ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Mats Rännbäck

Sidor: [1]
1
Svedmark / Svedmark
« skrivet: 2007-10-09, 18:43 »
Hej!
Är det någon som har handelsmannen i Göteborg,
Johan Svedmark ohh Helena Lange i sin forskning.
De fick en son Gustaf Fredrik Svedmark f 1808-05-29 i Göteborgs Kristine fs.  
(C:7 sid 202, 1808, gid 897.47.18400)
Tyvärr har jag inte födelsedata på Johan och Helena.  
Min undran är om Johan Svedmark kan vara barnbarn till justitieborgmästaren i Göteborg,
 Johan Svedmark som dog 1742.
mvh
Mats

2
Stök / Steuchius / Stök / Steuchius
« skrivet: 2004-07-14, 10:39 »
BAKGRUND
 
Många spridda diskussioner som berör Släkten Stöök (Steuchius) kan noteras bl. a under
Lerbo, Björkvik, Nyköping och Ellingius. Jag tänkte fortsätta den under släktnamnet
Stöök eller Steuchius ej under adel eftersom vissa grenar av släkten adlades först
1719-05-23 och introd. s.å.
 
Nämnas bör Ulla-Britt Wallgrens arbete Petrus Steuchius samlade ättlingar av Ulla-Britt Wallgren, Sävedalen 1997, häft, 560 sid, ill, ISBN 91-630-5281-4.
Sammanlagt omfattar boken nära 14 000 ättlingar jämte ingifta.
 
Steucharna måste ha varit speciella.
Konung (Hertig) Carl den IX och Drottning Christina fattade båda ett välvilligt sinne till familjen. Carl till Erik Pedersson Stök och Christina till Eriks son Petrus.  
Sedermera blir både sonen och sonsonen till Petrus ärkebiskop.  
 
Vem var Erik Pedersson Stök ? Vem var hans föräldrar? Enbart genom att studera alla befintliga källor kan vi få ett hyggligt svar på den frågan. Nedan, kommer citat ur källor.  
Jag ber om överseende med de skrivfel som jag genererat.
Om någon har ytterligare källor skulle det vara bra om de också lades ut här  
så man kan få en så samlad bild som möjligt.
 
KÄLLOR
 
Källa:  Klerckerska gen. saml. kongl. bibl. Sthlm
Petrus Stök eller Steuchius af gammal adel död 155_. Canik i Linköping,
1530 fått till Evangelisk Pastor i Björkvik och här länge levat.
söner:  
Erik Pedersson Stök häradsfogde i Oppunda g.m. Maria Nilsdtr från Nyköping.
och Georg Petri Stök f.164- var 1626 pastor i Möckö, 1626 till Järna.
Genni? (Svårläst) Stöök var i någon tjenst hos Eric af Pomern.  
 
Källa: Linköpings stifts herdaminne, del 2 sid 253 nr 161.
Johannes Steuchius (Stök) prebendatus 1477 var tillika kyrkoherde i
Vårdsberg samt notarius Capituli. Broder till: Del 2 sid 233.
Canonici f  konsistorie, notarie Petrus (Stök) Steuchius, var canonicus
här 1530 då han blev kyrkoherde i Björkvik av Strägnäs stift, där han
avled på 1550-talet. Namnet på hans hustru är okänt. Sonen Erik
Pedersson Stök, fogde i Oppunda härad, var fader till Petrus Steuchius
f.1605. Superintendenten i Norrland d.1683 vars sonson var J.Steuchius
utnämnd till biskop i Linköping se sid 84.
 
Källa: Den introducerade Adelns ättartavlor
I äldre arbeten uppgives att kaniken i Linköping, sedermera (1530)
kyrkoherde i Björkviks sn (Söd.) Petrus Steuchius - av en gammal släkt,
som fordom varit av vapen och omnämnd redan i konung Erik av Pommerns tid
- varit fader till ättens med visshet äldste kände stamfader Erik
Pedersson Stök. Ehuru på grund av namn och boningsort sannolikheten av
en släktskap mellan dessa båda är stor, torde dock något bevis för det
uppgivna släktförhållandet av far till son icke finnas, oavsett att
tidsskillnaden synes omöjliggöra ett sådant antagande.
 
Källa: Ointroducerad Adels ättartavlor, Adl ätten Steuch
Vapen: Skiölden fördelt igenom tvenne spitsig utförde gående streck i
trenne delar, varande den nederste delen af guld, men de bägge yttre
röde, samt överst en blå chef. Ovanpå skiölden öppen tornerehielm,
hvarutur uppstiger öfvre delen af en Pegasus af silfver: Krantzen och
löfvärket af guld, blått och rödt. Således olika med den under no 1582
introducerade adl. ätten Steuch?s.  Tab.1 Petrus Stök eller Steuchius
Kyrkoherde i Björkvik, Strängnäs stift omkring 1530. Son: Erik  
Pedersson Stök, Fode i Oppunda härad. Gift med Maria Nilsdotter ifrån
Nyköping.
 
Källa: Strägnäs stifts herdaminne V.Nyköpings västra kontrakt Björkvik
Kyrkoherdar nr 5 Petrus Stechius (1530-50-talet), af en gammal släkt,
som fordom lärer varit af vapn och omnänmd redan i konung Erik af
Pommern tid. I hvilket släkförhållande han stått till häradsfogden Erik
Pedersson och superintend. M. Petrus Steuchius i Härnösand som köpt och
skänkt åt efterkommande skattegården i Speteby Lerbo, om han var desses
fader och farfader, torde icke vara lätt att utröna. säkert är, att han
varit kanik i Linköping vid reformationstiden. Sattes 1530 af Konung
Gustaf I till evang. pastor i Björkvik, där han uppnådde en hög ålder.
Död på 1550-talet. Aurelius förmodar, att Georgius Petri Stök, Kkhde i
Mörkö, sedan Järna, varit hans son.
 
 
Källa: Klerckerska Gen.saml vid Kongl.biblioteket i Sthlm:Tilas
 
Hövitsman 1: Capiten - Sedan Carl den IX fogde eller Crono
Befallningsman i Oppunda härad och stod hos sin herre i mycken Nåd och
Gunst. Thy han varit ganska trogen, riktig och Accurat i sina uppbörder,
och med varsamhet skiötte sin syssla at ingen fick orsak till klagomål
mot honom: Men en dag hände, at då fursten sänt honom bort i ett ärende,
dröjde han vågat länge, tjiudrad av allmogen med deras förfrågningar,
swarsgifvande och deras expedierande, hvarföre hertig Carl blef något
misslynt och såg jämväl sjelv igenom fenstret dess många hinder och
uppehåll. Då han entligen på slottet uppkom fick han bannor men han
ursäktade sig att han haft så mycket at stöka. Fursten uptog straxt
ordet stöka och svarade, ja du må väl heta Stök, fick sedan Speteby
säteri till skänks av Konungen.
Öfver dess Graf i Lerbo finnes ännu dess liksten med nog utnött
inskription, men i kyrkboken finns uti Skrifvit et vackert äreminne om
dess välförhållande, så som sällsynt emedan de flesta K.Carls fogdar
slöto sina dagar i galgen.
1610 14/10 uppdrogs honom efter Olof Jönsson fänikan uti Hönö, Jönåker,
Oppunda och Ödlättags härader som genom skonanske afgångar i följe av
commendaten ibid Daniel von Wocheus förrideri blivit med en annan
sammanslagna. Beledsagade under tygmästare Jacob Berfeldbo och 2
skeppskaptener avlagdt tvenne Mot slagad Prom ifr Danmark 8 halva
slanga, dubbla falkonetter 6 stormskytor med tillhörande lådor till
Örebro förmodligen offrade å Danmarks obilliga förhållande. Han följde
med sin fännika Konungen på sitt krigståg öfver Tiveden, västra vägen
och Vättern ned till Jönköping och voro 26/4 1611 inne i Valbohärad
den 20/9 tågade han med Gust.Ad. anförande att befria Öland som skedde,
och låg öfver säker död då Danskarna i februari månad försökte
öfverrumpling
1612 /2 (hvars död åfrade)
Synes sannolikt varit med vid Christievangelie intagande s.å efter Carls
nya författning, fick Ulberga i Råby till lönen. Levde än 1628.
 
Kommentar: En del svårläst varför jag reserverar mig för en del missar.
 
Källa: Joh.Ax.Almquist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige
1523-1630 reg sid 52
Erik Persson Stöck (Stök, Stock, Stogh, 1.Strogh) SCHL & Kl., s.282
stamfader för adl. ätten Steuch, f. i Oppunda (F.61) dels 1608-10,
delss 1612-25, var ladugårdsfogde vid Gripsholm 1627 5/12 då han
konfirmerades rätten till ett spannmålsanslag, fick gm Kbr. 1629 24/1
frihet på ett hmn Spetteby i Lerbo sn g.m Maria Nilsdtr.
F=Fögderi och f=fogde.  
 
Källa: Almquist/Lagmän och Häradshöfdingar i Sverige ca 1350-1950
Västerås bibliotek sid 51.
Erik Pedersson i Kjulsta, uhh=underhäradshövding, lagförare eller
lagläsare 1572 i Oppunda, Jönåker, Rönö, Hölöbo, Daga, Åker, Selebo och
Österrekarne (Södermanland län)(Jöns Nilssons jordebok i Östergötlands
fornminnesförenings arkiv, Linköping-110
 
Källa: Jämtlands och Härjedalens historia del 2 sida 247.
Samtidigt som Karl Berg förordnades till sektreterare i
Jämtland-Härjedalen, förordnades till fogde därstädes Erik Persson Stöck
förut fogde i Oppunda i Södermanland och stamfader för den adliga ätten
Steuch. (Men man tror inte att han beträdde tjänsten)
Litterturhänvisningen till Almquist a.a., IV, sid 52.
 
Källa: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden Joh.Ax.Almquist,
Nyköpings och livgedingets Södermanlands del. Del 1
Speteby:1 mt skatte i Oppunda hd, Lerbo sn köptes före 1608 av fogden
Erik Pedersson Stök, som fick fasta 1618 9/1 och lifvstidsfrihet på
räntan. Attest om sökt bekräftelse gavs 1633 21/8 och konfirmation 1645
5/12. Sonen provinsialskrivaren Christian Stök fick likaledes
lifstidsfrihet 1648 30/8 men 1651 2/11 sida 244. Norrköpings besluts
villkor. Hans änka kvarsatt ännu 1655, men förläningen revocerades året
därpå. Den överlämnades sedan men endast under lifstidfrihet 1666 25/5,
sid 178, till den nämnde skrivarens broder, Superintendenten Petrus
Steuchius d.1683, som samtidigt fick säteriprivilegium. Då den nye
innehavaren ej var bosatt på orten, var det sannolikt ett av skälen till
att byggnadsskyldigheten försummades, och sistnämnda benådning indrogs
därför vid den första säterirannsakningen 1679. Räntan till hemmmanet
N.31 indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda föregavs varit militie
hemman mellan åren 1632 och 1652, något som efter vad ovan visats
saknade all grund. Sid 244:
Nyköpings län, Oppunda härad, Abalienationer 1654.
Förläningstagare: Stök, Christian, red.akt [R51] abal.brev:
år 1651 16/1, socken: Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: Sk,
Mantal: 1, Ränta: 28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr.
(Stök, Christian Eriksson provinsialskrivare levde 1645 upptagen i
registret). Sid 278:
Förläningstagare: Stechius, Petrus, Red.akt -, abal.brev: år 1666 25/5  
Oppunda, Lerbo, Hemmansnamn: Speteby, Jordnatur: sk, Mantal: 1, Ränta:
28 daler 18 öre och 19 1/5 pgr. Livstidsförläning.
I registret finns även Stök, Erik Pedersson, kronofogde, levde 1645.
 
Källa: Elgenstierna, Gustav: Den introducerade Svenska Adelns
ättartavlor del 1-1X, Adeliga ätten Steuch, nr 1582, adlad 1719 23/5
introducerad s.å. Tab 1.
Erik Pedersson Stök: Hövidsman för en fänika knektar under hertig Carl
vid Stångebro och i Livland, där han blev sårad i högra armen; Fogde i
Oppunda härad (Söd.)dels 1608-1610 dels 1612-1625; var ladugårdsfogde
vid gripsholm 1627 5/12, då han konfirmarades vid rätten till spannmåls-
anslag; fick genom k.brev 1629 24/1 lifstidfrihet på ett skattehemman
Speteby i Lerbo sn (Söd.), å vilket han bekom konfirmation 1645 5/12
och som 1651 2/11 gavs åt hans son, provinsialläkaren i Finland,
Christian Stök, under Norrköpings besluts villkor. - G.m. Maria Nilsdtr
Borgardtr från Nyköping.
 
Källa: Herrar och Bönder i Lerbo i äldre tider, sid 46-48.
 
Speteby och Stökarne, som blevo stora män i staten.
Ansenliga ägor hörde sedan på 1500-talet till S p e t e b y urgamla by i Lerbo.
De tre skattebönder, som där hade var sitt hemman, förfogade tillsammans över en ägovidd av i nutida mått över 400 hektar. Vi få väl nämligen antaga, att då byn på 1500-talet liksom nu omfattar tre helhemman, så var arealen i huvudsak densamma som i våra dagar.
Här som på andra håll medförde laga skiftet, som för Spetebys del fastställdes 1862, jordbrukets utveckling i högst betydande grad.
År 1903 fanns det sålunda i denna by 14 bebyggda brukningsdelar, och arealen,
skattelagde lägenheten Hultstugan inberäknad, var inalles 430 hektar, därav  
åker och annan odlad jord 177,5, naturlig äng 7,8, skog och hagmark 190,1,
mossar och kärr 9,5 samt sjö 36 hektar. För närvarande är antalet brukare 15.
Till den ärevördiga byns historia hör, att ett av hemmanen - det som har en trea
till nummer - någon tid på 1600-talet åtnjöt säteriprivilegier. Eljest har ingen
del i byn behövt räknas som krono eller frälse, utan alltsedan 1500-talet ha
alla hemmanen utgjort skattehemman.
Redan i första kapitlet ha vi sett nämnas att skattebönder, som anno 1561 här  
i byn nedlade sin svett och möda: Joen, Lasse och Christian, den sistnämnde
dock, av jordeboken att dom, i avsaknad av skog, mullbete och fiske till
nödtorft, vilka förmåner hans båda bygrannar kunde profitera av.
Ett hundratal år senare, år 1654, är i det årets jordebok för Lerbo Sochen
Antecknat under rubriken Skattehemman:
Speteby, där Olaff åbor, 6 ? öresland, äng till 35 lass, skog, mullbete och
fiskevatten till nödtorften, humlegård till 50 stänger.
Andra gården ibidem (ibidem = därsammanstädes), där Bengdt åbor med
lika lägenhet och ränta (d.v.s utskylder).
I marginalen står antecknat: 2 Reutare på Sijne Tienster.
(Var och en, som vid denna tid ville göra tjänst som ryttare och som skaffade
sig häst och utrustning eller som uppställde en eller flera ryttare, skulle  
åtnjuta en viss skattelindring för sina gårdar).
Tredje gården, där Erik Stöck åbor ibidem, 7 öresland, äng till 40 lass, skog,
mullbete och fiskevatten, humlegård till 100 stänger.
En marginalanteckning säger ytterligare, att denna tredje gård vår donerad
Till Christian Stöck enligt Norrköpings beslut.
Denne Stöck tillhörde en historiskt betydande släkt, varav en gren adlades
1719 med namnet Steuch (Stök). Då medlemmar av denna ätt en god hört
samman med Lerbo, kunna följande data om Stökarna vara av intresse.
Vi gå då tillbaka till 1600-talets början, då Erik Persson Stök - han som
Blev stamfader för adliga ätten Steuch - levde och verkade här i bygden.
Denne Erik Persson, som i samtida handlingar kallas än Stöck och Stök,
än Stock, Stogh eller Strog, tjänstgjorde som fogde i Oppunda härad dels
1608-1610, dels 1612-1625. Sedan var han en tid fogde vid Gripsholms
kungsladugård.
Under 1600-talets första år, i varje fall före 1608, hade Erik Persson Stök
Genom köp förvärvat det ovannämnda hemmanet i Speteby. Här föddes år
1605 hans märklige son hovpredikanten m.m. Petrus Steuchius (uttalat
Stökius). I början av 1629 fick Erik Stök Livstidsfrihet på hemmanets
Utskylder, en förmån som bekräftades 1645 och även tre år senare tillkom
En av hans söner, den ovannämnde Christian, som var provinsialskrivare.
Utskyldsförläningen, som från 1651 utgick på Norrköpings besluts villkor,
Bibehölls ännu 1665 av herr skrivarens änka, men indrogs året därpå.
Om detta hemmans vidare historia under 1600-talet anför Almquist i sitt verk
Om frälsegodsen: Förläningen överlämnades 1666, men endast under livstids-
frihet till Christians broder, superintendenten Petrus Steuchius, som samtidigt
fick säteriprivilegium. Då den nye innehavaren ej var bosatt på orten, var detta
sannolikt ett av själen till att byggnadsskyldigheten försummades, och sist-  
nämnda benådning indrogs därför vid den första säterirannsakning 1679.
Räntan till hemmanet (n:r 3) indrogs redan 1681, emedan det sistnämnda
föregavs varit millitiehemman mellan åren 1632 och 1652, något som  
emellertid saknade all grund .
1710 års jordebok saknar uppgift om de tre hemmanens brukare, men utvisar,
att gårdarnas den tidens synnerligen krävande pålagor gällde krigsmakten.
Så var ett hemmen anslaget till en tredjedel som fördels- eller beställnings-
hemman och till två tredjedelar som augmentshemman, det andra hemmanet  
till Södermanlands infanteriregemente och det tredje hemmanet till  
Södermanlands kompani av Livregementet till häst.
Det var den 8 maj 1605 som den nyssnämnde hovpredikanten Petrus  
Steuchius, son till häradsfogden Persson- Stök och hans hustru Matilda  
 
Nilsdotter, såg dagens ljus inom Lerbo socknen. Efter fadern hette han  
egentligen Stök, men under studieåren latiniserade han namnet till Steuchius.
Vid nitton års ålder student i Uppsala, prästvigdes han 1629.
Han promoverades 1632 till magister, blev året därpå lektor i fysik m.m.
vid Strängnäs läroverk samt befordrades 1638 till teologie lektor och  
kyrkoherde i Fogdö utanför Strängnäs. 1644 kallades Steuchius av  
drottning Kristina till hovpredikant och förordnades 1647 till den förste  
superintendenten i Härnösand över större delen av Norrland med lapp-
markerna. I detta ämbete var han synnerligen driftig och arbetade med
outtröttlig iver. För att lättare komma i kontakt med befolkningen lärde  
han sig både finska och lapska språken. Han genomdrev vidare inrättandet
av flera folkskolor ävensom av ett gymnasium och en annan bildnings-
anstalt i Härnösand. Petrus Steuchius avled den 16 december 1683 i  
Säbrå, Norrland.  
Hans son, Mattias Steuchius, som levde 1644 till 1730, blev 1714
ärkebiskop efter att ha tidigare varit biskop i Lund och dessförinnan  
superintendent i Härnösand.  
Även dennes son, Jöns Steuchius (1676-1742) slöt sina dagar som ärke-
Biskop. Efter fadern utnämndes han 1730 till innehavare av ärkebiskops-
stolen och till prokansler vid Uppsala universitet. Han var prästeståndes
talman 1731-1738 och hade 1719 adlats med namnet Steuch, vilken
adelsätt ännu fortlever.  
 
Källa: Strängnäs Stifs Herdaminne sid 294-96
11. Petrus Erici Steuchius [Stök] (1638-47)  
föddes 1605 8/5 i Spetby i Lerbo s:n, där fadern var kaptenen, sedan
häradsfogden (praetorn) i Oppunda Erik Pedersson Stök, hvars namn
sonen, när han studerade, förändrade till det latinska Steuchius.
Moder var Maria Nilsdotter fr. Nyköping. Å fädernet härstammade
unge Petrus från en gammal presterlig släkt, som var känd redan i
14:de århundradet och som af Erik XIV kallades Stök och fick
tillstånd att bära adligt vapen.
Efter erhållen undervisning i hemmet sändes sonen till Nyköpings
Skola 1615 och anförtroddes under sin vistelse där i morfadern
Nils Borgares, vård. Vid 15 år intogs han i Str. Katedralskola och  
blev efter 4 års vistelse där med heder student i Ups. År 1624, där
han medels studier i teologi och de österländska språken beredde
sig för det andliga kallet och prestvigdes i Str. 1629 14/10.----
o.s.v
Källa: West?n, Sv. Hofcleresiets historia, I. S. 644 -649;  
9. Mag. Petrus Erici Steuchius.
Född d. 8 maji år 1605 uti Lerbo Sockn och Speteby gård i Södermanland
1). Son af Capitainen och Häradsfogden i Oppunda Härad Eric Pedersson
Stöök och Maria Nilsdotter ifrån Nyköping 2). Undervistes i början av sin
Fader som varit en beläsen Man, kom sedermera til Morfadern i Nyköping;
Här nyttjade han allmänna Scholan ifrån år 1615 till 1620 då han flyttades
Till Cathedral-Scholan i Strengäs; år 1624 den 18 augusti lemnade han
Strengäs och med utmärkt goda vitnesbörd om lärdom och flit anlände  
Til Upsala, studerade här isynnerhet Th?ologien och språken til år 1629
då han den -----o.s.v
 
Källa: Bygd?n, Hernösand Stifts Herdaminne, del 1, sid 3-7.  
Mag. Petrus Stechius (1647-83),
var född 8 maj 1605 på skattegården Speteby i Lerbo socken i Södermanland.
Fadern häradsfogden Erik Pedersson Stök hade tidigare kämpat såsom höfvids-
Man för en fennika knektar under hertig Carl vid Stångebro och Lifland, där
han blef skadad i högra armen, modern Maria Nilsdotter var borgardotter från
Nyköping. År 1615 sändes sonen till Nyköpings skola och anförtroddes i mor-
Faderns Nils Borgares vård. Vid 15 år intogs han i Strängäs katedralskola,-----
o.s.v
 
 
Källa: Olof Broman, Helsingesläkter Aettequisi sid 872-873.
 
Steuchiska Familjen
Månge kunde med fog, döma thenna min samling, om en så hög
Och kring wida wärlden wäl bekant Familia, aldeles wara onödig;
Ty höga och förnäma Slächter finnas uptecknade och å daga lagda uti
TideBöckerne, theras utförliga Personalier, med mera; Men ther emot
the gemenas ingalunda så; Här till kommer än mera, at emedan inge af
thenna höga Familia, stannat qware här i landet, och mina Stamgårdar
endast äro upstaplade af the inhemiska materialer; Så må en häldre blifwa
hema på stranden än simba ut på diupet.
Doch lärer ingen räkna mig til last, at jag med thenna Familia giör endast
en början, af Möderna, och af StamModern, som hade sin Fader här i
Helsungaland, och Elisboda el. Ilsbo Sochn, och således af samma Pastorat,
hwarest jag födder är, näml. Rogstad; upstaplandes thetta som följer, efter the
skrifter jag kunnat se få, och efter de berättelser, som en och annan af thenna
höga Familia dels muntel. Dels skriftel. behagat meddela. Andre må bygga  
och laga Bosälligheterna. Om sielfwa Namnet må jag intet något nämna,  
hwadan thet tagit är; Doch skaldade jag en gång således om wår Ärchebiskop:
När Steuchen i wårt land, får stöka, styra, laga,
Så ställes all ting rent i husen, helst i thet
Hwar Swerjes Magazin af Guds Ords ädla säd,
En hwar sin födo får, förutan blänning, taga.
p.p.p p.p.p
 
Örge, Örjan el Giöran EriksSon i byn Bärge af Elisboda eller Ilsboda, adnexan  
til Rogstad Sochn, se min Glyfisvallurs I:och II:flocker, Cap: VIII:** han ägde wäl många barn, doch en af them war Sonen Matthias, som af algemena bruket nämnde sig af sochnen, Ilsvodinus ; födder 1573 [Hm.1578], tog sig up med Studier, at han blef Upf: student 1599 ; seder m [er] a Magister Präst ; Rector Scholae uti Strengnäs ;
Kyrkoherde i öferfelö, och sist 1625 [Hm. 1622] , Prost och Kyrkoherde i Jäder,
Hwarest han blef til sin död ; thes emellan så wäl uptagen, at han ofta resor giorde Biskopens D. Paulini Ämbetssysslor, af Visitationer i Stiftet ; med mera ; såsom wåre Historici Schefferus, och And: Anton von Stiernman wid handena gifwa. Thenne ägde med sin hustru några barn, Söner och döttrar, doch i synerhet kommer Här at införas Dottern Brigita Mats Dotter Ilsbodina, emedan hon blef Stam*Moder för thet hög a Steuchiorum Slächte, såsom här efter kommer att berättas Brigita Matthiae Dotter Ilsbodina hon fick till sick till  
Man, H. Capitains af Södermanlands och Regemänte  
Eric Steuchis Son i Lerbo Soch [n] och Spatby boende,
Petrus Erici Steuch, som war Magister, Prost och Kyrkoherde på Fogde, och
ther hjämte Drotning Christinae Öfwer Hof Predikant, och sist 1648 Superintendent i Hernösand, tå ther then 1 ste, när Stifet afdeltes ifrån  
Upsala. Thessa ägde tilsaman några barn, för en hon af somnade i Hernösnad.
 
Källa: Svenskt Dialektalt Lexikon
Blänning = Blandning
Blandsäd korn och hafre s.sk
Blenning = En som är född av olika föräldrar
Även om kreatur Fi (Ni) Fn Blendings
m. menniska som är född av olika föräldrar
(såsom af ett bergstroll och en människa).
Spannmål = Slangord för rikedom.
 
Ytterligare Källor:
Äreminne vid Sofia Norlinds död, Stockholm 1754. Är det någon som har
innehållet i den och kanske kan komplettera källsamlingen.
 
Mvh
Stefan

3
Leuhusen / Leuhusen
« skrivet: 2000-12-10, 12:15 »
Är det någon som forskar i släkten Leuhusen ?
Jag är intresserad av kontakt.
Mvh Mats

4
Korn / Korn
« skrivet: 2005-07-20, 07:53 »
Är det någon som forskat om släkten Korn från Uddevalla?
Jag tänker mest på Eva Christina Silentz f 1763-11-17 i hennes gifte med Handlaren i Uddevalla, Johan Anders Korn
mvh Mats

5
Fernström / Äldre inlägg (arkiv) till 29 mars, 2007
« skrivet: 2002-01-08, 11:44 »
Karin:
 
Om Du har några uppgifter om förnamn eller födelsedatum för Din Fernström kanske han också finns med på Söderskivan (omfattar 1878-1926)
 
Vänligen Matts Sandström

6
Wettering, von der / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-04
« skrivet: 2002-08-25, 11:03 »
Bäste Ola Nilsson,
 
Till Din lista kan Du också föra Elgenstierna del VIII sid 761, där det står:
Peder Niss?n, adlad von der Wettering (son av Henricus Nicolai Nissenius, Tab 1), till Västanå; studerande; adlad 1679 12/6 jämta tre av sina systrar(bland dem finns inte Öllegaard enligt Elgenstierna, min kommentar) (introd 1680 under nr 950); levde utan tjänst på sina gods; död utan söner och slöt således ätten. -
G. 1:0 m Helena Ehrenmarck; 2:0 efter 1694 m. Margareta Feltreuter i hennes 1:a gifte (g. 2:o 1714 1/4 m. löjtnanten Christian Tecken, f. 1682 i Fellin i Livland, död 1725 24/2 (mördad) i Fjälkinge socken, Krist, dotter av ryttmästare Anders Nilsson, adlad Feltreuter, nr 785, och hans 1:a fru Agneta Gyllenpistol, nr 347.
Döttrar:
1. Juliana, död före fadren 8 år gammal.
1. Helena, begr 1777 14/12 i Malmö. G m Häradsskrivaren Carl Andersson Qväderlöf, levde 1749, men död 1751.
 
Sedan finns det en stor släktutredning gjord av fil dr Lennart Börnfors i Lund över de flesta av Qväderlöfs ättlingar.
 
Se även Skånes Hembygdsförbunds Årsbok 1941, sid 35-47: Gustaf Nilsson: Västanå, ett försvunnet skånskt säteri. Vad gäller genealogin, grundar sig Gustaf Nilsson tydligen på Anrep.
 
Hjärtliga hälsningar
Sven-Olle R Olsson

7
Hej
 
Är det någon som vet på vilka ställen i landet det finns en komplett rikstäckande uppsätning av kyrkoböcker på mikro-fiche?  
 
Finns det planer på att en sådan uppsättning ska komma att finnas på alla landsarkiv, eller t ex Lund som jag besöker ibland?
 
Mvh Jimmy

8
Troligtvis kommer släktforskarcentrum i Kyrkhult,
Blekinge att läggas ned i juni.
Orsak: Riksarkivet höjer hyran av mikrokorten
med 400 %.Vad kan vi göra?

9
Övriga arkiv / ForskarCentrum i Kyrkhult
« skrivet: 2004-03-04, 10:39 »
Nytt material till ForskarCentrum.
Från den 1/4 2004 uppdateras beståndet av mikrokort.
Det är SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel-, dödböcker fram till 1933 samt församlingsböckerna för 1930 som kommer att vara tillgängliga för släktforskare.
Förhoppningen är att det innan sommaren ska bli möjligt att hitta nya och gamla släktingar i alla Sveriges församlingar.

10
Datorprogram (operativsystem) / Hur startas en CD-skiva?
« skrivet: 2006-04-28, 16:06 »
Jag har lagt min släkt som PDF-filer på en CD-skiva. Jag vill att skivan skall startas automatiskt med filen Välkommen.
Det sägs att jag måste ha en fil autorun i programmet. Jag är ganska okunnig om det som finns bakom knapparna och är tacksam om jag på enklaste sätt kan få tips om hur jag gör.  
Mvh/SvenC

11
Är det någon som har min mm fm mor Christina Hindriksdotter f 1791 i Norrköping, i sin forskning. Hon flyttade ned till Blekinge,omkring 1815, troligtvis som piga hos någon präst,  
Jag kan inte finna henne i Norrköping, men det finns ju andra socknar däromkring.  
Tacksam för alla tips om henne.  
Mvh Mats

12
F - K / Harpsundsstugan
« skrivet: 2007-03-04, 15:34 »
Hej Mats !
Jag har själv letat efter harpsundsstugan då jag har anor som bott där.
Harpsundsstugan ligger norr om själva Harpsund/Axelberg väster om sjön Hedsjön, närmaste grannar är Karlsborg och Sofielund.
Källor : sök i hitta.se Harpsund, Mellösa så får du alla torp och gårdar under Harpsund.
Finns även på Häradsekonomiska kartan som ST. Harphusstugan Rakid: J112-66-7 Årtal: 1897-1901 Bladnamn: Axelberg Län: Södermanlands län
 
Mina anor vid Harpsundsstugan är
mf mf mf
Grenadier Anders Sundberg född.1781(Jansson) i Lilla Mellösa(D). Död 1816
Hustru Catharina Olsdotter född.1781 i Sköldinge(D)
Deras barn:
*Anna Maria Sundberg Andersdotter född.1806-02-10 i Lilla Mellösa(D).
Brita Stina Sundberg Andersdotter född.1810-11-17 i Harpsundsstugan Lilla Mellösa(D).
Lotta Sundberg Andersdotter född.1813-09-12 i Harpsundsstugan Lilla Mellösa(D).  
Mvh
Lasse K
 
 
Inlägget flyttat 9 mars 2009 från Allmänt: Harpsundsstugan.
Camilla Eriksson, moderator

13
Lilla Mellösa / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-29
« skrivet: 2006-05-10, 07:50 »
Hej Mellösaforskare!
Söker födelseplats till bonden i Östtorp,
Anders Andersson f 1716 och hh. Ingrid Ericksdotter f 1723. (Lilla Mellösa AI:4 sid 75)
De fick en son, Lars f 1765-08-23 i Östtorp. Han kom senare till Fransås i Ärla socken  
och blev bonde och nämndeman där.
hälsningar
Mats

14
Jag behöver hjälp att hitta släktingar i Sverige till Joan Cassidy f.Willander .
Joan bor i Usa och tycker det vore roligt att träffa ev. släktingar i Sverige.
Hennes far Nils Magnus(Olsson) Willander. f 1898 i Hököpinge M-län, flyttade till Usa 1890.
 Nils hade sex syskon: Anders f. 1861-05-23 ; Anna f. 1863-07-17 ;
Karna f. 1864-09-23 ; August f. 1866-06-11 ; Elina f. 1871-06-29 ;
Olof f.1873-09-21 , alla födda med efternamnet Olsson elller Olsdotter.
 Anna f. Olsdotter hade tre döttrar : Anny f. 1886-03-28 ;
Ebba f.1888-05-19  och  Alfhild f. 1890-03-15 , som 1954, bodde på Herslowsgatan 9 i Malmö.
 Jag hoppas på detta sätt hitta någon ättling till dessa personer.
MVH Mats.

15
Allmänt / Polisunderrättelser 1878
« skrivet: 2005-05-26, 11:28 »
Detta fann jag i CD-skivan Polisunderrättelser 1878-1879 från Forskarcentrum.se i Kyrkhult.

16
Jag söker information om min morfar, Hartvig Nilsson, från Åryds socken. Jag träffade aldrig honom när han var i livet och vill därför veta allt som går att få veta. Han var gift med Annie, min mormor, men de skilde sig troligen på 1930-talet och hon flyttade till Karlshamn. Detta var väldigt ovanligt på den tiden. Hartvig tog efter skilsmässan själv hand om de gemensamma barnen, däribland min mor Karin som avled 1987.
Hoppas på hjälp.

17
söker även info om båtsman Gumme Svensson Canon med nr 313 i Blekinge tredje indelningskompai.Enligt uppgifter antogs han den 25 febr 1790.
Samt
Håkan Nilsson Valman född 1833 i Jämshög

18
Allmänt / Släktforskarcentrum Kyrkhult
« skrivet: 2003-06-06, 15:49 »
Kika in på deras hemsida [color=0000ff]www.arkivcentrum.nu[/color]
Halvapriset forskning söndagen den 15 juni.
Fika med frallor.  
Bredbandsuppkoppling med bl.a Arkions databaser.
Mängder med CD-skivor på släktforskardatorn mm.
Sedvanlig forskar och läshjälp när Ni kört fast
i släktforskningen.
Väl värt ett besök.

19
Allmänt / Kronolänsman Petter Carlquists härkomst
« skrivet: 2011-08-20, 18:22 »
Han ska enligt uppgift vara född omkr.1685 i Jämshög sn (K)
Det fanns en Johannes Carlquist f 1679 i Jämshög sn (K).  
Han gifte sig med kyrkoherdedottern Hedvig Sorbonia, år 1710.  
Både Johannes och Hedvig förekommer som dopvittnen i Hällaryd.
Petter Carlquist var gift med prästdottern i Hällaryd, Catharina Kock.
Någon som vet om Petter och Johannes eventuellt kan vara syskon?
/Mats Rännbäck

20
Öljehult / Öljehult
« skrivet: 2011-06-20, 02:56 »
Tilfældighedsfund (også indberettet til Tillfällighetsfynd-databasen):
Mathilde Andersdotter, født i Øljehults Forsamling, blev 8. maj 1904 viet i Engestofte kirke, Lolland til Hans Axel Wehlast.
(Kirkebog, Engestofte/Musse/Maribo, 609/5/61/1)

21
Mörrum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-15
« skrivet: 2003-01-10, 21:37 »
Hej Maj-Britt!
Här ramlar nya släktingar in! Det händer sig så att jag råkar ha Abraham Svensson från Galleryda i mina anor också. Jag hoppas att det ska gå och hålla två diskussioner igång samtidigt utan risk för sammanblandning.  
 
Jag har inget säkert födelsedatum och plats för Abraham, men däremot en teori som jag är osäker på och inte har haft tid att kontrollera. I grannförsamlingen Gammalstorp föddes 1722-12-30 Abraham Svensson. Det kan kanske vara värt besväret att följa honom och se om det är vår Abraham.
 
Enligt mina anteckningar var Abraham inte gift med Carna Jönsdotter utan med Hanna Jönsdotter från Galleryda år 1750 i Mörrum. Hanna var dotter till Jöns Andersson och Kerstin Jönsdotter. Detta var Hannas andra äktenskap. Hon var först gift med Jon Nilsson 1747-01-06, men denne avled redan 1749.
 
Vänliga hälsningar
Marie Belcher

22
Hällaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-19
« skrivet: 2006-04-05, 17:28 »
Hej
 
Arne
 
Jag har just nu fått fram en uppgift om att 1803 febr. bodde Gunne Mattsson i Ternö. då dör sonen Ingeman den 5 febr. av koppor 2 år gl.  
 
Familjen finns inte i Ternö när HFL  börja 1813- nr: 49.Man få gå på nr: när register saknas.  
 
Nu kom du med info om hustrun giftemål. Ska kolla
 
Angående Joseph Perssons föräldrar i Tattamåla.
 
En inhysesman Per Jonasson avlider 1795 den 8 febr. 73 år i Tattamåla. och hustrun Gertrud  Bengtsdotter dör s.å. 1795 den 18 febr. 70 år.
 
Du skrev att hustrun Gerturd  heter Jonsdotter
 
Kan det vara en felskrivning  av efternamnet i vigselboken? eller är det ett nytt gift. Per Jonasson om gift med Gertrud Bengtsdotter ?
 
MVH
swen

23
Hällaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-06-29
« skrivet: 2003-03-11, 23:50 »
Hej!
 
Fråga 1
Är det någon som vet något om min farmors farfars mor Marna Persdotter född den 29/9 1778 i Hällaryds socken . Hon gifte sig med Mikael Olofsson från Ebbarp i Asarums socken.  
 
Är det någon som vet något om min farfars farfars mormor Ingar Persdotter född 1753 i Hällaryds socken. Hon gifte sig med Jöns Persson från Mörrum.
 
MVH. Lars Erik Bengtsson

Sidor: [1]