ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Michael Lundholm

Sidor: [1] 2
1
Förnamn - B / SV: Brand Brånd
« skrivet: 2020-04-20, 12:24 »
Nordiskt runnamnslexikon (från 2007) nämner även i fornvästnordiska stock, stolpe, eld, brand.

2
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2020-03-24, 09:52 »
Namnet på Johan Behms hustru framgår ju av den sena bouppteckningen. Och andra källor anger att hon var född 1692/1694 (Nyköpings Sankt Nikolai AIa:1 fol. 161 och FI:2 fol. 64v) varför det av rent kronologiska skäl bör ha varit han och inte sonen som bouppteckningen avser.

3
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2020-03-24, 09:20 »
Jag har hittills gjort bedömningen att det är samme. Men den fanns också en son Johan döpt 25 september 1725 i Nikolai. Jag har inte koll på när han dog. Kan ha varit som barn. Men jag har heller inte gått igenom mantalslängderna efter 1717 så jag har inte riktigt koll på läget. Frågan har blivit liggande medan andra ”Behm-problem” pockat på sin uppmärksamhet.

4
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 16:55 »
Det var nyheter. Då måste det vara originalen som finns på KB och avskrifter i Gävle. Trodde ev det var tvärtom.

5
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-09, 11:11 »
Vad gäller Sehlberg ”på RA” så är nog det originalen på Gävle stadsbibliotek som anges som förvaringsplats. Den ”Sehlberg” som är reproducerad har SVAR som arkivinstitution. Det betyder att det är mikrokort.


Jodå Hülphers har tavlor med släkten Behm och det finns många andra också som exempelvis Rothoffs släkttavla som Jonas Magnusson hittade i Westinska samlingen häromåret på UUB. Vad gäller släkten Behm har dock uppgifter från dessa och andra handskriftssamlingar cirkulerat runt under ett par hundra år oftast utan källangivelser. Mycket hamnade i Victor Behms släktböcker 1888 och 1914. Knappast i något fall uppfyller de de vanliga källkritiska reglerna dvs de är gjorda på långt tidsavstånd, de återger hörsägen och berättelser och de som skrivit dem var ofta relaterade till släkten (t.ex. Peter Schönström, dotterson till Albrekt Behm,  med sitt brev till dubbelkusinen Emanuel Swedenborg (Vetenskapsakademins bibliotek) och Rothoff själv vars farmors far var faktorn Hans Behm).


Sehlberg är intressant eftersom många uppgifter kommer från rådhusrättens protokoll. Problemet är att man inte vet vilka uppgifter som kommer därifrån eller från andra källor. Därför är det helt nödvändigt att gå igenom domstolsprotokollen för att alls kunna värdera Sehlberg.


Tack Constantinus för FB-gruppen. Borde kommit ihåg det eftersom jag var med i den första insamlingen. Samt för att du ordnade med digitaliseringen av avskriften på HLA.

6
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 23:16 »
Tror det här KB. Jag kan också bidra. Det finns en grupp för just detta (crowd funding av arkivmaterial) på FVB som jag inte hittar nu. Ska försöka hitta den.

7
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 20:23 »
Avskrift finns i vart fall på Landsarkivets i Härnösand Avskrifts- och kopiesamling (vol 88 och 89) digitaliserat av AD. Se v910027.b190.s215. Urban refererade till det ovan.
[/size]
[/size]

8
Johan Bures släktbok / SV: Johan Bures släktbok
« skrivet: 2020-01-08, 16:29 »
Angående Sehlbergs källor se Sehlgren, J., (1936), »Om Erik Sehlberg och Sehlbergska samlingen«, Medlemsblad för Genealogiska Föreningen 1936:11, s. 9–10. En text författad redan 1881 men publicerad i Medlemsbladet 1936. Enligt Sehlgren (som var syssling till Sehlberg) var Sehlbergs källor främst rådhusrättens arkiv (rådshusrättsprotokollen och bouppteckningarna). Min Behm-forskning bekräftar detta: Många av de mustiga anekdoter Sehlberg berättar återfinns där. Men han måste också ha haft andra källor för andra uppgifter men oklart för mig vilka. Sehlbergs verk om Gävle-släkterna omfattade ursprungligen sex band men idag återstår efter stadsbranden 1869 endast två. Kan förklara att vissa släkter saknas.
[/size]
[/size]Angående min Behm-forskning så hoppas jag att den kommer att finnas med i Släktforskarnas årsbok 2020 under titeln »Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning«. Det som kommit hittills är några delresultat på vägen till detta som blir mitt huvudresultat.

9
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2019-12-31, 14:48 »
Min stamtavla över släkten Fruncks äldre led har uppdaterats till version 1.09: http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_09.pdf. Här finns information om vad som gjorts. Framförallt handlar det om att jag från Jan Nilsson i Umeå fått notiser från Avestas kyrkoräkenskaper vilket kompletterat uppgifterna om släktgrenen i Bjurfors. Jag har också gått igenom dessa räkenskaper och kompletterat uppgifterna om släkten Kohn, den kognatiska gren som redovisas sedan förra versionen.

10
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2019-12-28, 00:46 »
Hon föddes 1758 i Nora bergsförsamling [Nora bergsförsamlings kyrkoarkiv (T-län) AI:5a fol. 244 och AI:6a fol. 143. Födelsenotisen har inte återfunnits i Nora bergsförsamling] som dotter till målaren Lars Anders Behm Larsson (1703–1759) som jag skrev om i Släkt och Hävd 2019:2 och hans hustru Britta Maria Norström.  Hon kommer att finnas med i min redovisning av släkten Behm från Gävle som jag hoppas kommer ut i Släktforskarnas årsbok 2020.

11
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2019-12-26, 15:15 »
En kommentar på mitt eget inlägg 2017-07-03 ovan: Det finns naturligtvis fler tolkningar av uppgifterna om Mikael Behm. En är att det handlar om samma person, dvs skeppslöjtnanten, och att konsistorieprotokollet relaterar ett gammalt erbjudande gjort kanske i nära anslutning till faderns död. Det är den tolkning jag lutar mest åt för närvarande. Alternativet är att vi utöver de samtida kopparslagarna i Nyöping (far och son) som båda också hette Mikael Behm skulle ha ytterligare två samtida Mikael Behm; skeppslöjtnanten och Jonas Mikaelssons son där det enda som i så fall vore känt om den senare är det sam framgår av konsistorieprotokollet. Inte alls uteslutet men det framstår som mer osannolikt.

12
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2019-08-05, 21:03 »
Jag vill annonsera version 1.08 av min digitala stamtavla för mässingsbruksarbetarsläkten Frunck ursprungligen från Skultuna. Sedan tre år håller jag en ständigt uppdaterad version av stamtavlan på min hemsida (http://lundholm.me/projekt/frunck.html (som annonserats ovan). Den senaste versionen hittas direkt här: http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_08.pdf. Det finns som vanligt även en EPUB-version för de som önskar det. Observera dock att hänvisningar till enskilda sidor inte fungerar eftersom EPUB flödar materialet beroende på skärmstorlek.


Sedan den första versionen för tre år sedan har många kompletteringar och korrigeringar skett i detaljer. Det viktigaste nu är dock att ny evidens kommit i dagen som kullkastar min slutsats från Släktforskarnas årsbok 2007 om att det inte var Simon Frunck som avled 1674 utan sonen Simon Simonsson Frunck. Jag kan nu inte säga om fadern eller sonen avled först utan bara att det är oklart. Se detaljerna i stamtavlan.


Den andra större ändringen är att jag kompletterat med en kognatisk linje som härstammar från Simon Fruncks dotter Maria. Fler kognatiska linjer kommer efter hand.


På åtgärdslistan står för framtiden de yngre leden; min stamtavla slutar ju med individer födde före ungefär 1750. Karl Karlsson Leijonhufvud i sin Ny släktbok för 100 år sedan identiferade ju tre yngre linjer: Skultuna-,  Bjurfors- och Tillinge-grenarna där den senare som gjorde en klassresa var den som gavs utrymme. Eftersom Bjurfors-grenen dels visar sig vara den »äldre« grenen och dels var den som fick minst utrymme hos Leijonhufvud så arbetar jag nu med en stamtavla för denna gren som går fram in på 1900-talet. Senare avser jag uppdatera Leijonhufvud avseende de andra grenarna.


Den som vill komplettera materialet i Leijonhufvud för någon av de tre yngre grenarna  får gärna göra det här. Erkännande ges för alla uppgifter som kommer in.

13
Böös / Beus / SV: Böös / Beus
« skrivet: 2019-07-07, 16:50 »

Ovan (för länge sedan) har Elisabeth Lindberg (11 och 13 maj 2013),
Christoffer Stenberg (samma dagar) och Bertil Johansson (16 februari 2014) diskuterat Brita Böös make Daniel Behm. Christoffer ställde frågan: »Finns det några bevis i form av födelse notiser eller bouppteckningar etc. som säger att just Daniel Behm som dör 1696 i Skinnskatteberg verkligen är Jonas och Dordis son? Eller handlar det bara om antaganden?«


Ja det finns bevis för detta och Bertil gav ett par nämligen skuldsedeln undertecknad i Skinnskatteberg samt avskriften av Dordis bouppteckning i Gävle. Det finns fler: Den 3 mars 1700 uppträdde Daniels Behms successor matromoni Daniel Gråberg i Gävle rådhusrätt som Daniels dotter Britas förmyndare för att bevaka hennes rätt bl. a. till ett hemman i Högbo som Jonas Jonsson Behm (Daniels far) ägt (Svea hovrätt Advokatfiskalens arkiv EIXd:991 fol. 239r och följande).


Det verkar dock finnas en missuppfattning i Bertils inlägg. Daniel lämnade inte fru och barn för att 1697 flytta från Skinnskatteberg till Gävle och dö där. Daniel var mantalsskriven i Skinnskatteberg 1681–1685 och i Köping 1686–1697. Det sista året anges »Daniel Behm död hust:n skrifwen i Skinnskatteberg« (RA Mantalslängder, Västmanlands län vol. 53 fol. 487r). Eftersom mantalslängden inlevererades till Länsstyrelsen 17 mars 1697 (Länsstyrelsen i Västmanlands län, Landskontoret I EIII:13 opaginerad [AD bildid: v402644.b3260]) och Daniel då var död var det någon annan som dog i Gävle 15 augusti 1697 (HLA, Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv CI:1 maskinfol. 25r).


Den Daniel Behm som dog i Gävle 1697 var en kusin med samma namn, en son till faktorn i Söderhamn Hans Behm. Av bouppteckningen framgår att han efterlämnade hustrun Sara Elvia och de minderåriga barnen Hans och Daniel (HLA, Gävle stad Rådhusrättens och magistratens arkiv, Bouppteckningar FIIa:1 opaginerad [RA bildid: C0102566_00745].




14
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2019-06-09, 13:21 »
Åren 1669–1670 köpte Isak Baltzarsson Behm sina syskons andelar i Sund, Österlövsta socken (M. Lundholm, Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:2 sid. 80). Ett av dessa syskon var brodern Filip, om vilken inget ytterligare var känt. Elias Brenner (1647–1717, se SBL) stötte dock på en Philip Behm från Revals stift 1685 (se bilder). Brenner hade i uppdrag att inventera fornminnen (skatter). Källan är Henrik Schück, (1932–1944), Kgl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien, band 2, sid.333-334. Verket finns i litteraturbanken.se. Gissningsvis är det samma Filip Behm.




15
Björnlunda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-01-08, 12:04 »
Dunkers socken. Ligger alltså inte i Björnlunda.

16
Behmer / SV: Behmer
« skrivet: 2019-01-03, 17:20 »
Ebba, Åsa mfl


Den antavla som för flera år sedan här https://forum.genealogi.se/index.php?topic=68534.msg974960#msg974960 publicerades för Christian Behmer är inte korrekt. Han var inte son till Daniel Behmer. I vart fall finns det inte några samtida källor som belägger honom som det. Inte heller i den tidiga litteratur som finns, Olof Broman (1676-1750), Peter Schönström (1672-1742), Lorents Volter Rothof (1727-1787), Abraham Hülphers (1734-1798), finns Christian. Sehlberg byggde förmodligen i vart fall på Broman i detta avseende. I vart fall Rothof och möjligen Schönström återgav släkttraditioner.


Nyligen blev Marcks von Würtenbergs genalogier (ca år 1800) över utdöda adliga ätter tillgängliga på ArkivDigital. Även där saknas Christian. Visserligen behövde inte adeln rapportera in sina stamtavlor till Riddarhuset förrän på 1760-talet. Men att samtiden skulle missat en levande gren strax efter 1700 verkar helt osannolikt.


//Michael

17
05 - Namnkombinationer / Efternamn av typen »Ossiannilsson«
« skrivet: 2019-01-02, 14:24 »
Jag funderar över efternamn av typen »Ossiannilsson«. Utöver detta exempel har jag på min lista ytterligare två: »Svennilsson« och »Eskilandersson«. När man gräver lite så inser man att de här tre exemplen uppkommit på helt olika sätt.

»Ossiannilsson« är förstås författaren Karl Gustaf. Ossiannilsson (1875–1970) som ursprungligen hette Karl Gustaf Ossian Nilsson men bytte namn till så att Ossian och Nilsson slogs samman till  först Ossian-Nilsson och från 1914 »Ossiannilsson«. Idag har fyra person »Ossiannilsson« i efternamn: Detta trots att en av författarens söner bytte namn till Dovring och emigrerade  (den kanske inte helt obekante agrarhistoriskern Folke Dovring (1916–1998)). 

Det andra exemplet kommer från professorn i nationalekonomi Sven Ingvar Svennilsson (1908–1973) var far var hovpredikanten Sven Nilsson. Han tog namnet någon gång under studietiden efter faderns död 1925 innan han disputerade 1938.  Idag finns det ingen som heter »Svennilsson».

Till skillnad från de två första exemplen verkar »Eskilandersson« vara ett genuint patronym baserat på förnamnet »Eskilander« som tidigare förekom i framförallt Skåne. Idag heter ingen i Sverige Eskilander i förnamn, 28 heter det som efternamn och 10 heter »Eskilandersson», varav en riksdagsledamot.

Jag tar gärna emot tips om flera exempel på den här namntypen.

18
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-17, 12:11 »
Kan bara instämma i de kritiska rösterna. Vill särskilt trycka på det Jörgen Tollesson skriver i inlägg #53 ovan men vill också utveckla det med avseende på bl.a. namnet på skribenten som en del av källhänvisningar. I diskussionerna hänvisar skribenter ofta till varandra med namn. Om nu användarnamnet är något annat riskerar dessa referenser till olika inlägg att bli obegripliga. På samma sätt är det när man utanför Anbytarforum hänvisat till inlägg med skribentens namn. Visserligen finns då oftast länken till inlägget med, men det har vi ju sett tidigare vid AF:s uppgradering att länkarna inte bevarades. Hänvisningar till ”gamla AF” riskerar därigenom att bli värdelösa.

19
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-11-09, 12:07 »

Det är nu klarlagt att Isak Behm dog 4 oktober 1630 på sin gård Sund, Österlövsta. Jan Olsson (Väddö) har vänligen fäst min uppmärksamhet på att uppgiften om dödstillfället publicerades redan i Stenbock & Lundberg (1915–1917, sid. 82), något som förblivit ouppmärksammat av den senare litteraturen om Isak Behm inklusive artikeln av Nils Ahnlund i SBL. Detta är en källutgåva av Jonas Haquini Rhezelius (död 1666) reseanteckningar från Uppland åren 1635, 1636 och 1638. Det var troligen det senare året han besökte Österlövsta om vilket han bl.a. skrev: ”På en nÿ lÿksten står denna V[apen] och skrift. Anno Domini 1630 4 oct, afsomnade i Herranom den erenfeste manhafte Isac Behm til Sund guv vare honom nådeligh.” Det avritade vapnet överensstämmer (om än spegelvänt; se översta bilden nedan) med den avritning av ett sigillavtryck som finns i min artikel utförd av Magnus Bäckmark (nedersta bilden). Se även Broberg (1995) där en mycket positiv källvärdering av Rehzelius inventering i bl.a. Österlövsta görs utifrån senare tids arkeologiska utgrävningar.










Stenbock, C. M. & O. Lundberg, (1915­–1917) Ioh. Haquini Rhezelii Monumenta Uplandica. Reseanteckningar från åren 1635, 1636, 1638. Utgiven som bilaga till Upplands fornminnesförenings tidskrift 7. LIBRIS-ID: 8227568.


Broberg, A., (1995), Rhezelius Monumenta Uplandica – ett försök till källvärdering, sid. 175–195 i E. Baudou & J. Moen (red.), Rannsakningar efter antikviteter – ett symposium om 1600-talets Sverige, Konferenser 30, Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademin. LIBRIS-ID: 7640537. ISBN: 91-7402-246-6.

20
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-07-03, 23:32 »

Har nu haft möjlighet på några av källorna om Mikael Behm som Lars-Olov Eriksson haft vänligheten att förmedla ovan. Jag har bara haft tillgång till digitaliserat material. Kan bara konstatera att Mikael Behm finns med i de rullor som finns i den volym Lars-Olov  hänvisat till (Ia:1) samtliga år 1644-1651 men ingen mer information än vad som meddelats ovan. Andra källor kräver besök på KrA vilket inte varit möjligt för mig ännu.

Jag kan dock komplettera med två uppgifter: (1)  12 maj 1650 betalade ”Lietnampt Michil Bhem” för lägerplats och klockringningar åt sitt barn (SSA, Jakob och Johannes LIa:7 sid. 22). (2)  ”Michell Behm” begravdes 1 oktober 1657 på Jakob och Johannes kyrkogård, Stockholm (Jakob och Johannes LIa:13 sid. 30). Det är säkert samma person i bägge fallen. I vart fall meddelar Lars-Olov att skeppslöjtnantens änka omnämns 1660.

Den stora frågan är sedan om denne Mikael Behm verkligen var son till Jonas Mikaelsson, borgmästaren i Gävle, som levde ännu 1647 men var död 1649 (Svea hovrätt. Advokatfiskalens arkiv EIXe:3133 fol. 9r, 9v och 10r)?

Nu är det så att Jonas Mikaelsson lämnade efter sig en skuld till Uppsala universitet som sonen Daniel Behmer hade gått i borgen för. Flera av sönerna är involverade av att lösa skulden men ännu 1689 (40 år efter Jonas död och 20 efter Daniels) var den inte löst. Frågan diskuterades många gånger i universitetsstyrelsen (konsistoriet). 18 november 1668 framgår av protokollet: ”Om Academiens infordrande av skuld påmindte och M:r Brunnerus, att Michael och Albrecht Behm tilbiuda en post penningar till 6 eller 800 rdr för sin fader [...].” (Akademiska konsistoriets protokoll, band 8, sid. 186, 1971). Fadern kan inte vara någon annan än Jonas Mikaelsson.

Men om Mikael Behm 1668 kan ”tilbiuda en post penningar”  kan han inte varit identisk med skeppskaptenen Mikael Behm, som troligen dog redan 1657 (min uppgift ovan) och i vart fall hade efterlämnat en änka 1660 (Lars-Olovs uppgift ovan).

Notisen 1668 informerar oss alltså om att Jonas Mikaelsson verkligen hade en son Mikael. Men om rätt tolkning av notisen är att erbjudandet till universitetet tillkommit i närtid av 1668 kan denne Mikael  inte vara identisk skeppslöjtnanten Mikael Behm  som litteraturen påstått.

En alternativ tolkning är att konsistoriet skulle varit oinformerat om skeppslöjtnantens död. Ett drygt år senare, 29 december 1669, avlider dock Daniel Behmer och redan vid ett möte 18 januari 1670 är konsistoriet informerat om detta (band 8, sid. 294). Konsistoriet var alltså snabbt insatt i det nya läget och det verkar därför orimligt (även om det inte helt kan uteslutas) att konsistoriet inte på ett decennium skulle ha fått reda på skeppslöjtnantens död om han nu varit Jonas son.

21
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-06-05, 11:20 »
Detta blir ett sidospår i förhållande till Behm: Detta är väl krongjutarsläkten Hornaver från Skultuna och Bjurfors? Två krongjutare Hornaver finns ingifta i släkten Frunck: Mats i Bjurfors (1724-1798) och Hans i Skultuna (död 1720). Om dessa se min ”Agantisk stamtavla över släkten Fruncks äldre led” (http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_05.pdf). Den förre var gift två gånger och hade sönerna Bernhard, Henrik och Paul i första (Skultuna AI:1 fol. 26)  och Per i andra (se min stamtavla fotnot 148). Hans borde vara född i slutet av 1640-talet. Jag har inte utrett honom så det är möjligt att det fanns fler söner. Jag har heller inte koll på om släkten tidigare fanns vid andra mässingsbruk i närheten av Stockholm som exempelvis Vällinge i Salem eller i Nacka.

22
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-06-03, 15:18 »
Stefan, Det finns ganska många personer under 1600- och 1700-talen som heter Behm och som inte verkar vara släkt med varandra. Jag försöker hålla kolla på de släkter med detta namn som kom från Gävle och Nyköping samt den ovan nämnde Isak Behms släkt, men har ingen information som tyder på att Johan Kaspar på något sätt skulle vara befryndad med dem.

23
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-05-02, 08:14 »
Om verksamheten vid Harg, se Nils G. Wollin, ”Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler.”, minnesskrift utgiven till Hargs fabrikers aktiebolags hundraårsjubileum 1943, Stockholm. LIBRIS-ID: 581398.

24
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-04-30, 18:22 »
Stefan


Kopparslagarmästare Michael Behm fick 1612 tillstånd av änkedrottning Kristina att bygga en kopparsmedja vid Harg i Nyköping (Titularregister till Riksregstraturet). Han bör med tanke mantalslängderna ha avlidit 1651. Han kallas dock i de sista mantalslängderna ”den äldre” eftersom han hade en son med samma namn och yrke. Och sonson och sonsonson, den senare död ca 1715/1716. Vi har alltså Michael Behm !, II, III och IV. Det fanns också en sonsonsonson med samma namn men han avled troligen ung. Däremot var det ytterligare två sonsonsöner med detta yrke Baltzar och Johan som både levde till mitten av 1700-talet. Dessa personer var verksamma i Nyköping, utom Baltzar som flyttade till Stockholm.


Det ska bli intressant att studera målet som Lars-Olov hittat om nu en bror Jörgen och en hustru nämns. Inget namn på Michael I eller II hustrur är kända. Kristina Edström och Christian Juliusson har tidigare (ÖGF-Lövet 2015 nr 123) funnit att ”Michael Behm” var gift med en dotter till borgmästaren i Söderköping Jöns Larsson (död före 1639). Men det är oklar vilken av de två äldsta Behm det var.


//Michael

25
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-25, 10:53 »
OK, Erik förstår. Vad gäller Skärplinge har jag inte klart för mig hur många mantal det var. Almquist (Frälsegodsen... , band 1, sid. 110) redovisar Skärplinge som 2 mantal frälse redan i 1562 års frälselängd då tillhöriga  Joakim Fleming.

26
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-24, 18:24 »
Erik, mycket intressanta saker.


När jag gjorde min undersökning gick jag igenom räkenskaper för hertig Karls kansli och hov (Hertig Karls räntekammare 6; d:o 7 [fascikel 11 och 12]; d:o 8 [fascikel 3 och 4] och d:o 9; se fotnot 126 i min artikel i SGT 2014:2). Jag noterade då denne Melkior Behr, som var skrivare hos hertig Karl, och läste förstås först fel och tänkte: This is it! Upptäckte dock snart mitt misstag. Namnet skrevs alltså ”Behr” i räkenskaperna. Jag är beredd att ge dig rätt i läsningen av Österlövsta LI:1.


Det kan då förklara namngivningen. Anledningen till att jag gick igenom hertig Karls räkenskaper var ju att Isak Behm i sitt första framträdande (STb 1939–, del II, s. 158) kallas hertig Karls kansliskrivare. Det pekar ju då på en koppling till kansliet i någon form och motsäger i vart fall inte hypotesen.


Men du skriver tredje hustru? Anna och Maria blir möjligen två, var ”tredje” en felskrivning? Annars tycker jag dock att Anna ska skrivas av tills dess det finns något mer hållbart om henne.

27
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-24, 16:01 »
Ett skäl till att vi diskuterar frågan om säg Gävle-släkten Behm och Isak Behms släkt (och även Linköpings-och Nyköpings-släkterna) i själva verket var en och samma beror väldigt mycket Viktor Behms släktböcker (1888, 1913) samt Victor Örnbergs bidrag i Svenska ättartal. Jag skrev om det i Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:1. Jag tror vi fäster för stor vikt vid det eftersom det var mer önsketänkande än något annat. Detta sagt ska jag ändå fördjupa mig lite i det.


När man plöjer igenom källmaterial för 1600-talet hittar men en hel del Behm. Flera har nänts i den här tråden. Men det finns många andra. Ett exempel är konstnären Hans Behm som var verksam med att göra predikstolar i mellansvarige. Han har förstås inget med Hans Behm från Gävle-släkten att göra. En annan är tulltjänstemannen Israel Behm som var verksam i andra halvan av seklet. Jag känner inte till hans ursprung men han var gift med en kvinna som änka efter en av Rothoffierna (oklart vem). Här finns i vart fall en indirekt koppling till Gävlesläkten eftersom en av Viktor Behms uppgivna källor var Lorentz Wolter Rothoffs Behmska släktregister. Lorentz Wolters mamma var sonsondotter till Jonas Mikaelsson. Förmodligen är detta en ren tillfällighet. Det finns också många andra med namnet Behm.


Poängen är att samma namn inte alls bevisar ngn släktskap. En gissning i fallet som Erik kommenterar är att det faktum att Isak Behm avlider ca 1630 och att familjen försvinner från Gävle faktiskt var det som gjorde att Daniel Behm börjar använda namnet ungefär 1638. Dock en gissning utan grund. Och jag håller med om att skillnaderna i namnskick talar mot ett gemensamt ursprung.


En annan sak som talar emot det är att Isak Behm endast är belagd med släktnamn (första gången 1597 eller 1598 om jag kommer ihåg rätt) och aldrig med patronymikon medan Gävlesläktens stamfar Jonas Mikaelsson alltid är belagd med patronymikon under sin livstid men aldrig med namnet Behm. Det första belägget jag har är från 1649 i rådhusrättens protokoll i Gävle, nästan ett decennium efter det att sonen Daniel börjat använda namnet, men då kallas Jonas salig.


Mikael Behm är en annan historia inte minst pga av Jonas Mikaelssons patronymikon. Finns det en släktskap kan det förstår vara att han är en son. Man skulle kanske tom kunna tänka sig äldste son. Men det återstår att visa i så fall. Han passar i vart fall in generationsmässigt. För övrigt stort tack Lars-Olof för upplysningarna.


En sista kommentar ang Eriks meddelande om Isak Behms landbönder i Skärplinge. Intressant ledtråd, har inte sett den tidigare. Men tanken om att det kunde varit hans hustrus innehav väcker en annan tanke hos mig. Jonas Mikaelssons fäderne och möderne är ju okända men hans hustru Annas fäderne och möderne är ju ganska väl kända. Kan det finnas någon släktskap mellan henne och Isak Behms hustru Maria? Finns alltså  lite att göra ikväll.


28
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-02-22, 23:17 »
Hm, mycket intressant. Tack Lars-Olof. Får fundera och kontrollera innan jag återkommer. Många tankar spökar om detta.


För övrigt kanske du har något du vill publicera i Svensk Genealogisk Tidskrift. Det var ju några sedan förra gången. Mejla mig om du har något du tror vi kan vara intresserade av

29
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-20, 00:05 »
Jo Börjesson har den uppgiften och också om andra skepp Behm var på. Tyvärr lämnar han inga källhänvisningar och en del av uppgifterna i övrigt stämmer inte men uppgifterna i rullan över flottans befäl. Det lilla jag har kunnat göra på honom har dock inte gett information om t.ex. härkomst, patronymikon eller barn vilket är det jag primärt är intresserad av. Jag håller alltså på med en genomgång av alla Jonas Mikaelsson barn för att se vad som går att dokumentera utifrån relevant källmaterial.

30
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2017-01-18, 23:08 »
Intressant Lars-Olov.


Några kommentarer från minnet (jag är på resa och sitter utan mina anteckningar och kan inte ge ordentliga källhänvisningar). Denne skeppslöjtnant förpassades enligt rullorna ur flottan redan 1651. Hans finns också i mantalslängderna i Stockholm under 1650-talet. Min minnesbild är att det var just på Ladugårdslandet. Men han har då ett uppdrag för staden. Han avlider i mitten av 1650-talet.


Det återstår förstås att visa att han var son till Jonas Mikaelsson i Gävle. Det är ingen självklarhet även om Peter Schönström hävdade detta i brev till sin kusin Emanuel Swedenborg detta i början av 1700-talet (de var kusiner och Jonas Miakelsson var deras mff). Han kallade dock Mikael Behm schouytbynacht (konteramiral) och gav därmed en överdriven bild av vem han var. Problemet är att Schönström har andra uppgifter om släkten Behm i samma brev som varit grovt felaktiga medan andra varit korrekta. Brevet diskuteras i min artikel om Isak Behm som Erik Mangsbo nämner ovan. Viktor Behm i sin släktbok uppgav samma sak men kallade honom skeppskapten. Men det korrekta är alltså att han var just skeppslöjtnant.

31
Stora Kopparberg / SV: Stora Kopparberg
« skrivet: 2016-12-09, 08:12 »
Stefan du är otrolig. Tack. Jag vet inte hur många gånger jag gått igenom den den här längden. Förstår inte hur jag kunnat missa den. Detta är alltså målarmästaren Lars Anders Behm Larssons födelsenotis. Den ändra notisen gäller Lars Johansson Behm, död 1790 i Bröten, Vika. Föräldrarna var Lars Samuelsson och Anna Behm (syster till Lars Larsson Behm i Gruvriset).

32
Stora Kopparberg / SV: Stora Kopparberg
« skrivet: 2016-12-08, 22:13 »
Det här är relaterat till min Behm-undersökning förstås. Familjen hade grav i Falu Kristine så det var naturligt att kontrollera för alla andra händelser där. Men nej, födelsenotiserna finns inte där heller

33
Stora Kopparberg / SV: Stora Kopparberg
« skrivet: 2016-12-07, 12:49 »
Jag undrar om det är någon kan säga något om kvaliteten på Stora Kopparbergs första födelsebok (C:1 1683-1711)? Är den noggrant förd så att födelsenotiser som borde finnas också finns i boken eller tenderar notiser att saknas? Att en ministerialbok kan vara sammanställd i slutet av ett år baserat på lösa anteckningar (varav en del då förkommit) är ju  inte ovanligt men jag tycker mig inte se några tecken på detta. För mig verkar det som att boken därför skulle vara förd i någorlunda realtid löpande under åren. Skälet till frågan är att jag på basis av andra källor och slutledningar baserade på dessa källor förväntade mig att hitta två födelsenotiser under 1703-1704 som dock inte finns. Men om boken (som det verkar) är någorlunda bra förd kan mina slutsatser vara felaktiga.

34
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2016-09-28, 19:33 »
Erik! Två mycket intressant inlägg som klargör väldigt mycket. Frekvensen av namnen som du observerade var också något jag slogs av när jag gjorde min undersökning. Om lägger samman dina observationer med mina (fotnot 186) så finner man att det är Melker Isakssons avkomlingar som verkar stå för en hel del av detta. Jag mejlar dig särskilt om ytterligare en sak.


//Michael

35
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2016-09-17, 21:28 »
Intressant Stefan. Jag har inte gått igenom denne Lars Johansson fullständigt eftersom jag konstaterade att inte tillhörde den agnatiska släkten Behm. Så vigselnotisen hade jag inte tittat på. Tack.

36
Behm / SV: Behm
« skrivet: 2016-09-17, 09:04 »
     En kommentar kring den son Lars Behm född 1704 som nämns i Olov Rosenius inlägg 2010-10-26 i [det redigerade] citatet från Dalregementets personhistoria (band 2, tillägg och ändringar, sid. 6). Uppgiften att denne Lars Behm skulle ha varit son till sekundfältväbeln Lars Larsson Behm finns också i Victor Behms Stamtafla öfver släkten Behm (1913, sid.9).

Det kan dock inte alls stämma eftersom Lars Behm född 1704, boendes i Bröten i Vika socken, i själva verket hette Lars Johansson Behm. Även namnformen Jansson förekommer. Det framgår av såväl hans dotter Maria Elisabeth Behms födelsenotis från 1739 (ULA, Vika C:4 [AID v132435.b20]) där han kallades Lars Jansson Behm samt hans hustru Anna Maria Knogers bouppteckning från 1788 (ULA, Vika tingslags häradsrätt (KLHA XIII) F II a:1, [AID v151439.b301]) där han kallades Lars Johansson Behm. Han kallades genomgående i mantalslängderna för Bröten i Vika socken för Lars Johansson eller Lars Jansson. Se exempelvis hans första framträdande där 1737 (RA, Mantalslängder, Kopparbergs län 91, sid. 1553) och hans sista 1774 (RA, Mantalslängder, Kopparbergs län 125, sid. 437). Jag har inte funnit någon födelsenotis för Lars Johansson Behm, vare sig i Vika, Stora Kopparberg eller Falu Kristine. Lars Johansson Behm dog 6 februari 1790 i Vika socken (Vika F:2 fol. 50).


Min gissning är att han var son till den Johan Samuelsson (ca 1654-1736), som han efterträdde i mantalslängderna för Bröten, samt den syster till Lars Larsson, Anna Maria, som Behm (1913) nämner. Behm (1913) kallar denne Johan för Lars Larsson Behms svärson. Denna släktledning kan man också hitta på Disbyt men jag har inte kunnat belägga den ännu.
 

37
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-18, 11:18 »
... och här kommer den första kompletteringen. Se http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_01.pdf.  Det visade sig att Stig Geber på Disbyt hade uppgifter om Anna Frunck, Simon [Jakobssons] dotter (Familj 8 ), som visar att hon inte kan vara identisk med den av Carl-Göran Backgård 2007-01-05 här  http://forum.genealogi.se/index.php?topic=70300.msg994308#msg994308 efterfrågade Anna Kristina Frunck, vilket jag samma dag framkastade som en möjlighet. Anna (Familj 8 ) var istället gift med mästersmeden Kristoffer Herou.

38
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-15, 19:31 »
En teaser på ovan nämnda stamtavla ges av följande grafiska variant:


39
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-15, 17:42 »
Tack Bengt. Vis av erfarenheten tror jag nog att det kommer ytterligare kompletteringar. Många kompletteringar har kommit genom domboksnotiser och de är nästan omöjliga att gå igenom i ett fall som detta med en släkt spridd från Malmö till Härnösand redan tidigt 1700-tal. det måste bli ströfynd som andra än jag hittar. Och sådan kommer är jag övertygad om.

40
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-15, 06:23 »
Tack Sven-Ove.

41
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-14, 17:50 »
Jag har nu på min hemsida publicerat en första version av ”Agnatisk stamtavla över släkten Fruncks äldre led” (http://lundholm.me/projekt/frunck/frunck_stamtavla_1_00.pdf). Den innehåller en sammanställning av all min forskning kring bruksarbetarsläkten Frunck till dags dato.

När nya uppgifter kommer mig till del genom min egen forskning eller från andra släktforskare kommer detta dokument att uppdateras. Nya uppgifter, kompletteringar, kommentarer, frågor och korrigering av upptäckta felaktigheter tas tacksamt emot tillsammans med utförliga källhänvisningar. Dessa kan skickas till
m.l.lundholm@me.com.
 

42
Frunck / SV: Frunck
« skrivet: 2016-07-14, 17:47 »
Vad gäller Olof (inte Per) Olofsson Frunk, båtsman på roten 149 i Harjom som nämnts ovan. Efter att ha gått igenom båtsmansrullorna i Landskontorets arkiv Gävleborgs län (främst Båtsmansrullor GIba:9-10) och i Krigsarkivet (och Rullor flottan IV:65) är min bedömning att att personen inte existerar. Fördubblingsbåtsmannen på roten använde namnet Flinck och det verkar rimligast att CSR (i sin ej redovisade källa) läst fel.


Tillägg 2016-07-15: Jag ser nu att jag blandat ihop två personer. Per Sundin skriver om Per Olofsson i roten 135 Följa och Sunnersta, Boteå. Hans hypotes kring honom kan jag inte säga ngt om. Olof Olofsson i roten 149 i Harjom har inte nämnts i diskussionen ovan.

43
Källkritik / Bårslöv CI:2 (1832-1860) bild 30, Dopvittnen
« skrivet: 2016-02-05, 22:28 »
Kristina hann före, men kontrollera ordentligt vad Stefan skriver för det är precis så.
 
Om jag ska försöka förtydliga:  
DDSS är en avskrift av Bårslöv C:1 som troligen är en originalbok (eller i vart fall en bok förd på basis av anteckningar som kan betraktas som förstahandskälla). Den av dig refererade källan Bårstad C:2  är definitivt en avskrift av Bårstad C:1. Detta framgår såväl av (1) av arkivförteckningen i Nationell Arkivdatabas (NAD) såväl som i informationsfältet i ADOnline [Dubblett]. Men avskriften är inte exakt likalydande.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2016-02-05 22:30)

44
Frunck / Frunck
« skrivet: 2016-01-15, 08:27 »
Tack för upplysningarna, Thomas.

45
Frunck / Frunck
« skrivet: 2016-01-11, 14:21 »
Thomas,
 
Jag kan förstå att det kan gå sådana rykten med det namnet. Jag håller fn inom ramen för min Frunck-forskning på att göra en kartläggning av samtliga indelta soldater och båtsmän med namnet Frunck (alternativt med stavningen Frunk). Jag vill nämligen kontrollera om det via dessa soldater kan tänkas härstamma personer som levde under 1700-talet och som använde namnet Frunck, då de härstammade från soldater/båtsmän, utan att härstamma från bruksarbetarsläkten
 
Jag har bara funnit en indelt soldat och en indelt båtsman som tillhört bruksarbetarsläkten OCH som använde namnet Frunck som soldat- eller båtsmansnamn. Tidigare i den här tråden finns det exempel på en medlem i bruksarbetarsläkten som blivit soldat under annat soldatnamn. Jag tror det i praktiken finns fler. Vad gäller den indelte båtsmannen var det Karl Andersson Frunck som avled ca 1712. Det är i själva verket han som gav upphov till att roten i Boteå använde namnet Frunck efter honom.  
 
Resultatet så här långt är att förutom bruksarbetarsläkten Frunck har minst (det kan finnas fler) fem Frunck-släkter (om vi nu tänker oss en släkt definierad som namnsläkt)  uppstått genom att barn till indelta solder eller båtsmän upptagit namnet. Dessa namnsläkter uppstod dock först på 1800-talet. Båtsmannen är den ovan nämnde Markus Jansson av vars barn i vart fall tre (Jonas, Hans, Stina Lisa) använde namnet. Tre andra släkter härstammar från tre olika indelta soldater i Dalby socken, Hagunda härad och den sista från en indelt soldad i Bälinge socken, Bälinge härad.
 
Om ana Anna Lena, Thomas, använde namnet vet jag inte. Jag tar därför gärna emot emot all sorts information om henne för jag har egentligen bara födelsedata.

46
Frunck / Frunck
« skrivet: 2016-01-08, 17:38 »
Föräldrarna var torparen Jan Nilsson i Valla, Boteå och hans hustru Katarina Olsdotter (Boteå AI:2 sid. 34). Antagen 1808 som fördubblingsbåtsman på rote 136 under namnet Aborre och som ordinarie 9 februari 1810 under namnet Frunk (Västernorrlands läns landskontor GIf:27). Han tillhörde alltså inte bruksarbetarsläkten utan fick namnet som båtsman.

47
Skattelängder / Olika exemplar av mantalslängderna
« skrivet: 2016-01-06, 13:16 »
Finns även på Riksarkivet. Digitalt.

48
Jouni, har du kontrollerat http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/320731.html?1348000949? Inte samma Anders och fel landskap men det kanske kan ge något uppslag.

49
Tidskrifter / Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT)
« skrivet: 2015-10-31, 10:22 »
[Det som följer här är ett gemensamt pressmeddelande från Svenska Genealogiska Samfundet och Genealogiska Föreningen]
 
Svensk Genealogisk Tidskrift tas över av Genealogiska Föreningen
 
Svenska Genealogiska Samfundet (SGS) och Genealogiska Föreningen (GF) har träffat ett avtal som innebär att SGS överlåter Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT) till GF från och med 1 januari 2016. Avtalet godkändes enhälligt av GF:s styrelse 21 oktober och enhälligt av SGS:s extra medlemsmöte 25 oktober.
 
Svensk Genealogisk Tidskrift är en släktforskartidskrift med inriktning på att främja vetenskapliga metoder i släktforskningen som har getts ut av SGS sedan 2007.
 
GF åtar sig i avtalet att producera SGT under 2016 och 2017 som en prenumerationstidskrift med samma omfång och inriktning som tidigare. GF:s tidskrift Släkt och Hävd kommer även fortsättningsvis att vara en medlemsförmån i GF.
 
-   Jag är glad över att vi kan trygga utgivningen av SGT även i framtiden, säger GF:s styrelseledamot Michael Lundholm. GF har ambitionen att SGT även efter 2017 ska ges ut som en prenumerationstidskrift med inriktning att främja vetenskapliga metoder i släktforskningen.
 
-   Från SGS sida anser vi att det är mycket positivt att SGT nu marknadsförs till en större läsekrets, säger Eva Dahlberg, styrelseledamot i SGS. Det känns också bra att det blir möjligt för alla intresserade att kunna prenumerera på SGT. Tidskriften har en viktig funktion att fylla i släktforskarsverige, och det är glädjande att GF har velat göra detta åtagande.

50
Callmander / Callmander
« skrivet: 2015-08-18, 00:12 »
Chris Bingefors och jag har identifierat tre grupper av personer som heter Calmander/Callmander. (1) Sadelmakaren Israel Calmander (ca 1675-1752 enligt litteraturuppgifter) och hans ättlingar. Se SBL. (2) Sadelmakaren Daniel Calmander som får barn i Uddevalla 1700 och 1702 (Uddevallas födelsebok) och som tydligen skrivs ut som soldat 1715 och därefter inte kommer åter (Uddevalla stads historia). (3) Sidenvävaren Jakob Calmander i Stockholm som avlider 1698 i Stockholm  (bouppteckning) och hans bror sidenvävaren Niklas Calmander.
 
En hypotes är ju att dessa tre hänger ihop på något sätt även om hypotesen på inga sätt är självklar. Information som kan bringa klarhet i detta tas emot tacksamt.

51
I Nevéus & de Wearn ”Ny svensk vapenbok” sid. 18 & 94 lyser hunden med sin frånvaro när Bohusläns och Kungälvs vapen diskuteras.

52
Källkritik / Akademisk forskning kontra forskning
« skrivet: 2015-08-07, 17:58 »
Släktforskare ägnar sig åt släktforskning främst som fritidssysselsättning medan akademiska historiker gör det professionellt. Så det finns en möjligen en skillnad hantverkskunskap. För båda gäller väl dock att man vill veta ”wie es eigentlich gewesen”. Det vill säga det finns i båda fallen ett sanningssyfte. Och ska man kunna säga hur det egentligen var så är det samma krav som gäller, dvs att analys och källdokumentation ska klara de källkritiska kritikerna (äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet etc).

53
Det finns också enstaka brev i  Kammarkollegiet. Kungliga och furstliga personers brev 2:10. Men detta är bara strödda brev.
 
Sättet att komma förbi detta är möjligen om avskrifter av brev kan finnas i andra arkiv. Jag kan tänka mig att man kan använda ingångar i Titularregistret för att hitta avskrifter av  förläningsbrev i Landskapshandlingarna. Har också sett hänvisningar i litteraturen till andra ställen. Exempelvis fick en kopparslagare Michael Behm 1612 tillstånd av änkedrottningen att bygga en kopparhammare i Nyköping enligt Nils Wollin ”Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler” (1943). Till skillnad från den mesta litteratur vid denna tid uppger Wollin sin källa nämligen  ”RA (O), Bergskoll. Kopiebok 1612 fol. 1255”.

54
Varför måste du citera exakt vad din mamma skrev på kortet? det borde rimligen gå att berätta vad hon skrivit, dvs att det är två samepojkar som du skrev, utan ett direkt citat. Jag kan hålla med Maud i princip, men det måste ju då vara en poäng, ett skäl  med ett ordagrant citat. Det finns knappast här.

55
Folkbokföringen i framtiden / Folkbokföringen i framtiden
« skrivet: 2015-01-20, 09:54 »
Rimligt hade varit att att förbundet skrivit att eftersom 31 december 1999 genom kvalitetssäkringen som infördes i propositionen visat sig ha problem uppmanat regeringen att försöka göra något. Lite självkritik om att den lösning man själv arbetat för att få nu visat sig vara problematisk hade inte heller varit fel.

56
Folkbokföringen i framtiden / Folkbokföringen i framtiden
« skrivet: 2015-01-14, 14:36 »
På Förbundsstämman i Gävle (Angeläget 2/2012 sid. 11) beslutades det att uppmana regeringen att följa det förslag som Folkbokföringsutredningen (SOU 2009:75) föreslog i sitt betänkande, nämligen att folkbokföringen ska ske i historiskt stabila distrikt som följer Svenska kyrkans församlingsindelning 1999/2000.
 
Det var också det förslag, om än med vissa modifieringar (folkbokföringen behöver i sig inte dessa distrikt och därför sker inte folkbokföring på distrikt men dessa registeras likväl), som regeringen och senare riksdagen beslutade om. Mer specifikt skulle distriktsindelningen och distriktens namn baseras på vad som gällde för Svenska kyrkans församlingar 31 december 1999.
 
Släktforskarförbundet var alltså mycket framgångsrikt i sin lobbykampanj! Dåvarande ordföranden i GF, nuvarande förbundsordföranden Erland Ringborg skrev i Släkt och Hävd (2013:3, sid. 219): Regeringen följde i propositionen 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden i stort utredningens förslag, och riksdagen biföll i maj förslaget i propositionen. Släktforskarrörelsen kunde andas ut. (min kursivering)
 
Eftersom jag var statssekreterare i Finansdepartementet vid detta tillfälle och ansvarig för folkbokföringsfrågorna och därmed är delvis ansvarig för regeringens förslag blir jag nu lite upprörd när  förbundsstyrelsen nu säger att 1999 är ett illa valt år och att det är en utbredd uppfattning inom släktforskarrörelsen att distrikten borde baseras på den indelning i församlingar som gällde vid halvårsskiftet 1991, den tidpunkt då ansvaret för folkbokföringen överfördes från Svenska kyrkan till numera Skatteverket.
 
Till saken hör att regeringen föreslog och riksdagen beslutade att bl.a. Lantmäteriet skulle genomföra en kvalitetssäkring av såväl distriktsindelning som distriktsnamn. Översynen av indelningen blev klar förra året och en viss rapportering skedde på Släktforskardagarna 2014 i Karlstad. Det framkom då att att indelningen per 31 december 1999 inte är oproblematisk.
 
Det kan självfallet vara rimligt att ändra ståndpunkt när man får tillgång till ny information. Eftersom jag  efter regeringsskiftet i höstas inte är insatt i detaljerna av vad som framkommit har jag därför ingen klar uppfattning vad som är rimligt i detta läge. Eller vad som ens är möjligt att justera till 1 januari 2016.  
 
Det som upprör mig är dock att förbundsstyrelsen nu formulerar sig som om halvårsskiftet 1991 vore den ståndpunkt förbundet alltid haft, att det inte framgår att och varför man nu ändrar uppfattning och att det man nu kritiserar i själva verket var den position man intog senast 2012.  Att dessutom använda rubriken Förbundet beklagar beslutet när beslutet är det man själv förespråkat är lite magstarkt.

57
Denna tråd har vandrat iväg från rubriken som jag dock vill ansluta till. Som mångårig användare av Mac (och tidigare Linux) har jag aldrig haft några problem med att de databaser som förbundet och föreningar producerar förutsätter Windows. Mac/Linux har jag valt för att de verktyg jag behöver professionellt är bättre i dessa OS.  
 
Visst är detta val inte kostnadsfritt men med några enkla grepp (t.ex. emulatorer eller Boot Camp) har det  gått att även använda dessa datorer till hobbyverksamheten.  Sedan en tid använder jag dock istället en utrangerad PC med Windows 7 på mitt lokala nätverk och loggar in på den via Mac-appen Anslutning till fjärrskrivbord vilket ger såväl snabbhet som samtidig tillgång till båda OS.
 
Visst har mobila enheter förändrat den relativa fördelningen mellan olika OS, men förbundets val av OS måste rimligtvis förstås av Windows tidigare totalt dominerande ställning. Det förändrade landskapet måste dock, tycker man, vara en viktig faktor när man planerar inför framtidens produkter.

58
17 Juridik / Skatteköp eller förpantning
« skrivet: 2014-07-27, 11:26 »
Svårt att veta var man ska börja eftersom det är ganska komplext. Lite brett tecknat är dock huvuddragen följande:
 
Skatterätten var rätten att bruka och betala skatt för ett skattehemman. Man kan inte säga att det var äganderätt i modern mening men det var den rätt till jorden som våra självägande skattebönder hade. Kronan hade rätt till överskottet (skatten). För kronohemman fick bonden köpa sig rätten att bruka jorden för viss tid (avrad). För frälsehemman betalades avraden till den adelsman som ägde hemmanet. Skatte-, krono- eller frälsejord var i praktiken de tre sk jordnaturer som fanns i början av 1700-talet. Och de var i princip fixerade i jordeböckerna så att ett hemman som ursprungligen hört till en natur också fortsatte att bokföras där, även om man skulle tycka att det i vissa fall vore naturligare att naturen ändrades i jordeboken. I praktiken kunde dock ett hemman ändra jordnatur. Ett kronohemman kunde bli skattehemman genom att åboen köpte skatterätten. Jag tror de första skatteköpen ägde rum under Johan III. Min minnesbild är dock detta till trots det inte var ovanligt att hemmanet i jordeboken fördes som krono isf skatte. Vilket inte alltid var oproblematiskt för åboens arvtagare. På liknande sätt kunde kronan förläna eller sälja den ränta (skatt) man skulle uppbära från ett skattehemman. Det hemmanet blev s.k. skattefrälse men bokfördes fortfarande under skatte i jordeböckerna men med en anteckning om till vem  förläningen gjorts eller vem som köpt räntan. Bonden hade ju fortfarande skatterätten till skillnad från frälsebonden som var tvungen att betala avrad för att bruka frälsegården. Det vara bara vem som hade rätten till skatten som ändrats. Min gissning är att förpantad ränta motsvarar förläning eller försäljning av räntan (dvs skatten) även om då rättigheten inte är permanent överförd. Då synes det naturligt att kronohemmanet fortfarande bokförs som krono. Jag känner dock inte till förpantningarna närmare så det får som sagt förbli en gissning från min sida.
 
Det finns en omfattande litteratur om detta som behandlar en rad olika frågeställningar om besittningsrätt i olika situationer för olika jordnaturer, skillnader i ekonomiska villkor mellan bönder på olika slags hemman etc.

59
22 Mått, mynt & stämplar / Mått för en soffa öl
« skrivet: 2014-07-22, 14:05 »
Enligt Måttordboken, Nordiska museets förlag, (sid. 239) 50 ölflaskor.

60
Någon som känner till Lorens Wolter Rothoff och hans Behmska släktregistret? Googlar man på detta hittar man en träff men det är en sen översättning i pdf-format av Viktor Behms släktbok från 1913 som hänvisar till Rothoff. Finns ej i NAD. Ett tips var att den skulle kunna finnas på handskriftsavdelningen på Carolina Rediviva. Men därifrån har negativt besked kommit.

61
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-09, 20:15 »
Tillägg: En transparent offentlig dokumentation/kodbok skulle naturligtvis var värdefull eftersom den inte bara ger information om hur systemet är tänkt att fungera utan att man därigenom lättare kan hitta källor angivna med äldre källhänvisningar.

62
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-09, 20:12 »
Bra frågor Marcus. Det man skulle vilja se är nog en transparent offentlig dokumentation från RA sida om hur Arkis/NAD är uppbyggt. Någon gång har jag hittat ngt dokument som jag inte sparat men jag kan inte påminna mig ngn kodnyckel.

63
Landskapshandlingar / Landskapshandlingar
« skrivet: 2014-06-07, 17:38 »
Det där med Kammararkivet ställer ju till en del problem. Det var en egen arkivinstitution fram till 1922, uppgick då i RA men låg fysiskt kvar i de gamla lokalerna. 1969 överfördes merparten av arkivet till Marieberg. sedan 1991 är allt material där. Enligt min mening är inte Kammararkivet en arkivinstitution och det märks ju också i NAD som Marcus exempel illustrerar. Samtidigt har ju RA gett ut en beståndsöversikt för Kammararkivet. Mycket förvirrande.  
 
Arkiv kan fock betyda väldigt olika saker: (i) ett bestånd av arkivhandlingar, (ii) en institution inrättad för arkivvård och som förvarar arkivhandlingar, (iii) den fysiska lokalen dör handlingarna förvaras. Det är väl i mening (i) Carl använder det när han säger att arkivet är Kammararkivet och på samma sätt som beståndsöversikten är tänkt att förstås? Vi pratar om Kammararkivet närmast som det bestånd av handlingar som 1922 fanns i KA.
 
Men arkivinstitution är något annat. Det är arkiv i meningen (ii) ovan och det är den som jag anser vara relevant ur källhänvisningssypunkt; det är dit man ska bege sig om man fysiskt vill inspektera arkivhandlingen.
 
Håller med Carls kommentar om bildid och SVAR. Man ska dock komma ihåg att i vissa fall är SVAR arkivinstitution, tex vad gäller mkt av mikrokorten. I NAD finns det en post för dessa och en för originalhandlingen. Jmf också mantalslängderna i RA.

64
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Tre äldre militärer
« skrivet: 2014-06-01, 15:38 »
En observation verkar vara ganska säker: Mannen i mitten bär axelklaff m/78 för kompaniofficerare och har två stjärnor på den (=löjtnant). Lite mer osäkert men gissningsvis är det en majors galon på mössan (m/1865) på mannen till höger.

65
Botz / Botz
« skrivet: 2014-05-13, 18:48 »
Har inget svar på Björns fråga (såvida inte Botz är samma ord som engelskans pott?) , men lägger här upp ett antal slumpfynd angående Botz/Botsson från främsta norra Roslagen. Har inte kunna belägga sammanhangen mellan dem eller om några av observationerna rör samma personer men Anders Botz var förmodligen far till Margareta Botz:
Ett par Botz i Hållnäs socken på DISBYT (Erik Jansson och Maria Matsdotter födda på 1600-talet) Johan Botz. Borgare i Östhammar, död 1756, Östhammars rådhusrätt FII:1 #37  Johan Botz (verkar vara en annan). Svea hovrätt, Advokatfiskalens arkiv FXIe:649 fol. 131r. Jan Botz  i Öregrund 1727. RA, Mantalslängder, Stockholms län 8, fol. 199v Lars Botz i Öregrund 1727. RA, Mantalslängder, Stockholms län 8, fol. 200r Olof Botsson. Död i Gävle 1698.  Gävle stad rådhusrätt och magistrat FII:1 fol. 637 Margareta Botz äger tillsammans med Olof Persson Sund nr 2 i Österlövsta socken i samband med ängsdelning på 1740-talet (Lantmäterstyrelsens arkiv, B88 Österlövsta sn). Malena Botz död 1758 på Rävsten, Gräsö C:1 sid 336. Borgaren i Öregrund Tomas Botz är fadder till Anna Månsdotter i Rävsten 1754 Gräsö C:1. Samme Tomas Botz är förmyndare för Johan Mattssons dotter Kristina 1767 (Johan Mattssons bouppteckning) Jan Botz och hans hustru Margareta har sonen Erik Botz född 1752. Gräsö AI:4. Skepparen i Öregrund Anders Botz född 30 november 1654 och död 3 november 1713 på Sund i Österlövsta.  Österlövsta EI:1, sid. 280 (maskinfol. 39v). Han enligt sin dödnotis son till Erik Boze och Magdalena Mattiasdotter.

66
Bokhandeln / Bokhandeln
« skrivet: 2014-05-06, 21:20 »
Mats, det är väl inte riktigt samma sak? Nu vet jag inte hur CD:n ser ut men går det att se vad som är originalet och vad som är rättelser och tillägg?
 
Priset är ju dessutom avskräckande. 2500 kr. Förbundets facsimileutgåva gick nyligen för 3500 på Bukowskis. Rättelsebanden går för 750 antikvariskt. Verkar som ett bättre alternativ och mer attraktivt i bokhyllan. Elgenstierna i original går dock för mellan 6 och 12 tusen antikvariskt (antikvariat.net).
 
Vore det inte bättre att förbundet återigen tillhandahöll facsimileutgåvan och satte ett rimligt pris (självkostnadspris)?

67
Jag tycker man ska fundera för vem man skriver, vem man vill ska läsa? För en kategori, kanske en del av släkten vill man vara mer öppenhjärtlig än man vill eller tycker sig kunna för en annan kategori. Det kanske är flera olika berättelser man har i själva verket. En annan fråga är sedan kanske vad som är viktigt att berätta? En berättelse om en person med flera sidor kan vara nog så ömsint och omtänksam om den görs på rätt sätt. Vissa saker och händelser kanske dock gör sig bäst glömda medan andra kanske inte borde lämna levande mans minne. Sedan kan man fråga sig när det ska läsas/berättas? Måste det spridas nu eller kan det vänta till senare?  
 
Inser att detta bara var en massa frågor och inga svar. Man måste nog fundera och använda sitt omdöme (fingertoppskänsla är väl uttrycket).

68
Förnamn - Y / Ypsilantes
« skrivet: 2014-04-21, 18:52 »
Det kan nog vara mer än denne frihetshjälte som inspirerat. Släkten Ypsilanti tillhörde den fanariotiska aristokratin i det osmanska imperiet och gjorde anspråk att härstämma från de bysantinska kejsarna på mödernet. Fanar eller Phanar (idag Fener) är en stadsdel i Istanbul. Fanarioterna var alltså främst greker, men även albaner mfl, och var en del av imperiets maktelit och fungerade bl.a. som s.k. hospadarer som skickades ut för att kväsa de autonoma furstendömena som Valakiet och Moldavien. Alexander Ypsilanti (1725-1804), farfar till den Alexander du nämner, var tex vojvod av dessa furstendömen periodvis. Någon Ypsilanti var även patriark. Se artikeln Phanariotes på engelska wiki samt Jason Goodwin, Horisontens härskare. Det osmanska imperiets historia.

69
En mycket intressant diskussion som Lars tagit initiativ till. Kan bara konstatera att det finns många likheter och skillnader mellan släktforskning och forskning som drivs professionellt på våra lärosäten i en mängd olika dimensioner. Och (som denna diskussion visar) att det kanske inte spelar någon roll om man till professionen är forskare och samtidigt fritidssläktforskare; motiven för att ägna sig åt släktforskning kan oavsett samma profession vara helt olika.
 
Om man tänker sig att släktforskning bara är att ägna sig sina egna anor och utforska dem så tror jag man hamnar i en alltför begränsad definition. Startpunkten för de allra flesta fritidssläktforskare är säkert att man vill veta mer om sina egna anor. Men det slutar, tror jag, för många inte där.  
 
Jag har i allt väsentligt själv slutat med egna anor. Stamtavleforskning är något jag själv istället ägnat mig mycket åt. Startpunkten har dock ofta varit att jag själv härstammat från den gemensamme stamfadern. Jag har dock ett par projekt där jag med säkerhet är helt obesläktad med de involverade personerna. Ett var när jag hittade en tryckt fotobok som var en 70-årsgåva från tidigt 1900-tal. Det var spännande att få lära känna de olika personerna på bilderna närmare. I ett annat nu pågående projekt är syftet närmast att visa att jag själv inte är släkt med de utredda personerna och därmed vederlägga vad som påstås i viss genealogisk litteratur.
 
Men i grund och botten menar jag dock att forskning alltid är ett och samma. Ska man mena att man vet något kan det inte ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv vara någon skillnad på om man är fritidssläktforskare eller professionell (historiker eller något annat)!
 
Självklart är det så när olika individer ägnar sig åt en hobby så har de olika motiv för detta. Det kan vara så att det är ren terapiverksamhet. Det är helt OK. Men i den stund man vill gentemot andra hävda att det förhåller sig på ett visst sätt blir man tvungen att acceptera att andra ställer krav att resultaten ska kunna vidimeras.
 
Inom släktforskningen innebär det att i praktiken att påståenden ska beläggas i källor och därmed kunna kontrolleras. Det kräver källhänvisningar. Här är det väl bara att konstatera att om två släktforskare diskuterar detta problem finns det minst tre uppfattningar. Visst är det bra om det finns en norm, och jag har försökt att argumentera för en i olika sammanhang, men självklart är det så att olika normer kan ha samma funktionalitet.
 
Hur höjer man då kvaliteten? Ett problem är att det är alltför lätt att publicera skit (på nätet till exempel) och lite jobbigt och tidskrävande att publicera i de mer kvalificerade fora som finns för släktforskare t.ex. Släktforskarnas årsbok, Släkt och Hävd samt Svensk Genealogisk Tidskrift. Det är svårt att komma runt detta grundläggande incitamentsproblem. Släkthistoriskt Forum, Diskulogen mfl tidskrifter har inte samma ambitionsnivå och uppnår heller inte samma kvalitet!  
 
Jag vill i perspektiv av detta  hävda att det riktigt stora problemet därför är att alltför få släktforskare har ambitionen att publicera sina resultat och dessutom än färre i den typen av publikationer som har vissa kvalitetskrav. De tidskrifter jag nämnt ovan som kvalitetstidskifter har nämligen i praktiken peer-review. Redaktören granskar nämligen artiklarna och ofta tas det in kommentarer och synpunkter från andra. Redaktörsbytet på årsboken lämnar dock en viss osäkerhet inför framtiden om denna. Problemet är inte frånvaron av peer-review utan istället att så få vill ta omaket utsätta sig för densamma. Ytterligare ett skäl till varför det är bekvämt att lägga ut odokumenterade uppgifter på sin hemsida!  
 
Och tro inte att det är annorlunda i den professionella forskarvärlden: Alla ogillar att bli granskade!
 
Jag tror inte att lösningen på detta problem med kvalitet i släktforskningen är mer peer-review; den finns där den behövs och kommer säkerligen att utvecklas om det finns behov. Lösningen är att fler ska dokumentera sina resultat publikt. Som Stefan skriver är det ju onödigt att tre personer oberoende av varandra dokumenterar en födelse i en dopbok. Bättre att den förste delger andra detta resultat. Här vill jag hävda att DISBYT fyller en utomordentligt viktigt funktion, frånvaron av källhänvisningar till trots. Här finns i vart fall en viktig möjlighet att kolla vad andra gjort.
 
Att delge andra blir än viktigare när det gäller mer komplicerade problem som inte låter sig lösas med en enkel hänvisning till en födelsebok. Här duger det inte att ducka med källhänvisningar! Och DISBYT räcker inte eftersom det oftast måste till en argumentation och användning av flera olika källor. En artikel med källdokumentation publicerad på ett sådant sätt att den blir bevarad till eftervärlden och på något sätt sökbar via bibliografiska och andra databaser blir då det naturliga svaret.

70
Behm / Behm
« skrivet: 2014-04-18, 20:06 »
Angående Erik Mangsbos påstående om att det är Sund i Österlövsta socken som Isak Behm fått sig förlänat framgår det av
Upplands handlingar 1612:6 att Gustav II Adolf 5 april 1612 bekräftar Isak Behms förläning av Risberga i Östuna socken som ett Norrköpingsbeslutsgods,  Gästriklands handlingar 1613:2 att änkedrottning Kristina 23 september 1613 förlänar 1 skattehemman och 3 prebendehemman i Ön i Valbo socken samt skattehemmanet Nor i Ovansjö socken samt  Upplands handlingar 1628:2 att ”Effter Saligh Enkiedrotningens bref den// [plats för datum] Besitter en gammal tienare// Isack Bem sitt hemman Sundh i// Löfstad sochen frÿtt årliga// räntan allenast// Skattehemman   1”.
Kommentarer: Om (1) och (2): Bekräftar och kompletterar alltså uppgifterna i SBL. Förläningarna verkar dock vara avvecklade tidigt 1620-tal enligt avkortningarna. Om (1) och (3): Almquist i sitt verk om frälsegodsen känner inte till någon av de förläningar som gjorts till Isak Behm i Uppland (Gästrikland avhandlades inte). Om (1): Norrköpingsbeslutsgods instiftas på riksdagen i Norrköping 1604 och var förläningar med begränsad förfoganderätt och arvsrätt i förhållande till landslagens bestämmelser. Bl.a. måste förläningen bekräftas ev den nye monarken när denne  tillträdde vilket Gustav II Adolf alltså gör. Förläningen har alltså ursprungligen gjorts av Karl IX. Om (2): När Karl IX avlider utökas hans änkas livgeding med bl.a. Gävle med omnejd vilket kan förklara att förläningen görs av henne. Om (3): Vederlägger alltså påståendet av Nils Ahnlund i SBL att det var Sund i Börstils socken; ett påstående som ytterst härrör från Peter Schönström i ett odaterat brev till Emanuel Swedenborg (Vetenskapsakademins bibliotek, Bergianska brevsamlingen). Om (3): Förläningen måste alltså skett senast 1625 då änkedrottningen avlider. Notisen från 1628 talar dock om att Isak Behm i presens varför han alltså fortfarande förmodligen är i livet. Mitt intryck är också att Sund är en livstidsförläning. Senast 1631 är han dock avliden då ”S. Isaak Bhems Effterlefferska” omnämns (Roterings- och utskrivningslängder 51).
Mangsbos påstående om Sunds lokalisering är alltså korrekt.

71
Förbundets organisation / Förbundets organisation
« skrivet: 2014-01-18, 11:03 »
Min erfarenhet från förbundsstyrelsen 2006-2008 var att det ofta fanns en ganska stor spridning i åsikter i diskussionerna men att det sällan ledde till formella reservationer eftersom det generellt i Sverige finns en ganska stark tendens till konsensusbeslut. Jag har för mig det var vid tre tillfällen det blev formella reservationer, varav två då bara en enskild ledamot reserverade sig. Bara vid ett tillfälle (februari 2008) var det en större oenighet i en fråga och det ledde till att tre av 10 närvarande ledamöter reserverade sig och ytterligare en skrev en protokollsanteckning. Sådant framgår också av protokollen men det framgår inte när det i diskussionen framförs olika uppfattningar eftersom det (i vart fall då) var fråga om beslutsprotokoll. Huruvida man ska välja att publicera protokollen eller inte kan styrelsen själv besluta om. Självklart måste protokollen lämpligen anpassas för detta varför referat av beslut som blev offentliga var den modell som valdes tidigare.

72
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-08, 18:34 »
Du har förstås rätt med Svenska släkter och då tänker man naturligtvis också Svenska Släktkalenderns skiva. Men det är delvis eget material i första fallet (i vart fall de två verk sam gav namn till skivan) och helt och hållet i de andra.
 
Tycker dock att dina frågor i förhållande till avgiften är berättigade. Gissar att det nu uppstår ett finansieringsbehov när Sveriges dödboksprojektet verkar gå mot sitt slut i någon mening. Likaså folkräkningsskivorna. Här fanns ju projekt som gav mening åt förbundet samtidigt som de finansierade verksamhet. Man gjorde något som ingen annan kunde. Nu är det väl också så att kompetensen och kunnandet att genomföra denna typ av projekt (dvs få mkt material på nätet) har spridits det blir enklare för även föreningar att göra detta. Säkert även billigare. Då aktualiseras också frågan om konkurrens. Jag har dock inget bra svar på frågorna.

73
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-08, 16:02 »
Två kommentarer Mats: (1) Att förbundet digitaliserar sin egen tidigare produktion måste väl anses mycket bra? Vem annars skulle göra det? (2) Kan ha mer förståelse för din synpunkt när det gäller annat material, men är det verkligen någon av föreningarna som digitaliserar böcker? Finns det en konkurrenssituation? GF:s inriktning är helt annan? Kan vara mer fundersam över blandningen av saker. Finns det en tanke med urvalet?

74
13: Källmaterial / Södra Sveriges husförhörslängder
« skrivet: 2013-10-23, 20:40 »
Ordet digitalisering används i dessa sammanhang med bredare innebörd än vad du hävdar Kristina; se t.ex. artikel i Wikirötter.

75
13: Källmaterial / Södra Sveriges husförhörslängder
« skrivet: 2013-10-23, 19:44 »
Ang mantalslängder som komplement när husförhörslängder: I princip var detta längder som fördes årligen under 300 år och registrerade skattskyldiga för mantalspenningen. Men det var bara husföreståndarens namn som registrerades samt antal personer i hushållet av olika kategorier. Ibland kan man få mer information men det är enligt min erfarenhet mer undantag än regel. Säkerligen finns det också geografisk variation. beroende på tidsperiod upprättades (alt sparades) olika antal exemplar. Som mest tre. Ett som slutligen hamnade i Kammaren i Stockholm och som idag är ett eget arkiv i Riksarkivet, ett som återfinns i Landskontorens arkiv som förvaras på respektive Landsarkiv, och ett som (för socknarna på landet) återfinns i Häradsskrivarens arkiv som förvaras i respektive Landsarkiv. (Jag har sett påstående om att ett fjärde exemplar upprättades för sockenkistan men inte kunnat verifiera det och aldrig sett något sådant exemplar sparat.)  
 
Mantalslängderna i Riksarkivet är digitaliserade och finns via Riksarkivets digitala portal samt är heltäckande i meningen att allt som finns  är digitaliserat. AD fotograferar såväl Landskontorens och Häradsskrivarnas exemplar, men där är inte allt fotat ännu. Brand, möss och hårdhänt gallring (tex i Stockholms stad) gör att man oftast har i vart fall ett exemplar för varje år. De olika serierna kompletterar alltså varandra. Stockholms stad är dock en specialare och där är man hänvisad till Överståthållarämbetet för uppbördsärenden. Kamrerarexpeditionen som förvaras på Stockholms stadsarkiv. Det finns dock bara ca 20 år bevarade från 1700-talet och respektive år är oftast inte geografiskt heltäckande. Finns digitaliserat hos RA.
 
Vill man läsa mer rekommenderas den populärt hållna Mantalslängderna & släktforskaren av Håkan Skogsjö. Den verkar vara slut hos förbundet. Eftersom Håkans skrift var ett specialnummer av Släkthistorisk forum (nr 2 1989) återfinns den dock på denna DVD hos förbundet för 200 kr. Då får man hela ShF utgivning tom 2010 på köpet. Vad jag förstår planeras en ny handbok av Håkan om mantalslängder. Har man inte hållt på med mantalslängder tidigare rekommenderas Håkans skrift innan man startar. Vill man veta allt om det regelverk som styrde mantalsskrivningen och hur det förändrades genom århundradena så rekommenderas  G. Lext Mantalsskrivningen i Sverige före 1860.

76
Mycket bra arrangemang. Jag var visserligen bara på mässan några timmar under lördagen men tyckte att det jag såg som besökare var bra arrangerat. Första gången som jag fick betala inträde. Men det vara bara en konsekvens av att jag för första gången inte hade någon roll i förbund eller som utställare. Kunde därför också njuta av att träffa många vänner och gå igenom monter efter monter i lugn och ro.

77
Påminner lite om m/1872 med de snedställda knappraderna, men knapparnas antal och horisontella avstånd från varandra samt frånvaron av axelklaffar, kragspeglar och ärmuppslag visar att det inte är det. Jag tror inte det är en militär uniform. Polis?

78
26 Resor / Transporter / Kungliga resor
« skrivet: 2013-08-27, 21:20 »
Det här hjälper dig inte direkt inte men kan vara värt att nämna här:
 
Strömberg, J. B. L. D. (2013). De svenska resande kungarna - och maktens centrum. Uppsala: Svenska fornskriftsällskapet
 
Är ett generalitinerarium” över alla kända utfärdelseorter för kungliga brev och skrivelser åren 1219-1599. Möjligen kan det källmaterial han använder ge ett uppslag för vidare forskning för den period du är intresserad av.

79
Väl bekomme Daniel!

80
I princip positiv men jag tror inte man ska ha ngn överdriven förväntan om resultatet. Jag tror att allt hänger på att man får deltagare som verkligen är intresserade av att skriva och som dessutom är beredda att ta kritik och synpunkter på sina alster. Annars blir det meningslöst. (Säger jag efter att ha försökt detta i ngt som liknar studiecirkelform).

81
Om modellen för källhänvisning allmänt se mitt inlägg . (Vilket ska tolkas som att jag inte håller med dig om hur en källhänvisning till ett kyrkoarkiv borde skrivas. Tex är hänvisningen till län irrelevant i meningen att den visserligen info om var församlingen ligger givet någon länsindelning men inte vilken länsindelning och att den inte hänvisar till relevant arkivinstitution. Nu verkar det bara finnas en församling med detta namn men ändå ger NAD 18 träffar när man söker på Bolmsö. Arkivet heter dock Bolmsö kyrkoarkiv och arkivbildaren är/var Bolmsö församling. Var man ska söka detta arkivborde istället anges med relevant arkivinstitution dvs Landsarkivet i Vadstena (VaLA).)
 
Givet detta kan man konstatera att (i) arkivinstitution för generalmönsterrullorna är Krigsarkivet, (ii) arkivet heter Generalmönsterrullor och (iii) aktuell arkivhandling skulle kunna heta (som ett exempel) något i stil med 1 1684 där 1 är volymnumret och 1684 är det aktuella året för rullan. Källhänvisningen skulle då bli Krigsarkivet, Generalmönsterrullor 1660-1887, 1 1684.
 
Utifrån detta kan man variera källhänvisningen uppåt (mer utförlig) och nedåt (mer kompakt). En mer utförligt utformad källhänvisning skulle kunna innehålla NAD:s referenskod för arkivet, att volymen handlar om Upplands regemente, eventuell sid- eller bladhänvisning samt eventuell digital leverantörs id-nummer för bilden. Exempel på mer utförliga hänvisning: Om jag har tittat på källan via SVAR (digitalt) Krigsarkivet, Generalmönsterrullor (SE/KrA/0023, 1 1684 (Upplands regemente), SVAR Bildid: A0014950_00006 eller via Arkiv Digital Krigsarkivet, Generalmönsterrullor (SE/KrA/0023, 1 1684 (Upplands regemente), AID v68661.b6.s1. I detta exempel saknas sidnummer eller liknande. Det finns många olika sätt att göra källhänvisningen mer kompakt.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2013-08-14 21:20)

82
Jonas, det tycker jag är en helt rimlig synpunkt. Fler kanaler och fler vägar in kan mycket väl minska trösklar att skriva etc.

83
Två tillägg: (1) Håller med Jonas om att det inte skulle vara en bra ordning om nätpublikationerna innehöll material som SGT ratar. Av det jag skrev ovan hoppas jag framgår att jag tror Nätpublikationerna lämpar sig (även) för en annan typ av artiklar än vad en tryckt publikation har. (2) Om peer-review en kort kommentar. I profesionella forskningssammahang går tendensen mot sk double-blind peer review. Alltså att vare sig författare eller referee känner till varandra identitet. Det är självfallet svårt för författare att bibehålla sin anonymitet eftersom working paper versioner cirkulerar på nätet innan publicering och att de flesta forskare som kan vara aktuella för refereeuppdrag skriver på området och har koll på varandra. Lättare att låta referee vara anonyma.

84
När SGS startade för snart ett decennium sedan var det med syftet att främja vetenskapliga metoder i släktforskningen genom att publicera en högkvalitativ tidskrift. Diskussionerna fördes i kölvattnet av det som hände i GF där man hade ekonomiska problem vilket bidrog att SoH inte kom ut under några år. Det var fokus på en publikation för publicering av släktforskningsresultat när dåvarande ledning GF ville göra om SoH mer till en föreningstidskrift.  
 
I det sammanhanget (vintern 2003-2004) fördes en  diskussion om den blivande Svensk Genealogisk Tidskrift skulle vara  en tryckt publikation eller nätpublikation. Jag vill minnas att jag då förespråkade en nättidskrift just eftersom kostnaden skulle bli så mycket lägre. Opinionen i SGS var dock övervägande för en tryckt publikation. SGS hade dock inte ekonomiska muskler att starta utgivningen av SGT förrän 2007. När SGT började komma ut har dock i praktiken tidskriften varit under peer-review, om än inte formaliserat, genom den genomgång av artiklarna som redaktionen gjort.
 
Nätpublikationerna kom då ut under mellantiden. Det var både som ett substitut för att vi inte hade en tidskrift, men det fanns (och finns fortfarande) andra poänger med Nätpublikationerna.
Man kan rätta fel och göra tillägg till redan publicerade arbeten genom att ge ut en ny version.  Man kan ge ut ganska långa dokument; i en tryckt tidskrift finns det alltid en omfångsrestriktion. Vi ville göra det möjligt att publicera äldre redan publicerade artiklar och öka tillgängligheten.
Punkterna 1 och 2 har tycker jag sin giltighet än idag.
 
Problemet idag är dock inte att det finns en massa släktforskningsartiklar som inte publiceras pga det inte finns tidskrifter etc. Det är istället att det skrivs för få artiklar. SGT har inget överskott av artiklar som sedan hänvisas till nätpublikationerna.
 
Jag har själv en artikel jag arbetet med under en tid där tanken är att den ska bli en Nätpublikation. Jag har under flera år ägnat mig åt släkten Frunck. Det har resulterat i tre artiklar i årsboken och en fjärde på gång. Därutöver arbetar jag med att sammanställa mina resultat i en stamtavla som summerar forskningen i de tidigare artiklarna. Framtida bidrag till stamtavlan kan sedan resultera i en ny version av nätpublikationen som då kommer att innehålla en up-to-date stamtavla. Jag tror att det är ett bra sätt att arbeta på. Min egentliga släktforskningsbidrag finns i de artiklar jag skrivit. Nätpublikationen blir en sammanställning av vad både jag och andra gjort.
 
Inget av det jag skrivit ska tolkas som en argumentation emot en ny nätbaserad tidskrift av den typ som Jonas skissat på. Nätpublikationerna ligger nära, men problemet är bristen material tror jag.
 
Det finns internationellt i vart fall en tidskrift av denna typ. Det är  Annals of Genealogical Research (http://www.genlit.org/agr/index.php) som är OJS. Den utkommer mycket oregelbundet, varje nummer är en artikel. Jag är dock inte särskilt imponerad av innehållet i artiklarna eller av tidskriftens utformning när det gäller typografi etc. Däremot kanske man kan lära sig något av hemsidans infrastruktur etc.
 
Säkerligen är det så att SGS borde marknadsföra Nätpublikationerna bättre. SGS är dock en liten organisation med färre än 150 medlemmar och färre än 10 aktiva. Fokus har varit på SGT och det har varit svårt nog. Utan att längre sitta i styrelsen tror jag dock att styrelsen skulle välkomna om någon intresserad skulle vilja ta på sig ett ansvar för nätpublikationerna och arbeta med dem.

85
Frunck / Frunck
« skrivet: 2013-04-03, 21:41 »
Väl bekomme Bengt!

86
Frunck / Frunck
« skrivet: 2013-03-31, 19:06 »
Bäste Bengt
 
Jag brukar inte svara på den här typen av frågor men släkten Frunck intresserar mig alltid så jag kunde avhålla mig från att göra några snabba kontroller i källmaterialet. Om jag ska komma till resultatet så tror jag mig kunna bekräfta din förmodan att din ffff härstammade från bruksarbetarsläkten  Frunck från Skultuna. Därför använder jag stavningen Frunck som är dagens normalstavning av släktnamnet.
 
Först en kommentar om din ffff namn. Jag tror inte alls att han hette Jan Johan. Jan och Johan är nämligen samma namn. Han kan säkert ha kallats för Jan medan det i kyrkboken stod Johan.
 
Jag har gjort några kontroller i kyrkboksmaterialet mm och jag redovisar dem först. Sedan kommer en tolkning och därefter ytterligare uppgifter från andra källor.
 
1. Jan Petter föddes 5 april 1818 i Lillhärad av föräldrarna drängen Jan Frunck och hans hustru Maja Ersdotter [Lillhärad C:1 AID:v73161.b103; den sista koden är ArkivDigitals kodnummer. Jag anger dessa när volymerna saknar sidnummer].
 
2. Om man nu tror att Jan Frunck tillhörde den kända släkten Frunck i Skultuna bör han vara född i slutet av 1700-talet och därför finnas med i C. C. Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, Norstedts, 1906. Där finns också på sid. 590 i artikeln om släkten Frunck en Johan född 20 februari 1788. Han är son till färdigmakaren Karl Karlsson Frunck vid bruket i Skultuna och hans första hustru Kajsa Jansdotter.
 
3. Det första man kan kan konstatera är att någon Johan inte föds till dessa föräldrar i Skultuna angivet datum. Uppgiften i Leijonhufvud är felaktig. Han föds istället 20 november  1788 [Skultuna C:6 AID:v74110.b50 & Skultuna AI:7 p. 21].
 
4. Nu vill vi säkerställa att detta är rätt Johan. Denne flyttar 1812 till Tibble i Skultuna där han arbetar som dräng [Skultuna AI:8 fol. 12 (under bruket AID:v7408.b218.s199) samt fol 13 (Tibble AID:v7408.b19.s13)]. I noteringen vid Tibble uppges han 1812 flytta till Munktorp.
 
5. Inflyttningslängden 1812 för Munktorp upptar som nummer 44 drängen Johan Frunck med hustru från Skultuna. Inga barn. [Munktorp B:2 #44].
 
6. Skultuna EI:1 #4 för 1812 anger att drängen Johan Frunck och pigan Maria Ersdotter, båda från Tibble, vigs 11 juli 1812 i Skutluna. Giftoman är brudens broder korpralen Eriks Ersson under Lillhärads prästgård. Bruden återfinns också i Tibble [Skultuna AI:8 fol. 11]. Hon uppges där vara född 8 oktober 1785 i Lillhärad, gift 1812 och samma år utflyttad till Munktorp. Till Tibble kom hon 1810.  
 
Slutsatsen av detta (trots att jag inte etablerat ledet från Munktorp till Lillhärad; helst vill man ju ha det också!) är vill jag bestämt påstå  att din ffff var Johan Frunck som tillhörde mässingsbrukssläkten från Skultuna, mer bestämt dess s.k. Skultunagren (det finns en Bjurforsgren och en Tillbergagren också).
 
Jag ger här en kort sammanfattning av dina anor från och med din fffff (Här kommer alla uppgifter från min artikel Släkten Fruncks äldre led i Släktforskarnas årsbok 2007. Om du inte har den kan den köpas från Släktforskarförbundet eller lånas på något bättre bibliotek. Se även min artiklar årsböckerna 2009 och 2012 för info om släkten Frunck):
fffff Färdigmakare, glödgare Karl Frunck (1752-1834). ffffff Trådmästare Karl Kristiansson Frunck (1706-1781). Parantetiskt kan jag säga att denne var min ffmmfmf. Du och min pappa bör alltså ha varit sexmänningar. fffffff Tråddragare Kristian Simonsson Frunck (född enligt åldersuppgift 1661, begravd 1736). ffffffff Brännugnsmästare Simon Simonsson Frunck (sannolikt född före 1622, död 1673). fffffffff Brännugnsmästare Simon Frunck. Bör ha fötts före 1595. Omnämnd i Skultuna 1620-1654. Död före 1669. Detta är släkten Fruncks stamfar. Han uppgav i ett förhör 1620 som finns bevarat i Västerås domkapitels arkiv att han kom från Hessen men mest var uppvuxen i Sverige.
 
Glad påsk!
//Michael Lundholm

87
Vinstorpaätten / Vinstorpaätten
« skrivet: 2012-07-28, 17:10 »
ÄSF I sid. 104b, 105a och ÄSF III sid. 265b nämner bara ett barn till Staffan Bengtsson och det är dottern  Mekthild  född i hans andra äktenskap med Ingeborg Åkesdotter (Svarteskåning).

88
Frunck / Frunck
« skrivet: 2012-07-27, 10:15 »
Det enda barn till Simon Andersson Frunck som jag känner till är sonen Karl född 1697 som redovisas på sid. 269 i min artikel i årets upplaga av  Släktforskarnas årsbok. Hans öden är okända. Det utesluter inte fler barn. Jag har t.ex inte kontrollerat Västerås födelseböcker under 1700-talets första decennier. Husförhörslängden 1724 samt mantalslängderna, vars resultat redovisas i artikeln på sid. 270, tar dock inte upp några barn i hans hushåll.

89
Jag rekommenderar Virtualbox (https://www.virtualbox.org) som finns för Linuxsystem. Det är virtualiseringsprogramvara så att man i praktiken kör ett gäst-os i ett fönster under värd-os-systemet. I detta fall är Windows alltså gäst-os och du behöver alltså en Windows-licens för att det ska fungera.
 
Tillägg: det är alltså open source så det kostar inget. Det finns dock även kommersiella program som gör samma sak.  
 
(Meddelandet ändrat av milton 2012-07-16 21:56)

90
31 Släktskap och släktrelationer / Vem är man släkt med?
« skrivet: 2012-07-11, 09:50 »
Det finns ingen entydig och allmänt etablerad definition av vad som är släkt.  Jag tror heller att det vore meningsfullt att försöka etablera  en sådan. Vad som är släkt beror och har historiskt berott på sammanhanget, vilket problem man försöker lösa. Vill man se vilka blodsband som finns? Är det kognatisk släkt eller agnatisk släkt? Eller vill man som i Svenska släktkalendern definiera släkter efter släktnamn (om det är nu SSK gör vilket är lite oklart för mig). Eller är det arvsregler?
 
I det senare fallet kan man ju konstatera att tidigare med istadarätten och bakarv, kunde två personer som var utan blodsband vara släkt med varandra i den meningen att de kunde ärva varandra (Tex en farmor och en mormor med gemensamt barnbarn.) Ett annat problem man stöter på är vilken släkt som kunde göra anspråk på förköpssrätt till arvejord i samband med hembudet. Hur nära eller avlägsen släkt fick man vara. Dvs hur mycket släkt är man? En del av dessa frågor diskuteras av Christer Winberg i Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier 1985.
 
 Jag känner dock inte till att det skulle finnas någon bok eller skrift som på ett grundläggande försöker besvara dessa frågor. Ytterligare relationer man kan fundera över är mer moderna fenomen som plastfamiljer,  barn som föds i homosexuellas parrelationer där barnen bara har blodsband till en av föräldrarna. Säkert är det så att många som har sådana relationer med andra människor tycker att det är meningsfullt att kalla den relationen att man är släkt. Och det tycker jag verkar rimligt.
 
Min personliga uppfattning är alltså att dels ur ett analytiskt perspektiv beror på vilken fråga man ställer eller vilket problem vill lösa, men dels också att det i grund och botten kommer att vara subjektivt begrepp för de inblandade personerna och bero på hur de/vi själva ser på oss som personer och de relationer de/vi har med andra personer.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2012-07-11 09:52)

91
Allmänt / Artikel i SGT 2011:2
« skrivet: 2012-06-06, 11:16 »
För att förtydliga: Chana Izbicka var den enda i sin familj som överlevde Förintelsen. Artikeln handlar om hennes resa från gettot i  Lodz, via läger i Polen och Tyskland under andra världskriget och slutligen till Göteborg sommaren 1945.

92
Skattunge / Skattunge
« skrivet: 2012-05-17, 15:06 »
Det stämmer; se mitt meddelande 6 mars 2008 ovan. Därefter har jag dock konstaterat att mikrokorten kallas såväl Orsa DII: som Skattunge DII: men det är alltså den avbildade volymen Skattunge DII:2 ovan på båda. Gissningsvis har man av misstag utelämnat ordningsnumret vid framställningen av mikrokorten.

93
Skattunge / Skattunge
« skrivet: 2012-05-17, 14:17 »
För de som har intressen i Skattungbyn och Orsa under främst 1700-talet kan jag meddela följande angående kommunionboken som jag skrev om ovan 6 mars 2008. I och med kyrkans frigörelse från staten upphörde för de s.k. dispensarkiven dispensen att leverera allmänna handlingar till landsarkiven. Orsas och och Skattunges kyrkoarkiv har därför tydligen levererats till Landsarkivet i Uppsala per maj 2010. Exakt vad som ingick i leveransen vet jag inte men enligt uppgift från 1:a arkivarien Håkan Rosén ingick i vart fall följande kommunionböcker:
Orsa D II: 1 1736-1746 Orsa D II: 2 1747-1769 Orsa D II: 3 1889-1899 Skattunge D II: 1 1768-1774 Skattunge D II: 2 1776-1784 Skattunge D II: 3 1814-1823
Ännu efter två år finns de inte förtecknade i Arkis och då heller inte i NAD. Mer besvärande är att inte heller arkivförteckningen i forskarexpeditionen i ULA är uppdaterad. Någon serie DII hittar man alltså inte vare sig för Orsa eller Skattunge. Man måste fråga efter dessa särskilt i forskarexpeditionen. Jag har själv haft intresse av just Skattunge DII:2 1776-1784. På ULA förvaras den fn i rum 109, ståndare 20. Förmodligen finns de andra volymerna också där.
 
Bilder på boken, som är en vacker liten bok i ungefärligen oktavoformat eller lite större, bifogas. Observera att den påklistrade ryggbeteckningen är från en äldre arkivorganisation när Skattunges kyrkböcker ingick i Orsa kyrkoarkiv.
 

 

 
Meddelandet ändrat av milton 2012-05-17 14:26

94
DjVu-/Vista-problem / DjVu-/Vista-problem
« skrivet: 2012-05-10, 19:37 »
Caminova har har ju haft vissa problem med sin Djvu-plugin för Mac OS X Lion och de senaste versionerna av Safari under en tid. Nu finns en ny version 6.1.2 (r0) hos http://www.caminova.net. Den verkar inte helt bugfri med Safari men den visar i vart fall bilderna. Omnweb är dock fortfarande ett bättre alternativ.

95
Eketrä / Eketrä
« skrivet: 2012-04-29, 18:20 »
Om nu påståendet om att Johan III var Sven Månssons far är korrekt undrar man varför inte inte Sven Månsson adlades Gyllenhielm i likhet med t.ex. Julius Johansson Gyllenhielm.

96
Byggnader och miljöer / Björklunda
« skrivet: 2012-04-18, 19:20 »
Vad hette hennes mormor och morfar?

97
Tillägg: Argumentet mot länsindelningen i platsangivelser är ju inte att länsindelningen har ändras, utan att den har ändrats mycket mer än landskapsindelningen. Jag ser därför inte att möjligheten att arkivorganisationen kan ändras i framtiden är ett argument mot att använda den arkivindelning som finns i NAD idag som grund för källangivelser.

98
När det gäller källhänvisningar finns det i NAD ett utvecklat system för att ange var en arkivhandling hör hemma. Självklart ska man utgå från det i konstruktionen av källhänvisningar till handlingar som förvaras inom de arkiv som ligger under NAD. Och det kan göras på lite olika sätt, men innefattar när det gäller kyrkoarkiven landsarkiven som arkivinstitutioner.  Det underlättar ÄVEN om arkivväsendet ändrar sin organisation i framtiden. Men att använda ett hemsnickrat system som bygger på länsindelningen (som inte har något med arkivväsendet att göra) leder bara till förvirring.  Men det är diskussion som kanske inte hör hemma här, även om den är värd att föra.

99
Carls poäng om att landskap är mer beständiga än län är enligt min uppfattning helt rätt. Jag tror dock många underskattar problemet med att ange länstillhörighet. Här är ett exempel som jag stötte på när jag gick igenom mantalslängder för Salems socken i nuvarande Stockholms län under 1600-talet:
Uppsala län -1640  Stockholms län 1640-1646  Uppsala län 1646-1651  Stockholms län 1652-1653  Uppsala län 1654-1688  Södermanlands län 1689-1719 Stockholms län 1720-  
Däremot har ju Salem hela tiden legat i landskapet Södermanland.
 
Län är och har hela tiden varit en administrativ indelning av landet, som använts i den statliga förvaltningen bla för skatteuppbörden, snarare än en geografisk indelning. Den har följdaktligen ändrats när man behövt ändra på den statliga administrationen. Det blir då ganska självklart att länsbeteckningar för en länsindelning gällande en viss tidpunkt under sent 1900-tal är olämpliga som geografisk angivelse, särskilt när det gäller förhållanden flera hundra år tidigare.  Gissningsvis är också därför som t.ex. Svensk ortnamnslexikon (utgivet av Språk- och folkminnesinstitutet, 2003) använder sig utav socken, härad/skeppslag och landskap (gällande 31.12.1951; dvs denna indelning är inte helt beständig heller, men den är mer beständig än länsindelningen) för att ange geografisk lokalisering. Och det kan ju vara lämpligt att göra som de sakkunniga på området.  
 
Länstillhörigheten kan dock som exemplet visar vara bra att känna till, men måste då dateras. Då ger den användbar information om bl.a. vilket landskontors arkiv man ska söka material i. Att använda sig av dagens länsbeteckningar kan i det sammanhanget vara grovt missvisande.
 
Användning av länstillhörigheten i vissa datorprogram mm tycker jag är väldigt märklig. Särskilt när det gäller källhänvisningar verkar det konstigt att man ska gruppera kyrkoarkiven under län (som Disgen gör)  istället för för under de arkivinstitutioner som rent fysiskt huserar kyrkoarkiven (dvs landsarkiven). Lyckligtvis kan man som Disgen-användare själv ändra på det. I ADOnline är väl knappast detta ett problem eftersom man länkar uppgifterna till NAD och det finns tydligt angett vilken NAD-referenskod kyrkoarkivet har (och därmed vilket landsarkiv det tillhör).

100
Det får jag inte riktigt att gå ihop med den uppgift som du lämnat  under diskussion om släkten Frunck om att rådhusrättens protokoll två dagar innan (dvs 11 november 1695) uppger att Karl Frunck var gift med Olof Wulfs efterleverska. Stämmer det bör ju Wulf varit avliden en tid innan. Karl Frunck var i vart fall gift 1696 (Mantalslängder Västernorrlands (Gävleborgs) län, vol. 25 sid. 4240), även om det i mantalslängden inte framgår av vem.

101
Ovan uppges att  Olof Lorentz Wulf avled 1696. Han hustru Barbro är dock upptagen ensam i Härnösands mantalslängder 1693-1695  (RA,  Mantalslängder Västernorrlands (Gävleborgs) län, vol. 22 sid. 3907, 23 sid. 8260 och 24 sid. 7002). I den första står hon som M. Oluf Wulff fältskär, hust Barbro Alstadia  men bara ett mantal antecknat för henne. Eftersom mantalslängden 1693 upprättades i januari det året bör Wulf ha varit död senast då, men mer sannolikt före 1693.

102
Det är klart att om det bara är släktforskarändamålet som styr datorvalet kanske man tycker att argumenten för Apples datorer inte är så starkt. Men som Calle skriver är Mac OS X inget hinder att använda förbundets skivor (även om bokhandelns information är gravt missvisande). Nu har jag visserligen flyttat från Linux och Windows till Mac OS X av andra skäl, men jag vill peka på en möjlig fördel. Har visserligen inte testat den men ska försöka göra det under våren. Det är att Reunion (http://www.leisterpro.com/) som väl är det främsta släktforskarprogrammet för Mac OS X och som finns på svenska (http://www.gensoft.se/Reunion/Välkommen.html ) har versioner för såväl iPad som iPhone.  Men det är som sagt mer än släktforskningen som styr valet av hårdvara och då kan ju skälet för Apples produkter vara ännu starkare.

103
Böcker & artiklar / Äldre inlägg (arkiv) till 31 juli, 2014
« skrivet: 2011-12-22, 05:39 »
Mittuniversitets kurs tillhör inte de kurser som utvärderats av HSV.

104
Nu har Högskoleverkets rapport Granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen kommit. Den är intressant för släktforskare eftersom en bedömd kurs är Informationssökning på internet - tillämpning släktforskning, 7,5 högskolepoäng vid Linköpings universitet. Kursen bedöms inte uppfylla högskolelagens krav (De två momenten internetkunskap och släktforskning ligger båda på en elementär nivå som inte kan anses svara mot högskolelagens krav.). Linköpings universitet har nu 6 månader att redovisa vad man gjort för att avhjälpa bristerna. Om bristerna kvarstår efter 6 månader underrättas regeringen.

105
18 - Immigration / Rysk desertör
« skrivet: 2011-09-16, 09:15 »
Ted Rosvall har skrivit en artikel om ett liknande problem; En soldat vid namn Zacharoff, sid 131-138 Släktforskarnas årsbok '02. Ungefär samma tidsperiod. Kanske kan den ge en del uppslag om källor mm.

106
Frunck / Frunck
« skrivet: 2011-09-02, 20:51 »
Om uppgiften om att Karl Andersson Frunck blir båtsman 1712 vid 44 års ålder (född 1667) verkar det inte helt orimligt (med avseende på åldern) om en av av Barbro Alstadias söner blev båtsman 1712. Problemet är väl närmast att belägga att Per Olofsson var son till Barbro Alstadia?

107
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2011-08-31, 09:34 »
Jag har inte heller sett ngt. En kort sammanfattning av valfrågorna kan du dock få. Valberedningen kompletterade sitt förslag till styrelse med Daniel Berglund i.s.f. Johan Lindman som avsagt sig efter att valberedningens förslag lagts. Valberedningens modifierade förslag till styrelse gick igenom i sin helhet vilket innebär att ny i styrelsen är Jan-henrik Marinder, Annika Gylling Otfors och Daniel Berglund.  Stadgeändringen med minst 5 (i.s.f. exakt 5) i valberedningen öppnade upp för en rekordstor valberedning men samtidigt undveks en votering då fler än 5 nominerades. Jag avböjde omval till valberedningen och ny ordförande där är Jan Nilsson.

108
Övrigt KS - (General KS) / Emigrant i uniform
« skrivet: 2011-07-08, 15:14 »
Det är säkert svenska uniformer m/1860. Lustigt dock med plåt och plym (som bara bars till stor eller liten parad) på bara en av dem. Strecken på vänster ärm på mannen i mitten är utbildningstecken som visar att han genomgått korpralskola. Vad gäller dateringen ändrades uniformssystemet  1872 så att byxorna bytte färg från vita till blå i det indelta infanteriet. Bilden bör alltså vara tagen efter detta år.

109
Disbyt / Disbyt
« skrivet: 2011-07-07, 18:32 »
Att inte ge en ordentlig källhänvisning innefattande information om arkivinstitution därför att arkivet i framtiden möjligen kan flyttas till en annan arkivinstitution tycker jag är ett dåligt argument. Med samma lysande logik kan man ju hävda  att arkivhandlingen i framtiden möjligen kan flyttas från ett arkiv till ett annat och därför är det onödigt att ange arkiv i källhänvisningen.
 
Argumentet för att ange en fullständig källvisning innefattande information om arkivinstitution är självfallet att det underlättar för framtida forskare att hitta handlingen även om arkivinstitution eller arkiv ändras i framtiden, eller bara om arkivförteckningens signa ändras.  
 
Allt detta (flytt mellan arkivinstitutioner av arkiv, flytt mellan arkiv av arkivhandlingar, ändring av signa inom ett arkiv etc) har naturligtvis redan inträffat. Många gånger. Jag kan inte se annat än det det stärkare argumentet för en fullständig källhänvisning eftersom man annars bara försvårar för sig själv och andra.  
 
NAD:s referenskod är naturligtvis mycket enkel att hantera. Första gången jag såg den använd systematiskt var i Jan Brunius Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet som kom häromåret. Jag använder även koderna själv i min artikel Bonden Anders Larsson i Harbro, Björnlunda sid 191-218 i nyligen distribuerade Släkforskarnas årsbok '11. Koderna är även standard i Svensk Genealogisk Tidskrift för vilken jag är redaktör. Man använder självfallet inte koderna ensamma utan har dessa som komplement.

110
Disbyt / Disbyt
« skrivet: 2011-07-07, 10:19 »
Tänkte kasta lite bensin på brasan. Länsbokstäver är väl aldrig särskilt bra för att precisera källhänvisningar. Istället tycker jag att man bör ange arkivinstitution, dvs den institution som förvarar det aktuella arkivet. I exemplet Tuna ovan borde man alltså ange Landsarkivet i Härnösand istället för Y. Men det är inte hela sanningen som vi ska se nedan.
 
Argumentet för att ange arkivinstitution är alltså att man talar om var arkivet förvaras, dvs var arkivförteckningen finns. Sedan fullföljer man källhänvisningen i princip på det sätt som anges i arkivförteckningen; dvs i princip på det sätt Jörgen angav.  
 
Det finns dessutom ytterligare sätt att precisera exakt vilket Tuna det handlar om, nämligen referenskoden i NAD. Den innehåller då både information om arkivinstitution och arkivbildare. I fallet Tuna är referenskoden SE/HLA/1010212.
 
Man får fram referenskoden om man följer den länk Jörgen meddelade och söker på Tuna kyrkoarkiv. Man finner då att det finns 4 arkiv med detta namn. Alltså det heter i exemplet ovan Tuna kyrkoarkiv och inte Tuna. Det kan vara värt att notera eftersom det kanske kan vara viktigt att särskilja mellan Tuna kyrkoarkiv och Tuna tingslags häradsrätts arkiv, vilka båda härbärgeras av Landsarkivet i Härnösand.  
 
De 4 arkiven omfattar ett i Landsarkivet i Härnösand, ett Landsarkivet i Vadstena och två i Landsarkivet i Uppsala. I det sista fallet kan man dock notera att de faktiskt inte heter Tuna kyrkoarkiv utan Tuna kyrkoarkiv (C-län) och Tuna kyrkoarkiv (D-län). Detta är exempel på en praxis vid Landsarkivet i Uppsala på att använda länsbokstäverna i arkivnamnet för att särskilja olika kyrkoarkiv med samma grundnamn. Jag rekommenderar alltid att man följer angivelsen i NAD. Skulle det vara Tuna i Södermanland inleder källhänvisningen man Landsarkivet i Uppsala, Tuna kyrkoarkiv (D-län)  INTE Tuna (D)!
 
Argumentet mot att använda länsindelning är att det är en administrativ indelning som hela tiden ändras, även i nutid, vilket kan skapa oklarhet. Länsbokstäverna är väl mer stabila. Men även om de används måste man översätta länsbokstaven till relevant landsarkiv, vilket är ett onödigt steg. Eftersom dessutom länsbokstäverna förmodligen bara har relevans för att ange församlingsarkivens regionala hemvist så kan de heller inte vara en del av en generell modell för källhänvisningar till källor i arkiv andra än församlingsarkiven (i likhet med Jörgen får jag väl reservera mig mot ett eventuellt undantag).
 
Alltså, regeln bör enligt min mening vara att ange arkivinstitution och arkivbildare så som dessa anges i NAD (och därutöver volymnamn och nummer, årtalsomfattning, sidnummer etc)gärna med tillägg av NAD:s referensnummer, inte sockennamn och  länsbokstav.

111
Om man är underbefäl då har man också det synligt på uniformen; en annan sak är vilken befattning man har. Och mössan på bilden är definitivt för menig. Befälen  hade mössmärken av den typ som visas  här; se under rubriken Fält- och permissionsmössor m/39.

112
Komplettering: Nationalitetsmärket infördes genom beslut 30 december 1940. Tidigare fanns s.k. kompanimärken istället. Sådana återinfördes 1951 för värnpliktiga under grundutbildning.  
 
Vad gäller regementstillhörighet ser jag inte i bilderna något som kan leda till en identifiering. Om man skulle kunna konstatera om det på axelklaffen fanns en siffra eller inte skulle det ge viss vägledning. Finns det siffror rör det sig inte om I1, I3 eller I4 (de två senare i vart fall om kortet är taget efter 1951).  
 
Jag kan rekommendera Simon Olsson, Svenska arméns uniformer 1875-2000, Medströms bokförlag, 2011.

113
Som Jojje säger en nationsbeteckning som bars av manskap, mer formellt Nationstecken m/41. Fanns i två varianter med en tjockare respektive  tunnare blå ring; detta är den tunnare. Vet ej i vilka sammanhang den andra användes. Förmodligen är det Permissionsmössa m/39. Befäl bar ett eliptiskt format mössmärke m/40 eller m/46.

114
Ur minnet: Folkungaättens kungliga gren utgick väl på alla kända agnatiska linjer redan i slutet av 1300-talet och Folkungaättens oäkta gren något sekel senare. Några dokumenterade agnatiska avkomlingar lär därför inte finnas.

115
Förkortningar / Förkortningar
« skrivet: 2011-06-11, 14:46 »
Tycker det är ganska uppenbart att det är en lista där f.d. där syftar tillbaka på hjälpsmed vid Räxed. Även om Smedskivan är källan för den som sammanställt uppgifterna bör man nog kontrollera det ganska noggrant eftersom Smedskivan inte alltid anger källor eller sagesperson samt ibland har skakiga släkthärledningar.

116
Frunck / Frunck
« skrivet: 2011-05-15, 21:30 »
Intressant hypotes Per. Ska självklart försöka se om man kan kontrollera den. Tack.

117
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-14, 09:29 »
Stort tack Per.  Jag har även fått uppgifter om honom från annat håll, och jag tror att en del av det jag fått ursprungligen kommer från dig. Jag har alltså många nya uppgifter (så många att de redan nu utgör en längre artikel och därför omöjliggör redovisning här på AF), dels via andra släktforskare dels via egen forskning. Men jag tar dock tacksamt emot alla kompletteringar i förhållande till de publicerade arbetena eftersom det kan ge mig ytterligare uppslag om källor mm och därmed komplettera de nya data jag redan har.  
 
Karl är intressant eftersom han uppges ha blivit båtsman. Normalt sett är det ju bara båtsmännen i 2:a Norrlands 2:a båtsmanskompani under Stockholms station, roten 135 Följa och Sunnersta i Boteå socken som i egenskap av båtsmän  bär detta namn. Eftersom den första av dessa så vitt jag vet uppträder efter 1712 har jag alltid undrat om det kan finnas något indirekt samband med Karl; dvs om roten fått namn efter honom. Han är säkert identisk (även om det återstår att fastställa detta)  med den Karl Andersson Frunck som föds 1667 i Skultuna och som finns med i familj 6 i min artikel i Släktforskarnas årsbok 2007. Han var i så fall son till Anders Simonsson Frunck.  
 
En tidigare okänd  son till Anders, med en annan hustru än den som var mor till Karl, är också identifierad; Simon Andersson Frunck som även han blev båtsman men i Västerås efter karriär som brännugnsdräng i Nacka och Skultuna. Simon Anderssons Frunck har jag relativt god koll på men jag tar gärna emot  tips om hans första hustru Maria Andersdotter och när hon avlider samt när han gifter sig med andra hustrun Helena Olofsdotter (gift senast 1724 [Västerås AIa:2 sid. 460 och 465], begravd i Västerås 26 mars 1734 [Sankt Ilian AIa:1 fol. 102v]) samt uppgifter om när Simon avlider.
 
Har du någon explicit källa till giftermålet med Barabro Alstadia? Jag har noterat att Karl uppträder i Härnösands mantalslängd efter 1694 på den plats Barbro Alstadia tidigare var skriven som änka och att Brita Wulff (som enligt obestyrkta andrahandsuppgifter jag har var Barbros dotter med Olof Lorens Wulff) uppträder i direkt anslutning till Karl Andersson i mantalslängden 1698-1701. Karl Frunck synes ha betalat testamentspenningar i Härnösand någon gång efter maj 1707 (Härnösand LIa:1 fol. 87v) men säkert innan 19 februari 1708 då årets mantalslängd dateras så jag gissar att Barbro avlider under den perioden.  
 
När jag ovan hänvisat till mantalslängderna är det till RA:s exemplar (Mantalslängder Västernorrlands (Gävleborgs) län).

118
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2011-05-13, 12:38 »
Jag arbetar fn med en större uppdatering och utvidgning av släkten Fruncks stamtavla, omfattande i praktiken personer födda före 1750. Jag tar därför tacksamt emot eventuella kompletteringar och korrigeringar av uppgifter som fanns med i mina artiklar i Släktforskarnas årsbok 2007 och 2009 samt i diskussionen ovan. Ett stort tack till alla de som redan försett mig med uppgifter.

119
På min Mac OS X Snow Leopard hemma kör jag VMWare Fusion och i denna såväl Windows XP som Windows 7 som gäst-os. I praktiken använder jag bara XP där jag kör förbundets skivor mfl program på samma sätt som en vanlig Windows-burk. Nu är VMWare en kommersiell produkt men Virtualbox finns ju gratis för såväl Windows, Max OS X och Linux som värd-os. Kör VB på min Linux-maskin på jobbet med en XP som gäst-os. Men där av helt andra skäl. Det fungerar utan problem.
 
Det finns ju även ett stort antal emulatorer för gamla os, spelkonsoler etc för Windows, Mac etc redan idag. Gissningsvis kommer det fler av samma sort som tillåter nya kombinationer av värd-os och gäst-os.

120
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-21
« skrivet: 2011-04-27, 07:43 »
Mellan kvarteren Soldaten och Tegelslagaren längs Södermannagatan (som den heter idag) ligger kvarteret Oron (enligt Plankartan för Stockholms stad med omnejd upprättad 1917-1927).

121
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juni, 2011
« skrivet: 2011-04-23, 13:28 »
SVAR har nu digitaliserat Bergshammars vapenbok från ca 1440 i färg; http://bit.ly/hMa3xf (abonnemang krävs).

122
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-21
« skrivet: 2011-04-13, 12:34 »
Jag söker på Förnamn = Per August och Efternamn=Pettersson och sätter födelseår till 1884. Jag får då 6 träffar.

123
Baltak / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2012
« skrivet: 2011-04-13, 11:32 »
Nu gick jag bara på vad som uppgavs, men såväl ortnamn, hustrurnas patronymikon som att Nils Staf Larsson avled 19 februari i Acklinga (Nils Staf i dödboken!) och Nils Larsson 20 februari 1844 på för oss okänd ort tyder fortfarande på att det är olika personer.    
 
Nils Staf, fö utan något patronymikon Larsson finns på Baltak Bergagårds soldatboställe (Baltak AI:5 sid. 98) med hustru Maria Andersdotter.  
 
Jag gissar att kontroll av bouppteckningen för Nils Larsson kommer att ge vid handen att det rör sig om olika personer. Källan till den?
 
(Meddelandet ändrat av milton 2011-04-13 12:14)
 
(Meddelandet ändrat av milton 2011-04-13 13:12)

124
Baltak / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2012
« skrivet: 2011-04-13, 09:41 »
Eftersom bouppteckningen upprättades 20 mars 1844 och Nils Staf Larsson inte avlider förrän 19 april 1844 så kan det inte vara rätt bouppteckning.

125
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-06-21
« skrivet: 2011-04-12, 19:16 »
Du hittar honom i Rotemansarkivet på Stocksholms Stadsarkiv (jag har kollat). Det finns ett bra sökformulär på nätet (inget abonnemang) här. Uppgifterna går fram till 1925 och han finns med hela tiden. Du kommer också att se att han var i Stockholm redan 1901 men flyttade tillbaka.

126
Länktips / Kartor
« skrivet: 2011-04-06, 12:38 »
Kartrummet är en ny digital resurs på Stockholms universitet med flera intressanta kartor som kompltterar Lantmäteriets sajt om historiska kartor. Dessutom finns det många länkar till internationella kartresurser.

127
00 - Antavlor och stamtavlor / Numrering i antavlan
« skrivet: 2011-03-24, 08:37 »
Kekules system för numrering av antavlor får väl anses vara det mest väletablerade. Se tex Rötters artikel om detta system  här.

128
Katarina / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-03-22
« skrivet: 2011-03-22, 23:04 »
Tyvärr är mantalslängderna hårt gallrade i Stockholm. Den aktuella perioden finns bara åren 1770, 1780 och 1790! För Katarina bara 9 volymer att gå igenom för de tre åren. Mantalslängderna finns filmade på SVAR och finns även tillgängliga digitalt via deras webtjänst . De finns i Överståthållarämbetets för uppbördsärenden arkiv (SE/SSA/0031) i serie G1BA.

129
Riksarkivet Marieberg / Riksarkivet
« skrivet: 2011-03-16, 08:55 »
Jag skulle rekommendera en titt i Riksarkivets beståndsöversikt del 4. Kammararkivet samt Jan Brunius bok Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet. Båda innehåller beskrivningar över för släktforskare intressanta arkiv, främst olika slags skatte- och uppbördshandlingar. En del är digitaliserat hos SVAR men inte allt.
 
Sedan finns ju från ämnessamlingarna Biografica (finns visserligen på mikrokort) och Genealogica, men om dessa är intressant eller inte beror ju på vad för slags släkter man håller på med. Dessa finns beskrivna i någon tidig utgåva av Släktforskarnas årsbok.

130
31 Släktskap och släktrelationer / Vem är man släkt med?
« skrivet: 2011-03-08, 08:38 »
Intressant fråga men inte helt enkel att svara på. Kan tänka mig flera olika definitioner av släkt beroende på perspektiv. Man kan få väldigt olika svar beroende på om man frågar vilka är jag släkt med jämfört vad är en släkt.
 
I det senare fallet kan ju som Göran tala om en släkt som personer som har en gemensam stamfader. Man kan då tillhöra flera släkter.
 
Men det är inte entydigt. Riddarhuset begränsar ju tex släkterna agnatiskt. Svensk släktkalender har en liknande definition: de kvinnor och män som har ett gemensamt ursprung på fädernelinjen bakåt i tiden. På grund av namnskickstraditionen sammanfaller denna grupp oftast i stort sett med den grupp som bär (eller före giftermål burit) ett visst släktnamn. Här kan man bara tillhöra en släkt.
 
Frågar man vilka är jag släkt med så kan man ju svara att jag är släkt med både min farfar och min mormor eftersom jag härstammar från båda. Släkten i denna mening, dvs de jag är släkt med, blir då unik för mig och mina helsyskon. Och i den meningen är min mormor och farfar släkt. Man kan notera att enligt äldre arvsregler var det faktiskt möjligt att en persons mormor eller farfar skulle kunna ärva den andre. Man kan även inkludera de som härstammar ifrån en i sin släkt. Här tillhör man flera släkter.
 
Men hur långt ska man räkna släktskap? Christer Winberg har i Grenverket: Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier diskuterat hur man tidigare såg på detta när det handlade om att kunna göra bördsrätt till jord gällande. Jag har för mig att det var ganska avlägsna relationer som kunde göras gällande. Boken är intressant även då man får inblick i spänningen mellan adelns (då) nya agnatiska släktbegrepp och landslagens arvsregler under 1600-talet.

131
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2011-03-07, 08:43 »
Vem som helst kan naturligtvis skicka in namnförslag till valberedningen. Och dessa har naturligtvis sitt intresse eftersom det då kan komma fram kandidater som annars inte kommit fram. Att dock ge förslag på personer som man som förslagsställare inte ens vet om de är intresserade av uppdraget är enligt min uppfattning lite meningslöst.
 
Men för valberedningen är det naturligtvis viktigt att veta om förslagen är förankrade bland förbundets medlemsföreningar eller inte. Att hitta rätt personer innebär ju också att medlemsföreningarna ska ha förtroende för dem.  Tyngden av förslag  från medlemsföreningar är därför självfallet större än när ett förslag kommer från personer som bara representerar sig själva.
 
Diskussionen är dock ganska teoretiskt eftersom inga medlesföreningar har kommit med några förslag (utom förslag på omval) och endast en enskild kommit med förslag på två personer. Om valberedningen inte får några förslag från medlemsföreningarna, blir vi dock endast hänvisade till att titta på förslag från enskilda alternativt leta efter egna kandidater alternativt fundera på styrelsens storlek.
 
 
 
//Michael Lundholm

132
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2011-02-26, 10:14 »
Jag vill upprepa min maning om nomineringar till förbundsstyrelsen. Ännu har inga nomineringar inkommit till valberedningen förutom nomineringar för omval av personer vars mandat går ut. Men det behövs nya namn! Det är i dagsläget drygt en månad tills dess nomineringstiden går ut 31 mars.

133
Du har tydligen läst men inte förstått.

134
Det finns inte någon anledning att tro att det skulle finnas färre kompetenta kvinnor än män bland släktforskare. Erfarenheten visar dock att det är mycket svårare att få förslag på kvinnliga kandidater och dessutom att det är svårare att få kvinnor att ställa sig till förfogande. Det kräver alltså mer arbete och eftertänksamhet av både medlemsföreningar och av valberedning.  Om man inte är medveten om detta leder det till att vi tvärtom inte får förslag på tillräckligt kompetenta kandidater till valberedninsgarbetet.  
 
Jag är helt övertygad om att om en förening eller grupp av föreningar kan nominera  en kompetent man kan man också nominera en minst lika kompetent kvinna.

135
Till medlemsföreningarna i Sveriges Släktforskarförbund
 
Valberedningen har nu påbörjat sitt arbete genom att 5 februari intervjua den sittande styrelsens ledamöter angående styrelseledamöternas uppfattning om förbundets verksamhet och styrelsearbetet.
 
Då har följande framkommit från de ledamöter vars styrelsemandat går ut i samband med förbundsstämman i Norrköping:
1:e vice ordförande Karl Ingvar Ångström: STÅR TILL FÖRFOGANDE FÖR EVENTUELLT OMVAL Anna Löfgren: STÅR TILL FÖRFOGANDE FÖR EVENTUELLT OMVAL Birger Bergenholtz: AVBÖJER OMVAL Sonja Sahlén: HAR EJ GETT BESKED Förbundskassör Lars Sundell: AVBÖJER OMVAL
Det är alltså minst två nyval som förestår på stämman i Norrköping. Valberedningen uppmanar därför samtliga medlemsföreningar att inkomma med nomineringar. Hittills har INGA nomineringar kommit in till valberedningen.
 
Valberedningen kommer att arbeta med nomineringsarbetet även under april månad men planerar att avge sitt förslag till månadsskiftet april/maj; alltså ca 2 veckor innan den tidsgräns som stadgan föreskriver.
 
Vi uppmanar medlemsföreningarna att särskilt överväga kvinnliga kandidater. Det är inte fel om kandidaterna dessutom har ekonomisk kompetens (redovisning/bokföring) eller kan moderna web-teknologier; förutom att vara hängivna släktforskare förstås!
 
Nomineringar ska skickas till valberedningen@genealogi.se och vara valberedningen tillhanda senast 31 mars.
 
Bästa hälsningar
//Michael Lundholm
Valberedningens ordförande
Sveriges Släktforskarförbund

136
Det är säkert som du skriver Ann-Mari; många kan säkert ha lagt till ett extra s av misstag. Har själv gjort det och stavade en gång Gylfasson. Men personnamnet är inte Gylfa med genitiv Gylfas utan istället Gylfi med genitiv Gylfa. Så det korrekta är Gylfason.  
 
Har funderat och sökt på detta med Ygger/Ödger. Har hittat ett påstående (här http://www.aseda.net/Om/bynamn.htm) om att Ygger skulle vara genitivformen av Ödger. Uppgiften ska vara hämtad från boken Ortsnamn i Kronobergs län av Fridolf Jönsson som jag inte kunnat kontrollera.  Men det skulle i så fall vara omvänt mot Mårtens exempel. Håkan Skogsjös namnlista (http://www.genealogi.se/namnnorm.htm) tar upp båda namnen och anger bara Ygge/Ygger som en yngre variant av Ödger.

137
Naturligare hade väl varit Erasmidotter? En latinsk genitivform på ett grekiskt/latinskt namn. Har prästen väl bestämt sig för en latinsk genitivform låter väl Erasmidotter bättre än Rasmidotter. Det är det inskjutna s-et som är skumt eftersom det dubblerar genitiven. Står det verkligen Erasmisdotter och inte Erasmidotter i källan?  
 
Konstaterar dock att Erasmisdotter märkligt nog ger en del Google-träffar även om det är färre än för Rasmidotter som i sin tur har färre träffar än Erasmidotter.

138
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2011
« skrivet: 2011-01-04, 08:56 »
Eftersom Ramses den II nämns i artikeln finns det väl anledning att vara tveksam till just det. Gissningsvis kommer uppgiften om den anlinjen från Christian Settepani (Nos ancêtres des l\antiquité, 1991) vars verk sågades av professor Anders Winroth (Yale University) i en recension med rubriken Genealogiskt önsketänkande sid 329-334 i Släktforskarnas årsbok  '99, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.

139
Följande bild är ett utsnitt av källan i rubriken (som väl mer fullständigt borde anges som Lantmäteristyrelsen (SE/RA/420571), F2c:6 Renovationer av förrättningsakter, Södermanlands län: Björnlunda socken, Tomta nr 1 (62:1)):
 

 
Den som vill se hela källan hittar den här. Djvu-plugin till webläsaren krävs för att se bilden. Det är en lantmäteriakt från 1785, Björnlunda socken, Daga härad, Södermanlands län.
 
Jag tolkar utsnittet från lantmäteriakten så här där det kritiska ordet anges i kursiv:
 
[Litt:] C innehafves och häfdas af Bonden Anders Nilsson, emot sittjorätts afgifvande, til sine medägare Syskonen, och Drängen Lars Pärsson, hvilka förre tilsmmans äga 1/8 del och den sednare ensamen 1/8 utgjora tilhopa 1/4.
 
Det här är renovationen men orginalet i Lantmäterkontorets arkiv är identiskt om än  lite mer svårläst. Frågan är (1) om jag jag läst sittjorätt korrekt och (2) vad är det i så fall? Vad gäller fråga (2) ger Googling noll träffar och en skumläsning av Ärvda- och  Jordabalkarna i 1744 års lag (1780 års upplaga) ger ingen ingång till problemet. Min gissning är att det handlar om att ange att Anders Nilsson på något sätt representerar sina syskon i ett oskiftat arv efter fadern, men är oklar över vilken den exakta innebörden är.

140
Köla / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2011
« skrivet: 2011-01-01, 13:30 »
Enligt födelseboken är Adolfina född 4 mars; s:et är skrivet med ett underhäng. Jämför skillnaden med hur maj skrivs några rader längre ned.

141
Förbundsforum / Förbundsforum
« skrivet: 2010-09-08, 09:04 »
Jag har två konton. Jag loggas aldrig in direkt men när jag klickar på rutan Användarnamn kommer mina två användarnamn upp och när ett väljs kommer också dess lösenord. Ingenting har ändrats senaste dygnen; var sig på Iceweasel (en Firefox-klon) som körs på en Debian GNU/Linux eller på Firefox som körs på en MacOS X Snowleopard.

142
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2010-09-06, 10:11 »
Jag tycker det är självklart att man borde kunna diskutera reglerna här på förbundsforum.
 
Men när det gäller administration och moderation av  FF är jag en användare som alla andra. Jag har tex ingen behörighet att lägga upp nya trådar
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-09-06 10:14)

143
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2010
« skrivet: 2010-09-06, 07:44 »
Anne-Marie har helt rätt. Dessutom är det så att ordningsreglerna inte dikteras av föreningsmedlemmar på Förbundsforum utan de fastställs  av Förbundsstyrelsen.

144
Det du skriver framstår som back-seat-driving. Vilken person utifrån och opåverkad skulle vi ha tagit? Det är lätt att säga det, men svårare att leverera namn. Du kanske har något namn att kasta fram nu (?), men valberedningen hade i allt väsentligt en tabula rasa att jobba med under våren.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-09-04 23:48)

145
Jag vet inte inte vilka som brukar befinna sig i det blå som du tänker på  Patrick. Kanske mig? Kanske andra?
 
Valberedningens förslag hade sänkt medelåldern i styrelsen trots att Håkan är en veteran som varit med länge. De två (Victoria och Johan) som nu valdes in sänkte också medelåldern i styrelsen. Och båda kommer enligt min fasta övertygelse att göra ett utomordentligt jobb i styrelsen alldeles oavsett det faktum att det var en sluten omröstning som ledde fram till det valet och att Johan var föreslagen av valberedningen och Victoria inte var det.
 
Men att betrakta tex Håkan som besmittad är ju något märkligt; det är ju ungefär 20 år sedan han förra gången satt i styrelsen och han kan inte hållas ansvarig för förbundsstyrelsens beslut de senaste åren. Det är det andra som får ta ansvar för, tex jag. Med viss tillfredsställelse konstaterar jag dock att förbundets nu goda ekonomi inte till ringa del beror på de konstnadssänkningar som genomfördes under min tid i styrelsen bla genom den flytt jag personligen förhandlade fram på den dåvarande förbundsstyrelsens uppdrag.
 
Men visst är det ett visst mått av plaskedamm. Delvis är det ofrånkomligt i demokratiska organsiationer att det finns olika uppfattningar.  
 
Det finns emellertid enligt min uppfattning alltför många förtroendevalda i förbundets olika delar som inte har tillräckligt mycket elementär förenings- och organisationskunskap. Några exempel: (1) Man har inte klart för sig när nomineringstiden går ut till de olika befattningarna i förbundet. Så sent som i maj frågar man när nomineringstiden går ut; den gick ut i mars! (2) En föreningsrepresentant (här inte nämnd med namn men vi vet alla vem det är; om någon inte vet det så maila mig så ger jag klara besked privat) begår på riksstämman övergreppet att tala emot en nominerad kandidat genom ett rent personangrepp istället för att argumentera för sin kandidat. (3) Två stadgevidriga beslut fattades på stämman. Dels fattades beslut i en övrig fråga som inte var anhängiggjord innan stämman på vederbörligt sätt (visserligen avslagsbeslut) och dels beslutades att den nya valberedningen ska bestå av 6 ledamöter trots att stadgan föreskriver 5.

146
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2010-09-03, 08:23 »
Jag instämmer i lovorden. Arrangemangen var utmärkta och särskilt mässlokalen med sin yta och rymd gjorde att man som utställare faktiskt hade syre och en behaglig temperatur. Som organisatör av ett föredrag, AF IRL, kunde jag också konstatera att allt var välorganiserat med många frivilliga som såg till att allt fungerade.
 
Ett misstag som jag dock tycker många organisatörer av släktforskardagarna gör är att man överdriver mängden och inte minst volymen på underhållningen under banketten. Det är visserligen trevligt med ett avbrott men det får inte bli för mycket eftersom det man helst vill göra under middagen är att prata med sina vänner och bekanta. Med en lättare hörselskada tycker jag också att den elektroniskt förstärkta ljudvolymen lätt blir för hög. Jag blev både i år och förra året tvungen att gå ut ur lokalen.

147
Entréavgiften ger ju tillträde till annat som muséibesök tex. Men det är ju inte självklart att man ska bjuda utställare på det. Men att inte utställarkort ger tillträde till centrala delar av Släktforskardagarna tycker jag är småaktigt eftersom utställarpersonalen är släktforskarrörelsens fotfolk. Avgift eller inte avgift för besökare generallt är en annan fråga.

148
Carl: Ja så uppfattade jag det. Det skulle bara vara frikort till mig som organisatör. Efter påpekande fick jag omedelbart besked om att vi skulle få tillräckligt antal frikort. Det tycker jag var korrekt handlat. Möjligen var det så i detta fall att man inte tänkte på att det inte bara var en föredragshållare. Frikorten omfattar inte eventuella åhörare utan bara deltagande moderatorer och Hr Diskussionsledaren.
 
Chris: Jag tolkar det som att med inträdesbiljett (som gäller en dag) har man tillgång till allt.
 
Jörgen: Observationen angående riksstämman är naturligtvis principiellt viktig, men enligt vad jag har inhämtat sker stämman i ett annat hus och påverkas inte av detta.

149
Efter att detta uppdagades har jag idag på fm från ansvariga fått besked om att vi kommer att få sk frikort till samtliga som deltar på samma sätt som föredragshållare (moderatorer, diskussionsledare etc) för sessionen AF IRL. Distribueras genom mig.

150
Carl, Mycket intressant. Det du skriver ställer en del över ända som jag trodde stämde när det gäller NAD. Under alla omständigheter oavsett hur man i övrigt gör,  anger man SE/RA/55203 eller motsv kod för det arkiv det gäller är man hemma.

151
Det här är en underlighet. Mantalslängder 1642-1820 finns ju med i Riksarkivets beståndsöversikt. Del 4 Kammararkivet sid 314ff från 1995 som en del av Kammarkivet. I NAD lyser dock beteckningen KA med sin frånvaro i detta sammanhang. Där uppträder Mantalslängder 1642-1820 som ett självständigt arkiv, vilket är det jag går på beståndsöversikten till trots.
 
Om man tittar i Jan Brunius nyligen utgivna arkivguide Vasatidens samhälle, som ju sträcker sig till 1620 och därför inte omfattar dessa mantalslängder vi diskuterar, kan dock konstateras att beteckningen Kammararkivet inte alls förekommer utan att de olika arkiv och samlingar, tex Landskapshandlingarna, som finns i arkivföreteckningen ligger som självständiga arkiv direkt under Riksarkivet som arkivinstitution med beteckningar av typen SE/RA/xxxxx. Dvs Riksarkivet är arkivinstitutionen inte Kammararkivet. Vilket verkar helt rimligt efter 1969(?).
 
Det är min tolkning. Det är möjligt att andra mer insatta i arkivväsendets mysterier kan korrigera ev felaktigheter i den.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-08-01 18:50)

152
Rent generellt kan man kontrollera hur källangivelser bör anges via NAD:s sökmotor (http://www.nad.ra.se/search_arch.aspx). I det här fallet sök på mantalslängder.
 
När det gäller Mantalslängder 1642-1820 så är det ett eget arkiv i arkivinstitutionen Riksarkivet med referenskod SE/RA/55203. Se http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a09749db-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder. Detta arkiv är som framgår av länken skannat. Och abonnerar man på SVARs webtjänst har man tillgång till det på webben.
 
Sedan måste man skilja detta arkiv från motsvarande SVAR mikrofichekort med referenskod SE/SVAR/RA-111010024; se http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a6a86b9d-a244-11d3-9e55-009027b0fce9& s=Balder. Det är helt enkelt två olika representationer av samma arkivhandlingar. Men det möjliggör viss förvirring eftersom två olika källhänvisningar kan peka tillbaka på precis samma arkivhandling.
 
Om jag skulle skriva en fullständig källangivelse och hade använt säg den skannade versionen av 1642 års manatalslängd för Södermanlands län skulle det bli RA, Mantalslängder 1642-1820, 1 Södermanlands län 1642 (dvs arkivinstition, arkiv och arkivhandling) och sedan hänvisning till sida eller uppslag. I Riksarkivets egna skrifter ser man numera att även referenskoden anges för arkivet (men kanske inte arkivhandlingen). Då skulle man kunna skriva RA, Mantalslängder 1642-1820 (SE/RA/55203), 1 Södermanlands län 1642 etc.
 
Hade jag använt mikrofichekorten skulle den senare varianten ha blivit: SVAR, Mantalslängder 1642-1820 (SE/SVAR/RA-111010024), M04 Södermanlands län 1642 etc.

153
Släktforskardagarna är flera olika saker. Dels är det ett antal arrangemang inom ramen för Sveriges Släktforskarförbund som organiseras för förtroendevalda (ordförandekonferensen, redaktörskonferensen och cirkelledarkonferensen) under fredagen samt riksstämman för förbundet som är efter lördag lunch. Dels är det en mässa under lördagen och söndagen som vänder sig till alla släktforskare. Utställare är främst släktforskarföreningar men även ett stort antal företag (tex Genline och  Arkivdigital) och myndigheter (arkiv som Riksarkivet och de olika landsarkiven; formellt sett är de numera bara en myndighet). Det organiseras även ett stort antal öppna föredrag och arrangemang för mässbesökarna. Tex kommer Anbytarforum att ha ett arrangemang under söndagen (AF IRL=Anbytarforum in real life) där vi är några moderatorer som kommer att stå till förfogande för att diskutera hur AF fungerar och principerna för moderationen mm.
 
Om möjligheten att släktforska: Det normala är att alla dessa utställare visar och demonstrerar produkter; databaser, släktforskarprogram, tidskrifter, böcker mm. Självklart tar man tillfället i akt för att se hur bra dessa produkter är för ens egen släktforskning. De större aktörerna, tex Genline och Arkiv Digital (det senare företaget huvudsponsor) och kanske i viss utsträckning SVAR, brukar ge ganska stora möjligheter för mässbesökarna att använda datorer för att testa produkterna. I den meningen finns det möjlighet att släktforska.
 
Jag har bara deltagit sedan 2006 men min erfarenhet är att jag har så mycket att göra under dagarna att jag knappt hinner agera mässbesökare än mindre besöka några föredrag. Om du står och tvekar så är min rekommendation att du åker dit, kanske med några vänner och att ni tillsammans gör upp ett program med vad det är ni vill göra; vilka utställare ska ni besöka, vilka föredrag ska ni lyssna på. Det är väl värt besväret även om man inte kan släktforska den dagen. Prata med med de utställare som kommer från de områden du är intrsserad av; oftast bor man ju inte på samma plats. Det finns även specialister bland de många utställarna och man kan få mycket hjälp bara genom att prata med utställarna. Se den som en vidareutbildning.

154
15 Historia / En gård, flera ägare
« skrivet: 2010-06-28, 09:18 »
Tillägg: Chris justerade sitt meddelande men i den ursprungliga postningen nämnde hon Lantmäteriet. De har en utmärkt hemsida där man kan få ta del i skannade lantmäteriakter med kartor: http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html
 
Sök både på Lantmäterimyndigheternas arkiv (den lokala lantmäteriorganisation) under Skåne län och Önnestad socken OCH Lanmäteristyrelsens arkiv (den centrala organisationen)  under Kristianstad län och Önnestad socken. Olika saker har bevarats i dessa arkiv beroende på arkivens historia och hur akterna använts. Man kan hitta material från 1600-tal till 1900-tal.  
 
För att ta del av materialet behöver man installera webläsartillägget DjVu: http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_FaqList.aspx?id=15924

155
15 Historia / En gård, flera ägare
« skrivet: 2010-06-28, 08:54 »
Hej Andreas,
 
Det är möjligt att någon direkt på beteckningen Skoglösa 7:7 kan säga nåpon om din fastighet.  Här dock några tips om hur man kan gå vidare själv.
 
Normalt sett behöver man mer detaljerad  geografisk information för att kunna ta reda på något  om fastigheten. Beteckningen är av den typ som infördes på 1870-talet. Man behöver därför specifikt veta vilken inskrivningsdomare (ca 1875-ca 1940) eller inskrivningsmyndighet (ca 1940 - ca 2001) fastigheten låg under. I inskrivningsdomarens arkiv hittar man den sk lagfartsboken. I inskrivningsmyndighetens arkiv efterföljaren fastighetsboken. Socken och härad brukar vara tillräckligt för att ta reda på det. Inskrivningsdomarnas och inskrivningsmyndigheternas arkiv (dvs hela landets) finns numer i  Landsarkivet i Härnösand. Visserligen digitaliseras de men om jag förstått det rätt bara för internt bruk på landsarkivet där. Jag skulle rekommendera en kontakt med personalen där om du inte har möjlighet till ett eget besök. De är i vart fall mycket hjälpsamma när man är på besök.
 
Runt 2000 digitaliserades de aktuella fastighetsböckerna och överfördes väl (?) till Skatteverket.
 
Med lagfartsbokens äldsta beteckningar kan man sedan få fram vad fastigheten hette (eller kanske mer vanligt vad den fastighet hette som ens fastighet då var en del av) i jordeböckerna.

156
27 Rosor och hälsningar / Tacka gärna!
« skrivet: 2010-06-20, 19:28 »
Inga-Lill har väckt en intressant frågeställning. I diskussionen har då framkommit att om man svarar genom att bara tacka skulle det kunna strida mot Svara inte i onödan. Jag anser dock att Var alltid artig och vänlig borde ha företräde. Om man svarar i forumet genom att tacka (istället för att göra det genom mail) följer man dessutom Svara här. Reglerna kan kanske aldrig reglera detta i detalj men att tacka för hjälp man fått i forumet  kan enligt min uppfattning aldrig vara fel. Tvärtom; det borde vara normen.

157
Allmänt / Skönlitteratur som källa
« skrivet: 2010-06-13, 20:27 »
Efter ganska mycket sökande på AF och efter viss tvekan lägger jag min fråga här. Rent allmänt gäller frågan  hur trovärdig skönlitteratur kan vara när det gäller folklivsskildringar (vilket inte verkar finnas diskuterat), men mer specifikt hur trovärdig Per Anders Fogelström är i romansviten Stad när det gäller folklivskildringar? Skall man fästa någon tilltro till hans folklivsskildringar eller har sviten bara skönlitterärt värde? Finns det någon representativitet i dessa människors öden? Eller är det ett urval och så pass mycket litterär konstruktion att man inte kan kan läsa boken på det sättet?  
 
Efter att nu ha läst sviten fram till 1950-talet och bara hälften återstår av Stad i världen så har jag noterat två tveksamheter angående hans trovärdighet (och min tanke är att om jag kan notera två finns det säkert många fler):
Det dröjer flera volymer innan någon roteman dyker upp  (det är väl i Minns du den stad, alltså efter 1900 när Bärta söker hjälp)  trots att institutionen tillskapas 1878. Jag tänker på rotemannen både som kontrollinstrument och som fattigvård. Andra institutioner av det senare slaget nämns men inte rotemannen. Givet den utsatthet de skildrade människorna hade förväntade jag mig mer av det. Är bilden balanserad? Det finns i stort sett inte ett ord om idrott i hela sviten så långt jag läst den. Lite slädåkning, någon skridskotur på Hammarby sjö och sedan Riksmarschen under kriget är det jag kan se. Ja kanske något idrottsarrangemang på Råsunda och Stadion (och dess föregångare) också nämns. Är det en rimlig beskrivning av ett Södermalm med idrottsföreningar som Hammarby IF (startad 1889/1897) och Södermalms IK 1902 som båda hade många idrotter på programmet under första halvan av 1900-talet. Eller av ett Stockholm som rymmer så mycket mer av idrott?  
Svaret är väl att (självfallet borde man kanske tillägga)  man inte alls skall se historisk skönlitteratur som källor till historen annat annat än möjligen som uttryck för den tid då de skrevs. Men, som jag fått mig berättat, han lär ha samlat fakta på Stadssarkivet för romansviten. Kan man läsa Fogelström annorlunda?
 
Finns det andra samhällsfenomen som Fogelström utelämnar? Är mina exempel marginella undantag och är den bild han tecknar trovärdig? Är det så att det han berättar nog skulle kunna ha hänt men att han utelämnar (med nödvändighet) en del tidstypiska samhällsfenomen som inte påverkar den allmänna bilden?

158
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2010-04-28, 17:31 »
Jordens rätta värde  var inte helt självklart alla gånger; Winberg är läsvärd på den punkten

159
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2010-04-28, 08:53 »
Instämmer Björn. Mina formuleringar i Hur bördsrätten definierades (tex till vilket pris företrädesrätten fick utövas) och hur den hängde ihop med arvsrätten är andra frågor. Arvsrätt och bördsrätt var tror jag inte självklart samma sak. blev otydliga. Vad jag avsåg var frågan  om bördsrätten innehades av samma personer som hade arvsrätt eller om det inte var full överensstämmelse mellan personkretsarna, vilket bla diskuteras av Winberg ufrån lagregler och rättstillämpning.

160
00 - Hemmanstyper / Hemmanstyper
« skrivet: 2010-04-26, 09:26 »
Nja, jag tror det blev lite för förenklat.
 
Skatterätt var ju skattebondens rätt att bruka ett visst skattehemman, betingat på att man fullgjorde de skatteförpliktelser som var förknippat med hemmanet. Bördsrätt var generellt den rätt en persons släktingar hade att bli hembjudna viss jord om den skulle säljas oavsett om det var skattejord eller frälsejord. Man hade företrädesrätt framför andra köpare.  
 
Bördsrättsköp var också den term som används när Johan III säljer kronojord till kronans landbor. Jorden omvandlades då normalt sett inte till skatte utan var fortfarande krono. Bönderna fick dock starkare rätt till sina brukningsinnehav, dvs bördsrätt.
 
Hur bördsrätten definierades (tex till vilket pris företrädesrätten fick utövas)  och hur den hängde ihop med arvsrätten är andra frågor. Arvsrätt och bördsrätt var tror jag inte självklart samma sak. Se tex Christer Winberg: Grenverket. Studier rörande jord, släktsskapssystem och ståndsprivilegier. Rättshistorisk Bibliotek 38. Sthlm., A.-B. Nordiska bokhandeln, 1985.
 
Om jag kommer ihåg rätt är det först i början på 1600-talet som termerna bördsrätt och skatterätt börjar användas synonymt även om jag tror att bördsrätt fortfarande hade kvar den ursprungliga betydelsen i vart fall fram tills dess bördsrätten rättsligt började begränsas under 1700-talet.
 
Däremot vågar jag mig inte på att svara på den ursprungliga fråga.

161
Ju äldre tidsperiod den ursprungliga frågan rör, desto större är sannolikheten att det finns andra som har intresse av ett svar. Och det kan ju vara en definition på en stor släktdiskussion.

162
Ann-Marie: Jag tycker inte du skall behöva kontakta frågeställarna i den situation du beskriver.
 
Eivor: Visst skall man kunna svara på gamla frågor även om frågeställaren inte (t ex) är registrerad på AF längre. Skälet är ju att det kan finnas andra än den som ställde frågan som har intresse av att frågan besvaras.

163
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-04-20, 17:29 »
Den kan också köpas över nätet för 150 kr på Hälsinglands antikvariat i Färila; http://www.antikvariat.net/get/search.cgi?id=ipkcoutrvjpz,2,0,0&qe=HAE8514
 
Jag kan verkligen rekommendera antikvariat.net och de antikvariat som deltar där. Man beställer över nätet, betalar med kort eller mot faktura och boken kommer snabbt hemskickad.

164
Jag håller med Eivor: Idén med tolk är inte dum, men innan alla dessa aktörer fanns på banan, så gick det ju bra att skriva kyrkoboksvolymens namn och nr. Med tillägg att man också bör ange medium (Genline, SVAR mikrokort etc) samt vilka årtal som anges för signat.

165
Det låter ju bra men är inte helt oproblematiskt även om Väsby DII:1 var ett idealiskt exempel. Delvis för att Genline inte anger signa på stora delar av det skånska beståndet, så också Väsby. Att då skapa en länk mellan 1408.18 och 1408.19 till Väsby DII:1 blir skäligen enkelt.
 
Men hur skall man hantera följande exempel (där varje rad visar signa för samma volym enligt landsarkiv, SVAR och Genliune):
 

 
Vi kan bortse från SVARs signa i tabellen ovan (jag gjorde den en gång för ett lite annat ändamål). Om nu 2185.88 pekar på Hedemora AI:9 vad hjälper det en sökare av originalhandlingen då denna heter Hedemora AI:7a i landsarkivet? Alltså, skall GIDnummret peka på ett historiskt signum som var giltigt den gång mormonerna filmade boken? Eller skall det peka på signum enligt aktuell arkivförteckning/NAD? Det senare är inte heller oproblematiskt men jag bortser i från det nu. Under alla omständigheter lär inte Genline vara så intresserade av det. DIS kanske har det intresset men i DISPOS så är det inte aktuella  signa som anges såvitt jag kan se utan de signa som står i Genlines listor.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2010-04-08 16:45)

166
16 Internet, netikett och webbpublicering / Webbpublicering
« skrivet: 2010-04-03, 22:21 »
Print the news that's fit to print.

167
29 Skolor och skolgång / Skolbetyg, närvarolistor
« skrivet: 2010-04-01, 07:36 »
De med betyg från relativa 5-gradiga betygsskalan från perioden före 1995 konkurrerar visserligen i samma kvotgrupper som de med bokstavsbetygen. Men när betygen ska översättas räknar man ut medelbetyget (som är minst 1 och högst 5) med två decimalers noggrannhet. Det översätts sedan till en skala som motsvarar dagens betygssystem. Den skalan börjar i översättningen på 0.97 och slutar på 20.00. Medelbetygen 3 i det gamla systemet mostvarar då 12,66. Detta framgår här på VHS hemsida. Översättningstabellen finns här. Man kan med dessa gamla betyg inte ha sk meritpoäng, vilka potentiellt kan öka maxpoängen från 20 till 22.5 from kommande universitetsantagning för dem som går ut gymnasiet from i år.
 
Med översättningstabllen kan man alltså både översätta ett gammalt medelbetyg till bokstavsbetygen mätta på den 20-gradiga skalan och tvärtom.

168
Eftersom vi sitter med som ledamöter i redaktionsrådet för Släkthistoriskt Forum vill vi gärna meddela följande:
 
Normalt sett får redaktionsrådet korrektur på nummret och kan avge synpunkter till redaktören. Redaktionsrådet har också varit delaktigt i utvecklingen genom att ge artikelförslag. När det gäller den redaktionella hanteringen ligger dock denna främst på redaktören som är anställd och när det gäller publiceringsbeslut kanske även på ansvarig utgivare. Redaktionsrådet har fungerat mer som ett bollplank. Det tycker vi är en rimlig ordning.
 
Inför nummer 2010:1 var hanteringsordningen annorlunda. Redaktionsrådet fick inte se några av artiklarna i SHF 2010:1 innan de kom i tryck. Inte heller som korrektur. I januari fick vi visserligen en bruttolista med rubriker på artiklar som skulle kunna vara med i nummret. Granaths artikel hade då rubriken Kolarprinsen; en rubrik som inte fick någon av oss att reagera.
 
Till sist: Vi instämmer helt i Niclas analys och slutsatser angående Granaths artikel.
 
//Michael Lundholm och Anders Ryberg  (gm ML)

169
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-16, 16:04 »
Jag ringde till SVARs kundtjänst. De har den inte ännu, men jag la själv en beställning på boken via telefon så att jag får den skickad så fort SVARs bokhandel får in den.

170
Boktips / Boktips
« skrivet: 2010-03-16, 15:58 »
Den finns tydligen inte inlagd i RA/SVARs bokhandel. Däremot finns den inlagd i Libris (www.libris.kb.se) som upplyser att RA's bibliotek har ett exemplar. Jag skulle kontakta RA/SVAR direkt.

171
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 08:54 »
Måste säga att jag tycker att både Tord och Björn intar orimliga ståndpunkter.  
 
Jag tycker å ena sidan det är självklart att Sveriges Släktforskarförbund skall ha bredast möjliga sortiment vad gäller genealogisk litteratur mfl produkter som är av intresse för släktforskare. Bokhandeln blir en ingång till många olika hjälpmedel och därmed i sig ett hjälpmedel för nya släktforskare som därmed får  en översikt över vad som finns att tillgå. Att enkelt kunna köpa allt på ett ställe måste rimligen också  ha ett värde för kunderna även om det blir dyrare. Om jag dessutom måste köpa något som finns i Rötterbokhandeln men inte hos de stora blir merkostnaden i form av porto etc försumbar. Att ta bort enskilda produkter bara för att någon annan säljer dem billigare är därför orimligt enligt min uppfattning.
 
Å andra sidan är det orimligt att kräva att släktforskare (vilka de än må vara)  skulle känna någon särskild lojalitet med Sveriges Släktforskarförbund och dess bokhandel så att man  bara köper därifrån oavsett vad det kostar. Ojust gentemot den som har begränsade medel att lägga på släktforskning. Inte heller är det rimligt att man från förbundet förväntar sig att enskilda inte skall informera om  att man faktiskt kan köpa enskilda produkter billigare på andra håll.

172
Hur var vädret en specifik dag? / 1925-09-11.
« skrivet: 2010-03-10, 10:08 »
Det kanske kan vara intressant för andra att se exakt vad SMHI svarade. Hur omfattande var den information som du fick?

173
OK, Eivor, då missförstod jag dig.
 
Nja, jag tycker inte Sten har rätt. Reglerna har ändrats över åren och var inte lika tydliga tidigare. Bara av det skälet bör man inte rota i inlägg som skrivits under de gamla reglrna. Men även om det gäller äldre inlägg anser jag inte att man bör rota i dem av rent praktiska skäl.  
 
En annan sak gäller inflödet av nya frågor/diskussioner.

174
Jag skrev nog inte något med innebörden att källhänvisningar kan vara en rekommendation men inte ett absolut krav. Tvärtom. Källhänvisningar är ett krav enligt ordningsreglerna: Källhänvisningar skall lämnas .. står det. Och det tycker jag är en bra regel.

175
Huruvida man skall ange källor eller inte på AF är en icke-fråga. Det framgår av ordningsreglerna att man skall göra det och av dessa framgår också en rad exempel på hur man kan ange källor. Av  dessa exempel framgår också att  det inte finns  krav på någon särskild formalism kring källangivelserna. Sedan kan man alltid diskutera vad som är en bra källangivelse.
 
Att (som användare) fråga efter källangivelser enbart därför att dessa saknas anser jag är helt onödigt. Som någon skrivit ovan blir det lätt en otrevlig stämning.  Om någon användare  systematiskt bryter mot denna regel meddela istället moderatorn eller anbytarvärden. Det är de som skall se till att reglerna följs.
 
Om man däremot tex har ett intresse i det frågan handlar om eller tex om man har något att bidra med i diskussionen och därför behöver källangivelsen är  det enligt min uppfattning självklart att man skall kunna fråga efter den.  
 
Att moderatorna skulle gräva i gamla inlägg för att korrigera bristande källangivelser bara för att dessa är bristande faller på sin egen orimlighet. Det finns det ingen som har tid med. Det finns heller inget behov enligt min uppfattning då Anbytarforum  inte har karaktären av ett wikipedia där ett sådan förfarande skulle vara naturligt.

176
Det var pensionerade överläkaren och fd klinikchefen Stig Östenson i Osby som utsågs. Se Angeläget nummer 1 2009.

177
08 Böcker / Röda Boken
« skrivet: 2010-02-03, 21:52 »
Då är det http://www.antikvariat.net som du bör bevaka.

178
08 Böcker / Röda Boken
« skrivet: 2010-02-03, 12:26 »
Enklast är väl att bevaka http://www.antikvariat.net även om det just nu inte verkar finns någon Stockholmskalender där.

179
Avelin / Avelin
« skrivet: 2010-02-01, 21:27 »
Jag kontrollerade Strokirks redogörelse (se ovan). Abraham verkar inte finnas med där. Denna släkt skall enligt Strokirk ha härlett namnet från avellana, dvs hassel, eftersom stamfadern skall ha kommit från ett Hasselby i Östergötland. Medlemmar av släkten var visserligen verksamma i Dalarna vid denna tid enligt Strokirk men i stort sett alla verkar ha studerat vid universitetet och blivit präster eller varit olika slags civila statstjänare. Förmodligen är det därför inte denna släkt Abraham tillhör.

180
10 Folkliv / Min mormor berättade om sin mormor?
« skrivet: 2010-01-13, 10:17 »
Min mormor (1909-2001) skrev en redogörelse om sina föräldrar och deras föräldrar; de senare födda ungefär 1830-1850. Jag avtvingar nu min mamma en liknande redogörelse.

181
00 - Filmer om förgången tid / Filmer om förgången tid
« skrivet: 2009-12-30, 10:02 »
Idag recenserar DN (Ola Larsmo) Jens Liljestrands  avhandling Mobergland. Personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Liljestrand undersöker (med Larsmos ord) varför det blev så viktigt att se romansviten just som en sanning om 'hur det egentligen var' trots att Moberg avviker från de historiska förlagor han genom egna undersökningar hittat. Varför bosatte sig Karl-Oskar och Kristina till exempel i romanen så isolerat när verklighetens emigranter höll tätt ihop och verklighetens Chisago Lake var tidigt urbaniserat?   Enligt Larsmos läsning av avhandlingen var det det av Moberg upplevda behovet att fly från en byråkratisk övermakt till det 'fria Västerlandet'.
 
Man skall nog tänka sig för både en och två gånger innan man tar litterära och cineastiska alster som utgångspunkt för slutsatser om hur det var förr. Det kan vara bra att ta på de källkritiska glasögonen och till exempel fundera över hur mycket av författarens egna problem och egen tids problem som projiceras i skildringen.

182
00 - Filmer om förgången tid / Filmer om förgången tid
« skrivet: 2009-12-29, 09:44 »
Utan att gå in på hur bra ovanstående filmer är på att beskriva hur det var, kan man dock avföra Sista brevet till Sverige som inte finns som film. Filmen Nybyggarna var en filmatisering av såväl Nybyggarna som Sista brevet till Sverige. Se tex http://sv.wikipedia.org/wiki/Nybyggarna_(film).

183
Jag tycker nog inte alternativen ser ut så Jimmy framställer dem; snarare att lägga ut arbetsmaterial som aldrig blir färdigt eller att lägga ut/publicera avgränsat men ändå ganska genomarbetat och färdigt material. I det valet föredrar jag det senare.
 
Jag ställer mig själv frågan: vad kan jag bidra med till andra? Min egen kompletta antavla (så komplett den nu är) är enligt min mening skäligen ointressant för andra; i synnerhet till den delen den bygger på andras forskning som är tillgänglig på annat sätt. Det som jag kan bidra med som är intressant är möjligen det där jag kommer med något nytt.
 
Joel ställer den relevanta frågan vilka som är målgruppen. Självfallet kan man undvika att belasta framställningar avsedda för släkt och vänner (sas privat bruk) med en akademisk notapparat. Problemet med webpublicering är väl snarast att kretsen är mycket större än släkt och vänner; materialet blir ju allmänt tillgänglig.
 
Därmed också sagt att målgruppen för presentationen av forskningen kan och bör styra presentationens utformning och därmed också vilken ambitionsnivå man har på källredovisningen. En helt annan sak är ambitionsnivån på källdokumentationen i samband med att man dokumenterar själva forskningen. Om man inte har en hög ambitionsnivå där ställs man aldrig inför valet att välja ambitionsnivå på källredovisningen i samband med att forskning presenteras. Alltså en skillnad mellan dokumentation av  forskning och presentation av  forskning.

184
Men man kan inte utforska allt om allting utan måste fokusera på det som är det huvudproblem man har för handen. Då är det rimlig att när det gäller i förhållande till huvudproblemet perifera frågor bygga på befintliga resultat och litteratur utan att göra om den forskning som ligger till grund för dessa. Det finns två mycket bra  artiklar i årets upplaga av Släktforskarnas årsbok bla om släkten Baaz som på ett utmärkt sätt exemplifierar detta.
 
Om man måste kontrollera allt måste ju all forskning göras om hela tiden. Då skulle framtida släktforskare få helt omöjliga uppgifter framför sig; man skulle inte kunna producera något nytt.  Forskning skall vara kontrollerbar men den behöver inte hela tiden kontrolleras.

185
Hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-11-16, 09:15 »
Den vetenskapliga normen är att forskning skall vara reproducerbar, vilket överfört på släktforskning enligt min uppfattning innebär att påståenden skall vara kontrollerbara; en läsare  skall kunna gå till de angivna källorna och kunna komma fram till samma resultat som forskaren. Oavsett om det publiceras på nätet eller någon annanstans. Det är ju ganska enkelt att presentera källor om uppgifter som födslar, vigslar och dödsfall bara bygger ministerialböckerna. Man kan tex ange att uppgifter om födslar etc om inget annat anges kommer från relevant födelsebok etc. Därför finns det ingen anledning anser jag att INTE ange detta. Om uppgifterna bygger på mer komplicerade resonemang och många olika källor, så vill jag hävda att det inte ens är tillräckligt att ange källorna; resonemangen och slutledningarna måste också anges. Vad skall man annars med dessa genealogiska påståenden till?  
 
Normen är en sak men praktiken en annan. Inte ens inom professionell forskning följs normerna för vetenskaplighet. Man kan heller inte förvänta sig att så skall ske bland fritissläktforskare. Däremot anser jag att det man bör göra är att argumentera för normen, främst genom utbildning inom ramen för studiecirklar etc.

186
02 Arkivväsende / Hjördis jacobssons arkiv
« skrivet: 2009-11-05, 20:16 »
Patrick.  
 
Det märkliga är att om man googlar på hjördis + jacobsson + arkiv så är det denna diskussion som kommer upp först. Jag föreslår därför att du meddelar i detalj var du har funnit hänvisningarna till arkivet och arbetet med Göteborgssläkter samt är exakt angående benämningar på såväl  arkiv som på arbetet om släkterna. Att bara skriva sett en kopia på ett A4 papper gällande detta är inte upplysande; en kopia av vad?

187
22 Mått, mynt & stämplar / Muskötskott
« skrivet: 2009-11-03, 12:25 »
Googlar man på musköt + räckvidd får man en del träffar. Frågan är vad man avsåg; räckvidden för effektiv eld eller så långt som kulan gick? Det kan förklara variationen i uppgifterna i Google-sökningen, ngn säger 30 m en annan 120-180 m.  
 
Jag testade att söka på SAOB, Wikipedia och i Nusvensk ordbok men det gav inget. SAOB ger fö muskötskott den alternativa betydelsen den mängd krut som krävs för att avfyra musköten

188
Anarkiv / Äldre inlägg (arkiv) till 17 juli, 2012
« skrivet: 2009-09-28, 21:10 »
Jag har lightversionen installerad för att kunna kontrollera olika funktioner och jämföra med andra program. Jag använder alltså inte Anarkiv light och kan därför ha missat något. Det jag har i databsen för att testa är iofs importerat via Gedcom, men exportmöjligheten verkar vara helt avstängd.

189
Rolig / Rolig
« skrivet: 2009-09-28, 20:35 »
Mycket av ovanstående Rolig-forskning med bidrag från många personer finns nu sammanställd av undertecknad i Svenska Smedssläkter 22 (Axberg, Rolig, Örn). Pinsamt nog för mig har dock redaktionen för SSS tagit bort samtliga källhänvisningar från den publicerade artikeln.  
 
Ett stort antal uppgifter kan dock inte hämtas på uppenbara platser i ministerialböckerna. Stefans Jernbergs bidrag ovan visade ju exempelvis att Anders Roligs far Johan Pålsson var född i Ockelbo. Det gör ju att frånvaron av källhänvisningar till uppgifter om att någon var född i Ockelbo i början av 1700-talet, givet att det uppges i artikeln att frånvaro av källhänvisningar indikerar att ministerialboken är källan, minst sagt besvärande.  
 
Därför gör jag den den version av artikeln som ursprungligen skickades in till SSS, inklusive källhänvisningar, tillgänglig här som en PDF-fil. Den publicerade artikel har såvitt jag kan se dessutom undergått en lättare redigering men det är också möjligt (men jag har inte kontrollerat det) att artikeln också i enskildheter kompletterats och korrigerats av redaktionen jämfört med den ursprungliga versionen i PDF-filen.

190
Jag för normalt sett inte in uppgifter från Disbyt eller liknande i min databas. Jag tar gärna del av sådana uppgifter när jag ägnar mig åt ett avgränsat problem men betraktar dem som arbetsmaterial. I den mån uppgifterna flyter in i min databas anges den forskare som genomfört forskningen som källan.

191
1. Självklart skall man ange den källa man har använt, dvs får man en släktutredning från en annan forskare är det den som är källan; inte de källor denna forskare använt i sin utredning. Även om man kontrollerar uppgifterna i utredningen mot primärkällor  bör man ge ära åt den som utfört den ursprungliga forskningen genom att ange detta.
 
2. Forskningen skall vara kontrollerbar, dvs källor skall anges, men den behöver inte alltid kontrolleras. Det är en milsvid skillnad. Om vi inte skulle kunna bygga på andras forskning utan ständigt behöva återupprepa den genom att alltid kontrollera alla detaljer då förlorar vi alla väldigt mycket tid. Ibland har man dock anledning att kontrollera tex en släktutredning man fått. Om man finner skäl att misstro en enskild uppgift i den, ja då kan det finnas skäl att kontrollera inte bara den utan även andra uppgifter. Om man tror att man kan komma längre än utredningen vill man självklart gå till botten med vad de uppgivna källorna verkligen säger. Det finns ofta goda skäl att kontrollera olika uppgifter, men att ha som princip att alltid kontrollera allt är ett slöseri med tid.

192
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-09-16, 19:18 »
Ursäkta mig; jag använde av misstag min moderatorprofil för ett inlägg alledeles nyss. Inlägget är borttaget av förklarliga skäl. Det var ett svar till AnnBritt och dess innehåll var följande:
 
Med Disgen 8.2 finns manual samt ett par lösa blad bla ett som heter Så här installerar du Disgen 8.2. Där beskrivs också hur man återläser data. Jag skulle rekommendera att du skapar en mapp på hårddisken för Disgendata på en lämplig plats och kopierar över från USB-minnet till denna mapp. Därefter följer du instruktionerna på nedre halvan av den lösa lappen.

193
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2009
« skrivet: 2009-09-16, 16:36 »
AnnBritt
 
Om du börjar med att berätta i större detalj vad du gjort och vad som blir blir det lättare att ge respons.

194
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2009
« skrivet: 2009-09-10, 10:24 »
Har noterat samma sak som Jonas, men fyller på en kommentar som gäller antavlor och stamtavlor då man kan skriva ut källförteckningen, samt ger ett förslag till lösning:  
 
Låt mig först säga att jag aldrig förstått poängen med fältet Fullständig titel och har aldrig sedan jag började med DISGEN använt det. Finns det någonsin en möjlighet att få det fältet utskrivet i något sammanhang? Jag hittar ingenting i manualen om detta. Istället har jag använt dels källträdet dels den korta titeln för att få in källhänvisningen på ett sättt som jag är hyggligt tillfreds med.
 
Om man i källträdet har en nivå med information som också måste ingå i den korta titeln, tex arkivinstitution eller arkivnamn, så kommer denna att dubbleras när källförteckningen skrivs ut. I vart fall arkivnamn och möjligen också arkivinstitution måste finnas i den korta titeln eftersom det bara är denna som skriv ut om om man väljer att skriva ut källor men inte källförteckningen.  
 
Jag tycker att källträdet i huvudsak fungerar bra (bättre än i version 8.1 tex vad gäller redigering och mycket bättre än lösningar i andra program). Man har dock från programkonstruktörernas sida, tycker jag,  inte riktigt tänkt igenom vad källträdet borde innehålla och hur den korta titeln skall kombineras med resten av källträdet. Se tex bilden av ett källträd på sid 24 i Handledning för Disgen 8.2, där utskrifter av ansedlar samt antavlor/stamtavlor med källor men utan källförteckningen skulle ge källhänvisningar (om jag förstått det hela rätt) som Födde, vigde 1842-1860 sid 26.  
 
Nu fungerar den korta titeln som en slags lägsta nivå när man skriver ut källförteckningen. För att undvika dubblering i källförteckningen måste också behandla den som en sådan. Men då får man ju kryptiska och möjligen obegripliga källhänvisningar om man skall skriva ut en ansedel eller antavlor/stamtavlor utan källförteckning (som i manualen) och benämningen Kort titel blir verkligen missvisande.
 
Jag tycker att en lösning där källträdsstrukturen och den korta titeln istället vore alternativa representationer av källhänvisningen, där man väljer den ena eller den andra när man väljer att skriva ut källor, hade varit en bättre lösning. Det hade framhävt den korta titlens funktion som en kortare representation av en mer fullständig källhänvisning i källträdet samtidigt som de hade möjliggjort för användaren att anpassa beskrivningen av källan till sammanhanget.
 
Den lösning på problemet (också Jonas problem) som finns är såvitt jag kan begripa att den korta titeln måste innehålla tillräcklig information  för att källhänvisningen skall bli begriplig och sedan får man leva med att informationen möjligen dubbleras när man skriver ut källförteckningen.  Om jag exemplifierar från egen fatabur så kommer är en kort titel med motsvarande post i källförteckningen:
 
Kort titel:  
Daga häradsrätt, Bouppteckningar och arvsskiften  1760-1769 FII:3
 
Post i källförteckning:  
Landsarkivet i Uppsala -- Daga häradsrätt
Daga häradsrätt, Bouppteckningar och arvsskiften 1760-1769 FII:3.
 
Inte idealiskt men det fungerar hyggligt. Den korta titeln får dock inte vara för kort eller kryptisk och man får leva med att ansedlar saknar källförteckning samt eventuella dubbleringar i källförteckningen. Andra varianter är förstås tänkbara.

195
17 Juridik / Bördsrätt
« skrivet: 2009-09-05, 18:17 »
Ser att jag missade ett väsentligt ord INTE. Grenverket täcker inte 1800-talet.
 
Om man nu vill ha den är det antikvariskt som gäller. I synnerhet Rönnels i Stockholm har mycket från Rättshistoriskt bibliotek.

196
17 Juridik / Bördsrätt
« skrivet: 2009-09-05, 09:37 »
Följande bok rekommenderas: Christer Winberg Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och stånbdsprivilegier, Rättshistoriskt bibliotek, 1985. Den täcker väl kanske 1800-talet men avhandlar dessa frågor och kan ge väl ge en bakgrund.

197
Efter riksstämman pratade jag med flera stämmodeltagare som gick nöjda från mötet och vara glada över den goda stämningen och att det var så stor enighet. Mötet gick därför också rekordfort (om man jämför med de senaste stämmorna ) och var över ca 2 timmar efter start.
 
Vi har en riksstämma bla för att tillsätta en styrelse som skall besluta om den löpande verksamheten mellan stämmorna. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att den styrelse som valdes förra året åtnjöt föreningarnas förtroende eftersom riksstämman beslutade i enligt styrelsens förslag. Valberedningens förslag till nya styrelseledamöter vann också stämmans gillande och beslutet kunde fattas med acklamation.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-08-23 22:10)

198
Egen hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 25 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-15, 20:29 »
Jag är inte så säker på det. Kontrollera tex http://www.w3.org/TR/html5-diff/. Där sägs tex HTML 5 defines an HTML syntax that is compatible with HTML 4 and XHTML 1 documents published on the Web.... Begriper inte mycket av detta dokument men i de exempel som ges vad gäller vanliga taggar är det ingen skillnad på HTML-exemplet och XML-exemplet. Ngn kanske har ett hum om detta, men jag fattar det som att HTML 5 ersätter både HTML 4 och XHTML 1.
 
Vad gäller Olles fråga håller jag med Elisabeth; kör det som en reguljär websida oavsett vilket av märkspråken du använder.

199
Egen hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 25 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-14, 23:05 »
Vad var poängen att länka till en Word 2007 fil (om det nu var det)? Filen verkar heta D_da_1756prov-240727.unk vad det nu är? Om det nu vore en Word 2007 fil så verkar det poänglöst jämfört med en PDF-fil för vilken man inte behöver proprietär programvara för att hantera.

200
Egen hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 13 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-11, 11:17 »
Chris och Olle, Jag tar detta ur minnet. Det var en tid sedan jag läste om css. Men jag har för mig att användning av stiler som definieras i html-sidan tar över ev kodning i css-filen. (det finns en hirarki av sådan regler avseende var kodningen av stilen läggs) Det innebär att man måste in och ändra alla sådana om man vill göra en justering av utseendet på sidan. Det är väl det som inte är bra. Bättra att ändra i css-filen så att ändringen får genomslag i alla sidor som är kopplade till denna css-fil.  
 
