ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Jan Johansson

Sidor: [1]
1
Övriga släkter - G / Gimström
« skrivet: 2020-11-30, 20:45 »
Hej,

Under den pågående COVID-19-pandemin har min mamma och jag släktforskat tillsammans via videosamtal. Skämtsamt brukar jag tänka på det som släktforskning i två betydelser!  ;D Bland annat har vi tittat på huruvida det framkommer någon koppling mellan de 1700-tals-trädgårdsmästare med efternamnet Gimström som vi har hittat (Mathias, Elias, Mats och Clas), samt med 1700-tals-trädgårdsdrängen Johan Gimrot. Till vår hjälp har vi använt kyrkoarkiv, mantalslängder och bouppteckningar. Förmodligen hade de alla ursprung från Gimo i Skäfthammar socken eller där omkring. Tyvärr förekommer luckor i kyrkoarkiven i Skäfthammar under 1700-talet vilket har gjort att vi har varit tvungna att leta efter indikationer om släktskap/relationer mellan personer. Syftet med det här inlägget är att diskutera huruvida indikationerna och våra resonemang kring dem är rimliga, men vi skulle också uppskatta bidrag med information som antingen styrker eller förkastar det som vi kanske kan kalla våra slutsatser. Ett annat syfte är att påbörja ett diskussionsämne om släktnamnet Gimström.

Med reservation för fel som kan ha smugit sig in i texten nedan. Rätta och/eller fråga gärna!

Informationen vi utgick ifrån hittas i Irsta hfl AI:3, sida 57 (Gäddeholm). Där hittas bland annat trädgårdsmästaren Mathias Gimström, född i december 1722 i Skäfthammar socken, och hans systerdotter Stina Persdotter, född 1742 i Skäfthammar socken. På samma sida finns också modern(?), T:g: (trädgårdsgesäll?) Elias Persson (född i Skäfthammar socken, men ankommit 1753 ifrån Ekeby socken, som ligger intill Skäfthammar), Brita Pärsdotter (född 1744 i Ekeby socken) och Mats Persson (född 1750 i Ekeby socken och ankommit därifrån 1764). I bouppteckning efter Mathias Gimström framkommer att Elias Gimström (fd Persson) var Mathias Gimströms syskonbarn. I Irsta mtl 1755 står att Elias då var 15 år vilket vi tolkar som att han hade fyllt 15 år under året 1754, dvs född 1739. Eftersom mantalslängders riktighet intygades av flera personer tycks oss den födelsuppgiften vara säkrare än uppgifter i kyrkoarkiv (han har inte hittats i födelsebok).

Stina Persdotter (troligen Gimström senare) var född 1742 i Skäfthammar socken enligt uppgift ovan. Tyvärr saknas första halvåret av 1742 i Skäfthammar födelsebok. I Skäfthammar födelsebok hittas dock: Kerstin född 19/6 1742, föräldrar var Per Hansson och Kerstin vid Gimo bruk. Mamman Kerstin Matsdotter står med namnet Stina i Hökhuvud hfl AI:1 (Gimo bruksfolk sida 92, Riksarkivets bild 109) och i Skäfthammar dödbok (där efternamnet Matsdotter framkommer, död 17/4 1773) vilket bör tyda på att dottern Kerstin också kan ha kallats Stina. Per Hansson och Kerstin Matsdotter hade andra barn, som tog efternamnet Gimström. Det tycks oss vara en indikation om att de var Stina Persdotter/Gimströms föräldrar.

Elias Perssons/Gimströms pappa bör ha hetat Per. Baserat på patronymikon, och på det inte helt vanliga namnet Elias, har vi utgått ifrån att hans pappa var Per Eliasson. Följande uppgifter tycks oss tyda på att Per Eliasson och hans hustru Anna flyttade med sina barn ifrån Gimo bruk till Gillinge i Ekeby socken 1745/1746:
•   Den 29/6 1745 var fiskaren Per Eliasson dopvittne vid dop av ett barn fött i Gillinge i Ekeby. Per Eliasson vid Gimo bruk hade en bror, Mats Eliasson, som var fiskare enligt dödbok då hans son, trädgårdsdrängen Johan Gimrot, dog vid Gimo bruk i Skäfthammar socken den 10/11 1796. Det tolkar vi som indikation på att fiskaren Per Eliasson var Per Eliasson vid Gimo bruk.
•   Den 18/8 1745 var Per Eliasson vid bruket (dvs vid Gimo bruk i Skäfthammar) dopvittne i Skäfthammar.
•   Den 23/3 1746 föddes fiskaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken.
•   Den 30/5 1748 föddes skogvaktaren Per Eliassons barn i Gillinge i Ekeby socken. Det tycks oss troligt att det bara fanns en person med namnet Per Eliasson i Gillinge. Han bör därför ha bytt yrke från fiskare till skogvaktare.

Då Per och Anna får sitt (sista?) barn den 12/12 1756 framkommer att Annas efternamn var Matsdotter. Patronymikonet Matsdotter öppnade möjligheten att Anna och Kerstin Matsdotter var systrar. Per Eliasson var dessutom dopvittne då Per Hansson och Kerstin Matsdotters barn döptes 6/2 1745 i Skäfthammar, och detta tycks oss också vara en indikation om att det fanns ett samband mellan dessa två par.

Ovanstående uppgifter ledde oss att börja arbeta efter hypotesen att Mathias Gimström (född ca 1722), Kerstin Matsdotter (född ca 1707 enl hfl) och Anna Matsdotter var syskon. Vi började att leta efter möjliga föräldrar till dem och hittade de potentiella kandidaterna Mats Olsson och Malin vid Gimo bruk. Eftersom både Kerstins och Annas makar jobbade vid Gimo bruk antog vi att det var troligt att även deras pappa jobbade där. I mantalslängder framkommer att Kerstins make Per Hansson var körare, att Annas make Per Eliasson var omväxlande uppsättare eller bokare och att Mats Olsson också var omväxlande uppsättare eller bokare. I Skäfthammar födelsebok hittas födelse-/dopnotis om Mats Olssons och Malins dotter Anna, född 30/9 1717 vid Gimo bruk. Eventuellt var det hon som gifte sig med Per Eliasson.

Mats Olsson och Malins första barn, som hittas i Skäfthammar födelsebok, hette Olof och var född vid Gimo bruk den 8/6 1710. Den 13/4 1711 dog vid bruket Mats Olssons dotter. Hennes födelsenotis tycks inte finnas i Skäfthammar födelsebok. Dessutom hittas Mats Olssons namn vid Gimo bruk i Skäfthammar mtl från och med 1711, men inte år 1709 (1710 saknas). Detta tycker vi bör indikera att Mats Olsson (och förmodligen också Anna) flyttade till Gimo 1709, eller under första halvåret av 1710. Eftersom Mats Olsson var uppsättare vid Gimo bruk, och hade barn sedan tidigare, då Olof föddes 1710 misstänker vi att han hade erfarenhet av bruksarbete innan flytten, och att familjen kom ifrån ett annat bruk. Vid sökning i 1709-års mantalslängder och vid de bruk som ligger i närheten av Gimo hittade vi namnet Mats Olsson vid ett fåtal bruk. Efter vidare granskning kunde alla namn utom ett av dem uteslutas: Mats Olsson vid Åkerby bruk i Österlövsta socken. Eventuellt var det denne Mats Olsson som gifte sig i Österlövsta i november 1695. I sådant fall var han då ryttare vid Lövsta bruk. Ryttaren Mats Olsson i Skärsättra (Skersäter) i Österlövsta fick sitt (första?) barn Malin den 22/11 1698. Den 30/11 1702 föddes Kerstin vid Åkerby bruk och pappan hette Mats Olsson. Ett av dopvittnena, Johan Östensson Ström, var uppsättare (enl Österlövsta db då hh Karin Hansdotter dog d 26/9 1709). Indikationer om att Mats Olsson i Österlövsta var samma person som Mats Olsson i Skäfthammar är alltså:
•   dotter Malins namn i Österlövsta = hustruns namn i Skäfthammar
•   dotter Kerstin finns i Österlövsta (f 1702) - en trolig(?) dotter Kerstin finns i Skäfthammar (f ca 1707)
•   koppling till yrket uppsättare finns i Österlövsta - Mats Olsson i Gimo var uppsättare strax efter flytten dit

Brukskarlen Mats Olsson vid Åkerby bruk fick dottern Brita den 30/8 1708. I Gillinge, dit Per Eliasson och Anna Matsdotter flyttade 1745/1746 bodde vid den tiden en Brita Matsdotter, gm Per Persson. Britas efternamn framkommer då parets (sista?) barn Olof föddes den 24/6 1754 i Gillinge i Ekeby socken. Man kan spekulera att Per och Anna flyttade till Gillinge eftersom Annas syster Brita bodde där. Tyvärr saknar vi födelse- och döduppgifter om Brita Matsdotter i Gillinge. (Sökandet kompliceras av att det bör ha funnits (minst) två stycken personer med namnet Per Persson i Gillinge vid samma tid. Detta antagande baseras på tätheten mellan Per Perssons barn födda i Gillinge.) Två av Brita Matsdotters (troliga) barn bör ha varit Brita (född 21/4 1749 i Gillinge) och Mathias (född 4/1 1751 i Gillinge). Dessa två personer skulle kunna ha varit Brita Pärsdotter (f 1744 i Ekeby) och Mats Persson (f 1750 i Ekeby), som bodde hos trädgårdsmästaren Mathias Gimström i Gäddeholm i Irsta socken på 1760-talet. Ungdomarna hos Mathias i Gäddeholm motsvarar förmodligen; 1) Brita Gimström, som hittas i Badelunda hfl AI:2 sida 62, och 2) trädgårdsmästaren Mats Gimström, som dog 13/11 1786 i Ålem socken.

Med ovanstående information och resonemang var trädgårdsmästarna Elias Gimström (f ca 1739) och Mats Gimström (f ca 1750) kusiner med varandra och systerbarn till trädgårdsmästaren Mathias Gimström (f ca 1722). Trädgårdsmästaren Clas Gimström var född 15/3 1780 vid Gimo bruk. Släktskapet med de övriga tre trädgårdsmästarna tycks ha varit mer distant än släktbanden morbror/syskonbarn/kusiner, och en av de bifogade bilderna illustrerar en möjlig relation mellan Clas Gimström och de övriga tre trädgårdsmästarna Gimström.

Den förslagna bilden av eventuella kopplingar mellan de fyra trädgårdsmästarna Gimström, och med trädgårdsdrängen Johan Gimrot, bygger på en hel del antagningar och resonemang kring dem. Bilden har sina svagheter. Exempelvis fick Mats Olsson vid Åkerby bruk sonen Olof den 3/12 1705, och Mats Olsson vid Gimo bruk fick sonen Olof den 8/6 1710. Om de två Mats Olsson var en och samma person bör Olof född 1705 ha dött innan Olof föddes 1710, men inga testamentspengar har hittats från Mats Olsson i Österlövsta 1705-1710 och ingen son till Mats Olsson har hittats i Skäfthammar dödbok 1709-1710. Förmodligen kan fler fakta, som motsäger allt eller delar av våra slutsatser, hittas. Förhoppningsvis finns också fakta som styrker dem.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

2
Ekeby / Ekeby mantalslängder 1714-1742 "mod" eller "m"
« skrivet: 2020-11-04, 10:49 »
Hej,

I tillgängliga mantalslängder för Ekeby socken, åren 1714-1742 står på en del rader "mod" eller "m" skrivet direkt efter ettan, som indikerar hustru. Detta står alltså endast efter en del av ettorna som indikerar hustru. Vad betyder det?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

3
Tumbo / Pehr Wedholm wid Quicksund död 18120110
« skrivet: 2020-10-11, 18:17 »
Hej,

I Tumbo C:2 sida 197 står att Per Wedholm vid Kvicksund dog den 10/1 1812. Hur hittar jag honom i en husförhörslängd för att se om det finns födelseuppgifter om honom (förrutom att han bör ha varit född ca 1745 enligt uppgiven ålder i dödboken)? Tyvärr hittar jag inte Kvicksund i hfl som sträcker sig över året 1812. Jag har försökt med både Tumba och med Rytterne kyrkoarkiv.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

4
Hamrånge / Axmar bruk i mantalslängd
« skrivet: 2020-09-17, 11:55 »
Hej,

Jag undrar om personer vid Axmar bruk på 1690-talet finns på någon speciell sida i mantalslängder. Under Hamrånge socken står i mantalslängderna hur många personer som fanns vid bruket (Axmar?), men inte deras namn. Finns något annat arkiv med denna information?

I en bouppteckning från 1691 har jag sett att Carl Modin vid Axmar (tror jag det står) i "Hambånge" var skyldig pengar till dödsboet, men jag hittar inte det namnet i Hamrånge mantalslängder 1689-1691.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

5
Hej!

Jag undrar vad som står efter dopvittnenas namn i Skinnskattebergs födelsebok C2. Samma ord (?)  ??? står efter nästan alla dopvittnens namn, och här är ett exempel på när det är som tydligast enligt mitt tycke:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0009676_00181#?c=&m=&s=&cv=180&xywh=1492%2C3515%2C2335%2C1115

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

6
Björskog / Björskog AI:3
« skrivet: 2020-07-20, 22:58 »
Hej,

Kan någon hjälpa mig att läsa efternamn eller yrke i Björskog hfl 1725-1735 (AI:3), sida 43. Där finns namnet Welam (tror jag) med uppgiven ålder 15 år.
Efter förnamnet tycks det stå Lyd Dragon, men det tycks mig konstigt med en så ung dragon. På samma sida finns namnet Thomas Lyd Drabant/Tomas Lid Drabant, både på vänstra och på högra sidan. Ingen ålder är angiven på Tomas.

Kan "lyd"/"lid" vara en form av ordet "liv", så att Tomas var en liv-drabant och Welam en liv-dragon?

Egentligen letar jag efter efternamnet Douhan, och när jag såg Welams efternamn/yrke tänkte jag att det kanske kunde vara en stavningsvariant, dvs Dougan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3092%2C3134%2C1060%2C495

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

7
Yrken G / Gymnast
« skrivet: 2020-07-19, 14:05 »
Hej,

I Björskog socken (Västmanlands län) husförhörslängd 1725-1735 (AI:3) har jag på sidan 266 läst "Mattias Ekents gymast 16" (år), men jag är osäker på om det är rätt. Jag blev överraskad av att se ordet gymast. Har jag läst rätt och har någon mer att berätta om gymnaster på tidigt 1700-tal?

Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008904_00141#?c=&m=&s=&cv=140&xywh=3214%2C532%2C1775%2C828

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

8
Hejsan,

Är det någon som har lyckats hitta föräldrarna till skogvaktaren Jan Bonnevier, som i hfl uppges ha varit född 1771 i Älvkarleby (se bifogad bild)? Kan han ha varit samma person som Jacob Bonnevier född 10/4 1773 i Älvkarleby?

Enligt hfl tycks Jan Bonnevier ha begått självmord i Norberg 1821, men han hittas inte i dödbok där. Blev de som begick självmord inte registrerade i dödbok på den tiden, eller finns det en annan trolig anledning till att jag inte hittar honom (miss i min sökning, han dog i en annan socken etc)?

En av Jan Bonneviers söner (Jacob född 19/10 1802 i Härad (= i Norberg?)) blev dömd till vatten och bröd för slagsmål med kniv enligt anteckning i hfl. Jacobs son Johan Erik Bonnevier (Jan Bonneviers barnbarn) född 10/8 1839 blev också dömd för kriminella handlingar och blev inskriven i olika fängelsers register. I två av dessa register finns även fotografier av honom, 41 resp. 49 år gammal cirka (tagna 1881 resp. 1888 cirka). Är det tillåtet att lägga upp porträttfotografier på det här forumet?

Man kan undra om det fanns ett socialt och/eller biologiskt arv i det här fallet, eller om Jans självmord bidrog till hans barns och barnbarns utveckling.

Vänliga hälsningar,
Jan

9
Älvkarleby / Födelse-/Dopböcker före 1730 i Älvkarleby
« skrivet: 2020-05-07, 11:22 »
Hejsan,

I min mammas anteckningar från  80/90-talet har hon skrivit om en ana, som var född på Öns bruk i Älvkarleby socken, att det "står född 1714 i husförhörslängd, men hittas 17/1 1711 i födelsebok". När vi nu har börjat ta upp hennes släktforskning igen upptäcker vi att den äldsta tillgängliga (hos SVAR och hos ArkivDigital) födelse-/dopboken i Älvkarleby socken börjar år 1730. Det har gjort att vi båda har blivit tveksamma till hennes gamla anteckning, men samtidigt tycks det oss också vara svårt att förstå hur hon skulle kunna ha gjort en sådan anteckning utan belägg.

Har äldre födelse-/dopböcker varit tillgängliga förr? Kan man fortfarande hitta arkiverade dokument vid församlingshem, och kan det hända att det finns födelse-/dopböcker för åren innan 1730 i Älvkalebys församlingshem? Har Öns bruk egna födelseböcker?

Vänliga hälsningar,
Jan

10
Yrken G / Goudiar/Godjar
« skrivet: 2020-04-29, 13:10 »
Hej,
I mantalslängder i Lena socken (Norunda härad/tingslag i Uppsala län, åren 1736 och 1741) finns några personer med titeln/yrket "goudiaren"/"godjaren" vid Vattholma bruk. Efternamnet Goude/Godou sägs vara av belgiskt/vallonskt ursprung, men inte alla personer som har titeln/yrket i fråga har detta efternamn (se bifogade bilder och också länkarna nedan). Vad var det eventuella yrket?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003549_00193#?c=&m=&s=&cv=192&xywh=64%2C3031%2C1631%2C779
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003548_00238#?c=&m=&s=&cv=237&xywh=-245%2C560%2C3106%2C1483
På sällskapet vallonättlingars hemsida har jag sett att det fanns yrket "goujar", som sägs ha betytt kolgosse. Kan de eventuella yrkena, som jag frågar om, vara stavningsvarianter av "goujar"?
https://www.vallon.se/historia.htm
Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

11
Lunds stadsförsamling / Oscar Theodor född 18380202 i Lund
« skrivet: 2020-03-18, 14:19 »
Hej,
Jag undrar vart Oscar Theodor född 18380202 i Lund domkyrkoförsamling tog vägen.
I Lund domkyrkoförsamlings husförhörslängd 1852-1858 bodde han hos föräldrarna, men sedan står att han flyttade till obestämd ort den 17/7 1854. Hans namn är skrivet två gånger på samma rad, så det tycks som han flyttade tillbaka till sina föräldrar, men inget datum är antecknat för det. I kolumnet "anmärkningar" står att han "rest till sjöss". Länk till husförhörslängd i Lund:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0067144_00186#?c=&m=&s=&cv=185&xywh=3052%2C220%2C3686%2C1720
Vidare står i samma husförhörslängd att hans föräldrar flyttade ifrån Lund till Ystad (Sankt Petri) 1857. I Ystad Sankt Petri husförhörslängd 1856-1862 hittas familjen i Fridhem, men Oscar Theodor bor inte längre hos föräldrarna. Länk till husförhörslängd i Ystad:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0070962_00385#?c=&m=&s=&cv=384&xywh=-27%2C55%2C3688%2C1722
Jag har letat efter honom i diverse register, men inte lyckats reda ut vad som hände honom efter 1854/1857.
Tacksam för uppgifter om honom!
Vänliga hälsningar,
Jan

12
Stockholm / Vad betyder anteckning?
« skrivet: 2020-03-15, 11:49 »
I SCBs dödbok, Rö socken i Stockholms län 1910, på sidan som överst har rad nummer 11 (inskrivningens löpande årsnummer), står anteckningen "D.N. 404/1912" i kolumnen för särskilda anteckningar. Anteckningen står inte på någon rad med avliden person, utan i fältet med kolumnens rubrik. Jag undrar vad det kan betyda. En teori är att en ändring av ett födelsedatum har gjorts på samma sida (rad nummer 12) och att denna ändring har fått diarienumret 404/1912 i något register. (Ändringen och anteckningen ser ut att kunna vara skrivna med samma penna och handstil.)
Anledningen till att jag undrar är om anteckningen istället skulle kunna röra personen på rad nummer 11. Det är nämligen min mormors barn. Eftersom pappan till barnet är antecknad som okänd i födelseboken och inga anteckningar om honom har hittats i församlingsboken så skulle anteckningen i SCBs dödbok kunna vara enda ledtråden till vem han var. Eftersom det inte finns några anteckningar i församlingsboken misstänker jag dock att det inte blev någon rättslig process angående faderskapet. Gör jag rätt i att misstänka det, eller är det mödan värt att åka till Stockholm för att leta i domböcker ändå?

Sidor: [1]