ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Olle Engvall

Sidor: [1]
1
Österfärnebo / SV: Läshjälp Österfärnebo
« skrivet: 2022-06-30, 08:55 »
En liten justering. Kerstin Jonsdotters mor hette Anna Sverkilsdotter. Anna Sverkilsdotter var dotter till Sverkil Persson från Ön Österfärnebo.

2
Linnea; Anders Hulte fanns i Konstbacken(?) 1730, A1/3 sid 13. Dock dog sonen Anders född 1726, endast en månad gammal, dödboken sid-bild- 16, så han kan du ju utesluta. Anders Andersson-den andre fadern med son Anders f 1726- fanns i Norrsjön 1730- A1/3 sid 140, där finns också en son Anders Andersson som kanske kan vara den rätte.

3
Agneta, när det gäller Fors nr 3 så verkar det som att bonden där, Jon Jonsson/Jan Jansson, är landbonde 1789/90, enligt Husförhör Österfärnebo (A1/7 sid 212). I mantalslängden 1795, sid 26, för Fors nr 3 så står också samme bonde som Landbonde (LB). I Hfl före 1784 verkar det vara en vanlig skattebonde på nr 3. Möjligen är det så att nr 3 kom i Grönsinkas ägo någon gång under andra hälften av 1780- talet. Vad gäller nr 2 så verkar det vara en vanlig skattebonde fram till runt 1800.

Eftersom det har skett ett övertagande genom köp eller att Grönsinka har kunnat göra annat anspråk på hemmanen så bör det nog finnas rättsprotokoll i domboken för Österfärnebo i frågan.

Hälsningar Olle

4
Michot / SV: Michot
« skrivet: 2022-01-13, 16:50 »
Ann-Sofi! Ja jag har också tolkat kluddet som "Masstugan". Tack för ditt engagemang!

5
Michot / SV: Michot
« skrivet: 2022-01-13, 15:52 »
Intressanta uppgifter detta om Johan Bastiansson rättsliga problem. Jag har dykt ner lite mera i urkunderna nu och vad jag kan se i mantalslängderna så står det år 1691 under Masstugan: Johan Johansson  som rubrikperson, sedan; Gamle masmästaren (utan namn) sedan; son Johan och son Jacob och pigan Sara, sammanlagt 4 personer. Detta tolkar jag som att Johan och Jacob är söner till "gamle masmästaren ".

 I födelsebok 1693, då Johan Johanssons och Margareta Jacobsdotters son Johan föds, står bland annat Rebecca Johansdotter som fadder. Än mer intressant är dock födelsenotisen 1700 då Johans och hustru Margaretas dotter Kerstin föds. Där kan jag tyda det så att fadern Johan står som masmästaren (förkortat m:ar Johan -och som det möjligen kan tydas- Michoth. Jag är dock inte 100% säker på om jag tyder detta rätt! Om det är rätt torde kopplingen mellan JB och JJ född 1665 vara säkerställd.
 ( SE/ULA/10675/C/1 sid29). (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000821_00042).

6
Michot / SV: Michot
« skrivet: 2022-01-12, 16:22 »
Beträffande Sara Bastiansdotter som eventuellt skulle ha varit gift med Gilius Classon i Ljusnarsberg så är det så att denne Guilius mycket riktigt dog i Norrsjön Ljusnarsberg 1702 Dödbok 1702 Ljusnarsberg 1702 bild 131( SE/ULA/10860/C/3). Hans hustru ska ju ha dött 1698 enligt uppgift från andra forskare. 1698 finns en "Johan Giliussons moder i Norrsjön, 74 år" (SE/ULA/10860/C/3) dödbok bild 121. Något namn på modern anges inte. Men det framstår som troligt att det är Gilius hustru. Dock måste det finnas andra källor som visar att det skulle vara Sara Bastiansdotter. Något märkligt möjligen att hon inte anges som Gilius hustru eftersom denne levde till 1702.

Jag har själv bland mina anor masmästaren Johan Johansson född ca 1665 och boende Kvistbro, som ju också anges som son till Johan Bastiansson i flera släktutredningar. JJ skulle alltså vara bror till Susanna Johansdotter. En fråga som jag där har ställt mig är vilken källa som knyter Johan Johansson född 1665 (och hans syskon), som barn till Johan Bastiansson. Kyrkböckerna är ju bristfälliga i Kvistbro församling och inte heller mantalslängderna kan visa någon direkt anknytning. Möjligen är det så att de Vallongenealogiska skrifterna innehåller närmare källhänvisningar.