(En sidokommentar: Det är fö med sådana verktyg (LaTeX) som Svensk Genealogisk Tidskrift produceras. Allt utseende är hårdkodat i en stilfil. Bara i undantagsfall för att lösa unika typografiska problem läggs layoutkoder in i texten.)
 
Har sett tidigare diskussioner om verktyg. Min erfarenhet är att att man får bäst kontroll genom att editera koden direkt. (Jag har noterat din kommentar tidigare om detta Chris, men jag tycker man får ett sämre resultat med wysiwyg-verktyg som tex Kompozer).
 
En marginell kommentar om kodningen: Jag vet inte exakt hur du har gjort Olle men det verkar som det saknas stycke-taggar kring många men inte alla av dina textpartier: dvs Texten. Möjligen är detta inte ett brott mot standarden xhtml transitional med det är har jag för mig ett brott mot xhtml strict. Istället används texten, men jag har för mig att man bör använda detta för delar av ett stycke, tex ett eller flera ord. Andra kanske kan ge bättre besked på den punkten.

201
Egen hemsida / Äldre inlägg (arkiv) till 13 augusti, 2009
« skrivet: 2009-08-11, 09:24 »
En sak är vad sidan deklarar sig som, dvs XHTML transitional i detta fall. En annan sak är om sidan uppfyller reglerna för denna standard. Det kan man kolla på http://validator.w3.org/. Exempelvis innehåller indexsidan på http://www.orserum.info/ 11 fel enligt validatorn. Du borde dock ändra språket till svenska (lang=sv xml:lang=sv).
 
Vad gäller att få med utseendet så styrs ju det i ditt fall Olle av CSS-filen 1.css  (http://orserum.info/css/1.css). Men det verkar inte som du systematiskt använder stilerna i css-filen för att styra utseendet. Tvärtom ligger en massa utseendekodning inne i dokumenten. Denna kodning avviker mellan din indexsida och släktforskarsidan (se tex sidfoten) varför de de ser olika ut. Om du istället styr utseendet viaCSS-filen (footer) får de enklara att koda och ändra sidorna. Det kommer dessutom att se likadant ut på olika sior (menyn, rubriker etc).
 
Jag använder ju samma (eller liknande) mall designad av James Kostner på min (ej uppdaterade)  hemsida http://hem.bredband.net/b229438/. Du kan ju gå in och jämföra hur kodningen av filerna ser. Min är dock xhtml 1.0 strict.

202
Kartor / Historiska kartor - Lantmäteriet
« skrivet: 2009-08-05, 22:18 »
Ylva har rätt. Visst säljer (rent generellt) Lantmäteriet historiska kartor. Se Om Historiska Kartor - Pris och köpvillkor. Men köpa bör man bara göra om man har stort behov av högupplösta bilder digitalt eller vi ha en utskrift av en stor karta. Om man bara skall ha ett utsnitt av en karta från en förättningsakt fungerar den metod som Karl beskrivit ovan enligt min erfarenhet alldeles utmärkt, även om man syftar till att göra illustrationer till tryckta publikationer.

203
Ursäkta Jimmy; då missförstod jag dig.

204
Kan självfallet inte avhålla mig från ett inlägg då jag förfäktar just den ståndpunkt Michael J återger i frågan: Att källan bör anges med arkivinstitution, arkiv, arkivhandling (plus ev sidummer etc).
 
Bernhard har ju redan hittat informationen i NAD. För den som vill titta på NAD-posten är den http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974410-9ab7-11d5-a700-0002440207bb& s=Balder
 
Jag skulle dock dechiffrera den så att den utgär ett svar på Michael J:s fråga enligt följande:
 

Arkivinstitution:
    Riksarkivet
Arkiv (arkivbildare): Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost (01 Avdelningen för                   befolkningsstatistik 1:a avdelningen)
Arkivhandling:       H1AA Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949  
 
Från NAD får man också fram volymnummer. Tex Stockholms stad 1860 är volym 1. Man skulle alltså som en ganska komplett källhänvisning till denna volym ha Riksarkivet, Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost (01 Avdelningen för                   befolkningsstatistik 1:a avdelningen), H1AA:1 Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860, Stockholms stad.
 
Observera dock att det är inte helt rätt att säga att det är SVAR som är arkivinstitution. Det Bernhard anger är faktiskt den korrekta hänvisningen till orginalen på Riksarkivet. Sedan är det en annan sak att SVAR:s nättjänst tillhandahåller en digital version.
 
Jimmys kommentar att sådana hänvisningar kan bli värdelösa i framtiden är irrelevant eftersom det gäller alla tänkbara hänvisningar och i ännu högre grad alla hemkokta sådana. Ovanstående är dock den bästa hänvisning vi kan ge eftersom den följer den aktuella arkivförteckningen och med den har man störst möjlighet att komma rätt även om arkivet skulle omförtecknas. Årtalet är med och det geografiska området.  
 
Sedan kan man alltid beroende på sammanhanget konstruera kortare versioner, men då riskerar man att förlora information. För att ta Stefans exempel SCB 1930 är det ju inte uppenbart för en utomstående vad som avses. Och jag skulle inte (men jag har nog hakat upp mig på en felskrivnings från Stefans sida) använda SCB 1930 för att ange församlingboken. Men det är väl utdrag från församlingsboken som avses? För en utomstående så skulle SCB 1930  också  kunna misstolkas som en hänvisning till utdrag ur födelsebok etc. Utdragen ur församlingsboken 1930 går ju under beteckningen 1930 års folkräkning både i allmänt tal och i arkivförteckningen. Är det inte bättre att använda den? Eller varför inte hela?
 
 
Arkivinstitution: Riksarkivet
Arkiv (arkivbildare): Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost (13 1930 års folkräkning)
Arkivhandling: H1AAA Församlingsbokutdrag
 
Man kan självfallet ange den adekvata informationen på väldigt många olika sätt (jag kan tänka mig flera varianter på ovanstående exmpel som är likvärdiga, i synnerhet hur arkivbildaren anges), men oavsett hur man gör det bör man följa Bernhards exempel och kontrollera hur arkivet  anges i NAD (alternativt aktuell arkivföreckning hos arkivinstitutionen).
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-07-21 20:17)

205
Myntenheter / Äldre inlägg (arkiv) till 06 oktober, 2012
« skrivet: 2009-07-17, 16:41 »
Det borde väl vara runstycken som avses. 1776 gjordes en myntreform och riksdalern infördes. Den indelades i 48 skilling. En skilling indelades i 12 runstycken.

206
Björnlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-14
« skrivet: 2009-07-09, 10:43 »
Peter, Tack för kommentaren. Det förklarar lokaliseringen öster om sjön som jag bara tolkade som inprecis och inte gav så mycket tanke åt.

207
Björnlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-14
« skrivet: 2009-07-06, 15:58 »
Ovan har det ibland frågats om knektar från Harbro. Harbro var ju roterat under Södermanlands regemente som nummer 104 i Nyköpings kompani (Grill del 2, sid 42). Soldattorpet finns utmärkt på den av lantmätaren  Hans Ranie 1688 upprättade kartan över Harbro by (Lantmätermyndigheternas arkiv, Södermanlands län, 04-BJA-15). På den av lantmätaren Anders Mörn 1718 upprättade sockenkartan över Björnlunda socken (Lantmäteristyrelsens arkiv)  är dock på samma plats utmärkt ett Båtzmanstorp.
 
Hans Ranies karta är visserligen behäftad med flera fel, men på den här punkten tror jag kartan är korrekt. Min gissning är att Anders Mörn av misstag kallar soldattorpet för båtsmanstorp. Södermanlands regementes generalmönsterrullor kring 1718 visar att roten var besatt (KrA, GMR, Södermanlands regemente volymerna 132-135) med knektar i vart fall från september 1709.  
 
Jag är dock intresserad av om någon stött på information om båtsmän i Björnlunda, i synnerhet Harbro med kringliggande byar/gårdar såsom Berga, Tomta, Väla och Åkra eller annan information som kan vara relevant för tolkningen av kartorna på denna punkt.

208
Intressant diskussion som föranleder några kommentarer:
 
1. Om korrfelen i senaste nummret av SHF. Det är naturligtvis inte bra att det ser ut som det gjorde i nummer 3. Jag kan bara konstatera att vi vid det sedan årskiftet tillsatta redaktionsrådet (jag och Anders Ryberg) samt redaktören från nummer 3 Peter Pettersson ännu inte hittat rätt arbetsform för att säkerställa kvaliteten. Det måste vi självfallet göra.
 
2. Om inriktningen på SHF: Min personliga uppfattning är att SHF måste vara förållandevis bred till sin inriktning. Det måste finnas lite för alla. Annars kommer inte SHF att vara en tidskrift för Sveriges Släktforskarförbund. Jag tycker tex att det vore bra om fler artikelserier kunde komma till stånd som skulle kunna vara studiematerial i kurser och cirklar. Även om jag personligen inte är så attraherad av program som vem tror du att du är? så anser jag att det vore tjänstefel om inte Sveriges Släktforksarförbunds tidskrift skrev om dem.  Att SHF rapporterar från förbundsarrangemang tycker jag är självklart och att det finns annonser är nödvändigt för finsnasieringen.
 
Vad gäller mer kvalificerat och tyngre genealogiskt material så har Sveriges Släkforskarförbund redan idag ett annat forum nämligen Släktforskarnas årsbok. Tidigare utgavs Svenska antavlor (bla med Henrik Mosén som redaktör). Det var före min tid i förbundet men vad jag förstår lades den ner pga dålig tillströmning av manus; jag vet inte om det är helt korrekt men jag kan konstatera att antvale-artiklar är syllsynta bland dem som publicerar släkforskningsresultat idag. Årsboken verkar dock inte ha problem att hitta skribenter; när jag själv skickade in mitt första manus för utgåvan 2004 någon vecka innan manusstopp fick jag beskedet att artikeln fick vänta till nästa år.
 
3. Om en tidskrift för de redan frälsta: Tja årsboken finns ju som konstaterat med ca 300-350 sidor per år och sedan 2007 utges Svensk Genealogisk Tidskrift med två nummer per och 68 sidor per nummer. Tidigare Elisabeth och nu jag som redaktör. Som Mats och andra meddelat återupptas utgivning av Släkt och Hävd detta år; tja redan förra året då Lars-Olof Skoglund och jag var redaktörer för jubiléumsutgåvan. Kan SoH ligga på samma volym som SGT innebär det att årsboken, SoH samt SGT kommer att ge ut upp emot  700 sidor kvalificerad genalogisk forskning varje år. Inte så illa. Här handlar det dock främst om olika slags släktutredningen och om personhistoria. Om antavlor se p 4 nedan.
 
Jag vill dock invända mot uttrycket de redan frälsta. Jag förstod nog avsikten med uttrycket och det ligger något i det, men det finns dock något viktigare med dessa tre publikationer än att tillfredsställa redan etablerade släktforskares smak. Och det är att genom att släktforskningen publiceras på ett kvalitativt sätt blir den tillgänglig för alla. Framförallt för alla och främst för de som är nybörjare. De (och alla vi andra som berörs av forskningen) behöver då inte återupprepa vad andra tidgare gjort. Artiklarna fungerar dessutom som exempel på hur man kan beedriva och presentera forskning. Utomordenligt viktigt när det gäller resultat som bygger på äldre mer svåråtkomligt och svårtolkat källmaterial. Även om det är de redan ffrälsta som kanske först kommer att läa dessa tidskrifter och böcker är det de som är nya och de som av olika skäl inte kommer att tillägna sig det svårare källmaterialet som i längden kommer att ha störst glädje av dem. En uppenbar parallell är det som gäller för medeltidsforskningen där även mer erfarna släktforare  tvingas luta sig mot ÄSF, DMS och liknande publikationer utgivna av vetenskaplig skolat folk.
 
4. Om klassiska genalogiska resultatartiklar. Jag har stor sympati för Henriks efterfrågan mer frekvent utkommande tidskrifter än årsboken. Flera har dock konstaterat att SGT redan finns och SOH kommer ut på banan. För SGT:s del kan jag som redaktör meddela att tex reguljära om än väl dokumenterade antavlor är mycket välkommna för publicering . SoH har tidigare tagit in sådana och utgår från att redakörerna Magnus Bäckmark och Lars-Olof Skoglund är mycket intressserade av även sådant material. Ja även årsboken har haft sådana artiklar tidigare. Det finns alltså fora även får sådana schematiska och kanske lite torra artiklar som en antavlepresentation. Problemet ligger inte i aatt det saknas fora utan att det skrivs för lite. Det är alltså bara att sätta igång och skriva!

209
Bjud istället in en föredragshållare vars kvalitet man inte blir fundersam inför, tex Maja Hagerman.

210
En reflektion: När jag har tänkt på boken så kommer framför mig en annan bok om liknande (delvis överlappande men inte alls identiska) problemområden, men en bok med en helt annan ambitionsnivå. Den bok jag har i åtanke är klart populärvetenskapligt hållen, vänder sig till en publik av lekmän  och är skriven av en journalist. Det är Maja Hagermans Spåren av kungens män. Om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid, Prisma 1996. Förteckningen på litteratur som skildringen bygger på omfattar 18 sidor och den som läser hennes bok kan gå vidare och får större möjligheter att ifrågsätta påståendena i hennes bok  än de som läser Bägerfeldts bok har att ifrågästta hans.

211
Efter att nu spenderat ett par timmar med När våra förfäders bygder växte fram så kan jag konstatera att mitt största problem med boken att jag inte kontrollera påståendena. Och det finns en del jag skulle vilja kontrollera, eftersom jag i likhet med Niclas reagerar på enskildheter. Det finns nämligen ingen redovisning av vilken litteratur eller forskning som allt detta bygger på. Boken innehåller tex ett 50-tal tabeller och diagram med en omfattande sifferredovisning  samt därutöver upp emot 30 sidor i ett appendix med tabeller. Kartorna oräknade. Förutom att 10 sidor i appendix som uttryckligen bygger på Älvsborgs lösen 1571 kan jag inte hitta några käll- eller litteraturhänvisningar alls. Inte heller ger den någon slags vägledning för hur den intresserade lekmannen skall gå vidare i litteraturen.

212
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2009-06-21, 22:37 »
Nytrycket av Bygdén inkl supplement kan inhandlas på Släktforskarförbundets nätbokhandel här.

213
Allmänt / Allmänt
« skrivet: 2009-06-21, 20:53 »
Några  kommentarer:
 
1. Vad gäller förteckningar över herdaminnen och andra verk om präster så har Jan Appelquist skrivit Präster i släkten? Bibliografiska uppgifter om herdaminnen och matriklar, 2007, ISBN 91-973013-1-0. Den kan inhandlas tror jag genom StorStockholms Genealogiska Förening för några tior. Den innehåller bra mycket mer än Wikipedia-artikeln.
 
2. Vad gäller kvaliteten så gäller generellt det som gäller för historisk forskning att nyare forskning är att föredra framför äldre. Tex  Collmars mfl herdeminne över Strängnäs stift (1964-2000) är att föredra framför Hagströms (1897-1910) och Ekströms mfl (1939-1990) över Västerås stift är att föredra fram Muncktells (1843-1847) och Ljungbergs (1880-1881). De mer moderna herdaminnena är dock inte alls lika geografiskt eller tidsmässigt heltäckande. Tex omfattar Collmars inte 1700-talet och senare och ärkestiftets senaste herdaminne är fortfarande under utgivning.
 
3.  Om man använder äldre herdaminnen kan det vara lämpligt att söka på Anbytarforum för att se om det finns ngn diskussion om det man är intresserad av; det kan finnas bidrag där som korrigerar herdaminnena eller i vart fall diskuterar deras uppgifter. Se tex den under den senaste veckan pågående diskussionen om Domicus Nicolai där vissa källhänvisningar i Bygdéns (iofs ganska moderna) herdaminne över Härnösands stift (se nedan) ifrågasätts.
 
4. Ibland finns det rättelser utgivna. Tex Leonard Bygdén herdaminne över Härnösands stifts som väl var det första moderna herdaminnet har (detta till trots) fått ett supplementband utgivet av Sveriges Släktforskarförbund under Carl Szabads redaktörskap. Där finns både komplement och korrigeringar.
 
Min erfarenhet är att nyare herdaminnen (jag har på senare tid främst haft anleedning att använda Collmars) oftast har bra källredovisning. Äldre herdaminnen redovisar dock normalt sett endast okontrollerbara personuppgifter.

214
Ted,
 
Jag frågade om det fanns goda skäl att ha med Bägerfeldt som föredragshållare på Släktforskardagarna 2009?, eftersom jag tyckte att det fanns goda skäl emot detta (invändningarna som riktats mot hans avhandling, att det särskilt framhävs att han är fil dr och fornforskare med en omfattande produktion trots att han inte varit akademiskt verksam efter disputationen samt att han figurerat i märkliga sammanhang).  
 
På min fråga svarar du ja med motiveringen att (1) han är en fängslande talare, (2) han har ofta besökt släktforskareföreningar och (3) ämnet för hans föredrag. Jag tycker iofs att (1) och (3) är helt OK skäl för att bjuda in en föredragshållare; både (1) och (3) kan väl ses nödvändiga förutsättningar för en inbjudan. Men tillräckliga? Inte enligt mig. Jag noterar särskilt att du inte motiverar hans medverkan med hans akademiska meriter eller hans sakkunskap på området trots att det är med bla dem han marknadsförts på Släktforskardagarnas hemsida. Argumentet (2) är inte särskilt hållbart. Om andra gör något mindre lämpligt, är det inget skäl för mig att göra detta mindre lämpliga.
 
Att ha hoppats på en diskussion kring detta var kanske för mycket, men det är ändå märkligt att du med tystnad förbigår de problem som jag tar upp i mina första inlägg. Du borde kanske förklara varför det är lämpligt att bjuda in en talare som uppenbarligen anser att det är lika OK att uppträda hos Svenska Slagruteförbundet  som hos Sveriges Släktforskarförbund. Jag förstår att Bägerfeldt vill komma och tala. Han har allt att vinna; arvode (förmodar jag), en plattform och legitimitet. Sveriges Släktforskarförbund riskerar att förlora i trovärdighet och anseende. Egentligen oavsett vad han än talar om.
 
De personliga utfallen mot mig i ditt senaste inlägg var onödiga Ted. Hoppas vi slipper se sådant i den fortsatta diskussionen.

215
Sedan är det en sak vad förbanden hade under utbildning och vad som fanns i mobförråden. Under utbildning 1978-9 hade jag tex både m/59 och m/58. När jag sedan vårvintern 1981 gjorde KFÖ på en cykelskyttebataljon borde det ha legat m/58 i mobförrådet men vad som fanns omsydda m/39. Jag tror den kallades m/39-58 eller ngt liknande och var omsydd för att bli snarlik m/58. Det var väl helt enkelt ett sätt att spara pengar genom att använda äldre utrustning så länge det gick. På KFÖ senare under 80-talet (1983 och 1987) på en brigadskyttebataljon har jag för mig att samma typ m/39-58 fortfarande fanns i mobförrådet och användes.

216
Bägerfeldts (Blomqvists) avhandling har varit föremål för diskussion i den av  Sven Ove Hansson och Per Sandin redigerade volymen Högskolans lågvattenmärken, Natur och Kultur 2000. Där dokumenteras ett projekt finansierat av Rådet för forskning om universitet och högskolor. Projektet handlade om hur man säkrar vetenskaplig kvalitet och innehåller ett antal fallstudier där så inte skett.  Man har redovisat ett antal fall där universitets och högskolors resurser använts för för pseudovetenskaplig verksamhet. Kapitlen med fallstudier handlar om slagrutor, rätlinjefenom och parapsykologi. En diskussion av denna bok finns i artikeln Pseudo-arkeologi vid högskolorna av Jonathan Lindström  i Fornvännen 95, sid 255-258. Även tillgänglig här (Fö en träff när man googlar på Bägerfeldt+slagruta, men det beror här snarast på att dessa båda avhandlas i boken.)  
 
Ett avsnitt i Bägerfeldts (Blomqvists) avhandling avser 10 gånggrifter i Falköpingstrakten och deras inbördes lägen: Ligger de tex i likbenta trianglar? Bägerfeldt menar att Sannolikheten är försvinnande liten att gånggrifternas rumsliga placering är en slump (Bägerfeldt, Megalitgravarna i Sverige. Typ, tid, rum och social miljö, Theses and Papers in Archeology 1, Stockholms Universitet 1989, sid 141)
 
I kapitel 6 Kartan och den arkekologiska verkligheten i den av Hansson & Sandin utgivna boken diskuterar Hampus Rabow två avhandlingar om rätlinjefenomen varav Bägerfeldts (Blomqvists) är en och den andra är en licentiatsavhandling. Omdömet är dels positivt dels negativt: Avhandlingen har värde som inventering av megalitgravar. Sedan kommer slutsatser och tolkningar som den ovan citerade som bygger på statisiska resonemang. Rabows omdöme är där att den statistiska inferensen (dvs slutsatsen att den rumsliga lokaliseringen inte är en slump) inte håller måttet. Denna slutats bygger tydligen bla P. Persson, Likbenta trianglar i Falubygden? i H. Browall, P. Persson och K-G Sjögren (red) Västsvenska stenåldersstudier, Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet, 1991. Persson kommer enligt Rabow  efter datorssimuleringar fram till slutsatsen att frekvensen  likbenta trianglar i Falköpingsmaterialet är helt förenligt med slumpen.  
 
Rabow sammanfattar (sid 128):  
 
Eftersom resonemangen kring likbenta  intar en framträdande plats i avhandlingen som helhet, speciellt om man fokuserar de teoretiska aspekterna, och de i övriga teoretiska resonemangen också är undermåliga, väcks ett antal frågor om hur och varför avhandlingen kunde lotsas igenom alla kontrollinstanser fram t.o.m. disputationen. Även om kraven på vetenskaplighet formellt sett inte skiljer sig mellan en licentiatsavhandling och en doktorsavhandling måste det ändå anses som mer anmärkningsvärt att denna avhandling kunde godkännas. (Den sista meningen jämför alltså doktorsavhandlingen med den nämnda licentiatsavhandling ovan.)
 
Jag ställde en fråga om Lars Bägerfeldt på diskussionsforumet Vetenskap och folkbildning. En deltagare (som uppgav sig ha disputerat för samma professor som Bägerfeldt) gav där följande omdöme som på ett tillspetsat sätt sammanfattar det Rabow kom fram till: Tumregeln när det gäller Lars B/B verkar vara att om han säger att en stenyxa av en viss typ är hittad på en viss plats så talar han sanning, men när han yttrar sig om vad det betyder så är han ensam om att tro på sin tolkning.
 
Nu marknadsförs Bägerfeldt på http://fsffalbygden.se/forb_index.htm med bla följande ord: Vad kan vi, med utgångspunkt från dessa fasta fornminnen och de utgrävningar som gjorts, dra för slutsatser om våra förfäders liv och leverne? Är gånggrifternas folk våra direkta förfäder och anmödrar? Och det var just hans tolkningar vi enligt ovanstående borde vara vaksamma inför! Vidare: Lars berättar om sig själv att han i ungdomen hade ett brinnande intresse för släktforskning, vilket sedan övergick till en omfattande forntidsforskning med hittills 33 utgivna böcker.
 
Såvitt jag kan bedöma finns den en vetenskaplig produkt, och det är doktorsavhandlingen som är ifrågasatt, eftersom Bägerfeldt inte varit vetenskapligt verksam efter disputationen utan ägnat sig åt privat skriftställning. Att han figurerar i slagrutesammanhang (se tex http://vastergotland.vingar.se/ och http://slagruta.vingar.se/) inte att förglömma. Han kommer tex att tala på ett höstmöte i Hällekis, Kinnekulle 27-28 september, ett möte som marknadsförs på www.slagruta.com/hostmote.html. Temat för hans föredrag då är Megalitgravar och de forntida lärde. Vad är liv? En Kvantfysisk lösning som redan de forntida kände till. För den hågade finns det i det programmet mycket annat, tex besök på kraftplatser på Kinnekulle.
 
Min fråga till arrangörerna är därför fortfarande om det finns goda skäl att ha med Bägerfeldt som föredragshållare på Släktforskardagarna 2009? Är det desssutom förenligt med Sveriges Släktforskarförbunds ändamålspragraf (2, punkt 3): sprida kunskap om släktforskning och dess betydelse som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap,. Vetenskap var ordet!

217
Håller helt med Carl. Men hur skall man göra det? I DISGEN ser jag två alternativ. Man kan för det första använda fältet för citat och skriva in tex Uttag gjort 2009-06-15 på ungefär samma sätt när man anger källor som finns på weben. Det andra alternativet skulle kunna vara att använda datumfältet. Jag har dock alltid sett det fältet som datum för handelsen som källan handlar om (tex om det inte finns paginering). Men visst skulle man väl kunna använda det för datum då källhänvisningen etablerades? Hjälpfunktionens text Källor och citet gav ingen vägledning om vad konstruktörerna har tänkt sig.  Finns det några invändingar mot alternativ 2?

218
Inte i Diskulogen. Men det kommer efter hand en artikel om detta i Släkthistoriskt Forum inom ramen för min pågående artikelserie om källhänvisningar. Tills dess pekar den länk Tomas  gett ovan till den bästa platsen om man vill veta vad jag tycker i frågan.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-06-14 21:41)

219
Lars Bägerfeldt (tidigare Blomqvist) har tydligen engagerats som talare vid släktforskardagarna i Falköping. Han presenteras som arkeolog och filosofie doktor (vilket är helt sant). Men han verkar helt sakna vetenskaplig produktion efter disputationen 1989 och jag kan inte hitta något belägg för att han skulle ha varit akademiskt verksam därefter. Han har dock inte varit overksam men det mesta han skrivit efter avhandlingen verkar vara utgivet på eget förlag. Han har också figurerat som föredragshållare på något eller ett par av Svenska Slagruteförbundets arrangemang.  
 
En stilla undran från min sida är om detta verkligen är välbetänkt, trots att han skrev sin avhandling om megalitgravar? Vad är det för slags forskare som anser det lämpligt att figurera i samma sammanhang som Svenska Slagruteförbundet? I synnerhet som han presenteras som om han vore en akademiskt verksam.  
 
Jag har försökt kontrollera om det finns andra som skrivit om honom och det enda jag hittat (förutom en recension, som jag inte har tillgång till,  av avhandlingen) är följande inlägg i DN:
 
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/handen-som-ritat-planeten-1.252771
 
Jag vet att detta är ett guilt-by-association-argument och vill därför inte lägga någon större vikt vid det. Det jag tycker det säger är dock att det måste finnas goda skäl för att bjuda in honom som talare på Släktforskardagarna. Tex att de associationer som görs i DN är helt irrelevanta och osakliga.
 
Den kunskapen och informationen kanske finns hos de ansvariga i Falköping?

220
Vad gäller mitt andra stycke:  Vad jag menade var alltså att moderatorerna ofta diskuterar sina moderationer i ett särskildt moderatorforum (dvs som bara är tillgängligt för moderatorer). Det innebär att vi tenderar att få gemensamma uppfattningar om hur vi bör uppträda.
 
Vad gäller dina övriga invändningar har vi uppenbarligen olika ståndpunkter.

221
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-06, 20:49 »
Visst är det kul att jämföra antalet och självfallet (!!!!) vill jag inte förbjuda detta. Jag ville bara uppmärksamma några  mycket värdefulla deltagare i detta forum som inte hamnade i topp på listan över ANTALET inlägg (varav många jag inte nämnde med namn).

222
Några kommentarer:
 
Ang uppmana kontakt vid sidan om AF tycker jag inte att det var ett välvalt exempel. Av det enkla skälet att det inte handlade om att svar på en explicit fråga skulle ges vid sidan om forumet. Att till en nybörjare meddela att det finns möjlig att föra ett samtal utanför forumet kan inte anses strida mot reglerna anser jag.  
 
Mitt intryck är att moderatorerna nämner sina moderationer i det särskilda moderatorforum som finns så att andra moderatorer ser vad andra gör och också kan ge synpunkter. Det sker säkerligen inte i alla fall men det förekommer. Det leder under alla omständigheter att vi kommer att konvergera mot en gemensam hållning.  
 
Vad gäller flyttade inrlägg: Här har vi ju ett problem när man flyttar inlägg mellan  huvudområden; länkarna följer inte med. Därför är det självklart viktigt att länkningar  sker i dessa fall. När man flyttar inlägg inom ett huvudområde följer länkarna med och då finns inte samma behov.  I Övriga ämnen, som jag modererar, etableras därför länkar i det första fallet men inte i det andra. Ibland är dock två temata så ihopvävda i en tråd att man även måste länka i det andra fallet varför det även förekommer.
 
Vad gäller de moderatorkollegor som vill vara anonyma så har jag i vart fall i det fall jag känner till skälet full respekt för dett.  Så länge modertionen fungerar ser jag inte att det finns något starkt skäl att ifrågasätta anonymiteten.
 
Michael Lundholm, tillika Moderator Övriga ämnen

223
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-06, 20:01 »
Vadan denna inriktning på kvantitet?  
 
Jag är mycket imponerad av Anders Bergs (och många andras) alla inlägg eftersom de håller en hög kvalitet, svarar på frågor, ger info etc. Många längre ner på listan gör samma sak. Tex Niclas Rosenbalck var drygt 700 inlägg är knappt dubbelt mina egna patetiska drygt 400. Men vilka inlägg! Vart och ett mer än trippelt värt ett av mina. Eller Niklas Hertzman med under 200 varav vissa närmast ex officio som representant för AD.
 
Till listan kan jag också lägga ett namn av samma karaktär som de jag nämnt ovan, nämligen Kaj Janzons med 562 inlägg. Alltså oräknat alla hans inlägg innan november 2004 då hans konto registrerades.
 
Men det finns också en massa tramsiga inlägg utan bestående värde. Eller hur?  Så Stefan, ett kvalitetsvägt index är vad vi förväntar oss!

224
Om inte annat så framgår det av Angeläget 2009/1, passim, som vi självfallet alla läser.

225
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 22:41 »
Jag skriver Lars, men menar förstås Leif. Ursäkta mig.

226
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 20:10 »
Den allmänna beteckningen för pund är dock 'lb' som är en förkortning av libra som betyder balansvåg, dvs ett 'lb' med en släng över: .
 
Om man utgår från Anderös exempel är de såvitt jag kan bedöma helt konsistenta med Lars tablå ovan. Symbolen för libra används för såväl skålpund som lispund, men att inget alternativ ges för just skålpundet. För lispundet dock även den beteckning som finns i Lars tablå. För skeppundet anges några olika beteckningar vara alla börjar med 'S' eller 's' varav en som i Lars tablå.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-06-03 20:11)

227
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 10:23 »
Om pundtecknet får vara P är flera av Anderös exempel för lispund av typen LP, även om andra är lite otydliga och skulle kunna tolkas som att lispund och skålpund skrevs likadant. Den ovan refererade Nordisk familjebok ger också beteckningen LP på lispund. Säkerligen fanns det stor variation i hur beteckningarna användes. Men det borde framgå av sammanhanget vilket mått som avses eftersom relationen mellan dem är så stor 20:1. Relationen mellan skeppund och lispund var också 20:1, dvs 400 skålpund på skeppundet. De av Anderö angivna översättningarna till kilogram avser vad jag förstår viktualievikt. Men om det är det relevanta viktsystemet i detta fall är mer oklart för mig.
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-06-03 10:24)

228
000 - Sökes! / Schlyterska släkten 1592-1976
« skrivet: 2009-05-28, 14:20 »
Då rekommenderar jag http://www.antikvariat.net för en kontroll om den finns antikvariskt.

229
000 - Sökes! / Schlyterska släkten 1592-1976
« skrivet: 2009-05-28, 12:50 »

230
Allmänt / Källangivelser
« skrivet: 2009-05-12, 18:48 »
Bra då var den saken utredd.
 
Tillägg
Björn: Om du inte förstår något i en diskussion är det bättre att ställa följdfrågor där direkt till de som deltar i diskussionen istället för att in en helt annat diskussion där frågans sammanhang inte framgår.  
 
(Meddelandet ändrat av milton 2009-05-12 19:08)

231
Allmänt / Källangivelser
« skrivet: 2009-05-12, 18:46 »
Jag förstår inte ditt svar. Vet du inte var du har fått källhänvisningen ifrån?

232
Allmänt / Källangivelser
« skrivet: 2009-05-12, 18:40 »
Björn: Var har du hittat den källhänvisningen?

233
Jag håller med Marianne om tolkningen av de inledande orden. De framstår även för mig som Saatchi and .... Finns det någon koppling till dessa bröders (Maurice och Charles) föräldrar Nathan och Daisy som emigrerade från Bagdad 1947? Finns dessutom som Ann-Marie frågar, mer info om breven? Tonen i breven framstår i kontrast till undertecknandet som ganska personlig. Skall man tolka Princess bokstavligt? Alltså, bara frågor inga svar.

234
Inte Magnus Claes von Porath, utan Claes von Porath. Se http://svtplay.se/v/1528349/vem_tror_du_att_du_ar/del_5_av_6 (50:20 min). Magnus Härenstam säger Man Klas von Portah etc.. inte Magnus ..... Det finns en person med detta namn på sid 589 född 1961.

235
Jag tycker inte alls att det är ett problem att man delger andra sina gissningar på sin hemsida och talar om att det är gissningar. Det är när det inte framgår att det är gissningar som det blir problem.

236
Du får skicka dina artiklar till en bättre tidskrift Camilla! Får jag (i all blygsamhet givetvis) föreslå Svensk Genealogisk Tidskrift för vilken jag är redaktör. Det finns plats till nummer 2009:2. Eller skicka den till Släkt och Hävd som skall utkomma med ett nummer senare i år. Man söker fortfarande artiklar har jag förstått.

237
Jag håller med och ändå inte. Självklart skall man dela med sig av sina resultat. Däremot håller jag inte med dig om användningen av en hemsida för att lägga ut sin databas av forskning. Alltså själva förfarandet snarare än vilka program, ISP etc som används.
 
Skälet är att för mig är min databas närmast en anteckningsbok. Gissningar, förmodanden blandade med hårda fakta. I vissa stycken är släktrelationerna grundade på ganska långa och komplexa resonemang som oftast faller bort i ett sådant sammahnag. Därför föredrar jag att presentera min forskning i skrift (artiklar etc i släktforskartidskrifter). Då har jag kontroll över vad som presenteras och över källredovisningen. Inget hindrar förstås att detta redovisas digitalt på hemsidan (i HTML eller PDF). Men definitivt inte som ett diekt utdrag ur min databas.

238
Svart brudklänning / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-09-02
« skrivet: 2009-04-14, 19:39 »
Enligt en källa jag har till hands: Vit brudlänning slog igenom bland högre stånd under empiren, även om det tydligen finns exempel på den från 1600- och 1700-talen. Också inom de lägre samhällsskikten upptogs den vita brudslöjan, men här brukades länge den svarta högtidsdräkten som brudklänning och det dröjde  ett stycke in på 1900-talet innan den vita brukklänning slog helt igenom i alla samhällsklasser. Nils-Arvid Bringéus, Livets Högtidsdagar, Carlssons  2007 (sid 132).

239
Jag kan bara konstatera att Anna-Marie kom med information om att det fanns trådar som var dubblerade i AF avseende Rötter i en tråd som handlade om Rötter (handhavande) och att jag meddelade att rätta plats för en diskussion om detta är här på FF och att vill man påkalla min uppmärksammahet om detta så går det bra att maila. Det blir ett par inlägg till av samma karaktär varav ett från Anne-Marie som uttrycker  frågetecken över vad jag skrivit. För att stävja ytterligare inlägg i metadiskussionen och för att göra tydligt vad jag avsåg upprepar jag därför ungefär samma sak men kanske med större bestämdhet och lite annorlunda ordval. Mer bestämd för att alla inläggen innehöll upplysningar/kommentarer vilka lika gärna hade kunnat skickas med epost och borde ha gjorts det efter mitt första påpekande.  
 
Inläggen finns ju kvar för var och en att se. Jag vet inte vad i detta som är stroppigt eller översittarfasoner.   Det finns inga värdeomdömen eller nedsättande uttryck i mina modereringsinlägg; bara sakliga upplysningar.

240
Utmärkt föklaring Ann-Mari! Mycket bättre än min/Michael

241
Jenny,
 
Forskarkatalogen har inget att göra med de saker som du är intresserad av. Forskarkatalogen handlar enbart om presentation av dig och din släktforskning; inget annat.  Vad du vill göra är att skapa ett användarkonto. Det gör du här.

242
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2009-03-30, 08:32 »
En utmärkt fråga som alltför få ställer sig: Självklart måste man avgränsa sin forskning annars blir det bara planlöst irrande hit och dit. Man bör precisera vilken eller vilka frågor man vill ha svar på och de frågorna bör vara tillräckligt precisa för att utesluta en hel del. Vilka var mina anor? är ingen bra fråga. Vilka var mina fäderneanor i fyra led? är en mycket bättre fråga därför att den gör att man kommer att fokusera på vissa saker och utesluta andra från sin forskning.
 
Man bör därför vara nogrann med att precisera ambitionsnivån; dvs på vilken detaljnivå vill jag svara på frågan. handlar det bara om att samla in standarduppgifter om när en person föddes och dog, om giftermål och barn eller är det en mer omfattande utredning om livet från vaggan till graven.
 
Om man inte definierar för sig vart man vill komma, så sätter man sig i samma dilemma som Alice i Underlandet när hon frågar klockarkatten om vägen. Katten undrar vart hon skall men det vet inte Alice varpå katten svarar att då spelar det ingen roll vart hon går.
 
Om man på det sättet ställer upp frågor kan man också bli färdig. Dvs att man besvarat den fråga man ställt upp.  
 
Man blir ju inte färdig i den meningen att det inte finns något kvar att forska om. För när man har svarat på sin fråga och så att säga löst sin forskningsuppgift bestämmer man en ny fråga.  Självklart kan man undersöka flera frågor parallellt.  Personligen brukar jag ha en knapp handfull frågor som jag håller på med parallellt. Oftast antavlor men när jag ramlar över personer med släktnamn har jag ibland satt upp som mål att utreda den släkten (ättlingar till den gemensamme stamfadern); det har hänt vid två tillfällen under 10 år. Nu har jag också en fråga/projekt där jag undersöker invånarna i en by och deras inbördes relationer.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 30 mars, 2009)

243
17 Juridik / Vad är han dömd för?
« skrivet: 2009-03-26, 20:02 »
Strafflagen ersatte på 1860-talet den gamla Missgärningsbalken. Innehållet i kap 18 har varierat över tiden varför en lagbok aktuell 1899 behövs för att svara på frågan. Om ingen här på AF har ett sådant exemplar och kan svara på frågan rekommenderas ett besök på Kungliga Biblioteket som definitivt bör ha det.

244
Förbundsforum / Släktforskningens dag
« skrivet: 2009-03-23, 19:55 »
Linda Kvist har förtjänstfullt tagit upp en diskussion om marknadsföringen av Släktforskardagarna. Anna-Lena från förbundsstyrelsen har påpekat möjligheten att använda Rötters kalendarium för marknadsföring. Jag fick nästan intrycket att det inte användes detta år för marknadsföring men när man går in och tittar på aktiviteter som passerat räknade i vart fall jag till över 43 aktiviteter runt om i landet i lördags.
 
Jag kan inte bedöma om det är mycket eller lite. Alla föreningar har säkert inte aktiviteter denna dag och alla som har det har säkert inte lagt in detta i Rötters kalendarium. Problemet kanske var att det som faktiskt genomfördes inte lyftes fram på Rötter. Jag kan inte hitta någon nyhtesnotis detta är. Kan dock mycket väl förstå att det inte blev av i år pga personalförändringarna. Mitt bestämda intryck är nämligen att det gjorts tidigare år. I vart fall finns det uppföljning på Rötter för 2008. Jag hittade inget för 2007, men för 2006 finns faktiskt en sammanställning inför Släktforskningens dag av de olika arrangemang som planerades. Detta år hela 63 stycken, varav dock många verkar vara rena biblioteks- eller arkivarrangemang utan något förening i förbundet involverad.
 
Kanske vore det bra om inte bara de arrangemang som faktiskt blir dokumenterade via kalendariet lyfts fram bättre på Rötter utan också en mer aktiv sammanställning av vad som kommer att hända runt om i landet görs på Rötter inför Släktforskningens dag 2010.

245
02 Arkivväsende / Kunglig administration
« skrivet: 2009-03-20, 17:32 »
Gillingstams bok Brev ur askan har inget med utrikes korrespondens att göra. Det är en rekonstruktion av privata diplom (dvs det handlar om medeltida jordtransaktioner) som kommit i kronans hand på olika sätt, diplom som förstörts i branden 1697 eller tidigare.

246
Jag har faktiskt inte gjort detta själv så jag har ingen färdig modell att rekommendera. Har volymen genomgående paginering finns egentligen inte behov. Men för äldre volymer, kanske sådana som ursprungligen varit olika men som sammanbundits, utan genomgående paginering är ju sådan information viktig och underlätter återfinnandet av uppgiften. I så fall kan man använda utrymmet för Sida: som ju då saknar användning.
 
Jag har dock att när det gäller källhänvisningar här på AF så är Niclas Rosenbalk ett föredöme just i att ange från vilken del av en arkivhandling, som  innehåller flera delar, uppgiften kommer. Han kanske har en annan modell att föreslå.

247
Övrig teknik / """"Specialbokstäver"""" för avskrifter
« skrivet: 2009-03-16, 14:50 »
Det var väldigt mycket Windows!  Discus har dock egna formatteringskoder: Tex,  `ch{c} ger ?. Vill man ha ett godtyckligt tecken används `char{ASCII-kod}; tex `char{150} ger pratminus ?. Alltså oberoende av OS och browser.

248
Det är alltså tre olika volymer/arkivhandlingar som de tre hypotetiska släktforskarna använt sig av. Släktforskare 1 har suttit i Landsarkivet i Uppsala, läst handlingen och skrivit av signum från arkivförteckningen. Släktforskare 2 har använt SVARs mikrokort och skrivit av signa från korten. Släktforskare 3 slutligen har använt sig av Genline och de beteckningar som finns där.  
 
För klargöra förvirringen  kommer här en sammanställning. Första raden är den handling släktforskare 1 använde, andra raden släktforskare 2 och tredje raden släktforskare 3.  
 

[color=119911]ULA    [/color]SVAR Mikrokort    [color=0000ff]Genline[/color]
[color=119911]AI:4a 1725-1742   [/color]AI:7a 1728-1743   [color=0000ff]AI:5 1728-1743[/color]
[color=119911]AI:6a 1742-1760   [/color]AI:4a 1747-1758   [color=0000ff]AI:8 1747-1758[/color]
[color=119911]AI:4b 1725-1743   [/color]AI:7b 1731-1743   [color=0000ff]AI:4 1731-1743[/color]

 
Jag har ingen rikigt bra lösning på problemet. Själv följer jag principen att använda mig av den aktuella arkivförteckningen på arkivet och ge så utförlig information om arkivhandling. Arkivföretckningen är också i de allra flesta fall tillgänglig vi www.nad.ra.se. Under alla omständigheter bör man vara medveten om problemet.

249
Kennert, självklart är det upp till en själv hur man lägger upp sitt källträd. Jag hoppas verkligen att nya versionen av DISGEN ger den möjligheten. Dvs att man inte blir styrd in i en modell som man inte gillar. Eftersom alla är olika och kanske vill göra olika kräver det flexibilitet.
 
Däremot kan man reflektera över hur man själv bör utforma sin källhänvisningar när man börjar kommunicera med andra. Då måste det bli begripligt. Dvs är en hänvisning av typen Torsås A I:3 sid 34 tillräcklig?
 
För att illustrera ger jag ytterligare en nöt att knäcka:
 
* Släktforskare 1 hänvisar för en uppgift till Hedemora AI:4a 1725-1742  
* Släktforskare 2 hänvisar för en annan uppgift till Hedemora AI:4a 1747-1758
* Släktforskare 3 hänvisar för en tredje uppgift till Hedemora AI:4 1731-1743
 
Observera att all tre släktforskarna är noggranna och anger årtalsintervallen; dvs de ger mer information än vad Kennert ger i sitt exempel. Är det dock tillräckligt?  
 
Här finns det inget problem med vilken socken som avses och vi bortser från detta med var i volymen uppgiften kommer ifrån (pagineringen); inte en självklar restriktion eftersom pagineringen kan ge relevant information.  
 
Frågan är dock, är det en och samma arkivhandling (alltså samma volym) som dessa forskare hänvisar till eller är det 2 eller 3 olika arkivhandlingar (dvs 2 eller 3 olika volymer)?
 
Jag inser att jag bör göra ett tillägg: Det är alltså inte så att de tre hypotetiska släktforskarna suttit på sin kammare och hittat på källhänvisningarna; källhänvisningarna är alla tre i NÅGON mening korrekta.
 
(Meddelandet ändrat av Milton den 12 mars, 2009)

250
Om du är glad över det så hoppa inte på mig.

251
och ni är fortfarande förvånade över att ledamöter i förbundsstyrelsen inte deltar oftare i diskussionerna här?

252
Kul. Men jag är bara delvis nöjd.  
 
1. Jan, du får en guldstjärna för att ha hittat rätt volym i Grytnäs kyrkoarkiv. Den viktiga biten information är årtalen. Tittar man på förslaget Grytnäs LIa:1 ser man att den omfattar räkenskaper 1652-1734; det är inte samma volym. Volymen J1 har dock i NAD anmärkningen Innehåller även kyrkans inkomster och utgifter 1681-1699. Det är rätt volym. Eftersom NAD länkar från serie L till serie J underlättas också identifikationen. Exemplet finns kommenterat i Släktforskarnas årsbok '07.
 
2. Ja, Skattunge-volymen är mystisk. Den föreslagna referensen går dock till mikrokort, inte orginalvolymen. Det som avbildas på mikrokorten  är trots detta faktiskt just denna volym; en ganska säker indikation är årtalen samt sättet NAD länkar mellan arkiven. Var orginalhandlingen finns framgår dock ej av NAD. Orginalvolymen finns inte i Landsarkivet i Uppsala och är därför inte upptagen i arkivförteckningen där. Rent fysiskt finns den fortfarande hos Orsa församling (så du var på rätt spår Elisabeth) till vilken Skattunge var annexförsamling.  Det krävdes kontakt med såväl Landsarkivet i Uppsala och Orsa församling att reda ut detta. Volymen hade ursprungligen en annan beteckning under Orsa (DII:3) och återfinns hos Genline under denna beteckning.  Någon gång efter mormonernas fotografering har man noterat att den rör Skattungbyn och överfört den till Skattunge kyrkorarkiv. Men fysiskt finns den alltså hos Orsa församling. Hade man sökt på AF på strängen Skattunge DII:2 1776-1784 hade man hittat svaret .
 
Min poäng är att det även i till synes enkla fall är bra att vara utförlig. Hade hänvisningen till Grytnäs saknat årtalsintervall hade det varit betydligt svårare att få rätt volym.  Skattungevolymen har man även hjälp av årtalen för att identifiera, men för att ta reda på var den finns fysiskt krävs lite mer undersökning. Saken hade dock varit helt klart om hänvisningen hade varit Orsa församling, Skattunge ..... Dvs arkivinstitutionen Orsa församling är något annat än arkivet Orsa kyrkoarkiv, Dalarnas län.
 
Jag tycker alltså att källhänvisningarna borde ha sett ut så här:
 
1. Landsarkivet i Uppsala, Grytnäs kyrkoarkiv, JI Skrivelser och resolutioner från Kungl. Maj:t, länsstyrelse, domkapitel, andra myndigheter och enskilda 1706 - 1761
 
2. Orsa församling, Skattunge DII:2 1776-1784

253
Här kommer två nötter för de som är intresserade. En släktforskare anger följande källhänvisningar. Jag vill kontrollera orginalhandlingarna. Var hittar jag dem och vad heter handlingarna i det arkiv där de är placerade?
 
1. Grytnäs L:1 Kyrkl. räkenskaper 1681-1699
 
2. Skattunge DII:2 1776-1784

254
Chris,
 
Jag håller inte med.
 
Alldeles bortsett den beskrivning av föreningsSverige i allmänhet och släktforskningen idag (som jag också inte håller med om) gör jag följande observationer:
 
1. Du vill uppenbarligen vara med i föreningar av något skäl.
 
2. Du har synpunkter på verksamheten i föreningarna och i den nationella samarbetsorganisationen.
 
3. Du är främmande för att för att föra fram synpunkter på föreningsmöten; dvs du vill inte vara aktiv i föreningar för att tillsammans med andra medlemmar bestämma om föreningens verksamhet.
 
Jag köper inte det:  Har man starka uppfattningar om hur verksamheten skall bedrivas  och vill åstadkomma en förändring så får man nog vara beredd på att precis som många andra släktforskare lägga ned tid på att åstadkomma förändringen. Passar inte befintliga föreningar får man göra något annat. Starta ny förening som passar de egna önskemålen, starta ny tidskrift som publicerar enligt principer som anser är bra, starta nytt diskussionsforum enligt principer som man själv gillar etc. Eller vara innovativ och hitta på något annat som löser de problem man ser framför sig.
 
Det finns massor med släktforskare runt om i landet som lägger ner otroligt mycket tid på föreningsaktiviteter vars syfte det är att hjälpa nya släktforskare att komma igång och lära sig mer, som spenderar tid på tidskrifter, studiecirklar, registreringsarbete mm som underlättar för andra.
 
Man kan inte BARA sitta vid datorn och ha en massa synpunkter. Man måste vara beredd att dra sitt strå till stacken!

255
Det var en nyhet för mig. Det är utmärkt att GF börjar ge ut SoH igen.

256
Visst har du rätt Mats; men av fel orsak. Släkt och Hävd ges ju inte ut längre; med undantag för jubiléumsskriften 2008 som Lars-Olf Skoglund och jag var redaktörer för.  Däremot ges ju Svensk Genealogisk Tidskrift ut. Nästa nummer (2008:2) är i distribution senast under april månad.

257
Förbundsforum tillkom som en möjlighet att diskutera frågor som rörde organisationen Sveriges Släktforskarförbund (vilket reglerna på AF egentligen inte medgav) för de som är intresserade att göra det. Poängen var att man som medlem i någon av förbundets medlemsföringar skall kunna komma med synpunkter och förslag. Lika lite som på AF innebär dock FF en skyldighet för någon att svara på frågor. Sveriges Släktforskarförbund skall inte förväxlas med en myndighet. När medlemmar i förbundet (alltså föreningar) ställer frågor till förbundet ska man självklart få svar och då kan nog de resonemang som Lars för fram vara tillämpliga; men då ställs de nog direkt till förbundsstyrelsen och inte på detta forum.

258
Kennert, det var så jag själv började registrera mina källor i DISGEN. Ett skäl till att jag ändrade mig var att jag bla i diskussioner på AF  fick klart för mig följande problem:
 
1. Socknar med samma namn bör kunna särskiljas. Det kan man göra på olika sätt. Tex genom en geografisk eller administrativ markör. Det kan också vara så att ett kyrkoarkivs material kan finnas fysiskt på olika platser. Tex dispensförsamlingarna i Dalarna; mitt favoritexempel är Orsa. Då är det en poäng att veta om det finns hos församlingen i Orsa eller i Landsarkivet. Jag föredrar att göra det genom att ange arkivinstitutionen eftersom jag då får ett system som är konformt med praxis inom arkivvärlden. Att använda länsindelning tycker jag är problematiskt eftersom den i vissa delar av landet varit föremål för omfattande ändringar.
 
Att använda arkivinstitutionen är inte heller oproblematiskt; det måste man erkänna. Ta tex Göta hovrätts arkiv som fram till förra året var en egen arkivinstitution men som vad avser det äldre materialet idag är ett arkiv under akrivinstitutionen Landsarkivet i Vadstena.
 
2. Årtalsintervallen på arkivhandlingarna kan ge värdefull information om ett arkiv omförtecknas (vilket i vissa fall skett flera gånger under 1900-talet i olika kyrkoarkiv). Vilket lett till att arkivsigna i tex Genline inte alls behöver stämma med arkivförteckningen i landsarkiven (eller för den delen hos AD och SVAR som utgår från denna). Jag tycker därför att man bör ha med dem. det underlättar tex när man jämför uppgifter från olika forskare som inte tagit del av ett och samma arkivmaterial genom samma media.

259
Dan: Jag skickar skärmdumpen per mail.

260
Det finns ganska mycket att säga om detta men just nu bara några korta kommentarer:  
 
Syftet med källhänvisningen är att man skall kunna återfinna källan. Då måste det på något sätt framgå var källan fysiskt förvaras. Jag menar att man bör vara så noggrann som möjligt och det av flera olika skäl; både vid dokumentationen av forskning (registreringen) och presentationen.
 
Huvudkategorierna i NAD uppfattar jag närmast som ett sökhjälpmedel genom vilket man kan välja ett urval (en kategori) av arkivbildare.
 
Vad gäller din sista fråga är det sådant som jag kommer att utveckla i kommande artiklar i Släkthistoriskt forum. I del 2 kommer tex en diskussion om användningen av förenklade former av källhänvisningar och ev problem med detta, i del 3 diskuterar jag källhänvisningar när man använt Genline, AD eller SVAR och i del 4 källhänvisningar till arkivhandlingar som upprättats i flera exemplar och återfinns i olika arkiv (först ut mantalslängderna). Men det kommer senare  även annat som tex ett svar på Dans fråga fast för fler program än DISgen, hänvisiningar till tryckta skrifter som källutgåvor, litteratur i form av böcker och artiklar, hänvisningar till populära CD-skivor etc.

261
En fullständig källhänvisning till en arkivhandling omfattar i princip information om (i) arkivinstitutionen där handlingen förvaras fysiskt, (ii) arkivbildaren/arkivet (iii) arkivhandlingens beteckning enligt gällande arkivförteckning. Se tex min artikel i senaste nummret av Släkthistoriskt Forum. Exemplet jag använde där var Landsarkivet i Uppsala (arkivinstitution). Orsa kyrkoarkiv, Dalarnas län (arkivbildare). C:6 Födelse- och dopbok 1833-1862 (arkivhandling).
 
I DISgen gör jag så att jag direkt i översta gruppen i Källor och citat har arkivinstitutionerna där jag väljer grupp-markören Arkiv. Tex Landsarkivet i Uppsala, Riksarkivet etc. Under arkivinstitutionerna kommer sedan arkivbildarna (tex kyrkoarkiven) där jag väljer grupp-markör Kyrka för kyrkoarkiven och Arkiv om det är en annan arkivbildare. Under arkivbildaren kommer sedan de olika signa (tex C Födelse- och dopböcker) med tex Bok som gruppmarkör. Först därefter kommer själva arkivhnadlingen som läggs upp som en källa med DISgen terminologi och under denna citaten. I praktiken kan man ju välja gruppmarkörer efter tycke och smak, men det bör väl vara någon form av systematik i valet.
 
Här är en skärmdump från min databas. Den observante ser i översta gruppen Kyrkoarkiv. Det är en rest från perioden innan jag tillämpade den modell som jag redogjort för. Jag flyttar nu successivt över källorna där till den nya strukturen.  
 
Vad gäller benämningen av källorna används modellen socken/signum/årtalsomfång. Det innebär att man får en tydlig källhänvisning i notisen när man skriver ut en tavla och det fullständiga källträdet om källförteckningen tas med.
 

262
Nej, redaktionskommittén kommer inte att producera SHF. Dess roll är annorlunda och innefattar bla att vara bollplank till redaktören, komma med förslag på material som bör publiceras och ge synpunkter på layout och innehåll.
 
Jag har inte detaljerna om när nummer 1 skall komma. Jag har dock sett korrektur på hela nummret och förväntar mig att den dyker upp när som helst.
 
/Michael
Medl. av SHF red.råd

263
Ser man på; det hade jag missat. Det var olyckligt. Moderatorerna bör inte vara anonyma.

264
Jag läser det inte alls som att moderatorerna skall vara anonyma; de skall ju enligt befattningsbeskrivningen delta i diskussioner och ha en särskild inloggningprofil. Jag tror också det vore bra att alla vet vilka som är moderatorer för de olika områdena genom att det etableras en ny version av listan så att namn klart och tydligt framgår.

265
K. Trotzig, Vad bör Pettersson kalla sig? En bok om släktnamn, Verdandis småskrifter 83, 1909 (andra upplagan)

266
Rolig / Rolig
« skrivet: 2009-01-01, 17:32 »
Lena, kan du ange källhänvisningarna i klartext och inte bara som GID-nummer? Underlättar för oss som inte har Genline.  
 
Utan att ha kunnat kontrollera något är min gissning dock att denne Johan Rolig inte är relaterad till den släkt som hitills varit föremål för det större delen av diskussionen under denna rubrik. Namnet Rolig tas i denna släkt dessutom ganska sent och bara i en den gren som härstammar från Anders Johansson Rolig, vilket inte direkt talar för något samband.

267
Det kan vara värt att påminna om att de beslut styrelsen har fattat om avgiftsbeläggningen haft stöd på riksstämman, bla nu senast Malmö där stämman helt och hållet gick på styrelsens linje i behandlingen av de motioner ville avskaffa avgiftsbeläggningen.

268
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2008-11-28, 20:11 »
Jämförelsen skall väl göras med om man själv tar sig till kansliet, hämtar varan och betalar kontant. Då är det inte orimliga villkor i bokhandeln tycker jag eftersom det i praktiken rör sig om olika produkter.
 
Att man sedan inte kan förhandsbeställa utan bara förhandsbetala har jag full förståelse för. Det blir en administrativt mer komplicerat procedurer att ta upp förhandsbeställningar.

269
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2008-11-01, 09:00 »
...och då skall jag omedelbart korrigera det jag skrev. Årsbok 2007 och 2008 har oförändrat pris 240 när man är inloggad som medlem (vilket jag inte var i min första kontroll av årsbokspriserna).
 
Självklart vill jag läsa årsboken när den kommer till mig subskribent i semestertid; jag tänker inte vänta några 2 år för att tjäna ngn 100-lapp. Tyvärr hittade jag dock inte subskription av årsboken som produkt.

270
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2008-11-01, 08:40 »
Årsboken äldre än två år är inte prissänkt nu; priset har varit 25 kr under en längre period (gissar på minst ett år, men möjligen längre). Det antikvariska priset på dessa ligger mellan 100 och 200 beroende på var man handlar.  Däremot har årgång 2007 prishöjts från 240 kr till 365. Pss har 2008 fått priset 365 isf 240 som var det tidigare normalpriset.

271
Strängnäs stifts herdaminne är här inte en tillfredställande precisering. Det som senast utgivits är det av Magnus Collmar (med medverkan av även andra författare; Fjällström och Löthner) utgivna herdaminnet under detta namn som inte går längre än  till yngre Vasatiden förutom del 4 som sträcker sig in i 1700-talet. Det är alltså KA Hagströms herdaminne (1897-1910) med samma namn som är mest aktuellt för den period som här berörs. Därutöver finns Jacob Marschells matriklar som för 1797 och 1806 som skulle kunna vara aktuella. Inom citationstecken för att jag inte vet ngt om kvaliteten.
 
För detaljerade bibliografiska uppgifter se Jan Appelquists eminenta Präster i släkten. Bibliografiska uppgifter om herdaminnen och mariklar, utgiven 2007, ISBN 91-973013-1-0. 40 sid. En guldgruva!

272
Lycka till Lesley,
 
Jag kan också komplettera med följande kommentar med anledning av mitt inlägg från Göran Ekberg i Örebro. Göran är en flitig domboksinventerare och har bla publicerat Register till Karlskoga härads dombcöker 1629-1719. Hans kommentar har jag fått mailledes och han har samtyckt till att jag lägger ut det här:
 
Det viktigaste med domböckerna och det som gör dem överlägsna andra källor, är att det i tämligen hög utsträckning framgår att X är moster till Y vars brorson heter Z. Det vill säga en i många fall mer tillförlitlig källa vad gäller släktskap än en del kyrkböcker. Det är naturligtvis ett mycket mer omfattande arbete att gå igenom dessa än att hämta uppgifter ur de källor som du nämner men en uppgift ur mantalslängden måste nästan alltid verifieras någons stans.
 
Du nämnde jordeböckerna också och vinsten med dessa (och då menar jag de äldre = årliga räntan) är att de ofta finns bevarade från 1540-talet. Så ett komplement till mantalslängderna, även tidsmässigt, är de.
 
Om detta kan jag bara instämma, även om det finns mycket att tillägga om 1500-talet och det tidiga 1600-talet.

273
En mycket intressant och viktig fråga. Kanske borde den vara formulerad Hur släktforskar man på allmogesläkter när det inte finns kyrkböcker? Jag tolkar alltså frågan som  att det är allmoge det rör sig om. Enligt min mening finns det behov av en handledning eftersom denna typ av forskning skiljer sig metodmässigt från när man har kyrkböcker. Visserligen finns det bra handledningar till olika typer av källor, men för den övergripande ansatsen har jag inte sett några bra handledningar. Några kommentarer med utgångspunkt från egna erfarenheter:
 
Med kyrkböcker kan man på ett ganska systematiskt sätt kartlägga individer, familjer och släkter genom att använda ministrialböcker och husförhörslängder samt även flyttlängder. Det finns så att säga röda trådar utlagda i källmaterailet som går att upptäcka och är hyggligt enkla att följa.
 
Utan kyrkböcker kan man inte följa individer på samma sätt utan man är tvungen att kartlägga hela byar eller socknar med hjälp av många olika sorters källor. Det förutsätter alltså att man någorlunda geogrfaiskt kan avgränsa området där de man är intresserad av varit verksamma. Man är helt enklet tvungen att lägga pussel genom att första försöka hitta pusselbitarna utan att veta hur pusslet ser ut.
 
Min rekommendation är att du först kontrollerar vad som redan finns:
* vilka andra släktforskar håller på medsamma socken under tidsperioden och vad har de publicerat (på hemsidor, släktforsktidskrifter etc) om socknen
* vilken litteratur finns om socknen/häradet. Kontrollera med länsmuséum, landsarkiv etc. Vad har den lokala hembygdsföreningen för litteratur om socknen? Kungliga bibliotekets databas Libris är användbar för detta.
* domböcker som Ingegärd nämner är viktiga med tidsödande. Kontrollera därför om det finns domboksutgivning (finns begränsat men man kan ha tur, tex i Uppland). Finns det register till domböcker? Kan underlätta otroligt. Det finns också många som håller på med domboksregistrering av olika slag och där men via Rötter eller på annat sätt kan få reda på det men som inte publicerat sitt material. Kontakta dem.
* finns det några särskilda arkiv som är relaterade till den by, socken etc som man är intresserad av? Kontrollera först i NAD och sedan med relevant Landsarkiv
 
Dettta var ett urval av saker; det finns säkert många ytterligare saker som man kan kontrollera.
 
Därefter kan man börja med egen källforskning. Jag skulle starta med dessa:
* Jag skulle börja med mantalslängderna. De upprättades i tre exemplar varav ett idag finns i Riksarkivet och är tillgängligt digitalt via SVAR from 1642, ett finns i Landskontorets arkiv hos respektive Landsarkiv (inte filmade hos SVAR men ArkivDigital har (bla via förvärvet av DigiArkiv) dessa i bla de skånska landskapen; oklar över täckningen) samt häradsskrivarens exemplar i respektive Landsarkiv (ej filmat så vitt jag vet). Tillsammans kan de ge en god täckning även om resp serie uppvisar luckor. Det kan också hända att examplaren i Landsarkivet kan också ge information som inte finns i det ex som sändes till Kammaren (exemplaret i RA) genom tex lösa lappar etc.  
* Jordeböcker. Ger inte information av samma kvalitet som mantalslängderna men kan komplementera dessa. Finns i resp landsarkiv
* Andra tillgängliga skattelängder. Kontrollera länstyrelsernas arkiv samt vad som finns inom förutvarande kammararkivet i RA (vars publicerade beståndsöversikter  är mycket användbara).
 
I ett senare skede skulle jag ta domböckerna eftersom dels ovanstående längder kan ge värdefull information som underlättar läsningen (tex tala om nman som man bör vara uppmärksam på) dels då domböckerna är tidsödande att ta sig igenom. Möjligen är det andra saker man skall ta först, tex kontrollera om det finns skatteköpshandlingar etc för de gårdar men är intresserad av (Riksarkivet, kortregister vid forskarexpeditionen).
 
Personligen har jag valt strategin att ändra syftet lite i min forskning. Jag vill fortfarande undersöka vissa specifika anor, men för att kunna göra det har jag vidgat mig till att mer kartlägga en hel by/socken och i ett första steg inte alls med avseende på släktrelationer utan bara inventera vilka som bodde där. Successivt bygger jag på min kunskap om byn/socknen  och har då i ett senare skede som resultat kunna  få fram även släktrelationer.

274
Principerna som du nämner är ju självklara. Men tillämpningar av principer tenderar inte att var lika självklara, i synnerhet om domaren är part i målet. Enligt vilka kriterier domare väljs är därför enligt min uppfattning betydelsefullt.

275
Det är svårt att inte hålla med om det. Samma sak gäller förmodligen de flesta geografiskat indelade diskussionstrådarna. Men hur gör man på områden som tex Kvalitet i släktforskningen etc där de mest kunniga kanske har väldigt bestämda uppfattningar och deltar i debatten. Personligen tycker jag det inte är helt självklart.

276
Det formella beslutet var visserligen fattat sedan lång tid, men det är superbt att den nya styrelsen nu ser till att det nu genomförs. Jag är övertygad om det kommer att utvecka Anbytarforum. Om det område en moderator skall ta ansvar inte blir alltför omfattande kommer jag självklart att anmäla mitt intresse.
 
Men hur bör man resonera? Bör man anmäla sitt intresse för områden som ligger varmt om hjärtat (där man kanske själv ofta bidrar med diskussionsinlägg) eller skall man välja något utanför den egna intressesfären? För det förra talar att man kan mer områden där man själv forskar men för det senare att moderatorn inte själv är aktör på de trådar man modererar.  Problematiken är ju densamma för förbundsledningen: Vilka bör man utse att vara moderatorer?  
 
Jag tycker inte det är riktigt självklart vilketv alternativ som är bäst även om jag nog har en svag preferens för alternativet att det är bättre med en kunnig moderator som så att säga kan fältet.

277
Jag konstaterar att DIS Väst inte offentligt vill precisera vad våra gemensamma ägodelar och hur de försvunnit från Göteborg egentligen innebär. Jag måste säga att jag tycker att det är upprörande att man insinuerar att oegentligheter begåtts men att min preciserar vad det handlar om. Men mina synpunkter är självfallet irrelevanta eftersom jag inte är insatt i Göteborgsverksamheten, som Charlotte påpekat.

278
Jag är intresserad av att diskutera vad som hänt under den tid jag satt i styrelsen eftersom det framförs närmast insinuanta påståenden om våra gemensamma ägodelar och hur de försvunnit från Göteborg inom ramen för en process jag hade ett uppdrag att hantera för förbundsstyrelsens räkning. Jag tycker att den diskussionen kan föras publikt så att de medlemmar i förbundets medlemsföreningar som besöker detta forum får tillgång till den.

279
Har det försvunnit böcker som helt eller delvis tillhör DIS Väst eller inte? Vilka böcker är det i så fall? Varför meddelade DIS Väst inte detta till tex Kent om man nu ansåg att så var fallet?  
 
Fortfarande finns det bara svävande formuleringar av typen våra gemensamma ägodelar och hur de försvunnit från Göteborg. Vad handlar det om?  Om någon i den gamla förbundsstyrelsen visste något om detta så spriddes  den informationen i vart fall inte till mig. Men du Charlotte kanske kan meddela alla oss här på förbundsforum vad det handlar om?

280
Mats,
 
Fram till Riksstämman hade jag ett huvudansvar för denna fråga i förbundsstyrelsen:
 
1. Alla böcker som tillhörde Elisabeth Thorsell och som deponerats i biblioteket (Sthlm & Gbg) plockades undan och överlämnades till henne. Jag gick personligen igenom biblioteket i Stockholm. Om någon bok av misstag kommit med till Antikvariat Genealogica var antikvariatet informerat så att dessa skulle kunna plockas undan. Det är det enda fall där jag vet att böcker deponerats i biblioteket. Självfallet fanns ingen avsikt att sälja böcker som deponerats och det har mig veterligt inte skett.
 
2. Ryktesvis framkom att DIS Väst gjorde anspråk på böcker trots att man skulle ha tagit undan allt det som tillhörde föreningen. Vilka dessa böcker var hade DIS Väst inte presenterat så sent som på riksstämman. Även om någon av misstag kommit med till Antikvariat Genealogica så var antikvariatet informerat men kunde i vart fall då inte plockas undan ngt eftersom DIS Väst inte meddelat vilka verk det skulle handla om. Problemet här är att alltså att några specifika anspråk inte presenterats per riksstämman. Självfallet fanns heller ingen avsikt att sälja böcker som tillhör DIS Väst och det har mig veterligt inte skett. Om det trots skulle finnas fall där det skett beror det enligt min mening alltså på att DIS Väst helt enkelt inte talat om vilka böcker det handlar om.
 
3. Om någon skänker böcker till förbundet kan förbundet naturligtvis välja att sälja dem. I den mån det skall ske avgörs av behörig instans (dvs styrelsen eller ev riksstämman).
 
4. Varför skulle en kommissionsförsäljning vara felaktig? Det innebär ju att alla som är intresserade kan köpa böckerna. Inte bara några organisationer i Göteborg!  
 
5. Visst har böcker tagits om hand: När Släktforskarcentrum etablerades i Sundbyberg 2004 kördes en del av biblioteket i Stockholm till forskarstugan i Göteborg. Orsaken var att Genealogiska Föreningen hade samlingar som dubblerade förbundets och man bedömde då med rätta att denna del av biblioteket gjorde bättre nytta i Göteborg. De skall nu tillbaka till Stockholm eftersom Släktforskarcentrum är avvecklat och förbundet inte har ngn publik verksamhet. Det rör sig om ganska mycket matriklar och herdaminnen mm. Avsikten var att de skulle komplettera ett litet kvarvarande referensbibliotek
 
6. I Stockholm har också motsvarande utsortering av böcker gjort för kommissionsförsäljning; det rör sig minst 5 flyttkartonger med böcker av olika slag. Jag har inte hört någon knysta någonting om denna försäljning.
 
7. Det som stör mig mest i denna historia är att företrädare för DIS Väst verkar anse att de skall förmåner på de andra medlemsföreningarnas bekostnad. Min tolkning är att man ville komma över förbundets bibliotek utan att betala marknadspris. Givet föreningens agerande i lokalfrågan i höstas var det från min horisont aldrig aktuellt att stödja ett sådant förslag. Nu kan man dock köpa det som säljs fast till marknadspris. Det är ingen som hindrar dem att göra det. Det är bara att kontakta Antikvariat Genealogica.  Men många fler får nu möjlighet att köpa än föreningarna i Göteborg.
 
Vad som hänt efter riksstämman vet jag inte eftersom jag avgått från styrelsen.

281
Produktionen av SGT 2008:2 har så smått påbörjats. Min ambition är att den skall finnas hos medlemmar och prenumeranter innan jul (så att vi kommer i fas med två nummer per kalenderår).  Det finns fn utrymme för fler artiklar.
 
Samfundet har fn inte diskuterat detta och har inget program i frågan. Det jag gjort är helt enkelt bara att som redaktör erbjudit SGT som forum om man i artikelns form vill publicera rättelser som är mer en korrigering av tex en enkel födelsuppgift och som kräver utrymme för ett resonemang.

282
Det bör väl klargöras att SGS nominering som Olle först omnämner är den nominering till ordförandeposten som skickades till valberedningen i våras. SGS hade dock ingen nomiering till ordförandeposten på stämman. På stämman fanns nämligen bara ett förslag, Barbro Stålheim som föreslogs av valberedningen. Hon valdes med acklamation.  
 
På stämman nominerades dock efter avslutat ordförandeval Håkan Skogsjö till en styrelseplats av SGS ordförande Elisabeth Thorsell (det är den nomineringen Anders syftar på i sitt inlägg 16:12). Det fanns då alltså en person för mycket till de aktuella platserna i styrelsevalet och Håkan fick (efter sluten omröstning) färre röster än de andra, som alla föreslagits av valberedningen. Dvs formuleringen i referatet är helt korrekt.

283
Kan bara instämma med Niclas. Det finns ingen yttersta auktoritet i dessa frågor. Det finns ingen yttersta instans för att bestämma vad som är rätt och fel. Det är bärkraften  i forskarens resonemang som är avgörande. Ju mer komplicerad fråga desto större utrymme krävs självfallet. Iofs borde inte det forum där resonemanget framförs spela ngn roll (bara vad som framförs) men i praktiken gör det. Publikationens anseende är betydelsefullt.

284
Det är väl alltid en glidande skala. Å ena sidan finns det uppgifter som är uppenbart felaktiga och som kan korrigeras med hänvisning till en adekavat primärkälla. Å andra sidan finns det uppgifter för vars korrigering det krävs ett längre resonemang.  
 
Den första typen av uppgifter kan lätt föras in i en databas medan den andra kanske kräver en publicering av en artikel som redogör för resonemanget. Först då blir det väl en 'dokumenterad sanning'? Det var den senare typen av korrigeringar jag ahde i åtanke i mitt inlägg ovan där jag erbjöd SGT som forum.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 05 september, 2008)

285
Om någon har möjlighet att fästa på pränt kritiska analyser av en ätt, alltså inte bara enstaka kompletteringar, finns det alltid utrymme att publicera dem i Svensk Genealogisk Tidskrift.

286
Förbundsstämman / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2008-09-03, 09:19 »
(1) Som meddelats tidigare i denna tråd ligger Rötterredaktören på sjukhus sedan i fredags. (2) Korta referat finns om vad som hände på stämman finns även i denna tråd.

287
Förtydligande: Att utvärdering skulle ske efter ett års användning var inget nytt beslut från styrelsen sida; det fattades redan på styrelsemöte 3-4 februari 2007 och meddelades på ordförandelistan 9 februari 2007. Det framgår också av styrelsens svar på motionerna (Angeläget 1/2008 sid 22).

288
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Halmstad 2008
« skrivet: 2008-09-01, 22:19 »
Anders,  
 
Din sammanfattning av vad jag sa under debatten ang motion nummer 10 fram till [du gick] utelämnar så mycket att den är helt missvisande.   Det du skriver om stämman är ingen rapport utan ett debattinlägg.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 01 september, 2008)

289
Det är självfallet mycket bekvämt att i retrospektiv och på avstånd utan ansvar recensera en verksamhet.

290
Vad kallas det för? Javisst ja; backseat driving.

291
Det som förvånar mig är denna förväntan om omedelbar info på Rötter mfl kanaler under pågående Släktforskardagar. Den är inte realistisk.

292
Visst finns det behov att infromera föreningarnas medlemmar, men ha rimliga proportioner på era förväntningar om när den skall komma.  
 
Som förbundsstyrelseledamot var jag i tjänst från torsdag lunch samt hela fredagen i sammanträden, konferenser samt monterbygge. Lördag fm innan stämman var jag fri och ägnade den åt bla SGS monter. Lördag em stämma 13-16.30 eftersom jag gick i förtid då jag var tvungen att tjänstgöra i förbundets monter. efter 17 avfärd till hotellet för ombyte till stämmomiddagen varefter jag var tillbaka vid midnatt. Nu hade jag avgått som ledamot av förbundsstyrelsen men denna sammanträdde hela söndag fm och bemannade  montern på em till det stängde. De andra i styrelsen var i samma sits som jag.
 
I det läget är information till medlemmarnas medlemmar inte prio 1.

293
Varför kommer det ingen rapport från styrelsen frågas ovan? I tillägg till mitt inlägg 07.22 kan jag säga att styrelsen satt i ett konstituterande sammanträde på fm, bemannade förbundets monter på em och sedan varit på resa. Jag tror knappas alla kommit hem än. Dessutom spelar som Lena skriver sjukdom en viss roll. Det är alltså ganska naturligt att det inte kommer en officiell rapport på FF eller på annat sätt.
 
Sedan kan man se det så här: Med föreningarnas representanter på plats fattandes beslut inom ramen för förbundets högsta beslutande organ finns knappas något behov att informera dessa eller hur?
 
Omröstningsförfarande och protokoll sköts på ett sätt som är normalt i föreningssammanhang, dvs man dokumenterar utfallet av omröstningen, inte hur enskilda stämmodeltagare röstar. Om ni vill veta hur era föreningar röstade i fråga om hundra-lappen får ni fråga dem.  
 
Michael  
(som anser att 100 lappen skall vara kvar och som  för styrelsen försvarade den åsikten och som är medlem i i vart fall 3 föreningar, SGS, GF och SSGF, som röstade för  att 100-lappen skulle tas bort, och som inte har en tanke på att lämna dessa föreningar eller framför något missnöje till dessas styrelser där jag fö ingår i en)

294
Ett tillägg: Stämman slutade inte förrän runt 17 och sedan skulle alla ta sig till sina hotell for att fräscha upp sig till stämmomiddagen. Vilket är förklaringen till varför ingen rapporterat något. Jag rapporterar fö inte som styrelseledamot eftersom jag nu avgått.

295
Jag kan rapportera att styrelsen vann nästan alla omröstningar, bla gick stämman på styrelsens förslag om att avslå samtliga motioner som föreslog avskaffande av 100-lappen i olika varianter (majoriteten för avslag var betryggande, ungefär 2/3 ca 150-160 ombud försvarade alltså 100-lappen medan 1/3 vill ta bort den), organisationsavgiften höjs med 3 kr enligt styrelsens förslag (och där stod den avslutande voteringen mellan att höja med 3 eller 6 kr; inte mellan 3 kr och ingen höjning), motionen om uppdra åt styrelsen att inrätta en organisationskommitté avslogs. Den enda fråga där styrelsen inte fick igenom sina förslag (efter att ha dragit tillbaka förslaget till stadgeändring) var förslaget att ta bort reseersättningen till stämmoombuden 2009. Istället blev det ett förslag om höjning av kostnadsgränsen från 300 till 800 som fastställdes
 
I personfrågorna valdes en ny styrelse enligt valberedningens förslag. Där hade Svenska Genealogiska Samfundet nominerat Håkan Skogsjö, men han fick inte tillräckligt många röster i den slutna omröstningen. Då hade jag lämnat lokalen så jag har tvyärr inte röstsiffrorna. Jag har fått mig rapporterat att valberedningen därefter omvaldes.

296
Ang Cristers inlägg:
 
Fråga 1:
 
Ja det var alltså 2007 kommittén tillsattes. Inte 2006. Om man påstår att förbundsstyrelsen ansåg sig behöva verkar det närmast som om det vore en nyck att kansliet befinner sig i Stockholm; inte sakligt grundade skäl. Så var det naturligtvis inte (vilket framgår av svaret) och det var inte bara styrelsen som ansåg det. En mycket viktig orsak var att förbundet hade åtaganden gentemot underhyresgäster (ett antal föreningar) tom hösten 2009. Det var inte bara att flytta, även om hyresvärden skulle låta oss gå ur avtalet förtid. Dessutom har förbundet anställda.  
 
Var och en med en realistisk syn på vad som är möjligt att åstadkomma på kort tid med två år kvar på hyreskontraktet mot såväl byresvärd som hyresgäster samt anställda i Stockholm  inser att det inte bara var att ta ner skylten i Stockholm  och sätta upp den någon annanstans.  
 
I efterhand kan jag bara tacka de föreningar som var inblandade i processen i Stockholm (GF, DIS-Öst, SSGF, Smederna, Vallonerna och G-gruppen) för den konstruktiva inställning de hade under resans gång. Utan den vågar jag inte tänka på hur läget hade varit idag.

297
På Ordförandelistan har det idag ställts frågor till förbundsstyrelsen från DIS Västs styrelse genom dess ordförande Anita Gartz. Här kommer svaret (som självfallet också har distribuerats på ordförandelistan) utarbetat av några ledamöter av styrelsen med Anitas frågor inklippta:
 
Förbundsstyrelsen har självfallet inte hunnit sammanträda för att diskutera ett svar på DIS-Västs frågor. De svar som lämnas här har utarbetats gemensamt av Ted Rosvall (förbundsordförande), Barbro Stålheim (1:e vice ordförande), Ingrid Månsson Lagergren (2:e vice ordförande) och Michael Lundholm (styrelseledamot).
 
Frågor om förbundets kostnader
 
FRÅGA 1: Omlokaliseringen av förbundskansliet skulle ske för att sänka kostnaderna. Flyttningen från en Stockholmsförort till en annan – från Sundbyberg till Solna var inte den eftersträvade lösningen. Den kommitté som tillsattes av stämman 2006 bör därför ta upp arbetet igen innan den nuvarande avtalet går ut.Hur länge är man bunden av det nuvarande kontraktet i Solna?  
 
SVAR 1: Den kommitté som åsyftas tillsattes 2007 (inte 2006) av förbundsstyrelsen på uppdrag av stämman (inte av stämman) för att utreda lokaliseringen av kansliet. Denna kommitté konstaterade bla följande i sitt förslag till förbundstyrelsen:  
 
Kommittén konstaterar dock att förbundets ekonomiska läge är akut och att kostnaderna måste minska snabbt. Kommittén menar därför att förbundsstyrelsen måste ta det tillfälle som nu finns att avveckla hyreskontraktet i Sundbyberg till förmån för en billigare lokallösning. En sådan lösning måste självfallet ta hänsyn till de förpliktelser i hyresavtal och samarbetsavtal förbundet har, varför en lokalisering till Storstockholmsregionen under en kommande kontraktsperiod (mellan 3 och 5 år) är oundviklig. Kommittén föreslår dock att förbundsstyrelsen försöker hålla avtalsperioden så kort som möjligt.  
 
Vi vet inte vad DIS Väst avser med den eftersträvade lösningen men kommitten såg en lokalisering till Stockholm som oundviklig och förbundsstyrelsen höll med om det. Kontraktslängden är 5 år eftersom hyran annars skulle blivit alldeles för hög.  
 
FRÅGA 2: För en relevant bedömning av rimligheten – vad är kvadratmeterpriset på lokalerna i Solna, vad var det i Sundbyberg?
 
SVAR 2: Hyran per kvm är väl något lägre i Solna än i Sundbyberg men framförallt är den lokal förbundet hyr för egen räkning väsentligt mindre varför kostnaden sjunkit avsevärt. Redan den prognos för 2008 som förbundskassören tagit fram och som nu ligger på Förbundsrötter visar en kostnadsminskning för lokaler 2008 på ca en halv miljon kronor jämfört med 2007 trots att vi inte sitter i de mindre lokalerna under hela 2008. Jämför man 2007 med 2009 kommer minskningen att vara ännu större.
 
FRÅGA 3: Med tanke på de olika bedömningarna av Göteborgs-kontorets roll i ekonomin, - varför redovisas inte lokalkostnaderna för detta kontor?- varför redovisas inte den hyra som Dis-Väst betalat för att använda lokalen? - varför redovisas inte intäkterna på den försäljning som skett i lokalen och som till stor del möjliggjorts genom Dis-Västs verksamhet där?  
 
SVAR 3: Samtliga lokalkostnader och samtliga hyresgästers hyra redovisas i ett sammanhang i bokföringen. Däremot redovisas inte enskilda lokaler eller enskilda hyresgästers hyresbetlaningar. Samma sak gäller förbundets försäljning. Skälet är givetvis att bokföringen måste hållas så enkel som möjligt.
 
FRÅGA 4: Det förekommer att styrelseledamöter får ersättning för flygresor till och från möten. Är detta förenligt med behovet att spara?
 
SVAR 4: Styrelsen för Sveriges släktforskarförbund förväntas representera hela Sverige. Detta medför att några styrelseledamöter kan komma att bo långt från den ort där styrelsen har sammanträden. För att både förenkla och hålla nere kostnaderna innebär detta ibland att man måste använda sig av flyget för att undvika onödiga hotellövernattningar som alltid medför fördyrade kostnader. Det finns oftast möjlighet att boka flyg långt i förväg och på så sätt få billiga platser. Som exempel kan nämnas att vi ibland kunnat flyga Sundsvall – Bromma t.o.r. för endast 500 kronor. SJ:s nya biljettpolicy har medfört att flyget allt mera har blivit ett billigare alternativ.  
 
Förbundet har ett resereglemente som följer Skatteverkets normer, det reglerar milersättning, helt och halvt traktamente, ersättning för ev. förlorad arbetsförtjänst m.m. Det stipulerar också att ledamot eller anställd ska resa på billigaste sätt för att undvika fördyrade kostnader.
 
FRÅGA 5: Det är rimligt att personalkostnaderna inte redovisas för enskilda anställda men det är lika rimligt att man redovisar hur många som är anställda med och utan lönebidrag och hur stora bidrag förbundet uppbär.  
 
SVAR 5: Varför är det det? Det viktiga enligt förbundsstyrelsens uppfattning är att att en korrekt redovisning av personalkostnaderna och antalet anställda sker. Det finns ingen anledning att gå in på närmare detaljer som berör enskilda anställdas anställningsförhållanden.  
 
Frågor kring förbundets redovisning de senaste åren
 
FRÅGA 6: Det är svårt att följa redovisningen i boksluten år för år. Kostnaderna rubriceras och konteras olika i de redovisningar som lämnas i Angeläget-dokumenten.
 
SVAR 6: Detta är förbundsstyrelsen mycket väl medveten om. Visst hade det varit önskvärt om man bättre hade kunnat jämföra de olika årens bokslut. Tyvärr finns det en tragisk förklring till detta. Med Kurt Modigs hastiga frånfälle kunde inte en normal tradering ske till nästkommande kassör i en för förbundet mycket kritisk situation. Efterträdaren Hans Peter Larsson valde att inte kandidera för omval. Konsekvensen blev, tyvärr, att förbundet hade tre olika förbundskassörer under två verksamhetsår.  
 
FRÅGA 7: Många tunga poster borde ha redovisats enskilt och mer detaljerat, särskilt som den ekonomiska situationen fortsatt varit så prekär. Exempel är kostnaderna för projekt som USA-resan, reguljära återkommande tjänsteresor och kostnader för arrangemang.  
 
SVAR 7: Revisorerna har givetvis tillgång till alla redovisningar, inklusive kostnader för projekt, arrangemang och resekostnader m.m. Däremot är det en avvägning hur detaljerad den ekonomiska redovisningen bör vara i de bokslut och rapporter som delges medlemsföreningarna. Allt för mycket information tynger framställninger och skymmer ofta den ekonomiska överblicken och möjligheten att se tendenser och avvikelser. Medlemsföreningarna har dock alltid möjlighet att efterfråga kompletterande uppgifter eller mer detaljerade redovisningar av exempelvis enskilda projekt eller arrangemang.
 
FRÅGA 8: Det finns uppgifter om formella brister som förandet av huvudbok i förbundet. Hur förhåller det sig med detta?
 
SVAR 8: Revisorernas berättelser finns tillgängliga i Angeläget för alla att läsa. Någon sådan kritik finns inte att läsa där.  
 
Frågor om etik
 
FRÅGA 9: Biblioteket i Göteborgs-kontoret skingras nu genom försäljning till ett kommersiellt antikvariat. Är förbundet så nära konkurs att man utan betänkligheter kan plundra en rent regional samling av i huvudsak skänkta kulturdokument?
 
SVAR 9: Detta är helt felaktigt! Försäljning sker inte till ett kommersiellt antikvariat. Förbundsstyrelsen har beslutat avveckla en stor del av biblioteken i Stockholm och Göteborg. Det som kommer att försäljas kommer att försäljas för förbundets räkning av Antikvariat Genealogica, som alltså agerar som kommissionär. Alla som är intresserade av genealogisk litteratur får därför möjlighet att köpa det som förbundet avyttrar. Men vi säljer alltså inte materialet till Antikvariat Genealogica.  
 
Vad som inte kommer att säljas är bla samlingen av generella matriklar (Vem är vem, Vem är det, SMOK, SSK etc), genealogiska handböcker, herdaminnen mm utom då det finns dubbletter samt div duplicerat material i liten upplaga. De kommer komplettera motsvarande material i Stockholm och kvarstanna där som ett litet referensbibliotek.  
 
Skälet till försäljningen är mycket enkelt. Släktforskarcentrum finns inte längre och när lokalen i Göteborg nu avvecklas kommer förbundet inte ha någon publik verksamhet. Vi har därför inte behov av ett bibliotek eller resurser för att hålla ett.  
 
När det gäller uttrycket plundra en rent regional samling av i huvudsak skänkta kulturdokument konstaterar vi några enkla fakta. Det är förbundets samling och den har tillkommit genom köp och gåvor och det är förbundsstyrelsen som har att besluta om den. En mycket stor del av samlingen är tryckta skrifter som finns i allmänna bibliotek. Det rör sig ofta också om skrifter som ofta saknar lokal förankring till västsverige.
 
FRÅGA 10: Lika tvivelaktig är försäljningen av datorerna i förbundets forskarstuga i Sundbyberg. Värdefulla databaser – enskilda medlemsföreningars verk och egendom – slarvades bort därför att datorerna inte gåtts igenom före försäljningen. Både föreningsegendom och lokalt donerade föremål/artiklar i Göteborgslokalen har i dagarna sålts och skänkts till tredje part. Olagligt - kanske - men i varje fall oförlåtligt. Är det acceptabelt?
 
SVAR 10: Denna kritik, avseende datorerna i Sundbyberg, är befogad, det begicks ett misstag då datorerna inte rensades från inlagda program före försäljningen. Förbundsstyrelsen har bett om ursäkt och har varit i kontakt med de föreningar som blev drabbade.  
 
I övrigt ställer vi oss frågande till påståendena.
 
 
FRÅGA 11: Det finns goda skäl att se över principerna för organisationsavgifter. En enskild  person som blir medlem i flera medlemsföreningar belastar genom sitt medlemskap varje förening var för sig med en lika hög avgift till förbundet – utan att någon får del av något som helst mervärde. Är det acceptabelt ?  
 
SVAR 11: Det är inte förbundsstyrelsen utan förbundsstämman som beslutar om organisationsavgifterna.
 
FRÅGA 12: Man kan slutligen fråga sig – vore det inte rimligt att styrelsen i en ideell organisation som Sveriges Släktforskarförbund anpassade sina ersättningar i proportion till det reducerade mervärde som medlemsföreningarna och därmed medlemmarna tvingas acceptera. Kanske kunde man helt enkelt reducera sina ersättningar så att den av styrelsen begärda avgiftshöjningen blir onödig och därmed ta ansvar för de senaste årens utveckling.Är detta en orimlig begäran?
 
SVAR 12: Om de ersättningar som nämns är ersättningar till styrelsen så är det inte förbundsstyrelsen som beslutar om dessa utan förbundstämman efter förslag från valberedningen.
 
Information – öppenhet
 
FRÅGA 13: I dagens kommunikationssamhälle kan och bör en förbundsstyrelse hålla kontakt med sina medlemsföreningar under hela verksamhetsåret, visa intresse för opinionen och ta till sig de opinionsyttringar som förekommer, inte nonchalera dem. Ett sådant förhållningssätt kallas demokrati och är ett säkert sätt att undvika kriser, ett säkert sätt att vinna och behålla medlemmarnas förtroende.
 
SVAR 13: : Förbundsstyrelsen informerar via Rötter, Angeläget, Släkthistoriskt Forum och sist men inte minst via ordförandelistan. Förbundsforum har sjösatts för att bredda debatten – numera avgiftsfritt för alla föreningsmedlemmar. Efter varje styrelsemöte har ett sammandrag publicerats på ordförandelistan. Mycket sällan har denna information kommenterats från föreningarna.
 
Förbundsstyrelsen lyssnar naturligtvis till ev. kritik eller synpunkter, men kan samtidigt konstatera att varken ordförandelistan eller förbundsforum används av föreningarna för att torgföra åsikter eller förslag. Utveckling och en levande debatt är allas ansvar!  
 
 
FRÅGA 14: Har den sittande förbundsstyrelsen insett detta? Kommer den sittande förbundsstyrelsen att bekänna sig till en öppnare informationspolicy – innan den nya styrelsen tar över.
 
SVAR 14:  Se det inledande stycket i ”Förslag till verksamhetsplan för 2009” - sidan 17 i Angeläget.
 
 
Ted Rosvall, Barbro Stålheim, Ingrid Månsson-Lagergren och Michael Lundholm

298
Just det, trogen kund var skälet till priset: jag har varit kund sedan bara Östergötland, Kalmar och Jönköpings län var färdiga. Det har varit trevligt men nu har AD täckning på de områden jag fokuserar på och då blir det AD + SVAR istället för Genline + SVAR. Betalar då hellre prenumerationen separat.

299
Mitt Genline-abonnemang gick ut för några dagar sedan och jag fick då jag inte förnyade det erbjudande om att teckna 12-månader till 995 kr.

300
Jag kan bara konstatera att erbjudandet inte har diskuterats i styrelsen än mindre har styrelsen fattat något beslut. Om delar av styrelsen som inte inkluderar mig diskuterat detta vet jag inte.

301
Anders, bra idé!

302
Bonde-ätt / Bonde-ätt
« skrivet: 2008-08-07, 09:12 »
Min poäng är att det kanske är möjligt att dokumentera omständigheter som visar att de muntliga uppgifterna är osannolika. Antag att man kunde visa att Gustaf Fredrik vistades utrikes under den intressant perioden. Skulle man fortfarande fästa tilltro till historien? Knappast.

303
Bonde-ätt / Bonde-ätt
« skrivet: 2008-08-06, 21:56 »
Linnéa,
 
Du bör vara ytterst skeptisk mot den typ  av hörsägen som du återger ang din gammelmorfars fäderne, såvida du inte hittar uppgifter i källorna som talar för hans historia. Som Carl anmärkt ovan måste du nämligen  ha starka skäl till att inte tro på uppgifterna i födelseboken. Du borde därför söka kontrollera såväl Gustaf Fredriks och Klara Sofias rörelser under den aktuella perioden. Är det sannolikt  att de skulle kunna ha träffast under den relevanta perioden? Dammsug källorna om allt du kan hitta om din gammelmorfar, hans mamma och påstådde far.
 
Vad kan det handla om för källor? Ja kyrkböckerna räcker förstås inte. SVAR:s brevregister innehåller dock minst 5 brev av Gustaf Fredriks hand. Jag skulle bli förvånad om du fann något där, men det är värt att kolla. Det kanske finns mer som inte ligger i SVAR:s register? Har släkten Bonde något enskilt arkiv på Riksarkivet? Kontrollera! Etc, etc.
 
Detta är inte en säker metod om din hypotes är sann: Källor som funnits som visat på att han haft oäkta barn skulle kunna ha undanröjts av en rad tänkbara skäl. Men källor som visar att inte skulle kunna haft oäkta barn skulle inte av försvunnit av samma skäl. Det kan vara värt att undersöka.
 
För att summera: Om uppgiften i födelseboken strider mot din gammelmorfars historia bör du fråga dig om hans historia är sann. Vilka skäl skulle han kunna ha haft för att slira med sanningen? Han kanske hade goda skäl att göra det? Kanske återberättandet genom ett par generationer förändrat historien?
 
När äldre generationer berättar om sin härkomst  bör man alltid starta med ett sunt mått av misstro. Momor berättade alltid om sina vallonanor. Inga detaljer men hon var säker på sin vallonhärkomst.  Smeder har jag hittat, men inte en endaste vallon bland hennes anor. Farfar berättade alltid om att hans farfar blivit ihjälslagen i samband med en hemresa från en  stationsinvigning på 1860-talet. Det kan jag dock inte dokumentera via dödböcker mfl källor. Längre tillbaka (1700-talet) berättades om släktens krigiska förflutna trots att man var bruksarbetare. Om detta har jag skrivit i Släktforskarnas årsbok 2007 (om släkten Frunck). Historien om släktens härkomst från en tysk adlig general vevades runt under hela 1800-talet i olika publikationer. Den saknar dock helt och hållet bevis och förjänar ingen tilltro.
 
Mitt råd är att du inte bör undersöka om din gammelmorfars historia är sann. Pröva istället om den är falsk! Du kanske inte kan visa att den är sann, men istället att den är falsk. Angrip problemet utan en förutfattad mening.

304
Övriga källor / Frälse- och rusttjänstlängder
« skrivet: 2008-08-06, 20:27 »
Såvitt jag kan se i NAD är det inte mikrofilmat.
 
För besök på RA (Marieberg): (1) de har sommaröppettider tom 31 augusti och (2) begär fototillstånd, i synnerhet om du har med begränsat med tid för tid arkivbesöket.

305
Håller med dig Ted. Man måste ju fråga sig avd syftet med registret är. För oss släktforskare är då helt klart person- och ortsregister prioritet 1. Det håller jag med om. Akademiska forskare har andra syften och de kan vara väldigt många. Exakt vilken sak som är relevant är därför inte så entydigt. En standardiserad företeckning över saker skulle kunna vara en variant, men i så fall bör ha ett samarbete med avnämare i den akademiska världen för att göra en sådan lista. En utgångspunkt skulle kunna vara faktiska sakregister till redan existerande källutgåvor av domböcker. När man väl har en lista väljer den som gör registret sakord från denna (en eller flera). Ett merarbete naturligtvis, jämfört med person- och ortsregister.

306
Akademiska forskare kanske inte är så intresserade av person utan av vad målen handlar om. Ett sakregister skulle därför vara bättre där. Släktforskare är nog också intresserade av ett ortsregister.  Alltså, person-, ort- och sakregister. Ett skäl för register är (förutom att standardiseringen är enklare ) att de går snabbare att upprätta.

307
Nyligen har jag börjat  funderat på följande: Väldigt många ägnar sig åt att excerpera domböcker. Vad jag förstår utifrån mina kontakter med släktforskare som ägnat sig åt detta är att det sker på väldigt olika sätt. Målsättningarna verkar vara olika. Vissa gör personregister andra fokuserar på notiser med  material som kan ge genealogiska samband andra kanske tom excerperar urval av notiser  med användning av den diplomatariska metoden.
 
Domboksmaterialet är mycket intressant. Det är ett  för släktforskare med fokus på 1550-1750 ett oundgängligt material. Det är också viktigt för den akademiska historiska forskningen i allmänhet. Jag har tagit del av flera vetenskapliga studier (främst akademiska avhandlingar) där doktorandens av finansieringsskäl är tvingad till en begränsad undersökning. Eget studium av primärmaterialet blir då ofta inte att tänka på alternativt begränsat; det tar för lång tid. Man tar då till nödlösningen att använda de olika domboksutgåvor som finns.
 
Jag tror därför det kan finnas stora vinster, inte bara för släktforskare utan även för den akademiska forskningen, om Släktforskarförbundet skulle försöka normera excerperandet av domböcker. Peter Olaussson skrev om olika metoder att excerpera domböcker i Släktforskarnas årsbok '95. Han skiljde mellan diplomatarisk fulltextåtergivning,  normaliserad fulltextåtergivning,  regester, urval av domboksmål samt person- och ortregister.
 
Vilken metod bör man rekommendera? Borde släktforskare begränsa sig till metoder relevanta för dem eller finns det skäl att vidga perspektivet så att man använder metoder som gör materialet intressant även  för den akademiska forskningen.
 
Hur bör  materialet publiceras? Det är ju gott och väl om någon börjar excerpera domböcker. Men om det bara kommer till egen användning är det hela mer eller mindre förfelat. Om materialet kommer görs allmänt tillgängligt blir vinsten otroligt stor. Register på nätet? CD-skivor? Tryckta domboksutgåvor av traditionellt snitt?
 
Hoppas att detta kan väcka en diskussion mellan sommarregnen.
 
/Michael

308
15 Historia / En gård, flera ägare
« skrivet: 2008-07-20, 21:08 »
Jag vill komplettera vad Chris skrivit senast:  
 
När man pratar om jordägande i äldre tid måste man frigöra sig från hur vi ser på det idag. Ägande är själva verket ett knippe av rättigheter och skyldigheter och i äldre tid var dessa ofta uppdelade på olika personer eller intressen. Viktigast av dessa rättigheter var bördsrätten och ränterätten (olika termer förekommer). Bördsrätten var närmast det vi skulle avse med ägandet och innebär att man förfogade över själva jorden och kunde (med vissa restriktioner) sälja den.  Man kunde också arrendera ut jorden. Ränterätten var rätten till den ränta eller med modernt språkbruk skatt var förknippad med jorden (årliga räntan). Skatt utgick även på andra sätt så detta är bara huvuddragen.  
 
Om dessa två rättigheter var odelade och fanns på samma hand hade vi antingen kronojord (eller kronoskatte) eller frälsejord. I det första fallet satt kronan på båda rättigheterna och bonden som brukade jorden betalade avrad till kronan. I äldre tid fanns även sk arv och eget (Gustav I privata jordtillgångar) och kyrkojord. Successivt kom dessa under 1600-talet att uppgå i kronojorden i jordeböckerna. I det andra fallet satt båda rättigheterna på en frälseman och bonden som brukade fick betala för detta samt räntan till frälsemannen (såvida man inte hade andra lösningar bå driften inom säteribildningar). Vad avser skattejorden var dock dessa rättigheter delade. Kronan hade ränterätten och bonden bördsrätten (man talar då om odalrätt). Bonden betalade skatt till kronan.  
 
Anledningen till att det var på detta sätt var för att (med modernt språkbruk) motverka skatteplanering. Om vissa personer var skattebefriade för all jord de ägde (frälsemän) var det lönsamt för dem att köpa bondeägd jord och det fanns även utrymme för att göra det lönsamt för bönder att sälja. Vad jag förstår (detta har jag inte satt mig in så noggrannt) var det därför en tendens att frälsejorden ökade under senmedeltiden. För att få stopp på detta definierade vilken jord som var skattebefriad (frälsejord) och vilka som fick äga den (frälsemän).
 
Det finns enligt min mening många komplikationer i detta. Jag nämner några som jag noterat:
 
1. Under Johan III förekom sk bördsrättsköp. Av statsfinansiella skäl mer eller mindre tvingade kungen  bönder på kronojord att köpa bördsrätten av kronan. Ett problem var då om hemmanet skulle skrivas under skatte eller krono i jordeboken? Hemmanet hade varit krono men hade i princip samma egenskaper som skattejorden (det fanns vissa skillnader om hembud och annat). Alexander Loit har skrivit om detta och visat att det kunde ta upp till 160 år innan hemmanet flyttades från krono till skatte. Många bördsrättsköpsbrev förekommer tydligen i den Sandbergska samlingen på RA.
 
2. Skatteköpen. Förekommer från tidigt 1600-tal. I princip samma sak som bördsrättsköpen men i detaljer annorlunda och annan terminologi. De skall ha överförts till skatte i samband med köpen.
 
3. Gåvor, förläningar och försäljningar av räntan (oftast till en frälseman); merparten fölrekommer före reduktionen på 1680-talet. Om detta skedde med kronojord fick denna i princip karaktär av frälsejord. Om detta skedde med skattejorde som mottagaren av förläningen redan hade odalrätten till i princip samma sak. Men om räntan på skattejord gavs bort, förlänades eller såldes till någon som inte hade odalrätten satt ju en bonde på odalrätten. Så uppkom det sk skattefrälset. I princip borde jorden finnas under skatte och räntan borde tagits upp i avkortningen, men tydligen förekom det att jorden överfördes till frälse. I vilken utsträckning som böndernas odalrätt kränktes har varit en tvistefråga inom den historiska forskningen under 1900-talet.  
 
Under 1700-talet sker en uppluckring av reglerna så att under Gustav III (tex) bönder fick rätt att köpa frälsejord.

309
15 Historia / En gård, flera ägare
« skrivet: 2008-07-19, 12:42 »
Anders
 
Några  kommentarer: (1) Den som ägde behövde inte bruka utan kunde arrendera ut jorden. Ägaren behövde då inte ens bo på gården. Jämför om möjligt lantmäteriuppgifterna med andra källor som mantalslängder och husförhörslängder. (2) Om det inte rör sig om en friliggande gård utan en gård i en by så var före skiftesreformerna  brukandet  av jorden en i stora stycken kollektiv angelägenhet för byn.  En gård kunde då vara en tomt i byn med man- och fähus och andra  byggnader samt en andel byns jord, dvs något helt annat en de friliggande gårdar som vi idag ser som ett resultat av skiftesreformerna. (3) Det fanns också en geografisk variation i landet, tex i vilken utsträckning man bodde i byar och därmed var beroende av varandra eller inte.

310
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-17
« skrivet: 2008-07-08, 19:03 »
Korrigering: Jag har ovan skrivit Lars Gustav Bjurling, vilket är det som SSK meddelar. Han inskrevs dock vid Uppsala universitet 1716 som Laurentius Gustavi Suderm. (Uppsala universitets matrikel 1700-1750, sid 106) och vid Snerkes nation som Laurentius Gustavi Bjurling (Södermanland-Närkes nation. Biografiska och genealogiska anteckningar om i Uppsala studerande Södermanlänningar och Närkingar 1595-1900, #1742). Även Hagström skriver Laurentius Gustavi.
 
Alltså INTE Lars Gustav Bjurling utan Lars Gustavsson Bjurling.
 
(Meddelandet ändrat av Milton den 08 juli, 2008)

311
Aschebergs regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2008-07-04, 15:20 »
Två kommentarer: (1) Arkivet Regementsräkenskaper -1723 går just till 1723, men  inte för alla regementen. (2) Kollade vad som fanns skannat hos SVAR (vilket jag inte gjorde tidigare) och det finns skannade GMR för detta regemente 1689, 1694 och 1708/1715 (alltså bara dessa två år och inte perioden 1708-1715). De är inte indexerade (vilket hittills bara är gjort för ett fåtal regementen).
 
Min erfarenhet av GMR för Södermanlands regemente (som är indexerat på kompaninivå) att det är mycket lättillgängligt med Grill vid sidan om, även om uppgifterna är knapphändiga. Bohusläns regemente har jag inte studerat.

312
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-07-04, 12:44 »
Kan tilllägga  litteratur utöver vad som nämnts ovan. Det rör sig om Margareta Revera & Rolf Torstendahl,  Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige, Studentlitteratur 1979. Detta är en samlingsvolym som bla innehåller uppsatserna När kronans jord blev böndernas. Bördsrättsköpen under Johan III:s tid av Alexander Loit, Hur böndernas hemman blev säterier. Ett användningsområde för frälsegodsen under storhetstiden av Margareta Revera (undertiteln skall nog vara Ett användningsområde för 'Frälsegodsen under storhetstiden'  eftersom det handlar om Almquists verk)   samt Hur böndernas jord blev kronans av Åke Hermansson. Det finns ytterligare intressanta uppsatser i boken men det är dessa tre som ansluter till denna diskussions tema.

313
Aschebergs regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2008-07-04, 11:59 »
I Braunstein Sveriges arméförband 1900-talet omnämns  (sid 77) Riksänkedrottningens livregemente till häst. År det måhända samma? Den frågan kan jag tyvärr inte svara på. Är det samma regemente så sammanslogs det 21 dec 1721 med Bohusläns kavalleri- och dragonregemente (från 1791 Bohusläns regemente). Enl NAD har KrA  ett arkiv  Regementsräkenskaper 1636-1723 som innehåller 028 Sverige Riksänkedrottningens livregemente till häst. (GI Diverse räkenskaper, totalt 41 volymer årsvis 1680-1720). Verkar innehålla rullor.  Materialet är inte filmat. Det är enda träffen i NAD på detta regemente.

314
Yrken P / Professor
« skrivet: 2008-06-09, 19:57 »
Jag förstår vad [du] menar och är väl i praktiken överens, även om jag inte tycker att diskussionen var vilseledande.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 09 juni, 2008)

315
Yrken P / Professor
« skrivet: 2008-06-09, 19:18 »
Detta (En amerikansk professor anses inte motsvara en svensk dito.) förstod jag inte, Göran. Menar du att en amerikansk full professor (som man normalt sett bara kallar professor) inte motsvarar en svensk professor? Eller menar du att att någon som i allmänna ordalag kallas professor skulle kunna vara assistant professor eller associate professor och om så är fallet inte är likvärdig med full professor? Eller något annat?

316
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-06-04, 19:38 »
Om frälserätten vore bättre än alternativ placeringar är det svårt att föreställa sig att någon skulle vilja sälja annat än av samma skäl som staten gjorde på 1600-talet; att snabbt få likviditet. Snarare är det rimligare att tänka sig att frälserätten är sämre än alternativa placeringar rent financiellt. Innehavarna blir då sittande med dem. Ur minnet har jag för mig att räntan var nominellt fastställd, så då är detta inte svårt att tänka sig. Enskilda bönder kan ha särskilda skäl att även vilja ha frälserätten och är då villiga att lösa ut innehavaren.
 
[Tillägg: Men om så vore fallet faller ju köpeskillingen så då är vi tillbaka på gå.]
 
(Meddelandet ändrat av milton den 04 juni, 2008)

317
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-06-03, 22:19 »
Men han måste ju förvärva frälserätten. I princip så borde måste bonden ut med ett kapital vars årliga kapitalkostnad borde vara likvärdig med jordräntan i en marknad i balans. Finansiellt borde det inte vara ngn skillnad utan bonden köper om han föredrar att lyfta jordräntan framför att lyfta den alternativa avkastningen på kapitalet.

318
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-06-02, 18:34 »
Berit du skrev: Om man detaljgranskar som jag gjort kan man nog finna alla möjliga variationer trots att lagar o förordningar uppifrån säger annat. Vad jag förstår från litteraturen är det en korrekt slutsats.

319
Frälserätt / Frälserätt
« skrivet: 2008-05-31, 23:03 »
Vi spänner i diskussionen över en ganska lång period (1500-1800-tal) under vilken formella regler, praxis och terminologi ändrades. Jag tror därför inte vi skall generalisera för mycket utan ta varje period kanske varje fall för sig. En avgränsare i tiden är åren strax före och fram till 1734 tillkomst; då ändrades väldigt mycket.  Möjligen finns det också skillnader i terminologi före och efter.

320
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-31, 22:17 »
Håller med dig Ingemar. Jag tror inte analogin med skattefrälse/frälseskatte håller. Jag har sett exempelvis kronoskatte i betydelsen skatte i lantmäterimaterial från 1700-talet samt i litteraturen (Heckscher).
 
En sak är dock dessa definitioner, en annan sak hur ett faktiskt hemman kom att behandlas ur skattesynpunkt. Behöll tex bonden på ett skattefrälsehemman sin äganderätt eller bördsrätt när ränterätten överfördes till frälse. Min slutsats baserad främst på Heckscher är att man inte kan generalisera utan studera ur hemmanet redovisades i jordeboken, studera ev fastebrev, köpebrev och eventuella uppud i häradsrätten etc. Heckscher menar tex att det mycket väl kan vara så att ett hemman som fromellt är skatte, säg, frälseköps och därmed borde bli skattefrälse medan det i praktiken blir frälse.
 
Det fall som upptar mig just nu är Harbro by i Björnlunda socken. Det rör sig om tre fulla jordebokshemman vilka alla förlänas under 1600-talets första halva.  Till saken hör att dessa tre hemman definitivt inte är gammalt frälse och i de jordeböcker jag hittills gått igenom i Södermanlands handlingar (1593-1630) rubriceras som skatte tom 1628.  
 
År 1627 sker dock en sk allodialdonation (dvs donation med full äganderätt) av ett av hemmanen till översten Alexander Leslie (Almquist, Frälsegodsen 2:1 sid 364) och 1630 av ytterligare ett till Mårten Wewitzer Rosenstierna (samma källa). Av en karta från 1688 i Lantmäteriverkets arkiv (akt 04-BJA-15) framgår att dessa båda donationer (med 1700-talets terminologi) avser Harbro uppgård (nummer 1) och Harbro mellangård (nummer 2). Det återstående hemmanet, Nedergården, frälseköps 1648 av Casper Lillecrona (Almquist a.a. cit sid 369)
 
Jordeböckerna 1629 respektive 1630 noterar allodialdonationerna (som donationer) men klassar hemmanen fortfarande som skatte. Jag har ännu inte gått igenom jordeböckerna efter 1630 i ULA men RA mantalslängder 1642, 1647 och 1648 klassar fortfarande Mellangården som skatte medan Uppgården klassas som frälse. Åren 1649 och 1650 klassas alla tre hemmanen som frälse. Detta trots att de alla tre borde haft karaktär av skattefrälse (om nu jordebokens uppgifter att de var skatte var korrekt).
 
Nåväl, from 1651 redovisas dock Daga härads mantalspenningar i Livgedinget även om (som noterats ovan) Livgedingets innehavare inte uppbar mantalspenningen. Redovisningen av denn sker dock  inte under Södermanlands län utan under Livgedinget (med hertig Karl Gustafs förläning) 1751-1718 [rättelse: 1651-1718 skall det ju vara!]. Helt plötsligt noteras inte jordnaturen. Möjligen kan detta bero just på att jordräntan tillföll den till vilken Livgedinget hade förlänats (under de första åren änkedrottning Maria Eleonora respektive hertig Karl Gustaf) varför detta inte var relevant att notera för de kronans tjänstemän som skulle uppbära mantalspenningen.  
 
Jordeböckerna och avkortningarna i densamma kanske kan ge bättre besked. Notabelt är dock att den åberopade lantmäteriakten  från 1688 anser att dessa tre hemman är skatte. Mitt problem är dock att utröna vad som under dessa år hände med bördsrätten, vilket fn är oklart. I vart fall är det klart att 22 januari 1686 får Jakob Wattrang fasta på två hemman i Harbro genom att han höper dessa av Hedvig Horn (RA, Wattrangska släktarkivet, Pergamentshandlingar, kartong 2, brev nummer 12). Detta är en del av hennes arvegods efter fadern fältmarskalken Gustaf Horn och de säljs med hennes svågrar Nils Bielkes och Axel Lejonskjölds samtycke.  Här finns också den traditionella uppräkningen av allt som ingår i hemmanen, som om hon också hade bördsrätten. Dessa två hemman bör vara de som Leslie och Rosenstierna fick i donation (Uppgården och Mellangården) och som såldes till Gustaf Horn. Reduktionen har varit inblandad under mallantiden men exakt vad som hänt har jag ännu inte klarlagt. Så här långt är dock min slutsats att det ser ut som om skattefrälset faktiskt övergått till rent frälse trots alla noteringar om skatte. Men det återstår alltså att verifiera.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 31 maj, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av milton den 31 maj, 2008)

321
Genealogisk Ungdoms Fond / Genealogisk Ungdoms Fond
« skrivet: 2008-05-30, 21:17 »
Stiftelse eller inte spelar ingen roll. I vilket fall som helst finns det en fondstyrelse som bestämmer om hur de utdelningsbara medlen skall användas. Problemet med denna fondstyrelse är att den inte gjort något på senare tid. Problemet med förvaltningen som är förbundsstyrelsens ansvar är att den inte skötts så att ens kapitalet bevarats realt under senare år. Det tycker jag man kan vara enig om.
 
Förbundsstyrelsen har dock också under förra året gett förslag på hur fondens utdelningsbara skall kunna användas men det är som Ted skrivit ovan upp till fondstyrelsen att besluta om detta. Förbundsstyrelsen har också under förra året initierat en översyn av förvaltningen.

322
Genealogisk Ungdoms Fond / Genealogisk Ungdoms Fond
« skrivet: 2008-05-30, 20:05 »
Ett överslag: Vid utgången av 2002 var kapitalet 107.300 varav 16.700 var utdelningsbart och 600 kr det årets avkastning. Nu är kapitalet 108.000. Avkastningen har alltså (inkl 2002) varit 1.300 kr varav 10% (130 kr) skall läggas till kapitalet (förbundet har ju inte gjort anspråk på sina 10% så jag utgår ifrån att de är utdelningsbara). Utdelningsbart av avkastningen 2002-2007 är alltså 1.170 kr varför den del av kapitalet per 1 januari i år som är utdelningsbar bör vara 17.870 kr.

323
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-30, 18:08 »
Jag fortsätter avdelningen litteraturtips allteftersom min egen inläsning på området jordnaturer fortsätter:
 
1. Sam(uel?) Clasons avhandling från 1895: Till reduktionens förhistoria. Gods- och ränteafsöndringarna och de förbudna orterna (skall alltså vara förbudna). Vet inte hur den står sig akademiskt men den blir nog värdefull för mig pga sin utomordentligt utförliga och kommenterade källförteckning där många ingångar till det kamerala materialet ges. Själva avhandlingen är rättshistorisk inriktad även om den framlades på filosofisk fakultet.
 
2. Eli Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa 2: Hushållningen under internationell påverkan 1600-1720 (kap 2 'Godsavsöndringarna och reduktionen'), Bonniers, 1936. Heckscher är en verklig guldgruva. Han har inte ett begränsat kameralt eller rättshistoriskt perspektiv utan sätter in saker och ting i ett större samhälleligt sammanhang. (Man får tex en inblick i dåtidens skatteplanering när Heckscher förklarar varför det är lönsamt att frälseköpa hemman som avkastar 3-4 procent när en alternativ placering ger 6 procent.) Han betydligt mer kompakta Svenskt arbete och liv ger dock inte lika mycket på den här punkten. Samma sak gäller dock här; oklart hur den stått sig akademiskt.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 30 maj, 2008)

324
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-25, 21:34 »
Bengt,
 
Vill dock rekommendera Winbergs arbete (i allmänhet om det vårt samtal rört) där en diskussions förs utifrån dels den juridiska doktrinen så som den framkom i landslagen, senare förordningar och 1734 års lag som kunde säga en sak, dels de olika lagstiftningsförslag som framkom under 16- och 1700-talen som kunde säga något annat dels domstolarnas (häradsrätternas, [tillägg: lagmansrätternas,] hovrätternas och riksrådets) avdömda praxis som kunde vara något tredje. Mitt intryck är att det på inte sätt har varit en rätlinjig utveckling utan att det böljat fram och tillbaka när det gäller böndernas rättigheter.
 
En fråga där det uppenbarligen svängde fram och tillbaka var det pris som skulle betalas vid uppbud eller hembud; enligt mätismanna ordom (alltså enligt värdering) eller det pris som (den oskyldige) köparen var villig att betala (dvs marknadspris). Jag har dock inte sett att Winberg diskuterade prissättningen när hembudet gällde frälse/kronoskatte.
 
Vad gäller ditt inlägg 24 maj (23:10) om att det var jordeboksräntan som frälserättsinnehavaren förfogade över instämmer jag helt och hållet. Samma förhållande gällde exempelvis Livgedinget (inkl Hertig Karl Gustafs förläning) under 1600-talet. Jordeboken återfinns under Livgedinget som uppbar jordeboksräntan till änkedrottningen medan mantalslängderna återfinns hos länstyrelserna som uppbar mantalspenningen till kronan.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 26 maj, 2008)

325
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 22:13 »
Jag tycker definitionen var glasklar och helt och hållet överenstämde  med vad jag redovisat ovan 20 maj.  Nyheten var dock att det tredje sättet den kunde uppkomma.

326
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 11:43 »
Bengt, vad som var mest föremånligt berodde väl på vad man fick betala för att inneha en viss rättighet. Om räntorna var olika för olika jordnaturer bör detta ha avspeglats i olika priser för de olika börds/besittningsrätterna i samband med överlåtelse. Om det fanns skillnader [tillägg: när man tar hänsyn till såväl inköpspris som räntan] gissar jag att de inte var bestående.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 24 maj, 2008)

327
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-24, 11:29 »
Bara några kommentarer:  
 
(1) Clementsson & Andersson gör ingen koppling mellan skatteköp och skattevrak. Inte heller jag.  Är uttrycket skattekrono lokalt begränsat eller är det använt över hela landet?  
 
(2) Arv och eget har jag i det här sammanhanget inte sett i betydelsen gammalt frälse i allmänhet. Däremot är det ju i jordböckerna in på 1600-talet fortfarande en egen kategori som härrörde från de Gustav Erikssons privata gods som senare i praktiken sammansmälte med kronans. Se tex Ulf Söderberg, Gustav I:s arv och eget i Uppland - en godsmassas framväxt, organisation och förvaltning, Studier till Det Medeltida Sverige 1, Stockholm 1977.  
 
(3) Frågan vad som händer med med dden frälseränta en bond tillköpt sig är intressant men jag har inte tittat närmare på det. Det är dock det problemen Ekebergs utredning från 1911 tar upp. Huvudfrågan var då om jag förstår det rätt huruvida dessa frälseräntor skulle lösas in; dvs de uppbars fortfarande in på 1900-talet. (Parantetiskt ser jag nu att även termen kronofrälse förekommer i den utredningen. I utredningen förekommer också ett ganska stort antal kontrakt från tre århundranden som exempel.)  
 
(4) I modernt språkbruk är ägande helt och odelat. Man kan visserligen samäga så att man äger en andel av något. Men en uppdelning av olika rättighetsslag på olika parterna är ett perspektiv som vi inte är så vana vid. Så när vi säger äganderätt så är det bördsrätten vi avser, en rätt som inte var så ovillkorlig som idag; i synnerhet inte innan 1734 års lag. Och bördsrätt var dessutom tvetydigt eftersom det dels kunde stå för den som ägde gården dels för den latenta rätt dennes släktingar kunde göra gällande vid ägarbetyden av olika slag.
 
[Tillägg: Skrevs innan Bengts inlägg 11:23]
 
(Meddelandet ändrat av milton den 24 maj, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av milton den 24 maj, 2008)

328
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-23, 23:42 »
1. Ränta och skatt stod tidigare för samma sak nämligen skatt i modern mening (se tex Winberg som nämnts ovan). Den kunde uppbäras av tex en frälseman eller kronan beroende på jordnaturen.
 
2. Clementsson & Andersson i Släktforska vidare sid 84 skriver att kronoskattejord var skattejord som tidigare varit kronojord. Jag har inte sett uttrycket tidigare, inte heller uttrycket skattekrono. Gissningsvis skulle detta analogt kunna  vara jord som tidigare varit skatte, tex pga att det blivit skattevrak (dvs ej ägaren har inte kunnat betala skatten och ingen i släkten har utnyttjat bördsrätten för att betala skatten och få jorden).
 
3. Vad gäller gammal skatte ännu en gissning. Almquist i Frälsegodsen i i Sverige under Storhetstiden använder termen gammalt frälse för jord som i princip var frälse innan 1600-talets förläningsinflation. Möjligen kan denna term ha en liknande betydelse, dvs jord som varit skatte redan under medeltiden eller 1500-talet.

329
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-23, 16:32 »
Svaret på min utkastade fråga är att man går till Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden. Almquist går där igenom härad för härad de olika donationerna, av vilken sort de var, känna för beslutet samt också något kort om gårdarnas fortsatta proveniens.

330
Mats, Visst är det som du säger. Det finns andra frågor som som reses i dessa fora som inte har karaktären av cykelställsfrågor. Och visst kunde styrelsen vara bättre på att diskutera dessa. Men som jag skrivit ovan så finns det en tendens till att man avhåller sig av de skäl som berörs i punkten 1.
 
Eivor. Jag gör då följande reflektion. Om svaret ligger bakom en Google-sökning varför då inte googla först? Eller slå i ett uppslagsverk. Jag kan mycket väl tänka mig att många inser att vissa frågor kan få sitt svar med så enkla metoder och därför anser att frågeställaren bör göra detta själv. Därför svarar man inte.  
 
När jag ställer en fråga innebär det att jag ber andra avsätta tid för något som jag tycker är angeläget. Det är inte självklart att frågan är lika angelägen för andra. Om man själv då inte avsatt tid för att lösa frågan genom att söka på AF, googla eller slå i ett uppslagsverk på biblioteket och dessutom visat att man gjort detta, varför skall då andra avsätta sin tid?  Jag tror att det gäller att visa att man ansträngt sig och att man har kört fast. Visat att jag med mina kunskaper och resurser nått gränsen  för vad jag förmår. Då blir andra mer angelägna att hjälpa till.

331
1. Jag tycker det är lite märkligt att när jag deklarar mina personliga bevekelsegrunder så blir det helt plötsligt styrelsens uppfattning (trots att jag uttryckligen säger att jag bara talar för mig själv!). När jag skriver  ...att ägna en massa tid åt cykelställsfrågor istället för åt väsentligheter blir det oväsentliga cykelställsfrågor (dessutom inom citationstecken för att riktigt understryka att man uppger sig citera ordagrannt). Då handlar det inte om samtal och diskussion utan om agitation. Man tillskriver andra en uppfattning de inte självklart har genom att skruva lite på citeringarna och tolkningarna. Är det någon som fortfarande  är förvånad över att man tröttnar på att delta?
 
2. Jag menar att många av de frågor som rör Rötter, Anbytarforum och Förbundsforum är cykelställsfrågor. Det är påtagliga och viktiga för enskilda användare och har karaktären att de flesta kan sätta sig in i dem, men oviktiga i förhållande till andra frågor som tex ekonomin (som inte heller är lika lättbegriplig). Det är inte rimligt att alla dessa detaljfrågor skall behandlas av styrelsen eller att man som enskild läsare av Rötter eller användare av Anbytarforum skall förvänta sig enskilda styrelseledamöter skall ha synpunkter on demand. Därför är ett stort antal frågor (inte bara rörande AF/FF) delegerade till anställda eller enskilda förtroendevalda. Under de snart två år jag suttit styrelsen har (trots detta) en enligt min mening fullständigt orimlig andel av styrelsens sammanträdestid (vilken är begränsad till ca 35-40 timmar på ett år  oräknat de två möten som sker i anslutning till Riksstämman och som i stort ägnas åt aktiviteterna under Släktforskardagran och åt konstituering; ca 8-10 timmar fördelat på två dagar per sammanträde med totalt 4 sammanträden per år) använts till att diskutera sådana detaljfrågor. Ett skäl är de förväntningar om respons från styrelsen som uttrycks på AF/FF.
 
3. Jag vill ta upp ett annat problem på AF i anslutning till vad Eivor nämnde tidigare. Hon skrev att hon kände att det hon ställt frågor som mötts av tystnad och fortsatte Det handlar mer om känslan att man skall söka överallt innan man ställer en fråga.  
 
Jag tycker inte man kan ställa kravet på en frågeställare skall ha letat överallt; varför skulle man annars ställa sin fråga? Och jag tror inte det är förklaringen till en ev tystnad är detta (nu följer jag inte resenadediskussionen hur tonläget är just i den tråden). Däremot framgår följande av ordningsreglerna: När du ställer frågor på Anbytarforum ska du alltid ange vilket förarbete du gjort. Vilka källor har du redan kontrollerat? Källor som många har tillgång till är de vanliga cd-skivorna. Vet du exempelvis att svaret inte finns där så ange det. Om du inte meddelar vad du redan gjort kan andra i onödan upprepa din forskning i svaret till dig. När så inte sker kan jag tänka mig att många struntar i att intressera sig för frågan.

332
Ett par av svaren ovan på mitt inlägg tycker jag utmärkt väl demonstrerar det jag avsåg med en oändlig rad av krav på besked och insinuant ton. Min respons på det är inte att utbrista Låt oss sköta detta! Tvärtom: Mitt svar är att andra får sköta detta för jag avgår i Malmö, bla (om än inte enbart) av detta skäl.
 
(Meddelandet ändrat av Milton den 21 maj, 2008)

333
Frälserätt / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2008
« skrivet: 2008-05-20, 22:55 »
Det handlar väl om att skilja mellan två olika slags rättigheter; dels bördsrätten och dels ränterätten. Om de här rättigheterna var odelade så att det var en och samma rättighetsinnehvare som hade dem var det fråga om kronojord (kronan hade båda rättigheterna) eller frälsejord (rent frälse; en frälseman hade båda rättigheterna). Rättigheterna kunde också vara delade. Bördsrätten finns då oftast hos bonden/brukaren. Om ränterätten tillhörde kronan var det skattejord om den tillhörde en frälseman sk blandat frälse.  
 
Det är väl det senare fallet med blandat frälse som diskuteras här. Och då är det frågan om sk skattefrälse (kronan har på något sätt överlämnat/överlåtit ränterätten till en adelsman) eller frälseskatte (en frälseman har överlåtit bördsrätten  till en bonde; detta är huvudfallet men det finns ytteriligare fall som är lite annorlunda). Det är (gissar jag) frälseskatte som Bengt observerat.
 
Min egen läsning av litteraturen är ofullständig men jag kan rekommendera Birger Ekberg, Om frälseränta. En rättshistorisk utredning, Stockholm 1911, som enligt nyss avlidne Christer Winbergs Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier., Rättshistoriskt bibliotek, band 28, Stockholm 1985 är standarverket i frågan. Möjligen kan den ge svar på frågan om konsekvenserna av böndernas stärkta rättigheter 1789.  
 
En intressant fråga är innebörden av bördsrätten, en fråga som bla Winberg undersöker men där finns också Maria Ågrens doktorsavhandling från 1997, Att hävda sin rätt. Synen på jordägande i 1600-talets Sverige speglad i institutet urminnes hävd, Rättshistoriskt bibliotek, band57.
 
Vill själva kasta en ut en fråga i sammahanget som rör skattefrälset. Jag har kunnat konstatera att jordbokshemman som konsekvent klassats som skatte i jordeböcker och mantalslängder under 1600-talet benämns frälsedonation eller liknande i en lantmäteriakt från 1680-talet . I jordeböckerna ca 55-60 år tidigare har enstaka år samma noteringar funnits på samma två skattehemman. (Vilket var intressant eftersom det gav en metod att säkert koppla notiser om innehavare av jordebokshemman på 1630-talet till kartan i lantmäteriakten.) Jag har då dragit slutsatsen att det rör  sig om skattefrälse. Men vilken är källan där donationen av ränterätten är dokumenterad? Är det i Riksrådet eller i något annat forum som beslutet fattas.

334
Flera har ansett att AF inte är lika spännande och aktivit som innan avgiftsbeläggningen. Jag håller väl i allt väsentligt med om det men jag tror inte det har avgiftsbeläggningen att göra. Jag ser flera  (ungefärligen) samtidiga händelser som kan förklara det.
 
1. Förbundsforum har gett en legitm plattform för alla organisatoriska diskussioner. Därmed har debatter om debatter försvunnit vilket väl är bra?
 
2.Medeltidsduskssionerna är frånvarande. Detta hände nog innan förändringarna på AF och införandet av FF. Jag tror förklaringen ligger i att flera av de kunniga skribenterna fått förändrade villkor för sitt forskande och därför ej deltar.
 
3. Överlag gäller detta föresten med många namnkunna släktforskare som jag saknar på AF. Jag tror dock inte det beror på AF/FF. Jag försöker få flera av dem att skriva i SGT, men med begränsad framgång. Det är jobb, familj mm som får gå före. Min slutsats är att flera personer inte har möjlighet att just nu vara lika aktiva släktforskare som tidigare. Men det finns också undantag; trådarna om resandeforskningen till exempel.
 
4. Ingen Burediskussion (tack!).
 
När det gäller diskussionerna på FF och det faktum att få styrelseledamöter deltar kan jag bara svara för mig själv. Det långa talets korta mening är att jag har tröttnat. Inte bara den oändliga raden av krav på besked från styrelsen i cykelställsfrågor (vilket naturligtvis tvingar styrelsen att ägna en massa tid åt cykelställsfrågor istället för åt väsentligheter). Utan också den ofta insinuanta tonen (se ovan som exempel).  
 
Äsch, nu slutar jag och skriver ett inlägg om jordnaturer på AF istället. Det är mycket roligare.

335
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 28 april, 2008
« skrivet: 2008-04-28, 22:14 »
Det stod först att röstsiffrorna var 54-56 (dvs 54 för bifallsyrkandet och 56 för avslagsyrkandet). Det korrekta var 44-56. Jag räknade själv rösterna tillsammans med rösträknarna och redogjorde för resultatet för årsmötet. Detta har meddelats Rötterredaktionen, varpå texten fick sin nuvarande lydelse.

336
Enskilda arkiv, samlingar och register / Örnbergska samlingen
« skrivet: 2008-04-28, 21:05 »
Örnbergska samlingen på Vadstena landsarkiv är numera digitalisterad och finns tillgänglig i SVARS:portal. Har man tur kan man hitta kompletterande material till det som Örnberg publicerade i Svensk slägtkalender/Svenska ättartal, tex korrespondens, anteckningar mm. Har man otur hittar man inte ens det publicerade materialet

337
Ted, du och jag är de två i styrelsen som skrivit inlägg i denna tråd. Så Stefan var nog inte tveksam om huruvida du läste den. Den tveksamheten gällde de övriga i styrelsen.

338
Jag kan inte undvika att kommentera Jojjes anmärkningar om SGS: Du glömmer, Jojje, att när SGS bildades var inte samarbete med GF och förbundet ett alternativ.  Upplägget för  GF och förbundet var då (i slutet av 2003) ett  samarbete om en gemensam kvalitetspublikation, med, om jag kommer ihåg rätt, inriktning på att det skulle bli en årsbok. Vi var många som då befarade att SoH som vi kände den skulle försvinna. SGS var då lösningen (även om det skulle ta en tid) för att säkra en tidskriftsproduktion av SoH-typ. Det betyder inte att samarbete mellan SGS och GF eller förbundet är uteslutet i framtiden.

339
Enligt min uppfattning har Jörgen helt rätt: Det finns ingen annan hållbar metod att ange källorna än att ange dem som om man hade använt orginalhandlingen, säg en husförhörslängd på landsarkivet. Det innebär att de signa som man bör ange är de som finns i arkivförteckningen i respektive landsarkiv. Det undantag från den huvudregeln som jag kan komma på är om man använt sig av en tryckt källutgåva, men då handlar det väl oftast inte om kyrkoarkiv.  
 
Oftast finns handlingen i NAD så att man kan kontrollera det den vägen. De senaste exemplet jag råkade ut för där så inte var fallet beskrev jag . Det handlade om Genlines Orsa DII:3 1776-1784 (en kommunionlängd). Kontroll i NAD ger vid handen att den inte finns. Det visar sig efter kontroll med ULA och Orsa församling dels att längden inte är levererad till ULA pga att Orsa är en sk dispensförsamling och dels att den i aktuell aktivförteckning, vilket visar sig vara den för Skattunge kyrkoarkiv, heter Skattunge DII:2 1776-1784. Inte heller denna volym finns i NAD.  
 
På sina håll är förvirringen total. Jag brukar använda Hedemoras husförhörslängder före 1800 som exempel.  Det är faktiskt bara de tre första volymerna som täcker perioden fram till 1717 som har exakt samma betckning i NAD, SVAR (mkrofiche) och Genline. Genlines Hedemora A:13 motsvaras tex av SVARs (fiche) AI:6b och den aktuella beteckningen i NAD/ULA AI:7b. Ofta (men inte alltid) överenstämmer årtalsintervallen på volymerna. I detta exempel har alla tre intervallet 1744-1758. Därför bör man även (som Ulf Berggren lärde mig för några år sedan på annan plats i detta forum) ange detta årtalsintervall. En användbar källbeteckning skulle i detta fall då bli Hedemora AI:7b 1744-1758. På det sättet underlättar man också för framtida forskare om det aktuella kyrkoarkivet i framtiden skulle omorganiseras så att det påverkar arkivsigna.
 
Om man nu av något skäl inte vill eller inte kan använda sig av det i arkivförteckningen korrekta arkivsignat bör man i vart fall gör klart om man använt Genline eller SVARs mikrofiche så att eventuella läsare vet i vilken värld han eller hon befinner sig.

340
Skattunge / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2012
« skrivet: 2008-03-06, 13:32 »
Jag vill bara delge en observation som andra ev kan ha nytta av. Jag har via Genline använt en kommunionbok som hos dem har signum Orsa DII:3 1776-1784. Den omfattar bara Skattungbyn. Den finns dock inte i NAD (dvs arkivförteckningen i Orsa kyrkoarkiv eller för den delen i Skattunges). Den finns dock som mikrokort hos SVAR med det något rumphuggna signumet Orsa DII (inget ordningsnummer). ULA meddelar att volymen aldrig blivit levererad då Orsa är en vad de kallar dispensförsamling. Orsa församling bekräftar att volymen finns kvar hos dem, MEN med signum Skattunge DII:2 1776-1784.

341
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 02 mars, 2008
« skrivet: 2008-02-21, 23:07 »
Att förbundsstyrelsen inte tog ställning till frågan betyder inget annat än att frågan inte var ett ärende på det senaste styrelsesammanträdet. Styrelsen sitter inte kontinuerligt i plenum  och beslutar saker varför nästa beslutstillfälle är vid nästa sammanträde sista fredag-lördag i april.

342
Mats,
 
Jag har inget problem med att man frågar vad innebörden i styrelsens beslut är. Jag har inget problem med att man kritiseras hur vi i styrelsen formulerat våra beslut. Jag har inget problem med att innehållet i våra beslut kritiseras. Men jag får problem när vårt goda uppsåt ifrågasätts.
 
Om sakfrågan, avgiftsfinansieringen: Robert Heinlein myntade i sin SF-roman Uppror på månen akronymen TAN STAAFL (There ain't no such thing as a free lunch). Uttrycket kommer ursprungligen från amerikanska barer som marknadsförde sig löften om FREE LUNCH. Naturligtvis var luncherna inte gratis utan drinkarna i motsvarande mån mer.
 
Det har framförts att föreningarna i någon mening redan betalt för AF/FF genom sin organisationsavgift. Men då har man inte klart för sig vad man får för 9 kr per medlem. Organisationsavgiften genererade 638 tkr under 2007 vilket är mindre än 7% av förbundets totala intäkter. I år sjunker övriga intäkter varför organisationsavgiften i runda tal kanske ger 10% av de totala intäkterna. För de pengarna får man inte ens en anställd i en skrubb som sköter medlemsregistret samt en riksstämma.
 
Precis som Släktforskarnas årsbok och Släkthistorisk forum måste Nättidningen Rötter med underavdelningarna som AF i vart fall ge ett bidrag till sina egna kostnader, helst täcka dem, och i bästa fall ge ett bidrag till förbundets övriga verksamhet. Det finns ingen realism i ett upplägg där Rötter/AF helt skulle finansieras med organisationsavgiften.
 
Innan avgiftsbeläggningen infördes betalades Rötter/AF naturligtvis i allt väsentligt via förbundets övriga intäkter; exempelvis intäkter från försäljningen och bidragen till Rötters vänner. 2007 var visserligen ett bra år för bokhandeln pga den nya versionen av Dödboken, men det kommer att dröja innan vi har en sådan produkt igen. Därför måste förbundet dels sänka sin kostnader, dels söka sig nya intäktskällor.  
 
Det vore oansvarigt av styrelsen att inte pröva möjligheten att avgiftsfinansiera AF; det är det som görs nu med utvärdering efter ett år. Självfallet finns det negativa konsekvenser, bla genom att kan bli färre inlägg. Hur stor den är får det kommande året utvisa.

343
Ingegerd, det är klart att det fattas en del i den meningen om den ensam skall ge innebörden av Rötters vänner. Men det är inte Mats riktar in sig på, utan han skriver att Ted (=förbundsstyrelsen) mycket väl vet att det man skriver är fel.
 
Björn, jag förstår inte varifrån  du får att Rötters vänner skall upphöra. Om du tolkar  förbundsstyrelsens uttalande på det sättet så är det en feltokning.

344
Mats
 
Det framgår tydligt i Teds (=förbundsstyrelsens) inlägg att alla medlemmar i förbundets medlemsföreningar har tillträde, att det krävs ett användarkonto på Anbytarforum för att använda Förbundsforum samt att användarkonto kostar 100 kr. Men att skriva Att ovanstående är fel vet du säkert redan, men ... är ju att påstå att vi i förbundsstyrelsen medvetet skulle försöka föra medlemsföreningarna och Rötters läsare bakom ljuset! Att vi skulle veta att det vi skriver inte är sant.
 
Jag har inget problem med att acceptera att det finns dem som inte håller med förbundsstyrelsen i sakfrågan och som argumenterar emot det upplägg vi beslutat om, exemplvis som Anders Berg ovan. Poängen med Förbundsforum är att sådana synpunkter skall kunna framföras. Lars-Olof fortsatte på ett sakligt sätt med en problematisering av finansieringsfrågan. Men om man söker misstänkliggöra varandras avsikter upphör ju grunden för ett vettigt samtal.
 
Tro mig på mitt ord: Förbundsstyrelsen menar inte att orden att alla medlemmar i förbundets medlemsföreningar har tillträde innebär att Rötters läsare har fritt och gratis tillträde till Förbundsforum. För att kunna göra den tolkningen måste man läsa orden utryckta ur sitt sammanhang och blunda för resten av den text som står i inlägget.  
 
Om man ärligt inte skulle förstå vad avsikten med texten är så är den naturliga reaktionen inte att misstänkliggöra förbundsstyrelsens avsikter utan att fråga: Vad menar förbundsstyrelsen egentligen?

345
Kjell, jag tycker du skall fundera både en två gånger över ditt ordval.

346
Kjell Weber har dubblerat sitt inlägg under Lokalisering i framtiden; jag svarar honom där.
 
Chris uppfattning är också den som lokaliseringskommitten (som förbundsstyrelsen tillsatte på uppdrag av Riksstämman efter en motion från Föreningen DIS) tidigare gett uttryck för. Det är också den linje som förbundetstyrelsen gått på när det gäller de förändringar som man beslutat om när det gäller lokaler.

347
Den 16 december meddelade Kjell Weber att man i DIS Väst sedan en tid haft en arbetsgrupp för avtalsfrågor rörande forskarstugan samt att man den 15 december diskuterat förbundets förslag (som precis som Ted skriver framfördes tidigare under hösten). Den 16 december framför man bara en invändning av teknisk natur (det står 2007 i ett avtalsförslag där det borde ha stått 2008). Man vill ha ett nytt rättat underlag och får samma dag bekräftat att det är ett skrivfel samt besked om ett snabbt svar är av nöden om DIS-Väst inte avser vara kvar i lokalen.  
 
Man kan jämföra med systerföreningen DIS-Östs hantering av motsvarande fråga i Stockholm.  DIS-Öst har varit aktiva, intresserade, konstruktiva samt även beslutskompetenta under hela processen.

348
Christina,
 
Förbundsstyrelsen har i oktober 2007 beslutat att förbundet efter 31 maj 2009 inte har för avsikt att bedriva verksamhet i Göteborg. Mitt skäl för att stödja det beslutet var att det enligt min mening inte finns ekonomiska förutsättningar för en fortsatt drift. Stora ansträngningar har gjorts för att vi skall kunna bedriva verksamheten fram till den dagen. Dessutom har DIS Väst erbjudits att ta över lokalen. Därefter har DIS-Väst dock meddelat att man säger upp hyresavtalet med förbundet (en uppsägning som är för sent inkommen; det återstår att se vilka åtgärder förbundsstyrelsen kommer att vidta med anledning av detta). DIS Väst agerande innebär att förutsättningarna för den nuvarande verksamheten förändras redan i år genom att då DIS Väst uppenbarligen avlyttar i höst. Ställ därför din fråga till DIS Väst styrelse.

349
Förbundet betalar i dagsläget ungefär 910 kr (efter hyresintäkter) för lokalerna i Sunbyberg. Flytten sänker denna kostnad till ca 270 tkr (efter hyresintäkter). Förbundets vinst på årsbasis av att flytta till Solna jämfört med att vara kvar på den nuvarande adressen i Sundbyberg är alltså ungefär 640 tkr. Kalenderåret 2008 blir det ca 10/12 av den summan, dvs drygt 500 tkr. Därifrån skall dras (som Lena skriver) engångskostnader för själva flytten och installationer i Solna.

350
Rötters vänner är alltid ett frivilligt bidrag, som berättigar till användarkonto. Man behöver inte utnyttja användarkontot, men om man gör det är betalningen till Rötters vänner ett krav.

351
Fakturor / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2008
« skrivet: 2008-01-22, 23:30 »
Var vänlig framför den synpunkten till kansliet!

352
Fakturor / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2008
« skrivet: 2008-01-22, 23:16 »
Jag ser Daniels inlägg när jag postade mitt 23:11:
 
När jag betalar min hundralapp vill jag att den ska gälla från den dag jag betalar, inte retroaktivt från 1 januari eller vilket datum man nu försöker sätta i efterhand.
 
Det är också det som är styrelsens beslut såvitt jag kommer ihåg; betalningen skall gälla 12 månader from betalninsgdag. Jag har ingen förklaring till formuleringarna på och om fakturorna annat än att det kan vara olyckfall i arbetet.

353
Principfrågan om avgiftsfinansieringens vara eller inte vara är solklar. Beslutet är fattat av styrelsen som också sagt att man skall utvärdera det ett år efter det att avgifterna implementeras. En motion med innebörden om att avgifter på användarkonton inte skulle införas bifölls inte av Riksstämman (den ansågs i enlighet med styrelsens förslag vara besvarad). Det innebär att Riksstämman ställt sig bakom styrelsens beslut. När den demokratiska beslutsprocessen är avslutad (vilket den är tills dess att styrelsen eller någon föreningsmedlem genom väcker den till liv igen), beslutet är fattat och håller på att implementeras, vad finns det då för anledning att diskutera andra alternativ? Rimligen bör en diskussion om andra alternativ initieras om man efter utvärdering (eller på resan dit) finner att det man beslutat om inne håller måttet.
 
Texterna är mycket tydliga på en punkt nämligen att det inte är självklart att kontona är gratis. Om man inte vill betala, då skall man självfallet inte göra det. Men då får man å andra sidan inget användarkonto.

354
Får jag hänvisa till Anbytarforums förstasida där man under rubriken Obligatoriskt användarkonton läsa: Styrelsen har beslutat att Anbytarforum skall vara avgiftsbelagt men betalfunktionen för detta är ännu inte klar. Under en övergångsperiod är det därför gratis för alla att använda alla Anbytarforums möjligheter. Den som redan nu betalar in 100 kr till Rötters Vänner har dock ett tillgodohavande när betalfunktionen införs.
 
Den av Daniel citerade texten (som man kommer till via menyalternativet Användarkonton) har jag inte studerat tidigare. Vad som ställer till det är ordet planer; hade det stått beslut hade det varit korrekt eftersom beslutet om avgifter på användarkonton redan är (2006) fattat av styrelsen. Vad det nu handlar om är bara när de praktiskt skall kunna implimenteras.  
 
Av texten på AF:s förstasida framgår också att om man betalar till RV behöver man inte betala extra för ett användarkonto (underförstått under den period RV-medlemskapet gäller).
 
Allt detta har också tidigare meddelats på den sk ordförandelistan (sändalista till funktionärer (främst ordföranden) i förbundets medlemsföreningar) 16 oktober och 7 december 2006 samt 9 februari 2007. Man kan också läsa sig till det mesta i Angeläget 2/2007 i förbundsstyrelsens motionssvar till motion nummer 2 (sid 23).

355
När det gäller Anbytarforum så motionerades det till senaste Riksstämman om att avgiften skulle tas bort (eller snarare inte införas), men den motionen avslogs. Därmed sanktionerades styrelsens beslut. Förbundsstyrelsen har också beslutat att avgiften skall utvärderas ett år efter den införts.
 
Förbundsstyrelsens beslut om Förbundsforum är att av dem som har användarkonto (dvs betalar avgiften) och också är medlemmar i en av förbundets medlemsföreningar så skall de också ha tillgång tillFörbundsforum. Man kan naturligtvis diskutera detta och jag ser fram emot den fortsatta diskussionen i detta forum.
 
MEN man skall dock komma ihåg att förbundsstyrelsens beslut inte var enhälligt. Det alternativa förslaget var en modell som skulle ge än mer begränsad access till Förbundsforum. Jag har dock uppfattat det som att de i styrelsen som inte stödde det vinnande  förslaget om det nuvarande Förbundsforumet nu sluter upp bakom modellen och vill ge det en chans. Rimligtvis kommer (om inget annat beslutas) konstruktionen att utvärderas samtidigt med avgiftsbeläggningen av AF.
 
Med etablerandet av Förbundsforum så finns inom Sveriges Släkforskarförbund en legitim plattform för att diskutera organisatoriska angelägenheter. Det var inte fallet tidigare; alla (inklusive jag själv) som diskuterade organisatoriska frågor på AF bröt formellt mot AF:s regler.

356
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2008
« skrivet: 2008-01-19, 23:13 »
Ursäkta Anne-marie, man vad är det du vill diskutera? Vad är det du inte får svar på?

357
Källkritik / Inte kan jag väl vara släkt med Birger Jarl?
« skrivet: 2008-01-12, 10:12 »
Fredrik,
 
Jag vill komplettera vad andra sagt om ÄSF och liknande litteratur om bla frälsesläkter.  Vi som är fritidssläktforskare gör nog klokt i att luta oss mot den litteraturen. Ett par varningar dock  
 
Man bör vara försiktig när det gäller återgivningar på nätet av uppgifter från denna litteratur. Ett skäl är att medan ÄSF och Elgenstierna redovisar stamtavlor av släkter så är vi släktforskare ofta intresserade av antavlor. Det innebär att man måste tolka litteraturen och bygga upp antavlan från många olika stamtavlor i litteraturen. Hittar man uppgifter på nätet av det slag du beskrivit så finns det goda skäl att gå tillbaka till den refererade litteraturen för kontroll. Skälet är inte bara att den som gjort antavlan kan ha gjort rena skrivfel utan också feltolkat litteraturen (det är inte helt lätt alltid för oss som är fritidssläktforskare).
 
ÄSF och liknande litteratur avspeglade dessutom (i bästa fall) forskningsfronten när de skrevs. Därefter kan naturligtvis nya rön kommit. Detta gäller kanske framförallt Elgenstierna som nu har några år på nacken. Inte sällan kan man hitta referenser till sådan litteratur här på AF. Det finns också exempel på att nya resultat presenteras här på AF. Vanligare är dock att forskare på AF kan peka på svaga punkter i härledningar i litteraturen. Det är alltså viktigt att kontrollera om det finns något mer, i synnerhet något mer modernt, skrivet.

358
Ösmo / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-04-01
« skrivet: 2008-01-02, 22:31 »
Leif
 
Visst kan du skriva in att Olof var född 1746-01-01 med angivande av Ösmo AI:11A 1817-1826 fol 107 som källa. Men eftersom det finns en del frågetecken (du hittar honom inte i Sorundas födelsebok och det finns andra källor som anger andra födelsedatum) så skulle i  vart fall jag lägga till en kommentar om just detta med angivande av de andra källorna. Samma sak gäller också uppgifterna om hustrun. Men henne bör du hitta mer om i Ösmo (Torsviken); se ex Ösmo AI:5 1766-1780 fol 148.

359
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-05
« skrivet: 2007-12-30, 15:14 »
Sven,
 
Om man som du sökte via AF-sökningen får man inte träff på Länktips. Efter en sådan kontroll har jag full förståelse för att du gjorde länktipset. Jag ber om ursäkt om du tog illa upp av min kommentar. Den var dock konsekvensen av att när jag läste ditt länktips var det första länktipset fortfarande kvar bland de mest aktuella inläggen och båda kunde alltså läsas om man bara scrollade sidan.  
 
Till Ingrid och Chris som argumenterar för en upprepning av inlägg: Skilj på att ni råkade ha nytta av ett enskilt upprepat inlägg och en situation där detta ständigt förekommer på AF.

360
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-05
« skrivet: 2007-12-29, 21:39 »
Annki,
 
Det kan man ju tycka att det är bra att meddela saker och ting flera gånger men det skulle ju bli fullständigt olidligt i längden om saker och ting upprepades. Det är därför man skall ta reda på vad som finns skrivet innan man själv skriver vilket också framgår av ordningsreglerna, exempelvis under rubriken Innan du skriver - sök, som är mest tillämpligt i detta fall. Gör man det, exempelvis söker på www.gbgtomter.se via Google-sökfunktionen, finner man att siten finns omnämnd tre gånger på AF; en gång på Länktips och två gånger då det hänvisas till den i specifika släkt- och persondiskussioner. Vad gäller detta läntips kan man konstatera att den fortfarande ligger kvar på Rötters förstasida under Tidigare nyheter längst ner.

361
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-05
« skrivet: 2007-12-27, 23:29 »
Ja Sven, det meddelades ovan redan 25 september.
 
(Meddelandet ändrat av milton den 27 december, 2007)

362
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-21, 21:58 »
Varför inte redan 2009?

363
Jag tror det är så att postnummer och postadress ligger i samma fält efter överföringen till nya AF; jag var i vart fall också tvungen att gå in manuellt  och ändra det i min profil.

364
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-12-10
« skrivet: 2007-09-25, 07:54 »
Olga Dahls material om Göteborgs tomtägare 1637-1807  finns nu tillgängligt på http://www.gbgtomter.se/index.html.

365
Övriga hemsidor, databaser och program / Wiki
« skrivet: 2007-09-13, 23:09 »
Varför inte använda svenska Wiki för detta ändamål?

366
Nej, även SVAR har bouppteckningar, om än ej på långa vägar heltäckande.

367
Om du avser Solberga (Bohuslän) husförhörslängder så meddelar NAD att Solberga AI:7 omfattar 1826-30 med lucka 1831-1835 och Solberga AI:8 omfattar 1836-40 (vilket är precis vad såväl Genline och AD har i sina bildarkiv). En fråga om orsaken till detta ställs nog bäst i sockendiskussionen för Solberga.

368
Till den ursprungliga frågan kan man lägga ytterligare en aspekt som jag inte tror diskuterats tidigare. Nämligen grafisk formgivning och funktionalitet. Nya Family Finder 2.4.4 (vad hände med 2.3?) har en massa nya ikoner för gamla funktioner som dessutom inte är intuitiva. Designen är verkligen skräckinjagande på både ikoner och bakgrundsfärger. Känns som en massa ny yta men lite substans. Skall dock finnas en ny indexeringsfunktion som dock inte förklaras ordentligt på hemsidan. Möjligen görs det i den usla hjälpfunktionen, men jag orkar inte spela mig igenom tillräckligt mycket av visningen för att se om så är fallet. :[

369
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-04
« skrivet: 2007-09-01, 22:45 »
Det är helt riktigt som Carl skriver att beslutet om att uppgradera till Discus 4 fattades 2005, men det beslutet implementerades aldrig. Av vilka skäl vet jag inte riktigt, eftersom jag inte satt i styrelsen då. När frågan om ny platform kom upp förra hösten kom focus att hamna på vBulletin. När den riktiga testningen av vBulletin med ett större antal användare (inom framförallt RR och styrelsen) kom igång under försommaren (alltså juni) konstaterades efter hand att vBulltin var oförmögen att presentera senaste dygnets inlägg på ungefär samma sätt som Discuss dvs  strukturerade efter olika trådarna. Styrelsen beslutade därför 23 august att konvertering istället fn skulle ske till Discsus 4. Det blev därför inte aktuellt att implemenetera vBulletin. Den slutgiltiga platformen är alltså inte bestämd. Även andra skäl fanns till detta beslut. Exempelvis hade konverteringen från Discuss till vBulletin inte fungerat som förväntat. Betydande handpåläggning (i oklar omfattning) skulle krävas från vår sida innan konverteringen var klar. Styrelsen har därför också beslutat se över om konsulterna verkligen levererat vad de lovat.

370
Om jag har fattat det korrekt är AD Online baserat på Java. Jag har dock inte kört det annat än under Windows XP.

371
Per,
 
Se min artikel i Släktforskarnas årsbok '07 där jag använder mig av en kombination av den minimala i den löpande framställningen/noter samt den maximala i en särskild källförteckning. Alltså som Lars ovan föreslagit. Lars artikel i Släktforskarnas årsbok '06 är också ett exempel på samma metodik.

372
När bör man välja det ena eller andra? Dvs en utförligare eller kortare version. Jag menar att när man gör sitt eget registreringsarbete (exempelvis i sitt Släktforskarprogram) bör man vara så utförlig som möjligt. Då har man, om man skall använda materialet, möjlighet att vara mer kortfattad. Det omvända alternativet ges inte utan merarbete.

373
Som  maximalvariant skulle jag använda formeln arkivinstitution, arkiv, arkivhandling, sida:
 
Landsarkivet i Östersund, Undersåker kyrkoarkiv, AI:1 Husförhörslängder 1784-1826, sid 67  
 
(men ev tillägg för SVAR-kort etc om man nu vill det). Det minsta man bör skriva är väl ngt i stil med
 
Undersåker AI:1 sid 67

374
Anna,
 
Vad gäller diskussionen på
 
Anbytarforum: Källor: Kyrkböcker: Hur anger jag källan för mikrokort från SVAR?
 
så innehåller den flera motstridiga rekommendationer. Det gäller att välja rätt rekommendation. Enligt min mening är det Jorge Lintrup som har rätt. Följ hans rekommendation!
 
Man bör ange källan som om man använder den ursprungliga orginalhandlingen. Utöver vad som angetts ovan kan man då behöva ange även arkivinstitution (dvs den institution där handling rent fysiskt förvaras). Det kan behövas om det exempelvis av sammanhanget inte framgår vilken socken av flera med samma namn som avses om dessa socknar tillhör olika landsarkiv. På samma sätt räcker det inte om det finns flera socknar med samma namn inom samma landsarkiv att bara ange sockennamn; då måste ange den korrekta beteckningen på arkivet. Exempelvis Halmstad kyrkoarkiv (Halland) är något helt skilt från Halmstad kyrkoarkiv (Skåne) på Landsarkivet i Lund.
 
Det faktum att man inte alltid får titta i orginalhandlingen är irrelevant. Beteckningen på det för tillfället populära mediet (vare sig det rör sig om rullfiler, mikrofiche eller Genlines bilder) förändras mycket snabbare än den signa i aktuell arkivförteckning som gör att man hittar i arkivet. Men eftersom även akriv tenderar att omorganiseras och därför arkivsigna förändras bör man ange så fullständig referens som möjligt, exempelvis inkludera årtalen som arkivhandlingen omfattar.

375
I Halmstad  hade AD priset 995:- men det ordinarie är 1195:-. Genline har ordinarie pris 2690:- men för medlemmar i föreningar anslutna till förbundet är priset 1795:-. SVAR har i våras sänkt ordinarie pris för helårsabonnemang till 995:-. Genline HYGGLIGT (jag utgår från 1795), Arkiv Digital BRA och SVAR BÄST.
 
Det finns dock ytterligare en tävlingsgren utöver de som Anders nämner, nämligen arkivsigna. Genlines beteckningar följer mormornfilmernas och de är i många fall helt obsoleta om man vill plocka fram orginalvolymen. SVAR och ArkivDigital följer gällande arkivsigna enligt arkivförteckningarna. Eftersom Genline  under alla år inte visat någon som helst ambition att göra något åt beteckningarna är betyget i denna gren utan tvekan SÄMST och SVAR och Arkiv Digital BÄST.  
 
Då får man resultatet
 
1. Arkiv Digital 24 p
2. SVAR 21 p
2. Genline 15 p
 
För att undvika intryck av jäv kan jag säga att jag fn har årsabonnemang hos alla tre pga att de täcker in olika arkivmaterial. SVAR och Genline har jag haft i flera år, Genline sedan de bara täckte in tre län.  Den stora skillnaden mellan SVAR och Genline är att SVAR successivt  plockar allt fler källor, medan det inte händer ngt hos Genline. Det faktum att Arkiv Digital redan från starten inte begränsat sig till kyrkboksmaterialet bådar mycket gott.

376
Konvertering / Filformat / Datalagring / Html till Gedcom ?
« skrivet: 2007-08-16, 06:57 »
Såvitt jag förstår måste den html-sida man vill konvertera en gång skapats av ett för Genbrowser känt program. Följande listas; GED2HTML, Indexed GEDCOM, GEDPAGE, GED2WWW och SparrowHawk. Det handlar alltså inte om att konvertera vilka godtyckliga html-sidor som helst med strukturerad genealogisk information som helt till gedcom.

377
10) Namnbyte / En möjlig namnbytare?
« skrivet: 2007-08-13, 08:22 »
Söderskivan har en Anders fr Rob-t Lundin, född 28/1 1828 på okänd ort, boende på Stadsträdgårdsgatan 2, inneboende/anställd utan familj. Kvarstående på fastigheten 1880 och utskriven på obefintliga 1883. Frans A Lindberg kan du väl då avskriva. Du kan nog också avskriva kopparslagaren. Efter kontroll med hfl i Kråksmåla (Kråksmåla AI:9 1871-1881 fol 72, AI:10 1881-1890 fol 77, 210) visar det sig nämligen att Lindberg var född 16 december 1828, boende i Kråksmåla i vart fall sedan 1876 och då gift med Lena Kristina Eriksdotter,  född 20 augusti 1816 i Älghult sn, död 22 november 1884 i Kråksmåla sn.

378
Strängnäs stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-17
« skrivet: 2007-08-11, 08:57 »
Tomas Jönsson frågar om Johan Gustaf Bjurling. Som meddelats var han son till Johan Bjurling, komminister i Ytterselelö sn. Denne var i sin tur son till komministern Lars Gustaf Bjurling i Katrinenäs (förutom K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, tredje delen, Strängnäs 1899, sid 31f se även Svenska släktkalendern 1963). Denne Lars Gustaf kom enligt tradition som meddelas av SSK från Björnlunda och skall ha varit son till en bonde Gustaf Larsson i Harbro, Björnlunda sn som skall ha avlidit 1736.  
 
Den 2 februari detta år avlider också en Gustaf i Harbro 81 år gammal (Björnlunda LI:1, fol 199v). Det kan ju tänkas att det är denne Gustaf Larsson. Vad som verkligen är säkert är dock att två tredjedelar av Harbro mellangård (Harbro nr 2) ägs/brukas av komministern Lars Gustaf Bjurling åtminstone från 1727 (RA, Mantalslängder 1642-1820, Södermanlands län 1727, vol 60, sid 462) till dess att byn storskiftas (då han verkligen är ägare) 1761-65 (Lantmäteristyrelsens arkiv, Södermanlands län, Björnlunda sn, Harbro 1-4, Storskifte 1761). Senare under 1760-talet (exempelvis RA, Mantalslängder 1642-1820. Södermanlands län 1767, vol 84, sid 584) är det Lars Gustaf Bjurlings måg (enligt herdaminnet) Johan Forsman som äger alternativt brukar denna andel av Harbro nr 2.
 
Bjurlings var alltså en prästsläkt (även Johan Gustafs farbroder Lars var komminister) som genom farfadern Lars Gustaf tagit steget från bönder till högre stånd. Släkten kom med största säkerhet från Harbro i Björnlunda sn.

379
Adolf Fredrik / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-14
« skrivet: 2007-08-10, 17:10 »
Kenth Svensson frågade den 24 sept 2004 kl. 17.16 om familjen Bjurling som flyttar mellan Adolf Fredrik och Klara församlingar och vad som hände med den. Frågan verkar fortfarande vara obsesvarad. Familjen finns dock redovisad i Svenska släktkalendern 1963.

380
Sveriges Släktforskarförbund / Teds veckobrev 18 juli 2007
« skrivet: 2007-07-25, 11:23 »
Har under några år försökt få släktforskare i Stockholm att fatta pennan och redovisa sin forskning för andra. Min slutsats är dock att det inte är frånvaron av akademiska skolning som avhåller från att skriva. Snarare är det rädslan av att exponera sina resultat för andra som är avhållande. Någon kan ju hitta något fel! Mitt svar har (förgäves) varit att det är just det som är poängen. Genom att publicera våra resultat hjälper vi andra och kan också själva bli hjälpta när de granskas. Visst ligger det något i att släktforskning inte är vårt ämne, men det är också naturligt eftersom det är en fritidssysselsättning.
 
Visst finns det alternativ till årsboken. Svenska Genealogiska Samfundet ger ut Svensk Genealogisk Tidskrift samt också en digital skriftserie. (Se www.sgsf.org) Vi tar emot manus och ger även redaktionell hjälp med utformningen (såväl språk som källhänvisningar mm).

381
Källor och arkiv / Soldatrullor i Krigsarkivet
« skrivet: 2007-07-19, 18:22 »
= Göteborgs garnisonsregemente. Se Magnusson, Det militära proletariatet. Studier kring den värvade arm?n, arbetsmarknadens kommersialisering och urbaniseringen i frihetstidens västsvenska samhälle, diss Göteborgs universitet 2005, särskilt sid 185ff. Denna avhandling finns som ebok på nätet och blir en träff när man Googlar på Zanders regemente. Magnusson bygger dock i detta avsnitt på Ljungberg, Göteborgs befästningar och garnison. Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum ...VIII, Göteborg 1924 men hänvisar också till regementets GMR i KrA.
 
Tillägg: Finns i NAD under Garnisonsregementet i Göteborg.

382
03 - Namnbyte / Namnändring / Fadern i FB matchar ej HFL
« skrivet: 2007-07-18, 19:48 »
Timmy,
 
Tord har helt rätt, men här är lite mer info på samma tema:
 
Jag rekommenderar att du tittar på Håkan Skogsjös artikel Så stavar du namnen. Släktforskarförbundets namnlista. 2:a upplagan sid 25ff i Släktforskarnas årsbok '99. Där finns en diskussion om namnformer och stavningsvarianter. Tord skriver För att vara säker på vad fadern egentligen döpts till bör du titta i faderns (Göran/Georg) födelsebok. Håkan menar dock att för att se vad han kallades bör man utgå från husförhörslängden. Hur allmängiltigt Håkans argument är vet jag dock inte eftersom Göran (namnet i barnets i födelsenotis) för mig mer klingar som ett tilltalsnamn än Lars Georg som verkar vara ngt man är döpt till.
 
Se också Bengt af Klintbergs bok Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, 2001, sid 157 om Georg och Göran som har namnsdag 23 april. Göran är helt enkelt en yngre form av Örjan som i sin tur är en ombildning av Georg.

383
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-07-15, 08:27 »
Till den utredning om släkten Frunck som nu är publicerad i Släktforskarnas årsbok '07 kan följande kompletteringar meddelas:
 
Tabell 8
Simon [Jakobsson] Frunck. Gift 1:o 10 september [16 Trin.] 1711 i Grytnäs med Brita Persdotter (ULA, Grytnäs kyrkoarkiv, C:1 1681-1774, fol 14r).   Elisabeth Frunck. Gift 1:o 8 oktober 1747 i By med tråddragaren Johan Johansson (ULA, By kyrkoarkiv, Dalarnas län, C:3 1747-1757, sid 50).  Jakob Fredrik Frunck. Gift 8 oktober 1747 i By med Helena Hero (ULA, By kyrkoarkiv, Dalarnas län, C:3 1747-1757, sid 49).  
Tabell 9
Sara Frunck. Gift 27 maj 1779 i Riddarholms församling med prosten Johan Bäck (SSA, Riddarholms församling, Ea:1 1738-1807).
Tabell 10
Katarina (Karin) Frunck. Född 27 september 1736. Gift 2 december 1764 i Sala stadsförsamling med Peter Blom. Född 1719. Död 15 december 1772 i Sala stadsförsamling (ULA, Sala stadsförsamling, AI:8 1763-1771 fol 158, AI:9 1772-1774 fol 108, C:1 1747-1774 fol 14r).  Krongjutaren Mats Hornaver. Död 27 juli 1798 i Panko, Irsta (ULA, Irsta kyrkoarkiv, F:1 1775-1809).
 
Jag är mycket intresserad av andras kompletteringar av min utredning och vill självfallet ta del av korrigeringar av felaktigheter.

384
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-06-30, 15:34 »
Siv
 
Du frågar om Anna Wilhelmina tillhör samma släktsom övriga Frunckar som diskuterats här. De flesta personer med detta namn som diskuterats här tillhör en släkt som kommer från Skultuna och mässingsbruket där. Svaret på din fråga är ja: Jakob Frunck (det är den stavningen som används i de publicerade arbetena om släkten) tillhör denna släkt genom dess sk Bjursforsgren.  
 
Jakob Frunck föddes 29 september 1826 i Högfors, Karbenning sn (Karbenning C:4). Föräldrarna var mästersven Jakob Frunck och Anna Forsberg. Karbenning AI:9 fol 75 uppger att den äldre Jakob var född 6 juli 1784 i Norbergs sn. Han är säkerligen identisk med den Jakob Frunck som föds vid Bjurfors mässingsbruk i Norbergs sn 13 oktober 1784 (Avesta C:2), son till Karl Frunck. Denne Karl finns med i K K:son Leijonhufvuds Ny svensk släktbok (1906, sid 591) där släktens Bjurforsgren utreddes. Karl var i sin tur sonson till den Jakob Fredrik Frunck som omnämns i mitt inlägg 1 februari 2006 ovan.  
 
Leijonhufuvd klarade dock inte ut hur Frunck vid Bjurfors mässingsbruk i Norbergs sn hörde samman med Frunck vid Skultuna mässingsbruk. Den framgår dock av mina inlägg ovan samt i min utredning om släkten som finns med i Släktforskarnas årsbok '07 som publiceras i sommar.

385
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-28
« skrivet: 2007-05-27, 23:12 »
När frågan om Ordet är fritt diskuterades på förbundsstyrelsens sammanträde 3-4 februari i år var meningarna helt klart delade. Under mötet gjorde dock alla ledamöter ett försök att komma fram till en kompromiss och en sådan kom till stånd. Den innefattade dels att frågan om Ordet är fritt inte kom till votering (dvs Anbytarvärdens beslut att Ordet är fritt skall vara stängd ändrades inte) dels att Rötterrådet fick i uppdrag att se över modereringen på AF, att komma med förslag på hur organisationsfrågor skulle kunna diskuteras på Rötter samt att se över ordningsreglerna.
 
Om Ted Rosvall ... hela tiden arbetat för att det skall finnas ett särskilt forum för förbundsdiskussioner, men att det inte skall ligga under Anbytarforum utan på annan plats på Rötter... hade det varit en enkel sak att lägga fram det förslaget i februari. Men så gick det inte till. Det var istället Rötterrådet under Ulf Mannbergs ledning som kom med detta förslag till vårt sammanträde i Sundsvall som ett resultat av uppdraget från förbundsstyrelsen. Det var Rötterrådets förslag om att inrätta ett diskussionsforum  på annan plats på Rötter som förbundsstyrelsens majoritet antog (förslag 1 i Teds lista). Ett motförslag (förslag 2 i Teds lista) lades på mötet med syfte att begränsa tillgången till detta diskussionsforum till styrelseledamöter i förbundets medlemsföreningar; det förslaget antogs inte.
 
Exakt vilka initiativ till att inrätta ett forum för att kunna diskutera förbundets organisatoriska  frågor Ted tagit är oklart för mig; såvida inte Rötters insändarsidor avses. Kompromissen i februari, där uppdraget till Rötterrådet var en del, träffades under hotpunkten att frågan om Ordet är fritt skulle öppnas kom till votering i styrelsen. Vad en sådan votering skulle lett till vet vi inte men man kan ju gissa. Det är dock först under hotet av att ett forum för alla medlemmar i förbundets medlemsorganisationer kommer till stånd  som motförslaget om att ett forum för medlemsorganisationernas styrelseledamöter inrättas kommer på bordet.

386
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2008
« skrivet: 2007-05-23, 19:17 »
Det finns ett annorlunda sätt som innebär att man i princip förbereder söklistan för utskrift. Genom att välja utskriftsstilen i lagom stor stil och sedan skriva ut (antingen granska utskriften på skärm eller att faktiskt skriva ut på papper) kan man granska söklistan lite mer behändigt. För att ändra storleken på utskriften väljer man Inställningar => Söklistor, trycker på knappen stilar och därefter på knappen vanlig text för att sedan välja storlek på utskriften. Inte samma funktionalitet som att ha söklistan i större tecken men ändå.

387
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-22, 07:49 »
Korrigering av mitt inlägg lördag den 19 maj 2007 kl. 10.08: Uppgiften om född (tolkat) 1688 och död 25 (inte 5) juli 1734 i Malmö Sankt Petri [MSA, Malmö Sankt Petri FI:2 1728-1788 sid 68] avser Johan Frunck, inte hustrun.

388
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-21, 23:11 »
Ang Anna Frunck: I nämnda vigselnotis nämns också en Johan Frunck som löftesman. Staffan Bengtsson har också i mail påpekat Anna benämns Johansdotter när hennes dotter Kristina föds 21 april 1758 i Katarina församling (Katarina CII:4 1752-1762). Man kan därför utesluta att hon skulle vara identisk med Anna Frunck, dotter till Simon [Jakobsson] Frunck vid Bjurfors mässingsbruk, Norberg sn. Huruvida hon hör hemma hos mässings-Frunckarna eller inte är dock ännu inte klarlagt.

389
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-20, 22:33 »
... dvs man skulle kunna tänka sig olika förvanskningar som antingen Frunck => Funck (vigselnotis => bouppteckning) eller Funck => Frunck (ursprungligt namn => vigselnotis).

390
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-20, 22:03 »
Att Frunck sammanblandats med flera olika namn som Funck, Fränck och Franck har jag sett flera exempel på.  Så kan det också vara i detta fall även om är ganska tydlig.

391
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-19, 11:45 »
Anders, tack för mycket intressanta uppgifter. Karl född 1719 är nämnd glasmästare i vart fall från 1746 när sonen Börje föds. Möjligen är rustmästaren ytterligare en person med detta namn. Det är känt att namnet Frunk användes som knektnamn under senare delen av 1700-talet, men det är i Uppland.
 
I vilken del av Hintzearkivet hittade du uppgiften om Hindrick? Jag trodde jag hade dammsugit Hintzearkivet på uppgifter om Frunck, men Hindrick hade jag missat.

392
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-19, 10:08 »
I Malmö Sankt Petri finns en glasmästarsläkt Frunck. Huruvida den har något samband med den släkt från Skultuna/Bjurfors som diskuterats ovan vet jag inte. Släkten från Skultuna/Bjurfors har dock en samtida glasmästare och namnen Johan och Karl är ganska vanliga namn i den. Jag tar alltså gärna emot upplysningar om denna familj:
 
Glasmästare Johan Frunck. Hans bouppteckning finns registrerad MSA 1735 (är på väg att kontrollera den). Gift med Margareta Jakobsdotter/Jönsdotter Pilbom, född (tolkat) 1688 och död 5 juli 1734 i Malmö Sankt Petri [MSA, Malmö Sankt Petri FI:2 1728-1788 sid 68]. Hustrun i dödnotisen omnämnd som glasmästaren Fruncks änka.
 
De hade barnen Johannes Frunck, född 27 augusti 1723 i Malmö Sankt Petri och senast nämnd 16 mars 1750 i Malmö Sankt Petri  [MSA, Malmö Sankt Petri C:1 1698-1729 fol 679r och C:3 1746-1766 fol 127] samt glasmästare Karl Frunck, född 29 juli 1719 i Malmö Sank Petri [Malmö Sankt Petri C:1 1698-1729 fol 537r], bouppteckningen registrerad MSA 1775. Gift med Sara Lisa Brun, född 12 augusti 1727 och död 19 december 1760 i Malmö Sankt Petri [MSA, Malmö Sankt Petri C:1 1698-1729 fol 719r samt FI:2 1728-1788 sid 255]. De hade flera barn som återfinns i födelseboken

393
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-05-17, 20:41 »
Carl-Göran,
 
Det visar sig att det finns komplikationer eftersom det finns ytterligare en samtida Anna Frunck. Den 17 november 1754 [SSA, Jakob och Johannes kyrkoarkiv, CIa:15 fol 28v] gifter sig jungfru Anna Frunck med strumpvävargesällen Peter Wadström, död 26 april 1774 i Jakob och Johannes [SSA, Register till kyrkoböcker/ministerialböcker, Jakob och Johannes församlingar, Död- och begravningsbok 1726-1884 SL-Ö, sid 281-300, www.ssa.stockholm.se. Registret pekar på källan SSA, Jakob och Johannes kyrkoarkiv FI:b1 1751-1784 sid 233]. Möjligen är det hon som är den Anna som är dotter till Simon [Jakobsson] Frunck och inte Anna Kristina Frunck i Nora. Här behövs det definitivt ytterligare uppgifter innan man kan komma fram till någon slutsats.

394
Konvertering / Filformat / Datalagring / Html till Gedcom ?
« skrivet: 2007-05-17, 12:37 »
... det verkar dock vara liknande efterlysningar man får träff på. Vid närmare eftertanke tror jag det är svårt att från html återskapa den strukturerade information som finns i en gedcom-fil.

395
Konvertering / Filformat / Datalagring / Html till Gedcom ?
« skrivet: 2007-05-16, 20:24 »
Om man Googlar på html to gedcom får man i vart fall en massa träffar.

396
Halvhjort av Älmtaryd / Halvhjort av Älmtaryd
« skrivet: 2007-05-03, 05:52 »
Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid 3, sp 564 bekräftar i huvudsak Niclas förmodan och meddelar att föglare var namnet på en viss typ av artilleripjäser: på tyska ... Vögler efter det vulgära namnet på könsakten (vögeln). Så det kan ju tänkas finnas andra skäl till han fick det tillnamnet.

397
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-27
« skrivet: 2007-04-26, 07:39 »
Samtliga ledamöter i Rötterrådet tillsätts av styrelsen.

398
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-27
« skrivet: 2007-04-24, 22:17 »
Lotta.
 
1. Direkt under styrelsen tolkas helt rätt av Mats. Personligen tycker jag det tveksamt att ha ett forum om organisationsfrågor som modereras av en anställd. Den kritik som du för fram skulle kunna riktas mot varje person som utses av styrelsen att moderera forumet även om den personen inte sitter styrelsen.  
 
2. Något nytt beslut om ordet är fritt är inte fattat. Det innebär att det gamla beslutet om stängning fortfarande gäller. Rötterrådets beslutsunderlag innehöll visserligen tankegångar kring att öpnna ordet är fritt när de organisatoriska frågorna flyttats över till det nya organsationsforumet, men något sådant beslut är alltså ännu inte fattat.
 
3. Se Chris svar.

399
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-24
« skrivet: 2007-04-23, 22:11 »
Oberoende hur man väljer att utforma det tror jag en sådan hemlig diskussionsgrupp för interna moderatordiskussioner är central så att moderatorerna kan konsultera varandra. Det togs också upp på förtroendemannakonferensen. RR tog också i sitt förslag upp detta med råd från moderatorerna till deltagarna om hur man bör bete sig.

400
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-24
« skrivet: 2007-04-23, 21:46 »
Anders,  
 
De saker du nämner är inte beroende av vem som moderar. Det håller jag med om.  Däremot kan man ju tänka sig att olika beslut på en upptrappningsstege fattas olika beslutsfattare, så att en mildare sanktion kan fattas av en moderator men att en hårdare kräver samtycke från en eller fler andra moderatorer.

401
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-24
« skrivet: 2007-04-23, 21:20 »
Föregående meddelande från mig var alltså ett svar till Kaj. Anders fråga hoppas jag då också fick ett svar. För mig var det inte helt uppenbart att moderatorernas befogenheter skall vara desamma som Anbytarvärdens fast begränsade till en del av AF. Jag utesluter inte att man hamnar där till slut, men jag tycker i vart fall att man överväger bla de frågor som jag listade ovan. Moderatorernas befogenheter måste vara tydliga och kända för AF:s användare. En lämplig plats att reglera dem är därför, enligt min mening, i ordningsreglerna.

402
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-24
« skrivet: 2007-04-23, 21:09 »
Jag tror du missuppfattat saken. Styrelsen har inte beslutat om någon annan form av moderering än vad RR förslagit. Detta var dock inte mer detaljerat än vad som framkommit ovan med undantag för att man hade en del tankar kring moderatorerna. Vad gäller reglerna preciserades förslag ang radering och avtängning, men inte vad gäller moderatorernas befogenheter och rollfördelningen mellan dessa och Anbytarvärd/Rötterredaktör. Det behövs alltså ytterligare preciseringar på den punkten.  Styrelsens diskussion  och beslut kring dessa frågor är det underlag som Ingrid och Ulf (RR:s sammankallande) har med sig  för den fortsatta beredningen. Något ytterligare skriftligt underlag finns inte.
 
Just moderatorerna befogenheter måste preciseras enligt min mening. Vad skall en moderator ha rätt göra på egen hand vad gäller avstängning/radering? Skall det krävas flera moderatorer för säg ett avstängsbeslut eller räcker det med en moderators uppfattning i frågan? Alternativt måste det konfirmeras av Anbytarvärden? Om en eller flera moderatorer beslutar om tex avstängning skall det beslutat kunna överklagas hos Anbytarvärden? Hur skall moderatorerna tillsättas? Av styrelsen? Av Rötterrådet? Av Anbytarvärden? På annat sätt? Det här är saker som måste precieras och det är det som nu ligger hos Ingrid och RR.

403
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-24
« skrivet: 2007-04-23, 17:48 »
Förroendemannakonferensen informerades mycket riktigt i lördags om styrelsebesluten angående AF. Här kommer den informationen, där den info som lämnades på OH i Sundsvall är kompletterad med tolkningar som bara gavs muntligen:
 
Bakgrunden var de uppdrag som styrelsen vid sitt förra möte gav till det nya Rötterrådet (RR). Flera förslag kom från RR och dessa togs i princip av styrelsen med undantag som redovisas nedan.styrelsedamoten Inger Månsson Lagergren och RR har fått i uppdrag attta fram förslag till organisations- och ledningsstruktur på AF ta fram regler för moderering starta ett försök med decentraliserad moderering av ett eller flera landskap diskussioner runt organisationen och ekonomi sker i ett slutet diskussionsforum på AF alla som är medlemmar i en förbundet ansluten förening och har användarkonto har rätt att delta moderator för detta forum skall vara styrelseledamoten Anna-Lena Andersson direkt under styrelsenTanken är alltså att vi skall gå över till decentraliserad moderering, men att de exakta formerna för detta skall utredas av Ingrid och RR. Bla handlar det om hur ansvaret skall fördelas mellan moderatorerna sinsemellan och mellan dessa och Anbytarvärlden/Rötterredaktören. Under diskussionerna nämndes tex möjligheten att moderatorerna desutom skall kunna organisera trädstruktur etc (ett eftersatt arbete). Eftersom utformningen av modereringen påverkar hur ordningsreglerna bör se ut fattade styrelsen ingen beslut om regeländringar även om ett förslag förelåg. Ett annat skäl för detta var att styrelsen inte var helt nöjd med utformningen av avsnittet om källhänvisningar. Eva Dahlberg och jag har fått i uppdrag att komma med ett nytt förslag på den punkten. Ändringarna av ordningsreglerna måste dock vara på plats till det nya AF.
 
Låt mig kommentera forumet för organisationsdiskussion. Det skall alltså formellt ligga utanför AF. Inga ändringar om ordet är fritt alltså men en ny möjlighet för att diskutera förundsangelägenheter införs. Det kommer i en formell mening att vara slutet men tanken är att kontrollen av vilken förening man är medlem sker på ungefär samma sätt som i bokhandeln; man deklarerar som användare vilken förening man är med i. Den exakta utformningen får vi återkomma till. Införandet kommer inte före nya AF och med stor sannolikhet så kan det av praktiska skäl bli en fördröjning efter införandet av nya AF innan organisationsforumet kommer på plats.
 
Förtroendemannakonferensen informerades också om nya AF. det har det under framtagandet uppstått problem, bla med implementeringen av betalfunktionen, som gjort att arbetet tagit längre tid en planerat. Nu verkar det dock som om nya AF skall kunna komma på plats under loppet av maj/juni givet att inget oförutsett inträffar.

404
Fråga mig inte hur jag räknade igår; Leif har naturligtvis rätt.

405
Vill ni tävla måste ni definierar i vilken gren. Min nu salige lärare i sannolikhetsteori, lektorn i statistik Jan Vegelius, dessutom släktforskare, föreslog i SoH 1990:2 sid 90-93 en definition på ett anfullständighetsindex. Definitionen är  
 
I=[font=symbol SIZE=2]S[/font]g i=1WiC(1-C)i-1
 
där g är antalet generationer, Wi är andelen kända anor i generation i och C är ett tal mellan 0 och 1.  Jan förelsog C=0.2 så att far-mor generationen tillsammans får vikten 20 procent. Ingen ana får därför större vikt än 10 procent.
 
Leifs antavla (med 7 fullständiga generationer) skulle då omfatta 63,2 procent av samtliga anor med Stefans (med 8 fullständiga generationer) 66.6 procent.
 
Jan Vegelius modell tar dock inte hänsyn till anförluster och det är väl inte helt uppenbart att man skulle justera för detta om grenen är just att känna sina anor.
 
Man kan också konstatera att valet av C avgör vilken vikt man vill lägga på mer nutida generationer jämför med mer tidsmässigt avlägsna generationer. I en tävling kan det därför vara avgörande vilka generationer man känner till beroende på valet av C. Om två personer känner lika många anor, men den förste känner till färre anlinjer men längre tillbaka i tiden jämfört med den andre person så kommer den förste att förlora tävlingen.

406
Kaj: Håller helt med dig. Ser dock inte hur vi skulle kunna komma över orginalbilder. Mer realistiskt verkar det som Jan ursprungligen skrev, nämligen att man har referenser till var orginalbilderna finns (rimligtvis oavsett leverantör).

407
Tord nu får du väl sluta: Det finns väl ingen grund för dina misstankar. När det gamla RR avgick måste man väl rimligen se styrelsens beslut om det nya RR,  dess instruktion etc som att en önskan att få nya synpunkter och nya id?er in i processen om Rötter och AF. Har du misstroende mot min person och mitt agerande så föreslår jag att du tar upp det när vi nästa gång träffas i SSGF; jag blev ju nominerad till förbundsstyrelsen av SSGF.
 
Jans id?: Mycket intressant. Å ena sidan finns ju element av detta i Läshjälps-trådarna så man skulle ju kunna tänka sig en utvidgning. Å andra sidan har wiki-formatet uppenbara fördelar med moderation, dokumentation av hur den källkritiska tolkningen tillkommit etc. Jämförelsen med Runeberg är helt ok men haltar lite; där handlar det ju om sökbara versioner av redan tryckta skrifter; inte om handskrifter.

408
Något som jag är tveksam till angående Genvägar är att organisatören verkar vara anonym. I själva verket är siten märkligt renons på uppgifter om organisatören. Jag letar frebilt efter information om vem som är ansvarig men hittar inget. Jag har bestämt för mig att detta diskuteras på AF tidigare men kan inte heller hitta den tråden; kanske jag missminner mig.
 
Något annat som jag är tveksam till är spridningen av uppgifter av typen Anders Olsson (1858-)
1858-01-13-- (man). Vad säger det egentligen? I praktiken är det nog omöjligt för någon annan person att komplettera uppgiften och vad är det då man skall samarbeta om? Det har ingenting med dialog och forskningsutbyte att göra.
 
Och detta med levande personer.  Reglerna försöker friskriva organisatören genom följande klausul: När du registrerar en person i något av dina släktträd är du själv ansvarig för att detta görs i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Du måste alltså själv inhämta eventuellt tillstånd från denna person. Möjligt att det är juridiskt hållbart men lite lättvindigt tycker jag.  
 
Genvägar verkar inte heller vara i närheten av Wikipedia vad avser moderering, dokumentation av ändring och etablerade spelregler för hur man uppträder i miljön.
 
www.adelsvapen.com tycker jag därför är mer intressant och lockande eftersom exemplifierar hur wiki-miljön kan användas i detta sammanhang även om det även där verkar svårt att hitta organisatören bakom portalen.

409
Jag har svårt att se att Genvägar är vare sig intressant eller lockande. Visst kan man ha synpunkter på DISBYT också men det finns i vart fall en restriktion i praktiken rensar bort levande personer från databasen och DIS har också initierat ett arbete för att förstärka detta med källor (DISPOS). Vill man se goda exempel på hur man kan göra sin forskning tillgänglig för andra behöver man faktiskt inte lämna Rötter. Kolla in Urban Sikeborgs Norrala-databas.

410
Just det, det var Kaj Janzon som avsågs. Ursäkta oklarheten.

411
Nu när meddelande om det är på väg ut på den sk Ordförandelistan (det levereras väl under kvällen även om jag ca 60 min efter sändning inte fått det själv) kan jag även här meddela att styrelsen hade ytterligare ett uppdrag åt Rötterrådet. Det berörde inte Anbytarforum och kom därför inte med i de tidigare annonseringarna om det nya Rötterrådet och dess uppdrag.  
 
Det här uppdraget tillkom under en diskussion om kvalitet i släktforskningen och publicering av släktforskningsresultat och styrelsen beslutade att uppdra åt Rötterrådet att med redaktören ta upp möjligheten att på Rötter publicera PDF-baserade släktutredningar.
 
Personligen tycker jag att det här är en mycket viktig fråga. Vad händer med släktforskningen när den är färdig (ja, det blir den ju aldrig, men delar blir ju färdiga i någon mening)? Lagras det i  byrålådan eller på en hårdisk som sedan kraschar eller förkommer? Självfallet borde den spridas till andra så att de kan fortsätta där vi slutade.
 
Jag tycker också man skall tolka begreppet släktutredningar brett. Styrelsen (inklusive mig själv) diskuterade kanske begreppet mer traditionellt (antavlor/stamtavlor), men vi släktforskare kommer ju in på många andra områden som med lite god vilja skulle kunna platsa under begreppet släktutredning.
 
Ett exempel: Ibland är det ju så att diskussioner på AF (som tenderar att spreta åt olika håll av och till) faktiskt leverar kvalificerade svar på svåra frågor. Då skulle man vilja se diskussionen sammanfattad och dokumenterad av någon av deltagarna. Här har jag en favorit från AF som jag skulle vilja sammanställd av någon (Kaj?), nämligen diskussionen om Sigge Christophori Bure; en diskussion där det verkligen levererades genuina forskningsresultat och där frågan var om Herr Sigge verkligen hörde till Bure-släkten men där det egentligen kom att handla om att tolka ett sigill. Men det finns självklart mycket annat som också skulle kunna platsa under rubriken släktutredning utan att vara en an- eller stamtavla. Andra deltagare på AF kan säkert komma med andra bra uppslag.

412
Styrelsen har inte fattat något formellt beslut om vilken plattform som skall väljas. Däremot har styrelsen fått information om vBulletin (www.vbulletin.com). Den var så pass positiv att styrelsen på den grunden delegerat till förbundspresidiet och förbundskassören att gå vidare med upphandlingen av ny teknisk plattform (underförstått att det var vBulletin som skall upphandlas).  Vi har därefter inte haft detta uppe till diskussion och jag har därför utgått från att det är vBulletin som fortfarande gäller.

413
Gylta / Gylta
« skrivet: 2007-01-25, 21:58 »
Jag kan egentligen bara redogöra för vad Almquist (ovan anfört arbete) skriver: (1) Endast en hustru uppges av Almquist: Kerstin Bengtsdotter. (2) Samtliga barn verkar vara födda i detta äktenskap (Arvid, Märta, Ingegerd, Brita, Karin). (3) Kerstin uppges leva 1459 som änka; dvs inte att Knut dog detta år.
 
Jag skulle rekommendera att du  läser artikeln på ett bibliotek eller tex via GF:s CD_skiva.

414
Gylta / Gylta
« skrivet: 2007-01-24, 23:51 »
Har några frågetecken till uppgifterna ovan. Problemet är väl att Gillingstam i artikeln om Gylta (ÄSF II sid 34f) inte känner till någon  Kristina Gunnarsdotter. Däremot uppger Almquist (SoH, 1959, nr 1, sid 173) att Knut Arvidsson (som han benämner sparre över stjärna; se tex denna diskussion angående de förvirrande beteckningarna på denna ätt)  var gift med Kerstin Bengtsdotter som i sin tur var dotter till Bengt Turesson (sparre över blad) och Märta Gunnarsdotter (Gylta). Den sistnämda dotter till Gunnar Gylta och hans hustru Märta enligt Gillingstam (ÄSF II sid 35). Se även Gylta tom 2004-07-04 och Gylta from 2004-07-05; i den senare borde dessa inlägg ha hamnat.
 
Det verkar alltså röra sig om en sammanblandning av namn, men någon av våra medeltidsspecialister kanske kan reda ut detta.

415
Insändare? / Insändare?
« skrivet: 2007-01-23, 07:33 »
Lars: Håller helt och hållet med. Det var därför jag tog upp den saken på stämman. Därför ligger nu istället de återstående 830.467 som en latent kostnadspost som försämrar resultatet först när den realiseras med då utan att påverka likviditeten.  
 
Kaj: Ja, likviditeten försämrades 2004 men kostnaden sköts på framtiden.  
 
I själva verket fungerar det som ett kedjebrev som gynnar 2004 resultatmässigt men som sedan är meningslöst ur resultatsynpunkt om aktivitetsnivån i projekten är oförändrad.

416
Insändare? / Insändare?
« skrivet: 2007-01-21, 20:14 »
Det är helt riktigt att det inte blev mycket till diskussion på förbundsstämman. Och den diskussion som trots allt ägde rum togs faktiskt upp av mig (som ombud för SGS) angående posten produkter i arbete. Skälet till att jag gjorde det var att posten faktiskt temporärt leder till mindre underskott i resultaträkningen genom att skjuta kostnader på framtiden. Det finns alltså en latent kostnad som kommer när posten upplöses. Efter att den dåvarande styrelsen svarat dog den diskussionen.
 
Att skylla på förbundsstyrelsen för att det inte blev en diskussion är dock lite magstarkt. Punkterna om ekonomisk redovisning, verksamhetsberättelse och frågan om ansvarsfrihet är de tillfällen på en stämma/årsmöte då medlemmarna har möjlighet att kritisera styrelsens i en organisation. Om man inte gör det accepterar man ju i praktiken styrelsens förvaltning. Det är väl därför närmast er egna föreningsombud ni bör ta upp den saken med.

417
Antavlor och utskrifter / Anlinje
« skrivet: 2007-01-05, 20:52 »
Det sista är ju ett märkligt fenomen, kombinationen av anförlust och anförskjutning. Min hustru är också 5-männing med våra barn förutom att vara mor.  
 
Ett av de mer extrema exemplen är väl Kong Harald. Eftersom Haakon och Ingeborg var syskon var Olav och Märta kusiner. Dessutom var Olavs far Haakon barnbarn till Karl XV och och Märtas far Carl son till Oskar II; Karl XV och Oskar II var ju bröder. Vilket innebär att Märta inte bara gift sig med sin tvåmänning utan också med sin tremännings barn. Säkerligen var de släkt på fler sätt.
 
Släktskapstavlor kan just där komplettera antavlor för att klargöra den intrikata frågan hur man är släkt med sig själv! Eller sina föräldrar!

418
Antavlor och utskrifter / Anlinje
« skrivet: 2007-01-05, 17:00 »
Poängen är väl att man på ett enkelt sätt skall kunna illustrera släktskap mellan två personer utan att behöva få med alla anor eller alla agnatiska/cognatiska avkomlingar. Jag har själv använt släktskapstavla i form av en anlinje för detta ändamål flera gånger.

419
Antavlor och utskrifter / Anlinje
« skrivet: 2007-01-05, 12:23 »
Nej, jag tolkar nog det så att släktskapstavla i DISGEN är ett mer generellt begrepp. En släktskapstavla i DISGEN visar gemensamma anor eller avkomlingar till två individer. Om de två personerna är ana/avkomling till varandra får man specialfallet med anlinje.

420
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2007-01-05, 12:04 »
Carl-Göran,
 
Jag har inga upplysningar om Anna Kristina men jag tror ingen av de alternativa möjliga fäder du räknar upp stämmer. I vart fall inte Gabriel eller Kristian. Notera förresten att Kristian i mantalslängderna är belagd med patronymikon Simonsson och han är därför inte son till Karl Frunck. Se mitt inlägg 13 januari 2006 ovan om detta. Håkan kan inte uteslutas men jag har inga uppgifter om honom förutom de notiser som finns i Skultuna AI:1 fol 15v, AI:2 fol 65v.
 
Jag skulle istället gissa att om hon verkligen tillhör denna släkt så är det genom dess Bjurforsgren. Det finns dock ett stort problem Bjurforsgrenen av släkten Frunck och det är frånvaron av kyrkoböcker under den aktuella tidsperioden. Det blir det alltså ibland mer eller mindre välgrundade gissningar i frånvaron av födelseböcker.  
 
Den enda möjliga kandidat jag har är Simon [Jakobsson] Fruncks dotter Anna som sannolikt var född efter 1711 men senast 1724 (Norberg AI:2 [GID 2372.3.93000]). Simon [Jakobsson] Fruncks far var med största säkerhet Jakob Simonsson Frunck som nämns i mitt inlägg 1 februari 2006 ovan (punkt 3). Födelseorten för Anna är med största sannolikhet Bjurfors bruk i Norberg. Simon [Jakobsson] Frunck var sannolikt gift två gånger. Första gången 1711 eller 1712 och andra gången 1729 eller 1730. Detta framgår av mantalslängderna för Bjurfors bruk och det framgår också att han inte var gift före 1711. Första hustrun hette Brita (som av Leijonhufvud ges patronymikon Jansdotter), död 1728 eller 1729. Sannolikt var hon mor till Anna. Två helsyskon  finns födda 1721 och 1724;  Elisabeth och Jakob Fredrik. Gissningsvis är Anna en äldre syster som är född ganska nära föräldrarnas giftermål. Därmed är hon åldersmässigt en möjlig kandidat. Några ytterligare upplysningar om Anna har jag inte.
 
Andra hustruns namn är inte känt men hennes existens framgår av såväl mantalslängder som bänklängder i Avesta (Avesta OI:a3 fol 52;  bruksfolket i Bjurfors gick i Avesta kyrka). Jag har inte lyckast belägga det men jag gissar att i andra äktenskapet föddes minst två barn, Peter 1731 (Rytterne församling AIa:4 [#80 Giresta], Fa:1 [#22 1785], Harakers församling EI:1 [#11 1755], Snevringe häradsrätt FII:6 nr 361) och Kristina 1738 (Norberg AI:6B [GID 2372.52.30800], Avesta AI:2 sid 52 och 55, Avesta AI:3 [GID 2137.7.95800], Avesta AI:6 fol 183, Avesta C:1 [#11 1761, #3 1763, #9 1766], Avesta F:1 [#2 1767] och Avesta F:2 [#3 1794]).  
 
Inget av dessa tre barn (Anna samt sannolika halvsyskonen  Peter eller Kristina) finns upptagna av Leijonhufvud i hans redovisning av Bjurforsgrenen.
 
Det skulle vara intressant om man kan få det beräftat att Anna Kristina är identisk med Anna. Jag skall börja med att titta närmare på de källor du angav.

421
Antavlor och utskrifter / Anlinje
« skrivet: 2007-01-04, 22:49 »
Här kommer en anlinje i några generationer.
 
anlinje
 (9 k)
 
 
När jag gjorde den noterade jag att möjligheten att kontrollera utskriften för Släktskapstavla (tex vilka uppgifter som skall vara med etc men också grafisk utformning) är betydligt mindre än för an- och stamtavlor. Tex lyckades jag inte ändra bredden på boxarna med följd att all text inte riktigt får plats givet graden. Själva utskriften gjordes genom utskrift till PDF-fil med hjälp av PDF995. I hjälptexten för funktionen kan man dock läsa följande: Släktskapstavla är en grafisk utskriftsform och som sådan skriver den inte sidhuvud och sidfot. Tanken är att den skall gå att klistra ihop om den sträcker sig över flera sidor. Samma sak gäller även andra utskriftsformer som tex vissa grafiska format för antavlor.

422
Antavlor och utskrifter / Anlinje
« skrivet: 2006-12-31, 15:35 »
DISGEN 8 har en funktion Släktskapstavla som bla kan användas för att skapa en anlinje av den typ du efterfrågar.

423
Allmänt / Smedskivan och dess källor
« skrivet: 2006-12-18, 12:27 »
Personligen brukar jag göra inlägg på AF under Smedssläkter med korrigeringarna så att de snabbt blir tillgängliga. I samband med att jag gjort det påpekade Örjan Hedenberg (orjan.hedenberg@telia.com) som är ansvarig för databasen att han vill ha korrigeringar sända till sig för framtida uppdateringar av databasen. Trots detta tycker jag AF är ett bra forum för att också sprida korrigeringarna.

424
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-13, 21:53 »
Den som handlat i förbundets bokhandel nyligen har kanske noterat att det går bra att betala med kort över nätet via Pay & Read. Min utgångspunkt (och så vitt jag vet resten av styrelsens) har varit att användarkonton skall kunna betalas på detta sätt så att man automatiskt och mer eller mindre omedelbart får korrekta användarrättigheter till sitt konto.  
 
Till sist Rune. Tack för blomman! Vad gäller den demokratiska organistionen har jag inget problem att hitta den.

425
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2006-12-11, 21:50 »
Många synpunkter och frågor med anledning styrelsebeslutet om avgiftsfinansiering av de interaktiva delarna av Rötter/AF. Låt mig först säga (om det nu är någon oklarhet om det) att Ulf citerar mitt referat av styrelserapporten helt korrekt. Några meningar har uteslutits (och markerats som uteslutna i citatet) som inte ändrar på innebörden. Mitt referat är i sin tur nästan ordagrant taget från styrelseprotokollet. Det ger alltså en god uppfattning om precis det som styrelsen fattat beslut om. Vare sig mer eller mindre.
 
SGS motion om offentliga protokoll röstades ned på riksstämman i Nacka vilket jag beklagar. Diskussionen kring motionen (med bla ett inlägg från Sture Bjelkåker) blev dock som jag uppfattar det avgörande för styrelsens beslut att på ordförandelistan ge referat av styrelsemötenas beslut. Den ges på ordförandelistan som distribueras till främst föreningsordförandena som representanter för förbundets medlemmar (dvs föreningarna). Även om andra styrelseledamöter inte delar min uppfattning har jag inga synpunkter på att Ulf förmedlat denna information på AF. Tvärtom, poängen är ju informationen skall spridas.  
 
Håller därmed helt och hållet med Anders E om att det är bra att det blir diskussion om detta beslut. Inte för att jag inte stödjer beslutet. Det gör jag. Jag tror det är helt nödvändigt att förbundet ser över sina kostnader och intäkter på samtliga områden (AF inte undantaget), och det är vad styrelsen håller på med. Vi har inte råd att inte pröva att få in ytterligare intäkter på detta sätt. Inte heller därför att jag tror att styrelsen kommer att ändra principbeslutet. Däremot är det som jag skrev inledningsvis att mitt referat beskriver styrelsebeslutet, vare sig mer eller mindre. Beslutet skall däremot fyllas med innehåll när det implementeras och där tror jag att denna diskussion kan fortsätta att ge intressanta bidrag om den fortsätter med den typen av förslag som Anders B bidragit med redan. Dessutom är det alltid bra i en demokratisk organisation att ledningens beslut kritiskt nagelfars, även av dem som i någon mening står utanför organisationen.  
 
Idag generar Rötters vänner cirka 350 tkr. Lite mer 2004 och lite mindre 2005; se tex bokslutet i Årsboken 2006. Min förhoppning är självklart att beslutet om avgiftsbelagda konton skall  generera mer. Jag tror inte alls att det är orealistiskt. Om 3500 av oss är villiga att betala 100 kronor för Rötters vänner, varför skulle då färre vara villiga att betala för något som kommer att ge mer? På intäktssidan tillkommer annonser samt på kostnadssidan (tror jag) kostnad för sajter som var knappt 30 tkr 2005 och 150 tkr 2004 samt lönekostnader (ansenliga men inte utbrutna i bokslutet) utöver det som Mats angivit ovan.

426
Rolig / Rolig
« skrivet: 2006-12-09, 10:54 »
Stefan,
 
Jag har kontrollerat några av uppgifterna, bla flyttnotisen och giftermålet 1770. Det du meddelar är också konsistent med vad jag rapporterat om Anders Rolig i mantalslängderna i Hedemora, dvs att han uppträder första gången 1769 och gift 1770. Jag tror därför att din identifikationen är helt korrekt.  
 
Om Johan Pålsson meddelar Smedskivan 4 följande:
 
Johan Pålsson, född 1718-10-20 i Ockelbo, död 1765-01-16 i Långshyttan, Husby. Mästersmed i Långshyttan, Husby. Mästersmed vid Övre smedjan. AI:6, s. 280.
 
Gift 1742 med Inga Andersdotter, född 1711-08, död 1763-09-28 i Långshyttan, Husby. Bosatt i Långshyttan, Husby.
 
Barn:
Anders Johansson, född 1743-09-24
Anna Johansdotter, född 1745-06, död 1782-06-09
Johan Johansson, född 1748-10-06
Olof Johansson, född 1749-12-21
Erik Johansson, född 1752-12-07
Peter Johansson, född 1756-01-19

427
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-10
« skrivet: 2006-11-15, 22:42 »
Anders mfl,
 
Det finns inga nya styrelsebeslut om AF, användarkonton etc eftersom styrelsen inte sammanträtt. Tidsplanen är såvitt jag vet också i princip oförändrad. Den exakta utformningen vad gäller kontona är heller inte fastställd. Som framgår av den nya Förbundskalendern under Förbundsnytt sammanträder förbundsstyrelsen nästa gång 1-2 december.  
 
Till sist till Rune från någon ny styrelsemedlem (kunde du inte besvärat dig med att kolla upp mitt namn?): Självfallet är det upp till varje enskild ledamot av  styrelsen om han eller hon vill gå in i en diskussion på AF eller inte. Men styrelsen sitter inte i ständigt sammanträde och därför finns inte alltid någon ny information att ge. Personligen har jag ambitionen att hålla kolla på diskussioner som denna även om jag inte alltid hinner (som den senaste veckan). Jag anser personligen att organisatoriska diskussioner som denna är värdefulla och har sin plats.  Bla för styrelsen som ett medel att få information om hur AF:s användare ser på AF. Jag har själv deltagit i dem innan jag blev vald och kommer att fortsätta göra det framgent. Men självklart är inte en diskussion på AF ett beslutande organ och förbundsstyrelsen är inte ansvarig mot någon annan än riksstämman.

428
Allmänt / Källangivelser
« skrivet: 2006-11-09, 20:57 »
Jag vet inte hur Holger fungerar men i DISGEN, som jag använder, skulle det vara möjligt: Man anger en sk strukturerad källa som kan återkommer i flera notiser. Skulle man vilja ha en sidhänvisning så läggs den in som ett citat och man kan ha många citat kopplade till varje strukturerad källa.

429
Allmänt / Källangivelser
« skrivet: 2006-11-09, 18:13 »
Exakt vad som är en lämplig metod för att ange källan varierar; beror på vad man skall göra med matrialet och vem som skall använda det. Det finns också lite olika uppfattningar bland släktforskningar om vad som är lämpligt. Det är alltså svårt ange lämpliga detaljmallar för alla tillfällen och som alla kan enas om. Jag avstår därför från att ge några exempel.
 
Poängen med att ange källan är dock att uppgiften skall kunna kontrolleras. Skall man försöka formulera en generell regel som fångar upp dessa problem så tycker jag följande är bra: Man skall ange källan så noggrannt att läsaren lätt skall kunna hitta källan och kontrollera uppgiften.

430
1. På Matematiska institutionens hemsida (Stockholms universitet) hittas följande sida om Sonja Kovalesky, med litteraturhänvinsingar:
 
http://www.math.su.se/gemensamt/sonja/
 
2. Enligt Svenskt Biografiskt handlexikon del 2 sid 30 avled Anne Charlotte Leffler 21 oktober 1892 i Neapel; samma år som den ovan nämnda biografin publicerades.
 
3. Ellen Key gav redan 1893 ut biografin Ann Charlotte Leffler, Hertuginde af Cajanello: nogle biografiske Meddelelser, publicerad i Köpenhamn.

431
Jojje, som sagt ovan är frågan nu väckt i förbundsstyrelsen. Vi hade en mycket positiv diskussion på vårt första möte och kommer som Ted skriver att återkomma till den på nästa möte. Min förhoppning är att då att styrelsen kommer att ha konkreta förslag att ta ställning till.

432
Det var ett konstaterande att SoH inte kommer ut just nu.

433
Vad gäller din kommentar bristen av släktforskarpublikationer av dignitet kan jag bara hålla med. Som framgår av besked som distribuerats på den sk ordförandelistan har frågan om kvalitet i släktforskningen och publicering av släktforskningsresultat, varav detta med kvalificerade tidskrifter är en del, diskuterats på senaste förbundsstyrelsemötet.
 
Min personliga uppfattning är att problemet är allvarligare än att det bara finns årsboken kvar som kvalificerad genealogisk publikation; SoH kommer ej ut mer, SGT har inte börjat komma ut, PHT tar inte in genealogiskt material längre. Den vardagsforskning vi alla ägnar åt oss och som kanske är det mest intressanta för oss, nämligen antavleforskning, saknar dessutom en naturlig publikation. Rötters avdelning med antavlor förnyas inte, Svenska antavlor är nedlagd.
 
Visserligen läggs det ut mer än någonsin på enskilda hemsidor, men jag efterfrågar mer av systematiserad redovisning av avgränsade släktforskningsproblem (tex Min farmors anor i fem generationer) snarare än att man öppnar upp sin digitala anteckningsbok för allmänheten. Privata hemsidaor kan vara svåra att hitta och det är inte säkerställt att de kommer att finnas kvar och därmed forskning vara tillgänglig om några deceniier så som en tidskrift tillgänglig på ett (möjligen digitalt) bibliotek skulle vara. Med åtföljande granskningproblem.  
 
 
Till sist om utmarschen ur GF. Om det nu var en utmarsch ur GF. Det var i vart fall ingen inmarsch i SGS mätt i antal medlemmar. Personligen är jag åter medlem i GF.

434
Svaret på den fråga, Jojje, är väl i någon mening ja eftersom vi inte lyckats leverera. Det har dels visat sig enormt svårt att driva föreningen i den nätverksform som var tänkt, dels betydligt mer ansträngande att få ihop såväl pengar som ett tryckbart matrial till SGT. Jag tror inte man skall ge upp projektet än men jag börjar misstänka att släktforskarsverige inte klarar av splittring på den här punkten. En kvalificerad tidskrift är så resurskrävande att det nog behövs omfattande samarbete.

435
Mats,
 
Jag tycker vi ligger lite längre fram än vad man kanske kan tro om man läser att vi fattat ett principbeslut. De i styrelsen som fått ansvar för denna fråga har redan idag påbörjat arbetet. Skälet är att vi relativt snabbt måste byta system pga av de störningar som förekommit och förekommer (tex senast idag) på AF. Därför både tror och hoppas jag att tidsplanen kan hålla.

436
Jojjes tolkning av styrelsebeslutet är helt korrekt. Ett principbeslut om att byta system är fattat men vi har ännu inte beslutat om exakt vilket system som skall användas. Vad som återstår är alltså kravspecifikation, offerter, upphandling, implementering. Vi har dock inhämtat viss information om olika alternativ så vi vet ungefär åt vilket håll vi är på väg.
 
Vad gäller epostadress kan jag för egen del säga att jag aldrig tvekat att registrera mig på AF. Min epostadress för jobbet har nu varit aktiv i 10 års tid; den privata jag nu använder i ett par år. Båda har jag varit ganska frikostig med att sprida. Trots det tycker jag att problemen med SPAM är begränsade.
 
(Från jobbet och därför utan ordinarie användarnamn.)

437
Jag tror det är lite tidigt att gå in på de tekniska detaljerna. Vi är ännu inte framme vid ett formellt upphandlingsbeslut. Rent allmänt tycker jag dock personligen att det är rimligt att det bör finnas automatiserade funktioner för användarkonton och också för Rötters vänner.

438
En del av de saker som tagits upp här (och på senare tid på flera andra platser på AF) har varit föremål för diskussion och beslut på förbundsstyrelsens sammanträde 13-14 oktober.  För förbundsstyrelsens räkning kan jag meddela följande:
 
Förbundsstyrelsens har beslutat
 
att upphandla en ny teknisk lösning för Anbytarforum som kommer att göra äldre diskussionstrådar tillgängliga i den nya lösningen men som samtidigt löser de tekniska problem som AF haft på senare tid,
 
att i den nya lösningen införa obligatoriska användarkonton för att kunna posta inlägg samt
 
att under hösten pröva  om och i så fall vilka delar av dagens/framtidens Rötter och Anbytarforum som exklusivt skall förbehållas Rötters vänner.
 
Med den information som förbundsstyrelsen har fn är vår förhoppning att detta skall kunna implementeras före årskiftet.
 
Michael Lundholm
Sekreterare i förbundsstyrelsen

439
Anders,
 
Kan hålla med i många saker du skrivit i den här diskussionen  men när du kom in på dina motiv till att inte redovisa källor på din hemsida reagerade jag.  
 
Om du inte skriver ut källor på de forskningsresultat du redovisar på din hemsida fråga jag mig varför du alls vill redovisa dina forskningsresultat för andra släktforskare? Om du nu ändå vid en förfrågan är villig att lämna ut källan varför inte göra det direkt på hemsidan?
 
Var och en får naturligtvis göra som man själv vill. Vi kan tex ha olika syften med vår forskning och vår redovisning av den. Tex för familjen vill man kunna beskriva de kanske lite mer spännande och mustiga detaljerna i släktens historia utan att för den skull tynga berättelsen men den betydligt torrare källredovisningen. Släktforskningen kan naturligtvis vara mer av en förströelse för många. Jag tycker det är helt ok.  
 
Men om man utöver att låta släktforskningen bara vara en privatsak och börjar delta i ett utbyte med andra släktforskare skall man kanske inte bli förvånad över att de ställer frågor om var uppgifterna kommer ifrån och vilken grund man har för sina slutsatser. När man redovisar sin databas på nätet tycker jag verkligen att man demonstrerar en sådan ambition.
 
Jag vill framhålla Urban Sikeborg som med sin Norrala-databas här på Rötter har etablerat ett mycket gott föredöme för oss andra att lära oss av. Precis som du Anders vill Urban att hans databas skall anges som källan när en uppgift hämtas därifrån; vilket naturligtvis är en helt rimlig önskan. Skillnaden är dock att hans uppgifter kan kontrolleras eftersom han redovisar källorna. Därmed underlättas också hans egen forskning eftersom andra släktforskare kan bygga på hans resultat och därmed kanske kan komma längre än vad han gjorde.

440
08 Böcker / Skriv din egen historia
« skrivet: 2006-10-09, 22:28 »
Du får fram flera möjliga alternativ om du begränsar sökningen till din egen historia.

441
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-28, 20:40 »
Inga-Britt,
 
Som då såg ovan så gör vi alla misstag; det går nog inte att förhindra. Det viktiga är att vi lär oss att se det och lär oss av dem.

442
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-22, 17:02 »
Maude. Ja du har rätt; Jag har tagit fel Carl Fredrik. Mitt misstag, jag var inte tillräckligt noggrann. Och den rätte, eller snarare den andre i födelseboksnotisen ovan, hittar jag inte i Allmänna Barnhusets register på nätet. Tack för korrigeringen.
 
Inga-Britt. Ställ inte samma fråga på flera ställen. Det innebär ju att vi som försöker svara på dina frågor och hjälpa till dels riskerar att få felaktiga förutsättningar dels att samma fråga besvaras flera gånger eftersom man inte känner att frågan ställts på andra platser.

443
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-21, 21:46 »
Inga-Britt
 
Jag har idag haft orsak att besöka SSA och tog mig då tid att titta närmare på ditt problem. Följande framkom.
 
1. Jag tror inte det är så att barnen som föddes på Allmänna barnbördshuset med nödvändighet hamnade på Allmänna barnhuset. I vart fall är de två institutionerna inte identiska.
 
2. Vad gäller Carl Fredrik Anton hamnade han dock där. Notera dock att nummret 3938 bara är ett löpnummer i födelseboken. Såvitt jag förstår ger det ingen ingång till Allmänna barnhuset arkiv (enligt uppgift från personalen).
 
3. För att hitta Carl Fredrik Anton på Allmänna banrhuset behövde man dock inte besöka SSA. Uppgifterna finns på SSA:s hemsida www.ssa.stockholm.se och följ länkarna Register och databaser => Visa bilder från Barnhusets rulla, D 2 JA. Du kommer direkt dit genom att klicka här. Man kommer då till ett sökformulär. Sökning på årtalet 1852 och Anton ger då fyra träffar varav en är Carl Fredrik Anton.
 
Klicka på den lilla bilden till vänster och följande bild blir tillgänglig.
 
Den ger vid handen att han utplacerades två gånger inom loppet av perioden 1852-1856, senast till brukaren Emanuel Pettersson i Knagebo, Burseryds församling. Det finns också en anteckning om att en fråga ställts om vilka som var hans föräldrar och att något slags svar getts till hans son Enok Jansson i september 1941.
 
4. Vilket svar Enok Jansson förfrågan fick framgår inte av notisen ovan. Allmänna barnhusets arkiv är dock ganska omfattande och bla finns B2:51 Intendentens utgående skrivelser (som omfattar 1941) som skulle kunna innehålla ett svar. Problemet är dock att Allmänna barnhuset, som är en stiftelse, lagt 70 års sekretess på sina handlingar. Yngre matrial måste man ha tillstånd till. Är man anhörig skulle jag gissa att man har vissa möjligheter att få se svaret om det finns.
 
5. Det finns bilagor till dopboken (HIII:1 1835-1935). Dessa förvaras dock inte på SSA på Kungsklippan utan i Frihamnen. Möjligen kan den serien ge ytterligare information. På Kungsklippan fanns dock inte ens arkivförteckningen kvar så man  vet inte mycket om vad volymen kan innehålla.  
 
6. Observera också att han placerades på barnhuset enligt Poliskammarens missiv. Möjligen finns detta både hos i barnhusets arkiv och i Poliskammarens arkiv. Jag har dock inte hittat Poliskammarens i Stockholm arkiv i NAD. I vart fall är det ledtrådar att undersöka och personalen på SSA kan kanske ge ytterligare information om detta arkiv.

444
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-14, 22:24 »
Jag skulle rekommendera att du studerar diskussionen Anbytarforum: Hur gör jag? (Metodfrågor): Fader okänd som innehåller många inlägg. Rötter innehåller också en artikel med tips: Hur hitta föräldrar till ”oäkta” barn?. Jag tror att du där kan hitta tips på olika källor som kan vara lämpliga att kontrollera.

445
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-14, 21:04 »
Han finns inte i Storkyrkoförsamlingen, men Allmänna BB har jag inte tillgång till så där kan jag inte hjälpa dig.

446
Kungliga släkter / Son till Oskar II?
« skrivet: 2006-09-14, 18:12 »
Inga-britt,
 
Jag har kontrollerat Ösmos födelsebok för den aktuella tidpunkten och han verkar inte vara född där och då. För att kunna komma vidare behövs mer uppgifter. Vet du var Carl-Fredrik var född? Varifrån kommer de uppgifter du har om honom?

447
Rolig / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006
« skrivet: 2006-09-12, 21:35 »
Det finns inget som tyder på att drängen Anders Rolig vid Dahlfors bruk, Ore (Ore AI:7 fol 146) skulle vara identisk med mästersmeden Anders Rolig. Enligt Orsa AI:13 fol 686 lämnar den senare inte Fridshammars bruk 1789-1790.

448
Rolig / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006
« skrivet: 2006-09-12, 18:04 »
Inte heller identifikationen av Anders Rolig med Anders som är son till Jonas Andersson och Kerstin Larsdotter i Andersjönsbo verkar hålla:
 
Anders Jönsson finns nämligen kontinuerligt i Andersjönsbo: NAD AI:6b (SVAR AI:4b, Genline AI:7) fol 201, NAD AI:7b (SVAR AI:6b, Genline AI:13) sid 505, NAD/SVAR AI:8b (Genline AI:10) fol 128, NAD/SVAR AI:9 (Genline AI:14) sid 817, NAD/SVAR AI:10a (Genline AI:15b) fol 85, NAD/SVAR AI:11c (Genline AI:16b) fol 182.  
 
Eftersom modern  Kerstin Larsdotter antecknas i denna familj i samtliga volymer utom den sista och vissa syskon också finns med under en längre period kan det inte råda något tvivel om att det är samma Anders Jönsson hela tiden och att han inte är densamme som Anders Johansson Rolig.

449
Rolig / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006
« skrivet: 2006-09-11, 17:48 »
Familjen Anders Jansson och Margareta Persdotter i Nordansjö kan inte vara identisk med familjen Anders Rolig och Margareta Persdotter i Vikmanshyttan. Den senare uppträder nämligen ca 1769 i Vikmanshyttan (RA Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1770 vol 121 sid 427) då Anders Rolig uppträder ensam. Hustrun anges första gången året därpå (RA, Mantalängder 1642-1820, Kopparbergs län 1771 volym 122 sid 431). I mantalslängden från 1770 finns dock Anders Jansson med familj i Nordansjö kvar där. Familjen i Nordansjö finns dessutom kvar i husförslängden för perioden 1790-1799 (AI:11b enligt SVAR/NAD och AI:16a enligt Genline) fol 37. Där omtalas Margareta Persdotter som Anders Jans. änka. Anders Jansson avlider 1788 enligt hfl 1775-1789 (AI:10a enligt SVAR/NAD och AI:15a enligt Genline, fol 169). Familjen Rolig försvinner dock från Vikmanshyttan redan ca 1779  (RA, Mantalängder 1642-1820, Kopparbergs län 1780 volym 131 sid 423) för att i vart fall senast 1783 uppträda i Fridshammar, Orsa  då sonen Erik föds (Orsa C:3 sid 122). Vi vet ju också att Anders Rolig avlider 1808 i Boteå.

450
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-25
« skrivet: 2006-09-09, 20:02 »
Öppen källkod bygger ofast på frivillighet och använder olika slags diskussionfora på nätet som instrument för samarbete. Därför har också utvecklats olika slags normer för hur man skall uppföra sig i dessa fora, tex för hur man skall ställa frågor. Ett enligt min mening för oss användare av AF mycket intressant exempel på dokumentation av sådana regler är Eric Raymonds och Rick Moens How to ask questions the smart way. En svensk översättning finns här:
 
Att ställa smarta frågor
 
Många tips, tex vilket förarbete man som frågeställlare bör lägga ned och hur man bör bete sig inför det som man uppfattar som oartighet.

451
Jag håller inte med om kritiken mot Per Thorsell (se diskussionen under Lilla Malma). Han inte bara försöker besvara en fråga utan ger också en anvisning om hur man skall ta nästa steg. Dessutom är det han säger ingenting annat än en del av de ordningsregler som gäller på AF, nämligen att man skall ange sina källor. Jag tycker inte heller det finns något att invända mot hans ordval.

452
35 Äktenskap / Kyrkbröllop
« skrivet: 2006-08-27, 11:45 »
I tillägg till ovan nämnda litteratur finns Charlotte Christensen-Nugues, Äktenskap och familj, sid 295-333 i Signums svenska kulturhistora. Medeltiden, Bokförlaget Signum, Lund 2004. Hon behandlar bla skillnaderna i synen på äktenskapet i den kanoniska rätten och de inhemska landskapslagarna/landslagen. Till kapitlet finns också en ganska omfattande litteraturlista.

453
Rolig / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006
« skrivet: 2006-08-22, 22:44 »
Med anledning av Astrids inlägg den 2/2 vill jag anmäla en del tvivel och frågetecken: Det verkar som det vad gäller den källa som Astrid hänvisar till blandar samman uppgifter om hammarsmeden i Vikmanshyttan Anders Johansson Rolig (d 1808 i Boteå) med uppgifter som egentligen avser hammarsmeden i Vikmanshyttan Anders Johansson Norström (båda gifta med en Margareta) och vice versa. Om det är denna källa som har fel eller om det andra vet jag ännu inte. Jag vill ändock peka på en del konstigheter och inkonsistenser.
 
Vad gäller hänvisningarna till Hedemora kyrkoarkiv som följer de Genline. Om jag från Genlines kaotiska signa lyckats förstå vilken motsvarande beteckning är i NAD och har jag också angett den.
 
1. Det verkar framgå av Hedemora AI:10 fol 47 (NAD AI:8b) som att vi har att göra med två Anders Johansson, en Norström och en Rolig. Av denna källa framgår också att Norström är gift med Margareta Hansdotter och har barnen Erik, Elisabet, Margareta Charlotta och tvillinarna Johan och X). Rolig är gift med Margareta Persdotter och har barnen Johan, Anders och möjligen Per. Det framgår inga födelseår utom för Per 1774.
 
2. Den av Astrid åberopade källan Hedemora AI:14 (troligen NAD 9) fol 677 men också Hedemora AI:15B (vilken jag tror är NAD 10:B) fol 22 innehåller dock en Anders Jansson Norström född 1743 gift med Margareta Persdotter född 1736. Den första källan upptar sonen Andreas född 1770-11-18 samt Margareta Charlotta född 1772 samt i en annan kull Johan född 1766 och Anna född 1769. Den senare källan har också tvillingarna Jan och Anna födda 1776.
 
3. Hedemora AI:14 fol 693 tar dock upp Anders Johansson Rolig född 1744 samt hustrun Margareta Hansdotter född 1743 samt sonen Petrus född 1774.
 
En vän av ordning som samtidigt har Smedskivan 4 att konsultera kan konstatera att här finns risk för att såväl födelseår, hustrur och barn är ihopblandade. Jag återkommer i frågan när jag grävt fram någon klarhet i detta.

454
Archive - Swedish language / A bit of Old Swedish
« skrivet: 2006-07-06, 09:55 »
OK, Vintrosa is not the interpretation. Still, given Ingela's observation I think that a place name is the most likely.

455
Archive - Swedish language / A bit of Old Swedish
« skrivet: 2006-07-05, 22:38 »
In my view Ingela's observation regarding vintras is quite compelling; it is certainly not ...last winter... If it is not ... in Wintrosa ... (but I cannot see that the information provided by Judie and in the letter exclude that possibility) I have no suggestion but another place name seems likely. Again, Judie, do you know from where the letter was sent? If it is close to Örebro I think the case is settled, if not some new hypotheses are needed.

456
Archive - Swedish language / A bit of Old Swedish
« skrivet: 2006-07-05, 16:42 »
The translation  is based on the word starting Wintr*** is vintras, which is last winter. But then the last letter in the word and the initial capital W are not taken into account. It is not easy to read the jpeg-pciture and and its hard to distginguish between for instance a and o. But the word could be Wintrosa (modern spelling Vintrosa), a parish in Örebro län. Else in the letter capital letters are not used except for personal and place names. The phrase would then be ... go to confirmation class in Wintrosa .... Judie, do you have information about from where the letter was sent?

457
Almin / Almén / Almin / Almén
« skrivet: 2006-06-22, 20:50 »
????=GarfvareLärlingen

458
Avelin / Avelin
« skrivet: 2006-06-19, 17:02 »
Efter kontroll av Hülphers Dagbok ... så ser jag att jag feltolkat Norberg: Det var Gabriel Avelins efterträdare som kassör vid bruket som åsyftades inte Avelin själv. Den senare verkar inte vara omnämnd i Dagbok ... (Dagbok öfver en resa år 1757 af Abr. Abrah:son Hülphers, Dalarnas forminnes och hembygdsförbunds skrifter 12, Falun 1957.)

459
Avelin / Avelin
« skrivet: 2006-06-18, 09:54 »
Rättelse. Näst sista styckets första mening skall lyda: Man kan notera att medan namnet Kristina inte är belagt i släkten Frunck förrän i mitten av 1700-talet förekommer Kristian från slutet av 1600-talet och blir under 1700-talet vanligt; men det är inom en annan gren av släkten Frunck.

460
Avelin / Avelin
« skrivet: 2006-06-17, 20:54 »
Släkten Avelin diskuteras på flera ställen på AF men det finns ingen som tagit upp stamfadern Olof Avelin, postmästare i Avesta och död 1727. Det finns ganska mycket publicerat om honom men de uppgifterna, i synnerhet vissa saker om hans äktenskap, har jag svårt att få ihop med det jag hittat om honom i primärt källmatrial.
 
Olof Avelin finns inlagd på DISBYT av flera personer och efter kontroll med flera av dessa uppgiftslämnare visar det sig att uppgifterna kommer från endera av följande tryckta källor:
O. F. Strokirk, Kultur- och personhistoriska anteckningar 3, Örebro, 1920 (sid 169) E. Grape, Postkontor och postmästare, Postverkets tryckeri, Stockholm, 1951 (sid 34f)Där uppges att Olof Avelin sedan 1689 var gift med en Katarina Frunck från Bjurfors bruk i Norbergs socken, död 1729. Grape anger bröllopsdagen som 2 september och Strokirk tillför att Katarina var född 1670. I princip samma uppgifter återfinns också i
O. Kugelberg, Postmästare i Sverige och Finland från äldre till närvarande tid. Biografiska anteckningar, Andr?ens boktryckeri, Stockholm, 1894 (sid 244)så man misstänker att Grape och Strokirk utgått från Kugelberg eller att de alla tre haft en annan gemensam källa.  
 
En sådan skulle kunna vara Abraham Abrahamsson Hülphers Genealogiska samlingar. Olof Avelin förekommer faktiskt i två stamtavlor hos Hülphers, de över släkterna Frunck (vol 2, fol 48) samt Avelin (vol 4, sid 6) och på båda ställena uppges att han sedan 1689 var gift med Katarina Frunck från Bjurfors som skall ha avlidit två år efter sin man (ca 1726).
 
Det finns ytterligare publicerade uppgifter om makarna. Det finns tex uppgifter om Olof Avelin som student i Uppsala och landsman vid Östgöta Nation:
A. Andersson, A. B. Carlsson och J. Sandström, Uppsala universitets matrikel 1. 1595-1700, Uppsala, 1900-1911 (sid 260) K. G. Od?n, Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, Stockholm, 1902 (sid 81, #1065)Dessa verk tillför dock inget av vikt; uppgifterna om Olof Avelins studenttid har varit kända för hans biografer. Nya uppgifter tillför dock det stora brukshistoriska verket över Avesta bruk:
P. Norberg, Avesta under kopparbrukets tid 1-2, Stockholm, 1956 (sid 262f)Norberg meddelar där att Olof Avelins hustru hette Kristina Frunck. Till skillnad från alla övriga ovan meddelar han källan för denna uppgift så man kan kontrollera den: Avesta F:1 (GID 2137.22.58800) 10 juli 1766. Det är dödnotisen över Gabriel Avelin och i den sägs att fadern var... postmästaren och kronovägaren Olov Avelin och modern madame Kristina Frunk.  
 
Dessutom meddelar Norberg att Hülphers omtalar Gabriel Avelin i sin Dagbok öfwer en resa igenom de, under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne år 1757 puplicerad 1762 i Västerås. (Jag har inte haft möjligt att kontrollera denna reseskildring ännu.) Det är därför möjligt att Gabriel Avelin är upphovsman till uppgifterna i såväl Hülphers som i Avestas dödbok. Möjligen kan man förvänta sig att en insocknes persons familjeomständigheter bör vara bättre kända i socknen än av utsocknes besökande. Det verkar därför som mer sannolikt att Gabriel Avelins moder hette Kristina än att hon hette Katarina. Min förmodan är att Hülphers rört ihop det för sig vad gäller förnamnen.
 
Så långt tidigare forskning på området. Själv har jag haft möjlighet att kontrollera två typer av källor:
För det första Grytnäs kyrkoarkiv som faktisk ger oss Olof Avelins vigselnotis från 1689 (Grytnäs C:1 GID 2183.11.7700): Olaus Awel?n wägare w?dd Avestadh med J. Maria S[?]dr på Askön. Notisen är odaterad (det finns en otydlig anteckning i vänster marginal som möjligtvis innehåller 4 sep) och införd i slutet av året efter en notis daterad 13 oktober. Brudens patronymikon är otydligt men verkar börja på S. Möjligen är jag benägen att läsa det till Simonsdotter pga de många samtida Simon Frunck jag stött på i Skultuna och Bjurfors. Askö var i vart fall en gård i Grytnäs. Dessutom meddelar kyrkoräkenskaperna (Grytnäs L:1 GID 2183.26.73900) 27 oktober samma år: Up[?] [?] pänningar, som på Wälb:e H. Awel?ns bröllop socknens fattiga tillföllo.  För det andra: Mantalslängderna 1642-1820, Kopparbergslän, volym 44 fol 43v, verifierar att Olof Avelin var gift 1690 och vol 80 sid 81 och vol 81 sid 81 att han avlider 1727. Det finns dock ingen indikation i mantalslängderna 1690-1702 på att Olof Avelins familjeomständigheter skulle ha ändrats; han är gift hela perioden. Mantalslängderna bekräftar därför dödsåren för makarna i enlighet med vad Strokirk uppger medan Hülphers falsifieras.Min tolkning av ovanstående uppgifter är att Olof Avelin var gift två gånger och att han gift om sig ganska snart efter den första fruns frånfälle. Strokirks uppgivna födelseår för Olof Avelins barn (1690, 1691, 1692, 1701, 1703 och 1705 samt ett barn med okänt födelsår) antyder också att det rör sig om två kullar med olika mödrar. Givet detta hette den första hustrun Maria och kom sannolikt från Grytnäs. Den andra hustrun hette Kristina Frunck (dvs jag tror mer på uppgifterna från Grytnäs dödbok än på Hülphers) och kom från Bjurfors.
 
Grytnäs kyrkoarkiv har inte givit något uppslag, tex vad avser dödsfall eller vigslar. Det behöver dock inte betyda något eftersom Avesta bruk (då Avestafors stad) endast är sporadiskt representerat i Grytnäs.
 
Vem som var far till Kristina Frunck har jag ännu inte kunnat klara ut. Ovanstående har tillkommit i min pågående utredning om släkten Frunck. Strokirk spekulerar i att Katarina Frunck var dotter till en Anders Frunck. Den senare kan beläggas till Skultuna 1666-1667 och Bjurfors 1672-1682, men någon dotter är alls inte känd. Källäget i Bjurfors är dock bristfälligt under denna period. Man kan därför inte utesluta vare sig Anders frunck eller Karl Frunck, känd i Bjurfors från 1672 och avliden senast 1710. Karl är sannolikt brorson till Anders Frunck. Möjligen är dock Jakob Frunck (en annan sannolik brorson till Anders), känd i Bjurfors från 1678 och avliden senast 1700, utesluten av åldersskäl. Både Karl och Jakob har jag endast kunnat belägga i mantalsländerna än så länge. Ytterligare en möjlighet är att Kristina är dotter till Simon Simonsson Frunck i Skultuna och därmed syster till ovan nämnda Karl och Jakob. Simon är dock endast belagd i Skultuna och där finns ingen Kristina Frunck i födelseböckerna runt 1670. Ja, det finns förstås heller ingen Katarina Frunck.
 
Man kan notera att namnet Kristina inte är belagt förekommer Kristian från slutet av 1600-talet och blir under 1700-talet vanligt; men det är inom en annan gren av släkten Frunck. Skillnaderna mellan den manliga och kvinnliga formen kan bero på att källäget är bristfälligt. Många manliga medlemmar har jag endast kunna belägga i mantalslängderna, men eftersom vanligtvis endast de manliga familjeöverhuvudena redovisas med namn där så är det möjligt att matrialet är snedvridet.
 
Jag lämnar därmed frågan öppen vad gäller Olof Avelins äktenskap och hoppas att andra kan komplettera (falsifiera eller verifiera) ovanstående redovisning.

461
Med reservation för att jag inte känner till Carls förslag tror jag inte det finns någon riktig bra bok/artikel på det du efterfrågar.   Den svenska släktforskningshistoria finns det ju en del om. Ett komplement till Hildebrand är Hans Gillingstam, Återblick på den svenska släktforskningens historia, Släkt och Hävd, sid 387-407, nr 3-4, 1987. I allt väsentligt mycket name dropping, även om Gillingstam i vart fall inledningsvis  berör frågan varför man intresserat sig för släktforskning.  Ett mycket intressant bidrag som ger perspektiv på släktforskning idag och för 400 år sedan är Urban Sikeborg, Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet, sid 245-286 i Släktforskarnas årsbok 1996.

462
Virserum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-02
« skrivet: 2006-06-06, 18:44 »
Hej!
 
I am searching for information on Anders Kullberg f. 1690 and his wife Anna/Annika Johansdotter f. 1691. Anders and Annika are the parents of Gudmond Andersson f. 27 October 1721 in Grunkebo. (Genline gid# 185.40.53000).
 
The Soldier Registry for Småland indicates Kullberg may have been born Gummesson (Gudmundsson).
 
I have looked for birth and marriage records in Virserum for Anders Kullberg born Gummesson and Annika Johansdotter, no luck.
 
Any advice?
 
Thank you,
Michael

463
22 Mått, mynt & stämplar / Penningars värde
« skrivet: 2006-05-15, 18:01 »
Det är helt riktigt. Året 1920 nämndes först i det första svaret. Problemet med 20-talet är dock att nog inte finns några bra år att välja; först krigsinflationen och sedan kraftig deflation.

464
22 Mått, mynt & stämplar / Penningars värde
« skrivet: 2006-05-15, 17:28 »
Utan direkta skatter etc skall det vara, som Ingela skriver.  
 
Vad gäller val av jämförelseår bör man först konstatera att vad som kunde köpas då är helt annorlunda än vad som kan köpas nu. Det gör alla jämförelser svåra att tolka.  Om man skall gå in välja specifikt jämförelseår så beror det naturligtvis avhängigt vilken fråga som man söker svar på. Är man intresserad av att bestämma värdet på ett nominellt belopp 1920 är naturligtvis det året man skall välja.

465
22 Mått, mynt & stämplar / Penningars värde
« skrivet: 2006-05-14, 20:17 »
SCB har en serie för konsumentprisindex  (www.scb.se  => Statistikdatabsen => Priser och konsumtion => Konsumentprisindex .... 1914-2005). Denna serie inkluderar inte indirekta skatter (tex moms)
 
Index för 1920 är 271 och för 2005 är index 4097. Prisnivån (exklusive indirekta skatter) har alltså ökat 4097/271= ca 15 ggr sedan 1920.
 
Man skulle alltså behöva minst 72.700 kronor om året för att ha en inkomst som motsvarar den kontorsanställdes lön på 4808 kronor 1920; mer om man tar hänsyn till indirekta skatter.

466
Smedskivan (handhavande) / Smedskivan (handhavande)
« skrivet: 2006-05-03, 05:56 »
Hej
 
Ja det är inte konstigt att det inte fungerar eftersom jag skrivit fel i instruktionen. När jag idag testade att följa min egen instruktion fungerade det inte heller. Uppenbarligen kontrollerade jag inte att instruktionerna fungerade. Jag beklagar det.  
 
Att det inte fungerar beror på att webbläsarna omformatterar länkarna i det sparade dokumentet så att relativa länkar  skall peka på samma dokument som tidigare, dvs som om cd-skivan låg på FSS hemsida. Dvs relativa länkar görs om till absoluta.  
 
Det är möjligt att det finns något annat sätt att lösa problemet men ett sätt att spara sidan så att länkarna bevaras är att högerklicka på länkarna till de filer som skall sparas; dvs man skall inte öppna filerna och sedan spara dem. I Firefox får jag då upp alternativet Spara sidan som och i Explorer Save target as. Sidorna sparas då oförändrade.
 
Jag gissar att anledningen till att länkarna ändras i det första alternativet är att man skall kunna spara en lokal version av ett dokument som fortfarande har korrekta länkar till dokument som inte ligger lokalt.

467
31 Släktskap och släktrelationer / Anförluster i mängder
« skrivet: 2006-04-28, 21:31 »
Att Sveriges befolkning skulle vara 500-600 tusen individer under 1400 talet är nog en överskattning. 450-500 tusen ca 1570 (dvs med utgångspunkt från Älvsborgs första lösen) brukar vara en vanlig skattning för dåtida Sverige (alltså exklusive Finland och de lanskap som då tillhörde Danmark/Norge).  
 
Jag har gjort några tester med statistiska modeller för att göra bakåtprognoser (med sk ARIMA-modeller) baserade på Tabellverkets befolkningsdata from 1749, men de predicerar en negativ befolkning runt 1570. Modellerna tar å andra sidan inte hänsyn till konsekvenserna av krig och nödår under 1600-talet. I det perspektivet kanske inte 450-500 tusen är orimligt.
 
Jag håller med om att 3 generationer verkar rimligare per hundra år. Då borde alltså 15 generationer föra oss till början av 1500 talet i genomsnitt. Antalet teoretiska anor, 16384, borde jämföras med en uppskattad befolkning som är något mindre än 450-500 tusen individer. Dvs om våra teoretiska anor alla vore unika skulle de motsvara cirka 3-4 procent av den dåtida befolkningen.
 
Även givet detta borde geografiska koncentrationer av anor kunna göra anförlusterna betydliga i enskilda fall.

468
Hollström / Hollström
« skrivet: 2006-04-20, 07:59 »
Det finns ju flera som diskuterats här på AF:
 
1. Smedssläkten Hollström.
 
2. Under diskussion Anbytarforum: Landskap: Skåne: Socknar: Kristianstad: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-22  finns Jonas Hollström. Jag tror det fortfarande är oklart vilken släkt han  tillhör.
 
3. Sedan kan man ju diskutera om Hollström är en stavningsvariant av Höllström. Den förste av lantmätarsläkten (Erik) föddes ju Höllström i Kristianstad och han hade en namne och nästan samtida i Kristianstad där det inte är klarlagt om de tillhör samma eller olika släkter. Han finns också omnämnd i diskussionen om Kristianstad.
 
Det finns säkert fler.

469
Prislista på reaböcker? / Prislista på reaböcker?
« skrivet: 2006-04-10, 22:04 »
Jättebra att GF öppnar sin försäljning utanför medlemskretsen så att genealogisk litteratur/tidskrifter kan komma fler till del. Jag har anmält mitt intresse för ett par objekt. Att jag nu inte vet vad det begärda priset blir spelar ingen roll. Blir det för högt kommer jag att avstå från köp. Mer är det väl inte med det.

470
000 Osorterat / Medalj - Patriotiska Sällskapet
« skrivet: 2006-04-01, 13:45 »
SVAR har nu ett register över medaljer utdelade 1900-1941 av Patriotiska sällskapet tillgängligt för sina abonnenter.

471
Ovanstående uppgifter som jag tidigare gett Anita Berglund Eriksson kan kompletteras. Följande redovisades i min och Anita Stolts artikel i  Släktforskarnas årsbok 2005, sid 139-170, Släkten Fotmeijer, (Tabell 30 (generation 3) på sid 166):
 
Anders Vilhelm Fotmeijer. Rallare, gruvarbetare. Född 7 september 1869 i Reparebanan (Viken) nummer 19, Karlstads domkyrkoförs (S). Död 24 januari 1955 i Matteus (AB). Gift 2 november 1894 i Resele (Y) med Britta Regina Vestermark. Född 26 augusti 1866 i Fängsjö, Ådals-Liden (Y). Död 19 november 1917 i Jukkasjärvi (BD).
 
Barn:
 
1.Anna Viktoria Fotmeijer. Född 29 juli 1895 i Sollefteå (Y). Död 13 september 1969 i Sundsvalls Gustav Adolf (Y). Gift 3 april 1921 i Jukkasjärvi med Gustav Valfrid Söderberg. Vagn-  och stallkarl, ledningsvakt. Född 28 januari i Timrå (Y). Död 30 november 1986 i Sundsvalls Gustav Adolf (Y).
 
2.Kristina Eleonora Fotmeijer. Född 3 juni 1897 i Sollefteå (Y). Död 19 november 1910 i Jukkasjärvi (BD).
 
3.Lilli Hildegar Fotmeijer. Född 11 mars 1899 i Sollefteå (Y). Död 8 mars 1970 i Eskilstuna Kloster (D). Gift 22 juni 1929 i Västerås domkyrkoförsamling (U) med David Algot Lundholm. 1:e telegrafkontrollör. Född 30 december 1891 i Kattnäs (D). Död 16 april 1980 i Ekerö (AB).
 
4.Nancy Margareta Fotmeijer. Kontorist. Född 3 januari 1901 i Sollefteå (Y). Död 12 oktober 1972 i Helsingborgs Gustav Adolf (M). Gift 20 augusti 1921 med John Mauritz Eriksson. Kontorschef. Född 18 februari 1892. Skilda 28 december 1931.
 
5.Elin Johanna Fotmeijer. Född 21 april 1903 i Jukkasjärvi (BD). Död 6 september 1983 i Vantör (AB). Gift 2 mars 1963 med Carl Edvin Lindstedt. Född 20 augusti 1909 i Kungsholm (AB). Död 29 november 1971 i Vantör (AB).
 
6.Regina Frideborg Fotmeijer. Född 13 april 1905 i Jukkasjärvi (BD). Död 25 augusti 1981 i Gustav Vasa (AB). Gift 11 oktober 1952 med Erik Oskar Folke Ek. Född 5 december 1900 i Mörlunda (H). Död 9 oktober 1982 i Gustav Vasa (AB).
 
7.Bror Anders Vilhelm Fotmeijer. Född 16 oktober 1907 i Jukkasjärvi (BD). Död 20 april 1976 i Matteus (AB).
 
8.Bror Johan Vilhelm Fotmeijer. Född 24 september 1909 i Jukkasjärvi (BD). Död 5 december 1968 i Jukkasjärvi (BD). Gift 22 februari 1936 i Nederkalix med Anna Lisa Eriksson. Född 21 januari 1915 i Nederkalix (BD). Död 18 oktober 1869 i Jukkasjärvi (BD). Skiljda 22 december 1964.
 
9.Syster Eleonora Fotmeijer. Född 28 mars 1911 i Jukkasjärvi (BD). Död 6 november 1999 i Brännkyrka (AB). Gift 22 juli 1944 med Gunnar August Gustavsson Necander. Köpman. Född 8 januari 1907 i Karlskorna stadsförsamling (K). Död 29 april 2002 i Hägersten (AB).
 
10.Maja Fotmeijer. Född 30 november 1912 i Jukkasjärvi (BD). Gift 9 oktober 1948 med Carl Elis Algot Edegarn. Född 5 november i Nacka (AB). Död 26 mars 1984 i Vantör (AB).
 
Källorna för detta är för aktuell församling relevanta födelseböcker, dödböcker, Arvskiftesprotokoll efter Anders Vilhelm Fotmeijer (dagen för dödsfallet), Sveriges dödbok 2 (ett antal dödsfall samt Nancy Fotmeijers skiljsmässa) samt Dagens Nyheter 6 maj 2002 (Gunnar Necanders dödsfall).
 
Sedan detta publicerades har Maja Edegarn (#10) avlidit den 28 november 2005.

472
Under Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter C-F: Frunck / Wrunck har jag postat ett inlägg om bla den ovan nämnde Jakob Frunck, make till Helena Johansdotter Hero.

473
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2006-02-01, 23:34 »
Leijonhufvud (se ovan) redovisar en sk Bjurforsgren av släkten Frunck. Den börjar med en Simon Frunck som 1724 blir far till Jakob Fredrik Frunck. Om den senares hustru Helena Johansdotter Hero se diskussionen Släkter: Vallonsläkter: Hero, Herou, Henrot, Henrotte samt Smedskivan 4. Leijonhufvud kan dock inte klara ut hur dessa Frunck hör samman med dem som redovisats ovan.
 
Eftersom av de 8 Frunck jag nämner i detta inlägg 3 heter Simon,   2 Karl och 2 Jakob blir det hela lite förvirrande. Därför skriver jag ut patronymikon om jag kunnat belägga det som använt av personen ifråga i mantalslängd eller kyrkoarkiv medan det står i parantes om det följer av födelsenotis eller är en följd av en slutledning. En genomgång av mantalslängderna för Bjurfors bruk 1672-1720 (Mantalslängder 1642-1820, Västmanlands län) ger vid handen följande:  
 
(1) Anders Frunck förekommer 1672-1681. Han är sannolikt identisk med den Anders Simonsson Frunck som förekommer under 1660-talet i Skultunas kyrkoböcker. Huruvida han är son till den äldre Simon Frunck eller hans son Simon [Simonsson] Frunck är oklart. Han förekommer ungefär samtidigt i födelseböckerna i Skultuna som Simon [Simonsson] Frunck och dennes bror Karl [Simonsson] Frunck och skulle åldersmässigt kunna var en bror till dess två. Leijonhufvud gissar också att han är son till Simon Frunck. Det går inte att avgöra om han avlider 1681 eller flyttar från orten. Han får en son Karl i Skultuna 4 april 1667 (Skultuna C:2 sid 11).  Arvid Hedberg, Stockholms bokbindare 1460-1820, band I tiden från 1460 till omrking 1700, Nordiska museets handlingar 36, Stockholm 1949 uppger (sid 223) att bokbindarlärlingen Johan Andersson Frunck (lärling 1687-1694) var född vid Avesta mässingsbruk (Bjurfors?) och son till Anders Frunck.
 
(2) Karl Simonsson Frunck förekommer 1672-1709. Eftersom mantalet sista året bara uppger hustrun avlider han sannolikt  senast 1709. Jag gissar att han är son till Simon [Simonsson] Frunck i Skultuna. Han skall ej förväxlas med den ovan nämnde Karl [Simonsson] Frunck som förekommer i mantalslängderna i Skultuna 1653-1702 och är son till Simon Frunck.  Därför är Karl Simonsson Frunck med största sannolikhet inte son till Simon Frunck och då finns det bara Simon [Simonsson] Frunck kvar som möjlig far.
 
(3) Jakob Simonsson Frunck förekommer 1678-1700. Jag gissar att även han är son till Simon [Simonsson] Frunck. Skälet är att han uppträder senare i mantalslängderna och därför sannolikt är yngre än de övriga två. Det talar mot att Simon Frunck skulle vara far. Om det är så att han uppträder i mantalslängden 1678 just för att han då är 16 år innebär det att han skulle vara jämnårig med Kristian Simonsson Frunck i Skultuna som också uppträder i mantalslängden 1678 för första gången och enligt Leijonhufvud var född 1662; se inlägget ovan. Vad den informationen säger om faderskapet är dock höljd i dunkel för mig. Födelsenotiser saknas för detta år i Skultuna. Sannolikt är han far till den av Leijonhufvud nämnde Simon Frunck i Bjurfors (som vi alltså sannolikt kan benämna Simon [Jakobsson] Frunck) och farfar till Jakob Fredrik Frunck. Eftersom mantalet sista året bara uppger hustrun avlider han sannolikt senast 1700.

474
Om jag inte missminner mig helt handlar diskussionen om Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter J-L: Lembke delvis om soldater tillhörande detta regemente som före 1772  var stationerat i Pommern. Möjligen kan du få ett eller annat uppslag där. Regementet hette inte Kronprinsens husarregemente förrän 1822. Innan hade det flera olika namn men vid tidpunkten då det flyttade över till Sverige hette det Kungl Husarregementet.

475
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-27, 18:00 »
Ja Leif, jag håller med. Däremot är jag tveksam till s-et. Simon är känd som Simon Frunck; se ovan refererad littaratur. Om det man ser efter k i hans namn inte är en del av detta k kanske det är ett e. Det ser, medger jag, möjligen ut som ett S (alltså inte s; jämför ss i mässingsbruk) men ett versalt s verkar inte vara rimligt sist i namnet. Om det är ett e kan vi här ha en stavningsvariant av namnet Frunck. Enligt Skultuna bruks historia kan han ev haft en broder Hans Froncke i Nyköping. Fruncke är väl därför en möjlighet.
 
Återigen: Tack för alla bidrag. Fantastiskt att se hur AF fungerar när det är som bäst.

476
Ett uppslag kan vara att se hur handböcker i släktforskning sett ut under 1900-talet och vilka de har riktat sig till. Det faktum att det under första halvan av förra seklet kom många sådana handledningar är väl en indikation på ett ökande intresse:
 
Hildebrand, handbok i släkt och personforskning, 1961
 
Wretman, Släktvetenskapen, 1924
 
Ella heckscher, Sex kapital om släktforskning 1939
 
Rydberg, Släktforskning, 1944
 
Olson, Vägledning i släktforskning, 1946
 
 
För att nämna några innan den moderna flodvågen.

477
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-26, 21:38 »
Jag är tveksam till detta att det skulle vara en yrkesbenämning. Dels för att jag inte sett Messingsbruker någon annanstans i källmatrialet, dels för att det är oförenligt med tolkningen av der=därstädes. Därstädes, alltså på samma plats som brudparet dvs Mässinsgbruket.

478
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-25, 22:05 »
Men om det i kolumnen för föräldrar står Carl Kon? Sen tycker jag väl att även om Koon är svårtolkat så är väl ändå st i det jag menar är Casten ganska tydligt? Stapeln efter s går upp, inte ner.

479
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-25, 19:52 »
Utnyttjandes mig av Genlines och Släktforskarnas hus läshjälp har jag fått följande tolkningsförslag (tack Birgitta och ev andra i Leksand). Förslaget ger en tolkning av hela notisen och innebär i motsats till ovanstående förslag att kolumner skall läsas just kolumnvis. Det är också konsistent med Ljungs tolkning:
 
Kolumn 2:  
MessingsHytta Casten  
Koon, Maria Frunk.
 
Kolumn 3:
Carl Kon oc Simon Frunk
der[städes]
 
Kona var alltså nära men inte mitt i prick. Tack alla för era bidrag.

480
Adam / Adam
« skrivet: 2006-01-17, 20:49 »
Mässingsbruken verkar vara den gemensamma länken mellan många av orter som nämnts ovan (Skultuna, Nyköping, Gusum och Norrköping) där en eller flera Adam förekommit. Jag kan till dessa orter med mässingsbruk lägga Nacka bruk och Vällinge bruk (Salem?) där jag observerat flera med namnet Adam under 1690-talet i mantalslängderna. Peter Sjölund nämnde en observation från Norbergs socken. Där finns Bjurfors mässingsbruk från slutet av 1660-talet, men där kan jag inte påminna mig om att ha observerat namnet Adam.

481
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2006-01-13, 08:54 »
Några kompletteringar till ovanstående:
 
1. Vad gäller Maria är det Unge M[äster] Simon Frunck som är far. Man kan också konstatera att det i mantalslängderna 1653 och 1654 (Mantalslängder 1652-1820, Västmanlands län 1653, fol 59v samt 1654, fol 436v) görs en åtskillnad mellan en gammal Simon Frunck och en ung (även kallad junior). Födelsnotisen 1664 är det tredje belägget för en ung Simon Frunck. Mellan 1655 och 1668  finns inga bruksarbetare upptagna i mantalslängden (bruket redovisas oftast som ett kollektiv) och när de börjar igen from 1669 finns bara en Simon Frunck. Som jag ser det är det ett antagande som den äldre litteraturen gör när man säger att det är den Simon Frunck som är belagd under 1620- och 1630-tal som dör 1673. Eftersom båda är brännugnsmästare går det heller inte att skilja dem med yrkesbetckningarna. Den äldre Simon bör då ha varit minst 70 år men mer sannolikt 80 eller mer. Den yngre, sannolikt född före 1622, bör ha varit minst 50 år. Enligt Leijonhufvud skall den Simon som dör 1673 gjort ett testamentariskt förordnande till förmån till kyrkan. sannolikt är uppgiften hämtad från kyrkobokföringen men jag har inte lyckats hitta den ännu. Möjligen kan den notisen bringa klarhet i frågan. Tills dess mer information finns drar jag dock slutsatsen att 1673 har behovet att åtskilja två Simon Frunck bortfallit så en av dem är borta (död eller utflyttad). Flyttning är inte utesluten eftersom Bjurfors mässingsbruk startar i slutet av 1660-talet och Frunckar flyttar dit. Någon Simon finns dock inte Bjurfors; jag återkommer om detta). Dödsnotisen 1673 handlar därför sannolikt om den yngre Simon. Åldersskälen talar för att den äldre sannolikt avlidit någon gång åren 1655-1668. Helt säker kan man dock inte vara men jag menar att mer talar för den slutsatsen än den äldre litteraturens ogrundade antagande att det var den äldre Simon som dör 1673.
 
2. Ang trådmästaren Kristian Simonsson (d 1736), vill jag hävda att litteraturens uppgift att han skulle vara son till Karl Frunck (f 1627) är helt felaktig. Någon födelsnotis finns inte (han skall enligt Leijonhufvud varit född 1662). I mantalslängderna finns han belagd (först som tråddragare och sedan trådmästare) från 1678 och därefter varje år den finns längder (1680 och 1717 saknas) tom 1720 (det sista år jag kollat). Åren 1678, 1679 och 1687 är han dock benämnd Kristian Simonsson Frunck. Dessa år finns han med Karl Frunck redovisade som separata hushåll trots att han 1678 bara skall ha varit 16 år och var ogift. (Mantalslängder 1652-1820, Västmanlands län 1678, s 32f, 1679 fol 41v, 42r, 1687 113r, 113v). Man kan konstatera att Gabriel Frunck, som vi via födelsnotisen 1665 vet att han är Karls son inte redovisas som eget hushåll förrän han är gift 1689. Kristian är alltså inte son till Karl. Han är med största säkerhet inte heller den Kristian som föds 1629, son till den äldre Simon (han hade varit över 100 när han dog 1736 i så fall och borde ha uppträtt betydligt tidigare i mantalslängdrna i så fall). Sannolikt är han son till den yngre Simon.

482
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-07, 19:52 »
Först vill jag tacka alla för synpunkter och tolkningar. De har varit värdefulla och ger mig perspektiv på problemet.
 
Vad gäller Ljungs påstående (alltså Skultuna bruks historia etc) så ger han systematiskt inte källhänvisningar till kyrkoarkivet även om han gör det till andra källor. Jag gissar därför att Ljung inte hade mer information än just denna vigselnotis. Leijonhufvud hade en annan tolkning (dvs att Maria kanske var en syster). Men hans sagesman var kyrkoherde i Skultuna vid sekelskiftet och hade sannolikt heller inte någon annan källa till detta äktenskap än vigselnotisen. Det finns därför en risk för cirkelbevis om man lutar sig för mycket mot den tidigare litteraturen på området.

483
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-07, 18:08 »
Att Simon Frunck levde vid detta tillfälle är helt klart. Hans hustru hette Katrina. Deras sista barn i födelseboken finns noterat 24 juni 1636. Simon är belagd i källorna långt därefter. Att Maria skulle vara hans änka kan därför uteslutas.

484
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-07, 07:58 »
Hmmm ... Det är helt klart inte ett versalt K utan i så fall ett gement. I rubriken till vigsellängden har jag hittat ett liknande [GID 2357.35.79200]. Men kona=kvinna enl SAOB som duskriver. Men varför skulle kone tolkas som syster? Det skulle väl lika kunna innebära att hon är dotter eller ngn annan kvinnlig släkting? (redigerat 08:09)

485
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-06, 17:19 »
Jag har nu efter att ha tittat på andra versala D från perioden övertygat mig själv om att det framför Maria står just Doter.

486
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2006-01-05, 21:51 »
Utöver uppgifterna som jag citerat ovan från Leijonhufvud och Elgenstierna har jag konstaterat att det i Genalogiska Föreningens arkiv finns ett register över till Sverige invandrade släkter 1500-1900 som uppger att släkten Frunck invandrat från Holland i slutet av 1620-talet. Den enda källa som uppges är dock Leijonhufvud som vare sig nämner 1620-talet eller Holland; bara att det är en vallonsläkt.
 
Ljung (se Christinas inlägg ovan) citerar på sid 26 Västerås domkapitel protokoll fol 75 (ULA) daterat 7/10 1620 där ett antal bruksarbetare tillfrågas om sin hemort och trosbekännelse: Simon Fruncke Hessus mäst vppfödd här i Swerighe. Göran Ekberg har tidigare på annan plats på AF citerat detta. Dvs han är från Hessen.  Ljungs slutsats, utan att gå in på enskilda individer, är att arbetskraftsinvandringen kommer från norra Tyskland.
 
Man kan också konstatera att mantalslängderna gör en distinktion mellan svenska och tyska bruksarbetare. Tex 1637 års längd, tryckt som Bilaga 2 sid 281f i Ljung, men också senare. Tex 1648, 1650-1652 (RA, Mantalslängder 1642-1820, Västmanlands län) verkar förteckningen över bruksarbetare bara ta upp svenskar. 1653 görs en explicit uppdelning där utlänningarna (inklusive i Sverige födda Frunck!) finns under rubriken Tyske arbetsfolk Dito.
 
Så här långt har i vart fall påståendena i Elgenstierna och Leijonhufvud om vallonursprung ingen grund.  
 
En reservation, om än ej till förmån för vallonskt ursprung så mot tyskt, kan dock vara på sin plats. Går man igenom den första dödboken för Skultuna (som börjar 1607) är termer liknande Natus in Hollandia inte helt ovanlig. Det får en att undra om bruksarbetarna 1620 (som Ljung antyder mellan raderna) strategiskt angett hemort i lutherska områden i Tyskland för att dölja sin kalvinska tro.

487
Rolig / Äldre inlägg (arkiv) till 12 september, 2006
« skrivet: 2006-01-03, 22:09 »
Lars,
 
Jag rekommenderar att du konsulterar Smedskivan 4 där du hittar information om personerna from Johan Rolig f 1825. Där hittar du tex Anders Roligs (f 1736, d 1808) hustru och mor till sonen Anders Rolig (f 1770, d 1811) Margareta Persdotter (f 1736, d 1795). Dessa data, liksom många av uppgifterna som cirkulerar på Anbytarforum kommer från Smedskivan. Kom dock ihåg att Smedskivan är en andrahandskälla  som bör konfronteras mot primärmatrialet.

488
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-02, 21:18 »
Hej Christina och Per-Åke,  
 
Tack för synpunkterna. Det kan vara vådligt att läsa sekundärlitteratur; det färgar ögat. Carl verkar det vara och inte Kock. Kon verkar också helt klart. Den senare Kock-anknytningen  till Skultuna genom bröderna Cronström som ju hette Kock när de föddes spökade för mig.  
 
Vad gäller första ordet så tror jag det bara är en ortsangivelse. Yrkesbeteckningarna är av typen brännugnsmästare, tråddragare etc. Mässingsbruket eller bara bruket är den term som används i kyrkböckerna.
 
Tolkningen skulle alltså vara: Mässingsbruket Casten Carl[sson] Kon och Simon Fruncks dotter Maria Frunck.
 
Med frågetecken för dotter! Jag planerar att återkomma om detta under Anbytarforum: Släkter: Vallonsläkter: Wrunck (Frunck).

489
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-02, 16:25 »

 
Ovanstående är en vigselnotis från Skultuna 1635:
 
11 Octobris Messingsbruket Casten Kock [-] Simon Frunck
[-] Maria Frunck                    [-]
 
Giftemålet finns omnämnt i  Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, sid 591, 1906. Utan att hänvisa till vigselnotisen framförs förmodan att Maria är syster till Simon Frunck.  
 
Jag har dock problem med de tre markerade områdena i bilden: Kan det sista läsas dr?

490
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-10
« skrivet: 2005-12-30, 23:34 »
Jag har postat ett inlägg om släkten Frunck
här. Det verkar rimligare fortsätta diskussionen där eftersom den uteslutande rör denna släkt även om stora delar av den verkar ha kopplingar till Mässingsbruket.

491
Frunck / Äldre inlägg (arkiv) till 14 maj, 2011
« skrivet: 2005-12-30, 23:25 »
Det förekommer många frågetecken kring redovisningar av släkten Frunck. Jag har inte svar på alla dessa frågor men vill i vart fall peka på några av dem och påbörja en redovisning av kontrollerbara fakta:
 
1. Är släkten verkligen av vallonskt eller ens av belgiskt ursprung? Elgenstierna (Svenska släktkalendern 1919, sid 313) skriver att Simon Frunck var vallon men fortsätter med att återge ett påstående om att han var son till en general Nimrod von Frunck, född i Hessen-Kassel och död 1639. Elgenstierna verkar dock bygga på den av Christina nämnda Ny svensk släktbok, 1906, sid 589 av Leijonhufvud. Har själv ej haft tillfälle ännu att studera detta verk. Göran Ekberg har på annan plats på AF (här den 7 juni 2003 kl 11.32) skrivit att Simon Frunc Hessus äst uppfödd här i Sverige. Här finns i dagsläget inte någon tillfredställande redovisning av källor för vare sig uppfattningen att släkten skulle ha ett vallonskt ursprung eller inte, även om de uppgifter som anförts ovan antyder ett icke-vallonskt ursprung.Tills dess att en tillfredsställande redovisning sker är det enligt min mening bäst att denna diskussion flyttas till Övriga släkter.
 
2. Den påstådda härstamningen från en general Nimrod von Frunck verkar bära prägel av släktmytologi. Elgenstierna anför ingen annan källa än Leijonhufvud, men påståendet fanns redan i Örnbergs Svensk släktkalender 1886 sid 147. Tidsavståndet gör att man inte kan fästa någon vikt vid dessa uppgifter. Sven Ljungs av Christina citerade förklaring verkar vara mycket troligare. I brist på hårddata är dock frågan om vem som var Simon Fruncks far obesvarad.
 
3. Namnet Nimrod verkar dock senare ha haft en anknytning till släkten.För det första Nimrod Frunck, född 29 juni 1735 och sannolikt död i nära anslutning till den dagen [Skultuna C:4 fol 240r; uppgiften kommer ursprungligen från Göran Ekbergs hemsida], son till Karl Kristiansson Frunck och Margareta Persdotter. För det andra Nimrod Frunck (1812-1855), son till Karl Daniel Frunck och Eva Maria Brander [Örnberg Svensk släktkalender 1886 sid 147]. Relationen mellan dessa två Nimrod är att den senare (sannolikt; slutledningen bygger på ovan anförda sekundärkällor) är kusinbarn till den förre. Per Schröder har här rest frågan om varför makarna Karl Daniel och Eva Maria döpte tre söner till Nimrod, Dormin och Mindor. Vad som kommer först, namngivningen av dessa två Nimrod eller historien om Simon Fruncks far Nimrod (oavsett om det finns ett von eller inte och oavsett om han var general eller inte) återstår att bevisa.
 
4. Exakt hur generationerna sett ut efter den Simon Frunck som under några månader 1632 arrenderat Skultuna bruk [Sigurd Erixon, Skultuna bruks historia, del I, sid 3] är oklart. Örnberg anger generationerna Simon (död 1674; rätt årtal är 1673, se Skultuna C:2 #40), Christian (död 1736). Göran Ekberg anför här generationerna Simon - Karl - Christian (död 1736) vilket verkar mera sannolikt givet nedanstående redovisning.
 
Konfronterar man primärmatrialet i Skultuna kyrkoarkiv kan man konstatera följande (detta är vad jag har hittat; jag kan ha missat såväl födslar och dödslar):
 
Simon Frunck. Död 14 september 1673 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:2 p #40]. Gift med Katarina. Barn:
 
a. Johan Frunck. Född 26 december 1624 i Mässingsbruket, Skultuna (U). Död 9 mars 1628 i Mässingsbruket, Skultuna (U). [Skultuna C:1 sid 56 & 105].  
 
b. Karl Frunck. Se nedan.
 
c. Kristian Frunck. Född 17 maj 1629 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:1 sid 64].
 
d. Adam Frunck. Född 1 juni 1631 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:1 sid 72].
 
e. Henrik Frunck. Född 24 juni 1636 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:1 sid 78].
 
Därutöver kan man konstatera att ett anonymt barn till Simon Frunck dör 6 augusti 1635 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:1 sid 109] samt att en dotter Maria föds till en Simon Frunck den 3 april 1664 [Skultuna C:2 sid 2]. Barnet som dör 1635 skulle kunna vara Kristian eller Adam.
 
b. Karl Frunck. Född 25 februari 1627 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:1 sid  60]. Gift med Karin Johansdotter. [Skultuna AI:1 fol 26v]. Barn:
 
ba. Gabriel Frunck. Född före 1689 [Skultuna AI:1 fol 15v].
 
bb. Maria Frunck. Född 25 mars 1669 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:2 #10].
 
bc. Håkan Frunck. Född 7 mars 1673 i Mässingsbruket, Skultuna (U) [Skultuna C:2 #9].
 
bd. Karl Frunck. Född före 1708 [Skultuna AI:2 fol 65v].
 
Födelsenotis för Kristian Frunck (död 1736) har inte återfunnits men födelsebok saknas under en period som föregår 1664. En Kristian Frunck, som sannolikt är son till Karl och som möjligen är identisk med den Kristian som dör 1736, förekommer dock i husförshörslängderna, se tex AI:1 fol 29v och AI:2 fol 134r.
 
Givet denna redovisning kan man fråga sig om det är samma Simon Frunck som är far till barnkullen som är född åren kring 1630 och till den Maria som föds drygt 30 år senare. På samma sätt vill jag sätta ett frågetecken ang faderskapet till den Maria som gifter sig den 11 februari 1635 [Skultuna C:1 sid 94/fol 46v]. Jag kan inte helt klart tyda dopnotisen så att jag kan säga att det är Simon Frunck som är far. Om man antar att så är fallet och att han var 20 år gammal när han blev far till denna Maria och att hon är 20 detta år, ja då bör han ha varit ca 80 är när han dör (iofs inte orimligt) men ca 70 år när han blir far till den Maria som föds 1664. Om det nu är samma person.  
 
Man kan notera att Christian död 1736 av alla sekundärkällor anges som far till en Kristian född 1727 och stamfar till släktens sk Tillinge-gren. Men medan Örnberg säger att Simon var dennes farfar och Göran Ekberg redovisar uppgifter om att Simon skulle vara dennes farfarsfar hävdar Elgenstierna att Simon skulle vara dennes Kristians farfarsfarfar.
 
Ja, detta är alltså inte en slutgiltig redovisning utan mycket återstår uppenbarligen att svara på.

492
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-10
« skrivet: 2005-12-29, 09:32 »
Tack Göran för dina uppgifter även om jag inte riktigt förstod den sista meningen: Du skrev tidigare att Kristian Frunck som dog 1736 föddes 1662 och var son till Karl Frunck. Det bygger väl på att du har en källa för uppgiften och i så fall borde väl inte Simon Frunk alls vara möjlig som far? Skultunas födelseböcker omfattar ju inte åren 1640-1663 och i den första husförhörslängden AI:1 1681-1688 (fol 26v) omfattar Karl Frunks familj hustru Karin samt barnen Gabriel, Håkan och Maria men ingen Kristian. Det framgår inte heller några födelsedata på den Kristian Frunck (utan familj) som finns i samma husförhörslängd på fol 29v. Det skulle därför vara intressant att få veta vilken den källan är.

493
04 - Tematiska namn / Dormin, Mindor och Nimrod
« skrivet: 2005-12-28, 13:41 »
Komplettering: Örnberg påstår att Frunck anlade mässingsbruket men det kan knappast stämma.

494
Skultuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-10
« skrivet: 2005-12-28, 09:14 »
En fråga till Göran Ekberg ang ditt inlägg den 07 juni 2003 om bla släkten Frunck: Du skriver att Simon Frunck (d 1673) hade sonen Karl (f 1627) som i sin tur hade sonen Kristian (f 1662, d 1736). Örnbergs Svensk släktkalender, volym 2, sid 147, å andra sidan, uppger att Kristian Frunck (d 1736) var son till Simon Frunck (d 1674). Att det är samma Simon som avses verkar vara klart, även om Örnbergs uppgift att han skulle ha anlagt Skultuna mässingsbruk nog inte kan stämma. Frågan är dock vilka källor som finns för Simon - Karl - Kristian-relationen snarare än Simon - Kristian?

495
04 - Tematiska namn / Dormin, Mindor och Nimrod
« skrivet: 2005-12-28, 08:50 »
Enligt Örnbergs Svensk släktkalender, volym 2, sid 147, var Karl Daniel Frunck (1779-1845) sss till Simon Frunck, anläggaren av Skultuna mässingsbruk. Simon i sin tur uppgifves vara son till generalen Nimrod von Frunck (död 1630). Göran Ekbergs hemsida upptar ytterligare en Nimrod Frunck (född 1735).

496
Jag ställer mig frågande till redovisningen om av vilket skäl WSC tackade nej till hertigdömet.  Här, på en webplats (uppenbarligen) inte självklart redovisar saker och ting på ett sätt som är oberoende av hänsyn till sonen Randolph, bekräftas den bild jag hade i bakhuvudet: Til syvende og sidst ville han förbli ledamot av underhuset. Webplatsen redovisar i vart fall en massa källor. Jag har inte kontrollerat dem. Det vore i vart fall intressant att höra från någon som är mer initierad om dessa frågor om vad som är korrekt.

497
Allmänt / Smedskivan och dess källor
« skrivet: 2005-12-04, 20:00 »
OK Ulf. I diskussion har vi alltså delvis pratat förbi varandra. Men bara delvis. Mest har vi nog olika uppfattning. Det är rätt att jag främst haft publicering i åtanke vad gäller utformning av källhänvisning + bibliografisk referens. Men jag delar Urbans uppfattning att det blir lättare för mig själv att vid behov kontrollera uppgifterna. Jag har egentligen inget att tillföra utom två korta kommentarer:
 
1. Vad gäller Elisabeths inlägg den 3/1 1999 kl. 13.51 tänkte jag närmast vad hon skrev om husförslängder. Du har dock rätt vad avser hennes position om födelseböcker etc.
 
2. Dina exempel på problem med husförshörlängdsangivelser utan signum har jag redan visat att de inte höll. Nja, det problem jag exemplifierade var att samma period fanns uppdelade i olika volymer inget annat. Då räcker inte periodindelning för ange vilken volym som avses.

498
Allmänt / Smedskivan och dess källor
« skrivet: 2005-11-29, 09:00 »
Urban: Det var trevligt att konstatera att jag inte var ensam.
 
Ulf: Jag vill göra en observation om själva termen källhänvisning. Den kan nämligen användas i minst två betydelser (möjligen finns det fler). De betydelser jag har i åtanke är följande: För det första i betydelsen hänvisning till bibliografisk referens i källförteckning och för det andra för att beteckna den bibliografiska referensen i sig. Den första betydelsen har vi använt tex i Att skriva en SGS småskrift och det är den jag utgått från ovan. Möjligen kan en del (men inte hela) skillnaden mellan din uppfattning och min förklaras av att du (möjligen) använt den andra betydelsen. Jag beklagar att jag inte reflekterat över detta tidigare.
 
Jag ser ingen fråga om rätt eller fel när det gäller att välja mellan dessa: Det handlar snarare om att välja olika modeller och för att respektive modell skall vara ändamålsenlig bör hänvisningarna utformas på olika sätt. Med den första innebörden handlar det nämligen om att i källhänvisningen utforma en kortfattad kod som gör att man hittar källan i källförteckningen. I källförteckningen finns sedan en fullständig bibliografisk referens. Med den andra innebörden utgör källhänvisningen i sig den fullständiga referensen till källan. Vad som är fullständigt och kan man sedan ha olika uppfattning om, liksom om hur de olika delarna i källhänvisningen skall utformas. Jag konstaterar dock att vi för SGS Småskrifter valde att att lägga periodindelningen (alltså de år volymen omfattar) i den bibliografiska referensen.
 
Både Ulf och Urban konstaterar att Holger kommit att styra källhänvisningens utformning bland Holger-användare. Jag kan själv konstatera att den  modell som DISGEN använder (om inte bygger på så) är förenlig med den första definitionen ovan genom att programmet gör en skillnad mellan källhänvisningen och den bibliografiska referensen till källan. DISGEN ger sedan användare ganska stora frihetsgrader, men programmet underlättar verkligen för den som vill vara detaljerad i att utforma källhänvisningar och bibliografiska referenser.

499
Allmänt / Smedskivan och dess källor
« skrivet: 2005-11-27, 20:34 »
Ulf,
 
Eftersom vi känner varann tyckte jag man kunde tillåta sig lite lekfullhet...
 
Jag bjuder på det och jag borde förstås insett att det var så det skulle förstås.  
 
Min poäng är att man skall underlätta för läsaren så att denne inte behöver göra om den forskning som redovisas. Att ange period i källhänvisningen ökar precisionen och underlättar för läsaren. Att inte ange signum försvårar för läsaren och utan det behöver inte periodangivelse vara tillräckligt(se mina exempel ovan). Att inte ange källor på ett likartat sätt i en presentation försvårar för läsaren.  
 
Jag vet inte exakt vilken diskussion om källhänvisningar du tycker jag borde kollat (vilket jag inte gjorde inför mitt första inlägg men kanske borde ha gjort). Jag har nu i efterhand kollat upp två diskussioner:
 
I Anbytarforum: Källor: Källkritik: Källhänvisningens utformning kan jag dock konstatera att Elisabeth Thorsell och Bo Persson gjorde inlägg som sammantagna ungefär blir min position medan din position är ungefär den som Håkan Skogsjö och Urban Sikeborg intog.  
 
I diskussionen Anbytarforum: Övriga ämnen: Kvalitet inom släktforskningen: Kvalitet i Släktforskningen, nr 1: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-10 konstaterade  Ted Rosvall 9/12 2003 problemet med flera volymer i samma period. Bo Perssons inlägg samma dag är också upplysande och stödjer att man bör ange period; som tempoärar lösning. Hans uppmaning att enskilda forskare bör kontrollera volymsigna mot arkivförteckningen kan jag bara instämma i. Senare i samma diskussion gör Anders Andersson flera inlägg som jag huvudsakligen instämmer i. I våras länkade jag till denna diskussion dessutom SGS handledning för skribenter av SGS Småskrifter.
 
Jag tycker inte det det vore rättvisande att säga att dessa diskussioner kommer fram till något entydigt resultat och definitivt inte att det fanns en konensus för den position du framfört. Olika problem ventilerades och olika uppfattningar framfördes hur de bör hanteras. Ungefär de saker du och jag har sagt här framkommer i dessa diskussioner: Så på ett sätt är denna diskussion onödig eftersom vi egentligen inte framfört något nytt vad gäller källhänvisningar.
 
Nu var det dock inte min avsikt att diskutera källhänvisningars utformning utan något helt annat, nämligen frånvaron av källhänvisningar på Smedskivan 4. Nu har både du och Örjan svarat  att Smedskivan skall bli bättre i detta avseende. det är positivt.

500
Allmänt / Smedskivan och dess källor
« skrivet: 2005-11-20, 09:30 »
Ingrid, nej det är ingen hypotetisk situation du beskriver. Men det var inte det jag avsåg. Min åsikt är att man skall använda signum i arkivförteckningen i Landsarkivet. Hypotetiskt är det dock att denna arkivförteckning ändras i framtiden.

Sidor: [1] 2