ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Jan Johansson

Sidor: [1]
1
Smed- och/eller vallonsläkter / Waron
« skrivet: 2022-11-12, 12:55 »
Hej,

Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) fick jag se mäster Marcus Waro, smed vid myntet. Han tycks har skrivit sin namnteckning Marcus Waron. Det finns uppgifter om hans barn i mtl:en.

Kanske dessa uppgifter redan finns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Waron, men istället för att gå till biblioteket för att kontrollera i boken lägger jag upp en länk till sidan i mtl:en här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2966%2C275%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

2
Övriga släkter - A / Auxin
« skrivet: 2022-10-24, 13:33 »
Hej,

Som släktforskande växtfysiolog kan jag inte låta bli att vara nyfiken på hantlangare Johan Auxin, vars namn finns i några av Vaxholms mantalslängder på 1700-talet. Auxin är ju namnet på ett växthormon. Enligt några mantalslängder (se bifogade bilder) bör han ha varit gift och haft döttrarna Lena och Maja. Dessutom står i ett par av de mantalslängder, som jag har tittat i, att Johan satt i arrest. Vad var han anklagad för?

I Vaxholms mantalslängd 1744 (men inte i mtl 1742) tycks han ha varit avliden, men efter en (alltför?) snabb sökning i Vaxholms dödbok hittade jag honom inte där.

Vid sökning på släktnamnet Auxin i geneanet.org tycks personer med det släktnamnet ha funnits i Frankrike på 1700-talet. Länk: https://en.geneanet.org/surnames/AUXIN

Det skulle vara roligt om någon hade mer information om Johan Auxin!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

3
Meijer / Mejer / Meyer / Meijer och Forsmarks bruk
« skrivet: 2022-10-21, 19:06 »
Hej,

Enligt ett par sekundära källor hade ett par personer med släktnamnet Meijer mer eller mindre långsökta kopplingar till Forsmarks bruk. Jag undrar om de var släkt med varandra.

Det rör sig om:

1) Gottfrid Dubois svärfar kamrer Fredrik Meijer (se TAB 4 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois) och

2) Georg de Besches måg handelsman Conrad Meijer (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

4
Skattelängder / Kronotaxeringslängder
« skrivet: 2022-10-15, 20:05 »
Hej,

Baserat på datum i slutet av mantalslängder (mtl), dvs datum då personer intygade att mtl:nas innehåll var riktigt, skrevs de omkring varje årsskifte och mtl:nas benämnda år motsvarade det kommande året. Till exempel kunde mtl 1750 ha blivit tecknad i december 1749.

Då jag letade i en kronotaxeringslängd (ktl) fick jag se noteringar om brev daterade samma år som kronotaxeringslängdens benämnda år. I exemplet till länken nedan är ett brev daterat 21 maj 1744 omnämnt i Stockholms ktl 1744 (Maria Magdalena församling). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=677%2C3399%2C2579%2C1195

Nyss blev jag klar med genomgång av motsvarande ktl 1748 och längst bak står att undertecknad person levererade pengar till kungliga statskontorets disposition, och datumet vid underskrift är 22 november 1748.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00330#?c=&m=&s=&cv=329&xywh=1552%2C85%2C7683%2C3562

Betyder det att ktl:er fördes mot slutet av de år med vilka de är benämnda?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

5
Ekorn / Inspektor Petter Ekorn i Strängnäs
« skrivet: 2022-10-11, 12:05 »
Hej,

Inspektor Peter Ekorn finns registrerad i Strängnäs stadsförsamling AIa:5 Riksarkivets bild 142 (1745-1746) och i dito AIa:6 sida 52 (1745-1754). Vidare finns Petter Ekorn registrerad i Strängnäs stad mtl 1745 vars riktighet skrevs under den 28/11 1744. Namnet Ekorn hittas inte i Strängnäs stad mtl 1744 vars riktighet skrevs under den 7/11 1743. Jag misstänker att det betyder att Petter Ekorn med familj flyttade till Strängnäs 1744.

Var bodde inspektor Peter Ekorn innan han flyttade till Strängnäs med sin familj? Alternativt: i vilken mtl 1744 finns hans namn? Troligtvis rör det sig om samma person som, enligt sekundär källa, var direktör för Hargs och Forsmarks bruk (men jag hittar inte hans namn där i mtl:er 1744).

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007602_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=-666%2C154%2C7701%2C3570

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:6:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007603_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=541%2C22%2C4457%2C2066

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1745:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006097_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=-92%2C1368%2C4203%2C1994

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1744:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006096_00298#?c=&m=&s=&cv=297&xywh=163%2C2458%2C2430%2C1153

Länk till sekundär källa:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15897

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

6
Hej,

I Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1744, 1745 och 1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra. För att ta reda på släktskapet har en del information hittats om denne bryggare Johan Wessman, vars släktnamn ibland stavades Westman. Tyvärr har jag inte (ännu) lyckats klura ut släktbandet, så om någon vet något skulle jag vara tacksam för uppgifter.

Enligt sekundär källa (se länkar nedan) gifte sig Johan Dubois son Johan Fredrik (1761-1811) med bryggare Johan Westmans brors barnbarn (se bifogad bild*). Därför trodde jag till en början att släktingen bryggaren Johan Wessman i ktl 1744-46 och bryggaren Johan Westman i den sekundära källan var en och samma person. När jag insåg att så inte var fallet tänkte jag fråga om släktskapet mellan Johan Wessman och Johan Dubois under diskussionsämnet "Wessman" här på Anbytarforum, men efter mer sökning fick jag se att Johan Wessmans pappa hette Johan Larsson Wästman enligt vigselnotis i Maria Magdalena församling i Stockholm och att han var brännvinsbrännare (men det står bryggare i bouppteckning efter hans hustru). Enligt den sekundära källan var bryggare Johan Westmans farfar bryggare Erik Larsson Westman (1650-1720). Eftersom Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman hade flera gemensamma nämnare (yrke, geografisk och tidsmässig verksamhet, patronymikon samt släktnamn) vågar man kanske svagt spekulera i möjligheten att de var släkt med varandra. Nedan delar jag den information jag har funnit om bryggaren Johan Wessman.

Länk till sekundär källa om bryggarsläkten Westman: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten
Länk till sekundär källa med bla bryggaren Johan Dubois (se TAB 6): http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois#TAB_8

* Av utrymmesskäl har endast, för innehållet väsentliga, personer tagits med i den bifogade bilden.
______________________________________________________________________

Johan Wessman/Westman

Döpt: 3/3 1717 i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm (CIa:5, sida 94). Föräldrar: brännvinsbrännaren Johan Larsson och hustru Catharina Andersdotter. Faddrar: hustru Annica Nyman och jungfru Maria Casberg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3256%2C-54%2C3005%2C1327

Johans föräldrar, borgaren och bränvinsvrännaren Johan Larsson Wästman och hustru Catharina Andersdotter, vigdes den 12/4 1713 "på Gambla Prästgårdsgatan [ https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6861 ], uti Bryggaren Oluff Anderssons gård" (se MM EI:1, sida 132). Besökare Anders Edman var kautionist. Eftersom Catharina står som hustru kan hon ha varit gift tidigare. Var Oluff och Catharina syskon? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=620%2C3250%2C2800%2C1328

Johans storasyster Catharina döptes i MM den 10/3 1715 (se MM CIa:5, sida 8 ). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=529%2C685%2C2800%2C1328

Johans lillasyster Annika döptes i MM den 23/8 1719 (se MM CIa:5, sida 168). Pappans efternamn är stavat Westman. Fadder: bryggare Erich Wästman. Enligt den sekundära källan om bryggarsläkten Westman (se ovan) avled bryggare Erik Larsson Westman den 29/9 1720, så faddern bryggare Erich Wästman kan ha varit han. Om så var fallet kan det tolkas som ytterligare en indikation om släktskapet mellan Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3235%2C1631%2C2799%2C1327

Johans pappa, Johan Larsson, begravdes i MM den 24/3 1720. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=369%2C1123%2C2865%2C1266

Johans mamma, Catharina Anderdotter, gifte sig den 16/4 1721 i MM med bryggare Erich Sundström (MM  EI:1, sida 240). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=3371%2C4001%2C2800%2C1328

Den 9/7 1740 gifte sig Johan i köpmannen Grubbs malmgård vid sjön på Skinnarviksgatan i MM med hustru Margareta Geting. Kautionister var Johans styvfar Erich Sundström och bryggaren herr Petter Ströman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=333%2C169%2C3005%2C1327

Vid vigseln 1740 var Margareta Geting (troligen) änka efter bryggaren Anders Johansson Norman, död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb 1/2 års hushyra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_01280#?c=&m=&s=&cv=1279&xywh=1432%2C-35%2C5349%2C2479

Johan Wessman och Margareta Geting fick följande barn tillsammans (se MM CIa:6):
•   Johan dp 3/6 1741 i MM (fadder Anna Margareta Norman)
•   Erich dp 5/2 1744 i MM (fadder madame Dubois och Jacob Ströman)
•   Carl dp 19/2 1745 i MM (fadder herr Duboes och madame Paulin)

Johan Wessman (stavat Westman) dog i bröstvärk, 45 år gammal, den 24/4 1762 och begravdes den 3/5 1762 i MM. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=613%2C2071%2C2355%2C1040

Johans plastpappa Erik Sundström dog/bg den 10/9 1746 i MM och var då 48 år, dvs fc 1698. Länk till bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107623_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=2209%2C-3%2C4457%2C2066

Johans mamma Catharina Andersdotter dog den 19/10 1762 i MM 73 år gammal, dvs fc 1689. I dödsnotisen står att hon var född i Södermanland. Länk (notis 470): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=3492%2C1241%2C2333%2C1107
Länk till bouppteckning efter Johans mamma Catharina Andersdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00463#?c=&m=&s=&cv=462&xywh=2489%2C311%2C4456%2C2066

Nedan följer information i Stockholms ktl och mantalslängder (mtl) om Johan Wessman (1717-1762). Referenserna avser överståthållarämbetet för uppbördsärendens register.

mtl 1721 (BA:12/10, sida 129v): gården i kvarteret Krukomakaren nr 344 ägs av järnkrämaren Anders Westermans änka och hyrs och bebos av brännvinsbrännare Johan Wessmans änka Catharina med tre små barn. Johan Larssons Wästmans släktnamn är här stavat Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=244%2C2959%2C4215%2C1954

ktl 1725 (AA:27, sida 277v): Johans plastpappa Erich Sundströms namn finns vid kvarteret Krukomakaren nr 344 i MM. Erik bör alltså ha flyttat till gården, där Johan bodde med sin mamma. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00333#?c=&m=&s=&cv=332&xywh=936%2C2315%2C2579%2C1195

mtl 1730 (BA:13/4, sida 341): Johan fyllde 13 år 1730. Erich Sundström med familj i kv Krukomakaren nr 344. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063

ktl 1735 (AA:33, sida 421): Johans blivand hustru bör ha varit gift med Anders Johansson (Jansson) Norman (död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom), vars namn hittas i kv Kattrumpan nr 154 i MM. En väldigt vild gissning är att Anders dräng Jan i ktl 1735 var Johan Wessman, som fyllde 18 år 1735. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3489%2C1917%2C2305%2C995

ktl 1736 (AA:34, sida 318): brännvinsbrännare-änkan Greta Norman, som bör motsvara Johans blivande hustru Margareta Geting, finns i kv Kattrumpan nr 159. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061269_00363#?c=&m=&s=&cv=362&xywh=3098%2C1648%2C2578%2C1195

mtl 1739 (BA:16/1, sida 410): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Enligt bouppteckning efter Margareta Getings make, bryggare Anders Johansson Norman, var dödsboet skyldig honom 1/2 års hushyra. I samma gård finns artilleri-karlen Jan Wessman, som troligtvis var Johan Wessman. Det bör ha varit här som Johan Wessman och Margareta Geting vigdes 1740. (En mycket vild gissning är att murdrängen Jean Wissman i ktl 1738 (AA:36, sida 160v) i Kattrumpan 133 var Johan Wessman.) Länk till mtl 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=2847%2C1555%2C3947%2C1705

mtl 1740 (BA:17/6, sida 505): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Gården betalades/hyrdes av brännvinsbrännare-änka Greta Broman (Norman bör vara felstavat). Hennes syster Anna 18 år (fc 1721 - jfr syster Anna i ktl 1744 nedan) bodde i samma gård och dessutom två stycken gardessoldater, varav den ene skulle kunna ha varit Johan Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00269#?c=&m=&s=&cv=268&xywh=60%2C654%2C4781%2C2065

ktl 1741 (AA:39, sida 536): i Kattrumpan 159+160 finns för första gången bryggare Jan Wessmans namn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062511_00591#?c=&m=&s=&cv=590&xywh=3038%2C1752%2C3094%2C1434

ktl 1744 (AA:43, sida 1086): för första gången dyker släktingen Johan Dubois namn upp hos bryggare Johan Wessman (här stavat Westman) i Kattrumpan 159+160 där också Johans svägerska Anna (Geting?) 23 år (jfr mtl 1740 ovan) tycks ha bott då. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3076%2C1123%2C3711%2C1720

ktl 1745 och 1746 (AA:45, sida 870v resp. AA:47, sida 804 (704 överstruket)), länk till Kattrumpan 159+160: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-116%2C429%2C5737%2C2477 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430

ktl 1752 (AA:55, sida 667 resp. sida 596): vid Kattrumpan 159+160 är skrivet "förenämnde husägares [Welam Grubb] aldelse afbrände 2dra gård". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00751#?c=&m=&s=&cv=750&xywh=3571%2C1023%2C2377%2C1027 och vid kvarteret Krukomakaren nr 146+147, där Johans mamma bodde, står "Bryggaren Johan Wessman undergick 1751 års olyckeliga wådeld på Södermalm, då han mist all sin egendom". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00677#?c=&m=&s=&cv=676&xywh=2761%2C1318%2C3423%2C1478

Johan med familj och hans mamma Catharina Andersdotter (gift Sundström) bodde kvar i Krukomakaren 146+147 resten av sina liv (båda döda 1762). I mtl 1755 (BA:20/10, sida 86) och i mtl 1760 (BA:21/12, sida 178) finns åldersuppgifter. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057071_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=147%2C3192%2C3984%2C1720 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057084_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=-108%2C745%2C4783%2C2065

Gården tycks sedan ha blivit köpt eller hyrd av bryggare Olof Brun. Johans änka, Margareta Geting, tycks ha flyttat till kvarteret Mullvaden 148, på andra sidan Krukmakaregatan, där hennes namn är registrerat i ktl 1764 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060301_00706#?c=&m=&s=&cv=705&xywh=3134%2C454%2C3318%2C1433 men inte i ktl 1765 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060305_00484#?c=&m=&s=&cv=483&xywh=629%2C2135%2C3981%2C1719 . Tyvärr har jag (ännu) inte lyckats ta reda på vart hon tog vägen eller var och när hon avled. Har någon uppgifter om det? Johans halvsyster Hedvig blev däremot registrerad i Krukomakaren 146+147, hos bryggare Olof Brun, i mtl 1765 (se samma sida i länken ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

7
Hej,

I en vigselnotis i Galtström C:1 står:

Anno 1689
Febr. 3. Jon Jonsson Giädda, född i hässiö, med Pigan
Annika Pärsdotter, född wid Forsmarks Bruk
i Roslagen
.

Är det någon som har förslag på, eller vet, vem hennes föräldrar var?
Bör det inte vara troligt att hon inte flyttade ända upp till Galtströms bruk själv?

Länk till ovan nämnda vigselnotis i Galtströms C:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=830%2C3120%2C2333%2C1106

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

8
Galtströms bruksförsamling / Galtströms C:1
« skrivet: 2022-08-30, 17:14 »
Hej,

Vad står om fjärde nämnda faddern till Henric Olofsson och Sara Staffansdotters barn Måns, döpt 13/5 1697? Det ser ut som "Nils Margretas sissla". I SAOB har jag hittat ordet sisse, men det tycks mig inte vara det ordet som står i dopnotisen.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=443%2C4091%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

9
Malsta / Bergby i Malsta sn
« skrivet: 2022-07-23, 13:53 »
Hej!

Min morfars farfar, Per Mattsson Ögren, blev registrerad som nybyggare i Bergby från det han gifte sig 1841. Jag försöker ta reda på var i Bergby deras nybygge låg.

Per och hans hustru Brita Stina blev registrerade första gången i Bergby i Malsta hfl AI:9 (1841-1845) på samma sida (sida 25) som hemmanet "Bergby 1 och 2". Betyder det att nybygget låg på det hemmanets (avstyckade?) mark? Hemmanet "Bergby 1 och 2" bör senare ha haft fastighetsbeteckningen "Bergby 1:5 2:5".
Länk till Malsta AI:9 sida 25:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048189_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=-1161%2C433%2C9241%2C4284

Möjligen låg Per och Brita Stinas nybygge på dagens adress Malstavägen 330. Med Google Maps ser man, från Malstavägen, att det finns ett gammalt bostadshus där (se bifogad bild taget från Google Maps). Känner någon till något om det bostadshusets historia?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

10
Finland / Landskap: Nyland
« skrivet: 2022-06-21, 16:54 »
Hej,

Här nedan finns mitt försök till avskrift från en karta från 1764.
Det gäller byn Karstu och dess ägor i Lojo socken, men i kartans text står att byn då låg i Karislojo socken.

Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu; Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764).

Länk: https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

bild 5, text sida 1
E[f]ter thet innehafwaren af Hämmilä Rusthåld,
i Karsto By, KarisLojo sochn, Raseborgs Wästra
härad, och Nylands Lähn belägit, sig utwere-
kat högwälborne herr Landshöfdingens och
riddarens af Kong. Majts Swärdsorden Hans
Hindrich Bojes höggunstiga förordnande af dn
19. Februari innewarande åhr [1767], at ägorne i then-
ne by, borde hemmanen emellan läggas i stor-
skifte; har underskrefwen Landtmätare på ne-
danstående tid, sig uti Karsto by infunnit, at
thetta skifte förrätta: och äro altså närwaran-
de samtelige hemmans innehafwarena, som i
följande uträkning antecknas, såsom och fore[?] Joen-
peldo Rusthåld, och för Kronohemmanet Biku [Pekki?]
Länsmannen Wälarhtad Carl Orren, och inkallad
nämbd, Johan Johansson Pussi ifrån Ilmoniemi
och Abraham Eriksson Marcko i Lönhammar [Lönnhammar i Lojo sn],
haferandes hwarje Cattägare blifwit tillagt
the jordstycken som följande uträkning och Be-
skrifning förmäler.
[Under ovanstående text följer en tabell med beskriving av varje hemman/gård i Karstu by. Avskrift gjord endast av gårdens namn, storlek och dess ägare.]
No 1
Hämmilä 1 1/3 mant. skatte 5 str
3 1/2 alnar jord innehafwes af Rust-
hållaren Hindrich Sk[?]ylberg.
No 2
Pohijalain [Pohjola?] 2/3 mant. skatte 3. str
1 aln jord innehafwes af Bon-
den Johan Eriksson.
No 3
Säppä [Seppä] 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord Innehafwes af Bon-
den Johan Jacobsson
No 4
Mickola [Mikkola] 1/4 mant. skatte 1. st:
4 1/2 alr jord, innehafwes af
Bonden Johan Andersson.
No 5
Niko 1/4 mant. krono 1. stång
3. alr jord innehafwes af
Bonden Johan Johansson
No 6
Heika 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord, innehafwes af Bond-
den Erik Johansson.

bild 6, text sida 1v
No 7
Joenpeldo [Joenpelto] 2/3 mant. Krono.
Rusthåld 3. stånger jord, inne-
hafwes af Capitain Herr
Johan Fabian Nihrberg.
[Under tabellen finns följande text.]
Hwad för öfrigit thetta Karsto Byalag och ägor
angår: så är under synegången befunnit at å-
krarne bestå af then jordmåhn som antecknat
är. Hafwandes Myllyrindapeldo[?] blifwit
enkylt[enskilt] brukat under Hämmilä Rust-
håld, hwaremot grannarne haft Kåtå-
peldo, Latopeldo och Kydepeldo, samt me-
ra jord i Gälipeldo, och har Isolmmenpeldo[?]
äfwen warit en stångfällsåker, hwil-
ka allesamman och nu tagas til jemt
skifte efter hemmanens alnetal, men
alla the öfrige smärre åkrar, äro en-
skilte utåkrar: och ehuru Joenpäldo
Rusthåld finnes ligga innom Karsto bys-
sens Rågång, samt förmäles af gam-
malt skola warit bygt, ther öfrige gran-
narne nu bo, äger doch Joenpäldo nu sär-
skilte åkrar, och säges tegarne wara sam-
manbytte, så at thetta Rusthåld nu me-
ra icke äger någon stångfalls[-]åker-
jord med sine grannar, uti först
nämbde åkrar; men ängarna som
enligit förestående uträkning för
stångfallsjord äro antecknade, fin-
nas alt wara brukade i tegskifte,
emellan alla hemmanen.
   Enskilta ängar finnas och under går-
darne, doch med någon olikhet mot alne-
talet, i synnerhet för Rusthållen, så at
Hemmilä är lidande uti Rödjor 3 5/8 P.r[?]
hö, som wid jämn fördehlning borde ut-
gå ifrån Joenpäldo, hwilket Herr Ca-
pitain Nihrberg icke will medgifwa,
fast och under hans Rusthåld befinnes
then öfwerskattsjord, som afräkningen
utwisar: och althenstund Kyndalho[?] äng,
som Joenpeldo brukar är wälväxande,
och utgiör jemte the öfrige ängarne öf-
werskottet, ty upwisar Herr Capitain-
en af framledne häradshöfdingen
Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682.
utgifwen dom, som förmäler, at then-
ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf-
werste Lieutenanten Rennerfeldt under
Karsto [och alltså Hemmilä?], och som ängen warit häfdad under
Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain
at Hämmilä theruti icke bör äga någon
dehl, hwarvid thette Rusthålds innehafware
anmärcker, at som han är i wärckelig
saknad af sin rätta ägolott, och Joenpäldo
är samfält granne, herarunder ei kan swa-
ras mera än thes andehl efter 3. stänger,
hwaremot Hämmilä Rusthåld tilkommer
jord för 5. stänger 3 1/2 aln, ty bör alt uplåtas
til dehlning, hälst thet ei är någon rättwisa
at Joenpäldo besitter höland 26 11/16 Parmar[?]
när Hämmilä har allenast 35 7/16 Parm[?],
och må sedan Hämmilä få Kyndalho[?]
eller någon annan äng från Joenpel-
do, hälst nu så inhägnat är, at rödning[-]
land som kan fylla alla grannarnes
brist icke gifwes på skogsmarcken.
  I thenne Karsto by har Hämmilä Rust-
hållaren skifte sökt, öfwer både skog,
äng och åker: och som ändamåhlet bordt

bild 7, text sida 2
wara at få alla et hemmans ägor i möjeli-
gaste måtto sammandragne; Ty kunna the
både stångfals och enskilte åkrar och ängar
som ligga närmast intil och nordan före
sidstnämbde Rusthåld icke skiljes therifrån
hwaraf följer, at mera stångfalsjord til-
faller ale fem hemmanen som ligga tilsam-
mans emellan hwilcka stångalsåkrarne
äro så jänkade, at Kåtåpeldo som pröfwes
wara then bästa jordmåhn, är samman-
slagen med Wanhapeldo[?], whilcken är swa-
gare lera; och blifwer således thesse åkrar til-
slagne Heika[?] och Rikus[?] hemmanen, hwilcka och
få Kydypeldo[?] emot the utåkrar som Hämmi-
lä blifwit pådelte, thermed och thetta Rust-
hålds innehafware förklarar sig åtnöjas,
ehuru hans ägolott mer än grannarnes, kom-
mer at bestå i åtskillige smärre åkrar och
ängar, hälst Rusthållets ägolott efter belä-
genheten ei annorlunda til enskilt kan
utfalla.
   Pohjalainen [Pohjola?] hemmanet, som utan något
mera obyte, än at Rusthållets Dragone
åker tages på lotten, emot twenne andre
enskilte åkrar, behåller sina förr inne-
hafde utåkrar, är för stångfalls åker-
jorden tilldelt i Wälipeldo mäst god jord,
och Latopeldo[?] såsom något swagare lägges
thertill, tå[då?] Säppe hemmanet, som och blir wid
sina gamla enskilta åkrar, får hela sin
stångfals åkerlott i Wälipeldo, äfwen
så och Mickela hemmanet, som och i thenne
åker får ärsättning för afträdnade
utåkrar, hwarwid är observerat at Rohja-
lamen brister 3. kap.r Säppe[?] 7 9/20 kap.r och
Mickola 2. kappor, ther af Hämmilä, som
til Pohjalain[?] afträder en bättre utåker,
Dragon åkern niuter 5 7/8 kappa, och Heika hem-
manet som innehaft minsta utåkrarne 7 3/10 kapr
til någon liten förbättring på sin lott; och
som HämmiläRusthåld af nyo i Myllyrinda[?][-]
peldo upbrukat 12. kappors land, ty är thetta
nybruk och så mycket mera ansedt för en-
skilt, som Rusthållet annars har litet åker-
jord, för sitt alnetal, warandes thesse 12.
kappor intagne uti stångfals åkerjorden
under 3e[?] Graden i sidstnämbde åker.
   The små åkertäppor och hållnes[?] som fem
hemmanen hwilcka bo tilsammans inhäg-
nat på sine Tomter, och hwarigenom åbyg-
nadsplan blifwit mycket trängder, hwilcken
och annors är lågländig, äro lemnade
at tilhöra Tomterne, och är i thesse täp-
por sådan särskilt jämkning förrättat, at
en hwar fått lott, doch som icke är bygt i god
ordning och ingen will häfwa sin byggnad,
så har någon mera ordentelig indehlning
härwid icke kunnat winnas.
   Widrörande härnäst stångfalls ängarne
så åro the samma ei allenast öfwersedde och
synte, utan och om höafkasningen på thet no-
gaste undersökt, hwarwid befunnits, at Laha-
denpärä[?] och Kajolanitu[?] äro någorlunda wä-
xande, allenast betande icke förderfwar gräs-
wallen och bära thesse ängar någorlunda godt
höslag. Rueistonsuo[?] är til största widden
sänck och måsgången, samt mager ängeswall
warandes långsmed skogsbredden någon
bättre wäxt. Kerto och Rati intu[?] är och hel
swag gräswall något sänck, och bär således
efter widen rätt ringa hö af mager starr,
mot södra ändan tåtulblandat[tåtelblandat]. Hinhtnie[?]-
mi är bättre wäxande äng särdeles når-
ra dehlen, ther bäcken löper igenom ängen,
och är äfwen höslaget i thenne äng finare
starr Tåtulblandat. Koiwisto[?] kan säjas
wara then bäst wäxande äng i thenne
by, särdeles ömsesidor om bäcken, mitt
uti ägne, och åt wästra ändan, men mot
södra kanten, är och thenne äng sämbre
måsbunden starrwall, finnes til någon
dehl wara nyligen rödjader, och är nu
mästadels slåter. Talerisilda[?] och Sufrisilda[?]
ängar äro mot bäcken någorlunda wäl-
wäxande, men åter åt skogsbacken är än-
geswallen mera torr, bära Tåtulblandat
smått starrhö, och är Talwisilda[?] som räk-
nas skiäligen en Byssens medelwäxte
äng något bättre än som Sufwisilda[?].
Nitaro är til en dehl god och wäxande
äng, särdeles längs med bäcken, och söderom
et i öster och wäster löpande dike, men
i wästra ändan är åter Kiällsprång
och dels någon sänka, såsom och på några
ställen litet skog, warandes södra kanten
af ängen torrländig, och bär således Tåtul-
blandat smått starrwallshö. Käckhiuhta[?]
är och någorlunda ängeswall, en dels torr-
ländig, och en dels åter något sidländiga-
re. Alhonpä[?] som Joenpaldo blifwit på-
fördt är af medelwäxte äng, kastar af
sig Tåtulblandat starrwalshö, och fin-
nes mot nårra ändan wara här på
något skog, warandes then andehl, som
hemmanen tilfallit någon sänk, och myc-
ket skoglupen. Ängesstycket Ajox[?] Lit.n[?]
är torrwall wäxande gådt höslag och har
för thetta blifwit brukat mäst i hopstyc-
ken, men hörer doch under stångfället.
   Sedan behörig werdering föregått öf-
wer thesse ängar, så at alla thervid
icke haft något at påminna, och åborne
gemensamt medgifwa, at alla the öfri-
ge smärre och större ängessycken blifwit
höfdade enskild, är befunnit at Joen-
peldo Rusthåld innehafwer thet öfwer-
skatt i åker och äng, som uti repartiton
blifwit infört; och som Herr Capitain
Nihrberg bestrider, at til skifte uplåta
the enskilte ängar, som innehafwits,
med förmälan at the äro upodlin-
gar på utmarcken, hwaremot öfrige
grannarne kunna hålla sig til röd-
ningsland, ty är slik lägenhet efter-
frågat, hwarwid synt blifwit, at på
södra sidan om Hauklammi[?] Träsk,
finnes et stycke skoggångit kiärr, som synes
genom dikande och rödning kunna blif-
wa äng af wid pass 1 1/4 Parm[?] afkast-
ning, hwarutom Herr Capitain Nihrberg

bild 8, text sida 2v
anmärker at Papin[?] alho[?] kiärr skulle kunna
giöras mera fruchtbart än til then under
Hämmilä uptakne höafkastningen, som här
och ther sankast wid laggarne; men som
thetta kiärr befunnes mycket mäslupit[?]
och sänkt, warandes släten mager måssa,
hwarwid om någon förbättring skulle skie,
kostnaden synes öfwerstiga nyttan, ty pröf-
wes thetta kiärr utom thet hö som theraf
redan är uptagit icke kunna anses för tien-
ligit, eller mot Joenpaldo utängar swaran-
de rödningsland; och som Byamännen anmärckt
at på Joenpäldo sidan af marcken i Mättensuo[?]
finnes sådan lägenhet til rödning, som emot
kiärret wid Hauklammi[?] Träsk swarar,
ty böra thessa rödningslägenheter wid skogens
skiftande komma at swara emot hwarandra,
men icke wara ärsättning för brukbare öf-
werskatts[-]ängar, som Joenpäldo nu innehafwer.
   Härwid är och efterräknat hwad rödnings[-]
lägenhet borde gifwas, så i åker som äng, innan
Joenpäldo wore berättigad til öfwerskottet,
och som thetta Rusthåld på tre stänger innehaf-
wer åker öfwerskott fyra tunnor 13. kappor,
och höland när åker och ängeshö öfwer alt är
räknat 6 457/720 Parm[?], ty borde theremot för Häm-
milä och öfrige grannarne, som utgiöra fem-
ton stänger wara lägenhet at tilbruka 22. t.r
och 1. kappa åker, samt 32 9/16 Parm[?]land äng,
hwartil utrymme icke gifwes, hälst hwad
ängen angår.
   Hwad nu thetta angår: så aldenstund Joen-
peldo i åker för thetta är skild ifrån andra
Karsto hemmanen, och hafwa ei heller byamännen
på åker öfwerskattet giordt särdeles talan, ty
blifwer then åker, som thetta Rusthåld innehaft,
thet samma och nu påfördt: och som twist yppes
om Kyndalho[?] enskilta äng, om och huru wida then
samma bör anses wara tildömd, Karsto alla gran-
narne, eller Joenpäldo enskilt, Ty är wäl en
hwar nu wid skiftet til godo beräknat så mycket
enskilta ängar som innehafwits, hälst ingen
ännu lagliga sökt sin granne för öfwerflöds
inhägnad, och lemnas til behörig domstols
utlåtande, om och huruledes Hämmilä af Jo-
enpäldo må få sin ärsättning, emedan röd-
ningslandet wid Hauklammi[?] träsk skiäligen
synes böra tilfalla Heika[?] och Mickola[?] hem-
mans åboerne, som äga the minsta rödjor.
   Härefter äro nu ängarne utdelte på sätt som
förestående uträkning utwisar, och som storskif-
tet icke lägliga kunnat utfalla, utan at sam-
manslå äfwen the ägnesstycken som beqwäm-
ligare kunna tilhöra et hemman, ty har och
Joenpäldo enskilta ängar Isohuhta[?] och Tulwi-
tie[?] blifwit tillagde andre grannarne, hwar-
emot doch thetta Rusthåld niutit full ärsättning
i stångfallsängarne, och Hämmila enskilta
äng Ondelax[?] som icke kunnat skiljas från Joen-
peldo, uti hwars skog thenne äng blifwer be-
lägen, och som therpå äfwen hafwits afseende,
at en hwar af grannarne måtte få något af
then bättre, och en dehl af sämbre änges-
wallen, ty hafwa hemmans delarne icke
med allone[?] kunnat dragas under et stycke.
   Skogs Råskilnaden omkring Karsto by är
och uti närwaro af samtelige thenne
byssens åboer och omliggande gran-
nars upgången, och hwarwid Råmär-
ken befunnits af följande beskaffenhet.
Först är börjat på then sidan Ratis byss[en?]s
ägor wedertaga och infunno sig alt therföre
Herr Fältwäbelen Petter Graf, som inne-
hafwer Boställe i thenne by, samt åboerne
Johan Sipilä och Henrik Pakanen[?]. Och som Råstrecket
bör taga sin början wid bäcken ther Karsto
byssens äng Puristensuo[?] möter emot Ratis
äng, ty är efterfrågat om härstädes kan wisas
någon lagder Rå, hwarwid Karsto boerne
swara, at en Påla Puristonstolpa[?] benämd
skall warit wid bäckbranten för Råskelnad
nedsatt, men then samma nu mera icke fin-
nes, så hålles ängesskilnaden No 1. för thet rät-
ta stället, herarifrån skogs Rålinien bör utlöpa,
hälst skogen therefter blifwit häfdad, och
ehuru Ratis boerne härmed icke wela
wäl åtnöjas, är doch skilnaden utsatt,
efter Karsto byarmännens anwisning, e-
medan någon närmare uplysning på Ra-
tis sidan nu icke kunnat meddelas.
   Och som åboerne ömsesides äro therom
ense at på
No 2. Laviamäcki [...mäki?] bör wara Rå, hwarest och Karsto
boerne på et högt berg uperist en tämmelig
stor Jättkastsamling i hwilcken stenhög mitt
uti är en grop, och hwar inwid finnes en
i barckader[? bark...?] furu, ty kan icke ungås at
anse thetta röse för Lawiamäki[?] Rå, hwar
intil Rå[-]linine ifrån Piristonsuo[?] bör dra[-]
gas, uti en räter linia, efter hwilcken
Linie en ända af Ratis åker blifwer
inpå Karsto marck, therwid sidstnämbde
åboer anmärcka at thenna åkerdehl woro
instängsel af Karsto marck, hwilcket förme-
nas kunna bewisas, men å Ratis sidan
bestridas som antecknas, warandes icke all-
then widd som åkergierdesgården inhäg-
nar upbrukad åker, utan en dehl skogs-
backar, samt någre små ängesfläckar.
   Ifrån Lariamäki[?] Rå utwisa Karstu [ej Karsto!]
byamännen åtskilnaden bör gå til
No 3. Mickelpyky, som är et wäl sammansatt sten-
röse af större och smärre stenar, på et intet
icke särdeles högt berg 370 alnar nordanom
Mickola[?] hemmanets Pitkenitu[?] äng, och
som Ratis ägor ändas och Oitla[?] skog weder-
tager wid thenne Rå, ty äro och nu tilstädes
komna sidstnämbde byss åboer Erik Eriksson och
Anders Hindersson, hwilcka jemte Ratis och Kar-
sto byamän ärkiänna then nu upwiste Rån för
ostridig, hwarifrån skilnaden emellan Karsto
och Oitla enigt upgifwes i en räter linia til
No 4 Walleriw[?]aka som är en stor sten i södra
hällningen af en hög och stenig backe, wa-
randes på denne sten för Rå samman-
lagde 13. stycken smärre stenar. Härstädes
ändas åter Oitla skogsmarck och Talpela
ägor wedertaga, hwarföre och thenne bys
åboer Thomas Thomasson Juti[?], och Johan
Bäpsän[?] äro härwid  hörde och tilstädes, samt
iemte Karsto boerne förmäla at Maikala
skogsmarck med en Udd skall stöta inpå
Walteriwaha[?] Råstället, som och är belägit
140 alnar nordan om Hiukonlammi
Träskändan, kommandes Råskilnaden
at gå emellan Karsto coh Talpela uti en
räter sträckning til
No 5. Lakimäki Råställe, som är lagt på et högt berg
och består af en hel hoper wäl sammanlagde
stenar, hwarest åter Paloniemi[?] Rusthålds

bild 9, text sida 3
ägor möta, och Talpela ändes/ändas, och är skilna-
den härifrån emellan Karsto och Paolniemi
i rätt råstreck til
No 6. Kustinkangari en rundachtig berghympel nå-
got hög, och lik en omstielpter båt belägen nära
söder utmed wägen som drager ifrån Karsto
til Paolniemi, och äro thesse byar widare
rågannar[?] til
No 7. CarlenKalio, en i thesse dagar genom sine/Sine rätts
dom faststälter Rå emellan thesse byar
och Outamo Rusthåld, samt Kajola hemman,
warandes och af domhafwanden widhål-
len sin/Syn nedsatt med en hiertesten af 1 1/4
alns högd, och fyra ther omkring lade, samt
wäl omskalade stenar på låg berghälla
belägne.
   Herr Capitain och Riddaren Otto Mauritz
Jägerhorn såsom ägare af Paloniemi har
och härwid förklarat sig anse redan be-
skrefne trenne Råer för richtige och gam-
la skiljemärcken; och som Kajola skogsmarck
härifrån kommer at åtskilja Karsto, ty
är och nu tilstädes berörde hemmans å-
bor Johan Christersson, och upwisar en härads[-]
dom af d.n 30. Martii 1732. hwarutinnan
Råstrecket fastdömmes ifrån Karlenkal-
lio til
No 8. Talvitiensu som icke är något lagt råmärcke
utan en dåld i Träskstranden, ther winter
wägen går neder på siön; och stadgas äf-
wen i thenne dom, at om Kajola kunde
bewisa häfd på någre ängar öfwersagde
Råstreck, skulle the samma förblifwa
wid Kajola, warandes nu wid Råstrec-
kets upgående befunnit, at Kajola, i Kajola-
nitu[?] äng bergan/borgar[?] höwäxten intil et ige-
nom samma äng löpande dike, samt åt öster
längs med winter[-]wägen, hwarpå Karsto
åboerne giöra någon talan, emedan Råstrec-
ket går öfwer diket på Kajola sidan, hwar-
jemte en åkertäppa wid thetta hemman,
och trenne små åkerstycken utmed Träsk-
stra[n?]den äfwen äro innom Karsto Råstreck,
doch som Kajola åboen med Skattläggning
af d.n 10. Januarii 1729, wisar at sagde åker-
stycken äro hemmanet pårefwade för 8.
Kappors land, ty lemnas thetta alt på när-
mare utrednande wid domstol som we-
derbör.
   Ifrån Talwitiensie[?] bör Råskilnaden wi-
dare gå til
No 9. Pallivaha som är en stor sten eller hympel
af et berg just wid Träskstranden, och e-
huruwäl af the skrifter som Herr Capitain Nehr-
berg innehafwer kan dragas någon anledning
at Råstrecket borde gå härifrån til et Råställe
Läppensilda, weta dock Karsto åboerne icke
gifwa tilkänna hwarest Läppensilda må
wara belägen, utan förmäla sig hållit skil-
naden i en räter Linie från Palliwaha til
No 10. Tironkari No 10. som är en hel liten holma
i Karstosiön, och skall då någre uddar på Kajola
sidan om träsket tilfalla Karsto, hwilka doch
Kajola swedjat, men Wähäsari[?] holmen til-
kommer Karsto by, och har blifwit therunder häfdad.
   Härwid är anmärckt, at emedan Kajola
ägor icke komma at sträcka sig til Tironkari[?],
utan skall Outamo Rusthåld förr afskiä-
ra Kajola, ty har berörde Rusthålds inne-
hafware blifwit inkallad, at lemna
beskeed om Rågränsen, men som han sig ick
infunnit, ty blifwer och dhet anteckenat,
samt Råstrecket utsatt efter then utwisning,
som af Karsto boerne är lemnat.
   Härnäst förekommer nu Råskilnaden
emellan Karsto by och Kaukola, och äro altså
sidstnämbde byemän nämb. Johan Lassila[?], och
Jacob Keimo[?] närwarande, samt upwisa först et
grefwe hogenskild Bielckes och Knut Knutssons
Konunga Råfsts[?] dombref af d 31. Maii
åhr 1564 hwarutinnan för Råmärcken
thesse byar emellan fastställes, Pichtpätäjä9[?],
therifrån til Ridankallio[?], och så til sto-
ra furun, samt så til Orawaniemi[?],
i anledning hwaraf
No 11. Oravaniemi som är et litet näs och kullig
backa blef upwist, hwilcket och af Karsto bya-
männen för Orawaniemi[?] ärkiännes,
men därom har Herr Capitain Nihrberg
welat förmera någon twist hwarest
sielfwa Rå[-]puncten borde wara, emedan
thetta när innefattar någon bredd, och
har Herr Capitain förment, at sielfwa
södra udden, eller en ther innemot belägen
liten berghälla borde wara skilnaden;
hwilcket åter Kaukola bestrider: och som
then synes närmast öfwerens komma
med dombrefwet, at Råstrecket infaller
mitt på back[-]kullen, ty är skilnaden och ther-
städes aftecknat, hwarifrån Rågränsen
är uti en räter linia upgånen til
No 12. Isoachte som är en hög och stenig backa wha-
rest emot wäster hällningen och nära utom
Kaukola ängeshag upwises twenne stora
och några smärre stenar, utmed en rutnad
furustubba, hwar öster om tretton alnar i-
från Råstållet, som ärkiännes för ostridigt,
finnes en stor sten, och hålles thetta Råstället
för thet samma som i dombrefwet under namn
af stora furun omförmäles; och hafwa Karsto
grannarne under Rålinien til Ridankallio wid
No 13. upwist en stor sten belägen på en sandmalm
350. alnar ifrån Joenpäldo Dragone[-]åker, hwilcken
förmäles wara hållen för en Rå[-]wisare, e-
huru dombrefwet icke någon derom för-
mäler, och Namngifwes thenne Råsten för
Raumostenmäki[?][-]wisare, hwilcken och så fast-
mera kan antecknas, som Råstrecket efter
dombrefwet härwid framstryker.
No 14. RidanKallio Rå är någre sammanladge ste-
nar på et litet berg wäst[-]söderom en liten
wäg, och ärkiännes äfwen thenne Rå för o-
stridig, ehuru then icke äger särdeles Rå an-
seende, med förmälan på ömse sigor at Rå-
skilnaden bör härifrån wara uti en räter
sträckning til.
No 15. Pichtpätäjä hufwud[-]Rå therest Karsto, Kaukola
 och Niemis [Niemi], samt som thesse byamän wid han-
den gifwa, äfwen Kohilameni[?] och Herjon[?]-
wassa byars ägor skola tilstöta, warandes
thenne Rå belägen på en Malmås, litet
wäster om et ställe, hwarest äro en dahl o-
rörlige stora stenar, och finnes lagd med
en hel hoper väl samman röste stenar,
som äga Rå anseende, fast icke någon wis-
ning i wäderstreck, härstädes äro nu och
Niemis åboerne, hwars skog sammanstöter
med Karsto, tilstädes komne, Nämb. Abram

bild 10, text sida 3v
Johansson Malla, Johan Johansson Oino,
Isak Johansson Kulcka, och Simon Jacobsson
Matlen: och althenstund Rågången
emellan Karsto och Niemis medgif[-]
wes böra gå i en räter Linie och u-
tan någon medelrå til Kåtalehäd[?]
Råkälla, hwarest och Myllykylä[?]
ägor wedertaga, ty är mätning
först häremellan förrättad, hwar[-]
efter sidstnämbde byemän äf-
wen [ordet "äfwen" igen och överstruket?] tilstädes kommit,
nämbligen fändrichen Wälborne
Herr Jacob Gustav Munck, som i
thenne by innehafwer Boställe,
och Jacob Hindersson Isopouso[?], Jo-
han Olofsson Lätta, Erik Matsson
arfwe/Arfwe, samt Erik Larsson Wähäpouso[?].
   Härstädes har wälbemälte herr
fändrich upwist et lika ljelande [gällande?] elom[?][-?]
bref med thet som här förut är
förmält af Kaukola åboerne
upgefwit, hwaraf äfwen befin-
nes, at Råskilnaden emellan Kar-
sto Niemis och Myllykykä fast döm-
mes ifrån Puhtpätäjä til Kåta-
lähäde, och så rå rätt/rårätt til Kolmen-
joenhara; I andening/anlening häraf äro
alla byamännen therom ense at
Kåtalähäde bör wara Råställe,
Men twist finnes i så måtto yppas,
at Karsto upwisa en Kiälla wid
No 16. No 16. som the hålla för Kåtalähäde-
Råkiälla, och Niemis med Myllykylä
No 17. upgifwa åter wid No 17. en annan
kiälla med förmälan at then sam-
ma är then rätta Råkiällan, hwil-
ken befinnes belägen uti en låg-
ländig granskog eller kiärr, och är
en märckelig och stor kiälda å sex
alnar bredd, warandes Karsto up-
gifne kiällan belägen nära nårra
bredden af Niemis äng, in emot Mal[-]
men eller backen, är och en något stor
kiälla, och som dombrefwet förmår
Råstrecket bör gå rätt fram til
Kolmenjoenhara, ty förmäler Herr
fändrichen Munck samma ågren
No 18. wara wid No 18. whilcket åter
Karsto boerne bestrida, och upwisa
No 19. Kolmenjoenhara wid No 19. hwa-
rest en liten bäck sammanlöper
med then större bäcken, och gifwa Kar-
sto boerne thetta ställe namn af
Kolmenojanhara, hwarwid Herr
fändrichen Munck anmärcker,
at emedan uti thet åberopade dom-
brefwet står Kolmenjoenhara som
betyder ågren, och icke Kolmenojan-
hara, som åter är dikesgren, ty an-
ser Herr fändrichen Myllykylä
upwista ställe, wara så mycket me-
ra rätta råstället, som therstädes
werckeligen sammanflyter åar,
eller större wattendrag, än som på
thet rum Karsto byamännen utwist.
   Wid eftersynande och utwisning
är, befunnit at Myllynkylä häfdar
ängarne på Norra sidan alt efter bäc-
ken, ifrån then af Karsto utwiste
No 20. bäckesgren til No 20. hwarest in på
Nitaro ängen, och är en bäckesgren, och
ligga Karsto ängar långs med samma
bäck på södra sidan, och förmäler nu
Herr fändrichen, at diket som går
No 21. ifrån No 20. til No 21. är af Karsto
åboer i senare åren upgräfwit, och et
stycke af Myllynkylä läng söder utmed
diket, hwarest är god och wäxande
ängeswall intagit hwilcket Herr
fändrichen [Munck] med flere witnen tiltror
sig kunna utreda och bewisa at Myl-
lykylä bergat ängen, tils Herr Capitain
Nihrberg under thet han warit innehaf-
ware af fändrichs Bostället i sidst-
nämbde by, och tillika ägt Joenpeldo
Rusthåld, tilkommit en förening
om thenne änges skilnad, hwarme-
delst häfden blifwit dragen under
Karsto ifrån Myllykylä, och påstår
Herr fändrichen at berörde förening
skall finnas hos Herr Capitain Nihr-
berg, whilcken på efterfrågan nu
doch icke är upwist, hwartil Herr
fendrichen will anse för ordsak, at
Herr Capitain utan Regements full-
mächtiges närwaro, til wäga kom-
mit samma förlikning, såsom olag-
lig; men härwid har Herr Capitain
upgifwit et utdrag, af härads[-]Rät-
tens Protocoll, för några år sedan
utfiwit af Herr Häradshöfdingen
SacKleen[?], hwaruti thenne förening
om änges[-]skilnaden åberopes, och til
efterlefnad stadsfästes, hwilcket Herr
fendrichen MuncK anser wara
skiedt Myllykylä til skada, dock blif-
wer skilnaden wid then dehlning, som
nu förehafwes, såsom af Rätten påbu-
den, efter omförmälte dike uptagen,
hwilcket dike drar watn [vatten] ifrån
Kåtalähäde Kiällor och Kiärret
där omkring, hwarest och gifwes åt-
skillige större och mindre Kiällor,
utom the twenne som för Kåtalä-
häde äro upviste.
   Niemis byamänner hwars Rå-
gräns med Myllynkylä utlöper,
ifrån et af them nu upvist råmärc-
No 22. ke wid No 22. giöra med sidstnämbde
by therutinnan et at Kåtalähäde
bör wara Kiällan som under No 17.
är upgifwen, hafwandes Niemis en
änges[-]rödja, som härstädes gränsar
mot Myllynkylä äng, och betyga Nie-
mis boerne sig brukat marcken in[-]
til dhen å theras sida upwista Råkiäl-
lan, samt efter en räter linie therifrån
til Puhtpätäjä, och som annan Kiälla af

bild 11, text sida 4
en räter Linie ifrån Mickelpyty[?] Råstäl[-]
le til Myllyrindapeldo[?] åkerhörnet af-
skild, ifrån the smärre hemmanen, i
hwilcket åkerhörn, wäl och kiänbart,
sammanlades et stenröse, som beteck-
25. nes med No 25.
   Skillnaden för Pochjalainen hem-
manets skogs andehl utlöper ifrån
No 18. åkeren No 18. och går rätt fram til
No 27. Tåget/Taget No 27. samt widare med wägen
som löper til byn emellan Latopaldo
och Märapäckikoppeli[?]; och som thetta
hemman på södra sidan gränsar med
Joenpeldo skogslott, ty är skiljegår-
den wid Julckajoenpeldo[?] antagit
No 28 för skilnad, och therwid No 28. samman[-]
lagt en stenrå som wisar Linien til
No 29. No 29. som är en liten höger berghympel
österut med Ondelux[?] ängeshaget, hwarpå
sammanlades en Rå af fem stycken ste-
nar från whilcka Joenpäldoo skiljes med
Pochjalain[?] til Raumostenmäki.
   Thet skogsstycke, som åtföljer Hämmila
Rusthållets ängar, afskiljer sig igen om
en Linie från Pitkesilda, som är en gam[-]
mal Bro öfwer ängeswallen emellan
No 30. Alhempä  och Kouwisto ängar wid No 30.
samt Ridankallio Råställe, och följer
sedan Hämmilä med Kaukola Rå-
No 31. strecket 430. alnar til No 31. hwarest
och Kiänbart[?] Råmärcke sammanläg-
ges, tädan skilnaden med Joenpeldo
No 32. skog at/åt Puhtpätäjä[?] går til No 32. hwa-
rest är en stor gran stående, ther
Nitaro[?] och Sufwisilda[?] ängar åtskiljas,
 och hwilcken gran nu äfwen utmärcktes.
   Pochjalainen[?] hemmanets skogs-
stycke wid Lakimäki Råställe af-
skiljer sig efter Charta[-]ritningen
och skulle thenne marck lägligast
warit för Rusthållet Hemmilä,
men som förstnämbde hemman,
tå icke fått någon Timmer och torf-
skog: Hämmilä Rusthållets stora
skogsdahl, theremot synes innehål-
la mindre swidje[-]lägenhet, ty
är til nödig jämknings win-
nande i skogsförmånerne skogs-
stycket wid Ridankallio Hämmi-
lä tilslagit, hwarmed och thesse
twenne åboer, som thenne indehl-
ning kan angå, förklara sig nögde.
   Härwid anmärckes äfwen, at Häm-
milä Rusthåld, som synes fått nog
berg uti sin skog, blifwen läm-
nat Pappinalho Kiärr endast för
then höafkasning som antecknat är
i uträkningen, och thet i afsicht på
skogslotten, ägandes thetta Kiärr
ingen skog, men kan wara något
Mulbete.
   The skogsuddar, som råstrecket in-
tager på Kajola[-]sidan om Karsto Lax,
samt Wähäsari[-]holma, äro oberäk-
nade wid thenne dehlning, och Am- [Äm-?]
nas tils närmare utredande kan[-]
skie om Läppesilda Rusthållets läge,
hälst thessa uddar åro af ringa wär-
de, och säja äfwen Karsto boerne,
at Kapola åboern nyttiat the samma,
men icke holmen, hwarwid är litet
fiske, hwilcket äfwen som fiskewat-
net i alt öfrigit uti Träsket förblif-
wer samfält och nu odelt.
   Karstu byamännen som hafwa an-
tagit på sine ägor en smed och säja
sig hielpt til at för honom upbygga
hus, wid Joenpäldo Dragone Torp,
wela nu at thenne för byn nödige
handtwärckare må få behålla then
inhägnad, bestående af någre ny-
brukade åkerstycken, och litet swe-
dieskog, som han innehafwer, hwilc-
ket och för then skuld, therwid för-
blifwer, och är således thenne in-
hägnad, som then nu finnes stängd,
icke beräknat på Joenpäldo an-
dehl, utan anses för byssens sam-
fälta.
   För byssens soldat hafwa åboerne
upbrukat någre åkerfläckar wid
Torpet betecknat med Lita A. hwil-
ka och lemnas i sitt förra stånd.
   Således wara synt skiftat och af-
giordt intyges Karsto dn 1. September 1764.
Hans Fattenborg.

bild 12, text sida 4v
Karsto blifwit påstått, ty blifwer nå-
gon skog stridig emellan Karsto och Nie-
mis; warandes thet mästa af then
jord, som åter Karsto och Myllykylä
wela omtwista ängar, ther utinnan
häfden nu så mycket mera måste an-
ses, som then utinnan ingen Laga Rätte[-]
gång är börjat.
   Ifrån Kolmenojanhara[?] som the Kar-
sto boer upwist wid No 19. åtskiljas
Karsto och Myllynkylä ängar, alt
No 23. med watnet eller bäcken til No 23.
hwarest Karsto höbergning sträcker sig öf-
wer bäcken intil en i många Krök-
ningar löpande liten däld, som åter
kommer tilsammans med en bäck
No 24. wid No 24. hwarifrån wattuferden
giör åtskilnad emellan Karsto och Myl-
lynkylä ängar, intil Råskilnaden
No 1. wid Pyristensuo ängesändan.
   Sedan Karsto byssens skogsmarck
således blifwit afskild ifrån näst-
gränsande grannar, är then sam-
ma til sin godhet och skogwäxt ta-
gen under öfwerseende, hwarwid be-
finnes, at mäst hela skogwidden består
af swidjelands jordmohn, fastmer och
mindre stenbunden, och gifwes therpå
rätt ringa dugelig Timmerskog[.?] Wa-
randes thet bästa som til timmer
kan tiena tilfinnandes emellan Pa-
loniemi rågräns och Papinalho, samt
wid Ratis råskillnaden, och i öfrigit långs
med stranden söderom Joenpäldo, hwar-
utom här och ther gifwes någon tall-
skog, och kan härwid wara at anmär-
kas, at skogen på östnårra sidan om
byn och omrking Hiukonlammi träsk
är något berg blandat, hwaromkring
och gifwes litet Timmer.
   Härnäst är hela skogens widd ut-
räknat och befinnes med alla skogsbackor
som gifwes i åker och äng, hwarwid
twistmarcken som antecknat är med
Niemis blifwer såsom stridig uteläm-
nat, innehålla Twå Tusende Siuhundrade
Siuttiio fem Tunneland, hwaraf
belöper för
[följer en tabell]
I anledning af thenne uträkning äro
hemmanens skogslotter, efter thet be-
lägenheter fordrar utsatte och som Häm-
mila Rusthåld icke kan skiljas ifrån then
marck, som omkring thes åkrar och ängar öst-
nårrut ifrån gården är belagen; altså til-
slås af thenne skog, hwarpå pröfwes och finnas
så mycket Timmer och granskog, som för
alnetalet sig belöper .....772.24 4/9
   Wid Talvisilda och Sutvisilda än-
gar föreslås för Rusthållet en
marck, bestående mäst af god swi-
dieskog, samt kan lägliga åtfölja
Rusthållets ängar, och innehåller ....88.
s. [summa]..........860.24 4/9
Pochjalainen[?] hemmanet til-
deles gent[?] för then hemmanet til
detta åkeren och ängen des skogslott,
på hwilcket stycke icke gifwes något
Timmer eller granskog, utan består
af swidjeskog med Biörck...........407.6 2/9
   Härtil lägges af marcken wid Palo-
niemi rågränts et stycke skog som in-
neslutes af Pappinalho Kiärr, och en
derifrån til Haukamain Nitu löpan-
de bäck och däld, som sluter sig til Pa-
loiuemi[?] Rågång, och synes på thenne
skogstract wara så mycket Timmer
och granskog som på detta hemman
kan belöpa, hwarigenom jämnwicht
i skoslaget för hemmanet tyckes så-
ledes såsom enda utwägen wara
wunnen; warandes härwid at
anmärckas, at emedan hemma-
nets skogslott närmast byn finnes wa-
ra mäst uthuggen, ty åtföljer thenne
andehl en förbättring af 8. tunnor,
hwaremot hemmanen Säppe Mikela,
Niko och Heika, hafwa en lika brist,
och innehåller skogssycket wid Pa-
loniemi Rågräns.........88.
s[summa?]..........495.6 2/9
Säppe Miekola Niko och Heika
hemmanen, som alla fyra äro mäst
af lika storlek, äro efter hem-
mans åboernes begiäran lem-
nade i skogslott tilsammans, e-
medan thesse hemman tå lägli-
gast mot Ratis råskilnaden kun-
na äga något timmer och granskog,
och är thenne marck i storlek....955.17 1/3
Joenpeldo Rusthåld som för thette
häfdat skogen närmast omkring
gården och åt Orawaniemi, tilde-
las och nu thenne skog, som inne-
håller godt och nyttigt swedjeland,
hwarpå och giwes här och ther
i synnerhet långs med siön Tim-
merskog, och thet för...327.24.
   Härtil lägges skogen åt Pichtpä-
täjä Råställe, hwilcket jordstyc-
ke är til mästa delen god swedje-
skog, och gifwes här äfwen litet
gran och Tallskog, hafwandes
Herr Capitain Nihrberg och förkla-
rat tig nögder, at på sin skogslott
taga thetta stycke som innehål-
ler utom [ordet "utom" igen och överstruket?] twistiga skogs-
stycket med Niemis.....134.24.
s[summa]...........462.16.
Efter thet hemmanens an-
dehlar i skogen således blifwit utsatta,
äro skilje[-]linierne och utmärckta på
sätt som af ritningen förmäler:
och blifwer Hämmilä Rusthåld genom

11
Hej,

Var kom kommissarie Petter Beckman ifrån innan han tycks ha flyttat till Vitsjö i Estuna socken, där han blev registrerad som arrendator i Estuna mantalslängder 1715-1722? Enligt Estuna födelsebok var han gift med Maria Torvest och paret fick ett barn i Estuna den 25/9 1720. En av faddrarna vid barnets dop var professorn vid Åbo akademi Johan Torvest, som jag misstänker var släkt med Maria.

Vitsjö var på denna tid ryttmästareboställe (Roslags kompani vid Livregementet till häst) och Petter Beckman tycks ha börjat arrendera Vitsjö två år innan byte av ryttmästare (den 20/10 1716 enligt uppgifter i kompaniets GMR 1716 och 1720), men trots försök har jag inte hittat Petters namn vid något annat boställe kopplat till de två ryttmästarna. Den "nya" ryttmästaren, Hindrick Falckenberg, var fånge i Ryssland och flydde därifrån 1715 enligt uppgifter i register kopplade till stora nordiska kriget, och i samma register har jag hittat namnet Petter Beckman på två olika ställen, men min tolkning är att de var två olika personer och att de båda troligtvis var krigsfångar omkring 1714, då kommissarie Petter Beckman flyttade till Vitsjö enligt uppgifter i Estuna mantalslängder (såvida han inte redan var där, men hans namn inte blev noterat i Estuna mtl 1714).

Den 23/7 1721 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och madam Maria Torvest i Vitsjö faddrar vid dop av Per Nilsson och Margareta Andersdotters barn Carin i Sjötorpet. Eventuellt kan det betyda att Petter Beckman och Erik Beckman var släkt med varandra.

Den 19/8 1722 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och hustru Hedvig Bäckman i Vitsjö faddrar åt "finske dragon Göstaf Achtmans och hust: Anna N. då förtides wistandes på Hwitsjö, dotter Maria".

Den 26/4 1727 i Länna socken i Södermanlands län föddes eller döptes ett barn vars fadder/dopvittne var bokhållare P. Torvest.

Det finns ett par kopplingar till Finland i ovanstående information. Är det troligt att kommissarie Petter Beckman kom därifrån? Ryttmästaren (Olof Skragge adlad Lagerborg), som eventuellt valde Petter Beckaman som arrendator av Vitsjö, hade ett par barn som tycks ha flyttat till Finland enligt adelsvapen.com (har ej kontrollerat denna sekundäruppgift).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

12
Generalmönsterrullor / GMR Görtz dragonregemente
« skrivet: 2022-06-05, 18:41 »
Hej,

I posten "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1, och i register därtill, hittas "Lieutnant Petter Beckman i Wekaturia" vid "Öfwersten Giörtz" värvade dragonregemente ("Görtz dragonregemente" i registret).

Rör det sig om Georg Heinrich von Görtz?

Finns GMR för detta regemente? Var? Jag har inte hittat det i "Generalmönsterrullor - Värvade kavalleri- och dragonregementen" år 1716.

Egentligen är jag intresserad av en person, som registrerades som kommissarie Petter Beckman (med stavningsvarianter av släktnamnet). Hans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 och blir sedan registrerat vid ryttmästare-boställe, som jag misstänker hörde till Roslags kompani vid Livregementet till häst, fram till och med mtl 1722 (varefter dåvarande ryttmästaren, Hinrich Falckenberg, ersattes med en annan person, Gustaf Berendt Hastfert). Vi mönstring av detta kompani den 20/10 1716 lär ryttmästaren Olof Skragge (senare adlad Lagerborg) ha blivit dimitterad och ersatt av Hindrich Falckenberg, som år 1715 flydde från fångenskap i Ryssland (staden Vologda?) enligt ovan nämnda post (sida 25). Namnet Petter Beckman tycks mig inte särskilt ovanligt (det fanns till och med en annan löjtnant Petter Beckman, vid Amiralitets-staten, fången i Ryssland under Stora nordiska kriget), så det kan nog vara troligt att löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente och kommissarie Petter Beckman, som arrenderade Roslags kompanis ryttmästare-boställe, var två olika personer. Jag undrar dock om det rent tidsmässigt finns möjlighet att det rör sig om samma person.

Kommissarie Petter Beckmans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 (datum saknas, men troligtvis intygad omkring den 1/2 1715 enligt jämförelse med andra socknar i samma härad).

Löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente är registrerad, utan annotation, i handlingar över krigsfångar i Ryssland, och jag har inte lyckats tolka om detta innebär att löjtnanten Beckman var krigsfånge i Ryssland vid tidpunkten då kommissarie Beckman blev mantalsskriven i Estuna socken.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

13
Estuna / Fornboda
« skrivet: 2022-05-25, 11:07 »
Hej,

En av mina troliga anor var torpare i mitten av 1700-talet i Fornboda, som jag tror låg på Stjärnholms ägor (i Estuna socken förstås). I Estuna hfl AI:4 sida 131 står både namnet "Tarf" (Tarv) och "Fornboda", men det är också skrivet annan text, som jag inte lyckas tyda (se bifogad bild och länkar nedan). Till vänster om "Fornboda" tror jag det står "el:", dvs "eller".

Min troliga ana hette Anders Hindricksson, fc 1689 och död i Fornboda den 19/9 1766. Om någon vet vem hans föräldrar var, och/eller var han var född  skulle jag bli glad av få ta del av den informationen.

Länk till Riksarkivets version av Estuna AI:4 sida 131:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047357_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=661%2C421%2C1520%2C705

Länk till ArkivDigitals version av samma sida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v84713?image=136

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

14
Estuna / Koludden på Vämlinge ägor
« skrivet: 2022-05-22, 08:37 »
Hej,

En av mina anor var torpare i Koludden på Vämlinge ägor i mitten av 1700-talet.
På nutida kartor har jag sett att Vämlinge ligger söder om sjön Erken och att det finns en ort med namnet Koludden norr om samma sjö. Är det denna ort, som avses i kyrkoböckerna från 1700-talet, eller har det funnits ett torp med namnet Koludden närmare Vämlinge?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

15
Blom / Blom, Gabriel f ca 1655
« skrivet: 2022-05-13, 18:08 »
Hej,

I min mammas anteckningar om ryttaren och kronolänsman Gabriel Blom (fc 1655, d 22/8 1734 i Söderby sn (idag Söderby-Karls sn)) står att han hade fyra barn:

- Mårten f 8/11 1682 i Söderby sn
- Johan f 6/2 1685 i Söderby sn
- Kerstin f 16/10 1687 i Söderby sn
- Margreta f 10/5 1693 i Söderby sn

Vid Lyhundrad härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 blev dottern Kerstin dömd till döden för barnamord. Jag undrar om målet togs upp senare vid Svea hovrätt och om hon verkligen blev avrättad. I vilken bok/post ska jag leta efter det eventulla ärendet vid Svea hovrätt? Lyhundra härad bör ligga i landskapet Uppland, men i Stockholms län.

Gabriel Blom gifte sig den 28/6 1682 med Karin Hansdotter Mimer i Söderby sn. Han var då ca 27 år och tillräckligt gammal för att eventuellt ha varit gift tidigare. Eftersom det tycks mig konstigt att han inte hade något barn med namnet Gabriel lade jag märke till en Gabriel Gabrielsson, som var dräng åt fisk-köparen ålderman Mats Bengtsson, i Stockholms mtl 1705 (Maria västra, sida 62, kvarteret Kattryggen nr 251). Anledningen till detta framkommer förhoppninsvis av den i kronologiskt ordnade informationen nedan. Det är formodligen näst intill omöjligt att få reda på, men jag undrar om någon har mer information om drängen Gabriel Gabrielsson. Gabriel Bloms son Mårten blev registrerad 14/2 1702 med patronymikonet Gabrielsson (se nedan) och sonen Johan blev registrerad som "Johan Gabrielsson Blom", så möjligtvis kan en eventuell annan son också ha blivit registrerad med patronymikonet istället för med släktnamnet Blom.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Information i kronologisk ordning:

1702 14/2:
Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt (AIa:1b) berättade kronolänsman Gabriel Blom att hans son Mårten Gabrielsson (född 8/11 1682, dvs 19 år gammal) hade åkt till Stockholm för att lära sig bagar-yrket. Länk (se mål/ärende nr 18): https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2510

1705:
I Maria västra mtl 1705 (Södermalm i Stockholm) framkommer, på sidan 62, att fisk-köpare ålderman Mats Bengtsson ägde och bodde i en gård i kvarteret Kattryggen nr 251 och hade drängarna Anders Johansson, Erik Larsson, Jonas Larsson, Gabriel Gabrielsson samt pigan Annika Ersdotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=-750%2C2046%2C5447%2C2525

1706 30/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 21 år gammal) gifte sig med hovslagar-änkan Helena Andersdotter Jäder i Söderby socken i Stockholms län. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048907_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=2904%2C98%2C2800%2C1328

1709 22/4:
I protokoll fört vid extraordinarie laga ting med Lyhundrads härad (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIe:25 uppslag 627) framkommer att kronolänsman Daniel Bergudd anklagade länsman Gabriel Bloms dotter Kierstin Gabrielsdotter (21 år gammal) att hon ska ha mördat sitt barn. Vidare framkommer av samma protokoll (uppslag 628 och 629) att Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson tjänade hos en fisk-köpareSödermalm i Stockholm omkring den 9/3 1709. Text ur protokollet:

... "den 9 för-
leden Marti [1709], då han [Gabriel Blom] fölgt Båtsmännerne
till Stockholm, har dotteren Kierstin fölgt in
med faderen, att uttaga en sin broders, Johan
Gabrielssons barn med sig uth på landet, som
tiänar hoos En fiskie kiöpare på Södermalm,"...

Länk till protokollets uppslag 628: https://app.arkivdigital.se/volume/v494059?image=6570

1710 9/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 25 år gammal) gifte sig med Lisabetta Ambiörnsdotter i Söderby socken.

1711:
I Maria västra mtl 1711 (Södermalm i Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattan nr 147 (sidorna 114 och 115):
"Palmättaren[?] Hans Bruuns gårdh"
"hyrer och bebor"//"50 ["1:a" saknas troligen] Copferdeifararen Hans Deh.[?] med sin h:u är sielf frånwarande i fremmande Landh med skeppet Lilla Fortuna har intet tienstefolk 1 eldrum e:r [eller] eldstade [eller: eldstede]"
"2 [ska vara "2:a"?] item [?] Borgaren ock Bagaren Mest:r Hans Jeders [jämför Helena Andersdotter Jäder 1706 ovan] med dhr[? dess?] styfdott:r har intet tienst: folck ähr flykt: från Reuel bor inne[?] i sama [samma?] stuga som siöömans hustr:u under samma hyra"
"30 3:e itim[?] Borgaren ock Bagaren flykting från Revel mest: Johan Bergutt [står "Bergien" i registret till mtl:en, jämför kronolänsman "Bergudd" ovan] med sin dott:r uthan piga 1 eldstelle"
"26 4:e Nåk[? eller Nuk?] styrmannen Sa: [salige] Carl Nertas Enka har intet tienstefolk hafwer i sitt rum 1 eldstede"
"20 5:e sammaledes Ryttarhustrun h:u Maria har intet tienstefolk (Gabriel Blom var ryttare på 1680-talet), 1 eldstede är myket fattig har intet att betala medh"//"dhe öfriga eldsteder som stå ödhe ock uthdödde kommer Pallnettaren swara före 3 eldsteder".

I Maria västra mtl 1711 (Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattryggen nr 251 (sida 186):
"den andra gården bebor
Mats Bengtsson sielf [i nr 250 framkommer att han var saltfisk-köpare ålderman]
nemb: [nämligen] sohnen Matthis Mattsson och dåttren jungf
Catharina Söderman
hafwa intet tienst. elr [eller]
huusfolk emedes[?] der
öfwergifwit hanteringen[?]
--
Een gammal gumma
Anna Jonsdr som aktar
gården"

(I Maria västra mtl 1705 finns i samma kvarteret Kattan nr 147: "styrmans änkan Brita Hindersdotter bor i egen gård."//"Huusfolk"//"1 förare Hans Brants änkia"//"2 Gardie karln Hans Mur".)

Bifogad bild: karta från 1855 med kvarteren Kattryggen, Katten större och Katten mindreSödermalm i Stockholm. Av äldre kartor framkommer att kvarteren Katten större och Katten mindre tycks ha varit endast ett kvarter, vilket kan ha kallats "Kattan" (jfr mtl:er 1705 och 1711 ovan).

16
Hempel / Guldsmed Lorents (Hempel?) i Väddö sn 1650-tal
« skrivet: 2022-04-05, 08:36 »
Hej,

Tack vare läshjälp här på Anbytarforum kanske släktnamnet Hempel (Lårens) har hittats i Väddö mtl 1656, men jag är inte 100% övertygad att det står Hempell. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3506%2C2745%2C1914%2C845

I Väddö mtl 1654 finns "Lorents gulsmedh" i orten Toftinge, som ligger söder om Ortala bruk och även i Väddö mtl 1653 hittas "Lorentz Gullsmedh".

Länk till mtl 1654:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2630%2C3810%2C1544%2C732

Länk till mtl 1653:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=1657%2C2064%2C1505%2C714

Kan det röra sig om samma person i de tre mtl:erna?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

17
Hej,

I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:667 står, tror jag, på sidan 623
..."resa till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby"... (se bifogad bild).

Protokollet bör vara skrivet efter ett laga ting med allmogen hållet den 9/6 1670 (se sida 621 i samma post).

Länk till sida 623:
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4430

Av texten gör jag tolkningen att prosten mäster Johan fanns i Väddö socken och att han hade dött före den 9/6 1670 (eftersom det står salige prosten mäster Johan). Är det någon som vet vad han hade för efternamn? I Väddö mantalslängder hittas prosten mäster Johan, utan efternamn, i mtl:er 1666-1669. Mtl 1670 tycks tyvärr saknas, men i Väddö mtl 1671 hittas "pastor M:r Johan Salenius" eller kanske "Halenius" och i mtl 1672 står (tror jag) "Pastor M:r Johann".

I Väddö mtl 1656 hittas "Pastoris Enckia" och "Comminister" tyvärr utan namn. På rad mellan "Comminister" och "Pastoris Enchia" finns namnet Lårens. Vad är hans efternamn/yrke? På raden under "Lårens" står "Matz skomackare".
Länk till sida i mtl 1656:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3535%2C2594%2C2139%2C1015

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

18
Smed- och/eller vallonsläkter / Billet
« skrivet: 2022-03-31, 22:59 »
Hej,

I generalmönsterrullor (GMR) 1683 (sida 297) och 1684 (sida 211) för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" hittas ryttaren/tjänaren nr 79, Adam Bille. Om jag har tolkat informationen rätt blev han rustad av Johan Memmer* i Broby i Söderby socken i Uppland (Stockholms län) - norr om Norrtälje. Johan Memmers namn hittas kopplat till Broby också vid samma kompanis GMR 1685-1688, men inte Adam Billes namn. I samtliga samma GMR (dvs 1683-1688) hittas namnet Jacob Leijel, även det kopplat till Broby i Söderby socken. Kopplingen mellan Adam Bille och Jacob Leijel är förstås lite långsökt, men eftersom släktnamnet Billet hittas i Sällskapet Vallonättlingars Släktlista blev jag nyfiken över huruvida ryttare Adam kan ha haft vallonskt ursprung.

*Längre bak i tiden hittas namnet Hans Meumer i Broby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

19
Övriga släkter - S / Siffer
« skrivet: 2022-03-29, 11:58 »
Hej,

Såvida jag har läst rätt hittas namnet Brita Siffer i Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b. Hennes dotter vid Vira bruk ägde en del av ett hemman(?) som hembjöds vid tre tillfällen, den sista gången vid ordinarie laga ting med allmogen den 2 juni 1704 (se bifogad bild). Släktnamnet tycks mig vara stavat på samma sätt alla tre gånger. Kan det röra sig om en stavningsvariant av släktnamnet Scheffer?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

20
Hej,

Jag har en rad undringar gällande GMR vid ryttmästare Brettholtz/Bredthotz kompani vid livregementet till häst. Huvudfrågan gäller dock huruvida två ryttare vid samma kompani, men olika korpralskap, kände varandra. De två ryttarna, Jöns Svala och Gabriel Blom, är mina anor; Jöns på min morfars sida och Gabriel på min mormors sida. Det skulle vara kul att veta om mormor och morfars respektive anor umgicks med varandra mer än tvåhundra år innan de själva träffades och gifte sig. Som exempel tar jag GMR 1685, mönstring gjord den 25/8 1685 (Livregementet till häst 768 (1685)). I den finns bla:

Ryttare nr 18 (sida 402) Jöns Svahla för: (på fyra separata rader därunder) Himmine i Lohärad sn, Ekeby i Malsta sn, augment Råda i Väddö socken och på fjärde raden står "stadgan". Fråga 1: betyder detta att Jöns tjänade som ryttare både vid Himmine och vid Ekeby och att dessa två hemman var två olika rusthåll (eller var de ihopslagna till ett och samma rusthåll?), som (båda) fick bidrag från Råda? I jordebok för samma år (1685, Uppsala län, SE/RA/55202/55201.03/76) finns Jöns namn vid alla de tre omnämnda orterna: 1) Himmine i Lohärad socken (Riksarkivets bild 879), där det framkommer (tror jag) att Jöns Svala och Mats Ersson brukade ett hemman tillsammans och att, som det står i högermarginalen, "åbon Jöns Svala håller rustning der [under?] dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani), 2) Ekeby i Malsta socken (Riksarkivets bild 885), ett hemman som brukades av Mats Persson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala på rustningh under dito compagnie", samt 3) Råda i Väddö socken (under rubriken "halva hemman", Riksarkivets bild 1002), ett hemma som brukades av unga Per Ersson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala till aug. på Ekeby i Malstad socken". Till höger om de fyra raderna i GMR 1685 finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Fråga 2: "gl:" misstänker jag betyder "gammal", men hänför det till Jöns ålder eller till antal år han har tjänat som ryttare? (Anteckningen "gl:" vid hans namn finns redan i GMR 1683, samma kompani.) Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rustar för räntan, styfbarnen ega halfva skatte rättigheeten". Utifrån information i jordeböcker, mantalslängder och kyrkoböcker har jag dragit slutledning att Jöns, åtminstone från 1683, bodde i Himmine i Lohärad socken, där han dog 1708, men i dombok har jag sett att han 1692/1693 önskade köpa ett hemman i Ekeby i Malsta socken. Fråga 3: vilken skatterättighet ägdes till hälften av Jöns bonusbarn: Himmine eller Ekeby?
Länk till sida med Jöns Svalas namn (ryttare nr 18) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=613%2C1489%2C3969%2C1883

Ryttare nr 99 (sida 431) Gabriel Blom för: (på fem separata rader därunder) Trästa ("Treesta") i Häverö socken, en kvarn i Trästa, augment Råda i Väddö socken, stadgan och Svinninge i Estuna socken. Till höger om de fem raderna finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rider för ränttan bostellet Svininge befrias för båtsman". "Bostället Svinninge" kan leda en att tro att Gabriel bodde där, men hans namn hittas inte vid Svinninge i Estuna socken i jordebok samma år (1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866). Istället hittas namnet Gabriel Blom i samma jordebok (1685, Uppsala län) vid: 1) Trästa i Häverö socken (Riksarkivets bild 1022), hemmanet i Trästa som brukades av Oluf Matsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom på rustning under dito compag:" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani"), och 2) Råda i Väddö socken (Riksarkivets bild 991), vid hemmanet i Råda som brukades av Per Ersson och Erik Bengtsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom eller[?] bondson Johan Olsson på rustningh undher dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). I kyrkoarkivs födelseböcker framkommer att en ryttare Gabriel Blom fick barn i Södra Råda i Söderby socken under åren 1682-1693. Såvida det inte fanns två ryttare Gabriel Blom rör det sig om samma person. Han dog i Söderby socken 1734. Fråga 4: var Gabriel Blom ryttare även vid Svinninge, eller bara vid rusthållet Trästa, som fick bidrag från Råda (där Gabriel tycks ha bott)? Fråga 5: betyder "bostellet Svininge" att det var rusthållarens boställe (Oluf Knutsson enligt jordebok 1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866, men med ryttaren Jöns Högman enligt anteckning i högermarginalen)? Fråga 6: Gabriel, till skillnad mot Jöns Svala, hittas inte antecknad som brukare/åbo i jordeboken 1685. Kan man av det dra slutsatsen att han (och/eller Jöns) omkring år 1685 inte ägde något hemman? Fråga 7: enligt nämnda GMR och jordebok låg Råda i Väddö socken, men det ortsnamnet hittas inte på dagens kartor över Väddö socken och enligt kyrkoarkiv från samma tid fanns Norr- och Söder- Råda i dåvarande Söderby socken (idag Söderby-Karl socken). Kan samma ort ha blivit placerad under två olika socknar i kyrkoarkiv respektive GMR och jordebok?
Länk till sida med Gabriel Bloms namn (ryttare nr 99) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00449#?c=&m=&s=&cv=448&xywh=566%2C2112%2C3969%2C1883

Fråga 8: baserat på ovanstående information, är det troligt att Jöns Svala med familj och Gabriel Blom med familj kände varandra?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

21
Hej,

I en jordebok (Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/77 (1686:1), se även länkar nedan) från 1686 står att vissa personer var under rustning under "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här tex (sida 436, Riksarkivets bild 451):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=178%2C2778%2C3093%2C1434

På samma sida, högre upp, är "ryttmestaren Magnus Berdthålt" omnämnd och jag misstänker att det rör sig om samma person som i "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=239%2C913%2C3093%2C1434

Eftersom jag är intresserad av en person, som senare bör ha varit ryttare vid Berdtholds kompani skulle jag vilja titta i generalmönsterrullor om det finns sådana bevarade för detta kompani och runt 1700, men jag vet inte i vilket regemente jag ska leta.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

22
Hej,

Vid genomgång av en dombok från Lyhundra häradsrätt hittade jag födelseuppgifter om bokbindare Johan Nilsson Norman i Stockholm. Protokollet, från ordinarie laga ting med allmogen, var skrivet 2 juni 1693, så han bör ha funnits i Stockholm vid den tiden. Nedan finns mitt försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten, som är taget ur Lyhundra häradsrätt AIa:1b, sidorna 90 och 91.

"S d [samma dag?] Begärade Johan Nillsson Norman, som har i Stockholm lärdt bookbindare embetets ting rättens vittnesbörd om sin födelse och uppfostring, hvarföre som nembden enhällel_n viste att betyga det denne Johan Nillsson Norrman är född af hederlige och ärl. föräldrar i Nora by och Estuna sn sampt af dem till dygd och det som hederl. är upfostrad. [?] kunde rätten intet förvägra, att meddehla honom här öfl_r vederbörl. attestatum"

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

23
Hedvig Eleonora / Kvarteret Riddaren i mtl 1730 och i mtl 1740
« skrivet: 2021-12-22, 14:00 »
Hej,

I Stockholm mtl 1730 (BA:13/2) finns beskrivningar av de införda gårdarna/fastigheterna.
Tack vare detta framkommer det tex att Riddaren nr 1 var en gård vid Riddargatan (som jag misstänker kan ha varit Sperlingens backe på karta från 1733) och att Riddaren nr 3 och nr 5 var byggnader vid Smala gränd. På första sidan med kvarteret Riddaren i mtl 1730 tycks någon ha skrivit in "(kv. Rännilen)" under "Qvarteret RIDDAREN" och på kartan från 1733 ser man att kvarteret Rännilen då låg vid gatan Smala gränd.

I Stockholm mtl 1740 (BA:17/3) framkommer att det var samma familjer som då bodde i/ägde kvarteret Riddaren nr 1+2 samt Riddaren nr 4 som bodde på/ägde de gårdarna/fastigheterna i mtl 1730 (dvs kvarteret Riddaren/Rännilen nr 1+2 samt nr 4). På karta från 1751 tycks Smala gränd och kvarteren där omkring ha befunnits på samma platser som på kartan från 1733.

Kan man utifrån ovanstående information dra slutsatsen att personer som var mantalsskrivna på "adressen" kvarteret Riddaren nr 5 i mtl 1740 i själva verket bodde i kvarteret Rännilen i en fastighet (eller på en gård), som låg vid Smala gränd (som beskrivet i mtl 1730)?

Länk till kv Riddaren i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=-953%2C234%2C9210%2C4270

Länk till kv Riddaren i mtl 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=-1045%2C65%2C9241%2C4284

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

24
Norrtälje / Norrtälje faktori
« skrivet: 2021-11-18, 12:38 »
Hej,

Jag efterlyser information om volymen "[Handlingar rörande övriga städer i länet]" som finns i Landsarkivet i Uppsala enligt NAD (tidsomfång 1662-1808).

Länk till information om volymen i NAD:
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=norrt%C3%A4lje+faktori&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+CABD703D-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab

I volymen, tillgänglig i Uppsala Landsarkivs läsesal, bör finnas handlingar rörande Norrtälje faktori (1662-1808 om jag har förstått rätt) och jag undrar om någon här på Anbytarforum vet vilken typ av information som finns i dem. På en hemsida (se länk nedan) finns information om personer vid Jönköpings faktori och jag undrar om liknande information finns i volymen i fråga.

Länk till hemsida (Jönsköpings faktori):
https://fredriksslaktforskning.se/ovrigt/mantalfaktoriet.html

I Norrtälje mantalslängder (fr o m 1677 till åtminstone 1709) finns namnen på personerna vid faktoriet  samlade under rubriken "Faktoriet". I tillgänglig mtl tidigast före 1677 (mtl 1674) och i mtl 1672 har jag inte hittat namnen på personerna vid Norrtäljes faktori samlade på samma sätt. Finns de registrerade någon annan stans i dessa två mantalslängder, finns dessa personers namn bland övriga personers namn (i Norrtälje), eller finns/fanns separata mantalslängder för Norrtälje faktori före 1677?

Personen jag är främst intresserad av hette Erik Bengtsson. Enligt uppgifter i Norrtälje mantalslängder var han ålderman (redan) 1677 (troligtvis samma persons namn utan efternam i mtl 1677, men med efternamn fr o m mtl 1678). Han begravdes på kyrkogården i Norrtälje på midsommardagen 1696 (24/6 1696) och uppges då ha varit 68 år gammal (fc 1628). Jag undrar om det kan finnas fler/andra födelseuppgifter om Erik i volymen i fråga och bor så långt ifrån Uppsala att jag önskar mer information om volymen innan jag eventuellt åker dit.

Länk till notis om Erik Bengtssons (i notisen tycks det stå "Benestson" e dy) begravning i Norrtälje CI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=3098%2C2467%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

25
Frötuna / Läshjälp mm Frötuna vigselbok EI:1
« skrivet: 2021-11-09, 16:08 »
Hej,

Den 26/6 1712 vigdes i Humlö i Frötuna socken (par #5 år 1712) Lars Larsson, men vad står efter hans namn? Kan det stå major eller minor? Jag undrar också vad bruden Margreta har för efternamn. Står det "Lundea", "Lunder" eller något annat?

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=355%2C3951%2C2399%2C1138

I Frötuna mantalslängder 1711 och 1716 finns i Humlö namnet Lorentz Krabba/Lorens Krabbe. Han har patronymikonet Jonsson då tvillingarna Anna och Brita döptes i Rådmansö sn den 29/4 1698 och då barnet Lars döptes i Rådmansö sn den 2/1 1700. Möjligtvis är det denne Lars Jonsson Krabbe som gifte sig i Rådmansö sn den 5/7 1696, men eftersom det där står patronymikonet Olsson råder viss tvekan. Pappan till Lars Krabbe på Humlö bör dock, enligt mina tolkningar, ha varit Jonas Larsson - arrendator på Rådmansö kungsgård/Svinö.

I en bouppteckning efter en viss Jonas Krabbe framkommer att Lars Jonsson Krabbe hade flera barn än de födda 1698 eller 1700, men inga fler barn hittas i Frötuna eller Rådmansö dopböcker efter år 1700. Det tycks mig tyder på att de andra barnen var födda före 1698, möjligtvis i ett av Lars Jonsson Krabbes tidigare äktenskap. Kan det kanske vara en bidragande orsak till att Lars Jonsson Krabbe eventuellt hade två söner med samma namn (Lars "major" resp "minor"?) men i två olika äktenskap? Liknande händelse har jag stött på i "vallon-sammanhan".

Om det står "minor" i vigselboken: kan brudgummen Lars Larsson vara en lillebror (halvbror? felaktigt patronymikon?) till Lars Jonsson Krabbe?
Eller: det eventuella "major" eller "minor" kanske inte behöver innebära något släktskap alls?

Vänliga hälsnignar,
Jan Johansson

26
Övriga släkter - P / Palmbom
« skrivet: 2021-11-07, 14:26 »
Hej,

Jag undrar om det finns något släktskap (vilket?) mellan Ambrosius Palmbom, vars dotter Anna var gm Lars Bengtsson Krabbe till Kula och Rejkylä (son till TAB 3 i släkten Krabbe af Svaneby, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46 ), och kapten Jakob (Zakris?) Palmbom, som var gm Kerstin (dotter till TAB 3 i släkten Lillie af Aspenäs, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillie_af_Aspen%C3%A4s_nr_109 ).

Om jag har förstått informationen i nedanstående länk rätt var Ambrosius Palmbom inblandad i ett högmål. Jag undrar vad det högmålet gällde.
http://runeberg.org/svallmforf/0553.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

27
Norrtälje / Läshjälp mm Norrtälje CI:1
« skrivet: 2021-11-01, 13:08 »
Hej,

I en dödsnotis i Norrtälje 1698 står att borgaren Jon(as) Larsson avsomnade den 7 november (1697) och att han begravdes den 20 februari (1698). Vad står efter hans namn?
"...som med ähra(?) förde(?) sina grå hår i grafen..." ???

Länk till notis i dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3225%2C2462%2C2800%2C1328

Nästa avlidna person i dödboken är salige Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16 november (1697) och begravdes samma dag som Jonas ovan (20/2 1698). Kan man vara säker på att hon var hustru till den Jonas Larsson som begravdes samma dag?

Kan ovanstående Jonas Larsson vara arrendatorn på Rådmansö (kungsgård)/Svinö i Frötuna socken? (I kyrkoböcker under den här tiden tycks Svinö ha varit benämnt Rådmansö, men i mantalslängder användes namnet Svinö under samma tidsperiod.) Arrendatorn Jonas Larsson i Svinö finns i Frötuna mtl 1698, men i Frötuna mtl 1699 finns i Svinö "arrend Jonas Lars enk" (arrendator Jonas Larssons änka - se bifogade bilder). Det som talar emot att det är samma person är att Jonas Larsson i Norrtälje dödbok var 70 år och därför bör ha varit för gammal för att ha varit mantalsförd. Dessutom finns arrendator Jonas Larssons änka i Frötuna mtl 1699 (se bifogad bild). Det som talar för att det är samma person är att arrendator Jonas Larsson inte finns i Frötuna dödbok. År 1698 dog endast "en tiggare gosse Anders 8 åhr" i Rådmansö. Länk till notis i Frötuna dödbok FI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=249%2C4184%2C2332%2C1106

På sidan innan hittas "Rådma" som bör vara Rådmansö-by. Arrendator Jonas Larsson hittas heller inte i Frötuna dödbok 1697, men istället hittas Jöran Larssons barn Jöran i Rådmansö (Svinö) som begravdes i Frötuna den 27/3 1697. De som dog i Rådmansö/Svinö finns alltså i Frötuna dödbok FI:1, så notis om arrendatorn Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna sockens dödbok, tycker jag, och inte i Rådmansö sockens dödbok (som saknas för de aktuella åren).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

28
Rådmansö / Läshjälp Rådmansö CI:1
« skrivet: 2021-10-31, 18:01 »
Hej,

Det första antecknade paret i 1719-års vigselbok tycks ha hetat Jonas Norstrand och Anna Krabbe, men vilka titlar står före Jonas Norstrands namn? Jag får det till "ehreborne och konst-wefarne/-wefaren mästaren och stockmakaren i Tellie" (Norrtälje), men det tycks mig en konstig kombination att vara konstvävare och stockmakare.  ::)

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=3296%2C1605%2C2567%2C1218

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

29
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö hfl AI:3 - läshjälp
« skrivet: 2021-10-25, 17:51 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig med en skrift i nämnda hfl, sida 54 (Riksarkivet)/sida 51 (Arkiv Digital).
Det gäller pigan Annika i Perstorp, född 1736. Vad står till höger om hennes namn och födelseår?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022672_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=315%2C1451%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

30
Introducerad adel - A / Ankarklo
« skrivet: 2021-10-15, 09:33 »
Hej,

I en bouppteckning tecknad den 30/7 1777 i Stockholm efter Axel Ström står att han dog den 12/2 1777 och att han var gift med Greta Christina Anckarklo. Bland kvarlåtenskapen fanns en bok "Flavii Josephi Judiska historia på tyska" (om jag har tolkat texten rätt, se bifogad bild). Jag undrar om detta kan betyda att Axel och/eller Greta Christina hade någon judisk koppling inom sina släkter. Vid släktforskning kring Axels familj tycks vissa uppgifter om den saknas i kyrkböcker till de församlingar familjen bodde i, och jag ställer mig frågande till anledningen och om det möjligen kan ha att göra med en koppling till andra församlingar.

Enligt tabell 7 i denna länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 var Greta Christinas föräldrar Ingemund Axel Axelsson Anckarklo och Maria Öhman (dotter till skräddare mäster Erik Öhman i Gävle).

Axel Ström var född 8/7 1718 i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm och hans föräldrar var Olof Ström (i kronologisk ordning: tobaksspinnare, myntdräng och besökare) och Sara Krabbe. Olofs svärmor begravdes i Ladugårdslandets församling den 17/12 1726 och där framkommer att hon hette Anna Hägg (men tecken tyder på att hon inte var Saras biologiska mamma utan Saras pappas hustru i ett senare äktenskap). I länken ovan framkommer att släkten Anckarklos släktnamn innan introduktion var Hägg, men jag har inte hittat någon koppling mellan Anna Hägg och släkten Anckarklo på hemsidan. Vidare framkommer av länken att två bröder i släkten gifte sig med två (troligtvis systrar) ur släkten Krabbe af Svaneby, så jag misstänker att Axels mamma Sara Krabbe kan ha tillhört den släkten. Vid dop den 29/4 1698 i Rådmansö socken av tvillingarna Anna och Brita var bland annat Axel Anckarklou, hustru Anna Hägg (samma som Olof Ströms svärmor ovan?) och jungfru Magdalena Krabba faddrar. Enligt födelseboken var Anna och Britas pappa Lars Jonsson på Humblö (Humlö). Det står också att Brita dog den 5/10 1774 och i Frötuna dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe. I Frötuna mantalslängder framkommer att det fanns en Lorens Krabba 1708 och 1711 på Humlö. Hans namn skrevs senare Lars Krabbe och denne Lars misstänker jag var Axel Ströms morfar. (Eventuellt var Olof Ströms svärmor Anna Hägg gift med en annan Krabbe med vilken hon hade en dotter Sara Krabbe.) Av information i Frötuna mantalslängder framkommer att Lars Krabbe på Humlö dog 1722, eller i slutet av 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

31
Hej,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I står att Hindrich Bonivier tabell 27 troligen var son till Lorens Bonivier tabell 9 och att Hindrich var Lorens barn i första giftet. I boken står också att Hindrich gifte sig i Österlövsta 1686 och att han dog i Älvkarleby 1744.

På Kjell Lindbloms egen hemsida finns uppdaterad information om många vallonsläkter (se länken "Tillägg N V del I och II" i länken nedan). Bland annat står där om Bonnevier Tabell 9 "Barn i 2. giftet: Hindrich dp i december 1689". Kan man dra någon slutsats baserat på denna nya uppgift huruvida tab 9 Lorens var tab 27 Hindrichs pappa? Med andra ord: finns möjligheten att tab 9 Lorens hade två söner (halvbröder) med samma namn (Hindrich)? Eller: kan man utesluta tab 27 Hindrich som son till tab 9 Lorens?

Länk till den uppdaterade informationen om bla Bonnevier:
https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/

Enligt Kjells bok flyttade Lorens Bonivier tabell 9 från Gusums bruk i Östergötland till Skebo/Skeboholms bruk i Uppland (eventuellt via något annat bruk) på 1660-talet. Resultat från analys av mitt DNA, och sk DNA-träffar (3 st av dem), tyder på gemensam/gemensamma koppling/kopplingar (anor) mellan Östergötland och Uppland på min farmors och på min mormors sidor. På min mormors sida har min mamma hittat, genom traditionell släktforskning, anor med släktnamnen Bonnevier och Le Brun vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Alla andra funna anor på min mormors sida bodde också i Uppland och i Roslagen. På samma sätt har min mamma sett att alla min farmors funna anor bodde i Östergötland. När den första DNA-träffen med kopplingar både till min mormors sida och till min farmors sida dök upp tog jag för givet att det var en rolig slump att tex någon av mina anors syskon flyttade från Östergötland till Uppland (eller vice versa), likaså med den andra DNA-träffen. När så den tredje "mormor/farmor DNA-träffen" dök upp, som dessutom har koppling till min farmors morfars sida istället för hennes mormors sida (som de två första DNA-träffarna hade koppling till) började jag misstänka att det finns någon "större koppling" och eventuellt fler personer bland anorna som flyttade mellan Östergötland och Uppland. De tre DNA-träffarna har kvantitativt så lite gemensam arvsmassa med mig att våra gemensamma anor bör hittas i början på 1700-talet eller tidigare (tidigare också eftersom vi tycks ha fått våran gemensamma arvsmassa från två håll). På den tiden misstänker jag att det inte var så vanligt att flytta så långt bort, och bland dem som gjorde det fanns tydligen vallonerna/vallonättlingarna. Eftersom vallonska efternamn har funnits på min mormors sida (och jag har också andra DNA-träffar som har dem som gemensamma anor med mig) har jag tänkt att det nog finns en stor möjlighet att det var just någon med ursprung från Vallonien som flyttade mellan Östergötland och Uppland bland mina anor, och som har gett upphov till de tre DNA-träffarna som bör ha gemensamma anor med mig både från Östergötland och från Uppland.

Om någon är intresserad förklarar jag gärna närmare vad mina misstankar baserar sig på, och jag delar också gärna med mig av information om mina anor. Främst vore det skoj att se om det går att koppla några anor på min farmors mammas sidor till släktnamnen Bonnevier och/eller Le Brun. Vad gäller Le Brun har jag noterat i Kjell Lindbloms bok att det fanns några personer med det släktnamnet i Östergötland på 1600-talet (Le Brun, tabellerna 12, 13, 15 och 16), men det tycks inte finnas någon känd koppling mellan dem och Uppland.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

32
Norrtälje / Stockmakare Anders Enberg
« skrivet: 2021-09-20, 15:58 »
Hej,

Enligt en bouppteckning tecknad den 20/1 1743 (se länk nedan) var Sara Krabbe då gift med stockmakare Enberg i Norrtälje. I Norrtälje mantalslängder har jag hittat namnet Anders Enberg i Verkstadskvarteret. Han var mantalsförd utan hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte Norrtälje mtl 1741 och inte heller i mtl 1744. Anders Enbergs namn dyker upp första gången i samma Norrtälje mantalslängd som Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet. Därför har jag förhoppning om att Anders och Petter kom ifrån samma ställe när de flyttade till Norrtälje, och att Anders Enberg flyttade tillbaka dit efter sin vistelse i Norrtälje. I Söderhamn bör det också ha funnits ett gevärsfaktori vid den här tiden, men jag har inte hittat vare sig Anders Enbergs eller Petter Sebenius namn i Söderhamns mtl 1741 eller mtl 1744. Eftersom jag misstänker att Sara Krabbe var samma person som Sara Krabbe i Ladugårdslandets församling i Stockholm har jag också sökt i diverse längder i Stockholm efter namnet Anders Enberg och Petter Sebenius, tyvärr utan gott resultat.

Alla tips om var Anders Enberg kan ha kommit ifrån innan han flyttade till Norrtälje, och vart han kan tänkas ha flyttat efter sin vistelse i Norrtälje tas mycket tacksamt emot.  :)

Länk till bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3365%2C2320%2C3319%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

33
Smed- och/eller vallonsläkter / Poncelet
« skrivet: 2021-09-02, 17:31 »
Hej!

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Poncelet.

I Rallsta i Berg socken i Västmanlands län fanns en fänrik på 1750-talet och dess nedtecknade namn har jag tolkat som Johan Ponjet (mtl 1751), Johan Ponjett (mtl 1753) eller Jean Poniet (Bergs kyrkoarkiv C:2 sida 135).

Kan hans släktnamn vara en stavningsform av Poncelet?

Länk till mtl 1751:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006484_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=244%2C1976%2C1477%2C674

Länk till mtl 1753:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006486_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=2347%2C773%2C1533%2C700

Länk till C:2:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008854_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=1023%2C1567%2C2182%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

34
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / bryggare Cornelius Andersson (Ek?)
« skrivet: 2021-08-13, 14:09 »
Hej,

I 1730-års mantalslängd över Ladugårdslandet nedre (Stockholm) framkommer att bryggare Cornelius Anderssons barn Anna Brita (26 år) och Johan (21 år) hade släktnamnet Ek. Vidare är Cornelius Andersson och jungfru Anna Brita Ek (kanske dottern ovan) faddrar i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandets församling) den 23/12 1724 åt bryggare Claes Lampa Danielsson och madame Ingrid Eks dotter Elisabeth. En annan fadder vid samma dop var bryggare Sperlings hustru, som hette Anna Lampa (åtminstone 6/4 1736 när bryggare Jacob Sperlings hustru Anna Lampa dog enligt bouppteckning efter henne). Finns det något släktband (vilket?) mellan Cornelius Andersson och Ingrid Ek?

Länk till mantalslängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=486%2C2032%2C5348%2C2479

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=450%2C129%2C4033%2C1913

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

35
Bergman / Bergman i Stockholm på 1700-talets första hälft
« skrivet: 2021-06-04, 17:00 »
Hej,

Vet någon möjligtvis om nedanstående tre personer med släktnamnet Bergman var släkt med varandra? De bodde i norra delen av Stockholm (Norrmalm/Ladugårdslandet) (åtminstone) under första halvan av 1700-talet.

1) Anna Bergman gift med gördelmakare Abraham Beijer
2) Maria Bergman gift med skeppare Magnus Ström
3) Catharina Bergman gift med bagare mäster Anders Kyhlberg/Kylberg/Kihlberg/Kilberg

Vänliga hälsningar,
Jan

36
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / kunglig lakej Jacob Eek
« skrivet: 2021-06-04, 15:41 »
Hej,

Vet någon om kungliga lakejen Jacob Eek, som bodde i kvarteret Valfisken nr 33 enligt Stockholms kronotaxeringslängd 1739, var släkt med Ingrid Ek/Eek (gm bryggare Claes Lampa)?

Länk till ktl 1739:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060271_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=3460%2C2069%2C2149%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

37
Skomakare / Hallskomakare
« skrivet: 2021-04-29, 13:43 »
Hej,

I ett par av Katarina och Maria Magdalena församlingar (Stockholm) död- och begravningsböcker i mitten av 1700-talet har jag stött på titeln "hallskomakare". Hittills har jag varit osäker på min tolkning av svårläst text, men i den bifogade bilden tycker jag det är tydligt att det står just "hallskomakaren" (jämför bokstaven h i ordet "hustru" ett par rader under ordet "hallskomakare"). Vad är/var det för typ av skomakare (eller eventuellt annat yrke)?

I digitaliserade arkiv har jag sett exempel på att det står Hall som släktnamn/efternamn och därefter skomakare som titel. Eventuellt ska det kanske snarare vara hallskomakare i vissa av de fallen.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I SAOB finns bland annat denna beskrivning av ordet HALL:
"(i fråga om äldre o. utländska förh.) galleri l. övertäckt gång o. d. (urspr. framför skråhus) för utställning o. försäljning av (skråets) varor; särsk. i fråga om klädeshandel l. köttförsäljning; äv.: skråhus o. d.".
Kan "hallskomakare" ha varit skomakare som höll till i ett skomakares skråhus? Ett annat alternativ är skomakare som höll till i ett galleri, men enligt min tolkning av SAOB:s text användes ordet HALL endast om galleri (ungefär "taktäckt marknadsplats"?) i utländska förhållanden, och inte i svenska förhållanden.

38
B / Bödelstrapporna
« skrivet: 2021-04-23, 15:57 »
Hej!

I Katarina församlings lysning- och vigselbok EI:1 har jag sett i en vigselnotis att en bruds förra make drunknade "här wid de så kallade bödels trapporna". Efter sökande på internet hittade jag att det i Katarina församling ska ha funnits en bödel vid namn Michael Reissuer, kallad Mäster Mikael. Enligt samma källa ska Sista Styverns Trappor, som lär finnas mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ha haft namnet Mäster Mikaels Trappa/Trappor efter bödelns smeknamn. Det verkar dock vara svårt att tänka sig att någon kan ha drunknat vid den trappan, som ju ligger högt över havsnivån. Så var kan Bödelstrapporna ha legat?

Paret vigdes den 1/9 1723 och här är länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055785_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=2916%2C369%2C4033%2C1913

Länk till källan om Mäster Mikael:
http://sodermalm.one/mastermikael/exkursmmikael.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

39
Hej,

Jag undrar om kompani-/regementsnummer i generalmönsterrullor alltid är kopplade till en geografisk plats.

Anledningen till min fråga är följande:

  • I GMR 1726 regementet livgardet till fots och kapten Pipers kompani framkommer att en soldat blev förflyttad den 1/8 1724 från kompani-nummer 82 till nr 6. Samma soldat finns sedan kvar vid nr 6 till och med GMR 1737, men i GMR 1740 står ett annat namn vid nr 6.
  • I Katarina församling (södra) i Stockholm mtl 1731 hittas samma soldat och det står att han och hustrun bebor egen gård (tomt/fastighet nr 65/53 i kvarteret Postmästaren/Beijers trädgård), men i Katarina södra mtl 1726 framkommer att en annan person bor och äger fastigheten på samma adress (kvarteret Postmästaren nr 65). Soldaten ovan hittas inte heller i registret till Katarina södra mtl 1726, och tyvärr saknas övriga Stockholms mtl:er 1726.

Min fråga är alltså: är det troligt att soldaten flyttade till Stockholm när han blev förflyttad från kompani-nummer 82 till nr 6 (dvs 1724)?

Länk till GMR 1726:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0003582_00446#?c=&m=&s=&cv=445&xywh=1010%2C1922%2C2605%2C1235

Länk till Katarina södra mtl 1726 (se nr 65):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057037_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=-266%2C462%2C5347%2C2479

Länk till Katarina södra mtl 1731 (se nr 65/53):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2261%2C666%2C5349%2C2479

Det är ett lustigt sammanträffande att soldaten i fråga hette Beijer i efternam och bodde sina sista år i kvarteret Beijers trädgård/Postmästaren, trots att han troligtvis inte hade någon koppling till postmästaren Johan von Beijer.  :D

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

40
Yrken K / Kaffe-skänk
« skrivet: 2021-04-20, 20:26 »
Hej,

I en bouppteckning daterad 17/9 1761 i Stockholm tycks stå att den efterlämnade maken var kaffe-skänk (se bifogad bild och länk nedan). Jag vore tacksam för läshjälp! Om det stämmer att han var kaffe-skänk undrar jag hur det kan ha varit möjligt då det väl rådde ett förbud att dricka kaffe vid tidpunkten för bouppteckningens nedteckning.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00362#?c=&m=&s=&cv=361&xywh=2918%2C105%2C3320%2C1433

Den efterlämnade maken hette Johan Petter Dubois enligt bouppteckningen. Det är troligt att han döptes med enbart namnet Johan (i Film socken den 13/4 1705). Med anledning av det möjligtvis tillagda namnet Petter undrar jag varför namnet Petter används i ordet kaffepetter. Har det enbart att göra med att Petter var förknippat med svart/sotig, som i en sotig kaffepanna, och varför har namnet Petter förknippats med dessa adjektiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

41
Allmänt / Bruk i Stockholms läns mantalslängder 1773
« skrivet: 2021-04-08, 15:56 »
Hej,

I 1773-års mantalslängder förda över socknarna i norra Stockholms län (Uppland) står ofta ungefär "personal vid bruket införda i separat/bifogad lista". Det kan gälla både järn- och tegelbruk, och förmodligen fler typ av bruk.

Kan man hitta dessa listor i något arkiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

42
/ Skola/Fotograf
« skrivet: 2021-03-19, 13:44 »
Hej!

Min mormor och hennes syster finns med på ett skolfotografi. Efter uppskattning av deras åldrar bör bilden vara tagen 1900 eller 1901. Finns möjligtvis information om vem som var fotografen, eller vilken fotograf-ateljé som användes, de åren?

På den bifogade bilden är min mormors syster och min mormor första respektive fjärde barnet från vänster i den nedre raden. De hörde till familjen Gustafsson i Gullbergby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

43
Le Brun / Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm
« skrivet: 2021-03-02, 13:28 »
Hej,

I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer?

Länk till lysnings- och vigselboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

44
Hej,

Vem kan stadstjänaren Stephan Bonnevier, död 10/3 1726 (i Stockholm) enligt uppgift i bouppteckning efter honom, ha varit tro? Vidare står i bouppteckningen att han var gift med Catharina Wretman och att han hade sonen Petter (på sitt 13:de år). Eftersom Petter var född ca 1713 bör Stephan ha varit fött på 1600-talet.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107576_01287#?c=&m=&s=&cv=1286&xywh=2180%2C230%2C4783%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

45
Hej,

I Jönsköpings regementes generalmönsterrulla 1761 och 1764 finns i början av boken något som jag tolkar som en lista över de personer som blev mönstrade/kommenderade till Pommern 1761. Se här:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028355_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=2336%2C412%2C3451%2C1637

Det är inte klart för mig om alla personerna i denna lista tillhörde Jönköpings regemente då de blev kommenderade till Pommern (om nu min tolkning av listans innehåll stämmer).

Det jag undrar är om det finns motsvarande lista/listor för de personer som deltog i Gustav III:s ryska krig.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

46
Cronstedt / Jonas Cronstedt född 1711
« skrivet: 2021-02-11, 15:13 »
Hej,

I arkivet Arméns pensionskassa E5:5 sida 352 hittas Jonas Cronstedts födelseattest.
Med reservation för fel - nedan en avskrift:

Högädle och wälborne herrens, herr Carl Chronstedts,
Öfwerste Lieutenants af artilleriet, son Jonas är
född i Husby-prästgård, klockan 12 om dagen, d. 7 Febr.
1711 hvilket, genom extract ur kyrkans Barn-Qrist-
nings book, härmed attesteras. Husby d. 14 Novembr.
1771

Med stor osäkerhet om underskriftens efternamn tycks det mig stå
Joh. Sverus
Pastor

På sidan 318 i samma arkiv (E5:5) hittas Jonas Cronstedts meritförteckning skriven 30/11 1771.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

47
Södermanlands regemente / Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-11, 14:55 »
Hej,

I Stigtomta socken mantalslängder tycks det framkomma att Helgesta säteri var (en typ av) tjänstebostad (?) åt (åtminstone) följande regementschefer; Jonas Cronstedt (boende i Gäddeholm i Irsta socken i Västmanlands län), och Gustaf Adolf von Siegrot / Gustaf Adolph von Siegeroth (boende i Kappsta i Lid socken i Södermanlands län). De bör ha varit regementchefer för Södermanlands regemente 1763-1771 respektive 1771-1792. Boplatserna nämns i mantalslängder, men samtliga tjänsteår har inte kontrollerats.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

48
Irsta / Gäddeholm
« skrivet: 2021-01-25, 14:55 »
Hej!

Jag söker ffa födelseuppgifter, men självklart är jag också intresserad av all övrig info, om:
1) kusken Claes Bodem/Baude? vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82 samt Irsta mtl 1771 sida 61, och
2) lakejen Elias Skogsberg också vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82.

Länk till sida i hfl på vilken båda personernas namn bör finnas i samma vy: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009325_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=461%2C2838%2C1492%2C692

Länk till sida 61 i mtl 1771: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006504_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=2139%2C1675%2C2121%2C1006

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

49
Övriga släkter - G / Gimström
« skrivet: 2020-11-30, 20:45 »
Hej,

Under den pågående COVID-19-pandemin har min mamma och jag släktforskat tillsammans via videosamtal. Skämtsamt brukar jag tänka på det som släktforskning i två betydelser!  ;D Bland annat har vi tittat på huruvida det framkommer någon koppling mellan de 1700-tals-trädgårdsmästare med efternamnet Gimström som vi har hittat (Mathias, Elias, Mats och Clas), samt med 1700-tals-trädgårdsdrängen Johan Gimrot. Till vår hjälp har vi använt kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Förmodligen hade de alla ursprung från Gimo i Skäfthammar socken eller där omkring. Tyvärr förekommer luckor i kyrkoarkiven i Skäfthammar under 1700-talet vilket har gjort att vi har varit tvungna att leta efter indikationer om släktskap/relationer mellan personer. Syftet med det här inlägget är att diskutera huruvida indikationerna och våra resonemang kring dem är rimliga, men vi skulle också uppskatta bidrag med information som antingen styrker eller förkastar det som vi kanske kan kalla våra slutsatser. Ett annat syfte är att påbörja ett diskussionsämne om släktnamnet Gimström.

Med reservation för fel som kan ha smugit sig in i texten nedan. Rätta och/eller fråga gärna!

Informationen vi utgick ifrån hittas i Irsta hfl AI:3, sida 57 (Gäddeholm). Där hittas bland annat trädgårdsmästaren Mathias Gimström, född i december 1722 i Skäfthammar socken, och hans systerdotter Stina Persdotter, född 1742 i Skäfthammar socken. På samma sida finns också modern(?), T:g: (trädgårdsgesäll?) Elias Persson (född i Skäfthammar socken, men ankommit 1753 ifrån Ekeby socken, som ligger intill Skäfthammar), Brita Pärsdotter (född 1744 i Ekeby socken) och Mats Persson (född 1750 i Ekeby socken och ankommit därifrån 1764). I bouppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Elias Gimström (fd Persson) var Mathias Gimströms syskonbarn. I Irsta mtl 1755 står att Elias då var 15 år vilket vi tolkar som att han hade fyllt 15 år under året 1754, dvs född 1739. Eftersom mantalslängders riktighet intygades av flera personer tycks oss den födelsuppgiften vara säkrare än uppgifter i kyrkoarkiv (han har inte hittats i födelsebok).

Stina Persdotter (troligen Gimström senare) var född 1742 i Skäfthammar socken enligt uppgift ovan. Tyvärr saknas första halvåret av 1742 i Skäfthammar födelsebok. I Skäfthammar födelsebok hittas dock: Kerstin född 19/6 1742, föräldrar var Per Hansson och Kerstin vid Gimo bruk. Mamman Kerstin Matsdotter står med namnet Stina i Hökhuvud hfl AI:1 (Gimo bruksfolk sida 92, Riksarkivets bild 109) och i Skäfthammar dödbok (där efternamnet Matsdotter framkommer, död 17/4 1773) vilket bör tyda på att dottern Kerstin också kan ha kallats Stina. Per Hansson och Kerstin Matsdotter hade andra barn, som tog efternamnet Gimström. Det tycks oss vara en indikation om att de var Stina Persdotter/Gimströms föräldrar.

Elias Perssons/Gimströms pappa bör ha hetat Per. Baserat på patronymikon, och på det inte helt vanliga namnet Elias, har vi utgått ifrån att hans pappa var Per Eliasson. Följande uppgifter tycks oss tyda på att Per Eliasson och hans hustru Anna flyttade med sina barn ifrån Gimo bruk till Gillinge i Ekeby socken 1745/1746:
•   Den 29/6 1745 var fiskaren Per Eliasson dopvittne vid dop av ett barn fött i Gillinge i Ekeby. Per Eliasson vid Gimo bruk hade en bror, Mats Eliasson, som var fiskare enligt dödbok då hans son, trädgårdsdrängen Johan Gimrot, dog vid Gimo bruk i Skäfthammar socken den 10/11 1796. Det tolkar vi som indikation på att fiskaren Per Eliasson var Per Eliasson vid Gimo bruk.
•   Den 18/8 1745 var Per Eliasson vid bruket (dvs vid Gimo bruk i Skäfthammar) dopvittne i Skäfthammar.
•   Den 23/3 1746 föddes fiskaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken.
•   Den 30/5 1748 föddes skogvaktaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. Det tycks oss troligt att det bara fanns en person med namnet Per Eliasson i Gillinge. Han bör därför ha bytt yrke från fiskare till skogvaktare.

Då Per och Anna får sitt (sista?) barn den 12/12 1756 framkommer att Annas efternamn var Matsdotter. Patronymikonet Matsdotter öppnade möjligheten att Anna och Kerstin Matsdotter var systrar. Per Eliasson var dessutom dopvittne då Per Hansson och Kerstin Matsdotters barn döptes 6/2 1745 i Skäfthammar, och detta tycks oss också vara en indikation om att det fanns ett samband mellan dessa två par.

Ovanstående uppgifter ledde oss att börja arbeta efter hypotesen att Mathias Gimström (född ca 1722), Kerstin Matsdotter (född ca 1707 enl hfl) och Anna Matsdotter var syskon. Vi började att leta efter möjliga föräldrar till dem och hittade de potentiella kandidaterna Mats Olsson och Malin vid Gimo bruk. Eftersom både Kerstins och Annas makar jobbade vid Gimo bruk antog vi att det var troligt att även deras pappa jobbade där. I mantalslängder framkommer att Kerstins make Per Hansson var körare, att Annas make Per Eliasson var omväxlande uppsättare eller bokare och att Mats Olsson också var omväxlande uppsättare eller bokare. I Skäfthammar födelsebok hittas födelse-/dopnotis om Mats Olssons och Malins dotter Anna, född 30/9 1717 vid Gimo bruk. Eventuellt var det hon som gifte sig med Per Eliasson.

Mats Olsson och Malins första barn, som hittas i Skäfthammar födelsebok, hette Olof och var född vid Gimo bruk den 8/6 1710. Den 13/4 1711 dog vid bruket Mats Olssons dotter. Hennes födelsenotis tycks inte finnas i Skäfthammar födelsebok. Dessutom hittas Mats Olssons namn vid Gimo bruk i Skäfthammar mtl från och med 1711, men inte år 1709 (1710 saknas). Detta tycker vi bör indikera att Mats Olsson (och förmodligen också Anna) flyttade till Gimo 1709, eller under första halvåret av 1710. Eftersom Mats Olsson var uppsättare vid Gimo bruk, och hade barn sedan tidigare, då Olof föddes 1710 misstänker vi att han hade erfarenhet av bruksarbete innan flytten, och att familjen kom ifrån ett annat bruk. Vid sökning i 1709-års mantalslängder och vid de bruk som ligger i närheten av Gimo hittade vi namnet Mats Olsson vid ett fåtal bruk. Efter vidare granskning kunde alla namn utom ett av dem uteslutas: Mats Olsson vid Åkerby bruk i Österlövsta socken. Eventuellt var det denne Mats Olsson som gifte sig i Österlövsta i november 1695. I sådant fall var han då ryttare vid Lövsta bruk. Ryttaren Mats Olsson i Skärsättra (Skersäter) i Österlövsta fick sitt (första?) barn Malin den 22/11 1698. Den 30/11 1702 föddes Kerstin vid Åkerby bruk och pappan hette Mats Olsson. Ett av dopvittnena, Johan Östensson Ström, var uppsättare (enl Österlövsta db då hh Karin Hansdotter dog d 26/9 1709). Indikationer om att Mats Olsson i Österlövsta var samma person som Mats Olsson i Skäfthammar är alltså:
•   dotter Malins namn i Österlövsta = hustruns namn i Skäfthammar
•   dotter Kerstin finns i Österlövsta (f 1702) - en trolig(?) dotter Kerstin finns i Skäfthammar (f ca 1707)
•   koppling till yrket uppsättare finns i Österlövsta - Mats Olsson i Gimo var uppsättare strax efter flytten dit

Brukskarlen Mats Olsson vid Åkerby bruk fick dottern Brita den 30/8 1708. I Gillinge, dit Per Eliasson och Anna Matsdotter flyttade 1745/1746 bodde vid den tiden en Brita Matsdotter, gm Per Persson. Britas efternamn framkommer då parets (sista?) barn Olof föddes den 24/6 1754 i Gillinge i Ekeby socken. Man kan spekulera att Per och Anna flyttade till Gillinge eftersom Annas syster Brita bodde där. Tyvärr saknar vi födelse- och döduppgifter om Brita Matsdotter i Gillinge. (Sökandet kompliceras av att det bör ha funnits (minst) två stycken personer med namnet Per Persson i Gillinge vid samma tid. Detta antagande baseras på tätheten mellan Per Perssons barn födda i Gillinge.) Två av Brita Matsdotters (troliga) barn bör ha varit Brita (född 21/4 1749 i Gillinge) och Mathias (född 4/1 1751 i Gillinge). Dessa två personer skulle kunna ha varit Brita Pärsdotter (f 1744 i Ekeby) och Mats Persson (f 1750 i Ekeby), som bodde hos trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1760-talet. Ungdomarna hos Mathias i Gäddeholm motsvarar förmodligen; 1) Brita Gimström, som hittas i Badelunda hfl AI:2 sida 62, och 2) trädgårdsmästaren Mats Gimström, som dog 13/11 1786 i Ålem socken.

Med ovanstående information och resonemang var trädgårdsmästarna Elias Gimström (f ca 1739) och Mats Gimström (f ca 1750) kusiner med varandra och systerbarn till trädgårdsmästaren Mathias Gimström (f ca 1722). Trädgårdsmästaren Clas Gimström var född 15/3 1780 vid Gimo bruk. Släktskapet med de övriga tre trädgårdsmästarna tycks ha varit mer distant än släktbanden morbror/syskonbarn/kusiner, och en av de bifogade bilderna illustrerar en möjlig relation mellan Clas Gimström och de övriga tre trädgårdsmästarna Gimström.

Den förslagna bilden av eventuella kopplingar mellan de fyra trädgårdsmästarna Gimström, och med trädgårdsdrängen Johan Gimrot, bygger på en hel del antagningar och resonemang kring dem. Bilden har sina svagheter. Exempelvis fick Mats Olsson vid Åkerby bruk sonen Olof den 3/12 1705, och Mats Olsson vid Gimo bruk fick sonen Olof den 8/6 1710. Om de två Mats Olsson var en och samma person bör Olof född 1705 ha dött innan Olof föddes 1710, men inga testamentspengar har hittats från Mats Olsson i Österlövsta 1705-1710 och ingen son till Mats Olsson har hittats i Skäfthammar dödbok 1709-1710. Förmodligen kan fler fakta, som motsäger allt eller delar av våra slutsatser, hittas. Förhoppningsvis finns också fakta som styrker dem.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

50
Ekeby / Ekeby mantalslängder 1714-1742 "mod" eller "m"
« skrivet: 2020-11-04, 10:49 »
Hej,

I tillgängliga mantalslängder för Ekeby socken, åren 1714-1742 står på en del rader "mod" eller "m" skrivet direkt efter ettan, som indikerar hustru. Detta står alltså endast efter en del av ettorna som indikerar hustru. Vad betyder det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

51
Tumbo / Pehr Wedholm wid Quicksund död 18120110
« skrivet: 2020-10-11, 18:17 »
Hej,

I Tumbo C:2 sida 197 står att Per Wedholm vid Kvicksund dog den 10/1 1812. Hur hittar jag honom i en husförhörslängd för att se om det finns födelseuppgifter om honom (förrutom att han bör ha varit född ca 1745 enligt uppgiven ålder i dödboken)? Tyvärr hittar jag inte Kvicksund i hfl som sträcker sig över året 1812. Jag har försökt med både Tumba och med Rytterne kyrkoarkiv.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

52
Hamrånge / Axmar bruk i mantalslängd
« skrivet: 2020-09-17, 11:55 »
Hej,

Jag undrar om personer vid Axmar bruk på 1690-talet finns på någon speciell sida i mantalslängder. Under Hamrånge socken står i mantalslängderna hur många personer som fanns vid bruket (Axmar?), men inte deras namn. Finns något annat arkiv med denna information?

I en bouppteckning från 1691 har jag sett att Carl Modin vid Axmar (tror jag det står) i "Hambånge" var skyldig pengar till dödsboet, men jag hittar inte det namnet i Hamrånge mantalslängder 1689-1691.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

53
Hej!

Jag undrar vad som står efter dopvittnenas namn i Skinnskattebergs födelsebok C2. Samma ord (?)  ??? står efter nästan alla dopvittnens namn, och här är ett exempel på när det är som tydligast enligt mitt tycke:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009676_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=1492%2C3515%2C2335%2C1115

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

54
Björskog / Björskog AI:3
« skrivet: 2020-07-20, 22:58 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig att läsa efternamn eller yrke i Björskog hfl 1725-1735 (AI:3), sida 43. Där finns namnet Welam (tror jag) med uppgiven ålder 15 år.
Efter förnamnet tycks det stå Lyd Dragon, men det tycks mig konstigt med en så ung dragon. På samma sida finns namnet Thomas Lyd Drabant/Tomas Lid Drabant, både på vänstra och på högra sidan. Ingen ålder är angiven på Tomas.

Kan "lyd"/"lid" vara en form av ordet "liv", så att Tomas var en liv-drabant och Welam en liv-dragon?

Egentligen letar jag efter efternamnet Douhan, och när jag såg Welams efternamn/yrke tänkte jag att det kanske kunde vara en stavningsvariant, dvs Dougan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3092%2C3134%2C1060%2C495

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

55
Yrken G / Gymnast
« skrivet: 2020-07-19, 14:05 »
Hej,

I Björskog socken (Västmanlands län) husförhörslängd 1725-1735 (AI:3) har jag på sidan 266 läst "Mattias Ekents gymast 16" (år), men jag är osäker på om det är rätt. Jag blev överraskad av att se ordet gymast. Har jag läst rätt och har någon mer att berätta om gymnaster på tidigt 1700-tal?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00141#?c=&m=&s=&cv=140&xywh=3214%2C532%2C1775%2C828

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

56
Hejsan,

Är det någon som har lyckats hitta föräldrarna till skogvaktaren Jan Bonnevier, som i hfl uppges ha varit född 1771 i Älvkarleby (se bifogad bild)? Kan han ha varit samma person som Jacob Bonnevier född 10/4 1773 i Älvkarleby?

Enligt hfl tycks Jan Bonnevier ha begått självmord i Norberg 1821, men han hittas inte i dödbok där. Blev de som begick självmord inte registrerade i dödbok på den tiden, eller finns det en annan trolig anledning till att jag inte hittar honom (miss i min sökning, han dog i en annan socken etc)?

En av Jan Bonneviers söner (Jacob född 19/10 1802 i Härad (= i Norberg?)) blev dömd till vatten och bröd för slagsmål med kniv enligt anteckning i hfl. Jacobs son Johan Erik Bonnevier (Jan Bonneviers barnbarn) född 10/8 1839 blev också dömd för kriminella handlingar och blev inskriven i olika fängelsers register. I två av dessa register finns även fotografier av honom, 41 resp. 49 år gammal cirka (tagna 1881 resp. 1888 cirka). Är det tillåtet att lägga upp porträttfotografier på det här forumet?

Man kan undra om det fanns ett socialt och/eller biologiskt arv i det här fallet, eller om Jans självmord bidrog till hans barns och barnbarns utveckling.

Vänliga hälsningar,
Jan

57
Älvkarleby / Födelse-/Dopböcker före 1730 i Älvkarleby
« skrivet: 2020-05-07, 11:22 »
Hejsan,

I min mammas anteckningar från  80/90-talet har hon skrivit om en ana, som var född på Öns bruk i Älvkarleby socken, att det "står född 1714 i husförhörslängd, men hittas 17/1 1711 i födelsebok". När vi nu har börjat ta upp hennes släktforskning igen upptäcker vi att den äldsta tillgängliga (hos SVAR och hos ArkivDigital) födelse-/dopboken i Älvkarleby socken börjar år 1730. Det har gjort att vi båda har blivit tveksamma till hennes gamla anteckning, men samtidigt tycks det oss också vara svårt att förstå hur hon skulle kunna ha gjort en sådan anteckning utan belägg.

Har äldre födelse-/dopböcker varit tillgängliga förr? Kan man fortfarande hitta arkiverade dokument vid församlingshem, och kan det hända att det finns födelse-/dopböcker för åren innan 1730 i Älvkalebys församlingshem? Har Öns bruk egna födelseböcker?

Vänliga hälsningar,
Jan

58
Yrken G / Goudiar/Godjar
« skrivet: 2020-04-29, 13:10 »
Hej,
I mantalslängder i Lena socken (Norunda härad/tingslag i Uppsala län, åren 1736 och 1741) finns några personer med titeln/yrket "goudiaren"/"godjaren" vid Vattholma bruk. Efternamnet Goude/Godou sägs vara av belgiskt/vallonskt ursprung, men inte alla personer som har titeln/yrket i fråga har detta efternamn (se bifogade bilder och också länkarna nedan). Vad var det eventuella yrket?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003549_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=64%2C3031%2C1631%2C779
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003548_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=-245%2C560%2C3106%2C1483
På sällskapet vallonättlingars hemsida har jag sett att det fanns yrket "goujar", som sägs ha betytt kolgosse. Kan de eventuella yrkena, som jag frågar om, vara stavningsvarianter av "goujar"?
https://www.vallon.se/historia.htm
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

59
Lunds stadsförsamling / Oscar Theodor född 18380202 i Lund
« skrivet: 2020-03-18, 14:19 »
Hej,
Jag undrar vart Oscar Theodor född 18380202 i Lund domkyrkoförsamling tog vägen.
I Lund domkyrkoförsamlings husförhörslängd 1852-1858 bodde han hos föräldrarna, men sedan står att han flyttade till obestämd ort den 17/7 1854. Hans namn är skrivet två gånger på samma rad, så det tycks som han flyttade tillbaka till sina föräldrar, men inget datum är antecknat för det. I kolumnet "anmärkningar" står att han "rest till sjöss". Länk till husförhörslängd i Lund:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=3052%2C220%2C3686%2C1720
Vidare står i samma husförhörslängd att hans föräldrar flyttade ifrån Lund till Ystad (Sankt Petri) 1857. I Ystad Sankt Petri husförhörslängd 1856-1862 hittas familjen i Fridhem, men Oscar Theodor bor inte längre hos föräldrarna. Länk till husförhörslängd i Ystad:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070962_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=-27%2C55%2C3688%2C1722
Jag har letat efter honom i diverse register, men inte lyckats reda ut vad som hände honom efter 1854/1857.
Tacksam för uppgifter om honom!
Vänliga hälsningar,
Jan

60
Stockholm / Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-15, 11:49 »
I SCBs dödbok, Rö socken i Stockholms län 1910, på sidan som överst har rad nummer 11 (inskrivningens löpande årsnummer), står anteckningen "D.N. 404/1912" i kolumnen för särskilda anteckningar. Anteckningen står inte på någon rad med avliden person, utan i fältet med kolumnens rubrik. Jag undrar vad det kan betyda. En teori är att en ändring av ett födelsedatum har gjorts på samma sida (rad nummer 12) och att denna ändring har fått diarienumret 404/1912 i något register. (Ändringen och anteckningen ser ut att kunna vara skrivna med samma penna och handstil.)
Anledningen till att jag undrar är om anteckningen istället skulle kunna röra personen på rad nummer 11. Det är nämligen min mormors barn. Eftersom pappan till barnet är antecknad som okänd i födelseboken och inga anteckningar om honom har hittats i församlingsboken så skulle anteckningen i SCBs dödbok kunna vara enda ledtråden till vem han var. Eftersom det inte finns några anteckningar i församlingsboken misstänker jag dock att det inte blev någon rättslig process angående faderskapet. Gör jag rätt i att misstänka det, eller är det mödan värt att åka till Stockholm för att leta i domböcker ändå?

Sidor: [1]