillsammans med Sal(ig) Eskil Christophers (?)dotter ---
Patronymen kan jag inte läsa med säkerhet.
1833
« skrivet: 2004-06-04, 15:42 »
Annars instämmer, men undrar om ordet efter punkten (efter ordet inbrott) kunde börja en ny sats och vara 'Först'.
1834
« skrivet: 2004-05-31, 12:29 »
Tinsmith är korrekt.
Mvh
Heikki Särkkä
1835
« skrivet: 2004-05-27, 13:35 »
Frasen/ordet efter DG anmäler orsak för döden, men vad kan den/det stå för?
Heikki
1836
« skrivet: 2004-05-26, 19:28 »
--- borde det förstås stå framför emellan
Mvh Heikki
1837
« skrivet: 2004-05-26, 19:26 »
Hans I Stockatorp, hade Heller (?) fattig hielp, lefde stilla 77 åhr
emellan Askog och Eskekull, deräst hon farit wilse och till dödh frusit, men fans ei, oacttat
alt sökande förrän d 22 Junii
1838
« skrivet: 2004-05-26, 15:16 »
--- Solberga sochn aflat 7 barn, --- en (?) dödh, öfrige lefwa ännu bewistade --- 1788 --- lång lefwat stilla, haft medelmåttig hälsa, blef sjuklig efter Battallen --- och fick afskied 1789 lefde sedan; med nog swagh hälsa 50 Åhr och 2 (?) månader
D G Magesiuka
1839
« skrivet: 2004-05-26, 08:28 »
-- inhysesmannen Anders Olsson
-- Sara Ingeström
1840
« skrivet: 2004-05-24, 14:56 »
Stone (=sten) is quarried from a stenbråt.
Heikki Särkkä
1841
« skrivet: 2004-05-24, 14:45 »
Någons frejd var hans eller hennes rykte (gott eller mindre gott).
Frejdebetyget var ett omdöme om ens karaktär.
Mvh Heikki
1842
« skrivet: 2004-05-23, 13:54 »
Tror också att numret är 57.
Heikki
1843
« skrivet: 2004-05-23, 12:54 »
Går gärna med tydningen underårig och kunde acceptera resten.
Heikki
1844
« skrivet: 2004-05-23, 12:52 »
Vet någon om ursprunget av namnet Tillsner? En medlem av släkten påträffas i Savitaipal i Finland på 1650-talet.
Mvh
HeikkI Särkkä
1845
« skrivet: 2004-05-22, 08:17 »
Ät det möjligt att någon ovan med pennan har försökt skriva --- salpetersjuderi ---?
Mvh Heikki
1846
« skrivet: 2004-05-20, 20:52 »
Efternamnet Putkain/Putkoin förekommer i intagningområdet för Pieksämäki kompani, så kanske mitt förslag var förhastat.
1847
« skrivet: 2004-05-17, 18:36 »
För mig ser det ut som Carls f r älse.
Mvh
Heikki
1848
« skrivet: 2004-05-16, 10:52 »
Senare har jag kommit till den slutsatsen, att namnet har olika ursprung, ett av vilka är det judiska förnamnet Chaim.
1849
« skrivet: 2004-05-16, 09:40 »
Att förfinska förnamn på personer med svenskt mödersmål tycker jag är absolut förkastligt. Det skulle ha varit logiskt att skriva Larsinpoika osv. på finska.
Det finns en doktorsavhandling från år 1932 (Holger Wall?n, Språkgränserna och minoriteterna i Finlands svenskbygder omkring 1600-1865), men den hjälper förstås inte om anan levde i en finskspråkig trakt.
I enstaka fall kan man hitta en domboksprotokoll, som noterar 'okvädinsord' på originalspråket.
Man kan anta, att någon som gjorde sig skyldig till sådant, använde sitt modersmål.
Mvh Heikki
1850
« skrivet: 2004-05-16, 09:17 »
Arne förekommer inte som förnamn på 1700-talet i Finland. Puttkamm är ett tyskst efternamn. Annars håller med H. B.
Mvh Heikki
1851
« skrivet: 2004-05-16, 09:01 »
h(ustru) Anna Amansd.
M-et har nasalstrecket ovanpå och vokalen efter m saknar u-strecket, annars skulle man vänta Amun(d)sdotter.
Mvh Heikki
1852
« skrivet: 2004-05-16, 08:56 »
Det tänkte jag också, men vågade inte såga så. Något annat knappast passar in här.
Mvh
Heikki
1853
« skrivet: 2004-05-15, 14:41 »
Lite osäker på första ordet föreslår jag Hoof Smed --
1854
« skrivet: 2004-05-13, 12:40 »
Före 1777 var 1 daler lika med 4 mark. Krumeluren här står för mark, inte daler.
1855
« skrivet: 2004-05-12, 17:52 »
Jacob Pärsson (i texten a)
Gierdrud Nilsdr
Födelseplats: Botorp
1856
« skrivet: 2004-03-04, 21:07 »
Prästen hade inget val: svenskan var rikets enda officiella språk och förblev det också i Storfurstendömet Finland ända till 1863, då övergångsperioden började. Latin eller svenska i doplängden betyder inte förädrarnas val utan var dagens praxis. Själva dopceremonin skedde på ortens språk, svenska eller finska.
Mvh Heikki S.
1857
« skrivet: 2004-03-04, 11:29 »
Bäste J. B. t. Gr. Kanske uttryckte jag mig slarvigt. Jag tyckte inte alls att det skulle vara svårt att kopiera från källorna! Tvärtom. Jag ville bara säga att ett till synes enkelt avgörande har sin avogsida.
Man k a n inte alltid (jfr. ortnamn) kopiera och producera vettig text på annat språk. För det andra förfinskar jag bara när jag skriver på finska och personen i fråga var av allt att döma varit finskspråkig. Även i detta fall skriver jag förnamnet efter källorna om personen hade ett antaget soldat- eller handverkarnamn.
Mvh Heikki S.
1858
« skrivet: 2004-03-03, 13:11 »
Det är mycker enkelt att 'skriva som det står i källorna'. Skriver man på samma språk som källorna känns det helt naturligt. Skriver man på ett annat språk ter sig saken inte lika klar. Speciellt klart ser man otillräckligheten av denna regel med ortnamn. Borde man skriva på finska att någon är född 'Åbossa' (i Åbo) om originaldokumentet har Åbo?
I princip är personnamn inte språkligt olika jämfört med ortnamn. Jag skulle gärna höra de grunder på vilka man särskiljer mellan båda två.
Jag frågar bara dem som skriver på finska och 'översätter' ortnamn men inte personnamn.
Det är inte min sak att kommentera det som skrivs på svenska eller något annat språk.
Mvh Heikki
1859
« skrivet: 2004-03-03, 09:00 »
Tack för ditt inlägg, Bengt! Om du är intresserad, kan du finna en mera utförlig exposé av mina tankegångar i den här saken i Sukutieto 1/2003, s. 9-11. Där säger jag bland annat: (min översättning) 'Det är inte texten i något enstaka dokument eller inte ens någon persons egenhändiga signatur som avgör vad som är den officiella namnformen. Vem tror, att C. G. E. Mannerheim officiellt blev Kustaa Mannerheim, även om han åtminstone en gång år 1918 undertecknade sitt namn i denna form?'
Jag delar absolut din åsikt att det är det är fel att förfinska svenskspråkiga personers namn.
Hoppas du kan acceptera mitt förfarande i fallet, när mina finskspråkiga anor har i doplängden svenska namn bara därför att dokumentspråket råkade vara svenska. Om jag skrev på svenska, skulle jag dock anse det pedantiskt att byta ut finska namnformer för de svenska i dokumenten, när det gäller personmer, som var finsktalande. Jag tror inte, att det fanns officiella namn före 1921, då vi fick vår första namnlag. Adelsnam är en annan sak. På 1600-talet blev det strängt förbjudet för adelsman att byta namn.
1860
« skrivet: 2004-03-02, 10:22 »
Håller fullt med Håkan. Personligen tycker jag att det fel att 'översätta' patronymens namndel till finska om anan var svenskspråkig. Å andra sidan tycker jag inte att det skulle vara fel att bibehålla den svenska formen i s v e n s k text även om personen kan med goda skäl antas ha varit finsktalande. Motivationen här är rent praktisk: lättare att kolla i originalen och fortsätta någon annans forskning.
1861
« skrivet: 2004-03-01, 13:04 »
Om vad Bengt Wikström säger om behandling av svenska släktnamn var allvarligt menat måste jag säga att jag aldrig träffat sådant. Personligen tycker jag för övrigt, att frågan om en persons 'riktiga' namn i förra tider (dvs. före moderna namnlagarnas tid)inte är riktigt ställd.
I olika sammanhang användes olika namnformer. Koppernick blev Copernicus om man skrev på latin.
Jag instämmer helt med vad Kurt Hultgren sade.
1862
« skrivet: 2004-03-01, 08:42 »
Inför Gudh förstås! Gräflunda hade jag också fel.
1863
« skrivet: 2004-03-01, 08:37 »
1703 Trolof(ninga)r och lysningar
d. 2o Maij Trolofwades Ehrl(ig) unge drängh Torkell Olsson i Bräslunda, med Pijgan Metta Håkonsdr Ibidem hwilcken trolofningh kan utan någon förhindringh, emedan hwarken slächt eller
skyldskap dett förmena kan dess uthan äro the på begge sijdor frij för uppenbar trolofningh, så att intet ---dh Nampn det halst (?) hafwa, kan der emot strufwa (?), det wij undertecknade in för Brud och hwar redeligt (!) Man tryggel(ige)n
answara williom, Datum Melby ut supra
Copulerades d. 14 Junij
1864
« skrivet: 2004-02-28, 17:48 »
På tredje bilden från ovan är stavningen Horsch, vilket kunde vara ett tyskt namn, medan Horche och Hourche låter snarare franska.
Mvh Heikki
1865
« skrivet: 2004-02-28, 17:42 »
Det berodde helt och hållet på vem som var addressaten, vad var dennes stånd och förhållande till brevskrivaren. Något kort och allmängiltigt svar på frågan kan man inte ge.
1866
« skrivet: 2004-02-28, 13:53 »
Dödsorsaken ser ut att vara frossan.
Mvh
Heikki
1867
« skrivet: 2004-02-22, 21:47 »
Kgl. Engelbrectska --- Regimentet
Mvh HeikkI Särkkä
1868
« skrivet: 2004-02-20, 14:33 »
I Finland finns släkten Sandelin med S. Om någon anknytning till Zandelin i Sverige vet jag inte.
1869
« skrivet: 2004-02-20, 08:30 »
Kan det stå
d. 9 f(örra) m(ånad)?
1870
« skrivet: 2004-02-20, 08:25 »
--- fördt een anständig vandel-- .
Guds ---d ware med henne.
1871
« skrivet: 2004-02-19, 21:24 »
hustru Karna Ol-- doter, gift med S--- i Ölsjö Swen Rosenberg sijstleden påsketid, an-
mäles hos --- --- --- salighets medlens åtnjutande,dem hon här wid församlingen under sitt wistande flitigt begärdt,
1872
« skrivet: 2004-02-19, 21:01 »
Om Anna är Swens hustru, heter hon Rosenberg i efternamn.
1873
« skrivet: 2004-02-19, 20:59 »
Soldat änkan Anna Catharina Rosenbom,
som wid församlingen brukat salighets medlen,
och lefwat C(hris)teligen, så widt mig bekant är, lär nu hos ---
----
Christianstad d. 3 oct. 1799
1874
« skrivet: 2004-02-18, 08:23 »
Laurits måste vara den estniska formen av latinsk Laurentius.
Mvh
HeikkI Särkkä
1875
« skrivet: 2004-02-16, 20:04 »
Give Google the search phrase Land Owning and Terms and you will get the answer.
1876
« skrivet: 2004-02-14, 09:00 »
Håller med Stefan; medborgarskap står det.
Heikki
1877
« skrivet: 2004-02-13, 15:43 »
Rad 2: Nils Clemetsson.
1878
« skrivet: 2004-02-13, 12:45 »
I am sure this word came up a few years ago. I agree that filer is not used (brings to mind filing clerk). My suggestion was fitter, but somebody suggested an even better equivalent that escapes my mind (it could have been assembler).
Heikki
1879
« skrivet: 2004-02-13, 12:35 »
Pactum antenuptiale var något slags motsvarighet till nutidens äktenskapsförord angående parternas ömsesidiga ekonomiska förhållanden.
Någon kan kanske förklara närmare.
1880
« skrivet: 2004-02-11, 16:50 »
att han warit förlofwad ---
--- gifwit henne ett pactum antenuptiale
Widimeras af L. H. / Nils Dählbom
Annars instämmer med Leif såvitt jag kan läsa texten.
Mvh
Heikki
1881
« skrivet: 2004-02-11, 16:39 »
Några små preciseringar:
den försäkran att därest---
--- förr än hon ---
Före underskriften:
Till witterlighet
Första underskriften ser ut som Schewenius
Mvh
Heikki Särkkä
1882
« skrivet: 2004-02-11, 11:47 »
Det står mycket riktigt Mons (Monsieur)före Jan Enström.
Peter Enström har titeln länsman.
Mvh
Heikki
1883
« skrivet: 2004-02-10, 08:34 »
Absolut.
Mvh
Heikki
1884
« skrivet: 2004-02-09, 17:06 »
(infant sig)at de omyndigas rätt bewaka, och Enklingen upgaf nedanskrefne Lösören, som wärderades af åboerne Nils Olsson och Ola Jönsson häraf Byen.
1885
« skrivet: 2004-02-09, 09:01 »
--- 1680 till sin rothemästare.
1886
« skrivet: 2004-02-08, 12:57 »
Forts.
Rothmest(aren) sjelv
1887
« skrivet: 2004-02-08, 12:55 »
Övre bild andra raden under klammer:
dessa betalt Rothepenningen till ---
Mvh
Heikki
1888
« skrivet: 2004-02-08, 08:59 »
Har läst nånstans, att ordet kommer från lågtyska diminutivformen tellerke. Ursprunget av teller är som sagt italienskt.
1889
« skrivet: 2004-02-05, 11:59 »
Om herr Gustaf inter var kyrkoherden, var han kanske kontraksprosten, dvs. kyrkoherdens närmaste förman?
1890
« skrivet: 2004-02-05, 08:54 »
rad 6: som alla lefwa i stoor bedröwelsä---
Mvh
Heikki
1891
« skrivet: 2004-02-05, 08:46 »
Det står Broders.
Mvh
Heikki
1892
« skrivet: 2004-02-04, 09:05 »
d(en) 13 Febr: föd(d)es Ryttaren T--- Fribergs och Han(?) Andersdotters ---barn i --- torp och döptes d: 20 dito.
Här behöver man nog lokalkännedom.
1893
« skrivet: 2004-02-01, 09:04 »
Det är fråga om gradus consanguinitatis, med vilket sökord man kan finna flera exempel på latinska språkbruket.
Tror (ursäkta en gissning) att gradus primus (primum?) syftar till syskon, gradus secundus till kusiner och gradus tertius till kusinbarn.
Kanske nägon kan bekräfta eller vederlägga.
1894
« skrivet: 2004-02-01, 08:43 »
Modern heter Kerstin Ehrickzdotter.
1895
« skrivet: 2004-01-29, 17:58 »
omtrent se omtränt
omkring l. i närhet av (SAOB).
Mvh Heikki
1896
« skrivet: 2004-01-22, 08:06 »
Bouppteckningen kunde nog läsas om den var större på rutan.
Mvh
Heikki
1897
« skrivet: 2004-01-16, 20:46 »
Jag tycker det står Gefreuder. Möjligen har eu och ei kommit nära varandra i uttalet i någon dialekt.
Jfr r i slutet av Dotter på nedersta raden.
1898
« skrivet: 2004-01-14, 08:02 »
Han hette Lars Arfwedsson.
Mvh
HeikkiS
1899
« skrivet: 2004-01-07, 10:32 »
Kurck kunde väl komma från finsk Kurki 'Trana'.
1900
« skrivet: 2004-01-06, 08:52 »
Instämmer.
Mvh
Heikki
1901
« skrivet: 2004-01-05, 14:28 »
Lottas argumentering låter trovärdig. Vad betyder won här?
Mvh
Heikki
1902
« skrivet: 2004-01-05, 11:52 »
GUDI Alena äran. Det är svårt att urskilja på bilden mellan sprickor i trädet och prickarna på ä. Troligen finns det inget h.
1903
« skrivet: 2004-01-05, 11:48 »
Det ser ut som 'utan järn'. Var Israel i bojor, men befriades från dem för tillfället?
Vänligen,
Heikki Särkkä
1904
« skrivet: 2004-01-04, 15:02 »
Jag är säker på att sista bokstaven är h, men ändrar gärna åsikt om jag ser ett likadant k.
Vänligen
Heikki
1905
« skrivet: 2004-01-03, 13:47 »
Thesse hafuer Jagh Börrie Knutsonn Profuiannthz
Meister uthi denn Stormächtige Högborne...
Är fortsättningen måhända 'skriffuit'?
Se proviantmästare i SAOB.
Mvh
Heikki
1906
« skrivet: 2004-01-02, 16:30 »
Bolgift 'städja för arrenderad jord' (SAOB)
Lägre raden ser ut som 1 Faat. Trådh men om faat. är en förkortning för något kan jag inte säga.
1907
« skrivet: 2004-01-02, 12:32 »
Erichsson.
Mvh
Heikki
1908
« skrivet: 2003-12-31, 08:28 »
Det x-liknande tecknet i det första grekiska ordet är ett khi, inte vårt x. Annex kommer från ad + nexus i latinet.
1909
« skrivet: 2003-12-29, 08:48 »
I suggest a birthdate two weeks later:
Dnica 8tava p(ost) Trinit.
1910
« skrivet: 2003-12-27, 19:32 »
d. 14 Febr F(öddes): Olof. Nils Swens och Maria Persd. --- --
Resten måste jag lämna till någon ortskunnig.
Mvh
Heikki
1911
« skrivet: 2003-12-23, 14:00 »
Det står Flathult.
1912
« skrivet: 2003-12-23, 12:14 »
Mikael Reissuers efternamn verkar sällsynt. Vilket ursprung kunde det ha?
Mvh
Heikki
1913
« skrivet: 2003-12-22, 15:22 »
För mig ser det ut som Horn.
1914
« skrivet: 2003-12-21, 14:49 »
Ine Weers frågar om ursprunget av namnen Weer och Leyding på holländska, så kanske lönar det sig att forska i Holland.
1915
« skrivet: 2003-12-20, 13:25 »
Bilden ovan:
M.U.S.I.C.A.
Unica nostra salus, spes, vita
redemptio CHRISTUS
Nicolaus Bielcke Domi=
nus in Wijk Ubsalia, me=
moriae gr(ati)a scripsi 30 die
Octobris, manu propria mea
1916
« skrivet: 2003-12-20, 08:50 »
Ihjälliggad af föräldrarne
Ihjälqväfd (men det ser ut som det står ett extra l i slutet).
1917
« skrivet: 2003-12-15, 21:26 »
Att Kristinas namn står i den mörka marginalen förblir närmast en trosfråga, men annars håller jag med Daniel.
1918
« skrivet: 2003-12-13, 14:31 »
Just tvärtom borde jag ha skrivit. Klassisk ortografi hade inget u, man skrev t.ex. eorvm etc.
1919
« skrivet: 2003-12-13, 13:51 »
Beneuolus stod det naturligt.
1920
« skrivet: 2003-12-13, 13:49 »
Jenny, god fråga. Jag borde ha skrivit, att jag följde modern latinortografi. Klassisk ortografi hade ingen v, men jag tyckte att det är lättare att skriva v när man uttalar det mellan två vokaler. Man borde se mer text av samma skribent, men det syns som on han skriver v i början av ordet och u inne i ordet (för både uttalat u och v). Jag kunde förstås ha skrivit t.ex. beneuolis som det står i texten.
1921
« skrivet: 2003-12-13, 09:06 »
Multi ad verum et solidum eruditionem pervenirent, nisi se iam pervenissi putassent.
Many would achieve true and solid culture if they did not think that they already possess it.
Herodotus
Preciosissimus thesaurus
est in omnibus opibus,
antecellit amicus prudens
et benevolus
Bonus amicus triplici ratione
est melior auro.
En god vän är tre gånger dyrare än guld.
Constantia fidelitate et consiliis.
1922
« skrivet: 2003-12-12, 19:46 »
I första bilden ovan under namnet Herodotus har vi orden ?Preciosissimus tHesaurus', där h har samma form som i 'Homeri alumnus' som vi tidigare betraktat.
1923
« skrivet: 2003-12-11, 13:25 »
Undrar om sista ordet kunde vara Jernbana. Var där ett järnvägsbygge på den tiden?
1924
« skrivet: 2003-12-10, 20:51 »
Nu inser jag att namnet i första bilden är Stephanus Guilielmj eller vulgo Staffan Vilhelmsson. Jfr. Guglielmo på italienska.
1925
« skrivet: 2003-12-10, 17:44 »
Kom att tänka på att skribenten beskriver sig sjäv i ytterst anspråkslösa ordalag! Ett par ord tycker jag är förkortade. Kan någon lista ut om förkortningarna i nästa address kan ge någon hjälp? http://www.bibliographics.com/PALAEOG-lite/HECTOR.htm
1926
« skrivet: 2003-12-10, 16:40 »
Jfr. u och i. På u-et har vi alltid en liten båge och på i-et bara ett prick. Texten har nullum två gånger. Tusen på latin är mille, pl. milia.
Det syns att sista frasen är nullum gustum sensu(?) virtutis possidens 'har inte ett dugg av sensu(?) virtutis. Jag tycker att en sådan text talar mera om skribenten än personen som beskrivs. Tydligen hatade han den senare av en eller annan orsak.
1927
« skrivet: 2003-12-10, 09:01 »
Här har vi nog nullum 'ingen, ingenting', som Niclas tolkar. Jag tror att veritatis nullum lumen vidit är en sammanhängande fras 'han ser inte sanningens ljus'. Rationis est is (?) instar mortui kunde betyda 'vad gäller hans intelligens liknar han en död man'. Det hela låter föga smickrande.
1928
« skrivet: 2003-12-06, 16:28 »
Kan bara säga, att Ole har troligen ingenting att göra med olere 'lukta'. Vad den betyder här, det har jag ingen aning om.
1929
« skrivet: 2003-12-06, 13:37 »
Min tolkning 'Homeri alumnus', om riktig, skulle innebära att vederbörande var poet, men bara lärjunge till Homerus (grekisk Homeros). Första bokstaven i ordet före alumnus har ett klart nedstreck, som gör d-tolkningen mindre trovärd.
1930
« skrivet: 2003-12-03, 15:40 »
Ett par förslag till:
oia serio = omnino/omnina serio (med 'nasallinjen' ovanpå första ordet)
Certa et indubitata amic(itia)
1931
« skrivet: 2003-12-03, 10:21 »
Glömde, att förnamnet var Anders och inte Johannes. Johannis är förstås den latinska genitiven av Johannes.
1932
« skrivet: 2003-12-03, 08:41 »
Den senare texten ser ut som en tillägnan. Vad gäller tillnamnet, tror jag det står Smala(n)do
(i dativ med tecknet för utelämnat n över a-et).
Mottagaren hette alltså Johannes Smalandus (smålänning).
1933
« skrivet: 2003-12-02, 08:42 »
Vir rudis --- --- Homeri (?) alumnus
etiam in aperto --- ---
nullum lumen videt rationis ---
instar mortui --- gustum ---
virtutis possidens.
Några av de felande orden är förkortade.
1934
« skrivet: 2003-11-30, 17:46 »
Kunde Eskier syfta på någon by/gård i Köla socken?
Vilken typ av ort är Köla överhuvudtaget?
Heikki
1935
« skrivet: 2003-11-29, 11:30 »
Han är född i 'Eskier i Kyhls Sochn'. Vänligen korrigera om jag har läst fel.
Mvh
Heikki
1936
« skrivet: 2003-11-23, 08:53 »
Katekumener är trots åldern här faktiskt skriftskolebarn, vilken benämning man ser oftare.
Mvh
Heikki
1937
« skrivet: 2003-11-20, 19:32 »
Genom dendrologisk analys kan man bestämma exakt året då trädet från vilket virket kommer fälldes.
Om man antar att stockarna troligen torkades under ett år före byggandet, får man en god undefärlig ålder. Problemet kvarstår att virket i gamla byggnader ofta återanvändes, så att man inte alltid kan bestämma åldern på senaste konstruktion på det här viset. Fråga närmaste universitet om dendrologiska analyser.
Mvh
Heikki
1938
« skrivet: 2003-11-19, 14:33 »
Träffade för ett par sedan någon som träffat sin fmm född 1830. Samma person hade missat med ett år att traffa en person född 1822.
1939
« skrivet: 2003-11-18, 14:39 »
Början kunde rimligen vara
Fått b(etyg) till (ort). Ingenting alltså om frejd.
1940
« skrivet: 2003-11-17, 07:45 »
Micke, det vad just det jag tänkte, men inte skrev (att han märkte för sent att l:et var litet och ville korrigera saken).
1941
« skrivet: 2003-11-16, 20:34 »
På grund av förstoringen skulle jag rösta på C, även om formen inte är den vanligaste.
En annan möjlighet är en mycket individuell korsning av litet och stort L.
Men säkert nämns vår Lars någon annanstans också.
1942
« skrivet: 2003-11-16, 16:41 »
Ett litet l kunde jag köpa. De t finns ett helt annorlunda stort H i början (Hans Kongel.).
Mvh
Heikki
1943
« skrivet: 2003-11-16, 15:07 »
Länet heter Götheborgs och Bohus Lähn.
Instämmer med Lotta, Camberg bör det vara.
1944
« skrivet: 2003-11-16, 12:49 »
Första och andra raden:
nådigste förbud
Mvh
Heikki
1945
« skrivet: 2003-11-16, 12:41 »
under swårigsta bör vara underdånigste
1946
« skrivet: 2003-11-16, 08:38 »
sex (månaders tid)
dahler silfvermynt
Mvh
Heikki
1947
« skrivet: 2003-11-13, 08:09 »
Ordet denis verkar gåtfullt, om man vill yttra sig lite gammalmodigt. Kunde det vara fråga om förkortning av något slag? Kan vi se texten där?
Mvh
Heikki
1948
« skrivet: 2003-11-12, 12:44 »
Håller fullt med Jennys förklaring. Tunga är här förstås en metafor för talförmåga.
Mvh
Heikki
1949
« skrivet: 2003-11-11, 16:42 »
Inflyttningsnoteringen måste man nog tro på. Kunde inte föreställa mig att någon skulle förkorta ordet genom att ta bort en enda vokal i ordsslutet.
Mvh
Heikki
1950
« skrivet: 2003-11-11, 12:24 »
dicendi vi haud vulgari praedita
Hon hade en kvick, men inte folklig tunga
Mvh
Heikki
1951
« skrivet: 2003-11-11, 08:34 »
Det står Högeb., alltså Högeberg.
Mvh Heikki
1952
« skrivet: 2003-11-08, 19:27 »
Övre bilden: Thorsdotters
Nedre bilden: Thores dotters
1953
« skrivet: 2003-11-02, 19:34 »
Det står
Gåssen Per flytt
1954
« skrivet: 2003-11-01, 14:41 »
According to info in RootsWeb.com, the name Brunskill comes from the north of England.
1955
« skrivet: 2003-11-01, 14:33 »
Det står därstädes.
1956
« skrivet: 2003-11-01, 09:38 »
Bilden är ytterst liten, men de första orden kunde vara 'Qvarstår i---' och slutet '--skyldigheten'
1957
« skrivet: 2003-10-25, 11:52 »
Petrus bone memorie betyder salig Petter.
1958
« skrivet: 2003-10-25, 11:49 »
Vet någon om tjäruvräkare (som besiktigade tjärans kvalitet) var också kallad tjäruskrivare?
1959
« skrivet: 2003-10-23, 10:00 »
Instämmer vad gäller förslaget för datum.
1960
« skrivet: 2003-10-23, 09:58 »
Under Jöns Nielssons namn står det troligen Lik vedh ibm, men Likvedh är väl inget namn, vad sägs?
Mvh
Heikki Särkkä
1961
« skrivet: 2003-10-20, 08:01 »
Den eventuella bortgången av SoH kommer att vara en förlust inte bara för svenska släktforskare, men också utanför rikets gränser för många, som under årens lopp med intresse läst dess välredigerade artiklar.
Med vänlig hälsning
Heikki Särkkä
1962
« skrivet: 2003-10-19, 19:12 »
Modern heter Kirsten Börjesdotter. Faddren voro Öfvirste Qveckfeldt på Röble (?) Fru Cornelia Ankarstierna.
1963
« skrivet: 2003-10-19, 10:06 »
Instämmer med Bengt-Göran att det står Jon Pärsson längre ner, men är osäker om Pär/Jon Olofsson. Om övre namnet är detsamma som det lägre
(vilket jag inte är säker på), bör det stå Jon Pärsson.
1964
« skrivet: 2003-10-18, 20:00 »
åkare - carrier
brandvakt - firewatchman
1965
« skrivet: 2003-10-18, 19:57 »
målargesäll - painter's apprentice
stenhuggare - stonecutter
marketentare - canteen keeper
1966
« skrivet: 2003-10-15, 08:25 »
Undrar om nedersta ordet är en förkortning av latinets genitiv pluralis articellor(um)
'artiklarnas'.
Mvh HS
1967
« skrivet: 2003-10-13, 13:10 »
Det finnas ett tyskt namn Löwenheim, som möjligen är grundformen för Löwenham i Sverige.
1968
« skrivet: 2003-10-12, 17:14 »
Jo, i finländska bouppteckningar möter man ofta åldersangivelser av typen 'Matts på trettonde året', som är en direkt översättning av finskans 'kolmannellatoista'och betyder att Matts var 12 år gammal. Om den här typen också finns i latinet får mera kunniga säga. I alla fall ett barn i tredje året är bara två år gammal.
Mvh
Heikki
1969
« skrivet: 2003-10-12, 13:21 »
Kan det dock stå Ao 26. (-sexto)aet. suae, vilket skulle betyda att han inte ännu fyllt 26 år?
Suddet under o, som gör att det hela ser ut nästan som ett å, är troligen tecknet för förkortning (underlining).
Mvh Heikki
1970
« skrivet: 2003-10-11, 07:55 »
Korrigering till eget inlägg:
medborgerligt förtroende bör det vara. Vissa brott medförde förlust av m. f. som extra straff s.a.s.
Mvh
Heikki
1971
« skrivet: 2003-10-10, 14:06 »
--- (född i denna församling den 19 Juni 1748)af Fadren --- Johan Andersson i Kusto, samt Modren Anna Ersdotter, som bägge ännu lefva. --- --- --- hemma hos sine Föräldrar till dess hon d(en) 13 Octob: 1776 gifte sig med Bonden Erik Jansson i --- af Frösunda, hvilken för med --- --- ut ur s--- afgick med --- --- hen / nes Barn lefva alle samman och äre (?) 2 Söner och en dotter.
1972
« skrivet: 2003-10-10, 07:55 »
--- Frösunda socken, som var född i denna församling---
Mvh
Heikki
1973
« skrivet: 2003-10-10, 07:50 »
Borg. här är borgerligt. Kanske kan man säga att hon inte har gjort något genom vilket hon skulle ha mistat sitt borgerliga förtroende.
1974
« skrivet: 2003-10-09, 19:23 »
Ursprunget är (sen)latinets molina 'kvarn', varav molinarius 'mjölnare'.
Kvarn är på finska mylly, medan mjölnaren heter mylläri.
1975
« skrivet: 2003-10-09, 19:18 »
Det beror. Vet inte om Helge, men Heli är också ett rätt vanligt kvinnonamn i Finland.
1976
« skrivet: 2003-10-09, 09:59 »
Vinhållaren tog hand om nattvardsvinet, men vilka exakt var hans sysslor? Inspekterade han vinförrådet eller köpte in vad man behövde?
Mvh
Heikki Särkkä
1977
« skrivet: 2003-10-09, 09:51 »
Instämmer med Elisabeth och Håkan.
1978
« skrivet: 2003-10-07, 08:25 »
Övre bilden i sista avsnittet:
Såsom skiftes- och utredningzman...
(underskrift)
Med förestående liquidation och arfskifte
--- vi oss till alla delar nögda.-
Mvh Heikki Särkkä
1979
« skrivet: 2003-10-06, 11:11 »
Så sant vad Lotta Nordin och Nils Hård af Segerstad säger. Här kan man lära sig mycket genom att bara läsa experternas tydningar.
Men en lärjunges vh
Heikki Särkkä
1980
« skrivet: 2003-10-02, 19:39 »
I Padasjoki, Finland, finns en Fredrik Mörk en gång noterad som zigenare. F. M. har barn med Anna Israelsdotter i Padasjoki i början på 1800-talet. Ingen vigselnotis i Padasjoki finns.
Mvh Heikki Särkkä
1981
« skrivet: 2003-10-02, 19:28 »
Första bokstaven i Cronlund är mycket lik första bokstaven i Coopvaardi och Carl.
Mvh
Heikki
1982
« skrivet: 2003-10-01, 11:54 »
Jag har ingen åsikt om hur modern ordet 'rubbad' är i betydelsen 'sinnesrubbad', men frågan återstår vad tidsangivelsen på våren 1899 syftar på.
Var personen i fråga 'rubbad' vid någon tidspunkt som föll på våren 1899 (och kanske varit rubbad redan förr och också senare) eller började det 'rubbade' tillståndet om våren 1899.
HeikkI Särkkä
1983
« skrivet: 2003-09-30, 12:00 »
Tillägg:
och har en för förda vandel god vitnesbörd ---
1984
« skrivet: 2003-09-30, 08:29 »
Pigan Annicka Svensdotter född d. (?) 1744, har här vid församlingen nyttjat de dyra Salighetsmedlen, läser väl i bok och äger försvarlig Christendoms kunskap, begick sista gången den Hel(iga) Nattvarden i --- och har --- --- vandel --- et godt vitnesbörd, säger sig vara oförlofvad och flyttar nu till Ny--- Sochn. Gem-högs Prästgård d. 28 Sept. 1777.
De felande orden får någon annan tyda.
1985
« skrivet: 2003-09-22, 10:56 »
Det här med dubbleringsstreck över n/m går väl tillbaka till förkortningspraksis på latin. Man skrev plenu med ett streck över uet för plenum osv.
Mvh Heikki
1986
« skrivet: 2003-09-22, 09:49 »
Ursäkta mig att komma tillbaka till ordet recondre. Gustaf Baneer kände säkert till ordet reconnaissance på franska ock skulle ha använt det (kanske som första led i sammansättningen reconnaissancetur eller liknande)om han hade velat nämna recognoscering.
Korrigering till mitt senaste inlägg. Se... ut måste det förstås heta.
1987
« skrivet: 2003-09-22, 08:02 »
LS betyder inte, att det har någonsin funnits ett sigill på brevet. Bokstäverna användes på dokument av gammal vana för att göra pappret se mera officiellt. Det är bara kanske för ett tiotal år sedan att en lag stiftades i Storbritannien att kontrakt inte behöver förses med sigill. Före detta måste de vara 'signed, sealed and delivered'. LS står ofta på dokument av olika salg även i dag.
1988
« skrivet: 2003-09-21, 20:23 »
Mellan Recondze och Recondre måste nog valet vara Recondre.En annan sak är om brevskrivaren ville säga reconnaitre 'recognoscera' eller rencontre
'drabbning'. Här passar bara substantivet, alltså måste det syftade ordet vara rencontre.
Mvh
Heikki
1989
« skrivet: 2003-09-21, 18:02 »
Recondre i brevet menar rencontre '(samman)-drabbning'.
1990
« skrivet: 2003-09-19, 07:42 »
På första raden nämns möjligen 'Änkan Kierstin Jansdotter', men bilden på skärmen är för liten för tydning (åtminstone för mig).
Heikki
1991
« skrivet: 2003-09-15, 14:16 »
Your gggrandfather's name Andersson is a patronym indicating that his father's first name was Anders. Artisans normally adopted permanent last names on obtaining a qualification in a given trade, sometimes earlier.
Did your ancestor carry an English document giving his trade as 'painter'? If so, look at the exact meaning of the term in the Oxford English Dictionary.
One (Swedish) designation for a person making portraits is 'konterfejare'.
Hope this helps
HeikkI Särkkä
1992
« skrivet: 2003-09-08, 20:16 »
Jorunn,
Ask at Genealogiska Samfundet i Finland. The most prominent member of the family in Finland was professor of rhetoric at Åbo Academy Johan Gabriel Lins?n, b. 27 Dec 1785 in Helsinki, d. there 16 Nov 1848.
Would it be possible that there is a connection to the Scottish clan of Lindsay?
Heikki
1993
« skrivet: 2003-09-08, 14:43 »
Namn med ändelsen -tar/tär kan vålla huvudbry även för personer med finskt modersmål. Kruxen är att stammen till vilken ändelsen adderades inte var nominativ- utan genitivstammen. Så hette fadern till Caisa Nautar kanske Per Natunen och
till Eva Suetar möjligen Susi eller Sutinen i efternamn. Om du inte kan finna döpnotisen för en kvinna med ett namn med ändelsen -tar/tär, titta på möjliga namn med två gemensamma första bokstäver.
Mvh H. S.
1994
« skrivet: 2003-08-30, 14:58 »
Rinda Braski är ett gårdsnamn. Inom parentes står det 'Braski skrivet ovanför de andra namnen'.
Heikki
1995
« skrivet: 2003-08-30, 14:53 »
Det är fullt korrekt i själva texten att skriva '(referens till primärkälla man inte sett)' följd av t.ex. 'i (andrahandskälla)'.
I så fall är det kanske mest logiskt att bara nämna andrahandskällan i källförteckningen.
Lite otympligt kanske, men ärligt.
Heikki Särkkä
1996
« skrivet: 2003-08-15, 07:58 »
Jag har ingen lokalkännedom och kan inte säga någonting. Vet någon annan?
Mvh,
Heikki
1997
« skrivet: 2003-08-14, 14:22 »
Hoppas jag inte blev misförstådd av Jan W. Jag menade att det står 'gevaliaren' med betydelsen gevaldiger som Bengt-Göran först skrev.
Mvh
Heikki
1998
« skrivet: 2003-08-14, 12:41 »
Fadern tror jag heter Nils Staffansson.
Mvh,
Heikki
1999
« skrivet: 2003-08-14, 09:10 »
Möjligt vore också
faddr: Sven Joelsson
Jag kan inte läse faderns förnamn, men patronymikonet syns vara Staffansson.
Mvh Heikki
2000
« skrivet: 2003-08-13, 19:57 »
Eva, jag har Explorer. För övrigt borde jag nog veta mera om hur man handskas med datorn.
Rad 25: En Såg
|
Visa inlägg
Cookie policy