Visa inlägg

1

Snakenborg / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2011

« skrivet: 2011-02-23, 11:46 »

Gode vener. I staden for å ergra meg over all personleg kritikk, har dette likevel spora meg inn på nærare studie av familien til heilage Birgitte sitt samarbeid med dronning Margrete.Førebils har eg berre funne nokre få, for meg til no, ukjende tilknytingspunkt.
 
Gerhard Snakenborg og Heyne,broren, var sønene til Gerhard Snakenborg og Kristina Nilsdotter. Dei var med i eit slag som Margarete starta i 1389. Ved Asle kyrkje skal det vera eit minnesmerke etter slaget.
 
Det var ein nordisk hær på ca 1500 mann, der det også var nordmenn med.  
 
Gaute Eriksson og Knut Algotsson var gifte med kvar si dotter av Merete Ulfsdotter.Dersom eg no ikkje tek heilt feil, var både Knut og Gaute med i dette slaget.
 
No kan det også vera,når du ser på tida, at dei to Snakenborg, som deltok i krigen, også var medsigillantar i det nemnde brevet frå Ramborg av 1385. Og ikkje faren. Med alle mogelege atterhald, helsing Ole

2

Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2008

« skrivet: 2007-06-26, 10:15 »

Jag tror att vi här har att göra med en icke kunskapsbaserad blockering som är omöjlig att genomtränga eller ta sig runt med sakargument.
 
Nöjer mig därför, mest av hänsyn till de genuint forskningsintresserade, med att konstatera att Dale i sitt senaste inlägg återigen framför bevisning som är hans eget påhitt och oförenligt med etablerade forskningsresultat.
 
Ingegärd Knutsdotter (Bengt Hafridssons ätt) var som klostergiven utestängd från alla möjligheter till arv. Hon var inte arvsberättigad överhuvudtaget eftersom hon var nunna (abbedissa 1388-1403) och genom klosterlöftet hade avsagt sig alla anspråk på sina jordiska rättigheter [C.Gejrot (utg), Vadstenadiariet s 43].
 
Några andra halvsystrar till Knut Algotssons oäkta dotter Ramborg än de som nämns i ÄSF I:2 s 118 f är inte kända av forskningen.

3

Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-07

« skrivet: 2006-01-27, 11:57 »

Slutsatsen er helt naturlig, ikke minst fordi Ogmund selv navngir Havtoresønnene som sine arvinger. Opplysningen om at det ikke var Havtoresønnenes arvinger som til slutt fikk denne arven stammer fra et nå tapt diplom som lå i Bille-arkivet og som referes av Absalon Pedersøn Beyer på slutten av 1500-tallet. At det var strid om arven etter Ogmund mellom Tore Køgr og Havtoresønnene, kjenner vi også fra bevarte diplom, men avslutningen på arvetvisten er altså gått tapt og kjennes bare i denne ene referansen.

4

Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-03-07

« skrivet: 2005-02-23, 12:45 »

Tilläggas kan att jag för Gard Tordsson i Diplomataricum Norwegicum påträffar belägg mellan 1408 (I:614) och 1418 (IV:806). Inget Av dessa talar om hans ålder, men eftersom han redan 1408 har flera barn bör han vara över 25 då. Samtidigt är det nog rimligt att anta att han inte är mer än en 70 år 1418. Detta innebär att han förmodligen är född någon gång mellan 1345 och 1385... Inte så där värst exakt med andra ord... Om vi sedan vet när hans far nämns som död kanske vi kan snäva in intervallet en aning, men ändå. Hur man kan komma fram till 1373 +- 1-2 år övergår mitt förstånd...

5

Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-24

« skrivet: 2004-05-11, 02:05 »

Gard sine barn var arvinger fordi de sto nærmest etter arvebolken, enkelt og greit. Men det er presisert at Gards barn var ektefødte. Ellers ville de ikke ta arv. Gards hustru sto nærmere i arvetallet såfremt hun var ektefødt. Men hun ville ikke ta arv som uektefødt, derimot hennes barn.

Katarinas arvinger var altså ektefødte søsterbarn, etter norsk arverett. Intet mystisk ved dette. Hvis Ramborg var ektefødt, ville hun ta all arv etter Katarina (om hun var i live, hvilket hun vel også var, ergo var hun ikke ektefødt).

Ole Gile er uvillig til å lese tidligere faglitteratur og argumentasjon her i forumet, hvilket kanskje kan tilskrives at han har sleuttet seg til menigheten?