ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Bertil Strömberg

Sidor: [1]
1
14 - Juridiska spörsmål / SV: ”Rörande/På besvär”
« skrivet: 2020-07-29, 17:50 »
Domstolar fattar ibland beslut som inte är domar, det kan röra sig om beslut rörande själva rättegången eller beslut som rör andra ärenden än rättegångar, som domstolen skall eller skulle avgöra, t.ex. beslut rörande förmyndarskap, beslut om tillsättande av boutredningsman, beslut rörande försäljning av omyndigas fasta egendom etc. Sådana beslut överklagas genom besvär till hovrätten. Ordet "rörande" innebär väl bara att hovrättens utslag rörde den angivna personen.

2
Övriga ämnen / SV: Vad betyder "seglation"?
« skrivet: 2020-06-28, 18:41 »
"Söderländske seglation" är möjligen/sannolikt detsamma som Söderländska kompaniet, se bifogade länk https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6derkompaniet
Mvh Bertil

3
Närke / SV: Vad står det och vad betyder det
« skrivet: 2020-06-17, 18:26 »
Du har rätt, det står infra, latin för nedan. På rad 15 hittar du honom igen med anmärkningen supra (ovan) 77. I och med giftermålet 13/4 77 blev han och Anna Lovisa Pehrsdotter ett eget hushåll.

4
Karlstads landsförsamling / SV: Daniel Rolander
« skrivet: 2020-06-04, 17:47 »

5
Årrhane / SV: Årrhane
« skrivet: 2020-05-22, 19:05 »
Om saken mot Addich Memsen, eller snarare hans arvingar: Viske häradsrätt AIa:10: ht 1689 § 35 (AID v191652.b178), vt 1690 § 20 (AID v191652.b190), st 1690 § 22 (AID v191652.b197); Göta hovrätt, advokatfiskalens arkiv AVIICE:1: s. I:5, 1:75 och I:120 (lagmansting 1693-07-26, AID v49581.b628.s5, v49581.b663.s75 och v49581.b686.s121).

6
03 - Hur hittar jag... / SV: Fotografier
« skrivet: 2020-05-11, 17:58 »
Och naturligtvis förbundets databas Porträttfynd https://www.rotter.se/faktabanken/portrattfynd.

7
03 - Hur hittar jag... / SV: Fotografier
« skrivet: 2020-05-07, 18:02 »
Hej, jag har inte koll på alla samlingar som finns tillgängliga på nätet, men på riksarkivet.se/digitala-forskarsalen kan man skriva in namnet på den man söker under fliken Person (verkar fungera bäst om man skriver "efternamn, förnamn" eller bara "efternamn". Där har jag fått upp länkar till bl.a. Krigsarkivets porträttsamlingar. På digitaltmuseum.se kan man söka på digitaliserade samlingar från många muséer.

8
Årrhane / SV: Årrhane
« skrivet: 2020-05-02, 17:52 »
Annotationer vid mönstringen av Östgöta kavalleriregemente 1699-08-30, Tjusts kompani: 26: swäntienaren Anders Pehrson har falladesiukan, tient 14 åhr, får afskiedh i stället antagit Carl Andersson Orhane https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028256_00550. Orrhane förekommer inte i 1703 års generalmönsterrulla utan har ersatts av Lars Orre.

9
05) Brev m. m. - 1800-talet / SV: Valörförkortningar 1832
« skrivet: 2020-05-02, 15:56 »

Efter myntrealisationen 1776 delades en riksdaler i 48 skillingar (sk) och en skilling i 12 runstycken (rst). (Källa: Lars O. Lagerqvist Vad kostade det s. 131)
Med vänlig hälsning Bertil

10
Forshälla / SV: Var kan jag söka en corporal?
« skrivet: 2020-04-22, 18:37 »
Du hittar honom i 1708 års GMR för Riksänkedrottningens livregemente till häst, Fräkne kompani, tredje korpralskapet (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/616 (1708-1715), bildid: A0028603_00212). 1715 är han ersatt av en annan korpral.

11
Värö / SV: Värö CI:1 s. 243 Cronobef.m:s ?
« skrivet: 2020-03-30, 11:34 »
Tack skall du ha. Så är det naturligtvis.

12
Värö / Värö CI:1 s. 243 Cronobef.m:s ?
« skrivet: 2020-03-29, 18:24 »

Hej,
Kan någon se vem som begravdes 1683-08-17?
Med vänlig hälsning Bertil

13

Johan Mörner var 1692 ryttmästare vid Jönköpings kompani av Smålands kavalleriregemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/841 (1692), bildid: A0028857_00307). Under nr 49 återfinns änkan hustru Elisabeths tjänare Bengt Germundsson (bildid: A0028857_00329).

14
som lämnat efter sig en son vid namn Carl ett och 1/2 år gammal. Närvarande den omyndiges morbroder Johan Persson i (??). efter tillsägelse att noga uppgifva ägendomen, sådan som den vid dödstimman befants företogs upptecknandet och värderingen

15
 1734 år lag, ärvdabalken 2 kap
 ”Om bröstarf
1 § Dör fader, eller moder; ärfve då Frälsemans och Bondes son efter landsrätt två lotter, och dotter triding. Men efter stadsrätt tage Preste och borgares son halft, och halft dotter. Dock skiftes efter landsrätt den jord, med boskap och åkerredskap som borgare å landet äger, och efter stadsrätt Frälsemans och Bondes hus i staden.”
Att gruvandelarna i Vargbergsgruvan i skiftet på sid 21, 29, 31 och 32 betecknas "Efter landsrätt" har samma betydelse som när de i bouppteckningen på sidan 12 och i skiftet på sid 25 och 27 kallas "Landtegendom" eller "Egendom på landet", d.v.s. att brodern Johan ärvde dubbelt så mycket av denna egendom som vardera systern.
 

16
Enånger / SV: Dödsnotis Nils Persson
« skrivet: 2020-01-23, 13:35 »
Började 1761 att uptaga Nybygget Nilsbacka i Resjö? och Njutånger; år 1779 bördade han åter 1/2 af sin faders hemman i Boda. Warit en ganska klok och flitig arbetare, wäl grundad i sin Christendom och ärlig i alt sitt wäsende.

17
Njutånger / SV: Anteckning efter namn
« skrivet: 2020-01-22, 18:33 »
är liten kan fader wår begynner läsa

18
Embring / SV: Embring
« skrivet: 2020-01-22, 10:39 »

Kompletteringar till Katarina Solborgs inlägg  2015-06-28:
Tjusts häradsrätt AIa:18 sommartinget 1736 § 14 och 15(AID v457248.b6060) Inregistrering Elsa Silverlods testamente 1725-03-20 samt kontrakt mellan Elsa Silverlod och dess dotterbarn Anders och Otto Magnus Embringar och mågen Nils Larsson i Öja.
Tjust häradsrätt AIa:18, vintertinget 1735 § 131 (AID v457248.b910) och vintertinget 1736 § 18 (AID v457248.b4820). Elsa Silfverlod överlåter köpeskillingen för Toverums säteri till sina dotterbarn Andreas och Otto Magnus Embringar.

19

Berndt Swensson var "födt på Öland" och hade Gerdt Anderson som cautionist. Cicilia var dotter till "sal.Oluff Erics dotter wyd Brun." och änka efter sal. Pär Månsson, "död på Engeland? farkosten? uti Straas? NB effter (?) försäkring".
Detta inlägg kan förefalla meningslöst. Jag råkade trycka på fel tangent i början, och det ledde till att inlägget registrerades. Efter en diskussion rörande Anbytarforums funktioner är det inte längre möjligt att radera en feltryckning.

20
Rudebeck / Rudbeck (Rudbeckius) / SV: Carl Rudebeck
« skrivet: 2019-12-02, 18:30 »
Ordet kommendant betecknar en viss befattning, nämligen detta fall befälet över (militära enheter) i en viss ort eller fästning, oavsett rang.

21
Tving / SV: Lesehjelp - husforhørslengd i Tving
« skrivet: 2019-12-02, 18:03 »
Jag instämmer med Eva Dalin (Båtsmtienst) betr. AI:23.  I AI:26 tror jag det står: Att till Bt d. 3/3 1855 rymd icke exercerat.

22
Moheda / SV: Läshjälp bouppteckning 1792.
« skrivet: 2019-11-27, 19:53 »
 ”År 1792 d. 12te och 13de Marti, blef uppå therom giord anhållan af Enkomannen Jonas Jonasson uti Humblans, en ordentelig och laga Boupteckning uprättad genom undertecknade, Efter dess afl. hustru Sara Arfvidsdotter , som dödde d. 20 December förledit år, hwilken lämnat efter sig, som arfwingar med förra giftet sohnen Anders Christopherson och dotren Elin Christophersdotter, gift med Johan Person uti Bredhult Bergs sogn, och med sednare dotren Caisa 12 år gl. sohnen Johannes 9 ½ år, warandes, så Jonas Jonasson, hwilken ägendomen upgifwer, som de 2ne myndiga Barnen, samt de omyndigas rets bewakare Curatoren och skyldemannen Johan Månsson uti Ringshult Släthög sogn, sielfwa tilstädes. Enkomannen erböd sig under Eds plicht (n?)är så fordras ägendomen rigtigt till upteckning framwisa, hwarefter förrättningen företogs som i följande ordning.
Fastigheter
(??) Södra Biörkeryd Krono skatte Rothåld (sic!) förmedladt från et helt mantal hwaraf de 2ne med första giftet nu myndiga Barnen ärft efter sin afl. Fader Christopher Olofsson fem Trettiotvå delar däraf; och därföre endast de öfriga Tre trettiotvådelarne som i arf alla fyra Barnen emillan med bägge giften komma att gå i verdi utföras med (RD specie 250)
(Puka?)ströms qwarn och tillhörigheter, Skatte, denna ägendom har Jonas Jonasson och dess hustru Sara Arfvidsdotter under sit ägtenskap sig tilhandladt enl. köpebref och hwarå wunnits domfasta som nu verderas till (RD specie 1000)”
Om Humlan och Pukaström i Moheda, se https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p1/0000075a.pdf, https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p3/0000456a.pdf och https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p1/0000108a.pdf
Omräkningen överlåter jag till kunnigare anbytare.

23
09 Döden / SV: Död- och begravningsbok, tillhör adel?
« skrivet: 2019-11-26, 16:02 »
Jag är ledsen, men jag kan inte få klart för mig vad tecknen +, - och bock betyder, men de har i vart fall ingenting med adelskap att göra. Möjligen rör de betalning för begravningen. De flesta som har ett - eller en bock i kolumnen kan misstänkas vara mindre bemedlade (utom komminister Wallborgs och hans fru Ehrengranats barn, men han kan ju ha haft rätt till kostnadsfri begravning p.g.a. sin tjänst). Möjligen kan en jämförelse med kyrkoräkenskaperna ge en förklaring. I och med att en ny person tog över införandet i oktober 1871 (uppslag 375) tycks dessa tecken upphöra helt.
På uppslag 291 har en korrekt markering för adelskap gjorts för fru Letty Tornerfeldt (nr 68), jämför instruktionerna för bokens förande på uppslag 243. Samma gäller uppslag 369 och majoren Emanuel Jägerschöld (nr 3).

24
09 Döden / SV: Död- och begravningsbok, tillhör adel?
« skrivet: 2019-11-25, 19:01 »
Det förefaller som om den som skrivit boken använt kolumnen för ett annat ändamål. Man kan gissa på många ändamål. Om du redovisar källan (som man alltid bör göra) kan man kanske komma fram till vad som avses, t.ex. att en bock i kolumnen innebär att det finns en efterlevande make.

25
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-11-18, 18:16 »
Raden nedanför delsumman 102:
"Linkläder eller mera lös egendom berättade sig Enkan icke hafva.
hvarjämte hon även anmälte att hwad deras här hafda gård angår så är den redan förledna år uti Höpners lifstid bortsåld till slaktaren mäster Joachim Christian Mert(stag?) för 2500 dlr kmt och har däraf till följande blifvit utbetalt ".
De som fått betalt är rådmannen Simon Ödman, borgaren Normans änka, besökaren Winblads änka, handelsmannen Granwall, bonden Pär Andersson i Tierp och borgaren Kräll. Dessutom har pengarna gått till sorgkläder för änkan och hennes omyndiga barn, begravningsomkostnader och upp(ehälle?) i hushållet under Höppners livstid och dess sjukliga tillstånd.
Det förefaller som om man betalt upplupna skulder. Med hänsyn till att Höppner tidigare bott i Tierp är det väl inte orimligt att han hade en skuld till en bonde där.

26
Knut Cervin bodde (åtminstone 1710 och 1711) i Västra Ingelstad socken i Malmöhus (numera Skåne) län. I mantalslängderna 1710 och 1711 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005488_00080 och https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005490_00075) har jag inte hittat någon Jon(as) Brink.

27
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-11-13, 20:37 »
 På förekommen anledning redovisar jag vad jag vet om kvartermästarens/sergeantens Matthias Höppners familj i Stockholm. I fråga om Höppners första hustru och barnens födelse hänvisas till diskussionen under Tierp.

1. Andra hustrun Susanna Lund döpt i Jakob och Johannes 1716-04-22, dotter till stadsvaktspiparen Petter Lund och Brita Westman (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:12 (1709-1725) Bild 85 / sid 161 (AID: v86365.b85.s161, NAD: SE/SSA/0008). Lysningsattest 1746-07-06 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:14 (1738-1750) Bild 78 / sid 50 (AID: v86367.b78.s50, NAD: SE/SSA/0008)) Troligen död i Jakob och Johannes 1793-02-16, (kvartermästaränka Susanna Höppner,77 år gammal) (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:2 (1785-1804) Bild 60 / sid 56 (AID: v86443.b60.s56, NAD: SE/SSA/0008))

2. Barn i Brita Catharina Höppners bouppteckning

Utgångspunkt: Brita Catharina Höppners bouppteckning 1797-03-07 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:325 (1797) Bild 3160 / sid 308 (AID: v222964.b3160.s308, NAD: SE/SSA/0145a))
 Arvingar: 1) helsystern Susanna Fredrika Höppner gift med skomakaren Håkan Lindqvist i Stockholm, 2) avlidna helsystern Catharina (sic!) Höppner gift med stolmakaren N.N. Lundberg i Stockholm med barnen Ulrika Lovisa 20 år och Johanna Fredrika 18 år, 3) avlidna operasvarvaren N.N. Höppners efterlämnade dotter Christina Maria 18 år gammal.
 Boet uppgavs av lakejänkan Catharina Straas. (Det står Christina i ingressen, men bouppteckningen är undertecknad av Catharina Straas, som var bryggaren Joachim Höppners dotter)

Brita Catharina död i Adolf Fredrik 1796-11-28, begravd 1796-12-01, 42 år gammal (alltså född omkring 1754), mademoiselle (Adolf Fredrik FI:5 s. 367)

Susanna Höppner död i Johannes 1807-03-17, 50 år gammal, (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:3 (1805-1834) Bild 30 / sid 25 (AID: v86444.b30.s25, NAD: SE/SSA/0008)) bouppteckning (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:367 (1807) Bild 7540 / sid 732 (AID: v223005.b7540.s732, NAD: SE/SSA/0145a)). Gift med skomakaren Håkan Lindquist. I bouppteckningen en byggnad på ofri grund i Jakobs församling.
 Barn: Charlotta Fredrika född 1796-03-06 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:19 (1787-1806) Bild 143 / sid 224 (AID: v86372.b143.s224, NAD: SE/SSA/0008)).

Ulrika Höpner död i Jakob och Johannes 1779-11-15, 29 år gammal. (alltså född omkring 1750) (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:1 (1751-1784) Bild 135 / sid 261 (AID: v86442.b135.s261, NAD: SE/SSA/0008). Bouppteckning (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:258 (1780) Bild 830 / sid 64 (AID: v222874.b830.s64, NAD: SE/SSA/0145a)) Gift 1774-09-29 i Jakob och Johannes med stolmakaren Johan Melker Lundberg (Jakob och Johannes (A, AB) EII:2 (1766-1788) Bild 163 / sid 258 (AID: v86410.b163.s258, NAD: SE/SSA/0008))

 Barn: Ulrika Lovisa f. 1775-10-12 i Jakob och Johannes (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 40 / sid 18 (AID: v86371.b40.s18, NAD: SE/SSA/0008)),
 Johanna Fredrika f. 1778-08-29 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 79 / sid 96 (AID: v86371.b79.s96, NAD: SE/SSA/0008)). Dopvittnen: monsieur Stras, madame Höpner, jfru Höpner.

Gustav Höppner död i Adolf Fredrik 1793-03-13, gift, 43 år gammal (alltså född omkring 1750), svarvare vid Kungl. Operan (Adolf Fredrik  FI:5 s. 296)
Dotter: Christina Maria född beräknat 1788 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:325 (1797) Bild 3160 / sid 308 (AID: v222964.b3160.s308, NAD: SE/SSA/0145a))

3. Andra återfunna troliga barn

Carl Höppner begravd i Johannes 1780-12-13, 39 år (alltså född omkring 1741), Lakej, (Jakob och Johannes FIb:1 s. 266) Gift 1770-11-23 i Jakob och Johannes med Maria Hemming (Jakob och Johannes (A, AB) EII:2 (1766-1788) Bild 110 / sid 151 (AID: v86410.b110.s151, NAD: SE/SSA/0008))
 Barn: f.ä.: Carl Friedrich Höpner 1770-10-09 i Jakob och Johannes (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:17 (1768-1775) Bild 257 (AID: v86370.b257, NAD: SE/SSA/0008)
 Susanna Fredrica Höpner född i Jakob och Johannes 1776-09-05 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 53 / sid 44 (AID: v86371.b53.s44, NAD: SE/SSA/0008) dotter till lakejen Carl Höppner och Maria Henning. Dopvittnen stolmakaren Johan Melker, kammarmusikus A. Ludv. Uttini, madame Ulrika Höpner, jungfru Christina Ekqvist.
 (Flyttade till Guldsmedsänkan Ström i Strandbergska huset 1825-04-23, (Katarina BI:4 s. 268). Enligt Finska församlingen AII:6 sid. 228 född i Stockholm 1776-09-05. Kom till församlingen 1819-06-05.

Anna Gustava Höppner död i Stockholm 1769-04-19 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:217 (1769) Bild 8040 / sid 750 (AID: v222804.b8040.s750, NAD: SE/SSA/0145a)). Gift 1757-06-05 med garveriarbetaren Petter Dahlman (Adolf Fredrik (A, AB) EII:1 (1742-1775) Bild 40 / sid 73 (AID: v81735.b40.s73, NAD: SE/SSA/0001)).
Barn: sonen Petter Dahlman född beräknat 1766 enligt bouppteckningen.
 Hustruns styvdotter Greta Enbom.

Bertil Strömberg

 

28
Hej Gunnar
"Carl Friedrich, qvinnsperson Maria Hemmings oägta barn, fadern sades vara staldrängen Carl Höpner, lägersmålet föregafs skiedt i staden vid Bollhusgränden hos Bagaren Gannjau, ligger i barnsäng vid dödgräfvaregränden i huset så kallade Tunnan, betjent af barnmorskan hustru Vallborg Helena Hermerts / af Comminister Hr Magr S. Collijn"
Siffrorna 8/9 står för att han föddes den 8 och döptes den 9 oktober.
Carl Höppner var med all sannolikhet son till kvartermästaren/sergeanten Matthias Höppner, se det inlägg som jag snart kommer att posta under släktnamnet Höppner.
Med vänlig hälsning
Bertil

29
Spaltrubrikerna finns på bild 10. Moderniserade lyder rubrikerna: / N:o / Huvudmännens namn / Dragonernas namn / Dragonernas beskaffenhet / Defect och avgång på gevärs- och munderingssorter / Generalmönstringsannotationer /

30
"Timmerdrängen Carl Höpner samt dess fästeqvinna Maria Hemming äro efter skedd lysning utgifven af Hr Dr Celsius på Stockh.- Stadskämnärsrätts utslag d. 23 Nov. 1770 wigde." Jag har inte läst kämnärsrättens utslag, men jag kan konstatera att parets första barn Carl Friedrich föddes utanför äktenskapet 1770-10-09 i Jakob och Johannes [font=](Jakob och Johannes (A, AB) CIa:17 (1768-1775) Bild 257 (AID: v86370.b257, NAD: SE/SSA/0008).[/font]

31
Skillnaden mellan de olika rullorna är väl att rullorna under rubriken Generalmönsterrullor omfattar bara två kompanier 1714 och bara ett kompani 1716. Rullorna under rubriken arméns rullor omfattar fem kompanier 1716. Brink tillhörde 1716 kapten Dahlpihls kompani, som inte finns redovisat i Generalmönsterrullan för 1714 - 1716. Åldern i rullan 1713 stämmer inte med den ålder du anger i ditt första inlägg, men åldersuppgifter i rullor är mycket otillförlitliga. Av rullan 1710 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029846_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=148%2C68%2C3594%2C2346) framgår att han rekryterades 1710, så tjänsteåren stämmer.

32
Det var sannolikt detsamma som Västgöta stånddragonregemente, vars överste (åtminstone 1714 och 1716 ) var Axel Sparre. Rullor på åtminstone fyra  kompanier 1716 finns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054702_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=-336%2C245%2C7221%2C3984

33
Yrken B / SV: båk karl
« skrivet: 2019-11-10, 18:51 »
Jag håller med Torbjörn. Om bokning och bokare, se https://www.saob.se/artikel/?unik=B_3723-0034.E13O&pz=5, https://www.saob.se/artikel/?seek=bokarhjul&pz=2#U_B3723_38183
och https://forum.rotter.se/index.php?topic=129702.0. En båk karl bör alltså ha varit sysselsatt med krossning av malm, antingen manuellt eller i ett bokarverk.

34
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-11-08, 17:26 »
Hej Gunnar,
Att Jochim och Matthias är släkt är jag övertygad om. Förutom vad som ovan anförts var Jochims dotter Catharina och hennes man lakejen Stras dopvittnen vid dopet av Ulrika Höp(p)ners dotter Johanna Fredrikas dop 1778 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 79 / sid 96 (AID: v86371.b79.s96, NAD: SE/SSA/0008)).
Matthias änka Susanna Lund och hennes barn förefaller alla ha flyttat till Stockholm. Detsamma gäller sannolikt Anna Gustaviana och Carl (Julius). Har du koll på dem?
Hälsningar
Bertil

35
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-11-07, 17:46 »
Hökaren Jochim Höppner född i Borgo stad vann burskap i Stockholm 1713-07-09 (Handelskollegiet (A, AB) AI:54 (1713) Bild 1940 / sid 341 (AID: v950728.b1940.s341, NAD: SE/SSA/0147). Enligt attest av en cautionisterna borgaren och handelsmannen Jacob Stiegler hade Höpner tjänat hos honom i 8 år  (Handelskollegiet (A, AB) AI:54 (1713) Bild 1930 / sid 340 (AID: v950728.b1930.s340, NAD: SE/SSA/0147).

36
Tierp / SV: Christina Maria Höpner (Hopner) f. 1733
« skrivet: 2019-10-22, 15:53 »
Det var inte jag utan Constantinus Lindfors som fått fram att Joachim Höppner fick burskap 9/7 1713, äras den som äras bör. Vad gäller Joachim Höppners härstamning vet jag ingenting. Jag har inte läst det protokoll som Constantinus hänvisar till. I förteckningen över bördsbrev (Stockholms rådhusrätt och magistrat BIe:1) har jag inte hittat något bördsbrev för honom.
mvh Bertil

37
Tierp / SV: Christina Maria Höpner (Hopner) f. 1733
« skrivet: 2019-10-21, 17:44 »
Dottern Brita Catharina dog troligen i Adolf Fredrik, Stockholm, 1796-11-28, se mitt inlägg i går under släktnamnet Höppner. Sonen Gustav kan möjligen vara svarvaren vid Kungl. Operan Gustav Höpner död i Adolf Fredrik 1793-03-13, 43 år gammal, även om han förefaller vara tre år för ung.

38
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-10-20, 18:02 »
Efter att ha läst Karin Uhrviks inlägg 2019-10-08 under Tierp är jag tämligen säker på att Mats Höpner var släkt med bryggaren och handelsmannen Joachim Höppner i Stockholm.
En Brita Catharina Höppner bodde nämligen hos Joachim Höppners dotter Catharina och hennes man kungl. lakejen Johan Erik Straas troligen från 1775 men åtminstone från 1784 och till sin död 1796. I mantalslängden för 1790 kallas hon uttryckligen ” släcktingen jungfru Br. C. Höppner” (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1790, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:25/1 (1790), bildid: A0057116_00377). Mademoiselle Brita Catharina Höppner dör i Adolf Fredrik 1796-11-28 och begravs 1796-12-01, 42 år gammal (alltså född omkring 1754). (Adolf Fredrik FI:5 s. 367). Det är väl rimligt att anta att hon är identisk med Mats Höpners dotter Brita Catharina född 1753-09-16.
Kronotaxeringslängder: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/95 (1775), bildid: A0060329_00187; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/103 (1779), bildid: A0060337_00913; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/115 (1784), bildid: A0060349_00211); SE/SSA/0031/06/G 1 AA/146 (1796), bildid: A0060380_00712; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/148 (1797), bildid: A0060382_00689.

39
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-10-18, 18:25 »

Moderator,
Är det möjligt att slå ihop släktnamnstrådarna Höppner och Höppener till en? Om det är görligt skulle jag också gärna se att Rainer Schröders och Bo Perssons ursprungliga diskussion i samma ämne under Linköping kom med i samma tråd.
Hälsningar / Bertil Strömberg

40
Höppener / SV: Höppner
« skrivet: 2019-10-18, 18:11 »

Jag håller med Constantinus om att det är troligt att dopvittnet Joachim Höpner är densamme som bryggaren i Stockholm Jo(a)chim Höppner, huvudsakligen p.g.a. det ringa avståndet mellan Stockholm och Balingsta, men det skulle också kunna röra sig om handelsmannen i Söderköping Jochim Höppner. Vad som talar för det är att han härstammar från Borgå, se Bo Perssons första inlägg i denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71413.0#msg1518955.
Bryggaren Joachim Höppners härkomst har jag inte kunnat utreda, han ursprung kan naturligtvis också vara finskt, men kanske lika gärna tyskt, i S:ta Gertruds (Tyska kyrkans i Stockholm) arkiv finns bl.a. guldsmeden Niclas Höp(ff)ner död 1696-01-29 (troligen utan arvingar, eftersom hans fastighet testamenterades till kyrkan) och skepparen Hans Jürgen Höpner, som får en son 1705-06-16, möjligen en dotter (under namnet Heupner) 1707-04-18. Schiffer Höppener dog i S:ta Gertrud 1709-12-28.
1699 förde en skeppare Johan Höppener (von Lübeck kommende) en laddning salt till Reval, som intressenterna försökte få tillstånd att exportera till utrikes ort ( Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/H/I/H 39, bildid: A0069751_00191). Avreseorten skall inte tolkas som skepparens nationalitet utan troligen som en anvisning om senaste utklareringsort för skeppet.
I Kammarkollegiets ämnessamlingar, 16: Likvidationsakter, 78: Befraktning för Kronan efter 1680: 1681 – 1725 (referenskod: SE/RA/522/16/78/23) förekommer likvidationer med bl.a. följande:
Höppner, Johan, skeppare; 1689 – 1694
Höppner, Lytke, skeppare; 1709
Höppner, Michel, skeppare; 1711
Med vänlig hälsning Bertil Strömberg
 
 

41
Höppener / SV: Höppener
« skrivet: 2019-10-15, 11:00 »
Tack Constantinus, svärfaderns bouppteckning hade jag inte koll på.
De två av paret Höppner/Klingbergs barn som inte redovisats i mitt förra inlägg var Johan, snickaregesäll och död ogift 1751-11-05 i Adolf Fredrik (Adolf Fredrik (AB) FI:1 opag. 1751 nov. 5 (AID v81742.b146), och Ulrika, troligen begravd omkring 1736-04-07 i Adolf Fredrik (bryggaren Jochim Höpners dåtter) (Klara (AB) LIaa:57 fol. II 28 r. (SVAR bildid: C0075569_00050).
Paret hade ytterligare ett barn som begravdes 1716-02-03 i Adolf Fredrik (Adolf Fredrik LIa:39 sid 9 (SVAR bildid: C0075546_00013)

42
Övrigt / SV: Riksregistraturet 1663
« skrivet: 2019-10-06, 19:28 »
Tack Irene.Bertil

43
Övrigt / Riksregistraturet 1663
« skrivet: 2019-10-05, 18:57 »
Riksregistraturet juni 1663 (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/352 (1663) fol. 470 r. och v, bildid: A0038847_00150) rör skattefrihet för sekreteraren i Göta hovrätt Paulus Rudbeckius på ett torp eller 1/4 hemman som han köpt enligt köpe- och fastebrev 1662-10-18 och 1663-01-13. Var låg fastigheten?

44
Ekshärad / SV: Stina Rolander
« skrivet: 2019-09-20, 16:38 »
Jag är ledsen, det skall vara Mjögsjöhöjden och hänvisningen skall vara till sid 188

45
Ekshärad / SV: Stina Rolander
« skrivet: 2019-09-19, 18:26 »

Stina Rolander döpt 1732 i Västra Torp, Grava (S) (Grava (S) CI:2 s. 174. Föräldrar: mönsterskrivaren Daniel Rolander, begravd 1756-10-10 i Grava (Grava (S) CI:3 s. 235) och Anna Rusina Kauder född omkring 1703 och död 1790-0121 i Östra Glänne, Frykerud ( Frykerud (S) F:1 s. 119). Daniel och Anna Rusina gifte sig i Ryssland under Daniels fångenskap där, och där fick de också sitt första barn, fältväbeln Daniel Rolander, född i Moskva 1721-10-26 och död i Stora Kil 1790-10-28.
Om mönsterskivaren Daniel Rolander: Antagen till mönsterskrivare vid Närke och Värmlands regemente, Näs kompani 1708. Fången vid Perevolotjna 1709. Ankommit till Åbo före 1722-04-19 med fru och en son. Transporterad till Sverige med skeppet Wolgast i maj 1722. Insatt som mönsterskrivare vid Karlstads  kompani av Närke-Värmlands reg:te i november månad 1723. Var år 1722 33 år gammal. (Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/86 (1722) sid 4381, SVAR bildid: A0066115_02346; samma källa sid 4502, SVAR bildid: A0066115_02410; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/180 a (1725), s. 7, SVAR bildid: A0028154_00528)

Daniel var sannolikt son till gästgivaren Bryngel Larsson på gården Råglanda i Botilsäter (S).  Bryngel hade tre söner: Daniel, Lars Rolander fänrik vid Närke-Värmlands regemente och död i Tobolsk 1716-01-21, Anders Rolander regementspräst vid Närke-Värmlands tre- och femmänningsregemente och död i Hajost 1709-01-22 och Börje Bryngelsson som levde 1728-11-14 på gården Brålanda i Botilsäter.

Daniel Mattsson dog i Möggsjöhöjden 1800-06-05 (Ekshärad (S) F:1 s. 189

Bertil

46

Såvitt jag förstår fanns inte någon vit vinterbeklädnad för meniga och underbefäl före 1940, se bifogade länk: www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=arme/object/AM003859. Även om fotot skulle vara taget 1940 eller senare, är det inte troligt att meniga och underbefäl skulle burit snödräkt, som (åtminstone 1963 när jag bar den) var  överdragskläder, som bars över vinteruniformen. Den användes troligen inte vid uppställning, om det inte var fråga om en uppställning inför en omedelbart förestående övning.

47
KVO 2 kl betyder kommendör av Vasaorden andra klassen. RNO betyder riddare av Nordstjärneorden. Men runt halsen bär han stora ordenstecknet för Vasaorden och stora ordenstecknet för Nordstjärneorden. Riddare av Nordstjärneorden bär, åtminstone enligt Wikipedia, det lilla ordenstecknet i band på vänster bröst. Han var alltså troligen kommendör av Nordstjärneorden, KNO. (Jag har också fått uppfattningen att man inte gärna förlänade en person en orden av lägre grad än den han eller hon redan hade av den andra orden. En person som var storkorskommendör av Nordstjärneorden och sedan övergick till privat tjänst påstod att han inte kunde få Vasaorden, eftersom man då varit tvungen att göra honom till storkorskommendör av denna orden.)

48

Hej ChristinaChristina,
Bara en petitess om ordenstecken: vad Carl Axel Lothigius (jag håller med om att han är lik de andra bilderna) bär om halsen är det stora ordenstecknet. Kraschanen är helt i silver och bärs på vänster bröst av kommendörer av storkorset och av första klassen. Storkorskommendörer bar sitt stora ordenstecken i ett band över axeln. Jag kan inte se något band på Carl Axels axel, jämför bilden av Lars Wilhelm Samuel. Han var alltså, när fotot togs, kommendör av antingen första eller andra graden.
Med vänlig hälsning Bertil

49

På denna länk finns en bild av en borgmästare i borgmästareuniform: https://digitaltmuseum.se/021017053598/borgmastare-g-collander-i-borgmastareuniform.
Det verkar rimligt att en person med Vasaorden verkade inom en "civil" organisation som en kommun, landsting, företag etc. Statliga tjänstemän förlänades för det mesta Nordstjärneorden.

50
Järvsö / SV: Johannes Laurentii Fernaeus f 1658 - Släktskap
« skrivet: 2019-07-30, 18:58 »
Gefle och dess slägter är en handskrift av hemmansägaren Erik Sehlberg. En avskrift finns fotograferad i ArkivDigital: Avskrifts och kopiesamlingen (HLA) vol. 88. (AID för första bilden: v910026.b10). Det bör kanske påpekas att inte alla uppgifter i handskriften är korrekta.

51
Bähr / SV: Baehr/Bähr
« skrivet: 2019-07-19, 18:08 »
Användbar länk: https://arolsen-archives.org/. De har många förfrågningar, så det tar lång tid (räknat i år och inte i dagar).

52
Eller mer exakt: Stockholms Rådhusrätt, 1:a avdelningen (Justitiekollegium, Förmyndarekammaren) FIA:645 nr 325 (AID
v223407.b140.s325)

53
Stockholms Rådhusrätt FIA:645 nr 325 (AID v223407.b140.s325)

54
Väckelsång / Väckelsång LIb:1 s. 110
« skrivet: 2019-07-03, 18:34 »

På andra till femte raderna har häradshövding Paul Rudebeck och hans måg Gustaf Bergman och  svåger Axel Scharin skänkt pengar till kyrkan. För vad? (Rudebecks föräldrar vigdes enligt Elgenstierna 1655, men det behöver inte ha med detta att göra). SVAR bildid: C0026283_00067.
Hälsningar
Bertil Strömberg

55
Hössna / SV: Help to Identify Location in Hössna
« skrivet: 2019-06-20, 12:40 »
I am sorry, I mixed up Anders Nilsson and Anders Jönsson who both lived in Rearsered and had a son named Joseph in 1803. Forget about Knätte.
Best regardsBertil

56
Hössna / SV: Help to Identify Location in Hössna
« skrivet: 2019-06-15, 16:35 »

Hössna C:2 page 112: Josef was born i Rearsered. You find the family there in Hössna AI:1 page 75. Anders Nilsson was born on the farm in 1771, his wife Stina Johansdotter in Igelsered on Jan. 30 1779 and their son Joseph in 1801. The family moved to Igelsered in Knätte parish in 1803 (Knätte AI:1 page 33)
Hössna C:2 page 116: Gustaf was also born in Rearsered. You find Anders Nilsson, his wife Stina Olofsdotter and their children (incl. Gustaf born 1802 and dead 1803) in Rearsered on Hössna AI:1 page 76.

57
copulerades d. 30 Julii af Hr Kyrkioherden

58
Yrken / SV: Skedvattensdestillatör
« skrivet: 2019-06-02, 19:19 »
Kan skedvattensdestillatör vara en omskrivning för salpetersjudare? Det senare yrket hade, såvitt jag förstått, dåligt rykte åtminstone bland allmogen på landet.

59
Foss / SV: Foss (O) C:2 (1730-1783) Bild: 321 Sida: 631
« skrivet: 2019-06-02, 19:00 »
Ja hon föddes den första och döptes den åttonde december. Föräldrar: Lars Hansson och Kirsti Olsdotter.

60
Ett försök: han begär och får avsked för b(råck?)skada ådragen vid Strömsholms kanal. Tjent med utmärkt beröm, och äger han genom Kon. Bef(allnings)h(avan)de hos bemälda Kanal Direktion söka underhåll.

61
Bark / Barck / SV: Bark / Barck
« skrivet: 2019-04-28, 16:19 »

Född 1744-10-20 i Västerås domkyrkoförsamling, dotter till tullskrivaren Abraham Barck och Margareta Norström. (Västerås domkyrkoförsamling C:4 s. fol. 98 v.) Enligt uppgift i Disbyt var fadern född i Hedvig Eleonora i Stockholm 1713 och död i Ramnäs 1744, och modern född i Söderhamn 1709 och död i Dingtuna 1799. Föräldrarna vigdes enligt samma uppgift i Uppsala domkyrkoförsamling 1738.

62
Ivetofta / SV: Fanns död ute på marken......
« skrivet: 2019-04-26, 18:26 »
En väldigt liten anmärkning: skall nog vara förf(attnings)enlig ordning.

63
Husby-Sjutolft / SV: Husby-Sjutolft A l/4
« skrivet: 2019-04-25, 16:33 »
Med hänsyn till att anteckningen NB förekommer endast tolv gånger i hela boken, tror jag inte att den är hänvisning till nya boken utan betyder nota bene. Varför just dessa tolv personer skulle observeras vet jag inte, men för nio av dem saknas betyg i betygskolumnerna och de övriga tre förefaller ha begränsade kunskaper åtminstone i Svebilii katekes. Detta gäller dock många andra som inte fått samma anmärkning.

64
Bouppteckningen skedde 1759-04-03 (Halmstads HR FIIa:11, Bild AID v156599.b461). Vilken källa har du för att han bodde i Lund fram till sin död 1812? Vilket Lund rör det sig om? Staden Lund eller något Lund i Halland? (i bouppteckningen nämns Malström i undre Lund). Det blir lättare att få svar om du kompletterar dina källor.

65
Militaria / SV: Var hittar man en guardeskarl?
« skrivet: 2019-04-17, 18:37 »

Hej Håkan,
Som du själv säger var en guardeskarl en soldat vid Livgardet. Vid den aktuella tiden fanns  bara ett livgarde, nämligen Hans Kongl. Maj:ts Livgarde till fots. Regementet ingick inte i Armfeldts armé, som huvudsakligen bestod av finska och norrländska trupper, utan ingick i huvudarmén, som belägrade Fredrikstens fästning. Generalmönsterrullor för perioden 1686 - 1791 finns hos SVAR under regementsnamnet Livgardet till fots. Eftersom gardet var ett värvat regemente är det inte lätt att veta vilket kompani din Lars Persson tillhörde. I 1721 års rulla uppges när den enskilde soldaten dog. Tyvärr gäller uppgifterna om ålder den soldat som ersatt honom. Åldersuppgifter om den avlidne soldaten finns förhoppningsvis i 1715 års rulla.
Med vänlig hälsning Bertil

66
Kjula / SV: Korpral
« skrivet: 2019-04-14, 19:28 »
Jag har försökt hitta en soldat Hindrik Liung i arméns rullor och generalmönsterrullorna för Södermanlands regemente utan framgång. Däremot fann jag en korpral Hindrik Ersson Blom i Blacksta född 1663, som dömdes för tjuveri 1693 och därför degraderades till gemen och flyttades till nummer 1124, d.v.s. roten för Hestånga. Där återfinns han också 1696. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1695/11 (1695), bildid: A0054352_00323; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1696/6 (1696), bildid: A0054374_00182). Han levde fortfarande i februari 1702 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1702/17 (1700), bildid: A0054532_00160), och möjligen därefter.

67
Kjula / SV: Korpral
« skrivet: 2019-04-13, 17:08 »
Det döptes en Anna, dotter till soldaten Hindrik Liung, den 6 november 1698. Två av faddrarna var från Aspesta och två från Hestånga. (Kjula (D) C:1 fol. 5 r.) Henrik kan naturligtvis senare ha avancerat till korpral. Om du kan ange någon källa till dina uppgifter blir det lättare att forska vidare.

68
Post, von / SV: Ett nyfött barn som saknar föräldrar!
« skrivet: 2019-04-11, 18:17 »
Karl Bertil omnämns som kacherat barn inte bara i den citerade källan utan även i AIIa:6, uppsl. 1369, AIIa:5, uppsl. 1027, och AIIa:12, uppsl. 1091. Med hänsyn till att Anna Hanna Andersson, som först fick barnet till vårdnad, var fadder tillsammans med barnmorskan, och att barnmorskan sedan själv blev fostermor, undar jag om inte föräldrarna betalte för vårdnaden av detta barn, trots att de inte ville/kunde erkänna det som sitt.

69
Allmänt / SV: Hur hänvisa exakt till opaginerad bild?
« skrivet: 2019-04-08, 19:25 »

Nils fråga handlar ju om kyrkböcker, och då har Brattis naturligtvis rätt. Har man datum för en händelse, är det givetvis görligt att komma fram till rätt sida, även om den är opaginerad. Rör det sig om domböcker eller annat material, är det litet svårare, särskilt om dokumentet utgör ett indirekt bevis för t. ex. ett släktskap. Ett exempel: bevis för att skräddarmästaren Hans Thorsberg är född i Torsåker i Gästrikland; uppgiften finns i Gästriklands häradsrätt AIa:37, uppbuds och lagfartsprotokoll för Ovansjö. Torsåkers och Årsunda tingslag, hösttinget 1765, sjunde ärendet (AID v422509.b4740). Bara en hänvisning till volymen resulterar i mycket bläddrande.  Mina försök att hantera detta har jag delgivit Nils under Västerstad (https://forum.rotter.se/index.php?topic=154067.msg1499517#msg1499517).
Med vänlig hälsning
Bertil

70
13 - Källmaterial / SV: Mantalslängder efter 1820
« skrivet: 2019-03-30, 15:32 »
Tack skall du ha.Bertil

71
13 - Källmaterial / Mantalslängder efter 1820
« skrivet: 2019-03-29, 18:37 »

Finns det någon möjlighet att få tillgång till mantalslängder för Göteborg efter 1820 eller mer specifikt efter 1831? Mantalslängderna i landskontorets arkiv förefaller alla vara blockerade för utlåning av bokvårdsskäl.
Med vänlig hälsning
Bertil Strömberg

72

Christina 76/ Den 28 Januari befannts f.d. trädgårdsmästaren under Borgholms Kongl. slottsladugård Adam Hasselöfs hustru Christina Elisabeth Gympelman, 76 år gammal, liggande wid spisen död i deras lilla sängkammare, utan att hennes 91 år gamla man, som war sängliggande i sammma rum kände det. - Händelsen anmäldes samma dag till lofl. Landshöffdingeembetet, som genom provincialmedicus Dr. O. Ch. Ekman låt besigtiga den dödas kropp - dennes embetsintyg i dag den 29 eiusdem hitsändt innehållande att bemälta hustru dödt af ett med (qväfning?) förenat slag, utan all slags egen eller andras handwerkan - hwarföre och hon, som alltid fört en
stilla och anständig wandel
blef ärligen begrafven den 2 Februari på (??)inge kyrkogård, hwilket högbemta LandshEmbete uti Bref äfven tillåtit


Jag ber om ursäkt för egendomliga radbrytningar och stilskiften, men jag har ännu inte begripit Anbytarforums nya textsystem.
Hälsningar / Bertil

73
Järvsö / SV: Johannes Laurentii Fernaeus f 1658 - Släktskap
« skrivet: 2019-03-21, 13:12 »
Ledsen att jag slarvade med namnet. Jo Wessman levde vid bouppteckningen.
Här är fortsättningen: tillstädes uti merbemte skieppar Jacob Wessmans sterbhus, af arfcammarens deputerade rådmännen Olof Pihl och Petter Wahlman samt secreteraren Thomas Wallström såsom och å kyrkioherdens i Järfsö Fernaei barns (??) kyrkioherdens i Hambrånge Hr Lars Norelii, Battalions(prestens?) Hr Andreas Thelai och fältwäblens Libenhofs samt sonens Sr Johan Fernaei wägnar rådmannen Jacob Werving som samtliga deras fullmäktig efter skrifvelser af d. 30 October och 9 huijus, som nu uppwistes, sammaledes peruquemakaren Mr Petter Sten i egen person å egna och dess syskons wägnar som är länsmannen i (H?)iälby Johan Sten sampt systren Christina och brodren Lambrick Sten, då i förstone för skieppar Jacob Wessman som i lika måtto war tillstädes blef uppläst till efterrättelse, att ey något af qwarlåtenskapen må undandöllias, höglovl. Kongl. Hofrättens rescript af d. 10 febr. förl., hwarefter skieppar Wessman berättade att den lösa ägendommen han med sin hustru kunnat äga, har han blifwit nödsakad under dess afledna hustrus långsamma påstådda siukdom till sitt och hennes nödtorftiga uppehälle, i brist på någon förtienst på sina gamla dagar försällia, så nu för tiden där af ey något mera är öfrigit än några få husgerådssaker och litet sängkläder samt gården, som efter angifvande fanns bestå uti fölliande pertsedlar etc.
Bland infordrande skuld finns en fordran på bokhållaren Magnus Stens sterbhus som sonen Petter Sten erkänner.
Hälsningar Bertil

74
Järvsö / SV: Johannes Laurentii Fernaeus f 1658 - Släktskap
« skrivet: 2019-03-20, 19:42 »
Anno 1724 d. 17 November I anledning af arfvingarnas d. 17 Novembr. förl. til Skiepper Jacob Wessman och dess arfvingar å dess afledna hustru Margeta Stens vägnar, som varande barnlösa, nembl. svågren kyurkioherden i Järfsiö, Hr Johan Telnaeus med dess måg kyrkioherden i Hambringe Hr Lars Norelius samt Wessmans afledne hustrus Brors Sohn Peruquemakaren Mäster Petter Sten ifrån Wästerås. aflåtna skrifvelse, att d. 16 uti innevarande månad här enten sielfva eller genom laga constituerade fullmächtige vara tillstädes vid Inventarii upprättande öfver qvarlåtenskapen efter berörde Wessmans afledne hustru, som uti förl. February månad genom döden afledet, kommo nu tillstädes …..

75
Ekshärad / SV: Inskrivningsdomare Ekshärad
« skrivet: 2019-03-20, 19:05 »

Inskrivningsdomaren, som började förekomma under 1870-talet, var en del av häradsrätten (efter 1971 tingsrätten) och omfattade samma domsaga. Ekshärad hörde från 1865 till Älvdals och Nyeds domsaga och häradsrätt. Från 1941 finns det ett särskilt arkiv i NAD för Älvdals och Nyeds domsaga; inskrivningsdomarens arkiv.


76
Västerstad / SV: Västerstad AI:3 b.11 / s.7
« skrivet: 2019-03-20, 12:35 »
Nej, så enkelt är det tyvärr inte. Folie betyder blad. Att en bok är folierad betyder alltså att det är bladen som är numrerade och inte sidorna. För att ange vilken sida av bladet som avses, användes beteckningarna recto (d.v.s. framsidan) och verso (d.v.s. baksidan). På en bild med två sidor förekommer alltså versosidan av ett blad (till vänster) och rectosidan av följande blad (till höger). Normalt finns bladnumret på rectosidan.

Skall man hänvisa till en bild får man nog ange vänster eller höger sida.

Jag har inget bra enhetligt förslag på hur man betecknar sidor i opaginerade böcker. I domböcker brukar jag ange vilket ting som avses och ärendets (paragraf)nummer, om sådant finns angivet, eller datum och ärendets ordningsnummer den dagen.
HälsningarBertil

77
Jag läser texten i anmärkningskolumnen så här: "son Carl son Joan i Pommern tråssdräng"

78
Jag är ledsen, jag läste bara de år du hänvisade till. 1759 var Johan uppenbarligen trossdräng i Pommern. Tyvärr har jag inte kunnat hitta någon mönsterlista för trossdrängar i Västgöta regemente för åren 1759 - 1761. För Västgöta kavalleriregemente finns en mönstringslista för andra eskvadronen 1759. Trossdrängarna där har alla soldatnamn, så den är tyvärr inte till stor hjälp.

79

Hej,
I 1757 års mantalslängd  s. 847 bor sonen Carl i Korrebo (det finns en markering för en son i tredje kolumnen i tabellen). I anmärkningskolumnen står efter Carl: "son Johan i Slumsvik". På s. 849 är Johan också upptagen som dräng i hos Jöns Andersson i Slumsvik ("dr. Johan fr. Korrebo"). I längden för 1758 s. 847 är båda sönerna upptagna för Korrebo (siffran 2 i tredje kolumnen). Anmärkningen lyder "son Carl son Joan fr. Slumsvik". I anmärkningen för Slumsvik på s. 849 står bl. a. "dr Johan i Korrebo".
Med vänlig hälsning Bertil

80
Närke / SV: Läshjälp Närke Födelsebok 1727-1782
« skrivet: 2019-03-06, 16:31 »

Hustrun heter Karin Andersdotter och de bor i Hällen. Familjen återfinns i Asker AI:3 bild 47 s. 69. Egendomligt nog uppges Anders där vara född 1761.
Med vänlig hälsning Bertil

81
Fotografier (diverse) / SV: Foto på sanatorie
« skrivet: 2019-03-01, 18:41 »
Bilden kan föreställa brunnshuset i Medevi brunn, se  https://sv.wikipedia.org/wiki/Medevi_brunn.

82
Äldre uttryck / SV: * år ringare än * (månad, veckor, dag)
« skrivet: 2019-02-15, 14:35 »
Tack skall ni ha. Då fortsätter jag att räkna så.

83
Linköping / SV: Linköpings Slottshäkte 1817
« skrivet: 2019-02-14, 19:16 »

Risinge tingslag tillhörde Finspånga län. Renoverade domböcker för Finspånga län finns i ArkivDigital, Göta hovrätt, Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAABA:543 och för Risinge tingslag 1718 i
EVIIAABA:572. Annars finns Risinge tingslags domböcker i landsarkivet i Vadstena, i slottet.  En varning: i alla allvarligare mål, som mål som kunde ge dödsstraff, måste häradsrätten hänskjuta frågan om straff till hovrätten. Även om häradsrätten, som inte hade annat val om brottet var styrkt, dömde brottslingen till döden, kunde hovrätten välja ett annat straff, vilket ofta skedde. Brottsmålsprotokollen i Göta hovrätt tycks inte finnas digitalt, men finns i Vadstena.
[/size][/color]
Med vänlig hälsning/Bertil

84
Äldre uttryck / * år ringare än * (månad, veckor, dag)
« skrivet: 2019-02-14, 18:25 »

Åtminstone under 1700-talet förekommer uppgifter i dödsnotiser att den avlidna var t.ex. 72 år ringare än 6 månader (Valla (O) C:2 s. 145). Jag har hittills tolkat detta som att personen var angivet antal månader yngre än angivna levnadsår. Jag tycker mig ha fått stöd av åtminstone ett exempel här på forumet (sök: "år ringare än"), men jag känner mig osäker. Tacksam om jag får höra andras åsikter.
Med vänlig hälsning Bertil Strömberg








85
Hilda Sofia är född 1844-11-24 (Högsbo CI:5 s. 275 längst ner). Peter Johanssons utflyttningsort klarar jag inte.

86
Västmanland / SV: Läshjälp
« skrivet: 2019-02-03, 16:49 »
År 1780 den 25 september blef af undertecknade laga boupteckning hållen hos Enkian hustru Maria Nilsdotter på frälsehemmanet Bråten efter dess avledne man Olof Johanssson hwilken efter sig lämnat en dotter Christina Olofsdotter (ett halft?) år gammal och war tilstädes den omyndiga flickans faderbroder Jonas Johansson i Frölunda yttergården som til förmy(n)dare för(e)slås. Sedan Enkian war åtwardnatt at ägendommen rigtigt uppgifwa så at hon det med lifwelig ed kan bestyrka om så påfordras begyntes med förrättningen och befans som följer, nembl.

87
 When Kjerstin Jacobsdotter first appears on page 127 in Västången under Lilla Skår she is called backsittare or backstugusittare, i.e. somebody who lived in a hut on somebody else’s property or on the commons. She is also a fattighjon, an acknowledged pauper, and probably received some support from the parish. In ‘52 she and her daughters are transferred to the section socknens slut, Kjerstin and her two youngest daughters, who were both too young to be required to seek employment, to the section for poor people, and Oleana, who was of age and already had served as a farmer’s maid for Olof Larsson in Lilla Lögås (see page 90), to the section for lösa personer.
In ’54 they moved to another backstuga Intaget under Lilla Skår. Oleana moved to Fossen “in Dk” (the neighbouring parish Dragsmark) in ’54. She can be found in Dragsmark AI:2 on page 8 of the section for 1852 - 1856 (image 198), but left for an unspecified place in '55 (ovisst 55). She returned to Intaget with her daughter Johanna Maria Andersdotter, asked for absolution on Jan. 29 and was absolved on June 3, ’56. She is noted as försvarlös, i.e. without lawful employment.
Regards

88

Good evening,
Socknens slut (the end of the parish) was a section for persons who were not lawfully resident in any farmstead, but lived on the land without proper authorization. Lösa personer (loose persons) were people who were deemed to be able to support themselves, but could not show they had a lawful employment. Pages 163 and 164 are both part of Socknens slut. It includes both Lösa Personer and Fattige (legitmitally poor persons). If nobody beats me to it (and Microsoft does not block my web-reader with needless updates of useless applications) I will try to answer your first question more fully tomorrow.
Regards

89

Hej
Jag försöker med partiet efter saldot 1397.6,: "men som modren jämte hennes senare man bruksförvaltaren Nodin hyste hos barnen för en arrendebrist på Graaefstoorps skatterusthåll til 2132 daler kmt, så kommer modrens ofwannämnda arfevdel  465dlr 233 i afräkning derpå (,) borde emel(lertid) til hälften (hwardera att fördelas?) hwarför de af behålningen efter deras broder herr adjutanten Segercrona erhålla: Fru Anna C. Segercrona 698.19/fröken Maria C(lodett) Segercrona 698.19"
Tyvärr hittar jag inte något lämligt Grävstorp eller Gravstorp (eller Grästorp).

90
Björklinge / SV: Björklinge
« skrivet: 2019-01-27, 19:22 »
Det är inte lätt att tyda, men eftersom ingen annan svarat, försöker jag: Swärm. (E?nkan) Cajsa Ersdotter / Skuttunge 1718 / Nerlinggål(e?) i 5 år / Niutit fattig(me)del i (Tensta??) och der begåt salighetmedlen -- död. Jag har tyvärr inte tid att kolla födelseboken för Skuttunge just nu.

91
Äldre ord L - Ö / SV: Lögnät
« skrivet: 2019-01-22, 18:16 »
Kan det röra sig om löjnät?

92
Hej, jag läser det som Warg 1808. Det avser troligen vargering, jämför anteckningen för Anders Olofsson på uppslag 39,

93
01) Domböcker / SV: Uppbud, fastebrev och lagfarter
« skrivet: 2019-01-19, 19:13 »
 [font=]Brukspatronen har, enligt din källa, inte köpt hela fastigheten, utan uppbjuder så stor del av den som svarar som hans fordran. Han hade alltså en fordran på Anna Christina Fleming, fastställd genom Kongl. slottskansliets protokoll 1737-05-02, som han försökte få betalt för genom inteckning i fastigheten.  [/font]
[font=]De som protesterade mot inteckningen kan rimligtvis ha varit andra delägare i fastigheten, andra som hade panträtt i fastigheten, eller sådana som hade börds- eller naborätt i fastigheten [/font]
[font=]Med vänlig hälsning/Bertil[/font]

94
Allmänt / SV: Hjälp med texttydning
« skrivet: 2019-01-05, 19:04 »

"Anno 1708 äro dessa barn christnade
d. 2 Martii är christnat rättarens Anderses och hans hustrus barn i (Söör?)gården i Flysta, son kallat Peer. Witnen Erich Swenson i Flystad, Gunnar i Ländsmansgården. Prästehustrun bar dät, fougdens hustru i L(ä?å?u?)sa, pygan Cherstin Swensdotter jempefaddrar."
Fogdens bostadsort klarar jag inte, jempefadder tycks vara en kvinna som var fadder jämte den som bar barnet.

95
Anteckningen lyder: "på Rista gård Upsala län". Troligen avses Resta i Nysätra (C) där Karl Johan Albin är född, se anteckningen i kolumnen 14 (Anteckningar om frejd etc.) och Nysätra (C) C:7 1894 barnet Karl Johan Albin efter barnet nr 2 Karl Henrik (bild 49 i ArkivDigital), samt Nysätra (C) AI:26 uppslag 130, särskilt anteckningen på rad 3, kolumn 14 rörande sonen Karl Johan Albins mor.

96
Vet någon vad detta är / SV: Vad är detta?
« skrivet: 2019-01-02, 15:35 »
Jag har nu fått ett svar på min fråga till Deutsches Patent und Markenamt (DPMA). Tyvärr finns inte originaldokumenten kvar, men enligt utdragen avser bruksmönstret 705 710 en Zigarettendose. Mönstret är registrerat av J. Löb & Co., Düsseldorf 1919.

97
Wetter / SV: Wetter
« skrivet: 2018-12-30, 19:20 »
 [size=0pt]År 1817 den 10 september företegnades bouppteckning å lösa egendomen efter med döden avgångna änkefru Eleonora Wetter i Överlöpe, hvilken afled i ett fattigt tillstånd den 11 april. Om dess arfvingar äger man ej fullkommelig upplysning dock lärer ej något wara at förwänta som arf, när de som henne sköt samt under flera år undlåtit henne bo och wistas med åtniutande af wed och flerfalldiga handräckningar först blifva belönta, samt begrafningsomkostningar torde hännes qwarblifna ägendom ej längre förslå. Ägendomen uppgafs av änkan Margareta Ersdotter som alt sedan omhänderhaft dess ringa egen qwarlåtenskap.[/size]

98
Vet någon vad detta är / SV: Vad är detta?
« skrivet: 2018-12-21, 16:34 »
Jag är ledsen, men jag hittade inget mönster med det numret eller liknande nummer. Det är antagligen för gammalt för att förekomma i databasen.

99
Vet någon vad detta är / SV: Vad är detta?
« skrivet: 2018-12-20, 17:29 »
Ett gebrauchsmuster (bruksmönster) är ett sorts patent. När ett bruksmönster beviljats publiceras en skrift med beskrivning av "uppfinningen" och uppgift om vad man söker skydd för. Siffrorna som står tryckta under DRGM på bilden är mönstrets nummer. Om du kan läsa dem (jag klarar det inte med hjälp av bilden), kan man förhoppningsvis få fram skriften antingen i det tyska patentverkets databas eller via Espacenet.

100
Maria Magdalena / SV: Läshjälp önskas
« skrivet: 2018-12-17, 13:41 »
Tegeldrängen. Om du anger källan blir det lättare att jämföra hur den som förde just denna bok skrev olika bokstäver.

101
Danmark / SV: Vart flyttar familjen Erik Eriksson 1776?
« skrivet: 2018-12-15, 19:00 »

Hej,
De flyttar till Wänge. Familjen återfinns i Stenviken i Vänge (C) AI:2 uppslag 69, AI:3 uppslag 51.
Hälsningar
Bertil

102
Allmänt / SV: Förlänad man
« skrivet: 2018-11-17, 18:21 »

Hej,
Jag läser det snarare som att han var förlammad, d.v.s. förlamad. Strecket över m:et fördubblar det.
Hälsningar/Bertil

103
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-13, 18:28 »

Det förefaller som om Karin Hansdotter avled före slutet på maj 16801), och att Per Jönsson, som var gift och hade en dotter vid giftermålet med Karin, avled före 8 mars 16702). Per Jönssons första fru har kanske avlidit före 16663).
1) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3163, fol. 44 v. (AID   ), EXIe 3164, fol. 89 r. (AID v421958.b970.s89)
2) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 28 v. (AID v421958.b370.s29)
3) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 54 v. (AID v421958.b630.s55)

104
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-11, 19:07 »
1692 hette en av Giölin Hansdotters systrar Karin och hade dött före 1692. Hennes man, som också var död, hette Päder Jönsson. (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EIe:3175, fol. 50 r. (AID v421969.b560.s50)

105
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-04, 18:54 »
 I Gävle rådhusrätt förekommer två obeståndsärenden (som båda omfattar många rättegångstillfällen) nämligen:
1) Ett ärende rörande en obligationsfordran, som handelsmannen Marcus Holst driver mot Erik Carlsson Bröms. Till betalning överlåts bl.a. Bröms gård på Islandet, där även andra arvingar, Olof Larsson Kabbs änka Helena, Johan Larssons hustru Malin och Hans Persson Skeppare, har arvsanspråk (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b990). Hans Persson Skeppare är Bröms syskonbarn.
I saken förekommer kommissarien Weijlandt ,dels som ombud för Bröms, dels som klagande mot Marcus Holst för att denne för Bröms skuld utpantat två kor, som tillhörde Weijlandt (Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXId:221, 1699-08-05, AID v403715.b1980; EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b970).
1701-06-19 kallas denne Bröms Erich Carlsson Bröms på Islandet (EXId:222 1701-06-19, AID v403716a.b2000 ). Han bör ha flyttat från staden före 1702-11-24, eftersom det i ett ärende rörande Weijlandts borgenärer uppges att det nu inte finns någon annan med det namnet (än Erich Carlson Bröms) EXId:223, 17702-11-24 (AID v403717.b6570). Det kan väl antas att han är far till Carl, död 1697-07-05, Elisabeth döpt 1698-04-21 och Fredrik, döpt 1700-11-04 (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 20 r., 32 v., 60 r.)

2) Ett andra ärende rörande krav från huvudsakligen tyska borgenärer mot borgaren Erik Bröms Carlson på grund av obligationer och annan skuld, med början 1704-04-02. Denne blev före 1704-10-04 adjutant vid överste Björnbergs bataljon (EXId:225, 1704-10-04, AID v403719.b2860), och kan antas vara den Erik Bröms som är bror till Margareta Bröms Folcker, eftersom hon vid ett tillfälle går i personal kaution för honom. (EXId:225, 1704-12-16 (AID v403719.b3670). Att han senare blev löjtnant och gift med Kristina Korstad finns diskuterat ovan.

I rättegångsprotokollen tycks man ha försökt skilja mellan ovanstående herrar genom att (för det mesta) kalla den förste Erich Carlsson Bröms och den andre Erich Bröms Carlsson (exempelvis i Svea HovR adv. fisk. arkiv EXId:224 1703-06-01, AID v403718.b4640).

106
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-11-01, 17:37 »
Jag hänvisar till diskussion i slutet av september 2018 angående Erik Carlsson Bröms giften med Elisabeth Weijland och Kristina Korstad. Saken blir än mer komplicerad av följande ärende i Gävle RR 1706-05-02, alltså fem år efter Erik Bröms gifte med Kristina Korstad: ”Inkommo Hr Räntmästaren Petter Depken och Rådmän Petter Strömbeck samt Johan Hammar, och uppå Erich Carlson Bröms hustrus Anna Lisken Weidlands anhållande, betygade, dhet är hon Sahl. Commissariens Jochim Weidlands Brohrsdotter, hvars fahr var Sahl. Fredrick Weidland uti Wismar, hwilket henne till bevis af Protocollet lembnas.” (Svea hovr. adv. fisk. arkiv EXId:227, Gävle RR 1706-05-02 (AID v403721.b1960))

107
Vitaby / SV: Hjälp med Anna i Grevlunda
« skrivet: 2018-10-24, 15:45 »
d. 8 Junii föddes och d. 13 döptes husmannen Anders Simonssons dotter Anna i Greflunda. Bars af pigan Bolla Pehrsdotter ibm. Wittnen wore Anders Jönsson och Ola Ågren ibm. Barnets moder 35 år.

108
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-23, 17:35 »
Erik Carlsson Bröms sade 1704-10-04 upp sitt burskap i Gävle, eftersom han antagits till regementsadjutant under överstelöjtnant Björnbergs bataljon  (Svea hovrätt adv. fiskalens arkiv EXIe:225, Gävle RR 1704-10-04, AID v403719.b2860)

109
Om du menar den överstrukna texten, så står det med moderniserad stavning: "Här förbliver det efter Roterings Verket så att Hafsten som vid förra Gen. Mönstringen blivit angivet för 1 h(emman?) bör allenast svara för 3/4 och Gate för 1/4 uti knektehåll vilket inte kan förändras genom någon sedermera skedd hemmansförhöjning såsom ock vid förra Gen. mönstringen annoterat blivit. Bör stå vid 518". Texten har ju också i efterhand förts in på rätt ställe, som du kan se på föregående uppslag.

110
 The aged maid Karin Michelsdotter from Kårböleskog, born 1661, the father was the leaseholder under the Crown, Michel Michelson in Kårböleskog and the mother hustru ( the title "hustru" normally indicates a wife or a widow of a farmer or a tradesman ) Brita Matsd(otte)r. Christened. Been with her parents as long as they lived, but now in later years sought her subsistence where she could. Led a peaceful life and often came to the Holy Communion, which happened six weeks ago. Her disease was lack of breath and old age infirmity. Died (went to sleep) in the Lords (grace) on May 30. Her whole lifespan was 81 years.
(The word after 81 I cannot read. The word thereafter reads “gratui” i.e. “for free”)

111
 I believe the text is a copy of the manuscript for the burial sermon. Most of it is a general lamentation over the burden of life and the fact that we all must die. The facts about Olof Horn are the following: He was a master plate smith at Lindesnäs bruk (steelmill). 1814 he was married to his wife Christina Lagg, who survived him. In their marriage they had three children, of which one died before the father, but a son survived. Master Horn had all summer suffered from a disease similar to oedema, which led to his death, which occurred on August 21. At his death he was 45 years and 8 months old.
The section about the children is unclear. It says that the couple had three children and that one died before the father, “but for one son and one daughter, small and helpless, the loss becomes irreplaceable”.

112
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-16, 18:09 »
 Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i  Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.
Lars Isaksson var under perioden 1647 – 1660 befallningsman först i det odelade fögderiet och sedan i det norra fögderiet. (Källor: a). Han bodde under perioden 1646 – 1657 i Hudiksvall. (Källor: b).
Anders Bröms var skrivare och bokhållare (och möjligen 1740 fogde) på Tobo (Toboborgs) masugn i Tegelsmora (C) under perioden 1709 – 1740. Bland hans barn märks sonen Isak (kallas i Tegelsmora AI:1 s. 174 brorson, men i mantalslängderna 1730 och 1736 är han upptagen i kolumnen för söner (oklart hur anmärkningen 1736 skall tolkas). Anders förefaller under perioden 1727 – 1740 haft sin farbror Per inneboende. Det förefaller väl inte helt troligt att han, som Sehlberg uppger, var son till Isak Bröms.
 (Källor: c)
Källor:
 a: Hälsinglands domsaga AIa:5 fol. 223 r. (v422999.b2470.s223; ; Svea hovr. adv.fisk. arkiv EXIe:3141, fol. 155 r. (AID v421274.b1650.s155)
 b: Mantalslängder 1642-1820//Hudiksvalls län, SE/RA/55203/55203.25/1 (1646), fol. 88 v., bildid: A0001994_00098; Mantalslängder 1642-1820//Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/4 (1657), fol. 121 r., bildid: A0005593_00127)
 c: Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/20 (1709:2), bildid: A0003528_00059; Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/40 (1736), bildid: A0003548_00321; Tegelsmora AI:1 s. 39, 174, 200 (AID v126104.b24.s39, v126104.b92.s175, ; Tegelsmora AI:2 s. 88 (AID v126105.b49.s89)
 

113
Älvdalen / SV: Brottmålsböcker från Älvdalen?
« skrivet: 2018-10-15, 16:14 »
Älvdalen hörde 1805 - 1947 under Älvdals tingslags häradsrätt. Enligt Nationell arkivdatabas är arkivet, som förvaras på landsarkivet i Uppsala, svårt brandskadat. Jag vet inte om det kan finnas någon oskadad dombok från tiden omkring 1914. Vissa bouppteckningar, förmyndarprotokoll och småprotokoll finns på ArkivDigital, men inga domböcker.

114
Älvdalen / SV: Brottmålsböcker från Älvdalen?
« skrivet: 2018-10-14, 16:32 »
Vilken period gäller det?

115
Vimmerby / SV: Läshjälp på gård/ställe
« skrivet: 2018-10-05, 18:39 »
Hej Claes.
Rätt källangivelse är "Sevede häradsrätt FIIa:1, s. 455". Då kan också de som inte har ArkivDigital möjligen hitta källan.Jag håller med Margareta om att Giölghult antagligen motsvarar Gölhult. Giebo kan kanske vara detsamma som Gebo. Gesemåla möjligen detsamma som Gissemåla.
Mvh/Bertil

116
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-05, 18:13 »
 Fullmakt 1674-10-05 för riksrådet Knut Kurck att vara häradshövding i Gästrikland, som före detta innehafts av borgmästaren i Gävle Eric Bröms. (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/411 (1674), fol. 506 v. (bildid: A0038906_00487))
Fullmakt 1674-11-04 för Daniel Christiernin att vara borgmästare i Gävle (för att ersätta det vacerande borgmästarestället). (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/412 (1674), fol. 23/30 v. (bildid: A0038907_00029)

117
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-04, 19:49 »
Bokhållaren uti Västernorrlands guvernement Carl Isaakson Bröms fick 1670-12-05 fullmakt att vara justitieborgmästare i Gävle (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 319 v. (bildid: A0038892_00321).
Fem dagar senare fick (en otitulerad) Carl Isaakson Bröms fullmakt att vara (den första) häradshövding(en) i Gästrikland (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 363 r. (bildid: A0038892_00365)).
Enligt denna uppsats var Samuel Forsell häradshövding i Gästrikland från 1680 (min webbläsare uppger att länken inte är säker): http://es-namndeman.se/wp-content/uploads/2017/03/Domsagehistorik-G%C3%A4vle-tingsr%C3%A4tt.pdf

118
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-10-01, 18:06 »
Jag hade fel om Erik Carlsson Bröms löjtnantstitel. Se bifogade ur Lewenhaupt.

119
Förbundets databaser / SV: Tillfällighetsfynd
« skrivet: 2018-09-30, 11:08 »
I beskrivningen på startsidan för Tillfällighetsfynd talas om personer som nämns på "fel" ställe, personer som dör långt från hemorten eller barn som föds på resa. Ingenting om att hemorten skulle vara osäker.
Jag  inser att databasen skulle bli mycket omfattande om alla vigslar med utsocknes kontrahenter registrerades, så jag har hittills avhållit mig från att registrera sådana.

120
Förbundets databaser / SV: Tillfällighetsfynd
« skrivet: 2018-09-29, 18:59 »
Jag hade trott att det skulle finnas en särskild rubrik kallad Tillfällighetsfynd där man kunde diskutera olika frågor som rör databasen under ett ämne som andra skapat, eller som man skapar själv.
Nu har jag inte hittat en sådan möjlighet, men frågan avser hur man hanterar lysningar och vigslar.
Lysnings- och vigselböcker innehåller av naturliga skäl ofta uppgifter om personer som inte bor eller är födda i församlingen. När det gäller vigsel kan normalt räkna med att uppgiften finns i hustruns hemförsamling. Vad gäller lysningar gäller inte detsamma. Bör man i Tillfällighetsfynd registrera fynd där mannen inte är från den aktuella församlingen, fynd där kvinnan inte är från den aktuella församlingen, eller endast fynd där båda kontrahenterna inte är från den aktuella församlingen?
Undrar Bertil Strömberg

121
Text efter summan på sid. 246:
"Dessutom har Jacob berättat några års skatt innestå för Kulla utom några (enng.ar?) han är skyldig jägmästaren och Bruks Patron Bergman på Murhult. Uti Hr Jägmästarens och Bruks Patronens frånwarande anhåller thes fru at icke någon egendom från Jacobs hus i Kulla blefwe borttagen förr än husesynen hållen blifwerpå kronohemmanet Kulla som Jacob åbodt i 20 år och nu befinnes förfallet till en del mangårdshus och alla ladugårdshusen.
Sålunda wara upptecknadt, wärderadt och befunnit och har jag Ingrid Bengtsdotter så uppgifwit egendomen att jag med Ed thet kan bestyrka om påfordras skulle, som betygas Kulla den 10 December 1752
Såsom uppteckningsmän underskrifwa (J. Bersén?) Mårten Jonsson nämndeman MJ /Ingrid Bengtsdotter IBD
Uppteckningsmännen anholla få sitt beswär ersatt med 1:28"
Skälet till att endast Ingrid undertecknat bouppteckningen är att det var hon som uppgav boet.
Skälet att bouppteckningen upprättats är troligen att Jacob Zachrisson och hustrun inte kunnat betala sina skulder. Om så är fallet, borde det finnas ett ärende om detta i häradsrättens dombok.

122
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-29, 16:18 »
Tack så mycket.
Att Erik Bröms kallas för löjtnant i bouppteckningen efter Christina Korstad, beror troligen på att han var löjtnant i stadens borgarregemente. I Svea hovrätt EXId:224, 1703-02-17, 3:e sidan (bild 3230) anklagas han av adjutanten Vangman för att ha varit för underlåten mot den ryska fången baron Langen.
I samma volym 1703-04-18, 1:a sidan (bild 3850) finns ytterligare belägg för att Erik Bröms varit gift med Elisabeth Weylandt. Ärendet rör kommissarien Weylandts testamente och det uppges att Erik Bröms och hans hustru blivit förnöjda.

123
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-29, 15:44 »
Det låter ju troligt. Det kan också förklara varför man 1702-11-24 trodde att Erik Carlsson Bröms gått i borgen för kommissarien Weylandt, något han nekade till, eftersom han var omyndig 1675, då borgen skulle tecknats. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:223 1702-11-24, 2:a sidan (bild 6570)

124
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-28, 18:40 »
Hej Constantinus,
Jag tittade nu på dokumentet du länkade till i ditt förra inlägg. Där sägs ju att Carl Bröms var gift med Gölug Hansson i ett tidigare gifte, så det stämmer ju.
Uppgiften i detta dokument att sonen Erik Carlsson Bröms först var gift med Elisabeth Weylandt och senare med Christina Korstad sätter dock myror i huvudet på mig. Lysningsnotisen för Erik Bröms Calsson (sic) och Christina Korstad (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 55 v.) daterad 1700-10-28 nämner inget om att han varit gift tidigare, vilket görs för andra personer som gifter om sig. Dessutom döps en son till Erik Bröms Calson och hustru Elisabeth 1700-11-24, utan någon antydan att modern är död (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 60 r.)
Vad gäller Johan Ihering är antingen personen i "mitt" rättsfall inte densamma som prosten Johannes Sebastiani i Fant/Låstbom Upsala Ärkestifts Herdaminne, eller så är uppgiften där om hans död felaktig. Prosten Johan Ihering förekommer i Gävle rådhusrätt så sent som 1701-01-23, då han intecknade en fordran på sin son Roland Ihering (senare gästgivare i Lövsta) (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:222 1701-01-23, 7:de sidan (bild 150).
Bertil Strömberg

125
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Bröms
« skrivet: 2018-09-27, 16:20 »
Borgmästaren Carl Bröms sista gifte var med Brita Hammarina. I Gävle rådhusrätt förekom 1698 en tvist mellan prosten i Tierp Johan Ihering och hans styvbarn Erik Carlsson Bröms och hans syster Barbro Bröms, gift Folcker rörande Brita Hammarinas giftorätt och arv efter henne. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:220 1690-03-09 (bild 410), 1690-03-16 (bild 470), 1698-03-21 (bild 540), 1698-03-23 (bild 550), 1698-04-06 (bild 710), 1698-04-09 (bild 810) och 1698-04-11 (bild 830).

126
Klövsjö / SV: Dragonerna Vasberg och Segerberg
« skrivet: 2018-09-24, 16:49 »

Hej, jag läser det som:
d. 8 Januari, dom. 1 p. Epiph. begrofs Dragoun An Nilsson Wahlberg, som drunknade mellan (??) och Galhammar d. 8 Decemb. på sitt 35 åhr.
Dito begrofs dragoun Måns Christensson Segerberg, hwilken tillika med den öfrige drunknade, och begge igenfundna Nyåhrs afton, (hit?)förda till sina föräldrar och uti en graf nederlagda, warit denne också 35 år gl.
Gud bevare oss alla ifrån sådan olyckl. (afgång?).

127
Fellingsbro / SV: C:6 sid 40. Orten Anders är född på?
« skrivet: 2018-09-15, 18:05 »
Furnäs (Furunäs). Se Fellingsbro AI:9d uppslag 98.

128
General questions / SV: Carl Niclas Rehnstrahl b.1684
« skrivet: 2018-09-15, 17:47 »
 From Lewenhaupts book The officers of Charles XII, page 539:
Rehnstrahl Carl Nilsson, born 1684 in Stralsund, private at Drottningens livreg. till fot (the Queens Life Guard infantry regiment) 1704, volunteer at Livdragonreg. (the Royal Dragoon regiment) 1706, sergeant major at Södermanlands regiment 1709 4/10, second ensign there 1710 22/9, second lieutenant there 1712 19/30 Dec., confirmed 1718 26/6, prisoner 1713 16/5 at Tönningen, returned home 1716 in Oct., first lieutenant there 1718 26/6, quartermaster for the regiment 1720 3/9, lieutenant’s office 1724 31/7, captain there 1741 27/10, dismissed 1747 4/6. Lived 1754 on a farm I Lerbo parish. (Participated in the following battles:) Fraustadt, Hälsingborg, Gadebusch, Tönningen. Married 1717 30/10 on Ålspånga in Bettna parish with Christina Catharina Ekfeldt, born 1686 15/9, daughter to the häradshövding (judge in the first instance) Lennart E. and Catharina Bysing.
Children: Catharina Elisabeth b. 1720 9/9 on Ålspånga, Carl b. 1723 16/12 at the same place, Lennart Adolf b. 1728 13/9 at the same place.
 

129

Hej,
Ordet oäkta är ju överstruket. Texten i kolumnen för föräldrar lyder: "Lifgrenadiersenkan Sara Gretha Lång. Kyrkotagen 1837 den 29 Januari för Carl Hjelms hustru, som afliden är, enligt förening med hans arfvingar af den 23 Januari 1837".
Jag tolkar texten så att Sara Gretha Lång har kyrktagits som om hon varit den avlidne Carl Hjelms hustru (antagligen för att barnet var trolovningsbarn eller åtminstone avlat under äktenskapslöfte).
Min erfarenhet är att syftningsfel som det ovanstående inte är ovanliga i kyrkoböckerna.


130
Läsproblem - äldre inlägg / SV: Löjtnant Johan Georg Lütze
« skrivet: 2018-09-13, 12:34 »

Jag är ledsen att jag glömde "königl.". Mitt frågetecken gällde ordet före, men jag tror nu att det står "seel(ig)", eftersom rullan är daterad 1719.
Nästa text: Ist zuvorn 21/2 Jahr sergeant gewesen und avancierte zu feldwebel Ao 1710 d. 25 Jan. Hat gedient für Sachsen 17 Jahr Crons(chant?) 3 Jahr, is geburtig in frankenland in Stadt  Schweinfort, und alt 40 Jahr, dessen religion is Lutersch; kan schreiben und lesen.
Diese sind d. d. 28 Febr. Ao 1710 blessiert worden und ist dess 3-jähringen Mondirung (umtauchlich?)

131
Läsproblem - äldre inlägg / SV: Löjtnant Johan Georg Lütze
« skrivet: 2018-09-12, 16:16 »
Fend. Johan George Lutze is nach S:es höchst (s???) may:ts allergn(ädigste) Vollmacht von 13 Sept(em)ber 1718 zum Secund Lieut. avanciert

132
03) Osorterat / SV: Brev signerat Gustaf Banér
« skrivet: 2018-09-02, 17:39 »

Ett försök:
Giör witterligt, alldenstund ett mitt frälsehemman uti Callmare län Sefweds härad Södra Wy sochn Skaffshult benämnd af ålder warit slagit under ½ mantahl efter dhet aldrig kunna utgiöra sina utlagor, af misswäxt och andra pålagor, som för dessa swåra krigstider warit, alltid sig der öfwer högeligen sig beswärandes, så frampt ingen förmedling skee skulle, kunde han icke bebo gården, utan taga sitt afträde, hwar om iagh mig nogsampt låtit mig informera, at så i sanning är; fördenskull ey anna kunnat än på dhes tidiga klagan och ödmiuka anhållande, honom härmed wellat af dhetta mantalet förmedla ½ hemmanet i alla wissa och owissa Räntor. Här hoos respective tienst och wenl. begiärandes, af alla som wederböör på Cronones wägnar de wille bemte min frällse Bonde (hemsända?) af dhen förmågo som adeliga Privilegier förmå och innehåller så wäl på Cronones, som iag på min sida här effter låta blifwa fry och omolisterad, och icke widare honom beswära mehr än af ett halfft mantahl. Förmanandes här hoos min tiänare som räntorna där i Orten uppbähr, dhet han sig här effter aldeles rättar, och sig icke understår giöra denna min gifna förmedling emot, hwarmed effterkommes min willia. Stockholm d. 28 maj 1681
Hälsn. Bertil
 

133
Torhamn / SV: Vilket härad hör Torhamn till?
« skrivet: 2018-09-02, 17:00 »
Om du går till "Riksarkivet, sök i arkiven", finns Nationell Arkivdatabas i menyraden bredvid Digitala Forskarsalen.  Klicka där och skriv Östra häradsrätts arkiv som sökord. Då får du upp två arkiv, ett som förvaras i Vadstena och ett som förvaras i Lund. Väljer du det som förvaras i Lund finner du under FIIa digitaliserade bouppteckningar från 1737 och framåt.

134
Torhamn / SV: Vilket härad hör Torhamn till?
« skrivet: 2018-09-02, 16:44 »
Torhamn hörde till Östra härad. Bouppteckningar finns från 1737. Sök i NAD eller AD på Östra häradsrätts arkiv (K)

135
Skärstad / SV: Läs hjälp
« skrivet: 2018-08-27, 16:31 »
Hej
Bruk. Lars Åkeson som under timmer hygge i Siringe skogen d. 4 Jan. af ett nedfäldt träd kråssades uti hufvudet, utan att någon yttre åkomma syntes, efter några minuter förlorade både mål och sansning; hwarefter han strax hemfördes, och ehuru all hjälp söktes och användes, lefde han likwäl ej längre än till föllj. mårgon kl. 3, då han afsomnade i en ålder af 50:3.
Hälsn. Bertil

136

Hej,
Kolumnrubrikerna: Wärdiet, Giäld, Fördel, No 1, No 2 (Tillföll Barnen), No 3 (Tillföll moderen).
Gårdsnamnet får jag till Östans gård.
Med vänlig hälsning / Bertil

137
Trelleborg / SV: Trelleborg CI:7 sid 216
« skrivet: 2018-08-10, 17:27 »
Domen bör ju finnas i Skytts häradsrätts arkiv AIa:153. Boken är tyvärr inte fotograferad, vare sig i ArkivDigital eller SVAR. Den finns på landsarkivet i Lund. Ett alternativ till att resa dit är att anlita ArkivDigitals uppdragsfotografering.

138
Osby / SV: Osby CI:2 (1690-1732) sid 299
« skrivet: 2018-08-08, 19:26 »
Dn. 24 p. Trin. Publice absolverades Ryttaren Måns Lundgrehn af Guseswentorp (=Gussa Svenstorp) för begångit lönskaläger med konan Tho(r?)a Hindrichsdr effter upwist Tingsrättens dom i Broby. (Lättare att hitta med referensen Osby C:2 fol. 298 v., eftersom volymen inte är paginerad, utan folierad)

139
Klara / SV: Vigsel 1 Nov 1741 i Klara E:1, 1740-1764, Bild: 26.
« skrivet: 2018-08-08, 18:44 »
Hej Tina,
På 1700-talet var en betient inte nödvändigtvis detsamma som vi idag menar med betjänt, utan någon som var anställd av någon annan för att utföra vissa sysslor, som ibland kunde vara ganska kvalificerade, t.ex. att företräda arbetsgivaren vid slutande av kontrakt och representera honom vid rättegångar. En betient vid Kongl. Förrådsmagazinet var alltså en statstjänsteman som arbetade vid magasinet. Om han sysslade med kontorsarbete eller var en arbetskarl kan jag inte säga.
Hälsningar/Bertil

140
Klara / SV: Vigsel 1 Nov 1741 i Klara E:1, 1740-1764, Bild: 26.
« skrivet: 2018-08-08, 11:31 »

Det var lysningen som skedde den 1 november. Texten:
d. 1 Mats Sahlström betient wid Kongl. förrådsmagazinet och jungfr. Maria Walström. Cautionist är krukomakaren M. Joh. Norberg. Efter 3ne lysningar vigdes d. 22 Novem. af Mag. Sundio.
Cautionist var den som intygade att det inte fanns några äktenskapshinder. Han gick så att säga i borgen (caution) för parterna.

141
Uddevalla / SV: JJ Andersson gm Christina Bratt
« skrivet: 2018-08-01, 09:46 »
Utflyttningen från Uddevalla skedde 1801-07-08 (Uddevalla B:1 s. 99), men jag hittar som sagt inte familjen i mantalslängderna för Uddevalla vare sig 1798 eller 1800.

142
Uddevalla / SV: JJ Andersson gm Christina Bratt
« skrivet: 2018-07-30, 19:12 »

Hej,
Jag inser att detta inte är till någon större hjälp, men vid lysningen visade han prästbevis från Romelanda (Uddevalla E:1 s. 73). Egendomligt nog hittar jag inte familjen i mantalslängden för Uddevalla 1798. Jag har inte heller hittat någon inflyttning för (någon passande) Jöns Andersson till Uddevalla under åren 1795 - 1798.
Hälsn. Bertil

143
Södermanland / SV: Sundby vigselbok
« skrivet: 2018-07-28, 14:38 »
1 g. lyst / 3 g. År 1807 Pastore C.T. Ljunglöf
No 1
Febr / 15 /1 mars / Emellan Coopvaerdiestyrmannen Jacob Kihlblom och dess swägerska, framledne fältweblens C. Fr. Kihlbloms Enka Sara Margareta Hernod enl. Kongl. Majts nådiga tillåtelse och utslag dat. 1807 samt efter företedde prästbetyg om all öfrig hinderlöshet till ägtenskap. Efwen är uppwist laga och af Östra Rekarne häradsRätt stadfästad bouppteckning och afwittring emellan fru Kihlblom och dess dotter Carolina af förra giftet, till hwars gode man herr Abraham N(ae?)sström på Rund är förordnad. // Vigseln förrättad d. af (E?) P. Ljunglöf. Morgongåfva.

144
Västerstad / SV: Västerstad AI:3 b.11 / s.7
« skrivet: 2018-07-17, 15:02 »
Det beror på att  boken inte har sidnummer utan folienummer. Folie är ett detsamma som blad. Framsidan på bladet kallas r. (för recto) och baksidan v. (för verso). Fol. 25 v. är alltså vänster sida på det uppslag som har fol. 26 r. på sin högra sida.

145
Västerstad / SV: Västerstad AI:3 b.11 / s.7
« skrivet: 2018-07-16, 18:54 »

Hej,
Farboret förekommer i Ortnamnsregistret (http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html) som ett torp och en by i Västerstad. I Västerstad CI:1 fol. 52 v. och 53 r. (längst ned) förekommer namnet som Fargbore, Farbore och Fargborg. Lusses födelse och dop  hittar du i Västerstad CI:1 fol. 25 v. (och där heter torpet Farborg).
(Ledsen om det ser ut som omvägar, men jag letade i AI:3 efter någon liknande ortsangivelse och då hittade jag Lusses syster Sissa på uppslag 3.)
Med vänlig hälsning Bertil

146
Börje / SV: Börje
« skrivet: 2018-07-15, 17:21 »
Hej igen,


Min uppfattning är att Börje AI:2 s. 264, 5:e raden, skall tolkas så att Herrwegr med fru flyttade in till Ängeby 1763-09-29. Efter denna uppgift följer ju några uppgifter daterade 1764. Qvartermästaren Gustav Herrveghr och dess fru Anna Margaretha Appelbom i Ängeby får sonen Samuel 1764-03-19, döpt i Börje 1764-03-22 (Börje C:4 s. 135). Qvarterm. Gustav Herrvegr i Ängeby förekommer också som dopvittne 1765-10-10 (Börje C:4 s. 143).
(Jag hittar också en Adolph född i Medåker 1756-05-29)
Hälsningar/Bertil

147
Börje / SV: Börje
« skrivet: 2018-07-14, 18:49 »

Jag tyder det till Vassunda, jämför uppgiften för pigan Marghta Jansdotter två rader upp på fol. uppsl. 302 (bild 307) och anteckningen om henne på uppsl. 97.


Uppgiften om kvartermästaren Gustaf Herwegr på fol. 302 r. talar inte om varifrån han flyttade in till socken utan att kan flyttar ut från Ängeby. Av meritförteckningar och generalmönsterrullor för Livregementet till häst framgår dock att han var korpral vid första korpralskapet av Fellingsbro kompani innan han blev kvartermästare vid Norra Upplands kompani med boställe på Ängeby i Börje. Bostället för förste korpralen vid Fellingsbro kompani låg enligt GMR för Livregementet till häst 1728, uppslag 824 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/793 (1728-1729), bildid: A0028799_00839) i Tåby i Medåkers socken. Jag hittar inte Herveger i hfl för den aktuella tiden, men däremot i mantalslängderna för 1750 (s. 190), 1755 och 1760. Jag har inte kollat andra år.

 Gustav Hervegers karriär:
1745 korpral vid första korpralskapet av Fellingsbro kompani, Livregementet till häst med fullmakt 1742-04-02 (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 250, AID v752473a.b250, och bild 290, AID v752473a.b290))
1746 korpral för första korpralskapet av Fellingsbro kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/799 (1746), bildid: B0003558_00511) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/798 (1746), bildid: A0028805_00525)
1756 korpral (sista fullmaktsdatum juni 6 1944) (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 550, AID v752473a.b550)
1757 korpral (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild  750, AID v752473a.b750)
1759 korpral vid Fellingsbro kompani (v752473a.b1150) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/800 (1759), bildid: A0028807_00135)
1760 konstituerad kvartermästare vid överstelöjtnantens kompani, permission till 1760-1002) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/801 (1760-1762), bildid: A0028808_00189).
Kvartermästare vid Norra Upplands kompani 1761-11-20 (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 1310, AID v752473a.b1310
Avsked 1768-10-01 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/803 (1770), bildid: A0028810_00184)


Hälsningar
Bertil

148
Kristinehamn / SV: Bildtext till karta
« skrivet: 2018-07-11, 19:38 »

Jag antar att du inte har någon tydligare bild eller någon källhänvisning som kan vara till hjälp.
Ett ofullständigt försök att tyda texten:
Utaf Landtmätarens Monsr Christer Romans in(lemnade?) förklaring finnes sålunda wara antecknadt (??) nembl.
Efter hans Nåds högwälborne (hr?) Landshövdingens Resolution och ordres af d. 5 May 1695 (afsetta?) Christinehambs Staads (??) (??) (??) hwilka tompter bebygde, och hwilka obebygde (??) (??) på dett deraf förnimmas måtte om borgerskapet i Philippstad dyt transporteras (kan?) och är samma stad hwarken med murar eller wallar försedd uthan allenast medh ett pla(n)ck och Trästakeet som linierna på Chartan (omkringdragna?) utwysa, (Gatorna?) (i Staden?) hafwa ey heller något särskilt (Nampn?) ifrån huarandra ey heller Portar(na?) annat än Söder och Norr tullport.
Hälsn. / Bertil

149
Husby-Oppunda / SV: Texttolkning
« skrivet: 2018-07-10, 18:24 »

Döpta:
C:1 fol. 1 r.: 1672 d. 13 octob.: Lars Pehrson ifrån Nybygget Swarfwartorp;
fol. 1 v.: 1675 d. 29 Aug.: Erich Pehrson ifrån Siölöte;
fol. 2 r.: 1678 d. 7 April: Pehr Olofsson ifrån Akelby, item Anders Nilson ifrån Hult;
något dop 1682-05-30 finns inte, däremot
fol. 3 r.: 1682 17 d. 30 eius-(d.v.s. April): Anders Anderson ifrån Hult som kallas H(e?)lgtorp.
Begravda:
C:1 fol. 5 r.: 1678 d. 1 Augusti: gambl. Olof ifrån Hult; 1674 d. 8 Feb.: en gammal hust. ifrån Skäddarstufvun; 1674 d. 23 eiusd. Pehr Swarfware ifrån Nybygget Swarfwartorp som han upbygde.
AI:1 fol. 115 r.: 1692 d. 23 eiusd.: Kerstin Erich Jonsons dotter i Hult;
fol. 115 v.: 1693 26 eiusd.: Bryta Erichsdotter från Erich Olofs i Hult:
fol. 118 v.: 1699 11 Aug.: Elisabeth Pedersdotter ifrån Hult; 1700 20 April: Maria Erichsdotter i Hult pastor loci wittne;
fol. 120 r.: 1702 d 23 Martii: Per Person i Hult / Lars i Översta H. Kerstin i Bärgastufwa
Hälsn. Bertil




150
Robsahm / SV: Daniel Christiansson eller Jakob Jakobsson
« skrivet: 2018-07-04, 12:56 »
Hej,
Skall du göra nya inlägg som inte har att göra med just vem som dog 1716-05-24 skall du göra det under tråden Robsahm och inte under denna tråd.
Catharina har jag inte hittat i födelseboken för Norrbärke. Anna Birgitta döptes 1701-10-24 (Norrbärke C:2 fol. 126 r.), en okänd syster dog 1706-04-27 i Örebro Nikolai, Christian Philip född 1706-10-21 i Örebro (Örebro Nikolai C:2 s. 95), Leonard född 1708-05-18 i Örebro (C:2 s. 118), Jacob Johan och Helena har jag inte födelsedatum för. Jacob levde 1759-06-13 (Sthlms RR 1:a avd. FIA:175 fol. 516 r.). Helena blev mördad av sin man Olof Holmstedt i Örebro fängelse i februari 1746 (Filipstad AI:1 s. 248).
Hälsningar/Bertil

151
Nöttja / SV: Nöttja Husförhörslängder 1749 - 1807
« skrivet: 2018-07-03, 19:42 »
Hej,

Ingen fara med mitt förnamn, alla kan väl skriva fel.

Däremot förstår jag inte kommentaren om Lundbergs hustrus förnamn i Hfl 1752 - 1753 (Nöttja AI:1 s. 62). På detta uppslag saknas hennes förnamn. Elisabeth Hammerström är en annan person.

Hälsningar
Bertil

152
Robsahm / SV: Daniel Christiansson eller Jakob Jakobsson
« skrivet: 2018-07-03, 19:30 »
Hej,
Jacob Robsahms och Brita Trotzigs dotter Margareta döptes 1703-04-23 i Norrbärke (Norrbärke C:2 fol. 138 v.). Hon var i sitt första gifte gift med bruksbokhållaren och sedermera bergslikvidationskommissarien Lars Lonnström död i Gälleråsen Karlskoga 1740-05-03 (Karlskoga F:1 fol. 4 r.) och fick med honom barnen Lars Christian 1731-08-12 (Karlskoga C:4 opaginerat 1731), Abraham 1732-09-22 (C:4 1732), Brita Christina 1735-03-07 (C:4 1735), Jacobina 1736-05-01 (C:4 1736) och Anna Maria 1738-02-10 (C:4 1738). Efter Lonnströms död gifte hon om sig med bruksbokhållaren Anders Porteus, död i Karlskoga 1776-05-14 (Karlskoga F:1 fol. 67 r.). Lysningen skedde i Karlskoga 1741-08-02 (Karlskoga EI:3 opaginerat 1741). Med honom fick hon barnen Johan Jacob 1742-05-22, Hedvig Regina 1744-07-10 och Anders 1746-01-23 (samtliga: Karlskoga C:5 opaginerat).
Hälsningar
Bertil

153
Robsahm / SV: Daniel Christiansson eller Jakob Jakobsson
« skrivet: 2018-07-01, 19:06 »
Hej,
Tack för informationen, men jag tror inte att det stämmer.
Brukspatronen på Bofors Jacob Christiansson Robsahm dog enligt Karlskoga EI:1 s. 45 1716-03-07 och begravdes i Karlskoga 1716-03-27.  Han kan alltså inte vara den Jacob Robsahm som dog i Örebro 1716-05-24. Hans son Jacob, fouragemästare, var död 1733-04-16, då bouppteckningen efter fouragemästarens bror Abraham upprättades (Stockholms rådhusrätt och magistrat första avdelningen FIA:108 s. 580).
Hälsningar Bertil

154
Nöttja / SV: Nöttja Husförhörslängder 1749 - 1807
« skrivet: 2018-06-30, 18:59 »

Hej,
Inte lättläst, men jag får det till: Brusarp / Trumpetaren Lundberg och hustrun / drengen (Gunmund?) / (Mad?) Elisabeth Hammerström / Trump. Berglund / dess hustru / dottern Catharina / dott. Maria / d(?) Jon Josephsson / och hustrun / Per Nilsson / hustrun.
Enligt mantalslängden hade Lundberg ingen dräng 1752, men å andra sidan hade han enligt Hfl AI:1 s. 30 både dräng och flicka anställda, utan att det syns i mantalslängden.
Hälsningar / Bertil

155
Människor / SV: Family photo from Skelleftea?
« skrivet: 2018-06-26, 20:47 »
The photos Ogren farmhouse 2 Skelleftea 0003 and 0001 are obviously from different periods. In the photo 0003 both the youngest girl and the little boy seem to be dressed in frocks (swedish: kolt), a garment my father (born 1905) wore during his first years, but which I believe soon became immodern. I'm not a fashion expert, but I believe the photo 0001 not to be earlier than the 20'ies. Would it be reasonable to assume that the tall woman with the striking dress in the center of the picture is the same woman as that seen in the older picture, and that the later picture shows a family reunion in Sweden?

156
Allmänt / SV: Texttydning
« skrivet: 2018-06-26, 19:53 »
Ett försök: Juni den 1ste / Hemmasonen Andreas Göthberg och pigan Marya Larsdoter i staden. Sponsor hennes halvbroder Pehr Hansson från Hakhult? i Romel. soken.
Halvbroderns hemvist är jag mycket osäker på. Jag hittar bara Höghult i Romelanda socken (i AI:9 s. 40), men det finns varken i ortnamnsregistret eller Svenska ortnamn. Söker man på Hak... i ortnamnsregistret och Svenska ortnamn i Göteborgs och Bohus (Västra Götalands) län blir det inga rimliga träffar.

157
Kävlinge / SV: Hög CI:1 (1685-1733) bild 53 sid 47
« skrivet: 2018-06-25, 17:13 »
Bengt Påls lilla dotter föddes till verden d. 25 Julii, och döptes Dom. 10 post Trinit. och kallades Ingeborg. Elina Oluf (Ottos?) hölt barnet vid dopet, och Ingeborg Hans Nils tog af hufvudet. Faddr. Nils Jöransson, Jöns Larsson, Mons Jönsson

158
Om du anger källor, slipper möjliga hjälpare gissa sig till varifrån dina uppgifter kommer. Enligt vigselnotisen för torparen Jon Eskilsson och pigan Brita Cajsa Israelsdotter i Sidensjö C:3 s. 67 bodde båda i Hämra i Sidensjö. I Sidensjö AI:6b uppslag 6, hittar man Brita Cajsa som piga hos Daniel Hindriksson i Hämra och i samma källa, uppslag 17, både Jon Eskilsson som ny torpare och Brita Cajsa. Brita Cajsa flyttar antagligen in till Hämra 1831 eller 1832, eftersom hon enligt Sidensjö AI:5a, uppslag 33, gick till nattvard 11/3 1832.

159
Om du anger källan blir det lättare att jämföra texten med övrig text i boken och förstå hur prästen eller klockaren skriver olika ord och namn.
Vimmerby stadsförsamling CI:4 s. 284: d. 12 föddes Samuel, Måns Larssons och Cherstin Olofsdotts barn i Diurstorp och döptes d. 14. faddrar Sune Jonsson i Giebo, Måns Bengtsson i Skattengen, hust. Margetha Olofsdotter i Tiurstorp i Rumskulla sochn, hust. Maria Eriksdott. i Diurstorp.

160
Jag utgick från att brudgummens namn är Samill eller Samuel, men det kan förstås vara fel.

161
Finnekumla / SV: Bordsgården i Finnekumla
« skrivet: 2018-06-14, 19:11 »
Kan det var detsamma som Bosgården, som man hittar i Ortsnamnsregistret se http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html? Tyvärr finns ingen uppgift om plats och jag hittar inte namnet i Svenska Ortnamn.

162
Högsrum / SV: Hjälp att tyda en vigsel
« skrivet: 2018-06-12, 18:48 »
Hej Tina
Eftersom Sara uppenbarligen dömdes för lägersmålet borde det finnas en dom i målet, där förhoppningsvis både Sara och hennes partner förekommer. Om lägersmålet skedde i Högsrum hörde ärendet under Ölands norra mots häradsrätt. Domboken för 1820 finns tyvärr inte avfotograferad. Den förvaras på landsarkivet i Vadstena. Ett alternativ till att resa dit är att utnyttja Arkiv Digitals beställningsfotografering.
 Mvh Bertil

163
Högsrum / SV: Hjälp att tyda en vigsel
« skrivet: 2018-06-11, 19:02 »
Ett försök:
den 27 Julii samt den 3dje och 10de Augusti lyste(s) utan jäf till ägtenskap för drängen Swen Peter Åwall och pigan Sara Jacobsdotter begge hemma i Rönnerum - han född (ibidem?) år 1807 1/7 fadren var Volontairen Johannes Åwall som lemnade 2ne barn efter sig i största fattigdom, hwarföre de och af (sochnen?) underhållas - den ene af dem nu död och den andre är denne Swen Peter - hon född (äfwän?) i Rönnerum fadren f.d. (båtsman?) Jacob Frimodig hwilken närvarande gifwer till denna förening sitt bifall - , hwad i öfrigt henne betreffar har hon med lägersmål en gång försett sig, och därför undergådt hwad lag (byuder??) (??) Dottren Maria lefwer och är född 1820 11/10. Detta hjonelag sammanwigdes d. 7 Septembr.

164
Jag tyder det som: Samill, Mickil Ifwarsons styffson med Bängt Butes änkia

165
I 1737 och 1739 års mantalslängder finns en Anders Jacobsson i Torrsjöbo i Ramsberg (SVAR bildid: A0003216_00212; A0003219_00214).

166
Bjäre häradsrätt / SV: Bouppteckning
« skrivet: 2018-05-19, 18:05 »
... sonen Hans Petter 20 år gammal som begifwit sig utrikes på Copvaerdi siöfart, om hans tilsäyelse till lagligt inställande för at emottaga sin i sterbhuset (förwarade?) rätt och arfslott, om någon skulle efter detta honom tillfalla, Enkefrun lofwade genom förfrågningar uti allmänna Tidningar och skriftwäxlingar ordentligen och skyndsamt föranstalta, ...

167
Hej Marianne,

Regress innebär normalt återkravsrätt för något man betalt, men som någon annan egentligen är ansvarig för. Här förbehålls alltså staten återkravsrätt Cloth för statens omkostnader för rättegången, t.ex. ersättningar till vittnen.

Mvh Bertil

168
Hej,

Först ett klargörande: paastand betyder yrkande. Dokumentet Deduction och Domspaastand är rimligen åklagarens slutplädering och slutliga yrkande.

Sedan är detta vad jag tror det står

at skipperne PG og LB have? deras aere forbrudt og hensettes fästningsarbejde paa livstid

at drengen JO stryges till kågen? och hensettes til fästningsarbejde paa livstid

at styrmand EN etc. hensettes til fästningsarbejde

at efternemnte hensettes til tugthuusarbejde

lotsarna hensettes till fängsel

III at Regress forbeholdes det Offäntlige imod kjöbmand B. Cloth i Kongsbacka saawel för denne sags omkostninger försaawidt disse ej hawes hos de Tiltalte som för hans medskyldighed tilligemed skipper Pettersson och mandskap i baaden? almäna Bästes ulowliga Laden? paa Jomfrueland i Januari 1819

169
Husaby B:1 omfattar pastoratet, d.v.s. församlingarna Husaby, Ova och Skälvum. Stora Bäckgården återfinner du i Skälvum AI:4 och August med fadern Sven Jacobsson och övrig familj på sidan 62. Också i Husaby B:1 s. 82 är faderns namn Sven Jacobsson.

170
Björketorp / SV: Bouppteckning Apelnäs
« skrivet: 2018-05-03, 13:18 »
Hej,

Bouppteckningen upptar ingen fastighet, såvitt jag kan se. Dessutom står det ju att Jon Nilsson är "dess" (d.v.s. Kierulfs) avlidne åbo. Det hade det antagligen inte gjort om Nilsson hade varit ägare till fastigheten. Se för övrigt http://runeberg.org/hgsl/1/0130.html.

Hälsn. Bertil

171
Björketorp / SV: Bouppteckning Apelnäs
« skrivet: 2018-05-02, 18:17 »
Det är alltid bäst att ange källan, även om du bifogar en bild. Det kan ge kringinformation som hjälper med tydningen. Man kan konstatera att bouppteckningen gjordes efter en åbo (ung. = arrendator) på det säteri som kaptenen Tierulf? bebodde. Det gav honom möjligen anledning att se till att en bouppteckning blev gjord. Han kunde ju haft fordringar på den avlidne.

172
Allmänt / SV: Ola Brasks ursprung
« skrivet: 2018-05-01, 13:33 »
Som framgår av vigselnotisen (Kågeröd CI:6 s. 70 (AID v110889.b39.s73)) var Ola Brask vice korpral vid Rönnebergs kompani. Han återfinns där 1818 under nr 24 (GMR Norra Skånska Infanteriregementet 1818 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/648 (1818-1823), bildid: A0028641_00165), men jag kan inte hitta honom i rullan för 1823.

Han finns också i Ekeby AI:1, uppsl. 68 (AID v105756a.b730.s68), men där ges inga mer uppgifter än i AI:2.

173
Stora Mellösa / SV: Lars Erik Ersson
« skrivet: 2018-04-30, 18:38 »
Ur Sveriges Dödbok 1901 - 2013

Ersson, Lars Erik

Lilla Sörängen

Död 28/11 1940.

Kyrkobokförd i Arboga stadsförs (Västmanlands län, Västmanland).

Född 20/1 1858 i Stora Mellösa (Örebro län, Närke).

Änkling (15/1 1915).

Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2014:
Arbogabygden, Arboga kn (Västmanlands län, Västmanland)

Födelseförsamling i källan:
Stora Mellösa (Örebro län)

Källor:
DB, FS

174
Främmestad / SV: forskarhjälp
« skrivet: 2018-04-30, 17:57 »
Nej tyvärr, de verkar inte vara digitaliserade.
Ett alternativ till att resa till Göteborg är att utnyttja ArkivDigitals beställningsfotografering. Jag vill dock betona att det inte finns någon garanti för att målet handlades av Åse och Viste häradsrätt, om mordbranden ägde rum på annan ord än Främmestad, så det kan bli en onödig resa eller kostnad.
Eftersom du vet att domen är avkunnad den 12/1 1865, kanske du kan beställa kopior direkt på Riksarkivet.se. Då betalar du för de kopior du får och eventuellt en forskningsavgift, något som jag hittills inte har behövt betala.
Bertil

175
Svanshals / SV: Svanshals (E) C:1 1680-1769 Sida 445
« skrivet: 2018-04-30, 16:51 »
Oct. d. 9 Dom. 18 post Trin. begrofs Magnus, Lars Wallers lille son ifrån Walby. född d. 19 Aug. 1719. drunknade d. 26 7br om aftonen uti Walby bäck, medelst thet tå öfverflödande watnet, tå han tänkte gå öfver bäcken och hemkiöra gässen; igenfans på 3die dagen straxt neder i Lohrby hage i thet (stillaste?) watnet neder om qwarnfallet. 7 år och 7 wekor gammal.

176
Kristdala / SV: Soldaterna Strångberg
« skrivet: 2018-04-28, 19:26 »
Enligt uppgifter i Disbyt vigdes Nils Persson Strångberg med Lisa Clasdotter i Döderhult 1759. De fick barnen Ingiel född 1761, Per född 1762, Elisabeth född 1765, Ingrid född 1768, Stina född 1772 och Catharina född 1776.

Uppgifter i Disbyt är uppgifter från enskilda släktforskare och bör kontrolleras, vilket jag inte har hunnit med.

177
Kristdala / SV: Soldaterna Strångberg
« skrivet: 2018-04-28, 17:04 »
 Generalmönsterrullor Kalmar regemente, överstelöjtnantens kompani rote nr 135 Skinnshult i Kristdala socken, Tuna härad (normaliserad stavning):
1764-08-27 : var vakant 1744 års generalmönstring och värvat d. 10 juni 1747 Pär Pärsson Strångberg som blev död vid eskapaden ur preussiska fångenskapen i staden Littau år 1760. Roten insatt d. 16 februari 1761 Nils Pärssson Strångberg, 31 ½ år, tjänat 3 ½ år, ogift. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/409 (1761-1764), bildid: A0028390_00306) Pär Pärsson Strångberg var enligt GMR 1757-07-11 då 30 år och hade tjänat i 10 år. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/408 (1757-1758), bildid: A0028389_00072)
1770-09-10: Nils Pehrson Strångberg smål., 37 ½ år tjänat 9 ½ år, gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/410 (1770), bildid: A0028391_00098)
1775-09-14: Nils Pärsson Strångberg 11 kvarter 1 1/3 tum, 42 ½ år, tjänat 14 ½ år, gift, liten och svag långt under målet, får avsked. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/411 (1775), bildid: A0028392_00110)
1778-06-23: Nils Persson Strångberg fick avsked vid generalmönstringen den 14 september 1775. Ersatt d. 30 april 1776 med Nils Jacobsson Strångberg smål., 26 2/12 år, tjänat 2 2/12 år, 5 fot och 9 tum, gift, approberas. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/412 (1778), bildid: A0028393_00097)
1783-06-12: Nils Jacobsson Strångberg, 31 2/12 år, tjänat 7 2/12 år, 5 fot och 9 tum, gift, approberas. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/413 (1783), bildid: A0028394_00104)
1793-06-17: Nils Jacobsson Strångberg, 41 2/12 år, tjänat 17 2/12 år, 5 fot och 9 ¾ tum, gift. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/414 (1793), bildid: A0028395_00101)
1797-06-21: Nils Jacobsson Strångberg smål., 45 2/12 år, tjänat 21 2/12 år, 5 fot och 9 ¾ tum, gift. Begärt transport till annat nummer, överlämnas till herr regementschefen. Vid rullan har fogats ett intyg av rotebönderna att de accepterar att vice korpralen Strångberg flyttas till annat nummer och att roten fortsättningsvis blir vakant mot att rotebönderna erlägger avgift till kronan. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/415 (1797), bildid: A0028396_00137)
1802-06-22: Nils Jacobsson Strångberg transporterad till roten nr 137 d. 30 juli 1797 och den 15 november samma år antogs hit tjänstbara volontären Åke Strömberg. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/416 (1802), bildid: A0028397_00098)

Soldaten före 1744 hette Erik Svensson Dahlqvist. Såvitt jag kan se fanns alltså bara tre soldater Strångberg från 1736 - 1800, nämligen Per Persson Strångberg 1747 - 1760, Nils Persson Strångberg 1761 - 1775 och Nils Jakobsson Strångberg från 1776 och framåt.
 

178
Främmestad / SV: forskarhjälp
« skrivet: 2018-04-27, 17:40 »
Om mordbranden skedde i Främmestad, bör domen finnas i Åse och Viste häradsrätts arkiv AIa:124. Den förvaras på landsarkivet i Göteborg. Skedde mordbranden någon annanstans, hörde målet under domstolen i den ort där mordbranden skedde.

179
00 - Arvsfrågor / SV: "med anmodad hand"
« skrivet: 2018-04-18, 17:09 »
Jag tror förklaringen återfinns i vittnesmeningen, där det står att de låtit underteckna testamentet. Någon anmodades alltså av dem att för deras räkning underteckna det. Ibland stöter man ju på utttrycket med hand på penna, d.v.s. undertecknaren, som inte själv kunde skriva, följde med en hjälpares hand.

180
Tack, det var till stor hjälp.

181
Tack för hjälpen. Tyvärr hittade jag inte Salo i Egentliga Finland, så jag antar att det inte finns några digitaliserade bouppteckningar därifrån. Enligt Hiski skall det dock finnas mikrofilmade sådan.

182
Jag har problem att förstå sökfunktionen i Riksarkivets digitala arkiv. För det första verkar det som om man endast kan skriva in ett ord i rutan för fritt sökord och inte t.ex. kombinera sökordet med en ortsangivelse. Skriver jag då in sökordet perukirjat, får jag upp de första 10 posterna av 527. Samtliga heter bara perukirjat utan angivande av varifrån bouppteckningarna kommer. Jag kan då klicka på varje post och få se vilken församling det rör, men när jag kommit till tionde posten och åter ställer mig på listan och klickar på seruaavat, kommer jag tillbaks till specifikationen för den sista posten, i det här fallet Viipurin maaseurakunta. Jag tvingas då förnya sökningen och från första listan klicka mig fram till nästa, och då är jag inte säker på att ordningen är densamma som i den första sökningen.

Är det någon som kan rekommendera en mindre tidsödande metod?

183
Visnum / SV: diverse hjälp
« skrivet: 2018-04-15, 13:16 »
Åldersuppgifter i GMR anses väl normalt inte vara särskilt tillförlitliga, men man kan ju tycka att man borde reagerat om en 34-åring uppgavs vara 24 år.

184
Visnum / SV: diverse hjälp
« skrivet: 2018-04-15, 12:29 »
Det kan säkert vara rätt Karin Svensdotter som dör 1743, men åldersuppgiften ställer jag mig tvivlande till. Om hon var 68 år 1743 skulle hon varit 49 år vid sonen Olufs (eller Jonas) födelse (och dessutom 20 år äldre än maken). Det är ju inte ovanligt att åldersuppgifter i dödsnotiser är felaktiga.

Anteckningen i marginalen på C:2 s. 89 är ju intressant. Jag tyder den som: "Jonas säger både han och fadren namnet vara. Annot. d. 23 Febr. 1750". Det antyder ju att Nils levde 1750.

Att du inte hittar de tidigare barnen i födelseboken kan ju bero på att Nils inte bodde i Visnum förrän han blev soldat.


185
Visnum / SV: diverse hjälp
« skrivet: 2018-04-13, 16:40 »
Brynt var soldat för roten 87 redan 1719 och var då 24 år och gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719), bildid: A0028149_00427).

En fråga: är du säker på att den Karin Svensdotter som förekommer på Visnum AI:2 uppsl. 89 verkligen är Nils Brynts hustru? Såvitt jag förstår är hon svärmor till hustru Stina (Ersdotter) och således mor till smeden Per Persson, som uppges vara född 1730 (se Visnum AI:3 uppsl. 73). Brynts hustru hette Catharina Svensdotter redan 1721 (Visnum C:2 s. 79), så hon kan rimligen inte ha fött någon Per Persson 1730.

186
Visnum / SV: diverse hjälp
« skrivet: 2018-04-12, 16:18 »
Närke Värmlands regemente, Kristinehams kompani, kompaninr 87, regementsnr 431 Nils Gunnarsson Brynt återfinns i rullorna för 1732 och 1737 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/181 (1737), bildid: A0028156_00257). I rullan 1739-10-08 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/182 (1739), bildid: A0028157_00125) noteras roten som vakant. Det behöver inte betyda att han var död, enligt Visnum A:1, uppsl. 61, besökte han ju nattvarden åtminstone den 9/9 1739 och troligen den 16/1 och 13/4 1740.

187
Swedish names / SV: Magnussen/Birhake
« skrivet: 2018-04-11, 17:41 »
I'm not quite sure what your question is. Is it confirmation that your Anders Magnusson is the person born on March 19, 1724 in Hassungared (Lindome C:5) to Magnus Birhake (the h is clearly an h, although more old-fashioned than other hs in the text) and Anna Greta Nilsdotter, or is it the parents of Magnus Birhake you want to know?

Anyhow some information: rotebåtsman Magnus Birhake and Anna Greta Nilsdotter were married in Lindome on May 5, 1822 (Lindome E:1). According to the examination book Lindome AI:7, fol. 217, Magnus was born on August 1, 1796 in Råda parish. In Råda (Västra Götalands län) C:1 there is a Magnus born that date to Bengt Andersson and Anna Maria Eriksdotter in Horsiered (Hårsjöred).
According to the same examination book Anna Greta Nilsdotter was born in Lindome on May 29, 1793. In Lindome C:4, p. 108, there is an Anna Greta born to Nils Andersson and Anna Jönsdotter in Hassungared.

Anders Magnusson left Lindome for Gothenburg in July, 1845 (Lindome AI:6 p. 70), but possibly returned in 1846 (Tölö B:3

188
Övriga ämnen / SV: Ålderskontroll
« skrivet: 2018-03-23, 18:22 »
Även i kronotaxeringslängden för 1725 uppges att han är född 1769 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/221 (1825), bildid: A0060455_00410). I kronotaxeringslängden för 1815 finns en extra bancodräng Johan Borglund född 1768-05-11 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/192 (1815), bildid: A0060426_00955). Uppgifterna i längderna baserades, så vitt jag förstår, på de skattskyldigas egna uppgifter.

189
I GMR för livregementet till häst 1694 - 1704 hittar jag bara en Olof Svan för Askers härad, nr 28 i Östra Närkes eller ryttmästare Lybeckers kompani. Han tjänade dock för Knarsta i Stora Mellösa socken och inte för något rusthåll i Askers socken. Hur som helst så dog han i november 1702 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/782 (1704), bildid: A0028788_00085)

190
Smed - allmänt / SV: Lång flytt
« skrivet: 2018-03-17, 19:10 »
Abraham Momma, adlad Reenstierna, ägde Färna bruk i Gunnilsbo. Han och hans bror Jacob var också intresserade i gruvdrift i Tornedalen och Svappavaara. I protokollet från ordinarie bergsting i Torsåker 1686-02-08 berättar Jöran Kiörk (Kiök, Köök), en av Mommas smeder i Färna, att han skulle resa till "lapland", men att han inte fått mer än 2 daler kopparmynt till resan, och då han för motvind blev liggande några dagar i Köping, tog pengarna slut och han återvände till Gunnilsbo (Bergskollegium, Rättsprotokoll från Upplands och Gävleborgs bergmästaredöme, SE/RA/420013/420013.02/E II e/1 (1655-1692), bildid A0067273_00426). Abraham Reenstierna och hans släkt finns beskrivna i Svenskt Biografiskt Lexikon.

191
Hedvig Eleonora / SV: Litet läshjälp av lysningshandlingar?
« skrivet: 2018-03-17, 18:07 »
Det som rör Johan Friberg:

"Som trägårdsidkaren Johan Friberg med wederbörligt intygande styrckt att dess aflidna hustru Maria Greta Sjöberg icke efter sig lemnat någon egendom att uppteckna eller ärfwa, så finnes inga afwittringshinder ligga honom i wägen att träda i annat gifte; hwilket betygar Stockholms Stads Justitiae Collegium d. 18de augusti 1789
På Collegii wägnar/Pehr Gust. (Jancke?)/Collegii notarius"

"Trägårdsmästaren Johan Friberg har i nedanskrefna församling wistats ett och ett halft år, under wilken tid han blifwit enkeman, icke bewistat förhör eller den H. Nattwarden men fördt beskedelig wandel, är alt hwad attesteras kan, af Nacka och Erstawiks prestagård d. 5 Apr. 1787. And. Insulander, Com[minister] L[oci]"

"Förenämnde Johan Friberg flyttar till Stockholm med samma wittnesbörd, hwarwid märkes att han bewistat förhör then 19 hujus, läser någorlunda i bok, Luthers catheches wäl, något i Spörsmålen, förstår enfaldigt, beg(åt?)t Nattwarden i dag och är, så wida jag har mig bekant, äktenskapsledig. Attesteras af Bromma Prästegård then 30 September 1787.
Eric Kåreström ad Eccl. Br. Com"

192
Regementet hette 1749 Printz Gustafs regemente. Regementschef var Georg von Heine. Sven Brobeck fick avsked 1744-08-08 (GMR Prins Gustavs regemente 1749, kapten Carl Gustav Moraths kompani tredje uppslaget = Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1308 (1749), bildid: A0029398_00256.

193
03) Latinska uttryck / SV: Cum qvo och red up in patris?
« skrivet: 2018-03-09, 18:55 »
Jag läser det som "redux in patris", d.v.s. återförd eller återkommen till fosterlandet. "Cum qva" = med vilken (han fick) 7 barn.

194
Garpenberg / SV: Garpernberg F:1 (1688-1774) Bild 80 (SVAR)
« skrivet: 2018-03-08, 19:09 »
Förslag:  =:= Läst i bok o. tient i (unp??) (möjligen ungefär) 7 åhr hos häradshöfd. Lindbohm i Avesta. Kom hit =:= och begaf sig d. 10 8br i Egtenskap med hu Cherstin Danielsdr A. OS ä(nkia?) och lefde med henne tilsamman til d. 13 Maji 1758. =:= af ålderdom samt på slutet at andtäppa blef död d. 4 (huj(u)s. At 81 år

195
Grythyttan / SV: Grythyttan A1a/6b bild 17 sid 7 Riksarkivet
« skrivet: 2018-03-07, 19:21 »
Petter Ersson flyttar troligen till Kärvingeborn, se anteckningen i marginalen "vol. 1.104" vilket leder till Grythyttan AIa:6a, uppslag 104, där Petter återfinns på fjärde raden nedifrån. Möjligen skall anteckningen i kolumnen anteckningar, men i två rader, tolkas så att han flyttade till Kärvingeborn "med hela hushållet". Jämför anteckningen för Petter Jönsson på nr 17.

196
Gökhem / SV: Hjälp med vigseltext...
« skrivet: 2018-03-06, 18:21 »
Uti möderne hafr Sven Anderson lemnat till sina barn (so)nen Anders och dött(rarna) Margreta och Maria ett hundrade dlr och 1/3 uti half(t) Crono(mantal?) (Neml?) Lixberg No 84

197
Algutsboda / SV: Soldaten Jonas Häger
« skrivet: 2018-02-26, 16:19 »
Detta kan troligen vara din man:
Soldaten nr 130 av Uppvidinge kompani Jonas Håkansson Häger för Hägerås insatt 1788-02-24 (GMR Kalmar regemente 1783 Uppvidinge kompani, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/413 (1783), bildid: A0028394_00319). Var 1783-06-12 28 år och tre månader, alltså född i mars 1755. Smålänning. Avsked 1806-06-06 (GMR Kalmar regemente Andre majorens kompani, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/417 (1806), bildid: A0028398_00186). Jag kan inte finna att han fick något understöd från krigsmanshuset, trots den långa tjänstetiden.
Mvh Bertil

198
Valstad / SV: Kan inte läsa text
« skrivet: 2018-02-24, 18:23 »
1715
Bengt / Bengts son i Storegården i Bäck föddes d. 10 Jan och christnades d. 11 dito fadd. drängen Per Larsson, Nils Larsson i Lissleg. i (Hånsdahl?), hustru Karin i Storeg. i  Bäck, hust. Kirstin i Sefwag. Ibid., pygan Maria Jonsdr.

199
In the year 1831, upon proper application, a lawful inventory of the estate was performed by me, the undersigned, after the deceased widow Kierstina Torkelsdotter, living in (reserved estate*) in no 10 1/64 (tax units) Brastad, who perished with death last May without no direct heirs; and thus left the (following) heirs: the brother O. Sjöholm in Östraby and the sister Ingar Torkelsdotter in (T?)olånga Ångehus and Jertre Torkellsdaughter, a pauper in branstad (.) The leaseholder Jöns Silfvan and his wife Anna Rasmusdaughter in the location (i.e. Brastad no 10), who took care of the estate, were admonished to report the same under oath and nothing to conceal.
The valuation was made by the leaseholder Jöns Jönsson i araskoga and Nels Petrusson in the same place. Thus it was enacted in the following order: etc.

*Undantag was a common practice for generation change well into the 20th century. When the parents sold their estate to (generally, but not always) their heirs, they reserved the right to a house (and acreage) or a room in the estate to support them and often some kind of pecuniary or alimentary support.

N.B. Illegitemate children had no inheritance rights, even after their mother, in the time for the estate inventory.

200
Min erfarenhet av domboksläsande är att det hände att målet ofta sköts på framtiden, när den angivna fadern inte kunde vara närvarande eller hittas. Under 1700-talets första del förekom det t.ex. att modern uppgav att fadern hade tagits ut som soldat, och att barnet var tillkommet under äktenskapslöfte, men att man inte kunde få uppgift om han levde eller var död. Målet sköts då ofta på framtiden, till dess man kunde få utrett om fästmannen stupat eller kunde väntas hem (från rysk fångenskap).

201
Gränna / SV: Abraham Mårtensson 1714
« skrivet: 2018-01-11, 17:13 »
Sid 236: 2 d, 25 Janua. föddes Mårten Svensson och hustru Kierstin Larsdotters barn i Hullsiöö och döptes d. 31 dito medh nampn Abraham,
Mans faddr. Läns(mn?) Erick Wessberg, Per Persson i Tugggarp, Måns Andersson i Rya och Adelöf sn, Jöns Larsson i Rödiarp och Adelöf sochn. Quinns faddr. Marja Persdotter i Boarp. Pygan Marja Olufsdotter.

Hullsjö är antagligen detsamma som Hultsjö där man kan hitta Mårten Svenson och hustru Kierstin i Gränna AI:3 sid 120 (AID v23553.b68.s121). Rya i Adelöf socken kan kanske vara detsamma som Ryd.

202
Disgen / SV: Flagg- och flockproblem
« skrivet: 2018-01-02, 16:15 »
Jag upptäckte nyligen att personer, som jag registrerat i basflocken i tidigare versioner, fick en flagga för basflocken. Det gäller däremot inte personer som jag registrerat i Disgen 2016. För dem gäller att jag själv måste ange flaggan.

203
Var ligger platsen / SV: Var låg Mälhult socken
« skrivet: 2017-12-19, 19:27 »
Det finns visserligen en Anders Johan Svensson i Mårhults Övergård i Holsljunga både 1856 och 1861, men han bor tillsammans med sin mor Stina Johansdotter.  (Mjöbäck AI:4 s. 249, Holsljunga AI:4 s. 259). Enligt ortsnamnsregistret (http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html) (det blir spännande att se om länken fungerar), skall det finnas en gård eller ett torp Melhult i Västra Vingåker, men det har jag inte lyckats hitta i registren till Västra Vingåker AI:15a -AI:16e. I Melhult i Hällestad socken har jag inte funnit någon Jonas Svensson 1857 - 1867 (Hällestad AI:30 s. 380, AI:32 s. 184).  I skatteverkets förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna är det bara Misterhults socken som börja på M och slutar på -hult. Möjligen kan det ge någonting att undersöka Ä/E-lmhult i Stenbrohult för den aktuella perioden.

204
06) Efternamnssuffix / SV: -ander
« skrivet: 2017-12-16, 19:24 »
Det behöver det inte vara. Efterleden -ander kan, som antyds ovan i tråden, anses motsvara -man. Ålander skulle alltså motsvara Ålman. Om namnet överhuvudtaget har någon anknytning till en plats, kan det vara en plats som heter eller vars namn börjar på Å eller Ål, eller kanske lika gärna A eller O, eller till och med Ö. Å andra sidan finns det inte så många Ålander i Sverige, så om du kan lämna fler upplysningar om din släkt, utan att beröra nu levande personer, kanske någon duktig forskare på forumet kan hjälpa dig. Eller också kan du kanske finna något om du söker på ''Ålander" här på forumet.

205
Kungliga släkter / SV: Anna av Brandenburg (1487-1523):s anor
« skrivet: 2017-12-08, 18:46 »
Om man försöker följa Hedvig Christina bakåt från Väddö, ser man att hon flyttade till Väddö från Söderby-Karl 1818 (Väddö AI:5 b, uppslag 355 (AID v94450.b3620.s355). I Söderby-Karl gifte hon sig 1815-04-15 med skräddaren Johan Peter Björklund (Söderby C:2 fol. 180 r. (AID v91185.b183.s180). Hon var då piga på Broby (Söderby AI:5, uppsl. 397 (AID v91183.b402.s397), dit hon flyttat från Ströja ägor (Söderby AI:5, uppsl. 391 (AID v91183.b396.s391) där hon bodde med modern och en bror, Carl Olof född på Åland 1803-09-25. Till Ströja ägor hade hon enligt samma källa flyttat från Stockholm 1812, där hon återfinns som piga på Skepps- och Kastellholmarna hos översten i Kungl. Maj:ts flottas konstruktionskår Lars Nordenbielke (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1810, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:27/11 (1810), bildid: A0057157_00067).

206
Kungliga släkter / SV: Anna av Brandenburg (1487-1523):s anor
« skrivet: 2017-12-06, 19:31 »
Under åren 1785 - 1795 har jag inte hittat någon Hedvig Christina i födelseboken för Ålands socken i Uppsala län. (Däremot förekommer några Christina och några Greta (Chri)Stina och en Anna Christina. I mantalslängderna för samma period förekommer ingen Brandberg eller något namn som påminner om Brandberg förutom soldaten Brunberg i Västberga, som nog egentligen skall heta Brunstedt och inte förekommer i födelseboken under denna period, och Strandberg i Sjöstad 1785, som enligt hfl (Åland AI:4 s. 67) flyttade till Järlåsa mellan 1785 och 1787, och som inte heller förekommer i födelseboken under denna period (med detta efternamn), vare sig i Åland eller Järlåsa.

207
Ett försök:
Dn Nicolaus Olai Bruzelius, sal. H. Clas Horns grefwinnas predikant kom (med?) Högha Öfwerhetennes Breef, att han skulle bekomma Öregrunds pastorat så framt församblingen med honom wore tillfryds.
Dn Nicolaus bekom skrifwelse till praepositum M. Nicolaum i Börstill och afskrift af Höga Öfwerhetennes, att M. Nicolaus skulle honom praesentera för församblingen i Öregrund; och emedan them tilförene war af Capitelet förordnat H. Gulich Michaelis Capellan i (R?)assbo, genom sin skrifwelse theras swar förnimma låta.

208
Hagshult / SV: Leutnanska-vad innebär det
« skrivet: 2017-11-29, 12:45 »
1721 finns de även i mantalslängden i Starkeryd och är också då utfattiga.

209
Hagshult / SV: Leutnanska-vad innebär det
« skrivet: 2017-11-26, 12:07 »
De flyttade ju till Hagshult från Jönköping 1718 eller 1719, se anteckningen i Jönköpings Sofia AI:s s. 28 och uppgiften om Lars Gröndahl i Lewenhaupt s. 251 (AID v319671a.b1280.s251).
Tyvärr saknas födelse och dopböcker i Jönköpings Sofia (1718 = Jönköpings Artilleri- och slottsförsamling) för tiden före 1726.
Skälet till att Greta Lotta och Gustav Erik inte finns i husförhörslängden AI:1 s. 28 kan ju vara att de var så små, att det inte var rimligt att kontrollera deras läs- och kristendomskunskaper.

210
Hagshult / SV: Leutnanska-vad innebär det
« skrivet: 2017-11-25, 18:07 »
I 1713 års rulla för artilleriet i Jönköping finns en fänrik Lars Gröndahl född i Småland 1680 (Generalmönsterrullor Artilleriregementet 1654, Jönköpings stat, andra sidan (AID v482190a.b2780). Familjen återfinns i Jönköping Sofia AI:1, s. 28 (AID v23017.b22.s29).

211
Hagshult / SV: Leutnanska-vad innebär det
« skrivet: 2017-11-25, 15:28 »
Löjtnanten Gröndahl finns mantalsskriven i Målen i Hagshult åren 1723 - 1728. 1729 - 1739 finns där avlidne hr leutnant Gröndahls enkia. Hon ersätts 1740 av Erik Gustav Gröndahl, vilket inte nödvändigtvis innebär att hon avlidit. Troligare har hon nått en sådan ålder att hon inte längre är mantalspliktig. Löjtnantsparets dotter Christina Elisabeth föddes i Starkeryd, Hagshult 1720-089-14 (Hagshult C:1 s. 127), deras son Carl Fredrik föddes i Målen 1724-06-16 (Hagshult C:1 s. 139) och dottern Eva Beata i Målen 1726-05-12 (C:1 s. 143)

212
Jag är ledsen att jag missförstod dig. Naturligtvis kan hon ha lånat ut pengar till Christen Pettersson som ett rent lån mot säkerhet i fastigheten. Svaret på frågan om när dottern kan få ut pengarna blir dock detsamma: det framgår av det intecknade skuldebrevet eller, om det ersatts av en omslagsrevers, av denna.

213
Hagshult / SV: Leutnanska-vad innebär det
« skrivet: 2017-11-24, 19:10 »
Leutnantskan innebär rimligtvis att hon var eller varit gift med en löjtnant. Enligt sidan 11 föregående husförhörslängd Hagshult AI:1 hette sonen Erik Gustav Gröndahl i efternamn, så det kanske kan löna sig att leta efter en löjtnant Gröndahl.
På Disbyt hittar man en Erik Gustav Gröndahl, död 1794 i Hagshult och son till Lars Jonsson Gröndahl, född i Hagshult 1680 och död 1728 i Hagshult, och Helena Assarsdotter Starckman, vigd 1708 i Hagshult och begravd 1755 i Hagshult.

214
Om fastigheten såldes på privat auktion (och alltså inte genom kronofogden efter utmätning) är det mycket möjligt, och var vanligt, att köparen betalade en del av köpeskillingen med ett skuldebrev som intecknades i fastigheten. Det  intecknade skuldebrevet kunde därefter användas som pant vid nya lånetransaktioner. Villkoren för det nya lånet framgick då av en så kallad omslagsrevers, som den nya låntagaren utfärdade. Skälet till att man gjorde så, och inte dödade den första inteckningen och utfärdade ett nytt skuldebrev med inteckningsmedgivande, var att man sparade den stämpelskatt som utgick vid beviljandet av en ny inteckning. (Numer är systemet enklare, fastighetsägaren kan själv ansöka om ett pantbrev utan underliggande skuldebrev. Pantbrevet kan han använda som pant vid upptagande av lån.)
När och hur borgenären kunde kräva in sin fordran framgick alltså av det intecknade skuldebrevet eller, om det ersatts av en omslagsrevers, av omslagsreversen.
Inteckningsprotokollet för 1847 förefaller saknas. Möjligen skulle man kunna hitta en kopia av det intecknade skuldebrevet bland inneliggande handlingar till domböcker och protokoll.

215
Soldattorp / SV: Värmlands fältjägare
« skrivet: 2017-11-14, 14:53 »
Värmlands fältjägare var ett värvat regemente och omfattades alltså inte av indelningsverkets system med rotar och soldattorp.

216
Torsåker / SV: Göle/Gölin i Torsåker
« skrivet: 2017-10-29, 16:26 »
Hej och tack Katarina
Jag håller med om misstaget med Barbro/Brita, men Helena kallas genomgående för antingen Helena eller Lena vid båda vigslarna,vid samtliga barns födelse och i dödsnotisen, så det är inte något tillfälligt misstag. Min teori, som ju just är en teori, är att antingen namnet Göle i Ovansjö C:1 fol. 40 r. är ett misstag, eller att namnet medvetet ändrades  när familjen flyttade tillbaks till Torsåker 1702. Det första alternativet är väl inte helt otroligt, eftersom båda föräldrarna var från Torsåker, där namnet Göle inte var vanligt. Det andra alternativet förutsätter väl någon sorts aversion hos pastor i Torsåker mot namnet Göle, för att det uppfattades som hedniskt eller av andra skäl.
Mvh Bertil

217
Torsåker / Göle/Gölin i Torsåker
« skrivet: 2017-10-28, 19:02 »
Hej,
Jag har en (enligt namnforskare troligen förgriplig) teori om en person som döptes till namnet Göle i Ovansjö 1689, och som sedermera flyttade till Torsåker. I Torsåkers husförhörslängder för familjen förekommer hon inte, men däremot en syster Helena.
Jag har i de källor jag läst i Torsåker, såvitt jag minns, bara hittat namnet Göle/Gölin en gång, nämligen Lars Perssons moder i Wall, Giöle Larsdotter begravd skärtorsdagen 1710, 100 år gammal. Däremot förekommer namnet Göle/Gölen ibland i Ovansjö.
För klarhetens skull: Min avsikt är inte att åter öppna en diskussion om det verkliga ursprunget till namnet Göle/Gölin, en diskussion som en präst eller adjunkt i Torsåker på tidigt 1700-tal kanske inte visste mycket om, utan bara pröva sannolikheten att Göle, när hon kom till Torsåker, av prästerskapet döptes om till Helena.
Så till min fråga: Har någon funnit fler belägg för namnet Göle i Torsåker under slutet av 1600-talet eller början av 1700 talet?
Mvh Bertil


218
Det som handlar om Pihl är vad som står i fjärde kolumnen: "O. Boman Interim(s)avskedad d. 7 Decemb 18(26?) (och?) ärsatt d. 8 Decemb. samma år genom transport f(rån?) No 69 med J. Pihl öst." Tredje kolumnen redovisar vilka som var ansvariga för rusthållet. Dokumentet som bifogats är regementschefens beslut om interimsavsked för Boman daterat 7 december 1826.

Bläddrar du förbi detta dokument, finner du att Pihl tjänstgjort i 11 år och 4 månader, var 5 fot och 10 3/4 tum lång och gift, att Boman fick konfirmationsavsked och att Pihl var praes(ens) d.v.s. närvarande.

I rullan för 1817 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/306 (1817), bildid: A0028281_00442) finner du att Pihl (nr 69) då var 22 år och 8 månader gammal, hade tjänstgjort i 1 år och 1 månad och redan då var 5 fot och 3/4 tum lång och gift.

Enligt rullan för Östgöta kavalleriregemente 1728, som är den senaste som redovisar socknarna, låg Torpa, som rustade för nr 69, i Normlösa socken i Vifolka härad. Det stämmer också med uppgifterna i Grill: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (1855).

219
Gyllenpatron / SV: Någon som vet var?
« skrivet: 2017-10-17, 15:47 »
I Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/36, bildid: B0002197_00658, kan man hitta bifogade bild. Jag skulle tro att dokumentet finns i (1134) Kungl. Majestäts kansli: Kollegiers m.fl. landshövdingars, hovrätters och konsistoriers skrivelser till Kungl. Maj:t 1600 t. - 1840, (5) Skrivelser från reduktions- och räfstemyndigheterna 1655 - 1717, (2) Skrivelser från reduktionskommissioner (reduktionsdeputerade) 1681 - 1717, volym 17 (1692 - 1694). Referenskod: SE/RA/1134/5/2/17). Vad jag kan se är det dock inte fotograferat i SVAR.

220
02) Militära rullor / SV: PeterAlhstedt Värna Ryttare
« skrivet: 2017-10-09, 19:10 »
 Per Ahlstedt var 1770 ryttare för nr 11, Värnäs, i majorens kompani av Östgöta kavalleriregemente (GMR Andra Livgrenadjärregementet nr 296, bild 102, AID v66378.b102). Han transporterades dit den 24 mars 1763 från nr 125, Åsmestad (GMR Andra Livgrenadjärregementet 295, uppslag 87, AID v66377.b93.s87 och uppslag 115, AID v66377.b121.s115). Han kan sedan följas tillbaka till 1744, då han ersatte Nils Löfstedt. I rullan för 1753 (GMR 2:a livgr.reg 291, bild 174, AID v66373.b174) uppges han vara gift, men i rullan för 1744 (GMR 2a livgr.reg 290, uppsl. 129, AID v66372.b136.s129) uppges han vara ogift. Tyvärr står det inte mer om hans ursprung än att han var östgöte.
Enligt rullan för 1728 låg Åsmesta i Sankt Lars församling (numera Linköpings Sankt Lars) i Hanekinds härad. Rimligtvis är Åsmesta detsamma som Ånesta i denna församling.

221
Viby / SV: Johan Giliusson i Viby och Skagershult
« skrivet: 2017-09-28, 19:06 »
Jean/Johan/Jan Giliusson/Gillisson var mantalsskriven Sundsjön i Skagershult från mantalsskrivningen 1726 till mantalsskrivningen 1727, i  Örnäs,1728 - 1730 och i St. Träntorp från mantalsskrivningen 1731 till mantalsskrivningen 1739. Vid mantalsskrivningen 1731 hade han enligt längden en hustru. Detsamma gäller mantalsskrivningarna 1735 - 1739.
1725 fanns en annan sockenskräddare i Sundsjön, Lars Persson. Om Johan Giliusson efterträdde Lars Persson, kan det finnas information i Edsbergs häradsrätts dombok.
Bouppteckningen efter Johan finns i Grimstens häradsrätts arkiv FII:1, fol 1 v., men är inte till större ledning än att det uppges att paret hade barn tillsammans. Det första äktenskapet var troligen barnlöst. Jag har inte letat efter någon bouppteckning efter Marit Persdotter.
Mvh/Bertil

222
Hi Michel,

The document you have posted contains copies of two applications to the King for support, the earliest, which is the second in the document, for support to reestablish the lace factory Matheus Serné moved to Sweden to establish, and the later for a pension. I have made a rough translation of the earliest application. It is, however, more than 1 1/2 pages A4, and of no interest for the Swedish users of Anbytarforum, so I'd rather not publish it here. If you could send me your e-mail address or publish it here, I will be happy to mail the translation to you.

By the way, the reason he moved to Sweden was that he was promised a favourable contract if he moved to Sweden and established a lace factory in Vadstena and taught the art to Swedish apprentices

Regards Bertil Strömberg

223
This is an attempt to read the original text in your reference:

Döptes välbördige herr sergeantens Olof Meurlings och? dess? kiera fru (blank) Rudebeck li. son och blef kallat Påll Gustaf ifrån Skrämbohult sörg.
Testes: leutnanten välbördige Hr Olof Anders Brunh i Östra Måhla, Corpralen Anders Johan Meurling, Per Swensson i Moshult, Per Carlsson i Skrämbohult.

Translation:
Christened: the honourable sergeant's Olof Meurling's and? its? beloved wife (blank) Rudebeck li(ttle) son and was called Påll Gustaf from Skrämbohult's southern farm. Testes (=witnesses): The honourable lieutenant Anders Bruhn in Östra Måhla, the corporal Anders Johan Meurling, Per Swensson in Moshult, Per Carlsson in Skrämbohult.

In the 18th century the title "herr" (mister) was not accorded to everyone, but to people in a (somewhat) elevated position. Note that the sergeant and the lieutnant were "herr", but the corporal not. The word "välbördig" is hard to translate. It indicates that a person was of good birth or parentage, but if that  meant that the parents had an elevated position, or just that the person was not an illegitimite child, probably varied from time to time.

Regards/Bertil

224
Hedemora landsförsamling / SV: soldat Eric Lunta
« skrivet: 2017-08-15, 18:02 »
Och det gör inte heller listan över underhållsprojekt (Krigsmanshuskontoret D:32 (1806 - 1815) fol. 96 r. (AID v777321.b2980.s96).

225
Hedemora landsförsamling / SV: soldat Eric Lunta
« skrivet: 2017-08-15, 17:57 »
Erik Andersson Lunta antogs 2 februari 1791 till roten nr 31 av överstelöjtnantens kompani av Västmanlands regemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/75 (1793), bildid: A0028048_00067). Enligt rullan för 1793 var han född i Gästrikland och var då (1793-09-20) 26 år, alltså född 1767, och ogift. Enligt rullorna för 1800, 1803 och 1806 blir det samma beräknade födelseår, men han uppges vara född i Dalarna och vara ogift. I rullan för 1818 uppges han åter vara född i Gästrikland och vara gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/78 (1818), bildid: A0028051_00102).
Trots att uppgifterna om civilstånd inte stämmer med kyrkoboken är det väl troligt att det rör sig om samma person, eftersom företrädaren Johan Lunta dog 24 mars 1790 och efterträdaren Anders fick tillstånd att anta namnet Östling.
Erik Andersson Lunta rekommenderades till underhåll vid avskedet. Han återfinns också i Krigsmanshuskontorets rulla över gratialister D:12 (1813 - 1829) sid 306 (AID v777296.b1510.s307) (soldatnamnet står på raden över det "civila" namnet). Tyvärr ger inte heller denna rulla närmare besked om var han var född.

226
Att det rör sig om samma person framgår ju av anteckningen till nr 18 i 1732 års rulla: "Anders Andersson Öster efter wälb. hr Öfverste Lieut. Fritzcky order af d. 12 oct 1727 transport. till No 180.22. I stället d. 29 Novb. Dito Indelt öfverskåtskarlen Jan Andersson Öster."

227
Nu var jag för generell igen.  "Oäkta" barn kunde få arvsrätt under vissa betingelser. Ett barn som föddes för tidigt, även om det bara var en dag efter vigseln, räknades som äkta. Gifte föräldrarna sig efter vigseln, och hade fadern erkänt barnet, räknades det från arvssynpunkt som äkta. S.k. trolovningsbarn, d.v.s. barn efter trolovade (officiellt förlovade) hade samma arvsrätt efter fadern som äkta barn. Detsamma gällde för barn som avlats under äktenskapslöfte, om någon av föräldrarna dött före barnets födelse. (Dessutom hade barn, som var frukten av våldtäkt, samma arvsrätt som äkta barn). Dessa regler gällde arv både efter modern och fadern, reglerna förbättrades under 1800-talets senare del. Full och ovillkorad arvsrätt efter fadern fick "oäkta" barn först under 1970-talet.

Jag bör nog betona att ovanstående redovisning gäller 1734 års lag.

Krångligt, men vad skall vi jurister leva av?

Om du vill hitta okända fäder till barn födda på 1700-talet. rekommenderar jag domböckerna. Lönskaläge, d.v.s sex utanför äktenskapet, var ett brott, och därför bör du kunna hitta uppgifter i domboken om att åtminstone modern blivit dömd till straff. Om det finns saköreslängder  i den dombok du läser, kan du lättare hitta de fall som kan vara intressanta för dig. (Jag  kan dock inte garantera att alla sådana mål kan hittas i saköreslängderna.)

Hälsningar
Bertil

228
1725 års rullor (i SVAR finns två stycken med nästan likalydande text): "Anders Lars(son) Öster är efter grefven och öfversten Torstenssons order af d. 1 juli 1723 transport. till no. 59. 217. Men sedermera d. 26 maj 1724 på skrifningen uthi Öhrebro indelt öfverskåtskarlen Anders Andersson Öster / 24 (=ålder) / 2 (= tjänsteår) / Närk. /  skom / gift."
1732 års rulla: "Per Swensson Östfält förafskiedat på Gen. munst. 1725. I stället efter Hr Öfverste Lieut. Fritscky order af d. 12 octob. 1727. hit flytt från No 176. 18 Anders Andersson Östfält / 31 / 9 / Närk. / skom. / gift." Texten i kolumnen längst till höger rör namnet på ett av hemmanen som stod för roten, nämligen hemmanet Sörbytorp/Skiämingtorp.

Hälsningar
Bertil

229
Vid närmare eftertanke uttryckte jag mig för generellt. Att han inte hade bröstarvingar innebär att han inte hade några barn födda inom äktenskapet (om han nu någonsin varit gift), men han kan naturligtvis ha haft utomäktenskapliga barn, som inte hade arvsrätt.
mvh/Bertil

230
På första sidan (sid 395, bild 201) står det att Petter Åhlström avlidit utan bröstarvingar, så några barn efter honom fanns inte. Broderns hustru, som också undertecknat bouppteckningen, hette Gunnila ?lofsdotter (troligen Elofsdotter). Hennes man var rimligen den Nils Persson i Åla by, som hade kallat till bouppteckningen.
Hälsningar
Bertil

231
Läshjälp / SV: Dombok - läshjälp
« skrivet: 2017-06-27, 20:12 »
Det står "stämbnings försittiande". Som framgår av texten under rubriken fick man böta om var lagligen stämd men inte kom till tinget och inte hade laga förfall. Det är ganska vanligt att de som döms att böta för stämnings försittande samlas ihop under en punkt i domboken.

232
Allmänt / SV: Ihjältagen och gärningsman
« skrivet: 2017-06-08, 18:56 »
Mordet skedde uppenbarligen i Fermansbo, så brottmålet borde ha avgjorts av Snevringe häradsrätt. Snevringe häradsrätt AIa:37 täcker tiden 1780 - 1784. Den finns tyvärr inte tillgänglig vare sig hos SVAR eller AD, så antingen får du besöka Uppsala landsarkiv eller låta AD beställningsfotografera.

233
10 Folkliv / SV: Husförhör
« skrivet: 2017-06-01, 19:51 »
På landet hölls nog husförhören normalt ute i byarna, även om de inte slutade i kalas i alla landsändar. Dessutom hölls, åtminstone i början av 1700-talet,  ett förhör i kyrkan mellan andra och tredje ringningen i enlighet med kyrkolagen. Se t.ex. Torsåker AI:1 försättsblad efter registret (AID v136915.b5) och AI:2 försättsbladet (AID v136916.b4).

234
Försök:

Emedan Carl Lidman, efter thet han Catharina Sjöstrand kjöttsligen häfdat, låtit henne i kyrko för sin hustru taga, och nu omsider förklarat sig willig thenna afhandling med vigsel fullborda, thet hon ej eller motsagt; ty pröfvar häradsrätten, jämlikt Kongl. Majts nådiga förordning av den af th 23 julii 1755, skäligt förelägga Carl Lidman och Catharina Sjöstrand, at vid vite af åtta dagars fängelse på vatn och bröd, för then vidare motvilliga, inom tvänne månader från thenna dag theras ächtenskap, genom laga vigsel, fästa låta.

Jag är tämligen övertygad om att det står Sjöstrand på båda ställena. Jämför a i  "förklarat" och "motsagt" med sista stavelsen i det sista Sjöstrand.

Mvh Bertil

235
Hyssna / SV: Profossen Anders Rapp
« skrivet: 2017-04-27, 16:44 »
Jag har inte tillgång till ditt källmaterial, men kan konstatera att profossen Rapps förnamn både i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1801 och i generalmönsterrullan 1802 uppges vara Johan och inte Anders (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/362 (1801), bildid: A0052362_00010, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/506 (1797-1802), bildid: A0028487_00326).

236
Allmänt / SV: Saknar dödsdatum på soldat
« skrivet: 2017-04-18, 17:54 »
Flink var rotenamnet för rote nr 9 av livkompaniet, Västmanlands regemente. Rotenumret framgår ju också av anteckningen om den andre soldaten Anders Flink på Björksta AI:9 s. 76.  Av generalmönsterrullan vid mönstring i Stralsund 1807-06-02 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/77 (1806-1807), bildid: A0028050_00343) framgår att soldaten för denna rote då hette Anders Larsson Flink. Han förekommer också i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1808-03-01 och var då 51 år gammal och hade tjänat i 30 år (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/347 (1808), bildid: A0052347_00011).

Så långt allt väl, men i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1809-11-28 (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/348 (1809), bildid: A0052348_00014) uppges Anders Larsson ha dött i Västerbotten 1809-01-02 och ersatts av en vargeringskarl som också dött och ersatts av Anders Jernström, som rimligen är identisk med Anders Flink nr 2 i Björksta AI:9 s. 76.

Eftersom jag inte tror att Anders Larsson gick igen och deltog i nattvarden 1810 - 1813, tror jag att den som förde husförhörslängden blandade ihop de två Anders  Flink och förde in Anders Jernströms nattvardsgång på raden för Anders Larsson. Det kan också förklara varför Anders Jernström enligt längden inte begick nattvarden förrän 1814, d.v.s sedan Anders Larssons nattvardsgång upphört.

Mvh Bertil
 


237
Lysvik / SV: Arvid Bengtsson Västra Berga född 1703 ?
« skrivet: 2017-04-13, 16:31 »
Rolf,

Som Kenneth påpekat betydde syskonbarn den aktuella tiden inte detsamma det gör som nuförtiden, utan kusin. Arvids far eller mor var alltså bror eller syster antingen till Karins far eller hennes mor. Det förefaller väl inte otroligt att fadern var bror till Halsten Arvidsson.

Hälsningar
Bertil

238
Stockholm / SV: Passhandling, läshjälp
« skrivet: 2017-04-05, 17:50 »
Jag tror kanske att  ordet efter "sielf" skall vara "siunde", d.v.s han hade sex Camerater med sig.

239
Ovansjö / SV: Brita Andersdotter f.1790
« skrivet: 2017-03-31, 17:02 »
Öresland har tidigare diskuterats i forumet, se http://forum.genealogi.se/index.php?topic=10635.msg164074#msg164074.

På Wikipedia uppges att det skall finnas någonting som kallas geometriskt öresland. Varken Nationalencyclopedin eller Bonniers lexikon nämner något sådant. Möjligen är det ett begrepp som är hänförligt till Finland.

Bertil

240
01) Okänt regemente / Vilket regemente? / SV: Reservdragon
« skrivet: 2017-03-14, 18:33 »
Jag vet inte om detta kan vara till någon hjälp, men i Grill upptas bara en rote med kavalleri i Flo socken, nämligen nr 40, Flo, i Barne kompani av Västgöta kavalleriregemente. Denna rote återfinns åtminstone i 1729, 1749 och 1760 års generalmönsterrullor för detta regemente, som sedermera ombildades till Västgöta dragonregemente.

241
Såvitt jag kan se är din tolkning riktig. Sista ordet är nog "förnyad". Före 1935 måste man förnya en inteckning i en fastighet vart 10e år, för att den skulle fortsätta att gälla.

242
Bohusläns regemente / SV: Christian Henrik von Krassow
« skrivet: 2017-03-08, 10:12 »
Hej,

Enligt Lewenhaupt Karl XIIs officerare, som finns på ArkivDigital, var han född 1687 i Mecklenburg, son till Ulrik Adolf von Krassow och Ursula von Heidebreck, kom i tjänst 1702, löjtn. vid Östra Skånska inf. -reg 1718 10/2, kapten därst. 1719 15/7; avsked samma år 30/9; kapten vid Kymmenegårds inf.-reg. 1734 30/12; RSO 1748 7/11, d. 1761.

Hälsningar/Bertil

243
Kåberg / SV: Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-27, 11:54 »
Ja, det är väl troligt att Anders Perssson på Röfors bruk är densamme som Erik Persson Kåbergs bror Anders född 1723.

Erik Persson far var smedgesällen Per Olofsson på Kåfalla. En son Johan till smeden Petter Olofsson på Kåfalla föddes 1721-01-06 (Fellingsbro C:4 s. 46)

Under åren 1721 - 1722 föddes, såvitt jag kan finna, endast en Johan Persson, en son till mjölnardrängen Per Jöransson 1721-10-11 (Fellingsbro C:4 s. 107)

Mvh Bertil

244
Jan,

Är du säker på att de är jämngamla? I protokollet för Näs HRs vårting 1643, sista sidan (Näs häradsrätt AIa:1 s. 128), vittnar nämnden att Esbjörn Persson varit skriven till knekt för tre år sedan. Han bör alltså vara född åtminstone före 1625. Han och Esbjörns Olofssons far dömdes för slagsmål 1643 (Näs häradsrätt AIa:1 s. 126).

Esbjörn Olofsson dog före 1673-03-08 och hade dessförinnan sålt 1/8 av Stora Backa till sin bror Nils. (Näs HR AIa:2 s. 335).

Hälsn. /Bertil

245
Ett försök:

Näst afsades emillan Sahl. Oluf Esbiörnssons i Stoore Backa? i Kyla socken Enkia Karin Andersdotter och hans barn Nils Esbiörn och Kierstin om arfuen som war them fallen efter deras respective man och fader bte Oluf Esbiörnsson wedh theta byte som för dheta giordt är på? lösarfuen allenast Nils och Esbiörn giffue ifrån sig ett Bolster och låte värdera hela quarnen halfua Båthen och halfua nothen som ännu obytte äro låtandes Enkian tredingen och Kierstin Broderslott theruthi. Men Jorden delas barnen emillan efter lagh, med thetsamma bleff uthräknat huru myckit bta Kierstin Olufsdotter skulle haffua uthi fierdingen i bta Stoore Backa och befants at efter räkningen steg dhet sig til -6 Rd.

Hälsn. Bertil

246
Rullan gäller ju fältstaten. På fjärde sidan (bild 121) uppges att lärkonstaplarna Lindberg och Giöös och hantlangarna Westman, Lundman och Mallm kommer "ifrån Jönköpings Staten". Samma gäller konstaplarna Petter och Johan Holm på bild 124. Man får väl anta att anmärkningen "ifr. Jönköping" på den sida du åberopar har samma betydelse, d.v.s. att de överförts från Jönköpings stat till fältstaten.

247
Kåberg / SV: Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-19, 16:51 »
Det var intressant. Då har jag en del att arbeta med.

Jag kanske skulle nämnt tidigare att det av lysningshandlingarna för Hans Thorsberg och Katarina Kåberg framgår att hon 1786 vistades hos mästaren Kåberg på Ekeby bruk, så hon tillhörde sannolikt smedsläkten Kåberg från Fellingsbro på något sätt.

Ja, Maria Sofia Thorsberg var min fm ff m.

Hälsningar
Bertil

248
Kåberg / SV: Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-19, 12:37 »
Tack Katarina,

Jo, det framgår av lysningshandlingarna, som Åke Carlsson hänvisade mig till, att det rör sig om den Torsberg som var gift med Ulrica Ruth. Jag har också tidigare misstänkt att Hans Torsberg är densamme som Hans Ersson som flyttade till Stockholm 1754, men jag har ännu inte kunnat bevisa det. Det finns en lärgosse Hans Ersson hos Pontus de la Gardies livskräddare Erik Segergren 1755, och 1760 har Segergren en lärdräng som heter Hans Forsberg. Med hänsyn till att Hans Torsberg i kronotaxeringslängderna 1767 och 1768  efter giftermålet med Ulrica Ruth kallas Forsberg, är det ju möjligt att det rör sig om samma person.

Hälsningar
Bertil

249
Kåberg / SV: Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-18, 11:05 »
Stort tack.

250
Kåberg / Katarina Kåberg
« skrivet: 2017-02-17, 19:06 »
I Hedvig Eleonora EIa:3 s. 34 finns en lysningssedel för Hans Torsberg och Katarina Kåberg daterad 1788-07-04. Jag har inte kunnat hitta någon av dem i kronotaxeringslängderna för Ladugårdslands församling 1787 eller 1788, inte heller intygsgivaren P. Ramström. Paret dyker 1788 upp i Torsåker, Gästrikland, där de får sonen Anders 1788-09-17. (Torsåker C:4 s. 144). De finns i Berg och senare i Vall i Torsåker under 1788 till 1791 (Torsåker AI:11b s. 291 och 214a), men försvinner sedan. De uppges på s. 214a vara inflyttade från Stockholm.

Hans Torsberg kan vara identisk med skräddaremästaren H.T. i Stockholm gift med Ulrica Ruth, som dog 1782-01-21 i Stockholms domkyrkoförsamling, och kan också vara den skräddarmästare Hans Torssberg som dog i Johannes, Stockholm, 1809-06-03 (Jakob och Johannes FIb:3 s. 127 = fol. 63 v.) men det är inte säkert.

Om Katarina Kåberg vet jag ingenting annat än att hon kan vara identisk med skräddareänkan Catharina Thorrsberg,  död i Johannes, Stockholm, 1826-05-19, 73 år gammal. (Jakob och Johannes FIb:3 uppsl. 240).

Jag har också noterat att det 1786 flyttar in en Catharina Kåberg från Stockholm till Ekebyhammar i Fellingsbro. (Fellingsbro AI:13c uppsl. 64) Hon uppges vara född i Medåker 1754-02-02, men förekommer inte med detta födelsedatum i Medåker. Den närmsta födseln i födelseboken är Carin Andersdotter född 1752-02-07 till mästersvennen Anders Persson på Röfors bruk.

Är det någon som vet någonting mer om Katarina?

Hälsningar
Bertil

251
Allmänt / SV: Uppbud
« skrivet: 2017-02-16, 14:20 »
Tack skall du ha.

252
Allmänt / SV: Uppbud
« skrivet: 2017-02-16, 11:37 »
Du har säkert rätt. Bara en nyfiken fråga: Var hittar man uppbud under perioden 1736 - 1740? Enligt Nordisk Arkivdatabas saknas uppbuds- och lagfartsprotokoll för perioden 1736 - VT 1740. Finns de i överläkaren J.A. Nordströms samling, som det hänvisas till i NAD?

253
Allmänt / SV: Uppbud
« skrivet: 2017-02-15, 20:54 »
Jag tittade på nytt på jordabalken i 1734 års lag. I 5 kap. 1 § skrivs:
Vill bördeman till sig lösa arvejord som å landet såld är; sätte då i rätten "genast eller  inom natt och år" från tredje uppbudet, fulla köpeskillingen, i det mynt, som i köpebrevet står, eller framlägge på insatte pengar sådana bevis, som allmänt i Riket gälla.  I staden äge ock bördeman rätt, att lösa jord, hus och tomt evad det är arv eller avlinge inom tov veckor ifrån tredje uppbudet. Sedan njute bördeman, så i landet som i staden, de uppbud tillgodo, som för köparen skedde är. Men så ofta nytt köp om jord, hus eller tomt slutes, skall den åter uppbjudas och lagfaras.

Förklaringen i ditt fall torde vara antingen att den förste köparen inte gjort något uppbud eller att man frivilligt kom överens om att upprätta ett nytt köpeavtal.

Hälsningar
Bertil

254
Allmänt / SV: Uppbud
« skrivet: 2017-02-15, 20:28 »
Jag antar att du menar 1737. Jag har tyvärr inte tillgång till uppbuds- och lagfartsprotokoll för Orusts och Tjörns häradsrätt för detta år. Är du säker på att det verkligen skett uppbud innan Ingrid Pärsdotter och hennes bror tilldömdes gården?

255
Allmänt / SV: Uppbud
« skrivet: 2017-02-13, 17:35 »
Bördslösen innebar inte ett nytt köp, utan lösenmannen trädde i den ursprunglige köparens ställe och måste uppfylla det ursprungliga köpekontraktet. Försatt man att stämma köparen om bördslösen inom den stadgade tiden från uppbuden för det ursprungliga köpet, hade man ingen vidare rätt att yrka lösen. Det innebar alltså att det kunde vara flera som stämde om lösen ifråga om ett jordköp. Den av flera som hade begärt att få lösa, var den som var närmast till arv efter säljaren.

256
Allmänt / SV: Text tydning
« skrivet: 2017-02-10, 18:45 »
Jag är ledsen Mikael, jag vet inte hur du läser, men så här läser jag:

d.  Sept föddes Anders Jonasson på Gullared Stommen. Föräldrar Jonas Joansson h. Karin Jönsdotter. Faddr. Gustaf Larsson i Braved, Sven Andersson i Nohlg., Anders Jönsson i Carlbg., fru Magisterskan och husna Botilla och Lisken Svensdöttrar i Nohlg.

Jag rekommenderar dig att titta på Läsebok för släktforskare, utgiven av ICA-förlaget. Tyvärr är verkar den vara slutsåld på förlaget, men du kanske kan hitta den på något bilbliotek.

Hälsningar
Bertil

257
Hej,

Målet rör försummad skjutsplikt. Bilden visar bara det försvar som två av de åtalade anförde:

"Hulm Nils Olofsson at han skutsen fullgiort då Boråsboar han skutsat och kunde om försummelse icke öfvertygas. Stenkulla Per Nilsson bewiste at han  blifwit fierdingsman och at han derför från skutsen befriad är, anhållandes derför samtl. sna (svarandena) at ifrån tilltal befriade blifwa.
Hvarföre
Afsades:"

Bertil

258
Källor och arkiv / SV: Jönsson, Håkan i Biografica
« skrivet: 2017-01-25, 20:55 »

Som jag tyder det avled Håkan Jönsson i Stockholm den 2/5 1695. Han blev löjtnant den 14/9 1677 och fick avsked år 1679. Han beviljades pension av Krigsmanshuskassan den 14/10 1686,
Referenserna är uppenbarligen till Kronobergs regementes arkiv och till Krigsmanshuskassans arkiv. Med vänlig hälsning/Bertil

259
Hälsinge regemente / SV: Lars Nilsson Spjut m flera
« skrivet: 2017-01-25, 20:36 »

Han flyttades till rote nr 47 i majorens kompani vid mönstringen 1759 och ersatte då Olof Hagel för denna rote, Han hade tidigare varit vargeringsman för nr 149. (Generalmönsterrullor Hälsinge regemente 1767)
Om du vill lära dig något om soldatforskning rekommenderar jag Hans Högmans hemsida. hhogman.se/militaria.
Hälsningar/Bertil

260
Hälsinge regemente / SV: Lars Nilsson Spjut m flera
« skrivet: 2017-01-24, 18:07 »
Jag är ledsen, han antogs naturligtvis 1779-06-23 och ersatte då Pär Hansson Spjut, som dog 1778-12-19. Med hänsyn till att förre knekten också hette Spjut, får man anta att namnet följde med roten, något som var mer regel än undantag i indelta regementen. Däremot tycks det inte som om han bytte namn när han flyttades till en annan rote, något som förekom i andra regementen.

Datum för hans avsked skall vara 1792-06-15 och bildhänvisningen A0028685_00092.

Hälsningar
Bertil

261
Hälsinge regemente / SV: Lars Nilsson Spjut m flera
« skrivet: 2017-01-23, 19:17 »
Hej,
År 1781 flyttades Lars Nilsson Spjut från nummer 33, där han antagits 1719-06-23, till nummer 45, Bredåkers rote av förste majorens kompani av Hälsinge regemente. Roten hette då Brädåker. Regementsnummer 345 och kompaninummer 45. 1781792 får han avsked på grund av skada. Källor: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/685 (1778-1783), bildid: A0028681_00458,  A0028681_00460, SE/KrA/0023/0/688 (1790), bildid: A0028684_00078, SE/KrA/0023/0/689 (1792-1796), bildid: A0028685_00015.
Mvh/Bertil

262
Jag tyder det som continuerade, d.v.s. höll på i 9 dygn. Det som ser ut som en stapel under o:et hör till b:et i begrafven.
Hälsn./Bertil

263
Värmlands regemente / SV: Sunne Gullsby
« skrivet: 2016-12-07, 17:21 »
Jag är ledsen Margareta, jag rörde ihop det med Gullsbyn i Brunskogs socken. Sanningen är den att det inte verkar finnas någon rote i Gullsbyn i Sunne inom Närke-Värmlands regemente.
Hälsningar med skammens rodnad på mina kinder/Bertil

264
Värmlands regemente / SV: Sunne Gullsby
« skrivet: 2016-12-06, 19:28 »

Hej,

Före delningen av Närke-Värmlands regemente var rotarna i Sunne indelta i överstelöjtnantens kompani. Gulsby rote har nummer 128 under 18:e roten. Knekten där hette 1698 Pär Månsson Gulsmed, och man kan väl anta att namnet Guldsmed följde knektarna i Gullby (åtminstone gällde detta 1719). Ingenting säger väl heller Gullby var boställe eller avlöningsställe för korpralen Sandberg. Han köpte det när han fått avsked ("gamle") av en person som uppenbarligen också fått avsked. Däremot finns i samma kompani en korpral Jon Jonsson Sandberg som korpral för 6:e korpralskapet med boställe i San(d)åker (kompaninummer 147). 1712 var numret på roten 145 och korpralen hette Johan Caspersson Sandberg som ersatt en (??) Olsson. 1719 hette korpralen Erik Olofsson sedan Erik Larsson San(d)bärg dött 20 januari 1719. Källor: GMR för Närke-Värmlands reg:te 1719 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/174 (1698-1712), bildid: A0028148_00030, A0028148_00031; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/174 (1698-1712), bildid: A0028148_00247; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719), bildid: A0028149_00251, A0028149_00256).

Mvh/Bertil

265
Hej,
Jag är inte duktig på militärforskning, men jag har läst en del rullor.
Dragoner räknades nog på 1700-talet som kavalleri och inte som infanteri.
Såvitt jag förstår var Västgöta-Dals regemente ett infanteriregemente också under den period som är aktuell. Man borde alltså inte hitta några dragoner där. I majorens kompani fanns det emellertid rotar (nr 32 - 38) i Väne härad och Naglum, men jag hittar inga rotar i Väne härad i andra kompanier.
Man kunde tänka sig att din gubbar kunde finnas inom Västgöta kavalleriregemente, men enligt Wikipedia omorganiserades regementet till dragonregemente först 1792. I Barne kompani av Västgöta kavalleri fanns ryttare från Gärdhems, Tunhems, Åsaka och Björke socknar i Väne härad, men inga från Naglum eller Väne socknar. Inte heller i tre- och femmänningsregementena har jag hittat några rusthåll i Naglum eller Väne.
Som jag ser det är det möjligt att dina dragoner tillhörde ett värvat regemente som Livdragonregementet eller Västgöta ståndsdragoner.
Om du berättar mer om vad du vet om dina gubbar och anger källor kanske vi kan komma längre.
Hälsningar/Bertil

266
Rolander / SV: Rolander
« skrivet: 2016-12-01, 19:09 »
Du vet säkert redan att mönsterskrivaren Daniels äldste son fältväbeln Daniel Rolander var född i Moskva (Stora Kil AI:10 uppsl. 188). Det bekräftas av en uppgift i Krigskollegii brevböcker för 1722 s. 4381 och s. 4502 (SVAR bildid: A0066115_02345 och A0066115_2410), där det uppges att Daniel år 1722 återkom till Åbo ur rysk fångenskap med hustru och 1 barn.

Hälsningar
Bertil

267
Rolander / SV: Rolander
« skrivet: 2016-11-30, 05:53 »
Mönsterskrivaren Daniel Rolander var enligt Näs häradsrätts höstting 1728, uppbuden, son till en Bryngel, som ägde ett hemman i Råglanda. Rimligtvis avses Brynolf Larsson som var gästgivare i Råglanda. Fältprästen Anders Rolander var enligt Nordensvan Närkes Regementes Historia del II, andra upplagan s. 282 son till gästgivaren Brynolf Larsson.[/font]

268
Halmstad / SV: Födelse Halmstad CI:2 1690-1783 b110 / s 15
« skrivet: 2016-11-23, 18:22 »
Ett förslag:
Dom. 9 p. Trinitatis Sh?ors barn i Halmstad Tyra nat. 11 augusti. Mat. Margareta. Susceptr. Luer Bröddes i Nibbelöv. Test. Måns Lars i Halmstad, S(??) Måns ibm. Rasmus Roe, Pehr Ebbes.
T:et i Tyra överensstämmer med T:et i Torkels i första posten för 1703. Om suscepta/susceptrix finns en egen tråd här i forumet.

269
Titlar och befattningar / SV: Drabant
« skrivet: 2016-10-09, 15:51 »
Arméns rullor 1620 - 1673 finns på SVAR. Där hittar du rullor över Hans Majestäts drabanter för tiden 1675 - 1685 (och några tidigare). Bland generalmönsterrullorna i SVAR finns rullor för drabanterna för perioden 1686 - 1697. De senare hittar du också i ArkivDigital under rubriken Generalmönsterrullor - Adelsfanorna, volym nr 1535.

270
Du vet säkert redan detta, men en änka Brita Bottner dör i Klara 1807-04-30 (Klara FIa:5 s. 263). En Mattias Wilhelm Bottner dör på lasarettet i Ulrika Eleonora (Kungsholm) 1820-04-22 (Kungsholm FI:3 s. 158). Han uppges dock vara 30 år.

En brandvaktsänka B. Bottner var år 1800 mantalsskriven i huset 76? kvarteret Stormhatten i Jakob (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1800, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:26/3 (1800). s. 468, bildid A0057133_00467)

En f.d. lantvärnist Matts Bottner var år 1810 bosatt i kvarteret Danviks hospital i Katarina södra (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1810, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:27/14 (1810), s. 100, bildid: A0057160_00056)

Mvh Bertil
 

271
Det är inte mycket jag kan svara på, men han fick beslut om underhåll 1779-07-21 och var då 52 år och hade tjänat i 32 år. Han dog 1782. Källor: Krigskollegium, Krigsmanshuskontorets arkiv, Rullor över gratialister D:16a s. 603 (AID v777300.b3070.s603) och Underhållsprojekt D:30 1779 fol. 2 v. (AID v777319.b4880.s3)
Mvh Bertil

272
Allmänt / SV: Lagfartsböcker 1875–1933
« skrivet: 2016-10-03, 17:09 »
Enligt NAD finns lagfartsprotokollen för Rättviks tingslags häradsrätt för åren 1882 - 1904 på landsarkivet i Uppsala. De verkar inte vara fotograferade. Det borde ju finnas renovationsexemplar i Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv under EXIIb, men det finns ingen förteckning på nätet. Det finns dock register i Riksarkivet. Man kan rimligen anta att eventuella renovationsexemplar från Rättviks tingslags häradsrätt inte är fotograferade,

273
Allmänt / SV: Johan Hammarbäck
« skrivet: 2016-09-30, 19:09 »
Agenten Johan Hammarbäck, född 1867-12-13 och gift med Anna Elvira Forsgren återfinns som på församlingen skriven  i Arboga stadsförsamling AIIa:26 s. 1488, dit han flyttats 1926-11-05 från s. 1560 (Villagatan 12), och flyttas därifrån till AIIa:35 s. 2142 . 1930-11-06 flyttas han till s. 496 (Skolhuset). 1931-11-16 flyttar han till s. 713 (kv. Kolaren 1- 3) och därifrån blir han 1932-10-01 ånyo på församlingen på skriven (s. 2144). Där finns en anteckning att han är lagligen skild från Anna Elvira Forsgren 1931-08-24. 1933-12-15 överförs han till Försörjningshemmet (s. 2135), där han dör 1938-07-29.
I Arboga stadsförsamling AIIa:27 s. 1560 uppges att Anna Elvira, född i V. Löfsta 1872-12-15, flyttat till Stockholm Johannes 1925-10-05.
Jag har möjligen missat något, men någon Johan född i Norberg 1867-12-13 har jag inte träffat på. Med ovanstående uppgifter borde du dock kunna söka dig åtminstone en bit bakåt.

274
08) Domböcker och bouppteckningar / SV: Översättning
« skrivet: 2016-09-29, 18:53 »
Det beror på vad du menar med ren svenska. Nedan är ett försök till moderniserad stavning (förutom personnamnen) och moderna verbformer:

År 1812 den 24 april blev uppå vederbörandes begäran laga bouppteckning efter avlidne inhysesmannen Håkan Nilsson i Övraby som med döden avled d. 16 i samma månad och efter sig lämnat änkan Inger Carlssondotter och 8 stycken barn. Son Nils Håkansson är innehavare utav hemmanet. Son Olof Håkansson har med döden avgått och efter sig lämnat en liten dotter vid namn Ingri 6 år gammal. Son Carl myndig, son Jonas 21 år, Petter 15 år. Dottern Ciäsa gift med bonden Nils Olsson i Övra by. Dottern Ciärsten 24 år. Dottern Maria 20 år, vartill antogs till förmyndare för de omyndiga Nils Håkansson, som redan varit förmyndare för sin brors dotter Ingrid i 6 år. Blev också antagen till förmyndare för dess (sin) yngsta bror Petter och bonden Anders Håkansson i Övra by blev antagen till förmyndare för bägge de omyndiga döttrarna Kiärsten och Maria och alla var närvarande vid bouppteckningen och uppgavs boet i följande ordning.

275
Yrken E / SV: eedelwijsare
« skrivet: 2016-09-26, 15:43 »
Man kan tänka sig att det är tänkt att stå "Dhenna sedels wijsare", d.v.s. innehavaren av det brev till konsistoriet som börjar efter orden Omisso salut (hälsningarna utelämnade). Tyres Larsson har alltså fått med sig brevet till konsistoriet.

276
Uniformer / SV: Uniform
« skrivet: 2016-09-23, 18:41 »
Lena

Jag tror inte att fotot föreställer din farfars far. Om han hette Otto Wallin, var han född 1854 och var soldat under roten nr 89 Södra Hökedalen i Eds socken och Älvsborgs län. Fotot måste vara taget tidigast 1905, då Sollem tog över Leverins rörelse. Vid den tiden var Otto Wallin alltså 51 år. Mannen på fotot ser avsevärt yngre ut.
Kanske går det att på något norskt forum reda ut vilket företag som har använt ett sådant livré.
(Vapenrocken är den jacka som går ner till halva låret och som visas på din senaste bild. Modell 1860 hade, som du säger, 8 knappar i varje rad, även om alla inte syns på bilden. Ett plagg som går nedanför knäna är en kappa, och bärs normalt över vapenrocken. Detta är ytterligare en anledning till att jag anser att plagget på din första bild inte är ett uniformsplagg, eftersom man inte ser någonting av någon vapenrock.)
Hälsn. Bertil

277
Uniformer / SV: Uniform
« skrivet: 2016-09-22, 19:32 »
Hej igen,

Någonting som kallades Banverket fanns, såvitt jag kunnat finna, inte i Norge under den aktuella perioden. Jag har inte kunnat hitta några bilder på nätet av Norges Statsbaners uniform under perioden, men både den danska och den svenska järnvägen hade ett bevingat hjul som symbol, något som NSB också haft sedan åtminstone 1935.
Jag är ense med LarsOlof att uniformen ser ut som ett livré för en privatanställd, kanske på ett hotell eller på någon industri eller annat företag. Bortsett från B:et på kragen saknar uniformen igenkänningstecken, t.ex. en prägling på knapparna, som man kunde förvänta sig av en officiell uniform.
mvh/Bertil

278
Uniformer / SV: Uniform
« skrivet: 2016-09-22, 18:08 »
Hej,
Bilden bör vara tagen mellan 1905, då Gustav Larsen Sollem övertog Axel Leverins rörelse, och 1916, då han sålde filialen i Fredrikshald, se denna länk: https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Gustav_Larsen_Sollem.
Är du säker på att bilden är tagen i Halden och inte i Fredrikstad?
mvh Bertil

279
Överst i båda kolumnerna på bouppteckningens andra sida står det Silfrmt, så det rör sig om daler silvermynt. År 1801 var detta en oegentlig beteckning, eftersom begreppen silvermynt och kopparmynt officiellt upphörde vid 1776 års myntreform. Begreppen användes dock i dagligt tal långt efter 1776.
På hemsidan myntkabinettet.se kan man finna en länk till en prisomräknare skapad av Rodney Edvinsson (http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm). Tyvärr finns omräkning av daler silvermynt bara fram till 1788, men det bör ändå kunna ge dig en uppfattning om värdet av kvarlåtenskapen.

280
Holmström / SV: Militærrullo
« skrivet: 2016-09-05, 17:25 »
Eftersom lönskaläge var straffbart 1788 är det möjligt att man kan finna uppgift om Maria Charlottas far i Karlskrona eller Karlshamns kämnärsrätts dombok.

281
Tjällmo / SV: Soldaten Lars Pilfält i Missunna
« skrivet: 2016-09-03, 17:21 »
Lars Olofsson Pilfält var soldat under nr 129 Missunna vid Västanstångs kompani av Östgöta regemente till fots. Han antogs 1714-05-27 av drunknade 1717-11-28. Han noteras som dräng vid mönstringarna 1714 - 1719 och som bonde 1721. Åldersuppgifterna i rullorna 1715, 1718, 1719 och 1721 (20, 23, 24 och 26 år) och  ger anledning att anta att han var född 1695.

Lars företrädare hette Olof Pilfält, antagen i oktober 1709 och född i Godegårds socken i Östergötland. Han var 28 år gammal vid mönstringen i augusti 1710 och var då kommenderad på flottan. Han efterträdde troligen Elias Carlsson Gierss, antagen 1706-08-14 och rimligen död eller tillfångatagen senast vid Perevolotjno i juli 1709.

Olof bör alltså ha varit 13 eller 14 år när Lars föddes och kan nog avskrivas som far till Lars.

Källor: generalmönsterrullor för Östgöta regemente till fots 1707, 1710, 1714, 1715, 1718, 1719, 1721 och 1728.

Hälsningar/Bertil

282
Nye / SV: Fråga om Ryttaren i Bladekulla, Nye 1701
« skrivet: 2016-08-22, 12:42 »
Hej
Jag vet inte mycket om skånska tremänningskavalleriregementet, men det finns generalmönsterrullor för regementet på SVAR från 1710. 1710 års rulla upptar de ryttare som fanns vid senaste generalmönstring och, om de blivit ersatta, om ersättaren. Enligt de stickprov jag tagit uppges inte något rusthåll för ryttarna. I några kompanier uppges patronymikon i tillägg till soldatnamnet, åtminstone för de flesta ryttarna, i andra kompanier bara soldatnamnet (eller för några få bara patronymikon. Födelseort för den aktive ryttaren uppges i de flesta fall.
Hälsningar
Bertil

283
 Min tolkning:
1.     Noteringen om ryttaren: Asslag Anderssons, Hans Bryngelssons och Pär Esbiörnssons Stre (sventjänare) Erich Olderstorp född i Västergiötl. 33 år gammal 15 år tient är gift. Efter gambla staten bestås 29.12. Efter 1724 års staten 12.20. Summa 42
2.     Rubrikerna från vänster till höger: Compag. Indeln nr; Bör Hafva; Silfvermynt; Förändringar som äro skedda med rusthållarna sedan sista generalmönstringen; Bekommer; Hemman/skatte/crono/frelse; utsäde?, äng, skoug, muhlbete, fiskevatten, qvarnfallen/sågkvarn/mölnare, humlegård; Åhrl. räntan efter/Jordeboken/Hemmantalet; Summa Silf mt; Munderingens beskaffenthet; Hästarnas beskaffenhet till färg och ålder med dess förändringar sedan sista generalmönstring; Sista generalmönstring annotationer; Nu påstående mönstring annotationer.
Han tjänade alltså 42 daler silvermynt.
 

284
Nye / SV: Fråga om Ryttaren i Bladekulla, Nye 1701
« skrivet: 2016-08-19, 11:20 »
 När det gäller regementstillhörigheten är det krångligare än man kunde önska.
 1692 roterades Smålands kavalleriregemente uppenbarligen om. 1692-08-20 rustade Bladekulla och Värnäs i Nye för roten nr 84 av Östra Härads kompani, men samma dag roterades rusthållet om till nummer 56. Rusthållare var Anders Persson (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1692/3 (1692), bildid: A0054267_00486; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/841 (1692), bildid: A0028857_00390). Åren 1696 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1696/4 (1696), bildid: A0054372_00190) och 1697 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1697/4 (1697), bildid: A0054398_00194) var rotens nummer 56 och ryttaren där hette Anders Persson. Han dog den 24 mars 1702 och ersattes 1703 av Daniel Persson (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/842 (1706), bildid: A0028858_00187).

Rullor för Smålands kavalleri under åren 1698 – 1705 saknas såvitt jag kunnat finna.
I mantalslängderna förekommer ryttaren Sven i Bladekulla (eller hans hustru) från 1701 till 1708, i början tillsammans med ryttaren Anders eller Daniel. Det är fullt möjligt att Sven tillhörde Smålands kavalleri, men tjänade för en annan rote än Bladekulla, men med tillgängliga rullor kan det inte visas.
 

285
Äldre ord A - K / SV: Broderbarn
« skrivet: 2016-08-16, 18:57 »
Hej Martin,
Svaret kan ligga i att syskon har samma form i både singularis och pluralis, vilket inte broder har. Syskonbarn kan alltså (numera) betyda att de personer som avses är barn till en av den berörda personens syskon eller till två syskon. Som har påpekats i tråden om syskonbarn är det egentligen inte riktigt att säga att en person är mitt (eller hans eller hennes) syskonbarn, om man menar att han är kusin med huvudpersonen. Inte desto mindre har sådana uttryck förekommit.
Logiskt sett borde barn av två olika bröder, om de inte kallas kusiner, kallas brödrabarn eller brödersbarn. Jag är medveten om att man numera kan tala som sina olika bröders barn som sina brorsbarn, men jag tror inte att det är ett uttryck som en domare på 1600-talet skulle använt om för honom obesläktade personer.
Jag tror alltså att Jon Hansson var son till Hemming i Lobbyns bror Hans.
(Det hör inte hit, men de renoverade domböckerna var nog mera en renskrivning av domböckerna än tvärtom.)
Hälsningar
Bertil

286
Efternamn / SV: Efternamnstillägg
« skrivet: 2016-08-11, 21:13 »
En intressant och ganska lättläst historisk översikt över användningen av namn finns i Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1960:5 Förslag till Namnlag, s. 32 - 55. Jag har inte klarat av att skapa en länk till rätt sidor, men om man klistrar in följande adress borde man komma till betänkandets första sida:  http://weburn.kb.se/metadata/314/SOU_474314.htm.
Bertil
 

287
Hej,

Om vi börjar med början står det så vitt jag kan läsa:
"Ingif. på Hardemo ting d. 2 marti 1772.
År 1771 d. 3 junji blef uppå anmodan af undertecknade laga bouppteckning hos änkian Annika Jönsdotter i Skyberga hållen efter dess afledna man Per Jacobsson hwarwid det påmintes att allt måtte noga upgifwas och upwistes föligande saker närwärande å de omyndigas wägnar barnens farbroder Erik Jacobsson i Skyberga som deras rätt iakttager".
 
I slutet är bouppteckningen undertecknad av Annika AID Jönsdotter och som närvarande Erik EIS Jacobsson. Värderingsmännen Per Olofsson i Wreta? och Jöns Persson i Berga har undertecknat värderingsintyget. Slutligen har Per Hallmén intygat att  "Af föregående bouppteckning är influtet utji Hardemo fattji Cassa 16 öre koppmynt."

Hälsningar/Bertil

288
Svea livgarde / SV: Nils Hansson Bargren
« skrivet: 2016-08-03, 18:31 »
Hello Art

No I'm sorry. It only says: dead at Fredrikshamn, so it was probably some kind of illness. If he had fallen in battle or died because of wounds, I believe that would have been stated in the note.

Regards/Bertil

289
Jonas Öhlund
I generalmönsterrullan för Livregementet till häst för 1760 uppges vid roten nr 90 Körlinge att karlen är vakant d. 29 Januari 1759 och att hästen är vakant d. 28 april 1759. (AID v375772.b960). I rullan för 1759 uppges ju också att han är sjuk (AID v375771.b1880). Att roten blev vakant i januari 1759 behöver dock inte nödvändigtvis innebära att Körling dog den dagen. Han kan ju ha blivit avskedad p.g.a. sin sjukdom, men det troligaste är väl att han dog den 29 januari och att informationen om detta inte hade nått mönsterherrarna den 10 februari.
Hälsningar/Bertil

290
Svea livgarde / SV: Nils Hansson Bargren
« skrivet: 2016-08-03, 14:38 »
You will find him in the roll for 1721 under no 65 (page 1038) in captain Wrangel's company. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1122 (1721), bildid: A0029179_00527). He was enlisted on October 25, 1719 and was 33 years old in 1921 and born in Skåne.

And no, the rolls do not end in 1740, but the company got a new commanding officer, captain Redeken. You will find Nils Bargren in the roll for 1741 at page 534 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1132 (1741), bildid: A0029190_00275) and in the roll for 1745 at page 654 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1133 (1745), bildid: A0029191_00333). The latter roll reports his death at Fredrikshamn on February 18, 1742.

Regards/Bertil

291
Malmö Sankt Petri / SV: Hjälp att läsa vigselbok
« skrivet: 2016-07-28, 19:17 »
Ett försök:
d. 4 Jan. lystes första gången för Borgaren Anders Andersson sedel från Larstorp att intet hinder är och änkan Johanna Jonsdotter som hållit laga skifte och om (??) (??) utsuttit sitt änkeår.
Wigdes i kyrkan d. 27 febr.
Hälsningar Bertil

292
Halmstad / SV: Rådman Hindrich Carrelius
« skrivet: 2016-07-07, 15:53 »
Hej Sven
Om du går till första sidan i mantalslängden finner du en förklaring på vad de olika kolumnerna efter namnen betyder: man, hustru, son, dotter, måg, sonhustru, dräng, piga, inhyses, Summa.
I ditt utdrag finns en markering för man och hustru, efter namnen Ingri Petronella och Helena Caisa står det 2or i kolumnen för dotter och efter Johanna Christina en 1a i samma kolumn. På nästa rad finner du d(rängen) Lars och p(igan) Ingebor med en 1a i vardera kolumnen för dräng och piga. Summan blir 9 personer.
Som jag tolkar det hade rådmannen alltså fem döttrar, varav en hade dubbelt förnamn.
Hälsningar
Bertil

293
Ekshärad / SV: Löjtnant Nils Eriksson – okänt regemente
« skrivet: 2016-07-03, 19:15 »
Så intressant. Det hade Nordensvan inte koll på. Kaptenen för kompaniet där han var löjtnant hette nog Wardlau (även Vertelau och Wertlau), se adliga ätten nr 951 Wardlau på Adelsvapen.com.
Hälsningar/Bertil

294
Ekshärad / SV: Löjtnant Nils Eriksson – okänt regemente
« skrivet: 2016-07-02, 14:05 »
 Hej igen

I Arméns Rullor förekommer den reformerade fänriken Nils Eriksson i rullorna för Närke-Värmlands regemente 1664 - 1670. (SVAR: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1664/4 (1664), bildid: A0053782_00101; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1665/5 (1665), bildid: A0053792_00212; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1666/3 (1666), bildid: A0053800_00290; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1667/4 (1667), bildid: A0053814_00108; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1668/4 (1668), bildid: A0053825_00070; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1669/4 (1669), bildid: A0053835_00227; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1670/5 (1670), bildid: A0053857_00367).
I förteckningen över reformerade officerare i volymen Diverse Rullor för 1666 (SVAR: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1666/13 (1666), bildid: A0053810_00154) förefaller anteckningen ”Tient från gemen öf:r 20 år under Reg:et, sedan 660 warit reformerad” gälla honom. Han tycks ha haft ett avlöningshemman i Råda socken.

Tyvärr kan jag inte finna några listor över reformerade officerare för perioden 1671 - 1675.
Hälsningar
Bertil

 

295
Ekshärad / SV: Löjtnant Nils Eriksson – okänt regemente
« skrivet: 2016-07-01, 17:58 »
Hej,

Tyvärr är det inte till mycket hjälp, men i Nordensvans Värmlands regementes historia del II, sid 61 (andra upplagan) nämns faktiskt en Nils Erichsson. Enda uppgifterna om honom i denna bok är att han blev reformerad fänrik 1663 och att han nämns i regementets papper 1672, men ej sedan.

Hälsningar
Bertil

296
Mattmar / SV: Mattmar C:1 (1689-1821) bild 1920 / sid 365
« skrivet: 2016-06-25, 17:37 »
Hej,
Jag får det till: gambl. eländiga Pigan Brita Estensdr  i Tosberg, födder af ächta säng Ao 1672, fadren Esten Gudfatzon i Tåssberga modren h. Ramborg Grels dr i unga år ärln (ärligen) tiänt, men genom siukdom warit länge sängliggande, förlossades genom en salig död d. 2 och begrofs Christeln d. 5 December, sedan hon lefwat ärln i 70 år.
Hälsningar Bertil

297
Okänd socken i Västergötland / SV: Carl Andersson Boo
« skrivet: 2016-06-21, 19:19 »
Hej,
Väne kompani kallades under den aktuella tiden förste majorens kompani. I generalmönsterrullan för 1817, uppslag 78 (SVAR bildid A0028559_00522) framgår att Carl Andersson Boo vid tiden för mönstringen 25 juni 1817 var född i Västergötland och var 29 1/2 år. Enligt rullan för 1821 (30 juli)  var han 33 1/4 år (SVAR bildid A0028560_00081). Enligt rullan 1825 (SVAR bildid A0028560_00361) fick han avsked 15 december 1822. Om man skall lita på åldersuppgifter i militära rullor, vilket de kunniga anser att man inte skall, bör han alltså ha varit född omkring 1788. Någon Carl Andersson föddes, såvitt jag kan se, inte i Lena (P) under 1785 - 1790.
Hälsningar  :(
Bertil

298
Förslag:
På begäran af Qvartermästaren Jonas Dahlberg wid Sandby Esquadron Kgl Skånska Husar Regementet får jag gifwa det betyg att jag alt sedan Martii månad detta år ordinerat före mot en Nerveuse fråssa (Intermittens Nervosa) vel Typhoidea) och som han i afseende på det afstånd som är oss emellan och i följe däraf brist på (mera granlaga?) tillsyn med Medicine och diet likfult bibehållit ända in uti Julii månad de vanliga fölgderna efter en så swår och långvarig sjukdom har sedan hållit honom; bestående i (??), wärkplågor etc. Nu först börjar han att småningom öfwerwinna dessa men är dock alt för swag och (blir?) lätt åter på sjuksängen kastad fall han skulle utsätta för krops(??), mödor eller strapage, utan bör han Qvartermästare Dahlberg få wara stilla tils han först öfwerwunnit alla sjukdomens fölgder och sedan återhämtat kropskrafter. Detta alt kan jag på redan aflagda Embets Ed och nu ytterligare så sant mig Gud hjelpe till lif och själ af Christianstad d. 8 aug. 1812
Jag är medveten om att första meningen fram till semikolon inte riktigt hänger ihop.
Hälsningar

299
Förslag:
medan hon var ogift, wid hwars födsell hon sökt enslighet, det fördränkt uti en wattubäck och å lön lagdt den 31 December 1771, blef derföre halshuggen och i bohl bränt den 22 maji des ålder 32 år.

300
Äldre ord L - Ö / SV: Mähl
« skrivet: 2016-06-07, 17:09 »
Jag läser det som om det står: var en god och arbetsam man i mångahanda måhl.

301
Yrken Å / SV: Ångbåtsroddare
« skrivet: 2016-05-30, 17:53 »
Kan det röra sig om en hamnroddare, d.v.s. en person som hjälpte till med förtöjning av större fartyg?

302
Anderslöv / SV: åboen caverar......
« skrivet: 2016-05-30, 17:48 »
"Juli d. 10 lystes 1sta gången för drängen Per Olsson från Lilla Marckie och pigan Bengta Olsdotter i Stora Marckie  tjänande på No 15. Åboen på detta nummer caverar för hinderslösheten. Vigdes d. 7 januari." Att cavera innebär att gå i borgen, här dock snarare att gå i god för hinderslösheten.

303
Robsahm / Daniel Christiansson eller Jakob Jakobsson
« skrivet: 2016-05-27, 19:19 »
I Örebro Nikolai F:1 finns en dödsnotis för brukspatronen Jakob Robsahm 1716-05-24 med uppgift om att han begravts i Täby (rimligen Täby i Örebro län).
I CDn Riddarhusets stamtavlor uppges, med hänvisning till Örebro dödsbok, att Daniel Christiansson Robsahm dog detta datum och begravdes i Täby. Han var brukspatron på Villingsberg i Knista (T), och ägde uppenbarligen Stora Ulvgryt i Täby f.o.m. 1710, men brukade gården med legofolk (mantalslängder för Örebro län).
Jakob Jakobsson Robsahm, brorson till Daniel Christiansson, uppges i Carl Szabads supplement till Elgenstierna ha arrenderat Malingsbo bruk och dött 1718. Någon dödsnotis för honom finns dock inte i Söderbärke för detta år. Han kallas i brodern Abraham Robsahms bouppteckning (Stockholms RR 1:a avdeln. FIa:108, fol. 580 r.) för foragemästare. Enligt Norrbärke AI:2, uppsl. 69, flyttade han 1704 från Björsjö bruk (Nyhyttan) till Örebro, där han återfinns i mantalslängden 1705 (men inte senare). Han och hustrun Brita Trotzig får också barnen Christian Filip och Leonhard i Örebro 1706-10-21 och 1708-05-18 (Örebro Nikolai C:2 s. 95 och 118).
Min fråga: är det förnamnet eller titeln som är fel i Örebro Nikolai F:1?

304
I Åseda bodde Georg Viksten på Ösjöbol mellangård, som var ett furirboställe vid Kalmar regementes Östra Härads kompani. Han återfinns i med furirs indelning i Uppvidinge kompani i Kalmar regementes meritförteckning för underofficerare 1757  (AID v752463.b890), och i Västra Härads kompani (AID v752463.b940). I 1762 år anciennitets- och meritlistor finns han vid Västra Härads kompani (AID v752463.b1020, v752463.b1120, v752463.b1190). Enligt generalmönsterrullan för 1770 erhöll han avsked den 29 augusti 1764. Furirbostället för Västra Härads kompani låg i Hovgården i Hultsjö socken. Där hittar man också Georg i Hultsjö AI:4 s. 226 (AID v20374.b120.s227)

305
Hej Baard,

Jag är ingen expert, men jag skall försöka svara så gott jag kan.
1. I AD kan man välja Avancerade sökalternativ och där välja en arkivtyp, t.ex. Militaria. Då får man upp vad de har i sitt arkiv som de anser vara militäranknutet. Om man, som jag, inte visste att det finns något sådant som Meritförteckningar, så hittar man det där.
2. Furir var även vid denna tid en underbefälsgrad. Förare var en underofficersgrad. Varför hade han lön som furir? Särskilt efter krig hade man ett överskott av officerare och underofficerare. Detta förvärrades av att man som adelsman kunde köpa sig en (under-)officersbefattning redan innan tonåren. [Om någon vill rätta mig här är jag tacksam.] Det var alltså inte ovanligt att man hade en viss grad, men hade en avlöning för en mycket lägre befattning eller ingen lön alls. Att han i husförhörslängderna kallas sergeant, graden över förare, kan bero på att han fick avsked med sergeants "heder, titel och värdighet" vilket inte var ovanligt.
3. Vad gäller historiska befälsgrader tycker jag det är bäst att hänvisa till någon som verkligen vet och kan: http://www.hhogman.se/militaria.htm.
4. Sista fullmaktsdatum betyder just det: datum när den sista (eller egentligen senaste) (under-)officersfullmakten utfärdades. Du kanske behöver en förklaring: I Sverige skedde utnämning till en post inom staten genom att det utfärdades en fullmakt. För högre tjänstemän och för officerare utfärdades den av Kunglig Majestät, för andra av underordnade myndigheter.
Hilsen/Bertil

306
Han förekommer i meritförteckningarna för Västgöta-Dals regemente 1820 - 1822, tyvärr utan information om var han tjänstgjort. Det framgår dock att han kom i tjänst som underofficer 1808. (ArkivDigital: Meritförteckningar 60, bild 1550, AID v752506a.b1550)

307
Jag vet inte om detta hjälper, men 1813 finns det en furir H. Alsterberg i åttonde fältkompaniet av Västgöta-Dals regemente. 1817 återfinns en förare Hans Alsterberg i tredje majorens kompani. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/575 (1813-1817), bildid: A0028559_00264, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/575 (1813-1817), bildid: A0028559_00580)

308
Kall / Kall
« skrivet: 2016-03-08, 19:28 »
Hej Paul,
 
Jag tror inte att Petter Arnberg är densamme som Petter Struberg. I mantalslängden för Tossene socken, Legene nedergård förekommer Hr Petter Struberg, capit. ogift (SVAR bildid: A0005770_00101).
Petter Struberg var 1712 - 1716 kornett vid Södermanlands, Närkes och Värmlands kompani av Svenska Adelsfanan och avancerade 1716-08-27 till regementskvartermästare vid Bohusläns dragonbataljon och avancerade 1717-07-05 till kapten vid Stångenäs kompani (Generalmönsterrulla för Bohusläns dragonbataljon 1718, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/620 (1718), SVAR bildid: A0028607_00009, A0028607_00066). Efter kriget blev han avskedad, men fick efter flera böneskrifter till Kungl. Maj:t åter en befattning som löjtnant vid Sotenäs kompani. (Källor till befattningen vid Adelsfanan: SE/KrA/0023/0/1529 (1710-1712), SVAR bildid: A0029702_00419; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1530 (1713-1743), SVAR bildid: A0029703_00006; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1530 (1713-1743), SVAR bildid: A0029703_00230, A0029703_00217)
Var hittar du honom i Smålands husarregemente?
 
Hälsningar/Bertil

309
Ryttaren vid Livregementet till häst för Menigasker hette fram till 1716 Menander och därefter Melander. Någon Bilberg har jag inte hittat i Östra Närkes kompani, men det finns en nr 61 Petter Gillberg,för Gillberga i Sköllersta socken, som rekryterades som ryttare 1709 och fick avsked 1728. Enligt generalmönsterrullan 1714 var han född i Askers socken. Vid granskning av de källor du citerat i inlägget under Närke och Askers socken frågar jag mig om det verkligen står Bilberg och inte Gilberg, jämför hur prästen skriver B i t.ex. Brita.
Hälsningar
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-29 11:39)

310
Jodå, det står Swen. Du kan jämföra e:et med e:et i Anders i Löfsundet på raden över. Kanske litet besvärligt att prästen eller klockaren omväxlande skrev ett normalt e och ett e som ser ut som ett n.

311
Javisst, men det är Gryt C:2 och datum är fel, siffran 24 hör till föregående spalt. Gryt C:2 s. 317: 1749/ Dec. d. 3 wigdes dr(rängen) Botwid Nilss(on). fr. St. Målma med pig. Chirstin Swänsd(otte)r ifr. lilla Åhlö. Charta 1: 16.
Botwid är troligen den Botwid som finns i Gryt AI:1 s. 215 som son till Nils Pehrson och Ingrid Botwidsdotter och Chirstin troligen dotter till Sven Israelsson och hustru Elisabeth på s. 188.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-24 18:08)

312
Stavnäs / Stavnäs
« skrivet: 2016-02-20, 17:30 »
Hej, såvitt jag kan se står det Fins icke i dopbok. Adm. af Si. Att han var adm(itterad) innebar troligen att han hade tillåtelse att ta nattvarden. mvh Bertil

313
Sven,
Om sergeanten Carl Borgh vid Jönköpings regemente är densamme som din Carl Borg, är det sannolikt att han fick avsked med fänriks titel. För att få reda på om detta är fallet måste du nog kontakta Krigsarkivet. Observera att hemmanet Sjöbol i Morups socken, som Carl Borg bodde på från och med 1731, inte är något officersboställe utan ett frälsehemman som han förvärvade i september 1730, se mantalslängden för Morup 1730, jämför även bouppteckningen i Faurås häradsrätt FIIa:15 nr 84 (AID v156410.b293.s84.  
mvh Bertil

314
Okänd socken i Småland / Okänd socken i Småland
« skrivet: 2016-02-14, 17:50 »
Sven,
Om du går till generalmönsterrullan för 1728 kan du se indelningen för sergeants-, förare- och furirsbefattningarna vid Västbo kompani. Där kan du också se att Carl Borgh var sergeant vid ståndsdragonerna innan han 1722 flyttades till furirsindelningen för Västbo kompani vid Jönköpings läns regemente. Tyvärr ser det inte ut att finnas några husförhörslängder för Gillstads socken för den aktuella perioden.

315
Älvsborgs regemente / Borg, Carl
« skrivet: 2016-02-12, 19:21 »
I mantalslängderna för Morup 1732 och 1735 noteras: m(annen) i wärkl. tiänst i Smål. I rullan för Jönköpings regemente 1733 finns en sergeant Carl Borg i Väsbo härads kompani(AID bildid: v50307.b220). Vid generalmönstringen 1739 anhåller han om avsked (AID v50308.b209.s408). Enligt denna rulla är han 39 år, alltså född 1700. Kan vara värt att följa upp.

316
Förkortningar / Aegrot.
« skrivet: 2016-02-06, 19:42 »
Det står, såvitt jag kan se, aegrot.. Det kan rimligen tolkas som ægrotus, d.v.s. klen. Abs. i en husförhörslängd bör nog tolkas som absens, d.v.s. frånvarande.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-06 19:51)

317
Stora Mellösa / Stora Mellösa
« skrivet: 2016-02-06, 19:23 »
According to St. Mellösa AI:1, page 94, Eric Holm was an Adels Ryt. i.e. a cavalryman i the Svenska Adelsfanan, a cavalry regiment recruited and paid by the Swedish nobility. As it was a recruited regiment, his name did not necessarily have any connection with the place where he lived. Unfortunately, there are no muster rolls of Svenska Adelsfanan for the years after 1743. According to Wikipedia the regiment ceased beeing a useable unit after the death of Charles XII. The only thing you had to do as a cavalryman in the regiment thereafter, was to report once a year to the captain of your company. But you had some benefits, and you were given a new name.

318
Hardemo / Hardemo
« skrivet: 2016-02-06, 18:24 »
Sptr d. 18 begrofs nemnbdemannen Ragvald Ragvaldsson uti Hult ætas 55 1/2 år. = Sept. the 18th the nämndeman* Ragvald Ragvaldsson in Hult was buried, aged 55 1/2 years.
*= co-judge, a nämndeman is and was elected for a continuous period, not only for one trial, and has a say not only in the question of guilt, but also concerning penalty and in civil law cases.

319
Gunnarskog / Gunnarskog
« skrivet: 2016-01-28, 17:10 »
Hej Barbro,
Du bör inte dubbelposta frågor.
Hälsningar
Bertil

320
Eda / Eda
« skrivet: 2016-01-28, 17:08 »
I rullan för Närke Värmlands regemente 1767 sid. 621 återfinns soldaten Ingemar Ersson Morfäldt, lång 2 alnar 21 tum, som nr 29 av Jösse härads kompani. Han uppges vara född i Värmland, vara 32 år och ha tjänat 10 år.
Ur rullan för 1777 sid 515: 1:sta Corporalskapet/Corporal Anders Nilsson Hellfeldt avskjedad vid Cassationsmönstringen d. 23 febr. 1775. I stället (från) s:a (datum?) hit avancerat soldaten fr. C: No 29 Ingemar Ersson Hellfeldt, lång 11 qvarter 3 1/2 tum. Född i Värmeland. Han uppges här vara 37 år och ha tjänstgjort 15 år. På sidan 523 i samma rulla uppges att soldaten nr 29 Ingemar Morfelt avancerat till Corporal vid C: No 1. fr. 24 febr. 1775.
Så det verkar som om det är samma man, även om jag inte kan förklara att han blivit 5 år yngre och tjänstgjort 5 år kortare tid i 1777 års rulla.
I rullan för 1780 är han 40 år och har tjänstgjort 18 år

321
Contributionssedel 572: Brandvakten no 5 Lars Larsson 32 år gammal, hustrun 33 år gammal. De har vardera betalt 4 runstycken i bröllopsgärd (har inte med deras eget bröllop att göra). De bodde hos Höglund i hus nr 466 (se bild 132). Enligt Stockholms stadsarkivs register till mantalsuppgifter hade hans mantalsuppgift år 1800 nr 127. Tyvärr tycks den inte finnas digitalt, utan måste studeras på stadsarkivet.

322
Karlström / Karlström
« skrivet: 2015-12-27, 15:17 »
Carl Alberts far smältaren Jonas Carlström föddes i Bäcke, Älvsborgs län 1825-04-03 som son till Jan Magnus Carlström och Stina Jonsdotter i Bäckefors (Bäcke CI:10). I Bäcke AI:5 s. 90 finns en spiksmed Magnus Carlström född i Billingsfors 1789-04-21 med hustrun Stina Jonsdotter född i Bäcke 1798, sonen Jonas född 1825-04-03 och två ytterligare barn.
Carl Alberts mor Johanna Nyberg uppges i Fryksände AI:28 s. 929 vara född i Billingsfors, Älsborgs län 1822-10-11. Någon sådan födsel finns inte i Billingsfors. Däremot föddes en Johanna Maria 1822-07-17 som dotter till spiksmeden Johan Nyberg och Maria Warg. (Billingsfors C:3 s. 54). Familjen återfinns i Billingsfors AI:6 s. 64 och s. 186 och AI:7 s. 56.
Jonas Carlström och Johanna Nyberg gifte sig i Bäcke 1848-12-26 (Bäcke C:2). Paret och deras första son återfinns i Bäcke AI:7 uppslag 97, nu med rätt födelsedatum för Johanna.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-12-27 15:20)

323
Det står förrättningen, inte förrättnaden. Förrättning är en juridisk term för handläggning av ett ärende vid ett speciellt tillfälle.

324
Förslag:
blef på anmodan laga bouppteckning förrättad
och 4 Barn sönerna Hendrich Nils och Daniel samt dottren Ingrid
och aflopp förrättningen sålunda

325
Hälsinge regemente / Krok, Anders
« skrivet: 2015-12-14, 18:58 »
Anders Krok avskedades enligt mantalslängderna mellan 1811 och 1812, så det är mycket möjligt att han då tvingades flytta från soldattorpet och bosätta sig på något annat torp eller i en backstuga på Vallsta bys ägor. I mantalslängderna finns ingen särskild beteckning på det eller de torp han bodde i. Jag föreställer mig att det helt enkelt kallades soldattorpet eller Vallsta soldattorp. Möjligen kan du få mer information om du hittar ett husesynsprotokoll (på Krigsarkivet) eller i jordeboken.

326
Alternativt förslag:  
Sara Sahcs/ Carll Boye
Gillis de Besche voor mijn et mijn broder Pieter de Besche/ Guillaume Debesh

327
03) Sjukdomar och dödsorsaker, allmänt / Diverse dödsorsaker
« skrivet: 2015-12-12, 18:11 »
Kerstin Hansdotter dog, såvitt jag kan se, av barnsbörd.
Hejderidaren dog av övervåld g. (oförnuft?)
Hälsn. Bertil

328
Soldattorp / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2015
« skrivet: 2015-12-10, 17:01 »
Grills statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket som CD finns att köpa i Rötterbokhandeln. Där kan man hitta torp med utgångspunkt från soldatnumret och soldater med utgångspunkt från bostället. Detta gäller dock bara för indelta regementen.

329
Livgardet till fot / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-11-29, 16:32 »
1760 tror jag att Livgardet till fots var det enda gardesregementet. Något lätt sätt att hitta enskilda soldater där känner jag inte till, utan man får söka igenom kompani för kompani. Generalmönsterrullorna finns hos SVAR och Arkiv Digital. I Arkiv Digital betecknas volymen Svea Livgarde.

330
Förslag: ty den älsta sonen Giöns på 16 åhret och dotren Greta på 14 året och sonen Karl på 11 åhret samt sonen Anders alena 12 ueckor vid fadrens död och på barnens uängnar blef deras farfader kiyrckowächtaren Karl Biörckman närvarande.
 
De äldsta barnen var alltså 15, 13 och 10 år gamla. Sonen Anders var född 17 mars 1776 (Regna C:3 sid 660). Modern Kerstin Jönsdotter undertecknade bouppteckningen, så hon var inte död. (Risinge tingslag FII:3 sid 600).

331
Tingstad / Tingstad C:2 s. 269
« skrivet: 2015-11-14, 18:17 »
Tack skall du ha. Intressant att Sjöarp låg i Lönnneberga, men jag ser i AID att det fram till 1885 faktiskt hörde till Hässleby jordebokssocken, vilket förklarar födelseuppgifterna i både Petrus Cs och moderns dödsnotiser. (Jag borde ha sett att det stod 58 år.)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-11-15 17:53)

332
Ordet efter Rps är ett överstruket det;
födt een Barn skall vara födt Barn (ordet mellan födt och Barn är utkryssat);
kolon efter Arrendator skall ersättas av en punkt, det är ett förkortningstecken;
bläckplumpen före Barnet kan du kanske bortse från.

333
Tingstad / Tingstad C:2 s. 269
« skrivet: 2015-11-14, 16:31 »
Hej, jag behöver hjälp att läsa de tre nedersta raderna på Tingstad C:2 s. 269. Texten är slutet på dödsnotisen för Petrus Corylander, som begravdes d. 13 april 1700.
Min ofullständiga tolkning ser ut så här: Wardt sidst (???) d. 24 Nov. 1699 och (sänglades?) (???) d. 19 Jan. 1700 afsomnad i Härranom (sa????) och (???) d. 17 Febr. sedan han (????) lefvat i 98 åhr
 
Hälsningar/Bertil Strömberg

334
Var ligger platsen / Var ligger platsen
« skrivet: 2015-11-11, 16:28 »
Ur Ortnamnsregistret: Sättertorp förr torp å Åby utjord, Ånsa s:n, Örebro hd, Örebro län. Rivet

335
Gräsmark / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2015
« skrivet: 2015-10-31, 16:09 »
Enligt det handskrivna registret i Gräsmark AI:5b (bild 5) är Säljefallet detsamma som Säljebråten. I Gräsmark AI:3 finns en Karin Ersdotter i Säljebråten (uppslag 146, AID v11345.b152.s146).

336
Nyed / Nyed AI:12a (1836-1840) bild 62 / sid 62
« skrivet: 2015-10-27, 16:02 »
Väse eller Väsehärad (det står Väseh). Jämför Nyed B:2 s. 120, tredje raden.

337
26) Allmänt / Prästens lysningsfrågor
« skrivet: 2015-10-21, 10:53 »
Hej Lisbeth
Jag tyckte bara att det var egendomligt att lysningsattesten skulle innehålla att parterna inbördes samtyckt till äktenskapet. Det kunde ju prästen själv konstatera, om inte tidigare så senast vid vigselakten.

338
26) Allmänt / Prästens lysningsfrågor
« skrivet: 2015-10-20, 14:12 »
Förslag:
1.Rätter giftomans mundteliga eller skrifteliga samtycke
2. ålder. Hans - 21, hennes 15 - minst
3. om slägtskap i förbudna leder
4. afwittring efter avlidna man eller hustru
5. Om hor
6. Sorgetid. Enkeling 1/2, enka 1 helt år
7. Christendomskunskap och nattvardsgång
8. Debetsedel och Charta
9. Chefs tillstånd för knektar
10. Ledighetsbevis från (husbonde?) eller (??) tillstånd
11. Ledighetsbevis från brudgummens församling
12. Brudens verkeliga hemvist
13. (???)
 
Att contrahenterna .... i anseende till slägt eller svågerskap, förlofning med andra, vederbörandes (????) samtycke laga ålder, sorgetid, afvittring, samt (hederligt vittnesbörd) äro hinderslösa att träda i äktenskap med hvarandra; sådant varder af oss  undertecknade vid ansvar efter lag härmed egenhändigt försäkrat den .... 18
 
I punkten 10 kan det stå Modherns tillstånd
 
Hälsningar
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-10-20 14:29)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-10-20 14:37)

339
De enda dödsbodselägare som nämns är dess efterlemnade Enka Catharina Lund och barn sonen Lars Pet. Lund myndig och stjufdotteren afl. apothekaren Dahlqvists Enka Brita Christina Lund. Inga vidare upplysningar lämnas om dem. Däremot nämns bland skulderna en skuld till fru Sara Lund och en skuld till handelsmannen Lars Lund.

340
Jönköpings regemente / Jönsson / Jonsson, Per
« skrivet: 2015-09-25, 16:30 »
Hej Annette
 
Tyvärr blir det kanske en del arbete. I både SVAR och AID finns en volym kallad Krigshandlingar Stora Nordiska Kriget. Där finns delvolymerna 14A och 14B som behandlar krigsfångar. I AID finns också ett namnregister till 14 B, men det verkar bara avse officerare. Per kan du hitta i 14B:2 sidan 135 (AID v787700.b750.s135)
 
Sen finns det också Krigskollegii brevböcker. I böckerna för 1722 och 1723 har brev angående krigsfångar samlats i särskilda underavdelningar. I volym 86 för 1722 sträcker sig denna avdelning från sidan 4335 (bild 2321) till sidan 4912. I volymen 87 för 1723 sträcker sig avdelningen från sidan 3617 (bild 1904)till sidan 4250.
 
Hälsningar
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-09-25 16:36)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-09-25 16:48)

341
Jönköpings regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-09-23, 18:08 »
Det hänger rimligtvis samman med att regementet i juni 1700 fick ytterligare fyra (fördubblings)kompanier, tre under befäl av kaptenerna Fleetwood, von Gertten och Rothlieb samt ett utan kapten. Det förefaller som om Per finns som nr 44 i kapten Rothliebs kompani. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/18 (1700), bildid: A0054477_00322)
 
Hälsningar
Bertil

342
Jönköpings regemente / Jönsson / Jonsson, Per
« skrivet: 2015-09-22, 18:00 »
Hej igen,
 
Om du har SVAR kan du söka på specialsök Arméns rullor. Välj Rullor 1620 - 1723 och skriv Jönköpings i rutan för fritext.
 
Hälsningar
Bertil

343
Jönköpings regemente / Jönsson / Jonsson, Per
« skrivet: 2015-09-21, 18:38 »
Överstelöjtnantens kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/364 (1692-1693), bildid: A0028341_00302). Nr 123 är kompaninumret, regementsnumret är 261.

344
Själevad / Dessa Söndagar...
« skrivet: 2015-09-19, 17:57 »
Rimligen avses annandag påsk, eftersom Dom. Miser. följer tre rader längre ner. Orten tror jag är Våge.

345
Läsproblem - äldre inlägg / Läshjälp önskas!
« skrivet: 2015-09-13, 17:37 »
Enslöf i Halland

346
Nysund / Nysund
« skrivet: 2015-09-06, 17:04 »
Såvitt jag kan se står det Bjurk., så Bjurtjärn kan väl vara en gissning.

347
Nysund / Äldre inlägg (arkiv) till 27 augusti, 2015
« skrivet: 2015-08-27, 20:12 »
Enligt husförhörslängden var det bara modern och döttrarna som flyttade till Kihln. Jag har inte hittat någon dödsnotis för Bengt Eriksson under perioden 1808 och 1809, men 1810 saknas i dödboken. En sökning i Värmlands kyrkoboksregister ger en träff på Emerentia Katarina Bengtsdotter död i Lilla Lerdala, Ölme socken 1865-03-29 och vigd med Nils Jansson i Ölme 1830-12-26. På Maria Ferdinandsdotter får man fyra träffar under 1800-talet, samtliga i Visnum eller Visnums-Kil. Tyvärr verkar ingen vara den Maria som avses ovan.

348
Övrigt / Karriär och det omvända
« skrivet: 2015-08-25, 12:05 »
Under 1720-talet var det, såvitt jag förstår, snarare regel än undantag att man fick acceptera en lägre befattning, eftersom det var överskott på officerare efter stora nordiska kriget. Som synes i det citerade stycket hade samtliga nya innehavare av indelningen högre grad än furir.

349
Nr 49 av Närke-Värmlands regemente. GMR för Närke-Värmlands reg. 1721, 1725 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/178 (1721), bildid: A0028152_00030,SE/KrA/0023/0/180 a (1725), bildid: A0028154_00033)/AID v46622.b31, v50680a.b320)

350
Gustav Adolf / Gustav Adolf
« skrivet: 2015-08-12, 16:18 »
Gustav Adolfs socken bildades enligt Wikipedia 1789 genom utbrytning ur Ekshärads och Norra Rådas socknar.

351
Livregementet till häst / Lundberg, Anders
« skrivet: 2015-07-31, 16:25 »
Några tankar:
 
Att en kusk blir ryttare (i kavalleriet) är nog inte så konstigt. Åtminstone har jag sett flera exempel på att befälet i krigstid ersatte en stupad ryttare med en trosskusk.
 
Att sonen Andreas föddes på Skvalbergsgatan behöver ju inte innebära att föräldrarna bodde där. Det förekom att man reste in till Stockholm för födseln, därför att man trodde sig få bättre hjälp där än hemma. Eller också kanske man reste till en släkting.
 
Det finns visserligen inga mantalslängder för de aktuella åren, men det finns kronotaxeringslängder, och för åren 1745 och 1750 finns det också register till dem. Jag har läst igenom taxeringslängden 1749 för de kvarter som låg vid Skvalbergsgatan (Skvalberget, Hedenbacken och Repslagaren) utan att hitta någon Anders Lundberg.  Däremot finns det en muraregesällsänka Anna Lundberg i kvarteret Skvalberget, som troligen är änka efter muraregesällen Anders Lundberg, som bodde i kv. Skvalberget 1745. (Skvalberget hittar man här: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/52 (1749), bildid: A0060286_00129, de övriga kvarteren följer omedelbart efter Skvalberget)

352
Östmark / Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2015
« skrivet: 2015-07-26, 15:21 »
Enligt ett kort i Ortnamnsregistret var Kavelåsen ett torp beläget på Millmark VSV sjön Djupen. Finskt namn Puukaula. Torpet upptaget 1820 av Johan Olsson Martinen.
I AI:7 finner du Catrina Pärsdotter med dottern Marit Andersdotter i Mellanmarkstorp, uppslag 153, bild 159.
Länk till Ortnamnsregistret: http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/index.htm
mvh Bertil

353
Allmänt / Bouppteckning
« skrivet: 2015-07-19, 17:47 »
Efter 1734 sade lagen att det skulle upprättas en bouppteckning efter alla. Jag tror inte att det gjordes, och domstolarna kontrollerade inte att det skett. Regeln var ju att bouppteckningen borde, inte måste, lämnas till domstolen. Det var bara när någon klagade som domstolen beordrade att bouppteckning skulle upprättas.
 
I senare tid blev man mer noga med att kontrollera att bouppteckning upprättades och lämnades till domstolen. En orsak till detta var naturligtvis intresset att ta ut arvsskatt, något som domstolen gjorde i samband med att bouppteckningen registrerades.

354
Allmänt / Bouppteckning
« skrivet: 2015-07-18, 20:20 »
Det är efterlevande make eller, om det inte finns någon sådan, arvingarna som är skyldiga att se till att bouppteckning upprättas. Boet uppges av efterlevande make eller den som har hand om boet. Uppgiftslämnaren undertecknade bouppteckningen under edlig förpliktelse. Enligt 1734 år lag skulle egendomen värderas av två gode män, som utsågs av dödsbodelägarna om det var på landet. Var det i en stad utsågs förrättningsmännen av borgmästare och råd. Enligt 1734 års lag skulle bouppteckning ske inom tre månader från dödsfallet, något som inte alltid efterlevdes, trots att dröjsmål kunde leda till att man förlorade en del av sitt arv eller måste betala böter. Lagen stadgade också att bouppteckning bör lämnas till rätten.
 
Skulderna skall betalas av boet innan det skiftas. Om skulderna överstiger tillgångarna kan man låta dödsboet gå i konkurs och därmed slippa personligt ansvar för skulderna. Gjorde man inte det utan tog egendomen i besittning blev man ansvarig för skulderna även om de översteg tillgångarna.
 
De regler som gäller idag kan du hitta på Skatteverkets hemsida.

355
05 - Yrkesgrupper, hantverk, handel och företag / Textilfabrik
« skrivet: 2015-07-06, 15:16 »
Det fanns  många, kanske inte så många i själva staden men i socknarna omkring, t.ex. Almedahls väveri i Skår i Örgryte, Claes Johansson & Co i Krokslätt, nu i Mölndal, Gamlestadens väveri i Gamlestaden, August Johanssons fabriker i Gårda, Mölnlycke Väveri AB i vad som nu är Mölnlycke (orten har fått sitt namn av företaget, som fått sitt namn av den fastighet med vattenfall som fabriken byggdes på). Det fanns en tid ett bomullsspinneri i Rosenlund, men jag vet inte om det låg kvar i början av 1900-talet.

356
Sunnemo / Sunnemo
« skrivet: 2015-06-23, 17:54 »
Din fråga skulle väl egentligen ställts under Läshjälp och Sunne. Födelsenotisens början lyder: 131/ d.18 föddes Pehr Bondessons och hustru Ingrid Olofsdottr barn af ärliga föräldrar; döptes d. 19 af samma präst, och kallades Nils. Orten heter Södra Arneby. I Sunne AI:3 s. 111 hittar du Pehr och Ingrid, men tyvärr inte Nils.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-06-23 17:58)

357
02) Bouppteckningar / Kopior eller faktiska namnteckningar?
« skrivet: 2015-06-12, 08:33 »
Regeln föreskriver och föreskrev från början att en avskrift av bouppteckningen skall lämnas till domstolen. Man kan inte förutsätta att det alltid står på en sådan avskrift att det är en avskrift eller kopia. Ett intyg om avskriftens eller kopians överensstämmelse med originalet förekommer heller inte alltid.  
Det förekom säkert att man i stället upprättade två original och lämnade det ena till domstolen, men det går  inte att lita på att en handling där bouppgivarens namnteckning ser annorlunda ut än övrig text är ett original.

358
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-08-30
« skrivet: 2015-05-26, 17:49 »
Det hade varit lättare att hitta Jöns om jag haft en källa att utgå från. Med utgångspunkt från Ekshärad AI:5 uppslag 44 antar jag att föräldrarna är Olof Jönsson och Maria Nilsdotter. Deras andra son med namnet Jöns föddes i Mellan Skoga 26/12 1779 (Ekshärad C:2 s. 311)

359
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-08-30
« skrivet: 2015-05-26, 13:23 »
Enligt Värmlands Kyrkoboksregister föddes 1780 ingen Jöns i Ekshärad med en far som hette Olof. Torbjörn Eriksson och Kerstin Jönsdotter i Skoga, Norra, Ekshärad, fick en dotter Karin 20/1 1785.

360
Efternamn / Efternamn
« skrivet: 2015-05-14, 17:55 »
1920 bestämdes utomäktenskapliga barns efternamn av reglerna i 1917 års lag om barn utom äktenskap. I 1 § av denna lag stadgades bl.a. följande:  
Barn utom äktenskap erhåller moderns släktnamn. Är modern gift, eller är hon frånskild hustru, erhåller barnet det släktnamn, som tillkom henne som ogift.
Fadern, så ock, där modern är gift, hennes make, må giva barnet sitt släktnamn. ---
Är barnet trolovningsbarn, äge --- barnet --- bestämma att det skall bära faderns släktnamn.---
 
Barnet i detta fall fick alltså vid födseln moderns släktnamn som ogift, men kunde förvärva den biologiska faderns namn genom att fadern gick med på det. Var barnet trolovningsbarn kunde det själv besluta att anta faderns namn.
 
(Var modern änka när det utomäktenskapliga barnet föddes, fick barnet vid födseln moderns aktuella namn, d.v.s. hennes avlidne makes namn.)
 
Källa: SOU 1960:5: Förslag till namnlag. Betänkande avgivet av namnlagskommittén, s. 99.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-05-15 09:17)

361
Häradsindelning / Häradsindelning
« skrivet: 2015-05-11, 14:25 »
Enligt Jan-Erik Almqvist Svensk Rättshistoria Del I, Stockholm 1958, användes begreppet härad i Götaland på lanskapslagarnas tid, med vissa undantag. I Svealand hade domstolsorganisationen på landskapslagarnas tid ett annat utseende. Enligt Upplandslagen, Södermannalagen och Västmanna-lagen, som är yngre än Götlandslagarna, skulle i varje hundare finnas två s.k. domare, varav den ena antagligen fungerade som vikarie för den andre. Vid sidan av hundaret förekom även skeppslaget som likvärdigt tingsområde. Dalarna utgjorde visserligen ett stort hundare, men domkretsen var ursprungligen 1/3 av hundaret, en treding.
 
En gemensam benämning av tingskretsen i Götaland och större delen av Svealand infördes först 1350 genom Magnus Erikssons landslag. Almqvist skriver: Landslagens författare hade beträffande den allmänna domstolsorganisationen sökt skapa en kompromiss mellan götarätt och svearätt så till vida, att i stort sett benämningarna hämtats från Götaland och själva reglerna från Svealand. Härad och häradshövding kommo sålunda att för framtiden bliva gemensamma legala uttryck för tingskrets och domare.

362
Ekshärad / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-04-28
« skrivet: 2015-04-03, 15:48 »
Påståendet ovan att bokhållaren Lars Rolander fick ett oäkta barn i Sunne 1761 förefaller inte vara riktigt. Barnafadern kallas Jolander både i Sunne C:6 s. fol 160 v. (AID v8338.b84.s161) och i Fryksdals nedre tingslags AIa:17 brottmålsprot. § 11 (AID v107561.b271). Han återfinns också under detta namn i Sunne AI:9 uppsl. 220 (AID v13288.b229.s220)och AI:11 s. 4 (AID v13290.b9.s4).

363
Svanskog / Svanskog
« skrivet: 2015-03-27, 16:44 »
Orten heter Gaterud. Föräldrarna och Märta hittas i AI:1 uppslag 143 och AI:2 uppslag 41.

364
Det verkar inte troligt att föremålet är 50 cm eller mer. I så fall skulle brädorna i bordet det ligger på vara orimligt breda. Är föremålet 25 cm borde väl brädan som det ligger på vara omkring 40 cm bred.

365
Värmlands regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2015-03-25, 12:02 »
Enligt Fryksände AI:17a uppsl. 153 hade han tillhört Värmlands Fältjägarregemente innan han fick avsked. Han förekommer i Norra Lekvattnet från 1821 utan soldatnamn (Fryksände AI:14 uppsl. 358). Jag har inte hittat honom i någon rote 18 i generalmönsterrullorna för 1811 eller 1816, men jag tror inte att förstärkningsmanskap normalt togs upp i generalmönsterrullorna.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-03-25 12:42)

366
Haga / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2015
« skrivet: 2015-03-13, 18:12 »
Jan Fredrik Kristiansson och Ellika Carlsdotter flyttade 1744 till Stugekas i Järbo (P). (Högsäter (P) AI:18 uppsl. 280 och 369; Järbo (P) B:2 inflyttade 1944 nr 5; Järbo (P) AI:9 uppsl. 43). 1845 flyttade de till Södra Öxnäs i Högsäter (Järbo (P) B:2 uppsl. 27; Högsäter (P) B:2 uppsl. 87; Högsäter AI:18 uppsl. 357), därifrån 1846 till Bernshus i Högsäter (AI:19 uppsl. 336) och därifrån 1849 till Lurbacken (AI:19 uppsl. 357). 1851 flyttade de till Bärby Nedre (Högsäter AI:21 uppsl. 20) och 1852 till Hult i Järbo (Högsäter B:3 s. 9; Järbo (P) B:2 infl. 1853 nr 35; Järbo AI:11 uppsl. 79). 1855 fick de attest till Göteborg (Järbo (P) B:2 utfl. 1855 nr 6). Det blir ingen träff i Sveriges Befolkning, vare sig på föräldrarna eller något av barnen Göran, Carl Petter och Anna-Lisa.

367
Smålands kavalleriregemente / Kling (Klingfeldt), Gustav Johan
« skrivet: 2015-03-06, 13:06 »
Sonja, om du redovisar källan för dina uppgifter om vigsel och dödsfall blir det lättare att hitta rätt rullor att studera.
mvh
Bertil Strömberg

368
Allmänt / Dödförklaring av emigrant
« skrivet: 2015-02-24, 13:20 »
Enligt NAD finns en obefintlighetsbok för åren 1925 - 1967 reproducerad på SE/RA/83001/23/2013/80009444 80009444, men det tycks inte gå att få tillgång till den på nätet, med all säkerhet för att den ligger inom sekretessgränsen.//Bertil

369
Allmänt / Dödförklaring av emigrant
« skrivet: 2015-02-22, 16:24 »
Enligt Hackås obefintlighetsbok 1892 - 1925 s. 9 (finns i Hackås AIIa:1 s. II/9, bild 2740 i ArkivDigital) skedde dödförklaringen 70-03-18. Före 1 april 2005 behandlades frågor om dödförklaring av domstol enligt 25 kapitlet Ärvdabalken, som nu är upphävt. Hackås hörde 1970 under Jämtlands Östra domsagas häradsrätt. Handlingarna därifrån förvaras på landsarkivet i Östersund.
(Jag har tyvärr inte hittat någon länk på nätet till 25 kap. Ärvdabalken. Huvudregeln var att ansökan om dödförklaring kunde ske tidigast 10 år efter det att personen veterligen var vid liv. Ansökan kunde göras av den bortavarandes make, arvinge eller annan vars rätt kunde bero av dödförklaringen.)

370
Nya Varvet / Nya Varvet
« skrivet: 2015-02-08, 16:52 »
Hej igen Anders,
Jag tolkar kommentaren efter Robbert i 1720 års längd som fry efter Privil., jämför anteckningen för Oluf Stierngranat och Rutger von Seth.
Hälsningar/Bertil

371
Nya Varvet / Nya Varvet
« skrivet: 2015-02-03, 16:56 »
Åtminstone åren 1715 till 1720 återfinns mantalslängden för Nya Värfvet under rubriken Göteborgs Amiralitetsvärf (1715 inplacerat mellan Råda och Lundby, 1719 före Nya Älvsborg). Du hittar Robert Moffat där från 1719.
Billingen, där Nya Varvet ligger, hörde åtminstone delvis till Västra Frölunda, som låg i Askims härad. Andra delar av Nya Varvet hörde till Örgryte, som låg i Sävedals härad.

372
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-25, 09:49 »
Mårten Höffners barn:
Maria döpt. 1692-02-25 i Sillerud (C:1 s. 190) död 1692-06-12 i Sillerud (C:1 s. 252
Ernest döpt 1693-03-19 i Sillerud (C:1 s. 199) död 1722-03-04 i Stora Kil (C:4 s. 348)
Jonas döpt 1695-07-07 Mörnäs, Sillerud (C:1 s. 210) död 1716, Säby, Stora Kil (C:3 s. 164) eller 1720-04-14 i Stora Kil (C:3 s. 180)
Petter f. 1697-10-08 i Ämmeskog, Långserud (CI:1 s. 270, död 1760-01-29 i Säby, Stora Kil (C:11 s. 108)
Christian f. 1700-07-22 i Långserud (CI:1 s. 278) begr. 1720-02-14 i Stora Kil (C:3 s. 180) eller 1716 i Stora Kil (C:3 s. 164)
Maria Christina döpt 1703-05-30 i Stora Kil, begr. 1720-02-14 i Stora Kil (C:3 s. 180)
Johan döpt 1707-06-09 i Stora Kil (C:2 s. 132) begr. 1720-02-14 i Stora Kil (C:3 s. 180) eller 1716 i Stora Kil (C:3 s. 164)
Carl döpt 1710-07-10 i Stora Kil (C:3 s. 23) begr. 1720-02-14 i Stora Kil (C:3 s. 180) eller 1716 i Stora Kil (C:3 s. 164)
Lars-Gustaf döpt 1712-10-08 i Stora Kil (C:3 s. 47) död 1754-03-08 i Sunne (C:5 s. 290)
Fredrik döpt 1715-02-03 i Stora Kil (C:3 s. 92) levde troligen 1740 i Säby, Stora Kil (AI:2 s. 20)
Anna-Lisa f. 1718-09-28 i Stora Kil (C:3 s. 132) levde 1728-10-18 (Kils häradsrätt AIa:10, hösttinget 1728, § 95)

373
Höffner / Höffner
« skrivet: 2015-01-23, 17:42 »
För någon tid sedan skrev jag ett inlägg under Släktnamn/Övriga släkter/Struberg angående löjtnanten Mårten Höffners andra hustru Maria Struberg. Mårten gifte alltså om sig sedan Maria Berg och de fyra mellanbarnen dött. De yngsta överlevde ju, som framgår av Marcus Bomans inlägg ovan.

374
Människor / Skolklass eller vad..?
« skrivet: 2015-01-17, 18:41 »
Kan det vara så att fäder har tagit med sina söner till arbetsplatsen? En man i fjärde raden nedifrån håller händerna på axlarna av två pojkar i raden nedanför, som för att markera att de hör ihop. Pojken i krimmeltovan (fjärde från vänster i tredje raden nedifrån) har också en hand på sin axel. Förhoppningsvis hade rent barnarbete försvunnit från sågverken när bilden togs, så de allra yngsta pojkarna på bilden ser väl litet för unga ut för att ha varit arbetare.

375
Boställen / Kaptensbostad
« skrivet: 2015-01-13, 13:10 »
I generalmönsterrullan för Kullings kompani för 1725 har Sotlanda Storegård och Lillegård i Lena socken markerats som boställe för kaptenen (första kolumnen efter hemmansnamnen)(SVAR bildid: A0028550_00360). I Lena AI:1 sid 13 förekommer kapten Rodhin i Sotlanda(AID v55424.b11.s13). Rhodin blev (åter) kapten för kompaniet 1729-01-14 och var fortfarande kapten 1748. 1763 bodde majoren Erik Bruce på Sotlanda (Lena AI:2 s. 36, AID v55425.b23.s37). Han utsågs 1760-01-23 till chef för Kullings kompani (GMR för Kullings kompani 1767, SVAR bildid: A0028554_00308).

376
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-12-21, 13:18 »
Hej igen May,
De tidigare uppgifterna om Tobias fick jag när jag letade efter en annan person. Nu fick jag för mig att titta om jag kunde ta reda på var han bodde. Döm om min förvåning när jag ser i 1708 år mönsterrulla att andre trumslagaren hette Tobias Schultz, värvad d. 6 mars 1706. I 1712 års rulla har han ersatts av annan trumslagare. Kanske bytte han namn till Feltström i samband med att han blev volontär vid Älvdals kompani. Tyvärr framgår det inte var han bodde som trumslagare, men hans avlöningshemman var Sandviken i Frykeruds socken och Hökshult i Sunne. Jag kan inte heller hitta honom eller någon annan Feltström i rullan för Älvdals kompani 1712. God jul och lycka till med fortsatta efterforskningar.
Bertil

377
Struberg / Struberg
« skrivet: 2014-12-20, 17:22 »
Maria Struberg gifte sig den 24 juni 1722 med löjtnanten Mårten Höffner. Den 26 januari 1728 lät Mårten Höffner i häradsrättens protokoll inteckna den försäkran om morgongåva som han givit henne ”å rättan hindersdag d. 25 juni 1722”. Samma dag uppvisades hennes testamente, som blev inskrivet i Kil häradsrätts ” til mera wisso och wederbörande framdeles till efterrättelse”. (Advokatfiskalen vid Göta Hovrätt E VII AABC:49 Kils häradsrätt Vårtinget 1728, fol. 27 v. AID v180363.b710.s45)
Maria Struberg förekommer vid två tillfällen som dopvittne i Stora Kils församling, det ena d. 14 oktober 1722 och det andra d. 20 juni 1725 (St. Kil C:4 s. 28 och s. 27), men förekommer, så vitt jag vet, varken före eller efter detta i St. Kils kyrkoböcker. Efter makens död, han begravdes i St. Kil den 19 februari 1728, förekommer hon inte heller i mantalslängderna för hemmanet Säby, där Mårten Höffner bodde.
 
Är det någon som vet vem hon var?
 
En gissning är att hon på något sätt var släkt med kaptenen Jonas Stuberg, som under en period var Höffners chef vid Älvdals kompani av Närke-Värmlands regemente. Enligt Nordensvan: ”Värmlands (Närkes och Värmlands) regementes historia” del 2, andra upplagan, hette Jonas Strubergs mor Karin Esbjörnsdotter. Källangivelse saknas.
 
En annan gissning är att hon är densamma som Maria Göransdotter Struberg, från Stene i Kumla i Örebro län som gifte sig 1704-01-03. (Kumla (T) C:1 s. 73). Hon var möjligen syster till ryttaren Johan Struberg, vars mor också hette Karin Esbjörnsdotter. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/781 (1696), SVAR bildid: A0028787_00562). I vart fall förefaller hon ha varit rusthållare i Stene några år efter Karin Esbjörnsdotters och Johan Strubergs död. Hon återkommer (möjligen) till Stene och kallas då madame. (Kumla (T) AI:2 uppsl.326). Hon begravs 1751-11-10. (Kumla (T) C:2 s. 26)
 
Som sagt, bara gissningar, men det skulle vara roligt att kunna knyta ihop säcken.
Mvh/Bertil

378
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-12-20, 15:54 »
Mer om Tobias Feltström:
1707 blivit trumslagare vid Närke-Värmlands reg:te och överstelöjtnantens kompani. Sedan han tjänat där 3 år, lejde han karl i sitt ställe och blev volontär vid Älvdals kompani. 1714 fått fullmakt som rustmästare vid samma kompani. Samma år blivit furir och 1715 förare, då kompaniet marscherade från Skåne. 1717 blivit sergeant, sedan regementet kom från Norge. Deltagit i de två kampanjerna i Norge och vid Gävle och Älvkarleby. 46 år gammal 1737-11-25. Född i Schlesien. (Källa: Meritförteckningar 30 ver:a (1614 - 1799), förteckning på över och underofficerares tjänsteår och meriter vid Älvdals kompani 1734-03-15 och 1737-11-25, AID v752476a.b1530 och v752476a.b1970. Förslag på regements-, över- och underofficerares anciennitet och meriter 1752-12-16, AID v752476a.b2200.s7)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-12-20 16:22)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-12-20 16:33)

379
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Uniform
« skrivet: 2014-12-19, 18:54 »
Är det verkligen en militär uniform som bilden visar? Hatten förefaller mig vara en bicorne av den typ som bärs t.ex. av Konungens jägare, men för liten för att kunna vara en amiralshatt. Bröstbandet verkar gå åt fel håll, om bäraren inte var vänsterhänt. Både gehäng och koppel går väl vanligen från höger axel till vänster höft? Detsamma gäller väl normalt ordensband? Rör det sig möjligen om någon sorts teater-uniform? Ett skäl till min misstanke är att personen verkar vara mycket mer solbränd i ansiktet än i nacken.
mvh/Bertil

380
17) Norska / Utlämnad svensk officer
« skrivet: 2014-12-17, 10:36 »
Tack skall ni ha.
Om jag utgår från Stefan Karlssons förslag skulle det väl antagligen betyda att underofficeren med sin trupp kommenderades att föra fältväbeln och hans 4 man med trumslagare tillbaks till gränsen, sedan de avlämnat den svenske officeren, som varit ute, d.v.s. borta, längre än han haft tillstånd.
Rimligtvis har officeren varit fången, men fått tillstånd att på hedersord resa hem en tid med löfte att komma tillbaks.
Bertil

381
17) Norska / Utlämnad svensk officer
« skrivet: 2014-12-16, 18:23 »
Dokumentet i bilden kommer ur Riksarkivets ämnessamlingar. Militaria/Referenskod: SE/RA/754/1/V/6/1/M 1183/ExtraID: M 1183 och avser kaptenen Jonas Struberg, som enligt Kungl. Maj:ts beslut d. 19 januari 1718 skulle återföras till Norge. Jag skulle vara tacksam för hjälp att tyda särskilt de sista raderna i kvittensen. Mitt eget försök att tyda papperet är som följer: Anwarande underofficierer med 8ta Dragoner, och 6 Schylöpere er commendered En feltwebel, och 4 man och En Trommelslager, som har fört med sig En Kongl. Svensk Capitein, som ower hans forloff skall waere bleuen ude de der (dennem?) att (levera?) igien fry (?????) (grentzen?) igien. Achtemberg d. 18 februarii Anno 1718.


 
 
Bertil

382
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-13, 18:13 »
May, jag glömde kolla Värmlands kyrkoboksregister. Håkan Wennerberg var son till Lars Wennerberg, vice pastor och kyrkoherde i By socken (By-Säffle C:2 s. 32). Någon Anna-Stina Wennerberg finner jag dock inte i registret.  
Enligt Nordensvan: Värmlands regementes historia var Lars Wennerberg född i By 1668. Fadern var torpare. Student i Lund 1691, magister 1698. Han var regementspräst vid Närkes och Värmlands tremänningsregemente 1701, följde regementet till Livland och återvände 1711. Han blev vice pastor i By 1720 och blev kyrkoherde där 1728. Han dog den 28 september 1728. Han var gift första gången med Brita Svala och andra gången med Anna Kaarberg. Andra giftet bör ha skett före 1714, då Anna Kaarbergs första barn föddes.

383
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-13, 17:28 »
May, målet där Feltström nämns i AIa:9 s. 196 rör en dräng som anklagas för lönskaläge bl.a. på Öna. Om Feltström står det bara: ... Sven nekar till att hafva legat i den kammar der föraren Tobias Felström låg ...
Jag har inte hittat någon förare eller annan underofficer Wennerberg i Närke-Värmlands regemente. Håkan Wennerberg gifte sig med Kajsa Hellgren (änka efter Erik Uggla) i Kila 1773-02-23 (Kila CI:6 s. 35) och var mantalsskriven i Rud i Kila från och med 1774. I vigselnotisen kallas han furir.
Hälsningar/Bertil

384
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-12, 18:10 »
Tobias Feltström tycks ha varit förare också i oktober 1716, då han vistades på kaptensbostället Öna i Ekshärads socken. (Älvdals häradsrätt AIa:9 fol. 196 r., AID v66345.b209.s196.)
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-11-12 18:11)

385
05 - Yrkesgrupper, hantverk, handel och företag / Ryttare
« skrivet: 2014-11-11, 17:47 »
Hans Ulfberg (inte Ullberg) var ryttare i Livregementet till häst, Södermanlands kompani. Enligt Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/808 (1791, Södermanlands kompani nr 55, SVAR bildid A0028815_00507, dog han i Finland den 3 mars 1790. Enligt Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/806 (1785), Södermanlands kompani nr 55, SVAR bildid A0028813_00504 antogs han som ryttare den 15 mars 1782. Han var född i Värmland omkring 1760 (var 25 år vid mönstringen 1785).  
mvh
Bertil Strömberg

386
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2014-11-09, 17:40 »
Nej tyvärr,  något register har jag inte hittat.
mvh
Bertil

387
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2014-11-09, 15:18 »
Det förefaller som om alla parter bodde i Barösund, som ligger i Gryts socken. Socknen hörde till och med 1894 till Hammarkinds härads tingslag. Renoverade domböcker för Hammarkind för perioden 1725 - 1727 finns i ArkivDigital. Göta Hovrätt Advokatfiskalens arkiv, renoverade domböcker EVIIAABA:637, EVIIAABA:649 och EVIIAABA:674. I ArkivDigital betecknas arkivet Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län.

388
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2014-11-08, 18:46 »
Det beror på vad rättssaken rörde. Huvudregeln är att en tvist tas upp i den domstol där svaranden har sitt hemvist, men om saken rör brott tas den upp där brottet begåtts, och rör den fast egendom tas den upp där egendomen är belägen. Var personerna adliga, hade de privilegiet att målet behandlades i hovrätten.

389
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-08, 17:13 »
Fru Britta Bergenhielm begravdes 1736-08-10 i Ekshärad 56 år gammal (Ekshärad F:1 s. 11)

390
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-08, 16:25 »
Visserligen efter 1719, men kanske ändå av intresse.
Tobias Feldtström gifte om sig 1750-01-01 i Ekshärad med Anna Kristina Wennerberg (Ekshärad EI:1 s. 9) och fick med henne barnen Sara Britta, döpt 1750-08-05 (Ekshärad C:2 s. 162), Gottfrid, f. 1751-09-14 (Ekshärad C:2 s. 170), Anders f. 1754 (Ekshärad AI:2 s. 177) och Tobias f. 1757-02-08, död 1757-04-24 (Ekshärad F:1 s. 70)

391
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-08, 13:12 »
Föraren Tobias Feltström förekommer i Älvdals häradsrätts dombok för hösttinget 1715 (Älvdals häradsrätt AIa:9 fol. 80 r., AID v66345.b84.s80). Han anklagas för att ha ridit sönder en häst på väg mellan Sälje (i Ekshärad) och Emtebjörke.

392
Värmlands regemente / Feltström, Tobias
« skrivet: 2014-11-03, 18:29 »
Tobias Feltström var sergeant vid Älvdals kompani år 1719 och var då 28 år gammal. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719), SVAR bildid: A0028149_00462). 1721 hade hans lön ändrats till förarelön, och 1723 flyttades han till furirsindelningen vid samma kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/180 a (1725), SVAR bildid: A0028154_00369 och A0028154_00370). 1728 flyttades han på nytt till förareindelningen (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/180 b (1732), SVAR bildid: A0028155_00400), och 1736 flyttades han till sergeantsindelningen (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/181 (1737), SVAR bildid: A0028156_00350). Han avled den 18 december 1764 och begravdes 1 januari 1765 i Ekshärad. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/187 (1767), SVAR bildid: A0028162_00174, Ekshärad (S) F:1 sid. 85, AID v6429.b69.s85.

393
Äldre uttryck / Äkta - oäkta m m
« skrivet: 2014-09-14, 19:03 »
Den ursprungliga diskussionen gällde frågan om det är riktigt att säga att en person inte är en äkta bärare av ett släktnamn, eftersom personen inte har en agnatisk koppling till den person som andra bärare av namnet anser vara deras stamfader.
Som vi alla vet, är det vanligt att flera personer antagit ett visst släktnamn utan att ha någon agnatisk (eller annan) koppling till andra bärare av samma släktnamn. Mitt eget släktnamn är Strömberg. Jag anser mig inte ha rätt att påstå att personer, som härstammar från en annan Strömberg än min stamfader, inte är äkta Strömberg, och jag anser inte att de har rätt att säga så om mig. Problemet med olika släkter med samma släktnamn löstes för länge sedan av Elgenstierna i Svensk Släktkalender, som behandlar bl.a. olika släkter Strömberg med preciserande beteckningar som Närke-Sörmlandssläkten och (om jag inte minns fel) Stockholmssläkten. Sådana preciseringar kommer att behövas oftare i framtiden, inte bara p.g.a. utvecklingen av Namnlagen, utan också p.g.a. globaliseringen. Jag skulle inte vilja påstå att en ättling till reformatorn Johan Huss som flyttar till Sverige inte är en äkta Huss, men möjligen precisera att han tillhör den Böhmiska släkten Huss. På samma sätt kan det i framtiden bli nödvändigt att ange om en person tillhör den adliga ätten Braskenhielm eller inte.

394
04 Forskningsresultat, presentation av / Upphovsrätt?
« skrivet: 2014-09-04, 19:17 »
Hej Daniel,
 
Upphovsrätt gäller till dess det gått 75 år sedan upphovsmannens död. Böcker som givits ut på 1700-talet kan man alltså kopiera i sin helhet. Vad gäller 1800-talet är det säkrast att ta reda på när upphovsmannen dog, om det inte är uppenbart att det måste ha gått 75 år sedan hans död. Reglerna om citaträtt är komplicerade, så man gör säkrast att undvika citat av hela stycken av upphovsrättsligt skyddade verk. Det faktum att man anger varifrån stycket är hämtat är ingen ursäkt för att kopiera det.

395
Bouppteckningar / Bouppteckningar
« skrivet: 2014-09-04, 19:07 »
Tack Maud, det hade jag missat.

396
Bouppteckningar / Bouppteckningar
« skrivet: 2014-09-03, 17:54 »
Sök upp bouppteckningsregistret för Skellefteå tingsrätt (BouReg:1). På fol 131 v (d.v.s. baksidan på sid 131) hittar du Nils Persson, bonde,  Bureå s:n Fahlmark,  1810, FII:5, 140.  
 
Detta fungerar om du har ArkivDigital. Jag har inte hittat bouppteckningsregistret i SVAR. Om du bara har SVAR, söker du upp arkivet för Skellefteå tingslags häradsrätt i Nordiska Arkivdatabasen, går till avdelning F och konstaterar att FII:5 innehåller bouppteckningar från 1805 till 1811. Klicka på den, så får du upp en ny bild med bl. a. ordet Bild i en grön ruta. Klicka på den. Sedan får du gå igenom den volymen och se om du hittar bouppteckningen (vilken, som sagt är bouppteckning nr 140, bild 812, SVAR bildid C0102082_00812).

397
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-09-02, 18:25 »
Anders,
Det låter ju troligt.
Mvh Bertil

398
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-09-01, 19:03 »
Ur Näs häradsrätts vårting 1735, nr 20 sid 61, AID v108070.b152: ”1/6 av 2/3delshemmanet Björkås för löjtnant välborne Hr Erik Uggla som han sig tillhandlat (av) välborna Isabella Maria Moffat för en nöjaktig köpesumma a 150 daler smt? enl. saluskrift af d. 12 Martii 1733 bevittnad (av) säljarinnans söner Robort och Carl Hellgrenar och Jean Lilljebiörn dock Robert Hellgrens ??? obetagen i köpeskillingen.”
 
Jag vet inte om detta skall tolkas så att Jean Lilljebjörn är son till Isabella Maria. Man kan konstatera att fänriken Nils Lilljebjörn tidigare försökt köpa kronohemmanet Husby i By socken till skatte tillsammans med kaptenen Robert Moffat och fru Maria Isabella Moffat. (Vilket uppenbarligen lyckades, eftersom han följande år byter sin tredjedel mot Brotorp.) Näs häradsrätt AIa:12, hösttinget 1725 § 12, AID v66321.b45
 
1727 är Jon Lilljebjörn vittne på en förlikning mellan Erik Uggla och fru Isabella Maria Moffat, Näs häradsrätt AIa:13, vårtinget 1727, 26:e sidan, AID AID v108069.b16

399
Liljebjörn / Liljebjörn
« skrivet: 2014-09-01, 18:01 »
Den 18 februari 2014 citerade Anders Klarbring § 68 vid Näs häradsrätts vårting, som Anders fått av en annan forskare men inte kunnat finna i den version av domboken som finns på nätet. Den finns i lagfartsprotokollet för samma år, Näs häradsrätt AIIa:1, AID v439005.b142.

400
Färdiga / Flera bouppteckningar efter samma person
« skrivet: 2014-08-31, 13:41 »
Bouppteckningen i Piteå tingslags häradsrätts arkiv AII:29 nr 45 är upprättad i Johan Erikssons och Elisabeth Nilsdotters livstid och på deras kallelse. Syftet är att uppteckna och beskriva dels den egendom de avser att lämna sonen Nils Erik Johansson och hans hustru som lån, dels den egendom de själva förbehåller sig under sin livstid.

401
Förbundets databaser / Tillfällighetsfynd
« skrivet: 2014-08-16, 19:06 »
Jag har försökt använda tillfällighetsfynd både via sökfunktionen och registreringsfunktionen, men jag får det inte att fungera. Använder jag sökfunktionen länkas jag omedelbart till Rötters startsida, använder jag registreringsfunktionen händer ingenting. Måste jag ha särskild behörighet för att registrera tillfällighetsfynd?
 
Jag skulle också vara tacksam om det fanns en instruktion om hur man registrerar fynd. Nu har jag försökt lära mig av hur andra gjort, men jag är inte säker på att jag gjort rätt. (Kanske orsaken till att mina registreringar inte får någon effekt är att jag gör fel).

402
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-16, 18:13 »
Lönelikvidation 1755-12-18 för avlidne kaptenen Carl Höffner vid artilleriet i Finland. (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar efter 1680 serie 7 a, SE/RA/522/16/7a/21, SVAR Bildid: A0066999_00105). Det framgår inte när han avled, men dokumentet nämner att tidigare likvidationer både för tjänsten och fångenskapstiden gjorts 1729 och 1738.
 
Ansökan om likvidation gjordes på uppdrag av Carl Höffners måg rusthållaren Mellberg.
 
Denne Carl Höffner är möjligen densamme som återfinns i Lewenhaupt: Karl XIIs officerare sid 320, AID v319671a.b1630.s321.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-08-17 11:46)

403
Höffner / Höffner
« skrivet: 2014-08-14, 17:55 »
Jag håller med om att det står Klöffuer i den citerade rullan. Jag noterar att Nordensvan inte säger något om Nils Höffners härstamning. I fråga om löjtnanten Ernst (sidan 25 i första upplagan) och fänriken Mårten (sidan 16 i första upplagan) uppger han däremot att de är söner till kaptenen Mårten Höffner, även om nummerhänvisningen ifråga om Ernst är felaktig, den hänvisar till fänriken Mårten. Andra upplagan är inte mer upplysande i den här frågan.

404
Källor och arkiv / Befäl i rullorna
« skrivet: 2014-08-08, 09:16 »
Ben
Jag är ledsen, men årtalet 1732 för den aktuella rullan föll bort i mitt förra meddelande. Tyvärr är sidorna inte paginerade i SVARs version av rullan, men det är sjunde uppslaget i rullan för majorens kompani.
Hälsningar
Bertil

405
Källor och arkiv / Befäl i rullorna
« skrivet: 2014-08-07, 18:38 »
Just Närke-Värmlands regemente är svårt, eftersom det inte finns i Grill. I rullan för majorens kompani (som sedan blev premiärmajorens kompani) finns dock förtecknat vilka hemman som tilldelats officerarna som löneförmån. Furiren hade Perstorp i Viby socken och Grimstens härad, Korsgatan i Hidinge socken och Edsbergs härad och  Västertomta? i Vintrosa socken i Örebro härad. Bostället förefaller ha varit Perstorp i Viby socken. SVAR bildid: A0028155_00135. Perstorp förekommer också som boställe i 5 träffar av 7 i Ortnamnsregistret.Tyvärr kan man inte lita på att officerarna alltid bodde på sina boställen, i många fall arrenderade de ut bostället och bodde kvar på familjegården.

406
17 Juridik / Sjörätt
« skrivet: 2014-07-24, 19:18 »
1891 års sjölag:
40 §: Första st.: Inträffar, medan fartyg till sjöfart nyttjas, någon händelse som vållar skada å fartyg eller last =:= eller har genom olyckshändelse någon av besättningen eller någon ombordvarande person ljutit döden eller lidit svårare kroppsskada =:= eller har någon av besättningen begått självmord, eller har ombord yppats ett flertal av smittosam sjukdom eller något fall av skjörbjugg, beri-beri eller förgiftning, åliggger det befälhavaren dels att inom riket till kommerskollegium eller utom riket till närmast varande svenske konsul avgiva rapport om händelsen, dels ock, så snart ske kan, angående händelsen avgiva sjöförklaring.
Tredje st.: Inom riket avgives sjöförklaring inför rådstuvurätt i stapelstad ...
 
313 § Rådstuvurätt vare första domstol i mål som skall bedömas enligt denna lag.
 
Protokoll över en sjöförklaring som skett i Lysekil borde alltså finnas i Lysekils rådhusrätts och magistrats arkiv.
 
Rörde det sig om en allvarligare händelse, t.ex. om någon avled, skulle rätten enligt 317 § förordna om sjöförhör i syfte att åstadkomma fullständig utredning angående orsakerna till olyckan. Protokollet över sjöförhöret skulle enligt 321 § sändas till kommerskollegium. I kommerskollegiums arkiv kan man alltså möjligen finna dels befälhavarens rapport, dels en kopia av protokollet från sjöförhöret, om något sådant hölls.

407
Livregementet till häst / Giöthling, Esbjörn Hansson
« skrivet: 2014-07-23, 13:02 »
Ben
Det som står under Annotation är Hästen approbs, d.v.s. hästen godkänns.
Bertil

408
Livregementet till häst / Giöthling, Esbjörn Hansson
« skrivet: 2014-07-22, 18:41 »
Som framgår av rullan för 1736 godkändes Esbjörn Giötling som ryttare för rusthållet nr 15 Näsby i Arboga socken. Jag har inte kunnat hitta honom i hfl för Arboga landsförsamling, men hans företrädare Börje Forsberg förekommer i Näsby i Arboga AIa:4, uppsl. 33, AID v71695.b39.s33, (Byril Forsberg, gl Rytt.)
 
I den närmast följande generalmönstringsrullan för hela Fellingsbro kompani som finns tillgänglig i ArkivDigital och SVAR (1746) är nr 15 vakant. I kolumnen för Sista eller 1744 års mönstringsannotationer anges: Karlen liderlig, kasseras. Om detta gäller Giötling, eller om han ersatts på numret före 1744, är svårt att veta utan tillgång till rullan för 1744.  
 
I SVAR finns en rulla för 1741 för den del av Fellingsbro kompani som var kvar i landet. Där finns inte nr 15 upptaget, så rimligtvis var han kommenderad till Finland. Den rulla för kommenderingen till Finland som finns på ArkivDigital omfattar emellertid bara Livkompaniet, Majorens kompani och Södermanlands kompani. I SVAR finns rullor för kommenderingen till Finland för Livkompaniet, Majorens kompani, Roslags kompani och Södermanlands kompani.

409
Andra livgrenadjärregementet / 01) Allmänt
« skrivet: 2014-07-16, 18:10 »
I SVAR finns generalmönsterrullor för Tjusts kompani 1803 och 1806, men ingen för 1809. Närmast följande rullor är från 1817 och 1820, då kompaniet kallades andre majorens kompani.

410
Byggnader och miljöer / Vilken sörmlandskyrka?
« skrivet: 2014-07-10, 20:15 »
Det är svårt att få bilden att stämma med Östra Vingåkers kyrka, se länken http://www.katrineholmsbygden.mildmedia.se/?pg=547885428. Finns det belägg för att det verkligen är en kyrka som bilden visar, förutom den vitkalkade väggen? Männen står uppenbarligen vid en gavelvägg. Dörren till höger är rimligtvis lägre än den dörr männen står vid (om inte perspektivet är helt förvridet). Uppskattar man vinkeln på takfallet, bör takåsen vara över den dörr där männen står eller till vänster om den (om inte taket är osymmetriskt eller perspektivet förvridet). Visar bilden gaveln på långhuset i en kyrka är det mycket brett. Är det gaveln på ett sidoskepp gäller samma sak.
Bertil

411
Mag. Joh. Klefbeck är upptagen som bataljonspräst i regementsstaben i generalmönsterrullan för Västgöta tremänningsregemente till fot år 1717. SVAR bildid A0030014_00057. Han och kollegan Joh. Fortelin erhöll fullmakt av Hennes Kungl. Höghet och Senaten d. 21 febr. 1714 och konfirmation av kungen d. 3 och 14 juni 1715.

412
Franska / Dit Le Galan
« skrivet: 2014-06-21, 18:30 »
Hej Linnea,
 
Jag skulle nog hellre översätta dit med kallad. Vad le galan betyder vet jag inte, men om han kallades le galant, så var han antagligen just galant.
 
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-06-21 18:35)

413
Yrken L / Lärgosse
« skrivet: 2014-05-30, 18:45 »
Hej Marie,  
Jag kan nog inte bidra med mycket mer. Om släktingen kallas lärgosse på samma uppslag som det står Går i Schola verkar den sista upplysningen överflödig, om prästen ansåg att lärgosse var synoynym till skolelev.
Bertil

414
Yrken L / Lärgosse
« skrivet: 2014-05-30, 18:09 »
Hej,
 
För mig är lärgosse detsamma som lärpojke eller lärling, en som går i lära hos en hantverkarmästare, men jag antar att du har något skäl att anta att det rör studier?
 
Hälsningar
Bertil

415
Filipstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2015
« skrivet: 2014-04-25, 16:30 »
Ur SAOB:
HOVRÄTTS-KOMMISSARIE.
[HOVRÄTTS-KOMMISSARIE.ssg 1]
1) (numera bl. inom Göta hovrätt) benämning på person som av hovrätten antagits för att tillhandagå allmänheten vid in- o. utlämning av parters handlingar, vid bevakning av mål osv. ARNELL Stadsl. 604 (1730; efter handl. fr. 1684). BtRiksdP 1896, 2Hufvudtit. s. 12. 2NF (1909).
[HOVRÄTTS-KOMMISSARIE.ssg 2]
2) (förr) titel som hovrätten tilldelade äldre, förtjänta länsmän. SvStatskal. 1872, s. 220.
Min erfarenhet från domböcker i bl.a. Värmland är att man bara använde titeln kommissarie. De uppträdde ofta som ombud i rätten.

416
Livregementet till häst / Lundberg, Anders
« skrivet: 2014-04-15, 11:16 »
Enligt generalmönsterrullan för 1729, SVAR bildid A0028799_00566, tjänade Anders Lundberg för Bregården i Bettna socken. Enligt generalmönsterrullan för 1736 fick han avsked vid denna mönstring, eftersom han var gammal och sjuk och hade 3 blessyrer i huvudet och dessutom skjuten i armen, och därför var ur stånd att nära sig. Därför tillades han underhåll ur Vadstena krigsmanskassa för sin resterande livstid.

417
Övre Ullerud / Övre Ullerud
« skrivet: 2014-03-11, 11:11 »
När jag läste vidare i Kils häradsrätts dombok, såg jag att det hölls förnyad rannsakning i målet den 12 juni 1770 på grund av Göta Hovrätts utslag den 20 mars samma år. Även nu dömdes de till döden, och även nu skulle domslutet underställas Göta Hovrätt för överprövning (Kils häradsrätt AIa:32 urtima ting 1770-06-20, AID v107843.b143). Jag inser nu  också, att hovrättens diarier över underställda brottmål inte finns digitaliserade. Om de verkligen blev avrättade är det inte konstigt att de inte finns i död- och begravningsböckerna, eftersom de inte fick begravas.
Hälsningar
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-03-11 11:32)

418
Övre Ullerud / Övre Ullerud
« skrivet: 2014-03-10, 17:59 »
Jonas Elofsson och Lisken Jonsdotter dömdes båda till döden av Kils häradsrätt den 13 febr. 1770 (Kils häradsrätt AIa:32, kriminalprotokoll vid ordinarie vårting 1770, AID: v107843.b125). Domen skulle underställas Göta Hovrätt för överprövning, men jag kan inte hitta målet i brottsmålsrotelns register för 1770. I Övre Ullerud F:2 sid. 37 står det ju att de dog i arresten. Det låter inte som om de avrättats och steglats och bränts på bål. Å andra sidan kan jag inte hitta dem dödsboken för Karlstad 1770 eller i Övre Ullerud.

419
10) Namnbyte / Bevis till PRV, namnbyte
« skrivet: 2014-03-06, 14:54 »
Ur Sveriges Dödsbok 1901 - 2009
Telliander f. Hansson Elna
424 C
Död 23/12 1912.
Kykobokförd i Lunds domkyrkoförs. (Malmöhus län, Skåne)
Född 19/4 1853 i Håstad (Malmöhus län, Skåne)
Änka (13/10 1911)
 
Telliander, Gustaf Bernhard
424 C
Död 13/10 1911.
Kykobokförd i Lunds domkyrkoförs. (Malmöhus län, Skåne)
Född 23/1 1858 i Brosarp (Malmöhus län, Skåne)
Gift man (6/10 1900)
 
Bouppteckningen efter Gustav Bernhard bör vara registrerad vid Lunds Rådhusrätt och ge uppgift om vilka hans bröstarvingar är.
 
Lunds domkyrkoförs. EI:6 uppsl. 97: (vigselbok för 1900)
56| |Skräddare Bernhard Gustav Telliander och Elna Hansson, båda å nr 424 C|58 21/3 / 53 19/4| Båda närvarande uttog lysningen. Telliander företer domkapitlets skiljebref, genom hvilket han lösts fr. föregående äktenskap, samt afvittringshandl.| | (vigsel) Okt. 6|
Skilsmässobeslutet bör finnas i domkapitlets arkiv och kan möjligen ge en anvisning om skälet till skilsmässan.
 
Lunds domkyrkoförs. AIIa:12 uppsl. 3864:
Gustaf Bernhard Telliander | =:= |till äktenskap ledig enl. domkapitlets utslag 7/6 90 då han förklarades skild från sin förra maka
h. Elna Hansson
hustruns o.ä. son Johan Gustaf Edvin|92 13/12|Lund
” d. Svea Ingeborg|94 11/10|Lund
” s. Karl Allan Ragnar|97 7/2|Lund
Oskar Wilhelm Tiliander Ljung | dragon | 77 21/1 (inflyttad från Håstad 26/1 1900)
 
Oskar Vilhelm flyttar från Lund till Håstad 1892-02-04 (Håstad B:2 1892 infl. nr 3, Lunds domk.förs. BI:8 s. 91 nr 24) och kallas då Teliander. Efternamnet förekommer första gången i Lunds domk.förs. AI:104 uppsl. 313.
Han flyttar med sin mor från V. Sallerup (Eslöv) till Lund 1883-12-04 (Lunds domk.förs. BI:6 s. 680, nr 748, V. Sallerup B:4 s. 399 nr 177)
Mor och son återfinns i huset nr 84 i Eslöv 1882 med ytterligare en oä son, Harald Johan Stanislaus, som dör 1883-01-08.
Modern uppges Lunds domk.förs. AI:73 vara överförd till försvarslöshetslängden 1876. Någon sådan längd har jag inte hittat.
 
Lunds domkyrkoförs. AIIa:39 uppsl. 2218:
Oskar Vilhelm Teliander Ljung född 27/1 77 med hustru och barn.
Båda Sture Vilhelm Ljungs helbröder har tappat namnet Teliander/Tiliander i dödsnotiserna i Sveriges Dödsbok.
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2014-03-06 18:33)

420
Hej Gunvor,
Du menar säkert Västra Frölunda AI:9. Rimligtvis bör det finnas en dom i Askims häradsrätts dombok för 1847. Den tycks inte vara digitaliserad. Den förvaras på Göteborgs landsarkiv under beteckningen SE/GLA/11064/AIa/24.
Mvh Bertil

421
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-11-25, 18:43 »
Löjtnanten Mårten Höffners son Petter Christian, som nämns på några ställen i denna tråd, förefaller vara en sammanblandning av två bröder: Petter, född i Ämmeskog (Emmeskog) Långserud 1697-10-08 (Långserud CI:1 s. 270 nederst) och Christian, född i Långserud 1700-07-22 (samma källa s. 278).
Inte i någon primärkälla som jag sett (Övre Ullerud C:I s. 159; C:2 s. 268; Stora Kil C: s. 163, 210; C:6 s. 95, 122, 321, 335, 423; C:11 s. 108; AI:1 s. 66; AI:2 s. 20; AI:4 s. 327; Kils häradsrätt FIIa:1 s. 477; Kils häradsrätt AIa:24 vårtinget 1758 § 158) kallas sergeanten Petter Höffner för annat än Petter.  
Christian, som dog antingen 1716 (Stora Kil C:3 s. 165) eller 1720 (Stora Kil C:3 s. 180, Stora Kil C:4 s. 343) har jag bara sett nämnd vid namn i födelsenotisen ovan, och där kallas han bara Christian.

422
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-10-06, 17:20 »
Gillbergs häradsrätts dombok för hösttinget 1843 (AIa:41) § 150 och vårtinget 1844 (AIa:42)) § 89 rör en arvstvist mellan Greta Lena Höffners dotter Christina Sophia Bäckström och övriga kusinbarn till Elsa Fredrika Liljebjörn. AIa:41 § 150 omfattar bl.a. ett intyg av Stina Sophia Höffners söner L.M. och Jonas Uggla i vilket de bl.a. intgar att Stina Sophia och Greta Helena Höffner var döttrar till Anna Catharina Liljebjörn. AIa:42 § 89 omfattar bl.a. avskrift av ett avtal mellan Elsa Fredrika Liljebjörns kvarlevande kusiner undertecknat av ”Stina Sofia Höffner å mödernesidan af Anna Catrina Liljebjörn” med flera.

423
Människor / Mystisk bild från morfars farfars fotoalbum
« skrivet: 2013-08-12, 18:34 »
Märket i mössan ser ut att vara två gevär korslagda över en granat. Jag är ingen uniformsexpert, men jag tror inte att sådana mössor förekommit i svenska armén. Dessutom tycker jag inte kostymen/uniformen passar in. Bär mannen slips?

424
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-21, 16:21 »
Anders, du har naturligtvis alldeles rätt.
Bertil

425
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-21, 10:52 »
Jag har inte heller hittat någon bouppteckning efter Jonas Höffner. En sak som möjligen kan tala för Anreps uppgift är att en av faddrarna till Adolf Uggla, son till Leonard Fredrik Uggla och Sofia Christina Höffner, var herr Gustav Liljebjörn. Jag fortsätter efterforskningarna efter kapten Höffner.
Bertil Strömberg

426
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-16, 09:53 »
Tack Anders,
 
Ja det verkar ju som om Anrep har varit fel ute, vilket inte är ovanligt. Jag skall försöka få fram bouppteckningen för Jonas Höffner om den finns.
 
Hälsningar
Bertil

427
Höffner / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013
« skrivet: 2013-05-15, 17:07 »
Hej alla Höffner-sakkunniga.
 
Styckjunkaren Leonard Fredrik Uggla, 1744 - 1790, var gift med en Christina Sophia Höffner död i Höra 1836-11-11. Hon var enligt Järpås F:1 s. 1360 80 år, 4 månader och 18 dagar gammal vid dödsfallet, alltså född omkring 1754-06-23. I Anrep Svenska Adelns ättartaflor uppges hon vara dotter av en kapten Höffner och Elsa Lilljebjörn. På www.adelsvapen.com Uggla nr 100 tabell 159 uppges hon vara dotter av kaptenen Ernst Höffner och Elsa Lilljebjörn. Denne Ernst Höffner förefaller inte vara någon av de Ernst Höffner som diskuteras på denna sida. Är det någon som vet vem han är?
 
Hälsningar  
Bertil Strömberg}

428
Höppener / Höppener
« skrivet: 2012-11-11, 18:01 »
Någon bryggare Joachim Höppener förekommer inte i kvarteret Willman i kronotaxeringslängderna för Stockholm 1725, (vol 1 s. 105), 1726 (vol 1. S. 182), 1728 (vol. 1 s. 182) eller 1729 (registrerat som 1753 i SVAR, se vol. 1 s. 170).
I husförhörslängden för Jakobs församling AIa:5 från maj 1725 till slutet av 1728 återfinns inte någon bryggare Joachim Höppener. Det förefaller alltså som om det ovan nämnda köpet inte slutfördes.
 
”Handelsman och Bryggaren Joachim Höppners  änk. Christina Klingberg” avled i Adolf Fredriks församling 1766-11-19. Hon hade enligt bouppteckningen tre barn: dottern Catharina Höpner,  gift med lakejen vid Kung. Hovet Eric Stras, dottern Hedvig Höpner, gift med borgaren och snickaren Mäster Eric Bergström och sonen handelsmannen och bryggaren Carl Höpner.
Christina Höppener bodde enligt mantals- och kronotaxeringslängderna i kvarteret Dragaren 54 från 1735 ( vol 1, s. 175) till sin död. Hon var änka redan år 1735 och var vid mantalsskrivningen 1760 67 år gammal.
 
Catharina Höppner, död 1798-02-10 (Adolf Fredrik FI:5 s. 398) vigdes 1736-10-26 (Hovförsamlingen CI:3 s. 535) med Eric Johan Straas,, död 1783-12-28 (Adolf Fredrik FI:5 s. 153) och hade med honom barnen Fredrica Ulrica (Eleonora) Straas, döpt 1737-10-30 (Hovförsamlingen CI:3 s. 206) död i Adolf Fredrik 1763-05-23 (Adolf Fredrik FI:2 1763 s. 5), Eric Straas, bryggarlärling, döpt 1740-01-19 (Hovförsamlingen CI:3 s. 220),  Christina Straas, döpt 1742-04-30 (Hovförsamlingen CI:3 s. 236), Johannes Straas döpt 1744-05-09 (Hovförsamlingen CI:3 s. 252), Maria Catharina Straas, döpt 1747-03-26 (Hovförsamlingen CI:3 s. 281), Hedvig Straas, döpt 1748-06-14 (Hovförsamlingen CI:3 s. 290), Catharina Beata Straas, döpt 1749-10-30 (Hovförsamlingen CI:3 s. 303), död 1749-11-24 (Hovförsamlingen CI:3 s. 482) och Carl Joachim Straas född 1757-09-10, döpt samma dag ( Adolf Fredrik CIa:3 uppsl. 243).
 
Hedvig Höppner, död 1771-09-09 (Klara FIa:3 s. 19) hade tillsammans med sin make snickareåldermannen Erik Bergström dottern Hedvig Christina Bergström född i Klara 1746-06-14 (Klara CIa:1 s. 133), död i Klara 1774-01-12 (Klara Fia:3 s. 87) och gift i Klara 1769-06-21 med bryggaren Carl Fredrik Lundberg i dennes första gifte (Klara EI:2 s. 62).
 
Bryggaren  Carl Höppner, född omkring 1723, död 1780-08-18 i Klara (Klara Fia:3 uppslag 213), vigdes 1756-04-11 med Helena Thure, född omkring 1725, död 1786-05-12. De hade döttrarna Christina Helena Höppner, född i Klara 1757-11-22 (Klara CIb:1 s. 174), död i Katarina 1820-08-24 (Katarina FI:7 nr 413 1820) och gift 1774-09 25 med ovannämnde bryggare Carl Fredrik Lundberg i dennes andra gifte (Klara EI:3 s. 27), och Maria Catharina Höppner, född i Klara 1758-11-10 (Klara CIb:1 s. 234), gift 1780-03-19 med slaktaren Zacharias Lund (Klara EI:3 s. 77).
 
Då jungfru Fredrika Ulrica Stras var en av faddrarna vid Christina Helena Höppners dop och kungl. lakejen Eric Stras' fru Catharina Höppner var en av faddrarna vid Maria Catharina Höppners dop, är det sannolikt att barnens far Carl Höppner är identisk med Joachim Höppners och Christina Klingbergs ovannämnde son.

429
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-02, 16:31 »
Tack skall du ha.

430
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-01, 17:18 »
Tack Vincent
 
Då kanske du kan säga om jag gissar rätt när jag antar att Olof Persson i Hesmestorp och Karin Larsdotter i Ramstorp, som gifte sig samma dag som Tyr Larsson och Karin Persdotter, är Karins bror och Tyrs syster.
 
Bertil
 
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2011-05-01 17:34)

431
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-04-17, 13:17 »
Bernt Gunnarson
 
Tack igen för ditt förslag om Tor Larson i Ås. Jag ber om ursäkt för att jag blandade ihop ditt förnamn med Göran Roséns i mitt tidigare meddelande.
 
Jag har nu kunnat gå igenom kyrkoböcker och mantalslängder och tror inte längre att Tor Larson född i Ås 1668-10-18 är densamma som Tyrs Larson i Ramstorp. Jag tror nämligen att Tor Larson tillsammans med föräldrarna flyttade till Ullstorp omkring 1680 och begravdes där 1691-04-05 (H-stad C/2 s. 269) och att fadern begravdes 1693-07-30 (H-stad C/2 s. 274) i en ålder av 64 år. Skälet till min tro är att Lars Torson är mantalsförd i Ås mellan 1664 och 1679 men inte finns i Ås i 1689 års mantalslängd (1685 hittar jag inte Ås i mantalslängden). Under samma period finns ingen Lars mantalsförd i Ullstorp, men 1682-07-23 var Lars Torson i Ullstorp vittne vid dopet av Kerstin Jonsdotter i Ås (H-stad C/2 s. 57). Jag har inte heller kunnat finna någon annan Tor Larson i Hällestads socken som skulle kunna vara densamme som Tor i Ullstorp.
 
Jag är ändå mycket tacksam för att du lade ned arbete för att hjälpa mig.
 
MVH Bertil Strömberg
 
Inlägget något ändrat efter inläggsskrivarens önskemål.
/Viktoria Jonasson
Moderator Västergötland

432
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-04-14, 15:45 »
Tack för snabbt svar Göran, det kommer att vara till stor hjälp.
 
MVH Bertil

433
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-04-13, 17:33 »
Jag hänvisar till meddelandet ovan. Jag borde nämnt att jag funnit Lars Mårtenson bosatt i Ramstorp i mantalslängderna 1669 - 1695, men inte hittat någon Lars Mårtenson i Risinge dessförinnan. Tyrs Larson förekommer i Ramstorp 1685 - 1718, men kallas Tyrs Larson i Ramstorp ända fram till sonen Tyrs död 1733 (EI/1 s. 297). Alla hänvisningar till kyrkoböckerna avser Risinge församlings böcker.
 
MVH Bertil Strömberg

434
Risinge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2011
« skrivet: 2011-04-12, 18:46 »
Hej jag söker födelsetid och -plats för Tyrs Larsson i Ramstorp. Han var sannolikt född före 1670, eftersom han förekommer i mantalslängden för 1685, och bör ha dött mellan 1730 (sonen Tyrs föddes 1731-02-07 (C/3 s. 210)) och 1749 (änkan Maria Jönsdotter, som sannolikt var hans andra hustru, avled 1749-04-13 (EI/1 s. 330)). Han gifte sig 1688-10-28 (C/2 s. 84) med Karin Persdotter i Hospetorp, begravd 1714-05-17 (EI/1 s. 277) och fick 9 barn med henne. Sannolikt gifte han sig 1716-09-16 (EI/1 s. 18) för andra gången med Maria Jönsdotter i Lorstorp. Vigsellängden saknar uppgift om att han var änkling, men sådana uppgifter tycks saknas allmänt det året. Med Maria Jönsdotter fick han 5 barn.
 
Han var sannolikt son till Lars Mårtenson i Ramstorp, som begravdes 1698-08-14 (EI/1 s 257) och dennes hustru Anna Persdotter? begravd 1694-09-02 (C/2 s. 196).
 
Jag har inte lyckats hitta vare sig Tyrs eller Lars i födelselängderna för Risinge. Jag har också utan resultat sökt Tyrs i dödslängderna för Risinge, Hällestad, Vånga, Regna, Kullerstad, Simonstorp, Skedevi och Östra Eneby 1730 - 1749.
 
Finns det någon av er mycket kunniga Risinge-forskare som kan hjälpa mig, eller har jag kommit till vägs ände?
 
MVH Bertil Strömberg

Sidor: [1]