Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingemar Sundewall
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-08-25, 17:50 »
För ung för att ha gift sig 1846, givetvis! Det är ju det året Christian Boijsen talar om i sin Levnadshistoria: "Då jag hade ont om tid, eftersom jag skulle vara tillbaka på Eixen den 15 oktober för att fira min bruds systers bröllop, som ägde rum den 17, så måste jag ta en hyrvagn /---/ Som sagt, jag höll mitt ord, den 15 oktober omfamnades jag i Eixen av min kära älskade, den 16 firade vi min svägerskas bröllop den 17, vi var alla glada, jag dansade mycket." Texten är skriven 1847, så den handlar naturligtvis inte om ett bröllop i maj 1858! Det måste alltså ha funnits ytterligare en syster.
2
« skrivet: 2021-08-17, 12:28 »
Hej Marianne och Manuela!
Också jag är ättling till Bertha Emma Maria Stridde och Jacob Christian Fredrik Boysen (som via "Boÿsen" kom att kalla sig Boijsen i Sverige) och är tacksam för att äntligen ha fått litet ordning på de "svenska" Striddarna.
Marianne, ang. J C F Boijsens livshistoria: "Charroph" ska givetvis vara Christoph. Är det samma översättning som jag gjorde omkring 1970 och kopierade i 1 ex till min morfar Herman Sundewall och i 1 ex till Tore Gärsner? Jag kommer ihåg att jag utgick från ett underlag på tyska som var en tolkning av en svårläst tysk text, men var det underlaget kom ifrån har jag ingen aning om, så det kan säkert ha översatts av andra. Har du förresten någon information om Christian Boijsens mor Friederike Lund? Någonstans har jag sett uppgiften att hon var född i Kiel, och eftersom konstprofessorn Johann Lund i Köpenhamn också var född i Kiel gissade jag att han var den morbror "professor Lund" som Christian besökte i september 1846. Det hade jag en diskussion med Tore Gärsner om, kommer jag ihåg (Han menade att "professor" kunde ju vilken skollärare som helst kalla sig).
Manuela, inte katten hette J C F Boijsens barn "Fredriksson" resp. "Fredriksdotter". Varför skulle de ha hetat det när hans tilltalsnamn var Christian? Jag har aldrig sett dem kallas något annat än Boijsen. DFinns det f ö inga källor som tar upp den syster till Bertha Emma Maria Stridde som gifte sig den 17 oktober 1846? Som Marianne påpekar är Amalia, f 1840, alldeles för ung. För övrigt kan jag bara hålla med Marianne i hennes beundran för ditt arbete.
3
« skrivet: 2021-07-06, 11:09 »
The word is Handelsförest. = Handelsföreståndare = Grocery store operator
4
« skrivet: 2021-07-04, 20:12 »
Enligt hfl AI:12a för Nyköping östra, sid 146, flyttade "MålarEnk. Johanna Sandvall (sic!) Mellin" till Finland 1837, tydligen med sin 5-åriga dotterdotter Margareta Charlotta. Enligt en gammal släktutredning för släkten Sundewall (Svenska Ättartal 6 från 1890) ska hon ha dött i Helsingfors 1846, men den utredningen är mycket otillförlitlig. Bl a påstås det att brodern Nils skulle ha varit provinsialläkare i Vasa och att brodern Carl Gustaf skulle ha varit arkitekt - båda uppgifterna falska.
5
« skrivet: 2021-07-04, 11:20 »
Hej Anders
Tack för informationen om vigseldatum för Johanna Margareta och Mellin, som jag inte hittat tidigare, men jag har inte heller letat särskilt noga. Vad jag däremot har letat förgäves efter är dopboksnotiser om de andra två barnen, som varken verkar vara födda i Nyköping Östra eller Nyköping Västra. Har du några tips om var Johanna Margareta kan ha hållit till 1808-10?
6
« skrivet: 2021-07-01, 16:48 »
Hej Anders!
Såg det här inlägget först nu, och det var mycket intressant, eftersom jag tidigare i år försökte följa alla fänrik Adolf Sundvalls/Sundewalls barn. De hamnade ju i Finland, men de flesta verkar ha följt med sin styvmor när hon som änka flyttade tillbaka till Sverige. Det här med Roland är första gången jag ser, men Johanna Margareta gifte sig med målaren Erik Gabriel Mellin i Nyköping någon gång före 1808 och fick två äktfödda barn: Erik Adolf, f 1808 och Johanna Charlotta, f 1810. Efter att Erik Gabriel avlidit 1833 (han kallas då "f d postiljon") flyttade enligt hfl Johanna Margareta tillbaka till Finland 1837. Det där med "fin familj" var det väl si och så med - i bouppteckningen efter styvmodern 1834 är bara de två i syskonskaran som på något vis var "fina" som är upptagna, Beata Maria, gift först Key och sedan Lautier, och Johan Adolf, som fortsatt österut och blivit medicinalråd i Ryssland (bosatt på Krim). Johanna Margareta levde ju fortfarande i Nyköping och Carl Gustaf (enligt kusinen Carl Jakob en försupen målargesäll som lyckats snacka in sig hos sin farbror så att han ett tag var förvaltare på Södertou gård) kan ha varit död, men han hade en inomäktenskaplig dotter i livet på Gotland. De andra två sönerna var säkert döda 1834 - Nils har jag hittat i Nykarleby i Finland som smedgesäll fram till 1802 och Isac har jag ingen aning om vart han tog vägen.
Keyättling är jag inte, inte ens ättling till Adolf Sundvall utan till hans 20 år yngre bror Jakob Sundewall som var inspektor på Högestad men också ägare till Södertou.
7
« skrivet: 2021-03-04, 08:45 »
"Almose hjonet" = pauper. (The normal Swedish word would have been "fattighjonet")
8
« skrivet: 2021-02-20, 16:44 »
This is a request for "banns of marriage", which meant that the wish of the couple to marry had to be read out in church three Sundays before the wedding could be legally fulfilled. The last bann was supposed to be read on the 12 of May, so if nobody had objected during this time, the 27 of May is a completely valid date for the wedding.
9
« skrivet: 2021-02-20, 16:15 »
Sista meningen snarare: "Sannolikt har han träffats af något slaganfall eller dylikt".
10
« skrivet: 2020-12-29, 16:24 »
Carol, You will find Johannes Nilsson and his family on page 213 in Hova AI:1. I don't think they are related to Maria Larsdotter and her son at all, but when their mother died 1818 the father could not take care of all his children, but Maja Stina was put in foster care with Maria Larsdotter by the parish.
11
« skrivet: 2020-12-29, 16:03 »
Carol, The note for Johannes says "1802 Stockholm", which means that he moved there in 1802. The note for Anders says "1812 Bårtorp adm. 7.?0. 1811 - - Lungsot", meaning he moved to another village in Hova (you find him as a farmhand on the following page), having been confirmed in 1811 and suffering from tuberculosis. The note on p. 244 says that he has a very weak chest. From Bårtorp he seems to have moved on to Smedstorp, which is yet another village in Hova, and he is still listed there in 1819.
12
« skrivet: 2020-01-26, 14:15 »
Hello Don,
I think "lady" is a bad translation of "mamsell", since it is a marker for nobility. In the 18th and 19th centuries there were four titles in Sweden that would be used for unmarried women:
1. Fröken - originally only daughters of noblemen, later also upper middle class men (non-noble commissioned officers, wealthy traders, bankers etc.) as well as non-noble owners of larger estates.
2. Mamsell - daughters of tradesmen, master craftsmen, petty officers, sea captains etc. plus professional people like doctors and clergymen.
3. Jungfru - daughters of small-time tradesmen, journeyman craftsmen, merchant ship mates, etc.
4. Piga - daughters of farmers and workers.
Since Lovisa was the daughter of a petty officer she would have been titled "mamsell"
13
« skrivet: 2019-04-16, 17:01 »
Jag tänker direkt att han hade kansliexamen, som var en 2-årig lägre juristutbildning som existerade mellan 1863 och 1937 (reviderad 1904) och var en vanlig utbildning för den som tjänstgjorde inom kronofogde- och skattemyndigheterna.
14
« skrivet: 2018-04-10, 15:48 »
Vad intyget gäller är svårt att säga, men det verkar som om han har inställt sig personligen hos fredsdomare William L Norton i Philadelphia och visat upp certifikat från Craven County i North Carolina att han naturaliserats som amerikansk medborgare den 13 februari 1826. "Hazle" eyes står väl för bruna (hasselnötsbruna) ögon.
Jag kan tänka mig att han avsåg att gå i land och bosätta sig i Philadelphia, och att han för säkerhets skull ville ha ett bevis på att han inte befann sig i staden olagligt. Dokumentet verkar vara särskilt anpassat just för sjömän. Något medlemskap i ett sjömanssällskap tror jag inte det gäller, dokumentet är alldeles för officiellt för det.
15
« skrivet: 2018-04-04, 13:50 »
For "Tingsprofossen" I would suggest the term "Court Marshal".
16
« skrivet: 2018-02-14, 15:06 »
Död 2016-01-21 i Stockholm, enligt Sveriges Dödbok.
17
« skrivet: 2018-02-07, 16:29 »
The word Lina couldn't make out is "betyg", and it simply means that the vicar of his home parish had given him a document to certify that he was a decent and honest man.
18
« skrivet: 2018-02-07, 16:15 »
Enligt dödboken för Stafsinge socken (Stafsinge CI:2, Arkiv Digital bild 16/ sid 24) dog Lars Nilsson Gillberg den 27 mars 1771, 80 år, 5 månader och 8 dagar gammal. Enligt Ingemar Rosengrens "Gårdgenealogi - Stafsinge och Vinberg socken" hette hans hustru Inger Svensdotter, f ca 1695, d.1737. I så fall dog hon den 14 augusti 1737 (Stafsinge CI:1, AD bild 176/ sid 343), men Rosengren säger sig inte ha hittat någon vigselnotis. Deras barn ska ha hetat Nils (f 1723), Jakob (f 1726), Torsten (f 1727), Carl (f 1729), Sven (f 1731), Lars (1733-36) och Lars (f o d 1737), så det är väl från deras födelsenotiser Rosengren har Inger Svensdotters namn.
19
« skrivet: 2017-11-03, 11:10 »
Någon murare Frans Georg Karlsson i Helsingborg 1905 finns mycket riktigt inte, däremot en murare Georg Ture Karlsson, f i Bosarp 1881-02-11. Enligt Sveriges Dödbok dog han i Helsingborg 1969-05-26, så det vore kanske idé att kolla hans bouppteckning, eftersom "Frans Georg" erkände barnet som sitt.
20
« skrivet: 2017-10-02, 20:10 »
Hur långt ner "Jutland" räknades beror på om hela Slesvig ner till Eider räknades med, eller gränsen ansågs gå litet nordligare, vid Dannevirke. Kiel hörde säkert inte till "Jutland", men staden ligger på gränsen mellan Schleswig och Holstein.
21
« skrivet: 2017-09-29, 13:39 »
Hej Tord!
I Lund fanns 1910 två läroverk för den som ville avlägga studentexamen: Katedralskolan, Högre Allmänna Läroverket samt Lunds Privata Elementarskola ("Spyken"). Katedralskolans arkiv finns på Lunds Landsarkiv, däremot är jag osäker på var Spykens arkiv från den privata tiden finns. Det är möjligt att studenterna från Spyken formellt räknades som privatister, och i så fall registerades de antagligen i examensprotokollen hos det läroverk som var ansvarigt. Kungliga Läroverksstyrelsens arkiv finns hos Riksarkivet, och eftersom studentexamen var en statlig angelägenhet bör protokoll finnas där också.
22
« skrivet: 2017-08-10, 18:03 »
Hej Trym!
Omkring 200 "ryssar" var verksamma vid byggandet av Göta Kanal 1810-32. Det är väl inte uteslutet att någon av dessa var armenier.
23
« skrivet: 2017-07-29, 09:20 »
Vad som väl också skulle vara intressant är vad han gjorde åren 1913-15. Arbetade han med annat och utbildade sig till ingenjör genom kvälls- eller brevkurser, eller gick han en dagtidsutbildning vid någon typ av teknisk skola? Alla dessa alternativ fanns på 1910-talet.
24
« skrivet: 2017-07-28, 09:46 »
Det står: "Inskrifven vid Hären. Gjort 8 mån: rymt från vapenöfningen medd. vid inskr. 1916". Under detta står hans värnpliktsnummer. Siffrorna i kolumnerna 10 och 11 tyder jag som att han var till sjöss 1912 men sedan inte mönstrade på igen förrän i samband med sin rymning 1916. De 2- och 3-siffriga numren efter årtal och snedstreck skulle kunna vara fartygsnummer, men där är jag osäker. I så fall har han varit på 8 båtar under 1916 - kanske ett sätt att göra det svårare för värnpliktsmyndigheten att få tag på honom.
I vilket fall som helst har han haft flera år på sig att bevista en teknisk skola och skaffa sig ingenjörsutbildning.
25
« skrivet: 2017-07-10, 11:54 »
Lars-Erik, den bifogade frågan är oläslig (har testat med både Google Chrome och Microsoft Edge). Inte för att jag kommer att kunna svara på frågan, men vill du att någon ska kunna göra det är det bättre att du skriver av meddelandet i stället för att kopiera in det!
26
« skrivet: 2017-05-23, 19:58 »
Hi Kelly! I forgot to give you a complete answer re "Churched as Stare's wife". This probably means that Eva Larsdotter and Carl Stare had married during the six weeks that were to follow between childbirth and "churching".
Ingemar
27
« skrivet: 2017-05-20, 20:59 »
"Churching" is the word used on Wikipedia for "the ceremony wherein a blessing is given to mothers after recovery from childbirth". This ceremony was mandatory within the Swedish Church until 1850, but was not finally abolished until 1986.within the Swedish Church until 1850 but was not finally abolished until 1986.
28
« skrivet: 2017-05-20, 19:51 »
It says:
Stenby /name of village/
Maid Eva Lars' Daughter
Her fiancé Carl Gust. Stare /or Stared/ acknowledges being the child's father.
Churched as Stare's wife.
The last column gives the names of the four baptismal witnesses, two male and two female.
29
« skrivet: 2017-05-12, 15:01 »
Hej Marita och Göran! Uppgiften om Magnus Jacobsson Deisin som far till kocken Johan Magnus Leisner kommer uppenbarligen från mormonerna. På en "outdated" sida på nätet www.oocities.org/hillfamilyhistory framgår att Johan Magnus Leisner "was sealed to his parents on 20 Oct 1994 in the Salt Lake Temple". Det framgår också att Johan Magnus Leisners sondotterson Nils Persson (1824-1882) blev mormon och emigrerade till Utah. Hur Nils Perssons ättlingar på 1990-talet fick för sig att en kock Magnusson i Öved måste vara son till en krögare Magnus i Öved är inte lätt att veta. Den kvinna som är "sealed" som mor till Johan Magnus Leisner är i varje fall omöjlig, eftersom hon i så fall bara skulle ha varit i 10-årsåldern när hon födde Johan Magnus.
30
« skrivet: 2017-03-11, 11:27 »
Robert,
Dagmar was Sigrid's younger sister, according to the Birth Records of Norrköping Hedvig parish. They were both daughters of Johan August Carlsson, coachman, born Febr. 12 1857, and his wife Anna Lovisa Nord, born March 11 1859. There was also a younger brother Carl Einar, born May 17 1890, who no doubt would have been called Calle.
31
« skrivet: 2017-03-04, 13:27 »
Hej Jens!
Enligt Hallands Båtsmansregister föddes båtsmannen Anders Nilsson Wal 1818-01-24 i F län.
32
« skrivet: 2016-02-14, 11:22 »
The word is danish: Ejergaard, which simply shows that Jep is the owner of the farm and not a mere tenant.
Ingemar
33
« skrivet: 2010-10-03, 15:11 »
Hello Laura!
Stefan's translation is mostly correct, but hemmansegaren does not mean tenant but farm owner.
Ingemar
34
« skrivet: 2010-09-26, 13:40 »
Hej! Det här är ju en gammal fråga, men jag har inte sett den tidigare. Om Karl Gustav Sundvall (eller Sundevall) finns en del upplysningar i professor Carl Jakob Sundevalls (1801-75) handskrivna minnesanteckningar, börjadt i Lund d. 22 Oct:br 1820 fortsatt och slutad Gud vet när? (tydligen 1839):
Mot slutet av sommaren /1817/ (d. 24 augusti) kom en min half Cousin (min Fars halfbrors son) C.G. Sundevall till Söderto för att måla i rummen. Han var nära 40 år gammal. Hade varit Inspector på Öland och äfven på Gottland men hade förut lärt målarekonsten i Stockholm och var nu gesäll hos målaren Gernandt i Malmö. Han var en kraftfull man som bildat sig jelf genom läsning mäst af Historien, hvari han var ganska väl hemma. Sedan blef han Inspector öfver Söderto men började olyckligtvis efter 2 års förlopp supa så att min Far ej fann rådligt behålla honom längre. Nu vete Gud hvar han är.
Denne man torde vara identisk med den Carl Gustaf Sundevall som i Svenska Ättartal uppges som född cirka 1785 och verksam som arkitekt och målare i Helsingfors , son till fänrik Adolf Ludvig Sundvall (1749-1803) och Maria Elisabeth Öhrlin (1754-1833). I så fall torde han vara född i Vadstena eller dess närhet. Carl Jakob Sundevall var mycket riktigt son till Adolfs halvbror Jacob, och min morfars fars 37 år äldre halvbror. Minnesanteckningarna har jag fått i avskrift av en släkting, originalet torde finnas bland Carl Jakob Sundevalls efterlämnade papper hos Kungliga Vetenskapsakademien.
En märklig detalj är att varken Carl Gustaf eller några barnbarn finns omnämnda i moderns bouppteckning. Tyvärr har jag inte forskat vidare i denna släktgren, så jag kan inte lämna några bättre källhänvisningar.
35
« skrivet: 2006-08-09, 19:23 »
Ulf!
August Sundewall flyttade 1841 från familjen till en rättaretjänst på Svartsjö utanför Stockholm. Han försökte sedan starta en tobaksfabrik i Stockholm innan han 1845 emigrerade till USA, där han bodde i Buffalo NY och försörjde sig på olika arbeten, t ex båtvakt, lantarbetare och hotellföreståndare. I samband med mexikanska krigets utbrott 1847 värvade han sig i amerikanska arm?n under namnet Augustus Jackson, och torde ha stupat eller avlidit av annat skäl 1848. En (svårläst) samling av August Sundewalls brev till sina bröder finns arkiverade hos Kungliga Vetenskapsakademin i hans bror Carl Jakobs efterlämnade papper, sista brevet är daterat i Vera Cruz mars 1848. Sonen Jakob Emil var lantbrukare i Bjellerup i Skåne och dog 7/12 1871.
Mvh Ingemar
36
« skrivet: 2005-02-05, 20:29 »
Anders,
vad jag just nu hittar är ett översatt brev i Maja Hagermans spåren av kungens män:
Jag Erik, med Guds nåde svearnes konung, i dessa nyare tider den tredje med detta namn - så det latinska originalet innehöll säkert Ericus, men eftersom jag inte är latinare och inte heller sett brevet i original kan jag inte svara för att det står just tertius, utan kanske någon annan form av ordet. Låt mig citera Maja Hagerman: Brevet är bevarat i original. (Hagerman, Spåren av kungens män, Rab?n Prisma 1996, sid 388).
Då tvivlar jag faktiskt mer på att han i sin livstid kallades läspe och halte, med eller utan den! Erikskrönikan är faktiskt enligt Nationalencyklopedin tillkommen mellan 1322 och 1355, alltså 69-105 år efter kungens död - och inte ens i Erikskrönikan står det att han kallades så, bara att han hade de egenskaperna!
37
« skrivet: 2005-02-03, 21:30 »
Erik den läspe och halte är ju i själva verket som Ericus tertius, alltså Erik III, den förste svenske kung som själv använde regentnummer!
38
« skrivet: 2005-01-16, 22:17 »
När politiker och journalister talar om modern tid menar de i bästa fall efter 1945, i värsta fall är det liktydigt med det beryktade journalistiska mannaminnet, som sträcker sig ungefär 2-3 år tillbaka i tiden!
39
« skrivet: 2004-11-19, 19:06 »
Hej! Den Carl Wilhelm Olsson som föddes som son till Wilhelmina Olsson (f 1843) år 1881 var min farfar. Han var handlande i Falkenberg och dog 1922. Han var gift med Alma Sofia Svensson som dog 1977, och min far var det enda av deras 4 barn som levde till vuxen ålder.
Du måste alltså leta efter någon annan Karl Wilhelm!
Hälsningar
Ingemar
40
« skrivet: 2004-08-15, 16:53 »
Lease-holder might be the most appropriate translation, since Nils Ahlgren leased land from the estate of Näsbyholm. In the 1890 Census he stands as Arrendator Snickare which means Lease-holder Carpenter. Åbo he was not, since that would have meant that he farmed land owned by the Crown!
The contracts I should think were written in just two copies, one for the proprietor and one for the lease-holder, so it could be difficult to find one for Gerdslövs Sjöhus, as the farm apparently was called.
41
« skrivet: 2003-09-28, 18:36 »
Nyberg från Fridene
Har någon kännedom om följande personer med namnet Nyberg, barn till Jan Christoffersson (f 1811 i Hamrum, d 1886 i Värsås) och Johanna Johansdotter (f 1812 i Varola)?
*Christoffer Johan, f 18/5 1838 i Lilla Hamrum
*Helena Christina, f 30/4 1841 i Tjustorp, Fridene
*Lars August, f 7/6 1843 i Tjustorp, Fridene
*Maria Sophia, f 16/7 1847 i Tjustorp, Fridene
*Joel, f 16/7 1847 (tvilling)
*Pehr Otto, f 7/4 1851 i Tjustorpstorp
*Augusta Mathilda, f 16/7 1857 i Tjustorpstorp
Ytterligare två syskon finns, men deras öden är kända: Alexander, f 1845, blev lanthandlare och Inga Charlotta, f 1855, gifte sig med kakelugnsfabrikören Tillman i Stockholm.
42
« skrivet: 2003-08-11, 20:36 »
Södra Tvärgatan was a street in the Lugnet district i Malmö, which I should think was in S:t Pauli parish. The whole district was erased in the first half of the 1970:s. Kaptensgatan 17 (sic!) certainly was in S:t Pauli parish in 1937.
43
« skrivet: 2002-04-28, 18:01 »
Johan Jakob Sundevall var i sin tur född i Röddinge 1840 som u ä son till pigan Johanna Benedikta Leisner. Jag har forskat en del i den Sundewall-släkten under 80- och 90-talen och mailar gärna över utredningen om du vill.
Hälsningar Ingemar
44
« skrivet: 2002-03-17, 18:44 »
Hej Rolf! Detta är antagligen den Ulrika Leisner som föddes den 8/8 1841 i V Kärrstorp som dotter till smeden Bengt Ludvig Leisner (f 1808-03-23 i Ystad, d 1845-05.04 i Stehag) och Anna Nilsdotter (f 1802-10-05 i Fulltofta). Dottern Anna Benedikta blev förmodligen uppkallad efter Ulrikas faster, kokerskan på Börringekloster Anna Benedikta Leisner, som är min morfars farmor.
Hälsningar Ingemar Sundewall
45
« skrivet: 2002-01-03, 18:12 »
När det gäller Malmö är i regel flyttat till S.F. liktydigt med flyttat till Södra Förstaden!
46
« skrivet: 2001-12-08, 21:50 »
Versen i fråga finns dessutom med i Tage Danielssons Samlade Dikter 1967-1967, så man får väl anta att det var Tage som skrev den. Den lyder:
Om alla svenskar plötsligt dogo
blev det väldigt tomt på OGO
och finns i dikten Om.
47
« skrivet: 2001-11-17, 16:57 »
Vad som finns från denna tid är ju A U Isbergs Karta öfver Malmö Stad 1875 (finns bifogad Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1975), men den omfattar inte förstäderna. Något senare, från 1890, är den Plan-Karta öfver staden Malmö som medföljde Elbogen nr 4 1989. Där finns även förstäderna med.
48
« skrivet: 2001-09-08, 14:09 »
Det är nog inte så enkelt att arbetskarl stod för denna enklaste typ av daglönare. Min farfars farfar, Anders Olsson Qvick i Falkenberg, står i kykoböckerna för Falkenbergs stad upptagen som arbetskarl och borgare. Även om burskapspenningen i en småstad som Falkenberg inte var särskilt hög vid 1800-talets början, måste han ju i alla fall haft råd till den och tyckt att det varit värt pengarna i förhållande till familjens omedelbara försörjning!
49
« skrivet: 2000-12-09, 13:47 »
Hej Lennart.
Gjuteriarbetaren Lars Sundevall eller Sundvall i Malmö var född i Svenstorp (inte Malmö) 18340307 som son till rotesoldaten Hans Löf i Lindby och Karna Larsdotter. Assarina Johansdotter var född i Ausås 18290524. Deras barn var:
1.Johan Peter Sundevall, f 11/9 1863 i Malmö Caroli, d 2/2 1912 sst. Var 1878 repslagaregesäll, senare grovarbetare, benämns från 1888 f. sappör.
2.Frans Edvard Sundevall, f 29/11 1864 d 6/12 s.å.
3.Karl Axel Sundevall, f 18/8 i Malmö Caroli. Sjöman.
4.Frans Edvard Sundevall, f 1/9 1868 i Malmö Caroli. Slakteriarbetare, handelsbiträde.
5.Anna Lovisa Sundevall, f 4/10 1869 i Malmö Caroli.
50
« skrivet: 2000-07-02, 18:25 »
Om sin härkomst och uppväxt har Åke Cato själv skrivit i boken Malmö för inte så länge sen, utgiven på Lars-Åke Winbergs förlag 1997. Beställ boken på närmaste bibliotek, så får du många uppgifter att utgå från!
51
« skrivet: 1999-02-14, 13:30 »
Med Preushen Temlin menas förmodligen staden Templin i konungariket Preussen (numera i delstaten Brandenburg). Kofunkasen är väl en ännu värre förvrängning, så där kan jag inte ens komma med en gissning. Det är ju inte ens säkert att platsen i fråga ligger i Tyskland idag!
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy