Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Björn Engström
501
« skrivet: 2010-03-05, 06:58 »
Agneta är yngsta barnet och även hennes syster Anna tar sig efternamnet Elzwik. Anna flyttar till Älvdalen, men hade fött en oäkta son i Torsång 1839. Hon får efternamnet omkring 1839. Agneta tar sig namnet lite senare. Modern tar också sig efternamnet Elzwik som änka. I byn finns också efternamnet Elfstrand.
Moderns oäkta son Anders kan möjligen ha en far med namnet Elzvik ?
502
« skrivet: 2010-03-04, 07:29 »
Föräldrarna till Agneta Kristina var i Finngärde Per Jansson f. 1788 och Kristina Jansdotterf. 1786. Syskon var åtminstone Lisbet, Anna och Jan samt halvbrodern(?) Anders.
503
« skrivet: 2010-03-03, 06:33 »
Åbokommittens Betänkande I är tryckt 1918, som sedan kom ut i ytterligare 3 delar.
504
« skrivet: 2010-03-01, 07:27 »
Tack för uppgifterna. Det var intressant att det finns något av de äldre arkivmaterialet bevarat.
Släktforskarföreningen i Ockelbo (nya) har ett omfattande material för rekonstruktion. Den är framtagen utan samband med Elsa Lageviks CD-skiva.
Många insamlade uppgifter finns från angränsande församlingar. Jag har själv lämnat över material från Svärdsjö och Svartnäs.
Jag kommer ofta i kontakt med Ockelbo och tyvärr slutar det där. En källa som kan användas är den tryckta Åboutredningen som är gjort medan alla kyrkböcker fanns bevarade. Olika nyodlingar beskrivs på allmäningar med födelseår och släktskap. Möjligen finns ett utförligare manuskrift ? (Riksdagens arkiv ?)
Årsrapporterna till tabellverket från 1747 borde också användas.
Därutöver borde det finnas en del uppgifter att hämta i stiftets arkiv.
505
« skrivet: 2010-03-01, 07:07 »
Dekorationerna på taket och gavel tyder på inspiration från rysk ortodox som man finner i östra Finland.
Jag vill skilja på pert och spån. Pert användes på vanliga tak och väggar. Spån som är lite kraftigare användes på kyrkor och andra viktigare byggnader. Pert användes ibland som väggbeläggning särskilt på södersidan för att skydda timret från solen men också som extra isolering. Handspentad prt hade en hållbarhet på 60-80 år och maskinspentad omkring 30-40 år.
506
« skrivet: 2010-02-28, 07:11 »
En fundering ang . kyrkoräenskaperna. Finns de verkligen bevarade ? Jag trodde att alla handling försvann när kyrkan brann 1904.
507
« skrivet: 2010-02-27, 10:48 »
Även koppar uppräknas i Älvsborgs första lösen och betalas skatt på. Hästarna var undantagna i stora delar (kanske hela) av Sverige men i Finland (hela?)betalades även skatt på hästarna.
Viktigt att skilja på Älvsborgs andra lösen som var en personskatt och betalades (1613)1614-1619 i 6 terminer.
508
« skrivet: 2010-02-25, 22:27 »
Tiondelängderna är inte alltid korrekta vad avser sädesslagen och produktslag, då det fanns omvanlingstabeller som gjorde att tionde kunde betalas i t.ex. råg fast man odlade både råg och korn.
509
« skrivet: 2010-02-25, 07:48 »
När det gäller Dalarnas jordeböcker så är orsaken att jorddelningen har varit så komplicerad att det var enklare att skriva av föregående år. Ska man ha reda på ägarskapet får man gå till revlängderna som gjordes mycket noggrant på by och sockennivå. De är dock svåra att använda för släktutredningar eftersom ägarskapet var oftast ett helt annat än brukandet. Många av ägarna var boende på andra platser och kan vara ytterligare skiftad. Jag har försökt att använda 1686 och 1731 års revlängder men de är svåra att använda och trots total genomgång har jag inte hittat några värdefulla släktskap.
510
« skrivet: 2010-02-25, 07:35 »
Lisbet Görsdotter är född i Jutänget (Karlsbyn).
511
« skrivet: 2010-02-24, 08:54 »
Jag har till och med stött på ett fall när tingsrätten (ite häradsrätt när det gäller Dalarna) ändrade en fastställd dödsdom av hovrätten. Det var ett barnmordsfall där man inte kunde bevisa om barnet levde vid födseln eller inte och det föregicks av flera tingsdomar och annan skriftväxling.
512
« skrivet: 2010-02-24, 08:14 »
Om man läser mantalslängderna år från år kan man med god säkerhet gissa vissa släktskaper. Enstaka år kan uppge t.ex. bröderna. Familjeen är ju placerade i kolumner och ett antal. Bland de skattebefriade står ibland mor eller svärmor. För att man med säkerhet ska använda släktuppgifter krävs att sonen är mangiven och inte en siffra i en kolumn. Det är många gånger som gården överlåts till en son eller måg som varit ur gården ett antal år och ofta har de en egen familj när de övertar faders eller svärfaderns gård. Gårdarna ärvs också många gånger genom fosterson eller fostermåg, som nästan alltid är ett syskonbarn eller annan släkting.
Jag anser att man vill använda mantalslängderna i för stor utsträckning och släktforskningen kan bli felaktig. Mantalslängderna är en bra komplement till haltande kyrkböcker eller domböcker men i övrigt ska man vara försiktig att använda mantalslängderna för släktuppgifter. Man får också komma ihåg att ordningsföljden i mantalslängderna mellan gårdarna inte är konsekvent. Soldaterna är ju också mantalsbefriade men de kan finnas upptecknade enstaka år. Om en fd. soldat blir mantalsbonde kommer han från ingenstans.
(Meddelandet ändrat av bjornen 2010-02-24 09:51)
513
« skrivet: 2010-02-23, 15:12 »
I landskapshandlingar tror jag inte jag sett några släktangivelser. Däremot förekommer det i skattelängder från 1600-talet men inte särskilt ofta.
Ett exempel på hur gårdens går i udda släktskap under tidiga 1600-talet:
Ett gift par finns på gården med minst en dotter.
Hustrun dör och mannen gifter om sig.
Mannen dör och hon gifter om sig med en änkling.
Hustrun dör och mannen gifter om sig med förra hustruns ärvda dotter.
En sådan ärvsgång är omöjlig att förutse genom mantalslängder, men kan hittas i domböckerna.
514
« skrivet: 2010-02-23, 08:22 »
Horsbrott och särskilt dubbelt hor gav ofta så stränga straff att något nytt giftermål blev omöjligt.
515
« skrivet: 2010-02-23, 08:17 »
Oftast är mina källor mig själv och insamlade under 35 års forskande oftast genom muntliga berättelser och i vissa fall även en del lokal litteratur (t.ex. dialektlistor) och uppteckningar. Till en del kan de vara publicerade i form av egna artiklar.
516
« skrivet: 2010-02-23, 08:00 »
Det finns vissa tecken som tyder på att landskapshandlingarna inte görs till nyes varje år utan att det är en avskrift av äldre upplagor kanske med delvis rättade uppgifter.
För Dalarnas del är ju jordeböckerna typiskt för avskrifterna. Jordböckerna från mitten av 1600-talet är i stort sett oförändrad i början v 1800-talet och med samma brukare som nästan 200 år tilbaka.
När man kommer till 1600-talet är oftast uttrycket hustru ett tecken på att mannen lever, men kan vara sjuklig, medförd eller så gammal att han inte kan ha hand om gården och därmed skattebefriade.
Landskapshandlingarna och andra skattelängder ger sällan några uppgifter om släktskap och antagandet av släktskap görs endast genom antaganden som kan vara felaktiga.Trots samma namn kan det i verkligheten vara två olika personer. Detta förekommer särskilt när gården byter ägare från en farbror till ett syskonbarn. Det förekommer också att mågen har samma namn som svärfadern. Endast då det förekommer ovanligare namn kan antaganden göras med hjälp av landskapshandlingar som är någorlunda säker. Jag anser att man ska vara försiktig med att använda landskapshandlingarna, men är bra använda för att bekräfta olika dombokshandlingar.
517
« skrivet: 2010-02-23, 07:36 »
Bästefar används i domboken under 1600-talet vid renovering av fastebrev, men går tillbaks till 1482 (då bästefar köper gården av en som möjligen kan vara en fader genom patronymikon). Släktskapet mellan köpare och säljare har dock inte angetts, men kan bero på att den då var okänd.
Det finns inga kontakter mot Norge då det är rör Svärdsjö socken. Jag tror själv att det är ett ålderdomligt uttryck som funnits kvar i medvetandet på 1600-talet men användes inte då. Ordvalet tror jag att man tagit för att påvisa det gamla ursprunget. Kanske ett uttryck som användes i hela Skandinavien under medeltiden.
518
« skrivet: 2010-02-22, 13:03 »
Till Carl Szabad:
Jo därför att det står mycket tydligt i domböckerna (vid 2 olika tillfällen) Det finns också flera domar som stärker sambandet ytterligare. Det som saknas är kopplingen mellan den namngivne ägaren 1482 (bästefar) och änkan i 1539 års jordebok (upprättad 1538). Med säkerhet är därför bästefar far, morfar. farfar, svärfar, svärfarfar eller svärmorfar till änkan. Änkan har bara ett förnamn och därför kan man inte ens gissa hur de kan hänga ihop.
519
« skrivet: 2010-02-22, 10:57 »
Kast-ved är en i res lagd ved som är grovkluven och grovsågad att jämföra med meterved.
Kas eller kase är ospecifik hög av t.ex. ved.
Kast är en löst lagd hög. Kanske ursprung efter kastad säd.
En kase eller kast ved är också ett mått på en vedtrave om 2/3 stavrum (starôm)= 3 alnar bred och 2 alnar hög. Ett stavrum är 3x3 alnar.
520
« skrivet: 2010-02-22, 10:11 »
Beteckningen tant har använts huvudsakligen på en ingift släkting om t.ex. hustrun till morbrodern/farbrodern. Ibland har uttrycket fått ännu vidare betydelse.
Uttrycket bästefar kan man hitta även i Sverige i beteckningen för en tidig förfader som är den äldsta kända förfadern. Där jag hittat uttrycket finns ingen specifikation och går tillbaks till en medeltida förfader. Jag vet med andra ord att det är en riktig förfader men det saknas någon eller några generationer från de som är kända i de första skattelängderna.
521
« skrivet: 2010-02-15, 07:06 »
Jag får påpeka att nästan alla jorddelningsreglerna inte gäller och gällde Dalarna. Jorddelningen tilläts göras till mindre enheter än i övriga delar av landet. Alltid har minsta enheten varit hälften mot övriga landet eller ännu mindre. Jordägarskap och arbete vid Falu gruva har gett tillåtelse att äga jord oavsett hur litet detta var.
Även skiftena har haft annorlunda namn och t.ex. storskiftet har funnit under hela 1800-talet och kanske även in på 1900-talet i Dalarna.
522
« skrivet: 2010-02-07, 07:22 »
Enkelt hor är ett mycket grovt brott som kan ge dödsstraff. Jag kan tänka mig att de blivit benånade av hovrätten och det var inte aktuellt att bli återupprättad till kyrkan förrän det behandlades i hovrätten. Sådana brott kan också behandlas på flera häradsting och ev. efter skriftväxling med hovrätten.
523
« skrivet: 2010-02-07, 07:12 »
Ett lokalt namn på Skräppa är bullergräs (inte så vanligt numera)och här är det oftast långrôck. Skräppa är ju en växt som inte är så populär som växt i vallar eller åkrar. De blir mycket dominanta och inget aptitligt foder. Endast gårds- och krussräppa kan räknas som ogräs. Den art som har störst blad är hästskräppa som växer i eller vid vatten. Fröna (nötfrukterna) skallrar mycket tydligt när de är mogna.
524
« skrivet: 2010-02-05, 14:23 »
Första stället att leta efter skogsförsäljningar är att kontakta lantäteri om det skett avsöndring från fastigheten. Om det gäller längre upplåtelser som senare med ny lagstiftning övergått i ägarskap kan handlingar finnas som bilagor i ev. äganderättsutredningar.
Fastighetsförsäljning som beviljats lagfart finns i domböckerna. Fastighetsboken kan vara lämpligt att titta i.
Ev. storskiften där ofta skogsförsäljningar gjordes för att betala lantmäterikostnader. Inga stadsbidrag utgick för skiften som gjordes med skogsmarken. Den senare delen finns hos Lantmäteriet. Den tidiga revningen kan finnas hos Landsarkivet och ev. kopior kan finnas i kommunarkiv och/eller församlingsarkiv. Även kyrkostämmo och tingshandlingen kan innehålla föreskrifter kring skiftet. Ibland kan skrvelser eller klagoskrifter finnas i skifteshandlingarna.
Kopparfors arkiv finns hos Landsarkivet i Härnösand. Tyvärr är nog en del av arkiven förkomna.
525
« skrivet: 2010-02-05, 14:10 »
I vissa längder finns bara rubriker för drängar och pigor och inte söner och döttrar (mågar och sonhustrur) och då är drängar både söner och vanliga drängar.
526
« skrivet: 2010-02-05, 14:01 »
Carl Henrik är född 31/7 (döpt 8/8) i Östanfors St. Kopparberg som oäkta son till Sofia Hagström och troligen Jakob Henrik Örtengren (1782-1834) som var bruksinspektor på Svartnäs.
527
« skrivet: 2010-02-02, 06:37 »
Boda socken är utbrutet ur Rättvik socken och har ingenting med byn Boda i Svärdjö socken att göra.
Boda är ett mycket vanligt ortnamn och finns i många olika socknar och därutöver finns två Boda socknar.
528
« skrivet: 2010-02-01, 09:14 »
Liknande tecken finns i Älvsborgs andra lösen som jag läst och där betyder teckniet Hionelag (där 2 betyder mannen och hustrun) eftersom det i några fall finns utskrivna utan förkortning. Om man ska läsa Älvsborgs lösen är det bra att läsa flera perioder och allra bäst sammanställningen och restlängd 1620. Dessa är dock tyvärr inte alltid bevarade. Där kan det beskrivas prsoner som flyttat. De olika längderna är ofta skrivna olika fast det är samma personer. Någon av längderna brukar även ha de skattebefriade antecknade (husarma, halt och lytta)
529
« skrivet: 2010-01-31, 06:59 »
Olika skrönor om fina fäder till barn är avsevärt överdrivna.
Barnlösa par kunde nog använda både en dräng eller piga som vikarie för att det skulle komma barn i gården. Detta var kanske också så att alla parter var överens. Några sådana exempel misstänker att jag hittat. I ett fall finns en gammal muntlig berättelse att man anlitade en trollgubbe (sockenlapp) som trollade så det blev barn i gården. I samma by finns fortfarande många med lite mörkare hy.
530
« skrivet: 2010-01-31, 06:38 »
Det är inte ens säkert att faddrarna var med på dopet. Enstaka gånger kan man hitta uppgifter om vilka som var ombud för faddrarna. Jag tror därför att det var vanligare med ombud än vad som är antecknat. Särskilt om släkten fanns på större avstånd. Jag tror också att det är olika hur prästerna antecknade faddrarna som verkligen var närvarande eller de som skulle fungera som faddrar. Ibland är faddrarna släktingar och ibland är det lite finare folk som prästmor och länsman.
I vissa fall misstänker jag också att barnet inte ens var med på dopet. På grund av avståndet kan man fundera om de ens hann till kyrkan på så kort tid. Kanske något av nöddops förfarande var vanligt även för friska barn.
Modern kunde närvara vid dopet om det skedde i prästgården som nog också var vanligare än som antecknats.
Åtminstone i lite modernare tid var gudmor och/eller gudfar (den som bar fram barnet till dopet) viktigare än faddrarna, men de är sällan antecknade. Åtminstone i mina trakter innebar det också förpliktelser att vara gudfar eller gudmor som att ge gåvor vid födelsedagar och konfirmation.
531
« skrivet: 2010-01-28, 07:40 »
I församlingsböckerna brukar det finnas särskilda sidor med sinnessjuka (tokiga), omyndiga och främmande trosfränder mfl. Många gånger finns dessa sidor också i de sista husförhörslängderna.
532
« skrivet: 2010-01-28, 07:29 »
I mina trakter (Dalarna) är betckningarna syssling och brylling fullständigt okända. Man kan dock höra uttrycken ibland men då kommer det från någon utböling. I äldre text är de dock helt okända. Det används ofta uttrycket syskonbarn som ibland är svårtolkat, då det kan användas både för syskonbarn, kusiner, kusinbarn och tremänningsbarn.
533
« skrivet: 2010-01-27, 08:34 »
Vi använder aldrig andra uttryck än kusin, tremänning, fjälmänning, femmänning och sexmänning osv. Efter gammalt var det sällan man kände till släktskap längre bakåt än sexmänning. Därutöver använder vi tilläggen halv och nästan när det är halvsyskon eller i fel generation samt någon gång även av ingifta (ibland istället tok-).
534
« skrivet: 2010-01-26, 09:48 »
Jag ska komplettera mina egna uppgifter eftersom även Älvsborgs andra lösen 1613(1614)-1620(1619) utgick som personskatt med färre undantag än de senare kvarntullsmantalspeningarna. Älvsborgs lösen utgick även för nyodlare som beviljats skattefrihet. Därutöver skedde inte avkortningen med samma regler som kvarntullsmantalspeningarna. Möjligen utgick några av de andra tillfälliga skatterna som personskatter (hjonelagslängder ?).
535
« skrivet: 2010-01-25, 10:02 »
När prästen skriver in dopnamnt med latiniserade namn som Johannes, Andreas och Olai kan man i de flesta fall anta att de inte använde dessa namn i verkligheten. Samma sak gäller också om prästen (utifrån) använder otypiska namnformer för orten.
Jag själv använder beteckningen MarGreta och KriStina för de som kallas Greta och Stina. När jag söker i min stora databas söker jag nästan alltid på Mar* och K* och hittar dem lätt. Det är viktigt att man är konsekvent när man använder större databaser. Det kan ta ett tag innan man finner sitt eget system i det dataprogram man använder.
När det gäller ortnamn är det viktigaste att man kan hitta dem i databasen och då gäller det att vara konsekvent även där. Största problemet anser jag vara med nya socknar och då använder jag mig av det äldre socken namnet med tillägg för det nya i sockenkolumnen. Bingsjö heter då alltid Rättvik Bingsjö. Där är det ett ännu större problem eftersom kapellförsamlingen har hetat Bingsjö-Dådran och Dådran-Bingsjö beroende var prästgården var.
536
« skrivet: 2010-01-25, 09:23 »
Jag använder normalt bara signum för olika kyrkböcker B,C,D,E,F och mera sällan de lite udda signum som t.ex. G, H och O.
Vid mera noggranna angivelser anger jag socken, volymbeteckning och sidan. I enstaka fall har volymbeteckningar ändrats sedan mormonfilmningen och då kan genlines beteckningar vara inaktuella. Jag anser att man ska försöka ange nuvarande volymbeteckningar som inte ändras sedan de överlämnats till landsarkiven. Då är det lätt att hitta dem i framtiden oavsett den teknik som då gäller.
537
« skrivet: 2010-01-25, 08:53 »
En fråga om det verkligen fanns mantalsskatt före kvarntullsmantalspenningens tillkomst på 1620-talet.
Jag läser texten som S(umma)5 t(unno)r och längre ner d(it)o.
538
« skrivet: 2010-01-25, 08:37 »
Kvinnsperson har en nedsättande klang men kvinnfolk har ingen värdering och om det finns någon sådan så är det snarare i motsats till kvinnsperson.
Det gäller i allafall i mina trakters olika dialekter (Dalarna med omnejd). Vi använder det mycket sällan i singularis (där använder vi istället oftast människa)och är en specifikation av folk och ibland som motsats till manfolk (som dock oftast är singularis eller en mindre grupp). Oftast använder vi uttrycket kvinnfolk för stadgade kvinnor eller också på en diffus grupp kvinnor. Helt klart ingen nedsättande om man använder uttrycket kvinnfolk. Uttrycket är i alla fall belagd sedan tidigt 1800-talet utan någon nedsättande värdering i mina trakter.
539
« skrivet: 2010-01-23, 07:30 »
I mina trakter är Joen (huvudsakligen 1500-1600-tal),Jon och Jonas samma namn. Jan, Johan, Johannes och sällan Joan är samma namn. Nu förekommer i mina trakter både Johan och Jonas parallelt och bägge namnen kunde finnas i samma barnakull. De som hade en Jonas bland barnen hade nästan alltid ett ursprung från Hälsinland eller Rättvik. I enstaka fall verkar Jöns och Jonas vara samma namn. Namnskicket är olika lokalt. Exempelvis används nästan bara Jo eller Joo i Särna med omnejd.
För mig är jag inte så noga att normera Jan och Johan utan för sökning av förnamnet är första bokstaven tillräcklig. Det är ju också ibland lite svårt att se skillnad på de olika stavningarna. I vissa fall ser man ingen större skillnad på e, a och o.
540
« skrivet: 2010-01-23, 07:09 »
Jag försökte hitta födelsenotis på Lars Larsson Hägg efter din förfrågan utan att hitta den. Jag har bara använt mig av uppgiften att han i hfl. ska vara född i Malung. Han ska enligt muntliga berättelser ha varit soldat utan lapskt ursprung.
Visst får du ta kontakt med mig. Det är intressant att ha kontakt med någon som har sitt ursprung från dem.
Hälsningar
Björn
541
« skrivet: 2010-01-22, 09:24 »
Normering av förnamnen är mycket viktigt om man har större databaser. Jag själv har normerat lite mera än många andra för att åtminstone kunna söka på de två första bokstäverna i förnamnet.
När det gäller efternamn är det mycket svårare att normera. Jag har gjort några försök att utesluta bokstäverna q, h och f i efternamnen. Det blev inte bra och kan se förskräckligt ut när vissa släkter har konsekvent stavning med q.
542
« skrivet: 2010-01-22, 09:13 »
Jag har stött på många kvinnspersoner i min forskning (säkert hundratals) och de flesta är då i kring mina socknar i nordöstra Dalarna med huvudinriktning på Svärdsjö och grannsocknarna.
Det är huvudsakligen under 1600- och 1700-talen, men troligen även enstaka under 1500- och 1800-talen. Man finner uttrycket i både domböcker och olika kyrkböcker och någon enstaka gång i övriga handlingar. I de flesta fall finns det något oäkta barn men inte alltid, men då har hon haft ett lösaktigt leverne och ibland dödfödda oäkta barn. Under 1800-talet skrivs oftast de istället som bara piga i vigselboken istället för tucktiga pigan (dygdesamma).
543
« skrivet: 2010-01-22, 08:58 »
Lars Larsson Hägg var från Malung och Ulrika tror jag kommer från Lappbostället vid Hjälpberget. De kom att bo i närheten av det gamla Lappsveden i Sveden by. De får hjälp att bygga någon stuga och det är kanske länge sedan lappar har bott på samma ställe tidigare. Jag har en del uppgifter om deras ättlingar men det vill jag inte publicera här.
544
« skrivet: 2010-01-15, 10:10 »
Föddes något barn ? Om det var dödfött finns de ibland bara i begravningsboken och ibland inte alls.
Dömdes hon av bara kyrklig rätt eller också av världslig rätt. Domar kan ju ske efter lite längre tid och hon måste ju först ha blivit dömd till kyrkoplikt.
545
« skrivet: 2010-01-13, 17:22 »
En bekant till mig född 1890 berättade mycket efter sin morfar och vad han fick reda på från sina äldre släktingar. Jag fick därigenom ganska mycket upplevelser från 1700-talet.
546
« skrivet: 2010-01-12, 17:39 »
Karins föräldrar var Staffan Göransson och Lisbet Ersdotter.
547
« skrivet: 2010-01-11, 08:59 »
Det förekom ju att en gård kunde ligga i 2 län och landskap. Den jag känner mest är Svangården i Getryggen Alfta/Rättvik. Vid ett tillfälle byter gården län utan att flytta Numera för ca 20 år sedan har länsgränsen justeras så att hela gården ligger i samma socken och samma län. Förutom huvudförsamlingar figurerar även 2 kapellförsamlingar. I den ena kapellförsamlingen Svabensverk och själva bruket finns flera fastigheter med samma fastighetsbeteckning men ligger inte bredvid varandra men i olika län. Nu är det löst genom att fastighetsbeteckningarna alltid har kommunnamnet först.
548
« skrivet: 2010-01-09, 17:46 »
Före 1901 kunde man byta efternamn nästan utan inskränkningar. De flesta efternamn har anknytingar till födelseorten eller vistelseorten (bydel, by eller socken)och då blir det lätt att det finns många med samma efternamn i en bygd. Det kan också bildas vid andra lokala företeelser som med mitt efternamn Engström, som togs vid storskiftet 1858 när gården flyttades till en äng (eng)vid en ström.
549
« skrivet: 2010-01-09, 11:54 »
De enda korreta ägarforeckningar som finns är revlängderna. Den äldsta bevarade (?) gjordes upp vid införandet av yngre indelningsverket omring 1690. Sedan gjordes nya revningar av jorden med jämna mellanrum (ca20-50 år). Många ägare är dock boende på andra orter och kan vara svåra att hitta
Jordeböckerna är också bra att använda om de är korrekt förda. För Dalarnas del är de inte användbara efter mitten av 1600-talet, då det kan vara samma ägare även 200 år senare. Jordeböckerna är ju jordskatteplikten som inte är riktigt samma sak som ägare. Olika brukningsrätter kan innebära att man tar över skatteplikten från den verklige jordägaren.
550
« skrivet: 2010-01-08, 12:08 »
De första dödböckerna är endast begravningsböcker och de antecknas som döda och begravda där de begravs., Före tabellverkets tillkomst fanns ingen riktig t korrekt folkbokföring och inte i början av tabellverket heller. Först i och med SCB inskicken 1860 fanns en ganska god kunskap var folk fanns och bodde. Döda och begravda i andra församlingar finns endast möjligen antecknade i hfl. eller kommunionlängd och därutöver möjligen i mantalslängder eller avkortningslängder om denne vara ett hushållsöverhuvud.Under 1800-talet ska de skrivas in i den församling de är folkbokförd i även om de dör någon annan stans (från 1860 eler möjligen något tidigare ?)
551
« skrivet: 2010-01-07, 19:59 »
Vanligen begravdes liken på dödsorten och endast i speciella fall transporterades liken till hemsocknen. Det var vanligare med hemtransport blad borgerligare kretsar.
552
« skrivet: 2010-01-06, 10:10 »
Som Arfwingarne efter aflidne Bruks- Patronen Ludvic Allström, på et ordentligt sätt sökt Urarfwagörelse, och tils Härads- Rätt uti Wermeland på sådan grund beslutit, at bemälte Bruks- Patrons samtelige Borgenärer til Concurs skulle kallas til andra dagen af det Ting, som den 28 nästkommande Oct. pågår, med samma Härad uti Torp at sine fodringar lagligen bewaka och styrka ; altså warder sådant härigenom kungiordt.
553
« skrivet: 2010-01-04, 10:06 »
Det är inte ens säkert att den Unge är yngre än den Gamle. Man använder oftast gerenationsäldst resp. yngst. Då en farbror och brorsbarnet bor i samma by med samma namn kallas farbrodern Gamle och brorsbarnet Unge. Jag har hittat några fall då de är ungefär jämngammal och ett fall när den Gamle är något år yngre än den Unge.
554
« skrivet: 2010-01-04, 07:55 »
Det förekommer att man använder ung som beteckning på ogift. Det är stor variation på titlerande av tidigare ogifta och ibland använder enskilda präster lite udda beteckningar.
555
« skrivet: 2009-12-31, 09:32 »
Margareta Henriksdotter var född i Spaksjön och ett barnbarn till Björn Johan.
556
« skrivet: 2009-12-23, 10:24 »
Förr ville man kunna förklara olika händelser som skedde och då kom diverse olika goda eller onda väsen som en typ av naturreligion. Även efter vårt lands kristnande fanns ett behov av dem. Nu är vårt land gudlöst och sunt liv med kristen livsåskådning nästan förbjudet. Därför behöver vi inte bry sig och därför finns inget större behov av de olika oförklarliga väsen. Några fungerade bra för att skrämma barnen för farliga saker som näcken i vattnet och många drunkningstillbud undveks.
Jultomten är väl en kompromiss av julbocken och den lilla grå tomten (som vakar av gårdstomten med djur och byggnader).
Människa är för mig en kvinna och folk är oftare män. I vår dialekt skulle vi aldrig benämna en man som människa. Det är alltid en kvinna och oftast en människa till en man.
Go Jul å e gâle Gôtt Nytt År.
557
« skrivet: 2009-12-22, 07:20 »
Johan Kvist var född 1849-02-21 i Österfärnebo och var smed i Svartnäs. Hustrun Vilhelmina Sjögren var född 1851-05-26 i Svabensverk. Familjen med 3 barn flyttar till St. Tuna 1877-10-19 troligen till Domnarvets järnverk.
Vilhelmina finns 1900 Carlholms bruk i Västland Uppland, som änka med tre yngre barn.
Hälsningar
Björn Engström
558
« skrivet: 2009-12-21, 07:52 »
Jag känner mycket väl till mordet. Lite står i Karl-Erik Forslund från Källorna till Havet delen Enviken och Svartnäs. Jag vill inte närmare beskriva mera på detta forum, med tanke på mördarens enda barnbarn och hans familj. Mordet skedde av en yngling i fyllan och han dog 1919.
559
« skrivet: 2009-12-18, 10:02 »
Det är ganska vanligt att man skriver siffror, bokstäver och bomärke felvända och ibland även spegelvända. Särskilt vanligt när äldre personer som inte är van att skriva. De yngre hade ju gått i skolan och fick träna på att skriva. (Det gäller nästan alla barn under hela 1700-talet.) Den vanlgaste siffra som är felvända brukar vara 6 och därefter 3.
560
« skrivet: 2009-12-14, 19:07 »
Det är helt klart att det står JAKOP JS KURUDåM. Vanligen skrev man JJS men genom att första J inte motsvarar den vanligaste förnamnet har det skrivits ut. JJS betyder vanligen Jan JansSon. Kurudåm är helt säkert något ortnamn eller gårdsnamn, som inte nödvändigtvis existerar i dag eller heter något annat.
561
« skrivet: 2009-12-12, 07:08 »
Jan Andersson gifter sig med Karin Matsdotter från Båtpers.
562
« skrivet: 2009-12-10, 23:08 »
Erik Jansson Borgström är gift med Maria Berg född 1795 i Falun eller möjligen Rog (en äldre bror född i Rog).
Jan Andersson är född oäkta i Borgärde 13 (ungefärligt gårdsnummer)
Hälsningar
Björn Engström
563
« skrivet: 2009-12-07, 09:08 »
Anna Erssdotter gifter sig med Mårts Erik Ersson och får minst 6 barn.
Hans Ersson Backlund gifter med Charlotta Eriksson från Lumsheden och får minst 4 barn.
564
« skrivet: 2009-12-02, 08:28 »
Rog eller Nordanrog hör till St. Kopparbergs socken fram till på 1900-talet, då det överförs till Bjursås. DE flesta kyrkliga förrättningar görs dock vid den närmaste kyrkan i Bjursås.
565
« skrivet: 2009-11-27, 09:59 »
Kvarntullsmanspenningen införs först 1625.
566
« skrivet: 2009-11-27, 09:55 »
I området kring Falu gruva fanns untantag från salpetersjuderiindelningen. I Lumsheden och Österbyn i Svärdsjö socken (som hörde till Falu gruvas undantag) fanns dock korta perioder salpetersjudare bosatta men de hade uppdrag i Gästrikland som inte ligger så långt därifrån.
567
« skrivet: 2009-11-25, 08:16 »
Jag har en gammal anfader som är begravd i Leksands kyrka (troligen tom kista). Han drunknade i Östersjön under 1600-talet, då båten förliste.
568
« skrivet: 2009-11-15, 10:13 »
Uttrycket krympling är en typisk anteckning som betyder att han var oförmögen att arbeta och därmed befriad från mantalspenningen. När det uppträder i vuxen ålder brukar det vara någon olyckshändelse som ligger bakom. Ev. information kan finnas i sockenstämmoprotokoll eller ev. fattigräkenskaperna.
569
« skrivet: 2009-11-11, 08:38 »
Lite om lärkträd:
Europeisk lärk har odlats i Sverige sedan 1700-talet. Vanligast i gränstrakter kring gränsen mellan Svealand och Norrland.
Sibirisk lärk har i stort sett bara odlats under 1900-talet och i liten utsträckning.
Nästan alla odlad lärkträd i Sverige är av arten europeisk lärk och det gäller även hela Norrland.
Det är svårt att skilja de tre odlade arterna som odlas här (inkl. japansk lärk).
Lärk är numera ansett som ett inhemskt träd men det är mycket länge sedan det fanns vildväxande lärk i Sverige.
570
« skrivet: 2009-11-09, 21:43 »
Erik Andersson dör 1750 och han är möjligen en sonson till Lamb Lasse som är Lamborns förste bosättare (möjligen finne ? och möjligen på annan plats före framflyttning i fäboden som får bosättning på 1670-talet från Övertänger)
571
« skrivet: 2009-11-09, 09:35 »
Anders Ersson är född i Lamborn 1700. När kan gifter sig till Bingsjö bygger han sannolikt Bår-gården i Bingsjö. Den låg dessutom närmast Lamborn (Bôrn på enviksmål)efter gamla vägen och brann ner omkring mitten av 1800-talet.
572
« skrivet: 2009-11-02, 22:05 »
Trådrullar användes ofta som klädhängare och var vanliga strax före sekelskiftet.
573
« skrivet: 2009-11-02, 21:56 »
Förnamnen Jan och Johan är så gott som alltid två former av samma namn, liksom Johannes. Jan=Johan. Motsvarande är också Jon och Jonas och ofta Joen. Nikolaus är född i Karlsbyheden.
574
« skrivet: 2009-10-31, 12:52 »
Anders Lindberg var konstvaktare i Borgärde (Sjögruvan)och smed i Gårdvik. Han vistades i Svärdsjö. Svabensverk och Vika utan prästbevis. Han betecknas som inhyses och dör på hemskogen.
575
« skrivet: 2009-10-31, 12:45 »
Anders Backlunds bröder var:
Johan född 18541102
Erik född 18580926
Hans född 18670209
Alla tre boende i Lumsheden
576
« skrivet: 2009-10-21, 07:55 »
Alla 3 bröderna som överlever barndomen tar sig efternamnet Backlund.
577
« skrivet: 2009-10-19, 07:16 »
Ibland finns polisrapporter även som bilaga till dödboken hos församlingen.
578
« skrivet: 2009-10-16, 09:35 »
sista halvan står:
.... på gl. (gamla)
Herrgl. (Herrgården) samt ung-
Karlen Eric Sell-
berg och Pig. An-
na Svart som tien(ar)
hos hand(els)m. Joh. Östberg på Gl. Herrgl.
Herrgården stavas här med e med prickar över som om det skulle vara ä.
Mvh.
Björn Engström
579
« skrivet: 2009-10-02, 07:28 »
Gårdsnamnen i Dalarna berättar oftast om vem som byggt gården. Från Svärdsjö socken följer de alltid gården. Ett enda fall hittar jag där gårdsnamnet flyttar med personen och det gäller Nygårds i Marnäs som på 1700-talet får sitt namn från Envikens by där gårdsnamnet är belagd från 1590-talet. (Man byter gårdsnamn från ett gammalt namn med ursprung av en soldat under tidiga 1600-talet. Möjligen byggs nya gårdshus som gör att man vill modernisera även gårdsnamnet)Gårdsnamnen följer på liknande sätt som de finska klannamnen och kan tyda att det funnits klannamn även i Sverige under medeltiden. I några fall är gårdsnamnen äldre än 1539 års jordeböcker och den förste kände upphovet till gårdsnamnet. Ett fall finns ett passande namn belagd i köpebrev från 1482 men borde ha sitt ursprung kanske på dennes farfar eller tidigare släkting.
Bjursås har däremot en ofta annorlunda gårdsnamns ursprung då de ofta tar med sig gårdsnamnet från sin gamla gård i en by till sin nya eller övertagna gård i en annan by.
Ett stort problem med gårdsnamnen är att det är prästens anteckningar om gårdsnamnet och inte av de som bor där. Kortlivade gårdsnamn kan därför bli oantecknade. I de tidiga kyrkböckerna är gårdsnamnen sällan antecknande. Skattelängderna saknar ofta gårdsnamn utan man använder ofta unge eller gamle för att skilja personer med samma namn.
Mitt eget gårdsnamn Svala härstammar från en soldat Swahla som dog omkring 1660 eller från någon tidigare soldat med samma namn. Tyvärr försvann gårdsnamnet under storskiftet 1858, då gården flyttades till en eng vid en ström och man bildade efternamnet Engström.
Björn Engström Enviken
580
« skrivet: 2009-09-30, 08:45 »
Dialektalt använder vi ordet hova (inte håva) i betydelsen samla in, men även hofta (inte höft utan kanske av hova) i betydelse ungefär. Kanske inte relevant i denna diskussion men jag nämner det ändå.
581
« skrivet: 2009-09-23, 08:45 »
Jag har dålig kunskap om Småland och dess byggnadskultur och ingen som helst kunskap om detta område men gör ändå några reflektioner.
För mig är det en gård med en äldre sommarstuga och en nyare storstuga.Sommarstugan kom att bli använd som undantagsstuga för den äldre generationen. Den äldre stugan har det typiska utgående dörrar men fått lite moderna dubbeldörrar kanske på 1880-talet (1880-1915) och saknar egentlig bro. Det som är märkligt att bilden inte visar någon hängränna, ens över dörröppningen (träränna).
Stora stugan har en riktig brokvist som byggts ca 1910 (1890-1920)och hela framsidan med kompletta takrännor av zink eller galvad plåt.
En fruktträdgård skymtar i bakgrunden och blomsterrabatterna är placerade som fina inslag utan att finnas mot husväggen. Möjligen att en pionplanta står mot väggen mot gamla stugan (det syns inte om det är något avstånd eller inte). Det visar att man fortfarande var så rädd om husen att man inte planterade något mot husväggen. Det finns lite av tendens till ett mera borgerligt sätt att ordna rabatter och planteringar.
582
« skrivet: 2009-09-22, 09:02 »
Obefintligböcker eller som det numera officiella namnet obefinlighetsregister återfinns under
signum A IV B, om de inte finns längst bak församlingsbok (hfl).
583
« skrivet: 2009-09-18, 08:45 »
Alla efterlysning borde vara så korrekt angivna som möjligt och det viktigaste är ju födesedatumet i detta fall. Då kunde jag mycket enkelt titta i min databas och direkt ge dig besked. Efter lite letande är Lisa född i Gubbgården i Bengtsheden 27/12 1815 och hon dör sedan i Brantgården i Boda 1872
584
« skrivet: 2009-09-13, 09:30 »
Spanska sjuka drabbade Jämtland allra värst av någon anledning. Att äldre inte drabbades anses ha med att de hade haft känning av ryska snuvan under 1800-talet. Möjligen har den gått lindrigt fram i områden som drabbades svårare av spanska sjukan. Tyvärr finns nog inte angivits så noggrant om dödsorsaken var ryska snuvan i sin huvudutbredning och ev. senare angrepp.
Det kan också ha med bostadstandard och förekomst av lungsot som tog ner den naturliga immuniteten.
585
« skrivet: 2009-09-12, 08:19 »
Oäkta barn födda så sent bör inte finnas omnämnd i domboken om inte det blev någon tvist om krav på barnuppforstingsbidrag. Förmodligen har barnet ingen arvsrätt efter fadern och det är född oäkta och inget testamente finns. Det gäller nog även om modern gifter sig med fadern.
Det är nog större chans att hitta uppgifter i bilagor till födelsebok. Ev. krav om barnuppfostringsbidrag i barnavårdshandlingar. Han föddes ju i skarven då det kan finnas uppgifter hos den borgerliga kommunen (kommunarkiv). Barnmorskeböcker kan ev. berätta vem fadern var (landstingsarkiv).
586
« skrivet: 2009-09-11, 08:06 »
När det gäller barn så anges de i de äldre hfl. först när de är ca: 10 år (med variation oftast inom 8-14 år). Det är först när de börjar vara läskunniga eller ev. efter konfirmation som de brukar anges i hfl.
587
« skrivet: 2009-09-09, 08:40 »
Utan att räkna har jag uppfattningen att det föds flera barn den 24/12 än den 23/12 och 25/12. Jag misstänker att man hellre såg barnen födda den 24 istället för den 23 eller 25 och man har kanske friserat födesledatumet något i vissa fall.
588
« skrivet: 2009-09-08, 08:13 »
En mycket intressant notis Niclas. Jag retar mig lite över några y i utskriften som väl är ij istället t.ex. seyer. Tyvärr allt för vanligt att det används y lite för fltigt och nästan alltid omöjligt att se skillnad på y och ij, men sammanhanget bör avgöra vilkn bokstav det gäller.
589
« skrivet: 2009-09-07, 07:15 »
Bästa tiden att pptäcka gamla byggnadsgrunder är precis när tjälen börjar gå ur marken. På många gårdar har jag då sett de upphöjda grundstenarna efter någon bygnad som är fullständigt osynliga några veckor senare
590
« skrivet: 2009-09-05, 08:03 »
Vid Hällfors finns en del rester efter Norra Svartnäs bruk med några gårdar som dock är bara sommarboende. Rester efter planterade popplar och kanske Hälsinglands enda växtplats för äkta johannesört (förmodligen spridd från odling).
Troligen började Svartnäs bruk byggas här före beviljade privilegier, då det i privelegibrevet talas om några byggnader vid Bocksjön. De flyttades nog till Svartnäs.
591
« skrivet: 2009-09-04, 10:01 »
De som finns tillgänglig på nätet är bara SCB-uppgifterna, som är avskriften av kyrkböckerna. Orginalboken är inte tillgängligen förrän den sista anteckningen är mer än 70 år. De finns däremot på aktuellt landsarkiv, där också församlingsboken finns som också sannolikt ännu inte allmänt tillgänglig.
Enklast bör du få reda på i aktuell församlingsbok där hustrun var skriven vid vigseln och/eller vid lysningen.
592
« skrivet: 2009-09-04, 09:46 »
Ortnamnet är ---sta. Första bokstaven bör vara J eller L. Andra bokstaven bör vara en vokal med prickar.
Begreppet fritt är kanske inte helt fritt ?
Möjlighet finns också att hon blir antecknad för skatt, men sedan avkortas i avkortningslängden.
593
« skrivet: 2009-09-04, 09:30 »
En del dubbelett kyrkbokföring finns i Svartnäs som kommunionlängd i hfl.
594
« skrivet: 2009-09-03, 09:38 »
Bouppteckningar brukar vara ett bra sätt att hitta personer på. I detta fall kanske inte det finns någon lämplig. Ett barn som dör ogift utan egna barn som har någon egendom är ju föräldrarna arvsberättigade.
595
« skrivet: 2009-09-03, 09:26 »
Att ortnamnet slutar på sta är inget att fundera på, men finns inte en markering ovanför bokstav 2.
596
« skrivet: 2009-09-03, 09:14 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).
597
« skrivet: 2009-09-03, 08:54 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).
598
« skrivet: 2009-09-03, 08:41 »
I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).
599
« skrivet: 2009-09-03, 08:24 »
Soldater var normalt skattebefriade. Jag har några gånger tittat på avkortningslängder där man avkortar olika skatter genom fattigdom, flyttningar och död.
Styvbarn och fosterbarn blir oftast betecknade som barn. Övriga bör betecknas som dräng eller piga (som också kan vara barn) Under årens lopp har de olika kolumnerna förändrats och har kanske också lokal variation. Där det saknas kolumner för måg och sonhustru har de ibland blivit räknade som son och dotter.
600
« skrivet: 2009-09-02, 10:43 »
De olika befolkningsuppgifterna får inte räknas som någon helt korrekt folkräkning. Det är en avskrift av husförhörslängd eller församlingsböcker som prästen gjorde vart 10:onde år. Uppgifterna ska vara gällande vid årskiftet 1860/61 och så vidare vart tionde år. Den första är som regel mycket bristfällig. En hel del personer som dog någon dag före årskiftet kan finnas med. Kan också finnas någon person som råkat försvinna av misstag eller blivit felskrivna. Det är ju en ren avskrift och fel har begåtts.
Nästa felkälla är när dessa har förts över till digitalt medium och även där finns personer som tappat bokstäver eller fått felaktiga namn genom felläsning.
SCB-dödböcker tar som regel upp de som är skrivna i församlingen och dör där, samt även övriga som dött eller begravits i församlingen. De sistnämnda är då strykna.
601
« skrivet: 2009-08-30, 20:32 »
Under äldre tid förekommer att vittnen vittnar om att testatorn har avgett ett muntligt testamente. Jag har läst hundratals testamentes behandlingar i tingsrätten och de flesta under 1600-talet.
Testamente som inte är känt vid bouppteckningen ska senast under klagotiden anföras.
602
« skrivet: 2009-08-29, 11:04 »
Det finns också minst en smedsläkt Meijer som finns på nästa samma ställen som resande släkten Meijer. Smedsläkten(erna) har jag funnit i Ovanåker, Voxna, Alfta, Svabensverk, Torsåker och Falun. En Nils Meijer är född på 1690-talet i Skinnskatteberg och är troligen förfader till dem alla. Jag har också en Peter Meijer född i Grythyttan 1744 som jag misstänker också härstammar från Nils. En del utvandringar till Amerika sker från denna smedsläkt.
603
« skrivet: 2009-08-29, 09:24 »
Om jag minns rätt skulle förr testamenten vara tingförda för att vara giltiga och då kunde också testamenten vara muntliga. På senare tid har det blivit en helt privat handling och ska själv bevakas senast under klagotiden för bouppteckningen. När detta skedde vet jag inte, men borde nog vara gällande 1931.
604
« skrivet: 2009-08-23, 08:58 »
Sara Greta Bast född 26/12 1841 och Erik Johan Björnberg född 14/4 1841.
605
« skrivet: 2009-08-23, 08:12 »
Erik Ersson är troligen född i Täkt St. Kopparberg av föräldrarna Erik Andersson och Margareta Månsdotter.
606
« skrivet: 2009-08-21, 08:04 »
I alla skattelängder används nästan alltid begreppet Daler (thaler) eller Mark som myntenhet, åtminstone i Dalarna
607
« skrivet: 2009-08-20, 08:21 »
Riksdaler fanns inte då utan myntenheten var Daler eller Mark.
Bokstaven före OSJ har troligen med järnet att göra. Kan det vara F. ?? (=färskad ??)
608
« skrivet: 2009-08-09, 08:03 »
Det är nog inte orimligt att kunna bli sexman vid 25 års ålder speciellt och fadern haft sysslan tidigare, eftersom det fanns en viss fördel om någon släkting tidigare haft förtroendeuppdrag.
Jag tror knappast det fanns någon formell åldersgräns.
609
« skrivet: 2009-08-08, 09:34 »
Erik Jönsson var soldat Pigger och född ca1662 i Bjursås och död 1737. Marina Hansdotter var född i gården och levde ca 1667-1736.
Faddern Anders Ersson (död ca1730) var också från Säbbetäkt och troligt släkt med hustrun. Sannolikt fanns det också någon släktskap med barnets moder och de övriga faddrarna.
610
« skrivet: 2009-08-07, 12:58 »
Det är Erik Piggers (=Erik Jönsson Pigger) Dotter i Tächten (=Säbbetäckt)
Faddrar
Daniel Samuelsson (=klockaren som bodde granne)
Anders Ersson
Prästmor Ehreborne och dygdesamma H:u Maria Fahlin Lander (= möjligen syster till länsmannen ?)
Ehreborne och dygderijke Jumfru Helena Sahlin (Fahlin ?)(= möjligen syster till länsmannen ?)
611
« skrivet: 2009-08-07, 12:05 »
Det är ganska osanolikt att Sävsjö gård ligger i Sävsjö. Det borde vara ett gårdsnamn någon annanstans och då finns det knappast i någon modern ortsförteckning.
Kanske det kan finns i Svenska gods och gårdar om man hittar rätt del.
Någon förteckning av pensionat och dylika platser ?
612
« skrivet: 2009-08-06, 07:46 »
Barn är svåra att söka på dödskivan. Om det gäller mindre församlingar kan man använda födelseförsamlingen och bläddra igenom dem. I värsta fall är de inte ens döpta. Välj så få kriterier som möjligt. Några tusen kan ju snabbt bläddras igenom.
613
« skrivet: 2009-08-04, 12:26 »
Det är ganska vanligt att flera syskon gifter in sig i samma familjer. Därutöver var det vanligt att man åtminstone gifte sig med någon från samma by. Därefter kunde jordebyte ske och jordebyten var lättare att genom än köp då man inte behövde bjudas upp på 3 ting före fastebrevet.
Omgifte med en syster till den döda hustrun var också förbjudet utan särskilt tillstånd av konstitoriet tidigare.
614
« skrivet: 2009-08-04, 12:17 »
Johan född 15/1 och döpt 19/1.
Erik Ropares (= Soldaten Erik Ersson Ropare 1705-1742) och hustru Malin Ersdotter (1700-1764) son i Borgärde (= Säbbetäkt).
Johan gift till Gustafs.
615
« skrivet: 2009-07-31, 14:16 »
Husbonden ansvarar ju för att (kvarntulls)mantalspenningen betalades för drängar och pigor på gården och därför hörde även dessa till familjen. Jag tolkar det att hustrun är den som förestår hushållet. Om sedan mannen var död eller bara befriad genom ålder eller lyte och men kan nog diskuteras. Oftast var det prästen som avgjorde om folk var befriade eller inte.
616
« skrivet: 2009-07-23, 08:11 »
Det kan vara felskrivning i utflyttningsattesten. Kontrollera attest (bör finnas i mottagande församling) och avgående församlings kungörelsebok. Knappast mikrofilmade eller scannanade.
Kontrollera den andra systern.
617
« skrivet: 2009-07-18, 07:07 »
Genom att Släktforskarförbundet införde den obligatoriska avgiften för att delta i Anbytarforum (även för att svara på frågor) så blev det ett uppsving på nya släktforskarforum som kunde nyttjas utan avgift. Utan denna avgift hade en del av de konkurrerande forumen aldrig startat. Jag själv vägrade att betala för att svara på frågor och deltog därför i andra forum.
När äntligen Förbundsstyrelsen tog sitt förnuft till fånga och upphörde med den knappast lönsamma avgiften (höga dministrationsavgifter som aldrig redovisades), kanhända att Anbytarforum blir den riktigt stora släktforskarforumet igen men det är några förlorade år. (Jag har protesterat mycket högt mot avgiften i flera sammanhang.)
618
« skrivet: 2009-07-13, 15:14 »
KOD = en modernisering av bomärket och ersätter detta när namnet är skrivit av annan person.
619
« skrivet: 2009-07-12, 18:11 »
Sålunda warder mig i nogast Måto
så Långt mig weterligit är
Ridiliget up gifwit det --- jag mäd
Lifliged bestyrka om så på fodras
Kerstin KOD Olofsdotter
Som wärdes Män
Olof asproth
wid Eknäs
Magnus Calsson
Abraham Bärg
under Eknäs
620
« skrivet: 2009-07-12, 16:02 »
A-SCB1930, C-SCB, E-SCB, F-SCB
621
« skrivet: 2009-07-12, 15:01 »
1a texten
efter latidt
thenno
wisar föhr
2a texten
wardt
berörde
622
« skrivet: 2009-07-12, 10:17 »
Några kommentarer till tydningen: Bokstäverna ij och y är extremt svåra att skilja åt och man bör använda det alternativ som passar sammanhanget. Markering för dubbel konsonant används. W har ingen markering ovanför bokstaven, men det har bokstaven U.
Hälsningar
Björn Engström
623
« skrivet: 2009-07-12, 10:01 »
När jag anger källor från personalieböcker använder jag bara signum för att kort berätta att uppgiterna kommer från A, B, C, E, F, G, H, O, eller P-böcker och ibland t.ex. H:III. Så kortfattade källor använder jag för att få källor på första sidan vid sökningar så jag slipper leta på baksidan.
624
« skrivet: 2009-07-07, 09:03 »
Uttrycket piltebarn används ofta för ofödda eller odöpta barn och oftast i mina hemtrakter kan det vara barn av båda könen. Jag använder nästan bara o som kön för sådana barn. Det används också allmänt för barn av okänt kön och är då ett bara lindat barn i exemplet hon kom med sitt piltebarn.
Lokalt kan betydelsen vara annat.
625
« skrivet: 2009-07-03, 11:58 »
Det korrekta är ju att vända på det istället Kopparbergs län (numera Dalarnas län), när det gäller äldre arkiv. Srörsta orsaken att jag inte gillar begreppet Dalarnas län är att det finns för många olika begrepp som har olika utsträckning. Det egentliga Dalarna, landskapet Dalarna och Dalarnas län. Det var förvirrande tidigare med två olika begrepp och ännu värre med tre som inte helt överenstämmer. För övrigt är det nog enda länet som heter lika som landskapet men inte omfattar hela landskapet och inte har någon längre historia bakåt.
(Meddelandet ändrat av bjornen 2009-07-03 12:00)
626
« skrivet: 2009-07-03, 08:59 »
Man ansåg att han själv var delvis orsak till sin död och var nästan att jämställas med självspillning (begått självmord) och begravdes därför på norra sida om kyrkogården. Begravningen skedde också troligen i tysthet (utan klockringning). Ofta ansågs begravning i tysthet vara ett mildare straff än begravning på norra sidan av kyrkogården.
627
« skrivet: 2009-07-03, 08:53 »
Det är självklart att man använder Kopparbergs län när det gäller äldre källor eftersom det berör Kopparbergs län. Mindre lämpligt att använda det mer eller mindre offcella beteckningen Falu län. Många arkivhållare använder (korrekt) Kopparbergs län.
Namnbytet skedde (tyvärr) den 1/1 1997 och inte sedan minst 15 år.
628
« skrivet: 2009-07-03, 08:43 »
Ta kontakt med Los församling och hör efter om de har samma kort.
629
« skrivet: 2009-07-02, 17:11 »
Perioden med faktisk födelseort är till stort problem (ca1930-1947), eftersom BB.ets församling blir födelseförsamling. Alla databaser följer ju dessa bestämmelser och det följer personen i alla handlingar som blir till ett stort gissel för släktforskningen. Min mor är född på BB (Falu Kristine) men hennes bror är född hemmma (Enviken). För att leta personer född i en viss församling är svårt när man måste söka på BB-orten.
Det är också problem från slutet av 1800-talet när familjer flyttar och det är vanligt att barnen föds på nya hemorten trots att de formellt var skriven på sin gamla ort. Ibland kan barnet till och med finnas införd i dopboken i en tredje församling. Barnet kan sedan vara angiven med olika födelseorter i olika källor. Därutöver finns också sådana som är på församlingen skrivna men vistas på annan ort (tillfälligt arbete, skogsarbete i gränstrakter, sjukhus, fängelser, arbetsanstalt osv. eller okänd ort)
Jag tycker att man bör sträva till att ange födelseort som moderns folkbokföringsort. Men samtidigt bör man ha i åtanke olika andra alternativ som kan vara angivna när man söker personer.
630
« skrivet: 2009-07-01, 10:07 »
Den tiden var det bara begravningsböcker och alltså bara faktiskt begravna i socknen är omnämnda. Kan hända det finns något intyg om begravningen verkställdes som bilaga till hfl. eller andra handlingar, om nu det finns kvar är det nog inte filmad utan kan bara läsas i orginal på landsarkivet.
631
« skrivet: 2009-07-01, 09:59 »
De bevarade bouppteckningarna finns i domböckerna med särskilda böcker för bouppteckningsar. Tyvärr saknas många bouppteckningar men det bör vara ide att leta efter den. Ibland finns uppgifter i hustruns bouppteckning när hennes man dog. Om det fanns minderåriga barn kan också uppgifter finnas i domboken vem som blir förmyndare för barnen (som regel någon släkting) i småprotokollen. Om hustrun gifter om sig kan det finnas uppgifter i bilagor till vigselboken.
632
« skrivet: 2009-07-01, 09:12 »
Fattigräkenskaperna kan ingå i kyrkoräkenskaperna men också vara helt skild från kyrkoräkenskaperna och ha egen arkivbeteckning. Därutöver kan inkomststaten för lazarettsmedlen också ge upplysningar om insamlade medel vid dopet. Vid luckor i de vanliga kyrkböckerna kan det vara ide att leta i det ofilmade kyrkoarkivet. Det är vanligt att bara 10 % av kyrkoarkivet är mikrofilmat och det finns då mycket övrigt material som kan ge upplysningar. Det är inte så ovanligt att det finns uppgifter som inte beskrivs i arkivförteckningarna utan diverse uppgifter ligger i fel volym. Arkivbeteckningarna G, H, O och P kan vara intressanta.
633
« skrivet: 2009-07-01, 08:54 »
Debetslängd kan vara betalningar till roten (soldaten)eller annat gemensamt för byn. Roten kunde förutom lön till soldaten också innefatta andra avgifter för skollärare, prästlöner osv. I och med att det är uppdelat i flera terminer låter det troligt att det är roteavgifter som insamlades av rotebonden.
Alla gamla handlingar är mycket värdefulla att de bevaras. De bör förvaras så nära sitt ursprungsområde. Bjursås hembygdsförening är en lämplig plats för handlingen. Jag kan förmedla den kontakten om du vill.
634
« skrivet: 2009-06-29, 08:31 »
Vid den tiden var det ju begravningsböcker och bara begravda i församlingen är antecknade. Ev. kan fattigräkenskaper, nattvardslängder ge upplysningar när han dör och därutöver mantalslängderna. Flyttningarna kan finnas i kungörelseboken (inte mikrofilmad om den finns bevarad). Om han dör under gruvarbete och inte återfinns så begravs han inte heller. Boupptckningar om de finns bevarade kan också ge upplysningar när han dör.
635
« skrivet: 2009-06-29, 08:23 »
Lite äldre luckor i dopboken kan ev. hittas i fattigräkenskaperna, kungörelseböcker eller protokoll för husförhören. Nu är ju dessa handlingar mera sällan mikofilmade eller scannade.
636
« skrivet: 2009-06-28, 07:59 »
Jag använder visserligen mycket sällan ordet torde utan bara böjningarna tôr, torda eller tord.
637
« skrivet: 2009-06-28, 07:39 »
Nog re ja mä. En bra kâr rer sä sjâlv.
Re ellr rer är ett ord som jag använder dagligen, liksom många andra i Dâlan.
638
« skrivet: 2009-06-14, 09:52 »
Ett testamente är lagligt oavsett innehåll. Det är först när någon klandrar testamentet som testamentet kan bli mer eller mindre ogiltigt. I praktiken förändras arvet före ev. ett officiellt klander.
639
« skrivet: 2009-06-13, 07:23 »
En liten fundering är Mårten Hack son till stenhuggaren Simon Göransson Hack född i Reval augusti 1605 och död i Rättvik 1672. Simon Hack gifter sig andra gången 1638 i Stockholm St. Nikolai. Simon kommer från Estland till Stockholm och senare Falun , Rättvik och Boda. Han bygger Falu nya kyrka (Kristine).
Björn Engström
640
« skrivet: 2009-06-11, 10:05 »
Det kan vara ide att titta i obefintlighetsboken eftersom det kan ha gjorts anteckningar där långt senare.
641
« skrivet: 2009-06-11, 09:55 »
Det är lite mera komplicerat än vad som framställs. Visst Voxna bruk tillhör Voxna kapellförsamling och Ovanåkers församling. Men när det gäller de som arbetade vid Voxna bruk är många skrivna i Ore församling och Kopparbergs län. Saknade personer bör letas i både Ore och Ovanåker. Därutöver kan också Rättvik (Dalstugas gårdar på norra sidan av Amungen: Flytåsen, Getryggen) och Alfta (Svabensverk) församlingar vara inblandad.
Björn Engström
642
« skrivet: 2009-06-03, 09:11 »
Flera av dessa frälsesläkternas ättlingar hade forfarande sin gamla släktnamn kvar när de blev adlade (under 1600-talet). Daniel Westlings anknytning är före adlandet. Begreppet föradlig är ett ganska vanligt uttryck bland släktforskare kring Kopparberget med anknytning till bergsfrälsesläkter som blev adlade.
643
« skrivet: 2009-06-03, 07:28 »
Daniel Westling har föradliga anor genom medeltida bergsfrälsesläkter kring Falun. Dessa släkter kommer in genom Svartnäs, som jag har mycket utförligt utforskat. Där finns många intressanta ursprung. Det kommer senare att ges ut genom Falubygdens släktforskarförening.
644
« skrivet: 2009-05-30, 09:03 »
En kontroll i Sveriges befolkning 1900 anges Olof Johan Nilsson född i Rasbokil i Uppland.
645
« skrivet: 2009-05-30, 08:51 »
Olof Johan Nilsson är född 1852-12-24 i Kil i Värmland (hfl. Svärdsjö) och bor med hustru och dotter i Hunsen som arbetare och flyttar 1884-11-02 till Ockelbo.
646
« skrivet: 2009-05-29, 07:20 »
Åmot bryts ut som kapellförsamling 1797 och har egna kyrkböcker från ca: 1800. Ganska säkert är det svedjefinnar i släkten men det kan vara svårt att bevisa det eftersom det gäller Ockelbo. Några namn tyder på svedjefinskt ursprung och det finns kanske även valloner i bakgrunden.
Björn Engström
647
« skrivet: 2009-05-28, 08:22 »
Är det inte Johanna Margareta Hammarlund född 1826-06-08 vid Svartnäs bruk ? Fadern var byggmästare och änkan med barn flyttar till Ockelbo 1829.
648
« skrivet: 2009-05-26, 08:46 »
Hans Larssons föräldrar var:
Fadern var femmänningssoldaten Lars Larsson Drifvare (1661-1707). Han avlivades och sattes på 2ne stegel för mord. Modern var Lisbet Persdotter från Österbyn.
(Meddelandet ändrat av Bjornen 2009-05-26 09:12)
649
« skrivet: 2008-02-07, 08:05 »
Om inbetalningen till Rötters Vänner (som har beslutas ska upphöra) görs på ett vanligt inbetaningskort (alltså inte förtryckt), hur mycket blir det kvar sedan inbetalningen har administrerats ? Det har sagts att man ska betala minst 100 kronor, men än så länge har jag inte sett något inbetalningskort utan beloppet hundra kronor. Resultatet att avgiftsbelägga inlägg och läsmöjligheter på Förbundsforum ger inga större nettointäkter. Men däremot ger det mycket irritation och missnöje med Förbundet både bland gamla medlemmar och ev. nya medlemmar. De ev. nya medlemmarna blir allt färre som försämrar föreningarnas och Förbundets ekonomi. En som vill börja släktforska betalar knappast minst 100 kronor för att ställa en första fråga för att kunna starta sin egen släktforskning. Den kanske ändå börjar med släktforskning men går inte med som medlem i någon släktforskarförening. Jag tror tyvärr till och med att medlemmar kommer att lämna våra föreningar då Anbytarforum kräver betalning för att hjälpa andra forskare. Det kanske kommer privata alternativ som kommer att överta Förbundets Anbytarforum-funktion. Problemet med avgiftsbeläggning av inlägg kommer knappast att upphöra om Förbundsstyrelsen tar sitt förnuft till fånga och ändrar sig. Särskilt svårt kommer det att bli för personer som är bosatta i utlandet. Vilket leder till att vi får mindre hjälp därifrån med utvandrade personer.
650
« skrivet: 2008-02-06, 13:11 »
De inlägg jag har skrivit har jag gjort för att de ska vara tillgängliga för alla utan någon som helst begränsning varken att läsa eller kommentera. Jag (och knappast någon annan heller) har inte gett tillåtelse att Förbundet ska göra förtjänster på mina inlägg. Därför kan det tänkas vara ett brott mot Upphovsmannalagen om Förbundet gör förtjänster på mina (och andras) inlägg.
651
« skrivet: 2008-02-06, 08:23 »
Det är stora variationer från olika delar av vårt land. I Dalarna med lite speciella regler var äganderätten begränsad till 1/8 mantal medan övriga delar av landet var gränsen 1/4 mantal. Ägande av jord kunde inte fråntas arbetare i Falu gruva och möjligen gällde det även Boda koppargruva i Svärdsjö. Normalt tilläts ändå delningar av jorden om ingen begärde inlösen av jorden. Däremot kunde reglerna tillämpas vid försäljning av jord utanför släkten och även inom släkten. Ofta finns speciella utredningar om vem som var närmast bördig till jord som såldes med flera köparintressen inom släkten. Då vägde det ursprungliga mantalet stor betydelse. Byte av jord kunde ske vid sidan om olika regler om jordägande och flerstegs byte av jord kunde ske utan uppbud. Även skulder och särskilt om jorden var pantsatt kunde regleras genom mark och även då kunde jorden byta ägare utan normalt uppbudsförfarande.
Vid dödsfall gjordes bouppteckning och en delning av egendomen till arvingarna. Då delades all egendom efter helt rättvisa former, vilket kunde innebära 1/8 i härbret, 1/4 i hästen, ½ i en ko osv. Även jorden delades men man undvek oftast att dela hela åkrar utan man valde oftast att behålla hela åker- och ängsstycken. Ofta bestämdes redan vid bodelningen vem som skulle överta gården och delningen gjordes därefter. Dessa delningar var oftast en ren pappersprodukt och olika delar såldes inom släkten så att en blev ägare av hela egendomen. Ogifta syskon kunde behålla sina jordedelar och lät ett syskon bruka jorden mot avrad (arrende eller ränta) och kolskatter. Sedan de dog delades det och det innbar att den som brukade gården eller dennes ättlingar fick ytterligare jord som arv.
Ofta bodde föräldrarna kvar på gården och sköttes av ett barn och som förskott på arv fick de sytningsersättning (fastställdes på tinget) så länge de levde och fick avräknas från den egendom föräldrarna ägde. Ibland om föräldrarna levde länge kunde gården vara i barnets ägo vid dödsfallet. Även om värdet inte räckte till, blev barnet skyldig att föda och kläda samt ge föräldrarna en värdig begravning.
Det är inte så ovanligt att bostadshuset ägdes av flera syskon och det har förekommit många fall då ett syskon har tagit sin del av huset och tagit med sig till sin gård. Byggnaderna var ju då lösegendom och var inte bunden till marken.
I Hälsingland var det vanligt att gårdarna inte styckades sönder utan oftast äldsta sonen övertog gården i sin helhet och därigenom bildades de stora hälsingegårdarna.
De gamla arvsreglerna att broder ärvde dubbelt mot syster tillämpades inte helt och hållet utan lokalt delades det lika. De lokala variationerna är ganska olika och hör delvis samman med de gamla landskapslagarna som mer eller mindre behållits i vissa delar om inte enligt den gemensamma lagen men åtminstone som vaneregler och särskilt arv kunde ske om alla parter var överens även om det inte alltid stämde överens med lagboken. Däremot var det viktigt att fattigprocenten betalades vid dödsfallet då egendomen bytte ägare eller efter boteckning som gjordes vid överlåtelse när fortfarande föräldrarna levde.
652
« skrivet: 2008-02-06, 07:47 »
Lite annorlunda dödsorsaker finns i Svärdsjö F:1 första uppslaget 1747. En piga ihälslagen av en björn och dödsfall efter slagsmål vid bröllop. Mordet vid bröllop har jag skrivit av några tiotals sidor kring olika domar som följer mordet.
653
« skrivet: 2008-02-06, 07:36 »
Ibland finns utredningar om misstänkta dödsfall som bilagor i församlingarna och inte alltid som bilaga till begravningsboken utan kan finnas bland övriga handlingar. Jag har hittat några sådana från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Äldre fall om misstänkta självmord togs upp på tinget för att utreda om det var självmord eller ej. Vid självmord var det inte tillåtet att läggas ner på vanliga kyrkogården. Det brukar också finnas angivit i begravningsböcker, kungörelseböcker, kyrkorådsprotokoll, kyrkostämmoprotokoll, kyrkans räkenskaper om t.ex begravning skulle ske i tysthet eller på särskild plats och oftast om anledningen till avvikande från en normal begravning. Det behöver inte betyda självmord utan det kan t.ex. vara en ogift mor som dör i sviterna efter födelse av oäkta barn.
654
« skrivet: 2008-02-03, 07:37 »
Under 1600-talet var det vanligare att kvinnan var äldre än mannen vid mannens första gifte. Andra giftet var de oftast jämnåriga och vid tredje giftet var hustrun oftare yngre och ibland mycket yngre. Mot slutet av 1600-talet och framöver är det vanligare att mannen och hustrun är jämnåriga och senare är oftare mannen äldre även vid första giftet.
Det äldre giftermålsmönstret bland allmogen är svårt att konstatera, då man möter dem i de äldsta hfl. är den första hustrun ofta redan död. Men genom en omfattande genomgång av domböcker hittar man många exempel på att den första hustrun är äldre.
655
« skrivet: 2008-02-02, 13:05 »
Om det finns inlägg som är upphovsskyddade innebär det att de troligen behöver tillfrågas innan avgifter ev. införs. Sedan inloggning infördes är det lätt att veta vem som skrivit inläggen. Men före detta kan en del inlägg vara helt anonyma.
656
« skrivet: 2008-02-02, 08:29 »
Jag kommer inte att betala någon obligatorisk avgift för Anbytarforum. Men jag har gjort ett antal inlägg och svarat på ganska många frågor och frågeställningar. De svar jag har gett har jag upphovsrätt på och då är det frågan om någon ska tjäna pengar på mina inlägg. Om jag går fullt ut i den här frågan bör jag kunna begära att mina alla inlägg inte får finnas kvar som gör att Förbundet kan tjäna på dem. Om några resonerar på samma sätt skulle hela Anbytarforum havera fullständigt den dagen avgiften införs.
Visserligen skulle läsandet var fritt, men inlägg kan komma att göras med anledning av mina eller andra som vägrar att betala avgiften. Jag anser inte någon ska tjäna pengar på någons utlämnade uppgifter.
657
« skrivet: 2008-01-29, 11:54 »
I gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland är det skillnad med Jon och Johan/Jan. I Dâlsocknarna (eg. Dalarna)och Hälsingland är formen Jon och Jonas mycket vanligare än Jan/Johan. I min trakter som är precis utanför det egentliga Dalarna kan jag ganska säkert veta att personer med namnet Jon/Jonas eller det äldre Joen som någon enstaka gång även skrivits Jean, har någon anknytning till Rättvik/Leksand eller Hälsingland. I sådana familjer är det inte ovanligt med en Jon och en Johan i samma barnkull. Även en del värmlänningar har Jon/Jonas med sig.
658
« skrivet: 2008-01-29, 11:43 »
Det finns faktiskt födelse- eller rättare sagt dopböcker där barnen är inskrivna med patronymikon. Så jag anser inte det vara fel att använda patronymikon på även små barn. Men oäkta barn är ju svåra att hitta vilket patronymikon/matronymikon/efternamn barnet hade haft. Jag brukar låta bli att ange efternamn/patronymikon på dessa innan jag hittar barnet med efternamn/patronymikon. Det kan också ibland ge ledtrådar till en tänkbar fader. Det vanligaste beteckningen på barnet var ju allmänt Anderses Erik som litet och sedan patronymikonet Andersson. Alternativt användes gårdsnamnet som t.ex. Svâlas Erik om det inte fanns flera då kunde även namnet kompletteras med lill- eller lissl-.
Förnamnet var viktigast och sedan gårdsnamnet och sist patronymikon. Många 1500-tals handlingar använder bara förnamnet och endat om det finns flera med samma förnamn i samma by anges den med patronymikon, gårdsnamn eller öknamn.
Det finns en hel del exempel på att efternamn försvinner och det övergår till patronymikon. Det är vanligare bland döttrarna än bland sönerna. Det är vanligast bland bruksarbetare och olika hantverkkare under 1700- och 1800-talen. Det är något som tagits efter finare folk och man har återgått till det allmogen använde. Ibland kan det finnas någon händelse som gjort efternamnet har fått en dålig klang.
Störst problem är när patronymikon byter till efternamn oftast runt förra sekelskiftet. Lokala variationer är stora när det inträffade och det finns exempel när barns efternamn byts till patronymikon i samband med flytt från en moderna församling till en ålderdomligare. Därutöver finns familjer där en del av barnkullen har patronymikon och andra efternamn vilket leder till att syskonen får olika efternam.
I passagerarlistorna för utflyttning till Amerika finns det flera exempel på söner som hetat Andersdotter. Det betyder att barnet fått moderns efternamn trots att det inte var hennes efternamn utan patronymikon.
659
« skrivet: 2008-01-28, 08:27 »
Det finns också ett Larsbo i Söderbärke.
660
« skrivet: 2008-01-24, 23:21 »
Du menar väl By i Falu län ? Det är naturligtvis By socken i Avesta.
661
« skrivet: 2008-01-24, 19:08 »
Jag vill inte betala för att svara på frågor. Då finns det roligare saker att göra än att betala för att hjälpa andra. Jag har visserligen själv ställt några egna frågor också under de år jag läst Anbytarforum, men de flesta av dessa frågor är fortfarnde obesvarade. Anbytarforum en mycket värdefull inkörsport för nya medlemmar och med införande av avgifter blir det mycket färre nya medlemmar och därmed även mindre medlemsavgifter till Förbundet. Man måste nog också räkna med att en del föreningar går ur förbundet och satsar på egna frågeforum. Om avgiften införs måste jag väl återkomma med samma motion igen.
662
« skrivet: 2008-01-23, 15:10 »
Grovt tal eller grova ord är ju ett begrepp som jag fortfarande använder. Han har ju varit missnöjd med någon kunglig förordning och uttalat sitt missnöje, vilket är en lindrig form av kronbrott.
Hälsningar
Björn Engström
663
« skrivet: 2008-01-23, 08:10 »
Hon dör den 16:de innevarande kl. 1 a. m. Alltså 16/3.
664
« skrivet: 2008-01-22, 09:34 »
En period under 1900-talet var födelseförsamlingen den faktiska födelseplatsen. De barn som föddes hemma fick bosadsförsamlingen, men de barn som föddes på BB fick församlingen där BB låg. Min mor är född på BB men hennes yngre bror är född hemma och de har därigenom olika födelseförsamlingar. Jag undrar den som blev född på väg till BB var de fick för födelseförsamling om det var någon församling som låg mittemellan. Under 1800-talet och tidigare kan vara svåra att hitta födelseförsamlingar. Och det är inte heller sagt att barnet är infört någonstans (och ibland på flera församlingar) om famijen var skriven på en ort men bodde på annan ort.
665
« skrivet: 2008-01-22, 09:15 »
Enligt Alfta sockenregister heter första hustrun Kristina Persdotter 1738-1792 och hon ska vara född I Ore. Jag håller själv på med denna släkt just nu och har ännu inte fått fram något om hans föräldrar.
Hälsningar
Björn Engström
666
« skrivet: 2008-01-21, 07:11 »
Ätter är ju ett gammalt begrepp och jag skulle tolka det som någon av N.N.:s förfäders ättlingar. Någon gång börjar ett ätt och när det sker kan ju nu efteråt vara svårt att tolka. För att klarlägga bör man nog ha mycket god kännedom om släkten.
Hälsningar
Björn Engström
667
« skrivet: 2008-01-18, 00:07 »
Jag läste fel, Jan dog 1 år och 9 veckor gammal, vilket innebär att din Jan inte finns i födelseboken, men bör vara född ungefär samtidigt eftersom han är troligen lite yngre än Göran.
668
« skrivet: 2008-01-17, 23:57 »
Det finns två Daniel Andersson i Bengtsheden som får barn samtidigt. Den ena gift med Lisbet Göransdotter i Bengtshedens by och den andra i Bengtsheds röjsel med hustru Brita Andersdotter. Några av deras barn finns inte nämnda i dopboken utan har troligen glömts bort. Men i hfl. (AI:2 de stykna familjerna, som ströks när kladden till nästa längd skrevs i samma bok) I familjen med Daniel Andersson och hustru Lisbet Göransdotter finns en anteckning miles och sedan struken, vilket troligen innebär bortflyttande soldat.
Sannolikt är Daniel Andersson och hustru Lisbet Göransdotter föräldrar till bl.a. Göran född 14/12 1698 och Johan född 12/3 1700.
Daniel Andersson och hustru Brita Andersdotter får en son Jan född omkring augusti 1699 (ej antecknad i dopboken) som begravs 19/5 1701 (1 år 9 månader gammal) och en ny Jan födds 21/2 1704.
Det exakta födelsedatumet kan vara diskutabelt men jag känner att det är mycket sannolikt att din Jan har föräldrarna Daniel Andersson och Lisbet Göransdotter. Ingen annan lämplig finns antecknad i hfl. som jag inte tidigare har kunnat härleda. Så gott som alla som blev vuxna och fanns kvar i socknen har jag pusslat in i nya familjer. En hel del utflyttade har jag tappat bort, men ingen annan lämplig finns i den kategorin.
Tack för dina kompletteringar.
Hälsningar
Björn
669
« skrivet: 2008-01-16, 15:42 »
Sannolikt är Johan Danielsson född i Bengtsheden den 12/3 1700 av föräldrarna Daniel Andersson och Lisbet Göransdotter. Han är antecknad i hfl. miles och sedan struken. Namnen Margareta, Lisbet och Kerstin förekommer i hans närhet och två andra bröder är också soldater. Det vore intressant att veta vem hustru var och födelseuppgifter på barnen.
Hälsningar
Björn Engström
670
« skrivet: 2008-01-14, 22:47 »
Fadder Nr 2 är Fredrich Zachrissons kiärsta (alltså hustru).
671
« skrivet: 2008-01-14, 22:42 »
I en databas och särskilt ju större den är är det viktigt att man har enkelt sökbart sätt. Men sen kan man ju lägga till olika namnformer som förekommer. Det är ju dock sällan vi verkligen vet hur personen skrev sitt eget namn. Det var ju oftast prästen, kyrkoskrivaren eller den som skrev protokollet som har namngivit personen. Endast handlingar som personen själv skrivet under ger besked om vad de kallade sig eller åtminstone skrev sig för. Man får också komma ihåg att handlingar som är underskrivna med ett personnamn också har namnet skrivits av annan person och den berörde har bara angett sitt bomärke. Ännu sämre är det att hitta kvinnor som skrivit sitt eget namn.
Namnskickt är ju lite olika under tidernas gång och på olika ställen. Vid flyttning skrivs de oftast med det lokala namnskicket oavsett vad det stod i flyttningsbeviset. Vissa präster angav namnet med latinsk form t.ex. Andreas eller Johannes istället för Anders och Johan. Patronymikon har varierat under årens lopp. Under 1500- och 1600-talet var det vanligast med Eriksson (Eriksdotter) för att senare övergå till Ersson (Ersdotter) och ännu senare till Eriksson igen. Detta gäller även Johansson och Jansson i vissa utsträckning.
672
« skrivet: 2008-01-14, 07:57 »
Det är som sagts en radsåningsmaskin och en äldre typ med släpbillar.
673
« skrivet: 2008-01-11, 17:43 »
I vissa fall har volymbeteckningar ändrats och den äldre finns angiven vid mormonfilmningen.
674
« skrivet: 2008-01-11, 17:37 »
Jan och Johan är samma namn men oftast är Jon och Jonas (under 1600-talet även Joen) ett annat särskilt namn. Lokalt förekommer det ena eller andra som är nästan helt dominerande. I gränstrakter kan man nästan gissa ursprunget genom formen Jan eller Johan.
I olika databaser är sökfunktionen viktig och då har jag valt att kalla alla Elisabet som Lisa eller Lisbet. Formen Jan eller Johan blandar jag men vid sökning använder jag bara J* som ju ger både Jan och Johan. Formerna Greta skriver jag oftast MarGreta och Stina skriver jag som KriStina. Det är viktigt att man är konsekvent vid åtminstone första bokstaven i databaser för att ha en bra sökfunktion.
Hälsningar
Björn Engström
675
« skrivet: 2008-01-11, 09:24 »
Han var i behov av skötsel och fördelstagare af gården berättar ju att han får hjälp av gården och inte från det allmänna. Om han inte hade egna barn var han väl i skötsel hos syskonsbarn som också var delägare i gården.
676
« skrivet: 2008-01-07, 11:10 »
Lisa Jansdotter är naturligtvis från Bengtsheden. Hon är dotter till Gök Jan Andersson från Bengtshedsnäs. Hon gifter sig med Mickels Erik Ersson från Bôrn (Lamborn). Familjen bor kvar på gården i Bengtshedsnäs tills de flyttar till Vika 1832 och då tappar jag bort familjen. Erik använder väl hustruns gårdsnamn Gök. Han titleras som löse drängen och var kanske inte stabilt hemma på Bengtshedsnäs. Det vore intressant att veta familjen senare öden.
677
« skrivet: 2008-01-03, 16:31 »
Det var inte särskilt ovanligt att olika meddelanden upplästes i kyrkan. Det var borttappade föremål, bortsprungna djur, ankomst av olika ämbetsmän där möjlighet att inhandla eller beställa olika saker, kor och livdjur till salu osv. Även ankomst av brev från Amerika kan finnas omnämd i kungörelseböckerna och mycket annat av annorlunda slag.
Priset är Rikdaler (RD) Riksgälds (Rixg.) per skåck eller tunna.
Titta i församlingens kungörelseböcker så finns nog kungörelsen. De är dock inte mikrofilmade och bevarandet är lite blandat.
678
« skrivet: 2008-01-01, 12:06 »
I många byar fanns det benstampar och fortfarande på 1960-talet fanns sådana i bruk. Där stampades och maldes ben till benmjöl. Benmjöl användes huvudsakligen som foder till djuren och senare även som gödningsmedel. Fortfarande for lumpsamlare omkring och insamlade/köpte upp lump, skrot och ben på 1960-talet Ganska säkert var en bensamlare en som samlade ihop ben hos folk och lämnade till benstampar som gjorde benmjöl som foder/mineralfoder till utfodring av kor och grisar. Bland bönderna samlade man oftast själva in benen för transport till en benstamp eller att de krossades hemma på gården. Men i städerna och större orter borde det ha funnits möjligheter att samla in ben hos en del som inte tog till vara benen själva.
Vid många kyrkogårdar fanns särskilda benhus där man samlade ihop gamla lik och en mindre sannolik uppgift för en bensamlare skulle kunna vara en som skötte om hanteringen av människoben och skulle i så fall vara en typ av kyrkogårdsarbetare. Eftersom kyrkogårdarna vara förhållandevis små så blev det ofta att gräva nya gravar där det funnits tidigare gravar. Endast folk i högre ställning hade egna gravar till en början i kyrkan och sedan oftast i närheten av kyrkan och där fick nog liken ligga ifred. Människoben har ju också använts i olika magiska sammanhang.
679
« skrivet: 2007-12-29, 08:23 »
De första kraftledningar i mina hemtrakter byggdes 1904 och telefonledningar kommer upp på 1880-talet. Kortet är taget något senare kanske 20-talet.
Under 1800-talet kommer de första ångsågarna med början kring Norrlandskusten och då behövdes ingen vattemkraft. Så sågverken behövde inte rinnande vatten utan vattnet användes som transportmedlen för timret.
680
« skrivet: 2007-12-28, 07:58 »
PNS betyder Per Nilsson och användes istället för bomärke. Ofta skrevs handlingen av prästen och den aktuella personen skrev bomärket eller motsvarande. PNS är alltså ersättning för bomärke.
Löftesman och förmyndare behöver inte vara samma sak. En löftesman gick i god för honom att han kunde försörja en familj. Han kan också ha bevittnat trolovningen.De olika benämningarna har lite olika betydelse beroende var någonstans vi är.
Hälsningar
Björn Engström
681
« skrivet: 2007-12-28, 07:45 »
I speciella fall kanske mantalslängderna även kan ge uppgifter särskilt vid inflyttingsåret. Jag har själv aldrig använt så moderna mantalslängder, men det kan vara värt ett försök.
682
« skrivet: 2007-12-27, 08:51 »
Med tanke på avsaknad av ädla lövträd som vårdträd bör kortet vara tagit norröver. Jag uppfattar att det är bara björk och tall som växer runt gårdarna. Hässjornas utforming tyder också på det. Norrlandskusten med känning av skogsindustri ?
683
« skrivet: 2007-12-27, 08:38 »
Tyvärr är SCB-1860 ganska summariska och ofullständiga åtminstone för Ockelbo, så man bör hellre använda senare utdrag ur hfl.
684
« skrivet: 2007-12-19, 22:38 »
Jag har själv ett ursprung i prebendlandbönder från Sundborn under 1500-talet. Det gällde där landbönder under Västerås stift och biskopen.
685
« skrivet: 2007-12-17, 22:33 »
Jag har hittat många felskrivna vigselnotiser både vad gäller förnamn, patronymikon och födelse/vistelseort. Något fall där då två brudpar har blivit ett. I en del fall har det dröjt länge innan brudparet fördes in i vigselboken och då hade väl minnet sviket och en stor mängd vigslar bleev aldrig noterade ens.
686
« skrivet: 2007-12-07, 20:31 »
Uppsyningsman 1832. I Bjursås byttes uppsyningsmännen ut för varje år och de fungerade som rapportörer om sedlighet och vandel i byarna.
687
« skrivet: 2007-12-04, 16:32 »
Det väl klart att man använder uttrycken farfars tremänning eller motsvarande.
688
« skrivet: 2007-10-09, 08:26 »
Svedsgården bestod då av minst två gårdar (2-4)och troligen minst 4 hushåll. Normalt följer Heden på Svedsgården i turordning efter de olika byarna inom Bengtsheden. Svedsgården bestod av den ursprungliga Svedsgården och ev. delningar av denna samt den relativt nya Jämtgården (byggd och anlagd omkring 1630-40).
Erik Mårtensson dör 1686 och Lars Erssons änka gifter om sig 1702. Lars Erssons dödsnotis har jag inte hittat (begravd på annat ställe Sundborn ?).
Mantalslängderna upptar skattepliktiga personer och Erik Mårtensson blev befriad från skatt när han överlåter gården till sonen. Kolumnerna med befriade personer saknas ibland och är inte helt säkert korrekt eftersom dessa hade ingen betydelse annat än då de överförs från skattepliktiga till befriade personer.
Hälsningar
Björn Engström
689
« skrivet: 2007-10-08, 08:09 »
Jag har själv haft några cirklar om gamla föremåls användning. Jag tog med vid varje träff ett antal föremål och vi diskuterade deras användningssätt. Jag försökte hålla ett visst tema för varje gång t.ex. matlagning, skinnberedning, skomakeri och jordrevning. Därutöver tog deltagare med sig olika mer eller mindre okända föremål.
Det finns ett otal variationsmöjligheter.
Det finns mycket litteratur i ämnet och det beror mycket på inriktning och plats.
Hälsningsr
Björn Engström
690
« skrivet: 2007-10-08, 07:57 »
På sidan 275 är överskriften Åkersgårdhen, men den rubriken går till och med sidan 281. Den nedre delen av sidan 288 borde det ha stått Hedhen (=Bengtsheds heden) som var det äldre namnet på Rupstjärn. Däremellan borde det ha varit andra rubriker på andra bydelar.
Hälsningar
Björn Engström
691
« skrivet: 2007-10-06, 22:34 »
Lars Ersson på Bengtshedens och Rupstjärn finns på sidan 288 i AI:1 och han är gift med Malin Andersdotter (altern. Olsdotter)
Hälsningar
Björn Engström
692
« skrivet: 2007-07-05, 08:25 »
Anders Hedbergs var född i Bengtsheds Åkern av föräldrarna arbetaren Anders Olsson Hedberg f. 1822 i Isala och Eva Karolina Ellgut 1820-1870. Hans farfar var soldat Wik och morfar Vattuman och Ellgut. Namnet Hedberg härstammar från hans farfars morfar som var gruvdräng i Falun md namnet Hedenberg. Tydligen blev efternamnet soldatnamn och inte tvärt om.
693
« skrivet: 2007-07-05, 08:25 »
Anders Hedbergs var född i Bengtsheds Åkern av föräldrarna arbetaren Anders Olsson Hedberg f. 1822 i Isala och Eva Karolina Ellgut 1820-1870. Hans farfar var soldat Wik och morfar Vattuman och Ellgut. Namnet Hedberg härstammar från hans farfars morfar som var gruvdräng i Falun md namnet Hedenberg. Tydligen blev efternamnet soldatnamn och inte tvärt om.
694
« skrivet: 2007-05-31, 21:22 »
Föräldrar till Olof Zakarias var Jan Erik Olsson Lindberg 1815-1842 och Brits Stina Granholm 1810-1886. Syskon var Greta Lisa f. 1833, Per Olov 1834-1836, Kristina Sofia f. 1839 och Johanna Regina f. 1840.
695
« skrivet: 2007-05-24, 20:55 »
När svdjefinnarna kom till Sverige hade de ett pass med sig och det var skrivit i Finland av länsman eller prästen. Myndighetsspråket var svenska och passen skrevs alltså på svenska med svenska namn och de hade därför svenska namn när de kom till Sverige.
696
« skrivet: 2007-05-18, 09:56 »
Nästan alla ortsnamn med Svart- har inget med svarthåriga att göra. De är oftast geografiska namn med t.ex. svart vatten. I några fall kan det ha personanknytning och då är nog soldatnamnet eller bergsmansnamnet Swart som bakgrund.
Många av svartnamnen har ett äldre ursprung än resande-romerna i vårt land. De jag kommer på har troligen medeltida ursprung eller åtminstone 1500-talet.
697
« skrivet: 2007-05-18, 09:48 »
I fastighetsboken skrevs varje lagfart in från storskiftet 1860 och där syns varje lagfaren ägare på fastigheten. I en del fall kunde fastighetens ägare följas till början av 1800-talet och i enstaka fall ännu längre bakåt. Tidigare fanns dessa på den tingsrätt fastigheten låg och nu är det speciella tingsrätter som handhar fastighetsfrågor.
698
« skrivet: 2007-05-10, 19:43 »
Det är i alla fall en hamlad pil, varför det tyder på södra Sverige.
699
« skrivet: 2007-05-10, 19:37 »
Dödsattesten är väl underskrivet av läkare och där står dödsorsak som är sekretess på. Dödsfallsintyget är väl bara ett bevis om att personen är död och när dödsfallet har skett.
700
« skrivet: 2007-05-08, 07:50 »
Kristian Berg var född i Ore av föräldrarna Johan Kvarnström f. 1835 i Säfsnäs och mor Maria Kristina Holmberg f. 1837 i Norrbärke.
Edvin Berg gifter 1937 med Anna Hansdotter från Vintjärn som har efternamnet Bergman i sin bakgrund.
Tvillingsyster Lisa gift med Karl-Erik Haglund från Hunsen och bosatt i Sörljusne Ljusne.
Hälsningar
Björn Engström
701
« skrivet: 2007-05-04, 22:53 »
I varje gård gjordes ju förbättringar och nyodlingar och detta måste tas med i beräkningen, alltså ska en viss gård bli dyrare undan för undan eftersom jorden förbättrades. Men sen fanns ju gården ofta i flera ägares namn men brukades av en familj. Men syskonen kunde äga delar av hemmanet. Med jämna mellanrum gjordes revningar av gårdarna. Dessa gjordes vid olika tillfällen i olika byar eller socknar. En landsomfattande jordrevning gjordes i samband med yngre indelningsverkets införande 1688/92.
Jordeböckerna för Dalarna är lite speciell eftersom jordeboken 1640 (cirka) är i stort sett lika även 1820. Samma ägare och lika många gårdar, i stort sett.
Mantalslängderna varierar husföreståndaren ibland från år till år och om man följer mantalslängderna år för år upptäcker man ofta att namnet kan variera. Ett år fadern, nästa sonen, nästa mågen och nästa fadern igen. Genom att följa mantalslängderna år efter år kan olika släktskap fastställas ibland.
Begreppet smörränta finns inte i hela landet utan beror nog på hur jordeskatterna betalades. I stora delar av Dalarna använder man ofta att jorden räntar en viss mängd kol(eller järn)eftersom jordskatten betalades i kol. Andra exempel är rovskatt, vedskatt, råg.
Det fanns omvandlingstabeller som översatte varor i priser som fastställdes årligen.
702
« skrivet: 2007-05-03, 06:15 »
Bergsgården hör till Stora Kopparbergs landsförsamling.
703
« skrivet: 2007-04-22, 14:50 »
Många finns omnämnda i domböckerna särsklid vid tvister om mark, arvstvister och lösningsrätter. Det stora problemet är att det är svårt att veta när och om han är nämnd. Man kan räkna med att man kan behöva mera än hundra års domböcker att leta i. Det betyder ofta att ett antal tusen sidor domböcker måste gås igenom. Det bästa är många gånger att lämna en linje, men har ögonen öppna för att hitta dit igen om det yppas några uppgifter.
704
« skrivet: 2007-04-22, 14:39 »
Förr konfirmerades både skriftliga och muntliga testamenten i domböckerna, men jag vet inte hur läng det förfarandet höll på. Men det är inte omöjligt att ditt testamente finns registrerad i domboken eftersom det fortfarande finns hos en del äldre människors en inställning att testamenten ska registreras.
705
« skrivet: 2007-04-20, 08:35 »
Lokalt inrättades det särskilda lokala sjukstugor och dessa finns troligen i kommunala handlingar. Möjligen kan det där också finnas förteckning på patienterna ?
Detta var förövrigt ganska vanligt vid olika epidemier t.ex. scharlakansfeber.
706
« skrivet: 2007-04-20, 08:31 »
Det är ganska vanligt att jag hittar andra uppgifter än jag letar efter och det beror ju på att jag har många lösa trådar.
Om man håller på och letar efter en viss person eller familj blir man till slut allt för ensidig i tankeversamheten att man inte kommer längre. Men om man lägger undan det ett tag och gärna så pass länge att man glömt en del infallsvinklar. När man ser på det igen ser man på det med färska ögon och kan hitta nya infallsvinklar och nya tankebanor. Kanske till och med att man läser namnet eller orten annorlunda än förut.
Hälsningar
Björn Engström
707
« skrivet: 2007-04-18, 06:32 »
En av de viktigaste orsaker att bouppteckning skulle göras var att bevaka barnens arvsrätt mot den kvarvarande föräldern. Det var ju därför inte möjligt att han ska kunna bevaka barnens rätt mot sig själv. Det var ju vanligt att han gifte om sig och då kunde han ta hand om moderns arv och barnen ställdes utan.
För att den kvarvarande föräldern skulle kunna få gita om sig måste bouppteckningen visas upp och därför finns ibland bouppteckningskopior bland kyrkohandlingarna. Jag vet inte hur länge denna regel fanns kvar. Även innan det blev krav på att göra bouppteckningar var man tvungen att göra det om det fanns barn.
708
« skrivet: 2007-04-17, 20:22 »
En spontan tanke är att han kan ha blivit dödförklarad och då annonserades det i Post och Inrikestidning. Det borde då finnas handlingar om det i bilagor till församlingsboken.
Ev. bouppteckningar efter andra som han skulle kunna vara arvsberättigad. Ev. delägarskap i fastighet ? Mantalslängd.
709
« skrivet: 2007-04-15, 12:26 »
Många typisk soldatnamn t.ex. Uv, Uggla, Berg , Blad, Blå, Trana, Svala, Björk , Jäst, Knubb, Run (äldre form av Rönn) och Grå har varit vanliga namn inom bergsbruket och borgerskapet under 1500- och 1600-talet som sedan har förlängts under 1700-talet till t.ex. Uvenberg, Tranberg och Gråberg.
Man kan ibland fundera om det är soldatnamn från fäniketiden eller kanske ännu troligare från medeltida klannamn.
Björn Engström
710
« skrivet: 2007-04-14, 07:10 »
Ja dä sir ut dä päv?r (plägar) e ?mskrivning.
Endera ska en ha folk hemma och är det OKÄNDA (Anders!) är det främmande eller om de har kommit utan att man man vet om det före.
Egentligen säger vi främmande även för nästan okända eller sådan som man mycket sällan har haft kontakt med.
Det är inte dalmål men bra ett drygt mil utanför dalmålsgränsen (d?lsockn?n)utan enviksmål inom Dalabergslagsmålsområdet.
Björn Engström
711
« skrivet: 2007-04-13, 19:58 »
Vi ska vara rädd om våra dialekter och dialektala uttryck. Endera ske'en ha f?lk hemm? å är? nå oknug? så är? främmande äll?r ?m d?m ha kommi utan'en vet åv? förn d?m ä hänn?.
Hälsningar
Björn Engström
712
« skrivet: 2007-04-09, 00:05 »
Missionsförbundet hade åtminstone en del föreningar som byter namn till församlingar ofta under 1930-talet.
Hälsningar
Björn Engström
713
« skrivet: 2007-04-08, 08:30 »
Anders Emil Björkman född 18750226 i Björkboda med hustru Augusta Hedlund född 18760716 i Enviksbyn (död 19541111 i Brooklyn) med barnen Ernst Emanuel 18980827
Oskar Henry 19001209
Anna Matilda 19040302
Rut Ingeborg 19060302
Karin 19080602 (gift i Am. med Nils Fredrik Eriksson från Övertänger f. 19010519)
Erik Georg 191312229
Karl Fredrik 19160718
Hela familjen flyttar enligt mina uppgifter till Amerika 1929. Det kan dock vara någon av barnen som inledde utvandringen.
Famijen har bott i Enviken, St. Skedvi och Falun.
Utvandringen skedde troligen från Falun.
En ytterligare dotter Mayne (1923-1928) fanns också.
Hälsningar
Björn Engström
714
« skrivet: 2007-04-04, 15:12 »
En vild gissning och spontan tanke när jag såg namnet och läste det som aconitanus är att det skulle ha med växten stormhatt=Aconitum.
Enligt mytologin uppstod växten där Herkules hämtade underjordens hund Kerberus och där hans fradga landade växte den giftiga växten akoniton.
Hälsningar
Björn Engström
715
« skrivet: 2007-04-02, 13:04 »
Det är inte ovanligt med fel i dopboken. Jag har flera pojkar som har dopnamnet Anna, men sedan i hfl. står det sedan rätt namn.
Vi vet sällan vad det verkliga namnet var på barnen. Det vi hittar är oftast bara prästens noteringar. Ibland görs vissa justeringar i hfl. eller till och med i orginaldopbok. Många gånger är det avskrifter från de olika böckerna som följer med undan för undan.
För att säkert veta vad prsonen hette måste vi hitta en handling som personen själv har skrivit.
Ur kyrkliga handlingar kan man nästan bara hitta egna namnteckningar som fader till ett barn som tänker gifta sig i form av bilagor till vigsel- eller lysningsböcker (många gånger ofilmat).
Namnskicket ändras ibland i samband med att en ny kyrkoherde kommer till orten och t.ex. Andres blir Andreas, Johan - Johannes, Maria - Maja osv.
Hälsningar
Björn Engström
716
« skrivet: 2007-04-01, 07:29 »
N.g. = nattvardsgång
Hälsningar
Björn Engström
717
« skrivet: 2007-03-30, 07:14 »
Fru och Fröken användes inte bara för att beteckna adliga damer utan också andra men det var förbehållet de med hög status. Lokala variationer finns men även i Dalarna och norra Sverige finns det Fru och Fröken, trots att vi saknar adel.
Björn Engström
718
« skrivet: 2007-03-29, 09:29 »
Soldatnamn har också använts under det äldre indelningsverket och med säkerhet sedan de första åren på 1600-talet. Indicier talar för att soldatnamn har använts även för fänikorna som fanns under Gustav Vasa tid, åtminstone dalafänikan.
Mitt gamla gårdsnamn Svala kommer från en soldat som dog ungefär 1660 om inte det var någon företrädare med samma namn.
På sina håll blir soldatnamnet efternamn i vissa fall redan under 1700-talet (bl.a. Hälsingland).
Gårdsnamn bildas redan från tidiga 1600-talet ibland av soldaternas namn och det gäller särskilt Dalarna som inte hade några soldattorp utan soldaten bodde på sin egna gård.
Även värvade eller bara delvis och tidvis roterade regementen hade soldatnamn t.ex. bergsregementet (gäller både det nationella och det lokala för Falun). Dessa namn är ofta kortvariga och har sällan lämnat något bestående.
Även inom bergsbruket tog man namn som liknar soldatnamn, som ibland är något längre. Förteckning på gruvdrängsnamn finns sedan tiden före 1610. Det verkar som det inom bergsbruket har funnits klannamn med rötter i medeltiden.
Ibland har slagkraftiga bergsbrukstillnamn också blivit efternamn. Flera platsnamn kan lokaliseras från bergsbruksnamn med typiska soldatnamn.
Jag har sett någon Svan som gruvdrängstillnamn.
Med tanke på stavningen av Swahn borde det ha ett ursprung från 1700-talet eftersom w ersattes oftast av v under slutet av 1700-talet.
Det kan dock inte uteslutas att man har använt äldre stavning.
Björn Engström
719
« skrivet: 2007-03-28, 18:14 »
dryknade ned at fride(?)et skib in nöde udenfor
Toster
andra raden d:o (=dito)
Björn Engström
720
« skrivet: 2007-03-22, 08:08 »
Jan och Johan är samma namn, men Jon och Joen är en form av Jonas. På vissa ställen bl.a Dalarna och Hälsingland kan det finnas både Jon/Jonas och Jan/Johan i familjen. Ibland kan Jan och Jon vara svåra att skilja åt.
I undatagsfall kan födelsedatum vara angivna i hfl. men bara dopdag i dopboken.
Ibland skrevs barnen in i hfl. sedan de förts in i dopboken. Ibland skrevs det upp på en lapp vid dopet och ibland försvann lappen innan det blev inskrivit i dopboken.
Hfl. kunde också skrivas in under själva husförhöret och då kan det lättare bli främmande uppgifter från början i hfl.
Varje överföring innebär en risk att det blir fel. Bästa sättet att kontrollera riktigheten är att upptäcka när felskrivning uppkommer. Då brukar det bli rätt person.
Överlag ska man använda den uppgift som ligger närmast den verkliga händelsen och där syftet är att använda den uppgift man letar efter.
Om det går är det bra om man kan använda olika källor med olika ursprung, då det finns oklarheter. Ibland använder prästen sina felaktiga uppgifter när han skriver intyg och dylikt.
Bouppteckningen av föräldrarna är en bra kontrollkälla, där det står var barnen bor.
Jag har själv råkat ut för ett stort problem då en Daniel med föräldrarna Erik Erson och Brita Ersdotter. I byn fanns tre tänkbara föräldrapar och prästen hade valt att var annan gång placera barnet hos det en föräldraparet och nästa gång till ett annat par i granngården. Då lyckades jag inte hitta någon bouppteckning av de aktuella föräldrarna, men det löstes sedan när en barnlös faster kommer till gården sedan hon blivit änka.
Björn Engström
721
« skrivet: 2007-03-22, 07:39 »
Förman i äktenskapet, kan vara någon som fungerar som förmyndare för hustrun om mannen är borta vid tillfället.
Benämningar på släktskap är olika i delar av landet. I Dalarna är beteckningar mellan olika släkter mycket strikta och en svåger är bara ingift med syskon. I äldre tider var det knappast en benämning på samma förhållande i ett andra gifte utan det nästan bara gällde i första giftet.
Jag har någon gång stött på beteckningen svågerbarn men då barn från ett främmande gifte.
Björn Engström
722
« skrivet: 2007-03-21, 18:40 »
Djuren hade ätit på andras grödor och trampade ofta ner grödorna.
Någon gång använder jag även uttrycket idag.
Hälsningar
Björn Engström
723
« skrivet: 2007-03-19, 07:01 »
När föremål är märkt med t.ex. MSS och ett årtal innebär det nästan alltid då föremålet skaffades.
Men om det är märkt med D på slutet innebär det ibland fästmögåvor eller också när föremålet tillverkades eller inköptes till en yngre dotter (dottern kunde vara bara 4-5 år när hon fick egna föremål för att använda till textila tillverkningar)
Även typiskt kvinnliga föremål är oftast märkta med mannens signatur. Då var det mannens egendom fast han knappast kunde ens använda det.
Föremål som är märkta med både mannens och hustruns signatur innebär nästan alltid årtalet för vigseln och ibland något enstaka år senare, men var avsett till brudparet ex. spishällar förstukvistar och skåp. Många gånger byggdes hus eller målades rum och skåp till bröllopet. Skåpet kan vara mycket äldre men målades i samband med bröllopet eller till och med målades om med brudparets signaturer.
Mindre skrin och kistor kunde också vara märkta med bara kvinnans signatur och var oftast införskaffade för giftermålet, men i enstaka fall även daterade efter giftermålet.
Hälsningar
Björn Engström
724
« skrivet: 2007-03-15, 10:31 »
I Holger kan man koppla bort barnet och lägga in det med gemensamma föräldrar. Men innan man gör för stora förändringar är det bäst om man kopierar databasen så att man inte tappar några uppgufter t.ex. vigseldatum.
För att undvika dubbelinläggningar är det bäst att söka efter personen innan man lägger in den. Detta gäller särskilt stora databaser.
Samma sak gäller troligen också Min släkt.
Hälsningar
Björn Engström
725
« skrivet: 2007-03-13, 17:26 »
En normal åldersgräns för mantalspenningen var 63 år men det var inte helt självklart vilken åldersgräns som gällde och lokala bedömningar kan sätta andra gränser. Senare sattes åldersgränsen till 60 år och den kan möjligen även vara giftig i ditt fall.
1600-talets mantalslängder har särskilda förkortningslängder som gör förändringar på redan inskrivna i mantalslängderna. De jag har sett finns under landskapshandlingarna. Ibland finns det noteringar då personer försvinner ur längden.
I bruksräkenskaoperna kan det finnas uppgifter om betalningar till honom som smed och även efteråt som pensionär.
Hälsningar
Björn Engström
726
« skrivet: 2007-03-13, 15:23 »
Oftast var det kvinnor som värjde kvinnor från anklagelser och det har ibland varit 6 eller 12 kvinnor och ibland ett antal som låg däremellan.
I något fall lyckades man inte få ihop fullt antal men blev ändå friad. Jag är ganska säker på att jag har skrivit av flera värjningsmål med 6- eller 12-värjningsmän från början av 1700-talet. Senare under 1700-talet blir det enskild värjningsed för att bli friad men det är sällan själva eden svärjs förrän vid nästa tingstillfälle. Nu har jag så mycket avskrivna domar så att det är nästan hopplöst att hitta målen och allt bokstavstroget skrivet så att det är svårt att söka på ord.
Jag för mig att de olika ederna finns formulerad i tingsinstruktionerna från 1600-talet. Tyvärr har jag inte den tillgänglig just nu.
Hälsningar
Björn Engström
727
« skrivet: 2007-03-13, 14:58 »
Det kan vara ett mål som stannade vid kyrkostämman eller sockenstämma eftersom det är inte ovanligt att mindre brott behandlas av på kyrkostämma och man diskuterade ärendet där först innan man ev. beslutade att före ärendet vidare till tinget. Särskilt svordomar, ärekränkningar, olämpligt uppförande mot kyrkan eller mot medmänniskor och även snatteri är typiska fall som ibland först behandlades av kyrkan.
Nu verkar det ha blivit till domstol eftersom det skrivs lagförd som normalt tyder på dom. Det går dock inte att utesluta att det är en kyrklig dom som har blivit utdömd.
Ofta finns sådana omständigheter omnämnda i protokoll från husfören (inte det vanliga husförhöret utan ett särskilt protokoll där allt skvaller om folkets otillbörliga leverne brukar antecknas by för by och som sällan är mikrofilmat om det finns i behåll) eller kyrkostämmoprotokoll. Böter till kyrkan finns bokförd i kyrkans-, hospitalets- eller de fattigas räkenskaper. Det kan också finnas omnämnda i kungörelseböckerna.
Sytningsåtagande och förmånskontrakt som inte följs förekommer då och då i domböckerna och oftast mot svärföräldrarna.
Även om det finns omnämnda i tinget kan det vara mera utförligt behandlade i kyrkohandlingar och i vissa fall även behandling på stiftsnivå.
728
« skrivet: 2007-03-13, 07:13 »
Deja uppfattar jag som en sydlig variant av kvinnsperson.
Hälsningar
Björn Engström
729
« skrivet: 2007-03-12, 06:27 »
Inköp av varor och förnödenheter gjordes sällan kontant utan vanligen med betalningsvillkor på 6 eller 9 månader och ibland på ännu längre tid. I vissa fall kunde det krävas borgesmän för inköpen.
Hälsningar
Björn Engström
730
« skrivet: 2007-03-12, 06:19 »
Förutom bifogad länk kan tilläggas att fängslad eller intagna på hospital (sjukhus) oftast är skrivna på församlingen. Skogsarbetare var också ofta skrivna på församlingen då de ofta bodde i olika skogsarbetarbostäder utan egentlig bytillhörighet och ibland även utanför församlingen.
Hälsningar
Björn Engström
731
« skrivet: 2007-03-10, 13:00 »
Från början var det inte dödböcker utan begravningsböcker och det betyder att döda på annan plats är införd i denna församlings dödbok och ibland antecknade med mycket vaga uppgifter och ibland inte ens namngiven.
Från mitten av 1800-talet blir det på några ställen både död- och begravningsbok, men den övergångn sker inte allmänt förrän mot slutet av 1800-talet.
Hälsningar
björn Engström
732
« skrivet: 2007-03-10, 12:06 »
Från början var det inte dödböcker utan begravningsböcker och det betyder att döda på annan plats är införd i denna församlings dödbok och ibland antecknade med mycket vaga uppgifter och ibland inte ens namngiven.
Från mitten av 1800-talet blir det på några ställen både död- och begravningsbok, men den övergångn sker inte allmänt förrän mot slutet av 1800-talet.
Hälsningar
björn Engström
733
« skrivet: 2007-03-10, 12:06 »
Från början var det inte dödböcker utan begravningsböcker och det betyder att döda på annan plats är införd i denna församlings dödbok och ibland antecknade med mycket vaga uppgifter och ibland inte ens namngiven.
Från mitten av 1800-talet blir det på några ställen både död- och begravningsbok, men den övergångn sker inte allmänt förrän mot slutet av 1800-talet.
Hälsningar
björn Engström
734
« skrivet: 2007-03-10, 12:06 »
Från början var det inte dödböcker utan begravningsböcker och det betyder att döda på annan plats är införd i denna församlings dödbok och ibland antecknade med mycket vaga uppgifter och ibland inte ens namngiven.
Från mitten av 1800-talet blir det på några ställen både död- och begravningsbok, men den övergångn sker inte allmänt förrän mot slutet av 1800-talet.
Hälsningar
björn Engström
735
« skrivet: 2007-03-08, 18:29 »
Kyrkböckerna filmades även hos dispensarkiven och alltså även alla Dalarnas kyrkböcker är filmade till omkring 1890.
Hälsningar
Björn Engström
736
« skrivet: 2007-03-07, 13:25 »
Födde, vigde och begravda finns sällan filmade från församlingarna efter 1860. Normalt används bara SCB-material för personalia efter 1860. En del personalieböcker har nyfilmats på vissa församlingar och dessa finns bara tillgängliga på mikrokort.
SCB-materialet är en avskrift som prästen gjorde från sina orginalböcker och då finns det felaktigheter. Extra felkälla !
Orginalböckerna innheåller också rättelser som inte finns med i SCB-materialet.
Hälsningar
Björn Engström
737
« skrivet: 2007-03-07, 07:14 »
v. p. betyder normalt vide page = fortsättning på sidan 941.
I några fall kan det betyda väster sida efter arknumreing och då blir det som inbundet ark höger sida på uppslag 940.
Hälsningar
Björn Engström
738
« skrivet: 2007-03-06, 10:19 »
Fattig, utfattig, husarm, befriad, ur mantal (u.m.) , fri, tokig, menförd, blind, halt, träben, klen, gammal osv. är utryck som talar om att man är befriad från att betala mantalspenningen. Det var en tillfällig skatt (kvarntullsmantalspenningen) som infördes på 1620-talet och upphörde först vid mitten av 1900-talet. Alla arbetsföra skulle betala denna årliga skatt om de var emellan (14-18)och(60-65) år. Ägare av hemman betalade även om de var äldre. Ev. andra skatter slapp man inte ifrån.
Soldater och vissa ämbetsmän var också undantagna från mantalspenningen.
Hälsningar
Björn Engström
739
« skrivet: 2007-03-06, 10:03 »
I äldre tider fanns fanns bara W och enkelt v användes bara på ord som hade latinskt ursprung. Alla orts- eller platsnamn skrevs med bara W. Sedan olika rättstavningsreformer infördes försvann W undan för undan. Ännu tidigare (före mitten av 1600-talet användes u istället för w.
Många plats- och ortnamn har redan under 1800-talet fått modernare stavning. Men där det äldre stavningen är i bruk borde inte vägverket förändra namnet alls.
I vissa trakter kanske w ska användas istället för v, för att skilja de olika platserna.
Det är också för mig en viss skillnad mellan Vall och Wall i betydelsen.
Många ortsnamn har blivit felaktiga genom vägverk och lantmäteriverk inte förstått den lokala dialekten och då har ortsnamnet blivit mycket förvanskat.
Dessutom har många äldre ortsnamn blivit förvanskade genom olika språkbruk och ursprunget till orten är idag i vissa fall omöjlig att hitta. Många av de äldre orden är idag helt okända och ingen hittar på det riktiga.
Hälsningar
Björn Engström
740
« skrivet: 2007-03-04, 09:17 »
Brita Andersdotter född 10/7 1795.
Det är inte ovanligt att det förekommer olika uppgifter i dopbok och hfl. I detta fall är det ingen tvekan om ursprunget utan det är säkert Falk Anders Jansson och Anna Jansdotter som är föräldrar.
För en del andra personer måste man noggrant följa upp dem och ibland även använda bouppteckningar för att klara ut ursprunget på ett säkert sätt.
Hälsningar
Björn Engström
741
« skrivet: 2007-03-03, 08:40 »
Erik Jansson född i Bengtsheden 1798-03-30 flyttar till Torsåker ca1817.
Hälsningar
Björn
742
« skrivet: 2007-03-02, 09:19 »
Jan Ersson och Malena Andersdotter har haft följande barn:
Brita 1795-1813
Erik 1798
Kristina 1801-1837
Anna 1803-1874
Anders 1806-1807
Anders 1808-1836
Malena 1810-1832
Brita 1813-1836
Johan 1816-1840
Hälsningar
Björn
743
« skrivet: 2007-02-28, 12:21 »
Lars Åbergs föräldrar är troligen Lars Åberg 1767-1837 och hustrun Kerstin 1769-1838.
Hälsningar
Björn Engström
744
« skrivet: 2007-02-28, 11:15 »
Jan Ersson f. 1770 i Bengtsheds Röjsel med föräldrarna Erik Jansson 1740-1788 och Brita Ersdotter 1746-1829.
Malena Andersdotter f. 1774 i Boda med föräldrarna Anders Andersson 1724-1787 och Malena Hansdotter 1731-1804.
Hälsningar
Björn Engström
745
« skrivet: 2007-02-28, 08:06 »
K?tjärn är ett uttryck vi använder om olika snickarverktyg för att k?t? till olika träföremål som t.ex. stavar till olika träkärl och motsvarande olika håljärn för att gröpa ur mjölktråg och skålar.
Björn Engström
746
« skrivet: 2007-02-11, 07:57 »
Hampsänke är en plats där hampan rötades. Oftast gjordes platser i bäckar eller vattendrag särskilt i ordning för rötning av lin och hampa. I Medelpad var hampodling särskilt utbredd.
Hampodlingn minskar i omfattning under slutet 1700-talet och början av 1800-talet.
Jag känner inte till området alls. Men möjligen har hampodlingen minskat så att de särskilda hampsänkena inte användes. Byn eller gården kanske därför bytte namn och familjen bodde kvar på samma gård.
Hälsningar
Björn Engström
747
« skrivet: 2007-02-09, 12:41 »
Sveriges befolkning 1890, bygger på SCB 1890. Det var en sammanställning av befolkningen den 31/12 1890, som prästen skrev av från husförhörländerna och skickade till SCB. Naturligtvis skedde det under några flera dagar och datumet gällde nog inte riktigt säkert.
Det var därför egentligen fel att skriva kvarstående obefintliga 1881-1890. Men var och gjorde väl förteckningen på sitt vis.
Att familjen var kvarstående obefintliga var att någon utflyttningsattest inte hade utfärdats och prästen visste inte var de fanns 1890.
I orginallängden (sällan mikrofilmade) kunde förändringar göras långt efteråt då prästen fick kunskaper var de befann sig.
Det skrevs också lite olika om det fanns en särskild obefintlighetsbok eller om det var en eller flera sidor i husförhörslängden.
Obefintlighetsboken kunde omfatta mycket lång tid, medan anteckningar i husförslängd eller församlingsbok gjordes till nyes när ny bok började.
Hälsningar
Björn Engström
748
« skrivet: 2007-02-08, 08:37 »
I husförhörslängden står Af Ljusdals Häradsrätt dömd d. 25/11 för 1:sta resan medelst inbrott föröfvat stöld till 10 mån. straffarbete och sat vara förlustig medborg. förtroende i 3 år 10 månader.
Själva domen finns förmodlingen på Landsarkivet i Härnösand.
Det var vanligt att efter fängelsedom dömdes till förlustig av medborgerligt förtroende som gällde ytterligare en tid. Det innebar bl.a. att han inte kunde teckna avtal och liknande.
Hälsningar
Björn Engström
749
« skrivet: 2007-02-08, 08:15 »
Jag vet inget om personen, men kanadensiskt gullris odlades i Uppsala botaniska trädgård samt andra större trädgårdar i Uppsala åtminstone 1730.
Björn Engström
750
« skrivet: 2007-02-08, 08:10 »
Reinhold Näsman född i Hedemora 1711 och död 1766 följde Linne under hans dalaresa. Han var son till kyrkoherden Erik Näsman som var kyrkoherde i Älvdalen och den som propagerade för potatisodlingen i Dalarna. Han odlade själv potatis i Älvdalen 1728.
Jag är mycket intresserad av när olika kulturväxter börjar odlas för arbetet med en större skrift om kulturväxternas historia särsklit omkring Dalarna. Men eftersom det finns så litet skrivet är även övriga delar av landet mycket intressant. Jag vill därför gärna ha kontakt med dig om du har några trädgårdsbotaniska uppgifter som intresserar mig. Naturligtvis är jag intreserad av uppgifter från alla som har någon kunskap.
Hälsningar
Björn Engström
bjorn.en@telia.com
751
« skrivet: 2007-02-06, 08:48 »
Ämle, ämlin, ämleg?, ämlug?, ämlut och ämlug är ord som jag använder daglig om det mesta.
När det gäller människor eller djur så ser de sjukliga, bleka, dåliga eller eländiga ut.
För olika döda ting är de bleka, urblekta eller dåliga.
När det gäller mat är den smaklös eller utspädd.
Jag pratar enviksmål, som är en ålderdomlig bergslagsdialekt från nordöstra delen av Bergslagsområdet.
Björn Engström
Enviken
752
« skrivet: 2007-01-30, 06:22 »
Välfrejdad används mycket sällan i en del kyrkböcker och i andra används uttrycket för de flesta. Om det inte förekommer allmänt betyder det att uppförandet var exemplariskt. Många sådana uttryck används väldigt olika av olika präster (eller kyrkoskrivare).
Hälsningar
Björn Engström
753
« skrivet: 2007-01-23, 07:00 »
Från början fanns det oftast ett bostadshus, bryggstuga och ett stes på gården. Under vintern används bostadshuset och när det behövdes bryggstuga vid några tillfällen. Sommartid lagades all mat och olika långkok i form av missmörskok i stes (som var en enkel byggnad med jordgolv och 3-4 väggar och en öppning i taket där röken kunde gå ut).
När bruket av stes försvann började det byggas sommarstugor som ofta kom till och blev sommarstuga när det byggdes en ny stuga på gården. Sommarstugan hade en enklare standard och det hade enklare inredning och det var inte så noga med städningen.
Förr var det vanligast att köket låg på norra sidan av huset men har alltmer blivit flyttat till södra delen av huset. Därför fanns det ändå större anledning att flytta till svalare byggnad under sommaren.
Under 1800-talet börjar ofta nya hus att byggas med källarvåning under och där fanns också ett sommarkök eller stenstugu. Sommarköket var svalare eftersom det låg i markplanet och det hade ofta stenväggar.
En flytt till sommarstuga eller sommarkök innebar ofta närmare till källare och svalare utrymmen. Ibland blev det också närmare till vatten och ladugård. Ofta var det enklare att gå ut och in och ofta var det en diskplats utomhus.
Sommarstuga som begrepp är inte vanlig förrän under 1800-talet och mer mot mitten av århundradet. Man använde istället gamla och nya stugan.Bland stadsbor förekommer det dock redan på 1600-talet och då var det en normal gård som användes under sommarhalvåret.
Möjligheten att städa vinterutrymmena var en anledning att flytta därifrån under vintern. Men det blev nog snarare en anledning under senasre tid. Det var nog i första hand av praktiska skäl man flyttade till sommarstugan eller stenstugu.
Här i Svärdsjö Enviken flyttas det fortfarande ut eller ner i stenstugu.
Björn Engström
754
« skrivet: 2007-01-22, 07:44 »
Sista bokstaven är ett genetiv s eller z.
Hälsningar
Björn Engström
755
« skrivet: 2007-01-22, 07:41 »
Östanfors är en del av nuvarande Falu stad.
Hälsningar
Björn Engström
756
« skrivet: 2007-01-21, 07:24 »
Det står skjupts eller möjligen skjuipts.
Hälsningar
Björn Engström
757
« skrivet: 2007-01-16, 07:23 »
Angående präster borde det finnas en del uppgifter om honom i samband med inskrivning i läroverk eller motsvarande skolor. Kanske stiftsarkivet har några uppgifter ?
Attester kan innehålla uppgifter om fadern.
Björn Engström
758
« skrivet: 2007-01-15, 14:25 »
Ett vanligt straff för barn som gjorts sig skyldig till stöld eller snatteri var att bli offentligt agad (inför tinget) eller med vittnen och agad i hemmet borde därför vara en något lindrig form av straff.
Hälsningar
Björn Engström
759
« skrivet: 2007-01-15, 14:14 »
Förkortningen N.K. har använts i Falun som betydelse Nya Kyrkan = Kristine församling.
Hälsningar
Björn Engström
760
« skrivet: 2007-01-08, 06:46 »
Denna födelsenotis är skrivet med utspätt bläck och har därför lite svagare text.
Från mina avskrifter av orginalböckerna står :
10 13 Erik Mickel Jons i Öf.tänger
test. Jon Mickelsson Erik Ols hu. ibidm. Anna
Erik Ersson i Enviken Brita Knutsd. på Born
Hälsningar
Björn Engström
761
« skrivet: 2007-01-07, 08:00 »
Smeden Erik Bergkvists flyttade 16/11 1886 till Färila.
föräldrar var:
Has, Karis eller Gl. Brodins
Jonas Jonasson 1835-1909
Karin Karlsdotter 1837-1930
Syskon:
Anders 1862-1930
Anna 1866-1866
Anna Stina 1868-1882
Karl Johan 1870-1949
Karolina Matilda 1873-1876
August 1876-1961
Karolina Matilda f. 1879
Hälsningar
Björn Engström
762
« skrivet: 2007-01-06, 00:02 »
Från mitt 1600-tals material är det mycket sällan man får några exakta vigselår från domböckerna utan det allra flesta giftermålsår är från kyrkböcker eller andra liknande handlingar. Många av 1600-tals vigslarna är personer utan säker ålder och många är endast tidsbestämnd till århundrade eller årtionde och jag vet inte hur datorn behandlar dessa uppgifter.
Mitt påstående att hustrun var tidigare äldre än mannen kommer från huvudsakligen domböcker, men sällan några exakta åldersangivelser utan i form av andra uppgifter som vissetligen är efter mina tolkningar.
De tingsrättsdomar som godkänner giftermål i förbjudna led är nog alla före 1680 eller åtminstone mycket nära. Jag har uppfattat att tingsdomen avkunnas innan igsel kan fullbordas. Jag hsar inte kontrollerat om de finns antecknade i vigselboken, men det är nog knappast att vigslarna finns bevarade i vigselboken och knappast i någon annan kyrkliga dokument om nu inte stiftet har material som kan bekräfta uppgifterna. Eventuellt finns det några uppgifter i Rudbeckius dagböcker.
Om jag kommer ihåg rätt så anges inte vad lagen säger om giftermålens tillåtna led. (materialet är skrivet bokstavstroget och är därför mycket svårt att söka utan att lägga ner många timmar för att leta upp målen)
Björn Engström
763
« skrivet: 2007-01-05, 07:44 »
Mina erfarenheter kommer huvudsakligen från domböckerna i Svärdsjö tingslag (OBS! ej häradsrätt trots att uttrycket används flitigt, eftersom Dalarna saknade häradsrätter) under den tid jag skrivit ut dem 1590-1723. Men en del kommer också från angränsande socknar och landskap.
I domboken förekommer flera exempel med att tingsrätten godkänner ett giftermål i 3 och 4 led ( jag tolkar att de på ett sätt är tremänning och ett annat fyrmänning) sedan de betalt till prästen. ( jag minns inte om det var till församlingen, prästen eller till de fattiga och jag har inte kontrollerat de olika räkenskaperna om nu de finns bevarade för den tiden.)
Statistik på vigslar är svåra att göra med vanliga släktforskarprogram eftersom vi ofta har kompletta uppgifter för 1800-talet och senare delen av 1700-talet. Men från 1600-talet och tidigare har vi ofta bristfälliga uppgifter och åldersuppgifterna är ibland tveksamma. Dessutom är det ju förhållande vis många flera personer ju senare vi kommer fram i tiden.
En sak är säker att giftermålsmönstret har förändrats från att mannen var yngre än kvinnan till att bli tvärtemot.
Jag slog fram statistiken som jag har själv med urval och fick fram följande:
1500- och 1600-tal 2800 giftermål var mannens ålder 29,1 och kvinnans 28,2 för första giftermålet, men som sagt där är det mycket ofullständigt och onödigt många högre stånds personer som ofta hade något annorlunda giftermålsmönster.
1700-tal 4200 giftermål var medelåldern lika för mannen och kvinnan 27,0
Första halvan av 1700-talet 2000 vigslar mannen 26,8 och kvinnan 27,0.
1800-tal 6000 giftermål 28,2 för mannen och 26,8 för kvinnan.
Björn Engström
764
« skrivet: 2007-01-04, 07:50 »
Under 1600-talet finns det flera underliga sätt att omvandla oäkta barn till äkta även om föräldrarna aldrig gifte sig.
Både trolovning och vigsel kunde även upphävas genom tingsrättens dom och även en consistoriets beslut om skilsmässa kunde upphävas av tingsrätten, visserligen med församlingens goda minne.
Lokalt användes trolovning mycket sällan och man använde nästan bara uttrycket vigsel.
Lite speciella förhållande gällde med vigslar mellan soldater som var på väg ut i fält. Snabblysning förekommer och troligen även vigsel utan mannens närvaro och även postum vigsel.
Från protokollen från husförhörslängderna kan man finna många märkligheter i samband med oäkta barn och misstankar om horsbrott. (OBS! en särskild volym under signum G,K,L,N,O eller P, som inte är mikrofilmade och bara delvis bevarade.)
Det är ganska vanligt att fosterbarn finns noterade i hfl. med f, foster, eller fostermåg, dessutom kan de ibland hittas omnämnda i domböckerna vid arvskiften, sytning
eller testamenten. Fosterbarn är oftast mannens eller hustruns syskonbarn. Men kusiner och kusinbarn är också tänkbara som fosterbarn. Det var viktigt att gården ärvdes inom släkten och arvsrätten var obegränsad. Främmande fosterbarn är ovanliga och arvsrätten för dessa var tveksam under äldre tider.
Om det inte fanns kända arvingar blev det oftast prästen eller någon annan som fick sytningsersättning. ( De fall jag känner till fanns ingen släkting ens i tredje led)
Om inget nämns och barnets patronymikon inte stämmer med mannen i hushållet är det oftare styvbarn än fosterbarn.
I många familjer är det mycket komplicerade familjeförhållanden. I ett exempel gifter sig mannen med förra hustruns styvbarn. Ett nytt äktenskap där nya hustrun är släkt med den förra hustrun kan behöva särskilt tillstånd från Consistoriet och även ingiften innebär släktskap som ska ha särskilda tillstånd för giftermålet.
Giftermål med släktskap i tredje och fjärde led kan tillåtas av prästen oftast efter en gåva till prästerskapet eller till fattigkassan.
Björn Engström
765
« skrivet: 2007-01-03, 08:29 »
Om föräldrarna var ogifta vid födseln blev barnet arvslös, till en början helt arvslösa och senare bara arvsrätt från modern.
visserligen kunde man i vissa fall omvandla trolovningen att gälla som motsvarar vigsel. Även dop och vigsel samtidigt kunde innebära att barnet blev äkta. Det finns också andra lite märkliga förhållanden som omvandlade oäkta barn till äkta. Det fanns tydligen stora friheter för prästerskapet att förvanla ett oäkta barn till äkta. En viktig anledning till att barn är angivna som oäkta beror på att de inte hade arvsrätt och måste därför antecknas i husförhörslängderna för att de inte skulle erhålla otillbörligt arv. Naturligtvis var det kyrkans intresse att alla barn skulle vara födda inom äktenskapet.
Tidpunkten för bröllop var ofta i oktober strax före männens flytt till skogsarbete. Från början i form av kolningsarbeten och senare i form av bara skogsavverkningar. Perioden mellan jul och nyår(trettondag jul)var också en period som bara arbete gjordes i närheten av gården och då passade man på att gifta sig och dessutom var det ju många kyrkdagar som kunde utnyttjas även till vigsel. Många vanliga gästabud kunde också bli till bröllopsfester.
Dessutom skedde också bröllop vid andra tider men det var oftast i samband med byte av hemmaarbete och skogsarbete endera av männen eller kvinnorna (fäbodbruket). I viss mån har även tiden omkring bönedagarna nyttjats som vigseldag.
Björn Engström
766
« skrivet: 2006-12-31, 07:13 »
Särskilt under 1600-talet var det vanligaste giftermålsmönstret hos allmogen att mannens första hustru var äldre mannen, andra giftet var de jämngammal och tredje gången var hustrun yngre än mannen. Barn i stora syskonkullar gifte sig oftare tidigare än barn i mindre syskonkullar. I samband med krigstider är det ännu tydligare om man undantar de som gifte sig strax före avfärd ut i kriget. Om föräldrarna dör tidigt leder det oftare att barnen gifter sig tidigare och det beror nog till stor del på att då fanns det ägandeskap i gården och det var lättare att skaffa eget bo. Många par som var barnlösa berodde på att hustrun var lite för gammal när de gifte sig. Detta mönster är tydligt under 1600-talet och i viss mån även under 1500-talet, men det finns allt för få belägg för att dra några slutsatser. Från slutet av 1600-talet och på 1700-talet börjar mannens och hustrun ålder att bli mera lika men fortfarande brukar hustrun vara något enstaka år äldre. Under 1800-talet börjar det bli vanligare att mannen är äldre än hustrun. Naturligtvis finns det många undantag.
Dödfödda barn verkar vara vanligast bland de yngsta och äldsta kvinnorna samt när det är mycket tätt med barnafödslarna. Detta är lite svårt att kontrollera eftersom uppgifter om dödfödda barn är bristfälligt i kyrkböckerna.
Många familjer har olika släkttraditioner som följer släkten under lång tid. Särskilt giftermålsmönstret sker ofta i mellan samma byar under flera generationer och i vissa fall inom samma släkter. Detta gäller också giftermålsålder.
Björn Engström
767
« skrivet: 2006-12-29, 07:52 »
Många gårdsnamn och platsnamn kommer från soldatnamn i det äldre indelningsverket. Dessa namn var ofta mera ålderdomliga och lite annorlunda än det yngre indelningsverkets namnskick.
Buss har t.ex. använts som soldatnamn.
En annan möjlig konstruktion är Bunts från bunta.
Men eftersom jag inte känner platsen och områdets utseende är det bara lösa teorier.
Många platsnamn har blivit så förändrade att det är svårt att hitta urprunget.
Hälsningar
Björn Engström
Samtidigt önskar jag E G?LE G?TT NYTT ÅR.
768
« skrivet: 2006-12-17, 19:42 »
Naturligtvis sådde man rovorna, som är en tvåårig senapsväxt. Så gott som alla rotfrukter är tvååriga växter som samlar näring i rötterna för blomningen och som sedan går i frö andra året och dör därefter. En del senapsväxt har en kortare omloppstid och kan därför ge upphov till blomning redan första året. Annars är det normala att rotfrukterna går i vila under vintern och en del kräver mer eller mindre vinter för att kunna ge blomning.
Ett mycket fåtal rotfrukter är fleråriga, men dessa är så pass ovanliga att inte många vet av dem såsom t.ex. knölklocka (välkänt idag endast som ogräs) och jordmöss eller jordmandel.
En del rovsorter var man tvungen att förvara nästan frostfritt under vintern och sätta rovorna på våren för att få frön. Andra sorter kunde övervintra utomhus kvar i jorden och man skördade en del på våren medan andra fick stå kvar och blomma och ge frön till nya plantor.
Jag skulle kunna skriva rätt många sidor om odling av rovor,men jag stannar här.
Jag håller på att skriva en större skrift om odling av olika växter under gångna tider. Just nu omfattar det drygt 300 sidor text och drygt 1000 arter.
Hälsningar
Björn Engström
769
« skrivet: 2006-12-15, 16:30 »
Tröskningen skedde med slagor och på 1700-talet kommer tröskvältar på större gårdar och senare under 1700-talet kommer olika tröskmaskiner.
Man tröskade i särskilda trösklador eller i rian som hade täljda golv för att inget av säden skulle rasa igenom trägolvet. I brist på trägolv kunde man använda stenhällar eller också isar (åtminstone finns det många berättelser om tröskning på isen, men det måste vara mycket lämplig is för att inte säden skulle fastna i isen och därför var det nog inte ofta det fanns lämplig is att tröska på.)
I liten skala kan man tänka sig att man manglade ut säden ur axen.
Slagorna har lite olika lokala utformningar och dessutom finns det olika utformningar beroende på tidsperiod.
Lokalt har man även använt tröskklubbor för att tröska och i de allra flesta fall gjordes det på ett loggolv eller möjligen en mycket tilltrampad yta eller stenhäll.
Tröskningen skedde också lite olika beroende på vilket sädesslag det var och vilken typ av säd det var också tröskmetod varierade lite grand beroende på om säden torkades före eller efter tröskningen.
Svedjefinnarna tröskade oftast säden efter torkningen, vilket innebar att rågen var mera lättröskad. Andra torkade oftast säden efter tröskningen, vilket innebar att säden var lite mera hårdtröskad. Det innebar därför att kastningen av säden kunde få uppskjutas till efter bastutorkningen.
Lite beroende på hur god kvalitet det var på säden använde man ofta även agnarna till bröd eller åtminstone som kreatursfoder.
Vid nödår var säden oftast frostskadad och då användes hela axet och ibland även delar av halmen för att baka bröd av.
Björn Engström
770
« skrivet: 2006-12-14, 19:59 »
Normalt höggs svedjan under vårvintern och det fick ligga under nästa vinter och sedan brändes det omkring midsommar. Rågen såddes ofta i den varma askan strax efter midsommar och rågen kom upp och på hösten avbetades rågen huvudsakligen av hästarna (eller får och getter). (Korna var inte lämpliga eftersom deras betande riskerade att dra upp rågplantorna med rötterna. I södra Sverige använde man sig ofta av gäss. Betningen innebar att det bildades flera strån och skörden blev därigenom större. Om sommaren hade varit god kunde rågväxten bli för kraftig och skadas under vintern av svamsjukdomar om inte de betades, vilket kunde innebär att plantorna dog på våren. Rågen skördades sedan på hösten året efter. Hemkörningen av säden skedde på vintern och den torkades i rian och tröskades därefter. Det betydde att man svedjade första året och fick skörd tredje året och säden kunde användas til julbaket nästan fyra år efter huggningen av svedjan.
Ny sådd kunde ske året efter oftast sedan man risat svedjan och bränt på nytt. Därefter kunde svedjan användas som slog eller bli permanenta åkrar för kornodling.
Området kunde brännas på nytt sedan det hade växt igen av buskar och träd. Sedan svedjan hade övergivits bör det dröja minst 20 år men oftast längre tid innan det lönade sig att bränna på nytt.
Hälsningar
Björn Engström
Odling av rovor kunde ske på olika vis.
Sådd samtidigt med rågen och skörd samma år.
Sådd efter tidig rågskörd och skörd samma år.
Sådd på sommaren och skörd på våren.
Sådd på gamla svedjor.
Speciella rov- eller kålgårdar.
Ofta gödslade rovåkrarna med ris som brändes eller med aska från spisen.
Eftersom det finns olika typer av rovor som odlades på svedjorna är det lite beroende på sort. Åtminstone en sort bjursrovan (kålrots liknande) är vinterhärdig. Fäbodar i norra Dalarna berättas om att man skördade rovorna vid ditkomsten på våren eller försommaren.
771
« skrivet: 2006-12-14, 07:43 »
Svedjerågen kan ge mycket stora skörderesultat och det har förekommit att avkastningen var tusenfald. En teoretisk skörd ska kunna ge tiotusenfald i skörd. Men en normalskörd bör kunna beräknas till 10-30 gånger. Under dåliga vintrar med skral övervintring kunde dock skörden nästan utebli, liksom vid besvärliga nattfroster.
Jämfört med vanlig sädesodling som gav bara 3-4 gånger utsädet i skörd, gav svedjerågen (eller tuvrågen)oftast mycket bättre resultat.
Svedjerågen gav inte skörd mer än en gång eller möjligen två gånger på samma jordbit. Midsommarrågen (motsvarande den som odlades på åkermarken) kunde däremot odlas under längre tid men skörderesultatet var troligen något lägre än svedjerågen.
Hälsningar
Björn Engström
772
« skrivet: 2006-12-11, 08:35 »
Olof Olsson född 13/12 1765 i Spaksjön gifter sig enligt uppgift 1800 med änkan Kerstin Ersdotter (1769-1856) från Isala i Svärdsjö och han dör enligt uppgift 1834 (Bocksjön?). Han var husman i Bocksjön.
Helena Olsdotter född september 1763 i Ockelbo eller Ovansjö gifter sig 30/10 1791 med Per Persson (1768-1841) från Spaksjön.
De är bosatta i Baståsen på Svartnäs.
Helena dör 1831.
Hälsningar
Björn Engström
773
« skrivet: 2006-12-11, 08:20 »
Commissarie har använts som en titel eller rang på en soldat i värvat regemente (dombok 1720-tal Sundborn Kopparbergs län).
Hälsningar
Björn Engström
774
« skrivet: 2006-12-11, 07:48 »
Att ta betalt för att använda Anbytarforum innebär att det kommer att i stort sett upphöra.
I dag är Anbytarforum en bra start för en blivande släktforskare och det kan innebära medlemsskap i någon släktforskarförening.
Om det krävs betalning för att kunna deltaga blir det en trolig utveckling att någon annan kommer att starta en liknande hemsida som betalas via reklam och då försvinner den naturliga kontakten mellan blivande släktforskare och Släktforskarförbundet eller dess medlemsföreningar.
Om det blir vissa utökade tjänster som kräver betalning kan kanske det accepteras.
Jag själv är ganska flitig på Anbytarforum och svarar på många frågor och funderingar.
Jag har några gånger ställt egna frågor men svaren har uteblivit. För mig är det inte värt hundralappen för att svara på frågor. En avgiftsbeläggning betyder att man kan nyttja tiden till annat och aktivt släkt- och hembygdsforska mera istället för att lägga ner tid på att svara på frågor.
Björn Engström
775
« skrivet: 2006-12-02, 08:02 »
I fönstret står rumsgranen (Araucaria heterophylla) som upptäcktes 1774 och fördes till England 1793. Den var särskilt populär omkring 1880-talet i finare familjer, men förekommer både före och efter. Den finns fortfarande i handeln.
Björn Engström som forskar både på folk och växternas ursprung.
776
« skrivet: 2006-12-02, 07:43 »
Enviken är först en oegentlig kapellförsamling och blir först egen församling 1/5 1864. Envikens första husförhörslängd börjar 1849 och före detta i Svärdsjö. Några år förs dubbla husförhörslängder som inte är identiska.
Anders Andersson Björklunds föräldrar var Anders Jansson från Björkboda (1792-1841) och Anna Andersdotter från Lamborn (1794-1835).
Björn Engström
777
« skrivet: 2006-11-29, 21:47 »
Slag utan åkomma är sannolikt att varken blåmärke eller blodvite uppstår. Vid varje misshandelsmål anges särskilt om blodvite eller blåmärken uppkommer.
Björn Engström
778
« skrivet: 2006-11-27, 22:07 »
Vassveds (Vassvess) Erik Björklunds far Anders Andersson Björklund f. 1825 är den förste som använder gårdsnamnet Vassveds. Som platsnamn är det mycket äldre.
Björn Engström
779
« skrivet: 2006-11-16, 21:29 »
Jag har följt upp många dömda personer i kyrkböcker, mantalslängder eller andra domböcker och kunnat konstatera att de har överlevt och levt lång tid därefter. I en del fall har jag bara stött på dem några årtionende senare. Det enda dödsfallet till följd av gatulopp omnämns i en dombok något år senare eftersom det var före bevarade kyrkbokföringen.
Många bestraffningar som sker istället för böter finns bara antecknade i saköreslängderna och i alla fall finns många fler bestraffningar antecknade i saköreslängderna än i själva domboken.
Jag har till och med stött på en fastställd dödsdom i hovrätten som upphävs av tingsrätten. Det gällde ett brott mot barnamodsplakatet och det var ett antal tingsdomar som behandlade detta fall, men slutligen blev hon frikänd av
tingsrätten.
Björn Engström
780
« skrivet: 2006-11-16, 18:11 »
Det finns många exempel på att folk har överlevt gatulopp med många år och verkar ha klarat ett vanligt liv efter straffet. Ett exempel har jag där en dog strax efter ett antal gatulopp.
28 dagar på vatten och bröd kan i vissa fall vara bättre kost än de var vana vid. Många gånger fick fattiga människor betala straffet med vatten och bröd istället för att betala böter som de inte klarade av.
Problemet är nog snarare att de blev onödigt passiva och om det var vinter kunde vistelsen bli mycket kall.
Jag har inte gjort någon saklig undersökning, men jag har läst åtskilliga tusen sidor av olika domprotokoll.
Björn Engström
781
« skrivet: 2006-11-14, 20:01 »
Även stöld kunde betyda dödsstraff om värdet översteg en viss summa. Stöld bedömdes hårdare efter upprepning och efter stöld tredje gången betydde det ofta dödsstraff, åtminstone i tingsrätten (eller utanför Dalarna häradsrätt).
Stöld från kyrkor bedömndes oftast hårdare.
Hälsningar
Björn Engström
782
« skrivet: 2006-11-10, 21:21 »
Enligt flyttningsattest har han skrivits ut 28/11 1857 som förre drängen Olof Lust från Ulvtorp. Denna attest har förkommit och en ny skrivs 24/4 1858 och efter denna blir han inskriven i Svärdsjö. Jag har födelsedatum 3/7 1835 på honom.
Därför kan man nog vara ganska säker på uppgifterna om åtminstone fadern Per Lust och sannolikt då även modern Lisa Issaksdotter.
Hälsningar
Björn Engström
783
« skrivet: 2006-11-07, 18:43 »
Det behövdes inte mycket för att bli dömd för ärekränkning. Hundsfott, hund, svin eller andra sammansättningar med svin eller hund finns det många exempel på i domböckerna.
En anklagelse för tjuv kunde ibland vara ett värre brott än själva tjuvnaden.
Anklagelse om trolldom eller liknande var också ett allvarligt brott.
784
« skrivet: 2006-10-24, 23:10 »
Mordet på Olnils Anders Andersson kan läsas i bl.a. Nils Almegårds bok Svartnäsfinnar.
Själva domen har jag inte läst och skrivit ut ännu åtminstone.
Hälsningar
Björn Engström
785
« skrivet: 2006-10-24, 23:00 »
Anders Ersson Länsman född 1770 i Lumsheden och bosatt i Borgärde till ca 1808, då han flyttar till Lumsheden och han dör troligen strax därefter. De hade två söner och två döttrar.
Han byter soldatnamn till Hedberg vid generalmönstringen den 27 juni 1806.
Hälsningar
Björn Engström
786
« skrivet: 2006-10-09, 18:02 »
Jon Hansson från Svärdsjö.
Det finns totalt 6 lämpliga personer varav 4 heter Johan och 2 Jon eller Joen (=Jon, Jonas)
Jon eller Jonas var vanlig i Rättvik och Hälsingland, medan det var mindre vanligt i Svärdsjö och de flesta hade anknytningar till Hälsingland eller Rättvik. Det kan därför finnas felskrivningar av Johan till Jon eftersom Johan var mindre vanligt i Rättvik.
Det mest troliga är dock att det är någon av de två Jon. Den ena född i Lamborn 1685 och den andra född i Klockarnäs Hassers-gården 1687, med föräldrarna Hans Hansson och Malin Danielsdotter.
Av de 4 Johan kommer tre från Klockarnäs varav 2 var soldater och en soldat från Borgärde. Den ena soldaten från Klockarnäs var gift till Hälsingland och så kan även gälla Jon Hansson i Dalstuga eftersom modern var från Flät.
Klockarnäs och Övertänger har haft ovanligt mycket giften till och från Dalstuga. Lamborn har naturligen haft stort utbyte med de olika Bingsjöbyarna.
Hälsningar
Björn Engström
787
« skrivet: 2006-09-27, 18:42 »
Anna Andersdotter är född i Persgården i Klockarnäs med föräldrarna Anders Hansson 1701-1769 och Anna Andersdotter 1699-1777.
Hon gifter sig till Jonsgården.
Hälsningar
BJörn Engström
788
« skrivet: 2006-09-27, 18:12 »
Bast Per Persson var troligen född i Baståsen 1792 och föräldrar var Per Persson 1786-1841 och (He)Lena Olsdotter 1763-1831.
Kyrkböckerna är inte riktigt enliga men fadern är troligen född i Spaksjön och flyttar till Baståsen.
Hälsningar
Björn Engström
789
« skrivet: 2006-09-27, 18:04 »
Blom Olov Olsson var född 1731 och död 1809 i Spaksjönoch gift 1755 med Margareta Danielsdotter i Rönnbacken och död 1771 i Spaksjön. Sonen Samuel är född i Ockelbo och troligen Rönnbacken.
Troligen är familjen inte av släkten Makkoinen.
Det är Olof Olssons mormors syster som gifter sig med Knut Johansson Makkoinen från Ockelbo.
Hälsningar
Björn Engström
790
« skrivet: 2006-09-13, 23:08 »
För Ockelbo finns SCB-1860 som är en avskrift av husförhörslängden gjord 1860. Den är visserligen ganska ofullständig. Men den finns att låna eller köpa från SVAR. Biblioteket i Gävle finns den i släktforskarrummet.
Björn Engström
791
« skrivet: 2006-09-13, 22:48 »
Mats Ersson föräldrar var Peres Erik Persson f. 1851 och Brita Ersdotter född 1849. Hela familjen flyttar från Bingsjö till Ramsjö 1886.
Anna Katarina Nilsdotter kan vara född 1880 i Storåsen Katrineberg med föräldrarna Nils Jonsson född 1844 och Johanna Johansdotter född 1858. Om födelseåret stämmer är det rätt person, men det finns minst en person till i Katrineberg men med annat födelseår.
Hälsningar
Björn Engström
792
« skrivet: 2006-09-04, 19:34 »
Hej Jan-Erik
Tyvärr är det mycket dåligt med uppgifter från Svärdsjö domböckerna och Värmland. Det finns några men de är mycket vaga och oftast bara ett förnamn och Frijsdalen. Men det är helt klart att det finns en hel del kontakter mellan Värmland och Svärdsjö. Dessutom är det arvskiften och giftermålen har skett tidigare.
En dom behandlar begravningshjälp åt Soldaten Henrik Henriksson från Svartnäs som dog i Ny socken. Det visades sig dock att han hade pengar med sig som gott och väl räckte till begravningen. Han hette Henrik Henriksson och dog omkring 1660-talet på väg mot Ryssland. Tyvärr fanns det just då 3 Henrik Henriksson i Svartnäs, dock kan den ena uteslutas.
Henrik var ett mycket vanligt namn bland finnarna i Svartnäs och i flera mantalslängder är det 10 eller flera som heter Henrik. Detta leder till att det finns många Henrikssöner och Henriksdöttrar som härstammar från Svartnäs.
Björn Engström
793
« skrivet: 2006-09-04, 19:22 »
Märta Persdotter född i Sand, Ångermanland var piga i Finngården Enviken (nuvarande Enviksbyn). Gården kom senare att kallas Fintas och låg precis vid kyrkkroken vid Envikens gamla kyrka. Gården upphörde i mitten av 1800-talet och de sista husen flyttades därifrån i början av 1850-talet.
Björn Engström
794
« skrivet: 2006-09-04, 19:15 »
Erik Ronell lived in Näsänget in Österbyn Svärdsjö. He is married with Brita Ersdotter Backlund 1858. Erik Ronell died 15/1 1889 in Österbyn.
Björn Engström
795
« skrivet: 2006-08-29, 22:40 »
Daniel Ersson var född i Rönndalen 1834 av föräldrarna Erik Ersson 1789-1862 och Brita Ersdotter 1799-1860.
Observera att svågern Erik Ersson var gift med Brita Ersdotter och de bodde i samma gård.
Hälsningar
Björn Engström
796
« skrivet: 2006-06-29, 00:05 »
Många bouppteckningar är försvunna ur arkiven. Men bouppteckningen kan vara gjord medan personerna levde och gården överfördes till något barn. Då är föräldrarna i stort sett utan egendom och efter deras död görs ingen bouppteckning. Det är ganska vanligt att det görs en gemensam bouppteckning när den siste makan/maken dör. Bouppteckningen kan vara registerar långt efter dödsfallet och även i fel ting. Innan änkan eller änklingen gifter om sig måste en bouppteckning göras för att barnen ska garanteras arvsrätt. Bouppteckningar kan därför finnas i kyrkoarkiven som bilaga till vigselböckerna. I vigselboken anges ofta att boet är delat.
En viktig funktion hade bouppteckningen, nämligen att ge kyrkan fattigprocenten (om jag inte minns fel 1/4 procent av boets behållning) som bekostade fattigvården. Om bouppteckning gjordes kan det utläsas ur kyrkans fattigräkenskaper (sällan mikrofilmade).
Björn Engström
797
« skrivet: 2006-05-12, 19:38 »
Anders Jansson (Stor) född vid Gamla Herrgården i Falun, flyttar från Vintjärn 1799 till Falun och omkring 1803 till Stockholm (efter hustruns död). Fadern var soldaten Johan Andersson Stor (1722-1790) från Falun.
Hälsningar
Björn Engström
798
« skrivet: 2006-04-19, 20:03 »
Erik Danielsson Alftberg föddes 1845-12-16 i Flät Alfta och dör 1922-02-22 i Övertänger.
Han var gift med Brita Andersdotter född 1851-09-12 i Övertänger och dör 1924-06-12 i Övertänger.
Sonen Erik född 1872-02-02 i Övertänger flyttar 1894-07-07 till Åmot och gift med Brita Stina Svedlund.
Hälsningar
Björn Engström
799
« skrivet: 2006-03-15, 22:35 »
Fredrik Åmark född 1768-01-10 i Söderbärke och gift med Kristina Katarina född 1772-09-29 i Köping. Familjen flyttasr till Svärdsjö 1798 och flyttar till Orsa ca1819.De hade minst 6 barn.
Vilhelm August gifter sig 1839 med Lisbet Tysk född 1816-06-21. Vilhelm August dör 1886-04-30.
Hälsningar
Björn Engström
800
« skrivet: 2006-03-07, 23:11 »
Daniel Danielsson Fyrhuggare (soldat) var född i Bengtsheden i södra delarna av Svärdsjö socken. Han var född 1752-03-15. Fader var Soldaten Daniel Danielsson Pigger född i Bodarna Gustafs 1729 och död i Bengtsheden. Moder var Kerstin Persdotter född 1715 i Mörtarbo Husby socken och däöd i Bengtsheden 1795.De hade två söner. Modern hasde tidigare i sitt andra gifte 3 söner och en dotter, varav en son och en dotter var gift.
Hälsningar
Björn Engström
801
« skrivet: 2006-02-23, 20:52 »
Mantalspliktig ålder har varierat från 14 år till 16 och även upp till 18 år under olika tider. Vanligen tjänstgjorde barnen ett antal år som dräng eller piga innan de gifte sig. Under 1600-talet var giftermålsåldern oftast omkring 25 år eller mera.
Det verkar inte som det har varit någon större fusk med mantalsåldern. Det är ovanligt få tingsmål, där man har fuskat med åldern för mantalsskrivningarna. Däremot kan man i avkortningslängderna ibland hitta personer som blivit mantalsbefriade genom svaghet och armod.
Mycket tyder på att många barn är piga eller dräng på någon gård när de kommer upp i mantalspliktig ålder.
Att förändra åldern har inte varit ovanligt och har säkert förekommit vanligt när det behövdes. Men för mantalsskrivningen var det höga straff för fadern eller husbonden om han angav för låg ålder på drängen eller pigan. Kyrkbokföreningen var mycket noggrannare än vi kan föreställa oss under gångna tider. Tyvärr har dessa handlingar förkommit under årens lopp.
Hälsningar
Björn Engström
802
« skrivet: 2006-02-23, 20:31 »
Under en period (ca 1930-1950, exakt årtal kanske någon annan kan upplysa om) var det den faktiska födelseplatsen som var födelseort. Född på BB blev då födelsesocknen där BB låg. Födsel hemma då blev det hemma i församlingen. Både före och efter denna period var födelseorten moderns hemförsamling.
Hälsningar
Björn Engsström
803
« skrivet: 2006-02-23, 19:52 »
Larshinders Johan Jansson född 1836 levde åtminstone 1910, liksom hustrun Brita Kajsa Nilsdotter f. 1844 i Nilslsarsberg. Vid Perhinders bodde också Brita Kajsas föräldrar Pernils Nils Kristoffersson 1815-1903 och Stina Persdotter född 1822 i Västra Svartnäs i Perpersgården.
Sonen Johan född 1871 var gift med Torp Anna Matilda Ersdotter född i Nilslarsberg 1875.
De bodde vid Larshinders i Östra Svartnäs och där fick de åtminstone 4 barn födda (1897-1906) i Svartnäs.
Hälsningar
Björn Engström
804
« skrivet: 2006-02-14, 21:40 »
Hej Birgitta !
Jovisst är det Sundborns dombok. Jag ska titta ytterligare på denna familj, det är visserligen släkt till mig, men deras livsöden är så intressant så det övertäffar mina släktingar.
Anders Göransson kan också ha haft soldatnamnet Skytt.
Lisken Israelsdotters far var Israel Persson, snickare som sällan var hemma utan han var ute på snickeriarbeten bla. i Kumla.
Modern är Margareta Jönsdotter. Familjen bodde i Karlsbyn där dottern är född omkring 1689. Båda hennes föräldrar levde 1721. Även Liskens svärfader (Anders Göranssons far), men han var borta och tiggne och ingen visste var han befann sig.
Hälsningar
Björn Engström
805
« skrivet: 2006-02-01, 07:40 »
Anders Ersson från Back-gården i Klockarnäs upp i g?t?n flyttar 1887-11-17 till Grävningen i Hosjö, där han är snickare. 6 barn födds där framtill 1899.
Tyvärr saknar jag nu uppgifter när han dör.
Hälsningar
Björn Engström
806
« skrivet: 2006-01-30, 07:00 »
Sveriges befolknng 1890 är SCB 1890 som är en avskrift av alla Sveriges husförhörslängder. Det är en ögonblicksbild och ska visa förhållanden i slutet av år 1890. Varje präst gjorde sin egen avskrift och materialet varierar därför från socken till socken. Många församlingar mukrofilmades inte husförhörslängderna så långt fram som till 1890. Oftast slutade mikrofilmningen på 1880-talet. Därför är dt möjligt att prsonen inte var mormon när den sista mikrofilmade husförhörslängden gjordes. Annars var det mycket aktuellt med han som mormon och det blev bara inskriven i SCB- utdraget. I husförhörslängderna och församlingsböckerna kan det finnas särskilda sidor med förteckning på personer med främmande religioner. På en sådan sida kanske han finns med.
Hälsningar
Björn Engström
807
« skrivet: 2006-01-28, 09:23 »
Tiburtus barn nämns i domböcker som ännu inte är helt färdigforskade, då både Tiburts och Lisken döms för hor. Tiburtus titleras som constapel (för mig ny militär titel)och har varit soldat i olika former. Det finns släktskap med olika militärer, bergsmän och präster men knappast med Sundelius eftersom Sundell var soldatnamn.
När jag angav åldern på Tiburtus räknade jag tyvärr fel i hastigheten. Jag beklagar.
Han anges vara 60 år 1721 vilket naturligtvis blir födelseår 1661.
Hälsningar
Björn Engström
808
« skrivet: 2006-01-27, 19:11 »
Anna Tiburtsdotter är född i mars 1719 i Julita med moder Lisken Israelsdotter (f. ca 1698) från Karlsbyn i Sundborn och fadern var Tiburtus Tiburtsson Sundell (f. ca 1641) som döptes i Julita kyrka som äkta.
Även en son föddes 1720 i Julita (troligen Israel som skulle vara född 19/4 1721)
Även han döptes som äkta.
Modern kyrktogs även som äkta hustru till Tiburtus.
Men föräldrarna var gifta på var sitt håll.
Tiburtus andra gången 1700 med en hustru som levde 1721. Lisken gifte sig 1706 med en soldat som 6 veckor efter giftermålet kom i krigstjänst och var troligen fången i Petersburg 1719.
Hälsningar
Björn Engström
809
« skrivet: 2006-01-27, 02:13 »
Negerbyn i Enviken (norr om Övertänger) fick sitt namn genom att utbölingar byggde sommarsugor på gammal åkermark.som tillhörde Kopparfors. Det var åkermark och hagmak som låg en liten bit från arrendegården och marken såldes när sista arrendatoren flyttade bort.
Hälsningar
Björn Engström
810
« skrivet: 2006-01-26, 00:42 »
Erik Ersson Holmström född 1857-04-22 i Vintjärn
Far Skräddar Erik Ersson född 1819 i Arnbo
Mor Anna Danielsdotter född 1822 i Isala
Hälsningar
Björn Engström
811
« skrivet: 2006-01-24, 21:34 »
Skolväsendet hörde till den kyrkliga kommunen fram till 1932, då den överfördes till den borgerliga kommunen. Detta innebär att äldre handlingar från tiden före 1932 bör finnas i församlingens kyrkoarkiv (om det inte är inlämnat till landsarkiv). Därefter bör de finnas inom kommunens arkiv. Till en del kan material vara överfört till kommunens arkiv. Därutöver finns enm hel del kyrkligt material på villovägar genom t.ex. försålda skolhus kan betygskataloger ha blivit i privat ägo.
Modernt material kan vara skyddat genom sekretess, men som kan finnas i elevkalendrar som i så fall är offentlig handling.
Sockenstämmoprotokoll ska finns kvar i församlingens kyrkoarkiv om de inte inlämnade till landsarkiv.
Vid hopslagning av församlingar ska materialet överföras till det nya församlingsarkivet eller till landsarkivet.
Hälsningar
Björn Engström
812
« skrivet: 2006-01-24, 20:28 »
I Kristoffers landslag 1442 stadgas att humlegårdar ska anläggas av alla bönder och landbor med 40 stänger. År 1474 förhöjs kravet till 200 stänger, vilket också påtalas i 1734 års lag då humlegården skulle anläggas med 40 stänger per år tills man har uppnått 200 stänger.
Denna skyldighet finns formellt kvar till den 20/11 1860 då en kunglig förordning upphäver kravet. Långt tidigare var skyldigheten i praktiken upphävd.
Det kan hända att just gästgivargårdar behandlades strängare än övriga gårdar och man krävde att åtminstone de skulle följa lagen.
Norröver och bland mindre gårdar har kravet på humleodlingar inte tillämpats i samma utsträckning. Därutöver kan lokala förordningar ha haft speciella krav.
Genom hushållningssällskapen gjordes många olika odlingsförsök av humle vid mitten av 1800-talet. Olika gödslingsförsök med bl.a. risning gjordes. Man importerades mycket sticklingar från bl.a. Tyskland och Polen som utdelades gratis på 1880-talet i Uppland.
Hälsningar
Björn Engström
813
« skrivet: 2006-01-11, 23:30 »
I Enviken ligger Negerbyn i Sibirien.
814
« skrivet: 2006-01-10, 07:35 »
Brita f. 1749-01-05 ( död 1832) heter väl inte Bäckström utan bara Ersdotter. Rätta mig om jag har fel. Däremot heter åtminstone en dotter Bäckström.
Hälsningar
Bjrn Engtröm
815
« skrivet: 2006-01-09, 07:24 »
Det finns exempel i domböcker, där man gör släktutredningar för att bevisa att vittnen inte är tillförlitliga eftersom det fanns släktskap mellan åtalad och vittnen. I ett fall om jag minns rätt var vittnena tremänningar och kusiner med den åtalade (sent 1600-tal).
Hälsningar
Björn Engström
816
« skrivet: 2006-01-07, 16:19 »
Svärdsjö hfl.
Volym AI:1 skrivs omkring år 1679 från en äldre förkommen volym. Omskrivningen verkar ha pågått ett tag och riktigt gamla människor antecknas inte fast de levde (förmodligen så pass skröpliga för att kunna ta nattvarden).
Denna volym är till stora delar korrekt, men saknar tillfälliga bosättningar i socknen. Man kan hitta vigslar och enstaka barn i födelseboken, men de är inte inskrivna i hfl. Barn antecknas inte förrän de blir läskunniga (drygt 10 år gamla).
De första vigslarnas personer (till ca 1680)saknas till viss del i hfl. på sin ursprungsplats och uppgifterna kommer från den tidigare förkomna volymen. Personer kan vara utskrivna från en gård men verkar ha varit ursprunglig på nya platsen. (särskilt kan ett andra gifte verka var det första giftet)
Gamla personer som dör till omkring 1681 finns sällan antecknade i hfl. och yngre personer till omkring 1679. Denna volym avslutas i slutet av år 1705 och kanske lite varierande mellan olika gårdar och byar.
Nästa volym AI:2 börjar föras omkring år 1710 och det blir därmed ett litet glapp mellan längderna. Denna längd är inte riktigt lika komplett förd som tidigare och den förs till omkring år 1740. Då den första särskilda kommunionlängden (nattvardslängd) börjar föras (ej mikrofilmad). Troligen används denna längd av prästen istället för hfl. Omkring år 1745 börjar prästen om i hfl. och stryker nästan alla uppgifter och börjar om från början. Mycket sällan att nya och gamla familjen finns på samma ställe. Jag kallade det tidigare för kladd till AI:3 (det var kanske en förenkling eftersom de inte exakt överenstämmer med den nya längden).
AI:2 första skrivningen förs inte alltid regelbundet och flyttningar mellan byar redovisas inte alltid liksom utflyttningar ur socknen. Barnens ordning stämmer inte alltid, vilket tyder på att längden inte fördes riktigt varje år. Några sidor saknas i volym AI:2 och har ersatts med gråpapper.
År 1747 börjar AI:3 föras och den är komplettare än kladden i AI:2. Jag har i stort sett inte använt kladduppgifterna i AI:2 utan använder mig bara av de överstrykna uppgifterna i AI:2 och AI:3, samt kompletterar med kommunionlängder. Volymerna AI:4 och AI:5 har inte så mycket att ge heller eftersom det är bara vissa gårdar som finns med i dem. Någon personuppgift är användbar liksom också enstaka uppgifter från AI:2kladd. Troligen är volymerna AI:4 och AI:5 skriftreseböcker och användes istället för den stora volymen.
Det är bäst att använda volymerna AI:1 , överskrykna uppgifter i AI:2, AI:3 och AI:6.
Hälsningar
Björn Engström
817
« skrivet: 2006-01-01, 09:21 »
Olof Olsson.
Jovisst är det rätt person. Just denna familj har ovanligt många felaktigheter i begravningsboken. Olofs mor och hustru har blandats ihop. Man kan bara spekulera i varför det är så mycket fel. Normalt kontrollerades uppgifterna av prästen innan de skrivs in i begravningsboken. I detta fall tycks detta inte ha skett. Jag har inte kontrollerat vilket präst som har skrivit in uppgifterna, men han var kanske inte nykter när han skrev in i boken. Kanske hade han tappat bort lappen som han skrev ner uppgifterna på från familjen och försöker skriva uppgifterna ur minnet.
Hälsningar
Björn Engström
818
« skrivet: 2005-12-30, 00:55 »
Finn Anders Ersson dör 1821-01-15 vid Svartnäs bruk. Hustrun Kerstin Danielsdotter dör 1849-04-21 vid Nilslarsberg.
Hälsningar
Björn Engström
819
« skrivet: 2005-12-29, 08:01 »
Hemmansägare - torpare - gårdsägare och husägare har flytande gränser.
Ett hemman kan vara stort eller litet. Från början avsågs då ett hemman vara minst 1/8 eller 1/16 mantal (den minsta tillåtna ägandedel). Men med olika lagparagrafer har detta begrepp försvunnit.
Torp är lite beroende på plats lite olika begrepp. Torp kan vara i anslutning till riktigt stora gårdar med dagsverksskyldigheter, men också finntorp med lite oklar äganderätt- besittningsrätt. Men torp kan också innebära ett litet hemman och gränsen mellan torpare och hemmansägare är lite beroende av övriga markägares storlek.
Gårdsägare - husägare tolkar jag ofta som man ägde ett hus med lite tomtmark som ibland kunde uppodlas och till och med kunde föda något mindre djur.
Som hemmansägare finns nästan alltid tillhörande skog och torpare har oftast mycket litet skogsmark eller ingen alls (nu kanske den uppodlade marken har blivit skogsmark).
En gårdsägare eller husägare hade ingen skogsmark alls.
Hälsningar
Björn Engström
820
« skrivet: 2005-12-26, 09:51 »
Mantalspenning var den tillfälliga skatt som infördes i början på 1600-talet, i avvvaktan på ett permanent förbud mot handkvarnar. Därefter skulle skatten betalas genom förmalningsavgifter. Mantalspenning uttogs varje år en viss summa per arbetsför person i åldern ca: 16-60 år, men lite olika åldersgränser under tiderna (därför finns mantalslängderna som är en skattelängd som oftast gjordes upp på hösten året före batalningsperioden). Män betalade högre avgift än kvinnor. Denna tillfälliga skatt blev kvar till ca: 1940 då den efter drygt 300 år avskaffas.
Hälsningar
Björn Engström
821
« skrivet: 2005-12-26, 09:43 »
Erik Andersson Vattuman Ellgut f. 1778 flyttar till Svartnäs som dräng åtminstone 1799 och flyttar till Falun ca 1802 (eller bara tar ut flyttningsbetyg). Han finns i nilslarsberg tills hustrun dör 1809, sedan försvinner han. Eftersom jag bara har Svärdsjö kyrkböcker som mikrokort och avskrifter av icke mikrofilmat, vet jag inte om det är rätt person du söker.
Hälsningar
Björn Engström
822
« skrivet: 2005-12-24, 02:45 »
Sugel på enviksmål (nordöstra Dalarna) innebär både ost och missmör. Man köpte ofta ett helt sugel om ett missmör och en ost. Sovel heter hos oss S?v?l.
Hälsningar
Björn Engström
823
« skrivet: 2005-12-24, 02:41 »
Skattefri eller som det borde stå skattebefriad betyder att de var befriad från mantalspenningen genom sjukdom (eller fattigdom). Däremot var de sannolikt skattepliktiga för pigans mantalspenning och kanske tvungen att ha en piga som skötte gårdens sysslor och deras uppehälle.
Alla som var sjukliga så att de inte kunde försörja sig själva blev skattebefriade.
Hälsningar
Björn Engström
824
« skrivet: 2005-12-20, 19:42 »
Rog eller Nordanro(g) hörde till St. Kopparbergs församling tills inpå 1900-talet, då det överfördes till Bjursås. Men eftersom byn ligger så pass nära Bjursås kyrka gjordes många eller de flesta kyrkliga förrättningarna i Bjursås och man var tvungen att korsa Rogsjön för att nå St. Kopparbergs kyrka.
Hälsningar
Björn Engström
825
« skrivet: 2005-12-12, 21:42 »
Den som var närmast släkt till den tidigare ägaren hade bördsrätt att lösa ut hemmanet. Därför gjordes tre uppbud innan fastebrev kunde ges. Under dessa uppbud skulle en närmare släkting ge sig till känna för att kunna få rätt att lösa hemmanet. Man därför ibland se långa släktutredningar i domböckerna som försöker bevisa vem som var närmast släkting till förre ägaren eller den förre ägares som hade ärvt det. I detta sammanhang var både bror och syster lika värda. Ibland blir någon skyldig att lösa in sin jord för att uppnå tillräckligt stor egendom och då var den störste ägaren eller delägaren närmast att lösa ut de övriga. Oftast skedde dock efter delägarens död.
Uppbuden kungjordes i kyrkorna i närheten för att ge alla samma lösningsrätt.
Hälsningar
Björn Engström
826
« skrivet: 2005-12-12, 21:24 »
Att baka bröd varje dag var naturligtvis omöjligt, särskilt för backstugusittare och andra fattiga. Att göra upp eld i bakugnen får man räkna med att ska göras nästan ett dygn före. Eldningen skedde först och sedan ugnen var tillräckligt varm, så sopades ugnen ren innan man gräddade brödet. Observera att eldning och gräddning skedde på samma ställe. Man bakade ofta tillsammans eftersom uppeldning var så omständlig. Det var därför vanligt att flera grannar bakade brödet tillsammans.
Svamp anmvändes inte som mat bland vanligt folk förrän in på 1900-talet. Hushållningssällskapen propagerade även för användning av svamp som människoföda från omkring 1860-talet. I första hand var tanken att använda svampen att blanda i mjölet för bakning. Exempel finns från Dalarna när de for runt i olika socknar och bjöd på bröd bakade av bl.a. svamp.
Oftast blandades mjölet med olika andra växtdelar eller djurdelar. Bl. annat lavar, diverse ogräsfrön, kvickrotsrötter, löv, halm, agnar, bark och stampade ben. Vissa beståndsdelar till brödbaket vill vi inte ens höra talas om idag. Särskilt under 1860-talets nödår blev de gamla nödfodren mycket aktuella igen.
Bröd bakat på bara mjöl var en ovanlighet. Likaså var det ovanligt eller mycket ovanligt att färskt kött eller sötmjölk serverades.
En effektiv konservering var syrning av fisk (surmört som fångades under leken) och mjölkprodukter.
Kött och fläsk saltades in, röktes eller torkades. Normalt var fläsket härsket, vilket innebar att man inte åt så mycket sovel. Det innebar att det behövde drickas ganska stora mängder öl för att skölja ner saltet och den dåliga smaken.
Endast till jul kunde man få nyinsaltat och nyligen rökt kött och fläsk.
Hälsningar
Björn Engström
827
« skrivet: 2005-12-12, 20:47 »
Det varierar mellan olika socknar och troligen även mellan de olika stiften. Enligt min erfarenhet är oftast födelsedatumet utsatt efter omkring mitten av 1700-talet (i samband med att personalieanteckningar börjar föras)i de flesta fall i begravningsboken. Detta fortsätter fram tills kyrkobokföringen överförs till skattemyndigheten. Under tiden SCB-dödböcker förs (efter 1860 som är mikrofilmade) börjar inte dessa ange födelsetiden förrän i slutet av 1800-talet.
Orginalböckerna (sällan mikrofilmat) har dock oftast födelsedatumet angivet hela tiden.
Hälsningar
Björn Engström
828
« skrivet: 2005-12-12, 20:25 »
I Svartnäs återfinns syskonen Emma Kristina f. 1858-05-02 i Sundborn, död 1863-10-14 i Svartnäs och Fredrik Vilhelm f. 1860-07-18 i Sundborn.
Därutöver finns en fosterson Anders Petter Hedlund född 1849-11-02 i Svartnäs. (föräldrar Anders Hedlund f. 1815 och Anna Tunberg f. 1816-1850)Han följer fadern och syskon till Sundborn från Svartnäs 1857.
Hälsningar
Björn Engström
829
« skrivet: 2005-12-12, 20:09 »
Klockarnäs by var före alla utflyttningar en mycket koncentrerad by. För att gå till alla gårdarna behövde man bara gå omkring 400 meter. Sedan första utflyttningen skedde under senare halvan av 1700-talet kom en gård att bli omkring 500 meter från bykärnan. Vid storskiftet 1858 eller egentligen strax före kom några gårdar att bli några km från bykärnan (?ppi g?t?n).Därutöver flyttades flera gårdar till Änga och Nordansjön. Några gårdsdelar flyttades även till byn Hedgårdarna. En liten gård flyttades ut till Yttertängerrå, som under men ändå efter storskiftet flyttades genom att bygränsen ändrades så att gården kom att höra till Yttertänger.
Hälsningar
Björn Engström
830
« skrivet: 2005-12-08, 21:46 »
Uppdelningen i byar i flera hfl.-böcker beror på att de delades upp i flera olika husförhör. De följer prästens skriftresor. Samma indelning behålls utom en gång, då den prästen vände upp och ner på ordningen. Men sedan följs den nya indelningen. Några mindre förändringar sker ändå genom att gårdar flyttas.
Vid storskiftet 1858 förändras indelningen igen genom utflyttning av gårdar inom byn eller till andra byar.
831
« skrivet: 2005-12-02, 07:54 »
Dubbel Anders Andersson finns minst som tre personer.
född 1795,1820 eller 1849 och möjligen flera.
Hälsningar
Björn Engström
832
« skrivet: 2005-11-20, 23:04 »
Lumra använder jag i betydelsen stelnar eller tjocknar. Det är särskilt i maträtter som innehåller kokade ben som gör att t.ex. pölsan eller inkokad fisk lumrar (alltså blir geleartad).
Hälsningar
Björn Engström
833
« skrivet: 2005-11-20, 22:07 »
Några begravningsböcker för lasaretten fördes inte förrän i början av 1900-talet eller strax före. Hon är troligen begravd i Falun och finns i begravningsböckerna för Falun. Dödböcker har inte börjat att föras då utan det var begravningsböcker.
Hälsningar
Björn Engström
834
« skrivet: 2005-11-17, 17:43 »
Lasarettet i Falun startade under det tidiga 1600-talet. Lasarettsmedlens räkenskaper finns bevarad från en del socknar från 1600-talet. Falu lasarett ägde mark bl.a i Svärdsjö i slutet av 1600-talet.
Hälsningar
Björn Engström
835
« skrivet: 2005-11-17, 17:34 »
Jan Ersson Kejsare
Förmodligen avses Jan Ersson Kejsare som dog 1788 i krig. Något födelsedatum och år finns inte angiven i hfl. men födelseort Falun. För övrigt var han landbonde i Nilslarsberg och gift med Anna Andersdotter 1741-1818.
Hälsningar
Björn Engström
836
« skrivet: 2005-10-08, 05:40 »
Margareta Hansdotter föds i Erikmats-gården i Klockarnäs. En gård som försvann vid storskiftet 1858, eller rättare sagt nästan resten av gården.
Hälsningar
Björn Engström
837
« skrivet: 2005-10-04, 22:53 »
Enklaste är att leta efter bouppteckningar, särskilt om det finns gårdshandlingar bevarade. I annat fall finns bouppteckningarna på landsarkivet.
Det har gjorts uppteckningar av både mjölkvarnar och sågkvarnar vid vissa tillfällen åtminstone på 1600-talet och åtminstone i vissa delar av landet. Dessa finns oftast i tingshandlingar men även landshövdingaberättelser och olika frågelistor nämner kvarnar. I en del fall finns det i tryckt form.
Hälsningar
Björn Engström
838
« skrivet: 2005-10-04, 22:39 »
Ledig betyder ju att hon var ledig för äktenskap. Men efter skilsmässa var troligen vissa delar av vigselakten annorlunda.
Hälsningar
Björn Engström
839
« skrivet: 2005-10-04, 07:07 »
Svärdsjö andra hfl. (1706-1746) är lite speciell. I den ska man bara läsa uppgifterna som är överskrykna. Boken har använts som kladd till nästa hfl. Nya uppgifter finns placerade på tomma platser i boken och det är inte säkert att de nya uppgifter ens stämmer med bynamnet. De nya uppgifterna stämmer sällan (eller aldrig ?) med de överskrykna gårdarna.
Dessutom kan det saknas uppgifter i den första hfl. och det går inte alltid att para ihop första och andra hfl.
Det verkar därför som att enstaka gårdar inte är riktigt komplett under perioden ca: 1700-1710. De flesta gårdar verkar däremot vara helt korrekta och lätt att följa mellan hfl. Jag misstänker att några flyttningar inte har skrivits in i hfl. eller också har prästen inte skrivit in alla uppgifter i enstaka gårdar.
Några sidor saknas i andra hfl., som har ersatts med gråpapper vid renovering av boken.
Hälsningar
Björn Engström
840
« skrivet: 2005-10-03, 07:53 »
Marnäs Låg då i Svärdsjö socken , men numera ligger det i Envikens församling sedan Enviken blev egen församling 1864.
Naturligtvis blev det en förväxling mellan FF och MF som jag beklagar och samma sak gäller även FM och MM.
Staffan, Staphan eller det latiniserade Stephan är samma namn. Med största sannolikt kallades han Staffan och inte Stefan. Jag normerar alla namn och om namnet Staphan har angivits ändrar jag det alltid till Staffan.
Vad de kallade sig vet mycket sällan utan det är bara vad prästen skriver som vi tvingas använda.
Staffan Jonsson Staka var soldat och fången i Norge ? år.
Hälsningar
Björn Engström
841
« skrivet: 2005-10-01, 07:39 »
Karl Jonsson född 1744-05-22 i Backa Storsveden. Fadern Jon Staffansson från Marnäs. Moder Margareta Karlsdotter från Backa Röjsel. Familjen flyttar från Svärdsjö 1747 (efter februari). Kanske till Falun  ? Familjen finns inte antecknad i hfl. Möjligen skulle familjen återfinnas på någon av de saknade sidorna (som har renoverats med gråpapper) ? Däremot finns familjen antecknad i kommunionlängden (ej mikrofilmad) FF Karl Olsson Brus 1692-1755 FM Malin Hansdotter 1686-1761 MF Staffan Jonsson Staka ca1693-1750 MM Anna Mickelsdotter Hälsningar Björn Engström
842
« skrivet: 2005-10-01, 07:29 »
Olspetters Anders Johan Hedman född 1846-10-29 i Yttertänger Svärdsjö (då den oegentliga kapellförsamlingen Enviken som blev egen församling 1864)
1 gift Olspetters Anna Ersdotter från Övertänger 1845-1883
2 gift Lisa Andersdotter från Kyrkbyn 1861-1934
Han bosatte sig i Nyfäbonvid sitt första gifte 1869, eftersom hustrun då var bosatt i Nyfäbon. (by som övergick från fäbod till bofast boställe strax före storskiftet 1858)
Hedman (oftast kallad så) var skomakare, snickare, bössmed och arbetare (statkarl i Lamborn 1889-1890)
Jag har flera föremål från honom som såldes på auktion.
Jag är mycket intresserad om hans kunskaper som bössmed. Var det någon kunskap som han lärt sig från finnarna i Svartnäs, där han har sitt ursprung ??
Det finns inga uppgifter om att någon av sina äldre släktingar har sysslat med tillverkning av bössor.
Alla små uppgifter är värdefulla.
Dottern Karolina flyttar 1896-10-26 till Sundborn.
Hälsningar
Björn Engström
843
« skrivet: 2005-10-01, 07:18 »
Lars Broman född 1746 i Munktorp och död 1820-04-12 i Annefors. Fadern Per (Petter) Larsson Broman född 1713 Finåker Fellingsbro död 1776-11-07 i Svartnäs. Han har haft 7 söner och 3 döttrar. Hustrun Lisbet Ersdotter född 1747 i Kavelmora Aspeboda död 1838-12-21 i Annefors.
Hälsningar
Björn Engström
844
« skrivet: 2005-03-23, 06:24 »
3/4 jord eller 1/8
Endera betyder det egendomar av 3/4 mantals eller 1/8 mantal storlek, eller också är det 3/4 del eller 1/8 av en enskild jordbit eller gård.
Om det rör mantals delar är det en fullstor gård.
Det var ganska vanligt med sämjodelad mark och marken delades på papperet och eventuellt i verkligheten upp till flera generationer senare.
Detta var särskilt vanligt i Dalarna, där jorddelningsreglerna var annorlunda än i övriga Sverige.
Hälsningar
Björn Engström
845
« skrivet: 2005-03-22, 07:20 »
Brännvinsbränning var endast tillåten på hösten efter skörden. Beroende på skörden bestämdes hur länge det var tillåtet att bränna brännvin. Vid mycket dåliga skördar kanske det till och med inte alls blev tillåtet det året.
Endast jordägare fick bränna brännvin.
Hälsningar
Björn Engström
846
« skrivet: 2005-03-21, 07:12 »
Per Persson Gök f. 1/10 1795 i Bengtsheden. Kristina Danielsdotter (1773-1853) i Båtpers är dotter till Fyrhuggar Daniel Danielsson (1751-1837). Han är bror till Per Danielsson f. 10/6 1755. Daniel är gift till Båtpers. Det verkar inte finnas någon anknytning till finnarna bland Per Perssons förfäder. Hans mormorsfar Nils Danielsson Järpe ursprung är dock ovisst. Vid giftermålet anges han från Bengtsheden. Det finns ingenting som tyder på att han är född i Bengtsheden, men han kan ha anknytning till Bengtsheden. Det finns en Nils Danielsson född i Björnmossen som jag inte vet vart han tar vägen. Det finns en viss möjlighet att det kan vara han men mindre troligt. Som soldat kan han varit inflyttad från vilken socken som helst. Farmodern Kerstin är från Husby och hon kan åtminstone teoretiskt också vara finnättling ? Pigger är ett soldatnamn och det har funnits flera soldater Pigger i Bengtsheden. Gökens eller Göktorpet i Båtpers var Björn Johans son som bor där efter vistelse vid Falu gruva. Han och hustrun är barnlösa. Hälsningar Björn Engström
847
« skrivet: 2005-03-21, 06:52 »
Syskon till Johan Björkman f. 1865-12-31
Erik Björkman f. 1868-05-07 gift med Brita Ersdotter f. 1869-01-26 i Marnäs.
Familjen med 4 barn flyttar till
Svärdsjö 1897-05-06.
Gustav Björkman f. 1875-02-26 död 1896-07-06 på Falu lasarett och begravd i Falun.
Anders Emil Björkman f. 1875-02-26 gift med Augusta Johanna Hedlund f. 1876-07-06
död 1954-11-11 i Brooklyn USA.
Familjen flyttar första gången till St. Skedvi 1899 och återkommer och flyttar till Falun 1905.
Familjen med 8(?) barn flyttar till USA 1929 från Falun(?)
Daniel Björkman f. 1878-04-27
flyttar till Svärdsjö 1901-11-04
Anna Maria Björkman f. 1882-06-04 död 1883-02-21.
Axel Björkman f. 1884-07-20 flyttar 1905-03-31
Kgl. Svea Ingenieurs Stockholm
Hälsningar
Björn Engström
848
« skrivet: 2005-03-16, 22:46 »
SCB- böckerna började skrivas 1860 och avskrifter från dessa insända uppgifter är i huvudsak det som finns mikrofilmat. Uppgifterna skickades in en eller flera gånger per år till SCB eller tabellverket. Orginaldödboken brukar vara filmad hela volymen till 1860 och lite längre om det finns med i boken.
Dessutom finns det ofta bilagor till vigselböckerna som bara delvis är mikrofilmad.
Hälsningar
Björn Engström
849
« skrivet: 2005-03-14, 19:17 »
Hej Kerstin!
Om det står att någon är född i Wika är det alltid socken/församling som menas om inte det gäller den egna socknen eller i undantagsfall för grannsocknar. Det innbär alltså att Wika ligger öster om Falun.
Hälsningar
Björn Engström
850
« skrivet: 2005-03-13, 11:59 »
Jan Erik Johan Björkman är född 1840-12-15 i Baståsen (Fader Skomakaren Gustav Björkman f. 1804 i Bollnäs och död 1865 i Enviken)
Johan med hustru och två söner (Erik o Johan) flyttar 1872-04-28 till Ovansjö. Sonen Karl Gustav föds i samband med flytten i Ovansjö.
Johan Björkman född 1865-12-31(30?) i Björkboda (födelsedatum 10/12 i vigselbok) gifter sig 1890 med Kristina Lagerström.
Johan flyttar 1889-11-07 till Svärdsjö (Linghed) från Björkboda.
Fadern var Statkarlen Tolvmans Erik Ersson Björkman f. 1840-12-17 i Björkboda flyttar till Svärdsjö 1912
Modern var Märta Jansdotter född 1839-06-22 i Gårdvik och död 1904 i Björkboda.
Att det inte stämmer beror nog på att du nog måste byta föräldrar.
Hälsningar
Björn Engström
851
« skrivet: 2005-03-13, 11:57 »
Jan Erik Johan Björkman är född 1840-12-15 i Baståsen (Fader Skomakaren Gustav Björkman f. 1804 i Bollnäs och död 1865 i Enviken)
Johan med hustru och två söner (Erik o Johan) flyttar 1872-04-28 till Ovansjö. Sonen Karl Gustav föds i samband med flytten i Ovansjö.
Johan Björkman född 1865-12-31(30?) i Björkboda (födelsedatum 10/12 i vigselbok) gifter sig 1890 med Kristina Lagerström.
Johan flyttar 1889-11-07 till Svärdsjö (Linghed) från Björkboda.
Fadern var Statkarlen Tolvmans Erik Ersson Björkman f. 1840-12-17 i Björkboda flyttar till Svärdsjö 1912
Att det inte stämmer beror nog på att du nog måste byta föräldrar.
Hälsningar
Björn Engström
Modern Märta Jansdotter född 1839-06-22 i Gårdvik och död 1904 i Björkboda.
852
« skrivet: 2005-03-13, 07:51 »
Margareta Kristoffersson är troligen född/döpt i december 1804 i Ockelbo.
Far är Kristoffer Olsson 1774-1856 från Ockelbo
Mor Katarina Olsdottter 1782-1853 fr. V. Svartnäs
Margareta flyttar 1829 till Alfta
Erik Wikström hittar jag inte i Svärdsjö. Problemet är att födelseåret kan vara felaktigt och att han har patronymikon istället för efternamn och då är de svåra att hitta.
Ett tips är att följa Margareta i Alfta eller följande orter när hon gifter sig.
Hälsningar
Björn Engström
853
« skrivet: 2005-03-09, 23:54 »
Johan Erik Björkman f. 1840-12-15 död 1924 troligen i Ttorsåker
hustru Märta Hansdotter f. 1843-12-10. Hon var Torsåkers äldsta invånare 1938.
De gifter sig 1865-06-05 (hfl)möjligen i Sundborn eftersom hon flyttar till Sundborn 1859 och hennes far var i från Sundborn.
son Erik f. 1865-09-08 i Enviksbyn
son Johan f. 1869-10-21 i Enviksbyn
son Karl Gustav f. 1872-04-16 i Ovansjö sn.
son Erik Johan f. 1879-07-31 på Lumsheden
son August f. 1882-07-08 på Lumsheden
Familjen flyttar från Enviksbyn till Ovansjö 1872-04-28 och därifrån till Lumsheden 1879-09-08(egentligen tidigare eftersom en son är född i juli på Lumsheden) och till Torsåker 1884-05-17.
De två äldsta sönerna flyttar inte med till Lumsheden 1879.
Har du några uppgifter om barnens vidare öden ?
Hälsningar
Björn Engström
854
« skrivet: 2005-03-09, 23:37 »
Laggargården kommer helt säkert från en Laggare dvs. en som gjorde laggkärl.
Från vissa ställen kunde det vara en sockengärningsman och betalade gärningsören i skatt istället för jordeskatt.
Jag känner inte till vem den förste laggaren var i gården. Det kanske någon Boda forskare kan säga.
Hälsningar
Björn Engström
855
« skrivet: 2005-03-07, 18:46 »
Hans Ersson född 1865-01-23 i Enviksbyn
Fadern var (Pers) Öspers Erik Andersson f. 1836-04-29 i Enviksbyn död 1902-02-26 i Hedgårdarna Modern Anna Hansdotter f. 1840-02-02 i Enviksbyn död 1923-08-18
familjen flyttar 1878 till Hedgårdarna.
Allt i Envikens socken (före 1864 i Svärdsjö socken).
Hans har fyra syskon.
Hälsningar
Björn Engström
856
« skrivet: 2005-03-01, 20:54 »
Hans Persson f. 1809
Jag har inte hittat honom boende i Svärdsjö. Jag har inte lagt in dödböckerna så han möjligen ha dött i Svärdsjö. Både hans helsyskon och halvsyskon blir kvar kring Tofta och Kyrkbyn. En flyttar med familj till Sundborn.
Han döps dagen efter födelsen alltså 28/2.
Hälsningar
Björn Engström
857
« skrivet: 2005-02-26, 09:18 »
Olov Johansson Widner f. 1866-02-09 i Marnäs.
Far (Fnull) Erikers Jan Ersson 1822-1883
Mor Anna Jansdotter fr. Marnäs 1826-1910
FF. Fnull Erik Ersson fr. Marnäs 1791-1872
FM. Lisa Jansdotter fr. Rönndalen 1791-1863
MF. Hed Mas Jan Andersson fr. Marnäs 1795-1868
MM. Margareta Göransdotter fr. Övertänger
1799-1838
Hälsningar
Björn Engström
858
« skrivet: 2005-02-26, 09:13 »
Daniel Jansson Flodberg född 1772-04-01 i Svartnäs.
Familjen bodde omväxlande i Svartnäs bruk i Svartnäs Svärdsjö och Norra Svartnäs bruk (=Hällfors) i Bollnäs/Katrineberg i Hälsingland.
Tidvis kyrkskriven i Svartnäs Svärdsjö men oftast dubbel kyrkskrivning.
Fader Jan Ersson f. 1739 i Borgärde död 1811
Moder Anna Danielsdotter f. 1735 i Östansjö död 1817
Barn
Anna f. 1794-08-06
Jan f. 1797-09-10
Lisa f. 1801-03-07
Anders f. 1804-02-23
Sofia f. 1808-10-03 död 1813
troligen ytterligare en yngre dotter född 1811 som dör några år gammal
Hälsningar
Björn Engström
859
« skrivet: 2005-02-26, 09:03 »
Till Daniel Hellberg
Visst ska det vara Brita Jansdotter
Margareta Andersdotter född 1710 död ca1770
Far Anders Jansson f. Bengtsheds Röjsel 16..
Mor Margareta Jönsdotter f. Bengstheden 16..
Bosatt i Bengtheds Åkern
Farfar Johan Jonsson
Farmor Margareta
Morfar Jöns Persson
Mormor Margareta Ersdotter
Alla i Bengtsheden
Hälsningar
Björn Engström
860
« skrivet: 2005-02-01, 21:22 »
Mats Hedell
Valborg Mickelsdotter f. 1636 Orsa.
Hennes far kan väl knappast vara Mickel Mickelsson f. 1546 (90år)
Hälsningar
Björn Engström
861
« skrivet: 2005-01-31, 21:11 »
I moderna död- eller begravningsböcker står sällan eller mycket sällan föräldrarnas namn. Men det kan förekomma i församlingens dödböcker. Däremot i SCB-dödböckerna bara småbarns föräldrar ibland.
Övergången från husförhörslängder till församlingsböcker sker omkring år 1900. Årtalen varierar något mellan församlingarna.
Hälsningar
Björn Engström
862
« skrivet: 2005-01-31, 20:33 »
Karta över Svärdsjö.
Generalstabskartan kartan finns från 1690-talet och däromkring, lite varierande årtal beroende på vilket område av Svärdsjö.
I övrigt finns bara lantmäterikartor.
Storskifteskartor på odlad jord by för by gjorda 1845-1858 och laga skiftes kartor på skogen by för by 1858-1864.
Därutöver finns några 1600-tals kartor över hela socknen med mycket bristfälligt med platsnamn.
En karta finns också från början av 1800-talet med gästgivargårdar, men den är för hela Sverige så Svärdsjöbyarna är inte så tydliga.
Ytterligare kartor finns för vissa områden, men det är oftast endast byvis.
Hälsningar
Björn Engström
863
« skrivet: 2005-01-22, 08:00 »
Husarm är ett vanligt uttryck i en del mantalslängder. I vissa längder finns förteckningar över husarma. Bl.a. några terminer i Älvsborgens andra lösen.
Även i restlängder och olika förskoningar är de omnämnda åtminstone första gången de blir mantalsbefriade.
Det är omnämnt för att det var ett skäl att bli befriad från personskatten i Älvsborgs lösen och kvarntullsmantalsbeskattningen (den tillfälliga mantalsskatten som blev kvar mer än 300 år).
För att bli mantalsbefriad (ur mantal) krävdes att man var utfattig, blind, halt eller på annat sätt ha svårt att försörja sig själv och kunna betala skatten.
Var nu gränsen mellan husarm och inte husarm kan vara kan ju alltid diskuteras.
Hälsningar
Björn Engström
Det är
864
« skrivet: 2005-01-22, 07:40 »
Grell har funnits i många byar i Svärdsjö. Med största sannolikhet är det minst 3 olika släkter.
En var finne och nästan säkert inte någon anknytning till Grell Jonsson eller Grell Jönsson.
Det är inte omöjligt att det har funnits ytterligare släkter med Grell.
Åtminstone i följande Svärdsjö byar har det funnits Grell:
Bengtsheden, Enviken, Tofta, Gråsala, Gårdvik, Boda, Borgärde, Lumsheden, Östansjö, Övertänger, Klockarnäs och Svartnäs.
Därutöver finns några Grell i Sundborns socken som då tidigare hörde till Svärdsjö.
Några av dessa är sannolikt ättlingar till Svärdsjöprästen Jon som hjälpte Gustav Vasa.
865
« skrivet: 2005-01-20, 23:53 »
Nordanro
Det är Nordanrog eller Rog som låg i St. Kopparbergs socken under senaste tiden i Bjursås.
Många förrättningar är gjorda i Bjursås eftersom de hade hela Rogsjön emellan St. Kopparbergs kyrka och Rog. Till Bjursås var det bara några kilometer landsväg.
Ganska mycket förbindelser mellan södra Svärdsjö socken och Rog.
Flera fäbodar från Tofta fjärding fanns i närheten av Rog.
Hälsningar
Björn Engström
866
« skrivet: 2005-01-20, 23:45 »
Till Daniel Hellberg
Uppgifterna stämmer i stort sett.
Erik Eriksson död 1791-08-01
far Erik danielsson 1669-1756 från Tofta
mor Brita Hansdotter 1678-1766 från Gråsala
farfar Daniel Mårtensson död ca 1691
farmor Margareta Ersdotter död ca 1691
morfar Snickaren Hans Olsson 1648-1726
mormor Brita
Brita Hansdotter född 1722-04-10 död 1791-08-05
far Jan Ersson i Gårdvik
mor Malen Mickelsdotter 1684 -1751 fr. Bengtshedsnäs
farfar Erik
farmor Brita
morfar Mickel Johansson fr. Klockarnäs
mormor Kerstin Danielsdotter fr. Bengtshedsnäs
Hans Staffansson
mor Anna Hansdotter f. 1683
morfar Hans Davidsson 1654-1687
mormor margareta Danielsdotter
Hälsningar
Björn Engström
867
« skrivet: 2005-01-17, 00:49 »
Hej Stefan !
Jag har gjort omfattande undersökningar och läst hundratals bouppteckningar från huvudsakligen Svärdsjö, Svartnäs och Envikens socknar men även många andra socknar i närheten eller i andra finnbygder. Det är bouppteckningar och delningslängder från mitten av 1600-talet (mycket sumariska jämfört med senare tider) till fram på 1900-talet.Jag har därutöver gått igenom ett antal gårdsarkiv med samtliga handlingar från 1600-talet fram till omkring början av 1900-talet.
Däribland auktionsprotokoll, reverser, kvitterarde delningslotter, rotesedlar, bouppteckningar, byteshandlingar olika tingshandlingar, gränsbestämningar, köpehandlingar osv.
Jag har inte tittat särskilt på skulder och fodringar utan gått igenom allt som rör bygdens förhållanden.
Hälsningar
Björn Engström
868
« skrivet: 2005-01-17, 00:25 »
Erik Hedman född 9/9 1855.
Se svar under Enviken.
869
« skrivet: 2005-01-17, 00:21 »
Erik Hedman f. 9/9 1855.
Se svar under Enviken
870
« skrivet: 2005-01-17, 00:16 »
Erikdaniels Erik Hedman var född i Yttertänger, då formellt i Svärdsjö socken. från 1/5 1864 i Envikens självständiga församling och före detta kappelförsamling. Först som oegentlig kapellförsamling och senare egentlig kapellförsamling.
Far var Erikdaniels Erik Danielsson född 1820 i Yttertänger och död i Yttertänger 1904.
Mor var Storjons Brita Ersdotter född 1821 i Klockarnäs och död 1892 i Yttertänger.
Hälsningar
Björn Engström
871
« skrivet: 2005-01-16, 14:42 »
Personliga skulder var ofta utestående arvsfodringar eller arvsskulder. Likaså är många reversskulder oftast till eller från släktingar.
Så gott som alla inköp skedde mot skuldebrev eller reverser, ibland med hjälp av borgenär. Därför är många skulder till handelsmän eller borgare i städerna och sedan handeln släpptes fri även handlare på landsbygden. Oftast gjordes inköp med betalningsvillkor från 3 månader uppåt 12 månaders kredit. Även auktionsinköp gjordes huvudsakligen genom kreditköp. Förskott på kol och körslor från brukshandel, bruk och brukspatron uppkom gärna.
Kyrkans olika kassor lånade gärna ut pengar mot ränta. Även sädesmagasin, sockenmagasin lånade ut utsäde mot ränta.
Hälsningar
Björn Engström
872
« skrivet: 2005-01-11, 21:15 »
Stina Katarina Fahlman född 1811-03-21 (ej31) var född i Borgärde Svärdsjö. Modern var änkan efter kopparslagargesällen Isak Fahlman (1768-1806) Margaretata Zetterberg 1775-1822. Hennes moder var Margareta Andersdotter f. 1751 i Säter.
Efter moderns död flyttar tre barn till Torsåker eller Ovansjö 1822.
Fredrik August Nyberg hittas inte i Svärdsjö.
Hälsningar
Björn Engström
873
« skrivet: 2005-01-06, 12:38 »
Brännvin anses ha börjat tillverkats i Italien på 1300-talet efter en ovanligt rik vinskörd. Brännvinet tillverkades genom destillering av vin. Användning var endast som läkemedel. På 1500-talet kommer brännvinet till Sverige och Finland. Under kriget med Ryssland 1556 led krigsfolket av brännsot (tyfus) och som botemedel sändes bränt vin och pulver med örter som botemedel. Detta anses vara starten för brännvinets popularitet i Sverige som läkemedel och mer och mer njutningsmedel. På slutet av 1500-talet var brännvinet allmänt utbredd i landet.
Först mot slutet av 1500-talet började brännvin tillverkas av säd och vägen över vindruvan kunde undvikas.
Någon allmän bränning av brännvin i Sverige sker inte förrän vid mitten eller slutet av 1600-talet.
Beskrivning av brännvinsapparat hittas i domböcker strax före mitten av 1600-talet.
Hälsningar
Björn Engström
874
« skrivet: 2005-01-05, 11:43 »
Baptisterna kunde ha egen kyrkobokföring och möjligen även andra frikyrkliga församlingar.
Därför finns de dåligt eller inte alls antecknade i kyrkans kyrkoböcker.
Tanken var att även dessa familjer skulle finnas antecknade i församlingen. Men barnen kunde bli bra stora innan de fördes in i hfl. eller församlingsbok.
Jag har inte själv stött på någon familj som är utskriven ur kyrkan annat än runt mitten av 1900-talet. Men där finns de ändå antecknade som icke medlemmar i svenska kyrkan.
Däremot har jag hittat några barn som är införda i födelseboken flera år efter födelsen.
Hälsningar
Björn Engström
875
« skrivet: 2005-01-05, 11:28 »
Med tanke på att hon finns i fattigstugan, kan man tänka sig att församlingen (fattigkassan)bekostade begravningen och det är nog mera troligt att hon finns omnämnd bland utgifterna i fattigräkenskaperna. Oftast finns en särskild bok med fattigräkenskaperna ev. tillsammans med lasarettsmedlen. Fattigräkenskaper är tyvärr mycket sällan mikrofilmade.
Det är inte ovanligt att särskild kvinnor i början av 1800-talet kan byta namn till/från faderns efternamn till/från patronymikon.
Hälsningar
Björn Engström
876
« skrivet: 2004-12-28, 23:20 »
I det senare exemplet står det klart och tydligt trädsfallet. Platsnamnet Kolnings sweden finns som platsnamn som övergår till bynamn och det finns flera ortsnamn som än idag heter Kolningssveden. Samma sak gäller med olika platsnamn på fall. Det finns ett ganska stort antal av ortnamn eller platsnamn som slutar på -fall eller
-fallet som finns kvar flera hundra år efter det ursprungliga svedjefallet. Jag känner inte till ortnamnet eller platsnamnet Trådsfallet, men det skulle vara fullt möjligt.
Det är mycket svårt att ur ett så litet utdrag ur en text veta om det är ett ny svedja eller ett platsnamn som har gammalt ursprung.
I Kolnings sweden är det en tydlig stor bokstav som tyder på platsnamn, visserligen kan det skrivas med stor bokstav utan att vara ett egentligt platsnamn. Trädsfallet är dock skrivet med lien bokstav. I första exemplet var det ett mycket tydligt å.
Det är mycket svårt att läsa mycket små brottstycken ur en text utan sammanhang och lite möjligheter att kontrollera stilen. Särskilt gäller det när det inte anges ur vilken källa det är taget. Jag antog att det gällde ur en kyrkohandling, liksom föregående exemplet.
Jag vill påpeka att jag har stor erfarenhet av finnarnas kultur och är mycket väl kunnig om deras svedjeteknik.
Jag är dessutom mycket van att läsa olika gamla texter.
Hälsningar
Björn Engström
877
« skrivet: 2004-12-27, 20:01 »
Första texten står Plinsberg (utan t), men det ska naturligtvis vara Plintsberg.
Andra texten kan det stå Kolnings sweden eller Tråds fallet. T är inte helt säkert eftersom det är skrivet med lite annorlunda än brukligt. Möjligen att det ska kunna vara ett B, men detta också i såfall ovanligt tecknat.
Oftast brukar svåra bokstäver gå lättare att läsa om det är mera text. Utbrutna brottstycken är alltid svåra att läsa. Olika skrivare har olika stilar och eventuellt någon bokstav med lite annorlunda stil.
Hälsningar
Björn Engström
878
« skrivet: 2004-12-16, 20:31 »
Karl Fredrik Sätherström Munter född 1848-03-26 i Åg Svärdsjö sn.
Far Erik Sätherström 1815-1881
Mor Sara Samuelsdotter f. 1807
Hustru Karin Munter f. 1851-09-29 i Vintjärn Svärdsjö sn.
svärfar Anders Andersson Munter f. 1805 Bjursås sn.
svärmor Katarina Persdotter f. 1805 i Enviken Svärdsjö sn.
Hälsningar
Björn Engström
879
« skrivet: 2004-12-16, 20:26 »
Karl Johan Hedlund f. 1855-09-27
Fadern var Karl Hedlund f. 1831-05-04 i Valbo
Modern Agneta Kristina Elzvik(?) f. 1831-04-10 i Sundborn. Födelsedatum från hfl. i Svartnäs.
Familjen flyttar från Sundborn (Korså?) till Svartnäs 1859 och därifrån till Valbo 1864.
Hälsningar
Björn Engström
880
« skrivet: 2004-12-16, 20:22 »
Sara Andersdotter född 1751.
Mårten Ersson f. 1722 på Rupstjärnsheden i Svärdsjö (övergår till Sundborn på 1870-talet)och död 1799.
Han är först gift 1747 med Margareta Andersdotter 1705-1776.
Han gifter om sig 1776 med Sara Andersdotter 1751-1800. Sonen Erik 1777-1852 var gift med Brita Jansdotter 1781-1841
En del av uppgifterna är inte kontrollerarade i personalieböckerna.
Hälsningar
Björn Engström
881
« skrivet: 2004-12-16, 20:16 »
Jovisst är nuvarande Överbacka det samma som det gamla Superbacka. Övergången till namnet Överbacka sker i slutet av 1800-talet.
Hälsningar
Björn Engström
882
« skrivet: 2004-12-11, 01:26 »
En typisk brandsspruta som användes åtminstone tiden 1870-1920, eventuellt något tidigare och även senare. Vanliga i städerna under denna period.
Hälsningar
Björn Engström
883
« skrivet: 2004-11-30, 21:43 »
I lite äldre texter kan man också hitta skrivningen rädt särskilt under 1800-talet.
884
« skrivet: 2004-11-30, 21:34 »
Åtminstone i Dalarna var det inte ovanligt att soldatnamnen blev gårdsnamn. Hur och varför just det namnet blev kvar som gårdsnamn kan så efteråt diskuteras. Men det verkar vara den som byggde gården som gav upphov till gårdsnamnet. Själv är mitt egentliga gåprdsnamn Svala som kommer från en soldat Svala som dör omkring på 1660, om inte det har ännu äldre ursprung.
Ryttarna verkar dock sällan ha soldatnamnen antecknade. Till Svärdsjö kommer en ryttare (möjligen från Finland) och blir måg i en gård på slutet av 1600-talet. Gårdsnamnet blev Ryttars som fortfarande är i bruk.
Hälsningar
Björn Engström
885
« skrivet: 2004-11-29, 23:00 »
Adalrik Steffenburgs föräldrar var Albrekt Steffenburg 1803-1876 och Sofia Florentina Hoffstedt 1811-1862. Karl Steffenburg var en farbror åt Adalrik.
Hälsningar
Björn Engström
886
« skrivet: 2004-11-21, 18:35 »
Bortglömda födslar kan vara införda flera år efter födelsen.
Hälsningar
Björn Engström
887
« skrivet: 2004-11-21, 17:52 »
Husman i Hälsingland med omnejd är ett mellanting mellan bonde, dräng, torpare och dagsverksarbetare på gårdar. Ofta ägde han djur och byggnader eller del av dem och oftast även jord. Han var oftast en mindre delägare i gården.
Kan användas som ingifta män till hustrun i hennes andra gifte. Barnen och hustrun var de stora ägarna och husmannen ägde endast giftorätten från hustrun.
Många gånger var det en släkting (farbror eller syskon till mannen eller hustrun) till familjen som ägde en mindre del av gården. Han kunde vara gift eller ogift.
I stort sett kan anta att det var ett sätt att låta flera bo kvar på gården än som egentligen var tillåtet ur jorddelningsrätten.
Begreppet var vanligt bland den svedjefinska befolkningen i alla områden som svedjefinnar bodde. Som tidvis var i stort behov extra folk.
Begreppet förekommer även på svenskbygderna på 1500- och 1600-talen. Det förekom särskilt i Dalarna, Hälsingland och Gästrikland, med särskild betoning på Hälsingland.
Ofta blev husmansgårdar genom nyodling egna gårdar och ibland kallades de fortfarande husmän trots att de egentligen inte var det.
Själva husmansbegreppet är lite diffust och kan variera oerhört. Det finns ingen riktig gräns mellan husman, torpare, bonde och dräng. Husmannen kunde också själv ha egna drängar. Husmannen kunde vara alltihop samtidigt. Mycket tyder också på att husmannen eller någon av hans söner eller drängar kunde överta soldatskyldigheten från gårdsägaren åtminstone under det äldre indelningsverket.
Husmän i Hälsingland är inte riktigt det samma som i Skåne, Danmark och Norge. Det fanns ju ingen adel inblandad i detta begrepp här.
Det är väl som vanligt.
Det finns regler och lagar för Sverige och andra regler för Dalarna (och i detta fall även Hälsingland)
888
« skrivet: 2004-11-21, 17:24 »
Byvaktare
Det kan egentligen vara två olika befattningar.
Dels byförvaltare som skötte byns angelägenheter t.ex. förvaltade byns gemensamma mark, ansvarade för gärdesgårdars upp och nedsättning vid vår resp. höst och andra byns egna angelägenheter.
Dels socknens byvaktare som var en typ av kyrkans ordningsman, ansvarade för husförhöret i byn och skötte rapportering till prästen om byns sedlighet osv.
På senare tid motsvarade det skriftvärdar som oftast byttes inom byn. Han ansvarade för husförhöret och ibland skrev även han hfl. kyrkböckerna.
Arbetsuppgifterna var lite beroende vilken tidsepok det gäller. Men det är sällan begreppet finns i skrift före 1800.
Därutöver finns ju vallvaktarsystemet som endast gällde Hälsingland, Nordöstra Dalarna (Svärdsjö, Sundborn, Bingsjö)och delar av Gästrikland.
Han såg efter husen, gärdesgårdar och annat som hörde till fäboddriften när inte fäboddelägarna fanns på platsen. Ett steg från fäbod till blandfäbod.
Hälsningar
Björn Engström
889
« skrivet: 2004-11-19, 07:55 »
Daniel Andersson från Isala.
Hans föräldrar är Anders Andersson begravd 21/3 1697 och Karin som dör på 1700-talet. (Karin Matsdotter d. 3/10 1697 är en ogift piga från en annan gård. Hon har inte beteckningen hustru och det innebär att hon är ogift)
Han är första gången gift med Sara Ersdotter från Östansjö (föräldrar Erik Jansson och Sara Görsdotter) Hustrun dör 1691-92 (hon hittas inte i dödboken) Han gifter om sig 1692 med Lisbet Andersdotter (föräldrar Anders Ersson och Brita)
Följande barn finns:
Karin döpt 20/12 1685
Sara döpt 21/6 1691
son 1693 -1695
Lisbet döpt 28/5 1694 - 1695
Anders född 11/9 1696
Möjligen har familjen bott på annan plats ett tag då första hustrun dör och sonen föds. Eller också har prästen bara glömt att skriva in det i böckerna.
Familjen flyttar ur socknen någon gång 1696-1705 (till Uppland ??)
Det kan eventuellt finnas flera barn.
Bara äldsta dottern finns med i hfl.
Svärdsjö hfl. är svårlästa och svårtolkade för den som inte är mycket väl insatt i böckerna.
AI:1 är inget märkvärdigt annat än att barnen inte införs förrän de är omkring 8-12 år gamla.
AI:2 är däremot mera komplicerat
Där är det bara de strykna uppgifterna som ska läsas. Det som är ditskrivet efteråt syns bättre och komplettare i AI:3. Det ditskrivna efteråt är skrivet som kladd till AI:3 och är skrivet där det fanns utrymme och därför kan det t.o.m. vara skrivet i fel by. För att jämföra AI:1 och AI:2 bör man skriva av famljebilderna och jämföra dem, eftersom de båda böckerna kan upplevas som inte riktigt löpande.
Det skulle vara intressant att få veta vart famlijen flyttar.
Hälsningar
Björn Engström
890
« skrivet: 2004-11-19, 07:31 »
Elmer Hansson f. 1896
Det är inte alls märkligt att det finns flera par som heter lika i en släktutredning. I detta fall Erik Hansson och Lisa Hansdotter.
Elmers farmor heter Anna Jansdotter (ej Jönsdotter)
När jag kontrollerade databasen så finns i Elmers anor inklusive syskon och ingifta: 19 st. Erik Hansson och 14 st. Lisbet Hansdotter.
Hälsningar
Björn Engström
891
« skrivet: 2004-11-19, 07:26 »
Karin Ersdotter f. 1734 på Lumsheden
ff. Hans Hansson f. 1674 i Österbyn
fm. Brita Ersdotter f. 1679 på Lumsheden
mf. Grell Andersson f. 1682 på Lumsheden
mm. Karin Hansdotter f. 1677 i Kyrkbyn
Ytterligare uppfifter finns i min databas.
Hälsningar
Björn Engström
892
« skrivet: 2004-11-17, 22:59 »
Margta. Vi vet ju sällan vad hon kallade sig själv. Det är sällan vi hittar deras namn skrivet av dem själva. Kvinnorna fick ju ännu mindre möjligheter att skriva sitt eget namn. Åtminstone i bevarade handlingar. Det är oftast bara prästens anteckningar vi kan använda. I bouppteckningar är det någon annan som skriver namnet. Där kan det vara en annan stavning/uttal?. Många gånger ändras namnet under livslängden, särskilt på 1800-talet. Hon kan vara inskriven i dopboken som Margareta, i tidiga husförhör Margta och till sist Märta. De som senare kallas Greta brukar oftast skrivas som Margreta tidigare.
Hälsningar
Björn Engström
893
« skrivet: 2004-11-04, 22:09 »
Jakob Hanssons son Hans Jakobsson 1672-1734 blir kvar i gården. Gården får senare gårdsnamnet Olars, sannolikt är det en gammal gård med en första gårdsbyggare Olof Larsson.
Men vem är det ?
Det bör vara minst farfar eller svärfar till Jakob Hansson, men det kan också ligga ytterligare några generationer bakåt.
Ännu vet jag inte hur det hänger ihop, det kan också vara någon icke släkting som är gårdsbyggare genom flera giftermål.
Hälsningar
Björn Engström
894
« skrivet: 2004-10-28, 19:38 »
Mickel Mickelsson Cuprimontanus föddes 1543/44 i St. Kopparberg och dog i april 1627 i Svärdsjö. Hustrun Margareta Knutsdotter död 1632.
De hade 14 barn, men vad jag vet finns ingen Hans eller Johannes där.
Däremot hade dottern Karin Mickelsdotter och Daniel Mattsson Svärdsjöensis (präst i Svärdsjö) en son Johannes som levde 1653.
Hälsningar
Björn Engström
895
« skrivet: 2004-10-27, 23:03 »
Från Svärdsjö tinget finns en dom från slutet av 1600-talet (1680- eller 1690-tal), där en icke läskunnig skulle begravas. Eftersom hon inte var läskunnig skulle hon inte få begravas på kyrkogården. Men på tinget konstaterades att hon har gjort tappra försök utan att lyckas och dessutom har hon levt ett kristligt liv, så hon blev frikänd och fick begravas på kyrkogården.
Detta betyder att det redan på slutet av 1600-talet var det ett krav om läskunnighet och alla var i stort sett läskunniga redan på 1600-talet. Första läraren (pedagogis) anställdes i Svärdsjö i mitten av 1600-talet.
Nu hör ju Svärdsjö till Västerås stift som var ett föregångsstift.
När folkskolestadgan kom gällde det folkskola och inte småskola. I folkskolan lärde man sig inte att läsa och skriva, det skulle vara klart långt tidigare i småskolan.
Folkskolestadgan som ett sätt att få allmän läs- och skrivkunnighet är en fullständig myt. Tyvärr möts man av många som har den felaktiga föreställningen.
896
« skrivet: 2004-10-26, 23:02 »
Jansstaffs Daniel Ersson Lundin f. 1822.
Gården utflyttas vid storskiftet omkring 1860 till Sundänget. Familjen finns kvar på Bengtshedsåkern enligt hfl. till 1865/66 och därefter flyttas familjen till Sundänget.
Storskiftet var genomförd i februari 1858 och flyttning skulle formellt vara gjord inom 2 år men det förlängdes. Under storskiftet flyttades många gårdar från sin gamla plats. Några gårdar byter också by eller bildar nya byar.
Hälsningar
Björn Engström
897
« skrivet: 2004-10-23, 22:26 »
Qvinnsfolk har jag i de flesta stött på som ett allmänt uttryck utan att det menas någon speciell. Nästan alltid har det menats hustrur eller änkor och mycket sällan har pigor inräknats i detta begrepp.
Hälsningar
Björn Engström
898
« skrivet: 2004-10-22, 20:54 »
Jakob Hansson i Österbyn
Hans fader eller svärfader är sannolikt Hans Nilsson i Österbyn.
Det finns ett stort antal ättlingar till Staffan och Hans, varav några är ingifta släktingar eller har andra anknytningar till bland annat mig.
Hälsningar
Björn Engström
899
« skrivet: 2004-10-22, 20:48 »
Roland Åslund född 1911-08-25 i Hamrånger. Fader Erik August Åslund född 1882-07-21 i Övertänger Envikens sn. Moder Maria Huldt född 1886-02-12 i Hanebo. Bröder Karl Erik född 1905-09-27 och Bror Arne Valdemar född 1909-07-03.
Familjen är bosatt i Övertänger till 1905 och augusti 1914 till januari 1915. Övrig tid i Hamrånger.
Efterlysningar med mycket magra uppgifter har mindre chans att bli besvarade.
Hälsningar
Björn Engström
900
« skrivet: 2004-10-12, 18:07 »
Det är inte alls ovanligt med felaktigheter i olika kyrkböcker även framåt 1900-talet. Ett giftermål 1864 bör kontrolleras i orginalvigselbok och bilagor till vigselbok som är sällan mikrofilmade efter ca: 1860, då det i regel är SCB-vigselböcker (en avskrift från orginalet). Varje avskrift är en möjlig felkälla.
Särskilt besvärligt när det förekommer flera personer med samma namn i samma by. Själv har jag en Daniel Ersson med föräldrarna Erik Ersson och modern Brita Ersdotter. I denna by fanns det tre familjer med samma namn. Min Daniel är placerad varann gång hos det ena föräldraparet och varann placerad i granngården. Jag har rätt många exempel på att drängar och pigor som flyttar får felaktiga födelsedata och även felaktiga namn. Dessa brukar som regel gå att lösa genom att noga följa personernas flyttningar. Annars brukar bouppteckningar på föräldrar eller ogifta syskon ofta lösa problemen.
901
« skrivet: 2004-10-07, 00:09 »
I samband med klyvningar av socknar på 1600-talet förekom att delar av biskopsjord eller f.d biskopsjord som delvis vara av bergsfrälsenatur överfördes till att bygga prästgård på genom olika donationer. Prästgård kunde därför byggas på biskopsjord eller möjligen f.d. biskopsjord, kronojord, prästjord, och privata donationer.
Hälsningar
Björn
902
« skrivet: 2004-10-04, 20:05 »
Indelta soldater var mantalsbefriade och skrevs inte normalt in i mantalslängderna. Ibland kan det vissa år, dock finnas en separat förteckning på soldater.
Hälsningar
Björn Engström
903
« skrivet: 2004-10-04, 19:57 »
För mig är Prästbord ett nyare begrepp som används under 1800-talet och även 1700-tal. Prästbol är dock ett äldre uttryck som har använts tidigare och inte helt säkert att det bara var prästens utan kunde också innefatta biskopsmark.
904
« skrivet: 2004-10-04, 19:44 »
En fundering om de begravda hade någon orsak att inte begravas innanför kyrkomuren. Det fanns på vissa kyrkogårdar en särskild trappa där man kunde föra över liket över kyrkomuren och begrava dem utanför muren. Men det bör ha funnits något särskilt själ till att inte begravas innan för kyrkonuren. Det var då sådana som dött genom självmord eller mer eller mindre syndligt leverne.
En annan teori är att det fanns någon särskild gravplats för sådana som inte kunde betala för sig. Det skulle i så fall vara en fattiggrav där kyrkan inte krävde deras anhöriga på någon avgift i samband med begravningen.
905
« skrivet: 2004-10-04, 00:20 »
Kerstin Andersdotter i Mattmar
Enligt andrahandsuppgifter är hon född 1619 i Tofta Svärdsjö och död 1694-07-25 i Mattmar. Enligt hennes dödbok påstås föräldrarna vara Anders Andersson och Anna Matsdotter i Tofta Svärdsjö.
Jag har inte hittat föräldrarna i någon mantalslängd i Tofta. Om föräldrarna dör unga och mor- eller farföräldrarna lever längre är det osäkert om hennes föräldrar är omnämnda i mantalslängderna annat än som son och sonhustru.
Om det finns ytterligare uppgifter att de har bott i annan by finns en möjlighet att de kan lokaliseras bättre.
I Svärdsjö finns bl.a. byarna Kyrkbyn, Kyssveden, Östansjö, Österbyn, Övertänger och tidvis även Övre Bengtsheden.
Hälsningar
Björn Engström
906
« skrivet: 2004-10-02, 00:24 »
Regel om att namnge första sonen efter farfar och andra efter morfar, är allmänt gällande fram till mitten av 1800-talet och ibland ytterligare några årtionden bland allmogen i Dalarna. Bland finare folk och i närheten av bruken upphör detta när det börjar med mer än 1 förnamn.
Men regeln har också undantag. Vissa personer som på något sätt fått dåligt ryktet, är det tydligt att deras namn också fick dåligt ryktet och uteslöts.
Även vissa omoderna namn försvinner. Men en viktig orsak att namn försvinner ur släkten är att de lever tillräckligt länge för att inte få syskon, men inte tillräckligt länge för att få egna barn.
Vissa namn kan härledas ett antal generationer bakåt genom speciella lokala namn.
Jan/Johan/Joan och Jon/Jonas/Joen uppfattas ofta som samma namn, men genom att o och a kan se ganska lika ut när vi läser texten. Men det uppfattades nästan alltid som två olika namn.
907
« skrivet: 2004-09-30, 23:56 »
Jag har stött på några fall med två söner med samma namn, men då gäller det med två olika mödrar. I dessa fall var åldersskillnaden relativt stor. Detta gäller 1700-tal och ev. början av 1800-tal. Detta är från Svärdsjö och Bingsjö i Dalarna.
908
« skrivet: 2004-09-25, 09:13 »
Anna Brandström är troligen född i Åmot och sannolikt inte med Johan Brandström och Carin Olsdotter som föräldrar. En gissning är att någon av Johans bröder är fader till Anna.
Karl Aron f. 1802-09-10 i Ockelbo ?
Anders Gustav f. 1804-09-22 i Ockelbo ?
Johan Brandström och Carin Olsdotter är båda troligen födda i Ockelbo. De hade bl.a. en son Anders Gustav född 23/5 1834.
Både Gustav Reinhold och hans fader och farfar var på Svartnäs bruk i Svärdsjö församling som finns på hfl. för Svärdsjö, Svartnäs Svärdsjö och Svartnäs.
Hälsningar
Björn Engström
909
« skrivet: 2004-09-24, 00:11 »
I Enviken finns en ursprunglig Tysk-gård , i Svärdsjö en Tysk-gård och i Rättviks Boda finns också en Tysk-gård. Ingen av dessa har jag lyckats hitta något klart ursprung. Men det mest troliga orsaken är soldatnamnet Tysk, som härstammar från äldre indelningsverket.
Gårdsnamnet är nästan alltid från den som har byggt gården och i samtliga dessa fall är ursprunget äldre än kyrkböckerna. Det är inte omöjligt att de härstammar från tiden för trettioåriga kriget. Det kan också vara soldatnamn från den delvis och tidvis roterade Bergsregementet.
Hälsningar
Björn Engström
910
« skrivet: 2004-09-22, 00:36 »
Troligtvis gäller det fattigunderstöd som utbetalades i regel 2 gånger per år. Det betalades från kyrkans fattigkassa som i regel var det en särskild fattigkassa med särskild redovisning. Men ibland kan fattigräkenskaperna och kyrkans räkenskaper vara i gemensamma räkenskaper.
Det vanligaste är däremot att olika personer betalar föräringspeningar till kyrkan i samband med förrättningar som dop, kyrktagning, bröllop eller begravning. Det kunde också betalas när soldaterna är på väg ut i krig eller personer som skulle göra en större resa eller i annat fall där det behövdes ge gåvor för att det skulle gå bra.
911
« skrivet: 2004-09-15, 00:41 »
Anna f. Stig den 7/8 1851 i Svärdsjö.
Ingen Anna är född 7/8 1851 i Svärdsjö enligt födelsebok.
Efternamnet Stig är inte känt från Svärdsjö åtminstone före ca. 1855 i Svärdsjö.
Antagligen är födelsedatum/är fel eller också är hon född i annan socken.
Försök kontrollera henne bakåt i tiden.
Kom gärna igen om det finns mera fakta.
Hälsningar
Björn Engström
912
« skrivet: 2004-09-10, 22:15 »
Anders Danielsson f. 1696 i Svärdsjö.
Om födelseuppgifterna stämmer bör det avse Anders Danielsson född 1696-09-11 i Östansjö. Fadern var Daniel Andersson från Isala och hans andra hustru Lisbet Andersdotter från Östansjö är mor till honom. Familjen flyttar ur socknen (Svärdsjö) 1696-1706. Vart de flyttar är inte känt.
Det vore intressant att få reda mera om Anders föräldrar. Det bör kontrolleras ytterligare för att säkert veta att det är korrekta föräldrar.
Hälsningar
Björn Engström
913
« skrivet: 2004-09-09, 23:00 »
Hej Jan-Erik Björk!
Clemet Eriksson finns i Svärdsjö mantalslängd 1633 och 1636. 1637 finns han som Clemet Eskilsson. Han är gift i alla tre mantalslängderna. 1638 är han borta liksom totalt 20 mantalsskrivna personer bland finnarna.
Vart han tar vägen kan jag åtminstone ännu bara gissa. Under denna tid var det många som dog i en period med nöd. Samtidigt är det en stor omflyttning bland finnarna. Svedjeförbudet börjar bli gällande i Bergslagen.
Jag gissar att han hette Clement Eskilsson eftersom Eskil är ett namn som figurerar längre fram i tiden (eventuellt barnbarn ??).
Jag hoppas jag har möjlighet att komma till Los, lite beroende på väder och eventuella besökare i visningsträdgården.
Hälsningar
Björn Engström
He
914
« skrivet: 2004-09-04, 21:48 »
Jovisst är det en förkortning på Margareta (Margreta) och det allra vanligaste formen i Dalarna. Det har sedan kunna blivit Märta , Margareta eller Greta.
915
« skrivet: 2004-08-30, 13:25 »
Potatiskvarnar användes för att mala potatis som i huvudsak användes till tunnbrödsbakning men även för tillverkning av potatismjöl.
Till brödbakning användes halkokade potatisar och till potatismjöl rå potatis.
Många gånger har potatiskvarnar också använts för att mala lingon. I så fall har träet färgets rött eller svart från lingonen
Hälsningar
Björn Engström
916
« skrivet: 2004-08-29, 19:57 »
Johan Ersson född den 6 mars 1836.
Han är född i Österbyn av föräldrarna Erik Andersson f. 1803 och Anna Hansdotter f. 1805.
Hela familjen flyttar 1842.
917
« skrivet: 2004-08-29, 19:54 »
Erik Andersson Lundgren f. 1843-01-27.
Föräldrar till honom var Holver Anders Danielsson f. 1805 och Anna Persdotter f. 1804.
Hälsningar
Björn Engström
918
« skrivet: 2004-08-29, 19:51 »
Göran Ersson Svärdström född 1734 i Svärdsjö.
Det finns ingen lämplig Göran född 1734 i Svärdsjö sockens födelsebok.
En gissning är att det skulle kunna vara Johan Ersson född 1741-06-07 i Kyrkbyn Svärdsjö.Hans broder Daniel tar sig Svärdström innan han flyttar till Stockholm. Johan Ersson finns inte omnämnd som Svärdström men han tjänar i Falun och gifter sig på 1760-talet.
Det behövs ytterligare ledtrådar för att säkert härleda Göran Erssons ursprung.
Hälsningar
Björn Engström
919
« skrivet: 2004-08-29, 19:44 »
Erik Ersson Engström föddes 1856-01-31 i Rönndalen och flyttade till Ockelbo 1885-05-22.
Föräldrar var Oljans Erik Olsson 1824-1889 och Margareta Ersdotter 1827-1920.
Hälsningar
Björn Engström
920
« skrivet: 2004-05-03, 19:41 »
Det kan avse reducerat jordetal, vilket innebär att den faktiska arealen var större. På bliden sägs inte om det avses reducerat jordetal eller inte. Jordtalet reducerades efter jordens godhet och sämre jord innehöll mycket mera mark än bättre mark. Troligtvis graderades den bästa jorden till 1 och den sämsta fick graden 50.
Hälsningar
Björn Engström
921
« skrivet: 2004-04-11, 11:03 »
Jon Andersson f. 1714 i Skybbo dör i Svärdsjö sn. i Dalarna 1756-05-24. Hans föräldrar var Anders Andersson och Malen Persdotter. Han var gift med Kerstin Larsdotter från Kempegården. Paret hade 5 döttrar.
Han hade fått intyg ifrå högloflige landshöfdinge ämbetet i Wimmerby att innom riket få resa och afytra sina egna tilverkningar.
Dessa uppgifter kan vara av intresse för de som forskar i släkten. Jag har ingenting med honom att göra, men som hembygdsforskare är jag intresserad vad hans tilverkningar var ?
Tråd, textilier eller annat ?
Samtidigt kan det vara intressant att veta något om han och hans familj.
Hälsningar
Björn Engström
Meddela mig gärna direkt på e-post
bjorn.en@telia.com
922
« skrivet: 2004-04-07, 00:00 »
Sannolikt finns (fanns) det en kopia eller utdrag från polisutredningen hos församlingen. Lämpligen bör det finnas bland bilagorna till dödsboken.
Hälsningar
Björn Engström
923
« skrivet: 2004-04-06, 13:01 »
Anna Ersdotter är född under den korta tid föräldrarna Erik Andersson f. 1810 i Kvarntäkt och Brita Jansdotter f. i Östansjö. De bodde i Östansjö 1835-37.
Anna Ersdotter gifter väl sig Bergman.
Om du vill ha reda på mera så hör av dig direkt till mig på e-post
bjorn.en@telia.com
Hälsningar
Björn Engström
924
« skrivet: 2004-04-05, 20:01 »
Sofias föräldrar var Buller Anders Andersson f. 1789 i Båtpers Svartnäs och Margareta Jansdotter f. 1788 på Svartnäs bruk och död i Borgärde Svärdsjö 1837. Sedan hustrun dör flyttar hela familjen till Ovansjö 1839.
Buller Anders Andersson tar sig namnet Kuller omkring 1834.
Sofia verkar inte vara född i Svärdsjö (inkl. Svartnäs). Hon finns inte i födelseboken i Svärdsjö och hon saknar födelsedatum i hfl., vilket tyder på åtminstone dop i någon grannsocken. Familjen har bott på flera ställen inom Svärdsjö och någon kortvarig bosättning utanför socknen kan ha förekommit.
Övriga personer verkar inte ha bott eller vara födda i Svärdsjö, annat än möjligen som dräng eller piga.
Hälsningar
Björn Engström
925
« skrivet: 2004-04-05, 19:43 »
Platsen är väl illinge torp.
Hälsningar
Björn Engström
926
« skrivet: 2004-04-05, 04:27 »
Sytningningen skedde genom kontrakt som förband oftast en släkting att sköta sina äldre föräldrar, fastrar eller andra släktingar till döddagar mot betalning av tillgångar i dödsboet som tillföll förmånstagaren efter den sytte hade dött. Oftast krävdes även att släktingen skulle sköta begravningen.
Hälsningar
Björn Engström
927
« skrivet: 2004-04-04, 10:09 »
Soldaten Olof Is.
Förre drängen Olof Persson Lust kommer från Ulftorp i Ockelbo i november 1857 till Svärdsjö och Isala.
Han blir soldat Is och bosätter sig Isala.
1871-74 bodde familjen i Böle och från 1874 på Åg.
Olof Persson Is var född 1835-07-03 i Ockelbo.
Hans föräldrar vet jag ingenting om. En gissning är att hans far skulle kunna vara en soldat Lust, möjligen i Ulftorp. Det kan inte uteslutas att han själv också varit soldat Lust.
Olof gifter sig med Anna Greta Hedström född 1839-06-14 i Svartnäs. Hon dör 1880-12-19 i Åg.
F. Anders Andersson Hedström f. 1807 Svartnäs
M. Anna Kristoffersdotter f. 1812 Nilslarsberget
FF. Dagkarlen och Mästersvennen
Anders Andersson Hedström f. 1784 i Ore?
FM. Greta Jansdotter Norling f. 1781 i Svartnäs
MF. Kristoffer Nilsson f. 1781 Nilslarsberget
MM. Brita Andersdotter f. 1784 Svartnäs d. 1850
Hälsningar
Björn Engström
928
« skrivet: 2004-04-03, 17:39 »
Bouppteckningar kunde göras efter någons död eller medan den samme levde. Huvudsyftet med bouppteckningar var att kyrkan som fattigvård skulle få in fattigprocenten, som var en viss del av boets behållning. Jag tror det var en 1/4 procent. Därutöver var det enstaka år som extra avgifter belasta alla överlåtelser. Vid överlåtelse av gården till en ny generation upprättades en bouppteckning för den äldre generationen och fattigprocenten fastställdes. Därefter var den äldre generation nästan egendomslösa och då upprättades knappast någon ny bouppteckning efter dem.
Bouppteckningar gjordes också i samband med att någon fodringsägare krävde inlösen av gården, för att få fram boets behållning.
Den vanligaste typen av bouppteckningar var efter dödsfallet. Vid ett ev. omgifte var det tvunget att upprätta en bouppteckning som skulle uppvisas för prästen innan vigseln, då barnen blev tilldelade sin arvsrätt efter sin avlidna förälder.
Om inte det var aktuellt med något nytt gifte kunde bouppteckningen efter makar göras samtidigt efter den sistes död.
Bouppteckningarna brukar normalt innehålla även delning av boet. Delningen var alltid på slutet och det skulle kunna tänkas att endast den första delen har bevarats i respektive arkiv. I gårdshandlingarnas och kyrkans handlingar är det alltid kompletta bouppteckningar med bodelning om inte något blad har förkommit.
Det var inte riktigt bestämt i vilken tingsrätt en bouppteckning skulle lämnas in. Därför kan bouppteckningar ibland vara inlämnade på fel ställe. Även hanteringen av bouppteckningar kan ha skett så att de blivit inbundna i fel volym, tillsammans med annan tingsrätts handlingar.
Många bouppteckningar har försvunnit och hittas lättast där det finns bevarade gårdshandlingar.
Om bouppteckningar har lämnats in kan man oftastse detta i andra källor. I kyrkoarkivet finns uppgifter om när fattigprocenten har betalts i fattigräkenskaperna och därutöver brukar det finnas uppgifter i kungörelseböckerna.
I de vanliga tingshandlingarna brukar det också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in. Där finns också ibland utsedda särskilda bodelningsmän som får i uppdrag att upprätta bouppteckning och dela boet. Jag uppfattar detta som en uppmaning och krav på att göra bouppteckningen.
Hälsningar
Björn Engström
929
« skrivet: 2004-04-03, 17:01 »
För mig är ungersven en yngre tjänare i lite finare familjer. Alltså finare än dräng. Därutöver förekommer sven eller ungersven som en typ av lärling inom bruk och hantverk.
Hälsningar
Björn Engström
930
« skrivet: 2004-04-03, 16:49 »
Likstol/likstod betalades normalt av dödsboet. Oftast lade någon släkting ut kostnaderna och var fodringsägare för summan i boet. Fanns sytningskontrakt var det oftast sytningsförmånstagaren som skulle betala avgiften.
Avgifterna för begravningar bestod av olika poster som ibland slogs ihop.
Klockringning
Gravöppning
Gravgrävning (sköttes normalt av släktingarna)
Hyra av bårkläde
Betalning till prästen
Särskilda kostnader var det om begravning skedde i kyrkan. Den storleken bestämdes bla. gravplacering, gravstorlek och eventuellt murningsarbete eller andra kostnader som gravhällar.
Fattiga kunde begravas fritt eller med betalning via fattigvården/kyrkan.
Storleken på avgifterna var i förhållande till den begravdes ställning, men oftast uppstod en viss norm som de flesta följde.
Hälsningar
Björn Engström
931
« skrivet: 2004-03-19, 19:18 »
I gränstrakter är inte ens län självklart utan de två första siffrorna är gränsöverstigande.
Hälsningar
Björn Engström
932
« skrivet: 2004-03-19, 19:03 »
Ibland kan begreppen styvmåg och fostermåg vara lite ihopblandade, men vanligen är det en som är gift med en styvdotter. I familjebilden kan det genom flera giften på olika håll vara ärvda styvbarn. Fostermåg är giftr med en fosterdotter, som oftast är någon av fosterföräldrarnas syskonbarn.
Hälsningar
Björn Engström
933
« skrivet: 2004-03-19, 18:45 »
Tack Bo för uppgifterna.
Han var bror med min morfarsfarfarsfarfar.
Hälsningar
Björn Engström
934
« skrivet: 2004-03-17, 23:22 »
Det är bara de två första siffrorna som hade lokalanknytning. Tredje siffran är beroende på kön. Man udda siffra och kvinna jämn siffra. Sista siffran är kontrollsiffra och tillkom senare. Personnumret gällde vid bostadsort när personnumret infördes. Nyfödda fick personnummer efter födelseort eller moderns bostadsort.
Hälsningar
Björn Engström
935
« skrivet: 2004-03-17, 23:08 »
Nils Nilsson f. 1764-01-14 i Linghed Svärdsjö socken gift 1792 till Ockelbo och troligen Stora Björnmossen. Han finns i alla fall där 1805.
Vet någon någonting om hans och hans famijs vidare öden ?
Hälsningar
Björn Engström
936
« skrivet: 2004-03-15, 20:02 »
utfattig används hfl. i betydelsen som orsak att bli befriad från mantalspenningen. Alltså åtminstone delvis skattebefriad.
Några orsaker att bli befriad var ålder, skröplighet, blind och andra lyten som påverkade möjligheten att försörja sig själv. Därutöver var även fattigdom och/eller husarmhet en orsak att slippa mantalspenningen. Bedömningen gjorde i huvudsak av prästen och därför finns många sådana uttryck angivna som tex. fattig, blind, ofärdig, tokig och bör befrias (från mantalspenningen)eller um (ur mantal)
Hälsningar
Björn Engström
937
« skrivet: 2004-03-13, 12:39 »
Jag tror att det att det är snöret till lysknappen, som ibland kallades sänghjälp. Det fanns en anordning som kunde släcka lyset på avstånd. Man kunde då släcka lyset i taket från sängen. Sänglampor är ju ett modernare påfund. Från början betalades elströmmen per ljuspunkt eftersom det inte fanns några elmätare i början.
Man hade därför så få lyspunkter som möjligt.
Jag vet ju inte när detta skedde om det fanns elektiskt lyse eller inte.
Hälsningar
Björn Engström
938
« skrivet: 2004-03-13, 12:18 »
Från 1860 när födslar rapporterades till SCB, slutade man att filma orginalfödelsebok. Till SCB rapporterades bara kyrkskrivna personers barn. Det brukar dock finnas ytterligare barn som är strykna och då är det frågan om bara döpta i församlingen. Dop och födelsebok finns som orginal i församlingarna och är eventuellt inlevererade till landsarkivet. Denna volym heter bara C med tillägg av volymnummer. Den som man vanligen använder är de mikrofilmade C-SCB är alltså bara födelsebok. Det är en avskrift av församlingens födelsebok. I orginalboken brukar doppräst och faddrar/dopvittnen även anges.
Orginalboken är filmad till 1860 och ibland lite längre beroende på när volymen slutar.
Hälsningar
Björn Engström
939
« skrivet: 2004-03-11, 22:04 »
Gravationsbevis ger ett visst belåningsutrymme, vilket inte behöver betyda att det var den faktiska skulden.
Egendom 23:12, verkar vara moderna
fastighetsbeteckningar med bynamnet före och bör finnas utmärkta på ekonomiska kartan (grönsaksbladet). Enklast kontrolleras det på det lokala lantmäterikontoret.
Hälsningar
Björn Engström
940
« skrivet: 2004-03-11, 21:48 »
Det är väl Falu län, vilket innebär att det är hela länet och inte bara Falu kommun.
Jag känner dock inte till något Edsberg inom Dalarna.
Hälsningar
Björn Engström
941
« skrivet: 2004-03-08, 01:25 »
Många bouppteckningar har förkommit under årens lopp. De kan också har lämnats in i hos fel tingsrätt.
Kontroll om det har gjorts bouppteckningar kan göras i fattigräkenskaper, där fattigprocenten skulle betalas.
I vanliga domböckerna brukar det också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in.
I församlingens kungörelseböcker brukar också nämnas vilka bouppteckningar som lämnats in.
Om det var aktuellt med ett nytt gifte kan det också finnas hela bouppteckningar i församlingens arkiv.
Av 1700-tals bouppteckningar är många försvunna ur arkiven. Men det kan finnas kvar i gårdsarkiv.
Hälsningar
Björn Engström
942
« skrivet: 2004-03-07, 14:10 »
Det fanns ju möjligheter att få ut arv i förtid. (Jag vet inte under vilka tider det gällde.) Det förekommer även att barn blir dömda av tinget att bli arvslösa. (Det jag har sett har gällt döttrar som levt ett liv mot faderns vilja och bara 1600-tal.)
Men det mest troliga är väl att den glömda dottern var avliden utan barn före fadern.
Om det nu inte gällde barn som var födda före föräldrarnas äktenskap och var betecknade oäkta ( det fanns ju vissa möjligheter att barn kunde betecknas som äkta som trolovningsbarn mm.), eftersom de då inte hade någon arvsrätt efter föräldrarna.
Hälsningar
Björn Engström
943
« skrivet: 2004-02-29, 15:00 »
Hej Niklas Lindberg
Tack för svaret om Svärdsjöbor i Djupa, om det än inte gick att hitta några uppgifter.
Hälsningar
Björn Engström
944
« skrivet: 2004-02-26, 23:23 »
Angående gråhusgeråd, efter uppräkningen av föremål verkar det vara bara stora träföremål. Alltså sådana som fanns på plats i respektive hus.
Jag skulle också tolka ordet som att det bara föremål som inte flyttades, utan fanns kvar.
Var inte övriga mindre träföremål skrivna under annat rubrik som t.ex. trä(d)föremål ?
Hälsningar
Björn Engström
945
« skrivet: 2004-02-22, 23:57 »
Tack för svaren. Det var väl arseniken jag närmast kom att tänka på.
Jag har läst många flera förgiftningar där man i klartext har använt arsenik, men i några fall talar man bara om flugmat. I bägge formerna verkade det vara lätt att få tag i och det var även relativt billigt.
Hälsningar
Björn Engström
946
« skrivet: 2004-02-21, 21:12 »
Gustav Waxmått figurerar i Sundborns dombok 1718 och ytterligare en gång ett eller annat år före.
Hälsningar
Björn Engström
947
« skrivet: 2004-02-21, 16:42 »
Jag har stött på några tingsdomar där man har använt flugmat (=fluggift). I ett fall dog ett barn av flugmaten. Vilket ämne var det som användes ? Arsenik ? I alla fall hade man köpt flugmat för några ören. Detta gäller början på 1700-talet.
Kan någon hjälpa mig vad det var för gift som användes ?
Hälsningar
Björn Engström
948
« skrivet: 2004-02-21, 16:27 »
I Gävle fanns hjulmakaren Wagnman.
I Falun fanns Bokbinardarmästaren Gustaf Waxmåth, som var gift med en prästdotter från Sundborn.
Hälsningar
Björn Engström
949
« skrivet: 2004-02-19, 22:00 »
Attmar ska väl vara Mattmar i Jämtland.
Hälsningar
Björn Engström
950
« skrivet: 2004-02-17, 20:04 »
Nog finns det en del rullor även från äldre indelningsverket, men det är nog lite ojämt vad som är bevarat. Det finns i alla fall väldigt lite mikrofilmat. Problemet är att det kan vara något värvat regemente eller också det delvis roterade Bergsregementet med stationering i huvudsak i Skåne. Både värvade regementen och bergsregementet hade också soldatnamn. Men i mantalslängder (oftast är det bara soldathustrun som nämns) och avkortningslängder är det inte ovanligt att soldatnamnen saknas.
Hälsningar
Björn Engström
951
« skrivet: 2004-02-16, 20:12 »
Före mitten av 1800-talet skedde all handel i städerna eller på marknader. I städerna sköttes handeln huvudsakligen av borgerskapet.
På landsbygden blev det först tillåtet att idka handel på 1840-talet. All övrig handel var förbjuden och kunde straffas för olaga landköp.
Hälsningar
Björn Engström
952
« skrivet: 2004-02-15, 20:15 »
Är det inte stanntunna ?
Alltså stående tunna och motsats till liggtunna.
Hälsningar
Björn Engström
953
« skrivet: 2004-02-13, 20:22 »
Utskottsfolk är någon typ av soldater (ev reservregemente) och uttrycket förekommer åtminstone bland äldre indelningsverket (före 1692).
Som soldat var han befriad från mantalsskatten och skall då finnas med i restlängden. Alla avkortningar från mantalslängden skulle ju föras in i restlängden.
Hälsningar
Björn Engström
954
« skrivet: 2004-02-13, 20:06 »
Alla gårdsnamn finns eller har funnits i ett antal gårdar inom Svärdsjö inklusive Enviken.
Nygårds finns i nästan alla byar och ibland flera i samma by.
Skräddars något tiotal gårdar.
Smeds finns kanske uppåt 10 gårdar.
Gästgivars har funnits i Lumsheden och Borgärdet och möjligen vid någon kortare tid i Övertänger, eftersom det har funnit Gästgivargårdar i dessa byar.
Hälsningar
Björn Engström
955
« skrivet: 2004-02-11, 00:47 »
Vigsel efter 3 lysningar samma dag. I samband med soldaters avmarsch ut i krigstjänst fanns möjligheten att göra 3 lysningar samma dag.
Vilka bestämmelser gällde kring detta ?
Kunde också vigseln ske samma dag ?
Hälsningar
Björn Engström
956
« skrivet: 2004-02-11, 00:34 »
Erik Anderssons Brus var gift men hade inga barn.
Brus är ett soldatnamn med roteby Backabro. I Björkboda är det gårdsnamn och flera har tagit gårdsnamnet som efternamn.
Hälsningar
Björn
957
« skrivet: 2004-02-11, 00:28 »
Angående Åg: Jag har inte de sist filmade korten hemma. Jag återkommer
Hälsningar
Björn
958
« skrivet: 2004-02-07, 20:34 »
Besökare vid landtullarna var tulltjänstemän som bl.a. undersökte olika förbud t.ex. förbud att sälja tobak trots förbud. Jag har hittat några sådana fall som har lett till tingsbehandling.
Besökare vara resande tulltjänstemän.
Landtullarna inrättades på 1620-talet och var kvar en bit in på 1800-talet (ca: 1830-40. Det var för transport av varor till städerna där det skulle betalas tull.
Hälsningar
Björn Engström
959
« skrivet: 2004-02-07, 20:25 »
Eftersom jag forskar på hela socknen så naturligtvis även Ågs bruk.
Hälsningar
Björn Engström
bjorn.en@telia.com
960
« skrivet: 2004-02-05, 00:43 »
Jag har ett fall där en änka gifter sig med en änkling som hade en dotter i tidigare äktenskap. Änkan gifter om sig med en annan änkling. När han blir änkling gifter han om sig med hennes tidigare hustrus styvbarn. Jag brukar säga att han gifter sig med dottern. Detta var tillåtet. Giftet bör ha skett under första halvan av 1600-talet. Dessa släktförhållande finns endast i domböcker, om det inte finns något kyrkligt tillstånd i stiftsarkivet.
Under 1600-talet var giftermål i tredje och fjärdeled inte tillåten utan extra gåvor till kyrkan.
Även släktskap mellan första och andra hustrun innebar problem. Normalt var svägerskor förbjudna led. I ett fall var andra hustrun syskonbarn till första hustrun. I detta fall krävdes tillstånd från biskopsämbetet för att få ingå äktenskapet. Han kunde dock inte vänta på tillståndet utan var sambor ett tag före och blev därfört tingförd.
Hälsningar
Björn Engström
961
« skrivet: 2004-02-03, 00:30 »
Särskilt förhållande bör vara på speciell plats i socknens hfl. Jag tänker närmast på obefintlighetsboken som kan finnas på särskild plats i hfl. eller också en särskild bok där personer placeras som inte hade någon bestämd hemort. Andra alternativa möjligheter är personer skrivna på socknen (fångar, sjukhus), försörjningshem ihfl., sinnessjuka, främmande trosfränder o.s.v.
Hälsningar
Björn Engström
962
« skrivet: 2004-01-30, 18:44 »
Tidpunkt för nytt giftermål efter änkeståndet har varierat mellan tiderna. Om det fanns barn måste en bouppteckning och avvittring ske före ny vigsel.
Jag har ett exempel på snabba vigslar från 1600-talet. Från första giftermålet tog det bara omkring 1? år innan det var helt nya människor i gården. Då hade första paret gift sig, hustrun dött, mannen gift om sig, mannen dött och nya hustrun gift sig andra gången. Däremellan föddes ett barn som också han dö inom samma tid.
Vanligaste vigseldagen var 26/12 och många vigslar skedde under perioden 25/12 - 3/1. Andra vanliga tider var april-maj, omkring midsommar och oktober-november.
Hälsningar
Björn Engström
963
« skrivet: 2004-01-30, 18:17 »
Angående halva nummer i inflyttningslängden.
Normalt görs löpande numrering som ofta har samma nummer antecknat på själva flyttbetyget som förvaras i särskild akt i form av bilagor till flyttningslängd. Jag tror inte att flyttningar rapporterades in till tabellverket. Endast möjligen det totala antalet in och utflyttade under året. Det gjordes inte som för födda, döda och vigda.
De halva numren innebär troligen att de flyttade in i samma familj eller gård. Det markerar att det egentligen hade kunnat skrivas på samma intyg.
Alltså hel och halvnummer flyttar till samma hushåll. Det bör ju enkelt kunna kontrolleras.
Vissa socknar börjar föra flyttningslängder först omkring 1860 och systemuppläggningen varierar i början.
Vid mitten av 1800-talet var det ett ganska vanligt sätt att markera samhörighet med bråktal. Det är oftast ?, 1/4 ,3/4, 1/8, 7/8 o.sv. som brukar användas för tillhörighet till heltalet.
Hälsningar
Björn Engström
964
« skrivet: 2004-01-26, 22:07 »
En sockenskräddar måste ha varit i tjänst hos någon skräddar och oftast hos en skräddarmästare. Men det verkar inte som de gjorde något mästarprov. Men han skulle vara skicklig och kunnig. Tingsrätten, lagmanstinget eller häradstinget godkänner sockenhantverkare åtminstone på 1700-talet. Under 1600-talet har jag bara hittat enstaka uppgifter om antagande av sockenhantverkare. Eventuellt sköttes sådant utanför själva protokollet. Avsägelse från sockenhantverk skedde däremot allmännare även i 1600-talets domböcker.
Hälsningar
Björn Engström
965
« skrivet: 2004-01-19, 20:32 »
Blåns är ett gårdsnamn. Men gårdsnamn är varken för- eller efternamn och kan i modern tolkning användas som ett första förnamn. Men det är inget förnamn.
966
« skrivet: 2004-01-19, 20:24 »
Getare var ett enklare vallningsarbete som gjordes av riktigt unga eller gamla. Ursprungligen var det getter och andra smådjur som vallades. Men kan i vissa fall ha utökats till även större djur. Tidigare var det inte tillåtet för för pojkar att valla kor.(pga. risk för att de skulle begå tidelag, som var ett mycket allvarligt brott som nästan alltid gav dödsstraff) Däremot kunde vallpojkar få valla getter och andra smådjur.
Björn Engström
967
« skrivet: 2004-01-12, 23:33 »
Jag skull tro att det är några som kommit dit tillfälligt eftersom det verkar som det finns anteckningar i kolumnerna. Har de kommit dit vid slutet av husförsbokens avändning ?
Är de med i nästa hfl. ?
Förkortningen H. betyder troligen Herr.
Är det några prästpraktikanter ?
Har han själv tränat lite på att skriva i hfl. ?
Det syns ju inte vad famijen ovanför är för typ av familj. Är det i närheten av kyrkan.
Det är några funderingar av
Björn Engström
968
« skrivet: 2004-01-06, 21:10 »
Det är självklart att man i olika databaser måste ha en vettig normering av både förnamn och patronymikon-efternamn.
Förnamnen är inte så svåra att normera. Men det finns särskilt några namn som är problematiska.
Kristina (Kerstin) - Stina
Margareta (Margreta) - Greta
Matilda - Tilda
Elisabet - Lisa
Jag försöker att använda det längre namnet och skriver t.ex. KriStina.
Elisabet skriver jag som Lisa eller Lisbet.
Det är även problem om det finns två eller flera förnamn, eftersom ordningsföljden på namnen kan variera.
Efternamnen är svårare att normera eftersom det förekommer ålderdomlig stavningar som har en aktiv användning.
V -W
K -Q
Jag har använt hänvisningar som ska hjälpa till vid sökningen.
969
« skrivet: 2004-01-04, 20:55 »
Tack för svaret. Stavningen var det lite si och så med.
Det skulle betyda att det rörde det om det delvis roterade Bergsregementet, som i huvudsak var stationerad i Skåne. Kopparbergs socken var ju helt befriad från det ordinarie rotesystemet. I Österå där denne person bodde hörde, till Finnroten i Bergsregementet.
Hälsningar
Björn
970
« skrivet: 2004-01-03, 20:45 »
Jag har mött uttrycket durktrågspenningar. Det gäller befrielse från denna skatt. Det gäller Kopparbergs socken 1718.
En egen gissning är att det skulle röra eventuellt Bergsregementet endera för Falu stad (gruvpolis) eller det stora delvis roterade Bergsregementet.
Jag vill gärna ha mera information om denna skatt.
Hälsningar
Björn Engström
971
« skrivet: 2004-01-03, 20:25 »
En Per Hansson Plix från Linghed i Svärdsjö socken var soldat i Hälsingland under äldre indelningsverket.Han är död före 1677. Även hans fader har namnet Hans Persson Plix. Oklart om han också varit soldat. Den äldre Plix bör vara född på 1500-talet. Även hans svåger verkar ha varit soldat med soldatnamnet Kruus.
Jag är intresserad om någon har stött på dessa soldatnamn under äldre indelningsverket.
Hälsningar
Björn Engström
972
« skrivet: 2004-01-01, 21:12 »
Vid Arons födelse är Nils Forsner betjänt.
Han mycket väl ha tagit efternamn nyligen och förekommer med paronymikon eller efternamn kanske om vartannat.Han är kanske inte ens nämnd i mantalslängden utan endast antecknad som dräng.
Flyttningarna kan vara täta och det finns risk att han hinner flytta före mantalsskrivningen.
1780 är han troligen så pass gammal att han kan vara befriad från mantalsskatten och finns kanske därför inte nämnd i mantalslängderna.
Bruksfolk kan vara svåra att hitta eftersom de flyttar ofta och mellan olika landskap.
Om du har haft otur kanske de fanns i annat landskap när du gick igenom mantalslängderna.
Mantalslängderna brukar avse året före aktuellt år.
Jag skulle föreslå att du letar i lite udda kyrkoarkivarier.
Nattvardslängder (noggranna anteckningar om nattvard och flyttningar)
Bilagor till vigselbok
övriga bilagor (flyttningsbetyg)
Kungörelseböcker (vigsel, flyttningar och ev. kyrktagning)
Kyrkostämmoprotokoll (ev. böter till kyrkan)
Protokollsböcker (prästens dagbok och protokoll över byarnas sedlighet)
Dessa kyrkoböcker är mycket sällan mikrofilmade, men kyrkoarkiven innehåller åtskilliga andra handlingar. Hur mycket som finns bevarat är mycket blandat.
Hälsningar
Björn Engström
973
« skrivet: 2003-12-30, 20:58 »
Yrkesbeteckning kan många gånger vara svårt att ange. Först börjar han som dräng och blir torpare,hemmansägare, landbonde, småbrukare, gårdsägare och kanske backstugusittare eller torpare på slutet. Det var ganska vanligt att han hade ett antal titlar som ibland egentligen kunde vara samma sak, fast prästen gjorde olika bedömningar. Jag använder sällan någon yrkestitel på bönder, eftersom det är den självklara sysselsättningen. Titeln Landbonde använder jag trots att de även har varit bönder eller hemmansägare. Då brukar även hemmansägare bli inskriven om han har varit det en period.
Jag använder mest yrkestitel för att söka efter personer i databasen och yrkestitlar placerar jag i viss ordning för sökningens skull.
Vill man ovillkorligen ha en titel bör man välja någon neutral titel som t.ex. jordbrukare, vilket inte säger vems jord han brukar.
När det gäller födelseår använder jag ca: om det är framräknad ålder. Övriga är alltid placerad i ett århundrade tex. 16.. eller 16../17.. och någon enstaka gång på årtionde och ev ett ca:-årtal om jag kan placera personen i en syskonskara som jag har exaktare födelseuppgifter på.
Dödsår anger jag ibland före eller efter ett årtal. De flesta osäkra årtal är ett ungefärligt värde tills jag har hittat exakta tidpunkter.
Hälsningar
Björn Engström
974
« skrivet: 2003-12-29, 20:19 »
Eftersom hus och byggnader tidigare var lös egendom behövdes ingen lagfart eller fastebrev om det inte fanns någon tillhörande jord. I bouppteckningar bör däremot husen finnas med.
Om det var byggd på byns mark, kan det finnas uppgifter i byhandlingar.
I modern tid bör det finnas i fastighetsboken eller andra lantmäterihandlingar (t.ex. servitut).
Enklast bör vara att börja i modern tid och gå bakåt.
Hälsningar
Björn Engström
975
« skrivet: 2003-12-23, 20:31 »
Användningen av gårdsnamn är som första namn i genitiv form som i regel var ett -s på slutet alltså Karlas. I kyrkböckerna sattes gårdsnamnet oftast först, men i äldre mantalslängder är gårdsnamnet ibland placerad sist.
Hälsningar
Sv?l (Sv?las) Björn Engström
976
« skrivet: 2003-12-18, 00:57 »
Brita Wahlman är okänd för mig. Hon kanske finns i min databas men i såfall med bara patronymikon. Om du har hennes patronymikon och/eller födelsedatum kanske jag kan hitta henne.
Hälsningar
Björn
977
« skrivet: 2003-12-16, 22:06 »
Var ifrån är denna bouppteckning?
Det finns många olika måttenheter när det slogar. Det som är gemensamt med dessa mått är att det är skörden som mäts och inte arealen. På bra slogmark behövs mindre areal.
Några exempel på sådana mått jag har mött är:
Hässiegolv
Golv
Hässjeland
Bolmar
Lass
Stack
Skrindland (Skrynnland)
Bergskrinder
osv.
Hälsningar
Björn Engström
978
« skrivet: 2003-12-14, 16:13 »
Jan Jansson Herre är född i Svartnäs 1796 och hans namn Herre är ett soldatnamn från Bjursås som ligger några generationer bakåt. Herre blev ett gårdsnamn i Svartnäs
Hälsningar
Björn Engström
979
« skrivet: 2003-12-14, 16:08 »
Johan Herre eller Jan Jansson Herre flytar med föräldrar och syskon till ockelbo från Svartnäs omkring år 1811.
Hälsningar
Björn Engström
980
« skrivet: 2003-12-09, 23:34 »
Det är ett kohorn. Hålen är brukar normalt vara närmare smaländan på vallhorn. Jag har själv några, men inget har hålen så lång ut på grovändan. Hornet verkar vara onormalt slitet på hålsidan och grovändan. Därför är det troligt att hornet har haft någon annan användning. En vild gissning skulle kunna vara som remvax. Vilket ledde till att drivremmar fick en stabilare gång.
Hälsningar
Björn Engström
981
« skrivet: 2003-12-08, 21:30 »
En sått på mjöLkp?lln å mjöLk? i stävo å tömd mjöLka i mjöLksiln s?m sått på mjöLkkruka å sen nä mjöLka ha urti k?ll, så jedd en s? iväg ?pp tä väjin å hadd ?pp kruka ?pp på mjöLkp?lln. F?st had en ?pp a på f?st? p?lln å sen på and? p?lln å tä slut ?pp på rikti mjöLkp?lln.
Sen kåm mjöLkbiln å hämt? vår?m kruk? å de ar?s.
Sen kåm kruka hem täbaks mä blåmjöLk.
Skrivit på enviksmål ( ett nordöstligt dalabergslagsmål)
Vill nån lär sig mer på enviksmål så kommer två dialektböcker ut nästa måndag (15/12).
Hälsningar
Björn Engström
tel. 0246-23165
982
« skrivet: 2003-12-05, 22:10 »
Jan Broman är enligt Svärdsjö dödbok född 19/1 1741. Normalt är födelseuppgifterna i dödboken under denna tid mycket tillförlitliga. Men denna uppgift bör kontrolleras i Fellingsbro födelsebok.
I Svärdsjö hfl. har han födelseårtal 1740,1741 och 1743, och alltid utan datum.
Hälsningar
Björn Engström
983
« skrivet: 2003-12-01, 18:24 »
Hans Andersson Gröning var soldat och korpral i Hillersboda. Gröning är alltså soldatnamnet.
Far Janlars Anders Andersson 1801-1843
Mor Anna Ersdotter f. 1801
Farfar Janlars Anders Andersson 1765-1834
Farmor Margareta Jansdotter 1766-1812
Morfar Svens Erik Ersson 1767-1809
Mormor Margareta Jansdotter f. 1773
Hälsningar
Björn Engström
984
« skrivet: 2003-11-29, 19:24 »
I Tofta finns ingen lämpliga Anders Andersson i mantalslängderna. Men du kanske menar någon annan grannby till själva Tofta, eftersom Toftbyn idag är flera byar än gamla Tofta. Vad har du fått uppgifterna från ? Jag är mycket intresserad att reda ut släktskapen, men jag behöver ytterligare information.
Du kan mycket väl kontakta mig direkt på e-post.
bjorn.en@telia.com
Hälsningar
Björn Engström
985
« skrivet: 2003-11-28, 23:13 »
A-SCB 1900, 1910, 1920 och 1930 finns att låna från SVAR.
Hälsningar
Björn
986
« skrivet: 2003-11-27, 19:12 »
SCB- folkräkning gjordes vart 10:de år med start vid årskiftet 1860/61.
Församlingsböcker som ersatte husförhörslängderna började omkring år 1900 (lite olika startår i olika församlingar). Församlingsböcker (volym AII) är ungefär motsvarande husförhörslängdernas utformning.
Det finns därför församlingsböcker där hon finns med i. Men om den är mikrofilmade eller ej, vet jag inte.
987
« skrivet: 2003-11-26, 21:34 »
I t.ex. Älvsborgs första lösen 1571, finns det en del som har tillnamnet Tavast eller Tawast. Detta innebär att de har finskt ursprung.
Hälsningar
Björn Engström
988
« skrivet: 2003-11-24, 21:52 »
Dödförklaring innebär att någon person har försvunnit. Oftast skedde dödförklaring för att det fanns arvsdelar som inte kunde delas. Det brukade kungöras i Post och Inrikestidning och efter en viss tid från kungörelsen så blev person dödförklarad om densamma inte hörde av sig eller någon annan kunde göra det troligt att personen levde. Dödförklaring innebar oftast att dödstidpunkten antas vara ett antal år före beslutet.
Det kan vara ide att gå igenom kungörelserna i post och inrikes tidning.
989
« skrivet: 2003-11-24, 21:38 »
En och annan på väg till Pommern kan mycket väl ha dött på vägen. Det verkar i alla fall som Svärdsjöborna som var på väg till Pommern kom över havet. Men många, kanske de flesta dog inom något år i Pommern.
Uppland och Västmanland har alltid varit ett område som behövde arbetsfolk och en viss utflyttning har skett dit kontinuerligt. På 1690-talet var flyttning av runt till andra orter en sista utväg. Överlag kommer det många främmande tiggare till många socknar och många av dem dog på främmande platser.
Hälsningar
Björn Engström
990
« skrivet: 2003-11-23, 20:36 »
De enda gravar som eventuellt är kvar är de som blev begravda i kyrkan. Detta upphörde oftast i slutet av 1700-talet. Lite mer välbärgade bönder hade egna gravar i kyrkan.
Begravningar som gjordes på kyrkogårdarna skedde efter tur och ordning. När nya begravningar skedde plockades de gamla benen upp och lades in i benhusen (där det fanns sådana).
Flera berättelser talar om den vidriga stanken vid kyrkogårdarna. Man hade då plockat upp gamla lik som inte var tillräckligt förmultnande. Kyrkogårdarna var inte stora. De skulle ju begravas innanför kyrkomuren. Många kyrkogårdar hade inte större plats än de fick tvungen att komma tillbaks inom 30-40 år. Var det då år med stora dödstal kanske kyrkogården blev full igen efter bara några fåtal år.
Gravstenar är ett nytt påfund bland allmogen, eftersom de tvingades köpa en gravplats. I det allmänna varvet fick man ligga utan kostnad. Naturligtvis fick man betala för bårtäcke och annat i kring själva begravningen. Graven fick de anhöriga gräva själva och då var det inte så noga med främmande lik.
Hälsningar
Björn Engström
991
« skrivet: 2003-11-23, 20:18 »
Det finns några släkten Enman som härstammar från Enviken. En släkt hade 2 präster och den förste dalmålaren som alla 3 tog sig namnet Enman vid mitten av 1700-talet. De tre var utflyttade från hembyn, medan de bröderna som blev kvar hade sina patronymikon kvar och den ena med soldatnamnet. Det är ett namn som har ett typiskt ursprung ur sin hemort. Jag skulle tro att de allra flesta som heter Enman är bildad från sin hemort. Från Enånger borde det vara några Enman som sitt ursprung. o.s.v.
Släktnamn med ursprung från platsnamn uppkom på åtskilliga ställen samtidigt och de har sällan något samband.
Från mitten av 1800-talet och ibland tidigare behölls släktnamnet och därefter kan släkterna ha ett samband.
Hälsningar
Björn Engström
992
« skrivet: 2003-11-21, 23:49 »
Mantalslängder finns i de flesta fall mikrofilmade och kan lånas via länsbibliotek. Enstaka finns också som mikrokort att låna via SVAR. Därutöver finns ett antal icke mikrofilmade skattelängder och särskilt tiondelängder som inte finns annat än i orginal. I några fall kan en del skattelängder finnas i tryck. Särskilt vanlig i tryck är Älvsborgs första lösen 1571.
Hälsningar
Björn Engström
993
« skrivet: 2003-11-15, 21:55 »
I domboken för Svärdsjö 1685 talas om Knut Ersson född i Backa Svärdsjö sn. , men bosatt i Djupa Särsta sn. Han dör i Djupa 1677-1679. Även systern gift med Nils Persson i Djupa, hon är död före 1684. Nils överlever henne.
Vet något om dessa personer så är jag tacksam.
Hälsningar
Björn Engström
994
« skrivet: 2003-11-15, 00:28 »
26/12 är nog det vanligaste vigseldatumet. Vanligaste tiderna för vigslar är oktober, december-januari och midsommarid. Detta sammanfaller med årstidernas arbetstider. Under oktober är en brytningstid mellan höstbruket och skogsbruk. Tiden mellan jul och trettondan var det sällan något skogs- eller kolningsarbete utan folket fanns hemma på gårdarna. Det gällde ju att brud och brudgum fanns inte satt fast i arbete och även bröllopsgästerna skulle vara hemma och ha tid att fira bröllopet i ett antal dagar. Midsommartiden var också en brytningstid mellan vårbruk och slåtter.
Jultiden var särskilt lämplig tid att ordna bröllop eftersom det var olika former av gästabud ändå och då kunde man ju ordna bröllop samtidigt.
SÅ visst var det många vigslar den 26/12 och ibland även 25/12.
Hälsningar
Björn Engström
995
« skrivet: 2003-11-15, 00:11 »
Första sonen skulle ha farfaderns namn, andra morfaderns. Första dottern skulle ha farmors och andra mormors förnamn. Fortsättningen blev som regel också något namn inom släkten. Om något barn dog så skulle nästa få det döda barnets förnamn. Först när bruket att ha två förnamn försvann denna regel. Men då skulle som regel något av namnen vara faderns.
I något fall tycks ett namn ha fått dålig klang och man byter bort ett av släktens namn
Hälsningar
Björn Engström
996
« skrivet: 2003-11-12, 22:54 »
Jan och Johan är två former av samma namn. Under 1600-tal och tidigare användes oftast endast formen Johan. Från 1700-talet och framåt användes bägge formerna.
Samma sak användes former Jon och Jonas och den tidigaste formen Joen om samma namn.
Hälsningar
Björn Engström
997
« skrivet: 2003-11-12, 00:04 »
Den senare filmning av Dalarnas kyrkböcker erbjöds församlingarna att få låna mikrikort från filmningen. Lånet var tänkt som ett evigt lån utan kostnad. Korten är riksarkivets egendom och flera församlingar tackade nej till att få låna korten.
Hälsningar
Björn Engström
998
« skrivet: 2003-11-07, 07:37 »
Jan Broman född i Östhammar Fellingsbro 1743/1740 kommer tillsammans med föräldrar och 2 bröder från Vifors bruk i Hamrånger till Svartnäs bruk 1766. Fadern Per Larsson Broman född 1713 i Finåker Fellingsbro död 1776 i Svartnäs och modern Anna Andersdotterfödd 1712 i Finåker Fellingsbro. Hon dör omkring år 1781 eller flyttar bort då.
Både Jan Broman och fadern var Mästersmed i Svartnäs.
Alla uppgifter kommer från olika kyrkböcker från Svartnäs/Svärdsjö. Icke mikrofilmade kyrkböcker har använts för att komplettera de mikrofilmade kyrkböckerna.
Hälsningar
Björn Engström
999
« skrivet: 2003-11-04, 18:39 »
Troligtvis är de döda eller dödförklarade. Normalt antecknas arvingar även om man inte visste var de fanns. Det brukar stå att vistas på okänd ort och det utses någon person som ska ta tillvara den okändas intressen. De kan möjligen fått ut sitt i förskott vid en ev. flytt till Amerika.
Eventuell död eller dödförklaring brukar kunna stå i obefintlighetboken.
1000
« skrivet: 2003-11-03, 20:17 »
En sockenskräddare betalade skatt som ämbetsman och därför kunde man begära att bli befriad från uppdraget och därigenom slapp man betala skatten som kallades gärningsören. Normalt betalade man bara eventuella jordeskatter och mantalspenningar. En sockenskräddare är i mantalslängderna skrivna bland präster och ämbetsmän. Därigenom är de inte byplacerade utan endast sockenplacerade.
Däremot kunde vem som helst vara byskräddare och betalade ingen särskild skatt för detta. Men samtidigt behövde man inte ha några kvalifikationer i form av gesällbrev och liknande.
Hälsningar
Björn Engström
|
Visa inlägg
Cookie policy