Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Andreas Jansson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2020-02-12, 20:54 »
Detta är bara ett slumpfynd, som jag delger er i denna grupp med intresse av Åby, eftersom det torde vara svårt att hitta det annars, i en dombok från Västergötland. Det är vid Ås häradsting som hölls i Varnum den 4 juni 1610 som en man vid namn Lars Svensson boendes i Åby socken i Östergötland, nämns:
1610-06-04 [andra ärendet]
Samma dagh Komm för rettenn Lars i Staffuare [Stavared, Fänneslunda eller Rångedala?] och bekiennde och witnedhe att ... benembd Lars Suennsonn [Lars Svensson] boendes i Åby sochnn i Östergiötlanndh, på sinn hustrues wegner hadhe wpburitt aff hustru Anna[?] för denn gårdenn i Steensredh [Stensered, Södra Ving] En oxe, och peninger så gott som till sex tyske daler[?]. Enn koo om tree daler[?] för enn siuende part i halffua gårdenn, Och består för:de hustru Anna till att bruka samma gårdedeell till deß hann anntingenn giffuer henne skafft och Skääll [=lagfart], eller och hon får sine wthlegde penninger igienn.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län (P) EVIIAAAB:2 (1613-1623) Bild 660 (AID: v190165.b660, NAD: SE/VALA/0382503)
Håll tillgodo!
2
« skrivet: 2017-09-03, 09:28 »
I byn Rådom fanns uppenbarligen ett antal gårdar och torp under 1800-talet. Jag är inte hemma alls i den trakten och behöver litet hjälp att förstå följande:
Det står ibland "tillnamn" efter Rådom, t.ex. "Rådom (Fram)" på Fryksände (S) AI:27 1866-1870 Bild 347 / Sida 343 (AID: v10924.b347.s343, NAD: SE/VA/13131) eller "Rådom (Busk)" på sidan därefter.
Är dessa tillägg inom parentes namn på gården (så att det hette "Fram-Rådom" resp. "Busk-Rådom"?), eller är det något slags släktnamn för personerna som bodde där?
3
« skrivet: 2017-08-26, 19:05 »
Jag hittade idag förkortningen b. b. eller bb. Den är allmänt förekommande i Kimstad (Östergötland), t.ex. Kimstad (E) AI:11 (1856-1860) Bild 15 / sid 16 (AID: v26190.b15.s16, NAD: SE/VALA/00182)
Jag tolkar b.b. som "bådas barn". På något ställe hittar jag ett enkelt "b", där barnets namn följs av "oäkta", men på ett annat ställe står det bara ett enkelt b, så helt säker är jag inte. Jag bifogar en bild där såväl bb som b finns med.
4
« skrivet: 2016-06-20, 21:13 »
Dödsorsaken "Öpit lif" (Öppet liv) innebär uppenbarligen en diarrésjukdom. Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 149 / sid 289 (AID: v42923.b149.s289, NAD: SE/GLA/13002)Jag lägger med det som uppslagsord här, om någon mer letar efter det. Jag hittar i en förteckning " löst liv" med förklaringen diarré ( http://ddss.nu/swedish/means/causeOfDeath.aspx). Öppet liv förekommer även i "positivare" mening, med avsikt att nå eller upprätthålla detsamma. T.ex: "... undfly salt mat, win, specerier m. m., äta föga köttmat, underhålla öppet lif, igenom diät af grönsaker och waßla med honung blandad." Källa: Herr Tissot, "Underrättelse huru Landtmän böra, I brist på förfarne läkare, förhålla sig uti de mest gängse Sjukdomar", s. 392.eller som åstadkoms av stolpiller (se bifogad bild ur tyskt lexikon).
5
« skrivet: 2016-05-07, 19:13 »
Det är flera barn som har dött av kikhosta i Alboga kring 1750-1755, men det står inte Kikhosta, utan antingen Kinkhosta eller Kiekhosta. Se t. ex. Jean död 1754-11-22 i Alboga C:1 (1688-1810) Bild 147 / sid 285 (AID: v42923.b147.s285, NAD: SE/GLA/13002) En del av e:na kring denna tid skrivs på "gammalt sätt" och är i den skepnaden nära nog identiska med n:en i samma dödbok. Där förekommer på samma rader även e:n utformade på modernt sätt och därför har jag svårt att veta hur ordet ska utläsas. Även Velinga har exempel på samma svårighet, t.ex. 1753-07-07. Velinga C:1 (1711-1755) Bild 125 / sid 243 (AID: v26697.b125.s243, NAD: SE/GLA/13619) Kiekhosta med "tyskt" uttal (ie = långt i) kan verka bra... men om man slår upp ordet kikhosta i SAOB nämns en "medelnedertysk" form av ordet där det har ett "n" i sig (kink) och det belägget gjorde att jag inte kunde avfärda "kinkhosta" som den rätta formen. -HOSTA, r. l. f. (kik- 1640 osv. kike- 1578) [fsv. kyke hosta; jfr d. kighoste, nor. kikhoste, nt. kuchhōst, t. keuchhusten, ävensom mnt. kinkhōste, eng. chincough] http://www.saob.se/artikel/?seek=kikhosta&pz=2#U_K873_48554Jag hittar inget sätt att se om det är n eller e i detta ord och skulle därför behöva hjälp med belägg av kinkhosta/kiekhosta från böcker där blandning av n-liknande e / modernt e inte förekommer. Jag bifogar en bild från Alboga 1754, där jag strukit under ett e (i ordet 6 manad er) och där ordet Ki(n/e)khosta står längst till höger.
6
« skrivet: 2016-05-06, 09:00 »
Alboga C:1 (1688-1810) Bild 141 / sid 273 (AID: v42923.b141.s273, NAD: SE/GLA/13002)
Det är Ingel i Ulvastorp i Alboga som har dött, 1699, men vad inleds meningen med (se bif. bild) för ord?
[...es Jon], Ingel i Ulfuastorp
Jag misstänker att Versala I och J skrivs identiskt, och att det är något slags hjon som det handlar om.
7
« skrivet: 2016-04-24, 12:07 »
Slumpfynd i Albogas dödbok 1724 av ett namn som tycks ovanligt; Hottenberg om jag läser rätt. Jag registrerar det med tanken att det kan det hjälpa någon att komma tillrätta med något i framtiden. 2ne främblingar dödde i Halåkra vid tenna tid [1.] en g:l
Boråsdr Nils Hottenberg på Småland och Holta. [...]Källa: Alboga C:1 (1688-1810) Bild 143 / sid 277 (AID: v42923.b143.s277, NAD: SE/GLA/13002) Uppenbarligen var denne Nils Hottenberg en handelsresande (knalle) som fick varor från och kanske även var skriven i Borås. Att han handlade "på Småland" kan jag förstå, men vilket Holta det kan vara har jag ingen aning om. Det fanns ju Norgehandlare, och i Norge finns det orter som heter Holta... men skulle det ha varit så känt med just denna norska ort att man skrev in den istället för "Norge"? Se historik om knallarna: http://www.boras.se/forvaltningar/stadskansliet/stadskansliet/omboras/omboras/borashistoria/handelochtextilbyggdeboras.4.7243a9a4125d5ad4db1800032736.html
8
« skrivet: 2007-03-18, 19:44 »
Hej!
Vi har i familjen en gammal mortel i gul tung metall. Den har följande inskription på sidan:
M.S.S.
1839
Vi vill gärna få reda på vad man kan utgå från när vi söker bland släktens namn efter någon trolig ursprungsägare, med ledning av detta.
Funderingar:
Gav man en mortel som present vid något särskilt tillfälle (dop, bröllop, 50 årsdag etc)? Till man eller kvinna?
Jag läste i en annan diskussion att monogram som utgjordes av initialer kunde inkludera ett avslutande S för Son eller D för Dotter. Gäller det även när initialerna står som vanliga bokstäver?
9
« skrivet: 2005-10-31, 21:48 »
Finns det något som heter så eller har jag läst fel
10
« skrivet: 2011-03-18, 15:18 »
Någon som vet vad husförhörslängd heter på engelska?
11
« skrivet: 2002-03-08, 07:57 »
Hej! Johan (Jonas) Fredric Fin?r blev skräddare och omnämns som sådan i alla senare böcker, men i dessa bägge noteringar står ju något helt annat. Finns det någon som kan uttyda vad det är för epitet han fått? (Jag tror att det är samma ord i bägge noteringarna) Hälsningar Kristina 
12
« skrivet: 2009-02-11, 10:10 »
Hej! Ett intressant foto, där kommentaren också är intressant! ring Ann-Mari
13
« skrivet: 2011-11-06, 20:14 »
I det s.k. Snabb-registret efter upphovsmannen står följande: Leverin, C.A. Atejé, fanns redan 1868 och minst till 1890-talet. Från baksidan av en del kort framgår att denne fotograf fått en utmärkelse av Älvsborgs läns kungliga hushållnings sällskap år 1870: Till C. A. Leverin vid Utställningen i Borås 1870, står det i ett emblem. Jag bifogar några olika stilar som förekommer under korten på framsidorna. Jag är inte bekant med hur man använde dessa, men jag funderade på om det gick att tidsordna dem, med hjälp av folk som har årtal skrivna på sina fotografier saknas här. Jag tog inte med hela fotona nu, eftersom det tar för mycket plats, de skulle snarare behöva läggas in och göras en genomgång i Porträtt-fynd.  Brun med monogram  Ljusröd raka hörn  Lila  Guld på mörkbrunt  Brun ram liten text raka hörn  Brunt på ljusbrunt  Rundskuret guldbrunt  Rundskuret rött  Stansat Samtliga kort är lika breda skillnader i bredd var oavsiktlig. M.v.h. Andreas Jansson
14
« skrivet: 2011-11-11, 22:11 »
Jag har en liten förhoppning om att någon ska kunna säga vilken grad denne man har, även om det kanske inte är mycket att gå på? Hur det ser ut ovanpå axlarna brukar väl vara viktigt, och de syns knappt alls. Men går det att avgöra något utifrån andra attribut, kanske? M.v.h. Andreas 
15
« skrivet: 1999-02-02, 21:39 »
Söker info om Wallgren i Värmland, då främst i Ransäter.
16
« skrivet: 2002-08-20, 22:46 »
Läste att Carl Michael Bellman, svensk skald, född 4 feb 1740, död 11 feb 1795. besjungna älskarinna Ulla Winblad hette egentligen Maria Kristina Källström. Är det någon som vet mer om detta, vem var hon, var kom hon ifrån? Eller var hon bara en uppdiktad kvinna? Tacksam för svar! 
17
« skrivet: 2010-10-21, 10:49 »
Hej!
Jag stötte på en Kjerrulff von Wolffen i en skifteshandling för Finnekumla by i Rångedala socken, Västergötland och blev nyfiken. Finns det några trevliga kända uppgifter om denne man?
Af angränsande jordegare från Rångedala by
Herr Majoren och Riddaren M. C. Kjerrulff von Wolffen
[...]
M.v.h. Andreas
18
« skrivet: 2011-02-19, 13:54 »
Hej!
Kan någon förklara vad skillnaden mellan en rök och ett matlag är? De två begreppen verkar i de förklaringar jag hittar vara utbytbara, vilket jag inte tycker stämmer med mantalslängden som jag tittat på (Åhs härad i Älvsborgs län, 1835). Där förekommer båda begreppen som rubriker.
För gården jag tittar på har de vanliga hemmansdelarna har en etta under såväl Matlag som Rökar, medan en man som står som undt. (undantag) endast har en etta i kolumnen Rökar - hans hushåll saknar innehåll i kolumnen med namnet Matlag.
Mannen ifråga har tidigare blivit av med sin gård i byn och jag misstänker starkt att det är på den, i Laga skifte, så kallade Undantagsbacken som han med fru och barn har fått uppföra en liten stuga.
Men frågan är: hur förhöll sig begreppet rök till matlag?
SAOB skriver ett exempel Hålla egen eld och rök för att hava eget hushåll. Kan man det vara så att det var hus med skorsten som räknades som rök, men att matlag kräver ytterligare något?
(En faktor - som jag kanske inte skulle komplicera ovanstående fråga med eftersom jag är tveksam till om det har betydelse men som jag ändå nämner - är att mannen på undantaget i husförhörslängd uppges vara död redan 1833, han saknas i dödboken som jag gått igenom c:a 5 år bakåt och framåt. Om mantalslängden för år 1835 togs fram under 1834 (som verkar vara fallet), så skulle det ändå ha funnits tid att rapportera honom som död, tycker jag.)
19
« skrivet: 2005-07-01, 18:40 »
Smått besviken över att ej finna en rubrik för Ugglum, minskar drastiskt möjligheten till svar. Skam den som ger sig dock!
Söker information (föräldrar, syskon och kanske mer exakt födelsedatum) om min mormors fars föräldrar Johannes Karlsson (född 1836) och Augusta Sofia Ekman (född 1857). 1890 bodde de på Herr Eriksgården, Ugglum med sina åtta barn.
20
« skrivet: 2007-12-29, 08:07 »
Hej Leif!
Börstig är moderförsamling i pastoratet som även omfattar Brismene och Kärråkra. Vissa böcker fördes bara i Börstig, ex födelseböcker.
Anders Andersson född 1824 hittar du på Sjö i Kärråkra, Kärråkra A1:2 s 63.
Mvh
Christina
21
« skrivet: 2013-02-15, 21:43 »
Hej.
Har inte kollat upp detta. Men jag är uppväxt Attarp i Ljungby församling i Hallands Lön.
Som granne bodde Johannes Severinsson. Han hade en dotter vid namn Anna. Stället de bodde på kallades Ekåsen.
Vad jag vet så kom de från Gällared. Jag tror att de finns med i boken om Gällared som boende där innan de flyttade till Attarp.
Om det är rätt Johannes, med en dotter vid namn Anna. Så var Anna gift med en man vid namn Johan och hade barnen. Junis, Ann-Marie, Sven-Åke o Pär-Ivar
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy