Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Robert Landberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2011-04-07, 14:25 »
Till Arne Hultman!
Johan Richter,inte Hans Gottfrid, som Släktkalendern påstår, föddes i Rimsjö by i Husby-Lyhundra den 14/6 1744 som yngsta barn till trumpetaren Gottfrid Richter (1697-1745)vid Livregementet till häst i Uppland.Modern var Christina Rahm (1704-1788), dotter till trumpetaren Olof Rahm vid samma regemente. Allt finns redovisat här på Rötter. Sök på Richter, äldre inlägg fram till 2004. Min mormor var född Richter. Hennes far, landssekreteraren Robert Richter (1838-1908)i Örebro, var son till Johan Gottfrid Richter (1790-1839), i sin tur son till Johan Richter ovan.Vill du ha fler detaljer får du höra av dig!
Med vänlig hälsning
Robert Landberg, Hässelby
2
« skrivet: 2010-12-28, 15:58 »
Hej Olof Almkvist!
Jag ska be att få föra in en rättelse på denna sida, när jag efter mer närgånget studium kontrollerat böckerna. Jag antog, att den av dig efterfrågade Anders Peter Henckel, född 1807-10-17, var son till Peter Christian Henckel. I födelseboken anges ju ingen fader. Det märkliga är ju, att både den äldre bryggarens Joachim Christian Henckel hustru och sonens, bryggaren Peter Christian Henckel hustru bistod vid dopet. Enligt husförhörslängden är barnets moder, 20-åriga pigan Benedikta Påhlsdotter, anställd i JC Henckels hushåll. PCH har eget hushåll och är relativt nyligen gift med sin kusin Christina Möller och har 1807 två barn, 4 och 2 år gamla och nästa barn på väg (augusti 1808), och väl knappast i behov av erotiska äventyrligheter.
Nu kan man endast spekulera: Vem är den trolige fadern? Ingen tycks ju ha erkänt faderskap (om man var gift skulle det innebära att man erkände äktenskapsbrott). Jag skulle nog välja mellan den äldre JC Henckel, 57 år vid denna tid, och hans son Bengt, 1807 en yngling om 16 år. Skulle hustrun Christina Möller bära sin makes oäkta son till dopet? Ligger det närmre till hands, att hon vill försona sig med sonens snedsprång? Om det är sonen, varför erkänner han inte faderskapet och gifter sig med pigan? Nej, föräldrarna, som etablerat sig i Helsingborgs borgerskap, har naturligtvis större planer för ätteläggen, vilken mycket riktigt så småningom äktar dottern till en snickarmästare och därmed skapar förutsättningar för undertecknads tillblivelse!
Pigan Benedikta försvinner ur hushållet, men ingen anteckning finns om vart hon tar vägen. Man kan väl förmoda, att hon får någon slags hjälp på vägen, eftersom sonen så småningom dyker upp i Varberg som gördelmakargesäll Henckel. Även om det inte fanns något namnskydd vid den här tiden, kan man väl förmoda, att han bär efternamnet med släkten Henckels goda vilja (kanske på villkor att han lämnar Helsingborg).
Nej, nu blir det många spekulationer. Officiell slutsats: Fader okänd. Fritt fram för troliga gissningar.
Källor: Födelseboken Helsingborg C:5 sid 199, AI:19 sid 43, Inflyttningsbok och hfl i Varberg.
Vänligen
Robert Landberg
3
« skrivet: 2010-12-26, 15:25 »
Hej Stefan! Här kommer lite kompletterande anteckningar om de äldsta Henckels!
”JCH var inskriven vid hanskmakarämbetet i Stettin, där hans börds- och lärebrev förvarades. Han var gesäll 2½ år i Wolgast och 1½ år i Greifswald och lät därefter skriva in sig i Kongl. Houzarreg:tet under major von Dykes kompani, som han medföljde till Sverige. Sedan H. ådragit sig en benskada vars följder varade livet ut, lämnade han regementet som föravskedad husar. 1775 ansökte han om burskap i Helsingborg som mästare i laskepäls- och handsksömnad. Han köpte gården nr 170 och sålde den 1780, då han flyttade till Jonstorps socken. 1793 återvände han till Hbg och fick burskap som bryggare. Han hade ådragit sig en fistelskada från sätet till knävecket och kunde bara sitta på vänster sida, vilket hindrade hans yrkesutövning. Han önskade också bistå sin svärmor, bryggaränkan Anna Christina Möller.”
1794 kom ett meddelande till mag:en i Hbg, att Joachim Christian Henckel hade att lyfta ett arv, 27 rdlr 18 sk, efter sin fader, handskmakaren i Anklam Christian H., som dött omkr. 1783. Han efterlämnade hustru och 6 barn, av vilka Joach. Chr. var äldst. Med skrivelsen följde en avskrift av kongl. Preussiska Regeringens Rescript, ang. H:s arv efter sin far.
”1818 var JCH delvis lam.”
Döda i Helsingborg februari 1822:Den 14 dennes dog Enklingen och bryggaren Joachim Christjan Henckell uti Helsingborg 71 år gammal af ålderdom. Han begrofs den 19 därpå under hela Klockringningen.
”Behållningen i boet var 6864 rdlr banko.”
Källor: Släktboken Henckel Tengwall Wingårdh, Hälsingborg 1943 samt Helsingborgs historia VI:1: Helsingborg dödbok.
Bouppteckning i H-borgs rådhusrätt 1822 40 sid 35, 51.
Vänligen
Robert Landberg
4
« skrivet: 2010-12-23, 19:57 »
Hej Stefan!
Din far och min mor var uppenbarligen sysslingar med P C Henckel som gemensam ana. Har du koll på Henckel-släkten? Själv har jag följt den bakåt till Anklam i Pommern. Jag har ärvt en gammal släktförteckning utgiven i tryck,som går ända fram till vår generation. Jag är själv med i förteckningen, och Hugo Fredrik Falcks son, som jag förmodar är din far. Jag har också hittat en del information i Helsingborgs historia, så hör av dig, om du är intresserad.
Robert Landberg
5
« skrivet: 2006-04-07, 22:39 »
Hej Eivor!
Flickorna var ju 11 respektive 10 år när föräldrarna dog 1833. Anna Charlotta flyttade den 24/9 1834 till Helsingborg till sin morbror guldsmeden Gustaf Lindegren i kvarter n:o 42. Hon gifte sig 18 augusti 1840 i Helsingborg med garverifabrikören Peter Christian Henckel och fick med honom sju barn. Den äldsta dottern Emma Catarina född 1842 gifte sig med bankkamrer Nils Rosenberg (min morfars föräldrar). Jag har till och med ett brev bevarat, som hon skrev till sin svärfar, riksdagsmannen och folkskolepionjären Sven Rosenberg. Emma avled 1885.
Lovisa Fredrika flyttade enligt anteckning i husförhörslängden i Falkenberg (ev. flyttlängden, jag minns inte helt säkert) till Borås, där det med säkerhet fanns många släktingar till hennes mor, som ju härstammade därifrån. Efter något år dyker hon emellertid upp i samma familj i Helsingborg som systern flyttade till, hos guldsmeden Gustav Lindegren. Hon bodde där till sitt bröllop 7 september 1842 i Helsingborgs stadsförsamling. Jag har inga andra anteckningar om henne än att hennes man hette Lars Fredrik Brambeck och var hemmahörande i Landskrona. Det namnet stämmer ju inte med din anteckning, men hon kan ju varit gift två gånger. Du kan säkert komma vidare med ledning av de här uppgifterna. Fosterhemmet i Helsingborg kan du hitta i t ex husförhörslängden (mikrofilmad) AI:35, blad 3/8 kvarter n:o 42.
Mvh
Robert Landberg
6
« skrivet: 2005-02-16, 19:38 »
Den 14 mars gjorde jag nedanstående efterlysning på Hallands-rötter med nr 2004:37. Jag vill nu gärna besvara den själv efter att ett idogt sökande på Riksarkivet i Arninge och på internet skingrat frågetecknen. Eftersom jag hittat många Tullgren vill jag gärna redovisa mina fynd under släktnamnet, för att andra eventuellt intresserade ska kunna ta del av dem. Efterlysningen: ”Guldsmeden Johan Tullgren, min morfars mormors far, var verksam i Falkenberg men dog ung 38 år gammal i november 1833. Hustrun Eva Lindgren, guldsmeds-dotter, hade avlidit 7 mån tidigare. Döttrarna flyttade till en morbror i Helsingborg. I husförhörslängden Falkenberg AI:4 sid 40 påstås Johan vara född i Halmstad. Jag kan inte hitta honom där i vare sig i födelsebok eller husförhörslängden. Namnet Tullgren tycks vara vanligt i Halland, men jag hittar ingen anknytning. Är det någon som känner till Johan Tullgrens ursprung är jag tacksam för tips!” Jag började med att gå igenom husförhörslängderna i Halmstad lite noggrannare. Jag sökte främst efter guldsmeder, där Johan kunde gått i lära, och fann många andra med samma efternamn. Redan i Halmstads första hfl, AI:1 för 1812, hittade jag min Johan hos guldsmeden Wallingren som lärl. Joh. Tullgren, under de följande åren som lärlingen Johannes och som gesällen Johannes f 1794-11-29 (Datumet visar sig senare vara fel avskrivet: han är född 29 oktober, men döpt i november). 1817 avflyttar han till socknen Vessige, där han arbetar som garvare (!) hos Håkan Andersson i Korndal, där han fa nns kvar t o m 1820. Året därpå gifte han sig i Falkenberg med guldsmedsdottern Eva Lindgren och övertog efter några år svärföräldrarnas verkstad. I Korndal fanns när Johan(nes) kom dit en piga Cecilia Tullgren, f 1798, som jag genast misstänkte var en syster. Denna Cecilia (stavat på många olika sätt, i födelseboken Sisselia), hade jag stött på (1824-25, AI:  som inneboende jungfru hos en Anna Tullgren f 1788, i Halmstad i kvarter 126. Anna var gift med en garvare Bengt Andersson. Hos Anna hade tidigare (1818-19, AI:6) funnits inneboende en flicka Sophia Tullgren, f 1802. Jag började ana en syskonkrets. I Halmstad bodde vid samma tid ”Öster utom staden” på tomt 10 en skeppare Lars Tullgren, f 1784-12-13, som avled av ”wattusot i bröstet” 1827. Denne Lars hade en son Johan Petter Tullgren, f 1817-12-20, som efter faderns död upptogs som fosterson av min guldsmed Johan i Falkenberg, och som efter Johans död avflyttade till Varberg. Nu kommer ett antagande: visst måste Lars vara en bror till Johan? Varför skulle han annars ta hand om Johan Petter? I varje fall borde de väl vara släkt? Detta påstående har jag (ännu) inte lyckats bevisa. Den som ledde mig till föräldrarna var Sophia. På Rötter-sök, Family search och Google har jag länge sökt lite på måfå efter Tullgren, med eller utan alla funna förnamn. Jag har fått många uppslag, varav de flesta efter kontroller i kyrkböcker kunnat avföras som ointressanta för mig. På FS fick jag tipset att en Sophia Tullgren f c:a 1802 var född i Snöstorps socken, granne med Halmstad. Nu vart jag nyfiken, och häromdagen kunde jag konstatera, att de av mig förmodade syskonen hade samma föräldrar. I födelseboken för Snöstorp (C:2-3) finns Anna, Johannes, Cecilia och Sophia Maria med föräldrarna Pehr Larsson, f 1752, död 1816, samt Johanna Magnusdotter, (1762-1817) på en plats som kallades Gamle Tull. Först i dödboken fick jag reda på att Pehr var torpare. Namnet Tullgrens ursprung var därmed klart. När systern Anna gifte sig 1810 kallades hon ”pig. Anna Tulgren wid gamletul”. Lars Tullgren hittar jag inte i födelseboken. Föräldrarnas ursprung har jag inte funnit. De är i varje fall inte födda i Snöstorp, och de finns inte i Gamle Tull i socknens första husförhörslängd 1785 (AI:1), däremot 1810-1814 (det är en stor lucka i hfl). Övriga Tullgrenare i Halmstad: Skepparen Lars Tullgren har förutom sonen Johan Petter även en son Carl Magnus Tullgren f 1821-11-11 och dottern Eva Sophia Tullgen 1823-02-04. Johan Petter blir guldsmed i Kristinehamn (S), där han 1847 har två döttrar Hilda Carolina f 1846-02-01 och Sophia Wilhelmina f 1847-06-11. Jag har inte följt upp dem. Hos stadskassören i Halmstad fanns 1814 och något år till (AI:3) en skrivare Lars Tullgren f 1795, som också tycks ha tagit sitt namn av Gamle Tull men har andra föräldrar (drängen Nils Larsson och Sissa Jansdotter). Han finns i Halmstads födelsebok. Gamle Tull ligger på gränsen mellan Snöstorp och Halmstad och införlivades så småningom helt med staden. I Halmstad fanns från 1812 till sin död 1848 (C: en änka Cecilia Tullgren boendes i kvarter (eller tomt) 17. Hon anges ömsom född 1763, -64 och - 65. Hon kallas i de två första hfl ”Thornbergs enka”. Trots förnamnet har jag inte hittat någon anknytning till ”min” familj. Hos änkan bor 1818-19 (AI:6) smeden Bengt Tullgren, f 1784-02-26. Han gifter sig1808-07-31 i Söndrum (N) med Johanna Pålsdotter, f 1787-07-24 (Söndrum C:3). De har barnen Johannes Tullgren och Lovisa Tullgren, utan födelsedatum angivna. Förmodligen är det denne Johannes, f 1809-11-06, som 1824-25 (AI: är lärling hos repslagaren Bengt Jacobsson. Under samma period och åren framöver bor hos änkan Cecilia Skomakarmästaren Johan Tullgren, f 1798-04-08, som anges ha flyttat in från Lund 1824. I AI:11 anges Cecilia som moder till Johan. På Google fann jag att en skomakarmästare Johannes Tullgren från Halmstad 1835-10-02 vigdes i Söndrum (N) med en Eunica Maria, f 1808-11-18 och dotter till kyrkoherden där Nils Henrik Crusell. I Laholm fanns åtminstone 1786 en Kronolänsman Cornelius Tullgren, vars dotter Anna Catharina Tullgren föddes 27/12 det året (Laholm C:4). Även i Varberg tycks det ha funnits en länsman Tullgren (Rötter-sök) utan förnamn (om det inte är samma person). I Ränneslöv (N) fanns i slutet av 1700-talet en Niclas Tullgren med flera barn, bl a en Johanna f 1788-01-06 (FS), vilka jag inte studerat närmre annat än att de inte hade någon son Johan. På Family Search kan man finna många Tullgren bl a i USA. I Sverige tycks det förutom i Halland vara ett vanligt namn i Blekinge. Det var vad jag har hittat om namnet Tullgren. Jag tycker det vore synd att ligga på dessa uppgifter, om det kan vara någon annan till glädje. Jag skulle ändå skrivit denna sammanfattning för eget bruk. Med vänliga hälsningar till alla Tullgren-ättlingar! Robert Landberg
7
« skrivet: 2005-02-01, 12:35 »
Hej igen!
Ett kort tillägg: Förutom nyss nämnda Sven Olofsson och Pehr Olsson förekommer i Domaryd 1692 även en Lars Pehrsson, 1693 en Per Larsson, som får barn samt 1694 en Gunnar (om det inte är den tidigare nämnde Gunne) Persson, också barnafader.
Därför kan det inte vara lätta att veta vem eller vilka som är fäder eller söner till varandra!
Robert
8
« skrivet: 2005-02-01, 11:55 »
Barbro, Gitte med flera intresserade!
I Berga C:1 (döpta) finns noterat för Dna Judica (13/3)- gällande Sven Olofssons barn i Dommary Marija - bland gudmödrarna en Zicelia Pehrs hustru i dommary. Bland manfolkswittnen finns vid samma dop Pehr Olofsson i Dommary.
Kan denna Zicelia (om jag nu läst namnet rätt) vara den efterfrågade första hustrun till Pehr? Men då borde vigseln mellan Pehr och Ingierd Bengtsdotter ske efter denna tidpunkt, och det har jag inte hittat, men jag har inte heller lusläst vigselnotiserna. Eller finns det fler Pehr i Dommaryd? I varje fall kan man förstå, när man studerar Berga C:1, att det finns många gårdar i Dommaryd.
Vänligen
Robert
9
« skrivet: 2005-01-25, 22:50 »
Barbro!
Jag satt och studerade mikrokortet Berga C:1 på riksarkivet igår, bl a för att se om inte ändå Ingegerd fanns där. Så vitt jag kunde se fattades stora delar av 1728 (liksom åren dessförinnan), och det som fanns från slutet av året verkade skadat. Det utesluter alltså inte möjligheten att Ingegerd föddes där, särskilt som hennes födelsedatum med ledning av dödboken bör vara 1728-03-25, alltså där uppgifter saknas. Dödbok 1772-10-13:hustru Ingierd i Kylhult hufwudsjuka 44 6 19.
Fredrik Horvath (se ovan!) skickade mig härom dagen ett intyg skrivet av en kyrkoherde W Carlström 1839-04-08, ur Traheryds församlingsböcker rätteligen utdraget , vilket skall visa att en Magnus Bergendorff härstammar från Ingegärds i Kylhult bror Johan Bergendorff. Intyget skrevs sannolikt med anledning av en stipendieansökan. Magnus kom att studera vid Lund, där det Bergendorffska stipendiet finns. Jag tror man kan lita på intyget. Jag mailar en kopia till dig.
Jag är övertygad om att Gitte och Fredrik kan svara själva, men när jag såg ditt inlägg och jag just höll på med dessa personer tyckte jag att jag kunde svara.
Med lika vänliga hälsningar
Robert
10
« skrivet: 2005-01-23, 11:34 »
Fredrik Horvath mailade till mig källan till sina uppgifter om Ingegärd, syster till Johan Bergendorff. Se ovan! Det är en avskrift av ett intyg från kyrkoherde W Carlström i Göteryd (G) från den 8 april 1839, som skall visa hur Magnus (Larsson) Bergendorff är besläktad med Hofkamrer Johan Bergendorff.
Jag tycks få bekräftat det jag trott hela tiden, att Magnus Larsson var den första som använde namnet Bergendorff i den här släktgrenen. Det framgår inte av intyget, att fadern Lars Bengtsson använde namnet Bergendorff, inte heller att Ingegärd Bengtsdotter gjorde det. Det enda som framgår är, att Magnus farmorsmors bror Johan använde det. Jag tolkar kyrkoherden W Carlströms intyg så här:
Magnus är den första i sin familj, som, enligt vad man kan utläsa av husförhörslängden i Traryd, får studera utöver sockenskolan. Där finns nämligen antecknat, att han utflyttat från socknen för att studera i Laholm (förmodligen läroverk). Sedan kommer han tillbaka för att senare flytta till skola i Göteborg (gymnasium?). När han återvänder därifrån 1841 är han antecknad som Magnus Bergendorff. Prästerna tycks vara mycket noga med, att bönder ska ha son-namn efter sina fäder. En äldre bror till Magnus tar sig namnet Lindström (enligt Gitte Bergendorff Höstbo), vilket tyder på att han inte längre var bonde utan hantverkare , militär eller något annat yrke. När Magnus har tagit studenten är han alltså i prästens ögon ”berättigad” att överge sitt patronymikon. Det fanns inget namnskydd vid den här tiden. Man kunde ta vilket efternamn man ville, så länge det inte var adligt. Min farfar tog sig namnet Landberg, när han 17 år gammal blev volontär vid Värmlands regemente, trots att namnet redan var etablerat i landskapet (smedsläkt).
Varför begär då Magnus detta intyg?
Jo, i Lund fanns ett stipendium instiftat av Magnus farmorsmors bror Johan Bergendorff (åter enligt Gitte B H). Man kan förmoda, att stipendiet var till för att användas av släktingar till Johan B. Mycket riktigt studerade Magnus sedan vid Lunds universitet från 1846, då han skrevs in vid Smålands nation, och där han avlade ”kameralexamen 1848 (enl Lunds universitets katalog). Han arbetade sedan som ”kollega” (jag vet inte vad det innebär) och dog slutligen i Jönköping 1895.
Robert
11
« skrivet: 2005-01-20, 16:46 »
Ett litet tillägg:
Det är väl uppenbart, att namnet Bergendorff är taget efter sockennamnet Berga. Är det någon som vet, om det var rusthållaren Bengt Pehrsson själv eller hans ätteläggar som först började använda namnet?
12
« skrivet: 2005-01-19, 23:53 »
Hej Fredrik, Barbro och Gitte!
Min farmors far hette Per Johan Svensson, född i Traryd (G) 1842-03-03 i torpet Sånnaböke, numera en kulle och en grop mitt inne i en granplantering, som jag besökte förra sommaren. Han var handelsman i Kristinehamn. Enligt en gammal familjetradition, som jag hörde i min barndom, hette han Bergendorff, men eftersom han mest förde handel med England och Frankrike (fruktimport), kunde han inte använda ett sådant tyskklingande namn efter 1870-71 års krig, utan använde sitt patronymikon. Däremot använde minst två av hans söner namnet Bergendorff . Jag vet att den enes, Josef Emanuels, f 1883, barnbarn varit i kontakt med Gitte utan att lyckas knyta ihop namnen.
När jag började släktforska för några år sedan sökte jag förgäves bekräftelse på att Per Johan hade hetat Bergendorff. I alla offentliga handlingar från födelsebok, husförhörslängder, folkräkning 1890 och dödbok (1923) kallas han Svensson.
Jag hittade hans föräldrar i Traryd, Sven Göransson (1811-1865) och Benedigta Larsdotter (1809-1863), båda från Traryd. Till min häpnad upptäckte jag att Benedigta hade en bror Magnus f 1823, som när han studerade i Laholm, Göteborg och så småningom om vid Lunds universitet använde namnet Bergendorff. Det är det äldsta belägget för namnet som jag hittat i någon kyrkbok (hfl Traryd samt Lunds univ. katalog). Jag tyckte namnet hängde i luften. Fadern Lars Bengtsson från Markaryd har jag bara hittat under det namnet. Fredriks och Barbros inlägg från igår gav oväntad och glädjande information. Här är alltså länkarna till Gitte!
Sven Göransson (vars gravsten fortfarande finns kvar på Traryds kyrkogård , se Gravstenssök!) och hans hustru Benedigta var sysslingar, och deras gemensamma anor var just de av Fredrik beskrivna Sven Jonsson (såsom jag har läst namnet) och Ingierd Bergendorff (som jag hittills i min databas kallat Bengtsdotter, det enda efternamn jag hittat i skriften - Traryd AI:1). Sven Göranssons far hette Göran Johansson (1786-1868), bonde i Bråna, Traryd. Hans far var Johan Svensson (1759-1851), som övertagit Kylhult från fadern Sven Jonsson. Även Johans grav finns kvar med ett järnkors på Traryds kyrkogård. Kylhult är numera vandrarhem i Traryd. Benedigtas koppling till Sven Jonsson/Ingierd Bergendorff har Fredrik redovisat ovan.
Det märkliga är, tycker jag, att ett familjenamn kunde leva latent genom generationerna, medan prästerna i sina böcker envisades med att bönder skulle ha -son-namn. Jag har ju aldrig sett Lars Bengtsson kallas Bergendorff. Får jag fråga dig Fredrik, var din källa till detta namn är?
Med ledning av Fredriks rapport har jag med uteslutningsmetoden kommit fram till att Klara Nilssons mor måste ha hetat Gustava. Är det rätt?
Önskar ni mer information om min sida av släkten hör ni naturligtvis av er gernom att maila mig. Klicka på namnet!
Med vänlig och tacksam släkthälsning
Robert Landberg
Hässelby
13
« skrivet: 2004-08-04, 21:07 »
Hej Olof!
Jag har en gammal släktbok Henckel Tengwall Wingårdh, utgiven i Hälsingborg 1943, AB Boktryck.
Den förste Henckell i Sverige var Joachim Christian Henckell, en husar som med sitt regemente blivit förflyttad från Anklam i Pommern till Sverige. Han förekommer i mantalslängd från Helsingborg upprättad 21 november 1774 som husaren Henckell. 1775 beviljas han burskap sedan han erhållit mästarbrev som handskmakare. Han blir så småningom en förmögen man som bryggare.
Enligt boken var båda hans söner bryggare. Den äldste sonen, Peter Christian H., f 1778-01-02, omtalas inte vidare i denna bok. Sonen Bengt och hans ättlingar är däremot noggrant redovisade, och bland dem finns ingen Anders Peter. Bengts barn är födda mellan 1817 och 1839 (9 st). Jag kan av detta sluta mig till, att om din Anders Peter är av denna välkända släkt Henckel i Helsingborg, så måste hans far vara bryggaren Peter Christian.
Husaren J C Henckell (det sista l-et försvann med tiden) är min mf fm ff f.
Med förhoppning om att upplysningen kan vara dig till hjälp och m v h Robert Landberg.
14
« skrivet: 2004-02-01, 22:01 »
Hej!
I Järstorp (F) levde 1718-1791 en mästersmed och pistolmakare Göran Brolin. Två av hans söner blev mästersmeder även de: Olof 1749-1824, f i Järstorp, död i grannsocknen Bankeryd, och Jöns f c:a 1754(olika uppgifter i olika hfl). Olof hade flera söner som blev smeder vid vapenfaktoriet i Jönköping/Huskvarna: Jonas f 1782, Jöns 1788- 1842, Enoch 1798-1864 samt Daniel, 1791 - 1875, pistolsmed, som flyttade till Kristianstad, där han blev gevärssmedmästare. Daniels dotter gifte in sig i juristsläkten Landegren från Skåne. Alla är mina anor.
Önskas närmre upplysningar: skriv ett mail, adress genom att klicka på mitt namn ovan.
Robert Landberg
15
« skrivet: 2004-01-31, 13:51 »
Svar till Jan-Christer Strahlert (Torbas)!
Hej!
Jag såg din förfrågan först idag.
Bland mina anor finns en stockmakaregesäll Isaac Rosenberg (1775-1826), född i Ronneby, verksam i Karlskrona och Karlshamn (där som stadsvaktmästare). Hans far var stockmakaren i Ronneby Jöns Rosenberg (c:a 1748-1783). Vid hans bröllop är Zacharias Rosenberg giftoman samt vittne vid Isaacs dop. Enligt hfl åren kring 1860 bor en lärgosse Jöns tillsammans med en stockmakare Rosenberg inneboende hos en faktorismed Beckman. De är då 24 resp 12 år, varför jag antar att de är bröder. Så till din fråga:
Det har funnits minst ett par gevärsfaktorier i Ronneby. Staden var då lydköping till Karlskrona, vars grundande dränerade Ronneby på borgerskap och hantverkare. Vattenfallet och ån drog dock dit nya industrier. Ronneby fick 1679 sitt gevärsfaktori, genom en uppdelning av örebro-faktoriet. Vid Mor Oliviagården fanns ett
gevärsfaktori i början av 1700-talet som spolades bort 1727 vid en mäktig vårflod. Det tycks ha byggts upp igen vid klyftan vid Djupafors. Kronofaktorierna hade en nackdel
jämfört med andra, de fick ej exportera och hade därför sämre överlevnadsmöjligheter. Ronnebyfaktoriet lades ner efter något sekel. Uppenbart fortsätter verksamheten i Karlskrona, eftersom Isaac är gesäll där.
Fakta om faktorierna hämtade från olika sighter på nätet (sökte på gevärsfaktori och Ronneby), något litet
står i Nationalencyklopedin.
Med vänlig hälsning
Robert Landberg
16
« skrivet: 2003-12-18, 21:51 »
Hej Schartau-forskare!
Bland mina anor finns en rådman Nicolaus Hult i Simrishamn. Han är född i Ängelholm 1703. Enligt födelseboken är hans far kornetten Joachim Hult. Ingen moder nämns.
Enligt Family Search vigs i Simrishamn 1698 en Joachim Hult med en Anna Schartau. Hur FS kan veta det undrar jag. I Simrishamn finns inte så gamla kyrkoböcker.
Min fråga är: Har någon stött på denna Anna Schartau?
Mvh Robert Landberg
17
« skrivet: 2003-12-14, 16:37 »
Hej Nina!
Jag vet inte, men anser det rimligt att mamsell Richter skulle kunna vara en Christina Petronella, f 1788-09-18 i Husie. Hon blev moderlös 1796 och faderlös 1803, fadern var kvartermästare Johan Richter vid Norra Skånska kavalleriregementet. Vid hennes dop förekom en greve och flera officerare från trakten som vittnen. Hennes mor var Birgitta Elisabeth Sommar, vars släkt länge huserat i sydvästra Skåne, bl a som kyrkoherdar i Gårdstånga och Hörby. En föräldralös flicka från de lite bättre stånden hade väl inte så många möjligheter att ta sig fram annat än att vara mamsell, kanske guvernant eller sällskapsdam. Hon hade tre bröder som var officerare bl a i Skåne.
Endast ett litet hugskott!
Mvh Robert Landberg
18
« skrivet: 2003-11-22, 14:56 »
Monica Hammarström!
Din Hedvig Ida Maria Richter är dotter till Carl Johan Gottfrid Richter,
f 1824-10-22,
d 1904-03-04,
häradshövding i Älvsborgs län, bosatt på Hångers i Ljungby socken, Kronobergs län
g m Aurora Vilhelmina Torn?rhielm,
f 1837-03-27,
d 1904-02-26
CJG Richter är son till
Carl Fredrik Richter
f 1791, d1863,
underlöjtnant vid musiken
g m Gustava Charlotta Löfström
f 1804-09-06 d 1869.
Se vidare Niclas Herzmans inlägg på denna sida!
19
« skrivet: 2003-11-07, 15:22 »
Jag har ingen upplysning om Catrina Beata annat än följande detaljer: Sonen Johan Fredriks födelse 1812-10-04 finns i Karlskrona amiralitetsförsamling C:1A:10 på en mycket svart, svårläst mikrofilm. Jag har läst faderns yrke som stockmakaregesäll. Moderns ålder uppges vara 36 år. Jag har läst hennes namn som Catharina Beata, inget efternamn. Varifrån får du Lund?
En äldre son Carl Gustaf föds 1809-12-10, varvid moderns ålder uppges vara 32 år.
Johan Fredrik är min farmors morfar.
20
« skrivet: 2003-03-16, 15:52 »
Tack Tobias!
Jag har varit bortrest och dessförinnan ägnat all uppmärksamhet åt andra släktgrenar, varför jag inte upptäckte ditt inlägg förrän idag. Att jag kollade släktsök beror på, att jag tidigare idag blev uppringd av en Karin Malm, Waxholm, född skånska, som hört talas om min efterlysning. Hon är inte så van vid datorer, så hon ska skicka mig kopior av sina anteckningar om våra gemensamma anor i släkten Sommar. Den äldste av henne kände är den rådman Sten Olssen (Sommar enligt henne) från Halmstad som Elisabeth Deber skriver om på denna sida strax efter ditt inlägg. När jag fått hennes uppgifter kan jag vidareförmedla dem till intresserade.
21
« skrivet: 2003-02-17, 22:30 »
Anders Ahlberg!
Du har en gammal efterlysning I Rötter om Hollsten och Hedengren i Hedemora. Namnen blev aktuella för mig helt nyligen, och då jag sökte efter ledtrådar för attta mig vidare hittade jag din fråga.
Mina anor heter Anders Jöransson Hollsten, f senast 1676, handelsman i Stockholm, död i maj 1707. Han var gift med Anna Hedengrahn, f 1680-11-17 i Hedemora och död där 1770-04-12. Hennes föräldrar handelsmannen och rådmannen Johan Persson Ambrosius f 1651 i Hedemora, död 1707, samt prästdottern Anna Jönsdotter Tibelia, född omkring 1655. Anna Tibelias anor har jag bort till 1509 - idel präster och en biskop.
Ambrosius - Tibelia har en dotter Catharina Johansdotter Hedengren, den som gifter sig med Johan Göransson Hollsten.
Med stor sannolikhet är Johan bror till Anders Jöransson Hollsten. I så fall heter hans föräldrar Jöran Hollstensson, död 1678, lantmätare i Hedemora, samt Margareta Andersdotter. Mer är inte känt om dem.
Källor: En mapp Asplund på genealogiska föreningen i Stockholm.
Genealogiska föreningens medlemsblad nr 4 1946: en artikel om Hedmorasläkterna Hedengran och Hedendahl med rättelser av boken
Trotzig, Karl: Hedemora stads historia, Hedmora 1944.
Med vänlig hälsning
Robert Landberg
22
« skrivet: 2003-02-12, 12:51 »
Jag har en ana Ebbe Sommar, krigsfiskal och vice landssekreterare, som gifter sig 1762-05-14 i Malmö slottsförsamling med Petronella Jansonius. Han har åtminstone ett barn, Birgitta (Brita) Elisabeth, född i Malmö 1765-04-01 och död i april 1796 i Husie i mässling som hustru till kvartermästare Johan Richter. Hon fick fem barn.
Någon som känner till om denne Ebbe Sommar har någon anknytning till övriga Sommar på denna sida?
Undrande
Robert Landberg, Hässelby
23
« skrivet: 2003-01-28, 20:45 »
Jag har bland mina anor en Lars Johan Mellberg, född 1770-02-02 i Jämtland. (Uträknat efter notering i dödboken. En källa, bajonettsighten nedan, säger -01-01. Hfl anger endast födelseår.) Besiktningsrustmästarlärling i Söderhamn 1794, där han bla bor hos beslagmästare Fly. Där träffar han förmodligen sin blivande fru, Christina Elglund f 1775-10-19, dotter till mönsterskrivaren Olof Elglund i Söderala. Besiktningsrustmästarexamen i Stockholm 1797. Rustmästare vid Husqvarna 1799. Bosätter sig i Hakarp, Huskvarna Norregård, och gifter sig året därpå. Christina flyttar ner från Söderala och tar med sig sin mamma Maria Berg, som blivit änka. Besiktningsrustmästare vid beväringsförrådet i Jönköping 1800. Verkmästare Jönköpings faktori ca 1801 till åtminstone 1814. Hans stämpel på besiktigade vapen var M eller IM. Flyttar 1807 till Järtorp sn och 1811 till Bankeryd. Besiktningsrustmästare vid Göta Artilleriregemente med placering i Jönköping från år 1816. Dödboken: 18480427 Johan Mellberg Direktör 780325 Ålderdomsvaghet Torp Bankeryd. Jag har ännu inte börjat leta efter hans födelse, föräldrar mm i Jämtland, eftersom jag inte känner till socknen. Kanske någon som läser detta vet? Om bajonettsmeder och besiktningsrustmästare kan man läsa vidare i http://hem.passagen.se/holmback/bayonets/Notes/SwedStamps.html Hoppas någon har glädje av detta. Med vänlig hälsning Robert Landberg
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy