ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Joakim Ekberg

Sidor: [1]
1
Munsö / Munsö födelsebok GID:2526.8.3000
« skrivet: 2010-11-16, 15:28 »
Hej Sofia
 
Tack för förtydligandet.
Har du eller någon annan en förklaring varför hon är änka efter statdräng Ekberg och ändå är dottern oäkta och heter Sahlström?
Har dom varit gifta och hon fått barn med någon annan?
 
Tacksam för all hjälp
 
Mvh
Joakim EKberg

2
Munsö / Munsö födelsebok GID:2526.8.3000
« skrivet: 2010-11-15, 23:13 »
Hej
 
Kan nån lösa vad det står på rad 7 i GID 2526.8.3000
 
Namnet på barnet ska vara Carolina
 
mvh Joakim Ekberg

3
Harbo / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2012
« skrivet: 2010-11-15, 23:08 »
Hej Monika och Monica
 
Tack för det ni hittat.
Man kanske kan dra slutsatsen att om det finns nån far så måste det vara Karl Ludvig..
Betyder brottet konbubinat att man fått ett barn med varandra utan att vara gift? Vet nån när hon blev varnad för det?
 
Tack på förhand
 
mvh Joakim

4
Harbo / Äldre inlägg (arkiv) till 06 februari, 2012
« skrivet: 2010-11-13, 22:32 »
Hej
 
Jag letar efter fadern till Karl Emanuel Brovall f.1879-04-23 d.1928-03-15
Modern är Johanna Gustava Brovall född i Harbo 1844-12-04, död 1927-12-19
Blir lite fundersam då jag tittar i sveriges befolkning 1880. Då hittar jag Johanna Gustafva Brovall med sina barn Johan Emil f.1869, Emma Kristina f.1875 och Karl Emanuel.
Alla oäkta barn. Tittar jag i Sveriges Befolkning 1890 så hittar jag att Johan Emil heter Sätherberg och att det bor en Karl Ludvig Sätherberg f.1834 i samma hushåll.
1880 bor Karl Ludvig själv....
 
GID:100003.62.12900 om det kan vara till nån hjälp
 
Tacksam för all info

5
Kilström / Kihlström / Kilström / Kihlström
« skrivet: 2010-11-13, 22:08 »
Hej
 
Har fortfarande ett olöst fall som jag brottas med.
Jag har tidigare sökt hjälp om det men har ännu inga svar.
Det gäller en Anna Sofia Kihlström som är född 1880-01-11 i Norrsunda, död 1940-10-30.
Henne mor tror jag hette Johanna Sofia Carlsson och fadern är okänd.
Finns det inget sätt att få reda på vem som kan ha varit fadern eller lite mer om modern?
Modern kan ha varit piga, ev. född i hedemora
Den info jag har hittat är att Anna Sofia förmodligen har tagit sin fosterfars efternamn
GID:100001.39.64300
 
Tacksam för all hjälp eller ideer hur jag ska gå vidare

6
Sorunda / Sorunda GID 2464.61.39800
« skrivet: 2010-05-24, 17:41 »
Hej Hans Olof
 
Tack för otroligt snabb respons!!
 
Det står lite mer om pastor Jonae Torsk strax ovanför. Tror du det är av nåt intresse då jag gärna vill veta vem som var mor till Margareta
 
mvh Jocke

7
Sorunda / Sorunda GID 2464.61.39800
« skrivet: 2010-05-23, 23:48 »
Hej
 
Jag behöver hjälp att tyda vad det står gällande barnet som Jonas Torsk får 1714. Ungefär mitt på den vänstra sidan.
Tacksam för all hjälp
 
mvh Jocke

8
Ljung / Ljung
« skrivet: 2010-05-19, 23:09 »
Hej Karin
 
Jag har också nämnde Erik Ljung som min ana. Har en del uppgifter om släkten. Vi kanske kan byta uppgifter med varandra?
 
mvh Jocke

9
Kilström / Kihlström / Kilström / Kihlström
« skrivet: 2009-11-23, 21:57 »
Hej
 
Jag läste ditt inlägg Susanne och vill bara ha några förtydliganden
Sofia Karlsson som du nämner, är det Johanna Sofia Carlsson som tidigare är nämnd i detta forum?
Är hon då barnbarn till Karl Gustav Pettersson f 1779 ? Tacksam för mer info om du har då jag har fastnat lite på den här grenen...
 
mvhg Joakim Ekberg

10
Kilström / Kihlström / Kilström / Kihlström
« skrivet: 2009-08-24, 17:51 »
Hej igen
 
Mycket tacksam för all hjälp
Det verkar ju som om Anna Sofia´s mor Johanna Sofia dog när Anna Sofia var liten och då blev fosterdotter till nämde hästhandlare...
Nån som har Hedemoras födelsebok för åren 1855-1856 då Johanna Sofia Carlsson bör vara född.
Mitt abbonemang på SVAR har precis gått ut. Vilket har jag mest nytta av, SVAR eller genline?

11
Hej Lasse och Ann-Mari
 
Tack för er hjälp. Har ni nåt mer om Johanna Sofias föräldrar och syskon. Har inte så lätt tillgång till gamla böcker om dom inte finns på nätet.
Än en gång, Tack för ert engagemang
 
mvh Jocke

12
Hej Lasse, Birgitta B och ni andra
 
Jag försöker fortsätta söka info om Anna Sofia Kihlström och hennes föräldrar.
Har inte hittat nåt mer och vet inte hur jag ska gå vidare.
Nån vänlig själ som kan hjälpa mig
 
mvh Joakim

13
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 08 april, 2012
« skrivet: 2009-06-11, 21:07 »
Tack för översättningen Michael
 
mvh Jocke

14
Hej Harriet
 
Jag tror han fick titeln förste konstapel nån gång mellan 1887-1890... iallafall enligt rotemansarkivet
 
mvh Jocke

15
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-07-14
« skrivet: 2009-06-08, 20:17 »
Hej Solvig och Ingela
 
Tack för era uppgifter. Jag tror dock att Petrus Pauli var den kyrkoherde jag sökte.
Lät ju intressant med det där mordet i prästgården...
 
Det verkar stå mycket i det där herdaminnet. Jag har många kyrkoherdar i min släkt och nästa alla förekommer i Strängnäs herdaminne. Kan man ordna en kopia på det? Finns det ev. inscannat nånstans
 
mvh Jocke

16
Hej igen Harriet
 
Ärligt talat har jag ingen aning om vilken typ av relation det finns mellan Karl Eksröm och din mormor.
Naturligtvis återkommer jag om jag hittar något intressant.
 
mvh Jocke

17
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2009-06-07, 21:51 »
Hej alla som kan finska
 
Kan nån hjälpa mig översätta så att detta blir rätt
 
Henkilötiedot
sl. 1659 Jonas Torsk Jonas Laurentii, Nericius 1338. * noin 1634. Kotoisin Mosjön pitäjästä Närkestä. Örebron koulun oppilas 1647 Jonas Laurentii Toske. Ylioppilas Turussa sl. 1659 Torsk Jonas Laurentii _ 61. Respondentti 6.1661, pr. Simon Kexlerus U7. Respondentti 13.3.1663, pr. Enevald Svenonius 132. Alimman luokan stipendiaatti sl. 1663 - sl. 1664. Respondentti 1664, pr. Anders Thuronius 663. Respondentti 1664 (Marklin), pr. Anders Thuronius 663. Oraatio 28.2.1664. Keskimmäisen luokan stipendiaatti kl. 1665 - sl. 1666. Respondentti 1.12.1666 pro gradu, pr. Petter Bergius 4. Ylimmän luokan stipendiaatti kl. 1667. FM 26.5.1668. - Kotisaarnaaja Fållnäsin tilalla Sorundassa. Västerhaningen kirkkoherra 1675. Rovasti. Valtiopäivämies 1686. ? Västerhaningessa 18.11.1691.  
Pso: Margareta Danielsdotter tämän 1. avioliitossa
 
Tack för hjälpen på förhand
 
mvh Jocke

18
Sorunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-12-14
« skrivet: 2009-06-07, 21:27 »
Hej igen Margareta
 
Tack för att du tagit dig tid. Nu vet jag vart jag ska leta.
Jag har nog ganska bra koll på prästsläkten Ljung, direkta anfäder allihop....
Men det är ju roligt att hitta ännu mer.
 
Tack än en gång för hjälpen
 
mvh
 
Jocke

19
Sorunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-12-14
« skrivet: 2009-06-07, 19:41 »
Hej Margareta
 
Tack så mycket för infon!!
Liten fråga bara.. måg, vilken typ av släkt är det?
Petrus Erici Ljung (1678-1723) var svärfar åt Margareta Torsk (d.v.s. Ericus Petri Ljung´s far). Är det rätt?
 
Jag bor utanför Uppsala, Gissar att dom har herdaminnet på Landsarkivet..
 
Tack igen
 
mvh
 
Jocke

20
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-07-14
« skrivet: 2009-06-07, 18:51 »
Hej
 
Skulle behöva lite hjälp med min släktforskning.
Jag har en Margareta Becchius kyrkoherdedotter i från Ekeby. Nån som vet vem kyrkoherden kan vara.
Det jag vet är att Margareta var gift med Petrus Erici Ljung (1678-1723).
Dom fick 4 barn (som jag vet) Ericus Petri Ljung (1705-1781), Margareta, Barbro och Anna Kristina.
 
Tacksam för all hjälp
 
mvh Jocke

21
Sorunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-12-14
« skrivet: 2009-06-07, 18:38 »
Hej
 
Jag behöver lite hjälp i min släktforskning.
Margareta Torsk, född 12/8 1714, död 1791 var en kyrkoherdedotter i från Sorunda.
Är det nån som vet vem denne kyrkoherde kan vara?
Maragareta var gift med Ericus Petri Ljung (1705-1781)
 
Tacksam för all info
 
mvh Jocke

22
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2009-06-05, 14:57 »
Hej Enhörningsforskare!
 
Jag har en Maragreta Enhörning (1636-1707)i min släkt. Hon är nog syster till Elias Enhörning som tidigare nämts i detta forum.
Är det nån som vet något om far och morföräldrar till dessa Enhörningar?  
 
Tacksam för svar
 
mvh Jocke

23
Hej Lasse
 
Tack för hjälpen. Jag hade hittat samma info i folkräkningen 1900 men var osäker på om det var rätt person.
Har du nåt tips på hur man kan få fram Anna Sofia´s pappa? Han borde väl heta Kihlström?
 
Jag hittade inget scb material för Norrsunda 1880. Fanns bara från 1895. I allafall på SVAR.
 
Dottern Berta Sofia har jag inte någon koll på. Hon kan nog ha dött i unga år.
 
/Joakim

24
Hej
 
Är den nån som vet hur man kan leta upp mer info om en Anna Sofia Kihlström född 11:e januari 1880 och död 30:e oktober 1940.
Ska vara född eller uppvuxen i Dalarna. Gift med Carl Emanuel Brovall (1879-1928)
 
Tacksam för all info. Tror jag har koll på alla barn men inte nånting om hennes föräldrar.
 
mvh Joakim

25
Hej Harriet
 
Tyvärr vet jag inget mer om Karl Ekström... ännu
 
Tror du att du är släkt med honom? iså fall hur och genom vem av barnen?
 
mvh Joakim

26
Tack Anita för ditt engagemang. Jag hade iofs redan dom uppgifterna men tack ändå..
Det komiska i detta är att min frus mf mm (Johanna Wiberg) är född i Hagby där vi själva nu bor....utan att ha en blekaste aning om det. Hade bara förnamnet på mf m (Rosina).
Vet du nåt mer om Wibergs släkt? Har uppgifter på 2 ytterligare generationer.
 
mvh Joakim

27
Razelius / Razelius
« skrivet: 2009-05-21, 22:15 »
Hej
 
Jag har själv nämnde Ericus Laurentii (ana 20) och Brita Persdotter (ana 21) i toppen av mitt släktträd (Via Erik 1642-1700).
Nån som vet något mera om honom och hans familj.
 
mvh
 
Joakim Ekberg
 
Denna släkt diskuteras under . Fortsätt där. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

28
Hej
 
I min frus släktträd finns det en Karl Albert Elias Ekström född i Tierp 22 maj 1859.
Jag vet inte riktigt vad han blev förman för. Han hade iallafall 5 barn som jag känner till.
Albert Alexius Romanus, Abela Alfrida Rosina, Carl Fabian Bogislaus, Frans Napoleon Elias och Hanna Märta Linnéa.
Vet du nåt mer om honom?
mvh
Joakim

29
Allmänt om kunglig släktforskning / Avlidna monarkers namn
« skrivet: 2004-05-29, 10:34 »
Ett tillägg: Tore Frängsmyr har skrivit ytterligare en artikel i SvD i frågan, om någon är intresserad; nämligen Carl för sitt namn, 2001-12-18. Debattinlägg 2001-12-23.

30
Carl XVI Gustaf / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-11
« skrivet: 2003-12-14, 19:04 »
Angående kungens namn förresten.. Är det ett unikt svenskt fenomen, det här med att ha två tilltalsnamn men räkna ordningsnumret bara på det första? Det tycks ju ha varit legio i Sverige ända sedan frågan uppkom 1611, men på kontinenten är det väl ändå i regel inte så..?
 
Slog mig just att om vår kronprinsessa skulle råka bli barnlös och överlevd av sin lillebror (och om monarkin nu är kvar vid det laget..) så blir vår näste kung enligt den principen Carl XVII Philip. Känns lite avigt, men..

31
Blir prinsars söner prinsar? / Blir prinsars söner prinsar?
« skrivet: 2003-12-14, 01:31 »
Kan också lägga till att en hel del förtydligande information (som bara bekräftar det Michael och Leif säger) finns i artikeln om lilla Louise i Wikipedia:
 
http://en2.wikipedia.org/wiki/Lady_Louise_Windsor
 
och kanske mer intressant (med tanke på encyklopedins natur, om inte annat), i diskussionen om densamma:
 
http://en2.wikipedia.org/wiki/Talk:Lady_Louise_Windsor

32
Blir prinsars söner prinsar? / Blir prinsars söner prinsar?
« skrivet: 2003-12-13, 18:59 »
Ah, det förklarar ju saken. Tack, Michael!

33
Nja, vogonerna kommer från Douglas Adams The Hitchhiker's Guide to the Galaxy. Det är möjligt att de förekommer i Star Trek också, men det känner jag inte till.

34
Tack för svaren!
 
Jag kan ju hålla med om att hon borde kallas Mountbatten-Windsor (även om hon ju de facto är lika lite en agnatisk Mountbatten som en agnatisk Windsor), men enligt kungahusets hemsida är det Lady Louise Windsor som gäller, och de borde ju veta. Eller..?
 
Att Edward sedan vigseln är arvinge till titeln som Duke of Edinburgh bekräftas också av sagda sida. Om Charles (som prinsen av Wales heter, Carl-Fredrik!) skulle förlora sin kunglighet av en eller annan anledning skulle man väl hamna i en lite knepig situation, med en principiellt mer berättigad arvinge och en annan som blivit lovad titeln.. Men det skulle väl inte den brittiska skvallerpressen ha något emot.

35
Principen om att sonsöner och sondöttrar till brittiska regenter blir prinsar och prinsessor visade sig för några år sedan gå att tumma på, när earlen av Wessex gick med på att hans barn inte skall ha sådana titlar, och nu ser vi det praktiska resultatet. Hans nyfödda dotter kallas Lady Louise Windsor, varken mer eller mindre.
 
Någon som har en aning om varför man vidtagit denna åtgärd? Har det att göra med att Edward (än så länge) bara är earl?

36
Irene,
 
jag är medveten om det, och funderade på någon bättre formulering men kom inte på någon. Vad jag menade (och hoppades framgick) var att om handlingen nu ska vara offentlig (för medlemmarna, vill säga) så borde man väl rimligen följa samma regler som gäller vid tillämpning av offentlighetsprincipen? Om vissa handlingar sedan hålls hemliga är en annan sak, det har jag inget emot (vilket måste ha framgått..?), men i så fall ska naturligtvis inte ordföranden gå ut och erbjuda sig att berätta om innehållet i avtalet för någon. Antingen är det hemligt eller också inte. Det var vad jag menade med sunt förnuft.

37
Jag tänker inte lägga mig i debatten i sakfrågan, för den pågår nog väl så bra utan mig, och så undrar jag om ni inte ibland talar förbi varandra. Men en sak kan jag bara inte undgå att kommentera, och det är Ted Rosvalls märkliga inställning till avtalet mellan Förbundet och Genline.
 
Det måste väl ändå höra till sunt förnuft i tillämpning av offentlighetsprincipen att frågan Har person A rätt att ta del av handling B? endast kan ha två svar: ja eller nej. Är svaret ja är det en uppgift för den som förvarar handlingen att tillhandahålla den på så smidigt sätt som möjligt. Att på vogoniskt vis hänvisa till att handlingen finns utställd på planeringsavdelningen i Alpha Centauri är helt enkelt inte ett alternativ. Den inställningen har jag ofta mött hos myndigheter, men hade inte väntat mig den hos en ideell förening...
 
Om vi nu ersätter person A med Jörgen Tollesson eller valfri annan person ansluten till förbundet, så har denne alltså antingen rätt att läsa avtalet eller också inte. Har han det är det väl en smal sak för förbundskansliet att översända en kopia (eventuellt mot en blygsam porto- och expeditionsavgift). Har han det inte lär det väl bli förbundsstyrelsens sak att inför nästa förbundsstämma motivera varför avtalet måst hållas hemligt för medlemmarna. Något tredje gives icke.
 
Eller har jag missat något?

38
Allmänt om kunglig släktforskning / Standardverk
« skrivet: 2003-12-09, 14:03 »
När det gäller tiden från 1700-talet och framåt finns alltså en alldeles utmärkt källa (åtminstone tror jag att den är alldeles utmärkt..?) på nätet. Lite rörig kanske, och tyvärr är titlarna översatta, men annars så.
 
http://pages.prodigy.net/ptheroff/gotha/gotha.htm

39
Angående rubriken, som tydligen ändrats efter Kjell Johanssons inlägg. Prinsessgemål är väl ändå ett helt nyuppfunnet ord? Prinsgemål må verka ologiskt, men hävdvunnet är det. Några jämförelser från en finsk hemsida:
 
I och för sig är det här en helt acceptabel relation i sammansättningar, även om den kanske inte är så vanlig. En pojkvän är en vän som är pojke, inte vännen till en pojke, en prinsgemål är en (drottning)gemål som är prins, inte gemålen till en prins, änkeprostinnan är en prostinna som är änka och soldatgossen i Fänrik Ståls sägner var en gosse som var soldat (även om han dessutom var son till en soldat). Till samma kategori hör för övrigt också kvinnopräst, en sammansättning som många språkvårdare vill ersätta med kvinnlig präst (vem har hört talas om 'manspräster'?).
 
[http://www.kotus.fi/svenska/reuter/2002/250902.shtml]
 
Och vad gäller kennelklubb eller inte så lever vi ju trots allt i en (nominell, Jörgen!) monarki, och så länge vi gör det är det i mitt tycke rimligt att åtminstone några av dem som intresserar sig för genealogi också intresserar sig för statschefens härstamning    även om den eventuella statschefen i fråga händelsevis inte ännu skulle ha tillträtt, eller ens fötts. Hur mycket forskning man sedan vill lägga ner på något som baseras på kvällstidningsuppgifter och som för övrigt kan råka bli helt ointressant över en natt får väl stå för var och en. Själv orkar jag möjligen bry mig när förlovningen är ett faktum.
 
Förresten undrar jag också vem Relling är.

40
Allmänt om kunglig släktforskning / Standardverk
« skrivet: 2003-11-27, 20:34 »
Kan väl tillägga att kortfattade uppgifter om sentida medlemmar av ett urval av (både regerande och detroniserade) furstehus finns i Faktakalendern 1994. Kan säkert användas som komplettering av det stora verket, men jag söker fortfarande ett verk att komplettera...

41
Archive - Swedish history / Sweden/ History Outline
« skrivet: 2003-11-27, 19:11 »
It should be added that this is indeed interesting, but merely as a description of how one would outline the early Swedish history in 1938. Most (though not all) of the ideas are abandoned today. The notion that the Göter are the same people as the Goths was common already in the 16th century, but there is no evidence for this.
 
Mats G. Larsson, archeologist at the University of Lund, has written some interesting books on the creation of a Swedish realm. His theory is that the Svear were prevailing at sea and in the immediate proximity of navigable water, but the Östgötar and Västgötar were mostly left alone in their agricultural inlands. Of course the tribes had much contact (for trading, if nothing else), and in the course of the centuries became intermingled.

42
Allmänt om kunglig släktforskning / Standardverk
« skrivet: 2003-11-27, 18:34 »
Vad finns det egentligen för genealogiska standardverk på området europeiska furstehus? Jag bor på gångavstånd från ett stort och välutrustat bibliotek (HB, numera HumSam-biblioteket) och inte särskilt långt från ett annat stort och välutrustat bibliotek (Linköpings relativt nybyggda stadsbibliotek), men just på det här området verkar det väl tunnsått..?
 
En del har jag ju snappat upp här på Anbytarforum.
 
1. Europäische Stammtafeln. Vad jag förstår ett mastodontverk, och inte finns det på något av biblioteken. (Att åka till Stockholm varje gång man vill kolla något är ju knappast ett alternativ..) Är det såpass mastodontiskt (och dyrt/otillgängligt) att det vore omöjligt att med lite lobbying få bibliotek i den här storleksordningen att införskaffa dem? Och hur är det med förnyelsen; utkommer det nya versioner eller tilläggsvolymer med någon periodicitet? Annars är väl verket något föråldrat (både vad gäller sentida förhållanden och sentida forskning)? Och hur är det med källkritiken?
 
2. Almanac de Gotha, etc. På stadsbiblioteket finns en Der Gotha från 1944(?), som verkade vara något slags register? Men inga genealogier att tala om. Vad för slags uppgifter finns annars i den här skriftserien? Och hur är det med källkritiken?
 
3. Stamträd över Europas furstehus av självaste Åke Ohlmarks. Och dra på trissor, den finns på båda biblioteken! Att de böcker Åke skrev på sin ålders höst över huvud taget trycktes, och dessutom köpts in av allehanda bibliotek, är i sanning märkligt.* (I några mindre besinnade stunder har jag funderat på att elda upp exemplaren på ort och ställe, men tänk om det skulle sprida sig till de andra böckerna..? Nej, det håller inte.) Och hur är det med.. nej, det behöver jag inte fråga.
 
Ja, sedan känner jag faktiskt inte till fler. Enskilda furstehus finns ju i diverse böcker, men det skulle vara smidigt att ha en samlad framställning. De europeiska furstehusen utgör ju trots allt en nog så sammanhållen socialgrupp som t.ex. den svenska adeln.
 
Till syvende och sist måste man väl ställa sig frågan: är ett intresse för kunglig genealogi verkligen så obskyrt att ett stort svenskt bibliotek år 2003 inte anser sig behöva tillhandahålla några standardverk (bortsett från ett som är av tvivelaktigt värde eller i vilket fall uppåt väggarna fel, för att parafrasera Douglas Adams)?
 
-----
* Ohlmarks ska man för övrigt inte lita på även om man vet vilken hans källa är. Hans ökända översättning av Tolkiens The Lord of the Rings, där man kan utläsa att Legolas har barn (vilket han inte har i originalet), att Celebr?an är död (och, märkligt nog, att hon lever, vilket stämmer bättre med originalet), och i äldre upplagor också att det är Merry som dräper häxmästaren av Angmar (där originalet klargör att det är ?owyn som gör det) talar för sig själv.

43
En liten reflektion bara. Undrar om inte alltihop är ett missförstånd..? Det verkar som om de namn som står bredvid haplogrupperna i förklaringen till vänster här uppfattats som namn på grupperna. Man inser dock när man tittat på kartan ett tag (och om inte annat av att det står Egypt vid TVÅ grupper) att de inte är detta, utan endast en början till topplista för respektive grupp: alltså, hos vilket folk gruppen är mest förekommande.
 
Gruppernas beteckningar är de tämligen neutrala hg1, hg2, hg3 etc. Därmed tar kartan inte heller ställning till varifrån de olika anlagen ursprungligen kommer. Att norrlänningar har lite hg9 (dock mycket mindre än danskarna) och att beduinerna har hela 66% hg9 kan väl vara intressant, men det har inte tolkats vidare (åtminstone inte i den här kartan); det är inte så att norrlänningar påstås ha beduinsk härstamning.

44
Svenska hertigdömen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-08
« skrivet: 2003-11-25, 00:21 »
Tack Roland för den intressanta texten! I brist på nyare lagtexter i frågan kanske man kan åberopa den här, men rent juridiskt kan det väl ändå inte hålla? 1809 års RF är ju trots allt inte (längre) gällande svensk lag. Formuleringen lämnar ju hur som helst fältet helt fritt för vilka som ska erhålla hertigdömen (och motsäger ju heller inte ärftlighet i praktiken, även om den väl i så fall skulle få avgöras i varje enskilt fall).
 
Vad gäller Leifs påstående om att kungen fortfarande är hertig av Jämtland undrar jag vad källan är. Det har jag nämligen aldrig hört talas om, och med tanke på den feodala sed som hertigdömen trots allt i grunden utgör verkar det ju urbota märkligt att inneha ett hertigdöme i sitt eget rike    och alltså (i teorin) ha svurit en trohetsed till sig själv!
 
När det gäller Lilian måste jag med svansen mellan benen erkänna att jag glömde henne. Tack för påpekandet, Leif! En änkehertiginnas ställning kan möjligen diskuteras, men det kan väl knappast betvivlas att det är otänkbart att utse en ny hertig av Halland så länge hon är i livet. Så Halland bör vara med i listan.
 
Även påpekandet att Lennart varit hertig av Småland är något jag får tacka lite skamset för, för det är klart att jag visste egentligen, särskilt som jag är smålänning (fast jag kan väl åtminstone gömma mig bakom att han miste den titeln långt innan jag föddes). Och det bevisar ju faktiskt att om det nu varit en tradition att endast kungars och arvfurstars söner blivit hertigar, så har den traditionen åtminstone inte alltid följts.

45
Svenska hertigdömen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-08
« skrivet: 2003-11-24, 14:33 »
Hej igen, alla glada rojalistiska och republikanska kungagenealoger, successionsexperter och titelvältrare!
 
I diskussionerna om den svenska successionsordningen tangerades flera gånger frågan om svenska prinsars ställning som hertigar av svenska landskap. Eftersom, vilket med all önskvärd tydlighet framkommit där och annorstädes, tronföljd och titulatur inte har något med varandra att göra, öppnar jag nu en ny tråd om dessa. (Och så hyser jag naturligtvis en stilla förhoppning om att slippa inlägg från folk som tycker att intresset för sådana saker är obegripligt etc    fast det stadiet har vi kanske lämnat bakom oss?)
 
Idag finns som bekant fyra sådana hertigdömen: i tur och ordning Västergötland, Värmland, Gästrikland och Hälsingland (av någon anledning är de två senare i samma händer). Men hur ser det ut om hundra år, om vi nu till äventyrs skulle ha kvar monarkin vid det laget?
 
Det är rätt många frågor som är obesvarade. Är det någon som har några idéer skulle jag bli glad. Hertig bör i det följande förstås som hertig eller hertiginna, naturligtvis.
 
1. Vem utser hertigar?
Är det kungen själv? Regeringen? Kungen och regeringen i samråd? Riksdagen? Det borde väl gå att ta reda på hur utnämningar av det här slaget gick till de tre senaste gångerna, men hur?
 
2. Vilka skrivningar stödjer man sig på?
Svensk lagstiftning är ganska torr när det gäller titlar. Jag sökte på hertig i SFS och fick inte en enda träff som hade med svenska hertigdömen att göra! Om titelbruket inte är reglerat i lag, vad stödjer man sig då på? Praxis?
 
3. Vem får ett hertigdöme?
Principen har väl varit att kungars och arvfurstars söner (numera även döttrar) blir hertigar? För inte har väl alla prinsar blivit hertigar? Under Bernadottetiden är ju de två mängderna så gott som identiska, men åtminstone Lennart och Carl jr måste väl ha fötts som svenska prinsar? Jag kan inte påminna mig att dessa fått några hertigdömen. Så principen om kungars och arvfurstars barn verkar stämma. (Hur som helst har ju Anders Pemer genom en räkneövning visat att landskapen i annat fall snart skulle ta slut.) Victorias barn kommer alltså att bli hertigar/-innor, men inte Carl Philips och Madeleines (se dock punkt 4).
 
4. Är hertigdömena ärftliga?
Jag vill minnas att jag läst någonstans att dagens hertigdömen inte är ärftliga, men jag vet inte var. I äldre (läs: Vasasönernas) tid gjordes det ju verkligt tydligt att de var det (även om olika omständigheter ledde till att inget hertigdöme till syvende och sist ärvdes). Å andra sidan är det ju viss skillnad mellan Vasasönernas reella maktbaser och dagens titulärtitlar (tack, CFH!) och deras medförda rätt att inviga konserthus eller vad det nu kan vara. (Att Carl Philips värmländska armé skulle gå till anfall för att störta hans systerson    som ju inte ens är en Bernadotte!    från tronen kan möjligen tjäna som ett komiskt tankeexperiment. Jag tror att jag inte är ensam här om att vara glad att inbördeskrigens tid är (peppar peppar och allt det där) förbi i det här landet.)
 
Att låta hertigdömena ärvas vore väl enligt min spontana uppfattning det mest logiska. Det är ju också så man gör i t.ex. Storbritannien. Problemet här är väl att man då kommer farligt nära nyadling, och det är ju faktiskt inte tillåtet (åtminstone inte av kungen; man skulle ju kunna tänka sig att när nu adeln på samma sätt som kyrkan skilts från staten borde de, dvs Riddarhuset, ha rätt att själva utse nya medlemmar, men det är nog en kontroversiell synpunkt). Vad är en hertigsläkt om inte det allra högsta skiktet av adel?
 
Sedan kan man ju diskutera om successionen i så fall skulle vara agnatisk (som (andra) adelstitlar) eller fullt kognatisk (som tronen själv). Det senare vore naturligtvis mest radikalt och i linje med successionsordningen. I så fall skulle alltså Victorias samtliga barn få hertigtitlar vid födelsen (det äldsta får dock ge upp det när han/hon blir regent), medan Carl Philips och Madeleines respektive äldsta barn får vänta på sin kungliga förälders bortgång, och övriga barn aldrig kommer att bli hertigar. (Dock kanske prinsar? Varför inte låta hertigens av Värmland barn bli prinsar och prinsessor av Värmland? Nej, okej, kanske lite väl anakronistiskt. Men vem som skall och inte skall vara prins/prinsessa har ju också diskuterats här tidigare.)
 
Fast allt återgår ju då på punkt 1 och 2, för det intressanta blir ju vem som bestämmer och vilka regler dessa har att hålla sig till..

46
Successionsordning / Successionsordning
« skrivet: 2003-11-24, 12:58 »
Förvisso sant, men Bertil hade väl ändå inte blivit kung i sådant fall, utan bara kungens ständige ställföreträdare? Vi har ju haft omyndiga kungar förr, och det kan jag inte se något motstånd i SO för..
 
Problemet i min frågeställning är ju att min Carl Gustaf inte ens är född när min Gustav VI Adolf dör (för visst kan den tillämpas lika väl på sonsöner, fast den då kräver att både far och sedan farfar avlider inom de nio månaderna i fråga).

47
Successionsordning / Successionsordning
« skrivet: 2003-11-24, 02:34 »
En snabb fundering.
 
Vad händer om en regent avlider barnlös (vid kognatisk tronföljd) eller utan söner (vid agnatisk[-kognatisk])   * men sedan får en postum son?
 
Sonen måste ju enligt alla konstens regler rimligen efterträda sin far, men vem är då regent innan han föds? Hans storasyster (om det nu fanns en sådan)? Är det över huvud taget möjligt att i en monarki ärva regentskapet på viss tid (eller tills vidare, dvs tills man vet om det nu blev en ny kung eller inte)?
 
Är det här en hypotetisk fråga kan det väl förvisso få förbli det - men det är väl inte helt otänkbart att detta faktiskt har hänt. Några exempel?
 
(* Hur i hela fridens namn skriver man tankstreck här? Det här var ett fult trick..)

48
Hur var det egentligen med det genealogiska intresset i Rom och Konstantinopel? Tyvärr bytte man ju kejsardynastier (i den mån man ens kan tala om dynastier) så ofta att det väl är risk för att det är ogörligt att följa ett släktskap någon längre tid, men någon typ av stamtavlor måste väl ändå de mer framstående släkterna ha producerat?

49
A-M / Myntinge gård
« skrivet: 2003-11-21, 13:19 »
Det måste väl vara den här filmen:
 
http://us.imdb.com/title/tt0015968/
 
En hel massa om filmen finns också i den här uppsatsen:
 
http://www2.rz.hu-berlin.de/gemenskap/inhalt/publikationen/arbeitspapiere/ahe_13.html
 
Det som närmast handlar om själv inspelningen är väl följande stycke:
 
Och under våren och sommaren 1924 spelades filmen in. Den 13-14 maj spelades slaget vid Narva in utanför Uppsala. Som statister fungerade soldater från Uppsalas olika regementen. Inspelningen bevakades av FilmJournalen och av den artikel som publicerades framgår att stor möda lades ned på att uniformer och vapen skulle vara tidstypiska och det övergripande ansvaret för detta arbete hade Hugo Uddgren.(232) Däremot verkar ingen brytt sig om att slaget vid Narva utkämpats på vintern under en snöstorm och att den svenska segern till stor del berodde på att Karolinerna hade vinden i ryggen.
 
Så Myntinge kan ju ligga - eller ha legat - i Uppland.

50
Alf Åberg has written an interesting book about the captured officers, concentrated on the mutual cultural influence that arose, but he does not mention much about the ones who actually both survived the years of captivity and chose to remain in Russia. The one passage about this I found is this one: (Since this discussion is in English, and since I assume that Serg is interested in this - and perhaps able to complete the information! - I have taken the liberty to translate the text.)
 
At Krigsarkivet several records of the captured officers are kept. The records, which were produced at Piper's office in Moscow, tell where the officers were placed and how their lives developed 'from the Poltavian action in 1709 on'. Some had died in the camps, others had been exchanged and returned to Sweden. Just as short are other remarks: 'slayn 1712 at Tobolsk', 'escaped' or 'lost on the way to Siberia'.
 
A small part of the Swedish and German officers entered Russian service and at the same time converted to the Greek-orthodox religion. They were considered renegades and traitors. 'Betrayed his King and become a Russian,' is noted about those in the records. [...]
 
[Alf Åberg Karolinerna och Österlandet (Halmstad 1967), p. 75-76, my translation]
 
Not much for the quantitative study wanted by Per Linder, but at least something on the matter.

51
Hölö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-14
« skrivet: 2003-11-19, 01:18 »
Inga-Lill,
 
uppenbarligen vet du något mer om dem eftersom du ställer frågan här..? Men det kanske bara är att de under senare tid bott i Hölö?
 
Hur som helst finns det i folkräkningen 1890 bara en Anna Kristina Åberg som är född 1870, så det är väl med viss sannolikhet rätt person. Hon är då också mycket riktigt bosatt i Stockholms län.
 
Tyvärr har jag inte tillgång till hela materialet, men det finns en diskussion här (Källor: Internet: Arkion - efterlysningar) där du kan fråga efter henne, så hjälper dig säkert någon. Då kommer du att få veta exakt var (och tillsammans med vilka) hon bodde 1890, så du kan leta upp henne i husförhörslängden. Men glöm inte att sedan följa henne framåt tills hon gifter sig (om kontrahenterna nu inte redan var gifta, vill säga), så du kan belägga att det är rätt person!

52
Människor / Östersund omkr. 1900, Märta Sjöberg med flera
« skrivet: 2003-11-14, 23:13 »
Det kan väl inte vara särskilt anmärkningsvärt? Min farfar, som fortfarande är i livet, har en morbror (som dock är död numera..!) född 1856. Men då är också både min farfar och hans mor yngst i sina respektive syskonskaror (på 9 resp 6 syskon).

53
Linköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2003-11-13, 16:25 »
Hej Ewa.
 
Jag vet inte om du fått/får hjälp av Lisbeth Rithander, som verkar ha koll på vem du letade efter, men annars kommer uppgifterna ur LHD här:
 
1880-1892 finns byggmästaren Carl Johan Nylander i volym 72, sidan 1239. Han uppges vara född 1838-01-28 i Veta (E).
 
1892 flyttar han och återfinns sedan i samma volym, sidan 1258. Han gifter sig 1892-12-27 med Augusta Matilda Svensdotter Karlsson, född 1866-04-05 i Kristberg (E).
 
Hur volymnumret ska översättas till dina beteckningar 333.111 etc är tyvärr mer än jag kan svara på.

54
Förnamn - B / Brunk / Brunker
« skrivet: 2003-11-13, 09:00 »
Släktnamn av typen Åbergsson är väl inte helt ovanliga? (Exemplet kommer från en tullvaktmästare i Skänninge Johan Jonas Å. i slutet av 1700-talet - vars dotter Johanna för övrigt gifte sig med en bror till min ff fm ff.) Gissningsvis måste de en gång ha uppstått på det här sättet.

55
Linköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-02-17
« skrivet: 2003-11-12, 01:22 »
Ewa,
 
uppgifterna bör ju finnas med i Linköpings historiska databas (DDB/Indiko etc), och där finns väl bra källhänvisningar med både volym- och sidnummer, om jag inte minns fel..? Jag skulle kunna smita förbi HB och kolla om du inte själv har tillgång till databasen, men ett namn skulle nog vara bättre än gatuadressen.

56
02) Ortnamn N - Ö / St Petersburg
« skrivet: 2003-11-10, 22:13 »
Helt säkert. Det stod SU på sovjetryska bilar. (Fast den principen hoppas jag att ingen hårdragit.. skulle ställa till problem med Roma (I) och liknande angivelser.. =])

57
Lag- / Underlagman
« skrivet: 2003-11-09, 19:27 »
Gissningsvis är det en felskrivning (eller är den fel? - i Bure- och Grubbgenealogier på nätet förekommer den rätt mycket) av underlagman, alltså ungefär en ställföreträdande lagman i äldre tid. Om du inte själv har kollat förstahandskällan är det väl också möjligt att det är en felläsning av undantagsman, som ju är något helt annat, men det torde framgå av sammanhanget.

58
Allmänt / Klosterutjorden
« skrivet: 2003-11-08, 18:13 »
Jag har en fundering angående den s.k. klosterutjorden. Jag har anor som under 1800-talet skrevs utjordsägare (och utjordsbrukare) i Orlunda. Exakt vad innebar detta? Jag antar att det rör sig om jord som avyttrats från Vadstenaklostret, men när skedde detta? Om det var redan vid reformationen är det väl osannolikt att man ännu 300 år senare skulle ha en särskild beteckning för det? Eller var det så att ägare av sådan jord hade en annan legal status än ägare av vanlig skattejord?

59
Loshult / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-01
« skrivet: 2003-11-06, 16:59 »
Hej Torbjörn!
 
Kul att spekulationer ibland kan slå in! Det stämde ju bra med årtalen och så. Och Pelle Esbjörnsson kände jag ju till, men hade inte reflekterat över att det kunde finnas ett släktskap där. Verkar ha varit mer regel än undantag med lite lindrig inavel i de här trakterna..?
 
Och kul att träffa på en släkting! För det måste vi ju vara. På den ena av gårdarna i Västratorp bor nämligen min morfars äldre bror (Gustav Svensson), och på den andra en något mer avlägsen släkting (Sture Frostensson, om han nu är kvar där).
 
(Det där med släktens östgötska del avsåg alltså MIN släkts östgötska del. De har inget med varandra att göra, åtminstone inte förrän Gustavs bror, min morfar, flyttade till Finspång för ett halvt sekel sedan.)

60
Loshult / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-01
« skrivet: 2003-11-06, 14:07 »
Mikael!
 
Off topic, men det där med Liljenbergs vikingafantasier reagerade jag på, för jag såg en gång en tjock bok på biblioteket som handlade just om påstådda vikingariken i Sydamerika. Boken var på engelska och jag har inte för mig att det var några svenskklingande namn bland författarna, men jag undersökte inte saken närmare. Vet du hur utbredda de här id?erna är, och varifrån de ursprungligen kommer? Låter lite som en ny variant av göticism..
 
Tillbaka till Loshult (så inte anbytarvärden blir förgrymmad): Jag har lagt märke till att du har en del information om de boende i Gnubbefälle, åtminstone i äldre tid. Det är inte så att du sitter och trycker på en hel gårdsgenealogi? Jag har haft lite funderingar på att göra en sådan nämligen. Men jag kan inte påstå att jag börjat (har hittills mest ägnat mig åt släktens östgötska del). Mina gnubbefällingar kommer f.ö. inte, vad jag kunnat utröna, från Esbjörn, utan från Jöns Persson (1674-1748), men du kanske känner till om det finns något samband mellan de båda släkterna? Kanske hans hustru Pernilla Svensdotter skulle kunna vara en dotter till Sven Tykesson (ren spekulation)..?
 
Mvh
Joakim Ekberg

61
Well, it's regementskvartermästarebostället, isn't it? The fenomenon known as särskrivning is by no means a new one..
 
So it should read ... at Nygård, the residence of the regement quarter master.

62
Politik / Offentlig verksamhet / Steen, Anitra (f. 1949)
« skrivet: 2003-11-06, 03:02 »
Hemming Sten stavade med ett e. Fast det utesluter ju inte släktskap.. Vi har även Sveriges meste NHL-spelare, Thomas Steen. Men då det idag finns 1719 Sten och 1859 Steen i det här landet kan man väl gissa att släktskap mellan två av dem närmast är att betrakta som en tillfällighet. Eller?

63
Archive - Swedish names / Swedish variations of """"William""""
« skrivet: 2003-11-04, 01:31 »
According to SCB (the Swedish Statistical Institute), there are presently 183 Vilmar, 212 Vilmer, 49 Wilmar and 355 Wilmer in Sweden, though none at all with the -a or -s endings.

64
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2003-10-24, 09:56 »
Nu har jag även hittat NN till X, som han sålde, så du har naturligtvis rätt, Micha?l! Tack för hjälpen.

65
Bonde af Björnö / Bonde af Björnö
« skrivet: 2003-10-24, 09:55 »
Trolle-Bonde? Hur är det med rätten till det namnet nu när befintliga fideikommiss har(?) avskaffats?

66
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-27
« skrivet: 2003-10-22, 03:44 »
Hans (eller någon annan)!
 
Jag igen. Ännu ett östgötskt problem har förgrenat sig till Säby. Det rör sig om en utförlig dödsboksnotis i Fornåsa (E) C:4:
 
Död 1817 Sept 4. Lars Larsson fr. Lilla Eketorp. Torpare från Lilla Eketorp. Född i Säby socken och Småland, d: 18 December 1742. Fadren Hemmansbrukaren Sven Svensson och Modren Maria. [...]
 
Som synes stämmer inte patronymikon. Kan någon klura ut en förklaring till detta månne..?

67
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-10-22, 02:23 »
Men snälla nån, nu har jag läst fel i mina anteckningar också. Anna Maria är inte ett dugg okänd. Hon finns i fb med föräldrarna Johan Tyresson och Helena Petersdotter. Och då räckte det ju med att läsa igenom gamla inlägg här för att få hjälp, av ett tidigare inlägg av Leif Danielsson. Tack, Leif!

68
Hammar / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-05
« skrivet: 2003-10-22, 01:28 »
Några uppslag angående Anna Maria Johansdotter, som ska vara född 22 nov 1763 i Hammar (T)? (Hon flyttar senare till Östergötland.)

69
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-25
« skrivet: 2003-10-22, 01:24 »
Ja, om jag någonsin skulle få för mig att byta till ett mer adelsklingande namn så ska jag taga Sprinklerstråhle under nogsamt övervägande. Det skulle nog orsaka en del muntration i omgivningen, kan jag tro =)
 
Håller för övrigt med om att rättsskyddet för släktnamn borde vara bättre än i monstret (1982:670), som jag nog inte skall orera närmare om, åtminstone inte här. Naturligtvis är det gott och väl att adliga namn inte bör särbehandlas, men det vore ju definitivt bättre att ÖKA skyddet för borgerliga släktnamn än att MINSKA det för de adliga. PRV:s namnlista, kompletterad med Sprinklerstråhle eller inte, bevisar ju att det finns gott om namn att byta till utan att ta till gamla utdöda släkter!
 
Därmed inte sagt att man inte under vissa omständigheter skulle ha rätt att ta över sin mors, eller någon annan släktings, släktnamn. Att det leder till att adelskap och adelsnamn inte längre går hand i hand är en realitet man helt enkelt får acceptera.
 
Mvh
Joakim Ekberg (ofantligt ofrälse)

70
Adel och frälse / Elgenstierna
« skrivet: 2003-10-22, 01:14 »
Bör till efter personnamn alltid hos Elgenstierna uppfattas som att personen i fråga varit fideikommissarie? Ex. Conrad Vilhelm Ankarcrona till Runsa och Boserup. Hur välspridd och entydig är den formuleringen generellt?

71
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-27
« skrivet: 2003-10-21, 13:40 »
Öved finns i varje fall. Det ligger vid Vombsjön strax nordväst om Sjöbo och har en egen sockendiskussion under Skåne.
 
 
Inlägget flyttades 20 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: Övik i Malmöhus län.
Camilla Eriksson, moderator

72
Tack för snabbt svar! Redan detta var överväldigande bevisning om att Johanna Ulrika är min mormors mormors mor. Dessutom säger släktmyten att min mormors mormors far på avvägar skulle vara en Ankarcrona, och även om det väl är sannolikt att det inte är annat än just en myt, framstår det ju nu helt klart varifrån den kommer.
 
Ska se om jag kan få någon ordning på den här släkten, och kunna inordna de andra två också. Än en gång, tack!

73
Hej!
 
Tillbaka i släktforskartagen. Har länge kört fast på mina anor med namnet Mallberg (de envisas med att vara oäkta, bland annat). Nu kanske Arkion kan hjälpa till. Jag hittade nämligen tre personer med det här namnet:
 
MALLBERG, Ida Oliva, f 1839, Blekinge
MALLBERG, Johanna Augusta, f 1850, Blekinge
MALLBERG, Johanna Ulrika, f 1825, Södermanland
 
Och både Blekinge och Sörmland är just de trakter som ska vara aktuella! Framför allt den sistnämnda är av oerhört intresse, men om någon vänlig själ med tillgång till hela databasen skulle vilja leta fram eventuell info om alla tre skulle jag bli mycket tacksam.
 
Mvh
Joakim

74
Efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2003-05-17, 14:56 »
Till diskussionen om patronymika vs släktnamn kan väl läggas att det åtminstone i mina trakter (östgötsk landsbygd) förekom att sönerna fick egna patronymika medan döttrarna övertog faderns. Så skrevs Johan Petterssons i Varv döttrar som Pettersson (tills de gifte sig), medan sonen Anders Johan fick heta Johansson (tills han bytte till Engmark). Det rör sig om en kort övergångsperiod kring 1860-1870.

75
Linköpings stift / SV: Linköpings stifts herdaminnen
« skrivet: 2001-11-22, 00:52 »
Petrus Bothvidi (Piscator) var kyrkoherde i Tjällmo på 1600-talet, och herdaminnet har en hel del att berätta om honom. Något det däremot inte avslöjar är vem han var gift med. Döm alltså om min förvåning när jag fick se att någon (under det senaste året) skrivit dit en sådan uppgift med blyerts i HB:s exemplar, nämligen Karin Persdotter med två årtalsangivelser, 1657 inom parentes samt 1661, antagligen syftande på dödsåret. Där står också en uppgift om ytterligare ett barn. Slutligen står där (Häll HR 1664) vilket, antar jag, ska föreställa källhänvisning. Vad är detta? Häll = Hällestad? HR = Häradsrätt? Och har någon annan kommit i kontakt med denna uppgift?
 
Mvh
Joakim Ekberg, Linköping.

76
Ekeby / Äldre inlägg (arkiv) till 31.5.2002
« skrivet: 2001-11-14, 19:17 »
Hej!
Kanske Hans (eller någon annan) kan hjälpa mig med härstamning (och annan relevant information) på Anders Jonsson och Katarina Jansdotter i Ekstugan, Ekeby, som 22 dec 1785 fick dottern Stina Greta?
Mvh Jocke.

77
Efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-02
« skrivet: 2001-11-10, 00:53 »
Nu har jag (för säkert tredje gången) läst igenom den mycket intressanta diskussionen om namnlag (1982:670). Eftersom jag i princip ansluter till Anders Pemers och Johan Sjöbergs åsikter (och därmed nästan också till Carl-Fredrik Hanzons), undrar jag: Hur gick det med Anders proteströrelse? Det har ju gått två år nu...
 
PS. Ekberg har bara funnits i släkten i 110 år (soldatnamn), men jag är glad ändå. Förresten är något av det roligaste jag vet när jag stöter på ett släktnamn i min antavla, och får försöka ta reda på dess ursprung. Namn ÄR kul.

78
Christer!
 
Du får ursäkta det sena svaret, jag har inte följt detta forum på sistone. Tackar ödmjukast för födelseplatsen, vet du något om vidare forskningsmöjligheter på Stora Malm?
 
Tackar i lika mått för Sigrids dödsdatum och uppgifterna om Karls andra hustru. Jag har 1736 som födelseår på den sistnämnda (Älvestad AI:1), men har inte heller kollat i fb (i brist på sockenangivelse).

79
Vi kan lägga till en dotter 3b (för att inte röra upp numreringen) Julia Lovisa Vilhelmina Blomqvist, f 1831 27/11, d 1903 1/8, g 1852 12/10 m kyrkoherden i Horn Samuel Clemens Siegbahn [Westerlunds herdaminne]. Det är förstås därifrån nobelpristagarna Siegbahn härstammar.

80
Hej!
 
Någon som vet något substantiellt om vice häradshövdingen Karl Fredrik Blomqvist i Kinda och hans släkt? Här kommer min version, det är mest ur litteraturen. Har någon företagit någon forskning? Allt är av intresse.
 
Erik Birgersson, senare Blomqvist, f 1728 [hfl]. Bonde i Yxnarum, Asby (E). G m Stråle, f 1736 [hfl]. Enl Bo Lindwalls hemsida var detta Margareta Charlotta Stråle af Sjöared (1734-1823), som dock levde ogift 1809, om jag minns årtalet rätt [Elgenstierna]. Osäkert huruvida detta var Karl Fredriks mor. Erik skall ha varit rustmästare och en tid hetat Blommenstråle. Han har en trolig bror Fredrik Birgersson bosatt i Yxnarum.
 
Sonen:
 
Karl Fredrik Blomqvist, f 1753 1/8 i Asby (E) [fb], d 1805 28/5 i Kisa (E) [Od?n]. Ägare och brukare av Mjällerum, Kisa (E) från 1789, ägde även Klefsfall från 1794 och Kölefors i början av 1800-talet, hyfsad ekonomisk ställning, dock ej särdeles förmögen [Elgeskog: Bönder och gårdar i Kisa, En bok om Kisa socken]. Auskultant i Svea hovrätt 1780, vice häradshövding, tf domhavande i Skärkind 1789, bergsfogde och ombudsman i Åtvids bergslag [Od?n]. G m Charlotta Eleonora Wilhelmina Fock, f 1771 i Ö. Ryd (E) [hfl], dotter till majoren Gerhard Wilhelm Fock [Stenhammar & Stenbock: Kungl. andra livgrenadjärregementet].
 
Barn:
 
1. Eva Eleonora, f 1793 i Kisa (E) [hfl].
 
2. Maria Charlotta, f 1795 i Kisa (E) [hfl].
 
3. Erik Göran, f 1797 1/12 i Kisa (E), d 1882 30/11 i Vadstena (E). Fanjunkare vid andra LGR 1817, slutligen förstekapten 1848, avsked 1860. Ägde Rävsjö, Fivelstad och Frösäng, St. Åby. G 1831 8/2 i V. Eneby (E) m Lovisa Törnbom, f 1803 3/7 där, d 1866 19/11 i Vadstena (E), dotter till hovrättskommissarien Gustaf Törnbom. [Stenhammar & Stenbock]
 
Son 3a. Gerhard Fredrik Vilhelm, f 1836 9/7 i V. Eneby (E), d 1883 6/5 i Visby (I). Lantmätarexamen 1859. Fanjunkare vid Gotlands natbev 1861, slutligen kapten 1874. G m Paulina Axelina Ekblad, f 1847. Dotter Anna Maria Lovisa, f 1871. [Od?n]
 
4. Johan Fredrik, f 1799 26/7 i Kisa (E) [Od?n; 1798 enl hfl]. Eventuellt fanjunkare och far till sedermera läroverkskollegan Fredrik Vilhelm, f 1835 7/11 i Asby (E), d ogift 1890 13/8 i Vimmerby (F) [Od?n].
 
5. Gerhard Emanuel, f 1801 17/11 i Kisa (E) [1802 enl hfl], d 1821 21/3 på Mantorp, Veta (E). Fänrik i andra LGR 1817. Ogift. [Stenhammar & Stenbock]
 
---
 
Slutligen: Personligen är jag högst intresserad av  var (och om) Salomon Blomqvist kommer in i bilden. Han och hans hustru Annika skrivs 1809 som dejefolk på Enshult, Malexander (E). Finns ju fler Blomqvistsläkter, men den geografiska närheten är slående.

81
Yrken D / Dejkarl / Dejeman
« skrivet: 2000-10-16, 21:28 »
Och har det något samband med det lika oförklarliga dejefolk?

82
Roland!
Tackar ödmjukast för uppgifterna. Uppenbarligen hade någon (församlingsprästen, eller kanske jag) fått om bakfoten vilka delar av familjen som emigrerade. Detta borde i varje fall hjälpa mig på traven.

83
Hej!
Skulle bli mycket tacksam om någon s.k. vänlig människa ville leta upp dessa personer:
 
Ekström, Emma* Kristina. Född 1863 30/3 i Fornåsa (E), emigr. från Västerlösa (E) till Nordamerika 1890. Hade möjligen sällskap med en Karl (Charles) Millberg (Miller) som hon senare skall ha gift sig med.
 
Lennberg, Johanna Katarina. Född 1838 15/6 i Veta (E), emigr. därifrån till Nordamerika 1892, tillsammans med sina döttrar Anna Lovisa, född 1870 16/4 i Veta, och Hilma Karolina, f 1879 10/3 i Veta (oklart vilket efternamn dessa tillskrevs, den avlidne fadern hette i varje fall Karl Petter Klasson).

84
Hm, glöm det där med sannolikt, vet inte var jag fick det från. Det var bara något jag noterat som en möjlighet. Däremot är det klart att Karl var trädgårdsmästare på Karlshov under dess förste friherre, Carl Gustaf von Roxendorff. Dessutom dog dennes son Johan Fredrik i krig 1758, dvs året innan trädgårdsmästarens son Johan Fredrik föddes. Bara ett sammanträffande?

85
Nu måste jag protestera. Den Sigrid Knoop som föddes 1735 10/4 i Älvestad är ju dotter till klockaren Jonas Toresson Knoop (1706-1776) och alltså sondotter till Tore (1670-1739) och, antar jag, hans hustru Sigrid Jonsdotter Bergner. Åtminstone om man får tro notisen i fb, vilket man väl borde få. Eller har jag missat något?
 
PS. Tack ändå för datumet, hade varit svårt att gå vidare utan det. Karl Lennberg är sannolikt den son till Sven Karlsson (förhoppningsvis rättläst) som föds 1726 7/2 i Älvestad.

86
När jag läste detta kom jag plötsligt att fundera på en annan typ av antihjälte, längre tillbaka i tiden. Har någon utforskat köpmannen i Sundsvall Magnus Huss (1755-97) släkt, framåt eller bakåt? (Han gjorde sig ju som bekant känd som Vildhussen.) Jag har inga personliga intressen där och har själv aldrig forskat i Norrland, men han lär ju ha varit en intressant personlighet.

87
Ranzoch / Ranzoch
« skrivet: 2000-09-26, 22:30 »
Om Laurentius Danielis Ranzochius härstamning
 
Eftersom alla tycks ha anor i denna östgötska kyrkoherdesläkt måste den gode Laurentius härstamning vara intressant för många släktforskare. Samtidigt är den höljd i en dimma som förstås är svårskingrad med tanke på att vi rört oss 400 år tillbaka i tiden. Alltså:
 
Enligt Linköpings Stifts Herdaminne berättas Laurentius Danielis Ranzochius, kh i Godegård, härstamma från den holstenska adelsätten Rantzau, en uppgift som i en senare upplaga avfärdas såsom säkerligen apokryfisk. Och visst verkar den fången ur luften, men är den verkligen det?
Det är naturligtvis högst otroligt att en gren av en klassisk adelsätt kunde invandra till Östergötland utan att det satte några spår i källorna. Men det kan finnas en annan möjlighet.
 
Daniel Rantzau nådde ju, om inte till Godegårds bergslag, så i varje fall till Husbyfjöl (Borensberg) under sitt vinterfälttåg 1567-68. Att ett visst mått av barnavling idkades under kampanjen förefaller mer än troligt (det behöver ju inte ens vara fältöversten själv som är ansvarig; var fadern en okänd dansk soldat låg det nog nära till hands att anta patronymikon och släktnamn efter befälhavaren). Dessutom stämmer en oäkta härstamning bra med att herdaminnet inte har en bokstav att förtälja om Laurentius förehavanden före 1608.
 
Ett par problem inställer sig dock. För det första, om Laurentius således vore född 1568 så var han i 48-årsåldern när han första gången blev far (om ordningen i herdaminnet stämmer), varefter han fortsatte att producera åtminstone två barn till. Detta är förstås varken omöjligt eller ens särskilt unikt, men ändå anmärkningsvärt.
 
För det andra kan man förstås fråga sig om en oäkting överhuvudtaget kunde bli prästvigd. Därom vet jag inget, men någon kanske har ett exempel?
 
För det tredje, och detta är huvudinvändningen: Varför skulle han vilja skylta med härstamning från den fiende som brandskattade hans hembygd (vare han sedan hur adlig som helst)?
Å andra sidan förklarar ju detta varför två av sönerna bytte namn till Knoop (om än inte varifrån detta namn kom).
 
Hur man skulle kunna utveckla denna id? till mer än spekulationer övergår kraftigt mitt förstånd. Själv tror jag nog inte riktigt på den, men den skulle förstås förklara namnlikheten och förekomsten av det (förvisso inte helt ovanliga) namnet Daniel.
 
Hoppas fler är intresserade av denna släkt.
 
PS. Auditören Daniel Larsson Ranzoch (1680-1710), död vid belägringen av Pernau (allt enligt herdaminnet), har jag inte kunnat finna i Lewenhaupt Karl XII:s officerare. Känner någon närmare till honom?

88
Allmänt om kunglig släktforskning / Avlidna monarkers namn
« skrivet: 2000-09-20, 09:23 »
Håller med Göran Johnson. I varje fall kommer jag aldrig att kalla min ff f Aksel Vilhelm. (Har denna stavning någonsin förekommit någonstans i det svenska språkområdet?) Var dock inte riktigt den här diskussionen jag avsåg att inleda.
 
Tack Bo för ditt uttömmande svar. Jag uppfattar det, som jag också misstänkte, som att bruket vacklar. Men jag är fortfarande intresserad av mer information/debatt på ämnet om någon har något att tillföra.

89
Allmänt om kunglig släktforskning / Avlidna monarkers namn
« skrivet: 2000-09-18, 21:31 »
Tänkte bara stilla min okunnighet en aning. Vilka regler finns för stavningsnormalisering och försvenskning av avlidna monarkers namn? Är detta bruk på väg bort? (Nog kommer vi så småningom tala om Karl XVI Gustav och Elisabet II, men jag har svårare att tänka mig att framtidens historieböcker berättar att Spaniens förste kung efter militärregimen hette Johan Karl I.) Och varför gäller det just monarker och inga andra (prinsar etc)?

90
Hölö / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-14
« skrivet: 2000-09-14, 17:01 »
Känner någon till släkten Mallberg, som uppges komma från Hölö?

91
Tack så mycket för upplysningarna, jag ska studera det där lite närmare. Det är anor till mig det där (Karl Gustavs dotter Johanna var min farfars farmor).

92
1759 8/7 föddes Johan Fredrik Lennberg i Älvestad sn. Han blev senare trädgårdsmästare i Gälstad, Sjögestad sn. Fadern Karl Lennberg var själv trädgårdsmästare. Johans son Karl Gustav slog sig däremot ner som bonde (skatteman) i Stora Ljunga, Veta sn. Har någon stött på denna släkt? Går den att följa bakåt? (Speciellt intresserad av hur gammalt namnet Lennberg är, och varifrån det kommer.)

93
Skagershult / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-05
« skrivet: 2000-09-13, 20:26 »
I Berggrens bok (tab 29:2) återfinns en Lars Andersson, f 178(2). Jag har själv stött på en torpare/uppsyningsman Lars Andersson i Lilla Eketorp, Östra Fornås, Fornåsa sn (Ögl), som uppges vara född i Skagershult 1781 16/6. Känner någon till om detta kan vara samma person, eller i övrigt något om denna familj?

94
Mallberg / Mallberg
« skrivet: 2000-09-06, 21:14 »
Alla eventuella upplysningar om en släkt Mallberg från Södermanland mottages tacksamt. Kända medlemmar: Ulrika Johanna, f 1820-talet i Karlskrona, och dennas dotter u ä Ida, d 1935.

Sidor: [1]