Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Peter Sjölund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-04-21, 18:18 »
Du har ett perfekt läge för att kolla detta med hjälp av DNA! Om du och din nästkusin båda gör testet Family Finder från Family Tree DNA, kommer det att visa om ni är tremänningar eller inte (förutsatt att ni inte är nära släkt via någon annan gren i antavlan). Och just inatt börjar dessutom en 4 dagars REA som ger 20 dollar rabatt per test 
2
« skrivet: 2016-04-10, 21:59 »
23andMe utgår från ett YDNA-träd som det såg ut 2010. Sedan dess har tiotusentals nya grenar identifierats, så deras resultat är tämligen föråldrat. Du kan dock utgå från att huvudhaplogruppen stämmer, så du tillhör säkert E1b. Varför förvånar det dig?
För att verkligen kartlägga ditt YDNA och hitta relevanta matchningar är det ett YDNA-test hos Family Tree DNA som gäller. Börja med ett Y37 och de vad det ger. Du har sedan möjlighet att uppgradera ditt test till BigY, för att få fram i princip all information som du kan få och för att bli inplacerad på exakt rätt plats i YDNA-trädet.
3
« skrivet: 2016-01-23, 23:26 »
Det finns många som kallar sig Bure utan att för den skull ha sitt ursprung i Buresläkten från Västerbotten. Men omöjligt är det inte. Var och när levde din tidigast kända anfader på din raka fädernelinje?
4
« skrivet: 2016-01-23, 23:17 »
Det gick tyvärr inte så bra. De tilltänkta testpersonerna ställde inte upp. Nu har nya testpersoner forskats fram, men inga resultat finns klara ännu. Jag hoppas dock att vi snart ska få ett svar på denna intressanta fråga.
5
« skrivet: 2016-01-05, 21:29 »
Du har helt rätt i att företagen har svårt att hinna med. Det finns idag varken något företag eller några akademiska institutioner som hinner med i den snabba upptäckten av nya förgreningar på YDNA-trädet, som alla släktforskare står för genom sina DNA-tester. Det är idag vi släktforskare som driver utvecklingen och som försöker hålla koll på hur YDNA-förgreningarna ser ut och hur migrationerna sett ut från bronsåldern och framåt. Eftersom det finns så otroligt många haplogrupper, finns det ingen som kan hålla koll på allt samtidigt. Det är därför olika experter som följer utvecklingen i olika delar av trädet. Har du tur så tillhör du en gren där det hela tiden produceras nya träd och kartor. Din grupp R1a var tidigare rik på personer som ritade träd och kartor, men de hinner inte heller längre med i utvecklingen. I Sverige är jag den som har bäst koll på just R1a, så jag svarar gärna på frågor. Ett bra sätt att se kartor som ständigt uppdateras är att titta på haplogrupp-projektens hemsidor och kartor över testade medlemmar. Där kan du se alla de grenar som projektet grupperat sina medlemmar i. Det är förvisso kartor över var haplogrupperna förekommer idag och inte var de fanns under tidigare tidsepoker, men det går att skapa sig en ganska bra bild av utbredningen. På denna karta visas alla som hittills testat positivt för S6842 (egentligen för S7759 nedströms S6842).  Jag bedömer att S6842 har sitt ursprung i Mälardalen eller sydväst därom, medan S7759 uppstod i södra Norrland eller Mälardalen.. S6842-mutationen hände för ca 2500 år sedan, under bronsåldern, medan S7759 uppstod under järnåldern, för ca 1800 år sedan. För att kunna kartlägga grenen och migrationen mer i detalj behöver vi fler som testar BigY och därigenom upptäcker nya SNPs och förgreningar.
6
« skrivet: 2015-04-26, 23:19 »
Det låter som att du har goda förutsättningar för att bekräfta (eller avfärda) faderskapet, i och med att du kan testa två raka manslinjer. Resultatet från ett Y-test hos FTDNA är mycket tillförlitligt. Y-testet kan göras på olika nivåer, där Y111 är den som säkrast bevisar ett nära släktskap. Jag skulle rekommendera att göra ett Y37 på bägge männen. Då får du ett tillräckligt säkert svar på om de tillhör samma fädernelinje.
När du bekräftat att de har samma fädernelinje, beställer du varsitt Family Finder test. Det kommer att visa om de är nära släktingar eller inte och därmed slutgiltigt bevisa din teori.
Hälsningar Peter
7
« skrivet: 2015-04-25, 11:45 »
Mycket gedigen utredning du gjort, Thomas! Jag sitter inte så till just nu att jag kan dyka ner i landskapshandlingarna, men dina tydliga hänvisningar till samtida källor och ditt logiska resonemang visar att det kan beläggas att Christoffer Siggesson var far till Siggo Christophorus. Det är en stor framgång - bra forskat!
En fråga: Använde Christopher något sigill när han skrev under trohetsförsäkran 1568? Är det isåfall möjligt att tyda?
8
« skrivet: 2014-09-04, 08:54 »
Det är det som är problemet med Buresläkten. Det är en mycket spännande släkt som kartlagts i Johan Bures unika släktbok, men det cirkulerar tyvärr så många påhittade anor och uppgifter om Bureätten på nätet att det är mycket svårt för den oinvigde att veta vad som är sant eller inte.
Men gör som Carl föreslår, skaffa Bure-skivan och läs Urban Sikeborgs omfattande kommentarer, så klarnar bilden. Och om du stoppar dina Bure-anor vid Gamle Olof (Hersesson), så är du helt säker på att det inte är några påhittade sagor. Det finns indikationer på att även generationen innan, Olofs far Herse, skulle kunna vara med verkligheten överensstämmande. Ingen vet ännu, men DNA-forskning pågår kring detta. Men alla anor dessförinnan är påhittade.
9
« skrivet: 2014-03-23, 20:41 »
Ett DNA-projekt har nu startats för att ta reda på mer om Stormor och hennes möderneanor. Är du ättling till henne eller intresserad av hennes släkt, titta in på: historisktdna.se
10
« skrivet: 2014-03-23, 11:33 »
Jag skulle önska att denna tråd om Stormor i Dalom lyftes ut från avdelningen om Bureätten, då såväl Urban Sikeborgs källstudier som DNA-undersökningar visat att Stormor inte tillhörde Bureätten.
Hälsningar /Peter Sjölund
11
« skrivet: 2014-01-27, 08:33 »
Intressant! Då är alltså Karin i Flärke och Malin i Butsjöböle släkt på sina mödernelinjer. Och de bodde nära varandra, bara 15 km över skogen. Jag har jämfört DNA-resultaten från de båda testade och det är identiskt utan mutationer, så släktskapet kan inte vara så många generationer bakom dessa två kvinnor. Synd att det är så svårt att följa kvinnorna i det äldre källmaterialet. Men släkt är dom i alla fall!
12
« skrivet: 2014-01-26, 10:06 »
Tack Per!
Det tycks alltså inte helt lätt att komma vidare i detta. Per och Malins dotter Margareta Persdotter fick två döttrar, där den första fick farmors namn (Sara) och den andra fick namnet Malin, vilket ju indikerar att Malin Biörsdotter faktiskt var mor till Margareta. Så så långt kan man nog säga att mödernelinjen är säkerställd. Men något ytterligare led lär vara omöjligt att finna om man inte lyckas hitta rätt Biörn.
En mycket intressant sak är att det finns en enda person till i Europa som har den ovanliga DNA-haplogruppen. Det är en person som anger mödernehärstamning från Ingeborg Jonsdotter, född 1675 i Moliden! Dessa två kvinnor är alltså släkt via sina mödernelinjer från en kvinna som invandrat till Själevad från Sibirien någon gång före 1600! Spännande
13
« skrivet: 2014-01-26, 08:54 »
Hej Sven-Åke,
Det optimala är om du kan hitta en sonson eller sonsonsson till den misstänkte fadern och sedan testa honom och dig med ett Y-DNA test hos Family Tree DNA.
Nivån på testet behöver inte vara så hög i första läget. Du kan börja med ett s k YDNA12. Med det testet kan du se om det är möjligt att han kan ha varit fadern. Om testet visar att ni båda tillhör samma s k haplogrupp, då kan du uppgradera båda testerna till YDNA67, för att med säkerhet kunna avgöra om ni båda är tre-/fyrmänningar.
Går det inte att hitta några rent manliga ättlingar till den misstänkte mannen, får du satsa på testet FamilyFinder (s k autosomalt DNA). Det testet analyserar de delar av ert DNA som ni ärvt från alla era anor, både kvinnliga och manliga, från de senaste 4-12 generationerna. Är ni tre- eller fyrmänningar ska det normalt framgå av det testet.
Hälsningar /Peter
14
« skrivet: 2014-01-16, 22:27 »
Malin Biörsdotter och Per Larsson i Butsjöböle, är det någon som vet mer om dem? Per Larsson står för hemmanet på slutet av 1600-talet, men varken Per eller Malin tycks komma från Butsjöböle (en snabbtitt i mantalslängderna visar ingen Biör eller Lars där).
Jag är främst intresserad av uppgifter om Malins moder, då jag följer en rak mödernelinje med den i Europa extremt ovanliga DNA-haplogruppen C4a1c. Malin tillhörde C4a1c och den DNA-typen återfinns annars närmast i Sibirien, vilket är mycket spännande!
Hoppas någon som grävt i domböckerna har några uppgifter eller ledtrådar om Malins härkomst.
15
« skrivet: 2013-12-02, 22:32 »
Precis som Urban skriver här ovan, var det tack vare att han redan 1996 presenterade en analys av Buréus släkthistoria som pekade på att den s k Säbrågrenens agnatiska Bure-härstamning var fabricerad, som jag och Ronny fick idén om att DNA-testa denna släktkoppling. Och i och med våra testresultat kan Urbans hypotes bekräftas. (Detta med reservation för att vi inte kunnat finna flera agnatiska släktlinjer från Laurentius Svenonis utan har fått utgå från hans sonson Christopher Hansson).
Det blev olyckligt mycket fokus på just denna del av vår analys, det är jag en förste att medge. Jag tänker inte gå in på detaljer i vad jag framförde i live-presentationen eller det som refererats i media, där fanns många saker som kunde ha gjorts annorlunda. Nyheten om den avslöjade fabricerade agnatiska Bure-härstamningen fyllde i alla fall sitt syfte och skapade en uppmärksamhet kring Bure-myterna även utanför släktforskarkretsar.
För trots Urbans utomordentliga arbete och vederhäftiga artikel, hänger den falska släktgrenen kvar i mängder av antavlor, inte minst på nätet. Efter nyheten om att DNA bekräftar släktgrenen som felaktig, har jag blivit kontaktad av flera personer som nu kommer att stryka de felaktiga anorna ur sin antavla (och ur sina bidrag till DISBYT). Det är jättebra, men som synes måste vi hela tiden fortsätta lyfta fram fakta, för att motverka att felaktigheterna fortsätter spridas. Urbans artiklar och vår DNA-analys i alla ära, men påhittade anor är tyvärr oerhört svåra att utrota, särskilt med den snabba spridningen på nätet.
Vad jag vill säga är att det behövs både källkritisk och metodisk forskning i källorna, vilket Urban är en mästare på, samt genetisk genealogi för att finna så mycket kunskap som möjligt om det som faktiskt hänt i historien. Men grunden är alltid - alltid - forskningen i de skriftliga och muntliga källorna. DNA-släktforskningen är alltid ett komplement till den klassiska släktforskningen, men som sådan kan den vara oerhört kraftfull och visa på släktskap där källor saknas eller för att verifiera/avfärda tveksamma släktskap!
Det absolut viktigaste i mina och Ronnys resultat från DNA-undersökningen, och det som är ett historiskt genombrott, är att vi lyckats identifiera YDNA-haplotypen för Bureättens äldste kände stamfader. Vi har därmed lagt grunden för helt nya möjligheter att bygga på källforskningen med upptäckter om Bureätten som inte är möjliga genom källstudier. Vi kommer att kunna använda kunskapen om Gamle Olofs YDNA till att både hitta nya släktlinjer framåt och att forska vidare bakåt i Buresläktens djupa ursprung.
Detta ämne är inget som enkelt kan kommuniceras via media, så därför har jag startat bloggen om DNA-forskningen kring Bureätten. Där kan resultaten redovisas oredigerade utan behov av att förenkla och förkorta. Jag uppmanar alla med intresse för Bureätten att följa bloggen och att ta del av Urban Sikeborgs avgörande analys av Buréus originalsläktbok när den presenteras under våren. Tillsammans driver vi på varsin front den vetenskapliga Bure-forskningen framåt och avlivar förhoppningsvis myterna för att istället lyfta fram den verkliga historien om den fascinerande Buresläkten.
/ Peter
16
« skrivet: 2013-11-25, 18:52 »
Buréus släktutredning är mycket riktigt ett imponerande verk, som är extra viktigt dels därför att han skriver om kvinnorna på samma villkor som männen i släkten och dels därför att han kartlägger en allmogesläkt under 1400- och 1500-talet vilket är helt unikt.
Y-kromosomen berättar självklart bara om en bråkdel av Buresläkten och vår undersökning har aldrig haft någon ambition att DNA-kartlägga alla grenar. Detta för att det tyvärr inte går att följa blandade mans-/kvinnolinjer. Det hade varit jättespännande att även hitta några raka kvinnolinjer hela vägen tillbaka till Buresläktens första generation att DNA-kartlägga, men det finns tyvärr inga (kända) kvinnor nämnda så långt tillbaka. Kanske kan man hitta några kvinnolinjer tillbaka till Lucia eller Mariet Andersdotter i generation tre, men den frågan kan säkert Urban Sikeborg svara på.
Däremot har undersökningen haft som mål att svara på några frågor som går att svara på med hjälp av Y-DNA:
Vi har kunnat visa att både Olof och Anders Olofssöner var söner till Gamle Olof i Bureå, precis som Buréus skrev. Det visar att Buréus verkligen gjorde en korrekt och sanningsenlig släktutredning! Vem som därefter lade till den påhittade grenen kan vi aldrig veta, men jag gissar att det kanske inte var Buréus själv.
Vi har funnit att den tidigare obestyrkta far-son kopplingen mellan Olof Ambrosiusson och Ambrosius Andersson verkligen stämmer.
Vi har verifierat att den gren som Urban Sikeborg hela tiden misstänkt vara fabricerad, den s k Säbrågrenen, faktiskt är påhittad.
Kanske viktigast av allt: Vi har identifierat Buresläktens stamfaders YDNA-profil! En mycket ovanlig YDNA-typ i Sverige och ingång till vidare forskning om Buresläktens djupa ursprung.
Glöm de klantiga skrivningarna i DN, de är snart glömda. Det viktiga i våra resultat är att vi har fått ny kunskap om den fascinerande Buresläkten och nu kan fortsätta forskningen bakåt i tiden.
Hälsningar / Peter
17
« skrivet: 2013-11-25, 16:49 »
Naturligtvis hade jag tänkt nämna Urbans fantastiska arbete vid mitt föredrag i lördags, men glömde tyvärr bort det. Det var flera saker som jag tänkt säga som jag inte sa och flera saker som jag inte tänkt säga som jag råkade säga. Så är det när man kör ett nytt föredrag live för första gången. Urbans arbete med originalsläktboken är århundradets, om inte årtusendets, mest angelägna och genomgripande källgranskning och publikationen kommer att bli en av släktforskarhistoriens viktigaste.
DNs artikel lämnar mycket att önska när det gäller faktainnehållet, men media är media och ska ju alltid vrida saker mot sensationshållet. Och en försiktigt hållen faktaartikel hade de aldrig brytt sig om att skriva. Men DNs redaktör hörde i alla fall idag av sig personligen och bad om ursäkt för rubriksättarens bedrövliga rubrik och de har nu i alla fall ändrat rubriken i nätupplagan.
Men bortsett från faktafelen och sensationssökandet i artikeln är det otroligt vilket genomslag detta fått. Det blev gårdagens mest lästa och delade nyhet på DN! DN säger att de vill skriva mer om Buresläkten, så nu är dörren till DNs vetenskapssida vidöppen för Urbans publikation av släktboken när den kommer och det känns riktigt bra!
18
« skrivet: 2013-11-17, 18:44 »
Vid DNA-dagen den 23/11 kommer vi att offentliggöra resultaten av en en helt ny DNA-undersökning, där vi lyckats identifiera DNA hos personer som levde för 600 år sedan! Och inte vilka personer som helst - de tidigaste medlemmarna av den (ö)kända Bure-ätten!
Denna undersökning har jag och min släktforskarkollega Ronny Norberg jobbat med under det senaste året och de nya DNA-bevisen kommer att, en gång för alla, besvara ett antal frågor kring Bure-ätten, som debatterats av historiker och personforskare i 400 år!
Se bifogad bild för detaljer om tid och plats för presentationen.
19
« skrivet: 2013-11-17, 18:34 »
En av den svenska släktforskningens största nyheter genom tiderna presenteras till helgen (23/11)! Ingen annan släkt omges av så många myter som Bureätten och släkten har debatterats bland historiker, personforskare och andra i 400 år. Nu finns vetenskapliga DNA-bevis för vad som egentligen hände för 600 år sedan! På lördag, vid Genealogiska Föreningens DNA-dag i Stockholm, presenteras resultaten av den DNA-undersökning av Bureättens äldsta led, som jag och min släktforskarkollega Ronny Norberg arbetat med under det senaste året. Det är oerhört spännande att DNA från nu levande personer kan användas för att berätta om släktskap mellan personer som levde på medeltiden! Efter presentationen kommer vi att dela med oss här på Anbytarforum, för er som inte har möjlighet att vara med i Stockholm. -Peter Sjölund 
20
« skrivet: 2012-10-28, 11:16 »
Väldigt roligt att höra om arbetet med att publicera det omfattande materialet från Johan Bures egenhändiga släktbok. Vilket otroligt stort framsteg för den seriösa Bure-forskningen! Urban, du och Tiina gör verkligen ovärderliga insatser för släktforskningen!
Hälsningar /Peter
21
« skrivet: 2012-10-22, 20:46 »
Urban, nu blir jag nyfiken! Var har du hittat denna hustru Anna som var född i Offer? Jätteintressant om du hittat en tidig utflyttad Boteåkvinna!
22
« skrivet: 2012-10-07, 10:54 »
Ett kort ögonblick trodde jag att det var möjligt att föra en seriös och verklighetsförankrad diskussion kring vad som kan anses vara verklighet eller saga kring Buresläktens härkomst. Jag hade tyvärr fel.
Nu är det helt uppenbart att det för ”Bure-grupperingen” enbart handlar om en religion och inget sökande efter en historisk verklighet. Och för att anknyta till monumentet, som är rubriken för denna diskussion, är det nu tydligt hur inte bara Birsta City och landshövdingen utan också E-type (som vid sidan av sitt artisteri har ett mycket seriöst historiskt/arkeologiskt intresse), intet ont anande, skulle utnyttjas för att skapa ett altare för denna religion. Tragiskt...
Mot religion biter inga fakta eller vetenskapliga argument och jag känner då att jag har annat att lägga tid och energi på - släktforskning till exempel. Jag avslutar därför mitt deltagande i denna diskussion.
23
« skrivet: 2012-10-06, 11:07 »
Marit Åhlén skriver att run- och namnforskare inte är säkra på att ordet BURI som står med runor på Nolbystenen är ett namn. Om detta har jag ingen åsikt, eftersom jag inte är kunnig på området.
Men låt oss för ett ögonblick utgå från att BURI är ett namn och att det alltså fanns en man som hette Buri som bodde i Njurunda på 1000-talet eller sent 900-tal. Det enda vi då vet om honom är att han hade minst tre söner. Något annat kan vi inte veta.
Och alla bör rimligen inse att det är fullständigt orimligt (ja, faktiskt inte ens tänkbart) att en släkt - nära 600 år senare - skulle ha några som helst aningar om eventuella släktskap med denne man. Varken via muntliga släkttraditioner eller via några skrivna dokument. Avståndet är ca 20 generationer!
Att koppla Bure-släktens namn till Buri på Nolbystenen kan alltså inte ha varit annat än ett önsketänkande av dem som gärna ville förlänga Bure-släktens släktträd tillbaka till vikingatiden. Inte ens Johannes Bureus själv trodde ju på denna koppling! Den hittades på under 1700-talet av Anders Rhyzelius...
Därför tycker jag att runstensdelen av Bureättens påstådda ursprung borde vara ganska enkel att stryka för alla idag. Kan du hålla med om det, Sten?
(Meddelandet ändrat av petersj 2012-10-06 11:18)
24
« skrivet: 2012-10-05, 13:40 »
Thomas: The basic princible for all science is that the burden of proof is on the person who is making a claim that something exists.
This means that the burden of proof lies upon the ones who claims that Johannes Bureus descended from a Fale Bure in Birsta and that this Fale Bure really did all these great things that they claim he did. Until there is any proof for the claim, no proof is needed against the claim.
Nevertheless, I think Urban Sikeborg's articles (as mentioned above) do an excellent job of examining all the claims, from Bureus and later myth contributors, to see which of the claims that hold for a scrutiny or not.
And I think it is perfectly allright that Sten brings forward his hypothesises in this forum for all to discuss.
If new evidence where to be discovered that the existence of Fale Bure was true, then the proof of burden will be shifted to the ones who claim that he didn't exist. On the other hand, if there where convincing proof, I would myself gladly add Fale Bure to my family tree and not argue againt . But that is not the case today.
25
« skrivet: 2012-10-04, 17:59 »
Sten, jag har ingen som helst vilja att strypa någon debatt. Tvärtom, vi har alla rätt att framföra våra tankar och åsikter och det är bara bra att bryta argument och pröva hypoteser för att tillsammans föra historieforskningen framåt! Det jag vänder mig mot, och det som fick Birsta City att dra öronen åt sig, är framställandet av legenden om Fale Bure som en historisk sanning och påståendet att det skulle ha funnits en handelsplats vid Birsta under medeltiden.
Även jag lider svårt av bristen på bevarade historiska källor från Medelpad och Ångermanland, då jag har nästan alla mina rötter här. Hur underbart vore det inte om vi hade fler arkeologiska fynd eller historiska dokument som kunde berätta mer om vår norrländska medeltidshistoria! Jag brukar kasta avundsjuka blickar mot Jämtland, där det finns många hundra bevarade medeltidsbrev som berättar om platser och släkter. Men tyvärr har inte samma källskatt bevarats från våra trakter.
Jag väljer då att finna mig i detta och försöker pussla ihop släkter och lokalhistoria så gott det går utifrån det som är känt (eller i alla fall väldigt troligt) från historiska/arkeologiska källor. Här har vi olika synsätt du och jag och det måste vi få ha. Jag tycker helt enkelt att man ska skilja på historisk verklighet och myt. Och när det gäller myten/legenden om Fale Bure tycker jag att det är en av vårt lands mest spännande myter! Inte minst är det väldigt intressant att följa hur myten uppkommit och byggts på av olika skribenter genom århundradena, vilket ger en intressant inblick i hur synen på status, släkter och släktforskning sett ut i samhället sedan 1600-talet till idag. Men jag kan inte köpa att vi ska skriva Medelpads historia utifrån denna myt. Är historien höljd i dunkel får vi leta ficklampor, inte rita upp en egen verklighet.
Men fortsätt gärna föra fram och diskutera myten om Fale Bure! Så länge myten inte framställs och sprids som historisk verklighet tycker jag det är intressant att prata om Fale Bure och jag kan gärna delta i den diskussionen.
Hälsningar /Peter
26
« skrivet: 2012-10-01, 18:59 »
Jag kan nu glädja alla seriösa historie- och släktforskare med att det inte blir något monument över den mytiske Fale Bure utanför köpstaden Birsta City!
När vi släktforskare i trakten reagerade och redogjorde för historien bakom Fale Bure-myten för ledningen på Birsta City, avblåste de hela projektet. Ledningen för köpcentrat känner sig förd bakom ljuset av de personer som framställt myten om Fale Bure som en historisk sanning. Och de vill absolut inte bygga sin marknadsföring på något som inte är verkligt.
Och även om det blev jobbigt för dem att i sista minuten stoppa statyuppförandet och invigningen (De hade till och med bokat in E-type för en show i anslutning till avtäckningen av monumentet...), så känner de en lättnad av att ha stoppat i tid och inte tvingats göra en pinsam pudel efter att monumentet hade hunnit sättas på plats.
27
« skrivet: 2012-09-29, 22:34 »
Skillnaden mot statyer av Jätten Vist och andra legender är att i det här fallet hävdar initiativtagarna att Fale Bure funnits på riktigt i en historisk verklighet och för fram en uppdiktad medeltida historieskrivning för södra Norrland. En historieskrivning som tyvärr länge skadat den seriösa forskningen om områdets historia och som sprids på internet som en sanning. Monumentet skulle ge en officiell status åt denna påhittade historieskrivning och däri ligger problemet.
Däremot kan jag gärna tänka mig en staty av Fardägn unge (den person vars namn använts för att uppdikta historien om Fale Bure)! Fardägn var lagman i Medelpad på 1300-talet och bosatt i Sköns socken (dock inte känt i vilken by). Han har funnits i verkligheten och är en intressant person som genom sina avtryck i historien ger många ledtrådar till områdets historia och de släkter som var ledande i norra Sverige under medeltiden.
28
« skrivet: 2012-09-29, 10:37 »
The strict academic response would be to read the following:
Sikeborg, Urban (1996). ”Johan Bures släktbok över Bureätten: tillkomst och tillförlitlighet”. Släktforskarnas årsbok (Stockholm : Sveriges släktforskarförbund, 1995-) 1996,: sid. 245-286.
Sikeborg, Urban (2008). De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet: Nils Casströms dissertation från 1746”. Släktforskarnas årsbok 2008,: sid. 143-184.
Sikeborg, Urban (2010). ”Ett göticistiskt släktbygge : Johan Bures minnessten över Bureätten från 1611”. Släktforskarnas årsbok (Stockholm : Sveriges släktforskarförbund, 1995-) 2011,: sid. 107-.
Sikeborg, Urban (2011). ”Nya rön kring Bureätten”. Släkthistoriskt Forum (Stockholm: Sveriges släktforskarförbund, 1982-) 2011 (2).
Sikeborg, Urban (2011). ”Om den goda bördens betydelse under stormaktstid och frihetstid”. Svensk genealogisk tidskrift (Järfälla: Svenska genealogiska samfundet) 2010:1.
There's much more to read, but I think Urban has managed to deep dive in the matter and come up with very readable and clear findings.
People are of course free to believe what they want. I may be a bit boring, but I prefer to stick to facts that can be verified (or at least plausible) by historical documents or archeological findings.
Apart from the ”Fale Bure” myth, most other parts of Johannes Bureus' Bure-genealogy are very thorough and historically verifiable and of great value for the history of northern Sweden! And I think that his impressive work doesn't deserve to be ridiculed by focussing on the myth.
29
« skrivet: 2012-09-28, 22:44 »
In this case a statue would cause great damage to Swedish medieval- and person history. The fable of Fale Bure in medieval Birsta is Sweden's most well known and stubborn history falsification, which for 400 years have spread throughout litterature and now the Internet, pesting all serious research about medieval northern Sweden.
In the last ten years academic researchers have managed to dampen the advocation of this fable. Today only a tiny group of people believe in the fable. To allow a statue being built would be to give air to this movement and cause damage to serious historic research for a long time to come.
30
« skrivet: 2012-08-28, 23:08 »
Jag har inte bara spårat min mödernelinje 11 generationer bakåt till Brita Jonsdotter (född ca 1630) i Bispgården, Jämtland. Jag har dessutom med hjälp av DNA lyckats belägga att hela den den framforskade kvinnolinjen är garanterat korrekt! Och det torde vara ganska ovanligt att kunna göra det.
Brita Jonsdotter hade nämligen, utöver min anmoder, ytterligare en dotter och jag har en bekant som spårat sitt raka möderne till denna dotter. Och nu när även han DNA-testat sig, visar det sig att han och jag har exakt identiskt s k mitokondrie-DNA, d v s den del av vårt DNA som ärvs oförändrat längs kvinnolinjen. Vi har alltså båda ärvt den delen av vårt DNA över 11 generationer från Brita Jonsdotter! Det känns rätt fascinerande
31
« skrivet: 2012-06-03, 13:07 »
I'd like to add that the main difference between SVAR and the others is that SVAR offers so much more than just church records. There are tax records all the way back to the 16th century, military enrollment records, estate inventories, maps, databases with Swedish sailors, prison records and much more. So if you aim to go beyond the church records, SVAR is a gold mine!
However, if you are focused on just the church records, I believe that Arkiv Digital is the optimum service with (in most cases) the most readable images.
Hope this helps!
Peter
32
« skrivet: 2012-02-05, 19:00 »
Hej Johan. Det är inte alls otroligt att han på något sätt härstammar från den tyska smedssläkten Adam. Det är nämligen en stor släkt med mässingssmeder som var verksamma i Nyköping , Norrköping, Skultuna och Gusum. Släkten kom till Sverige och Skultuna på 1610-talet från Ilsenburg i Tyskland och Göran Adam blev brännugnsmästare vid Nyköpings mässingsbruk.
Hälsningar /Peter
33
« skrivet: 2012-01-20, 22:47 »
Hej Bosse, kul att du är Angermundättling! Du har väl läst släktutredningen om Johan Angermunds ursprung i Tyskland? Den finns annars på http://genealogi.sjolunds.se/angermund.htm. Hälsningar /Peter
34
« skrivet: 2012-01-20, 22:41 »
Hej Ann, länge sedan vi såg dig i Härnösand! När det gäller Leksands olika byar, släkter och arkivhandlingar tror jag den främste experten här i landet är John Långberg i Uppsala. Han har kartlagt det mesta i Leksand med omnejd och tillhandahåller sitt material på en CD. Ta kontakt med honom, så kan han säkert hjälpa dig.
Kyrkböckerna är annars riktigt bra bevarade i Leksand från ca 1670. Det finns dock en rejäl lucka i födelse- och vigselböckerna på 1710- och 1720-talen.
Hälsningar /Peter
35
« skrivet: 2011-12-08, 23:31 »
Jag nämnde det för riddarhusgenealogen när jag träffade honom på släktforskardagarna för något år sedan, men jag har nog inte skickat det skriftligt till Riddarhuset, vilket jag nog borde göra. Tack för påminnelsen!
Hälsar /Peter
36
« skrivet: 2010-05-19, 19:42 »
Aha. Ja, det skulle ju kunna förklara fadderskapet. Jag får leta vidare efter anledningen till namnet Wiberg.
37
« skrivet: 2010-05-18, 16:12 »
Tack för informationen Per! Intressant att han var fadder i Vibyggerå. Kanske finns det någon släktkoppling dit. Hans sonson tar sig nämligen namnet Wiberg, vilket indikerar Vibyggerå.
38
« skrivet: 2010-05-17, 20:51 »
Hemmanet Klappsta nr 1 innehades 1718-1769 (enligt MTL) av bonden Nils Olofsson. Han ser ut att ha varit son till företrädaren Olof Persson i Klappsta. Någon som vet namn och härkomst på Nils Olofsson hustru? Någon som kan bekräfta att Nils verkligen var son till Olof Persson?
/ Peter
39
« skrivet: 2009-10-31, 22:02 »
När det gäller kyrkoherden Mattias Olai i Torsåker (Barbros fader) vet jag att både Per Sundin och Thord Bylund anser att han var son till borgmästaren Olof Pålsson i Härnösand (född i Domsjö, Själevads s:n). Jag har dock aldrig sett någon förklaring/källhänvisning till denna uppgift. Förhoppningsvis läser Per detta och kan reda ut släktskapet en gång för alla.
40
« skrivet: 2009-10-31, 10:42 »
Tyvärr inga uppgifter om föräldrar i domböckerna för Boteå tlg. Men hustrun hette mycket riktigt Karin Eriksdotter, eftersom hon nämns som moder till Nils och Hans Hanssöner i Lökom [Boteå tlg, inneliggande handlingar 1713]
/Peter
41
« skrivet: 2009-09-13, 11:11 »
Per Sundin: Hängde inte riktigt med i det sista inlägget. Vem var Sara Jonsdotter? Var hon mor till Kerstin Hansdotter och isåfall enligt vilken källa då?
Varför jag frågar är att i stämningslistan till Boteå höstting 1713 [Boteå tlg Inneliggande handlingar] sägs Kerstins far Hans Pålsson vara gift med Karin [Lars]dotter (namnet svårläst).
42
« skrivet: 2009-07-29, 15:43 »
Sverige fick en namnlag först 1901. Före det var det i princip fritt att ta sig vilket släktnamn som helst. med undantag av adliga namn.
Det fanns inte heller någon särskild procedur för namnbytet utan man talade bara om för omvärlden att nu har jag tagit mig ett nytt efternamn. Därför kan du nog tyvärr inte räkna med att hitta några handlingar om detta.
Väldigt ofta hade det nya namnet någon anknytning till, eller åtminstone samma begynnelsebokstav som, den by eller socken man kom från. I ditt fall med Elias Söderlund skulle jag tro att han helt enkelt använde bynamnet Sörbo som inspiration till sitt nya namn Söderlund.
Hälsningar
Peter Sjölund (ett släktnamn min farfarsfar en gång skapade från sin hemby Skedom i Häggdånger socken)
43
« skrivet: 2009-07-20, 21:28 »
Det kan säkert finnas. Jag har gått igenom domböckerna för Boteå fram till 1735 och antecknat vilka som nämns i de olika målen, men bara hunnit skriva in personregister i datorn till åren 1645-1695 och 1710-1715 samt några spridda år därefter. Därför kan jag inte enkelt söka bland de årgångar som inte har personregitrerats ännu.
Jag ska försöka få tid att manuellt skumma igenom åren före 1710, där hon skulle kunna finnas med. Men hon kan ju även finnas med senare om barnen gör upp om något arv, eller om det finns någon släkting som är förmyndare för hennes barn.
44
« skrivet: 2009-07-20, 12:04 »
Nils Hansson hustru år 1712 hette Märta [DB, Boteå tlg, 1712 11/1, §33], vilket måste vara den du eftersöker. Jag har tyvärr inte antecknat några andra domboksnotiser om henne, som kan ge några ledtrådar till hennes fullständiga namn eller härkomst.
45
« skrivet: 2009-07-15, 22:23 »
Ja, texten blir onekligen helt sammanhängande och logisk utan orden i marginalen.
Dock är det isåfall inkonsekvent att hemmanet tuna skrivs med litet t och inte skrivs Tuna, eftersom såväl sockennamn som andra hemmansnamn i på textsidan konsekvent inleds med versal. Och dessutom används det nedsänka kolontecknet utan tvekan som ett bindestreck på tre andra ställen på sidan.
46
« skrivet: 2009-07-13, 10:35 »
Hmm, knepigt. Det ser faktiskt ut som om det ordet som kan tolkas som Al avslutas med ett :, d v s ett tecken för att det fortsätter på nästa rad. Däremot är jag inte helt säker på att det verkligen står Al, jämför med A:et i Andersson tre rader ovanför.
När det gäller det otydliga ordet på första raden, tycker jag det ser ut att vara skrivet av annan hand än resten av texten, men annars ser det möjligen ut att stå henne.
47
« skrivet: 2009-07-12, 15:28 »
Texten i slutet på rad hör inte till raden utan verkar vara en del av en margialanteckning. Samma sak gäller texten som kan tolkas som Al, så hemmanet som omnämns heter alltså Tuna.
Vad marginalanteckningen betyder kan jag inte utläsa utan att se hela den texten, eftersom den tycks börja längre upp på sidan.
48
« skrivet: 2009-07-12, 14:00 »
Ordet på rad 1 är efterlatidt, alltså efterlåtit, vilket betyder givit tillstånd. Ordet på rad fyra (börjar på slutet av rad tre) är breffwijsersche, alltså brevinnehaverska.
49
« skrivet: 2009-07-04, 22:33 »
Tack så mycket Stefan! Jag ska genast fjärrlåna hem några av dessa för att se om där finns något matnyttigt. Inte minst kan där finnas källförteckningar som ger uppslag för vidare forskning.
50
« skrivet: 2009-07-01, 22:16 »
Under 1500-talet och i början av 1600-talet höll Uppsala lagsaga årligen ting vid det s k Distinget i Uppsala (I Uppsala lagsaga ingick vid denna tid även Norrland).
Vet någon om det finns något som helst material bevarat från dessa ting och isåfall i vilket arkiv?
51
« skrivet: 2009-07-01, 10:40 »
Att Daniel var gift med en Jonsdotter passar ju bra in på att sönerna döptes till Jon, Erik och Per! Jorden han köpte av Jon Olofsson i Nordvik är den jord som Lars Andersson i Tybränn 1663 pantsatt till Jon Olofsson.
Problemet verkar löst - tänk vilken nytta man kan ha av domböckerna
När det gäller Erik Perssons fader har du högst sannolikt träffat rätt med Per Eriksson i Följa som sitter på hemmanet 1608-1636 enligt tiondelängderna.
52
« skrivet: 2009-06-30, 23:26 »
En sak till...
Eftersom Erik Perssons svåger Aron Davidsson var sonson till underlagmannen Evert Hindersson i Holm, är det väl tämligen sannolikt att EP:s hustru var en syster till Aron, eftersom Erik döpte en son till det relativt ovanliga namnet Evert. Om han var gift endast en gång (och inget tyder på annat) bör hustrun isåfall ha hetat Elisabet Davidsdotter (eftersom hans änka i MTL 1670 heter Elisabet).
53
« skrivet: 2009-06-30, 23:19 »
Jag grävde lite djupare i mina anteckningar från Boteå domböcker och hittade faktiskt ett mål som bringar klarhet i Daniel Erssons ursprung!
Enligt DB, Boteå tlg, 1708 19/5, §53 var DE bror till Evert Eriksson i Följa, Boteå s:n och far till Jon, Per och Erik Danielssöner och DE:s fadershemman låg i Följa. I MTL kan man se att Evert Eriksson 1673 tagit över hemmanet efter Erik Persson och hans änka Lisbeta, vilka alltså är lika med Daniels Erssons föräldrar (i alla fall är Erik definitivt hans fader).
När det gäller DE:s söner, tog Erik Danielsson över hemmanet i Tybränn och hade ett barnlöst äktenskap med en Brita Persdotter [DB, Boteå tlg, 1710 15/2, §2]. Jon Danielsson torde vara den J D som var gift i Följa med Anna Persdotter [DB, Boteå tlg, 1713 21/1, §4]. Av Per Danielsson ser jag inga spår i domböckerna.
Daniel Ersson hade även en dotter, eftersom Erik Danielsson 1746 testamenterar hemmanet till sin systers dotterdotter Karin Månsdotter (utan angivande av var hon bor).
Och för att ge några ledtrådar till härkomsten för Daniel Erssons fader Erik Persson i Följa: Han hade bördsrätt i Skadom [DB, Boteå tlg, 1655 12/3, §12] och han var svåger till Aron Davidsson i Sunnersta [DB, Boteå tlg, 1646 29/7, §9]
Många uppgifter, men kanske någon ledtråd till hur släktkopplingen till Nordingrå kan ha sett ut?
54
« skrivet: 2009-06-30, 10:56 »
Daniel Ersson i Tybränn nämns ett 10-tal gånger i domböckerna, men ingenstans med några upplysningar om var han eller hans hustru kom ifrån. Han tillsattes som nämndeman 1677 och fick avsked p g a hög ålder 1712.
Han tycks inte heller ha tagit över något hemman i Tybränn, vilket kunde ha givit någon ledtråd, utan byn utökades med 13,5 seland 1674 [jordebok 1680] när han kom dit.
Att varken han eller hustrun förekommer i några jordtransaktioner eller arvsuppgörelser i domböckerna i Torsåker/Boteå tingslag pekar mot att de båda skulle ha kommit från annat håll. Men då är det å andra sidan lite märkligt att han som utsocknes skulle få förtroende som nämndeman efter bara tre år i socknen.
55
« skrivet: 2009-06-28, 23:30 »
Olof Larsson i Tomte gifte sig först 1658 med änkan Barbro Eriksdotter i Tomte, så Brita Olofsdotter i Omne kan inte gärna ha varit dotter till denne Olof, om han inte hade barn i ett föregående gifte.
Intressant är dock att Olof Larssons änka Barbro lämnade en botomt i Fällsviken i arv till sin svärson Jon Johansson i Kärvsta [DB, Boteå tlg, 1698 30/3, §67]. Det måste avse Fällsvik i Nordingrå och alltså måste antingen änkan eller någon av hennes båda män (Hans Persson och sedan Olof Larsson) ha haft släktförbindelser i Nordingrå.
56
« skrivet: 2009-06-28, 10:37 »
Olof Eriksson var född 1610 eller 1609 enligt åldersuppgift i Roterings- och utskrivningslängder för Norrland 1638 (Krigsarkivet). Han var död före mars 1671 då han omnämns som avliden [DB, Torsåker tlg, 1671 7/3, §5]. Förutom Jöns och Sara känner jag till ytterligare två barn, nämligen Nils [DB, Torsåker tlg, 1676 hösttinget, §10], som tog över hemmanet, och Per [DB, Torsåker tlg, 1669 §15]. Någon Brita har jag däremot inte stött på i domböckerna.
Att hon sägs vara född i Torsta, pekar ju snarare på att hon skulle varit född i Törsta i Boteå socken. Men där fanns på 1640/50-talet (enligt mantalslängderna) ingen Olof som kan ha varit fader. En annan långsökt möjlighet är att Torsta är en felskrivning för Rogsta i Torsåker. Där fanns faktiskt en Olof Jonsson som var född ca 1610 (sägs år 1700 vara 90 år gammal [Boteå tlg, inneliggande handlingar 1694-171]). Men någon Brita nämns inte bland hans barn som gjorde upp om arvet efter modern [DB, Boteå tlg, 1695 28/1, §5].
Detta verkar vara en knepig nöt att knäcka...
57
« skrivet: 2009-06-17, 21:28 »
Har inte Älvsborgs lösen, men enligt tiondelängden för 1613 beboddes de två hemmanen i Klen av Per Nilsson och Per Eriksson.
(Meddelandet ändrat av petersj 2009-06-17 21:28)
58
« skrivet: 2009-06-12, 12:26 »
Nej, där har du nog tyvärr fel. Dominicus var hans förnamn och titeln Herr heter Dominus på latin. Och hans barn har Dominicusson som patronymikon, så det finns ingen som helst tvekan om att han hette Dominicus. Dominicus Nicolaus företrädare som kyrkoherde i Nordingrå (1514-1549) hette däremot Nicolaus Petri.
Källan till att gården han bytte bort låg i Ledinge, Vallby socken, ska enligt Härnösands Stiftes Herdaminne vara Konung Gustaf I:s registratur den 12/2 1569.
59
« skrivet: 2009-06-11, 21:36 »
Jodå, han har undertecknat tiondelängderna i Nordingrå åren 1551-1574. De finns i Ångermanlands handlingar på Riksarkivet (eller på mikrokort). Jag har inte dessa tillgängliga just nu, så jag kan se om han har skrivit sitt namn på samtliga, men det torde i alla fall vara de flesta. Och i hans sigill (se ovan) står initialerna D N, vilket visar att hans namn var Dominicus Nicolai och inget mer.
60
« skrivet: 2009-06-11, 18:13 »
Hej Bo. Pratar vi om samma person? Den ångermanländske prästen hette ju Dominicus Nicolai och hade alltså en fader som hette Nils/Nicolaus. Petrus Svenonis kan därmed inte ha varit hans fader. Varifrån har du fått uppgiften att han skulle ha hetat Dominicus Nicolaus Petri?
Källan till att Dominicus Nicolai bytte bort en gård i Ledinge, Vallby socken ska enligt Härnösands stifts herdaminne vara Gustaf I:s registratur. Jag har inte läst originalkällan, men jag ska ta mig en sväng till biblioteket vid tillfälle för att kolla i det tryckta registraturet.
61
« skrivet: 2009-06-09, 08:33 »
Ja, kul att kunna bidra med mer än bara några namn - en bild säger ju mer än tusen ord  Jag bidrar med en bild till. Den gamla spishällen från 1799 finns kvar i huset och i den har de som byggde huset - Olof Ersson och hustrun Magdalena Jonsdotter - låtit gravera sina monogram: I bagarstugan är N O S - Nils Olofsson - ingraverat i bakugnshällen. Och en lång rad drängar har skrivit sina namn på väggen i bagarstugan. Väldigt kul att som släktforskare bo på en sådan här släktgård, även om det tyvärr inte är min egen släkt. Så till din fråga: Ja, Lars Larsson Åman var mycket riktigt yngre bror till Erik Larsson här ovan.
62
« skrivet: 2009-06-05, 22:15 »
Se mitt inlägg under släkten Åmell.
63
« skrivet: 2009-06-05, 22:08 »
Anders, Kul att du tar upp släkten Åmell här! Det är nämligen min familj som idag bor i häradsdomaren Nils Olofssons hus Huset är byggt 1799 av Nils Olofssons fader Olof Eriksson och det herrgårdsliknande ”mansardtaket” byggdes till under 1800-talet, troligen av Nils Olofsson för att markera hans status som den äldste nämndemannen i den stora socknen Säbrå. Bagarstugan till vänster är byggd av Nils Olofsson 1824. Vi flyttade hit förra sommaren, så jag har inte hunnit reda ut alla släktförhållanden kring gården ännu, men du har helt rätt i att både släkten Åmell och släkten Ångman stammar från denna gård. Hemmanet ägdes av Nils Olofssons agnatiska släkt ända från åtminstone 1613, troligen ända från 1556, och från den släkten utgick även en borgare vid namn Lars Larsson Åman (född 1700). Jag vet inte om han efterlämnat några ättlingar. Så här ser ägarlängden ut för hemmanet Åm nr 1: 1556-1566 Erik Andersson 1569-1607 Erik Eriksson 1610 Sara, änka 1610 Jon Eriksson (ogift) 1613-1645 Anders Eriksson 1645-1673 Tomas Andersson, död 1674 (avrättad för trolldom) 1655-1657 Clemet Andersson 1678-1715 Lars Tomasson 1708-1715 Lars och Anders sambrukar hemmanet 1715-1720 Anders Larsson 1720-1731 Erik Larsson, född 1687, död 1731 1731-1744 Änkan Karin Jakobsdotter, född 1688, död 1748 1744-1775 Erik Eriksson, född 1727, död 1802 1787-1818 Olof Ersson, född 1750, död 1833 1820-1859 Nils Olofsson, född 1794, död 1876 1860-1900 Jonas Nilsson Ångman Hälsningar / Peter
64
« skrivet: 2008-12-11, 19:16 »
Jonas,
När det gäller städers akter så kan omfånget variera kraftigt men för t ex Härnösand, som också var en mindre stad, rör det sig om åtskilliga kapslar med dokument. Det kan vara tullhandlingar, olika personlängder, brev från städernas styrelse och allt möjligt.
När det gäller landsboksverifikationerna, är de tyvärr tämligen ostrukturerade och väldigt tjocka (det finns exemplar på över en meter!). Mantalslängderna brukar antingen vara urtagna till en särskild volym, eller också finns det ett register i volymens början öve dessa. Men alla andra handlingar måste sökas genom att bläddra igenom hela volymen. Och när det gäller just avkortningslängderna, så finns de inte alltid i två exemplar utan ofta är det så att de bara finns i det verifikationsband som finns på Riksarkivet.
Nu pratar jag utifrån hur de norrländska verifikationerna ser ut, men det torde se ganska lika ut. Så tyvärr lär det ta en stund för landsarkivets personal att hitta avkortningarna, om de alls finns på landsarkivet. Om du har möjlighet, skulle jag rekommendera att du tillbringar en dag på Riksarkivet istället.
Hälsningar /Peter
65
« skrivet: 2008-12-09, 19:03 »
Hej Jonas,
Många intressanta källor du har att leta rätt på. Jag kan inte hjälpa dig med alla, men känner i alla fall till några av dem.
Städers akter i Kammararkivet
Finns i Riksarkivet, där en särskild förteckning över städers akter, sorterad på städernas namn, finns i forskarexpeditionen. Innehåller alla möjliga sorters handlingar som sammanförts från olika håll i Riksarkivet.
Jönköpings verifikationer
Avser säkerligen verifikationer till Jönköpings läns landsbok, d v s som du skriver länsstyrelsens årsbok. Dessa volymer finns i två exemplar (även om inte alla är bevarade), dels ett i Riksarkivet och dels ett i Landsarkivet. I dessa brukar även tomtöreslängder kunna finnas. När det gäller avkortningslängder, är det längder över personer som upptagits i mantalslängden (som upprättades kring årsskiftet), men som inte längre fanns kvar när skatten skulle betalas (normalt i mars-april). De kan ha varit döda eller avflyttade och avkortningslängderna kan därför vara en givande källa.
Prostarnas tionden
Är lite osäker, men detta kan avse tiondelängderna i länsstyrelsens verifikationsböcker (samma som ovan alltså), men jag har även för mig att jag sett en särskild förteckning över prostetionden i Riksarkivets forskarexpedition.
Räntekammarböcker
Detta är de kassaböcker som fördes i den kungliga räntekammaren och de innehåller uppgifter om skatter och annat som inlevererats till kronan. Där brukar t ex finnas uppgifter om namn på olika fogdar ute i landet och när de levererat årets uppbörd. Dessa böcker finns i Riksarkivet.
De övriga källorna känner jag inte till, men hoppas att jag kunnat hjälpa till lite i alla fall.
Hälsningar /Peter
66
« skrivet: 2008-09-01, 11:53 »
Liten komplettering till Pers uppgift: mantalslängderna finns från 1642 och är tillgängliga digitalt på webben via SVAR (finns även på mikrokort). Tiden 1535-1642 är det i huvudsak Ångermanlands landskapshandlingar som gäller. De innehåller tiondelängder och olika typer av skattelängder och finns på mikrokort.
Jag har gått igenom längderna för Ytterlännäs och Dal ända tillbaka till 1535, så har du konkreta frågor om några gårdar, kan jag kanske besvara dom.
M v h /Peter
67
« skrivet: 2008-02-27, 21:07 »
Att Johan (eller Jan som han kallas i mantalslängden) verkligen var son till Jöns Michelsson i Ed visas av 1747 års mantalslängd för Ytterlännäs socken:  Här lämnar Jöns Michelsson över hemmanet (Ed nr 5) till sonen Jan. Jöns Michelsson själv bodde på hemmanet Ärsta nr 3 i Dal s:n från 1712-1723 [enligt mantalslängderna] och tog därefter över hemmanet Ed nr 5 efter Michel Jönsson, som var hans far [enligt dombok, Boteå tlg, 1715 24/5 §27]. Jöns var gift med Olof Olofssons i Ärsta änka Barbro Nilsdotter [enligt dombok, Boteå tlg, 1712 11/1 §11]. Johan Jönsson föddes alltså i Dal s:n och att han inte finns med i födelseboken i Dal tyder på att han föddes hösten 1714 eller våren 1715, då födelseuppgifter saknas i Dal. /Peter (Meddelandet ändrat av petersj den 27 februari, 2008)
68
« skrivet: 2008-01-16, 21:10 »
Hej Christer. Nej, Dominicus Nicolai (d v s Dominicus Nilsson) kan inte gärna vara identisk med en landbo vid namn Nils. Nils i Lidingby var nog helt enkelt bara en landbonde på kyrkans jord i Lidingby.
Att Dominicus Nicolai 1569 fick tillstånd att byta skattegården Ledinge, måste betyda att det var någon av de fem gårdar som bebodes av bönder enligt jordeboken 1566. Och eftersom gården var en skattegård, måste Hr Dominicus (eller hans hustru) rimligen ha ägt gården. Gården kan han ha förvärvat antingen genom arv eller köp.
Dock är det fullt möjligt att Hr Dominicus var kaplan i Vallby innan han blev kyrkoherde i Ångermanland.
69
« skrivet: 2007-10-08, 11:13 »
Göran
Jag har inte följt diskussionen närmare, då jag tycker den är alltför hypotetisk. Vill dock bara i all välmening påpeka att Ångeforsen inte ligger i Indalsälven utan i Ljungan.
/ Peter
70
« skrivet: 2007-08-13, 17:13 »
Hittade häromveckan en (tidigare ej omnämnd) källa, vilken borde vara av värde för den som försöker fastställa ett yrke för Christoffer i Viken, Torp s:n.
I Västernorrlands läns landskontors handlingar finns en volym (Jordeböcker, volym GIIIa:1) som innehåller bl a fogderäkenskaper för Medelpad år 1580. I dessa räkenskaper räknas det upp ett antal bönder, som fått ersättning för att de haft tillsyn över några av kronans fisken.
En av de personer som får ersättning är ”Bonden Christopher Siggesson i Viken.”.
Hälsningar
/ Peter
71
« skrivet: 2007-07-24, 12:08 »
Det är bra, Robert. Ju fler föreningar som vi kan ragga ihop, desto större chans att projektet blir verklighet. Det tycks i alla fall finnas stort intresse bland släktforskarna och det är en bra början.
Jag var uppe vid kyrkan och tittade häromdagen och platsen där den gamla kyrkan har stått (24 alnar/14 m söder om nuvarande kyrkan) är helt öppen gräsyta och i princip ren från träd, så förutsättningarna för att gräva är optimala.
/ Peter
72
« skrivet: 2007-07-21, 23:20 »
För att Länsstyrelsen ska lämna bidrag till en s k kurs-grävning krävs bl a att det finns ett lokalt engagemang från ett antal föreningar (det handlar inte om något ekonomiskt åtagande utan om att ställa upp med folk som vill gräva - både i jorden och i arkiven).
Härnösands Släktforskare ställer upp som intressent i detta projekt. Jag har ställt frågan till Midälva Genealogiska Förening (MGF) och fått svaret att de också gärna vill vara med, likaså DIS-mitt. MGF har också skickat frågan vidare till Medelpads Fornminnesförening, som rimligen borde nappa på detta. Även Sköns hembygdsförening kommer att få frågan.
Om vi får ihop en 4-5 intresserade föreningar, är nästa steg:
att fråga Sköns församling hur de ställer sig till en eventuell utgrävning alldeles bredvid den nuvarande kyrkan. att meddela Länsmus?et vilket engagemang som finns, så att de kan bedöma om förutsättningarna finns att söka medel från Länsstyrelsen. att dra igång en studiecirkel i ämnet med intresserade deltagare som kan plocka fram vad som är känt om Sköns kyrka och socken i äldre tid, som underlag till en ansökan om medel.Någon som är medlem i, eller känner till, andra tänkbara föreningar som kan vara med?
/ Peter
73
« skrivet: 2007-07-21, 22:59 »
Helt rätt Leif, vi flyttar denna mer jordnära(!) del av diskussionen till bättre plats - jag har skapat en ny diskussion under Landskap>Medelpad>>Allmänt>Sköns medeltidskyrka
Hälsningar /Peter
74
« skrivet: 2007-07-21, 22:55 »
Skapar en ny diskussion för ett ämne som väckts i Bureslott-diskussionen, nämligen möjligheterna att arkeologiskt undersöka platsen för den gamla kyrkan i Sköns socken. Detta för att kasta lite ljus över frågorna om Sköns kyrka var den äldsta i Medelpad och vilken ställning Sköns socken hade i det medeltida Medelpad/Norrland.
Det finns möjligheter till en utgrävning genom en s k kurs-grävning i samarbete mellan ett antal föreningar och Länsmus?et. Här kan vi diskutera om vilka som vill vara med i ett sådant projekt, hur vi ska arbeta med det och vilka arkiv/källor som kan användas som komplement till själva utgrävningen.
Jag ser fram emot era åsikter och id?er och förhoppnigsvis en spännande grävning under sommaren 2008.
/Peter
75
« skrivet: 2007-07-20, 09:38 »
I denna sagoslottsdiskussion har några få inlägg faktiskt lyft seriösa frågor om Sköns gamla medeltidskyrka. Hur gammal var den egentligen? (dopfunten från 1100-talet antyder att den kan vara äldst i Medelpad) Var det initialt en försvarsanläggning? Vilken ställning hade egentligen Skön i det medeltida
Medelpad/Norrland?
Det har konstaterats att platsen för gamla kyrkan aldrig blivit undersökt och att en utgrävning vore mycket intressant att få till stånd, men att det inte finns offentliga medel till detta.
MEN - Nu har det dykt upp en ny möjlighet. Nämligen möjligheten att få länsmus?et att genomföra en s k kurs-grävning, d v s en utgrävning som görs av deltagare från allmänheten under ledning av länsmus?ets arkeologer. Ett sådant projekt har genomförts de senaste somrarna på Hemsön, där bl a vi i Härnösands släktforskare deltagit.
Där sökte vi (och hittade!) platsen för Hemsö gamla 1600-talskapell. Mycket spännande och roligt projekt, där dessutom vi släktforskare kompletterat de arkeologiska fynden med uppgifter ur domböcker, kartor och skattelängder.
Jag har pratat med arkeologerna på mus?et och de kan defintivt tänka sig Sköns gamla kyrka som ett projekt för nästa sommar. Förutsättningen
för att få pengar till detta från Länsstyrelsen är dock att det finns ett lokalt engagemang från olika föreningar, så att det finns folk som vill
vara med och gräva - främst i jorden, men även i arkiven.
Härnösandsföreningen är beredda att ställa upp som intressent i ett sådant projekt. Finns det andra föreningar i östra Medelpad (hembygdsföreningar, arkeologiföreningar eller andra) som vill vara med?
Får vi lite engagemang för detta, finns det defintivt chans till en utgrävning nästa sommar!
Hälsningar
/Peter
76
« skrivet: 2007-06-25, 12:30 »
Nu slog du rekord i icke-existerande släktskap, Marc! Du påstår att underlagmannen Evert Hindersson var ”Buresläkting”, baserat på att han: Hade samma yrke som en 250 år tidigare levande Farthegn. Farthegn har faktiskt inte några belagda kopplingar till Bure-släkten. Dessutom hade ju inte denne Farthegn detta yrke (som Urban nyss visat här ovan). Hade en dotter Kerstin, vilken faktiskt inte existerat (se diskussionen om detta här), som skulle ha varit gift med kyrkoherden Johannes Laurentii (Bure), vilken inte heller har några belagda kopplingar till Bure-släkten. Skulle ha ”ärvt fäderne gården” i byn Herleken, Överlännäs s:n. Det kan han inte ha gjort eftersom hans fädernegård låg i byn Rogsta i grannsocknen Torsåker. Marc, alla människor i hela världen är faktiskt inte Bure-ättlingar... / Peter
77
« skrivet: 2007-06-24, 18:21 »
Robert, håller med dig om att en arkeologisk utgrävning av resterna från den gamla kyrkan i Skön vore mycket intressant. Inte minst utifrån det faktum att den tycks vara en av de få (den enda?) av Medelpads medeltida kyrkor som ännu inte undersökts. En utgrävning skulle kunna visa om kyrkan är så gammal som den 1100-tals dopfunt som finns kvar indikerar. Och huruvida den ursprungliga byggnaden var en försvarsanläggning eller inte. Men som Kalle påpekat, torde det inte finnas några pengar till detta projekt  Om inte Vägverket får för sig att bygga en motorväg rakt över kyrkan, för då finns det helt plötsligt pengar... Så här såg i alla fall kyrkan ut när Bur?us besökte den år 1601: [Bur?us egen avritning, enligt boken Ur Skönsbygdens historia av Reinhold Olsson] /Peter
78
« skrivet: 2007-06-24, 10:53 »
Tack Urban för ett (som vanligt) väl underbyggt och uttömmande inlägg.
Slottet i Birsta är typexempel på hur en myt kan växa fram genom århundradena, på precis samma sätt som myten om Buresläktens monumentala storslagenhet vuxit sig större och större.
Din utredning av hur olika personer i sina arbeten bättrat på myten, visar varför sådana här myter idag är i det närmaste omöjliga att utrota - den som vill tro på myten har ju så många historiska källor och lärda män att hänvisa till för att bekräfta myten...
Hälsningar
/ Peter
79
« skrivet: 2007-06-22, 10:07 »
Ja, äntligen ett inlägg som handlar om släktforskning!
Marc, du antyder att du hittat nya (samtida?) uppgifter om Fartegn Unges och Nils Fartegnssons släktförhållanden. Om detta verkligen är fallet, vore det naturligtvis oerhört intressant, eftersom källorna för Ångermanland/Medelpads medeltid är så fåtaliga.
Hittills har forskningen antagit att Fartegn var son till Nils Fartegnsson [Källa: Urban Sikeborgs artikel ”Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet” i Släktforskarnas årsbok 1996], men har du något nytt som belyser frågan, är naturligtvis alla vi som forskar i Ångermanlands/Medelpads historia oerhört intresserade av att ta del av detta.
Skicka därför inte bara dina uppgifter till Urban Sikeborg, utan lägg ut uppgifterna här i forumet, så vi alla kan ta del av dom!
/ Peter Sjölund
P S
Det här kanske inte är den bästa tråden att diskutera denna fråga i, eftersom tråden inte handlar om släktforskning, men det var här du nämnde uppgifterna.
80
« skrivet: 2007-03-18, 13:31 »
I Sverige har vem som helst rätt att ta sig ett eget släktvapen och alla har rätt att sätta en hjälm över sin vapensköld i detta släktvapen. Dock är det förbjudet för icke adliga personer att använda en s k öppen hjälm. Ofrälse släkter använder istället en s.k. sluten hjälm.
Det var under 1600- och 1700-talen lite vilda västern när det gäller användandet av öppen hjäm, varför en kunglig förordning 1762 slog fast att öppen hjälm endast fick användas av adliga.
Ett bra lästips är: Bäckmark, M., Wasling, J. (2001): Heraldiken i Sverige. Lund: Historiska Media.
När det gäller kronan i det andra sigillet, så var det väldigt vanligt att länsmän, befallningsmän och liknande befattningshavare använde det i sitt sigill, troligen för att visa att man var i kronans tjänst.
M v h / Peter
81
« skrivet: 2007-02-20, 19:00 »
En sak till: Olof Huss moder hette ju Elisabet (Jonsdotter Blix), och då är det helt logiskt att han döpte en dotter till Elisabet.
82
« skrivet: 2007-02-20, 18:10 »
Lite info om Elisabet Hoffman och Olof Huss:
Olof Huss gifte sig mellan 4/2 1709 och 5/2 1710 [MTL Styrnäs s:n] med Elisabet, som då var änka efter bonden Nils Eriksson i Lo, Styrnäs s:n. Elisabet gifte om sig en tredje gång, mellan 21/3 1719 och 27/1 1720 [MTL Styrnäs s:n], med bonden Mats Matsson [BoU Stockholms stad, 1729:927]. Hon var hela tiden skriven på hemmanet i Lo och aldrig i Gålsjö bruk.
Olof Huss var 1701-1703 bokhållare på Högfors bruk, 1704-1706 bruksskrivare på Högfors bruk samt 1708-1709 sockenskrivare i Boteå s:n [MTL Boteå s:n]. 1712 kallas han åter bokhållare, då troligen vid Gålsjö bruk [DB Boteå tlg 1712 11/1, p4]. Hans första hustru Margareta Söderberg var avliden redan 1708, då Olof står som ogift i mantalslängden.
Eftersom din Elisabet Huss var född ca 1698 kan hon mycket väl vara dotter till Olof Huss och Margareta Söderberg.
Mvh / Peter
83
« skrivet: 2007-01-28, 21:43 »
Det var inte lätt att se detta på mikrokortet, eftersom några bokstäver inte syns i kanten. Bästa sättet är nog att ta en titt i originalboken på Härnösands landsarkiv. Men jag vågar mig ändå på en gissning: Bynamnet slutar på ...ling och den enda byn i närheten med ett sådant namn är Jäppling i grannsocknen Ullånger. Första bokstaven skulle kunna vara ett G och då stämma med stavningen Gäppling.
I Jäppling fanns en Johan Henriksson vid samma tid och det kan vara värt att kolla faddrarna till hans barn.
Hälsningar / Peter
84
« skrivet: 2006-12-01, 09:13 »
Helena - faddrarna var:
Olof Swänsson och hans hustru Beata Olofsdotter i Ås
Skräddaren Johan Solinder och dess hustru Anna ____ i Nora
Drängen Jon Jonsson ifrån Biörås i Nora
Pigan Malena Hansdotter i Mäland
Ovanstående Johan Solinder visar sig heta Salinder och hans hustru Anna Eriksdotter, om man tittar i födelseböckerna för Nora socken.
M v h / Peter
85
« skrivet: 2006-11-22, 19:22 »
Chris, du är så välkommen till den vackra staden Härnösand :-) Diskussioner pågår just nu med Landsarkivet om vilka lördagar de kommer att hålla öppet under våren. Men när det väl är beslutat, kommer vi att publicera våra aktiviteter på www.harnoforskare.se.
86
« skrivet: 2006-11-21, 19:52 »
Just denna typ av kurser, eller temadagar som vi valt att kalla dem, planerar Härnösands Släktforskare att genomföra under våren.
Vid de lördagar som Landsarkivet i Härnösand håller öppet under våren, kommer vi att finnas på plats med ett tema varje dag, där vi informerar om en viss typ av källor. Vad kan man finna? Hur gör man? Vi erbjuder också praktisk träning i att använda källorna.
Teman kommer preliminärt att vara:
- Mantals/skattelängder
- Domböcker
- Länsstyrelsearkiven
- Övriga källor: t ex skolarkiv, barnmorskedagböcker
- Handskriftsläsning
På detta sätt hoppas vi att fler hittar till, och vågar sig på, dessa källor som kan ge så mycket mer kött på benen än att bara forska i kyrkoarkiven. Lyckas vi, kommer också besöken på landsarkivet att öka när forskarna vill forska i handlingar som inte finns på Internet.
87
« skrivet: 2006-11-12, 15:11 »
Hej Rut!
Jag har gjort följande beräkning för år 1571, där jag utgått från värdet av metallen silver:
I Ångermanland värderades 1 lod silver till 4 mark [enligt längden för den stora silverskatten 1571, s k Älvsborgs lösen]. Och eftersom 1 lod = 13,28 gram och silverpriset idag är ca 3 kr/gram, blir dagsvärdet av 1 mark ca 10 kr.
Nu varierar ju i o f s silverpriset mellan åren, men du kanske kan ha 1 mark = 10 kr som ett riktmärke. Annars finns det en bok som heter: Vad kostade det? : priser och löner från medeltid till våra dagar / Lars O Lagerqvist, Ernst Nathorst-Böös. Har inte läst den själv, men där bör finnas en del användbara siffror
Hälsningar / Peter
88
« skrivet: 2006-11-12, 15:07 »
Se mitt svar på samma fråga under Övrigt>Mått Mynt & stämplar>Marker
/ Peter
89
« skrivet: 2006-11-07, 19:30 »
Hej Kennet! Jag har inte funnit något som pekar på något samband mellan Olof Andersson och Vincent Olofsson i Ullvi, även om det i och för sig är fullt möjligt.
Det är dock mer sannolikt att Vincents fader var den Olof Vincentsson som nämns i mantalslängden för Berg år 1650. Om så var fallet, skulle Vincent Jacobsson i Ullvi (nämnd i HFL 1628) vara en möjlig farfader.
Men jag har tyvärr inte hittat några källuppgifter som kan styrka den hypotesen.
/ Peter
90
« skrivet: 2006-11-04, 10:11 »
Tack Anki! Det är en spännande släkt att gräva i och det finns säkert mer att upptäcka.
Bl a bör det på något sätt finnas en koppling till den ende Vincent som nämns i husförhörslängden 1628, nämligen Vincent i Ullvi. Han hade enligt HFL en son Jacob. Och Vincent Larssons far Lars Andersson var ju gift med en Anna Jacobsdotter.... Där skulle kunna finnas ett samband, även om det ser lite tight ut tidsmässigt.
Jag vill också passa på att framföra ett tack till Kurt Persson för hans utmärkta avskrifter av Leksands domböcker 1676-1699, vilka underlättar forskningen under denna tid!
/ Peter
91
« skrivet: 2006-11-02, 17:22 »
Hej Anki, Ingemar och alla andra som är intresserade av Olof Vincentsson i Romma. Jag bestämde mig för att göra ett försök att reda ut Olofs anor, vilket visade sig vara tämligen knepigt. Men nu har jag gjort en riktig djupdykning i källorna och kommit en bra bit på väg. Det blev en ganska lång utredning, så den ryms inte här, men jag har publicerat den på min hemsida http://genealogi.sjolunds.se under släktutredningar. Något som också skulle vara intressant är att gå igenom kyrkoräkenskaperna för socknarna kring Leksand för att se om Olof får någon lön för arbeten även på dessa kyrkor. Jag kommer att ta en titt på detta vid tillfäle. Hälsningar / Peter
92
« skrivet: 2006-10-30, 19:13 »
Även jag har stött på en expeditons befallningsman, nämligen Petter Bäck i Högsjö s:n (Ångermanland) under 1700-talets första hälft.
Då han inte återfinns bland de ordinarie befallningsmännen som jobbade på fältet i fögderiet, och han dessutom var till åren kommen, har jag hittills gissat att han haft innetjänst som befallningsman på själva landskontorsexpeditionen.
Men detta är som sagt bara en gissning, förhoppningsvis finns det någon som vet!
93
« skrivet: 2006-10-25, 18:03 »
Hej Anki!
Olof Vincentsson föddes 166(3) i Romma, som son till Vincent Larsson och hans hustru Kerstin Olofsdotter [källa: Olofs personalia i dödboken 1743].
Olofs hustru Brita Olofsdotter föddes 1682 i Ullvi och avled 1769 i Romma. Hon var dotter till Olof Olofsson och hans hustru Brita Andersdotter i Ullvi [källa: Britas personalia i dödboken 1769].
(Jag är på resande fot och har tyvärr bara årtalen, inte de exakta datumen, i datorn.)
Något mera vet inte jag om Olof V, men det skulle vara mycket intressant att få läsa det tidningsurklipp du har, eftersom han är min anfader och jag hittills bara känt till att han var inblandad i uppbyggnaden av Leksands kyrka. Skulle du ha möjlighet att scanna/fota av urklippet?
Hälsningar / Peter
94
« skrivet: 2006-10-11, 18:37 »
Intressant Per - tack för dessa uppgifter! Med ledning av detta bör det finnas möjligheter att leta vidare efter henne i Stockholm.
Vet du Per hur det är med hennes löftesmän vid bröllopet? Åtminstonde två är väl från Härnösand - Elias Gulliksson och Erik Jönsson - men hur var det med de andra två? Var skräddaren Christoffer Arvidsson eller skepparen Petter Lund från Härnösand?
/Peter
95
« skrivet: 2006-10-08, 14:45 »
Tack Brita för informationen!
Jag tittade lite på eventuella Anders Lund i Stockholm och det fanns uppenbarligen flera med det namnet i slutet av 1600-talet (med ledning av bevarade bouppteckningar). Den enda som omnämndes i mantalslängden 1676 är dock en mönsterskrivare Anders Lund, och han är därmed en möjlig fader, men det finns ju tyvärr inga uppgifter som gör honom till trolig fader. Jag ska gräva lite mer i detta genom att försöka identifiera vilka hennes giftomän var.
Har du möjligen någon närmare hänvisning till i vilket arkiv/samling versen finns på UUB? Det skulle vara kul att titta på den.
M v h /Peter
96
« skrivet: 2006-10-07, 17:17 »
Daniel Olofsson Hoffman i Kungsgården gifte sig 30/11 1670 i Jacobs församling, Stockholm, med en Kristina Andersdotter. Har någon stött på några uppgifter om vilka hennes föräldrar var?
Någonstans har jag sett en uppgift om att hon ska ha använt släktnamnet Lund. Finns det några sådana belägg?
Undrar / Peter
97
« skrivet: 2006-10-01, 10:24 »
Jamen då stämmer det bättre! Carl Persson Blix föddes mycket riktigt detta datum i Styrnäsgården, som son till landsskrivaren Per Månsson Blix och hans första hustru Elisabet Hansdotter (dotter till den ångermanländske fogden Hans Andersson).
En utförlig artikel om Per Månsson Blix och hans barn hittar du i Personhistorisk tidskrift 1931.
Mvh /Peter
98
« skrivet: 2006-09-30, 16:33 »
Hej Siw!
Någon Carl Månsson Blix föddes, mig veterligen, aldrig i Styrnäsgården år 1579. Däremot hade Per Månsson Blix en bror Karl Månsson Blix, som föddes vid denna tid i Undersåker.
Det är alltid intressant att veta var olika uppgifter kommer ifrån, så var har du hittat uppgiften att han skulle varit född i Styrnäs och gift med Kerstin Hansdotter?
M v h
/ Peter
99
« skrivet: 2006-09-04, 22:20 »
Jag var och lyssnade på mormonernas marknadschef under Släktforskardagarna och han berättade att man har planerat detta gigantiska arbete i två steg:
1. Scanning av alla kyrkböcker från mormon-filmerna. För Sverige räknar de med att alla böcker ska vara filmade om ca 2 1/2 år och finnas tillgängliga hos SVAR.
2. Indexering, d v s skapande av personregister till varje kyrkobok. Detta jättearbete ska utföras av frivilliga som adopterar församlingar och sedan skapar personregistren via en särskild indexeringstjänst på internet. Varje kyrkobok ska indexeras av två personer, oberoende av varandra, för att garantera att det blir rätt. Mormonkyrkan har uppenbarligen mängder av sådana frivilliga runt om i världen, men de hoppas även på att andra släktforskare ska vilja hjälpa till. Det finns inga uppskattningar om hur lång tid indexeringen kommer att ta, men vi kan nog räkna med åtskilliga år.
Parallellt med indexeringen kommer man att scanna och börja indexera även svenska domböcker, mantalslängder mm.
Helt klart ett jätteprojekt, som kommer att ta många år, men som verkligen kommer att revolutionera släktforskningen när det en gång är klart. Det är väl bara att gratulera SVAR - fast man missade digitaliseringståget helt när det startade, har man nu lyckats hyra in ett (gratis) expresståg från mormonerna.
100
« skrivet: 2006-07-24, 22:28 »
Hej Robban Ja, Tysk-diskussionen har varit lång och stundtals intensiv. Och den har lett fram till att forskningsläget är någorlunda klart när det gäller Göran och Johan Göranssöner och deras ättlingar. Du hittar en sammanställning, med källhävisningar, av det som framkommit i diskussionen och min egen forskning på sidan http://genealogi.sjolunds.se/tysk.htm. Däremot har vi hittills inte lyckats knäcka nöten om var de båda kom ifrån. Göran var mästare när han kom till Graninge, så han måste ju tidigare ha jobbat vid något annat bruk som smedsdräng och sedan genomgått sitt mästarprov någonstans. Vid vilket/vilka bruk han verkade innan Graninge har dock ingen hittat. Den Göran du hittat, som föddes i Norberg, är intressant även om Göran definitivt har patronymikonet Göransson i källorna. Men som oäkta son till Hans, är det ju inte helt säkert att han kallade sig Hansson. Födelsetiden passar ju annars väldigt bra med Görans förmodade. Har du något spår efter vart han tog vägen? Det fanns ganska många smeder som bar släktnamnet Tysk, utan att ha något släktskap med varandra. Det kan ha uppkommit dels genom att personen faktiskt var tysk, men det kan lika gärna ha varit dennes far eller farfar som var tysk. Eller så kan det till och med ha varit så att smeden fick tillnamnet Tysk, för att han ägnade sig åt metoden tysk-smide. Det är svårt att veta. Jag tror dock inte att Göran var född i Tyskland. I o f s finns ju namnformen Georg, vilket Göran kallas i mantalslängden 1705, definitivt i tyskan (tror inte att Göran gör det). Å andra sidan är hans hustrus namn - Gunborg - inget tyskt namn, utan ett utpräglat nordiskt namn. Det är alltså inte lätt att komma vidare, men vi bör försöka spåra Göran Tysk från Norberg, för att antingen kunna avfärda eller identifiera honom som samme Göran Tysk. / Peter
101
« skrivet: 2006-06-12, 19:18 »
Agneta, det fanns en hel del kopplingar mellan de norra landsändarna och mälardalen på 1500-talet. Men jag tror tyvärr inte att de personer du nämner har något samband. Anledningarna till det är följande:
Att två personer benämns Botnekarl innebär inte att de var släkt, utan anger endast att de var från Botnen, d v s dåvarande Väster- eller Österbotten.
Herr Andreas var kyrkoherde i Skellefteå och bar knappast patronymikonet Dominicus. Det handlar snarare om att han kallades Dominus, d v s Herr på latin.
Det är bra att du använder din fantasi, det kan ibland leda till att man hittar nya lösningar, men just i detta fall finns nog inga samband.
M v h
/Peter
102
« skrivet: 2006-04-12, 20:22 »
Västansjö är den by som ligger närmast gamla kyrkan i Högsjö och avståndet är knappt 1 kilometer.
Mvh / Peter
103
« skrivet: 2006-03-29, 12:40 »
Olof Simonsson i Bjursta sålde år 1655, tillsammans med sin svärmoder, jord i Lästa, Ytterlännäs s:n [DB, Torsåker tlg, 1655 22/3, ?13].
Detta tyder på att hans hustru hade anknytning till Lästa. Är det någon som har en uppgift om vad hans hustru hette, eller andra ledtrådar?
/ Peter
104
« skrivet: 2006-02-20, 09:09 »
Ulf: Christina bodde tydligen som änka i prästgården i Sevalla och eftersom man normalt gifte sig i kvinnans hemförsamling, finns det ingenting alls som är konstigt med denna vigsel.
105
« skrivet: 2006-02-11, 22:01 »
Hasse, det allra snyggaste (och samtidigt lättanvända) program som finns är Reunion ( www.leisterpro.com). Men då krävs det att du har tillgång till en Macintosh att köra det på, eftersom det inte finns för PC. Mvh / Peter
106
« skrivet: 2006-02-08, 21:33 »
På Lantmäteriets webplats ( www.lantmateriet.se) under Historiska kartor hittar du scannade byakartor över byarna i Överlännäs. Tyvärr finns ingen heltäckande bra sockenkarta för just Överlännäs, men flera kartor för varje by. Du kan både titta på kartorna och beställa kopior från Lantmäteriet. För att få lite mer överblick över byarna, är Generalstabskartan från 1800-talets slut en bra karta. Kan finnas på större bibliotek, annars vet jag att man kan köpa sådana från företaget Vöbam ( www.vobam.se) i Stockholm, men de har ganska höga priser. Hoppas du hittar vad du söker - Lycka till! Hälsningar / Peter
107
« skrivet: 2006-02-01, 21:05 »
Grattis Marc, du har lyckats hitta på en antavla i hela 7 generationer utan att kunna ange en endaste källa som styrker att någon av dessa generationer hänger ihop....
På vilket sätt tycker du att sådana inlägg för forskningen framåt?!
108
« skrivet: 2006-01-17, 08:38 »
Byn Hurjom (dagens stavning) ligger ca 1 km öster om Holms säteri. Det är en liten by med bara några enstaka hus idag, men på 1700-talet fanns där 4 hemman.
Hälsningar / Peter
109
« skrivet: 2006-01-15, 17:23 »
Marc, det är jättebra att du har ambitionen att ”rycka upp dig”, som du skriver. Men det är ju så, och det här låter kanske lite hårt, att alla inte har vad som krävs för att ägna sig åt medeltida personforskning. Det är ju ett omvittnat svårt område. Själv betraktar jag mig som en erfaren lekman, och inget proffs som t ex Kaj Janzon.
Lite fakta som jag hoppas du kan lära dig något av:
Olof var det klart vanligaste namnet i Västerbotten i början av 1500-talet. Bara i Umeå socken fanns år 1543 ca 250 personer med det namnet. Samma år uppgick antalet bärare av namnet Olof i hela Västerbotten till omkring 1000 personer! [Källa: Aud?n, Bengt. Bottniska personnamn, Frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet. Ingår i Kungl. Skytteanska samfundets handlingar 1980]
Så du ser att man inte kan resonera som du gör. Du känner uppenbarligen inte till fakta om hur det såg ut i Sverige på den tiden, och därför ser jag bara två alternativ för dig:
1. Läs in dig rejält på ämnet
2. Ägna dig åt något annat än medeltida personforskning
110
« skrivet: 2006-01-15, 13:43 »
Carl, visst är stavningen ointressant - särskilt som den gode Olof inte skrivit sitt namn själv... Vi har inga som helst meningsskiljaktigheter i frågan!
111
« skrivet: 2006-01-15, 13:37 »
Marc, hade du varit det minsta intresserad av att läsa i originalhandlingar, hade du vetat att den normala stavningen av namnet Olof var just Oloff/Oluff vid den aktuella tiden. Inget unikt med Oloff i Röbäck alltså!
Inget av dina argument ger något som helst stöd för att en Olof i Röbäck på något sätt skulle bevisa att det funnits någon Olof Hersesson i Bureå. Och att Stockholms tänkeböcker skulle innehålla avskrifter av dombrev från Västerbotten - var i hela friden har du fått det ifrån?!?
112
« skrivet: 2006-01-15, 13:32 »
Ja Carl, tyvärr är det ju så. Jag bara väntar på att en annan Bureist, i granndiskussionen om Erik IV, ska komma fram till att kung Erik faktiskt var född i Bureå
Jag tänkte att jag skulle anstränga mig och försöka hålla en försiktigt positiv attityd till Marc, när han gör något som i alla fall liknar konstruktiva inlägg. Men tyvärr visar väl det senaste exemplet, med all önskvärd tydlighet, att alla ambitioner till seriös forskning fortfarande saknas!
När Marc för en gång skull anger en samtida primärkälla, är han tvungen att förvanska dess innehåll för att passa sina egna syften.... Det är tragiskt att se.
113
« skrivet: 2006-01-14, 19:05 »
Carl, jag misstänkte att det var så. Blev bara så överraskad, när Marc (för en gång skull) anger en samtida källa, att jag var tvungen att fråga...
114
« skrivet: 2006-01-14, 15:49 »
Marc: Jag är tacksam för detta inlägg, där du äntligen försökt strukturera din argumentation och lämna olika former av källhänvisningar!
Jag har inte tid och möjlighet att kommentera alla dina argument just nu, men har två snabba frågor om dombrevet angående arv i Yttertavle 1433, som ju onekligen är en primärkälla:
1. Var har du hämtat ditt citat? Finns brevets text publicerad någonstans?
2. Enligt ditt citat, så nämns i brevet en nämndeman Olof med i Bureå inom parentes. Vad innebär det - står det Bureå i brevet eller inte?
115
« skrivet: 2006-01-14, 09:22 »
Oj oj oj då. Här antyder Marc nya fantastiskt intressanta forskningsrön - om de skulle råka vara sanna....
Marc, du skriver: ...dessutom blev Olof Hersesson belagd samt Anders Olofssons Bröder Olof och Jon också Belagda. men det finns inte plats här att dra upp alla källor.
Har man sagt A får man säga B, Marc! Jag tror säkert det att finns tillräckligt med plats i Anbytarforum att redovisa dina källor för dessa belägg av Olof Hersseson....
116
« skrivet: 2006-01-06, 17:33 »
Göran, jag (och många med mig) har under den gångna hösten lagt mycket tid och möda på att försöka besvara dina många frågor. Personligen svarar jag gärna på frågor, men jag förväntar mig då två saker av frågeställaren:
1. Att frågeställaren faktiskt önskar lära sig något av svaret.
2. Att frågeställaren, om han/hon vill diskutera frågan vidare, är beredd att lägga ner en (om än aldrig så liten) egen insats för att skapa en konstruktiv diskussion. (t ex att titta i en bok om ämnet)
Jag upplever inte att du gör varken det ena eller andra och det tycker jag är respektlöst mot de människor som faktiskt avsatt en del av sin egen tid för din skull! För min del är det definitivt slut på det och jag avslutar härmed alla diskussioner med dig.
PS.
Boken om Medelpads bomärken finns på hyllan i universitetsbiblioteket i din egen stad och såväl Medelpads landskapshandlingar från 1500-talet som boken Bönder och gårdar i Medelpad finns att låna på mikrokort från SVAR.
117
« skrivet: 2006-01-06, 12:41 »
Nej Göran, i byn Viken fanns fyra hemman, alla med sina egna bomärken. Läs boken Bomärken i Medelpad av Valter Bergsten (1981), så behöver du inte fortsätta spekulera om detta.
118
« skrivet: 2006-01-05, 12:02 »
Marc, ingen har ännu presenterat någon samtida källa som visar (eller ens antyder) att Herr Sigge var son till en Kristoffer Siggesson. Därför är det tämligen meningslöst att diskutera eventuella anor till en Kristoffer Siggesson.
Så mitt tips är att i samtida källor leta efter personer med namnet Kristoffer i 1500-talets Södermanland. Hittar man någon sådan, får man se om denne kan knytas till Herr Sigge med hjälp av uppgifter (t ex ett bomärke eller ett jordinnehav) i någon samtida källa. Vanlig hederlig släktforskning med andra ord.
119
« skrivet: 2006-01-04, 16:57 »
Ytterligare en liten pusselbit (kanske). I längden över Älvsborgs lösen 1571 för Vallby socken finns två norrlänningar, nämligen:
Nils Botnekarl, alltså från dåvarande Väster- eller Österbotten. (Det anges dock inte i vilken by han bodde)
Oluf Helsing, alltså från Helsingland (bodde i byn Vålby)
Det verkar alltså ha funnits ovanligt gott om norrlandskopplingar till denna lilla Upplands-socken.
Marias id? om att det kan ha varit prostens hustru som hade släktkoppling till Vallby är intressant, men tyvärr har väl hon inte fastnat i något bevarat källmaterial.
120
« skrivet: 2006-01-04, 16:13 »
Marc, bortsett från det faktum att detta inte är någon Bure-diskussion, kan jag bara inte låta bli att kommentera en sak.
Du skriver ovan: ...till exempel borde det inte vara svårt att kolla vidare på Gunhild Svensdotter
Jamen, om det nu är på det viset, så gör då det! Istället för att gång på gång på gång på gång på gång på gång rapa upp samma myter. Du bor väl endast 10 mil från Riksarkivet - åk dit vetja! Och kom igen när du har hittat något i verkligheten...
121
« skrivet: 2005-12-30, 20:10 »
Tack Per. 1677 är alltså enda gången han omnämns i Härnösands domböcker?
122
« skrivet: 2005-12-29, 15:08 »
Olof Olofsson Gene från Härnösand är en person som är tämligen svår att kartlägga. Är det någon som vet mer än nedanstående uppgifter?
Var och när dog han? Var hustrun verkligen från Örebro? Vad gjorde han innan han dök upp som bokhållare i Stockholm? Hade han fler barn?
Olof Olofsson Gene
Född ca 1650 i Härnösand som son till Olof Abrahamsson Gene och h hu Elisabet Zachrisdotter (Bure)[1]
Inskrevs 1665 vid Härnösands gymnasium[2] och 1668 vid Uppsala Universitet[3]
Gift på okänd ort med Anna Eriksdotter[4] från Örebro[5]
Var 1680 bokhållare i Stockholm[6]
Död på okänd ort.
Barn:
Elisabet Gene, döpt 1680 18/4 i Jacobs församling[7], Stockholm. Gift 1:a med Johan Porzell och 2:a med Henrik Lundström.
Catharina Gene? var troligen ytterligare en dotter. Jungfru Catharina Gene avled i maj 1692 och begravdes 19/6 1692 i Jacobs församling[8]. (Inga anhöriga anges dock i räkenskaperna och ingen bouppteckning finns bevarad.)
Källor:
1: Uppgift från Per Sundin
2: Härnösands gymnasiematrikel
3: Uppsala universitets matrikel
4: Kallas Eriksdotter i dotterns dopnotis i Jacobs församlings dopbok, 1680 18/4.
5: Uppges vara från Örebro i Nils Burmans handskrift ”Bureätten”, vilken är en samtida källa.
6: Tituleras bokhållare i dotterns dopnotis i Jacobs församlings dopbok, 1680 18/4.
7: Jacobs församlings dopbok
8: Jacob och Johannes församlings räkenskapsbok, 1692 19/6.
123
« skrivet: 2005-12-28, 23:22 »
1848 7/5 lyst till äktenskap med
pigan på stallet.
1847 1?/11 lyst till äktenskap med
drängen Carl [.....] Ander
son i B[..]dgård.
B[..]dgård på sista raden kan vara ett bynamn eller möjligen en förkortning för Bondgården, fast det känns lite långsökt.
Hälsningar
/ Peter
124
« skrivet: 2005-12-28, 23:13 »
Jag ser att debatten nu rasar kring huruvida bynamnet Wiken/Viken kunde uppfattas eller inte av en icke läskunnig 1500-talsbonde. Har ingen åsikt i den frågan, men min vana trogen tycker jag det är bättre att ha verkligheten för ögonen när man diskuterar något. Jag vill därför bidra med två bilder ur denna verklighet. Så här skrevs vanligen bynamnet:  Kvarntullslängd 1643 ...men det finns även enstaka belägg som ser ut så här:  Älvsborgs lösen 1571 Även om detta kan vara en intressant diskussion i sig, vill jag påpeka att när det gäller bomärken, så var det inte brukligt att bilda märken utifrån bokstäver i byns namn. Bomärkena byggde normalt på stiliserade former av redskap eller andra allmänna föremål samt symboler som t ex solkors. De sällsynta gånger ett bomärke innehåller en bokstavsform, kommer den från gårdsinnehavarens initialer. / Peter P S Anbytarvärden är som sagt tillfrågad om att flytta diskussionen bort från Bureätten. Hoppas hon åtgärdar detta så snart julmaten lagt sig.
125
« skrivet: 2005-12-27, 23:41 »
Det verkar troligast att Dordi var dotter till Nils Ersson. Faddrarna (utom Nils Nilsson) pekar på det och enligt mantalslängden tar han 1689 över hemmanet efter en änka som heter Dordi, vilken torde vara hans mor.
Men helt klarlagt är det inte. Nils Joensson är fortfarande en möjlig fader och han hade en farbroder i Lo som hette Daniel Olofsson[1], så där har vi namnet Daniel även i Nils Joenssons släkt.
[1]: Nils Jonsson tar år 1700 över hemmanet efter Jon Olofsson, vilken är bror till Daniel Olofsson i Lo enligt Boteå dombok 1679 4/4, punkt 9.
126
« skrivet: 2005-12-26, 12:22 »
I mantalslängden 1704 (som upprättades 8/2) finns han med, men i mantalslängden 1705 (som upprättades 23/2) är hans änka upptagen, så han avled alltså mellan 9/2 1704 och 23/2 1705.
127
« skrivet: 2005-12-26, 10:17 »
Intressant att det blivit en diskussion om Per Erssons hustru! Även jag blev en gång i världen lurad av Stattins felaktiga uppgift...
Sedan dess har jag inte grävt vidare i var Dordi kom ifrån, men Pers teori om det felaktiga patronymikonet ser helt klart ut att stämma väldigt bra. Ytterligare tre tecken på detta:
Hustrun till Nils Larsson i Frök (fadder till dottern Lisa 1729) var gift med en Kristina Nilsdotter [Boteå tlg, Lagfarts- och Uppbudsprotokoll 1736, sid 441]. Hon kan vara en syster. Nils Nilsson (fadder till sonen Nils 1731) hade sitt fadershemman i Lo [Boteå tlg, Lagfarts- och Uppbudsprotokoll 1746, sid 660] och bör alltså vara en bror. Namnet Daniel var ovanligt vid denna tid, vilket indikerar att Dordi hade en koppling till Daniel Hoffman i Kungsgården.
128
« skrivet: 2005-12-19, 11:13 »
Jag har nu mailat Anbytarvärden och bett henne flytta diskussionen till Södermanland. Därefter hoppas jag att alla som deltar kan låta bli att diskutera Bureätten under denna diskussion!
Och om det i framtiden skulle visa sig att Herr Sigge på något sätt faktiskt var släkt med Johan Bure, får vi väl be henne flytta tillbaka den
Jag har samtidigt öppnat en ny diskussion under Släkter > Bureätten > Burenamnet - verklighet eller efterkonstruktion. Där hoppas jag att vi, i en konstruktiv anda, kan samla samtida källbelägg för vilka som verkligen kallade sig Bure eller inte. Det kan bli en värdefull undersökning, som bl a Urban kommer att ha nytta av i sin kommande uppdatering.
129
« skrivet: 2005-12-18, 11:41 »
Göran Johansson ställer ett antal frågor ovan, som jag ska försöka besvara:
Redan i ett tidigt skede av diskussionen dömde du ut R i bomärkets högra del. Var det fel av mig och andra som saknar vana vid sigillstudier att se ett R och att därefter förmedla våra synintryck?
Nej, jag tycker definitivt inte att det var fel att föra fram det synintrycket – det är alltid bra att se saker från olika håll så att man inte missar några möjligheter. Det som blev fel, och som tyvärr havererade den diskussion som började så konstruktivt och bra, var att sedan - in absurdum – hävda att det fanns ett ”R” i skölden. Detta trots att erfarna forskare, med en samtida originalkälla som grund, konstaterat motsatsen.
Det finns skuggor i sigillet som antyder en avslutning av bokstaven R under sköldkanten, vad kan det bero på?
På 1500-talet gjordes sigillavtrycken inte i sigillack (lacket kom först en bit in på 1600-talet) utan i en bit papper, som lagts över en klick vax. Och eftersom papperet på denna tid tillverkades för hand av lump var ytan ofta väldigt grov. Att man har svårt att se vad som tillhör sigillbilden och vad som är ojämnheter i papperet är därför inte så konstigt. Det är ofta nödvändigt att studera flera sigillavtryck, och att belysa avtrycken från flera olika vinklar, för att få en korrekt helhetsbild av sigillet. I detta fall hade vi till en början endast en bild med ljus från ett håll att utgå ifrån.
Hur stora är de sigillavtryck som är avbildade. Jag har gisst ca 1 cm. Kan det stämma?
Avtrycken från sigillstamparna var normalt omkring 1,5 cm höga vid denna tid. Under 1600-talet, när sigillacket kommit, kan man hitta avtryck från signetringar som bara är 6-7 mm höga. Man måste imponeras över gravörernas oerhörda skicklighet!
Om du tro du kan och vill så vore det vara intressant om du kunde ta dig tid att rent tekniskt försöka förklara i AF varför en felläsning har gjorts. Du har ju stor erfarenhet av flera andra fall.
Jag hoppas att svaren på frågorna ovan ger en förklaring till varför det var svårt för ett otränat öga att tolka Herr Sigges sigill. Att tolka sigillavtryck från 1500-talet är defintivt inte enkelt och kräver en hel del erfarenhet. För mig, som studerat 100-tals liknande sigill, var det tämligen självklart hur sigillbilden såg ut. Men jag inser att jag hade glömt bort hur svårt det var när även jag var nybörjare
130
« skrivet: 2005-12-18, 11:37 »
Urban - tack för ett välkommet, och som vanligt initierat och sakligt, inlägg i denna diskussion!
Du skriver: ...Bureätten under första hälften av 1700-talet blev ett begrepp att räkna med. Plötsligt hade vi en svensk frälsesläkt som gick tillbaka ända till vikingatiden. Åtminstone två andra adelssläkter försökte i efterhand felaktigt framställa sig som Bureättlingar, och det ger en antydan om vilken status Bureätten då hade fått, särskilt med tanke på vilken betydelse ens börd hade förr.
Detta är verkligen pudelns kärna när det gäller alla Bure-diskussioner! Under 1700-talet blev Bureättling bland det finaste man kunde vara, näst efter att ha kunglig börd, och det är därför inte förvånande att vi idag har en massa efterkonstruerade Bure-grenar att brottas med. Det är verkligen något som alla som diskuterar de omtvistade delarna av Bureätten bör hålla i minnet!
Jag ser fram emot din uppdatering av artikeln med nya Bure-rön.
131
« skrivet: 2005-12-17, 10:21 »
Marc, om du läst hela denna långa vindlande diskussion innan du gav dig in i sigilldebatten, borde du förstått att sigilldiskussionen faktiskt fört forskningen framåt på två sätt:
1. Den uppgift om att herr Sigges sigill skulle ha innehållit ett konstrikt sammanflätat Bure har kunnat vederläggas. Denna uppgift har misslett många forskare (bl a dig själv och de personer du nämner ovan), som uppenbarligen inte själva tagit sig tid att studera sigillet ordentligt.
2. Vi vet nu hur bomärket i sigillet såg ut. Detta bomärke är en utmärkt ledtråd i det fortsatta sökandet efter Herr Sigges härkomst.
Och inte minst tror jag att jakten på sanningen i sigillfrågan har varit lärorik för alla som följt den och bidragit till att öka kunskapen om sigillens betydelse för personforskningen.
132
« skrivet: 2005-12-16, 19:08 »
Ja, detta är inte helt självklart. Man skulle kanske även kunna utgå från det faktum att sonen verkar kalla sig Forsensis och lägga diskussionen under den släktrubriken, men å andra sidan har jag ju bara en indikation (initialerna i sigillet) på att han använde det namnet.
Någon som har fler förslag?
133
« skrivet: 2005-12-16, 17:26 »
Håller helt med om att diskussionen om herr Sigge inte ska föras under Bure-släkten. Men att föra den under den generella rubriken Sigill och monogram känns inte heller rätt.
Vad säger ni om att jag mailar anbytarvärden och ber henne byta namn på denna tråd till Siggo Christophori och sedan flytta den under Landskap>Södermanland>Efterlysningar eller Landskap>Södermanland>Allmänt?
Jag återkommer senare med fler funderingar kring möjligheter att hitta Herr Sigges härkomst med bomärkets hjälp.
134
« skrivet: 2005-12-16, 15:19 »
Även om jag inte åkte tåg, så fick jag ju i alla fall sigilldiskussionen tillbaka på spåret
Jag återkommer med volymnumret när jag får igen min väska. Om du kollar i den volymen så finns även en kvittens från sonen Christopher Siggisson. Han sigill var för otydligt för att kunna tolkas, men man kan i alla fall se att han använde initialerna C S F, vilket torde betyda Christopher Siggisson Forsensis. Och på tal om ingenting, så skrev han inte något Bure i sin namnteckning.....
135
« skrivet: 2005-12-16, 14:50 »
Kaj, tack för de uppmuntrande orden! Det kändes som om det var läge att återföra denna smått absurda diskussion till verkligheten
Jag hoppas nu att den hårdnackade myten om att herr Sigge kallat sig Bure är avlivad för gott. Det klarlagda bomärket är en bra ledtråd i det fortsatta sökandet efter hans härkomst. Och om all den energi som lagts på diskussionen om sigillets innehåll hade lagts på att söka hans anor, hade den nöten kanske varit knäckt nu!
Precis som du noterar, så är detta avtryck från en tredje sigillstamp. Min något vaga källangivelse beror på det pinsamma faktum att flygbolaget skickade min väska till Skellefte istället för Sundsvall. Och i väskan ligger mina anteckningar Därför kommer jag inte ihåg vilken volym det var, men 1613:16 låter bekant. Det var i alla fall den volym i RA:s register över landskapshandlingar som anges innehålla tiondelängder för Västerrekarne härad.
136
« skrivet: 2005-12-16, 14:28 »
Ja du Göran, det verkar som om min gravt förvanskade bild (citat från dig i diskussionen Netikett) inte var så tokig ändå......
137
« skrivet: 2005-12-16, 11:02 »
Om kartan inte överensstämmer med verkligen är det bättre att titta på verkligheten än att i oändlighet diskutera kartan.
Utifrån den föresatsen, och mot bakgrund av den långa diskussionen om hur herr Sigges sigill egentligen såg ut, begav jag mig häromdagen till kungliga huvudstaden och Riksarkivet. Där ägnade jag några timmar åt att leta igenom Södermanlands landskapshandlingar efter fler sigillavtryck. (Jag vet att jag tidigare sagt att jag inte vill delta i denna diskussion, men jag är ju så himla nyfiken av mig att jag inte kan låta bli att gräva vidare )
Södermanlands handlingar från 1600-talets början är i dåligt skick på grund av brandskador, men i några årgångar fann jag dokument undertecknade av Sigge Christophori. De flesta har tyvärr sigillavtryck som inte går att tyda, men bland tiondelängderna 1613 finns en kvittens med följande avtryck:
Det är det första avtrycket hittills där hela sigillbilden syns. Och eftersom det är så pass tydligt är det relativt lätt att göra en renritning:
Här är det helt uppenbart att bilden i skölden är ett bomärke. När bomärket syns så här tydligt kan man konstatera två saker:
1. Den del som i de tidigare (otydliga) beläggen möjligen hade formen av ett ”E”, saknar helt ”mittenstrecket”.
2. Det finns inte någon förbindelse mellan den runda delen och vinkeln i den V-formade delen. Det är alltså inget ”B”.
I och med detta faller alternativet att det skulle vara någon form av monogram. Herr Sigges sigill bestod helt enkelt av ett typiskt bomärke i ett sigill med tidstypiskt utformning.
138
« skrivet: 2005-12-12, 23:09 »
Anders, det enda jag vet om Görans sigillkunskaper är vad han själv berättat i ett inlägg i diskussionen om Siggo Christophori (tisdag den 15 nov 2005 kl. 15.21): Det måste erkännas att jag praktiskt taget saknar all erfarenhet vad gäller sigilltolkning.
För övrigt har jag personligen inget emot att bli ifrågasatt - om det sker i en konstruktiv, faktabaserad diskussion som kan föra forskningen framåt!
139
« skrivet: 2005-12-12, 17:42 »
Göran, du skriver 16.52: Den ena visar ett av de diskuterade sigillavtrycken i original och det andra visar en gravt förvanskade bilden av detsamma.
När jag för en månad sedan, i den omnämnda diskussionen presenterade min (av dig ifrågasatta) tolkning av det sigillavtryck som visas ovan, gjorde jag det baserat på mer än 10 års erfarenhet av att studera sigillavtryck. Jag har studerat 1000-tals avtryck och dokumenterat över 300 enskilda sigill från 1500- och 1600-talen. Du är säkert kunnig på många andra områden, men jag tror att jag har lite större förutsättningar när det gäller just sigilltolkningar än dig, som själv säger dig sakna all erfarenhet av att studera sigillavtryck.
Jag presenterade min tolkning (observera orden min tolkning) på följande sätt:
Utifrån all min sigillerfarenhet är jag övertygad om att min tidigare gjorda tolkning:
(bilden ovan)
...är väldigt nära sanningen i detta fall (med reservation för att jag inte personligen kunnat studera originalavtrycket).
Observera orden nära sanningen. Därmed inte sagt att jag självklart har tolkat denna bild rätt i alla detaljer! Men när du påstår att det är en gravt förvanskad bild tar jag det faktiskt som en personlig förolämpning...
140
« skrivet: 2005-12-06, 10:19 »
Marc, Jag kanske tyvärr missbedömde din omsvängning till en mer konstruktiv syn på forskningen kring Buresläkten...
Det är isåfall tråkigt, framförallt för dig själv! För med en konstruktiv attityd kan du kanske få hjälp av seriösa forskare att leta efter sanningen bakom Bureus genealogi. Och kanske kan nya spännande fakta hittas någonstans, även om chansen är liten för att hitta något nytt. Men, eftersom jag själv är ättling till Anders Olofsson i Bure, och tycker det är jättetråkigt att Buresläkten idag fått en stämpel som varandes enbart sagor och fantasier, så gör jag ett sista försök:
Låt mig ta ett exempel, för att belysa det bakvända i ditt resonemang: En inte helt okänd man i Sveriges historia var Birger Jarl. Jag påstår nu att han troligen hette Birger Bureus Jarl!
Varför då? Jo, för Birger Jarl finns (gissar jag) bara ca 5-6 samtida primärkällor. Och i ingen av dessa kalllar han sig Bureus, men vi måste ju hålla öppet för att han faktiskt någon gång kan ha kallat sig Birger Bureus...
Enligt mej är det säkrare att inte fastslå något med så lite primär källor som senare kan visa sig bli ytterligare en bakläxa om en eller ett par primär källor sen kommer fram. För mej framstår det som säkrare att gardera sig och säga att inget i nuläget pekar på att han själv kalla sig Bureus, så i nuläget går inte något sådant att Belägga. (Citat från ditt senaste inlägg)
Försiktighetsprincipen säger du? Ja, den principen hylllar jag i alla sammanhang, och i släktforskningssammanhang handlar den om att inte ge en person ett släktnamn innan man genom en primärkälla kan bevisa att personen faktiskt använt detta namn. Som t ex i fallet Jacob - där tycks det inte vara någon tvekan om att han har använt namnet Bureus.
Skulle någon i framtiden hitta ett dokument där Johannes Laurentii själv kallar sig Bure/Bureus, så skulle i alla fall inte jag ta det som någon bakläxa utan som ett spännande nytt forskningsfynd! Så Marc - ut och leta efter nya dokument i arkiven istället för att hålla fast vid obevisade (till och med motbevisade) påståenden!
141
« skrivet: 2005-12-05, 17:23 »
När det gäller Strängnäs-biskopen Jacobus Johannis Zebrozynthius, så har jag inte studerat honom. Men även där borde det vara relativt enkelt att, med en begränsad forskningsinsats, kontrollera hans rätta namn. Det bör finnas mängder av dokument där han skrivit sitt eget namn i:
- Dokument i Strängnäs domkapitels arkiv 1639-1642
- Tiondelängderna för Vendels socken 1621-1624
- Dokument i kyrkoarkivet för Nicolai församling i Stockholm 1624-1639
Det är bara att bege sig till arkiven och ägna någon dag åt att leta dokument skrivna av den gode Jacob!
Möjligen kommer man då att finna att han under olika perioder använt sig av olika tillnamn och då var det helt enkelt så. Inte helt ovanligt på den tiden.
OM han någon gång själv skrev sig Bureus, vilket inte alls är omöjligt, torde det ha berott på att han påverkats av Johannes Bureus knytning av hans fader till Bure-släkten. Och den vet vi ju inte om den var sann.
142
« skrivet: 2005-12-05, 16:54 »
Marc, när det gäller Johannes Laurentii trodde jag vi var överens?!
Det finns idag ingen som helst tvekan om att han inte kallade sig Bure/Bureus!
I hans fall är det faktiskt mycket enkelt: Vi har ca 15 egenhändigt skrivna dokument där han kallar sig Johannes Laurentii och NOLL dokument där han själv kallar sig Bure/Bureus. Tydligare belägg för det rätta namnet kan man aldrig få!
Det finns alltså inte längre någon anledning att spekulera över hans namn, så länge ingen människa råkar hitta något ytterligare dokument där han själv skrivit namnet Bure/Bureus...
143
« skrivet: 2005-12-05, 13:33 »
Den nya principen med obligatoriskt användarkonto är kanonbra. -Alla kan läsa, ingen utestängs från att skriva (eftersom det är gratis) samtidigt som förekomsten av anonyma inlägg försvinner. Kan inte bli bättre enligt min mening!
Lite mer administration för Yvonne, men säkert mindre städning
144
« skrivet: 2005-12-03, 14:10 »
Hej Marc,
Låt mig först säga att jag, till min (och säkert många andras) glädje, tycker mig se en förändring i din grundläggande inställning i den senaste veckans inlägg. Du verkar nu ha kommit fram till att det är bättre att konstruktivt försöka leta efter vad som är sant och inte i Bure-genealogin istället för att okritiskt tro på alla uppgifter från Bureus och andra. Bra - fortsätt så!
Jag sitter inte så till just nu att jag har tillgång till Sikeborgs artikel eller något annat material, så jag får be att återkomma med funderingar kring säbråprästernas eventuella släktskap med Johannes Bureus.
145
« skrivet: 2005-12-02, 22:47 »
Marc. Det finns säkert många som är bättre skickade än jag att diskutera trovärdigheten i JB:s uppgifter om Olof Hersesson. Jag har inte själv haft tillfälle att studera och värdera JB:s material.
Men när det gäller den eventuelle Olof Hersesson så rör vi oss 7 generationer och närmare 200 år före JB. Det gör att de muntliga berättelser JB fick vid sina intervjuer, måste tas med en mycket stor nypa salt. Nog för att man var tvungen att hålla reda på släkten i flera led vid den tiden, men 7 generationer är väl mycket.
Och när JB berättar om en påstådd son (Fale) till Olof Hersesson på detta sätt: Han var en förståndig och tapper Riddare, en Hövitsman för Krigsfolket.Krigsöverste. Då ringer en mycket stark varningsklocka för mig! Denna formulering låter som ett typiskt 1600-talspåhitt för att förgylla sina anor... Och då minskar, i mina ögon, även trovärdigheten hos andra uppgifter om denna tid. Men visst, det är fullt möjligt att Anders Olofssons far hette Olof Hersesson.
Däremot instämmer jag med Björn. Man bör inte prata om någon Säbrå-gren, eftersom JB:s koppling till bröderna Engelbertus och Johannes Laurentii i Säbrå går via den mycket tveksamme Fale Olofsson.
146
« skrivet: 2005-12-02, 17:27 »
Marc, jag tycker att det är utmärkt att du nu delar synen på att Johannes Laurentii inte ska kallas Johannes Laurentii Bure! På så sätt har vi kommit ett litet, litet, litet steg på vägen mot att tvätta bort de felaktigheter som tyvärr givit Bure-genealogin ett löjets skimmer.
Jag hoppas därför att du omgående raderar Bure-namnet på Johannes Laurentii i din databas. Och att alla andra som eventuellt har honom bland sina anor gör detsamma. Vid en snabb sökning på Google, ser man att det idag finns ca 45 websidor där han kallas Bure. Jag hoppas att många läser detta och korrigerar sina websidor!
Jag hoppas dessutom att vi kan gå vidare och korrigera alla andra felaktigheter som cirkulerar. Det är ju inte bara Johannes Laurentii som felaktigt försetts med släktnamnet. Som Carl påpekar torde namnet inte ha använts före Johannes Bureus.
147
« skrivet: 2005-12-02, 10:44 »
Jag har bland mina papper en anteckning om att det i en skattelängd/jordebok i Upplands handlingar 1566 upptas följande brukare i Lidingby:
Per 17 öresland
Erik 9 öresland
Karl 21 1/2 öresland
Jon 9 1/2 öresland
Anders 18 öresland
Kyrkans landbo Nils i Lidingby 7 öre 20 [...]
148
« skrivet: 2005-12-02, 10:37 »
I sin grundliga genomlysning av Buregenealogin i artikeln ”Johan Bures släktbok - tillkomst och tillförlitlighet”, i Släktforskarnas årsbok 1996, kom Urban Sikeborg fram till att (underlagmannen?) Anders Olofsson i Bure bör ses som den äldsta kända stamfadern för Bureätten.
Vad jag vet, så har väl inget nytt framkommit de senaste åren som ändrar på det. Så i min egen antavla slutar Bure-grenen med Anders Olofsson i Bure.
149
« skrivet: 2005-12-01, 10:04 »
Marc. Du tar upp ett jättebra exempel i ditt förra inlägg. Du skriver:
Enda Undantaget när man tar Bort Bure namnet från Bygdens Herdaminne.det gjorde Carl med Johan Laurentii (Bureus) i Supplementet av HHH Bland annat av Carl Szabad. Står det nu Johan Laurentii.
Det är först när man vill ta bort personen,från herdaminne exempelvis,att jag tycker att han borde ha någon primär källa(Bevis)själv.
Här är fakta när det gäller Johannes Laurentii:
Jag (och även Carl) har studerat ett 15-tal originaldokument från 1590-1602 där Johannes Laurentii med egen hand skrivit sitt namn. I samtliga fall skrev han själv att han hette Johannes Laurentii! Inte Johannes Laurentii Bure. Han hette alltså inte Bure och ska därför inte kallas Bure.
Naturligtvis får vi förutsätta att Johannes själv kunde sitt namn. Och det innebär att Bygdén, Burman m fl gjort fel. Carl har därför gjort helt rätt när han korrigerat herdaminnet.
Är du med på det resonemanget Marc?
150
« skrivet: 2005-11-30, 22:17 »
Carls fråga är dock mycket relevant för diskussionen om eventuella Burar under 1500-talet, d v s tiden innan det blev inne att vara Bure. Om vi ska försöka hitta personer som faktiskt tycks ha kallat sig själv Bure/Burman så finns den Anders Burman i Umeå socken, som omnämns i ett tidigt 1500-talsdokument i en tidigare diskussion (inlägg av Roger Axelsson fredag den 27 maj 2005 kl. 16.25). Han torde vara en av de tidigast dokumenterade. Nu vet vi i och för sig inte av det dokumentet om han själv kallade sig Burman, men det är tämligen sannolikt, eftersom man i hans omgivning uppenbarligen kallade honom Anders Burman.
151
« skrivet: 2005-11-30, 21:12 »
Men snälla Marc, frågan var nu om någon av de personer, som bevisats höra till den s k Buresläkten, själv kallade sig Bure. Observera orden själv kallade sig!
Vad du har räknat upp är en massa människor (i alla fall de på 1500-talet och bakåt), som inte själva använde namnet Bure, utan har tillskrivits Bure-namnet av senare forskare av skiftande kvalitet. Men kan du visa upp ett, tidigare okänt, dokument där t ex Fartegn unge med egen hand har skrivit sitt namn Fale Bure, då är det en annan sak...
152
« skrivet: 2005-11-28, 19:22 »
Det förekommer flera olika uppgifter om vilka av borgmästaren Olof Abrahamsson Genes barn som var födda i vilket av hans tre giften. Kan någon reda ut hur det verkligen förhåller sig, vore jag mycket tacksam.
/ Peter
153
« skrivet: 2005-11-23, 13:33 »
Jag kunde inte undgå att se Görans fråga angående min tidigare gjorda sigilltolkning. Jag har redan deklarerat att jag inte längre deltar i debatten, men väljer ändå att svara på den direkta frågan (om inte annat som en utbildningsinsats). Svar: Ja, det var inte ovanligt att man i sitt sigill hade en asymmetrisk sköld. Här är ett exempel från Ångermanlands handlingar 1567 [Riksarkivet]:  Asymmetriska sköldar var vanligast vid mitten av 1500-talet. Mot slutet av 1500-talet blev det mer ovanligt och på 1600-talet tycks detta mode helt ha försvunnit. Ser vi sköldformerna i ett vidare geografiskt perspektiv, tycks respektive land/område ha haft sin egen favoritform. I de Tyska rikena använde man oftast asymmetriska sköldar, medan man i Polen vanligen hade symmetriska sköldar. [Se t ex Armorial G?n?alogique de la noblesse Polonaise (Paris 1992)]
154
« skrivet: 2005-11-22, 22:40 »
Jag trodde ett tag att vi hade lyckats lyfta denna diskussion ur det tragiska BUR-träsket där alla liknande diskussioner alltid verkar sluta... Jag trodde att vi skulle kunna ägna oss åt att konstruktivt leta efter Herr Sigges härkomst...
Men jag tvingas sorgset konstatera att alla inte klarar av att vara konstruktiva
Är själv inte ättling till Herr Sigge, men hade tyckt att det skulle ha varit kul att få hjälpa till att, om möjligt, knäcka nöten. Nu gör jag som Kaj - ägnar mig åt släktforskning istället för denna (tyvärr) meningslösa diskussion.
155
« skrivet: 2005-11-20, 19:51 »
Det låter som om det finns goda förutsättningar attt hitta nya sigillavtryck i tionde-/mantalslängderna eller i domkapitlets serier som Göran listat ovan. Och Kajs fynd av en eventuell bördsrätt i Flacksta pekar ut ett troligt området att söka i.
Rent konkret skulle då följande kunna göras för att komma närmare lösningen :
1. Kolla i landskapshandlingar/länsräkenskaper/domkapitelarkivet efter sigillavtryck.
2. Kolla Älvsborgs lösen 1613 för de Södermanländska socknarna. Längderna var normalt undertecknade med tolvmännens bomärken och chansen är stor att den som då bebodde Sigges födelsehemman (troligen en bror eller svåger) var tolvman.
3. Kolla tidigare brukare av hemmanet i Flacksta.
4. Gå igenom eventuella domböcker för trakten kring Fors.
Nån som kommer på fler punkter till forskningsagendan?
156
« skrivet: 2005-11-19, 21:16 »
Jag har en annan, mer allvarligt menad, fundering: Vi har här bollat bilder på två olika, mer eller mindre otydliga, sigillavtryck från 1590-talet.
Men om jag förstått den tidigare diskussionen rätt, var Herr Sigge i tjänst i Eskilstuna (Fors) ända till sin död 1643. Då måste han rimligen ha efterlämnat ett antal sigillavtryck under de 40 första åren av 1600-talet. Kanske till och med något avtryck i riktigt sigillack, som ju hade börjat användas då. Där kan kanske finnas tydligare avtryck, eller avvikande avtryck från ytterligare någon sigillstamp, som kan ge nya ledtrådar. Någon som vet? (Jag är själv inte bevandrad i Södermanlands handlingar eller i domkapitlets arkiv)
157
« skrivet: 2005-11-19, 21:06 »
Men nu hamnade väl diskussionen liite för långt ifrån ämnet, eller? Denna djupdykning i skandinaviens vapenhistoriska språkbruk är förvisso intressant men knappast relevant, då Herr Sigges sigill självklart inte innehåller något norskt ord! Det är bara båg från Görans sida...
158
« skrivet: 2005-11-16, 19:10 »
Göran, det är jättetrevligt att det har funnits borgare i Kalmar som kallade sig Bure. Men vad har det med Siggo Christophori att göra?! Den enda indikationen som fanns för att han hade något att göra med det släktnamnet har ju fallit!
Kan du inte släppa det kalla Burespåret och istället lägga krafterna på att hjälpa till att, om möjligt, hitta Herr Sigges härkomst? Om vi med förenade krafter inte klarar av att hitta och verifiera någon av hans föräldrar, ja då är det väl stopp där då. Svårare än så är inte släktforskning
159
« skrivet: 2005-11-15, 21:59 »
Björn: Om intresse finns hos andra Angermund-ättlingar, är jag gärna med i ett projekt för att bilda en släktförening.
Det senaste året har jag försökt att hitta ytterligare anor till Johan Angermund, genom att gräva mig djupare ner i järnhanteringen i de Angermundska hemtrakterna kring Remscheid. Just nu ägnar jag min tid mest åt blöjbyten, men på kvällarna håller jag på att plöja en tysk doktorsavhandling om järnhanteringens medeltida historia i området. Det är väldigt intressant läsning, men hade förstås varit ännu bättre om man hade kunnat tyska...
Vi får hoppas att det blir nån respons från andra Angermundare på din fråga.
160
« skrivet: 2005-11-15, 15:56 »
Och vad gäller BVRE eller inte BVRE: Utifrån all min sigillerfarenhet är jag övertygad om att min tidigare gjorda tolkning:  ...är väldigt nära sanningen i detta fall (med reservation för att jag inte personligen kunnat studera originalavtrycket). Med det enda möjliga tillägget att det skulle kunna finnas en förbindelse mellan ringen i det omtvistade b:et och vinkelns spets och att jag är aningen tveksam till mittenstrecket i den del som ser ut som ett E. Vi borde kunna vara överens så långt. Denna sigillbild kan man sedan utläsa på lite olika sätt - bomärke eller kryptiskt monogram. Personligen kan jag inte på något sätt utläsa något BVRE eller någon arm.
161
« skrivet: 2005-11-15, 15:40 »
Göran, visst är det ibland oerhört svårt att tolka sigillen, eftersom avtrycken ofta är så otydliga. Jag har i många fall varit tvungen att studera ett större antal avtryck med belysning från olika håll för att kunna se en korrekt bild av motivet. Men de bilder jag bidragit med här är självklart min tolkning av sigillen.
De bilder jag valt att visa här känner jag mig dock säker på. I flera andra fall har jag inte, trots stora ansträngningar, kunnat säkerställa tolkningen och därför antingen bara ritat av delar av sigillet eller helt enkelt varit tvungen att ge upp. Mitt mål när jag dokumenterar sigill är att undvika gissningar (även om jag inkluderade några sådana i tolkningsförslaget till Herr Sigges 2:a sigillavtryck).
Jag håller dock med dig om att det skulle vara roligt och givande att samlas några kreativa själar runt några bra högupplösta bilder på ett knepigt sigill ( (belyst från olika vinklar) och tillsammans komma fram till hur avtrycket egentligen ser ut. Kanske kan vi använda Anbytarforum till att lyfta upp sådana fall till diskussion.
Herr Sigges sigill är ett typexempel på ett svårtolkat sigill, och jag tycker att vi kommit rätt långt i denna diskussion även om vi inte är ända framme än.
162
« skrivet: 2005-11-15, 14:35 »
Ajdå, vilken miss av mig. Ja, så kan det bli när man skriver ett inlägg samtidigt som man försöker stoppa in gröt i munnen på en 1-åring... .
Jag skulle naturligtvis även ha kollat i Carls utmärkta komplement till Bygd?ns herdaminne!
163
« skrivet: 2005-11-15, 13:32 »
Att man bytte sigillstamp var inte alls ovanligt. Kanske för att man tappat bort stampen, att den blivit skadad eller att man helt enkelt ville ha ett snyggare sigill. Jag har exempel på präster som lämnat efter sig 5 olika sigillavtryck under sin ämbetstid. Ofta innehöll dessa samma bomärke i en varierande sköldutformning, men ibland byttes ett bomärke till en bild av något slag. Och när det gäller just bomärkena i sigillen förändras de ibland något från en sigillversion till en annan. Varför det är så har jag inte grävt djupare i. Här är två exempel på förändrade bomärken för samma person: Exempel 1, Kyrkoherden Nicolaus Olai i Anundsjö socken 1563-1624:   Tiondelängd 1563 resp 1580 Nicolaus Olai hade totalt 5 olika avtryck. På 3 av dessa var bomärket vänt med pilen uppåt och på 1 med pilen nedåt. Det 5:e avtrycket uppvisar ett helt annat bomärke tyvärr inte digitaliserat Exempel 2, Kyrkoherden Hans Johannes Jonae i Gundmundrå socken 1582-1602:   Tiondelängd 1583 resp kvittens 1583 Hans Jonae brukade som synes två olika sigillstampar samma år. Och med två olika bomärken! Bomärkena påminner lite om varandra, men jag kan inte säga om det är menat som två helt olika, eller om det är fråga om två olika gravörers tolkningar av samma bomärke. Summan av allt detta, är att jag skulle vilja säga att Herr Sigges bomärke/monogram i de två avtrycken tycks vara detsamma, men graverat på två olika sätt.
164
« skrivet: 2005-11-14, 22:38 »
Leif, det skulle förvisso kunna vara så. Men jag misstänker att det helt enkelt är ett abstrakt bomärke för hemmanet Viken 3 i Torps socken och han hade förmodligen haft samma bomärke även om han hetat Zlatan Laurentii
Men detta kan vara möjligt att kontrollera. Det gäller isåfall att hitta ett bomärkesbelägg för hemmanet för tiden innan Martinus Laurentii kom i besittning av det. Det bör då enligt herdaminnet vara före 1563. Troligen kan man hitta bomärken under tiondelängderna och förhoppningsvis har hemmansägaren varit med och signerat.
165
« skrivet: 2005-11-14, 22:23 »
Per-Åke. Jag har inte tillgång till Enköpings stads historia, så du får gärna skicka en bild. Det är för övrigt ett sigill som jag missat att ta med i min inventering av ångermanländska sigill, så tack för påpekandet.
166
« skrivet: 2005-11-14, 20:28 »
Till min glädje upptäckte jag att även Martinus Laurentiis sigill finns bland mina avritningar. Jag har nu digitaliserat detta, och här har vi en kille som definitivt visade att han bodde i Viken - kolla in bomärket i skölden!  [Källa: kvittens i RA, Norrlands handlingar 1607] Här är det ingen tvekan om att hans bomärke är hemmanets bomärke, med ett litet tillägg. Och eftersom den gode knekten Christoffer Siggesson bodde granne med Martinus Laurentii, säger det oss att han inte använde bomärket för Viken nr 3 och följdaktligen faller den (i o f s långsökta) id?n om att Herr Sigges bomärke kunde vara en variant på detta.
167
« skrivet: 2005-11-14, 16:05 »
Ja, Burediskussionen är tyvärr ett getingbo. Men nu är ju de flesta överens om att denna diskussion inte har något med Bure att göra Kaj fotade vid sitt ULA-besök av ytterligare ett sigillavtryck från Herr Sigge. Det är från en annan sigillstamp än det vi diskuterat hittills. Tyvärr är det också otydligare än det förra och man skulle definitivt behöva ytterligare avtryck att jämföra med. Men jag har ändå försökt mig på en rekonstruktion: (De grå delarna är så otydliga att jag inte säkert kan säga hur de ser ut eller om de kanske bara är ojämnheter i papperet) Men hur som helst står det klart att det troligen är ett bomärke, eller möjligen ett monogram. Något bildmotiv är det definitivt inte, d v s någon böjd arm finns inte i detta sigill. Och, som tidigare påpekats, ett monogram är osannolikt, eftersom det då skulle bestå av b V E (eller kanske t o m S M V E om man ser på detta avtryck). Så jag satsar fortfarande på ett bomärke, även om jag måste medge att det ser lite okonventionellt ut.
168
« skrivet: 2005-11-13, 22:07 »
Jättesnällt om du kollar imorgon Kaj!
Herr Dominicus hade en son som hette Christoffer (ovanligt namn) och en son Olof. Kan vara bra att veta när du kikar i jordeböckerna.
169
« skrivet: 2005-11-13, 22:03 »
Rätt av dig Torsten. Och KGR slutar ju före 1569, så det borde jag ha insett.
Bygd?n var ju lite snål med utförliga källhänvisningar, men riksregistraturet låter rimligt.
---skrivet samtidigt som Kajs inlägg
170
« skrivet: 2005-11-13, 21:22 »
Japp, 12/2 1569 står det, och Bygd?ns herdaminne är ju en helt oförvitlig källa har vi ju fått lära oss i andra diskussioner
171
« skrivet: 2005-11-13, 19:17 »
Och för er som vill prova att dyka på ett annat vrak, har jag startat en ny diskussion (under rubriken Medeltiden) om ursprunget för den ångermanländske prosten Dominicus Nicolai, som troligen var född i Vallby socken i Uppland.
Jag hoppas på en lika konstruktiv diskussion där, så kanske vi med gemensamma krafter kan knäcka den nöten. Om nu namnet Christoffer var ganska ovanligt, så var namnet Dominicus extremt ovanligt
172
« skrivet: 2005-11-13, 19:10 »
Dominicus Nicolai var prost i södra Ångermanlands prosteri vid mitten av 1500-talet. Han fick 1569 konungens tillstånd att byta till sig ett kronohemman i Nordingrå socken mot Ledinge skattegård i Vallby socken i Uppland [Källa: Härnösands stifts herdaminne, som hänvisar till Gustav I:s registratur]. Man kan därför anta att han hade en släktanknytning dit. Herr Dominicus innehade kyrkoherdetjänsten i Sollefteå socken från 1542 och bör därför ha varit född ca 1510-1515. Namnet Dominicus var väldigt ovanligt vid denna tid, men enligt Sveriges Medeltida Personnamn finns det sporadiska belägg från just Uppland och Västmanland. I andra diskussioner på forumet har prästens sigill spelat en central roll. Jag inkluderar här Dominicus Nicolais sigill, vars bomärke torde vara en ledtråd till hans ursprung.  Någon som har något uppslag för att finna den Nils som var Herr Dominicus fader?
173
« skrivet: 2005-11-13, 11:09 »
Elisabeth: Du har rätt. Som den norrlänning jag är, har jag inte riktigt koll på den territoriella och utbildningshistoriska utvecklingen så långt söderut
174
« skrivet: 2005-11-12, 19:55 »
Jag kanske har missat någon uppgift tidigare i diskussionen, men är det känt var Herr Sigge utbildade sig till präst? Han måste ju ha bevistat något universitet och eftersom Uppsala vid den tiden var stängt av Gustav Vasa, fanns väl bara Lunds universitet i Sverige om han inte var inskriven vid något universitet på kontinenten.
Någon som vet?
175
« skrivet: 2005-11-12, 14:58 »
Peter, en liten rättelse bara: Vad jag vet så kallade sig kyrkoherden Johannes Laurentii (1548-1603) aldrig själv för Bure. Det är en senare konstruktion. Tyvärr en mycket seglivad sådan.
Annars måste jag stämma in i lovsången - snyggt jobbat Elisabeth!
176
« skrivet: 2005-11-12, 14:03 »
Ingrid: På 1500-talet var bomärken den allra vanligaste typen av sigill för ofrälse personer. Mer exakta siffror kan jag leverera för förhållandena i Ångermanland, som jag specialstuderat:
På 1500-talet innehöll 80% av sigillen ett bomärke, 5% ett monogram medan övriga 15% innehöll ett bildmotiv av något slag. På 1600-talet förändras detta succesivt, så att fler och fler personer skaffade sig sigill med bildmotiv eller adelsliknande vapenbilder.
Att det kan vara svårt att se sigillavtrycken på 1500-talet beror framförallt på att man då oftast tryckte sitt sigill i en bit papper som lagts över en klick vax. Därför blev avtrycken ofta otydliga och fulla av ojämnheter från det grova papperet. Från 1600-talets början övergick man till att använda den typ av lack som vi använder än idag (rött eller svart) och då blev sigillavtrycken mycket tydligare.
Att tolka sigillavtryck kan därför vara rätt knepigt och ofta behöver man titta på flera avtryck av samma sigill för att kunna se alla detaljer.
177
« skrivet: 2005-11-11, 19:20 »
Detta sigill, som även diskuteras under rubriken Siggo Christophori Bure, har jag tolkat enligt följande:   Utifrån hur sigill för präster, borgare, militärer m fl såg ut på 1500-talet, anser jag det ställt utom allt tvivel att den linje som syns ovanför bomärket i sigillet är övre delen av skölden och ingenting annat. Sköldinnehållet i detta sigill kan antingen vara ett innehållslöst bomärke vilket var vanligast, eller ett bomärke sammansatt av några bokstäver, isåfall bVE i någon ordning. I mina studier av över 200 ångermanländska sigill, har jag dock aldrig stött på att någon använt annat än versaler i ett sigill. Som svar på Görans inledande fråga, kan jag säga att jag i det materialet inte heller stött på något fall där makans initialer finns med på något sätt. Det är alltid sigillantens initialer normalt 2 eller 3 bokstäver, där den 3:e anger härkomst, släktnamn eller S för -son som finns på sigillen.
178
« skrivet: 2005-11-10, 20:42 »
Och här kommer fakta i bomärkesmålet: Bomärket som användes på hemmanet Viken 3 i Torps socken såg ut så här:  Bomärket är belagt under perioden 1616-1817. [Källa: Bergsten, Bomärken i Medelpad, sid 181] Några större slutsatser går inte att dra av detta. Det är ett mycket ordinärt bomärke, men grundformen är onekligen ett M. Och eftersom söner som flyttade från ett hemman ofta använde grundformen och lade till några streck (se exemplet Laurentius Svenonis och hans söner tidigare i diskussionen) skulle det mycket väl kunna utvecklas till Herr Sigges bomärke.
179
« skrivet: 2005-11-10, 17:33 »
Herr Sigge kan som sagt vara född var som helst, men troligast i Smålandstrakten eftersom han gick i skola i Kalmar.
Av ren nyfikenhet tog jag och kollade förekomsten av namnet Kristoffer i Medelpad vid tiden. Det visar sig ha varit ett mycket ovanligt namn i 1500-talets Medelpad.
Så ovanligt att det endast finns en enda Kristoffer omnämnd i källpublikationerna för Medelpad! Han nämns 1573-1590 och, tro det eller ej, men han hette Kristoffer Siggesson....
Kristoffer Siggesson (troligen en bonde) bodde i byn Viken i Torps socken. Han nämns i 1573 års saköreslängd då han bötar för blodvite [Hellbom, Saköresbok för Medelpad 1541-1609 (Umeå 1976), sidan 136]. Han nämns även 1590 (utan patronymikon) då han bötar för tjuvnad [ibid, sid 168]
Låt mig direkt säga att det naturligtvis fanns oändligt många Kristoffer i landet som kan ha varit Herr Sigges fader! Detta är bara en möjlig fader, men det är onekligen ett sammanträffande!
En titt i boken Bomärken i Medelpad (Valter Bergsten, 1981) ger vid handen att bomärket för hemmanet Viken 3 på 1600-talet var ett M, belagt med ett störtat V (Jag har inte möjlighet att rita det nu, men återkommer med detta)
Vad som skulle vara intressant är om någon kunde ta sig en titt i Medelpads landskapshandlingar för att se om bonden Kristoffer lämnat efter sig något bomärke!
För att komma vidare i jakten på Herr Sigges anor är bonden Kristoffer i Torp i alla fall en konkret person att försöka verifiera/avföra som fader.
180
« skrivet: 2005-11-10, 13:19 »
Helt rätt Jörgen. Så är det ganska ofta och jag tänkte faktiskt inte på att det kan göra det även i detta fall, eftersom han använder sig av tillnamnet Simplicius. Tack för påpekandet.
181
« skrivet: 2005-11-10, 12:44 »
För att illustrera det Carl skriver, att man ibland skrev tre initialer, kommer här ytterligare ett exempel från Ångermanland. Det är kyrkoherden (Säbrå socken 1619-1644) Johannes Petri Simplicius som hade följande sigill:  Exemplet visar att den tredje initialen inte bara kunde stå för personens geografiska härkomst utan även för ett släktnamn. I detta fall har dessutom skölden ett bomärkesliknande innehåll som är sammansatt av de tre initialerna.
182
« skrivet: 2005-11-09, 12:26 »
Som flera redan kommenterat, gissade jag ganska bra vid min rekonstruktion av sigillet utifrån den första bilden Utifrån Kajs utomordentliga fotoinsatser, försöker jag mig nu på en mer korrekt rekonstruktion: Vilket skulle se ut ungefär så här vid ett avtryck: Det känns roligt att genom konstruktivt samarbete kunna återskapa ett sigill på detta sätt! Betydligt mer konstruktivt än den oändliga Bure-debatten
183
« skrivet: 2005-11-06, 14:18 »
Det känns bra att vi i alla fall lyckats avliva en av myterna som förmörkar Johannes Bur?us unika, och i flera stycken helt korrekta, släktuppteckning... I sammanhanget kan det vara intressant att ta en titt på sigillen för tre andra förmenta Burar (varav ingen skriver sig med namnet Bure i samtida egenhändigt undertecknade handlingar). De har alla sigill av samma typ som det vi diskuterar här. Här är sigillen för kyrkoherden (i Säbrå socken 1543-72) Laurentius Svenonis och hans söner Engelbertus och Johannes (Hans) Laurentii:  Det är intressant att man så tydligt kan se släktskapen mellan far och söner. Det speciella bomärket i Sigge Christophoris sigill borde vara en bra utgångspunkt för att forska vidare om hans släkt. Som kan vara nog så intressant även fast den inte har ett dugg med Bure att göra!
184
« skrivet: 2005-11-06, 11:58 »
Utifrån mina erfarenheter, bl a genomgång av de över 200 enskilda sigillen i de Ångermanländska landskapshandlingarna, har vi här ett helt ordinärt standardsigill från slutet av 1500-talet. De allra flesta prästerna använde sig av sina initialer över en sköld (oftast) innehållande ett bomärke. Ormen över bomärket är helt enkelt sköldens övre kant. Och bomärket tror jag är ett helt vanligt bomärke, utan något bokstavs-innehåll. Precis som Kaj och Anders m fl anser jag att något BURE endast kan utläsas om man använder kraftigt förvrängda Bure-glasögon. Ett försök till rekonstruktion av sigillet skulle kunna se ut så här:  Den b-liknande delen kan även se ut som ett h och den lilla piggen i mitten av det som ser ut som E skulle t o m kunna vara en ojämnhet i papperet. Att det är lite trångt i nederkanten på sigillet för att få plats med skölden, har jag sett på många sigill. Ofta gick sköldinnehållet ihop med skölden, som i sin tur gick ihop med kantlinjen. (helst skulle man vilja se fler sigillavstryck där den nedre delen kanske syns tydligare)
185
« skrivet: 2005-11-02, 09:18 »
Tack Per för denna tänkbara lösning! Låter som något att gräva vidare i.
Jag meddelar här om det visar sig vara rätt.
Hälsningar / Peter
186
« skrivet: 2005-11-01, 13:51 »
Jag har en misstänkt Härnösandsbo som gäckar mig:
Den 18/3 1722 föder en Margareta Andersdotter en dotter Carin i Blästa, Ytterlännäs socken. Margareta är nybliven hustru till bonden Jöns Ersson och vid dopet närvarar endast två faddrar, nämligen Handelsman Johan Edström från H-sand och hans hustru Magdalena Nerberlia.
Hon måste ha gift sig med Jöns ca 1718-21, vid vilken tid H-sands vigselböcker är borta. Någon vigsel har jag inte hittat i grannsoknarna.
Inget av Jöns 8 barn i tidigare gifte har några faddrar från Härnösand, så Edström/Nerbelius bör alltså vara släkt till Margareta. Men hur?
Margareta Andersdotter dör 1759, 81 år gammal och bör alltså ha varit född ca 1678.
Tacksam för alla id?er! / Peter Sjölund
187
« skrivet: 2005-08-27, 15:41 »
I Torsåker finns tyvärr inga uppgifter om utflyttade vid denna tid.
Av Britas 7 syskon gifte sig 6 i socknen eller dess närhet, men när det gäller Brita och systern Märta (f 1711) finns inga spår av vart de tog vägen. Så långt jag kunnat kontrollera (fram till 1730), tycks ingen av dem förekomma i domböckerna för Torsåker med omnejd, vilket kan tyda på att de gift sig långväga.
Så Brita tycker jag är en bra kandidat. Men att bevisa att det är rätt person blir förstås väldigt knepigt. Finns inga personer från svenska sidan med bland faddrarna vid deras barns dop i Finland?
Hälsningar / Peter
188
« skrivet: 2005-05-07, 22:44 »
Swän Johansson i inrehafsta, skulle jag säga. Haffsta är en by i Själevad, men jag vet inte om det förr fanns ett Inner- och ett Ytterhaffsta.
m v h / Peter Sjölund
189
« skrivet: 2005-04-24, 22:27 »
Till alla er som har intresse i adliga ätten Möller från Livland (introducerad som nr 454) vill jag meddela att Elgenstierna har en felaktig genealogi för de första leden. Stamfadern Johan Möllers likpredikan har nu återfunnits och den visar att Elgenstierna har fel uppgifter om såväl hans moder som hans barn.
Hur den rätta genealogin ser ut reds ut på sidan genealogi.sjolunds.se/moller.htm. Hoppas detta kan vara till nytta för någon!
Hälsningar / Peter Sjölund
190
« skrivet: 2005-03-11, 16:21 »
Då är det ju ingen tvekan om att hustrun var en Olofsdotter från Nyböle
Stort tack för det klarläggandet, med tydlig källhänvisning!
Lite intressant vore det att veta hur familjen hamnat på Lockne-hemmanet, men det torde vi aldrig få veta...
Bästa hälsningar / Peter
191
« skrivet: 2005-03-10, 22:56 »
Tack Brita för ett utförligt svar! Jag tror du har helt rätt i att Christiern Nilssons övertagande av hemmanet efter Nils Persson högst sannolikt innebär att han var en son, eftersom CN:s hustru kom från Gudmundrå och knappast kan ha varit arvtagare till hemmanet. Om han inte var son till NP, innebär det att han skulle ha köpt hemmanet och det borde ha givit något avtryck i domboken!
Ett ytterligare tecken på att det fanns en koppling till Köja är faddrarna till ett av CN:s syster Kerstin Nilsdotters barn. Hon var gift med Hans Zachrisson i Dynäs, Gudmundrå [baserar jag på ömsesidigt fadderskap, att HZ inte gifte sig i Gudmundrå och att hans änka hette just KN (död 1740-05-11)]. Som faddrar 1703-01-01 står Jacob Olofsson Köja, borgare i H-sand, och hans hustru.
När det gäller Nils Perssons hustru borde hon, eftersom NP kom från annat håll, ha varit dotter till föregångaren på hemmanet om det inte finns några uppbud noterade i domböckerna. Skulle det inte kunna vara så att Erik Olofssons och Nils Perssons svågerskap bestod i att de båda var gifta med ett par systrar från Lockne?
Hälsningar / Peter
192
« skrivet: 2005-03-09, 22:40 »
Per: Tack för svaret. Jag tror allt gott om Brita Ulanders uppgifter, särskilt när det gäller Bjärtrå. Men jag skulle gärna vilja ha en angiven primärkälla innan jag skriver in släktskapet bland mina anor.
Om Brita läser det här - har du funnit släktskapet mellan Christiern Nilsson och Nils Persson samt uppgiften om hustruns patronymikon i domböckerna och isåfall var?
När det gäller NN Christiernsdotters namn, torde det ha varit Kerstin, eftersom alla syskon till Segrid Zachrisdotter döper sina första döttrar till Elisabet, vilket bör ha varit deras moders namn.
Hälsningar / Peter
193
« skrivet: 2005-03-05, 12:37 »
Per: Det låter logiskt, med tanke på hur det ser ut i mantalslängderna. Men vad har du för källor för släktskapet, hustruns namn och för födelseåret?
194
« skrivet: 2005-03-04, 22:24 »
Någon som känner till vilka som var föräldrar till Christiern Nilsson i Lockne?
Han torde ha varit född ca 1670, fick barn mellan 1700 och 1709, och var gift med Segrid Zachrisdotter från Dynäs i Gudmundrå (död 1738-09-29.
195
« skrivet: 2005-02-13, 21:53 »
Oavsett vilken logga en organisation har, kommer alltid ett antal människor att tycka att den är ful eller fel.
Fel eller rätt må vara, men den nya SSf-loggan är så grafiskt motbjudande att den ger även en icke-grafiker en känsla av illamående. Den kan inte vara skapad av någon med kompetens inom området, utan ser ut som ett typiskt nybörjarförsök med standardtypsnitten i Word...
Tillbaka till ritbordet!!!
196
« skrivet: 2005-02-09, 09:18 »
Björn: På 1730/40-talet känner jag till Livgardet till fots och Livgardet till häst. Fanns det fler?
197
« skrivet: 2005-02-08, 07:40 »
Ulf: Utifrån dina kompletterande uppgifter tycks det mesta tyda på att Märta verkligen var dotter till Nils Månsson och Sofia Perdotter.
Som du säger så är det ett bekymmer att giftermålet inte givit upphov till någon notering i kyrkoräkenskaperna. De kan ju naturligtvis ha gift sig någon annanstans, men det verkar märkligt om Märta nu var från socknen. Att Märta och Olof får flera söner, men att ingen döps varken till Måns eller Per är också lite märkligt. Men sammantaget håller jag nog för troligt att du har rätt.
Per: Ja, gardeskarl torde innebära soldat vid livgardet. I mantalslängden 1746 anges att mannen har tienst i Stockholm. Jag ska leta vidare i rullorna för att se om där finns några ledtrådar till hans härkomst.
198
« skrivet: 2005-02-07, 14:49 »
Ulf - tack för svaret! Detta låter mycket troligt och passar väl med att Märtas 1:a dotter döptes till Sofia och att flera Nilssöner/-döttrar från Salteå stod faddrar till hennes barn.
Men, eftersom Nora saknar födelseböcker för 1722 och vigselböcker för 1746, kan man inte verifiera det på det viset. Vad har du för källor för sambandet?
Hälsningar/Peter
199
« skrivet: 2005-02-07, 08:54 »
Har någon i sin forskning stött på gardessoldaten/strandfiskaren Olof Nilsson Norström i Nora. Han uppges i HFL vara född 1710 (okänt var) och gifte sig 1746 (okänt var) med Märta Nilsdotter, född 1722 (okänt var). Han avled 1797 i Nordvik.
Jag är intresserad av alla ledtrådar till deras härkomst och även till ledtrådar om vart sonen Olof tog vägen (min teori är att han under namnet Olof Nordlund blev båtsman på Alnön efter en kort karriär som sjöman).
Hälsn / Peter Sjölund
200
« skrivet: 2005-01-13, 11:26 »
Nils Olofsson i Lästa finns upptagen i skatte- och tiondelängderna som boende på Lästa-hemmanet 1596-1628, så Laestadius torde vara född i Lästa. [Källa: RA, tionde-, kotals- och hjonelagslängder i Ångermanlands handlingar]
201
« skrivet: 2005-01-01, 19:18 »
Kerstin: Erik Eriksson i Hullsjön (Holm) har gäckat även mig under lång tid.
Jag instämmer i din uppfattning att Helge Nyberg troligen gissat på Stöde utifrån Nils Nilssons fadderskap. Men det nog en lite väl snabb slutsats från hans sida... Inte heller jag har funnit något tänkbart släktskap mellan Erik och Nils.
Däremot har jag nyligen gått igenom mantalslängderna för Hullsjön i Holm och där finns delar av gåtans lösning! Det visar sig nämligen att Erik Eriksson var fosterbarn i familjen på hemmanet Hullsjön nr 1 - Olof Matsson och Kristina Persdotter [MTL Liden s:n 1773]. Familjen var barnlös [enligt familjeregistret] och änkan överlät, enligt denna mantalslängd, hemmanet till Erik Eriksson någon gång under 1772. Redan i MTL 1771 och 1772 nämns en måg och sonahustru i familjen, vilket enbart kan förklaras med Erik och Anna bodde på hemmanet som gifta, men inte tillhöriga släkten.
Att Erik var fosterbarn gör ju tyvärr inte saken lättare, eftersom vi rör oss i Medelpad. Hade inte Sundsvall brunnit upp, och därmed alla Medelpads tingshandlingar, borde man kunnat hitta ett småprotokoll som behandlade Eriks antagende som fosterbarn och kanske en uppgift om ursprunget. Där fanns säkert även ett lagfartsprotokoll, som kunde ha givit någon ledtråd. Men allt detta är borta...
Möjligen kan det på Riksarkivet finnas bevarat Svea Hovrätts exemplar av domböckerna och därmed även småprotokollen. Jag har inte haft möjlighet att kolla detta.
Ingen lösning ännu alltså, men i alla fall lite mer kött på benen i denna kniviga fråga.
Hälsningar / Peter
202
« skrivet: 2004-10-21, 21:31 »
Här kommer en komplettering till Mört-tavlan vad gäller Mattias Olais barn:
Matsdotter Barbro [DB, Torsåkers tlg, 1664, p11]. Gift 1:a m Erik Edvardi i Lökom, Överlännäs (Y) och 2:a med Olof Thomae i Lökom [DB, Boteå tlg, 1649, 26/7, p17]. Död före 1673 i Lökom [DB, Boteå tlg, 1673, 19/6, p22].
Matsson Nils [DB, Torsåkers tlg, 1648, 30/6, p25]. Först handelsman i Härnösand (Y), men från 1656 bonde i Frök, Styrnäs (Y) [DB, Torsåkers tlg, 1656, 27/7, p25]. Gift med NN Nilsdotter från Harv, Torsåker (Y) [DB, Torsåkers tlg, 1679, vårting, p 24]. Död före 1679 i Frök[ibid.].
Mört, Per Matsson. Gift med Karin Markusdotter i ett barnlöst äktenskap [DB, Torsåkers tlg, 1665, vårting, p8]. Bodde 1650-1659 i Rogsta, Torsåker (Y) och 1660 i Klen, Torsåker (Y)[mtl]. Död senast 1663 i Klen [DB, Torsåkers tlg, 1663, p3].
Mört, Erik Matssson. Död 1687 i Härnösand (Y). Se tabell 7.
Mört, Margareta. Född 1625-05-20 i Uppsala (C). Död 1705 i Klen,
Torsåker (Y). Gift med Karl Henriksson Zynth i Holm, Överlännäs (Y) och boende i Holm, sedan Herleken, Överlännäs (Y)
Sen vill jag fortfarande sätta ett frågetecken kring att Mattias Olai skulle vara son till Olof Pålsson. Det krävs ytterligare forskning för att belägga det!
203
« skrivet: 2004-10-21, 16:54 »
Namnet Mickelsson är helt enkelt ett patronymikon - Mickels son. Därför fanns det i alla trakter där det fanns män som hette Mickel (eller Michel som det ofta skrevs).
Detta namn var inte helt ovanligt i Medelpad/Ångermanland redan på 1500-talet. I Ångermanland bars det 1550 av drygt 1% av männen [se min undersökning av personnamnen i Ångemanland]. När det första gången användes är svårt att veta. Publikationen Sveriges medeltida personnamn skulle säkert kunna ge svar på det, men det arbetet har ännu inte hunnit fram till namn på bokstaven M.
Mvh / Peter
204
« skrivet: 2004-10-20, 23:02 »
Här är det verkligen tvära kast mellan Mört-fynden! Och vi som hade hittat en sån bra teori, Lars...
Tony - Intressant att du hittat så tidigt belägg för Erik Matsson Mört och ännu viktigare att du hittat ett samtida belägg för att Per Matsson kallade sig Mört! Detta för oss ju definitivt ännu närmare lösningen att Mattias Olai var far till Erik.
Kvarstår frågan om varför just Mört. Lars teori om Mörtsjön låter ju onekligen tilltalande, men namnet kan ju även vara taget helt utan geografisk anknytning. När köpte egentligen Erik hemmanet?
En annan, i och för sig långsökt, möjlighet är ju att Mattias Olais hustru hette Mört. Det skulle vara intressant att veta om namnet förekommer i Uppsalatrakten, där han eventuellt kan ha gift sig.
205
« skrivet: 2004-10-20, 17:18 »
Olof Mört skrevs in, med det namnet, i Uppsala just 1674. Men han brukade dessförinnan Mört-namnet såväl i gymnasiet som i trivialskolan. Den förste bäraren av namnet Mört verkar dock ha varit den äldre brodern Mattias som gick i H-sands trivialskola 1659-1664. Från och med år 1662 skrevs han Mattias Erici Mört.
Utifrån namndiskussionen, och det faktum att Eriks Mattssons fader tycks ha ägt jord på Torsåkers prästbord, tycker jag man kan ställa upp denna hypotes:
Erik Matsson var son till Mattias Olai i Torsåker. Eriks söner tog sig, som så många andra, ett släktnamn när de började skolan. Ett namn som sedan även Erik lade sig till med. Långt senare benämndes även Eriks far och syster Margareta med släktnamnet Mört helt enkelt eftersom de var släkt med den Härnösandsgren av släkten som tagit namnet.
206
« skrivet: 2004-10-20, 09:13 »
Detta var nästan kusligt bra samstämmighet i källorna...
Erik Mattsson förekommer närmare 30 gånger i domböckerna för Torsåker och Boteå och första gången han benämns Mört är vid vårtinget 1674. Alltså exakt samtidigt som det första belägg Per hittat i Härnösands rådhusrätt!
I detta fall kan vi nog alltså med stor säkerhet säga att han lade sig till med namnet Mört under 1673 eller början av 1674.
Att Erik förekom så ofta i domböckerna för Torsåker/Boteå beror på att han hade mycket affärer i Torsåkerstrakten, köpte och sålde jord, krävde in fordringar mm. Det kan vara ytterligare ett tecken på att han faktiskt kan ha varit bördig från Torsåker och son till Mattias Olai.
207
« skrivet: 2004-10-18, 20:14 »
Carl, du har helt rätt. Och i just detta fall verkar namnet Mört definitivt ha varit ett sentida tillägg.
Mattias Olai skrev sig aldrig själv med något tillnamn och dottern Margareta kallas alltså Mört först år 1703. De övriga kända barnen - Per, Barbro och Nils - nämns aldrig med namnet Mört. Det kan alltså vara så att släkten inte alls har några samband med Mört-släkten i Härnösand. Vi får avvakta Tonys kontroll av domkapitelprotokollen,som förhoppningsvis kan ge klarhet.
208
« skrivet: 2004-10-18, 11:31 »
Intressant Jörgen! På två sätt:
Detta tycks vara första och enda gången som Mattias Olai nämns med tillnamnet Mört.
Carl Hindriksson Zynth förekommer ett 30-tal gånger i domböckerna, men aldrig med uppgift om hans yrke, annat än att han var länsman på 1640-talet. Men din uppgift visar ju att hans bana var den militära!
209
« skrivet: 2004-10-18, 09:03 »
Per: Släktskapet mellan Olof Pålsson och Mattias Olai finns med i många släktsammanställningar, även i Thord Bylunds stora databas. Jag har dock inte någonstans sett något belägg för detta. Det kan alltså vara fråga om en typisk hörsägen som blivit förvandlad till fakta genom att upprepas nog många gånger.
Det skulle därför vara mycket värdefullt om någon kunde presentera stöd i källorna för sambandet, så att det en gång för alla kunde bekräftas.
Jag håller med dig om att Bygd?ns identifikation av Mattias Olai i Uppsala inte alls är säkerställd. Om Mattias Olai, som Bygd?n påstår, tog examen vid Uppsala Universitet redan 1599, kan man fråga sig varför han inte lämnat några spår efter sig innan 1619, då han dyker upp i Järlåsa pastorat.
210
« skrivet: 2004-10-17, 18:45 »
Tony: Ditt fynd i domkapitlets handlingar om Erik Matsson Morts
dokument angaende prastbordet i Torsaker gor Jorgens fraga
berattigad - Erik kan mycket val ha varit son till Mattias Olai
istallet for till Mats Matsson Moller.
Jag har sett en uppgift i Boteas dombocker (finner tyvarr inte
noteringen just nu) att Erik Matsson Mort hade arvejord i
Overlannas socken. Aven detta tyder ju pa slaktsamband i
Torsakerstrakten, aven om det i och for sig kan ha varit hans
hustrus arvejord.
Om du kan aterfinna uppgiften om Per Matssons inlosen av Erik
Matssons faders brev kan det troligen knacka denna not. Ser
med spanning fram emot din rapport fran nasta
landsarkivsbesok!
211
« skrivet: 2004-10-17, 18:14 »
Liksom Lars, tycker jag det ar mycket markligt att Mattias Olai skrevs in
vid Uppsala Universitet med tillnamnet Helsingus om han nu var angermanlanning.
Uppgiften att han var son till Olof Palsson verkar allmant vedertagen, men vad finns det for belagg for det?
Per, har du nagra kallhanvisningar for detta?
212
« skrivet: 2004-10-16, 20:55 »
Intressant diskussion om Mattias Olais slaktforhallanden!
Mattias Olai forde i sitt sigill en skold med ett Jesushjarta [Angermanlands handlingar 1627, tiondelangden], sa nagot samband finns ej med Mats Matsson Mollers sigill. Jag har dessutom funnit en, tidigare ej publicerad, uppgift att Mattias Olai var forestandare for Uppsala lassarett 1622 [Upplands handlingar 1622, kvittenser]
Lars: Dottern Margareta Mort, namns med tillnamnet Mort
atminstonde en gang, namligen i domboken for Botea tlg, 1703,
18/3, punkt 13.
213
« skrivet: 2004-08-13, 08:22 »
Jag kommer att köra en PowerPoint-presentation i föredraget och den skulle jag ju kunna lägga ut för nedladdning här efteråt, så alla kan ta del av den. Det blir väl inte lika informativt som att vara på plats, men alltid något...
214
« skrivet: 2004-08-12, 17:47 »
Angermund-ättlingar! På grund av ett återbud från en av föreläsarna vid Släktforskardagarna, har jag fått chansen att ersätta denne och hålla ett föredrag med rubriken 1700-talets immigranter hittas bäst i Salt Lake City.
Där kommer jag att berätta om vilka resurser som finns i SLC och hur man kan gå till väga för att hitta invandrade anfäder i utländska källor. Och jag kommer att använda jakten på Johan Angermund som exempel!
Så, om ni kommer till Östersund och har möjlighet, kom gärna till föredraget som är kl 11-12 på söndagen. Det skulle vara kul att träffa er alla som har varit aktiva i diskussionen här på Anbytarforum!
Hälsningar / Peter
215
« skrivet: 2004-08-09, 11:51 »
Ingrid: Mycket spännande att du fått tillgång till originaltexten! Självklart är vi många som gärna vill se kontraktet. Var har du fått tag på det?
Jag kommer till Östersund , så vi kan ses där.
Hälsningar /Peter
216
« skrivet: 2004-08-03, 16:42 »
Nu, alla Angermund-ättlingar, har jag nöjet att meddela att utredningen av släktens tyska ursprung finns publicerad! Det har varit en tuff nöt att knäcka, men skam den som ger sig :-) Angermund-släkten stammar från staden Burg an der Wupper, strax söder om dagens Ruhr-område. Och via städerna Remscheid och Schwelm spred den sig till Graninge bruk. Burg är en liten stad kring slottet Burg, ett av Tysklands mest välbevarade:  Återstår att utreda Catharina Elisabeth R?ggebergs anor, men de kommer att publiceras på samma sida när de är klara. Utredningen finns på min hemsida: www.sjolundfamily.se/gen, under släktutredningar Hoppas den kan vara till nytta! / Peter
217
« skrivet: 2004-07-26, 10:59 »
218
« skrivet: 2004-07-25, 21:15 »
Anna:
Tro det eller ej, men jag har faktiskt alldeles nyss varit i Salt Lake City igen JJJ
Jag kom hem för någon månad sedan, efter en hel vecka på Family History Library, och har inte hunnit sammanställa alla resultat ännu. Jag hade denna gång förutsatt mig att knäcka Angermund-nöten en gång för alla och jag lyckades faktiskt!
Släktutredningen över Johan Angermunds släkt i Tyskland är på väg ut på nätet. Men jag kan redan nu avslöja att din tanke angående den Anna Elisabet Angermund som gifte sig med Hans Caspar R?ggeberg var helt riktig - hon var en syster till Johan! Hans Caspar var däremot inte en bror till Catharina Elisabet R?ggeberg, men väl en kusin.
Alla ni Angermund-ättlingar får alltså hålla er några dagar till innan ni får läsa utredningen, men jag ska jobba för högtryck för att få den färdig i veckan. Web-adressen läggs sedan ut här i Anbytarforum.
Den som väntar på något gott... Jag återkommer!
/Peter
219
« skrivet: 2004-02-11, 21:28 »
Caroline: Om du har en säker uppgift om att Margareta Henriksdotter var född i Stöndar, var hon med största sannolikhet dotter till bonden Henrik Göransson i Stöndar. Och här kommer Henrik Göransson anor, så långt jag hittills lyckats reda ut dem:
1 Henrik Göransson. Född ca 1685 i Stöndar, Boteå sn. Bonde i Stöndar, Boteå s:n.
2 Göran Larsson. Född ca 1650 i Stöndar, Boteå sn [1]. Död ca 1715 [Mtl] i Stöndar, Boteå sn. Bonde i Stöndar, Boteå sn.
4 Lars Olofsson. Nämnd 1654-1667. Bonde i Arlom/Stöndar, Boteå sn. 1654 skrivs han i Arlom, därefter i Stöndar.
gift med:
5 Margareta Göransdotter [3]. Född ca 1610 i Stöndar, Boteå sn. Död efter 1673 [Mtl] i Stöndar, Boteå sn. Bondhustru i Stöndar, Boteå sn.
8 Olof. Född ca 1590 i Okänd ort.
10 Göran Markusson. Född ca 1570. Död före 1655 [2] i Stöndar, Boteå sn. Bonde i Stöndar, Boteå sn.
Gift med:
11 Anna [2]. Född ca 1570. Bondhustru i Stöndar, Boteå sn.
20 Markus. Född ca 1530. Endast känd genom sönernas patronymika.
Källor:
Mtl= Mantalslängder, boteå s:n
1. DB, Boteå tlg 1708, 19/5, p45.
2. Ibid. 1655, 27/11, p27.
3. Hustru Margareta nämns i mantalslängden som änka efter Lars Olofsson 1670-1673. Lars Olofsson tar över hemmanet efter Göran Markusson och döper dessutom en av sina söner till Göran, som är ett ovanligt namn i trakten. Med största sannolikhet hette därför Margareta Göransdotter och var dotter till Göran Markusson.
Hälsningar / Peter Sjölund
220
« skrivet: 2004-02-09, 19:38 »
Det finns ganska många fall där personer från Högsjö tog sig just namnet Höglund, säkerligen för att minna om Hög- i Högsjö.
Men det var ovanligt att personer som redan bar släktnamn, bytte till ett annat. Kanske var det så att Sjölund i det här fallet var ett båtsmans-eller smedsnamn och att han ville ha ett eget släktnamn? Annars är det svårt att gissa hans motiv.
Hälsningar/Peter
221
« skrivet: 2003-12-01, 12:14 »
Ulla-Lena! Tack för ett utförligt svar med mycket bra källhänvisningar! Det är dock lite lurigt med båtsmannen Olof Wiberg, det fanns nämligen två Olof Wiberg efter varandra i Wii...
Nu har jag inte tillgång till mina anteckningar för tillfället, men jag tror att den Olof Wiberg som du beskriver, är den andre. Min Olof Wiberg fick nämligen avsked och flyttade till Gärde i Skön s:n någon gång före 1806, då sonen Jonas föddes. Å andra sidan hade min Olof en son Nils, som jag har för mig var född 1795, så det skulle ju i och för sig stämma.
I Gärde behöll han namnet Wiberg ända till sin död. I begravningsboken kallas han dock Olof Nordlund, alltså samma efternamn som när han nämns som dräng i Wii innan han blev båtsman.
Men nu ska jag ta mig en djupare titt i Alnös böcker för att se om jag med hjälp av dina uppgifter kan reda ut vem som är vem!
Hälsningar / Peter
222
« skrivet: 2003-11-06, 08:32 »
Stort tack Jan! Jag hade inte så mycket uppgifter när jag ställde frågan, endast en uppgift från ett gravstensregister om när och var Ida Lindstrom var död. Nu vet jag så mycket mer! Den Frieda som nämns visar sig vara systerdotter.
Synd att inte sonen gick att finna i indexet, men namnet kan ju vara felregistrerat där. Du råkar inte ha tillgång till några födelse/vigsel/död-index för Washington där han, Brita eller Frieda, kan finnas?
223
« skrivet: 2003-11-04, 12:17 »
Hej! Skulle vara oändligt tacksam om någon kunde kolla i Census 1920/1930 efter Ida C. Lindstrom (Ulander som ogift), född 1882 och troligen boendes i trakten av Seattle, WA (begravd i King county 1963)
Jag söker efter ättlingar till henne.
Hälsningar / Peter
224
« skrivet: 2003-11-03, 09:46 »
Nu, när denna avsomnade diskussion vaknar till liv igen, vore det intressant att höra om någon hittat någon ledtråd till Olof Halwarssons födelseort?
Han verkar ju ha burit namnet Lindberg redan när han kom till Anundsjö, vilken möjligen kan vara en ledtråd till hans ursprung. Jag har själv en hypotes om att han skulle kunna vara född i Leksand, i byn Norr- eller Söderlindberg. Där fanns nämligen en bonde på 1720-talet med namnet Halvar. Tyvärr saknas födelseböcker och husförhörslängder för 1726 och jag har inte haft tid att leta i andra källor.
Finns det andra hypoteser? /Peter
225
« skrivet: 2003-10-27, 09:24 »
Leksandsforskare! Jag har hittat en Marit Sevedsdotter, som sägs ha varit född ca 1600-1610 i Klockarberg. (uppgiften från dottern Anna Hansdotters likpredikan 1715, Dom. 20 p trinit)
Känner någon till vilken Seved som kan ha varit fader till henne? (Seved verkar för övrigt ha varit ett udda namn i Leksand)
Tacksam för hjälp! / Peter Sjölund
226
« skrivet: 2003-10-19, 19:16 »
Birgit: Du har inte lite mer uppgifter om Märta Dorotea, som kan underlätta sökandet? T ex, vilken by hon bodde i och med vem hon var gift (och ev vigseldatum).
Det är alltid bra att berätta så mycket man kan om de personer som söks.
Hälsningar / Peter Sjölund
227
« skrivet: 2003-10-14, 21:36 »
Bengt-Inge: Nu har jag haft chans att kolla husförhörslängden i Ytterlännäs. Och mycket riktigt visade det sig att Sara Brita var piga hos just familjen Boström vid tiden för Erik Petters tillblivelse!
Dessutom avflyttar hon till Skogs s:n 1854 och hon verkar ha haft så bråttom att hon inte ens ordnat en flyttningsattest, vilket prästen noterat i längden (Ytterlännäs AI:7, sid 43). Hon kom senare tillbaka till socknen och Filitjärn med ende sonen Erik Petter.
Nu känns det mycket sannolikt att någon i familjen Boström var pappa till din Erik Petter och det finns, som jag bedömer det, två kandidater: Antingen sonen Per Johan Boström, som var 21 år vid den tiden, eller också fadern Erik Jonsson, som var 56 år (övriga söner var för unga).
Vem av dom som är den rätte är nog omöjligt att veta, om nu inte den oäkta födseln kom inför tinget. Så en titt i domboken för Boteå tingslag för 1854 och några år framöver är ett hett tips!
Hälsningar / Peter
228
« skrivet: 2003-10-13, 20:55 »
Erik Petter Boström i byn Filitjärn, Ytterlännäs s:n,
Ångermanland är lite knepig. Han var nämligen född 1854-
08-26 som oäkta son till pigan Sara Brita Ersdotter i Bursjö.
Ingen fader finns angiven i födelseboken, men då han
föddes i Bursjö och tog sig namnet Boström, kan man ju
misstänka att fadern tillhörde den Boström-släkt som fanns
i Bursjö.
Bonden Erik Jonsson i Bursjö (f 1798) hade fyra söner, som
tog sig namnet Boström. Ingen av dem var ännu gift 1854
och någon skulle kunna far till Erik Petter.
Jag har inte tillgång till husförhörslängderna för Ytterlännäs
just nu, men man borde där kunna se på vilken gård Sara
Brita tjänade piga på när Erik Petter blev till. Och om det
visar sig vara Erik Jonssons gård, är du helt klart på spåret.
Det kan även finnas en lösning i domboken (Boteå
tingslag), eftersom modern bör ha hamnat inför tinget.
Det var lite uppslag att utgå ifrån. Om det skulle visa sig att
Erik Petter verkligen var en oäkta son till någon
Boströmmare i Bursjö, så har jag 237 anfäder till Erik
Jonsson och hans hustru utredda, så återkom gärna när du
hittat svaret.
Hälsningar / Peter
229
« skrivet: 2003-09-27, 11:30 »
Andrew,
Yes, I see now that Cajsa Brita had three childern with her first husband, Carl August Gran:
18 Mars 1863 Carl Wilhelm
19 July 1865 Brita Sophia
21 April 1868 Nils August
They were married 15 July 1859 and lived in the village Näs in Ytterlännäs.
I can also see that Gustaf Ottos brother Johan Valfrid Widerström had 7 childern and his sister Emma Catharina Widerström had 6 children, so there should be a good chance of finding living relatives in Sweden (unless they emigrated too of course)
Regards,
Peter
230
« skrivet: 2003-09-26, 14:20 »
Hi again!
OK, now I've looked at the entry in ANNO 1890 and found some more information:
Gustaf Otto seems to be listed with his family, but the strange thing is that he was not born in Ytterlännäs parrish as stated. His younger brother an sister though was indeed born in Ytterlännäs.
So, if he was not adopted (which was quite rare), he was most likely a son of August Widerström and Cajsa Brita Grahn. The reason he wasn't listed in the book of births in Ytterlännäs might be that the family lived somewhere else at the time.
They were married 9 Mars 1872 in Ytterlännäs church (source: book of marriages, Ytterlännäs parrish).
August was, according to ANNO 1890, born i Linneryd parrish, Kronoberg region, in southern Sweden, and Cajsa Brita was born close to Ytterlännäs, in Torsåker parrish.
Just to make it a little difficult there were two Cajsa Brita born that year in Torsåker and both of them were born outside of marriage, so it's not obvius which is the right one.
I don't have access to the parrish-book of Ytterlännäs right now, otherwise that would tell us the exact DOB for her and make an identification possible.
But at least you have probably found the right Gustaf Otto!
Regards,
Peter
231
« skrivet: 2003-09-25, 20:35 »
Hi Andrew!
There were no Gustaf Otto Widerström born in or around the parrishes Ytterlännäs and Överlännäs in 1877 or any other year.
However, he *might* be the Gustaf Otto, who was born 7 Jun 1877 in Björkå, Överlännäs parrish, as son of the forest keeper August Andersson and his wife Johanna Eriksdotter. In the late 19th century, many people in Sweden changed their family names from the very common X:sson names to more individual names such as Widerström.
If you have found him in the census of 1890, he was only 13 years old then and should most likely have been annotated together with his parents or other relatives. Are there not any clues there?
Regards, Peter Sjölund
232
« skrivet: 2003-09-11, 21:19 »
Hej Gudrun! Jag var och tittade vid Knäsjön för några år sedan, men tyvärr verkar det inte finnas några spår av den första bebyggelsen. Däremot syns det på sina ställen i skogen att marken varit odlad tidigare.
Mvh / Peter
233
« skrivet: 2003-09-02, 11:16 »
Jag kommer in lite sent i denna mycket intressanta diskussion, som klarlagt en hel del frågetecken kring Nils Nilssons familj, som alltså uppenbarligen flyttade till Umeå, när de försvann från Torsåker. Det förklarar varför sonen Nils Nilsson, som avled i byn Å, Gudmundrå s:n, 1802-04-01, har en notering i dödboken om att han vistats från barndomen i Hörnefors.
Jag vill bidra med anorna för Nils Nilssons fader Nils Persson (moderns anor är fortfarande under utredning i mitt arbete med sockengenealogi för Torsåker):
1 Nils Persson. Född 1703-06-04 i Fanom, Torsåker sn [1]. Bonde i Fanom, Torsåker sn.
2 Per Davidsson. Född i Fanom, Torsåker sn [2]. Kyrkväktare, bonde i Fanom, Ytterlännäs sn. Nämnd 1683-1715. Gift med efterföljande ana.
3 Brita Jonsdotter. Född i Limsta, Gudmundrå sn [3]. Bondhustru i Fanom, Torsåker sn.
4 David Nilsson. Född i Västerhammar, Torsåker sn [4]. Bonde först i Västerhammar och sedan i Fanom, Torsåker sn. Nämnd 1653-1673. Gift med efterföljande ana.
5 Barbro [5].
6 Jon Hansson Stök. Född 163(1) i Limsta, Gudmundrå sn. Länsman i Limsta, Gudmundrå sn. Gift med efterföljande ana [6].
7 Appolonia Persdotter. Född i Klen, Torsåker sn. Länsmanshustru i Limsta, Gudmundrå s:n.
8 Nils Nilsson. Länsman i Västerhammar, Torsåker sn. Nämnd 1623-1657. Gift med efterföljande ana.
9 Märta Davidsdotter. Länsmanshustru i Västerhammar, Torsåker sn.
14 Per Eriksson. Född i Klen, Torsåker sn [7]. Död ca 1651 i Limsta, Gudmundrå sn. Laxfogde/Bonde 1613-1632 i Klen, Torsåker och sedan 1633-1651 Limsta, Gudmundrå sn. Laxfogde i Ume lappmark åtminstone 1612 [8]. Gift med efterföljande ana.
15 Karin Israelsdotter. Född i Limsta, Gudmundrå sn. Död efter 1654. Bondhustru i Limsta, Gudmundrå sn.
16 Nils Mickelsson [2]. Länsman i Västerhammar, Torsåker s:n. Nämnd 1586-1620.
28 Erik Jonsson [7]. Bonde i Klen, Torsåker sn. Nämnd 1565-1581. Gift med efterföljande ana [2].
29 Appolonia [2]. Bondhustru i Klen, Torsåker sn. Åbodde hemmanet som änka 1582-1590.
30 Israel Persson [9]. Bonde i Limsta, Gudmundrå sn. Nämnd 1591-1622. Gift med efterföljande ana.
31 Kerstin. Bondhustru i Limsta, Gudmundrå sn.
56 Jon Eriksson [7]. Bonde i Klen, Torsåker sn. Nämnd 1546-1564. Gift med efterföljande ana [7].
57 NN Månsdotter. Född i Mellby, Överlännäs sn. Bondhustru i Klen, Torsåker sn.
114 Måns Gullesson. Landsköpman, bonde i Mellby, Överlännäs sn. Nämnd från 1499 [10]
228 Gulle i Mellby, Överlännäs sn. Nämnd 1489 [11]
--------------------------------------
KÄLLOR :
1. Kyrkoarkiv, Torsåker s:n
2. MTL Torsåker s:n
3. Kyrkoarkiv, Torsåker s:n C:1, 3/4, 1689 28/6.
4. DB, Torsåker tlg, 1681, höstting, p 12.
5. DB, Boteå tlg 1693, 6/2, p 16.
6. DB, Nora tlg 1706, 12/3, p65.
7. DB, Ångermanlands landsting, 1615, 22/3.
8. KA, Norrlands handlingar 1612:3.
9. MTL Gudmundrå s:n
10. Stockholm Stads tänkebok 1499, 10/8
11. Handskrift i Härnösands Landsarkiv, det s k ”Aspöbrevet”
234
« skrivet: 2003-08-12, 19:08 »
Häxberget ligger ju nästan precis i skärningen mellan Dal, Ytterlännäs och Torsåker socknar, men själva toppen ligger som du säger på Norums bys ägor.
Det var nu ett antal år sedan jag tittade på detta och hittar tyvärr inte mina anteckningar nu (finns säkert någonstans i röran...). Husgrunderna ligger precis på gränsen mellan Dal och Ytterlännäs s:n. Jag vill minnas att jag kom fram till att de mest troligt ligger i Ytterlännäs och i så fall på Faresta bys ägor.
Jag har inte kollat, men det är en god id? att titta i husförhörslängderna om det funnits några torp i Faresta. Om du hittar något vore det spännande att få ta del av det! / Peter
235
« skrivet: 2003-08-12, 09:26 »
Anna Mauritzdotter var dotter till bonden Mauritz Nilsson i Frök, Styrnäs s:n, som är nämnd 1672-1604 (alltså inte död 1603 som sägs ovan). Han var sannolikt gift med den Barbro (med okänt patronymikon) som levde som änka på hemmanet 1605-1607, vilket också indikeras av att Anna Mauritzdotters dotter döptes till Barbro (efter mormodern).
Mauritz Nilsson var i sin tur son till bonden Nils Persson i Frök och Dämsta (nämnd 1535-1574).
Källor: Kotals- och tiondelängder för Styrnäs s:n
Hälsningar / Peter
236
« skrivet: 2003-08-12, 09:08 »
Även jag noterade dessa spännande husgrunder för några år sedan och tillbringade en dag på lantmäteriet med att gå igenom gamla kartor, men hittade tyvärr ingen ledtråd till vad det kan ha varit för hus.
Det bör ha varit något gammalt torp och det skulle vara intressant att veta hur länge sedan det var bebott. Det växer ju nu minst 60-åriga granar inuti huset!
Hälsningar / Peter
237
« skrivet: 2003-07-17, 22:17 »
Kan även avse en person vid ett mässingsbruk, även om denne oftast kallades brännugnsmästare.
Mvh / Peter
238
« skrivet: 2003-07-17, 22:15 »
Hej Karin!
Angermund är mycket riktigt en mindre stad i nuvarande Ruhr-området. Troligen har Angermundsläktens namn en anknytning dit, eftersom medlemmar av släkten fanns spridda i orterna kring Düsseldord/Dortmund.
Som du ser av den tidigare diskussionen har vissa framsteg gjorts i sökandet efter Johan Angermunds ursprung. Men din kollegas uppgift om att anfäder kan sökas i kloster var intressant. Vad menar han/hon med det? Kan du utveckla detta lite?
Hälsningar / Peter Sjölund
239
« skrivet: 2003-06-29, 13:40 »
Drängen Olof Nordlund (f 1762) fanns i Vi ca 1790
och antogs sedan som båtman Olof (Nilsson)
Wiberg. Finns det någon som har några uppgifter
om denne Olof Nordlunds härkomst?
Peter Sjölund
240
« skrivet: 2003-06-09, 21:24 »
En olycka i Bollsta på den tiden kan stå omnämnd i HERNÖSANDS-POSTEN, vilket var den lokala dagstidningen i området på 1800-talet. Den bör finnas mikrofilmad och kan då fås via något bibliotek, men annars torde den gå att läsa på Kungl Biblioteket i Stockholm.
Hälsningar / Peter
241
« skrivet: 2003-06-04, 10:53 »
Stort tack Stig! Då ska jag ta en titt i Botkyrkas böcker.
Hälsningar / Peter
242
« skrivet: 2003-06-02, 21:13 »
Salemforskare!
Vällinge bruk låg ju i Salem och jag försöker hitta födelse-/vigsel- och dödböcker för Vällinge bruksfolk. Men de verkar inte finnas med i Salems böcker (i alla fall inte slutet av 1600-talet).
Vet någon i vilken sockens kyrkoarkiv uppgifterna från Vällinge finns, eller om det helt enkelt är så att de hade egna längder som nu är förkomna?
Tacksam för hjälp / Peter Sjölund
243
« skrivet: 2003-05-26, 10:10 »
En Henrik Hufvalt nämns i mantalslängden för Nacka mässingsbruk i Brännkyrka socken 1689. Kan kanske vara en son till familjen? Han var gift 1689, så med lite tur hittar du honom i vigselboken och kan se om han var från Gusum.
244
« skrivet: 2003-05-14, 21:15 »
7/10 1760 vigs Karin Larsdotter från Västannor
med Anders Andersson i Hjortnäs (Nr26, Lasses).
Karin ska ha varit född 1733, men det föddes
ingen Karin i Västannor det året. Inte heller ger
faddrarna till parets barn någon tydlig ledtråd.
Känner någon till Karins ursprung?
Tacksam för all hjälp! /Peter
245
« skrivet: 2003-05-14, 20:59 »
Ronny! Margareta Adam i Gusum är en Adam som
jag inte stött på tidigare. Hon skulle kunna vara
syster till valsverksmästaren i Gusum Christopher
Adam (död efter 1699). Du har inga andra
uppgifter om henne, t ex vigseluppgift,
födelseår?
246
« skrivet: 2003-05-14, 20:53 »
Christer! Jag har tidigare spårat och knutit ihop alla
bröderna (fast Mattias hette egentligen Michel), men
uppgiften om deras ursprung i Tyskland var ny för mig!
Stort tack för den! Är den hämtad ur Skultuna bruks
historia?
Än en gång stort tack! / Peter
247
« skrivet: 2003-04-21, 20:55 »
Ja, hittade Lars Hambergs födelsenotis på Ådalen-CDn. Glömde att nämna det, men uppgifter från CDn måste förstås alltid kollas mot originalhandlingarna.
Annars har jag forskat en hel del i byarna Bursjö med omnejd, men just din Lars Hamberg har jag tidigare inte tittat närmare på.
Hälsningar / Peter
248
« skrivet: 2003-04-18, 12:13 »
Bursjö är en egen by och har sina egna sidor i
Ytterlännäs husförhörlängder. I senare årgångar
av husförhörslängderna står byarna i alfabetisk
ordning, men i de tidigare snarare i geografisk.
Då hittar du Bursjö ofta mellan byarna
Stensätter/Sel och Högsta/Forsed.
Lars Hamberg var annars född 1869-05-22 som son
till torparen Nils Nilsson Hamberg och Katarina
Larsdotter i Grillom, Boteå s:n.
Lycka till i Salt Lake City - det är en
guldgruva! / Peter
249
« skrivet: 2003-02-09, 15:30 »
En möjlig Henrik Eriksson är den Henrik som 1720-02-25 gifte sig med Anna Johansdotter i Myre, Gudmundrå. Han sägs endast vara från Högsjö, utan angivande av hemby, vilket tyder på att han inte var bördig från Högsjö.
Han och Anna fick 4 barn i Myre:
1721-09-23 Elisabet
1725-04-30 Johan
1727-12-23 Kerstin
1731-11-15 Erik
Kan vara värt att kolla upp vilka som stod som faddrar vid barnens dop, för att kanske få en ledtråd till om det är rätt Henrik.
Hälsningar / Peter
250
« skrivet: 2002-12-17, 20:44 »
Ord. Båtsm. Jon [...]låcks b.
Med andra ord: Ordinarie båtsmannen Jon [...]låcks barn. Första delen av båtsmansnamnet är svårt att tyda, skulle kunna vara Ar[..]låck. Annars var ju ett vanligt namn Witlåck, men det verkar det inte stå.
Hälsningar / Peter
251
« skrivet: 2002-12-14, 09:44 »
Jag har stött på en Gabriel Jonsson Gavelius, som
nämns i en Ångermanländsk dombok 1666, men utan
att någon ort anges. Har någon stött på honom och vet
var han bodde, skulle jag bli mycket tacksam!
/ Peter
252
« skrivet: 2002-11-26, 22:18 »
Hej Monica!
Jag tror inte Sara kan vara född i Dals socken. Där finns ingen som passar in och ser man på faddrarna till hennes och Adams barn, är det uteslutande personer i Sollefteå och Multrå socknar.
Bland faddrarna nämns Daniel Ersson i Hullsta och Jan Ersson i Övergård, vilka skulle kunna vara hennes bröder. Värt att kolla upp.
Var hade du hittat uppgiften om att hon var född i Dal?
Hälsningar / Peter
253
« skrivet: 2002-11-26, 09:56 »
Är det någon som känner till soldaten Håkan Jonsson på Hallhults soldattorp (antagen 1685)? Jag skulle bli väldigt tacksam över ledtrådar till hans och hustruns anor.
Hälsningar / Peter
254
« skrivet: 2002-11-08, 15:31 »
Otterbjörk har tydligen missat att namnet Mauritz förekommer på en bonde i Ångermanland redan 1572, så det torde vara det korrekta första svenska fyndet.
Men man kan ju fundera över var denna person fick sitt udda namn ifrån. Vad jag har sett förekom det inte alls i övriga Norrland i äldre tid. Månne släktförbindelser eller influenser långt söderifrån?
255
« skrivet: 2002-10-31, 20:26 »
Björn! Ett litet tillrättaläggande. Nr 10 i min
antavla ovan hette Elias Eriksson och
ingenting annat.
Jag kan även komplettera antavlan med hans hustru
och hennes anor. Hoppas det gör helgen ännu
bättre :-)
10 Elias Eriksson. Född ca 1675. Död 6/1 1761 i
Dala, Skogs s:n. Bonde i Dala, Skogs s:n.
11 Segrid Olofsdotter. Född ca 1680 i Klen,
Torsåker sn. Bondhustru i Dala, Skogs s:n.
22 Olof Danielsson. Född ca 1640 i Klen, Torsåker
sn. Bonde i Klen, Torsåker sn.
23 Dorotea Olofsdotter. Född 1637 i Korvsta,
Överlännäs sn. Död 1705 i Klen, Torsåker sn.
Bondhustru i Klen, Torsåker sn.
44 Daniel Olofsson. Född ca 1610. Död före 1674.
Bonde i Klen, Torsåker sn.
46 Olof Nilsson. Född ca 1610. Bonde i Korvsta,
Överlännäs sn.
47 NN Eriksdotter. Född ca 1610 i Korvsta,
Överlännäs sn. Bondhustru i Korvsta, Överlännäs
sn.
88 Olof. Född ca 1590. Bonde i Klen, Torsåker sn.
94 Erik Nilsson. Född ca 1580. Bonde i Korvsta,
Överlännäs sn.
256
« skrivet: 2002-10-31, 17:38 »
Varken Erik eller hans hustru finns med i dödboken,
vilket är märkligt. Kanske har någon annan hittat
lösningen på den gåtan.
Erik Jonsson Wallin föddes 7/10 1745 i Eden, Nora s:n,
som son till Skräddaren Jon Jonsson Wijkman och
hans hustru Karin Eliasdotter.
Barbro Torstensdotter var mycket riktigt från Folkja.
Här är Erik och Barbaras anor (med reservation för att
jag har dåligt med källhänvisningar på Barbro
Torstensdotters sida):
2 Eric Wallin. Född 7/10 1745 i Eden, Nora sn. Död
1808. Sockensmed i Ry, Nora sn.
3 Barbara Segersdotter. Född 3/3 1746 i Sand, Skog
sn. Död 1809. Smedshustu i Ry, Nora sn.
4 Jon Jonsson Wijkman. Född 1710 i Härnösand. Död
1757 i Sockenstugan, Nora sn. Skräddare i Nora sn.
5 Karin Eliasdotter. Född 1713 i Dala, Skog sn.
Skräddarhustru i Nora sn.
6 Seger Johansson. Född 1711 i Sand, Skog sn. Död
1787 i Sand, Skog sn. Bonde i Sand, Skog sn.
7 Barbro Torstensdotter. Född 1717 i Folkja, Nora sn.
Död 1798 i Sand, Skog sn. Bondhustru i Sand, Skog sn.
8 Jon Wijkman. Född ca 1671 i Härnösand. Död 6/9
1741 i Härnösand. Skomakare i Härnösand.
9 Margareta. Född ca 1670. Död ?/4 1743 i Härnösand.
Skomakarhustru i Härnösand.
10 Elias Jonsson. Bonde i Dala, Skog s:n.
12 Johan Johansson. Född ca 1680 i Sand, Skog sn.
Bonde i Sand, Skog sn.
13 Karin Segersdotter. Född 1680 i Kläpp, Skog sn.
Död 1739 i Sand, Skog sn. Bondhustru i Sand, Skog sn.
14 Torsten Nilsson. Född 1692 i Folkja, Nora s:n. Död
1771 i Folkja, Nora s:n. Bonde i Folkja, Nora s:n.
15 Karin Svensdotter. Född 1695 i Skullersta, Nora s:n.
Död 1771 i Folkja, Nora s:n. Bondhustru i Folkja, Nora
s:n.
16 Jon Persson Wijk. Född ca 1630 i Färnsvik,
Nordingrå sn. Borgare, Rådman i Härnösand.
17 Malin Pålsdotter. Född ca 1630. Borgarhustru i
Härnösand.
24 Johan Johansson. Född ca 1650 i Fantskog, Skog
sn. Bonde i Sand, Skog sn.
26 Seger Persson. Född ca 1650. Bonde i Kläpp, Skog
sn.
27 Appolonia. Född ca 1650. Bondhustru i Kläpp, Skog
sn.
28 Nils Göransson. Född i Folkja, Nora s:n. Död1712 i
Folkja, Nora s:n. Bonde i Folkja, Nora s:n.
29 Barbro Torstensdotter. Död 1717 i Folkja, Nora s:n.
Bondhustru i Folkja, Nora s:n.
30 Sven Eriksson. Född ca 1653 i Skullersta, Nora s:n.
Död 4/4 1736 i Skullersta, Nora s:n. Bonde i Skullersta,
Nora s:n.
31 Anna Eriksdotter. Död 28/12 1729 i Skullersta, Nora
s:n. Bondhustru i Skullersta, Nora s:n.
48 Johan. Född ca 1620. Bonde i Fantskog, Skog sn.
49 NN Mårtensdotter. Född ca 1620 i Fantskog, Skog
sn. Bondhustru i Fantskog, Skog sn.
56 Göran Göransson. Född ca 1617 i Folkja, Nora s:n.
Död 1694 i Folkja, Nora s:n. Bonde i Folkja, Nora s:n.
57 Malin. Död1676 i Folkja, Nora s:n. Bondhustru i
Folkja, Nora s:n.
60 Erik Svensson. Född ca 1630 i Skullersta, Nora s:n.
Död1692 i Skullersta, Nora s:n. Bonde i Skullersta,
Nora s:n.
61 Kerstin. Född ca 1630. Bondhustru i Skullersta, Nora
s:n.
98 Mårten. Född ca 1590. Bonde i Fantskog, Skog sn.
112 Göran. Född ca 1580. Bonde i Folkja, Nora s:n.
113 Karin. Född ca 1580. Bondhustru i Folkja, Nora s:n.
120 Sven Jonsson. Född ca 1580. Bonde i Skullersta,
Nora s:n.
240 Jon Håkansson. Född ca 1550. Bonde i Skullersta,
Nora s:n.
257
« skrivet: 2002-10-29, 18:13 »
Namnet Marina förekommer på någon enstaka kvinna i Ångermanland på 1600-talet, men var i de övriga norra landskapen mycket, mycket sällsynt. Om man tittar i den namnlitteratur som finns från norr, verkar det inte finnas belagt alls i vare sig Medelpad, Jämtland eller Västerbotten före 1700-talet.
Namnet kan ha kommit till Ångermanland på 1600-talet med prästen Steno Danielis i Boteå socken, som hade en dotter vid namn Marina. Det kan därför vara en hjälp att spåra hans ursprung. Även jag skulle därför vara tacksam över alla tips på var namnet förekommer på 1600- och 1500-talen!
Hälsningar / Peter
258
« skrivet: 2002-10-28, 09:16 »
Jo, jag har också funderat över det där med namnet Tobias. Helt klart hade det känts bättre om sonen hade döpts till Peter, men det kan ju även vara så att han var döpt efter hustruns fader, som mycket väl kan ha hetat Tobias.
Namngivningen bland tyskarna verkar ha följt ungefär samma mönster som svenskarnas namngivning, med den skillnaden att flera barn kunde få samma andranamn, vilket är mycket tydligt bland Johans barn; Anna Margareta, Anna Elisabeth, Anna Maria och Anna Kristina.
/Peter
259
« skrivet: 2002-10-27, 21:24 »
Äntligen ett genombrott i sökandet efter Johan Angermunds rötter! Jag besökte mormonernas Family History Library i Salt Lake City för några veckor sedan och tillbringade två dagar med att söka igenom städer/församlingar kring Solingen i Tyskland. Och till slut dök den upp på läsapparatens skärm - Johans dopnotis! Den 30/4 1713 döptes Johannes Angermund i staden Schwelm, några mil NO om Solingen, och som fader anges Peter Angermund i det lilla samhället Knapp utanför Schwelm. Hans fader var alltså Peter Angermund. Tyvärr nämns ingen moder i dopboken, men det är i alla fall ett rejält framsteg och en bra ingång att söka vidare. Jag hittade även en del ledtrådar när det gäller hustrun Catharina Elisabeth R?ggeberg. I Schwelm fanns flera personer med namnet R?ggeberg. Där fanns ingen födelsenotis för henne under åren jag gått igenom (1707-1718), men hon bör ha varit släkt med dessa R?ggebergare på något sätt. Det skulle naturligtvis kunna vara en annan Johan Angermund, men jag är tämligen säker på att det är rätt man, eftersom födelsetiden stämmer så bra och namnet Angermund verkar ha varit väldigt ovanligt i Tyskland vid den tiden. Det som skulle kunna verifiera detta är om man hittade vigselnotisen för Johan Angermund och hans hustru, men jag hittade tyvärr ingen sådan. En beskrivning av vad jag hittat och karta på var Schwelm och Knapp ligger finns på websidan http://w1.611.telia.com/~u61109065/gen/angermund.htm Hälsningar / Peter P S Får ni någon gång möjlighet att besöka Salt Lake City och Family History Library - gör det!! Det är en mäktig upplevelse, och som släktforskare får man nästan ståpäls när man går där mitt bland alla filmade kyrkböcker från hela världen. Bara synd att det är lite ocentralt.....
260
« skrivet: 2002-09-16, 08:52 »
Tack Karl Göran för mer info om Jöran Christophersson Hammarhelft. Att en son fick namnet Anders styrker ytterligare den teori som jag framfört ovan, eftersom en bror till hans far hette Andreas (Anders). / Peter
261
« skrivet: 2002-08-18, 21:41 »
Angående Anders Flemströms härkomst har jag noterat följande i Graninges mantalslängder:
I mantalslängderna nämns Flemström aldrig med patronymikon. Men Bo Lindwalls overifierade uppgift om att han ska ha hetat Andersson och att hans far ska ha varit en klensmed i Graninge vid namn Anders Nilsson, skulle kunna tyda på att han var född i Graninge. Vid tiden kring hans födelse (ca 1692 enligt åldersuppgiften i dödboken) fanns nämligen en klensmed vid Graninge bruk som hette Anders Jonsson.
Denne man noteras i MTL 1710 som ogift (änkling) med en son och en dotter. I MTL 1712 finns han kvar, men utan son. Samtidigt nämns en ogift Anders Andersson bland smederna. Detta skulle kunna vara Anders Flemström, som sedan nämns med namnet Flemström första gången i MTL 1716.
När det gäller hammarsmeden Anders Andersson vid Högfors bruk, så nämns han i MTL 1705 som ogift med en son och en dotter och i MTL 1710 som gift utan barn. Han kan därför inte vara identisk med Anders Flemström. Möjligen kan det röra sig om fader (1705) och son (1710), men om Anders var född ca 1692 verkar det osannolikt att han redan var gift i början av 1710.
Inga bevis alltså, men jag tycker att Anders Jonsson som far till Anders Flemström är en intressant hypotes att försöka verifiera!
Hälsningar / Peter
262
« skrivet: 2002-08-15, 16:10 »
Tack Christer för informationen om Simon Hammerhelt och Kristoffer Göransson! Förnamnet Simon styrker min teori om att Jöran Hammarhälft var son till mässingssmeden Christopher Adam (Hammerhelff) i Norrköping, som hade en bror vid namn Simon.
Hälsningar / Peter
263
« skrivet: 2002-07-19, 19:28 »
Tack alla för snabba svar på min fråga om Nils
Ulander! Särskilt tack till Magnus Johansson för
uppgifterna från US Census! / Peter Sjölund
264
« skrivet: 2002-07-17, 23:48 »
Prenumererar någon av er på US Census-indexet hos
Ancestry.com? Jag skulle behöva kolla om en Nils
Ulander förekommer någonstans i staten Washington
1920 (eller någon av de angränsande staterna) och
det känns lite drygt att behöva teckna ett
abonnemang för att kolla upp en enda person.
Han anlände 1914 till USA och uppgav då att han
skulle till Seattle.
Jag är jätte-tacksam om någon har möjlighet att
hjälpa till med detta!
Hälsningar / Peter
265
« skrivet: 2002-06-24, 22:38 »
Hej Gunnar!
Jag skulle nog vilja påstå att moderns namn är Brita Halfwardsdotter och faderns namn är Nils Swensson (eller möjligen Stensson).
Hälsningar / Peter
266
« skrivet: 2002-05-23, 08:33 »
Tack Magnus, mycket bra att få en källhänvisning för Erik Olofssons härstamning!
Hälsningar / Peter
267
« skrivet: 2002-05-03, 12:54 »
Oj då! Jag var nog lite morgontrött när jag skrev mitt förra inlägg och blandade ihop Slattarna alldeles tokigt.
Det är naturligtvis Verner eller Lyder Slatte som skulle kunna ha haft en dotter Anna och Verners son Bengt som deltog i kriget mot Ryssland och ingenting annat.
Men funderingen kvarstår. Kan det ha funnits en Anna (Lydersdotter eller Vernersdotter) Slatte?
/ Peter Sjölund
268
« skrivet: 2002-04-24, 09:03 »
Johan Möller, stamfader fär adliga ätten Möller
sägs i Elgenstierna vara född i Riga ca 1580-1590
som son till Arendt Möller och Anna Slatte.
Detta bekräftas inte av några källor såvitt jag
har kunnat finna. Det låter ju onkligen som ett
av de klassiska påhitten för att få en utländsk
släkt att härstamma från svensk frälsesläkt.
Men skulle det kunna vara sant ändå? Såväl Bengt
som Lyder Erikssöner Slatte, som båda deltog i
det Livländska kriget vid den tidpunkten, bör ha
haft en dotter Anna, eftersom deras mor hette
Anna. Ingen dotter Anna nämns dock i
Elgenstierna.
Det känns lite långsökt, men en intressant tanke
i alla fall. Har någon stött på en dotter Anna
till Bengt eller Lyder?
Mvh / Peter Sjölund
269
« skrivet: 2002-04-22, 08:55 »
Hej!
Jag har stött på en Anna Ingener som var född
ca 1550, troligen i Breslau eller dess närhet
(men hon kan lika gärna komma från någon annan
del av nuvarande Tyskland).
Namnet Ingener verkar vara ett ovanligt namn, är
det någon som har stött på namnet någonstans?
Gustaf, har du möjlighet att vidarebefordra
frågan till AGoFF-föreningen? Det vore mycket
värdefullt!
Hälsningar / Peter
270
« skrivet: 2002-04-20, 13:58 »
Ja, det har varit en knivig fråga... Jag har i 7
års tid ägnat mig åt att försöka hitta bevis för
om Barbro var dotter till Andreas Adam
Hammerhelff eller inte.
Jag har kartlagt ca 150 personer i släktkretsen
kring kyrkoherden (och utrett en hel smedssläkt
på köpet). Och för bara någon vecka sedan föll
den sista pusselbiten på plats! Så på den frågan
kan jag nu äntligen svara: JA, med största
sannolikhet!
Eftersom födelseboken för Norrköpings Tyska
församling saknas just för åren 1664-1666 finns
ingen födelsenotis för Barbro, men en mängd
uppgifter från en rad av varandra oberoende
källor visar att så måste vara fallet.
Jag skriver just nu på en artikel om hur jag
lyckats komma fram till detta och om Barbros anor
som jag tänkte publicera i Släkthistoriskt Forum.
Och det var inför detta som jag ville kolla om
det var någon annan som hittat någon uppgift som
inte jag stött på som kan stärka/försvaga
bevisningen.
Men, som sagt var, artikel kommer!
Mvh / Peter
271
« skrivet: 2002-04-19, 09:12 »
Tack Maud för boktipset! Den har jag inte läst, men däremot har Björn Helmfrid skrivit boken Norrköpings tyska församling - dess genesis och tidiga historia och där redogörs ingående för de många turerna kring tyska kyrkans tillblivelse.
Det citat du nämner ovan har jag inte sett tidigare, men det torde vara hämtat ur något av det stora antal brev som Hammerhelff skrev till olika instanser i frågan.
Hälsningar /Peter
P S
Och jovisst är Hammerhelff min anfader :-)
272
« skrivet: 2002-04-18, 21:47 »
Är det någon som har uppgifter om norrköpingssläkten
Hammerhelff?
Jag håller på att kartlägga släktkretsen kring pastor
Andreas Adam Hammerhelff (född 1625) i Norrköping
och skulle bli mycket glad om någon har hittat några
som helst notiser om vart hans barn tog vägen efter
faderns död 1672!
Alla uppgifter är värdefulla för att komplettera
släktpusslet!
Hälsningar / Peter Sjölund
273
« skrivet: 2002-04-09, 08:13 »
Eftersom Adam-släkten i Norrköping/Nyköping verkar vara outredd har jag under några månader kartlagt släkten och funnit 109 personer under 1600- och början av 1700-talet. Jag håller nu på att knyta ihop släkttrådarna mellan dessa och kommer troligen att publicera detta någonstans när det är klart.
Tack för tipsen om Ramsberg/Skultuna. Jag ska även titta vidare på de grenarna.
Hälsningar / Peter
274
« skrivet: 2002-04-02, 22:36 »
Soldaten Göran Christophersson Hammarhälft dyker vad jag förstår upp i Bräcke i slutet av 1600-talet. Han sägs i rullorna vara från Östergötland.
Känner någon till när han var född eller när han antogs som soldat?
Och hade han några barn, isåfall vilka?
Tack på förhand / Peter Sjölund
275
« skrivet: 2002-03-13, 19:00 »
Hej Gustaf!
Jag ber om ursäkt för att jag kallade dig Gunnar häromdagen!
Jag kom på att jag har en fråga till som rör Södermanland. Jag blir jätteglad om du även har möjlighet att söka på namnet Thunman/Tunman under 1600-/1700-talet. Jag har en sjöman Lars Thunman som jag misstänker härstammar från någon av socknarna i Sörmland, men vill gärna undvika att leta igenom alla dessa socknar.
Tack på förhand / Peter
276
« skrivet: 2002-03-11, 20:53 »
OK Gunnar, tack för hjälpen i alla fall!
Hälsningar/Peter
277
« skrivet: 2002-03-11, 08:20 »
Hej Christer!
Jag har sökt på CD:n Födda-Vigda-Döda i Ådalen
framlänges och baklänges men inte hittat henne i
någon av socknarna i nedre Ådalen, så hon verkar
vara född på annat håll.
Det var ganska vanligt att folk flyttade över
skogen till Sånga/Överlännäs-Boteå, d v s från
socknarna Anundsjö/Sidensjö/Skorped, så det kan
vara ett tips på var du ska leta.
Lycka till! / Peter
278
« skrivet: 2002-03-10, 21:08 »
Hej!
Är det någon som har denna CD-skiva och skulle
kunna kolla om där finns någon bouppteckning på
1600- eller 1700-talet efter någon person med
efternamnet Hintz (stavas ibland även Hindz, Hints eller
Hintze)?
Jag skulle vara väldigt tacksam!
Hälsningar / Peter
279
« skrivet: 2002-03-03, 17:26 »
Hej Örebroforskare! Här är en knepig nöt att knäcka:
Jag söker en Erik som var gift med en Hedvig och levde
i Örebro ca 1640-60.
De var föräldrar till en Anna Eriksdotter som var gift med
bokhållaren Olof Gene och bodde i Stockholm 1680.
Enligt samtida uppgifter ska hon ha varit från Örebro
och via barn/barbarns dopnamn är det sannolikt att
hennes mor hette Hedvig. Alltså bör hon ha varit dotter
till en Erik och Hedvig i Örebro.
Frågan är: finns det något par som kan vara hennes
föräldrar? Alla ledtrådar är mycket välkomna!
Hälsningar / Peter
280
« skrivet: 2002-02-15, 21:03 »
Hej Ann!
En koll på CD:n Födda-Vigda-Döda i Ådalen visar
att han varken gift sig, fått barn eller avlidit
i Gudmundrå eler angränsande socknar.
Han kan ju givetvis ha funnits i Gudmundrå ändå
eller flyttat vidare, men jag har tyvärr inte
tillgång till flyttningslängderna. Hoppas någon
annan kan hjälpa dig att kontrollera dessa!
281
« skrivet: 2002-02-08, 22:16 »
Tillnamnet Slumpare förekommer även i
Ångermanland i början av 1600-talet, nämligen
hövitsmannen och kaptenen Mats Phalesson
Slumpare.
Intressant att det förekommer på fler ställen och
även där i militära sammanhang. Låter lite
osannolikt att det skulle vara dialektalt,
eftersom det fanns både i norra Västarbotten och
i Ångermanland. Skulle vara mycket intressant att
höra om någon känner till någon militär betydelse
av ordet.
282
« skrivet: 2002-02-03, 20:47 »
Bra uppslag Berit!
Denne Jöran Tysk ligger ju riktigt bra till namn- och tidsmässigt för att vara Göran och Johan Tysks fader. Göran och Johan bör vara födda ca 1650 och Graninge är ju inte långt från Härnösand.
Dock känns det lite långsökt att Carl Sparre, då han anlade Graninge bruk, valde två skomakarsöner att ansvara för hammarsmidet vid bruket. Rent logiskt borde han ha rekryterat två etablerade smeder som verkligen kunde yrket. I vilket fall som helst måste i alla fall Göran Tysk ha tjänstgjort som gesäll vid något annat järnbruk innan han kom till Graninge eftersom han då hade hunnit få sitt mästarbrev.
Men om det inte är denne Göran Tysk som är fadern, så är det ett mycket osannolikt sammanträffande! Värt att undersöka saken vidare!
/ Peter
283
« skrivet: 2002-01-30, 23:10 »
Tack Tore och Johan för tipsen!
Nu har jag i alla fall två platser att börja söka på!
284
« skrivet: 2002-01-25, 21:59 »
Har någon stött på någon person med efternamnet Hinze?
Jag har en Johan Hinze som gifter sig i Norrköping på 1670-talet som jag skulle vilja reda ut var han kom ifrån och var han bodde sedan han gift sig. Alla tips är värdefulla!
/Peter Sjölund
285
« skrivet: 2002-01-25, 21:53 »
Hej Gunilla!
Smedssläkten Adam hade namnet Adam som
efternamn.
Namnet Adam förekom inte som förnamn i släkten,
så jag tror inte det finns något samband med de
smeder du hittat.
Däremot har jag noterat att en smed Olof Adam
förekom i Norbergs socken i mitten av 1600-talet
och han var nog en medlem av släkten.
Hälsningar / Peter
286
« skrivet: 2002-01-23, 21:07 »
Släkten Adam i Norrköping/Nyköping under 1600-talet,
har någon forskat på den?
Jag har just börjat kartlägga släktgrenarna i Norrköping
och vill gärna ha kontakt med andra som har uppgifter
om dessa smeder.
Hälsningar / Peter Sjölund
287
« skrivet: 2002-01-19, 18:32 »
Hej Per!
Ådals-CD:n är inte dum när man ska söka efter uppgifter om födda, vigda, döda. Men man måste alltid kolla uppgifterna i originalböckerna eftersom det finns en del fel med på CD:n.
När det gäller Lars Nilsson i Tomte (sonen Lars föddes 1727-03-17) så är det inte så lätt att hitta uppgifter. I kyrkböckerna kan man se att han var gift två gånger och hade minst 4 barn:
Lars Nilsson
gift 1:a med Elsa Olofsdotter av okänd härkomst
dotter Annika, född 1694-03-28
son Nils, född 1699-02-19
gift 2:a med Brita Jonsdotter av okänd härkomst
son Per, född 1724-02-25
son Lars, född 1727-03-17
Detta är det enda man kan veta med säkerhet. Lars och de andra byborna i Tomte förekommer mycket sparsamt i domböckerna, så det finns inga säkra uppgifter om hans anor.
Men med ledning av mantalslängderna kan man i alla fall ställa upp följande teori:
Lars Nilsson tog över hemmanet i Tomte efter bonden Nils Hansson och var därför troligen son till honom (särskilt eftersom hustrun hette Olofsdotter och alltså inte kan vara den som ärvde hemmanet efter Nils Hansson)
Nils Hansson var troligen son till bonden Hans Nilsson i Tomte (nämnd 1636-1679 i mantalslängden) och hans hustru Margareta (nämns som änka i mantalslängden 1683)
Denne Hans Nilsson var troligen son till bonden Nils Hansson i Tomte (nämnd 1627-1633 i mantalslängden) och hans hustru Brita (nämns som änka i mantalslängden 1634-1635)
Och denne Nils Hansson var troligen son till bonden Hans Jonsson i Tomte (nämnd 1557-1590 i mantalslängden)
Släktsambanden är inte säkra, men eftersom namnet Hans var relativt ovanligt i socknen är det troligt att det hänger ihop så här.
När det gäller Lars Nilssons hustrur finns tyvärr inga uppgifter, men ett tips är att studera faddrarna när barnen föds och se om där finns några personer som kan vara syskon till hustrurna, för att på så sätt få ledtrådar.
Hoppas du fått lite hjälp. Jag håller på att sammanställa alla familjer i Torsåker, så om du hittar var hustrurna kom från är jag jättetacksam om du hör av dig!
Hälsningar / Peter
288
« skrivet: 2002-01-12, 12:54 »
Kent: När det gäller Johan Ersson ifrån Lästa,
så upptäckte jag att han finns bland mina egna anor!
Han finns inte med i födelseboken som
född i Lästa, men han är son till företrädaren på
hemmanet Lästa 3, nämligen Erik Nilsson
och hans hustru Märta Johansdotter. Och han var född i Nyland 1703-01-13!
Erik och Märta vigdes 1701-12-01 och bodde i Nyland ett par år innan de flyttade till Lästa.
Erik Nilsson (född ca 1674, död 1749-??-??) kom från Lästa [Dombok, Boteå tlg, 1713, 26/12, p40] och var högst troligt son till bonden Nils Eriksson (född ca 1639, död 1737-10-10) i Lästa och hans hustru Märta (född ca 1651, begravd 1729-09-07).
Nils Eriksson var högst troligt son till bonden och sockenskrivaren Erik Nilsson i Lästa (nämnd 1633-1670 i mantalslängderna) som i sin tur var son till bonden Nils Olofsson i Lästa (nämnd 1596-1628 i mantalslängderna) och hans hustru Agata Sjulsdotter.
Nils och Agata fick även sonen Johan, mer bekant under namnet Johan Nilsson Laestadius, stamfader
för släkten Laestadius och kyrkoherde i Arjeplog
[Hernösands stifts herdaminne].
Nils Olofsson var troligen son till bonden Olof Pålsson i Lästa (nämnd 1555-1595) som i sin tur
troligen var son till Pål Olofsson i Lästa (nämnd
1535-1549).
-----
Märta Johansdotter kom enligt vigselboken från Nyland och var dotter till bonden Johan Johansson i Nyland (död 1694-05-27, nämnd 1673-1693) och hans hustru Anna Andersdotter.
Jag har fler uppgifter om Johans anor, men måste tyvärr fara iväg nu, så jag återkommer om detta.
/ peter
289
« skrivet: 2002-01-12, 10:37 »
Missade att jag faktiskt hade uppgift om
Jöns Larssons härkomst. Han var från
Jättesta, Gudmundrå s:n. Han sålde nämligen
sina föräldrars arvejord där [Dombok,
Gudmundrå tlg, 1639, p2] till svågern Erik
Jönsson i Jättesta.
Jöns var därför högst troligt son till bonden
Lars Jönsson i Jättesta som nämns i
mantalslängderna kring sekelskiftet
1500/1600. Och han hade alltså även en
syster som var gift med Erik Jönsson.
/ Peter
290
« skrivet: 2002-01-11, 23:33 »
Hej Kent!
...och tack för den värmande liknelsen vid en guldgruva!
När det gäller din fråga om Nils Persson och hans hustru Märta Nilsdotter, så är jag tämligen säker på deras föräldrar utifrån följande:
Det fanns ingen Nils i Bollsta i närheten av tiden för Märta Nilsdotters födelse. Hon bör alltså inte ha varit från byn. Däremot fanns det två som kan vara fader till Nils Persson, nämligen Per Nilsson och Per Olofsson.
Vilken av dessa var då far till Nils?
Per Olofsson var gift med Anna Eriksdotter [död 1705-05-06] och Nils Persson döpte ingen av sina fyra döttrar till Anna. Per Nilsson var gift med Barbro [mantalslängd 1681, 1683] som i efternamn hette Jönsdotter [Dombok, Torsåkers tlg 1673, höstetinget, p18] och Nils Persson döpte dotter nummer 1 till Barbro och son nummer 3 till Jöns, så jag anser det uppenbart att Nils var son till Per Nilsson.
Denne Per Nilsson (född ca 1641, nämnd från 1667 i mantalslängden, död 1716-11-27) var troligen son till bonden Nils Persson i Bollsta (nämnd 1641-1646 i mantalslängden) och hans hustru Ingeborg (nämns som änka i
mantalslängden 1648-1651)
Per Nilssons hustru Barbro Jönsdotter var syster till Per och Michel Jönsson i Ålsta, Dals s:n [Dombok, Torsåkers tlg 1673, höstetinget, p18] och därmed dotter till bonden Jöns Larsson i Ålsta (nämnd 1629-1670 i mantalslängderna) och hans hustru Brita, som dömdes för häxeri och avrättades vid
trolldomsrannsakningarna i Torsåker 1674-1675 [Trolldomskommissionens protokoll].
Någon Lars i Ålsta fanns inte som kan ha varit far till Jöns Larsson, alltså bör det vara hans hustru Brita som var från byn. Med ledning av att en av sönerna döptes till Michel kan man misstänka att hon var dotter till Michel
Eriksson i Ålsta (nämnd 1587-1610) men det går inte att bevisa.
Jag har själv Michel Jönsson som anfader, så där är vi släkt! Nå, det får räcka för ikväll. Jag återkommer när jag tittat lite mer på dina andra frågor.
/ Peter
291
« skrivet: 2002-01-10, 19:41 »
Jon Olofssons föräldrar är mycket riktigt olof Ersson och hans hustru Barbro Nilsdotter i Blästa. Barbro var i sin tur dotter till bonden Nils Persson i Blästa (nämnd 1653-1673 i mantalslängderna).
Att hon var dotter till honom bevisas av att Olof Ersson var svåger med Erik Larsson i Blästa [enligt dombok Boteå tingslag 1695, 28/1, p34], som var gift med Margareta Nilsdotter [enligt födelseboken, Ytterlännäs s:n]. De måste alltså ha varit gifta med två systrar och eftersom hemmanet i Blästa delas i två delar mellan Erik Larsson och Olof Ersson måste systrarna ha varit från byn. Och den ende Nils som kan ha varit far är Nils Persson.
Nils Perssons änka hette Anna (begravd 1697-07-09) eller Margareta (begravd 1697-11-07). Det finns två änkor i mantalslängderna, så man kan inte veta vilken som är rätt. Möjligen är Margareta mer sannolikt, eftersom både Olof Ersson och Erik Larsson döpte döttrar till Margareta, men bara Erik Larsson döpte en dotter till Anna.
När det gäller Grels Mårtensson var han högst troligt son till företrädaren på hemmanet Mårten Persson i Blästa (nämnd 1648-1673 i mantalslängderna).
Han i sin tur var högst trolig son till bonden Per Mårtensson i Blästa (nämnd 1623-1628 i mantalslängderna) och hans hustru Barbro (nämns som änka 1630-1646 i mantalslängderna).
Per Mårtensson i sin tur var högst troligt son till bonden Mårten Persson i Blästa (nämnd 1597-1606 i mantalslängderna) och hans hustru Ingeborg (nämns som änka 1607-1621 i mantalslängderna).
Mårten var ett väldigt ovanligt namn i Ytterlännäs, så dessa släktsamband kan anses vara så gott som 100%-iga.
Om Dordi har jag tyvärr inte hittat några upplysningar.
Hälsningar / Peter
292
« skrivet: 2002-01-10, 09:04 »
...ar... är helt läsbart och troligen är det ett versalt C i början. 4.e bokstaven ser mer ut som ett p än ett o och 5:e är antingen i eller l. Alltså bör det stå Carpi... eller möjligen Carol...
293
« skrivet: 2002-01-10, 08:57 »
den 18 Octob Mats Gulichson i Brösste(?) warit af Gud begåfat med
en starck och helsosam [Nathur] mäst hela sin lifstijd, under F[agerr Roten]
på den tiden här i Medelpad någre år, Sädan här i församblin
gen länsmans-Tiensten i 15 år förwaltat med flijt efter höga
Öfrhetens befalning, begrafven utij s[öre] Sidens griffter på kyrke
gården 81 år, 4 månader och någre dagar gammal.
Jag är rätt osäker på F[agerr Roten]. Kan vara att han varit soldat/båtsman på Fager-roten, men känns inte helt logiskt när det följs av på den tiden här i Medelpad. Kanske någon annan har en annan tolkning?
Häsningar / Peter
294
« skrivet: 2002-01-08, 20:04 »
Hej Marianne! Greta Johanna (döpt Margareta), född 1837-03-21, var dotter till bonden Ragvald Nilsson och hans hustru Barbro Wahlström i Fanom, Torsåker s:n. De gifte sig 1835-01-15 i Torsåkers kyrka och Ragvald sägs i vigselboken vara bondson från Fanom och Barbro smedsdotter från Kramfors, Gudmundrå s:n. Johan Dahlin, född 1835-09-21, var son till bonden Samuel Johansson och hans hustru Märta Cajsa Jansdotter i Ärsta, Dal s:n. Nils Hägglund, född 1838-11-02, var son till inhysesmannen Olof Hägglund och hans hustru Brita Sophia Nilsdotter i Hammar, Ytterlännäs s:n Sara Lisa, född 1834-04-29, var dotter till skomakaren Per Östlund och hans hustru Brita Jonsdotter på prästbordet i Ytterlännäs s:n. Alla uppgifter är tagna från CD:n Födda-Vigda-Döda i Ådalen, vilken kan innehålla en del felaktigheter, så du bör kolla uppgifterna i originalböckerna! Hoppas detta hjälper dig en bit på vägen! Hälsningar / Peter
295
« skrivet: 2002-01-08, 19:44 »
Bonden Ingemar Ingemarsson i Källsta (Kallsta?) står det.
Hälsningar / Peter
296
« skrivet: 2002-01-07, 09:03 »
Nu finns släktutredningen av Tysk-släkten på
nätet, kompletterad med de senaste rönen!
Titta in på adressen:
w1.611.telia.com/~u61109065/gen/tysk.htm
Hälsningar / Peter
297
« skrivet: 2002-01-06, 14:07 »
Mina erfarenheter från äldre ångermanländska domböcker är att svåger även då kunde avse alla 3 typerna av relationer även om relation nr 3 ibland benämndes mågelagare, d v s mågar till samma familj.
Så tyvärr är nog begreppet svåger svårt att dra några slutsatser av om man inte hittar andra ledtrådar som kan styrka/utesluta att det måste vara på endera sättet.
Hälsningar / Peter
298
« skrivet: 2002-01-02, 23:19 »
Hej Kent!
Din Jan Olofsson kallas kolarson i
vigselboken
och då är han med största sannolikhet son till
kolaren Olof Jansson och hans hustru Stina
(Persdotter?) i Björkå/Björksjön. Han föddes
troligen innan familjen kom till socknen
eftersom
han inte finns med i födelseboken. Tre andra
barn
gör dock det:
1803-05-06 Per
1811-09-30 Sara Cajsa
1815-02-08 Brita Lisa
Försök hitta familjen i husförhörslängderna,
så
bör du hitta din Jan som son i familjen.
Hälsningar / Peter
299
« skrivet: 2001-12-28, 18:21 »
En Mac kan läsa PC-skivor, så det brukar inte vara några problem. En PC klarar däremot inte att läsa Mac-skivor.
Hälsningar / Peter
300
« skrivet: 2001-12-28, 00:16 »
Det finns inga speciella längder över släktvapen, men mantalslängder, tiondelängder, saköreslängder, militära rullor och liknande längder som finns i länens landsboksverifikationer är oftast beseglade med sigill (som innehåller vapen). Där kan man alltså hitta vapen för präster, civila tjänstemän (som t ex mantalsskrivare och lagmän), officerare och ibland länsmän eller tionderäknare.
Framförallt under 1600-talet, men även under 1700-talet är verifikationsböckerna fyllda med handlingar med sigill på.
Att hitta sigill från allmoge, bönder och torpare är väldigt ovanligt, eftersom dessa använde sig av bomärken och sällan antog släktvapen. Men för mer officiella personer finns goda chanser.
Att studera sigill och tolka vapnen på sigillen ger både spänning och ögonfröjd, då många sigill är väldigt vackra. Ett tips bara om du ger dig ut på sigilljakt - ta med ett förstoringsglas!
Hälsningar / Peter Sjölund
301
« skrivet: 2001-12-22, 21:54 »
Jag håller nog också på att ordet är källa. Det börjar helt klart på käl och eftersom han uppenbarligen föll i och drunknade, kan det inte vara mycket annat än en källa.
God jul på er! / Peter
302
« skrivet: 2001-12-21, 21:38 »
Imponerande Lotta!
Du har nog hittat lösningen! En detalj bara - jag tror det står Fallen i en källa, inte Föll ner i en källa.
303
« skrivet: 2001-12-21, 19:36 »
Mikaels förslag att det utelämnade ordet på rad 6 skulle vara beskiedlig verkar troligt.
Jag var även tveksam på de två sista orden, men ser nu att sista ordet definitivt är saknad! Jämför med hur -knad i ordet drunknad är skrivet.
304
« skrivet: 2001-12-21, 10:07 »
Detta var väldigt klurigt! Men här är ett försök:
Rad 1: Under sjukdom goht med
Rad 2: [ ] och Aska i handen för
Rad 3: att [upstiga/uptaga sin]...
Rad 4: ?
Rad 5: [ ] öfver hvilkens [boning]
Rad 6: gångstigen gick. En [ ] och [allmänd saknad].
Hälsningar / Peter Sjölund
305
« skrivet: 2001-12-17, 20:54 »
Gunnilla + Ingeborg = Gunborg!
Detta med namnet Gunborg blir bara mer och mer fascinerande. I mantalslängden 1716 kallas Göran Tysks hustru Ingeborg vilket jag i ett tidigare inlägg gissat var en felskrivning för Gunborg. (Det stärks ju också av Anna Jonssons fynd av testamentespengar som betalades efter Gunborg på bruket.)
Idag upptäckte jag att hon även finns med i landsarkivets exemplar av mantalslängden 1717, men där under namnet Gunnilla!
Två felskrivningar efter varandra alltså. Snacka om att mantalsskrivaren hade svårt att få detta ovanliga namn rätt. Men å andra sidan; Gunilla + Ingeborg blir ju Gunborg så han var inte helt fel ute
Peter
306
« skrivet: 2001-12-16, 23:35 »
Anna: Av vad Mohlund skriver ser det ut som om de flesta av Nils Johanssons barn föddes i Helgum (eftersom han anger exakta födelsedatum).
Man kan även konstatera att Johan Göransson Tysks hustru (Malin Nilsdotter enligt Mohlund) även hon måste ha kommit från annat håll än Graninge, eftersom Johan anges som gift redan 1688 (mantalslängden) när han kom till Graninge bruk och sonen Nils var född 1683 (enligt dödboken). Även Göran Tysk var gift när han kom till Graninge och hade dessutom hunnit få sitt mästarbrev.
Både Johan och Göran Tysk måste alltså ha varit verksamma vid något annat bruk, någonstans i Sverige, några år i början/mitten av 1680-talet innan de rekryterades till Graninge.
Och då bör de finnas omnämnda i någon mantalslängd, frågan är bara vilken...
307
« skrivet: 2001-12-16, 23:03 »
Emilia: Din Johan Göransson Tysk är en ny Tysk i den här diskussionen. Definitivt en intressant person eftersom han tycks ha varit av smedssläkt och med namn (Göran och Johan) som förekommer hos Graninge-Tyskarna. Tidsperioden stämmer också bra. Har du några uppgifter om han hade några barn?
Hälsningar / Peter
308
« skrivet: 2001-12-16, 22:48 »
Sam: Än en gång tack för din koll i PLF's databas som visar att namnet Gunborg även i Småland var väldigt ovanligt före 1700. Även namnet Georg verkar höra till de ovanligaste, medan Alexander inte är helt ovanligt.
Jag roade mig med att göra en högst ovetenskaplig undersökning genom att söka på namnen på Internet. Det visade sig att Alexander är väl spritt över hela världen, medan Georg är klart vanligast i Tyskland. Gunborg däremot förekommer i princip bara i de skandinaviska länderna, framförallt Sverige.
Av detta går inte att dra några slutsatser, men jag tycker att det stärker teorin att Tyskarna inte rekryterades till Graninge direkt från Tyskland (eftersom Göran Tysks hustru hette Gunborg) utan hade levt någon eller några generationer i Sverige.
Hälsningar / Peter
309
« skrivet: 2001-12-16, 09:56 »
Tack Sam!
Ännu en gång har er suveräna databas varit till nytta!
De två Göran Tysk du hittade är två trådar som är värda att nysta vidare i.
Kan du möjligen se om förnamnen Gunborg, Georg och Alexander förekommer överhuvudtaget, oavsett efternamn, under 1600-talet i Småland?
Hälsningar / Peter
310
« skrivet: 2001-12-15, 12:21 »
Anna: Jo, vi har diskuterat honom tidigare i Angermund-diskussionen. Denne Johan Göransson Tysk är densamme som är smedsdräng vid Graninge bruk samtidigt som Göran Tysk.
Men att hans son Nils Johansson fick en son vid namn Alexander 1730 har jag inte noterat tidigare. Det är klart intressant, eftersom det namnet inte förekommer på den tiden i trakten annat än i Gudmundrå (efter kyrkoherden Sander (Alexander) Erici). Om namnet Alexander inte kommer från Nils hustrus släkt visar det att Johan Göransson Tysk (eller hans hustru) måste ha sitt ursprung på annat håll.
Min teori har hela tiden varit att Göran Tysk och Johan Göransson Tysk var av samma släkt, troligen bröder, och i såfall är namnet Alexander ytterligare en ledtråd i sökandet efter deras ursprung. Då gäller det bara att hitta en plats där de ovanliga namnen Georg, Gunborg och Alexander (och Elias) förekom i mitten av 1600-talet.
Har du hittat någon uppgift om Nils Johanssons hustru? Och vad har du för källa på att Nils hade denne son Alexander? Hade han fler barn än de två du nämner ovan?
Jörgen B: OK, du kan väl hålla ögonen öppna efter Abraham när du forskar vidare i Medelpad. Med tanke på att ett av hans barnbarn tog namnet Lögdberg, så finns det viss sannolikhet att han var från Lögdö bruk.
Och en sak till, har du möjligen stött på namnen Alexander, Georg eller Gunborg vid något av de Medelpadska bruken?
Jörgen S: Ja, det ska jag göra.
/ Peter
311
« skrivet: 2001-12-13, 22:00 »
Jörgen: landsboksverifikationerna finns i Gävleborgs landskontor EIb. Det är flera volymer varje år, men brukssammanställningen hittade jag oftast i sista volymen. Verifikationerna är på ca 5 000 sidor, så det kan vara lite knepigt att hitta, men jag kan skicka över volymnummer och sidhänvisningar när jag är tillbaka på hemmaplan till veckan.
En fråga: När du gått igenom Medelpadsbruken, har du möjligen vid något bruk stött på den Abraham Andersson som dyker upp i Graninge 1719?
Hälsningar / Peter
312
« skrivet: 2001-12-11, 16:43 »
Skam den som ger sig!
Som vi konstaterat tidigare i denna diskussion. saknas Graninge Bruk i mantalslängderna under tiden 1720-1762 och det har inte gått att hitta mer information om Brita Tysks make Abraham Andersson än att han kom till Graninge som ogift lärgosse 1719.
Eftersom smederna trots allt betalade någon form av skatt så måste det rimligen ha funnits någon form av förteckning över dessa även under de saknade åren. Jag har därför plöjt landsboksverifikationerna under 1720-talet och längst bak (naturligtvis...) fanns det faktiskt listor över bruksfolket i Gästrikland/Västernorrland
Och, det visade sig att Abraham avancerade från lärgosse till smedsdräng och till och med hann få sitt mästarbrev innan han dog! Han kallades hammarsmedsmäster 1727-1728 och försvann (avled) under 1729. Därför finns han inte med i kyrkböckerna som börjar först 1731. Han efterträds som mästersmed av Elias Tysk.
Ännu en pusselbit på plats i Tysk-trädet! Nu återstår bara att klura ut var den gode Abraham kom ifrån.
Hälsningar / Peter
313
« skrivet: 2001-12-09, 21:15 »
Hej Kerstin!
Om jag minns rätt så kallas Jon Hansson Ulf i domboken för svåger till knekthövitsmannen Mats Phalesson Slumpare i Rävsön/Främmerveda, Nordingrå socken. Eftersom Mats Slumpare var gift med en Agneta Hindersdotter (som inte kan vara en syster till Jon), bör alltså Jon ha varit gift med en syster till Mats Slumpare.
Jag har inte tillgång till mina anteckningar just nu, så jag har tyvärr ingen källhänvisning till domboksuppgiften. Uppgiften om att Mats Slumpares hustru hette Agneta Hindersdotter är från boken Släkter och gårdar i Nordingrå, där Mats (och hans systers) anor kan följas ett par generationer bakåt bland bönderna i byn Rävsön.
Mats Slumpare var förutom hövitsman även länsman , landstingsman och riksdagsman. Det finns en del att läsa om Mats Slumpares tid som hövitsman (befälhavare) för knektarna från Ångermanland/Medelpad i årsboken för Västernorrlands regemente - Västernorrlänningen 1978.
Kanske någon annan kan verifiera om Jon Hansson Ulfs hustru verkligen var syster till Mats Slumpare? Måhända vet Per Sundin mer (han har skrivit boken om Nordingrå om brukar synas flitigt här i anbytarforum)
Hälsningar / Peter Sjölund
314
« skrivet: 2001-12-03, 09:24 »
Per och Magnus:
Utifrån Pers uppgifter verkar det troligt att det är samme Erik. I så fall fick han ännu ett barn, nämligen Helena, född 1742-07-26 i Salom, och sedan gift med Jan Jansson i Harv.
Den Olof Eriksson som tog över hemmanet i Salom dog 1795-06-13, 62 år gammal, och ska alltså ha varit född ca 1732-33. Enligt födelseboken var Eriks son Olof född 1735, men det är ju inte första gången prästen räknat fel...
/ Peter
315
« skrivet: 2001-12-02, 22:04 »
Aha, det förklarar saken! Jag missuppfattade ditt inlägg. Klart intressant att få en födelseort för Erik! Har du en källhänvisning till det domboksprotokoll där detta står?
När det gäller Eriks vidare öden i Aspby vet jag tyvärr inget. Torsåkers dödbok saknas för åren 1745-1784, så han kan mycket väl ha avlidit i Aspby. Jag har inte gått igenom mantalslängderna längre fram än 1730, men en genomgång efter 1735 skulle kunna visa vad som händer med honom och om någon av sönerna tar över gården efter honom. Dödboken nämner dock ett barn, dött 1735, till en Erik i Aspby och ett barn, dött 1736, till Erik Olofsson i Aspby, så han verkar inte ha haft mer än ett överlevande barn.
Hälsningar / Peter
316
« skrivet: 2001-12-02, 11:59 »
Magnus: Någon Israel Olofsson föddes inte i Torsåker 1688-1699, så årtalet kan inte vara rätt. Han kan ju ha fötts innan 1688, då födelseboken börjar, men då verkar det inte troligt att han var född i Aspby. Där fanns vid tiden två Olof (Jonsson och Eriksson), men de var födda 1610 respektive 1606, så de är för gamla för att vara fadern.
Han kan ju vara född i någon annan Torsåkersby. Namnet Israel förekom i byarna Hjärtnäs, Klen och Rogsta under 1600-talet. Vad har du för källa och vad säger den om att Israel skulle vara född i Aspby?
När det gäller Erik, fanns det en Erik Olofsson av okänt ursprung i Aspby på 1730-talet. Han fick barnen Nils (1730-07-11) och tvillingarna Olof och Erik (1735-04-16). Någon hustru nämns inte i födelseboken. Kan detta vara din Erik?
Det skulle i så fall vara intressant att försöka knäcka var han kom från.
Hälsningar / Peter
317
« skrivet: 2001-11-18, 22:36 »
Berit: Tack för ett intressant uppslag till ännu ett möjligt ursprung för Göran Tysk! Ska ta en titt i Torneås mantalslängder vid nästa besök på landsarkivet i H-sand.
Hälsn / Peter Sjölund
318
« skrivet: 2001-11-18, 00:37 »
Kanske kom Göran Tysk från Norberg? Jag har hittat en möjlig Göran Tysk i Bergslagen som skulle kunna vara den Göran (Georg) Tysk som kom till Graninge!
I samband med att jag gick igenom mantalslängder för att följa upp Örjan Hedenbergs tips här ovan om att det fanns smeder med namnet Tysk i Ramnäs och Haraker i Västmanland stötte jag på personer med namnet Tysk även i Norbergs socken. Och där visade det sig att det föddes just en Jöran Tysk 1654!
Jöran döptes 1654-10-15 som oäkta son till Hans Tysk vid Västanfors bruk. Födelseåret passar bra in på vår Göran som ju hade barn födda under perioden 1680-1699. Det är naturligtvis inget bevis för att detta verkligen är rätt Göran. Men det känns kul att äntligen ha hittat en möjlig lösning!
Vi bör forska vidare om honom för att se om det går att knyta ihop de två. Det torde vara svårt att hitta konkreta bevis, men för att pröva hypotesen om att det är rätt person måste sökas efter två saker:
1. Finns det bevis för att han inte kan vara rätt person? Det kan finnas en dödsnotis som visar att han inte levde så länge eller han kan finnas i någon mantalslängd i Bergslagen samtidigt som han finns i Graninge.
2. Finns det uppgifter som tyder på att han var samma person? Kanske kan man finna att han blev hammarsmed vid något bruk och att han försvinner därifrån ungefär samtidigt som han dyker upp i Graninge.
Det blir inte lätt men jag har i varje fall kommit så långt att han inte finns med i vigselboken för Norberg 1674-1689. Ska kolla om jag hittar någon dödsnotis i Norberg.
Hälsningar
Peter Sjölund (som tycker att detta blir bara mer och mer spännande!)
P S
Det vore samtidigt jättebra om någon har lust och möjlighet att spinna vidare på de andra id?erna som kommit fram i diskussionen. Vira bruk i Uppland t ex. Fanns det några Tyskar där? Kan någon kolla kyrkböckerna eller mantalslängderna?
319
« skrivet: 2001-11-10, 17:29 »
Erik Eriksson i Hullsjön verkar vara en knepig nöt att knäcka. En sökning på nätet visar att det är flera som har med honom bland sina anfäder, men ingen har någon uppgift om hans föräldrar.
Gjorde ett besök på arkivet idag för att se om det gick att hitta några ledtrådar. Uppgiften i Helge Nybergs register om att han kom från Kärvsta i Stöde måste vara en gissning utifrån att en av faddrarna till Erik och Annas barn (1774) var drängen Nils Nilsson i Kärvsta.
Att han fick bli fadder till barnet måste betyda att han på något sätt var släkt med Erik eller Anna. De andra faddrarna verkar ha varit av Annas släkt, så han bör ha varit släkt med Erik.
Vem var då denne Nils Nilsson? Vad jag har kunnat finna fanns det bara en Nils Nilsson i Kärvsta som var ogift (dräng) 1774 och det var en son till torparen Nils Nilsson och hans hustru Anna Matsdotter. Denne Nils föddes 1756-12-27, tog sig namnet Svedin, gifte sig 1786 (ej i Stöde) med Sofia Christina Granroth (född 1760-07-29) och blev gördelmakaregesäll och färjmästare på kyrkobordet i Stöde.
Men hur var denne Nils släkt med Erik? Den som knäcker den nöten hittar även vägen till Eriks föräldrar!
En riktig utmaning. Jag ska leta vidare nästa gång på arkivet. Finns det någon annan som hittar någon ledtråd?
Hälsningar / Peter Sjölund
320
« skrivet: 2001-11-08, 09:25 »
Fråga till A Lindroos: Har du någon uppgift om Göran Pålsson Tysk hade några barn?
Hälsningar / Peter
321
« skrivet: 2001-11-08, 09:20 »
I Hullsjön bodde Erik Eriksson (17??-1790), gift 1769 med Anna Olofsdotter (1748-1824). I Helge Nybergs familjeregister finns uppgiften att Erik kom från Kärvsta i Stöde, men det verkar inte stämma. Jag har i alla fall inte kunnat verifiera detta i några källor.
Finns det någon som vet (eller har någon teori) var denne Erik egentligen kom från?
Hälsningar / Peter Sjölund
322
« skrivet: 2001-11-08, 09:09 »
Hej Lennart!
Mot slutet av 1700-talet och framförallt under 1800-talet blev det vanligt att man gick ifrån det traditionella bruket av patronymikon, d v s son-namn efter fadern. Då tog man sig ofta ett namn som hade anknytning till sin hemtrakt eller började på samma bokstav som sin hemby/socken.
I det här fallet är Holmstedt uppenbarligen taget från socknens namn (Har själv Holmbom i släkten, som är taget på samma sätt).
Det behöver inte ha funnits någon speciell anledning till att Nils tog sig namnet Holmstedt, men ibland var det i samband med att personen fick ett annat yrke än sina bondeförfäder som gjorde att han tog sig ett nytt efternamn. T ex tog sig ofta länsmän, klockare, sockenskomakare, smeder och skräddare nya släktnamn.
Hälsningar / Peter Sjölund
323
« skrivet: 2001-11-07, 08:32 »
Kerstin och Christina är två stavningar av samma namn, så jag tycker att den Kersti som utflyttade till Uddevalla är en het kandidat till din Christina. Försök se var hon tar vägen!
Hälsningar / Peter Sjölund
324
« skrivet: 2001-11-07, 08:25 »
Den Göran Pålsson Tysk du nämner i Jämtland verkar ha haft efternamnet som soldatnamn och de Tyskar som fanns i Graninge var en släkt med smeder, så de bör inte vara besläktade.
Men det var intressant att han hette just Göran i förnamn. Det namnet är ju vanligt även hos Graningesmederna. Tack för tipset!
Hälsningar / Peter Sjölund
325
« skrivet: 2001-11-04, 20:17 »
Stefan och Örjan:
Tack för tipsen om Tyskar i Dannemora, Ramnäs och Haraker! Vi har ju ännu inte lyckats lista ut var Georg (Göran) Tysk och hans hustru Gunborg fanns innan de flyttade till Graninge, men de trakterna är alltså värda en genomgång.
Vet ni om förnamnen Georg eller Gunborg förekommer på någon av dessa platser? Namnen finns inte alls i Ångermanland utan måste ha kommit från den trakt varifrån de flyttade.
Örjan: Vet du mer exakt vilka bruk Tysk-smederna arbetade vid?
/ Peter
326
« skrivet: 2001-11-04, 16:51 »
Hej!
Måns Ersson i Nora, Sättna socken gifte sig 1769 med Ingrid Persdotter, som då sades vara från Gårdtjärn. Hon verkar dock inte vara född där och jag kan inte hitta någon ledtråd till hennes härkomst.
Finns det någon sättnaforskare som vet var denna Ingrid kom ifrån?
Hälsningar / Peter
327
« skrivet: 2001-11-04, 16:34 »
Det torde vara den Israel som föddes 1807-11-24 som son till bonden Lars Israelsson och hans hustru Lisa Jonsdotter i Hammar, Ytterlännäs s:n.
Det verkar i alla fall inte finnas någon annan Israel som passar in och denne Israel Larsson från Hammar kan inte hittas varken som vigd eller död varför han måste ha tagit sig namnet Östman.
För att vara säker måste du följa Israel Larsson framåt i husförhörslängderna och se om han gifter sig 1837.
Namnet Östman bör han i så fall ha tagit från byns namn som ju egentligen var Österhammar.
Hälsningar / Peter
328
« skrivet: 2001-11-03, 16:11 »
Vilka kanonfynd Anna!
De testamentespengar som 1731 betalades efter Gunborg på bruket måste med största sannolikhet avse Göran Tysks hustru och är det närmaste vi kommit ett bevis för att hon verkligen hette Gunborg! Fanns det något datum angivet för testamentespengarna?
Klart intressant också med notisen om Erik Asmundssons och Brita Göransdotters vigsel 1732.
När det gäller Ingiel Olofsdotter hade jag tidigare hittat henne som dopvittne 1734, men alla de dopvittnesbelägg du hittat visar ju helt klart att det måste ha varit Elias Tysks andra hustru.
Jag ska lägga in de nya uppgifterna i Tysk-sammanställningen. (Som för närvarande är borta från nätet eftersom jag håller på att lägga över min website till en annan server. Återkommer med ny adress)
Lycka till med ditt rekonstruktion av Långsele. Jag bor numera i Härnösand, så jag har möjlighet att kolla i mantalslängderna om det är något speciellt du behöver veta. Annars finns Västernorrlands mantalslängder under 1700-talet numera filmade och borde kunna beställas från SVAR.
Hälsningar / Peter Sjölund
329
« skrivet: 2001-10-22, 12:50 »
Peter Ram var sågställare vid Kramfors sågverk från 1742 (född ca 1710 och död 1770-06-11). Hans ursprung verkar omöjligt att finna.
Var kom han och hans hustru Märta Persdotter ifrån? Någon som har lösningen på denna gåta eller någon ledtråd?
Peter Sjölund
330
« skrivet: 2001-10-14, 20:54 »
Siv: Greta Tysk var dotter till Elias Tysk, men jag har tyvärr glömt att ta med henne bland hans barn i sammanställningen på websidan (endast sonen Johan, född 1772, finns med). Men hon är alltså en dotter, född 1782-02-25. (Jag ska lägga till henne när jag får tid).
Diskussionerna om Angermund/Tysk är inte så lätta att följa, för de var enormt omfattande i vintras, men de ledde i alla fall fram till en rätt god bild av släkten Tysk i Graninge. Kvarstår frågan var släkten kom ifrån. När det gäller Angermund, så går det förhoppningsvis förr eller senare att knäcka var i Tyskland den förste Johan Angermund kom ifrån.
Just nu är det paus i min Tysk/Angermund-forskning, men jag ska göra ett ryck framöver.
Hälsningar / Peter
331
« skrivet: 2001-10-14, 20:42 »
Hej Siv!
Erik Abraham Frölander var född 1842-09-20 som son till Elias Nilsson Frölander, torpare i Långsjön, Styrnäs s:n. Elias var i sin tur född 1817-09-30 i Frök, Styrnäs s:n och son till skepparen Nils Frölander och hustrun Greta Tysk, så han är alltså släkt med dig.
Uppgifterna är tagna från Ådalen-CD:n, så de bör kollas i originalkällorna. När det gäller Nils Frölander och Greta Tysk, se vidare mitt svar under Ytterlännäs.
Hälsningar / Peter
332
« skrivet: 2001-10-10, 21:03 »
Jodå jag har lite uppgifter där också. Ganska mycket faktiskt upptäckte jag när jag tittade efter: Simon och Anna Helena vigdes 1868-02-23 i Styrnäs kyrka. Simon Jonas föddes i Mäland, Skog s:n, som son till torparen Per Altin och hans hustru Anna Cajsa Ersdotter. Anna Helena föddes 1845-05-29 i Näs, Ytterlännäs s:n, som dotter till bonden Nils Frölander och hans hustru Dordi Lena Johansdotter. Nils Frölander och Dordi Johansdotter gifte sig 1834-06-03 i Styrnäs kyrka. Nils Frölander föddes 1813-02-10 i Frök, Styrnäs s:n, som son till skepparen Nils Frölander och hans hustru Greta Tysk. Greta Tysk föddes 1782-02-25 i Graninge bruk som dotter till spiksmeden Elias Tysk och hans hustru Catarina Angermund. Och genom att du är släkt med Elias Tysk är du också släkt med mig Elias Tysks släkt hittar du mer information om på websidan http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html (Du hittar honom som person 1.1.1b.2 i släktsammanställningen). Catarina Angermunds släkt hittar du information om här i Anbytarforum under diskussionen om smedssläkten Angermund. Nils Frölander den äldre föddes 1776-01-07 i Frök, Styrnäs s:n, som son till bonden Daniel Danielsson och hans hustru Lisa Nilsdotter. Vid deras vigsel 1758-10-29 sades Daniel vara från Lo och Lisa från Frök. Det finns inga kyrkböcker i Styrnäs före 1756, men Lisa var troligen dotter till bonden Nils Larsson i Frök som begravdes 1763-11-06 82 år gammal. Hälsningar / Peter
333
« skrivet: 2001-10-09, 08:53 »
Siv:
Per var högst troligt född 1802-01-22 i Öd, Ullånger socken, och son till torparen Nils Persson och hans hustru Sara Ersdotter. För att vara säker bör du följa honom i husförhörslängden för Ullånger och se om han flyttar iväg till Ytterlännäs.
Det finns en Elisabet Jansdotter som föds 1834-08-07 i Röksta, Nordingrå socken som skulle kunna vara din Elisabet. Jag hittar ingen vigselnotis någonstans, men följ även henne i husförhörslängden för att se om hon flyttar iväg.
När det gäller Brita Magdalena Jönsdotter verkar hon inte vara född i Näs, Ytterlännäs. Kanske är det något annat Näs. Säbrå socken kanske?
Uppgifterna är hämtade från CD-skivan ”Födda-vigda-döda i Ådalen”. CD-skivans data är en avskrift av kyrkböckerna och kan innehålla ett och annat fel, så du bör kolla uppgifterna mot originalkällorna.
Hoppas att detta kan vara en liten hjälp på vägen! /Peter
334
« skrivet: 2001-10-04, 20:43 »
Peter: Vill du läsa om Härnösand på 1600- och 1700-talen är det Härnösands Historia, del 1 och 2 av Gösta Bucht som gäller.
/ Peter
335
« skrivet: 2001-07-04, 10:01 »
Christina! Tack för de intressanta uppgifterna om att Göran Jansson skrevs som Georg vid flera tillfällen! Det styrker teorin om att Den förste Göran Tysk egentligen hette Georg Tysk.
När det gäller Göran Gran, så är det uppenbart att han bytte efternamn till ett namn med anknytning till Graninge. Anledningen kan vara antingen att han inte längre tillhörde den släkt som utövade smedsyrket eller, som Carl påpekat, att han inte ville förknippas med Tyskland.
/Peter
336
« skrivet: 2001-06-25, 16:10 »
Nej Jörgen, något samband med Tysk-smederna i Värmland har jag inte hittat ännu. Tyvärr är mantalslängderna i Värmland/Västmanland på 1670-talet bristfälliga när det gäller arbetarna vid de olika bruken. Annars hade man kanske med lite tur kunnat hitta Göran Tysk som smedslärling någonstans, innan han flyttade upp till Graninge.
Men jag ska leta vidare i mantalslängderna för tiden innan 1670 vid nåt besök på riksarkivet framöver.
/Peter
337
« skrivet: 2001-05-08, 08:15 »
Nu när Tysk-diskussionen hamnat under sin egen rubrik, vill jag bara påminna om att det som hittills utretts om släkten Tysk i Graninge bruk finns sammanställt på: http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html / Peter Sjölund
338
« skrivet: 2001-04-20, 22:31 »
Malin: Nu har jag haft tillfälle att titta i mina anteckningar och Johannes är, som Per visat, högst sannolikt son till Lars Göransson och hans 2:a hustru Anna i Hola. Och här är vad jag hittat om Lars Göranssons anor. (en av Johannes systrar är min anmoder, så vi är släkt!)
Hälsningar / Peter
1 Lars Göransson. Född ca 1685 i Stöndar, Boteå s:n [1]. Död sannolikt i Hola, Torsåker s:n. Bonde i Hola, Torsåker s:n.
2 Göran Larsson. Född ca 1650 i Stöndar, Boteå s:n [2]. Död efter 1725 i Stöndar, Boteå s:n [3]. Bonde i Stöndar, Boteå s:n.
4 Lars Olofsson. Född ca 1620. Bonde i Stöndar, Boteå s:n[3].
Källor:
1. Vigselbok, Torsåkers kyrkoarkiv.
2. DB, Boteå tlg 1708, 19/5, p 45.
3. MTL Boteå s:n
339
« skrivet: 2001-04-19, 12:54 »
Karin: Datumet är helt klart den 24:e och månaden skulle kunna vara juli, men det är tveksamt.
Hälsningar / Peter
340
« skrivet: 2001-04-09, 20:55 »
Malin: Kan tänkas, ska kolla när jag kommer hem igen efter påsk.
/ Peter
341
« skrivet: 2001-04-08, 09:37 »
Jerry: Nej, det är sammanställt från min egen forskning i domböcker och skattelängder för Boteå och Torsåkers tingslag. Stattins familjeregister är bra, men innehåller en hel del felaktigheter och har inga källhänvisningar, så man ska inte lita på det till 100%.
/Peter
342
« skrivet: 2001-04-07, 09:07 »
Hej Jerry!
Här är Margaretas anor så långt jag kunnat reda ut dem i Torsåker:
1. Margareta Jonsdotter, född 1691-03-19 [color=0000ff][Födelsebok, Torsåkers kyrkoarkiv][/color]
2. Jon Olofsson, bonde i Hola, Torsåker s:n. (ca1661-1726-02-06) [color=0000ff][Dödbok, Torsåkers kyrkoarkiv][/color]
3. Anna Eriksdotter (ca1654-1705-01-22) [color=0000ff][Dödbok, Torsåkers kyrkoarkiv][/color]. Från Aspby, Torsåker s:n [color=0000ff][Dödbok, Torsåkers kyrkoarkiv][/color]
4. Olof Eriksson, bonde i Hola, Torsåker s:n [color=0000ff][DB, Torsåkers tlg 1687, vårting, p11][/color]
5. Margareta Nilsdotter, från Sånga s:n [color=0000ff][DB, Torsåkers tlg 1639, p1][/color]
6. Erik Josephsson, bonde i Aspby, Torsåker s.n [color=0000ff][Mtl, Torsåker s:n][/color]
8. Erik Olofsson, bonde i Hola, Torsåker s:n (nämnd 1601-1629) [color=0000ff][Mtl, Torsåker s:n][/color]
12. Joseph Eriksson, bonde i Aspby, Torsåker s:n (nämnd 1638) [color=0000ff][Mtl, Torsåker s:n][/color]
16. Olof Eriksson, bonde i Hola, Torsåker s:n (nämnd 1568-1608) [color=0000ff][Mtl, Torsåker s:n][/color]
32. Erik Östensson, bonde i Hola, Torsåker s:n (nämnd 1546-1567) [color=0000ff][Mtl, Torsåker s:n][/color]
Stattins familjeregister uppger att Erik Josepsson (nr 6) var gift med Anna Jonsdotter. Det har jag dock inte kunnat verifiera i källorna. Snarare verkar hans änka ha hetat Cecilia (nämns i mantalslängden 1639-1647)
Hälsningar / Peter
343
« skrivet: 2001-04-01, 21:48 »
Brita och Essan!
Med era uppgifter är det alltså bekräftat att Gunborg Eliasdotter Tysk var gift med Isak Pålsson och bosatt i Viksjö/Lagfors. Uppgiften på Medelpads-CD:n att hon ska ha hetat Gunborg ERSDOTTER måste vara felaktig.
Den Elias Tysk (f 1758) som Brita hittat i Lagfors var enligt Hasselberg son till Göran Tysk, nummer 1.1.1a.1 i min sammanställning. Hasselberg skriver att Elias och Anna Tomasdotter (som kom från Ledinge) bortflyttade men har ingen uppgift om vart.
Bra Brita att du hittat igen dem i Lagfors! Det knyter ju även ihop den Stina Ulrika som Mikael Östman frågade om här ovan med Graninge-släkten Tysk.
Tysk-trädet växer...
344
« skrivet: 2001-03-31, 19:59 »
Michael: Tyvärr har jag ingen uppgift om kopplingen till Graninge-Tyskarna, men Stina Ulrika kom från Lagfors bruk i Ljustorp. Anna Sofia har jag ingen uppgift på härkomsten.
Eftersom de rör sig i bruksarbetarkretsar och åtminstone Stina Ulrika kallas bruksarbetardotter när hon gifter sig, lär de ha samband med Graninge-Tyskarna, men jag har inte forskat något i Lagfors.
Elias Tysk (ca 1694) hade en dotter Gunborg Tysk som troligen gifte sig med smeden Isak Östman i Lagfors och eventuellt tog någon av deras ättlingar namnet Tysk istället för Östman. Det skulle vara intressant om någon kunde verifiera uppgiften om Gunborgs gifte med Isak och även kolla vem som var Stina Ulrikas far i Lagfors!
345
« skrivet: 2001-03-27, 17:48 »
Jörgen: Nä, nu har du nog blandat ihop det hela lite. Den Göran Nilsson Gran vi diskuterat på slutet var född ca 1720 och hypotesen är att han var son till Nils Göransson som i sin tur var son till Göran Tysk.
Det är många namn som snurrar just nu, men jag ska lägga in våra senaste fynd i sammanställningen på websidan så fort jag hinner, så kanske det klarnar.
346
« skrivet: 2001-03-27, 09:44 »
Brita: Vilken bra id?! Det låter som ett mycket smart sätt att hitta vilka bruk vi bör söka igenom efter Görans fader.
Din teori låter mycket troligare än att Göran Tysk rekryterades direkt från Tyskland till ett litet, litet nystartat bruk långt uppe i de norrländska skogarna.
Graninge bruk grundades och ägdes i början av guvernören i Västernorrlands län Carl Sparre. Han eller hans släktingar kan mycket väl ha ägt ett antal bruk i mellansverige. Tyvärr har inte Svenskt Biografiskt Lexikon hunnit till namn på bokstaven S ännu, så vi kan inte läsa om honom där, men i Elgenstiernas Ättartavlor finns ju adelsätten Sparre med. Där kan finnas intressant information.
Kan du kolla Elgenstierna på biblioteket?
347
« skrivet: 2001-03-26, 17:26 »
Ooops! Aj då, Värmland var det förstås och du skrev ju mycket riktigt S-län. Det var lite för sent på kvällen för mig... Värmland stämmer ju bra med de andra Tysk-observationer jag gjort tidigare. Vi får se om vi lyckas knyta ihop Graninge-Tyskarna med Tyskarna i mellansverige till slut!
348
« skrivet: 2001-03-25, 23:16 »
Välkommen med i diskussionen Yngve!
Jag måste hålla med dig om att det är vansinnigt spännande att släktforska tillsammans på det här viset. Det är nog den roligaste forskning jag varit med om!
Hans Tysk i Varnum känner jag inte till sedan tidigare, däremot en Hans tysk som var smed vid svavelbruket i Grythytte härad (i västra Bergslagen) 1657. Den Hans Tysk du hittat visar åter igen att det fanns ett antal smeder vid namn Tysk i mellan- och sydsverige. Min teori är ju att vår Göran Göransson Tysk i Graninge härstammar från någon av dessa Tysksläkter, men hittills har jag inte stött på någon Göran Tysk som kan vara hans fader.
Intressant att den Hans Tysk du hittat fanns i Västergötland. Tidigare har jag bara hittat Tyskar i Värmland och Bergslagen.
Fortsätt gärna att följa vår deckare och hör av dig om du har någon teori om vem den skyldige är!
Hälsningar / Peter Sjölund
349
« skrivet: 2001-03-24, 19:10 »
Essan: Kanonbra!
Det förklarar vad som står i mantalslängden 1696-1698, nämligen att smedsdrängen Johan Göransson även hade hemman i Helgums by, Helgums socken. Tydligen tänkte han köpa ett hemman där, men hade väl kanske inte råd. Att han och änkan tog upp ett torp i Ledinge passar ju bra med att sonen Nils Johansson blev torpare i Ledinge.
Texten i de uppgifter du fått tag på ser ut att komma från domböckerna. Jag tittade därför nyss i det personregister som finns för domböckerna i Ramsele tingslag (där Helgum ingår) som är publicerat i Rötter. Där finns Johan med två gånger:
Johan Jöransson i Helgum
1697 20/1, ? 10
Johan Jöransson i Ledingeå
1703 23/11, ? 10
Vem har forskat fram dessa uppgifter?
350
« skrivet: 2001-03-24, 10:31 »
Essan: Konstigt att inte heller Nils Gran finns i dödboken. Han måste ju rimligen ha avlidit. Men tack för kollen ändå. Jag ska leta vidare i mantalslängderna och se om han verkar ha levt senare än 1746.
351
« skrivet: 2001-03-24, 10:25 »
Johan Göransson (Tysk) var smedsdräng till den förste stålsmeden Göran Tysk i Graninge. Han kallas Tysk endast någon enstaka gång i mantalslängderna så det är inte helt säkert att han verkligen var en Tysk. Men det var mycket intressanta uppgifter du fått tag på om honom!
Han försvinner ur mantalslängderna 1704 så dödsåret verkar stämma. I mantalslängderna fanns en torpare (på 1710-talet) under Graninge bruk, bosatt i Ledinge, som hette Nils Johansson. Det skulle mycket väl kunna vara en son. I mantalslängden år 1700 noteras en 15-årig son och om det var Nils så stämmer födelseåret rätt bra. Någon hustru Malin Olofsdotter har jag däremot inte sett skymten av i längderna.
Mycket verkar stämma alltså. Men man undrar ju var din uppgiftslämnare hittat sina uppgifter!? Har du hittat Nils Johansson i dödboken 1735?
352
« skrivet: 2001-03-23, 09:48 »
Essan: Skumt att Göran Gran inte finns med i dödboken. Mantalslängderna visar ju klart att han avled någon gång under 1762 eller i början av 1763. Men å andra sidan har man ju stött på fall förr där personer av någon anledning inte blivit införda. Han kan ju ha avlidit under resa till någon annan socken till exempel och blivit begravd där.
Brita: Nja, det känns lite långsökt att Göran Gran skulle ha döpts efter en smed i en annan släkt. I alla fall när det gäller bönderna i ådalssoknarna var namnen väldigt konsekvent hämtade från föräldrarnas respektive anfäder. Ytterst sällan plockade man in något nytt namn. Men visst, det är möjligt.
När jag nu tittade lite närmare på vad som egentligen stod i mantalslängderna så upptäckte jag en ny person som är intressant i sammanhanget: På 1740-talet nämns en dagakarl(arbetare) vid bruket Nils Gran. Det bör vara fadern, eller möjligen en bror, till Göran Gran. Om det är fadern kan Nils Gran faktiskt vara den Nils Göransson Tysk som ingen hittills kunnat visa existerar i källorna.
Nils Gran försvann ur mantalslängden 1746-1747 troligen på grund av att han avled.
Essan: Kan du kolla om det finns en avliden Nils Gran eller Nils Göransson i dödboken ca 1746-1749?
353
« skrivet: 2001-03-22, 09:36 »
Jörgen: Jag har inte frågat om de tyska mikrokorten dykt upp på ett tag, men ska försöka få svar från mormonkyrkan var de är.
354
« skrivet: 2001-03-22, 09:34 »
Brita: Namndiskussionen är intressant. Jag var in en sväng på Riksarkivet och tittade igenom mantalslängderna för varje år mellan 1688 och 1710 för att se hur Göran Tysk omnämns. Huvdsakligen skrivs han som Göran Tysk, två år kallas han Göran Göransson, men den mest intressanta upptäckten var att han 1705 kallas Georg Tysk! Kan detta vara hans rätta namn?
Georg och Gunborg - namnen visar att de definitivt inte var Ångermanlänningar! Jag tror inte att de kom från Tyskland, men de kan mycket väl ha haft tyska förfäder.
355
« skrivet: 2001-03-22, 09:09 »
Jag har lite nyheter om Göran Nilsson Tysk, ni vet han som inte hette Tysk som vi konstaterade för några inlägg sedan.
I kyrkböckerna hade han inget efternamn, men i mantalslängerna visade det sig att han hade ett! Han hette inte Göran Tysk utan Göran Gran!
Detta gör det ju lite mer tveksamt om han verkligen var av släkten Tysk, men förnamnet Göran och fadderskapen pekar ju ändå mot det. Att det är samma person visas av att han kallas kolare/kolardräng i Vik och att han enligt mantalslängden var ogift i början av 1747 men gift i början av 1748. Han kallas konsekvent Göran Gran från 1740-talet till 1762. 1763 ersätts han i längden av Göran Grans änka, vilket innebär att han dog någon gång mellan januari 1762 och januari 1763.
Essan: Kan du kolla om någon Göran Gran finns i dödboken och om det i så fall står någon ålder på honom?
356
« skrivet: 2001-03-22, 08:36 »
Bra fråga om Elias Tysks 2:a gifte. Jag har tittat på CD:n födda-vigda-döda i Ådalen och där finns vigseln inte, så hustrun verkar inte ha varit från socknarna i nuvarande Kramfors kommun. Kanske var hon från Sollefteå eller varför inte från något bruk i Medelpad? Dottern Gunborg verkar ju ha gift sig till Lagfors bruk och kanske hade modern någon anknytning dit? Värt att kolla i alla fall.
Essan: När det gäller Angermunds ankomst till Graninge så kom de dit under år 1748. Johan Angermund finns nämligen med i mantalslängden 1749 (skriven 19/1 1749) men inte i tidigare längder.
357
« skrivet: 2001-03-18, 20:31 »
Essan! Stort tack för att du tagit dig tid att skriva ner alla uppgifter! Blir vi då något klokare av detta? Ja, jag tror faktiskt att det ger en del:
Det cirkulerar ju uppgifter på Internet att Göran Nilsson hade tillnamnet Tysk och var mästersmed i Graninge. Men utifrån de uppgifter du hittat verkar han varken ha varit smed eller burit efternamnet Tysk. Vigselnotisen visar ju att han var kolare och bodde i byn Vik! (som ju i och för sig ligger nära bruket).
Hur är det då med släktskapen? Jag tycker att dina uppgifter visar att han med stor sannolikhet var av Tysk-släkt trots allt. Hur då då? Jo, det var ju så att de som stod som faddrar vid barndop oftast var syskon, syskonbarn eller kusiner till någon av föräldrarna. Och om vi tittar på vilka som var faddrar till Görans barn hittar vi många medlemmar av Tysk-släkten.
Om vi utgår från hypotesen att han var son till Nils Göransson Tysk hittar vi följande släktingar:
Anders Abrahamsson, kusin (son t Brita Göransdotter Tysk)
Brita Göransdotter, faster
Mäster Elias Tysk, farbror
Jöran Tysk, kusin (son till Elias Tysk)
Göran Abrahamsson, kusin (son t Brita Göransdotter Tysk)
Helena Eriksdotter, kusin (dotter t Brita Göransdotter Tysk)
Gunborg Eriksdotter, kusin (dotter t Brita Göransdotter Tysk)
Vidare visar dina uppgifter att två Nilsdöttrar stod fadder, nämligen Märta (1750) och Barbro (1756). Dessa skulle mycket väl kunna vara syskon till Göran Nilsson. De var båda ogifta vid fadderskapet och det skulle vara väldigt intressant att veta om de sedan gifte sig och fick barn. Om Göran Nilsson i så fall stod fadder till deras barn är det mycket troligt att de var syskon. Du kan väl hålla ett öga öppet efter dessa två personer när du tittar igenom böckerna i fortsättningen?
Varför bar då Göran inte namnet Tysk? Det var troligen så att han (och kanske även hans far) inte var smed och därför inte använde släktnamn i likhet med övrig allmoge vid den här tiden.
Essan, jag tycker att dina uppgifter gav mycket matnyttigt. Än en gång tack!
/ Peter
358
« skrivet: 2001-03-17, 17:39 »
Ny teori:
Efter en hel del funderande har jag kommit fram till en teori när det gäller den nyupptäckta hustrun till Göran Tysk (född ca 1650). Enligt anteckningen i mantalslängden hette hon Ingeborg, men jag vill nog hävda att mycket talar för att hon snarare hette Gunborg.
Hur har jag då kommit fram till detta?
Jo, av vad vi vet hittills verkar hon ha haft tre barn – Elias, Nils och Brita. Även om alla uppgifter inte är verifierade i källorna så ser det ut som om alla syskonen fick döttrar eller sondöttrar som döptes till Gunborg. I fallet Brita och Elias verkar det även vara 1:a eller 2:a dottern som döps till Gunborg, vilket pekar mot att namnet skulle komma från deras moder. Samtidigt är det så att inget av syskonen döper någon av sina döttrar till Ingeborg, vilket man hade förväntat sig om modern hette Ingeborg.
Men hur kan man då förklara att hon kallas Ingeborg i mantalslängden? Förklaringen kan helt enkelt vara att mantalsskrivaren skrivit fel. Och det kanske inte är så förvånade eftersom namnet Gunborg, så vitt jag kunnat finna, inte förekom överhuvudtaget i södra Ångermanland vid denna tid. Skrivaren kan därför mycket väl ha skrivit namnet Ingeborg, som var ganska vanligt i trakten.
Jag anser det högst sannolikt att namnet kom till Graninge med Tysk-släkten och att Brita Tysks moder hette Gunborg.
Vad tror ni om den teorin?
/ Peter
359
« skrivet: 2001-03-17, 10:41 »
Essan: Om du har tillgång till microkorten för Långsele/Graninge, skulle du kunna kolla upp exakta födelse- och dödsdatum för följande Tyskar?
Karin Göransdotter Tysk (1748 - 1749)
Märta Göransdotter Tysk (1750 - 1829)
Kerstin Göransdotter Tysk (1752 - )
Anna Göransdotter Tysk (1756 - 1756)
Nils Göransson Tysk (1756 - 1756)
Gunborg Göransdotter Tysk (1759 - )
Och kan du samtidigt titta på faddrarna vid barnens dop och se om där nämns någon som kan vara syskon till deras fader Göran Nilsson Tysk, eller deras moder Karin Persdotter vore det helt suveränt.
Kan du dessutom se vad deras fader Göran Nilsson Tysk har för titel/yrke i födelsenotiserna vore det ännu bättre.
Om du har möjlighet att göra det här är det jättesnällt.
Hälsningar och tack på förhand / Peter
360
« skrivet: 2001-03-16, 17:13 »
Gunnar: Anna Maria Angermund var gift med Anders Dufva åtminstone 1771 då de fick dottern Catharina Elisabeth i Graninge. Jag har ingen uppgift om vigseldatum eller om hon senare var gift med någon annan, men det är ju fullt möjligt.
/ Peter
361
« skrivet: 2001-03-16, 15:25 »
Jörgen: Jo, dessa Tyskar finns med i min sammanställning på http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html. Jag har däremot inte hunnit kontrollera personerna i originalkällorna. Intressanta uppgifter om Alströmer, förresten! / Peter
362
« skrivet: 2001-03-09, 17:26 »
Bingo! Ibland har man jätteflyt i forskningen och jag just lyckats med det. Inom loppet av 20 minuter lyckades jag knäcka både problemet med den hittills okände Abraham som var gift med Brita Göransdotter Tysk (f 1699) och vem som var Britas moder!
Det visade sig nämligen att landsarkivets exemplar av mantalslängderna innehöll förteckningar över Graninge bruksfolk även för åren 1716-1719.
I mantalslängden 1719 stod Brita upptagen som ogift och inhyses hos brodern Elias Tysk. Och på raden under fanns ogifte lärgossen Abraham Andersson! Det är med största sannolikhet den gäckande Abraham, vilket dessutom bekräftas av att hans och Britas två söner fick namnen Anders och Göran.
När jag sedan slog upp nästa tjocka lunta och tittade i mantalslängden 1716 stod Elias Tysk i längden och under honom: Hustru Ingeborg med dottern Brita!
Alltså:
Brita Göransdotter Tysk var gift med Abraham Andersson, smedsdräng (eller i alla fall lärgosse) i Graninge bruk.
Brita samt sannolikt även Elias och Nils Tysk var barn till Göran Tysk och Ingeborg.
Inte så dåligt resultat av en knapp timmes besök på landsarkivet :-)
Hälsningar / Peter
363
« skrivet: 2001-03-08, 22:33 »
Ja, det blev väldigt mycket språkforskning här. Jag är övertygad om att Angermund är ett tyskt namn och inte har något att göra med Ångermanland. Men det är ju onekligen ett sammanträffande att en Angermund hamnade i just landskapet Ångermanland.
Jörgen: Det är omöjligt att säga något om smedssläkten Angermund har något samband med den gamla adelssläkten i Tyskland. Det enda vi med säkerhet vet är att de hade samma efternamn. Jag misstänker att det inte finns några källor som kan bevisa eller motbevisa det heller, så vi lär aldrig få veta.
364
« skrivet: 2001-03-04, 17:47 »
Brita Brännström har väckt en fundering om huruvida Brita Tysk som var gift med Erik Asmundsson och Brita Tysk som var gift med den okände Abraham verkligen var samma person.
Det är ju en klok undran och jag tog därför och tittade lite i kyrkböckerna för Långsele för att se vilka som var faddrar till Erik Asmundssons och Elias Tysks barn.
Det visade sig att Erik Asmundssons hustru Brita stod fadder till Elias Tysks dotter Kristina (född 1740). Detta stämmer ju bra med att Erik Asmundssons hustru Brita verkligen var syster till Elias Tysk. Däremot får vi inte veta något om Brita tidigare var gift med Abraham.
Elias Tysk stod inte fadder till något av Erik Asmundssons barn. Däremot stod en hustru Ingiel Olofsdotter från Bruket fadder till Eriks son Jonas (född 1734).
Det cirkulerar en uppgift på nätet att Elias skulle ha varit gift med en Ingiel Olofsdotter. Det bör kunna vara den Ingiel som var fadder 1734 och det var i så fall Elias andra hustru, eftersom den första dog 1732 enligt dödboken. Både Gunnar och Jörgen har hittat födelseåret 1672 för Ingiel. Det kan inte vara riktigt eftersom hon födde barn ännu 1740 och isåfall var 68 år!!
Nåväl, vad får vi ut av allt detta då? Ja det enda jag säkert kan konstatera är väl att om Elias verkligen var gift med Ingiel Olofsdotter så var det hans andra hustru och hon var född senare än 1672.
Jag lägger in den uppgiften i sammanställningen.
/ Peter
365
« skrivet: 2001-03-04, 17:17 »
Gunnar: Din uppgift om att det ska ha funnits en Gunborg Eliasdotter Tysk är mycket intressant. Hon är tidigare okänd för mig!
Vore bra att ha en källa för denna uppgift. Har du eller någon annan möjlighet att ta en titt i dödboken för Ljustorp och se att hon verkligen är död där? En sak är säker - hette hon Gunborg ELIASDOTTER Tysk måste hon definitivt ha varit dotter till Elias Tysk i Graninge.
/ Peter
366
« skrivet: 2001-03-04, 15:05 »
Hej Kerstin - välkommen in i diskussionen! Din Catharina Elisabeth var dotter till smeden Anders Dufva som var gift med Johan Angermunds dotter Anna Maria Angermund. Kristina Göransdotter Tysk var dotter till Göran Eliasson Tysk och hans hustru Kerstin Svensdotter. Se vidare http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html för info om Göran Tysk. Hälsningar / Peter
367
« skrivet: 2001-03-01, 11:46 »
Jörgen: Jag har uppgift om alla Tobias barn hemma, men kommer inte hem förrän till veckan. Jag skickar över dem då. Anna-MArgareta och Anna-Greta är samma person.
Gunnar: Det finns en gammal tysk adelssläkt med namnet Angermund, men jag har inte hittat något spår efter denna senare än de personer på 1400-talet som nämns på websidan. Man vet aldrig, kanske kan det finnas något samband, men det känns långsökt. / Peter
368
« skrivet: 2001-03-01, 11:41 »
Hej Ann-Charlotte!
Tyvärr, din Jäderholm har i alla fall inte fött barn, gift sig eller avlidit i Torsåker. Trots att han inte avsatt några spår i böckerna kan han ju ha kommit till Torsåker och sedan flyttat vidare.
I den närliggande socknen Vibyggerå finns dock två Jäderholm vid den tiden. Daniel Jäderholm som får barn 1817-11-23 och dennes son Nils Erik Jäderholm som får barn 1849, 1852, 1854 och 1857.
Kanske kan det ge några ledtrådar.
Hälsningar / Peter
369
« skrivet: 2001-03-01, 11:28 »
Han behöver inte vara lapp. Bryngel finns även som namn på en och annan bonde i Ytterlännäs och Överlännäs socknar. När det gäller Överlännäs saknas tyvärr kyrkböckerna för tiden kring hans födelseår så jag kan inte kolla. Du har inte möjligen hittat något fadersnamn? Hette han Håkansson, är han med stor sannolikhet från Överlännäs.
Hälsningar / Peter
370
« skrivet: 2001-02-26, 12:39 »
Göran Tysk kom till Graninge bruk 1688. Min teori är att han, som var den förste smeden där, blev rekryterad från något järnbruk i mellansverige. Som jag nämnt tidigare så fanns det smeder med släktnamnet Tysk i östra Värmland och västra bergslagen i mitten av 1600-talet.
Jörgen: Bra att du lägger ut en sammanställning av Angermund. Då kan vi fylla på den samtidigt som vi fyller på Tysk när vi hittar nya upgifter. Hasselbergs register finns dels på mikrokort, men jag har för mig att det finns ett ex på landsarkivet i H-sand också.
/ Peter
371
« skrivet: 2001-02-25, 21:46 »
Hej alla! Den här diskussionen är just nu den mest aktiva av alla smedssläkter i Anbytarforum - 50 inlägg! Nu börjar det bli många namn och uppgifter som snurrar runt i den här diskussionen, så jag tänkte att det är dags att göra en liten sammanställning. Jag har därför gjort en websida med vad vi kommit fram till hittills: Titta in på: http://www.acc.umu.se/~petersj/gen/tysk.html Det vore kul om vi tillsammans kunde fylla luckorna och hitta källhänvisningar till alla osäkra uppgifter, så att vi får en förstklassig utredning av Tysk-släkten. Hör av er med kompletteringar/rättelser här i forumet! Jan: Jag har lagt in din uppgift om Johan Tysk som flyttade till Ragunda. Har du exakt dödsdatum på honom och uppgift om hans hustrur? Jörgen: Uppgiften om att Tysk-släkten skulle ha kommit från Tyskland kommer säkerligen från Hasselbergs register där han skriver att Elias Tysk kom från Solingen. Men det vet vi ju att han inte gjorde. Han var son till Göran Tysk. Ursprungligen bör väl släkten härstamma från Tyskland, men frågan är när de kom till Sverige. / Peter
372
« skrivet: 2001-02-23, 19:12 »
Gunnar: Din släktings antavla som är framtagn i Leksand bör vara från släktforskarnas hus och då innebär det att de hittat henne i kyrkböckerna. Troligen står hon som död 5/6 1756, men att jag missat det när jag gått igenom dödboken. Har du tillgång till Långseles kyrkböcker? Annars kan jag kolla upp det om någon vecka.
Det är i så fall en tillförlitlig källa till att Brita verkligen funnits. Och troligen är det så som Eie Peinerud skrivit på sin hemsida (uppgiften troligen hämtad från Bo Ekvalls sammanställning av släkten Lögdberg) att hon var gift två gånger, den första med vår anfader Abraham. Jag ska när jag får möjlighet gräva lite mer i källorna för tiden 1720-1730 för att se om där finns något som bekräftar detta.
Jörgen: Ja, Tobias var gift två gånger enligt kyrkböckerna. Han gifte på sin ålders höst om sig 1815 med änkan Cajsa Brita Norling och avled året därpå.
När det gäller Elias Tysk, så skriver även Hasselberg att han var gift två gånger, men han har inget namn på någon av hans hustrur.
/ Peter
373
« skrivet: 2001-02-22, 23:04 »
Vad roligt att vi fått igång en så livlig diskussion om Angermund och Tysk-släkterna i Graninge!
Att reda ut släkten Tysks släktförhållanden i Graninge bruk under slutet av 1600- och början av 1700-talet är inte det lättaste eftersom kyrkohandlingarna saknas för den tiden. Och det cirkulerar, inte minst på internet, många motstridiga uppgifter utan källhänvisninar. Jag har därför försökt samla så mycket fakta ur arkivhandlingarna som möjligt för att försöka bringa någon klarhet. Det har jag inte lyckats med ännu, men det här är vad jag hittills kommit fram till:
I mantalslängderna för Långsele (som Graninge tillhörde tidigare) nämns smeder vid Graninge bruk första gången 1688. Där finns då hammarsmeden Göran Tysker, hammarsmedsdrängen Johan Jöransson samt klensmederna Anders Jonsson och Henrik Henriksson. Både Göran och Johan var gifta vid den tiden.
1691 skrivs både Göran och Johan med efternamnet Tysk men 1693-1702 är det åter bara Göran som bär efternamnet. Eftersom Johan Göransson aldrig nämns med släktnamn alla dessa år kan man misstänka att Johan Tysk kanske var en felskrivning.
Om vi ändå utgår från att uppgiften 1691 är riktig, alltså att båda bar efternamnet Tysk, frågar man sig hur släktrelationen var mellan dessa två smeder? De bör rimligen ha varit far och son eller bröder. Johan kan ha varit son, med tanke på att hans efternamn och i så fall vet vi inte Görans fadersnamn. Var de däremot bröder innebär det ju att Göran hette Göran Göransson Tysk.
I mantalslängden 1702 anges att både Göran och Johan hade varsin son på minst 15 år. År 1715 är både Göran och Johan borta och istället nämns smeden Elias Tysk. Elias var säkerligen son till någon av dem, men jag har inte hittat någon källa som talar om till vem. Efter detta har vi inga källor som kan visa om det fanns flera samtidiga smeder med namnet Tysk. Det finns ingen förteckning över bruksfolket i Graninge i mantalslängderna mellan 1715 och 1761 och kyrkböckerna börjar inte förrän 1732. Det enda vi har att gå efter är Hasselbergs släktregister för Graninge och där finns många tveksamheter.
Om det är Elias som räknas upp som son i mantalslängden 1702, så måste han ha varit född före 1687 och inte som Hasselberg skriver 1694. Ett annat alternativ är att han hade en bror. Enligt Hasselberg hade Elias sex barn varav tre finns antecknade i Långseles födelsebok. Ett av dessa var Elias Eliasson Tysk som var gift med Katarina Angermund, d v s Jörgen Sjöl?ns anmoder.
Precis som Brita skriver så var hennes, Gunnars och min egen anmoder AnnaGreta Angermund gift med en smed vid namn Göran Abrahamsson. Som framgår av efternamnet var han inte, som Gunnar skrivit här ovan, bror till Elias Eliasson Tysk. Göran bar efternamnet Tysk endast vid vigseln 1755 och en gång som fadder 1756. I övrigt nämns han alltid utan släktnamn.
Med ledning bl a av faddrarna till hans och AnnaGretas barn är det högst sannolikt att Göran var bror till Anders Abrahamsson som var gift med ännu en syster Angermund, nämligen Anna Lisa. Fadderskapen gör det dessutom troligt att Göran och Anders även hade en syster Malin Abrahamsdotter som var gift med Angermundsystrarnas broder Tobias Angermund. Möjligen kan även Abraham Abrahamsson och Märta Abrahamsdotter vid Forse bruk i Långsele ha varit syskon till Göran (det finns mer långsökta fadderskap som antyder det).
Det måste alltså ha funnits en Abraham som var fader till dessa syskon. På internet cirkulerar uppgiften att de ska ha varit barn till en okänd man vid namn Abraham som ska ha varit gift med Brita Tysk som i sin tur ska ha varit dotter till Göran Tysk. Tyvärr har jag ingenstans sett några källhänvisningar för dessa uppgifter. Det verkar ju i och för sig ganska troligt. Det skulle förklara varför Göran Abrahamsson nämns med släktnamnet Tysk några gånger. Han kan då ha tagit det från sin moder.
I domboken för Västernorrlands bergsting 1750-1754 finns en förteckning över bruksfolk i Graninge 1750. Den ende Abraham som nämns där är brukskarlen Abraham Jansson. Det skulle kunna vara rätt Abraham, men det kan vi inte veta säkert. Det skulle vara mycket intressant att gå igenom domböckerna för Sollefteå tingslag 1700-1750 för att se om där finns några ledtrådar till hur det verkligen förhåller sig.
Brita och Gunnar: har ni någon källa där ni sett Brita Göranssdotter Tysks namn? Det skulle betyda mycket att i alla fall bevisa att hon existerat.
Brita: Du skriver att du har noterat att den förste Göran tysk hade tre barn: Elias, Nils och Brita samt minst en styvson Nils. Det var nytt för mig och låter mycket intressant! Kan du påminna dig var uppgifterna kommer ifrån?
Gunnar: Att Susanna Angermund skulle ha haft en tvillingsyster verkar inte alls troligt, Susanna nämns ensam i födelseboken 1756 21/3. Någon Anna Kristina Angermund nämns inte heller varken som brud, moder, fadder eller död i Graninges eller Långseles kyrkböcker.
/ Peter
374
« skrivet: 2001-02-18, 15:42 »
Bengt: Här kommer en del uppgifter som jag hoppas ska hjälpa dig en bit på vägen och inspirera till fortsatt forskning i Ytterlännäs!
Johan Svanholm var född 1782-11-25 i Näs, Ytterlännäs socken, som son till sjömannen Olof Johansson och hans hustru Catharina Nilsdotter i Näs, Ytterlännäs socken (vigda 1783-03-22).
När det gäller Anna Gretas anor har jag lite mer att komma med:
1. Anna Greta Sundholm, född 1786-12-24 i Sunnanåker, Ytterlännäs socken.
2. Elias Jonsson Sundholm, länsman i Sunnanåker, Ytterlännäs socken. Född 1755-03-17 i Sunnanåker.
Gift 1776-11-01 med efterföljande ana.
3. Margareta Eriksdotter, född 1756-12-27 i Ed, Ytterlännäs socken.
4. Johan Nilsson Sundholm, länsman i Sunnanåker, Ytterlännäs socken. Född 1711-04-19 i Sunnanåker.
Gift 1753-03-04 med efterföljande ana.
5. Kristina Hoffman. Född 1720-03-04 i Kungsgården, Bjärtrå socken.
6. Erik Persson, bonde i Ed, Ytterlännäs socken. Född i Ed.
Gift med efterföljande ana
7. Dordi Mårtensdotter, född i Blästa, Ytterlännäs socken.
8. Nils Johansson, bonde i Sunnanåker, Ytterlännäs socken. Född ca 1678 [DB Boteå tlg 1704 4/4, p29].
Gift med efterföljande ana
9. Margareta Larsdotter.
10. Elias Hoffman. Bonde i Kungsgården, Bjärtrå socken. Släkten Hoffmans efternamn kommer av att Elias Hoffmans farfarsfarfar Jon Olofsson kom från byn Hof på Härnön. Han blev tvingad att flytta från hemmanet i Hof när Johan III år 1584 befallde att staden Härnösand skulle anläggas på byns ägor. Jon fick då som kompensation överta den ångermanländske fogden Olof Perssons gård i Kungsgården, Bjärtrå socken.
16. Johan Andersson. Bonde i Sunnanåker, Ytterlännäs socken. Född ca 1640 i Sunnanåker [DB Boteå tlg 1704 4/4, p29].
32. Anders Zachrisson. Bonde i Västerhammar, Torsåker socken och i Sunnanåker, Ytterlännäs socken.
Gift med Anders Mickelssons änka i Sunnanåker [DB Torsåkers tlg 1659, p 5 och mantalslängder Y-lännäs socken].
Där ingen annan källa anges är alla födelse- och vigseldatum hämtade från CD-skivan ”Födda-vigda-döda i Ådalen”. CD-skivans data är en avskrift av kyrkböckerna och kan innehålla ett och annat fel, så du bör kolla uppgifterna mot originalkällorna.
Hälsningar / Peter
375
« skrivet: 2001-02-18, 15:34 »
Bengt:
Grels Eriksson var född 1849-04-20 som son till Erik Grelsson och hans hustru Barbro Lisa Persdotter i Galagök, Dal socken.
Cajsa Stina Persdotter var född 1857-05-10 som dotter till bonden Per Nilsson och hans hustru Anna Lena Danielsdotter i Mo, Dal socken.
Uppgifterna hämtade från CD-skivan ”Födda-vigda-döda i Ådalen”. CD-skivans data är en avskrift av kyrkböckerna och kan innehålla ett och annat fel, så du bör kolla uppgifterna mot originalkällorna.
Hälsningar / Peter
376
« skrivet: 2001-02-16, 19:16 »
Jag har enbart forskat på Angermund och Tysk. Jag har försökt hitta källor som visar om Göran Abrahamsson (som ibland kallas Tysk) verkligen var ättling till Göran Tysk. Jag har sett denna uppgift många gånger, men ännu inte hittat några primärkällor som visar att det var så. Har du några sådana uppgifter?
När det gäller valloner i graninge tror jag inte det. Jag har inte stött på några vallonska släktnamn där.
/ Peter
377
« skrivet: 2001-02-13, 22:39 »
Känner någon till soldaten Jon Hansson Roos vid Jämtlands regemente vid slutet av 1600-talet i By, Fors socken? Enligt rullorna ska han ha blivit förflyttad till Fors från Livkompaniet, men jag har inte hittat någon uppgift om hans födelseort eller vem hans hustru var.
Jon Hansson Roos hade en son Hans Jonsson Roos, född 1696-10-10 i By, Fors s:n, som även han var soldat. Han fick avsked 1735 och flyttade då till Ångermanland där han dog 1756 i Sångal, Sånga socken.
378
« skrivet: 2001-02-11, 21:26 »
Jörgen: R?ggeberg är bara en liten liten by, idag troligen mer en stadsdel i Ennepetal, så den finns nog inte med i någon Atlas. Jag hittade den genom att jag sökte på R?ggeberg på nätet och hittade bland annat några företag som låg där.
/ Peter
379
« skrivet: 2001-02-09, 18:38 »
Börje: Det finns mycket riktigt en liten stad i närheten av Solingen som heter Angermund. Med stor sannolikhet kommer den svenska Angermundsläktens namn från denna ort en gång i tiden.
Den förste svenske Angermund, Johan Angermund, var ju gift med Catharina Elisabet R?ggeberg och hennes släkt/släktnamn kom sannolikt från en liten by som heter just R?ggeberg och ligger vid staden Ennepetal inte långt från Solingen. Tyvärr verar det inte finnas några kyrkböcker bevarade för Ennepetal från den tiden.
Fredrik: Tack för klarläggandet om vallonernas intåg i Sverige.
/ Peter
380
« skrivet: 2001-02-08, 21:57 »
Ingemar: Även jag har sökt med ljus och lykta efter Olof Anderssons ursprung utan att lyckas. Jag har dock hittat föräldrarna till Karin Bertilsdotters far Bertil Olofsson, som var född i Värmland.
Det var lite knepigt eftersom uppgiften om hans födelseår var fel i Leksands dödbok. Kanske har även du hittat hans anor, men annars kommer de här:
1 Bertil Olsson Knipe. Född 17/12 1719 i Höljes, Dalby s:n, Värmland[1]. Död i Åjer, Leksand s:n. Soldat i Åjer, Leksands s:n.
2 Olof Bertilsson. Född ca 1685 i Höljes, Dalby s:n, Värmland[2]. Död 6/12 1729 i Norra Torp, Norra Ny s:n[2]. Husfinne i Båtestad/Höljen, Dalby s:n och Norra Torp, Norra Ny s:n.
Gift med Karin Andersdotter, se nästa ana.
Barn:
Bertil (1719-)
Anders (1721-)
Olof (1724-)
Lisbeth (1727-)
3 Karin Andersdotter. Född 1697[3]. Död 1/1 1778 i Norra Torp, Norra Ny s:n[4].
4 Bertil. Född ca 1650. Finne i Höljes, Dalby s:n, Värmland.
Källor:
1. Kyrkoarkiv, Dalby s:n, C:1
2. Norra Ny s:n, C:1
3. Kyrkoarkiv, Norra Ny s:n, A1:1
4. Kyrkoarkiv, Norra Ny s:n, F:1
Jag har även Bertil Olofssons hustrus anor om du inte har dom. Hör av dig i så fall. Hör dessutom gärna av dig om du knäcker problemet med Olof Andersson!
Hälsningar / Peter Sjölund
381
« skrivet: 2001-02-08, 21:33 »
Jag tycker att det definitivt låter som en skröna. Angermunds var tyskar och hade ingenting med vallonerna (som ju kom från Belgien) att göra, så den uppgiften kan vi nog glömma. Om jag har förstått saken rätt så var det dessutom till de Uppländska järnbruken som de första vallonerna invandrade och inte till Värmland.
/ Peter
382
« skrivet: 2001-02-07, 22:10 »
Torsåker (socknarna Torsåker, Ytterlännäs och Dal) var eget tingslag t o m 1692 och ingick därefter i Boteå tingslag.
383
« skrivet: 2001-02-07, 17:32 »
Uppgiften om att det skulle ha kommit Angermunds till Sverige redan på 1500-talet är helt ny för mig. Utländska smeder var tidiga i Värmland, men 1500-talet låter väl tidigt. Kan det verkligen stämma?! Jag har inte stött på någon Angermund i Värmland, när jag gått igenom ett antal värmländska bruk under 1600-talet på jakt efter släkten Tysk. Vet du var du läst detta någonstans? När det gäller utländska kyrkböcker via mormonerna, så bör du ta kontakt med närmaste Familjehistoriska Center vid någon av deras kyrkor. Där kan du beställa mikrofilm från deras forskarcenter i Salt Lake City. Jag kollade på nätet och enda stället i Västernorrland är Sundsvall: Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga Umeåvägen 2 Sundsvall 060-500350 Kolla först upp om de har filmat några kyrkböcker för den ort du är ute efter. Det kan du göra på nätet på följande adress: http://www.familysearch.org/Eng/Library/FHLC/frameset_fhlc.asp / Peter
384
« skrivet: 2001-02-07, 17:05 »
Även jag skulle tycka att det vore jätteintressant att få veta vilka domboksregisterprojekt som pågår i Ångermanland. Alla som jobbar med detta - skriv och berätta! Själv har jag gjort personregister till domböckerna i Boteå tingslag. Det omfattar tiden 1636-1702, så det är lite för tidig tidsperiod för dina behov. Men jag har gjort registret sökbart på nätet. Om det är intressant, titta in på www.acc.umu.se/~peters/gen/ Hälsningar/Peter Sjölund
385
« skrivet: 2001-01-25, 10:01 »
Jörgen: Nej, jag väntar fortfarande på mikrofilmer från mormonerna i USA. Det brukar kunna ta ett antal månader... Men så fort jag kollat böckerna skriver jag och berättar om jag hittat nåt.
Hälsningar/Peter
386
« skrivet: 2001-01-09, 21:07 »
Annica! CD:n kan du köpa från SVAR i Ramsele ( www.svar.ra.se). Kostar 250:- har jag för mig. Ett mycket bra hjälpmedel. Men som sagt var, eftersom det är andrahandsuppgifter, finns det en del felaktiga uppgifter på skivan, så kolla alltid mot kyrkböckerna. Hälsningar / Peter
387
« skrivet: 2001-01-08, 20:42 »
Hej Annica!
Nils gifte sig 1878-05-21 med Johanna och uppges då vara bondson från Skallsta, Nora. Den enda bondson Nils som föds 1848 i Skallsta är född 1848-07-27 och son till Nils Erik Ersson och hans hustru Cajsa Stina Olsdotter.
Det kan mycket väl vara din Nils som senare tagit sig namnet Lidblom. För att kolla om det är så tycker jag du ska ta en titt i husförhörslängderna för Nora och följa den Nils som föddes i Skallsta framåt i tiden och se om han gifter sig 1878.
När det gäller Johanna, så var hon dotter till bonden Hans Frödin och hans hustru Anna Lisa Johansdotter i Skallsta.
Alla mina uppgifter är hämtade från CD-skivan Födda-vigda-döda i Ådalen, som kan innehålla en del fel, så kolla upp datumen i kyrkböckerna.
Lycka till med din forskning!
Hälsningar / Peter
388
« skrivet: 2001-01-08, 09:59 »
Sökning och presentation via webläsare är en bra lösning som funkar med olika operativsystem, men inte helt enkelt att lösa tekniskt.
Vill ni använda ett databasprogram föreslår jag FileMaker Pro. Det är lätt att anpassa/utforma. Och framförallt kan en FileMaker-lösning användas på både PC och Mac!
FileMaker har t ex använts av SVAR för CD-skivan med födda-vigda-döda i Ådalen. Tyvärr har man där inte tänkt på att aktivera möjligheten att köra programmet på en Mac.
/Peter
389
« skrivet: 2000-12-21, 17:01 »
Tack för boktipset! Johan Angermund hade 6 barn:
Anna Margareta (ca1734-)
Catharina (ca1735-)
Anna Lisa (ca1740-)
Anna Maria (ca1751-)
Tobias (ca1755-)
Susanna (1756-)
Alla nu levande Angermundar i Sverige härstamar alltså från den ende sonen Tobias Angermund.
390
« skrivet: 2000-12-19, 22:41 »
Hej Jörgen!
Jag har inte sett själva kontraktstexten, så det skulle vara intressant att titta på den boken. Vore snällt om du kunde kolla titeln.
Hälsningar / Peter
391
« skrivet: 2000-12-18, 08:53 »
Hej Smurfen. Vad heter du egentligen?
Angermund rekryterades till Graninge från Solingen, men när jag kontrollerat födelseböckerna för Solingen har jag inte hittat att varken han eller något av hans barn föddes där. Däremot verkar det ha funnits ett antal personer med namnet Angermund i närbelägna Remscheid, och jag väntar nu på att få tag på kyrkböckerna för denna stad. Ska bli spännande att se om det var där han föddes och om det går att komma vidare. Jag håller ögonen öppna efter Mähler när jag ändå letar.
När det gäller släkten Tysk i Graninge, finns det två möjligheter. Den ena att den första Tysken i Graninge, Jöran Tysk, helt enkelt kom ifrån Tyskland och därför fick tillnamnet Tysk. Han benämns nämligen Jöran Tysker i mantalslängden. Den andra möjligheten är att han tillhörde en smedssläkt med namnet Tysk. Flera smeder i Värmland och västra bergslagen hade efternamnet Tysk under mitten av 1600-talet. Om det är en eller flera släkter vet jag inte.
Ja, det är så långt jag kommit hittills i mina efterforskningar. Finns det någon fler som har upplysningar, vore det jätteintressant att få ta del av dom!
Hälsningar / Peter
392
« skrivet: 2000-12-15, 19:26 »
Johan Kellberg, född ca 1697, flyttade som perukmakaregesäll från Riddarholmens församling till Norrköping ca 1725.
Har någon några ledtrådar till hans anor?
Han är möjligen den Jean Kellberg som nämns som tjänare hos assessorn Assarsson på Riddarholmen 1717-1718.
Hälsningar / Peter
393
« skrivet: 2000-12-15, 19:13 »
Svar till Kjell Birgersson:
Det var över ett år sedan du ställde frågan och kanske har du hittat svaret redan, men annars är här vad jag hittat när det gäller Thunman och Kellberg. Har du hittat ytterligare om deras anor, vore det mycket intressant att höra!
Hälsningar / Peter
1 Johan Thunman. Född den 25/101763 i Vimmerby [1]. Soldat i Vena s:n.
2 Lars Thunman. Född ca 1740 på okänd ort. Död ca 1790 till sjöss [2]. Kofferdi-styrman/kapten i Maria fsg, Stockholms stad.
Troligen ej född i Västervik. Han nämns nämligen inte i bouppteckningen efter den ende Thunman, Peter Thunman, som kan ha varit fader till honom där. Bodde åren 1772-1788 i kvarteret “Nederland mindre” (hus 138) på Södermalm. [3] Styrman till år 1776 och därefter kapten [3]. Erhöll 1778 burskap som kofferdiskeppare i Stockholms stad [4]. I mantalslängden 1790 antecknas att hustrun “wett ej war des man wistas om han lef: [....] är död. Hwar i torftight tilstånd stadd.” [2]
Den 25/1 1763 gifte sig Lars i Västervik med Brita Kristina Kellberg. [5]
3 Brita Kristina Kellberg. Född den 22 Jun 1740 i Linköpings stad. [7] Död efter 1790 på okänd ort [2]. Sjökaptenshustru i Stockholms stad.
Var i tjänst hos Georg Link Junior i Vimmerby år 1754 [8].
Sonen Johan bodde hos mormodern Sara Lotta 1766-1767 [9]. Ingen uppgift om var Brita Christina och Lars vistades under denna tid.
De hade följande barn:
Johan (1763-)
Lars (1772-)
Karolina [6] (1774-1826)
6 Johan Kellberg. [10], [1] Född ca 1697, troligen i Stockholm stad? Död den 18 Apr 1753 i Vimmerby [1]. Perukmakare i Linköping/Vimmerby.
Kom från Riddarholmen i Stockholm innan han blev gesäll i Norrköping. Utvisad därifrån, flyttade han i december 1728 till Linköping och avlade mästarprov [11]. Verkade i Linköping i Tannerfors kvarter och flyttade ca 1745-46 till Vimmerby, där familjen bodde i norra kvarteret i Vimmerby stad.
Den 14/1 1729 gifte sig Johan i Norrköping med Sara Lotta Edengren[12].
7 Sara Lotta Edengren. Född ca 1707 i Barkeryd s:n, Småland. Död den 18 Jul 1768 i Vimmerby. [1] Barnmorska i Linköping/Vimmerby.
Troligen den Sara som föds 20/10 1707 på Hallhults soldattorp i Barkeryd socken som oäkta dotter till Kerstin Håkansdotter. Modern erkände fadern vara gifte mannen Per Håkansson i Berg och Malmbäck socken [13].
Kallas Sara Pedersdotter vid vigseln och i Linköpings födelsebok 1731-08-01.
De hade följande barn:
Johan (1731-1799)
Eva Elisabet (1733-1783)
Sabina Charlotta (1735-)
Ottiliana Maria (1738-)
Brita Kristina (1740->1790)
Ulrika (1742-)
Adolf Fredrik (1745-)
14 Per Håkansson. Född ca 1647 i Berg, Malmbäck s:n. Död 1731 i Berg, Malmbäck s:n. Bonde i Berg, Malmbäck sn[14].
15 Kerstin Håkansdotter. Född ca 1680, troligen i Hallhult, Barkeryd s:n.
28 Håkan Ingemarsson. Född ca 1610. Bonde i Berg, Malmbäck s:n [14].
Håkan var gift med Ingeborg Andersdotter [14].
29 Ingeborg Andersdotter. Född ca 1610. Bondhustru i Berg, Malmbäck s:n. [14].
Källor:
1. Kyrkoarkiv, Vimmerby stadsfsg
2. MTL, Stockholms stad 1790, sid 189.
3. Kyrkoarkiv, Maria fsg, Stockholm HFL.
4. Stockholms stads handelskollegiums handlingar A1;135, sid 135.
5. Kyrkoarkiv, Västerviks fsg
6. Kyrkoarkiv, Maria fsg, Stockholm HFL AIa:5 (1782).
7. Kyrkoarkiv, Linköpings stf
8. Kyrkoarkiv, Vimmerby stadsfsg HFL, 1754.
9. Ibid. HFL, 1766 och 1767.
10. BoU, Stockholms stad 1783/4:57.
11. Linköpings RR och Mag 1728, 18/12, p 4.
12. Kyrkoarkiv Norrköping S:t Olai
13. Kyrkoarkiv Barkeryd s:n Födelsebok 1707, 20/10.
14. Muntligt Ulla Lindqvist i Anbytarforum på nätet 00-12-07.
394
« skrivet: 2000-12-07, 15:51 »
ULLA: Mycket nöjd! Tackar för ett snabbt svar!
M v h / Peter
395
« skrivet: 2000-12-06, 22:15 »
Hej alla smålänningar!
Jag är en ångermanlänning som söker efter mina småländska anor, närmare bestämt anorna till Per Håkansson i Berg, Malmbäck socken. Han fick 1707 en oäkta dotter med Kerstin Håkansdotter i Barkeryd.
Känner någon till Per Håkansson?
MVH / Peter
396
« skrivet: 2000-12-06, 22:10 »
Känner någon till något om släkten Crusell? Jag försöker spåra Erik Crusell, en befallningsman i Ångermanland under senare delen av 1600-talet. Jag har en känsla av att släkten kan ha funnits i Östergötland, men all information som kan kasta ljus över släkten är mycket välkommen!
397
« skrivet: 2000-11-19, 10:06 »
Ang Israel Bålsjö:
Michaels teori låter minst lika trolig som att Israel var född på Sandö. Jag tog en titt på vad Israels barn döptes till och första dottern får namnet Cajsa Lisa, d v s Catharina Elisabeth. Och eftersom första dottern oftast döptes efter farmor/mormor eller båda, tyder det på att Israels mor snarare hette Catharina än Märta.
Men som sagt - en fadderkoll ger nog svaret!
Hälsningar
Peter
398
« skrivet: 2000-11-18, 12:41 »
Hej Therese och Camilla!
Enligt båtsmansrullorna var Israel Olofsson Bålsjö född 1786 i Nora, men 1786 föds ingen Israel där. Däremot föds det en Israel 1784 på Sandö glasbruk i Nora, son till Olof Olofsson och hans hustru Märta Israelsdotter. Det skulle mycket väl kunna vara er Israel.
Det kan vara värt att kolla upp om något av Olofs och Märtas andra barn nämns som faddrar när Israel döper sina barn eller tvärtom. Är det så, är de högst säkert syskon.
Olof och Märta fick följande barn:
Olof, född 1778-09-19 i Frånö, Gudmundrå socken
Sara, född 1779-12-07 i Frånö
Magdalena, född 1782-07-09 i Sandö, Nora socken
Israel, född 1784-09-18 i Sandö
Märta Margareta, född 1787-09-14 i Sandö
Hoppas detta kan vara en ledtråd. Lycka till!
Hälsningar
Peter
399
« skrivet: 2000-11-15, 22:21 »
Jag kör Mac och Netscape 4.7. Inga problem alls.
Peter
400
« skrivet: 2000-11-15, 22:15 »
Staffan!
Återigen tack för de fina upplysningarna om Nils. Nu ska jag leta vidare efter honom i Styrnäs (vars kyrkböcker naturligtvis saknas före 1756, men det gör ju uppgiften än mer spännnande!)
Hälsningar
Peter
401
« skrivet: 2000-11-14, 22:30 »
Staffan:
Mången tack för svaret!
Jag hade länge funderat på om han verkligen kom från Stöcke, men han var alltså ångermanlänning. Har du någon uppgift om vilket/vilka ting han omnämns? jag skulle gärna vilja läsa vad som står om honom.
Hälsningar / Peter
402
« skrivet: 2000-11-14, 09:12 »
Nils Nilsson i Stöcke?
Jag undrar om det är någon som känner till föräldrarna till en Nils Nilsson, född 1717 i Stöcke. Han flyttar ca 1760 från Stöcke till Boteå socken i Ångermanland och byter då bort sitt hemman i Stöcke.
Peter Sjölund
403
« skrivet: 2000-11-11, 18:02 »
Innehållet är säkert bra, men utformningen är INTE genomtänkt.
Tjänsten är nämligen oanvändbar för oss som kör Macintosh p g a att de valt att använda typsnitt som gör bokstäverna mikroskopiska. Ser säkert bra ut på en PC, men på en Mac är det helt oläsligt.
Det är lite synd att man inte testar såndana grundläggande saker innan man gör tjänsten offentlig. Jag har mailat till RA:s webmaster och hoppas att de åtgärdar detta.
404
« skrivet: 2000-11-11, 17:46 »
Svar till Jerry Högberg: Det är ett tag sedan du ställde din fråga, så kanske har du redan hittat svaret. Annars hoppas jag du kan ha nytta av detta - här kommer Ragvald Erssons anor: 1 Ragvald Eriksson(1). Född ca 1660 i Utnäs, Styrnäs s:n. Död före 1728 i Utnäs, Styrnäs s:n(1). Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
2 Erik Ragvaldsson(1). Född ca 1625 i Utnäs, Styrnäs s:n. Död före 1697 i Utnäs, Styrnäs s:n(1). Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
4 Ragvald Eriksson(1). Född 1592 i Utnäs, Styrnäs s:n (1,2,3). Död ca 1695 i Utnäs, Styrnäs s:n(1). Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
8 Erik Persson(2). Född ca 1570. Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
9 NN Ragvaldsdotter. Född ca 1570 i Holme, Resele s:n (5). Bondhustru i Utnäs, Styrnäs s:n.
16 Per Eriksson(2). Född ca 1550 i Utnäs, Styrnäs s:n. Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
18 Ragvald Knutsson. Född ca 1530 i Holme, Resele s:n(4). Död ca 1608 i Härnösand(4). Landsköpman i Sörtannflo, Resele och Härnösand.
19 Malin. Född ca 1535(4). Köpmanshustru i Sörtannflo, Resele s:n.
32 Erik Gullesson(2). Född ca 1520 i Utnäs, Styrnäs s:n. Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
33 Anna. Född ca 1520. Bondhustru i Utnäs, Styrnäs s:n.
36 Knut Ragvaldsson. Född ca 1500(4). Död 1570 i Holme, Resele s:n(4). Landsköpman i Holme, Resele s:n.
37 Dordi. Född ca 1500. Död efter 1571 i Holme, Resele s:n(4). Köpmanshustru i Holme, Resele s:n(4).
64 Gulle Nilsson(2). Född ca 1490. Bonde i Utnäs, Styrnäs s:n.
Källor:
1. DB, Boteå tlg 1728, 27/1, p 47.
2. Mantals-, kotals- och tiondelängder, Styrnäs s:n
3. Roterings- o utskrivningslängder Norrland, 1638.
4. Carl Czabads antavla, publicerad på www.genealogi.se/anganor2.htm.
5. DB, Boteå tlg 1671 20/3, p1. Ragvalds hustru har jag tyvärr inte hittat några spår efter, men de hade fyra barn, nämligen: Erik Hoffman, född 1690. Båtsman i Rogsta, Torsåker socken. Brita Ragvaldsdotter, gift med Jon Eriksson Harfwa i Harv, Torsåker socken. Sara Ragvaldsdotter, nämnd 1717. Karin Ragvaldsdotter, nämnd 1717. / Peter
405
« skrivet: 2000-01-28, 10:14 »
Hej Thomas!
Det var länge sedan du skickade efterlysningen, men här kommer ett svar. Jag har nämligen spårat Brita Eriksdotters (syster till min anmoder Maria Eriksdotter) anor till början av 1500-talet och en bonde med det udda namnet Pål Högsson.
1. Brita Eriksdotter. Född 1722 i Kalknäs, Boteå sn. (Boteå tingslag, Uppbuds- och lagfartsprotokoll 1747, s 642)
Gift med Per Jönsson från Lästa, Ytterlännäs s:n, född i Bursjö, Ytterlännäs s:n, son till båtsmannen Jöns Jönsson Ekeblad och hans hustru Margareta Christoffersdotter. (Boteå tingslag, Uppbuds- och lagfartsprotokoll 1747, s 642 och födelsebok, Ytterlännäs s:n)
2. Erik Olofsson. Född ca 1700. Bonde i Kalknäs, Boteå sn.
3. Kerstin Hansdotter. Född ca 1700 i Kalknäs, Boteå sn. Bondhustru i Kalknäs, Boteå sn. (Boteå tingslag, Uppbuds- och lagfartsprotokoll 1748, s 1469)
6. Hans Pålsson. Född ca 1670 i Kalknäs, Boteå sn. Bonde i Kalknäs, Boteå sn. (Mantalslängder Boteå s:n)
7. Karin Larsdotter. Född ca 1670. Bondhustru i Kalknäs, Boteå sn. (Boteå tingslag, Inneliggande handlingar 1713)
12. Pål Hansson. Född ca 1640 i Kalknäs, Boteå sn. Bonde i Kalknäs, Boteå sn. (Mantalslängder Boteå s:n)
24. Hans Pålsson. Född 1601 i Kalknäs, Boteå sn. Bonde i Kalknäs, Boteå sn. (Roterings o utskrivningslängder Norrland 1638, Mantalslängder Boteå s:n)
48. Pål Hansson. Född ca 1560 i Kalknäs, Boteå sn. Bonde i Kalknäs, Boteå sn. (Tionde- och kotalslängder Boteå s:n)
96. Hans Pålsson. Född ca 1520 i Törsta, Boteå sn. Bonde i Törsta/Kalknäs, Boteå sn. (Tionde- och kotalslängder Boteå s:n)
192. Pål Högsson. Född ca 1490. Bonde i Törsta, Boteå sn. (Skatteboken 1543 och 1544, Boteå s:n)
Man kan tycka att Pål Högsson borde hetat Höksson, eftersom Hök är ett gammalt svenskt förnamn. Namnet Hög har jag aldrig hört talas om, men det står otvetydigt HÖGsson i skatteböckerna.
Hälsningar
Peter Sjölund
406
« skrivet: 1999-06-06, 18:09 »
Jag forskar en hel del i Torsåker, framförallt tiden före 1750.
407
« skrivet: 1999-04-25, 22:46 »
Det finns register och uppgifter om båtsmännen i ångermanlandssocknarna på http://home2.swipnet.se/~w-25316/Batanger.html. Tyvärr har sammanställningen inte hunnit till Stigsjö socken ännu, men det kanske kommer. Värt ett besök i alla fall.
408
« skrivet: 1999-03-29, 17:33 »
Har någon stött på någon person med det sällsynta efternamnet Edengren?
Namnet bärs idag endast av ett 20-tal personer och förekommer nästan uteslutande i Södermanland med omgivningar. Jag försöker knyta ihop min anmoder Sara Charlotta Edengren (f1707, d1767 i Vimmerby) med andra Edengrenare. Alla tips och ledtrådar är mycket välkomna!
409
« skrivet: 1999-02-25, 14:24 »
Med hjälp av PLF:s eminenta databas har jag spårat en anfader i Västervik, nämligen skepparen Peter Thunman, född ca 1700, död före 1776. Gift med Christina Nilsdotter, född ca 1703, död 1776.
Har någon några uppgifter om dessa personers härkomst?
410
« skrivet: 1999-02-23, 08:24 »
Den Malin Christiernsdotter Trast som Jill nämner var dotter till Christian Olai Turdin, kappelan i Nysätra, Bygdeå socken 1638-1657. (Se Härnösands stifts herdaminne)
411
« skrivet: 1999-02-22, 10:08 »
Man kan kanske tänka sig en numrering av barnen till dina förfäder, baserad på det nummer som förfadern får enligt Kekules numrering. Om du bara ska ha personakter för dina förfäders syskon och deras barn blir problemen med omnumrering till följd av nyfunna barn inte så omfattande med en sådan numrering, eftersom en eventuell omnumrering inte påverkar så många andra personakter.
Exempel:
Din farfarsfar har nummer 8.
Hans barn numreras då 8-1, 8-2, 8-3 etc
Barn till 8-1 numreras 8-1.2, 8-1.2, 8-1.3 etc
Barn till 8-1.3 numreras 8-1.3.1, 8-1.3.2 etc
Du måste också bestämma dig för hur du ska hantera det syskon som är din egen förfader, d v s i ovanstående exempel din farfar. Han har ju redan nummer 4 och behöver inte numreras i barnaskaran. Enklast är kanske att hoppa över hans ordningsnummer i syskonskaran, så att alla andra barn får rätt ordningsnummer.
Så länge du inte ska numrera så många generationer framåt i tiden borde detta fungera hyfsat.
Blir det fler generationer är jag böjd att hålla med Carl - då är det nog bäst att köra med löpnummer och låta datorn hålla rätt på alla siffror...
412
« skrivet: 1999-02-21, 12:49 »
Trodde att jag var 100% norrlänning, men har nu hittat en ana i Vimmerby, nämligen perukmakaren Johan Kellberg, född ca 1697, död 1753 i Vimmerby stad. Känner någon till honom och eventuella anor?
413
« skrivet: 1999-02-08, 21:48 »
Tack Stig för snabb respons. Det var ju synd att Grödinge inte var rätt socken, men å andra sidan fick jag ju i alla fall en socken mindre att leta vidare i :-)
Av de 7 barn som smeden Anders Persson Thunman hade, är det månne något av dem som är född före 1750 och man. Det skulle ju i så fall kunna vara en tänkbar fader som flyttar någonstans och får barn 1772?
Hälsningar
Peter Sjölund
414
« skrivet: 1999-02-08, 15:37 »
Hej Stig!
Jag försöker spåra en sjöman som dyker upp i Ångermanland på slutet av 1700-talet. Hans namn var Lars Thunman. Namnet Thunman var tämligen ovanligt och vad jag sett av olika personregister fanns det bärare av namnet i dels Hamrånge socken i Gästrikland (smeder), men också i trakterna kring Grödinge och Södertälje.
Lars Thunman uppges född 1772. Kan han möjligen vara född i Grödinge? Fanns det någon Thunman överhuvudtaget vid den tiden i Grödinge?
Hälsningar
Peter
415
« skrivet: 1998-12-21, 13:14 »
Jodå, jag har plöjt mantalslängderna och dessutom några års domböcker kring den aktuella tiden. Där finns ett antal ledtrådar som pekar mot att Lars Hansson kan ha haft släkt och arv i Sånga by, Sånga socken, men en Lars Hansson bodde också några år i Solum, Styrnäs s:n innan han dyker upp i Arlom.
I Sånga fanns en bonde vid namn Hans Larsson, som mycket väl skulle kunna vara fadern, men jag har inte hittat några bevis ännu.
Namnet Mellin är, som du påpekar, troligen taget efter byn Mellby, eftersom Daniels hemman i Stocked även omfattade jord i Mellby. Överhuvudtaget var det rätt rörigt just kring byarna Stocked, Mellby och Kläpp. Hemmanen spände över flera byar och i arvstvisterna pratas det om än den ena än den andra byn, fast samma hemman avses.
Lösningen finns säkert i domböckerna nånstans. Finns det månne någon som gått igenom 1700-talets domböcker för Boteå tingslag? Själv har jag bara hunnit igenom volymerna med inneliggande handlingar.
416
« skrivet: 1998-12-14, 09:26 »
Har någon lyckats spåra länsmannen Daniel Mellins föräldrar?
Fadern hette Lars Hansson och modern hette Maria. De bodde i Arlom, Boteå s:n 1724-1725 och sedan i Stocked, Överlännäs s:n. Men var kom de ifrån?
417
« skrivet: 1998-12-14, 09:13 »
Jag söker uppgifter om alla personer som hetat Hammarhälft/Hammerhelff i Östergötland. Den ende(?) kände med detta namn var kyrkoherden Andreas Adam Hammerhelff (1626-1670) i Norrköping. Känner någon till nån annan?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy