Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Birgitta Ekvall
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2020-03-31, 23:30 »
Hej! Såg att Bertil Persson har forskat kring herrnhutare. Har du, Bertil, eller någon annan, kännedom om Peter Werving som var förgrundsgestalt och ledare i Stockholm inom denna väckelserörelse på 1750- och 1760-talen? Vilka var Wervings föräldrar och var höll de till?
Jag vet att han sägs ha kommit från Gävle, men jag har inte hittat honom där. Jag tror att han måste vara släkt (men nog inte bror) med en Brita Lisa Werfving, född 1727 i Gävle och gift med handelsman Nils Preyer på Pelarbacken i Katarina fg, Sthlm. Nils Preyer ingick i en grupp herrnhutister som undertecknade brev till trosbröder i tyska Herrnhut om problem i svenska falanger inom denna väckelserörelse. I den ingick bl a Olof Dufwa, Johan Wijk och Carl Rönnow, som jag också är intresserad av.
Att jag vill veta mera om Peter Werving och hans relationer beror främst på att min ana Johan Dijkman (Dickman, Dikman, stavningen varierar) i tolv år (ca 1753-1765) var inneboende lärgosse och bodbetjänt hos Preyer (med hustru Werfving) innan han flyttade till Nyköping och blev borgare och kryddkrämare där.
Denne Johan Dijkman, född ca 1740 okänt var, är kanske identisk med en Johannes Dickman som kom till världen just detta år i Falun av föräldrar vars namn är kända. Men bevis saknas - och varför skulle Johannes ca femton år gammal ge sig iväg från Falun, först till Stockholm och sedan, efter tolv år, till Nyköping, där han dog som kryddkrämare 1783?
Jag funderar på om det kanske var vanligt att herrnhutiska familjer på olika orter höll kontakt med varandra och hjälptes åt, t ex med att ordna lärlingsjobb för sina barn hos trosfränder och tipsa dem om lediga lokaler för handelsmän osv? Herrnhutare var tydligen ganska rörliga, de reste ju runt i Sverige och missionerade. Kanske var det via sådana kontakter som "min" Johan Dijkman fick sin utkomst både i Stockholm och Nyköping?
Med bästa hälsning - och stort hopp om synpunkter och svar!
Birgitta
2
« skrivet: 2016-05-18, 18:17 »
Sent omsider vill jag tacka för uppgifterna om vem som var far till Erich Barck, guldsmed i Västerås. Har inte sett svaret förrän nu. Det var mycket välkomna "nyheter"! Mvh Birgitta
3
« skrivet: 2016-05-18, 17:15 »
Hej Anna-Carin! Sent omsider ett tack för svaret!
4
« skrivet: 2015-07-22, 15:46 »
Söker föräldrar till guldsmeden Erik Barck, som var verksam i Västerås från 1690-talet och fram till sin död 1718. Enligt uppslagsverk blev han mästare i Örebro under ämbetet i Arboga.
Han var gift tre gånger. Första frun var hustru Barbro Gother (lysning i Västerås 1698), den andra hette Anna Nyman och kom från Örebro (vigsel ca 1704), den tredje blev Catharina Caisa Waselia, prostdotter från Litslena i Uppland (bröllop där 9 januari 1715).
Erik Barck fick många barn och även styvbarn, bland dem Barbro Elisabeth, som jag tror är den Barbro Elisabeth Barck som gifte sig med blivande häradshövdingen i Jämtland, Johan Wasell (1691-1761), även han barn till prästen i Litslena. Hur jag kommit fram till hypotesen om Barbro Elisabeth Barcks identitet utvecklas i en artikel i juninumret av Västerås släktforskarklubbs tidskrift Arosiana (nr 2/2015).
Tacksam alltså för alla uppgifter om Erik Barcks bakgrund och verksamhet! Gärna också flera fakta om Barbro Elisabeth Barck, vars biologisa far enligt min åsikt sannolikt var borgaren Christiern Johansson, gift med Barbro Gother 1684-1694.
Mvh//Birgitta
5
« skrivet: 2015-04-12, 20:12 »
Efterlyser upplysningar om Eberhard von Giese, tysk militärattaché i Stockholm på 1910-talet. Verksam inom Johanniterordern och möjligen Röda korset. Vem var han gift med?
På förhand tack!//Birgitta
6
« skrivet: 2014-12-08, 11:32 »
Tack för svar! Känner någon till om även Ingrid Larsdotter, hon som gifte sig med Nils Arnelius, liksom sina syskon kallades Collin?
7
« skrivet: 2014-12-08, 01:35 »
Har tydligen för många namn som snurrar i huvudet. Så tack Vincent för att du reder ut begreppen!
Laurentius Winnerstadius var komminister i Ödeshög och sedan i Ekeby. Han blev 1654 kyrkoherde i Varv och dog där 1675. Det var svärsonen Nicolaus Arnelius, gift med Ingrid Larsdotter, som var präst i Ask.
Du frågar om Collin. I Kjell Lindbloms Vallonsläkter under 1600-talet, sid 144 ff, står om släkten Collinet (Colling, Colline). Jag kan tänka mig att varianten Collin också kan ha förekommit i samma släkt. Så jag blev nyfiken på om det finns en koppling här till Lars Winnerstadius och Brita Svensdotters barn som använde detta efternamn.
Enligt uppgifter här på Anbytarforum finns/fanns sannolikt flera släkter Collin. Kanske är någon/några av dem vallonsläkter? Se t ex inlägg under Colling, Collin, Colinet av Håkan Henriksson 2 februari 1999.
8
« skrivet: 2014-12-07, 20:30 »
Söker upplysningar om föräldrar till prästfrun Brita Svensdotter, död 1667 i östgötska Ask. Brita var gift med Laurentius Nicolai Winnerstadius, som var komminister i Ekeby innan han utsågs till kyrkoherde i Ask. Han levde 1603-1675.
Makarna fick barnen Nils, Brita, Ingrid och Petrus. Sönerna blev präster i Roxlösa respektive Törnevalla, döttrarna gifte sig med präster i Ask och Varv. Allt enligt herdaminne.
Åtminstone Nils, Brita och Petrus kallade sig Collin. Är Collin kanske en vallonsläkt?
9
« skrivet: 2014-11-17, 16:17 »
Erik Persson måste vara död före 11 maj 1709. Detta datum infann sig krögaren Johan Ytter och brodern Petter Ytter vid Kumla häradsrätt. De hade anhållit om att pastor Laurentius Schepner skulle åta sig förmyndarskapet för deras syster Maria. Dessutom ville de för sig och sina bortovarande bröder köpa det systern inlöst och ärftligen tillfallit.
Nu fick bröderna ett skriftligt besked från kyrkoherde Schepner där han dels framhåller att han icke detta målsmannaskap antaga kan eller vill dels vittnar om att fadrens Erich Persson Ytter eftervilja och testamente (...) varit att Maria dess dotter skulle efter dess död bliva på krogen besutten.
10
« skrivet: 2014-11-02, 13:26 »
Det finns ju en Lars Persson på krogen ännu 1718, Åren 1697 - 1710 med hustru, 1704-1707 även dotter.
11
« skrivet: 2014-11-02, 00:32 »
Linda! Nu blir jag nyfiken. Vad hade Erik Persson egentligen gjort för fel? Han hade givit en falsk attest om en auktion. Och i detta intyg, som han undertecknat, stod att borgmästaren satt till häst vid brukspatronens besök. Det låter ju inte särskilt allvarligt eller kriminellt...
Står det inget mer i texten som kan ge Eriks förundrade ättlingar en förklaring?
Erik Persson skyller föresten sitt felaktiga beteende på att han är en gammal man. Det behöver inte betyda att han är uråldrig, med våra ögon sett. I dödlängderna läser vi ju ibland om människor runt 60-65 år som avlidit av ålderdom... //Birgitta
12
« skrivet: 2014-10-31, 10:37 »
Tack för info om Anders Bengtsson Pung m fl. I en av brudringarna i bouppteckningen 1762 efter Maria Ersdotter på Lerbäcks krog står ju A B följt av C C D. Ringer några klockor?
13
« skrivet: 2014-10-30, 19:51 »
Sven-Ove Brattström! Du nämnde 29/10 en Anders Pung i Lerbäck. Vet du - eller någon annan - mera om honom? Kan han vara släkt med Kerstin Pank eller Panek i Karlstad, född ca 1699 och gift med Eric Lemon? // Birgitta
14
« skrivet: 2014-10-30, 00:24 »
Apropå Estaboda masugn och bergsmännen så är det kanske värt notera att gästgivaren Johan Lemons svärson Göran Parondell kanske var kolmätare. I varje fall kallades han av bruksinspektör Peter Borre vid ett tillfälle i september 1751 till Lilla Lassåna i Ramundeboda för att till ansvar för görande kolryssarna (eller möjligen båtryssarna?) uppmäta. Han lydde tydligen ordern och missade därför att komma till tinget, vilket han fick böta för.
15
« skrivet: 2014-10-29, 22:28 »
Linda!
Oerhört intressanta uppgifter du levererar, Men ungefär vilka år gäller det?
Tack också till Sven-Ove m fl för nya fakta, synpunkter och kommentarer. Snart skulle vi kunna skriva en tjock, händelserik bok om livet och människorna på Lerbäcks krog.//Birgitta
16
« skrivet: 2014-10-29, 17:36 »
Brudringen med de intressanta initialerna nämns alltså i bou efter Maria Ersdotter Lemon 20 mars 1762. Jag vill gärna tro att I L står för Jan (Johan) Lemon och SEAD för hans hustru Sara Elisabet Arnelia-dotter. Och det skulle då betyda att gästgivare Johan Ersson Ytter (ibland) använde namnet Lemon redan 1706, det år då han gifte sig med sin Sara Lisa. Hittills har man menat att han bytte namn först i slutet av 1720-talet.
Det finns en annan intressant ring också i Marias bouppteckning. I den står ingraverat Aimes moi maintenant. Alltså franska - vallonernas språk...
I en tredje ring står: A B följt av C C D. Vilka avses, månntro? Har inget förslag.
Birgitta
(Meddelandet ändrat av Pyro 2014-10-29 17:57)
17
« skrivet: 2014-10-28, 12:20 »
Råkade av en slump se en notis med kommentarer på sidan 80 i S:t Nikolai kyrkas vigselbok, utgiven 1894 av F U Wrangel:
1643 11 november vigdes Anders Hindrichson Shlorf och jungfru Kirstin Knutzdotter i Storkyrkan, Nikolai. Barn, döpta i samma kyrka: Henrik 20/9 1646, Mårten 12/2 1648, ett barn döpt 5/7 1649. Möjligen även dotter Kerstin, döpt 15/9 1644.
18
« skrivet: 2014-10-27, 11:43 »
Sven-Ove! Tack. Javisst står salig löjtnant Weidenbom redan 1690 och visst står det änka 1691. Vet du något mera om Weidenbom?
Jag har svårt att läsa ett par rader i mtl för Lerbäcks krog 1711. Kan du eller någon annan hjälpa mig med det?
Notisen inleds med Johan Ersson Ytter 1/8, Petter Ytter 1/8 och sedan följer en klammer runt Lars Pärsson 1/8 och någon på nästa rad som jag tolkar som son af Petter Ytter 1/16. Stämmer det? Och vad står före klammern? //Birgitta
19
« skrivet: 2014-10-27, 00:16 »
Toppintressant att Kjell Lindblom tror att Rölling/Rörling möjligen kan härledas till ett vallonskt namn! I sammanhanget kan jag ju påminna om att Lerbäckskrögaren Johan Ersson Ytters dotter Marja gifte sig med en vallonättling, Göran Claesson Parondell, född 1710)
Här ytterligare funderingar kring folket på Lerbäcks krog:
Löjtnant Erik Wiedenbom dyker upp i mantal 1690 och salig löjtnant Eriks hustru Kerstin nämns 1691 och som änkehustru Kerstin 1693.
Ungefär samtidigt som Wiedenbom gör entré i Lerbäcks krog så inträder även Petter Rölling (alias Per Rörling) i mtl där. Kan denna samordning i tid betyda något? Kom de hem samtidigt från fiendeland (Petter skadad)? Kände de varandra och var de kanske t o m släkt?
Bruksskrivaren Gran, som Kjell Lindblom föreslår står i mtl 1719 som brukare av en sextondel av hemmanet, har jag aldrig sett varken förr eller senare - fram till 1730 - i mtl-längderna för Lerbäck. Men jag kan ju ha missat mannen. (Mtl 1719 är delvis extremt svårläst, åtminstone för mig, så inte ens där kan jag se honom)
Flera år före 1719 är det krögare Ytter som förutom sina vanllga större andelar brukar även sextondelen.
Birgitta
20
« skrivet: 2014-10-25, 20:42 »
Hej Lerbäckare!
Vem vet något mer om trumslagaren Petter Rölling (ibland Per Jansson Rörling) vars namn nämns i mantal för Lerbäck 1691, 1692, 1694 och 1707. De sistnämnda åren står dock bara t ex trumslag. Rörlings hustru.
Petter nämns också i flera tingsrättsprotokoll för Kumla härad. I juni 1709 tvistar krögaren Johan Ersson Ytter och hans bror Petter Ytter med sockenskomakaren Nils Nilsson om vem som ska få överta en andel i hemmanet Lerbäcks krog, en andel som Petter Rölling sålt till dem. Petters far, Johan Persson Rölling, var skomakare Nilssons svärfar. Svärfadern hade slutit ett kontrakt med Nils om att denne skulle få överta en andel av gården, men när Johans son Petter tydligen oväntat ifrån fiendeland hemkommit ville han häva köpet. I stället överlät Johan Persson Rölling andelen till sonen Petter mot viss betalning. Så skedde - men Petter sålde andelen vidare till bröderna Ytter, vilket inte alls föll i god jord. Så det blev rättegång och Nils hänvisade till börd (via hustrun) och krävde tillbaka vad han en gång fått köpa.
Av ett annat protokoll, från 18 november 1749, framgår att det även då blivit tvistigheter om andelen ifråga. Nils Nilsson som nu är gammal och absolut inte vill flytta, hänvisar till ett salubrev från Johan Pedersson Rölling från 16 april 1706 där det framgår att min son Petter Johansson och mina mågar Ingwald Nilsson, sockenskräddare, och Nils Nilsson, sockenskomakare, lika mycket hwardera af den gårdens andel som jag efter mina saliga föräldrar ärft .... osv.
Detta visar att familjen bott i flera generationer på gården. Jag tror att Johan Pedersson Rölling är son till den krögare Per Jonsson som nämns i mtl redan 1644 och fram till 1673 (se Lotta Anderssons text ovan). Denne tidige Per var gift med en Margareta. Även mångårige krögaren Erik Persson Ytter, far till bl a Johan och Petter Ytter, kan vara son till samme Per Jonsson och därmed bror till Johan Persson Rölling.
Men var kommer namnet Lemon in i bilden? Jag hör till dem som letar vidare, men skulle till att börja med som sagt vilja veta mera om Petter Rölling alias Rörling!
Birgitta
21
« skrivet: 2014-09-23, 15:20 »
Jag söker uppgifter om borgaren Christiern Johansson som dog i Västerås 1694. Han bodde på Stora gatan och var gift (i sitt andra äktenskap) med Barbro Gother . Med henne fick han barnen Jacob och Barbro Lisken. Barbro Gothers mor var Barbro Jernstedt, gift med Engelbert Gother.
Vilka var Christiern Johanssons föräldrar? Vad arbetade han med? Alla tänkbara fakta och tips efterlyses!
Mvh/Birgitta
22
« skrivet: 2013-12-01, 18:19 »
Jag gör ett nytt försök att få veta mera om ovan nämnde ärkedjäkne Peder Laurentii Brask i Linköping, son till Anna Brask och Larens Birgersson. Framgår det av någon pålitlig text, i t ex domkapitlets/stiftets handlingar eller i herdabrev, om denne ärkedjäkne, som levde i början av 1500-talet, var gift? Nämns han som far till Laurentius Petri Brask, född ca 1500 i Linköping?
Tacksam för förslag till var jag kan leta!
Birgitta
23
« skrivet: 2013-11-18, 17:29 »
Finns i arkivalier belagt att ärkedjäkne Peder Laurentii Brask var farfar till Laurentius Laurentii Brask, kyrkoherden i Västervik som föddes 1554? Eller har det på annat håll gjorts troligt att så var fallet? Jag har letat på internet, men inte funnit ens en antydan om att denne ärkedjäkne hade hustru och fick barn. Utom i Bo Perssons intressanta kommentar här ovan, förstås. Göran Setterkrans nämner i sin inträngande analys i SoH 1957:2 inte heller något om att Peder Laurentii Brask fick barn.
24
« skrivet: 2013-11-05, 19:27 »
Tack för svar och tips om litteratur. Jag letar vidare. Den konstruerade brodern till biskop Hans Brask förekommer här och var, bl a i Wikipedia. Men det vet du väl.
25
« skrivet: 2013-11-03, 20:06 »
Hej! Jag försöker kontrollera uppgifter som en nu död släkting tagit fram för mycket länge sedan. De gäller Elisabeth Hansdotter Brask, som enligt min sagesman var född ca 1630 och död 1726, gift med stadsnotarie Petrus Kallerman i Norrköping.
Vet någon om följande anor på Elisabeths fars sida är korrekta? Och om data i övrigt verkar stämma? (Har försökt kolla i bl a Hans Brasks släktbok men knepigt att få ihop det.):
Far: Johannes Laurentii Brask, prost, född 1588 i Västervik, död 1656 i Veta. Gift Karin Hansdotter.
Farfar: Laurentius Laurentii Brask, kyrkoherde, född 1554 i Linköping, död 1602, kanske i Västervik. Gift Anna Pedersdotter.
Farfars far: Laurentius Petri Brask, kyrkoherde, född 1500 i Linköping, död 1560. Gift Brita Gudmundsdotter Skute.
Farfars farfar:Peter Pedersson Brask, rådman, född ?, död ?, levde i Linköping. Gift med NN.
Farfars farfars far: Per Brask, rådman?, född ?, död 1488 i Linköping. Gift med Birgitta Nielsdotter. (Hans Brasks föräldrar).
Tacksam för alla synpunkter - och väldigt gärna nya fakta!
Birgitta
26
« skrivet: 2013-10-14, 16:24 »
Kloka synpunkter! Jag stryker tills vidare Nils Larsson och Ingrid Lydertsdotter Slatte från min antavla. Och grubblar vidare på Michel Hisings hustru Anna Andersdotters mor. Anders Nilsson måste ju ha varit gift en första gång ionnan han äktade Elin Köniksdotter...
27
« skrivet: 2013-10-13, 13:43 »
Tack, nu har jag mycket att läsa och fundera över! Bl a är Sven Lundkvists rapport om kopparhandlare i Gävle under 1500-talet toppintressant!
Min ana, Elin Köniksdotter (Kenicia), var ju första gången gift med rådman Anders Nilsson. Du har inte möjligen några fler uppgifter om honom? Eller vet du var man kan finna sådana?
Upplysningsvis vill jag också nämna att min mormors bror Bernhard Löfgren, som släktforskade länge och intensivt kring sekelskiftet 1800-1900, nämner att det var Könik Persson (inte Olofsson) i Baggböle som var far till Elin och brodern Petrus. Löfgren åberopar bl a Örnberg, om jag inte minns fel.
Men nu verkar det klart att jag måste tänka i andra banor...
Birgitta
28
« skrivet: 2013-10-12, 21:12 »
Jag söker ärkesbiskop Petrus Kenicius föräldrar! Petrus levde, enligt flera uppgifter på internet mellan 1555 och 1636. Han föddes enligt nästan alla uppgiftslämnare i Umeå, några nämner Umeås landsförsamling. Och så dog han i Uppsala, därom är man överens.
Men faderns namn varierar. Somliga nämner att han hette Könik Persson, handelsman (birkekarl) i Baggböle vid Umeå, någon skriver att Könik P. bodde i Klabböle och gifte sig på Granö, en annan skriver att fadern var birkekarl Könik Olofsson i Baggböle.
Petrus Kenicius mor heter nästan alltid i de här sammanhangen Anna Olofsdotter.
Vet någon litet mera säkert hur det förhåller sig? Är det Könik Persson eller Olofsson som gäller? Baggböle eller Klabböle? Jag är intresserad mest för att jag har ärkebiskopens syster Elin (Helena) Köniksdotter på min antavla. Hon gifte sig med kunglige sekreteraren Anders Nilsson som levde 1576 i Gävle.
Tacksam för svar och synpunkter!
Birgitta
29
« skrivet: 2012-10-08, 16:50 »
I ett tingsrättsprotokoll, där tvisten handlar om inlösen av delar av en fastighet, har jag stött på termen matis manna ordum. Vad betyder det?
30
« skrivet: 2007-10-16, 19:55 »
Hej Emil!
Jovisst, det är rentav mycket troligt!
Vi är flera som anser att följande kan vara syskon
och barn till Olof Hästsko, som var förvaltare på
herrgården Skattmansö i Vittinge socken.
(Skattmansö ägdes av översten Lago Meijendorph
von Yxkull, död i Ösmo socken 1699.)
1. Maria Hästsko, gift med Lars Weldt som blev
kyrkoherde i Ösmo 1692.
2. Elisabeth Hästsko, gift med Petrus Carelius som
blev komminister i Ösmo samma år, 1692.
3. Christina Hästsko, gift 1680 med Eric Waselius
som blev komminister och på 1690-talet kyrkoherde
i Litslena socken. Christina dog i Litslena 1697.
4. Lago Hästsko, komminister/kaplan i Jacob och
Johannes fg, Stockholm, död där 1708.
Här några belägg:
Enligt herdaminnet för Stockholm var Lago Hästsko
son till just Olof Hästsko i Vittinge.
Denne Lago H. är dopvittne i Ösmo vid flera
tillfällen, bl a när Maria Hästskos son Olaus
Weldt döps den 16 maj 1695.
Lago H. finns i Ösmo den 2 april 1702 när Elisabet
Hästskos son Oluf Carelius döps.
Lars Weldt skriver i Ösmos dödlängd 1694 att d.
17 October afsomnade i Herranom vår lilla k.
Dotter Maria Larsdotter Wält, klockan 12 om
dagen.
I nästa notis i samma längd står: d. 21 /22?/
October afsomnade i Herranom min Svågers Kyrkoh.
Hr Eric Wasselij dotter Maria Wasselia hos oss,
klock. 10 om afton.
Och därpå: S:t Andrea dagh begrofs denna vår S.
Lilla dotter Maria Welt tillijka m. Sitt
syskonebarn Maria Wasselia (.).
Som de flesta släktforskare väl vet hade
syskonbarn denna tid en något annan betydelse än i
dag. Det betydde helt enkelt kusin.
Finns fakta som talar emot ovanstående resonemang
kring släktskapet? Eller har någon fler uppgifter
som styrker att det är riktigt?
Och vem var hustru till Olof Hästsko i Vittinge?
Vad hette Olofs far?
31
« skrivet: 2007-01-12, 23:56 »
Hej!
Känner någon till något om Jeppa Andersson och hustru Kierstina, som enligt katekismilängder finns i Öremölla Skivarp 1742-1745? Hade de en dotter Pernilla?
Min ana Pernilla Jeppsdotter, död 61 år gammal 4 juni 1814 på Grönby 14 och änka efter Lars Mårtensson (1757-1824), föddes enligt hf-längd för Grönby den 23 juli 1752 just i Öremölla.
När Pernilla gifte sig första gången, 13 juli 1774 (med Sven Ohlsson från Grönby), var hon dock piga i Södra Virestad, Bösarp. Hon föder också ett barn (mars 1774) i Södra Virestad och sägs då vara på besök hos sina föräldrar. Men några föräldrar har jag inte hittat; det är luckor i längderna.
Däremot bor Anders Jeppsson i Södra Virestad 1774, då han får dottern Ingar. Är Anders bror till Pernilla?
Tacksam för alla synpunkter! Är alltså Jeppa A far till Pernilla? När dog han? Gifte hans änka Kierstina i Öremölla om sig med någon i Södra Virestad?
Mvh
Birgitta
32
« skrivet: 2007-01-04, 16:22 »
Hej Henric!
Tack för tolkningen av dopnotisen om de två Anders Bergius!
De jag söker med ljus och lykta sedan flera år är föräldrar eller åtminstone syskon till Anders Berggren som länge var bokhållare (i Norshammar, Svärta) och sedan mantalskommissarie i Nyköpings län. Han föddes ovisst var möjligen ca 1690 och dog troligen i Tystberga ca 1750.
Det är som att leta efter en nål i en höstack...Men svårt att ge upp.
Mvh
Birgitta
33
« skrivet: 2007-01-03, 17:27 »
Hej askersundsforskare!
I Askersund föddes den 22 september 1692 barnet Anders, schola rectoris, wyrdige och wällärde Anders Bergius´ barn. Moderns efternamn nämns också, men det kan jag inte läsa.
Vittnen: bland andra hr Salomon Bellander pastor i Snaflunda Pär Pärsson ( är det Bellander eller Pärsson som är pastor i Snavlunda?).
Kan någon hjälpa mig att tolka dels moderns namn och dels vittnenas namn och eventuella hemvister?
Vet någon mera om denne rektor Anders Bergius? Är det han som sedan blir kyrkoherde i Trosa 1693-1698?
Tacksam för alla tolkningar, ledtrådar och tips!
Birgitta
34
« skrivet: 2006-12-24, 14:26 »
Mera om Anders Berggren - eller Bergius!
I Askersund föddes den 22 september 1692 barnet Anders, schola rectoris, wyrdige och wällärde Anders Bergius´barn. Moderns efternamn nämns också, men det kan jag inte läsa.
Vittnen: bland andra hr Salomon Bellander pastor i Snaflunda Pär Pärsson ( är det Bellander eller Pärsson som är pastor i Snavlunda?).
Kan någon hjälpa mig att tolka dels moderns namn och dels vittnenas namn och eventuella hemvister?
Vet någon mera om denne rektor Anders Bergius? Är det han som sedan blir kyrkoherde i Trosa 1693-1698?
Tacksam för alla tolkningar, ledtrådar och tips!
Birgitta
35
« skrivet: 2006-11-30, 20:43 »
Torbjörn!
Tack än en gång! Nu har jag en del att fundera över. Ska försöka komma åt mantalslängder och domstolsprotokoll också så småningom. Krångligt när så många har samma namn...
Strunta gärna i stora Yttre tills vidare. Jag har tillräckligt att bita i. Hälsning från ett vårvarmt Skåne.
Birgitta
36
« skrivet: 2006-11-28, 17:01 »
Hej Torbjörn!
Jag är nyfiken på den Erich Erichson/Ersson som bor i Ubblixbo 1732 och 1734 (då han är dopvittne för Carl Erssons i Iggelbo dotter Brita och sedan son Carl). Tacksam alltså om jag får veta litet mera om Ubblixbo denna tid!
Erich Olsson i Ubblixbo (ett annat dopvittne) är gift med Margareta Ersdotter - kan hon vara syster till Carl Ersson i Iggelbo?
Yttry (Yttre) är också intressant på 1730-talet. Har du några uppgifter om södre Pähr Ersson i Yttre, gift med Kerstin?Han var dopvittne när Carl Erssons barn döpts 1732.
Hälsningar
Birgitta
37
« skrivet: 2006-11-23, 09:40 »
Tack Torbjörn!
Snabb och toppenfin hjälp!
Roligt att komma en generation till bakåt.
Att leta efter Carl Erssons familjs vidare öden blir nog som att leta efter en nål i en höstack. Men visst ska jag försöka.
Birgitta
38
« skrivet: 2006-11-22, 18:24 »
Hej i Tierp!
Läshjälp önskas!
Kan någon hjälpa mig tolka en födelsenotis i C:1 för Tierp? Gäller barnet Erich som föds 22/12 1724 i vad jag tolkar som Iggebo eller Iggelbo. Fadern heter Carl, men vad heter han i efternamn? Erichsson? Eller vad?
Vittnena är jag också nyfiken på. Jag läser Erich Erichsson, ibid, Anders Johansson, ibid, Erich Ols hustru Margareta..men vad står sedan? Någon bor tydligen i Ubblixbo - men vem? Och dottern Kerstin, var håller hon till?
Till sist: Är soldaten Erich Karlsson Degerberg (1724-1776) i Degerbo möjligen son till soldaten Carl Rosenberg som bor i Willbo 1727, då han får dottern Anna. Vittnena stämmer inte med ovannämnda födelsenotis från 1724, ej heller hustruns/moderns namn. (1724: Kerstin Larsdotter, 1727: Anna.)
Tacksam för all hjälp!
Birgitta
39
« skrivet: 2006-11-12, 20:03 »
Hej Christina Helmby!
Du ville veta mera om Hanna Blad. Nu vet jag följande om hennes bakgrund. Hon föddes 1886 i USA, dit hennes föräldrar Johan Fredrik Blad och Carolina Söder utvandrat 1884 från Barkeryd.
Johan Fredrik föddes i Barkeryd, Jönköpings län, 30 aug 1848. Han var son till soldaten Karl Fredrik Sandberg, född 20 apr 1825 i Höreda och dennes hustru Lovisa Isaksdotter, född 30 aug 1823, även hon i Höreda. Karl Fredrik och Lovisa bodde före 1860 i Barkeryd och flyttade detta år till Almesåkra, där de bodde på soldattorpet nr 47. De fick förutom Johan Fredrik åtminstone fyra barn: Karl Anders, född 6 sept 1858 i Barkeryd, Ida Charlotta, född 29 dec 1860 i Almesåkra, Clara Sofia, född 15 dec 1862 i Almesåkra och Frans Oskar, född 27 aug 1865 i Almesåkra. (Almesåkra AI:9)
Johan Fredrik Sandberg flyttade som ung från föräldrahemmet i Almesåkra tillbaka till födelseorten Barkeryd där han blev soldat 1868 och då fick/tog nya efternamnet BLAD. (Barkeryd AI:21, s 43 och 148)
Han gifte sig den 1 nov 1872 med Carolina Söder, född i Färingstorp, Bälaryd, den 15 aug 1849, dotter till soldaten Nils Söder, född 1818 i Bälaryd, död där 1893, och hustrun Anna Olofsdotter, född i Järsnäs, död 1883 i Bälaryd. Allt i Jönköpings län. (Bälaryd AI:15)
Ett av Johan Fredrik Sandberg/Blads syskon var alltså Ida Charlotta Sandberg, född 1860 i Almesåkra. Hon gifte sig som tidigare nämnts med Alfred Hellström (född 1865 i Synnerby, Skaraborgs län) och paret blev i Skara föräldrar till Vesta (1891), Rut (1896) och Valda (1899).
Till slut hittade jag alltså kopplingen mellan Valda Hellström- Hellekant i Skara (min sons farmor) och Hanna Blad i USA. De var helt enkelt kusiner. Valdas mor Ida Sandberg och Hannas far Johan Fredrik Sandberg, som bytte namn till Blad, var ju syskon.
Mvh
Birgitta
40
« skrivet: 2006-10-11, 23:26 »
Hej Gullbritt!
Borea låter ju som femininformen av Boreus, som kan vara ett prästnamn. Har du letat i herdaminnen efter någon som möjligen är hennes far?
Birgitta
41
« skrivet: 2006-10-11, 23:24 »
Hej Gullbritt!
Borea låter ju som femininformen av Boreus, som kan vara ett prästnamn. Har du letat i herdaminnen?
Birgitta
42
« skrivet: 2006-10-04, 18:39 »
Hej Christina!
Hanna Blad var gift med utvandrade Gustaf Krona (blev Gus Crone i USA). Mer vet jag inte säkert. Men jag gräver vidare.
Birgitta
43
« skrivet: 2006-10-04, 14:27 »
Hej Christina igen!
Två små petiga men dock korrigeringar. Ida Hellström hette Sandberg som ogift, inte Lundberg. Och äldsta barnet hette Vesta, inte Vista.
Men tack, tack igen! Nu ska jag försöka hitta en koppling mellan Valda Hellström och en Hanna Blad, vars föräldrar Johan Blad och Carolina Söder utvandrade på 1880-talet från Småland till USA. Kanske kom de från Bälaryd eller Almesåkra.
Valda och Hanna lär vara kusiner fast jag förstå inte alls hur. Ännu. Någon som vet mer och kan hjälpa mig?
Birgitta
44
« skrivet: 2006-10-03, 21:10 »
Hej!
Tusen tack Christina Helmby!
Birgitta
45
« skrivet: 2006-09-29, 00:04 »
Jag söker uppgifter om Alfred och Ida Hellström som enligt uppgift fick dottern Valda i Skara den 30 april 1899. Valda gifte sig så småningom med Nils Hellekant. Hon dog i Skara på 1990-talet.
Var bodde Alfred och Ida Hellström i Skara? Vilka var Valdas syskon? Varifrån kom Alfred och Ida och vad hette deras föräldrar?
Tacksam för alla upplysningar!
Birgitta
46
« skrivet: 2006-02-21, 00:59 »
Hej!
Jag söker upplysningar om Peter Johansson i Fall, Godegård, död 27 mars 1769 av bråd död mellan Fall och Lindarö. Enligt kyrkboken var han då 58 år, 9 månader och 2 dagar.
Peter var gift med Christina Mattsdotter, som döptes i Fall 17 februari 1701. Henne vill jag också gärna veta mera om! Hennes förste man hette Johan Larsson.
Var Christina och Peter föräldrar till Johan och Jacob Pärson?
På förhand tack!
Mvh
Birgitta
47
« skrivet: 2005-11-15, 13:06 »
I doplängden för Västra Vemmerlöv 1799 tycker jag att ett av dopvittnena den 5 november kallas tecknare. Har jag läst rätt?
Kan tecknare betyda t ex skrivare eller mönsterskrivare? (Att en tecknare i dagens mening skulle ha varit med vid detta dop av en hästhemmansåbos son förefaller litet märkligt. Ett annat vittne vid ett annat dop vid denna tid i Västra Vemmerlöv var t ex kvartersmästare, därav min tanke att tecknaren kanske sysslade med något annat än att rita bilder.)
Tacksam för tips och synpunkter!
Birgitta
48
« skrivet: 2005-11-11, 00:54 »
Hej Anders!
Först nu har jag sett ditt svar om Erik Andersson Rosensabel, som alltså var andre make till min ana.
Tusen tack!
Birgitta
49
« skrivet: 2005-10-31, 21:59 »
Betydde inte kasserad helt enkelt avskedad? Och då utan den negativa betydelse ordet avskedad har fått i dag. Man kasserades helt enkelt när man avgick som soldat av ena eller andra skälet -ibland kunde det naturligtvis ha varit p g a sjukdom e dyl, men man kasserades väl också när man avgick därför att man uppnått hög ålder osv.
Eller har jag fel?
Birgitta
50
« skrivet: 2005-10-19, 00:15 »
Paul Wudds första hustru hette Bonnat, inte Bonnet.
Mvh
Birgitta
51
« skrivet: 2005-09-30, 23:28 »
Jag söker upplysningar om Johan Ståhle som enligt
knektregistret föddes i Stora Slågarp 1690.
Är han identisk med den ryttare Jon Ståhle som
nämns i hf-längder 1737 - 1741 för Dalköpinge
(annexförsamling till Gislöv)?
Den sistnämnde Ståhle var gift med Kerstin
Andersdotter (ca 1699-1779). Paret hade dottern
Karna, född ca 1737, gift med Lars Nilsson, född
1742, lantbrukare i Simlinge och sedan på Norra
Åby 17.
Vet någon vilka Kerstin Andersdotters föräldrar
var? Det vore också roligt att få veta!
Mvh
Birgitta
52
« skrivet: 2005-08-30, 22:34 »
Ryttaren Jon Ståhle i Dalköpinge, annex till
Gislöv, var gift med Kerstin Andersdotter och dog
1769. Enligt kyrkböckerna var han 31 år 1731 och
40 år 1740. Alltså född ca 1700. Men var? Och av
vem?
Dottern Karna Jonsdotter, född ca 1737, gifte sig
med Lars Jönsson i Simlinge och Södra Åby. Han
dog 14 maj 1812 i Norra Åby inom Södra Åby
socken.
Vem vet mera om de här familjerna? Vilka var Lars
Jönssons föräldrar?
Mvh
Birgitta
53
« skrivet: 2005-08-13, 19:14 »
Det finns två innehållsrika böcker om släkten Staaff eller Staaf, som fick sitt namn efter Stafre (Stavre) by i Ljustorps socken. Varför inte leta i dem?
Den s k Ljungå-grenen behandlas i Släkten Staaf från Ljungå i Jämtland, som utkom 1968 med Anders Staaf som författare. Den andra boken heter Släkten Staaff i 350 år, och utkom 1991. Redaktör : Mary Bergström.
Prosten Pehr Staaff (1783-1856) i Rödön och hans hustru Anna Johanna Wagelin är huvudpersoner i andra boken. Både deras anor, med start i Stafre, och många ättlingar fram till nutid finns med. Bl a kan man läsa om Karl Albert Staaff (1860-1915), advokat, politiker och liberal statsminister.
54
« skrivet: 2005-06-05, 17:19 »
Hej Georg!
Tack för hjälpen med Sara Nilsdotter i Rigsta och Nedansjö. Fem av de sex barnen kände jag till, men Märta, född 1656, var ny för mig.
Om det är till ngn glädje kan jag komplettera dina uppgifter något::
1. Erik Abrahamsson, född 1647. Hemmansägare på Nedansjö 2 i Stöde, där han dog 1707. Gift m Elisabeth Stensdotter, född 1651, död 1709 i Nedansjö, Stöde. Från dem stammar, såvitt jag förstår, släkten Nens?n.
2. Karin Abrahamsdotter, född 1648, död 1717 i Tuna socken.
3. Lisbeth Abrahamsdotter, född 164?, död 1744 på Ökna 6 i Stöde.
4. Märta Abrahamsdotter, född 1656 (din uppgift).
5. Abraham Abrahamsson, född 1656, död 1731 på Gräfte 13 i Stöde. Gift med Sara NN. Stamfader för släkten Grafström.
6. Nils Abrahamsson, född 1663, död 1725 i Vi, en by inom Tuna.
Hittar du några fel så skriv gärna igen!
Mvh
Birgitta
55
« skrivet: 2005-05-31, 16:05 »
Hej!
Är det ingen som känns vid Sara Nilsdotter i Rigsta? Se ovan mitt inlägg 19 mars 2005! Sara var gift med Abraham Andersson i Nedansjö och dog kanske hos en dotter i Rigsta, Hässjö.
Kanske någon istället känner till dottern (NN Abrahamsdotter) som lär ha bott i Rigsta omkring 1709?
Tacksam för alla svar!!
Birgitta
56
« skrivet: 2005-04-12, 14:41 »
Hej AEFerner!
Anna Margareta Bonnat kan vara dotter till SEbastian Bonnat d ä och dennes andra hustru Margareta Jostdotter. Se texterna ovan.
Mvh
Birgitta
57
« skrivet: 2005-04-12, 14:25 »
Hej!
Jag vill gärna veta mera om ovannämnde Erik Andersson Rosensabel!! Detta eftersom jag sannolikt kan föra Anna Sabel och Nils Hästesko till min antavla.
Tacksam alltså för alla upplysningar om Sabel och Rosensabel!
Mvh
Birgitta
58
« skrivet: 2005-03-19, 16:04 »
Hej i Hässjö!
Jag har Sara Nilsdotter på min antavla. Hon var på 1600-talet gift med Abraham Andersson i Nedansjö, Stöde. Enligt mina noteringar var Sara född 1624 (okänt var) och död 1709 hos en dotter i Rigsta, Hässjö.
Nu får jag veta från en annan släktforskare att hon föddes i Rigsta och dog i Nedansjö, Stöde (inte Rigsta). Kan någon reda ut begreppen? Var föddes Sara och var dog hon?
På förhand tack för hjälpen!
Birgitta
59
« skrivet: 2004-11-15, 22:47 »
Hej alla!
Vem vet något om fiskaren Peter Johansson Holmströms ursprung? Han föddes kanske på 1750-talet och dog
16 april 1832 i Petersberg (Kohlstugan), Bälinge.
Han var fiskare vid Hånö i Bälinge och en tid
(1791-1795) i Norra Hagberg, Trosa lf.
Gift två gånger, fick åtta barn
År 1789 gifte han sig med Brita Ericsdotter, född
4 dec 1769 i Bränntorpsstugan, Bälinge, död 25
mars 1810 i Hånö.
Andra frun blev (1810) Sara Jansdotter, född 21
mars 1782 i Västankärr, Torö sn, död 17 juli 1828
i Petersberg, Bälinge.
Tacksam för alla tips om anor och släkt till
Peter Holmström!
Mvh
Birgitta
60
« skrivet: 2004-08-29, 14:41 »
Hej Ove!
Vet du något mer om Johan Eriksson Ståhle?
Bodde
han i Sverige någon tid? Vem var han gift m
ed?
Osa, mvh
Birgitta
61
« skrivet: 2004-08-27, 23:03 »
Hej!
Jag vill veta mera om ryttaren Jon Ståhle som
bodde i Dalköpinge i början av 1740-talet! Han
var gift med Kirstina Andersdotter, född ca
1700, och fick med henne dottern Karna
Jonsdotter, född ca 1737. Vilka var Jon
Ståhles föräldrar?
Tacksam för alla tips!
Mvh
Birgitta
62
« skrivet: 2004-08-27, 22:36 »
Hej!
Känner någon till ryttaren Jon Ståhle som
håller
till i Dalköpinge, annexförsamling till Gislöf,
åtminstone 1737-1740? Han är född ca 1700
och var
gift med Kirstina Andersdotter, som var tio år
yngre. De fick dottern Karna Jonsdotter, som
föddes i Gislöf ca 1737 och gifte sig med Lars
Nilsson, född ca 1742. Lars var åbo/bonde i
Simlinge och sedan på Norra Åby 17.
Varifrån kom Jon Ståhle? Vilka var hans
föräldrar?
undrar
Birgitta
63
« skrivet: 2004-06-26, 02:58 »
Tack Camilla för tipset om Alla Helgona kyrka!
Birgitta
Inlägget flyttat 11 maj 2009 från Södermanland: Allmänt.
Camilla Eriksson, moderator
64
« skrivet: 2004-06-15, 00:42 »
Hej Jonas Arnell!
Du undrar var namnet Arnell kommer från. Här
ett
förslag.
Min anfader Nils Andersson föddes som son
till
bonden Anders Nilsson cirka 1637 i byn
Arnorp,
Rappestads socken, Östergötland. Nils blev
präst
1670 och kallade sig då Nicolaus Arnelius.
Han
var i många år komminister i Vinnerstad och
Ask
(1673) och i Ekebyborna och Ask (från 1699).
Han
dog 1719 och hade då efterträtts på tjänsten
av
svärsonen Johan Gomerus.
Nils/Nicolaus var gift med kyrkoherdedottern
och
prästänkan Ingrid Larsdotter Collin från Varv i
Östergötland.
Jag tycker det är självklart att namnet Arnelius
är taget efter Nils/Nicolaus födelseby. Och
sedan
kan naturligtvis Arnell vara en utveckling av
namnet i följande generationer.
Birgitta
65
« skrivet: 2004-01-25, 23:13 »
Hej Ragnar!
Jag ser att du hittade en inventering av gravar i Allhelgonakyrkan före 1898. Tog du en kopia av den? Eller skrev av namnen på stenarna?
Vill du i så fall publicera namnen här på Anbytarforum? Det vore intressant att läsa dem!
O s a
Birgitta (som har anor i Nyköping)
Inlägget flyttat 11 maj 2009 från Södermanland: Allmänt.
Camilla Eriksson, moderator
66
« skrivet: 2004-01-03, 20:41 »
Hej Olle - och tack för dödnotisen! Jag ska med
stort intresse kolla hf-längden för Skänninge.
Jag misstänker att Lars är bror till min ana Hans
Hindrich Cimmerstedt, mönsterskrivare som levde
bl a i Stockholm och dog 1804 hos en dotter i
Brunflo, Jämtland. Efter långt letande fann jag
att Hans C. var född ca 1720 i Simrishamn och son
till stadsklockaren där, Hindrich Larsson och
dennes hustru Anna Handotter.
Min Hans hade fyra syskon, bland dem Lars
Cimmerstedt (ibland Zimmerstedt) som kallas
uppsyningsman 1758 och vigdes 1761 med Christina
Sophia Ugerup (Uggorph). De hade en son Lars
Cimmerstedt, född 1762. Kanske flyttade någon av
dessa Larsar till Skänninge och gifte sig med
den i bouppteckningen 1798 nämnda AC
Gustafsdotter?
Än en gång tack!
Birgitta
67
« skrivet: 2004-01-02, 23:58 »
Hej Skänningeforskare!
Har någon stött på perukmakare Lars
Zimmerstedt
som dog i Skänninge 14 januari 1798?
Bouppteckning efter honom gjordes den 4
oktober
samma år. Hans änka hette Anna Chatarina
Gustafs
dotter.
Jag vill gärna veta mera om honom. Bodde
han
länge i Skänninge? Vilka var hans föräldrar?
Hade
han barn? Osv.
I Simrishamn föddes 1724 en Lars som i
vuxen
ålder kallade sig Zimmerstedt (eller kanske
Cimmerstedt). Kan han vara identisk med
perukmakaren?
Tacksam för alla tips!
Birgitta
68
« skrivet: 2003-12-26, 17:07 »
Litet mner om Matthias Persson Grönwall,
som jag nämnt i tidigare inlägg. Jag vet nu att
han föddes 4 februari 1692 och var son till
klockaren i Mellangrevie Peder Mathisson
Grönwall och hans hustru Inger Nelsdotter
(Nilsdotter). Peder dog 4 juni 1711. Inger var
änka efter en klockare när hon gifte sig 1690
med Peder. Makarna i Mellangrevie hade
tydligen tre barn. Allt enligt kyrkbok (C:1).
Birgitta
69
« skrivet: 2003-10-07, 22:47 »
Hej Mikael!
Tusen tack för ditt utförliga svar!
Känner någon till om Olof Gabriel Marelius fick
barn? I så fall - vilka?
Birgitta
70
« skrivet: 2003-10-04, 19:23 »
Hej alla!
Vem vet något om landsfiskal Olof Gabriel
Marelius? Han nämns i ett protokoll från
Jönåkers
häradsrätt 27 maj 1752.
Tacksam för alla tips!
Birgitta
71
« skrivet: 2003-09-27, 17:56 »
Hej!
Jag är intresserad av landsfiskal Olof Gabriel
Marelius som nämns i ett protokoll från
Jönåkers
häradsrätt 27 maj 1752.
Vem vet vad om honom? Var bodde han?
Hade han en
dotter som kallade sig Mereta eller Metta?
Tacksam för alla tips!
Mvh
Birgitta
72
« skrivet: 2003-09-10, 17:32 »
Hej Gun Andersson!
Vet du vem din Margareta Jostdotter Kurtzel
var
gift med?
På förhand tack för svar!
Mvh
Birgitta
73
« skrivet: 2003-08-25, 23:31 »
Hej!
Även jag vill gärna veta om makarna
Kurtzel-Lilliehöök hade en dotter Margareta!!
Vem var hon i så fall gift med? Var det
möjligen
Sebastian Bonnat?
Tacksam för svar!
Birgitta
74
« skrivet: 2003-07-07, 00:21 »
Hej igen Calle!
Du frågar hur han stavar sitt namn i brevet från
1620. Så här: Bastiann Bonnat.
En liten detalj vill jag nu rätta: växlingen av
pengar skedde i Helsingborg, inte Markaryd.
Jag
återger förresten hela brevet här. Det är skrivet
på bruten svenska av en tysktalande eller
tyskbördig person, enligt en språkexpert som
hjälpt mig med tolkningen. Språkligt hänger
texten inte ihop, men den lyder ordagrant:
Jag Bastiann Bonnat bekenner och her
med/t/
weterligk göre, att iagh haffuer siet och waret
ther hoss at Gummundt Gummundt/son/ som
haffuer
wexlet i Helsingborgk drij hundrade och dretio
richs daler och gieffuet for hvar richs daler siu
mark silffuer/mynt/ Axill Banner och iagh inte
kunna utreta medt schwenske Peni/n/ger,
derfor
muste han medt brodde i Merckerö folia til
Helsingborgk och schaffe so mange richs
daler
till thes at wij finge summan full som H K M
Vnderschriffne brief Vermehles, Theta iagh
sampt
Axill Banner, for Schatmestere Cammeredt
iagh och
for H K M sielff witna och bekenna till wisso
Vnder min handt och singnete Datum
Helsingeborg
thenn 13 Augusti Anno 1620
Bastiann Bonnat
Manu Propria
Merckerö som nämns i brevet är liktydigt
med
Markaryd.Schatmestere Cammeredt betyder
skattmästarkammaren. På baksidan av
brevet har
någon - kanske på Riksarkivet - skrivit:
Bonnadt, Sebastian, till Skedvi, Stora Sundby
och Abbotnäs. Intyg dat. Helsingborg den 13
Aug,
1620, om vexling derstädes af 330 RD efter 7
mark
s.m. för Riksdalern. Generalmajor och
hofstallmästare. Gift: 2dra giftet med
Margareta
Jostsdotter.
Hans dotter Juliana blef gift med Gustaf
Göransson Gyllenstierna till Lundholm.
I sammanhanget kan nämnas att jag klurat ut
att
under april - augusti 1620 var Gustaf II Adolf
på
resa i bl a Brandenburg för att hitta en hustru.
Kungens bröllop med danska Ulrika Eleonora
stod
sedan 25 november 1620 i Kalmar. Var det i
samband med friarresan som Bonnat
skaffade fram
pengar?
-------------------------
Har du förresten funderat över om din Maria
Bonnat i Halmstad kan vara identisk med
ovan
nämnda dottern Anna Margareta? Hon kanske
i så
fall var gift två gånger.
Hälsningar
Birgitta
75
« skrivet: 2003-07-06, 14:27 »
Hej Calle - tack för intressanta uppgifter!
Ditt resonemang om att det funnits tre Bastian
Bonnat är övertygande. Kanske har jag tolkat
några RA-texter fel på den punkten. Även jag
har
läst von Warnstedts artikel och håller helt med
dig om att han naturligtvis är mycket pålitlig.
(Undrar var han hittat uppgiften om att Bastian
Bonnat d ä kom från Schweiz?)
Redan nu vill jag korrigera mig på en punkt: det
var tydligen Sebastian d ä:s son Johan Bonnat
som
hade tjänst i ett tyskt regemente. (Kanske
avsågs här ett svenskt regemente förlagt till
Tyskland??)
Jag har kopia på det brev från år 1611 där Karl
den nionde fastslår att Sebastian Bonnat och
hans
bröstarvingar ska för evärdelig tid osv fritt
förfoga över en rad gårdar i flera
Sörmlandssocknar. Jag har också kopia (från
RA)
på ett brev undertecknat av drottning Kristina
den 8 april 1645, som handlar om konfirmation
(=bekräftelse, godkännande) av denna donation.
Nedan ska jag försöka ordagrant återge större
delen av texten i Kristinas brev med någorlunda
modern stavning. Här nämns som du ser
endast
Sebastian Bonnat (d ä) med en son och två
mågar i
rikets tjänst.
-------------------------
Vi Christina etc gör veterligt att oss haver
fordom överste vaktmästaren framlidne Bastian
Bonnats arvingar i underdånighet låtit
presentera
ett vår sal: k: farfaders, konung Carl den
Niondes, höglovlig i åminnelse, donationsbrev,
givet ben. deras framlidne fader på desse
efterskrivne gods och gårdar i Södermanland,
i Willåttingen belägna som äro i Forssa socken,
Hedby gård med tre torp där under, Fasstorp,
Räfsnäs och Sättra, item Sundby två gårdar
med
två torp där under, Kellerö och Braxenwik,
uti Wassbro socken, Wika två gårdar,
uti Floda socken, Bärestad tre gårdar, Löta en
gård, Sölunda en gård och Abotnäs en gård,
uti Jäder socken, Kingelöta två gårdar, Wäsby
en
gård med ett torp Huseby,
item uti Helgestad socken, Gebersnäs två
gårdar,
Mählby en gård och Wäsby en gård med ett
torp
Österby kvarn
och uti Dunker socken Ståhlboga ett torp,
att njuta kvitt och fri för alle årlige utlagor
till evärdelig egendom för sig sin hustru och
ägta livsarvingar, dock med sådan förord och
villkor, att han, och efter honom bn: hans hustru
och ägta bröstarvingar, skulle hålla till
cronones tjänst för samma gods i förfallande
nöd
inom riksens gränser två varaktige välväpnade
och
dugelige karlar och hästar: Men där någon här
eller krigsmakt droge utför riksens gränser, och
samma hans karlar och hästar följde med, då
skulle uppå dem givas betalning så många
veckor
och månader, som de voro utom riksens
gränser,
lika med annat svenskt eller finskt krigsfolk,
eftersom själva brevet daterat uti lägret vid
Ryssby d 20 aug. 1611 detta allt med mera
utfästelser och förmäler; ödmjukeligen
bediandes
om vår kgl confirmation här på att bekomma; nu
ändock vi kunde hava något betänkande den uti
denna deras begäran att villfara; särdeles efter
som där intet har kunnat för oss hans /../ i vår
sal. högt:de k: farfaders, glorvärdig i
åminnelse, där å givna confirmation; likväl
emedan det oss blivit berättat att /../ högtb:te
vår sal. k: farfader skall be:de brev och
donation hava confirmerat, men densamma
vara på
sjön omkommen, utan dess och
considererandes
deras sal.faders goda och trogna tjänster
Sveriges crono bevisat samt att sonen med
bägge
mågarna låta sig bruka i vår och riksens
krigstjänst: ty hava vi så av ovanb:e motiver,
som av gunst och nåd, unt och confirmerat,
som
och här med och i detta vårt öppna brevs kraft,
unnat och konfirmerat dem de gods som
sålunda
efter deras framlidne fader Bastian Bonat dem
tillfallne äro, att njuta, bruka och behålla till
evärdelig ägendom och alldeles med den
condition
och villkor, som uti vår högt:de k: farfaders
gåvobrev uttryckeligen /.../ finnas införda och
specifierade /../
Stockholm d 8 apr Ao 645. Christina
-----------------------
Det finns också ett s k memorial i RA, skrivet
ca
1673, öfver några moment, som medh
confirmationssökande uppå sahl: Bastian
Bonnats
arfwingars gods, oförgripligen påminnes. Där
står bl a att för ett hundra år sedan, ähr
störste delen af dessa godtzen, uthaf konung
Carl
den Nijonde, höghlofl. i åminnelse, då varande
Sweriges rijkes arffurste och hertig till
Südermannlandt, Närikie och Wärmelandt etc:
donerade till sahl. Lars Wästgiöthe, fordom
landshövding öfwer Nyköpings lähn /.../ som
brefvet af d 27 juni åhr 1573 dhet utwijsar; och
efter sahl: Bastian Bonnat inträdde i sitt första
egtenskap medh sahl: Wästgiöthes arfwinge, af
hwilken familia ingen på mans linien lefvde så
och han sålunda under krigsstaten sigh
uptjänte,
att han beklädde Öfwerste Wachtmästare eller
General Majors Chargien, så ähre samma godts
med
några gårdars förbättring och tillökande af
högtb:te Kongl: Maj:t konung Carl den Nionde
åhr
1611 d 20 augusti, åth sahl Bastian Bonat och
hans arfwingar donerade under condition och
willkohr som sielfwa brefwet förmähler.
Hafwer och så sahl: Bastian Bonnat uthi sitt
första och andra egtenskapet haft tre söner,
Lars, Johan och Bastian, där af dhe båda första
och ällsta för faderen dödh, Lars capitain under
öfwerste Lessle och Johan under ett tyskt
regemente, men Bastian sedan faderns
frånfälle,
warandes då rittmästare under sahl: Lennart
Torstenssons excell:z uthi Cronans tienst under
Militien uthom rijkes och i fiendelandh, sina
lijff endath, fadern sielf hafuer och till sitt
yttersta kronan tiänth och sitt lefverne
/../slutet uthi hofstallmästare titull hoos
glorwürdigh i åminnelse konung Gustaf Adolph.
Huar efter sedermera godtzen ähre gångne till
arfwes åth tre samsystrar Juliana, Catharina
och
Anna Margareta Bonnater /..../.
---------------------------
Slut på citatet. Sedan följer en redogörelse för
samsystrarnas äktenskap och barn. Juliana
var
gift med Gustaf Gyllenstierna, Catharina med
Henric Gyllenpistol och Anna Margareta med
Paul
Wuddh.
Inte heller av detta memorial framgår alltså att
det skulle funnits tre Bastian Bonnat. Men det
hindrar väl inte att så ändå var fallet.
Det blev långt det här, men kanske något ändå
är
av intresse!
Hälsningar
Birgitta
76
« skrivet: 2003-07-06, 00:11 »
Hej Calle!
Jag har bara hittat två Sebastian (Bastian)
Bonnat i de texter jag läst. Var har du funnit
den tredje?
Den förste Bastian Bonnat kallades
övervaktmästare, vilket lär vara detsamma
som
generalmajor. Han förlänades gårdar i
Sörmland av
Karl den nionde och blev efter dennes död
hovstallmästare hos Gustaf Adolf. Stämmer
inte
det? Handlar det här om två personer?
En son Bastian Bonnat hade i alla fall, enligt
ett memorial från 1673 i RA, varit rittmästare
(ryttmästare) i ett tyskt regemente.
Det här med Margareta Jostdotter och hennes
äktenskap med dels Johannes Richter dels
Bastian
Bonnat är också knepigt. Här finns
frågetecken,
tycker jag.
Johannes Richter var ju gift med Eva Sabina
von
Wilsberg. Eva nämns som änka efter Richter
1619,
då hon fick laga brev på Långbro i Vårdinge.
När
var då Richter egentligen gift med Margareta
Jostdotter? Kan du kasta ljus över detta?
(Min koppling till Bastian Bonnat går via
Catharina Regina B. och hennes förste man,
Henric
Richter Gyllenpistol. Deras dotter Margareta,
född 1648 på Abbotnäs i Floda, gifte sig med
Erik
Planting Gyllenbåga.)
Mvh
Birgitta
77
« skrivet: 2003-07-04, 21:17 »
Hej Calle!
Jag har Bastian Bonnat på min antavla och
har
läst om honom i bl a Riksarkivet och
Elgenstierna. Vet du t ex när och var han
föddes
och dog? Vet du vad första hustrun, som
tydligen
var dotter till Lars Vestgöte, hette? Har du
upplysningar om andra hustrun, Margareta
Jostdotter?
Jag har nyligen fått hjälp med att tolka ett
svårläst brev som Bonnat skrev 13 augusti
1620 i
Helsingborg. Det visar bl a att tyska troligen
var hans modersmål - brevet är skrivet på en
slags tysk-svenska. Texten handlar om att
han
och Axel Ban?r måste växla pengar i Markaryd
för
att kunna fullgöra ett uppdrag för kungen.
Hälsningar
Birgitta
78
« skrivet: 2003-03-17, 15:59 »
Anna Sabel lär ha varit gift med Nils Hästesko,
som dog 1644.
Vet någon när Anna Sabel dog? Ungefär?
Mvh
Birgitta
79
« skrivet: 2002-04-01, 19:28 »
En liten rättelse:
Magdalena Parondells make i Bjurtjärn hette
Erik
Edquist, inte Lars som jag skrev i notisen
ovan.
Birgitta
80
« skrivet: 2002-03-29, 18:45 »
Hej Linda! Läs gärna i herdaminnet för Karlstads stift om Laurentius Laurentii (=Larsson) Edquist född i Edsgatan, Karlstads landsförsamling. Se också på Sällskapets vallonättlingars websida ( www.vallon.a.se) under släkten Paillardel. Där pågår en diskussion om Magdalena Parondell som var gift med Lars Edquist, bergsman i Bjurtjärn, och son till prästen Laurentius Edquist och hans andra hustru i Gåsborn. Mvh Birgitta
81
« skrivet: 2002-02-03, 22:35 »
Vilken fin pusselbit från Dorothea!
Hoppas nu att någon snart kan svara på Emil
Stenhammars efterlysning av den 16 maj
2000.
Birgitta
82
« skrivet: 2001-11-20, 15:12 »
Tack Anders för besked! Prövar ännu ett
blindskott: har du något om handlaren och
postföreståndaren Carl Johnsson på Utö?
Antagligen ligger även han för sent i
tiden...men
försöka duger.
83
« skrivet: 2001-11-01, 08:56 »
Hej Anders!
Min morfars far var kapellpredikant på Utö från
1894. Har du några noteringar om honom och hans
familj?
Han hette Per (Larsson) Lenander och var född
1842 i Fru Alstad, Skåne. Gift med Bengta
Larsdotter, född 1847 i Grönby.
Per L. dog 1916 på Örnö.
Hälsning
Birgitta
84
« skrivet: 2001-07-24, 23:28 »
Jan Appelquist skriver ovan att hans morfar
1910
gjorde en rundskrivelse till personer som
hette
Ekwall och frågade dem varifrån de fått sina
namn.
Jag tycker det skulle vara intressant att få
några fler exempel på de svar som morfar
fick
på enkäten!
85
« skrivet: 2001-05-19, 13:05 »
Hej alla ni som är intresserade av Simrishamn!
Ni vet väl att det finns en utmärkt lista här på
nätet över vilka borgare som bodde år 1750 på 127
tomter i stan?
Gå till osterlen.com/slaktforskning och knappa
vidare på Österlenforskning och Storborgare.
86
« skrivet: 2001-05-12, 19:04 »
Hej Elvy Ebers!
Du skriver ovan om skräddaren Carl Svanbom.
En skräddarmästare Svante Svanbom bor åtminstone
1848 på Kolmätargränd 3, Nicolai fg (Gamla stan)
i Stockholm.
Vet du om Svante är son till Carl?
Mvh
Birgitta
87
« skrivet: 2001-04-04, 19:11 »
År 1783, 12 september, lystes i Adolf Fredrik,
Stockholm, för Catharina Charlotta Cimmerstedt
och fänrik Henning Gilius Skytte. Någon vigsel
blev det dock aldrig; äktenskapshandeln upplöstes
av kämnärsrättern.
Har någon fler uppgifter om denne fänrik Skytte?
88
« skrivet: 2001-03-12, 15:39 »
Niclas Rosenbalck skrev ovan (25 dec 1999) om
släkten Wedderburn/Wederborg i Växjö. Bl a nämns
lagläsare Cornelius Christersson i Vashult, Berga
socken i Sunnerbo härad, samt dennes son
Cornelius Christersson Vadelius (ska det inte
vara Vaselius?), rektor i Växjö, död i pest 1602.
Har någon ytterligare upplysningar om lagläsare
Cornelius och hans son?
89
« skrivet: 2001-02-23, 18:13 »
Hej Bengt!
Tusen tack för tipset! Vallby ligger ju nära
Simrishamn. Så nu ska jag läsa herdaminnet.
Mvh Birgitta
90
« skrivet: 2001-02-23, 17:55 »
Bra att jag fick veta var Ådermans Ekeby låg!
Mvh Birgitta
91
« skrivet: 2001-02-20, 00:21 »
Hej Börje!
Intressant bl a att få veta att Eric Åderman troligen bodde som barn/ung på Ekeby! En gård med det namnet lydde under Norshammar i Svärta socken strax utanför Nyköping. Det var på Norshammars bruk som Anders Berggren var skrivare och bokhållare i över tjugo år, fram till ca 1740.
M v h Birgitta
92
« skrivet: 2001-02-19, 23:53 »
Hej Bengt igen!
Jag hade fel! I dag såg jag i kyrkboken
(originalhandlingen) att klockaren i den
svårlästa vigselnotisen hette Johannes
Hollbeck,
inte Johannes Wollberg.
Kvinnan som Hollbeck gifte sig med 1755 i
Simrishamn hette Cajsa Magdalena
Cimmerstedt.
Hennes efternamn kunde jag inte läsa på
mikrokortet, men i riktiga kyrkboken gick det
bra.
Mvh
Birgitta
93
« skrivet: 2001-02-14, 16:35 »
Tack för det Bengt!
Jag ska ha Lars Wollberg och Sissa och Tyke i
åtanke när jag gräver vidare.
Birgitta
94
« skrivet: 2001-02-13, 17:20 »
Hej Bengt!
Jag har just läst en otydlig vigselnotis från
Simrishamn (C:1) där en klockare som jag tror
heter Johannes J Wollberg nämns. Han gifter sig
den 2 mars 1755 med jungfru Cajsa Magdalena (med
oläsligt efternamn).
Är denne Wollberg någon du känner till? I så fall
är jag tacksam för upplysningar!
Mvh
Birgitta
95
« skrivet: 2001-02-13, 17:09 »
Hej Börje!
Tusen tack för denna värdefulla information! Med tanke inte minst på att namnet är sällsynt verkar det ju troligt att den Eric Åderman som nämns i domen är samma person som gifte sig 1765 i Tystberga.
Vet du om föräldrarna Mauritz Å. och Chatarina W.levde i Nyköping? I så fall bör det väl vara där Eric växte upp?
Det är egentligen Eric Ådermans svärfar, mantalskommissarie Anders Berggren, som jag är mest intresserad av. Sedan länge letar jag efter hans bakgrund. Innan Anders kom till Tystberga ca 1740 var han bokhållare i Svärta och hade familj i Runtuna. Men var han var född och vilka hans föräldrar var har jag trots all möda ingen aning om.
Om den Eric Åderman som Anders anställde kom från Nyköping så kan det i alla fall inte vara fel att fortsätta leta där...
Systern till Eric Ådermans hustru Hedvig Charlotta hette Margareta (min ana) och var född 1746 på Reflinge i Tystberga. Hon gifte sig 1772 med Johan Dijkman, kryddkrämare i Nyköping (död 1783). Deras son, Johan Erik Dijkman, bodde en tid som ung hos sin moster och hennes familj i Stavsjö.
Och när Eric Åderman dött flyttade Hedvig Charlotta med åtminstone något barn tillbaka till Reflinge i Tystberga. Men det känner du väl redan till.
Än en gång tack!
Birgitta
96
« skrivet: 2001-02-13, 15:54 »
Hej Gunnar Ståhl!
Jonas Moderus förekommer även i en bunke
med
diverse brev: Lunds domkapitel F IIra volym
25,
gäller åren 1611 - 1835. Men det vet du
kanske
redan?
1708: J. Moderus m fl undertecknar brev till
Wällärde hr Rektor om bl a lokaler för
rådstuga
och skola. Salige tullnären Nils Larssons
gård
nämns.
1714, januari, skriver J. Moderus m fl till
biskopen och konsistoriet om reparation av
skolan
i Simrishamn.
1722, 18 september, skriver Petrus Aronsson
Kilhlgren till bl a J. Moderus. JM har även själv
författat ett brev som ligger inuti PAK:s
skrivelse.
Detta var vad jag såg utan att ha grävt särskilt
efter Moderus. Kan alltså finnas fler skrivelser
av eller till eller om honom i samma bunke.
Mvh
Birgitta
97
« skrivet: 2001-02-09, 17:28 »
Hej Börje!
Har du möjligen uppgifter om Eric Åderman som blev bokhållare och bruksdirektör i Stavsjö, Kila? Var föddes han? Vilka var hans föräldrar?
Eric Å. gifte sig 1765 i Tystberga med Hedvig Charlotta Berggren (född 1742 på Reflinge i Tystberga).
Eric Åderman svarade 1742 för underinformation hos mantalskommissarie Anders Berggren i Tystberga. Var hade Eric bott innan dess?
Mvh
Birgitta
98
« skrivet: 2001-01-24, 22:07 »
Hej Eva!
Här några spridda uppgifter ur mina anteckningar som möjligen kan vara något att nysta vidare på:
Den kronobefallningsman Johan Petter Öfwerström som gifte sig med min Cajsa Dalén den 29
december 1776 i Tystberga (se ovan) hade tidigare varit gift med Maria Christina Unander. Paret Öfwerström-Unander bodde i Tystberga och fick flera barn, bl a dottern Catharina Maria 1751 och sonen Carl 1753.
Maria Christina dog den 16 februari 1776, 54 3/4 år gammal enligt kyrkboken.
En uppbördsskrivare Erik Julius Öfwerström dog den 11 juli 1773 i Tystberga, 23 år gammal.
Mvh
Birgitta
99
« skrivet: 2000-12-16, 14:16 »
Tack för beskedet, Ulf!
Vet någon annan vart Katarina Olofsdotter eller
Olsdotter eller Krok, född 1694 i Tunaberg, tgar
vägen? Vem gifter hon sig med?
100
« skrivet: 2000-12-15, 18:17 »
Hej Ted!
Det fanns en kvartersmästare Anders
Tranberg i
Stockholm 1754. Tranberg var förmyndare för
min
ana Sara Juliana Dufwa i samband med
bouppteckningen efter hennes far, kapten
Petter
Dufwa, i Klara församling den 23 juli detta år.
Mvh
101
« skrivet: 2000-11-21, 19:04 »
Hej Pierre och/eller Ulf!
Jag är nyfiken på en Katarina Krok som lär
vara
född i Tunaberg 1694. Vet ni vem hon gifte sig
med? Vilka var hennes föräldrar?
Kan hon vara identisk med den dam med
samma namn
som gifte sig 1721 med Anders Berggren i
Svärta?
102
« skrivet: 2000-11-06, 11:36 »
Ok, jag ska hålla ögonen öppna efter klockare
Moderus! Stöter jag på namnet så hör jag av
mig.
Min Hindrich Larsson finns inte nämnd i
registret
över klockare som nämns i domkapitlets
handlingar. Det tycker jag är märkligt - hittills
har jag trott att domkapitlet alltid var
inblandat på ena eller andra sättet när
klockare
skulle tillsättas i socknarna. Men där kanske
jag
har fel.
M v h
Birgitta
103
« skrivet: 2000-10-31, 17:33 »
Hej Gunnar!
Jag har också i dagarna gått igenom
mantalslängderna för Simrishamn på landsarkivet i
Lund. Och hittat en Lars Zimmerstedt,
uppsyningsman! Han bodde åren 1758, 1759 och
1760
hos klockare Hindrich Larsson och Anna Hansdotter
i första roten, tomt 13.
Hindrich Larsson och Anna Hansdotter fick sonen
Lars 1724 och sonen Andreas 1729, enligt de
första födelselängderna. I mantalslängderna för
1737 och 1738 nämns faktiskt också son Hans!
Jag är nästan övertygad om att ovannämnde
uppsyningsman Lars och min Hans är syskon.
(Hans Cimmerstedts efternamn stavas Zimmerstedt i
rullorna, men med C i bl a mantalslängder för
Adolf Fredrik i Stockholm, där han bodde på 1750-
1760- och 1770-talen, samt i kyrkböcker för
Brunflo.)
Det fanns också en furir Anders Zimmerstedt i
Hamiltons regemente 1758, då 29 år gammal. Han
kan ju vara den son Andreas som Hindrich Larsson
och Anna fick 1729 i Simrishamn.
Kan någon bekräfta? Och har någon ytterligare
upplysningar om klockarfamiljen och dess
ursprung?
Hindrich Larsson var enligt mantalslängderna
klockare i Simrishamn från åtminstone 1720-talet
och sedan i flera decennier. Han bodde med sin
Anna först på nr 15 i första roten, sedan (på
1750-talet) på nr 13. Förutom de tre sönerna fick
paret två döttrar: Elsa Catharina, född 1727, och
Karin Malena, 1731.
Tack också för tipset att jag kan ta fram
mantalslängder på riksarkivet. På landsarkivet i
Lund är längderna för 1760-talet i Simrishamn
rödmärkta och kan tyvärr inte läsas i
forskarsalen där.
Stöter du - eller någon annan - på namnet
Zimmerstedt/Cimmerstedt på fler ställen så är jag
naturligtvis tacksam få veta det!
104
« skrivet: 2000-10-21, 15:37 »
Hej!
Är intresserad av Simrishamn och släkter/familjer som
bodde där i början på 1700-talet. Finns någon
utredning eller bok kring detta?
Jag har en anfader som hette Hans Hindrich
Cimmerstedt, sannoliikt född på 1720-talet, död 1804 i
Brunflo, Jämtland. Han var åtminstone1749 - 1757
mönsterskrivare i Adlerfeldts kompani, Hamiltons
värvade regemente.
Efternamnet gör att jag misstänker att han kommer
från Simrishamn (som ju hette Cimbrishamn på
1700-talet). I dopboken kan jag dock inte hitta
honom.
105
« skrivet: 2000-10-17, 15:51 »
Hej Gunilla!
Lars Larsson och Anna Larsdotter var dräng och piga i Frebro när de gifte sig 1814.Giftoman var bonden Mats Persson i Frebro (kanske bror till din Lars Persson?).
1815 finns Lars och Anna i Vendel och åren därpå i Tensta.Från 1821 i byarna Veske, Kavelbron och slutligen Vilhelmslund i Björklinge.Lars dör 1854, Anna ca 1853.
Fyra barn har jag hittat:Lars (min ana) född 1815 i Tierp, Eric 1817 i Tensta, Anna 1822 i Veske, Björklinge, och Petter 1828, även han i Veske.
M v h
Birgitta
106
« skrivet: 2000-10-16, 01:14 »
Hej Gunilla!
Ja, det var uppgiften om soldat Degerbergs
dotter
Stina i den dopnotis du nämner (från 4 juli
1777)
som fick mig att tro att Erik Degerberg och
Golin
Nilsdotter var föräldrar till Anna Ersdotter,
gift med Lars Eriksson Rask.
Anna Ersdotter tjänade f ö piga i Väsby,Tierp,
innan hon 1774 flyttade till Nionberg och gifte
sig (1777) med Lars Rask.Stina Ersdotter var
piga
i Väsby när Anna var där.
Jag är också ganska (men inte helt) säker på
att
Annas och Rasks dotter Anna Brita, född
1788, är
den Anna Larsdotter som gifte sig 1814 med
soldatsonen Lars Larsson, född 1787 i
Tierp.När
Anna och Lars 1815 fick sonen Lars Larsson i
Tierp så var nämligen bondsonen Lars
Persson i
Frebro och dennes hustru Lena Larsdotter
dopvittnen.
Denna Lena (Helena) Larsdotter kan vara en
syster
(som föddes 1782) till Anna Larsdotter. Av
vigsellängden för Tierp 1807 framgår att när
pigan Lena Larsdotter gifte sig den 18 maj
med
bondsonen Lars Persson i Frebro så var
giftomannen ingen annan än brudens
moder,
soldaten Lars Rasks Enka vid Dymmelsbo.
Kan någon bekräfta mina antaganden? Eller
tala om
att jag har fel?
Anna Larsdotter och Lars Larsson levde i
Tierp
och sedan Björklinge. De är min farfars farfars
far och mor.
107
« skrivet: 2000-10-15, 16:08 »
Hej Torbjörn!
Bra att få veta att Golin Nilsdotter tydligen är
dotter till Nils Ersson och Gölij Larsdoter i
Degerbo! Jag har just skickat tillbaka
mikrokorten över Tierp till Svar - så nu undrar
jag om du i din dator har hela dopnotisen för
Golin 1724? Jag vill gärna veta vilka som var
dopvittnen.
Det finns t ex en Lars Nilsson i Onsta, vars
dotter Golin Larsdotter är dopvittne i Tierp
1763. Kanske är denne Lars en bror till min
Golin Nilsdotter?
Jag har antecknat att 1771 i Degerbo dog
gamle
bonden Nils Larsson (inte Ersson; kanske jag
läst
fel?), 84 år, av slag. I dödlängden står gift 1
gg. Om han nu heter Larsson så kanske han
också
är släkt med Gölij Larsdotter?
Var förresten Nils Ersson (gift med Gölij)
också
soldat?
Hälsningar från Svedala!
Birgitta
108
« skrivet: 2000-10-10, 12:40 »
Hej alla i Tierp!
Vem vet något om föräldrarna till Anna
Eriksdotter, född 1753 i Tierp, död där 1809.
Hon
gifte sig 1777 med soldaten Lars Eriksson
Rask,
Dymmelsbo, Tierp, död i Svensksund 1789.
Barn:
Eric, f. 1777, Lars, f. 1779, död 1782, Helena,
f. 1782, Petrus, f. 1785, och Anna Britta, f.
1788.
Jag misstänker att Anna Eriksdotter var dotter
till Erik Degerberg i Degerbo, som dog 1776 i
Tierp. Stämmer det?
Erik D. var gift med Golin Nilsdotter, som levde
1724-1797. Kanske är Golin (ibland Gunilla)
dotter till Nils Ersson i Degerbo och Gölij
Larsdotter? Kan någon bekräfta?
Fler frågor:
Lars Eriksson Rask, född ca 1755 - är han
son
till Erik Larsson i Frebro och dennes hustru
Brita Larsdotter? Eller kanske till soldaten Erik
Persson Hasselquist (f 1720) och Ella
Persdotter
(f 1719)?
Det finns ett tredje alternativ: Rask kan vara
son till Erik Ersson, Lundby, och Brita
Andersdotter. Om Rask nu över huvud taget är
född
i Tierp, förstås.
Tacksam för allt som kan kasta ljus över
dunklet!
109
« skrivet: 2000-10-03, 14:29 »
Hej igen Torbjörn!
Det är ju fantastiskt att få så här mycket hjälp
- och så snabbt!
Jag har hållit på några dagar med mikrokort
för
Viksta och tycker att det har varit jobbigt.
Många har ju samma namn och det är svårt
att
skilja dem åt...
Så tack än en gång!
110
« skrivet: 2000-10-03, 01:11 »
Hej Torbjörn!
Stort tack för all denna för mig toppintressanta
information!
Vet du också något om Eric Ersson, gift i Viksta
28 oktober 1758 med Catharina Larsdotter, som
föddes i Säfvasta, Viksta, 1737?
Det enda jag har noterat är att han fick sonen
Lars Ersson den 13 februari 1761 i Säfvasta.
111
« skrivet: 2000-10-03, 01:03 »
Torbjörn!
Stort tack för all denna för mig toppintressanta
information!
Vet du också något om Erik Ersson, gift 28
oktober 1758 med Catharina Larsdotter, som
föddes
1737 i Säfvasta, Viksta? Jag vet inget mer om
Eric annat än att han fick sonen Lars i
Säfvasta
13 februari 1761...
Hälsningar
Birgitta
112
« skrivet: 2000-10-02, 23:57 »
Hej Torbjörn!
Har du några uppgifter om Jan Jönsson och
hans
hustru Catarina Persdotter, som levde
åtminstone
1684 i Viksta? De fick 9 november detta år
dottern Carin Jansdotter (Karin Johansdotter),
som gifte sig med Mats Andersson (från
Nyboda
gård i Viksta?) 4 november 1720.
Uppgifterna om Carins föräldrar har jag hittat
i notisen om henne i dödlängden. Hon dog 28
januari 1776 i Giötbrunna, Viksta.
Vet du vilka Mats Anderssons föräldrar var?
Mats
dog i Viksta 76 år och sju månader gammal
den 10
september 1759. Bör alltså ha varit född ca
1682.
M v h
Birgitta
113
« skrivet: 2000-10-02, 12:51 »
Komplettering till Helen Sjöholms antavla
som
gäller nr 438, Erik Gustav Wasell:
Hans föräldrar var Johan Wasell och Barbro
Elisabeth Barck, som fick åtta barn. Sonen
Erik
Gustav W. föddes i Husby-Långhundra
socken,
sydost om Uppsala i Stockholms län den 17
januari
1724. Vittnen vid dopet den 18 januari var
löjtnant Samuel Dahl,herr Claes Bak,
överstelöjtnantskan fru Brigitta von Wallden
och
madame Anna Margareta Amnelia.
Johan Wasell föddes i Litslena, Uppland, 14
december 1691 och dog i Södergården,
Brunflo,
Jämtland, 11 april 1761. Han gick i skola i
Västerås, studerade i Uppsala och var
auditeur i
Uppland innan han ca 1740 blev
häradshövding i
Jämtland och Härjedalen.
Johan Wasells första fru, Barbro Elisabeth
Barck,
dog 21 juli 1754 i Brunflo. Enligt dödsnotisen
hade hennes far varit rådman i Västerås.
Som änkling gifte Johan om sig (1755) med
änkepastorskan Helena Walckling. Inga barn
föddes
i det äktenskapet.
Johan Wasells far var kyrkoherde Eric
Waselius,
född okänt när och var. Waselius kom som
komminister 1679 till Litslena där blev
kyrkoherde 1694 och prost i Trögds kontrakt
1705.
Han dog 1715.
Eric W. var gift tre gånger. Första frun var
Christina Hestschou, död 1697. Hon var mor
till
bl a Johan Wasell.
114
« skrivet: 2000-07-31, 22:24 »
Tusen tack för all intressant information! Bra
att få saken ventilerad så här snabbt.
Det verkar ju rimligt att anta att det här var
fråga om någon slags behandling eller
kanske rentav ett drogande som gick snett.
Men jag ska leta en gång till i
domstolsprotokollen.
Och, Torbjörn, mannen ifråga bodde i sin
hemsocken, där han hållit till länge, när han
avled.
M v h
Birgitta
115
« skrivet: 2000-07-29, 15:46 »
En anfader till mig dör i mitten på 1860-talet av
arsenikförgiftning, enligt kyrkboken. Inga
kommentarer till dödsorsaken ges i längden,
vilket förvånar mig.
Vid en hastig kontroll har jag inte heller
kunnat hitta något om händelsen i
rättsprotokoll.
Hur ska jag tolka arsenikförgiftning?
Självmord eller mord? Eller kanske
olyckshändelse?
Hade det varit självmord hade väl prästen eller
klockaren över huvud taget inte nämnt
dödsfallet i kyrkboken? Då hade väl den döde
kommit i jord utan sedvanlig begravning?
Tacksam för kommentarer!
Birgitta
116
« skrivet: 2000-05-23, 15:42 »
Tack Karin för all denna intressanta information!
117
« skrivet: 2000-05-21, 17:03 »
Kyrkoherde Lars Weldt i Ösmo (gift med Maria
O. Hästesko) skriver i en dopnotis den 13
augusti 1693 om min Svärmodher Ehrb.
Gudfr. och dygdes. Matrona H. Elizabeth
Simonsdotter. Hon var vittne när Weldts dotter
Elisabeth döptes.
År 1698 begravs samma Elizabeth i Ösmo:
Dies Pett. et Paul begrofs min S. Svärmodher
ähroborne Gudfrucht. och (--) dygdesamma
Matrona H. Elizabeth Simonsdr.
Var Elizabeth Simonsdotter gift med förvaltare
Olof Hästesko på Skattmansö i Vittinge?
118
« skrivet: 2000-05-07, 14:49 »
Hej Karin!
Berätta gärna litet om Sågsten. Är det en by eller
en gård? Bor/bodde många människor där?
Och vad vet du om Levansvik? Ligger det nära
kyrkan (min klockare bodde ju där i början av
1700-talet)?
Björnsvret då - är det en gård? Låg/ligger t ex
ett ålderdomshem där?
Förra sommaren var jag på Torö en dag och försökte
komma till Västankärr. Men vägen dit var så smal
och dålig att vi inte kunde åka upp dit med vår
bil. Toröbor jag talade med berättade att där bara
finns en gammal höskulle och rester av en
stengrund. Jag antar att vägen är lika usel nu?
Ska försöka återkomma och ta med en cykel.
119
« skrivet: 2000-05-07, 10:36 »
Hej Anders igen!
Roligt om du återkommer med uppgifter om Jan
Erssons föräldrar i Ösmo.
Nu bara en liten korrigering. Jan gifte som
änkeman om sig i Bälinge med enkan från
Byggningen Catharina Pärsdotter. Datum för
vigseln ska vara den 27 december 1804 (inte 4
november).
120
« skrivet: 2000-05-06, 20:23 »
Hej Anders!
Stort tack för alla namnen! Det var roligt att plötsligt få så många nya anor. Rena rama julafton.
När du inte nämner någon plats alls för födelser och begravningar - är det också då Torö som gäller? Har du hämtat alla uppgifterna ur kyrkböcker?
Så till Jan Ersson. Han och Anna flyttar efter bröllopet 1763 till Ösmo och bor där i Rännilen åtminstone 1764 - 1766, sedan i Stora Bredalen och i Mossboda. I Ösmo föds dottern Anna Greta (Margareta) den 2 april 1764, sonen Erik den 8 februari 1768, Brita Stina den 7 december 1769 och Jan (Johan) den 23 januari 1772.
År 1774 finns familjen i Västankärr, Torö. Här föds sonen Lars i juli 1774 (har inte exakt datum), dottern Maja den 1 december 1776 och ytterligare ett barn på julafton 1779 (står lucka för namnet i födelselängden; kan vara dottern Catharina som senare i hf-längder anges född 1780).Dottern Sara (min ana) föds den 17 maj 1782.
Omkring 1786 flyttar Jan Ersson och Anna Larsdotter till Stora Stäk i Bälinge. Familjen kompletteras de följande åren enligt hf-längder med sonhustrur, mågar och barnbarn. I Stora Stäk bor på 1790-talet bl a också modern Margareta Ersdotter, född 1717. Modern dör som änka den 4 maj 1800 och begravs i Bälinge den 8 samma månad.
Jan Ersson uppges i hf-längderna vara född t ex 1739, 1740 och 1744, oftast på Torö. Men han finns ju inte i Torös födelselängder, ej heller i Bälinges. Som nygift bodde han i Ösmo, så jag började leta efter hans födelse där.Utgångspunkten var den ålder som anges för Jan Ersson när han dör 1826 i Björnsvret, Torö, 84 år gammal. Han hade flyttat tillbaka 1806 till Torö med sin andra hustru Cataharina Pärsdotter. Med henne gifte han sig f ö den 4 november 1804 i Bälinge (sedan Anna Larsdotter dött i Stora Stäk den 13 maj 1803, 64 år gammal).
Enligt födelselängden för Ösmo 1738 - 1743 föds såvitt jag kunnat se bara en enda Jan eller Johan som är son till en Erik i socknen. Det är Erik Erssons och Margareta Ersdotters son Jan som ser dagens ljus den 25 januari 1743 i Valsjöhag.
Födelsedatum stämmer alltså någorlunda med uppgiften i dödsnotisen i Torö, dessutom stämmer moderns namn med uppgiften i hf-längden i Bälinge.
M v h
Birgitta
121
« skrivet: 2000-05-05, 19:14 »
Hej Anders!
Jan Ersson (kanske född 1743 i Valsjöhag, Ösmo)
gifte sig på Torö nyårsafton 1763 med Anna
Larsdotter som då kom från Lilla Skårna. I några
husförshörslängder sägs Anna vara född 1738, i
andra ges andra uppgifter.
När Anna dör den 13 maj 1803 på Stora Stäk i
Bälinge sägs hon vara 64 år.
Har du någon uppfattning om vilka Annas föräldrar
var?
Mvh
Birgitta
122
« skrivet: 2000-04-10, 21:49 »
Tack Jonas!
123
« skrivet: 2000-04-10, 00:04 »
Ja, Bengt, jag har kollat Gotland. Och bl a Västervik, där det också fanns Dickmans/Dijkmans. Inga napp, tyvärr.
Jonas: Jag har letat en del i Stockholms stadsarkiv, men säkert finns det register där som jag inte känner till. Var har du stött på personer med namnet Dijkman under 1600-talet?
Jag har hittat en Ludvig Jakobsson Dickman som var krögare 1697 i Stockholm, enligt registret Borgare i Stockholm - en avskrift av Handelskollegiets borgarbok 1689-1750.
En skinnberedare Johan Dickman med familj bodde på Ladugårdslandet omkring 1760. Vidare fanns en oboist Jonas Dickman (med familj) i Jakob på 1750-talet. Någon son Johan i lämplig ålder har dock inte dykt upp hos dem.
År 1755 fanns en lärgosse Jonas Dickman, 16, hos svarvaren Christopher Schultz i Norrmalms västra nedre, nr 20 kvarteret Lammet. Men här är det yrket som inte stämmer. Enligt AE Falcks bok Nyköpings handelssocietet tjänade min Johan D. tolv år i kryddkramhandel i Stockholm innan han 1766 fick burskap i Nyköping just i denna bransch
124
« skrivet: 2000-03-25, 18:25 »
Hej Anders!
Tack för intressant information!
Har inte känt till (eller tänkt på) att man inom samma familj kunde växla mellan Berggren och Bergius.
Intressant också att ovan nämnde Lars Berggren i Torö och Trosa precis som min Anders B är gift med en Krook. Nu ska jag bl a kolla Grödinge. .
Apropå uppgifterna om Lorentz B, född 1662: Jag har tidigare letat förgäves i Örebro. Men det finns ju andra församlingar i Närke...
Mvh
Birgitta
125
« skrivet: 2000-03-14, 23:31 »
Jag har i dag fått kontakt med Sandra Fleshman i USA - en livs levande brylling som jag aldrig hört talas om förrän jag läst hennes efterlysning här i Rötter!
Nu har hon mailat till mig och vi ska byta anor.
Roligt, roligt! Tack Rötter!
126
« skrivet: 2000-03-13, 15:28 »
Hej Jan!
Erik Waselius gifte sig tre gånger:
1) År 1680 med Christina Hestscho (Hästesko), född okänt när och var, död
1697.
2) Den 19 juli 1698 i Vänge med Barbara Cabbaea, dotter till kyrkoherde
Laurentius Cabbaeus i Vänge.
3) Den 29 april 1714 i Giresta med Anna Christina Gother , som levde ca
1662 - 1742. Hon var änka efter ryttmästare Samuel Lock, död 1710 i
Moskva. Efter Waselius död gifte hon om sig med livdrabant Anders Nilsson
Norling.
I Waselius första äktenskap föddes såvitt jag kunnat utröna sex barn (Maria,
Elisabeth, Catharina, Christina, Johan och Erik). De två följande äktenskapen
tycks ha varit barnlösa.
Sonen Johan Wasell föddes 1691. Han dog i Brunflo 1761. Av notisen i
dödlängden framgår tydligt att Christina Hestscho var hans mor.
Källor till ovanstående är förutom kyrkböcker ett brev daterat 1995 från Karl
Otto Berg, som arbetar /arbetade med ett nytt herdaminne för Uppsala stift.
Mvh
Bir
127
« skrivet: 2000-03-12, 16:54 »
Hej Anders!
Vad vet du om skomakare Per Andersson i Trosa och hans hustru Maria Andersdotter? Per föddes ca 1711 och dog i stan 1767, Maria anges född ca 1729.
Jag är tacksam för alla upplysningar om familjen och makarnas ursprung!
Mvh
Birgitta
128
« skrivet: 2000-03-11, 16:42 »
Hej Malin!
Jag vet inte så mycket mera om Johan Petter Öfverström än att han som sagt gifte sig i Tystberga med Catharina Dalenia i Tystberga den 29 december 1776. Båda hade då varit gifta tidigare, Catharina med ovan nämnde Anders Berggren.
Tydligen hade familjerna Berggren och Öfverström umgåtts - de gick i varje fall på varandras dop. Så var t ex madame Berggren från Reflinge, dvs Catharina Dalenia, dopvittne när Johan Petter Öfverströms och hans dåvarande hustrus son Carl döptes i Tystberga den 2 september 1753.
Det finns så vitt jag minns ganska många notiser om Öfverström och hans barn i socknens kyrkböcker.
Till övriga vänliga uppgiftslämnare ovan vill jag meddela att jag tyvärr inte hittat mera om min mantalskommissarie Berggren - varken i Svärta, Dunker eller Nyköping.
Vid ett besök hos RA i Arninge nyligen ville jag också passa på att följa upp Camilla Erikssons tips om att första hustrun kanske var den Catharina Krok som föddes i Björkvik. Men försöket misslyckades - därför att just dessa mikrokort hade fått fötter och försvunnit. Snopet.
Mvh
129
« skrivet: 2000-03-03, 18:49 »
Jag söker upplysningar om Johan Dijkman (ibland Dickman) som var bodbiträde i Stockholm innan han på 1760-talet blev borgare och handelsman (kryddkrämare) i Nyköping.
Var bodde han i Stockholm? Vilka var hans föräldrar?
Johan Dijkman gifte sig med Margareta Berggren från Tystberga. Han dog 1783 och var enligt kyrkboken då 40 år gammal.
På förhand tack!
Birgitta Ekvall
Tel: 040-40 00 33
E-post: birgitta.ekvall@telia.com
130
« skrivet: 2000-02-21, 14:25 »
Hej Dorothea!
Bingo! Nu finns alltså en koppling mellan
stockholmsprästen Lago som kom från Skattmansö och
Elisabeth i Ösmo. Mycket talar för att de var
syskon. Återstår att om möjligt knyta ihop de båda
med min Christina i Litslena.
Tusen tack!
Birgit
131
« skrivet: 2000-02-16, 17:26 »
In 1998 S Fleshman made an inquiry on this web
about Emil Lenander and his family (# 2090 under
”Efterlysningar”). Fleshman writes that he has a
letter from Lenander dated 1928 in
Midsommarkransen, Stockholm, addressed to
”honorable uncle” Nils Linell. This Nils Linell
was Fleshmans great grandfather and lived at that
time in California.
I´m sorry, but I have not seen this notice until
now (februari 2000)! I´ve tryed to contact Mr/Ms
Fleshman on the two year old mail-address but in
vain. Have you changed this mail-address?
I´m one of Emil Lenanders grandchildren and would
appreciate to get in touch with you, S Fleshman! I
think I have the information you asked for.
Birgitta Ekvall
Address: Sjobjersvagen 2, S-233 35 Svedala, Sweden
E-mailaddress: birgitta.ekvall@telia.com
132
« skrivet: 2000-01-02, 18:08 »
I Berit och Hans Fridhs bok Rätt och snett på Söderslätt finns en intressant artikel om ägarförhållanden under flera århundraden på gården Södra Håslöv 2 i Skåne.
Såvitt jag minns - har inte boken hemma - är det sällan gården övertas av äldste sonen.
Men varje ny ägare är ändå på något sätt släkt med tidigare innehavare.
133
« skrivet: 1999-12-27, 23:08 »
Hej Bernt igen!
Jag är mycket tacksam för alla dessa uppgifter, som du haft besväret att ta fram!
Rolig poäng att Cajsa Dalenia kanske väntade med sin sista vigsel av det skäl du antyder - det hade jag nog aldrig kommit att tänka på själv.
Med vänlig hälsning
Birgitta
134
« skrivet: 1999-12-26, 21:12 »
Hej Bernt!
Tack för ditt intressanta meddelande!
Nu börjar det bli riktigt spännande. Du skriver bl a att du har hittat flera generationer Berggren vid Ånga gård i Svärta. Jag har faktiskt i mina anteckningar något som tyder på en svag men dock koppling mellan min Anders Berggren och Ånga! Anders andra hustru Catharina Cajsa Dalenias morfar, Erik Planting Gyllenbåga, var nämligen omgift med Christina Tungel (som inte är min ana). Christina Tungels far var hovkanslern Nils Nilsson Tungel till Ånga, Landsberga och Näsby (Elgenstiernas formulering). Här finns kanske något att nysta i! Har du ytterligare upplysningar om dessa Berggrens vid Ånga gård i Svärta är jag därför mycket intresserad!
Vidare nämner du att Adam Fredrik Berggren kommit till Reflinge i Tystberga från Krokek i Östergötland 1798. Att denne Adam (född 5 aug 1731 i Runtuna och död 1804 på Reflinge) är son till Anders Berggren och första hustrun Catharina Krok visste jag redan. Men att Adam varit en tid i östgötska Krokek är nytt för mig! Det kan ju möjligen med tanke på namnet tyda på att modern kanske härstammar därifrån. Även detta kan i bästa fall kasta ljus över Berggrens ursprung - trots att det är ovan nämnda Cajsa Dalenia som är min ana.
Till sist bara en detalj: Du skriver att Cajsa gifte sig två gånger efter Anders Berggrens död. Enligt mina noteringar blev det aldrig något bröllop med rådman Peter Hessrich (hette han verkligen Hessvich eller Hesswin?) efter lysningen den 3 augusti 1766. Giftermålet ställdes in. Men med kronolänsman Johan Petter Öfverström från Sörby gifte hon sig i alla fall i Tystberga den 29 december 1776.Precis som du skriver.
Birgitta
135
« skrivet: 1999-12-22, 17:29 »
Tusen tack till er tre som svarat på min efterlysning!
Jag söker vidare med era tips i bakhuvudet. Någon gång ska det väl bli napp, även om jag börjar misströsta. Jag har letat länge efter denne mantalskomissarie, vars namnteckning jag ser i längd efter längd från de aktuella årtiondena då han åkte runt i Nyköpings län (främst 1740- och 1750-talen)...
Men skam den som ger sig.
136
« skrivet: 1999-12-10, 14:50 »
Hej Thomas!
Jag har på min antavla Matthias Persson Grönwall, född okänt var 1692, klockare i Bösarp, Skåne, där han dog 1758. Han var gift med Anna Catharina Busk, vars far Lars Nilsson Busk också var klockare i Bösarp (mellan 1675 och 1714).
Matthias hade dottern Dorothea Grönwall (ca 1723 - 1797), gift med Mårten Mattsson som var rusthållare på Bösarp 1.
Kanske har Matthias någon koppling till din Gottfried?
Mvh
Birgitta
137
« skrivet: 1999-12-03, 00:24 »
Hej Johan! Jag härstammar från Christina Hestschou/Hästesko som gifte sig okänt när och var med kyrkoherde Erik Waselius i Litslena, Uppland. Hon fick åtminstone fyra barn med honom innan hon dog 1698, bland dem min ana Johan Wasell som först var auditör i Uppland och sedan häradshövding i Jämtland.
Har letat länge med ljus och lykta efter Christinas föräldrar och det är därför jag vill veta mera om Elisabeth Hästesko, gift med prästen Petrus Carelius i Ösmo. Är Elisabeth kanske syster till Christina?
Jag vet alltså tyvärr inte om Christina (eller Elisabeth) har någon koppling till Hästesko-Fortuna eller Hästesko af Målagård.
Vem är din Anna Kristina dotter till? När och var levde hon och med vem var hon gift?
138
« skrivet: 1999-11-25, 19:54 »
Hej Mikael!
Tack för upplysningen om Sch(i)önberg! Jag ska snarast leta efter Anders Berggren i Dunker.
Mvh
Birgitta
139
« skrivet: 1999-11-21, 16:14 »
Jag söker upplysningar om föräldrar, födelseår och dödsår/dödsort för Anders Berggren, född möjligen cirka 1690, död omkring 1760. Berggren var i början av 1700-talet uppbördsskrivare hos Sven Häger (var höll denne Häger till?) och sedan anställd hos kommerserådet Nils Schiönberg (var höll Schiönberg till?).
I 26 år var Anders Berggren sedan skrivare och bokhållare på Norshammars bruk i Svärta socken, varefter han blev utsedd (omkring 1738) till mantalskommissarie i bl a Oppunda härad i dåvarande Nyköpings län. Han var gift 1) 1721 med jungfru Catharina Krok och 2) cirka 1740 med prästdottern Catharina Helena Cajsa Dalenia från Sättersta. Med Catharina Krok bodde han bl a i Hårsta, Runtuna socken, och med Cajsa Dalenia i Reflinge, Tystberga - en gård som han köpte till skatte 1757.
Tacksam alltså för allt som kan kasta ljus över Berggrens bakgrund och hädanfärd!
140
« skrivet: 1999-10-23, 15:45 »
I Herman Hofbergs Svenskt biografiskt lexikon nämns en Carelius, Olaus (Olof) Petri. Född 1702 i Ösmo socken, Stockholms län. Föräldrar: komministern i Ösmo Petrus Carelius och Elisabet Hästesko.
Olaus Petri Carelius prästvigdes 1725 och utnämndes 1739 till kyrkoherde i Huddinge, Brännkyrka, Nacka och Erstaviks församlingar.Han dog 1758 och var gift med Margareta Elgroth. Han skrev en allmänt spridd visa med titeln Hänsgummans Visa, som hon söng för sig sjelf i Höns-Huse, på Herregålen, när sista kalase var. Allt enligt Hofberg.
Vem har mer att berätta om paret Carelius - Hästsko? Tacksam för alla upplysningar, framför allt om Elisabeth Hästsko!!
Min epostadress är
141
« skrivet: 1999-10-07, 21:04 »
Jag vill gärna veta mer om Elisabet Hästesko och Petrus Benedicti Carelius som nämns här ovan!
Är hon kanske släkt med Christina Hestschou (Hästsko), död senast 1698 i Litslena, Uppland? Christina var gift med Eric Benedicti Waselius, kyrkoherde i Litslena som var gift tre gånger och avled 1715. Christina Hestschou var hans första hustru.
Vem var Christina Hestschous far? Möjligen Olof Hestschou, som var förvaltare hos Lago Meijendorff von Yxkull på Skattmansö i Vittinge, Uppland. Kan någon bekräfta relationen?
Denne Olof Hestschou hade en son, Lago, som vid sin död 1708 var komminister i Jacob och Johannes fg i Stockholm. Lago hade två barn: Elisabeth Hestschou, född cirka 1703, och Brigitta Christina, född cirka 1705, gift före 1731 med Carl Gustaf Trädgård.
142
« skrivet: 1999-09-23, 21:31 »
Hej Ulla Lundholm!
Känner du till att det finns en utredning om släkten/släkterna Lemon av Emil Sundberg i Genealogiska Föreningens arkiv i Stockholm? Enligt Sundberg är Peter Eriksson Ytter Lemon, född 1684 i Lerbäck, död 1763, troligen son till hemmansägare Erik Persson i Lerbäck. Peter ägde 1711 1/16 mantal och 1715 3/16 mantal i Lerbäck, men sålde denna hemmanslott och blev fältväbel i bl a Kumla och Hallsberg. Gift 1) Sofia Schultz, 2) Kristina Dell.
Peters Ytter Lemons bror Johan, död cirka 1740, drev i många år gästgiveriet i Lerbäck.
M v h Birgitta Ekvall
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy