Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Sture Torikka
501
« skrivet: 2002-12-14, 21:11 »
Ja,
faktiskt är det så att jag redan hade den uppgiften.. läser mina egna noteringar alldeles för slarvigt. Det är i en domboksuppgift som Hans Eriksson Pekkala omtalas såsom måg till Mickel Jönsson Kohkoinen, eller om det var tvärtom, att Mickels svärson är Hans.
Det går på ett ut.
Brita Adamsdotter Pekkalas makes släkt:
Karl Jonasson Harju f. 1778.
Hans ena broder Mickel, f. 1776, söp ihjäl sig 6/3 1818. En yngre broder, Johan, f. 1783, var för mord dömd till halshuggning men benådades 1808; undergick istället offentlig kyrkoplikt 17/7 1808 för rån och plundring. Johan flyttade senare upp till Yli Muonio där han bodde på Töyrä hemman. Död 1865.
Föräldrar:
Jonas Mickelsson Aunis f. 1734 d. 1793. Husbonde å Aunis i Ala Kuivakangas.
Brita Karlsdotter Heikkilä f. 1750 d. 1814, fr Haapakylä (dr till Karl Hindersson Heikkilä o h h Ablona Larsdr Pajainen).
De gifte sig 1774. Jonas hade sedan tidigare två u.ä. barn med två olika kvinnor.
Farföräldrar:
Mickel Johansson Aunis f. 1707/1708 d. 1778. Husbonde å Aunis i Kuivakangas. Hade i början varit husbonde å fädernegården Töyrä i Rahtulanpää, östra Kuivakangas.
Gift 1730 med Barbro Jonasdotter Mäki f. 1703 d. 1785 fr Turtola (dr till Jonas Olofsson Mäki o h h Ella Hansdr Antti).
Farfars föräldrar:
Johan Hindersson Töyrä f. 1669 d. 1739. Husbonde å Töyrä i Rahtulanpää, Kuivakangas.
Gift 1702/1703 med Brita Mickelsdotter Lovikka f. 1668 d. 1748, fr Lovikka. Änka 1700 efter Staffan Hansson Rautia eller Töyrä å gården, f. ca 1640.
Farfars farfar:
Henrik Larsson Mämmi eller lahti f. ca 1640 d. troligen 1698 (ev. redan 1690?). Husbonde å Lahti i Alamuonio.
Farfars farfars far:
Lars Matsson Mämmi f. 1608 d. ca 1684. Husbonde å Mämmilä i Turtola 1638-1666, då han flyttade till Alamuonio och lahti hemman (1669-1685)
Farfars farfars farfar:
Mats Larsson Mämmi eller Pynnöi f. 1558 d. senast 1636 (ev. redan 1623). Bonde i Koivukylä i Kemi älvdal; ”Matz Mämminen” (1606, 1608). Kallas även ”Pynnöi”.
Senare nybyggare i Turtola å Mämmilä hemman å älvens östra strandsida (1612-1623)
/ST
502
« skrivet: 2002-12-14, 19:16 »
Hittade igårkväll några gamla kladdar angående släkten SUPI - SUPPI.
Hur korrekt det är, vet jag icke, men i vart fall hade jag noterat följande angående namnets betydelse:
Supi - Suppi, uttalas Suhpi = Asp på lapska.
Jag hade även noterat att brukskarlen Johan Hindersson Sups (f. 1721) farfar Johan eventuellt hade blivit mördad. Var jag fått fram den hypotesen kan jag inte alls erinra mig nu. Likaväl hade jag noterat om Henrik Johansson Supi att han möjligen hade uppehållit sig i trakterna av Vettasjärvi.
Lappänkan Sara Larsdotter Supi begravdes i Hietaniemi 1755 (f. 1684).
Hälsar
ST
503
« skrivet: 2002-12-11, 09:49 »
Jo, nog har jag rön på Karl Jonassons anor oxå. Får återkomma om det, hinner inte nu.
Däremot har jag inte alls sett det bekräftat att Kristina Mickelsdotter verkligen var en Kohkoinen. Men en möjlig teori är det i vart fall.
/ST
504
« skrivet: 2002-12-10, 22:09 »
Maud, kände du till vår anmoder Brita Adamsdotter Pekkalas (1780-1856) fängelseresa till Piteå 1838-39? Jo, det var så att Brita, som ju var gift med Karl Jonasson Aunis-Harju, uppenbarligen inte var i bästa mentala form vårvintern 1838. Natten mot den 30 mars satte hon uppsåtligen eld uti en bodbyggnad tillhörig Perävaara hemman i Kuivakangas, vilken nedbrann med allt sitt innehåll. Senare, den 5 maj försökte hon drastiskt avdaga sig livet. Hon dömdes vid tinget i Övertorneå till halshuggning, över vilket hon sedermera till Kongl. Svea hovrätt anförde besvär. Det talades om att hon hade - av för oss okänd anledning - hyst fiendskap emot både Perävaara som länsman Svanljung. Svea hovrätt fann inte bevisningen övertygad varför mordbrandsåtalet lämnades på framtiden, då den kan uppenbar varda. Däremot dömdes hon för det tillämnade självmordet - vilket hon erkände - att straffas med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd! Vad ska man säga? Åter ett moment-22-fenomen?  Hon förpassades till Piteå länsfängelse den 30 maj 1838. Sedan pågick besvärsskriftväxlingen och Svea hovrätts prövning m m, varefter hennes åtta dagars straff kunde påbörjas den 29 december 1838, samt avslutas den 6 januari 1839. Vår anmoder sattes åter på fri fot efter över sju månader i häkte och fängelse samt avsutten dom på 8 dagars vatten och bröd. Undrar vad hon tänkte om det svenska rättsmaskineriet, huruvida det var logiskt eller inte? /ST
505
« skrivet: 2002-12-10, 20:30 »
Maud,
naturligtvis är även dessa människor mina förfäder....
Adam Henriksson Pekkala (1749-1833) o h h Margeta Johansdotter Kohkoinen (1756-1831) hade nio barn. Jag härstammar från sonen Johan Adamsson Pekkala-Mattila (1779-1864), och döttrarna Brita Adamsdotter (1780-1856) samt Maria Adamsdotter (1782-1858).
Adams föräldrar:
Henrik Mickelsson Pekkala (1707-1775) o h 2:a h Brita Mickelsdotter Vuolo (1721-1803).
Margetas föräldrar:
Johan Johansson Juvani-Kohkoinen o h h Maria Isaksdotter Kohkoinen, dotter till stupade soldaten Isak Jönsson Grym (Kohkoinen).
Adams farföräldrar:
Mickel Hansson Pekkala (1680-1753) o h h Brita Hansdotter Vesto (1683-1746).
Adams farfars föräldrar:
Hans Eriksson Pekkala (1642-?) o h h Kristina Mickelsdotter.
Adams farfars farfar:
Erik Mickelsson Pekkala (1618-ca 1674)
Därefter hittar jag inte mina gamla kladdanteckningar för ev. vidare rön. Sannolikt går det väl att klura ut något led ytterligare.
Hälsar
ST
506
« skrivet: 2002-12-06, 09:00 »
En liten petig rättelse.... Födelseboken, liksom död- och vigselböckerna, för Hietaniemi annexförsamling började nog skrivas redan kring 1686. Den äldsta som finns bevarad är dock från 1721.
/ST
507
« skrivet: 2002-12-05, 09:03 »
Den tidigaste formen för namnet Suup i Tornedalen, efter vad jag har funnit, är Sup eller Supi, vilket tyder på en idag modern stavning i form av just Supi eller Suppi. Det synes föreligga ett kort o-ljud, d v s u. Däremot kan betoningen ev.läggas på p:et varför det i sådant fall kan uppfattas såsom hårt, d v s pp.
Det är väldigt svårt att veta om det har varit ett långt o-ljud från början, men sannolikt inte, eftersom de tidigaste stavningarna av svenskspråkiga skrivare brukade stava som det lät, som namnet uppfattades. Med tanke på det torde inget släktskap finnas med släkten Soop.
Namnbäraren antyds väldigt tydligt vara lapp. Kanske inte 100-procentig sådan, men dock att han lever såsom lapp, på lapskt vis.
Namnet har i dessa trakter, mig veterligen, aldrig påträffats såsom soldatnamn. Traktens allmänna språk har varit finska och lapska, varför jag inte delar Ervolas teori om sup - nubbe - järn - jamare....
anser
ST
508
« skrivet: 2002-12-04, 16:44 »
Hej,
En gång för flera år sedan, då jag var kommunarkivarie i Boden, kom det någon från den lokala forskarföreningen BÖFF, och frågade mig om just denna familj.
De var bördiga från Hietaniemi i Tornedalen, efter vad jag kan erinra mig.
Kontakta forskarföreningen (t ex Björn Fredriksson) för att lotsas fram till vem det kan ha varit som fick dessa uppgifter. Jag minns ej tel.nr, men ring nuv. kommunarkivarie där och fråga.
Hälsar
S. Torikka
509
« skrivet: 2002-12-03, 15:57 »
Förresten så undrar jag om inte namnet ursprungligen har haft ett kort o-ljud (enkelt u), i stil med Supi eller Suppi.
Någon som har en betydelseteori?
/ST
510
« skrivet: 2002-12-03, 15:53 »
Öberg,
Nu tar jag endast ur mitt dåliga minne: För länge sedan, när jag studerade bruksfolket, så har jag stött på Johan Henriksson Suup. Jag gjorde även samma iakttagelse att de var av lapsk stam.
Dock kan jag nu inte erinra mig vilket bruk det var frågan om... kan det ha varit Tornefors eller Masugnen?
Minns ej,
/ST
511
« skrivet: 2002-12-02, 10:29 »
Maud,
tack för det tipset. Jag ska prova skriva dit.
/ST
512
« skrivet: 2002-11-29, 13:43 »
Maud!
Super-Tack för det uttömmande svaret. Hade aldrig kunnat drömma om att dylika sammanställningar redan fanns. Det enda jag saknar är i så fall hans konkreta dödsorsak.
Den information du lämnade nu svarar mycket väl emot de familjetraditioner jag uppfattade under 1970-talet.
Grubblerier kan vara svåra, och bör nog läggas åt sidan.
Väl mött,
ST
513
« skrivet: 2002-11-29, 08:46 »
Ja, själv tyckte jag den historiken var helt fantastisk! Bättre än både Brasilien, Paskajänkkä och Vittula i Tornedalen tillsammans.
/ST
514
« skrivet: 2002-11-29, 08:29 »
JOHAN (eller rätteligen JONAS) FREDRIK HOLSTER,
f. 24/10 1879 i Karl Gustav, Norrbotten.
Utflyttade till Stockholm hösten 1905.
Under år 1906 flyttar han till rote 27 (Karlbergsroten), vilket säges tillhöra Matteus församling. Han var då ännu ogift.
- Är det någon som har stött på denne man?
- Vad blev det utav honom?
/S. Torikka
Luleå
515
« skrivet: 2002-11-29, 08:21 »
Hej,
har en fråga om min farfars morbror som 1889 lämnade släkten kvar uppe i Tornedalen, för att försvinna söderut och aldrig mera höra utav sig. Hans öde har förbryllat många av hans numera avlidna syskon och syskonbarn m fl.
JOHAN ERIK KRISTIANUS, född med namnet KUMPPANI 17/2 1866 i Hietaniemi församling, Norrbotten.
Hade 1886 gifvit sig till siöss, återkom hem samma år.
Utfl. till Örnsköldsvik, Alnö såg, 25/10 1889.
Därifrån flyttade han till Stockholm ca 1890-1891, okänt vilken församling.
Bytte släktnamn till KAMPANIUS ca 1892-93. Bytte några år senare åter släktnamn till KRISTIANUS.
I början av 1900-talet lär han enligt muntliga uppgifter ha bott i JOHANNES församling. Flyttade senare till KATARINA församling.
Bosatt där på Högbergsgatan 26.
Avled också där ogift 26/5 1919.
Enligt brevsvar som jag erhöll från Stockholms stadsarkiv 1979, skulle Johan Erik Kristianus (enligt Rotemansarkivet 1878-1926) ha varit sjöman, senare arbetskarl.
- Är det någon som har stött på denne man i någon arkivkälla?
- När inkom han till Stockholm? Vilka tidsperioder bodde han i de olika församlingarna?
- Vad dog han utav?
- Någon som kan finna ut uppgifter om honom ur sjömansarkiv? Vart vänder jag mig för det?
Det var så att denna John Kumppani - enligt familjetraditionen - hade en hel del problem med sina egna religionsgrubblerier. En brorson till honom hade som barn hört omtalas, att John vid någon tidpunkt i sitt liv hade fått för sig att han själv var Jesus Kristus....
Dessa tankegångar kan nog mycket väl förstås i hans något märkliga släktnamnsbyten.
Åren 1887-88 hade John Kumppani varit på inofficiellt stockholmsbesök.... vilket slutade med att han greps i Storkyrkan under någon mässa, där han överröstade kyrkoherden med att hålla en alldeles egen mässa uppifrån en läktare. Denna mässa hade hållits på ett okänt språk så att ingen hade förstått honom. Polisen hämtade ner honom och satte honom i häkte. Med fångskjuts blev han sedermera förpassad hem till Tornedalen.
Allt detta kunde man läsa i Aftonbladet och några lokaltidningar från denna tid. Rubriken hemma i Norrbotten blev ironisk: Kumppani i Stockholm.
Han fick mellanlanda i bl a Härnösands och Luleå cellfängelser, där jag har återfunnit honom såsom transportfånge i fångrullorna. Det tog ju ganska lång tid att färdas hem.
Nu känner jag att jag har behov av att få reda ut hans liv så gott det nu går. Hoppas någon kan hjälpa mig att återfinna honom i bokföringen för han stockholmstid, ca 1890-1919.
M v h
S. Torikka
Luleå
516
« skrivet: 2002-11-28, 10:56 »
ISAK WILHELM (Eriksson) WENNBERG, f. 18/12 1852 i Hietaniemi församling, Norrbotten.
I lokala församlingsboken står noterat, att han har utflyttat till Umeå 14/10 1867 samt afstraffad i Umeå cellfängelse (satt för snatteri 7/1 - 7/3 1868 i länscellfängelset i Umeå).
Enligt fängelserullorna återsänds han hem i mars-april 1868, men påträffas inte alls officiellt hemmavid. Han noteras aldrig mera därefter.
Min tro är att han förblev kvar i Umeå.
Jag har inte påträffat honom i folkräkningen 1890.
- Är det någon som har information om denne Isak W. Wennberg i Umeå efter 1868?
/S. Torikka
Luleå
517
« skrivet: 2002-11-28, 10:50 »
JOHAN (eller rätteligen JONAS) FREDRIK HOLSTER,
f. 24/10 1879 i Karl Gustav, Norrbotten,
inskriven vid Sjömanshuset i Helsingborg 25/5 1904.
Inflyttade ogift från Nederkalix sn, Norrbotten, till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (Västerlånggatan 26) 29/11 1905.
Under 1906 flyttar han till rote 27 (Karlbergsroten). Vilken församling tillhör det?
- Är det någon forskare som har stött på denne man?
- Vad blev det utav honom?
/S. Torikka
Luleå
518
« skrivet: 2002-11-21, 09:38 »
Snildal,
Faderskapen från tiden före jag själv blev fader kan man aldrig ta för givna....om ens då....
men, visst!, synes det som om Måns Hindersson i Juoksenki är broder till både Nils som Per Hinderssöner. Studerar man skattelängderna från denna tid så kan man knappast tolka det på annat vis, än att de var bröder.
Att Måns var birkarl samt var upp till Norge med kungabrevet 1553, det är känt. Någonstans har jag även läst om det i tryck, minns dock ej nu på raken var jag läst detsamma. Sannolikt hos Wahlberg. Kolla i Tornedalica nr 1 (1962) eller i den Tornedalica-boken om Antti Keksis kväden (ca 1988).
Jag återkommer i framtiden,
ST
519
« skrivet: 2002-11-20, 20:38 »
Doris (och Stefan),
Det är samma man. Jag var inte tillräckligt tydlig i mina hastiga noteringar.
Henrik Johansson (Ruisniemi-Taavola-) Kauvosaari, f. 1733 d. 1795.
Husbonde å fädernegården Ruisniemi i Soukolojoki 1755-1767, husbonde å Taavola i Juoksenki 1767-1774, husbonde å moderns hemgård Kauvosaari i Juoksenki (Kaulinranta) 1774-1795. Tolvman.
Gift 1755 med
Margareta Mickelsdotter Vuopio. Dessa uppgifter lämnade ju Wennberg.
Föräldrar:
Johan Persson (Tolainen eller) Ruisniemi, f. 1705 d. 1787
Husbonde å fädernegården Ruisniemi i Soukolojoki, Yli Kuivakangas
Gift 1:a 1731 med
Malin Henriksdotter Kauvosaari f. 1712 d. 1795
Dotter till Henrik Henriksson Kohkoinen-Kauvosaari o h h Brita Henriksdotter Matti.
Gift 2:a med
Anna Johansdotter Kerttu f. 1728 (1734?) d. 1812
från Soukolojoki, dr till Johan Johansson Kerttu o h h Ella Ersdotter Huhtasaari.
Farföräldrar:
Per Ersson Tolainen (eller Ruisniemi), f. ca 1673 d. ca 1720
Husbonde å Ruisniemi (f d Kierivuolo) hemman i Soukolojoki, Yli Kuivakangas 1697-1720.
Gift 1696 eller 1698 med
Klara Henriksdotter Pitkäniemi, f. ca 1673 d. 1728
Från Soukolojärvi. Dotter till Henrik Olofsson (Kierivuolo-) Pitkäniemi o h h Ingrid. Klara ärvde Ruisniemi hemman 1697. Såsom änka vistades hon tidvis hos en måg i Korpilompolo.
Farfars föräldrar:
Erik Ersson Tolainen (Huhtasaari) f. ca 1635 d. ca 1700
Husbonde å Huhtasaari eller Tolainen i Yli Kuivakangas 1666-1700. Gården låg på holmen Huhtasaari, senare Kotosaari. Idag två hemman, nr 18 och 19 Mäkitalo och Huhtasaari.
Gift 1665 med
Brita Jönsdotter f. ca 1630 d. 1714
Änka 1660 efter Eriks morbroder Per Persson Huhtasaari å hemmanet, f. 1623, som blev knekt 1641.
Farfars fars föräldrar:
Erik Nilsson Tolainen, f. 1607 d. 1677
Husbonde å Tolainen i Juoksenki 1638-1677. Utskriven till knekt för hemmanet 1644.
Gift ca 1630 med
Karin Persdotter Huhtasaari
från Kuivakangas, dr till Per Jönsson Huhtasaari o h h Brita.
Farfars farfars far:
Nils Ersson Tolainen f. 1565 d. 1637
Husbonde å Tolainen i Juoksenki 1604-1637. Var 72 år gammal år 1637.
Hustrun d. 1612
Farfars farfars farfar:
Erik Nilsson Tolainen f. ca 1530 d. 1603
Husbonde å Tolainen i Juoksenki 1567-1603. Namnet Tolainen förekommer första gången 1567. Nuvarande skrivsätt: Toolanen
Farfars farfars farfars far:
Nils Hindersson (Tolainen) f. ca 1500 d. 1561
Husbonde å ena halvan av Tolainens hemman i Juoksenki 1539-1561, vilket han delade med sin uppenbarlige broder Per Hindersson.
Vi är nog ordentligt släkt... Från denna Tolainen kan jag räkna minst 18 olika släktgrenar som jag härstammar ifrån.
Inavlad?
Tja, jag sitter ju i vart fall här och lyckas hitta rätt bokstäver på tangentbordet.
Hälsar
ST
520
« skrivet: 2002-11-19, 20:27 »
Doris,
Njae, enligt mina runstenskladdar så var Eva Henriksdotter Kauvosaari (f. 1762 d. 1834, gift 1782 med nye husbonden Anders Andersson Järvenaita-Kauvosaari, f. 1757 d. 1813), dotter till tolvmannen Henrik Johansson Kauvosaari, f. 1732 d. 1795. Han kom från Taavoila hemman i Juoksenki. Dock finner jag ingen notering (i mina papper) om hans hustru, samt heller inga uppgifter huruvida han var måg på gården eller om han förvärvade hemmanet själv.
Men hustrun finner man ju lätt igen - det är bara att kolla i husförhörslängden, vilken ju är bevarad alltsedan 1782.
Tyvärr kan jag i dagsläget inte hjälpa dig mera. Och jag hinner inte kolla upp i arkivkällorna heller. Jag håller nämligen på med att bila upp ett cementgolv i källaren från 1963.
Än så länge har jag inte funnit några gamla lik. Endast en rostig och krökt skruv.
Väl mött,
ST
521
« skrivet: 2002-11-17, 07:31 »
Hej Staffan,
och stort TACK för ditt svar. Detta kan vara något.
Vet du huruvida någon av dessa Biör/Biörn kan ha haft kopplingar till birkarlaväsendet eller annan handels- eller storbondeverksamhet?
Min fråga har bakgrunden i det faktum att det i denna lilla finska by hade bott och verkat ett antal birkarlar som lappfogdar. Och dessa personer hade ju säkerligen en vidare bekantskaps- som släktskapskrets än de vanliga bönderna. Jag vet även att en av birkarlasläkterna i Armassaari by hade släktkopplingar till svenskspråkigt område både i Nederkalix som i Österbotten samt måhända även till Nederluleå. Och tänker man så, så kanske det heller inte är omöjligt att de genom åren har erhållit släktkopplingar eller liknande till Umeå socken?
Känner du (eller någon annan) till något om detta?
Och är det någon som har stött på Isak Wilhelm Wennberg i Umeå kring 1868?
Hälsar
S[ture] Torikka
Luleå
522
« skrivet: 2002-11-17, 07:17 »
Hej Lena,
och stort TACK för den informationen. Det är säkerligen början på ett framtida uppnystande.
Dock tillhör jag dem som i stort oftast endast har flygit över Stockholm... inte vandrat så mycket efter dess gator... så vad innebär egentligen detta med rote 27 (Karlbergsroten)?
Tillhör det annan församling?
S[ture] Torikka
523
« skrivet: 2002-11-16, 18:45 »
Hej alla västerbottensutredare,
Jag har två förfrågningar vilka jag hoppas någon välvillig kan hjälpa mig med:
1. I Armassaari by i djupaste finskspråkiga Tornedalen (nuvarande Svenska älvsidan) förekommer i skattelängderna åren 1607-1611 en för orten något ovanlig skattebetalare; nämligen:
Biörn i Umo
Att det rör sig om nuvarande Umeå är nog tämligen sannolikt.
- Någon som har koll på samtliga Biörn i Umeå landsförsamling åren 1607-1611?
Hur vanligt var namnet Björn i dessa trakter denna tid?
2. ISAK WILHELM (Eriksson) WENNBERG, f. 18/12 1852 i Hietaniemi församling, Norrbotten.
I lokala församlingsboken står noterat, att han har utflyttat till Umeå 14/10 1867 samt afstraffad i Umeå cellfängelse (satt för snatteri 7/1 - 7/3 1868 i länscellfängelset i Umeå).
Enligt fängelserullorna återsänds han hem i mars-april 1868, men påträffas inte alls officiellt hemmavid. Han noteras aldrig mera därefter.
Min naiva och praktiska tro är att han förblev kvar i Umeå, men om det rör sig om Umeå landsförsamling eller Umeå STADSFÖRSAMLING, tja, om det har jag tyvärr ingen som helst aning.
Jag har inte påträffat honom i folkräkningen 1890.
- Är det någon av Er superhäftiga västerbottensforskare som har koll på någon av dessa två personer?
Björn i Umeå 1607-1611, och/eller Isak Wilhelm Wennberg i Umeå efter 1868?
/S.Torikka
Luleå
524
« skrivet: 2002-11-16, 18:27 »
Hej,
JOHAN (eller rätteligen JONAS) FREDRIK HOLSTER,
f. 24/10 1879 i Karl Gustav, Norrbotten,
inskriven vid Sjömanshuset i Helsingborg 25/5 1904.
Utflyttade från Norrbotten till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 16/11 1905.
- Är det någon forskare som har stött på denne man?
- Vad blev det utav honom?
/S. Torikka
Luleå
525
« skrivet: 2002-11-10, 21:02 »
Hörru Snildal,
Du är nog kanske inte alls ute och cyklar (om ni nu har det uttrycket i Norrige)?
Jag kikar nu i mina superkladdanteckningar från riddartiden... och ser att det faktiskt finns en Hans Hansson som skattar för Kauvosaari hemman från 1620-talet ända till åtminstone 1685.
Jag får återkomma om detta. Skriv och påminn mig: sturetorikka@hotmail.com
Jag reser bort nästa vecka, så vi hörs väl utav vad det lider.
Hälsar (en stressig)
ST
526
« skrivet: 2002-11-10, 20:53 »
Tja, Andreas,
Det är nog sant allt det du säger.
Jag är både gammel och dement.
Slövsinn, ja, det vet jeg faktiskt ikke...
men grubbla, det är jag väldigt bra på.
Skorpion som jag är.
Jag ska kolla in din tidigare efterlysning,
hälsar
ST
PS) Naturligvis menade jag Marjosaari by, inte Markosaari som jag råkade skriva....jag är ju nästintill senildement....som jag nämnde....
527
« skrivet: 2002-11-10, 16:34 »
Snildal,
Henrik Henriksson Kauvosaari, f. 1652, d. 1755 (103 år gl) var gift 1696 med Brita Henriksdotter Matti, f. 1667 d. 1744. De blev ägare till Kauvosaari hemman beläget å själva Kauvosaari holme i Torne älv, ett par km norr om Markosaari by och holme. Kauvosaari holme och hemman räknades till Juoksenki by, men efter 1809 lyder hemmanet under Kaulinranta by.
Husbonden benämns 1696 som Hendrik Cohkoin vilket tyder på att han var son till Henrik Jönsson Kohkoinen o h h Brita å nuvarande Järvenaita i Ala Kuivakangas by. Detta bekräftas även 1694 då Jöns Henriksson Kohkoinen hade bröderna Olof och Henrik.
Henrik Henriksson Kohkoinen-Kauvosaari var även soldat med namnet Roos år 1689.
Han hade tillsammans med hustrun fem kända barn, där sonen Hans Henriksson, f. 1699 d. 1771, övertog Kauvosaari hemman.
Han hade i sin tur en son Henrik Hansson, f. 1726 samt gift två ggr, som övertog hemmanet.
Gården låg osedvanligt vackert till ute på själva holmen, vilken idag tillhör Finland.
Det är nog dags att du snart tar dig tid och genomför en turist- och forskarresa till Övertorneå..... stanna i Luleå och plocka upp mig på vägen... (köp med dig en låda hojtarolja, ifall det är du som kör å jag slipper).
Wenche,
kontakta mig du istället ( sturetorikka@hotmail.com ) p g a att jag just nu är inne i en tämligen tung period på jobbet och tvingas (kul är det ju inte...) resa till Stockholm kommande vecka. Skriv till mig och påminn om det du önskar veta. I annat fall kommer jag garanterat att glömma bort detsamma.
Senil är jag definitivt. Född på 50-talet.
Jag tror jag har några dokument om Kalliainens (Frisk), men de berör nog Marias far och yngre halvsyskon.
Hälsar
lokala PRO-föreningen
genom
ST
528
« skrivet: 2002-11-09, 18:31 »
Hej Wenche,
Jo nog fanns det syskon. Maria Eriksdotter Kalliainen hade åtminstone tre syskon som dog små, samt en yngre halvbroder, Johan Abraham Eriksson Kallianen (Friskin-Aapo), f. 1847 d. 1916. Hans släktgren lever än.
Hennes far - som var född i Soukolojärvi, Kuivakangas, Övertorneå socken - och mor (från Koivukylä, Hietaniemi socken) hade varit i Norge ett par resor innan de slutgiltigt bosatte sig i Frisks gamla torp i Niemis by, Hietaniemi socken, 1849.
Dessa uppgifter har du väl redan?
Första hustrun Maria Ersdotter Oja avled redan 1850, andra hustrun (1851) var Helena Johansdotter Modig från Niemis.
Salomon Johansson Kotapalo har jag inte kollat upp dess mera, men det är en smal sak att göra vid tillfälle. Han kom från Krunninniva i Lohijärvi by i finska Övertorneå socken, inte så långt från vårt sommarställe.
Har du vidare öden på denna familj i Kvenangen?
När dog de?
Hälsar
ST
529
« skrivet: 2002-11-09, 17:57 »
Hej S-I,
Jag har varit bortrest. Folkskolläraren Herman Lindvall, f. 26.10.1880, d. 18.10.1941, var son till gårdsägaren och åkaren Henrik Salomonsson Juntheikki (f.1848 d. 1930) i Haparanda stad o.h.h. Sofia Persdotter Jaukkuri (f.1841 d. 1920).
Farfar var Salomon Olsson Juntheikki (f.1807 d.1894) och farmor Maria Sofia Persdotter Tapani (f.1811 d.1894). Salomon var husbonde å (sin fädernegård) halva nr 11 Juntheikki i Niemis ca 1827-1835.
Henrik Salomonssons broder Johan Salomonsson Juntheikki (f.1833 d. 1902) blev bonde å Fjäli eller Ollila i Vuono by.
Åkarsonen Herman Juntheikki blev seminarist senast omkring 1900 och bytte i samma veva släktnamn till Lindvall. Folkskollärare i Kukasjärvi, Hietaniemi, 1902-1909, sedan folkskollärare i Nikkala (I Salmi) 1909-1930 och var slutligen överlärare därstädes 1930-1941.
Gift med Greta Sofia Åström. Tre döttrar.
Mig veterligt nyttjade han aldrig namnet Lindroth, utan han hette Lindvall. Dock var han någonstans i Nedertorneå noterad såsom Lindroth, men detta torde vara helt fel. Såvida han nu inte nyttjade detta namn först (i så fall endast en kort tid), för att sedan heta Lindvall.
Fadern Henrik Salomonsson Juntheikki flyttade som dräng till Juhojuntti i Vuono, Nedertorneå, redan 1865. 1875 flyttar han in till staden. Där bosatt å halva tomt nr 8. Betitlas arbetskarl, åkare, gårdsägare.
Flyttade till sonen Herman i Nikkala (Salmi) såsom änkeman 1921 och avled där nio år senare.
Hälsar
ST
530
« skrivet: 2002-10-31, 11:25 »
Lindroth Henrik Herman b. 26 Oct 1880, hette ju egentligen Lindvall (vilket barnen heter i denna version). Herman tog namnet Lindvall när han blev skolutbildad.
Själv var han född Juntheikki i Haparanda stad, där fadern var åkare. Fadern i sin tur kom från Niemis by och hade utflyttat till staden kring 1870 (enligt mitt dåliga minne).
/ST
531
« skrivet: 2002-10-12, 20:08 »
Hej Ulla,
Jag har inte direkt koll på Jakob Wikman, men möjligt är ju att han var fader till kronobonden Fredrik Jakobsson Wikman å Siltapalo hemman i Raitajärvi inom Övertorneå församling, f. 1821 d. 1872. Fyra år efter dennes död flyttade änkan Kaisa Lena till Esperi i Kukasjärvi inom Hietaniemi församling, där en son blev bonde.
Det är ju möjligt att gamle Jakob Wikman flyttar till denna son Fredrik i Raitajärvi, eller till sitt barnbarn å Esperi i Kukasjärvi. Men å andra sidan kanske de hade fler barn. Detta är ju dock en möjlig sökväg.
Hälsar
ST
532
« skrivet: 2002-10-07, 09:54 »
Glömde... När Nils Hansson Holt lejs till indelt soldat Holt omtalas han enbart såsom Infödd eller Westerbottning (minns ej ur huv?t precis nu).
/ST
533
« skrivet: 2002-10-07, 07:57 »
Hej bägge Stigar!
Jag har inte kikat så mycket på Anbytarforum senaste månaderna eftersom jag mest har hållit på med Amerika. Nu på morgonen ser jag era inlägg från 30 och 31 augusti.
Gustafsson, skicka mig ett EP hem (som påminnelse för mig!) så tror jag nog att jag har någon skiss om var gårdsbyggnaderna på Sirviäinen nr 2 i Armasjärvi var belägna. Hemmanet hade säkert någon markplätt mellan Armasjärvi och Puostijärvi, men gården låg öster om sjön Armasjärvi, tämligen högt norrut i byn.
Där hade den alltid legat alltsedan den kom till under 1600-talet. F.ö. så låg samtliga Armasjärvis stamhemman på sjöns östra sida. De på västra sidan har alla kommit till under 1800-talets mitt och däromkring.
När det gäller knekten Nils Hansson Hålt så var han mycket riktigt gift med min anfaders syster Anna Toljus. Men, jag har gått bet på att luska ut vem Nils Hansson egentligen var. Jag tycker jag har försökt att identifiera honom med alla tänkbara Nilsar som varit söner till någon Hans, födda under sent 1720-tal till sent 1730-tal, men ingen har riktigt passat. Hoppet står nu till en Nils Hansson i Ruskola, men det vete katten om det är han heller.
Måhända var Hålten inflyttad i orten?
Han är ju väldigt spännande av andra skäl, eftersom han får avsked från soldateriet p g a att han blir misshandlad ordentligt av sina egna rotebönder.
Varför, kan man ju fråga sig. Det verkar ju rent idiotiskt att rotebönderna knäcker revbenen på sin egen knekt - då måste de ju omaka sig till att införskaffa en ny.
Men så var det i alla fall.
Ronnegren,
Det var en intressant tes om priset för en Amerikaresa. Jag har oxå försökt få till det med egna beräkningar, men aldrig nått ett resultat som jag upplevt som alldeles realistiskt.
Jag har ingen uppfattning.
Men svårt att få ihop kulorna bör det ha varit. Hur bar de sig åt, de som inte hade ett hemman att försälja?
ST
534
« skrivet: 2002-09-20, 10:28 »
Mäki och SteWen,
Jag kommer in här lite sent, men har gjort samma iakttagelse som SteWen nämner, att Henrik Johansson Pohjanen i Yli Vojakkala var av Pekkarisläkten i Täräntö.
ST
535
« skrivet: 2002-09-20, 10:25 »
Pelli,
Jodå, de där släkterna med Juntti och Mört har jag utredda och de ingår i min egen släktkrönika. Dessutom var Henrik Juntti och friade till min mormor före 1926 (då hon istället gifte sig med min blivande morfar), så vi hade kunnat bli än närmare släkt...
Det var denna Heikki som grundade åkeriet, ja.
Dock har jag inte tid att alls hjälpa dig nu, utan det får bli vid ett senare tillfälle.
Henrik Henriksson Mörts far är väldigt fascinerande: han var bosatt i Armassaari på finska (ryska) älvsidan men var samtidigt svensk soldat i västra Kukkola by (alltså på svenska sidan). Deltog som sådan svensk-ryss för Sverige i Norska kriget 1813-1814.
Det är väl nåt för kuriosa-delen i släktkrönikan!
S. Torikka
Luleå
536
« skrivet: 2002-09-12, 08:56 »
Håkan Bergström har nog rätt i att Olof Ersson Vuolo var son till Erik Ersson Korpilompolo (Vanhatalo), åtminstone efter vad jag nu minnesmässigt kan erinra mig.
Har inte hittat Esajas Persson Saari. Dock såg jag igårkväll i mina noteringar (manuella per hand), att Esajas Persson Kulluvaara, f. 1751, gifter sig 1771 med Per Mickelsson Luttus i Soukolojärvi änka, Ingrid Henriksdotter Alanenpää, f. 1740 d. 1794.
Henrik Mickelsson Nuoksujärvi, f. 1751 d. 1834, var husbonde å faderns hemman Nuoksujärvi eller Mikko i Nuoksujärvi. Släkten var bördig från Heikinmikko hemman i Kaulinranta.
Gift 1875 med Margeta Hansdotter Mäkitalo, f. 1762 d. 1816, dotter till Hans Johansson Mäkitalo o h h Karin Ersdotter.
Tyvärr ser jag i mina kladdar att jag (väldigt klantigt!) har glömt att skriva in i vilken by de bodde, alltså vilket Mäkitalo hemman det är fråga om. Det är väl bara att försöka leta igenom alla Mäkitalo i Tornedalen.....
Jag härstammar själv från många av de här ovan nämnda, även Keikkala.
Väl mött,
ST
537
« skrivet: 2002-09-11, 07:54 »
Hej,
Tyvärr har jag blivit nästintill senildement och minns inte alls var jag har mina uppgifter om Esajas Persson Saari, men jag vill minnas att jag (någonstans) har information om honom och att det (ev.?) hade något med antingen Soukolojärvi eller Kuivakangas att göra. Det bästa vore väl att du ringer Erik Wahlberg i Soukolojärvi och frågar. Han vet.
Hustrun Kristina Henriksdotter Muotkas fader var bonde på Vanha-Muotka hemmanet i Nedre Kuivakangas samt kom från släkten Kohkoinen (med dess kända förgreningar ner till Vojakkala.
Modern var av Mämmi-släkten.
Jag ska undersöka om jag måhända har info om Nuoksujärviborna.
Hälsar
ST
538
« skrivet: 2002-08-28, 13:41 »
Edvard Sturk i Erkheikki (f.ca 1890, d. ca 1957) i Gunnar Krekus inlägg från den 26.3.2001, var son till Isak Persson Sturk i samma by (f. ca 1848, d. ca 1914). Isak var från Kannusjärvi och sonson till soldaten Olof Persson Sturk (f. å Aili hemman).
539
« skrivet: 2002-08-27, 07:24 »
Stig,
nu har jag fått tag i boken De röda ladornas folk (om emigrationen 1851-1863) av Elsa Lagevik.
Den verkar faktiskt oerhört givande. Det var ett mycket bra tips,
ST
540
« skrivet: 2002-08-26, 09:19 »
Tack Stig,
det låter som ett bra tips. Jag ska försöka få tag i den boken och försätta mig i en positiv situation av kunskapsinhämtande.
Det är inte endast skolbarnen som lär sig något nytt varje dag.
Dock går det litet lättare för dem.
/ST
541
« skrivet: 2002-08-19, 23:21 »
Det är ett tjusigt knektnamn från Karl Gustaf-trakterna du bär, Ulf Bjuhr. Jag erinrar mig en person med detta namn (alltså Bjuhr, inte Ulf...) som bodde en tid i Niemis, Hietaniemi sn, under första halvan av 1800-talet.
Jag ser även att några andra har hunnit svara dig före mig, och jag delar väl i stort deras uppfattningar och förslag.
Det är allom känt att många tornedalingar denna tid utvandrade över Norge, så det är ju värt ett försök att söka dem i den digitaliserade norska emigrantdatabasen. Jag har själv funnit många eftersökta personer däri. Den är litet svår att söka i tills man lärt sig systemet.
Ännu 1923 förekom utvandring från dessa trakter över Norge, även om Göteborg väl då var den största Tornedalska hamnen. Dock har jag påträffat en kvinna från finska Övertorneå som faktiskt utvandrar i början av 1880-talet över Göteborg.
Hur är det man säger? - inga regler utan undantag.
Hoppas du erhåller dina förväntade svar.
Emigrantforskningen är onekligen spännande och sätter vår fantasi på sin yttersta spets. Betänk vilka våghalsar våra släktingar egentligen var. Jag bedömmer generellt att vår nu levande generation - med väldigt mycket mera allmängiltiga kunskaper, inte minst språkligt - i själva verket är betydligt mera försiktiga och återhållsamma än vad dessa 1800-talare var.
Hoppas du grejar det här,
ST
542
« skrivet: 2002-08-17, 11:40 »
Hej Katrin,
det är väl så att jag inte ännu har haft tid att sammanställa detta med Rova i Chicago över huvud taget.
Dock har amerikanarna visat ett hyffsat intresse för dessa tre brev från och till Chicago 1865-1866, vilka jag tidigare har publicerat här på Anbytarforum under Karl Gustaf. Det var ju så att i stort sett hela den stora staden Chicago brann ju ner 8 oktober 1871, så de är oerhört intresserade av dokument från tiden före det. Vidare har några av jänkarna omtalat att dessa brev tycks vara några av de äldsta bevarade emigrant-/immigrantbrev från finnar eller nordsvenskar som de hört talas om, varför The Finnish American Reporter (Hancock, Michigan) nu publicerar dem i sitt augusti nummer. Likaså visades intresse från The Chicago Genealogical Society att få publicera dem i sitt kvartalsmagasin (dock ej färdigt bestämt ännu). En finnättad mormon i Salt Lake City, Utah, ville att vi (han och jag) skulle skriva ihop en berättelse om denna familj inkluderande dessa tre brev, för att senare under vintern publicera detsamma i någon adekvat blaska.
Nog är de intresserade, i synnerhet de finnättade amerikanerna.
Det verkar ju även så - enligt uppgifter från Chicago - att denna finskspråkiga familj Rova från Tornedalen (mannen född på svenska sidan, hustrun på den finska) var de första riktiga finnarna i staden Chicago (några svenskspråkiga finnar hade förekommit där tidigare, sjöfarare var de väl nästan allihopa liksom att de hade svenska efternamn). Hustrun Greta omtalas definitivt som den första finskan i Chicago. Och det är ju en anekdot god som alla andra. I synnerhet är det ju kul eftersom hon var lillasyster till min ff ff f.
Jag ska se om jag hinner få ihop någon info åt dig under helgen, kanske mera troligt till veckan.
Väl mött,
ST
543
« skrivet: 2002-08-16, 10:00 »
Gustafsson,
Jo, jag upptäckte detta flaggranta hjärnsläpp av kyrkoherden i Hietaniemi för mera än tjugo år sedan....(minns vad vi talat om här på Anbytarforum tifigare?)
Min farfar (Artur Torikka, f. 1907) fick alltså en lillebror Arne den 24.11.1912. När han skrevs in i födelseboken klantade kyrkoherden till det och skrev in föräldrarna som Pudas i Alkkula by. Dessa hade också fått en son uti dessa dagar (om jag nu inte minns helt galet). Efter ett tag så märkte kyrkoherden sitt misstag och rättade till detta barns födelse och föräldrar i Församlingsboken, men.... han glömde helt bort att göra denna ändring i själva födelseboken.
Därför blev det så att Arne Alexander Torikka i födelseboken är noterad såsom son till Isak Pudas och Maria Cecilia Nikulas, men när han väl avlider av difteri 10.4.1916 så är han son till Isak Helmer och Ida Torikka. Detta sistnämnda är således korrekt.
Tänk så tokigt det kan bli i sådana här moderna bokföringstider vilket ju 1916 trots allt var. Då är det ju ganska lätt för oss att räkna ut vilka misstag som kan ha gjorts i än äldre tid.
Jag har försökt att påpeka detta vid flera tillfällen, bl a här på Anbytarforum: d v s att kyrkoherdarnas skrivna version inte alls nödvändigtvis måste utvisa den totalt korrekta sanningen.
Detta är viktigt att ha i bakhuvudet om och när dylika namnproblem framträder ur dunklet.
Lappmannen Jonas Jonasson Holster (f. 4.10.1808, d. 17.6.1881 i Mjöträsk, Överkalix) bodde med sina renar i skogarna inom Övertorneå socken fram till 1837 (sannolikt mestadels i socknens NV del). Från omkring 1837 återfinns familjen konstant inom Hietaniemi församling. 1859-1869 är de t.o.m. skrivna i Kukasjärvi by.
Detta bör innebära att ?de flesta av barnen födda före 1837 nog återfinnes i Övertorneå sockens födelse- och dopböcker.
Kolla där om du har intresse och möjlighet.
Vidare så har jag svårt att få några givande uppgifter om min Isak Rova (f. 1861) i Chicago efter år 1883. Det är frustrerande. De områden de bott i i staden motsvaras idag utav Chicagos värsta slum.
Människan är ju så funtad, att vi gärna vill ha ett avslut också. Så jag hoppas jag lyckas få fram några uppgifter efter 1883 ändå genom andra söksystem. Jag var i kontakt med en professionell släktforskare där, men hon var så blygsam i sitt svar till mig att hon nöjde sig med 30 US dollar i timmen för att göra eftersökningar åt mig......
Jag tackade för hennes visade intresse men avböjde snällt.
/ST
544
« skrivet: 2002-08-15, 18:15 »
Hej,
eftersom vi har stugan i Vähä-Lohijärvi (även kallat Kenttämaanpää), så kan jag med tämligen god exakthet omtala att det sistnämnda (även utmärkt på ovanstående karta)ligger ca 30 km öster om bron vid Aavasaksa (33 km bilvägen). Följaktligen ligger den större sjön Lohijärvi ytterligare 5-10 km österut.
Kippa bodde ju först intill älven, men valde att flytta sin gård österut.
S.Torikka
545
« skrivet: 2002-08-14, 19:22 »
Rune och Stig-Inge,
Jonas Jonasson Holster d.ä. [Ej Jöns Jönsson] o h h (vigda 30.5.1830) Elsa Olofsdotter hade även två barn född före 1832:
1. Mickel f. oäkta 23.2.1830, d. troligen 1830 (ej återfunnen i dödbok)
2. Jonas Olof f. i skogen 17.4.1831, d. 1831
Samt att jag har dottern Kristina f. 9.8.1835 (ej 1836).
Rune,
jag ska svara dig personligen när jag får bättre med tid!
Vad visste din frus morfar om sin morfar?
Anette,
Elias Arendtsson Esperi var bosatt å Esperi hemman i Kukasjärvi by. Gården räknades i äldre tid till Päkkilä by, därför är han angiven såsom död där, medan han de facto säkerligen avled i just Kukasjärvi.
Fadern var bonden Arendt larsson Esperi, f. ca 1660, d. troligen 1712, som först bodde på ena halvan av stamhemmanet men som efter brodern Lamberts död 1697 står som husbonde för hela Esperi hemman i byadelen Esperi inom Kukasjärvi by.
Modern var Brita Eliasdotter från Lappijärvi (Lappträsk), dotter till bonden Elias Persson.
Farfadern var Lars Hindersson (Henriksson) Esperi, f. ca 1625, levde 1679, som var bonde å Esperi hemman/nybygge i Kukasjärvi (räknades till Päkkilä by). Det var denna Lars Henriksson som fann malmfyndigheten i Pahtavaara, vilket blev grunden till Eriksbergs eller kalix kopparverk.
En något diffus person vid namn Per Ryss var gift med en brorsdotter till Lars Henriksson Esperi. Denne Per blev 1679 mördad på Lars Henrikssons gård i Esperi, Kukasjärvi (jag har domstolsutredningarna, men har ännu inte hunnit uttyda dem ordentligt, även fast jag endast har haft dem i femton års tid....).
Farmodern är för mig ikänd till namnet.
Farfars far var Henrik Jespersson Esperi, f. ca 1590, som skattar för Esperi nybygge 1613-1667.
Farfars farfar var nybyggaren Jesper Påvelsson, f. ca 1560, d. troligen 1617. Husbonde och anläggare av Esperi stamhemman i Esperi inom blivande Kukasjärvi by, ca 1590, kanske något tidigare. Förekommer i skattelängderna 1594-1617. Han erlade kyrkotionde första gången år 1594. Återfinnes både under Vuono by liksom Päkkilä by. Det var tydligen aningen svårbestämt för myndigheterna att placera in honom rätt där ute i skogarna....
Jesper är den svenska namnformen, medan han av sin samtid uppenbarligen benämndes Esperi, vilket även blev namnet på hans nybygge inte långt från Kukasjärvi.
Sannolikt var han Savolaksare, eftersom flera dylika d?ker upp i dessa skogsområden under sent 1580- och 1590-tal. Bl a nuvarande Lappträsk by, som först koloniserades av fyra st Savolaksare och även kallas Savobyn under sent 1590-tal.
Något att med stolthet skriva in i släktkrönikan?
ST
546
« skrivet: 2002-08-10, 13:05 »
Hej igen,
Jo, kontakta mig på min epostadress så kan jag nog framöver hjälpa dig litet på traven med Holstrarna. Dock inte just nu eftersom jag har en del att stå uti med andra mindre roliga göromål.
Jag har även ett foto på Jonas Holster d.y. från 1906.
ST
547
« skrivet: 2002-08-09, 09:48 »
Rune,
vilken av Jonas Holsters och Anna Kajsas barn härstammar ni ifrån? Det skulle vara intressant att veta för den allmänna kunskapen.
Det finns ju några att välja på:
1. Alfred Holster, f. 1863, d. 1943. Bosatt i Littiäinen. Gift.
2. Margareta Holster, f. 1867, 1938. Bosatt i Lantjärv. Ogift. Enligt en uppgift sammanboende med Arvid Flygare (?).
3. Johanna Holster, f. 1868, d. 1932. Gift Sundkvist i Bodö, Nkx.
4. Josefina Holster, f. 1874, d. 1908. Gift Karlsson i Lantjärv.
5. Charlotta Holster, f. 1877, d. 1954. Gift Juhojuntti i Säivis.
6. Jonas (Johan) Fredrik Holster, f. 1879. Sjöman. Utflyttade till Stockholm 1905.
Hör av dig, när du har tid, på min epostadress. Jag kan nog troligen hjälpa dig en del med din Holsterutredning.
/ST
548
« skrivet: 2002-08-08, 11:14 »
Rune,
Jag har det mesta om dessa Holsters. Detta p g a mina forskningar kring Niemis by (där Jonas Holster bl a skötte om - misskötte - några renar för en av byns storbönder), och dels p g a att min hustru är en Holster från finska älvsidan.
Lapparna kan ibland vara aningen svårare att greppa i kyrkobokföringen p g a sin rörlighet. Oftast bor de bara i skogen.
Jonas Jonasson Holster d.ä. var född 4.10.1808 uppe i Gällivare-trakterna (bosatta bl a i Mäntyvaara), men farfadern kom från Norrkaitum.
Elsa Olsdotter Gard var född 1802 i Jukkasjärvi församling. De fick 12 barn tillsammans varav fyra nådde vuxen ålder.
Min hustru härstammar från denna Jonas d.ä.:s farbroder Olof Pålsson Holster, vilken år 1831 (officiellt) flyttar över älven till skogarna i finska Alkkula församling.
Jag har hela mordhistorien klar för mig. Det är forskning jag utfört redan för tjugo år sedan. Tänkte någon framtidsdag försöka få ihop något för publikation. Copyright för släktutredning liksom händelserna i nederkalixskogarna 1880 liksom filmmanus finns sedan tidigare i bakhuvudet...
Det är faktiskt en väldigt intressant tids- och livsskildring som målas upp: livsöden, familjeliv i kåta, kärlek och svek.... allt finns med.
kontakta mig på:
sturetorikka@hotmail.com
Sture Torikka
Luleå
549
« skrivet: 2002-07-27, 20:02 »
Ja, likaså Vanha-Muotka Äijä Pekka (f. 1851, d. 1933) som vandrade från Kuivakangas upp till Vadsö tur och retur (när han fick hemlängtan). Det borde väl vara omkring 70 mil?
Jag har en känsla av att det är VI som är veklingarna....
550
« skrivet: 2002-07-26, 16:45 »
Njae,
Efraim Jolma fanns ju tydligen kvar hemma i Pello ännu i december 1859, så någon fullständig emigration hade han uppenbarligen inte gett sig in på under 1850-talet. Han reste väl - liksom oerhört många andra tornedalingar - dit upp vid flera olika tillfällen.
Johan Jolma var Efraims äldste son, f. 1853, som utvandrade till Michigan 1871. Salomon Ilmonen omnämner honom (Amerikan Suomalaisten Historia, Del II:281, 1923) såsom född i Pello 6.4.1853. Senare anlände han till Oregontrakterna och bodde en tid i Astoria och från 1885 farmare i Beaver Creek.
Ilmonen berättar vidare (i del III:254, 1926) att både Johan Jolma som Lauri Jolma bosatte sig i Kerry, Oregon, där det bott finnar sedan 1888. Han nämner även att de kommer från Turtola, vilket ju faktiskt var hemförsamlingens namn. Även om nu Lauri Jolma fysiskt råkade bli född i Vadsö.
Vem är författaren till den bok History of the Finns in Michigan du refererar till?
Av de nämnda namnen kan flera vara från Tornedalen, nämligen: Commes, Kihlanki, Noppa, Lampa, Podas, Sutinen och Svarvari.
Har du kopia av J.P. Noppas Muisto Kirja? Det skulle onekligen vara spännande att ta del av den?
551
« skrivet: 2002-07-25, 20:46 »
Svanhild,
detta är intresant om något!
Av Vigert Haapasaari erhöll jag tidigare ett citat från någon bok av A. William Hoglund - Finnish Immigration in America, vari stod att läsa att dessa agenter från gruvbolaget Quincy Mining Company kom till Nordnorge under år 1864:
During the Civil War the solicitation of Finnish miners in Norway inaugurated the mainstream of immigration from Finland to the United States. In 1864 they, locatedin the copper Country of northern Michigan, sent two agents to solicit miners from Norway. Consequently, in the two ensuingdecades perhaps between 700 and 1000 Finns came via Norway to the United States. Although few in number, these arrivals made Michigan better known to their homeland, and the state became the first major center for the much greater numbers of emigrants leaving unsolicited from Finland.
Detta är nog utan större tvekan det huvudsakliga och avgörande skälet till bl a den tidigaste tornedalska utvandringen till Norra Amerika. Väl i Norge under år 1864 - där det nästintill myllrade utav tornedalingar, både finska såsom svenska dylika! - så reste en del direkt till de förlovade gruvorna i Upper Peninsula, Michigan, medan andra småningom återvände hem till de tornedalska bygderna.
Väl hemma där så pratades det.... Och vips! så stack ett gäng därnerifrån direkt till Nordamerika. Bl a de jag redovisat för Övertorneå, Hietaniemi, Karl Gustaf och Nederkalix (har dock ej ännu kollat Haparanda stad eller Nedertorneå fr.o.m 1866 ännu).
Men egentligen är det ju inte alls något konstigt med det... det fascinerande är istället att vi kan påvisa dylika faktum...
Vi är inte alls så dumma, vi.
Tvärtom.
F.ö. Svanhild: Hur går det med virusmailen? Kommer de fortfarande in med jämna mellanrum? Hos mig har de sakta börjat dunsta bort, inte lika många längre som för en tre veckor tillbaka.
Trist sådant där,
ST
552
« skrivet: 2002-07-24, 22:59 »
Apropå amerikautvandrarna,
så erinrar jag att det år 1871 utvandrade en Salomon Björnström från Karl Gustafs socken. han skulle i första hand till Norge, men det var Norra Amerika som hägrade.
En Salomon Björnström från Karunki - som hade utvandrat år 1871 - kom sedermera att bo i New York Mills, Mn, där han avled 1910. Det är säkert samma man.
Hans broder Petter Björnström, f. 1850, utvandrade oxå 1871 och kom först till gruvområdena i Hancock, men flyttade 1884 till New York Mills. Gift och hade barn.
553
« skrivet: 2002-07-24, 22:30 »
Nu har jag tagit mig tid och skrivit ut det andra brevet hem från Amerika. Det berör väl egentligen bara ekonomiska spörsmål, men det är ju inte mindre intressant för det. Isak Rovas hetsiga sinnelag går väl att utläsa i några meningar, och att han var en tämligen hetsig person känner jag ju till sedan tidigare från domboksuppgifter.
Märk väl att han återigen - såsom ICKE svenskspråkskunnig, har fått anlita en svenskkunnig skrivare, vilken förmodligen inte heller kunde alltför mycket finska (eftersom det inte fanns just några finnar i Chicago denna tid, och de som fanns där har synbarligen tillhört de s.k. finlands-svenskarna. De hade alla svenska namn och hade svenska såsom modersmål. Sannolikt är ju dock att dessa finländare trots allt bör ha behärskat något i finska språket ändå. Och så var de skrivkunniga! Kanske var det till någon av dessa Isak Rova sökte sig vintern 1865-1866?).
Isak Rova ber ju även att Johan Karkiainen ska svara på detta brev på finska språket. Det skulle ha underlättat så mycket för dessa Korpikyläbor i Cook County. Läsa kunde han säkerligen, någorlunda i vart fall.
Brev från Isak Rova i Amerika till Johan Karkiainen i Tornedalen den 27 mars 1866
Chicago den 27 mars 1866
Vän Och Broder
Johan Karkiainen
må Väl!
Ditt bref dateratt den 19 sistlidne Januarii har mig ricktigt tillhanda kommit.
det gläder mig att höra att ni alla är friska och mår bra
vi äro Gud vare [?] äfven det samma.
Jag beder dig om du vill vara så god och taga reda på denna Pertus räckning ty jag erkjänner den icke
Jag frågar om J: Bäckström och J: Stenudd kan af lägga Ed på att den räckningen är rätt.
jag beder dig var så god och klandra denna räckning vid rätten
jag fodrar af Perttu att han skall lämna mig en klar och tydlig räckning på hvilken han skall aflägga Ed.
denna Perttus fodran och de efeckter han påstår jag af honom har erhollit hafver jag aldrig bekommit.
hvad min moder beträffar så är jag henne icke något skjyldig så hon har icke någon fodran af mig alls.
är det så att du ej förmår klara min sak der och de ej vill öfter följa hvad rätt och skjäligt är så var säker på det att ni har mig der snart och då kan ni vara säker på att det kommer att kosta eder der.
tro ej att jag icke förmår det.
vägen är väl long men mera kommer det att kosta eder
jag förmår det nu när som helst.
jag får tacka dig rätt mycket för det besvär din räckning som du Karkiainen har lämnat mig är rätt.
jag beder dig var så god och uträtta mina ----erer [? ärenderer?] der så som om de vore dina egna och taga [?] betalt deraf för ditt besvär.
jag sänder nu den af Perttu gifna räckningen tillbaks så att du kan upvisa den om Henrik Perttu kan intyga den att vara rätt skaffens och om dessa som har underskrifvit den kan intyga det samma
du bör sändda mig den räckningen igen tillika med en fullständigare om du nu är god och med det första skrifver mig svar härpå och om du då vill skrifva det på Finska.
mycken hälsning ifrån oss alla till eder alla och alla bekanta
Wänskapsfullt Tecknar din vän och Broder
Isac Isacksson Rova
P: S: jag har erhollit de 56 Reksdollar
[Brevet är skadat i mitten av högra sidkanten varför en del ord har fått återskapas. Råder tveksamhet har detta markerats med [?] ]
554
« skrivet: 2002-07-24, 22:16 »
Bergström,
det var intressant detta med Efraim Jolma. Dock tror jag inte alls att han utvandrade till Norra Amerika under 1850-talet. Likaså misstänker jag att han - när han väl for - åkte över Nordnorge.
Efraim Olofsson Jolma var född 19.6.1833 och uppvuxen på nr 9 Mäkijolma i östra Pello by. Hans broder Olof tog över hemmanet.
Efraim gifte sig 9.5.1852 med Sofia Mickelsdotter Kuusijärvi från Kuusijärvi i Matinlompolo by, f. 1829, d. 29.7.1856.
Barn:
1, Johan, f. 1853
2. Isak, f. 1854
3. Gustaf, f. 1856, d. i april 1857.
Efraim blev således änkling sommaren 1856 men han står kvar i kommunionlängden 1856-1865 i sin brors hushåll. Där finns även sönerna. Ingen notering om att de skulle ha utvandrat vare sig till Norge eller Amerika före 1865. Dock - vis av egen erfarenhet - så behöver ju detta trots allt inte innebära att han INTE rörde på sig under denna tidsperiod.
Efraim bevistade i vart fall katechesförhören 1858 och tog nattvard 20.12.1859. Därefter är vi ju framme vid 1860-talet.
Förresten så hörde jag av Yngve Karkiainen att du hade i din utförda släktutredning till honom haft några tidiga noteringar om Pippingarna från slutet av 1400-talet (om jag nu begrep Yngve rätt). Skulle du kunna kontakta mig ang. Pippingarna?
sturetorikka@hotmail.com
555
« skrivet: 2002-07-23, 21:34 »
Ode,
tja, Bockarna Bruse har man aldrig lyckats stoppa. Fröna blåste ut över de tornedalska åkerfälten och landade där ingen önskade att de skulle landa. Och om de ända landade just DÄR, så - tja - då förnekade man det helt enkelt. Bevisbördan låg ju knappast på de svaga karlakarlarna. Äpplena faller ju - som även väldigt bekant är - inte alls långt från träden.
Fast vi har ju just inga äpplen i Tornedalen?
Tiden har aldrig någonsin stått still. Inte ens i Tornedalen.
De ödmjuka skola ärva jorden. Åtminstone vad som nu finns kvar - ALLT har ju vuxit igen när inte fröna hann gro mera än de trots allt gjorde.
Herren Ser Dig
556
« skrivet: 2002-07-22, 19:05 »
Granbom,
jag har inte haft någon anledning att forska vidare på Johan Petter Mariasson Karkiainen, född u.ä. i december 1858. Hans moder hette Maria Stina Johansdotter Karkiainen, född 1830, vars patronymikon utvisar att hon i vart fall INTE var syster till Johan Isaksson Karkianen, f. 1824.
Dock bör de ha haft identisk lokalhistorisk bakgrund och härstammat från samma hemman i Korpikylä, nr 4 Karkiainen.
Ode,
jasså Hietaniemi.... då är väl säkert någon av mina oerhört moraliska och familjetrygga förfäder fader till henne oxå [obs: skämt!].
/ST
557
« skrivet: 2002-07-21, 19:26 »
Domböckerna från Övertorneå.... bodde de inte i Korpikylä, Karl Gustaf, vilket innebär att det i så fall är fråga om Karl Gustaf och Nedertorneå häradsrätt? D v s såtillvida att om barnets fader nu inte bodde i Övertorneå, för då är det ju där modern ska ha instämt honom för barnuppfostringsbidrag (utifall hon nu gjorde det. Många sådana här händelser gjordes ju uppenbarligen upp i godo, och då ser vi inga rester i domböckerna av detsamma).
Jag vet inte om de har hunnit konvertera mikrofilmerna till mikrokort än för våra häradsrätter, men jag misstänker att de endast finns som mikrofilm än så länge.
Lycka till,
/ST
558
« skrivet: 2002-07-21, 14:45 »
Det aktuella hörnskåpet i Anna Greta Torikkas verifiering till sin svägerska Greta Rova i Chicago (1.2.1866), har jag i min ägo här hemma idag. Och det är ju också det egentligen nästintill otroligt, eftersom detta skåp ju var Greta Rovas arvegods efter hennes fader som avlidit 1858.
Men de tog uppenbarligen ingenting i möbelväg med sig över Atlanten. Det var väl för komplicerat.
Hälsar
ST
559
« skrivet: 2002-07-21, 14:39 »
Bengt,
Ja, det är helt enkelt fantastiskt att de har bevarats. Det var för endast fjorton dagar sedan som det kom till min kännedom - av en slump naturligtvis - att några av breven fanns kvar. Det var ju Johan Isaksson Karkiainen (f. 1824 ?, d. 1894) som själv hade sparat dessa brev och det var Karkiainens yngsta sonson som hjälpte mig att återfinna dem på en lokal vind.
Johan Karkiainen bodde ju på hemmanet nr 4 och dessa Rovas bodde i närmsta granngård nr 5. Så det är klart att de kände varandra väldigt väl. Och det var ju uppenbarligen (åtminstone delvis) därför som just Johan Karkiainen blir ombud och sakförare till Isak Rova när denne utvandrar med sin familj.
Jag tror alltså att denna Isak Rovas familj är den första (i annat fall den andra) finskspråkiga familjen som direktutvandrar från Tornedalen till Norra Amerika. I vart fall är jag tämligen övertygad om att de är den första finskspråkiga familjen som landstiger i Amerika efter en dylik direktutvandring från Tornedalen.
Därför är det också extra fantastiskt att återfinna deras första brev hem, vari de berättar på ett otroligt sätt om hur deras resa över sjön hade gått!
Makalöst, anser jag.
Isak Isaksson Rova var född i Haapakylä, Övertorneå, 1835. När han var tio år (1845) flyttade familjen därifrån till nr 5 Rova (Yli-Rova) i Korpikylä. Från omkring 1858 äger de även hemmanet nr 6 Ala-Rova.
Hemmanet nr 6 säljer sonen Isak Rova 1863-64 till nye husbonde Johan Nilsson Kitti (senare Lasu och Tiensuu) medan hemmanet nr 5 säljes 1865 till nye bonden Abraham Larsson Lauri från Övertorneå. De nya husbönderna anammade naturligtvis den lokala seden med att själva börja kalla sig Rova.
Dock är det fråga om helt skilda släkter.
Isak Rovas hustru var Greta Isaksdotter Toljus (nuv. Torikka), f. 1838, från Nuottioranta, Alkkula församling, på östra älvssidan.
Isak Rovas fader var Isak Mickelsson Turovaara (eller Antti) - Rova, f. 1809, d. 9.8.1862 genom en misstänkt drunkningsolycka. Modern var Brita Jakobsdotter Ruokojärvi, f. 1810, d. 1891 å nr 5 Rova såsom undantagshjon. Modern kom från Ruokojärvi by.
Isak Rovas två systrar (de enda syskon som nådde vuxen ålder) gifte sig bägge (den första med en Saarenpää i östra Karunki och den andra med en korpilompolofödd Iivari i Korpikylä), men båda systrarna utvandrade också till Amerika med sina familjer, 1878 respektive 1873. De kom att bo i Minnesota, den stat som brodern Isak drömde om i första brevet hem, men dit han heller inte lyckades taga sig.
Drömmar är bäst när man inte vet om att de inte kommer att kunna genomföras.
Jag har ett brev till från Isak Rova hem (vilket egentligen endast handlar om ekonomiska diskussioner), men jag har inte hunnit skriva ut detsamma än.
Hur är du relaterad till Johan Karkiainen?
Väl mött,
ST
560
« skrivet: 2002-07-20, 13:43 »
Väl framme i Chicago, Illinois, under hösten 1865 lät de finskspråkiga immigranterna Greta och Isak Rova författa åtminstone ytterligare ett brev hem. Denna gång till Gretas avlidne broders (Abraham Torikka, d. 1.12.1864) unga änka Anna Greta, således Greta Rovas svägerska.
Vid den tämligen hastiga utvandring som familjen Isak Rova gjorde från Korpikylä i juli 1865, hann de inte med att sälja hemmanet och lösöret. Detta överläts till ett ombud, grannen Johan Karkiainen.Vid auktionen såldes uppenbarligen alltihopa som makarna Rova samlat på sig under deras sjuåriga äktenskap. En del av det arvegods som Greta fått med sig efter sin fader i Nuottioranta (Alkkula församling) på den finska älvsidan, önskade hon uppenbarligen (Greta alltså), att dessa persedlar skulle återgå till hennes barndomshem.
Detta brev hem finns ej bevarat, men väl det svar som svägerskan Anna Greta Torikka lät författa hos någon lokal skrivare. Varför det finns kvar - det sändes ju faktiskt till Chicago i Norra Amerika - beror på det uppenbarliga faktum att Isak Rova återskickade detsamma till sitt ombud Karkiainen, såsom en kvittens på att auktionspersedlar hade nått sin nya ägare samt att betalning därför var inlämnad till ombudet. En dock ringa, men likafullt en ekonomisk summa, som makarna Rova i Amerika önskade få sig tillsänd.
Märk att myntsorten är Rubel, p g a att Finland lydde under rysk tsar och valuta.
Öfver Torneå eller Alkula den 1 Februar 1866
Min Goda Svägerska och Svåger
Tack för edert bref
det är ju glädjande höra att ni befinna er väl
vi må som förr och önska eder samma förmon
af de saker som ni lemnade att jag skulle få har jag fått följande persedlar
ett hörn Skåp
ett litet bord
en Caffe Qvarn
ett vägg ur
en fårskins feld
ett gammalt tenn fat
för dessa persedlar har jag betalt till Karkiaises husbonde 7 Rub Silv Sju Rub Silver [sic!]
skrif nu till oss hvar ni kommer att bo och må väl önskar jag
hälsningar från oss alla
Anna Greta Torikka
561
« skrivet: 2002-07-20, 13:34 »
Särkilahti är ett nybygge som anlades i Puostijärven alapää, Hietaniemi församling, år 1801.
Gården förekommer - så vitt jag erinrar mig nu - ibland även inom Övertorneå församling. Men den hör till Hietaniemi annexförsamling.
Kolla om inte din Salomon Salomonsson återfinnes där.
ST
562
« skrivet: 2002-07-19, 00:37 »
Första amerikabrevet hem !
Jag kan inte det minsta påstå att jag har religiösa drag, men nog får man sig ibland en tankeställare om att det kanske finns någon annan som hjälper till litet ibland...
För fjorton dagar sedan visste jag egentligen inte någonting om Isak och Greta Rovas utvandring till Norra Amerika. Men nu vet jag att de har landstigit i New York redan i slutet av augusti månad 1865 (är de då de första tornedalingarna som direktutvandrat till USA samt även landstigit där?) samt att de kom till Chicago på en gång. Familjetraditioner och liknande hade sagt att de först varit till gruvområdena i norra Michigan, men det synes inte stämma.
För fem dagar sedan kom jag över två (egentligen tre) amerikabrev från detta emigrantpar. Tänk att de har legat på vinden i granngården i byn alltsedan 1800-talet. Publicerar nu det första, skrivet på plats i mellanvästern endast tre månader efter det att familjen uttog flyttningsbetyg för utvandring den 18 juli 1865.
Jag vet att paret Rova endast var finskspråkiga, vilket gör spåkproblematiken än intressantare genom att läsa och begrunda Isak Rovas första brev hem. Föreställ er när han väl har funnit en svenskspråkig skrivare och han på finska ska försöka förklara till skrivaren vad han önskar brevet hem ska innehålla! Det kan inte ha varit så lätt.
- Finns det någon som har än äldre amerikabrev?
Hans berättelse innehåller både äventyr, strapatser och framtidsdrömmar.
Håll till godo med följande
Brev från Isak Rova i Amerika till sin förmyndare och sakförare Johan Karkiainen i Tornedalen den 22 oktober 1865:
Chicago den 22 October 1865
Broder Karejagnen
må Väl.
Guds nåd och frid vare med eder alla der hemma
nu sedan jag har fullbordatt den långga resan så vill jag berätta för eder hur den har godt för mig
det var jemt en månad och 2 dagar ifrån den tiden som jag lämnade hemmet och jag satte min fot på Americas jord
resan öfver sjön gick mycket bra men ankommen till New York fick vi ligga der qvar uti 3 veckor emedan vi der blefve bestulna på 55 dollar uti Gulld samt något silfver och en del med kläder
det var en fransman som stahl det och han blef fasttagen och fick sitt straff
jag tror dock att jag kan få tillbaks en dehl af Penningarne ännu men då fick jag icke något
jag fick då lämna en dehl silfver i pant der för att få så mycket penningar att jag kunde lämna New York
vi reste sedan ifrån New York 1500 mil inot landet till en stad som vi nu är uti vid namn Chicago
den ligger uti Staten Illinois
en mycket stor stad med 200 000 Inevånare
här finnes 8 tusen Svänskar och 13 tusen Norskar
här finnes mongga Fabricker och arbetslönen är bra här.
det är mycket bättre här som uti Svärje
en handtvärckare antingen Smed Sknickare Skomakare och dyligt har från 2.50 till 3 Dollar om dagen.
det jör ungefär 8 Riksdollar för dagen.
jag arbetar här som timmerman och har 2 dollar och 50 Cent för dagen
jag ämnar vara här öfver vintern sedan så ämnar jag att resa en 800 mil härifrån till en plats wid namn Minnessota och taga mig land.
der skall vara mycket godt om fisk och villebrod
och der kan man få sig land utan några penningar.
men nu beder jag dig om du vill vara så god och med det första sända mina penningar hit så snart du får detta bref.
ty så snart jag får dem hit så ämnar jag att resa härifrån och ta mig land
du skall ta och lösa Vexel derpå på hela summan och lägga Vexeln uti brefvet ock sända det hit.
skref nu tydligt efter den adres som medföjler
nu vill jag eljest berätta hur det förholler sig med landet här
här är ett mycket godt land.
Jorden är här så god att man ej behöfver Jöda den alls.
man kan få jord här för inttet så att för jord brukare är det mycket godt uti Minnessota dit jag ämnar resa i vår är mycket godt om fisk och och [sic!] om gakt der finnas en stor mängd med fogel och villebrod så att der kan man lefva
[eventuellt saknas ett sista blad? Följande är skrivet på en liten medföljande lapp:]
ni behöfver ej skrefva annan utan skreft än hvad den andra sidan af denna lapp utvisar så går det rätt fram
min adres är sålunda
Mr. I: I: Rowa
Chicago
Stat of Illinois
North America
Hemlandet
P: O: Drawer 6009
[i marginalen på första sidan står skrivet:]
nä[r] du skrifver svar så lägg bara ett bref med vexeln eljest blir det för tjockt
ni skall lösa vexeln från Stockholm hos den samma som den lilla lappen utvisar som medföjler och den löser ni direckt hit till Chicago
Numera sover jag gott,
ST
563
« skrivet: 2002-07-16, 21:08 »
Amerikaemigranter från Nederkalix 1865-1867
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
Nederkalix första amerikaemigranter reste iväg sommaren 1865.
1. Pigan Greta Kajsa Larsdotter (f. 1835) från Töre (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 8.7.1865. Hon finns med i SCB:s emigrantlista över faktiska utvandrare, men enligt B-G Nilsson ska hon ha återlämnat flyttningsbetyget. Kom hon då alls iväg någonstans? Enligt kyrkoherden Wiklunds notis i SCB:s emigrantlista ingick hon i de personsällskap som ”enligt förspordt rykte lära de ännu uppehålla sig inom Sverige”
2. Bondesonen Nils Andersson (f. 1839) från Månsbyn (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 9.7.1865. Denne man torde vara den första egentliga amerikaemigranten från Nederkalix.
3. Hemmansägaren Erik Olofsson (f. 1829) med familj från Sangis (9 pers). Flyttningsbetyg uttaget 24.7.1865. De återfinns i SCB:s emigrantlista men enligt Eva Dahlberg lär de ha hamnat i Rute på Gotland istället.
4. Hemmansägaren Erik Eriksson Sandberg (f. 1804) med dotter från Sangis (2 pers). Flyttningsbetyg 30.7.1865. De återfinns i SCB:s emigrantlista men enligt Eva Dahlberg lär de ha hamnat i Rute på Gotland istället.
5. Bonden Abraham Jakobsson (f. 1820) med familj från Korpikån (11 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Enligt Stefan Sundbäcks presenterade passagerarlista från barken Wm Mc Rathbone, ankom denna familj New York 4.11.1865.
6. Hemmansägaren Johan Erik Sandberg (f. 1834) med familj från Korpikån (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Ankom New York 4.11.1865.
7. Inhyses Erik Johansson Nordenstam (f. 1833) med familj från Korpikån (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 10.8.1865. Öden härefter oklara.
8. Hemmansägaren Anders Sundberg (f. 1818) med familj från Gammelgården (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 26.8.1865. Ankom New York 4.11.1865.
1866-1867: ingen.
Från ÖVERKALIX hade vi en amerikaemigrant år 1865:
Bondesonen Nils Henrik Halsius, 23 år.
564
« skrivet: 2002-07-16, 21:06 »
Amerikaemigranter från Övertorneå 1866-1871
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
Den första ”omgången” med tornedalingar i Amerika (alltså flera än en!) reste från Nordnorge sommaren 1864. Dessa personer hade varit i Norge ett antal år och drog nu vidare till Norra Amerika; ”det förlovade landet”. Utvandrarna härifrån var bördiga från Torneälvens bägge strandsidor med representanter från de svenska socknarna Nedertorneå, Karl Gustaf, Hietaniemi och Övertorneå, samt även från Karunki och Alkkula socknar på den finska älvsidan.
Nikkalafödde Petter Lahti (f. 1834, d. 1911 i Franklin, Minnesota) reste till Norra Amerika från Norge 1864, och han kom att fungera såsom en sammanhållande och förmedlande länk för finskspråkiga immigranter i Amerikas Förenta Stater. Han lär även ha hunnit deltaga i Amerikanska inbördeskriget åren 1864-1865 (dock ej verifierat).
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
Påpekas bör dock att flera av de till Nordnorge (ej medtagna här) utvandrade sockenborna väl därifrån senare emigrerade till Amerika.
Övertorneås första amerikaemigranter reste iväg sommaren 1866.
1. Backstugusittaren Isak Annasson Parpa (f. 1833) med familj från Haapakylä (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 14.6.1866. Mannen avled sedermera i Cokato, Minnesota, 1883.
2. Backstugusittaren Isak Nilsson Brännström (f. 1833) med familj från Kuivakangas (3 pers). Flyttningsbetyg uttaget 14.6.1866 (otydligt datum i Hfl). De skall ha bott en tid i Cokato, Minnesota, men familjen återkommer hem till Övertorneå redan 22.7.1867. Enda barnet, sonen Karl, dog i Amerika två månader efter utvandringen, vilket måhända kan ha varit en delorsak till att familjen återvände så snart. Isak Brännström blev sedermera Laestadiipredikant och drunknade 1873. Han hade åtminstone VARIT till Amerika.
Åren 1867-1870 var det ingen som antecknats officiellt såsom direktutvandrare till Norra Amerika, enbart emigranter till Norge och Finland. Av de som for till Norge har säkerligen flera senare dykt upp i Amerika.
3. Bondesonen Abram Isaksson Heikkilä (f. 1849) från Haapakylä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.3.1871.
4. Backstugusittaren Jakob Johansson Rovainen (f. 1828) med familj från Haapakylä (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget 3.7.1871. Mannen avled 1898 i Cokato, Minnesota.
5. Bondesonen Erik Aron Isaksson Rautio (f. 1847) från Kuivakangas (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 17.7.1871.
Åren härefter började direktutvandringen till Norra Amerika stadigt att öka, men dessa ovan nämnda var pionjärerna från Övertorneå socken.
565
« skrivet: 2002-07-16, 21:04 »
Amerikaemigranter från Hietaniemi 1865-1878
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
Den första ”omgången” med tornedalingar i Amerika (alltså flera än en!) reste från Nordnorge sommaren 1864. Dessa personer hade varit i Norge ett antal år och drog nu vidare till Norra Amerika; ”det förlovade landet”. Utvandrarna härifrån var bördiga från Torneälvens bägge strandsidor med representanter från de svenska socknarna Nedertorneå, Karl Gustaf, Hietaniemi och Övertorneå, samt även från Karunki och Alkkula socknar på den finska älvsidan.
Nikkalafödde Petter Lahti (f. 1834, d. 1911 i Franklin, Minnesota) reste till Norra Amerika från Norge 1864, och han kom att fungera såsom en sammanhållande och förmedlande länk för finskspråkiga immigranter i Amerikas Förenta Stater. Han lär även ha hunnit deltaga i Amerikanska inbördeskriget åren 1864-1865 (dock ej verifierat).
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
Hietaniemis första amerikaemigranter reste iväg sommaren 1865.
1. Nybyggaren Johan Larsson Sundbäck (f. 1823) med hustru och sju barn från Saarijärvi. Flyttningsbetyg uttaget 15.7.1865. Genom Stefan Sundbäcks efterforskningar vet vi att familjen ankom New York med barken Mc Rathbone 4.11.1865.
2. Nybyggarsonen Johan Jakob Johansson Sundbäck (f. 1843) från Saarijärvi (ensam, son till ovanstående). Flyttningsbetyg uttaget 15.7.1865, ankom New York 4.11.1865. I utflyttningslängden är han noterad separat men i SCB:s emigrantlängd står han tillsammans med familjen.
3. Nybyggaren Karl Petter Nilsson (f. 1835) med familj från Kiilisjärvi (6 pers). Flyttningsbetyg till Norra Amerika uttaget 17.7.1865.
4. Nybyggaren Elias Eliasson (f. 1824) med familj från Kiilisjärvi (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 27.7.1865. I SCB:s emigrantlängd kallas han Nybyggaren Olof Elias Olsson, f. 1824. Sundbäck påpekar att denna familj troligen är identisk med den Olof Olofsson som fanns med på barken Rathbone, vilken anlände New York 4.11.1865.
5. Backstugusittaren Johan Persson Kangas med familj från Vitsaniemi (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget till Norra Amerika 25.2.1866, men denna familj återfinns ej i SCB:s lista över faktiska emigranter. Blev de kvar hemma? Bör kontrolleras.
6. Bonden Johan Johansson Matinheikki eller Paloniemi (f. 1835) med familj från Vitsaniemi (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget 26.2.1866. Familjen kom sedermera till Minnesota.
7. Förre bonden Per Persson Välimaa (f. 1828) med hustru och barn från Vuomajärvi (3 pers). Flyttningsbetyg uttaget 17.6.1866. Mannen avled i Holmes City, Minnesota, 1904.
8. Förre bonden Johan Johansson Palo eller Mäki (f. 1833) med hustru och barn från Koivukylä (7 pers). Flyttningsbetyg uttaget 27.6.1866.
Åren 1867-1872 var det ingen som antecknats officiellt såsom direktutvandrare till Norra Amerika, enbart emigranter till Norge och Finland. Av de som for till Norge har säkerligen flera senare dykt upp i Amerika.
1873: 6 st.
1874-1875: ingen.
1876: 1 st.
1877: 5 st.
1878: 6 st.
Åren därefter påbörjades den egentliga direktutvandringen till Norra Amerika, antalet resenärer utökades år för år. Dessa ovannämnda var dock Hietaniemi sockens pionjärer på Amerikas jord.
566
« skrivet: 2002-07-16, 21:02 »
Amerika emigranter från Karl Gustaf 1865-1871
Jag har inventerat de tidigaste ”direktutvandrarna” till Norra Amerika. Med detta menar jag de som reste direkt till Amerika, d v s utan någon längre tids uppehåll i (vanligtvis) Nordnorge. Just från Karl Gustaf synes detta vara väldigt markant för åren kring 1865 och därefter. Det framgår nämligen i utflyttningslängderna att flera personer reser till Norge men ämnar därifrån ta sig till Amerika.
Problematik uppstår i bl a det faktum att vissa resenärer uttagit flyttningsbetyg, men ändå inte rest iväg. Även förekommer fall där de tagit ut flyttningsbetyg för Amerika, men de facto hamnat någon helt annan stans. I flera fall har de inte ens lämnat landet. Sedan har vi även det fenomenet att folk har rest iväg utomlands utan att begära flyttningsbetyg från den lokala kyrkoherden. De är svårare att säkert lokalisera.
Den första ”omgången” med tornedalingar i Amerika (alltså flera än en!) reste från Nordnorge sommaren 1864. Dessa personer hade varit i Norge ett antal år och drog nu vidare till Norra Amerika; ”det förlovade landet”. Utvandrarna härifrån var bördiga från Torneälvens bägge strandsidor med representanter från de svenska socknarna Nedertorneå, Karl Gustaf, Hietaniemi och Övertorneå, samt även från Karunki och Alkkula socknar på den finska älvsidan.
Nikkalafödde Petter Lahti (f. 1834, d. 1911 i Franklin, Minnesota) reste till Norra Amerika från Norge 1864, och han kom att fungera såsom en sammanhållande och förmedlande länk för finskspråkiga immigranter i Amerikas Förenta Stater. Han lär även ha hunnit deltaga i Amerikanska inbördeskriget åren 1864-1865 (dock ej verifierat).
Följande personer uppfyller kriterierna för uttagna flyttningsbetyg för emigration till Norra Amerika samt att de tydligen också kommit sig iväg med fartyg över Atlanten. Vad som senare har inträffat är i många fall helt okänt.
Karl Gustafs första amerikaemigranter reste iväg våren 1865.
1. Förre bonden Erik Magnus Jakobsson (f. 1831) med familj från Lappträsk (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge. Amerika” (utflyttningslängd) 8.4.1865. Men de kom sig aldrig över Atlanten utan återkom hem från Norge 1.12.1865. Men tanken var i vart fall den att Amerika var slutmålet. Och det är intressant. Detta är den tidigaste tornedalska planerade direktutvandringen (dock sägs det ju uttryckligen att de reser först till Norge, sedan till Amerika). Vad som sedan hände i Nordnorge är naturligtvis helt okänt.
2. Bonden Lars Olof Bergström (f. 1826) med familj från Lappträsk (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge. Amerika” 22.4.1865.
3. Bonden Henrik Wilhelm Lithner (f. 1830) med familj från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge & Wadsö. Amerika” 22.4.1865.
4. Bonden Johan Bäckström (f. 1824) med familj från Lappträsk (7 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norrge & Wadsö. Amerika” 22.4.1865.
5. Inhyses Anders August Sundkvist (f. 1837) från Lappträsk (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Amerika. Okänd ort” 15.6.1865. Men denna emigration stannade också endast vid dess planering, varför Anders hade ”Återlämnat uttagen Attest till Amerika” 7.7.1865. Men återigen: det är tanken som räknas!
6. Bonden Johan Persson Välimaa eller Kauppila (f. 1832) med hustru och barn från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg till ”Norra Amerika” uttaget 5.7.1865. Detta är - såvitt jag kan finna - den första helt finskspråkiga familjen från Tornedalen som ”direktutvandrar” till Amerika. Måste finna ut var de hamnar!
7. Bonden Johan Henrik Matsson Mäki-Perttu (f. 1822) med familj från Lappträsk (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget 12.7.1865. Men de kom på andra tankar och valde att stanna hemma: Återlämnat uttagen Attest till Amerika 7.8.1865.
8. Bonden Isak Isaksson Rova (f. 1835) med hustru Greta (f. 1838) och fyra barn från Korpikylä (6 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 18.7.1865. Detta är den andra helt finskspråkiga familjen från Tornedalen som direktutvandrar till Amerika men de kan mycket väl ha varit den första som landsteg på amerikansk jord: i ett alldeles nyfunnet (för fjorton dagar sedan!) brev hem tre månader senare berättar Isak Rova genom tidsangivelser att de ska ha ankommit New York redan ”1 månad 2 dagar” efter att de lämnade hemmet i Korpikylä. Detta kan då ha skett redan omkring den 20 augusti 1865! Nu gäller det endast att få rätt på aktuell passagerarlista (och de teorier jag hade tidigare om att de landstigit i Quebec. ja de sprack totalt). Maken berättar att familjen blev kvar tre veckor i New York p g a att de blev bestulna på (sannolikt hela) reskassan, vilken de hade i guldmynt. Senare i september månad reste familjen till Chicago, Illinois, där de uppenbarligen blev kvar. Olyckliga öden: Mannen dör redan före 1870, hustrun dör 1884, äldsta sonen dör 1872, enda dottern dör 1879, yngsta sonen avliden före 1870. Kvar finns då endast den andre sonen Isak Rova d.y., född 1861. Han återfinns ännu vid liv 1883 i Chicago då han i stadens City Directories anges vara maskinist.
9. Bonden Johan Henrik Ekman (f. 1827) med hustru och barn från Lappträsk (7 pers). Flyttningsbetyg uttaget 21.7.1865. Men - som B-G Nilsson påpekat - ”Återlämnat uttagen Attest till Amerika” 7.8.1865. Dock reste mannen iväg senare 3.9.1869 (till Chicago), åter omkring 1872 (enligt Nilsson).
10. Förre bonden Nils Petter Rönnkvist (f. 1804, ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 1.8.1865.
När det gäller utvandringsåret 1865 så har 73 st personer (vuxna och barn) uppgivit att de skulle resa till Norge, vilket föranledde kyrkoherden Grape att lämna följande notering (inte helt utan värde i dessa sammanhang):
Anm. 2. Flere af de till Finnmarken i Norrge utflyttade hafva uppgifvit sig skola derifrån emigrera till Amerika.
11. Förra bonden Johan Jakob Henriksson Haara (f. 1822) med familj från Keräsjoki (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget till ”Tromsö & Amerika” 1.2.1866. På sannolika grunder antages att mannen avled i Holmes City, Minnesota, 1897.
12. Bondedottren Eva Mickelsdotter Pipping (f. 1844) från Korpikylä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Norra Amerika” 20.6.1866. Sedermera gift med en person Viinikka från Kukkola i Cokato, Minnesota. Död där 1893.
13. Bonden Per Olof Tapani med hustru och barn från Kukkola (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 20.6.1866. Familjen återfinns inte i SCB:s emigrantlista, varför man kan misstänka att de inte kom sig iväg.
1867-1869: inga direktutvandrare till Norra Amerika utan enbart emigranter till Norge och Finland. Dock torde - såsom redan nämnts - några av dessa norgefarare sedermera ha hamnat i Amerika.
14. Bondsonen Karl Petter Johansson Haavistomaa (f. 1841) från Keräsjänkkä (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 22.6.1870. Men planerna visade sig vara för fantastiska och han kom sig inte iväg: (flyttningsattesten) ”Återkallad 1870”. ”Resan inställd” (Hfl).
15. Bondsonen Per Henriksson Sakari (f. 1843) med hustru från Karunki (2 pers). Flyttningsbetyg uttaget 30.6.1870. De kom sedermera till Hancock, Michigan. Han avled i Quincy 1878 (gruvolycka?).
16. Bondesonen Henrik Salomonsson Alamaa (f. 1840) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 7.3.1871. Avliden 1886 i Hancock, Michigan.
17. Bondedottren Stina Johanna Johansdotter Haavistomaa (f. 1843) från Keräsjänkkä (ensam). Flyttningsbetyg till ”Amerika” uttaget 24.6.1871. Men anteckning omtalar att hon aldrig kom iväg: ”Resan inställd”.
18. Bonden Johan Erik Johansson Haavistomaa (f. 1836) med familj från Keräsjänkkä (5 pers). Flyttningsbetyg uttaget 25.6.1871.
19. Pigan Eva Greta Persdotter Markinhuhta (f. 1843) från Välikoski (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 25.6.1871. Gifte sig med en finne och dog i Calumet, Michigan, 1914.
20. Bondedottren Maria Johanna Andersdotter Paavo (f. 1844) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Men hon synes inte heller ha lyckats ta sig till Amerika eftersom hon återinflyttar hem från Nedertorneå år 1874.
21. Förre bonden Johan Petter Efraimsson Kerttu (f. 1842) från Kukkola (ensam). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Sedermera död i New York Mills, Minnesota.
22. Bonden Erik Gustaf Henriksson Keskitalo (f. 1828) från Tossa (4 pers). Flyttningsbetyg uttaget 26.6.1871. Familjen bosatte sig i New York Mills, Minnesota, där han avled 1892.
23. Bondesonen Sakarias Henriksson Keskitalo (f. 1845) från Tossa (ensam). Flyttningsbetyg uttaget till ”Amerika” 26.6.1871. Ej med i SCB:s emigrantlista.
567
« skrivet: 2002-07-07, 23:15 »
B-G,
tack för det.
Nu ringar jag sakta men säkert in den första tornedalsfamiljen som beställde amerikabiljett. De tycks ha varit tidigare ute än nederkalixutvandrarna.
Gladlynta hälsningar från ett bastufyllt Finland,
ST
568
« skrivet: 2002-07-05, 10:57 »
Sundbäck, Nilsson, Dahlberg,
kan någon av er hjälpa mig med datum för uttag av flyttningsattest för följande familjer år 1865:
- Erik Olofsson och Erik Sandberg från Sangis
- Abraham Jakobsson från Korpikån
- Anders Sundberg från Gammelgården
/ST
569
« skrivet: 2002-07-05, 09:24 »
Nilsson nämner Rolf Petterssons emigrationsutredningar och att det från Nederkalix var 55 personer [som] uttog betyg 1865, däremot var det ingen under 1866 och 1867.
Denna uppgift är säkert helt korrekt. 55 personer avsåg att resa utomlands.
Den faktiska emigrationslängden, författad en bit in på påföljande år, uppvisar 39 personer som åtminstone fysiskt rest iväg från socknen.
Detta är en viktig iakttagelse och lärdom (vilket vi redan har diskuterat ett tag här på Anbytarforum) som man bör ha i bakhuvudet när man hittar utvandrare. Kolla upp i flera källor att de verkligen sätter sig på ett fartyg med destination Norra Amerika.
570
« skrivet: 2002-07-05, 09:08 »
Sundbäck,
detta hade jag inte hunnit jämföra men jag tror nog att du har helt rätt. Dock felar ju åldersuppgifterna totalt för föräldrarna (ska vara 41 och 40 år gamla) medan de två döttrarnas åldrar stämmer bra.
Kan de ha uppgivit sig yngre än de var för att måhända erhålla bättre arbetsvillkor i Amerika? Ett sådant fall känner jag till från min egen Torikkasläkt, där en man i början av 1900-talet gjorde sig 11 år yngre i samband med emigrationen.
Ur Sundbäcks passagerarlista för barken Rathbone 1865:
Oloff Oloffson 30 Laborer
Anna Lise 29 Wife
Anna Mathilde 10 Family
Marie Catharine 1, 2 Family
Nu är flera familjer identifierade från denna enda passagerarlista, och det är ju jättekul. Hur får vi fram fler passagerarlistor?
571
« skrivet: 2002-07-04, 23:04 »
SCB:s Utvandrarlistor med bla Amerikaemigranter för Nederkalix socken uppvisar följande för åren 1861-1865 (obs: ingen exakt avskrift):
Specifik förteckning på de personer, som under de sista fem förflutna åren afflyttat till utrikes ort från Nederkalix församling.
Under åren 1861, 1862, 1863 och 1864 hafwa inga sådana utflyttningar skett. Men 1865 hafwa följande utflyttat eller tagit utflyttningsbetyg, neml.
(här följer 39 st personer, vuxna och barn, varav samtliga utom en skulle resa till Norra Amerika. Kopian jag erhållit är väldigt svag och därför svårtydd, så tänk på det ni som har för avsikt att nyttja denna lista vidare)
Sangis:
Hemmansegaren Erik Olofsson f. 1829
hustrun Brita Helena Boström f. 1830
barnen
Gustaf Erik f. 1861
Kajsa Helena f. 1852
Albertina f. 1854
Matilda f. 1856
Maria Greta f. 1859
Erika f. 1860
Charlotta f. 1864
Hemmansegaren Erik Eriksson Sandberg, Enkling, f. 1804
dottern
Teresia f. 1848
Pigan Greta Kajsa Larsdotter f. 1835
[i marginalen står följande för dessa 12 personer: Alla dessa hafwa uttagit flyttnings betyg till Norra Amerika; men enligt förspordt rykte lära de ännu uppehålla sig inom Sverige]
Det var väl denna uppgift någon (Eva Dahlberg eller B-G Nilsson?) berättade om tidigare, att de for till Gotland istället.
Pigan Dina Maria Henriksdotter f. 1844, till Norrige.
Korpikån:
Bonden Abraham Jakobsson f. 1820
hustrun Kajsa Lena Karlsdotter f. 1824
barnen
Jakob f. 1850
Karl Peter f. 1852
Nils f. 1856
Johannes f. 1858
Abraham f. 1859
Isak f. 1862
Katarina Helena f. 1851
Margareta f. 1854
Maja f. 1864
Hemmansegaren Johan Erik Sandberg f. 1834
hustrun Greta Florentina Lindberg f. 1830
barnen
Johannes f. 1859
Anders f. 1860
Katarina Helena f. 1857
Brita f. 1863
Gammelgården:
Hemmansegaren Anders Sundberg f. 1818
hustrun Maria Persdotter f. 1825
barnen
Johannes f. 1860
Anders f. 1859
Korpikån [ytterligare]:
Inhyses Erik Johansson Nordenstam f. 1833
hustrun Greta Kajsa Lundbäck f. 1834
barnen
Johan Erik f. 1864
Kajsa f. 1858
Månsbyn:
Bondesonen Nils Andersson f. 1839
Neder Kalix den 10 Mars 1866
Olof Wiklund
P.L.
Från ÖVERKALIX utvandrade till Norra Amerika under samma period endast en person (övriga reste till Norge, 6 st, samt till Finland, 1 st), och det var logiskt konstaterat samma år, 1865 (inga utvandringar alls under åren 1861-1864):
Bondesonen Nils Henrik Halsius, 23 år, till Nord-Amerika
/ST
572
« skrivet: 2002-07-04, 20:25 »
SCB:s Utvandrarlistor med bla Amerikaemigranter för Karl Gustaf socken uppvisar följande för år 1865 (inga utvandrare till Norra Amerika tidigare).
Dock har vi ju detta problem med att veta att de verkligen reste iväg oxå samt det faktum att väldigt många Norgefarare från Tornedalen någon tid senare faktiskt dök upp i Amerika...):
Bonden Johan Persson Kauppila, f. 1832,
hustrun Eva Eriksdotter, f. 1829,
barnen
Maria, f. 1857,
Karl, f. 1861,
Vilhelmina, f. 1862.
Bonden Isak Rova, f. 1835,
hustrun Greta, f. 1838,
barnen
Johan, f. 1858,
Brita Kaisa, f. 1859,
Isak, f. 1861,
Per, f. 1864.
Förre bonden Nils Petter Rönnkvist, f. 1804.
73 st personer (vuxna och barn) har uppgivit att de skulle resa till Norge, vilket föranledde kyrkoherden Grape att lämna följande notering (inte helt utan värde i dessa sammanhang):
Anm. 2. Flere af de till Finnmarken i Norrge utflyttade hafva uppgifvit sig skola derifrån emigrera till Amerika.
Min minnesbild enligt bevarade kladdanteckningar då jag för många år sedan läste utflyttningslängden för Karl Gustaf år 1865, var att fyra st barnfamiljer samt två ensamstående personer däri antecknades såsom emigranter till Norra Amerika. Alla utom Rovas (vilka var från Korpikylä) kom från Lappijärvi by. Ytterligare tre st familjer från Lappijärvi reste tidigare under våren 1865 till Norge för att därifrån ta sig till Amerika.
Nu far Amerikabåten!
tipsar,
ST
573
« skrivet: 2002-07-04, 20:03 »
SCB:s Utvandrarlistor med bla Amerikaemigranter för Hietaniemi socken uppvisar följande för år 1865 (inga utvandrare till Norra Amerika tidigare):
Från Saarijärvi:
Nybyggaren Johan Larsson Sundbäck, f. 1823,
hustrun Greta Adamsdotter, f. 1818,
barnen
Johan Jakob, f. 1843,
Nils Petter, f. 1849,
Maria Charlotta, f. 1850,
Anders Gustaf, f. 1852,
Lars Olof, f. 1855,
Johanna, f. 1856,
Oskar, f. 1858,
Karl, f. 1860.
Från Kiilisjärvi:
Nybyggaren Karl Petter Nilsson, f. 1835,
hustrun Brita Katarina Henriksdotter, f. 1839,
barnen
Nils Henrik, f. 1859,
Karl Johan, f. 1860,
Katarina Helena, f. 1862,
Marta Matilda, f. 1864.
Kiilisjärvi ytterligare:
Nybyggaren Olof Elias Olsson, f. 1824,
hustrun Anna Elisabet Johansdotter, f. 1825,
barnen
Anna Matilda, f. 1855,
Maria Katarina, f. 1863.
574
« skrivet: 2002-07-03, 09:49 »
Mattias Andersson i Sandviken tipsade ju om att SCB en gång i tiden hade länsvisa Utvandrarförteckningar. Jag kollade upp detta och de arkiveras numera i Riksarkivets depå i Arninge. De täcker inte riktigt upp samtliga län och är heller inte mikrofilmade.
För Norrbottens del omfattar de - om jag nu kommer ihåg alldeles rätt - åren 1851-1947.
Erhöll några kopior av dessa igår (för åren 1864 och 1865) men har inte hunnit med något djupstudium, men spontant såg jag två familjer till från Hietaniemi som hade emigrerat till Norra Amerika 1865. De var från Kiilisjärvi by, i gränstrakterna mot Överkalix socken. Inte heller alltför långt fågelvägen från Saarijärvi. De var nog tämligen medvetna om varandras utflyttningsplaner, Sundbäckarna och Kiilisjärvifolket.
Vad jag känner att jag skulle vilja veta mera om (när det gäller lokalt material), det är:
- Vilken information fick dessa tidiga utvandrare om Norra Amerika?
- Hur (förutom från predikostolen) fick de kännedom om resvägarna, kostnader, och uppgifter om platser med bättre utkomstmöjligheter i Amerika?
- Hur ordnade de med ekonomin i de fall de inte hade ett hemman att försälja? Vad kostade en Amerikabilljet för en vuxen person år 1865? Vad kostade detsamma för ett barn?
Ja, man kanske inte ska fördjupa sig för mycket i en del lokalhistoriska delar, för då blir man definitivt aldrig färdig med det material man tänkt sig sammanställa.
Å andra sidan så är det ju just det som är själva tjusningen (och själva drogen...).
Någon som har sett några annonser om det förlovade landet från tiden omkring 1865?
När det gäller det dödfödda barnet i Saarijärvi våren 1863 så synes det åter vara fråga om ett sådant flagrant exempel på det jag tidigare varit inne på i detta forum: skrivarnas/kyrkoherdarnas hjärnsläpp. Misstag begågna på glömska (knappast p g a stress i varje fall).
Väl mött i skogen,
ST
575
« skrivet: 2002-07-01, 13:36 »
Metronymikon !
Är det så det heter när barnen förr kunde få moderns förnamn tillaggt med -son eller -dotter.
Det visste jag faktiskt inte.
Däremot vet jag att prästerna i Tornedalen från början utav 1800-talet hårdnar i sin moralsyn och namnger alla oäkta-födda barn med metronymikon.
Således finns det gott om personer vid 1800-talets mitt som heter t ex: Johan Annasson, Maria Britasdotter, Mickel Klarasson, Barbro Gretasdotter o s v (åtminstone i Övertorneå och Hietaniemi socknar).
Tidigare fick även oäkta barn faderns patronymikon, även fast fadern ibland inte ens är noterad i födelsebok. Tydligen visste samtiden ändå vem som var den biologiske fadern.
/ST
576
« skrivet: 2002-07-01, 12:43 »
Nä Eva, det var för snabbt svar utav mig. Patronymikonet är ju fel - det skulle ju vara Salomonsdotter!
Då är nog slutsatsen den att alla barnen dog små.
/ST
577
« skrivet: 2002-07-01, 12:41 »
Hej Eva,
I folkräkningen 1890 återfinns troligen denna kvinna (Maria Kajsa Johansdotter, f. 1831) såsom gift med backstuguhjonet Fredrik Morin (f. 1840) i Keräsjoki by. De har endast en son i hushållet, och det är Johan, f. 1871.
De övriga sönerna finns inte där 1890 i vart fall. Möjligen dog de små.
Jag vill minnas att jag i Övertorneå (på Ailihemmanet i Kuivakangas by) sett en familj som hade två trillingfödslar vid 1800-talets mitt.
Sedan föddes det i byn Haapakylä en hermafrodit år 1808. En tvåkönad baby som de inte kunde bestämma könet på. När barnet avled året efter benämndes det såsom en flicka.
/ST
578
« skrivet: 2002-07-01, 10:20 »
Ristioja är ett hemmansnamn inom Meltosjärvi by, även om gården ligger ett par mil från själva byn. Min svägerska har sommarstuga där på Ristioja hemmanstun.
/ST
579
« skrivet: 2002-07-01, 10:13 »
Eva,
tack för all den fina emigrantforskarinformationen. Jag har inte sett den nya emigrantskivan från 2001 (är den dyr?), men jag kommer ihåg den äldre versionen. I den hittade jag inte så mycket av det jag var intresserad utav. Ingår hela den äldre versionen i den från 2001?
Rolf Pettersson minns jag att jag en gång träffade i Boden, och det stämmer, han nämnde om att han höll på med en dylik sammanställning.
Jag tycks ha forskat för mycket ensammen nere i min mörka källare....då missar man mycket av det som händer runt omkring en...
Men man lär sig ju hela tiden, faktiskt även när man är 43 år gammal.
Väl mött i Amerika, då,
ST
580
« skrivet: 2002-07-01, 07:50 »
Förresten,
skulle det vara möjligt att här på Rötter få till en särskild rubrik/avdelning för Emigrationen från Norrbotten?
Den skulle man kunna dela upp i årtal och där kan vi alla allt efter som stoppa in våra kända utvandrare samt passagerarlistor!
Bäst hade ju förstås varit att ha en databas men detta kunde ju vara en god början till nåt sånt.
Och i den mån vi vet var utvandrarna sedermera hamnade så kan vi ju göra en kort notis om det.
Hade det kunnat vara något?
/ST
581
« skrivet: 2002-07-01, 07:42 »
Nu är det fascinerande. Tänk vad mycket man kan få ut ur en passagerarlista! Hoppas det finns fler forskare som har andra passagerarlistor tillgängliga. De norska passagerarlistorna finns ju digitaliserade och sökbara på Internet fr o m 1867.
Tack Sundbäck m fl.
Bengt-Göran, vid något tillfälle frågade du vad Verkarinda kunde tänkas betyda? Tja, inte är man alltför begiven på det finska tungomålet men som jag förstår det är ditt ord sammanbundet av två finska ord, verka och rinta. Det första ordet är/betyder något i stil med fint, tunnt, ulltyg medan rinta är bröst. Fint ulltyg på bröstet, kanske en skjorta? Eller kan det vara ett raljerande över detta amerikanska fickur med tjock guldkedja?
Väl mött på Amerikabåten,
ST
582
« skrivet: 2002-06-29, 09:01 »
Litet tillägg angående tidiga amerikautvandringar över Norge eller Stockholm.
Naturligtvis förekommer från tornedalskt perspektiv även det senare. Och till och med är det så att jag funnit en lappflicka från finska Övertorneå som utvandrar över Göteborg år 1881.
Ingenting är eller var statiskt, alla möjligheterna testades av våra driftiga fränder.
Nu far jag till Finland,
Ha En God dag,
ST
583
« skrivet: 2002-06-29, 00:04 »
Ja Eva,
arbetsvandringen du beskriver från Nederkalix till Amerika förekom på samma villkor även från Tornedalen. Dock med det undantaget att denna arbetsvandring förekom först med Nordnorge såsom mål. Sedan - när verksdriften i bla Kåfjord gick mot nedgång - så svängdes blickarna än mera västerut. Det var ju några Nederkalixfamiljer som oxå hamnade i just Kåfjord.
Din Nyströmsflicka från Sangijärvi som reser till Amerika kan naturligtvis - med de skäl du och Sundbäck anför - precis lika gärna ha rest över Stockholm som över Norge. Jag har de senaste dagarna allt mera fått känslan av att detta med Norge måhända kanske mera var en historia för våra finskspråkiga tornedalingar.
CD-emigranten visar inte alls upp hela sanningen. Det saknas precis hus många uppgifter som helst (av de tidigare utvandringarna).
Emigrationen till Amerika från våra trakter - om vi talar om emigration såsom ett massfenomen - ÄR de facto senare här uppe än nere i t ex Småland. Var det inte så att Vilhelm Mobergs utvandrare stack iväg redan under 1840-talet (eller minns jag fel)? Under denna tid uppe hos oss så for man till Norge istället. Så även från Nederkalix. Och det var definitivt fråga om arbetsvandring. Men det hände ju titt som tätt att folk faktiskt blev kvar där uppe i Nordan ändå.
Min morfars far - bonde i Soukolojärvi, Övertorneå, var 1905 27 år gammal. Hade hustru och fyra barn. Ändå lämnade han familjen och for till det förlovade landet (dock inte identiskt med sin namne i Bibeln). Där jobbade han allt vad han kunde, bl a i Chicago, Illinois, för att 1910 återkomma hem med större börs än när han for.
Tyvärr erhöll ju långt ifrån alla utvandrare större börs i Amerika, men måhända stoltheten (och kanske även i vissa fall fattigdomen) kvarhöll dem där.
Sedan kan vi ju heller inte bortse från perspektivet av flykt från någonting.
Det fanns tornedalingar som oxå reste och handlade på Stockholm redan under 1500-talet. Så det i sig är inte ett nederkalixfenomen, utan ett Bottniskt sådant. Våra förfäder hade det i generna när tiderna hade nått fram till exempelivis 1860-talet.
DE var nog (av nödvändighet) betydligt tuffare än vi generellt är idag. Tänka sig att företaga sig resan till Norra Amerika utan att kunna ett endaste ord av det främmande språk som talades där?
Ja, hoppas vi lyckas hålla denna emigrantdiskussion levande ännu ett tag. Det finns onekligen många nya infallsvinklar för oss lokalhistoriker att studera.
Imorgon ska jag bila upp till Lohijärvi i finska Övertorneskogarna och hämta hem min nioårige son som befinner sig där på grönbete sedan midsommarhelgen. Bäst att vila litet grand före det.
Väl mött själsfränder,
ST
584
« skrivet: 2002-06-28, 11:42 »
Rönning,
roligt att du uppskattade informationen. Själv härstammar jag från Adam Harnesks ff f.
Hade du dödsdata på Adams bägge föräldrar (fadern dog väl 1835)?
Dödsdata på Adam och hans hustru?
Barnen?
Annat av intresse. I sådant fall kan du ju maila till mig direkt (du hittar min adress som länk under mitt namn, ovan).
Glöm inte att kolla in informationen om Viippa-släkten under Hietaniemi från i våras.
Väl mött,
ST
585
« skrivet: 2002-06-28, 10:11 »
Sundbäck,
detta är fascinerande! Jag blir ta mig tusan alldeles upphetsad...
Har du någon aning om Landsarkivet i Göteborg har kvar dessa mikrofilmer eller är de överförda till Emigrantinstitutet i Växjö?
Skulle du idas skriva ut alla svenskar (och gärna ev. finnar oxå) ur passagerarlistan du har, så vore vi nog alla läsare väldigt tacksamma.
Dina antaganden om deras inhemska färdväg är säkert helt korrekt. Jag bygger mina teser på de finskspråkiga tornedalingarna, som jag vet mestadels (åtminstone så här tidigt som 1860- och 1870-tal) nog oftast reste över Norge. Så gjorde ju faktiskt även min omnämnde farfars broder 1923, medan hans yngre bror reste över Göteborg 1929.
Så kan det gå.
Väl mött,
ST
586
« skrivet: 2002-06-28, 07:41 »
Sundbäck,
hade du kopia av hela passagerarlistan du nämner ovan (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65)?
Jag tänkte att - om man har tur - kanske finner vi några andra intressanta lokala namn i densamma?
Väl mött,
ST
587
« skrivet: 2002-06-28, 07:37 »
Rönning,
det slank med en rad som troligen inte hör hit om Johan Jöransson Perttu - Harnesk: Bosatt i Ala Raumo i Alatornio 1780-tal.
Stryk denna information t v. Den rör nog ev. en helt annan person (jag har ibland litet svårt att tyda mina egna kladdanteckningar).
/ST
588
« skrivet: 2002-06-27, 19:09 »
Rönning,
Här har du ett gäng med anor till Adam Johansson Harnesk, f. 18 oktober 1807 (namnet Adam förekommer även i Viippa-släkten):
Far: Johan Johansson Harnesk, f. 1763
Bosatt i Turtola 1786-1795, därefter i Ylinenjoki 1795-1811. Sågkarl. Avreste med den andra familjen till Norge 1811. Gift 1:a 1786 med Barbro Mickelsdotter Konst, f. 1763, d. 1805. Gift 2:a 1806.
Mor: Anna Kaisa Johansdotter Viippa, f. 1780. Hade oäkta barn tillsammans med Mickel Jönsson Wik i Kuivakangas; Brita Stina f. 1800. Dotter till Johan Persson Viippa o h h Ella Matsdotter - se diskussioner om Viippa på Hietaniemisidorna i april 2002.
Barn / Syskon:
1. Johan Petter Johansson Harnesk eller Huhtapalo, f. 1786, d. 1822. Gift, husbonde å Palo eller Huhtapalo i Jänkisjärvi.
2. Isak Johansson Harnesk, f. 1787, d. 1823. Gift inhysesman i Jänkisjärvi.
3. Karl, f. 1790, d. 1798
4. Mickel f. 1793, d. 1798
5. Erik, f. 1795, d. 1795
6. Sakarias, f. 1799, d. 1809 av smittkoppor
7. Kristian, f. 1801, d. liten
8. Andreas, f. 1802, d. 1809 gm drunkning
9. Anna Kristina, f. 1806
10. ADAM, f. 1807
11. Eva, f. 1811
Farfar & farmor:
Johan Jöransson Perttu - Harnesk, f. 1742, d. 1805 av slag. Nybyggare i Rattosjärvi 1770-1772. Indelt soldat Harnesk i Kuivakangas 1772 (torpet i Poikkijärvi. Bosatt i Ala Raumo i Alatornio 1780-tal. Gift ca 1762 med:
Helena Nilsdotter, f. 1740, d. 1813-
Fff & ffm:
Jöran Bertilsson Perttu, f. 1702, d. 1767. Husbonde å Perttu hemman i Matarinki. Enligt uppgift av häradshövding Höijer från dombok 1758, var Jöran en karl som ingen kunde befatta sig med... Han begick mened o s v i tinget. I vart fall ansåg häradshövdingen detta. Gift 1727 med:
Brita Johansdotter Käyräsvuopio från Ruskola, f. 1708, d. 1779. Dotter till Johan Persson Käyräsvuopio o h h Brita Nilsdotter.
De hade 11 barn.
ff ff & ff fm:
Bertil Bertilsson Perttu, f. ca 1655, d. 21.12.1734 (vid Tomasmäss, enligt dombok).
Husbonde å Perttu hemman i Matarinki 1680-1718. Var en duktig smed och anlitades ofta av bl a Övertorneå kyrka, i vars räkenskaper han kallas Bertil Smed. Gift ca 1680 med:
Brita Jöransdotter Yrjänä från Alkkula, f. 1656, d. 1738. Dotter till Jöran Persson kalttari eller Yrjänä o h h Malin Jönsdotter Yrjänä.
ff ff f & ff ff m:
Bertil Persson Perttu, f. ca 1625, d. 1678. Husbonde å Perttu hemman i Matarinki 1655-1678 (uppkallat efter honom; Perttu = Bertil). Förekommer även i Armassaari by en gång under 1650-talet, tydligen samma mark som fadern ägde. Kyrkvärd. Fjärdingsman. Gift ca 1655 med:
Lisbet Jönsdotter från Armassaari, d. 1708.
ff ff ff & ff ff fm:
Per eller Petter Sunesson, f. ca 1585, d. 1652. Husbonde och måg å blivande Perttu hemman i Matarinki 1641-1652. Löjtnant 1621, kapten 1624, avsked 1648. Deltog nere i Tyskland under väldigt många år. Han skänte bl a en sabel och en fana till Övertorneå kyrka, vilka tyvärr inte synes finnas bevarade - jag var där i klockstapeln förra året och sökte efter dem, men kunde inte hitta något av större värde.
Gift 1:a ca 1620 med N.N. Andersdotter Pello från Pello by, d. ca 1635. Dotter till Anders Hindersson Pello.
Gift 2:a ca 1639 med Ingrid Olofsdotter, som tydligen var från gården i Matarinki (Perttu), d. ca 1649. Dotter till företrädaren Olof Hindersson Korpi.
Gift 3:e ca 1650 med Brita Persdotter som skattar för gården 1653-1654. Hon skänkte efter makens död år 1652 en ljuskrona av koppar med 6 pipor till Övertorneå kyrka.
Varifrån kapten Petter Sunesson kom, vet vi icke. En teori är att han faktiskt var från Hälsingland. Men samtidigt vet vi att namnet Sune förekom i Nederkalix. Dock är inte namnet speciellt vanligt i Tornedalen, om alls påträffat där?
Arnstein; VAD kan du komplettera åter med ifrån Norge? Ser fram emot ditt svar!
Väl mött du obekante släkting,
ST
589
« skrivet: 2002-06-27, 11:17 »
Och jag har Dordi i mitt efternamn.
På finskspråkigt håll i norra Sverige hade namnet Dordi formen Tori, vilket sedermera - i mitt fall - erhöll suffixet -kka och gav upphov till gårdsnamnet Torikka (i nuvarande Nuottioranta by, finska Övertorneå socken). I enkel förklaring skulle mitt släktnamn betyda något i stil med Dordis. Alltså genitiv form med hänseende till geografisk placering. Måhända även sett i perspektiv av äganderätt.
Och mycket riktigt så förekommer det en Dordi i skattelängderna för detta hemman åren 1643-1656. Oftast skrives hon som Dorde eller Dordich. Ett år - i en tiondelängd 1646 - har skrivaren nästan lyckats nå den finskspråkiga varianten, nämligen Torde Enchia.
Namnet förekommer sporadiskt i Övertorneåtrakterna kring 1500- och 1600-talet, men vanligt har det uppenbarligen aldrig varit. Även i Överkalix tidigt 1700-tal har jag påträffat detsamma.
Sture Torikka
Luleå
590
« skrivet: 2002-06-27, 09:53 »
Jag har någon gång hört talas om en släkt vid namn Claesson under 1700-talet i Pitetrakterna, eller om det var från Skelleftehållet?
De synes - enligt min minnesbild - ha nyttjat detta patronymikon såsom fast släktnamn väldigt tidigt. Är det någon som har koll på dessa Claessons samt om det däri finns någon Zacharias född tidigt 1780-tal?
/ST
591
« skrivet: 2002-06-27, 09:17 »
Nä, Taipale och Saarijärvi är inte riktigt samma sak. Taipale är en del av Kukasjärvi by och det är väl Saarijärvi oxå (om jag nu inte skrivande stund har fått en mindre hjärnblödning), men Saarijärvi ligger beläget ca 3 km väster om Koutojärvi by och sjö. Det är väldigt vackert där. Ett hemman har funnits ute på själva holmen i sjön.
Nilsson,
ja du ser själv. Det är inte lätt att få grepp om dessa tidiga utvandrare. Jag har konstaterat tidigare att Mikonanttis dotter avreser 1883, och det är ju faktiskt 18 år efter 1865.
Väl mött,
ST
592
« skrivet: 2002-06-27, 09:08 »
Andersson,
tack för ditt tips. Visst skulle det vara fascinerande att ha dylika förteckningar uppkopierade hemma?
Men - såsom jag påpekat tidigare - så kan ju dessa utvandrarförteckningar aldrig bli riktigt kompletta, eftersom långt ifrån alla utvandrare avreste från sin hemort. Mellanlandningen för åtminstone tornedalingarna uppe i Nordnorge är markant. Och sedan har vi ju detta faktum med att en del skulle emigrera men av olika skäl kom de inte fram dit de hade tänkt sig.
Dock är det en god början på en dylik emigrantforskning.
Men Passagerarlistor? Dessa är ju det slutgiltiga beviset på att vederbörande faktiskt kom sig iväg ut på sjön för att slutligen angöra hamn i Nordamerika.
Är det någon som har några sådana från våra nordliga trakter? Speciellt från tiden före 1870?
/ST
593
« skrivet: 2002-06-26, 12:49 »
Ang. Harnesk,
så är det ett soldatnamn i Majorens kompani, d v s Torneå kompani. Soldatroten Harnesk fanns i Övertorneå. Minns jag nu rätt så är hustrun dotter till Johan Persson Viippa (f. 1752) från Puostijärvi. Diskussion om dessa Viippas har förevarit nu i vår under Hietaniemi socken. Titta om du inte finner några svar där till att börja med.
Harnesk kan du efterlysa under Övertorneå.
/ST
594
« skrivet: 2002-06-26, 10:31 »
Angående det certificat jag nämnde som kan ansökas av direkta ättlingar till tidiga Chicagobor, så kallas det Pioneer of Cook County Certificates. Ingenting annat. Och stadsbranden där inträffade den 9 oktober 1871.
595
« skrivet: 2002-06-26, 08:09 »
Ja,
det hade varit trevligt att träffas i Matojärvi - om livet utvecklat sig annorlunda - sommartid. Det är en vacker by.
Hälsa Katarina nästa gång.
/ST
596
« skrivet: 2002-06-26, 08:01 »
Eva,
vi sitter och skriver samtidigt. Jag hade avlägsna släktingar på Kauppila i Lappträsk, därav min fråga. Men du hann ju samtidigt precisera detta medan jag skrev mitt inlägg.
ST
597
« skrivet: 2002-06-26, 07:54 »
Dahlberg, och alla andra,
detta tycker jag är väldigt intressant. Alltså dessa tidiga utvandringar till Norra Amerika. Lika intressant är det ju faktiskt - som du nämner - att de reser till Amerika men hamnar någon helt annan stans.
Det skulle vara spännande att göra en länssammanställning över Amerikautvandrarna från år 1865 och åren närmast därefter.
Finns det någon som har observerat någon direktutvandring FÖRE 1865?
Jag vet att det var några tornedalingar som reste till Norra Amerika 1864 (bl a en Petter Lahti från Nedertorneå och några från finska Övertornerå), men de utvandrade inte direkt till USA/Kanada. De hade istället tidigare utvandrat till Nordnorge, varit där ett tag och fått ihop reskassa till Amerika. Sedan åkte de ned till Trondheim eller Bergen för att därifrån ta sig över först till Hull, därefter Liverpool, för att slutligen kliva på Atlantångarna därstädes.
Johan Henrik Ekman och Brita Kajsa Sundbäck, det låter som en Lappträskfamilj? Om så, så är de en av de familjer jag tidigare noterat såsom utvandrare 1865. Dock har jag inte haft anledning att konstatera att de INTE reste iväg. Tack för den notisen.
Förresten Sundbäck,
har du kopia av passagerarlistan du nämner ovan (Passenger Lists of Vessels Arriving at New York, nr 1068, Bk Mc Rathbone, Nov 4/65)?
Där kan ju finnas andra lokala amerikaaspiranter? Har du kollat in det?
En förhoppningsfull tanke fick man ju om möjligen - kanske - även min tornedalska familj fanns med där (men de ska ju ha åkt över Norge).
Finns det någon annan som har kopior av tidiga passagerarlistor?
Allting är ju inte som man tror det är/var. Min farfars bror från Niemis, Hietaniemi sn, t ex, utvandrade hux flux till Kanada 1923. Så snabbt gick det att han inte ens hann ta farväl av sina föräldrar och syskon. Det var nämligen så att en bybo hade erhållit pass och biljett och skulle resa iväg om någon dag. Han gick runt i byn och tog avsked av sina vänner. Det dracks väl litet hojtarolja än här och än där. Emigranten blev berusad. Min farfars bror - som hade bestämt sig för att absolut inte göra den förestående värnplikten (och något pass kunde han inte få förrän efter densamma) - såg sin chans och vips! så hade han kompisens pass och biljett i sin hand. Han stack på stående fot, tog sig på något sätt, bl a per fot, till Trondheim, och klev där på fartyget under sin kompis namn. Och så är han även registrerad i passagerarlistan.
Nä, allting blir inte som man tänkt sig. Det goda var dock att min farfars bror skämdes för detta resten av sitt liv, vilket gjorde att han aldrig - enligt hans yngre bror som kom efter sex år senare - ville återbesöka hemorten. Tråkigt var det ju i vart fall för föräldrarna där hemma, som väntade, väntade och väntade på att deras äldste son skulle komma hem och ta över gården.
Väl mött,
ST
598
« skrivet: 2002-06-25, 21:29 »
Sundbäck,
då konstaterar jag att du inte vet hur de reste till Hull. Från Hull till Liverpool vet vi ju att de tog tåget (åtminstone alla som ville slippa promenera). Förtydliganden tror jag inte att jag behöver alls, utan jag konstaterar att det är ett väldigt intressant emigrantkapitel du preciserat.
Det är precis lika intressant att veta - antaga - att de inte reste med norskt fartyg till England, vilket i princip samtliga tidiga tornedalska emigranter gjorde, åtminstone de som jag har funnit (och Kukasjärvi räknades till Tornedalen).
Jag var inte heller mera än femton år gammal då jag 1974 fann denna tidiga direktutvandring från Korpikylä, KG. Sedan har jag grubblat i ett par år tills jag återfann spillror av familjen i Chicago. Men det är en annan historia. För att kunna tillägga något uppseendeväckande (kuriosa) i stil med ditt Michigan Centennial Farm, så har jag sett att i Chicago räknar man med tiden Före och Efter stadsbranden i oktober 1871. Kan man belägga att en familj funnits där före branden, äger man rättighet att kvittera ut ett stadscertifikat som omtalar detsamma och som tilldelar denna aktuella släkt en sorts diskret särställning bland alla medborgare/invånare.
Kul är det, men det förändrar i sig ingenting. Jag sitter här och de sitter där. Och ingen av min familjs döttrar gifte sig med någon italiensk invandrare vid namn Capone. Det hade ju varit betydligt intressantare då.
Väl mött,
ST
599
« skrivet: 2002-06-25, 19:00 »
I mina forskningar angående knektarna i Niemis och Armassaari byar (Hietaniemi socken) har jag stött på Zacharias Claesson.
Är det någon som känner till varifrån han kom till Tornedalen?
Zacharias Claesson
f. 6 september 1784 d. 11 april 1821 i Vitsaniemi av fallande sot
Från ?
Antagen som volontär vid Majorens kompani, okänt när. Befordrad till rustmästare med 2:a korpralsindelning 29 december 1800 och samma dag blev nr 81 Granbom i Kainuunkylä honom anslagen i lön samt nr 70 Flinks till boställe; underofficersboställe (GMR 1 juli 1802).
Den 31 juli 1802 avancerat till furir och Flinks rote lämnades vakant (GMR 27 juni 1805). Den 22 oktober 1807 befordrades han rill fältväbel (GMR 8 april 1810). Som sådan deltog han i finska kriget mot Ryssland 1808-1809 och var ”sjuk på stället” vid lägermönstringen i Toivola (MR 23 juli 1808). Säger sig blivit anmäld till medalj för sina bevistade flera affärer och erhållen blessyr i högra handen (GMR 8 april 1810). Enligt Bergenstråhle (1917:617) utmärkte sig väbel Claesson vid Virta bro och erhöll därför senare tapperhetsmedalj.
Åter befordrad 3 juli 1811 till bataljons adjutant (GMR 30 november 1811). Sergeant; karaktär: boställe, adjutant och fältväbel. Har medalj för tapperhet i fält (GMR 21 december 1813).
Den 17 maj 1820 erhållit avsked (GMR 28 juni 1820).
Bosatt i Hietaniemi socken från omkring år 1805 och är enligt kyrkobokföringen skriven såsom inhyses i Koivukylä omkring 1805-1810. Just år 1805 bor familjen i Kainuunkylä. Därefter bor de i Vitsaniemi där ”Bataillons Adjutanten Zachr. Claesson i Witsanjemi” avlider 1821 (bataljonsadjutanten var majorens springpojke). Synbarligen var han aldrig bosatt i Armasjärvi.
Han skrevs alltså som ”Zacharias Claesson”, ibland ”Claeson” med ett s. Observera makarnas samma födelsedatum. Det beror på att Hietaniemi kyrkobokföring först endast har noterat deras födelseår och sedan klämt in födelsedatumet. Det är en tolkningsfråga, men ”6/9” synes tillhöra mannen. Men när denne är avliden, står samma datum noterat på änkan.
36 år gammal (dödbok 1821).
Gift omkring 1805 med Anna Brita Häggbom från Nedertorneå socken f. 6 september 1784 d. 31 mars 1833 i Vitsaniemi.
/ST
600
« skrivet: 2002-06-25, 18:56 »
Johansson,
några uppgifter ur mina notiser om:
Johan Johansson Lampa (- Rolig - Frisk)
f. 1698 d. 25 februari 1771 i Kieksiäisvaara
Från Niska (Taavo) hemman i östra Juoksenki by.
Lejd i januari 1720 till roten nr 26 Lampa i Juoksenki by; gillas (GMR 18 juli 1728). Avancerat till korpral utan lön 31 juli 1733 och förflyttad till korpralsroten nr 74 Rolig (GMR 14 juli 1735). För lönens skull åter flyttad till den andra korpralsroten nr 63 Frisk i Niemis den 27 juli 1735.
”Gillad” vid GMR i Torneå den 1 juli 1740 och ”dugelig” vid GMR i Torneå den 8 september 1741, varför han - med tanke på ort och datum - aldrig hade kommenderats till Finland och krigsskådeplatserna därstädes under Hattarnas krig mot Ryssland (1741-1743), utan blev kvar vid hemmaförsvaret.
Den 22 januari 1754 återflyttad till sin livrota nr 26 Lampa i Juoksenki.
Oduglig att marchera, menför av ålderdom, kasseras och anmäles till underhåll (= nr 26 Lampa; MR 8 juli 1757). Vid sitt avsked hade han tjänstgjort sammanlagt under 37 ? års tid.
Värjan avbruten (1735). Dugelig (1741, 1744).
30 år gammal (1728), 37 år (1735), 50 år gl (1748). Bonde (1735, 1740).
Husbonde å Niska hemman i östra Juoksenki by (1731-1745) hela tiden parallellt med soldatyrket i Armassaari och Niemis byar. Flyttade sedermera till Mäkitalo hemman i Kieksiäisvaara.
Gift 1727 med Brita Hindersdotter f. 1708 d. 1787.
601
« skrivet: 2002-06-25, 08:29 »
Förresten, ska inte Keksi i Kieksiäisvaara heta Kieksi?
Jag är ju utböling i dessa nordliga trakter, men Keksi för mig är ett hemmansnamn i Torakankorva, Övertorneå.
602
« skrivet: 2002-06-25, 08:27 »
Johansson,
jag har en tämligen god samlad bild av Johan Lampas soldattid och minns jag nu rätt så hette han tidvis både Frisk som Rolig (korpralsrotarna i Niemis). Jag forskar ju om Niemis by så det är i de sammanhangen jag har stött på honom. Påminn mig om detta.
Däremot har jag ingen teori om vem hans hustru var.
ST
603
« skrivet: 2002-06-25, 08:21 »
Ja, det var Einars dotter Katarina. Hon var tjusig som en Sommardag. 1974... otroligt länge sedan när man tänker tillbaka. Men inte lika långt tillbaka som mikrofilmerna sträcker sig. Har de det så gott ställt i Arninge att de täcker upp hela nationen, tja, då är det naturligtvis dit du ska fara och läsa mikrokort. Om du bor där i närheten, vill säga...
Lycka till,
ST
604
« skrivet: 2002-06-24, 20:58 »
I sig behöver inte Taaveniku i Kiruna och Hietaniemi vara utav samma släkt alls - eftersom det är fråga om ett gårdsnamn - utan de har åtminstone samma härkomst från hemmanet Taaveniku i Juoksenki.
Riksarkivets depå i Arninge torde inte ha några husförhörslängder från Norrbotten. Om de har det, så är det som mikrofilm. Originalen arkivförvaras vid landsarkivet i Härnösand.
Jag friade 1974 till Katarina Taaveniku i Luleå (fick naturligtvis nobben). Är det din kusin?
Om så, hälsa henne.
Hälsar
ST
605
« skrivet: 2002-06-24, 13:01 »
Sundbäck,
jag kan inte mycket om Nederkalixtrakterna, men du nämner om din förfaders broder Johan Sundbäck, att han lämnade nybygget Taipale i Hietaniemi socken år 1865 för att med sin familj emigrera till Manistee, Michigan, U.S.A..
Detta är väldigt intressant i sig, för emigrationen till Norra Amerika från Tornedalen och annorstädes i närheten, kom egentligen inte riktigt igång förrän under 1870-talet.
Vet du något mera om deras resa? For de direkt till Amerika eller for de först upp till Norge för att därifrån något senare åka över Atlanten?
Jag vet att några familjer från Lappträsk, KG, reste till Amerika under sommaren 1865. Dessa synes ha rest direkt till USA, men tydligen över Norge.
Min ff ff faster var gift i Korpikylä, KG, och de lämnade hemmet där den 18 juli 1865 för att emigrera till Norra Amerka över Norge. De hamnade (naturligtvis) först i gruvområdena i Michigan, men redan 1866 synes de ha bosatt sig i Chicago, Illinois. Och det är ju ovanligt det oxå.
Jag vet inte hur korrekt detta är, men jag har läst mig till att Norska atlantångare från denna tid (1865) i princip alltid gick iland i Quebec, Kanada. Sedan var det därifrån immigranterna reste till de platser de tänkt sig till.
Vad vet du om din släktings emigration?
S. Torikka
Luleå
606
« skrivet: 2002-06-24, 08:40 »
Jag har en minnesbild av att ha sett något i Övertorneå dombok för länge sedan (det var naturligtvis Petter Antti som först hittade sakuppgiften), att en namngiven bonde i Kaartinen (måhända han hette Nils Olofsson eller Olof?) varit instämd till tinget någon gång under 1680-talet för att han hade nyttjat någon helbrägdagörande ramsa vid någon sjukdom eller skada. Ytterligare av intresse vara att denna ramsa skrevs in i domboken på finska tungomålet samt att han påstod sig ha lärt sig denna ramsa från sin krigstid i Tyskland (dock ej på finska, då...). Detta bör ha inträffat senast under 1650-talet.
607
« skrivet: 2002-06-24, 08:17 »
Hej alla,
en liten sidonotis:
Korpral Johan Johansson Lampa, f. 1697, d. 25.2.1771, som omkring 1740 flyttade till Mäkitalo i Kieksiäisvaara, hade faktiskt en tid varit soldat i Niemis by, Hietaniemi sn.
608
« skrivet: 2002-06-24, 08:09 »
Släkten Taaveniku i Kiruna, liksom den i Hietaniemi, har sitt naturliga ursprung i Juoksenki i Övertorneå.
Routovaara är ett hemmansnamn i Matojärvi by, om jag minns rätt. Jag gjorde en utredning om Routovaara för många år sedan, men glömde bort att behålla en kopia av detsamma. Till Matojärvi flyttade även en del Taavenikus under 1800-talet (från Övertorneå). I Luleå känner jag åtminstone till en av dessa Taavenikus från Hietaniemi.
De är lätta att återfinna i husförhörslängderna.
609
« skrivet: 2002-06-19, 14:41 »
Jaha,
då rör det nog sig om en annan person än den jag tänker på. Jag vill minnas att det fanns en Samuel Mört i Tornedalen under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.
Då vet jag det, men skriv en släktbok i alla fall! Det är alltid kul.
/ST
610
« skrivet: 2002-06-19, 12:33 »
Det låter spännande. Var det han som var bördig från Korpikylä (har inga egna handlingar tillgänliga just nu)? Därför erinrar jag mig inte speciellt mycket om Samuel Mört i skrivande stund. Vad har du för data i korthet om honom?
/ST
611
« skrivet: 2002-06-19, 12:29 »
Snildal och Gustafsson,
Laakakoski är ett hemman i byn Littiänen. Visst kan barnen Ulrika och Johan Erik fysiskt ha förlösts någon helt annan stans, men nog är det precis lika troligt att de föddes hemma just i Littiäinen. Jag har stött på så många dylika fall, d v s att de inte står noterade där de rimligtvis bör ha varit, och det har luttrat mig i den åsikten att kyrkoboksmaterialets nedtecknare har gjort precis lika många och liknande misstag som vi själva gör dagligen. Det brukar väl uttalas Glömska.
Någon sådan miss har jag väl redovisat för här ovan, bl a när det gällde Erik Toljukses bröllop 1785.
Väl mött Ni släktingar,
ST
612
« skrivet: 2002-06-19, 09:17 »
Nettan,
Irma hänvisar till Korpilompolo husförhörslängder (församlingsböcker) med arkivsignumen (volymer) AI:4 och AI:5 samt pagina (sidor) 167, 194, 431-432 o s v. Dessa förvaras i original på landsarkivet i Härnösand men finns som mikrofilm på många lokala forskarföreningar i Norrbotten eller att låna/köpa från SVAR i Ramsele.
Jag utgår från att hon menar att du där kan finna eftersökt/adekvat information.
Med (f/d) tror jag hon menar att barnet fötts och dött samma dag. Om Petter var dödfödd lär han nog inte ha hetat Petter.
/ST
613
« skrivet: 2002-06-18, 20:31 »
Snildal,
jag kollade snabbt in husförhörslängden för Hietaniemi 1827-1838, fol 122 (vol AI:4). Dock har jag inte hunnit ta mig tid att se originalfödelseboken än).
Följande kunde jag utläsa:
Olof Isak Henriksson Laakakoski, f. 1800
Gift 1829 med Helena Persdotter, f. 1805
Barn:
1. Ulrika f. 1830 d. 1830
2. Anna Margareta f. 1831 d. 1832
3. JOHAN ERIK f. 1832
4. [inget namn!] f. 1833 d. 1834
5. Isak f. 1836
Ingen spontant synlig uppgift om utvandring till Norge.
Något att bygga vidare på?
/ST
614
« skrivet: 2002-06-13, 21:58 »
Snildal,
vi kan ju endast ANTAGA att Måns Hinderssons fader själv bodde på Tolainens hemman. Vi gissar detta, och vi är tillfreds med det resultat vi har.
Och det är ju bra, så långt.
MEN låt oss inte glömma att NÅGON - antingen vi själva eller någon tidigare forskare - har tänkt ut detsamma som vi själva just har tänkt ut.
Med de bristfälliga källor vi faktiskt har - och ÄNDÅ är de helt fantastiska i ett VÄRLDSPERSPEKTIV: de säger ju egentligen inte så mycket: De upprepar endast namn efter namn på personer som är tvingade till att vara rättrådiga och betala sin gårdsskatt i tid - och dessa källor bygger vi upp världsscenarion på.......
VAR ÄRLIGA ALLA SLÄKTFORSKARE!
HUR in i h-e kan vi vara säkra på någonting!
- VI var ju inte med!
Nä, ta det för vad det är och gläds över och med de gissningar som har gjorts av tidigare forskare. En god historia är bättre än ingen historia alls, eller Ett dåligt fotografi är bättre än inget fotografi alls.
- Känns det igen?
Är det verkligen så viktigt att finna att 1 av 20 är felaktig.... när de andra nitton faktiskt synes vara helt korrekta.
Vi ska inte söka efter felen, vi ska istället uppmuntra dem som försöker hitta verkligeheten. Alltså: Den STORA HELHETEN.
Med det menar jag att även jag har blivit bespottad för att någon har funnit något mindre fel i mina rön. Dessa bödlar har inte så ofta själv kunnat påvisa någonting som har förändrat släktcyklerna.
Jag tycker nämligen att linjerna är de som är det viktiga?under 1500- och 1600-talet. Kan man sedan krydda på detsamma med något konkret data, tja, då är väl orgasmen nära.
Jag är väldigt tillfreds med de TEORIER jag själv har skapat och med de TEORIER JAG ERHÅLLIT FRÅN ANDRA fotskare (inte minst EW).
Det har givit mig en IDENTITETSKÄNSLA som jag är övertygad om bräcker i princip alla AMERIKANER som finns på vår jord. VI är också något, VI kan något, och VI kan påvisa att DE FÖRE OSS också kunde något.
Vänner,
nu går jag och lägger mig.
Har tre skolavslutningar att hinna med imorgon,
Väl mött,
ST
615
« skrivet: 2002-06-13, 21:29 »
Mäki,
du är välkommen. Dock är lördag en väldigt dålig dag i detta hänseende p g a att min hustru fyller jämna år och ett gäng av hennes finskspråkiga släktingar sannolikt dyker upp och kräver sauna... så det blir inte mycket utrymme för vår typ av diskussion.
Titta mera än gärna förbi vid annat tillfälle. I sådant fall är söndag en betydligt bättre dag (om man har huvudet kvar - håret for ju redan för länge sedan).
/Bruce Willis
616
« skrivet: 2002-06-13, 18:37 »
Ja du,
detta med faderskap kan vara väldigt osäkert ännu fram till vår tid. I morgon kan det också vara precis lika osäkert.
- Hur kan man veta säkert att man är far till sina barn?
Ibland - i äldre tid, t ex under stenåldern - kanske det endast har varit likheten mellan far och son som har räddat fäderna kvar i familjen.
Samma grundfenomen har ju alltid funnits, så vad i princip all 1500- och åtminstone tidig 1600-tals släktforskning baserar sig på, är någor i stil med logiskt antagande.
Det är alltså gissningar. Gissningar som vi baserar oss på efter lokalhistoriska studier. Logik, o s v.
Det tråkiga med Tornedalen är att det är så få olika personnamn som nyttjas. Nästan alla heter Olof, Johan, Jöns, Nils, Anders o s v. Då blir aldrig dessa våra antaganden speciellt säkra. Jag menar, finner vi en bonde på en gård som heter t ex Henrik och han efterträds av en Olof Henriksson.... HUR vet vi då att det verkligen är fråga om hans son? Kan det rentav vara en måg?
Erkki Wahlberg har gjort en fantastiskt forskargärning som på intet sätt kan mätas med många av oss efterkommande släktutredare. Jag saxar ett par stycken ur ett svar inklusive förklaring jag lämnade tidigare i vår på Övertorneåsidorna:
Nog har EW bevisligen ibland gjort några fel i sina rön och slutsatser. Men sammantaget finns inte hans like. Från det att han började sina forskningar 1948 har han gått igenom ta mig tusan praktiskt taget ALLT som finns att gå igenom och studera från dessa trakter, och många gånger än vidare kring och ibland ända upp mot Kolatrakterna. Så om man någon gång finner en felaktighet i hans rön - vilket även jag har gjort och påtalat det för honom - ska man nog ställa sig tämligen ödmjukt inför hans resultat och tacka den stjärna som lyser över både honom och oss, för hade inte han gjort det han gjort så hade den tornedalska forskningen stått sig tämligen slätt idag. De forskare som på dessa sidor flera gånger pratar om 1500- och 1600-talskällor från dessa trakter, har flera än en gång sin upprinnelse i EW:s samlade material. Inte minst sådant som kommer från amerikanska forskare tycks uppvisa material rakt inifrån EW:s källor).Källmaterialet han har är ofta otvetydigt, däremot kan ibland någon släkttolkning bli lite missvisande. Men ni vet ju alla hur svårt det är! Namnformerna i sig var inte heller så många olika att det är så lätt att räkna ut någon möjlig släkthärkomst. Tusan oxå, men våra förfäder borde ha haft större namnvariation än de faktiskt hade.
Kolla sedan in EW:s text och förklaringar ifrån Norrbottens årsbok 1955, där han beskriver Antti Keksis diktande m.m., och betänk att han vid denna tidpunkt endast hade forskat under drygt sex (6) års tid!
Vilka av oss ha presterat något likvärdigt efter sex år? Jag har inte gjort det ens efter 30 års forskande....
F.ö. kan nämnas att EW i själva verket är språkforskare, det är faktiskt det som hans avhandling från 1963 åsyftar. Även om den nästan enbart idag nyttjas av släktforskare.
EW borde få en staty någonstans i Övertorneå socken.
Det anser jag faktiskt.
Med andra ord: Det EW har skrivit, forkat fram eller gissat, är precis lika sannolika möjligheter som det vi själva lyckas komma fram till i vår egen forskning.
Jag erinrar att jag vid några tillfällen har sett släktutredningar som folk har tillsänt mig, i några fall från Amerika. Däri har funnits beräkningar på levnadsdata som jag känt igen: Det har faktiskt varit sådana uppgifter som en gång i tiden har nedskrivits av mig själv.
Jag minns att jag för tjugo år sedan gjorde en utredning av Tulkki-släkten från Armassaari. Däri gjorde jag flera antaganden på levnadsdata. En del årtal var relativ ovanliga i sammanhanget, inte så generella. Jag lämnade ut denna utredning till en person i södra Sverige.
Tio år senare fick jag mig tillsänd en enklare släktbok från Amerika. Denna bok innehöll exakt dessa något udda årtalsdata jag hade skrivit ner en gång i tiden. Men den väsentliga skillnaden var att nu var samtliga mina ungefärliga antagen (d v s OMKRING och CA) borttagna. Så där jag hade skrivit t ex Född omkring 1470, så stod det FÖDD 1470..... Och det är ju faktiskt en väsentlig skillnad.
Hur kan vi egentligen veta om fadern varit 17 år gammal eller 71 år gammal?
Nä, vi ska inte låtsas för mycket och behålla vetskapen om dessa lösa antagen och bära dem med oss och sprida dem till de som ser våra utredningar.
När det gäller birkarlar - däremot - så är det ganska klart att denna syssla ärvdes av gården/släkten. Så även om det måhända inte i alla fall är fråga om far-son, så finns där ändå ett släktskapsförhållande. Måhända systerson? Brorson?
Men en God Gissning är definitivt bättre än ingen gissning alls.
Håll i hatten,
ST
617
« skrivet: 2002-06-13, 12:54 »
Någon som någonstans i Sverige har stött på Isak Wilhelm Eriksson Wennberg, f. 18.12.1852 i Niemis by, Hietaniemi församling, Norrbotten.
Han har inte utflyttat officiellt från hemförsamlingen men förekommer såsom häktad och fängslad i Umeå 1867-1868, för att därefter vara spårlöst försvunnen.
Tacksam för all information
Sture Torikka
Luleå
618
« skrivet: 2002-06-13, 10:08 »
Sturk,
ta dig då tid i sommar att besöka Erkki Wahlberg på Kallioinen i Soukolojärvi. Han kan berätta alla skrönor och sanningar om Erkin Jussa.
Förresten så minns jag äldste sonen Karl (f.1886) som bodde i Pirttijärvi. Han blev gammal han oxå.
Är Ivar din farfar?
619
« skrivet: 2002-06-13, 09:17 »
Gustafsson,
Jag saxar ur mina uppgifter om Olof Toljus, och jag tror du finner dina funderingar i detta svar:
Olof Ersson Toljus
Född år 1705, död 14 november 1780 i Nuottioranta av hetsig feber.
Husbonde å Toljus stamhemman 1/6 mantal i Nuottioranta, Niemis by, åren 1726-1766. Enligt 1727 års mantalslängd (daterad 12 december 1726) är det angivet två hemmansbrukare å gården Niemis nr 11: ”Olof Ersson 1.1. [,] ibm Erich Tulius [fadern] 1.1.”. Således hade hemmanet två rökar officiellt från 1726.
Olof Ersson Toljus hade vid sin död ”lefwat 75 år” och begravdes i Hietaniemi den 26 november 1780 (Hietaniemi död- och begravningsbok 1780). ”Test. efter Olof Ericsson i Nuottioranda” 2 skilling (Hietaniemi kyrkoräkenskaper 26 november 1780).
Olof och 1:a hustrun Karin vigdes i mars månad 1722, eller som det står att läsa: ”Dca Qvasin [?] Olof Ersson Toljus nygift [givit] 2/4 C. [karolin]” (Hietaniemi kyrkoräkenskaper 1722).
Hustru 1 i mars månad 1722 (Hietaniemi):
Karin eller Kaisa Olsdotter Huhdanantti
Född år 1700, död 1 juni 1760 av ”styng”.
Troligen från Huhdanantti i Varttosaari inom Niemis by och i sådant fall dotter till bonden Olof Andersson Huhdanantti o h h Sofia Klemetsdotter.
Kaisa var vid sin död uppgiven 60 år gammal och begravdes 15 juni 1760. ”Test. efter Olof Erssons hustru i Niemis” 1 daler kopparmynt (Hietaniemi kyrkoräkenskaper 15 juni 1760).
Hustru 2 den 22 mars 1763 (Hietaniemi):
Karin Ersdotter Koski
Född 27 juni 1728, död 22 mars 1811 av ålderdom.
Från Koski i Kainuunkylä och dotter till bonden Erik Ersson Koski o h h Ella Anundsdotter.
Karin var vid vigseln en närmare trettiofemårig ungmö och det är noterat att hon ”hade krona”, vilket innebar att hon ansågs vara ”orörd” (oskuld).
Hon begravdes i Hietaniemi den 24 mars 1811. Hietaniemi kyrkoräkenskaper har 24 mars 1811 noterat ”Test. efter Olof Erssons Enka i Nuotioranda” 1 skilling 4 runstycken. Hietanie-mi fattigkassa upptar samma datum inkomster på 1 skilling 4 runstycken.
Bland barnen:
1. Erik f. 26 augusti 1723, d. liten (före år 1733).
6. Erik f. 4 januari 1733, d. 13 september 1791 [Tabell 6:4].
Gift å Toljus i Nuottioranta.
----------
9. Brigitta (Brita) f. 22 februari 1764, d. 20 juni 1828 [Tabell 6:6].
Gift soldat Springfeldt i Kainuunkylä.
10. Eva f. 27 januari 1769, d. 12 mars 1788 [Tabell 6:7].
Ogift å Toljus i Nuottioranta.
Hälsar
ST
620
« skrivet: 2002-06-13, 08:36 »
Boström och SteWen,
det finns en väldigt vederhäftig person i Fagersta, Per-Olof Snell, som kan detta med Kouri och Eskillarna bäst av alla (vågar jag påstå). Han har forskat kring dem i många år.
Kolla om han inte finns i telefonkatalogen och ring honom. Hälsa att jag har lämnat ut hans namn.
621
« skrivet: 2002-06-13, 08:33 »
Sturk,
Ja, då tillhör vi samma släkt då. Det var din gammel farfar som skulle ta över Erkki hemmanet i Kannusjärvi och som reste till Amerika omkring 1882 för att tjäna ihop lite pengar för att kunna bygga upp gården med innan han gifte sig. Innan han for iväg fällde han skog, stora timmer, vilka han pallade upp och lät dem ligga och torka några år medan han var borta, för att de skulle vara färdiga att börja timra till ny manbyggnad när han sedermera kom hem.
Således bör han ha fällt timret omkring 1881-1882, vilka väl nyttjades en tre år senare (om jag nu minns rätt ur minnet).
Erkin Jussa hade väldigt många barn och bra spridning på dem under sina två äktenskap. Var det det inte så att det första barnet var fött 1884 och det sista sent 1920-tal?
Min mormor kom från Pekka.
622
« skrivet: 2002-06-12, 22:31 »
Sturk,
Jöns Persson var bonde på ett av Karinen-hemmanen i Armassaari, det som senare erhöll namnet Knuuti. D v s på östra strandsidan.
Tre sannolika söner: Per, Jöns och Hindrik.
Han är min förfader från minst tio olika släktgrenar.
Min mormor var född Sturk - Vilken Sturk tillhör du?
623
« skrivet: 2002-06-12, 22:30 »
Snildal,
det måste vara något missförstånd. Jag kan inte föreställa mig att Erkki har skrivit att denna Hindrik var FÖDD 1470 och död 1539. I mina papper har jag noterat UPPSKATTNINGSVIS FÖDD OMKRING 1470, DÖD FÖRE 1539.
Jag känner personligen Erkki, och han kan inte veta detta och han har nog heller inte konstruerat levnadsdata på detta vis.
Jag härstammar själv från Henrik Tolainen från minst 18 olika släktgrenar.
Henrik hade sannolikt sönerna Per, Nils och Måns.
624
« skrivet: 2002-06-11, 14:33 »
Gustafsson,
jag observerar nu ett fel i din Toljussammanfattning (ovan 6 juni):
Oktavius Hämäläinen var gift med Brita Eriksdotter Toljus, det är korrekt. Men det var inte den Brita som var gift med Hans Hansson Ahma-Springfeldt, det var istället Brita Eriksdotters faders yngre halvsyster Brita Olsdotter, f. 1764 (om jag nu minns rätt).
625
« skrivet: 2002-06-11, 14:26 »
Fast å andra sidan påstås det ju att den där väldigt stora aittan i Lampisenpää, Juoksenki, har datum 1593 eller 1597. Dock har den ju inte varit boningshus.
626
« skrivet: 2002-06-11, 13:47 »
Bergström, Jag har hört det omtalas att så ska vara fallet, även om jag nog trott att någon av byggnaderna kring bondgårdarna torde vara äldre. I vart fall avses soldattorpet Färdig vilket står alldeles invid byavägen i norra delen av Juoksenki. Jag tror du kan kontakta någon med familjenamnet Kaati för vidare upplysningar (det är nog de som äger/ägt torpet). Bild finner du på byns hemsida: http://www.communique.se/polcirkel/juoksengi.html Väl mött, ST
627
« skrivet: 2002-06-11, 09:53 »
Gustafsson,
Jag saxar litet ur min påbörjade Toljuksianska släktkrönika. Jag tror att du finner svaren på dina frågor (Maria Rautio, Malin Ylihirstiö och Mats Rautio samt vigseln 1785 samt INGEN genomförd vigsel 1818) däri om du läser allt.
När det gäller gårdsnamnet HIRSTIÖ, så är den äldre språkformen just HIRSTIÄ. Språket lever ju hela tiden och detta ä i slutet övergick dialektalt till ö. Detta synes genomföras konsekvent under 1700-talet.
Likadant med gårdsnamnet RAUTIO, vars äldre form under 1600- och 1700-talen är RAUTIA.
Otaliga exempel på liknande språkförändringar finns.
Några utdrag:
JOHAN OLSSON TOLJUS - TINA
Född 4 oktober 1730, död 11 mars 1800 i Kaulinranta av flussfeber.
Döpt 5 oktober 1730. Var vid tidpunkten för vigseln med den nitton år äldre änkan å Tina en 20 år och 4 månader gammal ”dräng i Nuottioranda”.
Husbonde och måg å Tina hemman nr 19 i Kaulinranta by åren 1751-1786, därefter förgångsman å gården till sin död. Den 3 mars 1786 sålde makarna Johan och Brita Tina 1/4 mantal arveskattehemman till sonen Johan. Som motkrav skulle sonen utlösa sina medarvingar med 111 riksdaler 5 skillingar 4 runstycken men också ansvara för all gårdens gäld samt såsom förgånga uti bägge föräldrarnas livstid årligen tillställa dem fyra tunnor rent korn samt mjölk av tvenne kor. Dock förminskades denna förgånga till hälften då endera av föräldrarna avled.
Var vid sitt frånfälle angiven såsom ”68 år” gammal (= 69 år 5 månader 7 dagar). Begraven i Övertorneå den 16 mars 1800 tillsammans med fem andra sockenbor; 21 personer avled i församlingen under första halvåret 1800 i feber eller flussfeber.
Hustru den 10 februari 1751 (Övertorneå):
BRITA LARSDOTTER TINA
Född år 1711, död 26 mars 1798 av feber.
Från Tina i Kaulinranta by och dotter till bonden Lars Mickelsson Tina o h h Margeta Mickelsdotter.
Brita hade tidigare varit gift omkring 1740 med Tinahemmanets förra bonde Olof Olofsson Rovainen-Tina f. i januari 1712, d. 31 mars 1743.
Brita Larsdotter begravdes i Övertorneå den 1 april 1798.
ERIK OLSSON TOLJUS (PATRON)
Född 4 januari 1733, död 13 september 1791 i Nuottioranta av ålderdoms bräcklighet.
Bondson å Toljus hemman i Nuottioranta, Niemis by, där han döptes den 8 januari 1733. Blev antagen i mars 1759 till indelt soldat för roten nr 68 Patron i Niemis by; ”dugelig” (Mönsterrulla 15 mars 1759). Han ersatte då den tidigare knekten Per Henriksson Patron som avlidit i Pommern i november 1758. Han hade dock själv tur och blev aldrig utkommenderad till pommerska kriget, utan förblev stationerad vid hemmaförsvaret. (I generalmönsterrullorna 1759, 1760 och 1761 står roten som ”vacant”, vilket den ju faktiskt inte var. Detta beror troligen på det sakförhållandet att de aktuella fysiska mönstringarna ägde rum nere i Tyskland varför uppgifterna från mars 1759 i Hietaniemi inte hade nåtts dit ner.)
Något märkligt är det faktum att Erik Olsson Toljus redan i Hietaniemi födelsebok den 1 juni 1758 kallas för ”soldat Patron”. Det sannolika är att han redan före maj 1758 hade utsetts till livkarl eller vargeringskarl för denna soldatrote, även fast detta inte har kunnat beläggas i de militära källorna.
”Präsens, duktig”…4:a tjänsteår (MR i Torneå 23 mars 1762). Blivit utbytt den 8 oktober 1767; Erik Olofsson får avsked och tjugotreårige drängen Olof Mickelsson gillas (Generalmönsterrulla 14 september 1768).
Var vid sin död 58 år 8 månader 9 dagar gammal men uppges i Hietaniemi död- och begravningsbok ha varit ”67 år gl” och avliden av ålderdoms bräcklighet. Begraven i Hietaniemi den 25 september 1791. Kyrkoräkenskaperna från begravningsdagen förtäljer: ”Testam. eft. Eric Olsson Toljus fr. Nuot.” 2 skillingar, ”för Bårklädet” 2 skillingar 8 runsstycken samt ”Pungp.” [= pungpenningar – möjligen insamlat i kyrkan?] 1 skilling 7 runstycken. Fattigkassan upptar samma datum 1 skilling i ”Test. efter Eric Olsson i Nuotiorand.”.
Husbonde å nuvarande nr 15 Toljus hemman i Nuottioranta 1766-1784. Var indelt soldat för roten nr 68 Patron i Niemis 1759-1767. Soldathustrun Malin Patron stod officiellt som företrädare för familjen i flera mantalsskrivningar fr o m 1761 och framåt.
Hustru den 4 juni 1758 (Hietaniemi):
MALIN JÖNSDOTTER YLI-HIRSTIÖ
Född 14 februari 1736, död 5 maj 1809 av rötfeber.
Från Ylihirstiö i Nuottioranta och dotter till bonden Jöns Henriksson Yli-Hirstiö o h h Brita Karlsdotter.
Malin döptes till Magdalena den 15 februari 1736 men kom att uteslutande kallas för Malin. I Hietaniemi vigselbok för år 1758 har hon erhållit noteringen ”utan krona”, vilket i praktiken innebar att hon ansågs vara hävdad, d v s att hon inte längre var oskuld. Och det var hon uppenbarligen inte heller vid tillfället för vigseln den 4 juni 1758; tre dagar tidigare föder hon nämligen sitt och makens första barn. Kyrkan tyckte inte alls om sådant leverne och ville istället avskräcka från detsamma. Därför kan vi i Hietaniemi kyrkoräkenskaper för den 6 augusti 1758 läsa att ”Eric Olofsson i Nuottioranda och Malin Jöns dr ibidem för otidigt sängalag” hade fått plikta 12 daler kopparmynt.
Men trots detta ville det unga brudparet ha en stilig vigsel varför man beställt av kyrkan en brudpäll; ”Eric Olofsson i Nuottioranda” erlagt ”för Pellet” erlagt 24 öre (Hietaniemi kyrkoräkenskaper 9 juli 1758). Enligt gammal svensk sed kunde en päll – brudpäll – under vigseln hållas över brudparet, vilken kallades ”Pellet”.
Hon begravdes på Hietaniemi kyrkogård den 11 maj 1809. Kyrkans räkenskaper upptar samma dag i ”Test. eft. Eric Toljuss Enka i Nuotioranda” 4 skillingar. Fattigkassan har också noterat inkomst av 4 skillingar.
ERIK ERSSON TOLJUS
Född 28 januari 1763, död 29 juni 1824 i Nuottioranta.
Döpt den 30 januari 1763 till Ericus. Hans faddrar var bönderna Carl Metsävainio och dess hustru, Johan Olofsson och dess hustru samt drängen Carl Hansson och pigan Brita Mickelsdotter.
Husbonde å fädernegården Toljus arveskattehemman nr 15 i Nuottioranta, Niemis by, vilket alltså var två tredjedelar (1/9 mantal) av stamhemmanet, åren 1784-1801. Därefter var Erik Ersson Toljus husbonde och hemmansägare av Toljus bägge hemman nr 15 och 16 i Nuottioranta byadel inom Niemis by från 1801 till 1822 då han sålde detsamma till sonen Isak.
Erik och hans tillkommande hustru sammanvigdes till äktenskap i Hietaniemi den 3 juli 1785, men det märkliga är att kyrkoherden har glömt att notera in denna uppgift i vigselboken. De omnämns inte däri över huvud taget.
Men Hietaniemi kyrkoräkenskaper har däremot den 3 juli 1785 följande anteckning: ”På Eric Toljuxes Bröllop” [insamlades] ”-.9.7” (= 9 skillingar 7 runstycken; fattigkassans räkenskaper).
Och sedan har vi detta med kyskheten; Även Erik och Maria provade sig fram innan de valde att gifta sig med varandra. Kyrkoräkenskaperna redovisar den 3 juli 1785 med tydlighet att ”Eric Ersson i Nuotioranda [pliktat] för otidigt Sänglag” 1 riksdaler 16 skillingar.
Hustru den 3 juli 1785 (Hietaniemi):
MARIA SAMUELSDOTTER RAUTIO
Född 11 mars 1760, död 21 juli 1825.
Från granngården Rautio i Nuottioranta by och dotter till bonden Samuel Henriksson Tiensuu-Rautio o h h Maria Henriksdotter Rautio.
Maria döptes den 14 mars 1760. Hennes faddrar var soldaten Erik Patron och dess hustru, soldaten Nils Holt och dess hustru samt drängen Johan Nilsson och pigan Margeta Mårtensdotter. Vi konstaterar således att hennes blivande svärföräldrar samt svärfaders syster och man var hennes faddrar. Hietaniemi husförhörslängd anger henne såsom född år 1763.
MARIA OLSDOTTER TOLJUS
Född 16 juni 1789, död 17 december 1818 i Nuottioranta av tvinsot.
Döpt 17 juni 1789. Faddrar: bönderna Hindrik Hansson Anna med hustru och Abram Abramsson med hustru samt drängen Mickel Mickelsson och pigan Ella Johansdotter.
Lysningssedel återfinns utfärdad och avkunnad i Hietaniemi kyrka den 26 april 1818 för Mats Larsson Rautio och pigan Maria Olsdotter Toljus, men någon fullbordad vigsel blev det aldrig. De hade av finska Övertorneå häradsrätt blivit ådömda att låta sig sammanvigas p g a det oäkta barn de sammanavlat.
Död av ”Twinsot” och begraven i Hietaniemi den 20 december 1818. Samma dag redovisar Hietaniemi kyrkoräkenskaper i Testamente efter Maria Olsdr. Fr. Nuotioranda inkomster med 5 skillingar 4 runstycken. Dessa pengar överfördes till fattigkassan.
Piga i Nuottioranta. Bodde med modern Ella såsom inhyses i byn och från 1805 med modern och styvfadern Henrik Mellajärvi i samma by.
Ogift.
Fästman 1816-1818:
MATS LARSSON KAARTINEN - RAUTIO
Född 22 februari 1790, död troligen före 1855 på svenska sidan.
Från Rautio i östra Pello by – men var född å Kaartinen i Kaartinen (Kardis) – och son till bonden Lars Matsson N.N.-Kaartinen-Rautio o h h Magdalena (Malin) Eriksdotter. Mats, som var döpt till Maths och skrevs Mathias i de första husförhörslängderna, kom med föräldrarna till Pello 1806. Han utflyttade ur församlingen 1813, flytt 1815 (?), återkommit 1819. Broder till Sakarias Larsson Rautio [se Tabell 8:29].
Dräng i finska Övertorneå församling omkring 1813-1819. Anges i Turtola vigselbok 1830 komma från Kungliga Svenska Öfver Torneå. Samma år flyttar han till hustruns hemgård nr 11 Ranta-Tuoma i östra Pello by där han är inhysesman, förgångsman. Kyrkoherden har noterat att han var ”Utan Präst Bevis”. Turtola kommunionbok 1841-1847 uppger att han ”hör till svenska sidan” samt att han även vistas å svenska sidan. I följande kommunionlängder uppges han ha dött på svenska sidan. Uppenbarligen hade han och hustrun separerat redan under 1830-talet.
Mats Larsson Rautio sedermera gift 25 juli 1830 med bondeenkan och gårdsvärdinnan ABLONA HENRIKSDOTTER TUOMA f. 30 oktober 1781, levde 1865 i östra Pello (dotter till bonden Henrik Esajasson Tuoma o h h Anna Arendtsdotter). Ablona hade varit gift 26 december 1808 med bonden Salomon Olofsson Fors-Tuoma f. 1778, d. 22 maj 1826. Hon levde hela sitt liv å fädernegården Rantatuoma i östra Pello.
Väl mött,
ST
628
« skrivet: 2002-06-10, 07:28 »
Granbom,
Jag ser precis din efterlysning av Lars Mickelsson Tina. Det är möjligt att jag kan ha någon ytterligare notering om dem, men just nu vet jag inte var jag ska lyckas finna det (rörigt hemma).
MEN Tina hemman var beläget i Kaulinranta by i nuvarande Alkkula (Ylitornio) församling, Finland. Då - på den tid du efterfrågar - hörde hemmanet till Övertorneå församling.
Så du bör nog flytta din förfrågan till Övertorneå socken.
ST
629
« skrivet: 2002-06-08, 22:41 »
Wennberg,
man ska aldrig gå över ån efter vatten. Det blir alltid en omväg.
Per Hindersson Karinen (1698-1776) var son till Hindrik Nilsson Karinen (f. ca 1670, dräpt av ryssarna vid årsskiftet 1716-1717) o h h Karin Josefsdotter Pekka (1677-1752, omgift med nye husbonden, änklingen Hindrik Jönsson N.N.-Karinen, 1680-1776).
Anna Hindersdotter Karinen, f. 1710, var såsom det verkar dotter till maken Pers styvfader Hindrik Jönsson o h 1:a h N.N.
Således: Från Annas nionde eller tionde år bodde hon på Karinen och växte upp tillsammans med sin blivande man Per.
Nästan så man tycker att det är både invecklat som något inavlat, men så synes det ändå ha varit enligt arkivkällorna.
Karinen är en spännande släktkrönika. Välkommen in i gänget,
ST
630
« skrivet: 2002-06-07, 08:37 »
Gustafsson,
Tack för det. Nu tar jag följande endast från minnet.
Maria Samuelsdotter var från Rautio i Nuottioranta och Maria Jönsdotter var från Yli-Hirstiö i samma by.
Olof Eriksson Toljus (som du kallar Olaus Patron, ovan), f. 1758, var en olycklig själ som drabbades av familjeintriger och missade hemmanet. Råkade i klander med rättvisan och såvitt jag förstår har han dött på annan ort (han finns ej noterad som död i Hietaniemi dödbok), sannolikt i någon väldigt djup fängelsehåla (har inte hunnit följa upp detta sannolika faktum).
(Fadern Erik Olsson Toljus, som en tid var soldat Patron, ställde oxå till med familjeintriger då han och hans fader försökte blåsa äldsta brodern på hemmansrätt. Det var någon gång under andra halvan av 1760-talet. Ingenting nytt under solen, som man ibland brukar säga.)
Maria Olofsdotter Toljus f. 1789, var inte gift två gånger, däremot hade hon oäkta barn. Minns jag nu rätt så blev det väl inget äktenskap utav för henne, ävven fast det hade utannonserats.
Hans Hansson Ahma var ju Springfeldten vi talat om tidigare. Oktavius Hämäläinen var ryss, sannolikt från Vienanmeritrakterna.
Bröderna Salomon och Per Erikssöner Toljus var bägge vanvettiga. Deras mellanbroder Isak (f. 1795) var min ff ff ff. Han var nog oxå vanvettig, åtminstone sanslös. Jag har hans trekantiga skåp på väggen hemma, daterat I.Eson 1839.
Viippa Henric Pehrsdotter (ovan) är identisk med Henrik Persson Flinta som vi oxå diskuterat om tidigare. (Ändra i din databas så att han får sonnamn).
Tja, detta är nog delar av min starka sida.
Hälsar
ST
631
« skrivet: 2002-06-06, 08:12 »
Fors,
det låter spännande. Jag får försöka fila ihop en fråga och släppa ut den på Finnmarksidorna. Jag har några förfrågningar där sedan tidigare, men har inte erhållit några svar med undantag i ett fall. Om du är intresserad kan du leta fram mina frågor där. Bl a berörde de Länsman och Kitti.
Du har inte lyckats finna deras rötter i Jukkasjärvi?
Nu återgår vi på dessa sidor till Hietaniemi. Någon som känner till mera belägg om marknadsplatsen vid Hietaniemi? Det fanns ju en marknadsplats där ute på udden, vilken tappade sin prägel i och med det faktum att Torneå blev stad 1621. Till slut fanns inget kvar i Hietaniemi, men om detta berodde på statliga direktiv eller inte, har jag inte haft tid att ta rätt på. Möjligt är att Thomas Wallerström känner till dessa statliga förordningar - får ta och titta i hans avhandling.
År 1748 talas det om denna gamla marknadsplats, och det var någon lokal bonde som önskade återuppliva densamma. Finns det någon här ute i etern som har sett några andra dokument och belägg för denna marknadsplats?
Väl mött,
ST
632
« skrivet: 2002-06-04, 22:19 »
Fors,
Intressanta uppgifter, men var har du funnit att Aslak Andersson var från Jukkasjärvi?
Två av hans söner, Anders och Aslak, synes sedermera nyttja släktnamnet Rauna (dock är jag inte ännu 100%-igt säker på att det rör sig om samma personer). Har du någon teori om detta släktnamn?
Kan Ponka/Bongo vara ett naturnamn? Hur skulle man annars kunna förklara samma namn uppe i Kautokeino som i Hietaniemi? (i och för sig är det väl till och med så att Ponka i Hietaniemi i själva verket är ett namnarv från Nedertorneå).
Snildal,
du har inte gjort något fel. Med tanke på den kvänutvandring som var till Nordnorge så hade du fullt logiska skäl att antaga/gissa/förhöra dig om Ponka i Hietaniemi.
Det är OK,
Hälsn.
ST
633
« skrivet: 2002-06-03, 20:38 »
Kristian Fors,
Det var intressanta uppgifter du förtäljer angående Aslak Andersson. Kan du verifiera att han kommer från Jukkasjärvi samt att han var så gammal som född omkring 1650?
Jag har noterat att tolvmannen Aslak Andersson i Utsjoki hade ur första äktenskapet barnen Mickel, Per, Susanna, Ingri, Anders och Aslak. I andra äktenskapet med Margeta Persdotter Guttorm (änka efter fjällappen Hans Jonsson i Utsjoki samt omgift omkring 1735 med fjällappen, länsmannen Klemet Persson i Utsjoki) fanns barnen Karin, Brita och Hans (det är Brita som jag misstänker är min hustrus mf ff fm m).
Margeta Persdotter var född 22.9.1692 och avled 3.9.1773. Var då verkligen Aslak Andersson född omkring 1650?
Jag har i och för sig inte följt släkten så långt in i nyare tider, men jag har ändå inte funnit något släktnamn för dem. Jag har gissat på en möjlig koppling till namnet Rauna, men har inte verifierat detsamma. Därför blir det ju intressant att höra om släktnamnet Bongo. Hur tidigt dyker detta släktnamn upp i de källor du sett?
Ytterligare konstaterar jag nu att denna diskussion har hamnat tämligen fel; dessa levnadsöden förekom inte inom Hietaniemi sockens gränser.
ST
634
« skrivet: 2002-06-03, 10:04 »
Hej,
Jo, det är fantastiskt med detta renskrivningsarbete som Lenviks bygdemuseum låtit göra. Jag har sett några av dessa domböcker tidigare och det är många namn som dyker upp i dem. Bl a flera tornedalingar.
Andreas, måhända kan man denna väg finna någon klockare i Enontekis under andra halvan av 1600-talet (med tanke på din tidigare fråga)?
ST
635
« skrivet: 2002-05-31, 08:51 »
Jag erinrar en domboksberättelse från andra hälften av 1600-talet (Övertorneå) där en 15-års gosse blev bortgift med en väldigt gammal gumma. Sedermera rymde han och skaffade ny familj.
Således har det inträffat, men det är absolut inte vanligt att 15-åringar gifter sig.
ST
636
« skrivet: 2002-05-31, 07:35 »
Likaväl har jag Henrik Persson Flinta såsom död i Nuottioranta 1833 (och inte 1823).
ST
637
« skrivet: 2002-05-31, 07:31 »
Wennberg,
detta var både intressant som kul. Jag kikar nu på morgonen i Gustafssons Hietaniemimaterial och finner mycket riktigt Per Persson (Flinta) och Maria Olofsdotters vigsel i februari 1770. Då levde de oxå såsom sambos i minst ett drygt års tid därförinnan.
Det har ju varit känt enligt muntliga traditioner om att detta har varit vanligt förekommande i Tornedalen, men det är så svårt att påvisa samborelationerna utifall paret inte sedermera gifter sig, eftersom prästen i sådana fall har noterat modern ensam med ett antal oäkta barn. Och fadern - om vi nu vet vem han var - återfinns på annan plats i samma kyrkobok, men antecknad såsom ensamstående. Jag har några sådana fall också, där domboken har kunnat knyta ihop två skilda personer ur kyrkobokföringen.
Henrik Persson har jag noterat såsom född 6 december 1768 (inte 6 februari), men i Gustafssons födelsebok återfinns där en dotter. Måste kolla upp detta.
Jo, den här familjen är spännande. Jag har passivt forskat kring dem ganska länge. Margeta broder Erik Ersson Toljus (f.1763) var min ff ff ff f, och jag håller på med en släktkrönika just om dessa Toljus i Nuottioranta. Och då kommer ju Henrik Flinta in i bilden, liksom de andra svågrarna...de var lika spännande de.
Jag försöker följa upp ALLA ättlingar som jag känner till efter den första Toljus, alltså även kvionnolinjerna.
Wennberg, kontakta mig på min epostadress och berätta från vilken gren din hustru kommer, för det innebär ju att hon (och ni) bör noteras in i min släktktrönika.
Ytterligare: Alkkula kommunionlängder är verkligen svårlästa när man tittar på t ex dödsdatum. Så att Erkki har 28/6, jag 28/7 och du 28/9... det är nog inte så konastigt. De är svåra att tyda på film. Bäst är ju att se originalet. Och död- och begravningsboken brann ju upp vis präastgårdsbranden 1908 (liksom födelseboken 1820-1844 samt vigselboken.
Släkthälsningar,
ST
638
« skrivet: 2002-05-30, 22:31 »
Wennberg,
det var verkligen intressanta detaljer du hade om Per Flintas hustru samt sonen Henrik.
Var har du fått klarhet i att Per Flintas (Viippa, död 26 november 1788 i Finland) hustru var 'MARIA' MALIN Kaarle Olofsdtr F.15 NOV 1738?
Jag har antagit att hon är identisk med dennes syster MARIA Olofsdotter Kaarle, född 11 juni 1742. Då stämmer även åldersuppgiften i död- och begravningsboken. Dessutom kallas hon ju Maria i någon/några utav Hietaniemikällorna.
Däremot har jag inte eftersökt vigseldatum (vilket du har, 22 februari 1770), men jag har antagit att de vigts omkring 1767/68 eftersom sonen Henrik var född 6 december 1768 (så har jag tolkat källorna).
När det gäller andra hustrun så har jag samma vigseldatum men hennes levnadsår har jag antecknat till f.1748, d.1795. Dock måste jag erkänna att jag idag faktiskt har litet svårt att läsa mina egna noteringar från tjugo år tillbaka. Jag ska vid tillfälle kolla om hon finns i dödboken 1795 eller om det ska vara 1799.
Kopiorna av Alkkula kommunionlängder är svåra att läsa (jag har sett dem på mikrokort, vilket ju blir ytterligare ett steg sämre än filmrullarna), men jag har tolkat Henrik Persson Flintas hustru Margetas död till 28/7. Du har 28/9. Har du läst detta på filmrulle eller rent av sett originalböckerna?
Hon var född 13 juni 1768 och födde sedermera nio barn av vilka fem nådde vuxen ålder.
Henrik Persson Flinta avled i Nuottioranta - enligt mina noteringar - 16 augusti 1833 (!).
Henrik och Margeta Toljus vigdes förvisso 5 mars 1797, men det var efter påtryckningar från kyrkoherden. De hade sammanlevt i samboäktenskap åtminstone sedan 1792. Tre gånger fick de (d v s Margeta) plikta för otidigt sänglag.
Paret levde dels i fattigdom men också tämligen ogudaktigt. De struntade bl a i husförhören och Henrik fick plikta i fotstocken utanför kyrkan ett par gånger. Barnen tog de bort från kyrkans undervisning i kristendomskunskap.
Efter avslutad gudstjänst i Övertorneå socken den 1 april 1804 hölls kyrkoråd: Änkan Malin Jönsdotter [Margetas moder] i Nuotioranta och Henrik Flintas hustru Margeta Persdotter [sic! = Ersdotter] pliktfälldes till böter 16 skillingar specie vardera för olydnad emot den genom Abram Huhdanantti ingivna stämningen för kyrkorådet. Vid vite av stockstraff ålades de bägge att nästa söndag den 8 april sig infinna, vilket Johan Mettävainio skulle dem kungöra.
Den 8 april hölls åter kyrkoråd. Då blev änkan Malin Jönsdotter ifrån Nuotioranta dömd att sitta en söndag i fotstock för det hon tagit gossen Salomon Henriksson Flinta bort ifrån skolan. Och ålades både hon och Henrik Flintas hustru Margareta Persdotter att - vid vite av stockstraff - låta gossen hos Hans Annas dotter ....... [sic! Namnet utelämnat!] lära sig riktigt läsa både i och utom bok.
Varför gossen Salomons (Henrik Persson Flintas andra son) mor och mormoder inte ville att han skulle få lära sig att läsa både innan- som utantill, vet vi inte. Möjligt är att han mera behövdes i hemmet. Eller att man kanske inte trodde att det var av någon större vikt att kunna läsning och kristendom i det liv som väntade.
Hälsar,
ST
PS) Härstammar du från dem?
639
« skrivet: 2002-05-28, 20:33 »
Wennberg,
Nils Hirstiös föräldrar var - enligt de tolkningar och forskningsrön jag utfört för väldigt länge sedan -
Henrik Johansson Hirstiö (f. ca 1663, d. 1763, 100 år gammal), husbonde å fädernegården Ala-Hirstiö i Nuottioranta 1693-1726, o h h Anna (f. 1672, d. 1757).
Farfader: Johan Hindersson Hirstiö (f. ca 1635, d. ca 1690, åtminstone före år 1702. Hustrun vet jag icke något namn på. Johan delade stamgården Hirstiö (Hirstiä) med yngre brodern Henrik (f. ca 1645, d. 1711).
Jag härstammar från bägge dessa bröder.
Nils Hindersson Järvi eller Armasjärvi eller Nikulas eller Stock (f.1705, även han - naturligtvis - min ärade förfader) var son till denne Henrik Nilsson Järvi eller Nikulas (f. 1683, d. 1755) o h h Malin Olofsdotter. Detta säkert såtillvida att inte Malin hade lurat Henrik på faderskapet...[OBS: ett tvättäkta torikanskt skämt... för HUR säker kan man vara över faderskapen, då som nu? Det vet endast kvinnorna och...Gud...]. Henrik skattar i vart fall för Nikulas hemman 1703-1742.
Farfader var Nils Nilsson Karinen eller Nikulas eller Järvi (f. ca 1640, d. 1696) o h h Karin Olofsdotter, skattar 1697-1701.
Gustafsson,
En teori angående min sköna anmoder Barbro Karlsdotter kan vara följande (detta med tanke på att namnet Karl var tämligen ovanligt inom Hietaniemi denna tid, vilket i sig är en aning överraskande faktiskt, med tanke på tre kungar med detta namn efter varandra 1654-1718).
Kvinnonamnet Barbro är inte heller vanligt, så ny lanserar jag en spontan ogrundad teori:
KARL ANUNDSSON JOKI eller KAARLE i Armasjärvi (f. 1677, d. 1762) o h 1:a h (gifta 1.5.1698) Malin (f. 1664, d. 1742) hade mig veterligt endast en son Olof (f.1699). Fler barn bör ju rimligtvis ha existerat.
Karl Anundssons farfars moder var BARBRO (nämnd 1648), gift med Anund Nilsson Kaisa eller Joki i Niemis (från 1642, tidigare å Kaisa eller Varttosaari i Nuottioranta).
Dock har jag tyvärr inga andra kända släktingar med namnet Barbro, men det i sig stjälper ju inga teorier. Flickor har ju i alla tider även haft andra kristnade namn än Barbro (Parpa).
Hoppas någon annan finner motbevisning, vilket dessutom går att belägga. DÅ kanske vi kan finna en gemensam hypotes.
Nä, nu måste jag natta ätteläggen Isak och William,
ST
640
« skrivet: 2002-05-28, 07:55 »
Wennberg,
Den Karl Nilsson du nämner var en ettårig son till Nils Hindersson Hirstiö o h h Barbro Karlsdotter. Se ovan i Gustafssons inlägg av den 24 maj.
Nils Hindersson var bonde på sin egen fädernegård.
Väl mött,
ST
641
« skrivet: 2002-05-27, 23:16 »
Tack för det!
Karl Hansson Vesto och hans hustru Anna Jönsdotter kom ju faktiskt från Haapakylä... och i granngården där (Simu) förekommer faktiskt namnet Barbro, vilket i sig är tämligen ovanligt i Tornedalen. Tänk om.... men Karl Hansson (som ju kom att bo i samma by som Barbro Karlsdotter bodde i) hade i sådant fall endast varit 17 år gammal om han var Barbro Karlsdotters fader (om nu åldersangivelserna stämmer?).
Å andra sidan så var ju Karl Karlsson Vuomajärvi bördig från Vitsaniemi by och där finns ju gårdsnamnet Parpa (baserat på kvinnonamnet Barbro)...
Tja, inte blev man klokare, men väl något intellektuellare...
Nu föranleder jag mig den naturliga rätten att fundera på osannolikheter,
ST
642
« skrivet: 2002-05-27, 09:58 »
Gustafsson,
Nils Hindersson Ala-Hirstiös hustru, Barbro Karlsdotter, uppges ha varit född omkring 1704 (i och för sig måste hon ju inte nödvändigtvis ha kommit från grannskapet). Jag har inte lyckats hitta någon tänkbar kandidat i närmiljön till att vara hennes fader.
Jag måste ta och titta igenom mantalslängderna under 1710-talet för att se vilka Karl som finns i trakten.
Det slog mig nu, att, har du möjlighet att plocka fram alla Karl som avlidit i Hietaniemi före t ex 1750?
ST
643
« skrivet: 2002-05-26, 18:09 »
GRATTIS....
alla Hietaniemiforskare!
Jag såg just på sockensidan att Hietaniemi nu är uppe i sammanlagt 231 debatterande inlägg! (232 med detta). Då har lilla Hietaniemi passerat tidigare ledaren Piteå med sina 229 inlägg. Därefter kommer Nederkalix (187) och Överkalix (135).
Hietaniemi är således Norrbottens hetaste forskarregion just nu, och - till absolut största delen - måste det bero på Stig-Inge Gustafssons fantastiska genomgång av församlingens födelse-, vigsel- och dödböcker, vilka finns att studera på nätet.
TACK S-I!
Du har gett vår lilla fädernesocken god status och renom?. Det är något att ta till sig i dessa halvdystra tidevarv, eftersom församlingen snart försvinner och uppgår i den större grannförsamlingen Övertorneå.
Hietaniemi kommun gick samma väg till mötes fr o m 1969.
Så kan det oxå vara...
ST
644
« skrivet: 2002-05-26, 13:44 »
Granbom,
den soldat Stock du efterfrågar är den som var indelt soldat 1729-1735. I dagsläget vet jag inte varifrån han kom och inte heller något mera om hans hustru.
Sonen Lars uppges ha varit född 1731, men jag har inte påträffat honom i födelseboken. Han kan faktiskt ha varit äldre (p g a att föräldrarna har en dotter Brita född 4 maj 1731 - de var väl inte tvillingar?), född möjligen omkring 1727-1728. Undrar om Gustafsson har fått fatt i honom i sina betydligt mera systematiskt genomarbetade studier? Som jag har konstaterat tidigare så återfinns märkligt nog inte alla i födelse-, vigsel- eller begravningsböckerna, även fast de rimligen inte kan ha varit bokförda i någon annan församling.
Minns ej huruvida du hade info om Lars Nilsson Stock, men följande har jag noterat:
Lars Nilsson Stock, f. 1731, d. 25.8.1789. Sedermera bosatt å Kermuniemi hemman i NIemis by, inhyses därstädes.
Gift 23 maj 1753 med Anna Hindriksdotter Anna, f. 1719, d. 28 mars 1804 å Kermuniemi. Hon kallas då gl. Lars Nilsson Kermus Enka (dödbok). Dotter till bonden Henrik Persson Anna eller Oja o h h Anna Henriksdotter i Nuottioranta byadel av Niemis by.
Barn: Margareta, Erik, Karin och Maria.
Hälsar,
ST
645
« skrivet: 2002-05-25, 22:21 »
Gustafsson,
Nils Hindersson Ala-Hirstiö hade ju själv inför prästerskapet uppgivit sig vara född år 1700, så därför tror jag att det är ett troligare födelsdata än 1708, vilket baserats på åldersuppgift i död- och begravningsbok.
Vilket som - det förändrar ju ingenting i sak.
Vidare hittade jag några gamla kladdar om Ahma nybygge i Kainuunkylä:
Anläggaren tycks ha varit Hans Karlsson Ponka från granngården Ponka, f. 1660, d. 13.6.1739. Nybygget anlades tydligen på sluttningen av berget Ahmavaara, vilket även tycks vara ursprunget (alltså bergsnamnet) till det senare uppkomna soldatnamnet Järf i byn. Hans Karlsson var måg å Ponka hemman samt själv bördig från Knuuti hemman i Armassaari by. Hans hustru hette Kirstin och var väl då rimligtvis dotter till bonden Olof (Jakobsson?) Ponka.
Hans karlsson hade en dotter Margeta Hansdotter (du kallar henne Hindriksdotter), som var gift med nybyggets nye husbonde, Per Jönsson Ahma. De hade i vart fall sönerna Lars (äldre) och Hans.
Senare dyker Erik Nilsson Ahma (f.1758) upp där såsom måg, han som du kallar Martimo. Och Martimo blev han i början av 1800-talet när han tog över Martimo nybygge efter tidigare omdiskuterade Nils Josefsson Martimo (f.1746) som flyttade till Alamaa i Kukkola.
Erik Nilsson och Margeta Hansdotter Ahma hade bl a en son Isak Eriksson (f.1783) som 11.12.1807 blev indelt soldat nr 71 Stolt i Armassaari by. Han fick avsked 8.10.1810 då rotan [blev] avgången genom freden till Ryssland (GMR). Men med denne Isak Eriksson Stolt sker något intressant som jag inte har haft tillfälle att kontrollera. Det står nämligen i hfl att han är satt På fästning för lifstid 1812.
Det skulle vara spännande att veta vad han hade gjort. En misstanke kan ju vara att han hade mördat en granne i byn året före, vilket i sig omnämns i hfl.
Tjaba,
ST
646
« skrivet: 2002-05-25, 13:16 »
Gustafsson,
Oj, det var mycket info om Ahma, det.... jag har själv inte hunnit eftersöka dem närmare så det vara väldigt trevligt att få serverat på detta vis.
Fanns alla dessa i Hietaniemi! (?). Jag är positivt överraskad.
Men VAR dyker Johan Hansson Ahma upp ur tomma intet år 1795? Jag har inte stött på honom förrän 1799 (dr. Johan Hansson) samt i Övertorneå samma år (Johan Hansson Ahma).
TACK för detta.
Och tack till Ronnegren oxå, så behövde jag inte förklara vargeringskarlens tjänst. Det hände ju faktiskt då och då - åtminstone i Torneå kompani - att utsedd vargeringskarl sedermera blev just ordinarie indelt soldat.
Trevlig helg,
ST
647
« skrivet: 2002-05-24, 14:50 »
Grels förekommer även i Norrbotten. På finskspråkigt område har motsvarigheten varit Kreku, vilket har givit gårds- och senare släktnamnen Kreku och Krekula.
Sture Torikka
Luleå
648
« skrivet: 2002-05-24, 09:56 »
Gustafsson,
glömde bekräfta att Nils Henriksson Armasjärvi är identisk med både (den förste) Nils Henriksson Stock som Nils Henriksson Nikulas.
ST
649
« skrivet: 2002-05-24, 07:48 »
Tillrättaläggande:
Jag skrev Kiexi, men födelseboksstavningen ska vara Kjexi. Så uppfattade de svensksinnade öronen gårdsnamnet Keksi, vilket tycks ha haft en äldre dialektal uttalsform Kieksi (som i t ex Kieksiäisvaara).
Är det någon som har god koll på hemmanet Ahma i Kainuunkylä?
Ahma betyder väl Järv (visst är det så?) och är nog tillkommet av soldatnamnet Järv. Undrar om man skulle lyckas hitta någon koppling där mellan Anders Andersson Järv i Niemis (från Kainuunkylä) som Gustafsson och Mäki tidigare har diskuterat om, och detta nybygge? Tyvärr är väl nybygget för ungt för säkerställd sammankoppling, men min erfarenhet är ju bl a den att FÖRE ett nybygges tillkomst så har där ofta (uppenbarligen) uppkommit/anlagts ett torp, vilket sedermera vuxit till ett nybygge.
På Ahma nybygge finns kring 1780 Erik Nilsson Ahma o h h Maria (?, jag tar endast ur minnet nu) Hansdotter, f. ca 1760, samt deras barn. Hennes bror Hans Hansson, f. 1769, bor också där. Han är nog identisk med blivande soldaten Hans Hansson Springfeldt.
Före 1772 finns där Hans Persson Ahma o h h Maria Jonasdotter. Men de är borta strax därefter. Jag har inte hunnit söka i dödboken desto mera, men det synes som om de avlidit.
Uppenbarligen fanns där en son Johan Hansson Ahma, f. omkring 1772 (har dock ej påträffat honom i födelseboken), som i födelseboken 12/6 1799 kallas endast Johan Hansson, men på Keksihemmanet i Torakankorva 1799-1801 benämnes just med gårdsnamnet Ahma. Något annat Ahma-hemman i Tornedalen känner jag inte till.
Men varför finns inte denna Johan Hansson Ahma tillsammans med systern och brodern på nybygget i församlingsboken från 1783? Kan han ha varit placerad hos andra beroende på att föräldrarna tycks ha avlidit i början av 1770-talet?
Johan Hansson Ahma är mycket sannolikt identisk med den Johan Hansson Modig som blir knekt i Niemis 1801. Brodern Hans blev - som ovan nämnts - även han soldat. Det var vanligt förekommande att syskon sökte samma bärgning, ifall de inte hade ett hemman att luta sig tillbaka på. Än vanligare var det ifall fadern själv hade varit knekt.
Är det någon som bättre känner till denna Ahma familj?
God morgon,
ST
650
« skrivet: 2002-05-23, 22:29 »
Utan att leka bezzervizzer allt för mycket så finns det ju ett dialektalt parallellnamn till Matarenki, och det är Matarinki, vilket språkligt torde vara en äldre namnform än Matarenki (åtminstone enligt sådana språkforskare som känner till historisk grammatik inom finsk-ugriska språk....det gör INTE JAG!). Det är möjligen så att Matarenki är den försvenskade formen av Matarinki, vilket snart (1500-tal) stavades Matarengi (eller än äldre: Mataränge o s v).
Niemisellä, d v s de där på udden boende, är den äldsta namnformen för blivande Niemis by. Grammatiskt tyder detta på att byns egentliga namn då har varit Nieminen, men detta finns inte belagt i skriftliga källor. Av detta Niemisellä kan vi då utläsa 1500-talsformen Niemisel, vilket var det byanamn de (åtminstone i början) svenskspråkiga skrivarna först uppfattade.
Byn Niemisel i Rånetrakten har uppenbarligen samma historiska namnursprung som Niemis/Niemisellä i Torne älvdal.
Niemis hade mycket riktigt byadelarna Ylipää (som Bror Kaisajuntti benämner sin hemby) och Alapää. Men en än äldre sidovariant till byanamn här är Joenkylä. Detta var då - som namnet säger - gårdarna vid ån/Åby, d v s de västra delarna av senare tiders Ylipää. Den södra delen av byn var då själva huvudbyn Niemis.
Nog om det. Åter till Stockarna:
Gustafsson,
För att ytterligare komplicera utredningarna kring soldaten ”Nils Stock” i Niemis, så kan jag lämna följande upplysningar ur mina anteckningar om rotens 13:e, 14:e och 15:e indelta soldater:
Den 13:e. Åren 1728-1729, 1735-1739
NILS HINDERSSON STOCK
f. 1705 d. 26 april 1758 i Armasjärvi av hetsig feber
Från Nikulas hemman i Armasjärvi, Armassaari by.
Lejd 18 juli 1728 till denna rote, vilken fyra år tidigare tappat sin soldat till korpralsroten nr 74 Rolig i Armassaari, varför Stocks rote får karl ifrån 74de rotan, vilken nu insätter Nils Hindersson; Gillas (GMR 18 juli 1728).
Utbytt sig den 14 februari 1729 emot en annan Nils Hindersson. Men denna andra namne gillades icke vid mönstringen sex år senare, och som den förre Nils - enligt kaptenens omdöme - var både större och bättre, blev den förste Nils Hindersson återigen som soldat Stock stående (GMR 14 juli 1735).
Vid mönstringen inför avresan till Finland senhösten 1739 och hattpartiets förväntade krig mot ryssarna (1741-1743) kommenderades - av någon anledning - soldaten Nils Stock att utgå (avgå) istället för bråcksjuke och hemmakommenderade soldaten nr 52 Johan Hansson Käyräsvuopio i Ruskola by (Denna soldat kasserades senare i juli 1740 och ersattes i november samma år med Pär Gustafsson, 30 år gammal). Då beskrives Nils Stock ha kronans riktigt (mundering) och ränseln ny och försvarlig. Rotan (nr 52?) givit två par kängskor, två par strumpor, två skjortor, två halsdukar och en nattmössa samt vantar (MR 29 november 1739).
Men Nils hade tydligen alls icke för avsikt att avresa till krigsskådeplatsen i Finland, varför han redan i december 1739 lät utbyta sig emot (ytterligare) en annan Nils Hindersson (MR 9 oktober 1744).
22 år gammal (1728), 53 år (dödbok 1758).
Husbonde å fädernegården Nikulas i Armasjärvi, Armassaari by, där han även bodde under tiden som soldat.
Gift 1729 med Anna Isaksdotter Curtilia från Ala Tulkkila i Armassaari f. 1699 d. 12 november 1769.
Den 14:e. Åren 1729-1735
NILS HINDERSSON STOCK
f. 1705 d. omkring 1782 i Niemis
Från
Lejd 14 februari 1729 genom byte med föregående Nils Hindersson Stock. Denna andra nye Nils Hindersson Stock omnämnes i födelsebok för Armassaari by den 16 april 1725 just med namnet ”Ståck”, men inget angivande om att han var soldat. Kan han ha varit soldat redan då, fast detta inte nämns i militärrullorna (roten var den tiden vakant)? Eller är det fråga om någon typ av vargeringskarl?
Den inställda Nils Hindersson kan icke gillas. Den gamla Nils Hindersson är icke tillstädes, men efter herr kapitains berättelse är större och bättre, blir igen för soldat stående (GMR 14 juli 1735).
30 år gammal (1735).
Bosatt i Armassaari, troligen i soldattorpet, åren 1725-1735 och från 1736 i Niemis. Kallas år 1738 i sistnämnda by för gamla soldaten Nils Hindersson Stock.
Gift omkring 1725 med Margeta Larsdotter f. 1688 d. 27 september 1763, 75 år gl.
xx. Åren 1735-1739
Se under nr 13, Nils Hindersson Stock
Den 15:e. Åren 1739-1744
NILS HINDERSSON STOCK
f. 1700 d. 1787 i Nuottioranta
Från, troligen Ala Hirstiö hemman i Nuottioranta, Niemis by.
Lejd i december 1739 av soldaten Nils Hindersson Stock (ovan nr 13). Tydligen blev denne nu tillträdda knekt aldrig kommenderad till hattpartiets krig i Finland 1741-1743? Han torde vara identisk med rotebonden Nils Hindersson Hirstiö.
I anseende till dess mindre växt samt mycket liderliga förehållande, varder denna Nils Hindersson kasserad. Rotan vakant (MR 9 oktober 1744).
45 år gammal (1744) och torde då ha varit född år 1699.
Husbonde å fädernegården Ala Hirstiö i Nuottioranta, Niemis by, från 1728.
Gift 1724 med Barbro Karlsdotter f. 1704 d. 1766.
Tja, inte blir det så väldans lätt med indentifieringen när tre knektar efter varandra bär exakt samma namn!
I Hietaniemi födelsebok har du ett barn ISAK f. 12/6 1799. Det är blivande soldaten Johan Modig o h h Marias förstfödda son, oäkta vid denna tidpunkt. Du har tolkat modern såsom Maria Johansdotter Kjeck, men det ska vara Kiexi. Hon kom från KEKSI i Torakankorva (f d Marjosaari) i Övertorneå (Hon var ättling till skalden Anders Mickelsson Keksi, f. 1622, d. 1705).
En kvällspilsner nu hade inte varit helt fel,
ST
651
« skrivet: 2002-05-23, 09:12 »
Gustafsson,
Ja, jag har då aldrig stött på några Stork i Hietaniemi, utan de torde alla heta STOCK. I vart fall om de har varit indelta soldater därstädes (i Niemis by).
Jag har heller aldrig hört att Hietaniemi skulle ha kallats för Matarengi.... detta torde vara helt felaktigt.
Jag ska kolla i mina Stock-utredningar. Jag vet att det har funnits några Nils Stock under 1700-talet. Lars Nilssons fader Nils Hindersson Stock var inte soldat lång tid, så det kanske är precis där det växlar (1736-37)? Anna Isaksdotter, hon var väl en Curtilia, va?
Kaffe igen...
ST
652
« skrivet: 2002-05-22, 09:05 »
Gustafsson,
Nils Nilsson Kourila, senare soldat Häger, var född å Rauvala hemman i östra (=nuv. finska) Yli Vojakkala 14 april 1744. Det är således nuvarande Karunki församling i Finland men dåvarande Karl Gustaf kapellförsamling (kallades väl Karungi i början); uppgifterna återfinns i Nedertorneå (bör finnas med i HisKi-projektet, har dock inte kollat där).
Jag ser att jag inte har framletat Margeta Larsdotters korrekta födelsedatum, så det du anger stämmer säkert. Hennes faders soldatnamn (det var farfadern som en kortare tid hade varit soldat) var STOCK, inte STORK. Det är många forskare som har missat detta har jag observerat, även Kenneth Mossberg.
I byatraditionerna var namnet Tukki
Det fanns soldater med namnet NILS HÄGER både FÖRE vår Nils Häger samt även efteråt (om jag minns rätt precis nu). Nils var - såsom bekant - ett väldigt gångbart förnamn.
Var de gifter sig vet jag inte, men det borde väl logiskt vara Hietaniemi (dock är inte verkligheten alltid så logisk). Jag ser ju nu att jag har konkret vigseldatum så någonstans har jag funnit detsamma. Har du kollat Övertorneå?
Karl Vuomajärvi var gift med Aili Mickelsdotter Vuomajärvi (dotter till nybyggaren Mickel Mickelsson Vuomajärvi, kommen från Vitsaniemi). Det är riktigt, men hon dör i början av 1700-talet och han gifter uppenbarligen om sig.
Nä, nu är det kaffedags (utan dopp),
Väl mött,
ST
653
« skrivet: 2002-05-21, 21:37 »
Granbom,
jag kollade litet angående Aron Granbom, men dock hann jag inte titta i de militära källorna. Det får bli vid annat tillfälle.
Jag finner det inte svart på vitt men indikationerna är tydliga om att Aron Nilsson Granbom är identisk med knektsonen Aron Nilsson Häger. Det skulle kunna vara av värde att detaljstudera Aron Granboms barns faddrar för att se om däri finns någon av Hägrarna. Då skulle man känna sig tämligen säker.
I Hietaniemi husförhörslängd 1783-1801 i Alkkula by finner vi soldaten Nils Nilsson Häger.
Ur militära källor har jag tidigare för min Niemis-byaforskning plockat ut följande om honom:
Nils Nilsson Häger
f. 14 april 1744 d. 30 januari 1789 i Finland
Från Ala Kourila hemman i östra Yli Vojakkala (hans fäderneanor härleds från Maija hemman i västra Yli Vojakkala för att övergå till Rauvala hemman i östra Yli Vojakkala och sist till Kourila hemman i sistnämnda by).
Antagen 17 januari 1776 till indelt soldat för roten nr 61 Häger i Alkkula by (rotebyar Alkkula och Niemis); approberas (GMR 19 juni 1779).
Nils Häger kommenderades till Finland och kriget mot ryssarna 1788-1790. Vid mönstring därstädes var han ”Sjuk här” (GMR 13 januari 1789).
Nästa mönstringsrulla, från augusti 1790, uppger att roten Häger blivit vakant den 30 januari 1789. En notering ”vakant” anger föregående rullas anmärkning (=GMR i Finland 24 augusti 1790). Detta tyder på att en rulla från 1789-1790 saknas eller att densamma inte ännu har uppmärksammats av forskare. I denna saknade rulla kan man säkert läsa att Nils Häger avlidit 30 januari 1789 och att roten då blev vakant. Han omnämnes ju vara sjuk sjutton dagar tidigare samt att Hietaniemi husförhörslängd anger honom som död år 1789.
5 fot 9 ¼ tum lång (= 171,15 cm; 1779), 11 kvarter 3 ½ tum (= 171,77 cm; 1786), 11 kvarter 3 ¼ tum (= 171,16 cm; 1789).
34 5/6 år gammal (1779), 42 år (1786), 44 ½ år (1789).
Bosatt i Alkkula by.
Gift 4 april 1774 med Margeta Larsdotter Stock från Niemis f. 1751 d. 22 januari 1813 i Nuottioranta. Hennes farfar Nils Hindersson Stock hade under 1730-talet varit soldat nr 64 Stock.
Han har flera barn, bl a Jakob (f. 1781, d. 1858) som blir stamfader för soldatsläkten Lejon i Övertorneåtrakten. Det var hyffsat vanligt förekommande att en soldatson själv blev indelt soldat.
Nils Hägers son ARON NILSSON HÄGER (f. 1784) förekommer först såsom barn hemma i Alkkula (hfl 1783-1801). I hfl 1801-1814 har änkan och barnen bosatt sig i Nuottioranta, och här har Aron noteringen utflyttad 1801 (något svårt att läsa årtalet). I samma hfl återfinns han sedermera bland tjänstefolket: Aron Nilsson Häger, f. 1784, återkommit till församlingen 1805, gift. Tyvärr finns ingen sidhänvisning på hans interna flytt i samband med vigseln, men i Helsingbyn (Kainuunkylä) dyker samtidigt indelta soldaten (nr 81) ARON NILSSON GRANBOM (f. 1784) upp med sin familj. P g a krigsslutet 1809 och strax därefter så ödelades gamla anrika Torneå kompani (Majorens kompani). Detta mest beroende på att närmare 60 procent av knektarna råkade bo på östra älvssidan, alltså på ryskt område. Flera knektar flydde eller flyttade tillbaka till svenska sidan. En del fortsatte sedermera sin knektbana på svenskt område medan desto flera avslutade sin karriär. Detta kan man enkelt utläsa ur rullorna (när man har tid till detsamma). Hur det var med Aron Granbom vet jag inte ännu.
Dock flyttar familjen över till Svenska sidan och har noterats i hfl 1801-1814 under Päkkilä by, men med notering om att de bor i Vuomajärvi by på Torpstället Alalehto. Denna flytt tycks ha skett omkring 1810-1811 (möjligen 1812) och detta torpstället Alalehto blir sedermera nybygget Granbom i samma by.
Kan det vara nåt att arbeta vidare på, tror du?
Hälsar,
ST
654
« skrivet: 2002-05-20, 11:12 »
Mäki,
det var litet märkligt (men inte mindre intressant) om Henrik Jönsson Matala (hemmanet senare kallat Aili efter hustrun) (f. ca 1655) skulle ha avlidit så sent som 1729. Jag har antecknat att han synes ha dött redan 1708.
Hustrun/änkan Aili (i svensk form kallad Agneta) Olsdotter (f.1663, d.1759) gifter ju tydligen/eventuellt om sig med änklingen Karl Karlsson Vuomajärvi (f.1650, d.1744) under 1710-talet.
Aili Olsdotter förestår Aili hemman 1711-1721.
/ST
655
« skrivet: 2002-05-17, 11:02 »
Undrar om inte Josef Hansson Niskala i Kukkola hade två hustrur? Det är lite knepigt i mina anteckningar angående detta (jag har två hustrunamn) samt att tittar man i mantalslängderna så står det noterat att endast en förälder finns på gården under tidigt 1690-tal (då när sonen Hans Josefsson förestår hemmanet).
Tydligen var han då änkeman och gifte om sig eftersom sonen Per anges vara född (omkring) 1693.
/ST
656
« skrivet: 2002-05-17, 08:31 »
Gustafsson,
jag tror jag (på sikt) kan någorlunda geografiskt placera ut dessa gårdar. Jag ska även kika i Nedre Vojakkala efter någon möjlig Josef såsom far, men indikationerna från Maija-hemmanet till Arpi hemman var, åtminstone någorlunda, tämligen påtagliga. Det fanns ju alltså en Anna Josefsdotter Maija som gifte sig dit samma tid.
Nå, det är bara att utreda vidare.
ST
657
« skrivet: 2002-05-16, 18:48 »
Josef Hansson Niskala i Kukkola by, f. omkring 1655, var min mf mf mf mm ff. Han var son till företrädaren Hans Pålsson Niskala, f. ca 1620-1625. Dennes far var Pål Mårtinsson Niskala, f. 1592.
Jag härstammar från Josefs (troligen yngsta) son Per Josefsson Niskala, f. 1693, d. 1757. Det var ju trevligt att upptäcka en ny broder till honom så här, och dessutom en broder som är farfar till en man (Lars Forssman) som jag har forskat länge om i andra sammanhang.
Anders Josefssons hustru synes då vara från Maija hemman i Yli Vojakkala.
658
« skrivet: 2002-05-15, 20:35 »
Mäki.
jag måste ha missat något inlägg, men när och var blev det klart att Anders Josefsson i Sangis, är son till bonden Josef Hansson Niskala i Kukkola, död 1709-11-21.?
F.ö. är det lustigt att vi som gamla grannar endast träffas så här på nätet......
Väl mött,
ST
659
« skrivet: 2002-05-15, 09:06 »
Gustafsson, Nilsson och Mäki,
Jag kollade litet i helgen om Lars Forssmans anor och hittade några intressanta indikationer. Dock krävs betydligt mera källforskning för att nå fram till ett beläggandestatusläge.
Forssmans kopplingar till Vojakkala, Kukkola och Arpela byar:
Vi har paret LARS ANDERSSON FORSSMAN (f.1711) och hans hustru (1732) ELLA JOSEFSDOTTER (f.1703). De säges ha kopplingar till gårdsnamnet Arpi. Arpi är ett hemmansnamn i Arpela by öster om finska Vojakkala, men Arpela by är inte så gammal (slutet av 1700-talet?). Dock fanns det gårdar i byn redan under 1600-talet, men dessa räknades då till Över (Yli) Vojakkala by, eventuellt ibland även till Kukkola by.
En person ANDERS ARPI är nämnd i nuvarande Arpela by år 1724.
Lars antages på goda grunder vara son till ANDERS JOSEFSSON o h h KARIN LARSDOTTER, vilka omkring 1727 dyker upp i Sangis.
Namnet Josef har flera belägg i Vojakkalatrakten. Några av Anders och Karins barn föds just i Kukkola-Vojakkalatrakten samt en (1717) i Arpela.
Vi bör alltså söka släkthärledningar i dessa nämnda byar.
I Yli Vojakkala nr 6 MAIJHANNU hittar vi bonden JOSEF NILSSON MAIJA (f.1677, d. 1749. Han har bl a sonen JOSEF JOSEFSSON MAIJA (f.1704, d.1783). En hans sannolika dotter, ANNA JOSEFSDOTTER MAIJA (f. ca 1700) gifter sig 1729 med bonden NILS HANSSON ARPI på hemmanet (f.d.) nr 28 A R P I i Yli Vojakkala by, men då är det ju faktiskt så att detta hemman rent fysiskt och geografiskt är beläget i senare tiders Arpela by.
Vi har även Kukkola by nr 32 LIISA eller JUUSO där vi finner birkarlaättlingen JOSEF LARSSON under 1680-talet.
På Kukkola nr 55 NISKALA hittar vi bonden JOSEF HANSSON under 1660-1690-talet. Han har sonen JOSEF JOSEFSSON, nämnd bl a 1708.
Bland dessa nämnda kan vi försöka söka och placera in både Anders Josefsson (som ju bör ha varit född omkring 1680) samt hans sonhustru Ella Josefsdotter (f. 1703).
En teori som jag fick fram i min lilla hönshjärna medan jag studerade dessa personer är att ELLA JOSEFSDOTTER (f.1703) kan möjligtvis vara dotter till ovannämnde JOSEF NILSSON MAIJA (eftersom dennes dotter ANNA gifter sig till just ARPI hemman). På denna gård nämns alltså en ANDERS ARPI (1724) som ju då kan/bör (?) vara ANDERS JOSEFSSON. Anders Josefsson får ju barn i Arpela 1717.
ANDERS JOSEFSSON då? Tja, kan han placeras in i någon av de två gårdarna i Kukkola by ovan (Liisa-Juuso eller Niskala?). Anders Josefssons första barn föds ju i Kukkola by. På Liisa eller Juuso hemman förekommer ju även namnet LARS, vilket Anders Josefssons son heter.
Detta tror jag är ett hyffsat utgångsläge för vidare forskning kring dessa personers anor.
Gustafsson,
Soldaten SAMUEL SAMUELSSON MODIG (f.1704, d. 17659) lejdes i mars 1726 för roten nr 62 Modig i Niemis. Men han kallas ju faktiskt soldat redan i januari 1724. Möjligen har han hoppat in provisoriskt redan tidigare senast 1723 (vargeringskarl? livkarl?) eftersom företrädaren på roten får interims avsked först i november 1724.
Hans son HANS SAMUELSSON MUSTAJÄRVI (f.29.8.1735, d.1821) anlägger officiellt Mustajärvi nybygge och han är gift med LISA OLSDOTTER TOLJUS (f.11.3.1728).
I din lista över barnen nämner du en del barn två gånger, enligt uppgifter hämtade från födelse- kontra dödbok. Det är fråga om samma barn. Pussla ihop dem så ser du vad jag menar.
Sonen JOHANNES har dött liten, i vart fall före 1783. Sönerna HANS och PER utflyttar ur församlingen 1787 respektive 1788 och jag har inte haft tid att följa dem vidare i andra socknar. Någon som känner till dem? Jag är intresserad av att veta deras öden.
Dottern KATARINA (f.3.5.1768, d. 27.4.1835) gifte sig med JOHAN NILSSON MUSTAJÄRVI (f.13.4.1769, d.22.7.1857). Hon hade inte varit gift med ADAM ERSSON GREFVE, men hade väl haft ett oäkta barn tillsammans med honom (1794).
Lars Larsson Forssmans svåger HANS ANDERSSON JÄRNBRÖST (f.16.1.1735, d.9.7.1758 av hetsig feber) var följaktligen mycket riktigt från hemmanet JUVANI i Niemis by (även kallat JÄRF under denna tid). Han antages till indelt soldat för roten nr 69 JÄRNBRÖST i april 1758, men avlider endast tre månader därefter.
Mäki,
en och en halv timme före ditt inlägg preciserade jag mitt släktskap med Anund Elefant (se ovan).
Väl mött,
ST
660
« skrivet: 2002-05-14, 13:09 »
Seniliteten kommer smygande,
men det var nog faktiskt minnesmässigt så att Anund Anundsson Elefant (f. 1721) var en yngre broder till min förfader Henrik Anundsson Curtilius (f.1708), som var indelt soldat Elefant även han. Men Henrik slutade sina dagar redan tidigt 1740-tal och efterträddes av lillbrorsan Anund.
Tack för ditt klargörande Bengt-Göran. Jag hade på känn att Springfeldtaren hade dött tre år senare än här på sidan uppgivna årtalet 1741.
ST
661
« skrivet: 2002-05-14, 08:20 »
Hej,
Nu sitter jag på mitt arbete, men vet med mig bestämt att min förfader Anund Anundsson Elefant var en Curtilius. Det har framgått med tydlighet genom studium av sidoarkivalier.
Likaväl var soldaten Samuel Samuelsson Modig (som avlider enligt mitt senila minne omkring 1769, men återfinns inte i dödboken) fader till Ella Samuelsdotter Modig samt Hans Samuelsson Mustajärvi. Det var väl så, om jag nu åter erinrar mig rätt, att det i själva verket var gamla knekten Samuel Modig som startade nybygget Mustajärvi i Mustajärvi öster om Kainuunkylä. Jag har detta noterat hemma i mina sammanställningar av knektarna från Niemis och Armassaari byar.
Förresten, var inte Samuel Modig son till Samuel Hansson Ajo i Kainuunkylä?
Hans Samuelssons svärfar var min förfader Olof Ersson Toljus i Nuottioranta. Jag har en del ganska intressanta fattigvårdsprotokoll om Hans och hans hustru från tidigt 1800-tal. De hade det inte lätt på gamla dagar, det är då säkert.
Samuels hustru var född å Potila i dåvarande kainuunkylä, efter 1809 i Vittaniemi by.
Jag har inget som helst minne av att Klemet Springfeldt skulle ha stupat i Villmanstrand i augusti 1741. Däremot var det många andra lokala förmågor som gjorde det. Jag har tre förfäder som slutade sina dagar där i mossan vid Lappeenranta, bl a Isak Grym. Det var många knektar som även avled vid/under sjöresan tillbaka efter nederlaget, men jag tror inte Springfeldt fanns med där heller.
Hade han inte avslutat sin knektperiod vid tidpunkiten för sin död?
Maria Nilsdotter Springfeldt kanske inte finns noterad i någon födelsebok (det finns åtskilliga exempel på att prästerskapet har glömt att notera in dem), men hon återfinnes ju med sina föräldrar i husförhörslängderna.
Nog vet vi väl alla hur felaktigt födelseår (och ibland även dödsår) kan noteras från dessa tidevarv. Sannolikt skrev väl prästerna ibland upp notisder enbart som små anteckningar - de kanske var stressiga -, och det hände att de glömde att skriva in detsamma i själva födelse- och dopboken.
Kjell Mäki är min gamla granne och en lokalforskare i Luleå. Han vaknar nog snart och ser att han måhända kan hjälpa till litet här. Jag tror att han kanske har info om Erik Matojärvi.
/ST
662
« skrivet: 2002-05-12, 23:50 »
Stig-Inge,
Jag har nästintill en ruggigt massa arvsdokument kring dessa Juvanis kring 1760- och 1770-talet, där alla barnen finns med och nämns, bl adenna Per. Undrar om han dog tidigt?
Jag måste leta igenom mitt arkiv så kan jag nog utläsa en hel del, men det är bara det att jag hinner aldrig.
Skrytsamt att säga så har jag närapå 50 pärmar fullproppade med historiskt material från Tornedalen och framförallt från Niemis by och dess grannskap. Jag har inte insett hur mycket jag har förrän nu när jag på halvgamla dagar har börjat surfa. Men, det är klart, jag har ju börjat forska 1972.
Hittar jag nåt konkret endera dagen så hör jag av mig, annars kan ni ju fråga mig mera informellt (även om inte Rötters redaktion gillar det).
Jag tjuvkikade litet i Vojakkala och Kukkola byar kring 1710-talet men spontant hittade jag ingen Anders Josefsson o h h Karin Larsdotter där. Därmed inte alls sagt att de inte var där, men att de i vart fall tydligen inte stod som hemmansägare. Josef är gångbart i Vojakkala (från den gamla birkarlasläkten därstädes) så det borde kunna gå att på sikt belägga.
Maria Bertilsdotter Pudas var min anmoder (dock med annan karl än Garden), så jag ska se vad jag har.
När det gäller Springfältens död 1741 eller 1744 (som Bergström frågade om tidigare) så blir jag nu aningen tryggare i min förvissning om att jag har hittat rätt ändå när jag antecknat att han dog 1744 (men - klantskalle som jag var på den tiden - utan datum). Hoppas Bergström kan kolla upp Luleå dödbok från denna tid för att se om jag har hittat det där. Annars kommer uppgiften någon annan stans ifrån. Var? Tja, det har jag ingen susning om just nu.
Men det kommer att lösa sig.
Jag tror på framtiden....
God afton,
ST
663
« skrivet: 2002-05-12, 11:11 »
Granbom,
upptäckte en notering i EW:s hemmansinventering (hans kladdböcker från alla byar i Tornedalen), att hemmanet Vuomajärvi nr 5 Granbom, f.d.Alalehto, upptogs av soldaten Aron Nilsson Granbom (f.1784, d.22.5.1852) o h h (gifta 5.7.1806) Maria Nilsdotter Springfeldt (f.1774, d. 30.4.1852). Anlagt enl. resolution den 30 december 1821 på 30 års frihet, börjar skatta 1851.
Bergström,
Stavfelsnisse kan väl ha varit framme... återfinns Klemet Nilsson Springfält i dödboken för år 1741, så är det i så fall det året han dog. Dock ser jag i mina gamla anteckningar att han skulle ha avlidit i Luleå. Inte har jag haft anledning att hitta på det, så därför utgår jag att detta har nämnts i någon annan källa.
Dock gjorde jag nu på förmiddagen en snabbkoll i Hietaniemi dödbok, och finner honom däri varken för 1741 eller 1744. Då börjar jag misstänka att jag kanske rentav har hittat honom i dödboken för Luleå? Värt att kolla upp.
Det är så länge sedan jag gjorde dessa utredningar så tyvärr minns jag inte källorna längre. Men å andra sidan finns ju ingen orsak att hitta på detsamma.... så någon annan dödbok än Hietaniemi, det är nog källan.
Annars är det ju enkelt att slå en signal till snart 84-årige EW själv och fråga. Han har garanterat denna uppgift. Han har det mesta.
Tyvärr (ytterligare) så var jag så spyless på siffror under 1970-talet, så (TYVÄRR) gjorde jag ofta endast anteckningar om årtal, inga datum (fy tusan vad man ångrar sig idag när man måste gå in i samma källor och gjöra om samma noteringar...trist).
Springfelter (ärevördigt namn, förresten),
så erinrar jag mig att Erik Mickelsson Matojärvi (som ju också hade varit soldat en tid på Springfelds rota) efterträdde (eller företrädde?) han inte Klemet Nilsson Springfeldt? I vart fall efterträder han Klemet såsom husbonde å Matojärvi nr 10 (Vanhatalo eller Uusitalo) under 1730-talet.
Men jag hittar faktiskt ingen egenhändig notering om vem han är (fast jag tror att jag någonstans bör åtminstone ha någon teori om det).
Just nu borde det bästa kanske vara att försöka väcka upp Kjell Mäki i Luleå.... hade han inte tidigare någon diskussion här på nätet om Erik Mickelsson Matojärvi?
Trevlig Söndag,
ST
664
« skrivet: 2002-05-11, 13:15 »
Granbom,
Maria Nilsdotter Springfeldt eller Lohiniva, f. 1774, är dotter till nybyggaren Nils Klemetsson Springfeldt eller Lohiniva i Lohijärvi (f. 1720, d. 1804) o h h soldatdottern Ella Samuelsdotter Modig. De är mina förfäder genom dottern Anna som gifte sig till Teurajärvi.
Nils Springfeldt eller Lohiniva var nybyggare på Lohiniva i Lohijärvi by 1766-1792 då paret återvände till Hietaniemi och Päkkilä by.
Däremot har jag inte haft möjlighet att kolla upp att hon verkligen gifter sig med Granbom, men det är väl högst sannolikt samt inte svårt att kolla upp.
Jag ska vid tillfälle kolla upp dessa Josefspersoner från Forssamnssläkten, eftersom namnet är förekommande i Vojakkala by.
Mäki,
jag har dock inte noterat någon dotter Anna till Klemet Nilsson Springfeldt (som f.ö. avled i Luleå 1744), men visst kan jag ha missat det. Vad har du för belägg därför?
Nu ska jag ut och skotta kodynga i rabatten. Jag är ju gift så då får man tvinga sig till att göra så ibland. Även fast det är mycket roligare att forska....
Väl mött,
ST
665
« skrivet: 2002-05-11, 12:53 »
Öberg,
Detta är min ana från Anders Eldstål, d v s dottern Brita:
OLOF OLOFSSON KIVIJÄRVI (nuv. Anttu), f. 1777, d. 1832 i colique. Från Niska hemman i Juoksenki, fadern kom från Vaaraniemi i Närkki.
Nybyggare och husbonde å Kivijärvi hemman i Kivijärvi by, nuvarande Anttu (uppkallat efter sonen Anders) från 1802. Förekommer i Hirvijärvi by 1808-1809. Sexman.
Hustru 1802:
BRITA ANDERSDOTTER ELDSTÅL eller KIVIJÄRVI, f. 1778, d. 1866, från byn.
Barn:
1. ANNA GRETA (Margareta) f. 1804, gift 1832 med Olof Eriksson Pirttijärvi i Pirttijärvi.
2. ANDERS OLOFSSON KIVIJÄRVI (ANTTU), f. 1806, d. 1877. Husbonde å faderns hemman vilket efter honom började kallas ANTTU. Senare delade han gården med syster Maria. Gift 1837 med Elisabet Johansdotter från Jokk. Deras son SALOMON ANDERSSON MATTI i Korpilompolo kyrkby (f. 1839, d.1903) är min mormors morfar).
3. BRITA KRISTINA (Stina), f. 1808, gift 1827 med backstugusittaren HENRIK Olof Olofsson Jesiö eller Tepsa i Soukolojärvi.
4. MARIA, f. 1809, gift 1832 med Isak Johansson Taavola-Kivijärvi i Kivijärvi.
5. EVA, f. 1810, gift 1835 med Isak Johan Henriksson Riekkola i Jierijärvi.
6. SALOMON OLOFSSON LEHTO, f. 1813, gift i Mukkajärvi, senare Haapakylä. Fam. till Korpilompolo 1861.
7. ABRAHAM OLOFSSON TALO-KITTI, f. 1815, gift å Talo i Orjasjärvi. fam. till Norge 1866.
8. HELENA, f. 1816, gift 1846 med Isak Aronsson Keksi eller Antti i Torakankorva.
9. JOHANNES (Johan) OLOFSSON PAAVOLA, f. 1819, d. 1882. Gift å Paavola i Orjasjärvi från 1856.
10. KLARA, f. 1820, d. 1870 å Haparanda lasarett. Ogift i Matarenki. Hade sönerna Isak (f. 1847, till Norge 1872) och Johan (f. 1849, d. 1899 i matarenki) Klarassöner Kivijärvi.
11.ERIK, f. 1822, d. 1822.
666
« skrivet: 2002-05-10, 18:36 »
Gabriel,
du pratade förvisso om franska men du pratade även om ett annat faktum (vilket ju var huvudspåret i ditt inlägg): om man har en förälder från ett annat land så talar man automatiskt det språket. Men det stämmer ju inte.
Du får nog acceptera att finnättlingar och andra utrikesbördiga avkommor kan ha likstämmiga åsikter och erfarenheter om ditt påpekande.
/ST
667
« skrivet: 2002-05-10, 18:21 »
Öberg,
det var bra. Då har vi ett slutdatum på hans soldattid. Han var således soldat parallellt under många års nybyggartid.
/ST
668
« skrivet: 2002-05-09, 16:00 »
Terve pojat,
Jag har ju inte haft anledning att igårkväll göra någon ordentlig inventering utav Pajala födelsebok kring 1752, men det var det intrycket jag fick när jag kollade som hastigast. Så jag vill inte påstå att så är fallet konsekvent, d v s att det enbart upptar barn födda i finska församlingen, eller ev. enbart barn födda på östra älvssidan.
Det kräver nog en noggrannare genomgång innan man summerar detsamma (såvida inte Karlsson har gjort detsamma)?
När det gäller soldater och soldattorp så är ju grundförutsättningen den som Öberg nämner, att varje indelt soldat hade ett soldattorp att bo uti. Så stadgades ju ambitionerna inför 1695 års roteindelning. Men - åtminstone i Majorens kompani (vilket täckte upp hela Torne älvdal) - dessa ambitioner gick inte att efterleva.
Dels fanns flera knektar som redan vid själva utskrivandet var egna (självägande) husbönder. Dessa lämnade inte sitt hemman och bosatte sig i ett litet torp med täppa. Dels förekom det sådana soldater som mer eller mindre vägrade flytta till det torp de tilldelats. Detta kunde ibland bero på att de ansåg att torpet hade på tok för dåligt skick. Men också för att de inte ville bo i den byn där torpet var beläget, utan kvarbodde i en helt annan by, vilken väl oftast var deras hemby eller liknande.
Bl a soldaten Johan Andersson Lampa (f.1721, d.1754), som i sig är det första barn som finns antecknat såsom fött i Hietaniemi bevarade födelseböcker, var indelt soldat nr 26 Lampa i Juoksenki by. Men han bodde aldrig i denna rotes tilldelade torp - han kvarbodde såsom husbonde å sin fädernegård Ylivainio i Nuottioranta inom Niemis by under hela sin soldattid.
Den mest kände i Tornedalen som gjorde på detta sätt var storbonden Isak Jönsson Grym (f.1710, stupad i Villmanstrand 1741), som ju var husbonde på Övertorneå sockens kanske förnämaste gård; Kohkoinen. När roten Grym inte lyckades värva ny knekt så tvingades själva rotebonden skrivas ut, och det var just denna Isak. Han bodde kvar på sitt hemman parallellt med sidosysslans såsom knekt. Tyvärr tog denna påtvingade sisosysselsättning sedermera hans liv, så den var ingen höjdare precis.
Johan Jönsson Skomakare (f.1757, d. ev. 8.10.1789 i Finland) var soldat för roten nr 9 Skomakare i Täräntö by. Själv var han bosatt långt därifrån nere i Niemis by i Hietaniemi socken.
Vi har kanske den mest fantastiska historien i den om soldaten nr 115 Henrik Henriksson Mört (f.1777, d. 1855) i Kukkola by på svenska sidan, som själv var bosatt i hembyn Armassaari på finska sidan, d v s i Ryssland......
1767 års soldattorpsinventering uppvisar en massa brister i befintliga torp, den uppvisar även några rotar som INTE ENS HAR NÅGOT SÄRSKILT TORP ! Alltså, ännu år 1767, d v s 72 år efter uppgjord och bestämd ordning så hade inte alla soldatrotar (bestående av ett antal bönder i omgivningen) av olika skäl inte uppfört något torp till knekten. Bl a var detta faktum gällande för rotarna nr 82 Djerf och nr 84 Eklund, bägge inom Hietaniemi.
Roten nr 46 Hellberg i Matarinki kyrkby hade under 1770- och 1780-talet ett så bedrövligt soldattorp, att knekten (Johan Olsson Hellberg, f. 1744, d. hösten 1789 i Finland) - efter att under många års tid ha försökt få rotebönderna att upprusta detsamma - valde 1783 att skita i alltihopa och dra iväg österut ända till Lohijärvi by och bli nybyggare där å nuv. Rova hemman.
När det gäller soldaten nr 42 Eldstål så var detta en fortsättning på det gamla rotenamnet Tolle, vilket torp var placerat och beläget i Kuivakangas by. Men det är känt att soldaten från/under 1770-talet var bosatt i Korpilompolo by. Huruvida själva torpet flyttades dit eller om soldaten valde att själv flytta till egen/annan stuga därstädes, kan jag inte svara på idag. Likaväl upptäcker jag nu att jag har inte fullföljt forskningen angående Anders Abrahamsson Eldståls soldattid - jag har inget slutdatum! Men det är ju i sig en smal sak att ta rätt på. Det framgår i generalmönsterrullorna.
Tja, det blev ju något annat än om släkten Eldstål. Jag föreslår att den intresserade ringer till Erkki Wahlberg och fågar om hans belägg för att Margareta Nilsdotter ska vara en Koivuniemi från Täräntö.
Vidare vill jag endast tillägga följande: att nog har EW bevisligen ibland gjort några fel i sina rön och slutsatser. Men sammantaget finns inte hans like. Från det att han började sina forskningar 1948 har han gått igenom ta mig tusan praktiskt taget ALLT som finns att gå igenom och studera från dessa trakter, och många gånger än vidare kring och ibland ända upp mot Kolatrakterna. Så om man någon gång finner en felaktighet i hans rön - vilket även jag har gjort och påtalat det för honom - ska man nog ställa sig tämligen ödmjukt inför hans resultat och tacka den stjärna som lyser över både honom och oss, för hade inte han gjort det han gjort så hade den tornedalska forskningen stått sig tämligen slätt idag. De forskare som på dessa sidor flera gånger pratar om 1500- och 1600-talskällor från dessa trakter, har flera än en gång sin upprinnelse i EW:s samlade material. Inte minst sådant som kommer från amerikanska forskare tycks uppvisa material rakt inifrån EW:s källor).Källmaterialet han har är ofta otvetydigt, däremot kan ibland någon släkttolkning bli lite missvisande. Men ni vet ju alla hur svårt det är! Namnformerna i sig var inte heller så många olika att det är så lätt att räkna ut någon möjlig släkthärkomst. Tusan oxå, men våra förfäder borde ha haft större namnvariation än de faktiskt hade.
Kolla sedan in EW:s text och förklaringar ifrån Norrbottens årsbok 1955, där han beskriver Antti Keksis diktande m.m., och betänk att han vid denna tidpunkt endast hade forskat under drygt sex (6) års tid!
Vilka av oss ha presterat något likvärdigt efter sex år? Jag har inte gjort det ens efter 30 års forskande....
F.ö. kan nämnas att EW i själva verket är språkforskare, det är faktiskt det som hans avhandling från 1963 åsyftar. Även om den nästan enbart idag nyttjas av släktfor?skare.
EW borde få en staty någonstans i Övertorneå socken.
Det anser jag,
hälsar,
ST
669
« skrivet: 2002-05-08, 22:05 »
Jo du Turtolaan Pekka, nog är det precis så som du säger.... det är bara att hugga.
Ei se haita,
ST
670
« skrivet: 2002-05-08, 22:01 »
Hejsan Peter och Christer,
tja detta verkar ju knepigt som attan. Var tvungen att kolla igenom Pajalas bokföring, vilken ju inte är rolig från denna tid. Födelseboken täcker inte upp alla åren, men just för (bl a) år 1752 så redovisas endast barnen som fötts på östra (finska) älvsidan. Det är ju oxå märkligt.
Anders Eldståls föräldrar återfinns i Pajala hfl 1772-1802, AI:2, fol 59, men då har sonen Anders redan bortflyttat. På fol 37 och 38 återfinns de två Koivuniemi-hemmanen och där ser jag endast Nils Henrikssons döttrar Anna (f. 1741) och Ella (f. 1747) med sina familjer.
I Övertorneå (1781-1801) i Korpilompolo by (här kallat Soucolo) fol 244 återfinns Anders Eldståls familj samlad för första gången. Det är ju ingen tvekan om det, och hustrun Margeta Nilsdotter angives vara född 1752.
Anders Eldståls ursprung är ju känt och det härleds från Krekula - Jatko - soldat Skomakare och Wiss - soldat Eldstål, alltifrån anläggaren av Krekula hemman i Isokylä i nuv. Täräntö, Grels Tomasson (i längderna 1621-1665), dock uppges han enligt ålderberäkning varit född 1569! Enligt traditionen var Kreku (=Greger, Grels) med i 30-åriga kriget och/eller klubbekriget (mitten av 1590-talet). Men när det gäller 30-åriga kriget så var det inte han utan en son Tomas Grelsson som skrevs ut till knekt 1642.
Jag hittade mina gamla kladdar (aldrig renskrivna)
där jag har följande framforskade (mestadels egna) noteringar:
ANDERS ABRAMSSON WISS-ELDSTÅL (Korpilompolo-Kivijärvi), f. 1751, d. 1815
Indelt soldat Eldstål i Kuivakangas (Övertorneå) 28 mars 1774, men från 1770-talet bodde soldaten fysiskt i Korpilompolo. Anders Eldstål grundade Ylinenpää hemman i Korpilompolo där han var husbonde 1794-1800. Därefter nybyggare år 1800 i Kivijärvi eller Viita å nuv. hemmanen Aapo och Pekka. Där dog han.
Hustru 1774 (!): MARGETA NILSDOTTER, f. 1752, d. 1819. Enligt EW dotter till Nils Henriksson Koivuniemi o h h 1:a hustru Ella Filipsdr, så har jag noterat. (min minnesbild precis nu erinrar något om att han sade sig ha fått indikationerna på detta från någon dombok - eller om det var från någon annan kyrkokälla -, men att det hade varit svårt att få fram. Det bästa vore ju att den som är riktigt intresserad ringer honom och frågar vad han grundar denna uppgift på. Han lever ju än och bor i Soukolojärvi, Kuivakangas, Övertorneå).
Barn:
1. BRITA, f. 10.5.1778 i Soucolo, d v s Korpilompolo by. Hon är min ana. d. 1866
2. KIRSTIN, f. 1780
3. NILS f. 1782, d. 1788
4. ABRAHAM f. 1784, d. 1849, husbonde å nuv. Aapo hemman.
5. LARS f. 1784, d. 1825, husbonde å nuv. Pekka hemman. Bröderna klöv stamhemmanet 1824.
6. ELLA (detta namnet finns i Koivuniemisläkten), f. 1787.
Mina rön om Koivuniemi - efter tipset från EW uppvisar, vilket ni talar om, två fruar: den första gift 1738, Ella Filipsdotter Lautakoski (inga datum), den andra (inget vigseldatum), Kirstin Mickelsdotter Kangoinen, f. 1712, d. 1773, från Kangoinen och dotter till Mickel Hindersson Kangoinen o h h Anna Nilsdotter. Kirstin var änka efter Olof Månsson i Lainio, med vilken hon hade barn som fördes in i det gemensamma boet hos Nils Henriksson Koivuniemi.
Detta hemman delades till två mellan döttrarna Anna och Ella.
Det är väl de enda uppgifter jag har tillgängliga idag.
Jag härstammar ju från denna Eldstål-familj, så hittar man andra och nya rön, så nog är det intressant att ta del av dem.
Dock är det väl så att Pajalatrakterna inte riktigt är mitt specialområde. Jag håller mig hellre till Hietaniemi med finska Alkkula församling samt nedre delen av Övertorneå.
Väl mött,
ST
671
« skrivet: 2002-05-08, 10:45 »
Kristian,
det är märkligt med dessa namn du nämner... Nere i Niemis by i Hietaniemi socken förekommer det en lappman såsom nybyggare i slutet av 1500-talet, Hans lapp eller Kesä Hans kallas han.
Efter honom förekommer en (troligen) lappman Mårten (om jag nu minns rätt ur minnet).
Sedan Anund Tomasson, vilken rymmer ur krigstjänst omkring 1640 eller 1641 och anges ha begivit sig till lappmarken....
Antydningar i källorna säger att även denne Mårten liksom Anund Tomasson är lappar själva.
Detta måste jag jämföra med mina noteringar hemma. Dock hade de inte något påvisbart släktnamn Lodvik utan de hette Kesä eller Kunni.
väl mött,
ST
672
« skrivet: 2002-05-08, 08:57 »
Gabriel,
ja du, jag har ju ett finskt efternamn och jag har väl i princip nästan aldrig mött en finländare eller tornedaling som - efter att de fått klart för sig att mitt namn är Torikka -inte har tilltalat mig på finska.
Jag tror det kan delvis bero på någon sorts samhörighetskänsla och identifikation eller liknande.
Jag vet andra bekanta med andra utländska släktkopplingar som säger likadant.
Det får vi nog leva med. Det är ju inte elakt menat.
ST
673
« skrivet: 2002-05-08, 08:46 »
Christer Öberg,
ärligt talat har jag ingen som helst minnesbild av detta. Jag har gjort dessa utredningar under slutet av 1970-talet. Men om det är så att födelseboken saknas så utgår jag ifrån att hon anges vara född 1752 i husförhörslängden, eftersom jag själv har den noteringen om födelseår.
Det är ju lätt att kontrollera.
Väl mött,
ST
674
« skrivet: 2002-05-07, 22:24 »
Stig-Inge,
Johan Johansson Yli-Tulkkilas (född å Olli i Ala-Muonio) hustru var Margareta Persdotter Palovainio, f. 6.9.1728, d. 1825, dotter till bonden Per Anundsson Palovainio o h h Brita Isaksdotter Curtilia i Vittaniemi.
Margareta Persdotter var ju gift första gången med Nils Hindersson Curtilius eller Yli-Tulkkila, d. i januari 1763. Gift andra då 25.4.1764 med Johan Olli, och 3:e 18.2.1772 med Mickel Jönsson Aasa från Juoksenki, f. 1717, d. 23.6.1790 å Yli-Tulkkila av hetsig feber.
Har verkligen den där första dottern (Brita Helena, f. 1811) existerat? (föräldrarna gifte sig 1817).
Undrar vad det blev av sonen Lars larsson, f. 1820?
Fadern Lars Larsson ägde ännu den s k Forssmans kvarn och han är nämndeman 1826, men det gick sämre för honom varpå kusinen Nils Johansson Rova (Salomon Nilsson Forssmans fader) övertog hemmanet nr 3-4 omkring 1835. Det slutade med att Lars Larsson fick sig en förmyndare (senast från 1840), hans faster Helenas man gästgivaren Salomon Tiensuu.
Många brickor små...
675
« skrivet: 2002-05-07, 11:44 »
Stig-Inge,
ja, jag har då aldrig hört talas om väderkvarnar i Tornedalen förut. Och här har vi då en bevisligen 1795 på din gamla fädernegård i Niemis by. Det är spännande.
ST
676
« skrivet: 2002-05-07, 08:42 »
Kristian,
FANTASTISKT! Du har löst ett mysterium. Jag har själv en gång även funderat över denna Olof Tomasson från Muonio såsom alternativt tänkbar faderskandidat, men nu spricker ju allt det också.
Väldigt intressant, får jag säga.
Men jag delar Andreas fundering över namnets tillkomst i lapska sammanhang?
Dock har jag ingen vidare teori om det. Samiska språket tillhör inte mina (ev.) färdigheter. Jag får hålla mig till det jag kan.
ST
677
« skrivet: 2002-05-06, 08:01 »
Björn,
Jag har hört många dylika begravningstraditioner just från finnbygderna. Speciellt svårt var det när folk avled under vintern och de under hösten i förväg uppgrävda gravarna antingen hade frusit igen eller tagit slut.
Uppifrån skogsbyarna kring Jänkisjärvi inom nordvästra Övertorneå har det berättas att de hade någon sorts ansamlingsplats för lik i byns utkant i väntan på begravningsmöjligheter nere i kyrkbyn.
Min farfars far hade en broder Sakarias Torikka i Nuottioranta i finska Övertorneå socken. Hans första hustru dog på förvintern 1920. Man kunde inte begrava henne p g a ovan angivna skäl, varför hon placerades i en kista bakom husknuten där hon fick ligga till våren. Först då kunde hon läggas i riktig vigd jord.
Så enligt familjetraditionen i vart fall.
Och då kan man ju tänka sig hur det har varit än tidigare under 1500- och 1600- och 1700-talen!
S. Torikka
Luleå
678
« skrivet: 2002-05-06, 07:49 »
Kristian,
det där lät spännande. Hypoteser är ju till för att verifiera och utveckla: Går detta att belägga vidare?
Det är ju - om vi nu talar om samma Nils Olofsson Lodvik - väldigt intressant om detta namn Lodvik dyker upp i en helt annan släkt än den i Lovikka! Och dessutom i en lappsläkt.
Hur och varför heter Rounalasläkten Lodvik?
Har Olof Tomasson något släktnamn angivet?
Väl mött,
ST
679
« skrivet: 2002-05-05, 22:27 »
Hej du, Öberg,
Gamla kladdanteckningar här hemma från egna rön samt Erkki Wahlbergs dylika påstår att hustrun Margareta Nilsdotter, f. 1752, d. 1819, var dotter till Nils Henriksson Koivuniemi (f.1712 d.1771) o h h Ella Filipsdotter Lautakoski (f. ca 1715) i Täräntö by.
Nils var son till Henrik Nilsson Koivuniemi (f. 1679 d. 1740 o h h Margareta Jönsdotter Järvenaita (f. ca 1685 i Kuivakangas) i Täräntö.
Henrik var son till Nils Henriksson Koivuniemi (f.1655 d. 1741) o h h Anna Simonsdotter (sannolikt Simon Henriksson Kangoinens dotter) i Täräntö.
Nils var son till Henrik Persson Koivuniemi (f. 1617). Anorna är kända än längre.
Ella Filipsdotters föräldrar var Filip Ersson Lautakoski (f.1677 d. 1734) o h h Anna Henriksdotter i Lautakoski.
Filip var son till Erik Nilsson Lautakoski (f.ca 1635 d. 1702) som var av Lovikkasläkten.
Hälsar
Torikka i Luleå
680
« skrivet: 2002-05-05, 18:31 »
Stig-Inge,
Eva Kajsa Larsdotter Forssman, f. 1818, som flyttade till Norge, hade ju även en broder, Lars Larsson Forssman den 4:e, f. 1820, och han stack ju också till Norge ca 1849.
Finns han med tro i de där norska släktansamlingarna rakt upp i norr?
ST
681
« skrivet: 2002-05-05, 17:18 »
Stig-Inge,
Det bör finnas någon lokalforskare i Armasjärvi som jag tror kan veta var platsen för gamla Golgata nybygge var. Ring Birger Viippa eller Karl-Anders Lehto och fråga dem.
Salomon Nilsson Forssman är noterad såsom nybyggare å Puostijärven alapää nr 9 Gålgata ca 1852- ca 1878. Mera sannolikt har han varit någon sorts (arrenderande) backstugusittare där. Hemmanet ägdes då av Fale Burman och konsul Nils Wennerström. Salomon kan inte ha varit riktig husbonde därstädes eftersom husbonden åren 1848-1858 var en överkalixbo Jöns Eriksson.
Johan Johansson Rova kom ju från Yli-Tulkkila i Armassaari och blev nybyggare på blivande hemmanet Niemis nr 2 Rova omkring 1810. Han är ännu i maj detta år noterad såsom dräng. Hustrun (märkligt nog gifte de sig inte förrän i maj 1810 efter att tydligen ha sammanlevt utan äktenskapsintyg sedan 1790) var ju såsom bekant är Katarina Larsdotter Forssman, änka 1788 (efter endast 18 dagars äktenskap) efter bondsonen Henrik Olsson Torikka i Nuottioranta.
Änkan Katarina Larsdotter Forssman pliktade 25 mars 1791, för otidigt sängelag med Johan Tulkila, 1 rdr 16 sk. Johan kom undan med 32 skilling (Hietaniemi kyrkoräkenskaper).
Johan Johansson var son till Johan Johansson Yli-Tulkkila, f. 3.12.1740 å Olli i Muonioniska, d. 23.12.1769 i Armassaari av hetsig feber. Husbonde å Armassaari nr 2 Ylitulkkila, beläget ute på själva holmen Tulkkilansaari, 1764-1769. Detta p g a att han gifte sig med Nils Hindersson Curtilius eller Yli-Tulkkilas änka Margareta Persdotter Palovainio.
Sonen Nils Johansson Rova, f. oäkta 19.1.1791, är noterad såsom bondson å Niemis nr 2 Rova 1810-1821, husbonde å nr 2 Kuusilahti eller Granvik (Teiriniemi) i Miekojärvi 1815-1818 (efter morbrodern Olof Larsson Forssman. Husbonde å nr 2 Rova i Niemis 1823-ca 1834, husbonde å nr 2 Mikko i Liehittäjä 1835-1837, husbonde å nr 3 Mäki-Knuuti eller Mäki-Forssman i Niemis 1837-ca 1845 (Det är känt att Nils hade sålt sitt hemman till Isak Henriksson Erkki FÖRE november 1845). Det är således från detta datum (1837) som han börjar nyttja släktnamnet Forssman.
Men sannolikt kallade han sig så redan när han var liten grabb eftersom han åtminstone levde med sin ogifta moder Katarina Forssman.
Därifrån avreser han till Norge 1847. Uppenbarligen avliden där någon gång före 1857.
Smeden Lars Larsson Forssman flyttar till Niemis i Hietaniemi 1763 och bor först såsom bondemåg å nr 16 Juvani 1763-1768, därefter är han husbonde å Niemis nr 3-4 Knuuti 1768-1808, då han säljer nr 4 till Adam Johansson Huhdanantti från Nuottioranta. Han avled å Rova hemman i Niemis.
Sonen Lars Larsson Forssman d.y. satt med i Övertorneå sockenstämma 1793. Det var han som omkom i väderkvarnen 1795. Och det är spännande i sig, för jag känner inte till något om väderkvarnar i Tornedalen!
En annan son, Johan Larsson Forssman, f. 1771, d. 11.4.1794 av lungsot, är ju benämnd såsom student. Detta är ju också ganska fascinerande. Undrar om han var i Härnösand? Har du kollat något om det?
Nä, nu måste jag gå ut och laga bakbromsen på sonen Isaks (9 år) nerkörda, f.d. nya, cykel.
Väl mött,
ST
682
« skrivet: 2002-05-04, 17:34 »
Marit,
naje, jag har forskat kring detta för väldigt länge sedan och mitt intresse har varit fokuserat på dels Nils Josefsson Martimos hustru och dels på hans fosterson Henrik Josefsson Martimos hustru (Henriks hustru var brorsdotter till Nils hustru).
Dock har jag då - utan att jag idag kan finna källhänvisningar därför - antagit (på skäl som jag då fann tillförlitliga) att Nils Josefsson är bror till Josef Josefsson. Den sistnämnda var gift med Eva Henriksdotter Niitynpetäjä eller Kerttu från Kukkola, så mest troligt vigdes de inom karl Gustafs församling. Det var ju så att den tornedalska kvinnan var stark till sin karaktär, likaväl som traditionen/seden var detsamma, därför brukade alla bröllop från denna tid ske hemma hos brudens föräldrar. Om inte avstånd förstörde detta, så kan vi nog antaga att de gifte sig hemma hos henne i Kukkola (dock har jag inte framför mig underlaget till denna församlings kyrkobokföring... kan det saknas något eller är det noterat under Nedertorneå? Minns ej riktigt).
Likadant är det med Henrik Josefssons födelse 1779, jag har inte funnit detta i någon födelsebok. Men alla indikationer tyder på att han kom till sin barnlöse farbroder Nils å Martimo i Kainuunkylä. Han fick ju sedermera ärva denne samt att han gifte sig med Nilses hustrus brorsdotter (det var första frun, sedan avverkade han fem ytterligare kvinnor).
Kan det vara något så här på lördagskvällen?
Sture T.
683
« skrivet: 2002-05-03, 21:58 »
Marit,
Njae, det var så att Nils Josefsson Martimo, senare kallad Alamaa, f. 1746 (har dock inte konkret födelsedata ännu) avled å Alamaa hemman i västra (svenska) Kukkola by redan den 1 november 1821 av bråk.
Han förekommer såsom bondson å det första nybygget i Martimo (nuvarande Kainuunkylä nr 39 Kaski). Därefter blir han själv nybyggare 1794 å det andra nybygget i Martimo (nuv. Kainuunkylä nr 40 Uusimaa).
Våren 1803 flyttar familjen till nr 10 Alamaa i västra Kukkola by, där han är noterad såsom husbonde till ca 1810. Sina resterande dagar tituleras han förgångsfolk
Hans fosterson, Henrik Josefsson Martimo, senare Alamaa (som ju tycks ha varit hans brorson), f. 1779, d. 1863, ärver Alamaa hemman i Kukkola. Han kom som fosterson till Nils och hans hustru Eva senast 1792.
Henrik gifter sig första gången med sin fostermoder Evas brorsdotter, också benämnd Eva. (f.ö. kan nämnas att Henrik Alamaa hade fem (5) hustrur samt en fästekvinna.... är det något sorts lokalt rekord?).
Väl boendes å Alamaa hemman dyker Henriks fader en vacker dag upp. Han heter nu Josef Josefsson SNABB och har levt ett liv såsom indelt soldat i Kukkola by. Han är gammal och änkeman samt avlider där på Alamaa under år 1833.
Så var det med den saken,
Väl mött (du avlägsne släkting),
hälsar
ST
684
« skrivet: 2002-05-03, 11:01 »
Javisst, det kommer allteftersom....
Det finns än fler också.
Är du ledig idag?
/ST
685
« skrivet: 2002-05-03, 08:20 »
Både Påvel och kortformen Pål förekommer inom Övertorneå socken under 1600-talet. Det har jag sett vid ett par tillfällen, dock utan att jag kan belägga det här och nu. Bl a i Kerttu-släkten i Soukolojoki nyttjades Pål/Påvel under angivet århundrade. Följaktligen var den första Pål där född under 1570- eller 1580-talet.
Gårdsnamnet blev ju naturligtvis Paavo, vilket är samma namn på finska.
S. Torikka
Luleå
686
« skrivet: 2002-05-03, 08:09 »
Stig-Inge,
ur minnet: Jo, Lars Forssman var ju från Torneå stad (undrar om han inte var bördig från Arpela?). Jag har forskat kring dessa personer för femton-tjugo år sedan och det finns mycket intressant i denna släkt.
Har du uppgifter på norska släktgrenen? Den är jag intresserad utav.
Nej, Adam Huhdanantti tillhörde helt annan släkt och när han kom dit omkring 1808 så ärvde han gårdsnamnet Forssman. Det var gästgiveri där då. Jag har nog ganska bra koll på dessa gårdar under hela ursprungliga Forssmans tid liksom Adams leverne därstädes.
Det var en tämligen välbärgad gård i den tidens måtto räknat. Intressant kapitel i byaforskningen. Jag har även en massa fastighets- och arvsdokument hemma förknippade till dessa släkter och gårdar.
Likaväl har jag en del kring Salomon Nilsson Forssmans familj, men jag har inte heller lyckats klura ut var fadern Nils försvann och dog. Men det tycks ha varit omkring 1847.
Golgata-nybygget hade väl anlagts på utmark som kom att placeras in under andra ägoskaper i samband med laga-skiftet under 1870-talet och de rester som blev kvar ansågs inte vara bärkraftiga för nybyggaren, varför myndigheterna inte tillät detta nybygges existens. För tjugo år sedan pratade jag med Oskar Forsman i Niemis och han pekade med handen på ett skogsställe där i Puostijärven alapää, och menade att där någonstans hade detta Kolkata varit. Som jag nu minns var det innan byn från Armasjärvi sett, på höger (norra) sida om vägen. Men jag kan inte säga det så tvärsäkert längre.
Kanske skulle vi slå oss ihop litet mera. Jag har hållit på med forskning om Niemis by och grannskapet sedan 1970-talet, så det kan nog finnas en del uppgifter man kan utbyta?
Marit,
jag har eventuellt något om dessa Martimo oxå men främst på Alamaa-grenen. Ska kolla hemma vid tillfälle.
Härstammar du från dem?
/ST
687
« skrivet: 2002-04-30, 12:34 »
... eller det var väl Salomon Nilsson Forssmans farmor som var född Forssman?
Du har väl koll på släkten?
ST
688
« skrivet: 2002-04-30, 10:57 »
I Tornedalen har det finskspråkiga personnamnet Aili historiskt likställts med det svenskspråkiga Agneta. Alltså att det kristna namnet Agneta har i den tidens folkmun brukats såsom Aili.
Det finns några fler exempel på detta än det Mäki (ovan) har presenterat.
Hälsar
S.Torikka
Luleå
689
« skrivet: 2002-04-30, 08:44 »
Hej Stig-Inge,
Hietaniemi är min styrka skulle jag gärna säga om det inte fanns risk för att verka kaxig.... så då säger jag inte det... men tänka kan man ju. Dock har jag studerat Hietaniemi och Övertorneå socknar sedan 1972. Något har man ju lärt sig under de senaste trettio åren.
Skämt å sido. Några av de norra gårdarna i Alkkula (i vart fall de som tillhörde Taroniemi) har under denna tid om vart annat noterats under Övertorneå. Så det är möjligt att jag har funnit angivna uppgifter där.
Vid tillfälle får jaf söka vidare, jag tror mig kunna lösa några av pusselbitarna kring denna släkt. Men man har så mycket annat att hinna med också.
Stig-Inge, Salomon Nilsson Rova (f. 1823, om jag nu minns rätt), som senare kallar sig Forssman (enligt traditionen hade han varit dräng där en längre tid varför han anammade Forssman såsom sitt eget namn. Dock var det väl så att hans moder var en Forssman, var hon inte?) i vart fall så föddes han på min fädernegård, Niemis nr 2.
Han kallas ju ett tag för Salomon Gålgata / Golgata. Vet du mera om detta (på svenska) halvlustiga namn?
Det ska ju ha varit ett nybygge i Puostijärven alapää, vilket inte fick plats i byn vid laga skiftet, varför det utplånades. Men namnet - Golgata - inte var det väl där Jesus egentligen spatserade fram, alltså i Puostijärven alapää?
Kolkata, har inte det nåt med renar att göra?
S. Torikka
Luleå
690
« skrivet: 2002-04-29, 12:18 »
Andreas,
Jag har hittat mina kladdanteckningar rörande Lovikkasläkten. Det är sådant material som jag skrivit ner under 1970- och början av 1980-talet. En del uppgifter kommer nog från Erik Wahlberg, vilket jag brukade notera från ahns originalanteckningsböcker då jag på den tiden brukade besöka honom då och då sommartid.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig mera. Jag har ingen notering om denna Nils Olsson Lodwijk/Lodvig som bodde i Enontekis forsamling fram till 1730-talet.
Dock misstänkte jag att han var fader till den där Anders Nilsson Lodvik som blev nybyggare i Rostojärvi i Enontekiö före 1741?
Jag ser i mina papper att jag har två st Olof Nilsson från denna släkt.
Den ene är Olof Nilsson Lovikka, f. omkring 1630-talet, d. omkr. 1686, som anlade stamhemmanet för nuvarande Holma och Tyni. Han var gift omkr. 1655 med Margeta Andersdotter.
De synes ha haft åtminstone tre söner (Dynis - min ana, Anders och Lars) samt enligt EW även en dotter som gifte sig med Mickel Nilsson Fräki i Yli Vojakkala. Fast jag undrar om inte denna dotter måhända istället var dotter till den andra Olof Nilsson? Detta med tanke på misstänkt födelsetid (ca 1690).
Den andra Olof Nilsson av denna släkt var den förstes brorson, Olof Nilsson Lovikka, f. 1660, d. 1734, bonde å nuvarande Lahti och Hannu hemma i nuvarande Lovikka by.
Här har även jag endast en känd son, Hans Olofsson Lovikka, f. ca 1690, d. ca 1749. Det var naturligtvis han som blev upphov till gårdsnamnet Hannu.
Skulle jag gissa så tycker jag att din Nils Olsson, född omkring 1683, kanske passar bättre in såsom son till denna Olof. Men det är svårt att säga.
Hoppas att någon annan har hittat någon verifiering av släktskap i någon dombok eller dylikt.
Alla de pojknamn du nämner såsom kända söner till Nils Olsson Lodvig bär personnamn som var vanliga i Lovikkasläkten från denna tid. Så även fast dessa personnamn är vanliga annorstädes också, kan vi nog tämligen säkert placera in Nils Olsson Lodvig såsom en ättegren ur Lovikkasläkten.
Väl mött,
ST
691
« skrivet: 2002-04-28, 13:11 »
Jag svamlar, naturlightvis misstänker jag att Nils Olsson Lodwijk är far till nybyggaren Anders Nilsson i Rostojärvi.
Återgår till kaffet,
Torikka
692
« skrivet: 2002-04-28, 13:09 »
Andreas, hej på dig (igen).
Jag misstänker att denne eftersökte Nils Olsson Lodwijk ska ha varit son till just Olof Nilsson Lovikka i ?nuvarande Lovikka by (dagens hemman är Holma och Tyni). Men jag har inte funnit konkreta belägg därför, men namnet Ludvig förekommer nästan enbart i denna Lovikkasläkt så misstanken kvarstår starkt.
Undrar om din Nils Olsson var fader till den Anders Nilsson Lodvik som blev nybyggare i Rostojärvi i Enontekiö före 1741?
Nja, det kanske han inte var, trots allt.
Sök kopplingar till Lovikkasläkten, jag är tämligen övertygad om att så är fallet.
Nu måsta jag koka mig kaffe
hälsar
Torikka i Lul?
693
« skrivet: 2002-04-28, 12:57 »
Jo, jag hittade några kladdar. Har inte hunnit göra någon ordentlig summering men släpper ut några notiser:
Afskedade soldaten Per Hansson Wipa i Niemis, död 16.3.1774 av bröstvärk, 79 år gammal.
Hustrun Brita Ersdotter avlider i Alkkula 8.6.1741, 50 år gammal.
Rosenbahr skriver ovan att Per Wiipas son Per Persson Wiipa var bosatt i
Puostijärvi i Alkula (ej Niemis) redan år 1769
enligt Övertorneås mantalslängder.
Det är ju korrekt i sig eftersom detta nybygge kom i början att räknas till just Alkkula by, eftersom nybyggaren själv kom från Alkkula. Det är känt att Per Viippa och en Johan Hansson i juli 1766 omnämnes såsom nybyggare å norra sidan av Puostijoki (Viippa hade då aldeles nyligen slagit sig ned där). Nybygget låg således i blivande Puostijärven alapää, väster om Niemis by, med senare tiders fastighetsnummer nr 6.
Det är högst sannolikt att de uppgifter som från denna tid anges vara i Niemis i själva verket avser i Puostijärvi (nuv. Ekfors).
Soldaten Per Hansson Viippa gifte sig i december 1744 med Maria Jönsdotter. Här har jag en väldigt taskig kladd så jag är faktiskt litet osäker vad jag själv en gång har skrivit. Trots att jag är arkivarie till yrkesprofessionen.
Sonen Petrus föddes 15.3.1747 i Alkkula och det var han som kom att officiellt stå såsom nybyggare för den uppbrutna gård som kom att kallas för Viippa. Detta tydligen readn 1766, när han endast var nitton år gammal. Själv blev han ju soldat med namet Flinta. Kallas även Puostijerfvi. Första hustrun avled - som Rosenbahr påpekar - redan i juni 1770. Gift 2:a 14.3.1771 med Brita Andersdotter från Vitsaniemi.
Per Persson Flintas broder var således den av Peter Karlsson eftersökte Johan Persson Viippa, f. 1752. Tidvis backstugusittare i Puostijärven alapää (när det sägs att han ibland bor i Niemis, Puostijärvi och/eller Armasjärvi, så är det möjligt att han de facto har bott på ett och samma ställe hela tiden. Bygränserna var inte riktigt klargjorda, i synnerhet inte om man bodde där ute i skogen i något skogshybble eller traditionell backstuga). Synes ha rört på sig en del runt i socknarna för att slutligen utflytta med hela familjen till Kuivakangas (Ylinenjoki såg) 1796.
Gift 1772 med Ella Matsdotter, f. 1750.
Barn. bl a:
Per f. 1773
Brita f. 1776
Anna Kaisa f. 1780
Adam f. 1782, d. 1847. Återvände till Puostijärven alapää 1814. Hans son Johan Petter dog i Armasjärvi 1897. Angående sonsönerna Petter och Jakob så har jag för 14-15 år sedan skrivit en traditionsberättande artikel i Haparandabladet och i NSD. Tror även den publicerades i Kuriren i oktober 1989.
Tja, nåt var det ju i alla fall.
Hälsar
Torikka i Lule?
694
« skrivet: 2002-04-26, 23:47 »
Peter,
Jag kom just ihåg att Vippa-backens indirekta namngivande upphovsman i Överkalix socken var nog en Johan Johansson Viippa (Vippa) bördig från Ekfors såg, Puostijärven alapää, Hietaniemi socken.
Jag börjar verkligen bli senil allt mera. Men - det är ju klart - jag är ju faktiskt född på 1950-talet.
ST
695
« skrivet: 2002-04-26, 15:45 »
Hej Peter,
Ja, just det, det var väl den där Johan Viippa som arbetade vid sågen i Ylinenjoki.
Var det månne han som var fader till den mannen som sedermera fick en backe uppkallad efter sig i Överkalix?
ST
696
« skrivet: 2002-04-26, 13:30 »
Ang. Per Viippa,
så har jag forskat om honom (och några andra namnar) för tjugotalet år sedan.
Jag ska kolla hemma under helgen om jag finner något att tillföra.
Och när gäller Granbom (ovan) så har jag nog några uppgifter rörande hustrun, som var född Kallijärvi.
Detsamma torde gälla Springfältarna. Jag undersöker och hör utav mig någon gång innan jag avlider själv (jag menar; det är ju en ynnest för oss att få gå omkring här på jorden idag. De flesta som har gjort det är ju numera döda... [OBS: skämt!]
S. Torikka
Luleå
697
« skrivet: 2002-03-27, 09:50 »
Hej,
ja då blir det som väntat samma Karinen-släkt då....
Jo, det skulle vara roligt att se den utredning du har. Tackar på förhand.
Vänligen
Sture Torikka
Luleå
sturetorikka@hotmail.com
698
« skrivet: 2002-03-26, 15:27 »
Hej,
Jag tror det kan vara värt ett försök att kontrollera de två Karinen-hemman som finns i byn Koivukylä i Hietaniemi socken.
Före 1810 räknades dessa två gårdar till Armassaari by, men eftersom denna by i övrigt var belägen på Torne älvs östra sida och följaktligen hörde till Finland samt kom att lyda under rysk administration, så överfördes gårdarna Karinen kameralt till Koivukylä och Hietaniemi socken.
Själv härstammar jag från dessa Karinen, men har tyvärr inga noteringar tillgängliga precis nu.
Sture Torikka
Luleå
699
« skrivet: 2002-03-15, 15:45 »
....är Kukasjärvi i Hietaniemi socken nämnt i denna debatt?
S. Torikka
Luleå
700
« skrivet: 2002-03-14, 20:43 »
Hej du Kjell,
Ja, litet dåligt påläst på finsk länshistoria är jag nog, men nog bör det vara så att det finska Västerbotten räknas till Lappland... för inte kan det väl vara Österbotten?
Men det är väl bara att kolla in en kartbok.
Jo, så bör det vara, Finska Västerbotten hör till Finska Lappland.
701
« skrivet: 2002-03-14, 15:50 »
... och så var det ju faktiskt 1810 som Norrbotten kom till (och inget annat)...
702
« skrivet: 2002-03-14, 15:48 »
... fast det är ju precis där frågan är placerad... i Finland - Lappland - Västerbotten...
så nog har den hamnat rätt ändå.
703
« skrivet: 2002-03-14, 15:46 »
Västerbotten fortfarande i Sverige?
Både ja och nej kan man nog säga. Västerbotten före 1809 bestod av nuvarande Västerbotten, Norrbotten samt finska Tornedalen fram till Kaakamojoki (mellan Torneå och Kemi), vilket sistnämnda är en känd stiftsdelare sedan 1300-talet.
Detta har gjort att vi efter 1809 har följande ordning söderifrån mot norr och därefter söderut på finska sidan:
Västerbotten, sedan Norrbotten, därefter Västerbotten på finska sidan (Länsiraja) följt av Österbotten.
Men Kjell, jag förstår din andemening: Frågan härovan om finska Tornedalen bör flyttas till Finland.
För övrigt ligger byn Portimojärvi i finska Övertorneå.
704
« skrivet: 2002-03-13, 22:30 »
Ang. Grefve,
Jag skäms ibland att säga att jag faktiskt är arkivarie till yrkesprofessionen, men i pappren hemmavid hittar jag skvatt intet...
Dock vill jag minnas (OBS: MINNAS) att soldaten nr 60 Erik Hindersson Grefve i Taroniemi, Alkkula by (bördig från Anna eller Oja hemman i Nuottioranta, Niemis by, f. 1746 d. å Lovisa lasarett i Finland hösten 1789), nog hade en son född kring 1772. Denne försvann.... efter vad jag erinrar mig.
Kan det vara ett spår att fortsätta sökandet på, tror du, Mats?
Vad blev det av din Grefve-son?
Sture Torikka, Luleå
705
« skrivet: 2002-03-12, 21:42 »
Hej,
Jag har legat lågt i tiotalet år när det gäller släktutredningar kring Tornedalen, dock erinrar jag mig att även jag har fått något bryderi rörande Sofia Somera. Spontant delar jag Tunvikens känsla för Sofia Halsias ursprung, men känslor kanske inte riktigt passar in i dessa ärenden (?).
Kanske - kanske inte! - lyckas jag med konststycket att återfinna några noteringar jag gjort om detta för tjugotalet år sedan....
I sådant fall hör jag av mig igen.
Tills dess,
Väl mött alla intresserade av dessa härliga anor,
Sture Torikka
Luleå
706
« skrivet: 2002-03-12, 14:40 »
Jag erinrar mig inte något namn på Antti Keksis hustru, men däremot synes hon ev. ha varit från gården, d v s att Antti själv var måg där.
Hur det nu var med det, så har Erik Wahlberg i sin bok om Antti Keksi i Tornedalica-serien (ca 1988) skrivit det som känt (och tolkningsbart) är.
Se till att låna/köpa denna bok.
Torikka
Luleå
707
« skrivet: 2002-03-12, 12:54 »
... alltså att fadern var kyrkoherde i Utsjoki, där sonen Johan Fredrik föddes 1772.... det glömde jag att förtydliga....
Torikka
708
« skrivet: 2002-03-12, 12:52 »
Vid sökning i finska databasen Hiski återfinns Johan Fredrik Högman såsom född 25/8 1772 samt son till kyrkoherden därstädes David Erik Högman o h h Maria Garvolia. http://www.genealogia.fi/hiski/9s89zh
709
« skrivet: 2002-03-12, 09:02 »
Undrar förresten om Högman kan vara en prästsläkt?
Bör kolla mot herdaminnen!
Torikka
710
« skrivet: 2002-03-11, 21:53 »
Johan Fredrik Davidsson Högman, f. 25/8 1772, d. 12/5 1847, kronolänsman i Utsjoki, bosatt i utsjoen kirkonkylä å hemmanet nr 1 kallat Jomppala efter andra hustrun Brita Jomppanen.
Jag har inte haft anledning att eftersöka var han kom ifrån men jag misstänker att han kom nerifrån Finland någonstans. Prova med att söka i finska databasen Hiski så kanske man kan klura ut var Högman återfinns.
I den omfångsrika boken Suomen lappalaiset I-II, 1948 (av T.I. Itkonen), nämns på några ställen om Högmansläkten där uppe i norr. I del I sid 11 återfinns ett fotografi av Jomppala gård där han var bosatt.
Hans första hustru var mycket riktigt Ella Ivarsdotter Vuolab, d. 1815. Den andra hustrun - med vilken han gifte sig omkring 1816 - hette Brita Andersdotter Jomppanen, f. 1792, d. 1867. Min svärmor är född Jomppanen.
Sök efter Högman i Finland, jag tror det kan löna sig.
Sture Torikka
Luleå
711
« skrivet: 2002-03-11, 08:40 »
Kuoksu, samt ni övriga i Kaaresuantoforskare!
Även jag - liksom flertusentalet andra nordbor - härstammar från Erik Månsson. Jag undrar nu närmast vilka belägg Erik Kuoksu stödjer sig på när du tvärsäkert skriver att Nils Eriksson Kunnari är son till Erik Månsson.
Förvisso är det samma härledning som jag själv tror på, men jag har inte funnit några skriftliga belägg på att så är fallet. Det skulle vara häftigt om Kuoksu har stött på några sådana skriftliga handlingar!
Finns det belagt?
S. Torikka
Luleå
712
« skrivet: 2002-03-07, 08:33 »
Ja, Mäki, det är precis samma tankeslutsats jag kommit fram till för många år sedan, d v s att det BÖR rimligtvis finnas ett släktskap mellan dessa Björnströmmare i Österbotten och neråt kusten.
Med tanke på yrkeskategorierna och sättet man brukade antaga släktnamn på, så har jag även grubblat väldigt mycket över om inte BJÖRNEBORG kan vara en tänkbar ursprungsort....?
S. Torikka, Luleå
713
« skrivet: 2002-03-06, 20:59 »
Ur Övertorneå tingslag lagtima hösteting den 10 oktober 1878 ? 19:
Vid upprop av till tinget instämda målet mellan pigan MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, kärande, och bondesonen PER PERSSON STURK i Kannusjärvi, svarande, om utbekommande av barnuppfostringsbidrag, anmäldes förlikning i omstämt hänseende parterna emellan träffad, därvid rätten lät bero, vadan målet ur domboken avskrevs.
Maria Johanna Palo var från Kuusijärvi och barnet var HILMA JOHANNA, född 11/4 1878.
Så långt mina anteckningar från mitten av 1980-talet.
Ur mina släktutredningar som påbörjats under 1970-talet läser jag följande (tyvärr saknar jag i de flesta fall exakta datum):
PER PERSSON STURK, f. 1850, d. 1933 av ålderdom.
Son till bonden och nybyggaren Per Olsson Sturk (Pekka) o h h Brita Katarina Karlsdotter Harju i Kannusjärvi.
Var i Nordnorge 1868-69, men längtade hem när han var i Vadsö i nordligaste Norge, så han gick (promenerade) de sjuttio milen hem på tre veckor (muntlig berättelse).
År 1879 uttog han lysning för sig och änkan Pekkala men det blev aldrig något giftermål, trots att hon födde honom en son.
Husbonde å Vanha-Muotka hemman nr 33 i Ala Kuivakangas, Övertorneå, från 1882.
Enligt uppgift 1988 av en granne Bror Muotka (f. 1913, lever än) så var Pekka en grinig man och hade födoråd från Malmström.
Fälldes vid Övertorneåtinget 25 september 1883 för skogsstöld till straffarbete 4 månader. Satt 11 december 1883-4 april 1884 med 7 dagars avdrag i Haparanda kronocellfängelse. Signerade sig där med ett P.
I dombok 1885 kallas han Per Kannusjärvi el. Muotka.
Frilla 1877: MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO, f. 13/4 1852, från Kuusijärvi. Piga i Hietaniemi 1882-85, i Haparanda 1885-89, lös piga i Hietaniemi (Vitsaniemi by) 1889-93. Utflyttade ogift med dottern till Gällivare 1 mars 1893.
Dotter till Salomon Salomonsson Palo o h h Anna Greta Johansdotter.
Frilla 1878-79: ANNA MARGARETA ISAKSDOTTER KEKSI, f. 1842 d. 1934 av ålderdomssvaghet, från Torakankorva. Änka 1876 efter bonden Johan Fredrik Mickelsson Pekkala i Ala Kuivakangas.
Hustru 1882: MARIA JOHANNA ARONSDOTTER PAAVO, f. 1835, d. 1925 av ålderdomssvaghet, från Soukolojoki. Änka 1878 efter bonden Isak Isaksson Rova-Muotka å Vanha-Muotka i Ala Kuivakangas, f. 1828.
Oäkta barn:
1. HILMA JOHANNA f. 11/4 1878 (med pigan Palo).
2. ISAK f. 1879 (med änkan Pekkala). Isak utvandrade till Amerika före 1904.
Inga barn ur äktenskapet, men fick 6 fosterbarn i och med giftermålet med Muotka-änkan.
Ja, det var väl något att bita uti i vart fall. Hör gärna av dig om det är något mer du undrar över.
Hälsar,
ST
714
« skrivet: 2002-03-06, 09:11 »
Jo, det var så (nu tar jag endast från minnet, måste kolla in de fakta jag har hemma någon dag innan du får slutgiltigt besked) att min mormors farfar JOHAN KARL PERSSON STURK (f. 1845 d. 1921), bonde å PEKKA i Siekasjärvi, Övertorneå församling, hade några yngre bröder.
En av dem, ERIK PERSSON STURK (f. 1854 d. 1931), blev genom giftermål vid 21 års ålder ägare till tre hemman i trakten. Själv bosatte han sig å KERTTU hemman i Soukolojoki, Kuivakangas. Han var gift 2 ggr och hade 17 legitima barn (flera dog dock små). En sonson till honom som oxå hette Erik Kerttu (f. 1919, nu död) berättade till mig för 25 år sedan, att hans farfar hade några barn utom äktenskapet. Något av dessa barn är kända (enligt traditionen) medan andra endast är kända såsom rykten.
Det fanns ytterligare en bror, PER PERSSON STURK (f. 1851 d. 1933). Han hade - enligt traditionen - tänkt sig att lyckas med samma fenomen som sin yngre bror Erik, d v s att gifta sig till ett bra hemman. Det gjorde han också omkring 1879, då han gifte sig med den gamla änkan på VANHA-MUOTKA hemman i Kuivakangas. Han tänkte sig väl - enligt berättelser - att hon snart skulle dö så att han fick gifta om sig med en yngre kvinna. Men hon dog aldrig (blev väl till slut kring 90 år gammal), så PER eller PEKKA förblev kvar vid denna betydligt äldre hustru.
Men PER hade också oäkta barn, bl a en son Isak född 1879 med en annan änka i Kuivakangas (PEKKALA), men tydligen bedömde Per att Muotka-hemmanet var bättre, så han äktade Muotka-änkan istället.
Så när jag av en händelse såg din efterlysning så tänkte jag alldeles osökt på Erik Persson STURK, som efter år 1875 kallade sig för KERTTU. Att det var han som var far till denna Hilma Palo.
Men när jag har funderat vidare så undrar jag om det inte är brodern Per som är hennes fader. Jag har nämligen för 10-15 år sedan gått igenom 1870-talet i Övertorneå tingslags domböcker, och de faderskapsmål jag där stött på har jag konsekvent noterat. Denna MARIA JOHANNA SALOMONSDOTTER PALO låter minnesmässigt bekant, så jag ska leta fram dessa anteckningar och titta om det inte är hon som stämt in någon av dessa Sturk-bröder till tinget för barnuppfostringsbidrag.
Jag sätter en slant på att det är Per Persson Sturk (Muotka) som kommer att åka dit....
Jag hör av mig,
ST
715
« skrivet: 2002-03-04, 10:59 »
Hej Anna-Lena,
jag har en del information om Mansten-Wennberg genom min forskning om Niemis by, Hietaniemi. Just nu har jag inga noteringar tillgängliga, men du får gärna kontakta mig:
Sture Torikka, Luleå
716
« skrivet: 2002-03-03, 17:21 »
Angående tidiga soldatnamn så har jag vid olika tillfällen från Tornedalskt håll ibland stött på dylika långt före 1695, ibland faktiskt redan under 1620- och 1630-talet. Ibland kan man konstatera att det uppenbarligen rör sig om epitet eller öknamn, vilka skrivaren har uppfattat såsom ett efternamn. Några gånger är det faktiskt fråga om finska gårdsnamn vilka har anpassats in såsom efternamn till knekten.
I rullor över tornedalsknektar från bl a 1671 och 1672 förekommer det väldigt många soldatnamn, vilka därefter inte förekommer igen. Jag har dem inte nu precis framför mig, men jag erinrar bl a följande soldatnamn: Biörn, Tollius, Hemplöös, Komppa, Nyman, Mölnare, Orre, Bäsk, Tolch, Kexis, Mansijk, Tulkij, Wind, Rolig, Frisk och Ståck m fl.
Ämnet är onekligen intressant.
Sture Torikka, Luleå
717
« skrivet: 2002-03-03, 17:08 »
Ytterligare en förhållandevis tidig Axel - nu från finskspråkigt håll - har jag stött på. Det gäller bondsonen Axel Knutsson från Niemis, Hietaniemi socken, vilken bör ha varit född under 1640-talet. Han går ut som knekt istället för sin fader 1669 och avlider sedermera nere i Skåne i augusti månad 1676.
I Tornedalen är inte namnet Axel vanligt men någon ytterligare erinrar jag mig ha sett någon gång.
Sture Torikka, Luleå
718
« skrivet: 2002-03-02, 12:52 »
Nina och Andreas, Tack för era tips och egna eftersökningar. Det skulle vara kul att kunna få fatt i Jakob Williams resterande liv och familj, samt gärna även efterlevande idag.
Jag ska testa era förslag. Om någon annan vet något i ämnet får ni gärna svara/tipsa mig,
S. Torikka
719
« skrivet: 2002-03-01, 20:18 »
Jag är i skriande behov av information om kvänen eller tornedalingen Jakob William Johansson (Juhonpoika) Tyni, född 23 mars 1845 i Kainuunkylä i finska Övertorneå socken.
Han utflyttade till Norge 1866 och det sista vi vet om honom är att han därifrån (troligen Nord-Norge) utav hemförsamlingen Alkkula (nuvarande Ylitornio) begärde hinderslöshetsbetyg till Norge 1873 20/12.
Väl på plats i Norge kan jag föreställa mig att han kan ha kallat sig Johansen eller någon förnorskad stavning av det finska gårdsnamnet Tyni.
Jag har försökt att söka i norska databaser men har tyvärr inte lyckats återfinna honom.
Är det någon som vet något om denne man?
Sture Torikka
Luleå
720
« skrivet: 2002-02-27, 15:55 »
Hej,
Ur minnet erinrar jag att jag kanske vet nåt om detta... hörsägen.... måste kolla i mina papper hemma.
Du kan vid tillfälle kontakta mig på
sturetorikka@hotmail.com
Sture Torikka
Luleå
721
« skrivet: 2002-02-27, 15:33 »
Terve,
Jag misstänker att Henrik Johansson Långström är identisk med bondsonen Henrik Johansson Kyrö eller Knuuti ifrån Alkkula by, även fast den senare är angiven såsom född 1751. Han har inte påträffats i födelseboken men ett flertal indikationer tyder på att han sedermera blir färjekarl med namnet Långström i Raumo.
Henrik Johanssons moder återfinns i mina släktrötter. Så jag skulle gärna vilja få veta mer om hans ättlingar.
Om sonen senare kallar sig Knut så styrkes mina misstankar.
Du kan kontakta mig på:
sturetorikka@hotmail.com
Sture Torikka
Luleå
722
« skrivet: 2000-10-20, 07:56 »
Rättelse:
Jag blandade i hastigheten om några rader i mitt inlägg om Mats Clemetsson igår - ärligt talat hade jag svårt att tyda mina egna kladdnoteringar! - : naturligtvis var det inte länsman Mats Clemetsson och fjärdingsmannen Simon Eriksson som avlade tolvmannaeden, utan det var de som hade angivit tre äldre tolvmän i orten att nu (till slut) avlägga sin ed.
- Så kan det gå när viljan är snabbare än ögonen och hjärnan.
/ST
723
« skrivet: 2000-10-19, 09:45 »
Mats Clemetsson förekommer som länsman åtminstone i Övertorneå 1675. Jag har någon minnesbild av att jag i andra sammanhang har stött på honom i Nedertorneå och Torneå stad. Dessa uppgifter har jag dock inte alls tillgängliga just nu.
Däremot ser jag att både Ländzman Matz Clemetsson liksom fjärdingsmannen Simon Eriksson i Haapakylä avlade sin tolvmannaed vid Övertorneåtinget den 27 januari 1675.
Det nämns att han inte hade avlagt denna ed uti lagmannen Grubbens tid (hade han inte hunnit detsamma...).
/Sture Torikka
724
« skrivet: 2000-08-31, 15:54 »
Olof Hansson Mörtberg i Lappijärvi kom från Matarinki by, Övertorneå. Han torde varit född 1720.
Kristian Johansson Hulkoff (Hulcow) var född 1696 nere i Åbo-trakten. Hans far kom från Kangasala.
Sture Torikka
725
« skrivet: 2000-08-31, 15:43 »
Olof Hansson Mörtberg i Lappijärvi kom från Matarinki by, Övertorneå. Han torde varit född 1720.
Kristian Johansson Hulkoff (Hulcow) var född 1696 nere i Åbo-trakten. Hans far kom från Kangasala.
Sture Torikka
726
« skrivet: 2000-05-09, 11:56 »
Nu tar jag bara ur minnet...men som jag vill komma ihåg det så var Johan Andersson bonde på Ylivainio hemman i Nuottioranta. En tid var han soldat i Juoksenki med namnet Lampa.
Hans far var bonde på Huhdanantti hemman, inte på Heikinpieti.
Även jag - som så många andra tusentals - härstammar från dessa personer.
Sture Torikka
727
« skrivet: 2000-05-09, 11:43 »
1973 var jag i Vadstena. Efter vad jag vill minnas så fanns Mårten Skinnares berömda toalett där. Jag såg det själv.
/Sture Torikka
728
« skrivet: 2000-04-18, 13:18 »
Ang tankegångar om Johan Grape såsom varande identisk med dragonen Johan Kruse och ang äktenskapet in i ryska tsarhuset, samt Arendt Grapes liknande äventyr...så skulle jag nog enkelt svara:
- GLÖM DET och lägg er forskarenergi på något mera sannolikt.
/Sture Torikka.
|
Visa inlägg
Cookie policy