7
Angående Anders Olsson i Tolvsbo, död omkring 1673. Vem var hans far?

 Anders var bror till Per Olsson i Tolvsbo och Nils Olsson som bodde i Brunnsvik Grangärde. Alla födda i Tolvsbo under tidigt 1600 tal. Fadern var alltså Olof Persson som var verksam i Tolvsbo fram till ca 1630 - talet (detta givetvis under förutsättning att min tidigare beskrivna teori om Per Olssons far är korrekt). Svaret finns i ett rättsprotokoll Tinget Söderbärke 1692. Där framgår att Per Nilsson(m.fl.) i Brunnsvik, Grangärde, har sålt sin arvsdel i Tolvsbo, en halv broderdel i Per Olssons hemman till sina syskonbarn (= kusiner) Olof och Hans Andersson i Tolvsbo. Per Nilsson var son till Nils Olsson i Brunnsvik född i Tolvsbo. Hans och Olof Andersson var söner till Anders Olsson i Tolvsbo död omkring 1673. Vid samma ting finns en försäljning där Per Nilsson säljer den andra halvparten till Per Olssons arvingar i Tolvsbo.(Arkiv Digital: Söderbärke tingslags häradsrätt (W) AIa:2 (1685-1696) Bild: 3640). Per Nilson och medarvingar förkommer även i andra rättsfall mot Per Olssons arvingar.

Sedan kvarstår ju frågan vilken modern/ev. olika mödrar till Per, Nils och Anders var.

8
Åter till frågan om vilken Torsten som var far till Karin Torstensdotter, Nils Olssons/Lars Jonssons/Olof Halvardssons hustru i Tolvsbo.
I ett rättsprotokoll från Söderbärke tingslag 1699, bild 3010 (Arkiv Digital) behandlas en tvist mellan  "Torsten Torstenson i Tolvsbo och hans syster hustru Karin Torstensdotter salig Olof Halvardssons änka...." Tvisten rör bland annat en andel i arv som brodern Torsten Torstensson hade innestående. Den 9 september 1669 nämns därvid. Torsten Torstensson var son till Torsten Larsson i Tolvsbo. Torsten Larsson dog någon gång under perioden  hösten 1667 och första halvåret 1668, enligt vad som kan utläsas av andra rättsprotokoll. Alltså Karin Torstensdotter var dotter till Torsten Larsson i Tolvsbo.

9
Sten

Ja, jag har själv sett Per Olssons och hans (eventuelle) bror Anders relation till Lars Nilsson/Nils Larsson som ett problem för min teori. Det jordbyte som skedde mellan Per Olsson och Nils Larsson indikerar att Per Olssons mor stod närmare den "Nilssläkten" och då är det relationen som syster till Lars Nilsson som ligger närmast. Nils Larsson verkar ju ha haft rätt till bördsköp till Per Olssons mors jord i något led. En möjlighet är kanske att Olof Persson var gift 2 gånger och att Per Och Anders i så fall hade olika mödrar. Några uppgifter i den riktningen har jag dock inte. Att Anders kommer in på hemmanet i Tolvsbo tillsammans med Per Olsson kvarstår som fakta. Anders hustru hette Hansdotter så det kan inte ha varit så att Anders kom in på genom sin hustrus arv, om man nu förutsätter att det är genom arv som Anders kommer in på hemmanet. Frågan om vilka som var Anders föräldrar får nog stå öppen ett tag till.

10
Sten!

Jag har en trolig far till Anders Olsson i Tolvsbo – död omkring 1673. Anders Olsson var troligen son till den Olof Persson  som innehade ¼ hemman i Tolvsbo fram till 1630-talet. Anders Olsson var därmed  bror till Per Olsson i Tolvsbo, alltså den Per Olsson som var gift med Anna Torstensdotter.

I Landskapshandlingarna för Dalarna finns under Tolvsbo en Olof Persson på ¼ hemman. Denne Olof Persson återfinns i Landskapshandlingarna under Tolvsbo i alla fall sedan 1616.

Olof Persson finns inte i mantalslängden 1642, förmodligen är han död eller möjligen skattebefriad pga. ålder. Däremot finns en Per Olsson på eget mantal. På övriga mantal upptagna under Tolvsbo 1642/1643 står arvingar till de övriga ägare som var upptagna 1630 alltså arvingar till; Lars Olsson /(Hans Olsson) respektive Carl Ersson. Per Olsson står på det mantal som Olof Persson innehade. Per Olsson finns sedan kvar på sitt mantal fram till sin död i slutet av 1650- talet.

Per Olsson hade alltså ensam stått i mantalslängden från 1642. Senare under 1640 talet kommer Anders Olsson in på samma ¼ mantal. I mantalslängden 1653 framgår att Per och Anders Olsson delar på 1/4 mantal. Detta bör vara det fjärdedels mantal som Olof Persson innehade 1630. Anders Olsson finns sedan på mantalet fram till sin död omkring 1673 och han efterträds då av sonen Olof Andersson och sedan också av sonen Hans Andersson.

Vad gäller Anders (och Per Olssons) mor så kom hon troligen från Västerby. Dock står hon inte med namn någonstans vad jag har kunnat se. Hon nämns dock i en dom som Per Olssons mor och hon innehade jord i Västerby.

Denna teori om Anders Olssons föräldrar kan prövas mot släktskapet mellan Anders Olsson och Nils Olsson i Tolvsbo, född i Tunkarlsbo. Enligt domen från vintertinget 1702 gällande en tvist mellan deras arvingar, framgår att Anders och Nils är kusiner. Hur kan då syskonförhållandet mellan i deras föräldrageneration ha sett ut?

Av andra rättsprotokoll framgår alltså att Per Olssons och därmed Anders Olssons, mor kom från Västerby.

Nils Olssons far Olof Nilsson i Tunkarlsbo var född i Västerby och han ska ha varit son till Nils Persson i Västerby. Nils mor ska ha varit dotter till Holsten Persson i Vad, så hos modern kan man inte se någon syskonrelation till Anders Olssons föräldrar.

Varifrån Olof Persson kom är inte helt klarlagt men troligen var han från Tolvsbo. Namnet talar dock mot syskonskap med Olof Nilsson och med Olofs Nilssons hustru.

Således är den möjliga relationen med teorin Olof Persson som Anders Olssons far, som gör Anders Olsson och Nils Olsson till kusiner att Anders mor och Nils far var syskon.




11
Söderbärke / SV: Söderbärke
« skrivet: 2020-09-17, 17:22 »
I den här tråden har frågan tidigare ställts av Sten Andersson vilka som var föräldrar till Per Olson i Tolvsbo. Alltså den Per Olsson som var gift med Anna Torstensdotter och far till bland andra Anna Persdotter och Torsten Persson. Möjligen har frågan lösts tidigare, men jag presenterar här vad jag har kommit fram till i min forskning.

I Landskapshandlingarna för Dalarna finns under Tolvsbo en Olof Persson på ¼ hemman. Denne Olof Persson återfinns i Landskapshandlingarna under Tolvsbo i alla fall sedan 1616.

Olof Persson finns inte i mantalslängden 1642, förmodligen är han död eller möjligen skattebefriad pga. ålder. Däremot finns en Per Olsson på eget mantal. På övriga mantal upptagna under Tolvsbo 1642/1643  står arvingar till de övriga ägare som var upptagna 1630 alltså arvingar till; Lars Olsson /(Hans Olsson) respektive Carl Ersson. Per Olsson står på det mantal som Olof Persson innehade. Per Olsson finns sedan kvar på sitt mantal fram till sin död i slutet av 1650- talet.

Min slutsats blir den att det är sannolikt att Per Olsson var son till den Olof Persson som verkade i Tolvsbo fram till 1630 talet.

Vad gäller Per Olssons mor så kom hon troligen från Västerby och finns i någon släktrelation till Nils Hansson/Lars Nilsson/Nils Larsson vilket kan utläsas ur domar från Ting Söderbärke 5 mars 1652 och September 1651.

12
Går man tillbaka till mantal 1667, 1668, 1669, 1670, 1671 så står följande aktuella i ordning;

1667, Torsten Hansson,
         Torsten Larsson

1668, Torsten Hansson
         Torsten Larsson -- Hustru

1669, Torsten Hansson
         Torsten Larsson--hustru

1670   Torsten Hansson
          Olof Torstensson

1671   Torsten Hansson
          Olof Torstensson
          Nils Olsson (Karin Torstensdotters man)

Det torde innebära att Olof Torstensson kommer in på Torsten Larssons mantal efter TL:s död. Denne Olof är helt säkert Torsten Larssons son. En möjlighet, som då skulle tala för att Torsten Larsson var Karins far, är att Nils Olsson, Karins make, kommer in på Karins arvedel efter Torsten Larsson, som i så fall skulle ha varit hennes far.

Torsten Hanssons son Olof verkar komma in senare i mantalslängderna. Troligen bor han hos sin far i början av 1670 talet. I husförhörslängd 1673 står i Torsten Hanssons hushåll en son som jag tyder som Olle eller Olov, vilket bör vara Olof Torstensson.



 

13
En detalj som faktiskt talar för att Torsten Larsson kan vara Karin Torstensdotters far är att efter Torsten Larssons död så finns Nils Olsson med hustru på mantal. Nils står i mantalslängden för Tolvsbo i ordningsföljd efter Torstens Larssons son Olof Torstensson 1671-1673, därefter 1674 står Lars Jonsson med hustru på mantalet, Lars var ju enligt vad som sagts Karin Torstenssons andre make. Karin var ju arvsberättigad efter sin far. Torsten Larsson dog 1667/68. Torsten Hansson dog ju först 1691 så där kan ju inte något arv ha varit aktuellt 1671. Närmare analys bör därför göras.
Förövrigt tror jag som Nils att Karin nog var född något år in på 1640-talet.

14
Hej. Min tanke från början var också, med stöd av rättsprotokollet, att Karin var dotter till Torsten Larsson. För tillfället har jag inte tillgång till mina anteckningar från domboksgenomgången så jag kan inte se vad som gjorde att jag ändrade mig till sannolikhetsövervikt för Torsten Hansson som far. Så snart jag får tillfälle ska jag kontrollera detta igen. Vad beträffar Torsten Larsson med dotter och måg så hade Torsten Larsson en dotter Brita som var gift med Johan Persson från Björsbo. Denne Johan verkar ha varit involverad i familjen Torsten Larsson under andra hälften av 1660 talet. Det finns också en längre diskussion här på forumet från november 2017 där bland annat Sten Andersson deltar. Den diskussionen utmynnade i att placera Karin Torstensdotter född 1640 som dotter till Torsten Hansson. / Hälsningar Olle

15
Ja, detta kan vara en möjlig far till Anders Olsson. Den Olof Andersson som finns i mantal Tolvsbo på 1670- talet, vad jag kan se från 1675, bör dock vara Anders Olssons son. Anders Olsson själv finns i mantal Tolvsbo från 1646 och framåt, tills han dör 1674. Han föregås inte av någon Olof Andersson på mantalet. Men klart är ju att en OA med hustru Hansdotter hade eller hade haft anknytning till Tolvsbo. De kan ju ha varit bosatta i annan by. Får söka vidare på detta spår.

16
En intressant notering beträffande Holsten Olsson är också att hans första hustru hette Marit Torstensdotter och kom från Tolvsbo. Denna Marit är möjligen också dotter till Torsten Hansson. Detta skulle i så fall innebära att Nils och Holsten, om de var bröder, gifte sig med varsin syster Torstensdotter. Det jordbyte som skedde skulle då ha skett inom och mellan familjerna. Det finns alltså mycket som talar för att det är "rätt" Nils Olsson alltså, han som kommer från Tunkarlsbo till Tolvsbo. För mig återstår också att om möjligt knyta Anders Olsson, som är en ana till mig, till dessa troliga bröder.

17
Karin Torstensdotter den äldre född ca 1640  var så vitt jag har kunnat utröna dotter till Torsten Hansson i Tolvsbo. Torsten Hansson finns i husförhörslängderna för Tolvsbo 1673 - 169? Han dog 1691. Karin Torstensdotter finns omnämnd i ett rättsfall rörande jordbyte, tillsammans med sin make Olof Halvardsson. I detta rättsfall figurerar också tre Torstenssöner som var söner till Torsten Larsson. ( Söderbärke  Tingslag A1a:2 1688 bild 1690) (Arkiv digital). I ett annat rättsfall 1692 nämns Karin Torstensdotter som salig Nils Olssons änka. I detta rättsfall figurerar också Anders Olsson, troligen är detta en bror till Nils Olsson. AO är bonde i Tolvsbo och finns i mantalslängderna. Han dog omkring 1674. Således bör Nils Olssons förfäder möjligen kunna sökas genom Anders Olssons. Vad gäller Karins far Torsten Hansson så var han sonson till den Olof Torstensson som var verksam i Tolvsbo fram till omkring 1615.

Torsten Hanssons släkt i Tolvsbo finns nämnd i : Bergsmanssläkter i Gamla Norbergs Bergslag av Britt Marie Sohlström (Nätupplaga).

18
Söderbärke / SV: Läshjälp
« skrivet: 2020-05-06, 16:56 »
Den Olof Torstenson som dör 1692 och då var 48 år enligt dödboken var såvitt jag har kunnat utröna son till Torsten Larsson i Tolvsbo. Torsten dog 1667/68 och han kan följas i mantalslängderna fram till dess. Sedan övertar Olof Torstensson mantalet. Olof Torstensson nämns också i ett rättsprotokoll 1686 där han nämns som Torsten Larssons son. Eftersom hustrun hette Sara bör ju den Olof Torstensson som finns i husförhör 1673 vara samma Olof Torstensson. I husförhör A1:3 sid 330 står Olof Torstenssons änka Sara.

Det fanns också en Torsten Hansson i Tolvsbo som hade en son Olof. Torsten Hansson var född omkring 1610 och sonen Olof bör ha varit vuxen på 1670 talet. Dessutom fanns det en Torsten Persson i Tolvsbo under 1660 - 1670 talen enligt mantalslängderna. Där har jag dock inte sett vilka barn som han hade. Torsten Perssons far hette Per Olsson och han var också från Tolvsbo, med tanke på detta och på namnskicket där första sonen ofta fick namn efter sin farfar, är det ju inte omöjligt att Torsten Persson hade en son Olof.

19
Ja det var ett bra tips Lennart. Sara Stina Matsdotter var mycket riktigt från Silvberg. Född 14 november 1789 i Rombogården. Föräldrar var Mats Matsson född 1751 i Rombogården Silvberg och Stina Jansdotter, som var född 1766 i Norrbärke. Sara Stina Matsdotter växte upp i Rombogården och flyttade till Norrbärke 1814. Tack än en gång Lennart för tipset.

Hälsningar /Olle

20
Tack för tips Lennart. Ska å igenom Silvberg för att se vad det kan ge.

21
Stora Tuna / Sara Stina Matsdotter född 1789 - I Stora Tuna?
« skrivet: 2020-03-19, 17:24 »
Sara Stina Matsdotter bodde som vuxen i Norrbärke och hon var gift med Anders Persson från Söderbärke. Enligt husförhörslängden för Norrbärke ankom hon från Stora Tuna 1814 (A1 7c sid 142) Hon uppges också vara född i Stora Tuna 1789. Hon bör därför ha bott i Stora Tuna i vart fall delvis under tiden 1789-1814. När hon gifter sig 1819 finns noterat att Brudens föräldrar i Stora Tuna har lämnat sitt skriftliga bifall. Föräldrarna levde således då och bör alltså ha bott i Stora Tuna. Jag har inte hittat Sara Stina, varken i födelseböckerna eller i husförhörslängderna för Stora Tuna. Finns det någon som har några uppgifter eller tips om Sara Stina? Var hon från Stora Tuna eller..?
 

22
Vilken bild/sida i födelseboken och dödboken för Österfärnebo finns uppgifterna på Anders Andersson? Var i husförhörslängden, i vilken by i Österfärnebo finns han under första hälften av 1700-talet?

23
Lindesberg / Anna Stensdotter Lindesberg
« skrivet: 2019-11-06, 14:48 »
Under 2008/2009 förekom en diskussion här på forumet angående Anna Stensdotter, änka efter Bergsfogden Lars Castensson och dotter till Borgmästaren mm Sten Andersson i Lindesberg. Frågan var bland annat vart hon tog vägen och om hon hade gift om sig efter Lars Castenssons död 1658. Jag vet inte om denna fråga har lösts senare. Vill här lämna en ledtråd som möjligen kan ge upphov till ytterligare sökning. Jag har hittat en domboksnotis i Svea Hovrätts Örebro läns renoverade domböcker EX1;e 1807 från 1676, sid 880  Nya Kopparbergs Häradsrätt, som avser "...att Nils Olofsson i Svartviken ska restituera hustru Anna Stensdotter i Guldsmedshyttan... som hon...anammat..". Tidigare noterat är ju att i vigselboken Lindesberg [CI:2, 1658-1676] finns en vigsel den 21 juli 1674 mellan Staffan Bilfält i Guldsmedshyttan och Margareta Castensdotter (bild 67). Detta kan vara Annas dotter, patronymikon Castensdotter förbryllar dock!. Möjligen någon annan relation genom Lars Castensson (Även dottern Helena som gifte sig med Mattias Spongius stod med namnet Castensdotter då hon gifte sig). Anna Stensdotter och Bilfält/Castensdotter har jag dock inte kunnat hitta under Guldsmedshyttan. Kyrkböcker finns dock först från 1688. Anna Stensdotter verkar således ha funnits i Guldsmedshyttan 1676, möjligen avliden före 1688 eller utflyttad. Om hon var gift på nytt ställer jag mig mera tveksam till eftersom hon själv synes agera på tinget. Det var ju också så att Hustru användes som beteckning även på änkor. Beteckningen Hustru Anna Stensdotter behöver därför inte innebära att hon faktiskt var omgift.

24
Allmänt / Åldersuppgifter i dödböcker
« skrivet: 2019-08-06, 10:57 »
När man släktforskar på personer som är födda före kyrkböckernas tid (husförhörslängder, födelseböcker etc.) finner man ofta i dödboken på personen en åldersangivelse, ålder vid dödsfallet. Vid dödsfallsnoteringen i dödboken kan det exempelvis noteras; 1700 död 96 år gammal, vilket skulle betyda att personen var född ca 1604. Min undring är denna; fördes någon form av födelseböcker före den kyrkobokföring som kom att gälla från slutet av 1600 talet och om det är ur denna som uppgifterna hämtas? Jag har funnit det påfallande ofta att åldern på den avlidna anges som hög, kring/över 90 år, vilket kan verka högt med tanke på medelåldern vid den här tiden. I något fall har jag också i min forskning kunnat konstatera utifrån andra uppgifter att åldern inte kan stämma, utan att den är för högt satt. Frågan blir allmän; finns det någon som har kännedom om det fanns några säkrare källor som prästen kunde använda vid åldersangivelsen. Eller var det kanske baserat på muntliga uppgifter från omgivningen? Någon som har fördjupat sig i detta?

25
Linnea,  på Riksarkivet SVAR läser du kyrkböckerna gratis, bara att logga in; https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen

26
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2019-02-18, 15:38 »
Hej

Vad gäller Nils Nilsson så har jag inte hittat några uppgifter att han skulle ha varit blind. Låter inte så troligt heller. Han var ju såvitt framgår av alla uppgifter aktiv dom dräng och torpare under hela sin livstid.

Uppgiften om att Valborg Nilsdotter var Nils syster, vilket verkar helt säkert, väcker en del frågor angående relationen till Nils Olofsson (Olsson) i Viken- som antas vara far till de båda. Valborg ska ju vara född omkring 1641 död 1741 i Norra Hörken Ljusnarsberg, om man utgår från uppgiften i dödboken. Nils Olofsson ska räknat från dödboken ha varit född ca 1618. Således fullt möjligt med en dotter född omkring 1641. Det kan ju också vara så att man har skrivit eller räknat fel i dödboken och att Valborg var född senare. Jag har dock inte funnit någon Valborg med far Nils fram till 1655 i Ljusnarsberg.

 Vad jag kan se av uppgifter om Nils Olofsson i mantalslängderna så verkar det som att han gifter sig först kring/efter 1655. Första gången jag ser honom i kyrkböckerna är 1645 då han är gudfar/testis till ett barn som döps. I mantalslängden 1642 för Ljusnarsberg, Viken, framgår att Olof Sigfridsson, Nils Olofssons far, har en vuxen son i hushållet, men ingen sonhustru. Jag har inte hittat Nils Olofsson i Vigselböckerna för Ljusnarsberg 1635-1655. Det kan ju vara så att han har varit gift tidigare och då i en annan socken än Ljusnarsberg.

Jag lägger därför ut en ny fråga; Finns det några uppgifter på Valborg Nilsdotters födelse, omkring 1641/1642 eller senare; var föddes hon, vem var hennes far? Finns andra uppgifter på henne som knyter henne till Nils Olofsson i Viken Ljusnarsberg?

Hälsningar

Olle Engvall

27
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2019-02-04, 18:12 »
Ytterligare uppgifter om Nils Nilsson har jag nu hittat i Dombok Svea hovrätt advokatfiskalen, Kopparbergs län  1709 sid 281 bild 1460. Arkiv digital beteckning; EXIe 1839, .

Här finns ett rättsprotokoll där följande framgår; Nils Nilsson i Norra Hörken har arbetat som dräng hos Nils Tomasson i 26 år. Nils Nilsson var bror till Nils Tomassons hustru Valborg Nilsdotter. Nils Tomasson och hustrun har testamenterat torpet till Nils Nilsson. Torpet tillföll därmed Nils Nilsson vid Nils Tomassons död 1708. Således kan nu Nils Tomasson uteslutas som far till Nils Nilsson. Jag har sett uppgifter i annan släktforskning att  Valborg Nilsdotter skulle vara dotter till Nils Olsson i Viken. Inte heller den kopplingen kan jag se i kyrkböcker eller andra källor. Det finns dock som skrevs i mitt inlägg 2018-08-11 uppgifter som visar på någon form av relation mellan Nils Nilsson och Nils Olofsson/efterkommande i Viken. Återstår dock att styrka relationen närmare.

Hälsningar
Olle Engvall   

28
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2018-08-11, 17:39 »
En korrigering av mitt inlägg den 3 oktober 2017. Valborg Nilsdotter född 1707 dotter till Nils Nilsson i Norra Hörken dog inte 1709. Det av Nils Nilssons  barn som dog 1709 var sonen Tomas född 3 januari 1709. (Dödbok C:1 1709 bild 141) Valborg levde som vuxen och det är högst sannolikt att det är hon som är "svägerskan Valborg" noterad i Hindric Perssons hushåll  i husförhörslängd Ljusnarsberg A1:2 sid 377, Norra Hörken. Denna Valborg är alltså syster till Maria Nilsdotter född 1702, Hindric Perssons hustru och till Barbro Nilsdotter född 1703. Troligen är det samma Valborg som längre ned på samma sida står som hustru till Petter (Persson/Pettersson).

Huvudfrågan i mina inlägg är dock vem var Nils Nilssons far. Här kan nu noteras en möjlig koppling till byn Viken och Nils Olofssongrenen; när Nils Nilssons son Tomas föds 1709 anges som Testis bland annat Per Nilsson och Anna Johansdotter i Viken. Per Nilsson kan vara Nils Olofssons/Olssons son. Dessutom hade Nils Nilsson ytterligare ett utomäktenskapligt barn Anna född 1698. Även där är Per Nilsson från Viken och en Maria Nilsdotter, även hon från Viken angivna som Testis vid dopet. Någon direkt knytning Nils Nilsson - Nils Olofsson har jag inte funnit. Ingen son Nils finns i mantalslängderna avseende Nils Olofsson Viken.

29
Söderbärke / Till vilket bruk hörde Västerbyhyttan.
« skrivet: 2018-07-07, 12:25 »
Västerbyhyttan hade så vitt framgår av namnet en hytta. Min fråga här är om Västerbyhyttan under andra hälften av 1700 talet var ett självständigt bruk, eller om det tillhörde något av de större bruken i Söderbärke. Personer med yrket masmästare, som Hans Matsson född 1737, bor enligt Husförhörslängder i Västerbyhyttan under den här perioden, men jag finner ingen särskild rubrik för Västerbyhyttan i mantalslängderna innan ca 1805.

30
Haraker / Mattias Spongius far i Haraker.
« skrivet: 2018-03-08, 15:19 »
Mattias Johanni Spongius var präst, Kaplan, i Ljusnarsberg från omkring 1680 - 1689, då han avled. Enligt Herdaminnen för Västerås stift ska han ha varit född i Spånga by Haraker, Västmanland. Födelseåret bör ha varit omkring 1650. Hans far bör ha hetat Johan och således vara från Spånga by i Haraker. I mantalslängderna för Haraker, södra Spånga finns från omkring 1653 och framåt till 1674 en Johan Göransson. I Jordeböckerna 1667 och 1675 finns en Johan Jöransson bonde noterad. I husförhörslängden Haraker 1689- sid 5 finns personer noterade, bland annat en Göran Johansson, som kan vara son till Johan Göransson. I nästa generation finns en Mats Göransson troligen son till Göran. Jag har haft en tanke om att Johan Göransson kan vara far till Mattias Johanni Spongius, men har inte kunnat hitta något som verifierar detta. Finns det någon som har uppgifter som visar eller utesluter ett samband son - far för Mattias Spongius och Johan Göransson.

31
00 - Arvsfrågor / SV: Arvsrätt - Giftorätt
« skrivet: 2018-03-02, 15:22 »
Tack för svar. Det klargör mitt fall.

32
00 - Arvsfrågor / Arvsrätt - Giftorätt
« skrivet: 2018-02-24, 17:36 »
Före 1845 hade mannen giftorätt i fast egendom med 2/3 och kvinnan med 1/3 om jag har förstått saken rätt. Gällde detta oavsett vilken av  mannen eller kvinnan hade medfört den fasta egendomen í boet vid äktenskapets ingående?

33
Linnea/Margareta

Kan tillägga att även jordeböckerna finns i SVAR - digitala forskarsalen, som mantalslängderna hittas de under specialsök. Ingår i det abonnemang man kan ta hos Svar /Riksarkivet.

34
Hej. Vad gäller Johan - Jan så är det så att säja samma namn. Jag har sett i Ljusnarsberg att man vid dopet heter Johan och senare skrivs det Jan. Jag har i vart fall 2 anor i Ljusnarsberg- far och son - från den här tiden, första hälften av 1700-talet, som först skrivs som Johan Johansson, men senare Jan Jansson. Den Jan Pålsson som du har 1743 kan alltså mycket väl vara den som är född 1718, som Johan. Det verkar ju som att Pål Matsson finns i samma hushåll 1743. Om du inte kan hitta alternativa Jan/Johan i födelseböcker och husförhörslängd skulle jag nog vara ganska säker på att det är samma Jan/Johan 1718 och 1743. Vad gäller familjens ursprung vet jag att Pål har varit ett ganska vanligt namn i Ljusnarsberg under den här tiden. Namnet förekommer bland de som flyttade in från Finland under sent 1500 -tal/tidigt 1600- tal.  För att söka familjen Pål/Pålsson bakåt kan mantalslängderna och jordeböckerna kanske ge en del, när du nu vet att du kan utgå från byn Kloten. Problemet med Ljusnarsberg är ju att husförhörslängderna börjar först 1708 och att de dessutom är ganska bristfälliga och omfattar till en början långa tidsperioder.

35
Övriga källor / Roterings och Utskrivningslängder.
« skrivet: 2017-10-24, 09:54 »
Jag söker uppgifter från Roterings och utskrivningslängder för Ljusnarsbergs socken - Nya Kopparbergs socken- fram till 1680. Jag har sökt i Västmanland, det landskap som Ljusnarsberg ligger i och i Närke, som omfattar Örebro län, till vilket Ljusnarsberg hör (Längder 1678 och 1679). Jag har inte kunnat finna Ljusnarsberg/ Nya Kopparberget där. Är det någon som känner till var man hittar Ljusnarsberg? I annat län/landskap? Under någon annan socken?

36
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2017-10-06, 10:31 »
Hej igen. Ja det här komplicerar ju frågan om Marits dödsår. Det verkar onekligen så att hon levde 1757! En annan sak som talar för att dödsnotisen 1752 inte gäller vår Marit är att hon, vår Marit, skrivs som 64 år 1748, vilket stämmer lite bättre med Marit från Långmyran i Grängesberg. Nils Nilsson var ju ett ganska vanligt förekommande namn, så det kan ju ha varit en annan som avses 1752 än den för oss aktuelle. Men var fanns då Marit Ersdotter. Hon återfinns inte i dödboken Ljusnarsberg från 1758 till 1769. Jag har också gått igenom vigselböckerna för Ljusnarsberg efter 1715 utan att finna något omgifte på henne. Hon kan givetvis ha bott i någon annan socken och dött där. En tanke är att hon kan ha bott i något barnbarns hushåll.  Detta blir dock ren spekulation! Maria Nilsdotter hade enligt uppgift 18 barn. Jag har i alla fall identifierat 16 säkra. Av dessa nådde många vuxen ålder. Marits svärson, Maria Nilsdotters man, Hindric Persson dog 1758. Kanske anledningen till att Marit inte längre kunde försörjas i hushållet och flyttade. Men spekulationer som sagt!

37
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2017-10-03, 14:29 »
Tillägg angående Nils Nilsson /Marit Eriksdotter.

Ja hittade nu Marit Eriksdotter i Husförhörslängden Grangärde A1:1 sid 103 (Långmyren, register Laxsjön). Där skrivs att Marit/Margareta var född 1682. Detta skulle innebära att hon var 17 år då hon gifte sig. Detta är ju inte omöjligt, men åldersskillnaden mot Nils Nilsson skulle då vara runt 22 år om födelseår 1660 stämmer vad gäller Nils.

38
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / SV: Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2017-10-03, 10:42 »
Hej Tina. Tack för svar. Svaret tillför en viktig pusselbit!

Nils Nilsson från Norra Hörken gifte sig alltså 1699 i Grangärde med Marit/Margta/Margareta Ersdotter.

Enligt vad som framgår av dödboken i Ljusnarsberg så dog Marit, står här som Margareta, 1752 den 5 juli (Död och begravningsbok 1746-1774 bild 30). Hon anges där vara 76 år vilket skulle innebära att hon var född 1676.

Jag kollade födelseboken för Grangärde 1676 och där finns en Margta Ersdotter född 26 januari(?) far Erik Persson i Norgovik(?). I husförhörslängden för Norgovik, men även för Långmyren 1689- finns Margta Ersdotter med och även en Erik Persson. Frågan är om det är samma personer i båda byarna. (Troligen inte enligt andra uppgifter är Margareta Ersdotter från Norgovik bosatt i Grangärde och dör 1740) I och med detta kvarstår oklarheten om den "rätta" Marit Eriksdotters födelseår.

För att sedan återgå till Ljusnarsberg så är en "hustru - änka" Marit noterad hos Maria Nilsdotters (Nils Nilssons dotter) familj, 1722-, 1730-1747 och 1748, i Norra Hörken.  Maria är gift med Hindric Persson. Jag tror därmed att Nils Nilsson var gift med samma hustru 1699- fram till dess att han dog 1715 och att änkan är den Marit som bodde hos dottern Maria.

Kopplingen Nils Nilsson - Nils Tomasson är svårare. I mantalslängden 1685 Norra Hörken bild 151 nämns Nils Nilsson för första gången med hela namnet, som jag tolkar det tillhör han samma gård - mantal som Nils Tomasson, men det ser närmast ut som om han betecknas som dräng.

1693 finns Nils med under samma gård, men inget patronymikon Nilsson. 1695- 1700 finns ingen Nils (Nilsson) noterad, men Nils Tomasson. 1701 återkommer en Nils hos Nils Tomasson. Därefter finns en Nils med hustru noterad hos Nils Tomasson och från 1709 (bild 140) är det Nils Nilsson som står för mantalet. Nils Tomasson död 1708.Det måste betraktas som högst sannolikt att den Nils som kommer med hustru 1701 är Nils Nilsson och hustru Marit Ersdotter.

En annan notering är att i Födelseboken 1692 så står det en Nils som far till en son - oäkta. Förmodligen samma Nils  som finns noterad i Mantalslängden 1693.

Beträffande Nils Tomasson så verkar det som att  han kanske var född 1641. I födelseboken detta år (c1 bild 50 sid 42) står Tomas Göransson i Norrhörken son Nils. Utifrån uppgifterna i dödboken 1708 där det står 78 år har födelseåret beräknats till 1730, vilket i så fall skulle vara fel.

Ytterligare en möjlig men ej verifierad ledtråd är en Valborg Nilsdotter. Valborg dog 1741 i Norra Hörken den 12 mars (dödbok F1 1641) Hon anges där vara 99 år och 8 månader. Även Valborg var noterad i Maria Nilsdotters familj 1722, 1730- .

När jag kontrollerar födelseboken runt 1640 finner jag en Valborg född 1642 i Norr Hörken. Fadern kan möjligen tydas som Lars Anderssons måg (C1 bild 54). Fadern måste ju ha hetat Nils. En spekulation kan vara att detta är Nils Tomassons änka. Detta förutsätter rimligen en släktrelation.

Ett litet tillägg om Valborg, Nils Nilsson och Marit Ersdotter har också en dotter Valborg född 1707 död 1709. Det verkar alltså som om Valborg finns i släkten. Valborg var ju inte heller ett så vanligt namn, även om jag har sett att det förekom då och då i Ljusnarsberg.

På något sätt verkar det alltså finnas någon längre relation mellan Nils Tomasson och Nils Nilsson, men är det far-son?

.

39
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Nils Nilsson Ljusnarsberg.
« skrivet: 2017-09-28, 12:23 »
Nils Nilsson ska vara född omkring 1660 i Ljusnarsberg och död 1715. Han bodde i Norra Hörken Ljusnarsberg och var far till bland annat Maria Nilsdotter född 21 augusti 1702 död 19 december 1774. Jag har hittills haft som teori att Nils Nilssons far var Nils Tomasson född omkring 1630 och död 1708, dödsfallet verifierat i dödboken,boende i Norra Hörken, där han verkar ha bott hela sitt liv. Denne Nils Tomasson ska ha varit son till Tomas Göransson, även han från Norra Hörken. Nu har jag stött på en alternativ linje för Nils Nilsson. Enligt en diskussion här på Anbytarforum under 2003 ska Nils Nilssons far ha varit Nils Olsson född i Viken Ljusnarsberg omkring1628 och död i Viken 1706. Jag har inte kunnat hitta någon linje genom födelseböcker, dödböcker och vigselböcker, eller husförhörslängder mellan Nils Nilsson född 1660 och Nils Olofsson född omkring 1628. Det verkar vara flera som forskar kring denna släkt. Jag undrar nu om någon här på forumet har mer detaljerade källor för kopplingen Nils Nilsson - Nils Olofsson.

Min teori kopplingen Nils Nilsson - Nils Tomasson har jag baserat på husförhörslängden för Norra Hörken 1709, där även noteringar finns tillskrivna i efterhand från Norra Hörken 1642. Sedan har jag följt mantalslängderna i Norra Hörken framåt och funnit att först finns Tomas Göransson och sedan från ca 1660 även Nils Tomasson. Tomas Göransson dör 1670, vilket verifieras av dödboken. Från 1685 finns en Nils Nilsson med. Är medveten om problemen med mantalslängder som källa eftersom de normalt inte anger någon ålder eller familjerelationer.

Sidor: [1]