Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erik Kuoksu
501
« skrivet: 2003-10-22, 09:35 »
Ytterligare byar där gårdsnament Mettävainio förkommer:
Pajala
Kaunisvaara
Saittajärvi
Följande bröder från Mettävainio i Pajala kan tänkas vara förfäder till den Metsävainiosläkt som efterfrågas i det första inlägget. Systrarna Lompolo var från Kolari socken i Finland, så det kan tänkas att bröderna flyttade till sina hustrurs hemsocken. Bröderna Mettävainio var söner till Fredrik Isaksson Mettävainio och Maja Stina Olsdotter Pellikka i Pajala, Pajala sn. Såväl de som deras hustrur tillhörde grenar av släkten Pajanen:
Isak Fredriksson Mettävainio*1852 29/5. Inhyst i Pajala, Pajala sn. Utflyttad till Finland 1889.
Gift med Kristina Ulrika Johansdotter Lompolo *1855 15/1, +1883 20/1
Barn:
1. Edvard *1878
2. Ida Alina *1880 16/4
3. Hilda Gustava *1882 3/12
Fredrik Vilhelm Fredriksson Mettävainio). *1855 14/12. Inhyst i Pajala, Pajala sn. Utflyttad till Finland 1886.
Gift med Eva Johansdotter Lompolo *1853 20/9
Barn:
1. Isak Vilhelm *1877 30/7
2. Karl Johan *1878 6/6
3. Maria Johanna *1879 8/9
4. Amanda *1880 3/12
5. Kristina *1882 15/2
6. Erika Henrika *1883 11/9
7. Uno Axel *1885 12/5
MVH
Erik Kuoksu
502
« skrivet: 2003-10-20, 14:49 »
Angående Petter Isaksson Jysky, *1850 18/11 i Pajala, Pajala sn.
Far: Isak Olsson Kurvander-Jysky, *1814, +1889 5/3 i Pajala, Pajala sn. Han var först bosatt i Kolari, Turtola sn, flyttade till Norge 1841, återkom sedan till Sverige, och blev husbonde på Jysky gård i Pajala, Pajala sn
Mor: Maria Johansdotter Pahtajärvi *1817
Farfar: Olof Matsson Kurvander *1779, +1846 15/5 i Kolari, Turtola sn. Han var inhyst i Pajala, Pajala sn, och flyttade på 1820-talet till Sieppijärvi, Turtola sn. Där var han verksam som renvaktare. Gift 1800 med
Farmor: Brita Olsdotter Jarhoinen, *1777, +1822
Morfar: Johan Larsson Krutrök-Pahtajärvi. Nybyggare i Pahtajärvi, Pajala sn.
Mormor: Eva Johansdotter Vuopio, från Pajala, Pajala sn.
Farfars far: Mats Matsson Kurravaara-Kurvander, *1752, +1833. Född i Kurravaara, Jukkasjärvi sn. Backstugisittare i Pajala, Pajala sn. Gift 1775 26/4 i Pajala med
Farfars mor: Stina Henriksdotter Pajanen *1754, +1807 21/11
Farmors far: Olof Olofsson Jarhoinen i Jarhois, Pajala sn.
Farmors mor: Ella Henriksdotter Tiensuu, från Kolari, Pajala sn.
Farfars Farfar: Mats Matsson Soppero el. Kurravaara, *1725 3/6 i Soppero, Jukkasjärvi sn, +1800 27/3 i Kurravaara, Jukkasjärvi sn. Nybyggare och kyrkvärd i Kurravaara. Gift 1750 27/5 i Jukkasjärvi med
Farfars farmor: Sofia Henriksdotter Kemiläinen *1730 17/8 i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn. + i Pajala sn.
Farfars morfar: Henrik Matsson Pajanen i Pajala, Pajala sn.
Farfars mormor: Maria Olsdotter Fors från Tornefors, Pajala sn.
MVH
Erik Kuoksu
503
« skrivet: 2003-10-17, 11:41 »
Till Solveig Nicolaisen
Angående Jonas Jonasson Holster *1808.
Han kan möjligen ha varit son till:
Jonas Pålsson Holster el. Vinsa, *1783 i Norrkaitum (son till Pål Olsson Holster och Marget Larsdotter Simpo). Skogssame i Turtola, +1859.
Det kan vara värt att kolla upp
MVH
Erik Kuoksu
504
« skrivet: 2003-10-17, 11:35 »
Till Britt D. Hjeltnes:
Anna Ersdotter, född ca. 1747 i Soppero
En liten antavla:
2. Erik Matsson Soppero, * ca 1715. Nämndeman i Soppero. Gift 1744 26/2 i Jukkasjärvi med
3. Birgitta Nilsdotter Kunnari, *ca 1715
4. Mats Eriksson Lainio, *ca 1692, +1728. Nybyggare i Soppero. Gift med
5. Karin Henriksdotter, +1735
6. Nils Eriksson Kunnari, *ca 1680, + i Norge. Nybyggare i Kunnarinkoski (Kunnari). Gift med
7. Margareta Olsdotter Mämmi, *ca 1685, +1748 5/9 i Kunnari, Enontekis
8. Erik Tomasson Mämmi, omnämnd 1683-1708. Nybyggare i Lainio, inkommen från Alamuonio.
12. antagligen Erik Månsson Karesuando (för indicium att Nils Kunnari var hans son; se dombok för Enontekis tingslag 1715), omnämnd 1695-1720, kyrkvärd och husbonde i Karesuando. Gift med
13. Birgitta Persdotter, +1741
14. Olof Tomasson Mämmi, omnämnd 1686-1705. Husbonde på sedermera Olli gård i Alamuonio.
Såväl släkten Mämmi som Karesuandosläkten är omnämnda på annat håll i anbytarforum
MVH
Erik Kuoksu
505
« skrivet: 2003-10-17, 10:58 »
Tja, det beror nog på vem man syftar på... Jag har inget otalt med de flesta nu levande svenskar, men de som dödade vår kultur och såg, och i någon mån ännu ser, oss lantalaiset och samerna som barbarer och knappt ens människor, förtjänar knappast att tilltalas med någon vidare aktning. MVH Erik Kuoksu
506
« skrivet: 2003-10-16, 08:35 »
Angående diskussionen Lapp/Same, så måste jag hålla med om att same definitivt är det ord som bör användas idag. - Lapp, som från början inte hade någon nedsättande innebörd har blivit ett skällsord, antagligen, som Tommy Rapp mycket riktigt skriver, i munnen på storsvensken. I svenskan finns en del mindre hedervärda ord som påminner om lapp: fattiglapp, lapperi osv. I finskan har lappalainen inga sådana konotationer: Lappalainen förekommer även som släktnamn i Finland. Jag ser därför inget fel i att använda ordet lapp i historiska sammanhang, åtminstone inte om de samer man i detta sammanhang kallar lappar tillhörde Torne lappmark. Lapp var i äldre tid i Torne lappmark, som även Henry Svonni skriver, inte ett namn på ett folk, utan mer en beteckning på en person som levde av renskötsel, oavsett om denna person var same eller lantalainen. MVH Erik Kuoksu
507
« skrivet: 2003-10-14, 09:08 »
Början till en antavla för Karl Isak Eriksen Särkimukka:
Karl Isak Eriksson Särkimukka, född 1831 11/7 i Kangos, Pajala sn.
I
2. Erik Eriksson Välitalo-Särkimukka, *1786, +1869. Husbonde på nybygget Särkimukka, Kangos, Pajala sn. Gift 1820 med
3. Anna Sofia Johansdotter Spjut, *1799, +1861
II
4. Erik Eriksson Välitalo *1754 25/6 i Kieksiäisvaara, Pajala sn, +1797. Husbonde på Välitalo gård i Kieksiäisvaara, Pajala sn. Gift med
5. Ingrid Larsdotter *1744, +1796
6. Johan Matsson Kurravaara-Spjut *1778. Korpral i Junosuando, Pajala sn. Gift 1799 31/3 i Jukkasjärvi med
7. Anna Matsdotter Kemi *1759
III
8. Erik Eriksson Kieksis el. Kolare el. Välitalo. *1721 1/2 i Kieksiäisvaara, Pajala sn. Husbonde på Välitalo gård i Kieksiäisvaara, Pajala sn. Gift 1744 23/12 i Pajala med
9. Ella Karlsdotter Jatko *1726
12. Mats Johansson Kurravaara, *1746, +1810 i Tärendö, Pajala sn. Inhyst i Tärendö. Gift med
13. Anna Bengtsdotter *1740
14. Mats Henriksson Kemi *1728 1/4 i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn, +1797 16/4 i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn. Bosatt i Jukkasjärvi. Gift 1750 25/12 i Jukkasjärvi med
15. Margareta Abrahamsdotter Stålnacke *1727 7/12 i Svappavaara, Jukkasjärvi sn, +1808 8/2 i Jukkasjärvi, Jukkasjärvi sn.
IV
16. Erik Persson Kieksis-Kolare. 1692. Soldat och husbonde i Kieksiäisvaara, Pajala sn. Gift med
17. Anna Eriksdotter Kieksis *1691
18. Karl Persson Jatko-Skomakare. +1739. Soldat i Tärendö, Pajala sn. Gift med
19. Maria Larsdotter Kuoksu
26. Bengt Olsson *1712. Gruvfogde i Svappavaara, Jukkasjärvi sn. Gift 1738 med
27. Kerstin Jöransdotter Stålnacke *1717
28. Henrik Matsson Kemiläinen (Klockare, Kemi), troligen *1694 7/3 i Norra Ijo, Ijo sn. Klockare i Jukkasjärvi från 1716. Gift med
29. Sofia Nilsdotter Servio
V
32. Per Eriksson Kieksis i Kieksiäisvaara, Pajala sn.
34. Erik Mickelsson Kieksis. Husbonde i Kieksiäisvaara, Pajala sn, 1699-1743 [mantalslängder]. Gift med
35. Karin Joakimsdotter Jock *1670, +1741 29/10 i Kieksiäisvaara, Pajala sn. Från Jock i Överkalix sn.
36. Per Grelsson Jatko. Husbonde på Jatko gård i Tärendö 1690-97 [mantalslängder]. Gift med
37. Marit, omnämnd 1703-10 [mantalslängder]
38. Lars Olofsson Lodwijk *1660, +1735 20/6 i Lovikka, Pajala sn. Nybyggare i Kuoksu 1680-1709, sedan inhyst hos svärsonen Karl Skomakare i Tärendö, Pajala sn. Blind på ålderdomen. Gift med
39. N.N. Olsdotter Mört
54. Jöran (Georg) Eriksson Stålnacke, +1736. Brukskarl i Svappavaara, Jukkasjärvi sn. Gift 1708 med
55. Maria Johansdotter Spett *1685
56. Antagligen Mats Bertilsson Kemiläinen, korpral i Norra Ijo. Gift med
57. Antagligen Kerstin Henriksdotter Klockare
58. Niklas Fransson Servio. Kolare och gruvdräng i Svappavaara, Jukkasjärvi sn 1678-1704, gruvfogde i Svappavaara 1701, uppsyningsman i Junosuando masugn, Pajala sn, 1705-17. Gift 1680 med
59. Dordie Baltzarsdotter Thun, +1742 29/5 i Masugnsbyn, Pajala sn.
De flesta av dessa släkter diskuteras på annat håll i anbytarforum
MVH
Erik Kuoksu
508
« skrivet: 2003-10-08, 08:25 »
Till Britt D. Hjeltnes
Stort tack för uppgifterna om den i Norge försvinna familjen. Helt fantastiskt att dessa inte så avlägsna släktingar är återfunna efter så många år!
Vad gäller Karl Isak Eriksen Särkimukka så kan Rata o.s.v. kanske vara det finska Rauta - järn, eller Rautio - smed. Rauta har jag aldrig sett som släktnamn i Pajalatrakten, men Rautio är däremot vanligt.
Jag skall undersöka Karl Isak Särkimukkas ursprung nästa gång jag tittar på mikrokorten för Pajala socken; det bör vara ganska lätt med tanke på det ovanliga namnet.
MVH
Erik Kuoksu
509
« skrivet: 2003-10-07, 12:00 »
Till Britt D. Hjeltnes och Kurt Solstad
Gården Särkimukka tillhörde på 1800-talet byn Kangos i Pajala (nuvarande Junosuando) socken. I folkräkningen 1900 upptas Särkimukka som egen by.
Jag vill minnas att den släkt Särkimukka som de ovanstående personerna tillhörde härstammade från Kieksiäisvaara i Pajala sn, men jag är inte riktigt säker på det.
MVH
Erik Kuoksu
510
« skrivet: 2003-10-07, 11:55 »
Hej!
I många år har min släkt funderat över vad som egentligen hände med följande familj:
Hans Larsson Kuoksu. Född i Kuoksu, Jukkasjärvi sn, 18 juni 1798.
Gift med Helena Greta Larsdotter Keisari, född i Lainio, Jukkasjärvi sn, 18 maj 1801
Barn:
1. Brita Greta Hansdotter Kuoksu f. 1830
2. Lars Hansson Kuoksu f. 1834
Hans Larsson Kuoksu och hans familj flyttade till Skibotn, Lyngen, hösten 1838. I en fullmakt daterad i Lyngen 27/12 1839 omnämns afledne f.d. Krononybyggaren Hans Larsson Kuoxu i samband med att hans änka ger en Jukkasjärvibo fullmakt att sälja hennes avlidne makes nybygge i Kuoksu till makens bror Lars Larsson Kuoksu. I husförhörslängden för Jukkasjärvi sn 1828-40 sägs Hans och Helena Greta vara ”Döde och begrafne i Norrige”.
Har någon uppgifter om deras eller barnens öde?
MVH
Erik Kuoksu
511
« skrivet: 2003-10-07, 09:59 »
Bland tornedalingar har kusiner och andra nära släktingar gift sig med varanda i alla tider, eller åtminstone sedan 1600-talet, när källäget blir så gott att man kan dra vidare slutsater om kvinnors ursprung. Bland samerna var detta ovanligare.
Sena exempel ur min egen antavla:
Min farfars farfar och farfars farmor var första kusiner
Mina farföräldrar var andra kusiner
Min mormors föräldrar var första kusiner
Mina föräldrar är tredje kusiner
osv.
Kusingifte förefaller ha varit vanligare bland de besuttna i Tornedalen än bland de fattiga. Kanske berodde detta på att det fanns relativt få ståndsmässiga äktenskapspartners bland de mer ansedda släkterna, samt att man ville hålla släktens ägor samlade. Som regel kan man säga att ju färre tornedalingar det bodde i en viss församlig, desto fler kusingiften förekom. Ingen verkar ha tyckt, och få tycker nuförtiden, att kusingiftermål var något ovanligt eller märkligt.
MVH
Erik Kuoksu
512
« skrivet: 2003-10-06, 09:06 »
Jag har funderat på vilka som var Johan Johansson Vuontisjärvis föräldrar. Jag har aldrig sett honom omnämnd i Muonionniska innan han flyttade upp till Vuontisjärvi, och ingen husbonde i Muonionniska bar vid denna tid namnet Johan. Däremot fanns ett flertal möjliga fäder med namnet Jöns, nämligen:
Jöns Persson Vuopio (i Ylimuonio). Omnämnd 1688-1743 [mantalslängder, kommunionslängd].
Gift med Ella Hindersdotter.
Barn:
1. Henrik *1690 x/3
2. Claes
Jöns Matsson Niemi (i Alamuonio). Omnämnd 1686-1708 [mantalslängder]
Gift med Brita, omnämnd 1700-13 [mantalslängder]
Barn:
1. Jöns
2. Henrik *1702
(Jöns efterträdde fadern på Niemi gård, och kan alltså knappast vara identisk med Johan Johansson Vuontisjärvi)
Jöns Tomasson Mämmi (i Alamuonio, husbonde på sed. Regina gård). Omnämnd 1697-88 [mantalslängder].
Barn:
1. Tomas
2. Henrik
4. Lars *1708
5. Mats
6. Nils
Jöns Hansson Kätkäsuando (i Kätkäsuando). Omnämnd 1692-1709 [mantalslängder]
G.m. Marit, omnämnd 1711 [mantalslängd]
Barn:
1. Jöns, omnämnd 1711 [mantalslängd]
2. Anna
(Det kan tilläggas att sonen Jöns inte efterträdde sin far som husbonde i Kätkäsuando; Jöns Hansson efterträddes istället av brodern Henrik, varför man kan anta att Jöns Jönsson Kätkäsuando dog ung eller flyttade från gården)
Johan Vuontisjärvi kan ha tillhört någon av dessa familjer, men han kan ju mycket väl ha varit född på annan ort, och bara tillfälligtvis ha bott i Muonionniska innan han flyttade till Vuontisjärvi.
MVH
Erik Kuoksu
513
« skrivet: 2003-09-19, 23:18 »
Till Maud Bäckman:
Ja, familjereg... är en bok, se vidare min hemsida: hem.passagen.se/kuoksu
Lisa (Elisabet) Nilsdotter, *1675, +1744 x/9 var g.m. en annan Lars Larsson Pajanen, nämligen den Lars Larsson Pajanen som var husbonde på sed. Lauri el. Pajala gård i Pajala 1707-48. Han var andra kusin till nämndemannen Lars Larsson Pajanen på Lassi gård. För L L P på Lauri gård är inga dödsdata kända
Mvh
Erik Kuoksu
514
« skrivet: 2003-09-19, 23:13 »
Till Doris Olsson:
Greta Johanna Persdotter Kyrö och maken Axel Isaksson Koivumaa var inte bosatta i Tärendö, som jag uppgav i kyröboken (slarvfel), utan i Kolari, Turtola sn:
Axel Isaksson Lappea - Koivumaa. *1833 15/2. Bonde i Kolari, Turtola sn.
Gift 1852 20/10 med Johanna Persdotter Kyrö, *1829 1/12, dotter till Per Olsson Kyrö och Anna Greta Henriksdotter Mäkitalo i Sattajärvi, Pajala sn.
Barn:
1. Eva Maria *1854 9/6
2. Kristina *1856 29/4
3. Kajsa Sofia *1858 25/6
4. Albert *1860 5/7
5. Johan *1863 22/8
6. Sandra Johanna *1871 5/6
7. Immanuel *1873 1/8
(möjligen fler barn)
Mickel Eriksson Lautakoski. Född i Lautakoski, Pajala sn 1815. Bosatt i Pajala, Pajala sn. Gift med Anna Kajsa Persdotter Kyrö *1820, dotter till Per Olofsson Kyrö och Anna Greta Henriksdotter Mäkitalo i Sattajärvi, Pajala sn.
Barn:
1. Maria Fredrika *1855. G. 1883 m. Isak Vilhelm Fredriksson Vänkkö i Pajala.
2. Katarina Vilhelmina *1856
3. Karl Mikael *1859. Obefintlig 1890
4. Brita Johanna *1854, +67
Jag har inga uppgifter om barn till Brita Stina Kyrö och Isak Olsson Kaltio
MVH
Erik Kuoksu
515
« skrivet: 2003-09-18, 12:17 »
Hej!
Har någon uppgifter om denne Bröms ursprung:
Nils Persson Bröms, född ca. 1702, död 1763, begravd 4/9 i Nordmarks sn. Gruvarbetare i Nordmarkshyttan, Nordmarks sn.
Gift med Kerstin Svensdotter, född ca. 1700, död mellan 1767 och 1771.
Barn:
1.Nils, född 1729, död 1743, begravd 10/6
2.Per, född 1730
3.Jöns
Nils Persson Bröms mor hette Marit Svensdotter, född ca. 1670, död 1755, funnen död i skogen, begravd 16/6 i Nordmarks sn.
MVH
Erik Kuoksu
516
« skrivet: 2003-08-28, 08:49 »
Jag kan lägga till följande till mitt inlägg den 15 mars 2002:
Ett indicium för att Nils Eriksson Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando är att i domboken för Enontekis tingslag 1715 omtalas Kyrkiowärden Måns Eriksson och dess Broder Nils Eriksson i Sondowara.
Detta visar att Erik Månsson hade en son vid namn Nils, bosatt i Suonttavaara, men huruvida denne var identisk med Nils Eriksson Kunnari är en annan fråga.
MVH
Erik Kuoksu
517
« skrivet: 2003-08-25, 08:49 »
Jag kan tillägga att belägget för att Mats Larsson Mämmi el. Pynnöi var kyrkobyggare i Enontekis 1607 är att han med sitt bomärke (ML ihopskrivet) tillsammans med två andra personer i denna egenskap undertecknar ett kvitto på matvaror detta år. Jag har tyvärr inte detta dokument framför mig just nu, men det återfinns i faksimil i något band av Westin, Gunnar (red.): Övre Norrlands historia, Umeå 1965. Band 2, tror jag.
MVH
Erik Kuoksu
518
« skrivet: 2003-08-13, 08:12 »
Till Maud Bäckman:
Fadern till syskonen Lassi var nämndemannen Mickel Larsson Lassi *1724, och modern var enligt mina anteckningar Anna Mickelsdotter Erkheikki *1720 20/8. Mickel och Anna gifte sig 1748 6/3 i Pajala.
Mickel Mickelsson Lassi var född 1755 29/3,
och hans syster Maria var född 1748 28/11 (det är möjligt att hon avled tidigt, och att din Maria är ett barn med samma namn som föddes senare).
Mickel Larsson Lassi var son till nämndemannen Lars Larsson Pajanen (född ca. 1689 och död 1747 1/1) och hans hustru Anna Klemetsdotter Kangoinen.
Anna Mickelsdotter Erkheikki var dotter till Mickel Hindersson Erkheikki (född ca. 1673, död 1753 25/4 av bröstsjuka) och hans hustru Maria Henriksdotter (född ca. 1696, död 1737 19/3).
Såväl Mickel Lassi som Anna Erkheikki var ättlingar i rakt nedstigande led till Pajalas grundare Lasse Pajanen (omnämnd i Pajala 1587-1601). För ytterligare anor till makarna (deras antavla är för stor för att på rak arm sändas hit i sin helhet) hänvisar jag till mitt arbete familjeregister för Pajala socken, Kengis bruk och Torne lappmarks nybyggen fram till 1760, Kiruna 2003.
MVH
Erik Kuoksu
519
« skrivet: 2003-08-08, 22:37 »
Till Christina Lundin. Jag har ur olika källor samlat en del material om släken Löthman från Kristinehamn (jag härstammar själv från David Krook och hans hustru Elisabet Löthman). Uppställningen av släkten gör inga anspråk på att vara fullständig. Som du ser tillhörde Jakob Conrad Löthman denna släkt. Har du fler uppgifter om Jakob Conrad än de jag hittat?: Tabell 1 I. Hans Claesson Löthman. +1713 i Kristinehamn. Organist i Kristinehamn 1686. Postmästare där 1689-1711. Rådman från och med 1693. Godsägare. Han avsade sig postmästartjänsten 1697 efter anklagelser om oegentligheter, men ombads återuppta sysslan senare samma år, och accepterade erbjudandet. Han avsade sig åter tjänsten till förmån för sonen Claes år 1711. Gift med Katarina Mörling, *1665 13/12 i Kristinehamn, dotter till kämnären och organisten Claes Hansson Mörling och hans hustru Ellika Jönsdotter i Kristinehamn. Barn: 1.Claes *1687 17/8 – tabell 2 2.Helena. G. 1723 m. Anders Malmberg 3.Kristina. G. 1720 m. stadssekreteraren Peter Fröding i Kristinehamn. 4.Märta *1704 12/2, +1705 22/7 5.Johannes *1705 13/12 6.Sara *1708 27/8, +1708 3/10 7.Maria. G.m. klockaren och handelsmannen Peter Bodin (*1705 22/2) i Filipstad. ?8.Karl. Rådman i Mariestad 1729. Tabell 2 II. Claes Hansson Löthman (från tabell 1). *1687 17/8 i Kristinehamn, +1740 i Örebro. Postmästare i Kristinehamn 1711-18. Lantpostmästare och gästgivare i Örebro 1718-40. Postinspektor och postmästare i Värmland, Närke och Örebro stad från 1719. Anhöll om avsked från tjänsten på grund av sjukdom 1740. Gift 1713 med Helena Brita Soop, +1736 4/1 i Örebro, dotter till kommendörkaptenen Göran Soop och hans hustru friherrinnan Kristina Creutz. Barn: 1.Georg Hans *1714 11/1 – tabell 3 2.Ludvig Claes *1715 17/10 – tabell 4 3.Stina Brita *1718 6/2, +1721 24/7 4.Carl Fredrik *1721 11/1 – tabell 5 5.Lorentz *1723 16/3 6.Johan Conrad *1724 9/6 – tabell 8 7.Hedvig Katarina *1727 5/4 8.Elsa Brita *1730 7/3, +1730 11/8 9.Kristina *1731 5/3, +1775 15/9. G.m. kyrkoherden i Norrby Erik Gedner 10.Elisabet *1732 19/10. G.m. tullinspektorn David Krook (+1782) Tabell 3 III. Georg Hans Löthman (från tabell 2). *1714 11/1 i Kristinehamn, +1773. Postmästare i Örebro. Gift 1:o 1740 med Beata Elisabet Hasselström, *1715, +1741 15/7, dotter till regementsskrivaren Lars Hasselström och hans hustru Elisabeth Hasselgren. Barn i första äktenskapet: 1.Claes Göran *1741 15/7, +1741 28/12 Gift 2:o 1747 med Elisabet Margareta Marchelia *1714, +1790 2/12, dotter till kyrkoherden i Sköllersta Nils Marchelius och hans hustru Margareta Thuring. Barn i andra äktenskapet: 2.Claes Georg *1747. Rymd till Amsterdam 1766 3.Ludvig Fredrik *1751. Utflyttad till Stockholm 1767 4.Carl Gustav *1752. Rådman i Mariestad Tabell 4 III. Ludvig Claes Löthman (från tabell 2). *1715 17/10 i Kristinehamn, +1790 30/5 i Pukeberg, Madesjö sn. Bruksinspektor vid Flerohopps bruk, Madesjö sn. Gift 1752 13/5 med Edla Sophia Croneborg, *1731 26/12 i Steneberga, +1800 19/5 i Pukeberg, Madesjö sn, dotter till kvartermästaren Henrik Adolf Croneborg och hans hustru Märta Sidonia Silfversparre. Barn: 1.Hedvig Elisabet. G. 1778 26/3 i Madesjö sn m. Måns Persson 2.Kajsa Sofia. G. 1777 20/5 i Madesjö sn m. Knippsmedsgesällen och bonden Gustaf Stockhaus Tabell 5 III. Carl Fredrik Löthman (från tabell 2). *1721 11/1 i Örebro, +1790 2/9. Postmästare i Sala, sedan kronbefallningsman, bosatt i Östuna, Björskog sn,. Gift 1:o med Katarina Maria Bering, *1712, +1778 Barn i första äktenskapet: 1.Gustav Fredrik +1795 – tabell 6 2.Helena Kajsa *1744 3.Claes Ludvig *1745 4.Sara Kristina *1746, +1809 20/5 i Lovisa, Finland. G. 1766 14/12 med löjtnanten vid Östgöta infanteriregemente Alexander de Geer. 5.Carl Georg *1747 6.Jakob Conrad *1750 11/6 – tabell 7 Gift 2:o med Beata Katarina Krook, *1720, +1795. Tabell 6 IV. Gustaf Fredrik Löthman (från tabell 5). +1795 Gift med Maria Boling. Tabell 7 IV. Jakob Conrad Löthman (från tabell 5). *1750 11/6 i Östuna, Björskog sn, +1807 25/8 i Drothems sn. Kapten vid Österbottens regemente. Gift 1:o 1779 7/6 m Johanna Katarina Stiernstolpe, *1751 21/9, +1794 16/11, dotter till fältväbeln Erik Elof Stiernstolpe och hans hustru Katarina Dorotea Öberg. Barn: 1.Carl Fredrik *1780 x/12 Gift 2:o med Kristina Ulrika Ridderborg, *1769 15/11, +1829 9/3, dotter till hovjunkaren Axel Adolf Ridderborg och hans hustru Ulrika Eleonora Salmoon. Tabell 8 III. Johan Conrad Löthman (från tabell 2). *1724 9/6 i Örebro. Överstelöjtnant vid Österbottens regemente, bosatt i Parkiniemi, sedan i Paltamo, Paltamo sn. Gift 1752 31/3 i Uleåborgs domkyrkoförsamling med Maria Samuelsdotter Hornaea. Barn: 1.Hedvig Helena *1753 23/5, +1831 26/12 i Partala. G. 1776 22/5 m. majoren vid Österbottens regemente, Gustav Adolf Montgomery i Liedakkala, Kemi landsförsamling. 2.Samuel Johan *1755 29/9 – tabell 9 3.Gustav Conrad – tabell 13 4.Claes Fredrik *1758 1/1 i Kajana sn., +1771 5/5 i Sigtuna, Kemi landsförsamling. 5.Charlotta Magdalena *1760 23/7 i Paltamo. G. 1782 27/12 i Isokyrö sn. m. kaptenen vid Österbottens regemente Carl Gustaf Favorin. 6.Esaias Georg *1763 16/6 i Paltamo sn. 7.Esaias Ludvig *1764 11/6 – tabell 14 Tabell 9 IV. Samuel Johan Löthman (från tabell  . *1755 29/9, stupad 1808 i Karelen. Major vid Österbottens regemente, bosatt i Paltamo, Paltamo sn. Gift 1779 7/2 i Kelviå med Eva Maria Friedenfeldt *1755, +1837 23/3 i Laitasaari, Muhos sn, dotter till överstelöjtnanten vid Österbottens regemente Carl Gustav Friedenfeldt och hans hustru Maria Kristina Carlbom. Barn: 1.Carl Conrad *1779 11/12 i Gränö, Kelviå sn. 2.Gustav Ulrik *1783 22/2 – tabell 10 3.Johan Fredrik *1780 30/10 – tabell 11 4.Maria Kristina *1785 21/5 i Paltamo sn. 5.Christer Ludvig *1787 26/4 i Paltamo sn., +1808 11/7 i Kokkola sn., drunknad. 6.Axel Georg *1789 6/12 – tabell 11 7.Arvid *1795 9/6 i Paltamo sn. 8.Helena Katarina. G. 1825 20/6 i Kelviå med Mats Andersson Hardin Tabell 10 V. Gustav Ulrik Löthman (från tabell 9). *1783 22/2 i Gränö, Kelviå sn, +1823 22/7 i Kokkola. Löjtnant och handlande i Kokkola (Gamlakarleby) stad. Gift 1815 19/2 i Jakobstad med Maria Kristina Malm. Änkan gifte 1826 22/1 i Kokkola om sig med handlanden Petter Rikard. Tabell 11 V. Johan Fredrik Löthman (Från tabell 9). *1780 30/10 i Brahestad. Löjtnant och lasarettssyssloman i Oulunsalo sn. Gift 1816 21/12 i Oulunsalo med Maria Gustava Rosén *1794 13/10 i Oulunsalo sn, dotter till kaptenen vid Österbottens regemente Jonas Rosén och hans hustru Gustava Lovisa Friedenfeldt. Barn (födda i Oulunsalo sn.): 1.Johan *1820 10/1 2.Henrietta Gustava *1822 17/5. G. 1848 20/2 i Oulunsalo med Carl Fredrik Hanell 3.Emelie Charlotta *1824 29/7 4.Maria Lovisa *1826 20/12 5.Karolina Fredrika *1829 15/5 6.Johanna Sofia *1831 3/11 7.Fredrik Bernhard *1835 3/6 8.Ulrik *1837 15/9 Tabell 12 V. Axel Georg Löthman (från tabell 9). *1789 6/12 i Paltamo, Paltamo sn Fänrik vid Österbottens regemente. Hemmansägare i Laitasaari, Muhos sn. Gift 1827 med Margareta Lovisa Rosén *1799 31/8 i Oulunsalo, dotter till kaptenen vid Österbottens regemente Jonas Rosén och hans hustru Gustava Lovisa Freudenfeldt. Barn (födda i Muhos sn.): 1.Samuel Fredrik *1828 7/10 2.Axel Otto *1828 7/10 3.Jonas Ulrik *1828 7/10 2.Maria Gustava *1831 27/8 3.Victor August *1834 24/9 4.Oskar Alexander *1841 10/4 5.Lovisa Matilda *1844 21/12 Tabell 13 IV. Gustav Conrad Löthman (från tabell . Löjtnant vid Jägerhornska regementet, sedan landsfiskal i Mäntyharju sn, bosatt på Kesu gård i Anettu, Mäntyharju sn. Gift 1802 30/11 med Anna Sophia Lyhr *1779, dotter till fältväbeln Carl Gustav Lyhr vid Jägerhornska regementet. Barn (födda i Mäntyharju sn.): 1.Gustava Kristina *1803 30/11 2.Carl Gustav *1805 2/7 3.Sofia Erika *1808 6/1 4.Fredrik Vilhelm *1811 8/5 Tabell 14 IV. Esaias Ludvig Löthman (från tabell . *1764 11/6 i Paltamo, Paltamo sn, +1826 1/11. Major vid Österbottens regemente. Bosatt på Joensuu gård i Ijo sn. Gift 1812 28/4 i Ijo med Karin Persdotter Teppo, *1766, änka efter bonden Per Johansson Moilanen i södra Ijo. Barn (födda i Ijo sn.): 1.(u.ä) Katarina Margareta *1799 28/9 2.(u.ä) Gustaf *1802 5/5 (i födelseboken står: Detta barn är Major: Es. Ludv: Löthmans å Joensuu, ej Moilanens, ehuru Moilanen får bära faders namnet) 3.Maria Elisabet *1812 2/6 Son utom äktenskapet med hushållerskan Christina Ridell: 1.Ludvig *1796 30/3 i Ijo sn., + som barn. MVH Erik Kuoksu
520
« skrivet: 2003-05-12, 21:12 »
Vet inte om du söker Johan Henrik Lehtos förfäder eller ättlingar, men jag vill minnas att släkten Lehto i Kieksiäisvaara hästammar från Lehto eller Alalehto i Tärendö... Jag har dock inga närmare upplysningar om den saken.
Erik Kuoksu
521
« skrivet: 2003-05-12, 21:03 »
Släkten Pikkarinen var samisk, och det jag vet om den är följande:
Tabell 1
Anders Johansson Pikkar, omnämnd 1695-1722. Same i Sevujärvi, Siggevaara sameby, Jukkasjävi socken [mantalslängder].
Barn:
1. Nils - tabell 2
Tabell 2
Nils Andersson Pikkar eller Pikkarainen, omnämnd 1723-36, skjutslapp i Masugnsbyn, Jukkasjärvi sn [mantalslängder].
Barn:
1. Anders *1728. Utflyttad till Gällivare sn.
Som du ser har jag inga uppgifter om din Johan Pikkarainen, men han måste ha tillhört denna släkt, eftersom den är den enda med det namnet i Jukkasjärvi. Kanske var Johan bror till Nils Andersson Pikkarainen?
MVH
Erik Kuoksu
522
« skrivet: 2003-04-23, 11:22 »
Till Irene Poignant (onsdag den 23 april 2003 kl. 08.49)
Johan Henrik Fors i Hammerfest (född 1847 enligt den norska folkräkningen) bör vara identisk med den Johan Henrik Fors som i själva verket var född i Tärendö 1852 och gift med Maria Lena Persdotter från Gällivare (född 1849).
Johan Henrik Fors var son till Anders Samuelsson Fors-Heikkilä (1815 31/10-1881 11/6) och Maria Johansdotter Aidanpää (född 1825)i Tärendö
MVH
Erik Kuoksu
523
« skrivet: 2003-04-23, 11:15 »
Till Stina Olofsson
(tisdag den 04 mars 2003 kl. 17.07)
Hans Andersson Kyrö i Sattajärvi var född i Vittangi 6 augusti 1830 och son till Anders Andersson Lasu och Maria Andersdotter Kyrö.
Om släkten Lasu kan du enklast läsa vidare i mitt arbete Släkterna Mukka och Lasu i Junosuando, Kiruna amatörforskarförening, Kiruna, 2003
- - -
Till Robert Riström
(söndag den 16 febr 2003 kl. 14.42)
Backstugusittaren Johan Johansson Männikkö-Jussi var född i Tärendö 18 februari 1824, och var son till Johan Markusson Männikkö (född i Vittangi 1799, död i Tärendö 22 juni 1867) och hans hustru Anna Greta Johansdotter Tervahauta (1798-1875).
Johan Markusson Männikkö var son till Markus Hindersson Kyrö-Skomakare-Männikkö från Vittangi, soldat Skomakare i Tärendö (1771-1840) och dennes hustru Kajsa Larsdotter (1772-1840)
Anna Greta Tervahauta var dotter till Johan Johansson Pekkari-Tervahauta och Brita Hindersdotter Heinonen i Tärendö.
Johan Johansson Jussis hustru Lena Kajsa Kantola var född i Tärendö 1839 och var dotter till Johan Persson Kantola i Tärendö(1808-70) och Ulrika Persdotter Stålnacke från Svappavaara (1810-79)
MVH
Erik Kuoksu
524
« skrivet: 2003-04-22, 11:34 »
Hej
Jag söker uppgifter om föräldrarna till en:
Jakob Jonsson
född 1742 eller 1749 i Skövde sn, Kåkinds härad. Han flyttade senast 1769 till Ingelserud, Rudskoga socken och blev soldat med namnet Lenman, sedan ändrat till Igel. Gift ca 1769 med Katarina Andersdotter, född 2 april 1744 i Eriksbol, Rudskoga sn. De hade barnen:
1. Jonas *1769 24/10
2. Anders *1774 4/9
3. Petter *1778 24/3
4. Jakob *1780 29/12
Alla födda i Rudskoga
MVH
Erik Kuoksu
525
« skrivet: 2003-04-22, 11:29 »
Hej
Jag söker uppgifter om föräldrarna till en:
Lars Gustav Andersson
född 20 april 1833 i Amnehärads sn
Han flyttade till Visnums Kil sn 1846 och blev fosterson hos Lars Nilsson och Stina Jonsdotter i Sandtorp. Senare blev han soldat i Backa, Visnums Kil sn, med namnet Backman.
Jag har inte funnit denne Lars Gustav Andersson i födelseboken för Amnehärad.
MVH
Erik Kuoksu
526
« skrivet: 2003-04-17, 11:08 »
Rättelse:
Det är naturligtvis Olof Persson Kaartinen, som uppges vara son till Per Hindersson Kaartinen
Erik Kuoksu
527
« skrivet: 2003-04-16, 00:41 »
Till Nils Johan Fosli
Kardin/Gardin/Cardin bör vara en variant av släktnamnet Kaartinen, en släkt som främst hör hemma i byarna Kardis och Jarhois i Pajala sn.
Nils Olsson Gardin bör rimligen vara son till Olof Olsson Kaartinen i Kardis, omnämnd i mantalslängderna 1683-86 och dennes hustru Anna, i mantalslängderna 1687-88.
I sådana fall var hans bröder Daniel Olsson Kaartinen i Jarhois (1658-1729 29/6) och Olof Olsson Kaartinen i Kardis (i mantalslängderna 1741-42)
Olof Olsson Kaartinen var son till Olof Persson Kaartinen i Kardis, i mantalslängderna 1651-69, och dennes hustru Margareta.
Olof Olsson Kaartinen uppges ha varit son till Per Hindersson Kaartinen i Kardis, och sonson till Henrik Kaartinen, vilken inkom från Savolaks, och grundade byn Kardis. Han omnämns i mantalslängder och landskapshandlingar under åren 1596-1630.
Tilläggas kan att Johan Nilsson Kaartinen, i mantalslängderna 1690-1743, och son till Olof Olsson Kaartinens bror Nils Olsson Kaaritnen, i mantalsländerna 1665-84, ibland kallas såväl Gardin som Kardin.
MVH
Erik Kuoksu
528
« skrivet: 2003-04-10, 01:22 »
Jag söker anor till mästersmeden Isak Seljat vid Valåsens bruk, Karlskoga sn, född 16 maj 1769.
mvh
Erik Kuoksu
529
« skrivet: 2003-02-24, 02:04 »
Till Christer:
Vettasjärvi tillhörde Jukkasjärvi församling fram till 1700-talets mitt, då byn överflyttades till Gällivare församling.
Vettasjärvi finns definitivt med i mantalslängderna under 1700-talets första hälft. Det bodde ett antal skogssamesläkter där vid den tiden, förutom Suup även släkten Keisari, som enligt en domboksnotis 1724 även innehade fiskerätten i sjön Vettasjärvi.
Jag kan söka efter andra medlemmar av släkten Suup i mantlslängderna nästa gång jag tar en titt i dem (vilket kan bli inom en vecka eller så).
Angående Karin JOhansdotter Suup hade hon enligt domboken 1727 fött en utomäktenskaplig dotter som fick namnet Karin. Barnet avlades en natt under Lars Persson Servios i Tornefors bröllop något efter påsk 1725 då Karin Suup låg på golvet i Lars Servios stuga tillsammans med Olof Larsson (Kuoksu), Filip Eriksson (Lautakoski), Hans Olsson (Lovikka), Olof Olofsson Snällfot, Mårten Mårtensson (Lainio), och Karl Henriksson (Keinosuando). Olof Larsson låg vid Karin Suups ena sida och Karl Henriksson vid den andra. Vid denna tid var Karin piga hos Mårten Mårtensson (Lainio) i Vittangi.
Karin Suup hävdade först att Karl Henriksson från Keinosuando var far till barnet, men då denne svor sig fri från faderskapet med en ed, anklagade hon istället vid tinget 1729 Mårten Mårtenssons fosterson Olof Olsson (Lainio) för att vara far till barnet. Rätten frikände dock honom från beskyllningen, och Karin Suup fick för att hon Rätten wist en stor arghet och förorsakat mycken tidspillan plikta med fyra par ris.
- - -
Ur Jukkasjärvi dödbok:
1734 Die Omnium S., begravdes Henr. Suppis barn ifrån Käändöjerf, Henric wid namn, lefwat 6 månader.
530
« skrivet: 2003-02-12, 21:26 »
Jag har inte riktigt följt med i denna diskussion, så jag vet inte om följande uppgift är relevant, men när jag för ett par dagar sedan gick igenom jordeboken för Västerbotten år 1727 fann jag följande person under Vettasjärvi:
Johan Jonsson Sopi
MVH
Erik Kuoksu
531
« skrivet: 2003-02-03, 13:01 »
Söker uppgifter om anor till en:
Stina Gustava Selja, född 3 april 1819 i Karlskoga sn.
Hon var gift med Jan Erland Birath i Lidefors bruk, Nysund sn, och hade bland andra sonen:
Johan Wilhelm Birath (född 31/1 1844), sedermera korpral med namnet Holm i Torpa, Visnums sn.
MVH
Erik Kuoksu
532
« skrivet: 2003-01-30, 00:57 »
Angående släkten Winturi kan jag tillägga följande:
En Henrik Winter var länsman i Siggevaara år 1674. Möjligen kan följande personer vara hans barn:
1. Nils Henriksson Winter i Siggevaara nämnd 1709-11
2. Henrik Henriksson Winter i Siggevaara, nämnd 1723-40 (Ljungs familjeregister s. 640)
3. Lars Henriksson Winter i Talma. Begraven 1724, efter att ha lefwat in hoch mundi 120 åhr
Andra tidiga medlemmar av släkten Winturi är:
änkan Margareta Larsdotter Winter, död 1729 i Jukkasjärvi socken, 90 år gammal
Lars Andersson Winter i Tingevaara, nämnd 1693-1712.
Lars Andersson Winter i Siggevaara, nämnd 1721-35 (Ljungs familjeregister s. 637)
Anders Andersson Winter 1715-97. Rautusvuoma. Var gift med Anund Anundsson Mangis dotter Margareta. Han var landshövdingens vägvisare då malmfyndigheten i Kierunavaara undersöktes 1736.
MVH
Erik Kuoksu
533
« skrivet: 2002-11-15, 17:47 »
Har någon forskat på den 1681 i Stockholm döpta släkten Ren?t? Släkten härstammar från Moses Jakob, född 1639, enligt uppgift i Wien, död i Stockholm 1706, och hans hustru (1643-1725), vars ursprungliga namn är okänt. I samband med dopet antog makarna namnen Gustav Mikael Renatus och Hedvig Eleonora Renata. Enligt uppgift skall Hedvig Eleonora Renata ha varit dotter till en rabbin. De hade barnen löjtnanten Jakob Julius Ren?t (1676-1712), Sara Margareta Ren?t, gift 1718 med Karl Kristoffer Weslin i Kalmar, Kristina Maria Ren?t (1678-1748), gift med Fulmo Dansson Hammarstrand i Ed, samt löjtnanten Johan Gustav Ren?t (1682-1744), känd för sina äventyr i Kalmuckien. Jag har spårat dessa makars ättlingar i ett par generationer, men inte lyckats fortsätta släktutredningen bakåt eller framåt, med undantag för ättlingarna till dottern Kristina Maria, vilken jag själv härstammar från. En liten släktutredning finns på min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/renat Alla kompletteringar och rättelser är av värde MVH Erik Kuoksu
534
« skrivet: 2002-10-29, 02:52 »
Angående Anna Bengtsdotter vill jag minnas att Erik Wahlberg anser att Mats Johansson Kurravaaras i Tärendö hustru med samma namn är identisk med Bengt Olssons dotter. Jag har själv inte granskat saken närmare, men det förefaller ju sannolikt att så verkligen är fallet.
En av deras döttrar, Anna Maria Matsdotter Kurravaara (f. 1774), gifte sig sedermera med nybyggaren och nåjden Jakob Johansson Lautakoski, Saitta-Jaako, i Saittajärvi. En annan, Malin (f. 1770), var gift med soldaten Lars Josefsson Nykäinen-Wiss i Tärendö.
Mvh
Erik Kuoksu
535
« skrivet: 2002-10-29, 02:41 »
Ytterligare något om denne Bengt Olsson/Olofsson:
30 mars 1791 testamenterade Grufvo Fogden Bengt Olofsson fr. Svappavaara 4 skilling till kyrkan. Dessutom testamenterade han till kyrkan ytterligare 6 skilling, för vilka kyrkan skulle anskaffa ett nytt bårtäcke vid dess [alltså Bengts] begravning. (ur Jukkasjärvi församlings kyrkoräkenskaper)
Mvh
Erik Kuoksu
536
« skrivet: 2002-10-14, 01:14 »
Såvitt jag vet har ingen lyckats hitta några relevanta uppgifter om Bengt Olssons (som han oftast kallas) förfäder. Han omnämns i Svappavaara första gången i samband med sitt giftermål, och i mantalslängderna från och med 1739. Han omnämns som gruvfogde från och med 1741, och förde 1742 bruksskrivaren vid Kengis, Olof Kobergs, talan i ett mål mot samen Amund Juncka. Bengt Olsson avled i Svappavaara i mars månad 1791. I Jukkasjärvi kyrka fanns ännu på 1800-talet en numera försvunnen minnestavla över Grufwofogde Bengt Olssons Heder.
Det är långt ifrån säkert att Bengt Olsson var född i Svappavaara, och inte heller hans födelseår kan man anse alldeles säkert. Några av hans ättlingar har använt sig av släktnamnen Bengt (i Gällivaretrakten), och Kemi (i Svappavaara). Det senare kan möjligen tyda på att Bengt tillhörde denna släkt. Om så är fallet bör han ha varit son till Olof Olsson Kemi i Svappavaara (omnämnd 1724), och dennes hustru Elisabet Johansdotter Spett, vilken efter sin förste makes död gifte om sig med Olof Olsson Wuordno i Killingi. Olof Olsson Kemi var brorson tll byggmästaren Hans Hansson Kemi i Masugnsbyn (nämnd 1697-1712), varför hans far måste ha hetat Olof Hansson Kemi. Hans och Olof Hansson Kemi var söner till Hans Hansson Kemi i Masugnsbyn (omnämnd 1674-79), och dennes hustru Margareta Karlsdotter.
Detta är, återigen, bara en teori, som inte kan beläggas i samtida källor, varför frågan om Bengts ursprung ännu är olöst.
MVH
Erik Kuoksu
537
« skrivet: 2002-10-05, 20:36 »
Man kan som kuriosum tillägga att redan 1774 omnämns nybyggaren Robert Similä i Muhos församling i Österbotten.
538
« skrivet: 2002-10-05, 19:53 »
Levi, särskilt i kombinationen Lars Levi, var under perioden 1850-1920 ett ganska populärt namn i övre Tornedalen. Det förekom främst bland anhängare av laestadianismen, vilket kan förklaras av att denna rörelse grundades av prosten Lars Levi Laestadius.
539
« skrivet: 2002-10-05, 19:49 »
Joen förekommer som alternativ namnform till det vallonska Joris i längderna för Kengis bruk i Tornedalen på 1600-talet. T.ex. kallas hammarsmeden Joris Mickelsson Speet (Spett) (nämnd 1660-63) ibland Joen Mickelsson Speet.
Erik Kuoksu
540
« skrivet: 2002-10-05, 19:11 »
Rättelse: Dynis Olofsson Lovikka var inte född 1682, och avled inte 1741, det gjorde istället sonen Olof Dynisson Lovikka. Dynis Lovikka omnämnd i mantalslängderna 1690-1713
541
« skrivet: 2002-10-05, 19:07 »
Namnet Dynis (Tynis) förekommer i Tornedalen på 16- och 1700-talen. Den förste kände bäraren av det är Dynis Nilsson i Kainuunkylä (omnämnd 1555-1616), husbonde på Tyni gård i Kainuunkylä, som antagligen har fått sitt namn efter honom. Dynis Nilssons kusins sonsons son, Dynis Olofsson Lovikka (1682-17/10 1741) var husbonde på den gård i Lovikka som efter honom kallats Tyni (men även kallas Esko efter hans sonson Esaias Olofsson Tyni). Den ovannämnde Dynis Mattson Harju-Stormlod var son till Mats Nilsson Harju och Dynis Olofsson Lovikkas dotter Brita, och torde således ha varit uppkallad efter sin morfar.
Namnet Dynis verkar enbart förekomma bland släkter som har anknytning till tornedalssläkten Olkkuri-Lovikka, som ovannämnda personer tillhörde; en släkt som enligt vad det hävdats är av tyskt ursprung.
Enligt genealogen dr. Erik Wahlberg skall Dynis/Tynis vara en finsk form av det tyska namnet Tönnies/Th?ns, en form av namnet Antonius. Något som motsäger detta är dock att en son til Mickel Dynisson Ajo (1693-2/5 1781) i Kainuunkylä, vilken i sin tur var son till Dynis Olofsson Lovikka, i födelseboken kallas just Dionysios.
Idag förekommer namnet Tyyne som kvinnonamn i Finland.
Erik Kuoksu
542
« skrivet: 2002-10-05, 17:18 »
Rättelse till mitt inlägg:
Hans Jonsson omnämns under Suonttavaara sameby 1656-71, och alltså inte 1656-90, som jag råkade skriva
Erik Kuoksu
543
« skrivet: 2002-09-25, 02:06 »
Tilläggas kan, att förutom dessa bars namnet Blind i äldre tid även av kyrkvärden Jon Mickelsson Wonto el. Blind (omnämnd 1684-1705) i Siggevaara. Han torde dock ha tillhört släkten Vuordno (Vonto). Namnet Blind är i hans fall antagligen ett öknamn.
544
« skrivet: 2002-09-25, 02:02 »
De olika släkterna Blind-Lind-Lindi-Sokea-Päiviö-Heikka-Omma är antagligen alla grenar av samma släkt:
Släktens förste med säkerhet kände medlem är Hans Jonsson, vilken 1674-90 omnämns under Rounala sameby. Han kan vara identisk med den Hans Jonsson som 1656-90 omnämns under Suonttavaara sameby, och bör, om så är fallet vara son till Jon Jonsson i Suonttavaara (nämnd 1646-55).
Hans Jonsson, som själv aldrig omnämns med tillnamnet Blind hade av allt att döma följande barn, vilka alla dyker upp i mantalslängderna kort efter hans död:
1. Nils Hansson Blind. Död i Rounala 1731, 80 år gammal. Han kallas 1693 Springare Nils Hansson Blind, och sägs 1722 vara En fattigh man, dock af gott ryckte). Han är stamfar för släkterna Päiviö och Heikka i Karesuando. Se vidare August Ljungs familjeregister för Karesuando (SVAR) s. 169 (i fortsättnigen kallad Ljung), samt Marainen, Johannes 1997: ”Karesuando samesläkter”, Umeå: Sàmiid Riikasearvi (I fortsättningen kallad Marainen), s. 7
2. Jon Hansson Blind. Död 1743, 80 år gammal. Innehade skattelandet Wajetas i Rounala. Ljung s. 187, Marainen s. 27
3. Per Hansson Blind. Nämnd 1696-1728. Tillhörde Rounala sameby. Ljung s. 187, Marainen s. 27. Pers son Anders (1709-85) tillhörde Lainiovuoma sameby och återfinns i Ljung s. 185, Marainen s. 28
4. Henrik Hansson Blind eller Omma. Död 1726. Innehade skattelandet Kilpisvuoma i Rounala. Var gift med Anna Jonsdotter, änka efter Jon Anundsson Omma el. Volto. Ljung s. 172, Marainen s. 201
5. Lars Hansson Blind. Död 1728. Tillhörde Rounala sameby. Var barnlös, men hade styvsonen Nils Guttormsson Kolmas
6. Anund Hansson Blind. Död 1724. Tillhörde Rounala sameby. Ljung s. 187, Marainen s. 27
MVH
Erik Kuoksu
545
« skrivet: 2002-08-15, 21:18 »
Nils Olsson Hotti var son till Olof Johansson Hotti (1745 19/4-1822) och Ella Nilsdotter Svonni (1746-1827 1/3). Olof Johansson Hotti var same, och verksam vid Kengis bruk som skjutslapp, vilket innebar att han fraktade järn från bruket till Torneå stad.
Olof Johansson Hotti var son till Johan Anundsson Hotti (1692-1764), skjutslapp i Masugnsbyn, och dennes hustru Elin Larsdotter.
Olofs farfar, Anund Olsson Hotti (var död 1715)var same i
Siggevaara sameby, och son till Olof Nilsson Hotti (nämnd 1695-1713), som innehade skattelandet Ringovuoma i Suonttavaara. Olof var länsman i Suonttavaara 1707-13, och i sin tur son till Nils Månsson Hotti el. Hoth (nämnd 1655-1705) i Suonttavaara. Han var länsman i Suonttavaara 1688, och var även nämndeman.
Ella Nilsdotter Svonni (1746-1827) var antagligen dotter till Nils Nilsson Svonni el. Sunni (född 1690) i Rautusvuoma. Nils Svonni var länsman i Siggevaara 1745-49, och son till Nils Jonsson Svonni i Rautusvuoma (död före 1702). Nils Jonsson Svonni var i sin tur son till Jon Nilsson Riekk-Svonni, som var född omkring 1610, och dog 1707. Han tillhörde Siggevaara sameby, och var en av de rikaste männen i hela Torne lappmark. I 1702 års skattelängd sägs han vara: ”Uthgaml. och skattat i 5 konungars regering”. Släkten Riekk omnämnd redan 1567 då en Joen Riekk fanns i Siggevaara. Denne kan ha varit farfar till Jon Nilsson Riekk-Svonni.
Mvh
Erik Kuoksu
546
« skrivet: 2002-08-09, 03:51 »
Släkten Sarri är en av de större samesläkterna i Torne lappmark.
Namnet kommer av det gamla samiska mansnamnet Sarre/Sarra/Sara, och släktens första kända medlemmar var bröderna Mickel, Pål, Lars och Tomas Sarresson, vilka alla omnämns i skattelängderna för Torne Lappmark från och med 1600-talets sista två årtionden.
Pål Sarresson (omnämnd 1686-1709) var tidvis bosatt i Peldojärvi sameby, och flyttade till Norge 1709. Lars Sarresson var 1695 skjutsrättare i Tingevaara. Dessa två har inga kända ättlingar.
Mickel Sarresson (nämnd tidigast 1686, död 1735, enl. Jukkasjärvi dödbok över 90 år gammal) omnämns tidigast under Tingevaara sameby, men flyttade senare till Jostojärvi i Talma. Hans sonsöner Nils, Henrik och Anders Jonssöner Sarri, alla tillhörande Talma sameby, blev stamfäder för ett flertal grenar av släkten Sarri.
Tomas Sarresson (nämnd 1692-1710), tillhörde först Tingevaara sameby, men omnämns senare under Saarivuoma. Han flyttade till Norge 1708, och sägs 1710 vara avliden där. Ytterligare grenar av släkten Sarri härstammar från Tomas sonsöner Lars Persson Sarri, som tillhörde Talma sameby, och Nils Persson Sarri, som tillhörde Siggevaara sameby.
Grenar av släkten Sarri har alltsedan 1700-talets början varit bosatta i Norge.
Jag ställer mig tveksam till Mattias Sarris påstående att Enok och Olle Sarri inte skulle vara släkt. Om båda tillhör den Jukkasjärvisamiska släkten Sarri är de utan tvivel släkt med varandra, om också avlägset.
Erik Kuoksu
547
« skrivet: 2002-08-04, 19:28 »
Johanna Hannu var dotter till Isak Hansson Hannu och Anna Agatha Johansdotter Holma i Kinulasjärvi. Anna Agatha Holma var född 1834, och gifte sig 1861 med Isak Hansson Hannu. Hennes föräldrar, Johan Mickelsson Uusitalo-Holma (1785-1839) och Brita Eliasdotter Häggroth (f. 1794) var båda av tornedalsk börd, så något samiskt påbrå har denna Hannusläkt åtminstone inte på denna linje. Johan Uusitalo-Holma var född i Kangos, och tillhörde en gren av släkten Nykäinen, medan Brita Häggroth var från Jukkasjärvi. Hennes far, farfar och farfarsfar var alla klockare i Jukkasjärvi. Hennes släkt hette från början Kemiläinen, och inkom till Jukkasjärvi från Österbotten 1716.
Hennes farfarsfar, Henrik Matsson Kemiläinen var födder i Uhle, vilket kan tolkas dels som Uleåborgs stad, dels som Uleåborgs län (Norra Österbotten). Födelsedata saknas, men han bör ha varit född under första hälften av 1690-talet. Henrik säger sig själv år 1747 vara 47 år gammal, men det är nog inte korrekt; i sådana fall måste han ha varit 16 år gammal år 1716, och att en 16 åring skall ha utnämnts till klockare är ganska orimligt.
Genom en slump fann jag härförleden en notis i födelseboken för Ijo (nuvarande Ii) socken i Norra Österbotten: Henrich, född 7 mars 1694, son till Corporal Matts Bertilss: Kemiläinen och Chirstin Hindd: i Norra Ijo (Pohjois-Ii) Dessa makar gifte sig 9 april 1693, och Kerstin bär vid giftermålet tillnamnet Klåckares, och anges vara bördig från Södra Ijo (Etelä-Ii). Makarna omnämns bara vid dessa två tillfällen, varför man kan misstänka att de sedan avled eller flyttade från församlingen.
548
« skrivet: 2002-08-04, 19:17 »
Hannu är inte ett typiskt samiskt släktnamn. Hannu är en finsk form av namnet Hans, och är ett vanligt tillnamn i åtskilliga tornedalska släkter.
549
« skrivet: 2002-05-16, 00:05 »
Hej! Ett utkast till en utredning av släkten Stöckel återfinns på min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/stockel.htm Det är rätt märkligt att samen Börje Salming genom sin tornedalsfinska farmors släkt förefaller ha en hel del del finska och baltiska adliga anor... MVH Erik Kuoksu
550
« skrivet: 2002-03-19, 22:16 »
Lars Jonas Forsmark var knippsmed i Forsmark vid 1800-talets mitt och gift med Brita Sofia Wård (f. 1809). Enligt uppgift var han son till smeden Johan Forsmark och Anna Katarina Vincent i Bygdeå. Lars Jonas dotter Brita Christina Forsmark (1840-1905) var g.m. timmerinspektorn Emanuel Wilhelm Falk i Tärendö.
Har någon några uppgifter om Lars Jonas Forsmarks födelsedata, och om släkten Forsmarks tidigare led?
Erik Kuoksu
551
« skrivet: 2002-03-16, 01:12 »
Hej!
Raija Kivistö m.fl:
De flesta med anor från Jukkasjärvi (Lappland) och Junosuando (Norrbotten) socknar är sursillar. I samtliga fall kommer denna Sursill-härstammning via släkten Björnström.
Min egen sursillhärstammning ser ut på följande sätt:
Erik Ångerman Sursill
|
Östen Eriksson Sursill
|
Katarina Östensdotter Sursill
G.m. Henricus Laurentii Lithovius
Kyrkoherde i Liminga
|
Josephus Henrici Lithovius
Kyrkoherde i Liminga
|
Samuel Josephi Lithovius
Kyrkoherde i Ijo
|
Josef Samuelis Lithovius
Kappelan i Törnävä
|
Katarina Samuelsdotter Lithovia
G.m. Magnus Svensson Björnström
Tullskrivare i Uleåborg
|
Isaacus Björnström
Kappelan i Kemi lf.
|
Jakob Isaksson Björnström
Klockare i Nedertorneå
|
Isak Jakobsson Björnström
Arbetsfogde i Tornefors
|
Brita Isaksdotter Björnström
G.m. Johan Hansson Kyrö
Kyrkvärd i Jukkasjärvi
|
Henrik Johansson (Hannunjussa)
Bönhållare i Jukkasjärvi
|
Isak Henriksson (Hannunjussa)
Kronoåbo i Jukkasjärvi
|
Maria Kristina Isaksdotter (Hannunjussa)
G.m. Petter Arvid Johansson (Kuoksu)
Hemmansägare i Kuoksu
|
Hugo Albin Johansson
Gruvarbetare i Kiruna
|
Jan Erik Johansson
Kyrkoherde i
Jukkasjärvi
|
Erik Johansson Kuoksu
samt:
Henrik Johansson (Hannunjussa)
Bönhållare i Jukkasjärvi (se ovan)
|
Salomon Henriksson (Hannunjussa)
Hemmansägare i Jukkasjärvi
|
Johan Henrik Salomonsson (Hannunjussa)
Hemmansägare i Jukkasjärvi
|
Oscar Alfred Salomonsson
Gruvarbetare, hemmansägare i Jukkasjärvi
|
Lisbeth Salomonsson
Kurator
G.m. Jan Erik Johansson
|
Erik Johansson Kuoksu
MVH
Erik Kuoksu
552
« skrivet: 2002-03-15, 23:58 »
Har någon uppgifter om den släkt Ahlbom som härstammar från handlanden Jöns Andersson (1635-1700), borgare och rådman i Arboga?
Jöns Anderssons sonsons sonsons, regmenteskvartermästaren Carl Ulric Ahlbom (1769-1835), g.m. Maria Albertina von Kiöhling (1781-1847) var min mm mf fm f.
Carl Ulric A. var son till ryttmästaren David Gustav A. (1729-1787) och Margareta Flygare (f. 1743), sonson til Bengt Gustav Ahlbom (f. 1690) och Maria Sofia Appelbom (1708-70), sonsonsson till brukspatronen Anders Ahlbom på Grönbo (d. 1723) och dennes hustru Margareta Wreman (d. 1712). Anders Ahlbom var i sin tur son till ovannämnde Jöns Andersson.
De uppgifter jag efterfrågar är främst bostadsorter och hustrurnas anor, men allt om denna släkt är av intresse.
MVH
Erik Kuoksu
553
« skrivet: 2002-03-15, 23:44 »
Jag kan meddela att teorin om ett Hirstiö-ursprung för bröderna är avskriven; den berodde på en slarvig läsning jag gjort mig skyldig till.
Erik Kuoksu
554
« skrivet: 2002-03-15, 23:42 »
Jag glömde att kommentera Britt D. Hjeltnes inlägg:
Jag kan inte på rak arm säga om det rör sig om samma Johan Klemetsson/Jens Klemetsen. Personligen tror jag dock att så är fallet; Det fanns inte så många Johan Klemetsson i Karesuando vid denna tid. Hursomhelst så skall jag undersöka om jag kan få fram några uppgifter som styrker eller motbevisar teorin om att Jens Klemetsen i Lyngen är son till Klemet Eriksson
MVH
Erik Kuoksu
555
« skrivet: 2002-03-15, 23:34 »
Hej!
Till Kristian Fors:
Du har naturligtvis rätt i att släkten Aasa inte var samisk utan tornedalsk - jag förhastade mig i mitt inlägg.
- - -
Till Sture Torikka:
Du har rätt i att det inte är ställtutom tvivel att Nils Eriksson Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando. Jag skulle egentligen haft med ett frågetecken framför hans namn, och därtill något förtydligande, men det blev av någon anledning inte så. Jag vill minnas, att det är Wahlberg som antar (dock, om jag inte missminner mig, med någon tvekan) att Nils Kunnari var son till Erik Månsson Karesuando.
- - -
Till Andreas Snildal:
Jag postar mitt inlägg igen (eller delar av det), för att källorna skall framgå på enklaste sätt:
Mårten Eriksson Karesuando var nybyggare i Karesunado och avled 22/1 1750 Han skall ha varit född 1676 (Enontekis dödbok). År 1728 drabbades hans gård av vådeld, och samma år tvistade han med sina söner Måns och Mårten om arvet efter Mårten Erikssons sedan en tid avlidna hustru Malin Matsdotter (Dombok Enontekis tingslag 1728). År 1736 återkrävde samen Nils Andersson Piltto två kopparkittlar som han tio år tidigare lämnat i förvar hos Mårten. Mårten hävdade att han återlämnat den ena kitteln, och att han ansåg sig ha likviderat lånet av den andra genom att ge Nils Piltto efter dess åstundan på åtskillige tider, Miöhl, spanmål och annat som han kunnat behöva. Denna förklaring godtog Nils Piltto och parterna förlikades (Dombok Enontekis tingslag 1736). År 1741 tvistade han med Nils Nilsson Niva om uppförandet av en boskapsväg till betesmarkerna utanför Karesuando. Parterna förlikades utan rättens inblandning (Dombok Enontekis tingslag 1741).
Mårten Eriksson Kareuando hade i två äktenskap, först med Malin Matsdotter (Dombok Enontekis tingslag 1728), sedan med Elin Jönsdotter (1690-1765) 12 barn. Av dessa bildade följande familj; Elin (1712-80)- gift med Mickel Johansson Närvä, Mårten (f. 1720), Johan (1726-92), och Nils (1729-71) (August Ljung; Karesuando familjeregister).
Mårten Eriksson var son till Erik Månsson Karesuando. Denne övertog sin fars nybygge i Karesuando omkring 1695. Han skattade 1698 6 Rdr, och avled omkring 1730 (Skattelängder). Erik Månsson Karesuando låg i ständig fejd med sin styvmåg Nils Nilsson Niva. 1702 beslutade rätten, att om inte Erik och Nils slutade träta, skulle de få betala 5 Rdr till Enontekis kyrka. Vid samma ting dömdes Erik Månsson Karesuando att sitta en söndag i stocken utanför kyrkan för att under ett tumult ha dragit Nils Nilsson Niva i håret Även Nils blev satt i stocken, då han i samma slagsmål hade slagit kyrkvärden Mickel Persson Aasa (bror til Henrik Persson Aasa, Mickel Johanssons första svärfar)(Dombok Enontekis tingslag 1702).
1707 dömdes Erik, jämte åtskilliga andra, för att ha kommit sent till kyrkan och försummat tingspredikan till 8 Dlr. smt. i böter (Dombok Enontekis tingslag 1707).
Erik Månsson Karesuando var gift med Birgitta (Brita) Persdotter, som avled 1741(Enontekis dödbok). De hade 11 barn. Av dessa uppnådde följande vuxen ålder (Jfr. August Ljungs familjregister för Karesuando. Jag har inte de exakta sidangivelserna, men om någon är intresserad kan jag kolla upp det):
1. Måns Eriksson Maunu (1673-1753). Anlade Maunu by (Dombok Enontekis tingslag 1703).
. Han var kyrkvärd (Dombok Enontekis tingslag 1711).
, nämndeman(Dombok Enontekis tingslag 1720-39).
, kronofogdde (Dombok Enontekis tingslag 1741).
, länsman i Suondavaara (Skattelängder 1742-54) och förordnad att förrätta arvsskiften samt läsa upp kungliga resolutioner vid tinget (Dombok Enontekis tingslag 1739).
2. Mårten - se ovan
?3. Nils Eriksson Kunnari (1780-efter 1740). Anlade nybygget Kunnari vid Kunnarinkoski (Kunnarinpola). Innehade fiskerätten i Idijärvi efter sin svärfar Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska (Dombok Enontekis tingslag 1713).
4. Klemet Eriksson Karesuando (1685-1745). Nybyggare och landsköpman i Karesuando (Dombok Enontekis tingslag 1733, 1734). (han var min mf mm mm mm f)
5. Anna Eriksdotter. Piga hos kaplanen Henrik Ganander i Enontekis 1737-39. Hon födde 1738 ett dödfött foster, och det befanns att hennes brorson Erik Klemetsson Karesuando var far till barnet. Märkligt nog undgick parterna att dömas för blodskam (incest). I stället dömdes de för enkelt hor (Dombok Enontekis tingslag 1739).
6. Erik Eriksson (1686-1740) (
Erik Månsson Karesuando var son till Måns Mårtensson Kokko-Karesuando. Måns var född i Juoksengi, och var husbonde på Kokko gård i Muonionniska 1651-69 (Mantalslängder för Övertorneå sn.), varefter han anlade nybygget Karesuando. Redan 1684 räknades han som den rikaste mannen i Lappland, vid denna tid ägde han 25 ? 30 kor, 40 får och 300 ? 400 renar (Mantalslängder för Övertorneå sn. 1684). Skalden Antti Keksi kallar honom i sitt kväde om vårfloden hyvä Maunu Marttinpoika, potentaatti Pohjanmaala - den gode Måns Mårtensson, potentat i Nordanlanden. Han var också länsman i Suondavaara under 1680-talet (Skattelängder), och trätte under sin länsmanstid om slåtterängar med kaplanen Olof Sirma, en träta som ofta synes ha lett till handgripligheter (Dombok för Enontekis tingslag 1681, 1682). han avled antagligen under 1690-talet. Hans hustrus namn är okänt, och han hade bara ett känt barn, nämligen den ovannämnde Erik Månsson Karesuando. (Se även Wahlberg, Erik 1988: Bondeskalden Antti Keksi, Tornedalica nr. 45, s. 118 f.)
Måns Mårtenssons släktförhållanden ser ut på följande sätt:
far: Mårten Månsson Kuitu. Han var född i Juoksengi, men skrevs 1633 ut som soldat. För att undvika soldattjänst i 30-åriga kriget flydde han, som så många andra, till Lappland (Roterings- och utskrivningslängd 1638). 1650 återvände han till Juoksengi. Han var sedan husbonde på Kuitu gård där fram till 1671(Mantalslängder för Övertorneå sn.). Mårtens bror Per var 1634-60 husbonde på Hietala el Inga gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.).
farfar: Måns Nilsson (död 1614/15). Han var 1595-1614 husbonde på sedermera Inga gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.), och birkarl (Birkarlslängd 1600).
farmor: Inga. Hon förestod gården efter makens död och fram till 1630 (Mantalslängder för Övertorneå sn 1615-30). Gården Inga i Juoksengi har fått sitt namn efter henne.
farfarsfar: Nils Jonsson (död 1584/85). Var 1581-84 husbonde på Toolainen gård i Juoksengi (Mantalslängder för Övertorneå sn.). Gift senast 1571 (Mantalslängder för Övertorneå sn.) med:
farfarsmor: N.N. Månsdotter Toolainen. Hon gifte, efter sin förste makes död, om sig med makens bror Henrik Jönsson, som var husbonde på Toolainen gård 1585-94 (Mantalslängder för Övertorneå sn.), och före år 1590 hade övertagit sin avlidne svärfars birkarlsrättigheter (Birkarlslängd 1590).
farfars morfar: Måns Henriksson Toolainen (död före 1590). Birkarl (Birkarlslängd 1553) och husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Han bötade 1549 6 mark för hor med sin lapska frilla. 1553 uppbar han skatten i Kvenangen tillsammans med Olof Persson (Ruomi) och Olof Andersson (Knuuti). De nu levande grenarna av släkten Toolainen härstammar från Måns bror Nils Henriksson Toolainen (Wahlberg, Erik 1962: Birkarlar och birkarlssläkter i Tornedalen ur Tornedalen årgång 1, Uppsala).
MVH
Erik Kuoksu
556
« skrivet: 2002-03-09, 14:29 »
Hej Andreas!
Jag vet följande om Karesuandosläkten:
Mårten Eriksson Karesuando var nybyggare i Karesunado och avled 22/1 1750. Han skall ha varit född 1676. År 1728 drabbades hans gård av vådeld, och samma år tvistade han med sina söner Måns och Mårten om arvet efter Mårten Erikssons sedan en tid avlidna hustru Malin Matsdotter. År 1736 återkrävde samen Nils Andersson Piltto två kopparkittlar som han tio år tidigare lämnat i förvar hos Mårten. Mårten hävdade att han återlämnat den ena kitteln, och att han ansåg sig ha likviderat lånet av den andra genom att ge Nils Piltto efter dess åstundan på åtskillige tider, Miöhl, spanmål och annat som han kunnat behöva. Denna förklaring godtog Nils Piltto och parterna förlikades. År 1741 tvistade han med Nils Nilsson Niva om uppförandet av en boskapsväg till betesmarkerna utanför Karesuando. Parterna förlikades utan rättens inblandning.
Mårten Eriksson Kareuando hade i två äktenskap, först med Malin Matsdotter, sedan med Elin Jönsdotter (1690-1765) 12 barn. Av dessa bildade följande familj; Elin (1712-80)- gift med Mickel Johansson Närvä, Mårten (f. 1720), Johan (1726-92), och Nils (1729-71).
Mårten Eriksson var son till Erik Månsson Karesuando. Denne övertog sin fars nybygge i Karesuando omkring 1695. Han skattade 1698 6 Rdr, och avled omkring 1730. Erik Månsson Karesuando låg i ständig fejd med sin styvmåg Nils Nilsson Niva. 1702 beslutade rätten, att om inte Erik och Nils slutade träta, skulle de få betala 5 Rdr till Enontekis kyrka. Vid samma ting dömdes Erik Månsson Karesuando att sitta en söndag i stocken utanför kyrkan för att under ett tumult ha dragit Nils Nilsson Niva i håret. Även Nils blev satt i stocken, då han i samma slagsmål hade slagit kyrkvärden Mickel Persson Aasa (bror til Henrik Persson Aasa, Mickel Johanssons första svärfar).
1707 dömdes Erik, jämte åtskilliga andra, för att ha kommit sent till kyrkan och försummat tingspredikan till 8 Dlr. smt. i böter.
Erik Månsson Karesuando var gift med Birgitta (Brita) Persdotter, som avled 1741. De hade 11 barn. Av dessa uppnådde följande vuxen ålder:
1. Måns Eriksson Maunu (1673-1753). Anlade Maunu by. Han var kyrkvärd, nämndeman, kronofogdde, länsman i Suondavaara och förordnad att förrätta arvsskiften samt läsa upp kungliga resolutioner vid tinget.
2. Mårten - se ovan
3. Nils Eriksson Kunnari (1780-efter 1740). Anlade nybygget Kunnari vid Kunnarinkoski. Innehade fiskerätten i Idijärvi efter sin svärfar Olof Tomasson Mämmi i Muonionniska
4. Klemet Eriksson Karesuando (1685-1745). Nybyggare och landsköpman i Karesuando. (han var min mf mm mm mm f)
5. Anna Eriksdotter. Piga hos kaplanen Henrik Ganander i Enontekis 1737-39. Hon födde 1738 ett dödfött foster, och det befanns att hennes brorson Erik Klemetsson Karesuando var far till barnet. Märkligt nog ungdick parterna att dömas för blodskam (incest). I stället dömdes de för enkelt hor.
6. Erik Eriksson (1686-1740)
Erik Månsson Karesuando var son till Måns Mårtensson Kokko-Karesuando. Måns var född i Juoksengi, och var husbonde på Kokko gård i Muonionniska 1651-69, varefter han anlade nybygget Karesuando. Redan 1683 räknades han som den rikaste mannen i Lappland, vid denna tid ägde han 25 ? 30 kor, 40 får och 300 ? 400 renar. Skalden Antti Keksi kallar honom i sitt kväde om vårfloden hyvä Maunu Marttinpoika, potentaatti Pohjanmaala - den gode Måns Mårtensson, potentat i Nordanlanden. Han var också länsman i Suondavaara under 1680-talet, och trätte under sin länsmanstid om slåtterängar med kaplanen Olof Sirma, en träta som ofta synes ha lett till handgripligheter. han avled antagligen under 1690-talet. Hans hustrus namn är okänt, och han hade bara ett känt barn, nämligen den ovannämnde Erik Månsson Karesuando.
Måns Mårtenssons släktförhållanden ser ut på följande sätt:
far: Mårten Månsson Kuitu. Han var född i Juoksengi, men skrevs 1633 ut som soldat. För att undvika soldattjänst i 30-åriga kriget flydde han, som så många andra, till Lappland. 1650 återvände han till Juoksengi. Han var sedan husbonde på Kuitu gård där fram till 1671. Mårtens bror Per var 1634-60 husbonde på Hietala el Inga gård i Juoksengi
farfar: Måns Nilsson (död 1614/15). Han var 1595-1614 birkarl och husbonde på sedermera Inga gård i Juoksengi.
farmor: Inga. Hon förestod gården efter makens död och fram till 1630. Gården Inga i Juoksengi har fått sitt namn efter henne.
farfarsfar: Nils Jonsson (död 1584/85). Var 1581-84 husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Gift senast 1571 med:
farfarsmor: N.N. Månsdotter Toolainen. Hon gifte, efter sin förste makes död, om sig med makens bror Henrik Jönsson, som var husbonde på Toolainen gård 1585-94, och före år 1590 hade övertagit sin avlidne svärfars birkarlsrättigheter.
farfars morfar: Måns Henriksson Toolainen (död före 1590). Birkarl och husbonde på Toolainen gård i Juoksengi. Han bötade 1549 6 mark för hor med sin lapska frilla. 1553 uppbar han skatten i Kvenangen tillsammans med Olof Persson (Ruomi) och Olof Andersson (Knuuti). De nu levande grenarna av släkten Toolainen härstammar från Måns bror Nils Henriksson Toolainen.
MVH
Erik Kuoksu
557
« skrivet: 2002-02-28, 00:21 »
Hej Peter!
Släkten Heiva är nog alldeles utdöd, förutom den gren som hästammar från Jonas Mattsson Heiva, och som, om jag inte minns fel, är en ganska stor släkt i Gällivare. En gren av denn släktgren bor f.ö. i Jukkasjärvi. Den inkom dit på 1800-talet med klockaren och småskolläraren Erik Anders Henriksson. Ingen av Jonas Heivas ättlingar heter Heiva idag. Jag tror att de flesta har vanliga son-namn.
Häivä och Heiva är samma namn, med olika uttal, eller rent av bara stavat på olika sätt. Heiva är den stavning som används konstant under 1600- och 1700-talet. Häivä-Mikko bör nog syfta på Jonas Mattsson Heiva. I sägner kan man inte räkna med att alla detaljer är riktiga (huruvida sägner överhuvudtaget har något med en objektiv historisk sanning att göra är en etnologisk fråga). Det ovanliga namnet Heiva-Häivä etsade sig säkerligen in i folks minne mer än det alldagliga Jonas, varför grundarens verkliga personnamn glömdes bort, och ersattes av et annat, valt genom slump, missförstånd, eller någon annan orsak.
En alternativ sägen är förresten att Vettasjärvi anlades av en Ullattin Raukka (jag tror den sägnen finns återgiven i boken om Vettasjärvi, vad den nu hette). Här har grundaren alltså inte ens ett personnamn (Raukka-odöpt, förtappad själ). Oj... det här blev visst en lång utläggning av tvivelaktigt värde.
Jag vet jag inte var mitt dödsdatum för Elin Larsdoter Heiva kommer ifrån. Wahlberg, tror jag. Det är säkerligen felaktigt, om hon omnämns i livet senare. Slarvigt av mig, jag borde ha undersökt det noggrannare!
MVH
Erik Kuoksu
558
« skrivet: 2002-02-25, 22:46 »
Hej!
Mickel Johansson Närvä var antagligen inte same, och därför har han nästan helt säkert inte sitt ursprung i Karesuando/Enontekis. Möjligen hade han någon anknytning till gården Närvä i Kaakamaa i Nedertorneå, men han har inte kunnat knytas till släkten som bebodde detta hemman.
Enligt en sägen skall Mickel ha varit en rysk soldat som blev tillfångatagen under slaget vid Narva 1700, flyttade till Karesuando, och upptog slagets namn som släktnamn. Detta är en lustig sägen, men har knappast något med verkligheten att göra.
Mickel Johansson Närvä omnämns första gången i domboken för Enontekis tingslag 1702, då han kallas han klockare i Enontekis. År 1707 får sin svärfars, f.d. klockaren Henrik Persson Aasas, och dennes bror Mickels tillstånd att bosätta sig på släkten Aasas gamla skatteland Mertajärvi. Han fick också överta halva fiskerätten i Mertajärvi. Mickel var klockare fram till sin död 11 mars 1758, med undantag för några år kring 1710, då Samuel Olsson Riska var klockare. År 1720 omnämns han som nämndeman.
Mickels första hustru, Agneta Henriksdotter Aasa (1676-1739), var alltså dotter till samen och klockaren Henrik Persson Aasa i Suondavaara (omnämnd 1678-1711).
Mickels andra hustru, Elin Mårtensdotter (1712-80) var dotter till nybyggaren Mårten Eriksson Karesuando (1676-1750) och Malin Matsdotter (död före 1728) i Karesuando. Mårten Karesuando tillhörde en från Juoksengi stammande släkt, känd sedan 1581, och ingift i birkarlssläkten Toolainen.
MVH
Erik Kuoksu
559
« skrivet: 2002-02-25, 22:32 »
Hej!
Till Henrik Johansson:
Tänkte göra dig uppmärksam på att släkten Heiva diskuteras på annan plats i detta forum. Se;
Anbytarforum: Landskap: Norrbotten: Efterlysningar: Britta Persdotter, född 1743 i Parakka gift med Stålnacke, Johan Abrahamsson.
I min uppställning av släkten där framgår min teori om släktskapen mellan Lars Jonsson Heiva och Jonas Matsson Heiva (farfar och sonson).
- - -
Till Evert Eriksson:
Namnet Painack bör väl vara en felskrivning/variant/felläsning av Poi(d)nak, eller? (Poidnak är en fjällsamesläkt i Jukkasjärvi sn., och en skogssamesläkt i Pajala sn.)
MVH
Erik Kuoksu
560
« skrivet: 2002-02-16, 23:33 »
Till Sylvester Kangosjärvi
Har du några uppgifter om Jakob Johansson Taipalensuus förfäder?
MVH
Erik Kuoksu
561
« skrivet: 2002-02-16, 22:56 »
Hej!
Fredrik Johansson Keräntöjärvi (*5/12 1815) är utan tvivel identisk med Holman Jussas son Feetto. Fredrik tillhörde en gren av släkten Olkkuri, om vilken jag har givit ut boken:
Kuoksu, Erik 1999: Birkarlen Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä och hans ättlingar 1485-1925, Kiruna, Kiruna amatörforskarförenings förlag.
Den är praktiskt taget slutsåld, men finns att få tag på via bibliotek.
- - -
Nils Larssen Nilima tillhörde en helt annan släkt; Nilimaa i Karesuando. Jag kan inte på rak arm säga något om hans släktförhållanden, men jag skall undersöka det.
MVH
Erik Kuoksu
562
« skrivet: 2002-02-16, 22:36 »
Hej alla!
Har tyvärr alldeles glömt bort den här diskussionen... så det kan vara dags att svara på vissa frågor et:c.
Till Youcef Taalbi och Peter Tunviken:
Samesläkter med namnet Heiva omnämns redan vid 1600-talets början:
Släkt 1:
åren 1615-17 fanns en Mats Häfh i Siggevaara. År 1615 finns följande notis om honom i skattelängden: ”Enn Ertzskelm, kommer
aldrig tillstädz Men drager kring
bygden och brukar spåkonst”. Han var alltså nåjd. Hans son Jon Matsson Heif el. Heffa fanns i Siggevaara 1618-19.
Släkt 2:
Olof Matsson Häf (ibland kallad Oluf Häf Lapp), uppenbarligen same, var konungens pärlfogde i Lappland åren 1609-15. (Se Nordlander, Johan: ”Lappländska samlingar, första serien 1-6”, Joh. Nordlandersällskapet, Umeå 1990, s. 327 f.)
Släkt 3:
Denna släkt uppträder i Siggevaara ungefär 80 år efter släkt 1, och troligen rör det sig om samma släkt. Teoretiskt sett kan Jon Matsson Heif el. Heffa vara far till Lars Jonsson Heiva och Anna Jonsdotter Heiva, men jag har inte funnit några handfasta bevis på att så skulle vara fallet.
Tabell 1
Jon (Heiva).
Barn:
1. Lars Jonsson Heiva - se tabell 2
2. Anna Jonsdotter Heiva. G.m. länsmannen Olof Mickelsson Törnqvist i Soutujärvi.
Tabell 2
Lars Jonsson (Heiva). Enbart belagd genom barnens patronymika,.
Barn:
1. Mats Larsson Heiva - se tabell 3
2. Elin Larsdotter Heiva. Född på 1680-talet, död i Jukkasjärvi 1723. Gift med nybyggaren Jöns Mickelsson Ullatti i Ullatti. Elin Larsdotter Heiva var renvakterska. Hon vaktade på 1710-talet bl.a. bruksskrivaren Samuel Mörts hustru Gertrud Staffansdotters renar. Elin var inte särskilt väl ansedd i byarna. Hon var flera gånger dömd för alla möjliga brott.
3. Anders Larsson Heiva. Omnämnd som same i Siggevaara 1711
Tabell 3
Mats Larsson Heiva. Tidigast omnämnd som skogssame i Vaikko, Siggevaara 1696. Död 1724. Gift med Elin Jönsdotter.
Barn:
1. Jöns (även Jon, Jonas) Mattson Heiva. Född 1701. Anlade byn Vettasjärvi på 1730-talet, och blev stamfar för en nybyggarsläkt i Gällivare socken.
- - -
Till Håkan Bergström:
Uppgifterna om att Parakka skall ha anlagts som nybygge redan på 1500-talet är utan tvivel felaktiga. Parakka existerade säkerligen då, men inte som by, utan som skatteland för samefailjer.
Nybyggen har anlagts vid Parakkavaara (Taborsberg) sedan 1600-talets slut. Det tidigaste (kallat Taborsberg el. Mikkonheikki) anlades före 1684 av en Henrik Mickelsson, som var av obekant ursprung. Detta år gjorde Mickel Larsson Lasu i Junosuando samt bröderna Nils och Olof Nilsson Lovikka i Lovikka intrång på marker som tillhörde dels honom, dels samerna Joen Joensson och Jöns Nilsson i Siggevaara. Henrik Mickelsson synes ha avlidit efter 1717. Hans släkt utdog på manssidan redan 1741, och på kvinnosidan 1788.
- - -
Till Rita Nilsen:
Jag har en del uppgifter om några av släkterna, men då jag inte vet exakt vad du frågar efter, kan jag inte besvara din fråga. Du får gärna kontakta mig personligen (email: ekuoksu@hotmail.com) om du tycker att frågorna blir för många, och för långa för att presenteras här.
MVH
Erik Kuoksu
563
« skrivet: 2002-02-10, 14:10 »
Johan Olofsson Jerisjärvi-Heinäniemi-Niemelä var född i byn Muonionalusta 1793 (har ej datum), och var son till nybyggaren Olof Matsson Jerisjärvi (*1763) och Greta (Persdotter? min anteckning är litet otydlig) (1773-1836) i Muonionalusta. Hans farföräldrar förefaller ha varit nybyggaren Mats Matsson Kitkiöjärvi (1716-85) och Anna Mårtensdotter (1732-1806) i Kitkiöjärvi.
En syster till Olof och Abraham, Greta Matilda Johansdotter Niemelä (f. 1842 3/8) var g.m. hemmansägaren Daniel Johansson Keskitalo(f. 1837 24/3) i Muodoslompolo.
MVH Erik Kuoksu
564
« skrivet: 2002-01-28, 10:10 »
Finns det någon forskning om denna släkt (även kallad Jonas Rösch et:c)? I Svenska gods och gårdar hävdas att gården med samma namn i Lillhärdals kyrkoby anlades av en Jonas Rörs på 1500-talet (minns ej det exakta ordvalet). Detta antyder att släkten utretts i någon form.
MVH
Erik Kuoksu
565
« skrivet: 2002-01-22, 10:34 »
Mina fingrar slant visst, boken heter:
Kuoksu, Erik (1998, 1999): Birkarlen Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä, och hans ättlingar 1485-1925, Kiruna, Kiruna amatörforskarförening.
Erik
566
« skrivet: 2002-01-22, 10:33 »
Hej!
Henrik Philipsson (Parakka)(1765-3/7 1839) och Greta Gabrielsdotter Servio (1776-1815) var bosatta i Parakka, där Henrik förefaller ha övertagit sin fars hemman. De hade två tvillingdöttrar, som dog i späd ålder:
1 Anna (1806-06)
2. Greta (1806-06)
Tilläggas kan, att Henrik tillhörde en gren av släkten Olkkuri, som behandlats av mig i arbetet:
Kuoksu, Erik (1998, 1999): Birkarlen Olof Joensson (Olkkuri) i Kainuunkylä, och hans ättlingar 155-1925, Kiruna, Kiruna amatörforskarförening.
MVH
Erik Kuoksu
567
« skrivet: 2002-01-15, 01:05 »
Tilläggas kan, att det (nord-)samiska ordet för Harju är Puoltsa
Erik Kuoku
568
« skrivet: 2002-01-15, 01:04 »
1. Angående Harju:
En Harju är, om jag inte missminner mig en en ganska skarpt avhuggen mindre bergås, ofta med kala sidor. Det är ett vanligt gårdsnamn i övre Tornedalen.
Det finns flera släkter Harju, enbart en av dessa släkter (nämligen den i Enontekis) är mig veterligt samisk, de övriga har varit nybyggare. En av dessa nybyggarsläkter, Harju i Pajala, är en gren av släkten Pajanen, som härstammar från Pajalas grundläggare Lasse Pajanen. En medlem av denna Harju-släkt, Nils Nilsson Harju, flyttade på 1600-talet till Karesuando, men han kom att kalla sig Niva, och har inget samband med samesläkten Harju. En annan Harju-släkt i Pajalatrakten, jag tror den finns i Kaunisvaara, men jag är långt ifrån säker på detta, härstammar från Lainios gundläggare Klemet Olofsson (Hietaniemi), vars släkt kom från Koivukylä, och är känd sedan 1539.
2. Angående Hotti.
T. Hotti; du är mycket välkommen att kontakta mig. Jag har forskat en hel del om släkten Hotti, i synnerhet nybyggargrenarna i Jukkasjärvi, men även litet i de övriga grenarna. Jag har spårat släkten tillbaka till 1655. Mitt email är ekuoksu@hotmail.com
MVH
Erik Kuoksu
569
« skrivet: 2002-01-08, 00:42 »
Till Tage Notsten:
Du har naturligtvis rätt... Jag förhastade mig. Den son som förefaller ha fötts under året 1649/50 måste vara en betydligt yngre son till Henrik Henriksson Nykäinen än Henrik Välitalo.
Hälsningar
Erik Kuoksu
570
« skrivet: 2001-12-22, 01:19 »
Till Edit Levisdotter:
Varför bara utgå från Olof Nykäinen och ifrågasätta hans härstammning? Som jag ser det är det ställt utom tvivel att han var sonson till Henrik Nykäinen, enligt följande uppställning:
Tabell 1
Henrik Henriksson Nykäinen (skrivet Nykäin, Nykain, Nykein et:c). Förekommer som husbonde på en gård i Narkaus (Narken), Kalix sn. 1637-47, varefter han flyttar till Kieksiäisvaara under Kolari by, Övertotneå sn. Här omnämns han som husbonde på ett hemman 1648-81 (ej. 80) (mantalslängd, jordebok). Enligt Wahlberg var han husbonde på gårdarna Taavola i Narkaus, resp. Alatalo i Kieskiäisvaara, uppgifter man inte har anledning att betvivla, då Wahlbergs expertis på hemman i Tornedalen är oomstridd, oavsett vad man i övrigt anser om honom. Barn:
1. Mats - se tabell 2
2. Henrik. Född i Kieksiäisvaara 1649/50 (detta enligt mantalsländerna). Från honom utgår släkterna Måna och Pudas i Kolari, Kallio i Kittilä m. fl.
3. Son, född 1650/51. Antagligen död ung.
Tabell 2
Mats Henriksson (Nykäinen). Husbonde på en gård i Kieksiäisvaara under Kolari 1682-87 (mantalslängder, jordeböcker). Enligt Wahlberg bosatt på Alatalo, medan Henrik utbröt Wälitalo ur Alatalo. Utan tvivel son till Henrik Henriksson Nykäinen, även om han inte omnämns med tillnamn i längderna.
Barn:
1. Henrik Matsson Nykäinen (Nykänen)(morfars far till halvbröderna Tornander/Rosander.) Bosatt i Kieksiäisvaara under Kolari 1687-91 (Jordebok), flyttade till Kengis, och levde ännu 1702. G.m. Margareta Hindersdotter
2. Olof - se tabell 3
Tabell 3
Olof Matsson Nykäinen (Nykäin). Övertog gården efter sin far, och var husbonde i Kieksiäisvaara, under Kolari 1688-98. Antagligen genom giftermål husbonde på gården Kangos nr. 2 under Junosuando by, Övertorneå sn. 1699-32. Han tog med sig namnet Nykäinen från Kieksiäisvaata, och gjorde det till namn på sin gård i Kangos. Död i Kangos 14 oktober 1732. Gift med Kristina, antagligen dotter till Simon Henriksson (Simu) och Margareta Ludvigsdotter Olkkuri i Kangos. Han fick 1697 nybyggarrättigheter på dee Ägor, som Joen Andersson fordom innehafft och brukat hafwer i Jukkasjärvi (dombok), men kom alltså ej att utnyttja dem.
Barn:
1. Staffan Olsson Nykäinen. Bosatt i Kengis, sedan i Turtola. Död i Turtola, Övertorneå sn. 27 januari 1765. G.m. Elin Matsdotter Lainio (d. hos en dotter i Matilompolo 1783)
2. Anna Olsdotter Nykäinen (1699-1771).
3. Olof Olsson Nykäinen (1708-68). Övertog gården Nykäinen i Kangos. Från honom härstammar den nu levande släkten på svenska sidan.
4. Ella. G. 1733 m. Henrik Mickelsson Mikko i Kangos
5. Maria *1709. G. 1735 m. Olof Danielsson Jarhoinen i Kardis.
Som jag ser det finns det alltså ingen anledning att ifrågasätta Olof Matsson Nykäinens börd.
Erik Kuoksu
572
« skrivet: 2001-12-05, 23:07 »
Jag har på min hemsida: http://hem.passagen.se/kuoksu/ en del uppgifter om släkten Pokkas tidigare led. Jag rekommenderar dig f.ö. att söka efter Helena i August Ljungs familjeregister över Jukkasjärvi församling (finns på SVAR) Erik Kuoksu
573
« skrivet: 2001-12-05, 22:58 »
Per Henriksson Huuva var halvbror till Anders Jonsson Huuvas far Jon:
Henrik Matsson Huuvas barn med första hustrun Anna Persdotter Landa var:
1. Anders k. 1757, d. 1763. Tingevaara
2. Jon k. 1730-65. Tingevaara
Henrik Huuvas barn med andra hustrun Anna Andersdotter Turk:
3. Per *1733. Talma, till Norge
4. Susanna 1738-78
5. Karin 1741-79
Anna Andersdotter Turk kan vara dotter till Anders Henriksson Turk (k. 1711-25) i Siggevaara, son till Henrik Andersson Turk (k. 1692-1711) i Siggevaara.
- - -
Antavla för Anders Jonsson Huuva
1. Anders Jonsson Huuva 1752-93
Same i Saarivuoma
I
2. Jon Henriksson Huuva k. 1730-65. Same i Tingevaara
3. Susanna N.N.
II
4. Henrik Matsson Huuva el. Huua k. 1715, d. 1759 Same i Tingevaara. Blev genom sitt giftermål en rik man. Gift 2:o 1729 med Anna Andersdoter Turk
5. Anna Persdotter Landa
III
8. Mats Henriksson Huua (ej belagd i källorna, men kan förutsättas)
10. Per Hindersson Landa (Lenna) k. 1666-86. Same i Tingevaara. Han var en av de rikaste i Torne lappmark. Kallad Lenna Hinki 1680.
IV
16. Henrik Nilsson Hye el. Hua k. 1656-69. Same i Suondavaara. Nyst kommen 1656
Släkten Huuva skall enligt traditionen härstamma från Enare, och har sedan 1600-talets slut varit en av de rikaste och mest ansedda samesläkterna i Jukkasjärvi sn.
Erik Kuoksu
574
« skrivet: 2001-12-05, 22:02 »
Det vore intressant att få de belägg Skancke/Skuncke-forskarna har för att leda släktens ursprung tillbaka till vikingatiden utredda. Som jag har förstått saken, är Karl Persson (k. 1394-1423) i Hackås, eller kanske hans far Per Nilsson de första allmänt erkända släktmedlemmarna. På Skanckes släktförenings sida the Dynasty of Jaemtaland Skancke ( http://www.dataalgen.se/skancke/) finner man dock till sin förvåning påståenden som: The Origin of the Skancke Family. The Skancke Family in Sweden is related to the Royal Family of the Isle of Man. Their ancestors are the Norweigian Kings, Harald Haarfager, Saint Olof (Haraldsson), Magnus the Good as well as other Kings of Norway. En Björn Espell vill på sin, annars mycket underhållande och välgjorda, hemsida ( http://w1.631.telia.com/~u63113426/anor/default.html) gå ännu längre, och rent av leda släkten tillbaka till ynglingaätten och Ottar Vendelkråka! man frågar sig då; varför inte ända ner till Oden? Vad anser erkända släktforskare? Var upphör det historiskt belagda, och var börjar spekultaionerna? Det är uppenbart för vem som helst att det finns åtskilliga svaga länkar i den kedja som leder från de Skanckar som existerat i sinnevärlden till Ottar Vendelkråka... Har vi Skanckeättlingar den utsökta äran att härstamma från en av världens äldsta släkter, eller har vi, utan att någon riktigt hunnit inse det, fått oss en ny Bureätt på halsen? Erik Kuoksu
575
« skrivet: 2001-11-30, 20:53 »
Det slog mig just att Hans Stiernström med namnteckning och bomärke i egenskap av kyrkvärd har skrivit under Jukkasjärvis kyrkoräkenskaper från 1780-90-talet. Hans Stiernström var skrivkunnig, men från 1789 och framåt använder han sig märkligt nog av ett bomärke: ett mot höger, från åskådaren betraktat, lutat H
- - -
Till Wenche Spjelkavik:
Den enda Josef jag hittar vid en genomgång av familjeregistret till Wilhelm Tawes Jukasjärvi kyrka och bygd 350 år är Josef Stjernström, född i Jukkasjärvi 10/4 1886, son till hemmansägaren Isak Jakobsson Stjernström, kallad Saitta, (f. 1850) och Maria Sofia Andersdotter Paksuniemi (1853-1920) i Jukkasjärvi. Han flyttade enligt anteckning till USA.
Isak Jakobsson Stiernströms var antagligen son före äktenskapet till Jakob Abrahamsson Stjernström (sonson till Hans Stiernström). Hans mor hette Anna Greta Laurheikki och var från Tärendö.
576
« skrivet: 2001-11-30, 20:40 »
Till Sture Bjelkåkers inlägg:
Jo, det finns en adlig ätt Stjernström, (nr. 1170, adlad 1689) som fortlever med ett par medlemmar. Hans Stjernström tillhörde inte denna Stjernströmsläkt, åtminstone finns han inte upptagen hos Elgenstierna.
Till Åke Barck:
Är du säker på att hans patronymikon var Hansson? Jag vill minnas att jag aldrig har sett honom omnämnas med patronymikon, men jag kan ha fel.
Tilläggas kan följande om Hans Stiernström:
1) Uppgiften att han bodde i Kuoksu 1765 (tror att det var det året), en uppgift som bl.a indirekt förekommer i Tornedalens Historia II är felaktig, och beror på slarvfel i Mantalslängderna, analyserar man dem noggranat inser man det. Det enda hemman som fanns i Kuoksu vid denna tid var Lars Larsson Kuoksus (Kuoksu krononybygge nr. 1).
2) Enligt hembygdeforskaren Carl Andersson i Lainio är det Hans Stiernström som har gjort träsniderierna i Jukkasjärvi kyrka. Exakt vilka träsniderier har han tyvärr inte specificerat. Kanske korskranket, som ju är de enda riktigt iögonenfallande träsniderierna, om jag inte missminner mig. (Källa: Andersson, Karl 1960: Lainio, manuskript, inskickat till museinämnden i Kiruna 1961)
mvh
Erik Kuoksu
577
« skrivet: 2001-11-30, 19:45 »
Anspråken och släktledningen är så bisarra, att man borde lägga dem på minnet, och använda dem som något sorts skolexempel på denna gamla, men föga ärorika genre av genealogin.
mvh
Erik Kuoksu
578
« skrivet: 2001-11-15, 15:18 »
Kanske detta är av intresse:
ANTAVLA FÖR JOHAN HANSSON KYRÖ OCH BRITA ISAKSDOTTER BJÖRNSTRÖM
2. Johan Hansson Kyrö (1761-1834). Nybyggare och kyrkvärd i Jukkasjärvi
3. Brita Isaksdotter Björnström (1765-1842)
I
4. Hans Hindersson Kyrö (1713-81). Nybyggare i Vittangi
5. Anna Andersdotter Karvonen
6. Isak Jakobsson Björnström (1720-79). Arbets-fogde i Kengis
7. Brita Andersdotter Spett (1727-1814)
II
8. Henrik Hindersson Kyrö (1686-1762). Nybyggare och nämndeman i Vittangi
9. Brita. - - -
10. Anders Andersson Karvonen (1696-17529. Husbonde i Anttis. Ägde fiskerätten i ett antal sjöar i Lainiotrakten.
11. Elisabet Johansdotter. - - -
12. Jakob Isaksson Björnström (1700-46). Inkom från Kemi och blev klockare i Nedertorneå.
13. Elisabet Kristiansdotter Antillia (1697-1744)
14. Anders Johansson Spett (d. 1764). Han var brukskarl i Kengis, men gifte sig med en samekvinna och blev lapp.
15. Agneta Tomasdotter Mangi el. Vaikko (d. 1765)
III
16. Henrik Mickelsson Kyrö (död 1732, 100 år gammal). Anlade Vittangi nybygge 1674.
17. Sigrid Nilsdotter (död 1719). - - -
20. Anders Andersson Karvonen (k. 1717). Husbonde i Anttis
24. Isak Björnström (d. 1717). Kapellan i Kemi landsförsamling från 1703.
25. Anna Fant
26. Kristian Jakobsson Antillius (1668-1743). Borgare och köpman i Torneå stad. Efter en konkurs lämnade han staden och blev klockare i Övertorneå
27. Sophia Halsia (1665-1740)
28. Johan Jorisson (Joensson) Spett (k. 1660-1714). Hammarsmed i Svappavaara
29. Susanna (d. 1738, 102 år gammal). - - -
30. Tomas Nilssom Mangi el. Vaikko (d. 1724). Same i Siggevaara. Hade Vaikko som skatteland. - - -
IV
32. Mickel Jönsson Kyrö-Saukkoja (1593-1665).Husbonde på Saukooja gård i Pello
40. Anders Persson Karvonen (k. 1622-56). Anlade nybygget Antikarvo (Anttis) 1622
48. Magnus Svensson Björnström (k. 1668-71). Rådman och tullskrivare i Uleåborg. Härstammade sannolikt från Björneborg. - - -
49. Anna Lithovia (d. 1730, 99 år gammal)
50. Andreas Fant (d. 1691). Kapellan i Vasa 1655-69. Kyrkoherde i Lillkyrö 1669-91
52. Jakob Kristiernsson (d. 1689) Borgare och handelsman i Torneå. Kom antagligen från någon gård med namnet Anttila. - - -
53. Brita Fordelia. - - -
54. Johannes Olai Halsius (1629-96). Bondeson från Öjebyn. Student i Uppsala 1648. Skolmästare i Torneå 1661 - där gjorde han sig impopulär efter konflikter med borgmästaren Anders Torfastsson (Hellandt). Kyrkoherde i Överkalix 1681-96. - - -
55. Sophia Tudera
56. Joris (Joen) Mickelsson Spett (k. 1660-63). Hammarsmed i Kengis
V
64. Jöns Olofsson Kyröläinen (k. 1583-1628). Hus-bonde på Kyrö gård i Pello. Nämndeman från och med 1613.
80. Per Persson Karvonen (d. 1596). Han var först bonde i Kärsämäki, men flyttade till Autio i Pello, sedan ryssarna plundrat Kärsämäki 1589. Gården Autio fann han stenig och ofruktbar, varför han flyttade till Erkheikki.
98. Josef Samuelis Lithovius (d. 1692). Kapellan i Törnävä
99. Margareta Peldan
100. Mickel Eriksson Fant (1588-1658/59). Borgare och handelsman i Vasa
101. Anna Eriksdotter. - - -
110. Johannes Somerus-Tuderus. Kyrkoherde i Kemi landsförsamling 1649-72.
111. Kristina Platz. - - -
112. Mickel Spett (Spiette) (k. 1628-56). Av vallonsk börd. Hammarsmed vid Gyttorps bruk. - - -
VI
128. Olof Anundsson Kyrö (k. 1551-75). Birkarl och husbonde på Kyrö gård i Pello
160. Per Persson Karvonen. Husbonde på Karvonen gård i Kärsämäki på 1500-talet
196. Samuel Josephi Lithovius (d. 1659). Kyrkoherde i Ijo. Prost över lappmarken.
197. Katarina Lithman. Lär ha varit född i Kalix. - - -
198. Jacobus Pauli Peltoniemi-Peldanus (d. 1652). Kapellan i Ilmajoki 1622-32. Kyrkoherde där 1632-52
199. Margareta Strigelia
200. Erik Hindersson Fant (k 1594-1619). Husbonde på Fantas gård i Staversby i Mustasaari, Österbotten - - -
220. Johannes Bartholdi Somerus-Tuderus. Kyrkoherde i Somero vid 1500-talets slut.
221. Margareta. - - -
VII
256. Anund Anundsson Kyrö (k. 1539-49). Han var birkarl, nämndeman och husbonde på Kyrö gård i Pello. - - -
280. Per Persson Karvonen (k. 1549). Bonde på Karvonen gård i Kärsämäki, Salo socken, Österbotten. - - -
392. Josephus Henrici Lithovius. Kyrkoherde i Liminga 1615-48
393. Anna Larsdotter. - - -
396. Pål Matsson Peltoniemi. Husbonde på halva Peltoniemi gård i Ilmajoki från 1580
398. Henricus Jacobi Strigelius (d. 1629). Kyrkoherde i Ilmajoki, Österbotten 1598-1629.
399. Johanna Johansdotter (Jackarbysläkten)
440. Bartholdus Johannis Tuderus. Kyrkoherde i Somero på 1500-talet. (Förde Stiernekors-vapnet). - - -
VIII
784. Henricus Laurentii Littoinen-Lithovius (k. 1583-1616). Bondeson från Littois i S:t Karins församling Pastor och prost i Liminga. - - -
785. Katarina Östensdotter Sursill.
792. Mats Bengtsson Peltoniemi (d. 1580/90). Husbonde på Peltoniemi gård i Ilmajoki, landsköpman, skeppare, länsman i Ilmajoki 1571. Hans gård var 1567 den näst största i Sydösterbotten.
798. Johan Joensson (Jackarbyätten) till Sukkinen. Hövitsman. Han adlades 1584 och tilldelades då ett vapen bestående av tre liggande pilbågar ställda i stolpe. Dräpt i Letala prästgård 1589.
799. Hebbla Johansdotter (Stålarm) (d. 1612).
IX
1570. Östen Eriksson Sursill (k. 1553-80). Bonde i Västerteg, Umeå socken. Fogde i Umeå, herredagsman 1571.
1571. Magdalena Eriksdotter. Hon var från Vasa. - -
3960. Bengt Larsson Peltoniemi (d. 1546). Bonde på Peltoniemi gård i Ilmola
1596. Joen Smålänning. - - -
1597. Agneta Torstensdotter (Ram)
1598. Johan Olofsson (Stålarm) till Drägesby i Borgå. (d. 1563). Fogde i Borgå län 1539-42. (vapen: i rött en väpnad arm av silver inom en gyllene bård)
1599. Ragnhild Persdotter (Ållongren i Finland)
X
3140. Erik Ångerman-Sursill (1580-1550). Bonde i Teg i Umeå socken, men ångermanlänning till börden. Han var landsköpman, och under befrielsekriget 1521-23 fick han kontrakt på att leverera stora mängder livsmedel till Gustav Vasas arm?. Han blev mäkta impopulär då delar av den mat han levererade visade sig bestå av den ångermanländska specialiteten surströmming. Detta ledde till att han gans öknamnet Erik Sursill - ett tillnamn hans barn märkligt nog upptog som släktnamn. - - -
3141. Dordie. - - -
3168. Lars Larsson Peltoniemi (f. 1465). Bonde på Peltoniemi gård i Ilmajoki. - - -
3194. Torsten Salomonsson (Ram) till Sukkinen. - - -
3195. Brita Johansdotter Fleming
3196. Olof Eriksson (Stålarm) till Kiiala i Borgå (d. 1534). Lagsynesman i Sääksmäki 1507, lagman i Karelen 1520.
3198. Per Nilsson (Ållongren i Finland) till Pepot i Borgå (d. före 1545). Hans vapen: i blått två bågformiga grenar, korslagda och med ollon i de övre ändarna, allt av guld).
3199. Cecilia Engelbrektsdotter (Isnäsätten)
XI
6390. Johan Henriksson Fleming. Lagman i Nordfinne lagsaga (vapen: i rött två bjälkar, åtföljda av 8 kulor, 3, 3, och 2 ställa, allt gyllene)
6392. Erik Botvidsson (Stålarm). Häradshövding i Borgå län 1471-91
6393. Karin Olofsdotter. Levde 1487, men var död år 1508. - - -
6396. Nils Olofsson (Ållongren i Finland) till Pepot i Borgå. Länsman i Borgå 1480. Levde ännu 1489. - - -
6397. Karin Bengtsdotter (Dufva i Finland)
6398. Engelbrekt Larsson till Isnäs. - - -
6399. Margareta Tuvesdotter, av dansk adel. - - -
XII
12780. Henrik Claesson Fleming till Arvassalo, Kaskis och Viurila. Han omnämns 1430-35 och var väpnare.
12781. Valborg Jönsdotter (Tawast)
12784. Botvid Bengtsson (Stålarm). Väpnare. Fogde över Abborfors fiskevatten 1439-55. - - -
12794. Bengt Olofsson (Dufva i Finland)
12795. Katarina Heniksdotter Danske
XIII
25560. Claes Pedersson Fleming till Nynäs (d. efter 1427). Var 1395 riddare, och 1400-27 riksråd och lagman i Finland. Han är begraven i Riddarholmskyrkan.
25561. Cecilia. - - -
25562. Jöns Olofsson (Tawast) till Värsilä (d. 1434/39). Vapen: en vänstervänd klädd arm.
25563. Märta Claesdotter (Djäkn)
25588. Olof Bengtsson (Dufva i Finland) till Munkeberg i Borgå. Han erhöll frälserättigheter 1413. Vapen: i blått en grön balk, ovan åtföljd av två silverne duvor, stående på balken. - - -
25589. Kerstin Helviksdotter (Stollefoth)
25590. Henrik Persson (Danske) till Dönsby. Vapen: i svart en silverne balk belagd med två svarta hästskor balkvis. - - -
25591. Anna Persdotter till Veiby. - - -
XIV
51120. Peder Fleming. Riddare. Vistades i Danmark 1366. Han inkom till Sverige med Erik av Pommern och levde ännu 1406. Begraven i Riddarholmskyrkan. - - -
51121. Kristina. - - -
51124. Olof Tawast (d. före 1403). Han ägde jord i Hattula socken. - - -
51126. Claes Lydekesson Djäkn till Nynäs i Nousis. Nämndeman i Tenala 1405. Häradshövding i Nordfinland 1407 Hans vapen var ganska märkligt: en knäböjande gestalt med fågelhuvud iklädd munkkåpa. - - -
51127. Kristina Garp
51178. Helvik Stollefoth. Kyrkoherde i Töfsala 1413. - - -
XV
102254. Jöns Andersson Garp. k. 1380-1407. Riskråd 1396. Kallas konungens domhavande över Tavasterna år 1405. Vapen: på en ginbalk tre trappgavlar ginbalksvis.
XVI
204508. Anders Garp till Lehtala. k. 1373-87. Han var Bo Jonsson Grips fogde i Leipistö, Vimo socken.
XVII
409016. Tore Garper. Levde i Finland 1367. - - -
Viktigare Källor:
Kyrkböcker, mantalslängder et:c för Jukkasjärvi, Övetorneå och Pajala.
Alc?nius, Elias Robert 1850: Genealogia Sursilliana
Bygden. Leonard 1926: Härnösands stifts herdaminne IV, Uppsala, Almqvist & Wiksell
Elgenstierna, Gustaf 1925-36: Svenska adelns ättartavlor, Sthlm
Kuoksu, Erik 1999: Antavla för Jan Erik Johansson av Kuoksusläkten och Lisbeth Salomonsson av Hannunjussasläkten, Kiruna; eget förlag
Ljung, August 1944: Familjeregister för Jukkasjävi (och Vittangi) församlingar för åren 1719-1923, manuskript, SVAR
Wahlberg, Erik 1962: Birkarlar och birkarlssläkter i Tornedalen (Tornedalica 1), Uppsala
Wernstedt, Folke, 1957: Äldre svenska frälsesläkter Bd. 1 H. 1, Stockholm, Riddarhusdirektionen
Ylikangas, Heikki 1999: Klubbekriget, Stockholm, Atlantis
579
« skrivet: 2001-11-07, 08:55 »
Tack för uppgifterna! De har varit till stor hjälp
580
« skrivet: 2001-10-27, 16:19 »
Jag söker uppgifter om sergeanten Erik Hoffmark, enligt uppgift bosatt i Åsarna, Bergs socken, och hans härstammning.
Han var gift med Katarina Klockhoff, dotter till komministern Hans Klockhoff (d. 1732) och Elisabet Oldbeg i Ragunda, och hade en dotter vid namn Magareta Hoffmark (f. i Åsarna 1725, d i Torsåkers prästgård i Gästrikland 1813), gift med bruksfältskären Otto Fredrik Fulmonis Hammarstrand (f. 1712, d. 1799) på Hydinge i Ununge.
581
« skrivet: 2001-09-19, 11:08 »
Samesläkten mangi synes härstamma från Siggevaara. I släktens första generationer kallades de flesta släktmedlemmar omväxlande Mangi och Vaikko; det senare efter släktens skatteland, som vid Vaikkojärvi norr om Parakka.
Nedanstående är ett försök till stamtavla för släktens tidigare led. Den bygger främst på skatte- och mantalslängder:
1. Nils. Enbart känd genom sönernas patronymika.
Barn:
1. Tomas Vaikko el. Mangi d.1724. Tab 2
2. Nils Mangi d.1724. Tab 3
3. Anund Vaikko. Tab 5
4. Jöns Mangi k. 1686
2. Tomas Nilsson Vaikko el. Mangi.
Bosatt i Vaikko under Siggevaara 1681-82; var iNorge 1683-84, i Kaitum 1693-94, men återkom till Vaikko, Siggevaara 1695. 1705-13 kallas han fattig. Skall ha avlidit 1724.
Barn:
1. Agneta 1686-1763. G.m. Anders Johansson Spett
3. Nils Nilsson Mangi. I Kaalasvuoma, Siggevaara 1695-1718. Begraven i Jukkasjärvi 1724.
Barn:
1. Hans. Tab 4
4. Hans Nilsson Mangi. I Kaalasvuoma 1718-37
Barn:
1. Mickel *1722. Från förs. 1796
5. Anund Nilsson Vaikko. i Siggevaara 1686. Han var borta och tiggde detta år.
Barn:
1. Anund. Tab 6.
2. Henrik. Tab 7.
6. Anund Anundsson Vaikko el. Mangi. I Vaikko, Siggevaara 1712-1734. Skickare 1712. Erhöll livstids skattefrihet efter att ha meddelat landshövdingen om malmförekomsten i Kierunavaara 1736. Död 1754. G.m. Margareta Persdotter
Barn:
1. Henrik *1700
2. Anders *1710
7. Henrik Anundsson Mangi. i Vaikko, senare Rautusvuoma, Siggevaara 1711-58.
Barn:
1. Per *1724
2. Henrik *1727. Från honom härstammar alla nu levande släktgrenar.
/Erik Kuoksu
582
« skrivet: 2001-08-29, 14:16 »
Har någon efterforskat förfäderna till bröderna Anders Andersson Kuttainen(ca. 1660-1740)och Per Andersson Kuttainen (k. 1715-35), båda gifta med döttrar till byn Kuttainens grundläggare Per Eriksson Kuttainen (k. 1669-1715, död före 1728)?
En teori jag har är att de är söner till Anders Andersson Karisto i Palojärvi, men Erik Wahlberg uppger någonstans att de tillhörde en släkt vid namn Hirstiö, antagligen den i Kainnunkylä/Hälsingbyn.
Har någon några id?er eller ledtrådar?
583
« skrivet: 2001-08-17, 12:32 »
Hans Hansson Lantto köpte 1814 för 175 Rd. stora delar av gården Keisari i Lainio av den då omyndige Lars Larsson Keisaris föryndare Henrik Mårtensson Martti. Därför övertog han också gårdsnamnet Keisari. Han kallas av hembygdsforskaren Carl Andersson, tre sjuors gubbe, och lär ha varit mycket insatt i Lainios historia, trots att han själv alltså var inflyttad till byn.
584
« skrivet: 2001-07-24, 15:28 »
Nu har jag varit i Kiruna och undersökt saken.
Så här ligger det till:
Jöns Mickelsson Olkkuri (1649-1737), soldat sedan husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä.
G.m. Anna Persdotter, barn: Jöns *1699, Karin *1710, g.m. Henrik Johansson Miljander i Kainuunkylä.
Far: Mickel Mickelsson Kyrö-Olkkuri. Blev husbonde på Olkkuri gård efter sin svåger Jöns Henriksson Olkkuri, vilken avled omkring 1660. Mickel var husbonde ännu 1688.
Mor: Karin Henriksdotter Olkkuri
farfar: Mickel Jönsson Kyrö el. Saukooja. Husbonde på Saukooja gård i Pello 1632-66
morfar: Henrik Joensson Olkkuri, husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä ca. 1596-1630
fff: Jöns Olofsson Kyrö el. Kyröläinen. Husbonde på Kyrö gård i Pello 1583-1628. Nämndeman 1613
mff: Joen Olsson (Olkkuri) Birkarl och husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä 1551-93
ffff: Olof Anundsson (Kyrö). Birkarl och husbonde på Kyrö gård i Pello 1551-75
mfff: Olof Joensson (Olkkuri el. Pajari). Birkarl och husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä 1539-49, död 1550/54
fffff: Anund Anundsson (Kyrö). Husbonde på Kyrö gård i Pello 1539-49. Nämndeman 1543, sannolikt birkarl.
Jag arbetar just nu på en bok om Kyrösläkten, som bl.a. kommer att behandla denna släktgren (som ännu fortlever på finska sidan av Torneälven)
585
« skrivet: 2001-07-09, 00:59 »
Rättelse:
Johan Hansson Lahti var inte av släkten Pellikka, utan av släkten Wänkkö i Pajala
586
« skrivet: 2001-06-28, 22:10 »
Det rör sig i själva verket om två släkter;
Släkten Aaro i Juhonpieti, med förgreningar i bl.a Erkheikki, Liviöjärvi, Kiruna och Koivukylä. Denna Aarosläkt härstammar från gästgivaren Aron Nilsson Juhonpieti (*1758), född i Palokorva och genom gifte husbonde i Juhonpieti. Barnen antog namnet Aaro. Släkten är ytterst en gren av birkarlssläkten Olkkuri (se Kuoksu, Erik: Birkarlen Olof Joenssson (Olkkuri) i Kainnunkylä och hans ättlingar 1485-1925, Kiruna amatörforskarförening 1999)
Släkten Aaro i Kaunisvaara härstammar från en Johan Hansson Lahti, som levde vid 1700-talets slut. Jag vill minnas att han härstammade från Pellikka-släkten i Pajala, men mitt minne sviktar på denna punkt.
Om Hasse Aro härstammr från någon av dessa släkter vet jag dock inte; det är mycket möjligt att han i själva verket tillhör någon finsk Aaro-släkt.
587
« skrivet: 2001-06-04, 23:13 »
Ok. Har du några uppgifter om honom? T.ex. hans födelse, resp. dödsår, hans föräldrar et:c.
588
« skrivet: 2001-06-02, 12:13 »
Jag har uppgiftter mon släkten Svonnis tidigare led (ca. 1610-1780), och kan gärna vidarebefordra dem, om de är av intresse.
589
« skrivet: 2001-06-02, 12:11 »
Jag har forskat en del på samesläkter under 1600-talet (manuskriptet är ännu opublicerat, tyvärr). Följande har jag funnit om släkten Marakatts tidigaste led:
a. Nils Markatta. Skrev under en fullmakt i Torneå 17 december 1688. (dombok)
1. Lars Andersson Markatt (Markatta). Omnämnd 1681-1712. Suondavaara sameby. Aldeles utfattigh 1686. (Skattelistor)
Barn:
1. Per Larsson Markatt (1661-1744 enl. Marainen). Suondavaara sameby. Fattig tiggare 1693, Borta 1694-98. (skattelängder). För hans familj, barn, och ättlingar se: Ljung, August: Karesuando familjeregister s. 101, eller Marainen, Johannes: Karesunado samesläkter, s. 119
2. Nils Larsson Markatt, tidigast omnämnd 1734, död 1740. Suondavaara sameby. G.m. Elin Nilsdotter. Se: Marainen, Johannes: Karesunado samesläkter, s. 119
Son: Lars Nilsson Marakatt (1718-88 enl. Ljung). Suondavaara sameby. Se: Ljung, August: Karesuando familjeregister s. 105
590
« skrivet: 2001-05-27, 12:45 »
Hej. Jag söker efter ättlingar till kaptenen Jost Henrik von Kiöhling (1725-1799), och hans bror furiren Carl Gustav von Kiöhling (*1727). De var båda bosatta i Mo socken.
591
« skrivet: 2001-05-26, 16:45 »
Thunsläken i Torneå (utgrenad till Kemi på 1800-talet) var en gren av släken Thun i Svappavaara.
Se: hem.passagen.se/kuoksu
592
« skrivet: 2001-05-25, 13:30 »
En Hans Sturck var löjtnant vid Västerbottens infanteriregemente, 1697, men det finns antagligen inget samband mellan honom och Olof Thomasson Sturk. Hans Sturck förde 1697 följande vapen:
Sköld: [Avtrycket skadat, men något liknande en genomgående taggig bjälke syns i ginstammen.] Hjälmprydnad: En sinistervänd fågel, enligt Magnus Bäckmark
593
« skrivet: 2001-05-25, 13:23 »
Till Bengt Odes inlägg:
Jöns Olkkuri härstammade på mödernet från Olof Joensson. Han måste ha varit sonson el. liknande till Mickel Mickelsson Kyrö-Olkkuri från Pello, som genom giftermål med Henrik Joensson Olkkuris dotter Karin blev husbonde på Pajari gård. Jag har mer information om den yngre släkt Olkkuri som härstammar från Mickel Mickelsson Kyrö i Kiruna. Jag bor dock själv på annan ort för närvarande, men om du är intresserad, kan jag undersöka saken närmare nästa gång jag besöker Kiruna.
594
« skrivet: 2001-05-25, 13:14 »
Sigrid Nilsdotter dog 1719, och sägs i dödboken för Jukkasjävi detta år vara från Lainio. Jag har funderat på om hon var dotter till Nils Eriksson Kemiläinen i Lainio, men tyvärr känner vi till så lite om henne att frågan om hennes ursprung antagligen aldrig kommer att lösas.
595
« skrivet: 2001-05-25, 13:08 »
Magareta Olofsdotter Kemiläinen: far: Olof Nilsson Kemiläinen. Nybyggare i Lainio 1711-1765 mor: Ingrid Olofsdotter *1794 fafar: Nils Eriksson Kemiläinen. Nybyggare i Lainio 1684-93. Sannolikt född i Kemi, finland Se vidare antavlan på: http://hem.passagen.se/kuoksu/ (Henrik Nykäinen och Margareta Kemiläinen är nummer 350, respektive 351)
596
« skrivet: 2001-05-25, 13:03 »
Jag har foskat en del i Jukkasjärvi. Du kan ta en titt på några av mina forskningsresultat på http://hem.passagen.se/kuoksu/ , och får mycket gärna kontakta mig: ekuoksu@hotmail.com
597
« skrivet: 2001-05-25, 13:01 »
Boken heter: Birkarlen Olof Joensson Olkkuri i Kainuunkylä, och hans ättlingar 1485-1925, kostar 120 kr. inklusive frakt, och kan beställas på tel. 0980-13252, eller på mail: ekuoksu@hotmail.com
598
« skrivet: 2001-05-25, 12:59 »
Släkten Jaako (och många andra) behandlas i boken:
Kuoksu, Erik: Bikarlen Olof Joensson Olkkuri i Kainuunkylä, och hans ättlingar 1485-1925, Kiruna amatörforskningsförening, Kiruna 1999 (anda upplagan).
Boken kostar 120 k. inklusive frakt, och kan beställas på tel. 0980-13252, eller genom mail till mig: ekuoksu@hotmail. com
599
« skrivet: 2001-05-25, 12:52 »
Jag har läst någonstans att hennes far hette Isak Jakobsson Björnström, och bodde i Tornefors. Kommer tyvärr ej ihåg var.
600
« skrivet: 2001-05-25, 12:49 »
Johan Nilsson Rautio bodde länge i Vivungi i Jukkasjävi, enligt kyrkböckerna. han va också byggmästare vid kyrkbygget i Vittangi på 1840-talet. En av hans söner bodde i Vittangi och blev stamfar för släkten Råman
601
« skrivet: 2001-05-25, 12:45 »
Appollonia Jönsdotter Kohkoinen och Margareta Jönsdotter Kohkoinen var mycket sannolikt systra, och sykon till Johan Jönsson Vuopio, som synes ha varit bosatt på Vuopio gård i Pello, och vars son Johan Johansson Vuopio-Lampa (1679-1771), stamfar för släkterna Lampa i Kainulasjärvi och en av Junosuandos Poromaasläkter (Isak Poromaas släkt) mfl, var korpal och bosatt i Kiexis.
En liten antavla för syskonen
f. Jöns Hindersson Kohkoinen-Järvenaitta. död 1739. husbonde på Järvenaitta gård i Kuivakangas
ff. Henrik Jönsson Kohkoinen, f. 1624. husbonde på Järvenaitta gård i Kuivakangas
fm. Brita
fff. Jöns Clemetsson Kohkoinen. 1577-1665. Genom gifte husbonde på Kohkoinen gård i Kuivakangas. Bikarl (1620), gästgivare och länsman i Övetorneå (1625).
ffm. N.N. Mickelsdotter Kohkoinen
ffff. Clemet Henriksson (Alatalo). 1540-1583. Birkarl och husbonde på Alatalo (Mustaparta) gård i Vojakkala
ffmf. Mickel Mickelsson (Kohkoinen). Birkarl, nämndeman och husbonde på Kohkoinen gård i Kuivakangas.
fffff. Henrik Larsson (Oravainen) d. 1560. Birkarl och husbonde på Ala-Oravainen gård på Oravaisensaari i Vojakkala. Släkten Oravainen var en av de rikaste och mäktigaste birkarlssläkterna, och Henrik Larsson var en av de mest bemärkta stormännen i Övre Norrland. Han fungerade sedan 1540-talet som hövding för Tornebirkarlarna. Sedan år 1547 hade Henrik Larsson och Olof Anundsson (nr. 20024) med sitt folk under hot om svåld hindrat Kemibirkarlarna från att resa till sina lappmarker, och inga åtgjärder kunde avhjälpa situationen, varför konungen, Gustav Vasa, år 1551 kallade Henrik Larssson till Stockholm för att förklara sitt handlande. För att blidka konungens vrede skänkte Henrik Larsson honom vid detta tillfälle 50 ungerska gyllen och två guldringar, värda 10 ungerska gyllen. Senare utmärkte sig Henrik Larsson genom sitt motstånd mot Gustav Vasas försök att utvidga sin makt och myndighet i Norrland, och olika aktioner för att obstruera kungens befallningar, vilket ledde till att han satt i fängelse en tid på 1550-talet. Hans leverne i Lappmarken var brutalt och utsvävande, och ådrog honom flera gånger böter. Henrik Larsson ägde 33 kor, och skattade för 80 lass äng; hans gård, belägen på den bördiga Oravaisensaari, var av de största i Norrland.
ffffm. N.N. Karlsdotter
ffmff. Mickel Joensson (Kohkoinen). Birkarl och husbonde på Kohkoinen gård i Kuivakangas 1539-79. Beskattade Tana och Laksefjord i Noska finnmarken 1553, och bötade 1549 8 mark för hor med sin lapska frilla
ffmfff. Joen (Kohkoinen) d. före 1539
ffmffm. Karin
602
« skrivet: 2001-05-25, 12:28 »
Till Thomas Johansson-Roussiers inlägg:
Siggevaaras skattelängder finns bevarade från 1500-talets mitt och framåt, med få luckor. Siggevaara låg inom nuvarande Jukkasjärvi församling och Torne lappmark, och torde motsvara ungefär nuvarande Kaalasvuoma och Rautusvuoma + skogssamebyarna, medan Jukkasjärvis andra gamla sameby Tingevaara antagligen motsvarade Talma och Saarivuoma. Siggevaara och Tingevaara ersattes av de nuvarande samebyarna vid 1700-talets mitt.
603
« skrivet: 2001-05-25, 12:24 »
I min bok Nybyggarsläkter i Jukkasjärvi och Enontekis, Kiruna Amatötforskarförening, Kiruna 1999 (finns till försäljning på Kiruna amatörforskarförening tel. 0980-103 23) har jag behandlat den släkt som både Brita Persdotter och Lars Persson härstammade från. jag kallar den i boken Parakkasläkten II, och uppgifterna om släkten kan sammanfattas sålunda:
1. Per Jönsson. Var antagligen en av de samer från Siggevaara som grundade byn Parakka vid 1600-talets slut. Han omnämns som nybyggare i Parakka 1697-1726.
Barn:
1. Per, se tabell 2
2. Lars, död 1773. Nybyggare i Peutisjärvi och senare i Kirnujärvi (se ovan)
2. Per Persson Parakkavaara. född 1712, död av håll och styng 31 mars 1794. Nybyggare i Parakka. G.m. Marget Jönsdotter Ullatti (1715-74), dotter till Jöns Mickelsson Ullatti, nybyggare i Ullatti och hans hustru Elin Larsdotter Heiva (av skogssamesläkten Heiva)
Barn:
1. Brita (1743-1804). G.m. Johan Abrahamsson Stålnacke (se ovan)
2. Elin (1745-60)
3. Per (1747-1803)
4. Marget (1750-1840)
5. Jöns (1751-1825). Nybyggare i Parakka
6. Henrik (1753-1810). Nybyggare i Parakka
7. Anna (1756-1846). G.m. Anders Andersson Berg i Svappavaara
Hoppas att detta reder ut saker och ting
604
« skrivet: 2001-05-25, 12:07 »
Hej
Ett tips är att du kontaktar Tornedalens bibliotek/Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. De har i sin vård dr. Erik Wahlbergs efterforskningar om allehanda Tornedalssläkter, bla. ett hundratal sidor om släkten Karvonen. Materialet är av hög kvalitet, kan tilläggas
605
« skrivet: 2001-05-25, 12:02 »
Herman Hermansson Similä var född i Österbotten 30/6 1852. Han inkom till Pajala och Muodoslompolo på 1870-talet. Jag har inte kunnat knyta honom till någon av Österbottens Similä-släkter, och jag undrar nu om någon har några uppgifter om hans ursprung.
606
« skrivet: 2001-05-24, 20:03 »
Anders Jakobsson (Lasu), f. 1856; Liten antavla: 1. Anders Jakobsson (Lasu) f. 1856 2. Jakob Vilhelm Jakobsson Jaako (*1817) Hemmansägare och smed i Saittajärvi 3. Anna Greta Larsdotter Lasu (*1826) 4. Jakob Johansson Lautakoski (*1776). Nybyggare och nåjd i Saittajärvi (Angående hans släkt se: Kuoksu, Erik: Birkarlen Olof Joensson Olkkuri i Kainuunkylä, och hans ättlingar 1485-1925, Kiruna amatörforskarförening, Kiruna 1999. Exemplar av denna bok finns fortfarande till försäljning hos Kiruna amatöforskarförening (tel. 0980-103 26) 5. Anna Maria Matsdotter *1774 6. Anders Larsson Lasu (1757-1815). Bonde i Junosuando. Se http://hem.passagen.se/kuoksu/ , och gå in på Lasu, Kuoksugrenen 7. Sara Esajasdotter tyni. Se: Birkarlen Olof Joensson Olkkuri i Kainuunkylä, och hans ättlingar 1485-1925,
607
« skrivet: 2001-05-24, 19:51 »
Tilläggas kan att Henrik Eriksson Lodwijk var nämndeman och gift med Margareta Mickelsdotter, som sannolikt var skogssame, eftersom hon ägde del i fiskerätten i Vettasjärvi
608
« skrivet: 2001-05-24, 19:49 »
Nej. Han tillhörde en gren av birkarlssläkten Olkkuri, och var son till nybyggaren Erik Nilsson Lovikka-Lautakoski, som 1682-1702 var husbonde i Lautakoski. Eriks far Nils Ludvigsson Lodwijk (1597-1658/59) var först husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä, men anlade 1638/39 nybygget Lovikka. Nils var son till Ludvig Joensson (Olkkuri), husbonde på Lovikka gård i Kainuunkylä 1596-1622, sonson till birkarlen Joen Olsson (Olkkuri), husbonde på Olkkuri gård i Kainuunkylä 1551-93, och sonsonsson till birkarlen Olof Joensson (Pajari), som 1539-49 var husbonde på Olkkuri gård. Vill du ha mer uppgifter om släkten (det finns åtskilligt) kan du kontakta mig på ekuoksu@hotmail.com
609
« skrivet: 2001-05-24, 19:22 »
Jag söker föräldrar/förfäder till Margareta Östlund, född 6/11 1900 i Härjedalen (Antagligen Glöte), och gift med Karl Persson i Lillhärdal. Hennes mor hette enligt uppgift Margareta.
610
« skrivet: 2001-05-24, 19:19 »
Jag undrar om någon har någa uppgifter om en Olof Rösnäs, bosatt i Häjedalen (Lillhärdal?) under 1800-talets slut, och hans släkt
|
Visa inlägg
Cookie policy