ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Carl-Johan Ivarsson

Sidor: [1] 2
1
Uppdaterad antavla finns nu på Värmlandsrötter.

2
Idrott / Sport / SV: Höglin, Jonny (f. 1943)
« skrivet: 2020-06-26, 09:44 »
En antavla för Johnny Höglin finns publicerad i VärmlandsAnor nr 2020:2, medlemstidningen för Värmlands Släktforskarförening.

3
Var ligger platsen / SV: Bräsbol
« skrivet: 2020-05-03, 21:32 »
Varför skulle det inte vara Brandsbol? Som jag visat är det ett a med ligatur.

4
Var ligger platsen / SV: Bräsbol
« skrivet: 2020-04-23, 10:24 »
Nej, det är inte ett ä, utan ett a med en ligatur, som bör indikera att namnet är Brandsbol, och att det är Brandsbol i grannförsamlingen Glava.


När det gäller orter som inte känns igen som socknar, så bör man i första hand söka i grannförsamlingarna, inte i en församling som ligger flera mil bort. Prästbol ligger i Östra Ämtervik. Men det är högst troligt inte detta.

5
Måns Ömans bouppteckning finns här: Nora tingslags häradsrätt (Y) FIIa:12 (1833-1835) Bild 2020 / sid 67


Han avled i november 1833, vilket Anders Berg klargjort i ett annat sammanhang, men om det är någon som googlar sig hit, så kan det vara bra att veta.

6
Göteborgs stift / SV: Göteborgs stift
« skrivet: 2020-03-25, 18:17 »
Hej Christian,
Chresten Nielsen finns tyvärr inte med i Jarlerts herdaminne, eftersom det börjar vid Göteborgs stifts tillblivelse 1620. Däremot finns Björn Helgesson Bruhn med.


det är närmast enklare att skicka bilder på de sidor som du önskar, och då skickar jag de på mailen. Har du kvar samma mailadress sedan vi konverserade senast?


mvh Carl-Johan

7
Lillienau / SV: Lillienau
« skrivet: 2020-01-16, 00:35 »
Ernst August Reinhold Lillienau var vid sin födelse 16 juli 1862 kyrkoskriven i Skeppsholms församling. Hans födelsenotis finns här: Skeppsholm (A, AB) CI:5 (1861-1884) Bild 21 / sid 13 (AID: v89894.b21.s13, NAD: SE/SSA/0014)


Föräldrarna hette Knut Mortimer Lillienau, underkonstapel vid flottan, född 1 mars 1833 i Katarina församling, död 9 april 1864 i Skeppsholms församling, samt Johanna Sophia Widlund, född 7 oktober 1827 i Örebro, död 18 februari 1871 i Skeppsholms församling.


Knut Mortimer var i sin tur oäkta son till Maria Haglind: Katarina (A, AB) CIII:6 (1828-1836) Bild 570 (AID: v220805.b570, NAD: SE/SSA/0009). Fadern skall vara premiärlöjtnanten Knut August Lilliehöök (1795-1841). Denne förblev ogift.

8
Antavlan för Ruben Rausing ingår i Hans Rausings antavla som presenteras i Sysslingen 2019:3, medlemsblad för Södra Roslagens Släktforskarförening.

9
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Erlander, Tage (1901-1985)
« skrivet: 2019-07-06, 10:44 »
Angående frågan om var Tage och Aina Erlander vigdes, som varit uppe här förut. Enligt Dick Harrisons biografi om Tage Erlander, Jag har ingen vilja till makt (2017) så ägde vigseln rum under ett träd i Pålsjö Tegelbruks trädgård i Lund, inte så långt från dagens tekniska högskola. Pålsjö Tegelbruk drevs av Ida Velinder, syster Ainas mor Hilda, vars make Johan avlidit i spanska sjukan. Under studietiden i Lund bodde Aina hos "moster Ida", och Pålsjö utgjorde ett nav i hennes kusiners liv.

10
Film / Teater / SV: Andersson, Bibi (f. 1935)
« skrivet: 2019-06-12, 22:51 »
Bibi Andersson avled 14 april 2019.
Hennes antavla i fyra generationer finns publicerad i Sysslingen 2019:2, medlemsblad för Södra Roslagens Släktforskarförening.


Anor finns på faderns sida i Sörmland: Torsåker, Västerljung, Sättersta, Vagnhärad, Lästringe, Bälinge, Bogsta och Ludgo.
Morfadern var okänd, men mormors anor finns i Småland kring Västervik: Loftahammar, Västrum, Östra Ed och Misterhult.

11
Film / Teater / SV: Henriksson, Krister (f. 1946)
« skrivet: 2019-06-03, 23:05 »
Och i Runslingan 2019:2 så kommer uppföljaren, anor till Krister Henrikssons far Gustav Allan Henriksson (1919-1997).
Anor i Hållnäs, Västland, Tierp, Forsmark, Vendel och Österlövsta.




12
Musik / SV: Wiklund, Gunnar (1935-1989)
« skrivet: 2019-04-28, 22:34 »
Antavla för artisten Gunnar Wiklund med fyra generationer finns i tidskriften Boden-Anan nr 2019:2, utgiven av Boden-Överluleå Släktforskarförening.
De flesta anorna finns i Nederkalix socken med några utlöpare till Nedertorneå och Överkalix.

13
Film / Teater / SV: Henriksson, Krister (f. 1946)
« skrivet: 2019-03-18, 19:06 »
En antavla för Krister Henrikssons mor Karin Gunvor Sjöblom finns i Runslingan 2019:1, medlemsblad för Upplands Släktforskarförening.


Anorna finns i Väddö, Häverö och Rådmansö socknar.

14
Idrott / Sport / Eriksson, Henry (1920-2000)
« skrivet: 2018-11-28, 18:18 »
En liten antavla för olympiske guldmedaljören på 1500 meter 1948, Henry Eriksson från Gefle IF finns i Folkare Släktforskarförenings medlemsblad An-Siktet nr 3 2018.


Henry Eriksson var född i Karlbo, Folkärna socken.


Anorna inom tre generationer finns i Sala stad, Västerfärnebo, Gunnilbo och Ramnäs (Västmanland) samt Gustafs och Folkärna (Dalarna).

15
Litteratur / SV: Topelius, Zacharias (1818-1898)
« skrivet: 2018-11-08, 21:27 »
En antavla för Zacharias Topelius i sex generationer finns publicerad i tidskriften Släktforskaren 2018:2, utgiven av Helsingfors Släktforskare r. f.

16
Stora Kil / SV: Nils Emzelius
« skrivet: 2018-10-05, 12:56 »
Det två första frågorna svarar jag "nej" på, och jag är tveksam till att det går att få fram några förstahandskällor. Beroende på att Edestam när det gäller äldre tid lutar sig mot Fredrik Fryxell som samlade mycket information när domkapitelsarkivet ännu var i behåll.
Det som Edestam gjorde var en omfattande genomgång av de äldre domböckerna. Där fick han fram en hel del data om 1600-talets präster.
Jag har inte herdaminnesböckerna i min hand just nu, tyvärr.
I egenskap av redaktör för VärmlandsAnor så är jag förstås intresserad av allehanda nya framsteg på denna forskningsfront och det är även ett bra forum för att publicera rättelser till herdaminnet.

17
Stora Kil / SV: Nils Emzelius
« skrivet: 2018-10-05, 11:25 »
Jag kan en del om herdaminnen, så du får gärna fråga mig. Har varit delaktig i del VI av Karlstads stifts herdaminne (som omfattar perioden 1960-99), känner de flesta aktiva herdaminnesförfattare och ska försöka få stil på den "felande" delen av Linköpings stifts herdaminne.


mvh Carl-Johan

18
Stora Kil / SV: Nils Emzelius
« skrivet: 2018-10-04, 22:25 »
Det nämndes i diskussionen att man skulle kolla med domkapitlet i Karlstad. Det bör noteras att mycket av källorna till Karlstads stifts historia gick upp i rök vid Karlstads brand 1865. Tyvärr finns bara små rester av de äldre handlingarna bevarade, liksom material som skickades till Kungl. Maj:t och som finns i Riksarkivet. Så det kan vara så att det är svårt att hitta primärkällor kring Emzelius och hans ursprung.

19
Musik / SV: Svensson, Barbro \
« skrivet: 2018-09-27, 15:10 »
En artikel om Lill-Babs anor med en elementär antavla i fyra generationer finns i Södra Roslagens Släktforskarförenings medlemstidning Sysslingen nr 2018:3.

20
Idrott / Sport / Hansdotter, Frida (f. 1985)
« skrivet: 2018-04-27, 21:02 »
En antavla över OS-guldmedaljören Frida Hansdotter i fem generationer finns i medlemsbladet Slegt med Engelbrekt? utgiven av Släkt- och Bygdeforskarföreningen Engelbrekt, Norberg nr 62, utgivet i april 2018. Utarbetat av Gustav Gustavsson.


Anor finns i Småland (Nöbbele, Uråsa, Växjö landsförsamling), Värmland (Väse, Ölme, Ekshärad), Dalsland (Åmål), Västergötland (Götlunda, Beateberg, Sventorp, Mofalla, Horn), Hälsingland (Ovanåker, Voxna, Arbrå), Jämtland (Revsund).


Frida Hansdotters mest kända släkting är Prins Daniel. Fridas morfar Gösta Elvin Westring (1926-2001) och prinsens morfar Johan Einar Westring (1912-2000) var bröder, från Koldemo i Arbrå, Hälsingland.

21
Religion / SV: Runestam, Arvid (1887-1962)
« skrivet: 2017-08-18, 20:07 »

23
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Erlander, Tage (1901-1985)
« skrivet: 2017-08-18, 20:05 »
En ny sammanställning av Erlanders antavla finns numera i Värmlandsrötter, se här: http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/

24
En uppdaterad version av antavlan finns här: http://start.varmlandsrotter.se/anor/kandisanor/inga-britt-ahlenius/

25
Musik / SV: Zetterlund, Monica (1937-2005)
« skrivet: 2017-02-26, 22:15 »
En antavla för Monica Zetterlund finns i Sysslingen 2017:1 (medlemstidning för Södra Roslagens Släktforskarförening).

26
03) Osorterat / SV: Notering i hfl
« skrivet: 2017-02-11, 22:59 »
Sedan 2002 har kunskapen om Lars och Emma Kristinas ättlingar utökats betydligt. En sondotters son till yngste sonen Emil Walfrid besökte 2015 släktens hemtrakter i Kila och Gillberga

27
Musik / SV: Turesson, Gunnar (1906-2001)
« skrivet: 2017-01-03, 10:47 »
Det finns en del att läsa om Gunnar Turessons familj i boken Min europeiska familj - de senaste 54.000 åren av Karin Bojs, eftersom Karin Bojs egen mormor Berta Matilda Gottfriedz f. Turesson (1898-1952) var trubadurens äldre syster.

28
Johannes Alfred föddes 6 juli 1861 i Arnanäs, Hjärtlanda församling, son till arrendatorn Johannes Petersson Knopp, född 4/4 1815 i Skepperstad och Stina Catharina Magnidotter, född 27/3 1827 i Skepperstad. Familjen bodde på Arnanäs till 1866 då de flyttade till Ferle kvarn i Skepperstad.
En äldre broder Johan Peter f. 1852 utvandrade i maj 1868 och hela familjen följde efter i juni 1869.


Källor: Hjärtlanda C:5 (1861-1880) Bild 9 (AID: v34255.b9, NAD: SE/VALA/00137), Skepperstad AI:12 (1861-1865) Bild 297 / sid 74 (AID: v21821.b297.s74, NAD: SE/VALA/00333), Skepperstad AI:13 (1866-1870) Bild 26 / sid 17 (AID: v21822.b26.s17, NAD: SE/VALA/00333).


Hur kopplingen till släktnamnet Hultman kommer till är inte så tydligt här.

29
Idrott / Sport / SV: Stones, Dwight (f. 1953)
« skrivet: 2016-05-07, 13:39 »
Jag har minnet av att det svenska namnet skulle vara Stenberg. Dock verkar det inte googlingsbart.

30
Film / Teater / Stone, Emma (f. 1988)
« skrivet: 2016-05-07, 13:35 »
En relativt ny stjärna på Hollywoods himmel är Emma Stone. Den som vill läsa om henne kan göra det på Wikipedia. Där uppges att
Citera
"Her paternal grandfather, Conrad Ostberg Stone, was of Swedish descent. His family's original surname "Sten" was anglizised as "Stone" when they immigrated to the United States through Ellis Island. She also has German, English, Scottish, and Irish ancestry".


Conrad August Stone uppges enligt Ancestry vara född 28 februari 1897 i Pennsylvania. Farmodern Florence Ostberg föddes enligt samma källa 15 november 1901 i Cleveland, Ohio, utan angivna föräldrar, men namnet verkar ju ofelbart svenskt.


Conrad August Stones far Carl Johan Stone skall vara född 24 oktober 1866 i "Mardaklev, Sweden", son till "Bengt Carl Stone" och "Anna Elisabet Petterdotter". Jag har sökt i Mårdaklev (finns ju inte mycket att ta fel på). Carl Johan föds den 21 oktober (ej 24) 1866 i Strömsåsen, son till soldaten Bengt Carl Sten och Anna Lisa Petersdotter. Bengt Carl är född 7 juli 1827 i Östra Frölunda och Anna Lisa 23 september 1824 i Sjötofta.


Carl Johan Bengtsson Sten utvandrar enligt Emibas 19/2 1886 från Björnåsens torp, Mårdaklev.


Vet någon något mer om Emma Stones svenska förfäder?

31
Musik / SV: Jöback, Peter (f. 1971)
« skrivet: 2016-04-19, 14:44 »
Peter Jöbäcks anor, mest med fokus på hans värmländska anor, finns att studera här: http://anor.varmlandsrotter.se/peter-jobacks-varmlandska-anor/

32
Sillerud / Sillerud
« skrivet: 2016-02-01, 22:24 »
Sillerudsforskare!
Är det någon som är sugen på att hjälpa till så att Sillerud blir representerat komplett i nästa utgåva av Värmlands Kyrkboksregister? Efter att ha registrerat Silbodal så har jag nu kommit till insikt om att det är svårt att komma förbi Sillerud. Om vi är flera som hjälps åt så går det snabbare. Du bör vara hyfsat van med att läsa kyrkböcker och någorlunda bekant i trakten, så du bör kunna veta skillnaden på Kalleboda och Kålleboda.
Hör av dig till mig, på e-post ivarsson.carljohan@gmail.com så kan vi komma överens om hur vi skall gå tillväga.

33
Östervallskog / Östervallskog AI:4 s. 9 / bild 13
« skrivet: 2015-09-12, 22:52 »
Adolfsfors ligger inte i Eda utan i Köla.
 
Ingeborg Knutsdotter tycks flytta in från Töftedal, som ligger i Dalsland.

34
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juli, 2015
« skrivet: 2015-07-02, 11:10 »
Svar till Gunilla Sandström 31 maj:
Det finns en dräng Johannes Pettersson i Södra Höke, som skulle kunna vara far till ett barn född 1863. Han var född 1844 och med all sannolikhet inte far till barn som var födda 1857 och 1859.
Han finns här: Kila AI:19 (1861-1865) Bild 273 / sid 250 (AID: v11853.b273.s250, NAD: SE/VA/13278)
Denne Johannes flyttar senare till Västra Takene. Därifrån drar han 1873 vidare till Söderhamn: Kila AI:19 (1861-1865) Bild 273 / sid 250 (AID: v11853.b273.s250, NAD: SE/VA/13278)

35
Karlstads stift / Karlstads stift
« skrivet: 2015-01-05, 09:01 »
Svar till Mari-Louise Grudin 10/1 2013:
Nils Nicolai är känd av Anders Edestam och finns med i Karlstads stifts herdaminne under sockenadjunkter i Väse pastorat, del III sid. 107:  
Nicolaus Nicolai Zilenius.
N. Z. var son till bonden Nils Pedersson i Hösserud, Alster. Detta kan fastslås på följande grunder: År 1649 begärde Anders Nilsson fasta på gården Hösserud, som hans avlidne fader Nils Pedersson upptagit av ödemark utan skada för bolbyn. Anders hade betalt två fat osmundjärn till jordägarna i bördspenningar, varför fastebrev utfärdades för Nils Pederssons arvingar. Et par år senare köpte Anders Nilssons son Nils halva Hösserud av sin fader och dennes syskon, bland vilka nämns vällärde herr Nils Nicolai. N. Z. blev student i Uppsala i september 1626 (Nicolaus Nicolai Vermelandus). När han blev sockenadjunkt i Väse och när han dog är okänt, likså eventuellt giftermål.
 
Svar till Gunilla Jonsson 13/9 2013:
Rudskoga finns med i del II, runt sid. 354.
Christina Strömbergs fader hette Johannes Laurentii Bacchelius. Hon var född 18/8 1650 i Kristinehamn och gifte sig första gången med lektorn i Karlstad Olavus Jonæ Kihlberg, andra gången med kyrkoherden Gabriel Thorstani Holmdalius i Rudskoga (kh 1691-1693), tredje gången med kyrkoherden Laurentius Jonæ Barthelius (kh 1694-1732). Notera att så här skrivs namnen i herdaminnet.
Olavus Jonæ Kihlberg finns med i del I sid. 184 som lärare i Karlstad.
Det finns inte uppgifter om några barn i herdaminnet till Christina Strömberg i något av hennes äktenskap. I herdaminnet står följande under Barthelius: Makarna gjorde 1708 inbördes testamente för det kära och ljuvliga umgänge dem emellan städse plägat är och emedan Gud icke täckts välsigna dem med någon livsfrukt. Mad. Christina miste sin syn 1729. Efter kh Laurenius Ekmans död 1732 anmälde sig regementspastorn Erik Swartz som sökande till Rudskoga, varvid han erbjöd sig emottaga den efterlåtna gamla och för ålderdomen till sängs liggande änkan, som är dess släktinge. Denna änka var Christina Strömberg.

36
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2014-12-29, 11:37 »
Man kan köpa herdaminnet skannat på CD från Rötterbokhandeln.

37
Skattelängder / Prinsessan Thyras brudbeskattningslängd 1546
« skrivet: 2014-12-16, 15:18 »
Någon prinsessa med namnet Thyra fanns inte vad jag vet förrän Christian IX:s dotter född 1853 fick det namnet, som en gest mot den historiska drottning Thyra, gift med Gorm och mor till Harald Blåtand.

38
Allmänt / Judiskt påbrå
« skrivet: 2014-10-20, 22:37 »
Ingvar!
 
Jag har i min databas en Nils Isaac Nelson född 23/12 1864 i Båstad, gift med Mathilda Anderson från Svea, Minnesota. Jag har fått uppgifter om familjen från Nils Isaacs sonson Bob Nelson (min pappas tremänning) för rätt många år sedan. Så här skrev jag efter dennes uppgifter: Nils Isak lämnade Sverige vid 17 års ålder 1882, där hans farbror John Nelson var svensk vicekonsul. 1887 vann han inträde vid Chicago Theological Seminary. Isaac träffade sin fru Mathilda under en tid som vakanspastor i Willmar, Minnesota. Han utexaminerades från seminariet 1890 och betjänade sedan församlingar i Stockholm, Wisconsin, och Keewanee, Illinois. Den 14/9 1911 blev han pastor vid Buffalo Swedish Mission Church, som då låg vid First Avenue och 1st Street i Buffalo. Han hade trots många år i USA vissa svårigheter med det nya språket. Som pensionär tjänade han som vakanspastor i bl. a. Trimont, Minnesota, och Fremount, Iowa.
Jag har antecknat att Nils Isaacs föräldrar var Johannes Nilsson född 28/3 1829 i Ränneslöv, död 8/3 1902 i Båstad samt Kristina Bengtsdotter, född 25/9 1824 i Hasslöv, död 1/4 1903 i Båstad.
Det verkar som att det här är samma personer, eller?
Varifrån kommer källan om något judiskt påbrå? Gammaltestamentliga namn som Isak var ju tidvis populära i Sverige och det finns ingen koppling här vad jag kan se. Å andra sidan har jag en bekant med det mycket ojudiska namnet Christian Andersson som bevisligen har östjudiska rötter...

39
By / Äldre inlägg (arkiv) till 16 september, 2014
« skrivet: 2014-08-12, 23:56 »
Terje!
Är detta uppgifter från din forskning? Det var intressant eftersom jag kände igen namnet Jan Göransson. Hans hustru var min farfars farfars morfars mor.

40
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2014
« skrivet: 2014-05-23, 14:55 »
Man kan nog säga, att serien husförhörslängder börjar 1772 och att det som finns i Ny AI:1 är fragment från 1700-talets första hälft. Att längderna börjar 1772 är ganska normalt i Värmland.
Det finns syskon till Olof: Ingiähl född 2/10 1724 samt tvillingarna Anders och Elin födda 30/11 1726.

41
Förnamn - O / Olenius
« skrivet: 2014-03-02, 15:02 »
Mellan 1859 och 1896 föddes 15 pojkar i Karlanda socken som fick förnamnet Olenius.

42
35 Äktenskap / Måste styrka äktenskapsledighet/plikt
« skrivet: 2014-02-06, 13:27 »
Man kunde tydligen också anlita en borgensman för att intyga äktenskapsledighet. Jag har sett exempel på detta.

43
Förnamn - O / Olenius
« skrivet: 2014-01-25, 11:32 »
Ja, jag är förstås medveten om kopplingen till Norge. Att namn med -ius fortfarande är populära kan visas av att norska kronprinsessan Mette-Marit har en son som heter Marius.
Men frågan gällde snarare att namnet blivit populärt på enstaka platser som förstås har kopplingar till Norge, men det har aldrig blivit ett allmänt modenamn i västra Sverige.

44
Förnamn - O / Olenius
« skrivet: 2014-01-24, 11:31 »
Olenius som förnamn förekom ofta i västra Värmland och alldeles speciellt i Karlanda socken. En sökning i t. ex. Sveriges Dödbok ger vid handen att andra som fått detta efternamnsklingande förnamn var födda i t. ex. Köla, Holmedal och Älgå som ligger i samma region. Andra Olenius är födda på Sotenäset i Bohuslän, i t. ex. Askum och Kungshamn men också i andra kustsocknar i Bohuslän. Att googla något om det är svårt, så jag öppnar ämnet här. Den gemensamma nämnaren verkar vara närhet till Norge. Finns det någon tänkbar inspirationskälla?

45
Politik / Offentlig verksamhet / Vennerström, Ivar (1881-1945)
« skrivet: 2014-01-22, 15:13 »
En uppdaterad version finns fr. o. m. nu på Värmlandsrötter. Se Anor i Värmland. Vennerström ansågs tydligen inte nog känd för att vara kvalificerad att få vara med på nya Rötter.

46
Religion / Runestam, Arvid (1887-1962)
« skrivet: 2014-01-17, 17:48 »
En samlad nyutgåva av Runestams anor (med några smärre framsteg) finns på Värmlandsrötter, kolla in på Värmländska anor.

47
Förnamn - R / Rustaf
« skrivet: 2014-01-03, 18:43 »
Ett säreget, närmast unikt förnamn är Rustaf. Det verkar ha en unik koppling till Karlanda i västra Värmland. Rustaf föddes 18 februari 1847 i Hög, Karlanda, son till Erik Rasmusson och Maja Andersdotter. En annan föddes den 14 juni 1873 i Västra Bön, Karlanda, son till Elof Olsson och Cajsa Eriksdotter. Den senare Rustaf utvandrade 25/2 1905 men är felregistrerad som Gustaf i Emibas.
Den ende i SDB 1901-2009 med namnet är en gosse från Lurs socken i Bohuslän som dog som liten, men denne heter enligt födelseboken Rune Gustaf Edner (Lur C:7 sid. 55).
Felläsningen Rustaf/Gustaf är förståelig och kan som synes ske i båda riktningarna.

48
Förnamn - B / Bryngel / Brynolf / Brynte
« skrivet: 2013-12-26, 13:56 »
I Karlanda socken i Nordmarks härad, västra Värmland verkar namnen Bryngel och Brynte ha använts parallellt. I Värmland finns annars Brynte vanligen i Jösse härad. Bryngel finns i söder, i Näs och Gillbergs härader.

49
Äventyrare / Nyberg, Karen (f. 1969), astronaut
« skrivet: 2013-10-10, 14:01 »
Astronauter är tydligen enligt indelningen här mer äventyrare än vetenskapsmän - en indelning som kan diskuteras. När detta skrives är Karen Nyberg på ISS, den internationella rymdstationen. Hon är född 1969 i Vining, Minnesota. Hon är doktor i maskinteknik. På nätet hittar jag artikeln i Wikipedia och hennes biografi på NASA.
Namnet, det skandinaviska utseendet och härstamningen från en liten stad i Minnesota indikerar svensk bakgrund - eller kanske norsk? Själv skriver hon på Twitter att hon är av norskt ursprung, men norskheten tycks ibland trumfa svenskheten i Minnesota - av någon anledning är den norska identiteten starkare. NRK kallar henne norsk inom citationstecken. På Arkivverkets forum finns en tråd med lite dålig källhänvisning där man tycks ha kopplat samman henne med Vang i Hedmark. Jag tror att det klippt från Ancestry.

50
Litteratur / Franzen, Jonathan (f. 1959)
« skrivet: 2013-09-25, 18:37 »
Jonathan Earl Franzen, född den 17 augusti 1959 i Western Springs, Illinois är en omtalad amerikansk romanförfattare, som t. o. m. uppträtt på Time Magazines omslag. En svensk läser gärna efternamnet som Franzén och det finns upplysningar om svensk härstamning, fadern kommer från Minnesota. En snabb sökning på nätet gav inga tydliga ledtrådar. Har någon något att tillföra?

51
Skjöldebrand / Skjöldebrand
« skrivet: 2013-09-06, 23:47 »
Adelsmän kan man hitta lite varstans, bl. a. i svenska landslaget i basket. Jonathan Skjöldebrand är född och uppvuxen i Israel, men hans pappa Knut Lorentz Archimbold Folkesson Skjöldebrand var på sin tid elitspelare i basket i bl. a. Alvik. De tillhör adliga ätten nr 1991, introducerad 1774. Modern är från Israel. Jonathan har spelat hittills 45 landskamper för Sverige.
I den upplaga av Adelskalendern (2004) som jag har så anges den yngre Skjöldebrands namn som Jonas Johathan, alltså med fel tilltalsnamn och felstavat!

52
I ett sådant fall som det som nämns ovan, Högsby, känns det som att den värmländska lösningen vore att rekommendera. I Värmland finns en stor släktforskarförening, och ett antal lokala grupper som bedriver verksamhet på olika sätt, utan att vara egna föreningar. Att starta en separat förening i Högsby, även om verksamheten i huvudsak bedrivs i molnet känns onödigt, istället kan man vara medlemmar i KLGF och därigenom ansluta sig till Förbundet.
Detta bygger förstås på ömsesidig förståelse mellan KLGF i Kalmar med omnejd och Högsbygruppen.

53
Porträttfynd (enskilda bilder) / #3362 - Gustav V och prästen
« skrivet: 2013-07-16, 19:59 »
Jag kan försäkra Er som tvivlar, att det här verkligen är Gustaf V och Victoria vid besök i Kila socken i Värmland den 6/7 1918 tror jag det var. Prästen är kyrkoherde Fredrik Fredriksson (1844-1940), kyrkoherde i Kila pastorat. Fotografen Karl E. Rud hade inte fått så bra pressplats. Mannen som vänder ryggen mot kameran är folkskollärare Anders Andersson i Knöstad och kvinnan är småskollärarinnan Lindén.

54
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2014
« skrivet: 2013-06-23, 15:08 »
Men här tror jag att det är fel. Den Margareta Jansdotter som du nämner i detta inlägg kl. 13:44 känner både Gunnar Jonsson och jag väl till, eftersom det är vår anmoder. Margareta gifter sig 1767-03-08 i Kila med Olof Eskilsson, dräng från Boda. Hon står då som piga från Gambol. Då kan hon knappast vara änkan från Östra Takene? Ingen av sönerna Jonas f. 1767 och Börje f. 1770 verkar finnas i födelseboken. Olof Eskilsson avlider 1773 och då gifter sig vår Margareta med Nils Andersson.

55
Politik / Offentlig verksamhet / Pagrotsky, Leif (f. 1951)
« skrivet: 2013-06-21, 09:46 »
För den som halkar in här och blir nyfiken på släkten Pagrotsky så kan jag påminna om att Carl Henrik Carlsson skrivit om den förre ministern släkt i en artikel i Släktforskarnas årsbok 06: Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA.

56
Norra Ny / Norra Ny AI:24 (1871-1875) Bild 443 / sid 427b
« skrivet: 2013-06-02, 16:06 »
Haft barn samman - nekar. Varnad till afhållande af (?) d. Hel. Nvden af af många skäl. Jf. Ingående af nattvard utan skriftermål. Starka skäl till falsk edgång. Erkänner aldrig behofvet af inre bättring. Lysn. No 5 1875.

57
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2014
« skrivet: 2013-05-27, 12:45 »
De två sista posterna gäller Norra Ny i Älvdals härad. Denna diskussion rör Ny i Jösse härad.

58
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2013-05-26, 20:35 »
Svar på Kristina Bohman Söderdahls fråga: Det finns inget tryckt herdaminne för Visby stift efter Lemkes från 1860-talet, men den person du frågar efter tycks ju inte ha varit prästvigd så han skulle inte ha kommit med ens om det fanns ett herdaminne. De enda lekmän som brukar biograferas i herdaminnen förutom prästvigda personer är ledamöter av domkapitlet som inte varit prästvigda. Man kan inte heller vara säkra på att präster, som aldrig nått ordinarie tjänst, s. k. obefordrade präster alltid finns med i herdaminnet.
Så det borde finnas information om vederbörande person i Visby domkapitels arkiv på landsarkivet i Visby.

59
Älgå / Älgå
« skrivet: 2013-05-16, 00:13 »
Ja, det är i och för sig Gunnarskog, men från dessa familjer härstammar nog de flesta i trakten. Källar Asgärdsson avled 9/11 1689 i Treskog, några och 70 år. Hustrun Marit Persdotter avled 11/1 1701 i Treskog, 82 år gammal. Hon var från Brevik i Ny. Jag härstammar från dessa genom fyra olika barn.

60
Älgå / Älgå
« skrivet: 2013-05-15, 22:54 »
Ja, det kan vara något tidigare. Om inte Kerstin Andersdotter [Skragge] var väldigt ung när hon gifte sig med Anders Källarsson så kan man tolka dödsåldern som 30 och 7 år och då var hon född runt 1662 vilket gör henne lite mer jämnårig med maken.

61
Älgå / Älgå
« skrivet: 2013-05-15, 22:49 »
Ojdå, här började det bli känt folk för mig. Jan, jag tror du har helt rätt. Det här borde jag veta något, eftersom jag skrivit en artikel om det med Christian Juliusson i VärmlandsAnor, baserat på diskussionen om Skragge på detta forum. Artikeln finns att läsa här. Kerstin Andersdotter [Skragge] är då dotter till Anders Simonsson och Elin Persdotter i Vagge. Anders Simonssons levnadsomständigheter är något speciella, men han har satt vissa spår i källorna.
Anders Källarsson blev omgift med Karin Gunnarsdotter från Stora Gårdsås, född ca 1676, död 5/3 1744 i Treskog. Jag härstammar från två av barnen i detta gifte: Kerstin och Marta.
Hans Amundsson och Elin Håkansdotter hade jag också min släktforskningsdator, eftersom det visade sig att en f. d. arbetskamrat härstammade från detta par, nämligen från sonen Håkan Hansson född 23/10 1708 i Västra Skyberg, död 20/10 1768 där.

62
Älgå / Älgå
« skrivet: 2013-05-15, 16:51 »
Du har naturligtvis rätt där, Gunnar Flygh. Jag ska se till att det blir rättat till nästa utgåva av Värmlands Kyrkboksregister, eftersom det var jag som registrerade fel någon gång 1999... Det finns en Källar Amundsson i Gunnarskog vid denna tid, men han hör hemma i Järperud. Det finns även en ytterligare son till Källar Andersson: Jon Källarsson född 1724 (nr 11 under året, Gunnarskog C:4 sid. 65).  
Den Källar som dör 1727 är det inte, utan Källar Anderssons dödsnotis finns i Älgå C:3 sid. 117:  
d. 21 Febr. [1730] dödde B. Kiällar i Skyberg mycket hastigt, hvilken var född i Träskog af ärliga föräldrar, fadren Anders Kiällarsson och modren hustrun Kristina Andersdotter i samma gård.
d. 8 Martii begrofs detta lijk uti Elgå Kyrkiogård och var dess ålder 40 år.

63
Barbro: Jag vet vem som nominerades, och jag är av den åsikten att det berodde på styrelsens okunskap att vederbörande inte fick priset....

64
Ed / Ed
« skrivet: 2013-03-21, 09:09 »
Elisabeth! Din fråga gäller tydligen Dals-Ed, som ligger i Dalsland. Det här är Ed i Värmland.

65
Tveta / Tveta
« skrivet: 2013-03-18, 23:58 »
Sue, that was Claes I was referring to. Glad you made contact.

66
Musik / Thåström, Joakim (f. 1957)
« skrivet: 2013-03-15, 18:37 »
Den här tråden har legat i träda i nästan 11 år, så det kanske är dags att ta upp den igen. I en lokalhistorisk-nostalgisk diskussion om Söderköping kom frågan upp om Joakim Thåström har någon anknytning till de personer med släktnamnet Thåström som finns i Söderköping. Efter lite sökande (och framför allt genom Stefan Wållberg) kan fastslås: Släkten Thåström kommer från Tåby i Östergötland. Så Thåströms i Söderköping är verkligen släkt med Pimme.
 
Eftersom jag inte själv har något större forskarintresse i ämnet så tänkte jag koppla samman resultaten här så kanske det kan glädja någon.  
 
Joakim Thåströms far Sven Eric Thåström föddes 17/2 1923 i Vessinge 3, Veinge socken, Halland som son till kontorsbiträdet Ernst Markus Thåström, född 17/4 1876 i Flädie socken, Skåne, död 6/10 1955 i Halmstad, och Anna Henriksson, född 17/12 1888 i Veinge socken, död 3/8 1976 i Halmstad (S:t Nikolai).
 
Ernst Markus Thåströms föräldrar var Adolf Fredrik Thåström, född 15/12 1838 i Husby, Mogata, död 16/10 1906 i Flädie socken, folkskollärare, och Elisabeth Petersson, född 23/1 1840 i Hardeberga socken, Skåne, död 19/1 1903 i Flädie.
 
Adolf Fredrik Thåströms föräldrar var Carl Fredrik Thåström, trädgårdsmätare, född 2/9 1804 i Ekhult, Björsäters socken, död 7/10 1883 i Husby, Mogata och Sara Lotta Sjöstrand, född 22/7 1805 i Gistad, död 16/2 1867 i Dalby, Å socken.
 
Carl Fredrik Thåströms föräldrar var Anders Thåström, trädgårdsmästare, född 5/4 1780 i Björkvik, Östra Ryds socken, död 27/2 1817 i Åsby, Kumla socken, Östergötland och Lisa Persdotter, född 12/11 1780 i Askeby.
 
Anders Thåströms föräldrar var Petter Thåström, trädgårdsmästare, född 23/1 1740 i Björkvik, Östra Ryds socken, död 6/3 1828 där och Anna Isacsdotter, född 27/7 1742 i Björsäter, död 31/3 1812 i Björkvik, Östra Ryd.
 
Petter Thåströms föräldrar var ryttaren Petter Thåström från Tåby och Ingrid Hansdotter.
 
Källor: SCB-utdrag för Vessige samt Kerstin Remars sida om Thåströmsläkten. Den senare inte uppdaterad på mycket länge.

67
Elisabeth Thorsell har alltså skrivit om detta i Släkthistoriskt Forum 2000:4 sid. 16-17, en artikel som borde sätta stopp för alla spekulationer.

68
Upptäckte en artikel till, och den publicerades i Sveriges största tidning 2008. Även om den refererar Elisabeths artikel så verkar 1876 års påhitt ännu vara sant för Herman Lindqvist.

69
Här vet jag inte om forskningen gjort framsteg sedan 1999 när Elisabeth senast hade ordet. Men den gamla myten om John Hanson vägrar dö, i varje fall i tidskriften Sverige & Amerika 2013:1 som behandlar Nya Sverige. Detta trots att det finns väldokumenterade uppgifter i t. ex. engelska Wikipedia. I nämnda artikel nämns också John Morton.
Jag tycker det är bedrövligt att en tidskrift med historisk inriktning inte har bättre koll på faktauppgifter - även om det inte riktigt förvånar mig.

70
Tveta / Tveta
« skrivet: 2013-03-14, 13:27 »
This was really interesting. I think that a friend of mine was researching the Odén family. I have notified him about this conversation.

71
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 15 mars, 2014
« skrivet: 2013-03-04, 20:15 »
Artikeln En ny gren av släkten Skragge finns att läsa i VärmlandsAnor 2013:1. Hoppas att alla vill bli medlemmar i Värmlands Släktforskarförening!

72
Idrott / Sport / Kalla, Charlotte (f. 1987)
« skrivet: 2013-02-27, 15:12 »
En artikel om hennes släktskap med Ida Ingemarsdotter, hämtad från Expressen.
 
Är uppgifterna härifrån? Mina kunskaper i finska är obefintliga men Google translate ger vissa ledtrådar, dock utan att få hela sammanhanget.

73
Byggnader och miljöer / Okända kyrkor
« skrivet: 2013-02-18, 09:52 »
Den nedre är i varje fall Brahekyrkan på Visingsö. Den är sig lik idag, och för övrigt välbevarad från Per Brahe d. y. s tid.
 
Den övre är intressantare. Jag gissar på någonstans i Skåne, men det är ingen som jag känner igen så där omedelbart. Den verkar stor medan tornet är oproportionerligt litet. Har dessutom en strävpelare på södra sidan vilket visar att det är ett medeltida torn, medan långhuset verkar vara från 1800-talet med tvärskepp.

74
Mogata / Mogata Födelsebok
« skrivet: 2013-02-13, 23:54 »
Denne Nils Petter föddes enligt Mogata C:2 sid. 264 22 oktober 1823 i Mogata, son till statdrängen Nils Jonsson och hustrun Ädla Lovisa Hindricsdotter i Båcksätter (Bocksätter). Alltså inte Bäcksätter.
Faddrar Drängen Olof Persson,  och Magnus Persson. Pigan Anna Cajsa Persdotter och pigan Cajsa Svensdotter i Båcksätter.

75
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2013-01-21, 13:56 »
Det som Stig kanske menar är vad som enskilda präster kan ha skrivit ned om sina liv. Det är en betydligt större chans att hitta självbiografier skrivna av präster än av andra yrkesgrupper, men det är ingen självklarhet och sådana berättelser kan finnas på många olika platser. En del kan finnas i kyrkoarkivens P-serie, det kan också ha skickats in till domkapitlet i respektive stift För min del ramlade jag på en självbiografi i privat ägo skriven av kyrkoherden Svante Gustaf Wænerberg i Rogslösa i Östergötland vid mitten av 1800-talet.
Från mitten av 1800-talet så blev också så gott som alla präster som avled minnestecknade vid prästmötet.
Har man sina prästanor i ett stift med ett någorlunda modernt och tillförlitligt herdaminne så underlättas ju forskningen väsentligt. Med modernt i detta sammanhang menas 1900-talet...
Men det vanligaste missförståndet i Anbytarforum kring släkt- och personforskning kring präster är att det finns något slags centralt arkiv där allt om präster finns.

76
Porträttfynd (enskilda bilder) / Präst i Skaraborg
« skrivet: 2013-01-09, 10:59 »
Det där är biskop Anders Fredrik Beckman. Mer om honom finns i SBL.  
 
En variant av samma bild finns här

77
Förnamn - K / Kossuth
« skrivet: 2012-12-29, 23:15 »
På 1800-talet hände det att folkhjältar från revolutioner och liknande fick ge förnamn åt gossebarn i Sverige. Bolivar och Garibaldi har jag stött på förut, men finns det någon mer än den Kossuth Viktor som föddes 22 mars 1850 i Sjöstad, Ölme socken, Värmland, son till patron Ludvig Falk och hustru Johanna Viewegg som fått namn efter den ungerske revolutionären Lajos Kossuth (1802-1894)?
Att döma av Sveriges Dödbok och Sveriges Befolkning verkar namnet ha gått i arv, eftersom namnbärarna kan tänkas vara son, sonson och sonsons söner till Kossuth Viktor Falk.

78
Riksdagsman / Riksdagsman
« skrivet: 2012-12-29, 18:43 »
Fram till 1909 så var det majoritetsval till andra kammaren. Det innebar att valkretsarna på landsbygden omfattade ett eller flera härader. Så konstigare än så är det inte. Det var alltså inte häradsrätterna som var representerade utan häraderna. Däremot valdes man inte vanligtvis som representant för ett parti eller en politisk lista på den här tiden, men det var ofta så att man anslöt sig till ett parti i riksdagen (vad vi skulle kalla för en riksdagsgrupp). Från och med tullstriden på 1880-talet började det dock bli mer av vad vi skulle kunna kalla för politisk debatt, och en tydligare uppdelning mellan höger och vänster i svensk politik, framför allt då i andrakammarvalen.

79
Karlstads stift / Karlstads stift
« skrivet: 2012-12-25, 23:22 »
Jodå, det är rätt stift, och han finns med i del II sid. 375-376.
 
Sven Cederbom. omkring 1694-1723
Härkomst okänd. S. C. skall ha varit gymnasist i Karlstad (ej i dess matrikel) men blivit relegerad för en pasquille, varpåhan blev fänrik vid ett värvat regemente. Enligt Fredrik Fryxell prästvigd 1692 och komminister i Södra Råda samma år. Detta stämmer inte riktigt bra med Skara domkapitels protokoll, ty enligt dessa slöts 1693 16/10, att Domino Sveno Cederbaum skall få veniam concionandi och resa till Amnehärad att hjälpa Grotten predika, så länge Herr Bengt är priverat. Samma år 25/9 hade S. C. examinerats inför domkapitlet men fått beskedet, att han måste bättre se igenom sina saker, besynnerligen in studiis theologicis, innan han kan admitteras till ordines sacros. Nästa år examinerades han på nytt med det resultat, att han fick åläggande att inom ett år de novo undergå examen. År 1695 17/4 nämnes han emellertid som sacellanus i Amnehärad, och året därpå skriver kyrkoherden till domkapitlet, att de båda kaplerna S. C. och herr Bengt inte kan förlikas om den sneares andel i lönen. Som komminister bodde S. C. i Viken, Södra Råda, som enligt kunligt brev 1694 14/3 anslagits till komministerboställe. Dessutom köpte han 1710 6/6 hälften i Runnebol, Rudskoga. Död 1723 16/3.
Gift med Helena Gravander, född 1671 9/7 i Kristinehamn, död 1731 14/4 i Gryt, Östergötland, dotter till gästgivaren och rådmannen Peter Gravander och Christina Henriksdotter.  
 
Herdaminnet ger också uppgift om några rättsfall han varit inblandad i och om hans barn.

80
Förnamn - G / Gonzaga
« skrivet: 2012-12-25, 22:44 »
Ett tidigt bidrag till namnet Gonzaga - varifrån inspirationen eller kopplingen till huset Gonzaga kom vet jag inte:
 
Margaretha Catharina Gonzaga, född 5 september 1844 i Långnäs, Ölme socken, Värmland, dotter till handlanden Pehr Fredrik Berg och Anna Christina Widlund. Handlarparet verkar gå in som ståndspersoner, faddrarna är patron N. Pehrsson och fru A C Eld på Qväggen, hr Lars Jacob Berg och dess Fru Johanna Sophia Wernberg från Stockholm, Mamsell A. N. Eld på Qväggen och Fabriquer Wennerquist i Christinæhamn

81
Böcker sökes / Böcker sökes
« skrivet: 2012-12-14, 19:14 »
Många bibliotekarier är verkligen skickliga på att hjälpa till och hitta relevant litteratur, men just det här ämnesområdet är svårt. Det beror på att sökordet torpare ofta leder till torpinventeringar, lokalt producerade av forskargrupper och hembygdsföreningar, av högst ojämn kvalitet. Man måste vara en kritisk läsare, och fundera på hur källorna redovisas, vad finns med i litteraturlistan osv. I sämsta fall finns vare sig några vidare perspektiv kring ämnet, och ingen käll- och litteraturförteckning. En bra litteraturlista leder ju också vidare, till böcker och artiklar som man inte visste fanns osv. osv.
De finns också en del skrivet av populärhistorisk och mer renodlat akademisk karaktär, ofta med anknytning till kulturhistoriska museer som Nordiska Museet. Sådana skrifter innehåller ofta fallstudier, kring något avgränsat geografiskt rum. Ofta är forskarna styrda av var det finns god tillgång till källor. Så får man fundera på om man den bygd man själv är intresserad av har några kännetecken som gör att den är annorlunda. Skåne och Värmland skiljer sig åt på många sätt, inte bara när det gäller landskapsbild utan även socialt och ekonomiskt, så där är det inte så lätt att dra paralleller.
En bra bok om 1800-talets människor är Beata Losmans bok Kvinnor, män och barn på 1800-talets svenska landsbygd: livsöden för människor födda i Väse församling i Värmland 1800-1840. Den bör man nog kunna fjärrlåna till sitt bibliotek.
Däremot tror jag nog att Marks härad kan vara mer likt Värmland, även om det i Värmland inte fanns gårdfarihandel och hemindustri på samma sätt.
Det värmländska bergsbruket är faktiskt rätt väl dokumenterat, på olika plan. Värmlandsarkivs webbplats Nycklar till brukssamhället ger exemplen från Borgvik men kan säkert vara matnyttig, en annan bra sida är Filipstads bergslag.  
Angående de tips som Jan Jutefors nämner ovan så var det mycket av torpinventeringar och de två som finns under Värmland är nog universitetsuppsatser. Hällefors ligger för övrigt i landskapet Västmanland.

82
Drömmen om Amerika sändes under migrationsåret 1996. Det var både nyinspelade dokumentärer som Nordquist gjort, om bl. a. guldgrävarfotografen Eric Hegg, om Three Lucky Swedes, om Chicago med utvandraren Kurt Mathiasson m. m. men också en del som repriserades.  
Per-Eric Nordquist var vid denna tid också redaktör för Emigrantregistrets tidskrift Bryggan. Han organiserade en stor utställning med svenskamerikansk konst på Örebro slott sommaren 2001 så han var aktiv på olika sätt inom emigrationsforskningen.

83
Ekshärad / Ekshärad C:2 (1723-1799) Bild 61 / sid 115
« skrivet: 2012-11-29, 17:45 »
Fick allenast nöddop och dödde straxt derefter. 20 januari är begravningsdagen enligt Ekshärad F:1 sid. 17 men gossen dog nog samma dag som han föddes.

84
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-25, 22:15 »
Mässvik var frälsehemman 1654 och tycks då ha ägts av Elisabet Carlsdotter Gyllenhielm som tvistade med Knut Gustafsson Roos, ägaren av Brosäter om gränsdragningen mellan hemmanen. På vårtinget 1654 togs saken upp vid tinget, här dyker Amund upp i ett sammanhang, vilket kanske kan ge någon ledtråd vem han var, och hans relation till Anders.  
 
Ther efter framkallades åboen i bemälte Mässwijk Gulbrandh Larsson och åboen i Mässwijkstorp Oluff Andersson och tilfrågades, om the hade någon witenskap om förbemälte skildnad, huilka effter afflagdan edh refererade han Gulbrandh, att han för 36 åhr sedan gifftes thit till Mässewijk, och tå hörde han aff Amundh som bodde ther för honom thetta, dock effter han efter hans fadhers ordh: att Råå gick ifrån Rösan widh Wlffstabäcken, till Rösan på Broåsen wäst wordh ifrån torpet Skogen södher åth Högåhsen östan för Algustatorp, ther en huffuud Röös ståår, som pekar enda öster emellan Mässewijk och Brosätter. Sedan Oluff, att bemälte Amundh hade sagdt samma för honom, och wijst honom ett ställe emellan Broåhsen och Högåhsen, then en Röös skulle wara uth häfwen, Sedan en färdigh Röös på Högåhsen, som pekar på Broåhsen. Joen Oluffsson i Ingrirudh swarade ther till för sigh och sina intressenter att thet ej skulle vara så, uthan Råået ther emellan war först i Huffvud Rösan på Högåsen. Sedan i Ulfstabäcken i en steen som ther är uprest straxt sönnan för åthalsdammen sedan enda Nordåth Labbetahögden, läggiandes ther på fram Capellanen Wällärde Hr Torbiörn Jonae Skriffteliga attest om offuan bemälte Amundz bekiännelse på hans yttersta, om samma skildnad.

85
Ölserud / Ölserud
« skrivet: 2012-11-22, 22:25 »
Hej Mikael,
det var skumt, han verkar vara helt bortglömd i död- och begravningsboken, finns heller inte i Sveriges dödbok som ju är komplett för Värmland från 1901, så frågan är vad som hände med honom?

86
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-19, 19:57 »
Vid tinget 15-17 februari 1666 så var det mål uppe, som refereras år 1706 ovan:  
 
Näst kom för Rätten Joen Erichsson i W. Ugglesäter, och på sin hustrus Marit Jonsdotters och Stiuffbarns, Maritz, Anderses, Karins och Joens Larses Barns Wägnar, medh skälige köpebreff, som Nämpdens och flere gode Mäns Mundtlige Witnesbördh bewijste huru hennes Sal. Man och theras Fadher Lars Andersson i bemälte W. Ugglesäter, hade löst och kiöpt aff Bryngel Håkansson i Sundh, hans hustrus Gunnur Andersdotters arffzpart i bemälte W. Ugglesäter för 7 Rdr, aff Oluff Andersson i Mässwijkstorp, hans Jordepart i bemälte W. Ugglesäther för 12 Rdr, och Marit Oluffzdotters i Skiole Systerlott i bemälte W. Ugglesäter för 6 Rdr, aff Amund Amundsson i Mässwijk hans Arffzpart i bemälte W. Ugglesäter för 12 Rdr inspecie, och på thet bemälte Amundz Barn, Simon och Karin, inthet skulle klandra på then delen Amund sålde Lars, så gaff bemälte Jon Erichsson, them af sina egna medel, 12 Rdr till en wanligh förlijkning. Och fordom hans Larses men nu Joens hustru Marit Joensdotter aff Bryngel Simonsson och Anders Bengtsson i Dingelsundet, theras Fädhernes Jordh i bemälte W. Ugglesäter för  20 Rdr. Ther medh bemälte Joen, Marit och hennes Barn, äga medh kiöp pro quota tillsammans 1/5 på 1/6 när, i W. Ugglesäter, som är ett helt Skattehemman.

87
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-19, 19:08 »
Eftersom det är lite roligt att renskriva gammal tydlig skrift - (att renskriva gammal otydlig skrift är något av det värsta som finns), så kommer här domboksutdraget från 1651, som nämnts ovan:
 
Näst blefuo Arne Andersson och Oluf Andersson i Gäddewijk, sampt Anders Alguthzson i Stirstorp i Broo Sochn framkallade att witna om en Engh, som Mässewijk skall haffua skattat före till Broo Kyrkia; afflade förthenskull tillhopa sin edh, och witnade sedan hwar för sigh, effter som fölger. Först Arne Andersson, att Per och Nils i Mässewijk lade et halft pund smör till Kyrkian, för en Engh som är belägen widh siöen, nordan medh Brosäters Engh, emellan henne och Bäcken. Men när Nilses dotter kom i Echtenskap med fougden Måns Andersson i Solbergh, så lade ingen någon skatt mehr för henne. Huru samma Engh war kommen till Kyrkian wisst han inthet. Sedan Oluff Andersson, att han wiste, thet hon satte Kyrkioengen, och Eskill Hansson Länsmannen bekände sig offta hafua burit smöret till kyrkian, medan han tiente i Mässewijk. Men när Fogden Måns Andersson bleff gift i Mässewijk, och Anders i Mässewijk fick Länsmannens Simons dotter i Uggelsätter, tå dödde then Kyrkoskatten bort. Sidst Anders Alguthzson, att han hade hört säijas, thet Mässewijk skulle hafua en tijdh giordt uthlagor för samma Engh till Kyrkian, men sedan wara omsider affdödt.

88
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2012
« skrivet: 2012-11-03, 18:31 »
Marcus, det är nog säkert fråga om Mässvik och inte Mossvik. Mitt läsfel!

89
Boda / Boda E:1 1777
« skrivet: 2012-10-25, 19:15 »
D:m: Nils Nilsson från Renstad, född i Nordsiö 1707. Fad: Nils Nilsson. Mod: Ingeborg Nilsdr gift 1735 27/12 med Pig: Kari Elofsdotter som efterlefver, han afled d: 25 Sept nästl. utaf andetäppa, lefwat tystlåtig och sagtmodig ähr 70 år.

90
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 23:58 »
Undrar om vi helt ska lita på Anders Simonsson, även om man helst vill tro gott om sina egna släktingar. Att fadern blef slagen i Påhlen på Karl IX:s tid kan inte stämma tidsmässigt, då skulle Anders själv vara runt 100 år...

91
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 22:25 »
Hur slutade Anders Simonssons i Sälboda tvist med sina släktingar? Svaret får man i Näs dombok, tinget 12-17/2 1706 på Göstakrog, här läst efter Advokatfiskalen EVIIAABC:13 (1706), sid. 205-206. [Tack Arkivdigital, hur klarade man sig utan er förr?]
 
Dito klagade Anders Simonsson i Wäst: Sählboda i Jösse häradh och Gunnarskog Sochn till Börge i Hög för en Jordhdeel i W. Uggelsäter 1/5 deel på 1/6 deel när, som han i arf efter sin fader skall hafwa att kräfva, och Börges i Hög barn i W. Uggelsäter skola innehafwa, han således kommandes att effterfråga huru han giordt sig rätt till dess arfwelotz effter sin Sahl. Fader i samma Jordh intagande? Som han wille säga skulle wara en arfwedeel emedan dess Fader af sina syskon til sin del löst Nembl: af Systrarna Gunnur och Marit dheras Systerdelar sampt Brodren Amund dess brordeel, hwar till han likwähl intet bevijsade; dock hade han sigh att beswära dher öfwer, att hans Fadrens Jordh honom förkommit och uthan städia uthur händerna warit altsedan dess Fader blef slagen i Påhlen uti Kong Carl dhen IXdes tidh, hafwande han dherföre aldrig någon Halföhre upburit, hwarföre han prätenderade att af Börge som nu Jorden innehade, måtte bevijsas huru han kommit dher till; Börje hade till sin förklarning och Exculpation att Fastebreef å bemt 1/5 på 6te deel när att upvijsa af Anno 1666 d 15 Feb; af Sahl. Vice Lag Mannen och Häradshöfdingen Wälb. Hr. Mathiæ Pleningschiöld gifwit, hwar utaf bevijstes det hans Börges Sahl. Swärfader Lars Andersson i Ugglesäter denna Anderses efter skiähliga Kiöpebref löst och Kiöpt af sina Syskon- Gunnur Andersdotter dess Arfpart för 7 Rdr, Brodren Olof Anderssons för 12 Rdr och Brodren Amund Amundssons för 12 Rdr in specie, samt af sina Broders barn Bryngell Simsson och Anders Bengdtsson i Dingelsundet eller dess hustru Karin Simsdotter dhenna Anders Simssons syskon dheras Fädernes Jordh i bemelte Ugglesäterför 20 Rdr och sadhe att dhenna Jordh således ifrån sin Swärfader till dess barn sin hustru med dhe flera Syskon kommit och att Bryngel Svensson sampt Anders Bengdtsson i Dingellsundet för dhe 20 Rdr såldt heela dheras Faders ArfweJordh och Broders Lått sampt äfwen dher i sin Broders Anderses. Efter sidste Tingz Resolution war Karin Simsdotter Anders Bengdtssons i Dingellsundet efterlefwerska inne att gifwa underrättelse här om, som sade sig aldrig hördt det af sin Man, eller det medh hennes Wettskap wara skall; Upvijstes sedan af Sahl. Lars Anderssons sohnehustru Anna Larsdotter en revers af Anders Simonsson d. 15 Martii 1677 gifwen, det skall han af Swen Larsson i W. Uggelsäter anamma 3 Rdr och af Amund Hansson i Afwelsäter 1 Rdr för sin Arfwedeel i W. Uggelsäter, och det efter uthfästat Lofwen här på Tinget på Giöstakrog, det Anders alldeles nekade till, som hans Nampn och Handh ej fans dher undersatt och skrifwit; Resolutio: Rätten hafwer sigh förekomma dhen Klagan som Anders Simsson uti Sahlboda haft att föhra moot Dannemannen Börje Larsson i Hög, angående dess fasta Arf bestående af ¼ uti W. Uggelsäter med dhe honom dess fader Simon Andersson inbördade deelar, eller lösta Jordaparter dhersammastädes från dess Broder Amund och Systrar Gunnur sampt Marit Andersdöttrar som Byrie Larsson skall innehafva, men dhenna Anders prätenderar komma  oafkortat till, medan han ännu dherpå icke en tårfwa eller fyrk niutit; Och icke mindre Böries swar och hans upvijste Fastebreef af d 15 Feb. 1666 i öfwerwägande tagit, som finns vara på 1/5 af 1/6 näär för Lars Anderssons uti W. Uggelsäter barn Jon Larsson Marit och Karin Larsdöttrar hwilken samme Börie till hustru hafwer, upsatt; hwar med medan han kunnat bevijsa icke allenast att Lars Ander Simssons Farbroder löst sin Broder Amundz och Systrars Gunnurs sampt Maritz deelar, dhen förstas med 12 dhen andras med 7 och dhen tredies med 6 Rdr inn, uthan och intyga gutit, att Anders Simonssons broder Bryngel Simonsson och Fasters Karins Man Anders Bengdtsson uti Dingellsundet såldt dheras Fädernas arf uti W. Uggelsäter för 20 Rdr, hwarutinnan och Anders Simssons skall wara begripen, ty dhen af een arfwinge efter Simon elliest ej för högdt sällias kunnat, medan hans broder Amund intet fått mehr för sin Jordedeel ähn 12 Rdr; Altnoga öfwerlagdt, och ändtligen för sig icke funnit anständigdt samma faste Bref att röra, eller Röfva  dhe dher medh bewäpnade, i hwilket anseende och Anders Simsson som icke kunnat bevijsa sin fader Simon några Jordedeelar ibm från Amund Gunnur eller Marit inlöst. Han wijsas att söka sin Broder Bryngills som han med sin deel försåldt arfwingar dher dhe något arff, bäst han kan och gitter. Således efter det 18 Cap: Jordb: L L.

92
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 20:42 »
Tänkte fortsätta med lite fler domboksnotiser när man ändå är i farten. Näs dombok ht 1655 (Advokatfiskalen EVIIAAAL:7 sid. 187).
 
Näst stadhfästes efter Sweriges Lagh thet Gårdskiöp, som Bryngel, Anders och Oluff Simons sönner i W. Ugglesäter i Huggenäs Sochn hade giordt med Brita Simonsdotter i Bolsbyn i Swanskogh Sochn om hennes deel i W. Ugglesäter för 30 Rdr och medh Ingrid Simonsdotter i Ström i Kijla Sochn, om hennes deel i W. Ugglesäter, för 30 Rdr, ther till the arffua ärffdt huar för sigh så stor lott efter theras Sal. fader Simon Simonsson, at the nu medh arff och kiöp äga 1/5 huar thera i hela gården.

93
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 17:59 »
Men är denne Anders Simonsson samme person som är uppräknad med syskon i domboken 1660, som den som krånglar med släkten 1704? Pappan till 1660 års Anders är ju Simon Simonsson, medan pappan till 1704 års Anders (som ju är mångas ana, här är kopplingen till Sälboda otvetydig) är Simon Andersson /där håler jag med om kopplingen till ryttaren som då förmodligen dog antingen i krig mot Danmark eller i 30-åriga kriget/. Denne har ju också en bror Lars Andersson i Västra Uggelsäter, en bror Anders Andersson i Mossvik (Tveta socken), en bror Olof Andersson i Mossviketorp (bör vara det torpet som heter så under Mossvik i Tveta), samt Gunnur [Andersdotter] i Sundstorp, By och Marit [Andersdotter] i Sjole, Bro. Alla dessa platser ligger i grannsocknar till Huggenäs.

94
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-23, 00:14 »
Fick ett tips av min gode forskarvän Richard Svensson i Säffle om att något intressant finns att läsa i Näs häradsrätts protokoll från tinget 20-28/9 1704 i Näs häradsrätt. Han skickade också med bilder från den renoverade domboken: Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAABC:9 sid. 217-218 där texten är relativt tydlig och jag ägnade en liten stund åt att uttyda texten. Det visar sig vara en ren namedropping i den här familjen. Nu får ni klura lite hur allt hänger ihop.  
 
S. D. hade Rätten gierna welat giöre sluut uti det Kiäromåhl som Anders Simonsson uti Sahlboda hade att föra emot sine Syskonnebarn h: Karin Larsdotter, Byrjes och h: Anna Larsdotter begge uti W. Uggelsäter för 1/8 som dheras respective fader och swärfader men hans Farbroder Lars Andersson  och de eftter honom hafft inne, tå hans fader Simon Andersson var slagen uti Fijende landh och han och hans bröder då minorennes, sedhan gifvit sig uti Konungens tienst; hwarföre han och som aldrig skohlat undfå städzla för samma dhel påstodh. 1mo nu niuta dhen oafkortat för sig och sina bröder och 2do att dhe som gifvit hans Broder Brynill Simonsson 24 Rdr för samma dhel  måtte tillhållas berörde penningar återtaga om dhe med Rättens Fasta dito ähro stadhfästade, Men som Karins man Byrie sagdt och säger att Anders Simonssons farfar Anders hin gamble som Stirps intet lembnat mehr dher effter sigh ähn 1/6 som sedhan är deelt 4 Söner, Lars Andersson i W: Uggelsäter, Anders uti Måssewik, Olof uti Måsswiketorp och Simon Anderssöner men och dess döttrar Gunnur i Sundztorpet och Marit uti Siohle emelan som giöra femb Broders deelar eller 10 Systerdeelar, af hvilka förre var en fembtedel allena uti 1/6 skulle komma Anders Simonsson och hans Bröder till; warandes alltså dhenna saken heelt twifwelachtig, och det jembwähl twifwelachtigt huru stor dhel uti W: Uggelsäter för 24 Rdr Brynill Simonsson ibm; Anders Broder och Anders Bengdtsson uti Dingelsundet försålt; hwar öfwer af Anders Simonssons syster Karin uti Strömsätra underrättelsse skall kunna gifwas alltså finner Rätten skiäligdt det saken böra ega anståndh till nästa Ting, till hvilket Karin inskaffas böhr och Anders Simonsson bevijsa, att hans Farfar der hin gamble Anders mehr ähn 1/6 uti W. Uggelsäter dhe sina som berörde till arf effterlembnat, tå och sluut i dhen saken föllia skall;

95
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2013
« skrivet: 2012-10-13, 17:16 »
Han kommer från Kiln, som i Karlstads perspektiv med all sannolikhet är Stora Kil.

96
Allmänt / Vart tog husförhörsböckerna vägen?
« skrivet: 2012-09-17, 10:47 »
Ber att få korrigera sistnämnda påstående. Husförhör hölls långt in på 1900-talet i vissa trakter, framför allt i Småland. Men ändringen på beteckning i samband med 1894 års kyrkobokföringsförordning kom av att de inte längre var aktuella över allt. För att citera från Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler:
Utbytet av ordet husförhörslängd mot beteckningen församlingsbok motiverades bl a med att husförhören inte längre hade samma betydelse som tidigare och att sådana vid denna tid inte ens förekom överallt.

97
Södra Råda / Södra Råda C:1 sid 64
« skrivet: 2012-09-06, 16:06 »
Olofs onämnda hustru är alltså med modernt språkbruk barnets gudmor. Hon bar barnet till dess dop, som det kan stå ibland i äldre dopnotiser.

98
Ås ligger i Eda, det är nog detta som menas, inte Å.

99
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-07
« skrivet: 2012-04-04, 23:56 »
Hej Kent. När jag lade lite tid på den gode Erik så drog jag samma slutsatser som du gjorde nu. Tack för hjälpen!

100
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-07
« skrivet: 2012-04-01, 22:30 »
Undrar om någon forskat om nedanstående svårfångade person:
Erik Håkansson född 1762 i Gunnarskog finns i Ny hfl AI:4 sid. 66 i Skattebol, Ny socken, angiven som inflyttad från Tollesrud i Gunnarskog, långt ned på sidan. Han är gift med Kerstin Persdotter född 1762 i Ny. Hon avlider, och Erik gifter 9/6 1793 om sig med pigan Maria Persdotter född 1768 i Gunnarskog.
Till historien hör att Erik avlider så småningom 25/11 1840 i Olebyn, Ny, enligt  Ny C:5 sid. 298 skall han vara född 21/9 1763 i Gunnarskog, denna dag föds en Erik Håkansson i Gröttvål, Gunnarskog men denne person är sannolikt identiskt med den som avlider 15/2 1809 i Mjögsjöhöjden under Bortan, så det är fel. Enligt dödsnotisen heter Eriks föräldrar Håkan Persson och Ingrid.
Om vi går till Tollesrud i Gunnarskog AI:1 (1781-88) så finns där en Erik född 1762 i Tollesrud, son till Håkan Ersson f. 1729. Håkans hustru heter Britta Brygelsdotter född 1728 i Öjerud, men hon är gift med Erik 1764. Någon passande Erik finns ej i Gunnarskog födde 1762. Tidigare erfarenhet visar dock, att det saknas folk där som verkligen föddes i socknen under 1760-talet. Hfl under 1700-tal ger ju ibland få belägg för flyttningar.
Håkan Ersson och Britta Bryngelsdotter begravs för övrigt samtidigt, 10 juli 1806 i Gunnarskog. Tråkigt nog har prästerna slutat skriva utförliga dödsnotiser i dödboken då.
Har någon något att tillföra? Att det finns en koppling till Tollesrud tycks svårt att förneka med hänsyn till notisen i Ny AI:4. Men tidslinjen rör ihop sig.

101
Bro / Bro födda 1760, gid 471.39.68800
« skrivet: 2012-03-28, 22:55 »
Steglerudzskog. Stelerudsskogen (officiell stavning) eller Stersskogen (uttal).

102
15 Historia / Besökte Oscar II USA ?
« skrivet: 2012-03-16, 11:43 »
I tidskriften Sverige & Amerika, utgiven av Sverige-Amerika Centret i Karlstad, senaste numret (2012:1) så dyker Oskar II i Amerika upp igen.
I en artikel om 1876 års utställning i Philadelphia, Centennial Exhibition, så skall kungen ha besökt densamma. Artikeln är av David Emmi, översatt av Alf Brorson. Där står på sid. 18 Andra dignitärer skulle snart komma, däribland Sveriges Oscar II och den sedan det amerikanska inbördeskriget ryktbare generalen William Tecumseh Sherman. Den 5 juli, med Oscar II på sin vänstra sida och med krigsminister Cameron på sin högra sida inspekterade general Sherman en militärparad framför Independence Hall.
Om det är Emmi som missförstått eller Brorson som översatt fel vet jag inte, men det är naturligtvis otänkbart för ett främmande statsöverhuvud att inspektera en militärparad i ett främmande land utan sällskap med statsöverhuvudet i värdlandet.
Inga källor finns angivna till artikeln men det är väl sannolikt att det handlar om prins Oscar som ovan.

103
Gestad / Gestad AI:12 kriminalnotis
« skrivet: 2012-03-13, 15:02 »
Carl Magn. fått 30 par spå, G. B. 115 pliktfäld för det han ofredadt ordningsmannen Lars Jonsson i Torp. Får ej vistas inom Gestads församling. Anklagad 1831 för stöld på Qvantenburgs marknad. Fått attest att antingen taga tjenst i Bohus Län eller söka arbete vid Lilla Edet. d. 8/5 1831.
Carl gripen och afförd till Länshäktet.
Carl finnes ej, och ingen känner hvar han vistas. Vid skrifningen 1832 hade ingen underrättelse om Carl Magn vistelse meddelats.
1832 afstraffad med spö och 1 Timmas halsjern. Försökt att afhända sig lifvet genom förgift.

104
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-06, 08:51 »
Svar på frågan om närhet: Mellan Västra Uggelsäter i Huggenäs och Valnäs i Eds socken är det enligt Google 18,7 km. Det är alltså nära!

105
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-03, 10:00 »
Grums AIa:1 sid. 132
Näst saakfaltes Corporalen Förståndigh Oluff Simonßon i Ugglesätter i Huggenäs Sochn och Nääs häradh, å Crono, för stämbnings försittiande emoot Nils Andersson i Bua i Edh Sochn i Grums häradh till 3 [enhet]
 
Grums AIa:1 isd. 149 (8/10 1666)
Näst bewijste Nils Andersson i Buda i Edh Sochn med en förlijkningzskrifft fattat af kyrkioherden i Byy Sochn, wyrdige hr Olof Theodori, medh hans egen handh, wnder hans Signete d: 16 Martij uthi Innewahrande åhr, att hustru Brita Andersdotter i Budha och han Nils Andersson hade icke allenast bytt Jordh i Jordh med Corporalen, Manhafftigh Olof Simonßon i West: Ugglesätter i Huggenäs Sochn, gifvandes honom sin arfwejordh i Giöstadh i Huggenäs S: och Baarudh i Nyy S: och fåendes hans hustrus, Karin Olofzdotters Arfweiordh i bem:de Budha igen, uthan och för thet hans lått i Budha war bättre, än hännes i Giöstadh och Baarudh, gifvit honom mellan och till fyllnadh i Penningar 26 Rdr

106
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 24 oktober, 2012
« skrivet: 2012-03-03, 09:50 »
Första målet (Grums AIa:1 sid. 57)
Näst stadfästes efter Sveriges Lagh och thetta Landzens bruk thet Jordebyte och skiffte, som Sahl. Anders Nilssons Enkia, hustru Brita Andersdotter i Budha i Edh Sochn, hade giordt medh Sahl. Oluff Olufßons Barn i Jöstadh i Huggenääs Sochn, som woro: Karin, Oluffz och Simonßons i Ugglesätter, Ingridh Anders Swänssons i Göstadh, och Marit Anders Halfwardzsons i Hargen, om theras egen arfwedel i bem:te Budha efter theras Sahl. Modher Systers Ingrid Bengtzdotters man Bryngel Carlsson i Joensbool kiöpt hadhe för och emoot all then deel och anpart henne Britta Andersdotter arffligen tilfaller uti bem:te Jöstadh, sampt Barrudh i Nyy Sochn, effter hennes sahl. Fadher Anders Oluffson, eftersom sielfva fastebrefvet wijdare uthwijßar.

107
Millesvik / Millesvik CI:2 (1721-1781) Bild 19 / sid 27
« skrivet: 2012-02-27, 11:25 »
Olof, Per Sunessons danemannens och klockarens son, i Milsvikstorp, af ärl: och Gudfruchtiga dannqvinna, h: Margareta Torbiörnsd: född den 15 Julii på Torsdagen, och d 18 föliande föd på nytt i Eschils: Kominist: Abrah: W: i närvaro af fadrar: dannm: Per Olsson i Fläskerud och Erich Larsson i Byn, dannqw: h: Ellika i Torp och h: Anna Andersd. ibidem.

108
03) Osorterat / AD: Trankil , CI:1 1760-1790 bild 12 sid 13
« skrivet: 2012-02-05, 16:10 »
Begreppet Bryte är förvisso intressant men det har alltså ingenting alls med personnamnet Brynte att göra. Brynte förekommer i Jösse och Nordmarks härader i västra Värmland och i Dalsland, framför allt i Vedbo härad.

109
Norra Ny / Norra Ny AI:17 (1848-1852) Bild 95 / sid 89
« skrivet: 2012-01-25, 23:25 »
Ej admt. Nattv. Har 7 barn med pig Karin Larsdr från Östm der ock barnen äro skrifna? Hitsänd attest för pigan och barnen återskickades, jemte utdr. af Prot. vid sisthållne stämman den 13/7 52.
 
Hänvisningen är till stämman den 27/6 1852 och finns i Norra Ny KI:3 bild 120/sid 233 under § 16:  
Från Comminister J. G. Frykman i Östmark hade till PastorsEmbetet blifvit inlämnad en flyttningsattest för pigan Karin Larsdotter med 7 oäkta barn i Röjdoset af nämnda församling. Denna attest ansåg församlingen här icke kunna emottagas, i enlighet med Kongl. Fattigvårdsförordningen, den 25 Maj 1847 §§ 14 och 18, emedan nämnde piga är född i Östmark och tillhörer detta fattigvårdssamhälle, jemte sina sex lefvande oäkta barn. Hennes lättsinniga förbindelse med den öfver 40årige, inhyses drängen Per Persson i S. Wiggen, kan icke blifva laglig, eller fullbordad genom äktenskap, enär han icke blifvit, eller kan blifva admitterard till H. H. Nattvard. Attesten skulle alltså återsändas med påtecknad protest emot den obehörige personens och hennes många oäkta barns, som i kraft af förstnämnde §§ skola tillhöra modrens försörjningsord och böra der underhållas och christligen vårdas, vid påföljd af anförde lagrums vidare tillämpning.

110
Torp / Torp C:2 sid 147
« skrivet: 2011-12-26, 15:15 »
Prästegården: Septemb. 18 Klåckan 9 aftonen föddes min L. Son och d. 22 ejusdem Christnades Erich Erland Ullmann. Döpelsen förrättades af Adj: Minist: herr Elias Ullström. Faddrar voro Kyrkioherden i Högsätter wälärewördige herr Magn. Ullholm, Fältwäbeln Högaktad hr Olof Ammelgren: Qw: witnnen: Pastorskan i Högsäter fru Ellika Kiellman och jungfru Catharina Ullholm.
 
Om Uddo Ullmans familj finns att läsa i Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, del V, sid. 400-401. Erik Erland blev med åren kyrkoherde i Ed i Dalsland och finns biograferad i samma verk, sid. 335-337. En annan son till Uddo Ullman var Magnus Ullman (1762-1826), kyrkoherde i Onsala, Göteborgs stift, och i sin tur farfar till biskop Uddo Lechard Ullman i Strängnäs stift.

111
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2015
« skrivet: 2011-12-20, 09:12 »
Mikael: Om du söker vad som hände med hans efterkommande så rekommenderas att du beställer kopia av hans bouppteckning från Värmlandsarkiv, vilket inte borde vara så svårt att finna nu när du har hans dödsdatum och dödsförsamling.

112
Tyberg från Tydje kanske? Nu verkar han inte finnas just där enligt en snabbtitt i Tydje C:3 men det är ju i alla fall en del av landskapet att börja söka i.

113
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 05 mars, 2015
« skrivet: 2011-12-18, 10:50 »
Olof finns med i Sveriges Dödbok:
 
19040102-6216
 
Andreasson, Olof
 
Postl 1041
672 00 Årjäng
(Boendeadress 1 nov 1970)
 
Död 1/5 1972.
 
Kyrkobokförd i Karlanda, Årjängs kn (Värmlands län, Värmland). Mantalsskriven på samma ort.
 
Född 2/1 1904 i Nyskoga (Värmlands län, Värmland).
 
Frånskild man (4/5 1951).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Holmedal-Karlanda, Årjängs kn (Värmlands län, Värmland)
 
Födelseförsamling i källan:
Nyskoga (Värmlands län)
 
Källor:
MTL 71 / RTBd 72

114
Styrstad / Styrstad C:2 sid 233
« skrivet: 2011-12-09, 19:19 »
April d. 2 föddes d. 4 döptes Eric Håkanssons uti Eneby och dess hust. Karin Carlsdotters son Carl.

115
Järnskog / Järnskog, födelse- och dopbok, 1699
« skrivet: 2011-12-06, 10:45 »
Det står väl Måssetakan, så någon fadder med namnet Johan finns inte.

116
By / By socken A1:1 Slankerud sid 143
« skrivet: 2011-11-30, 10:35 »
Samuel Nilsson 1695
Hust. Annika 1693
Son Nils bor uti Späss [landa?] 1723
Dotter Marit 1728
Gosse Nils flött till Uggelsäter [i Huggenäs] 1726
Gosse Bengt 1740
Pig Annika  flött till Huggenäs 1729
Mågen Olof 1728
Hustrun Marit 1728
Gossen Johan 1739
Pigan Britta 1735
Flickan Britta 1731
Dräng Nils Dräng Gustaf 1735

117
Svanskog / Svanskog C:4 (1783-1815) Bild 121 / sid 121
« skrivet: 2011-11-28, 21:36 »
Son Olle från Krubbenäs 20 veckor gl. död af oangifven sjuka.

118
Huggenäs / Huggenäs KI:2 (1786-1811) Bild 106 / sid 214
« skrivet: 2011-11-16, 22:43 »
Fortsättning:
[blif]vit ordentel. besvarade.
1mo. Frågades: Om någon innom Församl. hade sig något bekant om hans dödssätt eller ordsaken därtill, äfven om någon misstanke kunde drabba någon, att till hans död vara vållande, hvartill svarades Nej.
2do. Om Nyberg under sitt vistande inom Soknen, hade fört en oärlig vandel och ogudaktigt lefverne, hvartill svarades, att han under sin lefnad uti samhället intet warit känd för annat än gudsfruktan och ärlighet.
Enär så väl af föregående, som af Församlingens tillkännagifvande angående den aflidne, beslöts att then benämnde Nyberg skulle i kyrkogården kristel. begrafvas.
Sålunda vara undersökt och beslutat betyga in Fidem Protocolli
Sven Dan: Ekelund
Com: i By et Ny

119
Huggenäs / Huggenäs KI:2 (1786-1811) Bild 106 / sid 214
« skrivet: 2011-11-16, 15:06 »
ärlig begrafning då ingen känner den aflidnes Dödsorsak, och i öfrigt bjuder, att den som fört ett Ogudaktigt lefverne, här läggas afsides å kyrkogård; så när i detta fallet ingen anledning förekommit, hvarken att Nyberg sjelf afhänt sig lifvet, eller at någon på ett annat sätt uppsåtl. påskyndat hans bårtgång ur tiden, anser i följe hugnas nu jag för öfverflödigt anställa öfver förewarande händelse annan ransakning än hvilken Herr Kyrkoherden själf kunna finna nödvändig än hans vita ante acta inom Församl. för att lagl. likmätigt bestämma hans begrafningsplats: Med högaktning Cra Cra
Tweta den 12 Jan. 1810: Nils Örtendahl.
I anledning af ofvan anförde svar, ansåg Kyrkoherden nödvändigt sammankalla församl. för att lagl. kunna bestämma Nybergs Begrafning, sedan följande frågor af den samma blef

120
Huggenäs / Huggenäs KI:2 (1786-1811) Bild 106 / sid 214
« skrivet: 2011-11-16, 12:34 »
29 och 30 sistl. Decembr war befunnen ligga död ute på marken, utan at någon hade sig något bekant om hans dödsorsak, underrättades Herr Kyrkoherden härom, med förfrågan: Om bemälte Nyberg utan föregången anställd ransakning kunde kristl. få begrafwas: Kyrkoherden ansåg sin skyldighet wara, att härom underrätta Domaren i orten, samt af honom ärhålla underrättelse, hvad i slikt fall borde förehållas. Domhafvandens svar lyder som följer: Välärevördige och Höglärde Herr Magister och Kyrkoherde! Till svar uppå Herr Kyrkoherdens tillkännagifvande och förfrågan, om Betjenten Nyberg som funnits ligga död ute på marken på Säteriet Bredene den 30de Sistl. December lagl. kan få begrafvas utan föregången ransakning vid domstolen om hans dödssätt, får jag härigenom lämna vid handen, at som 13 Cap: 3 § Missgärnings Balken tillåter...

121
Karlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2013
« skrivet: 2011-11-15, 22:06 »
Alla som är intresserade av Karlanda socken har tidigare haft svårt att hitta särskilt mycket skrivet om socknen.  
Men nu finns det en del att läsa, en alldeles ny sockenbok kommer att presenteras kommande helg. Mer information om den finns på http://www.karlandasockenbok.se/!

122
03) Osorterat / Olof Tholsson död i Ny..
« skrivet: 2011-11-09, 23:50 »
d. 24 October dödde bonden Olof Tohlsson i Strand, föd i Morast och Eda Socken, f. Tol Örjansson, modern h. Böret Bryntesdotter, siuklig 7 men sängliggande 5 år, af et godt och opåtalt lefwerne, begrofs d. 18 Nov. af Comminister Daniel Ekelund, lefvat 61 år.

123
25 Religion och kyrka / Baptister
« skrivet: 2011-11-05, 10:45 »
Lasse, dina uppgifter förbryllar mig delvis. Jag är övertygad om att prästerna visste skillnaden på baptism och ateism, även om många av Svenska kyrkans präster säkert såg båda företeelserna som lika misshagliga.  
En av orsakerna till att arbetarrörelsens pionjärer anmälde att de avsåg att övergå till ett frikyrkligt samfund var att det var endast medlemmar av sådana samfund som från 1873 och framåt hade rätt att ingå civiläktenskap, dvs till borgerlig vigsel. Möjlighet till borgerlig vigsel för alla, även de som var döpta och konfirmerade i Svenska kyrkan, kom först 1908. Men då gällde det metodismen, och inte baptismen eftersom detta samfund verkade inofficiellt, dvs att man aldrig anmälde sig som s. k. dissentersamfund enligt 1873 års lagstiftning.
Hjalmar Branting anmälde sin avsikt att bli metodist och kunde därigenom gifta sig borgerligt. Han tvingades att åter bli medlem av Svenska kyrkan när han blev statsråd 1917.
Men, du får gärna ge lite källhänvisningar till dina uppgifter om att präster kallade ateister för baptister, de är förstås kyrkohistoriskt intressanta.

124
25 Religion och kyrka / Baptister
« skrivet: 2011-11-04, 09:49 »
Är du helt säker på att de var baptister? Kollade familjen och det ser onekligen lite knepigt ut när det äldre barnet är odöpt medan det yngre är det?  
Det här kan ha många förklaringar, vacklande trosuppfattning, familjens förväntningar, eller annat. Det var dock knappast så att man behövde frukta samhällets förtryck på 1880-talet som baptist, tvångsdopens tid var sedan länge förbi och baptismen började få ett starkt fäste just i Strängnäs stift.

125
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-09-07
« skrivet: 2011-10-30, 10:10 »
Att det verkligen finns en lottbrukare Jon Nilsson född 1802 där, i Berga i Gunnarskogs socken på just den sidan AI:10 sid. 162 med sin familj. Det handlar alltså om Gunnarskogs husförhörslängd 1831-35.
Jag gissar att du hittat namnen som källhänvisning i någon släktforskares material. Går du till den sidan oavsett om du använder Ancestry, Arkiv Digital eller gammaldags mikrofiche så finner du information om Jon Nilsson med familj där.

126
03) Osorterat / Bäcke AI:3 (1810-1815) Bild 13 / sid 6
« skrivet: 2011-10-28, 15:10 »
Dalsland, Dalsland!
 
Attest 3/10 13.

127
03) Osorterat / Bäcke C:2 (1010-1859) Bild 63
« skrivet: 2011-10-28, 15:09 »
Bäcke ligger i Dalsland!
 
No 7. Julii 27 af ålderd. husm: Sven Snarberg, Bäckefors begr: d 9/8. 66 år

128
Det står I Ottebol 1784. Ottebol ligger i Ny socken, Jösse härad.

129
03) Osorterat / Husforhør Värmland 1881-1890, bild 164
« skrivet: 2011-10-19, 12:09 »
Det står lysning. Det hjälper om du kan berätta vilken församling som du har hämtat bilden ur.

130
Skogs-Tibble ligger ju rätt nära Nysätra, så det är väl första tips att kolla där.

131
Nianfors C:1 sid. 5 kan vi börja med:
Afskedade kolaren, Enklingen Sven Pehrsson i Nianfors och pigan Helena Magdalena Krigert ibid. Lyst den 5, 12 och 19 December, wigda d. 26 ejusd. Han född 1760 af Kolaren för detta Pehr Jonsson och hustru Chirstin i Wermland, Räms socken och byn Rämsberg. Gift 1sta gången för ungefärl. 16 år sedan i Wärmland, Gustava församl. med Enkan Maria Jonsdr, som 8 år derefter afl. Gift 2dra gången den 29 Nov. 1799 med Bondedottern Margta Månsdr från Forssa och Häggnäs hon afled d. 17 Augusti 1801. Bewis om Afwittring är uptadt. Hon är född 1777 i Sigtuna Stad af för detta Skepparen Fredric Gustaf Krigert och hustru Helena Lind, som sednare flyttade till Stockholm.
 
Gustava är Gustav Adolfs socken. Rämmen utbröts ur Gåsborn 1777.

132
Karlanda / Karlanda C:4 (1836-1848)
« skrivet: 2011-09-13, 18:48 »
Tack Lotta! Borde ha fattat det själv...

133
Karlanda / Karlanda C:4 (1836-1848)
« skrivet: 2011-09-13, 18:22 »
Vigseln finns i Holmedal E:1 sid. 185 (som omfattar hela pastoratet). De vigdes 5/1 1847 i Karlanda efter lysning som nummer 57 1846.
Under Karin Olofsdotter på bilden ovan står det ibdm (ibidem). Det syftar på Pehr Olssons hemvist (Björkebol).
T. H. G. kanske någon annan kan uttyda men i det här sammanhanget så verkar det vara dopvittnena. Pehr Olsson ibidem och Olof Olssons i Lysås hustru Elin Andersdotter.

134
Mogata / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2012
« skrivet: 2011-09-05, 18:15 »
Tack för detta, Niklas. Det var tråkigt att Pehr Sjöstedts bouppteckning då verkar saknas. Hustrun heter för övrigt Catharina Beckmark, inte Beckman.
Den Nicolaus Sjöstedt du nämner är nog Pehr Sjöstedts far, född 1682 i Sjöstad, Höreda, prästvigd 1708, komminister i Grebo som ju ligger nära Bankekind 1709, kyrkoherde i hemförsamlingen Höreda 1714 till sin död 1757. Madame Sjöstedt kan vara första hustrun, om vilken Håhls herdaminne blott anger att hon hette C. Bursie.

135
Mogata / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2012
« skrivet: 2011-09-04, 22:39 »
Jag skulle bli glad om någon med tillgång till bouppteckningsregister för Östergötland kunde lokalisera bouppteckningen efter komminister Petrus/Peter/Pehr Sjöstedt i Mogata, död 29 juli 1789. Han borde finnas i Hammarkinds härads bouppteckningar. Det räcker mer än väl med volymnummer och sida....

136
00 - Begravning / Frikyrklig begravning
« skrivet: 2011-09-02, 09:06 »
Ja, det skiljer sig mellan samfunden. De s. k. dissentersamfunden, dvs de samfund som ansökt om och erkänts av staten fick enligt kunglig förordning av den 31/10 1873 rätt att få lägerstad för sina döda på allmän begravningsplats samt enligt kungl. resolution 19/10 1894 jordfästning förrättad av samfundets egna präster.
Detta gäller katolska kyrkan, metodistkyrkan och kuriöst nog Våmhus baptistförsamling. Så vitt jag förstår har judarna alltid efter det att de fick rätt att bo i Sverige 1783 skött sina egna begravningar med tanke på sina egna traditioner på området.
Den stora majoriteten bland frikyrkor ansökte aldrig om officiell status som dissenters utan medlemmarna kvarstod i Svenska kyrkan. Detta gäller framför allt Svenska Baptistsamfundet (utom då församlingen i Våmhus) och Svenska Missionsförbundet som var de medlemsmässigt klart största frikyrkosamfunden. Dessa var hänvisade till begravning (jordfästning) enligt Svenska kyrkans ordning, även om det nog skedde att frikyrkopredikanter kunde genomföra begravningsgudstjänster så måste begravningen bekräftas av en präst i Svenska kyrkan. Detta gällde fram till att riksdagen 8/3 1925 antog en lag som gav möjlighet till borgerlig begravning. I det sista räknades både begravning av frikyrklig karaktär såväl som rent borgerliga (icke-religiösa) begravningar. Av uppslagsbokens text framgår att lagen förtydligades 5/11 1926, huruvida det förekom borgerliga begravningar 1925-26 framkommer inte klart. Kyrkogård och kyrkklockor få användas, endast att intet förekommer, som strider mot förrättningens helgd och allvarliga innebörd.  
Allt enligt Svensk Uppslagsbok, band 15 från 1950.

137
Lagerlöf, Selma (1858-1940) / Lagerlöf, Selma (1858-1940)
« skrivet: 2011-08-30, 12:54 »
Nej, i mindre kommuner på landsbygden fanns det länge kommunalstämma. Det fanns alltså inte något valt kommunalfullmäktige utan kommunalstämman med där alla röstberättigade medborgare hade möjlighet att delta var det högsta beslutande organet. Kommunalstämman valde styrelser och nämnder, som kommunalnämnd och fattigvårdsstyrelse.

138
Lagerlöf, Selma (1858-1940) / Lagerlöf, Selma (1858-1940)
« skrivet: 2011-08-29, 08:36 »
Fråga 2 kan jag i alla fall besvara, Östra Ämterviks kommunarkiv finns på Värmlandsarkiv i Karlstad. Normalt sett finns kommunarkiven från 1863 och framåt ute i kommunerna, eftersom de inte har någon leveransplikt till landsarkiv, men just arkiven från de historiska kommunerna i nuvarande Sunne finns på Värmlandsarkiv.
 
Selma var aktiv i rörelsen för kvinnlig rösträtt och torde väl kunna kallas politiskt liberal. Lite mer om hennes politiska gärning finns här. När det gäller kommunpolitiken så valdes inte kommunalnämnden från partipolitiska listor i landsbygdskommunerna, åtminstone inte före 1930-talet.  
 
Fråga 3 kan jag inte svara på men eftersom det finns väldigt mycket skrivet om Selma så finns det säkert någon som gått in i hennes kommunalpolitiska gärning också.

139
Gunnarskog / Gunnarskog Ad-online sid 271
« skrivet: 2011-08-20, 21:56 »
Om det är AI:8 det gäller (husförhör 1820-1826) så finns det en Kerstin där och hon flyttar till Hjerperud - Järperud i Gunnarskog. Men det var bara en gissning med ett minimalt underlag.

140
Musik / Anderson, Leroy (1908-1975)
« skrivet: 2011-08-19, 17:12 »
Leroy Anderson (1908-1975) är känd som kompositör av stycken som The Typewriter och Sleigh Ride och annat i gränsområdet mellan populärmusik och traditionell orkestermusik. Stycken som många har hört men som kanske man inte visste tonsättarens namn på. Han var född i Cambridge, Massachusetts, men båda föräldrarna var svenskar.
Att hitta information om honom och hans svenska ursprung är inte svårt, det finns en stiftelse i hans namn som har gott om matnyttig information här, och Kristianstads kommun hakade på med att uppmärksamma 100-årsdagen 2008.  
Lokalpressen uppmärksammade när släkten kunde återförenas 2008.
Men finns det någon utforskad antavla någonstans? Har moderns anor utforskats? Leroy Anderson platsar ju väl i gruppen kända svenskamerikaner.

141
Karlanda / Karlanda kyrkoarkiv född&dopböcker 1882-1894
« skrivet: 2011-08-15, 19:27 »
Du frågade om kladdböcker. De är skannade (eller då fotograferade tidigare) därför att de kan innehålla information som sedan inte finns med i den renskrivna boken. Det gäller huvudsakligen 1700-talet, då kan det skilja sig åt betydligt.  
Ägare är hemmansägare, dvs att de ägde en del av hemmanet. I detta fall gården Hagen i Björkebol.
Sedan ser jag att du forskar i Karlanda, inom kort så kommer det en bok om Karlanda socken. Den familj du forskat i är känd, Per Andersson bodde på Hagen, hans hustru Gustava Kristoffersdotter var dotter till Kristoffer Olsson på Öststuga, som i sin tur var son till storbonden Store Olof Andersson, kallad Storstûgen. Jag bör påpeka att jag inte är släkt men att jag har bearbetat ett stort material från Esse Dahlin, tidigare präst i Karlanda, som är tänkt att publiceras på CD tillsammans med boken.

142
35 Äktenskap / Krigsvigsel
« skrivet: 2011-08-11, 21:50 »
Ja, det kunde nog finnas olika skäl till att man inte ville vänta med vigseln, högre dagersättning var nog inte något jag tänkte på men som kan gälla i en del fall. En gissning är att bruden var gravid och att det faktiskt var en betydelsefull skillnad om ett barns föräldrar var gifta eller inte. En man kunde ju bli inkallad under lång tid.

143
35 Äktenskap / Krigsvigsel
« skrivet: 2011-08-10, 19:27 »
Svensk Uppslagsbok (1955) förtydligar saken under uppslagsordet Vigsel:
 
Vigsel får i regel ej förrättas utan föregående lysning; det kan dock medgivas, om en trolovad är dödligt sjuk eller mannen kallas till uppbrott mot fienden (s.k. krigsvigsel; lag 26/4 1940).
 
Krigsvigsel var ingen vanlig företeelse under beredskapstiden, jag har gjort lite stickprov i Karlandas grannförsamlingar och det förekommer i något fall, tre gånger i Järnskog 1941 t. ex. Så är väl denna fråga besvarad efter drygt 10 år.

144
35 Äktenskap / Krigsvigsel
« skrivet: 2011-08-05, 14:20 »
Nordisk familjeboks Uggleupplaga uppger följande: Lysning måste ske vid högmässogudstjänsten tre söndagar å rad, utom i vissa fall (då uppbrott sker emot fienden eller mannen för annat rikets ärende utskickad varder eller då endera ligger på sotesäng), då lysning en söndag eller annan helgdag räcker till.
 
Hur länge dessa regler gällde är oklart, om de fanns kvar till lysningskravets upphörande 1973 har jag ingen kunskap om. I Karlanda församling i västra Värmland vigdes fyra par 1940 och ett par 1941 utan föregående lysning: Krigsvigsel som det står noterat i anmärkningskolumnen.

145
03) Osorterat / Dödsorsak i Gräsmark och Sunne db.
« skrivet: 2011-07-09, 22:43 »
Ållderdomsbräckl:

146
03) Osorterat / Gustaf Olofsson i Ribbenäs, Sunne flyttar?
« skrivet: 2011-07-09, 22:41 »
Tror att det står WästRotna - Västerrottna. Men de finns ju med längst ned på sidan igen.

147
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-10-30
« skrivet: 2011-06-27, 20:03 »
Krister!
Nej, Sälboda har inte tillhört någon annan församling. Nu kommer du in på en mycket intressant släktkrets: Skragge. Den diskuteras flitigt här på AF. Skickar dig lite e-post så får du kopplingen till de namn som finns med där.

148
Wænerberg / Wænerberg
« skrivet: 2011-06-18, 12:48 »
Denna släkt härstammar från Västergötland, förmodligen kommer namnet av Vänersborg. Jag råkade på den i Linköpings stift där de i åtminstone tre generationer varit präster: Nils Wænerberg (1716-1779), komminister i Kumla, dennes söner Sven (Svante Albrecht) Wænerberg (1749-1813), kyrkoherde och kontraktsprost i Virserum, Fredrik Gustaf Wænerberg (1769-1838), kyrkoherde och prost i Vireda samt Svante Albrechts son Svante Gustaf Wænerberg (1790-1857), kyrkoherde och prost i Rogslösa.
Släkten har genom Nils Wænerbergs son Jonas Efraim hamnat i Finland där den fortlever. Den finns med i tryckta verk men de svenska grenarna har jag inte hittat någon tillfredsställande genealogisk sammanställning om.  
Därför skulle jag försöka utreda släktens svenska delar. Den finska släktgrenen ser jag inte något behov i att fördjupa mig i för närvarande.

149
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 22 oktober, 2011
« skrivet: 2011-06-13, 10:16 »
Disp. pro ex. betyder disputation pro exercitio. En student vid filosofisk faktultet skulle disputera en gång pro exercitio - för övnings skull och en gång pro gradu - för graden, på riktigt, för att kunna promoveras till magister.
Disputationens viktigaste moment var att försvara avhandlingen, och då på gott latin. Vem som författat avhandlingen spelade mindre roll, i regel var det preses, alltså professorn i ämnet.
Magnus Rydelius, preses, var professor i historia i Lund. Ämnet för denna avhandling tycks vara om Johannes VIII:s pontifikat (påvetid).
K. br. betyder Kungligt brev.

150
Göteborgs stift / Göteborgs stift
« skrivet: 2011-05-16, 21:22 »
Förhoppningsvis så kommer det nya herdaminnesverket (Jarlert, Sjögren & Johansson) om inte alltför lång tid fram till Älvsyssels södra kontrakt, där Marstrand ingår (eller snarare ingick).
Då kanske de också får lite mer uppgifter att erbjuda de nämnda prästerna än vad Skarstedt har (sid. 354):
 
Chresten Nielsen. Kyrkoherde här 1597. Prost. Död troligen 1620.
Var vice prost 1610 och kallas ordinarie prost 1612 och religionsprost över Älvsyssel 1616. 1597 hette hustrun Susanne Linnertsdotter, dotter av byggmästaren på Bohus. Hon var av holländsk börd.
 
Biörn Helgesson Brun. Son av H. Thorgeirsson, borgmästare här. Kyrkoherde här sannolikt 1620. Prost 1633-1648. Död 1649.
Vid visitation 1635 var allt här gott och väl. Hr Biörn är begraven under altaret.

151
De där uppgifterna om 1657 och Hällefors i Lilla Mellösa kommer nog från herdaminnet. Det finns 4½ sidor om Scharff där så jag skannar de sidorna till dig.

152
Skara stift / Äldre inlägg (arkiv) till 12 december, 2012
« skrivet: 2011-05-05, 22:06 »
Warholm har följande att meddela (del 2 sid. 542), under kyrkoherdar i Eriksberg:
21. Anders Boström, son af nämndeman Nils Jonasson och Ingrid Andersd:r, f. i Eriksberg d. 14 febr. 1818; blef stud. i Lund 1840 och i Upsala 1841; prestv. 1842; komminister i Eriksberg 1850; pastoralexamen 1858; kyrkoherde här 1859; tilltr. 1862.
Gift 1849 med Anna Sara Svensson, död 1869, dotter af kyrkoherde Olof S. härstädes. Barn: Nils Johan Herman f. 1850, volontär vid Elfsborgs regemente. Lars Gustaf f. 1854, teknolog, sjöman, Carl Axel Emil f. 1856. Alma Charlotta f. 1857. Emma Elisabet Susanna f. 1860. Anders Adolf Esaias f. 1862. Viktor Matias f. 1864. Anna f. 1869.  
Även Cederbom & Friberg har förstås med Boström med än mer utförliga uppgifter i sitt Skara stifts herdaminne 1850-1930, jag skannar det och skickar till dig Dan.

153
Köla / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2012
« skrivet: 2011-05-05, 21:57 »
Öxnäs bruk ligger i Högsäters socken.

154
Så här står det under kyrkoherdar i Gryt, del 3 sid. 46-47.
 
23. Per Tyselius (1853-54) f. 1793 15/2 i Tysslinge. F. husar. Stud. i Ups. 1814. Prästvigd i Strängnäs 1816 1/4. Past.-adj. i Sorunda s. å. Vice pastor i Överselö 22. Kapellpredikant på Utö 23 1/5. Tillika lankaster-lärare ib. 28-29. Vice pastor i Överselö 29. Komminister i Strängnäs 35 31/8, men tilltr. ej, emedan han följ. år 36 1/8 befullmäktigades till komminister i Ytterselö. Tilltr. 1/9 s. å. Pastoralexamen 43. Kyrkoherde i Torsåker 44 16/12, tilltr. genom ackord 45. Tilltr. Gryt 54, men dog 54 6/1.
G. m. Ulrika Sofia Petronella Blomberg f. 1796 21/4 i Toresund, död i Nyköping 1882 15/7. Barn: Sofia Amalia f. 25; Edvard Peter f. 27, provinsialläkare; Charlotta Bernhardina f. 29, bor i Bettna; Teofila f. 31, g. m. von Ehrenheim i Lid; Sixta Teresia f. 33, bor i Veckholm; Karl Herman, f. 34, bor i Stockholm; Axel Julius f. 34, arrendator i Bettna.

155
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 22 oktober, 2011
« skrivet: 2011-04-12, 14:37 »
Lars! Då borde ju ha det i ditt eget bibliotek. De fem Edestamsdelarna kostar 200 kr/st. Registerbandet 100 kr. Den sjätte kompletterande delen kostar 295 kr. Beställes från Karlstads stift.

156
Gillberga / Gillberga hf 1821-25 A1:11 bild 54 sid 45
« skrivet: 2011-04-11, 20:36 »
Det handlar om bild 51, sid 45 i nämnda dokument.
Mannens födelseort är Kila, dvs grannsocknen till Gillberga i söder.

157
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-03-31, 23:45 »
Inte så långt från Huggenäs och Uggelsäter ligger Kila, vars kyrka byggdes ny i början av 1650-talet. Den stod klar 1654.
I Kila C:1 finns en del notiser om kyrkbygget i räkenskapsform. På sid. 33 finns Simon Murmästar och hans son Daniel. På sid. 35 finns Lars Nilsson omnämnd, Lars Murmästare (samma person?) liksom Nils Simonsson. Det är inte helt lätt att få sammanhangen klart här, men det är en del murmästare i farten.

158
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2011
« skrivet: 2011-03-31, 15:42 »
Christian m. fl:
Det heter numera Uggelsäter, inte Ugglesäter, även om namnet kommer från ordet uggla.

159
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-27
« skrivet: 2011-03-24, 17:10 »
Barbro!
Det är nog få som säger Salbu med öppet a och tjockt l idag. De flesta Gunnarskogsbor idag säger nog Sällboda med kort ä, alltså inte säl som djuret.
Göran!
Mannen ifråga heter Jan Jonsson. Före hans och hustruns namn står: U. Per Olsson Träsk och längst ut till höger i utflyttningskolumnen står Träskog inhys.

160
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-27
« skrivet: 2011-03-24, 12:34 »
Sälboda. Eller Salbu på Gûnnerskemål.

161
Linköpings stift / Linköpings stift
« skrivet: 2011-03-20, 09:26 »
Ja, det gör det!
 
Westerlund & Setterdahl & Meurling: Linköpings stifts herdaminne, del 5 sid. 140:
 
5. Andreas Classon, döpt 1687 23/10 i Västervik. Föräldrar: Claes Andersson, köpman, och Karin Jonsdotter. Stud. i Upsala 1709, prv. 1712 3/12, komminister här 1713, afsade sig tjänsten 1753, och inlöstes på Vadstena hospital s. å., ? 1753 1/12.
Gift 1708 med Elisabet Kanth,? 1754 9/1, 69 år. - Barn med namnet Westrell: Hans, f. 1709 16/4 ? späd, Hans, f. 1711 19/6, ? 1760 19/4, stadskassör i Söderköping; Claes, f. 1719 27/2, ? 1787 17/7, hautboist; Maria Elisabet, f. 1721 4/6, begr. 1749 1/10; Karl Johan, f. 1723 8/3, ? 1805 29/7, sergeant; Sara, döpt 1725 10/2, begr. 1748 27/9; Anna Margareta, f. 1728 19/2.
 
Sedan citeras Östgötars minne, det har du ju redan. Men så kommer nedanstående:
Att Domkap. vid prästvigningen ansåg honom snäll, d. v. s. duktig, var nog ett misstag. Tvister af alla slag synas ha kännetecknat hans tjänstgöring. Redan 1717 4/12 säger Domkap. prot., att komminister Clason afbeder sina fel emot kyrkoherden i Väderstad. Se om ytterligare svårigheter att samarbeta med kyrkoherden under J. Rydberg, kyrkoherde här. Domkap. prot. 1737 2/3 säger: Comminister h. Classon i Wäderstad upwisar förlikningsdom emellan sig och fendrichen Ol. Nordwall och anholler om befordran. R. ad acta.
I längden hjälpte det icke med mer eller mindre aftvungna förlikningar, utan sedan han i flere år lefvat i oenighet med sin hustru, med församlingsbor och kyrkoherde samt i fylleri, afsade han sig tjänsten, synbarligen för att undgå hårdare efterräkningar.
År 1724 förärade comministri And. Classons k. hustru Elizabeth Canth en broderad dyna på altaret under handboken.
År 1734 förärade comministri Classons hustru hwit altarduk af dräll med frantzer.

162
Så här står det i K. A. Hagströms Strängnäs stifts herdaminne, del 3 sid. 567-568 (tryckt 1899) under komministrar i Öja och Västermo:
 
4. Daniel Petri Törnbom (1679-80) f. vid Segersjö i Lennäs, där föräldrarna voro inspektor Peter Törnbom och kyrkoherdedottern Katarina Schiller från Stigtomta. Efter att ha studerat i Linköping, Strengnäs och Upsala, där han vistades i 5 år, företog han en 2-årig studieresa till Rostock. Antog därefter kondition som informator i Stockholm. Prästvigd i Strängnäs 1676. Past.-adj. i Blacksta s. å. Nådårspredikant för regementspresten Anders Bråviks änka. Vice komminister här 1678. Komminister här 1679. Lönen är svag, hvarför han vill participera med klåckaren uti sjungande för lijken 1680. Död 1680.
G. m. kyrkoherdedottern från Götlunda Ebba Samuelsdotter Hallman, som blef omgift med successor Wallenius.

163
Karlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2013
« skrivet: 2011-03-17, 21:27 »
Sara född 3/5 1745 i Hult, döpt 5/5, föräldrar Hans Pärsson och Anna Salmonsdotter. Faddrar: Anders Andersson i Hult, Oluf Pärsson ibidem, h. Ingri Andersdotter och h. Marit Larsdotter i Hult.
Det är nog rätt Sara för det är enda Sara Hansdotter som föds i Sillerud det året.

164
Karlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2013
« skrivet: 2011-03-17, 18:41 »
Erik Andersson Liman är utan tvivel död ca 1792-93 (Karlanda AI:3 sid. 51). Går man till dödboken så finner man att det är ett blad borta (Karlanda C:2 sid. 159). Sara och familjen i övrigt flyttar till Björkewiken som är Björkviken i Holmedal.
 
Erik är född 1750 i Hög (Karlanda) och Sara 1745 i Mörnäs, Sillerud.

165
Skara stift / Äldre inlägg (arkiv) till 12 december, 2012
« skrivet: 2011-03-16, 19:45 »
Kyrkoherde Torbernus Gustavi Moderus i Dimbo barn tycks ha kallat sig Dimberg. Sålunda skriver J. Warholm i sitt Skara stifts herdaminne (del I sid. 539):
7. Torb. Gust. Moderus, född 1588 i Algustorp af bondeföräldrar; blef prestv. 1623; pred. i Hendene s. å.; kommin. i Skara 1625; kyrkoh. i Dimbo 1633; tilltr. 1635. Död d. 24. dec. 1656.
Gift 1634 m. Margareta, d:r af kyrkoh. Arvidus Petri i Gudhem. Barnen kallade sig Dimberg. Joachim, pastor i Säfvared. Sven, pastor i Örslösa. En dotter, g. m. Sven Larsson på Höga. - Johan, trumpetare och fader till Thorbern Dimberg, past. i Acklinga, synes äfven varit hans son. En annan son säges blifvit teol. professor i Dorpat.

166
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-02-12
« skrivet: 2011-03-14, 16:58 »
De flyttar till Averstad i Ölseruds församling (AI:29 sid. 261).

167
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2011-03-11, 23:39 »
Det finns nog två att välja mellan och de var bröder: Kyrkoherden Olof Smitt (1736-1805), kh i Hangvar från 1780, hade två söner. Pehr Smitt (1776-1852) efterträdde fadern som kyrkoherde i Hangvar 1807. Gabriel Thimoteus Smitt (1780-1838) blev kyrkoherde i Martebo 1818, efter att ha prästvigts 1805 till pastorsadjunkt i Hangvar och från 1813 fångpredikant och stadskapellanens adjunkt i Visby. Så båda var aktiva 1813.

168
Göteborgs stift / Göteborgs stift
« skrivet: 2011-03-11, 23:30 »
Under pastoratet Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta i samma bok jag citerade ovan (Skarstedts Göteborgs stifts herdaminne) sid. 595 finns två varandra efterföljande kyrkoherdar:
 
Olof Larsson Lignelius. På gymnasium 1668. Komminister här 1676. Kyrkoherde här 1690. Predikant vid prästmötet 1705. Prost. Död 1720.
1710 dog biskop Nezelius i Trenmo prästgård. - Barn: Laurentius, kyrkoherde i Länghem; Jacob, kyrkoherde i Laholm; Elisabet, gift med efterträdaren; Annika, gift med komminister Billingius här.
 
Magnus Ekman. Född i Varberg 1684, borgareson. Stud. 1703. Prästvigd 1709. Adjunkt i Varberg 1711. Därefter fem år här. Kyrkoherde här 1729. Död 1730.
Gift med kyrkoherde Olof Lignelius dotter Elisabet.
 
Min erfarenhet är att just Skarstedts herdaminne för Göteborgs stift är ett av de sämsta när det gäller att meddela genealogiska data.

169
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-09, 23:08 »
I Göteborgs stifts herdaminne av C. W. Skarstedt, ny utgåva av Knut Norborg 1948, sid. 555-556 står följande att läsa:
Samuel Lydén. Född i Tranemo 29/5 1729, bondson. Till Lund 1750. Fil. kand. 1754. Prästvigd s. å. Kyrkoherde i Ödsmål 1768. Prost 1784. Kyrkoherde i Tegneby, Stala och Röra 1791. Riksdagsman 1792. Död 1810.
Hade 1752 kondition i Karlskrona; var oförargeligen och flitig (nationsbetyg). Vid visitation i Ödsmål 1770 predikar han om Skatten i åkren eller Jesum Christum i skriften (förborgad, sökt, funnen, fyller hjärtat med översvinnlig fröjd). I sitt tal erinrar biskopen om att Lydén är alldeles okänd på denna ort och född i Elfsborgs län 16 mil härifrån, dock erhållit nära enhällig kallelse. Biskop Lamberg sade sig ej vilja tro, det man mente, at prestens tillkallande (vid sjukbädd) medförde snar död; sådant är en ogrundad mening, den vår eviga salighets största afundsman, hin onde sjelf, tycktes hafva inblåst i otrones barn. Saken tyckes förhålla sig tvärtom, ty när den sjuke värdigt anammar nattvarden, varder dess sinne derefter muntradt, men då detta är mundradt, plägar det, som brukas för helsans återfående, göra bättre verkan. Hugnas den sjuke icke efter sin högeliga åstundan med denna förmån (nattvarden), men dör imellertid, så blir deras ansvar drygt, som varit orsak dertill. På frågan om någon ängslig i thessa församlingar finnes, svaras: nej. Allmogen förmanas att sätta sina barn till studier i Kungälv hos rektor Tranchell, som högeligen berömmes.
Vid ansökningen hit fick han beröm av domkapitlet såsom en kunnig och idog lanthushållare för nyodling och skogsplantering. Vidare för att han under sista danska inbrottet genom sitt försiktiga uppförande räddat prästgården och flera åhörares hemman i Ödsmål från missöde. Detta enligt lektor Malms anförande. Lektor Lönberg erinrade emellertid om att Lydén var en välmående man och endast hade en dotter, gift med kronobefallningsman Eiserman, vadan Lönberg föredrog komminister O. Bruhn. Men Malms votum, som måste klinga väl i regeringens öron, betydde mer.
Gift med 1. en styvdotter till kyrkoherden i Tranemo; 2. Brita Hedin, som levde på Stala ännu 1836. - Tryckta skrifter: Physisk och Oeconomisk beskrifning öfver Inlands nordre härad (i Gbgs Vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar 1780). Likpredikan över A. Ljungvall (kyrkoherde i Morlanda) i Morlanda 1801 om Rättfärdiga lärares minne. Efter begäran lemnas detta hastverk til Patronus Ecclesiæ i Morlanda Kapiten Abr. Bildt.

170
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2011-03-07, 22:33 »
Å nej, Sari. En ambition med det nya herdaminnet är just att de genealogiska uppgifterna ska vara så korrekta som det någonsin går. Skarstedts herdaminne är mycket bristfälligt, så det är viktigt att så mycket som möjligt nu blir korrekt. Du kan kontakta Anders Jarlert via e-post: anders.jarlert@teol.lu.se.

171
Gillberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-04-24
« skrivet: 2011-02-12, 22:14 »
Uttalas Åsebösche.

172
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 06 juni, 2011
« skrivet: 2011-02-07, 13:11 »
På Säffle gårds mark så byggdes i slutet av 1800-talet köpingen och senare staden Säffle. Herrgårdsbyggnaden finns kvar, den köptes tidigt upp av kommunen och blev plats för Säffle stads yrkesskola, föregångare till det som heter Herrgårdsgymnasiet. En fin bild av herrgårdsbyggnaden finns här: http://www.herrgardsgymnasiet.com/dokument/bibliotek/Image/HGY_/Gula-vinter-FH.j pg
Byggnadens framtid är något osäker: http://www.nwt.se/saffle/article716331.ece

173
03) Osorterat / Kyrkoherden i Österplana
« skrivet: 2011-01-23, 16:12 »
I det stora hela tror jag budskapet kommer fram men jag är osäker på några ord vilket gör att det blir lite oflyt i min tolkning.
 
d. 18 Junii kl. halff 3 eftermiddag afsomnade i Herranom Österplana Församblingz Trogne herde Then i Lifztiden Wälährevördige och Högvällärde herren herr Lars Laurell, sedan han warit Kyrckioherde i thenna Försambl. 26 åhr, Gud, som frögdas [?], theß dyra Siäl, warder ock förenämndes kropp man rolig hwila i Grafven, och glad upståndelse på yttersta dagen.

174
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-23
« skrivet: 2011-01-13, 23:03 »
Hej Christian, min gissning är att Karin är Karin och Britta är Britta, min erfarenhet av Gunnarskog under 1700-talets första hälft tyder på att det finns en del barn som aldrig kom med i dopboken. Anders Jonasson och Karin Andersdotter finns ej bland mina egna anor men det bränns för min del, kan man säga.
Anders Jonasson i Västra Sälboda avled 24 mars 1744 i Västra Sälboda, hans dödsnotis finns i Gunnarskog C:3 sid. 204. Där anges föräldrarna vara skogvaktaren Jonas Andersson i Sätterud (Sätered) och Ingebor Jonasdotter. Karin Andersdotter avled 28 november 1757.

175
03) Osorterat / Vad står det
« skrivet: 2011-01-12, 18:30 »
särdeles. Det är huvudstyckena i katekesen, fjärde handlar om dopet och femte om nattvarden.

176
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2013
« skrivet: 2011-01-07, 21:50 »
Hej Mikael! Trevligt att se kilabor här. Det var inte så enkelt, men vi gör ett försök.
I Tveta C:4 sid. 67 så står det att Margreta är från Sandbäcken, men i Tveta AI:7 sid. 92 så står de inte på Sandbäcken utan på nästföljande sida (93) som är Sontorpet. Båda är torpställen under det som numera alltid kallas för Tveta gård men faktiskt officiellt heter hemmanet Prästgården. Ej att förväxla med Mossvik - där prästen verkligen bodde. Lite rörigt...

177
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2013
« skrivet: 2010-12-22, 20:19 »
Värmlands Kyrkboksregister är absolut inget som ersätter Genline utan ett register till ett antal värmländska socknars kyrkböcker. Genom detta kunde jag söka barn på Halvard i Tveta.

178
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2013
« skrivet: 2010-12-20, 19:56 »
VKBR = http://www.genealogi.se/varmland/avsalu_info_vkbr.htm
 
I By E:1 på det stället så är Ingebor Halwardsdotter från dersammastädes = Återslöp. Valnäs i Tveta och Återslöp i By ligger skapligt nära varandra, så det är inte osannolikt med en koppling däremellan.

179
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 12 mars, 2013
« skrivet: 2010-12-20, 17:36 »
Tveta är ingen tacksam socken att ha sina anor i. Jag vet, ty jag har strävat med mina Tvetaanor i mer än 20 år och tycker alltid att man stöter på problem varhelst man kommer, mest genom de sorgliga ministerialböckerna som jag skrivit om ovan.  
Johan eller Jan Skärsman (Skjärsman) var soldat i Skärsmyr. Ingeborg Halvardsdotter kan vara den som dör som understödshjon 7/6 1828 i Tonerudstorp, 79 år gammal. Finns i AI:12 sid. 141. Rätt ålder i varje fall. Johan Skärsman hittar jag inte vid en snabb koll genom Värmlands Kyrkboksregister (VKBR).
Nu till Halvard! Enligt VKBR så verkar det finnas åtminstone tre Halvard som blir fäder i Tveta perioden 1740
 
Halvard i Lerbyn g. m. Marit
Elin f. 18/9 1730
Nils f. 20/12 1731
Maria f. 24/11 1740
Sven f. 25/4 1748
Jean f. 29/12 1750
Marit f. 24/8 1755
 
Halvard Jonsson i Lerbyn g. m. Margareta
Jan f. 14/6 1760
Jan f. 12/12 1762
 
Halvard Jonsson i Vickersrud g. m. Annika Jonsdotter
Ingrid f. 20/10 1750
Maria f. 13/10 1753
Anders f. 9/11 1762
Olof f.  30/12 1765
Karin f. 14/5 1769
 
Halvard Larsson i Valnäs g. m. Stina
Hans f. 16/12 1750
Ingeborg f. 25/10 1752
 
Halvard Jonsson i Valnäs g. m. Karin
Per f. 17/8 1760
 
Förvirrande, jag kan ha missat någon notis här men det verkar som om de har flyttat runt en del. Jag har inte kollat alla i födelseböckerna C:1 och C:3 så jag reserverar mig för felläsningar.

180
Allmänt / Svårt at förstå.
« skrivet: 2010-12-20, 17:12 »
Inget bra alls men det är över 100 år sedan så sanningen får komma fram även om den inte är vacker: Dömd af Gillbergs HR (häradsrätt) för otukt med sin fader med hvilken hon sammanaflat 4 barn till 1/2 års straffarbete /4 1910. Se ofvan! Häktad 22/3 1910. Absolv. 14/6 10, haft 5 oäkta barn. Fadern dömdes till nio års straffarbete.

181
Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-08-07
« skrivet: 2010-12-16, 16:08 »
Det står G. Adolp vilket är Ed. När Eds nya kyrka stod klar år 1788 så kallades den efter nådigt tillstånd Gustav Adolfs kyrka efter kronprinsen, som sedan blev Gustav IV Adolf. Jag tror att den skylten finns kvar än idag ovanför kyrkdörren. Det ansågs vara lämpligt att göra så av patriotiska skäl. Detta kom att hända lite varstans. I flera fall glömdes namnändringen efter 1809 då Gustav IV Adolf var ute ur bilden, som i Ed, medan namnet levde kvar på några andra ställen.

182
Gunnarskog / Gunnarskog C:5 1763
« skrivet: 2010-11-28, 08:53 »
Jag tog egentligen bara frågan som en läsutmaning, men enligt släktnamnsregistet för Värmland t. o. m. 1800 (som finns på Arkiv Digital) så finns det två Maria Skagerberg som kan vara aktuella: Maria f. 9/2 1729 i Sunne, dotter till Nils Schagerberg och Maria f. 4/6 1729 i Sunne dotter till Olof Scagerberg.
 
(Meddelandet ändrat av carljohan 2010-11-28 08:53)

183
Gunnarskog / Gunnarskog C:5 1763
« skrivet: 2010-11-27, 20:51 »
Det står nog laquaijen (lakejen) Håkan Fagergren på Berg. (Arvika lfs C:5 sid. 10).

184
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2011
« skrivet: 2010-11-27, 17:44 »
I Skarstedts Göteborgs stifts herdaminne, i Knut Norborgs utgåva från 1948, sid. 422-423 så finns både Pettersson och Hjerthon med efter varandra. Jag skickar det skannade uppslaget per e-post till dig Fredrik. När det nya herdaminnet så småningom kommer till Marks härad så gissar jag att det kommer att finnas mycket mer att säga.

185
Linköpings stift / Linköpings stift
« skrivet: 2010-11-27, 12:44 »
Så här står det i Westerlund & Setterdahls Linköpings stifts herdaminne, del IV, sid. 76-77 under kyrkoherdar i Västervik:
16. Olof Grentzelius, född 1712 14/4 på Gränsö i Jonbserg. Föräldrar: Jöns Nilsson, lots, och Karin Olofsdotter. Student i Uppsala 1731; magister där 1743; prv i Stockholm redan 1742; kyrkoherde här 1746; opponens vid prästmötet 1748. ? 1788 16/3.
Gift 1/ 1747 13/9 med Maria Christina Iggström  (gift 1. 1738 28/9 med Samuel Justinus Löfgren, landsfiskal i Linköping, ? 1742 19/7), f. i Linköping 1718 30/5 ? 1750 22/8, landskamrersdotter. Döttrar: Maria Catharina, f. 1748 3/7 ? 1753 17/1. Anna Christina, f. 1749 14/9 ? 17541 20/4. - 2) 1751 21/4 med Sophia Malm, kyrkoherdedotter från Södra Vi, änka efter v. pastor Grape därstädes. Barn: Maria Christina, f. 1752 21/1, ? 1786 23/7, gift 1776 6/12 med Michael Michaelsson, sjökapten. Olof, f. 1753 22/3, ? 1757 16/12, Nils, f. 1754 14/3, tullskrifvare i Uddevalla, ? 1788 6/4, Anna Catharina, f. 1756 30/1, gift 1776 22/11 med Emanuel Hanqvist, sjökapten. Lars, f. 1757 24/1, ? 1758 4/1. Johan, komminister i Locknevi. Ulrika Sophia, f. 1762 8/9. - 3) 1764 20/3 med Catharina Charlotta Apiarius, f. här 1726, ? 1800 30/3 (g. 1. med Mickelsen, sjökapten; 2. med Peter Westman, stadskirurg), dotter af borgmästaren Reinhold Apiarius och Catharina De Rees.
Fr. tr. utg.:  De tabula prosciptionis Sullanæ. Ups. 1740. De infeliciate vitæ solitariæ. Ups. 1743.
Blef kyrkoherde på stadens ansökan; dock har han sedermera länge varit i mistning af sina åhörares första förtroende genom ett lefnadssätt, som ej kunnat räknas enligt med dess ämbete och skyldigheter. Braad.

186
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010
« skrivet: 2010-11-18, 10:19 »
Notera att det senaste utbytet gäller Norra Ny i Älvdals härad, inte Ny i Jösse härad som det är fråga om i denna diskussion.

187
Tveta / Tveta AD C:1 bild 31/sid 49
« skrivet: 2010-10-27, 20:56 »
Här har prästen inte skrivit in föräldrarna mer än implicit att pappan heter Sven. Mamman är anonym... Faddrarna heter Torsten i Glorud (Grorud), Nils i Mon, Illin och Ällika i Lerbyn. Om du söker i VKBR så finner du att någon som heter  Sven i Lerbyn får barn 1710, 1721 (2 ggr), 1724, 1740 och 1746. Att dra några slutsatser om vem som är släkt med vem här är vanskligt, närstudium av domböcker kan kanske ge lösningar? I Lerbyn fanns det säkerligen flera gårdar vid denna tid.

188
Präster / Sacellan
« skrivet: 2010-10-27, 09:59 »
Det ser olika ut i olika delar av landet. I Lunds stift var det i regel tvåförsamlingspastorat, där det bara fanns en fast prästtjänst (kyrkoherde) i varje pastorat. I Lunds stift har det således funnits få komministertjänster (sacellanier) i äldre tid, egentligen bara i stadsförsamlingarna. Sedan fick prästen behålla sin tjänst till döddagar och då förordnades en adjunkt till pastoratet att sköta de praktiska prästsysslorna. Lönen gick fortfarande till den gamle kyrkoherden som i sin tur skulle avlöna adjunkten.
I andra stift som Karlstad kunde pastoraten vara större med 4-5 församlingar. Då fanns det i annexförsamlingarna i regel någon slags prästtjänst, ofta en kommistratur eller en sockenadjunktur.

189
Tveta / Tveta AD C:2 sid bild 180 sid 476
« skrivet: 2010-10-26, 22:23 »
Nils Nilsson är från Mon och Britta Svensdotter är från Lerbyn.

190
Västerås stift / Västerås stift
« skrivet: 2010-10-22, 16:02 »
Maria: Det är nu gjort!

191
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-19, 18:18 »
Samma dato christn. 1 barn från Nils Nilsson i Smärslid M Brita i dopet kalat Maria. Mfad Peter Argilander, Per i Mon, drängen Anders i Mon, quinsfad h Marja i Smärslid h Anna i Mon.
C:2 är svårläst. Det är samma flicka det rör sig om.

192
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-18, 18:08 »
Det var ett svårt fall där, Tvetas äldre ministerialböcker är ett riktigt sorgligt kapitel. Svårt fuktskadade, svårlästa handstilar och sparsamt med upplysningar om föräldrar. Den enda Maria som är nära i tiden är döpt 26/11 1754 i Smärslid. (C:1 sid. 154) Någon annan Maria dotter Nils finns inte under 1750-talets första hälft.

193
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2010
« skrivet: 2010-10-18, 15:13 »
Per, du ställer många frågor och det är förstås helt OK men det känns som om du skulle ha stor nytta av CD:n Värmlands Kyrkboksregister.

194
Huggenäs / Huggenäs KI:1 bild 109
« skrivet: 2010-10-18, 15:11 »
Det är nog troligen straffstocken, där diverse syndare fick sitta och skämmas i samband med gudstjänsten.  
PS. Mitt namn är Carl-Johan

195
Huggenäs / Huggenäs KI:1 bild 109
« skrivet: 2010-10-17, 20:14 »
En kyrkjoståck af klåckaren förfärdigad samtycktes af församlingen att betalas med En daler Silf.mynt.

196
Grums / Grums C:2 sid 26
« skrivet: 2010-10-17, 20:12 »
Han föds i Bråten. Föräldrarna heter Bryngel Ersson och Kiersti Olsdotter och faddrar är T (torpare?) Eskil Persson i Malsjö, Nils Larsson och hustru Ingeri Jonsdotter i Kyrkebol och hustru Kerstin Eskilsdotter i Bråten.

197
Kollade en extra gång och det står verkligen så här. Något är uppenbarligen heltokigt med Hagströms uppgifter om hustrun.

198
Så här står det i Hagströms herdaminne, del I sid. 469 under rubriken komministrar i Lilla Mellösa och Flens pastorat:
7. Petrus Björkman (1757-66) f. 1718, gick i Nyköpings skola, hvarifrån han 1737 utexaminerades i Serenii närvaro, då Petrus Björkman distingerade sig uti Logica, under det han demonstrerade syllogismum in quavis figura dexterrime. Gymn. i Strängnäs 1737. Stud. i Upsala 44, Prästvigd 46. Pastorsadjunkt här samma år. Komminister här 56. Död 1766 8/2.
G. m. Maria Elisabet Vijgh  f. 1725 30/11, död 1767 17/5 i Jäder, dit sonen flyttade efter faderns död. Barn: Petrus f. 1766 17/8; Maria Elisabet  f. 1763 22/11.

199
Tveta / Tveta C:2 sid 62
« skrivet: 2010-10-16, 22:58 »
d. 6 Maji döptes Gulich Nillßon från Gata modren Kierstin. Mffr Daniel i Bilswik och Jean i Gata. Qffr Maria i Afwellsätter bar barnet och hade med sigh Britta i Gietebohl.

200
Huggenäs / Huggenäs sockenprotokoll KI:1 17800430 bild 154
« skrivet: 2010-10-08, 23:33 »
(forts.)
och Lisa Billström? Hon beropade sig på sina vittnen, Pigorna Catharina och Caisa Andersdöttrar. Dessa vittnen, som framträdde, hade sig intet hafva hört några hårda och oanständiga ord eller tilvitelser emot Maria Svensdr, utan kunde långt mer intyga det hon med öknamn och förebråelser angripit sina grannar. Änteligen förhördes hustrurna Annika Erichsdr och Lisa Billström, om de ofredat, med ord eller gerning, Maria Svensdotter. De försvarade sin oskuld, och dels sielfva, dels med vittne betygade tid, rum och lägenhe, då Maria Svensdotter med ohyggeliga namn, med trätor och svordom ofredat dem och andra.
Kyrkoherden frågade nu Högs Åboer och jämväl samteliga Soknemännen, om någon kunde och ville biträda hustru Maria Svensdr med vittnesmål om hennes oskyldighet och åklagade lidande: men i stället at någon talade til hennes befrielse, omnämndes, huru hon redan i herr kyrkoherden Bidéns tid blef tiltalad för sina otidiga utlåtelser och gerningar, samt sedan blifvit, för 3ne år sedan, alfvarsamt förmanad för kif och trätor med sin broder Börje Svensson i Västra Uggelsätter, då hon ock uti arghet och bitterhet, vid kif om en hemqvarn, bortburit öfverstenen och sönderslagit den uti en berghäll. Högs Åboar begärde derföre, at hon nu måtte vederbörligen ansas, eftersom de flera varningsgrader ej kunnat tämja hennes obändiga sinne.
Kyrkoherden, som nu med Församlingen förklarade yttersta misshag öfver sådan lefnad, hvilken är Gud til förtörnelse, förordsakar inbördes oro och ofrid, kommer Församlingen i vanrykte, samt förstörer de ofredligas timeliga och eviga välgång. Och som hustru Maria Svensdotter ej kunnat i minsta måtto fulltyga, det hon af sina grannhustrur blifvit ofredad, men de bevist henne hafva öfverfallit dem med grofva, och til upnämnande icke ens tjenliga vedernamn, samt öfvat trätor  och svordom til all grannsämjas förstörande; därjämte förkastat de förra förmaningar och varningar hon fådt at vagta sig för de utbrott i ord och gerningar som en lös tunga och et hetsigt sinne försatt henne uti, och en Christelig sinnad människa icke höfvas, faststälte Kyrkoherden och Församlingen för henne ett vite af En Riksdaler, 32 skilling specie, samt at sittja en Söndag i Stocken, utanför Kyrkodörren, så vida hon fortfar i sin vanart, samt med ord eller gerning ofredar sina grannar och granqvinnor i Hög, eller annorstädes: Likaledes förbindas, vid vite och plicht, grannarna i Hög, och i synnerhet de nu angifna qvinnor, at förebrå hustru Maria Svensdr hennes hittils förda lefnad, utan altid bemöta henne vänligen och Christeligt.

201
Huggenäs / Huggenäs sockenprotokoll KI:1 17800430 bild 154
« skrivet: 2010-10-08, 23:15 »
Sexmannen Jonas Larsson uti Högs Rote hade redan uti sistlidne februari månad hos Kyrkoherden angifvit den oskickeliga lefnad Nils Hanssons hustru Maria Svensdotter i Hög förer inom egit hus, och den förargelse hon åstadkommer ibland sina grannhustrur och annat folk i gården dymedelst, at hon åstadkommer och öfvar trätor och swordom, samt i tal och visor belägger dem med grofva och oanständiga vedernamn; förstörande altså ibland sina grannar all ro, frid och sämja. Nämnda hustru Maria Svensdotter inlämnar därpå ett Memorial, stält till Kyrkoherde och Kyrkorådet i Huggenäs församling, deruti hon anklagade Soldaten Högbergs hustru Annika Erichsdr, och hustru Lisa Billström, såsom sina vederdelomän, för flera oförskämda utlåtelser och håniska ord, ovett och obevisliga beskyllningar, samt anhåller emot sådant ofog rättelse och vederbörlig skydd. Hon begärde ock att pigorna, Catarina och Cajsa Andersdotter måtte inkallas såsom vittnen till hennes lidande och ofredande. Memorialet uplästes den 12 sistl. Martii uti Huggenäs, då man förmodade i stillhet kunnga bilägga denna oordentelighet, men hustru Maria Svensdotter var då ej tillstädes, och måste saken altså hvila. Derpå blef Klåckaren Olof Holm, tillika med Sexman Jonas Larsson och Kyrkoherden anbefalte instämma til denna Soknestämma hustrurna Maria Svensdr, Annika Erichsdr och Lisa Billström, samt deras åberopade vittnen å båda sidor, hvilka ock nu framträdde inför Församlingen.
Sexmannen Jonas Larsson blef på tilfrågan om denna i Hög upkomna oenighet, vid sin före nämnda berättelse emot Maria Svensdotter, och tillade flera omständigheter, som voro öfvertygande om denna hustrus förargeliga upförande. Hustru Maria Svensdotter tilfrågades, om hon ärkände sådant tilmäle? Hvartil hon nekade. Åter begärtes, at hon då ville bevisa sin Klagan emot de framkallade hustrur, Annika Erichsdr (forts. följer)

202
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-05
« skrivet: 2010-09-27, 12:06 »
Kråkbråten och Västra Takene är båda hemman. I Kråkbråten finns idag två gårdar, i Västra Takene finns fem gårdar, några moderna egnahem och tidigare i historien ett antal torp. Där var Rönningen ett torp på mark som tillhör gården Högbergskre (Högbergsrud). Denna namnform att uppkalla efter ett familjenamn var vanligt i trakten, framför allt på soldattorpen. Högberg var ingen soldat dock.
När det gäller kartor så är i det här sammanhanget Häradskartan på DVD bäst. Den är kartlagd på 1880-talet och då ser man ofta var olika torp var belägna.

203
Politik / Offentlig verksamhet / Erlander, Tage (1901-1985)
« skrivet: 2010-09-24, 15:25 »
Har ni kollat i memoarerna? Tror mig ha sett en bild av brudparet Erlander med professor Hjalmar Holmquist (värmlänning), det kan vara i den första memoardelen, som bara heter 1901-1939. Där kan det ju vara så att Tage E. nämner något om var själva vigseln ägde rum.

204
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-05
« skrivet: 2010-09-23, 09:27 »
Det där var intressant. Anders Svensson står som inflyttad från Kyrkebol i Norra Ny 1839 och kommer då till Kråkbråten hos Sven Svensson, som då är hans äldre bror och min farmors morfars far.
Följer man Anders Svensson f. 1804 i Kråkbråten från andra hållet så flyttar han 1823 till Östra Takene och 1824 till By (AI:11 sid. 59).
Kråkbråten gränsar till Västra Takene där de bodde på Rönningen. Bilder från sommarens torpvandring under Kilaveckan till bl. a. Rönningen finns att se här

205
Lennmark / Lennmark
« skrivet: 2010-09-21, 22:37 »
Gustaf Leonard Lennmark var komminister i Christinæ församling 1903-1931, tidigare kyrkoadjunkt i domkyrkoförsamlingen. Han var född 30/8 1861 i domkyrkoförsamlingen och avled 17/1 1931. (Källa: Knut Norborg: Göteborgs stift 1885-1949, sid. 38-39).

206
När det gäller födelseförsamlingar så är min erfarenhet efter ett stort antal poster som jag registrerat att notisen om födelseförsamling i församlingsboken kan vara oklar. Det kan stå Stockholm som födelseort för personer som levt långt in på 1900-talet trots att det kan vara en rad olika församlingar. Så även i städer där det funnits både stads- och landsförsamlingar eller när det gäller födelser på BB.

207
Den amerikanska versionen är 60 minuter lång i den amerikanska tablån men ca 36 minuter i verkligheten. Rätt mycket reklam m. a. o.  
Lisa Kudrow är executive producer för serien. Serien produceras med samarbete med Ancestry.com vilket gav en tydlig produktplacering när hon sökte sin släkting i Polen. Får se om fler av kändisarna använder sig av just detta verktyg.

208
Idag börjar sändningen av den amerikanska serien i SVT. Först ut var Lisa Kudrow som sökte sina judiska rötter i Vitryssland och hittade sin pappas kusin i Gdynia i Polen. Farmoderns familj dog i Förintelsen. Intressant med forskning i Östeuropa när det visar sig att det faktiskt finns goda möjligheter att forska i arkiv. Som släktforskare önskar man kanske lite mer av hantverket, hur forskningen gick till. Men en bra början!

209
Tegnér / Tegnér
« skrivet: 2010-09-06, 14:37 »
Förtydligande till ovanstående inlägg: Esaias Magnus Tegnér var född i Millesviks prästgård, medan skalden Esaias var född på Kyrkeruds prästgård i By socken. Däremot dog skaldens fader, som också hette Esaias, som kyrkoherde i Millesvik och ligger begravd på kyrkogården där. Kyrkerud och Millesviks prästgård ligger ca 30 km från varandra.

210
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2010-09-02, 12:14 »
Det finns en förkortningslista med de viktigaste källorna i del 2, som var den del av Edestams herdaminne som utkom först. Forskningsläget kring präster i äldre tid i just Karlstads stift är svårt. När Karlstad brann 1865 så förstördes nämligen domkapitlets arkiv nästan helt, liksom länsstyrelsens arkiv. Det gjorde att Edestam i mycket fick luta sig på äldre forskare som före 1865 använt domkapitelsarkivet, Fredrik Fryxell är nog den som bidrog mest. Sedan använde sig Edestam av en rad äldre källor, för 1600-talets del så använde han domböckerna liksom det kamerala källmaterialet.
Det som kallas för DKÄH betyder domkapitels äldre handlingar. Det är alltså den lilla rest som finns kvar av domkapitlets äldre arkiv. Det finns också en förkortning som heter DKKM som betyder Domkapitlets skrivelser till Kungl. Maj:t. Dessa skrivelser finns på Riksarkivet.
Hela domkapitlets arkiv finns på Värmlandsarkiv.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

211
Allmänt / 31 bröllop på en och samma dag i Sunne 1789!
« skrivet: 2010-09-02, 12:00 »
Monica!
Frågan har väl hamnat under en något konstig rubrik men kolla in Alster AI:12 sid. 50, då han med familj bodde på Gunnerud i Alster. Finns sedan på Alster i Karlstads landsförsamling, AI:3 sid. 15, AI:4 sid. 14 och AI:5 sid. 8.
Dödsnotisen finns i Östra Fågelvik C:1 sid. 269, Fredrik Magnus dog 12/10 1798.
Detta har jag hittat med hjälp av det släktnamnsregister till kyrkböcker före 1800 som utarbetats på Landsarkivet i Göteborg, som nu finns på Värmlandsarkiv och som är skannat av Arkiv Digital och kan läsas på AD Online.

212
By / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-11-29
« skrivet: 2010-09-01, 10:12 »
Köln i Värmland är i alla hittills kända fall det samma som Köla socken.

213
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-20
« skrivet: 2010-08-20, 10:42 »
Djupmanskerud var soldattorp i Djupviken, Kila socken.

214
Linköpings stift / Linköpings stift
« skrivet: 2010-08-04, 15:13 »
Håhl har ju varit död i mer än 100 år så upphovsrätten borde inte vara något problem. Det är väl bara så att någon inte har gjort det. Vem nu någon är.
Extrainkomst för kyrkan? Förbundet har hyst vissa planer på att ge ut äldre herdaminnen på DVD, vet jag. Nu är det så att det inte är kyrkan i största allmänhet som givit ut herdaminnen, utan oftare de stiftshistoriska sällskapen eller herdaminneskommittéer, på stiftens uppdrag. Läget är väldigt varierande beroende på vilket stift som du är intresserad av. Vissa herdaminnen bör användas med stor försiktighet när det gäller de genealogiska uppgifterna.

215
Erik är född i Fallet i Hofs socken på den norska sidan. (Södra Finnskoga AI:5 sid. 178). Föräldrarna anges i nämna hfl vara Jöns Jönsson och Karin Eriksdotter.

216
Allmänt / Rådmansregister för Karlstad
« skrivet: 2010-06-04, 18:38 »
Förstår inte riktigt Mathias varför du inte ens kollat i Karlstadslitteraturen. Det finns många som forskat om Karlstad förut. Framför allt verket Karlstads historia i fyra delar. Den finns på Säffle bibliotek. Carl Emanuel Nygren har skrivit mycket i frågan.

217
Allmänt / Rådmansregister för Karlstad
« skrivet: 2010-06-04, 10:49 »
Det finns ju en hel del tryckt litteratur om Karlstads historia, har du dammsugit den efter rådman?

218
25 Religion och kyrka / Lutherska föreningar
« skrivet: 2010-06-04, 10:48 »
Rekommenderar i så fall Sveriges kyrkohistoria som gavs ut i 8 delar mellan 1998 och 2005 och som ger vidare litteraturtips. Bör finnas på varje bibliotek.

219
25 Religion och kyrka / Lutherska föreningar
« skrivet: 2010-06-03, 12:43 »
Svenska kyrkan är evangelisk-luthersk, dvs att kyrkans lära vilar på Martin Luthers och de av hans efterföljande utvecklade teologiska tankarna - som Luther och hans efterföljande själva menade vara grundade i bibelordet förstås (i jämförelse med den katolska teologin). Evangeliska Fosterlandsstiftelsen bildades 1856 som ett organ för inre och yttre mission, utan att man hade för avsikt att bryta med Svenska kyrkan utan där skillnaden mot Svenska kyrkans traditionella utformning mer låg i former än i idéer. Svenska Missionsförbundet kan ses som en slags utbrytning ur EFS år 1878. Inom SMF har man aldrig kallat sig evangelisk-luthersk även om rötterna finns inom Svenska kyrkan och EFS.  
De flesta missionsföreningar och enskilda som tillhört eller varit anknutna EFS anslöt sig till SMF. De som blev kvar gjorde det främst för att de ville stå kvar på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Det innebar att man allt mer betonade det lutherska. Missionsföreningarna kallades ofta för X-stads evangelisk-lutherska missionsförening el. dyl.  
EFS var i början en högreståndssammanslutning baserad i Stockholm. Problemet var hur man skulle hålla kontakt mellan den lokala nivån och den nationella. Då bildades kretsföreningar som med tiden fick en fastare form och inordnades i EFS-organisationen.
EFS historiska organisation är rätt komplicerad och lite svår att redogöra för. Det finns en hel del litteratur i ämnet om man vill fördjupa sig.

220
Karlstads stadsförsamling / KARLSTAD
« skrivet: 2010-05-24, 12:17 »
1737 Martius
Anna Caisa 16
[död in Julii]
 
d 1 föddes och 2 döptes tulskrifvarens Zacharias Vetterboms och hust: Stina Linnartzdotters dotter Anna Caisa. fadd: Inspector Joh: Beijer, tulskrifvaren Nils Eliander, Lars Velamson, q. f: Mad. Anna Greta Åman, hust: Stina Kruskop, Mr Anders Sunbergz hustru.

221
Huggenäs / Huggenäs sockenstämma KI:1 Bild 100 (AD Online)
« skrivet: 2010-05-18, 15:48 »
Bredene. Kallas Brene än idag lokalt.

222
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2010
« skrivet: 2010-05-17, 23:00 »
Hans,
I AI:2 s. 146 så finns det en piga Britta Jonsdotter hos Olof Olofsson i Grorud. Hon verkar vara i ungefär rätt ålder. Det är nog hon som gifter sig 5/6 1764 i Tveta. Jag känner någorlunda väl till hennes liv efter detta datum men inte särskilt mycket före.
Olof Olofsson i Grorud är omnämnd nio gånger i Näs domböcker, och även Anders Persson är omnämnd. Finner du någon mer information kring dessa personer är jag förstås mycket tacksam att få ta del av det.

223
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 19 oktober, 2010
« skrivet: 2010-05-16, 22:52 »
Hans, det här var en del kända namn för mig, men några av uppgifterna är lite oklara. Det kan bero på att det är mycket länge sedan jag sysslade med dessa anor.
Är det den Anders Persson du menar som finns i ex. Kila AI:3 sid. 8? Hur har du kopplingen mellan Britta och Olof Olofsson i Grorud?
Olof Olofsson avled 10/1 1771, hans dödsnotis finns i Tveta C:3 sid. 192 längst upp på sidan.

224
Mogata / Mogata fb 1881
« skrivet: 2010-04-25, 16:02 »
Fjärde barnet, född 4/11 och döpt 22 (alt 28) december, dotter till handlanden Carl August Carlsson och Anna Constantia Ring, Finnerstadlund pag. 322. Gifta 5 år. Faddrar: Pastor O. Kjörling och dess Fru Karin Lindh i Stäfvantorp, Hemmansägaredottern Sofia Molin i Bocksätter uti Mogata församling. Döpt av O. Kjörling.

225
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03
« skrivet: 2010-04-23, 08:10 »
Eller som man säger på orten: Gûnnerskeboka!

226
Karlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-03-08
« skrivet: 2010-03-14, 18:23 »
Hej Morten!
Det är lätt att hitta Britta i Karlandas kyrkböcker, med hjälp av exempelvis Arkiv Digital så kan man hitta henne i Karlanda C:5 under uppgivet datum (bild 8 i AD, sidnumrering saknas), som dotter till soldaten Olof Bryntesson Lysfelt och hustrun Stina Olsdotter i Lysås.
Det svåra när folk flyttar över gränsen är att födelsedatum och orter förvanskas men här var det enkelt.  
Så Brittas anor skulle nog relativt lätt kunna kartläggas, nu när du har en så bra ingång.

227
Okänt stift / Okänt stift
« skrivet: 2010-03-13, 19:09 »
P. A. Lindberg blev väl senare kyrkoherde, först i By och sedan i Arvika. Jag har ej Karlstads stifts herdaminne del III till hands men någon som har det kanske kan ge Mathias lite hjälp på traven.
Familjen finns också i t. ex. Arvika lfs AI:11 sid. 250 och AI:12 sid. 275.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

228
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-03, 18:10 »
Om Nicolaus Carlenius i Hova står det inte mycket i Warholms Skara stifts herdaminne. Han var född i Goagården i Karleby 1699, student i Lund och Uppsala, prästvigd 1735 och kyrkoherde i  Hova 1745. Inget mer om härkomst eller släktförhållanden.

229
Västerås stift / Västerås stift
« skrivet: 2010-03-03, 17:47 »
I 1934 års matrikel så nämns Norling enligt följande på sidan 261:
NORLING, Nils Vilhelm, född i Nås 60 13/6. Föräldrar: Nils Nordling, smed, och Maria ELisabet Larsdotter. Efter studier i Västerås stud. i Uppsala ht 82, teol. fil. ex. 84 29/1, teor. teol. ex.87 15/9, prakt. teol. ex. 89 29/5, prv 89 16/6, komm. i Ramsberg 95 27/4, tilltr. 95 1/5. Emeritus 32 1/5.
Gift 04 14/6 med Fanny Karin Dorotea Kindgren, född i Karlskrona 70 28/11, dotter till Johan Vilhelm Kindgren, kassör, och Selma Eleonora Rosell. Son: Sten Vilhelm, f. i Ramsberg 05 26/12.
 
Jag har även prästmötesminnesteckningarna, skannar och skickar på mejl till dig Sara.

230
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 17:27 »
Anders Simonsson är min egen ana, jag härstammar från sonen Olof Andersson. Så här ser det ut:
d. 24 decemb. dödde Anders Simonßon i Wäst. Sällboda född af ährliga och christeliga föräldrar i Wästra Ugglesätt i Huggenäs Sochn å Näs härad. Mod: hust:
d 6 janu begrafven, hans ålder 85 år.
Vem modern var står ju inte. Fadern hette Simon, det är utan vidare klart...
Vem Simon Andersson Skragges hustru Christina Carlenia var är än så länge oklart, någon lämplig prästdotter finns ej i Karlstads stifts herdaminne.

231
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 12:51 »
Här är min tolkning av Skillingmark C:1 sid.103.  
Simon Anderßon Skragge född i Wagge och Ny Sochn år 1661 af fadren ehrligh och välförst. Man Anners Simonsson och Modren Erlige och ____ hustrun Elin Persdotter. Bevistat Carlstads Schola och Gymnasium uti 10 åhr. Tient ____ hoos Gref Bielike i Stokholm trenne åhr. Antagen till Kongl. Maijtts Tienst och Stranridare Ao 1685.  Till Tullnär Ao 1693. Och samma åhr ingådt Echtenskap med Ehrborne hustrun Christina Carlenia aflat tillsamman 4 Barn 1 Sohn och 3 döttrar. Omsijder förordnat till Lieutenant öfver Noordh Marckz häradtz Allmoge. Lefvat eliest icke så synnerligt väll, utan varit öfverdådig Säker och ogudachtig i sin mästa tijd särdeles begifven på dryckenskap, bannande och Gudz huus försummelse. Men under tiden någon bättring visat. Till deß Gudh lade han på sin Soote och dödz sängh dervid han fasthölt i 3 veckor. Och igenom särdeles Gudz nådh sitt syndiga lefverne ångrade bekände och om nåd och förlåtelse hoos Gudh flitigt sökte. Besöktes med h. Nattvard, beredde sigh till döden Christel. och afsomnade effter et hårdt dödsavsked d. 3 Decembris Ao 1703 sedan han lefvat i 42 åhr och 1/2. Begrafven på Kyrkogården d. 24 Januari.
 
Är förstås öppen för förslag eller alternativa läsningar. Punkter och stavningar varierar förstås.

232
Skragge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 08:51 »
Åke m. fl.!
Är själv oerhört intresserad av denna familj. Men var i all världen finns den dödboksnotis som du skrivit av i inlägget 13:41 den 26/2? Församling och signum önskas! Gärna sidnummer också! Jag sökte i Ny C:1 men där finns den ju inte.

233
Skara stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-09-02
« skrivet: 2010-02-13, 10:58 »
Så här står det i Warholms herdaminne, del I sid. 202 under Komministrar i Vassända:
8. Per Anders Settergren, son af Sven Andersson och J. C. Törnbom (prostedotter från Gudhem), f. i Gudhem d. 2 mars 1796; stud. i Lund 1817; prestv. 1822; skollärare vid Trollhättan 1827; tredje pred. i Warnhem 1828; kommin. i Åsled 1830; tilltr. 1832; dito i Falköping 1840; dito här 1847, tilltr. 1849, past.-ex. 1848. Död d. 13 jan. 1852.
Gift 1828 med Cathr. Charl. Falk, d:r af John Peter F., landtjägmästare. Barn: Charlotta Aur. Elisabet.

234
Förnamn - G / Gunnur
« skrivet: 2010-02-05, 17:50 »
Finns i Näs härad i Värmland i början av 1700-talet, en flicka med namnet döps 14/2 1720 i By.

235
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-20
« skrivet: 2010-01-18, 20:52 »
Torstensbyn ligger i Kila socken - som iofs numera tillhör Säffle kommun. Men släktforskningsmässigt så är det Kila som gäller

236
Silbodal / Sillegårdsed i Silbodal
« skrivet: 2009-12-08, 14:24 »
Anna Maria Pijlträ.
Ingebor i Torn (ligger i Stavnäs). Bryngel Tohlsson hör mycket riktigt hemma i Skaßåhß

237
Brunskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-13
« skrivet: 2009-12-03, 10:51 »
Per kom från Mellbyn i Arvika socken. Karin från Svartåna i Brunskog.

238
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2010
« skrivet: 2009-12-02, 18:35 »
Barnet som föddes 31/8 1720 hette Anders. Någon Olof finns ej i Ny C:2.  
Erik Jonsson avled i Myre 18/4 1753. Kerstin Olsdotter avled 29/6 1772. Enligt notisen skall hon ha varit gift med Erik i 42 år men det verkar inte stämma.

239
03) Osorterat / Myre i Ny
« skrivet: 2009-12-01, 10:44 »
I det här sammanhanget så är det nog föräldrar.

240
03) Osorterat / Myre i Ny
« skrivet: 2009-11-30, 22:20 »
Det var just moderns efternamn som jag tvekade mest över det står både O och E, vad det är ändrat till är lite svårt att veta. Olufsdotter står det ju tydligt i husförhörslängden. Så det är nog Olsdotter som är rätt namn.
Ärle betyder ärlige, dvs att föräldrarna var ärliga - barnet var fött inom äktenskapet.

241
03) Osorterat / Myre i Ny
« skrivet: 2009-11-30, 11:54 »
B. Olof Ersson i Myre dödde af håll och sting d. 5 Septr. föd i Myre 1724 af ärle f. Erik Jönßon och h. Kersti Ersdotter, af et redeligit lefverne, saknas af hustrun och många flera, begrofs af P. et. P. Lagerlöf d. 28 Septr, lefvat 42. år.

242
By / By4
« skrivet: 2009-11-24, 21:46 »
Kerstin är riktigt. Den andra platsens moderna stavning är Norra Sunsa.

243
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2009-11-23, 15:33 »
Stellan!
Det finns inte något som helst centralt register över prästvigda. Man blir prästvigd för ett stift, och därför är arkiv och litteratur kring präster organiserade stiftsvis. I modern tid (efter 1958) så byter man stift rätt obehindrat, men så var det inte förr. I alla stift finns någon form av tryckt litteratur kring prästerna, men dessa är av högst varierande omfång och kvalitet. Denna litteratur kallas för herdaminnen. De diskuteras här stiftsvis under Källor:Herdaminnen.
Eftersom Abraham ovan skall vara född på Orust så skulle då det mesta tala för att han skulle blivit präst i Göteborgs stift, eftersom man normalt prästvigdes i det stift man var född och hade gått på gymnasiet. Undantag finns. Men någon med namnet finns inte i Skarstedts herdaminne för Göteborgs stift. Nu är Skarstedt ett mycket bristfälligt herdaminnesverk, vilket bör noteras.
Med tiden så öppnade sig fler möjligheter för den som hade håg åt prästkallet. En hel del svenskar reste till USA och prästvigdes i Augustanasynoden, där naturligtvis sådant som stiftsbandet inte var aktuellt längre.
Så den enda lösningen är väl att med sedvanlig släktforskningsmetod försöka följa upp vad som hände med honom.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

244
Linköpings stift / Äldre inlägg (arkiv) till 26 mars, 2010
« skrivet: 2009-11-12, 18:08 »
Så här står det i del 2 sid. 21 i Westerlund-Setterdahls herdaminne, utgivet 1916:
 
Per Alfred Lindeberg, född i Kläckeberga af Kalmar stift 1855 14/8. Föräldrar: Per Johansson, hemmansbrukare och Anna Kajsa Jonsdotter från Mörlunda. Efter studier i Kalmar stud. i Lund ht 1875; teor. teol. ex. 1879 21/5; prakt. teol. ex. 1880 28/5; prv s. å. 25/6; komminister här 1886 4/12, tilltr. 1889; ? 1893 15/5.
Gift 1881 8/7 med Gothy Fatima Sjöström, som efter mannens död blef folkskollärarinna i Linköping, f. 1859 19/2, ? 1913 23/7, dotter af N. F. Sjöström, sjötullsvaktmästare i Västervik och Gustava Jansson. Barn: Karin f. 1882 1/6, gift 1911 30/9 med Wilhelm Wiricks, gasverksingenjör i L?beck. Hildur, f. 1883 27/11, sjuksköterska vid Sofiahemmet. Gunborg, f 1885 107/, gift 19130 24/3 med Otto Janson, tjänsteman i Stockholm. Thyra Gothy, f. 1887 25/7, bitr. teckningslärarinna vid Linköpings h. allm. läroverk. Ragnar Alfred, f. 1889 19/5, stud. i Ups. 1909, tidningsman, anställd i Gotlandsposten. Ivar Alfred, f. 1891 6/8, underingenjör vid Svea ingenjörkår.
L. förvärvade sig lätt många vänner genom sitt enkla och flärdfria väsen. Under skol- och studentåren var han gärna sedd i kamratkretsen, där han med sångens gåfva lifvade ungdomsglädjen. Utgången från ett fattigt hem hade han tidigt att kämpa emot brist och nöd och allt ifrån hans inträde på den prästerliga banan satte lifvets allfvar sin prägel på honomm. Hans begåfning var visserligen icke vad man kallar lysande, och hans predikningar utmärkte sig hvarken af någon glänsande vältalighet eller något innehållets originalitet men voro alltid af gediget innehåll i enkel och passande dräkt. Anspråkslöshet, ödmjukhet och fridsamhet voro utmärkande drag i hans karaktär. Då han redan tidigt och obefordrad bildade eget hem, kunde ej ens den strängaste hushållsagtighet och sprarsamhet fria honom från ekonomiska svårigheter, och ganska sannolikt är, att bekymmer häröfver påskyndade hans bortgång. Den vänskap, som han förvärfvade och så väl förtjänade, gaf sig på ett glädjande sätt tillkänna genom vart deltagande för efterlämnade maka och många små barn.

245
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2009-11-12, 17:53 »
Bengt!
Herdaminnena finns oftast på större bibliotek, Lotte Jensens sida om gotländska präster som nämns ovan verkar ha försvunnit från nätet.

246
Huggenäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-12
« skrivet: 2009-11-06, 23:25 »
Det handlar om uppgifterna kring vigda i Huggenäs i By E:3 sid. 233.
Brudgummens namn är Daniel Svensson, inte Daniel Jonsson. Både brudgum och brud kommer från Södra Hög.
I anteckningsspalten står: Eger ej deb[et]sedel. Giftomans bifall lemnadt. Attester tagna ur f[örhörs]Boken.

247
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2009-10-23, 18:37 »
En titt i Lemke, sid. 25 avslöjar följande om Lauritz Nielsön:
 
Lauritz Nielsön var född i Helsingborg, såsom man kan se af hans epitaphium och af hans underskrift i Lärbro kyrkoräkning år 1600: Laurentius Nicolai Helsingburgicus, Præpos. Han var född 1550, blef 1592 pastor i Bardlingbo efter M. David Bilefeld, 1594 Assessor i Consistorium, 1595 Prost öfver Norra Tredingen, och slutligen 1601 Sogneprest i Visby, Prost öfver Medeltredingen och General-Prost öfver Gotland. På hans epitaphium står Prost öfver Gulland, och enl. Rhyzelius kallas han i bref af 1607 Præpositus Generalis Guthlandiæ, i hvilken egenskap han ock finnes hafva ordinerat prester (...)
Hans död inträffade d. 4 Aug. 1613 enligt hans epitaphium, som lyder: Anno CIC.DC.XIII den IV Augusti döde Hederlig och Vellærd Mand Herr Lauritz Nielsön Helsing. Sogne-Prest her i Visby och Prost öf ver Gulland, och hligger her nedan begraffven, förventandis en ærefuld upstandelse paa den yderste dag. Hans ganske alder 63. Hans hustru hette Margareta, med hvilken han hade 5 söner och 2 döttrar. En hans son Nils Lauritzen blef sedan Kyrkoherde i Heide och Prost öfver Medeltredingen.
Strelow omtalar en Skön likpredikan, som Lauritz Nielsön höll öfver den 1607 d. 30 Oct. aflidne Landsherren öfver Gotland Herman Juel till Aabierg.
 
Jag har uteslutit uppgifterna om en skrift som han utgav 1611 för prästerna på Gotland.

248
Hammarö / Hammarö AI:6
« skrivet: 2009-10-06, 23:34 »
Under Per Johan Allström står:  
Statkalen Jan Olsson
Hustrun Stina
 
Dessa båda är strukna.

249
Ny / Ny 1
« skrivet: 2009-09-22, 23:09 »
Södra Nys kyrkoarkiv har sina luckor - så det är ingen bra socken att ha sina anor från.
Dina svårlästa kan jag hjälpa dig med.
1. Isak är noterad som född i Eskilsäter, Nils i Botilsäter. (Södra Ny AI:4 sid. 29)
3. För Isak står det svagt i kolumnen död 08. Han dör alltså 1808 enligt husförhöret. Finns ej i dödboken. Här står det fortfarande Botilsäter på Nils Isaksson. Johannes Larsson Rörfeldt (som sannolikt inte är släkt) är född i Västergötland. (Södra Ny AI: 6 sid. 39)
4. Maria Danielsdotter står här som född i Millesvik, utflyttad till Åstorp.
Anna Isaksdotter flyttar till Hällbostad 1813, Britta Isaksdotter till Lövås 1813. Båda ställena i Södra Ny socken.
 
Sedan så står Maria Danielsdotter som avliden 9/1 1837, skriven i Rördalen men enligt By F:2 sid. 233 begraven i By.
 
När det gäller de båda Mariorna som föds i Millesvik så står det på sid. 183 (Millesvik C:2)
Maria föddes d. 10 Aug af Föräldrar Daniel Larsson och hustru Sigrid Larsdotter i Berg. Christnades d. 11 dito. M. w. Anders Larsson och Anders Danielsson i Berg. Q. w. hustru Karin Larsdotter ibidem och hustru Ingebor Olofsdotter i Barerud.
 
Den andra Maria föddes d. 31 october [1767] af föräldrar Daniel Nilsson och hustru Karin Andersdotter i Komperud, döpt d. 1 november af mag. Alin. M. w. Olof Nilsson i Nybyggaretorp. Q. w. var hustru Britta Andersdotter i Stegelserud och hustru Anna Danielsdotter i Wensberg.
 
Någon Isak finns inte alls som född i Eskisäter.

250
Ny / Ny 1
« skrivet: 2009-09-21, 20:06 »
Anna Isaksdotter är enligt By hfl AI:15 sid. 151 född i Ny. I det sammanhanget kan man utgå från att Ny är Södra Ny i Näs härad, tillhörande By pastorat.
Den födelsebok som du hänvisar till ovan, är i den församling som bara heter Ny, och som ligger i Jösse härad, drygt 10 mil från Södra Ny. Det finns folk som flyttat från Ny i Jösse till trakterna i Näs härad men de är få.
För det andra så är nummer 11 i C:2, sidan 151 en gosse vid namn Lars i Kroppstad.
Den ende Isak som finns som född i Södra Ny, enligt Värmlands Kyrkboksregister, föddes 11/9 1761 i Hällbostad, oäkta son till Isaac Kamp och pigan Annika i Hällbostad. Finns i Södra Ny C:1 sid. 99.

251
Enligt Stockholms stads herdaminne  av Gunnar Hellström, sid. 450-451 hade Pehr Samuel Drysén och Maria Christina Arvikander barnen Johan Samuel, född 22/11 1787 i Hovförsamlingen, död 1/12 1828 i Nikolai, komminister i Nikolai församling (Storkyrkoförsamlingen), Nils Magnus, född 29/10 1790 i Adolf Fredrik, död 8/11 1840 i Västerås, auditör vid Västmanlands regemente samt Anders Gustaf, född 29/3 1792 i Adolf Fredrik, död 8/7 1814 i Nikolai, e. o. kanslist i Justitierevisionen och kanslist i Riksdiskonten.

252
Många av dessa frågor som åsyftas här ställdes när läshjälpen startades, alltså för 4-5 år sedan. Sedan dess har mycket hänt, och jag tror att det faktiskt var så att det var helt enligt ordningsreglerna att bara använda GID-nummer då. På den tiden var det ju så att digitala bilder på nätet var lika med Genline, det fanns ingen konkurrens till dem.

253
Den värmländska Bergslagen är kanske ett för vagt begrepp, men se på Värmlandsrötter efter Färnebo härad, där alla socknar kan sägas falla inom bergslagsområdet. Naturligtvis så kan man tänka sig andra socknar som Bjurtjärn eller Sunnemo som också ligger i samma del av landskapet.

254
Jag skulle tillägga att jag är helt säker att det står Lerbyn i Tveta socken i By AI:4 sid 4 - MEN det är förmodligen ett sidospår eftersom sannolikheten för en flytt från By eller Tveta till Lindesberg är inte så stor. Det är rimligare att tänka sig att den värmländske Håkan i Lindesberg kommer från den värmländska Bergslagen.

255
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-20
« skrivet: 2009-09-03, 12:32 »
Precis. Namnen Visnums-Kil och Stora Kil blev officiella så sent som 1885. För 9 år sedan skrev jag en artikel i VärmlandsAnor om detta.

256
Människor / Dalhems konfirmation
« skrivet: 2009-09-02, 19:04 »
Joel Lindér blev kyrkoherde i Dalhem 1902. Företrädaren Ernst Albert Theodor Bergström blev kyrkoherde där 1892 och flyttade 1902 till Odensvi, som också ligger i norra Tjust. Allt enligt Linköpings stifts herdaminne  del IV, sid. 54.
Dalhem var ett enprästpastorat med bara kyrkoherde, möjligen kan det finnas adjunkter men de finns inte med i herdaminnet.

257
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-20
« skrivet: 2009-09-01, 22:51 »
Problemet är välkänt. Det handlar inte om Kila utan om Kiln, dvs den församling som idag heter Stora Kil. Du är inte den förste (finns i denna diskussion ovan) och inte den siste som gör detta misstag.
En snabbt titt i Stora Kil B:1 sid. 21 finner vi en Jonas Nilsson utflyttad till Grava under nummer 38. Kan vara rätt person.

258
Som trådstartare så ber jag att få tacka för detta fantastiska gensvar på min fråga.

259
Ryssby (G) / Ryssby dödbok 1858
« skrivet: 2009-08-29, 13:25 »
Det är alltså Ryssby i Kalmar län det handlar om.
Har en längre tid varit mindervettig verkar det stå, även om man verkar glömt bort tvärstrecken på t:en så det ser ut som l.

260
Jag drar mig till minnes att det tidigare funnits någon diskussion om dennes anor på Anbytarforum men det kan ha städats bort någon gång. Eftersom Jonas är på väg att gifta in sig i Kungliga familjen så får vi anse att en diskussion om hans anor är legitim här.
Vad som står att läsa i Aftonbladet får man alltid ta med försiktighet men det verkar som om det har varit goda källor. Uppgifterna kring anorna är ju mer än lovligt summariska och rätt intetsägande. Enligt Arkiv Digitals blogg så finns det mer att hämta. Kommer detta att redovisas någonstans?
Eftersom Jonas farmor tycks ha sina rötter i Dalsland så har lokalpressen fått upp spåret till Gyltungebyn i Ånimskog.

261
Min slutsats är att det på nämnda sida står Lerbyn i Tveta socken. Det ligger inte så långt från Återslöp.

262
By / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-04-06
« skrivet: 2009-08-26, 13:53 »
Calverts ättlingar bor ännu i Säffle. James Calvert var disponent för Billerud.

263
Några korrigeringar till Anna Jonssons inlägg ovan.
I Ellika Siggesdotters dödnotis så står det från Carlstad nu från Fors bruk. Alltså inte och. Hon var född i Karlstad men inte på Fors bruk, men hon dog på Fors bruk i Glava socken.
När det gäller Jon Andersson, så noteras han mycket riktigt som gamle hammarsmeden vid Stömne. Mellan raderna står att läsa något som står att att han föddes i något som måste vara Alstrum eller möjligen Alster.

264
Här har du en. Det har varit så i flera veckor nu, enligt min erfarnhet.

265
Millesvik / Äldre inlägg (arkiv) till 07 mars, 2011
« skrivet: 2009-08-16, 23:02 »
d. 7 Aug: begrofs 2ne Bröder från Stockholm wälborne herr Aud: von Kothens betiente. Petter och Friedrich Fast thess ålder 25 och then yngre 15 år gl.
 
Auditör von Kothen = Leonard Gustaf von Kothen (1709-1766) på Hjälleskate.

266
Om dessa personer vet jag inget, men de finns i Karlanda sockenstämma (Värmland) KI:1, sid. 46-47. Stämman äger rum 31 maj 1747.
Ransakades om Resande folket Jacob Eliæsson dess hustru Catharina Andersdotter som med sina 6 Barn satt sig ned i Hultebyn, och som desse framviste sina pass och ärligt och christeligt förhållande så i Elfvedahlen som Gillberga församlingar, på skilda orter de vistas och med sitt arbete sin föda förvärvat allt ifrån år 1727 då de ankom från Norget och till 1747 vid 20dag tiden då de hit ankommo, jämväl förvärfvat sig församlingens vittnesbörd att de förhålla sig ärligen, så vart dem och här förunt församlingens friheter, så länge de befinnas uti anständig uppförelse.

267
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-04-11
« skrivet: 2009-08-03, 09:28 »
Jean Norstedt är mycket riktigt begravd i Bro kyrka. De bodde i By socken så varför gravstenen finns i Bro är väl inte riktigt klart.
Det finns en nästan nyutkommen bok om denna typ av äldre gravstenar i Värmland. Den heter Värmländska porträtt- och bildgravstenar  och är skriven av av Bertil Olsson, eget förlag 2009. Där finns en bild av gravstenen på sidan 63.

268
Thorsell / Torsell / Thorsell / Torsell
« skrivet: 2009-07-26, 20:27 »
För den värmländska geografin, t. ex. med uppgifter om vad Näs härad är och var det ligger rekommenderas Värmlandsrötter

269
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 24 augusti, 2009
« skrivet: 2009-07-26, 10:27 »
Tidigare var det så att tillfällighetsfynd visade sig direkt men när databaserna fick problem med spamposter och viss vandalisering så togs direktvisningen bort och nu skall allt godkännas av redaktören. Detta var i början av Cristers redaktörsperiod.
Förhoppningsvis så finns det nu en hel massa nya fynd att publicera. Jag har också lagt in nya under de senaste dagarna.

270
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2009-06-21, 19:34 »
Den sida som Birgit refererar till var inte helt uppdaterad. Det var dessutom kvaliteten som det fragades efter. Alla ar som jag skrev i mitt forsta inlagg inte lika bra.
 
Denna forteckning synes vara bast uppdaterad.
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Herdaminne

271
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2009-06-21, 14:33 »
Det varierar, kan man saga. Det beror alltsa pa vilket stift du ar intresserad av.

272
Allmänt / Saknar inflyttningsuppg för Arvika 1847
« skrivet: 2009-06-18, 09:40 »
Det skall vara Lyreds bolag. Lyred var ett järnbruk i Gunnarskog.

273
03) Osorterat / Inhysta i Knöstad 1843-45
« skrivet: 2009-06-13, 09:58 »
Bor på Qvarnen. Kyrkotagen såsom Anders Anderssons i Knöstad fästeqvinna 28 April 1844. Se sid. 35. Var närvarande vid förhöret den 15 Juli 1844; men kunde icke förmås att framkomma till läsning.

274
Gunnarskog / Gunnarskog
« skrivet: 2009-06-13, 09:53 »
Enligt Värmlands kyrkboksregister verkar det finnas två Olof födda i Gunnarskog 25/7 1824.
 
Olof, född i Östra Sälboda, son till torparen Anders Jansson och Britta Pålsdotter
Olof, född i Treskogs bruk, son till mäster Jan Hedberg och Eva Brunzell.

275
Södra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2010
« skrivet: 2009-06-09, 09:46 »
Fast Huggenäs har sin egen diskussion här

276
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-20
« skrivet: 2009-06-08, 12:21 »
Lotta!
Den som känner till ställena i Torstensbyn bäst är Mikael Johansson, din granne. Du har väl sett hans sida på nätet. Huset du bor i är mycket riktigt Kilas gamla kommunalhus, flyttades till Torstensbyn i mitten av 1940-talet. Detta gäller då stommen till huset förstås.
Själv är jag Kilabo i förskingringen.

277
Säffle / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011
« skrivet: 2009-06-08, 12:14 »
Mats! Du har ställt nästan exakt samma fråga under både By och Tveta. Säffle är inte aktuellt eftersom det inte fanns som församling förrän 1911. Vilka källor har du undersökt och vad har du hittat respektive inte hittat?

278
Säffle / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-04, 10:20 »
Winqvist blev senare präst i Svenska kyrkan och var då pastoratsadjunkt i Säffle. Han finns med i Karlstads stifts herdaminne, del IV. Någon som har herdaminnet lätt tillgängligt kan ge mer fakta.

279
03) Osorterat / Dödsorsak på S
« skrivet: 2009-05-04, 18:08 »
Då är det Gunrabol med modern stavning. http://amallok.amal.se/foreningar/ahmula/ramar.htm

280
03) Osorterat / Dödsorsak på S
« skrivet: 2009-05-04, 10:33 »
Fast Gunnarsbol ligger i By socken i Värmland...

281
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-07-06
« skrivet: 2009-04-20, 10:31 »
Det finns en del mansnamn som nästan bara tycks förekomma i Gunnarskog och grannsocknar som Gräsmark, nämligen Skåre och Kjellar (Källar). Det finns släktkopplingar mellan en del av dessa personer men man kan inte räkna med någon automatisk släktskap.

282
Förnamn - P / Palmqvist
« skrivet: 2009-03-29, 22:20 »
Palmqvist låter ju som helt normalt efternamn, men som förnamn? Den 28 september 1859 föddes Palmqvist, son till Per Larsson och Karin Håkansdotter från Åberget i Dalby socken (Värmland), men döpt i Södra Finnskoga och införd i födelse- och dopboken där.
Palmqvist Persson Hvass, som han kom att heta, blev torpare på Åberget, som senare räknades till Södra Finnskoga och bodde där med sin familj i början av 1900-talet.  
Har någon sett något liknande namn?

283
En tidning behöver fräschas upp layoutmässigt då och då. Det är det inte mycket att säga om. Lika säkert är det att det är alltid finns folk som tycker att den nya stilen är svårläst. Annars är det en vanesak. Efter några nummer så vänjer sig de flesta, och så kan barnsjukdomarna i den nya layouten försvinna obemärkt. Mer färg har det blivit också.
Artikeln om Leif Mörkfors och Venjan - särskilt bilden av gumman - är en riktig höjdare.
Det var den här typen av artiklar som Hans Egeskog lyfte in i tidningen och som en del med visst förakt kallar för hemma hos-reportage. Jag skulle nog vilja kalla dem för mer av inspirationsreportage.
Annars finns det några konstigheter i artiklar som en vaken redaktör borde ifrågasätta. Det gäller artikeln på sidan 26 om den 69-årige friaren. Att angivna födelseår som skiljer sig nästan tre år (1724 eller 1727) skulle bero på omräkning från gamla stilen är helt enkelt inte möjligt. Jag misstänker att någon av årtalen måste vara fel. 13 dagar skilde väl gregorianska och julianska kalendern vid denna tid, eller hur?
Ett annat tecken på en nödartikel, dvs något som finns med för att fylla sidor är artikeln om den s. k. yrväderstisdan. Den skall ha förekommit i DN 199. I god källkritisk anda bör ett exakt datum anges. Inte bara årtionde. En omfattande artikel i ämnet fanns i ÖGF-Lövet för något/några år sedan, den borde ha funnits med som referens.
Något som Hans Egeskog inte var särskilt bra på, och det erkände han villigt, var att recensionerna blivit så få. En bra facktidskrift försöker recensera det som utkommer inom gebietet. En långa listan i slutet av förra numret bär syn för sägen. Det kommer ut mycket litteratur, som aldrig blir seriöst recenserad. Det är verkligen en uppgift som ligger för en rikstäckande släktforskartidning. En kvalitetsfråga!
Och då duger det inte, att bara notera att bokproduktionen är hög i notisen vad som hände för 20 och 10 år sedan. Eller att i notisform uppmärksamma två böcker - säkert bra sådana!
Är då Crister Lindström den nye redaktören? Har det blivit riktigt klart någonstans? Det är svårt att hitta en bra redaktör. Denne någon bör helst vara både släktforskare och journalist. Å andra sidan var Elisabeth Thorsell en bra redaktör. Hon är inte professionell journalist. Thomas Edgren var en gång i världen (1991-1992) redaktör - han var bara journalist. Det gick inte så bra. Så kanske släktforskningsförankringen är viktigast.  
Cristers förslag ser jag mest som ett tecken på bristande förankring i släktforskar-Sverige. Men det är klart att alla förslag får framföras!

284
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 22 oktober, 2011
« skrivet: 2008-03-07, 17:57 »
Den person det kan gälla är Johannes Lindberg, komminister på Hammarö och senare kyrkoherde i Nedre Ullerud. Han var väl stiftsadjunkt och kan kallas för arbetarpräst.
Den Gunnar Lindberg som nämnts här (apotekaren) är det säkerligen inte fråga om. Däremot hade Johannes Lindberg en son vid namn Gunnar Lindberg, också stiftsadjunkt och senare kyrkoherde och prost i Ekshärad.

285
Säffle / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2009
« skrivet: 2008-02-28, 18:43 »
Bill var soldatnamn för Billsvik i Tveta. Det finns en del folk i Säffle med namnet. I Sveriges Dödbok finns 10 personer med namnet Bill döda i nuvarande Säffle kommun.

286
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-09-04
« skrivet: 2007-07-06, 20:56 »
Olof Hector avled 9/11 1938 på Radiumhemmet (kbf i Gunnarskog) och hustrun Elin Konstantia Christiansson avled 17/5 1946 i Gunnarskog.
(Källa: Karlstads stifts herdaminne, del III, sid. 347-348).

287
Flinta / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2007
« skrivet: 2006-12-18, 23:22 »
Följande passar väl in på den familj som Bo Lindwall nämner 9/4 2004.
23/10 1807 föds, och döps samma dag i Segerstads socken i Värmland (C:2 sid. 69) Calista, dotter till glasföraren C. P. Flinta och dess hustru Johanna Djupström från Södertelje. Dopet skedde vid Carlsdals glasbruk, där alla faddrar hörde hemma. Dessa tillhörde glasblåsarsläkten Heintz.

288
Frändefors / Frändefors: GID 790.22.70100
« skrivet: 2006-10-20, 17:29 »
Jag kan börja i varje fall. Handstilen var inte helt lättläst.
Flickan heter Börtta snarare än Bärtha. Börta är en inte ovanlig namnform av Britta/Birgitta i Dalsland.
Fadern heter Elof Bryngelsson, modern Kiersti Andersdotter. Platsen är knepig, det ser inte riktigt ut som Rösebacken utan mer som Räfvestorpet. Men jag kan ha fel där. Någon som kan mer om Frändefors än jag bör titta.
Mansfaddrar: Anders Bryngelsson i Ängen, drängen Jakob Olofsson i Katholmen (?).
Kvinnofaddrar: hustrun Kiersti Persdotter i Bäcken, pigan Ingrid Månsdotter i Katholmen och Anna Olofsdotter ibm.

289
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-17
« skrivet: 2006-10-17, 21:39 »
Tommy!
Om du söker levande släkt till familjen så kan jag ge dig tips. Mejla mig i så fall.
Nils August Jansson var bosatt i Viken i Södra Ed, Kila. Han finns omnämnd i den uppsats om kyrkvärdar i Kila som jag skrev 1997 som är publicerad på Gunnar Jonssons Kilasida. Gå till Kila förr - kyrkvärdar och så finns det en länk längst ned på den sidan.

290
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-09-07, 21:56 »
I det här fallet bör man använda kartan och anta vad som är mest troligt. Södra Finnskoga gränsar till Norra Ny, så att det handlar om denna socken och inte om vare sig Ny i Jösse härad, eller för den delen Södra Ny i Näs härad är högst sannolikt.
Något hemman Nystugan finns inte heller i Ny socken.  
För alla som är vilse i Värmland så rekommenderas Värmlandsrötters Värmlandssidor.

291
Enligt min morfar Albert Magnusson (1914-2001) som var barnfödd i Stora Årbotten och bodde där under hela sitt liv så skulle A. L. Skoog (så stavas hans namn) vara född på Sandbacken. Problemet är att Sandbacken är en samlingsbenämning för flera ställen. Morfar utpekade platsen där Bäcklins sommarstuga nu finns som platsen för Skoogs födelsestuga. Vem som talat om det för honom vet jag inte, men han brukade vara välinformerad.
Gårdsnamn finns med i Gunnarskogs församlingsbok från ca 1915-20.

292
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-26
« skrivet: 2006-05-08, 10:51 »
Testa Karlstads landsförsamling eftersom Alsters bruk och herrgård (känd som Frödings födelsehem) ligger i denna församling och inte i Alsters socken.

293
Nu kommer vi visserligen in på ett sidospår men det är ändå viktigt i förhållande till det som diskuteras.
Jag håller med Jörgen i hans invändningar. Det finns en föreställning både bland släktforskare och icke-släktforskare att det även före det bevarade arkivmaterialet i kyrkoarkivet skulle ha funnits ungefär samma material - som då har förkommit på ett eller annat sätt.
Det är osannolikt att det skulle funnits ministerialböcker i Sillerud före 1680-talet. Det beror bl. a. på att det är få församlingar i Karlstads stift där ministerialböckerna börjar före den tydliga gräns som utgörs av 1686 års kyrkolag - förverkligad några år senare vilket innebär att 1688 är ett vanligt startår.
Det är förstås ett mycket intressant forskningsrön att George W. Bush har rötter bland folket i Nya Sverige. Men kopplingen till Sillerud är av vad jag kunnat läsa i ämnet så vag att det förblir en obevisbar hypotes. Å andra sidan är den svår att motbevisa.

294
Govenius / Govenius
« skrivet: 2006-03-12, 21:29 »
En artikel om Arvid i Godås och släkten Govinius skriven av Sven U Johansson, Säffle, publicerades i VärmlandsAnor 2002. Den finns att läsa här. Den ger måhända svar på en del frågor.

295
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-26
« skrivet: 2006-03-04, 14:40 »
Skomperud (Skumperud) ligger i Gillberga. Se f. ö.  Gillbergas sockensida på Värmlandsrötter.

296
03) Osorterat / Nils Månsson i S. Skived
« skrivet: 2006-02-10, 15:14 »
Han dog av mage- och bukref vilket väl innebar någon form av magåkomma.

297
03) Osorterat / Handelsresande Nils Bryntesson...
« skrivet: 2006-02-10, 15:05 »
1878 22/11 frejdbetyg. Lärer resa omkring och handla. 1879 28/8 attest för att taga soldatlega. Är antagen till rekryt för Ö. Hungvik Högeruds sn och bär namnet Hugn.

298
03) Osorterat / Födelsebok Grava år 1760-04-27
« skrivet: 2006-01-31, 17:00 »
Skillnaden är den att Genline strikt utgår från länsindelningen. Fram till 1779 existerade ett län med namnet Närke-Värmlands (eller Örebro) län, residensstad var Örebro. Det uppdelades sedan på två län, där Värmland utom Karlskoga bergslag blev ett eget län.

299
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-17
« skrivet: 2006-01-22, 10:08 »
Bert Östholm!
Så här står det i del III av Strengnäs stifts herdaminne av K. A. Hagström (1899), sid. 106 under Västerljung.
Amandus Ekström (1866-) f. i Strängnäs 1825 26/10. Föräldrar: Skräddaremästare Johan E. och Lovisa Lindström. Stud. i Ups. 46. Prästvigd i Str. 48 29/11. Pastorsadjunkt i Torsåker s. å., i Kjula 50,. Nådårspredikant ib. 51. V. komminister i Stora Mellösa s. å., i Ripsa 52. Pastorsadjunkt i Gryt 53, V. past. ib. s. å. V. komm. i Näshulta 57, tillika v. past. ib s. å. V. past. i Ö. Vingåker 57. Komm. i Södertelge 60 6/8, tilltr. 61. Tillika v. past. ib. 62. Pastoralexamen 63. Kykoherde här 65 25/9, tilltr. 66.
G. 61 29/5 m. Rosalie Amanda Söderberg f. 35 3/11 i Stockholm. Barn: Anna Ingrid Amanda f. 62, död 92; Charlotta Lovisa Amalia f. 64; Rosa Ingeborg Augusta f. 66, död 67; Johan Henrik Amandus f. 68; Carl Axel Emanuel f. 72, båda lantbrukare.
 
Susanne Carlsson!
I samma verk, del I sid. 406 finns under komministrar i Vansö och Härad följande information:
Olaus Kihlander (1769-95). fl 274 i Kil sn. Gymn. 1746. Stud. 55. Prästvigd 59 23/6. Pastorsadjunkt i Frustuna s. å. Domest. Episcopi under biskop Alstrins tid. V. past i Vansö. Komm. här 1769. På förslag till sacell. i Kil 82. Död 1795 3/4 med det eftermälet av en samtida: snäll, men uppäten af en elak hustru.
 
G. m. Anna Sofia Valthier, dotter av kyrkoherden i Nederkalix Johan V. och sålunda befryndad med domprosten Graffman i Strängnäs: Barn: Maria Jakobina f 1764 27/10, död 1836 10/2, g. 1789 m. jägmästare Karl Erik Hedenström på Kumla i Härad; Gustafva Lovisa, f. 1770 3/4, g. m. knappmakaren Hjort i Strängnäs; Karl Erik, född 1772, död späd; Johanna Ulrika, f. 1776, död späd; Sofia Magdalena, g. m. inspektoren vid Lottesta i Härad Per Hedenberg.

300
Förnamn - T / Tamina
« skrivet: 2006-01-12, 21:08 »
Den 28/5 1856 föddes en flicka med detta namn i Bofasterud, Högeruds socken i Värmland. Hade föräldrarna Erik Nilsson och Kajsa Jansdotter månne inspirerats av Mozarts Trollflöjten? Knappast, men jag har inte sett namnet som personnamn på den svenska landsbygden tidigare.

301
03) Osorterat / Dödnotis Älgå 1718
« skrivet: 2006-01-01, 11:58 »
Joen var född i W: BreWijk, alltså Västra Brevik i Ny socken (Älgås grannsocken). Fadern var länsman över Jössehäradt, alltså Jösse härad där båda dessa socknar ligger.

302
Jag skulle i varje fall kolla Bro socken först. Det ligger liksom närmast till hands, och där finns också ett ställe som hette Brobergerud i hemmanet Västra Brosäter.

303
Västerås stift / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2005-12-05, 22:42 »
Om prästen Croon levt och verkat in på 1800-talet är han inte med i den del som jag åberopade och där jag hade trott att jag löst problemet...
Då får man gå till Muncktell. Vem blir först?

304
Skara stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-06-25
« skrivet: 2005-12-05, 22:40 »
Marianne!
Johan Warholm nämner i sitt herdaminne två präster med namnet Isak Rydberg. Ingen av dem passar in på din beskrivning.
Den ene är en som var född 1672 i Ryda, student i Lund 1698, prästvigd 1705 och genast förordnad till komminister i Ryda. Död i juli 1743. Han uppges ha varit gift med Maria Rydhell, kyrkoherdedotter från Ryda och ha barnen, Gunno, Abraham, Anna Cathrina och Lars. (del I sid 156).
Den andre Isak Rydberg var hans sonson, född i Norra Ving 14/1 1751, student i Uppsala 1773, prästvigd 1775, skolmästare i Hjälstad och från 1783 komminister där, död 1796. (del II, sid. 130).

305
Visby stift / Visby stift
« skrivet: 2005-12-05, 22:30 »
Inge!
Så här står det på den angivna sidan under pastoratet Stenkumla, Västerhejde och Träkumla:
Sveno Petri Bo?tius, troligen, såsom det ock uppgifves, den föregåendes son. Slottsprest på Visborg 1648 och Pastor här efter sin fader 1659. År 1672 begär han för sin svaghets skull hr Martinus Landsberg till sin Adjunkt, och 1674, att han måtte blifva förodnad till hans Kapellan och erhålla spem successionis. Det förra beviljades. Bo?tius afled 1675 och begrofs 1675 av Mester Göran i Vall.
 
Den omnämnde fadern hette Petrus Gubbe och blev kyrkoherde i Stenkumla 1648 men erhöll transport till Hablingbo pastorat 1659. Han efterträdde sin son (!) 1675 som vikarie. Det bör noteras, att denna uppgift är inte ens Lemke helt säker på. Källhänvisningarna lyser tyvärr med sin frånvaro.

306
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2007
« skrivet: 2005-12-05, 17:44 »
Sedan några år tillbaka pågår ett aktivt insamlingsarbete när det gäller persondata av en arbetsgrupp inom Göteborgs stiftshistoriska sällskap. Arbetsgruppen består av de pensionerade arkivtjänstemännen Bengt O. T. Sjögren och Ann-Britt Johansson. Huvudansvarig för projektet är sällskapets ordförande professor Anders Jarlert. De är i stort sett klara med Göteborgs stad och Bohuslän och håller fnv på med Göteborgs stifts västgötadel.
Eftersom Sjögren och Johansson är baserade på Landsarkivet i Göteborg så får vi se hur det i detta skede går med stiftsdelen Halland.
Det som de gör är alltså att ta fram ett grundmaterial som det sedan skall skrivas biografier utifrån. Jarlert skriver men har många andra projekt på gång så hur lång tid det tar är oklart.
Så man kan säga att tankestadiet är passerat. Jag tror dock inte det finns någon tidsplan för när böckerna skall komma eller vara färdiga. Det lär dock dröja några år. För att jämföra med Lunds stift så samlade Carlquist material i 10-15 år innan han började utgivningen. Oxie kontrakt kom 1948 och ännu är inte Blekinge utgivet (kommer kanske 2006). Då har iofs arbetet varit nedlagt under långa perioder... Karlstads stift kom ut på 10 år 1965-1975. Då hade Edestam fått uppdraget officiellt 1959. Fast Karlstads stift är ju betydligt mindre än Göteborgs.

307
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-05, 16:14 »
Lindstedt är inte omnämnd av Skarstedt. Ej heller Fransiska Bexell som väl är en dotter till Sven Peter Bexell.
Däremot finns Nils Anton Jacobi med i Knut Norborgs fortsättning Göteborgs stift 1885-1949, sid. 325.
Detta visar väl på hur välbehövligt det planerade nya herdaminnet är.

308
Äldre ord L - Ö / Separatist
« skrivet: 2005-12-04, 22:23 »
Jag gissar att det handlar om en anhängare av den nyevangeliska väckelserörelsen, alltså ungefär samma sak som ofta kallades läsare. Genom kyrkohistoriens gång så skulle denna rörelse utvecklas till Svenska Missionsförbundet (nu Svenska Missionskyrkan) och i Jönköpingsbygden Svenska Alliansmissionen.  
Med separatist menas alltså en person som ställt sig vid sidan av Svenska kyrkan, uttryckt ur prästernas perspektiv. Ett annat uttryck som användes var waldenströmare, efter rörelsens centralgestalt P. P. Waldenström. Själva kallade man sig aldrig för separatist eller waldenströmare, hellre för läsare. Jag har inte sett uttrycket användas om baptister eller metodister.

309
Västerås stift / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2005-12-01, 17:29 »
Kjell!
Västerås stifts herdaminne är ingen gammal raritet om man inte menar Muncktells gamla utgåva från 1840-talet. Den del i den nya serien som behandlar 1700-talet utkom 1990 och där kan man på sidan 231 hitta Jacob Hansson Crom (obs ej Cron), född 1731 i Arboga som son till rådmannen och preses i kämnärsrätten Hans Crom och hustrun Susanna Menlös, prästvigd 1760, komminister i Linde 1781 och kyrkoherde i Västerås-Barkarö från 1791 till sin död 1794.
En förteckning över herdaminnesverken kan du hitta här.  
Det som i förteckningen kallas serie IV kan köpas från Västerås stift.

310
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-25
« skrivet: 2005-11-30, 19:59 »
Jörgen har precis rätt. Detta är ett känt problem. För att förhoppningsvis hjälpa någon eller några tillrätta så skrev jag år 2000 en artikel i ämnet i VärmlandsAnor, och den finns också att läsa här.

311
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-11-14, 18:05 »
Under Hasslöv och Våxtorp uppger Skarstedt i Norbergs utgåva sid. 237 följande:
Den 22/5 1619 fann biskopen församlingens tillstånd lyckligt. När visitation hölls 1624, var Pouel död. Komministern Christernus eller herr Christen fick gott vitsord av församlingen. Klockaren däremot hade varit försumlig och lovade mera flit.
Christen Pedersön. Tvivelsutan nyss nämnde Christiernus. Vid visitation 16/2 1636 blir han som kyrkoherde här berömd såsom god och plikttrogen, och ungdomen var väl undervisad.
 
Något mer finns inte skrivet. Näste kyrkoherde, Anders Hansson Brunkman, blev kyrkoherde här 1647. Pehr Osbeck var för övrigt kyrkoherde i samma pastorat 1760-1806.

312
Kristiania (Oslo) / Stedene Brosokn og Kjøla
« skrivet: 2005-11-06, 19:27 »
Fast det kan ju också handla om Bro i Värmland eller möjligen Gotland eller Uppland (Bro eller Roslags-Bro) fast de senare ligger på fel sida av Sverige ur norskt perspektiv.

313
Archive - Swedish history / En smålandssocken emigrerar
« skrivet: 2005-11-01, 21:36 »
More information (in Swedish) on this book is available here.

314
Det är mer troligt att det rör sig om just Billingsfors, eftersom denna ort till skillnad från västgötaberget vid Skövde var en församling. Den ligger dessutom inte så långt från Skee. För övrigt kallar Billingsforsborna (de flesta) själva sin ort för just Billingen.
Har du förresten kollat i Laxarby eller Steneby?

315
Björsäter / Björsäter, födelseboken C:5 GID 722.32.64900
« skrivet: 2005-10-20, 12:49 »
Han heter väl Petter Otter? Lustigt namn men gissningsvis med anknytning till Otterstad eller Ottravad.

316
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-10-19, 18:42 »
Niclas!
Om man nu skall lita på Skarstedt så fanns det mellan 1713 och 1717 en komminister i Gustavi domkyrkoförsamling med namnet Lars Malm?n. Han var född 1652 på Malmön och hade varit kaplan i Sotenäs innan han blev komminister här och 1717 kyrkoherde i Karlshamn. (Norborgs utgåva 1948 sid. 208).
Det fanns vid samma tid en stadskateket Lars Brinck, om vilken det blott står Är här 1714. Död 1717. (samma källa sid. 211).
Eftersom Skarstedt är så summarisk och ger så dåliga för att inte säga obefintliga källhänvisningar, och dessutom inte tar upp obefordrade präster så får man väl kolla upp det närmare. Men det är i varje fall två tänkbara personer.
Karolina!
Din fråga är intressant men svår att besvara, åtminstone med herdaminnets hjälp. Det troliga är väl att Anders Ålander gått på gymnasiet i Göteborg som grundades 1647 (vet inte om matriklar finns bevarade) och eventuellt någon tid ha vistats i Lund eller Uppsala (antagligen Lund, kommunikationerna var bättre åt det hållet). Det var ändå inte förrän på 1800-talet som universitetsstudier blev obligatoriska för präster.

317
Sunne / Sunne, födda 1720, GID 527.46.75300
« skrivet: 2005-10-18, 17:53 »
Däremot finns Enebotorp i Hed. Man kan ju lika gärna läsa det som Enebootorp. Vad ordet som slutar på ...land (?) syftar på verkar mer oklart.

318
Okänt stift / Okänt stift
« skrivet: 2005-10-17, 20:21 »
Frågan om vad en kaplan är finns diskuterad här. En kaplan var underordnad kyrkoherden. Titeln byts under 1800-talet ut mot Komminister. Denna titel har också en egen rubrik under yrken.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

319
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2005-10-15, 16:53 »
Inga!
Catharina Dorothea Qviding var född i Kvidinge 29/9 1685 (enl. Anreps Svenska Slägtboken 3) som dotter till kyrkoherden Hans Jakobsson Helsingborg och hans hustru Cecilia Pedersdotter. Hans Jakobsson var kyrkoherde i Kvidinge och Västra Sönnarslövs pastorat 1663-1692. Hans var son av den förmögne rådmannen i Helsingborg Jakob Hansen och hans hustru Inger Mogensdatter. Cecilia Pedersdotter var dotter till kyrkoherden Peder Poulsen Schenning i Kvidinge och Västra Sönnarslöv och hans hustru Elise Olofsdatter.
Detta och mycket annat står att läsa i Lunds stifts herdaminne av Gunnar Carlquist, del II:10 sid. 122-126. Jag ser att du bor i Linköping Eftersom Catharina Dorothea Qviding har många släktingar som varit präster, och att det är svårt att få med alla uppgifter här, så rekommenderar jag att du tar dig till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping och tittar i forskarsalen. Där finns alla herdaminnen tillgängliga. Där kan du hitta all information du vill ha om hennes släkt. Om det inte går så får du kontakta mig så kan jag skicka kopior.
 
Lotte!
Niels Pedersen var enligt herdaminnets del II:9 sid. 286-288 född i Köpenhamn omkring 1522, son av en borgare Peder Olufsen. Han var kyrkoherde i Löderup och Hörup från senast 1568 till senast 1582. Carlquists biografi över Niels Pedersen behandlar mycket om hans krönika Cimbrorum et Gothorum origines, migrationes, bella atque coloniae som trycktes första gången 1695. Han har också varit präst på Gotland. Det finns många intressanta uppgifter men ingenting om ev. gifte och barn mer än att han hade barn. Vill du ha hela biografin så kan du mejla mig så skickar jag kopior.

320
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2005-09-30, 21:05 »
Ingen präst med det namnet finns omnämnd i Carlquists herdaminne, men det verkar ha funnits en klockare Anders Ekelund. Johan Christian Ekelund, kyrkoherde i Brandstad och Södra Åsum (Färs härad) 1818-1854, uppges enligt Carlquists herdaminne del II:6 sid. 491 vara född 12/8 1779 i Landskrona som son till klockaren Anders Ekelund och Emma Lovisa Kollovkovsky.

321
Han begravdes i Kila och gravstenen finns på Kila kyrkogård (dock ej på ursprunglig plats). Dog ca 1905.

322
Om jag minns rätt var han metodistpastor och bodde på Doktre i Torstensbyn. Jag måste kontrollera uppgiften, återkommer om detta.

323
Svanskog / Svanskog B:1 s. 72 nr 10 Utflyttad 529.9.54700
« skrivet: 2005-09-22, 08:03 »
Hon flyttar till Prestegården i Ödskölds socken, alltså det som idag stavas Ödskölt och är beläget i Vedbo härad, Dalsland (nuv. Bengtsfors kommun).

324
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-09-15, 10:30 »
Som uppföljning till ett inlägg av mig själv för 5 år och 3 månader sedan så kommer här ett besked för alla som väntat. Äntligen så finns Ny sockens födda, vigda och döda 1688-1920 utgivna!  
Det visade sig att det som matats inom arbetsmarknadsprojektet krävde åtskilligt mer av bearbetning än vad vi kunde ana. Efter att vi prioriterat andra projekt så blev det tid och möjlighet att gå igenom materialet ånyo och nu är det klart.
Vi hoppas att registren skall underlätta för alla som forskar i Ny socken.  
Beställningsinformation finns på VärmlandsRötter.

325
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-09-13, 21:38 »
Kontakten har upphört finns längst ned i den del av Rötter som är nummer 7. Kontakt om man går in på länken Innehåll på förstasidan.
Avdelningen är rätt brokig och inte helt uppdaterad. Rötter är ett utmärkt forum för att sprida forskningsresultat som antavlor och släktutredningar. För mig har det fungerat bra, folk mejlar (fast inte så ofta) om de antavlor jag publicerat.

326
03) Osorterat / GID:506.7.79300
« skrivet: 2005-09-12, 22:22 »
Backa och Byn ligger dessutom i samma ände av socknen så det är rätt säkert att det är Eldansnäs som det handlar om.

327
Svanskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-28
« skrivet: 2005-09-12, 17:09 »
Lotta!  
Äldre nummer av VärmlandsAnor kan beställas från Värmlands Släktforskarförening, vsff@telia.com.

328
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2012
« skrivet: 2005-08-23, 22:46 »
Laxarbyboken kan man, liksom mycken annan litteratur om Dalsland köpa hos firman Hembygdslitteratur.

329
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2012
« skrivet: 2005-08-23, 18:32 »
Någon sockenbok för Sillerud i Värmland känner inte jag till.  
Sockenboken om Torrskog finns att köpa hos Berit Fjellman, tel. 0531-22093 eller e-post fjellman@telia.com.

330
Lindesberg / Lindesberg C1:13A, Födda , sid 318
« skrivet: 2005-08-22, 23:37 »
Modr. Bm (Bergsman?) Eric Janssons Enka Anna Olsdr i Fanthyttan.
 
Det rör sig nog om två personer med namnet Eric Jansson i Fanthyttan, en vars änka födde sonen Carl Johan, och en annan som var fadder.
 
Lindesberg ligger f. ö. i landskapet Västmanland.

331
Gillberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-01
« skrivet: 2005-08-19, 22:26 »
Enligt Sven Johanssons register över boplatser i Säffle kommun så finns det bara ett Glansåsen, vilket är beläget i Byn uti grannsocknen Långserud. Däremot finns det två ställen med namnet Blankåsen i Gillberga. De låg i Magnebyn och Åsen, ty inget av dem finns kvar längre.

332
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2005-08-18, 17:16 »
Amiralitetssuperindenter i Karlskrona kommer att finnas med i den del 13 av Lunds stifts herdaminne som kommer att fullborda den Carlquistska herdaminnet, förhoppningsvis nästa år.
Så därför får man till dess nöja sig med bl. a. Hagströms Strengnäs stifts herdaminne där Nils Hallström finns med i del 3, sid. 324-325 i sin egenskap av kyrkoherde i Nyköpings Västra och Nikolai församlingar. Där uppges det att hustrun Magdalena Eleonora Flygare var född 1775 och dog 1844 i Nyköping, dotter till landssekreteraren i Kalmar Johan Erik Flygare och Magdalena Ljungfelt.

333
Allmänt / Roliga felläsningar
« skrivet: 2005-08-16, 12:56 »
En rätt rolig felläsning är den som förekommer i äldre husförhörslängder med förtrycka formulär där det i en kolumn står något som många tolkat som Ågrenskap. Hade de Ågren då?
Den korrekta läsningen är Äktenskap...

334
03) Osorterat / Inarån? läser jag fel?
« skrivet: 2005-08-13, 23:08 »
Den socken det gäller är Stora Kil i Värmland. Om man går till Stora Kils sockensida på Värmlandsrötter så hittar man där hemmanet Snarås under ortlistan.
Han flyttar till Almar i Grava men det syns ju tydligt.

335
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-28
« skrivet: 2005-06-28, 19:07 »
Svar till Kent Carlssons inlägg den 28/5 2005.
Kände mig lite träffad och passade på att kolla i originalboken när jag var på Arkivcentrum Värmland idag.
Jag blev väl inte så värst mycket klokare. Jag tolkade namnet som Ingri men det var väldigt svårt att se vilka bokstäver det gällde.
Så din tolkning Jesa kan vara riktig. Orsaken till att jag inte skrev ner det när jag gjorde registret var att jag aldrig, aldrig någonsin hade hört det namnet förut!

336
En fungerande länk till VärmlandsRötter.

337
Brister i materialet / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-05-31, 23:07 »
Jag känner igen problemet från Säffle, där hela 1951 saknades i ursprungsfilen som jag arbetade med. Jag tror att det berodde på att SCB-koden var felkodad vilket gjorde att ingen från 1951 kom med i det Excel-ark jag fick av Anna-Lena Hultman. Jag matade in alla manuellt. Kan detta vara förklaringar till några av de dubblerade personnummer som det talats om?

338
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-05
« skrivet: 2005-05-26, 19:30 »
Västra Ämtervik existerar fortfarande, för mer information se deras sockensida på Värmlandsrötter.

339
Linus, du kanske kan ge en bättre källhänvisning nästa gång. Artikel finns att läsa  här, den är skriven av mig och publicerades i VärmlandsAnor 2000:1.
När det gäller Bro socken så gränsar den till Kila så då är Kila socken bättre än (Stora) Kil tycker jag nog.

340
Brahekyrkan på Visingsö. Se här

341
Töcksmark / Töcksmark AI:13 1841-1845 GID 536.21.23400
« skrivet: 2005-04-23, 15:18 »
Emanuel verkar vara en son i familjen. Under anmärkningar står: Utan frägd och hinderslöshetsbetyg från Norrige.

342
Gravstensinventeringen / Gravstensinventeringen
« skrivet: 2005-04-21, 20:27 »
Sedan ganska lång tid tillbaka, åtminstone sedan Britt Hagman tog över administrationen av gravstensinventeringen i början av 1990-talet så har hugade gravstensinventerare fått tinga kyrkogårdar för att genomföra inventeringar. De har då markerats som påbörjade i de sammanställningar som gjorts.
Nu är det så att vissa tingat sina kyrkogårdar för 10-11 år sedan och sedan inte åstadkommit något så är det ju uppenbart att det inte lär komma in några inventeringar.
Kent Andersson skulle enligt honom själv lägga ut listan på liknande sätt som Namn åt de döda men det verkar ännu inte ha blivit av.

343
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-04-18, 22:41 »
Som jag nämnt ovan så är Skarstedts herdaminne över Göteborgs stift mycket summariskt för äldre tider och saknar i regel källhänvisningar.
 
Så här står det i varje fall enligt Norborgs utgåva (1948) av Skarstedt (sid. 471).
 
Petrus Magirus. Kollega i Halmstad 1668. Rektor 1674. Kyrkoherde här [Snöstorp] 1676. Respondent vid prästmötet 1682. Synes först 1691 ha blivit installerad. Död 1692 eller 1693.
I januari 1668 tillsäges han att med det snaraste inställa sig vid domkapitlet, förmodligen för prästvigning. Predikar då med högsta beröm. Blev suspenderad i mars 1672, skulle i maj göra offentlig bekännelse under magister Floranders skriftande och absolution i domkyrkan och sedan återinsättas i tjänsten. Men redan i juli blev han anklagad för ny förseelse. - Vid biskop Carlbergs visitation 1691 avlade Magirus sin ed med hand å bibel efter konfirmationsförhöret.  
Sonen Olof blev kyrkoherde i Slättåkra.

344
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-16
« skrivet: 2005-04-06, 19:22 »
Fast Trane i Trankil tror jag att Sten har full koll på, det var åhgåll som frågan gällde. För ett värmländsk öra så låter det som det liknar Ålgården i Arvika landsförsamling när man uttalar det på jössehärsdialekt.
Kärseviken passar jag på.

345
Javisst Magnus, det finns folk som forskat i din släkt! Emil Carlsson var dotterdotterson till Marc Calais, född 1792 i Frankrike som kring 1826 kom tillsammans med sin hustru Märta Samuelsson till Säfflebron i By socken, Värmland och startade krogrörelse.
Jag har en hel del information om släkten, som jag skickar via mail eftersom det är uppgifter fram till nutid.

346
By / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-07
« skrivet: 2005-03-24, 10:45 »
Irene!
Det är två olika platser! Bäck i Sunne socken ligger kvar där, öster om Fryken, har också i modern tid ofta kallats för Bäckalund.
Bäck i By socken ligger i närheten av By kyrka alldeles utanför Säffle.
Det skiljer ganska många mil mellan dessa ställen.
Kartboken kan vara nyttig att använda, inte bara när man reser utan även när man släktforskar.

347
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2005-03-18, 17:33 »
Arnold!
Jag har svarat under rätt stift, dvs under Västerås

348
Västerås stift / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juli, 2007
« skrivet: 2005-03-18, 17:32 »
Jan!
Pastorsadjunkter är visst med i herdaminnen, låt vara inte i alla. Den moderna versionen av Västerås stifts herdaminne har bara hunnit till 1700-talet men de tar med alla kända präster, från biskopar till vicekomministeradjunkter.
 
Som svar på en fråga ställd av Arnold Mellgren under Uppsala stift så kommer svaret här.
Ramström, Ericus Joannis. Född i Norbergsby, Norberg, 1702 5/2, död som komminister i Säby 1739 24/6, begravd 29/6, son till gästgivaren, sist gruvfogden i Norberg, Jöns Ramström och Sara Caspersdotter Gissel.
Kyrkoherden Barchaeus, Norberg, kallar honom till nådårspräst efter komministern där. Vid prästexamen 1728 27/3 ålägges han att förkovra sig. Prästvigs 1728 29/3 och beger sig till Norberg. 1730-1731 är han adjunkt i Skinnskatteberg, varifrån han flyttar till Folkärna som adjunkt där. Eftersom han på vissa villkor blivit prästvigd, inkallas han ånyo till examen 1736 2/11, blir åter underkänd. Domkapitlet uppmanar honom att förkovra sig, för att anförtros någon som helst prästtjänst. I Folkärna stannar han tills han 1737 5/9 väljes till komminister i Säby och tillträder strax.
Gift 1:o 1732 med Anna Forselius, född i Folkärna 1710 21/11, död där 1737 28/5 i lungsot, dotter av komministern där Laurentius Johannis Forselius.
Gift 2:o i Säby 1738 2/5 med Catharina Bergelius, född där 1714 30/12, död i Vallberga, Berg, 1790 9/12, dotter av komministern i Säby Andreas Andreae Bergelius d. ä.
Barn i första äktenskapet: Sara Elisabeth, född 1733 8/11 i Folkärna, bor i Falun 1753, gift med en bergsman Anders Lundborg
Barn i andra äktenskapet: Catharina, född i Säby 1739 18/8, död där 1740 30/1.

349
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2005-03-17, 22:30 »
Erik Ramström hör till Västerås stift, och återfinns därför i Västerås stifts herdaminne, II:2 1700-talet, av Gösta Hansson och Leon Herzog sid. 743. Känner du till dessa uppgifter? Hans sista tjänst var som komminister i Säby från 1737.

350
Okänt stift / Okänt stift
« skrivet: 2005-03-04, 18:26 »
Enligt Skara stifts herdaminne 1850-1930 av C. O. Friberg och L. A. Cederbom, del 1, sid. 153, så hade Johan Levin Törnblad hland andra barn dottern Elsa Gustava född 21/8 1889 i Möne, postassistent i Stockholm. Gissar att bilden blivit utlånad till någon bok och sedan återsänts till fröken Törnblad.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

351
Tveta / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-10
« skrivet: 2005-03-03, 23:23 »
Sent om sider ett svar, nej, det finns mig veterligt ingen som forskat eller skrivit om Tveta sockens gårdar. I Getebol har jag haft släkt, gården ligger i Tvetas sydöstra del vid Bergslagsbanan (järnvägen). En banvaktsstuga har funnits där.

352
Värmlandsarkiv / Värmlandsarkiv
« skrivet: 2005-02-11, 15:24 »
Annsofi!
Vad jag undrade om var vilken din fråga var. Det har fortfarande inte framkommit i det du skrivit. Så jag undrar: Varför är du så arg? Jag kan förstå mellan raderna är att du efterfrågat innehållet i ett visst arkiv, men inte vilket. Har du bara önskat kopior ur arkivförteckningar? Det är svårt att kommentera VA:s bemötande när vi inte vet vilka frågor du ställt.
Du drar en massa slutsatser, som att VA tydligen avskyr att bedriva service till släktforskare, eller att man i stället för att gå in för att förstöra livet för den enskilda släktforskare med sådana här otrevliga bemötanden och påhopp.
Min kommentar föranleddes av att jag kände att detta var så missvisande. Jag har aldrig blivit otrevligt bemött av Värmlandsarkivs personal. Om du skruvar ner tonläget något, så kanske du kan här få svar på dina frågor.

353
Värmlandsarkiv / Värmlandsarkiv
« skrivet: 2005-02-10, 23:08 »
Min egen erfarenhet av Värmlandsarkiv är att det är en synnerligen serviceinriktad organisation, befolkad av kompetent personal. Jag har tillbringat större delen av min forskningstid där de senaste 10 åren. Hittills har jag inte träffat någon där som avskytt släktforskare. Men det är lite svårt att förstå Ann-Sofies rökta kalkon när hon inte berättar omständigheterna kring sitt utbrott.
Så vad är problemet, Ann-Sofie? Prislistan för kopiering och dyl. är ju gemensam för hela Arkivverket.

354
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2005-02-04, 20:20 »
S:t Katarina svenska församling i S:t Petersburg finns med i Herdaminne för Ingermanland II av Georg Luther, utgivet av Svenska Litteratursällskapet i Finland 2000.
De präster som tjänstgjort i församlingen under dessa år (1906-09) är kyrkoherden Herman Kajanus samt adjunkterna Johannes Karvanen och Erik August Isidor Eriksson. Biografier och porträtt finns i nämnda bok.

355
Allmänt / Register över präster i Sverige
« skrivet: 2005-02-04, 11:04 »
Herdaminnena för de olika stiften kan man hitta på större bibliotek. En lista finns här. Diskussioner om herdaminnen och hjälp med att slå upp enstaka notiser görs med fördel här.

356
46 Ordet är fritt om släktforskning / GF:s hemsida
« skrivet: 2005-02-03, 13:21 »
När kommer sidorna att uppdateras? Nu finns visserligen den nya styrelsen presenterad, men klickar man på länken Styrelse så kommer den gamla styrelsen upp. I sidfoten på de flesta sidor står den gamla adressen osv. Även om de flesta vet att GF flyttat till Sundbyberg och att brev kommer fram via eftersändning så vore det väl bra att fixa till sådana uppenbara saker snabbt.

357
Svenska Kyrkor / Svenska Kyrkor
« skrivet: 2005-01-21, 18:50 »
Jag tycker också att tanken är god. Många nybörjare frågar efter sådana här sammanställningar, för man vill se bilder av kyrkan där farfars mormors föräldrar gifte sig.  Ordet herdaminne har inte nämnts i sammanställningen när man talat om att göra prästlistor. Det finns sammanställningar av dessa på Rötter.
De flesta av böckerna som lär finnas kring klockare finns under ämnet Yrken:Klockare/Organister på Rötters Litteratur-Sök. Mycket sådant kan förstås hittas i sockenböcker.
När det gäller litteraturen om kyrkor så är den rik, men svåröverskådlig. Länsbiblioteken har samlingar av kyrkobeskrivningar, men bara inom sina egna län eller stift.
Samlingsverk stifts- eller länsvis finns i Uppsala län, Södermanland, Gotland, Dalsland, Örebro län, Jämtlands län. Dessa böcker har ofta givits ut av länsmus?et eller länsstyrelsen.
I Uppsala stift och landskapet Södermanland finns samtliga kyrkor beskrivna i enhetligt utförda småskrifter. Sådana serier finns också i Linköpings stift, Skara stift och landskapet Värmland, i varierande grad av fullbordan.
För andra delar av landet så är kyrkobeskrivningarna utgivna av församlingar och hembygdsföreningar och kan således vara av mycket skiftande kvalitet.

358
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-01-20, 20:05 »
Skarstedt uppger (i 1948 års utgåva på sid. 294ff) att följande tjänstgjort i Kungsäters pastorat under angiven tid:
 
Kyrkoherdar:
Severin Jacobi Ström 1763-1766
Gustaf Bökman 1766-1780
Jonas Wallin 1782-1794
Jacob Davidsson Ekman 1795-1807
Gudmund Andreas Bökman 1808-1821
 
Komministrar:
Canutus Andreae Landberg 1753-1768
Olaus Laurentii Kjerrulf 1768-1783
Jacob Davidsson Ekman 1783-1795
Gudmund Andreas Bökman 1796-1808
Carl Benjamin Beronius 1808-1818
Elias Sandberg 1819-1833.

359
Svenska Kyrkor / Svenska Kyrkor
« skrivet: 2005-01-20, 19:59 »
Fredric, det kanske har gått dig förbi att släktforskarförbundet har ställt samman en kvalitetsutredning, med tankar och id?er kring kvalitet i släktforskningen. Tanken var/är att utredningen skulle fram i föreningarna, men er förening kanske har lagt den åt sidan?
Kvalitet i släktforskningen handlar bl. a. om källhänvisningar, metod och annat. Eller tycker du att källhänvisningar är onödiga? Eller tar de bara upp plats, som en del debattörer på Anbytarforum tycks mena?

360
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-13
« skrivet: 2005-01-20, 07:59 »
Vad är källan till denna uppgift? (kyrkbok, sida etc). Det  finns ingen ort i Bro i Värmland som man så här direkt känner igen i Gidlarbo. Låter mer som Västmanland, tycker jag.

361
Svenska Kyrkor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-20
« skrivet: 2005-01-19, 20:59 »
Jag har läst sidan, och kollat in projektbeskrivningen. Men vad vill man egentligen? Bearbeta inhämtat material om alla Sveriges kyrkor enligt svenska kyrkan, vilket också innebär tex. svenska sjömanskyrkor i andra länder. Bearbeta?? Bilder kan jag förstå, men information? Hur noggranna beskrivningar skall det handla om?
Alla Sveriges kyrkor - det är mer än 3500 stycken!
Och - det finns inte ett ord om källhänvisningar, bara om att alla som lämnar in material och får materialet godkändt för hemsidan, kommer att vara publicerade med namn enligt copyright lagen.
Förutom att det heter upphovsrättslagen, så är detta en så självklar upplysning att det vore mer intressant att veta mer om hur man ser på källor.  
Vore det inte bättre att försöka greppa om ett mindre område och kunna göra det bättre, och på så sätt värna om kvaliteten?

362
Göteborgs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-01-18, 22:45 »
Enligt C. W. Skarstedts ofta alltför kortfattade och källhänvisningsfattiga Göteborgs stifts herdaminne från 1878, som finns i nyutgåva från 1948, så hade pastoratet Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta under denna tidsperiod följande kyrkoherdar:
Martin Kjerrulf 1736-1788
Peter Olofsson Fredell 1788 (tillträdde ej)
Sven Tranchell 1789-1817
 
Det fanns två komministrar, som tydligen verkade i hela pastoratet:
Johan Larsson Bouchman 1749-1785
Peter Wallander 1786-1804
Nils Wilhelm Lindberg 1804-1811
Hans Wallin 1811-1819.
 
Det finns några biografiska upplysningar om dessa präster, men de är oerhört kortfattade. Det kan ju också ha funnits fler präster i tjänst i pastoratet. Det nya herdaminne som är under arbete, och där jag nu tror att västgötadelen är under arbete, är förstås oerhört välkommet. Någon tidsplan för publicering känner jag inte till.

363
Musik / Lofgren, Nils (f. 1951)
« skrivet: 2005-01-12, 19:35 »
Nils Lofgren är tremänning med Mikael Löfgren från Torsby, OS-bronsmedaljör i skidskytte 1992 och vinnare av världscupen 1993. Källa: Tidskriften Bryggan, 2004:4, sid. 13.

364
Litteratur / Tunström, Göran (1937-2000)
« skrivet: 2005-01-11, 20:01 »
Jennys iakttagelse verkar vid undersökning i Färgelandas kyrkböcker vara alldeles riktig, varför nummer 448 och 449 i den föreliggande antavlan utgår. Min identifiering av Tunströms anmoder Börta Ersdotter som enligt Högsäter AI:9 s. 107 är född 1743 i Färgelanda med nämnda Börta i Åttingsåker stämmer inte!  
Jag kommer att om en inte alltför avlägsen framtid uppdatera Tunströms antavla på Rötter.

365
Utan att överträffa den eventuella skaran från Morga, så kan jag erbjuda en krets av fem syskon Nilsson från gården Berget i Knöstad, Kila socken, Värmland, gifta med fem syskon Eriksson från Kvarnen i samma Knöstad.
Johan Nilsson (1866-1922) gift 1897 med Amalia Eriksson (1873-1942)
Gustaf Nilsson (1872-1952) gift 1903 med Hildegard Eriksson (1877-1951)
Emma Nilsson (1874-1959) gift 1901 med Klas Eriksson (1875-1936)
Fridolf Nilsson (1878-1936) gift 1905 med Lydia Eriksson (1885-1947)
Elin Nilsson (1881-1970) gift 1905 med Albert Eriksson (1879-1953)
 
Syskonen Nilsson var kusiner till min farmors far. På Berget fanns ytterligare tre syskon (samt en död som liten), men då syskonen vid Kvarnen bara var fem så fick de tre gifta sig med andra ;-)

366
Svanskog / Svanskog(S) Dop 1703 GID 529.10.63500
« skrivet: 2005-01-10, 07:50 »
Rustegen är nog Röstigen i Edsleskogs socken.

367
När det blev tal om att Linda Buck har värmländska anor så blev jag lite nyfiken. Jag kontaktade Kjell Nordqvist och Anita Kihlström på hembygdsföreningens arkiv i Karlskoga och fick där lite uppgifter kring Karlskoga-kopplingen. Jag har forskat lite grand själv men har ännu inget kring Linda Bucks morfar.
 
Här kommer alltså början till en antavla. Uppgifter med (KN) kommer från Kjell Nordqvist. Jag ämnar fortsätta forska när jag får tid till detta.
 
         1 Linda Buck, född 1947 i Seattle, Washington, USA.
           Nobelpristagare i Seattle, Washington, USA.
           
 
                     *** I ***
 
         2  Buck.
           
           Gift med  
 
         3  Rosén.
           
 
                     *** II ***
 
         6 Johan Rosén, född i Kristinehamn. Bosatt
           i Seattle, Washington, USA.
           
           Gift med  
 
         7 Ellen Elisabet Widell, född 29/3 1884 i Älvkärr, Karlskoga sn,
           död 1975 i Seattle, Washington, USA. (KN).
           Antog styvfaderns efternamn. Utvandrade 26/5 1899 till Amerika.    
           
 
                     *** III ***
 
        14 Lars Larsson, född 17/9 1832 i Lilla Vasstorp, Visnums-Kil sn,
           död 31/10 1885 i Älvkärr, Karlskoga sn. Brukare i Älvkärr,
           Karlskoga sn. (f,KN).
           Inflyttade 1857 från Visnums-Kil till Degernäs, 1858 dräng i      
           Gräsholmstorp, 1859 dräng i Gelleråsen, 1860 prästgårdsdräng i    
           Karlskoga, 1861 dräng i Älvkärr, 1864 torpare i Stackängen,        
           Älvkärr, 1865 torpare i Åbytorp, 1875 brukare i Älvkärr, där han  
           kvarstannade till sin död.                                        
           
           Gift 15/12 1883 i Karlskoga sn med  
 
        15 Stina Lovisa Bengtsson, född 23/8 1860 i Karlskoga sn,
           död 21/9 1937 i Karlskoga sn. Bosatt i Timsbron, Karlskoga sn.
           
 
                     *** IV ***
 
        28 Lars Svensson, född 17/7 1797 i Södra Råda sn, död 1/1 1876
           i Karlskoga sn. Torpare i Lilla Vasstorp, Visnums-Kil sn.
           (hfl,v,d).
           Noterat i hfl: Barnen kunna icke läsa det ringaste varken innan  
           eller utan - allt föräldrarnas orsak. Varnade för oenighet i    
           äktenskapet (Visnums-Kil AI:16 s. 83). Han skall också ha varit i
           slagsmål med svärfadern.                                          
           Vistades vid sin bortgång sedan drygt 10 år i Karlskoga sn men var
           ännu skriven i Visnums-Kil.                                        
           
           Gift 8/12 1831 i Visnums-Kil sn med  
 
        29 Maria Larsdotter, född 28/3 1795 i Visnums-Kil sn,
           död 18/10 1847 i Lilla Vasstorp, Visnums-Kil sn. Bosatt
           i Lilla Vasstorp, Visnums-Kil sn. (hfl,v,d).
           
 
        30 Petter Bengtsson, född 9/2 1820 i Kristinehamn, död 20/2 1888
           i Timsbron, Karlskoga sn. Murare i Timsbron, Karlskoga sn. (KN).
           Inflyttade till Karlskoga från Kristinehamn år 1857. Bodde i      
           Klastorp, Källmo, Gelleråsen, Rökås. Arbetade tidvis i Stockholm  
           och Västerås. Skrevs på 1870-talet vid Timsbron.                  
           
           Gift 1857 i Karlskoga sn med  
 
        31 Lovisa Andersdotter, född 7/4 1831 i Viby sn, död 8/12 1922
           i Karlskoga sn. Bosatt i Timsbron, Karlskoga sn. (KN).

368
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2007
« skrivet: 2004-12-28, 19:21 »
Cam?en är i sig inte adligt, men Sveno Elfdalius sonson, kommerserådet Erland Cam?en, adlades 1720 under namnet von Cam?en. Detta enligt herdaminnets första del, sid. 28. Det finns mycket mer information om fler släktmedlemmar i herdaminnet.
Du bör nog försöka använda så modern litteratur som möjligt när det gäller dessa personer, herdaminnet kom ut 1965-75 och har många källhänvisningar vilket inte 1800-talets litteratur har.

369
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2007
« skrivet: 2004-12-26, 21:59 »
Hej Tony!
Enligt Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, del II, sid. 210 så var Erik Elfvedalius, professor i Lund på 1600-talet, son till Jonas Laurentii Kjällstadius eller Kjällman och Catharina Bengtsdotter. Kjällstadius var född i Närke, student i Uppsala 1628 28/8. Komminister i Ekshärad ca 1630, komminister i (Norra) Ny och Dalby 1637, kyrkoherde därstädes 1656, bosatt på Södra Stöllet, Norra Ny, som han köpt på 1630-talet. Död 1659. Hans hustru Catharina Bengtsdotter var dotter till kyrkoherden i Ekshärad Benedictus Erici och Magdalena Svensdotter Brunia. Catharina var i livet 1668 27/7 då hon testamenterade en del av S. Stöllet till sin naturliga dotter Anna Jönsdotter, och likaledes 1678, då hon var part i ett ägomål rörande bl. a. Stöllet.
Ja, det är utan tvekan samma personer. De församlingar det gäller är Norra Ny (i Älvdals härad) och Dalby. Blanda inte ihop med Ny i Näs härad (Södra Ny) eller Ny i Jösse härad.
Ekshärads (Älvdalens) pastorat omfattade ursprungligen församlingarna: Ekshärad, Norra Råda, Norra Ny och Dalby. Catharinas far hade varit kyrkoherde i hela pastoratet. Han hette Benedictus Erici. Dennes farfar Jonas i Rangedal är stamfar för en av Värmlands mest utbredda prästsläkter.  
Efter Benedictus Ericis död så delades det stora pastoratet i två, där Jonas Laurentii Kjällstadius blev kyrkoherde i Norra Ny och Dalby, medan svågern Jonas Benedicti Elfdalius fick Ekshärad och Norra Råda. En broder till den sistnämnde var Sveno Benedicti Elfdalius (Camoenius), den förste superintendenten (stiftschefen) i Karlstad.
Catharina har nog inte själv kallat sig Cam?en, det namnet användes av Sven Elfdalius barn.
Sedermera har fler församlingar avsöndrats från de ursprungliga i det gamla Ekshärads pastorat.

370
Växjö stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-28
« skrivet: 2004-12-12, 16:42 »
Så här står det i Växjö stifts herdaminne, del V, sid. 165-166.
Petrus Apelbaum, född i Höreda, Linköpings stift den 17 (19?) nov. 1698 (99?), sån till dåvarande soldaten Nils Apelbom, död i slaget vid Poltava 1709o ch Kerstin Börjesdotter. Skol. i Växjö 1712, stud. i Uppsala 1722, disp. 1727 (de regina coeli, pres. O. Celsius) och 1732 (1732 (de miseriis belli civilis, pres. J. Hermansson), magister 1734, prv. 23/4 1735, bataljonspredikant vid Jönköpings regemente 1737, kyrkoherde här 1741, tilltr. 1742, opponent vid prästmötet 1653, prost 1771. Död den 27 aug. 1773.  
Hans ämbetstid i Villstads pastorat var alltså 1741-1773.
Det finns i herdaminnet också en levnadsteckning, samt uppgifter om hans familj. Hans första hustru var Sara Maria Loenbom och hans andra Anna Eleonora Eneroth. I första äktenskapet sex barn, det andra var barnlöst.

371
Byggnader och miljöer / Kyrka - men var??
« skrivet: 2004-12-01, 07:58 »
Kan det inte vara Venjans kyrka? Numera vitmålad enligt bild på nätet men här i rött?

372
Litteratur / Lindqvist, Herman (f. 1943)
« skrivet: 2004-11-17, 12:46 »
Fast jag minns mig ha läst någonstans att Eric Lindqvist var adoptivson till Herman Lindqvist d. ä.
Det kan ju vara orsaken till att han inte ville nämna föräldrar i Vem är Det.

373
Svenska Kyrkor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-20
« skrivet: 2004-11-11, 10:22 »
Jag har läst i tidningen om detta, och blev ganska upprörd! Riksantikvarien tyckte visst att Svenska Kyrkan själv skall ta sitt ansvar för den typ av verksamhet som Sveriges kyrkor bedriver (eller bedrivit). Att bygga en sådan verksamhet på nytt, utan den samlade kompetens som finns inom Sveriges kyrkors redaktion verkar svårt för att inte säga omöjligt - om nu intresse skulle finnas inom t. ex. Svenska kyrkans forskningsråd. Jag är dock rädd för att detta ligger lågt på deras prioriteringsordning. De har fullt upp med kyrkostatistiken.
Även den pågående publiceringen av landskapsrapporter inom Sockenkyrkoprojektet verkar ha avbrutits, åtminstone tillfälligt.

374
Allmänt / Släktforskarföreningar i Dalsland
« skrivet: 2004-11-11, 10:14 »
Några nyfikna frågor!
1. Vilket verksamhetsområde har Släktforskare på Dahl? Melleruds kommun? Eller hela Dalsland?  
2. Har ni tänkt söka medlemskap i Sveriges Släktforskarförbund?
3. Har ni tänkt ge ut något medlemsblad eller liknande?

375
Svenska Kyrkor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-20
« skrivet: 2004-11-10, 08:15 »
Sveriges kyrkor som utges av Riksantikvarieämbetet har sedan 1912 utkommit med 226 volymer och behandlat ungefär 700 kyrkor. Utgivningstakten har varierat under åren, liksom ambitionsnivån. Några landskap är färdiga, som Blekinge, men där är de nyare (från 1800-talet) beskrivna ytterst kortfattat.  
Med den ambitionsnivå rörande detaljer och den långsamma takt, självfallet förklarat med osäkra ekonomiska resurser, som präglat de senaste 20 årens utgivning så kan man knappast räkna med att alla kyrkor i Sverige blir behandlade förrän vid 200-årsjubil?et 2112...

376
Stavnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-21
« skrivet: 2004-11-03, 09:07 »
Göta kanalbolags arkiv finns i Landsarkivet i Vadstena.

377
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-10
« skrivet: 2004-10-22, 15:02 »
Hej Jorunn!
Personen du frågar om är min farmor som avled i somras 102 år gammal (21/7 2004). Nekrologen har jag skrivit. Hennes anor ingår i min fars antavla som finns på Rötter. Jag känner inte igen de namn som du nämner men hittar du något av intresse så är du förstås välkommen att höra av dig.

378
35 Äktenskap / Borgerligt äktenskap
« skrivet: 2004-10-18, 13:20 »
Fast de frikyrkliga stod i regel kvar inom Svenska kyrkan ända till 1951 - undantag Metodistkyrkan, medan de i praktiken inte tillägnade sig något av Svenska kyrkans tjänster. Dvs barnen döptes och konfirmerades inte, vigseln förrättades i bönhuset/missionskyrkan och bekräftades genom borgerlig vigsel, och begravningen ägde rum på kyrkogården med en frikyrkopastor som officiant.  
Detta skapade vissa problem eftersom dop och konfirmation var förknippat med vissa medborgerliga rättigheter. De som ej var döpta, konfirmerade och medlemmar av kyrkan kunde inte inneha statliga tjänster. De kunde inte heller bli statsråd. Utrikesministern Östen Und?n gick t. ex. ur kyrkan omkr. 1965, alltså efter statsrådstiden.
Rätten att utgå ur Svenska kyrkan gällde förstås inte bara evangeliska samfund utan också den romersk-katolska kyrkan och säkert den grekisk-ortodoxa kyrkan, samt ev. andra kyrkor som var verksamma i Sverige vid denna tid.

379
Allmänt / Prästfolk - Finns speciella arkiv för dessa?
« skrivet: 2004-10-11, 13:23 »
Tina!
Det finns i de olika stiften inom Svenska kyrkan speciella biografiska verk som kallas för herdaminnen. I dessa så finns samlade biografier över prästerna med uppgift om deras karriär, familjer m. m.
Visby stifts herdaminne av O. W. Lemke trycktes 1868 men de personer du nämner bör finnas med där. Jag kan fixa kopior av dessa texter till dig om du vill. Maila mig om detta i så fall.
Nu får någon annan som kan gotländska förhållanden vet säkert om det finns arkiv bevarade efter dessa prästerna. Gravar skulle man säkert kunna hitta i kyrkorna, liksom epitafier.

380
Växjö stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-28
« skrivet: 2004-09-30, 18:49 »
Som svar på en fråga ställd här så kan konstateras att enligt Växjö stifts herdaminne av Gotthard Virdestam, del IV, sid. 84 så står det följande om Laurentius Arvidi Rimmius:
Född 1608 och son till kyrkoherden i Reftele Arvid Rimmius. Var krigspräst vid armén i Tyskland i 22 år från 1633 och nämnes i Jönköpings regementes rullor som gemen präst 1637-41 och regementspräst 1654-55. Blev kyrkoherde här 20/1 1655, tilltr. 1656, och bevistade riksdagen i Stockholm 1660. Var församlingen till mycket gagn, skänkt kalk, patén och sammetsmässhake till kyrkan. Död den 1 maj 1674.
Gift i Tyskland med en polsk fru, vars namn är okänt. Hon överlevde honom. Barn: Georgius, stud. i Uppsala 1666, inspektor i Grisslehamn. Johannes, skol. i Växjö 1656, Carolus, f. 1652, kyrkoherde här, Maria, f. 1653, d 14/2 1709, gift 1675 med länsmannen Peter Persson i Gammalsmåla, Arvidus, skol. i Växjö 1662, fogde vid Vadstena krigsmanshus.

381
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2004-09-30, 18:40 »
Komplettering till Jojjes svar ovan. Att alla präster finns med i herdaminnena är en sanning med modifikation. Inom alla stift finns det prästbiografiska samlingsverk - sedan 1700-talet kallade för herdaminnen - men de är av olika kvalitet, har olika omfång i tid och i en del fall tas inte obefordrade präster (dvs sådana som inte fått ordinarie tjänst som kyrkoherde eller komminister/kaplan) upp.  
När det gäller den kyrkliga nomenklaturan, så kan man väl enklast uttrycka det så, att präst blir man i samband med prästvigningen. Alla andra titlar handlar i regel om tjänster av olika slag. En präst som inte har tjänst tituleras pastor.  
Älmeboda återfinns i Konga kontrakt, Växjö stift, och för ordningens skull så lägger jag svaret under rätt stift.

382
Film / Teater / Bullock, Sandra (f. 1964)
« skrivet: 2004-09-27, 19:27 »
Hennes mest kända film är väl Speed.
Näs härad - det låter riktigt intressant. Jag hade aldrig hört ens om någon anknytning till Sverige förut. För du förväxlar väl inte med Julia Roberts, vars morfars mor var född i By socken i Näs härad, Värmland.

383
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-15
« skrivet: 2004-09-23, 19:04 »
Som svar på en fråga ställd under Närke om Schalin, så kan det sägas att ingen präst med det namnet finns med i personregistret till K. A. Hagströms Strängnäs stifts herdaminne från 1897-1901.

384
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-30
« skrivet: 2004-09-04, 18:35 »
Jag skulle tippa att det rör sig om Torrskog i Dalsland, som alltså låg i Älvsborgs län men tillhörde Blomskogs pastorat, där moderförsamlingen låg i Värmland. Så därför kanske förväxlingen skedde.
Ja, Värmlands län har tidvis kallats för Karlstads län efter residensstaden. Jag tycker mig ha sett former som Västerås län och Linköpings län också i äldre litteratur och källmaterial.

385
Byggnader och miljöer / Göteborg Kyrka
« skrivet: 2004-09-03, 14:59 »
Jag tror också att det är en frikyrka. Det är i varje fall inte Västra Frölunda kyrka som är en stenkyrka, utan en träkyrka från slutet av 1800-talet. Bilden är väl tagen på 1940-talet.
Orsaken till att bilden togs kan väl vara något jubileum.

386
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-20
« skrivet: 2004-08-29, 18:55 »
Ivarud ovan är väl kanske en felläsning av Tvärud/Tvarud?

387
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-14
« skrivet: 2004-08-22, 00:00 »
Så här står det i Ljusnans kontrakt (2001), sid. 44.
 
Ericus Petri Niurenius 1628-1647
Född 1592 i Njurunda. Död 1661 som kyrkoherde i Umeå. Son till kyrkoherden i Njurunda, senare i Umeå Petrus Olai Gestricius och Malin Nilsdotter.
Gift 1:o med Dordi Hansdotter, död i Järvsö
Gift 2:o 1647 med Margareta Jansdotter, änka efter kyrkoherden i Segersta och Hanebo Olof Anthelius (död 1646).
Barn (i första giftet)
Erik Eriksson Njure(nius), gift med Sara Olsdotter Helsing, dotter till kyrkoherden i Bollnäs Olaus Andreae Helsingus. Student i Uppsala 1638, ingenjör i Västernorrland 1650, lantmätare i Öster- och Västerbotten 1659-1661. Erhöll 22/6 1750 av drottning Christina donationsbrev på sitt eget skattehemman i Mo socken.
Per Eriksson Njure, student i Uppsala 1638 tillsammans med brodern, fogde och kronoarrendator i Jämtland 1650-1651.
Nils Eriksson Njur?n, engagerad vid mätningarna i Öster- och Västerbotten och senare lantmätare i Skåne, torde även ha varit son till Ericus Niurenius.
 
Det finns mer detaljer och levnadsteckningar i nämnda verk. Det hänvisas f. ö. till Bygd?ns Härnösands stifts herdaminne.

388
Idrott / Sport / Mjällby, Johan (f. 1971)
« skrivet: 2004-06-21, 23:41 »
Att Johan Mjällby ju borde spela för Mjällby AIF kan man ju skoja om men hur är det egentligen med landslagsmannens anknytning till Listerlandet? På Blekinge Idrottshistoriska Sällskap så finns det en uppgift om att Johan Mjällbys farfar skulle ha tagit namnet efter sin mors födelseort på 1930-talet. Uppgifterna verkar lite oklara. Kan någon bringa klarhet?
Mjällby AIF är f. ö. moderklubb för både Christian Wilhelmsson och Tobias Linderoth. Den senare är den ende i svenska landslagstruppen som är född i utlandet...

389
46 Ordet är fritt om släktforskning / Rättelser
« skrivet: 2004-06-12, 09:10 »
Kan nämna att trots att antalet böcker (även tidskrifter o. dyl.) registrerade i Litteratur-Sök just nu är 2229 och antalet artiklar är 423 så är antalet registrerade rättelser enligt den funktion som finns endast 17.  
Självfallet så finns det bland alla dessa drygt 2000 skrifter många rättelser kvar att notera. Jag är själv förvånad över att det har blivit så lite. Är funktionen så användarovänlig eller är den bara bortglömd?
Under de nu snart två år jag haft ett ansvar för Litteratur-Sök har aktiviteten generellt varit låg. Det har rasslat till några gånger men då har det ofta varit Chris Henning som uppdaterat sina notiser ur släktforskarbladen.  
Jag har försökt efter bästa förmåga att bygga upp databasen även om den tid jag kunnat lägga ned varit begränsad. Från och med i höst kommer jag att ha än mindre tid till mitt förfogande.
Jag har främst använt mig av bibliotekens lokalsamlingar. Där har jag främst ägnat mig åt Svealand och norra Götaland. Det finns mycket kvar att göra och varje ny bok som noteras gör utvecklar databasen. Särskilt Norrland (med litet undantag för Hälsingland) är svagt representerat. Målet är att Litteratur-Sök skall ge ett mervärde i förhållande till Libris. Det skall ge presentationer och mer detaljerade upplysningar om en bok.

390
03) Osorterat / Lång dödsnotis 1760
« skrivet: 2004-04-20, 13:16 »
Dannem. Anders Eriksson i Rangil-
rud född 1710 af ärl. föräldr: ibm
Fad. Erik Hansson mod. Kerstin An-
dersdott: gift 1736 den 6 Junii med  
Pig: Ingierd Nilsdott. St. Skjär-
menäs. Den 11 apr: sistl, som  
war 1sta Böndagen, blef han  
uti den Eldswådan, som yppat  
sig hos dess granne Brynte Nils-
son under Gudstjensten, så af  
Elden öfwerraskad, då han skulle
gå in uti huset, at hjelpa ut
något husgeråd, at eldslå-
gan slog honom till golfwet
uti förstufwan, och han til
kläder och kropp så bränder,  
at, då han, efter någon stund
kom utkrypandes; hade litet  
lif, och kunde af ingen igen-
kännas, lefde derefter uti en oli-
delig sweda till Söndags afton, som
war den 13 ejusd. Har altså för
sin hielpsamhet uti Eldswådan, måst
sluta sina dagar efter en redlig
och beröml. wandel uti 56 år
1. Pet: 2. 20
 
Bibelordet säger: Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon (1981 års översättning).

391
Hemmansägare / Äldre inlägg (arkiv) till 14 september, 2011
« skrivet: 2004-04-18, 22:07 »
Begreppen hör väl till lite olika tidevarv. Men i princip borde väl innebära ungefär samma sak. En skattebonde var en bonde som var innehavare av ett skattehemman, dvs ett hemman där innehavaren betalde skatt till kronan. Det hör väl hemma på 1600- och 1700-talen när det verkligen var mycket stor skillnad på de olika jordnaturerna och vanliga bönder inte fick äga frälsejord.
Begreppet hemmansägare kommer som sagt under 1800-talets senare del. Jag tror nog att representationsreformen 1866 spelade en stor roll i att förändra terminologin. När det gamla bondeståndet försvann så blev begreppet bonde omodernt. Landsbygden började också att socialt skiktas på ett nytt sätt. Ett ökande landsbygdsproletariat ställs mot en mer förmögen bondeklass. Perioden mellan representationsreformen och den allmänna rösträttens införande (1867-1921) är den period i vår historia när bönderna spelar störst roll i Sveriges politiska liv. Andra kammaren i den nya riksdagen dominerades av landsbygdens besuttna grupper. Man blev medveten om sin nya status och sökte på olika sätt att förhöja sin position. Ett blev att istället för bönder kalla sig för hemmansägare. På engelska finns en tydlig skillnad mellan peasant och farmer. Det kan väl kanske noteras att bönder-hemmansägare gärna använder olika typer av förtroendeuppdrag som titlar: Nämndeman, häradsdomare eller kyrkvärd. Numera har väl begreppet hemmansägare blivit ålderstiget och LRF brukar ju i reklamen kalla sig för Sveriges bönder. Pendeln har svängt tillbaka. Bönder har (kanske) en positiv klang i vanligt folks öron?
I kyrkböckerna från 1800-talets slut finns ofta uttryck som hemmansägande änka eller hemmansägande dräng. Däremot inga hemmansägande hustrur och sällan hemmansägande pigor. En gift kvinna var ju ännu omyndig och hennes ärvda egendom förvaltades av maken, medan änkorna hade en större ekonomisk självständighet.
Själv skulle jag kunna kalla mig hemmansägare (i betydelsen att jag äger del i ett hemman) men inte bonde....

392
Kila / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-09
« skrivet: 2004-04-08, 18:37 »
Hej Anne!
Jag kan erbjuda runt 6000 släktingar till din amerikanska släkting. Johannes Olsson Edman var född 13/1 1845 i Öxnevål Kila, son till Olof Eriksson och Anna Johannesdotter. Han blev soldat för Norra Ed i Kila och var mycket riktig byslaktare. Han avled 27/10 1917. Hans hustru Lovisa Olsdotter var född 7/3 1847 i Eldansnäs, Långserud som dotter till brukaren Olof Eriksson och Elsa Larsdotter. Johannes Edman och hans familj finns med i en släktbok kallad Staffansläkten som jag medarbetat i. Den utgår från hans farfars morföräldrar Staffan Olsson och Maria Olsdotter. Om du mailar mig kan jag förmedla kontakt med Claes Åkerblom som är upphovsmannen.

393
Film / Teater / Roberts, Julia (f. 1967)
« skrivet: 2004-04-03, 19:07 »
Berättelsen om Julia Roberts och hennes dalsländska - och värmländska rötter - är såpass intressant att det kvalificerade sig som årets aprilskämt i lokaltidningen ELA som läses i Vänersborg och södra Dalsland.

394
Okänt stift / Okänt stift
« skrivet: 2004-04-03, 09:24 »
Walter!
Om du klickar på mitt namn här ovan så ser du mitt yrke. Jag är alltså inte präst men är intresserad av prästers person- och släkthistoria.
Eija!
Vilket Gryt menar du? Södermanland, Östergötland eller Skåne? Det verkar inte vara det sörmländska Gryt då det finns ingen kyrkoherde i socknen med något liknande namn i Hagströms herdaminne.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

395
Allmänt / Nordmarks härads domböcker
« skrivet: 2004-04-02, 19:20 »
Jag tror att de mesta (alla?) av Gun Albinsson-Karlssons avskrifter numera också finns i Arkivcentrum Värmlands forskarsal i Karlstad. Inget ont om nordmarksmetropolen Årjäng - men på detta sätt kanske det blir tillgängligt för fler.

396
Film / Teater / Roberts, Julia (f. 1967)
« skrivet: 2004-03-21, 14:37 »
Den Per Nilsson som omnämns på Radio Västs sida är alltså densamme som nummer 104 här ovan. Edsleskog och Laxarby ligger i Dalsland.

397
Missionärer / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-16
« skrivet: 2004-03-07, 22:21 »
Har man inga bakgrundsuppgifter så blir det väl svårt. Då har man ju inte ens hittat den höstack där man skall söka efter nålen! Men vet man något - t. ex. vilket land och att man kan ana vilket samfund som sänt ut missionären så finns möjligheter.  
Jag vet att missionärer inom Svenska Missionsförbundet ofta finns med i bokverket Biografiskt album för Svenska Missionsförbundet, utgivet i flera upplagor, senast 1978. Även när det gäller missionärer inom andra samfund så finns det olika typer av tryckta källor att tillgå.

398
Okänt stift / Okänt stift
« skrivet: 2004-03-03, 22:01 »
Om det fanns särskilda brukspredikanter berodde väl huvudsakligen på om bruksägaren ansåg sig ha råd att avlöna en egen präst. Det berodde väl också på om bruket låg långt ifrån sockenkyrkan. Om det fanns i varje stift vet jag inte, men det finns ju brukstätare stift som Karlstad och Västerås. I Karlstads stift, som jag känner bäst, fanns det brukspredikanter vid Billingsfors bruk i Dalsland, och det fanns också en brukskyrka och en bruksförsamling med egen kyrkbokföring. Eftersom järnbruken ofta låg vid vattendrag som ibland kunde vara sockengränser och bruksfolket bodde på båda sidor så var det en praktiskt ordning - så var fallet i Billingsfors. Bruksförsamlingen bildades på 1700-talet och upplöstes på 1872. Då återfördes delarna till socknarna Laxarby och Steneby.
Brukspredikanten i Billingsfors hade det säkert bättre än många vanliga komministrar.  
Brukspredikanten var en av prästerna i pastoratet och hade således kyrkoherden som sin närmaste förman.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

399
Herman Lindqvist / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-08
« skrivet: 2004-02-07, 20:27 »
Det mesta är väl sagt här men det kan noteras att namnet Alf Henrikson kom upp. Han var ju i högsta grad en lärd person även om han till professionen var anställd som journalist och skribent vid Dagens Nyheter och saknade akademisk examen. Hans historiska böcker är mycket underhållande och har, vad jag kan förstå gott anseende bland akademiska historiker och lämpar sig utmärkt som introduktioner till de olika ämnesområdena. Ingen nu levande person skulle väl försöka sig på att skriva antikens, Sveriges, Danmarks, Byzantiska rikets, Kinas och t.o.m. hela världens historia (Alla tider).  
Så blev han som ett tecken på uppskattning fil. dr h. c. och fick professors namn.
Georg Henrik von Wright (om det är han som åsyftas) var professor i teoretisk filosofi och åtminstone inte i traditionell mening historiker.

400
Kyrkoherde / Äldre inlägg (arkiv) till 27 maj, 2007
« skrivet: 2004-01-29, 13:47 »
Fast det bör påpekas att det inte var obligatoriskt för präster att avlägga någon universitetsexamen ända in på 1800-talet. Det viktiga var att avlägga prästexamen inför domkapitlet - någon som f. ö. ännu förekommer men som mist sin gamla prägel av examination.
Däremot var det så att de flesta präster låg några terminer vid ett universitet. Det hände inte så sällan att man avlade magisterexamen inom den filosofiska fakulteten. Att så många svenskar studerade i Greifswald eller Rostock berodde mest på att det var så enkelt att bli magister där.

401
Allmänt / Glasbruk i Värmland/Dalsland
« skrivet: 2004-01-14, 21:57 »
Föregångare till Liljedal i Ed är Anneberg i Botilsäter (1762-1773) samt Liljedal vid Mässvik i Bro (1774-1781).
Carlsdal låg i Segerstads socken som numera är en del av Karlstads kommun.
Forshaga, Glava och Karlstad var fönsterglasbruk.
Ett glasbruk som Åsa ej nämnt ovan är Sölje i Stavnäs som existerade mellan 1813 och 1903.
Det finns några alldeles utmärkta monografier över dessa glasbruk utgivna av Värmlands museum i dess gula skriftserie. Ett kapitel i Gösta von Schoultz bok Värmländsk historia (1984) har titeln Ett bortglömt glasrike.

402
Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-25
« skrivet: 2004-01-11, 22:36 »
Till Hans Nilsson och andra som väntar på register till Ny socken. Böckerna är inmatade men ännu inte korrekturlästa. Eftersom ingen av oss i föreningen (tyvärr!) har möjlighet att arbeta med kyrkboksregistrering på heltid så har andra socknar prioriterats. Ny kommer så småningom - men jag kan inte ge någon tidsram.

403
Bo is indeed right. Dal was a torp under the Säter that he has found on the map.

404
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-27
« skrivet: 2004-01-03, 18:22 »
Karin!
Eftersom Daniel inte har varit ett så ovanligt förnamn i Gunnarskog så finns det en del, sinsemellan obesläktade personer som heter Danielsson där.
Så jag tycker nog att du bör specificera din fråga med fler namn och födelsedatum.

405
Rockesholms bruksförsamling / Rockesholms bruksförsamling
« skrivet: 2004-01-01, 13:03 »
Så här står det i Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, del II (1965) sid. 250: Tillstånd gavs 1736 10/12 till kyrkbyggnad vid Karlsdals bruk, och av detta samt ett antal närliggande hemman bildades Karlsdals kapellförsamling, som fick sin förste präst 1753. I kungligt brev 1761 7/7 föreskrevs, att kapellförsamlingen skulle lyda under Karlstads domkapitel. År 1785 ingicks en överenskommelse, förnyad 1826, att kapelllpredikanten i Karlsdal skulle tjänstgöra även vid det en mil norrut belägna Rockesholms bruk i Grythytte socken och Västerås stift, där kapellpredikanterna 1872-1882 bodde. Karlsdals kapellförsamling upphörde först 1922 31/12 och lades till Karlskoga.
Enligt boken Kyrkor i Örebro län av Estrid Esbjörnson byggdes Rockesholms kapell 1761-65 och har renoverats 1883, 1922, 1942 och 1975.

406
Tveta / Tveta GID 535.30.79800
« skrivet: 2003-12-30, 23:47 »
Hans Hanss(on) Hägerbeck är fotjägare. Dopprästens namn J(acob) L(udvig) Hasselqvist.

407
Att man inte kan allt eller att man inte vill göra en alltför hård tolkning av källornas trovärdighet fråntar inte redaktören skyldigheten till en medvetenhet om källkritikens nödvändighet. Det finns ingen som kan allt om släktforskning!  
Jag tycker att Elisabeth har helt rätt med sin avslutande kommentar. Det är just de redaktörer som finns i vissa små föreningar som borde komma till redaktörskurserna. Men tyvärr brukar det bara komma 20-25 redaktörer, när det ändå finns upp emot 100 föreningar som ger ut medlemstidskrifter.
Det vore faktiskt bra om det kom fram konkreta exempel på just källkritik i medlemstidskrifter här - både bra och dåligt!

408
Jag kan minnas att det i samband med bröllopet mellan Edward och Sophie sadse något om att beslutet att deras barn inte skulle bli kungliga högheter och prinsar hade sin grund i att man tyckte redan det fanns för många prinsar och prinsessor och att ännu några inte skulle ha folkligt stöd.  
För att tala kvällstidningsspråk så skulle det bli: Hela det brittiska folket rasar mot prinsarna.
Det rubbar som sagt det gamla beslutet av George V, tidigare omnämnt här i diskussionen.
Men skulle man vara totalt konsekvent med alla titlar, så skulle lilla lady Louise Mountbatten-Windsor varit prinsessan Louise av Grekland och Danmark...

409
Svenska hertigdömen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-08
« skrivet: 2003-12-02, 13:20 »
Om man går till någorlunda officiella källor, som Statskalendern så är kungens titel Sveriges konung, varken mer eller mindre. Så jag vidhåller att det inte längre finns någon officiell koppling mellan monarken och hans gamla hertigdöme.
Gustav VI Adolf var väl knuten till Skåne genom att han tillbringade somrarna på Sofiero alltsedan han och kronprinsessan Margareta fick det i bröllopsgåva 1905.
Carl XVI Gustafs starkaste band till Jämtland är väl stugan i Storlien - som han för övrigt ärvt av sina föräldrar. Annars har jämtarna inte dragit särskilt stora växlar på att ha en hertig. De kanske är alltför republikanskt sinnade?

410
Svenska hertigdömen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-08
« skrivet: 2003-11-25, 22:02 »
Den siste som innehade ett verkligt hertigdömen i Sverige var väl hertig Karl Filip, Karl IX:s son som ärvde sin fars hertigdöme omfattande huvudsakligen landskapen Södermanland, Närke och Värmland. Karl Filip dog redan 1621.
Om jag minns rätt så här i hastigheten så tror jag att hertigtitlarna (för det är ju det som de är, tanken om hertigdömen enligt feodal ordning vrider ju tanken helt fel) infördes av Gustav III. Han gav titlar till sina bröder: Carl blev hertig av Södermanland och Fredrik Adolf hertig av Östergötland - trots att han ju mest förknippas med Tullgarns slott i landskapet Södermanland.
Gustav III:s yngre, tidigt avlidne son Carl Gustaf var hertig av Småland.  
Gustav IV Adolfs yngre tidigt avlidne son Carl Gustaf var storfurste av Finland.
Någon kanske kan rätt titulatur för Gustav IV Adolf som kronprins samt dennes son Gustav (han som sedermera kallades prins av Vasa).
För Bernadotternas del så finns det några fler hertigar.
Oscar (I) Södermanland
Carl (XV) Skåne
Carl Oscar (Carl XV:s son) Södermanland (?)
Gustaf (sångarprinsen) Uppland
Oscar (II) Östergötland
August Dalarna - hans efterlämnade maka Teresia brukar i gamla böcker och bildtexter omtalas som H. K. H. Enkehertiginnan af Dalarne.
 
Det är alltså bara en tradition som kan förvaltas enligt monarkens eget gottfinnande. Eftersom kungen när han bestiger tronen inte är att betrakta som arvfurste så blir även hertigtiteln onödig.  
Banden mellan hertigar, hertiginnor och deras landskap har ofta varit att hertigen får knytas till landskapsregementet och brukar bli efterfrågad för representationsuppdrag av olika slag. Jag vet att prins Eugen var i Närke och delade ut priser till släktgårdsinnehavare 1928. Carl Philip har vid flera tillfällen skänkt sin glans till olika värmländska högtidligheter.
Nu har ju de flesta landskapsregementena försvunnit så den militära anknytningen finns knappast längre.
Hittills hertiglösa landskap: Öland, Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen, Lappland, Norrbotten (om nu det sistnämnda skall anses som ett landskap).
Den enda favör jag känner till som är ledig är att en eventuell blivande hertig av Södermanland skall få besittningsrätten till Stenhammars slott. Fast då kanske hertigen måste rusta upp slottet på egen bekostnad ;-)

411
Religion / Olivebring, Carl-Erik (1919-2002), kyrkosångare
« skrivet: 2003-11-12, 23:02 »
Vilket foto? I den ovan nämnda artikeln i Hänt i veckan finns inget foto av Carl-Erik Olivebrings mor. Han säger sig sakna bilder av modern.

412
Ett tillägg så här nästan fyra år sedan sist. Den som jag talade med heter Bengt Byström. För ett knappt år sedan kom han tillsammans med släktforskaren Leif Ågren ut med boken Jäverön från istid till nutid. Förlaget heter Översätteriet HB.  
Denna trevliga bok innehåller både upplysningar om bebyggelsen, Jäverö gård (Jäverne) samt torpställena Ekorrviken, Fantviken, Långsviken, Smörhall och Sundet.
En släktforskare kanske saknar den totala genealogiska redovisningen av folket på ön, men den här boken ger mer av kött på benen.
Byström har intervjuat en lång rad personer med anknytning till ön, både som fastboende, sommargäster och andra, och det handlar mycket om 1900-talet. Många goda historier har dokumenterats. Boken rekommenderas!

413
Faxelius / Faxelius
« skrivet: 2003-11-11, 22:30 »
Kan tillägga att Sveno Anundi Faxelius och hans hustrus gravsten numera (sedan 1936) finns inne i Kila kyrka efter en sejour ute på kyrkogården. Det kommer ättlingar och tittar på den då och då.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

414
Religion / Olivebring, Carl-Erik (1919-2002), kyrkosångare
« skrivet: 2003-11-07, 21:21 »
Reportaget ifråga finns i Hänt i veckan nr 5, 1982. Rubriken lyder ”Jag är prins Bertils halvbror och kungens farbror” och journalistens namn är mycket riktigt Henry Sidoli. Rubriken är egentligen missvisande eftersom publiceringen så uppenbart sker på journalistens initiativ och att Olivebring blir motvilligt övertalad att ställa upp att berätta.  
 
Jag citerar de stycken som är av intresse här.
 
-Ja, jag var väl en 18 eller 19 år när jag fick veta att ”gamle kungen” Gustaf V var min riktige farfar, säger kyrkosångaren Carl-Erik Olivebring, 62, sakta. Och att min riktige far då var kronprins av Sverige, sedermera Gustaf VI Adolf. Det kom verkligen som en chock för mig. Jag hade länge varit på jakt efter mitt ursprung. Så plötsligt fick jag veta. Riktigt hur vill jag än i dag inte tala om.
(..)
Under hela sitt fantastiska liv har Carl-Erik Olivebring burit hemligheten om sin kungliga härkomst för sig själv. Bara hans närmaste har i djupaste förtroende under senare år fått veta sanningen om hans kungliga börd. Trots Carl-Eriks och hans familjs förtegenhet har det ändå länge funnits ett rykte i svang (.) Genom att undersöka en rad både officiella och inofficiella källor lyckades jag så småningom hundraprocentigt klarlägga att ryktet stämde.
(.)
[Sidoli har besökt Olivebring i ärende att intervjua honom som kyrkosångare, när han tar upp frågan om att Olivebring bort växa upp på Stockholm slott enär han var kungason].
Han sitter alldeles tyst, medan jag berättar att hans mor fick honom under namnet Judit Cecilia Serafia Andersson och att hon var född den 16 december 1877.
Vid nedkomsten i Hedemora den 20 april 1919 uppgav hon sig vara hushållerska. Som pappa antecknades i kyrkböckerna en f d hemmansägare, född den 30 oktober 1844. När Carl-Erik föddes var alltså ”pappan” 73 år gammal. Man var inte så noggrann på den tiden. Och ett ”oäkta” barn var ju alltid ovälkommet. Så var det då.
I själva verket hette Carl-Eriks mamma Judit Andersson-Haugowitz och hon var hovdam på Stockholms slott. Hon avled redan fyra år senare, 1924, i en hjärtsjukdom, blott 47 år gammal och utan att någonsin ha återsett sin son.
Jag nämner ytterligare några fakta som jag fått fram, men dessa är av den art att de ej kan återges av hänsyn till den avlidnas minne. Men det kan med skäl antagas att Carl-Erik Olivebrings mor, utan egen förskyllan, åtminstone tidvis hade det svårt. Hon fick sannolikt lida mycket under sitt liv.
 
Så långt artikeln. Självfallet blev det ett jättescoop för Sidoli. Att Sigvard bjöd in honom är väl månne något typiskt med tanke på Sigvards roll i familjen. Men jag gissar att det krävdes något mer än bara porträttlikhet för att övertyga prinsen/greven om att Olivebring verkligen var hans halvbror. Olivebring berättar om sitt liv i en bok som heter En sjungande ambassadör. Den som fört pennan är Per Östlin och boken kom ut på Marcus förlag 1996. Jag fick höra Olivebring sjunga i ett värmländskt missionshus 1997 och visst fanns porträttlikheten.

415
Karlstads stift / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2007
« skrivet: 2003-11-04, 22:51 »
Rådet att kontakta församlingen tror jag tyvärr kan göra en del besvikna. Historielösheten inom Svenska Kyrkan är stundtals skrämmande. Det mesta stiftshistoriska arbetet bedrivs av eldsjälar med mycket begränsat stöd från stiften. Risken är alltså att man kan få ett dåligt svar.  
Det finns dock en hel del som intresserar sig för herdaminnen. Förhoppningsvis kan stiften hänvisa till de stiftshistoriska sällskapen. Sådana finns i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad och Härnösand. Inom dessa finns det mycken kunskap inom olika områden. Några av dem har hemsidor på nätet. Sök på stiftshistoriska på Google så hittar man dit lätt.
Men, som sagt, herdaminneslistan på Rötter är ett bra första steg. Sedan vill jag förtydliga Ingegerd Johansson: Värmlandsrötter är Värmlands Släktforskarförenings hemsida.
Slutligen: Om Peter Wermes resa till Amerika står att läsa i en utgåva av årsboken Wermlandica, tror att det var 1993 eller 1994.

416
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-11-04, 22:40 »
Här kommer förklaringar till några av förkortningarna.
Gestr. Hels. = Tillhörde som student i Uppsala Gestrike-Helsinge nation.
Stud. v. 50 = Inskriven som student i Uppsala vårterminen 1850.
Pvgd = Prästvigd
Folksk.ex = Folkskollärarexamen
Km = Komminister
Past ex = Pastoralexamen, en särskild examen som krävdes t. o. m. 1880-talets början för att man skulle kunna söka och få kyrkoherdetjänst.
Kh = Kyrkoherde. Han var alltså kyrkoherde i Hamrånge (först) och sedan i Ockelbo

417
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-11-03, 21:31 »
Hej Marianne!
För att ge ett kort svar så är det Nej!. Präster som levt när respektive herdaminnesvolym utgivits har i de flesta fall tagits med. Undantaget är de präster som vid tillfället i fråga varit obefordrade, dvs inte hunnit bli vare sig kyrkoherde, komminister eller liknande.  
Om de avlidit innan de nått ordinarie tjänst i respektive stift så finns de oftast med i en särskild del. Detta gäller åtminstone Lund, Strängnäs och Karlstad.

418
Uppsala ärkestift / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-05
« skrivet: 2003-11-02, 21:42 »
Carl August Lindström i Hamrånge bör finnas med i Nyström. Herdaminnen brukar benämnas efter sin utgivare. Följaktligen så kallas det gamla herdaminnet från 1840-talet för Fant-Låstbom. Han finns kanske även med i någon annan matrikel. Det beror lite på hur länge han levde.
Det pågår utgivning av ett nytt herdaminne för Uppsala stift, som det numera heter, men där har man inte behandlat gästrikekontrakten ännu. Han finns inte med i Fjärdhundra eller Ljusnans kontrakt.

419
Här kommer just de anor som Peter talade om:
 
         1 Carl Svante! Janson, född 21/5 1955 i Uppsala (C). Professor
           i Uppsala (C).
           
 
                     *** Generation I ***
 
           f
         2 Bo! Svante Janson, född 19/6 1933 i Säffle (S).  
           
           Gift med  
 
           m
         3 Ulla Carlsdotter Klingberg, född 22/4 1934 i Stockholm (A).
           
           
 
                     *** Generation II ***
 
           ff
         4 Gösta! Samuel Janson, född 7/12 1907 i Säffle (S), död 19/6 1979
           i Puerto de la Cruz, Teneriffa, Spanien. Disponent i Gävle (X).
           
           Gift 23/6 1928 i Säffle (S) med  
 
           fm
         5 Karolina Oktavia ( Karin )! Andersson, född 4/10 1911
           i Säffle (S), död 7/11 1990 i Borlänge (W). Bosatt i Gävle (X).
           
 
                     *** Generation III ***
 
           fmf
        10 August Andersson, född 7/8 1880 i Älgå (S), död 13/10 1918
           i Säffle (S). Byggmästare i Säffle (S).
           
           Gift med  
 
           fmm
        11 Oktavia! Sofia Löfgren, född 22/1 1885 i Säffle köping, By (S),
           död 9/12 1957 i Säffle (S). Bosatt i Säffle (S).
           
 
                     *** Generation IV ***
 
           fmmf
        22 Carl Johan Löfgren, född 4/5 1853 i Ingersbyn, Kila (S),
           död 2/1 1915 i Säffle (S). Bleckslagare i Säffle (S).
           
           Gift 28/11 1880 i Botilsäter (S) med  
 
           fmmm
        23 Johanna Persdotter, född 27/2 1855 i Järnerud, Botilsäter (S),
           död 15/10 1921 i Säffle (S). Bosatt i Säffle (S).
           
 
                     *** Generation V ***
 
           fmmff
        44 Stefanus Olsson, född 2/8 1825 i Ingersbyn, Kila (S),
           död 10/9 1898 i Säffle köping, By (S). Skräddarmästare
           i Säffle köping, By (S).
           
           Gift 26/12 1851 i Kila (S) med  
 
           fmmfm
        45 Karolina Johannesdotter, född 8/7 1831 i Kråkbråten, Kila (S),
           död 31/3 1911 i Säffle (S). Bosatt i Säffle köping, By (S).
           
 
                     *** Generation VI ***
 
           fmmfff
        88 Olof Andersson, född 2/11 1776 i Ingersbyn, Kila (S),
           död 27/7 1861 i Ingersbyn, Kila (S). Hemmansägare i Ingersbyn,
           Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmffm
        89 Maria Olsdotter, född 1789 i Östensbyn, Kila (S), död 21/2 1840
           i Ingersbyn, Kila (S). Bosatt i Ingersbyn, Kila (S).
           
 
           fmmfmf
        90 Johannes Jansson, född 18/4 1807 i Björkås, Kila (S),
           död 8/11 1887 i Sätterskog, Kila (S). Hemmansägare i Sätterskog,
           Kila (S).
           
           Gift 26/12 1826 i Kila (S) med  
 
           fmmfmm
        91 Maria Olsdotter, född 23/10 1809 i Djupviken, Kila (S),
           död 4/5 1871 i Sätterskog, Kila (S). Bosatt i Sätterskog,
           Kila (S).
           
 
                     *** Generation VII ***
 
           fmmffff
       176 Anders Svensson, född 1754 i Svanskog (S), död 25/4 1809
           i Ingersbyn, Kila (S). Brukare i Ingersbyn, Kila (S).
           
           Gift 28/12 1772 i Kila (S) med  
 
           fmmfffm
       177 Maria Staffansdotter, född 3/2 1751 i Östra Smedbyn, Kila (S),
           död 1/6 1822 i Ingersbyn, Kila (S). Bosatt i Ingersbyn, Kila (S).
           
 
           fmmfmff
       180 Jan Persson, född 21/11 1765 i Källås, Gillberga (S),
           död 17/9 1836 i Björkås, Kila (S). Bonde i Björkås, Kila (S).
           
           Gift 25/10 1786 i Kila (S) med  
 
           fmmfmfm
       181 Annika Hansdotter, född 1766 i Sandbol, Kila (S), död 4/11 1843
           i Björkås, Kila (S). Bosatt i Björkås, Kila (S).
           
 
           fmmfmmf
       182 Olof Andersson, född 2/7 1780 i Djupviken, Kila (S),
           död 10/11 1856 i Djupviken, Kila (S). Bonde och nämndeman
           i Djupviken, Bockerud, Kila (S).
           
           Gift 27/12 1801 i Kila (S) med  
 
           fmmfmmm
       183 Maria Nilsdotter, född 1/5 1775 i Boda, Kila (S), död 30/1 1835
           i Djupviken, Kila (S). Bosatt i Djupviken, Bockerud, Kila (S).
           
 
                     *** Generation VIII ***
 
           fmmfffmf
       354 Staffan Olsson, född 1/3 1723 i Jonsbol, Kila (S),
           död 18/5 1795 i Ingersbyn, Kila (S). Hemmansägare i Ingersbyn,
           Kila (S).
           
           Gift 16/6 1745 i Kila (S) med  
 
           fmmfffmm
       355 Maria Olsdotter, född 3/10 1726 i Bolet, Kila (S),
           död 20/4 1802 i Ingersbyn, Kila (S). Bosatt i Ingersbyn,
           Kila (S).
           
 
           fmmfmfff
       360 Per Månsson, född 1/3 1729 i Västra Takene, Kila (S),
           död 10/2 1766 i Källås, Gillberga (S). Bonde i Källås,
           Gillberga (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmffm
       361 Karin Olsdotter, född 1733 i Kila (S), död 14/4 1811 i Björkås,
           Kila (S). Bosatt i Björkås, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmf
       362 Hans Bryngelsson, född 18/11 1726 i Sandbol, Kila (S),
           död 26/1 1801 i Sandbol, Kila (S). Bonde i Sandbol, Kila (S).
           
           Gift 27/10 1752 i Kila (S) med  
 
           fmmfmfmm
       363 Britta Larsdotter, född 9/1 1735 i Östensbyn, Kila (S),
           död 29/12 1811 i Sandbol, Kila (S). Bosatt i Sandbol, Kila (S).
           
 
           fmmfmmff
       364 Anders Nilsson, född 1744 i Övre Lofterud, Långserud (S),
           död 14/11 1805 i Djupviken, Kila (S). Bonde i Djupviken,
           Kila (S).
           
           Gift 26/12 1770 i Kila (S) med  
 
           fmmfmmfm
       365 Karin Håkansdotter, född 27/3 1741 i Kråkbråten, Kila (S),
           död (begravd 23/9 1787) i Djupviken, Kila (S). Bosatt i Djupviken,
           Kila (S).
           
 
           fmmfmmmf
       366 Nils Andersson, född 7/4 1731 i Rud, Kila (S),
           död (begravd 3/12 1786) i Boda, Kila (S). Bonde i Boda, Hagen,
           Kila (S).
           
           Gift 1773 i Kila (S) med  
 
           fmmfmmmm
       367 Margareta Jansdotter, född 1735, död 21/10 1808 i Djupviken,
           Kila (S). Bosatt i Djupviken, Kila (S).
           
 
                     *** Generation IX ***
 
           fmmfffmff
       708 Olof Staffansson, född 1701 i Knöstad, Kila (S), död 1733
           i Jonsbol, Kila (S). Hemmansägare i Jonsbol, Kila (S).
           
           Gift 1/1 1722 i Kila (S) med  
 
           fmmfffmfm
       709 Karin Nilsdotter. Bosatt i Jonsbol, Kila (S).
           
 
           fmmfffmmf
       710 Olof Eriksson. Bosatt i Bolet, Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfffmmm
       711 Britta Larsdotter. Bosatt i Bolet, Kila (S).
           
 
           fmmfmffff
       720 Måns Svensson, född 1678ca, död 19/9 1755 i Västra Takene,
           Kila (S). Bonde i Västra Takene, Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmfffm
       721 Karin Svensdotter, född 1688ca, död 2/7 1758 i Västra Takene,
           Kila (S). Bosatt i Västra Takene, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmff
       724 Bryngel Hansson, född 1691ca, död 1735 i Sandbol, Kila (S).
           Bonde i Sandbol, Kila (S).
           
           Gift 7/10 1722 i Kila (S) med  
 
           fmmfmfmfm
       725 Ingrid Nilsdotter. Bosatt i Sandbol, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmmf
       726 Lars Hansson, född 26/2 1705 i Kråkbråten, Kila (S),
           död 15/12 1777 i Östensbyn, Kila (S). Bonde i Östensbyn,
           Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmfmmm
       727 Britta Jonasdotter, född 20/4 1714 i Lillerud, Kila (S),
           död 22/9 1770 i Östensbyn, Kila (S). Bosatt i Östensbyn,
           Kila (S).
           
 
           fmmfmmfmf
       730 Håkan Jansson, född 1708, död 30/4 1742 i Kråkbråten, Kila (S).
           
           Gift 26/12 1737 i Kila (S) med  
 
           fmmfmmfmm
       731 Kerstin Bryngelsdotter.
           
 
           fmmfmmmff
       732 Anders Jonsson, född 1695, död 2/3 1776 i Ulfsbol, Kila (S).
           Bonde i Ulfsbol, Kila (S).
           
           Gift 24/7 1730 i Kila (S) med  
 
           fmmfmmmfm
       733 Kerstin Jonsdotter, född 1700.
           
 
                     *** Generation X ***
 
           fmmfffmfff
      1416 Staffan Olsson Knöös. Pikenerare i Knöstad, Kila (S).
           
           Gift 1/1 1690 i Kila (S) med  
 
           fmmfffmffm
      1417 Ingrid Nilsdotter, död 2/12 1736 i Jonsbol, Kila (S). Bosatt
           i Knöstad, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmfff
      1448 Hans. Bosatt i Sandbol, Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmfmffm
      1449 Ingrid. Bosatt i Sandbol, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmmff
      1452 Hans Andersson, död 8/2 1746 i Östensbyn, Kila (S). Bonde
           i Östensbyn, Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmfmmfm
      1453 Britta Jakobsdotter, född 1680ca, död 4/3 1733 i Östensbyn,
           Kila (S). Bosatt i Östensbyn, Kila (S).
           
 
           fmmfmfmmmf
      1454 Jonas Persson. Bonde i Lillerud, Kila (S).
           
           Gift med  
 
           fmmfmfmmmm
      1455 Anna Jonsdotter.

420
03) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Räpplinge, C:3
« skrivet: 2003-10-15, 10:10 »
Den 15 maj dog af slag och den 20 dito begrafdes försvarslöse Sven Petter Svensson på Repplinge Malm --- 5 månader och 27 dagar gammal. Som denna persons vandel icke varit christelig, utan anstötlig för Guds Församling, blef han, enligt Herr Kontraktsprosten Aug. Ahlqvists svar å pastors Embetsförfrågan i detta fall, begrafven utan tacksägelse eller själaringning; icke heller tilläts någon uppsjungning. Begrafningen skedde strängt efter formulair, dock --- [blef?] klockorne nytjade vid likets ankomst till grafstället, der ingen sång blef hållen.
 
Det verkar ha varit en riktig buse, detta...

421
03) Osorterat / Födelsebok Brattfors
« skrivet: 2003-10-10, 13:38 »
Det verkar som det står Hedenskogsmyra, alltså med en värmländsk böjning!

422
Allmänt / Boken """"Ingevaldssläkten"""" av Olof Ljung
« skrivet: 2003-09-28, 16:16 »
Adressen till Melleruds Museum & Släktarkiv är Box 132, 464 23 Mellerud. Någon hemsida har inte synts till. Ännu, i varje fall...

423
Bror Rexeds föräldrar tog uppenbarligen också namnet Rexed. Daniel Rexed hette så enligt död- och begravningsboken för Gunnarskog när han avled 8/7 1965 i Arvika Östra församling. Orsaken till att han är noterad i Gunnarskogs bok är förstås att han är gravsatt i Gunnarskog.

424
Radio / Tv / Tidningar (Massmedia) / Holmström, Bo (f. 1938)
« skrivet: 2003-07-20, 09:42 »
Fast den senare (programledare, utrikeskorrespondent i London) heter Bo Holmqvist.

425
Kungliga släkter / Prins Carl Jr
« skrivet: 2003-07-07, 18:29 »
Om mitt minne inte sviker mig så vigdes Madeleine Bernadotte och Charles Ullens de Schooten i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm, dvs den gamla katolska kyrkan vid Norra Svedjegatan (riven 1968).

426
Kungliga släkter / Prins Carl Jr
« skrivet: 2003-06-29, 23:43 »
Prins Carl Jr var morbror till tre kungar: Harald V av Norge samt Baudouin I och Albert II av Belgien. Finns det någon som varit onkel till fler? Funderar på drottning Victorias familj - där borde det ha funnits liknande släktförhållanden.
Sedan var han det sista överlevande barnbarnet till Oscar II samt en av de i familjen Bernadotte som levat längst. Han torde väl vara nummer tre efter Elsa Cedergren (prins Oscar Bernadottes dotter) samt prins (greve) Sigvard Bernadotte. Rätta mig om jag har fel.
Jag läste någonstans att han ingick sitt första äktenskap med enskild mans dotter med Gustaf V:s godkännande. Kungen gav detta eftersom Carl Jr stod så långt från tronen. Likafullt så miste han titlar precis som Lennart, Sigvard och Carl Johan. Fick detta några andra konsekvenser?
Om nu Carl Jr hade fått söner, skulle dessa då ha blivit ärftliga grevar Bernadotte?

427
Svenska Antavlor / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-06
« skrivet: 2003-06-06, 15:08 »
Jovisst Jan, jag vet också att det bli fel när man trycker. Orsaken till att jag gav mig till känna här var att jag trodde att det möjligen kunde fler än jag som fått felaktiga exemplar.
Fast jag har mejlat förbundet nu också, förstås.

428
Svenska Antavlor / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-06
« skrivet: 2003-06-05, 18:31 »
Är det någon mer än jag som fått feltrycket av Svenska Antavlor nummer 7? Istället för sidorna 289-296 så finns 305-312 med två gånger.
Om det är ett allmänt förekommande feltryck borde väl Förbundet kunna göra reklamation hos tryckeriet och sända korrekta versioner till prenumeranterna.

429
Hej Dag och Erik!
Det är nog bättre om ni ställer era frågor under rätt rubriker, dvs socknarna. Jag antar att vi testar denna modell fler gånger men kanske inte mer i vår (det vet mina kolleger i Karlstad bättre).
Den sista frågan verkar otroligt svår att besvara!

430
Roliga namnkombinationer / Roliga namnkombinationer
« skrivet: 2003-05-09, 09:22 »
Ett namn som för ett svenskt öra låter ganska kul är Stygge Krumpen, biskop i Børglum på Jylland i början av 1500-talet.

431
Lunds stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-16
« skrivet: 2003-05-07, 20:00 »
Kristianstad kommer att behandlas i del 12: Gärds och Villands kontrakt som är under utgivning. I det carlquistska herdaminnet har del 1-11 (biskopar och domkapitel, hela f. d. Malmöhus län samt Österlen, Åsbo och Bjäre och Göingekontrakten) samt 14 (obefordrade präster) har utgivits. Sedan Gunnar Carlquist avled 1963 har utgivningstakten varit minst sagt långsam och arbetet tidvis helt stått stilla. Tre redaktörer (Krister Gierow, Kjell Barnekow och Ingemar Brohed) har också lett arbetet. Nu är det teol. dr. Owe Samuelsson som har tagit tag i arbetet. 2001 utkom Göinge och Samuelsson rapporterade vid det stiftshistoriska symposiet i Lund för en dryg vecka sedan att arbetet med att med Carlquists excerptsamling som grund färdigställa Gärds och Villands kontrakt nu är i stort sett klart. Det fanns gott hopp om att detta band skulle kunna tryckas i år. Sedan är det bara Blekinge kvar...

432
Millesvik / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-29
« skrivet: 2003-04-17, 19:57 »
Anna-Lisa!
 
Sven Johanssons adress och e-post finns på VärmlandsRötters sockensida om Millesvik - kolla under Adresser.

433
Vore tacksam för hjälp med sökning efter Adolf Fredrik Lindholm, född 8/4 1855 i Östergötland. Hamnade så småningom i Graceville, Big Stone County, Minnesota. Jag skulle kunna tänka mig att plöja igenom några hundra östgötasocknar men det vore trevligt att kunna begränsa sig något...

434
Efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2003-04-03, 11:48 »
Hittade en nyhet i tidningen Från Riksdag och Departement, 2003:9 sid. 31 som kanske kan vara av intresse:
Svensk-isländsk namntvist löst.
Isländska föräldrar bosatta i Sverige skall kunna ge sina barn isländska efternamn utan att detta strider mot den svenska namnlagen. Namnstriden mellan Island och Sverige berodde på att en svensk-isländsk familj inte fick använda sig av den isländska traditionen att ge barnen ett efternamn efter faderns namn med ändelsen -son eller -dottir. Den svenska regeringen har beslutat ge islänningarna dispens från den svenska namnlagen.
 
Som kommentar så kan man väl säga att gällande namnlag är mycket liberal på många områden, men att den i grunden inte tillåter att man ger sina barn patronymikon.  Antar att det krävs isländskt medborgarskap för att komma ifråga för dispens?

435
Idrott / Sport / von Schlebrügge, Max (f. 1977)
« skrivet: 2003-03-20, 21:14 »
Från Expressen idag 20/3 kan nämnas att Max von Schleebrügge intervjuas av Mats Olsson. Där säger Max om sitt namn: - Pappa hette Holmström och det gjorde jag också men min farmor ville jag skulle ta hennes släktnamn annars skulle namnet dö ut med henne och, ja, jag tog det. Schlebrügge... det är en baronsläkt från Berlin, namnet betyder helt enkelt bron över floden Schlee.

436
Grava / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-13
« skrivet: 2003-03-13, 19:14 »
Fredrik!
 
De är säkerställda och verifierade som äkta... Det var en konstig argumentation. Du borde väl ändå kunna veta var du har hämtat dem! Var har du läst det???  
I Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam, står endast Per Månsson angiven, om jag minns rätt.

437
Förnamn - L / Luttropp
« skrivet: 2003-03-06, 23:10 »
Emil Luttropp Gotthard, född 11/5 1864 i Ökne, Gillberga, Värmland, hette faktiskt så. Det är väl honom som du har funnit, Emma? Hans föräldrar var Lars Andersson och Emma Kristina Johannesdotter.  
Kanske har namnet varit aktuellt på något sätt vid den tiden. I Huggenäs, Värmland, föddes 1860 en gosse vid namn Garibaldi Emanuel. Den italienske frihetshjälten var ju i ropet vid denna tid. Kanske finns det någon liknande historia kring Luttropp?

438
Oppeby / Oppeby födelse
« skrivet: 2003-03-03, 18:16 »
GID skall vara 223.19.53400.
 
Qvarnudden d: 10 Julii föddes Soldatens Gabriel Kierlings och dess hust: Catharina Isacsdrs son och christnades d. 14 ejusd: kallad Isac. Testes Jon Johansson i Kiärna, Eric Andersson ibm, dr Jon Nilsson ibm, Per Persson i ...., Comministri hust. Anna Sophia Hallström (??) i Väsby, hust. Kerstin Jonsdr i Hum.. (??), Pig: Anna Andersdr i Ryda, Lena Persdr i Kiärna.
 
Någon med bättre lokalkännedom kanske kan tyda orterna bättre.

439
Gillberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-28
« skrivet: 2003-02-06, 22:37 »
Emma!
Jag rekommenderar att du fjärrlånar boken till ditt bibliotek. Det är en av de bästa sockenböckerna som jag känner till, och jag vet att du frågat en del om Gillberga så du kan kanske hitta andra intressanta artiklar förutom den som handlar om Gårdsjö.
Om du skulle vilja köpa den så kan jag förmedla kontakt.

440
Eller kanske kan det vara Ryr, dvs någon av Sundals-Ryr eller Valbo-Ryr i Dalsland, Lane-Ryr i Bohuslän eller Väne-Ryr i Västergötland. Ett slarvigt skrivet Ryr skulle kanske kunna tolkas som Bryn. Eller?

441
Gillberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-28
« skrivet: 2003-02-06, 18:49 »
Hej Emma!
En artikel om Gårdsjö finns med i sockenboken I enens rike utgiven av Gillberga Hembygdsförening 1993. Nu har jag inte boken till hands men artikeln är författad heter Ett lantbrukscentrum vid Gårdsjö och är författad av en som var lärare (föreståndare?) vid skolan. Där finns också bilder av den nu rivna manbyggnaden.  
Klassfoton från 1860-talet? Låter föga troligt - men du kan förstås ha tur. Fast jag vet faktiskt inte var man skulle kunna finna dem.

442
Film / Teater / Soderbergh, Steven (f. 1963)
« skrivet: 2003-02-05, 19:48 »
Enligt dagens Aftonbladet sid. 26 kommer Kristian Luuk att i nypremiären av Sen kväll med Luuk på TV4 att intervjua Steven Soderbergh. Vi håller på att forska om hans svenska bakgrund. Det vore kul att hitta en okänd kusin. I värsta fall får vi slänga in Tommy Söderberg säger Luuk till tidningen.

443
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-11
« skrivet: 2003-01-30, 21:56 »
Hej Heidi!
Det finns i varje fall ingen gravsten över Jonas Rol?n på Gunnarskogs kyrkogård. Antagligen är han väl ändå begravd där, kanske i närheten av de andra prästerna på kyrkans södra sida?

444
03) Osorterat / Hsf 1866-70 med en anteckning 1930
« skrivet: 2003-01-15, 18:30 »
Har den 31 juli 1930 ? 4 förklarats skola för död anses enl. uppgift från Gillbergs häradsrätt d. 8/8 1930.
 
Gissningsvis behövde personen ifråga dödförklarats med anledning av något arvsärende. Självfallet innebär det inte att han/hon verkligen var avliden vid tillfället. Omständigheterna bör kunna förklaras i domboken. För den här tiden förvaras den fortfarande i Arvika tingsrätts arkiv.

445
03) Osorterat / Not 1805-10 Granbäck
« skrivet: 2003-01-13, 18:08 »
oförlikad med hustrun står det nog. Det lär väl betyda att de hade svårt att dra jämt, eller?

446
Huggenäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2002-12-12, 19:18 »
Ett svar igen till Christina.
Tyvärr finns det ingen Stina född i Huggenäs som dotter till en Per mellan 1746 och 1767. 10/3 1746 föds en Stina som dotter till Per Nilsson och Stina Persdotter på Bredene, men hon står antecknad som död redan i födelseboken. Sedan får Per Olsson och Dordin Olsdotter i Östra Uggelsäter en Stina den 7/2 1767.

447
03) Osorterat / Notering om den sjukliga pigan Maja
« skrivet: 2002-12-11, 18:44 »
Kurerad skall det ordet väl vara som Bengt-Göran inte kunde tyda i den första notisen

448
Det står i varje fall Rexed på gravstenen på Gunnarskogs kyrkogård, så det finns väl all grund att tro att det var Daniel som antog släktnamnet Rexed för hela familjen.
Tack för en intressant antavla, Kenneth, det blev en hel del kopplingar till min egen, men det är ju det vanliga när det gäller Gunnarskog.

449
03) Osorterat / Anteckning i hfl
« skrivet: 2002-12-04, 18:50 »
Fått Skatt xxx skrifn. attst till Brunskog och St Skärmnäs d. 30/11 42

450
03) Osorterat / Notering i hfl
« skrivet: 2002-12-02, 19:15 »
Hej Emma!
 
Har inte tillgång till Genline där jag sitter men är det Lars Andersson i Knöstad med familj som intresserar dig så har jag en hel del uppgifter om honom och hans familj. Vore synnerligen intresserad att veta din koppling och om du vet något mer - hör av dig via mail!!!
 
Eftersom hustrun Emma Kristina var syster till min farfars farfar har jag hittat följande information om familjen:
 
 
  Familj 1
  Emma Kristina Johannesdotter, född 26/3 1835 i Västra Takene, Kila (S),
  död 23/9 1912 i Manistee, Michigan, USA. Bosatt
  i Knöstad, Västra Takfälterud, Kila (S).
  Familjen bodde först i Ökne frälse, Gillberga. 1867 flyttade de    
  till Västra Takene, 1869 till Lilla Hultet i Kärrholmen som        
  inhyses och slutligen till Västra Takfälterud i Knöstad 1870.      
  Västra Takfälterud var en förpantning på gården Nerhagens ägor. Av
  stugan på Västra Takfälterud återstår idag endast en ruinhög. Den  
  var en av stugorna i Lövbr?tera, en samling på sex torp, som låg  
  norr om Knäsjön nära dagens E18. Makarna och barnen Anna          
  Charlotta, Carl Gustaf, Augusta och Emil Walfrid emigrerade till  
  Amerika 1885. I Kilas husförhörslängd står att de flyttade till    
  Minisota men i verkligheten hamnade de i Manistee, Michigan, en  
  stad vid Lake Michigans östra strand. Flera av Emma Kristinas      
  släktingar hade tidigare bott i Manistee innan de flyttat västerut
  till South Dakota. De flesta av barnen tycks också ha hamnat i    
  Manistee.                                                          
 
  Gift 28/9 1854 i Kila (S) med  
  Lars Andersson, född 3/1 1827 i Gillberga (S), död 18/6 1907
  i Manistee, Michigan, USA. Förpantningsägare i Knöstad, Västra Takfälterud,
  Kila (S).
 
  Barn:
  Regina Maria Anderson, född 28/5 1855, se familj 2.
  Mathilda Carolina Larsdotter, född 17/8 1857 i Ökne, Gillberga (S).
    Flyttar 1876 till en gård i Knöstad, 1878 till Östra Skrufserud    
    och 5/7 1881 till Dannemark.                                    
  Carl Gustaf Anderson, född 12/7 1859 i Ökne, Gillberga (S). Bosatt
    i Manistee, Michigan, USA.
    Han ankom till Manistee 1888. 1902 ströks han ur svenska lutherska
    församlingens matrikel.                                            
  August Wilhelm Anderson, född 5/2 1862, se familj 3.
  Emil Luttropp Gotthard Larsson, född 11/5 1864 i Ökne, Gillberga (S),
    död 6/5 1874 i Knöstad, Kila (S).
  Anna Charlotta Anderson, född 8/4 1867, se familj 4.
  Augusta Anderson, född 19/5 1872 i Knöstad, Kila (S). Bosatt
    i Manistee, Michigan, USA.
  Sofia Larsdotter, född 19/5 1872 i Knöstad, Kila (S), död 13/10 1872
    i Knöstad, Kila (S).
  Emil Walfrid Anderson, född 20/4 1877 i Knöstad, Kila (S). Bosatt
    i Manistee, Michigan, USA.
 
 
  Familj 2
  Regina Maria Anderson (från familj 1), född 28/5 1855 i Ökne,
  Gillberga (S). Bosatt i Manistee, Michigan, USA.
  Regina Maria flyttade 1874 från Kila till Leonardsberg i Grums.    
  Efter en mycket kort sejour i Karlstads stadsförsamling flyttade  
  hon därifrån 25/10 1875 till Göteborg. Senare kom hon att ansluta  
  sig till större delen av den övriga familjen i Manistee, där hon  
  blev gift Schwartz och under en kort period medlem i svenska      
  lutherska församlingen. Hon anges i matrikeln ha emigrerat från    
  Hamburg, Tyskland 1881.                                            
 
  Gift med  
  Henry Ludwig Schwartz, född 17/1 1852, död 23/3 1912
  i Manistee, Michigan, USA. Bosatt i Manistee, Michigan, USA.
 
 
 
  Familj 3
  August Wilhelm Anderson (från familj 1), född 5/2 1862 i Ökne,
  Gillberga (S). Bosatt i Manistee, Michigan, USA.
  Flyttar 2/11 1879 till Mellbyn i Bro, 11/11 1881 till Södra Sjole  
  i samma socken och 4/5 1883 till Amerika. Där återfinns han så    
  småningom i Manistee, Michigan. Han flyttade med familjen till    
  Chicago före 1912, då han med familjen stryks ur kyrkans matrikel.
 
  Gift 15/3 1889 med  
  Anna Lisa Swan, född 11/10 1868 i Blomskog (S). Bosatt
  i Manistee, Michigan, USA.
 
  Barn:
  Esther Natalia Anderson, född 29/9 1890 i Manistee, Michigan, USA.
  Alvin Walfrid Anderson, född 22/11 1892 i Manistee, Michigan, USA.
  Ewald Linus Anderson, född 5/4 1895 i Manistee, Michigan, USA.
  Erhard Leon Anderson, född 5/4 1895 i Manistee, Michigan, USA.
  Mildred Hildegard Anderson, född 9/11 1898 i Manistee, Michigan, USA.
  Hildegard Anderson, född 29/9 1901 i Manistee, Michigan, USA.
  Hulda Maria Anderson, född 27/2 1904 i Manistee, Michigan, USA.
  Mildred Leonora Anderson, född 1/3 1906 i Manistee, Michigan, USA.
 
 
  Familj 4
  Anna Charlotta Anderson (från familj 1), född 8/4 1867 i Ökne,
  Gillberga (S). Bosatt i Manistee, Michigan, USA.
  Flyttade med familjen till Chicago före 1912, då hon stryks ur    
  kyrkans matrikel.                                                  
 
  Gift 1892 med  
  John Nordstrom, född 11/12 1860 i Gällstad (P). Bosatt
  i Manistee, Michigan, USA.
 
  Barn:
  Herbert Theodore Nordstrom, född 27/9 1894 i Manistee, Michigan, USA.
  Richard William Nordstrom, född 27/12 1900 i Manistee, Michigan, USA.
  Helen Virginia Nordstrom, född 21/6 1906 i Manistee, Michigan, USA.

451
03) Osorterat / Födelsebok 1740
« skrivet: 2002-11-28, 23:16 »
Föräldrarnas hemort är utan tvivel Kättebacka, precis som Kenneth skriver här ovan.

453
Huggenäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2002-11-21, 19:40 »
Hej Christina!
By, Huggenäs och Bro är grannsocknar och tillhörde till 1961 ett pastorat (där också Södra Ny var en del). I By socken växte handelsplatsen Säffle upp till köping och senare stad, och från 1943 är By socken helt integrerad med Säffle församling
Så svåra är väl inte de värmländska ortnamnen...

454
Vi ser fram emot utredningen, Kenneth!
Till Christina - När det gäller Märta och Marta så kan man inte särskilja dem i Gunnarskogs kyrkböcker. I kyrkboken står det oftast Märta men jag har en känsla av att Marta var det namn som de flesta av dessa använde i dagligt tal.

455
Birgitta!
 
Kalmar stifts herdaminne av Bror Olsson är en av de herdaminnesutgåvor som det är lätt att få tag på. De kan beställas från Dillbergska bokhandeln i Kalmar, telefon 0480-101 64. De säljer samtliga delar (I-V) i häftat skick för ett humant pris. (Ca 300 kronor).

456
Situationen har väl aldrig aktualiserats i Sverige. Det har fötts många prinsar inom ätten Bernadotte men eftersom de antingen avlidit ogifta (Gustaf, Eugen, Erik) eller genom giftermål frivilligt eller ofrivilligt avstått prinstitel för sig och/eller sina efterkommande (Oscar, Lennart, Sigvard, Carl Jr, Carl Johan) så har antalet Bernadottar med prinstitel hållits nere.
I den brittiska kungafamiljen har barn och barnbarn till regenter rätt att bära titeln kunglig höghet (HRH) och tituleras prins och prinsessa enligt ett beslut av George V i 1900-talets början, medan övriga medlemmar av familjen Windsor bär titeln Lord eller Lady Windsor med eventuellt extra titlar. Detta innebär att de nuvarande hertigarna av Kent och Gloucester är prinsar och tituleras kungliga högheter, eftersom de är barnbarn till George V. Detta har dock inget att göra med arvsrätten till tronen. Eftersom den brittiska tronen kan ärvas på både mans- och kvinnolinjen så finns det ett mycket stort antal personer som är arvsberättigade. De 100 första tror jag finns med i boken Queen Victoria's descendants av Marlene A. Eilers. Man kan diskvalificera sig från arvsrätten genom att övergå till den romersk-katolska kyrkan.
I Danmark så finns det en begränsning i att barnbarn till regenter endast tituleras HH (ej HKH) Prins/Prinsesse til Danmark. Så är det med prins Joachims söner. Vad jag förstår finns det ingen begränsning i prinstiteln.
När det gäller Sverige så finns det vad jag förstår ingen begränsning av titulaturen i successionsordningen utan vilka titlar som medlemmarna av Kungliga Huset och Familjen skall ha är upp till HM Konungen.
När det gäller prinsessan Christina så har hon aldrig haft arvsrätt till tronen. När hon gifte sig avstod hon liksom sina systrar Margaretha och Desir?e från titeln HKH efter mönster från Norge. De är dock fortfarande medlemmar av Kungliga Familjen men ej av Kungliga Huset. Birgitta är fortfarande medlem av Kungliga Huset efter sitt furstliga gifte.

457
46 Ordet är fritt om släktforskning / Bättre medlemsblad!
« skrivet: 2002-09-16, 23:29 »
Jag håller med Essan i flera av hennes synpunkter. Fast det är inte alltid så lätt att vara redaktör. Jag vet, eftersom jag är redaktör för VärmlandsAnor sedan 1? år.
 
Vi har i vår förening (Värmlands släktforskarförening) satsat på att ha en bra produkt, dvs att ha ordentligt tryck, att satsa på layout etc. Satsningen betalar sig i längden genom att det strömmar till medlemmar.
 
När det gäller det innehållsliga så skall väl en släktforskartidning vara en bra blandning. Jag tycker nog att forskningsresultaten har sin plats, likväl som reportage om aktiviteter i föreningen. Tips om fräscha arkiv och spännande källor har jag också haft i åtanke.
 
Men det är inte så lätt som det verkar att bara jaga. Det tar tid att bygga upp kontakter. Jag har några flitiga medarbetare. Så har jag också försökt inspirera andra genom att understryka att jag gärna hjälper till med att vässa manus. Det är många möjliga skribenter som har dåligt självförtroende. Det har gett någon slags respons genom att någon medlem genom detta lockades att skriva. Externa skribenter är det dock svårt att locka genom att vi inte kan betala honorar.

458
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-22
« skrivet: 2002-08-21, 18:54 »
Efter Jörgens redogörelse kan tilläggas, att det också i senare tid skett gränsregleringar. Sålunda överfördes 1/1 1967 tätorten Svartå från Kvistbro till Nysund.
Gränsförhållandena vid Värmlands östra gräns är inte helt solklara. Karlskoga blev egen socken 1586. Tidigare räknades bygden, som kallades Möckelsbodar, till Knista socken i Närke. 1583 överfördes den enligt Karlstads stifts herdaminne till Värmland. Att Degerfors i sin helhet räknas till Värmland beror på att den socknen var en del av Karlskoga t. o. m. 1882.
Under 1900-talet har också områden överförts från Hällefors till Gåsborn, något längre norrut längs samma sida av Värmland.

459
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-15
« skrivet: 2002-08-05, 13:03 »
Wendy,
Why Uppsala? Boo is in the southeastern part of Närke and belongs to Strängnäs stift. It seems unlikely that he would be found in Uppsala stift. Pastors hardly never shifted between the dioceses at this time. A modern and reliable herdaminne for Uppsala is under way, but just two rural deaneries (kontrakt) are published.
My guess is that Anders Peter An?r is to be found in one of the biographical albums of the ministry of the Church of Sweden, probably the one that was published in 1914. I don't have that available at home, but this could be found in major libraries.

460
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-15
« skrivet: 2002-08-03, 22:59 »
Hej Wendy,
According to Strengnäs stifts herdaminne by K. A. Hagström (published 1901), part IV page 147:
Anders Peter An?r, born in Vånga in Östergötland 1848 20/10. Parents: Hemmansägare Nils Persson and his wife Karin Larsdotter. Graduated from Upsala privata elementarläroverk (private high school) 1873, student in Uppsala the same year. Native right in Strägnäs diocese 1876 7/7. Ordained 1876 6/9. Vice komminister in Tumbo the same year, vice pastor in Tumbo 1877, pastorsadjunkt in Kila 1877, vice pastor in Lillkyrka 1877. Komminister in Lillkyrka 27/6 1879, effective from 1880. Komminister in Kil (Närke) 1888 10/3, effective 1889. Kyrkoherde in Boo (Närke) 1891 4/4, effective the same year.
Married 1878 3/6 to Hilda Maria Örtegren, born 1848 2/5, daughter of organist C. Fredr. Örtegren and his wife Klara Svensson from Östra Ryd. Children: Emmy Maria, born 1879 3/4, Ruth Hildegard, born 1881 3/7, Karin Hanna Magdalena, born 1883 25/11.
Komminister and kyrkoherde are titles for parish ministers.

461
Präst / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2008
« skrivet: 2002-07-20, 22:53 »
Charlotta!
Jöns Rönbeck var kyrkoherde i Skanör och senare i Malmö. En utförlig biografi om honom finns i Lunds stifts herdaminne, del 2 sid 65-71. Du kanske har sett denna, men jag tog tillfället i akt att leta upp den i alla fall.
En härads/kontraktsprost är en kyrkoherde (numera någon gång en komminister) som är utsedd av biskopen till dennes specielle förtroendeman i ett kontrakt. Kontraktsprosten genomför bl. a. visitationer och annat på biskopens uppdrag. Det är alltså mer än en vokal som särskiljer en prost från en vanlig präst.
Det finns också prostar honoris causa (hedersprostar) och prostar över egen församling, som fått titeln av biskopen för någon särskild anledning.
När det gäller prästutbildningen så bedrevs den ända in på 1800-talet främst vid gymnasierna. Efter hand så började det dock bli vanligare att de blivande prästerna tillbringade viss tid i Uppsala eller Lund. En del avlade magisterexamen, som alltså var en allmän lärdomsgrad motsvarande dagens doktorsexamen. Man avlade dock prästexamen inför domkapitlet.  
Det dröjde till 1700-talets slut innan det överhuvud taget var möjligt att avlägga kandidat- eller licentiatexamen vid de teologiska fakulteterna, och det skulle dröja till 1903 innan teol. kand. examen var nödvändig för blivande präster.
Teologie doktor blev man före 1903 endast genom en av konungen utdelad hedersbevisning. Alltså vad vi idag kallar för hedersdoktor. Det utdelades till förtjänta präster i stiften, på förslag av domkapitlet, vid t. ex. jubil?er av olika slag.
Kollega var en lärartjänst vid ett gymnasium, där innehavaren i äldre tider alltid var prästvigd.
Någon hemsida med uppgifter av detta slag känner jag inte till. Jag har använt mig av professor Oloph Bexells kunskapsrika artikel Prästutbildning, prästtjänster och prästerlig befordran i äldre tid. En kyrkorättslig översikt. Den finns i Strängnäs stifts herdaminne del 4 (utkom 1995).

462
46 Ordet är fritt om släktforskning / Alla dessa föreningar
« skrivet: 2002-07-07, 23:28 »
Svaret är väl: För att det finns behov av dem!
För 25 år sedan var valmöjligheten för den släktforskare, som på något sätt ville bilda sig och utveckla sitt intresse, mycket litet.
Den enda förening som fanns var Genealogiska Föreningen, låt vara att det började att växa fram regionala föreningar. Men det räckte inte!
När intresset började att växa räckte inte GF med den struktur det hade till för att ta emot trycket.
Så småningom ledde det till att Sveriges Släktforskarförbund bildades. Och att alla dessa föreningar bildades.  
Nu är ju Sverigekartan nästan heltäckande när det gäller släktforskarföreningar.  
Och någon stor riksförening - där finns ju faktiskt Sveriges Släktforskarförbund, som har till uppgift att ha hand om rikstäckande projekt. Och sedan kan den som vill vara med i GF.
Min id? när det gäller föreningsmedlemskap är den  att man bör vara med i någon förening eller liknande på sin hemort - för att hålla kontakten. Även om man inte forskar om samma sak så har man alltid mycket att prata om.
Sedan bör man vara med där man har sina anor. Eller i t. ex. smedsläktföreningen om man är intresserad av smeder. Det är väl lätt att säga för dig, säger någon, som har 95% av anorna i det landskap där du bor. Ja, det är sant. Men för de som har anor på många håll skulle man kunna säga att försöka tänka på kvaliteten. Ger tidskriften/medlemsbladet mig något? Öppnar man det med förväntan? Om inte, så finns det stora möjligheter att rösta med fötterna, dvs lämna föreningen ifråga.
Jag tror också att registreringsprojekt funkar bäst om det samordnas lokalt.
Sedan bör man förstås hålla sig med Släkthistoriskt Forum!

463
Politik / Offentlig verksamhet / Dahl, Birgitta (f. 1937)
« skrivet: 2002-06-24, 21:38 »
På moderns sida (tror jag att det var) så har Birgitta Dahl rötter i Dalsland. Om jag minns rätt så här i hastigheten så är hon tremänning med den välkände släktforskaren Olof Ljung. Detta talade Ljung själv om vid ett föredrag i Åmål hösten 2000.

464
Dessutom gränsar Mo till Åmåls socken/landsförsamling så det är nog helt säkert att det är denna socken som det gäller.

465
Archive - Swedish history / Riksdag - government positions
« skrivet: 2002-05-17, 23:20 »
There is a number of interesting records and sources regarding the riksdagsmen. A lot of records is also printed and available at larger libraries in Sweden. All records from the bondestånd (peasant house) has been published in print, and the records for the clergy and the burgesses is partly published and more is to come.
There has also been biographical dictionaries published for members of the riksdag from 1867 and onwards. Biographies for members of the riksdag before 1867 is currently gathered, and might be published.  
 
A customs officer would probably do about the same as they do today, but checking drugs and other banned goods would probably not be a major task though. We used to have domestic customs as well in those days.

466
Sockenstämmoprotokoll / Sockenstämmoprotokoll
« skrivet: 2002-05-07, 16:27 »
Sari, vilken församling är det som du söker protokollen för?

467
Sockenstämmoprotokoll / Sockenstämmoprotokoll
« skrivet: 2002-05-07, 12:26 »
Sockenstämman leddes av församlingens kyrkoherde, och protokollet fördes av honom. Sockenstämmoprotokollen är alltså en del av kyrkoarkiven, och i och med att de upphörde att föras 1861 (sockenstämma ersattes av kyrkostämma och kommunalstämma) så är säkerligen samtliga protokollsböcker inlämnade till landsarkiven. Det kan förstås finnas sådant som kommit bort i hanteringen, men kommer man över något sådant så bör man förstås överlämna handlingen till landsarkivet. De finns i kyrkoarkiven i serien K I.  
Det är inte så många sockenstämmoprotokoll som finns mikrofilmade, i de fall där detta har skett tror jag att det gjorts på lokalt initiativ. Så gäller i varje fall i Värmland. Men det som filmats finns med i SVAR-katalogen.
Så det är alltså till landsarkiven man skall ta sig för att läsa protokollen, en hembygdsförening kan ge råd men de kan inte förvara arkiven. Iofs kanske man kan ha gjort avskrifter. Jag känner till några exempel där man skrivit av de äldre protokollen ordagrant och utgivit dem av trycket.
När det gäller senare kommunalhandlingar från tiden efter 1862, så kan de dyka upp lite varstans. Vissa kommuner har god ordning på sina arkiv, medan andra protokollsböcker finns kvar ute i bygderna under osäkra förvaringsförhållanden.
Kyrkostämmoprotokollen är dock, precis som sockenstämmans protokoll, en del av kyrkoarkivet och finns följaktligen i den mån det levererats, på landsarkiven. I Värmlands län, så finns kyrkokommunala handlingar från en del församlingar på Värmlandsarkiv t. o. m. 1999. Tanken är att alla kyrkans arkiv före relationsändringen skall överföras till landsarkiven, men just nu har man leveransstopp eftersom man inte fått några resurser reserverade för detta ändamål.

468
Rekommenderar Alf Åbergs bok Svenskarna under stjärnbaneret (Natur och Kultur,1994), som tar upp många aspekter på den svenska deltagandet i inbördeskriget.
Det fanns svenskar även i sydstatsarm?n, men de var betydligt färre än de som stred på unionens sida. Det fanns svenskar i sydstater som Texas, North och South Carolina, Alabama, Georgia och Louisiana. Plantageägaren Charles Dahlgren, vars far var från Uppsala, blev t. o. m. brigadgeneral i sydarm?n. Hans äldre bror John Dahlgren var konteramerial i unionens tjänst.

469
46 Ordet är fritt om släktforskning / Örnberg 2002
« skrivet: 2002-04-12, 12:30 »
Vill gärna slå ett slag för Olof Ljung, Mellerud, som ägnat ett helt livsverk åt dalsländsk släktforskning. Han har medverkat i flera dalsländska sockenböcker, en del har han t. o. m. producerat och publicerat helt på egen hand. Ingevaldssläkten är en släktutredning i mastodontformat i flera delar, som gjordes i kopierat skick på 1960-talet och som Olle nu har bearbetat och låtit trycka.
De senaste 10-15 åren har han byggt upp Melleruds Museum med tillhörande släktforskningsavdelning, en helt fantastisk resurs med kyrkböcker på mikrokort från hela Dalsland jämte gränssocknar i Västergötland, Bohuslän och Värmland.
En synnerligen värdig Örnbergspristagare.

470
Allmänt / Kils Annex ?
« skrivet: 2002-04-02, 11:43 »
Hej Laila!
Detta är lite förvirrande, det kan gott medges. Men Kils annex är utan tvekan det samma som Visnums-Kil. Visnums-Kil fick sitt namn 1885, i samband med att församlingarna i ett stift skulle få särskiljande namn. Stora Kil (i Kils härad, med bl. a. dagens tätort Kil) har alltid varit moderförsamling i sitt pastorat. Jag vet att Stora Kil i äldre kyrkböcker ofta kallas Kiln, dvs i bestämd form. Detta har gjort att många läser det som Kila...
Kila har bara ett likartat namn  
Kontrakt är en kyrklig indelning, som ungefär (men långtifrån alltid) motsvarar häradet.

471
00 - Särskilda händelser / Uppsala möte 1593
« skrivet: 2002-03-31, 21:42 »
Det var ett kyrkomöte, som innebar att reformationen i Sverige avslutades och att den svenska kyrkan  definierades som evangelisk-luthersk. Det sammankallades av hertig Karl, för att skapa enighet i religionsfrågan när Sverige faktiskt hade en kung av romersk-katolsk trosbekännelse, Sigismund.
I själva mötet deltog några adelsmän, fyra biskopar och 302 präster, samt hertigen och rådsherrarna. Man antog Bibeln som läronorm och den oförändrade Augsburgska bekännelsen av år 1530 samt de tre ekumeniska symbola som bekännelseskrifter. I ceremonifrågor hänvisades till 1571 års kyrkoordning medan Johan III:s Röda boken avskaffades.
Antar att släktforskare oftast stöter på begreppet i samband med att någon prästerlig anfader har undertecknat Uppsala mötes beslut. Att man undertecknade behöver inte innebära att man var närvarande på själva mötet, utan beslutet skickades runt för att underskrivas av så många som möjligt.
Huruvida man skall se på mötet som något positivt är väl upp till var och en. I äldre historieböcker är enighet i religionen fortfarande ett positivt klingande uttryck, men i vår tids religiösa mångfald har det fått en stämpel av intolerans och trångsynthet.
Men man skall inte förledas att tro, att det fr. o. m. 1593 inte fanns några katoliker i Sverige. Om detta står att läsa i boken Förlorarnas historia av Magnus Nyman.

472
Mangskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-24
« skrivet: 2002-03-31, 21:29 »
Inger!
Om du beställer husförhörslängden för Linsell via SVAR, så kan du där enkelt hitta den sida där familjen står med. Där kan du få fram födelsedatum för både Magnus och Märta. 1890 års folkräkning är bara ett utdrag ur församlingarnas husförslängder så som de såg ut just 1890. I utdraget står bara födelseår med, men med lite vanlig släktforskning så skall inte vara några större problem.

473
En svensk kyrka vilken? / En svensk kyrka vilken?
« skrivet: 2002-03-22, 22:56 »
Som värmlänning och kyrkintresserad så känns det lite pinsamt att jag inte kände igen Dalby gamla kyrka. Tyvärr så var jag ju på väg att leda in det hela på ett villospår med mitt snack om Norge.
Det tycks inte finnas så gott om bilder på kyrkan. Med tips från Torbjörn Ivarsson i Arvika så kan jag nämna att det finns en bild i Karlstads stifts julbok 1964, men den är långtifrån så bra som den bild som det har diskuterats utifrån.

474
Hej Daniel!
Vi diskuterade Per Andersson för nu ganska länge sedan under rubriken Gunnarskog.
Eftersom man hade majoritetsval i enmansvalkretsar (alltså en slags personval) så kan man väl inte säga att Andersson representerade något parti, men enligt det utmärkta verket Tvåkammarriksdagen 1867-1970, del IV sid. 380 så tillhörde han 1909-11 Nationella framstegspartiet och 1912 Lantmanna- och borgarepartiet. Dessa partier är föregångare till Högerpartiet. Det fanns olika partier i första och andra kamrarna. I dagens språkbruk skulle de ha kallats för riksdagsgrupper.
Per Andersson dog 29/9 1942 i Arvika stadsförsamling, enligt samma källa.
Hustrun gick ur tiden 1919.

475
En svensk kyrka vilken? / Äldre inlägg (arkiv) till 15.3.2002
« skrivet: 2002-03-15, 10:05 »
Det är lite svårt att se, men jag tror nog att kyrkan som vi diskuterar är en träkyrka, med vitmålad panelbeklädnad. Väggarna ser t. ex. inte särskilt tjocka ut, speciellt vid fönstren. Formspråket skulle jag vilja kalla som en egenartad variant av traditionell nyklassicism (vanligt t. o. m. 1840-tal) med historiserande element. Jag gissar att kyrkan är byggd eller ombyggd omkr. 1850-60.
Jag funderar nästan på om det inte rör sig om en kyrka i Norge. Där finns det gott om kyrkor i fjällmiljö.  
Om det är en svensk kyrka, så tror jag att det i så fall är någon som brunnit eller byggts om mycket kraftigt under förra hälften av 1900-talet.

476
En svensk kyrka vilken? / Äldre inlägg (arkiv) till 15.3.2002
« skrivet: 2002-03-11, 22:28 »
Det är nog inte Dalhems kyrka i Linköpings stift, även om det finns vissa likheter. Jfr Våra kyrkor sid. 118.
Dalhems kyrka har rundbågiga fönster och ljudöppningar i tornet. Takformen på korsarmarna är också annorlunda.  
Men det är klart att det kan ha förändrats. Jag har inget bättre förslag att komma med.

477
Södra Ny / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2010
« skrivet: 2002-03-07, 21:36 »
Svar på fråga ställd av Cliff Ohlfeldt under Eskilsäter 27/10 2001 och 26/2 2002.
I SCB-utdraget över födda i Eskilsäter står det klart att Augusta f. 4/1 1866 var dotter till pigan Maria Stina Johannesdotter från Våle i Södra Ny (Ny i By pastorat). Fadern angafs vara sadelmakaren Gustaf Falk ibidem}.
Varför skulle då inte Gustaf Falk kunna vara biologisk fader till Augusta? Det finns förstås en osäkerhetsfaktor i det att föräldrarna inte var gifta, men om du inte vill godta uppgiften om Gustaf Falk så bör du väl ha stöd i källorna för detta. Har du någon annan uppgift kring detta?

478
Eskilsäter / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-01
« skrivet: 2002-03-07, 21:28 »
Cliff Ohlfeldt!
Eftersom din fråga otvivelaktigt handlar mer om Södra Ny än Eskilsäter, så lägger jag mitt svar där.

479
Allmänt / V Basthöjden
« skrivet: 2002-02-26, 22:28 »
Västra (och Östra) Basthöjden i Nordmarks socken, Färnebo härad torde väl före den socknens tillblivelse ca 1730 ha tillhört Färnebo socken.

480
Allmänt / CD-skivor eller Anbytarforum?
« skrivet: 2002-02-16, 14:19 »
Jag tror faktiskt att det är precis tvärtom, att ju mer som frågas kring CD-skivan eller boken, så kommer fler och fler att upptäcka den och i förlängningen köpa den. Det är alltså, enligt min mening inte till någon som helst fördel för någon part att undanhålla uppgifter.
Att kalla det för fördold piratkopiering är väl ändå att spetsa till det i onödan. Det är ju fråga om att citera. Men, som flera gånger har påpekats i andra sammanhang, så är det hållningen till forskningen som är mer viktig. Vissa tycks samla friskt utan att göra minsta källhänvisning, eller källkontroll. Det är nog det stora problemet i sammanhanget.
Sveriges Dödbok har vad jag förstår varit en stor succ? - trots att det finns många som frågar här i forumet efter uppgifter och också får sina frågor besvarade.

481
Ahlenius, Inga-Britt (f. 1939) / Ahlenius, Inga-Britt (f. 1939)
« skrivet: 2002-02-13, 14:36 »
Hej Karin!
Mycket roligt att se att du uppskattat forskningen. Jag har precis börjat att ta nya tag med din mormors släkt från Eda, och har hittat en del nytt som jag lovar att återkomma till. Det finns också en hel del outforskat från Gräsmark och Lekvattnet. Du får mycket gärna mejla mig på cj.ivarsson@telia.com så kan du få en del extra information som jag inte tog med i ovanstående uppställning.

482
Hej Elisabeth Kumlin!
Torp och torpare i Gillberga är en serie av fem, där den del som Arne refererar till är nummer ett och handlar om Björnö. Författaren heter Ivan Johansson, och boken är utgiven av Gillberga Hembygdsförening. De kan nås genom ordföranden Peter Olausson, epost eneby.gillberga@telia.com

483
Luleå stift (fr. 1904) / Luleå stift (fr. 1904)
« skrivet: 2002-01-24, 08:48 »
Peter Larsson!
Enligt Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap, sid. 465, så föddes Josef Martin Schött i Sollefteå 1882 31/7 av järnhandlare Rudolf Schött och Louise Östgren. Efter studier i Härnösand, stud i Uppsala 1908, folkskollärarexamen i Härnösand 1909, teol fil 1909, teol kand 1911, efterprövning 1916, fil kand 1912, fil lic 1913, föreståndare för folkhögskolan i Jämshög 1914-15, vik. läroverksadjunkt i Linköping ht 1916, prästvigd i Västerås 7/1 1917, provår vid realläroverket i Göteborg 1917, komminister i Lima 1/5 1917, tillika folkskollärare i Rörbäcksnäs 1/1 1918, komminister och folkskollärare i Holmön (Luleå stift) 1/9 1924, död där 9/2 1928.
Gift 1921 med Gertrud Granli, född 16/5 1900 i Trysil, Norge, dotter till lantbrukare Karinus Granli och Gurine Böresen. Barn: Ruth Ingrid, född 1/10 1922, yrkeslärare, gm lektor Karl Ragnar Furuskog.
Under några år hade Josef Schött innehaft komministertjänsten på Holmön utanför Umeå, när han hastigt avled. Prästtjänsten på Holmön var förenad med lärartjänst, vilket var en passande kombination för honom. Han ägde en gedigen utbildning både för prästens och lärarens uppgifter och det förefaller som om han trivdes väl med möjligheten att även få undervisa. Innan han kom itll Holmön, hade han haft en liknande tjänst i Lima. Hans inriktning på tjänst i kyrkan och hans intresse för Svenska kyrkans mission var säkerligen ett arv från modern, som var en ivrig missionsvän.
Josef Schött var till sin natur inbunden och hade ett nervöst temperament, vilket bidrog till att isoleringen på Holmön med endast en fåtalig befolkning blev betungande. Vidare tillhörde hans åhörare de gamla lutherläsarna. De hade svårt att förstå den unge prästens mera modernt orienterade förkunnelse, vilket säkert ledde till ett påfrestande och spänningsladdat förhållande.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

484
Gunnarsnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-07
« skrivet: 2001-12-28, 00:03 »
Antar att Britt-Marie (skriv ut efternamnet!) hittat att Anna Maja Johansdotter skulle vara född i D i en kyrkbok och då är det osannolikt att det rör sig om Södermanlands län. Om det är i en värmländsk husförhörslängd så kan det mycket väl stå Dahl vilket kan innebära någon socken - egentligen vem som helst - i Dalsland. Du bör nog förklara din källa närmare.
Men har det samband med Gunnarsnäs så kanske det kan röra sig om Dalskog som gränsar till Gunnarsnäs i väster.

485
Kristinehamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-09
« skrivet: 2001-12-27, 23:57 »
Hej Carl-Johan!
Värmlands Säby ligger i Visnums socken, så du bör söka där!

486
Musik / Turesson, Gunnar (1906-2001)
« skrivet: 2001-12-18, 00:14 »
Modern var från torpet Lurfallet under Stommen i Gunnarskogs socken, som ligger nära Arvika! Vet dock inget mer om hennes anor - än så länge.

487
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-25
« skrivet: 2001-12-11, 18:37 »
Anna!
Visst är Gunnarskog ett vackert ortnamn, men de som bär namnet som släktnamn verkar inte ha något med den värmländska socknen att göra. Den  som gissningsvis borde vara den som antagit namnet är Stig Gunnar Gunnarskog, f 16/6 1915 i Trollhättan, d 10/9 1990 i Hedvig Eleonora, Stockholm. (Källa: SDB).

488
Allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 april, 2006
« skrivet: 2001-11-30, 10:03 »
Hej!
Någon sammanställning med bara rättelser och tillägg finns inte vad jag känner till, men när det gäller Gunnar Carlquists Lunds stifts herdaminne, så finns det i samtliga delar infört rättelser till föregående delar. Den kompletteringsdel av Karlstads stifts herdaminne för åren 1965-99 som är under arbete, kommer att innehålla en rättelser till Anders Edestams fembandsverk. Del 5 av Kalmar stifts herdaminne innehåller också en hel del rättelser och kompletteringar till banden 1-4.  
Carl Szabad har i en artikel i Släktforskarnas Årsbok 2001 sammanställt kompletteringar rörande äldre tider för Bygd?ns Härnösands stifts herdaminne.

489
Övrig teknik / Svar-virus (stängd)
« skrivet: 2001-11-26, 18:13 »
Fick precis samma sak som Marianne beskriver, fast från Släktforskarnas Hus. Jag fick upp en dialogruta om filhämtning men klickade bort den så fort som möjligt, och tömde sedan papperskorgen omedelbart. Det verkar vara något lömskt med detta.

490
Film / Teater / Falco, Edie (f. 1963)
« skrivet: 2001-11-16, 19:04 »
Lars!
Det där var väl inte mycket till svar på min fråga. Uppenbarligen har Edie Falcos mamma så mycket svenska rötter att Edie i en intervju omtalat sin mamma som Swedish. Se  [color=0000ff]http://www.bergen.com/yourtime/falco199902145.htm[/color]
Min nyfikenhet väcktes när jag härom dagen såg på Emmy-galan. När hon tog emot sin Emmy, så sades hon vara av napolitansk och svensk härstamning!

491
Film / Teater / Falco, Edie (f. 1963)
« skrivet: 2001-11-14, 23:19 »
Den amerikanska skådespelerskan Edie (eg. Edith) Falco skall ha svenska anor. Hon är mest känd för sin roll som Carmela Soprano i The Sopranos. Från nätet har jag kunnat inhämta att hon är född 5/7 1963 i Northport, Long Island, New York, och att hennes föräldrar är Frankie Falco, jazztrummis, och Judith Loney, skådespelerska.
Falco låter ju passande italienskt, men enligt flera artiklar så är modern av svensk härstamning. Loney låter anglosaxiskt, men det kanske döljer något svenskt namn? Någon som vet något mera?

492
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-08
« skrivet: 2001-11-08, 21:49 »
Hej Linda!
Olof Jönsson föddes 11/6 1832 på Hundviksedet under Treskog i Gunnarskogs socken.
Enligt hfl 1831-35 sid 388 var hans föräldrar Jöns Elofsson Rystedt f. 10/1 1794 i Gräsmark och Maria Olsdotter, f. 1792. Förutom Olof hade de även sönerna Jan f. 10/9 1824 i Gräsmark och Johan f. 19/7 1828 i Gunnarskog.
Familjen inflyttade till Hundviksedet från Gräsmark 1824 och vände åter till denna socken 1834.

493
Om Harry Nyquist finns en artikel av Bo Cider införd i tidskriften Bryggan 1993:3. Samma artikel finns också i VärmlandsAnor 1994:2. Artikeln kom till i samband med att dåvarande Högskolan (nu Karlstads Universitet) uppkallade en föreläsningssal efter just denne mycket framstående, men ändå okände värmlänning.

494
Eskilsäter / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-09
« skrivet: 2001-11-06, 21:30 »
Mona!
Din [color=0000ff]Stina Simonsdotter[/color] föddes som du skriver 19/6 1840 i Eskilsäter, närmare bestämt i Norra Byn. Föräldrarna var Simon Andersson och Märta Danielsdotter.
Enligt Värmlands kyrkboksregister så hade hon syskon: Anders f. 4/12 1834, en dödfödd syster f. 4/12 1834, Anders f. 28/1 1836, Britta Maria f. 25/6 1838 (dessa födda i Valdersrud).  
Lars Daniel f. 9/11 1844, Anna f. 2/8 1846, dödfödd broder f. 8/1 1849 och Sara f. 28/4 1851. (Dessa föds i Norra Byn.)
Simon Andersson, dräng från Valdersrud och Märta Danielsdotter, piga från samma plats, gifter sig 28/12 1834 i Eskilsäter.
Simon Andersson, hemmansägare i Norra Byn avlider 16/1 1852. Märta Danielsdotter, inhyses i Bergstorp avlider 30/5 1865.
Simon Andersson är född i Valdersrud 28/11 1805, son till Anders Simonsson, danneman och Maria Olsdotter.  
Alla dessa fakta har jag hämtat ur Värmlands kyrkboksregister, och de behöver alltså kontrolleras med de riktiga kyrkböckerna, men jag hoppas att de ändå kan ge hjälp.

495
Gunnarskog / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-08
« skrivet: 2001-11-06, 21:19 »
Hej Kari!
Det finns ingen Karin med fader Erik som föds i Gunnarskog mellan 1697 och 1731. Det behöver förstås inte betyda att den Kari(n) som du söker inte skall vara från Gunnarskog, men ingen i födelseboken passar in på beskrivningen.

496
Archive - Swedish geography / By parish, Värmland
« skrivet: 2001-10-29, 08:38 »
Hi Tami!
The place you are looking for would be the village of Ragvaldstjärn of Gräsmark parish in Värmland. Gräsmark is situated about 100 km north of Karlstad, quite close to the Norway border.  
The province of Värmland is north of Lake Vänern. I guess that you would be able to find places like Karlstad on a decent map, as well as Sunne. Gräsmark is quite close to Sunne.

497
Eskilsäter / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-11-09
« skrivet: 2001-10-28, 13:43 »
Hej Cliff!
Antar att du syftar på den Augusta som föddes 4/1 1866. Modern var skriven i Våle, Södra Ny, men barnet finns med i Eskilsäters födelsebok. Fadern var sadelmakaren Gustaf Falk, och modern Maria Stina Johannesdotter.
Eftersom jag inte har mikrokorten omedelbart tillgängliga kan jag inte kontrollera vart Gustaf Falk hörde hemma.  
Kan också nämnas att register  till Eskilsäters födda, vigda och döda 1688-1920 nu finns utgivet av Värmlands släktforskarförening. Kolla in VärmlandsRötter!

498
Förkortningar / Förkortningar
« skrivet: 2001-10-03, 20:55 »
Jag har en känsla av att HBr torde vara hemmansbrukare i detta fall. Skulle det vara fråga om en hälftenbrukare har detta nog markerats tydligare.  
Men detta är som sagt mest en gissning, och har väl i detta fall ganska liten betydelse. Viktigast att notera är att en brukare inte hade någon äganderätt, till skillnad från ägaren.

499
Glava / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-04
« skrivet: 2001-10-01, 22:15 »
Hej Gerti!
Eftersom du uppenbarligen syftar på mig så vill jag förklara mig något. Jag vill också gärna hjälpa folk så mycket jag kan. Men ibland kan också ett råd eller en hänvisning vara till större hjälp än att bara ge ut ett datum.  
Mitt svar kanske verkar surt, det kan jag erkänna. Men avsikten i detta fall är att visa på dels var Bjärn verkligen ligger, dels att det kan vara mycket större chans att hitta en uppgift av denna typ om man forskar själv.  
Jag är medveten om att många användare av Anbytarforum är ganska nya som släktforskare, och kanske kan tro att allt redan finns utforskat. Men jag tror att de snart kommer att erfara, att ju mer man forskar själv, desto mer kan man både få hjälp av andra och ge uppgifter tillbaka.
Jag ber alltså om ursäkt om jag verkat sur - det är jag inte alls, kan jag försäkra!

500
Ekerö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-16
« skrivet: 2001-09-28, 22:21 »
AnnBritt!
Det finns en diskussion Ekerö under Uppland:Socknar. Eftersom Ekerö med fog kan anses tillhöra Uppland (enl. Robert Halls klarläggande) så borde du väl efterlysa där.

Sidor: [1] 2