Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingrid Edvardsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2022-03-11, 19:01 »
Hej Calle!
Jag har också letat i dödbok efter Gullbrand Persson, utan resultat, han finns helt enkelt inte. Men nu har vi sannolikt fått svar. En främmande man från Jösse härad, i Lunden, Gullbrand Persson, begravdes i By 1742-05-30. Det är nog den Gullbrand vi letar efter. Det fanns bara en med detta namn i Lunden vid den tiden. Tack för det Peter Pettersson!
Jag undrar hur det kom sig att Gullbrand var utsocknes när han dog, och vad dog han av? Han fraktades inte ens hem för begravning. Hans änka Anna Mattesdotter gifte om sig 1743 med en släkting till Gullbrand i Lunden. Gullbrand själv var änkeman, när han 1732 gifte sig med Anna. Jag antar att du har Gullbrands data, om inte: han var född 1703-12-21 i Lunden av Per Gregesson 1655-1723 och Dordi Olsdotter f ca 1663 i Ö Flogned.
Hälsningar
Ingrid
2
« skrivet: 2022-01-25, 10:42 »
Hej Calle!
Ingeborg Hansdtr var född 1730-04-19 på Edet i Skillingmark, se Skillingmark C:4 sid 15. Edet ingår inte som hemman i husförhörslängderna, som heller inte börjar förrän 1757, och då har Ingeborg förmodligen lämnat Skillingmark. Har för mig att Edet ligger mot norska gränsen eller mot Lässerud. Huvudaktörerna vid dopet var från Gunnarsrud, några från Boda, om det kan vara nån ledtråd.
Hälsn
Ingrid
3
« skrivet: 2021-10-12, 19:24 »
Hej igen, Stafnäs står det.
/Ingrid
4
« skrivet: 2021-10-11, 15:41 »
Hej Calle!
Jag ser att du har fått upp spår på en kandidat och hoppas du får resultat. Jag kollade husförhörslängderna i Skarbol och vill tillföra följande. I längd AI:9 sid 16 finns i Skarbol noterat "soldaten Olof Skarberg i Huru sokn". Jag kanske läser sockennamnet fel, men det ser ut som Huru. I nästa längd AI:10 sidan 50 framgår otydligt att Olof varit till Marstrand april 1764 och återkommit till förhör i Skarbol 1767. Kanske det finns spår efter marstrandsvistelsen i militära rullor?
Lycka till, hälsningar
Ingrid
5
« skrivet: 2021-04-27, 18:38 »
Oj, det blev inte bra med alla sizer där på slutet. Jag skulle bara tillägga att Örjan Nilsson dog uppenbart mellan 1684 och 1690 men återfinns inte i Kölas dödbok. Han gjorde fastighetsaffären 1684 och i dödboken 1690 kallas Böret när hon dog för hans efterleverska. Arvsskiftet nämns i okt 1690 sid 297 i Häradsrättsprotokoll.
6
« skrivet: 2021-04-27, 18:21 »
Hej Calle!
Jag vet inte vart Örjan Nilsson kommer från. Men hans hustru hette Böret Ammundsdotter. Det framgår dels i Kölas dödbok F:1 1690 sid 22, dels av Jösse härads dombok 1684 sid 92. Däri framgår att Örjan Nilsson fått fasta på ett ställe i Solberga i vilket han köpt den del som tillhört hans hustrus syster Giertru Ammundsdoter. Återstående del var hustruns arv. Det är sannolikt att Böret var född i Solberga och enligt Bägerfeldt var året 1609. Hennes föräldrar var Ammund Eriksson och Gulof/Gunil Håkansdotter. Jag bifogar Bägerfeldts notering, vilken du kanske redan har.
[/size][size=78%]Bägerfeldt: ÖRJAN NILSSON, född på okänd ort, men lär ha härstammat från Ulvshuvud i Järnskogs sn.[/size][/size][size=78%]Han gifte sig omkring 1630 med BÖRET AMUNDSDOTTER, född 1609 i Solberga i Köla sn, av Amund Eriksson och Gunill Håkansdotter (L 939-940). De återfinns i Solberga i Köla sn 1637-1676. I slutet av denna period och efter 1655 dog hon och han gifte då om sig med ELIN, född på okänd ort. År 1684 köpte han sin hustrus systers jord i Solberga för 48 2/3 riksdaler så att han med sin hustrus arv fick fasta på 1/4 av gården.[/size]
[/size]
[/size][size=78%]Hälsningar[/size]
[/size][size=78%]Ingrid[/size]
7
« skrivet: 2021-04-19, 18:02 »
Hej Calle!
Så fantastiskt, så roligt att höra. Du har varit framgångsrik med ditt sökande, din mormor skulle bara veta! Kanske du offentliggör dina resultat? Det skulle vara intressant att se.
Hälsningar
Ingrid
8
« skrivet: 2021-03-07, 14:03 »
Hej Calle!
Nu gick det upp ett ljus! Jag vet vilka dina föräldrar är, kommer ihåg dem från skolan. Jag gick i småskolan när din pappa gick i sjunde klass i Kyrkrotens skola. Din mamma minns jag också från idrottsdagar, skolskjutsar o liknande. När jag växte upp i Gryttved bodde jag granne med Anna, Lydias mor.
Jag är osäker på var Mossen ligger, men jag tror att det är i Rudsgårdens södra del, i närheten av Boda? Mana ligger i V Flogned eller hör det till Rudsgården?
Din fråga i forumet fick ett intressant förlopp. Hoppas du får svar på vilka Elins anor på hennes fars sida var. Har du forskat på din pappas sida? Återkom gärna och lycka till!
Hälsningar
Ingrid
9
« skrivet: 2021-03-02, 16:39 »
En dramatisk historia du berättar om gården som sattes i pant. Kanske i början på 1900-talet? Jag kommer från Gryttved i Köla och har mina anor därifrån och från alla kommuner däromkring. Lycka till med fortsatt forskande.
Hälsningar
Ingrid
10
« skrivet: 2021-03-01, 13:58 »
Hej Calle! Jag vill rätta vad jag skrev igår: När Elin Nilsdtr 1796 kom från Järnskog till Rudsgården 1812, alltså andra omgången, så kom också hennes bror Anders 1792 från Flogned till Rudsgården. Jag skrev felaktigt att han flyttade till Flogned. Båda syskonen var i husförhörslängden skrivna först hos Anders Bryntesson och därpå hos systern Kerstin och Per Elofsson fram till 1818. Elin fick födelseåret 1791 från 1812 i husförhörslängden efter att i tidigare husförhörslängd i Rudsgården haft födelseåret 1696. Hon gifte sig vid 24 års ålder med Brynte 1820.
Kerstin N och Per E flyttade till Lunden 1818 och samma år gifte sig Anders Nilsson 1792 med änkan Kerstin Bengtsdtr f 1786 född i Arvika men troligen bosatt i Rudsgården i sitt första gifte. Detta par fortsatte att bo i Rudsgården. Förmodligen samma ställe som systern och svågern lämnade?
Vad gäller fadern till Elin Nilsdtr, Nils Jansson, så var han född 1757, i Arvika enligt notering i en husförhörslängd. Jag har inte hittat honom där. Hans föräldrar var Jan Nilsson och Sara Nilsdtr enl dödsnotis från Rudsgården. Elins morföräldrar och vidare bakåt finns i Kölas kyrkböcker.
Jag undrar vilket ställe som är ditt gamla släktställe i Rudsgården?
Hälsningar
Ingrid
11
« skrivet: 2021-02-28, 18:36 »
Hej Calle Flognman!
Jag har tittat på detta, en svår nöt, och vill visa vad jag har funnit.
Brynte Nilsson 1793 och Elin Nilsdtr född 1791 i Järnskog, båda från Rudsgården vid vigseltillfället 1820-05-21. I vigselboken står att pigans giftoman var hennes svåger Per Svensson i Lunden, Köla. Det fanns ingen Per Svensson i Lunden 1820. Däremot fanns Per Elofsson f 1787 i Lunden, gift med Kerstin Nilsdtr f 1787 i Järnskog.
