Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Tommy Andersson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-06-14, 17:13 »
Hej!
Har ingen fotokopia. I mina gamla anteckningar har jag skrivit:
Svärdfej. Augustin Reinsfelt f i Wien fr Emb.Coll. antagen till borgare, 16 dal smt.
Så inga löftesmän, bara beloppet han skulle betala.
Tack ändå, har letat denne mans ursprung ett bra tag nu. Började för 40 år sen drygt. Svärdsfejarålderman Reinfeld är min MM FM MM FF F
2
« skrivet: 2021-06-14, 14:18 »
Svärdfejaren mäster Augustin Rensfeldt antogs till borgare i Stockholm 1686-11-18. Här skrivs namnet Reinsfelt och han sägs vara född i Wien.
Stockholms stadsarkiv, Handelskollegiet, protokoll, AI:27
Intressant uppgift. Skulle vara trevligt att se notisen i original, men vad jag vet är den aktuella volymen inte digitaliserad. Har du möjligen fotokopia tillgänglig? Om inte, kanske du har uppgifter på vilka hans löftesmän var.
3
« skrivet: 2016-05-14, 12:25 »
Nu finns det DNA-prov Erik.. Nils Eriksson i Risåträsk hörde till haplogruppen N-M232, förmodat Y5003. I nuläget pekar det mot nånting helt annat än samiskt i alla fall. Snarare samernas enligt sägnerna värsta fiender, tjuderna. Men det behövs fler som testar sig.
4
« skrivet: 2016-05-14, 11:05 »
Eva, gör ett försök till att bifióga PDF-file!
Intressant Ulf H. Har relativt nyligt fått mina resultat från FTDNA, både vad gäller Y-dna, Mt-dna samt Family Finder. Vi borde också vara "träffar" i varandras FF. 
5
« skrivet: 2016-03-10, 11:01 »
@ Lena Kindblom
Vattusot, dvs någon form av ödem
Läshjälp finns annars under särskild rubrik på forumet.
6
« skrivet: 2016-02-29, 18:18 »
@ Linda Strandgren
Pigan Katarina Elisabet Andersdotter dör 1860-09-10 i Forstjärn. Dödboken säger okänd sjukdom.
Burträsk EI:3 (1844-1862) Bild 61 / sid 109 (AID: v139086.b61.s109, NAD: SE/HLA/1010024)
7
« skrivet: 2015-08-04, 11:48 »
Det finns redan på flera ställen på forumet Rolf, använd sökfunktionen. Men han var född i Katarina församling i Stockholm 1730-06-01, fadern var löjtnanten Augustin Rensfeldt, modern Katarina Bäckman.
Är du ättling till Augustin?
8
« skrivet: 2015-08-03, 19:26 »
edit:
tvåa på pucken ikväll
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2015-08-03 19:27)
9
« skrivet: 2015-08-03, 06:59 »
Kollade upp Renbäcks hustru som hastigast. Enligt Henning Larsson så var hon född i Karmansbo i Heds socken, och det verkar stämma.
1744-12-05 Maria Elisabet, fadern är mästersven i Karmansbo, Henrik Holst, modern heter Magdalena Johansdotter.
Hed C:3 (1700-1749) Bild 131 / sid 127
Familjen flyttar till Melderstein i Råneå cirka 1752
Margareta Holst, organistens hustru, var född 1741-02-25 i Öjebyn, Piteå
Piteå landsförsamling CI:2 (1714-1756) Bild 113 / sid 217
Henne känner jag bättre eftersom hon är min mormors farmors mormors mor
10
« skrivet: 2015-08-03, 06:45 »
@ Rolf: Det är två olika personer. Margareta Holst gift med organisten Augustinus Rensfeldt är inte samma Holst som var gift med Johan Renbäck. Dom är inte släkt med varandra heller. Den Holst som var gift med Johan Renbäck härstammar från Bergslagen (Västmanland?), organisthustruns far var officer, sist kapten boende i Nederkalix medan farfadern var borgare och rådman i Gävle.
11
« skrivet: 2015-06-21, 09:40 »
Ja, vigseln är rätt, men Karin är skriven som Botsdr enligt mitt sätt att tyda notisen.
Ringarum C:3 (1706-1754) sid 567
12
« skrivet: 2015-06-20, 22:54 »
Nja, Lars Larsson f.1730 var enligt AI:1 s43 gift med Karin Botvidsdotter som jag har som dotter till en Botvid Nilsson i Björksätter.
Tillsammans hade dom åtminstone fem eller sex barn, min dotterdotter härstammar från sonen Sven född 1770
13
« skrivet: 2015-06-20, 12:58 »
Ja, det är ju en början. Tack för uppgifterna.
14
« skrivet: 2015-06-19, 17:17 »
Lars Larsson föds 1730-03-25 i Tostebo, Ringarum. Som föräldrar anges salig Lars Björnsson och Brita Svensdotter.
Lars Björnsson dör 1729-07-11 och anges i dödboken vara 80 år gammal. När paret vigs 1728-11-28 så kallas han i vigselboken för gamle mannen.
Man kan ju fråga sig om han verkligen är far till Lars Larsson, men hur som helst är jag intresserad av parets anor om någon har koll på dom.
Ringarums socken är jag inte särskilt bevandrad i sen tidigare.
15
« skrivet: 2015-06-17, 19:45 »
När tråden ändå är aktuell ställer jag frågan om det finns polisrapporter på självmord under tidiga 1900-talet. Var kan jag hitta dom?
En syster till en anfader sägs vara hittad hängd i Tantolunden. Året är 1913.
16
« skrivet: 2015-06-15, 00:47 »
Det ÄR Hedlundadungen. Den var större tidigare, se t ex kartan från 1920 
17
« skrivet: 2015-06-14, 12:18 »
Efter lite eftertanke skulle jag gissa på att bilden är från Umeåutställningen 1929, en sorts dåtida motsvarighet till Europeiska kulturhuvudstadsåret 2014.
Utställningen låg nämligen på det som senare kom att kallas Barnensdagsområdet.
18
« skrivet: 2015-06-14, 12:08 »
Det är Hedlunda-dungen till vänster, K8, sedermera K4 ligger till höger om bilden.
I 20 är i bakgrunden. Där soldaterna står ligger numera Nolia.
PS, jag har sprungit massor med gånger i denna Hedlunda-dunge när jag som liten parvel hade gymnastiktimmar på Hedlundaskolan.
19
« skrivet: 2015-06-02, 15:08 »
@ Rolf Johnsson:
Vad är det du vill veta angående Lars Holmström?
Enligt mina noteringar ser det ut så här
Familj 1
Lars Holmström, född 1793-04-27 i Prästholm, Råneå, död 1858-09-16
i Degersel, Råneå. Sågställare,Snickare i Prästholm, Ljusån,
Nederluleå, Råneå. fattig,fälld för stöld.
Flyttat ifrån församlingen 1816 enligt A Ia/5 s.66
Gift 1815-06-10 i Råneå med
Anna Lovisa Rahm, född 1787-06-16, död 1866-04-29 i Råneå.
makarna frånskilda 1823.
Gift 1824-03-25 i Råneå med
Johanna Wiksten, född 1794-12-08 i Rånbyn, Råneå, död 1878-02-28
i Forsnäs, Råneå.
Barn i första giftet:
Henrika Charlotta Holmström, född 1816-03-10 i Råneå.
föräldrar fd förstärkningskarlen Lars Holmström och hustru Anna Sophia Ram, vittnen, organisten Hans Wiksten och
hustrun, Erik Wiksten och systern Gustafva, Michael Ram och pigan Stina Bergström, drängen Lars Almqvist och dess
syster Lovisa i Högsön, drängen Johan Åberg och dess syster Anna Cajsa i Avan
Johan Julius Holmström, född 1818-02-19, se familj 2.
Barn i andra giftet:
Gustafva Erica Holmström, född 1823-09-17, se familj 3.
Johanna Kristina Holmström, född 1826-04-03, se familj 4.
Lars Anton Holmström, född 1828-09-26 i Degersel, Råneå, död 1832
i Degersel, Råneå.
Sara Lovisa Holmström, född 1831-05-04, se familj 5.
Brita Lisa Holmström, född 1833-12-07, se familj 6.
Anna Sofia Holmström, född 1836-08-27, se familj 7.
Johan Wilhelm Holmström, född 1840-04-10, se familj 8.
Dottern Johanna Kristina Holmström är min mormors farmor.
Edit: Kan moderator flytta inlägget till Landskap, Norrbotten, Råneå.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2015-06-02 20:50)
20
« skrivet: 2015-05-24, 16:35 »
Det gjorde jag Ralf, fast uppgiften om Karl Ulfsson hittade jag i en annan SBL-artikel.
21
« skrivet: 2015-05-23, 21:12 »
Tack Ralf, jag hade inte koll på att Karl Ulfsson begåvats med en egen artikel i SBL.
22
« skrivet: 2015-05-22, 21:42 »
Ja, det var det jag skrev.. men vilken är den källan som nämner det?
23
« skrivet: 2015-05-21, 18:52 »
Jag bumpar tråden för att ställa en fråga.
Erik Erikssons jarl Ulf fase hade en son Karl Ulfsson som stupade 1260. I wikipedia står det 13 juni, men enligt Gillingstam i SBL står det 13 Juli. I wikipedia står det i närheten av Riga, i Gillingstams artikel står det Kurland.
Skulle vilja veta var jag kan hitta originalkällan till uppgifterna om Karl Ulfsson som svärdsriddare.
Själv tror jag han stupade i slaget vid Durbe, som var just 13 Juli 1260. Lite irriterande med uppgiften om närheten till Riga eftersom Durbe är lika nära Riga som Örebro är nära Stockholm. Durbe ligger ett par mil från kusten vid Libau, nutida Liepaja.
Slaget i sig blev ett katastrofalt nederlag för riddarhären, och blev något av ett startskott för uppror bland prusserna som tog ordensriddarna drygt tio år att stävja.
24
« skrivet: 2015-04-27, 17:20 »
Henning Larsson har skrivit litegrann om Fågelkvistarna i sin bok Kalixbyar i skymundan, dock utan närmare födelseort för Anders Alfred än Örebro.
(Henning Larsson, Kalixbyar i skymundan s.24, s.141)
25
« skrivet: 2015-03-09, 12:57 »
Uppgiften kommer troligen från Kjell Vadfors, men vilka källor han hade tillgång till när han upprättade sina gårdsgenealogier i Västerbergslagen vet jag inte.
26
« skrivet: 2015-02-12, 01:56 »
Att det är den första läktaren på Gammlia tror jag vidimeras av följande bild 
27
« skrivet: 2015-02-12, 01:37 »
Eh, står det inte KAFE?
28
« skrivet: 2015-02-11, 18:12 »
Jag har inga personliga minnen av den där Barnensdagsplatsen, kanske beroende på att jag inte var född när den användes. När försvann den där BD-platsen egentligen?
Numera går ju Östermalmsleden rakt över där BD-platsen en gång låg.
29
« skrivet: 2015-02-11, 13:41 »
Jag tror det är Barnens dag, och det ÄR Gammliavallen man ser i bakgrunden. Tror Gammliavallen invigdes kring 1925, och det borde vara järnvägen som går i bakgrunden där telefonledningarna löper. Jämför med den här flygbilden från 1949 http://www.arkivkalendern.se/umea2014/images/september/sep_12/sep_12.jpg Vyn på vykortet är taget från vänstra sidan av flygbilden, mot Gammliavallen och skogsområdet är det som är Stadsliden/Berghem idag.
31
« skrivet: 2015-02-05, 21:03 »
Testar bild från burken  På en nutida Google-map ser samma avsnitt ungefär så här https://www.google.com/maps/@57.8319085,25.9673336,12z Står nåt kryptiskt nedanför ortsnamnet Walck på kartan. 149 W.v.R. Gissar att det är 149 Verst ifrån Riga, 1 verst är cirka 1066 meter, dvs ungefär 15 mil då, vilket bör stämma rätt bra. (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2015-02-05 21:13)
32
« skrivet: 2015-02-05, 20:51 »
https://imagizer.imageshack.us/v2/597x650q90/538/9nKLnj.jpg Klippte lite i kartan. Man ser både Hummelshof, Soor och Lude Grosshof, alla norr och nordost om Walk. Strax väster om Walk ser man Lude kirche och Schloss Lude. Tippar att kyrkan Lude ligger i staden Valka nu. Nästan cykelavstånd mellan platserna.
34
« skrivet: 2015-02-05, 19:37 »
Engelska wikipedia om Sooru http://en.wikipedia.org/wiki/Sooru The manor first mentioned 1388...the main building was burned down 1944 during the war. Det måste ju finnas bilder på hur det sett ut före 1944.
35
« skrivet: 2015-02-05, 19:20 »
Jag är lite osäker på var lantdagen vanligtvis sammanträdde. Riga är ett tips förstås, men Wenden ett annat. Wenden är dagens Cesis i Estland, en ort ungefär mitt emellan Valga och Tallinn. En av de äldre Anreparna var ju gift med en syster till lantmästaren von Plettenberg som residerade i just Wenden.
36
« skrivet: 2015-02-05, 19:11 »
Jag har sett referenser till en festung Lude, ett tips skulle kunna vara platsnamnet Lugazi som ligger bara ett par km väster om Walk på den lettiska sidan av gränsen. Tyska wikipedia har en lista på översättningar från de tyska ortsnamnen i Lettland till de lettiska. http://de.wikipedia.org/wiki/Liste_deutscher_Bezeichnungen_lettischer_Orte Bläddrar man i den listan finns ett Luhde som motsvarar dagens lettiska Lugazi, men gissar att du får åka dit och se platserna. Det finns en motsvarande lista som översätter de gamla tyska namnen till dagens estniska också. http://de.wikipedia.org/wiki/Liste_deutscher_Bezeichnungen_estnischer_Orte I den listan hittade jag Sooru, som på tyska heter Soorhof eller Soor. Den platsen ligger cirka 5 km norr om Walk efter europaväg 264. Ett 'hof' brukar betyda sätesgård eller liknande. Mitt tips, åk till Valga/Valka och botanisera runt där. Anreps livländska rötter finns inom några mils radie.
37
« skrivet: 2015-02-05, 14:16 »
@ Ralf Palmgren Det är till Hummuli i Helme i Estland du ska åka till. http://de.wikipedia.org/wiki/Hummuli History of the manor house Hummuli area was first mentioned in a land sharing act between bishop Hermann of Tartu and the Order of the Bretheren of the Sword. It is not exactly known when the manor was founded. It was first mentioned in a feudal letter which the master of an order Johan Wolthus van Herse gave to Goswin Anrep in Cesis on 28 August 1470, giving the Kuppesche“ lot and the manor, owned by Hummuli, to Goswin Anrep. Some data say that Hummuli belonged to Reinhold von Anrep at least until 1599. Declared to be in the state ownership, Hummuli belonged to Helme stronghold lands and was given to Earl Jakob de la Gardie in 1624. In 1666 Earl Magnus Gabriel de la Gardie decided to sell his possessions in Helme to the Elder of Riia's Great Guild Franz Dreiling. After his death this huge possession was divided into several pieces according to inheritance distribution contracts. Dreiling's daughter Catharina who was married to Caspar deGrave got Hummuli in April, 1678. Their daughter Ursula Elisabeth married later to Liivimaa's government adviser Georg Friedrich von Reutz and so Hummuli was owned by the Reutz family for more than a century. North War brought the name of Hummuli to history. On 29th July 1702 a battle took place in the fields of Hummuli manor where the 7000- member Swedish corps had a fight with the 18 000-member Russian corps. The battle of Hummuli was the first battle in North War where the Russians managed to win the Swedish. It took several decades to restore normal life. If the number of residents in Hummuli was 297 in 1715 then in 1732 there were already 299 men and 291 women and in 1751 316 men and 330 women. According to these data Hummuli was one of the biggest manors in the area. The last owner of Hummuli from the Rentz family was Captain Georg Frierich von Reutz from 1801. In 1823 Johanna Charlotte Undritz got the manor for 56 200 silver roubles because of bankruptcy.During the next three decades Hummuli had several owners. Some facts are known about the buildings in Hummuli at that time: the manor house was a one-storey wooden building with a small garden at the back and star-shaped crossings of footpaths. In 1856 Wilhelmine von Cube(born Weitzenbreyer) sold the manor for 120 000 silver roubles to Nicolai Alexander Samson von Himmelstjerna. During the time of Nicolai Alexander Samson von Himmelstierna and his son Axel the manor got its present shape. Probably in 1860 the new two-storey brick manor house was built . In 1880 the park was widened from the manor house to the river and the tennis court was built. Trout breeding was tried as an experiment:several buildings were constructed near the ponds and a trained fishmaster“ was invited from Germany. The trout was mostly sold in Petersburg and the products of the dairy, too. The Samson-Himmelstjernas family had the manor up to 1914 when Ermes Berg, the son of Earl of Sangaste, bought it. In October 1919 all nobility manors were declared to belong to state but this manor was rented to its previous owner until 1929. In 1930 school moved to Hummuli manor house. (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2015-02-05 14:25)
38
« skrivet: 2015-02-05, 13:30 »
Är ingen superexpert på baltisk geografi, men jag tippar att Lude ligger nära Walk. Tips: Tyska wikipedia brukar vara utförlig när det gäller geografin på ehemalige deutsche gebiete. T ex Anrep http://de.wikipedia.org/wiki/Anrep_%28Adelsgeschlecht%29 Står i den artikeln att Gozwin Anrep hade förläningar i Helmetschen. Helme eller Helmet på tyska, ligger strax nordväst om Walk (Valga) i nuvarande Estland. Skippa Litauen och åk till Estland istället.
39
« skrivet: 2015-02-05, 12:26 »
Walk ligger på gränsen mellan Estland och Lettland numera, men låg nästan mitt i det dåtida Livland. Valga heter det på estniska sidan, medan letterna stavar det Valka.
Ett lantråd är en medlem i lantdagens råd, varje provins i ordensstaten hade egna riksdagar, eller lantdagar, Estland, Kurland, Livland och Ösel.
40
« skrivet: 2015-02-02, 18:13 »
Anders Höglander dog 1752-09-27 i Umeå stad och sägs i då vara 58 år gammal.
Umeå stadsförsamling C:1 (1725-1780) Bild 222 / sid 458
41
« skrivet: 2015-02-02, 17:41 »
Sara Högberg dog 1742-12-21, då säger dödboken att hon var 56 år gammal. Hon kallas Anders Höglanders hustru vilket torde betyda att Anders fortfarande lever, har faktiskt inte inte checkat upp när han dog.. eller var.
Umeå stadsförsamling C:1 (1725-1780) Bild 214 / sid 442
42
« skrivet: 2015-01-16, 11:30 »
Hade Hans Reglin och Margareta Miöberg något barn utöver den Johan som föddes och avled 1728 i Umeå? Var bodde dom fram till 1733, jag hittar dom första gången i Piteå stad mtl det året.
43
« skrivet: 2015-01-15, 11:57 »
Frågan är om dom ens kom till Hattfjelldal, jag hittar inte en enda notering i Hattfjelldalsböckerna som tyder på det.
44
« skrivet: 2015-01-14, 18:45 »
Vet inte om Constantinus har fått svar på sin fråga angående Fredrik Nilsson Ruths dödsdatum än.
Jag är också intresserad av var sonen Gustaf Wilhelm och hans familj slog sig ner och hur dom försörjde sig i Hattfjelldal. Antagligen var det ingen större hit eftersom dom återvände till Sorsele socken, men som sagt fadern Fredrik Nilsson Ruths dödsdatum och plats.
45
« skrivet: 2015-01-12, 18:39 »
Jo, jag känner till hans karriär, det är en av mina egna anor.
Jag svarade egentligen bara på Carinas fråga, var inte medveten om att hon redan besvarat den själv tidigare.
Johan Holst hade en mängd barn med Sara Dorotea Sadelin, tror jag fått ihop 15 stycken, bl a sonen Marcus som då naturligtvis är namngiven efter sin farfar. Han hade dessutom barn vid sidan av äktenskapet med Sara Dorotea, med (minst) två andra kvinnor.
Anledningen att jag följer tråden med intresse är att mina egna förfäder nämnts ofta, Holst, Sadlin, Cambou osv.
Jag tror att Johan/Jean hoppade på den militära banan inspirerad av sin svåger Alexander Magnus Dahlberg, vars öden och äventyr fortfarande går att låna på närmaste bibliotek, titeln är En karolins levnadslopp. Tajmingen var perfekt, om man var intresserad av att turista utomlands om man säger så.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2015-01-12 21:39)
46
« skrivet: 2015-01-12, 17:21 »
Ja. Johan Holst är Marcus Holsts son.
Han är född i Gävle. Jean kristnad.
Gävle Heliga Trefaldighet CI:1 (1695-1711) Bild 14 / sid 9
47
« skrivet: 2014-12-23, 16:11 »
Jag tror han är död nu Birgit..  God Jul på er allihop!
48
« skrivet: 2014-12-14, 01:10 »
Lägg inte ner Carina. Jag läser vartenda inlägg du gör.
Ska ställa en fråga, var har du tillgång till Rigas kyrkböcker, finns dom på nätet eller?
49
« skrivet: 2014-12-08, 19:41 »
@ Stig
Utan att ha kollat, men vad sägs om Högs-ön med tanke på namnet?
50
« skrivet: 2014-11-28, 02:59 »
Sonen Hans Persson tycks gifta sig i Korpilombolo i alla fall.
51
« skrivet: 2014-11-28, 01:36 »
Per Mikaelsson Svart f.1726 och boende i Kengis/Jock verkar ta sin familj och flytta ut ur socknen cirka 1772, men vart tar han/dom vägen? Kan inte hitta något i böckerna i Överkalix kring familjen efter 1772 förutom sonen Mikael Persson Jerf som ju tar över hemgården i Jock.
Har bläddrat lite på måfå i Övertorneå och Pajalaböckerna, men kan inte se dom dyka upp där heller. Kan han ha dragit uppåt mot Gällivare?
Tacksam för alla upplysningar kring familjens vidare öden.
52
« skrivet: 2014-11-06, 19:03 »
Anita Hjelm:
Ser ut som Hierpe. Antagligen i Nybyn. Soldaten n4 Mats Andersson Hierpe med familj finns på s,168 i AIa:4
53
« skrivet: 2014-06-06, 11:15 »
Jag gnäller. Glöm alltihop.
54
« skrivet: 2014-06-05, 07:19 »
Jag uttryckte mig inte helt klart märker jag. Det jag ville veta är var de renoverade domboksmaterialet från Svea Hovrätt är. Göta Hovrätt är väldigt överrepresenterat enligt min mening, och jag som i huvudsak forskar på landskap i Svealand och Norrland har bara tillgång till de böcker som sträcker sig fram till 1710.
När kommer Svea Hovrätt att filmas och läggas ut i samma omfattning? Jag betalar och väntar, väntar och betalar, men hittills förgäves. Kanske delat pris då för oss som pysslar med andra delar än Götalandskapen?
Tror jag tar en paus i AD tills mina böcker är klara. Kanske någon representant för AD kan berätta varför de utlovade batcherna dröjer?
55
« skrivet: 2014-06-04, 18:17 »
Arkiv Digital lovade (eller lovade) någon gång under fjolåret att Domböckerna skulle fram i batcher om 10 år i stöten från 1700 och framåt. Jag väntar och väntar på att Norra Sverige ska få några fler volymer tillgängliga, i Götaland verkar allt lagt ut fram till 1800 eller längre.
Varför dröjer Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland m fl landskap i Norrland och Svealand? Eller ligger dom ute redan och jag har letat på fel ställe?
56
« skrivet: 2014-06-03, 02:43 »
Var exakt ligger Kummelbo? Det ska vara en plats i Österfärnebo socken, men namnet Kummelbo tycks inte vara med i de äldsta längderna utan verkar komma i bruk någonstans kring 1720. Under vilken annat namn hittar man Kummelbo i de tidigaste längderna?
Frågar därför att jag inte hittar namnet på Hitta.se eller Eniros kartor heller.
Är det ett enskilt torp eller liknande?
57
« skrivet: 2014-05-21, 12:51 »
Blev plötsligt intresserad själv, då min allra första Praoplats var på SVT i Umeå då Fredrik Burgman spelade in sina femminutersrapporter.
58
« skrivet: 2014-05-20, 21:06 »
Troligen är ovanstående Ida Näckman likamed den Ida Sofia Anna-Britasdotter f.1872-08-13 på den här sidan http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pietarsaari/rippikirja_1872- 1881_mko89-98/237.htm I så fall själv oäkta född och dotter till Anna Brita Gers som gifter sig med sjömannen Johan Henrik Henriksson Näckman i Jakobstad. Hfl på sukuhistoria.fi går bara fram till 1881 så det måste till mera forskning på nyare arkivalier för att vara helt säker. Dock hittar jag bara den här plus en sjömansfamilj Näckman till i Jakobstad vid den här tiden och det är bara en Ida med lämpligt födelsår, nämligen den här Ida Sofia som enligt hfl verkar vara född i Vasa.
59
« skrivet: 2014-05-20, 12:46 »
Anny Vilhelmina Näckman är enligt Hfl född i Jakobstad.
Enligt Hiski är Anna Vilhelmina oäkta dotter till sjömansdottern Ida Näckman 19år.
60
« skrivet: 2014-04-30, 07:36 »
Jo, men det hade gått 4 timmar, inte 6 minuter.
61
« skrivet: 2014-04-29, 20:31 »
Förlåt, jag var otydlig. När jag skrev inlägget 11.43 kom det inte upp någon länk i menyn Nytt senaste dygn. Inte förrän jag skrev inlägget 16.44 vill säga. Lite mysko.
62
« skrivet: 2014-04-28, 16:44 »
Varför syns inte mitt inlägg postat 11:43 när man kollar aktiva trådar???
63
« skrivet: 2014-04-28, 11:43 »
Hans Bjur var son till Per (Eriksson) Bjur, rådman i Umeå, död 1710. Han finns i mantal 1686-1710 i staden. Mor till Hans var Kerstin Forsman, död 1727.
Hans Bjur fungerade som stand in i sin brors ställe som kronobefallningsman i lappmarken vid något tillfälle, brodern Erik rapporterades huvudsvag, troligen pga trassel i sitt äktenskap med Rebecka Rhen.
Jag har inget säkert födelsedatum på Hans, men torde vara född cirka 1695 +- nåt år, kanske någon annan har plockat fram det ur någon för mig okänd källa?
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2014-04-28 12:54)
64
« skrivet: 2014-04-27, 20:57 »
Nu hör jag inte till de som har Mårten Nyman och Sara Krook bland mina anor, men det där är ju en helt sagolik uppgift du har Constantinus. Många äro de som letat förgäves efter deras ursprung.
65
« skrivet: 2014-04-21, 10:16 »
Av kuriosaintresse kanske, men en dotter till Johan Olof Sandberg och Josefina Elisabet Söderholm var gift med skomakarsonen Oskar Wilhelm Löfgren som via ungdomsår som sjöman, fiskare mm blev en av portalfigurerna i svensk socialdemokrati, medlem i partistyrelse, chefredaktör på NSD, landshövding i Norrbotten mm. http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10129
66
« skrivet: 2014-04-20, 21:44 »
Finns inget samiskt påbrå så långt kyrkböcker och skattelängder kan berätta på Karolina Gustava Bäckmans sida i varje fall. Hennes anor har jag bra koll på, hon är syster till min mormors mormor Anna Katarina Bäckman.
Nils Petter Söderholms far Karl Eliasson var född i Bälinge i Nederluleå, och farfadern Elias Jönsson i Råneå, mer vet jag inte om deras eventuella samiska påbrå, men Nils Petters mor Elisabet Nilsdotter var dotter till Nils Persson Björkqvist och Katarina Israelsdotter i Rian och det är också anor jag har följt ner till medeltiden, utan att hitta något samiskt där.
Däremot vet jag inget om Olof Nilsson Strid eller hans hustru, skulle möjligen vara någon av deras förfäder som bär på samiskt påbrå.
67
« skrivet: 2014-03-31, 13:57 »
Härligt Constantinus! Du hann bena ut det före mig, jag måste sluta göra bilaffärer på förmiddagarna.
68
« skrivet: 2014-03-31, 11:34 »
Hoppsan, vi skrev visst närapå samtidigt där Constantinus!
Det är nästan sjukt det här, jag hade just bläddrat fram den där sidan i RR Gävle när du postar det. Vi måste sluta träffas på det här sättet..
69
« skrivet: 2014-03-31, 11:24 »
Ett långskott möjligen, hittade en båtsman i 1658 års mantalslängd i Gävle vid namn Nils Jönsson Trast, ogift. Kanske troligare ett båtsmansnamn än ett släktnamn.
70
« skrivet: 2014-03-31, 10:14 »
Det finns en sadelmakare Anders Olofsson nämnd kring 1650 i RR Umeå, Nils Andersson Salares far?
71
« skrivet: 2014-03-31, 10:05 »
I herdaminnet har Bygdén inget om några barn till Jonas Jonae Turdinus i Nederluleå, men antingen så hade Fogden Jon Jonsson fler barn än de tre som Constantinus räknade upp i sitt inlägg här ovan, eller så hade kyrkoherden Jonas Jonae Turdinus efterlevande, omyndiga barn.
I RR i Umeå 1657-08-29 säger nämligen borgmästaren Daniel Jonsson upp sitt förmyndarskap över broderns barn i Gävle som blivit myndiga.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 2670 / sid 243)
Ingen som känner till några Trastar i Gävle i mitten på 1600-talet?
72
« skrivet: 2014-03-29, 17:43 »
Hittade några tyska Burgerus. Verkar som det i grunden är namnet Burger, alltså med betydelsen borgare, som i latiniserad form blir Burgerus.
Härstammade Per Burgerus från Härnösand?
73
« skrivet: 2014-03-29, 08:50 »
Jag funderar litegrann på kaplanen Per Burgerus. Student 1638, kom till Nysätra 1659.
Vad gjorde han däremellan?
Ångermanlänning skriver Bygdén. Vilken är inspirationskällan till 'Burgerus'?
Nils Andersson Salares och fadern Anders Olofssons ursprung? Inspirationskälla till 'Salare'?
Är Salare bara en yrkesbeteckning?
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2014-03-29 17:41)
74
« skrivet: 2014-03-29, 01:39 »
Tittade också på protokollet från tinget i Ramsele. Där står egentligen bara att Per Burgerus med hustru bevakade sin del av arvet, det kan tillomed betyda att Per med sin andra hustru var där och bevakade för första kullens barns räkning. Jag gissar att första hustrun, herr Elias dotter, redan var död 1669 och att Elias Burgerus är äldre än Lars Burgerus.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3150 (1668-1669) Bild 3860 / sid 516)
75
« skrivet: 2014-03-29, 01:08 »
Hittade en notis från tinget i Bygdeå 1692 där Israel Nilsson beskrivs som Nils Eliasson Burgerus förmyndare på mödernet. Det kan vara på det viset att han fått jobbet genom att Elias Burgerus hustru Brita Holgersdotter tidigare varit gift med Nils Andersson Salare. En annan notis jag hittade i RR Umeå 1696 berättar om en tragikomisk episod då Brita Holgersdotter ska gravläggas då Nils Salares 11 år gamla lik plundras på tänder som souvenirer. Om jag tyder protokollet rätt så är Nils Salare Israels morbror.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3967 (1692-1692) Bild 5480 / sid 536)
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3473 (1686-1686) Bild 6900 / sid 683)
1691 års notis får jag inte riktigt ihop.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2014-03-29 01:09)
76
« skrivet: 2014-03-28, 18:24 »
Constantinus:
Jag ska titta på notisen från 1691 vid tillfälle, den från 1717 har jag inte tillgång till för närvarande.
Tack för tipsen så länge.
77
« skrivet: 2014-03-28, 10:52 »
I Bygdéns herdaminne, del 1 sid 208 (och 209) behandlas kaplanen Petrus Burgerus i Nysätra.
I den något knapphändiga biografin nämns att han var född i Ångermanland, student i Uppsala 1638-07-10, samt att han återfinns första gången uppförd som kaplan i 1659 års kvartullslängd.
Han ska enligt Bygdén ha varit gift med en icke till namnet känd dotter till kyrkoherden Elias Israelis Thelaus i Ramsele.
Vidare nämner han att Petrus och hustrun varit närvarande vid tinget i Ramsele 1669-01-21 då frågan om arvsskifte efter kyrkoherde Elias var uppe till behandling.
Bygdén nämner tre söner till Per, men skriver af barnen, vilket kan antyda att de var fler än tre, nämligen Per, sist kyrkoherde i Blacksta och Vadsbro, Elias, handelsman i Umeå, samt Lars, borgare i Umeå.
Men enligt RR i Umeå 1696-05-19 där gästgivaren Lars Burgerus vill säga upp sitt förmynderskap för brorsonen Nils Eliasson Burgerus nämns också att Elias var en halvbror till Lars.
Således hade Lars en annan mor än den icke namngivna dottern till kh Elias i Ramsele.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3971 (1696-1696) Bild 660 / sid 57)
Är det någon som har lyckats få fram vem Petrus Burgerus varit gift med förutom denna Eliasdotter, och som är mor till gästgivare Lars Burgerus i Umeå?
Inom parentes kan jag nämna att Lars som också var rådman gör sitt allra sista publika framträdande vid denna rådstuga i Maj, nästa gång han nämns är 28 November samma år då hans hustru Kerstin Röbäck sägs vara salig Lars Burgerus änka.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3971 (1696-1696) Bild 920 / sid 83)
Söker alltså uppgifter som kan ge klarhet i vem som är mor till gästgivare Lars Burgerus i Umeå stad.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2014-03-28 11:06)
78
« skrivet: 2014-03-20, 11:18 »
@ Elisabeth Johansson
Det finns ett par domboksnotiser som förklarar förhållandena. Kerstin Kristierdotter hade en syster Sara som var gift med Anders Andersson i Vallen. Sara och Kerstin är döttrar till Kristiern Olofsson i Vallen.
Anders Anderssons son Kristiern Andersson blir t ex utsedd som förmyndare till kusinen Nils Olofssons barn i Mårtensboda (Förmyndare för avlidne Nils Olofssons omyndiga barn blev deras faders syskonbarn Christiern Andersson etc, dombok 1739)
1688 - uti tvisten mellan pigan Kerstin Olofsdotter och hennes fasters man Anders Andersson angående hennes farfar och farmors, hans svärfolks, deras skötsel och sytning samt deras hemmans besittande.. etc.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3475 (1688-1688) Bild 7150 / sid 708
1691 - 3e uppbud Anders Andersson i Vallen det hans svärfar Christier Olofsson honom i sytningslön uppdragit haver
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3966 (1691-1691) Bild 5560 / sid 543
Finns ett par notiser från 1690 också, som jag för tillfället inte har tillgång till där ytterligare uppgifter finns beträffande Sara, Kerstin och deras far Christier Olofsson
Anders Andersson kom från Bodan, men tog alltså över svärfadern Christier Olofssons hemman. Christier hade två döttrar, Sara och Kerstin. Kerstin gift med Olof Nilsson i Mårtensboda. Åldersuppgiften på Kerstin i dödsboken får tas med en nypa salt, det är inte ovanligt att just dödböckernas uppgifter är lite saltade. Christier Olofsson är noterad i mantalslängderna från åtminstone 1642, så helt orimligt är det dock inte.
Namnet Mårtensboda torde återgå på ett fäbodstadium i byns förhistoria, troligen då utgående från Vebomark, det är närmast att betrakta som en del av Vebomark numera.
Av ovanstående kan också utläsas att systrarna hade en bror vid namn Olof Christiersson, och jag kan också tillägga att det finns en Anders Christiersson född 1641, boende i Holmsvattnet, Skellefteå som enligt Ulf Lundström troligen kommer från Vallen och är rimligen ytterligare en bror.
På hemmanet i Vallen föregås Christier Olofsson av en Anders Persson på 1630-talet. Känns frestande att anta utifrån de uppgifter jag har till hands att Christier var måg på gården, och att den son som bor i Holmsvattnet är namngiven efter sin morfar.
Kan finnas mer källor som jag inte har gått igenom än.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2014-03-20 16:05)
79
« skrivet: 2014-03-14, 23:21 »
Maria Katarina Bottlin är mycket riktigt dotter till Isak Bottlin och Gustava Gessen i Luleå. En anteckning i hfl säger att Isak rest utrikes 1796.
Gustava är född 1752-07-24 i Köping, dotter till kocken Johan Gessen och Katarina Bäckman. De finns senare i Luleå. Katarina Bäckman tidigare gift med löjtnanten Augustin Rensfeldt, i detta äktenskap föddes min anfader Augustin som blev organist i Råneå.
Maria Katarina Bottlin verkar följa med som piga till Gustaf Eberhard Robsahm och hans hustru Anna Brita Hammarberg ner till Lögdö bruk 1813. Vidare med herrskapet Robsahm ner till Norrahammar i Månsarps socken 1814. Där gifter hon sig med en hammarsmed Johan Magnus Osbäck och får med honom ett tiotal barn, hon dör vid Hörle bruk i Värnamo 1858-04-16.
Gustava Gessen heter Johanna Gustava i födelsenotisen i Köping, hon har en tvilingsyster Maria Kristina som senare är gift med repslagaren Johan Boberg i Luleå.
@ Birgitta Hansi. Troligen ganska gångbart förslag på Isaks ursprung. Har aldrig hittat någon Bottlin överhuvudtaget i Sverige, förutom Isak då. Han kallas för övrigt skoflickare vid vigseln i Luleå, men verkar ha gått till sjöss som matros då han försvinner utrikes 1796.
PS. Gustava Gessen hade även en oäkta född son Nils Gustaf 1790-06-06, som i hfl kallas för Bottlin. I födelseboken är fader okänd, men det är möjligt att Isak även var far till denne.
80
« skrivet: 2014-01-31, 17:46 »
@ Göran Stenberg:
Hur får man tag på den där sockenstämmoprylen som Birger Nyström gjorde? Hur omfattande är det? Vilken tidsperiod täcker det?
81
« skrivet: 2014-01-13, 12:32 »
Stig,
Angående Kerstin Henriksdotter skulle jag vilja fråga var uppgiften att hon är född 1678 kommer ifrån?
I dödboken återfinns h Sigrids sal. sonahustru h. Kerstin avsomnade i blodsjukan och begrovs 26 Sept (1696) 27 år gammal (Dödboken C:1 s.23 v.sida)
Det är denna hustru Kerstin som jag skulle vilja identifiera som Kerstin Henriksdotter från Rödup.
Är hon 27 år när hon dör på hösten 1696 så ger det ungefärligt födelseår 1669 istället.
Skulle kunna stämma bra eftersom den förmodade fadern Henrik Nilsson i Kyrkbyn gav sin brudgumsdaler 1669 (Kyrkoräkenskaperna LIa:1 s.95)
82
« skrivet: 2014-01-07, 23:14 »
@ Håkan Bergström
Svårt att säga utifrån texten i domboksnotisen, men skulle väl gissa på att det handlar om det pågående kriget. Västerbotten fick ju sätta upp regementet en gång till efter katastrofen i Poltava. Av protokollet framgår att sonen fått en blårock och en värja, men båtsmännen Anders Konst och Bång uppger att de sett ett par blå byxor också. Västerbottens regemente hade ju blå rockar och blå byxor vid den här tiden. Mårten var ju avdankad korpral vid det här laget, men gissningsvis ändå tillfälligt engagerad på något sätt eftersom regementet försvunnit vid Poltava. Spekulerar här, men har du tillgång till Arkiv Digital så finns protokollet här:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Norrbottens län EXId:841 (1710-1719) Bild 2630 (AID: v404338.b2630, NAD: SE/RA/42042202)
83
« skrivet: 2013-12-27, 21:45 »
Mårten Axelsson på Nybyn 4 dog 1710 i Åbo under en transportresa. Det framgår av Torneå rådstuguprotokoll 1713-03-14 då sonen Axel Mårtensson processar mot skepparen Jakob Biörn om en del kläder och annat efter fadern.
84
« skrivet: 2013-10-20, 21:40 »
Moses Israelsson hade en kvarn på Söder. Det blåste troligen rätt friskt där uppe på klippan och passade därför bra till väderkvarnsdrift. Numera heter restaurangen Mosebacke.
Svärfadern har gett upphov till gatunamnet Hökensgränd som går från Götgatan upp mot Mosebacke.
85
« skrivet: 2013-09-17, 17:32 »
Fantastiskt trevligt fynd du gjort Constantinus!
Det vore en bedrift om du lyckas knyta ihop de båda Turdinsläkterna, själv har jag alltid sett Turdin/Trast som ett slags markör för Bygdeå som hemsocken. Finns ju fler Turdinare, bl a en släkt från Näs.
86
« skrivet: 2013-09-16, 08:49 »
Jag har själv försökt ta mig dit nån gång, men de vägar som enligt Eniro tycks gå från stora vägen vid Åsträsk har alla varit avstängda med stora låsta grindar. Känns som skogsbolagen regerar i trakten.
87
« skrivet: 2013-09-15, 20:49 »
Risåträskgården, dvs den som är på hembygdsområdet är knappast till salu. Vad det finns för gårdar kvar i byn Risåträsk vet jag inte, vet inte ens hur man tar sig dit från stora vägen. Körde ni från Fisktjärnliden då? Ser ut på Eniro som det skulle kunna finnas nån skogsbilväg där som eventuellt är farbar. Jag antar att det inte längre finns några bofasta kvar i Risåträsk.
88
« skrivet: 2013-09-15, 13:58 »
Risåträskgården står i Burträsk samhälle numera. Den kommer från byn Risåträsk i Burträsk socken. Jag känner inte till något Risåträsk i Norsjö eller Skellefteå socknar, men Risåträsk ligger bara ett par mil från sockengränserna norrut.
Min farfars farfars farfar Tomas Nilsson föddes i Risåträsk, men var nybyggare i Fisktjärnliden. Flera av sönerna verkade som nybyggare i gränstrakterna mellan Norsjö, Skellefteå och Burträsk. Även Fisktjärnliden ligger i Burträsk socken, längst upp i nordvästra hörnet.
Tomas Nilsson var en fabror till den Nils Petter Nilsson som uppförde Risåträskgården, numera flyttad till hembygdsområdet i Burträsk samhälle alltså.
På vilket sätt härstammar du från Risåträsk?
89
« skrivet: 2013-09-03, 21:57 »
Gifte bonden Henrik Nilsson på Rödup 2 som var gift med Dordi Johansdotter från Bränna, hade förutom hustrun även ett snedsprång tillsammans med sin piga. Denna piga Ella Persdotter föder en dotter som resultat av det i augusti 1737. Ella torde vara en syster till Nils Persson Gertz som är fadder vid dopet av dottern (Anna).
Är det någon som sett ett protokoll från det rättsliga efterspelet till denna händelse? Det måste ha varit en stor skandal på sin tid, eftersom ju Henrik var gift sedan 14 år tillbaka när det hände. Han får dock tydligen ett par barn till med sin hustru efter detta snedsprång, så förmodligen har han i varje fall fått syndernas förlåtelse av hustrun.
Vad händer med pigan Ella sen, och vad händer med dottern Anna?
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-09-03 22:33)
90
« skrivet: 2013-09-03, 21:48 »
Strålande jobb Constantinus!
91
« skrivet: 2013-09-02, 23:30 »
Ett uppslag till vem Lars Jönssons i Hedens syster var är den Anna Jönsdotter från Heden som gifter sig med Jöns Nilsson i Grelsbyn 11/7 1697.
Jöns Nilsson och Anna Jönsdotter får en son Nils 23/7 1699. Tyvärr är inga faddrar angivna i födelseboken.
92
« skrivet: 2013-09-02, 22:13 »
I Heden och Hällan har jag många anor, bl a härstammar jag från Johan Staffansson och hans hustru Kerstin Larsdotter på Heden 2. Det var inte särskilt knepigt att hitta Johans förfäder i Teurajärvi, eller att konstatera att Kerstins far var Lars Jönsson på Heden 2, modern hette Kerstin och var ett av offren för kosackräden 19/12 1716.
Sen blev det knepigare.
Följer man mantalslängdernas uppgifter blir man inte särskilt glad, det är stundtals förvirrande uppgifter angående det här hemmanet i Heden. Tack och lov för domböckerna. I ett par domboksnotiser, framförallt en notis från vårtinget 1694, bringas en del ljus över släktförhållandena.
I notisen 1694 berättas om en transaction, eller testamente, som upprättats redan 5/5 1687, där Per Östensson tillsammans med sin hustru Kerstin Larsdotter testamenterar hemmanet till Lars Jönsson.
Per Östensson, som gått soldat för Nils Grelsson i Grelsbyn, har gift sig med änkan Kerstin Larsdotter som tidigare varit gift med företrädaren på hemmanet, Per Larsson. Denne Per Larsson har haft en yngre broder, Jöns Larsson, som efterlämnat hustru, två söner och en dotter i Pers vård och dragit upp till Torneå Kopparbruk och sedermera avlidit där.
Eftersom Per Larsson dött utan barn, och änkan gift om sig med soldaten Per Östensson och även detta äktenskap är barnlöst så förklaras i notisen att Lars Jönsson som Jöns Larssons äldsta son bör bekomma det. Hans bror Erik Jönsson har låtit leja sig till soldat, och systern är ännu för ung och ska bekomma sitt arv senare.
Tillsammans med mtl uppgift att hemmanet föreståtts av en Lars Larsson fram till 1662 så är det lättare att förstå turerna på hemmanet enligt senare års mantalslängder.
Lars Jönssons bror Erik kan vara likamed Erik Jönsson Lång, fast jag har inte verifierat det ännu. Vad systern heter, och om och vem hon gifter sig med har jag heller ännu inte lyckats utröna.
Per Östensson bör vara en son till Östen Eriksson i Grelsbyn, dels för att han själv hade sin legobonde i Grelsbyn, dels för att det praktiskt taget bara finns en Östen att välja på i hela Överkalix som trolig far.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3969 (1694-1694) Bild 5040 / sid 498
@ Sven-Ove:
Jag ska titta vad Constantinus kommit fram till, jag borde förstått att han troligtvis redan kartlagt Arvid Duus.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-09-02 22:14)
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-09-02 22:16)
93
« skrivet: 2013-09-02, 11:32 »
Sven-Ove:
En diger och tung lista att gå igenom, men du (och alla andra) kan börja med att stryka ut Anders Arvidsson i Bodbyn. Någon sådan finns inte. Det är en felläsning av Anders Åsvidsson, en felläsning som finns hos både Mossberg och Agneta Olofsson.
Spontant skulle jag nog börja med att kolla upp den där militären, Arvid Arvidsson Duus. Vem var denne Duus gift med? I Lewenhaupt finns några andra yrkesmilitärer Duse som eventuellt skulle kunna ha en koppling till denne Arvid.
Den korpral Mickel Larsson som innehade hemmanet i Vännäs som Per Arvidsson senare innehar var gift med en Malin (Eriksdotter vill jag minnas, har inte mina anteckningar tillgängliga när jag skriver detta). Mickel och hans hustru var barnlöst folk, enligt en domboksnotis. Jag tolkar det som att dom inte har några barn tillsammans i alla fall.
I hfl 1697 är en moder hustru Malin nämnd under Per Arvidsson och hans hustrus namn, kan Mickel Larssons hustru tidigare haft en förbindelse med Arvid Arvidsson Duus? Bara en känsla, men kan användas som hypotes och utgångspunkt för vidare forskning.
Korpralen Mickel Larsson är en bror till Henrik Larsson på Vännäs 1 och son till Lars Mickelsson på samma hemman.
94
« skrivet: 2013-09-01, 19:48 »
Tack Stig!
Tycker prästen uttrycker sig aningen slarvigt i hfl, för nåt direkt överlagt mord verkar det ju inte vara fråga om. Grov oförsiktighet låter i mina öron som han råkat fälla ett träd över nån eller liknande. Synd att domboken inte finns tillgänglig på nätet.
95
« skrivet: 2013-09-01, 14:54 »
Inhyses Frans Oskar Akusjärvi, född 1845-09-09 i Nedertorneå socken, boende i Korpikån fram till sin död 1918, har en notering i några av husförhörslängderna - straffad för mord.
Ser ut som det har följt med ända sen 1870-talet, ev 1880-talet.
Är det någon som har närmare detaljer om vad det handlar om, och varför Frans Oskar trots noteringen tycks bo och verka hela sitt liv i Korpikån. Han får massor med barn tillsammans med sina två fruar.
96
« skrivet: 2013-08-31, 18:02 »
Bygdeå eller Nysätra skulle kunna vara ett uppslag att leta efter Per Arvidssons ursprung. I Grimsmark och Skäran finns Arvid, i Rickleå är det rentav ett vanligt namn. Öndebyn och Korssjön är andra byar med Arvid-namnet.
97
« skrivet: 2013-08-31, 09:19 »
Jag har inget svar på Sven-Oves frågor utan snarare mer frågor kring Per Arvidsson.
Var kommer han ifrån? Känns inte som han är född i någon av Kalixsocknarna, någon Arvid känner jag inte till där.
Råneå?
Luleå?
Jag vet inte, den enda Arvid jag känner till i grannskapet var släkten Antmans förfader Arvid Larsson i Antnäs.
Någon av Torneåsocknarna?
Kan för lite för att ha en uppfattning om det, men en inflyttare till Överkalix borde han vara med ett patronymikon som det.
98
« skrivet: 2013-08-29, 12:39 »
Unge Nils Larsson på Nybyn 2 hade förutom sonen Olof Nilsson som tar över hemmanet och dottern Karin som fick oäkta barn tillsammans med sold. Jöns Jönsson Smed även sonen Per.
I hfl 1697 finns en dräng hos kyrkoherde Halsius som bara heter Per utan patronymikon.
I hfl 1698 är prästdrängen Pedher överstruken (så mycket överstrykningar att jag har svårt att tyda det), men samtidigt har tillfogats ett namn i efterhand under Olof Nilssons i Nybyn 2, nämligen Per Nilsson.
Denne Per Nilsson är densamme som gifter sig med Henrik Nilssons i Svartbyn 15 änka Elin Johansdotter 1698-04-26. Henrik hade dött året före den 5 Juni och hade flera barn, bl a den postumt födde Johan (f.1697-10-17 fadern salig Henrik Larsson...)
Samma dag som Per och Elin gifter sig är det också vigsel för Erik Olofsson vid Landet och Malin Johansdotter i Hällan.
Jag tror att de här två kvinnorna är systrar och att deras far Johan Nilsson Burman helt enkelt sparade lite pengar genom att slå ihop det hela och göra ett dubbelbröllop.
Elins svärfar Lars Henriksson hade i februari 1698 bebrevat henne rätten till hemmanet, så Per och Elin står också skrivna där i 1699 års mtl. Sen verkar det som dom tar upp det ödelämnade Svartbyn 1 där jag hittar igen dom nästa gång 1701.
De får en dotter 1699-07-23 som får dopnamnet Karin, vilket ju borde vara givet efter farmodern Karin Persdotter, dotter till klockaren Per Eriksson i Bränna.
99
« skrivet: 2013-08-28, 22:07 »
En annan intressant sak i sammanhanget är alla kopplingar mellan Vitån i Råneå och diverse Överkalixbyar. Har observerat flera fall av flyttningar till och från just Vitån, både i Grelsbyn, kyrkbyn Bränna, Svartbyn och Rödup.
Det kan vara gamla förbindelser i vissa fall. Ett sällsynt namn i äldre tider är t ex Elof, men det finns i slutet på 1500-talet representerat både i Vitån och den från Råneå rätt avlägsna byn Rödup. Släktskap?
100
« skrivet: 2013-08-28, 21:42 »
Om det är som Constantinus skriver, så innebär det att uppgiften på s.62 i Leifs bok om Britas födelseår borde revideras, hon är sannolikt född före 1655 om hon är gift 1673.
Sen borde det också innebära att Jöns Karlsson i Grelsbyn 10s första hustru hette Marit Persdotter, och att Brita var hustruns systerdotter och inte Jöns Karlssons. Marit dog cirka 1679 enligt kyrkoräkenskaperna. Observera att Jöns var barnlös och att länsmannen Per Persson som tar över hemmanet var gift med en Elisabet Larsdotter och inget annat. Per Perssons bror och tillika länsman, Olof Persson, var gift med en syster till Jöns Karlsson och antagligen ansågs därför Per Persson som närmast bördig när paret Jöns och Marit var barnlösa.
Intressant att dopnamnet Dordi finns bland Hans Hanssons barn, ett namn som är sällsynt i Överkalix, men vanligt i Råneå. Intressant också att Jöns Karlsson måste ha bevistat nån kyrkhelg i Råneå eftersom Hans Hansson åberopar kyrkoherden i Råneå som vittne. Kan dessa två detaljer faktiskt indikera att systrarna Marit och Kerstin Persdotter var bördiga från Råneå?
101
« skrivet: 2013-08-28, 17:42 »
Ulf,
Det jag menar är bara att det knappast kan vara fråga om Johan Olofssons dotter med samma namn eftersom Hans Hansson tydligen är gift redan 1673 med Brita. Johans dotter i Stråkanäs var ju född 1666 på sommaren.
Uppgiften att Hans Hanssons andra hustru var ifrån Stråkanäs, kommer den också ifrån Nils Joelsson? Det är möjligt att hon gör det, men i så fall måste fadern troligtvis vara en annan Johan.
102
« skrivet: 2013-08-28, 12:49 »
Återkommer ännu en gång till Jöns Karlsson på Grelsbyn 10 och Hans Hansson i Vitån, senare Mårdsel.
På hösttinget 1673 är ett mål uppe om antagning av sytningsman i ett långt protokoll. Hans Hansson anser att han blivit lovad av Jöns Karlsson, i herr Samuels Reens närvaro, att få brev på hemmanet.. ...tagit till äkta hans systerdotter Brita Johansdotter...
Två rader längre ner i protokollet heter det.. ..sin hustrus systerdotter..
Vare sig det handlar om Jöns Karlssons egen systerdotter, eller hans hustrus så kan det knappast vara fråga om Johan Olofsson på Stråkanäs 4 dotter Brita som var född 1666-06-24, framförallt av kronologiska skäl. Tinget är i november 1673 och några gifta sjuåringar tror jag inte på.
Vet inte om det är Nils Joelsson eller Ulf H Larsson som tolkat uppgiften så, men den kan helt enkelt inte vara riktig.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3965 (1672-1674) Bild 6050 / sid 848
103
« skrivet: 2013-08-27, 16:48 »
Apropå acceptabla varianter av släktnamn med efterleden -back så hade jag en gång i tiden en slöjdlärare som hette Ernback, men av oss elever aldrig hette nåt annat än Ölback, kanske inte accepterat av honom. Jo, hans bror var skådespelaren Hans Ernback.. så fick jag in lite släktforskning i det inlägget också.
104
« skrivet: 2013-08-26, 13:23 »
Ansluter mig numera helt till Ulf H Larssons uppfattning om vem Sara Josefsdotter egentligen var gift med. Det framgår bl a i dopboken i Överkalix där Olof Anundsson med hustrun Sara är fadder vid nåt tillfälle. I dödboken står också att hon varit gift i 20 år med förste maken och 30 år med nästa, och det stämmer ju bra med tanke på Olof Anundssons avgivna bruddaler och datum för hans begravning.
Frågan är då var Sara kommer ifrån?
Har inget svar på det än, men är hon Överkalixfödd så finns det bara en enda lämplig Josef att välja på, nämligen Josef Henriksson vid Landet i Vännäs. I mantalslängden 1675 noteras till exempel två döttrar hos denne Josef, och en av dessa hette i varje fall Rebecka och gifter sig i hembyn.
Men som jag visat ovan så var Olof Anundsson från Niemis ursprungligen och det är ju fullt möjligt att han även gifte sig med en flicka från hembygden.
En intressant sak med namnen Josef och Rebecka är att båda är ovanliga på svenskspråkigt område, men vanligare österut. Det är möjligt att Josef Henriksson också hade nån koppling till Tornedalen.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-26 13:24)
105
« skrivet: 2013-08-26, 00:58 »
Carl Jönsson på Heden/Hällan gifte sig första gången 1661. I februari 1679 gav han testamente efter henne och senare samma år gifte han om sig (med Engla Eriksdotter). Namnet på första hustrun hittar jag inte i någon källa.
Engla dör 1701 då testamente efter henne ges, men Carl gifter om sig en tredje gång 1702. Enligt mantalslängderna heter hon Kerstin.
Carl Jönsson och hans 8-åriga dotter Margareta blir två av offren vid kosackraiden i Överkalix dagarna före jul 1716. Vad som händer med änkan Kerstin har jag ingen visshet om, hittar i varje fall inte igen henne i dödboken. Det kan vara hon som gifter om sig 27 mars 1717 med Erik Hansson från Vitån, men jag lämnar frågan tills vidare obesvarad.
Förutom brodern Henrik så hade Carl Jönsson också en bror Olof Jönsson Pihl som gick soldat för sin broder Henrik enligt Mossbergs soldatmaterial. Han stupade vid Eda skans 1676-11-12
106
« skrivet: 2013-08-25, 13:23 »
Jag har inte hittat någon uppgift på vad Moses Sundels hustru hette eller var hon var ifrån. Än! (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-25 17:04)
107
« skrivet: 2013-08-25, 13:22 »
Anders Mickelsson på Svartbyn 12 måste ha varit gift två gånger. Det framgår av några domboksprotokoll där fältväbel Per Mickelsson stämmer sin svägerska hustru Agnes - eftersom hon inte är mor till några av Anders Mickelssons barn.
Agnes i Svartbyn stämmer sin bror Grels Larsson i Heden/Hällan angående arv i sina föräldrars hemman.
Agnes verkar bo hemma i Heden/Hällan åtminstone fram till 1672 då tragedin med Per Perssons av våda knivdödade son rullas upp på tinget.
Anders Mickelsson ger sin brudgumsdaler 14/6 1654 till sin första hustru, för mig okänd till namnet. Det är alltså också hon som är mor till sonen Mikael och döttrarna Anna (gift med Nils Henriksson på Rödup 2) och Marita (boende hos systern i Rödup) och inte Agnes Larsdotter.
Jag har dock inte hittat Anders Mikaelssons andra gifte i kyrkoräkenskaperna, men det måste vara någon gång mellan 1672 och 1676 eftersom Agnes enligt domboken bor i Svartbyn 1676 då hon stämmer sin bror i Heden/Hällan.
Anders Mikaelsson gick ut som knekt för sitt eget hemman i februari 1679. 21 Oktober samma år antecknas som sjuk i Ystad, och i mantalslängden 1680 kallas Agnes för knektänka, sjukdomen torde ha således ha varit fatal.
108
« skrivet: 2013-08-25, 11:20 »
Moses Olai Sundel som var kyrkoherde i Överkalix var enligt Bygdén från Öjebyn. I ett tingsärende 1680 om en förryckt soldats beteende så nämnes att medan Moses Sundel var förrest till Kemi för att träffa släkt.. etc.
Vad hade Sundel för släkt i Kemi?
109
« skrivet: 2013-08-25, 00:39 »
Carl Jönsson på Heden/Hällan var gift med en kvinna vid namn Engla eller Ingel, Ingela.
På hösttinget 1678 nämns hon som Per Stenssons i Övermorjärvs (före detta) sonahustru. Sonen Per dog 1677 och Engla har gått i nytt gifte med Carl Jönsson på Heden i Överkalix. Hon skrivs som Ingel Eriksdotter där och enligt Leif Boström skulle hon vara dotter till Erik Nilsson och hans hustru Karin på Yttermorjärv 7.
I Leif Boströms Nederkalixbok finns hela protokollet renskrivet på sidorna 717 och 718. I Leifs bok heter hon Ingrid, men jag skulle vilja kalla henne Engla eller Ingela. I Överkalix kyrkoarkivalier heter hon Engla, vilket är en skrivform för det tyska namnet Ingela snarare än det nordiska namnet Ingrid. Jämför mansnamnet Ingel som ibland vid den här tiden har formen Engel.
Namnet Engla, Ingela är ovanligt i Övre Norrland vid den här tiden, och personligen har jag inte stött på det i Kalixsocknarna tidigare, däremot har jag mött namnet i t ex Bergslagen och bland invandrade tyskar i Stockholm på 1600-talet.
Carl och Engla fick flera döttrar tillsammans, men men jag får inte riktigt ihop Per Nilsson som måg redan 1688 med uppgiften att Carl och Engla gift sig 1678.
Antingen har Carl varit gift tidigare, eller så handlar det om en styvdotter från Englas tidigare gifte med Per Persson i Övermorjärv.
Mer forskning behövs.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-25 01:04)
110
« skrivet: 2013-08-24, 10:01 »
I hfl 1697 är Erik Olofsson uppförd på faderns hemman i Heden, men i hfl 1698 saknas han där, samtidigt som en Erik Olofsson dykt upp på sista gården i Vännäs. Det borde vara den vid Landet.
Full visshet om hans identitet utifrån hfl uppgifter får jag inte, men det talar i alla fall för att det är samma person. Denne Erik Olofsson är svärfar till Nils Olofsson från Nybyn 2, en bror till länsmannen Jakob Olofsson Blomstedt, och söner till Olof Nilsson och Brita Jakobsdotter, Olof i sin tur son till unge Nils Larsson.
Nils Olofssons vid Landet hustru heter Kerstin Eriksdotter, som är Erik Olofssons äldsta dotter. Om mina antaganden stämmer om Eriks ursprung så skulle hon alltså vara döpt efter sin farmor.
111
« skrivet: 2013-08-24, 09:29 »
Länsmanssläkten i Heden (på Heden?) verkar nästan abonnera på den posten i en lång följd av år och generationer. Den Olof Persson i Heden som dör i februari 1706 (Länsmannen Carl Olsson efter sin sahl. fader Olof Persson på Heden testamente) hade tillsammans med sin hustru Kerstin Karlsdotter från Grelsbyn (syster till den tidigare nämnde barnlöse Jöns Karlsson) förutom sonen Karl även sönerna Erik och Per (samt dottern Kerstin som var gift med store Nils Larssons son Lars i Nybyn). Sonen Erik blir vid nåt tillfälle anklagad av borgerskapet i Luleå för att ha bedrivit landsköp i lappmarken, och förmanad att ta sin brors exempel och själv söka borgerskap istället.
Den bror domboksprotokollet talar om är Per, som har flyttat till Torneå och blivit borgare där. Han kallar sig Hedman, givetvis inspirerat av hemorten Heden och är gift med en dam som verkar heta Anna Bäck. Per dör tidigt, någonstans kring oktober 1694 av rådstuguprotokollen att döma, varpå änkan så gott som omedelbart blir stämd av svågern Erik Olofsson om någon skuld.
Hon får dock bistånd och hjälp av en annan torneåborgare, som hon året efter gifter sig med, en viss Nils Gabrielsson. Anna Bäck avlider troligen en bit in på det nya seklet, för Nils verkar senare ha gift om sig med en Brita Kempe istället. Jag vet inte om Per Olofsson Hedman och denna Anna Bäck hade några barn tillsammans och vad de i så fall hette, har heller ingen kännedom om vad brodern Erik Olofsson pysslade med efter 1695, det är ju Karl Olofsson som tar hand om hemmanet och länsmanstjänsten. Har ett uppslag jag tänkte kolla vidare på och det är den Erik Olofsson som blir bonde vid Landet, Vännäs omkring 1697-98.
Namnet Anna Bäck för ju tankarna till Innanbäcken, men jag har inga belägg för att hon härstammar därifrån, är det någon som vet vem denna Anna Bäck är och har någon info om hennes ursprung?
112
« skrivet: 2013-08-23, 16:37 »
Den andre sonen till store Nils Larsson heter Per och blir måg till den tidigare nämnde Carl Jönsson i Hällan. Det framgår bl a av domboken 1688 där Per Nilsson nämns som Carl Jönssons arvtagare till hemmanet på Hällan. Emedan såsom Gudh hafwer wälsignad mig med en wacker och skickelig persohn till mågh, som är tålfmannens Stoor Nils Larssons son i Nybyn, Per Nilsson benämnbd... et cetera Heter det på eller i Hällan förresten? Eftersom jag inte bor i socknen antar jag helt fräckt att det heter på Hällan (tills någon tillrättavisar mig) Hällan/Heden är för mig ett svävande begrepp just vid den här tiden, oftast räknas Hällans gårdar som hörande till Heden, men ju senare på seklet man kommer, desto oftare dyker begreppet/bynamnet Hällan upp. Antar att det har att göra med att storbyn Vännäs fortfarande är inne i en expansiv, nybrukande fas och därför ännu inte har satt sig riktigt. (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-23 17:36) (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-23 17:44)
113
« skrivet: 2013-08-23, 14:07 »
Olof Anundsson på Nybyn 1 hade en dotter vid namn Kerstin också. Det framgår av två notiser i domboken 1686. På vårtinget kärar Anund Olofsson i Heden (Olof Anundssons i Nybyns son) till Henrik Nilsson i Rödup om ett flakaland, men också i ett ärende om arv till sin syster.
På sommartinget kommer saken fram genom hustru Kerstins i Vännäs käromål till samme Henrik Nilsson om arv i Henriks hemman, eftersom hon varit sonhustru där men sin man barnlös efterlämnat. Henrik Nilsson är ju måg till Lars Eriksson i Rödup, vars båda (av mig kända) söner troligtvis bägge avlider utan bröstarvingar, det är ju troligen anledningen till att Henrik Nilsson besitter hemmanet efter svärfadern.
Jag skulle tippa att Kerstin Olofsdotter är den hustru Erik Larsson gifter sig med 1677-02-02. Erik drunknar ju 1685 och det kan vara anledningen till att den här arvspretensionen dyker upp ett drygt halvår senare.
Varför hon vistas i Vännäs är för mig obekant. Det kan ju tänkas att hon gift om sig där, men på vilket hemman det är törs jag inte ha en uppfattning om för närvarande. Vännäs är en stor by och under 1600-talet fortfarande inne i en expansiv fas vilket gör att den är rätt så svårgripbar och dryg att forska i.
114
« skrivet: 2013-08-22, 20:20 »
Ulf,
Får lov att lämna länsmanshustrun tills vidare, men tror att Karin i Heden är en äldre syster till Kerstin och Barbro.
Undrar förresten om Olof Nilssons syster Karin var bränd på äktenskapsmarknaden efter äventyret med Jöns Jönsson Smed? Har inte följt någon av unge Nils Larssons barn mer än min egen ana, sonen Olof.
Får också erkänna att jag inte noterat fler än dessa två barn till unge Nils Larsson, det borde finnas fler.
115
« skrivet: 2013-08-22, 13:34 »
Den Karin Nilsdotter som får barn tillsammans med soldaten Jöns Jönsson Smed är troligen dotter till unge Nils Larsson och hans hustru Karin Persdotter.
Gamle Nils Larssons dotter med samma namn är troligast den Karin som är gift med Karl Olofsson på Heden 5, med tanke på att äldsta dottern får namnet Barbro. Gamle Nils Larssons hustru hette också Barbro, och Karls dotter är troligtvis uppkallad efter mormodern.
Jag vet inte vad som händer med unge Nils Larssons dotter Karin, det kan vara hon som är noterad som sista namn på faderns hemman i hfl 1697, även om det går att tyda som Olof Nilssons dotter så lutar jag åt att det är hans syster Karin istället.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-22 13:34)
116
« skrivet: 2013-08-21, 13:28 »
Rättar mig själv på Lars Eriksson i Rödups son Erik. Han gifte sig inte 1661, vet inte var jag fick det ifrån, utan han gav sin brudgumsdaler 2 Februari 1677 istället. Han drunknade i Forsen i Juli 1685, alla data enligt kyrkoräkenskaperna.
Lars Eriksson hade en syster Elin Eriksdotter som gifte sig 1651 med Jöns Eriksson i Bränna. Jöns är soldat och så småningom underbefäl (förridare?) och troligen identisk med klockaren Per Erikssons bror på Bränna 1. Elin Eriksdotter dör i Vitån i Råneå 1703-08-02.
Trolig dotter till Jöns Eriksson och Elin Eriksdotter är den Karin Jönsdotter som är gift med Carl Olofsson i Kamlunge 2. I Leif Boströms Nederkalixbok är ett par domboksutdrag återgivna som berättar om Elin Eriksdotters affärer med mågen i Kamlunge på sidorna 201-204.
117
« skrivet: 2013-08-20, 15:25 »
Det rimmar ju inte så bra med att hon skulle varit systerdotter till Jöns Karlsson det, känns som det krävs mer forskning för att exakt kunna placera henne.
Vad gäller Per Persson från Heden, som senare tar över Jöns Karlssons hemman i Grelsbyn så har han tidigare varit antagen som Grels Larssons sytningsman i Heden (Hällan?). Det är ett projekt som slutar i tragedi för övrigt.
I domboken 1672 står Grels Larsson anklagad för att ha huggit ihjäl Per Perssons och hustrun Elisabet Larsdotters 4-årige son medan Per, Elisabet och Grels egen hustru Elin Persdotter varit i kyrkan. I det detaljrika protokollet rullas en del pikanta detaljer upp inför rättens och menighetens öron, bl a vittnar Lars Eriksson i Rödup att Grels kallat pojken en satan och 12-mannen i Niemis, Anders Anundsson (vad han nu gjorde på Överkalixtinget?) vittnar om att Grels tidigare visat anlag för huvudsvaghet och lallat omkring ensam i de milsvida skogarna tidvis.
Kvar på gården är endast gubben Grels Larsson och hans syster Agnes Larsdotter medan pojken och några grannbarn leker på golvet i stugan. Tydligen har fadern Per Persson gett sin 4-åring en sup innan dom knallat iväg till kyrkan. Det i kombination med att han hade tillgång till stora täljkniven har tydligen orsakat skadorna. Jag har inte klarat av att tyda hela protokollet ordagrant, men det verkar som pojken själv har snubblat och fått kniven i sig. Sen springer grannpojken över till nästa gård där hustrun i huset Sigrid Karlsdotter rusar över för att se vad som hänt. Även salige Herr Abrahams änka Margareta Andersdotter dyker upp hemma hos Grels, och tydligen är det hon som petar in det som tittat fram ur pojkens magsäck genom såret och helt sonika syr igen det. Pojken klarar sig ända framåt kvällningen, och på nåt sätt fått fram att det hela var en olycka för Grels Larsson frikänns för misstanken om knivmord i alla fall.
Det är förmodligen den tragiska episoden som gör att Per Persson tar sin fru och övriga barn och tar hand om Jöns Karlssons hemman i Grelsbyn istället.
Inom parentes så tror jag att systern Agnes eller Agneta som heter på vissa ställen, är densamma som senare gifter sig med Anders Mickelsson i Svartbyn. Också parentetiskt, hon är inte mor till något av Anders Mickelssons barn, vilket ett annat tingsmål mellan henne och fältväbeln och svågern Per Mickelsson i Svartbyn utvisar.
Man kan också spekulera över det faktum att Lars Eriksson åberopas som vittne. När har han hört Grels kalla pojken en satan? Kan han vara morfar till pojken?
118
« skrivet: 2013-08-20, 10:53 »
Det finns en del missuppfattningar som upprepas gång på gång om man bara lever efter devisen att bara jag googlar det så hittar jag det.
En är t ex att länsmannen Per Perssons hustru skulle vara dotter till företrädaren på hemmanet i Grelsbyn Jöns Karlsson.
Det är fel. Jöns Karlsson (som dog 1702) och hans båda hustrur var barnlösa.
Följer man domböckernas vittnesbörd istället kommer en del intressanta fakta i dagen.
Jöns Karlsson är en jobbig herre som byter sytningsmän som andra byter skjortor, med en lätt överdrift.
Inte mindre än tre olika sytningsmän finns på hemmanet.
Efter en del pusslande kan jag konstatera att dom alla var släkt på något sätt med Jöns Karlsson, fast på lite olika sätt.
Hans Hansson från Vitån är gift med en Karin Johansdotter som i domboken sägs vara Jöns Karlssons systerdotter. Hans Hansson som arvtagare klandras av Jöns Karlssons svåger Olof Persson i Heden med motiveringen att han själv är närmare arving genom sin hustru, som ju var en syster till Jöns Karlsson. Vad Karins mor hette och vem hon var gift med saknar jag kunskap om. Det jag vet är att Hans Hansson sedan han fått sparken som Jöns Karlssons sytningsman istället blir nybyggare i Mårdsel. Jag har sett uppgifter på att Hans Hanssons hustru skulle ha varit från Stråkanäs, uppgifter som jag tror ursprungligen kommer från Nils Joelsson. Skulle uppskatta om någon kunde berätta mer exakt vad Nils kommit fram till, det enda jag kan se är att Jöns Karlsson i Grelsbyn kallar henne systerdotter.
Näste man till rakning är Henrik Jönsson från Heden/Hällan som i domboken kallas för Jöns Karlssons kusin. Genom att kombinera uppgifter från ett flertal domboksnotiser kunde jag konstatera att Henrik (och hans bror Karl) Jönssons far Jöns Larsson var gift med en Sigrid Karlsdotter. Hon bör vara en syster till Jöns Karlsson.
Inom parentes så hamnar Henrik Jönsson som sytningsman på ett annat hemman i Grelsbyn istället, genom svärfadern Erik Olofssons i Töres ingripande. En avskrift av ett domboksprotokoll som behandlar det återfinns i Leif Boströms Nederkalixbok på sidan 578.
Genom Olof Perssons klander så hamnar så småningom hans bror Per Persson som arvtagare till Jöns Karlssons hemman. Hustrun Lisbet har som sagt av andra forskare (gissar att uppgiften kommer från Wennberg ursprungligen) antagits vara dotter till Jöns Karlsson, men av ett tingsprotokoll i ett helt annat ärende är hon namngiven som Lisbeta Larsdotter. Vilken Lars som är hennes fader är för mig tills vidare obekant.
Så stryk alla kopplingar från Jöns Karlsson, så vida dom inte går via systersöner eller systerdöttrar är min uppmaning. Jag har ingen vetskap om någon bror till Jöns Karlsson. Han själv och systrarna torde vara barn till Karl Grelsson i Grelsbyn, om honom är en del redan skrivet på den här sidan.
119
« skrivet: 2013-08-19, 19:24 »
Den Karin Nilsdotter från Nybyn som figurerar i målet med soldaten Jöns Jönsson Smedh är inte densamma som är gift med Karl Olofsson på Heden. Dessa var gifta redan kring 1688-89.
Jag lämnar frågan om Karin Nilsdotter öppen.
En notis i dödboken 1695 talar om att soldaten Jönses oäkta dotter Malin i Nybyn begrovs 13 Juli 8 månader gammal. Dessutom står om Jöns som religerades till Marstrand. Kanske han klarade livhanken i alla fall?
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-19 19:45)
120
« skrivet: 2013-08-19, 15:39 »
13 Mars 1694 förställtes Jöns Jönsson i Nybyn och anklagades för hordomslast med Karin Nilsdotter därsammastädes, hvarföre tillfrågades soldaten, huruledes han är kommen att bedriva en sådan synd?
Svarade, att han gifte sig med Lars Erssons dotter i Rödup, Elin Larsdotter, då de voro begge unga, allenast om sina 22 år (ser ut som det står 12, men det låter allt för otroligt), havandes sedan begge, i mangel av uppehälle, begivit sig till Österbotn och tagit tjänst i Gambla Carlby på en herrgåhl eller salig commendanten Johan Forsmans enka, derest han berättar sig vara med henne i 3 år, då han begav sig hit i mening uthtaga sin hustrus arf, men när han kom tillbaka hit, fick han intet mehra resa här ifrån, uthan måst tagha laga (tjänst?) utav Olof Anundsson i Nybyn, för vilken han ännu gå soldat, varandes 5 år förlupna, sedan han kom hit tillbaka, säger sig åtskilliga gånger låtit skriva efter henne, men aldrig fått något svar. Tillstående lägersmålet skett mellan nästledne Juhl och Nyåret, intet annat vettandes att hans förriga hustro redan vore dödh, emedan de intet bekommit någon kunskap om henne eller varest hon alt sedan må hava sigh uppehållit med sina hos henne qwarlämnade 3ne barn.
Soldaten anhölt att få äkta denna senare, men kunde nu intet tillåtas, förr än man med skrivelse till herr häradshövdingen på den orten kan få vetskap om hon leva och vistas därsammastädes och (om?) hon icke vill komma hem till sin man (?).
Eller är hon död bleven och varest barnen sig uppehålla.
Så börjar en lång rättegångssåpa som pågår under flera ting efter varandra om denne soldat, Jöns Jönsson Smedh, som lämnat sin hustru Elin Larsdotter från Rödup 2 i Österbotten, och blivit mer eller mindre shanghajad av Olof Anundsson i Nybyn och tvångsrekryterad soldat.
Det står i protokollet att dom vistats i Gamla Karleby, men såvitt jag kan utläsa av andra källor är Johan Forsman bosatt på Juthbacka i Nykarleby socken. Jag har ingen vetskap om vad som hände med Elin Larsdotter och de tre barnen för närvarande, det är möjligt att dom levde vidare i Österbotten och att soldatens brev aldrig nådde sin adressat.
Efter första gången på tinget i ärendet tycks det barka iväg för Jöns Jönsson Smedh, han börjar dricka och leva på ett sätt som inte bara stör hans legobonde Olof Anundsson, utan hela byn engageras, ja, även fältväbel Per Mickelsson boende i Svartbyn är involverad i försöken att lugna ner Jöns när han får sina ryck. Tydligen har prästen Olof Halsius, skrämt honom med livsstraffet för den begångna synden med Karin Nilsdotter, så en dag tar han sitt pick och pack och rymmer ifrån sin tjänst och drar upp mot Norge, tagandes sin bror Lars (som är en gift och behållen bonde) med sig på färden.
Men dom kommer inte så långt utan vänder någonstans i Övertorneå, och drar söderut igen, innan dom infångas och ställs inför rätta för fler begångna brott.
Jag är inte säker på var Jöns och hans bror Lars kommer ifrån, men Heden/Hällan är ett tips. I och med Elin Larsdotter så har jag hittat sammanlagt fem barn till Lars Eriksson i Rödup, de andra syskonen är sonen Erik (som gifte sig 1661, okänt med vem), sonen Nils (som går soldat för fadern 1679) och döttrarna Kerstin (gift med Jöns Larsson på Sanden i Svartbyn och död där 1697), Karin (gift med Henrik Nilsson från Grelsbyn/Bränna som övertar hemmanet i Rödup efter svärfadern) och då den tragiskt lämnade Elin i Nykarleby.
Möjligt att Lars Eriksson och hans hustru Barbro har fler barn, men dessa har jag hittills antecknat.
Karin Nilsdotter i domboksnotisen är troligast Store Nils Larssons dotter i Nybyn, som senare gifter sig, jag tror det är med Karl Olofsson i Heden som senare blir länsman. Dock inte helt hundra på den uppgiften.
Enligt Mossbergs soldatanteckningar så försvinner noteringarna om Jöns Jönsson Smedh 1694, det är möjligt att han blev avrättad för sina begångna brott, jag antar att man måste rota igenom hovrättens protokoll för att ta reda på det.
121
« skrivet: 2013-08-18, 18:57 »
Jag har inte tillgång till kyrkoräkenskaperna för tillfället, men är det för skyldskap Anund Olofsson bötar 1678?
En intressant sak är att när Henrik (Anundsson) Svart gifter sig 1722 med Marita Eriksdotter i Rödup, så har prästen lagt till noteringen att dom bötar för att dom är skylda i 2:a och 3:e led.
Jag funderade länge på hur det släktskapet skulle kunna se ut, men jag tror att det är på det sättet att båda kontrahenterna härstammar från Henrik Mikaelsson och hans hustru Marita på Heden 1 på det sättet att Henrik Anundssons morfar (Henrik Mikaelsson) samtidigt är Marita Eriksdotters farmorsfar.
Martas far Erik Jönsson är född på Vännäs 13 och måg till Erik Henriksson på Rödup 1, Erik Jönssons far är Jöns Larsson och han var gift med en Lisbeta Henriksdotter. Som jag ser det är hon en syster till Anund Olofsson hustru Marita Henriksdotter och dessa systrar är döttrar till Henrik Mikaelsson på Heden 1. Om jag inte har skrivit det så är Henrik Svart en son till Anund Olofsson och Marita Henriksdotter förstås.
122
« skrivet: 2013-08-18, 18:38 »
Ulf,
Son nr 3 tror jag är den Anders Olofsson som hamnar på Vännäs 11. Sen har vi ju den Lars Olofsson som noteras i hfl 1697, tror det är son nr 4.
För att ytterligare röra till det så kan jag lägga till ytterligare en ättling till Olof Anundsson i Nybyn jag funnit. Jag har en ana på Vännäs 2 som heter Olof Andersson. Denne gifter sig 1690-12-07 med Margareta Olofsdotter från Nybyn. Jag är lite osäker på om hon är dotter till Olof Anundsson eller dennes son Olof Olofsson d.ä., men att hon härstammar från Nybyn 1 är klart.
123
« skrivet: 2013-08-18, 16:02 »
Ulf,
Det jag menade var egentligen bara utifrån hfl 1697. Där står det att Sara är moder till Olof Olofsson, som ju är likamed Olof Olofsson d.y.
I de domboksnotiser jag hittills gått igenom så nämns aldrig vare sig Olof Anundssons eller sönernas fruar vid namn, det står dock noterat att Olof Anundsson gått i senare gifte och att Anund och Olof är söner till första hustrun. För Olof Olofssons del anges 1676 att han bott hemma i 16 år tillsammans med fadern på samma hemman, vilket kan tydas med att han varit gift under den tiden, men ändå bott hemma. Samtidigt har också Anund bott på hemstället, och av det man kan utläsa ifrån domboksnotiserna var båda sönerna missnöjda med att huvudmannaskapet inte gått över till dom själva, men fadern har envist hållit fast vid det. Tydligen har han satt sån prägel på livet på gården att när det går över till Jöns Ivarsson 1699 så kallas det fortfarande Olof Anundssons hemman, trots att sonsonen Olof Olofsson varit huvudman i nära nog ett decennium.
124
« skrivet: 2013-08-18, 00:58 »
Margareta Staffansdotter på Vännäs 11 är änka efter den Anund Olofsson på samma hemman som dött 1676. Hon gifter om sig med Anders Olofsson från Nybyn, och det är dessa två som bebrevas hemmanet i Vännäs av änkans fd makes far Olof Anundsson, allt detta enligt domboken 1680.
Anders Olofsson står som huvudman för Vännäs 11 till 1709 då mågen Per Olofsson Örn tar över. Denne Per Olofsson Örns ursprung är tills vidare okänt för mig.
125
« skrivet: 2013-08-17, 11:22 »
Olof Anundsson har ytterligare en son som blir hemmansägare i Överkalix. På Vännäs 11 (Per-Olsa kallat senare) finns vid mitten av 1600-talet en annan Olof Anundsson. På tinget i juli 1677 lät Anders Olofsson i Nybyn uppbjuda det hemmanet och all den lösa egendom som Olof Anundsson honom med sin sonadotter uti sytningslön bebrevat haver 2 Maj 1677.
Jag tror att denna sonadotter heter Margareta Staffansdotter. Att en Anders Olofsson efterträder en Olof Anundsson enligt mantalslängderna illustrerar hur knepigt det kan vara att dra några långtgående slutsatser utifrån skattelängdernas vittnesbörd enbart. Jag antog tidigare att Anders var en son till denne Olof Anundsson, men med hjälp av domböckernas uppgifter fick jag lov att revidera min uppfattning. Av kronologiska skäl borde Anders Olofsson som blir huvudman på Vännäs 11 vara en son till Olof Anundsson på Nybyn 1, han är lite för gammal (född ca 1655) för att kunna vara son till någon annan Olof i Nybyn än just Olof Anundsson.
Lite förvillande med alla Olof Anundsson kanske, men Anders Olofsson var son till den O.A som bodde på Nybyn 1 och inte den O.A. som bodde på Vännäs 11.
126
« skrivet: 2013-08-17, 10:34 »
Ulf:
Olof Anundsson är en herre som lämnat tydliga avtryck efter sig på många platser i domböckerna. Olof Hederyd skrev om tumultet efter kyrkbranden och Olofs involvering i efterbörden och kallade det thriller. Jag har hittat en annan thriller i hans mellanhavanden med en av honom lejd soldat som är minst lika rafflande.
127
« skrivet: 2013-08-16, 20:14 »
Ulf H Larsson diskuterade en del Nybyn i dessa spalter för några år sedan, så småningom utmynnade det i en websida med en förtjänstfull rekonstruktion över Nybyn mellan 1595-1701. http://www.ulfhlars.se/Genealogi/Nybyn/Nybyn.htm Eftersom jag härstammar från flera av de här gårdarna själv har jag också intresserat mig för denna by. Några kompletteringar till Ulfs material jag har skrapat ihop: Nybyn 2 Unge Nils Larsson var gift med en Karin. Via ett par domboksnotiser från 1677 vet vi att hon hette Karin Persdotter och var dotter till klockaren Per Eriksson i Bränna. I en av domboksnotiserna radar Nils Larsson upp ett antal jordförvärv han gjort i Nybyn, och det samlade intrycket jag får av förvärven plus en notis om att de andra medlemmarna i byalaget inte ville släppa in honom i byssens träskfiske är att Unge Nils Larsson inte är ifrån Nybyn själv. Men, det finns inget jag hittat som heller motsäger att han faktiskt är född där. Nybyn 3 Nils Persson och hans hustru Brita Larsdotter visar upp ett förgångsbrev utgivet av sin svärfar Lars Christofersson och svärmor Karin Mickelsdotter på tinget 1675 Nybyn 1 Olof Anundssons son Olof Olofsson är inte densamme som den Olof Olofsson som förestår hemmanet 1690-1697 och som drunknade 1697 31 år gammal. Den Olof Olofsson är sonson till Olof Anundsson, vilket går att utläsa av ett antal domboksnotiser mellan 1675 och 1677. T ex så uppträder Olof Anundssons son Olof på tinget i november 1676, men omtalas som död i juli året efter. Olof Anundssons son Anund blir måg till Henrik Mickelsson i Heden och flyttar också dit efter diverse dribbel kring huvudmannaskapet för hemmanet i Nybyn. Flera domboksnotiser behandlar tvister mellan fadern Olof Anundsson och sönerna Anund och Olof, till slut förskjuter fadern sonen Anund och ber honom flytta. Det bekommer tydligen inte Anund särskilt mycket, han gör karriär som 12-man senare i livet och lever gott på hemmanet i Heden istället. Den av fadern föredragne sonen Olof dör som sagt nån gång mellan november 1676 och juli 1677 men änkan lever kvar tillsammans med barnen hos Olof Anundsson och 1690 blir som sagt sonsonen Olof Olofsson huvudman för hemmanet istället. Ulf H Larssons tolkning av t ex hfl 1697 blir därför lite felaktig. Som jag ser det är det Olof Anundssons son Olof Olofsson som är gift med Sara Josefsdotter, hon är mor till Olof Olofsson d.y. i hfl 1697. Brodern Jöns Olofsson och systern Anna Olofsdotter är alltså barnbarn till Olof Anundsson, men farbrodern Lars i hfl 1697 måste vara en son till Olof Anundsson. Olof Anundsson har fler barn, som jag tänkte återkomma till i ett senare inlägg. Vem var då Olof Anundsson? Namnet Anund finns inte i Nybyn före hans ankomst, och Ulf har på sin sida berört ämnet utifrån namnet, det fanns t ex Anundar i Töre i Nederkalix. Av en domboksnotis från Övertorneå anno 1672 fick jag svaret. En Hans Olofsson i Alkkula andrar där besvär gentemot Olof Anundsson i Nybyn i Överkalix om en Kurkisari äng som han anser är kommen ur hans svärfars hemman. Ängen ska vara pantsatt till Olof Anundsson men han har sålt den vidare till sin broder Anders Anundsson i Niemis. Denne Anders Anundsson nämns som frände av Isak Curtilius änka Brita Anundsdotter i en domboksnotis från 1676 som behandlar en tvist om tvenne träskfisken i Muonioniska som för övrigt avgörs med lottens hjälp. Ovanstående bör betyda att Olof Anundsson i Nybyn är en medlem av birkarlasläkten Tulkki från Tulkkilansaari i Armassaari ursprungligen. Erik Kuoksu har rett ut släkten Tulkki på en websida http://hem.passagen.se/kuoksu/birkarlar.pdf (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-16 20:18) (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-16 20:22) (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-08-16 20:28)
128
« skrivet: 2013-08-04, 15:48 »
@ Peder:
Ett antal indicier, jag har inget avgörande bevis för att det är så. Är på resande fot för tillfället, så jag kan inte svara mer uttömmande än så just nu. Återkommer i ämnet.
129
« skrivet: 2013-08-03, 07:15 »
I anslutning till det jag skrev 6 Juli i den här tråden fick jag av P-O Snell följande kompletteringar.
Ingvald Larsson i Vuono var sonson till Mårten Enevaldsson - eller Mårten Nylänning som han också kallas - som var fogdekarl och birkarl på Björkön från 1570-talet. Lars Mårtensson övertog hemmanet efter fadern men synes ha avlidit i slutet av 1620-talet. Brodern Johan Mårtensson som blev husbonde på Wiiki i Vuono 1623 synes ha övertagit uppfostran av brorsönerna Ingvald och Henrik. Johan Mårtensson var nämndeman, landstingsman och riksdagsman.
P-O Snell skriver också till mig att mycket talar för att Ingvald Larsson i Vuono är densamme som Ingvald Larsson i Svartbyn.
130
« skrivet: 2013-08-01, 20:38 »
Fråga:
Finns det motsvarande rådhusrättsprotokoll för danska städer för tiden före kyrkoböckerna?
Var hittar jag protokollen, finns de på nätet tillomed?
131
« skrivet: 2013-07-29, 22:02 »
Det är tyvärr inte bara inom släktforskningen man glatt stoppar in vad man fiskat upp på nätet. Instagramkravaller anyone? Mordutredningar via Flashback? Ett rykte uppstår på twitter, kursen på bolaget x hoppar upp/störtdyker med 47%?
Sorry om det är OT.
Varför är det så intressant att tvinga in diverse kungligheter i antavlorna? Jag har viss förståelse för historielösa amerikaner som okritiskt pillar in vad som helst, men i Sverige?
132
« skrivet: 2013-07-29, 21:44 »
Aha, du har rätt Bertil. Det handlar om gamla Kyrkbyn. Tack.
133
« skrivet: 2013-07-29, 21:27 »
Det är väl flera hemman som tillsammans bildar Västansund. 29-30-31, kanske fler? Jag får inte någon av kartorna att gå ihop med dagens verklighet, har landhöjningen gjort så stor inverkan?
134
« skrivet: 2013-07-29, 20:48 »
Silly me..
Tack Camilla
135
« skrivet: 2013-07-29, 20:45 »
Marcus Holsts första hustru hette Magdalena Elisabet de Alagon. Kyrkoräkenskaperna är bra, men hon har ett svårt namn. Mycket intressanta anor också.
136
« skrivet: 2013-07-29, 20:30 »
Finns det inga mantalslängder för Nyköping? Letar på SVAR men letar antagligen efter fel sökbegrepp. Ingår Nyköping i annan socken/härad och i så fall vilken?
137
« skrivet: 2013-07-29, 17:36 »
Sitter och tittar på några gamla lantmäterikartor över Öjebyn, men blir mest bara förvirrad. Känner inte igen geografin alls från nutidens Öjeby. Var låg/ligger Västansund egentligen? Får för mig när jag tittar på en karta från 1724 att det ligger på södra sidan om älven, nån luttrad pitebo kanske kan förklara för mig, gärna med kyrkan som utgångspunkt.
138
« skrivet: 2013-07-28, 20:00 »
Constantinus: Det hade jag inte uppmärksammat tidigare. Johan Bure anger inga barn i giftet med Ingrid Larsdotter. Det var i och för sig inte oväntat med en koppling mellan Avanderklanen och Fällmännen.
Jag gjorde en fältstudie faktiskt häromdagen, grymt bra läge för handelsgårdar i skydd för alla vindar, även från pirater (?). Inte otänkbart att 1400-talsvraket som står på museet i Skellefteå faktiskt tillhört förfäder till Avanders eller Fällans herrar. Vem vet, kanske dom var Vitaliebröder själva?
139
« skrivet: 2013-07-28, 13:41 »
db 1667-09-05
Nils Persson i Avan kärade till Nils Håkansson ibidem om någon jord som han förmenar sig vara bördig till, begärandes den få inlösa, så emedan Nils Håkanssons hustru haver inlöst hemmanet, varunder bemälte jord ligger, mästadels (uthur?) gäld, för än (dvs innan) hon ingick äktenskap med denne sin senare man, elliest och är samma jord uti jordaboken påförd Nils Håkansson, alltså beslöts det Nils Håkansson behåller bemälte jord och hemman alldeles oklandrat, och Nils Pedersson hafvar med icke det ringaste att beställa
En knäpp på näsan alltså för Nils i det här fallet.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3148 (1665-1668) Bild 5680 / sid 589
140
« skrivet: 2013-07-28, 13:08 »
Som jag tidigare skrivit under Piteå stad-tråden så var Olof Jönsson i Avan enligt Johan Bure gift med Olof Ersson i Lappvattnets dotter Lucia.
Tillsammans hade dom enligt honom barnen Ingrid, Margareta, Jöns och Annika.
141
« skrivet: 2013-07-27, 22:34 »
Hjälpskattelängden 1599 är en intressant längd därför att den i likhet med t ex Älvsborgs lösen 1571 är en förmögenhetsredovisning.
Ögnade igenom den för Lövångers del och kunde konstatera att Anders Jönsson i Avan stod i en viss särklass bland skattedragarna i socknen, endast kyrkoherden kunde konkurrera.
Anders hade bl a 2 hästar, 20 kor, 1 tjur, 5 bockar, 27 får, 13 getter och 6 ungsvin. Dessutom hade han det i särklass största innehavet av silver i socknen - 150 lod. Har inte gått igenom alla skattedragarna i detalj, men standarden är att silver saknas på de flesta hushåll, och de som har silver att redovisa gör det med enstaka lod, eller högst något 10-tal lod. Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att Anders Jönsson ägde huvuddelen av allt silver i Lövånger, alldeles på egen hand.
Föregångaren på Anders Jönssons hemman bör vara den Jöns Persson som registreras i Älvsborgs lösen 1571 och då har tillgångar på drygt 310 mark, bland annat 100 mark i penningar.
Slutsatsen blir att Avanders har varit handelsmän långt före de blev Avanders.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-27 22:45)
142
« skrivet: 2013-07-27, 19:27 »
Just prexis Constantinus, det mål du relaterade till i ditt förra inlägg, Stefan Andersson i Selet et cetera, handlar om Rasmus Andersson i Selet. Antar att det kommer från en felläsning av Knut Lundberg ursprungligen.
143
« skrivet: 2013-07-27, 14:44 »
Hittade av en slump en notis i domboken 1658 där Ingemar Carlsson i Umeå på sin hustrus vägnar kräver del i de 100 daler sm som hustru Karin i Delsbo... på det hemman välb: Matthias Drakenstierna köpt i Bjurön...
Ingemar Karlsson är en sonson till Lappfogden Karl Unesson i Grubbe, och jag känner inte till vad hans hustru heter. Ovanstående låter som hon skulle ha koppling till Per Andersson i Avan, rent av ytterligare en dotter?
Hustru Karin i Delsbo måste vara prästänkan Karin Nilsdotter, kyrkoherde Nils Petri dotter från Bygdeå.
Nästa mål i samma dombok kan också vara av intresse i sammanhanget, Nils Persson Avander tydligen instämd av Anders Jönsson i Stockholms änka angående tre obligationer.
Målet före handlar om en tvist om ett änge mellan Herr Peder (Zachrisson Stecksenius) och Nils Persson Avander, dom är ju svågrar.
Alla tre målen är relaterade, och jag antar att orsaken är att syskonen Avanders far nyligen gått bort. Jag har inte djupdykit ner i Avanders så jag tänker lite högt här, i slutet av 1500-talet var den störste tiondebetalaren i Avan en man vid namn Anders Jönsson, samme Anders Jönsson som är död i Stockholm enligt domboken 1658?
Finns ett intressant mål i en dombok från 1607 som handlar om en hemgång hos Olof Larsson i Fällan gjord av en köpman Jöns Andersson nu boende i Stockholm..., Jöns har tydligen velat krypa i säng med Olof Larssons hustru, vill inte din man ligga med dig, så vill jag ligga med dig återkommer flera gånger under utredningen. Denna hustrun har för övrigt blivit utsatt två gånger för denne Jöns (och hans kamrat med tillnamnet Tysk), andra gången då hon traskat ner till prästgården för att handla lite kryddor hos sin styvmor därstädes. Låter som Olof Larssons hustru har en koppling till kyrkoherden i socknen, vilken år 1607 borde ha varit Erik Andrae.
Men, det intressanta är köpmannen Jöns Andersson, nu boendes i Stockholm, underförstått, har tidigare bott i Lövånger. Kombon Jöns Andersson-köpman gör att det känns frestande att anta att det är en Avander. Kan det vara Per Anderssons bror rent av?
Bara lite lösa funderingar i sommarhettan (man är helt enkelt tvungen att gå in titt som tätt)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 3340 / sid 318
144
« skrivet: 2013-07-27, 07:30 »
Har sett en Nils (Olofsson?) Mörck (rådman?) från senare delen av samma sekel. Tänkbar koppling mellan dom?
145
« skrivet: 2013-07-27, 04:04 »
I mantalslängder från 1642 till åtminstone 1649 nämns en Nils Mörck. Är något känt om denne Nils Mörck och hans familjeförhållanden?
146
« skrivet: 2013-07-26, 16:03 »
Hann inte se ditt senaste inlägg Leif innan jag postade mitt.
Undrar om inte det handlar om delar av det godsinnehav som Lasse Olsson Björnram samlade på sig i mitten av seklet. Både Backa och Yttertavle var platser där han innehade jord. Kyrkoherde Per Jonssons änka hustru Sigrid är t ex noterad samtidigt i tiondelängden 1580 i (Gris-)Backa och Yttertavle.
Edit: Tyvärr har jag inte Årsboken med Urban Sikeborgs artikel om Lasse Olsson Björnram tillgänglig, förmodligen finns det en del för den här diskussionen matnyttigt i den.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-26 16:08)
147
« skrivet: 2013-07-26, 15:48 »
Att Elisabet är änka 1585 bör stämma. Lasse Jonssons andra fogdeperiod är från 1582-84.
Det jag går på är det kungliga brevet, plus namnet Elisabet som änka i Böle och Yttertavle. Att hon inte taxeras bör betyda att hon är likamed den Elisabet Michelsdotter som får sina båda hemman fritt för den långa och trogna tjänst hennes salig make Lasse Jonsson gjort.
Det som komplicerar är att Anders Köniksson tydligen försvinner samtidigt som fogden Lasse Jonsson gör det. Lasse Jonsson har sannolikt bebott och brukat Kungsgården på (Gris-)Backa under sin fogdeperiod. Det hindrar ju inte att han är jordägare på annat håll.
Anders Köniksson betalar tionde, men gör han det i egenskap av ägare, eller arrendator?
Den Lasse Jönsson som nämns i Böle från 1571 till 1597 kan inte vara fogden Lasse Jonsson eftersom han är salig 1585.
Ingen lätt nöt att knäcka det här.
Suverän koll på Knutar du har Leif!
148
« skrivet: 2013-07-26, 02:17 »
Nu har jag inte gått igenom alla fogderäkenskaper fram till sekelskiftet 15-1600, men vad gäller de båda hemmanen i Böle och Yttertavle så är det ju klart att hustru Elisabet som noteras (utan skatt) är förre fogden Lasse Jonssons änka. Hon gifter mest troligt om sig med Knut Hansson, annars är det svårt att förklara varför Knut Hansson också noteras på båda hemmanen utan skattesats, det första året han står för hemmanen vill säga, andra året betalar han tionde som alla andra. Då har också den förmodade hustruns förmåner hunnit återkallas.
Elisabet Mickelsdotter fortsätter att göra tjänst även sen hon blivit änka, hon kallas vid några tillfällen brevviserska.
Om hon tidigare varit gift med Anders Köniksson som Leif föreslår i ett av sina inlägg har jag ingen åsikt om för närvarande, det kräver en längre djupdykning i fogderäkenskaperna.
Genos 2008 har jag tyvärr inte tillgång till, skulle gärna läst den där artikeln. Vilket år är bråket mellan lappfogden Jon Larsson m fl vs Östen Nilsson? Östen Nilsson (en anfader) blev fogde 1593, dessförinnan var han fogdeskrivare några år.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-26 02:30)
149
« skrivet: 2013-07-25, 21:11 »
Ah, just så är det ju.
Jag vet faktiskt inte om Rålambs byten är mikrofilmade, det vore trevligt ifall dom var det.
Framförallt tillgängliga på nätet.
Vad är känt om Petrus Jonaes släkt? Vad menar Bygdén med att han sannolikt född i Umeå, enär han hade anförvanter i en by härstädes? Vilken by? Vilka anförvanter?
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-25 21:15)
150
« skrivet: 2013-07-25, 20:48 »
Nu spånar jag lite fritt kring den jord som beskedlige män Erik Olsson och Torfast Abrahamsson köpt.
Det är inte bara fogden Lasse Jonssons änka Elisabet Mickelsdotter som har ett hemman fritt i Tavle vid den här tiden, även kyrkoherden i Umeå, Petrus Jonaes änka Sigrid hade det enligt Bygdén.
Är det hon som är styvmor till Nils Petri i Bygdeå?
Nils Petri hade bl a en dotter Karin som var gift med Christofer Olai kyrkoherde i Lövånger och andra gången med Dominicus Arnaesius som var kyrkoherde i Delsbo, därav hennes smeknamn Delsbo-Karin. Hon återkom till Lövånger på sin ålders höst, och skänkte bl a predikstolen i Lövångers kyrka. Även predikstolen i Bygdeå är en gåva från Delsbo-Karin.
Vem är borgaren Jon Jonsson i Gävle?
Kyrkoherden Per Jonsson i Umeå avled enligt Bygden 1579 i Stockholm och begrovs i Riddarholmskyrkan, men änkan levde alltså 1584 men inte 1594.
Hm, får inte direkt nån aha-upplevelse kring det där brevet från 1594, annat än att det är en möjlighet att Torfast Abrahamssons fastighetsköp möjligen är förklarat.
151
« skrivet: 2013-07-25, 20:17 »
När det gäller Hans Knutssons entre i Mångbyn måste man fråga sig varför.
Nyckeln kanske är hustrun, men inte nödvändigtvis därför att han är måg till en Nils i Mångbyn.
Sen är det omständigheten med dottern som är gift i Rånbyn som förbryllar.
Det luktar lite Norrbotten om Hans Knutsson.
Om Hans Knutsson är son till den Knut Hansson Leif lanserade här ovan, så är ju affärerna mellan honom och Torfast Guldsmed att det ytterligare lutar åt Norrbotten för dom här Knutarna.
Jag hittade nåt jag skrivit av ur Karl Fahlgrens papper för en del år sen som jag inte riktigt får ihop nu.
Det är ytterligare ett brev ur Rålambs byten, denna gång från 1594 och lyder (ungefär) som följer:
I brevet från 1594 talas om att Nils Petri, kyrkoherde i Bygdeå och Jon Jonsson, borgare i Gävle har sålt sin styvmoders jord i Tavle till beskedlige män Erik Olsson och Torfast Abrahamsson.
Blev vi något klokare av den?
152
« skrivet: 2013-07-25, 20:02 »
Suveränt Peder!
Mårten Matsson figurerar i kyrkoräkenskaperna i Burträsk också. Har tyvärr inte skrivit av exakt vad det handlade om, men det var bokfört på inkomstsidan.
Använde Mårten Matsson det tillmälet så måste han vara Skelleftefödd, dom har aldrig accepterat att Burträsk hellre ville stå på egna ben..
Någon i tråden föreslog att Melander skulle ha ortsnamnet Medle som inspirationskälla, det tål att kollas upp.
153
« skrivet: 2013-07-25, 16:21 »
Jag har ytterligare en komplettering vad gäller Une Olsson på Böle i Umeå. 1586 åtnjuter han enligt Västerbottens handlingar länsmansfrihet, året efter är det en annan befattningshavare utsedd.
Det kan bero på att Une var till åren kommen redan, vilket antyds av en notis i saköreslängden för året 1587. Där sägs att han har idkat olovligt umgänge med sin tjänstepiga, men att böterna nedsätts därför att Une är en gammal man. Une Olsson noteras i Böle så tidigt som 1547, i längderna före finns en Karl Olsson noterad, möjligen en bror. En tredje möjlig bror skulle Bryniolf Olsson kunna vara. Karl Olsson på 'sannolika skäl misstänkt', Bryniolf bara möjlig, Une Olsson hade ju en son vid namn Karl.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-25 16:21)
154
« skrivet: 2013-07-25, 15:47 »
Det är möjligt för att inte säga troligt att Bertil Larsson hade någon koppling till socknen. Anknytning till Västerbotten vet vi ju att både far och son har genom sina giften, svårt att hitta någon direkt som skulle kunna vara far till Bertil i Lövånger ändå.
Ett uppslag att kanske kolla upp är väl den Bertil Persson som finns i längderna i Bodan mellan 1539 och 1548 och som verkar efterträdas 1549 av en son Önde Bertilsson. Bertil som personnamn är sällsynt i Lövånger, och efter att ha snabbt bläddrat igenom skattelängderna fram till 1550 så hittar jag bara dessa två i Bodan.
Eftersom Bertil Larsson uppträder så tidigt som 1559 i Gävle är det knepigt att hitta den direkta kopplingen till Bertil Persson i Bodan, om den nu finns.
Inventarier till sockenkyrkor i Västerbotten som donationer är inte ovanliga, men troligen hade man någon koppling till socknen ifråga innan man gör en sån donation.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-25 16:23)
155
« skrivet: 2013-07-25, 14:34 »
En sak som återstår att knyta ihop för mig är den eventuella kopplingen mellan Håkan Unesson och Anders Håkansson i Böle och Umeå stad.
Anders Håkansson står för hemmanet i Böle första gången 1607. Är en av de ursprungliga borgarna i Umeå från 1622, finns i båda de äldsta längderna 1622 och 1627.
Troligen son till Håkan Unesson, men som sagt, jag har inte lyckats verifiera det /ännu.
I så fall härstammar även min hustru från Une Olsson, det är lite speciellt även på ett annat sätt. Vi bor idag på en torva som troligen låg på det hemmanets mark.
156
« skrivet: 2013-07-25, 13:48 »
Kalasuppgifter Leif!
Den hustru Elisabet som nämns i Yttertavle utan att skatta kan vara fogden Lasse Jonssons änka. Hon finns även noterad på Böle och rotar man igenom Västerbottens handlingar så hittar man att hustru Elisabet har ett kongligt brev på skattebefrielse för sina två hemman under viss tid.
Hittade just brevet i 1587 års handlingar på s. 131 faktiskt. Hon kallas där Elisabet Mickelsdotter. Nu har jag inte gått längre fram än till 1589 i skattelängderna, så jag kan inte uttala mig om Knut Hansson. Kan det vara så att änkan Elisabet gifter om sig med denne Knut?
Tydligare under avkortningar 1586, sid 117. Där sägs att hon har kungligt brev från 13 Juni 1585 på två års frihet för sina båda hemman i Böle och Yttertavle på 2 hela mantal. Där står det också i klartext att hon är Lasse Jonssons efterleverska.
Une Olsson hade sonen Håkan också, som kallas salig i ett mål från hösttinget 1606
Jakob Larsson i Bölet (fr Fällan i Lövånger) och Zacharias i Tegh trätar om jord som Zacharias hustru ärvt i Bölet. Talas om jord som salig Håkan Unesson köpt av Torfast gulsmedh som både Zacharias och hans hustru var bördig till.
I Rålambs byten finns en avskrift av ett brev från 1566 om en arvstvist efter Fale Olsson i Ytterhiske där hans arvingar räknas upp. Sonen Nils Falesson och Fales mågar Une Olsson i Böle, Sven Jonsson i Kasamark, Johan Grys i Grisbacka och Måns Nilsson i Ytterhiske.
I samma Rålambs byten finns dessutom ett brev från 1532 om ett jordabyte mellan Könik Håkansson i Hiskesjö, Erik Nilsson i Rödbäck, Simon Jonsson i Hiske. Det intressanta är att i nämnden satt bland andra Olof Nilsson i Bölet, möjligen Une Olssons far.
Det är möjligen samma Olof Nilsson i Böle som nämnes i ett dombrev från 1503.
Brevet lyder: Olof Nilsson lagmansdomhavande i Westrabotnen på Knut Eskilssons (Banér) vägnar höll laga ting med allmogen i Umeå 1503.
Tå giorde thenne skiälige jordabyte i så måtto att thesse godhe men, Olof Nilsson i Böleth gav sin syster hustru Elin i Hallen 5 mark jord liggiandes i Grubbe för 4 mark jord i Böleth och förbenemde hustru Elin med sin son..... etc.
(Hallen i det här fallet är förmodligen likamed Hallen i Västerhiske.)
De här breven är avskrifter jag gjorde av avskrifter från avskrifter som Karl Fahlgren en gång gjorde, så ta den direkta ordalydelsen med ett par skopor salt.
Det intressanta är att när originalavskriften gjordes på breven, så var dom samlade på samma gård. Det indikerar att dom så att säga hör ihop.
Enligt Sven-Ingemar Olofsson, Övre Norrlands historia del 1, sid 440 så var Lasse Jonsson fogde från åtminstone 1566 till 1574 och återigen 1582.
Eftersom Karl Unesson är en ana till mig så är allt av intresse kring hans släkt.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-25 13:53)
157
« skrivet: 2013-07-25, 02:48 »
Per Wikman och Karin Olofsdotter hade dottern Karin också. Hon var gift med Per Nilsson Gärdman i det andra av hans tre giften. Tillsammans hade dom fyra barn som jag känner till, bl a sonen Anders Gerdman som var gift med Brita Christina Djurberg.
Per Nilsson Gärdman var första gången gift med Anna Grubbman, och barnen från det giftet kallar sig Grubbman. Staffan Bengtsson har skrivit om släkten/släkterna Grubbman i Släkten.
Anders Gerdman dör 1799-10-27 i Umeå stad och sägs då varit tullskrivare.. varit en gång gift.. lämnat efter sig en son..
Denne son är en skräddare och lazarettsvaktmästare Per Gerdman som jag tror skrivits om tidigare här i spalterna, han var i varje fall gift med en Anna Buschman.
Stavningarna varierar, Gärdman, Gjerdman, Gerdman, Giälman, men som det kanske antyder så kom Per Nilsson ifrån Gärde i Lövånger innan han blev borgare i Umeå.
158
« skrivet: 2013-07-23, 22:35 »
Jo, jag har Karin Mikaelsdotter bland mina egna anor.
Hade dock inte koll på alla barnen förrän din sammanställning kom upp på nätet.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-23 23:08)
159
« skrivet: 2013-07-23, 12:37 »
På sidan 634 i Ulf Lundströms Skellefteå socken 1650-1790 sägs att häradsskrivaren Lars Larsson Bjur hade en hustru med fadersnamnet Mikaelsdotter som var från Gammelbyn i Burträsk.
Att hon var från Gammelbyn är helt riktigt, däremot finns ett mål på hösttinget 1675 i Skellefteå som visar att hon i själva verket var dotter till Anders Mikaelsson i Gammelbyn.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3157 (1675-1675) Bild 8370 / sid 825
Lars Larsson för där talan för sin svärfader Anders Mikaelssons räkning mot kyrkoherden Gabriel Petri och hans hustru för att dom utan stämning gjort en husrannsakan hemma hos Lars Larssons svärfolk. Av protokollet att döma är Lars Larsson väldigt upprörd, allt har genomsökts, ja tillomed sängarna och fåårkätten i fäähuuset. Det verkar som även Anders Mikaelssons son Per Wikman har fått sig en släng av sleven. Han är tydligen beryktad att ha stulit nåt av Karl på Stennäset tidigare.
Att döma av protokollet verkar man ha tagit hjälp av fjärdingsman och klockaren i socknen i denna olagliga rannsakning.
Anders Mikaelsson är mest troligt en bror till kyrkoherden i Överkalix, Abraham Burelius även om han inte nämns av Bygden. Med andra ord en son till Burträsks förste kyrkoherde Mikael Laurentius. I Bygdens herdaminne nämns att test efter herr Mikaels hustru ges 1635, han ger henne inget namn men av ett tingsprotokoll från 1719 kan man utläsa att hon hette Karin.
Om man tar en titt på tiondelängder och jordeböcker så hittar man inget om denna herr Mikaels änka Karin förrän 1628 då hon står som huvudman för ett hemman i Gammelbyn. Jag vet inte om det beror på att prästänkor beviljades nån form av skattebefrielse under några år, eller om det beror på att hon inte varit jordägare förrän då. Tingsprotokollet handlar tydligen om ett jordförvärv herr Mikaels efterleverska Karin gjort år 1629 i alla fall.
1629 uppges hustru Karins hemman vara på 13/16 mantal.
1632 är huvudmannen för det enda hemmanet i Gammelbyn på 13/16 mantal Anders Mikaelsson.
Enligt roteringslängden 1637 är Anders Mikaelsson 32 år gammal, dvs född cirka 1605.
Dottern som är gift med Lars Larsson Bjur nämns aldrig med förnamn, åtminstone har jag aldrig sett det. Förutom henne så har Anders Mikaelsson och hans (för mig) till namnet okända hustru tre söner, Mikael och Östen, bägge bönder i Gammelbyn, samt Per som tar sig namnet Wikman och blir borgare i Umeå. Han finns i längderna från 1675 till 1695 i Umeå, fast han är inte gift förrän 1681.
Namnet Abraham på Mikael Laurentius son är sällsynt i äldre tid i Västerbotten.
Faktum är att det bara finns två namngivna hemmansägare i de äldsta längderna med namnet Abraham i hela dåvarande Västerbotten, den ene Abraham Jonsson i Gammelbyn.
Det känns frestande att anta att det finns ett samband mellan Abraham Jonssons släkt och herr Mikaels släkt just med tanke på det sällsynta dopnamnet.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-23 13:27)
160
« skrivet: 2013-07-21, 22:22 »
Vi rör oss på osäkra marker här. Det går antagligen varken att bekräfta eller dementera det hypotetiska resonemanget kring vad Holger Östenssons hustru verkligen hette utifrån det magra källmaterial som står till buds. Samma gäller för övrigt för döttrarnas barn, eftersom de flesta är födda före kyrkböckernas tid så är det ju egentligen bara de som levt länge nog som lämnat avtryck i det materialet.
Som jag skrev i mitt förra inlägg så är det ju fullt möjligt att Olof Larsson hade flera barn än dom Johan Bure nedtecknade vid sin visit i Västerbotten, skulle tillomed kunna drista mig att påstå att det endast är barn födda före 23 februari 1601 som har räknats upp eftersom det troligen är Olof Larssons kusin Moses Nilsson i Bodbyn som kommit med uppgiften just det datumet enligt vad Johan Bure själv anger.
161
« skrivet: 2013-07-20, 21:30 »
I längden över årliga räntan 1620 noteras Olof Larsson i Fällan
Årliga räntan 1621 står sonen Carl Olsson noterad.
Men i tiondelängden för 1622 står Carl Olsson och Holger Östensson inom ett klammer. Det verkar som dom sambeskattas.
Ett indicium på att Holger Östensson är en måg till Olof Larsson?
Enligt Johan Bure hade Olof Larsson följande barn
Karl
Israel
Ingrid
Moses
med reservation för att alla Olof Larssons barn inte var födda när Johan Bure gick igenom sin släkt skulle man kunna hypotetiskt kunna anta att Holger Östensson var gift med Ingrid Olofsdotter.
162
« skrivet: 2013-07-20, 19:57 »
Jag anser nog att det står Hans Hansson, jämför med hur han skriver t ex Lars Nilsson i Kräkånger några rader nedanför. En känsla, men han har stiliserat H i Hans lite extra, som skrivare gärna gör på particulaire vid den här tiden. Men det är mer likt det han uttrycker för Hans Knutsson i Mångbyn eller Hans Andersson i Gärde än det är likt de Lars jag hittar i samma längd.
163
« skrivet: 2013-07-20, 18:48 »
Ett förslag till tolkning av Stig-Lennarts bild är att svågern och svägerskan är registrerade tillsammans med Hans Hansson och hustru, det kan knappast vara fråga om hans egna barn. 1644 är det tomt i son-kolumnen, svågern borta (död? gift? knekt?) men svägerskan är kvar (Brita? Hon gifter sig cirka 1652 med Nils Andersson Salare i Umeå).
Jag har inte hittat någon lämplig son i källorna till Holger Östensson, någon annan som har hittat den 1642-43 förlorade sonen?
164
« skrivet: 2013-07-20, 12:18 »
Ja. Gå via digitala arkiv och roterings och utskrivningslängder. På andra sidan finns Norrland, nästan längst ner volymen 178, sidan 341 till höger
165
« skrivet: 2013-07-20, 09:59 »
Constantinus: Jag vet inte om du har tillgång till roteringslängden 1637, men läs och tyd själv om du har möjlighet. Det är inte helt tydligt, kan det stå 38 år istället?
166
« skrivet: 2013-07-20, 09:54 »
Gjorde ett nedslag i lämplig tiondelängd i Luleå, den för 1589. Hittade bara två Knut som stod som huvudmän, den ene Knut Nilsson i Måttsund, den andre Knut Larsson i Ängesbyn. Sen finns ju de redan till Stockholm utflyttade Luleåborna. Knut Nilsson Kråka t ex http://www.ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm#_Toc221286982
167
« skrivet: 2013-07-20, 09:33 »
Hans Knutsson är roterad i 1637 års längd. Han sägs där vara 58 år gammal. Det borde betyda att han är född cirka 1579. Rent kronologiskt skulle han alltså mycket väl kunna vara far till Hans Hansson i Fällan. Med hjälp av åldersangivelsen i roteringslängden borde det också vara möjligt att ringa in alla Knutar i Luleå/Råneå/Nederkalix som skulle kunna vara far till Hans Knutsson - om nu min förmodan om ett nordligt ursprung stämmer.
168
« skrivet: 2013-07-20, 09:23 »
Hans Knutsson hade sonen Anders också som bor i Mångbyn på fadershemmanet och dottern Karin som dör 1697, antagligen ogift hemma i Mångbyn eftersom det är brodern Anders som ger testes efter henne.
Om Hans Hansson är son till Hans Knutsson (med ursprung i Råneå/Luleå) så är det också förståeligt varför Nils Fellenius gör karriär norröver, observera att Hans Knutssons hustru hette Karin Nilsdotter, kyrkoherden kan alltså vara uppkallad efter sin morfar.
Det är ett uppslag än så länge, men värt att jobba vidare med. Eftersom jag via Anders Hansson har Hans Knutsson som ana redan är jag givetvis sugen på att knäcka hans ursprung.
Är det t ex känt vilka barn Knut Nilsson i Måttsund hade? I Skatamark finns det Knut, i Töre, i Prästholm. Dessa tagit ur minnet bara, men det finns kanske flera Knutsgårdar?
169
« skrivet: 2013-07-19, 21:28 »
Peder:
Annars finns det inte så många Hans i Lövånger att välja på vid den här tiden. Kollade som hastigast igenom en del längder 1620-1628. Det finns bara tre Hans i hela socknen.
Hans Knutsson i Mångbyn som (jag tror är inflyttad norrbottning)
Hans Jonsson i Hökmark och
Hans Olsson i Hökmark.
Faktum är att den senare som står noterad i längden 1620 ersätts av en Hans Hansson i längden 1628, senare är Olof Hansson noterad på det hemmanet. Annars känns Hans Knutsson som en intressant kandidat, satt själv i nämnden, verkar ha varit en egensinnig person som får tredskodomar och tingsförsittningar på sig. Hans Knutsson är förmodligen inflyttad från Luleå storsocken eller Råneå, en dotter är gift med en av Anders Anderssönerna i Rånbyn enligt dödboken, och namnet Knut finns inte i Lövånger innan han dyker upp där. Däremot finns det ju på flera ställen i Råneå, Luleå och Nederkalix.
Har jag missat någon Hans?
170
« skrivet: 2013-07-19, 21:04 »
Tack Peder för din genomgång. Vore speciellt intressant att få läsa det som står om Hans Hansson 1672 4/5. Skrivit upp att 1672 5/4 dombok; Strid om ett fäbodställe östan Blacke vid Lillgumhamnen som Hans Hanssons fader innehaft jämte Nils Johanssons hemman i Blacke.
Det borde i alla fall innebära att Hans Hansson är född i Lövånger, kanske kan det även ge namnet på fadern.
Är Hans Hansson från Blacke? Tyvärr har jag inte tillgång till db 1672.
171
« skrivet: 2013-07-19, 17:24 »
En snabb titt på hemsidorna säger att uppgiften kommer från Marc Hernelind. Skulle iofs vara intressant att veta var han hittat någon Holger Holgersson i Vallen, jag har visserligen inte gått igenom alla tiondelängder, hjonelagslängder eller jordeböcker för den aktuella perioden, men rätt många, och jag har aldrig stött på någon Holger Holgersson i den byn, inte ens någon Holger.
Jag har också sett den där domboksnotisen, ursprungligen excerperad av Knut Lundberg och har skrivit av följande:
Peder Anderssons hustru i Avan h. Barbros besvär mot Holger Östensson i Fällan att han tredskas utgiva betalning till henne oaktat ågången dom
Dett är på Lövångerstinget 8/8 1645, och bland andra satt Hans Hansson i Fällan som nämndeman.
Avanders och Avan är minst lika intressanta som Fällmans på Fällan. Byarna/gårdarna låg mer eller mindre mitt emot varandra i den då viktiga Avafjärden som var navigerbar långt in i Lövångers sockencentrum. Sockennamnet antyder ju i sig att den låg i lä (för havets vindar) och borde ha varit en viktig plats redan på medeltiden. Domboksutdraget är svårt att tyda rakt av, om man ska gissa på nåt så är det inte arv utan snarare skulder, förslagsvis skatteskulder. Per Andersson figurerar i utkanten av det lokala fogdeväsendet i någon kapacité. Jag har inte antecknat nåt specifikt, men flera gånger bläddrat förbi kvittenser där Per Andersson i Avan är med.
Edit: Såg inte ditt inlägg Constantius förrän jag tryckt på sändknappen.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-19 17:27)
172
« skrivet: 2013-07-19, 14:50 »
Någon Holger Holgersson i Vallen har jag aldrig sett i någon längd, vare sig under 1500-talet eller fram till mitten på 1600-talet. Ur vilken källa är den uppgiften hämtad?
173
« skrivet: 2013-07-17, 17:40 »
Lars Andersson som varit med knäktänkan kan näppeligen vara likamed Anders Åsvidssons son med samma namn. För det första var han gift redan och borde inte kallas dräng i domboken, för det andra borde han ha flyttat till Lappvattnet flera år före händelsen.
174
« skrivet: 2013-07-17, 17:27 »
Kompletterar ovanstående med uppgifter ur Mossbergs soldatmaterial.
Soldat Nils Östensson-Bruus
Antagen 1691-00-00. Mönstringsår m.m.; Ingår i Skellefteå Kompani före 1695: Soldaten för roten blifver Nils Bruus som här är utlejd. Dombok 1705: Lars Andersson från Svarttiärn, angavs hava belägrat knektänkan Nils Bruus Karin Larsdotter från Bodbyn och avlat barn som lever. Lars fader Anders Östensson.
Om Mossbergs uppgift gäller samme Anders Östensson som var gift med en syster till Nils Larsson så kan inte Nils Östensson Brus hustru vara en annan syster. Men det finns två Anders Östensson i Bursiljum vid den här tiden. Den yngre (gift med Nils Larssons syster Malin) på nr6 och den äldre på nr9. Den yngre gift i december 1672, den äldre tidigare än så. Om Nils Brus blir antagen 1691 så skulle han vara väldigt ung om han är son till paret på Bursiljum 6, så tills vidare utgår jag ifrån att Mossbergs uppgift gäller Anders Östensson på nr9
175
« skrivet: 2013-07-17, 16:14 »
Japp. Domboksnotisen från 1681 skrev jag av själv för ett 20-tal år sen.
Vad tror du om Nils Bruses änka, Karin Larsdotter som ytterligare ett syskon? Jag kan förstå varför en soldatänka uttalar sig om ärendet om hon hade intressen i det, inte annars.
Hon figurerar samma ting i ett annat mål där hon blivit med barn rådd av Lars Andersson i Bodbyn, funderar på om det är Anders Åsvidssons son med samma namn, innan han flyttar till Lappvattnet?
176
« skrivet: 2013-07-17, 16:04 »
Att Holger Östensson i Fällan är född cirka 1576 är taget ur roteringslängden 1637. Har ingen större anledning att betvivla den uppgiften, för så vitt inte Holger hade tumme med läns och tolvmän sworna, kyrkoherden Christofer Olai (som ju i och för sig var en granne) och underlagman Jacob Andersson och så att säga gjorde sig äldre än han egentligen var för att slippa eventuell utskrivning. Men troligast stämmer den.
Jag antar att du menar att den är svår att förena med att han skulle ha varit son till Östen Holgersson i Kåsböle? Att han är far till Anna och Brita Holgersdöttrar ser jag inget större problem i, min ana Jon Hansson, son till Hans Hansson och Anna anges vara 69 år då han dör 1712, dvs född cirka 1643 - om den uppgiften stämmer. Jag har en uppgift någonstans ifrån att Anna skulle vara född 1611, vilket skulle betyda att hon blev väldigt gammal i och för sig, men inte otroligt. Tyvärr har jag inte antecknat källan till den uppgiften.
Christian Juliussons förslag var ett intressant uppslag, men det kanske stannar där.
Det som skulle vara intressant är ifall det finns domboksuppgifter på hur jorden i Fällan samlades under ett och samma hemman. Det skulle antagligen kasta ljus över släktförhållandena också. Tills vidare ser jag dopnamnet Jakob bland Hans Hanssons barn som ett indicium på ett samband med tidigare ägare till en del av Fällan, nämligen Burarna genom Jakob Mosesson och framåt. Eftersom jag visat ovan att Fällan troligen delats mellan Helge Larssons mågar, så är det en möjlighet att Holger Östensson ärvt hela byn i omgångar pga att hustrun härstammade från båda släkterna.
Sen återstår också frågan om Hans Hanssons härstamning, och här har jag inte ens ett uppslag. Namnet ger heller inget att gå på, men hans karriär är anmärkningsvärd om han bara ramlade in som vilken dräng som helst. Men jag tror som sagt han kommer från en familj som redan har gott renommé, annars är det knepigt att förklara.
Barnen sprids åt olika håll, men kanske det finns ledtrådar i domböcker jag inte har tillgång till - både på västra och östra sidan om Kvarken.
Sen en fråga angående Johan Bures uppgift om Byriet Jonsdotters gifte. Nu kommer jag inte ihåg i vilken edition jag läst Bure, men om jag minns rätt så står det bara Östen i Kärnan. Kärnan kan väl vara både byn Tjärn i Skellefteå, gården Tjärn i Mjödvattnet, som Kåsböle i Lövånger? Antar att den gode Leif gått igenom flera skattelängder för den aktuella perioden för att hitta en lämplig kandidat? Jag läste Bures uppgift som Kärnen, dvs Tjärn.. någonstans.
177
« skrivet: 2013-07-17, 14:07 »
Den Waken jag skrev om tidigare heter Lars Svensson Waken enligt domboken hösttinget 1697 i Skellefteå.
Hade gjort två avskrifter av ett mål från 1705 angående arvet efter Nils Larsson som sålde sitt hemman i Lappvattnet 1688 och försvann från socknen till Räffle (Reval).
Nils Bruses änka hustru Karin säger att Nils sålt hemmanet för 17 eller 18 år sen (bör ju stämma det) och blivit bonde i Helsingfors.
Arvingar som känner sig förbigångna angklagar Anders Östensson i Svarttjärn (som var gift med en syster till Nils Larsson) och Johan Jakobsson (en brorson till Nils Larsson) att ha tillägnat sig allt och delat sinsemellan. Det verkar som dom inte riktigt har klart för sig om Nils fortfarande lever eller inte när saken kommer upp på tinget.
Edit: Kom just på att anledningen att Nils Bruses änka uttalar sig är att hon kan vara ytterligare en syster till Nils, hon heter nämligen Karin Larsdotter enligt ett annat mål på samma ting 1705.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-17 14:09)
178
« skrivet: 2013-07-17, 11:15 »
Att Jakob Mosesson är en trolig måg till Helge Larsson bekräftas för övrigt av Johan Bure när han rabblar upp Jakobs barn. En av sönerna heter Helge.
179
« skrivet: 2013-07-17, 11:07 »
Angående namnet Helge.
I Audéns avhandling, Bottniska personnamn (Frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet) framgår det att namnet Helge var sällsynt vid den här tiden. Området Audén gick igenom var hela dåvarande Västerbotten och Österbotten, namnet Helge finns bara representerat som personnamn hos två individer i hela detta undersökningsområde, förutom Helge Larsson i Fällan så finns Helge Larsson i Sävar.
Det gör att jag vill tro att brödraparet i Gammelbyn, Lövånger Jon och Helge Svensson (1553) är dottersöner till Helge Larsson i Fällan. Gammelbyn är ju närmaste grannbyn också. Lite senare dyker det upp en son till Per Jonsson i Bursiljum vid namn Helge Persson, också en trolig dotterson. Tomas Jonsson i Fällan är en trolig andra måg till Helge Larsson, senare dyker ju sonen Helge Tomasson upp i samma by.
Fällan tillsammans med Gammelbyn och Avan tvärsöver Avafjärden var på den här tiden antagligen strategiskt placerade, vid farleden in till Lövångers kyrka. Det enda medeltida fartygsvrak som påträffats i Västerbotten låg i Avafjärden, det är daterat till 1400-talet, tror resterna finns på Skellefteå museum numera.
Det hemman Helge Larsson brukade var på 2 pundland 3 spannland, ett av de större i hela Västerbotten.
180
« skrivet: 2013-07-17, 09:58 »
Angående Fällan igen.
Det finns bara en vettig Holger som pappa till Anna och Brita Holgersdöttrar, och det är Holger Östensson. Den av Christian Juliusson nämnde Holger Tomasson ska vara Helge Tomasson. Det finns som regel två gårdar noterade i Fällan, på den ena bor först Lasse Jakobsson, sen hans son Olof Larsson. Olof Larsson nämns som länsman vid nåt tillfälle. På den andra bor Håkan Helgesson, och före honom Helge Tomasson, Tomas Joensson och som sagt Helge Larsson i de första längderna. Notera att Helge eller Helige som det står i vissa längder har en måg i bågalängden 1539, och 1547 betalar Jakob i Fällan tullpengar, är Jakob Mosesson i själva verket måg till Helge Larsson?
Sen nämner Johan Bure att Lasse Jakobsson har en dotter Anna gift med en Östen i Rysböle, ett närmare studium kanske behövs för att veta om det är Rys eller Kåsböle?
På vilket sätt all jord i Fällan hamnar under ett och samma hemman är tills vidare okänt för mig, men det känns troligt att Holger Östensson på nåt sätt var ingift i Olof Larssons släkt med tanke på att namnet Jakob lever vidare. En av Hans Hanssons söner heter ju det. Däremot hittar jag ingen Helge eller Tomas i senare generationer.
Noterade för övrigt att Östen Holgersson i Kåsböle sitter i nämnden 1608.
Hans Hanssons ursprung är också okänt för mig, men han gör ju en snabb karriär kan man säga, nämndeman, landstingsman och riksdagsman, antagligen kommer han från en familj med gott socialt renommé redan innan han gör entré i Fällan.
Tillägg: I bågalängder från 1539 till 1547 noteras Helie Larsson med 1 måg, i bågalängden 1548 noteras enbart Jacob Moÿssen, dvs, Jakob Mosesson i Fällan
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-17 10:17)
181
« skrivet: 2013-07-17, 05:57 »
Holger Östensson i Fällan anges vid roteringen 1637 vara 61 år gammal. Står på slutet av längden bland överåriga. 1637-61 ger ungefärligt födelseår 1576 för honom.
Hans Hansson är noterad i roteringslängden 1638 i Fällan.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-17 06:06)
182
« skrivet: 2013-07-16, 14:28 »
Under avdelningen tillfällighetsfynd: Olof Eriksson född 1657 och bonde i Bursiljum hade två döttrar på Södermalm i Stockholm. Malin Olofsdotter Burströms bouppteckning återfinns 1738. Hon var gift med en trädgårdsdräng Mattias Flintberg. Hennes syskon Olof Olofsson, bonde i Bursiljum och Brita Olofsdotter (systern vars namn mannen icke veta) gift med bonden Olof Nilsson i Hökmark nämnes. Det senare paret mina egna anor. Mattias Flintbergs egen bouppteckning från 1740 berättar bl a om en skuld han har till svägerskan, pigan Kerstin Burström. Mattias Flintberg dör barnlös. Enligt den senare bouppteckningen har dom ett hus i kvarteret Bondetorpet vid Nytorget på Södre förorten. Vid Nytorget finns faktiskt en rad med 1700-talshus kvar än idag, inte helt otroligt att kåken som var Bursiljumsflickornas hem står kvar alltså. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:113 (1738-1738) Bild 4010 / sid 396 (AID: v222437.b4010.s396, NAD: SE/SSA/0145a) Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:119 (1740-1740) Bild 5720 / sid 543 (AID: v222447.b5720.s543, NAD: SE/SSA/0145a) (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-16 14:31) (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-16 14:33) Kåkarna som står kvar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nytorget http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SSMF004432S.JPG (Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-16 18:42)
183
« skrivet: 2013-07-09, 16:54 »
Från 1675 finns ett mål till som behandlar Östen Anderssons del av hemmanet i Lappvattnet. Det heter bland annat att Lars Andersson i Bodbyn har 6 skälsland i underpant... Per Nilsson som tidigare bott på hemmanet... Lars Jakobsson i Bodbyn är involverad på nåt sätt, jag har svårt att avgöra vem av Östen Andersson eller Lars Jakobsson som gett upp sin bördsrätt, men sedan ångrat sig.
Målet finns här:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3157 (1675-1675) Bild 8350 / sid 823 (AID: v421951.b8350.s823, NAD: SE/RA/42042202)
184
« skrivet: 2013-07-09, 11:41 »
Det går att komma rätt lång tillbaka i tiden på Åsvidfolket.
1514-01-31, Åsved Anundsson i Burträsk byter jord med Lasse Tomasson (SDHK 37534)
1500-08-03, Asved i Burträsk sitter i nämnden (i Skellefteå)
185
« skrivet: 2013-07-09, 01:29 »
Nu blev det mycket Burträsk under Piteå stad, men Anders Åsvedsson var i varje fall gift med en dotter till Sven Nilsson i Moren
1673 s 75
Anders Åsvedsson i Bodbyn frikänns för rykte att ha slagit svärfadern Sven Nilsson i Gammelbyn... det framgår att Sven Nilsson och Lars Jakobsson (i Bodbyn) för 12-13 år sedan under en resa från Umeå börjat slåss i Brände. Johan Jonsson från Lappvattnet och Anders Åsvedsson försökte då skilja dem åt varvid Anders råkat rycka Sven i skägget...
Någon annan hustru har jag inte sett i längderna. Överhuvudtaget är han en skummis när han dyker upp 1658, före honom hittar jag ingen lämplig fader, men 1642 noteras Nils Åsvidsson i längden. Skulle kunna vara en farfar, och före honom i jordeböckerna en Åsvid Nilsson.
Dock anger roteringslängden 1637 att Nils Åsvidsson är 26 år och då är han för ung för att kunna vara farfar åt Anders Åsvedsson som borde vara född på sent 1630-tal. Svärfadern Sven Nilsson är t ex också 26 år, dvs född cirka 1611.
Det är fullt möjligt att Anders Åsvedsson istället är inflyttad någonstans ifrån. Det som talar för att det finns en koppling mellan Nils Åsvedsson som noteras fram till 1642 och Anders som börjar noteras 1658 är det rätt ovanliga namnet Åsved, och att det verkar kunna vara samma hemman.
186
« skrivet: 2013-07-08, 23:39 »
Efterfrågar information om Olof Zachariasson och Sten Mickelsson som verkar i Sundsvall i mitten på 1600-talet. Sten tydligen borgmästare en period och riksdagsman. Är dom besläktade med varandra, och på vilket sätt i så fall?
187
« skrivet: 2013-07-08, 21:16 »
Peder: Har du anor från Mårten Matsson, så har du också hår under fötterna... dvs Burträsk-anor.
188
« skrivet: 2013-07-08, 20:53 »
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:66 (1711-1711) Bild 980 / sid 1432 (AID: v222371.b980.s1432, NAD: SE/SSA/0145a)
Fast det är inte Isak Jöranssons bouppteckning, utan handlaren Petter Brusells, hans hustru Catharina Egellström samt salig hustruns dotter från förra giftet Christina Zachariasdotter. Isak Jöransson nämnes som farbrodern compagnie styrmannen, om du är hjälpt med det?
189
« skrivet: 2013-07-08, 20:19 »
Apropå Nils Larsson i Bodbyn, lös den här ekvationen..  Lövånger-Burträsk 1705 s 298 Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk, salig Lars Wakens änka h. Margeta Johansdotter, tilltalade Anders Östensson i Svarttjärn, Johan Jakobsson i Bodbyn om arv efter Nils Larsson i Lappvattnet.. som var Jönses svärmoders broder och Wakens fabroders son. Anders Östenssons hustru var Nils Larssons syster och Nils Larsson var Johan Jakobssons farbroder...
190
« skrivet: 2013-07-08, 20:05 »
Jakob och Lars var söner till Anders Åsvidsson, gifta med var sin dotter till Östen Andersson.
Anna ledsnade på Jakob och drog, tror det är rätt ovanligt med en beskrivning av hur en person ser ut, men hon fick en sorts efterlysning på tinget när hon stuckit, står liten, med blå ögon etc.
Jakob ansökte om skilsmässa efter det.
1670, Skelleftetinget s59
gästgivaren Nils Perssons fader Per Nilsson hade på sin avlidna hustrus vägnar ägt en tredjedel i Lappvattnet, och hans svåger Östen Andersson den andra tredjedelen. Den tredje är förpantad.
Beslöts att Sven Larsson (i Bodbyn) brukar den tredjedelen.
Nils Persson ska till nästa ting av sina styvsyskon (?) inhämta besked huruvida de vill inbörda tredjedelen eller inte.
1673 s 66
Östen Andersson i Lappvattnet berättar att under hans svärfar Nils Holgerssons hemman ibm ska åtskilliga ägor vara förpantade, en tredjedel eller 4 tunnors skatt till Sven Larsson i Bodbyn och hans andre svågers eller systerman gästgivaren sal. fader Per Nilsson anno 1669 försålde... begärde ägorna åter.
Gästgivaren Nils Persson invände att hans fader igenlöst hmn ur oskylda händer och har ej bekommit i arv med sina svågrar.
Bestäms att en tredjedel till Östen, en tredjedel till Per Nilsson, en tredjedel till omyndige barn i Sthlm på sin mors vägnar... var den sista systertredjedelen..
1678 s 121
visar Håkan Andersson i Renbergsvattnet upp ett lagmansdombrev från 1650-11-18 köpt nåt som heter Lundänget liggandes i Lappbacken av Nils Holgersson. Talas också om Nils Holgerssons döttrar i den notisen, som jag för övrigt inte hittar igen nu. Det är luckor i materialet jag har tillgång till via AD online.
Det är inte helt lätt att bena ut Lappvattnet, men väldigt intressant. Ursprungligen ett enda hemman och vanligtvis sorterad i äldre längder under Burträsk. Burträsk i längderna på 1500-talet innefattar som regel inte bara Gammelbyn utan också Åbyn, Bodbyn och Lappvattnet.. inklusive bydelar som Moren, Kvarnriset mm.
Holger Perssons far var Per Holgersson son till Holger Eriksson, son till Erik Olofsson. Erik Olofsson hade två söner, förutom Holger även Olof.
Olof Eriksson var enligt Johan Bure gift med Mariet Nilsdotter från Falmark 10 och makarna hade barnen Margareta som var gift med Per Svensson i Lappvik i Lövångers socken, Karin som var gift med Torfast Olsson i Svensbyn i Piteå socken, Kerstin som var gift med Erik Ersson i Öndebyn i Bygdeå socken, Hångel i Lappvattnet, Elisabet som var gift med Nils Olsson i Hedensbyn, Erik vilken dog som barn, Mats som var död, Lussi som var gift med Olof Jönsson i Avan i Lövångers socken, Lisbet som var gift med Per Persson i Medle, Erik i Västanbyn samt Sven Djäkne i Uppsala som var död när Bureus sammanställde släktboken nånstans kring 1606.
Sagesmannen för den här delen av Johan Bures släkt bör ha varit Olof Nilsson som var länsman i Byn (Hedensbyn) när Johan Bure sladdade förbi 1600-1601. Hac omnit retulit, han berättade om det här.. ungefär. Olof Nilsson var själv född i Burträsk och borde ha känt till sin frus närmaste släkt rätt väl. Hans svärfar Nils Nilsson var bror till Olof Eriksson i Lappvattnets fru Marjet.
Flera av 1500-talsbönderna i Lappvattnet återfinns som birkarlar i olika längder, och ortnamnet i sig ger ju vissa indikationer i den riktningen. Även giftermålsmönster pekar i samma riktning. Stora stamhemman, gott om ägodelar vid t ex Älvsborgs lösen. Men, under senare delen splittras byn som sagt upp och gårdarna blir fler men mindre.
Skulle vara intressant att få reda på vilka de omyndiga barnen i Sthlm var. Allt går inte att få fram förstås, men det skulle vara trevligt.
191
« skrivet: 2013-07-08, 16:52 »
Peder:
Jag skrev galet i hastigheten, jag menade givetvis Holger Perssons dotterdotter. Det finns fler domboksnotiser som kastar ljus över den här släktkretsen, jag har skrivit av två till, men jag kan redovisa dom under Burträsk istället.
Constantinus:
Ja, det verkar ju vara en rimlig tolkning. Mårten Matssons ursprung är i Öjebyn 22 då eller?
192
« skrivet: 2013-07-08, 14:06 »
Constantinus: Jaha, det är Melanders det handlar om, spännande.
Lite förenklat, vad anbelangar Holger Perssons hemman i Lappvattnet om ett helt mantal, det hans dotterbarn sins emellan har delat i så måtto Olof Nilsson haver därav en halvpart, och de andra arvingarna Johan Jonsson i Hjoggböle, Per Jonsson i samma by, Olof Danielssons moder i Storkåge, och Mårten Matssons hustru i Piteå den andra halvan, vilken Olof Nilssons dotter Brita med sin nuvarande man Anders Nilsson begärer sig lösa in efter syskonköpet.... etc.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3160 (1677-1677) Bild 5030 / sid 790 (AID: v421954.b5030.s790, NAD: SE/RA/42042202)
Det finns fler domboksutdrag som berör släktförhållandena i Lappvattnet, men kort kan jag säga att Brita Olofsdotter är mamma till brofogden mm Olof Andersson Fattenborg i Kräkånger, vars släkt breder ut sig över både Väster, Norr och Österbotten och som är en ana jag härstammar tvåfaldigt ifrån, därav mitt intresse.
193
« skrivet: 2013-07-08, 11:40 »
Mårten Matsson finns i mantalslängder från fram till 1683. Jag har en domboksuppgift från 1677 på att han var gift med en dotter till Nils Holgersson i Lappvattnet, men vad hette hustrun? Dom ser ut att ha minst två vuxna söner, i varje fall enligt längderna. Finns det uppgifter på vad dom heter och vart dom tar vägen?
Första mantalslängden där hustru noteras är 1652.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-08 11:43)
194
« skrivet: 2013-07-06, 02:07 »
På Nedertorneåtinget 1660 är två mål uppe som handlar om ett par ängen i Vuono som Ingevald Larsson och hans bror Henrik Larsson i augusti 1654 har sålt till rådmannen i Torneå Carl Sigfridsson. En farbror till Ingevald och Henrik vid namn Johan Mårtensson i samma by säger sig äga samma änge.
Denne Johan Mårtensson sägs i roteringslängden 1637 vara 50 år gammal, det stämmer säkert bra eftersom han inte betalar mantalspengar 1654 fastän han är uppförd i längden för det året.
Ingvald i Vuono = Ingvald i Svartbyn? Han säljer ängen 1654, gifter sig i Svartbyn 1655, noteras i en mantalslängd 1656 i Torneå stad, därefter i Svartbyn.
Det är en hypotes än så länge, men fullt möjlig.
195
« skrivet: 2013-07-04, 19:15 »
Svarar mig själv. Hittade en Hans i födelseboken i Tranemo socken nu, har rotat igenom den flera gånger utan att förstå hur den var upplagd. Föräldraparen står på vänstra sidan, och barnets namn tillsammans med faddrarna på den högra. Blev lite konfunderad där.
196
« skrivet: 2013-07-04, 16:27 »
1839-02-24 föds Mats Wilhelm i Röbäck. Modern är pigan Helena Sofia Burman, fadern icke angiven. Av andra källor vet jag att Hans Brodin är pappa till Mats Wilhelm som även hade en helbror Anders Magnus född 1829-01-15.
Dom vistas i Röbäck hos modern fram till cirka 1855 då Anders Magnus blir mjölnare i kvarnen på Grisbacka, brodern följer med. Som en blixt från klarblå himmel dimper fadern Hans Brodin ner 1860, då med flyttningsbetyg från Borås.
Sen köper tydligen fadern ett hemman i Tavelsjö, nr 10 och tar sina nyvunna söner med familjer med. I hfl står att Hans Brodin är född i Tranemo. Är det någon som har koll på en Hans Brodin, född 1791-03-26 i Tranemo så vore jag tacksam.
Vem är han? Verkar ju som han reser runt, och har en fast punkt i Röbäck när han kommer till Umeå, hos pigan Helena Sofia Burman. Är det en västgötaknalle, eller tillhör han en resandesläkt? Pojkarna har lite problem med lagens män längre fram, det handlar om stölder och en så pass exklusiv sak som förfalskning och Mats Wilhelm sitter inne ett år på straffarbete.
Tacksam för uppslag kring Hans Brodins ursprung.
197
« skrivet: 2013-07-02, 12:27 »
Måns Björnström var uppenbarligen död senast 1674. Änkan noteras i mantalslängden i Uleåborg för det året.
Han står som Måns Svensson tillsammans med hustru i 1671 års längd.
i 1667 års längd heter han Magnus Svensson och är ogift.
i längden 1665 hittar jag inte igen Magnus.
Isak Björnström, komministern i Kemi är enligt uppgift född 1665 och som till Måns.
När är Isak egentligen född, och var?
Hade Måns och hans hustru fler barn förutom Isak?
198
« skrivet: 2013-07-01, 07:42 »
En lång jordfästning?
Isak Erikssons salig fader borde ju återfinnas i begravningsboken tidigast i slutet på Maj 1666 då?
Jag letade igenom begravningsboken för Nederkalix, men hittade endast en Erik som satts i jorden det året, Erik Henriksson i Korpikån. Men det var redan 3 Februari.
Uppgifterna går isär, det kan vi ju konstatera i alla fall.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-07-01 08:39)
199
« skrivet: 2013-06-30, 21:06 »
Inte Kalajoki i alla fall. Kollade just upp via en mantalslängd 1655 som är undertecknad för Kalajokis del av kyrkoherde Josephus Mathesius. Via annan källa konstaterar jag att Josef Mathesius dör 1685.
200
« skrivet: 2013-06-30, 19:36 »
Det blir att värdera källorna då.
Jag läste just samma notis som Peder Andersson refererar till, och jag läser den på samma sätt. Enda aber är att det inte (hundra procent) klart framgår att det är herr Erik i Kalix det handlar om. 'Ca', vilka andra socknar i grannskapet som börjar på 'Ca' har en kyrkoherde Erik vid den här tiden, Kalajoki?
201
« skrivet: 2013-06-29, 17:55 »
Det handlar om skuld som Johan Graan var borgensman för, vilket framgår här:
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIc:7 (1644-1644) Bild 780 / sid 118
202
« skrivet: 2013-06-29, 17:25 »
Könik Persson var med all säkerhet död senast i maj 1644.
25/5 1644 handlar ett mål om pengar som Könik Perssons hustru vill ge åt Doctor Johan Graan.
Det är lite svårtytt eftersom tänkeboken för 1644 är svårt skadad, men i slutet av brevet nämns i alla fall nåt i stil med att till dess han med enkian liquiderat haver.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIc:7 (1644-1644) Bild 480 / sid 68 (AID: v404724a.b480.s68, NAD: SE/RA/42042202)
203
« skrivet: 2013-06-29, 15:56 »
När David Wolcker 15 december 1645 svär sin borgared i Sthlm så är Johan Pedersson löftesman.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-06-29 15:59)
204
« skrivet: 2013-06-29, 10:39 »
Ytterligare fynd i Torneå rådhusrätts protokoll.
1657 i November framkom Lars Oravains(?) hustru Anna Ingevaldsdotter och presenterade ett brev inför rätten. Eftersom de är barnlöst folk så bebrevar han henne all sin egendom i löst och fast. Et cetera..
En syster till borgmästare Jöns Ingevaldsson?
Jag har inte full koll på Oravains, vem kan Lars Oravain vara?
205
« skrivet: 2013-06-29, 09:59 »
i Torneå rådstuga 7 september 1650 finns ett mål där Ingwald Larsson, borgare i Stockholm, anklagar Mårten Larsson, borgare i Stockholm, för att i hans frånvaro ha gjort skadegörelse på en hans bod.
Det hela mynnar ut i lite slagsmål och böter.
Hur vanlig är namnkombon Ingwald Larsson? Känns ju som Ingvald borgaren byter fot och blir Ingvald korpralen några år senare.
Bevis saknas fortfarande, men om han är brorson till borgmästaren Jöns Ingvaldsson så är det ju ingen högoddsare direkt att han har en bod i Torneå och handlar med staden. Ingvald Olofsson i Stockholm kan ha haft fler söner än Jöns, det är en möjlighet i alla fall.
I samband med att vi diskuterade Ingvald Larsson förra gången (augusti 2009) så kom vi också fram till att Axel Göransson skräddare i Torneå i sitt första äktenskap med NN är far till Mårten Axelsson i Nybyn. Han gifter senare om sig med en Elin och tillsammans med henne får dottern Elisabet på Kyrkobordet i Nederkalix 1660-08-12.
På rådstugan i Torneå 8 Juli 1650 figurerar Axel Göransson i ett mål där han besovit en löskona, Barbro Pedersdotter, och blir därför fälld.
206
« skrivet: 2013-06-28, 13:30 »
Har dom? Så underbart.
207
« skrivet: 2013-06-28, 12:33 »
Constantinus: Tack för det, undrar hur jag kunde ha missat den.
Möjligt att de belägg jag hittat för namnet Ingvald i Torneåsocknarna alla har sitt ursprung i Jöns Ingvaldssons släkt. Enligt Audén i Bottniska personnamn så är alla fem bärare av förnamnet Ingevald år 1543 antingen boende i Piteå eller Luleå socknar. Samma är förhållandet med de fem patronymikon Ingevaldsson som registreras samma år, det är antingen i Piteå eller Luleå dom bor.
Namnet existerar enligt Audén för övrigt inte alls i Österbotten som han också undersökt.
Det vore ju händigt om man i Torneå rådshusrätts protokoll kunnat få en koppling mellan Ingvald Larsson och förre borgmästare Jöns Ingvaldsson. Man kan ju tänka sig att Ingvald Larsson dels kunnat vara brorson, men också systerson till borgmästaren.
Tyvärr har jag inte tillgång till Torneås domböcker, jag har inte ens en susning om var originalen finns eller om dom är är mikrofilmade.
208
« skrivet: 2013-06-27, 14:18 »
Ulf H Larsson skrev i ett inlägg i augusti 2009 om Ingvald Larsson, soldat och korpral i Svartbyn att han och hustrun noterades första gången i mtl 1657.
Jag undrar om inte han är densamme som noteras med hustru 1656 i Torneå stad. Han och hustrun noteras bara en enda gång i Torneå för övrigt, sen försvinner han (till Svartbyn?).
Namnet Ingvald förekommer inte så vitt jag vet i någon av Kalixsocknarna före Ingvald Larssons ankomst till Svartbyn, däremot finns det på andra håll, bl a i Torneå.
Enligt Mossberg finns en knekt i Majorens kompani (dvs Torneå kompani) från 1660 med namnet Ingvald Larsson. Han kvitterar 1668 sin lön som boende i Kalix genom sin fullmäktige Laurentius Calicius.
Kan det finnas en koppling till borgmästare Jöns Ingvaldsson i Torneå? Är ovanligt att ha en kyrkoherde som ombud för en vanlig bondknekt, men är han släkt med Jöns Ingvaldsson är det genast lättare att förstå.
Om Jöns Ingvaldsson känner jag inte till mycket. Han var gift med Bertil Krögers i Gävle änka Malin enligt Sehlberg. Är det någon som har mer uppgifter om Jöns Ingvaldssons släkt?
Finns andra Ingvalds i Tornedalen också, men det känns frestande att anta att han kommer från staden Torneå.
209
« skrivet: 2013-06-20, 18:38 »
Vem är Lars Andersson på Storön som dör 14/2 1674? (CI:1 sid 65) Eller rättare sagt, är det någon som har nåt uppslag till var han kommer ifrån?
Jag gissar att han inte är född i socknen, bara ren känsla egentligen, plus dopnamnsskicket i släkten.
Han har t ex en son Gustaf, ett namn som är rätt sällsynt i Nederkalix vid den här tiden.
Denne Gustaf har i sin tur en son Gabriel, ett namn som jag tror är enastående i Nederkalix, jag kan inte påminna mig att jag sett det tidigare, i varje fall inte på 1600-talet.
Kan Lars Andersson komma från någon av Tornesocknarna? Torneå stad?
Tidvis både postbonde och gästgivare, inte vem som helst blir betrodd med dom uppgifterna, men var kommer han ifrån?
210
« skrivet: 2013-06-19, 11:03 »
Den som står inskriven i födelseboken 1690-12-14 är inte född i Övermorjärv, utan i Töre. Det är lätt att läsa. Det som är knepigare att läsa i den notisen är vad sonen heter. I ADs version av boken ser det ut som han heter Erik. Jfr med hur prästen skriver stora E i ett av vittnenas namn, Gertrud Erichsdotter. (CI:2 sid 25 längst ner till höger)
Det som är ett litet frågetecken är vad som står i början på andra raden i notisen. Med lite god vilja kan man tyda det svaga som Jöns före i Töre, men det är svårt att säga säkert. Tvillingar?
Föräldrarna till denne Erik är i varje fall David Eriksson och hustru Karin i Töre, och inte Övermorjärv.
211
« skrivet: 2013-06-17, 22:23 »
Se där, då stämde min känsla när det gällde Anders Eriksson då. Har den andre svärsonen Lars Nilsson bland mina anor också. David Erikssons dotter Dordi borde alltså vara namngiven efter mostern. Känns som att Karin var mycket ung när hon gifte sig med David Eriksson dock. Även om hon var tonåring så var hon rätt så gammal vid Dordis födelse 1715.
212
« skrivet: 2013-06-17, 21:04 »
Är hon från Böle i Råneå så skulle Anders Eriksson på Böle 2 (tror jag det är) vara ett alternativ som fader. Han har t ex en dotter Dordi född 1667 som skulle kunna vara en syster med tanke på att David Eriksson i Töre/Bondersbyn döper en av sina döttrar till Dordi, ett namn som är mycket sällsyntare i Nederkalix än det är i Råneå.
213
« skrivet: 2013-06-17, 20:23 »
Ett problem med att David Erikssons i Töres/Bondersbyns Karin skulle ha varit Anders Anderssons dotter i Böle 1 i Råneå är ju att den dottern Karin enligt uppgift var gift med Jöns Larsson Örn i Högsön.
Jag har som sagt både sett Karin Jönsdotter och Karin Andersdotter i födelseboken, 1712 resp 1715, men var kommer uppgiften att hon skulle vara från Böle ifrån? Att hon kom från Råneå socken kan vi väl vara överens om efter att ha sett vad kyrkoräkenskaperna där säger, men sen..
Kan det vara en domboksnotis som ligger till grund? Jag har tyvärr inte tillgång till domböckerna för tillfället, och kan därför inte kontrollera det.
Det är för övrigt svårt att hålla isär dom här Davidarna, inte minst därför att David i Töre/Bondersbyns bror gifter sig med David i Övermorjärvs änka. Dessutom har min egen anmoder (och Stigs) Ella Davidsdotter en dubbelgångare i David i Övermorjärvs dotter Ella som för övrigt gifter sig i Töre. Rörigt?
Tills vidare stryker vi Sara ur Leifs uppgifter på sidan 58 i varje fall, det måste röra sig om Clara på Övermorjärv 2 istället.
214
« skrivet: 2013-06-16, 21:05 »
Stig!
Jag är mitt uppe i utredning kring David Eriksson nu. Kan i alla fall säga så mycket att när dottern Margareta döps 1712-03-30 så kallas modern till flickebarnet för Karin Jönsdotter. Så det ser ut som varken Kalixmo eller Leif B har kompletta och riktiga uppgifter, för så vitt inte det handlar om ett skrivfel när Margareta skrivs in i födelseboken.
När dottern Dorothea skrivs in 1715-03-11 så heter modern Karin Andersdotter istället.
Sen är jag lur på om det inte finns en koppling till Råneå nånstans när det gäller Davids egna förfäder. Namnet är bara representerat på några få ställen vid tiden för Davids egen födelse - i Nederkalix vill säga. Däremot är det ju vanligare i Råneå. Avståndet mellan Töre, där han ju var född, och t ex Jämtön i Råneå är inte långt.
Jag återkommer när jag har mer att komma med.
215
« skrivet: 2013-06-15, 22:51 »
Apropå rättelser till Leif Boströms bok, så har jag mer ett tillägg än en rättelse. När Ella Davidsdotter på Rian 6 blivit änka, gifte hon om sig med soldaten Jöns Jönsson Spelman i Börjelsbyn 1745-04-21. Jöns Jönsson står för hemmanet i Rian i en enda mantalslängd, den 1747. På sid 96 ska Jöns Jönsson Spelmans hustru som dör i Maj 1747 alltså heta Ella Davidsdotter.
Jöns Jönsson gifter sen om sig 1748-03-02 med enkan Margareta Nilsdotter i Kamlunge och blir också sedermera bonde där. En son föds i äktenskapet med Margareta, Jöns 1749-02-02. Faddrar är bland andra Olof Jönsson med hustru i Börjelsbyn, vilket gör att jag vill identifiera Jöns Jönsson Spelman med den Jöns som föds 1712-12-25 på Börjelsbyn 6.
Det födelsedatumet stämmer bättre än 1715, vilket också framgår i AI:2 sid 74. I mönsterrullorna ser det däremot ut som Jöns är yngre än han är, men indicierna pekar på Jöns född 1712 på Börjelsbyn 6 tycker jag.
216
« skrivet: 2013-06-14, 20:42 »
Decalog bör vara de tio budorden i alla fall.
parum är väl detsamma som otillfredställande, på nutidssvenska helkass.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-06-14 20:51)
217
« skrivet: 2013-06-12, 11:38 »
Brodern Mårten Markusson i Ytterhiske nämns som bror till Anna Marcusdotter i Gävle i db Umeå tingsrätt 1711, på vårtinget. Fadern var Markus Mårtensson. Jag är lite osäker på vilket hemman det är, men en del av Ytterhiske redovisades i de äldsta skattelängderna som Sanda. På Sandahemmanets mark anlas Umeå stad (2.0, versionen 1.0 låg längre upp vid sockenkyrkan)
218
« skrivet: 2013-06-11, 16:26 »
Kollade mantalslängderna lite. Töre 3 är odelat fram till 1767, i 1768 års längd finns Per Persson på en del, och svärfadern Erik Nilsson på den andra. Första gången Erik Israelsson noteras är 1771.
219
« skrivet: 2013-06-11, 15:58 »
Jag ser att Erik Nilsson hade en dotter Karin född 1722 som gifte sig med Per Persson född 1726-12-19 i Storön. Det verkar som hemmanet i Töre delas nån gång på 1740-talet. Den ena delen har Erik Israelsson, den andra har Per Persson. i AI:2 hittar man Per Persson på s.546, på uppslaget före finns Erik Israelssons familj.
220
« skrivet: 2013-06-11, 10:04 »
B-G!
Tack, det ser ju troligt ut.
Det jag inte riktigt kan förstå än, är varför hemmanet i Töre tycks ärvas av Erik Israelssons barn i äktenskapet med Karin Persdotter, sonen Per Eriksson. Hade alla Erik Nilssons barnbarn på sonen Nils Erikssons sida dött före? Hur kan hemmanet gå över i oskylda händer så att säga. Ingen av Erik Israelsson eller Karin Persdotter var väl bördiga till hemmanet?
De här släktkretsarna, dels kring Israelsfolket i Rian, dels kring Erik Nilssons släkt i Siknäs/Töre hade flera kopplingar. Erik Nilssons bror Nils Nilsson, som är bonde i Siknäs var gift med en faster till Erik Israelsson, Anna Isaksdotter. 1762 gifter sig Eriks bror Henrik Israelsson med en piga Karin Nilsdotter i Siknäs.
Hfl AI:2 s 527 visar att Henrik Israelsson och hans hustru Karin Nilsdotter tar över efter Nils Nilsson och Anna Isaksdotter. Skulle ju vara hur lätt som helst att anta att Karin är dotter till NN och AI, men om så vore så skulle Henrik och Karin vara kusiner. Är det inte troligt att den Karin Nilsdotter i Siknäs som Henrik är gift med, istället är dottern till Nils Eriksson och hans hustru Kristina Johansdotter i Töre istället? Två bröder som gifter sig med två systrar alltså. Observera att Nils Nilsson i Siknäs kallas husfadern i AI:2 s 527.
Mycket longshots här men, det hade känts bra att få alla kopplingar mellan dom här släkterna helt klara för sig.
221
« skrivet: 2013-06-10, 20:22 »
Suveränt jobbat B-G!
Jag skulle letat på mer än ett barn när jag gick igenom födelseböckerna för grannsocknarna, men man lär så länge man lever.
222
« skrivet: 2013-06-10, 17:10 »
Bertil, B-G!
Jag får kolla upp dom där sakerna. Tack för uppslagen!
Har ett annat knivigt problem på Töre 3. Erik Israelsson, som jag har placerat som född i Rian övertar gården som måg. Han är gift 3 gånger och första hustrun kallas för Brita Nilsdotter. Hon dör i barnsäng efter tvillingfödsel 1868 i september. Vem är hennes pappa? Jag tror att det är företrädaren på hemmanet, Erik Nilssons andra hustru Karin Nilsdotter som är mor till henne, när dom båda gifter om sig 1761 så kallas han änkeman och hon änkan - både i Töre. Knepigt värre för mig att pricka in Karin Nilsdotters förste make dock. Nils bör han ju heta, om jag har det andra rätt. Erik Nilsson kallas för svärfader i AI:2 s 545 och Karin för moder. Rätteligen ska väl Erik vara styv-svärfar i så fall, och Karin Nilsdotter svärmor till Erik Israelsson.
Ett annat problem i samband med det där är det faktum att Erik Israelsson tar över hemmanet. Hade inte Erik Nilsson både egna söner och döttrar som borde gått före Erik Israelssons anspråk? Om jag har rätt om att Erik Nilssons dotter Brita Nilsdotter är hans styvdotter, så känns det ju som att Karin Nilsdotters förste make på nåt sätt har arvsrätt i hemmanet, annars borde inte Brita Nilsdotter gått före Erik Nilssons första kull.
Följer man hemmanet i mtl så ser man att det legat öde i perioder, kan det påverka vem som har störst rätt att lösa in det?
Mycket lösa funderingar här, och kanske inte helt lätt att lösa. Nån har kanske gjort det redan?
223
« skrivet: 2013-06-10, 13:33 »
Olof Larssons änka hette Margareta Olofsdotter. Hon och två av sönerna strök med i en epidemi i krigets spår i September 1809. Dessutom dog tre barnbarn samma vecka. Alla hade dödsorsaken Rödsot angiven. (CI:3 s 404). Olof Larsson själv dog i lungsot 1791-10-15 (CI:3 s 367)
Har sökt på sonen Elias Olofsson i alla födelseböcker längs Norrbottenskusten nu, plus Övertorneå, Hietaniemi, Överkalix, Nedertorneå samt Kemi socknar men hittills inte återfunnit honom.
Kan familjen komma från nån av städerna? Eller ännu länge söderut/österut? De uppgivna födelseåren kan ju misstämma också. Eller är Olof Larsson och hans hustru ursprungligen från Nederkalix, varit bosatta utanför socknen en tid, och sedan återvänt 1773?
Sonen Lars blir sockenskräddare och tar sig namnet Bodlund, väl efter Bodskatan då. Han återfinns senare i Innanbäcken och där gift med en Sophia Wikström född 1769 med angiven födelsesocken Piteå (AI:2 s 257 och s 598).
224
« skrivet: 2013-06-10, 12:33 »
Försöker hjälpa en vän med en utredning men körde fast på torparen i Bodskatan, Olof Larsson som enligt AI:2 s 462 tycks flytta in i Nederkalix 1773 tillsammans med sin familj. Varifrån kommer Olof Larsson, hans hustru Marget och de fyra sönerna Lars, Olof, Fredrik och Elias?
Sökte på Elias uppgivna födelseår 1766 i Nedertorneå, Råneå och Överkalix men kammade noll.
225
« skrivet: 2013-06-08, 14:38 »
En öppen fråga då alltså. Namnet Olof Andersson är ju rätt så vanligt att det är vanskligt att säga nåt om ursprung med tanke på det, och av de av mig kända barnens namn så framgår egentligen bara kopplingen till Jöns Karlssons släkt, Beata, Karl och Israel. Om nu borgmästaren Anders Persson var gift med Brita Gerhardsdotter så letar man förgäves efter dopnamn som Gert/Gerhard, Per eller ens Brita bland barn och barnbarn till Olof Andersson.
226
« skrivet: 2013-06-08, 12:39 »
Karin Markusdotter var salig Annders Päderssons fordom jnnewåneres uti Nya Carleby effterlåtne enckia enligt Stockholms Tänkebok 1628 sid 266.
Vet man vad Anders Perssons i Bergsholmen/Torneå hustru hette? Jag är intresserad av den eventuella kopplingen till Olof Andersson i Stråkanäs, Nederkalix, som använde ett bomärke som var identiskt med det borgmästaren Anders Persson i Torneå använde.
227
« skrivet: 2013-06-06, 15:13 »
Sven-Erik Z: Jag har inte kollat upp den du frågar om, men vill bara kort påpeka att Marget och Greta är två former av samma namn, det normaliserat skrivna Margareta.
Finns många liknande kortformer att hålla reda på ifall man inte vill vara konstant förvirrad i forskningen. En Maja Lotta är t ex normaliserat Maria Charlotta, en Karin=Katarina, en Dordi=Dorotea, en Sissla=Cecilia osv.
Så Marget och Greta är alldeles säkert samma kvinna, fast skrivna med olika former på namnet.
Ett tips om du vill försöka lösa Gretas (Margets) ursprung är att kolla upp dopvittnena vid hennes barns dop. Dom ger ofta ledtrådar eftersom det är vanligt att släktingar agerar faddrar.
228
« skrivet: 2013-06-04, 23:29 »
Vuoti ska det vara. Tror att det är typ en ljudöversättning av det svenska ordet fogde.
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-06-04 23:32)
231
« skrivet: 2013-06-03, 16:02 »
Vad gäller Elisabet Nilsdotters föräldrar fick jag en del info via ett gammalt inlägg av Christer Öberg
Postat av Christer Öberg den torsdagen 01 augusti 2002 - 10:39:
Söker efter mer uppgifter om:
1. Anders Persson Busk. Bp 1709-05-23. Bonde i Lillpite 4. Omnämnd med namnet Busk 1659-1679 (födelseböcker). Enligt Piteanor 1999 från Lillpite 4 (lysningsboken) och bonde i Lillpite 6. Jag har själv angivit att han var bonde i Lillpite 4. Vilket hemmansnummer är korrekt?! Gift 1659 (lysningspengar 6/1) med Karin Andersdotter. Bp 1719-12-13. Enligt Piteanor 1999 från Lillpite 6 (lysningsboken).
2. Anders Nilsson. Född april 1652 i Svensbyn 32 (enligt angiven ålder i dödbok). Död 1729-05-23. Bonde i Svensbyn 32=35. Gift med Britta Larsdotter. Barn: 1. Nils f.1681-09-09 d.1728-02-03 (Lillpite 2. gift med ovanstående Anders Persson Busks dotter Elisabeth 1684-1726), 2. Anders f.1683-10-09 d.1765 (Rosvik 13), 3. Britta f.1685-06-09, 4. Mattias / Mats f.1689-10-01 (soldat nr 32 Flinck i Svensbyn).
Det bör alltså vara Nils Andersson född 1681-09-09 i Svensbyn och Elisabet Andersdotter Busk född 1684 på Busk hemman i Lillpite (nr 6?)
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-06-03 16:08)
232
« skrivet: 2013-06-03, 15:30 »
Sen mitt förra inlägg hann jag också gå igenom Mossbergs soldatfiler, så Olof Månssons militära karriär hade jag noterat. Han var tydligen en av de lyckosamma knektar som klarade sig undan Cronans katastrof utanför Öland, kanske det var en kille med matjord i fickorna eftersom han tydligen klarade sig igenom hela den Skånska kampanjen också.
Tillbaka till Kläppen, var kommer Elisabet Nilsdotters andre make Anders Olofsson ifrån? Vigselnotisen i nov 1746 säger Lillpite, men jag hittar inte igen grabben i födelseboken. Dopvittnen 1747 vid sonen Olofs födelse säger Erik Olsson med hustru, Anders Nilsson med hustru, Sara Nilsdotter, dessa i Lillpite samt Per Persson ifrån en ort jag inte kan tyda. Kan Erik Olsson vara en bror? Är det i så fall på Lillpite 4 hans ursprung står att finna?
233
« skrivet: 2013-06-03, 12:37 »
Constantinus: Var Anna Samuelsdotter gift flera gånger? Försökte bena ut det som står i första Hfl, men blir inte riktigt klar över vilka personer det handlar om. (AI:1 sida 344). Ser för mig ut som Johan Andersson och hustru Karin försvinner från hemmanet samtidigt som Olof Olofsson tar över. Ser också ut som det är en syskonskara som räknas upp under Johan Andersson, Olof (Olofsson), Samuel (Olofsson) och Maria eller Elsa född 1706.
Hittar en Elsa född 1706 i Lillpite med fadern Anders Skryt och moder Anna (CI:1 sida 175, mitten högra sidan), sen hittar jag en Johan Andersson med far Anders Johansson 1707-06-29 med moder Anna. (CI:1 sida 183, längst upp till vänster)
Anna Samuelsdotter först gift med Anders (Johansson) Skryt, sen med Olof Månsson? Är det en soldat som försvinner i kriget?
Är min tolkning riktig?
Första kullen skulle då vara Johan Andersson och Elsa Andersdotter, andra kullen tvillingarna Olof och Samuel Olofsson. Kanske ytterligare två syskon i Maria och Anna? (AI:1 s 344 mitten på sidan)
En Abraham Ers(son) döper ett barn 1/5 1659 i Lillpite, Elin Abrahamsdotters far? (CI:1 sida 1, nere till höger)
(Meddelandet ändrat av Miroslaw 2013-06-03 12:42)
234
« skrivet: 2013-06-03, 11:36 »
Tack Constantinus!
Jag var inne på rätt spår då, men blev lite förvillad av att Elisabet Nilsdotter gifte om sig med Anders Olofsson 1746.
Den enda Elisabet jag hittar i födelseboken som tycks stämma in på Elisabet är den som föds 5/8 1712 i Lillpite som dotter till Nils Andersson och hans hustru Elisabet.
På gården, som jag tyder som den som kallas för Kläppen i senare längder, finns en änka, hustru Anna född enligt hfl 1677 och död 1764. Vid en hastig check i dödboken så hittar jag en Anna Samuelsdotter som dör i Lillpite av ålderdomsbräcklighet och då kallas för Anders Olofssons svärmoder. Ytterligare en förvirrande omständighet med tanke på att Elisabet Nilsdotters mor kallas för Elisabet i födelseboken.
Men.. jag tror att Anna Samuelsdotter är förste maken Olof Olofssons mor istället, för 1715 i januari föds tvillingarna Olof och Samuel, med föräldrarna Olof Månsson och hustru Anna. Bland dopvittnena finns en Abraham Samuelsson och en piga Cherstin Samuelsdotter nämnda, förmodligen syskon till Anna då.
Mycket preliminära resultat, fortfarande ovan med Piteböckerna.
235
« skrivet: 2013-06-02, 15:37 »
1740-12-22 föds i Lillpite Lisbeta Olofsdotter med fadern Olof Olsson och modern Lisbeta.
Är det någon som har mer data om föräldrarna till henne, och vart dom tar vägen?
236
« skrivet: 2013-06-02, 08:57 »
I Inrikes tidningar den 31/1 1777 fanns följande notis: Den 27 sistlidne oktober trädde flickan Elisabeth Josefsdotter från Nederkalix i äktenskap med soldaten Jonas Wass, varvid efter förrättad vigsel kontraktsprosten, magster Sylvin, den å Kungl. Nummerlotteriet henne tillfallne vinst av 300 daler k:mt, såsom en av Kungl. Maj:t förunnad nådegåva under lämpligt tal i herrskapers och fleres närvaro, henne behörigen tillstädes. Flickebarnet ifråga är inte min egen ana, utan jag har bara noterat lite om innehavarna av gården på Storön där hon är född därför att en farbroder till henne är en ana. Samlarmani tror jag det kallas. Frågorna är närmast 1) hur stor köpkraft 300 daler kopparmynt representerade 1776 och 2) vad hände med hennes pengar egentligen? 3) sa Jonas Jonasson Wass upp sig från soldattjänsten och levde paret på räntor resten av sina liv? och 4) hur fick hon tag på lotten? Fanns inga pressbyråkiosker i Kalix 1776 Lite fakta om nummerlotteriet via wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Nummerlotteriet Som synes kan det ha varit Carl Michael Bellman som drog hennes vinstnummer, han började sin tjänst samma år som hon drog sin vinst. Lite söndagskuriosa pga regn..
237
« skrivet: 2013-05-31, 14:42 »
Jag är också lite irriterad på Arkiv Digitals val av arkivalier. Det är suveränt med nyfilmningarna och kvalitén på dessa, men vissa landsändar behandlas styvmoderligt (läs Norra Norrland) medan man i andra delar har överkompletta serier.
Jag har ingen aning om ansvariga på AD läser här, men om man tar Nederkalix som ett exempel, så saknas kommunionböckerna helt och kyrkoräkenskaperna helt. Det är snudd på omöjligt att forska i Nederkalix utan dessa serier, eftersom det är stora gapande luckor i bl a Hfl. Antar att det är ett förbiseende eftersom man varit väldigt noggranna att filma allt in på 1900-talet i nästan varenda socken jag kollat upp. Men utan kännedom om diverse socknars särart när det gäller arkivalierna så blir det inte färdigt. Åtgärda!
Känns drygt att behöva abbonera på båda AD, Genline och SVAR, personligen vill jag gärna fortsätta med AD pga den överlägsna kvalitén på bilderna, men då måste alla arkivalier av betydelse filmas och läggas upp också.
238
« skrivet: 2013-05-30, 09:29 »
Hej B-G!
Du har givetvis rätt, och kyrkoräkenskaperna är guld värda vid forskning i vissa socknar, bl a de båda kalixsocknarna. Jag har för tillfället inte tillgång till räkenskaperna, men det går att konstatera samma sak via notisen efter Gertruds i dödboken.
Henrik Anderssons och Anna Jönsdotters förstfödde son, Jöns dör nämligen 20/8 samma år och sägs i dödboken vara 10 dagar gammal. I födelseboken återfinns Jöns som född 9/8 1727 (CI:2 s 256) och det stämmer ju bra med att Gertrud Henriksdotter dog samma år.
239
« skrivet: 2013-05-30, 00:04 »
Anna Jönsdotter född 1705-08-20 igen.
Hon är fadder tillsammans med maken Henrik Andersson sista gången 10 oktober 1756 då Henrik Jakobsson i Rolfs döper sin dotter Ella (CI:2 s 469), nästa gång Henrik Andersson figurerar som fadder är 20 februari 1757 då soldaten Olof Gedda döper sin son Jöns, men istället för hustrun så figurerar Christians hustru i Rolfs som fadder på hustruns plats så att säga. (CI:2 s 472)
Troligen är Anna Jönsdotter då redan död. Hon lever 1756-10-10 men inte 1757-02-20. Så tyder jag infon ur de båda dopnotiserna.
Hon borde varit med vid dopet i februari om hon levat, eftersom hon var moster till Olof Geddas hustru Gertrud Jönsdotter. Förutom Henrik Andersson så är sonen Anders Henriksson fadder tillsammans med sin syster, plus Gertrud Jönsdotters föräldrar Jöns Nilsson i Ytterbyn med hustru (Margareta Jönsdotter, en yngre syster till Anna Jönsdotter).
Henrik Andersson är omgift senast i mitten av Mars 1758 då han och hustrun är faddrar vid sonen Anders Henrikssons dop av dottern Anna och hustru nr2 heter mycket riktigt Ella (CI:2 s 481)
240
« skrivet: 2013-05-29, 22:57 »
Jag vill ha det till att Gertrud Henriksdotter dör 1728-08-16 och begravs 4 dagar senare.
CI:2 s 571 första spalten, i mitten ungefär.
I andra spalten på samma sida börjar ju 1729 års begravningar. CI:2 är en väldigt knepig bok att forska i.
241
« skrivet: 2013-05-29, 22:04 »
Sven-Erik: Jodå, hon finns i samma volym sid 30, längst ner på sidan
11 Feb. Hindrich Erichsons dotter Gertrudh i Korpikå
Det är otydligt, och prästen har haft ont om utrymme, men hon återfinns i födelseboken
242
« skrivet: 2013-05-29, 12:40 »
Angående Anna Jönsdotter född 1705-08-20 och ortsangivelsen vid hennes vigselnotis.
Hennes mor Gertrud Henriksdotter var från Korpikå, och hon var änka vid Annas vigsel. Kan vara så att dom vistades i Korpikå tidvis. Bara en tanke.
Gertrud var för övrigt änka tre gånger om jag har allt rätt, Annas far Jöns Nilsson dog 1711, andre maken Olof Josefsson från Sangis stupade 8 december 1716 vid Nikkala i strid med kosacker och tredje maken Lars Eriksson hade dött 1721.
243
« skrivet: 2013-05-25, 19:34 »
Tack för det B-G.
Angående syskonskaran Bergström så har jag greppet över de flesta, men dottern Sara har jag ingen uppgift på var hon tar vägen.
244
« skrivet: 2013-05-25, 19:07 »
Nils är även min förfader, dottern Maria Helena är min mormors mormors mor. Sen skulle jag vilja fråga B-G var man får tag i den skriften? Är det Kenneth Awebro som skrivit den?
245
« skrivet: 2013-05-25, 18:13 »
Bertil har helt rätt. Dessutom tror jag Nils Bergström varit på tapeten förut i Rötters spalter, använd sökfunktionen t ex.
246
« skrivet: 2013-02-13, 23:50 »
Ganska vanligt att ett taget släktnamn hade hembyns namn som inspirationskälla. Holm-ström från Präst-holm exempelvis, Land-ström från Lans-järv eller Bränn-vall från Bränna.
247
« skrivet: 2013-02-12, 13:08 »
Har en anfader vid namn Lars Holmström f. 1793-04-27 i Prästholm. Han gifter sig 1815 i första giftet med en syster till Axel Thure Rahm, Anna Lovisa Rahm f 1787-06-16.
Det skulle kunna vara ett uppslag?
Lars Holmströms föräldrar är bonde Lars Andersson f.1757-03-27 och hans hustru Kristina Pålsdotter f.1760-10-22 i Prästholm, jag har inte koll på alla deras barn så det är möjligt att denna Anna Lisa Larsdotter också skulle kunna vara en, värt att kolla upp i alla fall.
mvh Tommy Andersson
248
« skrivet: 2012-10-29, 19:41 »
Låter som det bästa som har hänt i branschen. Jiiihaaa!
249
« skrivet: 2012-10-29, 10:07 »
Att han bodde på Storholmen kan man se när fadern Nils Henriksson upprättar ett inventarium över sitt lösöre 1792-12-07.
Där står han som Hendric Nilsson, Storhollmen.
Jag har bra koll på alla Henriks syskon utom Johan f 1771-09-30 som tydligen flyttar ut ur Överkalix 1794, men vart tar han vägen? Kan han ha blivit soldat i Nederkalix eller Nedertorneå?
250
« skrivet: 2012-10-28, 20:21 »
Hej Östen och Östen
Pratar vi om Henrik Nilsson född 1764 nu? I så fall är det min morfars farfars far
Vore trevligt med lite bilder på stugan, om det finns. Står den kvar förresten?
251
« skrivet: 2012-10-25, 22:00 »
Venig Larsson dyker upp från ingenstans och bosätter sig i Yttermorjärv, Forsen kring 1715-1716. Han gifter sig där med en Ella Larsdotter och får tillsammans med henne minst fyra barn mellan 1718-1724.
Men denne Venig Larsson har tidigare varit bonde i Svartbyn, Överkalix mellan 1702 och 1707, därefter kallas hemmanet (nr 11) för Winnick Larssons öde i åtminstone 5-6 år, kanske längre innan en Olof Ersson verkar ta upp det kring 1715.
Under sin tid i Svartbyn finns det en hustru i mantalslängdernas kolumner hela tiden 1702-1707, men den här första hustrun har jag inte kläm på, någon som har det?
Fråga nummer två är, var har Wenig Larsson hållit hus mellan 1707 och 1715/16 då han dyker upp i Yttermorjärv?
Han har en son i sitt första gifte, Lars, som blir soldat på Trana-rotet 1724. Vid mönstring 1728 sägs han vara 22 år gammal, vilket betyder att han borde vara född 1706 i Svartbyn då. Men jag har som sagt inte koll på vem modern var.
Venig (Winnick, Wanig, Weinik osv) själv härstammade från Vännäs i Överkalix där han finns upptagen som son till h.Karin Olofsdotter i 1697 års hfl. Där sägs han vara första gången admiterad till Herrens heliga nattvard vilket borde betyda att han var född kring 1680-1682.
252
« skrivet: 2012-10-24, 00:19 »
Ella har jag placerat som dotter till Erik Henriksson på Rödup 1 menade jag förstås.
253
« skrivet: 2012-10-24, 00:13 »
Henne har jag placerat som dotter till Erik Eriksson på Rödup 1, men det var före jag hade koll på Lars Eriksson på Rödup 2 det.
Apropå honom så har jag en Kerstin Larsdotter från Rödup som gifter sig med Jöns Larsson i Sanden i Svartbyn 1692-06-19. Finns det någon annan lämplig Lars i Rödup som skulle kunna vara far till henne?
Hon dör dock redan 5 år senare och blir begravd 2 Juli 1697, Jöns Larsson gifter för övrigt om sig med Anna Grelsdotter från Svartbyn redan halvåret efter, dom vigs 1698-01-23.
1694-10-28 döps Jöns Larssons och Kerstin Larsdotters enda barn tillsammans, sonen Lars. Dopvittnen är fältväbeln Per Mickelsson och Anders Eriksson med sina hustrur, båda paren boendes i Svartbyn så något tips angående Kerstins fäderna fick jag inte där.
Vad hette Erik Larsson i Rödups hustru och vad hette den andra dottern, nådde hon vuxen ålder månne?
254
« skrivet: 2012-10-21, 10:52 »
Intressant med ortnamn och vad de kan ge för fingervisningar angående bebyggelsehistorien. Ta t ex byanamnet Rödup. För mig som utsocknes så förefaller det gå tillbaka på en uppröjning, Rödupholmen, den uppröjda holmen. Finns väl andra tolkningar skulle jag tro, eftersom Rödup var allra längst norrut av alla svenska bosättningar och gränsade till samiskt och finskspråkigt område, det är möjligt att finsk-ugriker har kommit fram till en annan etymologi. Är jag helt ute och cyklar om jag säger att det har med röjning att göra? De första skattelängdernas vittnesbörd talar om Staffan och Elif Erssöner, alla är klart nordiska namn, är det då inte rimligt att tänka sig att ortnamnet också har ett nordiskt ursprung hellre än ett finsk-ugriskt?
255
« skrivet: 2012-10-20, 22:52 »
Erik Larsson drunknade i forsen enl kyrkoräkenskaperna. Testamente efter honom gavs i Juli 1685. Men Karin och Erik hade ytterligare ett syskon, brodern Nils som togs ut som soldat 1679. Antagligen kom han aldrig hem med livet i behåll, och därför var Karin med make närmaste arvingar till Lars Eriksson.
Finns det nåt tingsprotokoll kring arvsskiftet bevarat?
Apropå Rödup och Äostat, vad betyder namnet? Äldsta? Rödup 1 heter väl Innat. Samma där, jag har ingen koll på Överkalixmålet, vad betyder namnet?
256
« skrivet: 2012-10-20, 12:21 »
Ja, förlåt. Tog bara mina Röduppar ur minnet i hastigheten.
Jag har också antagit att Marita är dotter till paret på Vännäs 14, men har inga belägg för det.
257
« skrivet: 2012-10-19, 21:01 »
Jag har inte förstått kopplingen än mellan 12-mannen Jöns Persson, hans hustru Marita Nilsdotter och paret Lars Henriksson Tårf/Brita Henriksdotter. Vore roligt att hitta den, eftersom även dom är anor.
Har för övrigt inget om Marita Nilsdotters ursprung, annat än det som står i deras son Jöns dödsnotis 1777, ifr Vännäs.
Noterade bland dopvittnen i övrigt till Lars Henriksson Tårfs barn att Anders Ståhl och Nils Svart är med. Dom var ju bröder och söner till Henrik Nilsson och Karin Larsdotter på Rödup nr2. Lars skulle ju kunna vara ytterligare en bror, men jag måste överge den teorin av kronologiska skäl. Henrik Nilsson dog redan 1697 och Lars kan knappast vara född tidigare än 1700 eller 1701.
258
« skrivet: 2012-10-19, 11:56 »
Gunvor, är den Brita Henriksdotter som gifter sig 1728 m Lars Henriksson Torf dotter till Henrik Nilsson och Marita Jönsdotter? Paret Torf/Marita Jönsdotter mina anor.
Jag tror att den Henrik Nilsson som sägs vara från Landsjärv var nyinflyttad från Kersbäck i Nedertorneå. Har för tillfället inga uppslag till hans föräldrar men enligt Mossbergs soldatanteckningar så är Henrik Nilsson Kurck lejd 1683 av Hans Johansson i Kersbäck och har själv hemvist Kersbäck. Han blir transporterad 1695 till Kalix compani och roten Kurck.
260
« skrivet: 2012-10-03, 08:58 »
Varning för skvader! Nästan lika sällsynt i Sundsvallstrakten som historiskt belagda Fale Burar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skvader Ställ upp en skvader istället.
261
« skrivet: 2012-10-02, 22:47 »
Du är på rätt spår Börje.
Om du använder sökfunktionen kommer du att upptäcka att det är skrivet en del om Lars Nilsson Hurtig på Anbytarforum.
263
« skrivet: 2012-09-27, 09:19 »
Maria gifter sig första gången med änklingen Jock Jönsson fr Överkalix 1769-11-28 i Övertorneå (Övertorneå C:1, sid 294). Hon anges där vara från Jerijärvi.
264
« skrivet: 2012-09-25, 17:20 »
Överkalix äldsta hfl är ju tämligen exakt när det gäller var språkgränserna gick, fanns hushåll där någon läste på finska, medan andra läste på svenska. I ett hushåll i Vännäs talas det om en syster som är halvfinsk, vad nu det kunde ha betytt för läsförhören.
266
« skrivet: 2011-12-28, 20:27 »
Jag hittade en bouppteckning (1698) efter Gabriel Nilsson Stadigbrors första hustru. I bou kallas han Stadigbror alltså.
När sonen Nils Gabrielsson gifter sig 1714 så kallas även han Stadigbror.
Det är första gången jag själv noterar namnet Stadigbror.
267
« skrivet: 2011-12-27, 01:43 »
Jag har sju barn antecknade för Måns Nilsson.
Nils 1678-10-06 Hagge, död samma år
Elisabet 1680-03-26 Hagge
Nils 1682-07-17 Bysmedjan, Norrbärke
Kerstin 1686-01-03 Hagge, död ung
Israel 1687-07-24 Ludvika
Kerstin 1689-04-26 Bysmedjan
Anna 1690-09-18 Bysmedjan
Har antecknat Gabriel Nilsson som fadder vid nåt av barnens dop. Andra faddrar bl a Erik Olsson i Skeppmora, som var gift med Anna Israelsdotter, en äldre syster till Kerstin Israelsdotter, Johan Fischer och Isak Bowinsson (Bouveng?).
268
« skrivet: 2009-08-29, 01:39 »
Nä
Strunt i det. Det är redan för sent nu. Jag har lämnat in en polisanmälan efter detta påhopp på en personlig hemsida.
Sven-Erik skrev:4 Tommy Andersson 28/8
Södra gänget känner sig av allt att döma kunskapsmässigt ifrånsprungna och försöker tydligen kompensera detta med personliga påhopp för att åter kunna vara ensam på täppan, som i fornstora dagar.
Men Anbytar moderatorn agerade snabbt i Degerfors fallet och raderade.
Är det någon som önskar läsa dessa infantila inlägg av Tommy Klicka här
I Umeå lands fallet tog det lite längre tid innan moderatorn raderade Tommys påhopp.
Tommy vill sedan påskina att detta var ett skämt. Länk till detta meddelande
Jag har lite svårt att se något skämtsamt i dessa påhopp, men om du Tommy under Degerfors offentligt ber om ursäkt så låter jag udda vara jämt
Sedan raderade Anbytar moderatorn Tommys infantila påhopp under Nordmaling, som åter visar vilken okunnig släktforskare han är.
Men sedan blev trycket från vissa dönickar inom rörelsen tydligen för stort och anbytar moderatorn - som jag gissar är Mannberg i Skellefteå - avsände följande e-mail. Klicka här
Jag lämnar det utan kommentar, ni får själva bedöma.
Härmed avslutar jag min medverkan i anbytarforum, ett inlägg där jag kastar fram tanken på att Jon Esbjörnsson hade en hustru vid namn Anna Bertilsdotter slutar alltså i detta obeskrivligt råa påhopp på min person.
Det är inte rimligt.
Tack o hej
Tommy
269
« skrivet: 2009-08-28, 23:45 »
Det finns bara en primär källa, och det är husförhörslängden, födelseboken, mantalslängden, tiondelängden etc.
Sen gäller det förstås att läsa rätt, värdera källan, samt tolka en källa rätt för att förstå vad man faktiskt läser.
Eftersom reglerna om reklam har funnits med i flera år begär jag nu helt enkelt att dom efterlevs, samt att alla reklaminlägg, eller alla referenser till databaser som är till försäljning, eller länkar till hemsidor där dom säljes, omedelbart tas bort. Det borde egentligen varit gjort för längesen.
Det finns flera hundra inlägg som bör tas bort enligt regelverket.
mvh Tommy
270
« skrivet: 2009-08-28, 21:30 »
Bedrövligt. Jag tillåts alltså inte bemöta obefogad och ovederhäftig kritik mot min person? Sen reklamen på forumet. I regelverket står, sen oktober 2007 (så det borde inte vara någon nyhet för vare sig moderatorer eller anbytarvärd), dels Anbytarforums regelverk:Tankeutbyte, inte agitation Inlägg ska alltid syfta till utbyte av tankar, idéer och information, och får inte innehålla reklam, uppmaningar eller propaganda. dels Anbytarforums regelverk:Reklam På Anbytarforum råder restriktivitet när det gäller reklam, både för varor, tjänster och för webbadresser. Det betyder att i princip alla webbadresser, förutom till föreningar, arkiv eller bibliotek, som blir omnämnda kan komma att raderas. Detta gäller naturligtvis inte adresser som omnämns under ämnet Länktips, där vi tvärtom vill se reklam för webbsidor. Det är dock inte tillåtet att upprepade gånger göra reklam för samma webbsida. Det möter heller inga hinder att omnämna webbadresser i relevanta sammanhang, av typen: ”Boken du sökte hittade jag i Libris-katalogen ( www.libris.kb.se)...” eller ”Uppgifterna är hämtade ur PLF:s databas (se ”http://www.plfoskarshamn.se/”) Varför raderas mitt försvar mot oprovocerade påhopp, medan reklamen är kvar? Bara en enkel fråga. Till yttermera visso får jag ett brev från moderatorn, den anonyme moderatorn, där densamme beklagar att han/hon inte känt till regeln om att reklam inte får förekomma på forumet, men att det ska beivras i fortsättningen. Ja, men alla inläggen där reklam görs då? Varför får dom vara kvar, samtidigt som mina inlägg plockas bort? Jag är en stark anhängare av konsekvens, om A är fel och B är fel, men bara A plockas bort.. då är det nåt fel på dom som administrerar, allrahelst som dom konstaterat att även B är fel. Antingen får mina inlägg vara kvar ograverade - eller så plockas alla inlägg med referenser till en databas som säljs med vinstintresse också bort. Det måste ju vara den logiska konsekvensen av det brev jag fått av administrationen. med mycket vänlig hälsning, Tommy
271
« skrivet: 2009-08-27, 22:56 »
Trist, eftersom det var hållet i vänskaplig ton och försedd med en blinkande smiley på slutet, som vanligtvis indikerar att innehållet inte var allvarligt menat utan mer sagt i en skämtsam ton. Ooops, nu var det nära att jag bröt mot en regel igen, men jag ska ange källan. Ideogram som uttryckssymboler (smiley) http://sv.wikipedia.org/wiki/Smiley#Ideogram_som_.C3.A4r_uttryckssymboler_.28smi ley.29
272
« skrivet: 2009-08-24, 22:31 »
Sven-Erik: Ja, jag gick igenom mantalslängderna och kom till samma slutsatser som Rune J gjorde. Tyvärr har jag inte tillgång till äldre längder än 1642 för närvarande, men vid en genomgång från 1642 och framåt konstaterade jag det Rune beskriver ovan.
Tills vidare är det en hypotes, det kan ju finnas domboksprotokoll som kastar ljus över spörsmålen. Kyrkoräkenskaperna är ju väldigt detaljrika fram till ungefär 1648, men blir mer summariska sedan.
Hypotes till skillnad från tes. Med nån sorts hermeneutisk metodik får man pröva sig fram tills man förhoppningsvis kommer fram till vettiga slutsatser och resultat. Det är svårt att dra helt oantastliga slutsatser utifrån skattelängdernas vittnesbörd, men bristen på källor gör att man inte har så mycket annat att välja på.
Eller är det kritik av min mening ur rent semantisk synvinkel du vill föra fram?
273
« skrivet: 2009-08-22, 11:25 »
Leif
Var hittar man mantalslängderna på webben?
Micke
Jo, jag hittade igen båda två under gårdagens lopp. Lite förbryllande känns det. Det är ju inte säkert att det uppgivna födelseåret i Lappfjärds hfl stämmer. Hade varit lättare att hitta igen honom ifall Sastmola haft utflyttningslängder, men jag hittar inga sådana.
Tack för er hjälp i alla fall.
274
« skrivet: 2009-08-21, 11:29 »
Har slarvigt nog inte någon källhänvisning i samma anteckning, men tror att det är ur någon av Tyko Lundkvists böcker.
275
« skrivet: 2009-08-21, 09:41 »
Hade Esbjörn Rasmusson eller hans fru någon koppling till Umeå eftersom flera av barnen hamnar där? Har en anteckning om att Esbjörns fru hette Ingeborg.
276
« skrivet: 2009-08-21, 00:31 »
Finns det någon by i Sastmola med namnet Haapakoski?
Jag har en ana, Johan Johansson, född 1763 som dyker upp i Lappfjärd och hamnar på Ulves där.
Vid en sökning på Hiski finns det två möjliga Johan Johansson med födelseåret 1763, den ene i Öfverby, den andre i Haapakoski. Någon som har svaret på vem det kan vara?
277
« skrivet: 2009-08-21, 00:11 »
Undrar förresten om inte den Per Esbjörnsson som blir knekt och utgår för sitt eget hemman i Västerteg 1678 är ovanstående broder till Jon, Esbjörn är ett så pass sällsynt namn vid den här tiden i Umeå socken att man är frestad att anta att dom är bröder.
278
« skrivet: 2009-08-20, 23:17 »
Första året Jon Esbjörnsson noteras i Grisbacka är 1656.
279
« skrivet: 2009-08-20, 17:12 »
Det borde vara en dotter till soldaten Karl Eriksson Tiger som flackade omkring litegrann innan han dog i Anjala 1789 i Januari.
Har bara antecknat 3 barn till honom hittills, varav Maria Charlotta född 1778 är en ana till min svärson.
Tror det finns mer skrivet om honom på forumet, testa sökfunktionen. Stavningen varierar, Carl, Karl, Ersson, Eriksson, Tiger, Thiger.. men du fixar det där ändå.
De andra två barnen jag antecknat är Per f 1781 och Hans f 1789, men det fanns nog fler
Leta upp Tegsnäset under 1780-talet, där bodde Karl och hustrun Anna Persdotter mot slutet av sin levnad.
280
« skrivet: 2009-08-19, 09:21 »
Intresserad av vilka ättlingar ovanstående Hans Bertilsson har, och sen undrar jag över om Gävle stads tänkeböcker finns filmade, scannade eller på annat sätt tillgängliga för forskning.
Hur långt bak i tiden sträcker sig Gävle stads tänkeböcker?
281
« skrivet: 2009-08-18, 02:39 »
1869
282
« skrivet: 2009-08-17, 21:30 »
Man kanske måste rösta dagligen då ett tag.
Iris: Det har jag missat totalt. Ska genast undersöka vad som finns.
283
« skrivet: 2009-08-17, 12:27 »
Saknar inscannade domböcker hos alla leverantörer. Känns nästan som gammal skåpmat när alla tre stora leverantörerna har samma kyrkoboksmaterial, men i stort sett inget domboksmaterial.
Den som först levererar dessa, helst för övre Norrland då, får min röst..
284
« skrivet: 2009-08-16, 19:58 »
Jag har också noterat detta med Nils Finne och kopplingen till Torneå.
Det som förbryllar i sammanhanget är den äldsta hfl, där noteringar noga gjorts på vilka som är finskspråkiga i socknen, och där saknas den noteringen i hushållen i Nybyn helt.
Svårt att dra några vittgående slutsatser utifrån det, men han har noterat finskspråkighet i alla kärnsvenska byar i socknen, t ex Erik Larsson i Grelsbyn, som ju var ifrån Narken. Om någon i Nybyn hade haft finska som modersmål borde samma notering ha gjorts även där.
Intressant med DNA-testet, men hur får du 'träffarna' som du säger... är det en databas man hamnar i och är resultaten så att säga offentliga?
285
« skrivet: 2009-08-16, 00:05 »
Nils Andersson Grubb var gift med Brita Månsdotter. Han tillhörde borgarsläkten Grubb som Staffan Bengtsson har skrivit om i Släkten 48.
Det är inte samma släkt som lagmanssläkten Grubb.
Brita och Malin Månsdotter var döttrar till Måns Olofsson i Ytterhiske, eller Sanda om man så vill, hemmanet Måns kom ifrån hette så och blev grundplåten till Umeå stad.
Elsa Jonsdotter Halenia var gift med Anders Jakobsson av lagmanssläkten Grubb, och hade ingen känd son vid namn Nils.
Det finns Grubb och Grubb, skulle man kunna säga.
handelsmannen och rådmannen Nils Andersson Grubb var son till rådmannen Anders Nilsson Grubb. Denne var gift tre gånger, första hustrun hette Brita, hustru nummer 2 Mariet (i hennes andra gifte, första mannen hette Daniel Olofsson), hon dog 1664 varpå Anders gifte sig en tredje gång med Anna Jonsdotter Trast som troligen var dotter till fogden Jon Jonsson.
Sonen Nils mor torde vara Brita eftersom han troligen var född omkring 1635 och att det är känt att Anders gifte sig med Mariet cirka 1651/52
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-16 00:13)
286
« skrivet: 2009-08-15, 22:26 »
Intressant i sammanhanget kanske är Johan Bures uppgifter angående Anna Isaksdotter från Röbäck som flyttade till Tjälamark och gifte sig med en Simon (Om Bure namn och ätt, X 36, Uppsala Universitetsbibliotek)
Enligt honom hade hon barnen Per Simonsson, Brita, Margareta, Barbro, Karin, Malin, Anna och Lisbet.
Systrarnas ombud hette ju Simon Persson, boende i Tjälamark.
287
« skrivet: 2009-08-14, 22:02 »
Olof Grelsson dog 1603 och arv efter honom och hans första hustru skiftades då bland arvsberättigade (kusiner) i uppländska socknar. (Stockholm Stads Tänkeböcker, del V, s 265 o 266)
Troligen är han barnlös, och därför delar Dordi Henriksdotters släktingar på arvet efter henne.
288
« skrivet: 2009-08-14, 21:17 »
Nästa arvstvist med västerbottniska inslag
13/11 1634
Trätas om arv efter hustru Dordi, Olof Grelssons.....
Framkom Henrik Persson i Gefle och säger att fadern Per Henriksson varit sambroder med Dordi....
även Christofer Clemetsson i Umeå säger sig vara lika nära arvsberättigad..
Domen står fast...men emot denna dom inlade sunderkullans barns fullmäktig nemligen Christofer Clemetsson i Umeå sin vadpenning appelerades under den lovliga konungsliga hovrätten där denna sak vidare att utföra..
I fotnot: härefter på en halv sida ritats en detaljerad arvslinje. I mitten står quaestio om sunderkullans barn må ärva med samkullans barn?
hovrätten: Handlingar i målet finns i SHRA, huvudarkivet, E VI a 2 aa:73, Liber causarum, uppslag 8, RA
I konceptversionen: Christofer Clemetsson inlägger en arvslinje, under kyrkoherdens secret och herred signete förmenandes det vara rätt, vilket strax blev refunderat, att hustru Margareta var deras fars samsyskon
i fotnot: på separat blad har arvingarnas detaljerade arvslinje återgetts, i konceptversionen utförligare.. t ex herr Georgius i Hallikko påstår att hans hustrus farmor, Karin Henriksdotter är salig Dordis helsyster.
Hur detta ska tolkas är jag inte helt säker på. Det verkar som Christofer Clemetsson försöker påvisa att hustru Margareta (hans mor??) är helsyskon med Dordi Henriksdotter, men att rätten funderar om det är två kullar med barn efter Henrik Nicolai.. ordet sunderkulla torde väl peka på det.
Mig veterligt finns är ingen Per Henriksson nämnd bland Sursill-ättlingar, har heller inte sett något om den Karin Henriksdotter som Herr Georg i Hallikko åberopar.
Utan de bägge släkttavlorna i min hand känner jag mig inte säker på tolkningen. Det blir att beställa lite kopior från Stadsarkivet i Sthlm då..
Så vitt jag vet härstammar själva konceptet Genealogica Sursilliana ifrån biskop Johannes Terserus visitationsresa i Österbotten Februari-Mars 1660. Man kan ju tycka att händelser som varit 30 år gamla skulle vara korrekta i hans anteckningar, och han (och Alcenius) uppger så vitt jag vet bara barnen Johan, Anna, Dordi och Knut.
Jag tolkar protokollen som att det skulle kunna finnas ytterligare barn till Henrik Nicolai, men frågar mig samtidigt om de andra tre är ur en annan kull. Syftar ordet sunderkulla just på det, och är h. Margareta som Christofer Clemetsson för fram som arvsberättigad just denna andra hustru till Henrik Nicolai??
289
« skrivet: 2009-08-14, 19:14 »
Jag fick inte kopiera som jag tänkt utan gjorde istället några sammandrag av de skilda västerbottensärendena.
21/6 1631 (Stockholms stads tänkebok)
Simon Persson från Tjälamark presenterar sin fullmakt att utfordra arv som efter (pigan) Margareta Eriksdotter är fallit. Arvdelningen var gjord 1630, troligen har Margareta dött då.
Östen Nilsson från Norrtälje på sin hustrus vägnar den andre vedervarumannen.
Alltså inget om vilka Simon Persson representerar, men svaret kommer ett par år senare.
4/11 1634
Jon Abrahamsson i Umeå stad, fullmäktigad av hustru Elisabet Simonsdotter i Ytterhiske och hennes tre systrar hustru Malin, hustru Berijta och hustru Karin på samtligas vägnar på det arv som hustru Agneta Nilsdotter, Anders Månssons (hustru) och Östen Nilsson på sin hustrus vägnar efter deras salig systerdotter Margareta Eriksdotter, salig Erik Simonssons dotter uppå hennes mödernesida anammat och uppburit haver.....berättandes att Margaretas far Erik Simonsson var Agnetas fars Nils Anderssons halvbror, av oäkta säng född (dvs Nils).......förmenar att mostrarna är närmare till arvet.
Hur tyder man då det?
För det första så verkar pigan Margareta vara Eriks enda barn, annars skulle knappast Agneta Nilsdotter och Östen Nilssons till namnet okända hustru ens ha kommit ifråga. Rätten dömer så småningom till Eriks helsystrars förmån och Agneta och hennes helsyster får lämna ifrån sig sånt dom redan uppburit till systrarnas ombud Jon Abrahamsson.
Simon Persson i Tjälamark vet jag inget om, men förmodligen var han i Stockholm inte bara som ombud, utan kanske som köpman. Eventuellt kan han ju vara en släkting till Simonsdöttrarna, hans förnamn motsäger i varje fall inte detta.
Tråkigt nog så nämns inte systrarnas äkta hälfter, vilket hade varit en riktig bonus, men det kan ju tänkas att det går att kombinera med andra lokala domboksuppgifter till nåt konkret.
Borgarsläkten Sandman/Sandmarks anfader Olof Christerssons första hustru var enligt Staffan Bengtsson inte känt, men deras först (?) födde son heter ju Simon. Kan det vara ovan nämnda hustru Elisabet Simonsdotter som är Olofs första fru?
Återkommer med det andra ärendet senare.
290
« skrivet: 2009-08-14, 10:23 »
Det är just Adobe-readern som brukar strula ihop med webben. Har du aldrig varit med om det så gratulerar jag, men din burk kanske är bestyckad med ordentligt med minne vilket aldrig skadar.
Är du däremot den som ska erbjuda material på en websida, så kan man inte per automatik förutsätta att alla har lika bra grejer som en själv därute i stugorna.
Jag avråder inte Olle från att använda pdf-filer, men samtidigt kan han ju testa från en annan (och helst sämre) dator hur det funkar med nedladdningen.
291
« skrivet: 2009-08-13, 23:29 »
Det är via Olof Mårtensson jag hittat Anna Bertilsdotter. Jag har egentligen inga belägg för att hon ska vara mor till Olof Jonsson, förutom just de omständigheter du nämnde.
Jag har ingen vetskap om på vilket sätt Jon Esbjörnsson kommer över det hemman i Grisbacka han sedan brukar, däremot verkar ju Bertil Andersson försvinna ungefär samtidigt.
Ska gå igenom mantalslängderna en gång till för säkerhets skull, domböckerna har jag för tillfället inte tillgång till.
Angående Christofer Clemetsson i tänkeboken 1634, så ska jag ta mig upp till universitetet imorgon och ta kopior, det är uppe till behandling flera gånger, plus att jag tror att editionen täcker både konceptversionen och den renskrivna dito. I fotnoter meddelas också att det fanns bilagor med utritade släkttavlor, det vore ju en smal sak att beställa kopior på originalen så har man ju förmodligen lite mer kött på benen.
I sammanhanget bör nämnas att det fanns ytterligare en tidigare för mig okänd brorson som krävde arv vid samma tillfälle, men eftersom jag inte har kopierat texten så kan jag inte redogöra i detalj för det just nu.
Förhoppningsvis imorgon då.
För umeintresserade forskare hittade jag en annan godbit i samma edition, angående en arvstvist där Jon Abrahamsson i Umeå, troligen släkten Grubbmans anfader, agerar ombud för några systrar Simonsdotter, bl a en hustru Elisabet Simonsdotter med angiven hemvist i Ytterhiske. Kan det röra sig om Olof Christerssons hustru?.. Han har ju en son vid namn Simon.
Jag ska kopiera även detta och lägga ut under morgondagen.
292
« skrivet: 2009-08-13, 21:32 »
Hej
Släkten Sasse är behandlad av Pontus Möller i Släktforskarförbundets årsbok 98. Köp eller låna på närmaste bibliotek.
293
« skrivet: 2009-08-13, 21:22 »
pdf-dokument är ju bra, men ruggigt svåra att få kompatibla med webben. Jag vet inte exakt vad det handlar om, nåt datortekniskt i alla fall, men jag gissar att många sitter och svär ute i stugorna över allt strul som har med pdf-filer att göra.
Även om datorerna inte låser sig är dom tunga att tanka ner.
Just my två ören angående pdf-formatet på webben.
294
« skrivet: 2009-08-13, 19:50 »
Staffan
29 Mars 2009 skrev du om Samuelsfolket på Kåddis 1. Hade Nils Samuelsson och Margret Christiersdotter bara sonen Hans tillsammans?
Jag har letat som en liten gnu efter en möjlig fader till denna Margret men hittills kammat noll. För några dagar sedan blev jag uppmärksam på att en borgare Christofer Clemetsson också innehaft ett hemman i Kåddis, kan det vara fadern?
Det ser dock ut som att Christofer dör kring 1644-45, noteringarna om borgaren och hemmansägaren försvinner ur mantalslängderna 1645, däremot noteras en hustru Anna i Kåddis (änkan?)
Denne Christofer Clemetsson försöker 1634 få del av arvet efter Olof Grelssons hustru Dordi Henriksdotter i Sthlm, nu tar jag det bara ur minnet eftersom jag inte har en kopia av tänkebokens text, men jag tror att det i korthet gick ut på att Dordi och Christofers far Clemet var syskon.
Om jag inte är helt ute och cyklar skulle det tänkeboksutdraget också kunna betyda att Sursill-släkten är berikad med ytterligare medlemmar, Dordi var väl dotter till Henrik Nicolai och syster till Knut Henriksson Westzynthius.
Så även om jag drar en nit vad gäller Marget Christiersdotter fäderne så borde alla eventuella uppgifter om Christofer Clemetsson vara av allmänt intresse - åtminstone Sursill-fans
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-13 19:59)
295
« skrivet: 2009-08-12, 17:06 »
Enligt Bengt Hjalmar Andersson - Ett bidrag till historien om byn Satter/Järämä i Luleå Lappmark ( http://www.foark.umu.se/samlingar/scriptum/script32.pdf) så förvärvade Jöns Ivarsson Nybyn 1 omkring 1699. (sida 10 i ovan nämnda skrift) Jag uppfattar det som ett hemmansköp, och det borde därför finnas uppbud i domböckerna.
296
« skrivet: 2009-08-12, 12:14 »
Axel Skräddare med hustru noteras i mtl i Torneå stad 1642-1644, 1645-1648 kallas han Axel Jöransson.
Första hustrun, alltså Mårtens Axelsson förmodade mor, är noterad fram till 1647, 1648 är hustrukolumnen tom och Axel Jöransson förefaller vara änkeman.
1649 är han åter gift (Elin?)
1651 kallas han åter Axel Skräddare i mtl.
1655 är han borta från Torneå, hittar ingen notering alls för honom förrän han dyker upp på kyrkobordet i Nederkalix 1656.
Namnen Göran och Axel finns i Nedertorneå i byar som Haparanda, Raumo och Nedre Vojakkala vid mitten av seklet.
Kanske man kan spåra Axel Göranssons ursprung via rådstuguprotokoll i Torneå, han borde ju fått burskap någon gång före 1642.
297
« skrivet: 2009-08-11, 22:16 »
Hoppsan hejsan!
Du har verkligen inte legat på latsidan senaste veckan Ulf..
Angående Mårten Axelsson så lutar jag mer och mer åt Beges uppfattning om att fadern kan vara den skräddare Axel Jöransson som finns några år på kyrkobordet i Nederkalix.
I Leif Boströms utmärkta bok finns ett referat av ett mål på tinget där Mårten Axelsson kräver rätt till en kyrkstuga som modern innehaft innan hon reste bort.
Axel Jöransson återfinns några år i mantal i Torneå, där även en Hans Axelsson återfinns. Hans Axelsson kan vara en bror till Mårten.
298
« skrivet: 2009-08-10, 22:14 »
Staffan
Stort tack, jag blir lika förbluffad varje gång du ger prov på ditt kunnande vad gäller Umeå socken.
En kort följdfråga blir bara i vilka källor som sönerna kallas 'Warg'?
Grisbacka är en otroligt spännande by genom att det förmodligen är släkten/släkterna (?) som gett byn namn och inte tvärtom.
Apropå denna släkt så funderar jag på hur en viss Anna Bertilsdotter passar in i denna, eller om hon gör det.
Jag tippar på att hon är dotter till Bertil Andersson i Grisbacka, som i sin tur borde vara den som Nordin i 'Norrländska släkter' säger vara utan efterkommande. Personligen har jag henne som mor till Olof Jonsson på Grisbacka 8.
Olof Jonssons far Jon Esbjörnsson verkar ta över Bertil Anderssons hemman, om jag tytt mantalslängderna rätt.
299
« skrivet: 2009-08-10, 20:39 »
Låter skoj..
Annars var det vanligt i äldre tid att socknar i Norra Norrland och härader söderut indelades i fjärdingar. Att en fjärding får en geografiskt betingad beteckning, typ Norr, Sör-fjärdingen är inget ovanligt.
I vilket sammanhang har du läst detta?
300
« skrivet: 2009-08-09, 22:44 »
Staffan
Har Mårten Nilsson i Grisbackas son Nils bland mina barns anor, är ovanstående Mårten likamed den på Grisbacka 7? Har han ytterligare barn du känner till? Hur är successionen före Mårten Nilsson på hemmanet?
301
« skrivet: 2009-08-02, 22:42 »
Sen delar jag inte uppfattningen att Skellefteå skulle vara utbruten ur Bygdeå ca 1320. Det finns så vitt jag vet inga belägg för det.
Däremot var det alldeles säkert Bygdeås närmaste granne i norr när den bildades, men exakt när det skedde tiger källorna om.
302
« skrivet: 2009-08-02, 22:31 »
Jag antar att du menar det som står på högra sidan, 677 den 6 Maÿ wigdes Oloff Anundsson i Nÿbÿn.. etc
Edit: Ooops! Jag såg inte att du hunnit lägga ut den rätta bilden
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-02 22:33)
303
« skrivet: 2009-08-02, 21:06 »
Ett uppslag för Mårten Axelssons ursprung skulle kunna vara den Per Axelsson från Skellefteå som dyker upp i Överkalix kring 1688-89. Har skrivit upp ingressen (bara!..tyvärr) till ett mål i tingsrätten 1689-11-26 s.567 r, där det beskrivs hur denne Per Axelsson försöker bli klockare i Lars Larssons ställe.
Man kan undra varför en bonde tar hela sin familj upp till Överkalix på vinst och förlust - om han inte redan hade anknytning där genom anförvanter???
Enligt Ulf Lundström 'Skellefteå socken 1650-1790' var denne Per Axelsson son till en Axel Larsson i Norrlångträsk. Denne var en kringflackande herre som dyker upp i källmaterialet första gången på Hjoggböle 4 i samma socken.
Namnet Axel är ytterligt sällsynt i Väster och Österbotten vid denna tid, och enligt Bengt Audén i 'Bottniska personnamn' så fanns det bara en enda namnbärare i hela området, och det var en bonde i Spöland i Umeå storsocken. Audéns bok avhandlar i huvudsak skattelängderna kring 1500-talets mitt.
I Umeå är namnet för övrigt bekant genom barberaren Axel Olofsson Orm som var ingift i prästsläkten Niurenius och även en skalmeiblåsare Axel Davidsson Orm med ursprung i Vännäs.
Undrar om inte en djupdykning i militära rullor skulle kunna ge besked på var Mårten Axelsson kan vara född.
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-02 21:09)
304
« skrivet: 2009-08-02, 18:57 »
Skellefteå landsförsamling fanns inte förrän 1913.
Fel. Ehm.. egentligen hade det räckt med ett enda underforum för Skellefteå eftersom 98% av all kyrkobokföring skett i landsförsamlingen genom tiderna. Den som satt ihop underforumen har troligen inte full koll på detta.
305
« skrivet: 2009-08-02, 10:18 »
26 december 1738 wigdes nämndeman Axel Mårtensson ifrån Öfv Calix med hustru Älla Nilsdotter ifrån NederCalix, m.g. (morgongåva) 20 lod silver (Luleå stad C:2)
Vem hon var änka efter har jag ingen aning om
Kristofer Larsson i Nybyn hade minst en son till förutom ovan nämnda Lars och Olof, nämligen Anders Kristofersson. Han var soldat när han gav till kyrkan 23/5 1646 (LIA:1, s 14)
Tydligen var han helskinnad 1/12 1651 då han ger kyrkan 1 daler då han kom hem (LIA:1, s 22)
Han gifter sig 12/6 1653 då han ger kyrkan sin brudgumsdaler (LIA:1, s 29)
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-02 10:35)
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-08-02 10:36)
306
« skrivet: 2009-07-29, 22:26 »
Staffan
Ja, det är en vild chansning. Jag har egentligen inget annat vettigt uppslag för Helena Bergs ursprung annat än att hon troligast är en borgardotter. Vad jag vet fanns ingen Berg i Luleå vid den aktuella tidpunkten, men det finns ju fler västerbottensstäder.
307
« skrivet: 2009-07-26, 23:17 »
Staffan
Tullnären Herman Berg som gifter sig med Brita Katarina Apelgren 1725 har barnen Margareta och Nathanael, är det densamme som klockaren Herman Bergs son? Den senare har väl sitt ursprung i Tjälamark vill jag minnas.
Margareta Berg gifter sig för övrigt i Torneå 1757 med tullnären Abraham Eriksson Hallén född i Västerhiske 1, eller Hallen, tullnäryrket går i arv i flera generationer i båda dessa släkter.
Borgaren Östen Persson tycker jag mig ha sett kallas Berg nånstans, hur hör han ihop med de övriga Bergarna? Vad är hans ursprung, giften och barn?
Finns det fler?
Du har händelsevis inte stött på någon Helena Berg, född cirka 1640? Jag har en svårknäckt ana med detta namn som är gift i Luleå med Johan Christiernsson Antman i hans andra gifte.
308
« skrivet: 2009-07-26, 21:03 »
Olle Elm: Ja, NVU är ett sånt.
En viktig sak när man försöker koda en sida är att sidorna helst ska se likadana ut oberoende av webläsare. Tidigare var väl Windows Explorer vanligast, helt enkelt därför att så gott som alla datorer levereras med Windows i en eller annan tappning.
Har en känsla av att Firefox tagit över en stor del av läsarmarknaden numera, och personligen använder jag uteslutande Firefox.
Så även om man fixar och donar hur länge som helst så kan den färdiga produkten funka perfekt i en webläsare, men se ut som skräp i en annan.
309
« skrivet: 2009-07-26, 20:35 »
Hej Staffan
Jo, jag har nog lusläst litteraturen på jakt efter människorna i den här släktkretsen, däremot inte kollat bouppteckningsregistret alltför noga.
Hade du fler uppgifter från Peter Hägers bouppteckning? Vad har han för yrkesbeteckning i bouppteckningen?
310
« skrivet: 2009-07-26, 11:53 »
Staffan Bengtsson skriver i Släkten, nr 44 om borgarsläkterna Kubb och Biström, där han under tabell 2 på sidan 6 under släkten Biström redovisar Olof Persson gm Malin Holgersdotter och bland andra deras dotter Karin, född 1647, död 1735 som var gift med borgaren i Umeå, Per Larsson Berg.
I samma nummer av Släkten på sidan 4 under släkten Kubb, berättar han i tabell 3 om Lars Jonsson Kubb med hustrun Elisabet Johansdotter och bland andra deras dotter Karin, född cirka 1689, död 1731 och gift med borgaren Lars Persson Berg i dennes första gifte.
På detta forum, under Småland-->Västervik, kompletterar han med, Peter Larsson Berg, son till borgaren i Umeå Lars Persson Berg f 1686 och dennes hustru Karin Larsdotter Kubb, är enligt domboken för Umeå stad 1745 bosatt i Västervik.
Det jag vill fråga är ifall alla Ume-Bergarna hänger ihop, och om den äldre Per Larsson Berg har några ytterligare barn. Övriga söner/döttrar och vart dom tar vägen.
311
« skrivet: 2009-07-26, 10:08 »
Allt som är WYSIWYG är ju att föredra för den som börjar på 0. What You See Is What You Get med andra ord.
312
« skrivet: 2009-07-21, 22:46 »
Letar efter bouppteckningar efter Erik Enström, som vid vigseln 1737 är volontär vid amiralitetet, samt hans svåger Christopher Håse borgare vid samma tid.
313
« skrivet: 2009-07-17, 11:06 »
Göran H:
I äldsta hfl 1697 så finns följande personer uppräknade på Grelsbyn/Bränna 1:
Pär Eriksson
H. Margeta
Brodern Erik
Systren Ingeborg
dåttern Rachel 1.gången adm.
Modren Rachel, utlevat
Om man kombinerar det med mtl uppgifter åren före så får jag det till att Rachel är soldatänka och att hon troligen är änka efter Erik Larsson Springfält som stupat i Landskrona 1677-07-14.
Jag vill betona att det är svårt att vara helt säker när det gäller identifikationen av Erik Larsson som Pers far, men för mig framstår han som troligaste kandidat.
Mtl 1683
Per Eriksson + hustru + 1 inneboende förälder
Mtl 1682
Per Eriksson + hustru (ingen notering om inneboende)
Mtl 1681
Hustru Rågierd, soldatänka + 1 son
Mtl 1680
Hustru Rakel + 1 son
Mtl 1679
Hustru Rågel
mvh Tommy
PS.
Vid närmare kontroll så finns det två kandidater, den andre är Erik Persson som stupar vid slaget i Köge Bukt i Juli 1677.
Enligt Kenneth Mossbergs soldatmtrl så är det dom enda med namnet Erik med hemvist i Grelsbyn vid den tiden.
(Meddelandet ändrat av miroslaw 2009-07-17 11:17)
314
« skrivet: 2009-07-17, 10:28 »
Jöns Larsson på Vännäs 13 som dör 1710-03-13 var gift med en Lisbet, det är allt jag lyckats gräva fram.
Sonen Erik Jönsson som gifter sig 1698-08-27 med Kerstin Eriksdotter från Rödup 1 och senare blir bonde där är min ana.
Svärfadern Erik Henriksson var son till företrädaren på hemmanet Henrik Staffansson. Så långt frid och fröjd.
I diverse utredningar som presenteras på internet så figurerar Jöns Larssons hustru med patronymikon Henriksdotter och med angiven födelseort Rödup 1, och med fadern Henrik Staffansson. Jag undrar var beläggen för det finns?
Det skulle ju betyda att Erik Jönsson gifter sig med en kusin vilket väl inte var helt omöjligt men ändå ganska osannolikt, eftersom kusingifte formellt var otillåtet ända fram till 1845 så vitt jag vet.
Var verkligen Jöns Larssons hustru Lisbet en dotter till Henrik Staffansson i Rödup? Jag tvivlar på det, men hoppas någon har löst den här knuten tidigare, jag har personligen inte ens sett patronymikon Henriksdotter på denna Lisbet.
315
« skrivet: 2009-07-17, 09:11 »
Djurgården är väl bara en blek skugga av Furunäsudden Göran..
316
« skrivet: 2009-07-16, 08:11 »
Enligt Mossberg så var Olaus Holmberg regementsprofoss/gevaldiger.
Olaus Holmberg
Antagen 1716-06-00 Avgått 1719-05-00 Till: Avsked
317
« skrivet: 2009-07-07, 15:13 »
@ Ulf H Larsson:
Intressanta uppgifter angående Johan Larsson med hustru. Även jag härstammar från dom genom dottern Dordi. Undrar om inte de slutgiltiga bevisen för hans identitets fastställande står att finna i domböckerna, någon form av uppbud måste ha avhandlats på tinget, och jag tror att db för åren kring 1690 är bevarade för Kalixsocknarnas del.
PS. Roligt att se någon ta stafettpinnen vidare, har haft många forskartimmar tillsammans med din farbror Henning på gamla stadsbiblioteket i Umeå, tråkigt att höra att han lämnat oss.
318
« skrivet: 2009-07-07, 14:48 »
@ Göran Henriksson:
Varför begränsa dig till ättlingar till Erik Persson Järf? Varför inte gå en eller två generationer längre tillbaka?
Jag härstammar nämligen trefalt från den här släktkretsen. Dels genom Eriks bägge bröder Elias och Per, men också genom deras farbroder Staffan Ivarsson.
Den enda av ovanstående barn till Erik Persson Järf jag har någon notering om är dottern Kerstin som var gift med Axel Larsson f.1735-03-07 i Karkjärv.
319
« skrivet: 2008-09-12, 22:43 »
Ja, jag har också Israel Olsson bland mina anor. Om du använder sökfunktionen så hittar du några inlägg jag gjort kring den här familjen.
320
« skrivet: 2008-08-11, 06:24 »
Det hade jag däremot inte i min databas sen tidigare. Tack Staffan.
321
« skrivet: 2008-08-10, 22:16 »
Jo, det där var ett utdrag ur min egen databas också. Ger lite känsla för tiden tycker jag, men ger inte svaret på om Simon Anderssons hustru...
Man kan ju undra lite över den lakoniska kommentaren, råkat slå en bonde i huvudet med värjan.
322
« skrivet: 2008-08-10, 00:18 »
26 Augusti 1730 begraver man borgaren välaktade Simon Andersson Högberg, barnfödd i Högsjö (Hössjö) i Umeå socken, en man om sina 75år (dvs född ca 1655)
I mtl återfinner jag honom första gången 1695 noterad tillsammans med en hustru. I längderna fram till 1712 finns hustrun noterad, mtl 1713 saknas i SVARs inscanning, i 1714 års längd är ingen hustru noterad, i marginalen däremot dottern Sara vilken torde vara densamma som tillsammans med borgaren Anders Höglander får sonen Simon i oktober 1725.
Jag vill gärna identifiera Simon Högberg med Anders Olofsson son på Hössjö 2, men har inte beviset för det, har dock svårt att se någon annan möjlig fader med tanke på att den förmodade fadern var gift med Sissla Simonsdotter från Degernäs, borde vara namngiven efter morfadern Simon Persson således.
Men vem var Simon Andersson Högberg gift med? Som jag tytt mtl har han varit bosatt i Umeå stad från 1695 fram till sin död 1730, samt att hans hustru har dött någon gång mellan 1712 och 1714.
323
« skrivet: 2008-08-06, 23:30 »
Jag kommer inte in på genline ikväll. Testat det mesta men Familyfinder vill inte komma in till inloggningsfönstret. Har varit så pass drastisk att jag ominstallerat det, ligger deras server nere eller? Någon fler än jag som har problem med att logga in?
324
« skrivet: 2008-08-06, 10:34 »
Säkert är att kretsen kring Hultinarna i Börjelsbyn levde under ytterst knappa omständigheter, det är ideliga påminnelser om det ute i marginalerna i hfl. Min mormor (Anna Kajsa Bäckmans dotterdotter) berättade flera anekdoter som bar tydligt vittnesbörd om det.
325
« skrivet: 2008-08-06, 10:22 »
Jag har antecknat 3 barn tillsammans med Stina Greta Hultin, men endast den äldsta, Lisa Greta Strömbäck född 1861-05-12 verkar ha kommit upp i skolåldern. Har inte följt dom vidare så jag törs inte svära på det. Tillsammans med Anna Kajsa Bäckman har han i varje fall inga ättlingar.
326
« skrivet: 2008-08-06, 10:11 »
@ Ulf H Larsson
Lustigt när du talar om överskottsmaterial i forskningen, för ovannämnde Albert Eriksson Strömberg är just en sån i min egen forskning. Han var svåger till min egen ana Nils Henrik Hultin genom sitt gifte med Nils Henriks yngre syster Stina Greta Hultin, men när båda syskonen Hultin gått bort på 1870-talet så konserverade han istället sin svågers änka, Anna Kajsa Bäckman.
327
« skrivet: 2008-08-01, 12:49 »
Läser som en kratta idag tydligen. Maria Carolina är enligt födelseboken född 16 Augusti 1817, döpt dagen efter och dotter till sjömannen Lars Steckzen med hustru Helena Jonsdotter, som anges vara 38 vid det tillfället.
328
« skrivet: 2008-08-01, 12:23 »
Fel av mig i hastigheten. Carl Oscar Bäckström har en äldre syster Maria Josefina född 1847 som är kvar i livet, åtminstone till 1852.
Styrmannen och skepparen Gabriel Bäckström är född 1816-04-24 i Bygdeå och hustrun Maria Carolina är född 1817-05-16 och tydligen sjömansdotter. Fadern är död 1843 och änkan Helena Jonsdotter född 1779 dör tydligen 1851. Överst på sidan står - Sjömannen L Steckzens dotter skrifves för gården
329
« skrivet: 2008-08-01, 12:16 »
Carl Oscar Bäckström är född i Umeå stad 1848-09-15 som son till Copverdieskepparen Gabriel Bäckström och hans hustru Maria Carolina Steckzén.
Gabriel Bäckström och hustrun återfinns på s.174 i Umeå stads hfl 1843-1852 (AI:10?)
Gabriel verkar vara drunknad 1851 och Carl Oskar verkar vara enda överlevande barn till paret.
330
« skrivet: 2008-07-28, 21:03 »
Försökte använda länktipsen uppe till vänster, men länken är en död sådan. Kanske nån admin kan ta hand om?
331
« skrivet: 2008-07-16, 21:53 »
Ser just att Torsten redan svarat på den frågan. Varför läser man aldrig igenom hela tråden innan man svarar?..
332
« skrivet: 2008-07-16, 21:50 »
Ja, det är väl värt att spinna vidare på iaf, vad har du att förlora på att kolla upp honom?
Det som gjorde att jag svarade var just yrket plus att namnet Simon också verkade bekant. Vid en koll i min databas hade jag också mycket riktigt registrerat en son Simon. Min egen anknytning till den här släktkretsen är genom Johan Jakobssons svärfar, så jag har inte följt Fischer-sönerna vidare.
mvh Tommy
333
« skrivet: 2008-07-16, 17:39 »
Jag har en Simon antecknad som född i Hagge bruk 1684-07-20, för övrigt tvillingbror med en Abraham, plus ytterligare ett tiotal barn till Johan Jakobsson Fischer.
334
« skrivet: 2008-07-16, 16:41 »
Jag vet inte om den ena eller andra stavningen är giltig, men jag antar att du har belägg för Hiro i sammanhanget, så det är säkert riktigt.
335
« skrivet: 2008-07-16, 11:31 »
@ Rickard Grusell
Tror Simon Fischers föräldrar återfinns på Hagge bruk i Norrbärke, Johan Jakobsson Fischer och hustrun Marit som var en dotter till Nicolas Henriksson Hero. Den Elisabet Fischer som Kjelldorf nämner borde vara en syster till Johan Fischer i Hagge. Fischers verkar vara verksamma som byggmästare på bruken i flera generationer, även Johan är byggmästare.
336
« skrivet: 2008-06-30, 14:38 »
I Kjell-Åke Lundströms material finns följande familj nedtecknad. Jag är intresserad av andra hustrun, Barbro Persdotters ursprung. Jag har förstått att Haidie Lirell-Holmfridsson har gett ut en bok om byar och gårdar i gamla Stensele socken, men har inte tillgång till den.
Familj 3690
Per Hansson (från Familj 1352), född 1773 16/10 i Bastuträsk, Lycksele.
Nämdeman i Bastuträsk, Stensele. Dop Degerfors 1773.
Gift 1797 i Lycksele med
Margreta Johansdotter (se Familj 1653), född 1774 23/6 i Umgransele,
Lycksele, död 1811. Bosatt i Bastuträsk, Lycksele.
Dop Lycksele 1774-06-27.
Gift 1813 7/3 i Lycksele med
Barbro Persdotter, född 1790 i Umeå. Bosatt i Bastuträsk, Stensele.
Barn i första giftet:
Anna Katarina Persdotter, född 1797 22/10, se Familj 2467.
Sofia Persdotter, född 1798, se Familj 219.
Maria Margreta Persdotter, född 1799 2/10 i Bastuträsk, Stensele.
Dop 1799-10-05.
Johan Persson, född 1800 12/9 i Bastuträsk, Lycksele. Dop 1800-09-21.
Maria Margreta Persdotter, född 1802 24/9 i Bastuträsk, Lycksele.
Dop 1802-09-26.
Eva Maria Persdotter, född 1804 3/10, se Familj 1722.
Fredrik Persson, född 1805 16/10 i Bastuträsk, Lycksele. Dop 1805-12-01.
Hans Petter Persson, född 1809 8/4 i Bastuträsk, Lycksele.
Dop 1809-04-15 Conf.
Ej namngiven i dopbok, född 1811 12/1 i Bastuträsk, Lycksele.
Dop 1811-01-12. ? död.
Barn i andra giftet:
Per Olof Persson, född 1814 21/10, se Familj 3913.
Fredrik Persson, född 1817 12/10 i Bastuträsk, Stensele, död 1818 27/2
i Bastuträsk, Stensele. Född kl 7 em. dop 1817-10-19.
Johan Persson, född 1820 26/11, se Familj 1765.
Brita Margareta Persdotter, född 1823 6/8, se Familj 1164.
Fredrik Persson, född 1827 22/6, se Familj 1138.
337
« skrivet: 2008-06-23, 20:58 »
Jag tar inte ställning till Kristina Ersdotter, utan försökte ge ett tips på ortnamnet. Det var orten Rune en gång frågade efter, eller med andra ord - det finns inget Högskäran i Lövånger. Däremot finns det ett Högskurun i Umeå socken. Man kan ju naturligtvis tänka sig att bynamnet kan vara Hötjärn också, men definitivt finns inget Högskäran i Lövånger. Se t ex ortnamnsregistret på Institutet för språk och folkminnen som är sökbart sockenvis på nätet - http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/vbt1.php Är det Hötjärn Rune letat efter skulle eventuellt Erik Larsson på nr4 vara en tänkbar kandidat som Kristinas far. Men den undran jag försökte ge en tänkbar lösning på var som sagt ortsnamnet i rubriken. Högskäran-Högskurun eller Högskäran-Hötjärn, that is the question som en viss prins skulle ha uttryckt det. mvh Tommy
338
« skrivet: 2008-06-23, 20:12 »
Fungerar Holger 7 i Windows Vista? Fungerar Holger 6 i Windows Vista?
339
« skrivet: 2008-06-23, 00:44 »
Det här har jag antecknat om Nils Persson och hans familj:
Familj 1
Nils Persson Björkqvist, född 1722-11-10 i Storön, Nederkalix, död 1788
i Rian, Nederkalix. Soldat, bonde i Rian, Nederkalix.
Gift 1747-02-02 i Nederkalix med
Karin Israelsdotter, född 1725-10-03 i Rian, Nederkalix, död 1809 i Rian,
Nederkalix.
Barn:
Karin Nilsdotter, född 1747, se familj 2.
Israel Nilsson, född 1748, se familj 3.
Per Nilsson, född 1751, se familj 4.
Ella Nilsdotter, född 1754, se familj 5.
Nils Nilsson, född 1755, se familj 6.
Josef Norström, född 1757 i Rian, Nederkalix.
Anna Nilsdotter, född 1758 i Rian, Nederkalix.
Isak Nilsson, född 1760-06-19, se familj 7.
Henrik Nilsson, född 1762-06-09 i Rian, Nederkalix.
Henrik Nilsson, född 1763-10-01, se familj 8.
Lisa Nilsdotter, född 1765-09-10 i Rian, Nederkalix.
Kristina Nilsdotter, född 1768-03-17 i Rian, Nederkalix.
Familj 2
Karin Nilsdotter (från familj 1), född 1747 i Rian, Nederkalix.
Gift 1775-06-25 i Nederkalix med
Erik Tomasson, född i Piteå. Bonde i Piteå.
Familj 3
Israel Nilsson (från familj 1), född 1748 i Rian, Nederkalix.
Gift 1779-04-11 i Nederkalix med
Helena Johansdotter, född i Månsbyn, Nederkalix.
Familj 4
Per Nilsson (från familj 1), född 1751 i Rian, Nederkalix.
Gift 1774-04-14 i Nederkalix med
Margareta Persdotter, född i Innanbäcken, Nederkalix.
Familj 5
Ella Nilsdotter (från familj 1), född 1754 i Rian, Nederkalix.
Gift 1781-04-22 i Nederkalix med
Nils Nilsson, född 1758 i Bredviken, Nederkalix.
Familj 6
Nils Nilsson (från familj 1), född 1755 i Rian, Nederkalix.
Gift 1780-01-23 i Nederkalix med
Anna Andersdotter, född i Yttermorjärv, Nederkalix.
Familj 7
Isak Nilsson (från familj 1), född 1760-06-19 i Rian, Nederkalix.
Gift 1784-11-19 i Nederkalix med
Katarina Larsdotter, född i Kamlunge, Nederkalix.
Familj 8
Henrik Nilsson (från familj 1), född 1763-10-01 i Rian, Nederkalix,
död 1804 i Börjelsbyn, Nederkalix.
Gift 1794-07-06 i Nederkalix med
Sara Andersdotter, född 1757 i Yttermorjärv 11 (Forsen), Nederkalix,
död 1842-04-28 i Börjelsbyn, Nederkalix.
Barn:
Nils Petter Hultin, född 1799-06-29, se familj 9.
340
« skrivet: 2008-06-23, 00:27 »
Ganska inaktuellt för Rune Edström gissar jag, men kanske någon annan är intresserad. Det finns mig veterligt ingen by eller gård som heter så i Lövånger, däremot finns ju Högskurun i Umeå socken inte särskilt långt fågelvägen från Hummelholm. Däremot är jag osäker på om Högskuru, eller Högskurun som det också kallas, var att betrakta som en egen by så tidigt. Enligt db 1751-03-22 så processades om fäbostället Högskuru, liggandes på Böstaskogen som då tilldömdes gästgivarhemmanet Röbäck 8.
341
« skrivet: 2008-06-22, 19:20 »
Göran Stenberg: Antar att du hör till samma släktkrets som Per Stenberg från Stöcke (baserat på ditt efternamn samt intresse för släkten) men blir lite nyfiken hur Stenbergs hör ihop med Nils Persson Björkqvist? Eftersom jag på min mors sida också har denne soldat Nils Persson Björkqvist bland mina anor. Jag härstammar från sonen Henrik, född 1763-10-01.
mvh Tommy
342
« skrivet: 2008-06-19, 20:45 »
En vild gissning säger mig att Karl Fredrik Gessen skulle kunna vara bror till operatören och kocken i Luleå, Johan Gessen som bland sina barn har målaren Karl Gustaf f ca 1746. Denne Karl Gustaf Gessen dör i November 1808 i Maria församling på söder.
Bland barnen finns också en Johan Fredrik Gessen född 1748-07-17 i Månstorp, Julita samt tvillingdöttrarna Maria Kristina och Johanna Gustava Gessen födda 1752-07-24 i Köping.
Barnens mor Katarina Bäckman var tidigare gift med Löjtnanten vid Livregementet Augustin Rensfeldt och bodde med honom i Katarina församling i Stockholm, men när hon blev änka 1741 skickades barnen i det första äktenskapet hem till morfar och mormor i Luleå. Har inte vigseldatum för det andra äktenskapet men skulle tippa på att det är kring 1743-44 och troligen i Stockholm eller eventuellt i Köpingstrakten då. Löjtnant Rensfeldt hade tidigare varit gift men änkeman och vid vigseln 1730 med Katarina Bäckman står att förra hustrun varit död i 1½ år och begraven i Närke. Julita är en annan socken du kan titta på.
343
« skrivet: 2008-06-17, 15:08 »
Haha, tror jag på..
Tack för hjälpen Sven-Erik
mvh Tommy
344
« skrivet: 2008-06-17, 12:48 »
Jag har en retfull lucka i mina barns antavla. Det gäller en Jon Larsson, född antingen 1753 eller 1758 (svårtytt) som är gift med Sigrid Jakobsdotter, f.1767-07-31 i Gräsmyr.
Denne Jon Larsson kommer till Hössjö nr2 omkring 1789, men jag har inte lyckats knäcka varifrån han kommer. Har sett uppgifter på Klabböle, men har inte följt upp det.
Om någon har grepp på Jon Larsson vore jag mycket tacksam.
345
« skrivet: 2008-06-17, 09:06 »
Det finns två Per Nilsson den här tiden i byn och frågan är vilken Per det är du letar efter?
346
« skrivet: 2008-06-16, 14:59 »
Göran Stenberg: Angående ditt inlägg 17 September. Jo, det finns säkert gott om ättlingar i Umeå, bl a är min hustru och barn ättlingar till ovan nämnda syster Anna Katarina.
347
« skrivet: 2008-06-16, 14:32 »
Lars: Jag vet bara att företrädaren på Åkullsjön 2 hette Nils Olsson, men om det är fadern har jag inga belägg för. Åkulla och Åkullsjön har inget med varandra att göra, det är två olika byar och ska inte blandas samman. mvh Tommy
348
« skrivet: 2007-08-08, 13:51 »
Lisbeth:
Han heter Ephraim Eliasson, fadern Elias dog ju 1800-05-10 och modern gifte om sig året efter med Olof Persson.
Jag har inte listat alla barnen själv men skulle tro att Stig-Lennarts uppgifter på dom stämmer, dottern Lovisa Ulrika f.1801(?) är så vitt jag antecknat den enda som är barn till Olof och Katarina, alla de andra jag skrivit ner är Eliassöner (-döttrar).
349
« skrivet: 2007-08-07, 14:40 »
Ephraim Eliasson Abborre f.1790-08-29 i Bygdeträsk är den Efraim Abborre jag känner till, stämmer födelsedata för din Efraim med den gubben\?
350
« skrivet: 2007-06-13, 20:43 »
Hm.. på varje forum, varje nätplats i världen så behövs det en clown.
Arguing on the internet is like running in The Special Olympics...Even if you win, you're still retarded.
Måste alla ta Marcs alla utsagor så gravallvarligt?
351
« skrivet: 2007-05-15, 14:00 »
Söker närmare uppgifter om Lars Nilsson Strandberg, född 1777.
352
« skrivet: 2006-04-25, 10:34 »
Östen och Kerstin:
Jag har mer uppgifter om Anna, dock ej tillgängliga för tillfället (sitter på jobbet).
Återkommer med dom lite senare
353
« skrivet: 2006-04-15, 12:32 »
Gun:
Jag har lite svårt av ovanstående två inlägg att förstå vad du undrar över.
Men sammanfatta gärna frågan en gång till, det kan ju vara något tidigare inlägg jag inte sett.
Olof Johansson i Kalvträsk är gift med en syster till Johan Nilsson i Risåträsk.
Vad har Johan Brumström för patronymikon?
354
« skrivet: 2006-04-08, 12:57 »
Östen Ek:
Vore trevligt att få kontakt med dig via exempelvis email för att förslagsvis jämföra våra resultat.
Min emailaddress hittar du om du klickar på mitt namn.
mvh Tommy
355
« skrivet: 2006-04-08, 12:54 »
Östen Ek:
Jo, det är mina förfäder också. Har en hel del om ättlingar till ovanstående masmästardräng uppskrivet också. Min farmorsmor var född Grönberg och det finns många ättlingar i såväl Västerbotten, Norrbotten och Österbotten samtliga härstammande från sonen Olof, men det känner du säkert till redan.
Du hör väl själv till Norrbottensgrenen?
Min morfar var född i Ytterstråkan, Överkalix.
mvh Tommy
356
« skrivet: 2006-04-01, 13:14 »
Stefan Sundbäck:
Häradsdomaren Lars Jönsson f. 1730-08-01 är även min anfader. PatrSSM? Är det möjligen Patriotiska sällskapets silvermedalj som avses? Finns det någon notering om varför han erhöll den?
Min koppling till Lars är via sonen Magnus f.1772-07-21
357
« skrivet: 2006-04-01, 11:35 »
Hm.. desto mer anmärkningsvärt eftersom ju Jöns Jönssons far var länsman i Överkalix. Skulle också vara intresserad av att veta vad som döljer sig bakom den lakoniska kommentaren ovan.
Magnus Larsson, en farbror till ovanstående Jöns Jönsson är min egen koppling till Brännvalls.
358
« skrivet: 2006-03-25, 12:42 »
Hmm.. Så otroligt jobbigt (och tråkigt) det är att försöka följa diskussionerna på resandesläkterna numera. Inte nog med att trådar fortfarande saknas och att länkar pekar på trådar som inte längre går att nå, det är dessutom en del trådar som ligger ute i detta nu som inte går att läsa men tycks befinna sig i ett admin-stadium där tydligen vem som helst kan gå in och redigera, deleta eller ställa till med trassel.
Kan ingen bara lägga tillbaka alla diskussionerna som dom såg ut tidigare?
Redigera enskilda inlägg som behandlar nu levande personer istället för att totalramponera ett viktigt forum för forskare intresserade av att kartlägga resandesläkterna!
359
« skrivet: 2006-03-14, 21:20 »
Marianne Westman:
Härstammar också från Nils Bergström med hustru Karin Nilsdotter.
De barn till svärfadern Nils Nilsson jag hittat är:
Karin 1748-12-19
Helena 1750
Brita 1753
Lars 1754
Nils 1758
Johan 1760
Enligt mina anteckningar är Helena gift 1771, okänt för mig med vem, Brita gift 1781, okänt för mig med vem samt Nils gift 1781-04-22 med Ella Nilsdotter född 1754 i Rian, Nederkalix.
360
« skrivet: 2006-03-12, 20:45 »
Margareta Berggren:
Blev nyfiken eftersom jag ser att du hamnar på samma Israelsfolk i Hagge som jag själv försöker kartlägga.
Hammarsmeden Isak Bofvarsson tyder jag det som, mycket märkligt namn är det i alla fall. Tydligen har han en bror Jacob som också vistas i Marnäs.
Namnet skulle kunna vara en variant på Bödvar men jag är mycket osäker på tolkningen. Skulle gärna lägga ut en bild på den sidan i hfl där det är tydligast, där båda bröderna vistas i Marnäs.. men jag har för tillfället inte koll på hur man lägger ut bilder på Rötter, får kanske återkomma med det.
Karin Andersdotter är förmodligen dotter till Anders Larsson i Narvgården, Norrbärke. I den äldsta hfl jag har tillgång till (via genline) står en Anders Larsson överst i gård nr2 i Narvgården. Hans hustru heter Karin.
Widich Andersson är gissningsvis en bror och närmast under Widich nämns en Karin Andersdotter där prästen har tillagt: nu i Lodwika, dvs Ludvika i Grangärde.
Israel Hansson är son till en Hans Olsson och en Karin med ett patronymikon som jag har svårt att tyda, kan vara Bengtsdotter.
Hans Olsson är bror till min ana Israel Olsson, men längre än så har jag inte kommit. Möjligen är dom söner till en Olof Olofsson i Hagge som ger flera gåvor till kyrkan enligt kyrkoräkenskaperna på 1660-talet.
Har du mera pejl på den släkten är jag mycket intresserad.
mvh Tommy
361
« skrivet: 2006-03-09, 12:08 »
Söker familjeuppgifter om:
Mats Ersson, död 1679 i Vibberbo, Söderbärke
362
« skrivet: 2006-03-08, 12:08 »
Någon som forskar på Ljusfallet i By i äldre tid?
Har hittat en Johan Hansson med fadern (som jag tyder det) Hans Casparsson.
Hans Casparsson torde vara född cirka 1610-1620.
363
« skrivet: 2006-03-08, 12:02 »
Söker ursprunget för Måns Nilsson, född 1651, troligen i Hedemora. Måns flyttar senare till Norrbärke och Grangärde och är verksam som hammarsmed vid Hagge bruk och Bysmedjan i Norrbärke samt Ludvika bruk i Grangärde.
364
« skrivet: 2006-03-06, 10:57 »
Mats Eklund!
Det verkar stämma mycket bra!
Tack för utgångspunkterna!
365
« skrivet: 2006-03-05, 20:20 »
Ursprung för hammarsmeden vid Hagge bruk, Måns Nilsson sökes. Måns dör någon gång på 1680-talet och är gift med en Kerstin Israelsdotter, från Hagge i Norrbärke. Vid vigseln sägs han vara från By i Norrbärke.
Hur rekryterades hammarsmederna vid Hagge bruk vid den tiden? Vem ägde bruket i slutet på 1680-talet? Gissar att det kan ge ledtrådar till Måns ursprung.
366
« skrivet: 2006-03-03, 20:02 »
Soldaten Flintas änka i Koivukylä, Olof Olofsson Mäki ibidem
mvh Tommy
367
« skrivet: 2006-03-03, 17:18 »
Anna-Lisa Göransson!
Ja, hon står väl som Marit, jag normaliserade väl namnet en aning.
Har du ett domboksutdrag på försäljningen av arvslotten i Vibberbo 1681 är jag mycket intresserad.
368
« skrivet: 2006-03-03, 12:01 »
Efter vidare forskning: Måns Nilsson gifter sig 1677-10-07 med Kerstin Israelsdotter ifrån Hagge, Norrbärke och flyttar med henne till svärfadern Israel Olssons gård.
Måns verkar vara avliden rätt snart efter giftermålet och förmodligen var Nils deras enda gemensamma barn.
Svärfadern är gift med en Margareta Matsdotter för övrigt.
369
« skrivet: 2006-03-03, 11:48 »
Tillfällighetsfynd i samband med annan sökning:
Norrbärke födelsebok 1670-12-28
Magdalena, Jacob Robsahms vid Nyhyttan
i äldsta hfl Norrbärke s.124 under rubriken Biörsjöhyttan hittade jag Jacob Robsahm med hustru Catharina och barnen Herman, Helena, Jacob, Daniel och Petter, alla försedda med patronymikon utan släktnamn.
370
« skrivet: 2006-03-03, 00:39 »
1682-09-17 föds Nils Månsson i Smedjebacken i By, Norrbärke. Fadern heter Måns Nilsson.
Nils Månsson gifter sig 1709-06-07 med Sara Eriksdotter i Björnhyttan och lever resten av sitt liv där. Han dör 1750-03-21.
Frågan är vem var Måns Nilsson och vad hette hans hustru. Hittar inte Måns Nilsson i Norrbärkes äldsta hfl men gissar att han flyttat sina bopålar till Grangärde eftersom sonen ju lever där.
Är det någon som har pejl på vilken by Måns Nilsson lever i?
371
« skrivet: 2006-03-02, 17:06 »
Söker anor och övriga släktuppgifter för Anna Olofsdotter f.1721-09-02 i Tyskbo. Fadern uppgives heta Olof Andersson.
Svårläst stil i födelseboken, ortnamnet kan även tydas som Tyttbo.
Finns det två så snarlika ortnamn i By socken?
372
« skrivet: 2006-03-02, 16:47 »
Söker anor och övriga släktuppgifter för Torparen i Nysätter, Gryt (D) Nils Andersson f.1791 och hans hustru Anna Katarina Larsdotter f.1796
Tillsammans hade de barnen:
Anders 1818-10-14
Gustaf 1822-06-05
Karl Erik 1825-06-13
Johan 1829-05-27
Adolf 1832-01-30
Anna Lotta 1835-03-28
enligt hfl var Nils född i Årdala och hustrun i Hyltinge men jag får inte deras uppgivna födelseår att stämma med några lämpliga kandidater
373
« skrivet: 2006-03-02, 14:48 »
Söker anor och övriga uppgifter till den Katarina Thunman som gifter sig i Julita socken 1789-10-02 med Inspectoren och sedermera befallningsmannen Nils Östervall f.1756 i Österåker (D)
Vid vigseln uppges hon komma från Julita Gård.
Kan det röra sig om en prästdotter Thunman?
374
« skrivet: 2006-02-28, 08:31 »
Solweig: Byn heter Kräkånger, numera omdöpt till Lövsele
375
« skrivet: 2006-02-28, 00:00 »
Finns det något samband med den Maria Schedin som gifter sig i Ununge 1799-09-22 med gårdsdrängen och sedermera rättaren Johan Edlund och ovanstående släkt Schedin?
Maria anges vid vigseln komma ifrån prästgården.
376
« skrivet: 2006-02-26, 22:44 »
Härstammar från ovan nämnde Anders Grönberg men har bara uppgifter om tre av barnen och undrar om någon annan har kompletta uppgifter.
dottern Anna, sönerna Johan och Olof har jag koll på, men inte de övriga
377
« skrivet: 2006-02-24, 14:18 »
I?m not quite sure what you are asking for but if it is information about Umeå, try the city website at http://www.umea.se
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy