Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Walter Haury
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2006-09-21, 17:54 »
Hej!
Sen veckor söker jag förgäves efter Maja Persdotter: dotter till soldat Per Svensson Lång, född 13.12.1782 i Långemåla, 05.10.1812 i Långemåla-Lamnehult blivit mor till oäkta dotter Anna Cajsa, vilken inte länge därefter finns hos Majas syster Stina Persdotter i Ålem-Häggemåla.
Har Maja dött vid eller snart efter förlossningen?
Har hon utan sitt barn flyttat bort till en större stad?
(Det finns i dessa år inga kyrkoböcker för Långemåla förutom födelseboken.)
Jag vore mycket tacksam om någon kunde hjälpa mig med uppgift eller tips.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
2
« skrivet: 2006-09-21, 17:35 »
Tack Björn!
Även om jag gärna hade hört att Pr: Bergström har varit kyrkoherde i Långemåla eller Högsby. Att hitta en Maja Persdotter bland de inflyttade i Kalmar liknar verkligen att leta efter en nål i höhögen som man säger i Tyskland. Kanske jag försöker med ett efterlysningsinlägg.
Hälsningar
Walter
3
« skrivet: 2006-09-21, 10:18 »
Hej!
I Kalmar Stadsförsamling BI:1 noterades alla inlämnade inflyttningsattester, men det nämns inte härkomstförsamlingen utan den attesterande prästen. Attesten som intresserar mig gäller en piga Maria Persson, född 1782, inflyttad november 1812, No 142. (Sida 102, GID 75.63.37300). För att bedöma, om hon kunde vara personen jag letar efter, borde jag veta var attesterande Pr: Bergström var Kyrkoherde. Eftersom Pr: Bergström förekommer oftare i denna lista var det nog en socken i närheten av Kalmar.
Finns någon som kan hjälpa mig?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
4
« skrivet: 2006-09-20, 14:23 »
Hej!
I Ålem (H) finns en båtsmän-dynasti Sparryttare. Jag vet att soldatnamn ofta är ganska kuriösa. Ändå undrar jag vad namnet kunde betyda. I de äldre källorna är namnet förresten även skrivet som Sparrottare eller Sparröttare.
Har någon en id?? Eller en hänsvisning till informationer om detta ämne?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
5
« skrivet: 2006-09-19, 13:33 »
Hej! Kan sista ordet i första raden betyda nånting liksom avliden?  Men borde i så fall inte modern kallas för änka? Långemåla C:1 s 122 (GID 102.7.83600) Med hälsningar från Tyskland Walter
6
« skrivet: 2006-09-08, 19:41 »
Hej!
Är det någon som känner till en båtsman Sparryttare i Ålem Häggemåla? Det finns en Anders Sparryttare (f. 1756) samt hustru Maja Har:dotter, och en Per (Persson) Sparryttare (f. 1779) samt H:u Maja Månsdotter (1768-1831), båda i Åslemåla (204.25.28500). Men dessutom borde det finnas en båtsman Sparryttare till som hade en änka Stina Persdotter (1781-1853) i Häggemåla. GID 204.25.29500 och 204.44.832.
I båtsmänregistren vid slutet av AI:8,9,10 hittade jag bara Anders och Per.
Om Stina Persdotter står att hon kom från Högsby. Född är hon i Långemåla som dotter till soldat Per Svensson Lång. Hon hade en dotter boende i Häggemåla, Anna Cajsa Nilsdotter (f. 1802 i Lamnehult). Så vid 1802 var Stina gift med en Nils Nilsson. Kunde det ha funnits en Nils (Nilsson) Sparryttare i Långemåla eller Högsby? Jag gick igenom Hfl:erna för båda orter, hittills utan resultat. Eller har hon gift om sig?
Walter
7
« skrivet: 2006-08-25, 18:05 »
Tack Per!
Åter en gång har jag lärt mig nånting verkligen matnyttigt av dig. Förutom att prästen skrev barnets namn först efter någon tid i boken, så var det väl ofta bara en kladd han skrev i först. En chans till för förändringar.
Från Tyskland har jag inte hört om en sådant bruk att namnet bara vispades och att inte ens fadern fick vara med vid dopet. I vår förra dopliturgi frågade prästen: Wie soll das Kindlein heißen? (Hur skall barnet kallas?), och det var mest fadern som fick tillkännage namnet. (Ibland sa ha fel eller glömde t.o.m. namnet, och någon fick komma till hjälp. Pinsam!)
I alla fall anser jag problemet som löst och kallar flickebarnet i fortsättning utan skrupler Stina Cajsa!
Tack en gång till åt alla som hjälpte till!
Walter
8
« skrivet: 2006-08-24, 22:01 »
Tack Marita, Carl och Gunilla för era tips!
Den egentliga källkritiska fråga verkar dock inte vara ett problem för er, nämligen att det finns olika namn för samma person i två olika kyrkböcker. Och det rör sig ju inte om någon variant (som Karin-Kajsa) eller smekform (som Kristina-Stina), utan om två verkligen olika dubbelnamn. Även om båda namn har en del gemensam. Jag vet att det finns ingenting som inte finns, men är det så vanligt vid denna tid att hfl har ett annat namn än dopboken, att man inte behöver bry sig om det?
Det kunde ju trots allt vara två olika personer, båda med en far Jon Isacsson ifrån Blomstermåla.
Eller är jag alltför källkritisk?
Walter
9
« skrivet: 2006-08-19, 06:47 »
Hej!
I Ålems kyroräkenskap för 1689 (GID 204.46.17500) är upptecknat att brudgummen Harald Pärsson i Tålebo gav 16.8 den 4. Stora Bönedagen (=1689-08-09 enligt listan i Rötter). Betyder detta, att han som många andra utförde sin gåva på själva Bönedagen eller var det bara ett datum för räkenskapet, så att gåvan hade inkommit före den 9. Augusti? Kan man dra en slutsats i fråga om vigseldatumet? Fick man ge sin brudgummegåva före vigseln eller efteråt eller på själva vigseldagen? Skulle det betyda i så fall att han blev vigd på Bönedagen?
Med vänlig hälsning från Tyskland.
Walter
10
« skrivet: 2006-08-19, 05:59 »
En nattlig tanke:
Kunde möjligtvis dessa ornamentala slingor i bild 3 där uppe inte betyda ett namn utan vara en symbol för N.N.? Och krokarna i bild 2 likadant?
Alltför nattlig?
Frågan återstår i så fall, varför prästen inte visste om Karins patronymikon. Eller, - om han inte visste om det -, varför han inte hörde efter hos dottern Gunilla hos vilken Karin hade bott?
Dessutom en korrektur av min tankspriddhet i förra inlägget: Maja Persdotter (född 1727) hette naturligtvis Maja Olufsdotter!
11
« skrivet: 2006-08-18, 18:58 »
Jag får meddela att mitt problem med Daniel Berglunds hjälp har kunnat bli löst. Ingrid Eriksdotter dog 1715-02-13, Oluf Persson gifte om sig 1716-12-28 med sin tjänstepiga Karin Haraldsdotter från Tålebo. Vad vore jag utan Anbytarforumet!
Walter
12
« skrivet: 2006-08-18, 18:46 »
Tack så mycket, Daniel,
att du öppnade mina ögon! Du tror inte hur ofta jag har redan sökt på dessa sidor i C:1!
Jag kollade CD-uppgiften och den stämmer. Och jag har hittat även Olof Perssons 3. vigsel:
1716-12-28 vigdes änklingen Olof Persson i Århult med sin tjänstepiga Karin Haraldsddotter från Tålebo! GID 204.35.61600.
Därmed blir också din (och min) tanke bekräftat, att i första bilden hennes fadersnamn kunde läsas som Harald . Hur det står till med andra och framförallt med tredje bilden, måste vi väl låta bero.
I alla fall vet jag nu, att Maja Persdotters (född 1727) mamma heter Karin Haraldsdotter. Kanske hittar jag t.o.m hennes föräldrar i Tålebo?
Tack en gång till!
Walter
13
« skrivet: 2006-08-18, 11:30 »
Hej och tack, Rune och Heikki!
Under tiden har jag tittat i Ordbok för släktforskare och hittade både tretting(ar) och räppar (incl. förklaring om kyrkoårets indelning). Har väl med den medeltida Quatemberordningen och dennes gammallutherska rester (Vierzeitenfest) att göra. Wieder etwas dazugelernt!
Karin, att man borde läsa Ohlsdotter i tredje bilden är klart. Mitt problem var och är dock att jag tycker det svårt att läsa faders namn som Olsson e.d. i de båda första bilder.
Och tack, Rune, för tipset med Karins fadderskap!
Jag hoppas fortfarande att någon i Ålemsnejden har redan upptäckt hennes vigselnotering och kommer att svara på mitt inlägg. Ty att gå igenom alla Ålems födelsenoteringar mellan 1713 och 1755 skulle vara ganska krävande. Men jag skall hålla ögonen öppna.
MthfT
Walter
14
« skrivet: 2006-08-17, 18:12 »
Hej!
Man får ju inte placera ett inlägg i flera diskussioner, men just nu har ja av misstag skickat iväg någonting till Läshjälp-avdelningen som egentligen skulle gå hit.
Om alltså Björn eller någon annan Ålemit skulle vilja hjälpa mig så får han/hon vara vänlig att titta in där. (Läshjälp/Småland/Hur gammal var Christopher ...)
Tydligen litet dement redan!
Walter
15
« skrivet: 2006-08-17, 17:59 »
Bäst jag lägger mig!
Det ovan stående inlägg ville jag placera i Ålem socken. Men nu har det hänt och nu får det vara. Kanske finns en läshjälpare som är kunnig i Ålem också.
16
« skrivet: 2006-08-17, 17:53 »
Här är jag igen! Jag har hittat 3 noteringar om Oluf Perssons hustru resp. änka. Hon hette tydligen Karin. Men vad hette hennes far? Ålem AI:1 0/44 GID 204.14.34200:  Ålem AI:2 0/59 GID 204.15.44800:  Ålem C:2 0/239 GID 204.37.1200:  Dessutom vore jag mycket tacksam, om någon kunde tala om för mig, när denna Karin har gift sid med Olof Persson. Han var minst 2 gånger gift innan: 1 1708-10-28 med Gunnila Jönsdotter, död 1711-08-~25 2 1712-05-09 med Ingred Ersdotter. Jag hittar varken en dödsnotis för Ingred eller en vigselnotis för Karin. Men när man sitter och stirrar i två dagar på Alem C:1 o.d. så ser man till slut ingenting alls mera. Men kanske är det någon som har det redan i sitt minne. Stort tack på förhand!
17
« skrivet: 2006-08-17, 16:51 »
Tack Rune!
Men när ordet tretting inte ens finns i SAOL behöver jag väl inte skämmas.
Christophers födelse har jag förresten också hittat; det stämde nästan vad prästen hade räknat ut.
Vänliga hälsningar från Tyskland
Walter
18
« skrivet: 2006-08-17, 14:47 »
I Ålems C:1 1725-05-06 (GID 204.35.64500) förstår jag inte vad som står inför och tre veckor, då det står varken år eller månad. Även om jag hade hittat barnets födelsenotering, - vilket jag inte har -, skulle det intressera mig.  Tack för hjälpen! Walter
19
« skrivet: 2006-08-16, 19:37 »
Tack Björn!
Jag är fullkommligt överens med dig om Å(h)lem. Vad knasigt att jag inte kom på det själv! Vid Ers har jag haft liknande tankar som du, men jag tvekade, därför jag hade inte begripit att det var E-ets nedre båge som går uppåt igen. Jag trodde att det var ett drag som kom ut ur ordet som ett g e.d.
Man lär sig. Hoppas jag. Jag anar att jag måste komma igen tills jag är igenom denna C:1.
Walter
20
« skrivet: 2006-08-16, 15:56 »
Ja, Ann-Mari!
Men jag fick inte syn på Heikkis svar förrän jag hade skickat iväg mitt sista inlägg. Tack alltså till Heikki och till dig för boktipset! När jag kommer till Sverige nästa gång går det nog att få tag i boken. Härifrån är det bara Universitetsbiblioteket som kan skaffa fram böcker från utlandet och då bara sådana riktigt akademiska böcker.
Walter
21
« skrivet: 2006-08-16, 15:40 »
Hej igen! Jag skulle ha väntat med mitt inlägg! Gunilla Jönsdotter dog redan 1711 (peståret) och i begravningsnoteringen står otvivelaktigt Århult. Men änklingen Olof Persson gifte om sig 1712, och med denna notering har jag ånyo svårigheter. Ålem C:1 0/121 GID 204.35.59300:  Vad kunde Ingreds far har hetat? Och vilken ort kunde ha menats med Öhlands byy? Walter
22
« skrivet: 2006-08-16, 11:06 »
Förlåt! Jag glömde att tala om var jag hittade denna notering: Ålem C:1 0/63 1708-10-28.
Walter
23
« skrivet: 2006-08-16, 10:23 »
Hej! Har någon annan sett Århult/Åhrhult stavas så som på bilden? Det skulle passa mig om jag fick läsa det som Århult, men jag är osäker.  Med hälsningar från Tyskland Walter
24
« skrivet: 2006-08-16, 09:22 »
Tack Ann-Marie och Rolf!
Den där boken av Göran Inger, är den tillgänglig i bokhandeln? Och innnehåller den även svar på mina frågor om kroppstraffets utförning? Eller tycker ni att det är perverst att intressera sig för sådana detaljer?
Walter
25
« skrivet: 2006-08-15, 10:57 »
Tack Ingela!
Jag hoppas att nutida svenska präster är inte längre således involverade i statens straffverkställighet och kriminalitetspolitik !
Vid själva spöstraffets utförning tog prästerna väl inte del. Eller fick de välsigna pisken innan?
Men på allvar:
Var det i byn och framför sina barns ögon missdådaren fick slita spö eller fick han infinna sig vid domstolen nånstans långt borta?
Det där 25 pp: Är det strykens antal, eller vad betyder det annars?
Och tjuveri: Får man anta att det rörde sig i det fallet om mindre stöld(er), kanske bara av ren nöd för att försörja fru och barn? (Jons hustru låg i flera år hemma med lungsot, och det fanns ett halvt dussin smärre barn i torpet.) Om han hade stulit riktigt värdefulla saker hos en riktigt rik ägare så hade han nog dömts till fängelse om inte till döden?
Jag har under tiden läst Barbro Nordlöfs Rättshistoria för Släktforskare, men där fick jag inte svar heller på dessa frågor.
Så jag försöker igen här.
Walter
26
« skrivet: 2006-08-15, 08:20 »
Hej! Först får man som vanligt syn på Hfl. Då ser man att Jon Isacsson och Karin Persdotter i Blomstermåla fick 1790 en dotter med namn Stina Cajsa. Ålem H AI:5 112/0  Sen söker man som vanligt i dopboken efter denna Stina Cajsas födelse, - och hittar ingenting. Så söker man andra och tredja gången, - och hittar ingenting. Sen går man en gång till genom boken och söker inte efter Stina Cajsa utan efter Jon Isacsson, - och hittar äntligen den 13.03.1790 hans barn. Men det heter inte Stina Cajsa utan Cajsa Brita. Ålem H C:3 0/31  I alla följande Hfl och även i hennes vigselnotering 1811 står sedan Stina Cajsa. Vad heter hon nu? Med nyfikna hälsningar från Tyskland Walter
27
« skrivet: 2006-08-04, 11:51 »
Hej och tack Daniel! Under tiden upptäckte jag i Ryssby B:1 (GID 144.28.78500) att änkan Walborg Persdotter den 16.05.1804 har postumligen flyttat till Bäckebo. Där hade hon nämligen dött redan den 15.05.1804 (GID 13.15.80100). Får jag anta att hon ihop med sin dotters familj tidigare hade flyttat dit utan attest, och att en sådan numera måste bibringas för begravningens skull? Av anmärkningen i utflyytningslängden kunde jag inte förstå mera än de första ord: Redan flyttat med Mågen Sven Pärsson .... För resten behöver jag läshjälp.  Eftersom Walborg var änka 1804 måste det vara den Isac som hade dött 1802 som var hennes make. Om jag bara fick veta varifrån han hade kommit till Ruggstorp. Han var född omkring 1726, men jag hittade ingen Isac Jonsson vid denna tid i Ryssbys födelseböckerna. Att ordet i förra urklippet skulle tydas som Fadren, - då är jag litet tveksam. Walter
28
« skrivet: 2006-08-02, 23:23 »
Tack Daniel! När jag tittade på bilden kom jag ihåg att jag hade studerat den tidigare och undrat hur ordet inför Isac och efter Gamle skall tydas. Har du en förklaring?  Mitt problem är dock att det finns en annan Isac Jonsson som dog redan 1802-06-15, även han från Ruggstorp, med uträknat födelseår 1726, därefter identisk med den Isac som fr.o.m AI:1 0/138 spökar genom de följande Hfl. Och delvis får han tillagt en levnadsålder som ger ett födelseår 1733 lika som den Isac vilken dör 1817. Så jag fick intrycket att inte ens prästerna kunde hålla isär de båda Isacarna. Och så skulle jag gärna vilja veta vart Walborg Persdotter som var hustrun till Isac i Ruggstorp har flyttat nån gång efter 1800, ty hennes dödsnotering har jag inte hittat. Du är alltå hjärtligt välkommen med flera goda tips! Walter
29
« skrivet: 2006-08-02, 20:37 »
Hej! Kan någon hjälpa att tyda ortsnamnet i den följande clip ur Ryssby E:1 0/339 December 1817:  Först trodde jag det rör sig om en stavvariant till Ruggstorp, men på något sätt passar det inte. I Lantmäteriets ortsök hittade jag ingen ort i trakten som kunde komma i fråga. För att gå ett steg vidare: Har någon kommit i kontakt med problemet av alla dessa Isac Jonson i Böle och Ruggstorp som bör vara födda mellan 1719 och 1733/4, och ingen av de går att hitta i födelseböckerna? Med på förhand tacksama hälsningar ifrån Tyskland Walter
30
« skrivet: 2006-07-27, 19:50 »
Hej!
Om jag har läst rätt så står som anmärkning i Ålems(H)AI:9 0/141 om torparen Jon Isaksson att han slitit spö och stått kyrko[plikt?] för tjuveri. Anmärkningen upprepas i varje Hfl tills han dör 1838. I AI:12 9/0 står slitit spöstraff för tjuveri 25 pp ...
Jag vore tacksam för litet mera bakgrundkunskap om det svenska straffväsande i första hälften ab 1800-talet. Speciellt: Vilken funktion hade en sådan slags anmärkning i Husförhörslängen?
Tack på förhand och vänlig hälsning från Tyskland.
Walter
31
« skrivet: 2006-07-26, 19:12 »
Hej!
Jag vill hjälpa en amerikansk forskarinna som har hjälpt mig med att hitta mina skläktingar i USA. I Kalmar Län är jag dock alldeles främmande.
Min referensperson är John Alfred Nelson = Johan Alfrid Nilsson, född 1852-05-20 i Rävemåla Ålem. Hans far var Nils J:son Spelman, Ord: Båtsman i Rävemåla, f. 1805-06-15 i Ramsmåla (under Sandbäckshult i Blomstermåla Roten). Hans mor Anna Cajsa Svensdotter var enligt Ålem AI:13 född 1812 i Långemåla. Föräldrarna gifte sig 1832 i Ålem. Sista barnet föddes 1856. Så hon kan inte vara född mycket tidigare och inte mycket senare heller.
I Långemåla C:1 hitter jag under 1812 bara en Anna Cajsa, som var oäkta dotter till Maja Perdotter från Lamnehult, varvid moderns ålder anges med 30. (Jag skriver ortnamnen såsom jag hittar de i Lantmäteriets ortsök; är det ok?). I Långemåla AI:1, börjande 1813, hittar jag varken mor eller dotter, varken i Lamnehult eller på annat ställe i socknen. Modern kunde vara den Maja, som var född 1782-12-13, dotter till soldat Per Samuelsson-Lång och sin hustru Ingeborg Perdotter i Långemåla Soldattorp. (Mellan 1781 och 1783 hittar jag ingen annan Maja Persdotter). I AI:13 hittar jag dock varken dessa föräldrar eller ett ställe med namn Soldattorp.
Har någon som är kunnig i trakten stött på Anna Cajsa Perdotter eller hennes? Hur kom hon till namnet Svensdotter? Hur kom hon från Lämnehult till Rävemåla? (Enligt Ålem AI:13 hade hon 1831 inflyttat till Rävemåla ifrån Brotorp, men där hittar jag henne inte heller.
Jag arbetar med Genline och antar egentligen att de under tiden har publicerat alla Ålems och Långemålas och Ryssbys osv. ministerialböcker från före 1860. Stämmer det?
Jag tackar på förhand för allt intresse och bemödande!
Med vänlig hälsning från Tyskland
32
« skrivet: 2006-02-27, 22:58 »
Hej Keth!
I Tyskland brukar man säga: Lieber spät als gar nicht! (Hellre sent än aldrig!)Tack alltså för bekräftningen!
Med hälsningar från Tyskland
Walter
33
« skrivet: 2005-07-23, 12:14 »
Hej!
Följande problem i Kiaby (Kristianstad):
Elisabeth Hedenstedt, f.1775, får 1814 ett oäkta barn Bengta. Vid dopet finns bara Elisabeths mor, hennes styvfar och hennes halvsyster som faddrar. Elisabeth flyttar utan flickebarnet i ett slags fattighus och dör där 1831. Barnet finns fr.o.m. ungefär 1825 som flicka Bengta i hushållet av en Tufve Olsson, flyttar sen som piga Bengta till två andra ställen i samma byn Stubbahagen. 1842 får hon själv ett oäkta barn Nils, giftar sig 1844 med barnets fader Jeppa Nilsson, f. 1818, och får 1846 andra barnet Sven.
I båda barnens födelsenotering kallas hon Bengta Pers[dotter]. (Prästen nämner alltid bara faderns förnamn utan son eller dotter. I de samtidiga och alla senare Hfl kallas hon Bengta Nilsdotter. En dödsnotering finns inte före 1894.
Aldrig förekommer hos Bengta hennes moder Elisabeths efternamn Hedenstedt. Det kunde hänga ihop med att Johan Hedenstedt hade 1778 blivit avrättad som mördare.
Har någon en id? hur Bengta kunde ha kommit till två olika fäder resp. två patronymika?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
34
« skrivet: 2005-07-23, 11:39 »
Tack Ann-Sofie!
Men jag har två frågor till:
I Hfl Kiaby finns ställen som heter Snärjet och Piparehuset resp. Pi...husen. Jag hittar dem inte i Lantmäteriets ortsnamnsök. De borde ligga nära Barum. (Det finns Snärjet vid Oppmanna, men det kan det väl inte vara.)
Känner någon till dem?
Walter
35
« skrivet: 2005-07-15, 21:05 »
I Hfl Åhus II (ett slags landsförsamling?) hittade jag överst på sida 127:  Det följer på sidan ett dussin numrerade ensamstående personer. Det påminde mig om nånting som jag i andra svenska landskap hade påträffat som på socknens slut. Och mycket riktigt: Vid slutet av alla Kiabys hushåll kom det två sidor På byens Grund (Kiaby Hfl 1820-34 s183). Och där fanns även Elisabeth Hedenstedt! Men inte hennes flickebarn!! Tack för alla vänliga hänvisningar! Walter
36
« skrivet: 2005-07-15, 19:10 »
OK! Tack! Trevlig, nej: Trivlig helg!
Walter
37
« skrivet: 2005-07-15, 14:37 »
I en annan Hfl i samma församling har jag hittat det här. Ser det inte ut som 'Arbet:bir'? Men för vad skulle stå detta 'bir'?  (Kiaby AI:8 s54, GID 1671.30.25200)
38
« skrivet: 2005-07-15, 13:47 »
Just nu vill jag bara tacka dig för din insats, Ingela! I det stora hela fanns det i Sverige den samma utvecklingen som i Tyskland. T.o.m återinförandet av mera eller mindre historiskt autentiska folkdräkter förekommer. I detaljen vore det en hel del att fråga och utbyta, men de nämaste dagarna hinner jag inte med det.
En fin helg!
Walter
39
« skrivet: 2005-07-15, 11:43 »
Hej! Vad betyder egentligen förkortningarna främst i dessa tre rader? Borde väl vara ett slags attest?  Tack på förhand! Walter
40
« skrivet: 2005-07-15, 10:05 »
Tack, Ingela, för ditt hjälprika svar! Skönt att få bekräftelse för sina teorier!
Det har nu inget med min forskning att göra, men det intresserar mig ändå, när i Sverige konfirmationen i dess nutida form och innehåll blev införd. Admissionen till Nattvarden med första kommunionen var ju i den ursprungliga lutherska traditionen inte än det som senare blev sammanfattad till konfirmationen. Hos oss var det inte förrän senare 1700-talet att denna utveckling spriddes.
Walter
41
« skrivet: 2005-07-15, 09:46 »
Har just läst att SCJ (Sölvesborg-Christianstad-Järnväg) öppnade trafiken 1774, så det kunde verkligen ha varit vid bygget av denna linje pojkarna har lärt sig sina yrken.
42
« skrivet: 2005-07-15, 09:25 »
Hej!
Först och främst vill jag tacka Catharina för det matnyttiga svaret. Det är allt igen förunderligt, hur man kan flera gånger gå igenom några få sidor i en kyrkobok utan att hitta namnet man söker!
Sen vill jag fråga om någon vet nåt om ett kalkbrott eller annat företag i byggnadssektorn runt omkring Kiaby. Tre av skräddaren Björn Olssons (Kiaby No 9) söner, födda 1844,1853,1856, blev murare resp. snickare, sedermera byggmästare med anknytning till cementindustrien. Jag undrar var de utan att flytta hemifrån kunde ha utbildads. Och eftersom de tog sig vid samma tid varenda sitt eget namn,- Kellquist, Bodeck, Bronell -, fantiserar jag att det rör sig kanske om ett slags bruksnamn. Kanske hade deras sysselsättning också med järnvägsbygget mellan Kristianstad och Bromölla att göra?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
43
« skrivet: 2005-07-14, 09:08 »
Hej!
I Gualöv (Kristianstad) blev kyrkböckerna mellan 1750 och 1820 förstörda genom en brand. Den enda källan som finns kvar för andra hälften av 1700-talet är en förteckning av församlingsmedlemmarnas nattvardsgångar för årgångarna 1775 t.o.m. 1794. Den innehåller tyvärr inga uppgifter betr. personernas ålder.
För min forskning vore det nyttigt att veta, fr.o.m. vilken ålder ungdomarna gick till nattvarden - vid denna tid! - och i Lunds Stift! Enligt mina iakttagelser funderar jag, om de kunde har varit tydligt äldre än vid senare tid, kanske 16,17 år.
Har någon kunskap um detta?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
44
« skrivet: 2005-07-12, 01:24 »
Och vad vore bys i så fall? Genitiv av by?
45
« skrivet: 2005-07-11, 15:56 »
Förlåt, jag glömde att ange källan!
Kiaby (Kristianstad) Hfl 1820 ff sid 103.
Walter
46
« skrivet: 2005-07-11, 15:39 »
Hej igen! Hur skulle ni läsa det här? på alm... ys 1820? Det kunde vara beteckningen för ett slags fattighus e.d., i alla fall ett ställe dit hon eller de flyttade. Jag tycker det också svårt att bedöma om uppgiften gäller bara Elisabeth eller även hennes flickebarn Bengta.  Hälsningar från Tyskland Walter
47
« skrivet: 2005-07-09, 22:26 »
Hej! Två av dopvittnen är hemma i lagewe (i mellersta linjen ord 1 och 6). Eller vad läser ni? Och vad betyder det? En församling med detta namn har jag inte hittat.  Med hälsningar från Tyskland Walter
48
« skrivet: 2005-07-09, 11:10 »
Hej!
Per Andersson, f. omkring 1681, bodde enligt Kiaby Hfl 1718 i hus No 9, ihop med hustru Giertrud, f. omkring 1686. I juli 1717 fick de en son Per som dog en vecka senare. Enligt Hfl 1729 hade de dessutom en dotter Lena, f. omkring 1712, och en dotter Karin (senare även Karna), f. omkring 1716.
I Kiabys Föd- och Vigbok hittade jag varken föräldrarnas vigsel eller döttrarnas födelse. Förmodligen har de vid 1716/17 flyttat hit. Grannförsamlingarna har jag granskat så vida jag hittade källor för dessa år.
Kanske har någon råkat på familjen och vet något som kunde mig jälpa vidare?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
49
« skrivet: 2005-07-08, 00:18 »
OK!
Walter
50
« skrivet: 2005-07-07, 09:58 »
Hej och tack Anders!
Under tiden har jag i samma boken några gånger påträffad ett 'd' som liknar mycket den tredje bokstaven i bilderna. Kunde det även stå 'Mads'? Jag tror att jag har sett detta stavelsesätt i Danmark. Vad menar du?
Walter
51
« skrivet: 2005-07-06, 17:54 »
Får jag än en gång be om hjälp med ett skånskt namn? Kiaby 1778 Födde och Döde: Björn Nilssons son Ma... Jag känner till Mats och Måns, men jag tycker inte att det står här varken det ena eller det andra.   Walter
52
« skrivet: 2005-07-06, 14:08 »
Då var alltså den senare kungen Carl XIII, bror till Gustav III, som ung man (ungefär jämnårig med barnets fader) husbonde i Bäckaskog och stallbetjäntens chef? Imponerande!
Vid nästa dopet i stallbetjäntens familj, - 1777-12-21 föddes sonen Jean -, var de mindre imponerande faddrar. Och 1778-06-17 blev Johan Hederstedt avrättad därför han hade på ett våldsamt sätt slagit ihjäl sin lilla son och stuckit sin hustru i halsen i uppsåt att döda henne. Men han lär ha dött som en frimodig Christen. (KB Kiaby dödde 1778, s 273)
Tack för hjälpen, Bengt!
Walter
53
« skrivet: 2005-07-06, 10:47 »
Under tiden har jag funnit, att den ovan nämnda Anna Svensdotters son Jean (född 1777-12-21 och döpt samma dag i Kiaby) hade bl.a. en dopvittne H:M: Fajer Svensson i Kjuge, möjligtvis en bror till Anna. Vad kunde förresten H:M: stå för? I SMP hittade jag även Fager som förnamn, men inte i Skåne. Skall försöka att få fram en bättre bild.  Walter
54
« skrivet: 2005-07-06, 09:55 »
Tack Bengt-Göran!
Jag hade också läst Fagerson. Fanns Fager vid denna tid som förnamn i Skåne eller var det nåt slags taget namn? Hittade inget i Otterbjörk.
Walter
55
« skrivet: 2005-07-06, 09:20 »
Hej!
Hade aldrid tänkt att någonsin hamna här, men nu hittade jag faktist att stallbetjänten på Beckaskog Johan Hederstedts (född Larsson) och des hustru Anna Svensdotters dotter Elisabeth hölls vid dopet av Hans Kungl. Höghet Hertigen af Södermanland, Arf=Prints Carl. 1775-07-17/18, Kiaby (Kristianstad). Testes: Generalen Baron Mörner, Baron [...mel], Grefen Hamilton, Cornet Borgenstierna med flera af Hertigens suite.
Kan någon upplysa mig, hur Hans Kungl. Höghet hängde ihop med de dåtida Majesteterna? Och kanske även om anledningen att Hertig Carl vistades vid denna tid i Kiaby?
Med ödmjukaste hälsningar från Tyskland
Walter
56
« skrivet: 2005-07-06, 00:25 »
Tack Elisabeth!
Vilken cd-skiva menar du?
Walter
57
« skrivet: 2005-07-06, 00:21 »
Hej! Den nyfödda Annas far heter Swen. Men vad heter hans far? Och varifrån kom han? (KB Kiaby födde 1731-1759 s 111, GID 1671.25.27700)  Med vänliga hälsningar från Tyskland Walter
58
« skrivet: 2005-07-05, 11:23 »
Hej! Efter under flera år ha jobbat där tidvis flyttar Per Björnsson den 27 december 1883 från Kiaby Ktristianstad till Stockholm. Både i Hfl och i Utflyttl finns över ordet Stockholm en uppgift som jag inte kunde tolka. Får jag be om hjälp? Kunde det vara beteckningen för en församling i Sthm? Eller för ett företag? Per var murare Eller för en Person?   Med vänliga hälsningar från Tskland Walter
59
« skrivet: 2005-05-02, 09:21 »
Hej!
I Lund SF Hfl 1821-25 hittar jag inför t.ex. Enkan Catharina ... allt igen förkortningen Hfk. Den står vid ställen där jag är van att påträffa Inhyses e.d. Är det kanske en förkortning för Husfolk och har samma betydelse som Inhyses? Är ordet samt förkortningen vanlig i Skåne eller bara i Lund eller bara hos denna präst?
Walter
60
« skrivet: 2005-05-01, 12:23 »
Tack så mycket, Elisabeth, för din första inledning i emigrantforskningen. Jag hoppas att jag förstod allting riktigt när jag nu översatte ditt inlägg till Engelska för Judie.
Efter det du skrev skall jag nu först och främst vänta om Judie kommer att lyckas med att få ut mera om Nelsons flyttningsår och överresa samt framförallt om hans hemort.
Men självklart att jag fortfarande är tacksam för varje tips och synpunkt.
Walter
61
« skrivet: 2005-04-30, 11:33 »
Tack Niklas!
Inte bara för själva tolkningen (incl. korrigeringen i fr. o. årgången) utan framförallt för hänvisningenn till DigiArkiv. I jämförelse med Genlinebilden (resp. Mormonfilmen) är det ju en fantastisk skillnad i kvaliteten! Just sånt är det svårt att få med när man forskar alldeles för sig själv 100 mil borta. Nu måste jag bara förstå DigiArkivs Websajter för att komma underfund med deras möjligheter och konditioner osv.
Och åter igen: Hur bra att det finns Anbytarforumet där man kan få tag i såna informationer!!!
Med hälsningar från Tyskland
Walter
62
« skrivet: 2005-04-29, 22:13 »
Hej! Jag behöver åter igen läs- eller gisshjälp. Jag vågar tolka att 1774 i Borlunda vigdes den 17. söndagen efter Trinitatis pigan Hanna. Men med vem? Borlunda Vig 1756-1858 s.7 GID 1191.19.65300   Med hälsningar från Tyskland Walter
63
« skrivet: 2005-04-29, 00:12 »
Hej!
En dam i USA som har hjälpt mig mycket med att hitta mina släktingar där undrar nu om jag kanske kunde hjälpa henne med att hitta en farfars härkomst i Sverige. Hittills vet hon att han hette John Alfred Nelson (förmodligen also en f.d. Jon/Jöns/Jonas/Johan/osv. Alfred Nilsson), att han blev född i maj 1852 i Sverige, att han kom till USA 1879 (or 1876 or 1880) och att han 1884 hamnade i Alaska. 1879 lär vara det mest sannolika, därför så står det i den tidigaste census han var med.
Kanske kommer hon att hitta närmare uppgifter om staden eller landskapet i Sverige han härstammade ifrån, som jag föreslog henne. Men vad kunde jag göra om hon inte får ut detta? Jag själv bor i Tyskland och kan inte gå till närmaste biblioteket eller åka till Växjö. Har man en chans att hitta en person på denna CD när man inte vet mera än jag vet?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
64
« skrivet: 2005-04-27, 20:35 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att läsa eller gissa vad som står där Lund Husförhör 1815-1820 Vårfru s.7, GID 1301.213.17800?   Det kunde stå: Enkling Johan Markman 17?? 27/4 Borlunda Borlunda 1801 eller: Enka Johans Markman osv. eller: Enka Johanna Markmanm osv. eller något helt annat. Och hur kunde man tolka födelseåret? Med hälsningar från Tyskland Walter
65
« skrivet: 2005-04-26, 10:36 »
Ja, Anders, nu när du har öppnat ögonen för mig har jag i Borlunda fb och db hittat en hel del såna 'A' som ser ut som 'L' eller 'C'. T.ex. vid 'Åboen' i början av en notering.
Har lagt in en mera biologisk förfråga under Yrke/.../amma för hennes andra tjänsts i hösten 1799 skull.
Tack!
Walter
66
« skrivet: 2005-04-26, 10:15 »
Hej!
En mera biologisk än sociologisk/kulturhistorisk fråga: Hur länge kan en kvinna dia som amma efter själv ha fött sitt barn? Mera konkret: Är det förställbart att en kvinna som hade fött i december 1796 och gått som amma i februari 1797 kunde igen ha tagit tjänst som amma i oktober 1799 utan att ha fött ånyo emellanåt?
Hälsningar från en gammal dum gubbe i Tyskland
Walter
67
« skrivet: 2005-04-26, 00:20 »
Anders, eftersom det har inget med läshjälp-problemet att göra tänkte jag att det var bättre att behandla Lisbeths åldersfråga här. Jag tror inte längre att Elisabeth Markman var född 1781 eller 1783, lika litet som Sara Catharina Marckman var född 1784. Det finns en hel del indicier för teorien att Elisabeth blev född omkring 1775/76 och Catharina omkring 1776/1777. Och därtill passar attesterna ganska bra.
Jag skulle gärna diskutera alla belägg med dig, men kanske det blir för mycket material för anbytarforumet. Får jag skicka det till dig via e-post? Och kunde du läsa en utredning även på tyska?
Med godnattliga hälsningar
Walter
68
« skrivet: 2005-04-26, 00:00 »
Hej! Bilderna är tagna av Lund Inflytt 1795-1799 GID 1301.143.70500 och 89400. Intressant id?, det med Amman!
Walter
69
« skrivet: 2005-04-25, 23:47 »
Hej igen, Maud!
Jag har här en artelleriekonstapel som tre månader senare i samma försammling och på samma ställe betecknas för krögare. Några år senare var han fortfarande (eller igen) soldat. Fick och kunde en soldat (med sin hustrus hjälp förstås) utöva en krögares verksamhet brevid sina förpliktelser som soldat?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
70
« skrivet: 2005-04-25, 21:09 »
I och för sig är det ju tydligt skriven i dessa båda utflyttningsattester av 1797 och 1799, men jag kan inte förklara mig första ordet inför namnet Lisbeth. Jag har gått igenom hundratals attester utan att hitta denna beteckning en gång till.   Med hälsningar från Tyskland
71
« skrivet: 2005-04-25, 19:25 »
Hej! Har några frågor beträffande Kyrkoherde Wilhelm Julius Leche i Kyrkheddinge och hans familj:
1. När tillträdde han tjänsten i Kyrkheddinge?
2. Vart flyttade hans hustru med de yngre barnen efter Leches död 1826?
3. Var dog hon? (Begravd blev hon ju i Kyrkk.)
4. Står hennes efternamn på gravstenen verkligen stavat som Markman? Både i Lund och i Kyrkheddinge såg jag hittills alltid stavningen Marckman, och det kunde vara viktigt för att avgöra ett härstammningsproblem.
För alla ytterliga uppgifter om Sara Catharina Marckman/Markman vore jag tacksam. Framförallt när någon skulle veta, var och när hon verkligen är född. (Uppgiften i Hfl 1824-1829 är av flera skäl tvivelaktig!)
Med hälsningar från Tyskland
Walter
72
« skrivet: 2005-04-24, 19:03 »
Hej!
Johan Markman och Hanna/Anna Andersdotter bodde och fick/förlorade ett barn 1779 i Snälleröd. Han kallades först för Constapel, sedan för Krögare. De borde ha inflyttat från Borlunda 1778/79 och möjligen flyttat dit igen senast i september 1785. Har någon upptäckt dem i något sammanhang i Färingtofta? Födelseboken och Begravnigsboken har jag gått igenom, utan resultat.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
73
« skrivet: 2005-04-23, 22:45 »
En vigsel i Borlunda Vigde 1756-1858 s.8:
1777-09-21 vigdes artelleri [Konstapeln?] Johan Markman med [änkan?] Hanna Andersdotter. Inga uppgifter om härkomst och hemort.
74
« skrivet: 2005-04-23, 17:41 »
Här kommer en mellanrapport:
Sonen Johan som dog 1779-09-27 i Färingstofta-Snälleröd var då bara 3 månader gammal! Hans födelse 1779-07-04 ibm. Fader Avsked. Constaplen Johan [Markman?], moder Anna(!) Andersdotter. Den Johan som föddes 1778-05-19 i Borlunda dog där likadeles 3 månader gammal den [18 aug.?] 1778 (nederst på s 261); artilleri constapelns son.
Hittade ingen inflyttning av Markman med hustru från Färingstofta tillbaka till Borlunda inför 1785. Hittade inga ytterliga födelser av paret i Färingstofta intill 1785. Fanns det kanske två familjer Johan Markman med artilleri-bakgrund? Titta på hustruns namn i födelsen Borlunda 1785-09-13, s. 113: Står där verkligen Hanna?
Ganska förvirrande, tycker jag. Får jag det?
Walter
75
« skrivet: 2005-04-23, 10:33 »
Hej Kurt, roligt att träffas igen! Tack för dina uppgifter och hänvisningar. Under tiden har jag genom Anders Berg (zzz) fått bekräftelse att konstapeln Markman var artillerikonstapel och inte polis. Kanske jag hamnar verkligen i Landskrona till sist, men innan vill jag gå igenom några socknar Anders hänvisade mig till.
(...landskap/Skåne/socknar/Borlunda)
Walter
76
« skrivet: 2005-04-23, 09:47 »
Tack, Anders, trogne forskarvän! Vad vore jag utan dig! Ditt inlägg sätter fart i mitt sökande. Och det innehåller en bekräftelse att Johan Markman inte var poliskonstapel utan artillerikorpral som också kallades för konstaplar. (Det lärde jag mig av Bengt Olsson under /yrke/.../konstapel.) Färingstofta har jag hittat på kartan. Och inte mindre än tre socknar med namn Strö (Västra, Östra, Norra), som alla tre kunde komma i fråga. Also an die Arbeit!
(Elisabeth Markmans syster Sara Catharina blir även nämnd i Astrid Hollberg-Wikmarks utredning Nissvandt från Landskrona med släktgrenen Dahlberg Svenska släkter 1:2 1985 s 182 ff, där s 196 Anm. 16. Jag undrar om det finns en släktutreding av den där familjen Peche ur vilken Astrid H.-W kanske har hämtat alla dessa uppgifter som jag hittills inte har kunnat verifiera.)
Walter
77
« skrivet: 2005-04-22, 21:49 »
Hej!
Mellan ungefär 1775 och 1783 lär in Bor(r)lunda ha blivit född en Elisabeth Markman, dotter till konstapeln Johan Markman och Hanna Andersdotter. Jag har gått igenom Borlunda födelseboken minst tre gånger bak och fram utan att hitta henne. Även föräldrarna kunde jag inte hitta. Har någon en aning var Elisabeth kunde ha blivit född istället?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
78
« skrivet: 2005-04-22, 21:39 »
Tack Bengt! Vet du eller någon annan om det fanns i denna trakt Lund - Landskrona - Eslöv vid denna tid en artillerigarnison? Jag har fortfarande inte hittat den där Johan Markman.
Walter
79
« skrivet: 2005-04-22, 09:42 »
Hej!
Min fru Birgittas anfader Sven Nilsson, f. 1784-08-21 i Konga, samt sin hustru Kierstena Nilsdotter, f. 1791-10-31 i Torrlösa, med minst 6 barn, bodde enligt Hfl Torrlösa 1829-1832 s 45 i Gryttinge Nr. 2. För åren därefter finns ingen Hfl. I Hfl 1842-1845 finns familjen inte kvar, varken i Gryttinge eller på ett annat ställe i Torrlösa. (Det vill säga att jag inte hittade dem fast jag gick två gånger igenom hela volymen; kanske de finns ändå och jag var blind.) Jag hittade dem inte heller i Uttflyttningslängden för tiden mellan 1832 och 1843. En dödsbok finns inte för denna tid.
Eftersom Sven Nilsson var född i Konga gick jag igenom även Konga Hfl 1837-1841: utan resultat.
Har någon träffat på denna familj efter 1832? Eller har någon en id? vad jag kunde göra för att hitta dem?
Dottern Pernilla, 1822-07-07, som senare kom att gifta sig i Näs-Asmundtorp med Arvid Dahlberg, hade 1838 flyttat ifrån Torrlösa till Billinge; kanske betyder det att föräldrarna 1838 bodde kvar i Torrlösa.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
80
« skrivet: 2005-04-20, 20:29 »
Hej Lennart!
Om nu ditt Åbo-inlägg hör hit eller inte, så är jag i alla fall tacksam för att få läsa att jag inte är ensam med att ha svårigheter med alla dessa yrkes- och ställningsbeteckningar i lantbruket. Men jag tror under tiden att man måste leva med det och gissa sig fram från församling till församling och från präst till präst och från årtionede till årtionde, vad det betyder.
Walter
81
« skrivet: 2005-04-20, 20:16 »
Tack Ingela! Jag är inte säker om jag har förstått riktigt vad du skrev och vill därför efterfråga.
Menar du, att inskrivningen osv som nämns i Hfl-anmärkningen har ingenting alls med det att göra att killen var sjöman? Med andra ord: Det fanns en speciell inskrivningsplikt inom handelssjöfarten och dessutom en inom det allmäna värnpliktsystemet som beträffade alla unga män. Och i det här fallet rör det sig om den allmänna inskrivningsplikten? OK?
Jag tycker att det skulle passa bättre i sammanhanget på det viset! Tack en gång till!
Walter
82
« skrivet: 2005-04-19, 22:38 »
Tack Niklas! Det var ett bra tips! Jag har verkligen hittat svar där på de flesta av mina frågor. Och vet nu vad jag borde göra om jag ville forska efter denna unge mannen. Bara det med frånvarande från inskrivningsförrättningen återstår att förstå. Fanns det bestämda terminer då man fick komma och visa sig närvarande? Det har jag svårt att föreställa mig just vid sjömän.
Walter
83
« skrivet: 2005-04-19, 14:05 »
Hej sjöbjörnar allihopa!
Jag bor i sydvästraste Tyskland och härifrån är det ungefär 70 mil till något riktigt hav med riktiga fartyg och riktiga sjömän och annat riktigt man kanske vet när man bor närmare havet.
I Trelleborgs LF Husförhörslängd för 1873 hittade jag yngste brodern till min frus mfm, en sjöman, samt en anmärkning som bör nog tolkas sådär: Inskrifningsskyldig 1888 o 1889, frånvarande vid inskrifningsförrättningen(?) 1890 och 1891. (Tolkning tack vare Anders Berg (zzz)). Om någon vill tolka själv: Under Läshjälp/Skåne/Inskrifning ... finns en bild.
Kan någon hjälpa mig att förstå vad inskrivning och inskrivnigsskyldighet och inskrivningsförrättning och även vad en sjömansbok och ett sjömanshus är? Eller tala om för mig var på Nätet jag kanske kunde läsa nåt riktigt om detta?
Kunde det finnas ett sammanhang mellan den ovannämnda anmärkningen och uppgiften att han skulle ha drunknad utan att man vet var och när?
Med landkrabbeliga hälsningar
Walter
84
« skrivet: 2005-04-19, 00:09 »
Tack Anders!
Fullkommligt överens med dig i fråga om tolkningen. I morgon skall jag försköka att få ut vad inskrivning är för nånting. Av Ordbok för släktforskare vet jag bara att det har nånting med sjömännens anmälningsplikter att göra.
Raden över beträffar samma person men en annan notering. Han hade 1884 flyttat till Amerika och blev genomstryken i Hfl. 1886 kom han tillbaka och blev på nytt upptagen i boken.
Hans frånvaro vid inskrivningsförrättningen i 2 år kunde ju kanske betyda att han redan var död då?
Tack och God Natt!
85
« skrivet: 2005-04-18, 23:57 »
Hej igen Anders! Det var ett jätte-tips! Eller två på en gång: 1) att SCB-utdraget finns i Genline överhuvutaget, 2) att använda Registret i början som sökhjälp.
Problemet är löst: De vigdes i augusti!
Tack o God Natt!
Walter
86
« skrivet: 2005-04-18, 21:18 »
Hej! Får jag åter igen be om hjälp med att läsa och förstå vad som står här? Trelleborg LF AI:4, GID 1390.13.41200. Hoppas ni tröttnar inte på mina inlägg! Det rör sig om unge mannen Johan Gustaf Dahlberg, f. 1867-05-14, sjöman. Det sägs att han drunknade, men man vet inte var och när.   Med hälsningar från Tyskland Walter
87
« skrivet: 2005-04-18, 20:39 »
Jag tycker det är en väldigt intressant och lärorik diskussion som pågår här och jag vill inte blanda i mig allt för mycket. Men som den som ställde den utlösande frågan får jag väl understryka, att det inte gick mig om de olika åtgärderna som vidtogs för att försörja fattiga barn, - därtill kunde jag också bidra till hjärtan gående familjehistorier från tidiga 1800-talet -, utan om de där Lehr- und Wanderjahre.
Kanske var det inte likadeles bruk i alla landets delar? När jag forskade framförallt i Älvsborgslän tyckte jag inte att det förekom så ofta som senare i norra Småland eller nu i Skåne. Dessutom beror det nog också på från och med när det fanns utförliga husförhörs- och flyttningslängder; utan dessa källor får man ju inte reda på en sådan rörelse.
Får jag ändå insistera på min egentliga fråga? Åtminstone unga folket sinsemellan måste väl ha haft ett begrepp eller ett talesätt för det vi prata om.
Walter
88
« skrivet: 2005-04-18, 20:00 »
Hej och tack allihopa!
Jag blev övertygad: det heter tillh. och vill säga att Arvid var fortfarande ägaren. Han har alltså inte gett bort sin 1/16 gård i byte för en anställning som lärare, som familjetraditionen vet att berätta. Och som jag gärna hade velat tro.
Walter
89
« skrivet: 2005-04-18, 19:48 »
Hej!
Enligt Trelleborg AI:2 s 385 (GID 1390.11.51200) gifte sig Johanna Elisabeth Dahlberg med Per Johan Baecklund den 2 augusti 1873. I en genealogisk utredning ur familjen står att de vigdes den 2 mars 73. För att avgöra om det rör sig om ett näraliggande läsfel (- 1. barnet föddes i december 73 -), eller om det är Hfl som ger en felaktig uppgift, borde jag titta efter i Trelleborg landsförsamlingens födelsebok. Denna volym finns tyvärr inte än i Genline. Har någon möjligheten att slå upp detta åt mig? (För att inte behöva beställa hit mikrokortet bara för en enda rad.) Jag vore mycket tacksam för det!
Med hälsningar från Tyskland
Walter
90
« skrivet: 2005-04-18, 09:19 »
Tack för alla förslag! Men Arvid var med säkerhet varken timmerman eller tullinspektör. Anders' id? att läsa ll efter Ti (jämför Trelleborg!) förde mig till tanken att det kunde heta Tills., och skulle betyda att Arvid hade blivit tillsatt, nämligen som lärare i Trelleborg. Han var egentligen utbildad skollärare som hade tio år tidigare givit up sin tjänst och blivit lantbrukare. Och nu hade han gjort ett avtal med denne Arrend. Anders Olsson, som hittills hade varit lärare i Trelleborg, att på något sätt byta sina existenser.
Men riktigt nöjd med den här tolkningen är jag inte själv. Varför skulle detaljer av hans lärarekarriär i Trelleborg nämnas i Reslövs Hfl?
Walter
91
« skrivet: 2005-04-17, 17:29 »
Hej!
Jag är intresserad av en skollärare Anders Olsson som flyttade 1852 från Trelleborg till Reslöv-Högestorp och 1853-11-16 därifrån till Bara. Med Hustru Johanna Grenander, 2 söner och 2 döttrar. Jag hittade dem i Bara Inflytt: 1853 under Nr. 30. Där nämns ett ställe vilket jag tolkade som Stomp. I hfl 1848-1854 hittade jag varken detta ställe (eller skulle det heta Skennarp?) eller Anders Olsson med familj.
Mest intresserar mig om han (med det samma eller senare) fick en anställning som lärare i Bara församling.
Jag vore tacksam om någon kunde hjälpa mig.
Med hälningar från Tyskland
Walter
92
« skrivet: 2005-04-17, 16:03 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att tolka ordet framför namnet Arvid Dahlberg? Det borde ha nånting att göra med hans rättigheter på gården resp. med avtalet han hade träffat med arrendatorn Anders Olsson, - har jag tänkt mig. Påminde mig om tyska ordet Zins. Bilderna är tagna från Reslöv Hfl 1853/54 s 85 GID 1332.47.45500och Hfl 1854/55 s 161 GID 1332.48.58900.   Med hälsningar från Tyskland Walter
93
« skrivet: 2005-04-16, 12:16 »
Hej!
I en tryckt släktutredning hittar jag uppgiften att Elisabet Markman (född okring 1780) var dotter till konstapeln Johan Markman och Hanna Andersdotter. Jag skulle gärna veta vad beteckningen 'konstapel' vid denna tid i denna trakt kunde ha betytt. Om han skulle ha varit ett slags polis: hur stor var i så fall en tjänstedistrikt för en konstapel i skånska landsbygden? Och hur stor var konstapelns auktorität och sällskapligt anseende?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
94
« skrivet: 2005-04-16, 09:03 »
Hej!
Framförallt i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet verkar det nästan ha varit obligatoriskt att lantfolkets söner och döttrar ungefär vid 17 års ålder lämnade sina föräldrarhem och vandrade några år som dräng eller piga från gård till gård. Mest stannade de bara ett år på samma ställe.
Jag skulle gärna vilja veta om det finns ett speciellt ord för detta fenomen. Statersystemet under 1800-talet var väl inte fullt det samma.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
95
« skrivet: 2005-04-13, 14:30 »
En sen komplettering:
Torrlösa döde 1779-05 06 (GID 1388.23.38900): Åboen Måns Jonssons yngste son Wifwe i Ingelstorp, 10 år 9 månader
96
« skrivet: 2005-04-13, 12:38 »
Tack, Anders, igen och igen!
Ja, jag känner till Astrids utredningar. Hon är, - vänta nu -, alltså: hennes morfar var även min frus morfars far. Om hon levde vore det enklare för mig. Men jag har tagit upp kontakt med hennes son, som bevarar hennes forskningskvarlåtenskap.
Jag förmodar att Astrid inte publicerade allting hon visste. Och om Elisabeth Markman finns en hel del att veta. Dessutom finns det i källorna divergerande uppgifter om hennes levnadsdata, bl.a. om hennes födelse. Prästen i Torrlösa skrev i den nämnda vigselnoteringen att hon var av församlingen (=Torrlösa). 1753-10-07 (#1388.21.34200) dog med 92 år i Torrlösa-Vittskövle en Gunnar Markman, 1744-03-09 ibm Krofogdens? Gunnar Markman hustru Lisbet, 80 år gl. Förmodligen bodde de hos sonen Gunnar Gunnarsson i Vittskövle, död 1773-02-03. Markman var alltså inte (än) ett ärftligt familjenamn. Ändå funderar jag om konstapeln Johan Markman (som jag hittills inte har kunnat hitta i Brolunda) har kanske nåt med den gamle Gunnar Markman att göra.
Till Torrlösa kom jag förresten också över Elisabeth Markmans son Arvid Dahlbergs fru Pernilla Svensdotter.
Nåt annat: Även i dina inlägg i den här diskussionen hänvisas på en 'vigselregister'. Men linken fungerar inte. Har du möjlighet att kolla det?
Walter
97
« skrivet: 2005-04-13, 09:54 »
Hej!
Allt igen hittar jag i 1700-talets ministerialböcker en notering varefter någon gamling blev död i sjukstugan. Den verkar ha legat i Torrlösa byn. Vad var det för nånting? Vem blev upptagen? Bara personer från byn eller från hela församlingen? Vem vårdade de upptagna? Fanns såna sjukstugor överallt i Skåne vid 1700-talet? Kanske motsvarande fattigstugan i andra delar av Sverige?
Speciellt: Om t.ex. 1770 med 84 år dör gamla Bolla uti sjukstugan kan hon då ha varit hemma i Vittskövle?
Walter
98
« skrivet: 2005-04-13, 00:01 »
Tack Monica!
Jag kände till den här vigseln och dessutom födelsen av Elisabeths son Arvid 1808-12-18 i Torrlösa. Det är just därför att jag tycker att hon och åtminståne detta barn borde finnas i Hfl.
Men ...
Walter
99
« skrivet: 2005-04-12, 20:13 »
Hej!
För en vecka sedan har jag börjat med via Genline att forska i Torrlösa . Nu har jag ett problem med husförhörslängderna som är samlade i volymen 1804-1810. Det skulle finnas 1804,1805,1807, 1808,1809 och 1810. Jag söker en Elisabeth Markman el. Marckman som egentligen borde finnas i Hfl 1808. Men i den längden som står mellan 1807 och 1809 hitter jag henne inte. Och jag undrar om denna längd är verkligen den från 1808, eller om den kunde vara den från 1805. Jag tycker det svårt att läsa '1808' på titelbladet; ser det inte likt '1805'? Dessutom har jag inte sett en enda notering i hela boken med ett födelseår senare än 1805. Och varför ändras mitt i längden ålderuppgiften från födelsår till levnadsålder?
Säkert har ni som forska längre tid i Torrlösa ett svar för mig.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
100
« skrivet: 2005-04-11, 13:27 »
Häromdagen fick jag här bekräftelse för mitt antagande att 'Sitza/Sitze' kunde vara en skånsk (Torrlösa) variation till Sissa
101
« skrivet: 2005-04-09, 21:13 »
I de äldre kyrkoböckerna i Torrlösa (Skåne) har jag inte sällan påträffat det kvinnliga förnamnet 'Sitza'. Otterbjörk har det inte. Är det en ytterliga variant till Sissela, resp. Caecilia?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
102
« skrivet: 2005-04-09, 09:39 »
God morgon, Anders! Och tack att du (fortfarande eller redan?) höll på kl. 04.55 med att forska åt mig!
Dagen efter syns det alldeles uppenbart, att fadern heter Swän Anders(son), men när man leter sent på kvällen efter en Kierstena med fader Jören e.d. har man tydligen inga ögon mera för såna vanliga företeelser som en Sven Andersson.
Walter
103
« skrivet: 2005-04-08, 22:53 »
Hej, Anders, och tack för tillståndet att läsa 'Lars'.
Kunde du vara snäll och titta för mig på GID 1388.22.110200 också? Födelse No. 31, 1735-12-13:
Kirstinas mor heter väl Ohlu Andersdotter, faderns förnamn kunde vara Jören, men hans efternamn?
Walter
104
« skrivet: 2005-04-08, 21:17 »
Hej!
Fanns/finns i Skåne ett manligt förnamn Pars? (Torrlösa Vigde 1758 s15 (GID 1388.22.105500): Jöns Parsson fr Gryttinge och Pars Nilsson fr Brödåker). I Otterbjörk hittade jag ingenting.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
105
« skrivet: 2005-04-07, 21:13 »
Hej!
I olika utredningar om släkten Nissvandt/Dahlberg hittade jag som min frus mf m Johanna Elisabeth Dahlbergs födelseort (f.1849-10-18) både Gullarp och Asmundtorp. Jag började undersöka historian och tror nu att ha förstått följande:
1. Gullarp var till 1857 ihop med annexförsamlingen Näs ett pastorat. Ministerialbökerna blev delvis förda gemensamt, Husförhörslängderna isär.
2. Asmundtorp var en by som tillhörde delvis till Gullarp och delvis till Näs. Asmundtorp No. 17, var Johanna Elisabeths mor tjänade som tills vidare ogift piga, tillhörde till Näs.
3. 1857 blev båda socknarna ihoplagda till nya församlingen Näs, vilken sen 1897 kallades Trollenäs.
4. Asmundtorp står i nytida Lantmäteriets Terrängkarta som Östra Asmundtorp, förmodligen för att hålla isär det från ett annat Asmundtorp nära Landskrona.
Om detta är rätt rechercherat så vore det riktigt att ange Johanna Elisabeths födelseort som Asmundtorp (i Näs) och fel att skriva Gullarp. OK?
Fast det känns litet obehagligt ändå! Om sockenbyn Näs som 1857 slagits ihop med Gullarp är samma bebyggelse som numera har utvecklat sig till Trollenäs, så har jag svårt att förstå att en del av Asmundtorp skulle ha tillhört till Näs. A:torp ligger ju ungefär 2 km öster om Gullarp, och Trollenäs lika långt väster om Gullarp.
Har någon kunskap om detta? Och kunde t.o.m. tala om för mig, om dåtida gården Asmundtorp No.17 finns kvar?
Och: Johanna Elisabeths far, Arvid Dahlberg, var några år skollärare i Gullarp innan han blev lantbrukare på denna gård i A:torp. Den ensam liggande byggnaden till höger om bilvägen från Eslöv till Landskrona, ungefär i mitten mellan Asmundtorp och Gullarp: Var det skolan vid 1840-talet? Bättre sagt: Stod den dåtida skolan på denna plats? (Jag körde förbi där i fjol, men det fanns tyvärr ingen jag kunde fråga.)
Hoppas förresten att det är tillåten att komma här med såna mera hembyggdshistoriska frågor.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
106
« skrivet: 2005-04-06, 17:42 »
Hej igen!
Har nyss hittat i Lunds inflyttningslängd en utflyttningsattest för L.J. Dahlberg samt hustru och son Johan, utfärdad av prästen i Jönköping redan den 11 juni 1811. Då kan det ju lätt ha hänt att barnet, som var fött den 20 mars 1811, inte mera blev upptagen i Hfl inför uttflyttningen, och att den ovan nämnda Hfl-noteringen var faktiskt den enda under deras vistelse i Jönköping!
Nu hoppas jag bara att ingen har börjat krypa genom böckerna för min skull!
Hälsningar från Tyskland
Walter
107
« skrivet: 2005-04-04, 23:56 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig att komma vidare i Jönköping Kristina församling omkring 1810?
Guld- och silversmedsgesällen Lars Johan Dahlberg, född 1785/86 i Lund, gift 1809 med Elisabeth Markman i Torrlösa (Skåne) lär ha flyttat till Jönköping Stadsförsamling 1809. I attestsamlingen HIIA:4 (Bokstav D) har jag inte kunnat hitta dem, men i Kristina AI:12 nederst på s.162 (Hus No 27/28), dock båda strykna utan flyttningsanmärkning. (En kort anmärkning hos henne kunde jag inte tolka.) Deras barn Johan som föddes 1811-03-20 (Kristina C:7 s.132) är inte med än vid denna Hfl-notering. 1812 lär de ha flyttat tillbaka till Lund igen. Jag skulle gärna veta var i Jönköping de har bott med sitt barn och när de flyttade från staden. Har gått igenom hela Kristina AI:12,13,14 både fram och tillbaka, men det är ju möjligt ändå att jag har förbisett dem.
En hänvisning: Barnets dopvittnen heter Tellander (3 ggr), Mumma(?), Rosinius, och dessa namn har medelst det alphabetiska registret hjälpt mig att hitta paret i sitt första boställe. Det finns iögonfallande många strykningar av hela hushåll just vid denna tid. Funderade om det kanske har härjat en brand e.d. omkring 1810? Rödsotepidemien i 1808 var ju förbi.
Med på förhand tacksama hälsningar från Tyskland
Walter
108
« skrivet: 2005-03-28, 09:09 »
Hej!
I trakten omkring Nässjö (men visst inte bara där!) förkommer en hel del ortnamn Måhlen (även i sammansatta former som Norremåhlen osv). Lantmäteriet skriver Målen. Jag försökte med SAOBs hjälp att hitta en förklaring för detta namn, men det var alldeles för mycket material.
Vad tänker ni på när ni träffar på ett sådant ställe? Eller skall (får) man inte tänka sig något vid ortnamn?
Med påskeliga hälsningar från Tyskland
Walter
109
« skrivet: 2005-03-28, 08:50 »
Hej!
När bruden i tidiga 1700-talets vigselnoteringar (Jönköpingslän) tituleras för unga pigan: hur gammal må hon då ha varit?
Och, - men det förekommer inte så ofta -, hur är det med unge drängen?
Med påskeliga hälsningar från Tyskland
Walter
110
« skrivet: 2005-03-27, 19:57 »
Tack Elisabeth!
Får man fortfarande önska Glad Påsk?
Här har det börjat fullt med blomstringen!
Hälsningar från Tyskland
Walter
111
« skrivet: 2005-03-15, 11:18 »
Hej!
Om 1860 i Forserum (Jönköping) dör en 50 årig moder av Bröstsjuka och 5 dagar senare hennes 15 årig dotter av Förkylan: Vilka sjukdomer resp. dödsursaker får jag tänka på? (Forserum C:3 s.231)
Med hälsningar från Tyskland
Walter
112
« skrivet: 2005-02-23, 15:01 »
Hej!
Jag har flera noteringar i Hult, Edshult, Höreda mellan 1750 och 1850 innhållande ortsnamnet Ekesjö. Det finns ett ställe med detta namn söder om Nässjö, men jag undrar allt mera om det kanske var Eksjö som var menad. Ekesjö i Nässjö kn var ju inte heller socken, så vitt jag vet, och för det mesta skrev de ju inte byns eller gårdens utan socknens namn när någån kom utifrån församlingen. Har någon kunskap om detta?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
113
« skrivet: 2005-02-21, 20:54 »
Hej! Jag har aldrigt sett förr att i en Hfl finns anmärkningar om vad hushållet äger i fråga om djur. Jag kan läsa antalet får och antalet hästar, och jag tror att i första radens andra del det kunde stå antalet boskap kor o.d., men vad står som först? I en av bilderna kunde det heta tunnland, men i de två andra har jag ingen idé. Kanske någon känner till såna anmärkningar. Höreda AI:4 s 223 GID 1097.4.91300    Med hälsningar från Tyskland Walter
114
« skrivet: 2005-02-21, 20:04 »
Jag tackar för alle hjälprika förslag och är nöjd med lösningen. Det var faktiskt mera socknens namn som var mitt problem, men jag vill gärna tro att det står Bredestad.
Walter
115
« skrivet: 2005-02-21, 19:54 »
Hej! I Ordbok för släktforskare finns begreppet sterbhusavgift. Men vad betyder sterbhus på den följanden bilden ur Norra Solberga AI:8 s 80? Övanför Johannes Wilhelmsson, som hade drunknad i juli 1849 i Gisshultsjön. En olyckshändelse som tre vittnen intyger. Jag tänkte hitta uttrycket i SAOB men fann ingenting.  Jag antar att det är nånting som på tyska heter Erbengemeinschaft, alltså den gemenskapliga egendom av alla arvingar innan den blev delad isär. Kunde det stämma? Walter
116
« skrivet: 2005-02-21, 19:20 »
Får jag komplettera?
Vigseln som det är talan om i bilden ovan beträffar en dräng och en piga på säteriet Gisshult i Norra Solberga. Inspektörens maka kallas i N Solberga AI:5 s 132 Hfl Fru Cervin e.d. och det påminnde mig om det nästsista ordet i bildens text. Kanske det hjälper till att förstå texten. Dessutom är det nog tre satser och inte bara två.
Walter
117
« skrivet: 2005-02-20, 15:15 »
Hej! I Norra Solberga (Jönköping) C:3 s 448 GID 245.8.26300, vigslar, hittar jag den följande anmärkningen. Den första satsen till och med skriftligt tillstånd kan jag läsa, och jag förstår resp. känner till innehållet. Men den andra satsen! Det är ju inte dåligt skriven, ändå förstår jag ingenting. Kan någon hjälpa mig?  Med hälsningar från Tyskland Walter
118
« skrivet: 2005-02-16, 20:14 »
Hej! Marbäck C:3 s 116 GID 748.21.70600:  Måns är på första platsen fadder i Marbäck, men varifrån kommer han? Kan någon läsa det eller ge mig ett tips? Med hälningar från Tyskland Walter
119
« skrivet: 2005-02-16, 14:34 »
Nu förföljer jag dig till och med på jobbet!
Om alltså min tanke är accepterad att det markerade stället är Stjärneberg, vilket även Lantmäteriets ortsnamnssökmaskinen bekräftar, så får jag väl tro att detta torp hette Varghem under 1700-talet och kan förställa mig att anmodern Anna föddes där. Från Notåsa-Gårdarna går det nog neråt dit.
Många stora framgångar på jobbet!
Walter
120
« skrivet: 2005-02-16, 10:40 »
Ett tillägg:
I nästa Hfl (fr.o.m 1793) finns stället Warghem kvar (AI:1 s.112). I AI:2 s.258 (fr.o.m. 1803) heter stället mellan Håkanstorp och Stockholmshemmet sedan Stjernberg. Om det skulle heta likadant idag kunde man tipsa att det var det som under 1700-talet kallades Varghem.
Walter
121
« skrivet: 2005-02-16, 10:08 »
Hej Elisabeth!
Vi verkar vara ensama i den här diskussionen. Hoppas du inte blir rädd!
Sent igår kväll upptäckte jag i Marbäck AI:1 s. 39 (1789 ff) att det mellan Håkanstorp och Stockholmshemmet (s 40) under Södra Notåsa faktiskt fanns även Warghemmet!
Jag funderade föstås var nånstans i trakten det kunde ha legat. Titta på kartan! Vad heter stället jag har markerat nu för tiden?
Jag önskar en fin dag! Har ni mycket snö i Marbäck?
Walter
122
« skrivet: 2005-02-15, 21:23 »
Tack igen, Elisabeth! Du har det bra, att du bara behöver titta genom fönstret för att se vad jag kan bara upptäcka på Lantmäteriets online-kartor! (Fast just nu kl 21:12 kanske jag har ändå en bättre syn på gårderna och torp i ditt granskap, därför det är mörkt ute!)
Alltså du menar också att Notåsatorp, som nämnes flera gånger i början på 1700-talet, ( - min fru Brigittas mf ff mf m Anna Andersdotter lär ha kommit därifrån -), och Stockholmshemmet är samma ställe? För mig är det viktigt, ty när jag söker efter Annas far Anders i Notåsatorp fast han bor i Stockholmstorp, kan jag ju söka länge! Efter kartan finns det minst ett torp även direkt intill Södra Notåsa gård, varemot Stockholmshemmet ligger några hundra meter därifrån. Carl Ericssons (se ovan) död är förresten noterad under Stockholmshemmet.
Walter
123
« skrivet: 2005-02-15, 14:43 »
OK, Elisabeth! Tack för hjälpen!
Men kunde du kanske vara ännu snällare och kasta en blick även på anmärkningarna i Marbäck AI:3 och AI:4 som du når över länken Anna i Marbäck i mitt inlägg där ovan?
Förresten: Enligt Rosenberg låg Äng själv under fideikomissen Katrineholm. Har två timmar rättshistoriska studier bakom mig. Internet:et är verkligen fantastiskt!
Walter
124
« skrivet: 2005-02-15, 11:54 »
Ja, Elisabeth, jag tror att du har visat rätta vägen. I AI:5 är det 10 sidor emellan så att jag inte hade lagt märke på det, men framför alla dessa torp och hem osv står faktist en gård som heter Äng. Och så som prästen skrev det i Hfl kan dödsnoteringen faktiskt läsas som under Äng!!  Walter
125
« skrivet: 2005-02-15, 10:50 »
Tack, Elisabeth, att du är så tålamodig med mig! Har du ork att fråga din bok en gång till? Jag har just hittat en vigselnotering från 1735 (Marbäck C:2 s48), där bruden eller paret lokaliseras i S. Nåtåhsatorp, och sen fortsätter det med Stock[...]hemmet kallat. (Mellan Stock och hemmet fattas några få bokstäver, därför radens slut försvinner i bokens midjefals, -eller vad det heter på svenska. Egentligen kan det dock bara heta Stockholmshemmet.) Skulle det betyda att Notåsatorp och Stockholmshemmet är ett och samma ställe? Bäst att hämta hit en bild!  Walter
126
« skrivet: 2005-02-15, 09:41 »
Hej och tack! Nu har jag hittat Anna/Annicas dödsnotering och där står återigen något konstigt. Jag förmodar fortfarande att dessa anmärkningar hos henne har en juridisk betydelse. Kanske är det bättre att fortsätta diskussionen under rubriken för gamla uttryck: Annas död. Välkomna där! Walter
127
« skrivet: 2005-02-15, 09:30 »
Marbäck C:5 s243 - GID 748.24.9800: Anna var omkring 80 år gammal när hon dog. Hon var som sista av familjen kvar i torpet. Vet någon vad denna anmärkning kunde betyda?  Redan i de föregående Hfl AI:3 och AI:4 fanns det anmärkningar hos henne som jag inte kunde förstå. Jag hade ställt vederbörande bilderna till diskussion i rubriken Läshjälp: Anna i Marbäck. Men det verkar inte så mycket vara ett läsproblem. Om man visste vad som kunde stå här vore det förmodligen inte svårt att läsa det. Och jag har fortfarande känslan att det är något juridiskt. Med hälsningar från Tyskland Walter
128
« skrivet: 2005-02-13, 22:30 »
Kunde anmärkningarna kanske beröra skatteplikten? frit.? Jag vet för litet om detta!
Walter
129
« skrivet: 2005-02-13, 22:03 »
Ett Mark-problem till! Jag skulle bli glad om det vore min Maria Svensdotters dödsnotering i Marbäck C:3 s 160 (GID 748.21.74900). Allting skulle passa, bara ortsnamnet gör mig bekymmer. Egentligen väntade jag på Lilla Mark igen. Kunde ortsnamnet på bilden kanske tolkas som Mark(s)torp? Om det bara inte fanns den där å-kringel (hur säger man på svenska?) över a:et! Hur uttalas Mark på lokala dialekten? Ett annat ortsnamn som skulle passa till bilden har jag inte funnit.  Vad menar ni? Med hälsningar från Tyskland Walter
130
« skrivet: 2005-02-13, 10:00 »
Klart, Heikki, tänker man först på något sådant, men trots alla prästers alla handstilars alla underligheter kan jag inte se sjuk här. I Hfl innan (AI:3 s23 GID 748.3.38300) stod det sådär:  Här börjar just solen komma ut! Walter
131
« skrivet: 2005-02-12, 20:05 »
Martin,
det var en enkel men mycket effektiv idé att öppna ett nytt fönster för att kunna arbeta med två versioner av Forumet. Hos mig går detta även med Internet Explorer.
Däremot kom jag inte till rätta med ditt förslag att klicka i kontextmenyn på 'Verknüpfung kopieren'. Denna menypunkt står bara till förfogande när jag går med cursorn (-vad heter cursor på svenska?-)över en av de understrykade begrepp i början av diskussionens titelrad. Och när jag klickar därpå och fogar in kopian i linkcoden så hamnar jag på urvalsidan inför själva diskussionen. När jag däremot högerklickar på själva diskussionens namn i titelradens högra del står hos mig valet 'Verknüpfung kopieren' inte med i menyn. Så om jag vill att länken öppnar själva diskussionen, har jag hittills inte hittat en annan väg än långvägen över Eigenschaften. Tydligen finns det alltså skillnader mellan den svenska och den tyska Explorerversionen. Om det inte händer värre!
Trevlig söndag!
Walter
132
« skrivet: 2005-02-12, 18:06 »
Synd! Men tack i alla fall, Elisabeth, för ditt bemödande! Senare lokaliseras Anna ju i Notåsatorp. Är det kanske samma ställe bara med annat namn?
Walter
133
« skrivet: 2005-02-12, 15:04 »
Tack Martin!
Eftersom lunchen inte smakade mig med ett sådant olöst problem i magen har jag försökt i testrubriken att komma på det själv. Och just har jag lyckats med det och ville meddela det här. En liten differens till det du skrev: När jag högerklickar t.ex. på inläggets datum öppnas hos mig en kontextmeny, - heter det så på svenska också? -, och sen måste jag vänsterklicka nederst på Eigenschaften - egenskap?. Därpå öppnas sedan ett meddelande som innehåller bl.a. URL:en att kopiera. Var det så du menade, eller går det ännu enklare?
Men i det sammanhanget:
När jag håller på att skriva ett inlägg och vill under skrivandet gå till en annan diskussion, t.ex. för att hämta en sådan URL: - finns det en möjlighet att växla dit, utan att det vad jag redan har skrivit försvinner? När jag innan jag växlar klickar på Förhandsgranska så är uppenbarligen min text sparad och finns kvar när jag kommer åter, och jag kan fortsätta med editeringen. Är det ok sådär?
Walter
134
« skrivet: 2005-02-12, 12:57 »
Hej! Jag försökte att i ett inlägg placera en hänvisning till ett annat inlägg inom samma rubriken inom Anbytarforumet. Jag tog formateringen `link {URL,text} (spacetecknet bara nu för att överlista programmet!). Som URL gav jag in http://aforum.genealogi.se/discus/. Som 'text' gav jag först in bara inläggets namn (Marbäck ....). Vid nästa försoket gav jag som text in Anbytarforum:Läshjälp:Småland:Marbäck ..... Men linken fungerade ändå inte som jag trodde att den skulle; det öppnades jämt bara en ny startsida av Anbytarforumet. Vad gjorde jag fel och hur måste jag göra för att skapa en link direkt till det önskade inlägget? Walter
135
« skrivet: 2005-02-12, 12:00 »
Hej en gång till!
Kanske har inte heller 1850-tals prästen kunnat läsa det här och därför skrivit Qvarnhemmet. Under tiden har jag nämligen hittat en dödsnotering, där hennes födelseort anges med Varghemmet e.d. Jämför mitt inlägg från idag Anbytarforum:Läshjälp:Småland:Marbäck AI:2 GID 748.2.19900! Problemet är bara att jag inte har kunnat hitta ett ställe i trakten som heter Varghem eller nåt liknande. Var det redan 1850-tals prästens problem också?
Walter
136
« skrivet: 2005-02-12, 11:29 »
Under tiden har jag faktiskt hittat en dödsnotering från 1805 av en Anna Andersdotter i Krokstorpstugan, men om jag tar den, måste jag ändra mig i fråga om hennes födelseort. Utan att kunna tolka vad som står här.  Skall det betyda Varghemmet? I Lantmäteriets ortsnamnsök hittar jag ingen ort i hela Aneby kn som innehåller varg. Men kanske en Marbäckbo vet nånting? Walter
137
« skrivet: 2005-02-12, 10:44 »
En bild till från Marbäck (AI:2 sidan 100, Krokstorpstugan):  Egentligen skulle jag förstå detta så att modern dog 1805. Om hon bara skulle finnas i dödslängden! Ser någon en alternativ? Walter
138
« skrivet: 2005-02-12, 09:56 »
Hej! Kan någon hjälpa mig att tolka denna anmärkning på sida 45 i Marbäck AI:4 (GID 748.4.51900). Den beträffar Annika Jonsdotter i Krokstorp Bakstugan, född 1744 (riktigare 1741), alltså ca 70 år gammal. I den följande Hfl finns hon inte kvar. Tack på förhand!  Med hälsningar från Tysklnad Walter
139
« skrivet: 2005-02-07, 21:31 »
Tack Stig!
Och hur set ett område ut som är kilformat? Trehörnigt med en smal och två långa sidor kanske? Och ungefär hur stora var kanterna? 100 meter?
Walter
140
« skrivet: 2005-02-07, 21:17 »
Tack Elisabeth!
Då är det väl så att Lantmäteriets Norra Mark motsvarar Marbäckbornas Stora Mark och deras Lilla Mark betecknas av LM som Södra Mark. Avståndet stämmer i alla fall med ca 5,7 km till Sunhultsbrunn. Var kanske de som bodde i Lilla Mark inte nöjda med det och ville vara minst lika stora som sina grannar norrut?
Walter
141
« skrivet: 2005-02-07, 17:16 »
Hej igen!
Under tiden har jag upptäckt att det i Marbäck C:8 från 1850-talet finns några avskrifter till de gamla längderna. Därav framgår, att denna Anna Andersdotter föddes i Qvarnhemmet!
Dessutom har jag kommit på, att det föddes en Anna Andersdotter till ett år senare, och att uppgifterna till henne passar mycket bättre i kontexten. Så jag tar henne tills vidare.
Men den där Marbäck-Prästen, - om det var han själv -, - Levin heter han tror jag -, han resp. hans stil borde tagas upp i vederbörande övnings- och exempellitteraturen! Om man kan läsa det så kan man nog läsa allt!
Walter
142
« skrivet: 2005-02-07, 11:12 »
Hej!
Per Jonsson är 1716-10-16 född i Marbäck Lillemark resp. Lilla Mark. Enligt Lantmäteriets ortsnamnsökmaskin finns det där Norra Mark, Södra Mark och Östra Mark, men inte Lilla mark. Har någon kunskap om detta?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
143
« skrivet: 2005-02-07, 11:02 »
Hej! Jag ber om hjälp med att tolka det här:  Marbäck C:1 s 188 - GID 748.19.29700 Framförallt är jag intresserad att förstå uppgiften om Anna Andersdotters födelseort och gärna även om vittnens. Orterna bör ligga i Bommeryds Rote (enligt AI:1). Enligt vigselnoteringen kommer Anna från Notåsen (Nötåsen, Nåtåsen?) Med hälsningar från Tyskland Walter
144
« skrivet: 2004-12-31, 09:56 »
Även om det just nu finns viktigare i världen att tänka på och komma ihåg än släktforskning och kalenderkultur, så är det kanske just därför dags att vara medveten om hur viktigt det är att leva i samband och utbyte.
Därför: Tack för all hjälp under det gångna året och gott mod inför det Nya!
Walter ifrån Tyskland
145
« skrivet: 2004-12-17, 11:18 »
I fråga om namnet Giegskoods upprinnelse i samband med förundrandet över alla stavningsvariationer hos en lärde präst kom jag att tänka på att jag har en anfader som nästan i varenda notering stavas på annat sätt. Han var tyskfödd, förmodligen med namn Sch?nemann, och alla svenska kyrkobokskrivare skrev namnet hur de uppfattade det bara efter gehör. Kunde det förhålla sig med Birger Giegsskood likadant? Danskt eller norskt ursprung? Något med jägare och skott kanske? Förlåt att jag vågar mig fram på ett område där jag är absolut okunnig!
146
« skrivet: 2004-12-16, 21:12 »
Hej Bengt-Göran! Det var just första raden som jag inte klarade av: kom gångandes, lånte huus hos ... Nu fick den lilla story en mening! Tack skall du ha!
Walter
147
« skrivet: 2004-12-16, 20:34 »
Våra inlägg har korsats, Yvonne. Mikrokorten jag tog fotona av skickade jag tillbacka i eftermiddags, så jag kunde bara försöka att göra en ny clip av dem. Därefter ser det faktiskt så ut att det kunde vara ett e på alla tre bilder. Framförallt har jag vid närmare granskning inte längre kunnat finna ett ö-tecken. Om den där gästgivaren Daniel Giök har fört meg vilse? Må han alltså heta Giegskood!   
148
« skrivet: 2004-12-16, 19:56 »
Tack Bengt! Vad är det för en bok om Skepplanda socken du nämner i ditt inlägg? Tycker inte du också att det är förunderligt att just församlingens Kyrkoherde varierar eller experimenterar så pass mycket med sitt efternamn? De i boken nämnda varianter räcker ju inte till! Kanske är det ett e efter Gi i första bilden, men knappast i den andra eller den tredje bilden.
Kanske någon som läser det här har tillgång till Warholms Herdaminne för Skara Stift? Eller var Göteborg redan Stift i början av 1700-talet? (Det är så mycket jag inte vet än!)
149
« skrivet: 2004-12-16, 13:02 »
Tack Yvonne, här får du och alla andra förstås som är intresserade bilder av de tre noteringar jag hittils funnit.    Jag hoppas vi kommer överens om namnets stavning för att sedan ta reda på namnets betydelse. Roligt är att inte långt ifrån prästgården bor samtidigt en gästgivare David Giök! Walter
150
« skrivet: 2004-12-16, 10:14 »
Som bekräftelse för dig, Anders, kommer här en Liva till, den här gången alldeles tydligt. (Skepplanda C:2 s.91) 
151
« skrivet: 2004-12-16, 09:37 »
Hej!
Vid 1720-talet residerade i Skepplanda en Kyrkoherde Birger Giögskoo??. Det finns flera födelsenoteringar ang. hans och hans fru Catharina (även Caisa) Fagelias barn. Egentligen borde han själv eller vem annars som skrev i kyrkoboken ha vetat hur han heter och hur han stavar sitt namn. Men jag har fått intrycket att namnet stavas varje gång litet annorlunda, och faktiskt vet jag ännu så länge inte hur han nu heter.
Finns någon som vet?
Hälsningar från Tyskland
Walter
152
« skrivet: 2004-12-16, 08:45 »
Hej!
I Skepplanda C:2 (1720-talet) finns bland flera Torkel minst två gånger även en Elin Torjelsdotter. Först trodde jag att Torjel var bara en stavningsvariant till Torkel. Men prästen skriver det skärskilt tydligt med latinska bokstäver, som om Elin skulle ha lagt värde på stavningssättet. Dessutom har jag nu läst i Otterbjörk och här i forum-ämnet att det (mycket tidigare och mycket senare!) finns Torgi(s)l(s). Nu är jag osäker och ber om råd.
Walter
153
« skrivet: 2004-12-15, 22:20 »
Det faller inte i släkten men det intresserar mig ändå vad som berättas här om Ingeborgs moder Johanna. (Skepplanda C:2 s 82, fr.o.m. tredje raden i bilden: En hustro ....) Jag kan inte läsa resp. förstå allting och ber om läshjälp.  Hälsningar från Tyskland
154
« skrivet: 2004-12-15, 19:31 »
Ja, Anders, det låter plausibelt med fv! Och eftersom Liva fanns i Dalsland under 1600- och 1700-talet, - som jag under tiden hunnit läsa i Liva-ämnet här nedan -, får man väl föreställa sig en hustru Olivia Nilzdotter vid samma tid även i Ale.
Förresten har jag skaffat mig Otterbjörk nu äntligen och redan haft mycket nytta av den, men ändå kommer jag nog behöva personlig hjälp ibland av mina forum-experter.
Tack!
Walter
155
« skrivet: 2004-12-15, 16:29 »
Heter det Lifta (eller Lyfta) och finns detta kvinnonamn? Skepplanda C:2 s 66 (1722) (Första raden, nästsista ordet, inför Nilz)  Hälsningar från Tyskland
156
« skrivet: 2004-12-10, 07:45 »
Ett tillägg, Fia!
Kanske jag var för framfusig i går kväll. Förlåt mig!
Efteråt har jag kommit på att först fr.o.m. 1754 (C:3 ff) Tådenes kyrkobok innehåller alla pastoratets socknar. Dessförinnan, t.o.m.1753, verkar böckerna ha förts skilda för varje socken. För Tranum finns ett Släktdataregister (f och d) också. Hur det förhåller sig med Genline har jag inte genomskådat än, behöver mera tid för det.
I alla fall är det inte förvånansvärt om en person vilkens död är dokumenterad i Tådene C:3 eller C:4 inte finns med som född i Tådene C:2.
Kanske har en av de genuina Tådene/Kedum/Lavad/Tranum-forskare bättre kunskap häröver?
Walter
157
« skrivet: 2004-12-09, 22:44 »
Hej Fia!
Jag har själv fått så mycket hjälp i Forumet att jag blir bara glad när jag kan vara någon annan till hjälp!
Men i ditt fall är det svårt och blir allt svårare därför jag inte vet vilka av dina uppgifter är verkligen tillförlitliga och varifrån du har dina uppgifter. Till exempel: Catrina Bengtsdotter dog enligt Tådene C:4 s 236 1826-06-07, 72 år 6 mån. Ok! Det stämmer också ganska bra till det angivna födelsedatum 1753-12-29. Ok! Men i Tådene pastoratets födelsebok C:2 s 136 för året 1753 finns det bara 3 av 27 födelser med namn noterade, och en Cathrina (e.d.) Bengtsdotter är inte med! Varifrån har du alltså det där födelsedatumet? Och Catharina dog inte i Tådene utan i Norra Kedum, samma pastorat men olika socknar. Varifrån vet du, att din anmoder Cathrin Bengtsdotters pappa heter Bengt Andersson och hennes mor Anna Eriksson? Bara från denna hennes dödsnotering?
Kanske du borde gå ett eller två steg tillbaka tills du kommer på fast grund under fötterna, till en person där du verkligen vet namn och datum och ort osv och hur hon verkligen är släkt med dig.
Walter
158
« skrivet: 2004-12-08, 20:00 »
Hej Ann-Sofie!
Jag kan bekräfta att en Anna Eriksdotter, f.d. Torpare Bengt Olufssons hustru, dog 1807-10-11, 75 år 5 månader gammal, i Tådene - Sigrid Jonshage. En Inhyses Bengt Olufsson dog 1810-04-11, 76 år gammal, sammastädes. Förmodligen hennes make. Men det betyder ju inte att Anna och/eller Bengt även är födda i Tådene! Dessutom ser det så ut, att Bengt Olufsson i Sigrid Jonshage vid 1771 var gift med en annan fru, Lena Andersdotter, och hade en dotter Maria med henne. Eller fanns det vid samma ställe och vid samma tid 2 stycken Bengt Olufsson?
Om Anna Eriksdotter är din ana så måste hon ju ha haft barn. Kanske vore det lättare att finna något om hennes härstamning när du talar om var och när och med vem hon blev mor av barnet som förde sedan vidare till dig. Enligt Släktdatas sökhjälp borde det ha varit en av de 4 pojkar en Anna Eriksdotter hade mellan 1755 och 1762 med soldaten Måns Rättare i Bodarne. (Denne dog 1775, och om Bengt Olofsson också hade blivit änkeman så hade hon kanske gift om sig med honom.)
Walter
159
« skrivet: 2004-12-02, 19:19 »
OK!
160
« skrivet: 2004-12-02, 19:16 »
Eller nu? skarstad3
(40 k) Förlåt mig, Peter!
161
« skrivet: 2004-12-02, 19:11 »
Kanske nu! skarstad2
(51 k)
162
« skrivet: 2004-12-02, 18:57 »
Jag tror det gick inte som det skulle gå. Jag måste först komma underfund med vad jag gjorde fel. So long!
Walter
163
« skrivet: 2004-12-02, 18:46 »
Tack Marita för e-post-utskicken! Jag ber om ursäkt för min misstanke att det inte finns någon lokal forskareförening. Det var bara att jag inte hittade den när jag slog upp Vara kommun i nätet och de flesta kommuner har i sin Websajt en rubrik med föreningarna som finns i trakten. Som jag kunde läsa är VGN en ytterst aktiv förening! Jag fick inse att det kommer att dröja några dagar längre att mata in alla mina notiser i datorn. Därför nöjer jag mig idag med att bifoga här en översiktstavla, så alla kan se om det finns någon beröring eller korsning med mina anor. Walter
164
« skrivet: 2004-12-02, 11:10 »
fm f Johan August Söderqvist, fr.o.m. april 1871 kronojägare i Blomskog, avbröt en lärareutbildning i Göteborg och läsde fr. oktober 1867 till juni 1868 vid skogskolan i Hunneberg. Om hans anställning efter skolan står i matrikeln uts. Underjägare i Skaraborgslän. I Hfl av sin hemförsamling Erska AI:9 s292 finns om honom följande notering:   Jag antar att det genomstrukna ortsnamnet på bilderna är stället i Skaraborgslän, där han 1868 blev underjägare. Kan någon läsa och tolka vad som står efter Olof... Och har någon ett förslag vilket av alla dessa ortsnam som börjar med Olof kunde komma i betrakt? Det bör ju röra sig om en säteri eller herrgård e.d. I Lantmäteriets sökmaskin finns det t.ex. 3 Olofslund som jag gissar att det heter: I Lidköping, i Töreboda och i Vara kommun. Med hälsningar från Tyskland Walter
165
« skrivet: 2004-11-30, 19:14 »
Tack, Olle!
Om arkivmeny är det samma som Menüzeile/Datei i min Microsoft Internet Explorer så är det ju ungefär den metoden jag har försökt med först. Att det inte funkar hos mig beror kanske därpå att jag har en äldre version av Excel som möjligtvis inte kan importera htm-filer än. Jag har försökt at öppna samma fil med Word, och då gick det bra, ty min Word-version är från 2002.
Spara som heter alltså ordern(?) som hos oss kallas Speichern unter! Nästa gång jag kommer till Sverige skall jag sätta mig en timme framför en PC för att förstå allt detta litet bättre. Men i det här fallet var det ju inget språkproblem.
166
« skrivet: 2004-11-30, 14:48 »
Under tiden har jag kommit på en lösning, Olle!
Markera tabellen, kopiera den med Ctrl+C, öppna en ny Excel-fil, foga in tabellen med Ctrl+V. Färdig! Egentligen bara tvärtom den vägen jag gick för att få tabellen i nätet. Hur enkelt som helst. Eller finns det en elegantare lösning?
167
« skrivet: 2004-11-30, 10:40 »
Olle,
hur gör man resp. hur gjorde du för att bearbeta min attach-fil och sedan skicka iväg den med nytt namn?
Jag öppnade din fil med att klicka på den: inget problem. Jag företog några små test-förändringar: inget problem. Jag gick i menyn och gav order att spara under (Speichern unter) med nytt namn osv: inget problem. Jag öppnade denna nya fil ur Windows-Explorer: mina förändringar hade försvunnit! Jag kom på id?n att fråga Olle:
168
« skrivet: 2004-11-29, 22:38 »
Ja, Yvonne, det är verkligen kul att vi råkas igen! Och nej, jag har inte glömt annexförsammlingars böcker på C:1-nivån! (En familjegren leder till Ek i Önum.) Och för att studera dagens geografi finns ju förutom vägatlasen och Lantmäteriets kartsök många möjligheter, men jag tycker om att se trakterna jag forskar i med 1700- och 1800-talets ögon också. Och många torpnamn finns ju bara på såna gamla kartor. Likadant med gamla herrgårdar.
Vara kommuns hemsida har jag också öppnat redan, först och främst för att upptäcka kanske en lokal Släktforkare- eller Hembygdsförening. Verkar inte finnas direkt för Vara.
Angående an-trådarnas korsning skulle jag gärna skicka dig min Skarstad-utredning via e-post-bilaga, när jag har matat in allting i datorn som finns hittills bara på notispappret. (Jag tycker det är för mycket att publicera tre generationer anor med alla barn osv i forumet.) Det gäller självklart även för alla andra Skarstadforskare, om jag får veta e-adressen!!
Till slut en korrektion betr. mitt eget inlägg från igår: Jungfrun som var dopvittne hos Jonas Jonssons och Ingerd Andersdotters barn hette inte Lena Torsberg utan Lena Tornberg. Har läst fel min egen notispapperhandstil!
God natt!
Walter
169
« skrivet: 2004-11-29, 20:05 »
Tack alla ni som har hjälpt mig redan så ofta och så bra! Evas tips om Svenska datatermgruppen och Yvonnes hänsvisning till Svenska Språknämden är naturligtvis särskilt välkomna, därför dit kan jag vända mig även i framtiden med kanske helt andra språkämnen. Tänk vad allt har blivit möjligt genom nätet!
Men det är förstås roligt också att träffa allt igen på gamla vänner, - så känner jag det i alla fall när jag får svar av er!
I rad 36 av den bifogade tabellen (ankommen - nå fram): när det är frågan om ett e-brev jag har skickat t.ex. till ett pastorsämbete har kommit eller nått till mottagaren. (Ibland undrar man ju efter mera än två månaders vänta.)
En av de nästa diskussioner jag tänkar öppna är förresten om prepositioner i samband med ortsnamn.
Att ni alla må ha en fin adventstid önskar
Walter
170
« skrivet: 2004-11-29, 14:26 »
En del av det jag hade skrivit kom inte med. Därför en gång till: Det var ett bra förslag, Olle! Under tiden har jag kommit på några uppslagsord till som är inarbetad i tabellen. Dessutom har jag korrigerat raden med flatrate, Anders, och bifogat en kommentar också. (Hoppas den kommer över.) Annars har jag inte tagit upp än dina ändringsförslag. ordbok
(19 k) Walter
171
« skrivet: 2004-11-29, 14:18 »
C:`Dokumente und Einstellungen`User`Meine`Genealogie`Forschung`Anbytarforum C:Dokumente und EinstellungenUserMeineGenealogieForschungAnbytarforumComputerwörterbuch1.xls
(19 k) Computerwörterbuch1.xls
172
« skrivet: 2004-11-29, 12:16 »
Hej!
Min ordbok är inte tillräkligt specialiserad för att tillförlitligt ge upplysning om svenska datorspråket. Nu hoppas jag att någon är kunnig och villig att hjälpa mig att komplettera resp. korrigera den följande listan:
Så skulle jag säga på tyskaSå inbillar jag mig att det heter på svenskaSå är det riktigt eller vanligare Computerdator Dateifil, pl. filer Textdateitextfil Bilddateibildfil, bild Programmprogram, -met speichernspara ladenhämta bearbeiteneditera? schließenstänga markierenvälja ut eingebenge in? schreibenskriva druckenskriva (ut) Druckerskrivare Bildschirm, Monitorbildruta? Dialogfeldruta ausfüllenfylla i Schaltflächeknapp Mausmus Zeiger, Cursormarkör Speicherminne Arbeitsspeicher? Dateigrößefilstorlek? Datenmengedatamängd? Excel: Arbeitsmappe? Excel: Arbeitsblatttabellark? Excel: Zellecell? Excel: Spaltekolumn? Excel: Zeilerad? E-Maile-post, e-brev absendenskicka?, sända? empfangenfå?, motta? ankommennå fram? Provider Server Browserläsare Lesegerät für Mikrofiches(mikrokort)läsare Internet Websitewebsajt homepagestartsida ins Netz gehen, online gehenuppkoppla? offline gehenutkoppla? Favoriter Breibandbredband DSL Tarif flat ratehämta, ladda? download Digitalkamera fotografieren Fotokort, bild
Tack på förväg
Hälsningar från Tysklnad
Walter
173
« skrivet: 2004-11-28, 21:41 »
Om ni säger det!
Walter
174
« skrivet: 2004-11-28, 21:31 »
Kanske jag träffar här en diskussionspartner i fråga om förskningen i Skarstad pastorat?
Min fru Birgittas fm ff f Jonas Svensson har flyttat 1795 från Skarstad-Klockaregården till Skepplanda-Skår; född var han 1779-08-06. Jag har fått ihop hans föräldrar med deras familjer, hans far- och morföräldrar med deras familjer samt namn och litet mera av generationen bakom. Nu blir det allt svårare, framförallt för den stora luckans skull mellan C:1 och C:2.
Ett aktuellt exempel:
Jonas Svenssons mf heter Håkan Jon(as)son, dennes föräldrar Jonas Jonsson och Ing(i)erd Andersdotter i Skarstad-Kyrketorp: vigda 1701-04-14, i detta första gifte 4 barn från 1702 till 1708. Håkan beräknas vara född 1710 och finns därför inte med mera i födelseboken. Det fattas alltså ett stabilt bevis för hans härstamning från dessa föräldrar, - fast en tveka är knappast möjlig.
Retligare är att jag inte har kunnat finna födelsenoteringarna för Jonas Jonson och Ingerd Andersdotter. Jonas beräknas vara född 1675 och hon bör väl också ha trätt i historian vid denna tid. Varken i Skarstad eller i en av annexförsamlingarna finns de själva eller åtminstone familjer där de kunde passa i. Jag fantiserar alltså att de båda har kommit utifrån församlingen, som tjänstefolk förmodligen, råkades på gården de tjänade vid och fick sedan bo i Kyrketorpet. Låter det någotsådär rimligt?
Vilken gård i närheten av Kyrkotorp kunde det har varit? (Önum ligger ju nära intill också!) Därtill en iakttagelse: Vid två av deras barn (1702 och 1708) var en Jungfru Lena Torsberg dopvittne. Om hon inte var en prästdotter så tillhörde hon kanske till en herrgård e.d. i trakten och kunde vara ett spår till deras härkomst. Jag har inte hittat namnet Torsberg in en av pastoratets kyrkoböcker, men kanske jag var inte tillräkligt grundlig. (Räkenskapshandlingar o.d. har jag hittills inte kollat.)
Släktdata (med en hel del fel i) och tillgång till Genline har jag. En historisk karta har jag ännu så länge inte.
Med färväntningsfulla hälsningar från Tyskland
Walter
175
« skrivet: 2004-11-28, 17:39 »
Jag skulle ha det alltför gärna om det betyder Hustru, ty jag söker hela tiden efter just denne Jons (Jonas Jonsson) hustrus dödsnotering. Han gifte om sig året därpå, och i C:1 (begravningslängden) är 1712 den sista årgången då det finns noteringar. Men när jag tittar på Hustru några rader neråt och ett annat h där nere blir jag tveksam. Dessutom har jag svårt att se ett s inom ordet. Att det finns något diakritiskt över andra bokstaven är riktigt. Och är det inte ett kolon
till sist så det borde vara en förkortning?
Det finns tyvärr bara den här kolumnen samt den sista kolumnen i vigsellängden (få sidor senare) som är skrivna av den här handen.
Förkortningen Sal har jag hittills bara sett i födelsenoteringar, då barnets far hade avlidit före födelsen, och där alltid som attribut till ett namn, inte som substantiv.
Angående sista bokstaven hade jag även visionen av ett k redan.
Tack i alla fall för era förslag.
Walter
176
« skrivet: 2004-11-27, 20:34 »
Tack för alla medicinska, historiska och aktuella informationer! I Skarstad (R) uppträdde första dödsfallet pga rödsot den 5 augusti; sista dödsfallet av sammanräknat 13 inträdde den 29 oktober.
Walter
177
« skrivet: 2004-11-27, 20:15 »
Skarstad C:1 sid 208 högra kolumn, 3 rader nedanför 1712, sista ordet, efter Jons:  . (fad: kanske?) Sådär har jag tolkat den övriga texten: Dom: Invokavit (=9.3.1712 enligt Nordiska Kalendern) begrofz Jons i Kyrkotorp  (Det är första gången jag ber om läshjälp av en Genline-bild. Hoppas att jag gjorde allting rätt.) Walter
178
« skrivet: 2004-11-27, 10:23 »
Kunde denna sjukdom uppträda epidemiskt? Jag har här en dödsbok som nämner över månader nästan ingen annan dödsursak än rödsot, inte bara i samma byn utan t.o.m i gransocknarna.
Hälsningar från Tyskland
Walter
179
« skrivet: 2004-11-24, 23:31 »
I hufwud- och bröstvärck dog 1777 i Skarstad (R) en hustru 23 år gammal. Kan det vara en sjukdom som hänger ihop med barnsäng? 2 veckor innan blev ett barn fött som hon kanske var moder till. (Moderns namn går inte att läsa, men morföräldrarna passar.)
Hälsningar från Tyskland
Walter
180
« skrivet: 2004-11-19, 18:29 »
Skepplanda C:2 1613, 1717: Till vänster är en stor fläck, men jag vet att Johan Halberg var länsman. Vad står där mellan man och Johan?   Walter
181
« skrivet: 2004-11-19, 16:28 »
Tack Kenneth och Jan!
Problemet med dubbelnumreringen har jag löst som Kenneth föreslog.
Angående numreringen i Hfl är jag glad att jag vågade mig att fråga. Hade aldrigt hört om nåt sånt som Uppslag. Mina kunskaper om folionumrering härstammar från kyrkohistoriskt arbetet med gamla texthandskrifter. Jag tar det alltså som upplagsnumrering när de båda sidorna som man ser på en gång hör ihop och när det finns bara ett nummer för dessa båda sidor och när detta nummer stiger om 1 när jag vänder om högra sidan. OK?
Frånsett detta speciella fall med Hfl minns jag väl rätt att det finns äldre kyrkoböcker med en äkta folionumrering? Och där gör man som jag skrev ovan och som jag har lärt mig som student i forntiden? Eller gäller det med uppslagsnumrering vid kyrkoböcker även om varje sida läses för sig?
Walter
182
« skrivet: 2004-11-18, 14:59 »
Hej!
Just nu håller jag på med Skepplanda C:2 (1716-1739). Förmodligen var det skrivaren själv som tillfogade sina annotationer ett sidnummer. Sidan 1 var för honom där han (- på vänstra bladet! -)började med sina noteringar. Senast när boken kom sen till arkivet infogades med hand (inte med stämpel!) en paginering till som innesluter även de tre sidorna före noteringarnas början (titelblad osv). På skrivarens sida 2 finns alltså dessutom en sidnummer 5 osv, hela boken igenom. Jag kan leva med det. Men när jag t.ex. lägger i något i Forumet som beträffar texten vet jag inte vilken sidnummer jag skall citera. (Arkivets maskinskriven innehållsförteckning i början av boken använder den antagligen nyare paginering.) Hur gör man, resp. hur gör ni?
Och med det samma ett problem till! Det finns böcker där inte sidorna är numrerade utan blad. (Till ex. husförhörslängder som utsträcker sig över 2 sidor.) När man slår upp en sådan bok ligger alltså till vänster baksidan av förra bladet. Egentligen borde man, när man citerar ur denna vänstra sidan, ta förra bladnummret och foga till ett v (för verso-vänd) eller nåt liknande . Och på högra sidan borde man sen sätta till ett r e.d. (för recte-rätt). Hur gör man i svenska släktforskarkretsar resp. hur gör ni som läser detta, när ni påträffa problemet? Jag erkänner att jag just vi såna tvåsidiga Hfl har använt bladnummret i högra hörnet för hela dubbelsidan. Måste jag skämmas?
Säg till när ämnet är avhandlat redan i Forum eller i Rötter.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
183
« skrivet: 2004-11-17, 00:26 »
Det var synd! Men jag tackar dig, Bengt, att du gjorde dig så mycket arbete. För övrigt är dina resultat inte helt utan betydelse även om de inte dyger att bevisa eller motbevisa nånting. Min teori eller fantasi var ju, att det var Bengta Persson som var hemma i Vadbacka, och att en man eller kanske två män efter varan kom till utifrån, och att båda män hette Jon; den förste, Isac Jonssons far, kanske från Gunntorp med en Isaak-anknytning, den andre sedan Jon Håkansson, möjligtvis härstammande från trakten Skår, Blinneberg, Lid.
Denna teori fick ju en viss stöd därigenom, att du har hittat (minst) en Per i Vadbacka som kunde ha fungerat som Bengtas far! (Och en farbror eller farfar Bengt som namngivare?)
Men det finns många andra möjligheter också. Isac Jonsson, - hans beräknade födelseår är förresten inte 1686 utan 1684! -, behöver t.ex. inte alls vara född i Vadbacka; han kan ha kommit dit som dräng eller genom ett av sina tre giften. Osv!
Jag säger tack en gång till och God Natt!
Walter
184
« skrivet: 2004-11-16, 12:36 »
Runtikringelig nog?    Jag vill absolut inte stänga av samtalet, men i och för sig är jag nöjd med svarena. Man får ju tänka på att åtminstone i Älvsborgs läns dialekt slut-g:et nog inte uttalades; i alla fall står i böckerna ofta Ingebor. Walter
185
« skrivet: 2004-11-16, 11:44 »
Hej Bengt!
Under tiden har jag fått upplysning från SVAR att man håller på med att scanna in alla läns mantalslängder bakåt till 1642 och att man med abonnemang kommer sen att få tillgång till dessa bilder och att Älvsborgs län skall inscannas efter årsskifte. För mig i min speciella situation är det en bra nyhet och jag ställer tillbaka alla forskningar som behöver intensiv insyn i Mtl.
Får jag i min otålighet ändå be dig om en hjälpsam titt i dina uppteckningar? Kunde du vara snäll och se efter i Skepplanda-Vadbacka år 1675 (- det är nog det senaste år du har -?) om det finns en gård e.d. med en innehavare som heter Jon. Om det är fallet så skulle jag vara intresserad av hans patronymikon och allt som framgår betr. hans familj.
Jag har kommit bakåt till en Isac Jonsson från Vadbacka. Enligt hans dödsnotering borde han vara född omkring 1686. Det ligger nära att anta att en Jon Håkansson i Vadbacka som med sin hustru Bengta Persson 1693 ff. får flera barn är även Isacs far. (Födelselängden börjar på riktigt först 1693.) Men jag tvekar att gå denna väg. Visst förekommer Bengta som namn bland Isacs barn och barnbarn, men inte en enda Håkan. Å andra sidan verkar namnet Isac ha en tydlig anknytning till Gunntorp, vart även Isacs äldste son senare flyttar. Jag har allstå förhoppningen, att en blick i mantalslängden för Vadbacka (och evt. Gunntorp) kunde skapa klarhet eller åtminstone hjälper till att utesluta den ena eller andra teorien.
Tack på förhand!
Walter
186
« skrivet: 2004-11-16, 10:27 »
Jag har beställt Otterbjörk under tiden, Olle. Men tills jag får den i handen, får jag väl fråga dig och andra snälla människor. Tack alla ni, som inte har tröttnat att svara!
Walter
187
« skrivet: 2004-11-16, 00:25 »
Hej Agneta!
Kan du skriva litet mera om ditt behov av hjälp? Hur långt tillbaka har du kommit redan? Bara till mm Greta eller längre? Eftersom du skriver att du/ni tillhör värmlandsrhodinerna har du väl redan en ungefär förställning om släktens historia. Jämför Kurt Hultgrens givande inlägg här i diskussionen med litteraturhånvisningarna! Och även det vad Boris Örnhäll bidrog. Mina hjälpmöjligheter börjar med Johan Rodin från Mariestad, sedermera kyrkoherde i Broddetorp. Och det mesta vad jag kunde meddela står redan där uppe.
Kollegiala hälsningar från Tyskland!
Walter
188
« skrivet: 2004-11-15, 17:48 »
Först tyckte jag att det kunde heta Cronohansen därför det finns en hel del Cronobåtsmän i församlingen. Men direkt ovanför står ett C och skrivaren brukar hålla isär de båda bokstäverna. Har någån en förklaring för detta namn? Eller är det inget namn? (Skepplanda C:1 s.110, begravningslängen 1708; han dog vid 62 år.) 
189
« skrivet: 2004-11-15, 17:13 »
Ja, Anders, det vore bra, att diskussionen om Boja/Båja som förnamn, vilken jag har öppnat, och en kanske ävenledes önskvärd diskussion om släktnamnet Boija hålls isär. Får man anta att Peter Karlsson läser det här och har möjlighet till att genomföra en sådan partiell utflyttning?
Walter
190
« skrivet: 2004-11-14, 15:26 »
Jag förstår hur du menar det, Boris, men satsen du kommenterade hade jag ju lagt prästen/skrivaren i munnen, för att förstå varför han bland 100 eller fler noteringarar vid omkring 5 tillfogar det där benämnd eller kallat (vilket jag under tiden har hittat en gång till.)
Självklart att det även kan vara ett lynne bara, ett uttryck av skaparens frihet så att säga.
Tack Håkan och Boris åter en gång för hjälpen!
Walter
191
« skrivet: 2004-11-14, 14:10 »
Här kommer ett bnd till! (Sid 99) Raderna hör ihop.  Mera?
192
« skrivet: 2004-11-14, 13:38 »
Ja tack, Boris! Men det rör sig inte om Börta utan om kallat därefter, - om det heter kallat överhuvudtaget. När det står där som bild på monitorn efter en timme tycker jag nästan att det heter Lillet. Men vad är det då?
Walter
193
« skrivet: 2004-11-14, 12:19 »
Har just nu, ca 10 sidor senare, hittad en notering som kunde bekräfta din benämnd-teori: ... Anderses dotter ibid Börta kallat Aet. osv  Kanske innehåller uttrycket en viss distansering till namnet, så som om han ville säga: Hon kallas (resp. benämns) Börta men jag är inte säker att hon verkligen heter så.
194
« skrivet: 2004-11-14, 11:37 »
Just nu har jag hittat en Anders Tryckare i Skepplanda en gammal Båtzman..... Om alltså Tryckare är ett soldatnamn ställer sig ju ännu mer frågan vad ordet betyder. Fanns det en militärisk funktion som kunde betecknas sådär?
195
« skrivet: 2004-11-14, 10:49 »
Om det stor Regert, är det ett personnnamn då? I namnlistan finns en variant Rekard till Richard, tänker du på det? Eller kunde det vara en yrkesbeteckning e.d.? Efter först också har läst Regert kom jag på att det kunde vara ett P i början också, men vad Pegert e.d. skulle kunna betyda vet jag inte heller. Jämför R:et i Rapenskär 3 rader ovan i alla fall och Pigebarn just nedanför! 
196
« skrivet: 2004-11-14, 10:21 »
Hej Håkan! Hoppas du fått litet sömn också i natt! Har fotograferat ånyo de tre rad och en fjärde, få sidor vidare, till. Att det borde vara en förkortning och att det egentligen inte kan läsas annorlunda än bnd är jag med om, men benämd? Förresten: Vad betyder klurig i det här sammanhanget? Knifflig kanske?    
197
« skrivet: 2004-11-13, 22:53 »
 Skepplanda C:1 s. 86, 1693-12-26 Tack på förhand! Trevlig Helg!
198
« skrivet: 2004-11-13, 22:17 »
I Skepplanda C:1 sid 85 och 86, Begravningar 1693, förekommer minst 3 gånger ett ord jag inte kan tyda. I första bilden i översta raden efter Anders Pärson och i nedersta raden efter Ola. I andra bilden, sidan därpå, efter Swän Anderß: b ? d   Känner någon till det? Trevlig söndag!
199
« skrivet: 2004-11-12, 23:51 »
Det med barn och son har jag också funderat på, men kanske borde man ha mera än en sida för att dra slutsatser av det. Tyvärr finns bara den ena sidan av den här skrivaren. Kyrkoboken fortsätter med maj 1693 i en annan stil. Men prästen som agerar under 1690-talet både som pastor loci och fader till fyra barn med bl.a. såna namn som Benjamin och Raphael heter med förnamn Peter. Jag trodde ju först också att det står sokn, men numera är jag ganska säker att det inte är ett k; och ett c til Sochn ser jag inte heller, Bengt-Göran. Hur vanligt var det vid denna tid att tänja en vokal genom ett h? Jag tänker framförallt på åhr i begravningsboken. Och medan jag skrev detta kom jag på tanken att slå upp första sidan i begravningsboken. Och vad hittar jag där?  Alltså: Son Benedictus i fersleds! Och: Kanske var Venerandus Dominus Petrus, som nu då han måste begrava sin nyfödda son bara kallas hr. peder, överhuvudtagit inte prästen som jag trodde, utan någon annan herre med anspråk på vördnad? Tack alla som hjälpte till!
200
« skrivet: 2004-11-12, 20:36 »
Kanske det vore till hjälp om man hade mer text att jämföra. Hoppas bilden som visar nästan hela sidan dyger.  Några observationer: Nederst finns 2 gånger ett stort F i Februarij. Direkt över den nedersta Februarij finns ferdsleds, byn (en by, inte ett by!)jag nämnde ovan. Om han stavar Ingema(o)hr med h han kanske gör det med son också. Slut-a i Sålanda och ett l, liksom i Pelle raden därpå! I balboo (Börge Balbo, ett namn som förkommer även senare) finns 2 b att jämföra. För den stora svängen mitt i problemordet hittar jag ingenting liknande. s gör han nerifrån. Säby som Bengt-Göran föreslår finns m.v. inte i församlingen. Däremot finns Lid som stavades ofta lij. Men: För att ange ett ortsnamn skriver han eljest alltid i och inte j. Spännande!
201
« skrivet: 2004-11-11, 14:20 »
Det mesta har jag nog fått ut, men några ord blev inte klarare genom att stirra på dem. Och att få en bekräftelse för den övriga texten skulle göra gott också. (Skepplanda C:1 sid 3)  ANNOT[ationes] på them som födas hijtt till werlden Venerandj D[omi]ni Petri i Fe älij Sokn Bene| dictus som föddes hijt till werlden d[en] 8| Januarij ANNO 1688 Egentligen borde ju efter den högvördnade Herr prästefaderns Petrus följa ett ortsnamn som betecknar socknen och/eller hans residens. Men det understrukna ser i mina ögon inte ut som Skepplanda. Eller hade socknen vid denna tid kanske ett annat namn? Kunde det tydas som Ferdsle? (Ett större by i försammlingen med gästgiveri också, ca ? timmes väg fr kyrkan.) Eller heter det inte Sokn utan Sohn? Hälsningar från Tyskland
202
« skrivet: 2004-11-11, 10:47 »
Tack Ann-Mari för din uppmärksamhet. Eftersom jag inte hade hittat namnet Boja/Boija/Båja i Svenska Medeltida Personnamn (om jag har tittat riktigt), borde det väl vara en familjär eller lokal eller regional variant till ett riktigt namn. Skepplanda ligger inte långt ifrån den föredetta norska gränsen, och jag har redan flera gånger fått värdefulla tips om namn som beror på Bohuslänska (säger man så?) särtraditioner. Kanske det kommer något därifrån!
Walter
203
« skrivet: 2004-11-10, 09:45 »
Ja, det som jag trodde vara ett i kan mycket väl vara ett kolon (Doppelpunkt), som prästen brukar använda för att beteckna förkortningar. (Vid personnamn gör han det sällan, men det förkommer.)
Tack, Anders! Johannes passar ju mycket bättre i trakten än Joakim.
204
« skrivet: 2004-11-10, 09:22 »
Egentligen borde hon ju heta Anna Persdotter efter de föregående födelserna. Men så kan man väl inte läsa det. Efter vad jag kan läsa står det Äli. Men finns det? Och är det en variant till Eli i så fall? Eller finns det en smekform till Anna som går i riktning Äli? På den större bilden finns överst i högra hörnan namnet Elin, bara till fämförelse.  
205
« skrivet: 2004-11-10, 08:27 »
I Rötters namnlista finns Joakim. Kunde Joki, - om jag har läst rätt -, vara en stavningsform av Joakim? Och kunde en Joki Holberg tänkas förekomma som far i Skepplanda (P) 1714? (C:1 s 156)  Eller kunde det här namnet tydas annorlunda?
206
« skrivet: 2004-11-09, 20:07 »
Våra senaste inlägg har korsats, Håkan. Så i frågan om Hallor är vi helt överens. Men utan att vilja vara tjatig: Så riktigt klok blir jag inte på första bilden. Jag har försökt en gång till med en annan teknik, då blir luckan mellan den femte och den sjätte bokstaven ännu gåtfullare. Att det är inget s, håller jag nu med dig också.  Men viktigast är ju, - och dårför tackar jag dig en gång till! -, att namnet är identifierat numera och att jag vet var jag kan läsa mer om namnets historia. Under tiden har det dykt upp en tredje gång förresten, inte i samma familj, men i samma by och som namn för ett nyfött barn, 1712.
207
« skrivet: 2004-11-09, 18:19 »
Under tiden har jag på sidan 148 i samma familjen upptäckt Hallor en gång till, den här gången riktigt tydligt. 
208
« skrivet: 2004-11-09, 16:46 »
Ja Håkan, när jag såg det på bilden började jag också att tvivla. I själva kyrkoboken (mikrokort från SVAR) tyckte jag att det var Halle med Genetiv-s i slutet. Nu ser jag det snarare som Hallors.
Är det förresten vanligt att sätta i satsen t.ex. Äkta föräldrars Sven Persons och Marit Olufsdotters barn ... även faderns förnamn Sven i Genetiv, also Svens Persons?
Prästen där i Skepplanda gjorde det bara ibland!!
209
« skrivet: 2004-11-08, 20:03 »
Har någon stött på namnet Båja eller Boja? Jag hittade det i Skepplanda C:1; en moder som födde 1706 resp. 1710. I Vigselboken (1705)står Boija.
Hälsningar från Tyskland
Walter
210
« skrivet: 2004-11-08, 17:06 »
Har också hittat en Halle! Tror jag. Skepplanda (P) C:1, 1709. Kan det vara en variation till Halvor som förkommer några gånger i församlingen? 
211
« skrivet: 2004-11-05, 14:50 »
Ja! Och jag hittar inget ord som börjar med ett litet r! Har först nu lagt märke på hur pass inskränkt en födelseboks ordförråd är!
212
« skrivet: 2004-11-05, 12:15 »
Under tiden har jag träffat på den tredje födelsen i denna familj. Då heter modern Gisle. Prästen verkar inte heller ha varit säker om det här namnet!
Jag har kollat också en hel del Gunnar och Gunnur och Guntorp; också några Christoffer; därefter tror jag inte att det finns en alternativ till att läsa Gi...
Och Inga, på bilden är det avklippt, men hon är faktiskt uppförd som moder vid en födelse och kallas Anders dotter. Så om Gisli är ett mansnamn på Island .....
Men kanske får vi hjälp igen från Norge eller Bohuslän.
213
« skrivet: 2004-11-05, 11:55 »
Du har inte svarat på fel fråga, Heikki. Det var bara dumt av mig att ställa två frågor i samma inlägg bara därför att de rörde samma notering.
Angående barnets namn verkar du vara säkrare än jag. Kanske jag träffar igen barnet senare i Vigsel- eller Begravningsboken.
SAOB-artiklerna till reddeja och deja bestyrka mig i tanken att hon måste ha varit nån slags hushållerska på gården Alvhem, vilket var ju en herrgård e.d. Jag hade redan igår letat efter ett r som mönster för den här bokstaven, men inte funnit något; jag skall hålla ögonen öppna! Med j vet du inte heller nåt?
Walter
214
« skrivet: 2004-11-05, 08:29 »
Tack Marie! Deja kände jag inte till; det skulle mostsvara det vad jag förmodar att det står där och vad jag ovan kallade funktionsbeteckning. Men första leden i ordet? Känner du eller någon annan en sammansättning med deja som kunde passa till bilden? Jag försökte än en gång att få en bättre förstoring. Kunde den första bokstaven vara ett J? 
215
« skrivet: 2004-11-05, 00:03 »
Förlåt Heikki! Jag var så tagen av ditt förslag med Sissela att jag förbisåg, att du själv hade ju skrivit det med C! Är vi överens att det borde vara ett C i början? Men andra bokstaven är väl ett e? - Cecela i så fall? Det närmar sig den latinska originalstavningen Caecilia eller Cecilia. Jag själv hade funderat på Cerola, syftande på Carola, som fanns i församlingen.
Och till Bengt-Görans förslag betr. andra bilden:
Om det skulle stå Sedeja, vilket jag inte vill fullkomligt utesluta, förblir ju frågan, vad Sedeja är. Fanns det som namn i Sverige? Eller har det en annan betydelse som jag inte känner till och som finns inte heller i SAs Ordlista?
Tack i alla fall! Kanske jag drömmer mig fram till lösningen.
Walter
216
« skrivet: 2004-11-04, 21:17 »
Vid nästa födelsen i familjen ser det ut som Girsti, - tycker jag. Men för denna variation hittade jag inte heller några lärda informationer.  Walter
217
« skrivet: 2004-11-04, 20:42 »
Kanske är det bättra att lägga till en bild som visar sidan i hela sin bredd.  Ser du verkligen ett S i början, Heikki? Walter
218
« skrivet: 2004-11-04, 17:45 »
De båda bilderna hör ihop, är början och slutet av samma rad i Skepplanda C:1, s 42, 1699-08-15. Jag behöver hjälp vid barnets namn, där jag inte alls är säker hur det skall tydas. Och vad som står efter modern i andra bilden har jag ingen idé alls. Är det ett namn överhuvudtaget? Det följer ju på gården Alfwom och det kunde vara en funktionsbeteckning jag inte känner till. I vilket fall modern skulle ha förtecknats utan namn. Gifta var de! född af ärlig äkta säng står där.  ...  Tack på förhand! Walter
219
« skrivet: 2004-11-04, 10:39 »
Hej igen, Olle!
Om Truls står i namnlistan: Truls - skånsk kortform av fornsvenska Torgils. Något liknande citerar du ur Otterbjörk (vilken jag har beslutat att skänka mig till jul). Är det anmärkningsvärt att Truls förkommer även i sena 1600-talet i Skepplanda? Jag känner mig ganska osäker i fråga om böckernas spridningsuppgifter. Vad tjänar de till egentligen? Kunde eller borde man t.ex i det här fallet komma på tanken att denne Truls resp. de, som har kallat honom sådär, härstammar från Skåne eller en annan sydsv. landskap?
Tack för alla dina insatser åt mig!
Walter
220
« skrivet: 2004-11-03, 22:53 »
Här kommer bilden av den ovannämda andra noteringen i Skepplanda.  Walter
221
« skrivet: 2004-11-03, 21:34 »
Just nu har jag i samma kyrkobok s 34 bland faddrarna upptäckt en Bördgumma amfri Anderses Bengtsons (hustru resp. qvinna). Alltså är det klart nu, att Amfri är ett kvinnligt namn. Dessutom kan stavningen Amfri numera anses som säker.
222
« skrivet: 2004-11-03, 20:19 »
Jag kan inte se att det står Ämfri i källan, Karl Göran. T.o.m. på bilden ovan kan man iaktta att den där prästen brukade göra sina diakritiska tecken ganska tydligt och nära vid själva bokstäverna. Och även om sidans övre rand har mörknat, så borde jag ha upptäckt den där lilla masken han annars använde för att skilja ä från a.
Men: I församlingen förekommer namnet Assbjörn, vilket är nog det samma som annorstädes Esbjörn. Och om Esbjörn kan bli Assbjörn (eller tvärtom!), så kan kanske Emfrid även bli Amfrid utan att man behöver smuggla in ett ä!
Vet du om Emfrid mera än det som står i namnlistan? I SMP hänvisas bara till en artikel som inte finns än, om jag förstår det riktigt.
223
« skrivet: 2004-11-02, 23:29 »
Du menar väl inte, att det står skriven Arnfri, Olle?
Att slut-d:et (och andra slutkonsonanter) fattas är jag van med från mina kyrkoböcker, så jag håller med dig att andra ledet står för frid.
Att Am kunde vara en kontraktion av Arn kan jag i och för sig väl föreställa mig, men SMPs belägg är ju inte särskilt rikliga. Har du eller någon annan påträffat Arnfrid nånstans efter medeltiden?
I Tyskland är namnet Arnfried ganska vanligt. En ung man som nästan hade blivit min svärson hette så. I mina öron låter Amfri alltså riktigt manligt. Men i Ale finns t.e. även Hoffri(d) som kvinnligt namn, och jag kunde väl vänja om mig.
Förresten finns i Ale även Ambiörn inte just sällan.
God Natt!
Walter
224
« skrivet: 2004-11-02, 20:15 »
Återigen Skepplanda (P) C:1, s 30, 1697:  I förhoppningen att Peter Karlsson samt alla Språk, ord och namn-specialister inte blir trötta på mitt oupphörligt frågande: Det heter väl Amfri? Tvillingsbrodern heter Erik; är Amfri en pojke eller en flicka? Och till vilket namn är Amfri en variation? Hittade inget i SMP och inte heller nåt här i Rötter/Anbytarforum. Förlåt bildkvaliteten också! Det är överst på sidan som har en mörk rand. Walter
225
« skrivet: 2004-11-02, 17:28 »
Gisli Andersdotter? Skepplanda (P) C:1, s 25, moder till Andor, f. 1696-04-04:  Heter det Gisli? Om ja: Till vilket kvinnligt(!) namn är det en variation? I Namnlistan hittade jag ingenting; i SMP finns det Gislögh men inte formen Gisli. Tyska namnet Gisela, - det har jag svårt att föreställa mig, även om min första kärlek (för 50 år) hette sådär. Walter
226
« skrivet: 2004-11-02, 09:51 »
Skepplanda (P) C:1 s 20, 1695-05-08:  Heter hon Gyri som jag tyder? Och är Gyri i så fall en stavningsform av Gyrid? I SMP hittade jag inte denna variation. Walter
227
« skrivet: 2004-11-01, 16:46 »
Tre anmärkningar emellanåt:
1) Det var inte med vilja, att denna diskussion hamnade här. Jag ville placera den under ... /förnamn/L-O. Återigen ett exempel för min tankspriddhet e.d.! Ber om ursäkt återigen.
2) Jag har sett och använt Släktforskarförbundets namnlista tidigare, men adrigt läst noggrant igenom inledningen. Det var dumt av mig och jag hade kunnat spara mig mycket tid för många resonemang med mig själv och andra, kanske även det här inlägget.
3) Det förekommer faktiskt i Skepplanda (förutom stavningsformerna av Olof) både Ole och Ola, och inte bara några enstaka gånger, dock Ole mycket oftare än Ola.(Bohuslän ligger ju också närmare än Skåne/Halland.) Men kanske är Ale härad inte tillräkligt representativ för Västergötland?
4) Jag känner mig bestyrkat, därför jag hade gjort hela tiden så som Ingrid och Yvonne råder mig här, innan jag blev förosäkrad.
228
« skrivet: 2004-11-01, 08:33 »
En riktigt banal fråga: Om jag hittar i en tidig 1700-tals kyrkobok i Västergötland en (låt oss säga) Erik Ols(s)on och jag har ingen möjlighet att slå upp själva fadern: Vad skall jag skriva då, när jag vill notera hur Eriks far hette? Ole? Ola? Olof? Att man inte kan säga det i varje fall med säkerhet, är mig klart. Och att det kan hända, att samma präst i samma bok vid nästa födelsen i familjen kan t.ex. skriva (låt oss säga) Nils Olofsson, har jag observerat mera än en gång. Men ändå finns det ju kanske något som var vanligast i fråga om Olsson och därför i rekonstruktionen mest sannolikt. Vad menar ni?
Hälsningar från Tyskland
Walter
229
« skrivet: 2004-11-01, 07:59 »
Med Olle Elms hjälp har jag kommit på att namnet förkommer omkring 1700 även i Älvsborgs län, visserligen i formen Asser eller Assor. Titta i diskussionen om Astor här nere! (Skepplanda (P)C:1, s 67).
230
« skrivet: 2004-10-30, 22:19 »
Du hade den riktiga näsan, Olle! Jag har gått igenom födelsenoteringarna efter den ovannämda vigseln och hittade ca 10 månader senare (C:1 s.67) Anna Assers doter föd af .... Assor Arviksson Karin Larsdot: ...   Tack alla som hjälpte till! Walter
231
« skrivet: 2004-10-30, 15:17 »
Vara kan allting, men sen? Tänker du i riktning Asgeir?
232
« skrivet: 2004-10-30, 13:56 »
Vet inte om det här försöket med en bild dyger. Bättre kan jag i alla fall inte med mina möjligheter. Tack Olle, att du vill hjälpa mig ändå!  Förresten, eftersom du heter Olle: När någon står som Per Olson i kyrkoboken, hur kallades då fadern? Jag vet att alla dessa Ol-former går tillbaka på Olof. Det finns Ola och Ole och Olle och kanske ännu mer. Vilket är det vanligaste i 1700-tals Älvsborgslän. Som skrivet dopnam står ju mest Olof. Walter
233
« skrivet: 2004-10-30, 09:21 »
Det är svårt att läsa och svårt att fotografera, men jag tycker att det står Astor som manligt förnamn i Skepplanda C:1 s 175 (1703). Har någon påtraffat namnet vid denna tid i Västergötland?
S. Strand har väl fått svar på sin fråga under tiden?
Hälsningar från Tyskland
Walter
234
« skrivet: 2004-10-28, 21:04 »
Tack alla ni som hjälpte mig!
Och Boris: Hittills känner jag om Annica Schmidt bara vad som står noterad i begravningsförteckningen: den 22 (februarj 1719) Annica Schmidt lades i kyrkan gammal 31 åhr. Men idag har jag börjat med Vigselförteckningen och sen följer Födelseförteckningen, och om jag hittar mera får du höra av mig. OK?
Att hon lades i kyrkan betyder väl att hon inte var vem som helst.
Walter
235
« skrivet: 2004-10-28, 19:10 »
Jag var dum, förlåt mig!
Det är inget B utan ett G och det skall väl betyda ärliga och gudsfruktiga. Men vid namnet är det väl ett B, eller inte? Och vad heter hon då?
Nästa gången jag inte kan läsa något, skall jag vänta ett helt dygn, tills jag lägger i här mitt problem.
Walter
236
« skrivet: 2004-10-28, 18:44 »
Jag ber om hjälp igen! Med vem trolofvades drängen ...? ärl. o? Budfr.? Bonla? Larsd. (Skepplanda C:1 s 166)  Hälsningar från Tyskland Walter
237
« skrivet: 2004-10-27, 15:03 »
Jag försökte att förbättra bilden, Heikki! Jag tror under tiden att det heter i själva verket Annica. 
238
« skrivet: 2004-10-27, 14:03 »
Nu har jag själv påträffat en Stafkarl! Skepplanda C:1 s 122. Och han kom inte från församlingen utan från Kuhling härad, alltså inte långt ifrån men inte heller var han någon som var hemma här.
Walter
239
« skrivet: 2004-10-27, 13:57 »
Jag undrar om den där fru Schmidt heter Anna eller Annia eller helt annorlunda, om A:et i början är inget A. (Ur Skepplanda C:1 s 122). Eller Annica?  Hälsningar från Tyskland
240
« skrivet: 2004-10-27, 11:14 »
I Skepplanda C:1 omkring 1700 förekommer några gånger Staf Kiärring. Efter hänvisningar i SAOB antar jag att det var kringvandrande tiggerskor. Är det riktigt? Var det vid denna tid tillåten att tigga var och hur som helst, eller fanns det inskränkande bestämmelser, kanske t.o.m ett ordnat tillstånd från sockenstämman e.d. Och var det bara kvinnor som fick tigga eller fanns vid denna tid även stavkarlar (Ordet nämns i SAOB)?
Hälsningar från Tyskland
Walter
241
« skrivet: 2004-10-27, 09:50 »
Ett fynd till åt Staffan Tronestam:
Skepplanda C:1 s 120 1718-08-23:
Båtzmans Kruusskop b: på Krogen dödfödt
242
« skrivet: 2004-10-26, 21:39 »
Enligt min ordbok är en tryckare en Drucker, en som trycker böcker osv. I Skepplanda C:1 (omkring 1700) förekommer en tryckare Börje, och jag har svårigheter att föreställa mig en tryckeri i denna socken vid denna tid. Kan ordet kanske betyda något annat som skulle passa bättre dit? SAOB har inte hunnit så långt.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
243
« skrivet: 2004-10-26, 16:21 »
Hej Staffan!
Alldeles nyss har jag upptäckt följande som borde intressera dig!
Skepplanda C:1 s 116 (Begrafs)1716-02-22:
Båtzman Oluf Kruskops dödfödda parn på krogen.
Därpå slog jag upp vad jag hade noterat under krogen och hittade på s 110 under 1708-04-06 Båtzmannens barn (utan namn) på krogen 2 åhr gammal. Här bär båtsmannen inget namn, förmmodligen fanns alltså bara en på stället.
Det betyder, att det levde redan i början av 1700-talet en båtsman Olof Kruskop i Skepplanda! Jag håller på med en sökbar avskrift (register). Om jag hittar mera om den där Olof på Krogen får du meddelande med det samma.
Walter
244
« skrivet: 2004-10-26, 13:50 »
Redan i ungdomsdagar som student i Uppsala tyckte jag att det var roligt, att de svenska pronomina han, hon och henne lät som de tyska djurnamn Hahn, Huhn och Henne (tupp, höns, höna). När jag nu läser att kvinna är släkt med kona kan jag tyvärr inte låta bli att ha associationer ur djurriket igen. Men jag skäms verkligen för det och lovar bättring!
Ber förresten att jag blir tillsagd när jag gör bort mig i ordvalet o.d.
Walter
245
« skrivet: 2004-10-25, 21:34 »
Betr. Anders Anderssons inlägg 23 okt kl 16:28.
Skepplanda C:1 s114: En gammal qwinna i Båstorp Kierstin Larsdotter 62 åhr gammal. Inte relativt mannen alltså. Men du har rätt: det är inte normalt.
246
« skrivet: 2004-10-25, 16:44 »
Hej och tack, min snälla gurkedrottning!
Online-vägen till SAOB och SMP osv har jag redan upptäckt för en tid sen, och för det mesta går jag den också och lägger in mig i forumet bara, när jag inte kommit vidare där. Men ibland är det ju helt enkelt roligare att gå på torget (forum=torg) och fråga folk för att höra på olika åsikter och jämföra andras erfarenheter. Och när man träffar där snurkor och andra söta sagoväsen, blir man ju riktigt glad. (Får man göra så, Peter?)
Förresten vet jag inte hur jag borde bära mig åt för att få en sådan fin blå link till en websajt i ett forumsinlägg. Är det kanske en trollkonst som bara snurkor kan?
Walter
247
« skrivet: 2004-10-25, 14:02 »
Det går mig vid sådana frågor inte om undantagslöst gällande regler utan därom, att inte felaktiga föreställningar eller dumma associationer sätter sig fast i mitt huvud. Jag hade hittills haft intrycket, att prästerna använde ordena kvinnsperson eller kvinnfolk när en kvinna hörde inte riktigt hemma nånstans i församlingen som dotter eller piga eller hustru eller änka, varmed inte tvunget var förknippat ett moraliskt omdöme om hennes levnadssätt. Därut hörde jag, - och det verkar ju vara fel -, att Håkas kvinna var inte fullt så ordentligt och lagligt och kristeligt som Håkas hustru.
Gissar jag förresten rätt, att sv. kvinna och eng. Queen har samma roten? Med alla konsequenser det har för associationsklimat.
Tack för intresset av mina språkhygieniska frågeställningar!
Walter
248
« skrivet: 2004-10-24, 16:23 »
Nyss har jag påträffat namnet Jörn. Det finns också på tyska och är där en av de många variationer till namnet Georg. Gäller det även för det svenska namnet Jörn?
Om ja: Är kanske alla dessa Jöns inte en variation av Johannes som jag hittills trodde, utan en ytterligen avslipad form av Jörn och därmed av Georg? Det kunde även vara en förklaring för fenomenet, att jag (bortsett från några få Göran) hittills bland bondfolket inte alls hade hittat namnet Georg, som i samtida Tyskland var mycket vanligt.
Vad menar specialisterna?
Walter
249
« skrivet: 2004-10-24, 15:02 »
Tack Stig-Ove! Jag har kollat tipset, och i det stora hela stämmer det! (Ibland måsta man ändå använda litet fantasi för att se skillnaden.)
Angående tiden mellan dödsfallet och begravningen, Yvonne, så beror mina iakttagelser på 1700-talets kyrkoböckerna i Älvsborgs Län, och de är inte begränsade på vintermånaderna som jag först tänkte. Jag hade redan funderat, om det hänger ihop med de långa vägarna prästen hade att gå i landsbygden. Det hände ju inte sällan, att det ägde rum två eller tre begravningar på samma dag; när dödsdatumet är förtecknat kan man se, att de gemensamt begravda ofta inte hade dött på samma dag. Fick de döda vänta kanske tills prästen kom i alla fall i byn? Kanske för att slippa avgifter?
I en kyrkobok av Naglum (P) stod det flera gånger anmärkt, att den döde hade begravats vid sin gård eller i byn där han bodde. Detta har jag inte observerat i andra församlingar; men hur var det under tidiga 1700-talet? Genomfördes begravningerna principiellt på centrala kyrkogården intill kyrkan (om inte inne i själva kyrkan för somliga) eller fanns det även decentrala begravningsplatser spridda i socknen?
Trevlig helg allihopa!
Walter
250
« skrivet: 2004-10-24, 14:21 »
Tack Heikki! Resp. gratias ago.
Hälsningar från Tyskland till Finland
Walter
251
« skrivet: 2004-10-24, 11:46 »
Förkortningen cum dimid: har jag inte påträffat tidigare. Den står i samband med dödsåldersuppgiften: anno aetati: 1 cum dimid:
Har tyvärr ingen latinsk ordbok hemma.
252
« skrivet: 2004-10-23, 21:56 »
Dessa präster!
(Har i morse lärt mig, hur man gör en sånt gult strålande ansikte! Nu vill jag redan hela dagen skriva saker som det där flinande passar till.)
Förutom Qvinnsperson förkommer ganska ofta även Qvinnsfolk. Går det i samma riktning? Men det med folk är kanske ett kapitel för sig; i alla fall blir jag allt igen överraskad i vilka sammanhang och med vilken betydelse ordet kan användas. En annan gång mer!
Walter
253
« skrivet: 2004-10-23, 17:46 »
Tack igen, Yvonne!
Det står lijk som ofta i denna tid, där man idag skulle skriva bara ett i. Men inte sällan blir av ij även y. I samma noteringen t.ex. förkommer ortsnamnet Rijk som nuförtiden stavas Ryk. Därför har jag med tiden kommit ifrån att försöka skilja mellan ij och y när jag skriver av en kyrkobok för mig själv. På tyska finns för denna tid liknande fenomen. Mitt efternamn t.ex.! y:et vid slutet uttalas som rent långt i. Samma namn finns dock även stavat med i, Hauri alltså; och de som heter så är människor de också!
Egentligen var ju min fråga bara, om det finns uttrycket ligga lik i meningen ligga som lik i huset. Och det verkar ju stämma.
Hos oss blev liken inte placerade i en bod e.d., utan låg utställda i sina bästa kläder antingen i sovkammaren eller på en bår i Gute Stube. Men visserligen hade man i Sverige ett lik mycket längre i huset än hos oss. Hur ofta har mitt genealogiprogram redan bråkat med mig, när det var mera än 7 dagar mellan datum för döden och begravningen.
Jag trodde och tror förresten också att då i den citerade meningen måste tydas rent temporalt. Det vore väl allt för makabert annars!
Men att fråga, - sig själv och evt. andra -, måste man väl kunna. På det viset har jag lärt mig redan oerhört mycket i forumet!
Har jag förresten frågat dig redan, vad Snurkan betyder?
Walter
254
« skrivet: 2004-10-23, 13:10 »
Hej igen!
Om jag har läst riktigt står i Skepplanda C:1 s102 Modern kom äfwen i barnsäng då mannen låg lyk. Mannen och barnet (en dag gammal) blev sen begravda på samma dag. Betyder det allså, att mannen låg hemma som lik när modern kom i barnsängen? Eller till och med att det var samma säng i vilken fadern låg död och modern födde ett nytt liv? Var i huset/torpet brukade man för vanligt bädda de döda och föda barnen?
Walter
255
« skrivet: 2004-10-23, 09:44 »
Tack Berit!
Det skall jag pröva ut nu med det samma. Om det funkar så får du dagens första leende av mig!
Walter
256
« skrivet: 2004-10-23, 00:43 »
Hej!
Hur måste jag göra för att få ett sådant leende icon-ansikte i gul? När jag formatera det med `ch osv blir det inte alls så lysande och vinnande. J
Walter
257
« skrivet: 2004-10-23, 00:15 »
Tack Eva! Allting klart nu!
God natt!
Walter
258
« skrivet: 2004-10-23, 00:00 »
Hej!
I ovan nämnda kyrkoboken förkommer för soldater o.d. avskedat, avtackat och, som sagt, förlovat. En skillnad i betydelsen framgår inte ur kyrkobokens sammenhang, men det kanske hänger ihop därmed att det är en begravningsbok jag håller på med. En av dessa förlovade soldater hade en utbildning som målare. Prästen hadde kallat honom för att arbeta på prästgården i sitt yrke, men efter 8 dagar hade han dött, vad det än berodde på. ):
Walter
259
« skrivet: 2004-10-22, 22:57 »
Hej!
Jag undrar om inte Gewalljeren Måns Davidson i Kattleberg, Skepplanda (P) C:1 s101, kunde helt enkel ha varit en Kavaljer? I SAOB hittade jag varken uppslagsordet Gewalljer(en) eller en sådan stavvariant för kavaljer. Att den där Måns Davidsson var någon slags herre framgår ur flera noteringar i Kyrkoböckerna. Vad menar specialisterna?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
260
« skrivet: 2004-10-22, 20:55 »
Hej!
Jag undrar om den där förlofwade Corporalen liksom några andra förlofwade soldater i Skepplanda C:1 s99 var bara beurlaubt, alltså hade tillstånd att vistas hemma ett tag. Det passar inte alls i sammanhanget att dessa soldater skulle hade börjat att ingå ett äktenskap, alltså trolovat sig. Ber om upplysning.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
261
« skrivet: 2004-10-22, 09:34 »
Hej och tack, Per och Anders!
Får jag utvidga min förfråga? I samma kyrkobok men även i andra som jag har studera tidigare förekommer qvinna (delvis förkortad) som beteckning för en mans fru, ibland t.o.m. ihop med hustru Till exempel: Begrafs Hustru Kari Pärsd Måns Ryttares qna i Skiöngeröd.(Skepplanda C:1 s97)
Dessutom har jag flera gånger påträffat Fästekvinna.
Är alla dessa uttryck bara rent språkliga variationer eller hänvisar de på sakliga skillnader? Kanske att paret levde ihop utan kyrkligt vigsel e.d.?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
262
« skrivet: 2004-10-20, 09:48 »
Enkian hustru Marit
Hej!
Hittills påträffade jag i kyrkoböckerna alltid antingen en änka eller en hustru, vilket förefaller ju logiskt också.
I Skepplanda (P) C:1 (1693 ff) läste jag nu flera gånger Enkian hustru och undrar om detta skall betyda nåt annat än när det bara står Enkian, vilket är regeln.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
263
« skrivet: 2004-10-20, 08:47 »
Tack Lennart!
Det var nog nervositetet som brukar befalla mig när ja skall utföra nåt sånt äventyrligt som att fotografera kortläsaren och överföra kortet till datorn och klippa ner det till riktiga storleken och placera det slutligen i ett forum-inlägg, - förlåt alltså dumheten med Lärks-son. Om soldat eller inte, i alla fall inget patronymikon! OK!
Under tiden har jag i Lantmäteriets sökmaskin hittat ett bebyggelse som heter Lärkås.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
264
« skrivet: 2004-10-20, 08:28 »
Tack så mycket, Bengt!
Din information om Knut (Björsson) i Ryk var viktig för mig, även därför att jag fick bekräftelse att Raddegården ligger i Ryk. (Jfr mitt inlägg under landskap/socknar/Skepplanda häromdagen! Över helgen har jag upptäckt möjligheten att online titta i en av lantmäteriets historiska kartor av 1720, där det fanns en Raddegård i Ryk; men det kunde ju finnas fler.)
Mitt första mål för min släktforskning i Sverige var att i hela bredden av Birgittas farsida nå gränsen som kyrkoböckerna sätter, dvs sena 1600-talet. Dit hinnar jag nog snart. Sen återstår steget över gränsen i mantalslängdernas och jordeböckernas värld, ty mätt är jag inte.
Jag har tittat redan i NAD-katalogen. Om jag inte såg fel, så finns det för Älvsborgs, Bohus och Skaraborgs Län inga mantalslängder på mikrokort. Därmed blir det svårt för mig som sitter här i sydvästraste Tyskland att forska på egen hand i dessa källor. Filmerna som verkar finnas i Bibliotek går väl inte att låna hit, - tänker jag.
Kan du kanske ge mig ett tips, hur jag kunde göra för att komma åt materialet? Hur gjorde du t.ex. för att i går kväll så snabbt kunna forska igenom ett tjugotals mtl-årgångar av Skepplanda?
Hälsningar från Tyskland
Walter
265
« skrivet: 2004-10-19, 17:56 »
Hej! Om jag tyder rätt står här i Skepplanda (P) C:1 s 87, att 1694-03-07 begrafs Jon Lärksons (eller Lörksons) dotter. Har någon påträffat detta namn? Eller kan någon läsa bättre än jag?  Walter
266
« skrivet: 2004-10-19, 14:09 »
Krono utskulderna
Av misstag placerade jag denna nya diskussion på absolut felt ställe! Och vet inte hur jag kunde ändra det själv. Gör du det åt mig, Peter?
Walter
Hej!
Häromdagen studerade jag på första gången 1790-tals utflyttningsattest i någon HII (samling av bilagor till flyttningslängden). Närmast regelbunden slutar dessa attest med en anmärkning, att krono utskulderna e.d. hade blivit betalda, mest av vederbörande husbonden resp. tjänsteherren.
Mina frågor:
Vad var det för en avgift? Uppstod förpliktelsen därtill genom själva flyttningen (som i länder med livegenskap) eller var utflyttningen bara den näraliggande anledningen att dra in pengarna? Och vad hade prästerna med såna krono-skyldigheter och deras betalning att göra, då det uppenbarligen var deras sak att intyga sånt? Vet man hur avgiften beräknades? Var det någon slags uppskattningsbevis när tjänsteherren övertog betalningen?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
267
« skrivet: 2004-10-19, 13:41 »
Hej!
Har nu studerat flera hundra om inte tusendtals dödsnoteringar i flera dussin Västgöta-kyrkoböcker, utan att stödja en enda gång på ett fall som betecknades uttryckligen som självmord. (Ibland kan man tänka sig att det doldes nåt sånt bakom en olyckshistoria.
Å andra sidan upplever jag allt igen, att jag inte hittar en persons dödsnotering i kyrkoboken fast den borde finnas.
Nu kom jag på tanken, att till alla de övriga sanktionerna vilka en självmördare under 1600- och 1700-talet drabbades av, kanske även tillhörde, att han inte blev upptagen i kyrkliga dödsboken; den ansågs ju i visst hänseende ibland som något slags Livets Bok.
Finns någon som har kunskap om detta?
Med hälsningar från Tyskland
Walter
268
« skrivet: 2004-10-19, 11:29 »
Hej!
Jag har en känsla, att Elin Knutsdotter, född omkring 1655, gift före 1693-07 med Truls Carlsson i Skepplanda-Raddegården, inte är barnfödd i Skepplanda socken. Har någon påträffat namnet Knut runt omkring Skepplanda under midden av 1600-talet? Vore tacksam för tips.
Med hälsningar från Tyskland
Walter
269
« skrivet: 2004-10-17, 19:27 »
Hej Samuel,
du ser ju att jag inte heller bor i Sverige. Innan jag upptäckte en mikrokortläsare som stod oanvänd i vår rådhuskällare var jag tvungen att läsa mina kort i ett större bibliotek 15 km härifrån. Man kan också köpa begangnade läsare via Ebay för omkring 200-300 kr! Men just när man bor utomlands kommer man knappast vidare i sin forskning utan SVAR. Genline är enligt mina erfarenheter ännu så länge inte heller spritt tillräckligt just i Gamla Älvsborgs län.
Synd: För inte ens tre veckor sedan hade jag haft Skepplanda C:4 här!
Lycka till!
Walter
270
« skrivet: 2004-10-17, 11:41 »
Hej Samuel,
när jag i går såg Kallkopp i Skepplanda C:3 hade jag känslan, att jag några dagar innan hade läst ett inlägg med detta namn. Och när jag rullade uppåt i det här ämnet för att titta efter, stödde jag på Staffans efterfråga angående Kruskopf och rullade inte längre.
Omedelbart kan jag inte hjälpa dig. Jag har lånat hit C:3-mikrokorten från SVAR (som räcker framåt till 1775) samt de äldre volymerna, så jag kan inte titta efter om det stämmer vad du skriver om din Peter Kalkopp. Har du ingen möjlighet att själv ta insyn i C:4?
Jag vet bara att det inte finns bara en Kallkopp i Skepplanda. 1764-07-15 vigdes t.e. änkemannen och tegelarbetaren Sven Svensson Kallkopp vid Högtorp med pigan Elin Andersdotter ifrån Rerdsled(?). Man bör alltså vara försiktig med teorier och gissningar!
Walter
271
« skrivet: 2004-10-16, 11:42 »
Staffan,
jag håller just på med Skepplanda C:3 och hittar ingen Olof Kruskopf född 1761. Däremot föddes 1763-11-24 en Olof Kallkopp. Föräldrarna var Rote Båtsmannen Gisle(?) Kallkopp och Chierstin Andersdotter i Fors. Kanske blev kalkopp (Kahlkopf) kall och skaffade sig en krullhårig tup? (Krauskopf)?J
Om jag skulle hitta mera om kala, kalla och krusiga huvuden kommer jag åter.
Walter
272
« skrivet: 2004-10-16, 11:14 »
Hej igen!
I Lantmäteriets Sökmaskin hittar jag inte följande ortsnamn som förkommer ofta i 1700-talets Skepplanda-Kyrkoböckerna:
Raddegården, enstaka gånger uppförd under Ryk,
Grönköp, Grönkiöp.
Wabacka är väl nutida Vadbacka?
Krogen: Kunde det vara nutida Krokarna söder om Gunntorp? Det skulle passa mycket bättre än Livereds Krogen i Hålanda och alla dessa ställen Kroken utanför Nödinge.
Videkärr: Tillhör(de) det till Skepplanda eller till S:t Peder? I dag räknas det till Lilla Edets kn, men de kyrkliga gränserna stämmer ju inte alltid överens. Lantmäteriets karta är otydlig i fråga om församlingsgränsen. (Mitt problem: Jag hittar 1764/1765 två Videkärr-Dop i Skepplanda C:3 men inte den tillhörande vigseln.)
Kan någon hjälpa?
Höstliga hälsningar från Tyskland
Walter
273
« skrivet: 2004-10-15, 22:51 »
Hej!
I kväll har jag i Skepplanda C:3 på flera ställen hittat en Ebba Biörnsson i Forss vilken minst två gånger även stavas Ibba. Iba hittade jag däremot inte i Skepplanda, grannförsamlingen till Hålanda.
Om det stämmer, vad som står i forumet under Ebba om detta namns historia och betydelse?
Walter
274
« skrivet: 2004-10-15, 10:23 »
Hej!
Nu har jag hamnat i Skepplanda igen! Och skulle gärna veta, när och var Burta/Börta Trulsdotter i Vadbacka har dött. Hon var dotter till Truls Carlsson och Elin Knutsdotter i Raddegården, född där 1693-07-28. Gift 1725-01-01 med Isaak Jonsson i Vadbacka. Mellan 1725-08-25 och 1738-07-08 fem barn med honom. Hennes make begravdes 1754-04-28 som enkling. Hon borde alltså ha dött mellan 1738 och 1754, men jag hittar henne inte i Skepplanda C:2 och C:3. Inte heller i Hålanda, vart dottern Anna 1748 har gift sig.
Eftersom hon sedan 1738 inte heller är noterad som dopvittne (i motsats till Isak och äldste sonen Jon) ser jag två möjligheter:
1) Hon dog vid eller snart efter sista födelsen men glömdes att införa i kyrkoboken.
2) Hon lämnade sin man och flyttade (kanske ihop med de yngre barn) till en annan församling. (Jag vet t.ex. inte varifrån hennes mor Elin Knutsdotter stammade. Knut förekommer aldrig eller sällan i Skepplanda vi denna tid, så långt jag ser.)
Har någon också haft att göra med henne och kanske hittat en lösning för mitt problem?
Med hälsningar ifrån Tyskland
Walter
275
« skrivet: 2004-10-06, 23:05 »
Hej Anne-Marie!
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig. Jag sökte ju först och främst bakåt i 1700- och 1600-talet. Bland personerna i min databank finns ingen Johanna Albertina Rodin, överhuvudtagit ingen Rodin född efter 1800.
Lycka till!
Walter
276
« skrivet: 2004-10-02, 22:07 »
Hej igen Yvonne!
Tänk att jag just igår i min forskning träffade på ett spår som förde till Täby (Örebro kn)!
Och att tä eller tå(å) har nånting med staket att göra, passer bra också. Uttrycket Tåå försvinner i Hålanda nämligen i mitten av 1700-talet så småningom ur kyrkoboken, och i stället läser man nu om led t.ex. Höga led, vad enligt lexikon betyder ett enkelt staket e.d.
Trevlig söndag!
Walter
277
« skrivet: 2004-10-02, 21:22 »
Tack Anders och Kai!
Även om andra har upptäckt det för länge sedan, så känner jag mig ganska stolt över min teorie. Just därför att jag senare påträffade några av dessa faddrar i Torpa eller Höga eller Hwereled (Verle) eller Ljungeryd har jag vågat mig fram med den där tanken.
Och historian om Bium är ju jätterolig!
Trevlig söndag!
Walter
Inlägget flyttades 22 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: I bijden = Ibidem?
Camilla Eriksson, moderator
278
« skrivet: 2004-10-02, 12:32 »
Hej igen Ellert!
Om den nattliga utflykten till Vintrosa-Säby inte hade haft fler resultat än att jag lärde mig nånting om storlek av bilder och sidor och filer och alla förändringsmöjligheter så hade den redan lönat sig. Men ditt intresse allt igen och dina tips är ännu värdefullare! Eftersom jag just igår fick skicka tillbaka de utlånade mikrokort till SVAR kan jag numera inte längre kolla stavsättet av S och T i denna volym. Dock visst har du rätt och jag har för en stund sen lagt in en förfråga under Täby.
En gång till ett hjärtligt tack!
Walter
279
« skrivet: 2004-10-02, 12:07 »
Hej!
Om någon har möjlighet och lust och tid att på enkelt sätt titta i Täby AI:6 vore jag tacksam för informationer till Jonas Jonsson Morlin, f. 1788-12-25 i Mosjö (Hulinge ägor). Enligt Gällersta AI:13 s.65 var han där som förstärkningskarl tills 1815-03-10, då han flyttade till Täby. (Jag hade läst Säby, men Ellert Petersson har övertygat mig att de borde tolkas som Täby.)
Eftersom han redan i juni 1815 gifter sig och i juli 1815 blir far i Stora Mellby/Erska (P)kan han i Täby ha vistats bar för några veckor eller månader, så att det inte måste finnas spår efter honom i Hfl. Dessutom vill jag påpeka att han i Erska inte längre kallar sig Morlin utan Wennerlöf.
Det kan inte uteslutas att han mellan 1812 och 1815 redan har vistats i Täby en gång förut. Jag saknar ännu så länge uppgifter om honom för denna tid.
Jag vet ingenting om Täby, men förmodligen fanns det där som i Mosjö och Gällersta en eller fler större gårdar vilka anställde såna flyttande karlar som han tydligen var mellan 1805 och 1815. Hans sista tjänst i Gällersta ägor var dock inte på en sådan gård!
Hjärtliga hälsningar från Tyskland
Walter
280
« skrivet: 2004-10-02, 02:19 »
281
« skrivet: 2004-10-02, 01:13 »
Snälla Peter Karlsson, jag hoppas du har förståelse att jag missbrukar forumet för mina foto-etyder. Men jag kan inte sova med ett sånt problem i huvudet. Jag försöker alltså en gång till med Säby  Walter
282
« skrivet: 2004-10-02, 00:41 »
Brrr!
Kan någon förklara mig vid tillfälle, vad jag gör fel så att bilden blir så stor! I fotoprogrammet (Picture it!) var den riktigt liten och söt. Vad man allt måste lära sig på sina gamla dagar!
Walter
283
« skrivet: 2004-10-02, 00:33 »
Tack Ellert, jag hade funderat redan i samma riktning. Kortet är inte bra, men titta själv, om man får tolka Täby.  God Natt! Walter
284
« skrivet: 2004-10-01, 20:44 »
Hej!
I Gällersta AI:13 s.65 står att Jonas Jonsson Morlin, f. 1788-12-25 i Mosjö (Hulinge ägor), har flyttat 1815-03(?)-10 till Säby. Enligt Lantmäteriets sökmaskin finns 52 bebyggelser med namn Säby i Sverige. Eftersom Hfl inte anger nånting om län eller härad få man väl anta att det är Säby i Örebro kommun som var avsedd.
Efter kartan förmoder jag att den där lilla byn tillhör Vintrosa socken, numera en del av Tysslinge pastorat. Kan någon tala om för mig, om min förmodelse är riktig?
Och kanske finns det ju t.o.m. någon som forskar i trakten och kunde lätt slå upp, om den ovannämde Jonas Jonsson Morlin dyker upp i en flyttnings- och/eller husförhörslängd i Vintrosa. Han kan inte ha vistats längre i Säby än några månader, ty redan den 12.06.1815 gifter han sig i Gräfnäs, Erska sn, Alingsås kn, och stannar där hela sitt liv.
Namnet Morlin kan han inte ha tagit alltför länge innan, tidigast under sommaren 1812. Och i Erska står han med nytt efternam namn i böckerna: Jonas Jonsson Wennerlöf, f. 1788-12-25 i Mosjö, inflyttad med prestattest fr. Närke, alltså säkerligen samma person. Frun han gifter sig med måste han ha träffat senast i hösten 1814, därför deras fösta barn föddes i juli 1815.
Jag är tacksam för varje bidrag som hjälper mig att följa hans spår från Mosjö till Erska. Det verkar har gått ganska härs och tvärs med honom!
Hälsningar från Tyskland
Walter
285
« skrivet: 2004-09-29, 21:48 »
Tack Anders,
det där med danska namnet Ib(b) hade jag också läst i nån lexicon. Men jag har svårt att föreställa mig nåt sånt extravagant i Hålanda-Hultet.
Snarare tänker jag på en regional smekform av namnet Ingeborg, som var vid denna tid i Hålanda mycket vanligt. Men jag vet ingenting om hennes far- eller mormor, inte ens modern är ju nåmnd i notisen.
Annars finns Iba inte mera i Hålanda C:1 till C:3 (1687-1812), - tror jag.
Kanske finns nån forskare som har en Ingeborg i familien, som kallades/kallas Iba eller Ibba!
Vänta vi på en inspiration!
Walter
286
« skrivet: 2004-09-29, 21:17 »
Tack Yvonne!
Det passer bra vad du skriver och jag har tänkt mig redan nåt sånt. Ändå: Är tå(å) i det sammanhanget och i denna speciella betydelse nu samma ord som tån vid min fot, - längst borta från huvudet så att säga -, eller är det ett helt annat ord med egen historia?
Alltid villig att lära mig nåt
Walter
287
« skrivet: 2004-09-29, 19:10 »
Förlåt Anders,
att jag var så omkringelig. i bijden förekommer i kyrkobokens första del från hösten 1687 till sommaren 1693. Några exempel: sida 6 rad 2 nerifrån, sida 7 rader 8 och 12 uppifrån, osv., s. 21, r.3 uppifr., s.22, r.4 och 5 nerifr., s. 23 r. 1 nerifrån.
Om du håller på med Genline kunde du vara snäll och titta på sidan 17, rad 6 nerifrån. Där står namnet, som jag läser som Iba. På mitt vederbörande inlägg för några dagar sen har jag inte fått svar än.
Tack för hjälpen!
Walter
Inlägget flyttades 22 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: I bijden = Ibidem?
Camilla Eriksson, moderator
288
« skrivet: 2004-09-29, 17:13 »
Hej!
I Hålanda (P) C:1, omkring 1700, förkommer det ofta, att bland faddrarna en person bor i bijden. Efter allt vad jag vet, finns eller fanns inget ställe i socknen som heter så. Är det alltför äventyrligt att förmoda, att kyrkobokföraren, som ju inte alltid kunde latin, hade snappat upp nånstans att man kunde skriva ibidem när en person kom från samma ställe som den föregående personen?
Vad menar ni?
Hälsningar från Tyskland
Walter
Inlägget flyttades 22 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: I bijden = Ibidem?
Camilla Eriksson, moderator
289
« skrivet: 2004-09-28, 08:18 »
Hej!
I Hålandas (P)äldre kyrkoböcker finns ibland ett tillägg till by-eller gårdsnamn: Tåå. SOAB har inte hunnit så långt. SAOBs ordlista för inte uttrycket; det verkar alltså inte förekomma idag.
Är någon som vet något?
Hälsningar från Tyskland
Walter
290
« skrivet: 2004-09-26, 15:59 »
Hej!
I Hålanda C:1 s.192 läser jag som namn för bruden Hugur Ifwarsdotter. Ett år senare (s.52) kunde en moders namn också läsas som Hugur Ifwarsdotter. I Rötters namnlista finns Hugur inte. Inte heller i SMP eller SAOB.
Alternativ läsning: Hugne eller Hugni
Hälsningar från Tyskland
Walter
291
« skrivet: 2004-09-25, 10:20 »
Hej!
I Hålanda (P) C:1 s.17 läser jag namnet Iba. Finns eller fanns detta eller ett liknande namn i 1690-talet?
Hälsningar från Tyskland
Walter
292
« skrivet: 2004-09-20, 10:06 »
Hej!
Finns eller fanns kvinnliga förnamnet Svilla eller något liknande? Det kunde läsas som Milla också. (Hålanda C:2, s.362, 1761-08-2, finns i Genline, tror jag.)
Hälsningar från Tyskland
Walter
293
« skrivet: 2004-09-18, 16:32 »
Hej!
Gunnar August Söderqvist, f. 1879, var skogsplantör. En skogsman alltså som hans far, som var kronojägare, och hans farfar, som var skogvaktare. Men kanske vet någon litet mera om det här yrket.
Med vänliga hälsningar från Tyskland.
Walter
294
« skrivet: 2004-09-08, 09:37 »
Hej och tack, Rune!
Jag ser det likadant under tiden. Men gärna hade jag vetat, vilket straff de båda Samuelssöner blev dömde till resp. vilket straff man överhuvudtagit fick vänta sig för sabbatsbrott under 1700-talet. Även dödsstraffet?
Dessutom intresserar jag mig för länsmannen. Vad var en renlevnadsman under 1760-talet? Och vad menade prästen med att beteckna honom som jesuit? Fanns de bland länsmännen verkligen dolda krypto-jesuiter i dåtida Sverige, eller rörde det sig bara om enligt prästens åsikt katoliserande tendenser in hans uppfattningar?
Med vänliga hälsningar
Walter
295
« skrivet: 2004-09-07, 20:08 »
Hej Marianne och Ann!
Tack för ert intresse och era föreslag! Det står faktiskt mahla och inte måhla. Möjligen kunde h tydas som s, masla alltså, men detta ord har jag inte heller hittat och dessutom borde väl vid denna position inom ordet stå ett runt s som t.e. vid wiersbacke i samma sats.
Förresten har jag hittills inte lyckats med att följa vägen han skulle ha tagit, men det hör ju inte hit under språkfrågor.
I alla fall verkar han inte ha varit i kyrkan på söndag morgon, annars skulle han lever fortfarande! :-)
Walter
296
« skrivet: 2004-09-05, 07:00 »
Tack skall du ha, Elisabeth! Och hur bra för mig, att det finns Anbytarforumet! Varifrån skulle jag annars få så snabba och övertygande svar på alla dessa frågor som uppstår, när man som tysk grävar i gamla svenska husförhörslängder!
En fin söndag önskar jag åt dig och åt alla andra i forumet.
Walter
297
« skrivet: 2004-09-04, 19:10 »
Tack Carl-Johan!
Det passar bra, därför Anna Sofias äldre bror Johan August hade blivit kronojägare i Blomskog!
Walter
298
« skrivet: 2004-09-04, 15:58 »
Om Ida Kristina Andersdotter, född 1841-09-20, som 1873 hade fått en oäkta son Ludwig Gerhard, står i Erska (St. Mellby Pastorat, Alingsås kn) AI:10 (1874-1886) en tydligen senare infogad anmärkning: hör litet fri. I alla fall ser jag inte vad som kunde stå där annars. Kanske skulle jag tala om också, att Ida Kristina levde fortfarande resp. återigen hemma hos sina föräldrar.
Vet någon vad prästen ville konstatera med den här anmärkningen?
Med vänliga hälsningar
Walter
299
« skrivet: 2004-09-04, 15:41 »
Hej!
Enligt AI:10 i Erska, St.Mellby pastorat, Alingsås kn, flyttar Anna Sofia Andersdotter ihop med sin nyfödd dotter Hilma? Dorothea 1876-07-28 från Gräfsnäs-Sörängen till Torskog i Carlstads län. Hette Värmlands Län vid denna tid Carlstads Län? Och vet någon om det fanns då ett ställe som hette Torskog? Eller ett liknande ortsnamn? Idag hittade jag i Lantmäteriets sökmaskin bara en Torskog, och den ligger inte långt ifrån Gräfsnäs i Lilla Edet kn.
Vänliga hälsningar från Tyskland.
Walter
300
« skrivet: 2004-08-27, 10:09 »
Hej!
Igår blev jag uppmärksammad att Jonas Svensson inte är född 1797 utan 1779. Jag ber om ursäkt för tabben! Dessutom fick jag hänvisningen, att noteringen i Hålanda AI:1 kunde tydas som född i Viste hd. Kanske kommer nu fart på projektet.
Walter
301
« skrivet: 2004-08-07, 11:54 »
Hej!
1750 dog i Hålanda sn, Ale hd, vid 3 månaders ålder ett främmande Soldatebarn. Hade främmande soldater, alltså inte de som var bosatta i församlingen, sin familj med sig när de tågade genom landet? Eller hur skall jag föreställa mig denna sorgliga händelse?
Vänliga hälsningar från Tyskland
Walter
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Främmande Soldatbarn. / Moderator Yrken
302
« skrivet: 2004-08-07, 11:42 »
Hej!
1751 dog i Hålanda sn, Ale hd, ett 5årig barn, därför det fallit uti en kätel. Är ordet kätel dialekt eller en äldre form av kittel? Kärl är väl beteckningen för en mindre behållning, däri ett barn knappast kunde falla till döds. Eller hur?
Med i förväg tacksama hälsningar från Tyskland
Walter
303
« skrivet: 2004-08-06, 13:43 »
Hej!
Att Siri är en förkortningsform till Sigri/Sigrid är näraliggande. Men enligt Hålanda C:1 och C:2, omkring 1700, verkar även Signi vara en form av Sigrid. Vet någon mera om det? Och är även Signe, som förkommer i familjen omkring 1900, en avkommling till Sigrid?
Tack i förväg med hälsning från Tyskland
Walter
304
« skrivet: 2004-08-06, 10:49 »
Hej!
Om Jöns Andersson står i Hålanda C:2 s.342: fans död en Söndag morgon på wiersbacke, då han skulle till Ålanda att ma(h)la.
Jag skulle inte tveka att tolka mahla som mala, men jag undrar om det är tänkbart att 1741 någon fick gå eller köra att mala på en Söndag.
Kunde mahla betyda något annat?
Tacksama hälsningar från Tyskland
Walter
305
« skrivet: 2004-08-05, 20:21 »
Hej!
Omkring 1700 i Hålanda, Ale kn, förkommer några gånger namnet Hemming, även stavat Hämming och Hämning. I Rötters Namnlista står att namnet är nordiskt. Vet någon något om namnets historia och betydelse?
Vänliga hälsningar från Tyskland
Walter
306
« skrivet: 2004-08-05, 20:15 »
Tack snälla ni alla! Inte bara för allting jag fick lära mig om Anund utan också för alla litteratur-tips. Framförallt för de jag kan slå upp via Internet.
Förresten: Det finns inget ämne i Forumet, där man får svar så snabbt och så rikligt.
Tacksama Hälsningar från Tyskland med 34 grader i skuggan!
Walter
307
« skrivet: 2004-08-03, 09:08 »
Hej!
Om någon heter Ola Anunson eller Börta Anunsdotter (Hålanda 1740/41), hur heter då fadern? Anund förmodligen. Och är det samma namn som Amund? Och Asmund?
Sommarliga hälsningar från Tyskland
Walter
308
« skrivet: 2004-07-30, 20:27 »
Hej!
Jag kan meddela, att jag under tiden har upptäckt nya spår för att lösa mitt problem. Modern Anna Olofsdotter har flyttat inom församlingen till Råby ägor och gift om sig (med en afskedad soldat Anders Råman, som nästan kunde ha varit hennes son). Efter några år kom de t.o.m tillbacka till Hulinge. Sonen Jonas Jonsson stannade inte alls kvar hos maman, utan begav sig fr.o.m. 1805 till växlande drängtjänster i grann-byarna, fast han fortfarande stod under Hulinge ägor i Hfl. Förekommer sånt oftare?
Vid 1808/09 flyttade han till Gällersta. Där kan jag nu beställa kort och leta vidare. Tack i alla fall för uppmerksamheten!
Har någon en id? förresten, hur Jonas/Jon/Johan Jonsson kunde ha råkat på namnet Wennerlöf? Finns det en anknytning till detta namn i Örebro-trakten? Eller har han tagit till sig namnet på vägen från Närke till Västra Götaland längs Vänern?
Sommarhälsningar från Tyskland
Walter
309
« skrivet: 2004-07-29, 21:55 »
Hej!
Jag har i husförhörslängder flera gånger påträffat, - just nu i Hålanda AI:1, s.40 -, att folk bor på ett ställe, - exempelvis Ringens led -, vilket betecknas som obebygdt. Hur skall jag förstå detta?
Vänliga hälsningar från Tyskland
Walter
310
« skrivet: 2004-07-21, 20:11 »
Hej Maud!
När jag just nu kollade mitt inlägg från i eftermiddags la jag märke till ditt svar på Solveig om okända mödrar. Jag läste det med glädje och nöje! Tänk att jag högst en timme innan hade skickat iväg en förfråga till landsarkivet i Göteborg för att höra efter just om den för mig obegripliga informationen att det föddes och döptes ett barn med en okänd moder! Och det kunde inte handla sig om ett hittebarn, därför att moderns egen födelsedag var angiven.
I det fallet tog förresten barnets föräldrarna två år senare, när de hade gift och etablerat sig, flickebarnet till sig: min fru Birgittas faster.
Tack så mycket alltså!
Walter
311
« skrivet: 2004-07-21, 17:20 »
Hej!
Jonas Jonsson, född 1788-12-25 i Mosjö, har förmodligen under vintern 1810/1811 flyttat bort från Mosjö/Hullinge ägor, utan att det finns en notering därom i Hfl. Kanske ihop med sin mor änkan Anna Olsdotter, f. 1765. Och kanske till Örebro, vart många flyttade vid denna tid. Även hans syster Anna Stina. Hennes utflyttning 1710 till Örebro (med attest) är noterad i Hfl. En detaljerad analys av förhållanden i Mosjö AI:7 kunde jag meddela via epost eller telefon, om det vore nyttigt.
Härifrån är det svårt att bara titta efter här och där i kyrkoböckerna i Örebro och runt omkring. Men kanske har jag tur, och någon som läser det här, har det lättare med tillgången till källorna och vill hjälpa mig litet. Om jag bara fick en hänvisning var jag kunde hitta något, skall jag sen gärna beställa vederbörande mikrokorten från SVAR.
Jonas dyker upp igen 1815 i Erska-Gräfsnäs (P). Då har han lagt till sig namnet Wennerlöf och kallas muraregesäll. Hans förnamn anges även med Johan.
Med tacksama hälsningar från Tyskland
Walter
312
« skrivet: 2004-07-19, 13:09 »
Hej!
Kanske har jag tur och någon har det enklare än jag att titta efter, om det föddes en Jonas Svensson den ?06.08.1779 in en av församlingarna runt om Hålanda, Ale kn; t.ex. Ale-Skövde, Skepplanda, Erska, St.Mellby osv. Jonas har gift sig 1809 och noterades då som dräng från (Hålanda-)Verle. I tidigaste Hfl från 1811 står att han var född 06.08.1797 i västergd (litet svårläslt), som egentligen bara kan avse Verle Västergd, därför han bodde då i Bodakärr i Verle Rote. Tyvärr finns i Hålanda C:3 varken hans födelse eller några passande föräldrar, inte ens en ogift mor e.d.
Jag själv måste för att få sådana en-blick-informationer låna hem SVAR-mikrokort, vilket jag gärna vill göra också, om jag via efterlysning bara får en anknytning till en församling.
Tacksama hälningar från Tyskland
Walter
313
« skrivet: 2004-07-18, 22:57 »
Hej!
I januari 1693 föddes i Höga, Hålanda socken, enligt C:1 s.24, ett barn Håffrij. Fadern heter Anders. Var det ett poik- eller ett flicknamn? Mellan 1721 och 1735 finns i samma C:1 en Håfrid/Hofrid Andersdotter, Höga, som mor till 6 barn. Kan Håfrij och Håfrid vara samma namn? (I Släktdatas Register räknas Håfrij som manligt namn.)
Tacksama hälsningar från Tyskland
Walter
314
« skrivet: 2004-07-08, 13:25 »
Hej snälla Ni!
Pigan Anna gifte sig i Hålanda, Ale kn. Därför tänkte jag först också på Bjärke härad, som ligger ju i granskapet. Men det står faktiskt Bjelke härad i källan, Hålanda C:3, s 145. I lantmäteriets sökmaskin finns ortsnamn som tyder på Uppland. Men jag har inte hittat en möjlighet, att leta efter häraden via internet. I Skara Bibliotek såg jag häradskarta över Skaraborgslän, men jag tror den var självgjord.
Alltså: Om ni säger, att det inte finns ett härad med namn Bjelke, så vill jag gärna tro på er, och nöjer mig gärna med Stora Mellby och Grunntorp.
Tack i alla fall för uppmärksamheten!
Walter
315
« skrivet: 2004-07-07, 20:54 »
Hej!
En piga Anna Andersdotter (gift 1783-01-01) kommer ifrån Grantorp (eller Gruntorp?) i Bjelke Härad. Var ligger det?
Tacksama hälsningar ifrån Tyskland
Walter
316
« skrivet: 2004-05-17, 13:34 »
Hej!
Tack vare SVARs vänlighet och hjälpvillighet fick jag redan i morse meddelandet, att den riktiga Anders Jonsson är född 1820-10-13 i Hålanda Sandåker, och att Hålanda tillhörde Skepplanda Pastorat. Så nu vet jag, var jag kan ta upp forskningen igen!
Stort tack!
Walter
317
« skrivet: 2004-05-14, 00:32 »
Hej Helena!
Ja, de hade en son Jonas, och alla Dina uppgifter om honom och hans fru stämmer överens med vad jag har dragit ur kyrkoböckerna de sista dagarna. Då trodde jag nämligen fortfarande, att deras äldste son Anders, f 1820-10-18, skulle vara Birgittas fm ff. För några timmar sedan har jag dock tyvärr fått upptäcka, att denna Anders dog redan med 4? år. Därmed har hela min fina byggnad ramlat in och egentligen behöver jag inte heller forska längre efter Britta Larsson. I stället måste jag nu söka efter en annan Anders Jonasson från Skepplanda eller omgivning, född omkring 1820, (helst den 5. oktober), vilken 1838 har flyttat till Gräfsnäs i Erska socken.
Din Jonas Andersson hade med Anna Hansdotter förutom Anders åtminstone 6 barn: Katrina (1822-10-15), Hans (1824-08-13), Andreas (f.1827-03-12, d.1835-08-23), Anders (1830-02-02), Britta (1831-11-11) och Christina (1839-11-03). Mikrokorten efter 1839 har jag inte än lånad, därför vet jag inget om hans och Annas död och om eventuella senare barn. Jonas och hans familj bodde förresten i Blinneberg, var Anna (f. 1796-03-31) var hemma. (Skepplanda C:4,5; AI:6,8,10)
Om Du är intresserad av allt jag har fått om Jonas' och Annas förfäder, kan Du mejla till mig.
Med vänlig hälsning
Walter
318
« skrivet: 2004-05-12, 22:58 »
Hej!
Min fru Birgittas fm ff fm var Britta Larsdotter i Skepplanda-Tussebo. Hon gifte sig 1776 med Anders Jonsson, f.1746 i Tussebo, och hade med honom mellan 1778 und 1792 fem barn. Inför giftermålet hade hon sen omkring 1770 varit pigan i huset. Hon dog 1816-01-23, 63 år och 2 mån. gammal. Hon borde därefter vara född i november 1752. I Skepplandas födelsebok för 1740-1775 (C:3) finns dock ingen Britta Larsdotter inom åren omkring 1752.
I Skepplanda-Rapenskår/Bakstuga upptäckte jag för 1769 en Britta Larsdotter, 15 år, (Skepplanda AI:2). Kanske är båda flickorna Britta Larsdotter identiska? I så fall bör hon vara född imkring 1754 och hennes mor bör ha hetat Britta Torstensdotter, född omkring 1712. Och möjligtvis är ju sen hustrun i Rapenskår/Bakstuga, den 16 år äldre Marit Larsdotter, hennes syster. Denna flyttade med sin familj omkring 1768 dit ifrån (S)vallered Såg. Och vid vigseln (C:3, 1761) noterades, att hon kom från Sålanda. Men även för henne hittade jag ingen födelsenotering i Skepplanda omkring 1738. Och inte för modern Britta Torstensdotter heller.
Kan någon, som forskar i Ale, vara snäll och ge mig ett tips, när och varifrån hon resp. hennes föräldrar kanske har inflyttat?
Med tacksama hälsningar ifrån Tyskland
Walter
319
« skrivet: 2004-05-02, 23:51 »
Nu skall jag försöka en gång till med att skicka en bild.  Hoppas det funkar nu! Walter
320
« skrivet: 2004-05-02, 23:41 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig att förstå ortnamnet. Åsborg kanske? Notisen stammar från Mosjö C:2 fol 63a. Och var snäll att tala om med det samma, var nånstans orten ligger.
Tacksama hälsningar ifrån Tyskland
321
« skrivet: 2004-04-30, 09:02 »
Hej!
Genom forskningens framgång har problemet Schyllman förändrats. I två nya mikrokort har jag hittat honom stavad inte med l utan med n i ordsmitten. I hans dotters födelsenotering i Tådene C:3 (1791-05-09) står Schuneman, och i hennes vigselnotering i St.Mellby/Erska C:3 (1815-06-12) står Schynman. Dessa båda noteringar är faktiskt äldre än alla övriga ca 10, där han stavas Schylman e.d. Hur det kom till förändringen kan jag dock bara gissa.
Enligt tyska telefonkatalogen är namnet Sch?nemann ca 10 gånger vanligare än Schulmann (ca 2500 noteringar, därav ca 150 i Berlin). Som tur var hade jag inte skrivit till arkivet i Berlin innan jag fått de nämda mikrokort!
Kanske har någon, som inte kunde hjälpa mig med Schyllman, en hänvisning berörande Sch[?/u/y]neman?
Walter
322
« skrivet: 2004-04-27, 13:08 »
Hej en gång till!
Under tiden kom jag på tanken, att Gertrud på svenska kunde uttalas som Jertrud, och detta stavsätt skulle mycket bättre passa till skrivarens stil.
Vad menar experterna?
Walter
323
« skrivet: 2004-04-27, 12:53 »
Hej!
Kunde en bondeflicka i Forshälla vid 1740-talet döpas Gertrud? Första bokstaven liknar inte riktigt det G, vilket kyrkobokföraren använde annars. Men hur kunde namnet tolkas eljest?
Hälsningar ifrån Tyskland
Walter
324
« skrivet: 2004-04-23, 21:31 »
Hej Steve!
Tack för ditt deltagande! Idag har jag fått en hänvisning till ett centralt arkiv i Berlin. Jag skall skriva dit och få se, om de vill och kan hjälpa mig. Om adressen duger, så skall jag gärna se till, - om du vill -, att du också får hjälp. Om det finns ett generellt tillvägagångssätt ifråga om släktforskning i Alt-Berlin betvivlar jag däremot. Vi skall se!
Med vänlig hälsning
Walter
325
« skrivet: 2004-04-22, 11:59 »
Hej!
Har någon stött på Jäg. Ulric Joh. Schylmann, född 1740-03-03 i Berlin, gift med Catharina Andersdotter (f.1758 i Flo), omkring 1790 skogvaktare i Tådene, fr.o.m. 1797 skogvaktare i Erska-Gräfsnäs, död 1820 i Erska?
Hans efternamn har jag hittat stavas även Schyllman (så mestadels), Schöllman, Sköllman. I tyska telefonkatalogen hittade jag både Schulmann och Schöllmann ca 200 gånger.
Vore tacksam för varje gott råd, hur jag skall bära mig åt för att få fram nånting om hans väg från Berlin till Västergötland. Och fastän jag själv är tysk, så vet jag faktiskt inte vart jag skulle vända mig i Berlin, för att efter snart 300 år få uppgifter om hans härkomstfamilj. Men detta problem har väl andra forskare också redan haft!
Tack i förväg!
Walter
326
« skrivet: 2004-04-21, 15:34 »
Hej!
Min fru Brigittas fm fm mm Catharina Andersdotter i Stora Prästtorp, Erska sn/St. Mellby pastorat, är född 1758-(06?-17?) i Flo pastorat Ravelsgård. Till Erska kom hon vid sekelskiftet, ihop med sin man Jäg. Ulric Joh. Schylman (f. 1740 i Berlin), som blev där skogvakt, och deras dotter Christina Dorothea, född 1791 i Tådene. (Enligt lantsmäteriets ortsnamnsök finns i Flo numera ingen Ravelsgård utan bara ett Ravelstorp, men det är ju kanske samma stället.)
Eftersom jag här ovan har läst om stora branden av 4. febr. 1771, som förintade även till stor del denna tids kyrkoböcker, vill jag först på den här vägen försöka att komma vidare. Framförallt med att få tips, var jag kunde hitta nånting mera om Catharina och hennes familj. Kanske finns hon med i någon Hfl efter 1771, eller hon blev vigd i Flo?
Tack i förväg ifrån Tyskland!
Walter
327
« skrivet: 2004-04-21, 14:30 »
Hej!
Min fru Birgittas fm fm m Christina Dorothea Schyllman i Stora Prästtorp/Erska sn/Stora Mellby pastorat/Alingsås kn, född 1791 i Tådene (Lidköping kn) är dotter till Jäg. Ulric Joh. Schylman, f. 1740-03-03 i Berlin. Han var gift med Catharina Andersdotter, f. 1758-(06-17?) i Flo-Ravelsgård (Grästorps kn). Vid sekelskiftet (kanske 1797) blev han skogvakt i Erska, troligtvis tillhörande Gräfsnäs Säteriets personal, men betecknas som fattig. Förmodligen kom han dit ifrån Tådene, var dottern blev född. I Hfl AI:2 S. 53 hittar jag ingenting därom, och uppgiften som står där kunde jag inte läsa. Nedanför familjen Schylman uppges en betj. Lekander, som kom 1797 ifrån Tådene. Namnet Schylman stavades i senare dokument mest Schyllman, men även Schöllman eller Sköllman. Prästen anmärker Läs(er) häldst ur Tyska böcker. I Tyskland finns för nyvarande omkring 200 Schulmann i Telefonkatalogen.
Innan jag beställer betr. mikrokorten: Är han känd hos någon Tådene-forskare? Finns det spår efter honom i Tådene?
Tack i förväg ifrån Tyskland!
Walter
328
« skrivet: 2004-04-21, 14:14 »
Hej!
Jag vet inte, om jag är här på rätt ställe:
Min fru Birgittas fm fm f är en Jonas/Johan Wennerlöf i Erska (Alingsås kn), född 1788-12(?)-25. Enligt Hfl från 1830- och 1840-talet är han född i Mosås. På kartan hittade jag en Mosås mellan Örebro och Kumla, inte långt ifrån Mosjö Kyrkan. Det skulle stämma överens med tidigaste uppgiften om hans härkomst (i Hfl 1796-1816): Fr. Nercke, lemnit Prestattest. Men Mosås var väl aldrigt socken, i alla fall hittade jag orten varken i Rötters sockensök eller i NAD-katalogen. Tillhörde det till Mosjö socken, som jag tror, eller till Örebro? (Eller fanns det en Mosås till? I en 1820-tals Hfl står nämligen Bergslag som uppgift om hans härkomst, och då är jag inte säker, om det passar till en Mosås söder om Örebro.)
Förmodligen kom han vid 1811-1813 till Erska/Gräfsnäs. Innan han där blev torpare eller brukare på Stora Prästtorpet betecknades han i kyrkoböckerna flera gånger som murare, en gång som minare gesäll. Fanns det kringvandrande murare/minare vid denna tid? Och hadde yrket murare då nånting med minare att göra? (Minare betyder väl sprängmästare e.d?)
Innan jag beställer mikrokort: Är det någon som känner till honom resp. hans familj i Mosås/Mosjö/Örebro/Närke? Finns det spår efter honom i trakten, vilka jag kunde ta upp? Är det han som tagit sig namnet Wennerlöf och vad kunde ha varit anknytningen därtill?
Tack i förväg ifrån Tyskland till alla forskare i Närke, som vill/kan hjälpa mig en bit på vägen!
Walter
329
« skrivet: 2004-04-09, 10:53 »
Hej!
Det är verkligen synd om den där fina teorien, och jag hade alltför gärna tagit emot Ditt erbjudande, Christina, att kröna min forskning med en ursvensk andlig stamfader av 1400-talet, men enligt Mariestads Kyrkoboken (C:1, AI:1,2) förhåller det sig annorlunda: Hattmakaren Petter Rodins (1719-1758) far var hattmakaren Johan Rodin (1690-1719) i Mariestad och dess far var hattmakaren Anders Rodin i Mariestad. Honom gissar jag vara född i 1650-talet och ha dött mellan 1696 och 1714. Förmodligen inkom den sistnämde ihop med andra hattmakarefamiljer med namn som bl.a. Madin, Martin, Myring, Ditau, Geurgen under 1680-talet till Mariestad, var det på den tiden måste ha härskat ett utomordentligt stort behov av hattar.
Varifrån de kom vet jag inte (än), men deras namn kunde vara av franskt ursprung. I Tyskland fanns det på samma tid en stor tillflyktsrörelse av protestantiska franska hantverkare, som inte ville bli rekatoliserade och utvandrade därför till länder, där de var välkomna inte sist på grund av sina civilisatoriska kunskaper, t.ex. i Brandenburg-Preussen. Om de även kom till Sverige och om det hade varit möjligt för dem att stanna vid sin calvinistika tro i det lutherska Sverige, vet jag inte heller. Men kanske vet nån annan nånting om det. Eller kan ge en literatur-hänvisning.
Om någon är intresserad av detaljerna till forskningen i hattmakaresläkten Rodin må han mejla till mig. Jag hade känsla att det skulle bli för omfångsrikt att lägga in det här.
Förresten var hustrun till Probsten Magister Andreas Faegersten i Mariestad (d.1737) en Gunilla R(h)odin, f. 1681, d.1729. Och hon kunde gott och väl ha härstammat från Råda-Rhodin-Prästerna! Och kanske var det hennes existens, som inspirerade Warholm och Öreberg till sin teori. Efter diskussionen i ämnet Släkter/Övriga släkter C-F/Fegraeus att döma finns det ju en hel del Fegersten-experter, som kanske kan hjälpa vidare.
Att utveckla teorier är ju en av släktforskningens fascinationer! Teorien är död, hög leve teorien!
Glad Påsk till hela Forum-Församlingen!
Walter
330
« skrivet: 2004-04-07, 08:12 »
Hej!
Kanske är det bara ett läs-problem, men fanns det ett förnamn Geir? (Dopbok Mariestad C:1 s. 308, 11. juii, fältwäl. Geir Brahm?
Walter
331
« skrivet: 2004-04-07, 08:05 »
En fråga därtill:
Tillhörde det kanske även till rådmännens tjänsteplikter att framträda som dopvittne i problematiska fall?
Walter
332
« skrivet: 2004-04-05, 08:39 »
Hej!
Enligt alle källor lär min Marit Persdotter vara född omkring 1775 i Hattedalen. I Kyrkoboken Uddevalla/Bäve finns under Hattedalen en Per Larsson med hustru Ingeborg Halvardsdotter som får där fr.o.m. 1781 många barn. Deras vigsel och födelserna inför 1781 finns dock inte i kyrkoboken Uddevalla/Bäve. Däremot finns dessa uppgifter i kyrkoboken Forshälla: vigseln 1773-02-21, födelsen av sonen Andreas 04.08.1773-08-04 i Forshälla-Rådane (idag Råane?), födelsen av dottern Marit 1775-11-12 i Forshälla-Hattedalen!
Det finns alltså två stycken Hattedalen! Gröna Kartan visar Stora och Lilla Hattedalen, sydöster om Råsseröd, bara några 100 m ifrån varandra. Mellan de båda bygder är församlingsgränsen inritad: Stora H:en tillhör därefter till Forshälla, Lilla H:en till Bäve. En direkt trafikled ifrån Stora H:en söderut mot Forshällabygderna finns inte, man måste ta omvägen genom Lilla H:en till Råsseröd och därifrån sedan söderut. Bara en fotled går direkt genom skogen till Köperöd eller Hogarna.
Kunde det vara möjligt, att mellan 1775 och 1781 ifråga om pastoriseringen Stora Hattedalen blev tillordnad till Bäve, utan att församlingsgränsen blev ändrad? Eller måste man anta, att familjen flyttade först från Forshälla-Rådane till Forshälla Hattedalen och sen vidare till Bäve-Hattedalen? Eller, - som tredje möjlighet -, flyttade de kanske med det samma till Bäveska Hattedalen men lät på grund av gamla förbindelser döpa sitt barn i Forshälla, varefter dopet blev dokumenterad i Forshälla också?
Kanske finns det ännu flera förklaringsmöjligheter, som jag inte har tänkt på? Kanske är det även dumt av mig, att inte nöja mig med själva genealogiska sammanhanget, vilken ju verkar vara uppklarat?
Tack i förväg för alla upplysningar och hänvisningar
Walter
333
« skrivet: 2004-03-31, 06:44 »
Hej Christina och Kurt!
Under tiden har jag börjat med att gräva mig genom mikrokorten till Mariestads Kyrkoböckerna. Därefter kan jag bekräfta:
1. Catharina Charlotta är född 1774-06-26 i Mariestad.
2. Hennes och hela familjens efternamn stavas (förutom ett enda undantag) alltid Rodin.
3. Hennes far var Comminister Johan Rodin, vilken 1772-11-19 i Mariestad hade gift sig med Anna Elisabeth (Lisa) Lampa, dotter till probsten Dr. Petrus Lampa i M:stad. Hon var född 1748, men inte i M:stad, vart hennes far tydligen kom först under 1750-talet. Petrus Lampa dog 1786-04-11 med 76 år.
4. Johan var född 1742-11-21 som son till hatt(e)makaren mäster Rodin i M:stad, vilken mera eller mindre samtidigt hade gift sig med änkan madam [Anna C.] Hauptman.
5. Denne hattmakaren var väl Petter (Peter, Pehr) Rodin, död 1758-06-29 med 40 år.
6. Det fanns dessutom en handelsman, senare även rådman, Anders Rodin, död 1796-01-10 med 75 år, gift med (änkan?) Anna(?) Caisa(?) Krüger (Kryger), död 1793-10-12 med 73 år.
7. Och en Johan Rodin, även han hattmakare, född omkring 1720/21, gift 1745-10-09 med jungf Johanna Nyman.
8. Förmodligen var dessa tre Rodin bröder, och enligt en mycket förbleknad notering, kunde deras fader ha hetat Peter Rodin.
9. Annars har jag hittills inte upptäckt någon notering om Rodin-brödernas föräldrar. Det förfaller mig snarare, att de har inflyttat i början av 1740-talet, eftersom det dröjer några år innan de kan etablera sig i stadens borgarliga kretsar, t.ex. som dopvittne e.d.
Det finns hänvisningar i litteraturen, att bröderna Rodin kanske kan knytas till kh Lars Rhodin i Lyrestad, född omkring 1650 i Råda. För att kunna säga mera måste jag först studera de tidigare kyrkoböckerna, när jag har fått betr. mikrokorten. Tills nästa veckan!
Walter
334
« skrivet: 2004-03-28, 16:00 »
Hej Christina!
Kan du vara snäll och kolla födelsedatum till nr.12, Ingeldus Petri? Kunde det heta 1540 istället för 1504? Visst kan man bli 107 år gammal, framförallt när man är så spänstig att man får barn med 68 år, men innan jag matar in såna värde i min dator vill jag vara säker på dem .
Walter
335
« skrivet: 2004-03-27, 19:34 »
Hej Christina!
Självklart att Karin är dotter till hennesfar Lars och inte son! Det var rena slarvighet av mig, att jag skrev Karin Larsson. Kan Du förlåta mig?
Walter
336
« skrivet: 2004-03-27, 17:30 »
Hej Christina!
Tack så mycket för Ditt utförligt inlägg! Mitt sista inlägg och Ditt måste ha korsats på vägen, annars hade jag inte skickat av mitt. Men de stämmer ju överens så vida de handla om samma fakter. En småsak bara: Jag har den 04.08.1698 som dödsdatum för Petrus Rhodinus i Vänersborg. Det får jag kolla vid tillfälle!
Om jag skulle lyckas med anslutningen mellan Catharina Charlotte Rhodin (s.ovan) och en av alla dessa Rhodin-präster, hade Du genom ditt inlägg hjälpt mig till min tidigaste förfader!!!
Tack en gång till!
Walter
337
« skrivet: 2004-03-27, 17:06 »
Hej Boris!
Varken ur mina erfarenheter som elev eller ur dem som lärare hade jag kommit på tanken, att en yngling kunde ta namn efter sin magister. Bra att veta även fär släktforskingen! Man måste verkligen akta sig för allt för snabba slutsatser betr. namnlikhet. Tack för denna läxa!
Ändå grubblar jag litet om kronologien. Om Magister Lars Rhodin antas vara mindst 30 år, när han blev kallad att begrava sin brors flickebarn (1691-01-08), och om Din yngling antas vara mindst 18 år, när han kallar sig student och tar namn, så borde den vördnade läraren Lars Rhodin vid denna tillfälle ha varit omkring 75 år! I vilken skola fick man eller måste man tjänstgöra så länge och är fortfarande vördnadsvärd? - Jag undrar om Din Lars Rhodin kanske var en annan än min. Petrus Rhodinus hade nämligen också en son med namn Lars, född 1698-01-09, 8 månader innan han dog. Kanske den Lars Rhodin blev magister e.d. även han, eftersom Petrus' änka Maria Elisabeth Scarin jo gifte 1700 om sig med en präst igen: Uddo Marchander/Marcander/Markander.
Men på allvar: Har Du Din Lars Rhodins levnadsdata? Och var han var lärare?
338
« skrivet: 2004-03-27, 09:45 »
Hej!
Under tiden kan jag lägga till litet:
Förutom Kyrkoheren Anders (Andrea) Rhodin fanns det på 1690-talet i Vänersborg en teolog (Paedagogus och Capellan) Petrus Rhodin, förmodligen bror till Anders, ävan han född i Råda, son till Capellanen Nils Rhodin i Råda och Karin Larsson från Örslösa. Kanske fanns t.o.m. en tredje teolog-broder i närheten, ty begravningen av Anders' flickebarn Maria företogs av en M. (=Magister?) Lars Rhodin. (Alla uppgifter ur KB Vänersborg enligt Släktdata)
Walter
339
« skrivet: 2004-03-26, 09:16 »
Hej!
Förmodar jag riktigt, att förnamnet Nils kommer från Nicolaus (som t.ex. Lars från Laurentius)? Och att, när en präst blev kallad Petrus Nicolai, hans far väl kunde ha haft namnet Nils?
Tack i förväg!
Walter
340
« skrivet: 2004-03-24, 21:46 »
Hej alla Emerentia-fans! Det följande har jag hittad på en tysk katolsk website, som innhåller även en helgonlängd. Name: Emerentia Datum: (Minnesdag i Helgonkalendern) 23.1. Info: Emerentia, Märtyrin, war angeblich eine Ziehschwester der hl. Agnes und wurde um das Jahr 304 zu Rom gesteinigt. (martyrska, sägs ha varit en fostersyster till den Hl. Agnes och blev stenad omkring året 304 i Rom) Land: Europa Italien Stadt: Rom Besonderheiten: Märtyrerin (martyrska) Quelle(Källa): www.internetseelsorge.de Men det förklarar ju fortfarande inte, hur namnet kom till lutherska Sverige och blev omtyckt hos föräldrarna där.
341
« skrivet: 2004-03-24, 09:49 »
Hej Carl-Johan!
När jag på vägen från Uddevallatrakten till Blomskog snart skall åka igenom Billingsfors kommer jag i tacksamhet att tänka på Dig och Dina uppgifter till bruksprästerna! Var eller är Du präst där?
På min fråga om det var vanligt, att prästfruarna lät kalla sig som dopvittne många gånger om året vid församlingsboerna, eller om det var ett säreget bruk i Kollerö bruksförsamling, har jag hittills inte fått svar. Jag själv har inte hittat ett enda exempel i någon dopbok om prästfrun som dopvittne, när det inte rörde sig om personliga förbindelser mellan dopfamiljen och prästfamiljen.
Till sist: Kan Du eller någon annan forumläsare rekomendera en tillförlitlig bok om svenska järnbrukslivet under 1700- och tidiga 1800-talet?
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M–R » Präst. /Moderator Yrken
342
« skrivet: 2004-03-23, 17:52 »
Hej!
Jag har också en Emerentia att bjuda på:
Emerentia Maria Cam?n, f. 1806 i Mönsterås, d. 1864 i Väne-Ryr.
För övrigt förmodar jag att namnet är en kvinnlig form av Helgonnamnet Emmeram, som var vanlig i sydöstra Tyskland. Jag hade inte heller hört det namnet förut.
Walter
343
« skrivet: 2004-03-17, 21:42 »
Hej Gert!
Det är ju det som är svårast att lära sig i ett främmande språk: skämt, ironi o.d. som man förstår inte när man bara förstår det som står i ordboken. Att tilltalas alltså med Bäste Walter av någon som har en högvälboren Maria Elisabeth Soop till fmmmfmmmm känns ju mycket bra, men …? 
Tack skall Du ha för Dina fina informationer, som jag får ta som bekräftelse för min teori, att Gabriel Borgenstierna hade varit gift en gång för innan han gifte sig med Din anmoder. Näs socken är väl den som ligger i Falköping kn? Bruksprästen Gabriel Carlbom, som var gift med Borgenstiernadottern Anna Margareta flyttade ju också till denna trakt när han lämnade Kollerö bruk.
Och nu en fråga till: Vid arbetet i Vassända-Naglums kyrkoböckerna från början av 1700-talet stötte jag några gånger på en Herre Captejn Åke Soop, förmodligen släkt med Dig han också. Jag hittade honom inte i födelse- eller vigselboken utan i sockenstämmaprotokollena. Han bodde nog i församlingen, -vet Du var?-, hade nog rätt att besittia en exponerad plats i kyrkan, lät allt ibland genom prästerna tillbringa sina önskemål in i sockenstämman, men, om jag förstod det riktigt, så var han som några andra av herrskapsfolket uthsocknes. Kan Du förklara mig, vad som står bakom? Och om det var bara själva herrskapet som var utsocknad eller även deras betientere.d.? Och om de tillhörde då en annan församling, t.ex. en militärförsamling i Vänersborg.
Eller är det en fråga som inte tillhör det här ämnet?
Med vördnadsfulla hälsningar
Walter
344
« skrivet: 2004-03-17, 17:07 »
Hej!
Jag vågar mig på nåt och skapar på första gången en ny diskussion. Hoppas det är på rätt ställe!
1) Min fru Birgittas fm mf m var (antagligen) Catharina Charlotta Rhodin, f. 1774-06-26 i Mariestad, d. 1850-02-09 i Kollerö Bruk, Väne-Ryr, gift med bruksförvaltaren Oluf Örtendahl i Rådanefors Bruk. En bekant ifrån Mariestad menade, att det förut fanns präster i trakten med namn Rhodin. (Oluf Örtendahl härstammar för övrigt från präster i Värmland.)
2) Kyrkoherden, som 1693 påbörjade de nya körkoböckerna i Vänersborg och Vassända-Naglum, hette Andrea Rhodin. En annan bekant skrev mig: Anders Rhodin föddes i Råda 1649 och blev student i Uppsala 1669. Enligt herdaminnet skulle han under vistelsen vid akademin under ett slagsmål råkat slå ihjäl en svärdfejaregesäll och därför insatts i fängelse men sedermera benådats - Rhodin skildes 1700 från församlingen i Vänersborg. Han tillträde då Skövde pastorat och blev samtidigt prost över Billings kontrakt (Citerad ur Vänersborgs Historia 1944)
3) En Lieutenant Anders Rhodin i Ladugården, Naglum sn, nära Vänersborg, hade med sin fru Ingeborg Liljebielke två barn: 1729-06-24 en Margareta Elisabeth, 1732-01-05 en Henrich Carl. Vigseln verkar ha förrättats på annat håll.
Det är näraliggande att förmoda en sammanhang mellan de nämda personer, åtminståne mellan 1) och 2). Finns någon, som vet nåt därtill eller har det lätt att titta efter i Skara stifts herdaminne o.d.?
Tack på förhand!
Walter
345
« skrivet: 2004-03-06, 17:18 »
Hej Pia!
Två små kompletteringar efter att ha tittat en gång till mina uppteckningar:
1) Olof Törbiörnsson och Maria Tollesdotter gifte sig 1751-10-13.
2) Maria kunde inte bra vara yngsta dottern till Tolle Svensson, utan hon var det enligt vigselnoteringen.
Walter
346
« skrivet: 2004-03-05, 22:20 »
Hej Pia!
Roligt att du forskar i samma hörnet som jag! Titta gärna på mitt inlägg av den 8. februari 2004 här ovan!
Maria Tollesdotter lär väl vara f.d. bondefrun i Hattedalen, Bäve sn, inte långt ifrån Köperöd. Hon blev änka 1764-01-10, där hennes man Olof Torbjörnsson dog med 35 år. Hon hade med honom mindst 6 barn; alla förutom den äldste sonen Sven (född 1752-07-24) dog snart. 1765-03-21 gifte hon om sig med änklingen Oluf Larsson i Kopperöd, Forshälla sn. När hon hade gift sig med Olof Torbjörnsson vet jag inte.
Hon kunde bra vara yngsta dottern till Tolle Svensson fr. Esperöd (vilket?) och Estrid Björnsdotter, som bodde senast fr.o.m 1713 i Hattedalen. De hade mindst 8 barn. Äldsta barnet, Carin, föddes 1710-04-17, det yngsta, som hette Maria, föddes 1732-04-15. Modern Estrid Björnsdotter dog 1755-03-13 med 65 år, fadern Sven 1760-01-13.
Alla dessa uppgifter har jag hämtat ur Index-volymerna som finns till Uddevalla/Bäve kyrkoböckerna. Det återstår alltså att kolla allting. Jag har inte hunnit med det, och ännu så länge vet jag ju inte, om min Maret Persdotter har nånting att göra med denna Per Larsson, som var med sin hustru Ingeborg Halvardsdotter senast fr.o.m. 1781 bonde i Hattedalen. Och om Per Larsson återigen har nånting att göra med denna Olof Larsson i Kopperöd.
Vet du mera om Olof Larssons familj, t.ex. om han hade en bror med namn Per? Även jag är tacksam för alla informationer.
Walter
347
« skrivet: 2004-03-05, 19:08 »
Hej !
Snällt att Du vill bry dig om mina frågor! För att precisera min frågeställning:
1) Var Anna Christina Hård Gabriel Borgenstiernas första maka eller var han kanske gift en gång förut? Vem var eventuellt Gabriels förra fru? När blev Gabriel Borgenstierna adlad?
2) Kan Fredrik Borgenstrierna, född omkring 1719, och Regina Borgenstierna, gift 1735, vara Gabriel Borgenstiernas barn ur en tidigare äktenskap? Fanns eventuellt flera syskon, som inte flyttade med fadern till Uddevalla?
3) Var dog Anna Christina Hård?
Gör dig inte för mycket arbete med det här! Familjen Borgenstierna tillhör ju inte mina skläktingar; det var bara iögonfallande för mig, när jag påträffade tre fruar med namnet Borgenstierna som dopvittne i en smedfamilj i Väne-Ryr socken omkring 1760, och eftersom jag hade just då utlånat Uddevallas mikrokort, började jag att titta efter informationer till familjen. Du känner väl till hur brukar gå. Men kanske är det ju intressant för Dig också!
348
« skrivet: 2004-02-24, 00:01 »
Förlåt mig, Erik! Jag förbisåg, att jag har ju redan Gabriel Borgenstiernas död: 1748-10-07, begr. 1748-10-26 i Uddevalla enligt KB Uddevalla index Död s.45
Walter
349
« skrivet: 2004-02-23, 22:16 »
Hej Erik!
Jag hittade ditt inlägg från 07 nov.2003 angående Johan Fredrik Hård af Segerstad när jag sökte efter släkten Borgenstierna. (En Fru Borgenstierna var dopvittne hos någon jag letade efter i Väne-Ryr. Titta dit, om du är intresserad!) Här vill jag bara ställa frågan, hur det gick till att Elisabeth Soop fick tre barn med Johan F. Hård, när de gifte sig 1705-10-25 och han dog redan 1706-10-13. :-) Kan det inte vara så, att Johan och Elisabeth hade bara 1 barn, nämligen dottern Anna Christina, vilken sedermera i Uddevalla blev modern till mina prästfruar Borgenstierna och 7 andra barn? Och var kanske de försvunna sönerna Ryttmästare Trägårdhs barn i Elisabeths 2:o gifte och kunde under hans namn kanske hittas också i böckerna?
Å andra sidan: Vet du eller dina böcker kanske, om major Gabriel Stiernberg/Borgenstierna var gift en gång innan sitt äktenskap med Anna Christina Hård? I KB Uddevalla finns det en Fredrik Borgenstierna, född omkring 1719, begr 1742-07-30 med 23 år, och en Regina Borgenstierna, som gifte sig 1735 -03-11 med gymnasieinspektör Peter Fehman. Det skulla passa bra, om de båda vore också major Gabriels barn. Dessutom skulle jag för fullständighetens skull gärna veta, när och var Gabriel B. dog. Att Anna Christina dog 1765-02-03 skrev du ju redan, men var?.
Tack i förväg!
Walter
350
« skrivet: 2004-02-23, 22:12 »
Hej!
Några frågor till ämne Brukspräster/Brukspredikanter/Brukspastorer.
Häromdagen lade jag märke på, att under 1700-talet fanns nånting sånt som brukspräster. Under Landskap/Västergötland/socknar Härja och Väne-Ryr har jag lagt in litet mera om det. Men förutom mitt intresse av enstaka prästpersoner skulla jag gärna vilja veta mera om själva yrket Brukspräst. (Jag är själv en pensionerad tysk präst, Uppsalastudent 1958/59, gift med svenskfödd Birgitta, släktforskar efter våra barnbarns svenska rötter. Bland Birgittas anor finns två präster: Sven Örtendahl (1714-1778), Kyrkoherde i Silbodal (Årjäng), och Per Johan Baecklund (1859-1930), Kyrkoherde i Stenkvista (Eskilstuna). Kanske är också Andrea Rhodin, fr.o.m 1683 kyrkoherde i Vänersborg, en förfader till Birgitta, i fall hennes fm mfm Katharina Charlotte Rhodin, född 1774-06-26 i Mariestad, gift med bruksförvaltaren Olof Örtendahl i Rådaneforsbruk, skulle härstamma från denne Andrea Rhodin. Men det har ingenting med mina frågor att göra; det är bara för att skryta litet. :-) )
Nu mina frågor:
- När och var började man med att installera brukspräster och hur länge höll man på med det? Fanns de överallt, där det fanns (större) bruk, eller var det en specialitet i enstaka stift?
- Var det en skillnad mellan de olika beteckningar jag hittade: brukspräst, - predikant, -pastor?
- Var det eftersökda tjänster, eller ville man komma ifrån så fort som möjligt när man hade råkat att bli kallad på ett sånt ställe?
- Var bruksprästerna tilldelade till en kyrkoherde liksom en komminister e.d. eller var de omedelbart ansvariga till biskopen?
- Vem var ansvarig för deras alimentation? Kyrkan eller brukspatronerna?
- Vad var deras speciella uppdrag? Fanns det nåt sånt som bruksförsamlingar, liknande kanske militärförsamlingarna?
- Var det vanligt, att bruksprästfruarna blev dopvittne hos bruksfolket många gånger om året, utan var det en speciell ordning i Väne-Ryr. (Gabriel Carlboms fru Anna Margareta Borgenstierna t.ex. blev kallad som dopvittne 34 gånger inom 6 år och hade säkerligen kallats oftare, när hon inte samtidigt hade fött 4 barn.)
Kanske kan någon ge mig literaturhänvisningar, även om gammalt bruksliv överhuvudtagit.
Tack i förväg!
Walter
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken
351
« skrivet: 2004-02-23, 22:08 »
Hej Lilian!
I lördags forskade jag i KB Väne-Ryr (1743 ff) efter en smed-familj på Kollerö och undrade hur det kom sig, att bland smedfolkets dopvittnen så ofta dök upp en fru Johanna Fr. Borgenstierna. Sen upptäckte jag, att hon var brukprästens fru. Och eftersom jag inte visste vad en brukspräst var, gick jag på sök i Anbytarforumet. Då kom jag till ditt inlägg från 19 febr 2004. Tack för alla inspirerande och vägvisande informationer! Under tiden har jag fått ihop litet mera om bruksprästerna i Väne-Ryr och om skläkten Borgenstierna. Jag skulle gärna vilja diskutera vidare med dig och andra intressenter och få fler informationer om bruksprästerna Sven Kinzel(l) och Elieser Kjerrulf, men det bör väl bättre ske under Västergötland/Väne-Ryr.OK? (Jag kan skicka Dig en liten utredning via epost också, men den har jag skrivit på tyska. Vill du ha den?)
Dessutom tänker jag göra ett inlägg under yrken/präster för att få närmare upplysning om brukprästerna i allmänhet.
Walter
352
« skrivet: 2004-02-23, 22:05 »
Hej!
Finns det någon som vet eller lätt kan titta efter, varifrån Bruksprästen Sven Kinzel(l) på Kollerö Bruk har kommit? Ur kyrkoboken Väne-Ryr (1743 ff) fick jag reda på, att han var i tjänst där senast sen 1743, att han dog 1751-12-13 med 59 år, att hans föräldrar hette Bengt och Kirstin, och att hans änka flyttade 1753 från Kollerö till Lidköping. Hade de barn ur tiden innan hans tjänstgöring i Kollerö? Vad blev av änkan? Osv!
1763 blev magister Elieser Kjerrulf brukspredikant i Väne-Ryr. Han följde sin svåger Gabriel Carlbom i tjänsten. Båda var gifta med döttrar till major Gabriel Borgenstierna och Anna Christina Hård i Uddevalla: Carlbom med Anna Margareta, Kjerrulf med Johanna Federike. Elieser hade med Johanna i Ryr fyra barn, varav det första dog 9 dagar efter födelsen i januari 1764. Sista Ryr-barnet blev född 28.04.1771. De bodde förresten inte i Kollerö utan åtminståne i början på Nygården i Getered. Med paret inflyttade Johannas yngre syster Regina Ulrike Borgenstierna från Uddevalla; hon verkar ha stannat hos dem hela tiden tills 1772 eller 1773. Liksom prästfrun var Regina många gånger dopvittne. Vem vet nånting om Kjerrulfs härstamning och levnadshistoria? När slutade han i Ryr och vad blev av honom och hans familj? Det förfaller mig, som om det var någon kris om honom de sista åren. Sen 1771 betecknas systern Regina inte mera som fröken utan som fru, men i KB Ryr finns det ingen notering att hon gifte sig eller fick barn. Sista notering om Johanna som dopvittne är från 1772-12-22, om Regina från augusti 1773.
Om och eventuellt när Elieser Kjerrulf fick en efterträdare som brukspräst i Väne-Ryr, vet jag inte heller.
Tack i förväg för allt intresse och all hjälp!
Walter
353
« skrivet: 2004-02-17, 21:33 »
Hej!
Har idag upptäckt flera personer/familjer Rahm/Ram i Uddevalla stad och i näraliggande Ramseröd. En ryttare Jeremias Rahm resp. hans hustru var flera gånger dopvittne i mina familjer på 1710-talet. Det fanns också en dragon Jeremias Ram vid samma tid, även han med anknytning till Ramseröd. Och bland flera andra fanns det i Uddevalla en häradshövding Carl Rahm. Alla informationer ur KB Uddevalla-Bäve Index Föd, Vig, Död.
354
« skrivet: 2004-02-12, 23:59 »
Hej!
Förlåt mig!
Jag var väl för trött, när jag tittade i SVAR-katalogen, och förväxlade århundraden. Nyss såg jag att det finns mycket väl Forshälla-kyrkoböcker för 1700-talet. Naturligtvis skulle jag fortfarende vara glad över varje hänvisning, men numera kan jag klara mig själv också.
Kanske kommer jag åter, när jag har nått tillbaka till 1600-talet som i Bäve.
Walter
355
« skrivet: 2004-02-09, 20:24 »
Hej!
Aspetiljorna
I Bäve församlingens hfl AI:3 (1826-33), s. 218 (och minst en gång till på s. 204) finns för att beteckna en bostad inom Råsseröd uttrycket Aspetiljorna. Från SVAR fick jag på min förfråga uppgiften: Aspetiljorna är en by i Bäve församling men finns nog inte dag. ( Inte under det namnet iallafall). Jag har inte hittad stället varken i Gröna kartan eller i huförhörslängdernas ortregister. Det måste på nåt sätt tillhöra Råsseröd. Var det kanske något slags fattighus?
Hoppas att det finns en hembygdskunnig släktforskare som kan hjälpa mig. Det var min fru Birgittas fm mmm Brita Elofsdotters mor och styvfar, som bodde och dog där.
Med vänliga hälsningar
Walter
356
« skrivet: 2004-02-09, 18:38 »
Hej!
Frågor betr. Germund Sväningsson i Ramseröd, Bäve, med hustru Marit Elofsdotter:
För drygt ett år sen har jag börjat med att ifrån Tyskland forska efter min fru Birgittas svenska anor. Med hjälp av mikrokort och vänliga människors hänvisningar och meddelande har jag kommit tillbaka till Birgittas fm mm mf drängen Elof Germundson i Råsseröd, vilken var född 1755-08-01 i Ramseröd.
Hans far Germund Sväningsson dog 1767-10-23 i Ramseröd med 92 år. (Vid Elofs födelse var han alltså 80 år!) Född måste han därefter ha blivit omkring 1675. För tiden inför 1700 (1698) finns enligt SVARs katalog ingen kyrkobok, men kanske finns i Uddevallatrakten en forskare, som vet nånting om honom och hans familj ur andra källor. Möjligtvis finns en förbindelse med en Truls Sväningsson, som begravdes 1698-11-13 med 95 år! Han kunde t.ex. ha varit Germunds farfar e.d.
Om Germunds hustru Marit Elofsdotter var hans första fru, vet jag inte. Jag hittade ingenting om deras vigsel i Kyrkoboken. Och om hennes härstamning står i dopboken bara, att hon blev döpt 1708-09-11 i kyrkan och att hon hörde till Ramseröd. Deras första barn Erik blev född 1731-08-09.
Med förväntningsfulla och i förväg tacksama hälsningar
Walter
357
« skrivet: 2004-02-08, 06:17 »
Hej!
Stammar Maret Persdotter kanske ifrån Köperöd i Forshälla församlingen?
För drygt ett år sen har jag börjat med att forska ifrån Tyskland efter min fru Birgittas svenska anor. Med hjälp av mikrokort och vänliga människors hänvisande och meddelande har jag kommit tillbaka till Birgittas fm mm mm Maret Pe(h)rsdotter i Bäve socken, Uddevalla kommun. Maret(h) (ibland även Marta) hade gift sig 1791-10-30 med drängen Elof Germundson i Råsseröd, vilken 1755-08-01 var född i Ramseröd. Enligt åldersuppgifterna vid barnens födelser och vid sin egen död borde hon själv vara född 1774/1775. Men var? I kyrkoböckerna står, att hon stammar från Hattedalen, Bäve sn, men det finns ingen passande födelse i Uddevalla-Bäve församlingens kyrkobok. (Inte heller i Lane-Ryr, Väne-Ryr, Vassända-Naglum, Herrestad, vilket jag kunde kolla.) Visst fanns det i Hattedalen på 1780-talet en familj Per Larsson/Ingeborg Halvardsdotter, som fick där mellan 1781 och 1795 åtta barn. Men de hade inte blivit vigda i Uddevalla-Bäve. Kom de kanske som gift par ifrån Forshälla till Hattedalen? Och hade de redan barn med sig, som var födda före 1780, t.ex. Maret?
Varför just Forshälla och just Köperöd? Maria Tollesdotter, som på 1750- och 1760-talet har varit bonden Olof Torbörnssons hustru i Hattedalen, gifte 1765-03-21 om sig med änklingen Olof Larsson i Köperöd, Forshälla sn. Om denna Olof flyttade sen till Hattedalen eller hon med 12ärige sonen Sven till Köperöd, vet jag inte. I alla fall finns det en anknytning mellan Hattedalen och Köperöd. Och dessutom även till namnet Larsson. (Per kunde ha varit Olofs bror e.d.)
Möjligtvis har Maret Persdotter inte blivit född som Per Larssons äkta barn, ty när hon efter Elofs död 1804 gifte om sig med Olof Ol(of)sson från Kyrkebyn, Lane-Ryr sn, står hon i vigselboken som Maret Nilsdotter. (Vilket kan naturligtvis vara bara en tabbe av prästen.)
Jag skulle ju gärna fortsätta med grävningen i mikrokorten, men enligt SVARs katalog finns det för Forshälla inga Kyrkböcker kvar från tiden före 1788. Så jag bara kan hoppas, att det finns duktiga och snälla forskare i trakten, som kan och vill hjälpa mig med informationer de har sammlat ihop ur andra källor.
Med förväntningsfulla hälsningar
Walter
358
« skrivet: 2003-11-17, 19:56 »
Hej allihopa igen!
I sista veckan var det ett år sedan jag gjorde mina inlägg, där jag bad om hjälp vid forskningen efter Birgittas farfars far som levde och dog på fogdegården i Tidavad. Nu vill jag i tacksamhet meddela, att jag under det här året med Birgittas anor har nått tillbaka till tidiga 1700-talet. delvis till 1600-talet. Tack vare Eskil Wernersson och Christer Bengtsson och många andra vänliga släktforskare i trakten, och tack vare Skara Bibliotekets personal och alla pastoratsmedarbetare! Birgitta och jag har i september varit i Skaraborgslän och rullade filmer. Början till all framgång skedde dock här i anbytarforum. Och det ville jag tala om här inför de som forskar i Tidavad och runt umkring.
Lycka till!
Walter
359
« skrivet: 2003-11-17, 19:54 »
Hej allihopa!
I sista veckan var det ett år sedan jag gjorde mitt inlägg, där jag bad om hjälp vid forskningen efter Birgittas farfars mor som var född i Berg. Nu vill jag i tacksamhet meddela, att jag under det här året har nått tillbaka till tidiga 1700-talet. delvis till 1600-talet. Tack vare Eskil Wernersson och Christer Bengtsson och många andra vänliga släktforskare i trakten, och tack vare Skara Bibliotekets personal och alla pastoratsmedarbetare! Birgitta och jag har varit i Skaraborgslän i septembern och rullade filmer. Början till all framgång skedde dock här i anbytarforum. Och det ville jag tala om här inför de som forskar i Berg och runt umkring.
Lycka till!
Walter
360
« skrivet: 2002-11-16, 19:42 »
Hej!
Eftersom Nytt senaste veckan“ hos mig inte fungerar, vill jag upprepa mitt inlägg från 13/11, med tanke att många kanske bara på veckohelgen kommer att bry sig om forumet. Jag hoppas att det finns någon, - såsom jag fick uppleva det i Hångsdala -, som har tillgång till Tidavads födelseböcker och vill titta in för mig efter upgifter till svärfarfars föräldrar, framförallt till fadern, vilken inte levde mera vid folkräkning 1890. Här följer barnaskaran enligt folksräkningen 1890:
Anny Augusta Augustsson f. 1870 Tiavad, H:seg.
Hilda Margareta Augustsson f. 1871 Tiavad, H:seg.
Karl Emil Augustsson f. 1874, H:seg.
Johan Ernst Augustsson f. 1876 Tiavad, H:seg.
Alma Emilia Augustsson f. 1877 Tiavad, H:seg.
Med vänlig hälsning
Walter
361
« skrivet: 2002-11-16, 17:01 »
Hej!
Eftersom Nytt senaste veckan“ (bara hos mig?) inte fungerar, vill jag upprepa mitt inlägg från 13/11, med tanke att många kanske bara på veckohelgen kommer att bry sig om forumet. Jag hoppas att det finns någon, - såsom jag fick uppleva det i Hångsdala -, som har tillgång till Blomskogs kyrkböcker o.d. och vill titta in för mig efter vidareförande uppgifter till svärfarmors föräldrar. Här följer familjen enligt folksräkningarna 1890/1990:
Johan August Söderqvist f. 1844 i Mellby, Elfsborgs län/ Venersborgs län, Kronojägare
Augusta Adelaide Österdahl f. 1846 i Ryr, Elfsb.län
Anna Genoveva Gabriela f. 1872 Blomskog
Signe Ellen Katarina f. 1877 Blomskog, småskolelärarinna
Halfdan Emil f. 1879 Blomskog
Gunnar August f. 1879 Blomskog
Edit Berta Augusta f. 1881 Blomskog
Helge Anders Vilhelm f. 1888 Blomskog
I fråga om ortsnamnen skriver Peter Karlsson:
Kan vara värt att nämna att 'Ryr' i Älvsborgs/Vänersborgs län kan vara både Väne-Ryr och Sundals-Ryr församlingar. Den första i landskapet Västergötland (mellan Vänersborg och Uddevalla), den andra i landskapet Dalsland (några mil norr om Vänersborg. Beträffande 'Mellby' i Älvsborgs län så måste det vara det som sedan 1885 heter Stora Mellby, 3-4 mil SSO om Vänersborg (landskapet Västergötland).
Med vänlig hälsning
Walter
362
« skrivet: 2002-11-16, 16:13 »
Hej Peter och Anders och alla onämnda!
För det första vill jag tacka en gång till, att jag fick så mycket hjälp. Intet bara över forumet! Det verkar vara klart nu, vem som var Birgittas farföräldrar, var och när dem föddes, gifte sig och dog. (Orten av giftermålet resp. vigseln var förmodligen Blomskog (Värmland), men det måste bekräftas.) Även om farföräldrarnas föräldrar vet vi redan ganska mycket. Vad som fattas måste vi väl söka i Tidavad och Blomskog.
Också beträffande mina frågor om svenska administrations-förhållanden, om källor ock andra metodproblem har jag blivit klokare. Det mesta har jag hittad i anbytarforums rikhaltiga diskussioner på såna ämnen. Jag tror inte att det finns något liknande i Tyskland! Stort lov!
Med vänlig hälsning
Walter (med Birgitta)
363
« skrivet: 2002-11-13, 22:25 »
Hej allihopa!
Eftersom våra barnbarn börjar att intressesera sig för sina svenska rötter håller jag nu på med lite forskning efter min fru Birgitta, född Tidholms anor. (Jag själv är tysk, föredetta Uppsalastudent, och jag får be om tolerans beträffande min svenska!)
Birgittas farmor var Signe Ellen Katarina Söderqvist, född 1877-03-09 i Blomskogs moder församling, hemort Blomskogs ”prestgård”, Värmland. Hon var småskolelärarinna och gifte sig 1903 med Johan Ernst Tidholm. Ellens far var Johan August Söderqvist, f. 1844 i Mellby, antingen Älfsborgs eller Vänersborgs län, yrke ”Kronojägare”. Modern var Augusta Adelaide Österdahl, f.1846 i Ryr, Älfsb.län, varav det finns (eller fanns) minst 2 stycken. Förutom Ellen hade dem mellan 1872 och 1888 åtminstone 5 barn. (Närmare i Peter Karlssons inlägg av 11.11.2002 under Västergötland:socknar:Hångsdala!)
Förutom att jag gärna hade vetat, vad en ”Kronojägare” hade att göra och varför han bodde i ”prestgården”, vore det fint att komma lite vidare tillbaka i både Johan Augusts och Augusta Adelaides släkthistoria. Kanske har någon redan utforskat allt man kan forska efter och är beredd att dela med sin kunskap?
Även om någon har gjort redan en sammamställning över parets ättlingar eller vet något om en sådan, skulla jag gärna få inblick i denna.
Tack för allt intresse och all hjälpsamhet i förväg!
Med hjärtliga hälsningar
Walter
364
« skrivet: 2002-11-12, 17:54 »
Hej allihopa, jag söker allt närmare om Maria Kristina Johansdotter, född 1847 i Berg, Skaraborgs län. Hon är troligen farfarsmor till min fru, Birgitta Tidholm. Jag själv är tysk; jag träffade min fru, när jag studerade i Uppsala för över 40 år sedan. (Var snälla att tolerera min svenska!) Våra barnbarn börjar att intressera sig för sina svenska rötter, därför håller jag nu på att forska litet. Enligt folkräkningarna 1890 och 1900 var Maria Kristina Johansdotter på denna tiden bosatt i Tidavad ”Hule-el.Fogdegården”; hon var änka och hade 5 barn hos sig, som föddes mellan 1870 och 1877. Barnen bär 1890 efternamnet Augustsson. Över hennes make och barnens far vet jag ännu så länge ingenting. Det vad jag vet har jag att tacka åt Peter Karlssons inlägg, som Ni kan hitta under Hångsdala (Västergötland) i forumet. Ni som är intresserade av skläktforskning i Berg kan kanske hjälpa mig att få ihop litet mera om hennes föräldrar och anor, hennes födelsedatum, hennes syskon och hennes giftermål. Jag tackar i förväg för all uppmärksamhet och hjälpsamhet! Med vänliga hälsningar, även från Birgitta (som inte bor i samma stad som jag) Walter
365
« skrivet: 2002-11-12, 15:03 »
Hej alltihopa, jag öppnar en ny diskussion för att få hjälp vid söket efter anorna till min fru Birgitta, född Tidholm. Hon kommer från Sverige, jag är tysk. För över 40 år sedan var jag student i Upsala. (Jag hoppas, att ni kan förstå, vad jag vill säga, även om jag använder en litet egendomlig svenska.) Eftersom våra barnbarn börjar att interessera sig för sina svenska rötter, vill jag göra en utredning om deras mormors anor. Birgittas farfar, Johann Ernst Augustsson, vilken senare antog namnet Tidholm, är enligt folksräkningarna 1890 och 1900 född 1876 i Tiavad (=Tidavad), Skarab.län. Hans mor, Maria Kristina Johannsdotter var 1890 redan änka. De 5 barnen, alla med efternamn Augustsson, är födda mellen 1870 och 1877 i Ti(d)avad. Maria Kristina var Arrendator på ”Hule-el.Fogdegården”. Hon är född 1847 i Berg, Skarab.län. Närmare och noggrannare uppgifter hittar Ni i Peter Karlssons inlägg under Västergötland/ Hångsdala. Kanske har hon efter 1890 gift om sig med någon som heter Lars eller Larsson, ty mindst två av barnen kaller sig senare Larsson. I gravstenkatalogen har jag hittad, att 1884-03-28 i Ti(d)avad begravdes (Sten Nr.  en Johann August med efternamn Roger. Är han kanske Maria Kristinas make och Johann Ernsts far? (Jag vet inte tillräckligt besked om svensk namnsbruk på 1800-talet!) I alla fall skulle jag gärna vilja veta litet mera om Johann Ernst Augustsson Tidholms far och hans familj. Om farfarsfar var gårdsägare i Tidavad är det ju kanske lätt möjligt, att komma ännu längre tillbaka. Efter modern Maria Kristina söker jag väl bäst i Berg. Tack i förväg för allt interesse och hjälpsamhet! Med hjärtliga hälsningar Walter (och Birgitta, som inte bor i samma stad som jag)
366
« skrivet: 2002-11-12, 11:15 »
Hej Peter,
Du är verkligen en upmärksam och gästvänlig värde“ i forumet! Tack skall Du ha för Dina båda bidrag igår! Det har öppnats därigenom en hel del möjligheter att komma vidare. Angående farfar Johan Ernst Tidholm skall jag fortsätta söken i socknar Tidavad och Berg. Angående farmor Ellen tycker jag, att Din tanke om Signe Ellen Katarina Söderqvist låter mycket sannolik, men för att få visshet kommer man nog inte förbi födelsedokument av Nils Bertil Tidholm (f. 1903-12-15 i Hångsdala, om det stämmer så) och/eller hans (äldre?) syster Erna. Jag hoppas fortfarande att någon som har tillgång till Hångsdalas födelseböcker eller en kopi därav, kommer att läsa det här och vill hjälpa oss. Att skriva till myndigheter eller arkiv vore ganska besvärligt härifrån.
För övrigt har jag märkt, att jag har mig mycket att lära om svenska förhållanden beträffande släktforskning: om landskap och län, om socken och församling och ort, om förkortningar som H:arrend. och H:seg. och Famstkod osv, och framförallt om övergången från patronymiska efternamn till släktnamn. Jag sökde litet i Rötters litteraturlista, men hittills har jag inte funnit något lämpligt. Är det någon som vet råd?
Än en gång: Tack till Dig, Peter, och tack till alltihopa, som kommer att hjälpa oss vidare!
Med hjärtliga hälsningar från södersta Tyskland
Walter (och Birgitta)
367
« skrivet: 2002-11-04, 22:50 »
Hej!
Jag heter Walter Haury och är tysk. Min fru Birgitta, född Tidholm, kommer från Sverige. Hon söker efter sina farföräldrar. Hennes far Nils Bertil Tidholm är född 1903-12-25 i Hångsdala och död 1933. Farfar Ernst Tidholm var i denna tid där lärare, kanske även farmorn Ellen.
Vi skulle gärna vilja veta, var och när farföräldrarna Tidholm föddes, och vilken födelsenamn farmor Ellen hade. Om det finns någon, som vet mera om farfars och farmors anor, vore vi naturligtvis ännu gladare. Tack i förväg för all hjälp!
Hjärtliga hälsingar!
Birgitta och Walter Haury
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy