ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Visa inlägg - Constantinus Lindfors

Sidor: [1]
1
Allmänt / Kyrkoherden Bo Vernikssons klan från Umeå
« skrivet: 2020-01-19, 03:48 »
För att förenkla för övriga forskare samt räta ut felaktigheter i omlopp så har jag låtit kartlägga kyrkoherden Bo Vernikssons efterkommande i Umeå med omnejd under ungefär ett sekel från 1550 till 1650. Låt oss börja med upplysningarna från Leonard Bygdens "Härnösands stifts herdaminne", fjärde delen (1926) sida 205-206.


UMEÅ LANDSFÖRSAMLING:

"8.   Bo Warniksson (1530-48) uppges ha varit från Västerbotten. Under hans khdetid började den genom reformationen ändrade gudstjänstordningen tillämpas här i orten. Kyrkan lär redan 1535 genom hans försorg fått sitt första orgelverk, ett mycket tidigt datum för en landskyrka, första nattvardsgången enligt den nya ritualen sub utraque specie försiggick 1536 och första mässan på svenska hölls Kyndelsmässodagen 2 febr. 1537, enligt anteckningar i en gammal bibel. Herr Bo utgaf årligen 5 t:r stadgelax och brukade år 1543 2 pundland skattejord i Västerhiske by.¹ Han torde aflidit 1548, ty i detta års fogderäkenskaper redovisas för ett litet oförgylldt silfverstop om 11 lod, som testamenterats till konungen efter herr Boo i Uma. Fragmenten af en strax utanför kyrkan liggande grafsten, som ansetts vara hans, hade redan på 1700-talet oläslig inskrift. I Svea hofrätts arkiv (Acta  1441-1644) förvaras ett af 12 edsvurna män i Umeå s:n bevittnade slägtregister öfver khdens och hans hustrus afkomlingar, dat. 16 maj 1626 och besegladt med socknens och prosten Ol. Niurenii sigill.
G. m. hustru Anna.²
Barn: Warnich Booson, fogde, fader till kon. Carl IX:s kamrerare Bo Warnichson; Ingeborg  Boosdotter, Simon Jöns hustru i Anasjö by; Abluna Boosdotter, g. m. fogden Jöns Simonsson i Kåddis; Malin Boosdotter, g. m. Håkan Önesson i Strand.



¹ I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
² Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans hustru Barbro."


Efteråt har släktregistret ifråga överförts från Svea hovrätts arkiv till:

[Biographica 1500t-1800t]
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/V, W/V, W 12.

Nuförtiden är dokumentet är tillgängligt hos Digitala forskarsalen på bildid: A0074962_00237.

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074962_00237

Här är texten i sin helhet. Leif Boström har stått för korrekturläsningen - stort tack!


"Tålf Eedsworne uthi Nämden i Umå sockn uthi Wästerbothn, giöre här med witterligit och betÿge, att åår 1626 dän 5 Aprilis woro underskrifne gamle män och quinnor här inför een sittiande rätt, och offäntligen witnade, att Salige Her Boo fordom kiörkioheerde här i socknen, begaf sig här i äcktenskap med sin hustru benämd h: Anna, och aflade här tilsamman enn son Warnich Booson benämd, Salige Cammeraren Boo Warnichsons fader, och tre döttrar Ingeborg, Ablun, och Malin, hwilke äre begifne  wordne i äcktenskap här i socknen, efter som i efterföljande släcktregister förmäla med sin afföde.

[släkttavla, se bild längst ned]

Utaf dätta släcktregister, (:som tilbödz med Eed bekräftas, och ingen kunne någon twifwelsmål införa:) förstodo wi uthi rätten, att Simon Hermanson, och hans syster h: Karin äro af den ena h Boos dotter h: Ingeborg födde, och Skylle salig Boo Warnichson i tridie leedh linæ inæqualis sammaledes, och h: Malin Erlands Efterlefda i Bärg, h Kirstins Lars Hanssons änkia i Klaböle, och h: Elin Nils Olsons hustru i Gubböle, äre alla 5 Boo Warnichsons tremänningar, födde af dän andra sÿstran h: Malin i Strand Salige h Boos dotter, och äre ännu fattige änkian i lijfuet. Män dens ende Broder Håkan Örianson, och ena sÿstran h: Anna Pär Jonsons i Teegh, äre döde, och hafua barn efter sigh, och ibland för:de Håkan Öriansons barn, är een dotter, som dänne fulmächtige Jon Johanson hafuer til hustru, och för then skul giöre nu hela släckten här i socknen honom fulmyndig i wår närwaro med dänna skrifuelse, till at draga til Stockholm, och utfordra och til sig anamma uppå alla deras wägnar, dän arf som däm allom här i socknen, tilfaller i Stockholm eftter Süeriges lagh efter salige Boo Warnichson fordom h:k cammerare. Män huru widare kan wara med een s. her Boos son och dotter, som i Bygdå sockn woro gifte, hafua arfuingarne där i socknen wäll witnesbörd, att beggie partene hafua warit i Bygdå in för rätten, och låtit där alla utleeta sin släckt och hafua befunnit, att däm i Bygdå kommer annan halfparten till af arfuet, emot däm här i socknen är, som witnesborden utwisat, och när detta är klart, kunne wi wäl säga god före, at ingen närmare skÿl skal med någon skäll ankomma. Och om någon kan uthi detta arf förebära att länge här med drögdt är och försummat, så är hufwud orsaken den långe wäg här emillan, och fattigt gemeent folk däm blifua icke kunnigt af rycktet sådana mäns dödeligh afgångh. Icke häller kunne arfingarnes wederdelsmän med sanningen neka, att de iu wiste s: Boo Warnickson hafua här nör sin närmaste släckt, och för dän skul borde däm eftter naturligh lag (som med ingen skäl förneckene bör) med skrifuelse äller bud kungiöra släckten här nör. Och när dät då här blef släckten uppenbart omsider, fölgde strax rÿcktet, att een annan där söder, som mentes wara där säde afkommia den ena systren h. Ablun Jöns Suensons, som drog söderut. Och för dän skull skulle hela arfuet wara bort Testamenteret. Sådan och skall wäl wara bewisligit, att arfuet är lichuäl några resor klandrat igenom bud och skrifuelse, och om sådant alt är icke framkommit, så är orsaken dän långe wäg här är emillan. Att dätta så i sanning sig hafuer, samtÿcker socknen sitt signät här under, och uthi ho: fougdens och lagläsarens frånwaru på sin långe reso nör ut, hafua wi bedit wår Kiörkioherde, som uppå samma ransakning warit hafuer, att han dätta med sin hand och signet wille bekräfta, alla tillsammans medh däm som arfuet här tilfaller, ödmiukeligen och wänligen bekiendes wälachtatt och wälbetrodde godhe herrar och män Borgmästare och Råd i Stockholm, såsom och däm som arfuet hafua händer emillan att de förnämde Jon Johanson deras utskickade fulmäcktige och fulrenede willia förfordra til dät, han kan eftter lag wara rättigh, och icke anser hans eenfalligheet, oförstånd, oförfarenheet och ringheet, utan meer rätten och rättwisan, sampt de fattige änckior, faderlöse och moderlöse barn, och deras fattigdom, och suckan till Gud öfuer däm, som antingen däm deras rätt förhindra, heller icke, eftter ämbetet alla mackten förfordra. Är och någon Testamenteringh infallen, bedie wi deslikes, att dän icke må länge hafwa mackt och sig sträckia, än som Suerigis lagh dät tillåter och stadfäster. Och på dät att dänna ekunnuge brefwisare kunne hafua någon kiändom til förfoordring, hafuer wi, såsom och hela släckten, låtit skrifwa wår bekiända wän til, här i socknen upfödde, hederlig och wällarde M. Nils skolmäster i Stockholm, att han will för:de brefuisne hiälpa fram och förfrämma warande i dän goda tiförsickt, att han dät för wår skul giör, såsom och att dät blifuer til dät bästa uptagit.
Skrifwit i Wmå dän 16 Maij åår 1626.
Lars Pärson i Brön, Oluf Anderson i Hiössiön, Håkan Anderson i Strand,
h. Margreta Jon Olsons ifrån Pängsiön, h. Kelu i Röbäck.

Och långt Register uppå fler gamle woro till om man där med skulle kiängas.

Olai P. Niurenij, Pastoris Umensis, sigillum manusj.



Innan vi kör igång, låt oss även ta en titt på intressanta noteringar om sonsonen i Stockholms tänkeböcker:


4/9 1609 (sida 53 i Stadsarkivets avskrift)

"Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws. 1. gongen."


9/10 1609 (sida 59 i avskriften)

"Ähn opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws som Eskil Jönßon åt hafwer. 2.gongen."


16/10 1609 (sida 60 i avskriften)

"3. gongen. Opbödh cammererarens Boo Wernerßons hws."


15/11 1609 (sida 62-63 i avskriften)

"Vplåtelse.

Samme dagh opstodh i sitiande retten Carl Månßon stadzens schrifware, fulmÿndig giord af beskedelig man Hans Nielßon i Österöö, vti Weßbro sochen i Södermanlandh, och efter then fulmachts 1ÿdelße, som honom vnder gode mäns signete medhgifwen war, hemblade och oplot, och bådhe medh handh och mundh lefrerade erligh konstrijk och försichtigh Mårten Weiler, högstbe:e h: k: mz: troo man och cammererares, högh och welbetrod Boo Wernickßons fulmechtige, ett steenhws, med sine frije fÿre murer och liggiande grundh, hwilket är beläget på Östrelongatun, öfwerst vti hörnet på östre siden, vthi Lille Clemmetz grendh, som förb:de Hans Nielßon och hans mederfwinger, war till arfz fallet, efter s: framledne hustro Karin Eskill Jönßons, sampt medh thet benckierum i stadzkÿrckian, som af ålder dertill hafwer leghat, och nu redeligen hafwer soldt förb:e cammererare Boo Wernickßon, för 1100 daler gott gongbart swenskt mÿnt här i rijket, efter såsom vthi sielfwe köpebrefwet, deropå vnder gode mäns försegling gifwet, vtförligare gifs tilkienne, och widere vttrÿckes och förmäles. Hwilke peninger förbe:de Hans Nielßons fulmechtige, både på hans och hans medarfwingers wegne, in för retten tilstodh och bekende sigh then förste peningen med then sidste, vthi godhe redhe till fulle nöÿe, hafwe opburet anammet och vndfonget, och sadhe fördenskull sigh, som berört är, på hans och samptlige hans mederfwingers wegne, wäl ware förnögdh, contenteret och tilfredz stelt, efter köpebrefwetz inneholdh till ÿtterste peningen. Hwarföre stodh oftbe:e Carl Månßon in för retten, och med handh och mundh afhende förb:de Hans Nielßon, sampt alle hans mederfwinger, samme förb:de steenhws, theß liggiande grundh, medh all tilbehör oppe och nedre, som thet af grunden opmuret är, och nu för öghon står, aldeles efter gamble hefdebrefwetz lÿdelße, intet vndentagendes, hwad som till samme hws af ålder hafwer tillegat, och än tilligger, vndan honom hans hustro, sampt alle theres mederfwinger och efterkommende slecht och förwanter, ehwad nampn the helst hafwe kunne. Och tilegnade thet oftbe:e cammererare Boo Wernickßon, hans elskelige käre hustro dÿgdesam qwinne Karin Larßdotter och theres barn, sampt begges theres / erfwinger, at niute bruke hefde och beholle, qwit, frit, obehindret, oklandret och oqwaldt, af alle så födde som ofödde åtalare, till ewerdeligh laghfongen fast egendom. Och war samme hws laghbudet laghfaret och laghstondet, såsom och nestom frendom heembudet, efter som stadzlagh vtwise. Der opå giorde förbe:e Carl Månßon, ofbe:e Mårten Weiler oplatningh och handstreckningh in för retten, och blef fredskillingen oplagdh af honom, efter förschrefne stadzlagz inneholdh och lÿdelße. Hwar så hende ( : thet man icke förmoder : ) at någhet klander nu eller i framtidhen, på thette förb:de hws hende kunde, af hwem eller på hwad sät thet helst skee kan, då hafwer förb:de Hans Nielßon vthlofwet, at han och hans mederfwinger, skole ware förplichtade, at sware der till, men ofbe:e cammererare Boo Wernickßon sampt hans käre hustro, och theres efterkommende erfwinger aldeles derföre frij. Der giorde och förbe:e Carl Månßon i lijke motte Mårten Weiler handstreckning opå."


12/3 1617 (sida 209 i avskriften)

"Erich Anderßon slottz fougthe, fulmechtigh aff Boo Wernichßon cammerere opbödh hans huus på Gineste gathan. [1.gången.]"


24/3 1617 (sida 217 i avskriften)

"Opbödhz (...) Boo Wernichsons huus på Gineste gathan . . . . . 2. gången."


8/12 1617 (sida 426 i avskriften)

"Kom för retten Päer Arfueßon borgere, och vpbödh sin gård på Östermallmen som han hafuer sålt och oplåthet h k m:tz tro tienere och camerere, erligh och welachtadh Boo Wernerßon, och tilstodh sigh derfore hafue vpburit aff welb:te Boo Wernerßon peninger - 400 daler"


25/3 1618 (sida 379 i avskriften)

"Peer Arfwedsons gårdh vpbödz 3:ie reesan, som Boo Wärnichßon aff honom köpt haffwer."


23/7 1621 (sida 169 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsonns tompt på S. Mallm widh Badst.g. . . . . . 1 g:n."


13/8 1621 (sida 171 i avskriften)

"Upböödz: (...) Boo Wernichsons tompt på S. Mallm . . . . . . . . . . . . 2 [g:n]."


20/8 1621 (sida 173 i avskriften)

"Upbödz: Boo Wernichsonns bygning wid Badstugu gatan på S. Malm . 3 g:n."


8/10 1621 (sida 180-181 i avskriften)

"Uplåtelse

Upstod i rätten stadsens s:re Eggerdt Matsonn, fullmächtig aff edell och wälb. Johann Schytte, begärandes på sin principals wägna stadsens confirmation på een tompt som haf:r fordom hördtt Asser Päderson till, huilken sedan H. K. M:t hafuer donerat wälbetrodd Bo Wernichson camererare, dänn han nu hafuer sålldt till wälbem:te Johann Schytte. Då kom för rätten wälbetrodd Johann Ottessonn camererare fullmächtigh af bem:te Boo Wernichson, hemblade och uplätt edell och wälb. Johann Skytte . . .
"


4/10 1624 (sida 162-163 i avskriften)

"Her Israel i Balung sochen och borg. Olof Andersonn

Sedan kom för retten Her Israel i Balung sochen widh Westeråhrs, och klandrade på någott arff effter s. Boo Wernichssonns förre hustru hustru Karin s. hoos Gudh, på sin swär faders Lars Bertilsonns, och hans barns wegne, som war ett stenhuus belegett på Kinhestegatann, och ettusendt daler i rede pening[a]r, där till medh gårdenn uti Nyköpinng som Mårten Esbiörson boor uti, men hwadh gårdenn anlangar så är hann dem inrymdh, medh huseet intet, eij heller hafua de bekommitt de ettusenndt daler som s. Boo Wernichsonn dem lofuatt hafuer.
Der till swarade borg. Olof Andhersonn som hafuer bekommitt hustrun effter s. Boo Wernichsonn, att honom ringa witterligit war om samma arf, alldännstundh inga schriffter dem emillan haf:r want oprettade, och där Lars Bertilsonn medh sine barn och erfuinger icke wille wara till fridhz medh dett som dee bekommitt hafua, då måge de låta komma alt tillsammans, på nytt att delas och skifftas.
Der till swarade Her Isräll, altt hwadh som gifuitt war, undhentagandes huuseet på Kinhestegata[n], gården i Nyköping och ettusendt daler rede pening[a]r, dett war ett testamente och reknes innte på någott arff.

Då begerte borgmesteren Olof Andersonn att Her Isrell medh testamentsbrefuett wille sådant bewijsaa.
Her Israell sade sigh innte[t] testaments bref hafua seett, uthan dett war uti saning dett han sade, och hans swerfader Lars Bertillsonn, hafuer sådannt altt berettat för honom.
Sedan inlade i retten Her Lar²¹ en fullmachtt, som hans swärfader Lars Bertillsonn honom gifuuitt hafuer, och begerte att samma fulmachtt motte opläsinn warda.
Borg. Olof Andhersonn, sade, om dett ändeligen skall giella, så will han opleggia ett testamentts breff för honom, som well skall kassera den arfs rett som han nu af honom fordrar och kräfuer.
Men Här Isrell stodh altt där opå, att han wille hafua utt altt hwadh som s. Boo Wernichsonn hafuer lofuatt och tillsagtt Lars Bertilsonn och hanns erfuinng[a]r. Dett sade Olof Andherssonn dem hafua bekommitt, till yterste penningenn.



²¹ : Skall vara Israel."


6/10 1624 (sida 165-166 i avskriften)

"D. Israel i Balung contra Olof Andersonn

Sedan kom åther för retten Her Isrell i Balung, och begerte att denn saak emillan borgmestteren Oloif Anndhersonn och honom om arfuett motte på nytt optages, som fallitt är effter h. Karin s. Boo Wernichssonns fordom cammereres hustru, och bekännde Her Isrell att s. Boo Wernichssonn hade gifuuitt Lars Bertilssonn och hanns hustru och döttrar alla s. h. Karins gånge clädher, bådhe kappor, kiortlar, kassiackor, tröijor och annatt mhere, så wäll som hennes linne cläder dee som kostelige wore, uti testamente, så wäll som een hoop medh credentzer och sölfkannor, men gården i Nyköpinng, opå huilkenn dem ännu rester 200 da:r sampt huseet opå Kinhestegatan, och ettusendt daler, som s. Boo Wernichsonn hadhe gif:tt dem i förlikning, dett hafue de innte änu bekommitt.
Der emott sade borg. Olof Andhersonn att hustru Karin hade testamenterett, s. Boo Werninchsonn effter sin dödh, alt hwadh effter henne blefue, ty dett war deres aflinge godhz och icke arfuegodhz.
Sedann blef ett bref i retten opläsitt som Lars Bertilsonn hade schrifuitt s. Boo Werninchsonn till och beditt honom wara sigh behielpeligh i de saker som han wäll wiste, och honom anlegne wore, om dett och war om dänn saken någott meentt, eller war dett om dett han hade medh cronan till att giöra, om den rästenn han skyldigh war, wiste retten der af inntte att förnimma.
Då sade borgmesteren, Olof Andhersonn om han hadhe hafft ettusendt daler och huseett på Kinhestegatann, sampt gården i Nyköpinng medh retta att fordra af s. Boo Werninchsonn på sin dotters arff, hwarföre skulle han då thaga till lhäns af s. Boo, tiugu tunnor spanmål och betala Johan Bökman medh, medann han hadhe ettusendt daler att fordra af Boo Werninchssonn medh huseet och gårdhenn 1 Nyköpinngh; honom hade bettre waritt att taga för:de 1 000 da:r och der medh betala sin skuldh, ähn taga 20 t:r rågh till lhäns, att betala Johann Bökmann medh.
Her Isrell sade sådannt wäll hafue kunna waritt möijeligitt, att han hafuer begertt till lhäns af honom för:de spanmåll, och inte krafft hono[m] för:de 1 000 da:r.
Borgmesteren Olof Andersonn begerte att sakenn motte opskiutas till dess att han kann få dem tillstädes, som på denn tijdhen hade teentt s. Boo Werninchsonn, och elliest waritt under hans handh, som är Giöstaf Böös, Arent Jahansonn cammers:re och flere, huilke på deres eedh för rettenn förhöres kunne, hwadh dem där om wetterligit wara kann. Sköts op till lögerdagenn.
"


9/10 1624 (sida 169-170 i avskriften)

"Sedan kom åter för rättenn Her Isrell i Balung, och begerte rettens änttlige resolution i denn saak emillann honom, och borgmesterenn Oloff Andherssonn. Då lett b. Oloff Andhersonn opläsa een schrifft i retten som Päder Nilsonn cammeren hafuer skickett ifrå sinn gårdh, der han då stadder war, och war samma schrifuelses innehoid, att Päder Nilsonn inte hade hörtt af s. Boo Werninchssonn någott annatt ähn att han hade skiltt sin förre hustrus erfuing[a]r well ifrå sigh, och när hans lägenhet kan begifua sigh will han weil komma personligh på rådstugun och wijdere förklara sigh på hwadh han af honom hörtt hafuer.
Sedan skött sigh borgmesteren Olof Andherssonn wijdere till wittne på Arent Jahansonn een cammerschrifuere, som war hoos cammeren s. Boo Werninchssonn på denn tijden, och in till hans dödhsstundh, och all denn stundh han för må[n]ge infallande förfall skuldh, icke hade lägenheet sielf då personlig komma tillstädes och beretta, huadh honom där om wetterligitt wore, och han hörtt hafuer, hafuer han och gifuitt schrifftligitt inn, hwadh honom der om witterligitt war, men samma schriftt är förlagd, och om icke dett förfall wore om byte effter doctor Nils, aldenstund der är myckitt der medh att bestella, och han ingen tidh hafuer samma schrifft i hastigheet att opleta, då mente b. Olof Andhersonn wäll kunna fåå honom op, att wittne personlig hwadh honom der om witterligitt wore. Så frampt att dett gofues dilation till måndagen, så kunde han well sielf komma op.
Sedan bleef Giöstaf Bööss som på denn tijdh war i rekninge cammeren under hanns handh, framkallatt att wittne hwadh han af Lars Bertilsonn hörtt hadee denn tijdh han åhr 1619, war stadder her i Stocholm. Då wittnede och berettade han, att han hörde Lars Bertillsonn jembra sigh öfuer cammareren, att han war så dröghsam, män inte förstodh eller wiste han på hwadh sätt han war för dröghsam antingen uti konnungens saak, som han hade att giöra medh, el:r skulle dett wara om arffuett som nu talas om, dett wiste han inte men nogh grufuade han sigh men för hwar ordsak skuidh, wiste hann inte.
Affsades att Här Isräll i Balung inlegger een designations schrifft på alt hwadh som Lars Bertilsonn hafuer bekommitt, näste råstugu dagh.
"


11/10 1624 (sida 174-175 i avskriften)

"Samma dato, kom Här Israel i Balung för rätta, och begerte att rettenn wille nu giöra en endtskap på denn saak emillan borgmesterenn Olof Andherssonn och honom anlangande arfuett effter s. h. Karin s. Boo Wernichssonns. Då begerte borgmestere och rådh att Her Isrell wille opleggia denn designation som honom förre råstugu dagh blef pålagtt, att retten kunnde förnima, hwadh Lars Bertillsonn medh sine barn effter s. hustru Karinn Lars dotter bekommitt hafua.
Då hafuer Her Isrell satt på een lengdh hwadh som gåfuerne wore, och hwadh i förrådh fanns, i sölfuer och guldh som honom någorlunda witterligit war, och sade Her Isrell yterligere, att han wille bewijsa oanseett dett kunnde någott dröijes, dett s. Boo Werninghssonn hade lofuett dem huseet på Kinheste gatann, gårdenn i Nyköping, och ettusendt da:r rede pening:r för dett arf som Lars Bertilsonn medh sinn dotterer och söner erfua skulle, undantagandes dätt guldh sölf och clednatt som i förrådh fanns, och han dem utan arfwett testamenterede.
Sedan lätt borgmesteren Olof Andhersonnn opläsa ett bewijs som Aron Jahansonn hafuer gifwit borgmestere[n] Olof Annderssonn, om hwadh han af s. Boo Werninchssonn medan han under hans hand war, hade hörtt, n. att han inte hörde eller kunne förstå ähn att Lars Bertillssonn, war fulkomligh tillfridhz steltt, hörde och eij heller Lars Bärtillsonn någott tala om samma arf emedann han löfdhe.
Sedann blef ett Lars Bertillsonns breff i rettenn opläsitt, uti huilkett han begerer att cammare[ren] wille förstrekia Samuel Larsonn etthunndrade riksdaler, aldännstundh han änu är blefuen sine pening[a]r och moste nu medh hastt begifua sigh på reesann uti fremmande, landh. Detta breff war daterat 1618, den 3 Octobris.
Affsades af rettenn, att Her Isrell skall bewijsa dett medh bref och segell, el:r och medh sworne trowerdige wittnen, som kunna wetta att samma ettusendt daler medh huseett på Kinheste gatann och gårdenn i Nyköpinng för arf uttfästt är, effter s. h. Karinn, och om de ettusendt daler äre lefrerede eller icke.

Borg. Olof Anderssonn, sade sigh willia bewisa att h. Karin hade aldrigh erfft någott i sinne dagar, hwarken sin moder el:r någon annan; icke heller haf:r Nils Larssonn någott arf bekommitt. Då sade Her Isrell sigh kunna bewijsa att hon hade erfft och Nils Larsonn medh, så wäll som flere af syskonen, och fanns uti Nils Larsonns kista een stoor guldhkedh som rekte nidh på golfwett, och een stor sölf tacka, huilke Boo Wernichssonn mente höra H.K.M:tt till.
Affsades att Her Isrell skaffer sigh sådantt beskedh som förbe:tt är.
"


26/8 1626 (sida 239 i avskriften)

"Vplåtellse till Tomas Engelsm.

Olof Andersonn borgmest. giorde Thomas Parcher uplåtelse på s. Bo Wernichsons hus i Skåttgränden. Uplegg. fridskill. 2 r. daler.
"


22/2 1627 (sida 18 i avskriften):

"H. Jsrael i Bälinje cont. Olof Andersonn b.

H. Israell i Nicolai72 i Bälinge klandrar på ett arf efter s. hustro Carin Boo Wemichsons, efter saken blef [1]624 vppskutten. Hans inlago[r] blefue vpläsne och Olof Anderßon tillskickade, at swara till nästkommande r[ådstugu] daagh.
"


72 : "Sic! Här torde avses Israel Nicolai Recharius, kyrkoherde i Bälinge sedan 1620. Se M. Collmar, Strängnäs stifts herdaminne 2, Nyköping 1964, s. 372."


26/2 1627 (sida 22 i avskriften):

"H. Jsrael i Bähng[e]cont. Olof Anders.

H. Israell i Bälinge besuärer sigh öfuer Olof Anderson b[orgmestere], at han inthet will lefwerera honom thet arf som efter s. Boo Wemichsons hustro fallet är. Olof Andersons fullmecht[ig] Jöns Hendr. begerer dilation till ondsdagen. H. Israel beswärer sigh blifua uppehållen för Ol[of] And[ersons] uppehåldningh skuld. Förordnades Valentin Nilson, Petter Grönb[erg], Hendrich Karkmann, Hendrich Lemis, som förlijka them.
"


Till synes var arvet efter kamreren i Stockholm ingen enkel historia att reda ut. Men å andra sidan ger den oss relativt goda möjligheter att kartlägga kyrkoherdens i Umeå efterkommande:


Tabell 1:

Bo Verniksson. Kyrkoherde i Umeå lfs, verksam åren 1530-1548.
Gift med Anna. Nämnd i släktförteckningen från senvåren 1626.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Vernik Bosson, se tabell 2.
b/ Måns Bosson, se tabell 4.
c/ NN Bosdotter, se tabell 7.
d/ Ingeborg Bosdotter, se tabell 11.
e/ Abluna Bosdotter, se tabell 13.
f/ Malin Bosdotter, se tabell 14.


Tabell 2:

Vernik Bosson (från tabell 1). Död 1592. Fogde i Åker och Selebo i Södermanland åren 1583-1587. Han hade redan 1581 i förläning Vrana klosterhemman i Sköllersta socken i Närke, och han erhöll den 6 november 1583 i förläning ett hemman i Åkers socken av hertig Karl. (Källa: Johan Axel Almquists verk "Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630", sida 233. Dessa uppgifter härrör från Urban Sikeborgs Bureskiva; person-ID: 2003).
Gift med NN.
Barn:
a/ Bo Verniksson, se tabell 3.


Tabell 3:

Bo Verniksson (från tabell 2). Död år 1621 efter den 12/6 då han dopvittnade allra sista gången i Nikolai fs. Kamrer. Omnämnd första gången såsom vittne i ett mål 14/7 1602 (Stockhokms tänkebok). Tjänade hos kung Karl IX år 1611 (Johan Bures släktbok).
Gift första gången före 15/11 1609 (tänkebok) med Karin Larsdotter, som troligen kom från Nyköping och dopvittnade sista gången 25/1 1617 i Nikolai fs. Hon var dotter till Lars Bertilsson (tänkebok 4, 6, 9 och 11/10 1624) och svägerska till kyrkoherden Israel Nilsson Recharius i Bälinge sn i Södermanland (+ tänkebok 22/2 och 26/2 1627).
Gift andra gången 30/1 1620 i Nikolai fs med Maria Nilsdotter Chesnecophera, som var död senast 1660. Det är ovisst huruvida hon under sin levnadstid kallat sig Lillieram (adelsnamnet bekräftat genom regeringsbrev 15/9 1660). Maria kom att gifta om sig två gånger; dels 6/10 1622 med borgmästaren i Stockholm Olof Andersson, som var född i mars 1576 i Gävle och död 4/11 1627; och sista gången 27/11 1628 i Nikolai fs med borgaren i Stockholm, sedermera översten Jacob Forbes som var född år 1580 i Aberdeen i Skottland. Naturaliserad svensk adelsman med namnet Forbes af Lund år 1631 (introducerad i riddarhuset under nr 145, vilket nummer sedan ändrades till nr 174). Död 17/6 1656 på Lund, numera Marielund, i Funbo sn.
Inga barn.


Tabell 4:
Måns Bosson (från tabell 1). Den ende Bosson i hela Bygdeå, och passar därmed in på kyrkoherdesonen från Umeå. Bonde på Skinnarbyn 1 i Bygdeå sn åren 1547-1581.
Gift med NN.
Barn:
a/ Jöns Månsson, se tabell 5.


Tabell 5:

Jöns Månsson (från tabell 4). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1582-1606 och 1609-1618.
Gift med NN.
Barn:
a/ Nils Jönsson, se tabell 6.


Tabell 6:

Nils Jönsson (från tabell 5). Bonde på Skinnarbyn 1 åren 1607, 1619-1626 och 1628.
Gift med NN.
Barn:
a/ Per Nilsson, som var bonde på Skinnarbyn 1 åren 1627 och 1629-1658. Även gästgivare och länsman. En dotter till denne gifte sig ca 1647 med Carl Carlsson från Grubbe 2 i Umeå lfs, som kom att överta svärfaderns gård och bli bonde där åren 1659-1680.


Tabell 7:

NN Bosdotter (från tabell 1). Gift till Skäran enligt Johan Bures släktbok.
Gift med Erik Jonsson, som var bonde på Skäran 1 i Bygdeå sn åren 1543-1568 och 1571-1575.
Barn:
a/ Jöran Eriksson, som var bonde på Skäran 1 åren 1569-1570.
b/ Bo Eriksson, se tabell 8.
c/ Hans Eriksson, se tabell 10.


Tabell 8:

Bo Eriksson (från tabell 7). Var bonde på Skäran 1 åren 1576-1596.
Gift med Mariet Nilsdotter från Åbyn 2 i Skellefteå sn (från 1606 Burträsk sn; källa: Johan Bures släktbok).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Nils Bosson, som var bonde på Skäran 1 åren 1597-1603.
b/ Ingeborg Bosdotter.
c/ Erik Bosson, se tabell 9.
d/ Kerstin Bosdotter.


Tabell 9:

Erik Bosson ( från tabell 8 ). Var bonde på Skäran 1 åren 1606-1653. Under denna tidsperiod, år 1624, bildades Nysätra församling genom utbrytning från Bygdeå.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Eriksson, som var bonde på Skäran 1 i Nysätra sn åren 1654-1695.
b/ Nils Eriksson, som var bonde på Överklinten 3 i Bygdeå sn åren 1655-1665.


Tabell 10:
Hans Eriksson (från tabell 7). Bonde på Skäran 6 åren 1579-1609.
Gift med NN.
Barn:
a/ Anders Hansson, som var bonde på Skäran 6 åren 1610-1652. Gift sista gången ca 1650 med Elsa, som kom att stå för gården åren 1653-1671.


Tabell 11:

Ingeborg Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626. Måhända identisk med Simons hustru i Granön, som på vintertinget i Umeå 1568 blev sakfällt till livet för något mjöl hon stulit ifrån kronan (uppgift ur saköreslängden) ?
Gift med Simon Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Gulle Jönsson - se tabell 22. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Malin Simonsdotter, se tabell 12.


Tabell 12:

Malin Simonsdotter (från tabell 11). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Herman Olofsson, som var bonde på Brännland 7, Umeå lfs åren 1598-1603.
Barn:
a/ Simon Hermansson, som var bonde i Baggböle, Umeå lfs åren 1622-1628, och senare på Brännland 7 åren 1631-1656.
b/ Karin Hermansdotter, som senast 1626 var gift med en skräddare i Nyköping.


Tabell 13:

Abluna Bosdotter (från tabell 1). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Jöns Svensson. Fogde i Kåddis ? Ej nämnd i skattelängderna för Umeå lfs.
Barn:
a/ Bo Jönsson, som blev skrivare i Rekarne i Södermanland. Död senast senvåren 1626, barnlös.


Tabell 14:
Malin Bosdotter (från tabell 1). Levde än senvåren 1626.
Gift med Håkan Gunnarsson, som var bonde på Strand i Umeå lfs åren 1539-1561.
Barn:
a/ Örjan Håkansson, se tabell 15.
b/ Elin Håkansdotter, se tabell 22.
c/ Tomas Håkansson, se tabell 24.


Tabell 15:

Örjan Håkansson (från tabell 14). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1562-1600.
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Örjansson, se tabell 16.
b/ Malin Öjansdotter, se tabell 18.
c/ Kerstin Örjansdotter, se tabell 19.
d/ Elin Örjansdotter, se tabell 20.
e/ Anna Örjansdotter, se tabell 21.


Tabell 16:

Håkan Örjansson (från tabell 15). Var bonde på Strand 2 i Umeå lfs åren 1601-1619 och 1621. Var emellertid avliden redan 1619 år enligt Älvsborgs lösen.
Gift med Mariet, som stod för gården åren 1620 respektive 1623.
a/ Sigrid Håkansdotter, se tabell 16.
b/ Anders Håkansson.
c/ Karin Håkansdotter.
d/ Ingrid Håkansdotter.


Tabell 17:

Sigrid Håkansdotter (från tabell 16). Stod för föräldrarnas gård år 1622 respektive 1630-1634.
Gift första gången ca 1623 med Jon Johansson, som var bonde på Strand 2 åren 1624-1629.
Gift andra gången ca 1634 med Zackris Tomasson, född ca 1609 (roteringslängd 1638: 29 år). Bonde på Strand 2 åren 1635-1667.
Barn:
2a/ Erik Zackrisson, som var bonde på Strand 2 åren 1669-1696.


Tabell 18:

Malin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Erland Kettllsson, som var bonde på Berg 2 i Umeå lfs åren 1602-1623. Var dock död 1622 enligt kyrkoräkenskap.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Matts Erlandsson, född ca 1605 (roteringslängd 1638: 33 år). Bonde på Berg 2 åren 1624-1655.
b/ Jöran Erlandsson, som var soldat 1623.
c/ Olof Erlandsson, som var soldat 1639.


Tabell 19:

Kerstin Örjansdotter (från tabell 15). Efterträdde sin man på gården åren 1624-1630.
Gift med Lars Hansson, som var bonde i Klabböle, Umeå lfs åren 1591-1623.
Barn:
a/ Lars Larsson, som var bonde i Klabböle åren 1631-1633.


Tabell 20:

Elin Örjansdotter (från tabell 15).
Gift med Nils Olofsson, som var bonde på Gubböle 1 i Umeå lfs åren 1612-1641.
Barn:
a/ Jöran Nilsson, som var bonde på Gubböle åren 1642-1686.


Tabell 21:

Anna Örjansdotter (från tabell 15). Var död senast senvåren 1626.
Gift med Per Jonsson, som var bonde i Västerteg, Umeå lfs åren 1604-1628. Bror till kaplanen i Umeå lfs Carl Jonsson Arothegius, som kom att bebo sin fädernesgård i Västerteg fram till sin bortgång 1638.
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Jon Persson, född ca 1622 (roteringslängd 1640: 18 år). Bonde i Västerteg åren 1639-1641.
b/ Erik Persson, som var bonde i Västerteg åren 1642-1647.


Tabell 22:

Elin Håkansdotter (från tabell 15).
Gift med Gulle Jönsson, som var bosatt i Granön, Umeå lfs. Son till Jöns Gullesson därstädes, och bror till Simon Jönsson - se tabell 11. Ej nämnd i skattelängderna.
Barn:
a/ Håkan Gullesson, se tabell 23.


Tabell 23:

Håkan Gullesson (från tabell 22). Var bonde på Granön 1 i Umeå lfs åren 1596-1622.
Gift med NN.
Barn:
a/ Olof Håkansson, född ca 1583 (roteringslängd 1638: 55 år). Bonde på Granön 1 i Umeå fls åren 1623-1654.


Tabell 24:

Tomas Håkansson (från tabell 14). Saknar vistelseort i släktregistret. Måhända identisk med bonden i Tväråmark, Umeå lfs åren 1579-1615 ?
Gift med NN.
Barn:
a/ Håkan Tomasson, som år 1626 bodde i Gästrikland ej långt från Gävle.



Jag hoppas att denna sammanställning är till en stor hjälp för er andra. Eventuella rättelser och kompletteringar emottas tacksamt.  :)

2
Pedersöre / Henricus Nicolai efterkommande från Pedersöre
« skrivet: 2019-12-17, 19:04 »
Henrik Nilsson (Henricus Nicolai) var kyrkoherde i Pedersöre sn, verksam åren 1543-1569. Utan att själv ha läst Genealogia Sursilliana, skulle jag ändock tro att barnen från Henriks första gifte med Karin Eriksdotter (Sursill) är väl kända. Eftersom deras halvsyskon från faderns andra gifte med en Kerstin utelämnats från berörda genealogi gör jag en kartläggning baserad på sursillättlingen Dordi Henriksdotters arvingar från Stockholms tänkeböcker åren 1634-1635. Låt oss börja med uppgifter från avsnittet Borgmästare i Stockholms rådhus och råd (del II från 1918, sida 25-26) :


"108. OLOF GREGERSSON blef kämnär 1569, rättafogde 70 och var rådman 1570-75. Han insattes af Johan III till borgmästare 1575 2/5, var stadens ombud vid herradagarna 1571, 87 (i Vadstena), 93 och 94 (i Uppsala), 97 (i Arboga) och 1602. Han utsågs 1592 9/1 att deltaga i den kungliga begrafningen och kröningen i Uppsala. Då hertig Karl IX 1594 27/12 bjöd borgmästare och råd till fadder åt sin unga son (Gustaf II Adolf), som skulle kristnas påföljande nyårsdag, utsågs till deras representant O.G., hvilken öfverlämnade stadens faddergåfva, tre förgyllda kredenser och 100 ungerska gyllen. När sedermera, efter slaget vid Stångebro, hertigen lät till straff för att staden stått på kung Sigismunds sida afsätta flera rådspersoner 1598 samt i deras ställe förordnade andra, var O.G. bland dem, som fingo behålla sitt ämbete, hvilket han förestod till 1603, då han afled. Han begrofs i Storkyrkan d. 24/8. Han var en välgörande och fridsam man, ägde fastigheter på olika platser i staden, däraf en på Köpmansgatans norra sida. - G. 1:o m. Margareta Månsdotter, + 1595. Med henne gjorde han inbördes testamente 1594 27/5, då de förärade stora summor till de fattiga och stadsskolan; 2:o m. Dordi Hindersdotter, + 1634 och begr. s. å. 6/7 i Storkyrkan, dotter till herr Henrik i Pernå (Perno socken) i Finland och dennes första hustru Margareta. (Kyrkoherdens andra husteu hette Kristina). Efter henne förärades till Storkyrkan en silfverkanna om 165 lod. Barnlösa."


Över till tänkeböcker (A:54-55) med hjälp av Stadsarkivets egna avskrifter:


Tänkebok, renskrift 13/10 1634 (sida 47 i avskriften)

"Träta om arff"

Samma dagh kommo för rätten sal. hustro Dordi Olof Grelsons arfwingar præsenterandes een arfflinia, huru när de äre henne skyld, där hoos begärandes att rätten willia erkenna, huem af dem närmaste arffwinger woro, och at dem måtte arffwet tilldeelt blifwa. Där till swarade Hendrich Pederson i Gäfle och Christoffer Clemetson i Vhmo, att de äre så när till arfwet som h[ustro] Dordis syschone barn. Resolut[io]: Efter de skääll och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan mann ey annorledes befinna, än att h[ustro] Dordies rätta arfwingar och syskone barn af fäderne och möderne träda till arfwet och sunderkullans barn iffrå efter thet 2 cap. i erfd[aI b[alken] uti stadzlagen, och thet 3 och 9 cap. i erffd[a] b[alken] uti landzlagenns innehålld. Och där Hendrich Pädersonn i Gäffie skäligen kann bewijsa, att hanns fader Päder Hendrichßonn hafwer warit s. hustro Dordies sambroder, då skal han träda till arffwet lijka som de andre rätte syskone barnen, doch så at dän deelen som hann præetenderer uppå, schall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß hann sådant bewijser. Och lägges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där han sådant till föresagdann tijdh icke efterkommer, då skall dänn quarsatte delen leffwereras de rätta arffwingarna till deelnings. Män huadh sal. h[ustro] Dordies sambroders och samsysters barnabarn wijdkommer, de slutas där iffrå efter de äre i slächtenn fiärmare, och elliest äre deres arfftagne förälidrar tillförende döde för änn dätta arfwet föll. Emot dänne doom inlade sunderkullanns barns fullmächtig n[emblig] Christoffer Clemetsonn i Vhmo sijn waadpenning appellerandes vnder dän lofflige konungslige hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingarne på all skada, expenser och försummellse, som på dänna saak ahnwändt är, och änn här effter ahnwändas kann.(23)


Fotnot 23: Härefter har på en halv sida ritats en detaljerad arvslinje. 1 dess mitt har noterats: "Questio är om sunderkullans barn må erfwa med samkullans barn? N".


Tänkebok, konceptversion 11/10 1634 (sida 185 i avskriften)

S. hustro Dordies Olof Grelsonns arfwingar begere vnderrättelse om deres arff.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 186 i avskriften)

"Arfvingar effter h. Dordi O{lof] Grels[ons]"

S. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar begere rättens resolution på den arflinea som de i rätten inlagt hafua.(130) Resolut[io]: Hendrich Pederson skall bewijsa att hans fader war h[ustro] Dordis sambroder. J medler tijdh skall hans part stå i arrest så länge. Sent[tentiam] ad fine[m].

Emellan s. hustro Dordi Olof Grelsonns arfwingar, blefafsagdtt 13 Octobr[is].

Efter de skääl och bewijs som i rätten uptagne och ransakade äre, kan man icke annorledes befinna, än at h[ustro] Dordis rätte arffwingar och syskone barn af fädeme och möderne, träda till arffwet, och sunderkullanns barn ifrå, efter thet 2 cap. uti erfde b[alken] i stadzlagen och thett 9 cap. [uti erfde balken] i landzlagens innehålld. Och där Hendrich Pederson i Gefie skäligen kann bewijsa, at hanns fader Peder Hendrichsonn hafwer want s. hustro Dordis sambroder, då skall hann träda till arfwet, lijka som de andre rätte syschonebarnen, doch så, att den delenn som han
p[ræ]tenderer upå, skall i medler tijdh sättias i qwarstad, till deß han sådant bewijsar, och legges honom tijdh före till nästkommande Johannis. Och där hann sådant till föresagdan tijd icke efterkommer, då skall den qwarsatte delen lefwereras de rätte arfwingarne till deelnings. Män huad s. hust[ro] Dordis sambroders och samsysters barnabarn widkommer, de slutas ifrå arfwet, efter de äre slächtene fiärmare, och elliest äre deres arftagne förälldrar tillförende döde för än dätta arffwet föll. Act[um] ut supra.

Här emot appellerade Christof[fer] Clemetson.

Emot dänne doom inlade sönderkullans barns fullmächtig Christoffer Clemetson i Vhmo sin waadpenning dänn 20 Octobr[is] appellerandes vnder dän loflige konung[slige] hoffrätt, där dänne saak wijdare at utföra. Däremot protesterade de andra arffwingame på all skada, expenser och försummelse som på denne saak ahnwänt är och än här efter ahnwendas kann.(131)



Fotnot 130: På separat blad har arvingarnas detaljerade arvslinje inbundits vid den 13 oktober. Den är något mer omfattande än versionen nedtecknad i Rt samma datum. Versionen i Kt har i övre vänstra hörnet följande notering: "Än kommer en prestman d. Georgius uti Haliko sochn, föregifwer, at hanns hustros faders moder Karin Hendrichsdotter är saligh h[ustro] Dordis Ol[of] Grels[ons] kötzlige syster".

Min kommentar: Georgius Mathiae Thauvonius, kyrkoherde i Halikko sn åren 1633-1650, som på sin hustrus vägnar gjort anspråk på Dordi Henriksdotters arv enligt konceptversionen av tänkeboken från 13/10 1634,, får på grund av kronologiska skäl avfärdas. Hustrun Karin Hansdotter Juustens farmors mor(!) Karin Henriksdotter, gift med slottsfogden Sigfrid Mattsson i Viborg, torde ha varit född senast på 1510-talet - se sida 386 i Jully Ramsays verk ”Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden”.

Direktlänk: http://runeberg.org/frfinl/0404.html


Fotnot 131: På separat blad finns en andra version av denna dom, numera inbunden invid den 11 oktober, i stort likalydande med den i löpande protokoll. Texten fr o m "Emot dänne doom osv ..." saknas i protokollsnoteringen och har här återgivits från den andra versionen. Hovrättsdom den 12 november 1634 i SHRA, huvudarkivet, B ha: 7, RA: "Vthi then twistige saak ifrån Stockholms rådhuus, emillan samsyskone- och halfsyskone barn, anlangande thet arff, som fallit är effter s. hustro Dårdi Oloff Greissons, ähr tetta then kongelige rättens sententz, afsagdh i Stocholm then 12 Novembris åhr 1634. Rätten approberer borgmestere och rådhz doom, och holler then vthij alla sijne clausuler godh och gill, och sådant medh retta. Actum ut supra." Handlingar i målet finns i SHRA, huvudarkivet, E VI a 2aa: 73, Liber causarum, uppslag 8, RA.


Tänkebok, konceptversion 13/10 1634 (sida 189 i avskriften)

"Olof Grelsons arfwingar"

Olof Grelsonns hustros h[ustro] Dordis arfwingar begäre rättens betänckiande om det arf som faller efter deres fränka, inleggiandes deres supplication. Der emot inlade Christoffer Clemetson i Vhrno en arflinia vnder kyrkioherdens secreet och herreds signete förmenandes det wara rätt, huilken strax blef refuterat, at h[ustro] Margreta war deres faders samsyschon. R[esolutio]: At sönd[erkullen] steller sufficient borgen.

"D. Jonas i Huddunge"

H[err] Jon i Huddunge begerer weta rättäns betänkiande om h[ustro] Cicilias datt[er] må äfwa. Resol[utio]: Skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sident[en].

"Een tyff"

Mallmfogten klagar ahn en tyf Laß Markusonn byßskyt[tare] som plägar fischia i Fataburen. Jtem stulit i Olof Grelsons gård något lärft, blef taget med färsche gerningh och dicht upbasat. Ja, sade han, th[et] är så. Sedan rände han hufwudstupa i Ruddamben, der togo de hono[m]. Tillförende haf. han stulit i doct[or] Johans gårdh, där fängslader och bunden wid en stålpa, och äntlig där ifrå ryrnbd. Denne håller till på Capellbackan hoos en dödgräfware. Resol[utio]: Till gatulåpp.
 


Tänkebok, konceptversion 22/10 1634 (sida 191 i avskriften)

"H. Dordi Olof Grelsons arff[wingar]"

S. h[ustro] Dordi Olof Grelsons arfwingar begere efter deres inlago, att de kunne komma till deelningz, efter deres fränka. Resol[utio]: At thet skall förfrågas hoos h[err] Gabriel p[ræ]sid[enten].



Förhandlingar pågick i Svea Hovrätt från 30/10 till 17/11 1634.

Källa: Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/73 (1634).

Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067992_00285


Tänkebok, konceptversion 29/11 1634 (sida 214 i avskriften)

"Erich Erichson kyrkewärden"

Erich Erichson begerer gode männ som äre öfwer en räkning emellan d[octor] Johannes Bothvidi och h[ustro] Dordi Olof Grelsonns arfwingar. Förordnas borgm[estere] Erich Erichs[on], Hans Nils[on] och Jacob Barkman och Cnut Hendrichs[on].



Tänkebok, renskrift 15/8 1635 (sida 58 i avskriften)

"Olof Greelsons arfuingar"

Sammalunda anmodade sal. Olof Greelsons arfuingar att om någen wore theraß wederpart om arffwett, han motte framstellas och them tilltala, så wele the sig på hans kärornåhl förklara att een endskap i saken blifua motte, derpå rätten sig således resolverade, att närwarande personer måge till sig taga alt arffuet, doch medh the förord, att the stella fulkomlig borgen för den anpart på Carl Jönßons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sijn moder rättigat wara medh the andra arfwet att taga, som sig nu allena säya samsyskon wara, them pålegges och att inlefrera brefuen af donationerne på gården på Södremalm, så will sädan rätten sig och därpå resolvera.


Tänkebok, renskrift 17/8 1635 (sida 59 i avskriften)

"Oloff Grelsons arfuingar"

Sal. Olof Greelßons arfuingar protesterade på all hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifua, begärte och wetta huru länge the skulle caution stella. Resolutio: Till den senaste Octobris. Bleef och efter deraß begäran vpbuditt:

1 gång[en]
Et sätehuuß på Köpmannegatun
Et korßwärks huuß derhooß
Et korßwärks huuß på Kinhästegatun
En tompt i Bredegränden wästan till
En tompt i Hindrich Arentz gränd wästan till
Een trägård på Södremalm



Tänkebok, renskrift  31/8 1635 (sida 66 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons arfuingars huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, renskrift 23/9 1635 (sida 70 i avskriften)

"Testamente inlefreras"

Samma dag framträdde sal. Olof Greelßons hustrus arfuingar och inlefrerade een half förgylt silfuerkanna, som sal. hustru Dordi hade testamenterat till Store kyrkian. Them tilsades att the skole betänkte wara, att inlefrera tijionde penningen af theraß arf, thett the sadhe sig gärna göra wela så snart the kunde bekomma sijne penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, renskrift 5/10 1635 (sida 73 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Greelßons åthskillige huuß och tompter 3 g:n


Tänkebok, konceptversion 15/8 1635 (sida 133 i avskriften)

Oloff Gregelsons arffwingar inlade een supplicam, begärade att om någen af deraß wederparter wore, motte framstellas och dem här tiltala, så wille the sig therpå förklara, att een endskap i saken blifwa motte. Vplästes bewijset som wederparten ifrå Calix inlagdt hade, deremot deraß relation och witnen som dee hadhe ifrå Österbotn.
Resolutio: Att närwarande personer måge till sig taga altt arfwet, doch medh the förord att the ställa fulkomlig borgen för dän anpart på Carl JönBons quota löpa kunde i löst och fast, så frampt han bewijsa kan sin moder rätt wara arfwet medh the andra att taga, såsom sig nu allena samsyskon säija [vara], them pålegges och at inlefrera brefwen af donationeme på gården på Södremalm, sedan will rätten sig och där på resolvera.



Tänkebok, konceptversion  17/8 1635 (sida 135 i avskriften)

Olof Grelssons arfwingar inlade een protestation på hinder och skada emoot Carl Jönßon, så frampt the för hans skuld länger vppeholdne blifwa. Begärte wetta huru länge caution stå skulle. R[esponsio]: Till den seneste Octobris.

"Vpbiudning"

Begärte och vpbiudas heela raden af the huß på Köpmangatan, såsom och et på Kinnestagatan, item twå tompter westan till. Jtem åbygnadhen om malmgården på Södremalm, 1 g[ången] thet skedde.



Tänkebok, konceptversion 17/8 1635 (sida 144 i avskriften)

... Olof Gregerßons arfwingars åthskillige huuß och tompter 2 g:n


Tänkebok, konceptversion 23/9 1635 (sida 150 i avskriften)

Framtredde Oloff Gregelssons arfwingar och inlefrerade een half förgylt sölfwkanna, som s. h[ustru] Dordij hade testementerat till Store kyrkian. Dem pålades att the skulle betänkte wara inlefrerade tijionde penningen af deraß arff. Sadhe sig thet gärna göra willa, så frampt the kunde bekomma sin penningar af Hans Vrbanßon.



Tänkebok, konceptversion 5/10 1635 (sida 154 i avskriften)

Vpbödz ... Oloff Gregerßons arfwingars åthskillige huß och tompter 3 g:n


Med hjälp av tre utritade arvslinjer möjliggörs en släktkonstruktion.


Tabell 1:

Henrik Nilsson, kyrkoherde i Pedersöre sn. Verksam 1543-1569, enligt Leinbergs "Åbo stifts herdaminne 1554-1640, sida 164).
Gift första gången med Margareta (skall vara Karin Eriksdotter Sursill??)
Gft andra gången med Kerstin.
Sju kända barn:
1a/ Johan Henriksson, komminister i Pedersöre sn. Verksam 1558-1580.
1b/ Knut Henriksson, kyrkoherde i Pedersöre sn.
1c/ Dordi Henriksdotter. Gift med borgmästare Olof Grelsson i Stockholm.
1d/ Anna Henriksdotter. Gift med kyrkoherde Simon Johansson i Storkyro sn.
2e/ Per Henriksson, se tabell 2.
2f/ Elin Henriksdotter, se tabell 3.
2g/ Margareta Henriksdotter, se tabell 4.


Tabell 2:

Per Henriksson (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med NN.
Två barn:
a/ Henrik Persson. "Guldsmed i Gävle, n. 1638. Valdes till stadens sexman i lag med Hans Honnon 1639." (ur Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter", Lindebergs avskrift II:2 sida 338).
b/ Kerstin Persdotter, död före 13/10 1634. Hade en dotter Karin.


Tabell 3:

Elin Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med en Nils i Kalix.
Två barn:
a/ Henrik Nilsson, död före 13/10 1634. Kyrkoherde i Knutby sn, Uppland. Ur Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift: ”8. Henricus Nicolai. Var Prost här 1626 och dog förmodligen 1634."
b/ Anna Nilsdotter. Gift med Carl Jönsson i Stråkanäs 5, Nederkalix sn. Nämnd 1605-1641, och länsman 1608-1630 (ur Leif Boströms "Nederkalix sockens familjer 1539-1739". sida 524).

Not: Eftersom Carl Jönsson själv inte påträffas i arvslinjerna, så måste uppgiften om hans mor i tänkeboken från 15/8 1635 vara felaktig. Istället skulle det röra sig om Carl Jönssons hustrus mor (svärmor).


Tabell 4:

Margareta Henriksdotter (från tabell 1). Död före 13/10 1634.
Gift med Nils Larsson i Brännland, Umeå lfs. Nämnd 1551-1581 (ur Agneta Olofssons "Umeå församling: Byar och gårdar 1539-ca1760").
Fyra barn:
a/ Hans Nilsson, se tabell 5.
b/ Henrik Nilsson.
c/ Anna Nilsdotter, se tabell 6.
d/ Karin Nilsdotter, se tabell 7.


Tabell 5:

Hans Nilsson i Brännland, Umeå lfs (från tabell 4). Nämnd 1582-1605.
Gift med Kerstin Persdotter från Grisbacka (Johan Bures släktbok, sida 139).
Två barn:
a/ Johan Hansson i Brännland, död före 13/10 1634. Nämnd 1607-1615.
b/ Malin Hansdotter. Gift med Mårten Olofsson i Umeå stad, nämnd 1642-1643 (mtl).


Tabell 6:

Anna Nilsdotter (från tabell 4).
Gift med Christoffer Clemetsson. Nämnd i Kåddis, Umeå lfs 1604-1629, sedermera borgare i Umeå stad. Nämnd i staden 1642-1643 (mtl). Efter makarna gavs testamentspeng till landskyrkan kyrkoåret 1645/46 (LIa:1 sida 148).Inga barn. Efter hustru Anna uppkom en arvstvist 26/8 1652 (dombok, se nedan) 


Tabell 7:

Karin Nilsdotter i Hissjö (från tabell 4).
Gift med NN.
Två barn:
a/ Anna. Gift med Anders Davidsson på Hissjön 3. Nämnd 1615-1635. Makarna levde än 26/8 1652 (dombok).
b/ Margareta. Gift med en Mickel, vars namnattribut jag inte kunnat uttyda.


Umeå socken [sida 562-562v i renoverade domboken]
"Anno 1652, den 26 Augusti höltz Tingh.

Samma dagh kommo för Rätten Anders Dafuidson i  Hissiön, och Oluf Nilson i Hiske, begärandes af Rätten enn sentens och doom, om det arfuet som ähr fallit efter hustro Anna i Kaddis, och blef her om rannsakat och skärskådat, som föllier för:de hustro Anna i Kaddis har Anders Dafuidsons hustros moder sÿster, såsom och be:te Oluf Nilsons moders moder sÿster för:de Oluf Nilsons moder blef död enn god tidh för ähn hustru Anna död blef, men Anders Dafuidsons hustro lefuer ähn nu, altså tilspordes Rätten om icke Anders Dafuidsons hustro som lefuer efter hustro Anna behålla arffuet, och Oluf Nilson och hans mederfuingar gå därifrån (...)

Denna tings rätten tillfrågade ofuanbe:te Oluf Nilson om honom tänkas wädia eller Appellera emot domen så stod honom fritt, der till han Oluf Nilson och hans suågrar Oluf Anderson i Rödbäck och Abram i Hiske nekade och sade sig wäll willia wara tillfridz wid denna doom the bekommit hafua.



Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3134 (1650-1652) Bild 5610 / Sida 562 (AID: v421261.b5610.s562, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 8 (Nils Larssons dotter från ett tidigare gifte):

NN Nilsdotter från Brännland. Var sannolikt gift och hade ett barn:

- Dotter, död senast 1645/46 (dombok 26/8 1652, se nedan).
Gift med en Nils.
Tre barn:
a/ Olof Nilsson i Västerhiske 8, Umeå lfs. 30 år gammal enligt roteringslängden 1637. Nämnd 1642-1663 (mtl). Gift.
b/ NN Nilsdotter, död ca 1656 (mtl). Gift med Olof Andersson, möjligen på Röbäck 2, Umeå lfs. Nämnd 1642-1687 (mtl).
c/ NN Nilsdotter, död ca 1653 (mtl). Gift med Abraham Olofsson på Ytterhiske 2, Umeå lfs. Nämnd 1652-1682 (mtl).

Min kommentar: Olof Nilsson och hans systrar upptas icke i arvskiftet efter Dordi Henriksdotter i Stockholm, och var således inte direkt släkt med henne. Dessutom vore det även problematiskt ur en kronologisk synvinkel. Margareta Henriksdotter, född på 1560-talet, kan knappast ha fått en dotterdotters son redan omkring 1607.


Det var allt, puh. Eventuella rättelser eller synpunkter välkomnas tacksamt.  ;D

3
Övriga släkter - F / Fagg
« skrivet: 2019-10-17, 15:45 »
År 2013 skickade jag in en fråga under Luleå stad:

"Bergmästaren Sven Fagg testamenterar 50 daler till Luleå stads kyrka efter sin svärmor år 1693. Vem var hon? Källa:
Luleå domkyrkoförs LIa:1 (1684-1754) Bild 240 / sid 35 (AID: v396255.b240.s35, NAD: SE/HLA/1010117)

Enligt Bergsstatens hemsida förestod Sven Larsson Fagg tionde bergmästardömet (Västerbotten med lappmarkerna) åren 1685-1691 samt 1693-1694. Silverbruket i Kvikkjokk tjänade nog som bostadsort. Sven Larsson Fagg kom senare att förflyttas till sjätte bergmästardömet (Värmland jämte Dalsland och Bohuslän) där denne var åren 1694-1695. Alla upplysningar om hans familjeförhållanden tas tacksamt emot." varpå Stig-Lennart Johansson svarade:

"Enligt [http://nad.riksarkivet.se/bildvisning/B0002183_00309] myntproberare i Stockholm, sedermera ... Bergsstaten 1685-1702 och [SVAR Bildid: A0067812_00007] Myntverket efter 1680: proberare Sven Fagg.   
Fagg-släkt under 1600talet på Faggegården, Donsö, Styrsö (O) ..."

Och min replik: "Tack! Sven Fagg var således proberare vid Kungliga Myntet i Stockholm åren 1674-1684. Om han gift sig där är ovisst, då inga napp gjorts i Gamla stans församlingar.
 
Källa: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Myntverket t.o.m. 1680 serie A och B, SE/RA/522/16/54/1, bildid: A0067811_00145 "

Här kommer ytterligare pusselbitar som kan vara till hjälp för framtida kartläggning. Bergmästaren Sven Fagg var avliden senast den 30/6 1696 enligt ett brev daterat detta datum, och Fagg hade till måg Jonas Andersson Borgman i Stockholm.

Källa: Kammarkollegiet: Ämnessamlingar, Präster t.o.m. 1680 serie B, SE/RA/522/16/65/5, bildid: A0067830_00183

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067830_00183


Jonas Borgman tycks kort efteråt ha blivit bergssekreterare i Falun, enligt en bouppteckning efter hans föräldrar hökaren Anders Johansson och Brita Börjesdotter i Bergsgränden på Norrmalm (Klara fs) från den 4/3 1698:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:55 (1698) Bild 2750 / Sida 258 (AID: v222341.b2750.s258, NAD: SE/SSA/0145a)

Jonas Borgmans son Carl född den 28/6 1699 i Falu Kristine fs (CI:1 sida 71). Förmodligen identisk med det barn som begravdes där den 13/10 samma år (sida 131).

4
01) Allmänt / Avlidna soldater på fälttåg
« skrivet: 2018-11-24, 17:33 »
I oktober 1790 dog tjugotre soldater från Västerbottens regemente i Vasa i Finland.


4/10, soldat Snar, 20 år
7/10, soldat Stormhjelm, 36 år
8/10, soldat Grefve, 32 år 6 månader
6/10, soldat Forsman, 28 år
9/10, soldat Grön, 38 år
9/10, soldat Tegenfeldt, 25 år
9/10, soldat Hurtig, 20 år
10/10, soldat Abbor, 51 år
12/10, soldat Bulder, 30 år
14/10, soldat Reslig, 27 år
15/10, soldat Spännare, 26 år
17/10, soldat Kruskopp, 37 år
16/10, soldat Lång, 30 år
24/10, soldat Ström, 34 år
24/10, soldat Manlig, 27 år
21/10, soldat Avander, 24 år
24/10, soldat Brännare, 30 år
15/10, soldat Lunda, 24 år
17/10, soldat Rusk, 21 år
17/10, soldat Järf, 24 år
30/10, soldat Stålberg, 25 år
30/10, soldat Granberg, 31 år
30/10, soldat Skarpsvärd, 25 år


Källan är dödboken för Korsholm: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066539

5
Sankt Petersburg / Nyen
« skrivet: 2018-11-23, 21:11 »
Mot slutet av 1600-talet var Sankt Petersburgs svenska föregångare Nyen en relativt stor stad, och sägs år 1700 ha inrymt cirka 2.000 invånare (nätuppgift). Men på grund av Stora ofreden försvåras personforskningen av en total brist på kyrkoböcker och mantalslängder. Släktforskare med anor från Nyen hänvisas till länsräkenskapsböcker för Kexholm och Ingermanland, med tusentals sidor att plöja genom. Fast där verkar olika förteckningar med koppling till denna stad finnas för enbart åren 1687-1694, tråkigt nog. För intressenter ges härmed en sammanställning med direktlänkar till Finska Riksarkivets digitalarkiv.



Begravningsräkenskaper för Svenska kyrkan i Nyen:

1687 (sida 2766-2772): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222216

1688 (sida 2207-2010): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437897

1689 (sida 2260-2263): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440203

1690 (sida 2187-2195): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441521

1691 (sida 2675-2681): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425623

1692 (sida 2030-2037): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13428975

1693 (sida 2059-2063): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13444970

1694 (sida 2194-2199): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438502



Gåvoinsamlingar till Nyens hospital i samband med bröllop:

1687 (sida 2872): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222269

1688 (sida 2257): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437930

1689 (sida 2324): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440259

1690 (sida 2940): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441648

1691 (sida 2724): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425762

1692 (sida 2082): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13429110

1693 (sida 2108): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13445116

1694 (sida 2233): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438535



Vunna burskap i Nyen, ofta åtföljda av saköreslängder på efterföljande sidor:

1687 (sida 2584): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222142

1688 (sida 2084): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437844

1689 (sida 2143): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13440085

1690 (sida 2078-2079): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13441290

1691 (sida 2576): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13425798

1692 (sida 1944-1945): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13428733

1693 (sida 1957): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13444690

1694 (2120-2120v): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13438434



Renoverade domböcker för Nyens rådhusrätt åren 1684-1698:

http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=315349.KA

Renoverade domböcker för Nyens kämnärsrätt 1688-1699:

http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=315350.KA

Dessa böcker är försedda med namnregister i slutet av varje volym.


För Nyens trivialskola återfinns 1688:års elevmatrikel i länsräkenskapsboken.

1687:års bok (sida 2895-2896v): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13222292

Några studenter från Nyen i elevmatrikeln för Svenska skolan i Narva samma år:

1688 (sida 2245-2252): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13437922



Finns ytterligare förteckningar som kan beröra Nyens invånare så är ni välkomna att bidra här.   :)

6
Jeg søger Anton Ferdinand Månsson, fød 30.6.1865,kommet til Helsingør 1895 og gift der. Søges fødested og forøldre.

7
Jag har ett litet problem när det gäller samen  Mårten Mårtensson, som var klockare och länsman i Falträsk, Lycksele sn, f. ca 1665, d. 1719-02-23. Frågan gäller vem som egentligen är hans far. Det finns här två motstridiga uppgifter. Enligt den ena uskulle Mårten Mårtenssons far heta Mårten Olsson. Denna uppgift ges av bl.a. Ossian Egerbladh i boken Fyra gamla lyckselebyar - Björksele, Brattfors, Falträsk, Vägsele.
 
Sedan finns det en annan uppgift, som säger att Mårten Mårtenssons far heter Mårten Jonsson Djäkne. Denna uppgift ges bl.a. av Bo Lindwall i Roger Pontares antavla, som finns inlagd under Kändisars antavor. Även andra personer har kommit med denna uppgift.
 
Men vad är då rätt? VEM är egentligen Mårten Mårtenssons far? Vad finns det för källor till de två olika påståendena?  
 
Och finns det någon som vet vem Mårten Mårtenssons mor är, och övriga anor på moderns och faderns sida?
 
Tacksam för all tänkbar information som kan delges.

8
Resandesläktnamn A-Ö / Winberg (Windberg) och namnet Grisilla
« skrivet: 2008-09-11, 08:11 »
Maria Windberg soldatänka ifrån Umeå född 1711 av Christian Windberg och hustru N.N. Gift med soldaten vid Vesterbott. Regemente Christian Jägare. Har med honom 4 barn av vilka 2 leva.  
Död 29 maj 1798.
 
Maria Jägare ovannämda änkans dotter född i Umeå 1757 9 aug. av soldatfolket Cristian Jägare och hustru Maria Windberg.
Död i Öränge d. 4 juli 1798
 [Njutånger Gävleborg E:1 GID: 1497.32.66300]

9
Förnamn - J / Justus
« skrivet: 2005-03-16, 09:36 »
Den 16 juni 2003 frågade Ann Little:
 
Kan någon ge mig ursprunget av namnet Jussi, som i Jussi Björling? Har det kanske något att göra med namnet Justus?
 
Hon fick aldrig något svar på om Jussi hade något att göra med Justus. Själv söker jag en förklaring till Justus.  
 
För min del genom ett litet brev skrivet 1887 av min morfar när han var cirka 10 år och där han hälsar till morbror Justus, vilken bara kan vara en morbror med namnet Gustav Edvard.
 
Justus bör därför i mitt fall vara ett smeknamn för Gustav. ( Jämför Augustus - Gustav - Justus )
 
Hasse S

10
Skellefteå (landsförsamling) / C:4 sida 226 1768-12-24
« skrivet: 2015-05-09, 13:37 »
Den 24 december 1768 föds en son som den 25 december döps till Anders enligt AID:v139634.b229.s226 (överst högra sidan).
 
Vilken är födelseplatsen?
Heter fadern Jöns Pärsson?
Heter modern Brita Andersdotter?

11
Kan jag få hjälp av någon att läsa denna dödsannons?  

12
Råneå / Råneå kyrkoarkiv, Föddda, C/3 (1768-1795) s.173
« skrivet: 2014-02-13, 01:43 »
Jag undrar var Anders Larsson kommer från, Calix.. men vad står det före?
 

 
Vänligen,
Jonas Öhlund

13
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla Jakob Lindbaum
« skrivet: 2007-06-29, 15:00 »
Går födelseorten för regementsskrivaren Jakob Lindbaum [1662-1721] att tyda ur 1719:års generalmönsterrulla?
 
 

14
Lycksele / Lycksele vigda 1802 GID 2009.8.23000
« skrivet: 2006-11-23, 19:22 »
Matts Persson är ifrån Knaften, men varifrån är hustru Brita Samuelsdotter?
Tacksam för hjälp!

15
Hej
 
I'm looking for Caspar Rist born abt. 1610 in Ottensen near to Hamburg, Germany.
 
He went to Sweden abt. 1635, married and settled in Lappland.
Old family-tales thougt him to be a pastor as well as his father, but he was a silversmith and copperplate engraver.  
Some works of him you can find in castle Skokloster, in the churches of Piteå and Luleå and in the Finnish National Museum in Helsinki.
 
He was married to a native (Same) and they had had at least two children as we know. One of the grandchildren should have been a professor at the university of Uppsala, but this was denied by this institution.
 
With the help of G-gruppen I found, that he was a silversmith in Piteå from 1639 to 1645. Then he went to Torneå where his trace is lost in 1646.
 
His predecessor in Piteå was a certain Mans goldsmed 1632 to 1638.  
Did he die and Caspar married his wife Brita?  
Later we found a Brita Rist in Umeå.
 
Successor of Caspar as a silversmith in Piteå was Erik Mansson Sterner, obviously son of Mans.  
 
To a remark by his brother Johann Rist, Caspar died about 1650-1655.  
And Brita went to Umeå? Or did he work in Umeå?  
Or did he go to Finland?
 
The churchbooks of Piteå beginning 1702, books of Umeå later in 1725
 
So I hope that perhaps this way will lead to some more information about life and descendants of Caspar Rist in Sweden (Finland).
 
 
Thank You
 
Michael Kohlhaas
Germany

16
Religion / Luther, Martin (1483-1546)
« skrivet: 2005-06-06, 17:55 »
Hej!
 
Min farmor berättade för länge sedan att hennes mor Carolina sade sig vara släkt med Martin Luther i sjuttonde led.  
 
Jag har försökt forska på Carolinas mors sida utan att hitta något som tyder på detta. Carolinas far Magnus Andersson var född i Värnamo 1799. Eftersom kyrkböckerna därifrån brann 1869 så vet jag inte säkert vad hans föräldrar hette, men farmor ville minnas att de hette Anders och Cajsa. (Hon har berättat många saker som visat sig vara korrekta när jag kollat upp dem.)
 
Jag har gått igenom Värnamos död- och begravningsböcker 1825-1854 och skrivit upp alla med namnen Anders respektive Cajsa, vilka var i fertil ålder 1799. Så småningom hittade jag ett par med dessa namn, som dog på samma ställe.  
 
Backstugan Stenbacken under Nederby, Wernamo:
Anders Månsson  f 1758  d 1833  och  
Cajsa Petersdotter  f 1768  d 1843  (enka och fattighjon)
 
Dessa personer är förstås mycket osäkra, men ändå ett litet halmstrå som eventuellt kan leda till en lösning. I mantalslängderna runt 1799 har jag inte hittat dem.
 
Har även sökt på internet efter Martin Luthers ättlingar. Det verkar som om det endast finns levande ättlingar efter en av hans döttrar. Efternamnet Luther skulle isåfall ha försvunnit tidigt.  
 
Häromdagen fann jag Niclas Rosenbalcks inlägg från 25 nov 2003 under rubriken Språk, ord och namn / Personnamn / Förnamn L-O / Olina. Där skriver han om en Olina Persdotter i Raflanäs som vigdes 1689 i Väckelsång med soldaten Jacob Larsson (senare Skogman) ifrån Högahult, Nöbbele sn. (De flyttade sedan till Nöbbele, Kronobergs län.) Hans föräldrar var kaptenen Lars Danielsson i Högahult och Rosina, som enligt prästen i Nöbbeles uppgift i början av 1700-talet var en ättling till Martin Luther.
 
Stack direkt ner till biblioteket för att söka i Genline, men hittade inte personerna ifråga. Undrar nu om någon vet något om denna familj? Eller kan tipsa mig om var jag ska leta vidare? Kanske kan man komma fram till att någon av ättlingarna flyttade till Värnamo?
 
Med vänliga hälsningar
Marianne

17
Witfot / Vitfot / Witfot / Vitfot
« skrivet: 2007-01-11, 17:47 »
Murmästaren Erik Holm 1731-1790 gifter sig i Piteå stad nyårsdagen 1756 med pigan Anna Elisabeth Granberg, varifrån hon kommer är okänt. De första åren bor makarna i byn Antnäs i Nederluleå lfs, där barnen Christina Maria, Carl Petter, Johan, Erik, Anna Elisabeth och Anna Catharina föds åren 1756-1764. Familjen flyttar senare till Kyrkobordet. Erik Holm var son till smeden Petter Holm och hans maka Maria Mårtensdotter ca 1706-1794, som var bosatt på Kyrkobordet från år 1748.  
 
I Antnäs finns enligt kommunionlängden svärmodern Anna Brita hos familjen. Längden från 1765 anger Anna Elisabeths ålder till 28 och hennes mor till hela 85 år. När Anna Brita dör 1766 25/5 anges hon vara 95 år i dödboken. Något är fel här! Då Erik Holm har en syster med namnet Anna Brita Holm ca 1736-1807 som blir bondmora på Långnäs 3 lutar jag mig åt att prästen angett fel släktrelation så att Anna Brita Vitfot därmed blir mor till Maria Mårtensdotter och mormor till Erik Holm istället. Om man tittar på barnens namngivning bör Anna Elisabeth Granberg vara dotter till en Carl Granberg och Christina.  
 
Var i Sverige kan Anna Brita Vitfot tänkas komma ifrån och hur vanligt var det med dubbelnamn i mitten av 1600-talet egentligenâEUR¦?
 
 
Nederluleå DII:1B 1765-1780 sida 173 GID: 1987.55.19500
 

 
 
Nederluleå E:1 1765-1823 sida 10 GID: 1987.89.13400
 

 
 
Med vänlig hälsning / Constantinus

18
Winroth / Winroth
« skrivet: 2002-02-01, 12:10 »
Jag vet tyvärr ingenting om de släkter Winroth som Erik och Ulf diskuterar här  [under Smedsläkter / moderators anm.]. Jag skulle dock vilja berätta, när nu denna rubrik finns på Anbytarforum, att min släkt Winroth härstammar från gruvarbetaren vid Garpenbergs gruva i Dalarna Karl Fredrik Norgren, som omkring 1890 tog namnet Winroth. (Han tog namnet utan synbar anledning, alltså ingen anknytning till något ortnamn på Vin- eller så, inte ens flera generationer tillbaka). Jag har rett ut hans ättlingar, åtminstone delvis, och delar gärna med mig till den som är intresserad.

19
Willwinter / Willwinter
« skrivet: 2014-10-21, 07:26 »
Den 31/5 1692 framkom en marionettspelare i Luleå och anhöll om burskap i staden:
 
”d: 31: May angaf sig Marienettspelaren Michael Willwinter begiärandes winna burskap, men såsom han intet hafwer något gebördzbreff eller Attest om sitt förhållande och härkombst eller ifrån sin förra husbonde hwilken uthi åtskilliga gode mäns närwaro skall hafwa fällt något otienligt taal om denne Michael, ty kan denne hans begiäran honom eÿ bewillias.”
 
Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:2 (1684-1700) Bild 1470 (AID: v366993.b1470, NAD: SE/HLA/1050027)
 
Då Michael Willwinter inte återfunnits i stadens övriga källor kanske han synts till någon annanstans istället...?

20
DISBYT i Bertil Sundins inlägg:  
 
Mor: Maria Mört  
d omkring 1697 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län  
 
 
Magnus Walltier Valltjärn  
f 1685 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län  
dp 1685 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
----------------------------------------------------------
 
 
Maria Mört
d omkring 1697 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Gift med ???  
 
Barn:
 
Hans Walltier Valltjärn
f 1680 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1680 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Anders Walltier Valltjärn
f 1682 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1682 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Simson Walltier Valltjärn
f 1683 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1683 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Magnus Walltier Valltjärn
f 1685 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1685 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Erik Walltier Valltjärn
f 1687 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1687 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län (**) ;  
 
Anna Katarina Walltier Valltjärn
f 1691 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1691 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Maria Walltier Valltjärn
f 1692 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1692 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Elisabeth Walltier Valltjärn  
f 1693 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1693 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; v 1720 Nederkalix, Norrbottens län
 
Maria Walltier Valltjärn
f 1695 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1695 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
Maria Walltier Valltjärn
f 1696 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; dp 1696 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; d 1706 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; bg 1706 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län
 
-------------------------------------------------
 
 
Per-Anders Hörlings bidrag:
 
Maria Mört
 
Gift med Erik Walltier
 
Hans Walltier  
f 1680 Galtströms Bruksförsamling, Västernorrlands län; 1715 Nederkalix, Norrbottens län; d 1738 Nederkalix, Norrbottens län; bg 1738 Nederkalix, Norrbottens län
 
-------------------------------------------
 
Helena Kanik /Kanick, f 1669 Älvkarleby, Uppsala län. d 1710 Njurunda, Västernorrlands län.  
 
Gift med Erik Andersson Walltier, f 1658 Sundsvalls Gustav Adolf, Västernorrlands län; d 1709 Njurunda, Västernorrlands län; bg 1709 Njurunda, Västernorrlands län.  
 
Barn: Kyrkoherde Hans Walltier, f 1680 Njurunda, Västernorrlands län; d 1738 Nederkalix, Norrbottens län.  
 
Källa:  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-30 06:43)

21
Turdin / Turdin
« skrivet: 2002-12-02, 19:42 »
Turdin från Norrum by i Bygdeå
 
Finns det någon som forskat i denna släkt och som kan bekräfta att dessa uppgifter jag erhållit  stämmer.
 
Turdin, Lars Nilsson. Född c:a 1640 i Norrum by, Bygdeå Död 1723 i Norrum by, Bygdeå.
 
Hade fyra söner som flyttade till Finland.Tre till Nykarleby och en till Jakobstad.Samtliga blev handelsmän och kom att få ett stort inflytande i trakten.
1.Turdin, Olof Larsson. Född 1659  
2.Turdin, Nils Larsson. Född 1666  
3.Turdin, Anders Larsson. Född 1677  
4.Turdin, Petter Larsson. Begravd 4/7 1725.  
 
Har bristfälliga uppgifter om ättlingarna till dessa söner. Äldsta sonen Olof hör till mina egna anor. Här även fått uppgifter om att Lars Nilssons far hette Nils, hans far hette Östen och Östens far hette Lars. Stämmer det?
Mvh.
Christina

22
Tingvall / Tingvall
« skrivet: 2014-05-31, 19:50 »
Ok, tack. Kanske var Johannes gift med denna Johanna Piper innan giftet med Kristina Andersén?

23
Thorsell / Torsell / Thorsell / Torsell
« skrivet: 2009-07-26, 13:44 »
Jo, jag tänkte på dina Torsells. Men äldste sonen är född 1797 i Ör (P). Frågan är var detta Näset ligger? Någon som vet?
 
Något samband verkar det finnas, Greta Maria Wigelius heter fältväbeln Samuel Gråbergs änka i Fryksdals bou. De bor i Näs!
 
(Meddelandet ändrat av izla 2009-07-26 13:53)

24
Terserus / Terserus
« skrivet: 2010-10-02, 16:41 »
Har forskat i många, många år men aldrig använt mig av detta forum.
Har i min släkt en Justina {Andersdotter} Tersera, gift med Erik Abrahamsson adlad Gyllenflycht. Denne var häradsdomare i Värmland. Har inte funnit någon{Anders} Terserus bland alla Terserusbarn. Har någon möjligen stött på honom. Släktförskare Göhte i Stockholm, nu död sedan länge,antog att han troligen härstammade från stormor i Dalom. Finns det någon annan Terserus släkt på 16-1700-talet?
Hoppas på napp
Berith Elowsson

25
Reffman / Reffman
« skrivet: 2007-07-30, 07:21 »
I Härnösand finns tre flickor Reffman, Juliana f 1698, Christina f 1699 och en Catharina. Dessa kan möjligen vara döttrar till någon Nathanael. Modern heter Elöisabet Holmsten omg 1710 m smeden Måns Scarp i Härnösand.

26
Planting / Planting
« skrivet: 2011-08-17, 21:29 »
Erik Michelsson Planting förekommer som borgare i Piteå stad 1643-1652. En av hans söner blir rådman i Torneå, men var tar han själv och hustrun vägen? I Piteå stads mantalslängd är han gift, troligen född omkring 1600-1610. På nätet förekommer en felaktig uppgift att han avlidit i Pitholm 1651.
 
Tacksam för alla upplysningar! Ulf Holmberg, Piteå.

27
Otto / Otto
« skrivet: 2012-04-08, 21:33 »
Kan släkten Otto förövrigt varit ingift i någon av bergsmans-släkterna kring Kopparberget? Vem var Aegidius morfars far, Michael Erici Helsingius, gift med till exempel? Han var väl en av de mest framgångsrika bergsmännen på Kopparberget, förutom att han även var kyrkoherde där?
 
MVH Jakob

28
Michel / Michel
« skrivet: 2015-12-05, 21:23 »
Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad):
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 10, 1797 13/12, sid. 80:
»Pierre Michel 38 år gammal, som är är född och tilbragt sin första ungdoms tid i Rom, där bästa Italienskan talas, och som sedan uppehållit sig 15 år i Frankrike, samt sist flere år i Tyskland, åstundar condition hos något Herrskap i Skåne, för at underwisa i Italienska och Franska språkens så wäl talande, som läsande och skrifwande. Han kan äfwenwäl tala Tyska språket; och wisar hederliga betyg om både sin conduite och capacité. Adreße på honom erhålles, där deßa blad utgifwas.»
 
Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 44, 1798 18/7, sid. 351:
»Om något Herrskap skulle åstunda för sina barn någon handledning uti Italienska, Franska och Tyska språken, så är jag beredwillig at i sådan afsigt, under ferierne, mot billigaste wilkor engagera mig. Pierré Michel.»

29
Kuut / Kuuth / Kuut / Kuuth
« skrivet: 2012-07-12, 16:22 »
Två småfynd som kompletterar mitt inlägg från 14 juni 2010:
 
Hattmakaren Carl Falck och Anna Köniksdotter fick tvillingbarn två gånger.
 
Könik och Annika döpta i Nikolai fs 1685 15/11.
 
Anna och Elisabeth nöddöpta i Katarina fs 1688 21/1, båda dog efteråt.

30
Kahlmeter / Kohlmäter / Kahlmeter / Kohlmäter
« skrivet: 2015-02-23, 04:35 »
Jag önskar komplettera artikeln i Svenskt Biografiskt Lexikon med en mindre kartläggning av ätten Kahlmeter i Stockholm:
 
 
Tabell 1:
Jakob Kohlmäter, död 1652 i Nikolai fs (bg. 25/10 i Jakob fs). Kryddkrämare.
Gift med NN (Anna?), död 1650 i Nikolai fs (bg. 10/1 i Jakob fs). Tidigare gift med handelsman Hans Siverts.
Barn (ej i ordningsföljd):
a/ Hans Kohlmäter, se tabell 2.
b/ Jakob Kohlmäter, se tabell 3.
c/ [son] Kohlmäter, död 1638 i Nikolai fs (bårpeng 29/9 i Tyska fs).
d/ [son] Kohlmäter, död 1648 i Nikolai fs (bg. 12/5 i Jakob fs).
e/ Anna Kohlmäter, se tabell 4.
f/ Elsa Kohlmäter, se tabell 5.
g/ Elisabeth Kohlmäter, se tabell 6.
h/ Sara Kohlmäter, död 1651 i Tyska fs (bg. 13/2 i Jakob fs). Gift 12/8 1649 i Tyska fs med bryggare Andreas Hartich.
i/ Maria Kohlmäter, död 1654 i Nikolai fs (bg. 6/2 i ett kloster; bårpeng 5/4 i Tyska fs).
 
Moder NN, död 1637 i Nikolai fs (bårpeng 25/11 i Tyska fs).
Styvdotter Maria Siverts, se tabell 7.
Styvson NN Siverts, död 1641 i Nikolai fs (bg. 6/5 i Jakob fs).
En piga, död 1651 i Nikolai fs (bg. 16/10 i Jakob fs).
 
I bouppteckningen efter dottern Elisabeth Kohlmäter från 19/9 1674 omnämns, förutom hennes broder Hans Kohlmäter, även handelsmannen Baltzar Wissman såsom ”barnmoders systers man”. Detta innebär att Jakob Kohlmäter d.ä. var styvfar till Wissmans maka Maria Siverts. I sammanhanget bör påpekas att Hans Kohlmäters son, kammarskrivaren Hans Kohlmäter d.y., kom att ingå äktenskap med Maria Siverts dotterdotter Anna Maria Ryman.  
 
 
Tabell 2:
Hans Kohlmäter, död i början av 1686 i Nikolai fs (bårpeng 29/7 i Tyska fs). Handels- och rådman.
Gift första gången med Christina Olofsdotter Hising från Köping, död 1659 i Nikolai fs (bg. 21/9 i Jakob fs).
Gift andra gången med NN, död 1675 i Nikolai fs (bg. 19/10 i Jakob fs).
Gift tredje gången med Ingeborg Olofsdotter, som överlevde mannen.
Barn:
1a/ Jakob Kohlmäter, döpt 9/6 1653 i Tyska fs. Död ung.
1b/ Anna Kohlmäter, gift 29/5 1679 i Nikolai fs med Thomas Albrekt Funck, borgmästare i Sala från 1685.
2c/ Petter Kohlmäter, döpt 11/3 1665 i Nikolai fs. Tjänade hos häradshövdingen Erik Nerbelius i Norrland år 1686.
2d/ Hans Kohlmäter, var på 16:e året 1686 (bou). Kammarskrivare. Gift med Anna Maria Ryman, döpt 22/6 1680 i Tyska fs. Dotter till handelsman Ivar Ryman och Anna Maria Wissman, se tabell 7e. Tre barn döpta i Nikolai fs: Hans 31/1 1700; Hans 11/2 1701 och ett icke namngivet barn 7/4 1702.
2e/ Jakob Kohlmäter, döpt 23/9 1671 i Nikolai fs.  
 
Peng gavs till Jakob fs för gravöppning åt en herr Kohlmäter 25/10 1706.
 
Bou efter Hans Kohlmäter 17/7 1686: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:32 (1687-1687) Bild 220 / sid 1 (AID: v222323.b220.s1, NAD: SE/SSA/0145a)
 
 
Tabell 3:
Jakob Kohlmäter, död 7/12 1669. Handelsman i Falun.
Gift 9/7 1654 med Anna Olofsdotter Hising från Köping, död 12/5 1709. Anna härstammade från Bureätten och hennes gren finns redovisad på sida 155-157 i Nils Burmans släktbok.  
Barn:
a/ Anna Kohlmäter, döpt 15/8 1656 i Tyska fs. Död -/3 1744 i Sala.  
Gift första gången 11/3 1677 i Stora Skedvi sn med komminister Andreas Laurentii Scheplerus, död 1693 i Sala.  
Gift andra gången med efterträdaren Jonas Tiliander i Sala.
b/ Olof Kohlmäter, född 1/1 1658. Död 17/1 1731, kl. 11 om natten. Löjtnant, senare bokhållare i Falun.
Gift första gången 21/7 1685 med Elisabeth Eriksdotter.
Gift andra gången 10/9 1689 med Anna Krumlin.
Gift tredje gången 20/6 1707 med Catharina Strömberg.
c/ Jakob Kohlmäter, bergsman vid Stora Kopparberget.  
Gift med Elisabeth Mickelsdotter.
d/ Christina Kohlmäter.
Gift med handelsman Aron Bäck i Stockholm. Deras son Jakob döpt 5/3 1699 i Nikolai fs.
e/ Johan Kohlmäter, död 12/8 1705. Bergsman vid Stora Kopparberget.
Gift första gången med Elisabeth Olofsdotter.
Gift andra gången 1693 med Brita Persdotter.
 
 
Tabell 4:
Anna Kohlmäter, Död 1684 i Klara fs.
Gift 14/5 1643 i Nikolai fs med kämnär Anders Tomasson, död ca 1666 i Klara fs.
Barn:
a/ Jakob Andersson, döpt 26/4 1644 i Nikolai fs. Köpgesäll 1672, var död före 1688 (bou). Gift och hade fem barn.
b/ Anders Andersson, döpt 21/6 1645 i Nikolai fs. Var bokhållare hos guvernör Carl Larsson Sparre i Norrland 1672.
c/ Anna Andersdotter, döpt 4/8 1646 i Nikolai fs. Död (bårpeng 6/1) 1691 i Tyska fs. Gift med bokbindare Sebastian Ehringer.
d/ Karin Andersdotter, född ca 1648 i Klara fs. Död (själaringning 4/7; bg. 19/7) 1687 i Nikolai fs. Gift med borgare Johan Mickelsson Burman.
e/ Brita Andersdotter, född ca 1650 i Klara fs. Död före 1688 (bou).
f/ Hans Andersson, född ca 1653 i Klara fs. Död före 1688 (bou).
g/ Margareta Andersdotter, född ca 1656 i Klara fs, Gift med inspektor Anders Trana.
h/ Sara Andersdotter Åberg, född ca 1658 i Klara fs. Död 27/3 1735 i Torneå. Gift ca 1681 med borgmästare Johan Kohre i Piteå, senare Torneå.
i/ Maria Andersdotter, född ca 1660 i Klara fs. Död före 1688 (bou).
j/ Barbro Andersdotter, född ca 1662 i Klara fs. Gift med organist Johan Trana i Vendel sn.
 
Anders Tomasson innehade någon jord i Malmby, Närtuna sn, där hans syster hustru Margareta Tomasdotter med dotter var bosatta.
 
Bou efter Anders Tomasson 29/4 1672: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:8 (1672-1672) Bild 3570 / sid 331 (AID: v222299.b3570.s331, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Bou efter Anna Kohlmäter 17/7 1688: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:33 (1688-1688) Bild 5040 / sid 486 (AID: v222324.b5040.s486, NAD: SE/SSA/0145a)

 
 
Tabell 5:
Elsa Kohlmäter, död (bg. 8/11) 1674 i Nikolai fs.  
Gift 30/5 1647 i Tyska fs med handelsman Johan To Möhlen (Tormöhlen?), död (bg. 24/9) 1671 i Nikolai fs.
Barn:
a/ Margareta To Möhlen, döpt 14/3 1648 i Nikolai fs. Död (bg. 21/6) 1675 i Nikolai fs. Gift 15/11 1674 i Nikolai fs med vinskänk Jörg Heinrich Fäder.
b/ [barn] To Möhlen, död (bg. 15/6) 1652 i Nikolai fs.
c/ [barn] To Möhlen, död (bg. 14/9) 1656 i Nikolai fs.
d/ Johan To Möhlen, döpt 1/5 1657 i Nikolai fs.
e/ Petter To Möhlen, döpt 17/5 1659 i Nikolai fs. Död (bg. 1/7) 1663 i Nikolai fs.
f/ Petter To Möhlen, döpt 12/12 1663 i Nikolai fs.
g/ [dotter] To Möhlen, död (bg. 25/3) 1674 i Nikolai fs.
 
 
Tabell 6:
Elisabeth Kohlmäter, död (bårpeng 3/7) 1674 i Tyska fs.
Gift första gången 19/11 1648 i Tyska fs med bokbindare Christoff Wenkstern i hans senare äktenskap. Död (bårpeng 27/7) 1668 i Tyska fs.  
Gift andra gången 7/12 1669 med hovmästare Georg M?ller från Gretsch i Meissen. Död (bårpeng 25/5) 1685 i Tyska fs.
Barn:
a/ Christoff Wenkstern, döpt 17/8 1649 i Tyska fs. Död (bårpeng 13/8) 1650 i Tyska fs.
b/ Jakob Wenkstern, döpt 3/9 1650 i Tyska fs. Död (bårpeng 17/10) 1652 i Tyska fs.
c/ Anna Elisabeth Wenkstern, döpt 27/8 1651 i Tyska fs. Död (bårpeng 29/7) 1652 i Tyska fs.
d/ Anna Elisabeth Wenkstern, döpt 20/10 1652 i Tyska fs. Död (bårpeng 21/11) 1653 i Tyska fs.
e/ Tobias Wenkstern, döpt 27/5 1654 i Tyska fs. Död före 19/11 1669 (bou).
f/ Elisabeth Wenkstern, döpt 25/11 1655 i Tyska fs.
g/ Christoff Wenkstern, döpt -/5 1657 i Tyska fs. Död (bårpeng 23/9) 1660 i Tyska fs.
h/ Jakob Wenkstern, döpt 8/5 1659 i Tyska fs.
i/ Tobias Wenkstern, döpt 13/11 1662 i Tyska fs.
 
Bou efter Elisabeth Kohlmäter 19/9 1674: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:10 (1674-1674) Bild 11060 / sid 1088 (AID: v222301.b11060.s1088, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Bou efter Christoff Wenkstern 19/11 1669: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:12 (1669-1669) Bild 3880 / sid 1754 (AID: v222296.b3880.s1754, NAD: SE/SSA/0145a)

 
 
Tabell 7:
Maria Siverts, död (bårpeng 1/10) 1666 i Tyska fs.
Gift 30/10 1642 i Tyska fs med handelsman Baltzar Wissman från Minden i Westfalen. Död (bårpeng 20/12) 1681 i Tyska fs.
Barn:
a/ Elsa Wissman, döpt 14/4 1644 i Tyska fs. Gift före 1676 med inspektor Erik Gråberg, som var död 1682.
b/ Johan Wissman, döpt 11/7 1646 i Tyska fs. Död ung.*
c/ Anna Maria Wissman, döpt 13/2 1649 i Tyska fs. Död (bårpeng 30/3) 1649 i Tyska fs.
d/ Jakob Wissman, döpt 10/12 1649 i Tyska fs. Död ung.*
e/ Anna Maria Wissman, döpt 27/7 1654 i Tyska fs. Gift 7/12 1676 i Tyska fs med handelsman Ivar Ryman.
f/ Catharina Wissman, döpt 26/3 1657 i Tyska fs. Död ung.*
g/ Baltzar Wissman, döpt 14/1 1658 i Tyska fs.
 
*Bårpeng gavs till Tyska fs för ett barn 12/8 1657, ett barn 24/6 1658 och en son 2/5 1674.
 
Bou efter Maria Siverts 28/1 1676: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:14 (1676-1676) Bild 1900 / sid 171 (AID: v222305.b1900.s171, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Bou efter Baltzar Wissman 12/4 1682: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:25 (1682-1682) Bild 4700 / sid 450 (AID: v222316.b4700.s450, NAD: SE/SSA/0145a)

 
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2015-02-23 22:51)

31
Janzonius / Janzonius
« skrivet: 2005-06-27, 14:01 »
Vem var hustrun till till häradshövdingen i Hälsingland Peter Janzonius ?  
Samt mor till dottern Catharina Janzonia f. 1707-12-? d. 1776-12-24 på Riddersborg. (Elgenstiena von Schaeij nr. 1941).Catharina gifte sig med Peter von Schaeij f. 1700-?-? d.1761-03-12.
 
mvh Annette

32
Hultenberg / Hultenberg
« skrivet: 2000-09-23, 14:40 »
Hej!
Jag har fastnat på en ana, vid namn Aron Hultenberg ( Har efterlyst honom förut, fick aldrig svar) Enligt böckerna, var han född 1744 i Sörmland, han fanns i Eds socken i Värmland ( Östra Kyrkoskogen)  1777, där han var gift med Brita Cajsa Berg, född 1746, By ( S).  I samma husförhörslängd fanns det ytterligare en kvinna vid namn Stina Larsdotter ( 1720 - 1791), mina funderingar rör sig kring hennes släktskap, då hon möjligen kan ha varit mor till Aron.  
Han arbetade som klockare.
Finns det någon som stött på denne man, och var det i Sörmland??
 Hälsningar Maggan
 
 
Inlägget flyttat 18 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

33
Hortman / Hortman
« skrivet: 2009-07-31, 18:03 »
Hej!
Jag söker uppgifter om Hilda Sofia Hortman, f 1877-08-12 i Lillpite och död 1952 i Kiruna. Hon gifte sig med Karl Elis Falk 1897 och de skiljde sig 1938.
De fick 9 barn mellan 1898 och 1914.
 
Therese

34
Hallin / Hallin
« skrivet: 2011-04-03, 10:47 »
Jag söker information om en Elna Hallin född i slutet av 1800-talet. Levde (ev föddes) på Ektorpet, S? säteri i Teda socken utanför Enköping.
 
Tacksam för all information!

35
Garling / Garling
« skrivet: 2012-07-12, 11:39 »
Söker information om
Insp. enck. madam Maria Garling från Piteå. Hon gifter sig 1749 i Dragsfjärd  med kaptenen Carl Gustav Krumhorn.
Krumhorn är en av mina förfäder.
Christel / Finland

36
Eurenius / Eurenius
« skrivet: 2009-10-18, 16:25 »
Barnhusbarnet nr 5359 (senare nr 8952) Erik, född 1817 23/8, blev i mitten av 1820-talet upptagen till fostran av bonden Bengt Olofsson i Sörviken i Sundsjö sn (Jämtland). Senare blev denne gosse med namnet Erik Bengtsson Eurenius1 bosatt i Bräcke socken och stamfar för den jämtländska släkten med samma namn.
Farsnamnet Bengtsson synes taget efter fosterfadern; alltså inte efter rätte fadern.
På nätet finns uppgifter om att Eriks far var en Jakob Eurenius i Stockholm, men några indicier eller bevis framläggs inte. Alltså, finns det något som styrker Eriks relation till Jakob E. och därmed till den ångermanländska släkten Eurenius.
 
1) Googlar man på detta namn får man ingen träff, däremot på 'Erik Benitsson Eurenius'. I hfl. kan fosterfaderns namn slarvigt tolkas som Benit (se Sundsjö AI:2 s. 82 - 2593.14.94400), men där står rätteligen Benct. Det tyder uppenbart inte på någon självständig forskning när samtliga påträffade sajter har samma fel.

37
Elingius / Elingius
« skrivet: 2009-03-13, 09:01 »
Ovanstående inlägg hitflyttades 13 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Georg Chr Elingius - magister, skolmästere, lektor.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

38
Burmeister / Burmeister
« skrivet: 2014-09-09, 22:13 »
Jag söker information om en Antoni Burmeister i Stockholm. Han levde åtminstone där under början av  1600-talets andra hälft. T ex i vilken församling bodde han?
 
Tack på förhand

39
Burman / Burman
« skrivet: 2014-07-31, 23:04 »
Tack för tipset! Jag ska kolla upp det!

40
Burgerus / Burgerus
« skrivet: 2004-11-23, 21:28 »
Vet någon om det finns ett belagt samband mellan Petrus Burgerus, kapellan i Nysätra, Bygdeå (1659-81) och kyrkoherdarna Martinus och Joachim Burgerus i Hamrånge? Petrus anges i herdaminnet vara född i Ångermanland, men det är väl bara halvvägs till Hamrånge från Bygdeå så kopplingen känns rätt svag. Om någon känner till detta alternativt vet något annat om Petrus Burgerus ursprung är jag intresserad.

41
Brodinus / Brodinus
« skrivet: 2013-04-20, 04:08 »
I Stockholm fanns en sekreterare, sedermera kommissarie Anders Brodinus som begravdes 6/8 1683 i Jakob och Johannes fs. Han gifte sig 30/4 1676 i samma församling med Aletta Larsdotter, begravd där 28/6 1681 (dotter till generalkamrer Lars Jonsson, begravd 22/5 1675, och hans hustru Catharina Skoug, död 10/4 1708. Makarna var bosatta i Jakob och Johannes fs, men ägde likväl hemman i Bergby, Hanmora och Lundkulla på Adelsön). 3 barn:
 
1/ Catharina Brodina, döpt 29/4 1677 i Jakob och Johannes fs. Död 4/4 1762 i Hanmora, Adelsö sn vid 85 års ålder. Gift med pronotarien vid Svea Hovrätt Jonas Robeck från Kalmar, begravd 23/2 1701 i Jakob och Johannes fs. 1 barn:
 
a/ Jonas Robeck (1700-1780), hovrättsråd och justitieborgmästare i Stockholm. Gift 1736 med Maria Lucia Gyllenbååt (1712-1771). Makarna dog barnlösa.
 
2/ Anders Brodinus, döpt 12/10 1678 i Jakob och Johannes fs. Begravd 31/12 1710 i Barnhusförsamlingen, där han var kyrkoherde och vars hela familj avled i pesten. Gift med Birgitta Plenningsköld, begravd 8/12 1710 i Barnhusförsamlingen tillsammans med sin späda dotter. 2 barn:
 
a/ Ebba Jaquetta Brodina, döpt 17/9 1709 i Jakob och Johannes fs. Begravd 29/12 1710 i Barnhusförsamlingen.
b/ Catharina Brodina, död späd och begravd tillsammans med modern 8/12 1710 i Barnhusförsamlingen.

 
3/ Aletta Brodina, döpt 2/2 1681 i Jakob och Johannes fs. Ej nämnd i bou efter mormodern 12/10 1708.  
 
 
Två möjliga syskon till Anders Brodinus d.ä.:
 
- Olof Brodinus, som var bokhållare hos friherre Lars Fleming och begravdes 12/10 1683 i Jakob och Johannes fs.
 
- Catharina Brodina (som levde än 11/7 1698) vigd före 1683 med Johan Isaksson från Torneå stad, vars familj finns redovisad här. Denne var bokhållare i Nikolai fs och senare grosshandlare i S:ta Katarina fs, begravd där 8/12 1693.
 
Är föräldrarna till dessa Brodinar möjligen kända...?
 
En tullnär Jonas Persson Brodinus med familj var kortvarigt bosatt i Torneå stad år 1660 (mantalslängd). Han fick silkessnöret samma år p.g.a. balance i tullräkenskaperna och andra felaktigheter i tullordningen. Vart denna familj senare tar vägen vet jag inte.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-04-20 04:35)

42
Bjuhr / Bjur / Biuur / Bjuhr / Bjur / Biuur
« skrivet: 2007-10-16, 19:55 »
Tack för uppgifterna, Bengt.
 
Hälsningar
 
Anette

43
Avander / Avander
« skrivet: 2013-07-28, 19:14 »
Olof Jönsson var gift två gånger, först med Ingrid Larsdotter från Fällan [SVAR: R0001348_00049] och sen med Lucia Olofsdotter från Lappvattnet [SVAR: R0001348_00078].

44
Jag har en familj med namnet Askling som jag fått av någon annan utan källhänvisningar, men där jag inte kunnat verifiera barnen. Någon som känner till familjen?  
 
Gustaf Askling 1810-04-14 i Hällestad (E), död 1886 i Skedevi.  
gift med Anna Stina Hellerstedt 1811-03-07 Hällestad (E), död 1881-05-29 i Skedevi.  
Barn verifierade:  
Anna Charlotta 1833  Sonstorp, Hällestad (E)
Sofia Gustava 1835 Grytgöl, Hällestad (E)  
Emma Kristina 1845 Hävla Bruk Skedevi (E)
 
och så 2 söner som jag tyvärr inte kan hitta födelsenotiser på, tveksam om i vilken församling de fötts.  
* Karl Johan född 1837-09-09 vet ej var och han finns inte med i HFL heller. Familjen har flyttat vid den här tiden och bodde i Lotorp, Risinge innan de flyttade till Skedevi.  
* Karl Gustaf född 1841, död 1842-01-04 i Hävla Bruk, Skedevi, E.  
Skedevi AI:14 (1837-1843) Bild 98 / sid 90 (AID: v29025.b98.s90, NAD: SE/VALA/00332)
Enligt dödsnotisen född 1841-07-01.  
 
Någon som vet något om familjen eller dessa båda gossar?
Tacksam för hjälp.
 
(Meddelandet ändrat av annikan 2015-07-04 21:09)

45
Agrivillius / Agrivillius
« skrivet: 2006-01-04, 23:15 »
I redogörelsen för denna släkt nämner Ivar Wallenius (Släkten Phragmén (Phragmenius), s 219 f) en systerson till Johan Phragmenius' hustru Elisabeth Olofsdotter Agrivillius i Delsbo (1630-1706) vid namn rektor Olof Encopiander.  Herr Olof var /.../- antagligen tillhörande prästsläkten Agrivillius från Åkerby sn i Uppland/.../och var hon [hustru Elisabeth] möjligen dotter av kyrkoherden där Olaus Magni /.../  
 
Har någon möjligen mer informaation om prästsläkten Agrivillius från Åkerby?

46
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Gyllenbååt
« skrivet: 2009-08-17, 12:59 »
Hej!
Vilket år föddes Lagmannen Casper Gyllenbååt?
 
Han gifte sig 1779 med Ulrica Tersmeden f.1757-03-17.
 
Ulrica var dotter till Assessorn Jakob Tersmeden f.1712-05-20 i Söderbärke och gift 22 september 1743 på Ängelsbergs bruk med Magdalena Elisabeth Söderhielm.
 
                                                Ramnäs AI:4: bild 67
Ramnäs AI:5: bild 157
Ramnäs AI:6: sid 150
 
Mvh
Björn
 
(Meddelandet ändrat av Ramnas50 2009-08-17 13:30)

47
Blomfelt / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2012
« skrivet: 2012-07-15, 04:34 »
Då Casper Fredrik själv vid ett tillfälle uppger Riga som sin födelseort, men ej syns till i själva stadens födelseböcker, torde han vara född i ngn av dåvarande Riga-distriktets församlingar, vilka följer nedan. Misstanken stärks också av att han annorstädes uteslutande uppger Livland som sin hemvist. Det förefaller nämligen som om soldater/officerare födda i större städer som Riga, Stockholm etc i rullorna föredrog att specifikt och återkommande uppge dessa orter framför själva landskapet ifråga.
 
RIGA DISTRIKT UNDER DEN SVENSKA TIDEN:
 
Riga (Riga)
 
Daugavgriva (D?nam?nde)
 
Sloka (Schlock),  
 
Skulte (St. Matthäi),  
 
Allazi (Allasch),  
 
Aizkraukle (Ascheraden),  
 
Krimulda-Peterupe (Kremon-St. Peters Capelle),  
 
Dole (Dahlen),  
 
Daugavgriva (D?nam?nde),  
 
Jumprava (Jungfernhof),  
 
Jaunpils (J?rgensburg),  
 
Koknese (Kokenhusen),  
 
Malpils (Lemburg),  
 
Lielvarde (Lennewarden),  
 
Ledurga-Turaida (Loddiger-Treiden),
 
Nitaure (Nitau),  
 
Adazi-Carnikava (Neuerm?hlen-Zarnikau),  
 
Ropazi (Rodenpois),  
 
Sloka (Schlok),  
 
Sigulda (Segewold),  
 
Madliena (Sissegal),  
 
Suntazi (Sunzel),  
 
Akmensala (Steinholm),
 
Ikskile-Salaspils (Uexk?ll-Kircholm).
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

48
Törne, von / Törne, von
« skrivet: 2000-08-18, 21:03 »
Söker information om denna släkt (utöver det som står i Elgenstierna).
Finns det någon annan som forskar runt släkten?
Har sett att en person som heter Yngve Hagerman tycks ha forskat en del runt släkten. Han har bl.a. skrivit i släkt och hävd 1991 och där hänvisas i källförteckningen till en skrift av honom själv som heter  Resa i det förflutna.En levnadsskildring.Rydbo i november 1985.
Har förgäves sökt skriften/artikeln/boken med hjälp av biblioteket.Är det någon som känner till den? Eller har tips om hur jag kan hitta den?

49
Drakenstierna / Drakenstierna
« skrivet: 2015-11-19, 22:21 »
Vid försäljning av avlidne rådmannen i Uppsala Rolof Kahles stenhus framgår det av Elsa Drakenstiernas fullmakt daterad Stockholm 1700 14/7 att den förstnämnda var hennes morfar.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:715 p. 201-203

50
De Neef / De Neef
« skrivet: 2009-12-01, 13:53 »
Enligt Elgenstierna är ätten de Neef introducerad vid svenska riddarhuset.  
 
Ursula de Neef är en anmoder till mig hon kom troligen till Sverige 1632 levde som änka fortfarande 1675 i Stockholm.  
Är det någon som har mer information om Ursulas syskon (också de bosatta i Sverige) eller Mattias de Neef hennes fader i Leiden i dåvarande Nederländerna (Belgien-Nederländerna) och mycket gärna ännu längre tillbaka om de kan spåras.

51
Hej!
Vill veta hur jag hittar info från kyrkböcker i Edsele från 1500-1800 talet? Finns de att få tag på?
Har tillgång till ArkivDigital, men där finns ingen så tidig information....
 
Tacksam för svar
Vänliga hälsningar Susanne

52
Mecklenburg-Vorpommern / Kolberg/Stettin
« skrivet: 2013-04-10, 22:47 »
Hei
Jeg søker etter opplysninger om slekten Buthenius, som siden 1650 tallet har holdt til i Kolberg/Stettin.
Er slekten opprinnelig svensk?

53
Släkter / Thi(e)le
« skrivet: 2012-03-22, 15:16 »
Under tidsperioden 1735-41 blev en mönsterskrivare Carl Otto Thile med familj stationerad på Talosela hemman i Kokkola by i Ilmajoki socken (Österbotten). Han tillhörde Ilmola kompani, som år 1737 hade översten greve Gustaf Creutz som chef.
 
Carl Otto Thile föddes år 1703, sannolikt på Mutajärvenmäki hemman i Pulkkila by i Kerimäki socken (Södra Savolax). Han kom att äkta sig med Margareta Fjellström, kyrkoherdedotter från Silbojokk (inom nuv. Arjeplogs kommun) i svenska Lappland, och fick med henne åtta barn, varav sju var avlidna före 1748 (uppgift ur Svenska ättartal 1898; ursprunglig källa är ärominnet efter Margaretas mor Agatha Læstadia, tryckt i Stockholm 1748). Fem barn kom att födas i Ilmajoki sn:
 
Petrus Otto, f. 1735 30/1 (dop 31/1), d. 1735 2/2 (bg. 4/2).
dödfött barn, f. 1735 26/12 (bg. 1736 1/1).
Johan Fredrik, f. 1737 21/10 (dop 23/10), d. 1737 8/11 (bg. 11/11).
Otto Wilhelm, f. 1738 28/9 (dop 2/10).  
Petrus Laurentius, f. 1740 24/7 (dop 27/7).
 
Enda barnet som var i livet 1748 hette Catharina Margareta, enligt ärominnet. Familjen flyttade bort under hattarnas ryska krig. Med hjälp av artiklarna om släkten Strengberg och Meinander i tidskriften Genos och uppgifter ur diverse nätsidor har jag kunnat sammanfatta Carl Otto Thiles anor i tre generationer:
 
far: Otto Carl Thiele, död före 1706 2/7. Kronobefallningsman i Savolax nedre härad från 1699.
mor: Elisabeth Strengberg. Omgift trol. 1711 med kapten Abraham Falck (-1735), som i sin tur blev omgift i svenska Attmar 1721 19/10 med kyrkoherdedottern Margareta Plantin (-1736) från Umeå i hennes tredje gifte.
 
farfar: NN Thiele. Bosatt i Viborg.
farmor: Kristina Ottosdotter. Omgift med Samuel Nycopensis (-1688), son till en biskop i Viborgs stift och slutligen kyrkoherde i Parikkala sn från 1685.
 
morfar: Petter Matsson Strengberg, död 1676 på Viborgs slott. Kronobefallningsman.
mormor: Helena Holländer-Ridder, levde än 1702. Omgift med regementsskrivaren Kasper Johansson (Elfvengren, -1685) och advokaten Gideon Ingerman (-1699) i Viborg.
 
farfars far: Carl Thiele. Kassör i Viborg.
farfars mor: Anna Schmidt, död 1672 i Viborg. Omgift 1662 med handelsmannen Johan Tesche (-1679) i Viborg.
 
farmors far: Otto Botolfsson, död 1672 i Viborg. Regementsskrivare.
farmors mor: Ebba Kaspersdotter Drycker, död 1695 i Viborg.
 
morfars far: Matts Jönsson, död 1670 i Strängnäs. Handelsman och gästgivare i Strängnäs.
morfars mor: Malin Mattsdotter, rådmansdotter från Strängnäs.
 
mormors far: Hans Holländer-Ridder, död 1658 i Åbo. Ränt- och proviantmästare på Viborgs slott.
mormors mor: Brita Johansdotter (1626-1660), rådmansdotter från Stockholm.
 
Carl Thieles far var troligen den Casparus Thile som var justitieborgmästare i Viborg 1630- 1617[?]. ”...Erhöll 1614 konfirmation å Arvid Tönnesson Wildemans tomt, hvilken vid regalariteten slogs under torget. Bogislaus Rosens fullmäktig i Viborg 1626. 'Till hvilken grad han var fullblods tysk, framgår bl. a. däraf, att han ännu ett decennium sedan han blef borgmästare själf, när han hade privataffärer inför rätta, begagnade tyskan i sina inlagor.' Kallas burggrefve 1643.”
 
Jag tar tacksamt emot information om Carl Ottos farfars namn och yrke samt vart familjen tar vägen efter 1740 - och gärna även hans och hustruns dödsdata!  
 
 
Källor i urval:
Ilmajoki husförhörslängd I Aa:3 (1732-1740), sida 110.  
Ilmajoki husförhörslängd I Aa:4 (1739-1755), sida 23.
Släkten Strengberg i Genos 48 (1977).  Direktlänk.
Släkten Meinander i Genos 46 (1975).  Direktlänk.
Släkten Meinander (tillägg) i Genos 48 (1977).  Direktlänk.
Stadens tjänstemän, fullmäktige och representanter i Viborg stads historia.  Direktlänk.

54
Släkter / Mört
« skrivet: 2004-11-27, 14:07 »
Hej!
 
Känner nån till vem som var far till den inspektor Samuel Mört (f. ca 1691) som dog i Torneå 1744 53 år gammal?
 
Han var gift med Brita Tornstedt och hans mor skall enlgt db ha hetat Margareta Persdotter.
 
 
/Håkan

55
Släkter / Kempe
« skrivet: 2008-03-15, 11:06 »
Kan någon hjälpa mig med att tyda moderns namn i följande fall. Födda i Torneå Februari 1720  
Anna    Far Petter Planting   Mor  ?
Lars    Far Anders Hellandt   Mor ?
 
http://digiarkisto.org/sshy/kirjat/tornio/syntyneet_1718-1787_ik194/6.htm
 
mvh
Doris O

56
Släkter / Isak Erikssons släkt i Torneå
« skrivet: 2013-04-04, 16:08 »
När man går genom böckerna för Torneå stad under 1600-talet kan man inte undangå att möta på handels- och rådmannen Isak Eriksson, som en forskare beskriver, hade haft tentaklerna ute åt alla håll och man stöter ihop med hans namn i så många sammanhang. Dessutom hade Isak en talrik familj med tolv kända barn och förgreningar till Uleåborg. Jag härstammar inte själv från familjen ifråga, men efter att många tidigare uppgifter konstaterats vara otillräckliga eller direkt felaktiga, kändes det lika bra att kavla upp ärmarna och göra en ordentlig genomlysning över Isak Erikssons samtliga barn och barnbarn för tiden fram till 1720 (under perioden hade barnen från första kullen hunnit få egna barnbarn, som här ges mycket kortfattade beskrivningar). Denna sammanställning har blivit möjlig tack vare medverkan av Bruno Wikström, Olof Andersson och Ulf Holmberg och jag tackar verkligen dessa forskare jättemycket!  Alla kompletteringar och rättelser välkomnas förstås.
 
 
Handels- och rådmannen Isak Eriksson betalade 1666 3/5 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix. Isak förekommer i stadens mantalslängder åren 1651-1692 och är död före 1693 12/4 (RR). I första äktenskapet med NN Eriksdotter, död ca 1656 (mtl; dotter till kyrkoherde Ericus Birgeri och dennes hustru Anna Persdotter i Nederkalix enligt RR 1687 23/4) alstrades minst fyra barn:
 
1/ Brita Isaksdotter,  död 1696 före 10/8 i Torneå (RR). Gift 1) 1667 23/1 i Nikolai fs, Stockholm med Hans Hansson, död i Torneå 1667 före 4/9 (bou 1668 5/5, sidnr. 786). Borgare i Stockholm. Gift 2) med borgare Henrik Eriksson i hans första äktenskap. Död mellan 1711 4/12 och 1712 6/9 i Torneå (RR). Nämnd 1671-1711 (mtl).
 
a/ Erik Henriksson, död (begravd i april) 1706 i Torneå. Handels- och rådman, nämnd 1694-1706 (mtl). Gift 1) före 1692 15/2 (mtl) med Catharina Olofsdotter Salin, kyrkoherdedotter från Lövånger. Död i april 1699 i Torneå (RR 1699 19/4). Gift 2) före 1702 15/2 (mtl) med Anna Margareta Lohman i hennes andra äktenskap (första gången skedde 1699 31/1 i Tyska fs, Stockholm med skepparen Friederich Strangenberg). Anna Margareta blev omgift med Eriks kusin Anders Samuelsson Calicius, se under 3b.
 
Barn:
Olof Eriksson Törnstedt, död 1738 22/1 (bg. 4/2) i Brahestad. Häradshövding; gm Maria Sofia Soolberg.  
Brita Eriksdotter Törnstedt; gm inspektor Samuel Olofsson Mört i Torneå.
 
Ett barn, begravt i november 1702 (kyrkoräkenskap).
Ett barn, begravt i mars 1704 (kyrkoräkenskap).
Ett barn, begravt i februari 1705 (kyrkoräkenskap).
Ett barn nedkom i december 1706 men strax dött (bou-bilaga i RR 1706 30/7; 14/12) och begravt i januari 1707 (kyrkoräkenskap).

 
 
2/ Johan Isaksson, död (begravd 8/12) 1693 i S:ta Katarina fs, Stockholm. Bokhållare hos rådman David Wolcker i Nikolai fs, Stockholm 1671 (Torneå RR 1671 13/11) och senare grosshandlare i S:ta Katarina fs. Gift före 1683 (mtl) med Catharina Brodina, som levde än 1698 11/7 (Torneå RR 1698 1/8).
 
 
3/ Samuel Isaksson, död före 1703 16/3 i Torneå (mtl). Var skeppare 1671 (RR 1671 28/6). Borgare från 1678, nämnd 1679-1702 (mtl). Gift i januari 1679 med Malin Andersdotter, nämnd 1703-1705 och som utfattig sistnämnda året (mtl).
 
a/ Karin Samuelsdotter, var 14 år gammal 1694 (RR 1694 5/11).
 
b/ Anders Samuelsson Calicius, död 1741 17/7 (bg. 22/7) i Torneå 60 år gammal. Handelsman. Nämnd 1706-1741 (mtl). Gift 1707 (lysning i april) med Anna Margareta Lohman i hennes tredje äktenskap, död 1757 8/2 i S:ta Katarina fs, Stockholm 75 år gammal.
 
Barn:
Samuel Calicius, död 1757 3/1 (bg. 9/1) i Torneå 48 år gammal. Handelsman; gm Christina Olofsdotter Hjulberg.
Ett barn, begravt i maj 1710 (kyrkoräkenskap).
Helena Calicia, död 1775 27/12 (bg. 1776 11/1) i Kvarnböle, Kimito sn 65 år gammal; gm kyrkoherde Zackarias Forbus.
Johan Calicius, död 1760 7/8 i S:ta Katarina fs, Stockholm 45 ¾ år gammal. Slaktare; gm Catharina Elisabeth Lohman.
Anders Calicius, f. 1726 28/2 (dop 2/3) i Torneå. Död 1726 23/6 (bg. 26/6) i Torneå.

 
c/ ett barn, död 1684 (kyrkoräkenskap, bet. datum 1684 9/3).
 
d/ ett barn, död 1685 (kyrkoräkenskap, bet. datum 1685 5/7).
 
e/ ett barn (RR 1701 11/3). Antagligen begravt i maj 1706 (kyrkoräkenskap).
 
 
4/ Margareta Isaksdotter, död i Uleåborg mellan 1700 16/3 (mtl) och 1702 15/3 (mtl). Gift 1) kort före 1675 22/2 (mtl; Uleåborg RR 1685 28/3) med tobaksinspektor Abraham Strandenius, död (begravd 14/11) 1675 i Uleåborg dit han kom tre år tidigare (Uleåborg RR 1672  20/3). Gift 2) senhösten 1684 (Uleåborg RR 1684 18/10) med handelsman Anders Eriksson Dahl i hans andra äktenskap. Tidigare borgare i Stockholm. Gift 3) före 1695 18/1 (mtl) med handelsman, senare landsfiskal Jakob Holmsten i hans första äktenskap. Död 1735 i Uleåborg.
 
a/ Catharina Dahl, död 1753 i Uleåborg. Gift 1) före 1704 17/3 (mtl) med handelsman Olof Ansula, död före 1723 i Uleåborg. Gift 2) före 1724 3/5 (husförhörslängd) med handelsman Josef Andersson Falk, död 1735 i Uleåborg.
 
Barn (stavas alternativt Ansilia, Ansenia, Aurelia):
Catharina Ansula (husförhörslängd).
Margareta Ansula, död 1776 (bg. 9/9) i Uleåborg 71 år gammal; gm stadsinvånare Anders Johansson Sipelius.  
Maria Ansula, död 1793 4/11 (bg. 7/11) i Uleåborg 82 år 6 månader gammal; gm postmästare Johan Mickelsson Wacklin.

 
 
Isak Eriksson fick inga barn i andra äktenskapet (ca 1659) med NN, död före 1662 (mtl; RR 1693 20/5). Med tredje hustrun (vigda före 1665) Catharina Eriksdotter Höjer fick makarna åtminstone åtta barn. Catharina Höjer var dotter till handels- och rådman Erik Nilsson Höjer och dennes hustru Anna Dagesdotter i Luleå stad och dog (begravd i oktober) 1710 i Torneå.
 
5/ Erik Isaksson, död före 1723 i Uleåborg. Nämnd 1698-1712 i Torneå (mtl), borgare i Torneå 1703-1712. Gift 1) före 1701 6/3 (mtl) med kyrkoherdedotter Malin Mårtensdotter Kempe från Övertorneå, död (begravd i mars) 1709 i Torneå (RR 1709 8/5). Gift 2) 1712 med änkan Maria Simonsdotter Pilckar, död 1734 i Uleåborg. Genom detta äktenskap blev Erik Isaksson svärfar till hans egna bröder Nils och Isak.
 
a/ ett barn, begravt i juli 1701 (kyrkoräkenskap).
 
b/ ett barn, begravt i juli 1703 (kyrkoräkenskap).
 
c/ Anna Catharina Calicia, död 1741 i Uleåborg. Gift 1723 med handelsman Anders Persson Salander, död 1727 (bg. 21/6) i Uleåborg 27 år gammal.
 
d/ ett barn, begravt i juni 1709 (kyrkoräkenskap).
 
 
6/ en dotter nämnd i 1685:års mantalslängd, möjligen identisk med Anna Isaksdotter, död 1738 8/11 (bg. 12/11) i Torneå 72 år gammal. Gift före 1692 (mtl) med tullbesökare Ture Mårtensson Hedman, död 1750 29/12 (bg. 1751 28/1) i Torneå 100 år gammal.
 
a/ Mårten Turesson Hedman, död 1749 13/12 (bg. 21/12) i Torneå 55 år gammal. Tullbesökare. Gift 1722 (mtl) med Brita Nilsdotter, död 1760 1/3 (bg. 18/3) i Torneå 68 år gammal.
 
b/ Catharina Turesdotter Hedman, död 1737 4/3 (bg. 7/3) i Torneå 41 år gammal. Gift 1722 9/9 i Torneå med stadsinvånaren Anders Granberg.
 
c/ NN Hedman, begravd i augusti 1705 (kyrkoräkenskap).
 
d/ NN Hedman, begravd i juni 1708 (kyrkoräkenskap).
 
 
7/ Elisabeth Isaksdotter Calicia, död 1736 16/11 (bg. 23/11) i Torneå 63 år gammal. Gift 1691 med befallningsman Jakob Arendtsson Grape, död 1720. Enligt mantalslängderna var familjen bosatt på Kyrkobordet i Övertorneå 1687-1692; i Torneå stad 1699; i Gammelgården 10, Nederkalix sn 1700; åter i Torneå stad 1701; i Haparanda 2, Nedertorneå sn 1702-1703 och i Mattila 3, Nedertorneå sn 1704-1714 (öde 1715-1718).
 
a/ Clara Grape. Gift 1711 (lysning 16/6) i Finska fs, Stockholm med Staffan Staffansson Wänänen, handelsman i Uleåborg. Paret utflyttade till Lumijoki sn 1742.
 
b/ Arendt Grape, död 1720 i Stockholm (bou 1722 5/4 i volym 1724:1, sidnr. 512). Värvades såsom 19-årig student till soldat (nr 12) i Livkompaniet under överste Ribbings ledning 1712 8/7, transporterad till korpral (nr. 13) under kapten Pipers kompani 1718 2/9 och där via Kungl. Maj:t erhållit avsked 1719 15/10. Gift 1718 9/3 i Svea livgarde livbataljons fs med Maria Jakobsdotter Sahlström.
 
c/ NN Grape, begravd i maj 1701 (Torneås kyrkoräkenskap).
 
d/ NN Grape, begravd i augusti 1703 (Torneås kyrkoräkenskap).
 
e/ NN Grape, begravd i december 1705 (Torneås kyrkoräkenskap).
 
f/ Johan Grape, död 1771 16/6 (bg. 24/6) i Hietaniemi sn 63 år gammal. Sockenskrivare. Gift 1748 10/7 i Nederkalix sn med Anna Olofsdotter Strålberg, f. 1723 14/4 (dop 15/4) i Töre, Nederkalix sn. Död 1791 28/2 (bg. 13/3) i Påtan, Nedertorneå sn.
 
 
8/ Jakob Isaksson Planström, död 1743 (bg. 24/1) i Piteå stad 68 år gammal. Borgare från 1705, senare rådman. Nämnd 1706-1742 (mtl). Gift före 1701 6/3 (mtl; måg hos Anders Eriksson Planting) med Christina Andersdotter Planting, död 1761 3/4 (bg. 21/4) i Torneå 79 år gammal.
 
a/ Anders Planström, död 1776 2/1 (bg. 7/1) i Torneå 76 år gammal. Borgare. Gift 1) 1727 22/10 i Torneå med Gertrud Persdotter Strömbäck, död före 1750 7/12 (mtl). Gift 2) 1753 1/4 i Torneå med Christina Olofsdotter Bjurström från Överkalix sn, död 1781 4/4 (bg. 8/4) i Torneå 73 år gammal.  
 
b/ Jakob Planström, drunknade i oktober 1733, igenfunnen 1734 18/5 och begravd 30/5 i Luleå stad, 31 år gammal. Tullnär. Gift 1728 5/12 i Piteå stad (alternativt 1728 8/12 i Torneå stad) med Elisabeth Johansdotter Höjer, f. 1708 (dop 25/11) i Piteå stad.
 
c/ NN Planström, begravd i januari 1704 (kyrkoräkenskap).
 
d/ NN Planström, begravd i augusti 1705 (kyrkoräkenskap).
 
e/ Gertrud Planström, död 1759 (bg. 24/10) i Norrköpings S:t Olai fs 52 år, 8 månader och 4 dagar gammal. Gift i Finska fs, Stockholm 1727 9/2 med Paul Christoffer Braad, död 1748 (bg. 18/9) i Norrköpings S:t Olai fs 42 ¼ år gammal. Handelsman och fabrikör i Norrköping.
 
f/ NN Planström, begravd i maj 1708 (kyrkoräkenskap).
 
g/ Catharina Planström, död 1748 31/12 (bg. 1749 10/1) i Torneå 39 år gammal. Gift 1729 9/12 i Torneå med handelsman Henrik Johansson Pipping, död 1739 25/12 (bg. 28/12) i Torneå 33 år gammal.
 
h/ NN Planström, begravd i maj 1714 (kyrkoräkenskap).
 
i/ Elisabeth Planström, f. 1718 18/8 (dop 23/8) i Torneå.
 
 
9/ Nils Isaksson, död 1745 i Uleåborg. Rådman. Gift före 1702 15/3 (mtl) med Elisabeth Samuelsdotter Niska, död 1753 5/6 i Uleåborg (enligt bou 1754 10/1).
 
a/ Catharina Nilsdotter Calicia, död 1788 13/9 (bg. 21/9) på Sipola hemman i Haukipudas sn 87 år gammal. Gift 1) före 1723 med handelsman Lars Cajanus, död 1735 i Uleåborg. Gift 2) 1739 25/11 i Uleåborg med borgare Jonas Holm, död 1769 (bg. 31/5) i Uleåborg.
 
b/ Maria Nilsdotter Calicia, f. 1705 28/2 i Uleåborg. Död 1779 24/8 (bg. 29/8) på Granlund hemman i Haukipudas sn 74 år gammal. Gift före 1723 med borgare Johan Johansson Sinius, död 1760 (bg. 12/2) i Uleåborg.
 
c/ Clara Nilsdotter Calicia, död 1750 i Uleåborg. Gift 1730 15/1 i Uleåborg med handels- och rådman Gabriel Johansson Sinius, död 1766 2/3 i Uleåborg.
 
d/ Elisabeth Nilsdotter Calicia, död 1781 (bg.17/7) i Uleåborg. Gift 1) 1738 med kollega Johan Snellman, död 1738 13/7 under en resa till Ijo och 2) 1741 16/2 i Uleåborg med handelsman Jakob Fass från Brahestad, död 1772 (bg. 7/3) i Uleåborg.
 
 
10/ ett barn, död 1681 i Torneå (kyrkoräkenskap, bet. datum 1681 9/3).
 

11/ Isak Isaksson
, död 1725 (bg. 10/1) i Uleåborg 42 år gammal. Handelsman. Gift före 1707 2/3 (mtl) med Maria Samuelsdotter Niska i hennes första äktenskap. Död 1737 i Uleåborg.
 
a/ Isak Isaksson Höjer, död 1741 i Uleåborg. Gift i januari 1736 i Piteå stad med Catharina Uddman i hennes första äktenskap. Född 1717 (dop 28/12) i Piteå stad, död 1780 27/2 (bg. 10/3) i Uleåborg.  
 
b/ Maria Isaksdotter Calicia, född 1714 i Uleåborg. Död 1773 (bg. 1/3) i Uleåborg. Gift 1737 1/5 i Uleåborg med handelsman Gustaf Åhs i hans tredje äktenskap. Död 1745 i Uleåborg.
 
c/ ett barn, död 1718 6/9 (bg. 12/9) i Torneå.
 
c/ ett barn, död 1721 (Torneås kyrkoräkenskap).
 
d/ Magdalena Isaksdotter Calicia, född 1724 i Uleåborg. Död 1773 (bg. -/8) i Uleåborg.
 
 
12/ Catharina Isaksdotter Calicia, död 1752 13/6 (bg. 18/6) i Torneå 69 år gammal. Gift 1) 1704 (lysning i april) med bataljonspräst Nils Hansson Chore, död 1707 26/1. Gift 2) före 1709 29/1 (mtl) med bruksföreståndare vid Kengis bruk, senare handelsman Abraham Arendtsson Grape i hans andra äktenskap. Död 1713 i Torneå. Gift 3) 1718 9/12 med rådman Anders Abrahamsson Burman i hans andra äktenskap. Död 1722 i Torneå. Gift 4) 1725 25/11 med borgare och rådman Clas Abrahamsson Deboe i hans första äktenskap. Död 1771 1/11 (bg. 7/11) i Torneå 75 år gammal.
 
a/ NN Chore, begravd i februari 1705 (kyrkoräkenskap).
 
b/ NN Grape, begravd i augusti 1709 (kyrkoräkenskap).
 
c/ NN Grape, begravd i maj 1712 (kyrkoräkenskap).
 
d/ NN Grape, begravd i februari 1714 (kyrkoräkenskap).
 
e/ Anna Margareta Burman, f. 1719 11/9 (dop 13/9) i Torneå, d. 1719 20/9 (bg. 26/9) i Torneå.
 
f/ Elisabeth Burman, f. 1722 23/8 (dop 26/8) i Torneå, d. 1722 30/8 (bg. 3/9) i Torneå.
 
g/ Abraham Deboe, f. 1726 13/7 (dop 15/7) i Torneå, d. 1726 24/7 (bg. 31/7) i Torneå.
 
h/ Isak Deboe, f. 1728 8/10 (dop 12/10) i Torneå, d. 1728 21/11 (bg. 24/11) i Torneå.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-04-05 03:02)

57
Efterlysningar / Ask, Elisabeth Mattsdotter
« skrivet: 2007-06-03, 11:26 »
En hustru Elisabeth Mattsdotter Ask i Luleå stad dog 1727 9/1 (bg. 15/1) i en ålder av 91 år. Hon var gift två gånger; 1) med borgaren Lars Jönsson Eng (-1692) och 2) med tullnären Carl Svensson Burman (-1726). I stadens dödbok anges Elisabeths far vara kapten av Österbottens regemente och mor fru Margareta Gutters. Vet någon var i Österbotten som föräldrarna var bosatta eller hur bär man sig åt för att komma vidare? Släktnamn som Ask resp. Gutters måste vara ovanliga på tidigt 1600-tal. Tack på förhand!

58
Åbo / Turku / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2013
« skrivet: 2011-09-12, 23:32 »
Den 16 mars och följande hade jag en diskussion om en gård, som jag inte visste orten för. Jag har nu hittat Candajas  och följande kan kanske intressera någon.  
 
I Ruuth, Johan Wilhelm: Bidrag till Åbo stads historia. Ser. 2. 9, Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet H1 Topografi  (Helsingfors 1909) kan man i avsnittet om Kyrkokvarteret på  
 
sid 62 läsa att 1553 såldes en del av Själaaltarets gård av Gustaf Vasa till Sigfrid Kantaja
 
sid 63 läsa att På andra sidan denna [krokiga] tvärgränd, som stundom kallades Biskopsgatan, vettande mot Tavastgatan låg en gård.Nunnala. 1632 köpte Jöran Hemmingsson Nunnala gård jämte en del av den invidliggande Kantajagården
 
Därav uppmuntrades jag att söka i domböckerna, i borgarlängderna och i domkyrkans begravningslängder. Jag har hittat över 50 notiser hittills ! Det visar sig vara mycken tvist om gårdsdelarna under årens lopp, ända sedan 1553. Den ursprungliga gården tycks ha styckats upp i flera mindre gårdar.
 
I DB 1637 5/6 får man exakt adress:
1:sta gången lät Jochim Banckin uppbjuda Klemet Kandajas gård i Kyrkokvarteret på Tavastgatan, belägen mellan Ernst Kyrckners och Jöran Hemingssons gårdar
 
I DB 1637 16/9 får man ytterligare detaljer i adressen:
.tomten [har] blifvit köpt från kyrkan. Uthi samma gambla gårdzbreffwedt [1553 enligt ovan] befans att Candaja gården war då allaredo schriffwin emillan Brennares gården och Bältares wara belägen.
 
Man kan sammanfattningsvis se att följande personer bor eller har anspråk på Candajas:
1553- Sigfrid
1621 Grels
1621-1625 Påvel
1625-[1643] Clemet
1632-[1637] Jöran Hemmingsson
-1630 Henrik Olsson
1637 Jochim Banckin
1638-1639 Mårten Sigfredsson
1639 Mårten Olofsson  
[1650-talet] Sigfrid
 
Det är Henrik Olssons kusiner Mårten Sigfredsson och Mårten Olofsson som gör anspråk på andelar, när de upptäcker att Henrik dött i Tyskland för åtta år sedan. Jöran Hemmingsson och Jochim Banckin har då redan köpt delar i god tro av Clemet, som hyr av Henrik, tydligen utan att veta att denne är död.  
 
Är det någon som får några idéer av detta ?
Känner någon till mantalslängder från denna tid ?
Kan man med kännedom om gårdens anknytning till kyrkan ana någon härledning av namnet ?
 
M v h
 
Lars-Olov

59
Israel dyker upp 1855 som dräng hos Anders Andersson i Rödsta i Resele. Han gifter sig strax därefter med dotterdottern Märta Stina Olofsdotter. Gården är högt belånad och säljs efter att Anders avlidit 1857, men Israel blir kvar som torpare där till han avlider 1885 28/6.
 
Han står i husförhörslängden med födelsedatum, 1819 26/10, och patronymikon men trots det har jag inte kunnat spåra honom. Även namnet Edin borde ge en vink om hans ursprung men hittills har han gäckat mig.

60
Själevad / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-11
« skrivet: 2006-08-24, 21:25 »
Hej!
Detta hittade jag i sv bef 1900:
 
Post 3527092
 
Vågberg, Brita Katarina
Fiskare
 
f. 1853 i Själevad (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
Änka, mor i familjen
 
Domsjö by
Själevad (Västernorrlands län, Ångermanland)
 
f. Edvall
 
Födelseort i källan: Själevad Västernorrlands län
 
Hon har 10 barn, det senaste är född 1895.
 
mvh Solveig Mårtensson

61
Härnösand / Äldre inlägg (arkiv) till 17 april, 2014
« skrivet: 2013-12-20, 06:39 »
Anna Berg stämmer inte eftersom Brita gifte sig året efter Anna. Men jag tror på Helena eftersom Brita Gene har en dotter Helena född 1688, och dessutom heter Helena Larsdotters mor Brita, ett namn som i så fall går igen i Helenas äldsta dotters namn.

62
Hej!
 
Har bland mina anor en Johan Joanis Trast. Han var präst i Nordmaling. Finns det någon som har hans anor i sin forskning. Tacksam för svar!
 
MVH
Kerstin Farm

63
Söker uppgifter om anor mm till  Herman som är min mf fm fm f. Om någon vet något eller är släkt med honom så kan ni höra av er till mig så jag får en liten ledtråd att börja med.
Mvh Peter

64
Hejsan tänkte höra om det fanns någon här ute som har några uppgifter till mig angående om:
 
Per Persson Greve född 1724 Ekorrsele Lycksele
Död i Tuggensele, Lycksele
 
Han var gift med Margret Nilsdotter
Han var även Klockare i Tuggensele, Lycksele.
 
Men vilka var hans föräldrar och syskon?
Tacksam för svar
 
KIM

65
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Axel Orm
« skrivet: 2006-10-03, 19:50 »
I en nu stängd diskussion om Mårten Mårtenssons i Falträsk föräldrar kom även en del andra släkter att beröras, bl a Orm och Plantin i Umeå. Så omnämndes t ex Axel Orms hustru Malin Niurenia. Tidigare har det gått att googla sig fram till de stängda diskussionerna, men jag lyckas inte med det nu. Så jag vet inte riktigt om frågan vem hon var fick något svar.
Av ett par förmyndarskapsärenden på vårtinget 1672 i Umeå får vi dels uppgiften att Malins halvbror var Nils Eriksson Niuren, dels att hennes syskonbarn var rektorn Olaus Plantin. Med dessa uppgifter vet vi att hennes föräldrar var Erik Niurenius och dennes andra hustru Margareta Jonsdotter.
Axel Orms syskonbarn var Jon Jonsson Grubbman. Grubbman och Plantin utsågs till förmyndare för barnen. Daniel Plantin till förmyndare för Niurens barn.  
 
Något årtionde senare dyker det upp en ny Axel Orm i Umeå. Han går soldat för Vännäs och anges vid något tillfälle heta Davidsson, skulle därmed kunna varit son till David Thomasson i Vännäs. Efterr några år blir Axel musikant (Fagottspelare) och flyttar sedan till Piteå. Dör där 1697, följt av hustrun Anna Röbäck 1699. Namnet Axel är rätt så ovanligt vid den här tiden i Umeå, kan det ha funnits släktskap mellan Ormarna?

66
Allmänt / Pipare fr tiden 1710
« skrivet: 2014-08-11, 23:18 »
hej söker en soldat som var pipare eller flöjtist för armen i Västerbottens regemente. Enl en Jakob Degerfeldt skall det finnas en Hans Hansson för år 1710,  i Skellefteå trakten, eller tidigare. är intresserad utav denna Hans Hansson. vem var han och var kom han ifrån..sedan vad blev det av han?

67
Umeå stadsförsamling / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-10
« skrivet: 2006-03-18, 13:37 »
Hej
 
Jag har några frågor som anknyter till ovanstående.
 
Enligt Umeå Stads dombok 1728 framgår att Anna Biur varit gift med Israel Nilsson  Anders Westling och Olof Eriksson Teeg.
Så släktskapet mellan Jacob Norberg och Anna Wenmam kan ju möjligen gått via Jacob Norbergs hustru Anna Teeg om hon dotter Olof Eriksson Teeg. Anna Teeg dör 1742 född ca 1701 vet ngn om hon dotter till Olof Eriksson Teeg.
 
En annan trolig dotter är den Margareta Teg som gifter sig med Hans Avander och levde mella ca 1698 och 1743.
Om jag antecknat rätt finns det en dotter Margareta enlig mantalslängd 1717 hos Olof Eriksson Teeg.
Vet man om denna Margareta dotter till Olof Eriksson Teeg.
 
Det finns ju även Hans Teeg som levde mellan  ca 1690 och 1735.
När Jonas Norberg får sonen Jacob 1733 är bla a Hans Teegs moder Anna Teeg dopvittne.
 
En tolig fader till Hans Teeg Per Hansson Teeg.
1736-05-20 dör Per Teegs änka 78 år gammal.
Vet ngn om även den Anna Teeg (1695-1767) som gift med Anders Wast dotter till Per Hansson Teeg ?
Hans Teeg gift med Karin Mårtensdotter Sand.
De får bla en dotter Helena 1728.
Karin gifter om sig med Lars Seman.
Hos Lars Seman finns en dotter Helena som verkar flytta till Stockholm 1752.
Hos Anders Wast finns en brorsdotter Helena Teeg 1757 och 1758.  
Kan denna Helena vara Hans Teegs dotter ?
Vet ngn ngt mer om Olof Eriksson Teeg och Per Hansson Teeg ursprung ?
 
I Umeå Lands dombok 9/4 1734 verkar Anders Westling ( död 1699) ha ngn form av fodran på  
Abraham Nilssons döttrar. Har ngn lyckats tyda denna paragraf. Anders och Abraham bröder ?
 
Rune

68
1777 - Piteå lfs, födelse & dop, C I/7 (1804-1815) bild 85 (Svar) - Dottern Elisabeth Catharina Lisa Caisa f. 1808, modern 31 år.
1767 - Piteå lfs, födelse & dop, C I/7 (1804-1815) bild 39 (Svar) - Sonen Johan f 1805, modern 38 år
1767 - Älvsby hfl, A I/4 (1840-1851) bild 146/sida 135 (Svar) - Lisa Nilsdotter f. 1767, d. 27/10 1844
1767 - Älvsby hfl, A I/3 (1830-1839) bild 114/sida 102 (Svar) - Lisa Nilsdotter f. 1767  
1767 - Piteå lfs, Förhörsböcker, A I/3a (1789-1817) bild 84/sida 136 (Svar) - Lisa Nilsdotter f. 1767
1767 - Älvsby lfs, hfl A I/2 (1818-1830) bild 107/sida 95 (Svar) - Lisa Nilsdotter f. 1767
1767 - Älvsby lfs, hfl A I/1 (1809-1817) bild 113/sida 94 (Svar) - Lisa Nilsdotter f. 1767
1777 - Piteå lfs, födelse & dop, C I/7 (1804-1815) bild 22 (Svar) - Sonen Nils Eric f. 1804, modern 27
1767 - Piteå lfs, födelse & dop, C I/7 (1804-1815) bild 60 (Svar) - Sonen Johan , modern 40
 
Mest pekar mycket riktigt på 1767, dock kan det förstås också vara en felskrivning som sedan fått hänga med?!
 
Vad skulle ni nöja er med som bevis? Visst känns det för osäkert ännu?

69
Söker far o mor till Carl-Erik Degerfelt
född 1826.Skellefteå ?

70
Hej Eva i Sollentuna!
 
Jajamän. Vi är släkt. Helena Katrina Rosengren f.1816 var Greta Stinas storasyster och min farfars farmors mor. Jag kontaktar dig via e-post så kan vi kolla om det är något mer jag kan hjälpa dig med, och du mig!
 
Mvh Eva i Sala

71
Lövånger / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2014
« skrivet: 2014-02-20, 16:11 »
Hej!
Jag har kommit till ett mycket konstigt problem. För mig i alla fall.
Jag har en Emma Catharina (Cajsa) Pehrsdotter f. 1860-03-23 i Lövånger, avliden 1937-05-16 i Lövånger. Hon var gift med Anders Persson Vikström född 1860-06-10 i Lövånger, avliden 1941-01-14 i Lövånger. Så har jag hittat en moder och fader till Emma Catharina. Fadern är Pehr August Ephraimsson (Efraimsson)född ? samt modern Ulrika Catharina Johansdotter född 1835.
Detta hittade jag i Arkiv Digital. Men problemet är att jag tittade i 1880 års Befolkning.
Då står det samme fader född 1832 i Lövånger, men modern står det Johanna Erika Andersdotter född 1941 i Lövånger. Vem är då Emma Catharinas moder?  
Är det någon, som kan hjälpa mig, så är jag jätte tacksam. Jag har letat på alla möjliga och omöjliga ställen, men kan inte hitta något svar.
Med Vänlig Hälsning
Monica Lagerwall

72
Lövånger / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2013
« skrivet: 2012-11-21, 22:35 »
Någon som vet boendeorten för familjen? Hittar ingen boendeort i födelse- och dopboken se Råneå C:3 (1768-1795) Bild 134 / sid 131. Annars blir det väl till att bläddra igenom hela husförhörslängden.

73
Norrtälje / Norrtälje
« skrivet: 2012-10-30, 21:28 »
Hej Ann-Marie!
 
De födelseböcker som sträcker sig från 1931-1941, CII:1 (1931-1934) och CII:2 (1934-1941), avser födda på Norrtälje lasarett.
Den bok du antagligen söker är CI:12. Den sträcker sig från 1924 till 1942 och är alltså fortfarande sekretessbelagd. Kommer antagligen att släppas nästa år.
 
mvh
Stefan

74
Söker föräldrar (o övr info.) till smålandsfödde
Johan Gust. Hjelm, som blev rådman o. stadsfiskal i
Köping (U) , och gm
(I)  1780 Christina Marg. Eckman (1757-89)
(II) 1790 Anna Hel. Åmark (1771 - 1809 eft)
/ Mvh
mats  s.

75
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Turdin Peder
« skrivet: 1999-08-01, 00:15 »
Peder Turdin var konrektor vid Piteå kungliga trivialskola. Enligt domboken för Umeå stad år 1674 uppges han dock vara boende i Luleå. Han omnämns som svåger till, avlidne fältskären i Umeå Petter Bergmans, hustru Britta Anthelia(d t kh Olof Anthelius i Boteå). I domboken uppges också att Petter Bergman har två barn i Luleå samt att Peder Turdin har en bror vid namn Anders Zachrisson i Bygdeå.
 
Kan någon lämna ytterligare upplysningar om personerna ovan?

76
Katarina> Så spännande med ditt inlägg. Men vem kan denne Baltzar Thuen vara, likaledes hans hustru Brita Mårtensdotter. Någon som vet, och kan ge besked?  Vänligen  //Peder

77
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Koberg
« skrivet: 1999-06-19, 10:58 »
Jag söker upplysningar kring släkten Koberg från Kengis och Torneå stad.
 
Jag får in Abluna Koberg f1742, dotter till hammarsmeden Christopher Koberg, som i sin tur var son till arbetsfogden(tidigare kolare) Hans Christophersson i Kengis, denne Hans var troligen
bror till bokhållaren Olof Koberg i Kengis. Och möjligen var dessa söner till en Christoper Koberg som figurerar i Torneå stad på 1690-talet.
 
Har någon funnit några säkra släktband kring de tre senast nämnda, och vidare var har släkten Koberg sitt ursprung, kan det möjligen vara tyska
immigranter?

78
Jag har inte lyckats lösa vem som är föräldrar till Jonas. Hoppas att någon har lösningen på mitt problem.
Jonas finns till att börja med i följande hfl:
AI:1A, GID1987.36.24100
AI:2C, GID1987.40.98900
AI:4C, GID1987.86.77100
Jonas Flodman dog 1798 i Ängesbyn nr 1. Födelsetiden enl hfl.
Mvh/S Vikman

79
gift med Eva Krestine Andersdtr. f. ca 1800 (Arjeplog?)
 
Utflyttet til Norge. Fikk 4 barn
Berit Magdalena (1829)
Anne Katrine (1836)
Johan Petter(1840)
Ole Johan (1845)
 
Alle født i Norge.
 
All info om hvor jeg kan finne mer informasjon om overnevnte 2 personer mottas med takk. Litt vanskelig å navigere i svensk genealogi ;-)
 
Roald Kvarv

80
Hej  
Är det någon som vet vem hennes föräldrar var.? Hon är född 1771 och gifte sig 1796 med Johan Zachrisson och de var bosatta i Racksund Arjeplog.
Mvh Christina

81
Är det någon som stött på en logarvargesäll vid namn Carl Axel Fahlberg från Piteå, född 7/4 1804? Min farfars far heter Wilhelm Fredrik Fahlberg och var garvare och jag har hittat en man, Adolf Fredrik Axel Fahlberg 7/3 1795 som jag tror är hans far, han är dock inte garvare, utan tobaksarbetare. Om jag får veta något om Carl Axel kanske jag kan få lite hjälp, ett hugskott kanske...

82
Hej, Är det någon som känner till föräldrar och födelseort till Brita Burström f.1763 och d.1845-02-28 i Risberg, Norsjö fs. Brita ska ha kommit från Piteå fs (socken okänd) och var första gången gift 1787-01-21 med Elias Andersson Kopparström f.1764-01-06, död ??. Brita Burström gifter sig en andra gång 1802-12-28 med skräddaren Erik Sundström, också han från Piteå.  
 
Mvh
Jerry Berglund
Skellefteå

83
Hej!
 
Har länge nu funderat kring familjebilden runt ANDERS TORFASTSSON i Torneå och hans närmaste släkt. Kommer nämligen in på släkten via dottern, CARIN ANDERSDOTTER ORAVAINEN (släktnamnet efter modern), som var gift efter 1681 med bonden och handelsmannen (i Torneå stad) på Armassaari nr.13, 2/3 mtl. HENRIC NILSSON (KARINEN) KARSTIE, d. 1712 23/3. Två av Anders syskon hamnade i Torneå också. Varifrån kan då denne fader TORFAST, till dessa syskon ha kommit ifrån? Namnet Torfast förekommer inte allt för ofta här i norrbotten. Torfast förekommer bl a i Piteå, Luleå och Råneå. Kan Torfast rentav ha varit Tornebo själv?  
 
Lektor Bengt Utterström skriver att, innan Anders Torfastsson 1659 blev borgmästare i Torneå - f.ö. den förste, som utsågs till borgmästare i Torneå enligt borgerskapets egna önskemål - var han tullnär och lappfogde. Att han hörde hemma i en birkarlasläkt synes sannolikt: genom giftermål var han nära förbunden med birkarlasläkter, och de flesta lappfogdar utsågs bland birkarlar. Men varifrån kom han? Namnet Torfast är mycket ovanligt, inte bara i Torneå och Tornedalen utan i hela det övriga riket. Roland Otterbjörk har i sin bok Svenska förnamn (Stockholm 1970) mer än 20 mansnamn, sammansatta med eller avledda av namnet Tor, men bland dem saknas Torfast. Emellertid förekom det under 1500-talet sparsamt i Stockholm och har sannolikt därifrån spritt sig till Piteå, där det under slutet av 1500-talet ibland kan anträffas. I Piteå bodde t.ex. birkarlen TORFAST ABRAHAMSSON, nämnd i en birkarlaförteckning 1606. Denne Torfast skulle kunna vara far till Anders Torfastsson, som var död 1676.(Genos 49(1978), s. 63-79; Torneåsläkten Chore till början av 1700-talet Lektor BENGT UTTERSTRÖM (+), Västerås)
-------------------------------------------------
 
I Årbyn, Råneå socken finns en ERIC TORFASTSSON (d. 1629). Han var bonde 1604 därstädes, på 1 mtl, samt 7/8 mtl. 1620. Denne hade en broder, NILS TORFASTSSON, bonde i Årbyn, och som förekommer i en tiondelängd 1589. Dessa två bröder var son till TORFAST NILSSON, som förekommer i längderna 1549-1601 såsom bonde i Årbyn. Denne Torfast Nilsson är farfars far till borgmästaren (1667-94)ERIC ERICSSON ORRE i Luleå, vars ättlingar talrikt blev råd- och handelsmän i bl a Torneå.
-------------------------------------------------
 
TORFAST NN. G. m. NN. Deras barn (nr.1-3):
 
1.  ANDERS TORFASTSSON (d. omk. 1687). Tullnär, birkarl och lappfogde - sist Torneå stads första borgmästare 1659-1664. G. 1:a m. NN: HANSDOTTER. G. 2:a m. (Gertrud Kertuu?) NILSDOTTER, dotter t rådmannen i Torneå NILS ORAVAINEN. G. 3:e m. KARIN JÖNSDOTTER, dotter sedermera borgmästaren (1664-66) JÖNS MICHELSSON i Torneå stad. Bouppteckning är upptecknad efter Anders Torfastsson den 18/4 1687. (Tornion Kaupungin Pesäluetteloja 1666-1800. (Bouppteckningar i Torneå stad), Eino Tamelander, Tornio 1941.)
 
2.  ABRAHAM TORFASTSSON. Handlande i Torneå stad. Ägde tomten nr. 47, 1647. G. m. NN. CLEMENTSDOTTER, dotter t HENRIK CLEMENTSSON, fr Neder Vojakkala, ägde tomt nr. 10 i Torneå. Henrik Clementsson av gammal birkarlsläkt.
 
3.  KARIN TORFASTSDOTTER (d. 1692 28/5). G. 1:a m. rådmannen ERIK GRELSSON (d. 1683) i Torneå stad. G. 2:a m. rådmannen JOHAN PIPPING.

84
Allmänt / Leif Boströms hemsida och e-post
« skrivet: 2004-09-29, 20:46 »
P g a ett missförstånd har Tele2 stängt min hemsida och mina e-postadresser. Jag försöker nu få dem att öppna dem igen. Hittills utan resultat. Förhoppningsvis kan de börja fungera igen snart.

85
Hej alla Piteåforskare!
 
Finns det någon som känner till Elsa Larsdotter f. 1738 gift 1764 med Erik Eriksson från Högsböle f. 1738 d. 1806-11-08 i Tällträsk.
Varifrån kommer hon och vilka är hennes föräldrar?
 
MVH  Kicki

86
Piteå / Piteå
« skrivet: 2013-11-14, 01:55 »
Vilka var föräldrarna till Erik Matsson Knabb?
Soldat på rota 36 i Svensbyn, antagen 1742-02-16, dör senare samma år och uppges komma från Svensbyn när han antas som vargeringskarl 1742-01-11, enligt Kenneth Mossbergs avskrifter.
 
Anledningen att jag undrar är att det finns olika uppgifter på olika genealogiska antavlor.
 
1) Ulf Holmberg uppger att Erik Matsson Knabb f.1702 var son till Mats Nilsson Rugg i Sjulnäs.
länk
 
2) Leif Boström uppger här att Mats Nilsson Rugg i Sjulnäs har en son Erik Matsson f.1702 som dock dör 1708-05-10 (se tabell 14, länk nedan)
länk
 
Antingen är det någon av uppgifterna på de länkade sidorna felaktiga, eller så fanns det två st. olika Erik Matsson Knabb. Vilket är det korrekta?
 
Eftersom birkarlen Nils Olofssons i Öjebyn YDNA-haplogrupp härleds ur Erik Matsson Knabbs härstamning så är intresset av lite vidare slag än att bara rätta någons enskilda antavla.
 
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2013-11-14 03:41)

87
Selet finns i hfl. Se ortsregistret i början av böckerna.

88
Hej
Nybyggaren Johan Nilsson f. 1750, d.?,  gifte sig 1785-02-13 med Dårdi Nilsdotter f. 1757-09-29, d. 1827-08-22.  De bosatte sig i Bjässmoran (Unbyn). Är det någon som kan ge information om denna familjen.
Mvh Gösta

89
Hej Bo
Det är fortfarande mycket som inte stämmer i menyn, och många länkar som inte fungerar. Detta trots att jag jobbar med mina sidor nästan dygnet runt.
Jag vore glad om alla som hittar länkar som inte fungerar kunde informera mig. Det är nästan en omöjlighet att hinna testa ca 57000 länkar. Just nu håller jag på att separera Alkula så där vet jag att väldigt många inte fungerar.
Jag hoppas att alla gör som du och byter bort Internet Explorer före 11:an eftersom de inte följer några programmeringsstandarder överhuvudtaget.
Birgitta Hansi

90
Hietaniemi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-09
« skrivet: 2004-11-17, 19:09 »
Hej,
nä jag har inte klurat ut vem korpralen Per Henriksson Drake egentligen var, men jag har en teori (OBS: Endast en teoretisk hypotes! Inga konkreta belägg därför) om att han skulle kunna vara en son till bonden Henrik Johansson Ala-Hirstiö i Nuottioranta. Bägge Hirstiöhemmanena var rotehemman för soldatroten Stock. Men jag har över huvud taget inte funnit några indikationer på att Henrik Hirstiö verkligen hade någon namngiven son Per... tyvärr...
 
Tulkkila är två hemmansnamn på holmen Tulkkilansaari inom Armassaari by. Det är nog mest sannolikt att holmens namn ursprungligen var just Armassaari, men att detta namn mer och mer flyttades över till att gälla även för fastlandet och de hemman som anlades där, varför Tulkkila stamhemman - vilket rimligtvis måste ha funnits där ute på holmen redan under 1400-talet (hur är det med höjden över havet?) - gav upphov till det nya holmnamnet Tulkkilansaari.
 
När det så gäller soldaten Nils Nilsson Häger (1744-1789) så är det Erkki Wahlberg som har identifierat honom såsom son till bonden Nils Axelsson Kourila (1701-1786) o h h (1739) Lisa Hansdotter Arpi (1708-1787). Lisa var änka 1737 efter bonden Hans Johansson Kourila, och det är skälet till att Nils Axelsson blev bonde på just Ala-Kourila hemman nr 6 i östra Ylia Vojakkala by.
Nils Axelsson var från samma by och son till bonden Axel Nilsson Rauvala (ca 1665-1712) o h h Karin Henriksdotter.
Axel var son till Nils Hansson Maija å Maija eller Maihannu hemman i västra Yli Vojakkala o h h Anna Persdotter. Nils i sin tur son till Hans Olofsson Maija (= Maijan-Hannu, Maihannu), och denne var son till Olof Mickelsson som skattar för samma hemman 1599-1621.
 
Det är vad jag kan bistå med precis nu.
Hälsar
ST

91
Känner någon till något om Nämndeman Olof Nilsson och hans hustru Margreta Johansdotter från Tårrajaur? Deras dotter Sophia Cecilia Olofsdotter född 1811-07-17 i Tårrajaur gifte sig med Jakob Andersson Espling född 1807-12-10. De bosatte sig i Eriksberg, Nederluleå. De är föräldrar till min mormors mor.
 
Hoppas på svar!

92
Rättelser och kompletteringar av och ytterligare upplysningar om nybyggaren Mickel  
Simonssons familj och barnbarn i Nattavaara, inom Sockjocks lappskatteområde i  
först Jokkmokks och senare Gällivares socken, efterlyses och mottages tacksamt:
 
 
Mickel Simonsson Ryss, bg. i februari 1706, 66 år gammal.
Gift med Anna Nilsdotter, bg. 1730-11-26, 90 år gammal.
 
Av barnen:
 
*) Israel Mickelsson, död 1741-04-06, 60 år gammal.  
Gift med Karin Nilsdotter, död i maj 1768 i Juggijaur, 70 år gammal.
 
- Mickel Israelsson (1700-). Gift med Sigrid Mattsdotter (1703-).
- Anna Israelsdotter (1703-).
- Valborg Israelsdotter (1704-). Gift med Henrik Jönsson (1701-1760) i Ullatti.
- Karin Israelsdotter (1708-). Gift med Mickel Larsson (1700-) i Ullatti.
- Nils Israelsson (1710-). Gift med Ingrid Mattsdotter (1715-).
- Margareta Israelsdotter (1712-). Gift med Nils Lundius (1721-1764) i Vaikijaur.
- Israel Israelsson (1715-1795). Gift med Elisabeth Jakobsdotter (1718-1806).
 
*) Anna Mickelsdotter, död 1706.  
Gift med Jakob Grelsson, död i januari 1766 i Storluleå, 90 år gammal.
 
*) Jöns Mickelsson, bg. 1711-04-21.  
Gift med Anna Nilsdotter, död 1758-10-20, 80 år gammal.
 
- Valborg Jönsdotter (1711-). Gift med Lars Mårtensson (1704-).
 
*) Stefan Mickelsson, död när?
Gift 1) 1714-01-15 med Ingrid Amundsdotter, 2) febr. 1726 med Sigrid Pålsdotter.
 
- barn (ca 1713-).
- Margareta (1716-1717).
- Grels (1718-).
 
*) Valborg Mickelsdotter, bg. i april 1713 24 år gammal.
Gift i febr. 1711 med Nils Nilsson, arbetare vid Kengis bruk.
 
*) Mickel Mickelsson, bg. 1713-04-27.
 
*) Grels Mickelsson, död 1717 24 år gammal.  
Gift i febr. 1717 med Brita Nilsdotter.

93
Mikael Anderssons dödsnotis i Arjeplog C:2 är märklig. Den har uppenbarligen inte tillkommit vid hans dödstillfälle utan måste vara upprättad flera år i efterhand. Sånt är viktigt att ta i beaktning när man bedömer en källa. Den står inte i någon vanlig begravningslängd som förts kontinuerligt utan titeln är 'Förtäckning på dhe döda och inkluderar bara 7st personer som dött mellan åren 1724-36. Mikael dog 1724 och nästa namn i listan efter Mikael är en person som dog 1732. Stilen & kvaliteten på bläcket är densamma på åtminstone de 3-4 första personerna. Förteckningen är undertecknad J.L. och det rimliga är väl att det är Johan Laestadius (den tredje med det namnet på pastorstjänsten i Arjeplog), f.1700, som ligger bakom förteckningen, gissningsvis upprättad efter att han kom till tjänsten i Arjeplogs församling 1735. Och hur kan Mikaels föräldrar Anders Persson och hustrun Karin vara så välbekanta i Arjeplog. Det är också märkligt. Mikaels föräldrar kanske fanns på nära håll.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-02-21 22:52)

94
Nils Larsson död 1735 i Kussjö var son till Lars Matsson och hustru Anna(?) i Degerfors. Jag har gissat att Nils Larssons hustru Karin möjligen var dotter till Daniel Königsson i Rödå. Jag minns inte varför, kanske för att Israel Nilsson övertog tilltänkta nybygget Mårdsele av Anders Danielsson, som var son till Daniel Königsson. I så fall gifte sig tremänningarna Nils Israelsson (son till Israel Nilsson) och Sara Andersdotter (dotter till Anders Danielsson).
 
Nils Larsson upptog 1705 ett ödehemman i Kussjö som tidigare innehafts av Olof Josefsson och hans hustru Sigrid. Kan Nils Larssons hustru Karin ha varit dotter till dem? Deras dotter Malin kan ha varit hustru till Jon Larsson Strandman.
 
Dopvittnen vid Israel Nilssons dop 1722-06-14 i Umeå lfs var Mats Larsson och hustru i Degerfors samt Erik Hansson och hustru i Tavelsjö. Mats Larsson var bror till Nils Larsson. Möjligen var Nils Larssons hustru Karin istället släkt med Erik Hansson eller hans hustru Maria Elofsdotter från Sörmjöle.
 
Vid dopet av Israel Nilssons och Anna Olofsdotters dotter Maria, född 1742-09-05 i Kussjö (ett år före giftermålet?), var följande personer dopvittnen: Jon Jonsson och dess hustru Anna Ersdotter i Kusjön samt Olof Månsson och dess hustru Sara i Långviken. Olof Månsson och Sara Jonsdotter hade dottern Anna född omkring 1710 och gift 1739-12-02 med Jon Andersson (1708-1781).
 
Agneta Olofsson citerar ur en domboksnotis: Dmb 1707 /2: hu Elsa Persdotter i Kussjön, Nils Eriksson i Tegsnäset för ngt arv i fadershemmanet. Elsas måg Nils Larsson bejakar.
 
Nils Eriksson i Tegsnäset har jag antecknat var son till Erik Persson och Barbro Simonsdotter i Granö.
 
Att Nils Larsson var måg till hustru Elsa behöver inte betyda att han var gift med en dotter till henne. Nils hustru kan ha varit släkt med hustru Elsa på annat sätt. Om hustru Elsa var dotter till Per Matsson i Granö, undrar jag om hon inte var för gammal för att kunna vara mor till Nils Larssons hustru.  
 
(Meddelandet ändrat av lab 2012-03-20 22:44)
 
(Meddelandet ändrat av lab 2012-03-21 13:57)

95
Erik: Tack för utdraget om Jakob Jakobssons lappland, åh var det Knaften-Erik som skattade för detta.! Antog tidigare att det var Vägsele-Erik, vars moster var Matts Mattssons hustru.
 
Som jag tidigare nämnt var Nils Andersson gift med Kerstin Mårtensdotter enligt domboksuppgift. Anders Nilsson var således dotterson till Mårten Jonsson djäkne. Det jag intresserar mig för är att Anders, Nils och Kerstin hade varsin dotter med namnet Maria, som även Jakob Jakobssons hustru hette (Mårten hade bara en dotter Kerstin döpt efter farmor. Nils och Kerstin hade även varsin dotter Kerstin).
 
Kan den Nils Nilsson som du refererar till i 1701:års dombok vara identisk med gamle länsmannen (åtm. 1671-1693) som står direkt under Nils Andersson i skattelängderna? Nils Nilssons dotter Malin gifte sig 1712-03-25 med Matts Andersson som skattar för svärfaderns land från och med 1720. Gamle länsmannen Nils Nilsson var son till en Nils Tomasson enligt DB 1705-01-03.
 
Lappdrängen Mårten Nilssons tvenne lägersmål med Mårten Sjulssons änka Brita Larsdotter behandlas på tinget 1699-01-12 (framgår att Britas föräldrar är döda medans Mårtens far ännu lever), 1707-01-03 (Brita 48 år, Mårten 28 år) och 1708-01-03. Kan det vara riktigt att Mårten tituleras lappman 1701 men lappdräng 1708? Han gifte sig i alla fall först 1709.
 
Stig-Lennart: Erik Nilsson har inte påträffats som dopvittne hos de andra. Han noteras i hfl från och med 1745, om Erik gift sig det året eller året innan - så hör han till en senare generation eftersom de övriga äktade sig under 1700-talets första decennium.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-11 13:48)

96
Jag söker anorna till
Anna Andersdotter. Född omkring 1727. Död 1757-04-22 i Siksele, Lycksele (C:1). Gift 1751-09-15 i Lycksele (C:1). Vigselnotis: Drängen Lars Jonsson ifrån Sikselet med pigan Anna Andersdotter ifr Brattfors.  
Vid vigseln anges hon alltså vara piga från Brattfors, troligen i Lycksele socken. Ingen Anna Andersdotter föds i Lycksele socken under åren 1722-1730. I Umeå socken föds i januari 1727 Anna, dotter till soldat Anders Tegenfelt och hans hustru Margareta Tomasdotter i Klabböle. Kan hon vara dotter till Anders Tegenfelt?

97
Er det noen som vet noe om Aane Larsen(Larson)?  Han flyttet til Lakshol i Nordland,Norge.I   børjan av 1800 talet.Der hans etterslekt er.  Hvet ikke om han giftet seg i Sverige eller  Norge.Eller vad hans hustru heter.Han har ialle  fall en sønn ved navnet Amund Aanesen,fødd ca   1810.Om det er noen som vet om denne slekten  fra Sverige,og da troligen i Jokkmokk trakten,  er jeg takksam for hjelpen

98
Allmänt / Lappar från Lycksele lappmark i Åsele C:1
« skrivet: 2012-03-27, 01:38 »
Med anledning av att lappar från Lycksele lappmark förekommer i Åseles tidiga kyrkböcker i större utsträckning än man kanske skulle kunna tro, och p.g.a. att det inte är helt lätt att identifiera dem och p.g.a. att om man lyckas identifiera dem, så kan man få en del fina kompletterande uppgifter till andra källor för Lycksele lappmark, så startar jag nu denna tråd. Det tycks vara några specifika familjegrupper som frekventerade Åsele kyrkplats.  
 
Att man skulle återfinna en del Vapsten-lappar i Åseles kyrkböcker hade jag väntat mig då Vapstens bymarker gränsar mot Åsele lappmark. Att hitta lappar från nedre Granbyn var mer förvånande. I resten av detta inlägg tänkte jag beröra Ture Jakobssons familj och Jon Jakobssons familj och deras avtryck i Åsele C:1. Det förefaller som de ingår i samma grupp av människor, och vid ett tillfälle finns en dopnotis som skulle kunna ge stöd för att de var bröder. Trots det är jag väldigt skeptisk till om de verkligen var bröder.
Att jag tolkar dem som inte varandes bröder bygger på att Ture Jakobsson tar över Jakob Anderssons land Olsele i Granbyn, och Jon Jakobsson tar över Jakob Clemetssons land Krutjaur också i Granbyn.  Här kan inflikas att fram till 1680-talet hörde Krutjaur till Arvidsjaurbyn och Piteå lappmark.
 
Fall 1: Ture Jakobsson  
 
Ture Jakobsson har jag funnit i sex st. notiser i Åsele C:1, enligt följande:
 
1) Döpt: 1710 31 december Brita Turesdotter född larsmässotid,
föräldrarna Ture Jacobsson, Anna Sjulsdotter
Testes: Jonn Jacobsson, unga Anund Nilsson
 
2) Döpt: 1717 10 februari döptes Clemmet Joensson dotter wid namn Kerstin
fadern ut supra. Modern Karen Pålsdotter.
Witnen Anders Päärsson, Tur Jacobsson, Margareta Siulsdotter, Anna Siulsdotter, Christina Edin
 
3) Döpt: 1718 22 februari christnades Anders Jonssons son ifrån Bindalen wid namn Jon dess moder Kersten Nilsdotter.  
Witnen Påål Bängtsson, Thur Jacobsson, Nils Nilsson, Anna Siulsdotter, Margareta Nilsdotter
 
4) Begravd: 1726 Thur Jacobssons måg barn ifrån Norike
 
5) Döpt: 1729 23 februari Johan Pålssons dotter med det namnet Brijta
Testes Tur Jacobsson, Bengt Bengtsson, Segrid Jonsdotter
 
6) Döpt: 1733 Jakob Jons barn wid namn Anna
fadder Tur Jacobsson, Jacob Jacobsson
 
Här kan man notera att det ingenstans står att Ture Jacobsson kom från Lycksele lappmark. Där finns dock en uppgift (4) ifrån Norike dvs Norge, som tycks peka i en motsatt riktning. Ifrån Norge är en vanlig ortsangivelse på lappar i Åsele C:1, en notation som självklart missleder många forskare som inte gör en bredare analys. Det man kan säga med säkerhet om den vanliga uppgiften ifrån Norge i Åsele C:1 är att personen definitivt inte hör i Åsele lappmarks egna lappska allmoge. Här ska vi komma ihåg att framförallt lappar i Vapsten och Ranbyn i Umeå lappmark var flitiga brukare av land på bägge sidor gränsen och att lappbytillhörighet kunde bytas under en livstid. Noterbart är också att det bara i undantagsfall står vilken lappby som utsocknes lappar hörde till, i Åsele C:1. OBS! När Ture Jakobsson låter döpa sin son Abraham i Lycksele 1718, uppges han höra till Wapsten, vilket illustrerar att lappbytillhörighet är något som är komplext. Tillhörigheten till Wapsten lär förklara varför han dyker upp flera ggr i Åsele C:1. I skattlängderna finns dock bara en Ture Jakobsson i Umeå lappmark, och det i Granbyn. Notera Pål Bengtsson som vittnar samtidigt som Tur Jakobsson (3). Det är Ture Jakobssons granne och (möjlige) brorson Pål Bengtsson i Granbyn. Notera också Jonn Jacobsson som vitnar vid Ture Jacobssons dotters födelse(1) och Jacob Jacobsson som dopvittnar vid samma dop som Ture Jacobsson (6). Jon Jakobsson i Granbyn är ensam skattlapp i Lycksele lappmark med det namnet. Jakob Jakobsson kan vara bror till Jon eller Ture, eller till både och. Jag finner det dock osannolikt att han skulle vara identisk med Jakob Jakobsson i Brattfors.  
 
 
Fall 2: Jon Jakobsson
 
1) se ovan
 
7) Döpt: 1716 24 mars Gunnar Olofssons son wid namn Hindrick, föräldrarna Gunnar Olofsson och Kaaren Siulsdotter.  
Testes Joen Jacobsson, Thomas Nilsson. Thomas Andersson, Magdalena Rockstadia, Margareta Siulsdotter, Märeta Göransdotter
 
8) Döpt: 1718 22 februari Joen Jacobssons dotter ifrån Lycksele wid namn Gunnela. Barnets moder Gunnela Siulsdotter.  
Witnen Thomas Siulsson, Thomas Siulsson, Margareta Siulsdotter, Lispeta Siulsdotter
 
Notera att den Gunnar Olofsson vars barn Joen Jakobssons dopvittnar för(7) kommer från Vapsten i Lycksele lappmark. Dopvittnena Thomas Siulsson i notis (7) är mycket sannolikt identiska med skattlappar i Vapsten i Lycksele lappmark. Notera att i (8) framkommer att Joen Jacobsson kommer från Lycksele lappmark. Jon Jakobsson i Granbyn är som sagt ensam med det namnet i Lycksele lappmark. Från skattlängder vet vi att han har skattelandet Krutjaur, och i Lycksele Db1703 framkommer bl.a. att han har viste vid Gargselet, och att han har två (då troligen rätt unga) söner som heter Sjul. Krutjaur ligger inom det man skulle kunna kalla skogssameland i nedre Granbyn. I Lycksele Db1726-01-12 framkommer att Tomas Sjulssons i Vapsten morbror är Jon Jakobsson i Vapsten.  
 
I nedre Granbyn finns två Jakob:ar på två närliggande skatteland, som tycks vara fäder till flera Jakobssöner. Det är inte tvärenkelt att reda ut vilka Jakobssöner som var söner till vilken Jakob.
 
A) Jakob Andersson, skattar i Granbyn 1661-1704, för skattlandet Olsele (något år erlagt skatt i Arjeplog)
 
B) Jakob Clemetsson, skattar under Södra Arvidsjaur 1661-1682, för skattelandet Krutjaur (kallas Ainajaurland på Geddas karta)
 
Följande Jakobssöner finns att sortera in som söner till A) eller B)
 
Son 1: Bengt Jakobsson, skattar i Granbyn 1682-98, för skattlandet Juktsele/Sjuktsele, tidigare skattat under Södra Arvidsjaur. Bengt var bror till Anund Jakobsson vilket framkommer av Lycksele Db 1704-01-07. Bengt hade sönerna Pål, Lars & Anund, vilket framkommer av samma domboksnotis. Sonen Pål Bengtsson skattar för Sjuktsele 1711-1727.
Son 2: Anund/Anders Jakobsson, bror till son 1) skattar under Granbyn 1685-1704 för skattlandet Krutjaur, tidigare tillhörig Södra Arvidsjaur. Anund Jakobssons änka erlägger skatten 1711.
Son 3: Jon Jakobsson, uppges i skattelängder under Granbyn skatta 1685-1720 för skattlandet Krutjaur, tidigare tillhörig Södra Arvidsjaur. Jon skattar tillsammans med Anund Jakobsson för Krutjaur, varför det synes som att de är bröder.
Son 4: Sjul Jakobsson som skattar för Jakob Anderssons skatteland Olsele år 1699. sonen Sjul betalt skatten. Han är den ende av sönerna som man 100%-säkert kan sägas vara son till A) då det uttryckligen står att han är son.
Son 5: Ture Jakobsson, skattar för Jakob Anderssons land 1711-1727 i Granbyn. Tycks väldigt sannolik son till A)
Son 6: Jakob Jakobsson, som också återfinns i Åsele C:1 i ett flertal notiser, ofta i samma sammanhang som Ture Jakobsson och Jon Jakobsson. Kanske knivigast att säga något säkert om, förutom det inte synes särskilt sannolikt att han är identisk med JJ i Brattfors. Medan epitetet ifrån Norge går bra ihop med tillhörighet i Vapten/Ran så rimmar det väldigt dåligt ihop med att vara nybyggare i nedre delarna av Umbyn.
 
Jag tycker mycket pekar på att Bengt, Anund & Jon Jakobssöner var söner till Jakob Clemetsson. Det som besvärar påståendet är att Bengt Jakobsson ofta står efter Jakob Andersson i skattlängden, och är absent 1683 vid skatteuppbörden samtidigt som Jakob Andersson. Det skulle kunna vara ett indicium på att Bengt är son till Jakob Andersson. Men det är samtidigt fler andra som absenterar så det kan vara ett sammanträffande.
 
Återkommer med fler analyser/fynd av Lyckselelappar av Åsele C:1 vid senare tillfälle.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-03-27 08:37)

99
Åsele / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2013
« skrivet: 2012-09-11, 16:38 »
Hej
Jag söker anor till Jonas Erik Byström som enligt
1890 års folkräkning bor i Sörböle Anundsjö sn med sin
familj. Han skall vara född 1858 i Åsele sn V. bottens  
län. Har sökt i CD-skivan Åsele befolkning 1686-1920
utan att hitta honom.Kan någon hjälpa mej.
MVH Enar Olofsson

100
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 06 augusti, 2013
« skrivet: 2011-09-25, 19:16 »
Göran -  
 
från Ekshärad C:6 (1847-1867) Bild 174

101
Arjeplog / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2012
« skrivet: 2010-09-29, 02:19 »
Jan: Selma Ottilia föddes 1890 29/4 [C:4,Nr35+AI:12,s160] i Gargnäs
av Gustaf Wilhelm Gustafsson *1850-04-17 & Sara Johanna Persdotter *1852-11-07
men lysningen med Johan Emil Eliasson verkar ha skett först 1909 [AIIa:1a,s212]

102
Arjeplog / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2007
« skrivet: 2006-11-28, 13:29 »
Hej Åke,
 
Uppgiften stämmer att Anna Mårtensdotter f.1731 (ej 1713) var dotter till Mårten Turesson (f. omkr 1695) från Granbyn, Sorsele och dennes hustru Barbro Hansdotter (f.ca 1700, död 1763 i Gargnäs, Sorsele).
 
I äldre släktutredningar har tydligen antagits att hon skulle vara en dotter till klockaren Mårten Nor?us i Silbojokk och Sara L?stadia. Sistnämnda, Sara, var omkring 60 år då Anna föddes 1731. Det finns inga som helst belägg att Mårten Nor?us hade några andra barn än de tre söner gifta i Norge som nämns i Agatha L?stadias ärominne från 1748.
 
Vänligen,
Carl-Oskar

103
Arjeplog / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-12
« skrivet: 2003-10-05, 08:34 »
Tusen tack Carl-Oskar!
Jag har letat bland Fjellsönerna men eftersom det var fel namn så blev det inte lätt.
Det är som du säger troligt att denne Axel Teodor är fadern med tanke på syskonen.
En annan fråga;Sven Arvid Lestander i Laisvall  var gift med en Elna ? Vet du hennes efternamn och något mera?
Många hälsningar
Berit

104
Lite mer om Samuel Mört. I ett brev som jag nämnt tidigare och som kommit till rätta står att hans föräldrar är nämnda, Samuel Samuelsson och Anna Janidotter och att Samuel hade en tvillingsyster,  
Anna. De är döpta den 23/7 1693 i Brahestad Finland, Källa: Brahestads doplängd.
Släktnamnet Turunen anser, Brevskrivaren Alf Byman
kan tyda på att familjen kan komma från Åbo (fi. Turku).
 
Mvh Lasse

105
Norrala / Äldre inlägg (arkiv) till 08 maj, 2014
« skrivet: 2011-04-30, 14:20 »
Ewa! Ragnar Paul s. uä till fabriksarbetaren Pauli Efraim Berglind Sjösvedjan Timrå. hittade detta på svar. ra.se SCB utdrag Döda 1860-1949. 1925 H/ Lars Wahlmark

106
Jag söker efter prästsonen Erik Fjellström (född ca 1688 i Silbojokk, Lappland) som var kronofogde på Gotland, andra fögderiet år 1729. Det finns inga uppgifter om var på Gotland som han och familjen uppehöll sig. År 1748 var Erik Fjellström kronobefallningsman, enligt ett ärominne som trycktes efter hans avlidna mor Agatha Laestadia i Österbotten.
 
Erik Fjellström, vars dödsårtal är okänt, gifte sig 1718 med Catharina Herråker. Ur dödboken för Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (FIa:2 1754-1783): Julius 5. Catharina Herråker 79 år 8 m. Änka efter Kronobefallningsman Eric Fjellström. Död af ålderdomsbråck. Bodde i Huset N. 99 vid Tyska Brun. Begrafdes den 8 utaf Comminister Landström.  
 
Erik och Catharina fick följande barn (saxat ur Leif Boströms hemsida om Laestadius-ättlingar):
 
 
Per Fjellström. Född 1719-08-02. Död barnlös 1790-03-24 i Nikolai, Stockholm.  
 
Margareta Fjellström. Levde ogift 1790 (Svenska ättartal 1898). Dog sist av syskonen (Svenska ättartal 1898).  
 
Katarina Agata Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898).  
 
Magnus Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898).  
 
Carl Erik Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898).  
 
 
Vore glad om någon kunde tillföra ytterligare uppgifter om denna familj!!

Sidor: [1]