Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Kerstin Beimel
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2007-09-18, 21:29 »
Kerstin Beimel
Fråga:Jag har Sven Fyxman f. 1763, Gillberga i mina anor men undrar om någon har födelsedatum och dödsår plus datum. Han var soldat Stommen.
Gift med Karin Bengtsd. f. 1763 datum? dödsår och datum?
Paret hade bl.a. sonen Nils Svensson Sötterman f. 1798.06.09 d.1834.06.25 Nils Sötterman gifte sej 1821 med Brita Ersd. f. 1799.01.29 Änka från Bråten, Hällsbäck.
Far och son var soldater var kan man få reda på var de verkade. Kallades de någonsin ut i krig?Ev. kan någon forskare varit intresserad av dessa soldater och vet att berätta. Släktforskningen har legat på is ett bra tag men jag blir nyfiken då jag bläddrar i de gamla papperen.
Vänlig hälsning.
Kerstin
2
« skrivet: 2006-06-01, 19:37 »
Kerstin Beimel.
Tack snälla Maj-Brith, Jag har tagit kontakten du angav, som jag hoppas och tror att kan sätta mej på vidare spår. Har varit bortrest därför uppehåll.
Vänliga hälsningar.
Kerstin.
3
« skrivet: 2006-05-20, 18:41 »
Kerstin Beimel
Soldaten Lars Ersson Stråle f.1688-2-22
d.1778-4-1. Gift 1714? m. Brita Persd.f.1687
d.1765 i Älvdalens sn.
Soldat 142, 1714-41 i Öster Myckeläng 30, Älvdalen. Lär vara född i Hedemora.Kan tänkas att han hörde till Orsa kompani.
Barn:Per Larsson f 1721-09-26, Brita Larsd.f. 1724-04-25,Kerstin Larsd. f.1727 är några av barnen.
Det vore trevligt att få kontakt med någon annan som forskar på det här paret.
MVH Kerstin Bbeimel
4
« skrivet: 2006-05-15, 17:36 »
Är det någon som forskar bakåt på Erik Johansson Tetting född 1677 död 1754 Graninge bruk. Gift 1709 med NN NN.
Dagsverkskarl och kolare i Övergård Sollefteå sn.
Barn: Johan Ersson Tetting född 1714 död 1769 i Graninge bruk. Dessa har jag framåt till min mormor men bakåt har jag gått bet.
Finns det något båtsmansregister att läsa i? Ett för den menige soldaten för södra Ångermanland.
Befälen kan man hitta i böcker, men var finns de andra?
Med undran och hopp hör jag gärna från andra som forskar.
MVH Kerstin Beimel
5
« skrivet: 2005-12-03, 20:55 »
Tätting eller Tetting.
Min mormor var född Tätting.Ingeborg Kristina Tätting född 1863 13/11 i Hammerdal, Jämtland (Där familjen bodde en period)Död 1956 5/1 i Härnösand (lasarettet).
Fader var Johan Petter Tätting född 1819 19/5 Sörledinge, Graninge. Var sockenskräddare i Östergraninge 1843-1953. Bonde i Käckelbäcksmon, Viksjö.
Hans fader var Erik Tätting f. 1776 30/10 i Graninge bruk, död 1840 i Ledinge Graninge. Gästgivare i Ledinge, Graninge.
Ett steg bakåt igen.
Fader var Anders Johansson Tetting f.1744 29/12
d.1819 14/9. Smed och landbonde i Graninge.Fanns på Sollefteå bruk 1765-81, Vik, Graninge 1794-1811 och Sörledinge 1812-19.
Johan Ersson Tetting född 1714 död.1769. Smed i Graninge bruk 1766/67 Mästersmeden gift 1. 1742 i Sollefteå m. Märta Persdotter. gift 2.m. Kristina Ersdotter f.1735 Lysning i Torsåker, piga i Hämra.
Erik Johansson Tetting f.1677 d.1754 i Graninge bruk. Dagsverkskarl och kolare i Övergård Sollefteå 1708-12 Sollefteå bruk 1725, 1738-39,Graninge bruk (1725-54 ?)
Om honom finns bl.a.uppgiften, Citat; Erhöll i uppdrag att i 60 dagar undervisa masugnens brukskarlar och traktens bönder i kolningskonsten, dvs. kolvedshuggande,inresning, visande stybbande och kolande. Även undervisning i konsten att tillverka kolstigar och kolfat.
Hämtat ur boken Sollefteå bruk och Bollsta masugn av Söderlind. Sid 103.
Hit men inte längre kommer jag bakåt i tiden. Hörde att kanske stod hans anor att söka i Boteå.
Sysslar någon annan med denna gren Tetting? Det vore mycket, mycket trevligt om jag kunde få tips från någon annan som kommit längre bakåt i tiden.
För mej har det varit stopp.
Hur kom sej Namnet Tetting eller Tätting i det här fallet. Kanske var det bara ett Soldatnamn som blivit kvar i släkten.
MVH
Kerstin Beimel
6
« skrivet: 2005-12-03, 19:45 »
I Medelpads äldre urkunder av Algot Hellbom hittade jag av en tillfällighet ett stycke om FARDÄNG UNGES GRIFTESTEN I SKÖN, så lyder överskriften på sid.217.
På Sköns kyrkogård har förr legat en gravsten, som numera står rest mot kyrkans yttervägg. Stenen plägar vanligen kallas Fale Bures gravsten. Johannes Bur?us har i sin kladdbok vid sitt besök i Skön 1600-1601 antecknat traditionen om denne Fale, som han kallar Fale den unge och Fale Bure. En undersökning av L Bygd?n, publicerad i Samlarn XI 1890, visar på ett övertygande sätt, att denne Fale med all sannolikhet var lagmannen i Medelpad Fardägn (Nilsson) Unge, omnämnd 1342-1363 (se urkund nr 20)
På stenen är ett vapen inhugget, vilket ännu idag kan skönjas. Den inskrift, däremot som funnits är så gott som utplånad. Dock tror sig Bygd?n vid sin undersökning ha kunnat utläsa följande:
FARDIAEK...1402
Årtalet skulle sannolikt avse Fardägns dödsår, och eftersom han redan 1342 var lagman och gift måste han vid sitt frånfälle ha varit i 85-årsåldern, kanske ännu äldre. Dock ställer man sej frågan inför Bygd?ns arabiska siffror.
Ett tillägg i slutet av stycket:
H?lpers säger Fale Bures graf här på kyrkogården belägen, täkt med en 4? alns lång och 2? aln bred Liksten,som wisar dess uthuggna wapn af en menniskoarm med 2 bilor och någre oläslige bokstäfwer. (a.a.s 79).
7
« skrivet: 2004-04-04, 19:25 »
Jag söker Maria Johansdotter f. 1752.11.12 i Åkroken, Graninge sn. d.1837.03.21 i Visåsen, Viksjö.
Gift 1787.11.17 i Graninge
med Per Abrahamsson f.1754.02.19 i Billen, Stigsjö. (Viksjö). d.1837.03.20, Visåsen, Viksjö
Kolare i Visåsen.
Det vore trevligt att finna någon som också har Maria Johansdotter i släkten eller annan som stött på henne i sin
forskning.
Hälsning från hoppfull Kerstin i Hjo.
8
« skrivet: 2004-02-21, 14:39 »
Jag söker Gertrud Maria Engelbrektsdotter (Ingebrektsdotter) som lär vara född i Rå Hälsingtuna 1795-04-12. Föräldrar:Cristina(Stina) JonsdotterThunman f.ca 1756 I Söderhamn? Död i Lidens förs.Y., fader: Engelbrekt Andersson, Lerberg ev. Nerberg. De lär vara inflyttade från Delsbo och står antecknade ha bevistat nattvarden
1796-02-21. Det lär finnas ytterligare två Engelbreksdotter varav den ena är född i Bollnäs den andra i Gnarp. Om det ändå fanns en Hälsingland-CD skulle jag köpa den.
Det vore en lättnad om jag kunde få litet hjälp att hitta ursprunget av den här familjen.
Med vänliga hälsningar.
Kerstin i Hjo
9
« skrivet: 2004-02-13, 17:15 »
Känner någon till Gertrud Engelbrektsdotter född 1795.04.11 (ev. 04.12) i Tuna förs.X. ?
Enl. husförhörslängd i Lidens förs. Y
Död 1868.11.13 i Sillre. Var gift med Mårten Henriksson Bolin.
Gertruds moder Christina Jonsdotter Tunman f. ca 1756 i Söderhamn? änka efter sold. Engelbert Andersson Lerberg. Hon dör i Lidens förs. Y.
Jag söker släkten bakåt såväl för Gertruds moder som fader.
Har någon stött på någon av dem? Det vore härligt om jag kom bakåt i tiden någon generation åtminstone -- som språngbräda.
Vänliga hälsningar.
Kerstin Beimel
10
« skrivet: 2004-01-19, 20:43 »
Hej Eva! Vi ska se om denne Johan Tunman kan vara far till Christina Jonsdotter Tunman. Namnet Johan förkortas ju ofta. Åldrarna på de båda verkar kunna stämma skapligt, som far och dotter.
Hoppas att inte Tunman är ett soldatnamn bara för då kan det ju vara en skara efter honom som ärvt det. När du har tid att titta i dina papper kanske du får nys om det. Men det är glädjande ändå att jag fick ett uppslag.
Hej, så länge.
Kerstin.
11
« skrivet: 2004-01-18, 18:18 »
Kan Christina Jonsdotter Tunman född ca 1756 i Söderhamn och som dör i Lidens församling Medelpad.(dödsår?) finnas i någon forskares anor?
Hon var änka efter skedmakaren och avskedade soldaten Engelbert (skrivs ibland Ingebrekt) Andersson Lerberg (skrivs ibland Nerberg), som dog i Lits socken 1810. Paret hade minst 2 barn, Erik Johan Berg f.1799-06-07 och
Gertrud Engelbrektsdott.f.1795-04-11 ev 04-12 i Tuna X,
död 1868-11-13 i Liden Y, Var gift med Mårten Henriksson Bohlin i Sillre.
Den här familjen har fått ligga i dvala i flera år för jag har inte kommit vidare bakåt i tiden.
Nog vore jag glad att få nytt grepp om dem.
12
« skrivet: 2003-12-30, 20:48 »
UR SVEA RIKES ÄRKEBISKOPAR Finns bl.a. att läsa:
LARZ STIGZELIUS.(1670-76)född den 27 OKT. 1598 i Stigsjö socken, Ångermanland som son till kaplanen därstädes Matthias Laurentii och Katarina Eriksdotter, blev Lars Stigzelius Student i Uppsala 1617 och fil.magister1625. Efter att en tid varit informator hos riksrådet Johan Skytte, vilken säges ha uppmärksammat honom på grund av hans kunskaper och angenäma sällskapsgåvor, blev han 1626 adjunkt i filosofi och den 9 jan.1630 professor i logik i Uppsala. ----- Med Understöd av Axel Oxenstierna och Johan Ban?r företog han därefter (1633)en studieresa till Tyskland,Frankrike,England, Holland och Danmark.Den 12 okt. 1640 utnämndes han till tredje teologie professor och kyrkoherde i Danmarks församling samt den 17 dec.1647 till domprost och förste teologie professor i Uppsala efter Lenaeus som blivit ärkebiskop.Den 26 jan. 1648 blev han teol.doktor vid den då av Lenaeus förrättade doktorspromotionen.---------
Vid akademien åtnjöt Stigzelius stort anseende och stod högt i gunst hos drottning Kristina, som under sin vistelse i Uppsala ofta åhörde hans föreläsningar och disputationer samt kallade honom till sitt bord,en ära,som icke vederfors någon av hans kolleger. När han som rektor bevistade drottningens kröning 1650, lät hon honom gå i processionen före superintendenterna och närmast efter biskoparna, vilket djupt harmade kyrkans prelater.-----------------
Stigzelius utnämndes den 22 febr.1670 till ärkebiskop efter Lenaeus och invigdes till ämbetet av biskop Enander i Linköping. Någon ärkebiskopsvigning förekom därefter icke förrän Söderblom invigdes av Gottfrid Billing 1914.-----
Vid KarXI kröning kunde ärkebiskop Stigzelus till följd av ålder och sjuklighet endast med svårighet och stödd på en annan biskops arm deltaga i ceremonien.----------------
sid.284 Som filosof var Stigzeliius ansedd för lärdom och skarpsinnighet och som den främste inom den teologiska fakulteten. Som ärkebiskop kunde han dock inte uträtta mycket på grund av sin höga ålder. En minnestecknare beskriver honom som en liten gubbe, skarper i ansiktet, vilket pryddes av ett vackert grått skägg.
Han avled den 31 aug.1676 och begrovs i domkyrkans högkor. Två gravstenar och ett epitafium erinra om honom. Gift med Kristina Burea, dotter av biskopen i Strängnäs
De hade 10 barn av vilka sex avledo i ungdomen och de övriga, två döttrar, adlades Liljemark den 29 sept. 1675
Läs överhoppade stycken i
Svea rikes ärkebiskkopar av Åsbrink och Vestman.
13
« skrivet: 2003-12-30, 18:28 »
Nicolaus Matthiae Stigzelius (1640-1666) f.omkr.1603 i Stigsjö.Matthias Helgonis son;studerade i Uppsala 1622.Faderns medhjälpare i Ljustorps förs.1626.Har 1638 undertecknat socknens kyrkolängd.Tillträdde efter fadern pastoratet 1640 och var landsprost över Medelpad från 1657 till sin död, som synes inträffat 1666. (Större luckor i Medelpadshandlingarna för denna tid gör uppgifterna något osäkra.) En hedersman. Under herr Matts och Nils tider lära Hässjöborna haft full gudstjänst enl. ett brev av 2 maj 1683.(Hammargren.anf.arb.s.60)
Gift m. Anna Henriksdotter
Barn: ANNA Stigzelia, gift 27/6 1672 m. komm. i Bälinge Andreas Arepontelius. (Hon synes tidigt blivit änka och återvänt till fädernehemmet med en späd son Laurentus Arepontelius, Som efter att ha genomgått H-sands gymnasium blev student i Uppsala 14/11 1691 Och ingick i Upplands nation. Hans senare öden äro ej
kända.) HENRIK, stud.18/2 1661, apologist i Härnösands skola 1674, regem.pastor 1676 död ogift;
CATHARINA f. 1642. g.m.khden härst.Jakob Strandman
MATTHIAS f.1647 komm.i Ljustorp/Hässjö.
ERIK f.22/9 1650 stud.1669,död, begr. i Uppsala 30/11 1671
MARGARETA gift m. faderns efterträdare, khden Magnus Ostroscherus;
MAGDALENA gift m. komm. J Kaenselius, sedan m. komm. Olof Kiörning i Tuna-Attmar, död 1708. Hämtat ur Härnösands stifts Herdaminne
14
« skrivet: 2003-12-28, 17:42 »
Kerstin Beimel
Jonas Rörs-släkten har jag också i mina anor.
De äldsta heter Jonas Jonsson född 1638, bonde i JonasRörsch Orrmo. Och hans hustru Märet Björnsd
f. 1637 d.1718 Orrmo.
Dessutom: Per Olsson f.1636 d.1726.04.30 Hustru?
och Jöns Persson f.?1642 d.1731. Bonde i Sven-Jens.Hustru Kerstin Svensdotter f 1646 Orrmo. Kan man komma vidare på de här linjerna?
Jag ska plocka ut vad jag förstår av Bibis text. Men vore glad över hjälp. Boken ska biblan få ordna.Jag är spänd på den. MVH Kerstin Beimel
15
« skrivet: 2003-11-03, 15:30 »
Tack Karl Göran för ditt snabba inlägg.
Jag har letat bland gamla papper och kanske det går att få ut något av dem. Thord Byhlund var den som först forskade vidare åt mej efter jag bott i Tyskl.uppehåll på 15 år. Han skriver: Engelbert Andersson. Skedmakare i Hälsingtuna gift med Christina Jonsd. Thunman.
Barn: Erik Johan Berg född 1799 7/6 i Attmar sn.
död 1868 19/7 i Högmyrsvedjan, Viksjö sn.
Fler barn finns.
Efter att jag lämnat ut mina papper till Per-Arne Åslund (som är av samma släkt)har även han haft och kanske har svårt att gå vidare. Men en dotter Gertrud Engelbrektsd. föddes i Tuna (X) enl. hfl. i Lidens förs.(Y) Hon dog 1868 13/11 i Sillre, Lidens förs.(Y) I Liden finns ytterligare två Engelbrecktsdotter som är född i Bollnäs resp. Gnarp. En tänkbar förälder är att det 1836 dör en kvinna i Lidens förs. Kristina Jonsd. Tunman född ca 1756 i Söderhamn, som det står att hon är änka efter avskedade soldaten Engelbert Andersson Lerberg död 1810 i Lith förs. (Z).
Thomas Sverker skriver: Den 12 april 1795 föddes Gertrud Maria Ingebrektsdotter i Rå, Hälsingtuna sn.Fadern var Ingebrekt Nerberg (!) och modern Stina Jonsdotter. De har inflytttat från Delsbo och står antecknade ha bevistat nattvarden 21/2 1796.
Familjen tycks ha varit mycket i rörelse innan de blev bosatta i Liden.
Om ingen vet något om dem så ge mej tips om vad jag ev. ska beställa från SVAR.
Jag blir glad om jag kommer skedmakaren ev. soldaten på spåren.
MVH
Kerstin Beimel
16
« skrivet: 2003-11-02, 17:46 »
Den här förfadern är klurig att komma tillrätta med.
Engelbert Andersson Lerberg död 1810 i Lit förs.
som avskedad soldat. Gift med Christina Jonsdott.Tunman född ca 1756 i Söderhamn död 1836-01-15 i Lidens förs.
En son Erik Johan född 1799-06-07 i Attmar Medelpad, men med uppgiven attest att födelsen skett i Tuna Hälsingland. De uppgavs ha flyttat in från Delsbo.
För mej är det viktigt att finna Engelberts födelseort och datum så kanske det finns möjlighet att gå vidare. Finns något i militärrullorna i Jämtland om honom?
MVH
Kerstin Beimel
17
« skrivet: 2002-07-29, 19:17 »
Maud Svensson
Mitt varma tack för ditt utförliga svar. Jag ska läsa boken Okänt Stockholm av Per Anders Fogelström. Skildringarna hur det var verkar bedrövliga
Kerstin Beimel.
18
« skrivet: 2002-07-28, 14:22 »
Vad var Dihlströmska Arbetsinrättningen på Glasbruksgatan 25 Katarina församl. Och Stockholms stads Arbetsinrättning i Maria församl?
Vad sysslade folk med där och varför kom de dit?
Vill gärna höra mycket om dessa inrättningar. Hur länge fanns de exempekvis?
MVH
Kerstin
19
« skrivet: 2002-07-07, 12:55 »
Tack Björn för ditt svar för länge sen. Vid det här laget har de väl hunnit ett stycke längre om Viksjö, den forna finnbyn.
Ja,tack om jag får adressen.
MVH
Kerstin
20
« skrivet: 2002-07-07, 12:42 »
Tack Ulf för de utförligare upplysningarna.
Det kanske inte alltid var så lätt att fordra skatten av folk.
MVH
Kerstin
21
« skrivet: 2002-07-02, 20:13 »
Oluff Jonae, en ung studios i Gudmundrå prästgård barnafödder anmälde sig 1648 hos borgmästaren i Härnösand att bliva skothkarl i staden; är hämtat från Härnösands stifts herdaminne. Vad ville ynglingen bli? Först trodde jag att han skulle befria stan från vilddjur, men vid något tillfälle, år senare, skymtades i annan text att det handlade om indrivning av fordringar. Är det rätt? Och förresten var det ett yrke?
Glad för en upplysning är
Kerstin
22
« skrivet: 2002-07-01, 21:21 »
Elisabeth tack för ditt svar.Jag har haft på känn att det inte var en så lycklig familj där i Stockholm. Söderskivan kanske kan lånas på biblioteket om man läser den där. Jag vet inte om det är brukligt, förstås.
MVH.
Kerstin
23
« skrivet: 2002-07-01, 21:11 »
HejRune
Tack för svaret. Det är troligen så att skedmakaren gjorde något som var litet märkvärdigare än matskedar. Fast det var nog större åtgång på dem än vävskedarna.Ett ovanligt yrke tycks det vara för jag har aldrig stött på det tidigare.
MVH
Kerstin
24
« skrivet: 2002-06-30, 22:30 »
Min farmor hade en bror Johan ALFRED Andersson född 27/11 1851 i Stavnäs, Värmland. Han flyttade till Stockholm och lär ha haft skomakerirörelse på Söder. Tidvis med lärlingar, tror jag. Undrar var det skomakeriet låg. Hur hans familj såg ut. De kanske bodde i samma hus. Finns något register på stockholmsskomakare? Kanske fanns det ett förbund som träffades ibland och ev. ställde upp sej för fotografen. Vore trevligt med foto.
Johan ALFRED Andersson tog sej namnet SKARIN i Stockholm. Han dog 1937 i Stockholm.
Tacksam för svar är Kerstin.
25
« skrivet: 2002-06-30, 18:38 »
Skedmakare, Engelbert Andersson kom fr. Helsingtuna, dog i Lit
Vad sysslade min Engelbert Andersson med, som var skedmakare i Hälsingtuna ? Gjorde han vävskedar eller skedar för hushåll? Han dog i Lit 1810 som avskedade soldaten Engelbert Andersson Lerberg. Skedmakare var väl ett riktigt yrke ?, tänker jag.
Var snäll och berätta!
Beimel.
26
« skrivet: 2002-04-07, 17:49 »
I mina anor finns en skedmakare Engelbert Andersson i Hälsingtuna sn. som antagligen var inflyttad från Delsbo. Hustrun var Christina Jonsdotter Tunman f. ca. 1756 i Söderhamn och de fick barnen: Gertrud f. 11/4 1795 i Rå, Hälsingtuna,
och Erik Johan (Berg) f. 1799 7/6 i Attmars sn. (Y).
Engelbert Andersson kallas även, avskedad soldat Lerberg, då han dog i Lits församling 1810 (Z)
Lerberg kallas även Nerberg på vissa ställen. Har någon födelseår och datum på denne Engelbert Andersson? Kan han ha varit med om något fälttåg?
(Dog på toget; som det ibland heter). Och vad gör en skedmakare? Karvar skedar att äta med eller vävskedar för vävstolen?
27
« skrivet: 2001-02-25, 16:51 »
Jag har en ana från Dalarna som heter
Britt-Anders Ersson-Spanjor-Ren-Nordström han var:
Soldat,fältväbel,corporal, rustmästare,förare, sergeant,WARGERINGSKARLSBEFÄL,fältväbel.
Är Spanjor och Ren soldatnamn? Vad är wargeringskarlsbefäl? Vad soldaten gör kan man förstå, och några andra ,men vad gör de konstiga?
Britt-Anders Ersson tillhörde Orsa kompani, var född i Sunnanå? Lillherrdal 1728.05.23.
Tillägg: hur kan jag finna Lillhärdal på Landskap och socknar?
Nyfiken Kerstin
28
« skrivet: 2001-01-07, 12:58 »
Finns det någon släktforskarförening i Viksjö och vad arbetar man i så fall med nu? Har hört något om sockenhistoria. Vem vänder man sej till för information?
Vänliga hälsningar.
Kerstin
29
« skrivet: 2001-01-01, 19:28 »
Maria Nilsdotter f. 4/7 1842 i Tobyn Mangskog, kom bort i U.S.A. Hon var ett barn av 4. Fam. flyttade till Långjohanstorp 1847. Maria gifte sej och kallades i Amerika för Mary Törnqvist. Bodde i Lindsborg 1905.
Hennes föräldrar var,Torparen Nils Olsson f. 26/11 1812 i N.Ängen Gräsmark död 25/9 1900
och
Ingeborg Olsdotter f. 1804 i Västerrottna, Gräsmark.
Systern Kajsa Nilsd f.23/8 1840 var den enda som blev kvar på Blåbärskullen, Gräsmark. Två bröder flyttade till Hälsingland.
Har någon hittat svenskar i Lindsborg och haft kontakt med dem? Det skulle vara roligt att veta var min pappas faster tog vägen.
Med vänlig hälsning.
Kerstin
30
« skrivet: 2000-12-26, 16:21 »
Soldaten Nils Svensson Sötterman från Söttersbol f.9/6 1798 i Gillberga. död 25/6 1834
Hustru Änkan Britta Ersdotter född 29/1 1799 från Bråten under Hällsbäck, vigda 1821.
De fick 5 barn CAJSA MARIA,Anna Lisa,Johanna, Johan och Stina
Nils Svensson Sötterman hade träben och jag undrar så i vilket krig han fick det. Dog gjorde han 1834 då det i bouppteckningen står att de omyndiga barnens farbroder Erik Skyman bevakade deras rätt.
Finns någon som ägnat sej litet mera ingående åt den här släkten?
31
« skrivet: 2000-04-30, 22:27 »
HejMargareta! Jag har litet om Johannes Svenonis AEdenius.Dina datum stämmer med mina och att han gifte sej med änkan Anna Gammal från Gävle, som tidigare var gift med Jöns Petri Niurenius, kyrkoherde i Njurunda .
Med henne fick AEdenius två döttrar: Ingeborg Jönsdotter AEdenia född i Njurunda gift med Laurentius Nicolai Wallander född i Härnösand död 1683 i Sundsvall, Komminister i Sundsvall. Gymnasist.
Anna AEdenia född i Njurunda, gift med Göran Alander. Landsskrivare i Mjösund, Njurunda.
Johannes Svenonis AEdenius skildras som en mycket munter, kvick och skämtsam man, godmodig och folklig samt road av glada upptåg.
Det vill jag minnas är hämtat från H-sands stifts herdaminne.
Anna Gammal var dotter till Måns Gammal, handelsman från Gävle vars far var borgmästaren Hans Månsson Gammal, Gävle.
Jag har mera om den här släkten för Gammal hör till anfäderna och mödrarna. Men kanske du vid det här laget har fått de uppgifter du behöver, annars hör av dig!
Med vänlig hälsning. Kerstin Beimel.
32
« skrivet: 2000-04-10, 19:33 »
Hej Barbro!
Jag har en Jon Andersson KAKS, född 1600, död 1675 i Bjällsta, Indals sn. där han var bonde. Gift med Märta Persdotter född 1626 i Bäck, Indal död 1686 i Bjällsta, Indal.
Dottern Sara Jonsdotter är min ana.
Om det här är något som stämmer med din KAKS så skriv igen så kanske vi kan lura ut något tillsammans.
Med vänlig hälsning. Kerstin.
33
« skrivet: 2000-04-10, 17:03 »
Rättelse om Matthias Helgonis barn i FÖRSTA äktenskapet: Lars (ärkebiskopen Stigzelius).
Nicolaus Matthiae Stigzelius(kyrkoherde i Ljustorp.
Märta Stigzelia (gift med Ericus Nicolaus Huss).
Barnkullarna råkade tyvärr bli omkastade.
34
« skrivet: 2000-04-02, 19:31 »
Av Kerstin Beimel, Hjo
Hej!, Malin och Bodil.
I mitten av 50-talet började jag släktforska litet, som jag senare bad Thord Bylund förtsätta på. Resultatet mycket uppmuntrande och jag har fortsatt att fylla på, mest ur tryckta källor och med frågor bland släktingar.
Det handlar här om Jonas Olai Medelpadius från Ljustorp. Så här ser det ut i mina papper:
Åsmund Gudmundsson, bonde i Högland, Ljustorp nämnd 1535-1549
Barn utan känd moder: Östen Åsmundsson
Östen Åsmundsson Bonde i Högland nämnd 1556
Gift med Anna NN nämnd som änka 1564
Barn: Olof Östensson
Olof Östensson född i Högland Ljustorp, bonde i Högland. Nämnd 1569-1580
Barn utan känd moder:
Ingemar Olsson (min ana)
Jonas Olai Medelpadius död 1655 i Gudmundrå. Kyrkoherde i Gudmundrå.
Gift med Brita Isaksdotter.
Om Åsmund Gudmundsson har jag hittat följande:
Gård nr 1 brukades av Åsmund 1535.
1543-1549 står Åsmund Gudmundsson 20 mål
1556-1564 Östen Åsmundsson
1564 Anna, änka
1569-1580 Olof Östensson
1595-1610 hade 11 kor.
osv.
I boken Medelpads äldre urkunder (Hellbom)står under hjälpskattelängd för kriget mot Lybeck 1535
asstmundh i höglandh.
I Bomärken i Medelpad av Valter Bergsten lik-nar Olof Östenssons bomärke xx ställda på varandra och litet tilltryckta.
Jonas Olai Medelpadius hade med sin broder Ingenar Olofsson arvejord i Ljustorp. År 1610 bestod kyrkoherdens hushåll av 10 personer. Han ägde 3 hästar och 20 kor.
Kyrkoherden Jonas Olai en braf och käck man.
Hans gård förs vidare av Hans Ingemarsson. Bygdén
Med vänliga hälsningar. Kerstin. .Svara här.
35
« skrivet: 2000-03-20, 12:12 »
Hej Björn!
I Sigurd Sjödins bok VIKSJÖBOR fann jag nybyggaren i Högmyrsvedjan Anders Mårtensson
f. 1804 3/3 g.1834 28/9. Han dog 1883 21/12 och var då blind. Han kom från Liden.
Hustru I Anna-Lisa Hansd. f.1797 7/3 d.1862 2/4
Hustru II Brita Stina Wikström f. 1826 d.1888 21/7
Dotter till torparen Johan Wikström, Brännäset
som var född 1797.
Olof Forslund hittar ja däremot inte, men namnet förekommer i Viksjö nu med. Hälsn. Kerstin Beimel
36
« skrivet: 2000-03-19, 10:31 »
kwp359k av Kerstin Beimel
Hej Tony!
Det var länge sen du gjorde din efterlysning och kanske nu har fått reda på en hel del.Jag har först i febr. lärt mej litet om internet och tittar med nyfikenhet på vad som säjs.
I Gefle vapen (årgång?)finns en artikel Av C.W. Hjort som heter Ett bidrag till kännedomen om släkten Bröms´genealogi. Jag beställde kopia av den från Gävle bibliotek för många år sen och hittade massor av intressanta släktförbindelser. Bl.a. något som kan intressera dej.
På sid 201 står:En till åren samtida till kyrkoherde Petrus Erici i Segerstad var prosten Martinus Laurentii i Torp Medelpad, åren 1563-1610. Han troddes vara född i Hälsingland. Och hade före 1563 varit hovpredikant hos Johan III
Herdaminnets uppgift att han var gift med en dotter av Carolus Henrici är säkerligen riktig, men om hon hette Elisabet, som uppgives är väl ovisst, enär Elisabeth Carlsdotter redan i minst 7 år varit gift med kyrkoherde Petrus Erici Bröms
i Segerstad, då Martinus Laurentii dog 1610. Troligt är att den sistnämndes fru var antingen Catharina Carlsdotter, f 1557 eller Elin f 1558
Martinus Laurentii hade följande barn: Elisabet, gift med Mathias Helgonis i Njurunda; Catharina gift med Petrus Joannis i samma församl.; Barbro
(är Barbro Stigsdotters dopnamn och även borgmästare Bröms´i Gefle dotters). Två Martinsdöttrar till namn och ödern okända, samt Isac och Abraham, präster
Isac Martinii, trol. död i slutet av 1570-talet, kallade sig CLARMAN och blev 1620 kyrkoherde i Helsingtuna, där han avled 1653. Av intresse är att professorn i Uppsala teol.dr.Martin Brunnerus. benämnde Clarman sin blodsförvant Vid undersökning befinnes också mycket riktigt Isac Clarmans och hans bror Abraham Bröms´syster, Catharina Martinsdotter gift med Petrus Joannes i Njurunda (släktnamnet Njurenius) vara mor till Brita Persd. Njurenia.
Här hoppar jag.
Av det här ovan anförda framgår med tämligen stor visshet, att Carolus Henrici är stamfar för tre släktgrenar Bröms, i första hand sin egen, som genom sonen Johannes och sonsonen Carl, båda liksom Carolus herdar i Medelpads Tuna, blev väl spridd.
Men genom sin dotter grundlägger han även släktgrenen Bröms i Torp (och dennes brorslinje Clarman i Helsingtuna) och genom en annan grenen Bröms i Segerstad med en linje Rosenhjelm.
Med hälsning Kerstin.
37
« skrivet: 2000-03-19, 07:47 »
kwp359k, Kerstin Beimel
Jag söker släkt på min farmors, Beda Andersdotters sida. Född 16/4 1849 i Stavnäs.
I min gröna ungdom på 1950-talet började vi som ungt par forska i Göteborg i de gamla kyrkböckerna
De gamla papperen har blivit liggande sen dess. Nu som pensionär har jag börjat titta i dem för att hitta och ev. finna något om framför allt soldaterna Sötterman, Fyxman och Skyman.
Min farmors mor var Cajsa Maria Nilsd. f. 1822
Gift 1846 med Anders Andersson f. 5/8 1814, Stavnäs. Cajsa Marias föräldrar var:
Nils Svensson Sötterman f.9/6 1798 i Gillberga död 25/6 1834.Hustru Britta Ersdotter f. 29/1 1799
Vigda 1821
Barn:
Cajsa Maria f. 12/3 1822 i Stavnäs
Anna Lisa 16/1 1825
Johanna 12/9 1828
Johan 14/7 1831
Stina 17/11 1834
Soldaten Nils Svensson Sötterman från Söttersbol och Enkan Britta Ersdotter från Bråten under Hällsbäck vigdes 26/12 1821
I bouppteckningen år 1834 efter Nils Svensson Sötterman står att han efterlämnade 4 minderåriga barn och att änkan är i havande tillstånd.
De omyndigas rätt bevakades av farbrodern Erik Skyman. (Nils Svensson Sötterman lär ha haft träben).
Söttermans föräldrar var:
Soldaten Sven Fyxman f. 1763 och Karin Bengtsdotter f. 1763
Barn: Erik f. 1793, Cajsa f.1794 död 96, Nils f. 1798.
Fyxnäs, Gillberga, sold.stom.
Jag vore glad att få höra av någon som har någon av dessa soldater i sina anor och kanske vet något om deras tjänstgöring eller handel och vandel. Kanhända kommit längre bakåt i någon släkt.
38
« skrivet: 2000-03-18, 18:45 »
Hej Lasse!
Jag har tittat litet på Martinus Laurentii, död 1610, kyrkoherde i Torp.Gift m.Elisabet Carlsd.
f. i Hälsingtuna.
Barn: Brita Mårtensd. f. i Torp. Gift m. Peder Jenssen f. 1570 i Hov, Hackås. Länsman i Hov nämnd 1597, 1641.
Catharina Mårtensd. (min ana) Gift m. Petrus Johannes Kerfstadius, f. i Kärfsta, Stöde.Kyrkoherde. Död 1626 i Njurunda.
Abrahamus Martini f. i Torp död 1646 Torp. Kyrkoherde.Gift m. Margareta Orre.
Elisabet Mårtensd. f. i Torp. Gift m. Matthias Helgonis f. i Muggärd Häggdånger.
Mickel Mårtensson f. i Torp. Bonde i Ön Borgsjö.
John Mårtensson f. i Torp död 1605 i Rogsta, Torp.
Bonde i Rogsta i Torp. Gift m. Kerstin Björnsd. född i Komsta.
Lars Mårtensson f. 1573 död 1642 I Viken, Torps sn
Gift m.Brita Olofsd. f. i Solberg, Njurunda.
Ovanstående är hämtat ur mina släktforskningspapper
Men titta i Robert de Robelins bok Skankeätten på sid 39. Där står bl.a.
Nils Jenssen, länsman. Gift omkr. 1605 m. Brita Mårtensd. f. i Torp omkr. 1584. Nämnd 1611 som hustru Brita i Hov. RA,KA Jämtl.handl. vol1:7, dotter av kyrkoherden i Torp 1563-1573 i Medelpad, Martinus Laurentii.
I boken står fler upplysningar.
Go kväll! önskar Kerstin B.
39
« skrivet: 2000-03-18, 16:09 »
av Kerstin Beimel
Hej Lasse!
Jag har litet om Matthias Helgonis ättlingar, men inte direkt vad du frågar om.
Matthias Helgonis född i Muggärd Häggdånger på 1560-talet, död 1640 i Ljustorp, Kyrkoherde i Ljustorp.
Matthias var gift 2 ggr.
Barn i första giftet:
Mårten Mattson född i Kyrkbordet, Ljustorp sn. död 1680 i Edsåker. Bonde i Edsåker, Ljustorp.
Märta Mattsdotter Stigzelia, född 1612 i Kyrkbordet, Ljustorp.
Gift med Ericus Nicolai Huss född 1590, död 1669 i Torps sn. Kyrkoherde.
Barn i andra giftet:
Lars Stigzelius, född 1598 27/10 i Stigsjö,död 1676 31/8 i Uppsala. Ärkebiskop.
Gift med Christina Buraea.
Nicolaus Matthiae Stigzelius, född 1603, död 2/5 1683 (?). Kyrkoherde i Ljustorp. Landsprost i Medelpad från 1657 till sin död (min ana).
Gift med Anna Henriksdotter.
Mina uppgifter har jag fått genom Thord Bylunds forskning.
Det kanske inte var mycket det här för dej Lasse, men kanhända jag finner mer i någon bok senare.
Det finns något i Boken om Säbrå;jag ska titta
vidare.
Hälsar Kerstin.
40
« skrivet: 2000-03-10, 17:20 »
Finns någon som känner till Erik Eriksson Krings förfäder? Han är född 1650, död 1720 i Nyland, Långsele. Bonde i Nyland, Långsele socken.
Barn utan känd moder:Erik Eriksson, född 1685 i Nyland, Långsele sn, som gifter sej med Märta Persdotter född 1715 i Näs,Långsele, död 1750 29/6
i Nyland, Långsele. De får sonen Erik Eriksson Floman född 1708 i Nyland, Långsele båtsman i Västerflo, Långsele. Kring och Floman är nog båda båtsmansnamn. Vem vet något mer om släkten? Jag kan så lite om denna gren. Hälsning Kerstin Beimel
41
« skrivet: 2000-03-09, 19:23 »
Hej Margareta Berggren---Om GAMMAL
Hans Månsson Gammal, borgm. i Gävle hade också barnen:Catharina och Magdalena. Catharina gift1) med Lars Hansson som också kallade sig Gammal efter sin svärfader.Gift 2)med Peder Gunnarsson.
Magdalena gift med Olof Hansson som också kallade sej Gammal.
Margareta Gammal gift med Kenicius fick 12 barn varav fem kom till vuxen ålder.
Källa:storkopia av mikrokort från SVAR. Den heter,
21 Sehlberg E CE 7184 7/23 Hälsning Kerstin
42
« skrivet: 2000-03-09, 17:52 »
Hej Gabriel!
Ja, sannolikt är det privatarkiv,skrivit av en gammal hand. Det är 5 år sen jag anlitade Thord Bylund att fortsätta på min nybörjarsläktforskning
Resultatet och bredden förvånade mej , väldigt intressant! Där fanns Hans Månsson Gammal, borgmästare i Gävle 1584, Gift med Karin. Bland barnen, Måns Gammal, Handelsman och Rådman i Gävle
som i sin tur hade dotter Anna som gifte sej med Jöns Petri Niurenius f. i Njurunda(Y) och fick sonen Peder senare komminister i Skön (Y).
Det finns även en Jonas Olofsson Gammal borgmästare 1634 och 1635. Hans son adlades Ehrenkrona och var assessor i Göta Hovrätt. Själv var han son till borgaren Olof Hansson och Magdalena, dotter till Hans Månsson Gammal borgm. i Gävle. Källa: Gefle stads Historia.
Ur boken Samlaren 1904 kan man läsa en förteckning över svenskar inskrivna vid tyska universitet ex. i Rostock och där förekommer 1552 en Jonas Gammal, Stockholm. År 1570 Olaus Gammal,Stockholm. Hälsningar Kerstin.
43
« skrivet: 2000-03-04, 22:29 »
Gammal i Gävle - Gammal i Varberg
Erik Olofsson Gammal borgare i GÄVLE f.1635 20/6
Son: Göran Eriksson Gammal borgare 1676 död 29/6
1707. gift m. Barbro Larsdotter död 1733 dotter till Lars Persson Utanland.
Son: Jöran Gammal handlande i VARBERG
Lorentz Gammal
dott.Brita Gammal
Källa: tablå från mikrokort beställt hos SVAR
21 Selberg, CE7184 7120
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy