Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lars Nylander
501
« skrivet: 1999-12-06, 23:59 »
Myten om att äldste sonen skall ta över gården och släktkontinuitet finns fast förankrad i litteraturen, t.ex. Vilhelm Mobergs Utvandrarna:
De var jordens folk och de kom från en släkt, som sedan årtusenden hade brukat den jord de lämnade. Släktled hade bytt av varandra; sonen trädde till efter fadern vid harv och årder, och dottern tog moderns plats vid spinnrock och vävstol. Genom alla skiften förblev gården släktens hem och givare och livets uppehälle.
Kan någon bidra med exempel på liknande litterära texter?
502
« skrivet: 1999-12-06, 21:46 »
Lars!
Olof Molander, född 1780 6/11 i Överbo, Mo sn, död som den äldste i Mo. Gift första gången 1825 med Anna Larsdotter Norin (1797-1834), dotter till skomakaren Lars Norin (1753-1824), som var född i Nolhed nr 1 och bror till min morfars morfars farfars far.
Jag har också en anteckning om att Molander skulle vara född i Stockholm, men av vad jag har fått fram sedan visar det sig att han bondson från Överbo.
Om du härstammar från dessa personer hoppas jag att du vill vara med i min släktbok.
Hälsningar Lars
503
« skrivet: 1999-12-06, 16:48 »
I Hälsingland ser man i husförshörslängderna en klar avskillnad mellan byn och utanvidet. De första sidorna behandlar byns hemman i nummerordning, sedan kommer byns utanvid, och där brukar det förekomma torpare, arbetare, fördelstagare, soldater, hantverkare av olika slag samt dessa husmän.
Det är uppenbart skillnad mellan husmän och torpare eftersom de förekommer sida vid sida. En husman är husman, och skrivs inte som torpare i nästa längd. Något jag har sett är dock att husmännen får titeln arbetare eller grovarbetare vid sekelskiftet.
Jag har fortfarande inte klart för mig vad skillnaden mellan torparen och husmannen är.
504
« skrivet: 1999-12-01, 16:02 »
Gårdsnamnet Prans låter som en sammandragning av Per-Hans, som är ett exempel på en vanlig typ av gårdsnamn i Hälsingland (Hans-Jons ovan är ytterligare ett exempel).
Prans som nämmns ovan bör knappast ha något med ett gårdsnamn att göra. Kan det vara namnet Frans som menas (namnet är ytterst ovanligt i Hälsingland dock, men det verkar vara Jämtland som är hemorten för ovannämnda män)? Detta är ytterligare en indikation på hur dumt det är att inte normalisera namnen.
M v h
Lars Nylander
505
« skrivet: 1999-12-01, 15:44 »
Beatrice. vem är du?
Uppgifterna att det har funnits en Jon Eriksson i Nolhed nr 1 1555-1592 måste komma från mig.
Är det här ett skämt eller?
506
« skrivet: 1999-11-28, 18:46 »
Hälsingland is a province, not a parish. In Hälsingland there are about 30 parishes.
507
« skrivet: 1999-11-24, 23:02 »
Elisabeth!
Jag såg efter i Söderala församlings husförhörslängdsregister efter Severinare, och det fanns tre familjer, dock inte någon som stämde med dina kriterier.
Angående Källänge i Söderhamnstrakten så fanns det Källänge som är fastigheten Florhed 7:3 i Mo inte innan 1900. Tro mig Carina, jag vet vad jag talar om. Den referade studentuppsatsen saknar källhänvisningar, men uppgifterna bör vara hämtade från Humbles Två hälsingesocknar (1934). Där skrivs att Tönshammarsbruk flyttades under 1870-talet till Östanbro i Söderala socken. Det ligger i östra delen av socknen, ganska nära staden (dock inte att förväxlas med Östanbo.) Humble skriver inget om något Källänge (Humble sid 329).
Kanske är Severinarna att eftersöka i Söderhamns husförhörslängdsregister?
/ Lars
508
« skrivet: 1999-11-23, 12:24 »
Fru jeopardystormästare!
I Norrala finns en by som heter Källene. Källeräng är en by i Delsbo. De är de enda liknande namn jag kommer på i Hälsingland.
Namnet Severin har jag stött på i något sammanhang, men minns inte var nu. Undrar om inte det var i Söderala jag har sett Severinare. Det finns personregister för Söderala sockens husförhörslängder för senare delen av 1800-talet. Jag kan titta ikväll på arkivet om han finns med.
/ Lars
509
« skrivet: 1999-11-23, 12:14 »
Angående uppgifter för tiden före skattelängderna skriver Stefan Brink i sin avhandling från 1990 att han håller på med ett diplomatarium för Hälsingland. Det kommer med största sannolikhet innehålla allt känt diplommaterial för tiden före 1540.
Spännande att lägga upp en databas med skattelängdsnamnen! Har du normaliserat namnen; tagit bort abbreviaturkursiveringarna? Märk att längderna är utgivna med olika textåtergivningsprinciper. Märk också att samma individ ofta förekommer på flera ställen i 1542 års längd. Ett tips: 1557 års tiondelängd är den första längden som börjar likna senare tiders ordning av hemmanen - den kan vara intressant att återge.
Hälsningar Lars
510
« skrivet: 1999-11-22, 22:31 »
Bonden Erik Olsson [sic!] i Edstuga och hans hustru Kerstin Nilsdotter [sic!] från Sunnansjö [sic!] finns ganska säkert nämnda i J. E. Blombergs bok Bollnäs del II-III. Denna bok innehåller gårds- och bykrönikor för Bollnäs. Märk väl att uppgifterna har visat sig osäkra och rent felaktiga i många fall. Kontrollera uppgifterna!
Rörande namnet Edvall och Erik Olssons fader gissar jag att Nils tog namnet av Edstuga. Hans farfar hette säkerligen inte Edvall, han var troligtvis bonde och hette Olof Eriksson.
511
« skrivet: 1999-11-22, 22:18 »
Jag skrev artikeln Släkten Pollack från Bollnäs i Släktbiten 1998:1. Där finns anknytning till Malvik i Alfta, men jag gick inte så långt fram så din Margareta finns med.
512
« skrivet: 1999-11-22, 22:13 »
Hej Stig! Hur går det med Gilljamsläktboken?
Gilljamsläkten bodde på det andra stamhemmanet i Nolhed - nr 2 - dagens Norrgården, som på Gilljams tid hette Locket (det uttalas 'Löke' med betoning på första stavelsen.) Den siste bonden Gilljam dog 1824 eller i början av 1825, och visade i boet skulder som uppgick till nästan värdet av gården med inventarier. Gården såldes således 1825, och köparen var bonden i Nolhed nr 1, Olof Jonsson (1787-1846), min morfars morfars farfar.
513
« skrivet: 1999-11-22, 22:05 »
Källänge ligger i Mo ja!
Det är hemmanet Florhed nr sub 7 (7:3), och kom till omkring 1900, då det bröts ut ur Florhed nr 7 Håkes.
Ägarna har varit:
Lars Hansson 1859-1925 (Källänges-Lars), född i Florhed nr 7, ärvde även Florhed nr 2 med sin hustru.
Margta Olofsdotter 1857- (Ol-Jons-moster), född i Florhed nr 2 (Ol-Jons).
Barn:
Hans 1881 - hemmanstillträdare
Olof 1885-1885
Anna Kristina 1887-1960, gift i Florhed subsub 6 med Viktor Olsson
Olof 1890, ogift Ol-Jons-Olle Bosatt i Florhed nr 2, liksom de två efterföljande.
Jonas 1892, ogift Ol-Jons-Jonas
Inga Margareta 1895, ogift Ol-Jons-Margret
Karin Georgina 1899, död ung
Hans Larsson 1881 (Källänges-Hans)
Anna Söderman 1885-1908 (Klockar-Anna) från Kyrkbyn nr 7 Klockars
Alma Lund 1881 född i Flor, g 1914
Barn:
Per Edvin 1906
Astrid Margareta 1907-1908
Jonas Ejnar 1914, bosatt i Florhed
Erik 1916
Märta Kristina 1920, ägar halva Källänge
Lars Evald 1922 (Källänges-Lars) Äger halva Källänge och bor på gården.
Källänge fanns uppenbarligen inte 1859.
/ Lars
514
« skrivet: 1999-11-19, 20:54 »
Till jul skall jag färdigställa en släktbok med alla ättlingar från stamhemmanet NOLHED nr 1 Nolegården, Mo sn. Jag vill komma i kontakt med släktforskare som har stött på detta hemman i sina forskningar.
Gårdar som släkten utgrenat sig i är bland andra Nolhed nr sub 1, nr 2, Florhed nr 1, nr 2, nr 5, nr 7, nr sub 7, Flor nr 1, nr 7, Svedja nr subsub 2, Överbo nr 1, nr 2, nr 3, nr sub 3, Kyrkbyn nr 4.
Släktnamn: Axman, Berg, Berggren, Berglund, Bergqvist, Björklund, Bodin, Bratt, Brolin, Bäckström, Dahlqvist, Engberg, Fernlund, Flink, Flodin, Flygt, Forsberg, Forslund, Fredin, Goude, Grims, Hedlund, Hellgren, Holmberg, Hägglund, Högman, Irstegård, Jundin, Klang, Kraft, Landtz, Lekman, Levaldius, Lindberg, Lindqvist, Lundberg, Lundqvist, Lundström, Meijer, Molander, Nahlin, Nolemo, Norin, Norling, Nyberg, Nylander, Nyman, Florman, Oremo, Palm, Parneborg, Rask, Rosén, Siljeström, Skoglund, Söderlund, Stål, Sundin, Sundqvist, Söderman, Törnqvist, Westerberg, Åslund, Öst.
516
« skrivet: 1999-10-23, 11:34 »
Fenomenet att jorden skulle bjudas ut tre gånger på ting för att bördemän vid en bondes eventuella problem med skatten skulle kunna visa sin existens är väl det som man brukar mena med det smått slarviga uttrycket att jorden ägdes av släkten.
Lars Nylander
studerande historia.
517
« skrivet: 1999-10-21, 17:40 »
Hejsan, Monica!
Att jorden ägdes av släkten upphörde väl inte förrän mitten av 1800-talet.
Det har alltid funnits en överäganderätt av staten på skattejord. Frälsejord ägdes väl av adliga individer? (rätta mig om jag har fel, i Hälsingland finns ingen frälsejord).
/ Lars
518
« skrivet: 1999-10-20, 21:55 »
Jag har hittills undersökt 13 hemmansnummer (35 gårdar)1790-1900 i berörda socken, och det visar sig att så gott som alltid är det äldste (levande) sonen som tar över hemmanet. Fanns det ingen son var det äldsta dottern med måg som tog över.
49 nummer (ca 120 gårdar) är dock kvar att undersöka.
519
« skrivet: 1999-10-19, 22:45 »
I efterföljande familj förekommer det väldigt stora ålderskillnader mellan makarna.
Hemmanet Kyrkbyn nr subsub 6 Utförberg i Mo sn, Hälsingland.
Bonden Lars Jonsson, f. 1815, d. 1870, g.1842 m.
hustru Anna Andersdotter, f. 1811, d. 1896, omg.1872 m.
bonden Jon Larsson, f. 1839, d. 19.., omg. 1899 m.
Margareta Söderqvist, f. 1881.
De två sista fick en son, Lars, f. 1901.
520
« skrivet: 1999-10-19, 22:27 »
Gullgruva (sic!) bruk, sedermera uppfostringsanstalt för vanartiga gossar låg och ligger i östra delen av Skogs socken i sydöstra Hälsingland invid Järvsjön söder om Marmen, mitt i skogen.
Bruksherrgården blev anstalten för gossarna, men några vanartiga gossar brände ned den gamla herrgården med en mun fotogen på vindsisoleringen någon gång vid sekelskiftet. En ny herrgård byggdes upp, och denna gick på aktion för några veckor sedan, men bara låga bud gavs, så herrgården såldes inte. Om någon är intresserad av att köpa herrgården finns alltså tillfälle nu...
En kvinna vid namn Anna ... något har skrivit en uppsats om Gullgruva bruk. Sök i litteraturen om Hälsingland på Rötter!
521
« skrivet: 1999-10-18, 11:45 »
I mitten av 1900-talet var det vanligt att man gifte sig i prästgården. Jag har några exempel av detta i min släkt. I dessa fall nedkom även barnet litet för tidigt.
Fick man inte gifta sig i kyrkan om bruden var med barn? På brudkorten ser man dock att brudarna bär vit klänning, men inte kyrkans guldkrona (men krona av annat slag, t.ex. av blommor).
522
« skrivet: 1999-10-18, 11:29 »
För många år sedan såg jag på TV hur bortraderad text på ett pergamentsbrev kunde göras läsbar på kemisk väg. Texten var alltså inte alls synlig innan, men efteråt kunde den läsas.
523
« skrivet: 1999-10-17, 17:07 »
Erik Olsson Dahlberg var gift med
Margareta Jonsdotter Garp (1666-1740) som 1702 gifte om sig med
Anders Abrahamsson Bro (1675-1757) som 1741 gifte om sig med
Barbro Kristina Elff (1717-1768) som 1759 gifte om sig med
Olof Kiämpe (1716-1781) som gifte om sig med
Kristina Forstedt (1751-18..)
Kanske fortsätter det längre, men jag har inte följt längre
Det är alltså en giftekedje mellan 6 personer. Erik Dahlberg bör ha varit äldre än Margareta Garp, med tanke på dåtidens giftermålsseder i rådmansståndet. Om han var född 1651 eller tidigare var det en åldersskillnad på 100 år mellan honom och hans hustrus andra mans andra hustrus andra mans andra hustru.
Olof Kiämpes och Kristina Forstedts yngsta barn föddes 1778. Erik Dahlberg och Margareta Garp fick en dotter Margareta, som bör vara född under 1690-talet. Var de plastsyskon med över 80 års ålderskillnad?
Ovannämnda personer var borgare i Söderhamn.
524
« skrivet: 1999-10-16, 16:54 »
Abraham Staf skall vara född 1683 i Stockholm som son till löjtnanten vid Skånska kavalleriregementet 'ädel och välbördig' Bengt Månsson Staf och hans hustru 'ädla fru' Rebecka Trolle enligt hans dödsnotis i Undersviks (Hälsingland) dödbok 1768 15/1.
Vet någon i vilken församling? Som jag har fattat det bestod Stockholm av många församlingar redan vid denna tid.
525
« skrivet: 1999-10-15, 23:03 »
Hejsan Fredrik!
Jag är medveten om detta.
Det hemman där min mor är född (och som jag äger sedan den 1 juni 1999) och har ägts av min släkt så långt man kan följa det - Nolhed nr 1 i Mo sn - uppvisar samma sak i sin ägarlängd, nämligen min morfars mor. Hon hette Kristina Olofsdotter (1888-1971) och hade två äldre bröder. Fadern hette Olof Larsson (1843-1916), och som sedan var skulle äldste son namnges efter sin farfar och ta över hemmanet. Äldste sonen fick namnet Lars Olsson, men han tog inte över gården. Han verkar ha varit litet för otänksam, slarvig och lat för att ta över ett hemman. Den andre sonen fick heta Olof, men han tog inte heller över hemmanet. Han ärvde 2½ öresland som styckades av och bildade Nolhed nr sss1, och byggde nya hus 200 meter från stamhemmanet. Morfars mor hade en äldre och en yngre syster som dog utan arvingar.
Hemmanet var på 6 öresland (ursprungligen 11 öresland - s1 1755: 2 öre, - ss1 1886: 3 öre), och tydligen ärvde de fem syskonen en lika stor del var av dessa. Sedan sålde tre av syskonen sina delar till de två som blev hemmansägare.
526
« skrivet: 1999-10-15, 22:12 »
Oj! Här har hänt mycket sedan jag var inne sist.
Till att börja med - Perlestam är snarast genushistoriker. Detta får dock ses som litet osäkert, för historiker har en förmåga att inte alls hålla med om det fack de sätts i, i fråga om deras historiesyn.
Perelstam, som undervisar den historiekurs jag går vid Mitthögskolan i Härnösand, blir troligen min handledare vid uppsatsskrivningen. Hans avhandling rör Ramkvilla socken mitt i Småland, och min undersökning skall alltså avse Mo socken i Hälsingland. Jag tror att resultaten kommer att skilja sig åt, som Henrik skriver ovan. Mycket skiljer landskapen åt - Hälsingland är känt för sina stora gårdar och rikedom av linhantering, medan sterotypen för Småland är steniga åkerlappar och snålt i flera betydelser. Det finns även geografiska skillnader som kan spela in, bättre skördar i Småland?
Min plan är än så länge följande: Först skall jag upprätta gårdsgenealogier för Mo sockens hemman 1790-1900. Socknen har 62 nummer, men 1790 hade redan ett femtal subar kommit till, och 1900 hade de flesta hemman blivit delade en eller ett par gånger. Så hemmansantalet är stort, och jag är rädd att arbetstiden kommer att uppgå till uppåt 60 timmar enbart på landsarkivet. Sedan har jag räknat med att gå i genom bouppteckningarna för samma tidsperiod.
Ur detta material har jag sedan tänkte undersöka just detta med förstfödde sonen vid plogen - vad som hände med den förstfödde om han inte tog över hemmanet och så vidare; men även avstyckningar - om gården mestadels delades för andra söner eller om jord även såldes av andra anledningar; om hemman såldes ur släkten vid emigrationer och så vidare (kom gärna med förslag på andra lämpliga frågor att undersöka!)
Perlestams undersökning rör tiden 1620-1820. Min undersökningsperiod skall främst vara 1820-1900 (väl tilltagen marginal bakåt i undersökningen), och i den perioden infaller den lagändring att bördejord fick säljas fritt. Detta skall också undersökas - vilka konsekvenser detta fick, hur många halvmillenniegamla släktgårdar som dödades i och med denna lagändring. Under Perlestams undersökningsperiod fanns andra hot mot släktgårdarna, främst alla utskrivningar och hög skatt. Detta hot fanns som bekant inte på 1800-talet.
527
« skrivet: 1999-10-14, 17:14 »
Jag skall skriva min B-uppsats i historia om just detta. Jag skall undersöka Mo socken i Hälsingland 1800-1900 (samtidigt upprättar jag gårdsgenealogier för hemmanen.)
528
« skrivet: 1999-10-14, 17:04 »
Denna Rebecka Trolle är en besvärlig kvinna. Den enda källa som finns om hennes existens är Abraham Stafs nekrolog i Undersviks dödbok 1757, där det står, om jag minns rätt: fadern var ädel och välbördig Bengt Månsson Staf, löjtnant vid Skånska kavalleriregementet, modern ädla fru Rebecka Trolle.
Jag hade en fråga inne i Släkt och Hävd för ett par år sedan om detta, men det har inte gett några säkra spår.
/ Lars
529
« skrivet: 1999-10-09, 23:04 »
Angående Hæffner som Marianne skrev ovan den 27 juni så var Hæffner den man som gav ut koralboken till den Wallinska psalmboken. Jag har provat att spela ur den. Den är tämligen tungspelad, med bara longa-, hel- och halvnoter.
530
« skrivet: 1999-10-09, 17:53 »
Litet sent omsider kommer jag tillbaka till diskussionen.
Flera Kolmodinsläkter poppade upp under 1800-talet i Arbrå.
531
« skrivet: 1999-10-07, 12:56 »
Hejsan! Jag preciserar mig litet, och anför en antavla här nedan. Uppgifterna har jag fått av en forskare i Bollnäs, och det är för henne jag gör denna förfrågan. Uppgifter i äldre generationer är alltså önskade. Bromsköld och Steckzenius verkar spännande och borde gå att komma längre på.
Proband: Fredrik Bergstedt, f 1767 23/7, d 1807 20/5 i Umeå.
I:1 Jakob Bergstedt, f 1723 11/12 i Västerhiske, Umeå, mönstersrkivare, häradsskrivare, d 1782.
I:2 Brigitta Black, f 1731 27/8 i Avan, d 1803.
II:1 Per Jakobsson-Tegenfäldt-Spinnel-Bergstedt, f 1687, förare, d 1737.
II:2 Katarina Steckzenius, d 1768 24/6.
II:3 Peter Black, f 1692, d 1789, länsman.
II:4 Anna Tomasdotter Bromsköld, f 1700 i Umeå, d 1756 11/5. Gift 1721.
III:5 Johan Nilsson Black, borgare soldat
III:6 Anna Sakrisdotter, f 1647, d 1730 7/11.
IV:9 Nils Jonsson
IV:10 Dordi, f 1630, d 1709.
532
« skrivet: 1999-10-06, 17:35 »
Jonas Hambræus' mor Brita Jonsdotter var kusin med kyrkoherden Nicolaus Laurentiis i Bollnäs barn (Brita var dotter till Jon Andersson i Växsjö nr 6, Bollnäs sn, vars syster Karin var gift med herr Nils). Bland dessa kan nämnas Marcus Nicolai, och från honom härstammar bland annat släkterna Simming och Simmingsköld. En man vid namn Petrus Bullernæsius blev anfader till Carl von Linnés hustru - tillhörde Petrus Bullernæsius herr Nils släktkrets? Har någon forskat om dessa släktskapsförhållanden?
533
« skrivet: 1999-10-03, 23:03 »
Jag läser historia vid Mitthögskolan. Jag har fått lära mig den stereotypen att barn inte älskades på samma sätt förr som nu - man vågade inte älska sitt barn i rädslan av att mista det.
Seden att namnge barn efter döda syskon har jag sett på alla platser jag släktforskat (mest i Hälsingland) fram till 1900-talets början.
534
« skrivet: 1999-09-30, 14:05 »
Black, Bromskiöld, Steckzenius, Tegenfelt, Spinnel, Bergstedt. Har någon forskat om dessa Umeåsläkter?
535
« skrivet: 1999-09-26, 12:18 »
Min mormors mormor hette Kristina Maximiliana Persdotter, född 1879 1/2 i Vevlinge nr 2 Hans-Ols, Bollnäs sn, död där 1921 15/11. Anledningen att hon fick det ovanliga andranamnet var att hon föddes på namnsdagen Maximiliana, som numera är könsbytt till Max.
536
« skrivet: 1999-09-24, 14:53 »
Hejsan, här kommer några tillägg, men jag passar först på att förklara den något förvirrande indelningen av Höle by. Byn har 16 stamhemman som är delade i främst tre mindre byar, Västra Höle, Östra Höle och Nordanhöle, då västra Höle ligger vid Hölesjöns västra strand, Östra Höle på den södra och Nordanhöle en halvmil bort på nordöstra stranden.
nr 1 Västra Höle – Ersk-Ers
nr 2 Västra Höle
nr 3 Västra Höle
nr 4 Västra Höle – Per-Ols
nr 5 Västra Höle – Sörbo
nr 6 Västra Höle - Utigården
nr 7 Östra Höle – Oppigården
nr 8 Östra Höle – Jan-Jöns
nr 9 Östra Höle – Jon-Anders
nr 10 Östra Höle - Ollas
nr 11 Östra Höle – Bortigården (Lyckegården)
nr 12 Östra Höle – Brebro (Lyckegården)
nr 13 Nordanhöle - Norrgården
nr 14 Nordanhöle – Östergården
nr 15 Östra Höle – Backan
nr 16 Östra Höle - Gummens.
Kompletteringar:
Anärkning, då namnet redan finns i antavlan har jag skrivit t.ex. IOD för Ingrid Olofsdotter, medan hela namnet är utskrivet om det inte finns med i antavlan.
11 IOD född 14/2.
12 IJD född 8/5 i Byn nr 2.
14 JJSH född i Lyckegården, Höle nr 12
16 NOS, Nordanhöle nr 14
17 AOD född 22/2 i Höle nr 10
24 LJSB född i Höle nr 2
26 JOS född 9/12 i Byn nr2
27 KND född 2/2 i Glösbo nr 7
28 JOS föddi Nordanhöle nr 14, bonde i Lyckegården Höle nr 12.
29 GLD född i Lyckegården, Höle nr 12
32 OAS bonde i Nordanhöle nr 14
33 GPD född och död i Nhöle nr 14
48 Jon Sverkilsson (inte Sverkersson – namnformen Sverkil används konsekvent i Hälsingland), född 1629, bonde i Glösbo nr 2, död 1698 27/1
49 GVD född i Höjen nr 3
50 Lars Persson Falk
51 AOD född i Höle nr 4
54 NAS född 1663, bonde i Glösbo nr 7, död 1723 10/11.
55 KED född 1669 i Landa, Segersta sn, död 1729 16/8, gift 1689 19 sönd e tref i Segersta
58 LPS född 1670 i Höle nr 12, bonde där, d 1706 19/12
59 SJD född 1671 i Nordanhöle nr 13, död 1745 28/12
68 Olof Persson i Höle nr 10, 1632-1715 25/8
69 Karin Larsdotter 1641-1726 1/8
70 Jon Larsson i Nordanhöle nr 13, 1643-1698 21/3
71 Anna Persdotter 1641-1698 /2
98 Vifast Persson, bonde i Höjen nr 3, Rengsjö sn
104 Olof Månsson, bonde i Byn nr 2.
108 Anders Sverkilsson, född 1643?, bonde i Glösbo nr 7, död 1706 30/7
109 Ingrid Jonsdotter, född 1623?, död 1703
116 Per Persson i Höle nr 12, 1635-1715 20/12
117 ?Margta 1653-1711 24/2, senare gifte?
118 Jon Larsson = 70
119 Anna = 71
Hälsningar Lars
537
« skrivet: 1999-09-20, 21:41 »
Jag har samlat en hel del material om Rengsjö socken och sysslar med ett släktregister främst för tiden fram till 1800.
538
« skrivet: 1999-09-20, 21:28 »
Jag har sysslat en hel del med Mo socken och har påbörjat ett släktregister som i första hand skall sträcka sig till 1800.
539
« skrivet: 1999-09-20, 11:59 »
Föraren Mårten Persson föddes 1651 [å.u.] och dog 1711 16/7 60 år gammal i Polberg, Rengsjö sn. Han får inte blandas ihop med en förare Mårten Persson i Österböle, som var en generation äldre.
540
« skrivet: 1999-09-19, 22:04 »
I Hälsingland kan man se en stark åtskillnad mellan Jon och Johan, då Joen är liktydigt med Jon.
I de äldsta längderna (1535 och 1542) skrivs namnet Jogan, men från 1555 skrivs namnet Jon. Jon och Joen används parallellt (fram till 1600-talets andra hälft, då Joen försvinner). Däremot finns en skarp skillnad mellan Jöns och Jon (två bröder kan heta så), även om det verkar som om skrivaren ibland har haft svårt med detta.
I slutet av 1600-talet verkar formen Jonas ha börjat användas, men denna användes bara till små gossar. Från vuxen ålder användes formen Jon.
Exemplen är hämtade från Mo-Rengsjö pastorat och det kanske finns variationer i övriga Hälsingland.
541
« skrivet: 1999-09-16, 21:22 »
Erik Fromhold Melin, född 1694 i Hamburg, begravd 1753 7/10 i Stora Tuna. Fändrik vid Gagnefs kompani.
(Dalregementets personhistoria 1714/0327).
Vet någon något om hans härstamning?
(Hans hustru Margareta Groth härstammar från de tyska släkter jag har frågat om tidigare).
542
« skrivet: 1999-09-10, 14:05 »
Olof Burgraf, son till föraren Mårten Persson i Polberg, vigdes 1708 25/11 i Rengsjö med Gölin Persdotter, gamle Per Perssons dotter i Höle.
Problemet med Gölins härstamning är att i början av 1700-talet fanns det tre Per Persson i den stora byn Höle med 16 stamhemman. Jag vet för närvarande inte vilken Per Persson som var hennes far, men jag har uppgifter om det i min påbörjade släktbok för Rengsjö.
543
« skrivet: 1999-09-09, 23:40 »
Gertrud Olofsdotter, f. 1709 16/4 i Polberg, Rengsjö sn.
Brita Olofsdotter, f. 1715 28/7 i Polberg, Rengsjö sn.
Margta Olofsdotter, f. 1722 22/4 i Polberg, Rengsjö sn. Hennes man Olof Jonsson (1711-87) var bonde på Nolhed sub 1 och född i stamhemmanet nr 1, det hemman som jag nu äger. Olof Jonsson köpte 2 öresland av Nolhed nr 1 1750, vilket bildade Nolhed nr sub 1, enligt köpebrev i min ägo.
544
« skrivet: 1999-08-28, 10:29 »
Vad är källan till detta? Thunbergs Svenska medeltidsregester?
545
« skrivet: 1999-08-27, 15:17 »
Jag har gått igenom breven och funnit att privatpersoner med få undantag kallar Montén Herr Olof Monten i brev, medan han själv skriver under brev Olaus Monten. Ett undantag är brev skrivna på latin, där namnet latiniserats. Källa Uppsala domkapitels arkiv EV:126:1 sid 212-757, Uppsala landsarkiv.
546
« skrivet: 1999-08-20, 00:54 »
Jag härstammar från Grets syster Maria Kristina Melin, född 1721 dp 12/11 i Gagnef, d 1793 21/11 i Norr-Hässe, St Tuna sn. Gift 1746 6/11 med Jonas Pettersson Norn, f 1723 25/2 i Säters sn, d 1753, bg 18/5, i Norr-Hässe, St Tuna sn.
Jag har heller inte återfunnit Margareta Groth i Säters födelsebok, men enligt Hülphers genealogiska samlingar har hon följande antavla:
Proband: Margareta Groth, f 1699 d 1787.
I:1 Abraham Groth, f 1664 26/11 i Säter, d 1734 bg 24/5 i Säters kyrka. Borgmästare i Säter, g. 1692 16/1 m.:
I:2 Elisabet Björling, f 1671 24/12 i Säter, d där 1705 22/7.
II:1 Adam Groth, borgmästare i Säter, d 1688
II:2 Anna Hansdotter, f 1641 i Säter, d 1707 där
II:3 Olof Mattson Björling, f 1643 i Sörbärke, handelsman och rådman i Säter, d 1714. G 1670 m
II:4 Eva Elisabet Schultze, f 1654 17/11.
III:1 Åsmund Bryngelssom, f 1596 i Brabant i Tyskland, d 1668 i maj. Två bröder enligt Hülphers.
III:3 Hans Ingelsson, rådman i Säter, d 1667
III:5 Matts Olsson, bergsman i Säter.
III:7 Kaj Schultze, f 1601 26/11 i Malente, Holstein, till Sverige 1623, rådman i Säter, d 1671 24/8.
III:8 Elisabet Doms, d 1699, g 1645 1/6
IV:14 Tomas Schultze, f 1560, pastor i Malente, Holstein, d 1629.
IV:15 Lucia Jungen, gift 1590
IV:16 Hans Doms, f 1572, hyttmästare i Zorge, Brunsvigm flyttade till Sverige 1638, d 1654 19/3
IV:17 Anna Harting, f 1582, d 1650
V:32 Joakim Doms, brukförvaltare i Zorge.
Uppgifterna kommer alltså mest från Hülphers, som finns på mikrokort. Uppgifter också från Inger Jans, Borlänge.
Jag har inte försökt följa släkten i Tyskland. Det vore intressant!
547
« skrivet: 1999-08-20, 00:14 »
Jag uttryckte mig kanske litet hastigt ovan. Jag har en pärm med ca 150 sidor med kopior av brev från privatpersoner till domkapitlet rörande Monténs uppträdande i olika sammanhang tiden 1715-1735. I dessa förekommer hans namn på många ställen. Jag skall undersöka saken närmare när jag är på samma plats som förutnämnda pärm, d v s Härnösand och nästa vecka.
548
« skrivet: 1999-08-19, 23:44 »
Bocksjön är en finnby på Bollnäs finnskog alldeles nära gränsen till Ockelbo (eller Dalarna). Bollnäs födelseböcker börjar 1697 om jag inte minns fel, men det finns en husförhörslängd för finnskogen från 1687 om jag inte minns fel. Kanske någon på Släkt och Bygd i Bollnäs kan hjälpa till!?
Min släkt: Alfta, utgiven under ledning av K.J. Nilsson i början av 1940-talet, bör gå att få genom fjärrlån på biblioteken. Det bör dock noteras att släktböckerna saknar användbara personregister.
549
« skrivet: 1999-08-19, 00:19 »
Jag kanske går utanför ramen för denna diskussion nu, men jag uppmanar till att normaliserad stavning skall användas även i namn där latinska namn ingår - d v s Karin Olofsdotter Arnæsia och inte Carin ...!
550
« skrivet: 1999-08-19, 00:14 »
När det gäller präster bör man dock se upp! I officiella sammanhang valde prästen troligen att använda en latiniserad form, t.ex. Olaus Erici Montén - en mer lärd form -, när han skrev under ett brev, medan han i vardagligt tal troligen kallades enbart Olof Montén.
551
« skrivet: 1999-08-09, 12:05 »
Norborg är författare till Hälsinglands järnbruk...
552
« skrivet: 1999-08-02, 00:17 »
Thor: Sandarne är en liten församling vid havet som ligger strax sydöst om Söderhamn, i Ala kontrakt av ärkestiftet.
553
« skrivet: 1999-08-01, 23:56 »
Jag var till Hälsinglands antikvariat på Stenegården i Järvsö idag och kunde se att de även hade Enångers och Delsbo socknars Min Släkt inne.
Priset var 1000:- kr per släktbok.
Årsunda släktregister fanns också (av en annan serie än Min släkt har jag för mig.) Denna kostade 1450:- kr.
Ytterligare en släktbok fanns inne, Acta Genealogica Malugnensis; men eftersom denna inte rörde mitt intresseområde hörde jag inte efter priset.
Antikvariatet verkar hålla ett något dyrt pris (Allhems Hälsingland kostar t ex 1400:- kr).
554
« skrivet: 1999-07-26, 22:23 »
Antikvariatet på Stene gård i Järvsö hade två olika släktböcker inne hörde jag nyligen av en person som hade varit där. Jag minns inte vilka socknar det gällde, men jag blev förvånad att de fanns. Släktböckerna är så svåra att få tag på och så eftertraktade att det brukar lysas speciellt om dem i auktionsannonser i tidningarna.
555
« skrivet: 1999-07-10, 16:39 »
Rörande ovannämnda Katarina Lemoine så har jag publicerat rättsprotokollet kring tumultet i artikeln En kontroversiell präst. Olof Montén (1673-1737) i Söderhamn, i Släktforskarnas årsbok '98. Komministerns namn var Faxén, inte Taxén som ärkestiftets urgamla herdaminne skriver.
Märk väl att jag använder formen 'Katarina' och inte 'Catharina', i den rätta normaliseringens namn!
Per Berg, kyrkoherde i Mo i Hälsingland i början av 1700-talet, var gift andra gången med en Birgitta Lemoine, som jag har för mig var från södra delen av ärkestiftet, av prästsläkt (jag har inte pappren här). Hon nämns inte i herdaminnet, men hennes och hennes mans initialer finns broderade på en kalkduk i Mo kyrka.
Återkommer när jag kontrollerat i mina papper.
/Lars Moënsis
556
« skrivet: 1999-07-08, 21:40 »
Svenska låtar Hälsingland.
N C Humble: Socknen på Ödmården.
557
« skrivet: 1999-06-23, 10:33 »
De tavlor jag tänkte på var porträtten, som finns avbildade i boken Kustbyar (red. 1997?.) Tavlan med barnen är väl mer att kalla ett epitafium, om jag inte minns fel.
/ Lars
558
« skrivet: 1999-06-22, 13:16 »
Min anmoder Margta Jonsdotter dog 1771 i Söderala. I dödboken står det att hon föddes 1702 i Åkern, Hanebo socken, som dotter till klockaren Jon Andersson och hans hustru Anna Sofia Mars .
Över moderns ovanliga namn har jag undrat mycket. Dubbla förnamn är mycket ovanliga i Hälsingland vid denna tid - det måste vara en inflyttad släkt.
Den 10 oktober 1694 sålde Johan Jonsson Mars hemmanet Sibo i Hanebo socken till kronan (Gävlebors landskontors arkiv GIa:2, HLA). Det ansenliga hemmanet blev militärboställe. Johan Jonssons Mars skrivs i skattelängderna utan släktnamnet. Kan han vara Anna Sofias far?
Vet någon något om släkten Mars?
559
« skrivet: 1999-06-22, 13:08 »
Det finns en bok utgiven om Hälsinglands järnbruk.
Porträtten av Måns Christernin och hans hustru, som hängde i Maråkers kapell till det revs, finns numera i museet i Hudiksvall.
560
« skrivet: 1999-06-19, 13:22 »
Jag håller på att reda ut Jonas Hambræus släkt. Denne man, som slutade som professor i Paris, föddes på gården Renshammar i Bollnäs 1588. Jag söker uppgifter om honom och vill ha kontakt med andra forskare med samma avsikt.
561
« skrivet: 1999-06-18, 23:30 »
Angående Sandö glasbruk. Ligger inte det i Bjärtrå socken, mitt i Ångermanävlen?
(jag gjorde lumpen på den blåsiga iskalla ön)
562
« skrivet: 1999-06-15, 21:18 »
Berge heter byn, inte Berg
563
« skrivet: 1999-06-10, 23:46 »
Hejsan!
Det är måhända ovidkommande, men har du sett Urban Sikeborgs kommentar till den Alftanska släktkrönikan i Släktforskarnas årsbok ´97?
Angående huset Hansjons i Alfta är det gängse att skriva bindestreck mellan gårdsnamn antagna efter personer, det vill säga till exempel Hans-Jons. Dessutom bör Du skriva vilken by det hemman Hans-Jons du är intresserad av ligger, eftersom det i den tämligen stora socknen Alfta sannolikt finns flera gårdar kallade Hans-Jons.
/Lars Moënsis
564
« skrivet: 1999-06-08, 19:00 »
Angående Ingrid Bengtsdotter gör jag ett utdrag ur min artikel till årsboken (om ni lovar att köpa den sedan...). Jag har precis hört från redaktören att årsboken bör vara forskarna tillhanda före midsommar.
---
Förvånande är att i dödboken för Bengt Feltman uppges hans moders namn vara Ingrid Jonsdotter. Voxna dödbok 1761 anför: Kohl. Matts Kiellmans Enka Hustro Ingrid Eriksdotter [förf. kurs.], född uthi Sundsiö sochn och Jämtland den 18 maji 1688; fadern war nämndemannen Erik Bengtsson, moder Ho Kirstin Eriksdotter. I Sundsjö födelsebok kan man läsa: 1688 d. 6 maj föddes Bengt Perssons och Hustru Kerstin Ersdotters barn i Marsätt, är kristnad den 20 maj, dominica rogate, och är kallad Ingre. När Bengt Feltman och Ingrid gifte sig 1719 i Sundsjö uppges också Ingrid Bengtsdotter i Marsätt. Hemmanet Marsätt nr 1 övertogs sedermera av Ingrids broder Erik Bengtsson, och kanske bröts kontakten mellan Sundsjö och Hälsingland, varvid barnen helt enkelt blandade ihop Ingrids far och bror. Både Bengt Pedersson och Erik Bengtsson dog dessutom i förhållandevis ung ålder, fadern när Ingrid var spädbarn och brodern 1730.
---
/ Lars
565
« skrivet: 1999-06-06, 14:13 »
nämndemannen Erik Bengtsson var hennes bror. Nämndemannen Bengt Pedersson var hennes far. Jag har förklarat det i årsboken.
566
« skrivet: 1999-06-04, 14:26 »
Tomas Sahlin!
Bäste frände!
Mats Kiellmans och Ingrid Bengtsdotters (inte Eriksdotter) släkt har jag forskat mycket kring.
Ingrid var från hemmanet Marsätt nr 1 i Sundsjö socken, och hennes släkt går att följa till Sevast Sigurdsson, nämnd 1463-1516, var död 1519, i Tavnäs, Sundsjö socken, och denne var i sin tur troligen son till Sigurd Järundsson, nämnd 1422-1433 på samma hemman. Dennes far Järund var alltså född i mitten av 1300-talet.
Om detta har jag skrivit i Släktforskarnas årsbok '99, som troligen kommwer ut i denna månad.
Jag härstammar från Mats Kiellmans son Bengt Feltman, som sedermera blev rustmästare och bosatt i Söderala socken. Min flickvän härstammar lustigt nog från dennes broder, den Per Källman som du har ovan.
/ Lars Nylander
567
« skrivet: 1999-06-04, 14:15 »
Det finns och har funnits mycket handmålade tapeter i Mo. I gården där min mor är född och som jag nyligen har köpt, Nolhed nr 1, blev en väggmålningarna i stora salen (som var på ungefär 50 kvadratmeter) skurtrasor under 40-talet.
Vilka målningar som är utförda av Hallberg vet jag inte nu, men jag och ett par till planerar att inventerar det 15-20-tal målningssviter som finns i socknen och även det som försvunnit.
568
« skrivet: 1999-05-31, 22:38 »
Pål Hallberg - den berömde konstnären som gjort målningar hemma i Mo?
569
« skrivet: 1999-05-31, 22:32 »
Arne!
Ange gärna släktens kodnummer i Voxna släktbok!
570
« skrivet: 1999-05-23, 18:20 »
Man kan göra antavlan i form av en cirkel, vilket gör att man kan få in väldigt många generationer.
Anornas universum har tryckts av Sven Rönnqvisth i Gävle.
571
« skrivet: 1999-05-16, 17:19 »
Byn heter Röste, Bollnäs socken.
572
« skrivet: 1999-05-15, 18:17 »
Sub är latin och betyder 'under', det vill säga avstyckning från stamhemmanet. Om anfadern är född i ett hemman skriver man givetvis född 1831 14/5 i Hille nr 6, Hille socken i sin släktkrönika, men om personen ifråga var torpare under t.ex. Hille nr 5 är det lämpligt att bara skriva bynamnet - så gör i alla fall jag.
Det gamla systemet med nr och sub ersattes någongång för kanske 100 år sedan med det system som används idag, t.ex. Hille 6:5. På stadsbyggnadskontoren i respektive kommun finns register över alla fastigheter, med vilka man kan räkna ut vilket gård eller lägenhet som motsvarar t.ex. Hille subsub nr 6.
573
« skrivet: 1999-05-15, 18:08 »
Den största åldersvariation jag har i sjunde generation i min antaval är följande:
mm fm ff m född 1816 (medelålder 23)
fm fm mf m född 1711 (medelålder 38)
574
« skrivet: 1999-05-14, 23:56 »
Urban: ana 255 ovan hette Gölin Sigfridsdotter, och var dotter till Sigfrid Andersson i Östansjö nr 4, Söderala socken (enligt mitt särdeles tefloniska minne, har inte pappren här). Vet du om denna Sigfridssläkt har något att göra med de släkter med samma för trakten ovanliga mansnamn ingående som du utrett? Om jag inte minns fel hade Sigfrid Anderssons moder ett Sigfrid-patronymika. Jag funderade ett tag om det skulle kunna vara Sigfrid Hansson i Hamre nr 3, Norrala, som var morfar till Sigfrid Andersson i Östansjö nr 4, men den förstnämnde är minst 20 år för ung för detta.
/ Lars Moënsis
575
« skrivet: 1999-05-14, 23:47 »
Urban: vid noggrannare läsning av ditt inlägg ser jag att din fråga endast rörde födelsedatumet och inte släktrelationen. Jag har dock samma källa till hennes födelseår - nekrologen i Söderala E:1 (om jag inte minns fel signum). Jag kan givetvis ha läst fel på årtalen, eller skrivit av det fel någon gång, men det kan jag inte kontrollera här och nu eftersom jag är hemma i Mo.
/ Lars Moënsis
576
« skrivet: 1999-05-14, 21:00 »
Urban: Söderala sockens dödbok innehåller, som du säkert vet, utförliga nekrologer för tiden 1747-1800-talets början. Katarina Olofsdotters nekrolog uppger att hon föddes 1674 i Ale by i Norrala socken som dotter till Olof Jonsson och hustru Sara Persdotter. Detta måste dock ses som en andrahandskälla, och olyckligt nog saknas väl Ale by i Norrala sockens topografiskt upplagda födelsebok om jag inte missminner mig. Relationen styrks dock genom att Norrala C:2 uppger vigseln mellan Olof Olsson och Katarina Olofsdotter, om inte jag minns fel.
577
« skrivet: 1999-05-12, 23:13 »
Stora delar av ovan anförda släkt överrensstämmer med mina anor. Jag skulle kunna göra en hel del kompletteringar, och väljer att börja med ana 252-253: Olof Olsson, f. 1688 i Kinsta nr 2, d. 1738 17/3 där. Gift 1710 28/12 i Norrala med Katarina Olofsdotter, född 1674 i Ale nr 2, Norrala sn, d 1765 2/11 i Kinsta nr 2, Söderala sn, dotter till kyrkvärden Olof Jonsson och hans hustru Sara Persdotter.
Sara Persdotter var i sin tur dotter till Peder Larsson i Fors nr 1 (känd till eftervärlden främst genom misshandeln i drucket tillstånd av styvsvärfadern och svärmodern 1666), Norrala, och dennes hustru Karin Andersdotter, dotter till kyrkoherden Andreas Olai Chrochius och dennes hustru Ingrid Larsdotter (Schalina).
Anknytning finns alltså till prästsläkterna Chorchius i Norrala och Schalin(us) i Söderala, varom Urban Sikeborg noga redogör i sin uppsats Prästerskap i Norrala pastorat... i Släkt och Hävd 1990:3-4.
578
« skrivet: 1999-04-30, 00:11 »
Den kända släkten Kolmodin (med författaren till psalm 199, Den blomstertid..., bl a) kommer ursprungligen från Koldemo by i Arbrå socken i Hälsingland. Denna by har dock i senare tid gett upphov till fler Kolmodinsläkter. Ett liknande ortnamn skulle kunna ge upphov till liknande släktnamn, men jag skulle tro att det säregna Koldemo är ganska unikt.
579
« skrivet: 1999-04-19, 21:18 »
Hällsen och Snaten är sjöar i Arbrå socken mot gränsen mot Enånger, Trönö och Bollnäs om inte jag minns fel.
580
« skrivet: 1999-04-17, 17:27 »
Hej Pierre
En sak är säkert,
man gör inte eleverna intresserad genom att fanatiskt springa ned till biblioteket varje rast - man blir troligen snarare ansedd som litet konstig då i stället för att väcka intrsset hos andra.
Vägen måste nog gå genom lärarna. Om lärarna pratar om släktforskning vill nog eleverna prova på det, för att få bättre betyg; och vem har inte varit med om att en person som tyckt släktforskning varit urfånigt själv fallit i fällan och blivit en fanatisk forskare?
Det jag menar är att intresset skulle väckas hos så många fler om det kom in på schemat.
Jag talar inte för mig själv där. Jag började när jag var 14, våren i åttan, om jag inte minns fel. Det var inte genom skolan. Jag läste ett anslag om släktforskning på biblioteket och ringde till ett av namnen som stod på anslaget.
/Lars Moënsis
581
« skrivet: 1999-04-17, 17:16 »
Pierre:
jag hittar ingen Erik Larsson Broberg i Norrtälje 1680. Kyrkoherden i nämnda församling hette Petrus Prosperius, 1674-; näste Anders Hagberg, 1689-91. Komminister var Johan Gærlerus 1675-79 och Per Hagander 1687-1706.
Som du ser är det stora luckor, och jag tror säkert att din Broberg var där. UÄH innehåller som sagt massor av fel och brister, men jag undrar om inte Norrtälje finns med i det nya hm, jag har inte det, men eftersom det kom ut förra året finns det på de flesta välsorterade biblioteken.
Jag undrar om det inte bäst att sköta sådana här frågor över mejl? Det kanske är risk att överhetta forumet?
582
« skrivet: 1999-04-16, 18:52 »
Upsala ärkestifts herdaminne som utgavs i tre delar under 1840-talet (som jag har i min bokhylla) måste man använda med stor försiktighet.
Stifthistoriska kommittén i Uppsala har påbörjat utgivningen av ett nytt herdaminne (som dock börjar först 1593) som har kommit ut i två band (ett band med uppsatser som kom 1980 och ett band med ett kontrakt, om jag inte missminner mig, nära Uppsala som kom förra året).
583
« skrivet: 1999-04-16, 18:38 »
Jag tycker att lärarna borde intressera sig mer för släktforskning, särskilt historielärarna. Jag har under min skolgång (jag tog studenten 1997) aldrig fått höra ordet släktforskning under lektionstid. Flera gånger har jag däremot blivit uppmanad att blicka mina vyer utanför landets gränser. Varken släktforskning eller hembygdsforskning är något som verkar passa inom skolans trånga internationellt inriktade byråkrati.
Varför är det så?
Släktforskning gör att man får en bättre inblick i historien. Det borde vara i lärarnas intresse att på detta sätt mer intressera de ibland tämligen ointresserade eleverna för vår spännande historia (som egentligen endast är en modell av det förgångna, men det hör inte hit).
584
« skrivet: 1999-04-14, 21:00 »
Rättelse:
Databasen står i forskarexpeditionen i HLA. Dessutom har inte de gamla registren använts, utan man har gått in i originalen.
Detta enligt uppgift från Philippos.
585
« skrivet: 1999-04-14, 20:53 »
Varför börjar böcker om handskriftstolkning alltid under 1600-talets andra hälft?
Medeltidens skrivsätt med abbreviaturer och sådant är mycket intressant men svårt att tolka. Inte för att detta material kommer till särskilt stor användning i släktforskning men väl vid ortforskning och liknande. Dessutom är det trevligt att bara transkribera ett medeltidsbrev för att visa att det ännu går att läsa det som skrevs för ett halft millennium sedan och förstå innehållet.
Jag tror att folk har en föreställning att medeltidsskrift är samma sak som kalligrafi, och har inte en aning om vad abbreviaturer är (det är ett invecklat system av förkortningar som användes i mindre form ända in på 1600-talet).
Jag undrar om någon känner till en bok som förklarar uttydning av abbreviaturer?
586
« skrivet: 1999-04-12, 19:30 »
Om jag fick en släktutredning som gick till 700-talet i min hand skulle jag absolut inte lita på den. Nåväl. Här är en intressant sida som handlar om våra guldskimrande medeltida pergamentsbrev och de kamerala källorna: http://www.dsh.se/dokument/Fritz.htm
587
« skrivet: 1999-04-09, 21:38 »
Landsarkivet i Härnösand har låtit datorisera sina sedan tidigare maskinskrivna bouppteckningsregister. I forskarsalen finns en sökdator där man snabbt (förhoppningsvis) kan hitta dem man letar.
Bravo landsarkivet!
588
« skrivet: 1999-04-09, 21:30 »
Carl: Jo visst, självklart.
Ett bra slutår för ett diplomatarium för t.ex. Hälsingland är 1620, eftersom domböckerna finns bevarade någorlunda kontinuerligt från 1618.
Åtminstone kunde man låta ge ut regester för de senare breven.
589
« skrivet: 1999-04-09, 20:53 »
Samma namn - Vaste - var arvsnamn på gården Daglösa nr 3 i Trönö socken fram till slutet av 1600-talet (Vaste Gustavsson - Gustav Vastesson). Under 1500-talet förekommer namnet på fler ställen i samma socken samt grannsocknen Norrala, ibland med skrivningar som Silvast och Silvaste. Namnet bör alltså vara en form av Sylvester.
590
« skrivet: 1999-04-06, 22:57 »
I landsarkivet i Härnösand, i t.ex. Gävleborgs landskontors, landkansli, Hälsinglands domsagas häradsrättsarkiv, Långvinds bruksarkiv och liknande stora arkiv dräller det av (ok snarare : kan man hitta) pergaments- och pappersbrev från 1500-talets andra hälft. Dessa är lika intressanta som de medeltida tycker jag, men de får aldrig får vara med i diplomatarierna.
Dessa brev är främst faste- och dombrev, och är skrivna nästan exakt som de medeltida (fast med mindre abbreviaturer) - Allom them thetta breff se äller höra läsas helsar iak...
Jag tycker att faste- och dombrev efter 1540 även bör på något sätt registras. Gränsen mellan medeltid och förmodern tid är väl särskilt flytande i Norrland.
591
« skrivet: 1999-04-06, 22:39 »
Sockenskinnberedaren Erik Ersson Törnqvist föddes den 15 maj 1748 i Vi nr 1, Trönö socken, som son till bonden Erik Persson (1712-1784) och hans hustru Annika Larsdotter (1720-1794). Han dog den 8 februari 1802 i Tygsta, Trönö sn.
Dottern Katarina Törnqvist (1784-1804) var min morfars farfars farmor.
Erik Ersson Törnqvist har s.k. starka gener, d v s han har ett mycket stort antal ättlingar idag.
Erik Persson hade i sitt första gifte med Karin Olsdotter två döttrar, som båda dog unga. I andra giftet med Annika hade han hela 10 barn, varav fem i sin tur fick barn.
Erik Erssons Törnqvist hustru Margta Mickelsdotter var förresten född 1748 2/4 i Trönbyn nr 6, död 1794 18/10 i Tygsta. Hennes föräldrar var Mickel Ersson (1713-1779) från Trönbyn nr 6 och Anna Olofsdotter (1710-1776) från Daglösa nr 2.
Erik Ersson Törnqvist var förresten tremänning med sin hustru, eftersom Eriks morfar och Margtas mormor båda var barn till bonden Hans Olsson (1645-1706) i Vi nr 4 och hans hustru Gölin Larsdotter (1650-1715).
592
« skrivet: 1999-03-29, 21:11 »
Det finns ingen Lars Larsson i Bollnäs födelsebok 1849 18/8.
593
« skrivet: 1999-03-27, 18:23 »
När man skall översätta yrket som de flesta av våra förfäder sysslade med - bonde - finns det två ord att välja över, farmer och peasant. Jag har intill denna dag alltid använt den tidigare beteckningen. I boken A History of world societies av McKay med fler verkar peasant vara beteckningen för det som vi anser vara vanliga bönder, medan farmer verkar betyda storbönder.
Förklara någon som är duktig på engelska!
594
« skrivet: 1999-03-25, 18:16 »
Nej, jag har ingen släkt från Delsbo (vad jag vet), däremot litet i grannsocknarna Ljusdal, Järvsö och Fors(s)a.
Anledningen att jag känner till litteratur om Delsbo och namnet Rudolphi är som jag skriver ovan att floran av Delsbolitteratur är ovanligt rik, och det mesta av den kan man tacka Bror Hillgren för (som skrev minst 12 böcker enbart om Delsbo under tiden 1910-1940). Jag är säker på att släkten Rudolphi kommer in någonstans i dessa. Han skrev några släktböcker också förresten.
Under Hälsingland här på Rötter finns en förteckning över (en del av ) litteraturen om Delsbo.
Förresten, du har väl sett efter i Delsbo släktbok?
/Lars Moënsis
595
« skrivet: 1999-03-22, 18:47 »
Rudolphi är ett känt namn inom hembygdskretsarna. Läs i den digra hembygdslitteratur som Bror Hillgren med fler har förärat Delsbo med. Tandläkaren Rudolphi har väl själv medverkat till att ännu mer utöka den förhållandevis stora mängd tryckt litteratur som finns om Delsbo har jag för mig.
596
« skrivet: 1999-03-22, 18:37 »
Jag ser att Urban Sikeborg har valt namnformen Ablun i släkttavlan i Släktforskarnas årsbok ´97 sid. 145.
597
« skrivet: 1999-03-18, 13:01 »
Det är behövligt att leta fram källhänvisningar till ovanstående två årtal.
Gränshandlingen från omkring 1273 är tryckt som Jämtlands och Härjedalens diplomatarium (JHD) I nr 2, samt Medelpads äldre urkunder (MÄU) nr 3-5. Originalet förvaras i Universitetsbibioteket i Köpenhamn.
Viennetiondet, som troligen togs ut något av åren 1314-1319, finns avskrivet (trol från 1344) i Registrum ecclesie Upsalensis (A8 i RA), och tryckt som Diplomatarium Suecanum (DS) nr 1946.
Göran Dahlbäck: Uppsala domkyrkas godsinnehav ... (1977) berör på sid 6 ff denna längd.
598
« skrivet: 1999-03-18, 12:36 »
Matteus 16:18
599
« skrivet: 1999-03-16, 23:06 »
Vallsta är en tämligen stor by i Arbrå socken i Hälsingland.
600
« skrivet: 1999-03-16, 22:59 »
I Stefan Brinks bok Sockenbildning och sockennamn (1990) står det om sexårsgärden har jag för mig, och han har säkert noter till annan litteratur om samma ämne.
601
« skrivet: 1999-03-13, 23:03 »
Ädla fru Rebecka Trolle var en av mina anmödrar. Var detta höga epitet även tillåtet att bäras av ofrälse, eftersom jag efter mycket möda aldrig lyckas koppla ihop Rebecka med de kända Trollarna?
(källa: Bengt Månssons Stafs dödsnotis i Undersviks dödbok 1768 15/1, där han uppges vara född 1683 i Sthlm som son till ädel och välbördig Bengt Månsson Staf, löjtnant vid Skånska kavalleriregementet och ädla fru R.T. Inga uppgifter har dock kunnat bekräftats i primärkällor).
602
« skrivet: 1999-03-13, 22:44 »
Den kamerala indelningen, ändrare bytillhörigheter m.m. brukar vara dokumenterade och redogjorda i arkivförtecknings inledning, som brukar vara filmad i början av respektive församlings AI:1.
För övrigt brukar jag skriva t.ex. Hårga, Segersta socken (numer i Hanebo socken) när byar har bytt tillhörighet.
603
« skrivet: 1999-03-13, 22:36 »
Det är väl en självklarhet!
Du har säkerligen lagt ned mycket tid och möda på forskningen, och detta kan inte den andre forskaren ta som sitt, utan det är du som skall äras.
För det andra så kan du ha gjort fel i forskningen, och därför måste ditt namn stå med, så att den eventuella felaktigheten kan utredas.
604
« skrivet: 1999-03-13, 22:20 »
Jag har forskat i Segersta sockens 1600-talshistoria. Patronymikonet Olof är dock otillräckligt för att göra en identifiering.
Men det faktum att han kallar sig Arbroensis bör dock fastställa att han bör vara från Arbrå - jag tror att Bygdén kan ha blandat ihop bynamnen. Han skriver inget om något uppburet arv eller så? I sådant fall skulle man kunna kontrollera med domboken.
Jag vet att en man har gjort stora forskningar om Överhogdals äldre historia, men minns inte hans namn. Skall ta reda på det - han kanske har svar på frågan.
605
« skrivet: 1999-03-13, 22:11 »
Byn heter Tygsta och ligger i västra delen av Trönödalen.
Trönöforskarna är många, jag skall kontakta någon av dem att hjälpa till.
606
« skrivet: 1999-03-13, 12:33 »
I Söderhamn fanns under medeltiden fogdeborgen (kallas i samtiden slottet) Faxeholm (eller Faxehus). Namnet lever kvar ännu idag, men om det har gett upphov till något släktnamn vet jag inte, men väl namn på företag, skolor, föreningar o.s.v.
607
« skrivet: 1999-03-12, 20:27 »
Stamhemmanet Bofara nr 1... Där föddes min fm mm mf m. Det är väl enkelt att ta reda på datumen, särskilt om man bor 200 meter från HLA. Jag skall titta på deras dödsdatum.
608
« skrivet: 1999-03-12, 20:20 »
Den Svedenby som ligger närmast är nog den i Segersta (inte Segerstad) socken. Denna by har tre stamhemman och ligger i socknens västra del invid Ljusnan. Sveden i Långvind är väl bara ett gårdsnamn om inte jag minns fel (dessutom är det flera mil skog och berg mellan Arbrå och Enånger).
609
« skrivet: 1999-03-09, 22:41 »
Jag har en forskning utförd av Nordiska släktforskningsinstitutet, Örebro, på stilen att döma troligen under 1950-talet.
Enligt inledningen är forskningen utförd i respektive kyrkoarkiv, förutom det äldsta, som förvarades i landsarkivet.
Vet någon något om detta institut?
610
« skrivet: 1999-03-09, 22:30 »
Min farmor är född 1913 i Hanebo socken, så jag har massor av Hanebo-anor. Om du vill kan du höra av dig till mig när du fått anor ned till mitten av 1700-talet. Hanebo, vars ministerialböcker börjar 1678, är ganska knepigt före husförhörslängderna, som börjar först under 1740-talet.
/Lars
611
« skrivet: 1999-03-09, 00:02 »
Historieföreläsarna vid Mitthögskolan i Härnösand predikar förargligt nog oavbrutet om matronymika och inte metronymika som Mikael och ni andra har gjort klart att det heter ovan.
612
« skrivet: 1999-03-08, 23:54 »
Urban,
Olaus Magnus som du nämnde ovan: var inte Magnus i detta fall en latinisering av släktnamnet Store? Vårt tämligen urgamla herdaminnen skriver (I sid. 11) Johannes Magni af slägten Store - - - Fadr. Magnus Pedersson Store.
/Laurentius Moënsis
613
« skrivet: 1999-03-08, 23:40 »
När man sjunger ett requiem förekommer ordet perpetua. I en av satserna sjunger man på slutet et lux perpetua luceat eis, vilken väl betyder ungefär och låt evigt ljus lysa över dem.
Gamle Archimedes var ju enligt legenden i full färd att lösa problemet med sin Perpetuum mobile (evighetsmaskinen) när en romersk yngling kutade fram till honom, rubbade hans cirklar i sanden och högg huvudet av honom.
Det är alltså samma ord - perpetua och perpetuum -, som betyder ungefär evig.
614
« skrivet: 1999-03-08, 23:25 »
Namnet Gullik förekommer i Hälsingland på flera ställen, bland annat i prästsläkten Bergqvist under 1600-talet i Harmånger, då det latiniseras Gullicius.
Jag kan passa på här att lägga in ett nytt problem. I Hälsingland fanns i början av 1500-talet en träsnidare som har gjort talrika träskulpturer till kyrkorna i södra Norrland, bland annat den otroligt sköna Bollnäsmadonnan. Han har lämnat efter sig några signaturer, vanligen lydande: Haaken : Gvlle : son, Haaken Gv o.s.v., vilket konstvetare i början av seklat normaliserade till Haaken Gulleson. Det talas ofta om den Gullesonska stilen i litteraturen. Detta är ju barockt i släktforskares öron. Först och främst använda den gamla stavningen, och sedan tala om personen med dess efternamn!
Om man kallar honom Håkan Gulliksson, vilket vore det bästa, förstår ingen vem man talar om, eftersom alla är vana att höra Haaken Gulleson. Skall man då mötas på mitten och välja en form som t.ex. Håken Gullesson eller Håkan Gullesson? Eller skall man låta det inkörda Haaken Gulleson vara kvar, fast det skär i öronen?
615
« skrivet: 1999-03-08, 23:12 »
Jag kan tillägga att Nils C. Humble - författaren till böckerna Två Hälsingesocknar (1934) och Socknen på Ödmården (1944), komminister i Segersta 1930-1932, kyrkoherde i Skog 1932-1960-talet - gav sin dotter namnet Gölin Hedvig Brita, och hon föddes 1937 [Socknen på Ödmården sid. 551]. Om han gav henne namnet Gölin av historiskt intresse eller efter en släktning, och om han kände till namnet levande vid detta tillfälle vet jag inte (jag känner till en nu levande arkeolog som har gett sina barn de medeltida namnen Svantepolk och Erengisel - i andra namn, detta uppenbarligen av historiskt intresse och inte efter levande släktingar).
616
« skrivet: 1999-03-08, 19:33 »
Namnet Gölin var tämligen vanligt under äldre tid i södra Hälsingland. Från 1600-talets slut och framåt skrivs det Gölin, medan det tidigare kunde skrivas litet hur som helst - Golig, Gölug bland annat. Det finns dock ett undantag, och det är Segersta, där namnet skrivs Göle hela 1700-talet.
I Rengsjö levde namnet kvar in på 1900-talet, och det dialektala uttalet var dels just Göle och Gölin (inte med tj-ljud först, som vissa uttalar det), detta enligt min mormor, som är född 1925 och uppväxt i Rengsjö.
Vissa präster verkar ha moderniserat det förhållandevis ålderdomliga Gölin till Juliana eller Julia. Det händer ofta att en kvinna helt plötsligt byter namn från t.ex. Gölin Olsdotter till Juliana Olofsdotter i samband med husförhörslängdsbyte.
617
« skrivet: 1999-03-08, 19:23 »
I Bollnäs finns det flera hemman där namnet Ablun har förekommit, och just i den formen. Ett av hemmanen är Röste nr 12: Ablun Larsdotter (1686-1761), hennes sondotter Ablun Persdotter (1751-1825), gift i Växsjö nr 4 och min anmoder (jag minns att jag tyckte att namnet var oerhört fult när jag först upptäckte att jag härstammar från henne). Namnet är föhållandevis ovanligt i Bollnäs, men Bollnäs är en tämligen stor socken med drygt 250 stamhemman, varför det dyker upp här och var när man går igenom födelseböckerna i jakt på annat. Jag förmodar att Ablun har förekommit som dopnamn på personer födda i Bollnäs även in på 1800-talet, men det måste kontrolleras.
618
« skrivet: 1999-03-08, 19:21 »
I Bollnäs finns det flera hemman där namnet Ablun har förekommit, och just i den formen. Ett av hemmanen är Röste nr 12: Ablun Larsdotter (1686-1761), hennes sondotter Ablun Persdotter (1751-1825), gift i Växsjö nr 4 och min anmoder (jag minns att jag tyckte att namnet var oerhört fult när jag först upptäcte att jag härstammade från henne). Namnet är föhållandevis ovanligt i Bollnäs, men Bollnäs är en tämligen stor socken med drygt 250 stamhemman, varför det dyker upp här och var när man går igenom födelseböckerna i jakt på annat. Jag förmodar att Ablun har förekommit som dopnamn på personer födda i Bollnäs även in på 1800-talet, men det måste kontrolleras.
619
« skrivet: 1999-02-17, 23:52 »
Jill! Jag kan tipsa dig om det i mina ögon guldkantade bokverket Diplomatarium Suecanum - Svenskt diplomatarium, som innehåller alla medeltida diplom rörande Sverige från äldsta tid till 1372. Här ser man originaltexterna med utlösta abbreviaturer, och i dessa originaltexter ingår även de äldsta kända skrivningarna av våra ortnamn (om man undantar runstensmaterialet). Fornsvenskan och framförallt latinet kan vålla vissa problem, men det finns utförliga register. Välkommen in i diplomatikens spännande värld!
620
« skrivet: 1999-02-17, 22:31 »
Flygt är ett typiskt soldatnamn, d.v.s. ett namn som vanligen ärvdes av soldaterna i samma rote, oavsett om det förelåg släktskap
Angående Sara Jonsdotters släkt så har jag gjort forskningar kring bondsläkterna i Rengsjö under 1700-talet och tidigare. Det är troligt att Sara var bonddotter, eller att hennes föräldrar var födda på ett eller två av Rengsjö sockens drygt 60 stamhemman.
Någon som förvånar mig är att Per har namnet Flygt, om han flyttar ifrån Rengsjö tämligen ung. Möjligen var han själv soldat, och då med namnet Flygt. Har du letat upp familjen i husförhörslängden? En möjlighet vore att Per är född s.k. ante nuptio och att föräldrarna gifte sig strax efter barnets födelse (anteckningen blev ändå oä i fb.). Om denna ur luften tagna hypotes kan stämma bör Pers fader vara en soldat Flygt i Glösbo.
621
« skrivet: 1999-02-03, 22:44 »
Jag undrar om någon utfört forskningar kring släkten Tybelius, som verkar härstamma från bonden Bengt Larsson i Tyby nr 3, Mo socken. Denne var bonde på det största hemmanet i Mo socken (24 öres- 16 penningland) Tyby nr 3 från 1626 (boskapslängd, KA) och ännu 1640 (jordebok, HLA).
Broman nämner i sin längd över hedersmän från Mo socken bröderna Ericus Benedicti Tybelius och Laurentius Tybelius. Den förstnämnde blev kyrkoherde i Ockelbo 1659-1696, då han dog i hög ålder enligt herdaminnet för ärkestiftet.
Efterträdaren av det stora hemmanet Tyby nr 3 var kvartersmästaren Anders Eriksson (sannolikt av släkten Lille). Kan övertagande av hemmanet ha skett genom mågskap? (obs! endast fundering!).
622
« skrivet: 1999-02-03, 22:26 »
Jag undrar om någon har utfört forskningar kring den adliga (inte friherrliga) släkten Marcks von Würtemberg, samt om någon gjort forskningar kring de ingifta i släkten (släkten har utgrenat sig med endast en agnatisk linje, och de flesta ingifta har varit av ofrälse börd - dock av förnäm familj, ofta bruksägare)?
623
« skrivet: 1999-01-30, 10:26 »
Jag fick e-post-ledes en förfrågan om den Hülpherska samlingen, vad den är och var den finns? Den består av sju volymer (om jag inte missminner mig) med genealogier över släkter främst från Västerås stift. Genealogierna är upprättade i slutet av 1700-talet och verkar grunda sig på kyrkböcker så långt tillbaka som dessa sträcker sig. Varifrån Hülphers har fått uppgifter om tiden före vet jag inte, men troligen rör det sig om muntliga uppgifter från släktmedlemmar. Hülphers samling är mycket värdefull, mycket genom att den visar vart familjemedlemmar flyttat, uppgifter från tiden då kyrkböckerna inte visar detta. Ofta flyttade medlemmar i borgarsläkter t.ex. mellan Säter, Falun och Stockholm. Stora delar av samlingen verkar ha kopierats in i den ca 70 år yngre genealogiska samlingen Gefle och dess släkter (orig. i Vasaskolans bibliotek, Gävle, mikrofilmad)
Hülphers finns mikrofilmat, men jag kan inte återfinna samlingen i SVARs listor på internet. Dock vet jag att mikrokorten finns, eftersom en upplaga av dem bevisligen finns på Museet i Bollnäs.
624
« skrivet: 1999-01-25, 22:55 »
Jag härstammar från en borgarsläkt från Säter. Stora delar av dennas äldsta led finns utforskade av Abraham Hülphers i hans berömda släktböcker (filmade) från slutet av 1700-talet. Två släkter i botten härstammar från Tyskland. Hülphers har med rika uppgifter från tiden före att släkterna emigrerade hit. Han verkar i vissa fall ha haft tillgång till någon sorts släktkrönika. Vet någon hur jag skall kunna komma längre i Tyskland?
Släkterna är följande:
Schultze Tomas Schultze, född 1560, död 1629, pastor i Malente, Holstein och stiftet Eulin. Gift 1590 med Lucia Jungen.
Barn:
Katarina 1592-1593.
Anna, f. 1593 19/11, g.m. pastor Kristian Meijer i Malente.
Joakim, f. 1596 20/1, d. 1636. Kom till Sverige 1623, hovskräddare, ogift.
Judit, 1598-1598.
Georg, f. 1599 11/8, d. 1651 5/1, hovskräddare i Stockholm. 2 barn.
Kaj, f. 1601 26/11, d. 1671 24/8, sist rådman i Säter. 6 barn.
Elisabet, 1604-1628, ogift.
Tomas, 1606-1643, handlande i Säter.
Katarina, 1611-1644, ogift.
Doms Joakim Doms, bruksförvaltare vid Hartz i furstendömet Brunzvig.
Barn:
Klas
Anders, hyttmästare vid Sonderhausen.
Hans, f. 1572, d. 1657, hyttmästare vid Zorge i Brunzvig. Flyttade till Sverige 1638 för religionskriget. G.m. Anna Harting.
625
« skrivet: 1999-01-25, 22:02 »
Media Magasinet i Bollnäs har specialiserat sig på att trycka släktböcker och dylikt i mindre upplagor. Tryckningen sker med en laserskrivare, vilket innebär mycket god kvalitet.
Föreningar brukar få trycka på kommunernas tryckerier, åtminstone är det så i Söderhamn. Mo hembygdsförening tryckte sin tidning där, som senast bestod av 14 ark med tryck på båda sidor, med limade pärmar och hårdare fram- och baksida. Kostnaden för detta uppgick till under 5 kr styck. Trycket sker med en mycket bra xeroxkopieringsmaskin (som är 4 meter lång), som ger ett bra tryck för att vara en kopieringsmaskin. Kopierat kan dock inte fullt ut jämföra sig med t.ex. en utskrift från en laserskrivare.
626
« skrivet: 1999-01-25, 21:47 »
Angående den oäkte sonens patronymikon kan jag referera till min hemsocken, Mo i Hälsingland. Där föddes det i slutet av 1800-talet tämligen många barn med okänd fader. I de fall modern sakanade släktnamn skrivs barnen vid myndig ålder in i husförhörslängden med ett patronymikon som inte är detsamma som moderns, och alltså är den okände faderns förnamn. Det var tydligen allmänt bruk att göra så. Bruket att göra om moderns patronymikon till sitt eget tror inte jag så mycket på, och de gånger mor och son har lika patronymikon tror jag att barnets fader och morfader bar samma förnamn (min fundering alltså). Som släktforskare kan man tycka att modern gott hade kunnat ange namnet på fadern vid födseln när det ändå skulle komma fram kanske 20 år senare, så vi släktforskare fick det litet lättare idag, men de stackars ogifta mödrarna hade säkerligen någon anledning att inte ange fadern. Dessutom är det ju bara förnamnet som anges i patronymikonet, vilket inte borde ha inneburit någon större risk för att fadern skulle avslöjas.
|
Visa inlägg
Cookie policy