Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Per-Åke Svensson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2014-10-27, 22:04 »
Min artikel Licentförvaltaren Daniel Fleissner i Stettin och hans släktkrets har nu publicerats Svensk Genealogisk Tidskrift Nr. 1-2, Årgång 7, 2013. För den som inte är medlem i Svenska Genealogiska Samfundet finns tidskriften tillgänglig i Rötter-bokhandeln.
Det fjärde av de fyra brev som diskuterats ovan har jag ännu inte blivit helt klok på. Jag tänker dock inte ge upp, men kan inte förutspå när det blir klart.
Mvh
Per-Åke
2
« skrivet: 2013-02-16, 16:36 »
Hej igen!
Här kommer min tolkning av det tredje brevet.
Det här brevet är alltså skrivet av min mfmfmfmf mor.
Hon har väldigt ”flyt” i skriften och punkterna över i, ä och ? och markeringen över u' hamnar regelmässigt över efterföljande bokstav. Meningsbyggnaden är snårig med flera föråldrade ord och dito stavning, så det är inte alla gånger lätt att förstå vilka moderna tyska ord de motsvaras av.
Efter en första tolkning av skriften rådfrågade jag därför två vänner i Tyskland (infödda) för att få hjälp med vissa äldre ord och med brevets innebörd, men även med denna hjälp är det viss tveksamhet.
Ny rad indikeras med |, ny sida med ||. Förkortningar indikerade med . eller : är utskrivna inom [ ]. Inom vanlig parentes ( ) anges modern stavning och betydelse på vissa äldre ord.
Erlauchter, Hochgeborener Herr Graf, und ?? |Gnädiger Herr.
Als mir Euer Hochgräfl[iche] Excell[ence] und Gnaden zweifels|frey ?noch? erinnerlich beyfallen (= zustimmen), vestgestelt ( = festgestellt) dieselbe ( hier ist vermutlich die Unterzeichnerin des Schreibens gemeint) | vor vielen Jahren, bei der Frau Filgranischen Wein|schenkerin ( = Bedienung in einem Weinlokal; eher vermutlich Besitzerin eines Weinlokals) in Stettin einige gewiße silberne | Pfande, worunter 12 auf zier werg?ldete Confect|schalen von 840 lod mitt gewesen, versetzen laßen.
Als nun gedachte Frau Filgransche bey ihrem gar | schlechten und bedr?ckten (= bedauerlichem) Zustandt unumgänglich ge|nöhtiget worden, mir gegen Ausleihung 400 Rd. solche anno 1672, hinwieder zu ersetzen, sie aber ?ber allen von mir angewanten Fleiß zu Einlösung abgedachter Pfände nicht gebracht werden kan, in|dem sie ihr bekantes (=bekanntes) Unwermögen (=Unvermögen) alß welches | zu Aufbringung solcher Mittel keinesweges | proportioniret ( im Sinne von: geeignet ist) oder zulänglich (=zugänglich; ausreichend) seige (=zeigen) will, immer | der vorsch?ttet(= vorwerfen), und ich danichern (=darnieden oder danieden =hier unten auf der Erde) meine Conten|tirung (=Befriedigung) von ihr weiter nicht zu gewarten habe. |
Diesen nach so gereichet an Eur:[e] Hochgräfl.[iche] Excel:[ence] und | Gnaden, mein dem?tiges Bitten, dieselbe solle | die gnädige Verf?gung thun, das sehr erregte und mir vor hypotheciete 12 Confectschalen, zwischen nun und Michaelis (=Sommerende; Ernteschluss; 29 Sept.; Im Mittelalter ein verbindlicher Feiertag und ein beliebter Termin f?r laufende Miet-, Pacht- und Zinszahlungen) durch eine wahrhafter (=vertrauensvollen) Mann in Stettin valuirt (=evaluiert, bewertet) oder da Eur Hochgräfl.[iche] Excell.[ence] und Gnaden lieber zu distrahiren (= zerstreuen, ablenken ) gnädig | belieben solten, ich daß fals einige Permis|sion (=Erlaubnis) unter der Hand erhalten möge, ge|stelt ich den alß eine mitteln zu meine und der | meiniger unterhalt bei anders in der kriegs||zeiten zugesetzten mitteln langer zu entrachten | nicht vermag, und ich solcher gestalt an Capital und Zinsen befriediget werden können, versehe | mich bei diesem so billigmässigen suchen (=Ersuchen; Bitte) , gnä|diger fleieung (=Deferirung: etwas vor jemanden bringen; vortragen), und verbleibe unter em|pfählung zu Gott gewahrsam.
Euer Hochgräflische Excellence und Gnaden.
Stettin dem 25 Maÿ | Anno 1681
Dem?tige und gehorsahmste | Dienerin
Anna Margareta Fleissnerin, geboren Deceniin
Och här kommer tolkningen:
Lysande, Högborne Herr Greve, ??, Nådige Herre.
Som Ers Höggrevliga Excellens och Nåd säkert fortfarande kommer ihåg, trots att det var för många år sedan, så lät [ni] åt mig hos fru Filgranische ”Vinutskänkerskan” i Stettin pantsätta vissa silverpanter, däribland 12 konfektskålar med (utsirad) förgylld dekor på 840 lod.
När nu nämnda fru Filgransche på grund av hennes ytterst dåliga och olyckliga tillstånd tvingad blivit av mig [föreslagen] att återlösa dem för 400 riksdaler; sådana från 1672, så vill hon trots min enträgenhet att lösa in ifrågavarande panter inte komma till en överenskommelse, eftersom hon på grund av sin kända oförmåga [att räkna och värdera?] inte kan visa upp något proportionerligt eller tillräckligt, hon förkastar ständigt [mina bud] och jag har ingen anledning att någonsin förvänta mig någon tillfredställande [överenskommelse].
Därför, Ers Höggrevliga Excellens och Nåd, riktar jag till er min förtröstansfulla bön om att ni skulle vilja ställa till nådigt förfogande att få de förpantade (=hypotek) 12 konfektskålarna värderade, mellan nu och Michaelis, av en pålitlig man i Stettin, eller om Ers Höggrevliga Excellens och Nåd hellre genom nåd så skulle vilja, att jag får tillstånd till medel för min och de minas underhåll eftersom, bland andra i dessa krigstider tillsatta medel, inte räcker, och att jag genom denna enkla, nådiga föredragning kan slippa vidare tänka på kapital och ränta, och förblir under nedkallande av Guds beskydd,
Er Höggrevliga Excellens och Nåd
Stettin den 25 maj, år 1681
Förtröstansfullt och underdånigt
Anna Margareta Fleissner, född Decenii
Kommentarer:
Jag är inte säker på till vem det här brevet är ställt till (originalet råkar tyvärr fått ett hundöron över ena titeln). Det borde ju vara Magnus Gabriel de la Gardie, eftersom det kommer från hans arkiv. Han tycks dock inte haft något direkt att göra med Pommern 1681, och skulle just till att drabbas hårt av Karl XIs reduktion. Det skulle också kunna vara till guvernören i Pommern.
Under tiden 1679 -1685 var det greve Otto Wilhelm Königsmark som var generalguvernör i Pommern. Han var gift med Catharina Charlotta de la Gardie, dotter till Magnus Gabriel. Om brevet är ställt till denne skulle det kanske kunna förklara varför brevet ändå hamnat i de la Gardies arkiv.
Av brevets inledning att döma så hade brevets adressat hjälp till med förpantningen av 12 förgyllda konfektskålar. Det behöver ju inte betyda att han varit på plats utan det kan ha skett genom brev eller ombud på liknande sätt som hon senare ber om i brevet.
”fru Filgransche Weinschenkerin” är något förbryllande. ”frau Filigraniche” förekommer på två ställen i texten, så jag är säker på att det är så det står.
Filgransche är förmodligen ett egennamn; hon heter så. Weinschenkerin betyder idag vinutskänkerska, men på den tiden sannolikt ägarinna till ett vinutskänkningsställe.
(”filigran” är ju annars en gammal teknik att göra smycken och andra dekorationer av tunndragna trådar, ofta guld eftersom just det går att dra väldigt tunt på grund av dess seghet.)
840 lod = 840*13,29 g = 11,16 kg, dvs skålarna bestod av drygt 0,9 kg förgyllt silver per styck, och 400 riksdaler, som de värderats till, var som tidigare sagts en årslön för en hovpredikant, så skålarna var utan tvekan mycket värdefulla (och skulle idag säkert göra omåttlig succé på Antikrundan i TV). Indirekt så säger väl också det här att familjen varit förmögen. Ett dussin konfektskålar i förgyllt silver hör ju inte riktigt till livets nödtorft, men eftersom byteshandel var mera utbrett på den här tiden, så kan de ju också bara ha setts som ”pengar”, men även så var det ju ett stort belopp.
Av den andra meningen framgår att A. Margareta nu vill lösa in panten, men kvinnorna är oeniga om värdet. Fru Filgranichen är inte nöjd med 400 riksdaler, men kan inte säga hur mycket mera hon vill ha. Det kan bero på inflation eller kanske sannolikare ränta, eftersom A. M. Fleissner längre fram säger att hon inte vill behöva bekymra sig om sådana saker som kapital och ränta.
Av tredje meningen framgår att hon därför vill få till stånd en opartisk värdering och ber om hjälp med detta. Brevet är skrivet 25 maj och hon vill ha problemet löst till ”Michaelis” vilket är ”Mickelsmäss” 29 september, alltså inom ett halvår. Som alternativ tycks hon föreslå att hon får ytterligare bidrag, eftersom det befintliga inte räcker under dessa krigstider. Men meningen är knepigt uppbyggd (kanske för att undvika att säga det rakt ut) och svårtolkad.
Jag har börjat på det fjärde brevet, från Daniel Christian Fleissner, men eftersom det är på tre och en halv sida så kommer det att ta sin tid.
Mvh/Per-Åke
3
« skrivet: 2013-02-03, 17:36 »
Här kommer så min tolkning av det andra brevet från Anna Elisabeth von Sommer 27 september 1697. Också det är en bön om pengar.
De här båda breven är alltså från Magnus Gabriel de la Gardiska samlingen E1407 på riksarkivet.
Hochgebohrner Herr Grafe, König:[lische] Raht,| Feldt-Mareschal und General | Gouverneur, Gnädigster Herre
Alß:[Euer] Hochgräf:[lische] Excellence erstatte zu forerst| gehohrsamsten und demutigsten Dank, | von Euer Hohen Gnade, welche Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence mir im verwichenen Jahre | höchst ruhenlich erwiesen, und zu meines und | meiner armen Kinder Noht durftige Subsis|tens, und Lebens unterhaltung 12 Rd: gnädig zahlen lassen. Alß ich aber bereits in drÿte|halb Jahren nicht mehr alß diese 12 Rd: be|kommen, so bin abermahl auß höchst twi|ngender Noht, und recht Elende zustandt genöh|tiget worden, Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence gehor|sahmst und flehendlich zu ersuchen, dieselbe | wollen :/ nach der mir a[nn]o: 1694 versprochenen | Gnad , daß ich Monatl:[ich] 2 Rd: haben solte /: ferner an mir, und meine Unerzogene Kinder ein | gnädiges Mitleÿden erweisen und mir beÿ | herannahender Betr?bter Winters Zeit | (von) || von denen gnaden Geldern wieder etwas gnädig | zukehren, damit ich mit meiner kleinen Kindern nohtdorftig, und k?mmerlich beÿ | dieser bedrengten Zeit, mein stundlichen Brodt | haben, undt nicht gar an den Bettel-Stab | gerahten möge. Der Grosse Gott wird solche Wittwen und Weÿben sorge, an dem | Hochgräfl:[iche] Hause nicht unwergaten lassen, wie ich dann dagegen ersterbe.
Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence und Gnaden
Stettin d: 27st Sept:| Ao: 1697
Ungehorsahmste und demuh|tigsten vorbitterin zu Gott | vor der hohes und bestän|diges Wolseÿn
Anna Elisabeht von Sommer, ver|wittwerte fleissnerin
Och så min översättning:
Högborne Herr Greve, Kungliga Råd, Fältmarskalk och Generalguvernör, Nådigste Herre
Ers Höggrevliga Excellens skall först ha ett underdånigt och förtröstansfullt tack för sin Höga Nåd, vilken Er höggrevliga Excellens under sistlidna år städse visat mig, genom att till mig och mina fattiga barns nödtorftiga livsuppehälle, och livsunderhåll nådigt låta utbetala 12 riksdaler. Eftersom jag hittills för ? året inte erhållit mer än dessa 12 riksdaler, så har det av högst tvingande nöd och rätt eländigt tillstånd blivit nödvändigt att underdånigt och innerligt ansöka ytterligare en gång (i enlighet med den nåd som 1694 visades mig skulle jag ha 2 riksdaler månatligen) åt mig och mina ännu inte uppvuxna barn. Visa nådigt medlidande och för den annalkande besvärliga vintertiden nådigt anvisa pengar så att jag kan ge mina små barn nödtorft och omsorg i denna trängda tid, få mitt timliga bröd och kanske inte behöva gripa till tiggarstaven. Måtte den store Gud sörja för att ers Höggrevliga hus inte låter sådana änkor och hustrur bli oförgätna, i annat fall kommer jag att dö.
Ers Höggrevliga Excellens och Nåd
Stettin den 27 september år 1697
Underdånig och förtröstansfull förbedjerska till för Gud för god och beständig hälsa
Anna Elisabet von Sommer, ”en Fleissner som blivit änka”
Kommentarer:
Sista meningen i brevet tycks innehålla en negation för mycket; ”inte . bli oförgätna”, borde vara ”inte . förgätna”, tycker jag.
Hon hade tydligen inte fått de 24 riksdaler som hon bad om i brevet 12 februari utan bara hälften.
Mvh/Per-Åke
4
« skrivet: 2013-02-01, 19:14 »
Här kommer min tolkning av det första brevet från Anna Elisabet von Sommer från 12 februari 1697.
I den tyska texten förekommer punkter och kolon som indikerar förkortningar. Dem har jag skrivit ut inom [ ].
Vertikalt streck indikerar radbyte, två sidbyte.
Hochgebohrner Herr Grafe, König Raht, Feldt-Mareschal und GeneralGouverneur, Gnädigster Herre
Wann Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence auß gnädi|gen mitleiden Bewogen mir Hoch Betr?b|ten und verlassenen Wittwen nach meiner Seel.[igen] Mannes tode, in ansehung meines Kindbahren Unwermögens, und nohtlei|denden Zustandes, Bißher aus der Gnaden| Handt zu mein und meiner Armen Kinder| Lebens unterhaltung Jährl.[ich] ein genantes | alß 24 Rd: zu fließen zulaßen, so sage Der|selben f?r solche Gnade gantz dem?htigsten |dank, mit fernerer Untertähnig = gehorsamster Bitte, Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence ge|ruhen der Gnaden Handt ungeändert of|fen zubehalten, und weil auf das 96:te Jahr (zu mei) || zu meiner Noht d?rft nichtes gereichet wor|den, durch eine gnädige Verordnung an den | Hr. [Herr] Stats Commißarium diese unentbahr|liche Sustentations und Lebensmittel| mir und meinen Armen Kleine Kindern gnädigst zuzukehren, und damit soulagiren. Ich werde diese Gnaden Be|zeigung mit gebeht und flehen zu Gott f?r Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence und dere Hochgräfl.[iche]| Hauses ewiger Wolergehen zu Verschul|den mich Hoch Werbunden halten und Le|benslang Werbleiben.
Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence
Stettin d:[en] 12 te | Febr:[uar] Ao:[Anno] 1697
Demuhtigst und ge|behts Shuldigste Dienerin
Anna Elisbeht von Sommerin, Verwittwerte Fleissnerin
Och det här är min översättning.
Högborne Herr Greve, Kungligt Råd, Fätmarskalk och Generalguvernör, Nådigste Herre
Enär Ers Höggrevliga Excellens med nådigt medlidande bevågen (=välvilligt) åt mig, djupt betryckta och övergivna änka efter min salig mans död, vid åsynen av min oförmåga på grund av barnsbörd och [mitt] nödlidande tillstånd, hittills ur den nådefyllda handen till mig och mina fattiga barn gett mig ett årligt underhållsbidrag på 24 riksdaler, så säger desamma därför ett förtröstansfullt tack för en sådan nåd, med ytterligare underdånig och lydig bedjan, att Ers Höggrevliga Excellens skall hålla sin nådiga hand öppen och, eftersom under år 96 inget kom mig till del för att [lindra] min nöd, förordna herr statskommissionären att nådefullt utbetala detta oumbärliga stöd och livsmedel till mig och mina fattiga små barn och därmed lätta min börda. Jag kommer att besegla denna nåd med innerliga böner till Gud för Ers Höggrevliga Excellens och Höggrevliga hus (=familj) om evig välgång och skuldsätter mig till (=lovar) att hålla mig högst förbunden (=tacksam) och förbli så i hela livet.
Ers Höggrevliga Excellens
Stettin den 12:te februari år 1697
Förtröstansfullt, er skuldtyngda tjänarinna
Anna Elisabeth von Sommer
Kommentarer:
Brevet är ställt till greve Nils Bielke som var generalguvernör över Pommern 1687 - 1698.
Det är undertecknat ”Anna Elisabeht von Sommer, Verwittwerte Fleissnerin”
En änka (som människa) kallas vanligen Witwe eller Witfrau på tyska. Verwitwet betecknar änka som civilstånd, så det blir en liten nyansskillnad när det ordet används. Vad som står där är att hon är en kvinnlig Fleissner som blivit änka, en ”föränkad Fleissnerinna”. Det innebär att Anna Elisabet med all sannolikt är Daniel (d.y.) Fleissners och Anna Margareta Decenias enda dotter, som hade gift sig med en von Sommer.
Hur mycket var 24 riksdaler 1697? Det låter ju inte särskilt mycket.
Boken Vad kostade det? (ISBN91-36-02399-X) ger ett ungefärligt svar. Svaret kan bara bli ungefärligt därför att även om myntvärden kan räknas om så är vad som värdesätts föränderligt över tiden:
Konsumentprisindex 2012 är 315 med år 1980 som bas. KPI för 1980 är 571 med år 1949 som bas. Prisindex för 1732 (som är det första som anges i boken) är 13 med år 1949 som bas. 1873 växlades 1 riksdaler in som 1 krona. 24 riksdaler 1732 skulle alltså idag motsvara: 24*315*571/13*100= 3320 kr; 35 år tidigare kanske 3500 kr.
Värdet är dock större än det verkar: som jämförelse fick hovpredikanten Mattias Decenius en årslön på 400 riksdaler och 50 riksdaler ytterligare för sitt boende.
Mvh/Per-Åke
5
« skrivet: 2013-01-28, 17:48 »
Tack för breven!
Det kommer att ta en rejäl stund att gå igenom. Det var ju dessutom fyra brev:
- 25 maj 1681 från Anna Margareta Fleissner, geboren Decenia, dvs Daniel Fleissners (d.y.) änka.
- 6 mars 1685 från Daniel Christian Fleissner, Daniel Fleissners (d.y.) son.
- 12 febr 1697 från Anna Elisabeht von Sommer[in], verwitttwete Fleissnerin. Här uppträder dessa Sommer igen, nu som von Sommer. Verwitwete Fleissnerin betyder att hon är änka till en Fleissner, men det är alltså en annan änka än ovan, möjligen till Daniel Christian. (Enligt Trauregister, se ref [31] i artikeln, förekommer såväl Sommer som von Sommer i Stettin.)
- 27 sept 1697 från samma Anna Elisabeht von Sommer, verwittwete Fleissnerin.
Mvh/Per-Åke
(Meddelandet ändrat av pasv 2013-01-28 17:57)
6
« skrivet: 2013-01-27, 13:21 »
Hej Gunillor!
Gunilla Krohn: Det låter som mycket intressanta brev. Jag skulle vara mycket tacksam för att få ta del av dem, och skall gärna försöka tyda och översätta.
Gunilla T Smith: Ja, det skulle man kunna tro, men termen är vidare än så. Resan behöver inte gå till det Heliga landet: peregrina betyder bara utomlands, i främmande land enligt mitt latinska lexikon. Det ingick ofta i utbildningen för adelsmän och liknande på den här tiden att de skulle göra en resa utomlands. Jag har för mig att det tom finns en speciell term för dessa resor; peregrinresa eller något sådant, men kan fn inte bekräfta med någon referens. Etymologiskt står tex pilgrim/peregrinus bara för främling, utlänning.
7
« skrivet: 2013-01-26, 23:06 »
Gunilla,
tack, du har alldeles rätt. Per Daniel dog 1694 enligt Dädesjös kyrkbok.
Sörabys böcker skall innehålla två referenser:
- en födelsenotis där Beata och Dorothea båda förekommer som faddrar med efternamn von Fleissner år 1700. Söraby CI:1b (1693-1791) Bild 190/ sid 407, och
- en födelsenotis där Beata Margaretha förekommer som fadder och att hon är från Wartorp. Söraby C:1a (1693-1796) Bild 183 / sid 406.
1704 är en felskrivning som jag skall rätta till omgående. Det påverkar också påståendet i avsnitt 1 (att sonen överlevde fadern). Det gjorde han inte.
Mvh/Per-Åke
8
« skrivet: 2013-01-26, 14:16 »
Under Mörlunda har det tidigare förekommit diskussioner om Orrar. Här kommer ett bidrag. Likvidationskommissarien Magnus Orre levde i början på 1700-talet i St Aby, Mörlunda (född beräknat 1685, död i Stora Aby och begravd 1737-06-14 i Mörlunda, vid en ålder av 52 år). Han står som ägare till ¼ mtl, ”Orresgården” och var gift med Anna Dorothea Fleissner. Det kan nu anses belagt att hustrun var dotter till Major Samuel von Fleissner (no 1133), född i Stettin, och under senare delen av sitt liv verksam vid Kronobergs regemente. Jag har, tack vare publiceringen av handryckta, skannade, skrifter i Tyskland, och kyrkböcker publicerade i Tjeckien, allt tillgängligt på Internet, lyckats följa anorna och skrivit en artikel om saken. Artikeln följer honom och hans familjs anor tre generationer bakåt via Stettin i Pommern och vidare till Karlsbad i Böhmen och 1500-talets mitt. I förbifarten blir det också några ord om varma bad, översvämning och gikt, för anorna och nära relaterade personer har publicerat sig i bokform. Länk till artikeln finns under: Introducerad adel/Fleissner, von . http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/368612.html?1359133746
9
« skrivet: 2013-01-25, 18:09 »
Hej Simon! De länkar som du har hittat leder vidare till ett antal handtryckta dokument med vars hjälp det går att följa Samuel von Fleissners anor tre generationer bakåt via hans far, som var licentförvaltare i Stettin i Pommern och dennes föräldrar i Karlsbad i Böhmen. Jag upptäckte dem i slutet av 2011 och har ägnat ganska mycket tid åt att följa upp dem. Vidare finns kyrkböcker tillgängliga för Karlsbad från 1500-tales mitt, dvs lång tidigare än i Sverige. De handtryckta dokumenten är skrivna på tyska (satta med tysk frakturstil) och på latin. De senare har gett mig en hel del tolkningsproblem, men jag anser jag kommit igenom de för genealogin relevanta delarna. Genom utredningen har jag hittat en hel del kringinformation som är rätt intressant. Det handlar om beskrivningar av badverksamheten i Karlsbad (började omkring 1370), en beskrivning av en tsunamiliknande översvämning i Karlsbad 1582, och en besynnerlig bok om gikt, allt skrivet av anor och nära relaterade personer. Jag tyckte att det var av allmänt intresse inte bara genealogiskt utan också när det gäller typen av källor som nu är tillgängliga genom att man skannar gamla dokument och gör dem tillgängliga. Jag skrev följakltigen ihop en artikel i mitten på förra året (ca 35 sidor + källförteckning, register och index) som jag försökt få publicerad, dock utan att ännu lyckas med det (pga av icke-genealogiska orsaker). Artikeln är anpassad för läsning på skärm eftersom den innehåller direktlänkar till de flesta källor. När jag såg dina länkar ovan och visste vart de leder fick jag alltså något att fundera på, men har bestämt mig för att själv göra manuskriptet tillgängligt via Internet. Manuskriptet finns alltså tillgängligt här: http://www.pasv.se/genealogi/manuskript.htm . Artikelrubriken på den sidan länkar vidare.
10
« skrivet: 2013-01-23, 16:31 »
Tack för den referensen. Det är det första ställe jag har sett hennes namn utskrivet Dorothea von Fleissner. I kyrkböckerna i Mörlunda kallas hon bara Anna Dordi, eller Dordi Fleisner (eller Phleisner). Man har haft svårt med stavningen.
Lurigt med två volymer kyrkböcker CIa och CIb som är tidsmässigt parallella.
När det gäller Wartorp som Beata von Fleissner bodde på 1700, så noterade jag att i den första husförhörslängden för Söraby AI:1 så finns det en löjtnanska som bor just där. Det är visserligen nästan 50 år senare, men det kan tyda på att Wartorp fungerat som löjtnantsboställe, så sannolikt bodde också Arvid Bergman där.
Källa AD:
Söraby AI:1 (o-9999)bild 29/sid 33
11
« skrivet: 2013-01-02, 09:36 »
Hej Simon! Krigsarkivet har jag inte besökt än (men jag har planer). Uppgiften om bemanningen kommer från http://mvdok.lbmv.de/mjbrenderer?id=mvdok_document_00003764 Mecklenburgische Jahrb?cher, Band 102 (1938) Se sid 226 i artikeln: Georg Tessin : Wismars schwedische Regimenter im Nordischen Kriege (Fortsetzung und Schluß zu Jahrbuch 101 S. 101-156) In: Mecklenburgische Jahrb?cher, Band 102 (1938), S. 201-252 Uppgiften om vad Kronbergs regemente hade för sig kommer härifrån: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm , där man får söka fram Kronobergs regemente.
12
« skrivet: 2012-12-26, 22:09 »
Jag har haft anledning att se närmare på släkten Fleissner, eftersom Anna Dorothea (Dordi) Fleissner är en ana.
När det gäller relationerna mellan Arvid Bergman och Samuel von Fleissner finns det en intressant detalj:
Kronobergs regemente var inte med på Karl XII fälttåg i öster utan deltog 1700 i fälttåget i Holstein för att ingripa mot Danmark. Därefter fanns det i garnisonen i Wismar. Bemanningen 1701 vid garnisonen i Wismar upptar bland andra:
Major-Kompani: 1 Fördubblingskompani
- Major Samuel von Fleissner
- Löjtnant Arfwed Bergman
- Fänrik Alexander Ogilvy
- Kapten Johan Leyonström
- Löjtnant Johan Rosenbielke
- Fänrik Magnus Ulffsax
Mellan juli och augusti 1702 marscherade regementet från Pommern till västra Polen där det förenades med svenska huvudarmén under Karl XII ledning. Det ingick därefter i Rehnskölds avdelning.
Samuel Fleissner dog därför med all sannolikhet 1703-01-03 i Wieliczka, strax utanför Krakow i Polen och inte vid någon annan tidpunkt, för då hade han inte där att göra.
Löjtnant Arvid (Arfwed) Bergman (nr 922) var gift med Samuel Fleissners dotter Beata Margareta. 1701-03-11 ansökte han om äktenskapsskillnad eftersom hans hustru under hans frånvaro i Tyskland brutit äktenskapet och sig med hordom försett, och han erhöll skilsmässa 1702-06-26. Arvid Bergman dog 1703-01-10. (Elgenstiernas supplement.
Han stod alltså under befäl av en man vars dotter bedragit honom och som han ansökt om och fått skilsmässa ifrån. Hedern var viktig under stormaktstiden och den här situationen bör ha varit påfrestande för båda. Man kan undra över hur stämningen dem emellan var och om detta på något sätt kan ha samband med bådas död inom en vecka i januari 1703, den 3:e resp. 10:e.
Jag har förgäves sökt efter dödsorsaker. Det var sannolikt inte i strid (för då brukar det anges), det kan ha varit sjukdom (för det angav man inte alltid), men det kan också vara så att någon sagt den andre ett sanningens ord vid nyårsfirande(?) varefter de duellerat och båda skadat varandra dödligt (det höll man förmodligen också tyst om eftersom det var förbjudet).
Har någon sett till några uppgifter?
13
« skrivet: 2008-02-11, 16:44 »
Hej Sonja!
Din fråga gjorde mig nyfiken: Källehult under Rosenvik är ju ingen stor plats, och min mors farfar (Sven Peter Olofsson) och farmor (Sara Lena Petersdotter)levde där mellan 1841 och 1868. De hade en son (Karl Johan) och en dotter (Alida Sofia). 1872 när mannen dött gifte Sara Lena om sig med Karl Johan Nilsson. När levde din fars morföräldrar i Källehult? Har vi kanske gemensamma anor?
Mvh/Per-Åke
14
« skrivet: 2007-05-17, 22:33 »
Stefan!
Om du är intresserad av soldattorpet nr 95 Lustigholm, så finns det beskrivet i en torpinventering som publicerades 1988 i serien Hultsfreds kommun, skrifter 8: Rune Frode: Torp och backstugor i Hultsfredstrakten.
Artikeln (3 sidor) beskriver alla som bott på torpet från 1692 till 1905. Därefter lämnades det åt sitt öde. Artikeln innehåller också fotografi på torpet från 1955. Det var förfallet redan då, och det revs någon gång på 60-talet. Den lilla ladugården stod upp fortfarande 1986 enligt foto detta år.
Det märkliga med torpet är att det trots sitt namn såvitt känt aldrig bebotts av någon soldat med namnet Lustig!
Mvh/Per-Åke
15
« skrivet: 2007-01-07, 16:14 »
Efter att ha tittat lite mera på notiserna i PLF CD-2 så upptäckte jag att de sista barnen som uppges vara födda i Baggebo alla är barn till ryttare:
1723, 1725 och 1727 föds tre barn till ryttaren Per Immerman. 1742 föds det sista barnet i Baggebo som dotter till ryttaren Nils Molin. Så platsen tycks (bland annat) ha varit ett boställe för ryttare.
För Per Immerman finns ytterligare två barn födda 1718 och 1720 men då utan att någon plats anges.
För Nils Molin finns ytterligare barn angivna: ett fött i Örlid 1738 (så det i Baggebo 1742) och därefter ytterligare tre barn födda i Örlid, och ett utan platsangivelse.
I samtliga fall uppges Molin vara ryttare. Frågan är då om Nils Molin flyttat på sig eller om namnet på platsen succesivt förändrats till Örlid (som sedan tycks förändrats till Gjörlid eller Görlid.)
Någon som känner till geografin kanske vet?
Mvh/Per-Åke
16
« skrivet: 2007-01-06, 19:11 »
Enigt PLF-CD2 har ett antal människor från Baggebo i Misterhult fötts, vigts och dött mellan ung 1645 och 1745.
Vad hände med den platsen? Enligt CD Svenska Ortsnamn så finns inte någon sådan plats i Misterhult. Ändrade den namn eller blev den öde?
Är den på något sätt relaterad till Baggetorp?
Mvh/Per-Åke
17
« skrivet: 2006-10-10, 09:05 »
Från DIS-Aros kom för ett par dar sedan imformation om en ny bok som heter Mitt liv och min släkt. Är det möjligen den du letar efter?
Titel: Mitt liv och min släkt
Författare: Rolf Ellnebrand och Johan Schönstedt
Omslag och övrig formgivning: Cecilia Danneker Engström, C D E Form
Omfång: 112 sidor
Bindning: Dold spiral, hel rygg
Format: 149 x 210 mm
ISBN 91-856-1700-8
Pris för denna är 120 kr + frakt
Mvh
Per-Åke
18
« skrivet: 2006-02-06, 17:45 »
En teknisk fråga när det gäller tolkning av sigill. När det gäller ristningar i sten som hällristningar och runstenar kan man ju numera använda en bildanalysteknik (känd från TV) som möjliggör en sån noggrannhet att man kan känna igen stilen i huggen och därigenom säga att en runsten är huggen av flera personer, alternativt att två stenar har samma upphovsman. Har man försökt något liknande på sigill? Förutsatt att det nu finns några bitar kvar: Även om texten är nedsliten är det väl inte helt uteslutet att den text som en gång funnits lämnat spår i de underliggande resterna, genom det sätt på vilket materialet en gång stelnat och att de spåren faktiskt går att få fram?
Mvh/Per-Åke
19
« skrivet: 2006-02-04, 10:47 »
Stefan!
Som svar på din fråga i inlägget ovan varifrån Vendelas tillnamn Kellgren kommer, så är i varje fall en del av svaret att det är i dottern Annas dödnotis, varifrån också Annas födelsedatum kommer eftersom födelsebok saknas för den aktuella tiden:
Dödsnotis [1814, October]: Anna Jo?nsdotter fr. Sefvestorp; 5; Enka från Sefvestorp, född i
Hult här i församl. 1723 d. 3 febr. Dotter af Profossen Jo?n Hammarklang och h. Wendela
Kellgren ibidem. Begrafdes d. 16 October.; Ålderdom; 91 [år] 8 [mån]; Enka. [GID 134.23.2500 Pelarne CI:2 p. 344]
Patronymikonet Persdotter förekommer i Vendelas vigselnotis.
Vigselnotis [1716]: Profossen Johan Hammarklang i Mörlunda, qvinfolket Wändla Pärsdotter i
Aby; den 18 Januarij. [GID 124.30.42900 Mörlunda C:1 p. 107]
20
« skrivet: 2006-02-03, 17:44 »
Marianne!
Födelsenotisen 17120605 för Petter visar att det trots namnets relativa ovanlighet finns två Vendlor i Aby vid den här tiden; en som är Johans hustru och en annan hustru som är dopvittne. [GID 124.30.46200 Mörlunda C:1 p. 171], så det bör kunna lösas, men jag har inte grävt ner mig i detta - än.
Mvh/Per-Åke
21
« skrivet: 2006-02-03, 14:23 »
Som ett tillägg till mitt inlägg 31 jan kommer här förteckningen av dopnotiser för Samuel Hammarklangs barn, med frågetecknen omsorgsfullt uträtade med hjälp av Bo Persson. Förkortningar har skrivits ut.
Johan
Födelsenotis [1752]: den 26 ejusdem [dvs januari] om aftonen föddes Samuel Larssons och hustru Anna Larsdotters barn i Hult och christnades den 1 februarii des namn Johan
Witnen Petter Jahnsson i Sefwestorp, Christiern Hemmingsson ibidem, [oläsligt] i Hult, dräng Jonas i Sefwestorp, Pär Larsson i Kulla Hustru Sara Gudmundsdotter i Tiurstorp, hustru Catrina i Hult, Pigan Sara Larsdotter ibidem, Maria Jonsdotter i Sefwestorp och Maria Jonsdotter i Norrlida [GID 134.6.77200 Pelarne CI:1 p. 331]
Peter
Födelsenotis [1755]: den 15 Januarii om morgonen bittida föddes Samuel Larssons och hustru Anna Larsdotters barn i Hult och christnades den 19 ejusdem des namn Petter.
Witnen Nils Larsson i Tiurstorp, Erik Samuelsson i Hult, Gustav Frantsson i Sefwestorp, dräng Jonas Pärsson i Prästegården, Jonas Gunnarsson i Hult Hustru Anna Jahnsdotter i Sefwestorp, Hustru Sara Larsdotter i Hult, Pigor Karin Gunnarsdotter ibidem, Kierstin Andersdotter ibidem och Sara Jönsdotter i Tiurstorp Nils Larsson i Tjurstorp är farbror. [GID 134.6.77700 Pelarne CI:1 p. 341]
Vendela
Födelsenotis [1765]: Den 22 Septembris föddes, och den 29 ejusdem Christnades Profossen Samuel Hammarklangs och hustru Anna Larsdotters Barn i Hult Wendla.
Witnen: Peter Johansson i Sefwedstorp, Nils Larsson i Tjurstorp hustru Anna Johansdotter i Sefwedstorp, hustru Sara Larsdotter i Säkert [GID 134.1001.79600 Pelarne CI:2 p. 10]
Annika
Födelsenotis [1767]: Den 31 Decembris föddes, och den 6 therpå följande Januarii Christnades Samuel Hammarklangs och hustru Anna Larsdotters Barn i Hult Annica.
Witnen Peter Johansson i Sefwedstorp, Christian ibidem, hustru Sara Gudmundsdotter i Tjurstorp, hust. Catarina Christiansdotter i Sefwedstorp. [GID 134.1001.79900 Pelarne CI:2 p.16]
Mvh/Per-Åke
22
« skrivet: 2006-02-01, 15:23 »
Bo!
Ja, det var ju genant att bomma på närheten i tid och avståndet i geografin. Men det här verkar ju bli bättre och bättre. Nu har alla fyra Hammarklangarna som Stefan K hittade relaterats.
En kommentar: Födelsetiden för Nils Florett uppges i Soldatregistret till 1704:
Aktnummer: CR-00-0395-1728
Florett, Lars [Nilsson]
Född: 1704
Regemente: Kalmar regemente
Kompani: ASPELANDS
Socken: Rumskulla
Rote: Näs
23
« skrivet: 2006-01-31, 09:58 »
Att Nils och Samuel var bröder har jag slutit mig till av följande:
Nils Larsson Hammarklang gifte sig med Sara Gudmundsdotter från Tjurstorp och levde där fram till sin död:
Vigselnotis [1746]: d. 28 Decemb.: Wigdes Profossen Nils Hammarklang med Pigan Sara
Gudmundsdotter i Tjurstorp.[GID 140.16.9900 Rumskulla C:3 (ej pag)]
Dödnotis för Nils Hammarklang 1801-11-29: [Enkling?] från Tjurstorp, född i [Pelarne?] d. 29 Juli 1722, ? 1747. Begr. d. 12 decemb.; åld[derdoms]br[äcklighet], 79 [år]; Enk[ling]. [GID 140.18.58200 Rumskulla C:5 p. 326]
Sara Gudmundsdotter och Nils Larsson förekommer som faddrar för följande fyra barn till Samuel Larsson Hammarklang, och det anser jag vara så ofta att det inte kan röra sig om en tillfällighet:
Johan
Födelsenotis [1752): d. 26 jan om aftonen föddes Samuel Larssons och hustru Anna i Hult och christnades d. 1 febr -- Witn: Petter Johansson i Sefvedstorp, Christiern ? ibid, ? i Hult, drängen Jonas i Sefvedstorpm Pär Larsson i ?; Sara Gudmundsdotter i Tiurstorp, hustru ?? ?? [svärta] [GID 134.6.77200 Pelarne CI:1 p. 331] Sara i Tjurstorp är farbroderns hustru.
Peter
Födelsenotis [1755]: d. 15 Jan. om morg. bittida föddes Samuel Larssons och hust. Anna
Larsd. barn i Hult och christnades d. 19 ejusd.: Petter. Vit: Nils Larsson i Tiurstorp, Carl
Danielsson? i Hult, Gustaf ? i ?, dräng Jonas i ?, ?? i Hult; Hust Anna ? i Sefvedstorp, ? Sara
Larsdotter i Hult, pigan Karin Gunnarsdotter ibid, Kierstin ? ibid och Sara Jönsd. Hult. [GID 134.6.77700 Pelarne CI:1 p. 341] Nils Larsson i Tjurstorp är farbror. Sara i Hult är ett möjligt syskon till Nils och Samuel.
Vendela
Födelsenotis (1765]: d. 22 Sept. föddes, och d. 29 ejusd. Christnades Profossen Sam. [Lars?]
Hammarklangs och hust. Anna Larsdotters i Hult Wendla. Testes: härv? mönsterskrifvare
Nordström, härv? Länsman Rådde, [?] Winman. Sam ?? på Tjurstorp, madame Sara ibm; jung. Magdalena Winberg på Måssebo. [GID 134.1001.79600 Pelarne CI:2 p. 10] Här rör det sig också om farbroderns hustru Sara.
Annika
Födelsenotis [1767]: d. 31 Dec. föddes och d. 6 Chris påföljande Januari Samuel
Hammarklangs och hust. Anna Larsdotters Barn i Hult -- Annica. Witn.: Peter Johansson i
Sefvedstorp, Christiern [i Sevedstorp, svåger], hust. Sara Gudmundsdotter i Tjurstorp, hust. Catarina Christierns dotter i Sefvedstorp. [GID 134.1001.79900 Pelarne CI:2 p.16] Här rör det sig återigen om farbroderns hustru Sara.
Tittar man närmare på födelsenotiserna för Nils Larsson och Sara Gudmundsdotters barn tror jag att man hittar en ”korskoppling” till Samuel med hustru och det borde ge full bekräftelse. Det har jag inte gjort än.
Det här sammantaget anser jag dock talar starkt för att Nils Larsson Hamarklang och Samuel Larsson Hammarklang var bröder.
24
« skrivet: 2006-01-31, 09:01 »
I mitt svar beträffande Hammarklangar under Pelarne lovade jag att sammanställa adresser till ställen där Magnus Orres hustru Anna Dorothea förekommer. Med referens till tidigare inlägg under Mörlunda lördag den 20 nov 2004 kl. 23.12: Brita Stina:Födelsenotis [1717]: Brita Stina; Magnus Orres och Hustru Anna Dorotheas i Aby, född den 18 (?) och Christnad den 21 Decemb. Witnen: H. Notarien Carl Lejman i Tigerstad, Sergeant Carl ?? i Tulunda, Hustru Helena Drysenia , Hustrun Brita i Aby [GID 124.30.47300 Mörlunda C:2 p. 193] Samuel: Födelsenotis [1721]: Samuel; Notarien Orres och Hustru Anna Dordis Fleisners i Aby, född den 9 och christnad de 17 septemb. Wittn. ??  ?? Thorn i L Aby, Jon Persson i S. Aby, Hustru Anna Elizabet Hetzinia i Prästgården, Hustru Elisabet i Aby. [GID 124.30.48700 Mörlunda C:2 p. 221] Nils: Födelsenotis: Nils - Notarien Magnus Orre och hustru Anna Dordies i Stora Aby; född d. 18 och christnad d. 26 Aprilis. Widim Samuel i Tigerstad, drängen Olof i Aby, Hustru Christina Hetzin i Mörlunda och Hustru Wändela i Aby.[ GID 124.30.49700 Mörlunda C:2 p. 241] I de här notiserna kallas hon alltså i tur och ordning: Anna Dorothea (enbart), Anna Dordi Fleisner (eller möjligen Heisner) och Anna Dordi Med referens till inlägg söndag den 21 nov 2004 kl. 09.49: Anna Dordi uppträder som dopvittne vid den här tiden och kallas Anna Dordi på åtminstone två ställen och Anna Dordi Phleisner på ett [GID 124.30.48800 Mörlunda C:I p. 0/233] på ett. Slutsatsen måste bli att hon hette Anna Dorothea Fleis(s)ner. Mvh/Per-Åke
25
« skrivet: 2006-01-31, 08:08 »
Tack Stefan och Bo för svaren!
De är mycket intressanta och på det här sättet är det flera pusselbitar som faller på plats. Jag har nämligen såväl Vendela Kellgren som Magnus Orre bland mina anor.
Utgångspunkten i min fråga att Anna, Samuel och Nils skulle vara syskon var alltså fel: Samuel och Nils (tillsammans med Johan Larsson i tavlan ovan) är syskon och barn till Lars Persson, medan Anna (tillsammans med Petter Johansson i tavlan ovan)är barn till Johan Hammarklang. Jag hade också börjat misstänka att det fanns fler Hammarklangar än två och det är bra att få det bekräftat på detta sätt.
Jag har en invändning mot att Magnus Orres hustru hette Anna Dorothea Heisner. Jag har tidigare (under Mörlunda) föreslagit att hon hette Fleissner. Namnet förekommer på flera ställen i Mörlundas kyrkböcker stavat på lite olika sätt (med Ph istf F, med ett eller två s, och ibland används smeknamnsformen Dordi istf Dorothea). Jag skall gå igenom och lägga ut exkta GID adresser till aktuella ställen, men det gör jag under Mörlunda.
26
« skrivet: 2006-01-30, 19:41 »
Jag har en fråga om kompaniprofossen Hammarklang (den äldre): Vad hette han egentligen?
Hammarklangar har diskuterats tidigare på Anbytarforum och det tycks ha utbildats konsensus om att han hette Johan, men det skulle jag vilja ifrågasätta.
Här kommer lite data:
Johan, Joen eller Lars (Persson?) Hammarklang Gift 1716-01-18 i Mörlunda (H) [GID 124.30.42900 Mörlunda C:1 p. 107] med Vendela Kellgren (Persdotter). (Bosatt 1712 i Stora Aby, Mörlunda (H).
Vigselnotis [1716]: Profossen Johan Hammarklang i Mörlunda, qvinfolket Wändla Pärsdotter i Aby; den 18 Januarij.
Han anklagades på sommartinget I Aspelands härad 1712 § 32 för att ha rått kvinnfolket Vendela Persdotter i Aby (dvs hans senare hustru) med barn.(Ref. Bo Persson)
Hon hade ett oäkta barn vid vigseln med sin senare man. Det är därför som hon tituleras kvinnfolket i vigselnotisen, eftersom hon inte var vare sig piga eller änka.
Bosatt efter 1716 i Hult, Pelarne (H).
Hans yrke framgår av vigselnotisen och dottern Annas dödnotis.
Dödnotis för Lars Hammarklang 1767-04-07: D. 7 apr: dödde af Brådöd, gamle Profossen Lars Hammarklang i Hult, och begrafdes d. 17 ejusdem, gammal 68 år. [dvs född beräknat 1699, så han var inte mer än 16-17 år när han ställde till det med Vendela]
Familjen hade (åtminstone) barnen
- Anna Född 1723-02-03 i Hult, Pelarne (H) [enligt information i dödnotis]. Död 1814-10-05 i Sevedstorp, Pelarne (H) [GID 134.23.2500 Pelarne CI:2 p. 344]. Begravd 1814-10-16.
- Samuel Född beräknat 1727 i Hult, Pelarne (H) [enligt information i dödnotius]. Död 1790-04-28 i Hult, Pelarne (H) [GID 134.23.900 Pelarene CI:2 p. 312]. Begravd 1790-05-09.
Dessutom finns en
- Nils Född 1722-07-29 [enligt information i dödnotis] Död 1801-11-29 i Tjurstorp, Rumskulla (H) Han kallas Nils Hammarklang, när han gifter sig med Sara Gudmundsdotter i Tjurstorp. Han flyttar till Tjurstorp i och barnens födelsenotiser liksom i dödsnotisen kallas han Nils Larsson.
Om denne Nils ingår i syskonskaran så är han uppenbarligen den äldste av de här tre. Tiden mellan Nils och Anna är egentligen för kort, men å andra sidan är alla födelsedata hämtade från dödnotiser, så de behöver inte vara alldeles riktiga.
Det intressanta är att om man går igenom födelsenotiserna för brodern Samuels barn med Anna Larsdotter i Hult, så upptäcker man att han också kallas Larsson i början.
Barnen är:
Johan Samuelsson.
Född 1752-01-26 i Hult, Pelarne (H) [GID 134.6.77200 Pelarne CI:1 p. 331].
Döpt 1751-02-01 i Pelarne (H).
Död 1828-04-13 i Stolparp, Pelarne (H)
Peter Samuelsson.
Född 1755-01-15 i Hult, Pelarne (H), GID 134.6.77700 Pelarne CI:1 p. 341].
Död 1822-12-30 i Kuarp, Pelarne (H)
Lars Samuelsson.
Född 1760-07-17 i Hult, Pelarne (H). [födelsenotis saknas]
Död 1824-04-18 i Bostorp, Tuna (H).
Vendela Samuelsdotter (Hammarklang).
Född 1765-09-22 i Hult, Pelarne (H) [GID 134.1001.79600 Pelarne CI:2 p. 10].
Död 1766-07-16 i Hult, Pelarne (H).
Annika Samuelsdotter (Hammarklang).
Född 1767-12-31 i Hult, Pelarne (H) [GID 134.1001.79900 Pelarne CI:2 p.16].
Föräldrarna kallas i samtliga fall Samuel + Anna Larsdotter i Hult, men Samuel kallas Larsson i de två första notiserna och Hammarklang i de två sista (för den i mitten finns ingen födelsenotis). Den skillnaden skulle kunna förklaras med att han i de senare fallen tillträtt tjänsten som profoss.
Samuels far borde alltså också ha hetat Lars, på samma sätt som för Nils ovan. Nils hustru Sara i Tjurstorp förekommer föresten som fadder till ett par av Samuels barn.
Mot detta står att han kallas Johan eller Joen, i bland annat vigselnotisen och dottern Annas dödnotis.
Är det någon som har en förklaring? Varifrån kommer förresten uppgiften om att hans patronymikon var Persson? Finns det några ytterligare uppgifter om det oäkta barnet, som uppenbarligen borde ha varit det allra äldsta barnet?
27
« skrivet: 2006-01-17, 11:17 »
Jag har i kyrkoböckerna för Mörlunda sn, Kalmar län, stött på platserna Nääs och Wästra Nääs.
Är det någon som vet vad dessa platser motsvaras av idag (om de finns kvar). Enligt Svenska ortnamn finns det idag inga platser med dessa namn (men det finns en mängd andra -näs i Mörlunda).
Mvh/Per-Åke
28
« skrivet: 2005-11-02, 20:25 »
Enligt CD-skivan Svenska Ortnamn så finns platsen Solnehult i Vimmerby kommun, ca 3,8 km sydost om Storebro. Koordinater RK90: X=6383608, Y=1506056.
De övriga föreslagna namnen finns inte med.
Mvh/Per-Åke
29
« skrivet: 2005-09-24, 08:53 »
Bo!
Tack för synpunkter och korrigeringar.
Det står nog mycket riktigt diupedal i dödnotisen för Anna, så då är hennes patronymikon fortfarande okänt. Enligt mantalslängden bör hon dock ha dött omkring den hör tiden, men jag kan inte hitta någon annan dödnotis för någon Anna med denna hemvist eller rimlig ålder, så den har kanske inte blivit införd.
När det gäller Sven, Lars Svenssons och hustru Anna i Aby, som föds 1695 så kan göra reflexione att om detta är en son till paret i Skogen så bör han ha dött före 1716 då en andra son ges namnet Sven. Jag har dock inte hittat någon notis i dödboken.
Beträffande faddrarna vid den födseln så kommer den först angivna från Bölemåla och två av de tre andra lokalt från Aby. Där är det intressant att notera att Bölemåla faktiskt anges 4 gånger även för de närmast efterföljande barnens faddrar. Avståndet mellan Aby och Bölemåla (fågelvägen mätt i DISGEN efter platsangivelser i Svenska ortnamn) är drygt 7 km och mellan Skogen och Bölemåla nästan 5 km. Det rör sig alltså inte om närmnsta grannar direkt utan det bör ha funnits ett släktskapsskäl för att de var faddrar.
Avståndet från Skogen till Björnhult, mätt på samma sätt, är 1,4 km och till Östingså 1,9 km. Avståndet mellan Skogen och Haddetorp är däremot drygt 9 km och kan därför starkt misstänkas för att vara en plats för släktingar.
30
« skrivet: 2005-09-22, 23:16 »
Det här är en fråga om föräldrarna till ”Lars och Anna i Skogen”
Mellan 1698 och 1716 föds sex barn för vilka det i födelsenotiserna anges att föräldrarna var ”Lars och h. Anna i Skogen”, nämligen
Måns, 1698-11-24, GID 124.30.44200 Mörlunda C:1 p. 131
Kerstin, 1701-07-05, GID 124.30.44500 Mörlunda C:1 p. 137
Ingrid, 1704-02-11, GID 124.30.44800 Mörlunda C:1 p. 143
Anna, 1709-12-29, GID 124.30.45700 Mörlunda C:1 p. 161
Elin, 1713-07-02, GID 124.30.46500 Mörlunda C:1 p. 177
Sven, 1716-97-13, GID 124.30.47200 Mörlunda C:1 p. 191
Föräldrarnas patronymikon framgår inte i någon av födelsenotiserna.
Går man till mantalslängderna så finner man att från 1727 och framåt finns en Lars Svensson med hustru och dotter skriven för ? mtl Skogen. [mellan 1688 och 1727 saknas mantalslängder]
1729 finns fortfarande m+h+d på gården, men 1731 endast m+d. Hustrun har tydligen dött.
Detta bekräftas i dödboken där en hustru Anna Jönsdotter i Skogen begravs 1731-10-03 i en
ålder som är otydlig men tycks vara 58 år, dvs hon bör vara född ungefär 1674 och skulle alltså ha varit omkring 24 år när barnen börjar komma.
Lars Svensson försvinner ur mantalslängden 1737. 1738 finns på samma fastighet Anders Bengtsson som var gift med Elin, en av döttrarna till Lars och Anna.
En Lars Svensson i Skogen dör 1741-04-30, GID 124.31.77800 Mörlunda C:2 p. 453. Där anges åldern till något som åtminstone i förstone ser ut som 45 år och 9 månader, vilket är uppenbart orimligt (eftersom han då skulle varit 4 år vid första barnet), men som kanske hellre bör tolkas som 75 år 9 månader, vilket skulle betyda att han var född 1665.
Lars och Anna bör alltså ha hetat Lars Svensson och Anna Jonsdotter.
Mörlundas födelseböcker börjar 1694 så de kan inte ge någon ytterligare hjälp när det gäller deras föräldrar och inte heller mantalslängderna ger ledning pga luckan.
Vad som däremot kan ge viss ledning är att av barnens faddrar är (sammantaget) fem från Östingsö, tre från Björnhult och tre från Haddetorp och i övrigt spritt. Familjen har därför sannolikt haft släktrelationer med personer på dessa platser.
Är det någon som har gjort någon utredning som kan ge ytterligare ledning?
31
« skrivet: 2005-09-14, 21:22 »
Det är bra med markeringen, men det vore bättre att använda något annat än triangel/pil som symbol. Just den symbolen brukar man använda för att markera att en nivå är expanderbar: man trycker på triangeln och då visas undernivåer till det ord som triangeln pekar på (ofta vrider triangeln sig också då och pekar neråt). Och den funktionen finns ju inte här.
32
« skrivet: 2005-09-02, 22:08 »
Tack!
Det var intressant: gammal och bräcklig, men fick två söner 1737 och 1740. Hustrun måste rimligen ha varit yngre och friskare om det skall gå ihop, så det verkar vara ett andra gifte.
Det stämmer förresten att strecken som står i kolumnerna indikerar man och kvinna (som inhysta när de står längst till höger)
33
« skrivet: 2005-09-02, 19:45 »
I mitten på bifogade bild finns namnet Sven Månsson. Jag skulle vilja ha hjälp med att förstå antecknigarna till vänster (han är ju en dräng av något slag - men vad betyder krumeluren i början) och så den till höger. Den här Sven Månsson är far till Måns Svensson, född 1737-03-13 (fb) och Hans Svensson född 1740-06-17 (fb). I födelseboken anges han som torpare under Hanåsa. Där återfinns han dock inte i mantalslängden. Den inkopierade bilden kommer istället från sista delen av längden under Högsby som förtecknar soldater. 1736 står noterat att han brukar Soldat torpet. Att det torpet ligger i Hanåsa är sannolikt eftersom personen före honom i listan soldaten Peter Friskare enligt Central soldatregistret är skriven på roten Hanåsa No. 84. (Peter Friskare är också fadder vid sonen Hans födelse.) I matalslängderna 1739 och 1740 finns noteringen enligt bilden. Han är tydligen trots noteringens plats inte soldat utan något annat. Vad då? 
34
« skrivet: 2005-05-20, 21:45 »
Apropå gräsbränder: Carl-Fredrik Hanzon (Alfred) – fredag den 20 maj 2005 kl. 16.30:
Gräsbränder kan faktiskt uppstå på vilken sida om staketet som helst. Teorin om att det uppstår mindre ofta på andra sidan staketet eftersom gräset där är grönare och därför skulle vara fuktigare stämmer inte.
Gräset syns faktiskt vara grönare på andra sidan staketet, men skälet till det är helt enkelt att man ser det från sidan, medan man ser den egna ojämna, torra och mossiga gräsmattan mera ovanifrån.
Det är tveksamt om nötkreatur lär sig detta, ens efter att brutit ner några gärdesgårdar för att undersöka saken, men människor bör så småningom kunna göra det.
Mvh/Per-Åke
35
« skrivet: 2005-05-16, 18:34 »
Det är ju framförallt möjligheterna att söka på namn i släktforskningsprogram som gör att det är lämpligt att ha åtminstone ett namn normerat även om personen själv aldrig hetat eller kallats exakt så. Det är ju bara det normerade namnet som man kan använda med stor sannolikhet för träff, i den situationen att man har hittat uppgifter om någon person med någon av de namnformer som kan vara aktuella. Man kan ju annars knappast veta i förväg under vilken annan namnform personen kanske redan uppträder i databasen.
Själv brukar jag jag ange såväl normerat namn (som huvudnamn) som andra namnformer jag funnit (i rimlig omfattning). Jag gör tom åtskillnad på form som de sannolikt kallats (tex från husförhörslängd) som former i födelse eller vigselbok, tex
Kerstin (Stina) [Chierstin]
Det blit visserligen mycket i namnfältet, men finessen är att när man söker så får man träff vilket man än använder. Vilket man väljer som huvudnamn och vilket som får hamna inom parentes tycker jag är mindre viktigt.
36
« skrivet: 2005-05-15, 11:13 »
Med et försök att bevara lite av de snirkliga formuleringarna:
Grand Hotel
Feydey-s/-Leysin (Schweiz)
3 februari 1900
Madame Gustaf Nordling [dvs hustrun till G.N.], fylld av önskan att organisera en skandinaviskt stånd [skandinavisk monter skulle vi kanske säga i dag] vid en välgörenhetsbazar i Feydey-sur-Leysin, dristar sig att hoppas att vänner till Sverige och Norge skulle vilja hjälpa henne med att realisera detta projekt.
Bazaren, i vilken det skandinaviska ståndet kommer att ingå, har som syfte att utvidga och förbättra ett sanatorium för sjuka utan tillgångar [eg. utan förmögenhet]. De tas emot utan hänsyn till religion eller nationalitet.
Madame G. Nordling kommer att vara djupt tacksam för alla föremål som kommer att erbjudas, hur anspråkslösa de än skulle vara, förutsatt att de är nationella, dvs skandinaviska!
Datum för bazaren har fastställts till 1 mars, gåvorna bör vara överlämnade i Feydey senast den 25 innevarande månad.
---------
Man lägger märke till att det inte framgår vad madam själv hette i förnamn, och det är inte heller är helt klart vem som egentligen skrev. Troligen är det väl hon själv, trots att hon i så fall skriver om sig själv i tredje person, men det kan också varit någon annan.
Mvh/Per-Åke
37
« skrivet: 2005-05-02, 22:59 »
Nu är jag ännu mera förbryllad, men det beror kanske mest på att jag inte vet exakt hur landskoderna används på CDn. Om de på något sätt skall kunna användas exmpelvis för sökning på skivan måste man väl ensa till ett och samma kodsystem på just skivan, även om underlaget från olika källor tillämpar olika system. Om de däremot översätts till klartext för sökändamål så fungerar det ju om man åtminstone är konsekvent inom tillämpningen av ett visst kodsystem.
Om de däremot bara bifogas för information så kan man ju leva med det, även om informationen kan bli vilseledande.
38
« skrivet: 2005-05-02, 20:59 »
Jag har inte tillgång till CDn så att jag kan se vad som finns där, men blir förbryllad över diskussionen om landskoder. I ett sådant här fall måste man väl utnyttja de internationellt standardiserade koderna för namn på länder enligt ISO 3166. Den är baserad på ländenas namn på eget språk (i de fall det inte blir kollisioner eller oklarhet om vilket språk som skall användas och efter lämplig transkribering). Följ den här länken, här finns hela den aktuella tabellen, som inkluderar såväl gamla som nya statsbildningar: http://www.iso.org/iso/en/prods-services/iso3166ma/index.html Spanien heter alltså ES, Estland heter EE, Schweiz CH (Confederation Helvetia står det för), Chile CL. Det är ifrån den standarden som den svenska landskoden SE kommer (som i många fall numera ses istf. det gamla S på bilar). Landskoden skall förresten inte blandas ihop med två motsvarande uppsättningar koder för språk enligt ISO 639; en två- och en trebokstavsvariant (där trebokstavsvarianten är baserad på ett språks namn på engelska, men tvåbokstavskoden på namnet på språket självt). Spanska heter es, estländska et, i Chile används es (men det används flera andra), i Schweiz behöver man flera: de (eller hellre de-CH schweizer-tyska), fr, it eller rm (rätoromanska). Dessa koder finns här: http://www.loc.gov/standards/iso639-2/englangn.html#qr
39
« skrivet: 2005-04-09, 15:24 »
Hej!
Jag skulle vilja utvidga frågan: Det borde finas dokumenterat vilka dessa likvidationskommissarier var och möjligen varifrån de kom när de förordnades. Själv har jag en ana Magnus Orre i Mörlunda sn Kalmar län född c 1685 död 1737. Han befann sig alltså ute i landet. Han kallas först notarie och när han dör Commissarie i kyrkoböckerna. I mantalslängden kallas han uttryckligen Liqvidationscommissarie 1730.
Enligt Ordbok för släktforskare infördes titeln 1680. En L. utför likvidation av alla enskilda kronofordringar. Titeln upphör 1717. De skall enligt samma källa också handlagt kronans löneuppgörelser med indelta och värvade officerare.
Eftersom jag inte vet var personen ifråga är född skulle yrket kanske vara en möjlighet att hitta ytterligare ledtrådar.
Mvh/Per-Åke
40
« skrivet: 2005-03-29, 22:06 »
Jag hade Högsbyboken (två delar) hemlånad för en dryg månad sedan och kommer ihåg att det fanns ganska detaljerad statistik i den över utvandringen från Högsby socken under senare halvan av 1800-talet. Jag har den tyvärr inte kvar, men du kan säkert komma över den på biblioteket, ev fjärrlån. Det är troligt att de siffror du söker finns i den boken.
Mvh/Per-Åke
42
« skrivet: 2005-03-20, 14:20 »
Ta vilken uppslammad vätska som helst i en kastrull eller annat kärl och koka bort lösningsmedlet i uppslamningen (tex vatten eller alkohol). Då fastnar uppslammat material på kärlets väggar och bränns ofta fast där allteftersom mängden minskar. Det jästa utgångsmaterialet vid destilleringen i brännvinspannan bör ha betett sig just så, det bildas en bård = våd på kärlets insida, vilken man tydligen inte hunnit få bort.
43
« skrivet: 2005-03-13, 13:04 »
Följande frågor ansluter till den diskussion om Baggetorp som ägde rum på Anbytarforum under november 2001. Jag har gått igenom några mantalslängder för Misterhult, Kalmar län, som nu finns tillgängliga på www.svar.ra.se . ”Erik i Baggetorp” kan följas i mantalslängderna från 1643 - det är då de börjar i Misterhult – och framåt till 1652. Han betecknas som ”ryttare” 1648 och 1649. Redan i den första längden 1643 noteras att det finns en son i hans hushåll, men en hustru tillkommer först 1644. Det betyder dels att sonen måste vara född före 1628, eftersom bara personer äldre än 15 år togs upp i mantalslängden, dels med stor sannolikhet också att han gift om sig 1643-1644. 1649 – 1652 noteras en sonhustru i hushållet. 1655 har son och sonhustru försvunnit och istället har ”Nils i Baggetorp” med hustru tagit över gården. Sonen hette alltså Nils och gifte sig 1649. I gården finns då också en ”inhyses”. Det är sannolikt inte fadern eftersom inhysningen finns kvar fram till 1669 och ”Eric i Baggetorp” dog 1657 enligt dödboken i Misterhult. Inga andra barn till Erik i Baggetorp förekommer i mantalslängden. Det betyder ju inte att det inte kan ha funnits några, bara att de inte bodde i Baggetorp efter 15 års ålder. ”Nils i Baggetorp” anges som ”ryttare” 1654, 1667, 1669 och 1670. Han dog 1670 – begravdes 1670-03-27 i Misterhult. Per var äldste sonen till Nils. Han hade flera syskon som kan verifieras i Misterhults kyrkobok, födda mellan 1656 och 1669 (Karin, Erik, Nils, Olof.). Dessutom har en till namnet okänd son fötts omkring 1651 och dött fyra år senare, efter att ha försvunnit i skogen, se diskussion 2001. Eftersom födelsebok saknas för Misterhult 1642 – 1655 kan just denna födelse inte verifieras där, och naturligtvis inte heller i dödboken eftersom han inte begravdes. Per uppträder alltså första gången under eget namn och med hustru i mantalslängden för Baggetorp år 1670, samma år som fadern Nils dör. Som son i Nils hushåll har han dock redovisats sedan 1667. I mantalslängden 1666 har jag inte hittat Misterhult, och i den närmast föregående 1660, redovisas ingen son. 1671 saknas han i mantalslängden men 1675 är han tillbaka. Han betecknas då ryttare tillsammans med ytterligare en Per [Påvel?] boende i samma gård. Han återfinns också 1680 och också i 1687 och 1688 års mantalslängder, då tillsammans med brodern Olof med familj i samma gård. Han betecknas då inte längre ryttare. [Att det rör sig om brodern Olof styrks av det faktum att denne föddes 1669. Att han skulle tas upp i mantalslängden 1687, men inte 1680 är helt enligt reglerna.] Sedan saknas mantalslängder fram till 1727. Per dog 1724 enligt kyrkoboföringen. I dödnotisen uppges hans ålder till 85 år, vilket innebär att han skulle varit född 1639. Det fins anledning att ifrågasätta den uppgiften. Någon födelsenotis detta finns inte. Namnet Pär uppträder inte som gift i mantalslängden förrän 1670. Om födelsedatum 1639 stämmer skulle han alltså varit 30 år vilket är en hög giftasålder vid denna tid. Han borde dessutom finnas noterad i mantalslängden redan omkring 1655. Det är han inte. Han kan ju i och för sig ha befunnit sig någon annanstans, men knappast varit gift någon längre tid eftersom barnen börjar födas först 1670. Ett födelseår 1639 skulle också betyda att hans far varit väldigt ung när sonen föddes. Vi vet dock bara att fadern var född före 1628. Med ett födelseår 1639 blir det också ett påfallande stort glapp till resten av hans syskonskara. Den föddes mellan 1651 och 1669. Det mest sannolika är alltså att åldern som angivits i dödboken är precis tio år för hög; att han blev 75 år och att födelseåret är 1649 (mitt i det glapp som finns i födelseboken). Han blev far till åtminstone nio barn. Vad hustrun heter är okänt. Beläggen för läktskapskedjan Erik i Baggetorp, Nils i Baggetorp, Per Nilsson har diskuterats utförligt 2001. Nu till frågor: ”Erik i Baggetorp” kallas på några ställen på Anbytarforum ”Erik Larsson”, samtidigt som enligt diskussionen 2001 någon förbindelse till ”Lasse i Baggetorp” (känd enligt Älvsborgs lösen) inte med säkerhet kan beläggas. Finns det något annat som tyder på att hans patronymikon var Larsson? Bankeström ger i boken ”Från flydda tiders Kristdala och Tunalän, del III, i beskrivningen av Bankhult sid 241: ”Ryttaren Per Silkelock står skriven i Systertorp åren 1615-1623 (Älvsborgs lösen, regementsrullor). Genom bytesbrev med Carl Jönsson Sabelsköld, utbytte han 1624 Systertorp mot Bankhult, där han sedan bodde ett par år. Han kallas salig den 2 dec 1626 då hans efterleverska hustru Ingeborg Knutsdotter Sabel sålde Bankhult till Erik i Baggetorp för 70 daler.” Han beskriver därefter hur denne ”Erik i Baggetorp” skulle vara identisk med Erik Bergesson i Bankhult, som under sju år varit dräng i Baggetorp (möjligen hos Lasse i Baggetorp, som dessutom möjligen var hans svärfar). Eftersom den Erik i Baggetorp som beskrivits ovan kommit till Baggetorp i början på 1620-talet så måste det under en period alltså funnits två ”Erik i Baggetorp”. Kan dessa ha förväxlats? Hur troligt är det att man i ett köpebrev under beteckningen ”Erik i Baggetorp” menar den som vistas där tillfälligt som dräng och inte en etablerad bonde och ryttare? Mvh/Per-Åke
44
« skrivet: 2005-03-05, 07:31 »
Enligt CDn Svenska ortnamn 1999 så finns namnet Sjövik i Hässleby socken (däremot inte Sjöavik eller Sjöaviken, men det kan ju vara en äldre stavning eller felstavning). Det betecknas som en gård och ligger ca 3,6 km ONO om Ingatorp. (RK90: X=6391171, Y=1480661)
Mvh/Per-Åke
45
« skrivet: 2005-02-10, 13:26 »
Regeringskansliet hade enligt uppgift 4700 anställda 2003. Behöver verkligen alla dom finnas i Stockholm? Många borde vara betydligt mindre hårt bundna till infrastrukturen i Stockholm än RAÄ, ha betydligt lättare att sköta kommunikationerna elektroniskt, och också betydligt lättare att delvis ersättas med friställd militärpersonal.
46
« skrivet: 2005-02-07, 20:33 »
Nej, jag vet inte vart Samuel Orre tog vägen, men jag har ytterligare en fråga som kan beröra syskonskaran Orre. Så långt jag har funnit finns det fyra syskon:
Peter, född beräknat 1711 (genom dödnotis), död 1757-05-07, var han är född är okänt;
Brita Stina, född 1717-12-18 i Stora Aby;
Samuel, född 1721-09-09 i Stora Aby;
Nils, född 1724-04-18 i Stora Aby.
Peter Orre gifte sig med Anna Nilsdotter och fick med henne dottern Stina 1745-05-18. Modern dog vid födseln. Födelsenotisen till denna dotter lyder [GID 124.31.61700 Mörlunda C:2 p. 131]: Stina; Peter Orres och hustru Annas i Aby, född d. 18 döpt d. 20 Maj. T[estes]: Profossen Sanberg i Aby, dr Lars ibm, Mad. Anna Greta Orre, pig: Chierstin i Aby.
Vem var denna Mad. Anna Greta Orre? Eftersom hon tituleras Mad[ame], var hon tydligen gift med någon funktionär eller hantverkare i samhället.
Hon skulle kunna vara ett femte syskon i skaran, syster till Peter och alltså en faster. Den finns ju en lucka mellan 1711 och 1717 som skulle kunna rymma henne. Jag har dock inte lyckats hitta någon födelsenotis i Mörlundas födelsebok, men det kan ju tänkas att såväl hon som den äldre Peter är födda någon annanstans. Det är ju först 1717 som man kan belägga att de finns i Stora Aby.
I den första husförhörslängden för Mörlunda från 1787 Mörlunda AI:1 p. 281 [GID 124.1001.16400] finns ju en Orresgård i Stora Aby. Man vill ju gärna tro att dess namn är knutet till den här familjen Orre. (Vad som var först kan kanske däremot diskuteras.)
Vet någon något om historien för den här gården?
Mvh/Per-Åke
47
« skrivet: 2005-02-05, 10:22 »
Dagens Nyheter innehåller idag en artikel av Gunnar Wetterberg, som bland annat handlar om omlokaliseringsförslaget som del i ett större mönster. Artikeln är värd att begrunda. Den finns här.
48
« skrivet: 2005-01-27, 23:25 »
Jon Granbom var en soldat som bebodde soldattorpet i Ingebo fram till ca 1787. Sedan bodde han i torpet Fagerbäck fram till sin död 1813-01-26. I dödnotisen uppges han ha tjänat Ingebo rote i 42 år.
Han gifte sig 1749-06-04 med Margareta (Maria) Svensdotter som var född 1728-12-15 i Lönneberga.
Enligt hfl skall han ha kommit från Kristdala och vara född 1728. Är det någon som känner till hans patronymikon och vad hans föräldrar hette?
Paret fick åtminstone tre barn; Sven (1750), Olof (1753) och Katarina (1755). Finns det flera?
Mvh/Per-Åke
49
« skrivet: 2005-01-10, 17:27 »
En möjlighet att få hjälp med att lösa problemet med förändrade ortnamn och förändrad tillhörighet erbjuder exv DISGEN genom att användning av ortbeskrivningarna.
Man definerar då orten under det vid varje tidpunkt gällande namnet med aktuell sockentillhörighet osv.
Sedan beskriver man i ortbeskrivningen för respektive ort (och inte i samband med någon person) när det ena namnet upphör att gälla och övergår i ett annat. Där refererar man då också till det nya namnet. På så sätt räcker det med att dokumentera förändringen en enda gång.
Sedan får man lära sig att alltid kolla i ortregistret när det handlar om den här typen av orter.
Metoden är inte idealisk, egentligen handlar det ju om att man vill hitta samma fysiska objekt under olika adresser (genom olika sökträd). Här ersätts detta enda objekt med flera objekt som referar till varandra inbördes. Men det fungerar. Också i utsktifter.
50
« skrivet: 2005-01-07, 10:34 »
Följande födelsenotis, som har gäckat mina ansträngningar, börjar nederst på en sida (med GID enl ovan) och fortsätter på nästa.   Min tolkning av texten så här långt är: d. 21 Januarij christnades Jon Olufsson på [svärta, sidbyte] [?] hustr.Ingrid Svens doter på S[?], Kirrstin i Systertorp, Annika Hans dottrr i Sågar?torp och [??], Oluf Svensson i grans måhla, soldaten Nils [?] Oluf Jonson i Sarfw kullen, soldaten Oluf Jonsson i Systorp, soldaten gunnar? [?] Mvh/Per-Åke
51
« skrivet: 2004-12-19, 11:34 »
Jag använder också Mozilla och det fungerar bra. Har du uppdaterat på sistone? Jag har Mozilla 1.7.3. (17 dec gick man tydligen till 1.7.5 enl www.mozilla.org.) Mvh/Per-Åke
52
« skrivet: 2004-11-27, 08:05 »
Hwenskiögle var det alltså. Jag tackar.
Då är det med all sannolikhet hon som är född 1722-03-10, döpt -18 som barn till Anders Pärsson och hustru Carin Svensdotter i Hwenskiögle, enligt GID 185.40.56800 Virserum födde 1722 nederst på p. 201.
En intressant omständighet är att vigseln ägde rum 1745-11-24 på dagen 6 månader efter den första hustruns (Anna Nilsdotters) begravning i Mörlunda 1745-05-24. Jag har inbillat mig att det behövde gå ett år innan man gifte om sig, men det är tydligen inte så. Det är väl också förekomsten av dottern Stina f. 1745-05-18 i det äktenskapet som gör att förmyndaren förekommer i vigselnotisen ovan. Anna Nilsdotter dog uppenbarligen i direkt anknytning till dotterns födelse.
Mvh/Per-Åke
53
« skrivet: 2004-11-26, 21:09 »
Slutet på den bifogade vigselnotisen, liksom brudens hemvist, lyckas jag inte tyda:  Texten börjar: den 24 ejusdem [dvs i det här fallet november] wigdes Enklingen Peter Orre ifrån Stora A by i Mörlunda socken wid Pigan Margareta Anders-dotter i . Morgongåfan 30 lod silfver. Sedan kommer ett stycke som jag inte får ordning på, bortsett att namnet Måns Hendriksson tycks förekomma på slutet. Tacksam för hjälp, Per-Åke Svensson
54
« skrivet: 2004-11-21, 09:49 »
Efter att ha ögnat igenom en del av födelseboken för att se om Anna Dordi uppträder som dopvittne vid den här tiden och vad hon heter då, så har jag funnit att det gör hon: hon kallas Anna Dordi på åtminstone två ställen och Anna Dordi Phleisner på ett [GID 124.30.48800 Mörlunda C:I p. 0/233]
Vidare skall vittnet Helena i den första födelsenotisen vara Helena Drysenia, kh hustru. Hon förekommer också på flera ställen.
Mvh/Per-Åke
55
« skrivet: 2004-11-20, 23:17 »
Inägget ovan var inte avsett att vara utan namn, men det blev tydligen något krångel med hanteringen av användarid.
Mvh/Per-Åke
56
« skrivet: 2004-11-20, 23:12 »
Tidigare har det frågats om ”Orrar” som funnits på Orres gård i Stora Aby i Mörlunda, bland andra notarien och senare kommissarien Magnus Orre, född beräknat 1685 (utgående från dödsnotis [ GID 124.31.77600 Mörlunda C:2 p. 449]), begravd 1737-06-14 i Mörlunda. Jag har inte hittat någon ytterligare Orre, men Magnus var gift med en Anna Dordi. Anna och Dordi (Dorothea) är ju två förnamn. Vad hette hon egentligen i efternamn? Födelsenotiser finns för tre av de fyra barnen: Brita Stina:Födelsenotis [1717]: Brita Stina; Magnus Orre och Hustru Anna Dorothea i Aby, född den 18 (?) och Christnad den 21 Decemb. Witnen: H. Notarien Carl Lejman i Tigerstad, Sergeant Carl ?? i Tulunda, Hustru Helena S?? , Hustrun Brita i Aby [GID 124.30.47300 Mörlunda C:2 p. 193] Samuel: Födelsenotis [1721]: Samuel; Notarien Orres och Hustru Anna Dordis Fleisners i Aby, född den 9 och christnad de 17 septemb. Wittn. ?? ?? i L Aby, Jon Persson i S. Aby, Hustru Anna Elizabet Hetzinia i Prästgården, Hustru Elisabet i Aby. [GID 124.30.48700 Mörlunda C:2 p. 221] Nils: Födelsenotis: Nils - Notarien Magnus Orre och hustru Anna Dordies i Stora Aby; född d. 18 och christnad d. 26 Aprilis. Widim Samuel i Tigerstad, drängen Olof i Aby, Hustru Christina Hetzin i Mörlunda och Hustru Wändela i Aby.[ GID 124.30.49700 Mörlunda C:2 p. 241] Det intressanta är här födelsenotisen för Samuel där hustruns efternamn, om jag läser rätt, anges till Fleisner. Det är ju inget särskilt vanligt namn och utan nämnvärt letande hittar man att det finns en samtida Brigitta (Brita) Gustava (Augusta) Fleissner född 1685, gift med befallningsmannen Petter Collin i Mönsterås. Hon var dotter till Samuel Fleissner, adlad von Fleissner (nr 1133). Elgenstierna anger för Samuel Fleissner bl. a. att han var född i Stettin och efter att ha verkat på ett antal orter blev han kapten vid Kronobergs regemente 1681, adlad 1688 och introduceras 1689. Hans vapen sattes upp i Dädesjö kyrka. Han dog i Polen 1703. Eftersom han saknade överlevande söner dog ätten ut med honom. Han var gift med Brita Elisabet Lang. Deras barn är enligt Elgenstierna: Beata f. 1675; Charlotta Kristina , inget födelsedatum men änka 1739; Brigitta Gustava f. 1685, d. 1749 på Guttorp i Mönsterås; Catharina Elisabet, inget födelsedatum men död 1771; Carl Filip döpt 1693-01-14 i Drättinge i Dädesjö [GID 820.19.67500 Dädesjö C:1 p. 0/30] , död ung; Hedvig Amalia, inget födelsedatum, död 1728; Ulrika Regina, inget födelsedatum, död 1743. Änkan Brita Elisabet vistades 1712 på Grimhult i Fliseryd. Medlemmar i familjen Fleissner har alltså förekommit ganska nära Mörlunda, varför det inte är alldeles osannolikt att det finns ett samband. Enligt Elgenstierna finns dock ingen Anna Dorotea i barnaskaran, som föddes åtminstone mellan 1675 och 1693, men det kan finnas utrymme för en i slutet av 1680-talet, då hon bör ha varit född. (En misstanke att hon skulle kunna vara född i Dödesjö går inte att bekräfta; födelseboken börjar visserligen 1688, men jag har inte hittat någon notis.) Har någon annan sett närmare på Anna Dordis anor? Mvh/Per-Åke
57
« skrivet: 2004-11-12, 22:04 »
Jag skickade iväg för fort: återkommer.
58
« skrivet: 2004-10-23, 09:01 »
Den Olof Håkansson som är gift med Maria Börjesdotter och som Veine Sjöö skriver om (jag har inte boken tillgänglig) är väl samma som Bankeström gör en grundlig utredning om i första boken (1982) sid 207 ff. Han anger fem barn: Håkan 1624 , Anna 1627 , Ingrid, Kerstin 1637 och Maria (omkring 1645). Ingen Karin alltså, men det utesluter ju inte att kan ha funnits. Tidsmässigt är det rimligt och i mitten av barnserien tycks det ju finnas utrymme.
59
« skrivet: 2004-10-19, 19:23 »
Om man trots allt skall fortsättta på det rationella spåret så finns det faktiskt ett bra skäl att inte blanda en chat som K.P. med Anbytarforum: sökfunktionen förfaller! Den som söker av släktforskningsintresse riskerar att få fler och fler irrelevanta träffar.
60
« skrivet: 2004-10-16, 23:14 »
Bo,
Lars Persson bör vara funnen i alla fall, och det styrker ju förmodan att Anna Persdotter bör sökas i Kristdala också.
Sedan har du säkert rätt i att det står Dabbekulla och inte Persdotter, även om det är lite rörigt där. Så det är bara att leta vidare i Kristdala efter Anna.
Tack för hjälpen,
Per-Åke
61
« skrivet: 2004-10-16, 18:56 »
Bo,
Jag har tittat i Kristdala dödbok på Genline för den aktulla tiden och där finns mycket riktigt flera från Baggetorp, bland andra
1749 i juni, otydligt men troligen den 11, Lars Pehrsson i Baggetorp, död av slag?, åldern är tyvärr oläslig ,[GID 90.46.88700 Kristdala CI:2 p. 330]
Då bör ju också hustrun vara begravd där och jag har hittat en misstänkt notering
1751 20 dito [dvs maj] Enkan Anna [otydligt men sannolikt Pehrsdotter] död av bröstsiuka, åldern otydlig, men skulle kunna vara 54 [vilket den borde vara om det är rätt person] [GID 90.46.88700 Kristdala CI:2 p. 331]
Jag har snabbkollat vidare framåt [dvs med hjälp av ålderskolumnen och förväntad ålder] till en tidpunkt då hon skulle varit omkring 80 men inte hittat något alternativ.
Hur tolkar du noterinagrna?
Mvh/Per-Åke
62
« skrivet: 2004-10-16, 09:14 »
Jag söker döds- eller begravningsdatum för paret
Lars Persson. Rusthållare. Döpt 1691-09-20 i Misterhult (H) [GID 109.19.44500 Misterhult C:1 p. 207].
Gift 1717-06-02 i Misterhult (H) [GID 109.20.65500 Misterhult C:2 p. 177] med
Anna (Annika) Persdotter. Född i Släthult, Misterhult (H) [GID 109.19.46300 Misterhult C:1 p. 243].
De fick barnen
Nils, född 1718-07-27 i Baggetorp
Sven, född 1722-08-24 i Baggetorp
Elisabet, född 1725-01-01 i Baggetorp
Per, född 1728-08-08 i Baggetorp
Magnus, döpt 1730-12-06 i Kristdala
Margareta, född 1739-11-20 i Baggetorp.
Paret förekommer redan i andra inlägg på Anbytarforum, men just dödsdatum saknas. Jag har ögnat igenom dödsnotiser i Misterhult under rimlig tidsperiod utan framgång. Är det någon som vet var de tog vägen?
Mvh/Per-Åke
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy