ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Jan Johansson

Sidor: [1]
1
Kungligt / Johan III
« skrivet: 2024-10-03, 08:58 »
Hej,

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951) nämns "Johan III:s officer Johan de la Mogne, som var bördig från Bryssel" (sida 559). Angående Johan III misstänker jag att det finns en mängd primärkällor. Jag undrar om uppgiften om Johan de la Mognes börd är omnämnd i någon av dessa, eller andra, primärkällor.

Vänliga hälsningar,
Jan

2
Smed- och/eller vallonsläkter / Espeche / de l'Espeche
« skrivet: 2024-09-23, 16:54 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) finns släktnamnet de l'Espeche med "Simon de l'Espeche, skogshuggar från Sedan". Här på Anbytarforum finns, under Smed- och/eller vallonsläkter, diskussionsämnet Esping / Äsping. Kan det vara en stavningsvariant av det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) står, om jag har läst rätt, att går-kock Isaack de Läspie (eller de Läspin) och hans hustru bodde i salige postmästare Beijers gård nr 11 på Kungsholmen(s brändmästareskap?) nr 6 kallat Murmästaren (sida 191). Kan Isaack ha haft det franska(?) släktnamnet de l'Espeche?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=3275%2C1200%2C2162%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Gård nr 8 på samma, ovan nämnda, sida ägdes av Catharina de la Gardie - om det kan vara av betydelse för utvärdering av går-kockens släktnamn.

3
Smed- och/eller vallonsläkter / Rousseau
« skrivet: 2024-08-31, 14:31 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019) finns släktnamnet Rousseau med stavningsvarianterna Rouseau och Rousiau. Släkten tycks ha okänt ursprung och den var ”en kolarsläkt, som delvis koncentrerades kring Gusum bruk”.

I Stockholms mtl 1676 (G1 BA:5/1) finns namnet Fredrich Rossau.

Sivert Persson, stadstimmerman Per Nilsson och en änka efter en snickare hyrde bostad av Fredrich Rossaus änka (sida 168v). Hennes gård låg på Norrmalms västra del och på sida 168 står att brandmästareskapet hette Barnhuset i vilket kvarteren Islandet, Svärdfisken och Tranhalsen ingick.

Länk till sida 168v:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=665%2C2046%2C3104%2C1434

Finns namnet Fredrik i släkten Rousseau, som hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista?

Det som möjligen kan tyda på att Fredrich Rossau tillhörde ”kolarsläkten” Rousseau är en koppling till släktnamnet Brask i mtl 1676. Gården som blev registrerad direkt under ovan nämnda gård ägdes och beboddes av Anna Persdotter och hennes tre barn. Om jag har tolkat texten rätt var hon änka efter mäster Samuel Brask.

Släktnamnet Brask har jag noterat vara kopplat till ett par andra ”järnbruk-släkter”:

1)   Anna Brask var gm (enligt mtl:er 1694-1714) skeppare och rådman i Öregrund Philip Boivie (Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1, sida 50, tabell 21).

2)   Måns Brasks änka, Elisabeth Holm, gifte sig (troligen 1698) med (fd skeppare och) rådman i Öregrund Michel Poulin/Poulain (tabell 5 på Kjell Lindbloms tillägg till NV här: https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/).

Gissningsvis var Anna Brask och Måns Brask släkt med varandra.

Möjligen kan Braske vara en stavningsvariant av Brask.
Den 14/10 1688 döptes borgare Olof Olofsson Braske och hustru Catharina Samuelsdotter Palms dotter Brita i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sid 306-307).

Fredrich Rossaus änka ägde ytterligare en gård i brandmästareskapet Barnhuset enligt uppgift i mtl 1676 (längst ner på sida 169). Där inhystes Per Andersson (registrerad som ”löskarl”) och hans hustru (dock två ”löskvinnor” registrerade). Där bodde (hyrde?) även gatuläggare Mats Ersson med hustru och ett barn.

Vänliga hälsningar,
Jan

4
Smed- och/eller vallonsläkter / Bary
« skrivet: 2024-07-17, 18:50 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Nya_släktlistan_190213_komplett.xlsx") finns släktnamnet Bary (franskt ursprung) med kommentaren "Skogshuggarna Johan och Sevais Bary förekommer 1633. Det finns en koppling till Johan i Sedan 1631.".

I Stockholms mtl 1676 framkommer att skräddare och borgare Tolle Bary/Barij (även Tolle: Barry/Barrij) ägde och bodde i hus nr 16 i Gamla Stans västra kvarter (G1:BA:5/1, sida 106). Han blev mantalsförd med hustru, fyra barn, fyra gesäller, två drängar och tre pigor. Om jag har tolkat texten rätt står det att Tolles svärfar från Paris var gäst i samma hus.

I samma hus nr 16 blev också följande registrerat:
- danska Niels: Crus
- Johan Sahlberg een schrifuare (en skrivare)
- Lars Trostlint (eller Trosklint?) krydekrämer (kryddkrämare)

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=3273%2C3345%2C1708%2C803

Vet någon om skräddare Tolle Bary var släkting till skogshuggarna Johan och Savais Bary?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

5
Smed- och/eller vallonsläkter / Turin
« skrivet: 2024-07-16, 12:14 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version 2019) finns släktnamnet Turin med kommentaren ”Nicolas Turin är omnämnd 1627 med koppling till Liège”. Släktnamnet Turin förekommer i kyrkoböcker mm från Stockholm omkring 1700. Nedan finns mina anteckningar (gjorda i sökande efter annat), men det finns säkerligen mycket mer information att hitta. Det skulle vara roligt att veta huruvida någon av de nedan nämnda personerna var släkting till Nicolas Turin, som hade koppling till Liège. Anteckningarna är ”vinklade” så att relationer, till andra personer med släktnamn i nämnda släktlista, blir belysta. De nämnda personerna behöver inte ha varit släkt med varandra och därför har jag ”vinklat” anteckningarna så att vissa ”gemensamma nämnare” också blir belysta.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

14/5 1683 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård för vinskänk Petter Turins barn (Klara fs vol LIaa:4, sid 21/22).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056197_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=608%2C2922%2C2586%2C1195

12/7 1683 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård mm för vinskänk Petter Turins barn (Klara fs vol LIaa:4, sid 25/26).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056197_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=353%2C569%2C2587%2C1195

30/3 1686 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård mm för vinskänk Petter Turins svärmor (Klara fs vol LIaa:6, sid 29/30).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056199_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=399%2C2111%2C3104%2C1434

6/3 1690 herr Peter Turin var dopvittne vid nöddop av vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brinks dotter Margaretha (tyska Sanka Gertrud fs vol CI:1b, sida 689).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=3059%2C3849%2C2809%2C1328
Dopvittnet Peter Turin var troligen ovan nämnda vinskänken, men han kan istället ha varit kanslisten/notarien Petter Turin, som hade en (långsökt) relation till vinhandlare Anders Brun (se nedan).

27/12 1690 döptes båtsman eller ammiralitetsbetjänt Olof Torin och hustru Maria Meys/Meijs* son Carl Johan i Katarina fs (vol CI:4, sida 569). Familjen hyrde bostad på Sillpackargatan (västra delen av dagens Åsögatan). Faddrar var: skeppskapten Michael Hall, notarie Bisellsten, klädmakare mäster Adam Struense, mäster Hans Christian Schultz, monsignor Wilhelm Ditmar, monsignor Detloff Mörck, monsignor Matthias Dygman, hustru Catharina Brun, hustru Anna Kolling, hustru Brita Hansdotter och jungfru Brita Andersdotter.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00297#?c=&m=&s=&cv=296&xywh=3184%2C1432%2C2567%2C1214
* Möjligen var Maria Mey/Meij släkting till Johan Baltzar Mey/Meij, som var fadder vid dop av stadsvakt Samuel Olofsson och hustru Maria Pärsdotters dotter Maria den 14/5 1690 i Katarina fs (CI:4, sida 525). Vid samma dop var bl a mjölnare mäster Johan Labant fadder. Hans efternamn kan möjligen vara en stavningsvariant av la Bende, som finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (okänt ursprung).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00275#?c=&m=&s=&cv=274&xywh=2996%2C3022%2C3081%2C1457

14/7 1694 betalning för begravning av kanslist Petter Turins barn i egen grav på Maria Magdalena kyrkogård (Maria Magdalena fs vol LIa1:45, sid 179).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055280_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=621%2C659%2C3105%2C1434

19/12 1695 upprättades bouppteckning efter notarien i kungliga kommerskollegium** Petter Thorijn (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:52, sida 882). I den framkommer att Petter avled den 15/8 1695 (”olyckeligen ... uthi siöhn omkommen”). Petters arvinge var hans syster, Anna Catharina Thorijn, som då var gm major Baltzar Kronacker och på sidan 887 framkommer att Petters mamma hette Anna Sijltman/Syltman.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107533_00920#?c=&m=&s=&cv=919&xywh=2378%2C167%2C4466%2C2064
Enligt information på adelsvapen.com om Cronacker (nr 983) var Anna Siltman gm Jonas Torinus, som var prost och kyrkoherde vid Gustavi kyrka (domkyrkoförsamlingen) i Göteborg (se PS nedan).
Niklas Cronacker, bror till Baltzar enligt information på adelsvapen.com om Cronacker (nr 980), var fadder vid dop av ett barn till ovan nämnda vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brink, den 11/9 1687 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Niklas Cronackers dotter, Dorotea Elisabet Cronacker, var gm Christian Kohlmäter (1648-1726), som var adoptivson till rådman Hans Kohlmäter (1626-86) enligt information på adelsvapen.com om adliga ätten Riddersköld (nr 1006). I Stockholms mtl 1683 framkommer att Hans Kohlmäter hade en piga som hette Maria Le Brun (fc 1657) och att han var granne med nämnda vinhandlare Anders Brun och Gunilla Brink (vol G1 BA:6/1, SVAR:s bild 83).

30/12 1695 betalning för begravning av notarien i kungliga kammar- och kommerskollegium** Petter Turin ”begrafwen in uthi kyrckian, i kyrckians graf, men andra dagen sattes neder på kyrckiogården uthi kyrckians lägerstadh” (Maria Magdalena fs vol LIa1:46, sid 192-193). Kanslist/notarie Petter Turin blev inte registrerad med titeln ”herr” i någon av de tre nämnda notiserna.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055281_00113#?c=&m=&s=&cv=112&xywh=3172%2C3363%2C2155%2C995

10/8 1698 betalning för en grav i Klara kyrka av vinhandlare herr Petter Turin (Klara fs vol LIaa:19, sid 20-21).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056211_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=126%2C3091%2C2627%2C1214

30/8 1698 betalning för en liksten av herr Petter Turin (Klara fs vol LIaa:19, sid 22-23).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056211_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=543%2C1687%2C2189%2C1011

21/2 1701 troligen begravning av (utan betalning, ”fritt”) salige Petter Turiin ”efter Reso: [resolution?]” (Klara fs vol LIaa:22, sid 29).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056214_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=332%2C2985%2C3104%2C1434

7/9 1701 upprättades bouppteckning efter vinhandlare Petter Thurin (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning vol F1A:59, sid 715). I den framkommer att Petter avled den 24/1 1701 och att hans familj då bestod av: hustru Margreta Westman, sonen Gabriel Thurin (myndig men boendes hos sin mamma) och dottern jungfru Margreta Elizabet Thurin på det 17:e årets ålder (dvs född ca 1685). Dödsboet ägde ett stenhus vid Drottninggatan på Norrmalm, ett mindre hus i hörnet av Hötorget samt en gammal sjöbod vid slutet av Mäster Samuels gränd.

28/10 1710 betalning för gravöppning på Klara kyrkogård för Petter Turins änka (Klara fs vol LIaa:31, sid 83-84).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056223_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=393%2C3082%2C3104%2C1434

** Några anteckningar om kommerskollegium:

a) Mårten Augustinsson (1600-56), adlad Leijonsköld (friherre nr 53) och friherre till Älvkarleby, blev assessor i kommerskollegium 1651 och vice direktor där samma år (adelsvapen.com). Kommerskollegium skapades 1651 (https://www.kommerskollegium.se/om-oss/uppdrag/historia/kommerskollegiums-historia-i-artal/).

b) Gabriel Oxenstierna (1647-1700) af Croneborg (grevlig nr 10) blev assessor i kommerskollegium 1667 (adelsvapen.com). Troligen var det denna Gabriel Oxenstierna som bodde i ett hus ägt av änkan efter ovan nämnda Mårten Augustinsson/Leijonsköld enligt uppgift i Stockholms mtl 1676 (hus nr 97 i Gamla Stans södra kvarter).

c) Bröderna Abraham och Jakob Momma (döda 1690 resp. 1678), båda adlade Reenstierna (nr 818), blev extra ordinarie kommissarier i (general-)kommerskollegium i Stockholm på 1660-talet (1667 resp. 1665).

d) Johan Silfverström (adel nr 781, död 1710) blev assessor i kommerskollegium 1688. Han var gm1 Anna Maria Hauber (bg 1697 i Klara kyrka), dotter till handelsman Johan Christoffer Hauber, och gm2 Altea de Besche (född 1670), dotter till bruksägare Georg de Besche och Altea Bothler. Anna Maria Hauber (registrerad som Anna Maria Silfverström) var fadder vid dop av faktor och handelsman Hans Westman (jfr vinskänk Petter Turins hustru Margreta Westman) och hustru Ursilla Erensts son Carl den 31/5 1691 i Katarina fs (se ovan). Familjen Westman/Erenst bodde vid Hammarby sjötull***. Anna Marias pappa, Johan Christoffer Hauber, blev troligen registrerad som Johan Haubert i Stockholms mtl 1676 sida 50 (vol G1 BA:5/1) då han bodde med hustru och sju barn i ett eget hus i Gamla Stan (jämför bouppteckning, daterad 11/7 1701 (vol F1A:6, sida 13), efter handelsman (Johan) Christoffer Hauber i vilken sex barn och två hus är nämnda). Nästa hus i mtl 1676 gästades av kamrer Gillius Bossard vars släktnamn hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista och i samma hus fanns mågen Staffan Beer (möjligen le Ber i nämnda släktlista). Två hus därifrån var Peter de Tri hyresgäst med hustru och fyra barn enligt uppgift i samma mtl 1676. Peters släktnamn är misstänkt likt de Try, som även det hittas i Sällskapet Vallonättlingars släktlista (där även, det för latinska språk ”Hauber-liknande”, släktnamnet Auber är nämnt).

*** Ovan, eller vid, Hammarby sjötull bodde på 1600-talets andra halva bland annat:

1) paret Noah Verlaine (klädmakare) och Margareta le Marinier (Kjell Lindblom 2023-09-26 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1658641#msg1658641).

2) paret Hans Schultz (klädmakare/överskärare) och Catharina Jacobsdotter vars dotter Catharina döptes den 13/5 1688 i Katarina fs (vol CI:4, sida 264) då bl a mäster Mårthen Brun var fadder. Troligen var Hans Schultz samma person som ovan nämnda faddern mäster Hans Christian Schultz (se dop 27/12 1690 i Katarina fs av båtsman eller ammiralitetsbetjänt Olof Turins son Carl Johan).

3) paret Hans Westman (faktor och handelsman) och Ursilla Erenst (Ernstsdotter?) vars son Carl döptes den 31/5 1691 i Katarina fs (vol CI:4, sida 716). Anna Maria Hauber/Silfverström var en av faddrarna (se ovan).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00359#?c=&m=&s=&cv=358&xywh=337%2C1290%2C3035%2C1435

PS: Kyrkoherde Jonas Petri Torinus var född 1610 i Torestorp (ca 7 mil sydöst om Göteborg) enligt uppgift i Göteborgs stifts herdaminne (1672) (se bifogad bild).

6
Älvkarleby / Älvkarleö bruk
« skrivet: 2024-07-04, 21:48 »
Hej,

På Wikipedia står att Älvkarleö bruk anlades 1659 av Claes Depken och David Leijel d.y.
Finns mer detaljerad information om anläggandet av Älvkarleö bruk (tillstånd etc)?

På adelsvapen.com står att Mårten Augustinsson Leijonsköld var friherre till Älvkarleby och att han dog 27/10 1656.

Länk (se son i TAB 1):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijonsk%C3%B6ld_nr_53

Hade Mårtens bortgång hösten 1656 något att göra med anläggandet av Älvkarleö bruk 1659?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Jag kan inte låta bli att påpeka att det finns ett par ankare på Leijonskölds vapensköld.

7
Övriga släkter - S / Sippel / Sippela
« skrivet: 2024-06-10, 14:21 »
Hej,

På hemsidan https://sodermalm.one/historia/pafhaxprocesser.html är en familj Sippel (feminint Sippela?) omnämnd (källan är för mig oklar; antingen är det "Historia kring Stockholm, red. Ahnlund, Hammarström, Nevéus, 1981, eller Per Anders Fogelström: Häxorna i Katarina). Det rör sig om Stockholm och 1600-tal. Familjen ska ha bott, eller haft verksamhet i Katarina församling på Södermalm i Stockholm, men ska även ha haft verksamhet (drift av ett bollhus) nära slottet i Gamla Stan.

Den 23/7 1691 döptes vinskänk Niclas von der Huff/Houff och hustru Margreta Spiners (Spinner) dotter, Anna Maria, i Katarina församling i Stockholm (CI:4 sida 727 samt CI:5 sida 138). I dopnotiserna står att barnets föräldrar bodde "på Sipens kiällare wed Jerntorget men alltid hållit sig hijt till Catharina försambling". Järntorget ligger i södra delen av Gamla Stan och slottet i dess norra del.

Kan "Sipens kiällare" ha varit ägt, eller drivits, av familjen Sippel?

Länk till dopnotisen i CI:4:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00364#?c=&m=&s=&cv=363&xywh=2688%2C2203%2C4045%2C1912

Länk till dopnotisen i CI:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055754_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=307%2C2620%2C3370%2C1594

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

8
Smed- och/eller vallonsläkter / le Ber
« skrivet: 2024-06-07, 14:29 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista ("Nya_släktlistan_190213_komplett.xlsx") är släktnamn nr 32 le Ber.

I Stockholms mtl 1676 framkommer att lärftkrämare Anders ...nssons änka bodde i eget hus och att hon hade en måg, som hette Staffan Beer, även han lärftkrämare (BA:5/1, sida 50, SVAR:s bild 12). I samma hus bodde också bokhållare Simon Kempe, kamrer Gillius Bossard (vars släktnamn finns i nämnda släktlista), notarie i arvs-kollegiet Axel Aulevelli samt assessor Petrus Salanus och hans måg, notarie Anders Strömberg. På ömse sidor av huset bodde Johan Haubert respektive (med ett hus emellan) Peter de Tri.

Fråga 1: Kan mågen Beers släktnamn ha varit le Bre?

Fråga 2: Kan Johan Hauberts släktnamn ha varit en stavningsvariant av Auber, som finns med i nämnda släktlista?

Fråga 3: Kan Peter de Tris släktnamn ha varit en stavningsvariant av de Try, som finns med i nämnda släktlista?

Länk till sidan med nämnda namn:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2479%2C2373%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

9
Hej,

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1) framkommer att föraren Mårten Mårtensson under fältherrens kompani bodde i Knut Hindersson(?)s änkas bakhus (sida 50, SVAR:s bild 12). Jag skulle vilja leta efter mer information om Mårten i gmr och undrar därför vilket regemente detta fältherrens kompani löd under.

Länk till posten:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=3276%2C2054%2C1796%2C830

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

10
Maria Magdalena / Makalenens gata / Macklerens tvärgata
« skrivet: 2024-03-30, 11:34 »
Hej,

I en bouppteckning, daterad 5/2 1720 (Stockholms... F1A:88, sida 700) efter  bryggare Olof Matsson Broman, står att hans efterlämnade änka hette Elisabetha Montensdotter (Mårtensdotter?) Lindberg (troligen Lundberg) och att dödsboet ägde en gård på Södermalm vid "Makalenens gata".

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107569_00733#?c=&m=&s=&cv=732&xywh=644%2C416%2C2598%2C1195

Den 7/6 1720 vigdes bryggare Johan Lind och hustru Elisabet Lundberg i Elisabets gård "på Macklerens twärgatan" i Maria Magdalena fs (EI:1, sida 230). Troligen var Elisabet den omnämnda änkan i bouppteckningen (se ovan), troligen rör det sig om samma gård och gata, som troligen var en tvärgata och därför egentligen hade ordet "tvärgatan" i sitt namn (som i vigselnotisen).

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=1687%2C4003%2C1760%2C830

Vet någon var denna gata/tvärgata låg och om den finns idag med ett annat namn?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

11
Introducerad adel - G / Gyllenanckar
« skrivet: 2024-03-25, 13:16 »
Hej,

På adelsvapen.com står att Axel, son till Gabriel Gyllenanckar (TAB 3), dog den 22/12 1669 i Stockholm och är begravd i Enköpings-Näs kyrka.

Länk:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenanckar_nr_47

Emellertid begravdes en "Axell Gyllenankar" den 12/3 1671 i Riddarholmens kyrka i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 372).

Rör det sig om två olika personer, en och samma person med fel på adelsvapen.com, eller en och samma person vars lik flyttades från Enköpings-Näs kyrka till Riddarholmens kyrka 1671 (eller ännu senare från Riddarholmens kyrka till Enköpings-Näs kyrka)?

Länk till begravningsnotisen i Riddarholmen församling:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00372#?c=&m=&s=&cv=371&xywh=528%2C3463%2C2347%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

12
Smed- och/eller vallonsläkter / Barchon
« skrivet: 2024-03-17, 14:12 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019) har jag sett släktnamnet Barchon med kommentaren "Smältaren Piron de Barchon skriver kontrakt 1632 i Liège men avlider året därpå i Österbybruk".

Hade Piron barn, som bodde kvar i Sverige efter Pirons död?

Anledningen till min fråga är tre notiser i Riddarholmen församlings volym CI:1 och det rör sig om en "fransos" Pier Bancon, dvs inte exakt Barchon.

Den 17/8 1689 "christnades ett oächta barn hwarom widlyfftigare finnes ibland the
ächta barnens ram, aff samma åhr och dato, hwilket ther fördes upp för ächta
med condition then nu uphäfwen är, i dhe(t) remisset ifrå rådstugan gifwer
wid handen att H:r [herr] Pier Bancon hafwer deth samma barnet adopterat, men om
modren, hade man ännu intet får besked."

Länk till notisen (Riksarkivets bild 458):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00458#?c=&m=&s=&cv=457&xywh=336%2C3580%2C3003%2C1416

I samma volym finns på Riksarkivets bild 119 en överkorsad notis som lyder:
"samma dag [dvs 17/8 1689] christnade mag. Vult ett barn wid nampn Elsa Maria
som een francois Banco benämbd bestelte om och berättade att
barnet war född upå een farkost wid Blokhus Tullen (Blockhustullen) den 13 majus(?)
kl. 2 effter middagen och woro thes föräldrar skeppare folck
fadren Peter Staffansson och modren Christina Andersdotter
hemma på Ösel i Arensborg och efftersom härwid woro suspecte
omständigheter lemnades deth till domarens ransakning
till thes man får see om detta barnet får beholla här sitt rum
ibland the ächta barnen(.) Hwad icke så warder deth aff(-)förd
i medler tid wore till doopet wetne och fadrar
mons. Piere Bancons             J. [jungfru] Elsa Utter
advocatij Decroy                   m.r [mäster] Charle Boits hustru
mon:r Schönfeldt uti Mans.(?)
Thetta barnet fans wid ransakningen wara oächta och för
then skull förs här af till sitt rum"

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00119#?c=&m=&s=&cv=118&xywh=607%2C1972%2C3840%2C1811

Den 27/11 1689 "jordfäste m. Vult cammar(-)drängens Nils Ekebergs barn och tillika uti samma
graf ett oächta barn hwarom NB [nota bene] een Francois Pier Bancon benembd sigh lät wårda".

Länk till notisen som finns i Riddarholmen fs CI:1, Riksarkivets bild 382:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00382#?c=&m=&s=&cv=381&xywh=3103%2C4119%2C2753%2C1298

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

13
Smed- och/eller vallonsläkter / Berent
« skrivet: 2024-03-07, 15:38 »
Hej,

Den 18/2 1683 vigdes guldsmed Peter Berent och jungfru Chatarina Pinnard i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 306).

Kan möjligen Chatarinas släktnamn vara en stavningsvariant av Picard, som finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, liksom släktnamnet Berent? Picard tycks ha okänt ursprung och Berent har sitt ursprung i "N", vilket jag tolkar som Nederländerna.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00306#?c=&m=&s=&cv=305&xywh=514%2C1553%2C2816%2C1328

Eftersom bokstaven d är otydlig i Riksarkivets bild av notisen bifogar jag bild av den tagen från ArkivDigital (emellertid ljus- och kontrastjusterad av mig).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

14
Karlskoga / Bruk / Järnbruk
« skrivet: 2024-03-06, 15:30 »
Hej,

Den 1/3 1666 vigdes bokhållaren vid "Karlskoga bruk" och jungfru Maria Adolphsdotter i Riddarholmen församling i Stockholm (CI:1, Riksarkivets bild 301).

Vet någon vad bokhållaren hette och/eller vid vilket bruk han var bokhållare?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055334_00301#?c=&m=&s=&cv=300&xywh=3185%2C161%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

15
Dunker / Styckebruk i Dunker?
« skrivet: 2024-02-15, 20:47 »
Hej,

I en lysnings- eller vigselnotis, daterad 23/11 1672, i Stockholms Katarina församlings kyrkoarkiv står att brudgummen Anders Jonsson var gjutare vid Welam Mommas bruk i Södermanland. Vidare står att Anders var född vid nämnda bruk i "Danske(?)" socken. Möjligen avsågs Danmark socken i Uppland, men eftersom Welam Momma hade mer koppling till Södermanland lutar jag åt möjligheten att man avsåg en socken i Södermanland. Det närmaste jag har hittat i "ljud-väg" är Dunker socken.

Eftersom Anders var gjutare och eftersom Karl-Gustaf Andersson har skrivit:
"Tillsammans med sina bröder Abraham och Jacob fick M [Welam Momma] 14 jan 1654 även privilegium på anläggande av styckegjuterier. En fjorton år lång process med Johan Notman gjorde honom till ägare av Morpa bruk och slutgiltigt genom k [kunglig?] donation 1667 till Hargs bruk. Affärerna med Notman förde även över Hulta bruk i Gåsinge i M:s [Welam Mommas] ägo." (Källa: Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-02-15), tycks det mig troligt att det nämnda bruket var ett styckebruk (kanontillverkning).

Länk till notisen, som finns i Katarina församlings kyrkoarkiv, volym CI:2, sida 356:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00191#?c=&m=&s=&cv=190&xywh=27%2C1%2C4371%2C2062

På internet har jag hittat information om Björndammens masugn i Dunker socken, men jag vet inte om gjutare jobbade där, och heller inte om Welam Momma ägde eller arrenderade den masugnen.

Har någon besked om ett eventuellt styckebruk, eller annat bruk i Dunker ägt/arrenderat av Welam Momma?

Gjutare mäster Anders Jonssons vittne var materie-kockare Olof Nilsson vid glasbruket (i Katarina fs i Stockholm), så möjligtvis var Anders gjutare vid ett glasbruk.

Fanns ett glasbruk i Dunker socken på 1670-talet?

Brudens pappa var ugnsmakare, men det behöver nog inte betyda att han tillverkade ugnar, som användes vid någon typ av bruk.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

16
Övriga arkiv / Örnbergs samling
« skrivet: 2024-02-12, 11:41 »
Hej,

I NAD står i beskrivningen av arkivet Handlingar härrörande från släkten de Flon bland annat "se härom Örnbergs samling, volym 9, släkterna de Flon och de Tri", men min tolkning av NAD är att det bara finns en volym (volym 1) i arkivet Örnbergs samling. Däremot finns volym 9 i "Svensk Slägtkalender (Svenska ättartal, Örnbergs ättartal)" som ArkivDigital benämner som "Arkivbildare", men jag har inte hittat vare sig släkten de Flon eller de Tri i denna volym 9 (heller inte släkten de Flon i registret i volym 17).

Kan någon hjälpa mig att hitta den omnämnda referensen "se härom Örnbergs samling, volym 9, släkterna de Flon och de Tri"? Jag är främst intresserad av släkten de Flon, som finns beskriven på adelsvapen.com (Adlercrona nr 868), men jag skulle gärna vilja läsa utredningen i Örnbergs samling.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

17
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / Åkers styckebruk
« skrivet: 2024-02-10, 13:54 »
Hej,

I en inventering av skräddare Jean la Bours dödsbo (se ”sterbhuus” på sida 1199, ref nedan) framkommer att hans hustru hette Chatarina Gottfridsdotter och att hennes syster var gift med Lars Håkensson, styck-gjutare vid Åkers järnbruk vilket jag misstänker betyder Åkers styckebruk. Inventeringen är daterad 7/7 1668 och finns på sidorna 1196 - 1200 i Stockholm rådhusrätt 1:a avdelnings volym F1A:10. Den 20/8 1668 gjordes en slutlig inventering(?) och i den framkommer att Chatarina hade patronymikonet Gottfridsdotter (sida 1199). Chatarina hade tidigare varit gift med läkare Anthonio Langh / Langs. I inventeringen är följande barn nämnda: Anthony Lang (trol född före 1658), Chatharina (Lang, född ca 1658) och Margreta la Bour (född ca 1662). Chatarina Gottfridsdotter bör alltså ha varit född före 1640.

Länk till inventeringens första sida:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107491_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=1144%2C-183%2C6941%2C3250

Eftersom Jean la Bour övergav Chatarina ca 1664 och rest till Frankrike är det troligt att han var fransman.
Eftersom även Chatarinas första makes namn, Anthonio, tycks mig låta utländskt (italienskt/spanskt?) och eftersom hennes syster var gift med en kanon-gjutare vågar man kanske misstänka att systrarna hade vallonsk bakgrund. Dessutom har jag sett att förnamnet Gottfrid förekom bland en del vallon-svenskar på 1600-talet.

Är det någon som har information om styck-gjutare Lars Håkensson vid Åkers järnbruk och hans hustru?

Nedan har jag försökt göra en avskrift av inventeringens första sida. Där står att Chatarina fick ett barn efter att ha blivit övergiven av Jean la Bour. Det står något vidare om detta barn, med orden ”mordade” och ”salverade” (om jag har läst rätt). Har någon en förklaring av textens betydelse angående det utomäktenskapliga barnet?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

”Anno 1668 den 7 Julij woro aff förmyndarekamma-
ren forordhnade Adsistenten Bel:t(?) Hindrik Karkman
och Not: Lars Laurinus att inventera och anteckna nå-
gra saker uthi skreddarens M:r Petter Nillssons huus hust:r
Chatarina Jean la Bours skreddares hustru tillhörige(.)
Bemelt. hustru Chatharina hafwer uthi sitt första
Ecktenskaap med Medicinae Doctore Anthonio Langs
aflat
twenne barn om hwilkas nampn eller ållder man
ingen kunskaap kunde bekomma, men sades ett aff
dem
wara i Finnlandh dhet andra hoos sin moders systers
man, Lars Håkansson widh Åkers Jernbruuk styckiu-
tare
[dvs kanongjutare](.) Medh den andra mannen skreddaren bemelt:r Jean
La Bours
hade hoon twenne barn, aff hwilka ett änu
lefwer och är här i staden hoos Petter Larsson Timmer-
man wedh S. Chatharina kyrkia
hwilken dhet hoos
sigh hafdt(?) hafwer 5 ½ åhrs tidh, som Jean la Bour öfwer-
gaff sin hustru wedh pass 4 åhr sedan och reste ifrån
henne till Frankericke
, och hoon sedermera aflade oäch-
ta barn
, dhet samma mordade [mördade?] och sig igiönom flycht
salverade [räddade?], så att ingen kunskap spordes antingen hoon [eller ”som”?]
är i lifwet eller eij. Nu som sider hafwer bemelte Lars
Håkensson styckjutare fullmechtigat [gett fullmakt till] M:r Petter
Nillsson skreddare, på sin hustruus systerbarns weg-
nar, att upsökia och till retta bringa den egendomb
som han [dvs skräddare Jean la Bour?] her i Ståkhollm på älhskillige [åtskilliga?] orter lembnat
och han M:r Petter sedermera ihopå  hemptat hafwer.
Alt fördij hafwer han af formyndare(-)Collegio anhållit
alt dhet som han nu hoos sigh hade måtte, antecknas
hwilket befans som fölier.”

18
Övriga släkter - G / Giristadius
« skrivet: 2024-02-02, 21:20 »
Hej,

I Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1959) står att Johannes Johannis Giristadius tillträdde som komminister i Nikolai (Storkyrkoförsamlingen) i Stockholm den 1/11 1634 och hade kvar tjänsten till sin död 1644 (sida 466). Vidare står att han hade en dotter, Margareta, döpt 3/10 1641 i Nikolai.

Troligen är det dottern Margareta som nämns i Stockholms Katarina fs kyrkoarkiv volym CI:2 i en notis på sidorna 258 och 259. Om jag har läst rätt står:

"Anno 1669 den 16 octob: angaff sigh till
echtenskapet Johan Jöransson, födder i Nye-
Carlby stadh [Nykarlby i Finland], haf. här till warit casseur hoos
hennes nåde feltherinnan. Hans wittne är
Daniel Månsson, inwånare här i försambl.
Enkiones nampn är, Margareta Johans-
dotter, födder här i staden Stockholm, hennes
sal. fadher, war comminister i Storekyrckian
herr Johan
. Hennes sal. före [förra] man, war Erick
Nilsson
, är dödher för 3 åhr sädan och här
på S. Catharina kyrckiogårdh begrafwen.
Hennes wittne är hustro Kirstina Lars-
dotter, sal. Johans Skultz [Schultz] enkia."

Länk till början av notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=201%2C3817%2C3651%2C1722

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

19
AA - Smedsläkt utan känt släktnamn / Nacka bruk
« skrivet: 2024-02-02, 20:37 »
Hej,

I Stockholms Katarina fs kyrkoarkiv volym CI:2 står på sida 259 om jag har läst rätt:

"Dito [dvs 16/10] 1669 angaff sigh till echtenskapet
Oloff Olofsson Lund, mäthare, födder i Arboga
stad. Hans sal. föra hustro, Anna Anders-
dotter, är dödher för 4 åhr sädan, och här
begrafwen. Hans wittne är Johan Olofsson
kiöttmånglare. Han haf. afdelt sin son.
Pigones nampn är Maria Eliaedotter,
födder widh Nacka Bruck
. Hennes wittne
är Agneta Christophersdotter, hennes stiufsyster."

Möjligen hade Maria och Agneta samma mamma, men två olika pappor: Elias respektive Christopher. Eftersom Maria och Agneta blev benämnda styvsystrar, och inte halvsystrar, är det emellertid troligt att de hade olika biologiska föräldrar, både deras mammor och deras pappor, men att den enas biologiska mamma var gift med den andras biologiska pappa.
Systrarna bör ha varit födda före 1650, kanske på 1640-talet.

Har någon en aning om vilka deras föräldrar var?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00139#?c=&m=&s=&cv=138&xywh=3157%2C1360%2C3042%2C1435

Jag har tidigare skrivit om en annan person född vid Nacka Bruk och som bör ha gift sig (ca 1690) även han i Katarina fs i Stockholm: Johan Labant, som troligen hade det vallonska släktnamnet la Bende, här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

20
Smed- och/eller vallonsläkter / Bontenel
« skrivet: 2024-01-12, 22:20 »
Hej,

Den 23/5 1691 angav sig accis-betjänt Matthias Jönsson Bottner till Katarina fs i Stockholm för vigsel med piga Margareta Nilsdotter Örn, född i Gävle stad (CI:4, sida 629). Matthias var född vid Gusums bruk i Östergötland och hans vittne var fd stadsvakt Jon Lillia.

Kan möjligen Bottner vara en stavningsvariant av släktnamnet Bontenel, som finns med i sällskapet vallonättlingars släktlista?

I listan står att Esther Bontenel var gift 1645 me Louys Baivier.
I Kjell Lindbloms bok NV del 1 står att Louys troliga pappa var Martin Baivi och att Martins hustru bör ha varit Anne de Pré (sida 45). Vid Gusum bruk mtl:er 1678 och 1679 finns det, för mig, snarlika släktnamnet de Try (se länkar nedan), men jag inser att de Pré och de Try är olika släktnamn. Kanske mer relevant information är att ett troligt brorsbarn till Louys, Antony Bevi (tabell 16 i NV del 1, sida 48) gifte sig 1715 i Katarina fs i Stockholm där han blev brännvinsbrännare.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00326#?c=&m=&s=&cv=325&xywh=3032%2C1046%2C3042%2C1435

Troligen var Matthias minst 20 år då han anmälde sig till Katarina fs och var i sådant fall född före 1671.

I mantalslängder har jag hittat, vid Gusums bruk, mjölnare Jon/Joen 1658-61 och Jöns Matsson med hustru 1672-76. I mtl 1676 tycks Jöns Matsson ha en titel, som slutar med -mäster. I mtl 1678 hittas "Jöns Gallmeij M:r" och möjligen står det "Gallmeij" e.dy. även i mtl 1676. I mtl 1679 tycks det stå "Jöns Galmeijmolnare", vilket tycks mig vara en typ av mjölnare.
I SAOB finns ordet galmej: https://www.saob.se/artikel/?seek=galmej&pz=2
Om jag har tolkat texten rätt var/är galmej zinkmalm, eller en zinkhaltig jordart, som förr användes vid framställning av mässing.

Länkar till ovan nämnda poster i mantalslängderna.

1658: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005851_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=3484%2C72%2C1703%2C803

1659: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005852_00030#?c=&m=&s=&cv=29&xywh=1027%2C1871%2C1647%2C777

1660: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005853_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=3668%2C3339%2C1663%2C784

1661: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005854_00083#?c=&m=&s=&cv=82&xywh=1266%2C2453%2C1671%2C788

1672: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006336_00168#?c=&m=&s=&cv=167&xywh=2788%2C2246%2C1673%2C789

1673: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005865_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=2833%2C2385%2C1355%2C639

1675: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006337_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=3204%2C2659%2C1736%2C819

1676: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005867_00211#?c=&m=&s=&cv=210&xywh=111%2C1203%2C1800%2C849

1678: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005868_00162#?c=&m=&s=&cv=161&xywh=732%2C2318%2C1180%2C556

1679: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005869_00109#?c=&m=&s=&cv=108&xywh=2392%2C2714%2C2106%2C993

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

21
Roslags-Kulla / Vira bruk
« skrivet: 2024-01-12, 13:40 »
Hej,

Finns namn på personer vid Vira bruk i någon mantalslängd (mtl) under andra hälften av 1600-talet?
Jag har letat i Kulla mtl:er, men inte hittat Vira bruk.

Anledningen till min fråga är en lysningsnotis i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 609):

Den 6/12 1690 angav sig svärdfejare gesäll Erik Mårtensson Grönberg, född vid Vira bruk.
Hans vittne var slaktare (och?) hus-skrivare Johan Philipsson.
Brudens namn var Anna Andersdotter, född i Södermanland. Hon hade tidigare varit trolovad med båtsman Otto Sivertsson vilket framkommer av "ven: consistorij resolution" den 21/10 1690. Paret, eller brudgummen, tog ut vigselbevis den 4/3 1692.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=3087%2C3590%2C3042%2C1435

Möjligen var Erik Mårtensson Grönberg född på 1660-talet i Vira bruk. Därför är jag mest intresserad av mtl:er 1650-1680.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

22
Religion / Martini, Olaus (1557 - 1609), ärkebiskop
« skrivet: 2023-12-24, 18:07 »
Hej,

Ett nytt diskussionsämne är fött på denna dag om personen som lär ha skrivit den svenska (original-) texten till julpsalmen Ett barn är fött på denna dag, nämligen ärkebiskop Olaus Martini.

Förhoppningsvis finns intresse för detta diskussionsämne eftersom Sveriges äldsta föreskrifter om kyrkoböcker, främst dop- och vigsellängder, finns bland Olaus Martinis bestämmelser för ärkestiftet (Källa: Olaus Martini, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2023-12-22). I ett släktforsknings-perspektiv är det också intressant att Olaus Martini var fyrmänning/brylling till Malin Andersdotter, mamma till Sveriges första riksantikvarie Johan Bure (1568 – 1652), som skrev släktboken om Bure-ätten i början av 1600-talet. Enligt tolkning av artikel om Bureätten på Wikipedia var Olaus Martinis farmors mamma, Mariet/Maria Andersdotter, syster till Malin Andersdotters morfars pappa, Jakob Andersson. Malin Andersdotter var dotter till kyrkoherden i Skellefteå, Andreas Olavi och gift med kyrkoherden i Åkerby socken i Uppland, Thomas Matthiae ”Stockholmiensis” (död 1570) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sida 476). Malin nämns här eftersom en fråga är ställd, längre ner i det här inlägget, angående en person i Uppland på 1600-talet med namnet Malin Martini.

Vid sökning hittas mycket litteratur tillgänglig på internet om Olaus Martini och säkerligen finns många experter med stor kunskap i ämnet. Tanken med det här diskussionsämnet är att det ska vara ett forum där man kan dela och diskutera (ny) information om hans närmaste släktingar, eller om personer som misstänks ha varit hans släktingar, men självklart är all typ av information om Olaus Martini varmt välkommen.

Många av de nedan nämnda källorna har hittats av Ylva Hjörvid här på Anbytarforum.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Enligt uppgifter i Svenskt biografiskt lexikon var Olaus Martinis född 1557 i Uppsala och begravd 25/3 1609 i Uppsala domkyrka. Hans föräldrar var Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter. Martinus var biskop och sedan kyrkoherde.

Olaus Martini var gift med Ragnhild Håkansdotter (1561 – 1653, vigda 14/8 1586), dotter till rådman Håkan P och Katarina Johansdotter. Enligt C. Annerstedt var Ragnhilds pappa borgmästare i Nyköping (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 58, Norstedt & söner, Stockholm 1904).

Olaus Martini och Ragnhild Håkansdotters gemensamma barn (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini” i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904):

•   Christina Olofsdotter, gm1 filosof och fysik-professor Elias Rhalambius (död 1611, Riddarhuset: von Schantz genealogier, volym 3 (sida 50b) Rålambstierna nr 530, men död före 17/3 1608 enligt digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 263, Norstedt & söner, Stockholm 1904).), gm2 fysik-professor och sedan kyrkoherde/pastor i Östervåla Samuel Andreæ Grubb (son till kyrkoherde i Luleå Andreas Grubb) (Uppsala Stifts herdaminne, vol 3, sidor 427 och 428). Enligt tolkning av information om ätten Bure på Wikipedia var Olaus Martinis pappa och Andreas Grubb kusiner. Om uppgiften stämmer var Christina Olofsdotter gift med sin pappas syssling/tremänning.
•   Håkan, äldsta sonen död ung (digitaliserad version, hämtad 2023-12-24, av C. Annerstedts ”Minne af ärkebiskopen Olaus Martini”, i Handlingar rörande Svenska Akademiens högtidsdag den 20 december 1903, sida 253, Norstedt & söner, Stockholm 1904).
•   Elisabeth Olofsdotter, gm (vigda 1621) matematik-professor Martinus Erici Gestrinius (född 16/2 1594 i Gävle, död 27/9 1648 i Uppsala, son till kyrkoherde i Gävle Ericus Nicolai Gestrinius och Anna Mårtensdotter) (Källa: Martinus Erici Gestrinius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2023-12-22).
•   Martinus Olai Nycopensis, matematiker och akademisk lärare, född 8/4 1596 i Nyköping, död 31/3 1657 i Uppsala (Nordisk familjebok (1912), sida 1133).
•   Katarina (Karin) Olsdotter, gm matematik-professor Nicolaus Olai Myliander/Mollerus (död 1641, Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 52).
•   Anna Olsdotter, yngsta dottern (Uppsala stifts herdaminne, volym 1, sida 341), gm kyrkoherde och prost i Enköping Simon Nauclerus (född (ca) 1570 i Stockholm, son till handelsman i Stockholm Olof Naucler) (Uppsala stifts herdaminne, vol 1, sida 340). Att Simons pappa var Olof Nauclér har inte kunnat fastställas (Källa: Nauclér (Nauclerus), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8806, Svenskt biografiskt lexikon (art av AW H G-m), hämtad 2023-12-22).

Frågeställningar

1) Johannes Olai Gestricius, troligen Johan Olofsson född i Gävle:
Olaus Martini blev inskriven som student i Wittenberg den 2/9 1579 och sedan i Frankfurt a. d. O. SS 1583 (Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1 – 2, sida 34). Den 27/9 1583 blev Johannes Olai Gestricius inskriven i Wittenberg (sida 35). Även Olaus Martinis pappa, Martinus Olai Gestritius, studerade i Wittenberg och blev inskriven där den 9/8 1549 (sida 25). Namnlikheten och de ej ovanliga studierna i Wittenberg behöver dock inte betyda att Martinus Olai Gestritius och Johannes Olai Gestricius (båda födda i Gävle?) var släkt med varandra.

Har någon mer information om detta eventuella släktskap?


2) Maria/Mariedh (dvs Mariet?)/Malin Martini(?), svägerska till vällärde herr Staphan i Länna 1660:
Den 19/1 1660 hölls laga ting i Söderby sockenstuga i Lyhundra härad i Uppland (Svea Hovrätt, Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:656, sida 431/handskriven sida 425). Ett ärende gällde klagomål, som framfördes av ”Wällärde H:r Staphan i Länna”, som menade att hans svägerska, hustru Malin änka efter Bengt Matsson, inte skötte Staphans föräldrar-hemman väl (sida 432/handskriven sida 426). I samma ärende är hustru Martini omnämnd. Enligt tolkning av texten var det svägerskan Malin som hade släktnamnet Martini. Hemmanet låg/ligger i Söder Nånö i Estuna socken, som gränsar till Söderby-Karl socken. I Estuna mantalslängder från 1650-talet finns ”hustru Maria” eller ”hustru Mariedh” antecknat vid ett hemman i Söder Nånö (se länkar nedan). Hon var troligen samma person som blev registrerad som hustru Malin i tingsprotokollet 1660. Hustru Malins/Marieds eventuella släktnamn Martini behöver inte betyda att hon var släkt med Olaus Martini. Olaus Martini tycks bara ha haft de sex ovan nämnda barnen med sin hustru Ragnhild Håkansdotter. Emellertid indikerar möjligen följande ett släktskap mellan Olaus Martini och Malin/Mariedh ev. Martini:

•   Förekomsten av namnet Malin, dessutom i Uppland, bland Olof Martinis släkt (Bureätten, Wikipedia).
•   Förekomsten av namnet Mariet (likt Mariedh) bland Olof Martins släkt (hans farmors mamma).
•   Olof Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Naucler, var svärdotter till Petrus Olai (född i Ångermanland), som var kyrkoherde i Söderby socken (idag Söderby-Karl socken) i slutet av 1500-talet. Olaus Martini blev vald till ärkebiskop den 8/7 1600.
•   Gyntherus Erici Svinfot (son till Abluna Mårtensdotter i Bureätten), som var kyrkoherde i Söderby socken i början av 1600-talet, skrev likpredikan över Olaus Martini 1620 (Uppsala stifts herdaminne, volym 3, sida 92).  Ovan nämnda Kerstin Simonsdotter Naucler bör ha blivit svärdotter till Petrus Olai i Söderby före 1620, troligen på 1610-talet.
•   Hustru Malin bör ha varit född under samma tidsperiod som Olaus Martinus barn enligt följande resonemang. Malins svåger, herr Staphan i Länna, bör ha varit komministern i Länna, Stephanus Matthiae, som prästvigdes 1628 och var troligtvis samma person som kyrkoherden, ”Stephanus Matthiae. Rosl.”, som tycks ha varit född i Roslagen där herr Staphans föräldrar-hemman i Söder Nånö låg (Uppsala stifts herdaminne, volym 2, sida 254 respektive sida 250). Baserat på året då Stephanus Matthiae blev prästvigt (1628) bör han ha varit född omkring 1600, men enligt uppgift i mantalslängder tycks han ha varit född 1590 eller tidigare (se nedan). Eftersom han var svåger till hustru Malin är det troligt att hon också var född under ungefär samma tidsperiod. Olaus Martinus son, Martinus Olai Nycopensis, var född 1596.

Finns mer information om hustru Malins familj?

I Länna mtl 1650 och 1651 finns ”her Staphansson” respektive ”h:r Staffan” registrerad, utan hustru, vid ett 1/2-mantal stort hemman i ”Isiöö”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=506%2C3132%2C3226%2C1522 respektive https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00176#?c=&m=&s=&cv=175&xywh=957%2C3649%2C2682%2C1265.

I Länna mtl 1653 finns namnet ”her Staffan” vid ett hemman i ”Isiö” utan etta i kolumnen för ”bonde”, men med en etta i kolumnen ”63” vilket troligen betyder att Staffan hade fyllt, eller skulle fylla, 63 år: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00259#?c=&m=&s=&cv=258&xywh=-319%2C37%2C3773%2C1780. I sådant fall var han född 1590 eller tidigare. Emellertid tycks herr Staffan i Isjö ha betalat mantalspenning igen(?) enligt uppgift i Länna mtl 1655 och 1656: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00240#?c=&m=&s=&cv=239&xywh=194%2C1640%2C1353%2C638 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00210#?c=&m=&s=&cv=209&xywh=621%2C3657%2C2686%2C1267.

----------------------------------------------------------------------------------------------------

I Estuna mtl 1650 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernånö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(u), hust. Maria (utan make men med en son och en dotter) och Oluff Erichsson(u): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003511_00155#?c=&m=&s=&cv=154&xywh=3575%2C496%2C3331%2C1571

I Estuna mtl 1651 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”SöderNånöö”: Staphan Nielsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m), hust. Maria (utan make och barn, men med en dräng och en piga) och Peer(?) Matsson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=1113%2C1295%2C2768%2C1305

I Estuna mtl 1653 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernanö”: Stafan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och ”hustru Mariedh” (med make, dvs hon kan ha gift sig 1651 eller 1652 – observera stavning av namnet): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=3177%2C994%2C1990%2C938

I Estuna mtl 1654 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södhernårnö”: Staphan Nilsson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m). Nils kan ha varit hustru Mariedhs make: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=2591%2C1151%2C2308%2C1089

I Estuna mtl 1655 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Söder Nåeöo”: Olof Andersson(m), Hans Matsson(m), Mats Matsson(m) och Nils Andersson(m): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003514_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=111%2C26%2C2011%2C948

I Estuna mtl 1666 finns följande namn och personer (med hustru (m) eller utan hustru (u)) registrerade vid hemman i ”Södernåni”: Anders Olofsson(m), Nils Staphansson(m), Mats Matsson(m), Nils Andersson(m), Olof Andersson(u, ej heller själv) och hustru Karin (utan make, men med en son): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00185#?c=&m=&s=&cv=184&xywh=3734%2C806%2C1934%2C912

---------------------------------------------------------------------------------------------------

I Väddö mtl 1666 (där Olaus Martinis dotterdotter, Kerstin Simonsdotter Naucler (död efter 1670) då bör ha bott med sin make, kyrkoherde Johannes Petri Roslagus) finns vid ett hemman i Björholma ”hustru Malin” utan någon person, som betalade mantalspenning, och i marginalen står ”är i Stockholm”: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=990%2C1678%2C2396%2C1130

23
Smed- och/eller vallonsläkter / la Bende / Labansson
« skrivet: 2023-11-14, 16:58 »
Hej,

Den 28/12 1689 angav sig, till Katarina församling i Stockholm (vol CI:4, sida 392) för lysning/vigsel, "mäster Johan labant byggmästare och mölnare på Stockholms södre quarnnar, födder wid Nakka bruk i Södermanlandh, hans förra hustro Kirstin Pädersdotter, döder för ett åhr sädan, hans cautionsman war mäster Mathias Jonsson bagare,
Enkiones nampn är hustro Anna Mårthensdotter födder wid Loquarnnar [Lokvarn i Roslags-Kulla?], hennes förre man sa. Erick Larsson, tiäruhofs skrifware, borgare och bryggiare, döder för 1 åhr sädan; desse både hade arffCollegij till-stånd".

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=259%2C1337%2C3642%2C1722

På Wikipedia står, om Nacka gård, att Nacka mässingsbruk drevs av bla Louis de Geer, och om honom står på Wikipedia att han dog 1695 i Finspång. På Sällskapet Vallonättlingars släktlista (ver 2019-03-13) står att "Kolaren la Bende finns vid Finspång 1629-42" och att namnet senare försvenskades till Labansson.

I Nacka bruk mtl 1651 hittas (om jag har läst rätt) "Johan hollend".
Länk till namnet i mtl 1651:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003512_00057#?c=&m=&s=&cv=56&xywh=1638%2C211%2C2678%2C1266

Kan "Johan labant" ha tillhört släkten le Bende?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Sedan jag skrev ovanstående text har jag dragit mig till minnes att ha sett, ett flertal gånger, att släktnamnet Libanon (eller liknande) förekom vid ungefärlig samma tidsperiod i Stockholm. Tyvärr har jag inte gjort några anteckningar om det. Kan Libanon möjligtvis vara en stavningsvariant av le Bende?

24
Övriga släkter - M / Momma
« skrivet: 2023-11-04, 17:53 »
Hej,

Ägde någon i släkten Momma (den från Aachen i Tyskland) en gård i Katarina församling på Södermalm i Stockholm på 1680-talet?

Anledningen till min fråga är en dopnotis i dito församlings dopbok (CI:4, sida 272) i vilken det står, om jag har läst rätt:

"Anno 1688 d. 24 Junij, döptes fordom Ryttarens
Anders Bergs, och hustru Elisabeta Johansdotters
son Anders. Föräldrarna legde [lejde] huus på östra
kyrckio[-]gatan, i Mummans gambla gårdh, faddrar
vore desse, mest: Herrman Schult,
hustro Malin Mårthensdotter, och Anna Anders-
dotter".

Jag är dock osäker om man avsåg släkten Momma med "Mummans gambla gårdh".

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00149#?c=&m=&s=&cv=148&xywh=485%2C93%2C3370%2C1593

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: På adelsvapen.com om grevliga ätten Reenstierna nr 57 står att (TAB 1) Jakob Reenstiernas son Gustaf föddes "1687-10-08, 'under det vagnshästarna skenade med modern tvärs över vattnet från Södermalm till Kornhamn, dit de med vagnen framsummo' ". Jakob pappa, Jakob Momma (död 1678), fick/tog släktnamnet Reenstierna när han adlades 1669. Kan hans gård ha blivit kallad "Mummans gambla gårdh" i ovan nämnda dopnotis 1688?

I vilken församlings arkiv finns den eventuella födelsenotisen, daterad 8/10 1687?

Länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Reenstierna_nr_57

25
Hej,

I Ladugårdslandets mtl 1731 (Stockholm, BA:14/2 sida 163) står, om jag läser rätt:

"smed gesell wid k. [kungliga?] artil.(?) [möjligen artilleriet] Lars Bonnevi
med sin hust. och 1 B: [barn]
har hoos sig Guardies
k:r enkian(?) hust. Stina
Hammarström
har
sin föda medelst all(-)
mosor"

Familjen hyrde bostad i gård ägd av skeppstimmerman Lars Diedrichssons arvingar, om jag läser rätt, i kvarteret Vildsvinet nr 19.

Vet man vilka föräldrarna var till denna Lars Bonnevi?

I mina anteckningar har jag följande om Hammarström (vilket inte tycks passa in riktigt på ovanstående änka...):

"Johan Hammarström var fadder vid dop; 1) den 1/11 1687 i Maria fs av kapten Jacob Grundel och Margaretha Beatha De Besches barn Jacob, och 2) den 18/9 1690 i Maria fs av bokhållare Carl de Besch och Barbro Berents barn Johan."

I Vildsvinet nr 18 bodde samtidigt Maria Bruun, som var dotter till bryggare Claes Bruun. Enligt uppgift i mtl 1711 bodde hon i samma kvarter (Lindormen) som hökare Johan Oudars änka (BA:10/11 sid 86 och 87). Maria Bruuns make var kryddkrämare (Peter Höijer, död mellan 1711 och 1721).

Länk till sida 163 i mtl 1731:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057046_00087#?c=&m=&s=&cv=86&xywh=3022%2C2078%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

26
Smed- och/eller vallonsläkter / Gieting
« skrivet: 2023-10-30, 15:04 »
Hej,

I Bernt Douhans artikel Vallonerna i Sverige (Fataburen 1981) står på sida 83 "De som arbetade på mindre bruk försvenskade i vissa fall sina namn, och Flygare, Hammare, Klo, Gieting, Danielsson, Nicklasson och Philipsson är enbart några exempel på sådana släktnamn".

Vilket vallonskt (eller av annat ursprung) släktnamn försvenskades till Gieting? När? Var? Vems släktnamn försvenskades?
Jag vore tacksam för all typ av information, även misstankar.

Om jag har navigerat rätt på internet publicerades Bernt Douhans avhandling 1985 vilket gör att jag misstänker att han var akademiskt aktiv då artikeln skrevs.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

27
Smed- och/eller vallonsläkter / de Pois
« skrivet: 2023-10-09, 12:31 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista, version 2019-03-13, finns släktnamnet le Pois.
Som kommentar till le Pois står att Etienne de Pois kom till Sverige som kolare 1623.

Den 17/5 1687 "döptes ett oäctta barn Justina, barnfadren
föregats wara döder, en af kong. maijestets Drabanter,
Petter Poijs, och hon Anna Larsdotter, som födt barnnet
ytterst på Östre Kyrckiogatan, i timbermansens Bengts
gårdh näst Ehresta [Ersta?], wittnade skarpprättarens
fordom Anderstes dotter Brita, som henne af
barmhertigheet intagit hafv:, dher till besakade
barnmoderskan hustru Elisabeta Hansdotter, änkia"
(Katarina fs i Stockholm, CI:4, sida 170).

Petter Poijs, som möjligen hade det vallonska släktnamnet de Pois, bör ha dött tidigast 9 (eller låt oss säga tidigast 10) månader tidigare om uppgifterna stämmer.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00096#?c=&m=&s=&cv=95&xywh=3222%2C2443%2C2549%2C1205

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

28
Smed- och/eller vallonsläkter / le Cleer
« skrivet: 2023-10-08, 20:41 »
Hej,

Den 22/10 1687 angav sig kopparslagare mäster i Arboga, änkling Leonard Meijer, till Katarina fs i Stockholm för äktenskap med jungfru Maria le Kler [le Cleer], född "här i staden", som kan betyda i Gamla Stan i Stockholm (CI:4, sida 156). Gissningsvis var Maria född på 1660-talet.

Enligt notisen var klädmakare mäster Hans Lundberg Leonards blivande svåger. Släktnamnen Meijer och Lundberg har koppling, enligt sekundära källor, till guldsmed Gotfred Dubois (tabell 54 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210). Enligt annan sekundär källa hade hans svärmor släktnamnet Lundberg, men jag har inte lyckats bekräfta den uppgiften med någon primärkälla.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=2876%2C289%2C3035%2C1435

Enligt Sällskapet Vallonättlingars släktlista (version 2019-03-13) var Johanna Wincentsdotter le Cleer gm Jacob Bäwi 1662 och släktnamnet le Cleer sägs i listan vara känt endast på kvinnosidan. Det bör ha funnits/bott en man med släktnamnet le Cleer i Stockholm, troligtvis på 1660-talet.

Vänliga hälsningar,
Jan

29
Smed- och/eller vallonsläkter / Gabe
« skrivet: 2023-10-06, 21:10 »
Hej,

Den 10/7 1687 "döptes kopparslagare gesällens, Adam
Wallentinsons Gabe
s dotter Maria, och desse personer
wigdes samma gångh
" i Katarina församling i Stockholm (CI:4, sida 126, dopnotis nr 160).

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (2019-03-13) finns släktnamnet "Herou (Gago)", men Gabe är nog inte tillräckligt likt Gago misstänker jag. Kan Gabe vara stavningsvariant av något annat vallonskt släktnamn? Troligen var Adam minst 20 år gammal vid dopet och vigseln och var alltså född före 1668.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=3347%2C161%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

30
Katarina / Södersluss
« skrivet: 2023-10-03, 10:31 »
Hej,

I en typ av lysningsnotis, daterad 4/9 1686, står att en person var "boendes på wallen vidh Söderslutz:" (Katarina fs CI:4, sida 100). Var låg Södersluss 1686?

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=3304%2C217%2C2567%2C1214

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

31
Katarina / Reenfältsgatan? 1676
« skrivet: 2023-09-17, 18:32 »
Hej,

I Katarina dopbok CI:3, sida 99, finns dopnotis nr 59 daterad 21/4 1676.
Om jag har läst rätt var det ryttare Olof Gustafssons dotter Brita som döptes.
Vidare tycks det mig stå "Bor i sin gårdh på Reenfälts gatan näst ofwan åkare gårdh". Var låg den gatan?

Med hjälp av kartan, gjord efter Holms tomtbok 1674, skulle jag vilja leta efter ryttare Olof Gustafssons gård och, om jag hittar den, se vilka som ägde tomter i närheten av hans gård. Jag är främst intresserad av faddern hustru Margreta Larsdotter Brun. Om någon händelsevis har mer information om henne skulle jag bli väldigt tacksam om jag fick ta del av den.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055752_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=2672%2C754%2C3677%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Vid letande efter konstsvarvare Hans Felix tomt vid Götgatan hittade jag det här (se bifogad bild):

32
Norra Sandsjö / Ösmo masugn och torpet Kärret
« skrivet: 2023-09-09, 18:30 »
Hej,

På Wikipedia, om Stenfors bruk, är en "masugn i Ösmo, Norra Sandsjö socken" omnämnd.
Var låg den (såvida informationen på Wikipedia stämmer)?

Länk till artikel om "Stenfors bruk" på Wikipedia:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stensfors_bruk

I Norra Sandsjö husförhörslängd AI:4 (1766-1777) är "Torpet Kiärret" omnämnt på sida 421.
Var låg det torpet Kärret?

Länk till sida 421 i hfl AI:4:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022673_00223#?c=&m=&s=&cv=222&xywh=293%2C-105%2C3103%2C1434

Ungefär på mitten av sidan finns:
Nils Brun (född) 1696
h. [hustru] Lisken (född) 1721

Jag är lite nyfiken på om Nils kan ha haft det vallonska släktnamnet Le Brun.
Har någon möjligtvis mer information om paret Nils och Lisken?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Vid kontroll av ovanstående länkar har texten ändrats på Wikipedia. Nu är där "Örmo bruk" i Södra Sandsjö socken omnämnt i artikeln om Stenfors bruk. Jag bifogar därför bild på den ursprungliga texten. Om det inte fanns någon masugn och/eller järnbruk i Norra Sandsjö socken på 1700-talet utgår också min fråga om torpet Kärret.

33
Övriga släkter - M / Meiland / Mejland / Meyland
« skrivet: 2023-08-05, 18:17 »
Hej,

I tyska Sankta Gertrud församlings volymer CI:1a och CI:1b har jag lagt märke till släktnamnet Meyland, med en mängd olika stavningsformer. Eftersom jag misstänkte att det kunde röra sig om en stavningsvariant av det vallonska släktnamnet Maillard har jag skrivit lite om fynden under det diskussionsämnet här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=143062.0

Emellertid blev jag själv senare ganska övertygad om att Maillard och Meyland troligen inte har med varandra att göra, och jag tänkte överge tankarna kring släktnamnet Meyland och att det någon gång skulle kunna ha haft betydelsen Milano, som på tyska heter Mailand. Nyligen fick jag dock se en vigselnotis, som skulle kunna ge en antydan om att släktnamnet Meyland kan ha haft koppling till Milano, eller möjligen till den lilla orten Mailand i Tyskland som ligger här enligt Google Maps:

https://www.google.com/maps/place/Mailand,+88299+Leutkirch+im+Allg%C3%A4u,+Tyskland/@47.9143888,9.8579312,10.75z/data=!4m15!1m8!3m7!1s0x47900b9749bea219:0xe66e8df1e71fdc03!2sZ%C3%BCrich,+Schweiz!3b1!8m2!3d47.3768866!4d8.541694!16zL20vMDg5NjY!3m5!1s0x479b913d421de8d5:0xd576896865986de3!8m2!3d47.8527174!4d10.0158414!16s%2Fg%2F11g88bwbwb?entry=ttu

Vigselnotisen finns i Sankta Gertruds volym CI:1a, sida 71, och är daterad 22/4 1688. Brudparet var, om jag har läst rätt, fältskär mäster vid överste Stefkens regemente Johann Tanto och hustru Ulrica Beata Beckdesch, som var från Mejland / Meyland och var änka efter Ibrahim Aga(?), överstelöjtnant vid turkiska ....(?) garnisonen i Ungern(?).

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=3172%2C3594%2C3081%2C1457

En annan indikation om att Meyland kan ha syftat på Milano /Mailand i Italien (och inte den lilla tyska orten Mailand) kommer från en sekundär källa. På Wikipedia om "Tanto, Stockholm" står bland annat "... Barbro Florentina Tanto avled år 1726 ...".  Är inte namnet Florentina italienskt?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

34
Krögare / Krögare i Stockholm 1700-tal
« skrivet: 2023-05-11, 16:38 »
Hej,

Går det att ta reda på om en viss krog i Stockholm bytte ägare (eller krögare såvida det inte var samma person) 1748/1749?
Tack vare tips här på Anbytarforum har jag fått kännedom om skråarkivet och hittade där krögareämbetets arkiv, som ska innehålla, enligt NAD, Handlingar med Konceptprotokoll 1745-1749 (i volym 1). Det tycks mig dock inte så troligt att konceptprotokoll innehåller detaljer om krogars ägare.

Krogen som jag är intresserad av bör ha fått ny krögare (eller ha invigts) 1741/1742, nämligen fd myntdräng Jonas Krabbe, som blev mantalsförd och registrerad i kronotaxeringslängder (ktl) från och med mtl 1731 i kvarteret Rudan nr 44 (ägd av handelsman Johan Claesson) i Ladugårdslandet (Hedvig Eleonora församling i Stockholm). Jonas blev registrerad som myntdräng till och med ktl 1741 och i ktl 1742 står att han var krögare. Tyvärr har jag inte sett något nummer på krogen.

Länk till aktuell sida i ktl 1741:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062511_00445#?c=&m=&s=&cv=444&xywh=2759%2C971%2C3105%2C1435

Länk till aktuell sida i ktl 1742:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060274_00419#?c=&m=&s=&cv=418&xywh=2837%2C1827%2C3105%2C1435

Jonas Krabbe dog 8/12 1742 enligt uppgift i bouppteckning efter honom:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=2241%2C399%2C4968%2C2296

Jonas hustru Märta Edin/Krabbe blev registrerad som krögare änka i Rudan nr 44 till och med ktl 1748:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=683%2C2690%2C2587%2C1195

Märtas namn finns inte i kvarteret Rudan nr 44 i ktl 1749:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060286_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=645%2C1761%2C3105%2C1435

Personen jag undrar om han tog över driften/ägarskapet av Jonas/Märtas krog hette Zacharias Hellberg. Han var vid den här tiden vinskänk och registrerad i kvarteret Järnlodet nr 62/62 i Ladugårdslandet. Om Zacharias "tog över" Jonas/Märtas krog skulle det vara indikation om en annan persons identitet, vilket är det jag egentligen letar efter.

Det närmaste lilla tecken på att Zacharias kan ha haft något att göra med Jonas/Märtas krog är att kämnär Joachim Kammecker var skyldigt Zacharias pengar enligt uppgift i bouppteckning efter Zacharias (se länk nedan). Familjen Kammecker lär ha ägt mycket mark intill kvarteret Rudan där Jonas och Märta blev registrerade. Men den kopplingen är alldeles för långsökt för att användas som indikation på den person-identitet jag söker!  ;D

Länk till bouppteckning efter Zacharias Petter Hellberg (se sida 54 för Joachim Kammeckers skuld):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107661_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=2559%2C37%2C4138%2C1912

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

35
Hedvig Eleonora / Var låg kvarteret Hedenbacken omkring 1750?
« skrivet: 2023-05-07, 16:45 »
Hej,

I Stockholms kronotaxeringslängd 1748 har jag noterat att ett flertal trädgårdsmästare blev registrerade i kvarteret Hedenbacken (AA:50, sida 130 alt. 604, se länk nedan).

När jag jämför karta från 1751 med nyare kartor (1805 till idag) tycks det ha varit en park/trädgård där kvarteren Hedenbacken mindre och större är ritade på nyare kartor (se bifogad bild). Låg kvarteret Hedenbacken någon annan stans omkring 1750?


Länk till sida i kronotaxeringslängd 1748:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=-1119%2C104%2C9396%2C4342

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Efter mitt inlägg noterade jag att det finns bara ett kvarter Rudan i kronotaxeringslängd 1748,
men i nyare kartor finns både Rudan större och Rudan mindre (se bifogad bild).
Kan möjligtvis Rudan större ha haft namnet Hedenbacken omkring 1750?

Länk till sida i kronotaxeringslängd 1748 med kvarteret Rudan:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00079#?c=&m=&s=&cv=78&xywh=-1428%2C248%2C9394%2C4341

36
Hej,

Efter att ha funnit registrering av ett par pigor med släktnamnet Le Brun i Stockholm, i slutet av 1600-talet respektive i början av 1700-talet, började jag leta efter släktnamnet Brun registrerat i Stockholm under samma tidsperiod. Le Brun förekom bland valloner i Sverige på 1600-talet och min fundering var om även en del personer med släktnamnet Brun, på den tiden, hade vallonsk bakgrund eller annan koppling till Vallonien. Nedan finns en sammanställning, i tabellform, över dem jag har hittat. Eftersom syftet har varit att leta efter information, som kan tyda på kopplingar till Vallonien, är val av presenterat data inte objektiv. Med andra ord har fler uppgifter om några av personerna hittats, men inte presenterats nedan av utrymmesskäl. Dessutom har sökningen varit koncentrerad till Maria Magdalena församling i Stockholm, så säkerligen kan många fler personer med släktnamnet Brun, än de nedan presenterade, hittas registrerade i Stockholm på 1600-talets andra hälft och början av 1700-talet.

Det skulle vara väldigt roligt med kommentarer och/eller fakta, som bestyrker eller motsäger omnämnda förslag av troliga eller möjliga släktskap mellan personerna i tabellerna nedan. Tyvärr har hittats endast viss information som antyder, men inte bekräftar, vallonskt ursprung. Det bör finnas många andra primärkällor, som kan innehålla fler uppgifter om nedanstående personer, men för tillfället upphör mina egna sökningar i ämnet. Som utgångsperson har valts en man, som omnämns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV) del 1. Han hette Daniel och är beskriven som ”(trol son)” till Johan le Brun, tabell 3 i NV om släkten le Brun (sida 107). Många, men inte alla, av de nedan beskrivna möjliga/troliga vallonska kopplingarna baseras på relationer till Daniel, som alltså inte helt säkert hade vallonsk bakgrund själv.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS:
Faktor Anthoni Bruyn har inte tagits upp bland tabellerna nedan. Han, eller hans barn, tycks inte ha haft kopplingar till nedanstående personer, ev med undantag av inspektor Johan Daniel Braun (tab 19 i texten nedan). Den 18/7 1689 registrerades betalning för begravning av Johan David Schönmans änkas barn, som begravdes i grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (Maria Magdalena kyrkoarkiv LIa1:40, sida 128). Enligt Holms tomtbok (1679) över kvarteren i Maria Magdalena församling i Stockholm ägde major Mårten Schiönman (trolig släkting till Johan David Schönman) en tomt i kvarteret Draken i Maria Magdalena församling i Stockholm. Drygt 20 år senare kan faktor Anthoni Bruyns dotter Christina (änka efter inspektor Hinrick Weber) ha ägt en gård på Mårten Schiönmans tomt. I Maria Magdalena mtl 1711 framkommer att Christina Bruyn ägde en gård i kvarteret Draken nr 185 (BA:10/15, sida 204). Enligt Stockholms stad Stadsarkivets fastighetsregister (1675-1875) köptes avlidne brädverkareinspektoren Hindrich Webers arvingars gård av uppbördsman Salomon Feiff den 24/7 1718 (köpebrev), men tyvärr finns ingen information i registret om vem som ägde fastigheten före Hindrich Weber. Det är därför oklart huruvida det var denna tomt, som ägdes tidigare av Mårten Schiönman.

PS2:
Kanske texten med alla tabeller är för lång för att lägga upp i ett enda inlägg (det blev felmeddelande när jag försökte nyss), så jag lägger upp en tabell i taget. I skrivande stund finns totalt 39 tabeller.
----------------------------------------------------------------------------------------------

BRUN OCH/ELLER LE BRUN I STOCKHOLM ca 1670-1750

Använda förkortningar:
MM = Maria Magdalena församling i Stockholm
NV = Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi
ff = född före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid vigsel alt. vid äldsta barns beräknade födelse/dop, eller på yngre syskons födelseår)
gf = gifta före (år beräknat på 18 års ålder, eller äldre, vid äldsta barns födelse/dop)
bou = bouppteckning, volymbeteckning F1A från Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning
RA = Riksarkivet

37
Hej,

Det kanske inte är så troligt att Maria hörde till en vallonsk släkt Le Brun, men jag kan inte låta bli att göra en förfrågan angående henne under det här diskussionsämnet.

I bouppteckning, daterad 24/2 1711 (Stockholm rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:75, sida 335), tror jag det framkommer att Maria Hindricksdotter Brun och hennes make, garvare mäster Matias Erling, båda dog i pesten i Stockholm 1710. Matias mamma och de flesta syskon bodde i Lövsta socken. Tyvärr framgår det inte om det rör sig om Österlövsta eller Västerlövsta, och tyvärr hittas inte släktnamnet Erling i någon av dessa socknars mantalslängder. Matias syster, Helena Erling, sägs vara gift med bonden Isaac Ersson i Lövsta socken. I Österlövsta, men inte i Västerlövsta, mtl 1709 och mtl 1711 hittas namnet Isack/Isak Ersson, men det tycks ha varit en torpare. I Österlövsta socken finns orten Elinge, som skulle kunna ha varit inspiration för släktnamnet Erling och i Österlövsta fanns flera järnbruk vid den här tiden. Vidare framkommer i bouppteckningens text att "Petter Öhren wed Wijre Bruuk [eller Bruilk?]" var skyldig dödsboet en hel del pengar (se sidan 337 i bou). Jag misstänker att det rör sig om Vira bruk, som ligger relativt långt ifrån Österlövsta socken. Dessa två observation tycks mig tyda på att paret Maria Hindricksdotter Brun och Matias Erling kan ha haft kontakt med personer från järnbruk och att Maria kan ha varit av vallonsk härkomst. Det som istället tycks mig tyda på att Maria inte hörde till vallonsk släkt Le Brun är att hennes bror, Herman Brun, var skeppare. Hans hustru hette Anna Lorentzdotter Helma(?). Notera att Anna Lorentzdotter Helmas namn kommer före skeppare Herman Bruns namn i bouppteckningens text, trots att han bör ha varit bror till en av de döda. Kanske överdriver jag, men detta tycks mig lite märkligt och jag misstänker att det fanns någon speciell anledning till namnens ordningsföljd.

Kan Maria Hindricksdotter Brun och hennes bror skeppare Herman Brun ha haft vallonskt påbrå?

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107556_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-84%2C86%2C9412%2C4349

Länk till namnet Isack Ersson i Österlövsta mtl 1709:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003528_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=2475%2C2617%2C1828%2C864

Länk till namnet Isak Ersson i Österlövsta mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003530_00202#?c=&m=&s=&cv=201&xywh=857%2C2389%2C2507%2C1185

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

38
Hej,

I ett par bouppteckningar står om ett, eller möjligtvis två olika, stenhus kallat/kallade "Solen" och/eller "Förgyllda solen". Eftersom bouppteckningarna är efter ett gift par, vinskänk Georg Broun/Brun och hustru  Brigitta/Brita Hansdotter Broun/Brun, misstänker jag att det rör sig om samma hus. "Solen" sägs ligga "i staden östan wid Skiepps Bron" och "Förgyllda solen" sägs ha varit beläget "i staden wid Skieppsbron uti Sohlgränden". Det som gör mig frågande är att på dagens kartor ligger Solgränd i Gamla Stan, men inte vid Skeppsbron och jag har inte hittat någon Solgränd vid Skeppsbron på gamla kartor, som finns tillgänglia on-line på Stockholmskällan. Dessutom står inte något om en Solgränd vid Skeppsbron i Wikipedias artikel om Solgränd (och om jag har förstått rätt har Skeppsbron alltid legat där den gör idag). Har någon en förklaring?

Benämningen "Solen" finns i bouppteckning daterad 20/9 1723 efter vinskänk Georg Broun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:91, sida 1250). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107572_01296#?c=&m=&s=&cv=1295&xywh=2408%2C227%2C3725%2C1721

Benämningen "Förgyllda solen" finns i bouppteckning daterad 16/3 1733 efter hustru Brigitta Hansdotter, vars make hade varit vinskänk Georg Brun (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelningen F1A:108, sida 410v). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107589_00440#?c=&m=&s=&cv=439&xywh=717%2C1624%2C2585%2C1194

Länk till Google Maps och Solgränd i Stockholm:
https://www.google.com/maps/place/Solgr%C3%A4nd,+Stockholm,+Sverige/@59.3249554,18.0678661,17z/data=!3m1!4b1!4m6!3m5!1s0x465f77e266c3b117:0x385a966b294d6070!8m2!3d59.3249554!4d18.0700548!16s%2Fm%2F027rn1g

Länk till Wikipedia och artikel om Solgränd i Stockholm:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Solgr%C3%A4nd

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

39
Gunnilbo / Färna / Ferna bruk
« skrivet: 2023-02-15, 14:37 »
Hej,

Den 3/3 1677 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 380)
"Bengdt skrijfwares widh Ferne bruck
och konnans Brijta Jönsdotters oächta barn
/ Carijn / Konnan locerar [logerar] i Giordans[-]gården i Skinare-
wikgränden [Skinnarvikgränden] straxt wijdh Per Staake!

Jag misstänker att det rör sig om Färna bruk i Gunnilbo socken.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00203#?c=&m=&s=&cv=202&xywh=762%2C2760%2C2529%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

40
Introducerad adel - D / Du Rietz
« skrivet: 2023-02-12, 16:23 »
Hej,

På adelsvapen.com om släkten Du Rietz nr 666 står att TAB 2, Gustaf Adolf, gifte sig den 4/2 1677 med Margareta Gyllenadler.
I Stockholms Maria Magdalena församling kyrkoarkivs volym CIa:1 står istället (om jag har läst rätt) att de vigdes den 31/12 1676, men det kanske skulle ha stått att det lystes det datumet.

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00165#?c=&m=&s=&cv=164&xywh=326%2C2088%2C3034%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

41
Kungliga släkter / Karl X Gustav
« skrivet: 2023-02-06, 10:55 »
Hej,

I en vigselnotis daterad 22/5 1669 i Stockholms Maria Magdalena kyrkoarkivs volym CIa:1, sida 186, står (om jag har läst rätt) att salige kung Carl Gustafs oäkta barn, tillika salige prokurator To(r)biörns styvdotter, Anna Carlsdotter och kompani-sjöman Erich Jöransson Körnigh, född i Köpenhamn, blev vigda.

Länk till vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00105#?c=&m=&s=&cv=104&xywh=278%2C2005%2C2529%2C1195

Den 17/3 1670 döptes, i Maria Magdalena församling i Stockholm, kompanisjöman Erick Jöransson Köningh (Körnigh) och hustru Anna Carlsdotters barn Gabriel. Det skulle vara kul att veta om Gabriel, eller Anna Carlsdotters eventuella andra barn, har ättlingar som lever idag. :)

Länk till dopnotisen (Maria Magdalena CIa:1 sida 69):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00045#?c=&m=&s=&cv=44&xywh=3196%2C3841%2C2807%2C1345

På Wikipedia finns en "Lista över Sveriges regenters utomäktenskapliga barn". Länk till den sidan: https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_regenters_utom%C3%A4ktenskapliga_barn
Där står att Anna Carlsdotters mamma hette Svana-Lilla Lobjörn.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

42
Smed- och/eller vallonsläkter / le Marinier
« skrivet: 2023-02-02, 15:15 »
Hej,

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista (nedladdad 2020) hittas namn nr 341 le Marinier med kommentaren "Margareta le Marinier är hustrum [hustrun] till Noah Verlaine. Namnet endast känt på kvinnosidan".

Kanske har en stavningsvariant av samma släktnamn hittats: silkesvävare mäster Niclas Le Marieners hustru Chatharina Jonsdotter var fadder vid dop den 11/4 1671 i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 146).

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00084#?c=&m=&s=&cv=83&xywh=343%2C1976%2C3081%2C1457

Vid sökning på Geneanet efter släktnamns ursprung markeras Stockholmsområdet då man söker på "LE MARIENER" på 1600-talet, så där tycks silkesvävaren redan vara registrerad. Om man istället söker på "LE MARINIER" på 1600-talet markeras många områden i norra Frankrike. Kan släktnamnet ha franskt ursprung snarare än vallonskt ursprung?

Länk till resultat på Geneanet vid sökning efter "LE MARINIER":
https://en.geneanet.org/surnames/LE%20MARINIER

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

43
Smed- och/eller vallonsläkter / Boui
« skrivet: 2023-01-31, 11:28 »
Hej,

I sällskapet vallonättlingars släktlista hittas släktnamnet Boui (nr 64 i listan) med beskrivningen "Colas le Boui får ersättning för utfört arbete i Norrköping".
Kan denne Colas ha levt 1671? Kan han ha varit samma person som nedan omnämnda Niclas De bouei?

Den 19/2 1671 döptes i Maria Magdalena församling i Stockholm (CIa:1 sida 133, min variant av avskrift):
"Niclas De bouei och hustru Maria
barn /: Magdalena /: faddrar. M:r [mäster] Petter Le Roy [jfr nr 469 le Roux i släktlistan och Steunot le Rou, som var gm kolare Jan Baude]
fransos kiöpman. M.r [mäster] Johan De Flon [jfr nr 194 de Flon i släktlistan och Jean Constant de Flon gm Maria de Besche] fransos kiöp-
man, Mons:r Honorre Bonneau. Qwinfolcksfaddrar
Frants Karres [Carrés] hustru, Marcell Bonneuilles hustru
Johan Lamouveux hustru."

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=3210%2C882%2C3035%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

44
Maria Magdalena / Fadder "fick marskalks hustru"
« skrivet: 2023-01-28, 13:42 »
Hej,

I Maria Magdalenas CIa:1 sida 81 står, om jag har läst rätt, att svarvare Hans Felix(?) och hustru Maria Hansdotters barn Maria döptes den 7/6 1670. Bland faddrarna finns antecknat Johan Danielsson Brun "som fick marskalks hustru". Har jag läst rätt? Vad betyder texten?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=3171%2C142%2C3697%2C1748

Den 17/5 1670 lät monsignor Johan Danielsson Brun begrava ett dödfött barn, som kan ha varit hans eget barn (Maria Magdalena CIa:2 sida 69) och som kan ha varit samma person som ovan nämnda Johan Danielsson Brun. I notisen under är en oäkta son omnämnd, men det står inte att det dödfödda barnet var oäkta.

Länk till begravningsnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3151%2C3167%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

45
12 - Stockholms historia / Slottet
« skrivet: 2023-01-23, 13:54 »
Hej,

Den 20/12 1669 lät Anders Jönsson Törner, biblioteksdräng på slottet, begrava sin dotter i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Länk till notis i Maria Magdalenas CIa:2 sida 56:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=307%2C113%2C2809%2C1328

Den 2/5 1670 begravdes Nils Larssons dödfödda barn i Maria Magdalena församling i Stockholm. Om jag har tytt texten rätt var han kock-gesäll på slottet.
Länk till notis i Maria Magdalena CIa:2 sida 67:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=3325%2C73%2C2809%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

46
12 - Stockholms historia / Riddarhuset
« skrivet: 2023-01-23, 13:17 »
Hej,

Den 26/8 1669 begravdes Mats Markusson i Maria Magdalena församling i Stockholm.
Om jag har tytt texten rätt var han försvarskarl vid Riddarhuset.
Länk till notisen i Maria Magdalena CIa:2 sida 48:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055195_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=362%2C94%2C2809%2C1328

Länk till SAOB:s beskrivning av ordet försvars-karl:
https://www.saob.se/artikel/?seek=f%C3%B6rsvarskarl&pz=2#U_F3169_148372

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

47
Ekorn / Beata Ekorn i Knutby sn 1600-tal
« skrivet: 2023-01-16, 16:17 »
Hej,

I Knutby socken har jag stött på namnet Beata Ekorn i jordeböcker och mantalslängder från slutet av 1600-talet. Vet någon något mer om henne? Var hon släkt med "de andra Ekorn" som fanns i det här geografiska området i början av 1700-talet?

Länk till Knutby jordebok 1672 och sida med namnet Beata Ekorn och hennes frälsehemman (hela): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055174_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3347%2C2454%2C3097%2C1431

Länk till Knutby mtl 1696 och sida med namnet Beata Ekorn i Gavel (men eftersom abonnemang på Arkiv Digital krävs bifogar jag också en bild): https://app.arkivdigital.se/volume/v402076a?image=3590

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

48
Introducerad adel - L / Linné, von
« skrivet: 2023-01-01, 17:09 »
Hej,

I sekundära källor står att Carl von Linnés pappa, kyrkoherden Nils Ingemarsson Linnaeus, var född 1/7 1674.

I Stockholms Maria Magdalena församlings dopbok CIa:4 (1683-1690) dyker en kapellan Nils Linnaeus upp första gången (om jag har noterat rätt) 1689. Förmodligen är det hans hustru (herr Nils Lenaeij hustru) som var fadder och bar barnet vid ett dop i Maria Magdalena församling den 9/3 1690 (andra dopnotisen på sida 308, se länk nedan). Var kapellan Nils Linnaeus släkt med Carl von Linné? Hans pappa bör ha varit för ung för att ha varit en gift kapellan år 1690.

Länk till dopnotis med faddern Nils Lenaeij hustru:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00156#?c=&m=&s=&cv=155&xywh=3080%2C-5%2C3136%2C1482

Länk till tidigare (ev tidigaste) dopnotis med anteckningen herr Nils Laeneus(?) (den 4/7 1689):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00145#?c=&m=&s=&cv=144&xywh=3104%2C1289%2C1813%2C857

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

49
Yrken T / Tattarkung??
« skrivet: 2022-12-15, 16:46 »
Hej,

I Stockholms Maria Magdalena församlings födelse-/dopbok CIa:4 finns en anteckning, som gjorde mig väldigt överraskad. Det gäller en fadder vid ett dop den 18/11 1683 (sida 43) och jag tycker det står "Jungfru fadder tattarkungens dåtter".  :o Är det verkligen möjligt att det står så?! Kan någon ge en förklaring?

Länk till notisen: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=5086%2C2784%2C1032%2C488

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

50
Smed- och/eller vallonsläkter / Waron
« skrivet: 2022-11-12, 12:55 »
Hej,

Vid genomgång av Stockholms mtl 1683 (BA:6/1) fick jag se mäster Marcus Waro, smed vid myntet. Han tycks har skrivit sin namnteckning Marcus Waron. Det finns uppgifter om hans barn i mtl:en.

Kanske dessa uppgifter redan finns i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi om släkten Waron, men istället för att gå till biblioteket för att kontrollera i boken lägger jag upp en länk till sidan i mtl:en här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059660_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=2966%2C275%2C3725%2C1721

Vänliga hälsningar,
Jan

51
Övriga släkter - A / Auxin
« skrivet: 2022-10-24, 13:33 »
Hej,

Som släktforskande växtfysiolog kan jag inte låta bli att vara nyfiken på hantlangare Johan Auxin, vars namn finns i några av Vaxholms mantalslängder på 1700-talet. Auxin är ju namnet på ett växthormon. Enligt några mantalslängder (se bifogade bilder) bör han ha varit gift och haft döttrarna Lena och Maja. Dessutom står i ett par av de mantalslängder, som jag har tittat i, att Johan satt i arrest. Vad var han anklagad för?

I Vaxholms mantalslängd 1744 (men inte i mtl 1742) tycks han ha varit avliden, men efter en (alltför?) snabb sökning i Vaxholms dödbok hittade jag honom inte där.

Vid sökning på släktnamnet Auxin i geneanet.org tycks personer med det släktnamnet ha funnits i Frankrike på 1700-talet. Länk: https://en.geneanet.org/surnames/AUXIN

Det skulle vara roligt om någon hade mer information om Johan Auxin!

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

52
Meijer / Mejer / Meyer / Meijer och Forsmarks bruk
« skrivet: 2022-10-21, 19:06 »
Hej,

Enligt ett par sekundära källor hade ett par personer med släktnamnet Meijer mer eller mindre långsökta kopplingar till Forsmarks bruk. Jag undrar om de var släkt med varandra.

Det rör sig om:

1) Gottfrid Dubois svärfar kamrer Fredrik Meijer (se TAB 4 här: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois) och

2) Georg de Besches måg handelsman Conrad Meijer (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_944)

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

53
Skattelängder / Kronotaxeringslängder
« skrivet: 2022-10-15, 20:05 »
Hej,

Baserat på datum i slutet av mantalslängder (mtl), dvs datum då personer intygade att mtl:nas innehåll var riktigt, skrevs de omkring varje årsskifte och mtl:nas benämnda år motsvarade det kommande året. Till exempel kunde mtl 1750 ha blivit tecknad i december 1749.

Då jag letade i en kronotaxeringslängd (ktl) fick jag se noteringar om brev daterade samma år som kronotaxeringslängdens benämnda år. I exemplet till länken nedan är ett brev daterat 21 maj 1744 omnämnt i Stockholms ktl 1744 (Maria Magdalena församling). Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00188#?c=&m=&s=&cv=187&xywh=677%2C3399%2C2579%2C1195

Nyss blev jag klar med genomgång av motsvarande ktl 1748 och längst bak står att undertecknad person levererade pengar till kungliga statskontorets disposition, och datumet vid underskrift är 22 november 1748.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060284_00330#?c=&m=&s=&cv=329&xywh=1552%2C85%2C7683%2C3562

Betyder det att ktl:er fördes mot slutet av de år med vilka de är benämnda?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

54
Ekorn / Inspektor Petter Ekorn i Strängnäs
« skrivet: 2022-10-11, 12:05 »
Hej,

Inspektor Peter Ekorn finns registrerad i Strängnäs stadsförsamling AIa:5 Riksarkivets bild 142 (1745-1746) och i dito AIa:6 sida 52 (1745-1754). Vidare finns Petter Ekorn registrerad i Strängnäs stad mtl 1745 vars riktighet skrevs under den 28/11 1744. Namnet Ekorn hittas inte i Strängnäs stad mtl 1744 vars riktighet skrevs under den 7/11 1743. Jag misstänker att det betyder att Petter Ekorn med familj flyttade till Strängnäs 1744.

Var bodde inspektor Peter Ekorn innan han flyttade till Strängnäs med sin familj? Alternativt: i vilken mtl 1744 finns hans namn? Troligtvis rör det sig om samma person som, enligt sekundär källa, var direktör för Hargs och Forsmarks bruk (men jag hittar inte hans namn där i mtl:er 1744).

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:5:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007602_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=-666%2C154%2C7701%2C3570

Länk till sida i Strängnäs stadsförsamling AIa:6:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0007603_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=541%2C22%2C4457%2C2066

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1745:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006097_00287#?c=&m=&s=&cv=286&xywh=-92%2C1368%2C4203%2C1994

Länk till sida i Strängnäs stad mtl 1744:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006096_00298#?c=&m=&s=&cv=297&xywh=163%2C2458%2C2430%2C1153

Länk till sekundär källa:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15897

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

55
Hej,

I Stockholms kronotaxeringslängder (ktl) 1744, 1745 och 1746 står att bryggare Johan Wessman och Johan Dubois var släkt med varandra. För att ta reda på släktskapet har en del information hittats om denne bryggare Johan Wessman, vars släktnamn ibland stavades Westman. Tyvärr har jag inte (ännu) lyckats klura ut släktbandet, så om någon vet något skulle jag vara tacksam för uppgifter.

Enligt sekundär källa (se länkar nedan) gifte sig Johan Dubois son Johan Fredrik (1761-1811) med bryggare Johan Westmans brors barnbarn (se bifogad bild*). Därför trodde jag till en början att släktingen bryggaren Johan Wessman i ktl 1744-46 och bryggaren Johan Westman i den sekundära källan var en och samma person. När jag insåg att så inte var fallet tänkte jag fråga om släktskapet mellan Johan Wessman och Johan Dubois under diskussionsämnet "Wessman" här på Anbytarforum, men efter mer sökning fick jag se att Johan Wessmans pappa hette Johan Larsson Wästman enligt vigselnotis i Maria Magdalena församling i Stockholm och att han var brännvinsbrännare (men det står bryggare i bouppteckning efter hans hustru). Enligt den sekundära källan var bryggare Johan Westmans farfar bryggare Erik Larsson Westman (1650-1720). Eftersom Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman hade flera gemensamma nämnare (yrke, geografisk och tidsmässig verksamhet, patronymikon samt släktnamn) vågar man kanske svagt spekulera i möjligheten att de var släkt med varandra. Nedan delar jag den information jag har funnit om bryggaren Johan Wessman.

Länk till sekundär källa om bryggarsläkten Westman: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Westman_-_Bryggarsl%C3%A4kten
Länk till sekundär källa med bla bryggaren Johan Dubois (se TAB 6): http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Dubois#TAB_8

* Av utrymmesskäl har endast, för innehållet väsentliga, personer tagits med i den bifogade bilden.
______________________________________________________________________

Johan Wessman/Westman

Döpt: 3/3 1717 i Maria Magdalena (MM) församling i Stockholm (CIa:5, sida 94). Föräldrar: brännvinsbrännaren Johan Larsson och hustru Catharina Andersdotter. Faddrar: hustru Annica Nyman och jungfru Maria Casberg. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=3256%2C-54%2C3005%2C1327

Johans föräldrar, borgaren och bränvinsvrännaren Johan Larsson Wästman och hustru Catharina Andersdotter, vigdes den 12/4 1713 "på Gambla Prästgårdsgatan [ https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6861 ], uti Bryggaren Oluff Anderssons gård" (se MM EI:1, sida 132). Besökare Anders Edman var kautionist. Eftersom Catharina står som hustru kan hon ha varit gift tidigare. Var Oluff och Catharina syskon? Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=620%2C3250%2C2800%2C1328

Johans storasyster Catharina döptes i MM den 10/3 1715 (se MM CIa:5, sida 8 ). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=529%2C685%2C2800%2C1328

Johans lillasyster Annika döptes i MM den 23/8 1719 (se MM CIa:5, sida 168). Pappans efternamn är stavat Westman. Fadder: bryggare Erich Wästman. Enligt den sekundära källan om bryggarsläkten Westman (se ovan) avled bryggare Erik Larsson Westman den 29/9 1720, så faddern bryggare Erich Wästman kan ha varit han. Om så var fallet kan det tolkas som ytterligare en indikation om släktskapet mellan Erik Larsson Westman och Johan Larsson Wästman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00092#?c=&m=&s=&cv=91&xywh=3235%2C1631%2C2799%2C1327

Johans pappa, Johan Larsson, begravdes i MM den 24/3 1720. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055229_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=369%2C1123%2C2865%2C1266

Johans mamma, Catharina Anderdotter, gifte sig den 16/4 1721 i MM med bryggare Erich Sundström (MM  EI:1, sida 240). Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=3371%2C4001%2C2800%2C1328

Den 9/7 1740 gifte sig Johan i köpmannen Grubbs malmgård vid sjön på Skinnarviksgatan i MM med hustru Margareta Geting. Kautionister var Johans styvfar Erich Sundström och bryggaren herr Petter Ströman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055218_00089#?c=&m=&s=&cv=88&xywh=333%2C169%2C3005%2C1327

Vid vigseln 1740 var Margareta Geting (troligen) änka efter bryggaren Anders Johansson Norman, död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom. I bouppteckningen står att dödsboet var skyldig handelsman Wellam Grubb 1/2 års hushyra. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107596_01280#?c=&m=&s=&cv=1279&xywh=1432%2C-35%2C5349%2C2479

Johan Wessman och Margareta Geting fick följande barn tillsammans (se MM CIa:6):
•   Johan dp 3/6 1741 i MM (fadder Anna Margareta Norman)
•   Erich dp 5/2 1744 i MM (fadder madame Dubois och Jacob Ströman)
•   Carl dp 19/2 1745 i MM (fadder herr Duboes och madame Paulin)

Johan Wessman (stavat Westman) dog i bröstvärk, 45 år gammal, den 24/4 1762 och begravdes den 3/5 1762 i MM. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=613%2C2071%2C2355%2C1040

Johans plastpappa Erik Sundström dog/bg den 10/9 1746 i MM och var då 48 år, dvs fc 1698. Länk till bouppteckning efter honom: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107623_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=2209%2C-3%2C4457%2C2066

Johans mamma Catharina Andersdotter dog den 19/10 1762 i MM 73 år gammal, dvs fc 1689. I dödsnotisen står att hon var född i Södermanland. Länk (notis 470): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055230_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=3492%2C1241%2C2333%2C1107
Länk till bouppteckning efter Johans mamma Catharina Andersdotter: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107676_00463#?c=&m=&s=&cv=462&xywh=2489%2C311%2C4456%2C2066

Nedan följer information i Stockholms ktl och mantalslängder (mtl) om Johan Wessman (1717-1762). Referenserna avser överståthållarämbetet för uppbördsärendens register.

mtl 1721 (BA:12/10, sida 129v): gården i kvarteret Krukomakaren nr 344 ägs av järnkrämaren Anders Westermans änka och hyrs och bebos av brännvinsbrännare Johan Wessmans änka Catharina med tre små barn. Johan Larssons Wästmans släktnamn är här stavat Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057035_00135#?c=&m=&s=&cv=134&xywh=244%2C2959%2C4215%2C1954

ktl 1725 (AA:27, sida 277v): Johans plastpappa Erich Sundströms namn finns vid kvarteret Krukomakaren nr 344 i MM. Erik bör alltså ha flyttat till gården, där Johan bodde med sin mamma. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060261_00333#?c=&m=&s=&cv=332&xywh=936%2C2315%2C2579%2C1195

mtl 1730 (BA:13/4, sida 341): Johan fyllde 13 år 1730. Erich Sundström med familj i kv Krukomakaren nr 344. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057043_00177#?c=&m=&s=&cv=176&xywh=2459%2C2686%2C4778%2C2063

ktl 1735 (AA:33, sida 421): Johans blivand hustru bör ha varit gift med Anders Johansson (Jansson) Norman (död 16/1 1736 enligt bouppteckning efter honom), vars namn hittas i kv Kattrumpan nr 154 i MM. En väldigt vild gissning är att Anders dräng Jan i ktl 1735 var Johan Wessman, som fyllde 18 år 1735. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060267_00459#?c=&m=&s=&cv=458&xywh=3489%2C1917%2C2305%2C995

ktl 1736 (AA:34, sida 318): brännvinsbrännare-änkan Greta Norman, som bör motsvara Johans blivande hustru Margareta Geting, finns i kv Kattrumpan nr 159. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061269_00363#?c=&m=&s=&cv=362&xywh=3098%2C1648%2C2578%2C1195

mtl 1739 (BA:16/1, sida 410): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Enligt bouppteckning efter Margareta Getings make, bryggare Anders Johansson Norman, var dödsboet skyldig honom 1/2 års hushyra. I samma gård finns artilleri-karlen Jan Wessman, som troligtvis var Johan Wessman. Det bör ha varit här som Johan Wessman och Margareta Geting vigdes 1740. (En mycket vild gissning är att murdrängen Jean Wissman i ktl 1738 (AA:36, sida 160v) i Kattrumpan 133 var Johan Wessman.) Länk till mtl 1739: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057050_00221#?c=&m=&s=&cv=220&xywh=2847%2C1555%2C3947%2C1705

mtl 1740 (BA:17/6, sida 505): Kattrumpan 159+160 ägdes av handelsman Welam Grubb. Gården betalades/hyrdes av brännvinsbrännare-änka Greta Broman (Norman bör vara felstavat). Hennes syster Anna 18 år (fc 1721 - jfr syster Anna i ktl 1744 nedan) bodde i samma gård och dessutom två stycken gardessoldater, varav den ene skulle kunna ha varit Johan Wessman. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057056_00269#?c=&m=&s=&cv=268&xywh=60%2C654%2C4781%2C2065

ktl 1741 (AA:39, sida 536): i Kattrumpan 159+160 finns för första gången bryggare Jan Wessmans namn. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0062511_00591#?c=&m=&s=&cv=590&xywh=3038%2C1752%2C3094%2C1434

ktl 1744 (AA:43, sida 1086): för första gången dyker släktingen Johan Dubois namn upp hos bryggare Johan Wessman (här stavat Westman) i Kattrumpan 159+160 där också Johans svägerska Anna (Geting?) 23 år (jfr mtl 1740 ovan) tycks ha bott då. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060277_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=3076%2C1123%2C3711%2C1720

ktl 1745 och 1746 (AA:45, sida 870v resp. AA:47, sida 804 (704 överstruket)), länk till Kattrumpan 159+160: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060279_00352#?c=&m=&s=&cv=351&xywh=-116%2C429%2C5737%2C2477 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060281_00334#?c=&m=&s=&cv=333&xywh=2901%2C1419%2C3084%2C1430

ktl 1752 (AA:55, sida 667 resp. sida 596): vid Kattrumpan 159+160 är skrivet "förenämnde husägares [Welam Grubb] aldelse afbrände 2dra gård". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00751#?c=&m=&s=&cv=750&xywh=3571%2C1023%2C2377%2C1027 och vid kvarteret Krukomakaren nr 146+147, där Johans mamma bodde, står "Bryggaren Johan Wessman undergick 1751 års olyckeliga wådeld på Södermalm, då han mist all sin egendom". Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060289_00677#?c=&m=&s=&cv=676&xywh=2761%2C1318%2C3423%2C1478

Johan med familj och hans mamma Catharina Andersdotter (gift Sundström) bodde kvar i Krukomakaren 146+147 resten av sina liv (båda döda 1762). I mtl 1755 (BA:20/10, sida 86) och i mtl 1760 (BA:21/12, sida 178) finns åldersuppgifter. Länkar: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057071_00200#?c=&m=&s=&cv=199&xywh=147%2C3192%2C3984%2C1720 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057084_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=-108%2C745%2C4783%2C2065

Gården tycks sedan ha blivit köpt eller hyrd av bryggare Olof Brun. Johans änka, Margareta Geting, tycks ha flyttat till kvarteret Mullvaden 148, på andra sidan Krukmakaregatan, där hennes namn är registrerat i ktl 1764 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060301_00706#?c=&m=&s=&cv=705&xywh=3134%2C454%2C3318%2C1433 men inte i ktl 1765 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060305_00484#?c=&m=&s=&cv=483&xywh=629%2C2135%2C3981%2C1719 . Tyvärr har jag (ännu) inte lyckats ta reda på vart hon tog vägen eller var och när hon avled. Har någon uppgifter om det? Johans halvsyster Hedvig blev däremot registrerad i Krukomakaren 146+147, hos bryggare Olof Brun, i mtl 1765 (se samma sida i länken ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

56
Hej,

I en vigselnotis i Galtström C:1 står:

Anno 1689
Febr. 3. Jon Jonsson Giädda, född i hässiö, med Pigan
Annika Pärsdotter, född wid Forsmarks Bruk
i Roslagen
.

Är det någon som har förslag på, eller vet, vem hennes föräldrar var?
Bör det inte vara troligt att hon inte flyttade ända upp till Galtströms bruk själv?

Länk till ovan nämnda vigselnotis i Galtströms C:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00172#?c=&m=&s=&cv=171&xywh=830%2C3120%2C2333%2C1106

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

57
Galtströms bruksförsamling / Galtströms C:1
« skrivet: 2022-08-30, 17:14 »
Hej,

Vad står om fjärde nämnda faddern till Henric Olofsson och Sara Staffansdotters barn Måns, döpt 13/5 1697? Det ser ut som "Nils Margretas sissla". I SAOB har jag hittat ordet sisse, men det tycks mig inte vara det ordet som står i dopnotisen.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032800_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=443%2C4091%2C2334%2C1107

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

58
Malsta / Bergby i Malsta sn
« skrivet: 2022-07-23, 13:53 »
Hej!

Min morfars farfar, Per Mattsson Ögren, blev registrerad som nybyggare i Bergby från det han gifte sig 1841. Jag försöker ta reda på var i Bergby deras nybygge låg.

Per och hans hustru Brita Stina blev registrerade första gången i Bergby i Malsta hfl AI:9 (1841-1845) på samma sida (sida 25) som hemmanet "Bergby 1 och 2". Betyder det att nybygget låg på det hemmanets (avstyckade?) mark? Hemmanet "Bergby 1 och 2" bör senare ha haft fastighetsbeteckningen "Bergby 1:5 2:5".
Länk till Malsta AI:9 sida 25:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048189_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=-1161%2C433%2C9241%2C4284

Möjligen låg Per och Brita Stinas nybygge på dagens adress Malstavägen 330. Med Google Maps ser man, från Malstavägen, att det finns ett gammalt bostadshus där (se bifogad bild taget från Google Maps). Känner någon till något om det bostadshusets historia?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

59
Finland / Landskap: Nyland
« skrivet: 2022-06-21, 16:54 »
Hej,

Här nedan finns mitt försök till avskrift från en karta från 1764.
Det gäller byn Karstu och dess ägor i Lojo socken, men i kartans text står att byn då låg i Karislojo socken.

Referens enligt finska Riksarkivet: B25:16/1-4 Karstu; Karta öfver egorne med beskrifning (1764-1764).

Länk: https://astia.narc.fi/uusiastia/digitarkastelu.html?id=2530762396

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

bild 5, text sida 1
E[f]ter thet innehafwaren af Hämmilä Rusthåld,
i Karsto By, KarisLojo sochn, Raseborgs Wästra
härad, och Nylands Lähn belägit, sig utwere-
kat högwälborne herr Landshöfdingens och
riddarens af Kong. Majts Swärdsorden Hans
Hindrich Bojes höggunstiga förordnande af dn
19. Februari innewarande åhr [1767], at ägorne i then-
ne by, borde hemmanen emellan läggas i stor-
skifte; har underskrefwen Landtmätare på ne-
danstående tid, sig uti Karsto by infunnit, at
thetta skifte förrätta: och äro altså närwaran-
de samtelige hemmans innehafwarena, som i
följande uträkning antecknas, såsom och fore[?] Joen-
peldo Rusthåld, och för Kronohemmanet Biku [Pekki?]
Länsmannen Wälarhtad Carl Orren, och inkallad
nämbd, Johan Johansson Pussi ifrån Ilmoniemi
och Abraham Eriksson Marcko i Lönhammar [Lönnhammar i Lojo sn],
haferandes hwarje Cattägare blifwit tillagt
the jordstycken som följande uträkning och Be-
skrifning förmäler.
[Under ovanstående text följer en tabell med beskriving av varje hemman/gård i Karstu by. Avskrift gjord endast av gårdens namn, storlek och dess ägare.]
No 1
Hämmilä 1 1/3 mant. skatte 5 str
3 1/2 alnar jord innehafwes af Rust-
hållaren Hindrich Sk[?]ylberg.
No 2
Pohijalain [Pohjola?] 2/3 mant. skatte 3. str
1 aln jord innehafwes af Bon-
den Johan Eriksson.
No 3
Säppä [Seppä] 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord Innehafwes af Bon-
den Johan Jacobsson
No 4
Mickola [Mikkola] 1/4 mant. skatte 1. st:
4 1/2 alr jord, innehafwes af
Bonden Johan Andersson.
No 5
Niko 1/4 mant. krono 1. stång
3. alr jord innehafwes af
Bonden Johan Johansson
No 6
Heika 1/4 mant. skatte 1 1/2 stång
jord, innehafwes af Bond-
den Erik Johansson.

bild 6, text sida 1v
No 7
Joenpeldo [Joenpelto] 2/3 mant. Krono.
Rusthåld 3. stånger jord, inne-
hafwes af Capitain Herr
Johan Fabian Nihrberg.
[Under tabellen finns följande text.]
Hwad för öfrigit thetta Karsto Byalag och ägor
angår: så är under synegången befunnit at å-
krarne bestå af then jordmåhn som antecknat
är. Hafwandes Myllyrindapeldo[?] blifwit
enkylt[enskilt] brukat under Hämmilä Rust-
håld, hwaremot grannarne haft Kåtå-
peldo, Latopeldo och Kydepeldo, samt me-
ra jord i Gälipeldo, och har Isolmmenpeldo[?]
äfwen warit en stångfällsåker, hwil-
ka allesamman och nu tagas til jemt
skifte efter hemmanens alnetal, men
alla the öfrige smärre åkrar, äro en-
skilte utåkrar: och ehuru Joenpäldo
Rusthåld finnes ligga innom Karsto bys-
sens Rågång, samt förmäles af gam-
malt skola warit bygt, ther öfrige gran-
narne nu bo, äger doch Joenpäldo nu sär-
skilte åkrar, och säges tegarne wara sam-
manbytte, så at thetta Rusthåld nu me-
ra icke äger någon stångfalls[-]åker-
jord med sine grannar, uti först
nämbde åkrar; men ängarna som
enligit förestående uträkning för
stångfallsjord äro antecknade, fin-
nas alt wara brukade i tegskifte,
emellan alla hemmanen.
   Enskilta ängar finnas och under går-
darne, doch med någon olikhet mot alne-
talet, i synnerhet för Rusthållen, så at
Hemmilä är lidande uti Rödjor 3 5/8 P.r[?]
hö, som wid jämn fördehlning borde ut-
gå ifrån Joenpäldo, hwilket Herr Ca-
pitain Nihrberg icke will medgifwa,
fast och under hans Rusthåld befinnes
then öfwerskattsjord, som afräkningen
utwisar: och althenstund Kyndalho[?] äng,
som Joenpeldo brukar är wälväxande,
och utgiör jemte the öfrige ängarne öf-
werskottet, ty upwisar Herr Capitain-
en af framledne häradshöfdingen
Nicolaus Rinius den 17. Martii 1682.
utgifwen dom, som förmäler, at then-
ne äng, blifwit återdömder ifrån Öf-
werste Lieutenanten Rennerfeldt under
Karsto [och alltså Hemmilä?], och som ängen warit häfdad under
Joenpeldo allena, så tror Herr Capitain
at Hämmilä theruti icke bör äga någon
dehl, hwarvid thette Rusthålds innehafware
anmärcker, at som han är i wärckelig
saknad af sin rätta ägolott, och Joenpäldo
är samfält granne, herarunder ei kan swa-
ras mera än thes andehl efter 3. stänger,
hwaremot Hämmilä Rusthåld tilkommer
jord för 5. stänger 3 1/2 aln, ty bör alt uplåtas
til dehlning, hälst thet ei är någon rättwisa
at Joenpäldo besitter höland 26 11/16 Parmar[?]
när Hämmilä har allenast 35 7/16 Parm[?],
och må sedan Hämmilä få Kyndalho[?]
eller någon annan äng från Joenpel-
do, hälst nu så inhägnat är, at rödning[-]
land som kan fylla alla grannarnes
brist icke gifwes på skogsmarcken.
  I thenne Karsto by har Hämmilä Rust-
hållaren skifte sökt, öfwer både skog,
äng och åker: och som ändamåhlet bordt

bild 7, text sida 2
wara at få alla et hemmans ägor i möjeli-
gaste måtto sammandragne; Ty kunna the
både stångfals och enskilte åkrar och ängar
som ligga närmast intil och nordan före
sidstnämbde Rusthåld icke skiljes therifrån
hwaraf följer, at mera stångfalsjord til-
faller ale fem hemmanen som ligga tilsam-
mans emellan hwilcka stångalsåkrarne
äro så jänkade, at Kåtåpeldo som pröfwes
wara then bästa jordmåhn, är samman-
slagen med Wanhapeldo[?], whilcken är swa-
gare lera; och blifwer således thesse åkrar til-
slagne Heika[?] och Rikus[?] hemmanen, hwilcka och
få Kydypeldo[?] emot the utåkrar som Hämmi-
lä blifwit pådelte, thermed och thetta Rust-
hålds innehafware förklarar sig åtnöjas,
ehuru hans ägolott mer än grannarnes, kom-
mer at bestå i åtskillige smärre åkrar och
ängar, hälst Rusthållets ägolott efter belä-
genheten ei annorlunda til enskilt kan
utfalla.
   Pohjalainen [Pohjola?] hemmanet, som utan något
mera obyte, än at Rusthållets Dragone
åker tages på lotten, emot twenne andre
enskilte åkrar, behåller sina förr inne-
hafde utåkrar, är för stångfalls åker-
jorden tilldelt i Wälipeldo mäst god jord,
och Latopeldo[?] såsom något swagare lägges
thertill, tå[då?] Säppe hemmanet, som och blir wid
sina gamla enskilta åkrar, får hela sin
stångfals åkerlott i Wälipeldo, äfwen
så och Mickela hemmanet, som och i thenne
åker får ärsättning för afträdnade
utåkrar, hwarwid är observerat at Rohja-
lamen brister 3. kap.r Säppe[?] 7 9/20 kap.r och
Mickola 2. kappor, ther af Hämmilä, som
til Pohjalain[?] afträder en bättre utåker,
Dragon åkern niuter 5 7/8 kappa, och Heika hem-
manet som innehaft minsta utåkrarne 7 3/10 kapr
til någon liten förbättring på sin lott; och
som HämmiläRusthåld af nyo i Myllyrinda[?][-]
peldo upbrukat 12. kappors land, ty är thetta
nybruk och så mycket mera ansedt för en-
skilt, som Rusthållet annars har litet åker-
jord, för sitt alnetal, warandes thesse 12.
kappor intagne uti stångfals åkerjorden
under 3e[?] Graden i sidstnämbde åker.
   The små åkertäppor och hållnes[?] som fem
hemmanen hwilcka bo tilsammans inhäg-
nat på sine Tomter, och hwarigenom åbyg-
nadsplan blifwit mycket trängder, hwilcken
och annors är lågländig, äro lemnade
at tilhöra Tomterne, och är i thesse täp-
por sådan särskilt jämkning förrättat, at
en hwar fått lott, doch som icke är bygt i god
ordning och ingen will häfwa sin byggnad,
så har någon mera ordentelig indehlning
härwid icke kunnat winnas.
   Widrörande härnäst stångfalls ängarne
så åro the samma ei allenast öfwersedde och
synte, utan och om höafkasningen på thet no-
gaste undersökt, hwarwid befunnits, at Laha-
denpärä[?] och Kajolanitu[?] äro någorlunda wä-
xande, allenast betande icke förderfwar gräs-
wallen och bära thesse ängar någorlunda godt
höslag. Rueistonsuo[?] är til största widden
sänck och måsgången, samt mager ängeswall
warandes långsmed skogsbredden någon
bättre wäxt. Kerto och Rati intu[?] är och hel
swag gräswall något sänck, och bär således
efter widen rätt ringa hö af mager starr,
mot södra ändan tåtulblandat[tåtelblandat]. Hinhtnie[?]-
mi är bättre wäxande äng särdeles når-
ra dehlen, ther bäcken löper igenom ängen,
och är äfwen höslaget i thenne äng finare
starr Tåtulblandat. Koiwisto[?] kan säjas
wara then bäst wäxande äng i thenne
by, särdeles ömsesidor om bäcken, mitt
uti ägne, och åt wästra ändan, men mot
södra kanten, är och thenne äng sämbre
måsbunden starrwall, finnes til någon
dehl wara nyligen rödjader, och är nu
mästadels slåter. Talerisilda[?] och Sufrisilda[?]
ängar äro mot bäcken någorlunda wäl-
wäxande, men åter åt skogsbacken är än-
geswallen mera torr, bära Tåtulblandat
smått starrhö, och är Talwisilda[?] som räk-
nas skiäligen en Byssens medelwäxte
äng något bättre än som Sufwisilda[?].
Nitaro är til en dehl god och wäxande
äng, särdeles längs med bäcken, och söderom
et i öster och wäster löpande dike, men
i wästra ändan är åter Kiällsprång
och dels någon sänka, såsom och på några
ställen litet skog, warandes södra kanten
af ängen torrländig, och bär således Tåtul-
blandat smått starrwallshö. Käckhiuhta[?]
är och någorlunda ängeswall, en dels torr-
ländig, och en dels åter något sidländiga-
re. Alhonpä[?] som Joenpaldo blifwit på-
fördt är af medelwäxte äng, kastar af
sig Tåtulblandat starrwalshö, och fin-
nes mot nårra ändan wara här på
något skog, warandes then andehl, som
hemmanen tilfallit någon sänk, och myc-
ket skoglupen. Ängesstycket Ajox[?] Lit.n[?]
är torrwall wäxande gådt höslag och har
för thetta blifwit brukat mäst i hopstyc-
ken, men hörer doch under stångfället.
   Sedan behörig werdering föregått öf-
wer thesse ängar, så at alla thervid
icke haft något at påminna, och åborne
gemensamt medgifwa, at alla the öfri-
ge smärre och större ängessycken blifwit
höfdade enskild, är befunnit at Joen-
peldo Rusthåld innehafwer thet öfwer-
skatt i åker och äng, som uti repartiton
blifwit infört; och som Herr Capitain
Nihrberg bestrider, at til skifte uplåta
the enskilte ängar, som innehafwits,
med förmälan at the äro upodlin-
gar på utmarcken, hwaremot öfrige
grannarne kunna hålla sig til röd-
ningsland, ty är slik lägenhet efter-
frågat, hwarwid synt blifwit, at på
södra sidan om Hauklammi[?] Träsk,
finnes et stycke skoggångit kiärr, som synes
genom dikande och rödning kunna blif-
wa äng af wid pass 1 1/4 Parm[?] afkast-
ning, hwarutom Herr Capitain Nihrberg

bild 8, text sida 2v
anmärker at Papin[?] alho[?] kiärr skulle kunna
giöras mera fruchtbart än til then under
Hämmilä uptakne höafkastningen, som här
och ther sankast wid laggarne; men som
thetta kiärr befunnes mycket mäslupit[?]
och sänkt, warandes släten mager måssa,
hwarwid om någon förbättring skulle skie,
kostnaden synes öfwerstiga nyttan, ty pröf-
wes thetta kiärr utom thet hö som theraf
redan är uptagit icke kunna anses för tien-
ligit, eller mot Joenpaldo utängar swaran-
de rödningsland; och som Byamännen anmärckt
at på Joenpäldo sidan af marcken i Mättensuo[?]
finnes sådan lägenhet til rödning, som emot
kiärret wid Hauklammi[?] Träsk swarar,
ty böra thessa rödningslägenheter wid skogens
skiftande komma at swara emot hwarandra,
men icke wara ärsättning för brukbare öf-
werskatts[-]ängar, som Joenpäldo nu innehafwer.
   Härwid är och efterräknat hwad rödnings[-]
lägenhet borde gifwas, så i åker som äng, innan
Joenpäldo wore berättigad til öfwerskottet,
och som thetta Rusthåld på tre stänger innehaf-
wer åker öfwerskott fyra tunnor 13. kappor,
och höland när åker och ängeshö öfwer alt är
räknat 6 457/720 Parm[?], ty borde theremot för Häm-
milä och öfrige grannarne, som utgiöra fem-
ton stänger wara lägenhet at tilbruka 22. t.r
och 1. kappa åker, samt 32 9/16 Parm[?]land äng,
hwartil utrymme icke gifwes, hälst hwad
ängen angår.
   Hwad nu thetta angår: så aldenstund Joen-
peldo i åker för thetta är skild ifrån andra
Karsto hemmanen, och hafwa ei heller byamännen
på åker öfwerskattet giordt särdeles talan, ty
blifwer then åker, som thetta Rusthåld innehaft,
thet samma och nu påfördt: och som twist yppes
om Kyndalho[?] enskilta äng, om och huru wida then
samma bör anses wara tildömd, Karsto alla gran-
narne, eller Joenpäldo enskilt, Ty är wäl en
hwar nu wid skiftet til godo beräknat så mycket
enskilta ängar som innehafwits, hälst ingen
ännu lagliga sökt sin granne för öfwerflöds
inhägnad, och lemnas til behörig domstols
utlåtande, om och huruledes Hämmilä af Jo-
enpäldo må få sin ärsättning, emedan röd-
ningslandet wid Hauklammi[?] träsk skiäligen
synes böra tilfalla Heika[?] och Mickola[?] hem-
mans åboerne, som äga the minsta rödjor.
   Härefter äro nu ängarne utdelte på sätt som
förestående uträkning utwisar, och som storskif-
tet icke lägliga kunnat utfalla, utan at sam-
manslå äfwen the ägnesstycken som beqwäm-
ligare kunna tilhöra et hemman, ty har och
Joenpäldo enskilta ängar Isohuhta[?] och Tulwi-
tie[?] blifwit tillagde andre grannarne, hwar-
emot doch thetta Rusthåld niutit full ärsättning
i stångfallsängarne, och Hämmila enskilta
äng Ondelax[?] som icke kunnat skiljas från Joen-
peldo, uti hwars skog thenne äng blifwer be-
lägen, och som therpå äfwen hafwits afseende,
at en hwar af grannarne måtte få något af
then bättre, och en dehl af sämbre änges-
wallen, ty hafwa hemmans delarne icke
med allone[?] kunnat dragas under et stycke.
   Skogs Råskilnaden omkring Karsto by är
och uti närwaro af samtelige thenne
byssens åboer och omliggande gran-
nars upgången, och hwarwid Råmär-
ken befunnits af följande beskaffenhet.
Först är börjat på then sidan Ratis byss[en?]s
ägor wedertaga och infunno sig alt therföre
Herr Fältwäbelen Petter Graf, som inne-
hafwer Boställe i thenne by, samt åboerne
Johan Sipilä och Henrik Pakanen[?]. Och som Råstrecket
bör taga sin början wid bäcken ther Karsto
byssens äng Puristensuo[?] möter emot Ratis
äng, ty är efterfrågat om härstädes kan wisas
någon lagder Rå, hwarwid Karsto boerne
swara, at en Påla Puristonstolpa[?] benämd
skall warit wid bäckbranten för Råskelnad
nedsatt, men then samma nu mera icke fin-
nes, så hålles ängesskilnaden No 1. för thet rät-
ta stället, herarifrån skogs Rålinien bör utlöpa,
hälst skogen therefter blifwit häfdad, och
ehuru Ratis boerne härmed icke wela
wäl åtnöjas, är doch skilnaden utsatt,
efter Karsto byarmännens anwisning, e-
medan någon närmare uplysning på Ra-
tis sidan nu icke kunnat meddelas.
   Och som åboerne ömsesides äro therom
ense at på
No 2. Laviamäcki [...mäki?] bör wara Rå, hwarest och Karsto
boerne på et högt berg uperist en tämmelig
stor Jättkastsamling i hwilcken stenhög mitt
uti är en grop, och hwar inwid finnes en
i barckader[? bark...?] furu, ty kan icke ungås at
anse thetta röse för Lawiamäki[?] Rå, hwar
intil Rå[-]linine ifrån Piristonsuo[?] bör dra[-]
gas, uti en räter linia, efter hwilcken
Linie en ända af Ratis åker blifwer
inpå Karsto marck, therwid sidstnämbde
åboer anmärcka at thenna åkerdehl woro
instängsel af Karsto marck, hwilcket förme-
nas kunna bewisas, men å Ratis sidan
bestridas som antecknas, warandes icke all-
then widd som åkergierdesgården inhäg-
nar upbrukad åker, utan en dehl skogs-
backar, samt någre små ängesfläckar.
   Ifrån Lariamäki[?] Rå utwisa Karstu [ej Karsto!]
byamännen åtskilnaden bör gå til
No 3. Mickelpyky, som är et wäl sammansatt sten-
röse af större och smärre stenar, på et intet
icke särdeles högt berg 370 alnar nordanom
Mickola[?] hemmanets Pitkenitu[?] äng, och
som Ratis ägor ändas och Oitla[?] skog weder-
tager wid thenne Rå, ty äro och nu tilstädes
komna sidstnämbde byss åboer Erik Eriksson och
Anders Hindersson, hwilcka jemte Ratis och Kar-
sto byamän ärkiänna then nu upwiste Rån för
ostridig, hwarifrån skilnaden emellan Karsto
och Oitla enigt upgifwes i en räter linia til
No 4 Walleriw[?]aka som är en stor sten i södra
hällningen af en hög och stenig backe, wa-
randes på denne sten för Rå samman-
lagde 13. stycken smärre stenar. Härstädes
ändas åter Oitla skogsmarck och Talpela
ägor wedertaga, hwarföre och thenne bys
åboer Thomas Thomasson Juti[?], och Johan
Bäpsän[?] äro härwid  hörde och tilstädes, samt
iemte Karsto boerne förmäla at Maikala
skogsmarck med en Udd skall stöta inpå
Walteriwaha[?] Råstället, som och är belägit
140 alnar nordan om Hiukonlammi
Träskändan, kommandes Råskilnaden
at gå emellan Karsto coh Talpela uti en
räter sträckning til
No 5. Lakimäki Råställe, som är lagt på et högt berg
och består af en hel hoper wäl sammanlagde
stenar, hwarest åter Paloniemi[?] Rusthålds

bild 9, text sida 3
ägor möta, och Talpela ändes/ändas, och är skilna-
den härifrån emellan Karsto och Paolniemi
i rätt råstreck til
No 6. Kustinkangari en rundachtig berghympel nå-
got hög, och lik en omstielpter båt belägen nära
söder utmed wägen som drager ifrån Karsto
til Paolniemi, och äro thesse byar widare
rågannar[?] til
No 7. CarlenKalio, en i thesse dagar genom sine/Sine rätts
dom faststälter Rå emellan thesse byar
och Outamo Rusthåld, samt Kajola hemman,
warandes och af domhafwanden widhål-
len sin/Syn nedsatt med en hiertesten af 1 1/4
alns högd, och fyra ther omkring lade, samt
wäl omskalade stenar på låg berghälla
belägne.
   Herr Capitain och Riddaren Otto Mauritz
Jägerhorn såsom ägare af Paloniemi har
och härwid förklarat sig anse redan be-
skrefne trenne Råer för richtige och gam-
la skiljemärcken; och som Kajola skogsmarck
härifrån kommer at åtskilja Karsto, ty
är och nu tilstädes berörde hemmans å-
bor Johan Christersson, och upwisar en härads[-]
dom af d.n 30. Martii 1732. hwarutinnan
Råstrecket fastdömmes ifrån Karlenkal-
lio til
No 8. Talvitiensu som icke är något lagt råmärcke
utan en dåld i Träskstranden, ther winter
wägen går neder på siön; och stadgas äf-
wen i thenne dom, at om Kajola kunde
bewisa häfd på någre ängar öfwersagde
Råstreck, skulle the samma förblifwa
wid Kajola, warandes nu wid Råstrec-
kets upgående befunnit, at Kajola, i Kajola-
nitu[?] äng bergan/borgar[?] höwäxten intil et ige-
nom samma äng löpande dike, samt åt öster
längs med winter[-]wägen, hwarpå Karsto
åboerne giöra någon talan, emedan Råstrec-
ket går öfwer diket på Kajola sidan, hwar-
jemte en åkertäppa wid thetta hemman,
och trenne små åkerstycken utmed Träsk-
stra[n?]den äfwen äro innom Karsto Råstreck,
doch som Kajola åboen med Skattläggning
af d.n 10. Januarii 1729, wisar at sagde åker-
stycken äro hemmanet pårefwade för 8.
Kappors land, ty lemnas thetta alt på när-
mare utrednande wid domstol som we-
derbör.
   Ifrån Talwitiensie[?] bör Råskilnaden wi-
dare gå til
No 9. Pallivaha som är en stor sten eller hympel
af et berg just wid Träskstranden, och e-
huruwäl af the skrifter som Herr Capitain Nehr-
berg innehafwer kan dragas någon anledning
at Råstrecket borde gå härifrån til et Råställe
Läppensilda, weta dock Karsto åboerne icke
gifwa tilkänna hwarest Läppensilda må
wara belägen, utan förmäla sig hållit skil-
naden i en räter Linie från Palliwaha til
No 10. Tironkari No 10. som är en hel liten holma
i Karstosiön, och skall då någre uddar på Kajola
sidan om träsket tilfalla Karsto, hwilka doch
Kajola swedjat, men Wähäsari[?] holmen til-
kommer Karsto by, och har blifwit therunder häfdad.
   Härwid är anmärckt, at emedan Kajola
ägor icke komma at sträcka sig til Tironkari[?],
utan skall Outamo Rusthåld förr afskiä-
ra Kajola, ty har berörde Rusthålds inne-
hafware blifwit inkallad, at lemna
beskeed om Rågränsen, men som han sig ick
infunnit, ty blifwer och dhet anteckenat,
samt Råstrecket utsatt efter then utwisning,
som af Karsto boerne är lemnat.
   Härnäst förekommer nu Råskilnaden
emellan Karsto by och Kaukola, och äro altså
sidstnämbde byemän nämb. Johan Lassila[?], och
Jacob Keimo[?] närwarande, samt upwisa först et
grefwe hogenskild Bielckes och Knut Knutssons
Konunga Råfsts[?] dombref af d 31. Maii
åhr 1564 hwarutinnan för Råmärcken
thesse byar emellan fastställes, Pichtpätäjä9[?],
therifrån til Ridankallio[?], och så til sto-
ra furun, samt så til Orawaniemi[?],
i anledning hwaraf
No 11. Oravaniemi som är et litet näs och kullig
backa blef upwist, hwilcket och af Karsto bya-
männen för Orawaniemi[?] ärkiännes,
men därom har Herr Capitain Nihrberg
welat förmera någon twist hwarest
sielfwa Rå[-]puncten borde wara, emedan
thetta när innefattar någon bredd, och
har Herr Capitain förment, at sielfwa
södra udden, eller en ther innemot belägen
liten berghälla borde wara skilnaden;
hwilcket åter Kaukola bestrider: och som
then synes närmast öfwerens komma
med dombrefwet, at Råstrecket infaller
mitt på back[-]kullen, ty är skilnaden och ther-
städes aftecknat, hwarifrån Rågränsen
är uti en räter linia upgånen til
No 12. Isoachte som är en hög och stenig backa wha-
rest emot wäster hällningen och nära utom
Kaukola ängeshag upwises twenne stora
och några smärre stenar, utmed en rutnad
furustubba, hwar öster om tretton alnar i-
från Råstållet, som ärkiännes för ostridigt,
finnes en stor sten, och hålles thetta Råstället
för thet samma som i dombrefwet under namn
af stora furun omförmäles; och hafwa Karsto
grannarne under Rålinien til Ridankallio wid
No 13. upwist en stor sten belägen på en sandmalm
350. alnar ifrån Joenpäldo Dragone[-]åker, hwilcken
förmäles wara hållen för en Rå[-]wisare, e-
huru dombrefwet icke någon derom för-
mäler, och Namngifwes thenne Råsten för
Raumostenmäki[?][-]wisare, hwilcken och så fast-
mera kan antecknas, som Råstrecket efter
dombrefwet härwid framstryker.
No 14. RidanKallio Rå är någre sammanladge ste-
nar på et litet berg wäst[-]söderom en liten
wäg, och ärkiännes äfwen thenne Rå för o-
stridig, ehuru then icke äger särdeles Rå an-
seende, med förmälan på ömse sigor at Rå-
skilnaden bör härifrån wara uti en räter
sträckning til.
No 15. Pichtpätäjä hufwud[-]Rå therest Karsto, Kaukola
 och Niemis [Niemi], samt som thesse byamän wid han-
den gifwa, äfwen Kohilameni[?] och Herjon[?]-
wassa byars ägor skola tilstöta, warandes
thenne Rå belägen på en Malmås, litet
wäster om et ställe, hwarest äro en dahl o-
rörlige stora stenar, och finnes lagd med
en hel hoper väl samman röste stenar,
som äga Rå anseende, fast icke någon wis-
ning i wäderstreck, härstädes äro nu och
Niemis åboerne, hwars skog sammanstöter
med Karsto, tilstädes komne, Nämb. Abram

bild 10, text sida 3v
Johansson Malla, Johan Johansson Oino,
Isak Johansson Kulcka, och Simon Jacobsson
Matlen: och althenstund Rågången
emellan Karsto och Niemis medgif[-]
wes böra gå i en räter Linie och u-
tan någon medelrå til Kåtalehäd[?]
Råkälla, hwarest och Myllykylä[?]
ägor wedertaga, ty är mätning
först häremellan förrättad, hwar[-]
efter sidstnämbde byemän äf-
wen [ordet "äfwen" igen och överstruket?] tilstädes kommit,
nämbligen fändrichen Wälborne
Herr Jacob Gustav Munck, som i
thenne by innehafwer Boställe,
och Jacob Hindersson Isopouso[?], Jo-
han Olofsson Lätta, Erik Matsson
arfwe/Arfwe, samt Erik Larsson Wähäpouso[?].
   Härstädes har wälbemälte herr
fändrich upwist et lika ljelande [gällande?] elom[?][-?]
bref med thet som här förut är
förmält af Kaukola åboerne
upgefwit, hwaraf äfwen befin-
nes, at Råskilnaden emellan Kar-
sto Niemis och Myllykykä fast döm-
mes ifrån Puhtpätäjä til Kåta-
lähäde, och så rå rätt/rårätt til Kolmen-
joenhara; I andening/anlening häraf äro
alla byamännen therom ense at
Kåtalähäde bör wara Råställe,
Men twist finnes i så måtto yppas,
at Karsto upwisa en Kiälla wid
No 16. No 16. som the hålla för Kåtalähäde-
Råkiälla, och Niemis med Myllykylä
No 17. upgifwa åter wid No 17. en annan
kiälla med förmälan at then sam-
ma är then rätta Råkiällan, hwil-
ken befinnes belägen uti en låg-
ländig granskog eller kiärr, och är
en märckelig och stor kiälda å sex
alnar bredd, warandes Karsto up-
gifne kiällan belägen nära nårra
bredden af Niemis äng, in emot Mal[-]
men eller backen, är och en något stor
kiälla, och som dombrefwet förmår
Råstrecket bör gå rätt fram til
Kolmenjoenhara, ty förmäler Herr
fändrichen Munck samma ågren
No 18. wara wid No 18. whilcket åter
Karsto boerne bestrida, och upwisa
No 19. Kolmenjoenhara wid No 19. hwa-
rest en liten bäck sammanlöper
med then större bäcken, och gifwa Kar-
sto boerne thetta ställe namn af
Kolmenojanhara, hwarwid Herr
fändrichen Munck anmärcker,
at emedan uti thet åberopade dom-
brefwet står Kolmenjoenhara som
betyder ågren, och icke Kolmenojan-
hara, som åter är dikesgren, ty an-
ser Herr fändrichen Myllykylä
upwista ställe, wara så mycket me-
ra rätta råstället, som therstädes
werckeligen sammanflyter åar,
eller större wattendrag, än som på
thet rum Karsto byamännen utwist.
   Wid eftersynande och utwisning
är, befunnit at Myllynkylä häfdar
ängarne på Norra sidan alt efter bäc-
ken, ifrån then af Karsto utwiste
No 20. bäckesgren til No 20. hwarest in på
Nitaro ängen, och är en bäckesgren, och
ligga Karsto ängar långs med samma
bäck på södra sidan, och förmäler nu
Herr fändrichen, at diket som går
No 21. ifrån No 20. til No 21. är af Karsto
åboer i senare åren upgräfwit, och et
stycke af Myllynkylä läng söder utmed
diket, hwarest är god och wäxande
ängeswall intagit hwilcket Herr
fändrichen [Munck] med flere witnen tiltror
sig kunna utreda och bewisa at Myl-
lykylä bergat ängen, tils Herr Capitain
Nihrberg under thet han warit innehaf-
ware af fändrichs Bostället i sidst-
nämbde by, och tillika ägt Joenpeldo
Rusthåld, tilkommit en förening
om thenne änges skilnad, hwarme-
delst häfden blifwit dragen under
Karsto ifrån Myllykylä, och påstår
Herr fändrichen at berörde förening
skall finnas hos Herr Capitain Nihr-
berg, whilcken på efterfrågan nu
doch icke är upwist, hwartil Herr
fendrichen will anse för ordsak, at
Herr Capitain utan Regements full-
mächtiges närwaro, til wäga kom-
mit samma förlikning, såsom olag-
lig; men härwid har Herr Capitain
upgifwit et utdrag, af härads[-]Rät-
tens Protocoll, för några år sedan
utfiwit af Herr Häradshöfdingen
SacKleen[?], hwaruti thenne förening
om änges[-]skilnaden åberopes, och til
efterlefnad stadsfästes, hwilcket Herr
fendrichen MuncK anser wara
skiedt Myllykylä til skada, dock blif-
wer skilnaden wid then dehlning, som
nu förehafwes, såsom af Rätten påbu-
den, efter omförmälte dike uptagen,
hwilcket dike drar watn [vatten] ifrån
Kåtalähäde Kiällor och Kiärret
där omkring, hwarest och gifwes åt-
skillige större och mindre Kiällor,
utom the twenne som för Kåtalä-
häde äro upviste.
   Niemis byamänner hwars Rå-
gräns med Myllynkylä utlöper,
ifrån et af them nu upvist råmärc-
No 22. ke wid No 22. giöra med sidstnämbde
by therutinnan et at Kåtalähäde
bör wara Kiällan som under No 17.
är upgifwen, hafwandes Niemis en
änges[-]rödja, som härstädes gränsar
mot Myllynkylä äng, och betyga Nie-
mis boerne sig brukat marcken in[-]
til dhen å theras sida upwista Råkiäl-
lan, samt efter en räter linie therifrån
til Puhtpätäjä, och som annan Kiälla af

bild 11, text sida 4
en räter Linie ifrån Mickelpyty[?] Råstäl[-]
le til Myllyrindapeldo[?] åkerhörnet af-
skild, ifrån the smärre hemmanen, i
hwilcket åkerhörn, wäl och kiänbart,
sammanlades et stenröse, som beteck-
25. nes med No 25.
   Skillnaden för Pochjalainen hem-
manets skogs andehl utlöper ifrån
No 18. åkeren No 18. och går rätt fram til
No 27. Tåget/Taget No 27. samt widare med wägen
som löper til byn emellan Latopaldo
och Märapäckikoppeli[?]; och som thetta
hemman på södra sidan gränsar med
Joenpeldo skogslott, ty är skiljegår-
den wid Julckajoenpeldo[?] antagit
No 28 för skilnad, och therwid No 28. samman[-]
lagt en stenrå som wisar Linien til
No 29. No 29. som är en liten höger berghympel
österut med Ondelux[?] ängeshaget, hwarpå
sammanlades en Rå af fem stycken ste-
nar från whilcka Joenpäldoo skiljes med
Pochjalain[?] til Raumostenmäki.
   Thet skogsstycke, som åtföljer Hämmila
Rusthållets ängar, afskiljer sig igen om
en Linie från Pitkesilda, som är en gam[-]
mal Bro öfwer ängeswallen emellan
No 30. Alhempä  och Kouwisto ängar wid No 30.
samt Ridankallio Råställe, och följer
sedan Hämmilä med Kaukola Rå-
No 31. strecket 430. alnar til No 31. hwarest
och Kiänbart[?] Råmärcke sammanläg-
ges, tädan skilnaden med Joenpeldo
No 32. skog at/åt Puhtpätäjä[?] går til No 32. hwa-
rest är en stor gran stående, ther
Nitaro[?] och Sufwisilda[?] ängar åtskiljas,
 och hwilcken gran nu äfwen utmärcktes.
   Pochjalainen[?] hemmanets skogs-
stycke wid Lakimäki Råställe af-
skiljer sig efter Charta[-]ritningen
och skulle thenne marck lägligast
warit för Rusthållet Hemmilä,
men som förstnämbde hemman,
tå icke fått någon Timmer och torf-
skog: Hämmilä Rusthållets stora
skogsdahl, theremot synes innehål-
la mindre swidje[-]lägenhet, ty
är til nödig jämknings win-
nande i skogsförmånerne skogs-
stycket wid Ridankallio Hämmi-
lä tilslagit, hwarmed och thesse
twenne åboer, som thenne indehl-
ning kan angå, förklara sig nögde.
   Härwid anmärckes äfwen, at Häm-
milä Rusthåld, som synes fått nog
berg uti sin skog, blifwen läm-
nat Pappinalho Kiärr endast för
then höafkasning som antecknat är
i uträkningen, och thet i afsicht på
skogslotten, ägandes thetta Kiärr
ingen skog, men kan wara något
Mulbete.
   The skogsuddar, som råstrecket in-
tager på Kajola[-]sidan om Karsto Lax,
samt Wähäsari[-]holma, äro oberäk-
nade wid thenne dehlning, och Am- [Äm-?]
nas tils närmare utredande kan[-]
skie om Läppesilda Rusthållets läge,
hälst thessa uddar åro af ringa wär-
de, och säja äfwen Karsto boerne,
at Kapola åboern nyttiat the samma,
men icke holmen, hwarwid är litet
fiske, hwilcket äfwen som fiskewat-
net i alt öfrigit uti Träsket förblif-
wer samfält och nu odelt.
   Karstu byamännen som hafwa an-
tagit på sine ägor en smed och säja
sig hielpt til at för honom upbygga
hus, wid Joenpäldo Dragone Torp,
wela nu at thenne för byn nödige
handtwärckare må få behålla then
inhägnad, bestående af någre ny-
brukade åkerstycken, och litet swe-
dieskog, som han innehafwer, hwilc-
ket och för then skuld, therwid för-
blifwer, och är således thenne in-
hägnad, som then nu finnes stängd,
icke beräknat på Joenpäldo an-
dehl, utan anses för byssens sam-
fälta.
   För byssens soldat hafwa åboerne
upbrukat någre åkerfläckar wid
Torpet betecknat med Lita A. hwil-
ka och lemnas i sitt förra stånd.
   Således wara synt skiftat och af-
giordt intyges Karsto dn 1. September 1764.
Hans Fattenborg.

bild 12, text sida 4v
Karsto blifwit påstått, ty blifwer nå-
gon skog stridig emellan Karsto och Nie-
mis; warandes thet mästa af then
jord, som åter Karsto och Myllykylä
wela omtwista ängar, ther utinnan
häfden nu så mycket mera måste an-
ses, som then utinnan ingen Laga Rätte[-]
gång är börjat.
   Ifrån Kolmenojanhara[?] som the Kar-
sto boer upwist wid No 19. åtskiljas
Karsto och Myllynkylä ängar, alt
No 23. med watnet eller bäcken til No 23.
hwarest Karsto höbergning sträcker sig öf-
wer bäcken intil en i många Krök-
ningar löpande liten däld, som åter
kommer tilsammans med en bäck
No 24. wid No 24. hwarifrån wattuferden
giör åtskilnad emellan Karsto och Myl-
lynkylä ängar, intil Råskilnaden
No 1. wid Pyristensuo ängesändan.
   Sedan Karsto byssens skogsmarck
således blifwit afskild ifrån näst-
gränsande grannar, är then sam-
ma til sin godhet och skogwäxt ta-
gen under öfwerseende, hwarwid be-
finnes, at mäst hela skogwidden består
af swidjelands jordmohn, fastmer och
mindre stenbunden, och gifwes therpå
rätt ringa dugelig Timmerskog[.?] Wa-
randes thet bästa som til timmer
kan tiena tilfinnandes emellan Pa-
loniemi rågräns och Papinalho, samt
wid Ratis råskillnaden, och i öfrigit långs
med stranden söderom Joenpäldo, hwar-
utom här och ther gifwes någon tall-
skog, och kan härwid wara at anmär-
kas, at skogen på östnårra sidan om
byn och omrking Hiukonlammi träsk
är något berg blandat, hwaromkring
och gifwes litet Timmer.
   Härnäst är hela skogens widd ut-
räknat och befinnes med alla skogsbackor
som gifwes i åker och äng, hwarwid
twistmarcken som antecknat är med
Niemis blifwer såsom stridig uteläm-
nat, innehålla Twå Tusende Siuhundrade
Siuttiio fem Tunneland, hwaraf
belöper för
[följer en tabell]
I anledning af thenne uträkning äro
hemmanens skogslotter, efter thet be-
lägenheter fordrar utsatte och som Häm-
mila Rusthåld icke kan skiljas ifrån then
marck, som omkring thes åkrar och ängar öst-
nårrut ifrån gården är belagen; altså til-
slås af thenne skog, hwarpå pröfwes och finnas
så mycket Timmer och granskog, som för
alnetalet sig belöper .....772.24 4/9
   Wid Talvisilda och Sutvisilda än-
gar föreslås för Rusthållet en
marck, bestående mäst af god swi-
dieskog, samt kan lägliga åtfölja
Rusthållets ängar, och innehåller ....88.
s. [summa]..........860.24 4/9
Pochjalainen[?] hemmanet til-
deles gent[?] för then hemmanet til
detta åkeren och ängen des skogslott,
på hwilcket stycke icke gifwes något
Timmer eller granskog, utan består
af swidjeskog med Biörck...........407.6 2/9
   Härtil lägges af marcken wid Palo-
niemi rågränts et stycke skog som in-
neslutes af Pappinalho Kiärr, och en
derifrån til Haukamain Nitu löpan-
de bäck och däld, som sluter sig til Pa-
loiuemi[?] Rågång, och synes på thenne
skogstract wara så mycket Timmer
och granskog som på detta hemman
kan belöpa, hwarigenom jämnwicht
i skoslaget för hemmanet tyckes så-
ledes såsom enda utwägen wara
wunnen; warandes härwid at
anmärckas, at emedan hemma-
nets skogslott närmast byn finnes wa-
ra mäst uthuggen, ty åtföljer thenne
andehl en förbättring af 8. tunnor,
hwaremot hemmanen Säppe Mikela,
Niko och Heika, hafwa en lika brist,
och innehåller skogssycket wid Pa-
loniemi Rågräns.........88.
s[summa?]..........495.6 2/9
Säppe Miekola Niko och Heika
hemmanen, som alla fyra äro mäst
af lika storlek, äro efter hem-
mans åboernes begiäran lem-
nade i skogslott tilsammans, e-
medan thesse hemman tå lägli-
gast mot Ratis råskilnaden kun-
na äga något timmer och granskog,
och är thenne marck i storlek....955.17 1/3
Joenpeldo Rusthåld som för thette
häfdat skogen närmast omkring
gården och åt Orawaniemi, tilde-
las och nu thenne skog, som inne-
håller godt och nyttigt swedjeland,
hwarpå och giwes här och ther
i synnerhet långs med siön Tim-
merskog, och thet för...327.24.
   Härtil lägges skogen åt Pichtpä-
täjä Råställe, hwilcket jordstyc-
ke är til mästa delen god swedje-
skog, och gifwes här äfwen litet
gran och Tallskog, hafwandes
Herr Capitain Nihrberg och förkla-
rat tig nögder, at på sin skogslott
taga thetta stycke som innehål-
ler utom [ordet "utom" igen och överstruket?] twistiga skogs-
stycket med Niemis.....134.24.
s[summa]...........462.16.
Efter thet hemmanens an-
dehlar i skogen således blifwit utsatta,
äro skilje[-]linierne och utmärckta på
sätt som af ritningen förmäler:
och blifwer Hämmilä Rusthåld genom

60
Hej,

Var kom kommissarie Petter Beckman ifrån innan han tycks ha flyttat till Vitsjö i Estuna socken, där han blev registrerad som arrendator i Estuna mantalslängder 1715-1722? Enligt Estuna födelsebok var han gift med Maria Torvest och paret fick ett barn i Estuna den 25/9 1720. En av faddrarna vid barnets dop var professorn vid Åbo akademi Johan Torvest, som jag misstänker var släkt med Maria.

Vitsjö var på denna tid ryttmästareboställe (Roslags kompani vid Livregementet till häst) och Petter Beckman tycks ha börjat arrendera Vitsjö två år innan byte av ryttmästare (den 20/10 1716 enligt uppgifter i kompaniets GMR 1716 och 1720), men trots försök har jag inte hittat Petters namn vid något annat boställe kopplat till de två ryttmästarna. Den "nya" ryttmästaren, Hindrick Falckenberg, var fånge i Ryssland och flydde därifrån 1715 enligt uppgifter i register kopplade till stora nordiska kriget, och i samma register har jag hittat namnet Petter Beckman på två olika ställen, men min tolkning är att de var två olika personer och att de båda troligtvis var krigsfångar omkring 1714, då kommissarie Petter Beckman flyttade till Vitsjö enligt uppgifter i Estuna mantalslängder (såvida han inte redan var där, men hans namn inte blev noterat i Estuna mtl 1714).

Den 23/7 1721 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och madam Maria Torvest i Vitsjö faddrar vid dop av Per Nilsson och Margareta Andersdotters barn Carin i Sjötorpet. Eventuellt kan det betyda att Petter Beckman och Erik Beckman var släkt med varandra.

Den 19/8 1722 i Estuna var bla inspektör Erich Bäckman i Vitsjö och hustru Hedvig Bäckman i Vitsjö faddrar åt "finske dragon Göstaf Achtmans och hust: Anna N. då förtides wistandes på Hwitsjö, dotter Maria".

Den 26/4 1727 i Länna socken i Södermanlands län föddes eller döptes ett barn vars fadder/dopvittne var bokhållare P. Torvest.

Det finns ett par kopplingar till Finland i ovanstående information. Är det troligt att kommissarie Petter Beckman kom därifrån? Ryttmästaren (Olof Skragge adlad Lagerborg), som eventuellt valde Petter Beckaman som arrendator av Vitsjö, hade ett par barn som tycks ha flyttat till Finland enligt adelsvapen.com (har ej kontrollerat denna sekundäruppgift).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

61
Generalmönsterrullor / GMR Görtz dragonregemente
« skrivet: 2022-06-05, 18:41 »
Hej,

I posten "Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar 14B:1, och i register därtill, hittas "Lieutnant Petter Beckman i Wekaturia" vid "Öfwersten Giörtz" värvade dragonregemente ("Görtz dragonregemente" i registret).

Rör det sig om Georg Heinrich von Görtz?

Finns GMR för detta regemente? Var? Jag har inte hittat det i "Generalmönsterrullor - Värvade kavalleri- och dragonregementen" år 1716.

Egentligen är jag intresserad av en person, som registrerades som kommissarie Petter Beckman (med stavningsvarianter av släktnamnet). Hans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 och blir sedan registrerat vid ryttmästare-boställe, som jag misstänker hörde till Roslags kompani vid Livregementet till häst, fram till och med mtl 1722 (varefter dåvarande ryttmästaren, Hinrich Falckenberg, ersattes med en annan person, Gustaf Berendt Hastfert). Vi mönstring av detta kompani den 20/10 1716 lär ryttmästaren Olof Skragge (senare adlad Lagerborg) ha blivit dimitterad och ersatt av Hindrich Falckenberg, som år 1715 flydde från fångenskap i Ryssland (staden Vologda?) enligt ovan nämnda post (sida 25). Namnet Petter Beckman tycks mig inte särskilt ovanligt (det fanns till och med en annan löjtnant Petter Beckman, vid Amiralitets-staten, fången i Ryssland under Stora nordiska kriget), så det kan nog vara troligt att löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente och kommissarie Petter Beckman, som arrenderade Roslags kompanis ryttmästare-boställe, var två olika personer. Jag undrar dock om det rent tidsmässigt finns möjlighet att det rör sig om samma person.

Kommissarie Petter Beckmans namn dyker upp i Estuna mtl:er första gången i mtl 1715 (datum saknas, men troligtvis intygad omkring den 1/2 1715 enligt jämförelse med andra socknar i samma härad).

Löjtnant Petter Beckman vid Görtz dragonregemente är registrerad, utan annotation, i handlingar över krigsfångar i Ryssland, och jag har inte lyckats tolka om detta innebär att löjtnanten Beckman var krigsfånge i Ryssland vid tidpunkten då kommissarie Beckman blev mantalsskriven i Estuna socken.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

62
Estuna / Fornboda
« skrivet: 2022-05-25, 11:07 »
Hej,

En av mina troliga anor var torpare i mitten av 1700-talet i Fornboda, som jag tror låg på Stjärnholms ägor (i Estuna socken förstås). I Estuna hfl AI:4 sida 131 står både namnet "Tarf" (Tarv) och "Fornboda", men det är också skrivet annan text, som jag inte lyckas tyda (se bifogad bild och länkar nedan). Till vänster om "Fornboda" tror jag det står "el:", dvs "eller".

Min troliga ana hette Anders Hindricksson, fc 1689 och död i Fornboda den 19/9 1766. Om någon vet vem hans föräldrar var, och/eller var han var född  skulle jag bli glad av få ta del av den informationen.

Länk till Riksarkivets version av Estuna AI:4 sida 131:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047357_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=661%2C421%2C1520%2C705

Länk till ArkivDigitals version av samma sida:
https://app.arkivdigital.se/volume/v84713?image=136

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

63
Estuna / Koludden på Vämlinge ägor
« skrivet: 2022-05-22, 08:37 »
Hej,

En av mina anor var torpare i Koludden på Vämlinge ägor i mitten av 1700-talet.
På nutida kartor har jag sett att Vämlinge ligger söder om sjön Erken och att det finns en ort med namnet Koludden norr om samma sjö. Är det denna ort, som avses i kyrkoböckerna från 1700-talet, eller har det funnits ett torp med namnet Koludden närmare Vämlinge?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

64
Blom / Blom, Gabriel f ca 1655
« skrivet: 2022-05-13, 18:08 »
Hej,

I min mammas anteckningar om ryttaren och kronolänsman Gabriel Blom (fc 1655, d 22/8 1734 i Söderby sn (idag Söderby-Karls sn)) står att han hade fyra barn:

- Mårten f 8/11 1682 i Söderby sn
- Johan f 6/2 1685 i Söderby sn
- Kerstin f 16/10 1687 i Söderby sn
- Margreta f 10/5 1693 i Söderby sn

Vid Lyhundrad härads extraordinarie laga ting den 22/4 1709 blev dottern Kerstin dömd till döden för barnamord. Jag undrar om målet togs upp senare vid Svea hovrätt och om hon verkligen blev avrättad. I vilken bok/post ska jag leta efter det eventulla ärendet vid Svea hovrätt? Lyhundra härad bör ligga i landskapet Uppland, men i Stockholms län.

Gabriel Blom gifte sig den 28/6 1682 med Karin Hansdotter Mimer i Söderby sn. Han var då ca 27 år och tillräckligt gammal för att eventuellt ha varit gift tidigare. Eftersom det tycks mig konstigt att han inte hade något barn med namnet Gabriel lade jag märke till en Gabriel Gabrielsson, som var dräng åt fisk-köparen ålderman Mats Bengtsson, i Stockholms mtl 1705 (Maria västra, sida 62, kvarteret Kattryggen nr 251). Anledningen till detta framkommer förhoppninsvis av den i kronologiskt ordnade informationen nedan. Det är formodligen näst intill omöjligt att få reda på, men jag undrar om någon har mer information om drängen Gabriel Gabrielsson. Gabriel Bloms son Mårten blev registrerad 14/2 1702 med patronymikonet Gabrielsson (se nedan) och sonen Johan blev registrerad som "Johan Gabrielsson Blom", så möjligtvis kan en eventuell annan son också ha blivit registrerad med patronymikonet istället för med släktnamnet Blom.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

Information i kronologisk ordning:

1702 14/2:
Vid ordinarie laga ting med allmogen i Lyhundra häradsrätt (AIa:1b) berättade kronolänsman Gabriel Blom att hans son Mårten Gabrielsson (född 8/11 1682, dvs 19 år gammal) hade åkt till Stockholm för att lära sig bagar-yrket. Länk (se mål/ärende nr 18): https://app.arkivdigital.se/volume/v477661?image=2510

1705:
I Maria västra mtl 1705 (Södermalm i Stockholm) framkommer, på sidan 62, att fisk-köpare ålderman Mats Bengtsson ägde och bodde i en gård i kvarteret Kattryggen nr 251 och hade drängarna Anders Johansson, Erik Larsson, Jonas Larsson, Gabriel Gabrielsson samt pigan Annika Ersdotter. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057009_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=-750%2C2046%2C5447%2C2525

1706 30/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 21 år gammal) gifte sig med hovslagar-änkan Helena Andersdotter Jäder i Söderby socken i Stockholms län. Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048907_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=2904%2C98%2C2800%2C1328

1709 22/4:
I protokoll fört vid extraordinarie laga ting med Lyhundrads härad (Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Stockholms län EXIe:25 uppslag 627) framkommer att kronolänsman Daniel Bergudd anklagade länsman Gabriel Bloms dotter Kierstin Gabrielsdotter (21 år gammal) att hon ska ha mördat sitt barn. Vidare framkommer av samma protokoll (uppslag 628 och 629) att Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson tjänade hos en fisk-köpareSödermalm i Stockholm omkring den 9/3 1709. Text ur protokollet:

... "den 9 för-
leden Marti [1709], då han [Gabriel Blom] fölgt Båtsmännerne
till Stockholm, har dotteren Kierstin fölgt in
med faderen, att uttaga en sin broders, Johan
Gabrielssons barn med sig uth på landet, som
tiänar hoos En fiskie kiöpare på Södermalm,"...

Länk till protokollets uppslag 628: https://app.arkivdigital.se/volume/v494059?image=6570

1710 9/1:
Kronolänsman Gabriel Bloms son Johan Gabrielsson Blom (född 6/2 1685, dvs nästan 25 år gammal) gifte sig med Lisabetta Ambiörnsdotter i Söderby socken.

1711:
I Maria västra mtl 1711 (Södermalm i Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattan nr 147 (sidorna 114 och 115):
"Palmättaren[?] Hans Bruuns gårdh"
"hyrer och bebor"//"50 ["1:a" saknas troligen] Copferdeifararen Hans Deh.[?] med sin h:u är sielf frånwarande i fremmande Landh med skeppet Lilla Fortuna har intet tienstefolk 1 eldrum e:r [eller] eldstade [eller: eldstede]"
"2 [ska vara "2:a"?] item [?] Borgaren ock Bagaren Mest:r Hans Jeders [jämför Helena Andersdotter Jäder 1706 ovan] med dhr[? dess?] styfdott:r har intet tienst: folck ähr flykt: från Reuel bor inne[?] i sama [samma?] stuga som siöömans hustr:u under samma hyra"
"30 3:e itim[?] Borgaren ock Bagaren flykting från Revel mest: Johan Bergutt [står "Bergien" i registret till mtl:en, jämför kronolänsman "Bergudd" ovan] med sin dott:r uthan piga 1 eldstelle"
"26 4:e Nåk[? eller Nuk?] styrmannen Sa: [salige] Carl Nertas Enka har intet tienstefolk hafwer i sitt rum 1 eldstede"
"20 5:e sammaledes Ryttarhustrun h:u Maria har intet tienstefolk (Gabriel Blom var ryttare på 1680-talet), 1 eldstede är myket fattig har intet att betala medh"//"dhe öfriga eldsteder som stå ödhe ock uthdödde kommer Pallnettaren swara före 3 eldsteder".

I Maria västra mtl 1711 (Stockholm) står följande information om gården i kvarteret Kattryggen nr 251 (sida 186):
"den andra gården bebor
Mats Bengtsson sielf [i nr 250 framkommer att han var saltfisk-köpare ålderman]
nemb: [nämligen] sohnen Matthis Mattsson och dåttren jungf
Catharina Söderman
hafwa intet tienst. elr [eller]
huusfolk emedes[?] der
öfwergifwit hanteringen[?]
--
Een gammal gumma
Anna Jonsdr som aktar
gården"

(I Maria västra mtl 1705 finns i samma kvarteret Kattan nr 147: "styrmans änkan Brita Hindersdotter bor i egen gård."//"Huusfolk"//"1 förare Hans Brants änkia"//"2 Gardie karln Hans Mur".)

Bifogad bild: karta från 1855 med kvarteren Kattryggen, Katten större och Katten mindreSödermalm i Stockholm. Av äldre kartor framkommer att kvarteren Katten större och Katten mindre tycks ha varit endast ett kvarter, vilket kan ha kallats "Kattan" (jfr mtl:er 1705 och 1711 ovan).

65
Hempel / Guldsmed Lorents (Hempel?) i Väddö sn 1650-tal
« skrivet: 2022-04-05, 08:36 »
Hej,

Tack vare läshjälp här på Anbytarforum kanske släktnamnet Hempel (Lårens) har hittats i Väddö mtl 1656, men jag är inte 100% övertygad att det står Hempell. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3506%2C2745%2C1914%2C845

I Väddö mtl 1654 finns "Lorents gulsmedh" i orten Toftinge, som ligger söder om Ortala bruk och även i Väddö mtl 1653 hittas "Lorentz Gullsmedh".

Länk till mtl 1654:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003513_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=2630%2C3810%2C1544%2C732

Länk till mtl 1653:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005316_00248#?c=&m=&s=&cv=247&xywh=1657%2C2064%2C1505%2C714

Kan det röra sig om samma person i de tre mtl:erna?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

66
Hej,

I Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:667 står, tror jag, på sidan 623
..."resa till Broby uti Söderby sochn, lagligen till att skatta och verdera sahl: Probstens M:r Johans i Väddön heman [hemman] i för-
bem:te Broby"... (se bifogad bild).

Protokollet bör vara skrivet efter ett laga ting med allmogen hållet den 9/6 1670 (se sida 621 i samma post).

Länk till sida 623:
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4430

Av texten gör jag tolkningen att prosten mäster Johan fanns i Väddö socken och att han hade dött före den 9/6 1670 (eftersom det står salige prosten mäster Johan). Är det någon som vet vad han hade för efternamn? I Väddö mantalslängder hittas prosten mäster Johan, utan efternamn, i mtl:er 1666-1669. Mtl 1670 tycks tyvärr saknas, men i Väddö mtl 1671 hittas "pastor M:r Johan Salenius" eller kanske "Halenius" och i mtl 1672 står (tror jag) "Pastor M:r Johann".

I Väddö mtl 1656 hittas "Pastoris Enckia" och "Comminister" tyvärr utan namn. På rad mellan "Comminister" och "Pastoris Enchia" finns namnet Lårens. Vad är hans efternamn/yrke? På raden under "Lårens" står "Matz skomackare".
Länk till sida i mtl 1656:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00209#?c=&m=&s=&cv=208&xywh=3535%2C2594%2C2139%2C1015

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

67
Smed- och/eller vallonsläkter / Billet
« skrivet: 2022-03-31, 22:59 »
Hej,

I generalmönsterrullor (GMR) 1683 (sida 297) och 1684 (sida 211) för "ryttmästare Bredtholtz kompani" vid "Livregementet till häst" hittas ryttaren/tjänaren nr 79, Adam Bille. Om jag har tolkat informationen rätt blev han rustad av Johan Memmer* i Broby i Söderby socken i Uppland (Stockholms län) - norr om Norrtälje. Johan Memmers namn hittas kopplat till Broby också vid samma kompanis GMR 1685-1688, men inte Adam Billes namn. I samtliga samma GMR (dvs 1683-1688) hittas namnet Jacob Leijel, även det kopplat till Broby i Söderby socken. Kopplingen mellan Adam Bille och Jacob Leijel är förstås lite långsökt, men eftersom släktnamnet Billet hittas i Sällskapet Vallonättlingars Släktlista blev jag nyfiken över huruvida ryttare Adam kan ha haft vallonskt ursprung.

*Längre bak i tiden hittas namnet Hans Meumer i Broby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

68
Övriga släkter - S / Siffer
« skrivet: 2022-03-29, 11:58 »
Hej,

Såvida jag har läst rätt hittas namnet Brita Siffer i Lyhundra häradsrätt dombok AIa:1b. Hennes dotter vid Vira bruk ägde en del av ett hemman(?) som hembjöds vid tre tillfällen, den sista gången vid ordinarie laga ting med allmogen den 2 juni 1704 (se bifogad bild). Släktnamnet tycks mig vara stavat på samma sätt alla tre gånger. Kan det röra sig om en stavningsvariant av släktnamnet Scheffer?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

69
Hej,

Jag har en rad undringar gällande GMR vid ryttmästare Brettholtz/Bredthotz kompani vid livregementet till häst. Huvudfrågan gäller dock huruvida två ryttare vid samma kompani, men olika korpralskap, kände varandra. De två ryttarna, Jöns Svala och Gabriel Blom, är mina anor; Jöns på min morfars sida och Gabriel på min mormors sida. Det skulle vara kul att veta om mormor och morfars respektive anor umgicks med varandra mer än tvåhundra år innan de själva träffades och gifte sig. Som exempel tar jag GMR 1685, mönstring gjord den 25/8 1685 (Livregementet till häst 768 (1685)). I den finns bla:

Ryttare nr 18 (sida 402) Jöns Svahla för: (på fyra separata rader därunder) Himmine i Lohärad sn, Ekeby i Malsta sn, augment Råda i Väddö socken och på fjärde raden står "stadgan". Fråga 1: betyder detta att Jöns tjänade som ryttare både vid Himmine och vid Ekeby och att dessa två hemman var två olika rusthåll (eller var de ihopslagna till ett och samma rusthåll?), som (båda) fick bidrag från Råda? I jordebok för samma år (1685, Uppsala län, SE/RA/55202/55201.03/76) finns Jöns namn vid alla de tre omnämnda orterna: 1) Himmine i Lohärad socken (Riksarkivets bild 879), där det framkommer (tror jag) att Jöns Svala och Mats Ersson brukade ett hemman tillsammans och att, som det står i högermarginalen, "åbon Jöns Svala håller rustning der [under?] dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani), 2) Ekeby i Malsta socken (Riksarkivets bild 885), ett hemman som brukades av Mats Persson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala på rustningh under dito compagnie", samt 3) Råda i Väddö socken (under rubriken "halva hemman", Riksarkivets bild 1002), ett hemma som brukades av unga Per Ersson, där det i högermarginalen står "ryttaren Jöns Svala till aug. på Ekeby i Malstad socken". Till höger om de fyra raderna i GMR 1685 finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Fråga 2: "gl:" misstänker jag betyder "gammal", men hänför det till Jöns ålder eller till antal år han har tjänat som ryttare? (Anteckningen "gl:" vid hans namn finns redan i GMR 1683, samma kompani.) Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rustar för räntan, styfbarnen ega halfva skatte rättigheeten". Utifrån information i jordeböcker, mantalslängder och kyrkoböcker har jag dragit slutledning att Jöns, åtminstone från 1683, bodde i Himmine i Lohärad socken, där han dog 1708, men i dombok har jag sett att han 1692/1693 önskade köpa ett hemman i Ekeby i Malsta socken. Fråga 3: vilken skatterättighet ägdes till hälften av Jöns bonusbarn: Himmine eller Ekeby?
Länk till sida med Jöns Svalas namn (ryttare nr 18) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=613%2C1489%2C3969%2C1883

Ryttare nr 99 (sida 431) Gabriel Blom för: (på fem separata rader därunder) Trästa ("Treesta") i Häverö socken, en kvarn i Trästa, augment Råda i Väddö socken, stadgan och Svinninge i Estuna socken. Till höger om de fem raderna finns en klammer som förenar dem och till höger om den står "gl:". Till höger om "gl:", i högermarginalen, står "rider för ränttan bostellet Svininge befrias för båtsman". "Bostället Svinninge" kan leda en att tro att Gabriel bodde där, men hans namn hittas inte vid Svinninge i Estuna socken i jordebok samma år (1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866). Istället hittas namnet Gabriel Blom i samma jordebok (1685, Uppsala län) vid: 1) Trästa i Häverö socken (Riksarkivets bild 1022), hemmanet i Trästa som brukades av Oluf Matsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom på rustning under dito compag:" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani"), och 2) Råda i Väddö socken (Riksarkivets bild 991), vid hemmanet i Råda som brukades av Per Ersson och Erik Bengtsson där det står i högermarginalen "ryttaren Gabriel Blom eller[?] bondson Johan Olsson på rustningh undher dito compagnie" (dvs ryttmästare Bredtholtz kompani). I kyrkoarkivs födelseböcker framkommer att en ryttare Gabriel Blom fick barn i Södra Råda i Söderby socken under åren 1682-1693. Såvida det inte fanns två ryttare Gabriel Blom rör det sig om samma person. Han dog i Söderby socken 1734. Fråga 4: var Gabriel Blom ryttare även vid Svinninge, eller bara vid rusthållet Trästa, som fick bidrag från Råda (där Gabriel tycks ha bott)? Fråga 5: betyder "bostellet Svininge" att det var rusthållarens boställe (Oluf Knutsson enligt jordebok 1685, Uppsala län, Riksarkivets bild 866, men med ryttaren Jöns Högman enligt anteckning i högermarginalen)? Fråga 6: Gabriel, till skillnad mot Jöns Svala, hittas inte antecknad som brukare/åbo i jordeboken 1685. Kan man av det dra slutsatsen att han (och/eller Jöns) omkring år 1685 inte ägde något hemman? Fråga 7: enligt nämnda GMR och jordebok låg Råda i Väddö socken, men det ortsnamnet hittas inte på dagens kartor över Väddö socken och enligt kyrkoarkiv från samma tid fanns Norr- och Söder- Råda i dåvarande Söderby socken (idag Söderby-Karl socken). Kan samma ort ha blivit placerad under två olika socknar i kyrkoarkiv respektive GMR och jordebok?
Länk till sida med Gabriel Bloms namn (ryttare nr 99) i GMR 1685:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028774_00449#?c=&m=&s=&cv=448&xywh=566%2C2112%2C3969%2C1883

Fråga 8: baserat på ovanstående information, är det troligt att Jöns Svala med familj och Gabriel Blom med familj kände varandra?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

70
Hej,

I en jordebok (Uppsala län, SE/RA/55201/55201.03/77 (1686:1), se även länkar nedan) från 1686 står att vissa personer var under rustning under "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här tex (sida 436, Riksarkivets bild 451):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=178%2C2778%2C3093%2C1434

På samma sida, högre upp, är "ryttmestaren Magnus Berdthålt" omnämnd och jag misstänker att det rör sig om samma person som i "ryttmästare Berdtholds compagnie".
Se här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055179_00451#?c=&m=&s=&cv=450&xywh=239%2C913%2C3093%2C1434

Eftersom jag är intresserad av en person, som senare bör ha varit ryttare vid Berdtholds kompani skulle jag vilja titta i generalmönsterrullor om det finns sådana bevarade för detta kompani och runt 1700, men jag vet inte i vilket regemente jag ska leta.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

71
Hej,

Vid genomgång av en dombok från Lyhundra häradsrätt hittade jag födelseuppgifter om bokbindare Johan Nilsson Norman i Stockholm. Protokollet, från ordinarie laga ting med allmogen, var skrivet 2 juni 1693, så han bör ha funnits i Stockholm vid den tiden. Nedan finns mitt försök till avskrift, men för säkerhets skull bifogar jag också bilder av texten, som är taget ur Lyhundra häradsrätt AIa:1b, sidorna 90 och 91.

"S d [samma dag?] Begärade Johan Nillsson Norman, som har i Stockholm lärdt bookbindare embetets ting rättens vittnesbörd om sin födelse och uppfostring, hvarföre som nembden enhällel_n viste att betyga det denne Johan Nillsson Norrman är född af hederlige och ärl. föräldrar i Nora by och Estuna sn sampt af dem till dygd och det som hederl. är upfostrad. [?] kunde rätten intet förvägra, att meddehla honom här öfl_r vederbörl. attestatum"

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

72
Hedvig Eleonora / Kvarteret Riddaren i mtl 1730 och i mtl 1740
« skrivet: 2021-12-22, 14:00 »
Hej,

I Stockholm mtl 1730 (BA:13/2) finns beskrivningar av de införda gårdarna/fastigheterna.
Tack vare detta framkommer det tex att Riddaren nr 1 var en gård vid Riddargatan (som jag misstänker kan ha varit Sperlingens backe på karta från 1733) och att Riddaren nr 3 och nr 5 var byggnader vid Smala gränd. På första sidan med kvarteret Riddaren i mtl 1730 tycks någon ha skrivit in "(kv. Rännilen)" under "Qvarteret RIDDAREN" och på kartan från 1733 ser man att kvarteret Rännilen då låg vid gatan Smala gränd.

I Stockholm mtl 1740 (BA:17/3) framkommer att det var samma familjer som då bodde i/ägde kvarteret Riddaren nr 1+2 samt Riddaren nr 4 som bodde på/ägde de gårdarna/fastigheterna i mtl 1730 (dvs kvarteret Riddaren/Rännilen nr 1+2 samt nr 4). På karta från 1751 tycks Smala gränd och kvarteren där omkring ha befunnits på samma platser som på kartan från 1733.

Kan man utifrån ovanstående information dra slutsatsen att personer som var mantalsskrivna på "adressen" kvarteret Riddaren nr 5 i mtl 1740 i själva verket bodde i kvarteret Rännilen i en fastighet (eller på en gård), som låg vid Smala gränd (som beskrivet i mtl 1730)?

Länk till kv Riddaren i mtl 1730:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00132#?c=&m=&s=&cv=131&xywh=-953%2C234%2C9210%2C4270

Länk till kv Riddaren i mtl 1740:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057053_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=-1045%2C65%2C9241%2C4284

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

73
Norrtälje / Norrtälje faktori
« skrivet: 2021-11-18, 12:38 »
Hej,

Jag efterlyser information om volymen "[Handlingar rörande övriga städer i länet]" som finns i Landsarkivet i Uppsala enligt NAD (tidsomfång 1662-1808).

Länk till information om volymen i NAD:
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=norrt%C3%A4lje+faktori&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=1&postid=Arkis+CABD703D-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab

I volymen, tillgänglig i Uppsala Landsarkivs läsesal, bör finnas handlingar rörande Norrtälje faktori (1662-1808 om jag har förstått rätt) och jag undrar om någon här på Anbytarforum vet vilken typ av information som finns i dem. På en hemsida (se länk nedan) finns information om personer vid Jönköpings faktori och jag undrar om liknande information finns i volymen i fråga.

Länk till hemsida (Jönsköpings faktori):
https://fredriksslaktforskning.se/ovrigt/mantalfaktoriet.html

I Norrtälje mantalslängder (fr o m 1677 till åtminstone 1709) finns namnen på personerna vid faktoriet  samlade under rubriken "Faktoriet". I tillgänglig mtl tidigast före 1677 (mtl 1674) och i mtl 1672 har jag inte hittat namnen på personerna vid Norrtäljes faktori samlade på samma sätt. Finns de registrerade någon annan stans i dessa två mantalslängder, finns dessa personers namn bland övriga personers namn (i Norrtälje), eller finns/fanns separata mantalslängder för Norrtälje faktori före 1677?

Personen jag är främst intresserad av hette Erik Bengtsson. Enligt uppgifter i Norrtälje mantalslängder var han ålderman (redan) 1677 (troligtvis samma persons namn utan efternam i mtl 1677, men med efternamn fr o m mtl 1678). Han begravdes på kyrkogården i Norrtälje på midsommardagen 1696 (24/6 1696) och uppges då ha varit 68 år gammal (fc 1628). Jag undrar om det kan finnas fler/andra födelseuppgifter om Erik i volymen i fråga och bor så långt ifrån Uppsala att jag önskar mer information om volymen innan jag eventuellt åker dit.

Länk till notis om Erik Bengtssons (i notisen tycks det stå "Benestson" e dy) begravning i Norrtälje CI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00212#?c=&m=&s=&cv=211&xywh=3098%2C2467%2C2800%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

74
Frötuna / Läshjälp mm Frötuna vigselbok EI:1
« skrivet: 2021-11-09, 16:08 »
Hej,

Den 26/6 1712 vigdes i Humlö i Frötuna socken (par #5 år 1712) Lars Larsson, men vad står efter hans namn? Kan det stå major eller minor? Jag undrar också vad bruden Margreta har för efternamn. Står det "Lundea", "Lunder" eller något annat?

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047520_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=355%2C3951%2C2399%2C1138

I Frötuna mantalslängder 1711 och 1716 finns i Humlö namnet Lorentz Krabba/Lorens Krabbe. Han har patronymikonet Jonsson då tvillingarna Anna och Brita döptes i Rådmansö sn den 29/4 1698 och då barnet Lars döptes i Rådmansö sn den 2/1 1700. Möjligtvis är det denne Lars Jonsson Krabbe som gifte sig i Rådmansö sn den 5/7 1696, men eftersom det där står patronymikonet Olsson råder viss tvekan. Pappan till Lars Krabbe på Humlö bör dock, enligt mina tolkningar, ha varit Jonas Larsson - arrendator på Rådmansö kungsgård/Svinö.

I en bouppteckning efter en viss Jonas Krabbe framkommer att Lars Jonsson Krabbe hade flera barn än de födda 1698 eller 1700, men inga fler barn hittas i Frötuna eller Rådmansö dopböcker efter år 1700. Det tycks mig tyder på att de andra barnen var födda före 1698, möjligtvis i ett av Lars Jonsson Krabbes tidigare äktenskap. Kan det kanske vara en bidragande orsak till att Lars Jonsson Krabbe eventuellt hade två söner med samma namn (Lars "major" resp "minor"?) men i två olika äktenskap? Liknande händelse har jag stött på i "vallon-sammanhan".

Om det står "minor" i vigselboken: kan brudgummen Lars Larsson vara en lillebror (halvbror? felaktigt patronymikon?) till Lars Jonsson Krabbe?
Eller: det eventuella "major" eller "minor" kanske inte behöver innebära något släktskap alls?

Vänliga hälsnignar,
Jan Johansson

75
Övriga släkter - P / Palmbom
« skrivet: 2021-11-07, 14:26 »
Hej,

Jag undrar om det finns något släktskap (vilket?) mellan Ambrosius Palmbom, vars dotter Anna var gm Lars Bengtsson Krabbe till Kula och Rejkylä (son till TAB 3 i släkten Krabbe af Svaneby, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Krabbe_af_Svaneby_nr_46 ), och kapten Jakob (Zakris?) Palmbom, som var gm Kerstin (dotter till TAB 3 i släkten Lillie af Aspenäs, länk: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillie_af_Aspen%C3%A4s_nr_109 ).

Om jag har förstått informationen i nedanstående länk rätt var Ambrosius Palmbom inblandad i ett högmål. Jag undrar vad det högmålet gällde.
http://runeberg.org/svallmforf/0553.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

76
Norrtälje / Läshjälp mm Norrtälje CI:1
« skrivet: 2021-11-01, 13:08 »
Hej,

I en dödsnotis i Norrtälje 1698 står att borgaren Jon(as) Larsson avsomnade den 7 november (1697) och att han begravdes den 20 februari (1698). Vad står efter hans namn?
"...som med ähra(?) förde(?) sina grå hår i grafen..." ???

Länk till notis i dödbok:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029556_00214#?c=&m=&s=&cv=213&xywh=3225%2C2462%2C2800%2C1328

Nästa avlidna person i dödboken är salige Jonas Larssons änka Karin Andersdotter, som dog den 16 november (1697) och begravdes samma dag som Jonas ovan (20/2 1698). Kan man vara säker på att hon var hustru till den Jonas Larsson som begravdes samma dag?

Kan ovanstående Jonas Larsson vara arrendatorn på Rådmansö (kungsgård)/Svinö i Frötuna socken? (I kyrkoböcker under den här tiden tycks Svinö ha varit benämnt Rådmansö, men i mantalslängder användes namnet Svinö under samma tidsperiod.) Arrendatorn Jonas Larsson i Svinö finns i Frötuna mtl 1698, men i Frötuna mtl 1699 finns i Svinö "arrend Jonas Lars enk" (arrendator Jonas Larssons änka - se bifogade bilder). Det som talar emot att det är samma person är att Jonas Larsson i Norrtälje dödbok var 70 år och därför bör ha varit för gammal för att ha varit mantalsförd. Dessutom finns arrendator Jonas Larssons änka i Frötuna mtl 1699 (se bifogad bild). Det som talar för att det är samma person är att arrendator Jonas Larsson inte finns i Frötuna dödbok. År 1698 dog endast "en tiggare gosse Anders 8 åhr" i Rådmansö. Länk till notis i Frötuna dödbok FI:1:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0047522_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=249%2C4184%2C2332%2C1106

På sidan innan hittas "Rådma" som bör vara Rådmansö-by. Arrendator Jonas Larsson hittas heller inte i Frötuna dödbok 1697, men istället hittas Jöran Larssons barn Jöran i Rådmansö (Svinö) som begravdes i Frötuna den 27/3 1697. De som dog i Rådmansö/Svinö finns alltså i Frötuna dödbok FI:1, så notis om arrendatorn Jonas Larssons bortgång borde ha blivit införd i Frötuna sockens dödbok, tycker jag, och inte i Rådmansö sockens dödbok (som saknas för de aktuella åren).

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

77
Rådmansö / Läshjälp Rådmansö CI:1
« skrivet: 2021-10-31, 18:01 »
Hej,

Det första antecknade paret i 1719-års vigselbok tycks ha hetat Jonas Norstrand och Anna Krabbe, men vilka titlar står före Jonas Norstrands namn? Jag får det till "ehreborne och konst-wefarne/-wefaren mästaren och stockmakaren i Tellie" (Norrtälje), men det tycks mig en konstig kombination att vara konstvävare och stockmakare.  ::)

Länk till vigselnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0048337_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=3296%2C1605%2C2567%2C1218

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

78
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö hfl AI:3 - läshjälp
« skrivet: 2021-10-25, 17:51 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig med en skrift i nämnda hfl, sida 54 (Riksarkivet)/sida 51 (Arkiv Digital).
Det gäller pigan Annika i Perstorp, född 1736. Vad står till höger om hennes namn och födelseår?

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0022672_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=315%2C1451%2C2579%2C1195

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

79
Introducerad adel - A / Ankarklo
« skrivet: 2021-10-15, 09:33 »
Hej,

I en bouppteckning tecknad den 30/7 1777 i Stockholm efter Axel Ström står att han dog den 12/2 1777 och att han var gift med Greta Christina Anckarklo. Bland kvarlåtenskapen fanns en bok "Flavii Josephi Judiska historia på tyska" (om jag har tolkat texten rätt, se bifogad bild). Jag undrar om detta kan betyda att Axel och/eller Greta Christina hade någon judisk koppling inom sina släkter. Vid släktforskning kring Axels familj tycks vissa uppgifter om den saknas i kyrkböcker till de församlingar familjen bodde i, och jag ställer mig frågande till anledningen och om det möjligen kan ha att göra med en koppling till andra församlingar.

Enligt tabell 7 i denna länk https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ankarklo_nr_1101 var Greta Christinas föräldrar Ingemund Axel Axelsson Anckarklo och Maria Öhman (dotter till skräddare mäster Erik Öhman i Gävle).

Axel Ström var född 8/7 1718 i Ladugårdslandets församling (Hedvig Eleonora) i Stockholm och hans föräldrar var Olof Ström (i kronologisk ordning: tobaksspinnare, myntdräng och besökare) och Sara Krabbe. Olofs svärmor begravdes i Ladugårdslandets församling den 17/12 1726 och där framkommer att hon hette Anna Hägg (men tecken tyder på att hon inte var Saras biologiska mamma utan Saras pappas hustru i ett senare äktenskap). I länken ovan framkommer att släkten Anckarklos släktnamn innan introduktion var Hägg, men jag har inte hittat någon koppling mellan Anna Hägg och släkten Anckarklo på hemsidan. Vidare framkommer av länken att två bröder i släkten gifte sig med två (troligtvis systrar) ur släkten Krabbe af Svaneby, så jag misstänker att Axels mamma Sara Krabbe kan ha tillhört den släkten. Vid dop den 29/4 1698 i Rådmansö socken av tvillingarna Anna och Brita var bland annat Axel Anckarklou, hustru Anna Hägg (samma som Olof Ströms svärmor ovan?) och jungfru Magdalena Krabba faddrar. Enligt födelseboken var Anna och Britas pappa Lars Jonsson på Humblö (Humlö). Det står också att Brita dog den 5/10 1774 och i Frötuna dödbok framkommer att hon då hade släktnamnet Krabbe. I Frötuna mantalslängder framkommer att det fanns en Lorens Krabba 1708 och 1711 på Humlö. Hans namn skrevs senare Lars Krabbe och denne Lars misstänker jag var Axel Ströms morfar. (Eventuellt var Olof Ströms svärmor Anna Hägg gift med en annan Krabbe med vilken hon hade en dotter Sara Krabbe.) Av information i Frötuna mantalslängder framkommer att Lars Krabbe på Humlö dog 1722, eller i slutet av 1721.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

80
Hej,

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I står att Hindrich Bonivier tabell 27 troligen var son till Lorens Bonivier tabell 9 och att Hindrich var Lorens barn i första giftet. I boken står också att Hindrich gifte sig i Österlövsta 1686 och att han dog i Älvkarleby 1744.

På Kjell Lindbloms egen hemsida finns uppdaterad information om många vallonsläkter (se länken "Tillägg N V del I och II" i länken nedan). Bland annat står där om Bonnevier Tabell 9 "Barn i 2. giftet: Hindrich dp i december 1689". Kan man dra någon slutsats baserat på denna nya uppgift huruvida tab 9 Lorens var tab 27 Hindrichs pappa? Med andra ord: finns möjligheten att tab 9 Lorens hade två söner (halvbröder) med samma namn (Hindrich)? Eller: kan man utesluta tab 27 Hindrich som son till tab 9 Lorens?

Länk till den uppdaterade informationen om bla Bonnevier:
https://web.archive.org/web/20171216161901/http://web.comhem.se/kjelltan/

Enligt Kjells bok flyttade Lorens Bonivier tabell 9 från Gusums bruk i Östergötland till Skebo/Skeboholms bruk i Uppland (eventuellt via något annat bruk) på 1660-talet. Resultat från analys av mitt DNA, och sk DNA-träffar (3 st av dem), tyder på gemensam/gemensamma koppling/kopplingar (anor) mellan Östergötland och Uppland på min farmors och på min mormors sidor. På min mormors sida har min mamma hittat, genom traditionell släktforskning, anor med släktnamnen Bonnevier och Le Brun vid Öns bruk i Älvkarleby i Uppland. Alla andra funna anor på min mormors sida bodde också i Uppland och i Roslagen. På samma sätt har min mamma sett att alla min farmors funna anor bodde i Östergötland. När den första DNA-träffen med kopplingar både till min mormors sida och till min farmors sida dök upp tog jag för givet att det var en rolig slump att tex någon av mina anors syskon flyttade från Östergötland till Uppland (eller vice versa), likaså med den andra DNA-träffen. När så den tredje "mormor/farmor DNA-träffen" dök upp, som dessutom har koppling till min farmors morfars sida istället för hennes mormors sida (som de två första DNA-träffarna hade koppling till) började jag misstänka att det finns någon "större koppling" och eventuellt fler personer bland anorna som flyttade mellan Östergötland och Uppland. De tre DNA-träffarna har kvantitativt så lite gemensam arvsmassa med mig att våra gemensamma anor bör hittas i början på 1700-talet eller tidigare (tidigare också eftersom vi tycks ha fått våran gemensamma arvsmassa från två håll). På den tiden misstänker jag att det inte var så vanligt att flytta så långt bort, och bland dem som gjorde det fanns tydligen vallonerna/vallonättlingarna. Eftersom vallonska efternamn har funnits på min mormors sida (och jag har också andra DNA-träffar som har dem som gemensamma anor med mig) har jag tänkt att det nog finns en stor möjlighet att det var just någon med ursprung från Vallonien som flyttade mellan Östergötland och Uppland bland mina anor, och som har gett upphov till de tre DNA-träffarna som bör ha gemensamma anor med mig både från Östergötland och från Uppland.

Om någon är intresserad förklarar jag gärna närmare vad mina misstankar baserar sig på, och jag delar också gärna med mig av information om mina anor. Främst vore det skoj att se om det går att koppla några anor på min farmors mammas sidor till släktnamnen Bonnevier och/eller Le Brun. Vad gäller Le Brun har jag noterat i Kjell Lindbloms bok att det fanns några personer med det släktnamnet i Östergötland på 1600-talet (Le Brun, tabellerna 12, 13, 15 och 16), men det tycks inte finnas någon känd koppling mellan dem och Uppland.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

81
Norrtälje / Stockmakare Anders Enberg
« skrivet: 2021-09-20, 15:58 »
Hej,

Enligt en bouppteckning tecknad den 20/1 1743 (se länk nedan) var Sara Krabbe då gift med stockmakare Enberg i Norrtälje. I Norrtälje mantalslängder har jag hittat namnet Anders Enberg i Verkstadskvarteret. Han var mantalsförd utan hustru i mtl 1742 och med hustru i mtl 1743. Hans namn hittas inte Norrtälje mtl 1741 och inte heller i mtl 1744. Anders Enbergs namn dyker upp första gången i samma Norrtälje mantalslängd som Petter Sebenius, faktor för gevärsfaktoriet. Därför har jag förhoppning om att Anders och Petter kom ifrån samma ställe när de flyttade till Norrtälje, och att Anders Enberg flyttade tillbaka dit efter sin vistelse i Norrtälje. I Söderhamn bör det också ha funnits ett gevärsfaktori vid den här tiden, men jag har inte hittat vare sig Anders Enbergs eller Petter Sebenius namn i Söderhamns mtl 1741 eller mtl 1744. Eftersom jag misstänker att Sara Krabbe var samma person som Sara Krabbe i Ladugårdslandets församling i Stockholm har jag också sökt i diverse längder i Stockholm efter namnet Anders Enberg och Petter Sebenius, tyvärr utan gott resultat.

Alla tips om var Anders Enberg kan ha kommit ifrån innan han flyttade till Norrtälje, och vart han kan tänkas ha flyttat efter sin vistelse i Norrtälje tas mycket tacksamt emot.  :)

Länk till bouppteckning:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107612_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=3365%2C2320%2C3319%2C1433

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

82
Smed- och/eller vallonsläkter / Poncelet
« skrivet: 2021-09-02, 17:31 »
Hej!

I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Poncelet.

I Rallsta i Berg socken i Västmanlands län fanns en fänrik på 1750-talet och dess nedtecknade namn har jag tolkat som Johan Ponjet (mtl 1751), Johan Ponjett (mtl 1753) eller Jean Poniet (Bergs kyrkoarkiv C:2 sida 135).

Kan hans släktnamn vara en stavningsform av Poncelet?

Länk till mtl 1751:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006484_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=244%2C1976%2C1477%2C674

Länk till mtl 1753:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006486_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=2347%2C773%2C1533%2C700

Länk till C:2:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008854_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=1023%2C1567%2C2182%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

83
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / bryggare Cornelius Andersson (Ek?)
« skrivet: 2021-08-13, 14:09 »
Hej,

I 1730-års mantalslängd över Ladugårdslandet nedre (Stockholm) framkommer att bryggare Cornelius Anderssons barn Anna Brita (26 år) och Johan (21 år) hade släktnamnet Ek. Vidare är Cornelius Andersson och jungfru Anna Brita Ek (kanske dottern ovan) faddrar i Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslandets församling) den 23/12 1724 åt bryggare Claes Lampa Danielsson och madame Ingrid Eks dotter Elisabeth. En annan fadder vid samma dop var bryggare Sperlings hustru, som hette Anna Lampa (åtminstone 6/4 1736 när bryggare Jacob Sperlings hustru Anna Lampa dog enligt bouppteckning efter henne). Finns det något släktband (vilket?) mellan Cornelius Andersson och Ingrid Ek?

Länk till mantalslängd:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057041_00260#?c=&m=&s=&cv=259&xywh=486%2C2032%2C5348%2C2479

Länk till dopnotis:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054293_00184#?c=&m=&s=&cv=183&xywh=450%2C129%2C4033%2C1913

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

84
Bergman / Bergman i Stockholm på 1700-talets första hälft
« skrivet: 2021-06-04, 17:00 »
Hej,

Vet någon möjligtvis om nedanstående tre personer med släktnamnet Bergman var släkt med varandra? De bodde i norra delen av Stockholm (Norrmalm/Ladugårdslandet) (åtminstone) under första halvan av 1700-talet.

1) Anna Bergman gift med gördelmakare Abraham Beijer
2) Maria Bergman gift med skeppare Magnus Ström
3) Catharina Bergman gift med bagare mäster Anders Kyhlberg/Kylberg/Kihlberg/Kilberg

Vänliga hälsningar,
Jan

85
Eek / Ek / Eke / Ech / Eck / kunglig lakej Jacob Eek
« skrivet: 2021-06-04, 15:41 »
Hej,

Vet någon om kungliga lakejen Jacob Eek, som bodde i kvarteret Valfisken nr 33 enligt Stockholms kronotaxeringslängd 1739, var släkt med Ingrid Ek/Eek (gm bryggare Claes Lampa)?

Länk till ktl 1739:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0060271_00262#?c=&m=&s=&cv=261&xywh=3460%2C2069%2C2149%2C996

Vänliga hälsningar,
Jan

86
Skomakare / Hallskomakare
« skrivet: 2021-04-29, 13:43 »
Hej,

I ett par av Katarina och Maria Magdalena församlingar (Stockholm) död- och begravningsböcker i mitten av 1700-talet har jag stött på titeln "hallskomakare". Hittills har jag varit osäker på min tolkning av svårläst text, men i den bifogade bilden tycker jag det är tydligt att det står just "hallskomakaren" (jämför bokstaven h i ordet "hustru" ett par rader under ordet "hallskomakare"). Vad är/var det för typ av skomakare (eller eventuellt annat yrke)?

I digitaliserade arkiv har jag sett exempel på att det står Hall som släktnamn/efternamn och därefter skomakare som titel. Eventuellt ska det kanske snarare vara hallskomakare i vissa av de fallen.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: I SAOB finns bland annat denna beskrivning av ordet HALL:
"(i fråga om äldre o. utländska förh.) galleri l. övertäckt gång o. d. (urspr. framför skråhus) för utställning o. försäljning av (skråets) varor; särsk. i fråga om klädeshandel l. köttförsäljning; äv.: skråhus o. d.".
Kan "hallskomakare" ha varit skomakare som höll till i ett skomakares skråhus? Ett annat alternativ är skomakare som höll till i ett galleri, men enligt min tolkning av SAOB:s text användes ordet HALL endast om galleri (ungefär "taktäckt marknadsplats"?) i utländska förhållanden, och inte i svenska förhållanden.

87
B / Bödelstrapporna
« skrivet: 2021-04-23, 15:57 »
Hej!

I Katarina församlings lysning- och vigselbok EI:1 har jag sett i en vigselnotis att en bruds förra make drunknade "här wid de så kallade bödels trapporna". Efter sökande på internet hittade jag att det i Katarina församling ska ha funnits en bödel vid namn Michael Reissuer, kallad Mäster Mikael. Enligt samma källa ska Sista Styverns Trappor, som lär finnas mellan Fjällgatan och Stigbergsgatan, ha haft namnet Mäster Mikaels Trappa/Trappor efter bödelns smeknamn. Det verkar dock vara svårt att tänka sig att någon kan ha drunknat vid den trappan, som ju ligger högt över havsnivån. Så var kan Bödelstrapporna ha legat?

Paret vigdes den 1/9 1723 och här är länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055785_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=2916%2C369%2C4033%2C1913

Länk till källan om Mäster Mikael:
http://sodermalm.one/mastermikael/exkursmmikael.html

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

88
Hej,

Jag undrar om kompani-/regementsnummer i generalmönsterrullor alltid är kopplade till en geografisk plats.

Anledningen till min fråga är följande:

  • I GMR 1726 regementet livgardet till fots och kapten Pipers kompani framkommer att en soldat blev förflyttad den 1/8 1724 från kompani-nummer 82 till nr 6. Samma soldat finns sedan kvar vid nr 6 till och med GMR 1737, men i GMR 1740 står ett annat namn vid nr 6.
  • I Katarina församling (södra) i Stockholm mtl 1731 hittas samma soldat och det står att han och hustrun bebor egen gård (tomt/fastighet nr 65/53 i kvarteret Postmästaren/Beijers trädgård), men i Katarina södra mtl 1726 framkommer att en annan person bor och äger fastigheten på samma adress (kvarteret Postmästaren nr 65). Soldaten ovan hittas inte heller i registret till Katarina södra mtl 1726, och tyvärr saknas övriga Stockholms mtl:er 1726.

Min fråga är alltså: är det troligt att soldaten flyttade till Stockholm när han blev förflyttad från kompani-nummer 82 till nr 6 (dvs 1724)?

Länk till GMR 1726:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0003582_00446#?c=&m=&s=&cv=445&xywh=1010%2C1922%2C2605%2C1235

Länk till Katarina södra mtl 1726 (se nr 65):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057037_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=-266%2C462%2C5347%2C2479

Länk till Katarina södra mtl 1731 (se nr 65/53):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057048_00117#?c=&m=&s=&cv=116&xywh=2261%2C666%2C5349%2C2479

Det är ett lustigt sammanträffande att soldaten i fråga hette Beijer i efternam och bodde sina sista år i kvarteret Beijers trädgård/Postmästaren, trots att han troligtvis inte hade någon koppling till postmästaren Johan von Beijer.  :D

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

89
Yrken K / Kaffe-skänk
« skrivet: 2021-04-20, 20:26 »
Hej,

I en bouppteckning daterad 17/9 1761 i Stockholm tycks stå att den efterlämnade maken var kaffe-skänk (se bifogad bild och länk nedan). Jag vore tacksam för läshjälp! Om det stämmer att han var kaffe-skänk undrar jag hur det kan ha varit möjligt då det väl rådde ett förbud att dricka kaffe vid tidpunkten för bouppteckningens nedteckning.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107673_00362#?c=&m=&s=&cv=361&xywh=2918%2C105%2C3320%2C1433

Den efterlämnade maken hette Johan Petter Dubois enligt bouppteckningen. Det är troligt att han döptes med enbart namnet Johan (i Film socken den 13/4 1705). Med anledning av det möjligtvis tillagda namnet Petter undrar jag varför namnet Petter används i ordet kaffepetter. Har det enbart att göra med att Petter var förknippat med svart/sotig, som i en sotig kaffepanna, och varför har namnet Petter förknippats med dessa adjektiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

90
Allmänt / Bruk i Stockholms läns mantalslängder 1773
« skrivet: 2021-04-08, 15:56 »
Hej,

I 1773-års mantalslängder förda över socknarna i norra Stockholms län (Uppland) står ofta ungefär "personal vid bruket införda i separat/bifogad lista". Det kan gälla både järn- och tegelbruk, och förmodligen fler typ av bruk.

Kan man hitta dessa listor i något arkiv?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

91
/ Skola/Fotograf
« skrivet: 2021-03-19, 13:44 »
Hej!

Min mormor och hennes syster finns med på ett skolfotografi. Efter uppskattning av deras åldrar bör bilden vara tagen 1900 eller 1901. Finns möjligtvis information om vem som var fotografen, eller vilken fotograf-ateljé som användes, de åren?

På den bifogade bilden är min mormors syster och min mormor första respektive fjärde barnet från vänster i den nedre raden. De hörde till familjen Gustafsson i Gullbergby.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

92
Le Brun / Barbro Mårtensdotter Le Brun gift 1709 i Stockholm
« skrivet: 2021-03-02, 13:28 »
Hej,

I Maria Magdalenas församlings lysnings- och vigselböcker (Stockholm) står att pigan Barbro Mårtensdotter Le Brun och herr-tjänaren Anders Andersson Berg gifte sig den 14/10 1709. I boken Nordisk vallongenealogi har jag inte hittat någon Mårten eller Barbro under släkten le Brun. Har någon mer information om dessa personer?

Länk till lysnings- och vigselboken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=362%2C1152%2C3005%2C1327

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

93
Hej,

Vem kan stadstjänaren Stephan Bonnevier, död 10/3 1726 (i Stockholm) enligt uppgift i bouppteckning efter honom, ha varit tro? Vidare står i bouppteckningen att han var gift med Catharina Wretman och att han hade sonen Petter (på sitt 13:de år). Eftersom Petter var född ca 1713 bör Stephan ha varit fött på 1600-talet.

Länk till bouppteckningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107576_01287#?c=&m=&s=&cv=1286&xywh=2180%2C230%2C4783%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

94
Hej,

I Jönsköpings regementes generalmönsterrulla 1761 och 1764 finns i början av boken något som jag tolkar som en lista över de personer som blev mönstrade/kommenderade till Pommern 1761. Se här:https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028355_00005#?c=&m=&s=&cv=4&xywh=2336%2C412%2C3451%2C1637

Det är inte klart för mig om alla personerna i denna lista tillhörde Jönköpings regemente då de blev kommenderade till Pommern (om nu min tolkning av listans innehåll stämmer).

Det jag undrar är om det finns motsvarande lista/listor för de personer som deltog i Gustav III:s ryska krig.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

95
Cronstedt / Jonas Cronstedt född 1711
« skrivet: 2021-02-11, 15:13 »
Hej,

I arkivet Arméns pensionskassa E5:5 sida 352 hittas Jonas Cronstedts födelseattest.
Med reservation för fel - nedan en avskrift:

Högädle och wälborne herrens, herr Carl Chronstedts,
Öfwerste Lieutenants af artilleriet, son Jonas är
född i Husby-prästgård, klockan 12 om dagen, d. 7 Febr.
1711 hvilket, genom extract ur kyrkans Barn-Qrist-
nings book, härmed attesteras. Husby d. 14 Novembr.
1771

Med stor osäkerhet om underskriftens efternamn tycks det mig stå
Joh. Sverus
Pastor

På sidan 318 i samma arkiv (E5:5) hittas Jonas Cronstedts meritförteckning skriven 30/11 1771.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

96
Södermanlands regemente / Regementschefer tjänstebostad
« skrivet: 2021-02-11, 14:55 »
Hej,

I Stigtomta socken mantalslängder tycks det framkomma att Helgesta säteri var (en typ av) tjänstebostad (?) åt (åtminstone) följande regementschefer; Jonas Cronstedt (boende i Gäddeholm i Irsta socken i Västmanlands län), och Gustaf Adolf von Siegrot / Gustaf Adolph von Siegeroth (boende i Kappsta i Lid socken i Södermanlands län). De bör ha varit regementchefer för Södermanlands regemente 1763-1771 respektive 1771-1792. Boplatserna nämns i mantalslängder, men samtliga tjänsteår har inte kontrollerats.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

97
Irsta / Gäddeholm
« skrivet: 2021-01-25, 14:55 »
Hej!

Jag söker ffa födelseuppgifter, men självklart är jag också intresserad av all övrig info, om:
1) kusken Claes Bodem/Baude? vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82 samt Irsta mtl 1771 sida 61, och
2) lakejen Elias Skogsberg också vid Gäddeholms säteri - se Irsta AI:4 sida 82.

Länk till sida i hfl på vilken båda personernas namn bör finnas i samma vy: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009325_00091#?c=&m=&s=&cv=90&xywh=461%2C2838%2C1492%2C692

Länk till sida 61 i mtl 1771: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006504_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=2139%2C1675%2C2121%2C1006

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

98
Övriga släkter - G / Gimström
« skrivet: 2020-11-30, 20:45 »
Hej,

Under den pågående COVID-19-pandemin har min mamma och jag släktforskat tillsammans via videosamtal. Skämtsamt brukar jag tänka på det som släktforskning i två betydelser!  ;D Bland annat har vi tittat på huruvida det framkommer någon koppling mellan de 1700-tals-trädgårdsmästare med efternamnet Gimström som vi har hittat (Mathias, Elias, Mats och Clas), samt med 1700-tals-trädgårdsdrängen Johan Gimrot. Till vår hjälp har vi använt kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Förmodligen hade de alla ursprung från Gimo i Skäfthammar socken eller där omkring. Tyvärr förekommer luckor i kyrkoarkiven i Skäfthammar under 1700-talet vilket har gjort att vi har varit tvungna att leta efter indikationer om släktskap/relationer mellan personer. Syftet med det här inlägget är att diskutera huruvida indikationerna och våra resonemang kring dem är rimliga, men vi skulle också uppskatta bidrag med information som antingen styrker eller förkastar det som vi kanske kan kalla våra slutsatser. Ett annat syfte är att påbörja ett diskussionsämne om släktnamnet Gimström.

Med reservation för fel som kan ha smugit sig in i texten nedan. Rätta och/eller fråga gärna!

Informationen vi utgick ifrån hittas i Irsta hfl AI:3, sida 57 (Gäddeholm). Där hittas bland annat trädgårdsmästaren Mathias Gimström, född i december 1722 i Skäfthammar socken, och hans systerdotter Stina Persdotter, född 1742 i Skäfthammar socken. På samma sida finns också modern(?), T:g: (trädgårdsgesäll?) Elias Persson (född i Skäfthammar socken, men ankommit 1753 ifrån Ekeby socken, som ligger intill Skäfthammar), Brita Pärsdotter (född 1744 i Ekeby socken) och Mats Persson (född 1750 i Ekeby socken och ankommit därifrån 1764). I bouppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Elias Gimström (fd Persson) var Mathias Gimströms syskonbarn. I Irsta mtl 1755 står att Elias då var 15 år vilket vi tolkar som att han hade fyllt 15 år under året 1754, dvs född 1739. Eftersom mantalslängders riktighet intygades av flera personer tycks oss den födelsuppgiften vara säkrare än uppgifter i kyrkoarkiv (han har inte hittats i födelsebok).

Stina Persdotter (troligen Gimström senare) var född 1742 i Skäfthammar socken enligt uppgift ovan. Tyvärr saknas första halvåret av 1742 i Skäfthammar födelsebok. I Skäfthammar födelsebok hittas dock: Kerstin född 19/6 1742, föräldrar var Per Hansson och Kerstin vid Gimo bruk. Mamman Kerstin Matsdotter står med namnet Stina i Hökhuvud hfl AI:1 (Gimo bruksfolk sida 92, Riksarkivets bild 109) och i Skäfthammar dödbok (där efternamnet Matsdotter framkommer, död 17/4 1773) vilket bör tyda på att dottern Kerstin också kan ha kallats Stina. Per Hansson och Kerstin Matsdotter hade andra barn, som tog efternamnet Gimström. Det tycks oss vara en indikation om att de var Stina Persdotter/Gimströms föräldrar.

Elias Perssons/Gimströms pappa bör ha hetat Per. Baserat på patronymikon, och på det inte helt vanliga namnet Elias, har vi utgått ifrån att hans pappa var Per Eliasson. Följande uppgifter tycks oss tyda på att Per Eliasson och hans hustru Anna flyttade med sina barn ifrån Gimo bruk till Gillinge i Ekeby socken 1745/1746:
•   Den 29/6 1745 var fiskaren Per Eliasson dopvittne vid dop av ett barn fött i Gillinge i Ekeby. Per Eliasson vid Gimo bruk hade en bror, Mats Eliasson, som var fiskare enligt dödbok då hans son, trädgårdsdrängen Johan Gimrot, dog vid Gimo bruk i Skäfthammar socken den 10/11 1796. Det tolkar vi som indikation på att fiskaren Per Eliasson var Per Eliasson vid Gimo bruk.
•   Den 18/8 1745 var Per Eliasson vid bruket (dvs vid Gimo bruk i Skäfthammar) dopvittne i Skäfthammar.
•   Den 23/3 1746 föddes fiskaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken.
•   Den 30/5 1748 föddes skogvaktaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. Det tycks oss troligt att det bara fanns en person med namnet Per Eliasson i Gillinge. Han bör därför ha bytt yrke från fiskare till skogvaktare.

Då Per och Anna får sitt (sista?) barn den 12/12 1756 framkommer att Annas efternamn var Matsdotter. Patronymikonet Matsdotter öppnade möjligheten att Anna och Kerstin Matsdotter var systrar. Per Eliasson var dessutom dopvittne då Per Hansson och Kerstin Matsdotters barn döptes 6/2 1745 i Skäfthammar, och detta tycks oss också vara en indikation om att det fanns ett samband mellan dessa två par.

Ovanstående uppgifter ledde oss att börja arbeta efter hypotesen att Mathias Gimström (född ca 1722), Kerstin Matsdotter (född ca 1707 enl hfl) och Anna Matsdotter var syskon. Vi började att leta efter möjliga föräldrar till dem och hittade de potentiella kandidaterna Mats Olsson och Malin vid Gimo bruk. Eftersom både Kerstins och Annas makar jobbade vid Gimo bruk antog vi att det var troligt att även deras pappa jobbade där. I mantalslängder framkommer att Kerstins make Per Hansson var körare, att Annas make Per Eliasson var omväxlande uppsättare eller bokare och att Mats Olsson också var omväxlande uppsättare eller bokare. I Skäfthammar födelsebok hittas födelse-/dopnotis om Mats Olssons och Malins dotter Anna, född 30/9 1717 vid Gimo bruk. Eventuellt var det hon som gifte sig med Per Eliasson.

Mats Olsson och Malins första barn, som hittas i Skäfthammar födelsebok, hette Olof och var född vid Gimo bruk den 8/6 1710. Den 13/4 1711 dog vid bruket Mats Olssons dotter. Hennes födelsenotis tycks inte finnas i Skäfthammar födelsebok. Dessutom hittas Mats Olssons namn vid Gimo bruk i Skäfthammar mtl från och med 1711, men inte år 1709 (1710 saknas). Detta tycker vi bör indikera att Mats Olsson (och förmodligen också Anna) flyttade till Gimo 1709, eller under första halvåret av 1710. Eftersom Mats Olsson var uppsättare vid Gimo bruk, och hade barn sedan tidigare, då Olof föddes 1710 misstänker vi att han hade erfarenhet av bruksarbete innan flytten, och att familjen kom ifrån ett annat bruk. Vid sökning i 1709-års mantalslängder och vid de bruk som ligger i närheten av Gimo hittade vi namnet Mats Olsson vid ett fåtal bruk. Efter vidare granskning kunde alla namn utom ett av dem uteslutas: Mats Olsson vid Åkerby bruk i Österlövsta socken. Eventuellt var det denne Mats Olsson som gifte sig i Österlövsta i november 1695. I sådant fall var han då ryttare vid Lövsta bruk. Ryttaren Mats Olsson i Skärsättra (Skersäter) i Österlövsta fick sitt (första?) barn Malin den 22/11 1698. Den 30/11 1702 föddes Kerstin vid Åkerby bruk och pappan hette Mats Olsson. Ett av dopvittnena, Johan Östensson Ström, var uppsättare (enl Österlövsta db då hh Karin Hansdotter dog d 26/9 1709). Indikationer om att Mats Olsson i Österlövsta var samma person som Mats Olsson i Skäfthammar är alltså:
•   dotter Malins namn i Österlövsta = hustruns namn i Skäfthammar
•   dotter Kerstin finns i Österlövsta (f 1702) - en trolig(?) dotter Kerstin finns i Skäfthammar (f ca 1707)
•   koppling till yrket uppsättare finns i Österlövsta - Mats Olsson i Gimo var uppsättare strax efter flytten dit

Brukskarlen Mats Olsson vid Åkerby bruk fick dottern Brita den 30/8 1708. I Gillinge, dit Per Eliasson och Anna Matsdotter flyttade 1745/1746 bodde vid den tiden en Brita Matsdotter, gm Per Persson. Britas efternamn framkommer då parets (sista?) barn Olof föddes den 24/6 1754 i Gillinge i Ekeby socken. Man kan spekulera att Per och Anna flyttade till Gillinge eftersom Annas syster Brita bodde där. Tyvärr saknar vi födelse- och döduppgifter om Brita Matsdotter i Gillinge. (Sökandet kompliceras av att det bör ha funnits (minst) två stycken personer med namnet Per Persson i Gillinge vid samma tid. Detta antagande baseras på tätheten mellan Per Perssons barn födda i Gillinge.) Två av Brita Matsdotters (troliga) barn bör ha varit Brita (född 21/4 1749 i Gillinge) och Mathias (född 4/1 1751 i Gillinge). Dessa två personer skulle kunna ha varit Brita Pärsdotter (f 1744 i Ekeby) och Mats Persson (f 1750 i Ekeby), som bodde hos trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1760-talet. Ungdomarna hos Mathias i Gäddeholm motsvarar förmodligen; 1) Brita Gimström, som hittas i Badelunda hfl AI:2 sida 62, och 2) trädgårdsmästaren Mats Gimström, som dog 13/11 1786 i Ålem socken.

Med ovanstående information och resonemang var trädgårdsmästarna Elias Gimström (f ca 1739) och Mats Gimström (f ca 1750) kusiner med varandra och systerbarn till trädgårdsmästaren Mathias Gimström (f ca 1722). Trädgårdsmästaren Clas Gimström var född 15/3 1780 vid Gimo bruk. Släktskapet med de övriga tre trädgårdsmästarna tycks ha varit mer distant än släktbanden morbror/syskonbarn/kusiner, och en av de bifogade bilderna illustrerar en möjlig relation mellan Clas Gimström och de övriga tre trädgårdsmästarna Gimström.

Den förslagna bilden av eventuella kopplingar mellan de fyra trädgårdsmästarna Gimström, och med trädgårdsdrängen Johan Gimrot, bygger på en hel del antagningar och resonemang kring dem. Bilden har sina svagheter. Exempelvis fick Mats Olsson vid Åkerby bruk sonen Olof den 3/12 1705, och Mats Olsson vid Gimo bruk fick sonen Olof den 8/6 1710. Om de två Mats Olsson var en och samma person bör Olof född 1705 ha dött innan Olof föddes 1710, men inga testamentspengar har hittats från Mats Olsson i Österlövsta 1705-1710 och ingen son till Mats Olsson har hittats i Skäfthammar dödbok 1709-1710. Förmodligen kan fler fakta, som motsäger allt eller delar av våra slutsatser, hittas. Förhoppningsvis finns också fakta som styrker dem.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

99
Ekeby / Ekeby mantalslängder 1714-1742 "mod" eller "m"
« skrivet: 2020-11-04, 10:49 »
Hej,

I tillgängliga mantalslängder för Ekeby socken, åren 1714-1742 står på en del rader "mod" eller "m" skrivet direkt efter ettan, som indikerar hustru. Detta står alltså endast efter en del av ettorna som indikerar hustru. Vad betyder det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

100
Tumbo / Pehr Wedholm wid Quicksund död 18120110
« skrivet: 2020-10-11, 18:17 »
Hej,

I Tumbo C:2 sida 197 står att Per Wedholm vid Kvicksund dog den 10/1 1812. Hur hittar jag honom i en husförhörslängd för att se om det finns födelseuppgifter om honom (förrutom att han bör ha varit född ca 1745 enligt uppgiven ålder i dödboken)? Tyvärr hittar jag inte Kvicksund i hfl som sträcker sig över året 1812. Jag har försökt med både Tumba och med Rytterne kyrkoarkiv.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

101
Hamrånge / Axmar bruk i mantalslängd
« skrivet: 2020-09-17, 11:55 »
Hej,

Jag undrar om personer vid Axmar bruk på 1690-talet finns på någon speciell sida i mantalslängder. Under Hamrånge socken står i mantalslängderna hur många personer som fanns vid bruket (Axmar?), men inte deras namn. Finns något annat arkiv med denna information?

I en bouppteckning från 1691 har jag sett att Carl Modin vid Axmar (tror jag det står) i "Hambånge" var skyldig pengar till dödsboet, men jag hittar inte det namnet i Hamrånge mantalslängder 1689-1691.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

102
Hej!

Jag undrar vad som står efter dopvittnenas namn i Skinnskattebergs födelsebok C2. Samma ord (?)  ??? står efter nästan alla dopvittnens namn, och här är ett exempel på när det är som tydligast enligt mitt tycke:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009676_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=1492%2C3515%2C2335%2C1115

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

103
Björskog / Björskog AI:3
« skrivet: 2020-07-20, 22:58 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig att läsa efternamn eller yrke i Björskog hfl 1725-1735 (AI:3), sida 43. Där finns namnet Welam (tror jag) med uppgiven ålder 15 år.
Efter förnamnet tycks det stå Lyd Dragon, men det tycks mig konstigt med en så ung dragon. På samma sida finns namnet Thomas Lyd Drabant/Tomas Lid Drabant, både på vänstra och på högra sidan. Ingen ålder är angiven på Tomas.

Kan "lyd"/"lid" vara en form av ordet "liv", så att Tomas var en liv-drabant och Welam en liv-dragon?

Egentligen letar jag efter efternamnet Douhan, och när jag såg Welams efternamn/yrke tänkte jag att det kanske kunde vara en stavningsvariant, dvs Dougan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3092%2C3134%2C1060%2C495

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

104
Yrken G / Gymnast
« skrivet: 2020-07-19, 14:05 »
Hej,

I Björskog socken (Västmanlands län) husförhörslängd 1725-1735 (AI:3) har jag på sidan 266 läst "Mattias Ekents gymast 16" (år), men jag är osäker på om det är rätt. Jag blev överraskad av att se ordet gymast. Har jag läst rätt och har någon mer att berätta om gymnaster på tidigt 1700-tal?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00141#?c=&m=&s=&cv=140&xywh=3214%2C532%2C1775%2C828

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

105
Hejsan,

Är det någon som har lyckats hitta föräldrarna till skogvaktaren Jan Bonnevier, som i hfl uppges ha varit född 1771 i Älvkarleby (se bifogad bild)? Kan han ha varit samma person som Jacob Bonnevier född 10/4 1773 i Älvkarleby?

Enligt hfl tycks Jan Bonnevier ha begått självmord i Norberg 1821, men han hittas inte i dödbok där. Blev de som begick självmord inte registrerade i dödbok på den tiden, eller finns det en annan trolig anledning till att jag inte hittar honom (miss i min sökning, han dog i en annan socken etc)?

En av Jan Bonneviers söner (Jacob född 19/10 1802 i Härad (= i Norberg?)) blev dömd till vatten och bröd för slagsmål med kniv enligt anteckning i hfl. Jacobs son Johan Erik Bonnevier (Jan Bonneviers barnbarn) född 10/8 1839 blev också dömd för kriminella handlingar och blev inskriven i olika fängelsers register. I två av dessa register finns även fotografier av honom, 41 resp. 49 år gammal cirka (tagna 1881 resp. 1888 cirka). Är det tillåtet att lägga upp porträttfotografier på det här forumet?

Man kan undra om det fanns ett socialt och/eller biologiskt arv i det här fallet, eller om Jans självmord bidrog till hans barns och barnbarns utveckling.

Vänliga hälsningar,
Jan

106
Älvkarleby / Födelse-/Dopböcker före 1730 i Älvkarleby
« skrivet: 2020-05-07, 11:22 »
Hejsan,

I min mammas anteckningar från  80/90-talet har hon skrivit om en ana, som var född på Öns bruk i Älvkarleby socken, att det "står född 1714 i husförhörslängd, men hittas 17/1 1711 i födelsebok". När vi nu har börjat ta upp hennes släktforskning igen upptäcker vi att den äldsta tillgängliga (hos SVAR och hos ArkivDigital) födelse-/dopboken i Älvkarleby socken börjar år 1730. Det har gjort att vi båda har blivit tveksamma till hennes gamla anteckning, men samtidigt tycks det oss också vara svårt att förstå hur hon skulle kunna ha gjort en sådan anteckning utan belägg.

Har äldre födelse-/dopböcker varit tillgängliga förr? Kan man fortfarande hitta arkiverade dokument vid församlingshem, och kan det hända att det finns födelse-/dopböcker för åren innan 1730 i Älvkalebys församlingshem? Har Öns bruk egna födelseböcker?

Vänliga hälsningar,
Jan

107
Yrken G / Goudiar/Godjar
« skrivet: 2020-04-29, 13:10 »
Hej,
I mantalslängder i Lena socken (Norunda härad/tingslag i Uppsala län, åren 1736 och 1741) finns några personer med titeln/yrket "goudiaren"/"godjaren" vid Vattholma bruk. Efternamnet Goude/Godou sägs vara av belgiskt/vallonskt ursprung, men inte alla personer som har titeln/yrket i fråga har detta efternamn (se bifogade bilder och också länkarna nedan). Vad var det eventuella yrket?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003549_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=64%2C3031%2C1631%2C779
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003548_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=-245%2C560%2C3106%2C1483
På sällskapet vallonättlingars hemsida har jag sett att det fanns yrket "goujar", som sägs ha betytt kolgosse. Kan de eventuella yrkena, som jag frågar om, vara stavningsvarianter av "goujar"?
https://www.vallon.se/historia.htm
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

108
Lunds stadsförsamling / Oscar Theodor född 18380202 i Lund
« skrivet: 2020-03-18, 14:19 »
Hej,
Jag undrar vart Oscar Theodor född 18380202 i Lund domkyrkoförsamling tog vägen.
I Lund domkyrkoförsamlings husförhörslängd 1852-1858 bodde han hos föräldrarna, men sedan står att han flyttade till obestämd ort den 17/7 1854. Hans namn är skrivet två gånger på samma rad, så det tycks som han flyttade tillbaka till sina föräldrar, men inget datum är antecknat för det. I kolumnet "anmärkningar" står att han "rest till sjöss". Länk till husförhörslängd i Lund:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=3052%2C220%2C3686%2C1720
Vidare står i samma husförhörslängd att hans föräldrar flyttade ifrån Lund till Ystad (Sankt Petri) 1857. I Ystad Sankt Petri husförhörslängd 1856-1862 hittas familjen i Fridhem, men Oscar Theodor bor inte längre hos föräldrarna. Länk till husförhörslängd i Ystad:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070962_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=-27%2C55%2C3688%2C1722
Jag har letat efter honom i diverse register, men inte lyckats reda ut vad som hände honom efter 1854/1857.
Tacksam för uppgifter om honom!
Vänliga hälsningar,
Jan

109
Stockholm / Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-15, 11:49 »
I SCBs dödbok, Rö socken i Stockholms län 1910, på sidan som överst har rad nummer 11 (inskrivningens löpande årsnummer), står anteckningen "D.N. 404/1912" i kolumnen för särskilda anteckningar. Anteckningen står inte på någon rad med avliden person, utan i fältet med kolumnens rubrik. Jag undrar vad det kan betyda. En teori är att en ändring av ett födelsedatum har gjorts på samma sida (rad nummer 12) och att denna ändring har fått diarienumret 404/1912 i något register. (Ändringen och anteckningen ser ut att kunna vara skrivna med samma penna och handstil.)
Anledningen till att jag undrar är om anteckningen istället skulle kunna röra personen på rad nummer 11. Det är nämligen min mormors barn. Eftersom pappan till barnet är antecknad som okänd i födelseboken och inga anteckningar om honom har hittats i församlingsboken så skulle anteckningen i SCBs dödbok kunna vara enda ledtråden till vem han var. Eftersom det inte finns några anteckningar i församlingsboken misstänker jag dock att det inte blev någon rättslig process angående faderskapet. Gör jag rätt i att misstänka det, eller är det mödan värt att åka till Stockholm för att leta i domböcker ändå?

Sidor: [1]