Födelseböcker saknas för tiden 1752-1829 i Järnskog. En genomgång av husförhörslängder i Järnskog under 1790-talet med fader Nils och döttrar Kerstin och Elin har gett endast ett resultat: Nils Jansson f 1757 kom 1794 från Gränssjön i Älgå till Tollesbyn i Järnskog med hustru och tvenne barn, Järnskog A1:10 sid 337. Familjen återfinns i Tollesbyns husförhörslängder 1794-1802. Det var hustru Karin Olsdtr f 1757-01-12 i Rudsgården, död 1802 i Tollesbyn. Vidare barnen Kerstin 1788 och Anders 1792. Elin föddes i Tollesbyn 1796 och finns med i A1:10 Järnskog. Det har angetts födelsedatum i Älgå för Kerstin och Anders i vissa husförhörslängder, jag ha inte återfunnit dessa varken i Älgå el Arvika.
1803 flyttade familjen till Rudsgården och då hade Nils Jansson ny maka, Böret Nilsdtr 1771. Nils dog senare under 1803 och Böret flyttade till Olerud i Skillingmark 1807.
Dottern Kerstin Nilsdtr 1888 fick pigtjänst 1803 hos Anders Bryntesson i Rudsgården och därefter på olika ställen i Rudsgården. Hennes födelseår anges till 1787. Hon gifte sig med Per Elofsson från Lunden 1812 och bodde i Rudsgåren till 1818, då de flyttade till Lunden. Kerstin dog 1822 och då flyttade Per Elofsson tillbaka till Rudsgården.
Syskonen Anders 1792 och Elin 1796 kom till sin moster Marit Olsdtr 1748 och kusinen Nils Gunnarsson i Rudsgården efter faderns död 1803. Nils Gunnarsson dog 1808 och syskonen lämnar Rudsgården för bl a Skillingmark och Järnskog av noteringarna att döma. De återkommer 1812 till Rudsgården, varpå Anders flyttar till Flogned och Elin får pigtjänst hos systern Kerstin och Per Elofsson i Rudsgården. Anders födelseår är då fortfarande 1792 men Elins födelseår är 1791.
Här finns en del osäkra kort, andra födelseår och avsaknad av födelsenotiser. Men det finns också en del som knyter ihop historien, bl a svågern som giftoman och att modern till Elin kom från Rudsgården. Du får följa i spåren på kyrkböckerna och se vad du kommer fram till!
Hälsningar
Ingrid Edvardsson
12
« skrivet: 2019-06-08, 15:24 »
Hej Per!
Enligt Köla AI:19 för prästgårdens folk deltog Anders Spjut i ett husförhör den 23/2. Noteringen är gjord längst ut till höger, dvs sista året för boken ifråga, men inget år har angetts. På föregående sida, även den handlar om prästgårdens folk, är kolumnen längst ut till höger 1817. AI:20 börjar med året 1817 och då finns Spjuten inte med bland prästgårdsfolket. Så någon vidare precision går inte att uppnå. Jag gissar att han mellanlandade på prästgården i Köla 1817 eftersom han avvek han från militärtjänsten 1816.
Hälsn Ingrid
13
« skrivet: 2019-06-03, 19:48 »
Hej!
Anders Andersson Spjut är en svår nöt att knäcka. Från Fjuserud kom han som dräng 1805 till brukspatron Wern på Adolfsfors, han återfinns i AI:17 Köla sid 367. Därefter dyker han upp i husförhör ca 1817, AI:19 Köla vid prästgården, som fältjägare med namnet Spjut. Sen är det stopp verkar det som.
Hälsningar
Ingrid Edvardsson
14
« skrivet: 2018-06-10, 17:59 »
En olycka som drog med sig tre unga liv.
1704 Ullshofwdane, Johan Johansson Bössesmed född af Fadren Johan Bertilsson och Modren hust. Hiertrudh Israelsdotter på Seboheden. Lärdt hemma hoos sin Fader Bössesmeds Konsten. Uppå 26 åhr ingådt i Echtenskap med hustru Annicka Biur. Läsit i Book och brukat sine Saligheets Medel oförsummel. Lefwat tillsammans med sin Maka allenast 10 weekor, war from och stilla. Omkom olyckel. i watnet då han öfwer Jernskogs Elf på en Båt skulle öfwerfara medh sin Maka och en dansk kiöpswen d 1 Augusti, begrafwd 14.
1704 Ulfshofwdane, Annicka Biur född d 10 Martij i Nordmarcken och Silleruds Sochn af Fadren wyrdigh och wellärd H. Annars Biur och Modren Sahl. Hustru Anna Hansdotter. Opfödd hemma hoos sine k. föräldrar. Ingådt i Echtenskap med Sahl. lends Mannen Annars Tollbergh uppå sit 18 åhr. Sammanlefwat 13 åhr utan någon lijfsfrucht. Lefwat i Enckieståndet i 2 åhr. Ao 1764 d 6 Maij ingådt Echtenskap medh Johan Johansson Bössesmeed, sammanlefwat medh honom allenast 10 weekor. Dess lefwerne har varit i dess Ungdom något ostadigt, men sist ehrebart och alfwarsamt. Omkomm i samma watn tillijka med sin Man d. 1 Augusti, gammal 33 åhr. Begrofs d 14 Aug:
1704 Hofsteen, Dangwart Nilsson en Norsk Kiöp Swen, född i Fredrikshall af Ehrl. Föräldrar, Fadren handelsmannen Nils Pasihe, Modren Magdalena Pasihe, waritt stadd på sin Resa at up………Omkom på densamma olyckel. i Jernskogs Elf tillijka med the ofwannembde, emellan Slerte och Remgennge……….blef med the andre begrafwen d 14 Augusti, dess ålder har varit 26 åhr.
Hälsningar
Ingrid Edvardsson
15
« skrivet: 2017-09-14, 18:39 »
Hej Linus!
Det står "Döpter af Sahl. Mstr. Anders Kempe".
Först står ett stort D, som ofta har samma form som lilla d, men skrivs i större format som versal. Alltså inte något s i början, ett s skrivs annorlunda både som versal och gemen, se exempel i samma stycke. Sen ett o med ett litet streck över, dvs ö, strecket finns alldeles i avslutningen av föregående D, detta ses vid förstoring av texten. Nästa är ett p. Håll kvar förstoringen av texten och jämför ex.vis de ord som du har ringat in, syskon och opsicht, och även ordet "besynnerligit" längre upp. Ett p skrivs med ett runt huvud och en stapel neråt på vänster sida om huvudet. Ett y skrivs med två små taggar och en neråtstapel till höger därom.
Ordet döpter är en gammal böjning av verbet och anger dåtid. Han var döpter av A Kempe.
Med vänlig hälsning,
Ingrid
16
« skrivet: 2017-08-29, 19:10 »
Hej igen!
[/size]Bägerfeldts omfattande och innehållsrika utredning syftar till att komplettera det egna släktträdet. Han har fångat upp det mesta under 15-1600-talen i Köla, men det finns ytterligare något släktstråk i en del hemman som inte ingår i hans anor och heller inte återfinns i hans utredning, exempelvis i Lernäs. Jag hittar inga omständigheter som länkar Malin Månsdotter till Olof Månsson annat än samma föräldranamn och samma generation. HälsningarIngrid
17
« skrivet: 2017-08-29, 13:42 »
Hej Tore!
Häradsrättsprotokollet 1660 visar att Jacob Olsson f 1619 och Olof Månsson (född 1620 i Stavnäs, bosatt i Solberga genom sitt morsarv) ägde halva Ö Älgestad. Den senares maka hette Karin Olsdotter född 1626 i Östra Flogned av föräldrarna Olof Nilsson och Guri Gudmundsdotter.
Den Kerstin, som 1665 bytte bort sin jordarv i Lernäs till utökning av sin jordarv i Ö Älgestad, härstammar också från en Gudmund. Sonen Anders var kommen från Hole eller i vart fall närliggande hemman i östra Köla (det fanns en Gudmund i Hole på 1500-telet enl boken "I Köla" del VII) och genom sitt gifte med Sigrid Börjesdotter bosatt i Lernäs.
Det går inte att veta säkert, men jag kan spekulera i att Jacob Olsson och Olof Månsson var svågrar. Vidare att den Kerstin från Lernäs som var född runt 1620-talet (bror Börje var född 1621), ville få sina ägor samlade i Ö Älgestad, där hon bodde. Slutligen var både Guri Gudmundsdotter och Anders Gudmundsson födda i slutet av 1500-talet och synes komna från någon av de östra hemmanen i Köla. Om de var syskon så var deras barn kusiner. Men som sagt - spekulationer.
18
« skrivet: 2017-08-22, 20:08 »
Hej igen!
Jag återkommer till föräldraparet Jacob Olsson och Kerstin Andersdotter i Övre Älgestad. Detta par ingår i mina anor genom sönerna Anders, Börje och Per Jacobssöner. Tore L:s ana var brodern Olof Jacobsson. Jag kände igen namnen och tittade i en släktdatabas. Där fångade jag upp moderns namn Kerstin Andersdotter Kempe. Jag beklagar detta och Linus B har helt rätt i sin skepsis av Kempenamnet och dödsåret 1666. Kerstin kallas enbart Andersdotter i alla sammanhang som hon omnämns i. Det finns såvitt visat ingen anknytning till Andreas Olavi Kempe död 1621 eller sonen Andreas Andreas Kempe död 1671.
Jacob Olsson var enligt mantalslängd skriven i Övre Älgestad 1648 - 1671. Änkan Kerstin står för gården 1672 - 1675. Jacob i Elgestadh dog 1671 enl Köla F:1 sid 7. Kerstin återfinns inte i dödbok och noteringar saknas om dödsfall i mitten av 1670-talet.
Av Jösse Häradsprotokoll 1660 framgår att Jacob Olsson och Olof Månsson ägde halva Övre Älgestad. Enligt protokoll 1665 bytte Kerstin Andersdotter och hennes syskon sin arvejord på så sätt att Kerstin och två systrar övertog halvparten i Övre Älgestad och bröderna tog halva Lernäs efter sina föräldrar Anders Gudmundsson och Sigrid Börjesdotter, döda 1645 och ca 1650.
I mantalslängd för Lernäs 1646 återfinns Sigrid med son och Jacob med hustru. Året var strax efter Hannibalsfejden och Anders Gudmundssons död.
Det är troligt att denna Kerstin Andersdotter var den som var gift med Jacob Olsson i Övre Älgestad, som ville ha ägorna samlade i Övre Älgestad inför kommande generationsskifte och som döpte två av sina söner till Anders och Börje!
19
« skrivet: 2016-06-14, 15:00 »
Hej Tore!
Här kommer mina uppgifter med anledning av dina inlägg 2016-05-14 och 06-02.
Jacob Olofsson f 1619 d 1671 i Övre Älgestad och Kerstin Andersdotter Kempe d 1666 i Övre Älgestad var föräldrar till Olof Jacobsson. Det framgår av Olofs runa 1709 i Kölas dödbok F:1 sid 115. Även notering om Jacobs död 1671 finns i samma dödbok sid 15, dock inga namn på föräldrar. Kerstin återfinner jag inte i dödbok. Uppgift om dödsåret och tillnamnet Kempe har jag fått genom en databas där många släktforskare bidrar med sina uppgifter. Om detta stämmer var Kerstin född på Köla prästgård och således dotter till kyrkoherden i Köla, Andreas Olai (Anders Olsson) Kempe, som dog 1621, och Anna Erlandsdotter Norenia f 1582 i Visnum, d 1647 Köla prästgård (omgift efter 1621 med näste kyrkoherde Keckstadius).
Om Olof Olofsson har jag enbart uppgiften att han och hans hustru finns registrerade i mantalslängd för Övre Älgestad 1641 - 1644 och även en Olof Jonsson med hustru för samma tid. Från 1645 är det Olof Jonsson och Olof Månsson med hustrur och från 1648 tillkom Jacob. Älvsborgs lösen 1613 - 1619 betalades av Jon för Övre Älgestad. Samme Jon företräder Övre Älgestads Hjonelagslängd för 1610 och Skattelängd för 1622. Så Olof Olofsson har uppenbart kommit till orten tidigast under 1620-talet. Att Jarl Ericson fångat in honom tyder på att det kan ha varit finsk härkomst.
Olof Jacobsson och Dordi Nilsdotter vigdes 1665-06-13 och han blev därefter Olof i Hälle. De hade enligt dödbok sex barn. Jag hittar bara fem: Sigrid ca 1668 - 1708 Hälle, Halfward 1670 - 1719 Hälle, Nils ca 1671 Hälle - 1734 Boda, Skillingmark, Jacob 1672 - 1688 Hälle, Karin 1675 Hälle - 1738 Bålstad.
Med vänlig hälsning
Ingrid Edvardsson
20
« skrivet: 2015-02-13, 19:42 »
Hej Mats!
Familjen kom från Norra By i Eda församling, se Eda A1:9 sid 453. Prästens notering i husförhörslängden i Köla A1:16 synes vara Hälle, dvs det hemman dit de flyttade.
Med vänlig hälsning,
Ingrid
21
« skrivet: 2014-03-24, 17:27 »
Ursäkta mitt inlägg. Jag fick nyss syn på rubriken kronobrott och där kan jag läsa innebörden av kransbrott. Men kanske någon har något ytterligare, så välkommen!
Ingrid
22
« skrivet: 2014-03-24, 17:21 »
I gamla kyrkböcker, protokoll från sockenstämmor mm framgår att böter har utdömts för kransbrott. Vad menas med ett sådant brott, undrar
Ingrid Edvardsson
23
« skrivet: 2014-03-23, 14:01 »
Mikaela,
det finns ingen Johan Petter född under hela 1859 i Köla. Däremot finns en Johan Petter född 18/12 1858 i Adolfsfors, Köla socken. Det är dock inte rätt gosse, han dog redan den 29/1 1859. Så vad kan man tänka? Är det fel födelseår eller födelsesocken eller var dopnamnet ett annat?
Med vänlig hälsning,
Ingrid
24
« skrivet: 2014-03-22, 20:18 »
Hej Mikaela!
Jag hittar ingen Johan Petter Nygren f 11 jan 1859 i Köla.
Med vänlig hälsning, Ingrid
25
« skrivet: 2012-09-22, 20:49 »
Eda Skans återfinns i Eda socken i Värmland.
Hlsn Ingrid
26
« skrivet: 2012-02-04, 16:53 »
Hej Reéne!
Jag instämmer i att det inte är lätt att finna rätt Maria Andersdotter f 1824 i Eda. Det finns som duskriver tre st födda det året, 23 mars i Nolby, 30 mars i Hulteberg och 26 dec i Häljeboda, jag delar med mig av det jag har hittat.
I A1:13 för åren 1819-25 återfinns samtliga familjer på födelseorten, se sid 198, 90 resp 114. För att börja bakifrån; Maria som föddes i Häljeboda av Anders Andersson f 1795 och Kerstin Olsdotter f 1792, flyttade hemifrån 1839, hade olika pigtjänster, senast i Häljeboda tom 1851. Därför kommer hon inte ifråga. Återstår två Marior födda i mars 1824.
Den Maria som föddes i Hulteberg var dotter till gifte drängen Anders Nilsson f 1790 och hustru Maria Olsdotter f 1790 i Hulteberg. Familjen flyttade 1824 till Morast och 1827 till Ås. Fadern Anders Nilsson dog 1843 och enligt A1:17 sid 274 flyttade Maria till Lilla Hög 1848, till en pigtjänst hos nämndemannen Per Persson, sid 290. Hon är således heller inte rätt Maria.
Maria född 23 mars i Nolby med far soldaten Anders Andersson Stomberg f 1789 Järnskog och mor Marit Olsdotter f 1782 Karlanda. Familjen bodde i Nolby, Eda. Maria flyttade hemifrån 1840 och hade olika pigtjänster i Lilla Hög A1:16 sid 260, Ås A1:16 sid 234 och sist hos kronolänsman Leopold Rolander i Hulteberg 1843 - 44. I A1:16 sid 104 uppges att kronolänsmannen med familj flyttat till Ny 1844, men det anges inte vart Maria flyttar. Här slutar tråden från födelseboken och framåt. Nystar vi upp den redan kända tråden, när hon bodde i Hammar och kom ihop med blivande maken, så är det nästan att trådändarna möts: en pigtjänst hos brukare Olof Olsson i Hammar i A1:17 sid 106. Där står att hon kom från gamla boken 1844 och flyttar vidare till Hammar 1847 (Lerot var det) och att hon fått absolution 1846.
Det kan nog tänkas att den sistnämnda är rätt Maria, dvs den Maria som födde sonen Anders 26 okt 1846 och gifte sig 6 nov 1847 med barnafadern Olof Nilsson, se E:2 sid 147. Den lite svaga länken, som inte kan verifieras, är kort tid, samma år, mellan kronolänsmannen i Hulteberg och Olof Olsson i Hammar. Men de övriga Mariorna är borträknade, så vad återstår?
Det har inte angetts något födelsedatum i husförhörslängderna för den Maria som var född den 23 mars i Nolby. Däremot har maken, Olof Nilsson f 1826 i Eda, på de flesta ställen i husförhörslängderna angetts vara född den 23 mars. På den platsen i födelseboken finns han inte.
Mvh
Ingrid
27
« skrivet: 2011-12-06, 13:24 »
Hej Anna!
Oavsett tidigare mejl till dig återkommer jag till Erik Övensson på detta forum, ifall det kan vara av intresse också för andra.
Eriks far var Öven Eriksson f 1593 i Västby, Eda, död 1691-05-14 i Skällarbyn, Köla, F:1 sid 23. Dennes far var Erik Leeksson och mor Marit Gustafsdotter. Eriks mor var Karin Jonsdotter f 1612 i Grindsbol, Älgå, död 1702-05-02 i Skällarbyn, F:1 sid 73. Karins far var Jon Nilsson, postbonde, från Grindsbol, död i Skällarbyn. Karins mor var Gertrud Eriksdotter, död i Skällarbyn.
Erik Övensson var gift med Karin Engelbrektsdotter. Av Eriks dödboksnotering, Järnskog F:1 sid 113, framgår att hustrun Karin var från Växvik i Köla. Erik Övensson med hustru Karin återfinns i husförhörslängd 1696 i Ulvshuvdane, Järnskog och därefter i Stora Koppom. Karin Engelbrektsdotter - troligen född på 1660-talet innan födelsebok fördes, död ev i Koppom eller hos något utsocknes barn - var sannolikt dotter till den Engelbrekt Bryntesson som levde sitt liv i Växvik 1636 - 1716, Köla F:1 sid 179. Engelbrekt var gift med Sigrid Ivarsdotter född i Haga, Eda 1627 och död i Växvik 1705, Köla F:1 sid 89.
Engelbrekt Bryntessons föräldrar var Brynte Arnesson och Karin Andersdotter. Sigrid Ivarsdotters föräldrar var Ivar Andersson och Elin Pedersdotter.
Allt som allt för tillfället; mycket bra tips av föregående Anders om hembygdsböckerna I Köla.
Mvh Ingrid
28
« skrivet: 2011-11-08, 19:51 »
Hej!
Jag tror att det rör sig om Brevik i Ny eller Nysocken som den kallas. A1:1 för Ny, Västra Brevik, sid 172 (genline).
Mvh Ingrid
29
« skrivet: 2011-05-04, 08:01 »
Krister,
Jag läser det som Kolland, Venersborg 1821 i A1:21 och Kollands Bruk i Wenersborgs län i B:2.
Mvh Ingrid
30
« skrivet: 2011-03-17, 22:57 »
B:et står för bonde.
Mvh Ingrid
31
« skrivet: 2011-03-16, 13:16 »
Ole Paus,
jag har sökt efter Håkan Andersson och bidrar med följande.
Födelseåret har överallt angetts till 1740. I Eda återfinns han inte det året. Däremot föds en Håka i Långelanda 1737 av Anders Persson och Karin Nilsdotter, C:5 sid 23 (genline). Vigselnotis i E:1 sid 33 visar att Anders Persson i Långelanda vigdes 1735 med Böret Nilsdotter av Sacellano hemma utan skrud. Tyvärr saknas husförhörslängder i Eda för åren 1707 - 1756, vilket skulle ha behövts här, eftersom förnamnen varierar. De förmodade föräldrarna återfinns inte i husförhörslängd från 1757, jag har inte kunnat verifiera dem i längden 1706 och jag har heller inte återfunnit dem i dödbok. Dock gifte sig Håkan 1765 och då anges det att han var änkeman. Han återfinns inte i vigselbok tidigare år varken i Eda eller grannsocknar. Hans maka Ingeborg kom från hemmanet Hammar i Eda, se C:5 sid 27.
Hälsningar Ingrid
32
« skrivet: 2011-03-10, 18:29 »
Kim, jag bidrar med ett försök, svenskan är tung och svår att förstå.
Rannsakningen öfver Bonden Olof Nilsson i Gårdwijk från Gillbergs Härad för det han sidstl. natt til fierde dag Pingst uti Trehörningen Gunnarskogs Socken ihiälslagit en finne Mats Sigfridsson, är länge sedan öfversändt til Höglofl. Kongl. Hof Rätten. Dito fann Rätten skiäligt att resolvera, såsom Mats Håkansson i Fjäll l(j)ugit från Olof Nilsson i Gårdsvijk 1 Skilling hafwa, för det han gifwit honom wid handen, som skulle til Olofs lysande från mordgiäld Mats i Trehörningen tilförende mist ögat sitt och der igenom död liutit hafwa, som alt obewijst är, det der emot och warandes bewijst är, det med skickande att höra om så wara, Olof Nilsson mycken omkostnad gjordt, det altså Mats sedan han hafwanden betalt, skall för sin lögn plickta med 3 riksdaler, och ersätta den der af tagna skadan till Olof med 2 penningar Silfwermynt.
Hälsningar Ingrid
33
« skrivet: 2011-02-06, 19:06 »
Ditte,
Aprilis. Prestbol, Klåckaren Anders Kihlman föddes 1746 20/2? af fad: Kyrkoherden Hr Sven Kihlman och mod: Cajsa Ågren, af hka (hwilka) han uppfostrades och lärdes att läsa och skriva. Gift 1771 20/5, med efterlefwande Enka Brita Andersdr, lefde med hen(ne) 20 år, mindre 5 weckor och 2 dagar, och aflade 7 barn, 4 söner och 3 dötrar, af dhem 3 söner och 2 dötrar lefwa. Blef klåckare 1776 om wåhren. Wardt död igenfunnen wid norra ändan af Skete(?)berget ända wid sjöstranden d: 14 sistl: apr: gl: 45 år, 1 m: 1 w: och 4 dagar, begrofs anständigt, efter hr. Lag?: Sandelins skriftel. tilstl:
Mvh Ingrid
34
« skrivet: 2011-02-05, 12:25 »
Anneli,
överflöttn till Norgie står det. Förmodligen rörde det sig om släktskap, eftersom namnet gick igen och de äkta paren fanns med i längden efter varandra, kanske i samma hushåll.
Mvh Ingrid
35
« skrivet: 2011-02-03, 19:13 »
Inga-Britta,
Det står styng, en förkortat version av håll och styng (lunginflammation). Det är fem stycken på samma sida som har dött av detta.
Mvh Ingrid
36
« skrivet: 2011-01-31, 12:12 »
Vad gäller huvudfluss, i boken Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz har jag slagit upp: ....kroppens olika vätskor, särskilt slemmet och dess fluxion, dvs dess flytning, anhopning och stockning i vissa kroppsdelar, ger betydelsen av ordet fluss, som ofta förekommer inom medicinen, såväl i betydelsen flytning, slembildning, stockning och även i betydelsen av och i samband med sjukdom, feber och värk. Om slemmets stockning skedde i huvudet uppstod huvudfluss.
Mvh Ingrid
37
« skrivet: 2011-01-28, 22:45 »
Ove Gustafson,
Kerstin Nilsdotters födelsenotis finns i Skillingmarks C:3 sid 105. Denna bok verkar vara en s k kladdbok och det är något bättre att läsa C:4 sid 41, den är också kladdig: 1735 Bergerud, d 26 September föddes Nils Biörssons samt hust. Marit Halfwardsdotters lilla dotter, christnad d 29 af Pastore och blef i dopet kallad Kerstin. M:fr: Erick Jonssons i Strömsmark, Olof Biörsson i Rämgienge (Remjäng i Järnskog). Q:fr: Sigri Andersdotter i Bergerud bar barnet, med henne war Marit Olsdotter ibid., pigan Marit Göransdotter i Klefwane (Klevan i Skillingmark).
Kerstin har sina rötter på sin fars sida i Bergerud. Modern Marit Halfwardsdotter vet jag i skrivande stund inte var hon härstammar från. Farmodern Ingeborg Börjesdotter kom från Lernäs i Köla socken.
Vad gäller Olof Mattsson, så finns det ingen Mats eller Mattes varken i Skillingmark eller grannsocknen Järnskog som har fått barn under 1730-talet. Däremot finns ett napp i Köla 1733, C:3 sid 249: Tömpte d 21 okt föddes Mattes Nilssons sampt Giyri Olsdotters lilla son, christnad d 28 af Pastore och blef i dopet kallad Oluf. M:fr. Oluf Månsson i Tömpte, Anders Pärsson i öfre Elgestad, drängen Oluf Nilsson i Gunnarsrud. Q:fr. hustru Anna Andersdotter bar Barnet, med henne war hustru Böret Nilsdotter, pigan Böret Andersdotter i Tömpte.
Enligt husförhörslängd A1:5 för Köla sid 102 bodde Mattes Nilsson med hustru i hemmanet Tömte i Köla socken och flyttade till Skillingmark, se notering, något av åren 1736 - 37, då husförhörsdatering har upphört. Det var till hemmanet Gunnarsrud som familjen flyttade. I dödbok C:4 för Skillingmark, sid 149, framgår att Mattes Nilsson i Gunnarsrud dog den 13 dec 1751, 47 år. Bröderna Olof och Anders Mattesson var bosatta i Gunnarsrud, se Skillingmarks A1:1, sid 7 och 9. De gifte sig 1757 se C:1 sid 21 resp 1758 se C:1 sid 22 med systrarna Kerstin och Karin Nilsdöttrar från Bergerud! Bröderna med familjer flyttade till Bergerud, se nästa A1:2. Modern Gyri bodde hos sonen Olof och dog 1770, se F:1 sid 19.
Det är oklart var Mattes Nilsson och hustru Gyri kommer ifrån. Jag har skummat, kanske för hastigt, födelseböcker i Skillingmark och socknarna runtom, utan resultat. Det framgår dock att de bodde i Tömte, Köla 1733 när sonen Olof föddes och några år därefter. Brodern Anders var född 1732 enl husförhörslängderna i Skillingmark, hans födelse återfinns inte i Köla.
Lycka till med fortsättning!
Ingrid
38
« skrivet: 2011-01-10, 16:53 »
Christian,
det är nog Åmotfors i Eda socken som avses och som ligger i närheten av Öna i Ny socken.
Mvh
Ingrid
39
« skrivet: 2010-12-13, 12:16 »
Köla C:5 sid 193 ska det vara (Genline).
/Ingrid
40
« skrivet: 2010-12-13, 11:30 »
Johnny,
Per Ersson var född i Gryttved, ett hemman i Köla. Av Köla C:5 sid 187 framgår att han föddes 3 aug 1807 (senare uppgift 3 april) av Erik Witsberg och Britta Olsdotter (födda 1770 resp 1768). Se även Kölas A1:19 och A1:20 sid 127 resp 142.
Mvh Ingrid
41
« skrivet: 2010-12-07, 22:43 »
Ber om överseende, jag har utgått från utdrag ur födelseboken, dvs Genlines uppgifter.
Ingrid
42
« skrivet: 2010-12-07, 18:27 »
I födelsebok 1866 för Eda framgår endast att Jacob föddes den 25 okt 1866 i Hammar och att modern hette Stina Andersdotter, ogift, 20 år. Inget fadersnamn finns angivet.
Mvh
Ingrid
43
« skrivet: 2010-11-30, 15:51 »
Bengt,
Nog verkar det i födelseboken som att barnafaderns namn har angetts efter faddrarna. Födelseorten är Lesjöfors.
mvh Ingrid
44
« skrivet: 2010-11-23, 11:02 »
Hej Claes!
Jag tror det står ....mitt för Hammars Kiörkostool.
Mvh Ingrid
45
« skrivet: 2010-11-01, 09:12 »
Min läsning är denna:
1652: Dhen 8 Junij. Wardt Rättegång hållen å Carlstads Rådh-huus nähruarandes Borgare: Wällb: Salomon Pädersson och Wällb. Johan Börgesson och rådhmänne wore
Oluff Eriksson Lars Ingemarsson
Hindrik Kallhoff Gustaff Eriksson
Biör Nilsson Hemming Piper.
Anders Månsson.
Med vänlig hälsning
Ingrid
46
« skrivet: 2010-05-06, 19:35 »
Så här:
Pär i St. Gårdsås. Föddes d: 16, döptes d: 18 Oct: af Com. Brand. Par. Anders Börjesson och H. Sigrid Ammunds(?)doter. Test. Knut Börjesson, Per Börjesson, H: Kerstin Bondesdoter, H. Malin Larsdoter, alla i St. Gårdsås.
Mvh Ingrid Edvardsson
47
« skrivet: 2010-05-04, 18:47 »
Hej!
Jag tror så här:
1727 d 12 Januarii föddes Arne Olofssons och hustru Brita Annersdotters barn i Biurdalen och döptes d 15 Ejusdem kalat Anders, faddrar Anders Ammundsson i Bäckn, Daniel i Långefors, Celter Klåckare, hustru Karin Olsdotter bar barnet och hade med sig hustru Elin Olsdotter, pig: Sigrid Andersdotter i Litslerud, Brita Andersdotter i Biurdaln.
Mvh Ingrid Edvardsson
48
« skrivet: 2010-04-28, 09:48 »
Det är svårläst, men jag kan bidra med att det står Köhla Sn.
Mvh Ingrid Edvardsson
49
« skrivet: 2010-02-20, 10:24 »
Hej!
Såvitt jag kan se visar AI:16 för Eda, sid 65, att fältjäg. Anders Persson Stadig är bosatt i Fjell i Eda och att han flyttade dit 1839 från Gskog (Gunnarskog.
Mvh Ingrid Edvardsson
50
« skrivet: 2010-02-16, 09:32 »
Hej!
1716 Åhs, den 23 Augusti föddes Hans Pärssons och hustru Britta Nilsdotters Barn i Åhs af Ährl. och Christel. Föräldrar, döptes d 24 ejusdem af Capellanen och blef i dopet kalladt Pähr. Manfolksfaddrar woro Ärl. och gudfr. Pähr Ersson i Åhs, Hans Nilsson i Sjögerwåhl, drängen Nils Pärsson i Åhs. Qwinnfolksfaddrar ärhrl och gudfruchtige hustru Gunilla Håkansdotter i Åhs bar barnet till sitt doop och hade med sig hustru Kirstin Nilsdotter i Åhs och pigan Sigri Nilsdotter i L. Åhs.
Detta enligt Edas födelsebok C:3 sid 41.
Bästa hälsningar Ingrid E
51
« skrivet: 2009-12-14, 09:06 »
Efternamnet är Öfvensson,
med vänlig hälsning Ingrid
52
« skrivet: 2009-12-13, 22:05 »
Wäxwik d: 28 Julii föddes Anders Jonssons och hustru Ingebohr Jonsdotters dotter och christnades d: 31 af Adjuncto Sven Örthendahl wid namn Kersti. Manfolksfaddrar woro: Elof Nilsson i Hälle, Anders Bryngelsson i Hofdane och drängen Engebräct Jonsson i Wäxwik. Qwinfolksfaddrar, hust: Anna Andersdotter i Wäxwik som bar barnet. Hust. Marit Jonsdotter i Wäxwik och pigan Elin Amundsdotter i Wäxwik.
Så läser jag det hela, med vänlig hälsning
Ingrid
53
« skrivet: 2009-04-23, 19:50 »
Hej Lasse!
Ja, sprittillverkning ligger nog närmast till hands. Jag tänkte mig en annars en möjlig koppling till smeden. Ser inga ledtrådar till andra barnet.
Vänlig hälsning Ingrid
54
« skrivet: 2009-04-18, 17:25 »
Hej igen!
Jag vet inte varför Gusperud är struket, men i hfl för samma tid finns Gusperud angivet på två håll och även W Skogstorp. Olika familjer bor på dessa ställen med samma namn. Kanske var det en strävan att förenkla och kalla Olofs ställe för W Skogstorp? I dödsnotisen för Olof 1801 anges att han var från W Skogstorp.
Jag kan inte se annat än att det i sonens födelsenotis står Bränneri-smedens Olof Hesselgrens och hustru Ingrid Svensdotters son ... Kvisten har blivit en gren istället.
I flyttnotisen till Karlstad tror jag, precis som du skriver, att det avser Bränneriet. Det är fler som har fått attest till Bränneriet, se längre ned på samma sida och flera på föregående sida. Man kan ju undra vad bränneri står för. Jag tippar att det rör sig om en smedja, gjuteri eller liknande.
Hälsningar Ingrid
55
« skrivet: 2009-04-17, 13:08 »
Hej Lasse!
Mitt tips är att han var från Sund och hon från Grönsjön, två hemman i Svanskog. I inflyttningslängden anges att hon kom från Ha(e)sselquist Svanskog, det förstnämnda är nog inget ortsnamn.
Sonen Olof Wilhelm född 11 feb 1781, återfinns i GID 498.83.47800, högst upp på sig 259. Namnet Hesselquist återfinns hos fadern.
Hälsningar Ingrid
56
« skrivet: 2009-04-10, 16:22 »
Vid förnyad läsning ser jag i första stycket: nämligen uti augusti. I den tillkommande noteringen som gjordes 1843 står igenfanns. Orten ser ut som Carlsberg Skoga men kan vara något helt annat.
Ingrid
57
« skrivet: 2009-04-10, 10:23 »
Hej Christer!
Mitt bidrag är detta.
Efter decembers avlidna 1842 står: Härförutan bortkommo under året, utan att minsta tecken efter dem ännu vid årets slut påfunnits - nämligen uti ?
Torparebarnet Sven Jonsson 7
Fattiga Enkan Greta Bengtsdotter 77. En del af hennes kropp ?fanns vid ?skoga d 27/2 1843.
Hälsning
Ingrid
58
« skrivet: 2009-01-05, 12:31 »
Hej Gunnar!
När jag läser ordet före gamle får jag det till afskedade. Ordet börjar dock med tre bokstäver, möjligen fe, tredje vet jag inte.
Hälsningar Ingrid
59
« skrivet: 2008-12-18, 16:09 »
Hej Micke!
I dödboken står det nog puken. Enligt Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz fanns en sjukdom som kallades just puken. Detta var en inhemsk kolera eller en koleraliknande sjukdom, orsakad av paratyfusbaciller m fl.
Hälsningar
Ingrid
60
« skrivet: 2008-11-22, 12:13 »
Hej Marie!
... af händelse som tilldrog sig på det sättet at hon utan någon föregående sjukdom liksom dånade och blef i det samma död. Bruk(are) Ingemar Bryntessons i Bosebyn hustru. War kallad och en god Christen, dess ålder war 60½ år. Begrofs af Swanell.
Hälsningar från stockholmstrakten, även där snöigt
Ingrid
61
« skrivet: 2008-04-11, 19:52 »
Jag hittar inte till visad text enligt ovan i Älgå AI:2 sid 31 och jag undrar varför?
Ingrid
62
« skrivet: 2008-04-06, 21:47 »
Misär/armod/elände.
Mvh Ingrid Edvardsson
63
« skrivet: 2008-03-25, 19:15 »
Sent svar pga att jag inte har sett frågan förrän nu.
... umgengelse, såsom hon efter hans dödh hon aldrigh utan Tårar kunnat nämpna och ihågkomma. Warit Enkia i 17 åhr. War i sin Christendom wähl underwijst; men laas dock intet i Book. War en flittig Guds Ords Åhörare och een rätt maaklöös Prästewän. Har haft et lyckliget leefwerne utan alt för många och stora Bedröfwelser. Siuknade i Kiöhlns Prästegård då hon den 23 gången förrättade Barn Moderskes Embete. Låg siuk i 6 daghar. Bespistes medh Herrans Nattward och dödde stilla och Sahl. den 6 Januarij. Gammal 66 åhr och 6 dagar. Begrafn d 20 Jan:
Mvh Ingrid Edvardsson
64
« skrivet: 2008-03-25, 18:46 »
Jag såg frågan först nu, därför detta sena svar. Ingebor Börjesdotter, född 1660 af fadren Börje Annersson i Lernääs. Stavas numer Lernäs, ligger i Köla socken.
Mvh Ingrid Edvardsson
65
« skrivet: 2008-02-07, 19:38 »
Hej Christer!
Marit Bryngelsdtr finns noterad i hfl för Lässerud, Köla tom 1821. I A:1 21 för åren 1821-25 sid 191 är hennes namn överstruket. Återfinns inte i db. Hon föddes 1844-02-27 i Nygård, Västby i Eda av Bryngel Mattsson, se C:5 Eda sid 77. Bryngel var född 1700, återfinns inte i fb. Han bodde med familjen i Hulteberg, såvitt framgår av hfl A1:3 1757 - 61, sid 17. Dog 1763, se F:1 Eda sid 75, vari framgår att föräldrarna var Mathes Erichsson och Marit Bryntesdtr.
Marits mor hette Anna Andersdtr, född 1719 i Stora Hög, Eda, se C:3 sid 55. Föräldrarna var Anders Bryntesson och Elin Torstensdotter, den senare född i Stora Hög av föräldrarna Torsten Olsson och Kirstin Olofsdtr.
Mvh
Ingrid Edvardsson
66
« skrivet: 2007-03-04, 14:59 »
Hej Tormod!
Olof Kiettilsson 1671 - 1736 i Bålstad. Makan Karin Olsdotter 1673 i Hälle, Köla - 1738 i Bålstad. Hennes föräldrar var Olof Jacobsson född 1639 i Älgestad, Köla död 1709 i Hälle (bror till den i Kölaboken del 2 omskrivne krigshjälten Anders Jacobsson) och Dordi Nilsdotter, Hälle 1630 - 1705. Olof Jacobssons föräldrar var Jacob Olsson i Älgestad och Kirstin Andersdotter. Dordi Nilsdotters föräldrar var Nils Halfwardsson i Hälle och Marit Andersdotter.
Olof Kiettilssons barn var Ingebor född 16 sep 1702, Jacob 20 juni 1704, Karin 15 feb 1708 och Anders 25 aug 1714.
Hälsningar
Ingrid
67
« skrivet: 2007-01-29, 14:36 »
Jag har av misstag sänt samma inlägg två ggr och får inte bort det andra med mindre än att jag skriver en s k ändrad text! Vilket härmed är utfört.
Ingrid
68
« skrivet: 2007-01-29, 14:33 »
Tormod!
För närvarande finns inte allmän tillgång till svenska kyrkböcker på Internet, så som det är i Norge, vi får se vad som händer i den frågan framöver.
När det gäller Kjettils barn har jag följande uppgifter. Det fanns två Marit Kjettilsdöttrar i Bålstad vid samma tid, vilket framgår av husförhörslängder 1695 - 98. Den yngsta var 17 år 1695 och fanns i Kjettils hushåll. Det var hon som 1714 gifte sig med soldaten Anders Hansson Hohlfeldt. Den äldre var 31 år 1695 och var sedan 1691 gift med Peder Biörsson i Bålstad. Det har i kanten i 1698 års längd noterats att familjen flyttat till Lysås i Karlanda socken. Detta är svårt att följa, eftersom det inte fördes husförhörslängd där förrän mot slutet av 1700-talet. Vidare fanns
Karin Kjettilsdotter född 1667, gift 1694 med soldaten Börje Nilsson i Slerteg, Järnskog.
Kirstin Kjettilsdotter född 1669, ingen ytterligare kännedom
Olof Kjettilsson född 1671, gift 1701 med Karin Olsdotter i Hälle, Köla.
Gunill Kjettilsdotter född 1674, gift 1701 med Torsten Swensson, Skarbol, Köla.
Malin Kjettilsdotter, född 1675, död i Hångsta, Skillingmark.
Om det var så att det i familjen fanns två Marit, födda cirka 1664 och 1678, så har vi sex döttrar och en son dokumenterade, i överensstämmelse med Kjettils dödbok. Namnet Kjettil var ovanligt och att det i Bålstad vid den tiden skulle ha funnits en dotter till en annan Kjettil är långsökt. Ingen av dessa döttrar finns noterade i födelsebok, vilken började föras 1669 och har lucka 1675 - 81. Vilken Marit som avses i dödbok 1730 är oklart, den yngre fanns förmodligen kvar i Bålstad, den äldre kan ha återvänt till Bålstad, i vilket fall är åldern 70 år felaktig vad gäller båda.
Jag har tidigare, vid åtminstone ett par tillfällen, i kyrkböckerna sett samma namn på familjens levande barn.
Hälsningar
Ingrid
69
« skrivet: 2007-01-27, 13:46 »
Hej Tormod!
Jag instämmer i dina teorier! Man kan dessutom förmoda att Kjettil inte fick avslöja att han var Asles son, när han kom till Sverige och Asle kanske var i färd att gifta sig eller redan hade ny familj. Detta mot bakgrund till att Kjettil kallade sig Olsson och Olofsson i efternamn i husförhörslängderna för Bålstad 1695 - 98. Sin son döpte han till Olof. Fanns det möjligen släktskap med den mördade Ole Kjettilsson? Hur som helst, ingen hade kunnat knyta ihop honom med Asle om han inte berättat för prästen!
Hälsning från Ingrid
70
« skrivet: 2007-01-26, 15:00 »
Hej Tormod!
Det låter högst intessant alltihop. Asles ättlingar i Sverige sänder många hälsningar till dig, till Aslefets Gård och till den så kallade Blodsteinen. En tragisk men viktig händelse, som bidragit till att vi befinner oss där vi är idag!
Hälsningar från
Ingrid
71
« skrivet: 2007-01-21, 16:29 »
Hej Tormod!
Tack för ytterligare uppgifter! Vilken tillgång att få så mycket från så avlägsen tid serverat!
Är det känt vilken relation Ole Kittilsen hade till det nyfödda barnet och till Asle?
Den Anna som du har sett i dödboken 1803, dog i Lund, vilket numer kallas Lunden, och är ett hemman i Köla, söderut på väg till Koppom. Hon dog av lunginflammation, som tidigare i Sverige kallades håll och styng. Hon blev 62 år och 3 månader gammal. Jag tror inte att hon har någon anknytning till Olof Persson på Stranna. Föräldranamnen Olof och Kersti är mycket vanligt återkommande i trakten på den tiden.
Hälsningar från Ingrid
72
« skrivet: 2007-01-20, 16:40 »
Hej Tormod!
Jag återkom till Släktforumet efter en veckas bortavaro och jag blev glatt överraskad! Du fick fram många uppgifter på kort tid. Jag blev varse det norska Brukarforumet och jag såg vilket intresse din fråga väckte där. Ja, det var intressanta ting, som du fick fram. Stor tack till dig och stor tack till Sigurd Vinger. Finns det en koppling mellan namnen Asle och Aslefet gård?
När det gäller Kjettils dotter Gunnil, så vet vi att hon är född i Bålstad 1674 enligt födelsebok. Hon gifte sig den 22 dec 1701 med Torsten Swensson från Skarbol. Denne Torsten syns första gången 1699, då han enligt husförhörslängd var skriven i Skarbol. Makarna bodde, precis som du skriver, på Skarbolsområdet.
Det finns ingen ”fader” Swen att anknyta till i trakten. De Swenssöner/döttrar som fanns i trakten vid aktuell tid är följande. Jag har hittat en Anders Swensson i Lässerud, som dog där 1741, 93 år, och född i Torstenstorp (!) i Gunnarskog. Vidare en Anna Swensdotter, född i Köla 1659 av Swen och Sigri från Christiania, och som dog 1729 i Hofdane. Slutligen en Jöns Swensson i Årtakan, född 1663. Den sistnämnde återfinns i husförhörslängd i Årtakan 1695 - 1725 men är sedan borta ur alla böcker. De övriga återfinns inte på annat ställe än dödboken. Jag har även kollat i Gunnarskogs kyrkböcker.
Det sista som syns efter Torsten Swensson är närvaro vid husförhör 1729 och han var då skriven på Stranna tillsammans med hustru Gunnil och dotter Marit. Därefter har jag inte hittat honom - och heller inte Gunnil förrän i dödboken 1740. Att Gunnil benämns som hustru i dödboken är ingen garanti för att Torsten levde, många änkor benämns ändå som hustrur. Jag finner ingen lösning på vem denne Torsten Swensson var. Kanske någon annan vet något?
Makarna Gunnil och Torsten fick minst fyra barn, bl annat din ana Marit, som enligt födelsebok var född den 11 mars 1705. Hon gifte sig den 10 okt 1731 med Hans Andersson, förmodligen prästgårdsdräng, som var född i Hultebyn i Karlanda. Döttrarna Kerstin och Kari föddes 1733 resp. 1736. Marit blev änka 1738, gifte om sig med Olof Persson den 2 nov 1740. Makarna bodde på Stranna och fick minst fem barn, bl a din ana Per 1744, som under 1770-talet ”står för bruket” (av Stranna). Olof gifte om sig efter Marits död med änkan Kersti Andersdotter och fick ytterligare en son. Efter Olofs död flyttade Kersti till Kortlanda. Efterföljande generationer har du förmodligen kännedom om.
Enligt dödbok 1781 var Olof son till Per Torstensson och Ingebor Nilsdotter, född omkring 1709. Namnet Torsten kommer således igen. Jag har inte lyckats finna ut var han kom ifrån, trots efterforskningar i Köla och omkringliggande socknar. Även i detta fall kanske någon annan vet mer?
Mvh
Ingrid
73
« skrivet: 2007-01-14, 11:13 »
Hej Tormod!
Jag är mycket intresserad av vad du vet om Hassel Gulbrandsen, vad hände? Min make härstammar från honom. Hoppas du kan lokalisera orten som Hassel kom från, jag inser att jag har gjort feltolkningar av angivna ortsnamn.
Jag tror också att Karin, Tore och Halfward härrör från samma släkt i Bålstad, att spåren förmodligen leder tillbaka till Halfward 1540. Men jag tror inte att Karin Halfwardsdotter och Tore Halfwardsson är syskon, åldersskillnaden är stor och de inte har samma föräldrar enligt dödboken.
När det gäller Karin Halfwardsdotter så var hon enligt dödboken dotter till Halfward Eriksson och Marit Eriksdotter, alltså det föräldrapar som Margareta Nerander har angett i starten på den s k Nordstugesläkten. Detta par dog innan noteringar i dödbok började föras 1664.
Den Thore Halfwardsson som anges i kyrkans bänkplacering 1702 är samma man som återfinns i dödboken 1713, där det framgår att han var född i Bålstad 1652 av ”fadren Halfward Thoresson och modren Marit Halfwardsdotter från Lernäs, samt gift med Kirsti Olsdotter. Jag kan tänka mig att det kan vara fadern Halfward Thoresson som avsågs i kyrkans bänkplacering 1666. Jag återfinner honom inte i dödboken, vilken dock innehåller vissa luckor, och heller inte i husförhörslängd. Däremot återfinns brodern Biörn Thoresson, av dödbok 1713 framgår att han var född i Bålstad 1631 av ”fadren Thore Rasmusson och modren Elin i Bohlstad”. Denne Thore passar i ålder och kan mycket väl ha varit kvarnägaren 1644.
Halfward Thoresson levde dock 1674, jag citerar kyrkstämmans protokoll från den 15 augusti 1674: ”Örjan i Bolstadh beswärade sigh när han af Halfwardh och Biörn der sammastädes fordrade Rotepenningar, öfwerföllo dee honom medh hugg. De swarade: Örjan kräffte dem drucken med pock och stoor obeskiedelighet. Resol: Halfward och Biörn bröderna måste rhedeligen afläggia Örjan sina Rotepenningar. Örjan afläggia sitt fyllerij och otijdigheet sampt å alla sijder förlijkas vid wite till görandes”. Att detta avsnitt inte refererades när jag första gången svarade på ditt anrop beror på att jag enbart letade efter Karin Halfwardsdotter och Kjättel Hasselsson med föräldrar och efterkommande barn. Sorry.
Åter till sidan 107 i Köla-boken. Enligt min mening har en eller två generationer hoppats över i Nordstugusläkten, som skall in efter Halfward Eriksson för att sedan följas av de övriga generationerna som finns angivna.
Angående ditt sista spörsmål, så känner jag inte närmare till just Nordstugusläkten. Jag har kommit i beröring under 1600- och tidigt 1700-tal - precis som med de flesta av de i Köla-bokens refererade släkter - beroende på forskning i egen släkt. Jag känner igen namn och beskrivningar på flera av de ingifta kvinnornas familjer, som härstammar från bygden och ingår i min egen släkt. Nordstuga i Bålstad är en mycket vacker gård som säkert har stått i mer än ett sekel och förmodligen rymt flera av generationerna på sidan 107!
Hälsningar från Ingrid
74
« skrivet: 2007-01-11, 21:15 »
Hej igen!
De tidiga dödboksnoteringarna är fåordiga, inget annat än ”Hassle i Bohlstadh” har noterats under året 1674. Jag vet inte om det är rätt Hassel, men namnet är ovanligt på svenska sidan. Enligt dödbok föddes Kjättel 1634 i Mörene och Flussebör (felstavat?) socken i Norge av Hassel Gulbrandsen och Tora Fingalsdatter och ”kom efter sin fader, som i skada (?) för mansdråp, kom hijt till Sverje.”
I första husförhörslängden 1695 – 1700 över Bålstad finns, förutom Kjättel, även Mattes Hasselsson född 1657 och Olof Hasselsson född 1662, ”hwars fader war Hassel ifrån Nemmedahl i Noriget” respektive ”född af fadren Hassle en Norsk Man”. Modern till båda bröderna var Kirstin Mattesdotter född i Bålstad, 87 år vid sin död 1703. Hon hade pigtjänst intill 40-årsåldern, gifte sig med ”Hassle, kommen ifrå Norjet”, fick två söner och två döttrar och levde samman med sin make i 15 år, sju år i Långlanda i Eda, sju år i Hovdane-Årtakan i Köla och sist ett år i Bålstad, därefter änka i 32 år (29). Allt enligt dödboken.
Är det samma Hassel hela tiden? Ja, kanske. Händelser med nytt giftermål och nya barn kan ha rymts under hans livstid.
Över till Halfward. I 1666 års kyrkstolsplacering finns Halfward placerad i bänk nr 10 och Halfwards hustru i bänk nr 12. År 1702 finns en Thore Halfwardsson placerad i bänk nr 12.
Karin Halfwardsdotter var född i Bålstad 1628, dotter till Halfward Ersson och Marit Ersdotter. Thore Halfwardsson, som fanns med i bänkplaceringen 1702, var född i Bålstad 1652 och son till Halfward Thoresson och Marit Halfwardsdotter (syster till Karin H?). Cirka en generation skiljer mellan Karin H och Thore H. Det är därför troligare att det var Thore Halfwardssons far, dvs Halfward Thoresson, som år 1666 satt i bänk nr 10.
En skumning av dödboken visar att det i Bålstad under 1600-talet fanns åtskilliga Halfward, och kunde vi nå ett par generationer tillbaka skulle vi säkert landa i samma familj!
Ha det gott, hälsningar
Ingrid Edvardsson
75
« skrivet: 2007-01-10, 09:38 »
Hej Tormod Thoresen!
Jag har gått igenom protokollen ifråga och kan meddela följande.
Den 1 maj 1666 skedde en omplacering i kyrkstolarna, varvid Kiettil placerades i bänk nr 11 på manssidan och Kiettils hustru i bänk nr 12 på kvinnosidan. Kiettils fader, Hassel Gulbrandsen har inte nämnts, trots att han levde till 1674, då ”Hassle i Bolstadh” dog enligt dödboken. Modern Tora Fingolfsdatter finns heller inte omnämnd och hade förmodligen dött tidigare.
Av ny placering i kyrkstolarna den 25 mars 1702 framgår att sonen Olof Kiättelsson i Båhlstadh placerades i bänk nr 12.
Följande avhandlades beträffande dottern Marit. ”6 maij 1714: Angåfwes Soldaten Anners Hansson Holfeldt och Pigen Maret Kiettelsdotter i Bohlstad, at dhe olåfligen sammanhöllo och emot det 6 Budet, icke utan församblingens stora Förargelse lefde; hälst såsom Pigan Maret här tills warit en Allmoso kropp, som af Församblingenes Allmosor sig uppehållit. Soldaten Anners Hansson uthlät sig på tilltahlan däröfwer, at han wille denna Personen till ächta begiera. Men som det icke kunde winna sin fortfång utan dhes Officerares wettenskap och Zedel och tillstånd här till med det forderligaste inkomma. Hwilket och omsijder skedde. Och emedlertijd sig ifrån Pijgan Marits Huus och Omgengelse afhålla effter Kyrkio-Ordningens XV Cap ? 17, deröfwer intit allenast Fierdnings Mannen utan och Corporalen tillsades hafwa inseende.”
Giftermålet skedde i augusti 1714. Anners Hansson dog kort tid därefter och Marit Kiettilsdotter i Bohlstad finns angiven i listor över socknens fattiga som publicerades i protokollen åren 1719, 1736 och 1743.
Detta var allt i sockenprotokollen som kan anknytas till de personer som du efterfrågar.
Vänliga hälsningar
Ingrid Edvardsson
76
« skrivet: 2006-08-13, 14:18 »
SVAR TILL SIV,
som efterlyste uppgifter den 22 april 2006.
Din farfar Axel Venger kom från Danmark, orten okänd. Detta enligt uppgift från hans grannar vid Koppoms Bruk under 1940-50-talet.
Med vänlig hälsning
Ingrid Edvardsson
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy