ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Markus Gunshaga

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Cock, se Kock / SV: Coccius
« skrivet: 2022-07-03, 17:28 »
Inte heller det nyare herdaminnet är säker på sin sak, men argumenterar på följande sätt (Lunds stifts herdaminne, band 10, 1985, sid. 311):
 
”när han 1720 10/3 av Amiralitetskollegiet i Karlskrona voceras till e o skeppspred, uppges, att han var ’född här på orten av hederliga föräldrar’. Med stöd härav kan man förmoda, att han varit född i Karlskrona (Amir förs:s kb börjar 1693, Stadsförs:s 1769) och varit son av den då här som amir-pred tjänstgörande, sedermera några få år som kh i Fridlevstad verksamme Mattias Coccius och h h Christina Norström. Förmodandet bestyrks av att G C:s äldste son får namnet Mattias.”


2
Men oj, nu ser jag att svaret ju fanns rakt framför näsan på oss hela tiden – vid bouppteckningen i Landskrona 1808 6/12 efter tygvaktaren och postförvaltaren M. Lundegrens fru Cecilia Sophia Wejlander närvarade nämligen för att bevaka de omyndiga barnens rätt ”Moder Broderen Herr Post-Commissarien Otto L. Wejlander”. Antagligen har väl resten av släkten Wejlander alltså hunnit ”glömma bort” Cecilia Sophia och hennes barn under de trettio år som passerade mellan hennes död 1808 och broderns bouppteckning i Malmö 1838, vilket är väldigt märkligt, för detta bevisar ju utan tvekan för att Cecilia Sophia Wejlander verkligen var dotter till Nils Wejlander och Wendela Helena Güllich i Helsingborg.


3
Hej Kristina!
 
Jag kunde inte låta bli att undersöka denna familj, och även om jag inte lyckas besvara din huvudfråga så tycks släktnamnet Wejlander ha sitt ursprung i byn Vejby i Barkåkra socken.
 
Jonas Jönsson, född omkr. 1690, död 1773 7/2 i Vejby, Barkåkra socken. Gift med Sissa Nilsdotter, född omkr. 1691, död 1762 13/10 i Vejby, Barkåkra socken.
Barn:
1. Cecilia Wejlander, född 1719 (döpt 29/2) i Vejby, Barkåkra socken (”Sissa”), jungfru, död ogift 1802 27/5 i Vejby, Barkåkra socken; ingen bouppteckning i Bjäre häradsrätts arkiv.
2. Nils Wejlander, född 1722 (döpt 21/1) i Vejby, Barkåkra socken, postkommissarie i Helsingborg, död 1792 24/3 i Helsingborgs stadsförsamling, ”71 år gammal”.
3. Christina Jonasdotter, född 1724 (döpt 24/6) i Vejby, Barkåkra socken, död därstädes samma år (begr. 16/8).
4. Jöns Wejlander, född 1724 (döpt 8/8) i Vejby, Barkåkra socken, skomakarmästare i Landskrona, död 1778 7/12 i Landskrona stadsförsamling, ”53 år gammal”.
 
Släktskapet mellan dessa syskon bekräftas i bouppteckningen efter Jöns Wejlanders ogifta dotter Eva Cecilia Wejlander i Landskrona 1789 30/6, som omnämner att hennes farbror postkommissarien Nils Weilander i Landskrona inte kunde närvara och att boet därför istället uppgavs av ”den aflidnas Faders syster Jungfru Cicilia Weilander” (Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:14, 1786–1791, sid. 765), och i bouppteckningen efter Jöns Wejlanders änka Agneta Britta Brenning i Landskrona 1783 1/2 som omnämner att Eva Cecilia Weilander då bodde i Ängelholm och att skomakaren Weilanders syster Cecilia Wejlander i Vejby (Landskrona rådhusrätt och magistrat FIIa:13, 1781–1786, sid. 309).
 
Så långt allt väl, men enligt Carl Sjöströms bok Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832), 1897, sid. 380 hade postkommissarien Nils Wejlander (död 1792) och hans hustru Wendela Helena Güllich (död 1777) två söner som studerade vid Lunds universitet, nämligen Otto Leonard Wejlander (1766–1827) som blev postkommissarie i Helsingborg med postdirektörs titel och Magnus Didrik Wejlander (1768–1838) som var provinsialläkare i Malmö. Den yngre av dem dog tydligen barnlös, så om Cecilia Sophia Wejlander också var en dotter till postkommissarien Nils Wejlander borde ju hon eller hennes barn ärvt honom – men tyvärr sägs Magnus Didrik Wejlanders närmaste arvingar vid bouppteckningen 1838 9/4 endast vara hans avlidne broders postdirektör O. L. Wejlanders barn och avlidna systern Helena Johanna Wejlanders barn i äktenskapet med handlanden J. Liedberg (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:84, 1838–1840, sid. 3814).
 
Frågan är ju då om Cecilia Sophia verkligen inte var dotter till Nils och Wendela, eller om hon och barnen saknas i Magnus Didrik Wejlanders bouppteckning av andra skäl? För som du säger är det ju lite väl många indicier som pekar åt det hållet (födelsenotisen 1769, kopplingen till postverket, namnen Nils och Wendela på Cecilia Sophias barn osv.). Jag ser dessutom att vid dopet av Mattias Lundegrens dotter Vendela Juliana i Varberg 1794 är en av faddrarna mademoiselle Helena Juliana Veilander – alltså postkommissarien Nils Wejlanders dotter med samma namn, född 1771 24/10 i Helsingborg.


4
Fundahn / Fondahn / SV: Fundahn / Fondahn
« skrivet: 2022-07-01, 19:58 »
Två tillfällighetsfynd ur Skytts häradsrätts dombok 1709 (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:89, opag.) som kanske kan bidra med ny information om Fundahn-släkten i södra Skåne:
 
Skytts häradsrätts dombok 1709 26/1.
”Såsom framl:ne Mathiæ Fundans arfwingar hafwa hoos HäradzRätten anhållit om wederbörligit och laga witnesbörd angående dheras förwant- och skyldskap med förenämbde dheras framl:ne Sahl: Broder och Morbroder Mathias Fundan, sampt till HäradzRättens närmare effterrettelse ingifwit en H:r Kyrckioherdens uthi Dahlkiöpinge försambling Wählärewyrdige Johannis Wanzonij d. 20 Januarij sidstl:ne uthgifne attest, som ock jembwehl är tillijka underskrifwen af twå ärliga och hedersamma Män Mårten Jpson uthi Gislöf sampt Lars Pärson uthi Fiälingzlöf och innehåller att Klåckaren uthi Kneslinge och Giärsåhs församblingar Axel Swenson Fundan, sampt snickaren uthi Trelleborg Mest:r Anders Swenson Fundan tillijka med hustru Karin Swensdotter Fundahn jämpte Marina Swensdotter Fundan som med döden afgångne är och har lembnat effter sigh twå söhner och twå döttrar, äro alle förbem:te Mathiæ Swenson Fundahns rätta syskon och systerbarn; Fördenskull och emedan allmogen tillijka med Häradetz edswurne nämbd sammaledes wiste om dhenne förberörde skylldskap att intyga; Altså warder härmed alt sådant wederbörandom till säkert bewijs under Ordinarie dombhafwandes och Skiutz Häradz wanlige Signeten bekräfftat.”
 
Skytts häradsrätts dombok 1709 4/6.
”Snickaren uthi Trälleborg Mest:r Anders Fundan kom för HäradzRätten och beklagade sigh huruledes dhet wid sidstl:ne WinterTing af HäradzRätten uthgifne Attestatum angående dess och dess medarfwingars skylldskap med dheras Sahl: Broder och Morbroder Mathias Fundan hwilken skall genom döden wara afgången uthi Kiöpenhambn, icke skall blifwit wid dheras arfs uthfordrande attenderat af dhen orsak, att uthi samma Attestato ey äro uthnämbde förbem:te Mathiæ Fundans sampt dess syskons förälldrar. Så ehuruwähl HäradzRätten nogsampt befinner att dhet attestatum som allaredan och wid sidstl:ne WinterTing d: 27 Januarij 1709 fullkommel:n och inför hela wärlden uthan gensäyelse kan intyga framledne Sahl: Mathiæ Fundans skylldskap med dess bröder och systerbarn hwilka äro effter all Landz och wärdzlig Rätt sedan ingen uthi ascendenti vel descendenti linea, mehra finnes, närmaste och owedersäyelige arfwingar effter framl:ne Mathias Fundan, lijkwehl på dhet att icke omtallde arfwingar må skee något motstånd angående dheras arfsRätt i anseende därtill att icke Mathiæ Fundans och dess syskons föräldrar äro uthi förberörde attestato nämbde, fördenskull har HäradzRätten funnit för Rättwijst att betyga dhet Sahl: Mathiæ Fundans föräldrar hafwa i Lifstiden warit Swän Matzson Fundan så och hustru Johanna Andersdotter boende uthi Gislöfs by wid Trälleborg, af hwilka dhen förra är genom döden afgången d. 6 Januarij A:o 1693, och dhen sennare Moderen, nembl:n död blifwen åhr 1697, hwilket alt wederbörande till Laga säkerheet jämpte dhet förra Attestatum betygat warder.”
 
Dessa notiser ger alltså följande familjebild:
 
Sven Mattsson (Fundan), klockare i Dalköpinge och Gislöv, död 1693 6/1 (sannolikt i Dalköpinge, där han är mantalsskriven 1691 och vars församlings död- och begravningsbok börjar 1719). Gift med Johanna Andersdotter, död 1697 (sannolikt i Dalköpinge, där död- och begravningsboken börjar 1719).
Barn:
1. Mattias Fundan, var död barnlös före 1709 26/1 i Köpenhamn.
2. Axel Svensson Fundan, var 1709 klockare i Hjärsås & Knislinge.
3. Anders Svensson Fundan, var 1709 snickarmästare i Trelleborg.
4. Karna Svensdotter Fundan, var död före 1709 men efterlämnade barn.
5. Marna Svensdotter Fundan, var död före 1709 men efterlämnade barn.


5
Hej Andreas!
 
Jag instämmer i din transkribering och bekräftar att du läst rätt på ”skohla blifwa hoos”, och kan bara tillägga att det skriftliga betygandet upprättades ”d:n 27 Junii sidstwekne” samt korrigera ”Contante penningar efter då gående valeur…”.


6
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Tomas Friberg
« skrivet: 2022-06-23, 13:31 »
Två tillfällighetsfynd rörande trumpetaren Thomas Fribergs familj ur Rönnebergs härads dombok 1758 och 1763:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1758 17/10 § 2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:20 (1758–1763).
”Efter laga stämning kiärar wälborne herr Capitan Lundebergz[sic!] wägnar des swåger nämbdemannen wälförståndige Påll Ohlson i Tullstorp till samtliga afledne nembdemannens Knut Bängsons arwingar…”.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1763 4/3 § 30; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:20 (1758–1763).
”Till Rätten ingafs en Disposition af fölljande innehåll.
Jag hafwer tillförene igenom bref till Mina 3ne barn neml:n Bengt, Anders och Botilla Friberg, utaf moderlig kiärlek tillagt dem alla lika del i RusthålsHemmanet N:o 1. utj Rönneberga By och Assmundtorps socken, och som jag till bemälte mina Barn, uplåtit besagde Hemman, utan at deruti tilläggia min yngsta doter som jag med min nuwarande man, hafwer sammanaflat någon del, eij heller för mig sielf något förbehållit, hwarken för giftorätt eller Testamente, som mig gifwit war och än mer at jag utbetalt till mina stiufbarn, den del de effter wederbörligit skifte efter sin fader, uti besagde RusthållsHemman tillagt Blef; och som mine förbemälte barn, om utlösande till hwarandra, eij utom men åtgiärd öfwerenkommit, så skall älsta sonen Bengt Fribergh, som Hemmanet nästa Lördag får tillträda, gifwa till hwardera sine syskon Fyrahundrade dlr Srmt neml: så fort han mäcktar sig besagde Summa afbörda och till dem utbetala, men them wara förbudit at twinga honom gårdarne än han förmår, eij eller skola de hafwa magt at af besagde utlösningz Summa någon ränta af honom fordra, åtminstone intet uti min lifstid, hälst de eij förenar wäl efter min död, det med fog kunna begiära.
     Denna min giorda Disposition förmodar iag, at mina Barn ställa sig till hörsam efterlefnad, så wida de sig der utaf willja beqwäma, hwilket med egenhändigt namns underskrift besannas. Queggen d: 9. Sept: 1760.
                                                                                      Agnetha Lindeberg
                                                                                       (L. S.)
Denna min kiära hustrus giorda Disposition till sina kiära Barn, som äro mina stifbarn, skall af mig nu och framdeles klanderlöst och opåtalt få förblifwa som med egenhändigt namn och Sigill samt goda mäns underskrift besannas.                                                                                                                                     
                                                                                                            F: Lindebergh”.


7
Glumslöv / Släktutredning från Glumslövs socken 1767
« skrivet: 2022-06-23, 13:05 »
Tillfällighetsfynd av en släktutredning från Glumslövs socken 1767, ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1767 16/12 § 52 (Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:22, 1767–1769):

”För HäradsRätten upter Fiskaren Oluf Jacobsson från Åhlaboderne, Probstens och Kyrkoherdens Högährewördige och Höglärde Magister Herr Jacob Wilh: Faxes, honom meddelte betyg af innehåll som följer: Ψ
Hwarjemte, uppå förenemde Oluf Jacobssons anmodan, Nemdemannen Wälförståndige Anders Nilsson från Glumslöf, 66 år gam:, för rätten framträdde och ojäfwug, med Hand å Bok beEdigade sandfärdigheten af dess utlämnade betyg, som sålunda lyder: H
     Öfwer föregående warder, uppå begäran, genom Utdrag af domboken, bewis meddelt.


Ψ
Emedan Fiskaren Olof Jacobsson i Åhlaboderne på sin Hustrus Elna Hansdoters sida förmenar sig til något Arf i Dannemark efter En therstädes Afliden gammal man wid namn Ola Svensson, som skulle wara Broder åt Hustru Elna Hans doters Fadermoder, jämte några flere slägtingar, hwilcka bo och wistas i Dannemark, wara berättigad, och för then ordsaken om sin slägt begärt upplysning af Glumslöfs Kyrkjo-bok: så warder alt ther ljus, som thärutur ärnås kan härmed meddeladt, neml:
     1:o Ola Svensson, efter hwilcken arfwet faller, finnes icke i Kyrcko-Boken, förmodeligen af then ordsak, at Han warit född för 1689, med hwillket årtal Kyrcko-boken begynner. Men som Hans Fader skola hetat Sven Svensson, så befinnes at en Man af thetta namn bodt i Glumslöf och
     2:o Åhr 1689 then 6 Octob. hafft en doter til Dopet, som blifwit kallad Karna.
     3:o Åhr 1691 then 16 Aug. har äfwen Sven Svensson låtit döpa en doter, som nämnde Cissa.
     4:o Åhr 1697 then 6. Jan. döptes en Sven Svenssons från Nedra Glumslöf doter och blef nämd Ingar.
At föregående af Glumslöfs Kyrcko-Bok riktigt är utdragit, intygas af Qwistofta then 7. Decemb. 1767.
                                                                                                                    Jacob W: Faxe
                                                                                                                    Pr. och K:herde härstädes.

H
Uppå anmodan warder härmed til bewjs meddelt, at en gammal man som bodt i Helsingöhr och nu skal med döden wara afliden, wid namn Ola Svensson, är Barnfödd här i Nedra Glumslöf, hwars Fader war åboen Sven Svensson på N:o 12.
     Denna Sven Svensson hade effter sig ägta Barn Fyra stycken, en sohn wid namn Ohla, som nu är död i Helsingöhr, Barnlös, Äldsta doteren Elna, som blef gift med en man här i byen heta Ola Hanson, hwilken är död för 30: års tid tilbaka, och lemnat effter sig 2:ne söner och 2:ne döttrar, äldsta sonen Jöns Olson är död Barnlös, Andra sonen Hans Olson äfwen död, men lemnat efter sig 2:ne söner och 2:ne döttrar som ännu lefwer; hennes äldsta doter Elna är nu gift med Fiskaren Ola Jacobson i Åhlaboderne och Glumslöf sockn, andra doteren Boel och äldsta sonen Per äro ogifta och tjenar på Hvéen, samt yngsta sonen Ohla, är Ryttare för Rydebecks Tegelbruk.
     Andra doteren Elna och tredje dito Sissa äro flytte til Dannemark och der warit gifta, men äro begge döda och hafwa begge barn efter sig, hwarom icke widare kundskap är, än at Sissa har en sohn wid namn Ola Larsson som skal tjena i Helsingöhr.
     De öfrige uti utdraget, af Glumslöfs Kyrckio-Bok nembde Sven Svenssons Barn, weth jag ingen underrättelse om at gifwa tilkiänna.
     At detta är sanfärdigt och min Sahl: Fader Nils Hanson warit nästa granne til afledne Sven Svensson, och således har mig ganska wäl bekant at med denna släckt är så beskaffat som förmält är, intygas under Edelig Förplicktelse. Nedra Glumslöf d. 16 Decembr: 1767.                   
                                                                                                                   Anders Nilson
                                                                                                                   Nämndeman”.

8
Torsåker / SV: Torsåker, AI/3 (1797–1814)
« skrivet: 2022-06-18, 16:03 »
Nej, den anteckningen var inte helt lättläst, men mitt försök ser ut såhär:
 
”Enkan Lisa Pehrsdr
har lofwat […]
arbet[…]
om stor[…]
Blef h[är an]tag[en?]
1805 [med förbe?]håll
at ej [be]gära fat-
tigdel”.
 
Anteckningen tycks alltså handla om familjens försörjning. Tyvärr är stora stycken i mitten oläsliga, men jag tolkar det som att änkan Lisa Persdotter (vem hon nu är?) har lovat att försörja familjen (genom att låta dem arbeta hos henne?), och därmed skulle de inte begära fattigdel (alltså fattigunderstöd av socknen). Då det rör socknens ekonomi och fattigmedlen bör det finnas någon anteckning om detta ärende i Torsåkers sockenstämmans protokoll runt 1805, som finns bevarade i Torsåkers kyrkoarkiv, volym KI:1 (1769–1831).


9
Hej Gudrun!
 
Ja, fuktskadorna i kanterna och vecken gör tyvärr att en del text blir nästintill oläslig, men mitt försök till transkribering ser i varje fall ut såhär:
 
                                                         ”Kongl. Majsts
Min Allernådigste Konungs och Herres Tro Man, Lagman och Häradshöfding öfver Öland[………]
Jag Fredric Adolph de Berg, Gjör wetterligt: Att år efter Christi Börd Ett Tusende Åttahundrade [och]
det Tolfte den nittonde dagen i Junii Månad,då jag förrättade Laga Sommar Tinget med Ölands Södra
Mot uti Färjestaden, meddeldte HäradsRätten Laga Fasta å de Tre TrettioTvåendelar af Krono[skattehem]-
manet N 23. Lenstad, belägit i Algutsrums Härad och Thorslunda Sochn, som Jöns Andersson och
hustru Carin Wessman försåldt till deras son Sven Jönsson Källman för Etthundrade Fem[…]
Fem rd:r 26 ß:r 8 rst:n Banco, enligt bewittnad afhandling den 27. Martii 1811: Och som 3:ne […]
Laga Uppbud härå blifwit meddeldte den 6. Junii, den 25. November sistberörde och den 6. Febru-
arii innewarande år, samt Laga Stånds[…] jämlikt Kongl. Förordningen den 13. Ju[…..…]
1800. klanderfritt framflutit; altså dömde jag med Nämnden denna åtkomst för fast-
stånden och icke återgången; I följe hwaraf ofwannämnde Tre Trettiotvåendels Mantal
kronoskatte N 23. Lenstad, med alt hwad [………………] lyder eller för[………………]
[…………] kan, Sven Jönsson Källman tillerkänns, att för sig, Hustru, barn och arfwingar
såsom sin wälfgångne egendom nyttja, bruka och behålla; Fördrista sig derföre ingen […..]
Fastedom qwällja wid den Bot Lag förmår. Sådant bestyrkes jämwäl af Motets tilstädes
warande Nämnd: Och warder till yttermera wisso med mitt Namns egenhändiga unders[krift]
samt Motets och egit Insegel bekräftadt; Som skjedde – år och dag förr skrifne.
          På HäradsRättens och Häradshöfdinge Embetets wägnar.
 
                             F: Ad: de Berg.”


10
Vad roligt att listan kunde bidra till att lösa gåtan kring en av ”dina” ryttare, Christer! Jag har samma erfarenhet som du, för luckorna i militärrullorna under det kaotiska nordiska kriget gör det svårt att följa ryttarna och soldaterna steg för steg, så dessa listor ur Lunds domkapitels arkiv var en trevlig överraskning. I en av listorna fann jag för övrigt lite oväntat en ana som jag sökt länge, en soldat som saknas i hemsocknen Odarslövs dödbok 1708–1713, vilket fick sin förklaring i en lista från 1711 i domkapitlets arkiv, som avslöjade att stackaren tydligen insjuknade i pesten och dog i Stralsund kort efter att regementet skeppades över 1710. :-\


11
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-06-07, 18:44 »
Anna: samma här! Jag fann också många bekanta orter i antavlan, och en del namn lät särskilt intressanta, men något släktskap dök aldrig upp - åtminstone inte så långt som jag lyckades komma i antavlan. Fast vi kanske är släkt med utrikesministern längre bak, man vet ju aldrig!  :D
 
Paul: vad roligt att du fann en släktkoppling i antavlan! Jag trodde först att även jag var släkt med utrikesministern via denne Jöran Hellberg, men det visade sig att hans namne (som gifte sig med en av mina anfäders systrar i grannsocknen Genarp) sedermera flyttade till Landskrona, och utöver den ovanliga namnkombinationen Jöran + Hellberg i Genarp-Gödelövs pastorat tycks det inte finnas någon gemensam nämnare mellan de båda herrarna.  ;D


12
Hej Marianne!
 
Ja, detta var verkligen ett intressant fynd, och lite oväntat, för de flesta biografierna i Bergströms böcker om svenska tulltjänstemän är kortfattade och ganska "torra". Jag håller tummarna för att uppgifterna kan hjälpa dig på traven, och bidra till att länka ihop Catharina Elisabeth med kompaniskrivaren Jonas Hall och bröderna Phalén! ;D


13
Alfta / SV: Läshjälp Alfta(X) AIIa:7a sid 136 rad 2
« skrivet: 2022-06-07, 18:36 »
Hej igen Per-Olov!
 
Vad bra att min tydning av ”invalid” gick att bekräfta i andra källor! Ja, det måste varit en rejäl skada eller dylikt om det påverkade arbetsförmågan i så hög grad att han beskrivs som invalid, så man undrar ju vad som hade hänt. Jag funderar på om det kan finnas bevarade handlingar från försörjningshemmet, eller om någonting nämns i de kommunala handlingarna? Tyvärr omnämns väl inga årtal vad jag kan se, men det är kanske ändå möjligt att finna något i Ovanåkers kommunarkiv där dåvarande Alfta kommuns arkiv bör ha hamnat, om jag förstår rätt.


14
Morup / Paulina Pålsdotter i Komleryd, Morups socken (1756)
« skrivet: 2022-06-06, 23:57 »
Tillfällighetfynd rörande Paulina Pålsdotter som 1756 bodde i Komleryd, Morups socken tillsammans med modern Elna Eliasdotter och styvfadern Lars Magnusson. Det kan anmärkas att Paulinas far drängen Pål Jeppsson (född omkr. april 1717) dör 1741 22/5 i Övra Glumslöv i Glumslövs socken i Skåne, där även dottern Paulina föds postumt 1742 3/2, samt att Elna Eliasdotter är änka i Nedra Glumslövs by då hon gifter sig 1744 11/3 i Glumslövs socken med skräddaren Lars Magnusson.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1756 16/6 § 6; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.
”S: d: För Rätten framkom hustru Ellna Eliassons dotter från Halland Kommelär by by och Moruppe Socken begärandes få blifwa förordnat till förmyndare för sin dotter Påulina Påfwels benämd, samt tillstånd att lyfta dess, hos förmyndaren Giästgifwaren Wälacktade Jöns Persson i Glumslöf innestående FäderneArf en summa Ett Hundrade Tiugu Tre dahler Silfwermynt, jämte siu Års Ränta; häruppå företrädde Giästgifwaren Jöns Persson, och bestrider Ellnas  begiäran, och skall han eij såsom Förmyndare med godt samwete och säkerhet för Påulina utlemna till Ellna något arf hälst hennes tillstånd är obekant, och hon icke någon gilltige bewijs om sin förmögenhet eller skickelighet företedt, och skall han eij eller kunna sättja någon lit till en cautions skrifft honom från en Herre wid namn Clæs Hierta blifwit tillsänd, emedan han honom icke kiänner, warandes förenämde Caution och fölljande innehåld.
     T: T: Min nu underhafwande Lars Magnusson låtit mig se ett bref ifrån Giästgifwaren angående det arf som dess K: Stiufdotter Paulina Påfvelsdotter skall hafwa uti Skåne, efter dess Sahl: Fader Påfvel Jepsson och skal sielfwa Capitalet wara Ett Hundrade dahl. S:rmt samt 7. Års innestående Ränta; Nu finner iag äfwen af bemälte bref at ofwanb:te flicka åstundas skulle komma neder till Skåne och där på sin födelse ort förblifwa, men det har flickan ingen lust till, utan har fästat större hop och lust för denna orten, och täncker här blifwa sin öfriga liufstid…”.


15
Fortsättningen på den ovanstående arvsfrågan finner man i Rönnebergs häradsrätts dombok 1755 11/6 § 39 (Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.):
 
”S: d: anmäler sig förr rätten gamlafolken Jöns Anderson och des hustru Gunnela Pers dotter uti Qwistofta andragandes huru som then förras Broder Anders Anderson Lunnegard för en tjd sedan uti Dannemark med döden afgåt och al dess qwarlemnade ägendom dem såsom närmaste arfwingar tillfaller men som the äro gamla och redan til åhren, så förklara de nu införrätta at de uti samma arf eij nägon dehl hafwa wilja, utan alt hwad thenna aflidne efter sig lämnadt warder skänkt och gifwit till theras dotter Beata Jöns dotter och mågen Måns Torsson hwilka nu uti Dannemark wistas blifwandes detta tillföllje derå uppå begjäran genom utdrag af Protocollet till behörig bewis meddelat.”


16
Övriga släkter - P / SV: Palumbus
« skrivet: 2022-06-06, 17:01 »
Hej Johannes!
 
Stort tack för dessa uppgifter, som jag inte kände till sedan tidigare! Det är tyvärr ganska tunnsått med information om Benjamin Palumbus’ levnad innan han kom till Lund, så dessa brev låter som ett fint tillskott till biografin. Jag ska undersöka breven nästa gång jag besöker Stockholm, ännu en gång stort tack för att du uppmärksammade mig på detta!  :)


17
Farhult / SV: Farhult
« skrivet: 2022-06-05, 13:56 »
Rörande Anders Olssons och Bereta Jönsdotters barn i Farhults by, sannolikt födda omkring 1660- och 1670-talet, se detta inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=186552.msg1621406#msg1621406.


18
Tillfällighetsfynd rörande bonden Jöns Andersson i Kvistofta by, som levde 1754 och väl är identisk med den JA som dör i Kvistofta by 1756 4/3, nittio år gammal (alltså född omkring 1666) (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1754 18/6 § 13; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.):

”Framträdde för Rätten, såsom Frällse Bonden uti Qwistoffta, Jöns Anderssons, hwilken medelst åkommen siukdom är hindrad sig sielf inställa, laga ombud giestgifwaren Jöns Persson i Glumslöf, begiärandes at thess medhafwande wittnen Per Jönsson uti Wijakiöp ock Farhult sockn, samt Per Sånasson i Rya och Qwistoffta sockn, måtte tillåtas med Ed sin wittna ock intyga, at Jöns Andersson är rätter ock endaste arfwinge till dess i Kiöpenhamn boende ock för kort sedan afgångne Broder Anders Andersson Lundegård. –
     Ock som TingzRätten wid effterfrågan inhämtade desse Personers goda frägd ock ojäfacktighet, ty lät TingsRätten dem med hand å Bok then wanliga wittnes Eden aflägga hwareffter the samma sedan the om Edens wickt ock wärde blifwit warnade, hwar för sig giorde fölljande berättelse.
     1:mo Per Jönsson 74 åhr gammall, berättar at han kiänner Jöns Andersson, jämwäl tillförne kiänt hans föräldrar nembl: fadren Anders Ohlsson ock modren Bereta Jönsdotter i Farhult sockn ock By boende, hwilcken för ohngefär 50. åhr sedan aflidit och effter sig lämnat 3:ne Barn sönerne Jöns Andersson ock Anders Andersson samt dotteren Anna Andersdotter, af hwilcka Anders Andersson sig för 30 eller 40 åhr sedan ohngefär till Kiöpenhamn begifwit, men dottren Anna är för 18 åhr sedan utan Bröst arfwingar aflidit, är således Jöns Andersson then i Kiöpenhamn afdöda Anders Andersson helbroder samt thess endaste ock närmaste arfwinge, så wida Anders Andersson utan arfwingar aflidit.
     2:do Per Sånasson 72 åhr gammal, instämmer uti enahanda berättelse med förra wittnet.
Hwilcken föregående wittnens berättelse äfwen en del Nemden intygade, som genom utdrag af domboken sökanden till bewis lämnades.”


19
Asmundtorp / Trumpetaren Thomas Friberg
« skrivet: 2022-06-05, 13:52 »
Angående trumpetaren Thomas Friberg i Asmundtorp (död före 1752), se denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=20779.msg313673#msg313673.


20
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / SV: Tomas Friberg
« skrivet: 2022-06-05, 13:45 »
Tillfällighetsfynd rörande trumpetaren Thomas Fribergs familj i Rönnebergs härad 1752 (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 8/2 § 66; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18, opag.):

”Hos tingzrätten låter wälädle Herr Capitain Fried: Lindeberg genom nemdemannen wälförståndige Knut Bengtsson i Rönneberga anhålla, at såsom han ärnar sättia däss stiufsåhn Anders Friberg till något handwärk, det tingzrätten wille bewilja honom behörigt bördsbref, hwilket tingzrätten fann skiäligt bifalla, och emedan äfter undersökning genom nemden och närwarande menighet intygades, at förenemde Anders Friberg, nu fiortion år gammal, är barnfödd här i häradet, Asmuntårp sockn och Rönneberga by af ärliga ächta föräldrar som war fadren afl: trumpetar Thomas Friberg och modren Agnis Olofsdåtter, som nu är gift med Herr Capitain Lindeberg, fördenskuld kan tingzrätten eij annat, än lemna bemelte Herr Capitains stiufsåhn förenemde til bewis, så wäl om des goda frägd, som ährl. födelse, genom utdrag af domboken under wanlig verification.”


21
Orup / SV: Orup
« skrivet: 2022-06-05, 13:42 »
Här kommer ett intressant tillfällighetsfynd ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1751–1752, där man inte bara får veta att frälseinspektor Michael Orup var kusin med kyrkoherden Corvins döttrar i Bårslöv, utan även att han drack te, att hans hustru Hanna Nilsdotter använde puder samt att man pudrade den då 5-årige sonens huvud med mjöl:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1751 17/9 § 5; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Herr Krono Befalningz Mannen Nils Malmgren hade til detta ting lagl. instemt frälse Inspectoren Mickell Orup för det han uti des hus brukat Thee och puder, utan at låta sig derföre till Consumtions ärläggande antekna, hwarföre laga plikt påstås.
      Frälse Inpectoren gifwer skriftel. tilkenna, at såsom han utaf sit härskap är worden befalt sig i dag wid Lagmans Rätten i Lund at infinna, så har eij här wid tingzRätten sig kunnat inställa; utan begiärer derföre at saken til nästa ting måtte upskiutas; hwartill Crono Befalningzmannen förklarade sig äfwen wara nögd, hälst som han likaledes wore förordnadt wid Lagmans Rätten sig at infinna; men anhölt likwäl, at de utaf honom inkallade wittnen Ladufogden Nils Pärsson, AdelsRyttaren Abraham Hallenberg och Hustrun Boel Anders dotter, måtte för dödsfall skull Edel: blifwa afhörde, dock under förbehåld, af de Jäf hwilka Orup emot dem kunde hafwa at anföra, hwartil, såsom tingz rätten fant skiäligt at bifalla; ty framkallades de åberopade wittnen, som med hand å bok, sedan de om Edens wicht och wärde blefwo påminte, afl:de den wanl. wittnesEden och hwar för sig särskilt wittnade:
      1:o Nils Persson: at han en gång hos Inspectoren Orup sedt en Thee kanna med kokat wattn uti stå på des bord, samt Thee tassar, den ena uti den andra, wid wäggen upstapplade; kunnandes sig icke erindra om det är halftannat eller twenne åhr sedan. Genom rätten tilfrågade H:r Befalningzmannen wittnet, om det icke sedt något såcker wara på bordet? Swarades, neij. Hwad pudret beträffar,berättar wittnet sig icke äga någon kundskap.
     2. Abraham Hallenberg: at han sedt Orup bruka Thee åtskillige gånger uti des hus förra året och äfwen förl: wintras, när han skulle köra för honom till Mörarp, då wittnet äfwen wäl derstädes druckit, med tilläggning, at det icke kunnat förmärka Orup wara siuk. Puder säger wittnet sig icke sedt Orup bruka eller hafwa hos sig.
     3:o Boel Anders dotter: at hon förl. sommar druckit Thee hos Orup, då såwäl Orup, som dess hustru och barn tillika druckit, men beträffande pudret säger wittnet sig icke äga någon kundskap.
     Wittnesmåhlen uplästes och erkändes. Såsom Krono befalningzmannen uti detta mål icke hade något widare för denna gången at påminna, och Orup af anförde skiähl, begiärer, at saken til nästa ting måtte upskiutas; ty warder detta måhl til nästa Winter ting upskiutit, då parterna utan widare stemning sig böra infinna.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 4/2 § 1; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Upropades det ifrån förra Tinget upskutne måhl emel. Crono Befallningzmannen Nils Malmgren och Frällse Inspectoren Michael Orup, angående olåfl:t brukat The och puder, som den förra söker den sednare at bewisa, Iemte en til detta Ting utaf Crono Befallningzmannen emot Orups hustru Hanna Nilsdotter utwärckad stämning at olofl: bruka puder, Hwarwid uplystes den wid förra gånget håldne ransakning och Inspectoren Orup anmodat at anföra de jäf som honom då blefwo förbehåldne emot de afhörde wittnen, hwartil Orup förklarade sig emot de då afhörde wittnen inga jäf hafwa at andraga, undantagandes emot hustru Boel Andersdr, hwars man Orup berättar städse hafwa wist sig widrig, sedan slagzmålet emellan honom och ladufogden på Sirekiöpinge förelupit, af den anledning, at Orup welat tysta och förlika dem, wid hwilket tilfälle Swen Nilson stöt honom för bröstet; men som tingz rätten icke kan anse detta Jäf för lagligit och för sådane som dess wid förra tinget aflagde wittnesmåhl kunna döda; så förklara tingz rätten det för ogiltigt och anser dess wittnesmåhl för lagligit.
     H:r Befalningzmannen Malmgren anhåller, at dess til detta ting inkallade wittnen, skräddaren Efwert Beckman, Klåckaren Petter Schoug, Qwartermästar Wessman, hustru Älna Pärs dotter i Kläsinge, pigan Ingar Jöns doter ibm, drengen Tuwe Trulson i Sirekiöpinge, Ladufogdens hustru Kierstina Swänsdr ibm, pigan Nilla Pärsdr i Brödåkra, deras Edel. witnesmål fingo aflägga, hwilka ojäfwade med hand å bok aflade den wanliga Wittnes Eden och effter ärhållen förmaning om Edens innehåld, wittnade särskilt följande:
     1 Efwert Beckman: at då han arbetar hos Inspector Orup, år 1750 om sommaren, har Orup gifwit honom så wäl The som annat at dricka med såcker ock miölk uti, och säger at han icke kunnat förmärka Orup eller dess hustru hafwa warit siuka, eij heller för wisso, at det warit grönt eller de bon The han druckit, utan smakat som annat The han på andra ställen druckit.
     2 Klåckaren Petter Skoug: wittnar, at han kommit til Orups hustru under den tiden hon warit siuk, då han druckit en kopp Thewattn som han berättar hafwa warit obeskt til smaken, och hade osmak framför annat wattn, ock på tilfrågan berättar, at deruti warit inte Socker. Om pudret äger wittnet ingen kundskap.
     3 Wilhelm Wessman: har sig om denna sak ingen ting bekant.
     4 Älna Pärsdåtter: berättar sig på 3ne års tijd icke druckit något The hos Orup, eij heller sedt dem bruka puder.
     5 Ingar Jöns dr: at Orup och dess Hustru förl. sommar druckit krydde The förmedelst Hustruns och dåttrens siukdom, men berättar dock, at Orup warit frisk. Beträffande pudret, så säger wittnet, sig icke derom äga widare kundskap, än at Orups lilla sohn blifwit pudrat med hwete miöhl en söndag han gick til Kyrkan, och har icke sedt Orup eller dess Hustru bruka puder.
     6 Kiärstina Swäns dr, äger ingen kundskap om The, ock icke heller widare om pudret, än at hon sedt Orups lilla sohn 5 år g:l warit hwit i hufwudet en söndag i Kyrkan, men wet icke om det war af puder eller miöl.
     7 Tue Trulson: at han förledit år då han tiente hos Orup, sedt honom bruka The under det så wäl Orup, dess Hustru och barn warit ganska siuka, har sig dock icke bekant antingen det warit Krydde-The eller The de bon; beträffande pudret, så instemmer wittnet derom med begge nästföregående wittnen.
     8 Nilla Pärs dr: at hon förl. sommar sedt Orup bruka The i dess hus som offtast, då Hustrun och dotteren warit såwäl siuk som frisk, men wet icke hwad det hwar för The, wet äfwen at Orups barn warit pudrade, men icke af hwad slag.
     Wittnesmåhlen uplästes och erkendes. Härefter anhåller Herr Befalningz. at som qwartermästar Wessmans Hustru Cicillia Höijer, förmedelst siukdom sig wid tingzrätten nu icke kunnat inställa, det tingzrätten wille förordna 2:ne af nemden, at Hennes Edel. wittnesmåhl i dess hus i Tågarp aftaga och det sedermera tingzr:n föredraga, tillika med H:r Pastor Corwins döttrar i Bårslöf Jungfrurna Cecillia, Juliana, Sophia och Catharina, samt Jungfru Chatarina Cronquist i Fiärestad.
     Anförandes Inspectoren Orup ett jäf emot H:r Kyrckioherden Corvins döttrar, at de äro syskonebarn med honom och förmenar således dem wara iäfaktige Wittnen; men aldenstund å kiäranden endast påstår deras wittnesmåhl huruwida Orups hustru brukat Puder, hwilket egentel. Orup icke rörer; så will tingzrätten hafwa dem ansedde för ojäfwaktiga wittnen och om nästa torsdag förordna HäradsDommaren Wälförståndige Anders Nillson och nemdemannen Jöns Wifwesson, at samma wittnes Ed enligt 17 Cap: 4 § rättegångz b:n behörigen henne aftaga och sedermera rätten skriftel: förelägga.”
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 8/2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Utslag. TingzRätten hafwer sig om detta måls beskaffenhet utaf hwad parterna anfört, sig noga underrättadt giort, och befunnit, huru KronoBefalningz: Malmgren har efter laga kundgiort stemning tiltalat frälse Inspectoren Orup för brukat The och dess Hustru Hanna Nils dåtter för brukat Puder, utan at låta sig derföre til Consumtions erläggande antekna; hwilket Orup bestrider, med föregifwande at han icke druckit annat än Krydde-The, förmedelst sit, sin hustrus och dåtters siukel: tilstånd, hwarföre Krono BefalningzMannen henne åtskill: inkallade wittnen, sökt honom at derom öfwertyga; men aldenstund de fläste af åklagarens wittnen icke annat intygat, än at det warit blått Krydde-The, som de druckit, widare än at skräddaren Beckman intygat, at det smakat såsom annat The, hwilket han druckit på andra ställen, jemte det, at Orup, så wäl som dess Hustru warit friska, samt Abraham Hallenberg at han druckit The med Orup, då han kiört för honom till Mörarp, då han icke kunnat förneka at Orup warit siuk; h:ka skiäl och omständigheter gifwa stor anledning, at Orup druckit utan Krydde-The, The de bon, hwarföre han enl:t Häradsskrifwaren H:r Niclas Cerwins skriftel: intygande icke har låtit sig til Consumtions ärläggande anteckna; fördenskul och som tingzrätten anser dessa omständigheter för halfwa skiäl och bewis emot Orup; ty bör han wid nästa ting med sielf sins Ede sig ifrån detta tilmäle befria. Och hwad Pudret beträffar, för h:ket åkäraren tiltalar hustru Hanna Nils doter, så och emedan det igenom Jungfrurna Corviner Edel. är intygat wordet, at bemelte Hanna uti Bårslöfs Kyrka warit pudrat i början af förl:t år; ty skal hon tilfölje af Hans Kongl: Maij:ts nådigste förord. plikta 100 D:r S:mt angifwarens ensak. – Emot föregående utslag förklarade Orup laga missnöje.”


22
Övriga släkter - B / Balle
« skrivet: 2022-06-05, 13:40 »
Tillfällighetsfynd rörande familjen Balle i Landskrona (ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 7/2 § 37; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753), opag.):
     ”För rätten framkom Båtsmans änkan Margareta Nilsdotter i LandsCrona, anhållandes om behörigt bewis öfwer dess sohns Pär Sörensons Balles ärl: födelse och goda frägd; och emedan af Probstens Högärewördige och Höglärde Herr Magister Ganes utdrag af Kyrckioboken under den 14 Junii 1751, befinnes at förenemde Pär Sörenson Balle är född af ächta ärl: och Christel: föräldrar år 1732 uti Hilleshög by i Herslöf sockn och dätta härad, fadren afledne Båtsmannen Sören Persson Balle och modren Margareta Nilsdåtter; hwilket äfwen wid nu skiedd undersökning besannat blef; ty finner häradsrätten skiäligt, at slikt wittnesbörd genom utdrag af domboken under wanlig verification til bewis lemna.”


23
Fabricius / Kyrkoherden Michael Fabricius’ barn i Lemmeströ
« skrivet: 2022-06-05, 13:36 »
I Lunds stifts herdaminnes biografi över kyrkoherden i Lemmeströ och Börringe, Michael Fabricius (1684–1739), omnämns endast kortfattat att dottern Hedvig* Cecilia Fabricius föddes 1721 7/6 i Lemmeströ och dog 1773 2/2 i Vanstad (Lunds stifts herdaminne, band 3, 1951, sid. 529), men i ett tillfällighetsfynd från 1754 (Rönnebergs häradsrätts dombok 1754 9/10 § 9; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:19, opag.) beskrivs hennes livssituation av svågern Tuve Hvaling, sedermera kyrkoherde i Vanstad men vid tidpunkten kyrkoherde i Svalöv:
 
”Kyrckioherden Herr Tufve Walling lät till Tings Rätten ingifwa en i dag Dat: skrift, genom hwilcken han såsom förmyndare för dess swaga Swägerska Jungfru Hedvig Cicelia Fabricius, tillkienna gifwer, det hon som nu är 31. åhr gammal, altijd warit fånig, kan intet tahla och aldeles ingen gierning förrätta, måste med warsamhet skiötas af andra såsom ett barn – , och hwar med en pijga skall hafwa nog at sysla; anhållandes at af bem:te sin Swägerskas under förmynderskap innehafwande fäderne och moderne arfwelotter få giöra sig betalt för en Pigas löhn och underhåld, samt uti sina förmyndare Räckningar få afskrifwa, hwad han till kläder och annan nödwändighet för denna sin hufwudswaga Swägerska måste påkosta…”.


24
Lena / SV: Lena (C) C:1b (1727-1753) sid 134
« skrivet: 2022-06-05, 13:33 »
Hej Kåre!
 
Jag är lite osäker på Magdalenas dödsdag, men i övrigt tyder jag notisen såhär:
 
”Den 16 December begrofs Nils Pers hustru Magda-
lena Lars dotter ifrå Kunsta född i Lena By
d 24 octobr 1699. warit 2 gånger gift 1o med An-
ders Johansson 2o med Nils Persson i Kunsta, ägt
7 barn och efter en swår barnsbörd död 4 De-
cember. lefwat wäl och Christel[igen]. 34. åhr.
     Samma dag begrofs begge deras barn, wid namn
Lars, född d 11 Nov: dödt 1 December.”



25
Övriga släkter - Z / SV: Zehyrina Margareta
« skrivet: 2022-06-03, 00:55 »
Hej Agnetha!
 
Det finns en prästänka Margaretha Zephyrina, som var dotter till domprosten i Växjö Jonas Zephyrinus (ca 1620–1682) (Växjö stifts herdaminne, band 1, 1921, sid. 191–195); hon gifte sig med kyrkoherden i Ås pastorat i Småland Paschasius Robertzonius (1651–1702) (Växjö stifts herdaminne, band 5, 1931, sid. 258), men tyvärr nämner herdaminnet ingenting om hennes födelse- och dödsdatum – det kan ju dock hända att hon gifte om sig efter makens död 1702 med en Johan och blev mor till Maria Johansdotter, och enligt uppgifter (https://forum.rotter.se/index.php?topic=206.msg6140#msg6140) på Anbytarforum 2008 ska i varje fall hennes dotter Christina Robertzonia sedermera ha hamnat i just Fridlevstad. När ungefär ska Maria Johansdotter som avlider 1748 vara född?


26
En del intressanta ledtrådar får man i biografin över kompaniskrivaren Jonas Halls äldste son strandridaren Jonas Hall, alltså han som bodde hemma hos föräldrarna i Stilleryd 1752–1753, i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765. Biografiska anteckningar (Lund, 1958), sid. 58 (jag har skrivit ut förkortningarna):
 
”330. Hall, Jonas, strandridare i Karlskrona.
f[ödd] i Hällaryd i Blek[inge] 1728 10/11, son av kompaniskr[ivaren] Jonas H[all]. + 1776 och Sara Elisabet Phalen + 1753, som han vid dopet bars av Madame Christina Phalén får det anses troligt att modern Sara var dtr till räntmäst[aren] Johannes Ph[alén], och skulle han således på mödernet härstamma från en berömd krigarsläkt eftersom morbrodern Claudius stupade vid Pultava, Johan var med om slaget vid Pultava och kalabaliken i Bender, Israel deltog i slaget vid Pultava men stupade vid kalabaliken i Bender och Daniel stupade vid Pultava (Lej[on]h[ufvud, Ny Svensk Släktbok]:451). Enl P[ersonella] B[erättelserna] 1765 har han efter avlagda studier varit skepps- och mönsterskr[ivare] vid Amiralitetet, biträtt sin fader, varit skr[ivare] vid L[illa] T[ullen] i K[arlsham]n. År 1752 16/8 ant[agen] till lotsuppsyningsman samma år strandr[idare]. i K[arlsham]n och 1763 transp[orterad] till K[arlskron]a, att bevaka sträckan Ronneby-Kristianopel. Han erhöll 1760 5/12 inte mindre än 1800 Dlr smt i beslagarandel (K[arlsham]n T[ull]A[rkiv]), strandr[idare] i M[alm]ö 1772.
G[ift] i Asarum 1761 29/5 m Maria Sommar”.


27
Hej igen Marianne!
 
Du tycks ha hittat rätt! I födelsenotisen 1733 hemmadöps ”Compagnie Skrifwarens Jonas Halls barn i trenßom […] Catharina Elisabet” (byn Trensum i Hällaryds socken), medan vigselnotisen anger att Catharina Elisabet Hall var jungfru ”uti Stillery”, alltså byn Stilleryd i Asarums socken.
 
Tyvärr är det ont om mantalslängder från Asarum under 1750-talet hos Digitala Forskarsalen, men i 1759 års mantalslängd finner man på nr. 53 i Stilleryd dykerikommissarien och änklingen Jonas Hall med sina barn Carl, Stina, Anna och Botilla (bild-ID A0001611_00182).
 
I Blekinge läns landskontors arkiv finns däremot fler bevarade mantalslängder från Asarum, och där kan man konstatera att i 1753 års mantalslängd bodde på nr. 53 i Stilleryd kompaniskrivaren Hall (vilket ju stämmer bra med titeln i födelsenotisen 1733) med hustru, döttrarna Stina Maja, Cajsa och Anna, samt ogifte strandridaren Jonas Hall (Blekinge läns landskontor EIa:12, 1753, AD Online bild 9270).
 
I 1753 års mantalslängd fanns alltså en dotter Cajsa, som väl är smeknamnet för Catharina, vilket bekräftas av 1752 års mantalslängd där man på nr. 53 i Stilleryd finner kompaniskrivaren Hall med hustrun, sonen Jonas samt döttrarna Stina Maja och Catharina (Blekinge läns landskontor EIa:11, 1752, AD Online bild 10730). Det bör alltså rimligtvis vara samma Catharina Elisabet som föds i Trensum 1733 som bor hemma hos föräldrarna i Stilleryd 1752 och som gifter sig där 1756. Tyvärr finns det inga bevarade bouppteckningar för familjen Hall i Stilleryd, så det hade ju varit perfekt om det gick att bekräfta att kompaniskrivaren i Trensum 1733 utöver Catharina Elisabet även fick barnen Jonas, Carl, Stina Maja, Anna och Botilla.


28
Karlskrona tyska / SV: Läshjälp födelsenotis 1721 önskas
« skrivet: 2022-05-31, 13:39 »
Hej Marianne!
 
Jag läser notisen såhär:
 
”Herr Diederich Strellener Sein kleines
söhnerlein Der ist Zur Weltt Gebohren[n]
denn 19 Febr. Des Morgens so ümb 7 Uhr;
Und Er hatt die Heil: tauffe bekom[m]enn
den[n] 24 dito: des Nachmittages zwi-
schen 2 und 3 Uhr in unser teütschen[n]
Heyligen Dreyfoltigkeitz Kirchenn.
Allwo Ihn Der Nahme ist beygele-
get Wordenn! Elias Christopher
Dessen Gewattern sindt geweßen
Der H: burgermeister Andreasz Ap-
peltofft und der H: Rahtmann Sœren
Witte und Mons: Johann Friedrich
Strellener, ann Frauens persohnenn
Die Fraues Elsabe Luneusz, und die
Frau Witt br. Eva Schmeders, und noch
die Jungfer. Britha Holsts! H: Magistr
Flordelius[?] hast der kindt getaufft”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta på följande sätt:
 
”Herr Diederich Strellener sin lilla son som är till världen född den 19 februari om morgonen vid klockan 7; och har det heliga dopet bekommit den 24 dito på eftermiddagen mellan klockan 2 och 3 i vår tyska heliga trefaldighetskyrka, där det namn som utsades var Elias Christopher. Dessa faddrar närvarade: herr borgmästaren Andreas Appeltofft och herr rådmannen Sören Witte och monsieur Johann Friedrich Strellener, med kvinnspersonerna fru Elsabe Luneus och fru Witt född Eva Schmeders, samt jungfrun Brita Holsts! Herr magister Flordelius[?] har döpt barnet”.


29
Hej Marianne!
 
Jag får det till att ”d:n 17:de dog HandelsMannen Herr Elias Christopher Strehlenerts af wådelig händelse druknad uti en ijswak 70 åhr jordfästes på Tyska B[r]yggarens Kyrkogård af v: P: H:r Magist: Lars Hind:r Kraak.”


30
Karlskrona tyska (t.o.m. 1846) / SV: Översättning
« skrivet: 2022-05-30, 21:14 »
Hej igen Kristina!
 
Tack för förtydligandet – det är inte alltid helt lätt att få med sig alla uppgifter, bland alla namn och datum  ;D  Vigselnotisen läser jag i varje fall såhär:
 
”d. 26: May Dom: festo 2:da Pascha 1: Marice Proclamati Sund.
d. 1. Junij Dom: festo Trinitatis 2da et 3tia d. 8: Junij Dom:
1. Post Trinit: Sponsus. Johan Christopher Kräiser.
burger und brantmeister in Christianstadt, Sponsæ ist
Jungfrau Polyxijna Guthmans. sint darauff Copuliret.
d. 13: Junij des abens umb 6. uhr bey meister David Guthman”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta till följande:
 
”den 26 Maj, annandag påsk [pingst!], proklamerades första gången till äktenskap, den 1 juni Trefaldighetsdagen andra gången, och tredje gången den 8 juni Första söndagen efter Trefaldighet. Brudgum Johan Christopher Kreiser, borgare och brandmästare i Kristianstad, bruden är jungfru Polyxena Guthmans, och därefter sammanvigda den 13 juni på kvällen vid klockan 6 med mästaren David Guthman [som vittne]”.
 
Här noterar jag att personen som skrev notisen tänkte fel; att första lysningen hölls den 26 maj stämmer ju bra med att efterföljande lysning hölls den 1 juni, men den 26 maj år 1740 var inte annandag påsk (pascha) utan annandag pingst (pentacoste). När det gäller födelsenotisen 1720 läser jag i marginalen till vänster ”No 24 Meister Lorentz Gudeman der Schlachter, [die ist in der] Dessenn kleines Töchterl[ein] die ist in der Heiligen Tauffe benemnet worden Bolixina.”, alltså ”Nr. 24. Mäster Lorentz Guthman slaktaren, dess lilla dotter som i det hela dopet benämndes Polyxena”. Själva notisen tyder jag såhär:
 
”Meister Lorentz Gudemann Der Schlach-
ter sein kleines Töchterlein Die ist zur
Weltt Gebohrenn Denn 21 Octobr: so gege[n]-
den Mittag ümb 10 Uhr! Und sie hatt die
Heilige tauffe beckommen[n] denn 23 dito
des Nachmittages Zwischen, und 2 Uhr
in unser Teutschen Heiligen Dreyfol-
tigkeit Kirchenn, allwo Ihr der Nahme
ist beigeleget wordenn Bolixina. Dessen[n]
Gewattern seindt geweßen Meister Frie-
derich Herzog der Maurer, und Meister
Christopher Kuster Der bleckenschläger
ann Frauens persohnenn Die Wohlge-
bohrne Frauen Anna Magretha Clærcks ge-
bohrenn, und noch des Mannes Zunsherrenn[?]
Hauswolffs, noch Meister Marthias Jan-
tzenn seine Frauen!”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta på följande sätt:
 
”Mäster Lorentz Guthman slaktaren sin lilla dotter som är till världen född den 21 oktober runt middag vid klockan 10! Och hon har det hela dopet bekommit den 23 dito mitt på eftermiddagen och klockan två i vår Tyska Heliga Trefaldighetskyrka, där det namn som utsades var Polyxena. Dessa faddrar närvarade: mäster Christopher Herzog muraren, och mäster Christopher Kuster bleckslagaren, med kvinnspersonerna välborna frun Anna Margaretha född Clærcks, och nock dess man [prosten?] Hauswolffs, nock mäster Mattias Jantzens sin hustru.”
 
Tyvärr blir jag inte klok på Hauswolffs titel; mannen ifråga är i varje fall dåvarande 1:e pastorn vid Karlskrona tyska församling, prosten Justus Christoffer Hauswolff (1666–1722) vars hustru Margareta Clerck (1668–1748) tydligen närvarade som fadder vid Polyxenas dop 1720.


31
Karlskrona tyska (t.o.m. 1846) / SV: Översättning
« skrivet: 2022-05-30, 19:14 »
Hej Kristina!
 
Jag hjälper gärna till med översättningen, men du skriver inte vilka notiser det gäller. Är det Andreas Heydings sons dop 1720 och vigseln 1740 mellan Catharina Elisabeth Heydingern och David Guthman?


32
Hej Staffan!
 
Jag får det till ”Slägtnamn: Bergström. Afskedad 1874 för sjuklighet med vittnesbörd att han sig väl förhållit.” samt ”Dödföddt flickebarn 1872.


33
Hemmesdynge / SV: Dramatiskt i dödboken
« skrivet: 2022-05-27, 01:25 »
Hej igen Annelie!
 
Jag upptäckte nu att jag sparat en gammal referens till denna märkliga händelse, nämligen Helge Anderssons text ”Märklig 1700-talsfödsel” som publicerades i tidskriften Byahornet nr. 3 år 1971. Jag utelämnar artikelförfattarens transkribering av dödsnotisen (som överensstämmer med min egen transkribering här ovanför), men citerar resten av den intressanta texten här nedan:
 
”Folktraditionen i södra Skåne berättar i olika versioner om en mystisk födsel, där en död kvinna fött en son i likkistan. 'För i varden gick de besynnorlet ti. Fårr mångga Harrans år sin va darr en bonakvinga, såmm fydde en glytt nårr honn sto lij, glytten fyddes i tjistan, å darr ble itt farlet fårrvänne (uppståndelse) po gåren, darr ble begravning å kristnajille (dop) po samma dag' har upptecknats i Genarp i Bara härad. Folktraditionen om den döda modern, som födde ett barn, och begravning och barndop på samma dag har med all sannolikhet sitt ursprung i en mystisk födsel på 1700-talet i Hemmesdynge i Vemmenhögs härad, där en i kyrkogårdsmuren inmurad gravsten förtäljer om den märkliga händelsen, som på sin tid gav ett så starkt eko i bygden att den ännu lever kvar i folktraditionen, låt vara i utbroderat skick. Gravstenen är rest över hemmansåboen Truls Olssons hustru Mätta Larsdotter, som dog den 7 september 1781 i en ålder av 38 år. Den något nötta och mossiga stenen har versen:
 
     DEN MOR SOM HÄR SIN HVILA HAR
     VAR HAFVAND MED EN SON
     DÅ OFÖRLÖST HON DÖDDE
     7 DAGAR EFTER ÅT
     HON HONOM DÖD FRAM FÖDE
     TIL DUBBEL SORG FÖR MAN OCH FAR
     DÅ AF DEN HÄNDELSE
     SÅ MÅNGA BLIFVIT RÖRDA
     LÄR ÄFVEN LÄSAR DU
     FÖRSYNENS STYRSEL VÖRDA.
 
Den märkliga födseln föranledde prästen att lämna en utförlig redogörelse över en hel sida i Hemmesdynge dödsbok, som nu förvaras i Lunds landsarkiv. Dödsdatum för Truls Olssons hustru Mätta Larsdotter är enligt dödsboken den 6 september, medan gravstenen har den 7 september. [...]. Det är vanskligt att efter snart 200 år på basis av de rätt knapphändiga upplysningarna söka klargöra vad som verkligen inträffade i Hemmesdynge på hösten 1781. Medicinsk expertis, som granskat fallet, har pekat på olika möjligheter. Modern kanske inte var död, då hon i likkistan födde barnet, som antingen varit dödfött eller avlidit i kistan strax efter födseln. Kvinnan kan ha råkat i så djup medvetslöshet att hon ansetts som död. Mycket tyder på att hon drabbats av hjärnblödning; hon förlorade känsel, hörsel och tal. Tänkbart är också att hon i samband med havandeskapet drabbats av äggvitekoma eller annan koma. Moder och foster kan också ha avlidit samtidigt, och genom stark gasbildning från förruttnelsen i den avlidna moderns kropp kan fostret sedan ha drivits ut. Detta är endast hypoteser, och det verkliga händelseförloppet torde aldrig kunna utredas. Hemmesdyngefödseln är emellertid intressant också såtillvida, att den visar hur en märklig händelse kan traderas från generation till generation genom två sekler, gå från bygd till bygd. Trots olika berättares utstofferingar finns dock en kärna av sanning kvar. Såväl gravsten som dödsbok innehåller uppgift om att både moder och barn avlidit, men folkfantasin har satt till extra krydda och talar om begravning och barndop på samma dag.”


34
Barnhusförsamlingen / SV: Läshjälp inspektionsanteckning
« skrivet: 2022-05-26, 14:31 »
Jag kan bara instämma med dig Malin; språket i anteckningen gör innehållet lite oklart, men jag tolkar det på samma sätt som du. Fosterföräldrarnas grannar hade anmält (miss)förhållanden till pastorsämbetet i Havdhem, som utan att kontrollera sanningshalten hade vidarebefordrat uppgifterna till barnhuset. Detta hade fostermodern fått reda på, och den 13 januari 1906 kontaktade hon därför barnhuset (pastorsämbetet?) och meddelade att anmälan gjordes av ”elaka grannar” som dessutom var baptister. Därefter tolkar jag det som att pastorsämbetet gjorde sin egen undersökning, där de talade med fosterföräldrarnas husbonde och flera andra personer, som intygade att ingen uttalat sig ofördelaktigt om fosterföräldrarna.
 
Detta informerades barnhuset om, och antecknade därför att ärendet skulle undersökas vid en återinspektion. Denna återinspektion skedde den 18 maj 1906, då barnhuset konstaterade att allt såg bra ut samt att husbonden lämnade goda vitsord om fosterföräldrarna, i synnerhet fostermodern.
 
Som du säger blir man ju dock nyfiken vad de elaka grannarna påstod om fosterföräldrarna? Anmälan finns ju inte kvar i fosterbarnets akt, men jag funderar på om barnhuset har något eget arkiv med bevarade dokument, exempelvis anmälningar och korrespondens? Kanske finns det något i Havdhems kyrkoarkiv, bland bilagorna till församlingsboken eller liknande? Eller till och med i kommunens arkiv, om kyrkoherden har agerat som ordförande i exempelvis kommunalnämnden eller liknande?


35
Barnhusförsamlingen / SV: Läshjälp inspektionsanteckning
« skrivet: 2022-05-23, 20:49 »
Hej Malin!
 
Dessa anteckningar var lite kniviga, men till slut fick jag fram följande transkribering:
 
”13.1.06 F[oster]modren sade att genom P[astors]ämb[etet] i Hafdhem anm[älda] förh[ållanden] ej vore sanna utan förestafvade af ’elaka’ grannar (baptister) i den församlingen. P[astors]ämb[etet] hade hört sig för med Husbonden m[ed] fl[era] personer att inga ofördelaktige uttalanden hade gjorts om f[oster]f[öräldrarna]. – Kommer s[…?]n att återinsp[ekteras]. att undersökas.
 
18.5.06. ominsp[ektion]. godt o[ch] ha den förut[nämnde?] Husbonden Herr Lindell lämnadt godt vitsord om f[oster]f[öräldrarne]; intet. hustrun mycket bra.”

36
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:14 »
----------------------------- Generation 7 -----------------------------

132 farfars farfars morfars far
Nils Quärberg, född 1763 4/2 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län, ryttare, husman, död 1814 12/6 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 66, Far 264, Mor 265]

Gift 1792 29/4 i Annelövs socken, Malmöhus län med efterföljande ana,

133 farfars farfars morfars mor
Else Månsdotter, född 1766 12/4 i Laxmans Åkarp i Fjelie socken, Malmöhus län, död 1816 24/12 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 66, Far 266]

134 farfars farfars mormors far
Lars Andersson, född 1776 3/11 i Högs socken, Malmöhus län, husman, ”Fattighjon. Besvärad av Kräftan” (Annelöv AI:10, 1810–1822, sid. 74), död 1841 9/5 på Annelöv nr. 3 i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 67, Far 268, Mor 269]

Gift 1799 11/10 i Norrvidinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

135 farfars farfars mormors mor
Else Lassesdotter, född 1760 14/10 i Barsebäcks socken, Malmöhus län, död 1839 12/12 på Annelöv nr. 3 i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 67, Far 270, Mor 271]

154 farfars mormors morfar
Anders Nilsson, född 1725 (döpt 17/5) i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1801 27/2 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 308, Mor 309]

Gift 1753 26/12 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

155 farfars mormors mormor
Kerstina Trulsdotter, född 1731 31/1 (enligt husförhörslängderna; döpt 7/2) i Vanneberga by i Vinslövs socken, Kristianstads län, död 1780 20/1 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 77, Far 310, Mor 311]

160 farmors farfars farfars far
Per Persson, levde 1790 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 80]

Gift med efterföljande ana.

161 farmors farfars farfars mor
Hanna Olsdotter, levde 1790 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 80]

166 farmors farfars mormors far
Nils Nilsson, levde 1802 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 83]

Gift med efterföljande ana.

167 farmors farfars mormors mor
Hanna Olsdotter, levde 1802 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 83]

168 farmors farmors farfars far
Henrik Olsson, var 1788 husman i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 84]

Gift med efterföljande ana.

169 farmors farmors farfars mor
Karna Håkansdotter, levde 1788 i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 84]

170 farmors farmors farmors far
Jon Ingemarsson, född 1761 16/2 i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län, levde i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 85, Far 340, Mor 341]

Gift med efterföljande ana.

171 farmors farmors farmors mor
Ingar Svensdotter, född 1769 3/2 i Månstorp i Smedstorps socken, Kristianstads län, levde i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 85, Far 342, Mor 342]

172 farmors farmors morfars far ryttaren
Lars Hellberg, var 1788 ryttare i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län. [Barn 86]

Gift med efterföljande ana.

173 farmors farmors morfars mor
Elna Andersdotter, levde 1788 i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län. [Barn 86]

174 farmors farmors mormors far
Nils Nilsson, levde 1789 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 87]

Gift med efterföljande ana.

175 farmors farmors mormors mor
Hanna Olsdotter, levde 1789 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 87]

182 farmors morfars mormors far
Jöran Hellberg, född 1767 (döpt 5/7) i Gödelövs by i Gödelövs socken, Malmöhus län, soldat, död 1836 8/10 i ett hus under Hässleberga nr. 4 i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 91, Far 364]

Gift med efterföljande ana.

183 farmors morfars mormors mor
Boel Andersdotter, född 1768 Dalby (enligt husförhörslängderna), död 1829 29/6 i ett hus under Hässleberga nr. 4 i Lyngby socken, Malmöhus län. [Barn 91]

184 farmors mormors farfars far
Anders Sonesson, född 1775 3/3 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), åkerbrukare och borgare i Malmö, död 1835 23/12 på Östra Förstaden nr. 25 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 92]

Gift 1804 14/10 i Bunkeflo socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

185 farmors mormors farfars mor
Boel Persdotter, född 1777 i Hyllie socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1847 28/1 på Östra Förstaden nr. 25 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 92]

186 farmors mormors farmors far
Samuel Dyk, född 1786 16/6 i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län, var 1808 stalldräng på Flyinge kungsgård i Södra Sandby socken, Malmöhus län, var under året 1810 kusk på Tullesbo sätesgård i Öveds socken, flyttade samma år därifrån till Stockholm (Öved AI:7, 1813-1819, sid. 161) och var 1819-1820 livkusk hos ryttmästare Hageman på Blasieholmen (Jakob och Johannes AIa:38, sid. 377), var 1824 livkusk hos H. K. H. prinsessan på Tullgarn i Hölö socken, Stockholms län, död 1832 12/6 på Fogdö i Stockholms län (enligt Hovförsamlingens kyrkoarkiv, vol. AIIa:2, sid. 71). [Barn 93, Far 372, Mor 373]

Relation utom äktenskapet (”Barnfadr. sägz wara Stalldr. Sam: Dyk på Flyinge KongzGård”) med efterföljande ana.
Gift 1824 28/2 i Hölö socken, Stockholms län med Johanna Gustava Domke, född 1789 19/8 i Hölö socken, Stockholms län.

187 farmors mormors farmors mor
Elna Jönsdotter, född 1786 i Hurva socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1796); i samband med hennes vigsel 1817 uppstod en konflikt med Samuel Dyk, fadern till hennes utomäktenskapliga barn, vilket föranledde kyrkoherden att fylla ett helt uppslag i Malmö Caroli församlings lysnings- och vigselbok 1814-1828 med följande förklaring: ”1817 d. 1. October emottog jag bref dateradt Tullgarns Slott d. 26 sistledne September från Samuel Dyk, som tecknadt sig såsom Lifkusk hos H: K: H: Prinsessan, hvaruti han säger sig hafva blifvit underrättad, att Ellna Jöns dotter, varande i tjenst hos StadsSekreteraren Centerwall och född i Hurfva, ingådt ägtenskaps förbindelser med MurareGesellen Swen Lundholms, utan att hon fådt hans bifall dertill, hvarföre han anhåller, det lysning och wigsell måtte hindras till dess hon fådt hans ja, emedan emellan honom och henne vore nogonting oliquideradt; hvarjämte Dyk undrar deröfwer, att så kan tillgå, då hennes prästebewis icke kan wara fritt ifrån förbindelser. Sådant var innehållet af Samuel Dyks bref. Till förklaring öfver lysningens utfärdande, gifves här vid handen, att Ellna Jöns Dotter prästebetyg, dateradt Hardeberga d. 29 Sept. 1813 visserligen innehåller den meningen: Säger sig vara förlåfwad med Kusken Dyk på Tullesbåda. Men deremot framwisade hon ett bref från Dyk dat: Stockholm d. 30. Julii 1813, hwaruti han, förmodeligen på hennes flere gånger förnyade begäran, att fullborda sin förbindelse med henne, förklarar, att han aldeles icke gifter sig med henne förrän Excellencen flyttar till Skåne och hadde hon icke tolamod så länge, så kunde hon gifta sig, när hon behagar; Han ger henne förebråelser för sina påminnelser om lysning och wigsell, säger att han wäl sedt flickor här och der, som haft både ett och twå barn och intet haft minsta hjelp och lika wäl tagit sit fram, men att hon gör all ting omöjeligt utan att blifwa gift, vägrande han nu aldeles att hjelpa henne, emedan hon för nogra år tillbaka afslagit hans tillbud, att taga barnet. Till uplysning häröfwer förklarade Ellna Jöns dotter, att hon och Dyk började sin wänskap för Ellofwa år tillbaka, att de hadde tillsammans ett barn f: 1807. icke döpt såsom ägta, hvarföre hon icke heller blifwit kyrkotagen såsom hans hustru; hon trodde sig sjelf ömmast kunna vårda barnet och afslog derföre hän förutnemda anbud. Det ena året framlopp efter det andra, utan att han wille besluta sig till wigsell; Han bidrog väl till barnets underhåll, men hon bar den olika drygare bördan; hennes bästa tid försvan under tomma löften å hans sida, hwarföre hon begärde afgordt svar, hvarpå sist anförda brefvet deri han afsäger sig sin rätt att klandra hennes förhållande i afseende på förbindelse. I ett annat bref af 1813 d. 15 Oct: Stockholm säger han åter, att om hon skulle finna sig bättre på nogot annat sätt än med honom, så skulle han ej hindra det, och han kunde intet undra derpå efter det hans löften dragit så långt ut på tiden. Fyra år hafwa sedan förflutit; Hans dubbla afsägelse af alt anspråk, de gode mäns ansvarighet, som caverade wid lysningen och den vigtiga omständigheten som Ellna Jönsdotter anförde, att hennes timmeliga välfärd förspilldes, om hon genom löften å hans sida skulle vara bunden till att afslå hvarje annat tillbud, som henne gordes; alt detta ansåg jag fullkomligen uphäfwa den förbindelse som hennes prästebetyg innehåller. [Jag kunde icke anse henne häfdad efter förlofningen, ty deraf skulle hafva fölgt, att barnet borde varit döpt såsom ägta och modren kyrkotagen såsom hans hustru.] Är detta rigtigt så kunde jag icke anse hans förbud, såsom skedt i laga ordning, således icke heller skäligen hindra Swen Lundholms och Ellna Jöns d. wigsell. Ut supra. Quiding. NB. de citerade brefwen förwaras in Originali bland årets prästesedlar” (Malmö Caroli kyrkoarkiv, vol. EI:1, sid. 58–59); död 1832 18/7 i Södra Förstaden nr. 34 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län. [Barn 93]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1817 5/10 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län med murgesällen och genantborgaren Sven Lundholm, född 1792 14/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1865 26/10 i Södra Förstaden nr. 34 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län.

190 farmors mormors mormors far
Nils Persson, var 1792 hemmansåbo i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län. [Barn 95]

Gift med efterföljande ana.

191 farmors mormors mormors mor
Bengta, levde 1792 i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län. [Barn 95]

216 morfars mormors farfars far
Nils Modig, född omkring 1739, ryttare, död 1809 8/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 108]

Gift 1765 15/11 i Åhus socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

218 morfars mormors farfars mor
Malena Olsdotter, född omkring 1743, död 1806 2/9 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 108]

222 morfars mormors mormors far
Per (Petter) Wramstedt, var grovsmedsgesäll från Kristianstad vid vigseln 1759, levde i september samma år i Åsums by i Norra Åsums socken, Kristianstads län. [Barn 111]

Gift 1759 2/2 i Norra Åsums socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

223 morfars mormors mormors mor
Elin Mattisdotter, kallas kvinnfolk vid vigseln 1759. [Barn 111]

230 mormors farfars mormors far
Holger Jönsson, född omkring 1735 (var 81 år gammal i 1817 års mantalslängd, upprättad i november 1816), rusthållare på Norra Vallåkra nr. 4 i Fjärestads socken, Malmöhus län, levde där ännu i november 1816 (1817 års mantalslängd för Fjärestads socken). [Barn 115]

Gift 1770 11/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

231 mormors farfars mormors mor
Kirstina Eskilsdotter, född 1746 1/5 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län, levde ännu i november 1816 på Norra Vallåkra nr. 4 i Fjärestads socken, Malmöhus län (1817 års mantalslängd för Fjärestads socken). [Barn 115, Far 462, Mor 463]

232 mormors farmors farfars far
Tyke Bondesson, levde 1779 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 116]

Gift med efterföljande ana.

233 mormors farmors farfars mor
Kersti Hansdotter, levde 1779 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 116]

234 mormors farmors farmors far
Sven Åkesson, levde 1793 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 117]

Gift med efterföljande ana.

235 mormors farmors farmors mor
Hanna Jönsdotter, levde 1793 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 117]

236 mormors farmors morfars far
Adam Borgström, född 1732 13/12 i Öveds socken, Malmöhus län, skogvaktare och jägare på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län, död 1815 6/1 i Kropps by i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 118, Far 472, Mor 473]

Gift 1:o med NN, född omkring 1735, död 1775 (begravd 30/6) på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1775 17/12 i Kropps församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 3:o 1789 2/7 i Kropps församling, Malmöhus län med pigan Elna Nilsdotter, född 1754 i Helsingborg, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna).

237 mormors farmors morfars mor
Olu Bodelsdotter, född 1747 (döpt 9/8) i Holk i Kropps socken, Malmöhus län, död 1788 4/9 på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]

238 mormors farmors mormors far
Sven Håkansson, född 1747 (döpt 29/11) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, husman och skomakare i Filborna by, död 1816 22/9 på Filborna nr. 23 (hus) i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 119, Far 476, Mor 477]

Gift 1:o 1777 12/12 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1800 31/10 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med pigan Kjersti Gunnarsdotter, född 1761 31/1 i Kvidinge socken, Kristianstads län.

239 mormors farmors mormors mor
Elna Olsdotter, född omkring 1745, död 1800 28/4 på Filborna nr. 23 (hus) i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 119]

244 mormors morfars morfars far
Jöns Hageltorn, född omkring 1737, timmerman, död 1785 23/3 i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 122]

Gift 1774 18/9 i Nävlinge socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

245 mormors morfars morfars mor
Karna Bengtsdotter, född 1739 2/9 (enligt husförhörslängderna), död 1820 2/3 i Anderstorp i Riseberga socken, Kristianstads län. [Barn 122]

246 mormors morfars mormors far
Hans Fredrik Claesson, född 1747 7/4 på Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län, slottsvaktmästare på Citadellet i Landskrona, sedermera hökare i Helsingborg, död 1822 28/11 i Kvidinge socken, Kristianstads län. [Barn 123, Far 492, Mor 493]

Gift 1:o före 1771 (antagligen i Landskrona slottsförsamling, Malmöhus län där kyrkoböckerna börjar 1778) med efterföljande ana.
Gift 2:o 1809 28/12 i Brunnby socken, Malmöhus län med Magdalena Thirman, född 1756 i Asks socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1830 8/5 i Kvidinge socken, Kristianstads län.

247 mormors morfars mormors mor
Anna Christina Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född 1744 13/9 i Västra Värlinge by i Bodarps socken, Malmöhus län, död 1801 27/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 123, Far 494, Mor 495]

----------------------------- Generation 8 -----------------------------

264 farfars farfars morfars far
Anders Larsson, levde 1763 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län. [Barn 132]

Gift med efterföljande ana.

265 farfars farfars morfars far
Pernilla Persdotter, levde 1763 i Karaby by i Västra Karaby socken, Malmöhus län. [Barn 132]

266 farfars farfars morfars mor
Måns Truedsson, var 1766 husman i Laxmans Åkarp i Fjelie socken, Malmöhus län. [Barn 133]

268 farfars farfars mormors far
Anders Ljunggren, ryttare vid Billesholms kompani och Norra skånska kavalleriregementet, kom från Norrvidinge församling vid vigseln 1775 och levde senare samma år i Högs socken, Malmöhus län. [Barn 134]

Gift 1775 9/7 i Högs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

269 farfars farfars mormors far
Hanna Matsdotter, levde 1775 i Högs socken, Malmöhus län. [Barn 134]

270 farfars farfars mormors mor
Lasse Jöransson, levde 1760 i Barsebäcks socken, Malmöhus län. [Barn 135]

Gift 1760 3/2 i Barsebäcks socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

271 farfars farfars mormors mor
Kerstina Persdotter, levde 1760 i Barsebäcks socken, Malmöhus län. [Barn 135]

308 farfars mormors morfars far
Nils Åkesson, född i januari 1701 i Lummarps by i Vinslövs socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1778 7/12 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 154]

Gift 1724 21/6 i Sörby socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

309 farfars mormors morfars mor
Sissa Abrahamsdotter, född omkring december 1693, död 1757 19/2 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 154]

310 farfars mormors mormors far
Truls Persson, född omkring 1701, död 1748 (begravd 1/5) i Vanneberga by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 155]

Gift 1730 8/2 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

311 farfars mormors mormors mor
Kerstina Åkesdotter, född omkring 1712, död 1782 20/4 i Vinslövs by i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 155]

340 farmors farmors farmors farfar
Ingemar Andersson, var 1761 bonde i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 170]

Gift med efterföljande ana

341 farmors farmors farmors farmor
Elna Persdotter, levde 1761 i Tungby by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 170]

342 farmors farmors farmors morfar
Sven Månsson, levde 1769 i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 171]

Gift med efterföljande ana.

343 farmors farmors farmors mormor
Karna Andersdotter, levde 1769 i Listarums by i Smedstorps socken, Kristianstads län. [Barn 171]

364 farmors morfars mormors farfar
Lars Hellberg, var 1767 ryttare i Gödelövs by i Gödelövs socken, Malmöhus län. [Barn 182]

372 farmors mormors farmors farfar
Lars Dyk, var 1786 ryttare i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län. [Barn 186]

Gift med efterföljande ana.

373 farmors mormors farmors farmor
Karna Jeppsdotter, levde 1786 i Rögle i Hardeberga socken, Malmöhus län. [Barn 186]

462 mormors farfars mormors morfar
Eskil Pålsson, född 1708 20/10 i Frillestads by i likanämnda socken, Malmöhus län, rusthållare, död 1769 31/3 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län. [Barn 231, Far 924, Mor 925]

Gift 1743 27/6 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

463 mormors farfars mormors mormor
Bengta Persdotter, född omkring 1700 i Risekatslösa socken, Malmöhus län (enligt vigselboken 1743), död 1780 13/2 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län. [Barn 231]

Gift 1:o 1733 14/1 i Frillestads socken, Malmöhus län med Per Andersson, född 1702 28/6 på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län, död 1741 (begravd 26/4) på Frillestad nr. 16 (Brunnsgård) i Frillestads socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1743 27/6 i Frillestads socken, Malmöhus län med föregående ana.

472 mormors farmors morfars farfar
Pål Borgström, född omkring 1702, skomakare, död 1784 9/5 i Vressel i Öveds socken, Malmöhus län. [Barn 236]

Gift med efterföljande ana.

473 mormors farmors morfars farmor
ELSA Christina Pihlberg, född omkring 1704 på Skartofta nr. 11 i Skartofta socken, Malmöhus län, död 1787 23/5 i Vressel i Öveds socken, Malmöhus län. [Barn 236, Far 946, Mor 947]

474 mormors farmors morfars morfar
Bodel Olsson, levde 1747 i Holk i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 237]

Gift med efterföljande ana.

475 mormors farmors morfars mormor
Gunnel Nilsdotter, född, död. [Barn 237]

477 mormors farmors mormors farfar
Håkan Pålsson, född omkring 1712, var dräng i Vattenkvarnarna vid vigseln 1744, sockenskräddare i Helsingborgs landsförsamling, död 1768 (begravd 11/12) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 238]

Gift 1744 31/10 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

478 mormors farmors mormors farmor
Hanna Nilsdotter, född omkring 1720, död 1785 (begravd 3/6) i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 238]

492 mormors morfars mormors farfar
Jöran Christian Claus, var 1747 glasritare vid Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 246]

Gift 1744 4/3 i Perstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

493 mormors morfars mormors farmor
Anna Greta Kamph, levde 1747 vid Glasbruket i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 246]

494 mormors morfars mormors morfar
Isak Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född 1709 19/5, kvartermästare vid Södra skånska kavalleriregementet, dödsskjuten 1758 12/1 i pommerska kriget. [Barn 247, Far 988, Mor 989]

Gift 1741 21/5 i Vanstads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

495 mormors morfars mormors mormor
Anna Lovisa Skog, död 1767 16/8 i Everlövs socken, Malmöhus län (enligt bouppteckningen daterad 3/9 samma år i Torna häradsrätt FIIa:14, sid. 24). [Barn 247]

----------------------------- Generation 9 -----------------------------

924 mormors farfars mormors morfars far
Pål Månsson, född omkring 1654 i Assartorp i Hässlunda socken, Malmöhus län (enligt vigselboken), död 1714 (begravd 31/3) i Frillestads by i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 462]

Gift 1706 18/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

925 mormors farfars mormors morfars mor
Kerstina Tuvesdotter, född omkring 1668 i Farhults socken (enligt vigselboken), död 1731 (begravd 20/6) i Hjortshögs by i Kropps socken, Malmöhus län. [Barn 462]

Gift 1:o 1706 18/2 i Frillestads socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1716 1/7 i Frillestads socken, Malmöhus län med drängen, sedermera husmannen Jöns Persson, född omkring 1690 i Skaglarps by i Frillestads socken, Malmöhus län (enligt vigselboken), död 1762 (begravd 21/2) i Hjortshögs by i Kropps socken, Malmöhus län.

946 mormors farmors morfars farmors far
Iwar Pihlberg, klockare i Skartofta och Öved av Lunds stift, död 1730 i Skartofta socken, Malmöhus län (enligt brev från biskopen Jonas Linnerius till kyrkoherden i Skartofta den 21/5 samma år; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:39). [Barn 473]

Gift med efterföljande ana.

947 mormors farmors morfars farmors mor
Mätta Nilsdotter, levde 1728 i Skartofta socken, Malmöhus län. [Barn 473]

988 mormors morfars mormors morfars far
Gustaf Skarp von Felt (adliga ätten 517), född på Kvarnstad i Frinnaryds socken, Jönköpings län, var först korpral vid Södra skånska kavalleriregementet, sedan lantjägare i Skåne, död 1722 11/9 och begravd 21/9 samma år på Everlövs kyrkogård, Malmöhus län. [Barn 494, Far 1976, Mor 1977]

Gift 1695 med kungligt tillstånd med efterföljande ana, ”en bonddotter i Everlövs by i likanämnda socken, som han förut hävdat”.

989 mormors morfars mormors morfars mor
Helena Nilsdotter, född omkring 1665, död 1745 30/1 i Västra Värlinge by i Bodarps socken, Malmöhus län. [Barn 494]

----------------------------- Generation 10 -----------------------------

1976 mormors morfars mormors morfars farfar
Isak Skarp, adlad Skarpenfelt, sedermera Skarp von Felt (adliga ätten nr. 517), född i Höreda prästgård, kornett vid Smålands kavalleriregemente, adlad 1650 29/11 och introducerad 1652 under nr. 517, löjtnant vid Smålands kavalleriregemente 1656, regementskvartermästare 1659, avsked 1669, överstelöjtnant, bodde på sin efter svärfadern ärvda egendom Kvarnstad i Frinnaryds socken, Jönköpings län. [Barn 988, Far 3952, Mor 3953]

Gift 1651 17/9 i Herrestad med efterföljande ana.

1977 mormors morfars mormors morfars farmor
Elisabeth Pistol (adliga ätten nr. 253). [Barn 988, Far 3954, Mor 3955]

----------------------------- Generation 10 -----------------------------

3952 mormors morfars mormors morfars farfars far
Petrus Nicolai Skarp, född 1567 i Kalmar, kom med fadern i barndomen till Norge och insattes där i Bergens stadsskola 1577 och i Trondhjems 1580, i Västerås skola 1586-1588 och var därefter under sistnämnda år anställd som musikant vid kung Johan III:s hovkapell, student vid Uppsala universitet 1589, prästvigd av biskopen i Linköping som predikant på Kalmar slott 1594, kommenderad till tjänstgöring på flottan 1595, var fältpredikant vid armén i Livland 1600, återgick till predikantbefattningen på Kalmar slott 1601, kyrkoherde i Höreda pastorat av Linköpings stift 1603, blev under ett vistande i Stockholm 1697 arresterad såsom misstänkt för brevväxling med rikets fiender i Polen, men förklarades snart för oskyldig och lössläpptes; kyrkoherde i Hallingebergs pastorat av nämnda stift 1610 och åter i Höreda 1614, död 1645 27/4 i Höreda prästgård, Jönköpings län. [Barn 1976, Far 7904, Mor 7905]

Gift 1603 med efterföljande ana.

3953 mormors morfars mormors morfars farfars mor
Beata Svenske (adliga ätten nr. 258), född 1585, död 1645 14/4. [Barn 1976, Far 7906, Mor 7907]

3954 mormors morfars mormors morfars farmors far
Jacob Jacobsson, adlad Pistol (adliga ätten nr. 253), till Herrestad i Marbäcks socken samt Kvarnstad och Dagstorp, båda i Frinnaryds socken, alla i Jönköpings län; förare vid Smålands kavalleriregemente 1622, korpral därstädes 1624, kornett 1629, löjtnant 1630, ryttmästare 1632, adlad 1636 5/10 och introducerad 1637 under nr. 253, regementskvartermästare 1646, avsked därifrån 1650, erhöll konformation på adelskapet 1647 24/3, mottog donation av gods 1651, major, avsked från regementet 1654, död 1655 1/4 på Herrestad och begravd 17/6 samma år i Frinnaryds kyrka, där ättens gravkor finns; ”Han skall redan innan han blev adlad hava fått konung Gustaf II Adolfs tillsägelse på sköld och hjälm. Bekostade 1649 jämte svärfadern en altartavla i Frinnaryds kyrka”. [Barn 1977]

Gift 1635 med efterföljande ana.

3955 mormors morfars mormors morfars farmors mor
Märta Kåse (adliga ätten nr. 139), född 1619, död 1669 på Herrestad och begravd 17/6 samma år. [Barn 1977]

----------------------------- Generation 11 -----------------------------

7904 mormors morfars mormors morfars farfars farfar
Nils Skarp, sjöofficer. [Barn 3952]

Gift med efterföljande ana.

7905 mormors morfars mormors morfars farfars farmor
Ingrid Hillebrandsdotter. [Barn 3952]

7906 mormors morfars mormors morfars farfars morfar
Petrus Petri Svenske (adliga ätten nr. 258), född omkring 1525, prästvigd 1559, kyrkoherde i Höreda och Mellby församlingars pastorat av Linköpings stift 1560, död 1591. [Barn 3953]

Gift 1570 med efterföljande ana.

7907 mormors morfars mormors morfars farfars mormor
Catharina Bröms (adliga ätten nr. 161). [Barn 3953]


37
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:13 »
----------------------------- Generation 6 -----------------------------

66 farfars farfars morfar
Måns Nilsson Berg, född 1800 22/1 i Kvärlövs by i Annelövs socken, Malmöhus län, husar vid Kronprinsens husarregemente och överstelöjtnant Ekelunds skvadron, död 1862 2/6 på Asmundtorp nr. 1 i Asmundtorps socken, Malmöhus län. [Barn 33, Far 132, Mor 133]

Gift 1826 27/12 i Annelövs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

67 farfars farfars mormor
Maria Larsdotter, född 1801 1/4 i Annelövs by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1845 9/1 å församlingen i Annelövs socken, Malmöhus län. [Barn 33, Far 134, Mor 135]

68 farfars farmors farfar
Ivar Eriksson Wessman, född 1781 3/1 (enligt husförhörslängderna), var 1804 dräng på torpet Knallen i Veinge socken, Hallands län, sedermera rotebåtsman därstädes, död därstädes 1853 23/6. [Barn 34]

Gift 1:o 1804 22/6 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1839 9/2 i Veinge socken, Hallands län med änkan Karin Jacobsdotter, född 1781 26/5 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1854.

69 farfars farmors farmor
Kersti Persdotter (Bengtsdotter?), född 1781 13/6 (enligt husförhörslängderna), död 1838 28/3 28/3 på torpet Knallen i Veinge socken, Hallands län. [Barn 34]

70 farfars farmors morfar
Johan Svensson, född 1773 1/12 (enligt husförhörslängderna), torpare, död 1828 25/3 i Kohagshuset i Laholms landsförsamling, Hallands län. [Barn 35]

Gift 1808 19/3 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.

71 farfars farmors mormor
Anna Sevedsdotter, född 1776 14/9 (enligt husförhörslängderna), levde ännu 1841 i Huset under Linghultabygget i Veinge socken, Hallands län. [Barn 35]

76 farfars mormors farfar
Nils Nilsson, född 1757 i Knislinge socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; kyrkoböckerna börjar 1851), hemmansåbo, död 1829 21/4 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 38]

Gift 1783 21/9 i Vinslövs socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

77 farfars mormors mor
Sissa Andersdotter, född 1757 26/11 på Lummarp nr. 10 i Vinslövs socken, Kristianstads län, död 1814 28/1 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län. [Barn 38, Far 154, Mor 155]

80 farmors farfars farfar
Ola Persson, född 1790 2/3 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, torpare på Södra Rörum nr. 10 i likanämnda socken, därefter husman i Blossehus i Fulltofta socken, sedan hemmansåbo på Fulltofta nr. 10 i likanämnda socken och slutligen husman på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, död 1864 4/12 på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 40, Far 160, Mor 161]


Gift före 1815 med efterföljande ana.

81 farmors farfars farmor
Hanna Nilsdotter, född 1786 7/4 i Lyby socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1845 5/12 på Fulltofta nr. 18 och 22 i likanämnda socken, Malmöhus län. [Barn 40]

82 farmors farfars morfar
Per? [Barn 41]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

83 farmors farfars mormor
Karna Nilsdotter, född 1802 24/12 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1889 3/8 på Fulltofta nr. 19 i Fulltofta socken, Malmöhus län. [Barn 41, Far 166, Mor 167]

Relation utom äktenskapet 1827 med föregående ana.
Gift 1829 22/4 i Fulltofta socken, Malmöhus län husmannen Per Larsson, född 1804 25/10 i Fulltofta socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), död 1894 22/12 på Fulltofta nr. 19 i Fulltofta socken, Malmöhus län.

84 farmors farmors farfar
Hans Henriksson, född 1788 13/6 i Tungby i Smedstorps socken, Kristianstads län, hemmansåbo i Listarum i Smedstorps socken, sedermera hemmansåbo i Hammenhög, slutligen torpare, död 1850 5/9 på Elmhult nr. 1, 2 och 3 i Sankt Olofs socken, Kristianstads län. [Barn 42, Far 168, Mor 169]

Gift 1818 27/12 i Smedstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

85 farmors farmors farmor
Hanna Jonsdotter, född 1801 26/5 i Korsbäckahusen i Smedstorps socken, utflyttade 1858 från Sankt Olofs församling till Hannas församling, Kristianstads län. [Barn 42, Far 170, Mor 171]

86 farmors farmors morfar
Ola (Hellberg) Ond, född 1788 30/6 i Granneholm i Genarps socken, Malmöhus län, vice korpral, död 1850 13/2 i gathuset under Stora Herrestad nr. 22 i Stora Herrestads socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 172, Mor 173]

Gift före 1818 med efterföljande ana.

87 farmors farmors mormor
Ingeborg Nilsdotter, född 1789 26/5 i Assartorpshusen i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1871 20/3 i fattighuset i Stora Herrestads socken, Malmöhus län. [Barn 43, Far 174, Mor 175]

90 farmors morfars morfar
Anders? [Barn 45]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

91 farmors morfars mormor
Margareta Göransdotter, född 1795 19/11 i Hässleberga i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1870 7/2 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län. [Barn 45, Far 182, Mor 183]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1832 26/12 i Bara socken, Malmöhus län med soldaten Anders Björn, född 1809 25/11 i Kärrstorps socken (enligt husförhörslängderna), död 1875 30/5 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län.

92 farmors mormors farfar
Sone Andersson, född 1810 4/8 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län, tjänstedräng hos garvaren Malmqvist i Malmö, död av tärande sjukdom 1832 17/7 på nr. 486 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 46, Far 184, Mor 185]

Relation under äktenskapslöfte med efterföljande ana.

93 farmors mormors farmor
Elna Lundholm, född 1808 15/9 i Hurva by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1856 2/9 i huset nr. 25 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 46, Far 186, Mor 187]

Relation under äktenskapslöfte med efterföljande ana.
Gift 1836 30/4 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med arbetskarlen Peter Andersson, född 1811 1/9 i Skanörs församling, Malmöhus län, död 1891 5/3 i huset nr. 24 på Västervång i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län (avled i Hyllie).

94 farmors mormors morfar
Jeppa Olsson, född 1795 16/10 i Hyby socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), hemmansåbo på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, anges ha flyttat därifrån 1846 till Vismarlöv nr. 8 i likanämnda socken, men kan ej återfinnas där. [Barn 47]

Gift 1826 17/3 i Hyby socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

95 farmors mormors mormor
Karna Nilsdotter, född 1792 21/4 i Ryds by i Skabersjö socken, Malmöhus län, död 1840 6/2 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län. [Barn 47, Far 190, Mor 191]

Gift 1:o 1814 23/3 i Skabersjö socken, Malmöhus län med hemmansåbon Nils Persson, född 1772 23/10 i Hyby socken, Malmöhus län, död 1825 27/2 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, ”genom olyckshändelse, i det att ett lass bränne vältade på honom några bösseskott från dess hem, hvarunder han befans död om qvällen”.
Gift 2:o 1826 17/3 i Hyby socken, Malmöhus län med föregående ana.

100 morfars farmors farfar
Esbjörn Andersson, född 1764 7/5 (enligt husförhörslängderna), husman i Vittskövle by i likanämnda socken, Kristianstads län. [Barn 50]

Gift med efterföljande ana.

101 morfars farmors farmor
Hanna Mårtensdotter, född 1775 (enligt husförhörslängderna). [Barn 50]

102 morfars farmors morfar
Ola Strickardsson, var 1798 husman i Borråkra by i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 51]

Gift med efterföljande ana.

103 morfars farmors mormor
Hanna Persdotter, levde 1798 i Borråkra by i Degeberga socken, Kristianstads län. [Barn 51]

106 morfars morfars morfar
Måns Andersson, var 1788 husman i Olseröds by i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 53]

Gift med efterföljande ana.

107 morfars morfars mormor
Elna Åkesdotter, levde 1788 i Olseröds by i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 53]

108 morfars mormors farfar
Erik Modig, född 1773 23/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län, ryttare, död 1838 22/7 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län. [Barn 54, Far 216, Mor 217]

Gift 1:o 1799 12/10 i Åhus socken, Kristianstads län med pigan Sissa Nilsdotter, född omkring 1774, död 1813 24/5 i Horna by i Åhus socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1813 4/12 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

109 morfars mormors farmor
Bolla Månsdotter, född 1781 8/6 i Maglehems socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna). [Barn 54]

110 morfars mormors morfar
Jöns Johansson, född 1759 21/12 i Andrarums socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1875), husman och stensprängare, död 1819 4/11 i ett onumrerat gathus (under Maltesholm) i Vrams by i Östra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 55]

Gift med efterföljande ana.

111 morfars mormors mormor
ANNA Catharina Persdotter, född 1759 13/9 i Åsums by i Norra Åsums socken, Kristianstads län, död 1819 8/11 i ett onumrerat gathus (under Maltesholm) i Vrams by i Östra Vrams socken, Kristianstads län. [Barn 55, Far 222, Mor 223]

112 mormors farfars farfar
Jöns Persson, född omkring november 1756, hemmansåbo, död 1812 16/6 i Humlarps i Ausås socken, Kristianstads län. [Barn 56]

Gift med efterföljande ana.

113 mormors farfars farmor
Kerstina Knutsdotter, född omkring 1762, död 1808 5/9 i Humlarps by i Ausås socken, Kristianstads län. [Barn 56]

114 mormors farfars morfar
Nils Trulsson, född omkring 1771 i Fjärestads socken, Malmöhus län (han var 48 år gammal hösten 1819 i 1820 års mantalslängd, och enligt hans bouppteckningen var han svåger med nämndemannen Gunnar Olsson i Härslövs socken, vars hustru Karna Trulsdotter anges vara född 1777 17/6 i Fjärestad), hemmansåbo på Fjärestad nr. 17 i likanämnda socken, Malmöhus län (han ägde även Fjärestad nr. 19, enligt 1820 års mantalslängd), nämndeman vid Luggude häradsrätt, död omkring 1828 i Fjärestads by i likanämnda socken, Malmöhus län, bouppteckning 1828 15/9 (Luggude häradsrätt FIIa:74, sid. 216). [Barn 57]

Gift (antagligen i Fjärestads socken, Malmöhus län) med efterföljande ana.

115 mormors farfars mormor
Bengta Holgersdotter, född omkring 1784 på Norra Vallåkra nr. 5 i Fjärestads socken, Malmöhus län (var 48 år gammal hösten 1819 i 1820 års mantalslängd), levde 1828 på Fjärestad nr. 17 i likanämnda socken, Malmöhus län men var död före 1832. [Barn 57, Far 230, Mor 231]

116 mormors farmors farfar
Nils Tykesson, född 1779 8/4 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län, husman, död 1831 24/9 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 58, Far 232, Mor 233]

Gift med efterföljande ana.

117 mormors farmors farmor
Kerstina Svensdotter, född 1793 3/7 i Magleby by i Kvidinge socken, Kristianstads län, död 1867 27/12 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län. [Barn 58, Far 234, Mor 235]

118 mormors farmors morfar
Bodel Borgström, född 1785 13/4 på Rosendal i Kropps socken, Malmöhus län, husman, arbetskarl, död 1861 28/12 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]

Gift 1815 3/3 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

119 mormors farmors mormor
Pernilla Svensdotter, född 1784 7/11 i Filborna by i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1870 30/5 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]

122 mormors morfars morfar
Anders Hageltorn, född 1775 9/3 på Nävlinge nr. 9 i Nävlinge socken, Kristianstads län, vice slottsvaktmästare vid Citadellet i Landskrona, sedermera trumpetare vid Norra Skånska Kavalleriregementet, slutligen kvartermästare, död 1822 20/7 i Anderstorp i Riseberga socken, Kristianstads län. [Barn 61, Far 244, Mor 245]

Gift 1796 22/8 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

123 mormors morfars mormor
Anna Lovisa Claesson, född 1771 23/12 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län, död 1838 27/6 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län. [Barn 61, Far 246, Mor 247]

124 mormors mormors farfar
Okänd. [Barn 62]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

125 mormors mormors farmor
Petronella Svensdotter, född 1785 1/12 i Svalövs socken, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna), tjänstepiga i Helsingborg, död ogift 1856 28/8 på nr. 5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 62]

126 mormors mormors morfar
Per? [Barn 63]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

127 mormors mormors mormor
Tyre Pålsdotter, född 1806 14/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län (enligt husförhörslängderna, där födelsedatumet sedan ändras till 1805 6/11), var hushållerska vid vigseln 1840, död 1857 3/1 på nr. 189 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 63]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1840 31/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med f.d. stadbetjänten (polisbetjänten) Lars Carlström, född 1796 30/9 i Landskrona stadsförsamling, Malmöhus län, död 1845 24/1 på nr 245 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.


38
Politik / Offentlig verksamhet / Linde, Ann (f. 1961)
« skrivet: 2022-05-21, 16:10 »
För den som är nyfiken på utrikesminister Ann Lindes förfäder så kommer här ett första utkast till hennes antavla:


1 proband
ANN Christin Linde, född 1961 4/12 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län, filosofie kandidat i statsvetenskap vid Stockholms universitet, statssekreterare vid Justitiedepartementet, Sveriges handelsminister och EU-minister (2016–2019), Sveriges utrikesminister (2019-). [Far 2, Mor 3]

----------------------------- Generation 1 -----------------------------

2 far
JAN Egon Linde, född 1934 23/8 i Raus församling, Malmöhus län, försäljare, död 2011 9/5 i Helsingborgs Maria församling, Skåne län. [Barn 1, Far 4, Mor 5]

Gift 1960 12/6 (skilsmässa 1991 7/2) med efterföljande ana.

3 mor
lever. [Barn 1, Far 6, Mor 7]

----------------------------- Generation 2 -----------------------------

4 farfar
Egon Edvin Folke Linde, född 1906 6/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, typograf, sedermera målare, död 1993 1/8 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 2, Far 8, Mor 9]

Gift 1929 7/9 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

5 farmor
Inga Lisa Olsson, född 1910 22/3 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 2001 13/3 i Helsingborgs Maria församling, Skåne län. [Barn 2, Far 10, Mor 11]

6 morfar
Johan Nilsson, född 1903 12/11 i Östra Sönnarslövs församling, Kristianstads län, typograf, död 1946 9/3 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län. [Barn 3, Far 12, Mor 13]

Gift 1937 1/5 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

7 mormor
Lilly Fransiska Johnn, född 1905 11/1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, hårfrisörska, död 1971 10/9 i Helsingborgs Gustav Adolf, Malmöhus län. [Barn 3, Far 14, Mor 15]

----------------------------- Generation 3 -----------------------------

8 farfars far
Frans Joel Lindström, sedermera Linde, född 1876 7/12 i Ängelholms stadsförsamling, Kristianstads län, vagnsputsare, död 1930 21/3 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 16, Mor 17]

Gift 1:o 1899 26/3 i Kropps församling, Malmöhus län med Frida Maria Persson, född 1878 18/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1900 8/2 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län.
Gift 2:o 1901 8/6 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län efterföljande ana.

9 farfars mor
Amalia Charlotta Lund, född 1878 1/2 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1966 5/7 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 4, Far 18, Mor 19]

10 farmors far
Gustaf Adolf Olsson, född 1885 11/8 i Svedala socken, Malmöhus län, målare, död 1972 19/5 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 20, Mor 21]

Gift 1909 29/5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

11 farmors mor
Hulda Lovisa Vilhelmina Lindsjö, född 1887 28/7 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län, död 1979 15/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 5, Far 22, Mor 22]

12 morfars far
Anders Nilsson, född 1864 5/9 på Böke gård i Vittskövle socken, Kristianstads län, husar, sedermera statdräng, slutligen arbetare i Helsingborg, död 1918 9/4 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 24, Mor 25]

Gift 1892 17/12 i Maglehems socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

13 morfars mor
Anna Jönsson, född 1867 28/8 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län, död 1947 23/6 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 6, Far 26, Mor 27]

14 mormors far
Birger Teodor Georg Johnn, född 1878 6/10 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, murare, sedermera kamrer, vaktmästare och kassör, död 1952 6/1 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]

Gift 1902 2/11 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

15 mormors mor
Anna Teresia Persson, född 1880 21/9 i Össjö socken, Kristianstads län, död 1962 11/9 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]

----------------------------- Generation 4 -----------------------------

16 farfars farfar
Carl Gustaf Gustafsson Lindström, född 1854 18/4 på Konga nr. 17 i Konga, Malmöhus län, husar vid regementet Carl XV, död 1920 20/6 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 8, Far 32, Mor 33]

Gift 1876 14/5 i Ängelholms stadsförsamling, Kristianstads län med efterföljande ana.

17 farfars farmor
Amalia Jönsson, född 1854 6/7 i Arie i Hjärnarps socken, Kristianstads län, död 1926 1/4 i Helsingborgs Maria församling, Malmöhus län. [Barn 8, Far 34, Mor 35]

18 farfars morfar
Okänd. [Barn 9]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

19 farfars mormor
Anna Jeppsdotter, född 1848 28/11 på Ry nr. 1 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1924 6/8 på Ry nr. 6 i Lövestads församling, Malmöhus län. [Barn 9, Far 38, Mor 39]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1880 13/3 i Lövestads socken, Malmöhus län med soldaten vid Södra skånska infanteriregementet, sedermera hemmansåbon Nils Johansson Lund, född 1853 8/5 i Lövestads socken, Malmöhus län, död 1938 28/7 på Ry nr. 6 i Lövestads församling, Malmöhus län.

20 farmors farfar
Ola Persson, född 1850 24/4 på Fulltofta gård i Fulltofta socken, Malmöhus län, arbetskarl i Ystad, sedermera stationskarl i Svedala, död 1924 28/3 i Svedala köping i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 40, Mor 41]

Gift 1877 28/7 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

21 farmors farmor
Ingrid Hansson, född 1853 24/4 på nr. 259 i Ystads Sankt Petri församling, Malmöhus län, död 1938 20/9 på Södergatan 95 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Malmöhus län. [Barn 10, Far 42, Mor 43]

22 farmors morfar
Anders Mårtensson Lindsjö, född 1857 7/1 i Bosarp i Svedala socken, Malmöhus län, husar, sedermera järnvägsarbetare i Malmö, erhöll 1916 19/5 jämte sin hustru betyg såsom tilltalad för brott (Malmö Sankt Pauli AIIa:112, 1904-1919, sid. 41), död 1941 24/1 på Källargatan 5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 44, Mor 45]

Gift 1881 12/11 i Malmö Caroli församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

23 farmors mormor
Kersti Lovisa Möller, född 1858 9/11 på Lyngby nr. 8 i Lyngby socken, Malmöhus län, död 1939 22/5 i Malmö Sankt Pauli församling, Malmöhus län. [Barn 11, Far 46, Mor 47]

24 morfars farfar
Nils Jönsson, född 1816 6/9 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, födelseboken börjar 1818), gårdsdräng på Böke gård, sedermera torpare därstädes, död 1871 7/5 på Böke gård i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 12, Far 48, Mor 49]

Gift 1852 14/11 i Vittskövle socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

25 morfars farmor
Kersti Andersdotter, född 1827 21/11 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län, död 1887 24/6 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 12, Far 50, Mor 51]

26 morfars morfar
Jöns Olsson, född 1824 21/9 på Olseröd nr. 5 i Maglehems socken, Kristianstad, husman, död 1891 25/8 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 13, Far 52, Mor 53]

Gift 1852 29/12 i Maglehems församling, Kristianstads län med efterföljande ana.

27 morfars mormor
Sissa Hansdotter, född 1828 21/3 i Yngsjö i Åhus socken, Kristianstads län, död 1896 13/7 på Maglehem nr. 4 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 13, Far 54, Mor 55]

28 mormors farfar
Peter Bengtsson, född 1842 12/5 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län, arbetskarl, död av kronisk alkoholism och lunginflammation 1879 15/5 i kvarteret Kolonien 1 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län [Barn 14, Far 56, Mor 57]

Gift 1877 15/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

29 mormors farmor
Christina Persson, född 1853 22/8 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1936 16/12 på Tollarp nr. 1 i Mörarps församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]

Gift 1:o 1877 15/12 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1881 27/5 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län med slaktaren Johannes Jönsson Johnn, född 1846 18/9 i Kvistofta socken, Malmöhus län, död 1910 18/10 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län.

30 mormors morfar
Per Persson, född 1842 12/11 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län, mjölnare på Nedre Mölla nr. 1 i Össjö församling, Kristianstads län, sägs vid hustruns död 1914 vistas i Amerika (Össjö AII:2, sid. 217). [Barn 15, Far 60, Mor 61]

Gift 1872 17/5 i Össjö socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

31 mormors mormor
Augusta Petronella Nordlund, född 1848 30/7 på nr. 157 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, död 1914 1/5 på Näremölla nr. 1 i Össjö församling, Kristianstads län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]

----------------------------- Generation 5 -----------------------------

32 farfars farfars far
Gustaf? [Barn 16]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

33 farfars farfars mor
Else Månsdotter, född 1827 3/4 i Annelövs by i Annelövs socken, Malmöhus län, död 1890 26/1 på Radby nr. 6 i Örtofta socken, Malmöhus län. [Barn 16, Far 66, Mor 67]

Relation utom äktenskapet med föregående ana.
Gift 1861 30/7 i Konga socken, Malmöhus län med f.d. soldaten Ola Torn, född 1794 16/2 i Stävie socken, Malmöhus län, död 1888 13/5 på Radby nr. 6 i Örtofta socken, Malmöhus län.

34 farfars farmors far
Jöns Ivarsson, född 1811 20/11 i Knallen i Veinge socken, Hallands län, statdräng, död 1863 2/6 i Arie i Hjärnarps socken, Kristianstads län. [Barn 17, Far 68, Mor 69]

Gift 1839 8/9 i Veinge socken, Hallands län med efterföljande ana.

35 farfars farmors mor
Elna Johansdotter, född 1808 13/8 (i Veinge socken eller i Laholms landsförsamling, Hallands län; saknas emellertid i bägge dessa socknars födelseböcker), död 1868 21/3 på socknen i Hjärnarps socken, Kristianstads län. [Barn 17, Far 70, Mor 71]

38 farfars mormors far
Jeppa Nilsson Sjöblom, född 1789 9/2 på Lummarp nr. 15 i Vinslövs socken, Kristianstads län, tjänstgjorde vid lantvärnet och erhöll därefter årligt gratial (Lövestad AI:14, sid. 103), var 1834 mjölnare och arrendator av Korremölla i Röddinge socken, Malmöhus län, sedermera husman, död 1876 19/10 på Lövestad nr. 22 i Lövestads socken, Malmöhus län. [Barn 9, Far 76, Mor 77]

Gift 1834 21/3 i Röddinge socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

39 farfars mormors mor
Hanna Nilsdotter, född 1806 3/8 i Stenby i Benestads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1877 23/1 på Lövestad nr. 22 i Lövestads socken, Malmöhus län. [Barn 9]

40 farmors farfars far
Per Olsson, född 1824 29/12 i Blossehusen i Fulltofta socken, Malmöhus län, gårdsdräng på Fulltofta gård i likanämnda socken, sedermera husman, död 1889 13/6 i Ramstorp i Fulltofta socken, Malmöhus län. [Barn 20, Far 80, Mor 81]

Gift 1849 16/11 i Fulltofta socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

41 farmors farfars mor
Hanna Persdotter, född 1827 18/2 i Fulltofta by i likanämnda socken, Malmöhus län, död 1912 27/10 på ålderdomshemmet i Pålstorp i Fulltofta församling, Malmöhus län. [Barn 20, Far 82, Mor 83]

42 farmors farmors far
Ola Hansson Klint, född 1830 25/5 på Hammenhög nr. 4 i Hammenhögs socken, Kristianstads län, soldat vid Södra skånska infanteriregementet i november 1851 ”derifrån han afskedades i Mars detta år [1852], t. f. af tjufnadsbrott, det han försonat med 10 dagars fängelse v[id]. v[atten]. och bröd, samt uppenbar kyrkoplikt (Ystads Sankta Maria E:3, 1828-1862, opag.), sedermera arbetskarl i Ystad, ”undergått uppenbar kyrkoplikt för stöld. Föraktar gudstjensten” (Ystads Sankt Petri AI:8, 1852–1856, s. 167); i Ystads Tidning den 19 januari 1883 kan man läsa att ”Allm. åklagaren hade på anmälan af åkaren Ola Jönsson instämt arbetarne F. O. Lundblad och Ola Klint för det de för någon tid sedan, då Ola Jönsson var sysselsatt med att forsla spanmål till hamnen, öfverfallit och slagit honom samt sönderbrutit hans piska. Ett vittne hördes, och hade detta sett de begge svaranderna ligga öfver Jönsson på marken. Denne senare var då blodig och hade flera skråmor i ansigtet. De tilltalade neka; Ola Klint kunde ej minnas det ringaste af tilldragelsen. Målet uppsköts”; död 1883 29/5 i Östra Förstaden nr. 136 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 84, Mor 85]

Gift 1852 3/5 i Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län med efterföljande ana.

43 farmors farmors mor
Johanna Olsdotter Hellberg, född 1826 24/4 i Åsums by i Södra Åsums socken, Malmöhus län, död 1894 23/7 i Ystads stadsförsamling, Malmöhus län. [Barn 21, Far 86, Mor 87]

44 farmors morfars far
Mårten? [Barn 22]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

45 farmors morfars mor
Hanna Andersdotter Björn, född 1830 15/10 i Enighetshuset i Bara socken, Malmöhus län, arbetspiga, död ogift 1907 11/2 på Stora Svedala nr. 2 i Svedala församling, Malmöhus län. [Barn 22, Far 90, Mor 91]

46 farmors mormors far
Elias Sonesson Möller, född 1831 24/4 i huset nr. 199 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län, murare, sedermera arbetare och torpare, övergav hustrun på 1860-talet och sägs 1867 vara ”rymd” (Lyngby AI:14, sid. 129), anges på 1870-talet vara ”förmodl[igen i] Amerika” (Lyngby AI:15, sid. 214) och var ännu 1899 antecknad bland ”personer, hvilkas vistelseort är okänd” (Lyngby AI:17, sid. 450); är väl sannolikt identisk med den brick mason (murare) ”Elias Miller”, född omkring 1831 i Sweden, som i amerikanska folkräkningen 1870 är boende i Chicago, Illinois med hustrun Hattie, född omkring 1839 i Sverige samt deras barn Emma, född omkring 1862 i Sverige och Sohne (!), född omkring 1869 i Illinois; kanske identisk med den Elias Moller som blir naturaliserad amerikansk medborgare 1872 19/10 (Illinois, Northern District Naturalization Index 1840–1950). [Barn 23, Far 92, Mor 93]

Gift 1854 27/10 i Hyby socken, Malmöhus län (lagligen skilda genom skiljobrev 1865 5/7, varpå skifte hölls över makens kvarlåtenskap 1867 5/2; Lyngby CI:5, sid. 9) med efterföljande ana

47 farmors mormors mor
Ingar Jeppsdotter, född 1826 31/5 på Tejarp nr. 5 i Hyby socken, Malmöhus län, död 1895 24/11 på Genarp nr. 3 i Genarps socken, Malmöhus län (avled i Kvidinge socken, Kristianstads län). [Barn 23, Far 94, Mor 95]

Gift 1:o 1854 27/10 i Hyby socken, Malmöhus län (lagligen skilda genom skiljobrev 1865 5/7, varpå skifte hölls över makens kvarlåtenskap 1867 5/2; Lyngby CI:5, sid. 9) med föregående ana
Gift 2:o 1867 24/3 i Lyngby socken, Malmöhus län med husmannen Mårten Larsson, född 1800 8/4 i Genarps socken, Malmöhus län, död 1880 22/8 på Genarp nr. 15 i Genarps socken, Malmöhus län.

48 morfars farfars far
Jöns Olsson, född 1780 3/11 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1818), frälselandbonde under Trolle-Ljungby, sedermera husman och fårvaktare i Västra Ljungby by i Trolle-Ljungby socken, slutligen torpare, död 1843 24/1 i gathuset Östra Ljungby nr. 24 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län. [Barn 24]

Gift 1:o 1806 15/11 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1832 9/6 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län med Bengta Persdotter, född 1782 28/9 i Hammars by i Nosaby socken (enligt husförhörslängderna), död 1833 24/2 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län.
Gift 3:o 1839 21/12 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län med Karna Fajersdotter, född 1787 9/4 i Östra Ljungby by i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna, kyrkoböckerna börjar 1818), död 1858 21/8 i gathuset Östra Ljungby nr. 24 i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län.

49 morfars farfars mor
Karna Nilsdotter, född 1784 20/6 i Horna i Åhus socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), död 1830 19/8 i Västra Ljungby gatehus i Trolle-Ljungby socken, Kristianstads län. [Barn 24]

50 morfars farmors far
Anders Esbjörnsson, född 1801 14/12 i Vittskövle by i likanämnda socken, Kristianstads län, husman, död 1885 31/10 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 25, Far 100, Mor 101]

Gift 1823 6/12 i Degeberga socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

51 morfars farmors mor
Karna Olsdotter, född 1798 4/2 i Borråkra i Degeberga socken, Kristianstads län, död 1878 17/6 i Tegelhagen i Vittskövle socken, Kristianstads län. [Barn 25, Far 102, Mor 103]

52 morfars morfars far
Ola Håkansson, född 1778 22/2 i Vittskövle socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna), husman, död 1860 30/5 på Olseröd nr 2 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 26]

Gift 1815 16/12 i Maglehems socken, Malmöhus län med efterföljande ana.

53 morfars morfars mor
Anna Månsdotter, född 1788 12/9 i Olseröd i Maglehems socken, Kristianstads län, död 1855 2/22 på Olseröd nr. 2 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 26, Far 106, Mor 107]

54 morfars mormors far
Hans Eriksson, född 1801 17/1 i Horna by i Åhus socken, Kristianstads län, dragon i Yngsjö i Åhus socken, sedermera torpare i Maglehems by i likanämnda socken, död 1868 16/7 på Maglehem nr. 6 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 27, Far 108, Mor 109]

Gift 1821 29/12 i Åhus socken, Kristianstads län med efterföljande ana.

55 morfars mormors mor
Maria Jönsdotter, född 1801 8/3 i Östra Vrams by i likanämnda socken, Kristianstads län, död 1871 28/1 på Maglehem nr. 6 i Maglehems socken, Kristianstads län. [Barn 27, Far 110, Mor 111]

56 mormors farfars far
Bengt Jönsson, född 1798 18/11 i Humlarps by i Ausås socken, Kristianstads län, hemmansåbo, död 1852 15/5 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]

Gift före 1828 (i Fjärestads socken, där kyrkoböckerna börjar 1832) med efterföljande ana.

57 mormors farfars mor
Tyre Nilsdotter, född 1805 5/2 i Fjärestads socken, Kristianstads län (enligt husförhörslängderna; kyrkoböckerna börjar 1832), död 1875 5/4 på Fjärestad nr. 19 i Fjärestads socken, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]

58 mormors farmors far
Per Nilsson, född 1820 3/6 i Snickarehuset i Norra Vrams socken, Malmöhus län, husman, död 1880 9/8 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 116, Mor 117]

Gift 1847 6/11 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län med efterföljande ana.

59 mormors farmors mor
Olu Bodelsdotter, född 1821 19/4 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län, död 1898 22/1 på Västra Ramlösa nr. 9 i Helsingborgs landsförsamling, Malmöhus län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]

60 mormors morfars far
Per? [Barn 30]

Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.

61 mormors morfars mor
Catharina CHARLOTTA Hageltorn, född 1803 14/11 i Söndraby i Vedby socken, Kristianstads län, död 1888 30/1 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]

Gift 1826 23/6 i Färingtofta socken, Kristianstads län med mjölnaren Per Rasmusson, född 1794 13/2 i Djupedal i Färingtofta socken, Kristianstads län, död av delirium tremens 1841 25/8 i Nedre Mölla i Össjö socken, Kristianstads län.
Relation utom äktenskapet med föregående ana.

62 mormors mormors far
Gustaf Adolf Nordlund, född 1825 4/8 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län, murare, var 1869 skriven som obefintlig i Helsingborgs stadsförsamling vilket han tycks vara ännu 1896 (Helsingborgs stadsförsamling AI:55, sid. 88), efterföljande obefintlighetsbok täcker åren 1895–1991. [Barn 31, Far 124, Mor 125]

Trolovad (och lät i samband med dotterns dop 1848 kyrkotaga hennes som sin hustru, enligt Helsingborgs stadsförsamling AI:41, 1852–1855, sid. 35, men någon vigsel genomfördes aldrig) med efterföljande ana.

63 mormors mormors mor
Anna Christina Persdotter Carlström, född 1825 7/1 i Helsingborg stadsförsamling, Malmöhus län, död 1912 6/1 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]

Trolovad (och blev i samband med dotterns dop 1848 kyrkotagen som hans hustru, enligt Helsingborgs stadsförsamling AI:41, 1852–1855, sid. 35, men någon vigsel genomfördes aldrig) med föregående ana.
Gift 1864 24/4 i Mörarps socken, Malmöhus län med urmakargesällen Carl Henrik Schmidt, född 1832 5/1 i Östraby socken, Malmöhus län, död 1898 28/6 på Mörarp nr. 7 i Mörarps församling, Malmöhus län.


39
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de underofficerare, korpraler och gemena vid Silfverhielms skvadron 1712 som var gifta med uppgift om deras hustrurs vistelseort; som synes kommer de från ett flertal olika regementen, vilket stämmer bra med att Anders Koskull fem månader innan listan upprättades hade blivit överste för Benderska dragonregementet, ett regemente som uppsattes 1712 av svenskt manskap i Bender i Osmanska riket, i dagens Moldavien:
 
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
Specification af min Esqvadron på Under Officerare Corpor: och
gemene som äro giffta, och hwarest deras hustrur äro nemb:
 
Regemente. | Compagnie. | Chargè. | Nampn. | Annotation
Af Gvardie | af Bengt Håls Comp: | Corpor: men nu Fältwb: | Olof Dahlman | gift hafwer sin hustru i Stockholm stadh.
LijfRegemente. | Majorens Comp: | Profossen. | Mortn[sic!] Frimodig | gifft i Upland, uti Lisselena sochn och Haller by.
LijfRegemente. | Majorens Comp: | Ryttarne | Eric Lagerbäck | gifft i Roslagen och Longtora sochn.
LijfRegmenete. | Majorens Comp: | Ryttarne | Sven Salberg | gifft och haf:r hustron i Stockholm.
Af Rigska Adelsfahnan. | Öf:stLieut:s Compag: | Ryttaren | Michel Bedack | gift haf:r Hustrun i Lifland på Håfwet Tvejden.
Af Rigska Adelfsahnan. | Major:s Compag: | Ryttaren | And: Jacobsson | Gifft i Lifland på Slåtet Frikaten 18 mijhl ifrån Riga.
Af Rigska Adelsfahnan. | Ryttm: Mecks | Ryttaren | Joh: Kijk | gifft hafwer sin hustru i Wenden 15 mijhl ifrån Riga.
Af Rigska Adelsfahnan. | Ryttm: Mecks | Ryttare | Hans Tillman. | Gifft hafwer sin hustro förlorat i Action wid Litzna.
Åbo Lähns Cavall:e | Ryttm: de la Mots Comp: | Ryttaren | Anders Kank | Gifft hafft sin hustru o Een flåck benembd Raumo.
Södra Skånska Cavallerie | Göinge Häradz | Ryttaren | Mons Palm | Gifft i Söd: Skåne uti Broby sochn och på Rusthållet Nyra.
Södra Skånska Cavallerie | Öf:stLieut:s Compag: | Ryttaren | Sven Lund | Gifft i Söd: Skåne uti Oxie Härad och Giessins[sic!] sochn.
Södra Skånska Cavallerie | Torhna Häradz Comp: | Rytt:n | Petter Grädda[sic!] | Gifft, hustron[sic!] bor i Söd Skåne ut8 Baara Härad och Yby sochn.
Södra Skånska Cavallerie | Siutz Häradz Comp: | Ryttarn | Bengt Årre | Gifft. hustrun bor i Söd: Skåne uti S:t Olof sochn på Rusthållet Kyrckholla.
Södra Skånska Cavallerie | Ryttm:n Rotts Comp: | Ryttaren | Olof Lundahl | hafwer hustru i Ingelsta Härad och Unslona[sic!] sochn och by.
Carelska Cavall:e | Leskerts Comp: | Ryttaren | Petter Laxvjk. | Gifft i Carelen uti Sulkava sochn och Loppa by.
Carelska Cavall:e | Brusins | Ryttaren | And: Siungare | Gifft i Carelen utj Seemings sochn 4 mijhl if:n Nyslått.
Carelska Cavall:e | Qvantz Compag: | Ryttaren | Michel Bonde | Gifft uti Wiborgs Lähn 2 mijhl ifrån Weklax stadh.
Gen: Maj: Krusens | Wadstena | Ryttaren | Mons Broman. | hafwer hust: i Östergötl: i Lysingz Härad och Hea sochn
Gen: Maj: Krusens | Majorens Comp: | Ryttaren | Jon Bärgh | Gifft i Östergiötl: uti Skiärkindz Herad och Styrsta sochn.
Af öfwerste Wennerstedts Reg:te | Öf:st Lieut:s | Corporalen. | Lars Nyman | haf:r hust: i Örebros Lähn och Ekebys sochn
Af Öfwerste Wennerstedts Reg:te | Öf:st Lieut:s | Dragoun | Petter Klingh | haf: hust: i Örebros Lähn och Bora sochn.
Af Dahl Reg: | LijfCompagnie | Pijparen nu Dragon | Eric Bärgdahl | Gifft haf:r hust:n i Dahlarna uti Håsby sn och Mökelby.
Af Dahl Reg: | LijfCompag: | Soldaten | Pehr Enroth | haf:r hust: i Söderm: och Halla Sn.
Af Dahl Reg: | LijfCompag: | Soldaten | Joh: Wesman | haf:r hustru i Söderm:d och Stonqvista[sic!] sochn.
Af Dahl Reg: | ÖfwerstLeut:s | Soldaten | And: Årman | haf:r hustru i Westerås.
Af Dahl Reg: | Wester Rekars | Soldaten | And: Frisk | haf:r hustru i Södermanland och Jeder sochn.
Af Dahl Reg: | Öster Rekars | Soldaten | Joh: Palm | haf:r hust: i Södermanland och Wahlby sochn.
Af Dahl Reg: | Oppunda Com: | Soldaten | Sven Brobergh | haf:r hustru i Södermanland och Ådala sochn.
Artollerie | - - - - - - | Kutzken | Morten Pålsson | Gifft hafwer hustru i Narven.
 
Warnitza d 21 Septemb:
A:o 1712.             S. Silfwerhielm.”


40
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de underofficerare, korpraler och gemena vid Anders Koskulls skvadron 1712 som var gifta med uppgift om deras hustrurs vistelseort; som synes kommer de från ett flertal olika regementen, vilket stämmer bra med att Anders Koskull fem månader innan listan upprättades hade blivit överste för Benderska dragonregementet, ett regemente som uppsattes 1712 av svenskt manskap i Bender i Osmanska riket, i dagens Moldavien:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
”Förslag af min Esqvadron uppå underofficerare Corpor:r
och Gemene, som giffta äro, och hwarest deras hustrur äro
Neml:
Regemente. | Compagnie | Charge. | Nampn. | Annotation.
LijfRegemente | Örebros | Ryttare | Joh: Fiuggstedt | dess hustru i Närcke wid Örebro.
LijfDragon:er | Öf:st Lieut:s | Mönsterskrif: | Jöns Warning | hustrun i Skåne wid Alunbruket i stora Elliarödz sochn.
Artollerie | - - - - - | Föraren | Lorents Brant | hustrun fången i Ryssland.
Rigiska Adelsfahnan | Ryttmäst:n Bocks | Ryttare | Fred: Joh: Paulsson | dess hustru wid Pernow i byen Abia.
Åbo Landz Cavallerie | Ryttmästaren de la Motz | Corporal | Eric Bruse 1711 d 19 Junij blif: gemen | dess hust: i Finland i Ulsby sochn, och Lilla Ram[m]o by.
Åbo Landz Cavallerie | Ryttmäst:n Sckomans | Hofslagare | Jacob Hindersson | dess hustru i Åbo Lähn och Mortnia sochn.
Åbo Landz Cavallerie | Öf:st Lieut: | Ryttare | Bertil Röökman | dess hust: i Åbo Lähn Squites sochn.
Östgöta Cavall: | Tingstz | Ryttare | Jons Sundman | dess hustru i Linkiöping
Norra skåningar | Öf:st Lieut:s | Hofslagare | Clas Keijer | dess hust: på Bostället i Skåne.
Södra Skåning:r | Ryttm: Ehrenmarck | Corpor: men nu Siergiant | Reinhold Blomberg | dess hust: i Skåne i Liungby.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Corp: men nu Serg: | Johan Montan | dess hust: i Wiborgz Lähn i Safwitaipall.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Qvantens | Prophos | Jörgen Manck | dess hust: i Wiborgz Lähn i Wirlax Sn.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Brusins | Ryttare | Erich Stahlspåre | dess hust: i Wib: Lähn wid Nyslott i Jora sochn.
Carelska Cavallerie | Majorens | Ryttare | Anders Loo | dess hust: i Wiborgz Lähn wid Lapstrand
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Ryttare | Joh: Järn | dess hust: i Wiborgs Lähn wid Nyslott och Ransalms sochn.
Carelska Cavallerie | Ryttm: Leskers | Ryttare | Samuel Torst | dess hust: i Wiborgz Lähn och Jarass Sn.
Wennerstedts | LijfCompag: | Fourier | Leijondahl | dess hustru i staden Åbo.
Schreitfelts | LijfCompag: | Dragon | Fransiscus Novratsky | dess hust: i Lijfland på Otterhast
Schreitfelts | Capit: Gin[n]ings | Dragon | Clas Kees | dess hustru i Curland.
Uplandz Infant: | Öf:st Lieut: | Soldat | Peter Frilundh | dess hust: i Upland och Kongzby
Södermanlandz Infanterie | Östreckanes | Fältwäb: | Jonas Biörckman | dess hust: i Sörmanl: i Stenpusta sn.
Södermanlandz Infanterie | Åpbona | Föraren men nu Fäldtwäblen: | Håcken Frassare | dess hust: i Sörmanl: i Frustuna Sn.
Wästmanlandz Inf: | Sahlbergs | Soldat | Johan Brask | dess hustru: i Stockholm
Wärmlandz Inf:t | Christianhambns[sic!] | Soldat | Bengt Ekfeldt | dess hustru i Carlstad.
Wrangels Infant: | Cap: Patkuls | Rustmäst: | And: Dahlijn | dess hustru i Rewel.
Taubens Reg: warit dräng hoos | Cap: Warg: | Dragon | Math: Sahlström | dess hustru i Westeråhs
 
Warnitz d 15 Septemb:
A:o 1712.                            And: Koskull”.


41
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels arkiv, rörande de soldater vid överste Lennart Ribbings regemente (mer känt som Garnisonsregementet i Malmö) som avlidit sedan regementet ankommit till Stralsund (1710), och som kvarlämnat sina hustrur i Sverige (mestadels i Skåne):
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym JI:2 (Landsarkivet i Lund).
”Rulla
Uppå de Gifte Soldater af Herr
Öfwerste Wälborne Lennardt Ribbings Regemente, som
äre döde sedan Regementet ankom till Stralsundh och sine
Hustrur eij hijtt med sig brachte, utan dem qwarlembna-
de uthi Swerige och Schåne.
 
LijfCompagniet
Jeppe Hylleqwist – {uthj September 1710 des Hustru Nella Pehrsdotter wistas i Malmöe.
Truls Stadig – {uthj September 1710 des Hustru Ellna Larsdotter wistas i Oxsiö härad och Öster-Gräfwinge sochn.
Anders Hultman – {uthj September 1710 dess Hustru Karin Jönsdotter wistas i Malmö.
Corpor: Jonas Tieder – {d: 26 October 1710 des Hustru Karna Essbiörnsdotter wistas i Malmö.
Nils Klintman – {i October 1710 des Hustru N: N: wistas i Weberö sochn.
Corpor: Oluf Stockman – {d: 5 November 1710 dess Hustru Johanna är i Malmö.
Pehr Flink – {d: 9 December 1710 dess Hustru Catharina Bengtzdotter wistas i Malmö.
 
ÖfwerstLieutnantens Compagnie
Pehr Jönsson Boman – {d: 12 September 1710 des Hustru Marna Andersdotter wistas i Schåne och Sallerup.
Anders Bengtson Åhman – {d: 8 October 1710 des Hustru Brita Andersdotter wistas i Östergiötland, Walbo Härad och Skea sochn.
Håkan Hyllerot – {d: 13 October 1710 des Hustru är i Skåne och uthj Oxsiö härad och By.
Clas Claeson Pijhl – {d: 6 November 1710 des Hustru Ellena N: wistas i Ystadh.
Nils Persson Tranman – {d: 7 November 1710 des Hustru Bengta Jönsdotter wistas i Skåne och Onslunda By.
Nils Christensson Öfwerman – {d: 18 November 1710 des Hustru Ellena är i Skåne och Rahmsåhs By.
Jonas Jonasson Lindbom – {d: 10 Januarij 1711 des Hustru är i Östergiötland och Skenninge, heter Ingebor.
 
Majorens Compagnie.
Jöns Pehrsson Bärsiö – {död d: 15 Januarij 1710 des Hustru Johanna Andersdotter wistas i Malmö.
Anders Åhman – {d: 6 Junij 710 des Hustru Anna Månsdotter är i Skåne och Westersta sochn.
Nils Hussman – {d: 5 Junij 710 des Hustru Ingebor wistas i Östergiötland.
Joen Håkansson Smit – {d: 18 September 710 des Hustru är i Götheborg.
Nils Nilsson Siöström – {d 20 September 710 des Hustru Brita Andersdotter wistas i Malmö.
Lars Löding – {d: 7 October 710 des Hustru Boel Jepzdotter är i Malmö.
Anders Wenberg – {d 24 October 1710 des Hustru Kirsti Jönsdotter wistas i Skiutz härad och Wäm[m]enhögz sochn.
Anders Westerdahl – {d: 28 October 710 des Hustru Boel Pehrsdotter wistas i Skåne, Färss härad och Westerstad sochn.
Erick Åhlbom – {d: 5 November 710 des Hustru Kari Halfwarsdotter wistas i Östergiötland i Kemble häradh Äska by.
Erik Matzson Stubb – {död d: 11 Novemb:r 710 des Hustru N N är i Swerige
Joen Jönsson Pijhl – {d 14 November 710 des Hustru N N wistas i Östergiötland, Gustingz häradt Byrena sochn, Öringe by.
Jeppe Jepson Brems – {d: 30 November 710 des Hustru Anna Andersdotter är i Malmö.
 
Capitain Böningz Compagnie
Pehr Wall – {död d: 12 Januarij 1710 des Hustru är i Skintorn wid Lund.
Remmert Möller – {d: 24 Aug: 710 des Hustru Karna Remmertz wistas i Malmö.
Joen Buth – {d: 2 September 710 des Hustru Maria Butz är i Malmö.
Jöns Roos – {d: 5 September 710 des Hustru Johan[n]a Rooses är i Malmö.
Rassmus Kiöping – {d: 10 September 710 des Hustru N: är i Skreflinge uthj Schåne.
Joen Utter – {d: 14 September 710 des Hustru Margareta Utters wistas i Malmö.
Anders Horn – {d: 14 September 710 des Hustru Christina Horns wistas i Swerige wed Westerwijk.
Anders Trulsson Skytt – {d: 5 October 710 des Hustru Merta Skytz är i Malmö.
Trued Sahlström – {d: 13 October 710 des Hustru Sissa Trues är i Salrop wed Malmö.
Åke Rohlig – {d: 14 October 710 des Hustru wistas i Skåne wed Nääs och Gryte by.
Corporal Pehr Möller – {d: 15 October 710 des Hustru Annika Möllers är i Malnö.
Matz Lustig – {död d: 19 October 710 des Hustru Anna Lustigz wistas i Malmö.
Nils Andersson Hellberg – {d: 14 Novemb:r 1710 des Hustru är i Skåne och Kyrckiopinge[sic!].
 
Capitain Modeè Compagnie
Lars Knutsson Berg – {död d: 28 Augustij 1710 des Hustru Metta Jacobsdotter är i Barahärad.
Torsten Torstenss: Asping – {d: 6 September 710 des Hustru Elisabet Gregorius är i Malmö.
Tore Qwist – {d 8 September 710, des Hustru är i Hörby Mölla.
Nils Bryning – {d 23 Septemb:r 710 des Hustru är i Oxsiö Häradh.
Jöns Hörberg – {d 13 October 710 des Hustru är i Lyby.
Pehr Månsson – {d: 19 October 710 des Hustru Elsa Pehrsdotter wistas i Burlöf.
Anders Nilsson – {d: 24 October 710 des Hustru Bengta Pehrsdotter är i Malmö.
Pehr Hagelberg – {d: 3 Februarij 1711 des Hustru wistas i Norra häradh.
Matz Byring – {d: 5 Februarij 1711 des Hustru Kirstina Pehrsdotter är i Terningholm.
 
Capitain Lünous Compagnie
Hans Lindahl – {död d: 26 Martij 1710 des Hustru Usela Bengtzdotter är i Malmö.
Lars Pilof – {död d. 21 September 1710 des Hustru Karna Trulsdotter wistas i Malmö.
Jöns Skog – {d: 3 October 1710 des Hustru Kirstin Thomasdotter wistas i Tornehäradh.
Anders Frijsberg – {d: 11 October 710 dess Hustru Karna Anders är i Malmö.
Matz Berg – {d: 18 October 710 des Hustru Bengta Matz är i Malmö.
Mattis Lillia – {d: 25 October 710 des Hustru Bengta N: wistas i Tornehäradh.
Petter Ram – {d: 17 November 710 des Hustru Maria Adamsdotter är i Malmö.
 
Capitain Meijburgz Compagnie
Anders Isralsson Siöberg – {uthj October 1709 des Hustru Metta Hansdotter wistas i Skåne och Färsshärad.
Måns Lustig – {uthj Aprill 710 des Hustru Johanna N: är i Skåne och Oxsiö härad.
Casten Andersson Wiman – {uthj Julij 1710 des Hustru wistas i Östergiötland.
Åke Willig – {uthj September 710 des Hustru är i Skåne och Wemmenahögz Häradh.
Henning Christophersson Malmgren – {uthj September 710 des Hustru Anna Pehrsdotter är i Malmö.
Hans Andersson Frisk – {uthj September 710 des Hustru Kirstina är i Skåne och Wäm[m]enhögz Härad.
Åke Broman – {uthj October 710, des Hustru Anna N: är i Skåne och Tornehärad.
Johan Egman – {uthj October 1710 des Hustru N N wistas i Östergiötland.
Joen Eriksson Roos – {uthj October 710 des Hustru N N wistas i Östergiötland.
Swen Ham[m]ar – {uthj November 1710 des Hustru Sidzela N är i Malmö.
Åke Knutsson Grunman – {uthj December 710 des Hustru N N är i Malmö.
Åke Billing – {uthj Martij 1711 des Hustru är i Skåne och Trannäss by.
 
Capitain Schantz Compagnie
Tyge Hierpe – {d: 6 Augustij 710 dess Hustru Christina Bengtzdotter är i Malmö.
Anders Pehrsson – {d: 12 Augustij 710 dess Hustru Metta Persdotter är i Malmö.
Måns Lustig – {d 22 dito 710 dess Hustru Anna Jönsdotter är i Weberö sochn och Husagårderne.
Oluf Ram – {d: 24 Augustij 710 dess Hustru Brita Olufzdotter är i Malmöe.
Pelle Werrn – {d: 3 September 710 des Hustru Brita N: wistas i Malmö.
Nils Hansson – {d: 17 September 710 des Hustru Christina wistas i Smedztorp sochn och Lijstarum by.
Mårten Pehrsson Ring – {d 21 September 710 des Hustru Olu Swensdotter wistas i Malmö.
Nils Jönsson Ask – {d. 23 September 710 des Hustru N: N: wistas i Malmö.
Lars Olufsson Råå – {d: 2 October 710 des Hustru Gertru Michelsdotter är i Malmö.
Nils Hansson Karaby – {d: 4. October 710 des Hustru Lusia Nilsdotter är i Malmöe.
Jöns Beck – {d: 10 October 710 des Hustru Ellna Larsdotter är i Malmö.
Måns Isacksson Frenning – {d: 28 October 710 dess Hustru Ellna Carlsdotter är i Frenninge
sochn och Ferss härad.
Sören Larsson – {d: 1 November 710 dess Hustru Lussia Fagersdotter wistas i Odeslöf sochn.
Anders Bom – {d: 15 Februarij 1711 dess Hustru Sigri Nilsdotter är i Malmö.
Nils Andersson – {d: 14 Martij 1711 dess Hustru Karna Andersdotter är i Högsiö sochn och Westraby.
 
Att denne Rulla uppå de genom döden afgångne soldater wed mit mig nådigst anförtrodde Regemente uthj Contagions tiden, hwilka Hustrur uthj Swerige äre qwarlembnade, är Extraherat och lijka med de till Kongl: Cam[m]aren i Stettin öfwersände Månatl: Rullar, det warder af undertecknade med Egen Hand och Signete attesterat. Stralsundh d: 13 Aprill A:o 1711.
Lennardt Ribbingh
/Jonas Kråka
Reg:tz Audit:r”


42
Plagman / SV: Plagman
« skrivet: 2022-05-21, 15:32 »
Tillfällighetsfynd rörande Margareta Plagman, som 1749 var gift med kronolänsmannen Gudmund Schmidt i Östra Sallerup (tyvärr har en del ord gått förlorade på grund av brevet bundits in i en volym):
 
Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:38 (”1749 Års Generalers Lands-
 höfdingars, Öfwerstars, Officerares och Befallningsmäns Bref”
), inget sidnummer (Landsarkivet i Lund).
”Högwälborne Herr Baron, ÖfwerAm-
miral, LandsHöfding och ÖfwerCom[m]endant,
samt Com[m]endeur af Kongl. Maij:tts Swärds
Orden.
 
1749 d 9 Januarii beswarat
 
Sedan Consistorium utaf then Visitationsför-
rättning, som Kyrckoherden i Gudmuntorp
Arvid Stuhre uti HäradsProbsten Nils Rin-
gii stelle hållit uti Östra Sallerups försam-
ling i Frostahärad, inhemtat, huru föraf-
skedade CronoLändsmannen Gudmund
Smidt och thess hustru Margareta Plag-
man uti tu års tid, skola afhållit sig i-
från then Hel. Nattwarden, samt at bem:te
Margareta Plagman för några måna-
der sedan af arghet gådt ifrån thenna sin
man och uppehåller sig i Longaryds
Församling och Skieppered hos sin syster, haf-
wandes eij welat instella sig wid Visitationen
ehuru hon therom allfwarligen skall blifwit
antydat; så har Consistorium tillskrifwit
Kyrckoherden i Östra Sallerup Joh. […]
rin och begierdt, at blifwa underrättadt
huru med thessa ächta follcks sam[m]an-
hengde tillsam[m]an, med mera, hwarpå Con-
sistorium till swar erhållit, at bem:te
follcks sam[m]anlefnad merendels warit
kif, träta och osemja; Och ehuru [theras]
Kyrckoherde sökt förmå them till […]
och en Christelig sam[m]anlefnad, skall [han]
wäl eij kunnat något hos them […].
I anseende hwartill och som förberörde [Läns-]
man Smidt uti sin, till Högwälborne
Baron, ÖfwerAmmiral, LandsHöfding,
ÖfwerCom[m]endanten samt Com[m]endeuren [af]
Kongl. Maij:ts Swärds Orden, af[gifne]
förklaring öfwer thess hustrus insinuerade [be-]
swärs skrift, skall hafwa anhållit, at […]
let, angående theras okärliga sam[m]an[lef-]
nad måtte kom[m]a under behörig domstohl;
Ty har Consistorium funnit sig föranlåtit, at
härmedelst hos Högwälborne Herr Baron,
Öfwer Ammiral, Landshöfding och Öfwer-
Com[m]endanten, samt Com[m]endeuren af Kgl.
Maij:tts Swärds Orden anhålla, thet tächtes
Högwälborne Herr Baron, Öfwer Ammiral,
LandsHöfding och Öfwer Com[m]endanten, samt Com-
mendeuren af Kongl. Maij:tts Swärds Orden
berörde mål thit förwisa, at therom sam[m]a
behörigen må undersökas och dömas och then
brotslige befordras till then plicht, som
lag förmår. Förblifwer
Högwälborne Herr Baron, Öfwer Ammi-
ral, LandsHöfding och ÖfwerCom[m]endantens,
samt Com[m]endeurens af Kongl. Maij:tts Swärds
Orden.
                                            ödmiuke tienare
Lund then 17                      Johan Engeström
[dec.] 1748.                        Jonas Wåhlin
                                           
                                            /Paul Nehrman”


43
Alfta / SV: Läshjälp Alfta(X) AIIa:7a sid 136 rad 2
« skrivet: 2022-05-20, 02:03 »
Tyvärr lyckas jag inte tyda det sista ordet, som tycks vara en förkortning, men i övrigt får jag det till ”å försörjningshemmet: invalid i s...”. Det ska tydligen mycket riktigt ha funnits ett försörjningshem i Alfta, som skymtar i bakgrunden på detta foto från 1953 (https://www.dibis.se/index.php?a=sp&cid=159&item=148690&pos=4105&plimit=20) hos Ovanåkers Hembygdsförening / Edsbyns Museum, och som sedermera kom att kallas Alfta Kurhem.


44
Vid denna tid innehåller Brösarps kyrkobok alla möjliga notiser (utöver födda, vigda och döda även in- och utflyttningar, trolovningar, kristendomsförhör och nattvardsgångar samt absolutioner), och eftersom det inte sägs i notisen att Kirstina avlidit – endast att hon piskades med ris på kroppen, och därefter stod på kyrkans pliktpall tre söndagar i rad – så måste hon alltså ha överlevt sitt straff.


45
Hej Peter!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”[juli] d 3. Skrifftades qwinfolket Kirstina Olofsdot-
ter i Brösarp, som, under warande äck-
tenskap medh hennes man Olof Flygare,
låtit sig besofwas af Ryttaren Hans
Rottman, och således bedrifwit enkelt
hoor, och stod hon i dag tridie söndagen
å rad på Plicktepallen effter det hon
corporaliter med rijs-slijtande hade plick-
tat; som Häradzskrifwarens Wälbetrodde
Ebbe Jönssons attest och remiss af d 2. Junij
nästleden gifver tillkiänna”.


46
Axelius / SV: Axelius
« skrivet: 2022-05-12, 01:36 »
Ett tillfällighetsfynd ur Rönnebergs häradsrätts dombok kastar plötsligt nytt ljus på sökandet efter ursprunget till de ovannämnda skånska syskonen Axelius / Axelia:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1750 30/10 § 55; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753), opag.
”S: d: anmälte sig för Rätten afskiedade Artillerie Karlen Olof Axelson, andragandes huruledes dess son Swän Olofson Axelius för någon tijd tilbaka begifwit sig i lära hos Bokbindaren wälaktade Johan Kirkhoff i Carlshamn, och på det han må obehindrat derutinnan widare kunna fortfara, så anhåller Olof Axelson at tingz rätten wille meddela bemelte däss sohn behörigt börds bref. Dätta ärende lät Tingz Rätten til undersökning för sig komma, och aldenstund emedan enhälligt intygade, at denna Swän Olofss. Axelius är Barnfödd här i Glumslöf, af äckta, ärl. och beskiedel. föräldrar; fadren förenemde Olof Axelson och modren Christensa Pers dotter, hwilket iemwäl bestyrckes med Kyrckioherdens Ärewyrdige och Höglärde Herr Magister Adam Lorents Hiorts den 4 sistl: Januarii utgifne attest; ty finner Tingz Rätten skiäligt at sådant under behörig verification genom utdrag af domboken til bewis meddela.”
 
Med hjälp av dessa uppgifter kan man återskapa följande familj:
 
Olof Axelsson, född i Östra Ramlösa by i Välluvs socken (väl son till den Axel Svensson som tillsammans med sin hustru brukar gården Östra Ramlösa nr. 7 i 1700 års mantalslängd tillsammans med en Sven Axelsson med hustru), kallas artillerikarl i födelseboken 1729, kallas avskedad artillerikarl i Rönnebergs häradsrätts dombok 1750, då han ännu var i livet.
Ur vigselboken: ”Dom: 24 post Trinit: wardt Copulerat Oluf Axelss: Barnföd i Östra Ramlösa – ock Pigan Crestensa Pehrs Wibulss dotter, Barnföd i Klintorp wed [R]insiö ock Frasta Härad Och nu förtijden Boer uti Schaglarp”.
Gift 1724 15/11 i Frillestads socken med Christensa Persdotter Weibull, född i ”Klintorp vid Ringsjön” (och alltså med största sannolikhet dotter till klockaren i Bosjökloster, Per Persson Weibull, född ca 1664, begr. 1714 26/4 i Bosjökloster, och Elna Larsdotter Skoug, född ca 1656, begr. 1709 19/3 i Bosjökloster, som bebodde klockargården Klinta nr. 3 i Bosjöklosters socken, som mycket riktigt ligger alldeles intill Ringsjön i Frosta härad).
Barn:
1. Anna Petronella, född 1725 7/3 i Skaglarp, Frillestads socken.
2. Sven Axelius, född 1729 (döpt 9/11) i Nedra Glumslöv, Glumslövs socken, var 1750 lärling hos bokbindaren Johan Kirkhoff i Karlshamn.
3. Axel, född 1738 (döpt 27/3) i Magleby, Kvidinge socken, död därstädes samma år (begravd 2/7).
 
Med tanke på det ovanliga namnet och åldern låter det onekligen som att sonen Sven kan vara identisk med sedermera klockaren i Halmstads socken Sven Hartvig Axelius (född ca 1729, begr. 1774 18/2 i Halmstad), som när han blev bokbindarlärling alltså skapade släktnamnet Axelius baserat på faderns patronymikon Axelsson, kanske samtidigt som systern Anna Petronella – som ju onekligen passar bra in på den Anna Petronella Axelia (född ca 1721, död 1794 i Perstorp) som gifte sig med glasbruksskomakaren Hans Jacob Beckman (1709-1786). Anna Petronellas bevisliga syster Lena Axelia (född ca 1730) passar bra in i glappet 1729–1737, men hennes födelsenotis lyckas jag tyvärr inte hitta.
 
Det enda som besvärar mig är att klockaren Sven Axelius inte fick någon dotter Christensa, efter den förmodade farmodern – är det känt om Anna Petronella eller Lena Axelia gav någon av sina döttrar detta namn?


47
Långaröd / SV: Önneköp lanthandel
« skrivet: 2022-05-09, 11:58 »
Hej Ann-Charlotte!
 
Jag tror att jag lyckades lösa gåtan, men eftersom det rör nu levande personer sänder jag uppgifterna till dig i ett meddelande.


48
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 11:54 »
Jag hoppades att födelseorten skulle specificeras i någon av de generalmönsterrullor Carl Colett fanns med i, men tyvärr står det alltid bara ”Tyskland”. Kanske är det ändå möjligt att finna tänkbara kandidater med hjälp av namnet och den angivna åldern i generalmönsterrullorna; jag håller tummarna, och det var roligt att kunna hjälpa till!  ;D


49
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 01:44 »
Även vigseln ägde tydligen rum i Göteborgs garnisonsförsamling – efter lysning den 24 oktober 1779 vigdes den 26 december samma år ”Soldaten vid Cap. Jernskjölds C. Carl Collet, med Pigan Kerstin Heljes-doter”, han 23 och hon 20 år gammal (Göteborgs garnisonsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:8, 1772–1784, sid. 498).


50
Östra Karup / SV: Soldaten Carl Collet, född ca 1750
« skrivet: 2022-05-08, 01:12 »
Hej Simon!
 
Carl Colett var tydligen soldat vid det regemente som sedermera kom att kallas Göta artilleriregemente. När han värvades den 12 juni 1775 kallades det dock Saltzaske regementet (efter regementschefen, överste Hugo Herman von Saltza), och man finner Carl Colett som soldat nr. 20 (detta nummer behåller han under hela tjänstetiden) vid kapten Jernskiölds kompani samt närvarande då kompaniet mönstrades i Göteborg den 20 juli 1776; han sägs då vara 22 år och 11 månader gammal, född i Tyskland, ogift och katolik samt lärt tenngjutarhantverket.
 
Han var även närvarande då kapten Jernskiölds kompani mönstrades i Göteborg den 29 juni 1778 och 8 juni 1780; förstnämnda år anges han vara 24 år och 10 månader gammal, ogift, katolik samt lärt tenngjutarhantverket, sistnämnda år sägs han vara 26 år gammal, gift, katolik och lärt hantverket skärslipare (!), samt ”Född i Tyskland Capitulation för rymmande beräknad från den 5 Julii 1779” (han har alltså tydligen rymt från regementet, och när han återvände verkar man ha förlängt hans tjänstetid som straff).
 
Carl Colett närvarade då kompaniet (som nu övertagits av kapten Frankenheim) mönstrades i Göteborg den 29 juni 1782, han sägs då vara 28 år gammal, gift och katolik samt lärt skärsliparhantverket.
 
Han närvarade även då kapten Frankenheims kompani mönstrades i Göteborg den 25 juni 1785; Carl sägs då ha karaktären och beställningen av grenadeur (grenadjär) samt vara 30 år och 8 månader gammal.
 
Regementet får därefter en ny chef, överste Carl Adam Wachtmeister, och det byter därför namn till Wachtmeisterska regementet; även kompaniet får en ny chef, kapten af Forselles, och då detta kompani mönstrades vid Göteborg i juni 1786 finner man Carl Colett som 32 år och 8 månader gammal, ogift (!) och av luthersk religion (!) samt lärt skärsliparhantverket.
 
Carl Colett är även närvarande när kapten af Forselles kompani (som numera kallades Andre majorens kompani) mönstrades vid Göteborg den 20 juni 1788, han var då 34 år och 8 månader gammal, gift samt hade karaktär och beställning av timmerman (!).
 
Regementet byter därefter namn ännu en gång, till Stedingkska regemente, och vid generalmönstringen i Göteborg den 27 juli 1790 får man veta Carl Collets slutliga öde – ”genom döden afgått d: 17 Maii 1789”.
 
Dödsfallet ägde rum i Göteborgs garnisonsförsamling, där man finner att soldaten vid sekundmajorens kompani Carl Collet dog av rötfeber 1789 16/5, 36 år gammal (Göteborgs garnisonsförsamling, vol. CI:10, 1785–1801, sid. 434). I samma församling finner man även ytterligare tre barn som dog i späd ålder – det var alltså bara modern Christina Heljesdotter och dottern Catharina Elisabeth, din anmoder, som återvände från Göteborg till Östra Karup med livet i behåll:
 
Maria Sophia Collet, född 1783 8/1 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:8, 1772–1784, sid. 30), död av tvinsot 1784 22/8 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:8, 1772–1784, sid. 436).
Olof (Olaus) Collet, född 1785 13/9 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1801, sid. 15), död av koppor 1788 24/11 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1801, sid. 413).
Maria Sophia Collet, född 1789 16/1 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:9, 1777–1801, sid. 63), död av torsken 1789 5/4 i Göteborgs garnisonsförsamling (CI:10, 1785–1810, sid. 433).
 
Källor för de militära uppgifterna:
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1811 (1776), inget sidnummer.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1812 (1778–1780), sid. 238 och 192.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1813 (1782), inget sidnummer.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1814 (1784), sid. 155.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1815 (1786), sid. 386–387.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1816 (1788), sid. 258–259.
Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1818 (1790), sid. 266–267.


51
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-07, 20:17 »
Vad roligt att Benedikta Sture dök upp som fadder! Lunds stifts herdaminne säger ingenting om att Fredrik Pedersen Sture ska ha haft en dotter med detta namn, och Sörens Stures enda bror Mats Fredriksson Sture (ca 1650–1694), kyrkoherde i Gladsax, hade inte heller någon dotter med detta namn (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, sid 187), så det bör ju rimligtvis vara Sören Stures dotter från första äktenskapet som nu hade hunnit bli konfirmerad, och därmed tilläts vara fadder åt sin yngre halvbror 1704.
 
Jag har Sockenbeskrifningar från Frosta härad... 1746–1747 (tryckt 1920) hemma i bokhyllan, och ser att Fredrik Pedersen Stures gravsten mycket riktigt hittas på sidan 65 i denna bok. Där omnämns även hans epitafium, som beskrivs av kyrkoherden H. Ursell i Harlösa på följande sätt den 28 januari 1747 (sid. 66):
 
”Uti Sachrestian finnes Sahl. H. Probsten Stures och dess hustrus Effidies på en stor tafla med denna Inschription.
 
               Τἀ ἀνω φρονειτε: Col: 3. 2.
      Ven: Præp: h: Nomarck: Dom: Fredricus P:
     Sture vir incorrupta Fide Deo Devotus Regi
     Fidus Parens 8 Nat: Desiderat: animam Deo
     Beatam Reddidit Anno 1687 Die 2: Mart: Aetat:
     66: Nec non Svavissima ipsius Coniux Anna
     Matthiæ Filia Rare Pietatis et Reliovarum vir-
     tutum incomparabile Exemp: Mater 8 Lib: Di-
     lect. vivere Moriens Cooepit 1685 D: 16 Iul:
     Aetat 59.
           Deo animam, Mundo Famam.”
 
Åttiotre år senare, vid inventeringen i Harlösa kyrka den 6 april 1830, beskrivs epitafiet med ungefär likalydande text, och i marginalen har någon skrivit med blyerts att epitafiet finns ”Nu i norra utbygget” samt ”Inskriften nu ommålad och vanställd” (Domkapitlets i Lund arkiv). Vid det laget omnämns dock inte Fredrik Pedersen Stures gravsten alls, så kanske hade den redan då försvunnit?


52
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-07, 15:02 »
Snyggt jobbat Ove, mycket intressant! Jag kikade nu på de tre dopnotiserna från Södra Åsum, och ser att det fullständiga namnet på barnet som döps 1702 är Anna Dorothea (”Anna Dorethe”) medan fadern Sören Sture vid dopet 1706 mycket riktigt anges vara ”S” med ett förkortningstecken efter, alltså salig. Det stämmer bra med att den dotter som då döps uppkallas efter sin avlidne far och får bära en feminin variant av hans förnamn, Severina Maria (Sören = Severin = Severina).
 
Tack vare detta fynd kan man alltså ringa in Sören Stures dödsdatum lite bättre; han var alltså avliden före dotterns dop den 7 mars 1706 men måste ju varit i livet vid hennes tillblivelse nio månader tidigare. Om vi då antar att dottern föddes några dagar före dopet bör hon alltså ha ”blivit till” den första veckan i juni 1705, och därmed måste alltså Sören Sture ha dött mellan den första juni 1705 och den 7 mars 1706. Jag lyckas dock inte hitta dödsnotisen i Södra Åsums kyrkobok under den tiden, även om den väl borde finnas där med tanke på att barnen ju döps där 1704 och 1706 och Sören Sture dessutom arrenderade en gård i socken under dessa år. Antagligen har väl prästen tyvärr glömt att anteckna dödsfallet i Södra Åsums kyrkobok?
 
Jag hoppades att Sören Sture kanske begravdes under golvet i Södra Åsums kyrka, och kikade därför i ”Kyrkornas märkvärdighet” för Färs härad i Domkapitlets i Lund arkiv. Det gav dock ingenting, för inventeringen i augusti 1830 anger endast att ”Inuti Kyrkan ligga 5 st. Likstenar, samt en vid ingången. Deras inscriptioner äro af wandrare så utslitne, att de ej kunna läsas, utom en” som tillhörde välaktade mannen Iver Nilsson i Omma, död 1666.
 
När det gäller den skånska prästsläkten Stures ursprung ser jag att uppgifterna går isär, vilket jag till slut lyckades utröna anledningen till. Lunds stifts herdaminne (band 6, 1957, sid. 264) anger att Fredrik Pedersen Sture föddes omkring 1621 (enligt gravstensinskriptionen) på Frederiksborgs slott i Själland som son till konglige confessionarius, teologie doktor Peder Hansen Sture och Gertrud Hansdatter, men letar man upp ”Kongelige Confessionarier eller øverste Hofpræster” i det danska herdaminnet online, S. V. Wibergs Personalhistorie, statistiske og genealogiske bidrag til en almindelig dansk præstehistorie, band 1-5, utgivna i Odense 1870-1878, anges han inte heta Peder Hansen Sture utan Peder Clausen Sture (död 1624) (https://wiberg-net.dk/603-Kgl.Confess.htm#PederSture). Enligt detta  herdaminne ska denne Peder Clausen Sture ha varit son till kyrkoherden i Hygum, Claus Stuhr (Sture) (död 1620) (https://wiberg-net.dk/522-Hygum.htm#ClausStuhr) som i sin tur möjligtvis var son till kyrkoherden i Hammelev, Georg (Jørgen) Stuhr (Stuer) (död 1561) (https://wiberg-net.dk/1436-Hammelev.htm#JorgenStuhr-de), vilket ju överensstämmer med de uppgifter du själv funnit online.
 
Uppgifterna i det danska onlineherdaminnet stämmer också väl med de forskningsfynd som lyftes fram 2013 i en tråd på forumet Danske Slægtsforskere (https://forum.slaegt.dk/index.php?topic=58898.0), men även biografin över Fredrik Pedersen Stures systerson Peter Stuure (1636-1707) i Lunds stifts herdaminne (band 3, 1951, sid. 15) säger något helt annat rörande släktens ursprung:
 
Peder Hansen Sture var enligt Wiberg son av en rådman i Köpenhamn Hans Rasmussen och synes ha varit den förste bäraren av det för en prästsläkt märkliga namnet Sture; någon som helst anknytning till de vid denna tid utdöda adelssläkter med namnet Sture, som funnits i Holstein och på Jylland, har icke kunnat spåras och givetvis än mindre till de svenska Sturarna.”
 
Fotnoten till denna uppgift sägs vara "Wiberg 2, s. 101", alltså Wibergs danske præstehistorie, del 2, 1870, sid. 101 (https://slaegtsbibliotek.dk/911593.pdf), där man mycket riktigt kan läsa följande:
 
Peder Hansen Sture, f[ödd] i K[ö]b[en]h[avn]; F[ar] H. Rasmussen, R[aa]dm[an]d”.
 
Det verkar alltså som att den tryckta upplagan av det danska herdaminnet (1870) felaktigt kallar Fredrik Pedersen Stures (ca 1621-1687) far Peder Hansen Sture, en uppgift som sedan snappades upp av författaren till Lunds stifts herdaminne (1951) och upprepades i biografin över Fredrik Pedersen Sture i Lunds stifts herdaminne (1957), men därefter korrigerades uppgiften i enlighet med nya forskningsrön och fördes in i den uppenbarligen korrigerade och uppdaterade onlineversionen av Wibergs danska prästhistoria, som nu alltså anger de korrekta namnen och släktleden till skillnad från de felaktiga i Lunds stifts herdaminne.


53
Bonderup / SV: Bengta Nilsdotter Född 18071008 i Bonderup
« skrivet: 2022-05-07, 12:17 »
Om protokollen från Torna härads urtima ting 1809 inte återfinns bland lagtima tingets protokoll samma år kan de med lite tur finnas på landsarkivet i Vadstena, närmare bestämt i Göta Hovrätt. Advokatfiskalens arkiv, volym E VII AABB:1106. Denna volym innehåller avskrifter av 1809 års domböcker från Torna, Bara och Harjagers härader, och min erfarenhet är att dessa vanligtvis omfattar både lagtima och urtima tingens protokoll.


54
Övriga släkter - S / SV: Sören Fredriksson Sture
« skrivet: 2022-05-05, 23:02 »
Hej Ove!
 
De fem senare frågorna hittar jag tyvärr inte svaren på, men enligt Lunds stifts herdaminne (band 6, 1957, sid. 267) hade kyrkoherden i Harlösa och Hammarlunda, Fredrik Pedersen Sture (ca 1621–1687) och hans hustru Anna Madsdotter Vare (ca 1626–1685) bland annat sonen Sören, ”hejderidare, sedermera befallningsman på Näs (Trollenäs) och Eriksholm (Trolleholm), slutligen arrendator å annexhemmanet i S. Åsum, nämnd i Färs härads dombok senast 1704 25/10 (jämför nedan, s. 482)”. Sistnämnda sida i samma bok berättar att Sören var gift med Barbara de Fine, dotter till kyrkoherden Christopher Hansen de Fine i Brandstad och Södra Åsum; där står även att Sören ”nämnes senast 1704 25/10 i Färs härads dombok och 1709 11/2 har gästgivaren Johan Wessman i Hörby till Färs häradsting instämt Barbro Sal. Sören Stures för olaglig ölförsäljning”.


55
De två senaste breven var tyvärr extra svårlästa, vilket gjorde att tydningen drog ut på tiden. Andra saker kom dessutom emellan, men när jag återupptog transkriberingen upptäckte jag att avbrottet bara var positivt för nu kunde jag läsa texten med ”nya ögon”. Jag lyckades därmed tyda några fler ord och namn, och identifierad en del av gårdarna och byarna med hjälp av Ortnamnsregistret online, men tyvärr innehåller transkriberingen fler frågetecken och luckor än vad jag skulle önskat (det ovannämnda medeltidsbrevet ur SDHK med nr. 23392 omnämns tydligen i det femte stycket i brev 1 här nedan):
 
BREV 1
 
Ett breff på halff[ua] broma[?] som Jönss Gett saltt haff[uer] thill […] Closter
för Ett par Oxssar Och [17 mark] panning[ar] Den andre halffparthen […] sam[m]a brom[m]a
lag för thill Clostredh, aff huilkett Jag haff[uer] En offörssegledh Copie daterat
dett ar M C D X C Ockta[…].
 
”Ett brev på halva Bromma[?] sin Jöns Geet sålt haver till […] Kloster
för ett par oxar och 17 mark penningar, den andra halvparten […] samma Bromma
lag förr till klostret, av vilket jag haver en oförseglad kopia daterad
det året MCDXC Octa[vo?].”
 
Nåck Ett Jönss Gettz gaffue breff på Malmmensssårss[?] Och Min Engh […]
[…] som han gaff thill Krockeckz Klåster aff huilket her finness En gamell
förssegledh Copie datedh[!] –
 
”Nock ett Jöns Geets gåvobrev på Malmenfors[?] och min äng […]
[…] som han gav till Krokeks kloster av vilket här finnes en gammal
förseglad kopia daterar [lucka].”
 
Nåck Ett Jonss Gettz breff lydhendz på stara[?] i rompåcker socken huilckett
han saldhe boskap bortt i Strengnäss för 40 Mark Medh ett för alldh atth han
Och hanss aruingar skulle dhett förssaml[?] pang ii gå[?] att köppas aff hilcket
Jag haff[uer] En förssegledh kopie d: – 1480
 
”Nock ett Jöns Geets brev lydande på Stara[?] i Rumpåkers socken vilket
han sålde boskap bort i Strängnäs för 40 mark med ett för allt att han
och hans arvingar skulle det församl[…] penning i gå[?] att köpas av vilket
jag haver en förseglad kopia daterad 1480.”
 
Nåck Ett Jonss gettz breff på […] han saldhe […] ii
Strengness för 40 [mark] huilke […] sölff Medh sam[m]e welkår
att han Eller hanss arffu[inger] Måge dhett genlössie D: 1480 aff huilkett Jag
haff[uer] En forssegledh Copie (
 
”Nock ett Jöns Geets brev på […] han sålde […] i
Strängnäs för 40 mark vilka […] silver med samma villkor
att han eller hans arvingar må det igenlösa, daterat 1480, av vilket jag
haver en förseglad kopia.”
 
Etth dombreff som gamle Jon karssan Och hanss Medh arffuingar, Nielss, Karll,
och Larss Finkenogar finge på halffth Östrehuargarna på westre Rekerne aff
Andherss Rusk Dat 1440
 
”Ett dombrev som gamle Johan Karlsson och hans medarvingar, Nils, Karl
och Lasse Finkenov fick på halva Östra Vargarn på Västerrekarne av
Anders Rusk, daterat 1440.”
 
Ett köpe breff som Jossep Passanss. halffsyster Lasse Kuress hustru, wedh
Nampn Ingeborg Harelss dått[er], såldhe En gårdh på Östre Rekarnes […] ii ydhersta
– 12 öress landh Medh Jossep pssånss samthyckie thill H Jahan Ingemanssån
Erkedieckne i Westerårss för – 130 [mark] forssa[…] panning hon Och henness Man
Laress Kurre sedhan köpthe aff fru Kärin[?] Gun[n]e Larss Kurress syster hustru Elin
i akarleby i Husseby socken 3 gård[ar] som Er tuå gård[ar] ii mallem[…] Och
En gårdh hette Kärssiö i Stegetomthe socken ii Jönåkerss häredh.
 
”Ett köpebrev som Joseph Pederssons[?] halvsyster Lasse Kurres hustru, vid
namn Ingeborg Haraldsdotter, sålde en gård på Österrekarnes […] i Yttersta
12 öres land med Joseph Pederssons samtycke till herr Johan Ingemansson
ärkedjäkne i Västerås för 130 mark fors[…] penning, hon och hennes man
Lars Kurre sedan köpte av fru Karin Gunne Lars Kurres syster hustru Elin
i Akarleby i Husby socken tre gårdar som är två gårdar i Malmen[?] och
en gård i Kärrsjö i Stigtomta socken i Jönåkers härad” (ovanför ”Jossep Passanss.” på översta raden i detta stycke finns en hänvisning till anteckningen i marginalen, som jag tyvärr ej lyckas läsa då texten beskurits).
 
Etth köppe breff lydhendz atth Jossep pssån köpthe aff Mattz Felprisson wäp[…]
Fårssödhe quern En gårdh i Stenhulthe Och brogetårp i Malmssoken för 200 [mark]
pris dhett Mynth som då gieck Och galtt
 
”Ett köpebrev lydandes att Joseph Pedersson köpte av Mats Felprisson[?] väpnare
Forssjö kvarn, en gård i Stenhulta och Brogetorp i [Stora] Malms socken för 200 mark
pris, det mynt som då gick och gällde.”
 
Etth köpebreff atth Jossep perssån köpthe Snacketårp i Malm socken för – 12
[mark] arthuger[?], thill […]dheköpp, aff Jonss Larssån i sledsta wepnare Och Cirsten
Bergerss dått[er] såldhe dhett Jossep dhett 1510 same Jonss Larssån war
Erick Jonssåns far på tuna
 
”Ett köpebrev att Joseph Pedersson köpte Snacketorp i [Stora] Malms socken för 12
mark örtugar, till […]deköp, av Jöns Larsson i Slädsta, väpnare, och Kirsten
Birgersdotter sålde det Joseph det 1510, samme Jöns Larsson var
Erik Jonssons far på Tuna.”
 
Nåck Ett köppe breff atth Jossep pårssån köpthe 2 gård[ar] i stenstorp
Och En gardh i kälberge aff Erick Jönssåns [fader] på tuna hett Jönss Larssån ii
sledsta
 
”Nock ett köpebrev att Joseph Pedersson köpte två gårdar i Stenstorp
och en gård i Källeberga av Erik Jönssons fader på Tuna, hette Jöns Larsson i
Slädsta.”
 
 
 
 
BREV 2
”Ett köpe breff atth Jossep passerss. halff syster haff[uer] såltt biskop Lydick
ii westerås – 6 öress landh i gåldheberg[?] i dhen östere och syndherste
[…] för 80 [mark] 1481. same gardh aff aruid […] och faltt
på hustru Anis Jossepz dåtthers lått för 3 pdz […] – 6 örre peng same gårdh
köpthe Min Morffar i gän aff för Nemdhe biskop
[i marginalen:] dette koffdhe[?] Jossep pssan en gån[g] och faltt på Min Morssyster hustru Annesse thel Effther hanss dödh.[/i]
 
”Ett köpebrev att Joseph Pederssons halvsyster haver sålt biskop Lydick
i Västerås 6 öres land i Gålleberg[?] i den östra och södraste
[…] för 80 mark 1481. Samma gård av Arvid […] och föll
på hustru Agnes Josephsdotters lått för 3 punds […] 6 öre penning, samma gård
köpte min morfar igen av förenämnde biskop”
[i marginalen:] ”detta köpte Joseph Pedersson en gång och föll på min moster
hustru Agnes’ del efter hans död.”
 
Etth breff atth Welbyrdige quin[n]e h. Margrethe Oloffz dått[er] i Adöö gaff sin Man
Skåning Larssån i Örrkesålm[?] i steste[…] Effther dhe […] huar. 3 penges
landh ii henness Jordhe godttz Nemligen i Kleff i Call socken dat 1496
 
”Ett brev att välbördig kvinna hustru Margareta Olofsdotter i Adö gav sin man
Skåning Larsson i Orkesholm i sista […] efter de […] var 3 pennings
land i hennes jordagods nämligen i Klev i Kall socken, daterat 1496.”
 
     War Och Någre breff i K: M: kamer i sam[m]e forn[…]
     som Jag Icke wetth Om dhe hörer[?] Min Eller Min sleckth thill dhee […]
     i sam[m]e breff förmelthe ärre för en Jag dherom[?] får Ranssackett
 
”Var ock några brev i K. M:ts kammare i samma forn[…]
som jag icke vet om de hörer min eller min släkt till de […]
i samma brev förmälda är förrän jag därom får rannsakat.”
 
Ett förlikningess breff Om Suluesta, Melen H Alff Hem[m]ingssån wepnare Och
Pher[?] Olssån så atth huardhere skulle haffue – 12 öress landh i förskreffne
Seluesta Peuel[?] Olssån beholtt thett som lig[ger] syndhersth ii sam[m]e gårdh Eller by
lighendh.i Olandhz häredh i Adhelundhe socken 1474
 
”Ett förlikningsbrev om Söderlövsta, mellan herr Alf Hemmingsson väpnare och
Per Olsson så att vardera skulle hava 12 öres land i föreskrivna
Söderlövsta, Påvel[?] Olsson behöll det som ligger söderst i samma gård eller by
liggande i Olands härad i Alunda socken, 1474.”
 
Ett breff Melem Jonss Raguallssån Och Ingeredh Jerksdått[er] Om – 10.
orriges landh Jordh ii […] Och Nagre orelandh ii Lerberga i Rydh socken
och Bro häredh, hui[lke]tt the gaffue En friboren quin[n]e hui[lke]tt hustru gu[…]
för – 19 ores landh i Wadhesta i Kneffsta socken i Erlige hundratz häredh
Och – 5 öress landh Jordh i Wlffuestuen ii Husseby ssocken ii Langehund[…]
haredh 1487
 
”Ett brev mellan Jöns Ragvaldsson och Ingrid Jerksdotter om 10
öresland jord i […] och några öreland i Lerberga i [Västra] Ryds socken
och Bro härad, vilket de gav en friboren kvinna vilket hustru gu[…]
för 19 öresland i Vadesta i Knivsta socken i Ärlinghundra härad
och 5 öresland jord i Ulvesta i Husby[-Långhundra] socken i Långhundra
härad, 1487.”
 
Ett breff att Jönss Swenssån i Härerne[?] Wepnare haff[uer] saltt
Nielss Anderssån ii Sörby 7 origes landh Hedessiöö ij Trögdh i Mekell[?] socken
för – 21 [mark] A: 1421 Om Nagre aff desse Err aff Min byrdh wetth Jag
Icke för En Jag dher Om far Ranssackett (
 
”Ett brev av Jöns Svensson i Härene[?] väpnare, haver sålt
Nils Andersson i Sörby 7 öresland Hedesjö i Trögd[?] i Mekell[?] socken
för 21 mark anno 1421. Om några av dessa är av min börd vet jag
icke förrän jag därom får rannsakat.”
 
Ett köpe breff atth Wäborne[!] Man Knutt Jönssan å gamleberg köpdhe
2 [mark] land Jordh i askerby [asköö thill nampn] nesth then syndersta gårdhen ii backare Socken
ii tuhundattz häredh, aff Jon Larssån i seffsta för 8 [mark] peng
Datt. 1487
 
”Ett köpebrev att välborne man Knut Jönsson å Gamleberg köpte
2 markeland jord i Askerby [Askö till namn] näst den södersta gården i [Västerås-]Barkarö socken
i Tuhundra härad, av Jon Larsson i Sävsta för 8 mark penningar,
daterat 1487.”
[/i]

56
Hej Thomas! Först nu upptäckte jag att jag missat ett besvara din fråga om tvådelarna, jag beklagar! Förhoppningsvis har du redan funnit svaret vid det här laget, för jag blir själv inte klok på vad som menas / hur man räknat. Det låter ju nästan som att brödernas mor har ägt en tredjedel av hälften av Övergården (som du säger alltså en sjättedel av hela gården), och att tudelarna alltså syftar på de övriga två delarna. Formuleringen blir dock lite missvisande, men jag tolkar det också som att Nils Josefsson löser ut sin broder tredjedel och därmed blir ägare till två tredjedelar (tudelarna).


57
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-05-04, 14:02 »
Stort tack för dessa intressanta uppgifter, Bertil! En klockare på Stommen skulle ju på ett snyggt sätt knyta samman det något högre samhällsskikt jag hade i åtanke med en rimlig förklaring på det ovanliga släktnamnet Stomaeus / Stumaeus, så detta spår måste absolut undersökas närmare.


Det var även intressant att Windrufwa är inblandad; ovannämnde Elias Windrufwas son Sven Windrufwa (1664–1722) i Borås gifte sig nämligen några år senare i Lund med Ingeborg Kråka, systerdotter till postmästaren Sven Kråka i Lund vars svåger var medlem i samma rådhusrätt som Andreas Stumaeus. Om vi antar att Anders Stumaeus är den av Anders Biörssons söner som 1681 bodde hos Elias Windrufwa i Borås, och utgår ifrån att han då lärde känna dennes son Sven Windrufwa, så kanske de fortsatte hålla kontakten även sedan Anders Stumaeus flyttat till Lund och att Anders förmedlade kontakten mellan Sven Windrufwa och dennes blivande brud Ingeborg Kråka? Några andra kontakter mellan Lund och Borås vid denna tid kan jag inte erinra mig, men det gör i varje fall att Anders Stumaeus passar väl in i sammanhanget.


58
Det låter som ett ypperligt förslag, Kalle! Med tanke på närheten till Jena är det ju inte helt osannolikt att orten ifråga ska vara Stettfeld, och när jag nu dubbelkollar protokollet ser jag att den andra bokstaven i ortnamnet inte liknar övriga ”l” i notisen utan snarare påminner om ett ”t” som man glömt göra en ”knorr” på – så att orten alltså ska vara Stettfelt. Tyvärr gav generalmönsterrullorna för Södra skånska kavalleriregementet inga ledtrådar; i 1724 års rulla saknas regementsstaben, i rullorna för åren 1732, 1737, 1744 och 1754 räknas Sebastian Schmidt upp under regementsstaben utan angiven födelseort eller ens nationalitet, och i 1759 års rulla har en Johan Fredrik Schmidt övertagit tjänsten som regementssadelmakare.


59
Fast jämför man bouppteckningarna kan man konstatera att den Hack Söffrensen som bor i Fulltofta på 1650-talet inte kan vara son till borgmästaren Söffren Christensen i Malmö; vid borgmästarens bouppteckning i Malmö 1650 21/1 omnämns nämligen ingen son Hack Söffrensen, däremot sägs det att skiftet hölls ”I mellomb […] Börn och Börnebörn”, och bland barnen och mågarna uppräknas ”Morten Wiborg paa Maren Hachsdaatters wegne” (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:23, 1650–1652, bouppteckning nr. 736). Denna Maren bör alltså vara ett barnbarn till borgmästaren Söffren Christensen, vilket ju stämmer bra med att det vid bouppteckningen i Ystad 1642 2/6 efter Hack Söffrensen, som då var ”S: affgangenn”, omnämns att han gemensamt med sin hustru Gertrud Lauritzdatter endast efterlämnade ”begge dj S: folckis datter Marine Hachs daatter” (Ystads rådhusrätt och magistrtat FII:2, 1622–1694, sid. 98).


60
Hej Anna-Carin!
 
Kanske har du redan fått svar på din fråga efter de 4,5 år som passerat, men jag ville ändå skriva ett litet svar. Upplägget i Einar Bagers bok är lite förvirrande, men Söffren Christensens fyra gravstenar som omnämns på sid. 64 i del I beskrivs närmare på sid. 12–14 i del II. Där omnämns en förteckning över kyrkans gravstenar från 1666, som berättar att gravstenarna mycket riktigt låg i mittgången:
 
Meddelste gang nr 42.43.47.48 Sören Christensens arfvinger”.
 
Eftersom stenarna 47 och 48 inte beskrivs eller finns avritade i Malmöhistoria i sten gissar jag att de har förkommit, men stenarna 42 och 43 beskrivs och finns avritade på sidan 12–13 i del II:
 
”De båda gravstenarna äro helt släta och sakna utsmyckning. Mitt på dem bägge Jacob Rasmusens bomärke och initialer, överst gravstenarnas nummer, som dock på den mindre stenen stått på dess avsågade hälft. På den större stenen nedtill Jacob Rasmusens svärsons, borgmästaren Söffren Christensens bomärke och årtalet 1652. Längst ner till höger initialerna M H M = Martin Hartman, rådman och svärson till föregåendes dotter Kirstine i hennes äktenskap med borgmästaren Hermand Krutmeijer.”
 
Tyvärr omnämns alltså inga namn utöver bomärket och årtalet 1652, som tycks vara året då gravplatsen inköptes. Detta är i varje fall året då Söffren Christensens epitafium uppsattes i S:t Petri kyrka; det ståtliga epitafiet hänger ännu kvar högt upp på väggen i norra sidoskeppet, och när jag besökte kyrkan 2016 fotograferade jag noggrant epitafiet och särskilt texten i kartuschen som lyder såhär:
 
”ANNO 1652 Den 20 SEPTEMBRIS Haffuer Erlig Act och Velfornemme Mand Søffren Christessøn, forige Borgermester I Malmöe, Och Erlig Dyderige oc gudfryctige Matrone, Marne Jacobs datter begge deriss Samplige Epterlatte Börn oc Arffuinger ladet dette EPITAPHIUM forferdige oc opsette, deris kiere oc Salige Forældre til en Christelig Amindelse oc I Hukommelse Oc hensoff i Herren Forbemelte S: Borgemester Soffren Christenssön 1649 den 29 NOVEMBR: oc ligger her neden for i mod Funten begrafvet, Hans förste, Erlige oc Dydige Hustru Birrtte Povels datter Hensoff i HERRen 1614 den 27 Februarij, oc huiler her tuende ud fra Den anden Hans dydefulde Hustru Erlig oc gudfryctige Matrona Marne Jacobs datter I Herren hensoff 1651 den 13 Septemb: oc huiler hoss Hendis S: Hossbonde Oc en Part deris i Herren hensoffuede Börn, Gud forlene dem alle en glædelige Opstandelse”.
 
Tyvärr har man alltså inte gjort några tillägg i texten efter att epitafiet uppsattes 1652, och ”en part deras i herren hänsovna barn” tycks vara de två spädbarn (och kanske även den bortvända dottern) som avbildas på familjeporträttet på epitafiet, och som alltså hade avlidit före föräldrarna. Gravstenarna och epitafiet ger således inget svar på om även Hack Söffrensen vilar i familjegraven, men jag funderar på om kyrkoräkenskaperna kanske nämner något om detta? Jag tänkte först att gravsättningar i redan inköpta gravställen kanske uteslöts ur räkenskaperna, men kan konstatera att man bland 1649 års inkomster ”Aff Begraffuelse steder for Jord och Klocherne” finner att ”Den 4 Decembr Bleff begraffuit Salig Borgmester Söfren Christenssön” för vilket man betalade för jorden och klockorna (Malmö Sankt Petri kyrkoarkiv, vol. LIb:7, 1636–1654, sid. 10), så även Hacks begravning bör finnas med i dessa räkenskaper, ifall han fått sin sista vila i familjegraven i S:t Petri kyrka.


61
Övriga släkter - P / Plåt
« skrivet: 2022-04-18, 21:27 »
Den som släktforskar i 1700-talets Skåne och Blekinge har kanske någon gång stött på det lite udda efternamnet Plåt / Plåth – själv har jag ofta undrat över om, och i så fall hur dessa "Plåtar" hänger samman och varifrån efternamnet kommer. Tyvärr lyckas jag inte besvara den senare frågan, men genom en djupdykning i källorna lyckades jag till slut knyta ihop de flesta av dem. Tyvärr lyckas jag inte alls få fram namnet på Carl Pettersson Plåts första hustru, eller hans andra hustrus ursprung, men kanske någon annan har lyckats bättre?:
 
Familj 1
Carl Pettersson Plåt, född omkring 1659, var fogde i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län 1691 (mtl), arrendator därstädes 1694–1711 (mtl), begr. 1721 26/2 i Ystads S:ta Maria församling, Malmöhus län.
Kallas Plåt första gången i Remmarlövs mtl 1705.
Gift 1:o före 1691 med NN, död före 1697 (maken sägs vara änkling i mtl samma år), avvittring 1704 4/3 i Remmarlövs socken (enl. anteckning vid vigseln 1704).
Barn:
1. Petter Plåt, född omkring 1690 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län – se familj 2.
2. Christoffer Plåt, född omkring januari 1694 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län – se familj 3.
Gift 2:o 1704 8/6 i Malmö S:t Petri församling, Malmöhus län (vigda hemma) med jungfru Jannika Lorentzdotter Rulberg (kallas Johanna i mtl 1705–1711).
 
Familj 2
Petter Plåt (son till Carl Pettersson Plåt, familj 1), född omkring 1690 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län (enl. GMR 1710), antagen 1710 29/6 som 2:e korpral vid Billesholms kompani och Norra skånska kavalleriregemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 884; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1710), slottsbokhållare (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832). Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 189), död 1719 26/1 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 890; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1719) på Dragsholm i Stenestads socken, Kristianstads län, begravd 8/2 samma år i Stenestads kyrka.
Gift 1711 22/8 i Bjuvs socken, Malmöhus län med Anna Maria Jochumsdotter Cremohn (gift 2:o före februari 1725 [då »Mönsterskrifwarens Flobergz kärsta Anna Maria Cremon i Mörsshög bar barnet» vid ett dop i Bjuvs socken] med mönsterskrivaren Anders Peter Floberg, född omkring 1694, död 1768 4/6 på Lilla Mörshög nr. 1 i Bjuvs socken, Malmöhus län), född omkring 1679 i Helsingborgs stadsförsamling, Malmöhus län, levde ännu i Bjuvs sockens mtl 1742 men saknas i mtl från och med 1749 (finns dock ej antecknad i död- och begravningsboken), dotter till klockaren vid Helsingborgs stadsförsamling Jöns Jöransson Kitte och hans andra hustru Kirsten Jacobsdotter (som blev omgift med regementsfältskären Jochum Cremohn; Anna Maria, som bara var något år vid faderns död, har alltså tagit styvfaderns efternamn och använt hans förnamn som patronymikon).
Barn:
1. Carl Fredrik Plåt, född 1712 11/3 i Bjuvs socken, Malmöhus län – se familj 4.
2. Susanna Plåt, född 1713 7/9 i Bjuvs socken, Malmöhus län, död 1743 8/10 i Ingelstorps gästgivaregård i Strövelstorps socken, Malmöhus län. Gift 1742 3/12 i Bjuvs socken, Malmöhus län med gästgivaren Olof Andersson.
3. barn, sannolikt fött i Stenestads socken, Malmöhus län där kyrkoboken har stora luckor under 1710-talet, död 1718 (begr. 25/3) på Dragsholm i Stenestads socken, Kristianstads län.
4. Malena Plåt, sannolikt född i Stenestads socken, Malmöhus län där kyrkoboken har stora luckor under 1710-talet; levde som jungfru i Lilla Mörshög 1759. Gift 1759 28/4 i Bjuvs socken, Malmöhus län med borgaren och tobaksspinnaren från Landskrona, änklingen Erik* Gustaf Gran (gift 1:o 1754 12/7 i Norra Vrams socken, Malmöhus län med jungfrun i prästgården Rebecka Ågren).
 
Familj 3
Christoffer Plåt (son till Carl Pettersson Plåt, familj 1), född omkring januari 1694 i Remmarlövs by i likanämnda socken, Malmöhus län (enl. GMR 1718), värvades 1715 7/1 till 2:e korpral vid 1:a korpralskapet under Överstelöjtnanten kompani och Norra skånska kavalleriregementet (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 888; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1716) och transporterades 1716 till 1:e korpral vid 2:a korpralskapet under samma kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 889; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1718), avancerade i augusti 1718 till 3:e kvartermästare vid samma kompani och transporterades 1719 20/7 därifrån till Månstorps kompani under samma regemente såsom kvartermästare (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 890; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1719), begärde avsked i november 1721 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 891; generalmönsterrulla för Norra skånska kavalleriregementet 1722), död 1754 28/6 i Baskemölla i Gladsax socken, Kristianstads län.
Gift 1717 23/4 i Åhus församling, Kristianstads län med jungfru Maria Elisabeth Fröhling, född omkring 1687, död 1753 3/12 i Baskemölla i Gladsax socken, Kristianstads län, bouppteckning 18–19/12 samma år (Järrestads häradsrätts arkiv, vol. FIIb:1, bouppt. nr. 18) med förnyade förhandlingar i februari 1754 efter klander mot makarnas inbördes testamente (Järrestads häradsrätts arkiv, vol. FIIa:1, bouppt. nr. 24 och nr. 63), dotter till besökaren i Åhus Nils Fröhling och Margareta Lentz.
      Inga barn; åtminstone inga som nådde vuxen ålder.
 
Familj 4
Carl Fredrik Plåt (son till Petter Plåt, familj 2), född 1712 11/3 i Bjuvs socken, Malmöhus län, gick i Lunds skola i tre år, student vid Lunds universitet 1729 (Skånska nationen, nr. 915), var 1748 rådman vid Sölvesborgs rådhusrätt och preses vid Sölvesborgs kämnärsrätt, postmästare i Sölvesborg 1768 tillika borgmästare därstädes, erhöll assessors rang 1789 (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832). Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 189f), död 1805 28/12 på nr. 75 i Sölvesborgs stadsförsamling, Blekinge län.
Gift 1748 30/12 i Kviinge socken, Kristianstads län med jungfrun på Hanaskog Christiana Horster, född omkring 1716, död 1762 14/6 i Sölvesborgs stadsförsamling, Blekinge län.
Barn:
1. Petter Plåt, född 1749 11/11 på Årups gård i Ivetofta socken, Kristianstads län, kom i Lunds skola 1760, student vid Lunds universitet 1764 (Blekinge nation, nr. 911) (Sjöström, Carl, Blekingska nationen 1697–1900. Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1901, sid. 183), notarie, död 1798 27/10 i Edenryds by i Ivetofta socken, Kristianstads län (dödsfallet antecknat i Sölvesborgs stadsförsamlings kyrkobok).


62
Hej Thomas!
 
Vilken kuriös information rörande Samuel Rogberg, stort tack för detta! Ja, texternas innehåll är ju verkligen en släktforskares dröm, men handstilen är frustrerande svårläst. För mig som forskar i Skåne är konsistorienotarien Johan Eriksson Klinthe ett liknande problembarn, hans handstil gör att Lunds domkapitels protokoll 1693–1720 är väldigt svårlästa. Klinthe är dock relativt konsekvent och handstilen påminner nästan om stenografi, så efterhand lär man sig hur han utformar vanligt förekommande ord eller särskilda ändelser – vilket jag inte riktigt tycker är fallet med Samuel Rogberg, och jag kan bara instämma med J. E. Lagergrens beskrivning av förstoringsglas och en halv dags slit  ;D


63
Hagelbeck / SV: Hagelbeck
« skrivet: 2022-04-14, 16:35 »
Tillfällighetsfynd ur Saxtorps död- och begravningsbok 1744 (Saxtorp CI:2, 1722–1804, sid. 147v):
 
”[1744] Dom. Oculi begrofs Qwinfolket Karna Helias dotter, som dödde d 13 Febr: under barnsbörden. Smeden Abraham Hagelbeck på Barsebecks gård blef upnämdt såsom barnafader. ætas 30 år, 8 månader.”


64
Glumslöv / SV: Glumslöv
« skrivet: 2022-04-13, 01:53 »
Tillfällighetsfynd rörande danske desertören och sedermera ryttaren Torsten Rasmusson(?), som 1738 vistades i Rönnebergs härad i Skåne (antagligen i Glumslöv, som var annexförsamling till Kvistofta och vari Ålabodarna är beläget):
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1738 4/10 § 15; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”I föllje af Plurimum Ven: Consistorii i Lund d: 20 Sept: 1738 aflåtne bref till Kyrckoherden Ehrewördige och Höglärde H:r Magister Hiort i Qwistoffta, ang:de deserteuren från Köpenhamn nu Ständige Ryttaren under Norra Skånska Cavallerie Regementet Torsten Rasmunson, som will härstädes bygga äcktenskap, anhålles nu hos TingzRätten at de 2:ne männen Jöns Person och Ohlstorp och Lenart Torckelson i Åhlaboden, som för bem:te Ryttares hinderslöshet detta äcktenskap till at fullborda, willja gå i borgen, och säkerhet, måge häröfwer edel: förhörde blifwa. TingzRätten lätt sig alltså desse begge män förekomma, som effter erhållen förmaning om Edens riktighet, aflade den wanliga witneseden med hand å bok, och giorde Jöns Person fölljande berättelse.
     Att in medio Septembris woro wittnet i det ärende öfwerrest till Kiöpenhamn at giöra sig underrättad om beskaffenheten af Torsten Rasmunson, och om han på något sätt skohla inlåtit sig i äcktenskaps handell å danska sijdan, då han hos Controleuren Dorpler derest Torsten städze under sitt warande i Dannemark wistadtz, samt dess husfolck fått förnimma, at han därstädes hwarcken war gifft eller förlofwad, utan wähl och skickel: sig där förhållit.
     Äfwen lijka berättelse giorde Lenard Torckelson, erkännandes begge, at det af dem gifne skrifftelige wittnesbördet under d: 17 Sept: 1738 som för dem upläsit blef, alldehles har sin ricktighet, och sig så förhåller som det i bokstafwen lyder.
     Hwilket intygande och berättelse till Torsten Rasmunson på des begäran utur Rättens dombok uthdragit warder.”


65
Övriga släkter - K (se även C) / SV: Kruus
« skrivet: 2022-04-13, 01:50 »
Tillfällighetsfynd rörande soldaten Caspar Schmidts änka Anna Sophia Krus, som 1738 vistades i Rönnebergs härad i Skåne:
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1738 30/5 § 47; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Af CronoLändzmannen wählak:t And: Lundhöök framstältes för rätten qwinfålket Anna Sophia Krus, hwilken säger sig wara född på Landtrügen och H:r Ryttmästar Barnekous gods, men wet intet hwad godset el:r byen heter, emedan hon war helt liten enär hon följde med grefwinnan Ascheberg hit till Swerje, och har hon warit här i landet gift med en fältwäbel wid H:r Baron Hammiltons regemente benämd Caspar Smidt, hwilken blef död i Giöteborg för 6 år sedan. Sedermera säger hon sig warit på Hassle Prästegård och spunnit, hwarefter hon gik till Christianstad, och när hon kom derifrån, war hon uti Togarpa hus, hwaräst H:r Lieutenant Stobée på Tågarp tog henne i sin tienst. Detta qwinfolk som ingen här på orten kiänner ehuru hon säger sig wara allmänt bekant, är angifwen för det hon sagt sig hafwa funnit ansenl:a skatter uti Jorden, med mehra och at högwälborne H:r Baron general majoren, Landshöfdingen och ÖfwerCommendanten Bennet fådt af henne 4000 D:r hwarföre CronoLändzmannen Lundhöök på ämbetes wägnar påstod laga plickt; Lieutenanten wählborne H:r Samuel Stobée, hoos hwilken detta qwinfolk warit några dagar uti tienst, berättar: at han tagit detta qwinfolk Anna Sophia Krus som kommit till des hus, till sig, at wara Torramma, åt dess Barn, och enär hon några dagar warit hos honom, begynte hon at säga: det hon icke woro så fattig, som hon såg ut till, utan hade hon penningar och ägodehlar nog, som hon kunde giöra både honom och flere lyckeliga med, allenast det blefwo hållit tyst, och enär H:r Lieutenanten sade det woro wähl, och frågade hwar hon fådt så många medell och war de woro? swarade hon: at hon funnit dem i Rönnebärga högar, och at de nu stodo hos en man i Rönnebärga…”.


66
Övriga släkter - A / Amnelius
« skrivet: 2022-04-13, 01:07 »
Tillfällighetsfynd rörande Gilius Amnelius ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1737; som synes skrivs namnet konsekvent Egilius i domboken men det kan noteras att i Näsums socken i Skåne gifter sig 1728 30/5 professor Estenbergs tjänare Gilius Amnelius med jungfru Anna Catharina Weibull (vigseln skedde i Jämshögs prästgård), och man kan konstatera att namnet kommer från morfadern Gilius de Flon (se detta inlägg https://forum.rotter.se/index.php?topic=67391.msg1411558#msg1411558):
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1737 28/1 § 42; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Såsom Egilius Amnelius hwilcken d 11 oct: 1735 blifwit här wijd Tinget underdömbd för att på Tågerupz gård med qwinfollcket Kirsti Sebronsdr begångit änckellt hor, men där uppå skrifwit sig ett fallskt quittance under LändzMannens Andreas Lundhökz namn; att dess böter blifwit betahlte, och således kommit till att stå Kyrckioplickt och undfått dhen där på följde absolutionen; nu förnimmes åter här i orten, sedan Han någon tijd sig i Blekingen hos Hr Professor Estenberg i Gemsiö Pastorat uppehållet [och därstädes blif:it effterslagen], wore återkommen, och i tienst tagen uppå Boserups godz till Jägare och Skogwacktare, så war anstallt fogad, att Han under förwahr blifwit i dag hijt till Tinget afhämptad; tå Han frijwilligt tillstod sitt förseende, med föregifwande, att Han i sin enfalldighet gripit till detta orådet, som Han wähl föregifwer blifwit förledd till; men effter Han har intet bewijs därpå; Så törs Han intet sådant uppenbara, utan åberopar sig Gud till Wittne, williandes intet på ytterligare föreställande uthnämna någon utan underkastar sig hällre sielf TingsR:s dom och laga straff, med ödmiuk anhållan att dett sålunda emot Ho[nom] måtte exequeras, att dess timmeliga wählfärd icke måtte blifwa alldeles förspilld. Fråg:s därföre af hwad släckt Han är kommen? Swarandes att dess fader war Landtmätare här i Skåne ben:d Andreas Amnelius, som bodde i Stoby S:n och Ärkellstorpz hemman; hwarest Modren Elisabet Deflon blif[w]it död. Fråg:s hwarest Han under dess tijd sig uppehållet? Swarade, att först uti 10 åhrs tijd hos Sal. Häradzhöfding Ekewall, sedan i tre åhrs tijd hos Bef: Stare; och så hos H:r Professor Estenberg uti 8 åhr, sampt sist hos H:r Lagman Fridenreich uti 4 ½ åhr på Tågerup”.
 
Rönnebergs häradsrätts dombok 1737 29/1 § 56; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:15 (1736–1740), opag.
”Sedan förehades åter Egilius Amnelius hit tillfrågades af hwad tillfälle Han åter infunnit sig här i orten? Swarade effter Han weste dett Han burit sig illa åth; Så wille Han hällre godwilligt infinna sig åter härstädes än igenom laga medell blifwa därtill förmådd, på dett Han måtte kunna komma till någon stadighet och säker hemwijst, sedan Han sökt umgälla hwad dess i enfalldighet begångne förseende kunnat förtiäna.
     Effter Han förleden gårdag gifwit wijd handen som skulle Han här till af någon blifwit förledd; Så blef Honom föreställt att Han borde uptäcka sådant, på dett En slijk förförare äfwen måtte komma att umgälla dess förtiänte straff: Swarade att hwad i så måtto skedt, har sig tilldraget emellan fyra ögon, och kan således af Honom intet bewijsas, utan torde inweckla Honom i än större olägenhet, därföre understår Han sig intet att namngifwa någon. Hwarföre effter med Honom intet wijdare war att uthrätta, blef Han tillsagd att göra afträde, tå TingzR:n sedan effter öfwerläggande stadnade i fölljande
Resolution
Alldhenstund förra Betienten på Tågerup men nu warande Jägaren på Boserupp Egilius Amnelius måst tillstå, dett Han under CronoLändzM:ns Lundhökz namn skrifwit fallskt quittance för dhe änckla hors böter, som Han blifwit såsom gifft man dhen 11 oct. 1735 här wijd domstohlen sakfälld till, och sedan uppå samma quittance kommit att stå Kyrckioplickten, och blifwit till församblingens gemenskap admitterad; dy pröfwar TingzRätten i förmågo af Missgärningz B:ns 8 cap: och dess 3 § för rättwijst, att Han för detta dess förseende, bör mista ähran, sampt böta fyratijå dhl Smt, eller i brist af botum [enligit dett 5 cap. StrafB: och dess 4 §.] sitta tålf dagar på watten och bröd, som dock lijkmätigt RättegångzB 25 cap. och dess 5 § Kongl. Maij:ttz och Rijkzens Håglåflige Götha HåfRätts Högwählwijsa ompröfwande ödmiukel:n underställes.”


67
Övriga släkter - L / Lageman
« skrivet: 2022-04-08, 01:58 »
Tillfällighetsfynd rörande Fredrik Lageman som 1732 var regementssadelmakare vid Norra skånska kavalleriregementet (ur Sadelmakareämbetets i Malmö protokoll 1732 6/6; Sadelmakareämbetet i Malmö, vol. A1:1 (1727–1818), opag, Malmö stadsarkiv).
 
”Sedan anmälte sig RegementsSadelmakarne under Norra och Södra Skånska Cavallerie Regementet Sebastian Schmitt och Friederich Lageman benämnde, begiärandes at få äska Embetet och blifwa härunder Embetet Mästare; upwijsandes den förra nembligen Schmitt wid Södra regementet sitt geburts bref dat: Slettfelt d: 12: Januarii 1708, och sitt lärebref dat: Jena d: 16: Maji 1729 och den senare Friederich Lageman under Norra Regementet sitt geburts Bref dat: Homburg, für der Höhe d: 29: octobr: 1731, samt des LäreBref dat: Homburg wor der Höhe d: 22: Octobr: 1731.”
 
Fredrik Lagemans hemort, eller kanske snarare födelseort, är alltså staden Homburg vor der Höhe i Hessen, i dagens Tyskland, nordväst om Frankfurt am Main.


68
Tillfällighetsfynd rörande Sebastian Schmidt som 1732 var regementssadelmakare vid Södra skånska kavalleriregementet (ur Sadelmakareämbetets i Malmö protokoll 1732 6/6; Sadelmakareämbetet i Malmö, vol. A1:1 (1727–1818), opag, Malmö stadsarkiv).
 
”Sedan anmälte sig RegementsSadelmakarne under Norra och Södra Skånska Cavallerie Regementet Sebastian Schmitt och Friederich Lageman benämnde, begiärandes at få äska Embetet och blifwa härunder Embetet Mästare; upwijsandes den förra nembligen Schmitt wid Södra regementet sitt geburts bref dat: Slettfelt d: 12: Januarii 1708, och sitt lärebref dat: Jena d: 16: Maji 1729 och den senare Friederich Lageman under Norra Regementet sitt geburts Bref dat: Homburg, für der Höhe d: 29: octobr: 1731, samt des LäreBref dat: Homburg wor der Höhe d: 22: Octobr: 1731.”
 
Sebastian Schmidts hemort, eller kanske snarare födelseort, är tyvärr svårläst; det kan eventuellt stå Stettfelt.


69
Hej Thomas!
 
Vilken intressant men sorglig läsning, stackars Johan Gunnarsson måste verkligen haft ett rent helvete under sin sista levnadstid. Tyvärr är det ett par ord som jag inte alls blir klok på (markerade i rött), men resten (korrigeringar och kompletteringar) har jag markerat med grönt:
 
"Den 15 Julii begrofz Johan Gunnarsson, född i Ekenäs och Skepper-
stad sochn af ärliga föräldrar åhr 1708 wintertiden, fadren het Gunnar, och modren Sigrid,
fadren dödde, tå sonen war 10 år gammal; och modren lefwer ännu.
Tienat i Sandsiö prästgård och Ljunganäs Nilsagård. Gift den 5 Maji 1742
kommande ifrån Thorset och Wallsiö sochn med pigan Helena Suensdotter i Frösiö Wästre-
gård, med henne lefwat i godt ächtenskap i 8 åhr och 2 månader 7
dagar, aflat tillhopa 3 barn, 2 döttrar och 1 son, 1 dotter död,
sonen och then andra dottern lefwer. För 4 åhr sedan begynt
kiänna sig siuchel, samt lamhet i then ena armen, thet
tog allt mehr och mehr till; i fiohl blef ännu wärre, att han
för något med then armen begynte kunna taga, eler arbeta,
och wid sidstlidne Mickaelii tid, och litet thärefter begynte samma arm
ganska mycket och […] tiokna, tillika med en stor och jäm-
merlig pina för honom, dag och natt. Thet höll alt uti, in till thet
litet för midsommar äntligen brast, men blef […] ei armen mindre, och gick elak materia
och thärifrån anat /: Solesa venia, :/ på slutet matkar ut, och been
worde sönderbrutne huilcke ock utgingo. I hwad plåga then arme
mannen thetta sidsta åhr warit, står ei till att beskrifwa.
 Äntligen satte alt mehr och mehr an. Den 1 Julii lät
bespisa sig med herrens heliga nattward. Den 11 blef alt swagare och swagare, och fistel
[…] gå in åt bröstet. Dödde ändtligen stilla och sachtmodigt den 12 hujus
sedan han lefwat i 42 åhr och några månader.
Warit altid en stilla, tolig, from och gudfruchtig man.
Gud lägger sina kiäraste barn ofta största plågor på.”


70
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-03-22, 16:22 »
Hej igen Bertil! 
 
Stort tack för dessa uppgifter, mycket intressant! Då måste alltså rådmannen Andreas Stumaeus i Lund vara bror till denne Olof Andersson Stumaeus i Gällared, och därmed är han kanske ändå identisk med den ”Anders Andersson” som gifter sig 1684 3/3 i Lund med Elna Mattsdotter (som bevisligen var gift med rådmannen Andreas Stumaeus). Jag ska genast undersöka källmaterialet för Gällareds socken, ännu en gång stort tack!


71
Hej Bengt!
 
Vad roligt att den latinska anteckningen tycks sprida lite ljus på vem som kan ha varit far till Karna! Då skulle jag nog tro att mannen ifråga kan ha bott i Särslövs socken (eller kanske i moderförsamlingen Görslöv), vilket förklarar varför prästen beskriver honom som ”en viss man” (som väl antyder att prästen kände till honom), och sedan har Lisbeth, som du säger, antagligen rest till sin storebror i Västra Kattarp för att föda barnet. Detta fenomen har jag själv sett i mitt eget släktträd, att kvinnor föder barn i andra socknar utan att formellt flytta dit, och sedan har barnet noterats i hemsocknens födelse- och dopbok. Antagligen ville väl kvinnorna undkomma hemsocknens barnmorska och skvallret i byn, och genom att göra såhär var det ju bara prästen i hemsocknen som fick informationen när han nedtecknade barnets födelse och dop i kyrkoboken.
 
Jag håller tummarna för att du lyckas hitta Karnas far, som såhär pass långt tillbaka i tiden (1833) nog bör finnas antecknad i någon dombok. Som jag förstått hanterades utomäktenskapliga barn av häradsrätten i den by / socken där barnet ”blev till”, vilket i detta fall troligen begränsas till Oxie härad där både Särslöv och Västra Kattarp ligger.


72
Väldigt intressant, stort tack för dessa uppgifter Karin! Ingen födelseort men däremot lärotid i Kristianstad, så vi närmar oss Lund. Jag ser att Kristianstads guldsmedsämbetes protokoll 1690–1751, skrivelser 1691–1829 samt ”personhistoriska anteckningar” 1687–1742 tydligen förvaras på Regionmuseet i Kristianstad, så jag får bege mig dit vid tillfälle och se om Otto Henrik Sjöberg går att återfinna där  :)


73
Hemmesdynge / SV: Dramatiskt i dödboken
« skrivet: 2022-03-18, 12:31 »
Hej Annelie!
 
Vad spännande att du har Mätta Larsdotter som din ana! Jag har tidigare hört talas om denna unika händelse, som bland annat omnämns på Källstorps församlings hemsida där man kan läsa att hennes gravsten tydligen ännu finns bevarad på Hemmesdynge kyrkogård: ”Kyrkogården innehåller många gamla och vackra gravstenar. Mest märklig är den som beskriver hur Mätta Larsdotter sju dagar efter sin död framfödde en död son, till dubbel sorg för maken och fadern” (https://www.svenskakyrkan.se/kallstorp/hemmesdynge-kyrka). Den utförliga notisen i kyrkoboken tyder jag såhär: 


”September den 6. dödde Hem[m]ans åboen Truls
Olssons Hustru Mätta Larsdotter på No 3 i
Hem[m]estynge af HufwudWärck; och begrofs
den 14 dito, dess ålder war 38 år, 4. Månad: 3 W: och 4 dagar.
denna hustrus sidsta märckwärdige omständigheter torde
förtiena at här, för effterwerlden, något utförliga an-
 
andraga; hon insiuknade d: 4 nyssnämd. månad;
siukdomen bestod i början af hufwudwärck och nys-
ningar; och afftonen saknade man hos henne, känsel, hörsel
och tal, jemte det hon stadigt höll ögonen tillslutne; i högra
sidan kändes hon ha slag; i detta tillståndet war hon till
sin död, hwilcken inföll, som nämndt är d: 6 kl: millan 1 och 2
om natten; följande morgon blef liket klädt, samt om-
sider lagt i kista, utan at låcket tillspikades. Natten
mellan d: 12 och 13de hördes frå det rum där liket stod, af
flere med begrafnings anstalten sysslosatte, 4 gånger
å rad et slags läte; detta giorde så mycket mera up-
märcksamhet, så hos mannen som närwarande jordgum-
man, som den afdöde inan sin död allena hade 14
dagar igen, in[n]an hon annars skulle gå i Barnsäng;
dagen derpå eftersågo de liket; befunno det i en
ställning och författning, som en förlöst Barne Föderska,
samt et fullburet men dödt gåsse Barn liggande på behörigt
ställe; Barnet twåddes och kläddes, inlades åter
hos modren i likkistan; och blefwo altså båda, näm-
da dag, begrafne.”

74
Osby / SV: Gustava Johansdotter
« skrivet: 2022-03-18, 00:11 »
Hej Kjell!
 
Jag har noterat en del skånska hittebarn i Lunds domkapitels protokoll, men tyvärr är inte Gustava Johansdotter en av dem. Jag gissar dock att domkapitlet mest engagerade sig i späda hittebarn som eventuellt inte hunnit döpas, så kanske var Gustava något äldre när hon hittades vilket gjorde att hon bedömdes vara döpt.
 
Jag funderar därför på om det kan finnas något i sockenstämmans protokoll? Som hittebarn hade väl Gustava ingen känd anhörig med skyldighet att försörja henne, och därmed blev hon socknens ansvar. Nu sägs ju Gustava vara född 1805, och tyvärr börjar protokollen från Osbys sockenstämmor först 1810 (Osby kyrkoarkiv, vol. KI:1, sockenstämmans protokoll och handlingar 1810–1832; på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd), men det kan ju hända att där finns någon anteckning om vilka sockenbor som skulle försörja henne och varför, samt något om hur hon hittades och varför hon så småningom erhöll fadersnamnet Johansdotter?


75
Hej Peter!
 
Vilka intressanta dokument! Texten från 1683 tyder jag såhär (de sista raderna på latin skulle jag vilja översätta till ungefär ”Jag vet inte vad han skrev; han sände ett oklippt[?] brev till mig. Ärovördige baron herr Johannes Jöransson Flemmingh den 2:a i månaden september anno 1683):
 
Ao 1485.
NB. Finnes uti min Sahl. Fader Jøran Knutsons iordabook,
som sielf m[ed]z sin egen hand skrifuit haf[ue]r, att denne gård Åby
i Høle Sochn ær den østre gården i samma by, den satte
Jøns Geeth ut till pant, till Per Jønssons hustro på Ber-
diggie gard, th[et]z kommer mig, Mauritz Jøransson och Arfuid
Classons barn att uptaga och igenløsa.                 Fagerhult
d[et]z haf[ue]r af war slecht warit gifwit eller soldt till kyrckian,
det haf[ue]r H. Ifwar Flemming børdat sig till, effter han ær
och af wår slecht p.        Stensund det fick min Morsyster
Karin Josephsdotter på sin lott effter min Mormoor. Nescio
q[ua] hæc scripserat. Schedulam, cui inarata erant, ad me misit
Perillustris Baro Dn. Joh[ann]es Georgii Fili[us] Flemmingh. d. 2. m[ensis] 7bris
Ao 1683.
 
Brevet från 1580-talet var lite (eller snarare mycket) knivigare, men till slut lyckades jag tyda det såhär, tyvärr med stora luckor. De personer som omnämns är Porse Geet (död före 1389) och hans hustru Ingrid Siggesdotter, samt deras söner Jöns Geet (död mellan 1413 och 1424) och Erik Geet (död före 1456), gift med Lucia Henriksdotter som blev omgift med Gillcken Håkansson; Hejne Snakenborg, Håkan Halstensson, Ragvald Pampe, Håkan Algutsson samt slutligen historikern Rasmus Ludvigsson:
 
Ett Regester påå dhee Jordhebreff som Jag haff[uer] …och …… som
lydhe alle thill Min Mödherness släckht Och på dheesse gottz huilcke bre[ef]
Erre godhe låffelige pargaments breff Medh dherass Och andre godhe Manss
……., Och Erre alle desse breff i kungenss breff kam[m]er
 
Ett register på de jordbrev som jag har (…) och (…) som
lyder alla till min mödernesläkt och dessa gods, vilka brev
är goda lovliga pergamentbrev med deras (= mödernesläktens) och andra goda mäns
(…), och är alla dessa brev i kungens brevkammare.
 
Her Pårsse Geetz breff lydhendz Om En förlikning som han, samdh Häyne Snacken-
bårg Och Haken Halstenssån, giordhe Medh Ragwaldhe Pampee Om dhett gottz
och lössörre han hadhe Effther H Håckin Alguttzssån (aff sam[m]e breff haff[uer]
Jag En oförssegledh Copie)
 
Herr Porse Geets brev lydandes om en förlikning som han, samt Hejne Snaken-
borg och Håkan Halstensson gjorde med Ragvald Pampe om det gods
och lösöre han hade efter herr Håkan Algutsson (av samma brev har
jag en oförseglad kopia).
 
Ett Ereck Gettz breff som war h Paress sån, Medh huilckenh han hafft stad
fasth Dee godz widh Nampn Synålzstadhe[?] Och brengie[?] [ii Östergylendh legendz] som hanss för
Eldrar haffue giffuedh thill wastens Closter thill Een dhels äggie huilckeett hanss
Fad[er] och Mod[er] h Pårsse Gett Och hanss fru Ingredh, Sige Manssånss dått[er] thill …
…, Och thill förrene stadfästes thill sam[m]e Clåster aff huilckett Jag haff[uer]
En Offörssegledh Copie
 
Ett Erik Geets brev som var herr Porses son, med vilken han haft
stadfäst de gods vid namn Synålstad(?) och Bränge(?) i Östergötland liggande som hans för-
äldrar har givit till Vadstena Kloster till en dels ägo, vilket hans
fader och moder Porse Geet och hans fru Ingrid, Sigge Månssons dotter till
(…), och tillförne stadfästes till samma kloster av vilket jag har
en oförseglad kopia.
 
Ett breff på dhee gottz som Gilcken Hacken sån gaff Fru Lussie Hindrekz
datt[er] Erick Gettz Efftherleffuerska, thill Margengåffua sam[m]e Er 12 Öress landh J[…]
i week i stegetomthe sockn Och Ett Öress landiordh i Hagesta i sam[m]e socken (
i Östergylen ii …kirke socken Ett ……landh i Renne Feelle[?], Jn[?]
2 oringe[?] land Jordh i bårdåtorp[?] i borkebergs socken i Östergylen Dt
1430 aff huilcketth Jag haff[uer] En förssegledh Copie ( [struket]
år.
 
Ett brev på de gods som Gilcken Håkansson gav fru Lucia Henriks-
dotter, Erik Geets efterleverska, till morgongåva, samma är 12 öres landjord
i Vik i Stigtomta socken och ett öres landjord i Hagesta i samma socken;
i Östergötland i […]kyrka socken ett (…)land i (…),
2 öres landjord i Baardatorp (Båltorp) i Björkebergs socken i Östergötland; daterad
1430 av vilket jag har en förseglad kopia.
 
Ett påffue breff på dessee sam[m]e gottz, Och En gardh dær thill [benemdh Helgssta i stegetomthe Socken] som för
Nemdhe Lussie Hendreckz dåtter Effter Gilcken Hackenssånss död, sedhan hon fick
dhen 3 Manen Bärinh[?] Hansson thill gåhrssundh[?] gaff sin sån Jönss Getth sa[…]
[…] gaffue [struket] gottz som Er thill Nampn udhi Stegetomthe Socken wedh
Nyköpings week, Hagesta Helgsta i Östergylen intill Kirkee Parken[?], Jönsffelle[?]
Och bordhe torp i Borkebergs socken. Dett same breff 1450 aff huilcket
Jag haff[uer] En förssegledh Copie.
 
Ett påvebrev på dessa samma gods, och en gård därtill benämnd Helgesta i Stigtomta socken som före-
nämnda Lucia Henriksdotter efter Gilcken Håkanssons död, sedan hon fick
den tredje mannen Bärin(?) Hansson till Gårsund, gav sin son Jöns Geet (…)
(…) gods som är till namn uti Stigtomta socken vid
Nyköpings vik, Hagesta, Helgesta, i Östergötland intill kyrkoparken(?) Jönsfälle
och Baardatorp (Båltorp) i Björkebergs socken. Det samma brev 1450 av vilket
jag har en förseglad kopia.
 
Ett Mårgon gaffue breff som Jenss Getth gaff sin hustru, [Lussie Hendrekss]
[datter…] Catarina, Essbiern Crestierssanss[?] dått[er] thill Hoff i Dråttning
Margretes Näruare [aff] huilcket Er dottherdh[?] Lussie…………………….
… sam[m]e breff lyd[er] på………. Mark sölff[uer] som han
henne gaff i Morgongaffue Och wedherladhe henne dhett i………..
Södhermänske Jordhe gottz. Och i dhett breff Er Ikie godhett[!] Nemdh widh
Nampn Eller………… aff same breff haff[uer] Jag En Offör-
Segledh Copie.
 
Ett morgongåvobrev som Jöns Geet gav sin hustru [Lucia Henriks-
dotter] Catharina, Esbjörn Kristiersson dotter till Hov, i drottning
Margareta närvaro, av vilket är dotter(…) Lucia (…)
(…) samma brev lyder på (…) mark silver som han
henne gav i morgongåva och vederlade henne det i (…)
Södermanländska jordagods. Och i det brev är icke godset nämnt vid
namn eller (…) av samma brev har jag en oför-
seglad kopia.
 
På same Mårgen gaffue Ewar[?] Och dher i Cameren dhett stadfestelse breff
på alle dhee gottz, hon fick i Margengaffue i wedherlegning för dhe – hundrade
… Marker ssölff, ij huilckett stedh alle gottzssen wedh Nampn Medh…
…, Och huar dhe leggie, sam[m]e stadffesstelse breff wille Rassmus
Lodueck sån ………… ett Copie aff huilcketh Er Markandz att
sam[m]e gottz Ere […] Oloflig[en] komen wed kronan etc[?].
 
På samma morgongåva var ock där i kammaren det stadfästelsebrev
på alla de gods, hon fick i morgongåva i vederläggning för de hundra
(…) marker silver, i vilket ställe alla godsen vid namn med (…)
(…) och var de ligga, samma stadfästelsebrev ville Rasmus
Ludvigsson (…) en kopia av vilket är (an)märkande att
samma gods är (…) olovligen komna vid kronan etc.

 

76
Sandmark / SV: Sandmark, Lars Comminister/ Pastor
« skrivet: 2022-03-13, 13:06 »
Hej Ove!
 
Som obefordrad präst finns Lars Sandmark med i Lunds stifts herdaminnes sista band, där man kan läsa följande biografi över honom (Lunds stifts herdaminne: från reformationen till nyaste tid. Ser. 2 Biografier, 14 De obefordrade prästerna, Lund, 1991, sid. 231):
 
LARS SANDMARK
Prv 1792 24/6
Född sannolikt i Ö Herrestad 1756 30/6, son till skolmästaren i Ö Herrestad Nils Sandmark,(1) vars hustru antagligen hette Anna Maria (död som änka i Ystad Maria 1798 15/3). Elev i Ystads skola. Student i Lund 1780 17/2. Prästvigd 1792 24/6.(2) Pastoralexamen 1808 16/11.(3) Föreslagen till kh i Harlösa 1809, i Högseröd 1820 och i Ö Kärrstorp 1821.
     L S hade eget hus och släktingar i Ystad,(4) och önskade få missiv dit för att bättre kunna sköta sin hälsa.(5) Som exempel på de metoder han kunde tillgripa för att komma bort från de missiv han fann misshagliga, kan man anföra en episod från Mjällby i Blekinge. Kyrkoherden Carl Engeström kom ingen vart med den sturske pastorsadjunkten, varför han vände sig till prosten i Mörrum och bad om hjälp. Efter åtskilliga påstötningar och med hjälp av kronobetjäning infann sig L S slutligen hos den förfärade prosten fängslad med handbojor – vilket han själv begärt – och ’i yttersta måtto sordid, lik en som nyligen nedstigit från förrättad rengöring av en skorsten’.(6) Från Hästveda, dit han förordnats 1797 9/8 kom han något närmare hemorten genom ett missiv till Tryde 1802 22/9 och s å 1/12 till Marsvinsholm. Han förflyttades till Övraby 1806 6/8 och till Högestad 1811 27/3.(7) Han var redan 1814 i Hedeskoga (Folkestorp 9). Död i Hedeskoga 1827 15/2, enligt husförhörslängden ’blind och fattig’.
     Gift (okänt var) 1781 27/2 med Anna Maria Holmbeck, född i Snårestad 1744 14/3, död i Hedeskoga 1825 2/10, dotter till skräddaren Truls Olsson Holmbeck och Cecilia Holgersdotter Pihlgård. Barn: Cecilia Maria, född i V Nöbbelöv 1781 20/5, död i Hästveda 1801 27/1. – Sara, född omkr 1783 (husf), död i Hedeskoga 1860 18/6. – Nils, född i Ystad Petri 1785 16/1, död i Hedeskoga 1823 28/6, lantmäteriauskultant.
 
1/ Mantalslängd 1757 och Ystads skolmatrikel, LLA. – Om Nils Sandmark på sommarkondition se A Tidström, Resa i Halland, Skåne och Blekinge 1756, i Boksaml. utg. av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening 1898, s 63.
2/ Alb. ord, LDA, LLA.
3/ Sex teser på latin. Se G Wikmark, Pastoralexamenstryck, 1984 s 138.
4/ Gift sig som student och var bosatt i Ystad Petri nr 287 (husf.).
5/ Sjm Sk 2097.
6/ Lunds domk prot, LDA, LLA.
7/ Data enligt Lunds Weckoblad.
8/ Enligt Rothstein.
9/ Enligt andra uppgifter var Sara född 1784 4/12, 1785 9/5, jämför dock följande broders säkra födelsedatum.”
 
Fadern Nils Sandmark ingår i mitt forskningsprojekt kring klockare, kantorer och organister i Lunds stift från medeltid till nutid, och i det opublicerade manuskriptet har jag hittills samlat följande uppgifter om klockaren Nils Sandmark:
 
"NILS SANDMARK
Född omkring 1719, skolmästare i Ö. Herrestad, blev 1774 klockare i Simrishamn efter Johannes Schrewelius, som avsatts för begången stöld i Järrestads kyrka. (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832): biografiska och genealogiska anteckningar jemte historik, Lund, 1897, sid. 403), död 1776 12/11 i Simrishamn genom ett olycksfall i klocktornet.
     Nils Sandmark framträder i den resedagbok som Carl von Linnés lärjunge, mineralogen och kemisten Anders Tidström (1723–1779) förde under sina resor i Halland, Skåne och Blekinge 1756. Den 28 augusti 1756 besökte Tidström gästgivargården i Degeberga, där han stötte på Nils Sandmark: ”Här var såsom halffrämmande en halfstuderad person, som var skolmästare i Östra Herrestad i Ingelstads härad, Nils Sandmark, som studerat i Wexiö Gymnasium och nu hade sommarkondition hos en skeppare. Han frågade, om vi icke vore botanici. Jag svarade: vi klåpa med det. Deröfver blef han hjerteligen glad. Han obligerade mig att gå ut, så ville han följa mig till Forsakar. (Se Linnés Skånska resa p. 177). Mannen hade mycken curiosité om botaniquen, kände mest alla förekommande örter, som han lärt af böcker och andra studerande, som han träffat. Vi funno då Dianthus arenarius, Stoechas citrina, Thymus Serpyllum med insektbo, Geranium med flera i sanden växande vegetabilier” (Tidström, Anders, Anders Tidströms resa i Halland, Skåne och Blekinge år 1756 : med rön och anmärkningar uti oeconomien, naturalier, antiqviteter, seder , lefnads-sätt / utg af Martin Weibull, Lund : De skånska landskapens historiska o. arkeologiska förening, 1891, sid. 73-74).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 26/10 § 9: ”En färgare från Simrishamn vid namn Magnus Ahlström anmäler i skrivelse av den 24 hujus, att sedan klockarsysslan där i staden blivit genom förre klockarens avsättande ledig, har  20:e söndagen efter Trinitatis sistlidne klockarval gått för sig, varvid han erhöll 32 röster, och en skolmästare i Östra Herrestad vid namn Sandmark 45 röster; och alldenstund bemälte färgare av borgmästaren därstädes flera gånger begärt förenämnde klockarvalakt, men icke kunnat den bekomma, så anhåller han att konsistorium täcktes avstanna med fullmakts avlämnande till bemälte Sandmark, till dess samma färgare fått tillfälle att över förenämnda förrättning närmare sig yttra. Resolution: som konsistorium om allt detta som förbemält är varken från magistraten eller kyrkoherden i Simrishamn haft någon kunskap, ty föranledes konsistorium anmoda häradsprosten Andreas Thomæus det han med allra första gör sig behörigen och noga underrättad, huru så med det ena som andra förberörde klockarsyssla angående rätteligen hänger tillsamman och sådant sedan konsistorium vid handen ge (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 844f).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 2/11 § 4: ”Lovliga kyrkorådet i Simrishamn anmäler i skrivelse av 20 nästlidne oktober, att alldenstund den av Johan Schrwelius innehavda klockarbeställningen där i staden genom bemälte Johans förövade grova brott av kyrkotjuvnad ledig blivit, och vid återbesättande härav skolmästaren Nils Sandmark icke allenast erhållit kyrkoherdens och kyrkorådets gemensamma förtroende, utan även vid det anställda klockarvalet den 16 oktober undfått församlingens mesta röster; ty anhåller bemälte kyrkoråd att konsistorium täckes bemälte Nils Sandmark uti omförmälte Schrewelii ställe till stadsklockare i Simrishamn med fullmakt förse. Resolution: emedan konsistorium har nödigt att få del av Göta hovrätts dom i förenämnde Schrewelii begångna brott angående, ty uppskjutes med bemälte klockarsysslas tillsättande, till dess denna dom blir konsistorium tillsänd, då konsistorium vill åtgöra vad sig härvid åligger (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 851ff).
     Ur Lunds domkapitels protokoll 1774 9/11 § 14: ”Inlämnades en avskrift av K. M:ts Göta hovrätts dom av 12 nästlidne augusti, över klockaren från Simrishamn Johannes Schrewelii, för begången inbrottsstöld utur Järrestads kyrkokista 181 dr 21 1/3 ’/, smt varutinnan bemälte klockare sig till välförtjänt straff, och androm till varning blivit dömd att avstraffas med 30 par spö, tre slag av paret, undergå en söndags uppenbar kyrkoplikt, skrift och avlösning, samt därefter försändas till Kristianstads fästning, att där uti fyra års tid till arbete hållas, varifrån han likväl ej får lösgivas förr än K. hovrätten efter inhämtad underrättelse om dess uppförande under arbetstiden därtill sitt bifall lämnat, varjämte även inlämnades den i Simrishamns stad hållna val till den efter förenämnde Schrewelii lediga klockarsysslas återbesättande, varav befinnes att skolmästaren Nils Sandmark erhållit pastor loci och de flesta församlingens ledamöters kallelse. Resolution: uti anledning härav meddelas förbemälte skolmästare Nils Sandmark behörig fullmakt på klockarsysslan vid Simrishamns stads församling sedan han undergått behörigt förhör, och avlagt sin klockarämbetsed (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:52, sid. 889f).
     Gift med Anna Maria, född omkring 1722, död 1798 15/3 i Ystads S:ta Maria.
Barn:
?Maria Sandmark, född omkring 1746, gift 1778 15/2 i Ystads S:ta Maria med kofferdisjömannen och änklingen Nils Ekelund.
Lars Sandmark, född 1756 30/6 i Ö. Herrestad, prästvigd 1792 24/6 (se vidare L.st.h. 14, sid. 231).
Anna Lovisa (’Anna Lisa’) Sandmark, född omkring 1757 i Ö. Herrestad, död 1812 30/5 i Ystads S:ta Maria, gift därstädes 1788 19/12 med styrmannen och skepparen, sedermera extra uppsyningsmannen Andreas Norberg (gift 2:o med Johanna Pettersson, född 1772 30/9 [enl. husf.]), född 1762 27/8 (enl. husf.), död 1818 13/5 i Ystads S:ta Maria.
Wilhelm Sandmark, levde hemma hos föräldrarna 1766.
Nils Sandmark, levde hemma hos föräldrarna 1766, kanske identisk med fattighjonet Nils Sandmark som dör 1809 27/10 i Ronneby, 49 år gammal.
Albrecht Sandmark, född 1765 i Ö. Herrestad (enl. flyttningsattest avsedd till Malmö, dat. Ystad 1785 24/8, i Karlshamns kyrkoarkiv, vol. HII:3, 1785–1788), kopparslagarmästare i Ystad, död 1803 16/11 i Ystads S:ta Maria.”
 
Jag har även följt upp familjen Sandmark i Östra Herrestads mantalslängder, där man kan konstatera att Nils Sandmark hade sin mor Sara och syster Lisa som inneboende samtidigt som hans svärmor Elsa och hennes dotter Anna Dorothea. Tyvärr tar ju Östra Herrestads kyrkoböcker sin början först 1806, så jag lyckas inte få fram ledtrådar kring deras åldrar och fullständiga namn, men såhär ser i varje fall anteckningarna ut i mantalslängderna 1753–1774 (familjen är under samtliga nedanstående år boende i ett onumrerat insockne gatehus i Östra Herrestads by):
 
1753. Skolemästaren Sandmark h.
1754. Skolemästaren Sandmark h.
1755. Skolemästaren Sandmark h.
1756. Skolemästaren Sandmark h.
1757. Skolemästaren Sandmark h.
1758. Skolemästaren Sandmark h.
1759. Skolemästaren Sandmark h.
1760. Skolemästaren Sandmark h.
1764. Skolemäst: Sandmark h.
1765. Skolemäst: Sandmark h.
1766. Pedagog. Sandmark, h, barn s Lars, Wilhelm och Nils, dtr Anna Lovisa, inhs modren Sara, syster Lisa, svärmor Elsa och svägerskan Anna Dorothea, ”Sara och Elsa över 65 år gl. och Anna Dorothea krömpl.”
1767. Pedagogus Sandmark, och h, barn Anna(?), Lars, Wilhelm, Nils och Albrecht, ihs modren Sara, dr Lisa, änkan Elna Truls, ”Lisa fri effter Resol.”
1768. Sandmarck, h, 5 barn, ihs modren Sara, dr Lisa, do enkan Elna Truls, ”Lisa frj effter resolut.”
1779. Sandmarck, h, 5 barn, ihs modren Sara och änk Elna
1770. Sandmarck, h, 6 barn, ihs modren Sara och änk Elna, dtr Maja, ”M: skiöter sin g: Moder”.
1771. Pedagog: Nils Sandmarck, h, 5 barn, inhs modren Sara och änkan Elna
1772. Pedagogus Nils Sandmarck, h, 5 barn, inhs modren Sara och änkan Elna, ”man utfattig”.
1773. Pedagogus Nils Sandmarck, h, 5 barn, ”m: utfattig”.
1774. Pedagog Nils Sandmarck, h, inhs modren Sara och änkan Elna 4 barn, ”Sandmark utfattig”.


77
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-03-11, 01:34 »
Hej Ulla-Stina!
 
Jag blev själv förvirrad av Karsjö – Karshult, men som du säger verkar ju de båda ortnamnen användas omväxlande för samma plats! Ortnamnsregistret tycks dra samma slutsats (i arkivposten du länkade till), även om det är med fyra små frågetecken i marginalen.
 
Jag gjorde en liten undersökning i Fjärås' mantalslängder, och 1681 finner man i Karsiö ”Anders Torson drängh / Thore Anderson Gaml: dööf” (bild-ID A0006178_00117). Tio år senare finner man i Karssiö åren 1690 och 1691 ”Enckan Karin / Anders Tohrsson Broderen Nills, Systeren Kirstin” (bild-ID A0006186_00025). Dessa år vet vi ju att Anders Thoressons barn 1690 i födelseboken anges vara född i Karshult, inte Karsjö, och året därpå anger ju samma kyrkobok dessutom att gamle Thore Andersson sluta sina dagar i Karshult, trots att mantalslängderna uppger att han i livstiden var skriven i Karsjö där ju även barnen är mantalsskrivna under samma år. I de mantalslängder jag undersökt finner jag heller aldrig något Karsjö, så det måste vara så att Karsjö och Karshult är två vitt skilda benämningar på en och samma plats – hur märkligt det än låter!
 
Vad spännande att du fann Anders Thoressons pappas dödsnotis! Jag tyder också hustrus namn som Mareta, vilket ju är detsamma som Anders Thoressons dotters namn 1701 – hon fick alltså bära sin farmors namn? Detta namn finns i mitt eget skånska släktträd under samma tid, och som jag förstått är det en variant som användes i de gamla skånelandskapen (som ett mellanled?) mellan det danska kvinnonamnet Merete och det svenska Märta. Åtminstone får kvinnan Merete eller Märede i mitt släktträd, född vid mitten av 1600-talet i Skåne, ett barnbarn på 1730-talet som i källorna alltid kallas Märta.
 
Jag tyder Thore Anderssons dödsnotis såhär:
 
”d 26. dit. Om Torssdhagen affsomnadhe Sal: Thore Andhersson i Karss-
hult, som medh sin för afledhna hustru Sal: Mareta Bengtz
dhoter leffuat hadhe i Echtenskap 30. åhr, ock medh hän-
ne afflat 7. stycken barn 4. Sönner, 3. dhottrar Suutett
Enkling på 13. åhrs tijdh, Warett Siuk 13. Weckor ock Gam-
mall 82. åhr, begraffuen d. 30. dit. Andreæ dhag Noor-
ost om Choret aff Kyrkian”.


78
Musik / Zia, Oscar (f. 1996)
« skrivet: 2022-03-05, 10:40 »
För den som är nyfiken på var programledaren för årets melodifestival har sina rötter, så kommer här ett första utkast över hans anor i Sverige:
 
 
1 proband
Oscar Zia, född 1996 10/10 i Hyby, Malmöhus län, artist, låtskrivare, programledare och skådespelare. [Far 2, Mor 3]
 
-------------------------------- Generation 1 --------------------------------
                                                   
2 far
Paolo, lever. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
 
Gift med efterföljande ana.
 
3 mor
Elisabet, lever. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
 
-------------------------------- Generation 2 --------------------------------
 
4 farfar
Severino, lever. [Barn 2]
 
Gift 1963 28/12 med efterföljande ana.
 
5 farmor
Benita Maria Tanzariello, född 1938 19/12 i Italien, rullerska, död 1988 29/5 i Västra Skrävlinge, Malmöhus län. [Barn 2]
 
6 morfar
Marziano, lever. [Barn 3]
 
Gift med efterföljande ana.
 
7 mormor
Britt, lever. [Barn 3, Far 14, Mor 15]
 
-------------------------------- Generation 3 --------------------------------
 
14 mormors far
Sture Heribert Delin, född 1911 7/7 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, maskinsnickare, död 1989 22/11 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län. [Barn 7, Far 28, Mor 29]
 
Gift 1944 14/10 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
15 mormors mor
Karin Jenny Charlotta Svensson, född 1914 17/2 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län, hembiträde, död 2003 8/2 i Kulladal, Skåne län. [Barn 7, Far 30, Mor 31]
 
Gift första gången 1936 12/12 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län med kontoristen, sedermera isoleringsmontören Frans Einar Berglind, född 1913 7/7 i Gustavsbergs församling, Stockholms län, död 1941 16/1 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län.

Gift andra gången 1944 14/10 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 4 --------------------------------
 
28 mormors farfar
August Hansson Delin, född 1876 30/10 på Rönneholm i Stehags socken, Malmöhus län, grovarbetare, sedermera lagerarbetare och tomtarbetare, död 1959 2/1 i Västra Skrävlinge församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 56, Mor 57]
 
Gift 1910 17/12 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
29 mormors farmor
Olinda Josefina Persson, född 1885 25/3 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Malmöhus län, död 1955 13/11 i Möllevångens församling, Malmöhus län. [Barn 14, Far 58, Mor 59]
 
30 mormors morfar
Isak Emanuel Svensson, född 1867 10/12 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län, gjuteriarbetare, sedermera tryckeriarbetare, död 1954 19/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 60, Mor 61]
 
Gift första gången 1891 8/11 i Kungsholms församling, Stockholms stad (skilsmässa 1918 5/6) med Anna Lovisa Bergström, född 1869 16/3 i Uppsala, Uppsala län, död 1955 16/3 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholms stad.

Gift andra gången 1919 25/1 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
31 mormors mormor
Jenny* Elisabeth Lundin, född 1882 30/9 i Björkelund i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1935 17/11 i Malmö Sankt Petri församling, Malmöhus län. [Barn 15, Far 62, Mor 63]
 
Lyst tre gånger till äktenskap i Stockholm med telefonarbetaren Karl Georg Augustsson, född 1887 16/5 i Katarina församling, Stockholms stad, sedermera icke anträffad.

Gift 1919 25/1 i Malmö Sankt Johannes församling, Malmöhus län med föregående ana.
 
-------------------------------- Generation 5 --------------------------------
 
56 mormors farfars far
Hans Mårtensson, född 1840 7/12 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, statdräng, död 1909 24/7 på Rönneholm i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 112, Mor 113]
 
Gift 1866 23/11 i Västra Sallerups socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
57 mormors farfars mor
Elna Nilsdotter, född 1839 2/12 i Kalvhus i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1914 19/9 i Hassle i Stehags församling, Malmöhus län. [Barn 28, Far 114, Mor 115]
 
58 mormors farmors far
Okänd. [Barn 29]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
59 mormors farmors mor
Celia (Cecilia) Nilsdotter, född 1860 21/10 i Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län, död 1912 8/12 i Häringstorp i Matteröds församling, Kristianstads län. [Barn 29, Far 118, Mor 119]
 
Relation utom äktenskapet med föregående ana.
 
Gift 1890 2/8 i Norra Rörums socken, Kristianstads län med arrendatorn Nils Svensson, född 1860 17/11 i Matteröds socken, Kristianstads län, död 1950 28/10 i Stora Torsjö i Västra Torups församling, Kristianstads län.
 
60 mormors morfars far
Nils Peter Svensson, född 1826 20/10 i Lämmedal i Döderhults socken, Kalmar län, faktoriarbetare, arbetskarl, död 1897 10/10 i Norrköpings Hedvigs församling, Östergötlands län. [Barn 30, Far 120, Mor 121]
 
Gift 1852 6/6 i Döderhults socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
61 mormors morfars mor
Maria Charlotta Ågren, född 1821 3/3 i Kyrkeby i Döderhults socken, Kalmar län, död 1885 10/3 i Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län. [Barn 30, Far 122, Mor 123]
 
62 mormors mormors far
Johannes Andersson Lundin, född 1838 19/8 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län, skräddare i Björkelund, död 1912 30/4 på Socknens mark i Segerstads församling, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 124, Mor 125]
 
Gift 1859 4/12 i Segerstad, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
63 mormors mormors mor
Lotta Andersdotter, född 1838 30/4 i Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1892 24/10 på Allmän mark i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 31, Far 126, Mor 127]
 
-------------------------------- Generation 6 --------------------------------
 
112 mormors farfars farfar
Mårten Nilsson, född 1796 15/8 i Selarp i Näs socken, Malmöhus län, hemmansåbo, död 1865 4/3 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 56, Far 224, Mor 225]
 
Gift 1824 12/11 i Gullarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
113 mormors farfars farmor
Kjerstina Persdotter, född 1800 22/11 i Asmundtorp i Gullarps socken, Malmöhus län, död 1869 15/10 i Stora Kastberga i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 56, Far 226, Mor 227]
 
114 mormors farfars morfar
Nils Nilsson, född 1811 14/2 i Östra Strö socken, Malmöhus län, statdräng, sedermera väktare på Ellinge gård i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, död därstädes 1894 28/2. [Barn 57, Far 228, Mor 229]
 
Gift 1840 7/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
115 mormors farfars mormor
Hanna Olsdotter, född 1819 25/9 i Skarhults socken, Malmöhus län, död 1902 7/11 på Ellinge gård i Västra Sallerups församling, Malmöhus län (avled i Stehag). [Barn 57, Far 230, Mor 231]
 
118 mormors farmors morfar
Nils Jeppsson, född 1818 13/11 Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län, torpare, sedermera hemmansåbo, död 1882 2/10 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län. [Barn 59, Far 236, Mor 237]
 
Gift 1851 9/11 i Västra Torups socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
119 mormors farmors mormor
Hanna Nilsdotter, född 1820 2/3 i Harastorps hus i Röke socken, Kristianstads län, död 1889 28/4 i Stora Skuddarp i Norra Rörums socken, Kristianstads län. [Barn 59, Far 238, Mor 239]
 
120 mormors morfars farfar
Sven Olofsson, född 1805 23/10 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län (enl. husf.), bonde i Lämmedal i Döderhults socken, Kalmar län, sedermera hemmansbrukare i Baggetorp i Misterhults socken, Kalmar län, drunknade 1841 4/5 i Misterhults socken, Kalmar län. [Barn 60, Far 240, Mor 241]
 
Gift första gången med efterföljande ana.
Gift andra gången 1836 21/10 i Misterhults socken, Kalmar län med pigan Stina Catharina Larsdotter.
 
121 mormors morfars farmor
Ingrid Lena Nilsdotter, född 1799 i Misterhults socken, Kalmar län (enl. husf.), död omkring 1835 i Misterhults socken, Kalmar län. [Barn 60]
 
122 mormors morfars morfar
Okänd. [Barn 61]
 
Relation utom äktenskapet med efterföljande ana.
 
123 mormors morfars mormor
Stina Persdotter, född 1790 24/2 vid kyrkan i Döderhults socken, Kalmar län, död 1844 31/5 i Kyrkobyn i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 61]
 
Gift första gången 1812 25/10 i Döderhults socken, Kalmar län med arbetskarlen Daniel Ågren, född 1788 4/4 i Döderhults socken, Kalmar län, död 1816 21/9 i Döderhults by i Döderhults socken, Kalmar län.

Relation utom äktenskapet med föregående ana.

Gift andra gången 1823 26/12 i Döderhult socken, Kalmar län med orgeltramparen Johan Fredriksson, född 1795 1/5 i Kristdala socken, Kalmar län (enl. husf.), död 1847 6/1 i Fattigstugan i Döderhults socken, Kalmar län.
 
124 mormors mormors farfar
Andreas Johansson, född 1794 17/12 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län, torpare, död 1856 11/12 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 62, Far 248, Mor 249]
 
Gift med efterföljande ana.
 
125 mormors mormors farmor
Ingrid Jacobsdotter, född 1790 17/8 i Dala socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1856 24/12 i Lummerilund i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 62]
 
126 mormors mormors morfar
Anders Fredriksson, född 1814 15/1 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare, död 1875 2/11 under Barnegården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 63, Far 252, Mor 253]
 
Gift 1835 20/2 i Segerstads socken, Skaraborgs län, med efterföljande ana.
 
127 mormors mormors mormor
Maria Jonsdotter, född 1817 6/5 i backstugan Hagen under Ledsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1874 3/12 under Barnegården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 63, Far 254, Mor 255]
 
-------------------------------- Generation 7 --------------------------------
 
224 mormors farfars farfars far
Nils Andersson, född 1758 (enl. husf.), var dräng i Selarp i Näs socken vid vigseln 1780, sedermera undantagsman, död 1812 18/12 på Selarp nr. 5 i Näs socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
Gift 1780 7/7 i Näs socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
225 mormors farfars farfars mor
Kerstina Nilsdotter, född 1754 (enl. husf.), var piga i Selarp i Näs socken vid vigseln 1780, död 1809 14/5 på Selarp nr. 5 i Näs socken, Malmöhus län. [Barn 112]
 
226 mormors farfars farmors far
Per Nilsson, född 1753 i Strö socken, Malmöhus län (enl. husf.), var dräng och sockenskräddare i Näs by i likanämnda socken vid vigseln 1780, sedermera skräddare i Asmundtorps by, död 1827 27/5 i Asmundtorp i Gullarp socken, Malmöhus län. [Barn 113]
 
Gift 1780 9/9 i Gullarps socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
227 mormors farfars farmors mor
Hanna Persdotter, född 1762 12/10 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län, var piga i Asmundtorps by i Gullarps socken vid vigseln 1780, död 1848 8/2 i Asmundtorp i Gullarps socken, Malmöhus län. [Barn 112, Far 454, Mor 455]
 
228 mormors farfars morfars far
Nils Jeppsson, var 1811 tjänstedräng i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, troligen död därstädes omkring 1813 (saknas i så fall i Östra Strö död- och begravningsbok). [Barn 114]
 
Gift 1811 23/3 i Östra Strö socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
229 mormors farfars morfars mor
Hanna Johnsdotter, född 1789 4/2 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1841 21/4 på Kalvhus nr. 1 i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 114, Far 458, Mor 459]
 
Gift 1:o 1811 23/3 i Östra Strö socken, Malmöhus län med föregående ana.
Gift 2:o 1815 20/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län med husmannen Jeppa Nilsson, född 1780 29/1 i Östra Strö socken, Malmöhus län, död 1825 17/6 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län.
Gift 3:o 1826 23/6 i Östra Strö socken, Malmöhus län med husmannen, sedermera åbon Jöns Johansson, född 1787 7/8 i Gudmuntorps socken, Malmöhus län (enl. husf., kyrkoböcker saknas före 1796), död 1839 15/12 på Kalvhus nr. 1 i Östra Strö socken, Malmöhus län.
 
230 mormors farfars mormors far
Ola Nilsson Qvist, sedermera Strö, född 1791 8/6 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län, rotesoldat vid Skarhult, sedermera avskedad med pension, död 1835 8/2 på Tegelbruket i Skarhults socken, Malmöhus län. [Barn 115, Far 460, Mor 461]
 
Gift 1812 29/5 i Borlunda socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
231 mormors farfars mormors mor
Boel Nilsdotter, född 1791 2/2 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län, död 1873 2/9 på Hurva nr. 16 i Hurva socken, Malmöhus län. [Barn 115, Far 462, Mor 463]
 
236 mormors farmors morfars far
Jeppa Ahlberg, född 1769 15/3 i Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län, sägs 1816 vara häradets bro- och stenhusbyggmästare, sägs vid sin död vara murare, död 1839 17/2 i Avenböke i Västra Torups socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 472, Mor 473]
 
Gift 1816 16/3 i Perstorps socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
237 mormors farmors morfars mor
Thora Henriksdotter, född 1786 22/7 i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län, död 1869 18/2 på Avenböke nr. 1 i Västra Torups socken, Kristianstads län. [Barn 118, Far 474, Mor 475]
 
238 mormors farmors mormors far
Nils Svensson, född 1781 4/6 i Röke socken, Kristianstads län (enl. husf., sidorna med 1780–81 års födda barn i Röke är utrivna ur kyrkoboken), torpare, död 1839 7/1 i torpet Hagahuset under Röke prästgård i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 119]
 
Gift 1:o 1816 3/7 i Röke socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1825 8/7 i Röke socken, Kristianstads län (sedan de fått Kongl. Maj:ts tillstånd, dat. Stockholms slott 1825 24/3) med sin avlidna hustrus syster Nilla Persdotter, född 1788 30/6 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, ”Dömd 22/3 41 för snatteri till Böter och enskild skrift” (Röke AI:4, sid. 33), död 1860 9/4 på Harastorp nr. 1 i Röke socken, Kristianstads län.
 
239 mormors farmors mormors mor
Pernilla Persdotter, född 1794 1/1 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, död 1824 19/12 i Harastorps hus i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 119, Far 478, Mor 479]
 
240 mormors morfars farfars far
Olof Gabrielsson, född 1759 (döpt 11/11) i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län, död 1826 7/4 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 120, Far 480, Mor 481]
 
Gift 1:o gången med Ingrid Börjesdotter.
Gift 2:o 1797 26/12 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
241 mormors morfars farfars mor
Elisabeth Persdotter, född 1773 18/6 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 120, Far 482, Mor 483]
 
246 mormors morfars mormors far
Per Andersson, född omkring 1759, var sockenskomakare i Döderhult och bodde 1788 vid Döderhults kyrka, död 1794 20/5 i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 123]
 
Gift 1788 2/11 i Döderhults socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
247 mormors morfars mormors mor
Catharina Eriksdotter, född omkring 1756, död 1812 30/11 i Kyrkobyn i Döderhults socken, Kalmar län. [Barn 123]
 
248 mormors mormors farfars far
Johan Andersson, levde 1794 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län. [Barn 124]
 
Gift med efterföljande ana.
 
249 mormors mormors farfars mor
Lisken Jonsdotter, levde 1794 i Raglås Nolgård i Valtorps socken, Skaraborgs län. [Barn 124]
 
252 mormors mormors morfars far
Fredrik Nilsson, född 1794 11/9 i Ryckla i Håkantorps socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare, död 1828 9/2 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 126, Far 504, Mor 505]
 
Gift 1813 30/12 i Segerstads socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
253 mormors mormors morfars mor
Inga Maja Larsdotter, född 1795 3/11 på Soltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län, död 1878 11/1 i Ramsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 126, Far 506, Mor 507]
 
254 mormors mormors mormors far
Jonas Jansson (Häggblom), född 1777 21/10 i Solliden i Häggums socken, Skaraborgs län, hemmansbrukare i Gåran i Häggums socken, sedermera torpare i Segerstads socken, levde 1839 i Systra kvarn i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 127, Far 508, Mor 509]
 
Gift 1803 3/12 i Häggums socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
255 mormors mormors mormors mor
Catharina Andersdotter, född 1780 16/10 i Nytorpet vid Torpa i Segerstads socken, Skaraborgs län, levde 1839 i Systra kvarn i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 127, Far 510, Mor 511]
 
-------------------------------- Generation 8 --------------------------------
 
454 mormors farfars farmors morfar
Per Nilsson, ”västra Per Nilsson”, levde 1762 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 227]
 
Gift med efterföljande ana.
 
455 mormors farfars farmors mormor
Gunnela, levde 1762 i Ellinge i Västra Sallerups socken, Malmöhus län. [Barn 227]
 
458 mormors farfars morfars morfar
John Nilsson, född 1757 21/9 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län, torpare, död 1827 3/2 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 229, Far 916, Mor 917]
 
Gift 1:o med efterföljande ana.
Gift 2:o med Tyre, född i december 1758 i Höörs socken, Malmöhus län (enl. husf., kyrkoböckerna börjar 1795).
 
459 mormors farfars morfars mormor
Marna Persdotter, född omkring 1755, död 1803 14/9 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 229]
 
460 mormors farfars mormors farfar
Nils Eskilsson, levde 1791 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län. [Barn 230]
 
Gift med efterföljande ana.
 
461 mormors farfars mormors farmor
Hanna Johansdotter, levde 1791 i Råby hus i Hörby socken, Malmöhus län. [Barn 230]
 
462 mormors farfars mormors morfar
Nils Hansson, född omkring 1744, hemmansåbo, död 1800 8/7 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län. [Barn 231]
 
Gift 1782 14/12 i Borlunda socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
463 mormors farfars mormors mormor
Anna Jönsdotter, född omkring maj 1750, var piga i Brönneslöv i Borlunda socken vid första vigseln, död 1818 29/9 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län. [Barn 231]
 
Gift 1:o 1776 4/4 i Borlunda socken, Malmöhus län med hemmansåbon och änklingen Mårten Isaksson, född omkring 1725, död 1781 20/12 i Gryby i Borlunda socken, Malmöhus län.
Gift 2:o 1782 14/12 i Borlunda socken, Malmöhus län med föregående ana.
 
472 mormors farmors morfars farfar
Måns Hansson, levde 1769 i Avenböke i V Torup. [Barn 236]
 
Gift med efterföljande ana.
 
473 mormors farmors morfars farmor
Hanna Månsdotter, levde 1769 i Avenböke i V Torup. [Barn 236]
 
474 mormors farmors morfars morfar
Henrik Persson, född omkring 1757, rusthållare i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län, förolyckad 1796 2/11 vid brunnsgrävning vid Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län; ”den 2dre Nowember hände wid Tusiöholm den Olyckan, at 3 personer blefwo ömkel[igen] förqwafde under det at de skulle gräfwa en brund […]. [Barn 237]
 
Gift med efterföljande ana.
 
475 mormors farmors morfars mormor
Johanna Nilsdotter, född omkring 1763, död 1814 5/5 i Tussjöholm i Perstorps socken, Kristianstads län. [Barn 237]
 
Gift 1:o med föregående ana.
Gift 2:o 1797 27/12 i Perstorps socken, Kristianstads län med rusthållaren och drängen Sven Persson.
 
478 mormors farmors mormors morfar
Per Nilsson, född 1764 (enl. husf.), var dräng och rusthållare från Tyrup vid vigseln 1788, levde 1794 i Önnarp i Röke socken, död 1820 24/10 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län, ”blef upbränd i eldswådan derstädes” (enl. dödboken). [Barn 239]
 
Gift 1788 10/2 i Röke socken, Kristianstads län med efterföljande ana.
 
479 mormors farmors mormors mormor
Hanna Nilsdotter, född omkring 1769, var piga i Önnarp i Röke socken vid vigseln 1788, död 1801 23/3 i Önnarp i Röke socken, Kristianstads län. [Barn 239]
 
480 mormors morfars farfars farfar
Gabriel Månsson, född omkring 1734, var dräng i Bankhult i Kristdala socken vid vigseln, död 1771 20/1 i Bankhult i Kristdala socken, Kristianstads län. [Barn 240]
 
Gift 1756 13/6 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
481 mormors morfars farfars farmor
Greta Olofsdotter, född 1737 (döpt 4/9) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län, död 1820 11/2 i Bankhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 240, Far 962, Mor 963]
 
482 mormors morfars farfars morfar
Per Samuelsson, född omkring 1737, var dräng i Malghult vid vigseln, död 1800 27/4 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 241]
 
Gift 1758 24/9 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
483 mormors morfars farfars mormor
Elisabeth Samuelsdotter, född 1739 (döpt 29/12) i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län, död 1813 1/4 i Malghult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 241, Far 966, Mor 967]
 
504 mormors mormors morfars farfar
Nils Andersson, född omkring 1763, bonde, hälftenbrukare, död 1813 20/2 på Seltorp i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 252]
 
Gift med efterföljande ana.
 
505 mormors mormors morfars farmor
Bolla Mårtensdotter, född 1767 28/9 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län, död 1843 28/2 i Ramsgården i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 252, Far 1010, Mor 1011]
 
506 mormors mormors morfars morfar
Lars Nilsson, född 1773 18/5 i Broddetorps socken, Skaraborgs län (enl. husf.), bonde, död 1816 24/1 i Stenstorps Krackgård i Stenstorp socken, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1012, Mor 1013]
 
Gift 1794 3/6 i Stenstorps socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
 
507 mormors mormors morfars mormor
Ingrid Jonsdotter, född 1773 24/3 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1846 25/4 i Bäckagården i Rådene socken, Skaraborgs län. [Barn 253, Far 1014, Mor 1015]
 
Gift 1:o 1794 3/6 i Stenstorps socken, Skaraborgs län med föregående ana.
Gift 2:o med Erik Eriksson, född 1766 16/11 i Stenstorps socken, Skaraborgs län, levde 1846.
 
508 mormors mormors mormors farfar
Johan Häggblom, född 1756 11/10 i Häggums socken, Skaraborgs län, var 1777–1794 soldat på soldatbostället Solliden i Häggums socken, flyttade därifrån 1794 till torpet Hjelmsängen i Varnhems socken, Skaraborgs län, skriven där i husf. 1792–1800 men finns ej kvar där i husf. 1800–1815. [Barn 254, Far 1016, Mor 1017]
 
Gift med efterföljande ana.
 
509 mormors mormors mormors farmor
Ingrid Jonsdotter, född 1755 i Sjogerstads socken, Skaraborgs län (enl. husf.). [Barn 254]
 
510 mormors mormors mormors morfar
Anders Larsson, född 1752 11/8 i Segerstads socken, Skaraborgs län (enl. husf.), torpare, död 1825 6/5 i torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 255]
 
Gift 1:o 1776 19/5 i Segerstads socken, Skaraborgs län med efterföljande ana.
Gift 2:o 1796 11/11 i Segerstads socken, Skaraborgs län med Annika Larsdotter, född 1760 Grevbäck socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1829 29/1 i torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län.
 
511 mormors mormors mormors mormor
Maria Svensdotter, född omkring 1748 i Grevbäcks socken, Skaraborgs län (enl. husf.), död 1795 8/5 på torpet Enebacken i Segerstads socken, Skaraborgs län. [Barn 255]
 
-------------------------------- Generation 9 --------------------------------
 
916 mormors farfars morfars morfars far
Nils Håkansson, var 1753 dräng i Östra Strö socken, levde 1757 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 458]
 
Gift 1753 8/12 i Skarhults socken, Malmöhus län med efterföljande ana.
 
917 mormors farfars morfars morfars mor
Bereta Nilsdotter, var 1753 piga i Bältinge i Skarhults socken, levde 1757 i Kalvhusen i Östra Strö socken, Malmöhus län. [Barn 458]
 
962 mormors morfars farfars farmors far
Olof Börjesson, född omkring 1701, död 1741 (begravd 7/6) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 481]
 
Gift 1727 20/9 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
963 mormors morfars farfars farmors mor
Maria Isaksdotter, född omkring 1703, död 1779 (begravd 21/2) i Systorp i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 481]
 
966 mormors morfars farfars mormors far
Samuel Persson, född omkring 1702, var dräng i Norhult vid vigseln, bonde, död 1774 26/12 i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 483]
 
Gift 1728 2/6 i Kristdala socken, Kalmar län med efterföljande ana.
 
967 mormors morfars farfars mormors mor
Kerstin Johansdotter, var piga i Systertorp vid vigseln, levde 1739 i Norhult i Kristdala socken, Kalmar län. [Barn 483]
 
1010 mormors mormors morfars farmors far
Mårten Ersson, levde 1767 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 505]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1011 mormors mormors morfars farmors mor
Ingrid Arvidsdotter, levde 1767 i Ryckla i Håkanstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 505]
 
1012 mormors mormors morfars morfars far
Nils Andersson, namnet enligt sonens vigselnotis i Häggum 1794. [Barn 506]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1013 mormors mormors morfars morfars mor
Maria Larsdotter, namnet enligt sonens vigselnotis i Häggum 1794. [Barn 506]
 
1014 mormors mormors morfars mormors far
Jonas Svensson, född 1732 (döpt 19/11) i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1815 3/1 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 2028, Mor 2029]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1015 mormors mormors morfars mormors mor
Ingrid Andersdotter, född 1737 (döpt 18/9) på Tomten i Stenstorps socken, Skaraborgs län, död 1814 17/2 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 507, Far 1030, Mor 1031]
 
1016 mormors mormors mormors farfars far
Anders Jeansson, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508]
 
Gift med efterföljande ana.
 
1017 mormors mormors mormors farfars mor
Anna Stina Ekberg, sägs vara ”ifrån Skiöfde” då sonen Johan föddes 1756 i Häggums socken, Skaraborgs län. [Barn 508]
 
-------------------------------- Generation 10 --------------------------------
 
2028 mormors mormors morfars mormors farfar
Sven Jonsson, levde 1732 i Stenstorps Krackgård i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 1014]
 
2030 mormors mormors morfars mormors morfar
Anders Jönsson, levde 1737 i Tomten i Stenstorps socken, Skaraborgs län. [Barn 1015]


79
Västra Stenby / SV: Stens dödbok 1744
« skrivet: 2022-03-03, 21:31 »
Hej Ragnar!
 
Vilken intressant dödsnotis! Jag tyder den såhär:
 
”Anno 1743 d: 27 Decemb: blef Pehr Pehrssons, och Hustru Maria Olufzdotters lil-
la son i Stéen olyckeligen och oförmodeligen död, emellan Örfvad och Steen
tå Förälldrarna warit i samqwäm hoos Bengt Olufsson i Örfwad och skulle re-
sa hemm, tå han blef uthi wagnen, på Modrens knä död; hwaröfwer Pastor med
Sognens äldsta Sognemän uthi Hr CronoBefallningzMans Jonæ Liunggrens
när- och öfwerwahro, noga uthi Sognestugan inqvirerade om Barnetz oför-
model:a omkomst och hastiga död; och som man fant af Sexmannens och
Sognemannens Anders Olufssons berättelse i Skieppstad, som war i flock
och fahrnöt på hemmresan, med ofwannämde Förälldrar, at hwarken af fyl-
lerij, el:r hård kiörning, sådan [olycka] Barnetz olyckel:a och hastiga död, icke
tillskynda kunnat, emedan Fadren icke war den som kiörde wagnen, och i
sådant swårt wagnföhre ogiörligit, at kiöra fort; dessutan berättade modren,
at barnet warit af en Barnesiuka Mage-Torsken kallat länge beswärad,
hwaremot söktz Boot, men ingen funnitz, och om morgonen när hon linde sitt
barn befantz det ganska wekt emot wanligheten, det modren för Bengt
Olufssons hustru i Örfwad berättade, som af henne intygades; wid dess när-
warande lijkaledes intygades at förbem:te Förälldrar ganska högt ällskat den-
na sin lilla k: son som af alla närwarande enhälleligen intygades; Pastor
sielf berättade at Fadren straxt effter hemmkomsten kom med gråtande
tårar till sig och beklagade sig öfwer den olyckel:a händelsen och dödzfallet,
hwar på Pastoris hustru effter begiäran tillijka med Sal: Niels Månssons En-
kia i Stéen straxt stego tijt och besigtigade barnet, och Pastor litet thereffter
kom och effter begiäran tijt, men funno intet widare än litet blod i näsan
wara utgångit; och som af slika omständigheter nogsamt kunde intagas, at För-
älldrarna eij warit någon sielfwollande orsak till Barnetz omkomst, ty stadna-
de Hr Crono-Befallningzman, Pastor, med kiyrckiorådet i detta slutmåhl;
at Modren skulle af Pastor i Församblingen på wanligit sätt i kyrckan
intagas och absolveras, sampt alfwarsambligen förmanas och warnas
för slik oagtsamhet, iämpte alfwarsam förmaning till alla Mödrar
at sig grannel:n beagta, at de eij i någon starck kiöld taga sina spä-
da barn på någon resa uth med sig. som och skiedde.
     Anno 1744 d: 8 Januar: begrofz samma lilla son wid namn Oluf
Persson, och samma dag absolverades Modren offentel:n effter sluten
Prädikan i hela Församblingens närwahro.”


80
Hej Mikkel!
 
Inom adeln kunde ju begravningar ibland dröja flera månader eftersom man måste tillverka en elegant likkista och s. k. begravningsvapen, man måste även hinna bjuda in avlägset boende släktingar till begravningen osv. Sådana seder användes ju dock vanligtvis inte inom samhällets övriga skikt, så jag tycker också att det låter märkligt att det dröjde två-tre veckor innan Jöns Humble och Kerstin Olufsdotter begravdes. Vilket yrke hade Jöns Humble, är Kerstin Olufsdotter hans hustru?
 
Jag undersökte nu Sveriges kyrkolag 1686, för att se vad som egentligen gällde när Jöns och Kerstina begravdes – och nu blev jag ännu mer förvånad! Kapitel 18 § 4 stadgar nämligen att
 
”Intet lik skall öfver ett halft år stå obegrafvet, där icke desto större och viktigare saker äro till längre uppskof.”
 
Efter 1686 kunde man alltså helt lagligt, utan särskilda orsaker, vänta med begravningen i upp till ett halvår. Då skulle man ju kunna tänka sig att dröjsmålet med Jöns’ och Kerstins begravningar hade någon praktisk anledning, men å andra sidan stadgar § 2 i kapitel 18 i 1686 års kyrkolag att
 
”Folket skall och förmanas och rätta sig vid jordafärder och begrafningar efter Våra förordningar och stadgar och att skicka sig efter sitt villkor och värde, aflåtande med kostliga likkistor och svepningar; vid hvilka härefter allenast några få af närmaste slägten och inga andra skola blifva brukade och kallade”.
 
Kungen förbjöd alltså egentligen dyrbara likkistor och annat vid begravningen, och tillät endast några få av den närmaste släkten på begravningen. Av erfarenhet vet jag dock att adeln inte brydde sig särskilt mycket om dessa bestämmelser, och jag kan tänka mig att det var svårt för kungen att hålla koll på varenda liten begravning i Sverige.
 
När det gäller Jöns Humble funderar jag därför på om marken kanske hade hunnit frysa, så att det var svårt att gräva graven? Jag ser nämligen att kvinnan direkt efter honom, Kerstin Håkensdotter, avled den 14 december men begravdes först den 4 januari, vilket ju också är anmärkningsvärt lång tid. Som du säger begravdes de flesta andra på dessa bägge kyrkobokssidor inom en vecka, och frusen mark skulle ju inte heller förklara varför Kerstin Olufsdotters begravning i augusti-september dröjde 14 dagar.


81
09) Militära rullor och handlingar / SV: Krigskollegium
« skrivet: 2022-03-03, 17:56 »
Hej Kjell!
 
Denna text var inte helt lätt, men jag tyder den slutliga anteckningen såhär:
 
”i stellet Gudmund Persson Löf-
quist ifrån Kongl. Maij:tz Guardie
som niuter Penninge löhnen i åhr af
Rotan, och Spanmåhl af L. M.
för hela detta åhr”.
 
De överstrukna raderna får jag med stor möda till:
 
”…som niuter för den [??] tijden hoes
Rotan, och Corporals löhn if[rå]n den tij-
den af bespar[??] gemena.
 
Tyvärr lyckas jag inte tyda ordet mellan ”den” och tijden”, och blir inte helt klok på slutet på ordet som börjar med ”bespar…”, men jag skulle ändå vilja tolka det som att Gudmunds lön fram tills han blev korpral ursprungligen skulle tas från roten medan korpralslönen skulle tas från besparingarna på de gemena, vilket sedan ändrades till att penningelönen detta år skulle komma från roten medan spannmålsdelen av lönen skulle tas från L. M. (löningsmedlen?).


82
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-03-01, 19:06 »
Hej igen Ulla-Stina!
 
Vilken vacker beskrivning! Jag kan bara instämma, släktforskning känns verkligen som att man tittar i en kikare bakåt i tiden på människorna som levde då.
 
Jag har kikat på de båda födelsenotiserna, och tyvärr kan jag inte garantera att bynamnen är helt korrekta eftersom jag är dåligt bevandrad i den halländska geografin, men i övrigt tyder jag notisen 1690 såhär:
 
”d. 26 dito. Dnca 3tia[m] post Epiphanias föeddes Anders toressons sock[!] Anna Anders dot-
ters L. soen i Karsshult, som Christnades ut Supra ock kallades börge,
Gudmoder bengta Lars doter i Hiälme, Faddrar Anders Larss. i Ubolt
Nils thoress. i Kohrssiö ock Madtz Larsson i baltared, item Karin
Lars Doter ibm, Kiersten Suens Doter i ubolt ock Kiersten thores
doter i Karsshult”.
 
Dominica tertiam post Epiphanias (tredje söndagen efter trettondedagen) inföll 1690 mycket riktigt den 26 januari, så det överensstämmer med det angivna födelsedatumet. Ut supra är latin för ”som ovan”, och syftar på att Börje döptes samma dag som barnet i ovanstående födelsenotis, alltså den 2 februari. I marginalen tycker jag mig kunna utläsa ”döder”, så lille Börje måste alltså ha dött i barndomen.
 
Notisen från 1701 tyder jag såhär:
 
”d 7 Dito. Om onssdagen föddhes Andhers Thoressons ock Anna And[er]z dhoters
L. dhotter i Kahrssiö, som dhöptes ut Supra kalladhes Mareta,
Gudmod:r Kiersten Suäns dhotter i Arssle Tölle Sockn fadd:r
Madtz Larssons i Hiälm, Nils Thoresson i Arssle, Andhers Larss:
i Baltaredh, Åhssa Thors dhotter i Ubultt, bengta Thores
 dhotter i Dhukeredh ock Anna Madtz dhotter i Hiälm”.



83
Hej igen Gabriella!
 
Jag såg att du ännu inte fått några svar på frågan om bibelns ägare, så jag tänkte skriva ner mina tankar. Min uppfattning är att biblar, när de övergick till en annan familj, vanligtvis såldes på auktion i samband med någon bouppteckning. Nu har ju denna bibel uppenbarligen lämnat familjen över tio år före Anna Catharinas död – så det kan inte varit i samband med hennes egen bouppteckning, och hennes andre make levde ju separerad från henne. Kan det vara så att Anna Catharina sålde bibeln för att dryga ut kassan när andre maken gav sig av, eller rentav i samband med någon auktion efter förste maken Eric Sidus?
 
Jag har ett par gamla biblar hemma i bokhyllan, och i några av dem har ägarna uppenbarligen varit flera icke-besläktade familjer. Dessa ägarbyten har då antecknats i biblarna, och man kan se att de antingen skänkts av faddrar till dopbarnet i samband med något dop eller också skänkts till någon i vuxen ålder. Nu verkar det ju inte finnas några sådana anteckningar i denna bibel i samband med att Johan Henrik Lindgren blir ägare, och eftersom de uppenbarligen inte är släkt skulle jag gissa att bibeln helt enkelt har sålts privat för att dryga ut kassan – kanske direkt från Anna Catharina till familjen Lindgren, eftersom det inte verkar finnas något antecknat om andra ägare däremellan? Jag ser att det är dryga 1,7 mil mellan Kvillinge och Dagsberg, kanske reste man så långt på den tiden när någon höll auktion, med hopp om att göra fynd?


84
Tillfällighetsfynd rörande Bartholomeus Dahlman, ur Torna häradsrätts dombok 1691 9/5, upplysningar § 1 (Torna häradsrätts arkiv, vol. AIa:1 (1691), sid. 38v):
 
”Heyderijdaren Wäll:te Bartholomæus Dahlman uplyste een brunstiernat mähr, hwilcken han uptagit på Weberö skough, som tillhördt hans Swärfar Sahl. Bertell Söfrensson, men honom drefsse[!] ifrån kommen, brendt medh hans brennemercke, men sedermehra merckt i dhet eena örat, och till dhen ända henne uplysser, att dhen sigh will angifwa som lagdt merckie på samma mähr, och bewijsa sin åthkompst dher till, emedler tijdh på sin Sahl. Swärfaders wägnar, höll han sig fullkomblig till samma mähr.”


85
Hej Peter!
 
Detta var ett spännande fynd, som absolut skulle kunna ge ledtrådar till Karin Gyllenhorns uppgifter om morfadern Mauritz ursprung! 
 
Dokumentet (ur ”Str. kam. handl.”) kommer tydligen från underserie 37 i Riksarkivets ämnessamling Miscellanea, ”Strödda kamerala handlingar 1600t – 1800t”, där volym 2 ska innehålla ”Rasmus Ludvigsson samlingar rörande kronans och adelns gods: II”. Detta överensstämmer med litteraturhänvisningen till ”B. Hildebrand”, nämligen Bengt Hildebrands artikel ”Esbjörn Blåpanna och hans arvingar. Medeltidsstudier kring handlingar i Ribbingska huvudmannaarkivet” i Personhistorisk Tidskrift 1934, som i en fotnot på sidan 92 hänvisar tille en ”Anteckn. i Rasmus Ludvigssons Saml. rör. kronans o. adelns gods, II, RA.”
 
SMR” tycks vara detsamma som boken Svenska medeltidsregester: förteckning över urkunder till Sveriges historia 1434–1441 (red, Sven Tunberg, publicerad i Stockholm 1937), som ska innehålla en kort sammanfattning av brevet 1440 – antagligen inte mycket längre än sammanfattningen ovan.
 
När det gäller Örnhielm ovan, så fann jag nu en lista över SDHK:s förkortningar och signa. Där omnämns varken Örnhielm eller den samtida Peringskiöld, men däremot fann jag en förkortning ”VHAA:s dep., RA = Av Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien deponerade handlingar i RA (RA 0401)”. Denna samling finner man i Nationell ArkivDatabas, ”0401 Vitterhetsakademiens deposition” på Riksarkivet Marieberg, som sägs innehålla 75 volymer utan närmare beskrivning. Kanske är det i denna samling som Örnhielms avskrifter förvaras, vilket ju skulle stämma bra med anteckningen på Hans Högmans hemsida?


86
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-02-24, 10:53 »
När jag ändå var igång transkriberade jag även fullmakten 1715 från Karl XII och avskedet 1719 från Ulrika Eleonora:
 
”Wij Carl med Gudz Nåde, Sweriges, Giöthes ock Wändes Konung
Stoorfurste till Finland, Hertig uti Skåhne; Estland, Lifland, Carelen,
Brehmen, Wehrden, Stettin, Pom[m]ern, Caßuben och Wänden, Furste till
Rügen, Herre öfwer Ingermanland och Wißmar, Så och Pfaltz Grefwe
wid Rhein i Beyern, till Jülick, Clewe och Bergen Hertig, giöre witterli-
get, att såsom hoos oß till älldsta Lieutnant wid Öfwerste Lieutnan-
tens Compagnie, under wårt Barthiske Dragone Regemente i under-
dånigheet föreslås oß ällskelig Lambrecht Giesken, i anseende till
deß skickeligheet ock betygade wällförhållande; Altså wele wij
härmed ock i krafft af denne wår öpne fullmakt nådeligen
hafwa förordnat honom Lambrecht Giesken at wara äldsta
Lieutnant wid öfwerstLieutnantz Compagniet, under det Bar-
thiske Dragone Regementet, skolandes han hafwa at åtniuta 
deß löön ock rang ifrån den 2 Sept:r 1714. då han af öfwer-
sten Wietinghoff i anledning af deß Capitulation dertill
är worden antagen; dett alla som wederbör hafwa
sig hörsambl:n at effterrätta. Till yttermehra wißo
hafwe wij detta med egen handz underskrifft och wårt
Kong:e Sigill bekräfftat. Stralsund den 11/12 Novembr
A:o 1715:                            Carolus”
 
”Wij Ulrica Eleonora med Gudz Nåde, Swe-
riges, Giöthes och Wändes drottning; Stoorfurstinna
till Finland, Härtiginna uti Skåhne, Estland, Lifland,
Carelen, Bremen, Werden, Stettin, Pom[m]ern,
Caßuben och Wänden; Furstinna till Rügen,
Fru öfwer Ingermanland och Wißmar; Så och Pfaltz-
Grefwinna wid Rhein i Beyern, till Jülich,
Clewe och Bergen Härtiginna. LandtGrefwinna och
ArfPrintzeßa till Heßen, Fürstinna till Hirsch-
feldt, grefwinna till Catzen Ellnbogen, Diets,
Ziegenhäyn, Nidda och Schaumburg etc.
Giöre witterligit, at såsom Lieutnanten af Bar-
tiske Dragone Regimentet oß ällskelig Lambrecht
Giesken, nu begifwer sig utur wår Krigztienst;
Altså wele wij härmed ock i krafft af detta wårt
Öpna bref meddela honom Lambrecht Giesken
wårt nådiga afskied, jempte det loford at han
sig uti bemelte wår Krigztienst troligen ock wäl
förhållit; lämbnandes för öfrigit honom tillstånd
at resa uhr wårt Rijke. Dett alle som wederbör
hafwa sig Hörsammeligen att effterrätta; Till
yttermehra wißo hafwe wij detta med Egen hands
underskrifft ock wårt Kong:e Sigill bekräfftat.
Stockholm den 30 Septembr 1719.
                      Ulrica Eleonora”.


87
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-02-24, 10:52 »
Hej Stefan!
 
Stort tack för svaret, detta ser mycket intressant ut! Jag ska se om jag kan gräva vidare i dessa rullor, med hopp om att finna ledtrådar till Lambrechts militära karriär på andra sidan Östersjön. Brevet från Carl Gustaf Dücker var verkligen inte lätt att tyda på grund av gammaltyskan i kombination med Dückers uppenbara stavfel och särskrivningar där ord borde varit sammanskrivna och vice versa. Till slut lyckades jag dock transkribera hela skrivelsen, som tydligen är en tillfällig fullmakt från Carl Gustaf Dücker i väntan på Karl XII:s konfirmation:
 
”Ihro Königl: Maytt zu Schweden Meines Allergnädigsten
Königes bestalter Com[m]andirender General über dero in Teütschland
stehende Trouppes wir auch General der Cavallerie und
Obrister über das West Gotische Cavallerie Regement
 
Ich baron Carl Gustav Dücker
 
Füge hiermitt jedermanniglich zuwissen demnach bey dem in Wismar
stehenden Cavallerie Corps der Cornet Röhsner zum Lieütenant avanciret unt
also die Cornets Charge vacant geworden die Nohtwendigkeit abes erfordert
daß selbige wieder besetzet werde und der Hoch Wolgebohrne H: General
Major und Vice Gouverneur baron Schultz den Quartier Meister Lambrecht
Rudolph Gieschen so 4 Jahr als reütter und 6 Jahr alß unter Officier
beyder Pommerschen Cavallerie gedienet bestens durch ein an Mier abge-
laßenes schreiben von den 16 huyus Recomendiret und in vohrschlag
gebracht so habe kraft tragender Macht und pouvoer ermeldten Qwartier
Meister Gieschen wegen seines bisherigen wohl-werhaltes und guhter
Conduite in stelle des avancirten Cornet Rohseners wieder zum Cornet
bis auff Ihro Königl Maytt allergnädigsten Confirmation krafft dieser
offenen wohlmacht hier mit werordnen und bestellen wollen so daß Er
hirnechst in solcher Charge seinen dienst werrichtet und dagegen das
lohn so für ihres auf den Staat bestanden wird zu geniessen haben soll
uhrkund dessen habe solches eigenhändig unterschreiben und mit Meinem
pettschaft bekraftiget Datum Stralsund d 29ten May Ao 1714.
                                                                 Carl Gustav Dücker
                                                                 L: S:”
 
Tyvärr är tyska inte mitt starkaste ämne, men mitt försök till översättning ser ut såhär:
 
”Eders Kungliga Majestäts av Sverige, min allernådigste
Konungs beställde kommenderande general över de i Tyskland
stående trupperna, så och general av kavalleriet och 
överste över det Västgötska kavalleriregementet.
 
Jag baron Carl Gustav Dücker
 
Gör härmed allmänneligen veterligt att eftersom den vid Wismar
stående kavallerikorpsens kornett Röhsner avancerat till löjtnant, och 
alltså kornettsbeställningen blivit vakant, nödvändigheten har fordrat
att densamma varder återbesatt, och den högvälborne herr general-
majoren och vice guvernören baron Schultz kvartermästaren Lambrecht
Rudolph Gieschen, vilken fyra år såsom ryttare och sex år såsom underofficer
under Pommerska kavalleriet tjänat väl, genom en till mig av-
lämnad skrivelse av den 16 dennas rekommenderat och på förslag
bragt, så haver kraftdragande makt och styrka bemälte kvarter-
mästare Gieschen genom sitt tidigare välförhållande och goda
uppförande i stället för den avancerade kornetten Röhsner åter till kornett,
tills att Eders Kungliga Majestäts allernådigste konfirmations kraft denna
öppna fullmakt härmed förordnad och beställd varder, så att han
härefter i sådan charge sin tjänst förrättar och emot den 
lön som för honom av staten varder bestånden må njuta borde hava,
detta dokument har således egenhändigt underskrivet och med mitt
sigill bekräftat. Datum Stralsund den 29 maj anno 1714.
                                                                 Carl Gustav Dücker”.


88
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-02-24, 10:26 »
Välkommen till Anbytarforum, Ulla-Stina! Jag hoppas att du ska trivas, för här finns all möjlig kunskap rörande släktforskning och många släktforskare som gärna hjälper till  :)

Innan svenska språket fick bestämda stavningsregler kunde ju ord stavas lite hur som helst, och min uppfattning är att i synnerhet 1600-talsmänniskorna var särskilt förtjusta i att ”brodera ut” orden med extra bokstäver. Under 1600-talet skrevs ”i” därför ofta ”ij”, och långt fram i tiden skrevs ju ”v” mitt inne i ord som ”fv” eller ”fw”; ett bra exempel på dessa bägge stavningar finner man i den klassiska 1600-talsstavningen ”wijndrufwa”.

I äldre brev och domböcker från 1600-talet och tidigt 1700-talet ser jag emellanåt att man klämmer in ett ”h” mellan ”d” och e”, exempelvis i ”dhe” eller ”wederbörandhe”. Denna dödsnotis är dock första gången jag sett stavningen användas i mansnamnet Anders, men det ska alltså bara vara ett ”vanligt” Anders där personen som skrev tog sig språkliga friheter à la 1600-talet. Detsamma gäller för Thor, Tor, Thore osv., för som du säger var det inte så noga med vare sig stavningen eller hur konsekvent man skrev någons namn på den tiden.


89
Övriga släkter - B / SV: Sophie Brahe (Ottesdotter)
« skrivet: 2022-02-24, 10:22 »
Enligt släktträdet på Finn Holbeks hemsida, som tycks bygga på uppgifter ur Danmarks Adels Aarbog, ska de båda Sophiorna ha varit nästkusiner (sysslingar), eftersom deras respektive farfäder Tyge Axelsen Brahe (död 1523) och Axel Axelsen Brahe (död 1551) var bröder.
 
Något jag finner särskilt intressant är förresten att Sophie Brahes far Jens Axelsen Brahe levde ca 1507–1560 (enligt Finn Holbeks sida), vilket gör att Sophie alltså måste ha fötts senast 1561. Hon var alltså närmare sextio år gammal när hon bosatte sig på Årup 1618, och då undrar man ju vad hon dittills ägnat tiden åt? Kanske hade hon först på äldre dar ärvt pengar som gjorde att hon kunde köpa Årup och skänka dyrbara föremål till Ivetofta kyrka? Hon tycks dock inte ha haft några barnlösa bröder som hon kunnat ärva, och eftersom hennes föräldrar dog redan 1560 och 1566 så bör föräldraarvet ha tillfallit henne direkt. Å andra sidan kanske detta arv omhändertogs av någon förmyndare, eftersom Sophie ju var och förblev ogift, så att hon först på äldre dar fick tillgång till arvet efter föräldrarna?
 
Jag letade själv efter uppgifter om Sophie Brahes gravsten i Ivetofta kyrka, men hittade inte ett enda fotografi på den (Riksantikvarieämbetets hemsida, Digitaltmuseum), och vid inventeringen 1830 omnämns gravstenen inte alls. Kan det vara så att gravstenen redan då var så sliten att man struntade i att notera den / fotografera den? År 1830 låg den kanske rentav under golvet? Detta skedde i varje fall i Bjällerups kyrka utanför Lund, där en gravsten från 1500-talet dök upp när golvet renoverades i början av 1900-talet, och en 1500-talsgravsten över jungfru Trolle på Lillö, som avmålades av den danske konstnären Hilfeling i Norra Åsums kyrka vid slutet av 1700-talet, tycks sedermera ha försvunnit – kanske även den hamnade under golvet när kyrkan renoverades i senare tid?
 
När det gäller själva begravningen så var jag inne på samma spår som Yvonne, att det bör finns någon anteckning i kyrkoräkenskaperna. Tyvärr börjar Kristianstads stadsförsamlings kyrkoräkenskaper (serie LIa) först 1753 (med tidigare sporadiska räkenskaper 1686–1687 och 1600-talet), men där finns även en hänvisning till volymen OIa:1 (”Christianstadz H. Trefaldigheetz Kyrkiobok”) innehållande avskrifter av kungliga brev och pantebrev från 1600-talet samt en stolrumslängd 1650–1796. Det är väl tveksamt om denna volym innehåller något om kyrkans begravningar runt 1620, men det kan ju hända att man har tur?


90
Hej Peter!
 
Tyvärr har jag ingen närmare kunskap om detta, men det tycks röra sig om avskrifter gjorda av Claes Örnhielm (1627–1695) som var professor och rikshistoriograf under 1600-talet. Släktforskaren Hans Högman skriver följande på sin hemsida om denne herre: ”Örnhielms viktigaste bidrag till den historiska forskningen är en serie avskrifter av påvebullor och brev rörande kloster och kyrkor, där originalen kan vara förlorade. Samlingen förvaras i riksarkivet och tillhör Vitterhetsakademin.”
 
Om man söker på ”Örnhielms” i Nationell Arkivdatabas (NAD) får man en träff på samlingen Codices B (”Eftermedeltida kopieböcker och brevavskrifter”), där volymen B 24 sägs innehålla ”Cl. Örnhielms avskrifter av Erik Runells kronologiska register 1163–1523”. Nu hänvisar ju träffbilden ovan till ”Eftermedeltida avskrifter: Örnhielm II p. 1059”, och om man undersöker samlingen Codices B ser man att volymen B 2 faktiskt ska innehålla ”Smärre avskriftssamlingar av blandat innehåll 1500-tal – 1700-tal”, vilket närmare beskrivs som ”Smärre lägg av avskrifter från 1500-talet och senare tid angående kyrkliga förhållanden samt av blandat innehåll”. Detta låter ju någorlunda korrekt, så frågan är om det är denna volym som åsyftas eller om det rör sig om någon annan mer renodlad Örnhielm-samling?


91
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2022-02-24, 10:17 »
Jag kan bara instämma! Senast häromdagen gjorde jag en släktforskningsrelaterad sökning på Google som ledde mig till ett tjugoårigt inlägg på Anbytarforum; inlägget var visserligen gammalt men informationen var helt ny för mig, och ledde mig inte bara framåt i släktforskningen utan blev dessutom ännu en påminnelse om vilken fantastisk guldgruva Anbytarforum är!  :D


92
Hej Kristoffer!
 
Så tråkigt att inte bouppteckningarna inte fanns bevarade i Rönneholms godsarkiv! Jag höll tummarna så hårt jag kunde, så detta var verkligen snopet att höra. Jag hoppas dock att det ännu finns hopp om att domen dyker upp i Malmöhus läns landskanslis eller Göta hovrätts arkiv, för det hade varit väldigt intressant att höra mer om detta brottmål! :)


93
Okända personer / SV: Kan inte hitta mannen i kyrkoarkiven.
« skrivet: 2022-02-22, 20:13 »
Hej Stig!
 
Det måste röra sig om Samuel Gotthard Kinnman, född 1845 3/5 i Falun som son till brukspatronen Eric Kinnman och hans hustru Christina Charlotta Hedberg; han sägs vara student då han bor hemma hos modern i Sundsvall, där han också avlider 1876 19/1 (Sundsvalls Gustav Adolf, vol. AI:7a, 1866-1879, sid. 46).


94
Mentzer, von / SV: Vem var Gösta von Mentzer?
« skrivet: 2022-02-22, 12:20 »
Hej Margareta!
 
Först blev jag inte heller klok på vem denne Gösta kunde vara, men sedan upptäckte jag att hans födelseår av någon anledning har blivit helt tokigt på CD-skivan. Gösta finns nämligen även med i Rötters gravstensinventering, men med födelseåret 1853 och dödsåret 1857 (https://grav.rotter.se/Gravsokview.php?g_id=484955). Därmed kan man konstatera att han måste vara identisk med Arvid Fredrik Wilhelm von Mentzers (1842–1909) yngste bror Erik Gustaf Liborius von Mentzer (1853–1857), som mycket riktigt bodde på Anneberg vid sin död. Hans tilltalsnamn anges inte i Elgenstiernas ättartavlor, men det ska alltså tydligen vara Gustaf med smeknamnet Gösta.



95
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-02-21, 22:10 »
Jag fann Olof Möller i de svenska indelta regementenas meritförteckningar (Meritförteckningar: Svenska indelta regementen, volym 21, Kronobergs regemente 1681–1805, AID v752467.b1870), i Kronobergs regementes förteckning över officerare och underofficerare m.fl. ”såsom Deltagare uti Kongl: Maij:tts Nådigste Priviligierade Pensions Cassa för åhr 1769”. Där kan man läsa att Olof Möller innehade förares karaktär och förares indelning, att han föddes 1723 10/8 och kom till tjänsten 1742, samt att han erhöll fullmakter som volontär 1742 och som furir 1761 21/1. Där finns även en anteckning – tydligen egenhändigt skriven av Olof själv – som säger att han varit
 
”1743. på Örlogsflåttan emot ryssarne, samt förrättat åtskillige Garnisons och Arbets Commenderingar. Bewistat Campangen i Pommern 1758. blifwit fången på Penemynde Schantz 1759 och twungen till krigs tjenst samt Ransonerat mig sjelf samma åhr, och giort senare åhrens Campange.”
 
Detta får mig att misstänka att Olof Möller vid avskedstagandet erhöll en högre militär rang än den han faktiskt innehade när han var aktiv militär. Detta var, precis som Eva nämner, mycket riktigt en hedersbetygelse för särskilt förtjänta militärer, och verkar stämma bra i Olof Möllers fall eftersom han visade tapperhet under det föregående kriget och furir verkar finnas under fältväbel i den militära rangordningen. Jag har själv en anfader som 1813 blev just furir, men som efter deltagandet i två fälttåg befordrades till fältväbel 1817. Han blev till slut fanjunkare, en titel han bar även efter avskedstagandet 1843 och ända fram till sin död 1882 trots att han däremellan var både inspektor, förvaltare och bankbokhållare. På gravstenen tituleras han dock bara fanjunkare, så dessa militärtitlar tycks ha haft stor betydelse för bäraren; antagligen gällde detsamma för Olof Möller och hans fältväbelstitel.


96
Lackalänga / SV: Lackalänga (M) CI:1 (1682-1750) Bild 9
« skrivet: 2022-02-20, 18:33 »
Hej Kristoffer!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
Fer: 4. Pasch: Ryttaren
Erich Stranman ifrån
Stångby,
P[igan]: Catharina Frantz dother
i Lakalänga.
Copulat[is]: Dn: Jubilate.
fick ächta sedel af mig,
28. April: 86.
 
Första lysningen ägde alltså rum Feria 4 Paschatos (fjärdedag påsk), som 1686 inföll den 7 april, och sedan skedde vigseln (kopulationen) Dominica Jubilate (tredje söndagen efter påsk), som detta år inföll den 25 april. Tre dagar senare utfärdade prästen i Lackalänga ett vigselbevis, som Catharina tog med sig när hon flyttade till maken i Stångby.


97
Fjärås / SV: Läshjälp begravningsboken
« skrivet: 2022-02-19, 09:09 »
Hej Ulla-Stina!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”28. Dito. Om Lögerdhagen affssompnadhe Sal: Andhers Thoresson i
Kahnssiö, ssom hadhe Giffter Warett medh sin Quahrleff[uan]dhe
hustru Anna Andhers dhotter ibm 15. åhr ock afflat medh
hänne 4. st. barn, Wahr siuk 12. dhagars tijdh, 49. åhra
gammall ock Wardt begraffuen ut prius”.
 
(ut prius = ”som föregående”, alltså begravd på samma dag som personen i föregående dödsnotis, den 2 februari).


98
Övriga släkter - B / SV: Sophie Brahe (Ottesdotter)
« skrivet: 2022-02-17, 15:31 »
Hej Lennart!
 
Det måste röra sig om två olika Sophie Brahe; den store astronomens syster Sophie Brahe (ca 1556–1643) är ju vida omskriven, och var gift två gånger, men tycks inte ha haft någon koppling till Årup. Det hade däremot den Sophie Brahe som skrev sig till Årup, men som ju kallas jungfru i prästrelationerna från 1667 och alltså måste ha dött ogift. Hon tycks vara identisk med den Sophie Jensdatter Brahe, begravd 1621 5/2 i Kristianstad, som omnämns på Finn Holbeks hemsida här: https://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I7230&tree=2. Antagligen har väl själva begravningsakten hållits i den då nyuppförda Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad, vars ståt och storlek kanske ansågs mer passande för en adlig begravning, och därefter har jungfrun förts ut till sitt vilorum i Ivetofta kyrka.


99
Hej Bengt!
 
Vilken intressant anteckning! Den tycks syfta på Lisbeths leverne, och kanske även på den utomäktenskapliga dottern. Jag tyder anteckningen såhär:
 
”dixit mater filiam domum
paternam interdum relinque-
re amore pravi cujusdam homi-
nis captam.”
 
…vilket jag skulle vilja översätta till ”modern säger att dottern ibland lämnar föräldrahemmet, fångad av en viss mans fördärvande kärlek” (pravi kan även betyda omoralisk, pervers eller ondskefull). Det verkar alltså som att en viss man, som prästen antagligen kände till, förförde Lisbeth och fick henne att i perioder vistas utanför föräldrahemmet, och kanske var det även han som gjorde henne gravid? Det skulle i så fall förklara varför Lisbeths utomäktenskapliga dotter Karna tydligen föds 1833 i byn Västra Kattarp i Västra Skrävlinge socken, och inte i hemförsamlingen Särslöv (där dock födelsenotisen finns antecknad; Görslöv CI:3, sid. 72); kanske bodde mannen i Västra Kattarp?


100
Daniel Truedsson flyttade tydligen från Kyrkheddinge till Bjällerup hösten 1760, och på den prästsedel som han begärde från Kyrkheddinge i september 1761 nedtecknade kyrkoherden Petrus Lunnius följande intressanta rader (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:5 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1761–1766):
 
”Zedelhafwande dreng Daniel Truedss: som för 1 åhr sedan kom från Brågarps Sockn och der undergådt för lägersmål det straff som wederbör, tient här i församlingen allenast ett halft åhr, då han nog wist sig orolig i sitt lefwerne och blandt annat sistledne Påskedags morgon slagit sin matfaders tienstegåsse: men omsider blifwit med honom förent; lämnas i öfrigit det wittnesbördet, at han wäl kunnat sin Christendoms kundskap; men glömt den: dock lofwat förkofring, war sista gången till den Heliga Nattwarden sistledne lång fredag, tienar nu på Biellerup, men om det är med nöije, lärer hans egit lefwerne äfwen ock der bära bästa wittnesmålet. Är för witterlig trolofning ledig och frij. Kyrckheddinge d: 23 Sept: 1761. P: Lunnius, Kyrckoherde.”
 
Två år senare gifte sig Daniel Truedsson, varpå kyrkoherden i Brågarp sände en prästsedel till kyrkoherden i Bjällerup med följande ordalydelse (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:5 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1761–1766):
 
”Drängen och Hemmans åboen uti Qwärlöf Daniel Truetson blef wigd med ährliga och gudfruchtiga Pigan Kerstina Andersdotter i Brågerupz Kyrkia Dom. 12 post Trinitatis ungefär 30 åhr gammal, och kan läsa i book och utan till d. Luth. Catechismum, Spörsmålen, S. A. T. Symbolum och Hustaflan samt har behörigt brukat Herrans H: Nattward; hwilket hos Max: Ven: Minist: till bewis länder. Brågerup d. 15 Sept. 1763. Olof Plantin. P. L.”


103
Tullpersonal / SV: Tull jaktupplysningsman Blekinge län
« skrivet: 2022-02-13, 12:47 »
Sista gången Anders Stenström omnämns i denna serie är i volym 35 (1804), sid. 77v, där det sägs att han ”tjent 34 år. Af ålderdoms swaghet oskickelig till någon tjenstgöring, har begjärt afskjed med sin fulla lön i Pension, hwartill Sjötulls Kammaren under d. 17. Martii 1803 anmält”.


104
Tullpersonal / SV: Tull jaktupplysningsman Blekinge län
« skrivet: 2022-02-13, 12:44 »
Hej!
 
Anders Stenström var tydligen verksam vid stora sjötullkammaren i Karlskrona; man finner honom där i de personella berättelserna, exempelvis år 1800 (Äldre centrala tullarkiv 1671–1824; Överdirektören vid Sjötullen (Generalsjötullskontoret) 1726-1824, 01 Huvudarkivet, volym E1:30, sidan 61):
 
”Upsyningsmannen i Christianopel Anders Stenström
63 år gammal. Tjent hos herrskaper och antogs
1770. till Strandridare härstädes.
1780. Upsyningsman på TullJagten.”


105
Ystad / SV: Bouppteckning för Truls Hansson 1714
« skrivet: 2022-02-07, 12:14 »
Hej Ola!
 
Truls Hansson avled tydligen två år innan bouppteckningen, den 26 juli 1712. Dödsfallet finns antecknat i Ystads S:t Petri död- och begravningsbok, där man kan läsa att ”samma Dag döde Trulls hanskemakare och begrofz samma dag på nya kyrkio gården gl: 60 åhr.”. Det faktum att begravningen skedde samma dag som dödsfallet, och att Truls avled under det då pågående pestutbrottet, gör att man nog kan sluta sig till att han dog i pesten.
 
I bouppteckningen den 29 oktober 1714 omnämns ju tyvärr ingenting om var i Ystad familjen bodde, endast att Truls Hansson vid sin död ägde ”Ett litet hus eller våning, bestående av 7 binningar, som är mycket förfallet och g[ammal]t, med en liten tomt […] till vilket hus eller våning jämväl brukas en liten strimmel jord till kålhage, som staden tillkommer och kastar 6 öre silvermynt årlig jordskyld av sig” (Ystads rådhusrätt och magistrat FI:33, 1714, sid. 325ff).
 
Jag misstänker att detta hus är detsamma som omnämns i bouppteckningen den 6 april 1700 efter Truls Hanssons första hustru Elna Åstradsdotter, och som Elna tydligen hade köpt tillsammans med sin förste make Jöran Hansson den 10 november 1669 av Ystads hospital. Detta hus tycks ha legat i nära anslutning till dåvarande Ystads hospital, alltså klostret och Sankt Petri kyrka, vilket ju stämmer bra med att Truls Hansson begravdes i just Sankt Petri församling. Exakt var huset låg blir jag dock inte klok på, men en intressant detalj är att det i bouppteckningen efter Truls Hanssons första hustru Elna Åstradsdotter år 1700 sägs att paret då ägde en handkvarn ”ståendhe i Hospitals Qwarnhuset” – tydligen bodde man alltså så nära nuvarande klostret så att man förvarade hushållets handkvarn i klostrets (dåvarande hospitalets) kvarnbyggnad (Ystads rådhusrätt och magistrat FII:11, 1700, sid. 1ff).


106
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2022-01-31, 13:55 »
Hi Erkki!
 
This information is very interesting, and Fabricia actually sounds Italian, now that you mention it  ;D  My research regarding the Fabricius / Fabricia family name here in Skåne, in southern Sweden, shows that the name usually derives from craftsmen (fabricus in latin) during the 17th century, whose sons became priests and together adopted the name Fabricius to honor their father’s profession.

 
I suspect that there was a similar tradition further north in Sweden, but in some cases the families bearing the name Fabricius / Fabricia in Sweden during the 16th and 17th century may have Italian origins – hopefully some other Swedish genealogist has knowledge about this?


107
Källor och arkiv / SV: Löjtnant Rudolf Lambrecht Gieschen
« skrivet: 2022-01-31, 13:49 »
Hej Stefan!
 
Jag sände ju detta svar till dig via e-post, men jag tänkte att någon annan kanske kan ha nytta av vad jag fann och postar svaret här också. Inte heller jag har lyckats finna Lambrecht Gieschen i de militära rullorna, men nya uppgifter ur Riksregistraturet tycks åtminstone delvis förklara varför han inte går att hitta. Den första ledtråden får man i denna notis ur Riksregistraturet, daterad den 10 juni 1717 (RA, Riksregistraturet, volym 688, s 52f):
 
 ”Öpne Ordres för Capit: Latré
 och Lieut: Giesken at stå wijd
 Uplandz 5 män: Reg:te till häst.
 mut: mut:
 
 för Lieut: C: Becker at stå wijd Up:s 5 män:s Reg:te till foth.
 Kongl: Maij:tz nådiga willja är, at
 Capitainen under Bremiske Dragone Reg:te 
 Johan Latré, och Lieutenanten wijd barti-
 ske Dragone Regementet, Lambrecht
 Giesken
skohla stå wijd Uplandz 5. Män:s
 Reg:te till foth, och där giöra tienst wijd före-
 fallande Commenderingar, samt niuta löhn
 äfwen som deras wederlijkar af samma
 
 Carachter, och till den ändan utj löh-
 nings förslagen på Regementz Staben
 upföras.
 
 mut: mut:
 [...]
 Carolus.”
 
Lambrecht fick alltså inte någon fast tjänst vid Upplands femmänningsregemente till fot, utan skulle endast ”stå vid” regementet för att tjänstgöra om det utkommenderades någonstans, och därför skulle han njuta samma lön som sina gelikar vid detta regemente. Eftersom han ju inte erhöll någon ordinarie anställning vid regementet, utan endast skulle ”stå vid”, så rekommenderas han att få sin lön via regementsstaben. Detta förklarar ju en del, och när man letar fram generalmönsterrullorna för Upplands femmänningsregemente (till fot) finner man regementsstabens mönstring 1718 en särskild lista efter förteckningen över de ordinarie tjänstgörande vid staben:
 
”Följande skohla effter Hans Kongl. May:tz tijd effter annan uthfärdade nådigste ordres stå wid detta Regementet, sampt niuta underhåld lijka med andra Officerare af samma caracter, och till den ändan på Löningz Förslagen upföras på Regementz-Staben:” (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, vol. 1340 (1718–1719), sid. 5).
 
Därefter räknas ett antal majorer, kaptener och löjtnanter upp, som alla tycks ha gemensamt att de kommer från regementen som var stationerade i dåtidens svenska provinser såsom Stettin, Stralsund, Pommern och så vidare. Tyvärr finns inte Gieschen med i denna lista, ej heller den kapten Johan Latré som förordnas att ”stå vid” regementet samtidigt som Gieschen. Detta fick mig att återvända till Adam Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare” och de uppgifter som finns där rörande Lambrecht Gieschen (sid. 230):
 
Gieschen, Lambrecht, kornett vid Barthiska dragonregementet 1714 29/5, löjtnant där 2/9 samma år, konfirmation 1715 11/22 november, fången 23/12 samma år vid Stralsund, hemkom i maj 1717 och placerades vid Upplands femmänningskavalleriregemente 10/5 samma år, avsked 1719 30/9”.
 
Det märkliga är ju att regementet där Lambrecht placerades 1717, enligt Karl XII:s egen information i Riksregistraturet samma år, ska vara Upplands femmänningsregemente till fot, medan Lewenhaupt anger att regementet var Upplands femmänningskavalleriregemente. Det sistnämnda låter ju visserligen mer passande, med tanke på att Lambrecht fram till dess tjänade vid just kavalleriet och inte infanteriet – men vid Upplands femmänningskavalleriregementes generalmönsterrullor finns inga listor alls över några ”placerade” officerare från andra regementen, som den lista man finner vid Upplands femmänningsregemente till fot 1718. Frågan är då varför inte Lambrecht Gieschen och de andra herrarna finns med i den sistnämnda listan?
 
Jag testade därefter att söka efter det ”Barthiska dragonregementet”, och inledde med att åtminstone finna Lambrechts konfirmation som löjtnant vid detta regemente, i Riksregistraturet den 11 november 1715, datum Stralsund (RA, Riksregistraturet, volym 680, s. 1247):
 
”Fullmachter för nedan specificerade Officerare under det Bartiske Dragone Regementet.
Wij Carl p. Giöre witterligit, at såsom hos Oss til Capitain Lieutenant wid Lifcompagniet under Wårt Barthiske Dragone Regemente i underdånighet föreslås Oss älskelig [lucka] von Krackewitz i anseende til des skikelighet, och betygade wälförhållande; Altså wele Wij härmed och i Kraft af denne Wår öpne Fullmacht nådeligen hafwa förordnat honom [lucka] von Krakewitz at wara Capitain Lieutenant wid Lifcompagniet under det Barthiske Dragone Regementet, skolandes han hafwa at åtniuta dess lön och rang ifrån d 2 Sept. 1714, då han af Öfwersten Vitiengoff i anledning af des capitulation därtil är worden antagen, det alla p. Til yttermera p.
Mut. Mut. för
[…]
Lambrecht Gieschen at wara äldsta Lieutenant wid Öfwerst.L. Comp. antagen d 2 Sept. 1714.
[…]
Carolus.”
 
Här framkommer det alltså att han tjänstgjorde vid Överstelöjtnantens kompani under Barthiska dragonregementet, vilket jag inte tror framkommer någon annanstans? Detta regemente finner man varken bland Krigsarkivets ordinarie generalmönsterrullor eller serien ”Rullor 1620–1723”, men via Svenska adelns ättartavlor fick jag fram att Lambrecht måste ha tjänstgjort under sedermera fältmarskalken Johan Christoffer von Düring (1695-1759), som blev överstelöjtnant vid Barthiska dragonregementet månaden innan Lambrecht Gieschen blev löjtnant där, i augusti 1714, och som i december 1715 blev överste för samma regemente. I januari 1717 blev han istället överste för ”tyska dragonregementet”, som tydligen är ett helt annat regemente än det Barthiska. I serien ”Rullor 1620–1723” finns en generalmönsterrulla från december 1717 över ”Öfverste Johan Kristoffer von Dürings dragonregemente”, men det hjälper ju inte oss att finna Lambrecht Gieschen, och enligt namnregistret över regementschefer och övriga som omnämns i dessa rullor finns det inga generalmönsterrullor över regementen med J. C. von Düring som chef före 1717, och inga rullor alls som omnämner Lambrecht Gieschen.
 
Frågan är då om det ens finns några bevarade rullor för Barthiska dragonregementet? Jag trodde först att det var uppkallat efter någon Barth som varit chef för regementet, men ”Karl XII:s officerare” upptar ingen officer med detta namn, så jag gissar att regementet istället har fått sitt namn av den pommerska staden Barth, i nordöstra Tyskland. Kanske kan detta vara en ledtråd till Lambrecht Gieschens ursprung, att detta regemente var det första han tjänstgjorde vid?


108
Rafsten / SV: Per Rafsten i Ravlunda
« skrivet: 2022-01-31, 12:21 »
Det stämmer, Anders! Jag har förgäves försökt belägga att kornetten Jonas Rafstens efternamn går att härleda till Ravlunda, men det enda konkreta spår jag har som knyter honom till Österlen är än så länge att hans brorson fiskaren Joseph Josephsson (ca 1681–1758), som var min gammelmormors ff ff ff f, bodde i Vitemölla fiskeläge i Vitaby socken.
 
Uppgiften om släktskapet kommer från Lewenhaupts ”Karl XII:s officerare”, som i sin tur tycks ha hämtat den från någon sorts likvidationsakt; ska detta då tolkas som att kornettskan då var död, och att Joseph Josephsson var kornettens enda levande arvinge? Tyvärr hittar jag ingen födelseort eller angiven ålder på kornetten i de militära rullorna, och även  likvidationsakten lyser än så länge med sin frånvaro.


109
Ravlunda / SV: Läshjälp
« skrivet: 2022-01-30, 16:43 »
Hej Ann-Britt!
 
Det tycks röra sig om ett vittnesintyg från församlingens kyrkoherde Daniel Floræus, angående bouppteckning och arvskifte efter Mårten Månsson i Skepparp. Jag tyder notisen såhär ("bodzdehl" = bosdel, enligt SAOB "egendom som hustrun medför i boet, hemgift, utstyrsel"):
 
”NB
I detta åhr 1708. d 30. Decembris
war iag tillijka med Jeppe Olsson i
Drakemölle inkallad af sal. Mårten
Månssons änkia, hustru Arina i
Skiperup; då hon lät uprätta en
längd på alt hwad af sterb-
boet borde höra hennes son Lasse Mår-
tensson till, emot det systeren hustru
Kirstina, som haf:r Anders Jönss i Bröse-
rup, till bodzdehl och hemgifft be-
kommit hafwer: att the måtte bägge
få jämgodt i alla poster; innan no-
got arfskiffte med tijden kunde
berättigas och skäligit finnas.
                                D. Floræus.
NB. blef af boet till sonen Lasse
Mårtenss uthlaggt af Modren medh
allas samtycke godz för 326. Dr
och 28. öre Smt. där till iag witne
är, såsom och sielfwa instrumentet det uth-
wijsar.”


110
Hej Lars-Göran!
 
Nils Mattisson (1685–1764) i Stora Bjällerup, som är min anfader genom sitt första äktenskap, gifte sig andra gången 1718 med Boel Olufsdotter (ca 1690–1752). Jag har utrett Bjällerups släkter ganska väl, och vågar nog säga att svågerskapet inte kan se ut på något annat sätt än att Oluf Olufsson är bror till Nils Mattissons hustru Boel Olufsdotter.
 
Vid vigseln 1718 sägs ju förresten Boel komma från Tyelse (Tygelsjö), som jag är ganska säker på syftar på byn Tygelsjö i det närbelägna Hardeberga socken snarare än socknen Tygelsjö utanför Malmö. Kanske hade hon sina föräldrar där; i Hardebergas mantalslängd 1711 finner man i varje fall på gården Tygelsjö nr. 1 en Oluf Jönsson med sin ”gamla och sängliggande” hustru, som kan vara intressanta att undersöka närmare.


111
Vrigstad / SV: Tyda dödsorsak
« skrivet: 2022-01-24, 18:28 »
Hej Charlotte!
 
Det bör vara samma person, för den avlidne anges bo i ”Quarnag” med ett förkortningstecken på slutet, alltså Quarnagården (Kvarngården). Dödsorsaken var lite knivigare, men jag får det till att Sven blev ”död af vådlig händelse, då han ge[n]o[m] hästens skening fallit ur vagnen och af slaget i hufvudet aflidit 12 timar derefter”.


112
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-24, 02:39 »
Så intressanta fynd du gör Eva, vilket imponerande forskningsarbete!  :D  Tredingsmöllare har jag aldrig hört talas om, så nu lärde jag mig något nytt! Jag slog upp ordet treding i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), och jag tycket att den tredje förklaringen stämmer bäst in på Fredrik Stenberg och kvarnen:
 
”i fråga om jordbruk, dels om treskiftesbruk, dels (i synnerhet i sammansättningen tredings-brukare) om bruk av annans jord varvid lönen utgjordes av en tredjedel av den årliga avkastningen; förr särskilt i förbindelsen ’till tredings’, på en tredjedels åker respektive på villkor att erhålla en tredjedel osv.”
 
Det verkar alltså som att Fredrik brukade någon annans kvarn i utbyte mot en tredjedel av inkomsterna?
 
När det gäller Ibsonius så har jag inte funnit något exakt årtal för när han ska ha rymt, men vid bouppteckningen efter fadern 1782 finns det ju ingen anmärkning om att han ska vara försvunnen, medan det vid morbroderns bouppteckning 1819 sägs att man inte hört av honom på 40 år. Detta ger oss alltså årtalet 1779, vilket ju inte tycks stämma med uppgifterna i faderns bouppteckning 1782. Rimligtvis borde Lars Ibsonius alltså ha rymt och övergivit hustrun antingen under senare delen av 1782 eller något av de närmaste åren därefter, om angivelsen i morbroderns bouppteckning 1819 är korrekt.


113
Wettering, von der / SV: Wettering, von der
« skrivet: 2022-01-21, 12:05 »
Tusen tack Mikael, Niklas och Ann-Marie för era uppgifter och källhänvisningar, som jag upptäckte först nu! Det ser mycket intressant, och jag har nu med största tacksamhet infogat allt i min forskning kring släkten Rumohr. Sedan jag sist skrev i denna tråd har jag för övrigt fått svar på några av de frågor som Mikael ställde här ovan den 2 april 2021:
 
  • Det finns i nuläget inga planer på att digitalisera makarna Martinssons material på biblioteket i Olofström, så pärmen med ”Prosten Henrik Nissenius von der Wettering – hans anor och efterkommande” kan man än så länge bara ta del av i bibliotekets släktforskarrum. Som jag förstått är någon av makarna Martinsson, som båda är i livet, ättling till prosten von der Wettering.
  • När det gäller avlidna i Sønderborg 1602–1649, så kommer dessa uppgifter tydligen inte från någon regelrätt kyrkobok utan från kyrkans räkenskaper. Som omnämns ovan har ju registret till denna volym, ”Alfabetisk register over dødsfall i Sønderborg. efter kirkens regnskabsbøger. 1602–45, 1648–1649”, digitaliseras och gjort tillgängligt hos ArkivalierOnline. Själva räkenskaperna har dock ännu inte digitaliserats, utan finns än så länge bara tillgängliga på Rigsarkivet i Aabenraa, i Sønderborg sogns arkiv.
I övrigt har jag gjort ett mycket intressant fynd, som jag inte alls blir klok på. I en artikel av Gustav Nilsson i Skånes hembygdsförbunds årsbok 1941, ”Västanå – ett försvunnet skånskt säteri”, finner man massor av intressanta uppgifter rörande prosten Henrik Nissenius von der Wettering och hans släktkrets. Artikeln refererar ofta till en ”Copie-Book” som ska ha tillhört prosten von der Wettering, och som tycks innehålla avskrifter av släktens bouppteckningar, inkommande och utgående brev, adelsbrevet, jordeböcker m. m. Tyvärr saknar artikeln källförteckning, och i själva texten framgår det aldrig var kopieboken förvaras.
 
Jag har sökt på alla tänkbara ställen och frågat personer med kunskap om Trolle-Ljungby och dess historia, men har än så länge kammat noll. Kopieboken omnämns inte heller av författarna till prostens biografi i Lunds stifts herdaminne, så inte heller de tycks ha lokaliserat den. Jag funderar därför på om kopieboken kanske är i privat ägo, och att Gustav Nilsson var en av prostens ättlingar och därför innehade den 1941?
 
Jag har dock gjort ett fynd som kan vara intressant för oss som har prostens barn i släktträdet, nämligen födelse- och dödsdatumen för sonen Peter. Som innehavare av faderns gods Västanå i Näsum fick han tydligen sin sista vila i denna sockens kyrka, och som adelsman lät han enligt tidens sed tillverka ett huvudbaner som bars i begravningståget och sedan sattes upp i kyrkan efter begravningen. Detta huvudbaner hängde kvar i kyrkan ännu 1830, fullt läsligt, och vid inventeringen den 30 augusti samma år antecknade kyrkoherden följande om huvudbaneret (avskriften förvaras idag i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45):
 
”På södra wäggen i Choret är uppsatt ett Epitaphium med vapen, föreställande uti, till hälften förgylldt till hälften blått fält, under ett draperi med 4 nedhängande dofsar, 3ne rosor på en kulle och följande underskrift: ’Ädle och Wälborne Herr Petrus von der Wettring, född Anno 1660 den 10 Augusti, blef död 1709 den 9 Februari och är ledsagat till sitt villorum den 23 Mars här i Näsum.
 
Det kan noteras att varken dödsfallet eller begravningen har antecknats i Näsums kyrkobok, och ingen von der Wettering omnämns över huvud taget som dopvittnen i Näsum 1708–1710. Huvudbaneret fanns sannolikt kvar i kyrkan ännu trettio år senare, för man får väl anta att det är det som åsyftas när Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (femte bandet. M-R, Stockholm, 1863, s. 304) skriver följande om Näsums kyrka:
 
”Den företer ingenting märkvärdigt, utom ett vapen efter prosten Nissenius i Ljungby, hvilken af konung Carl XI adlades, med namnet von der Wettering, och i socknen inköpte en del frälsehemman, för att sammandraga dem till ett fideikommiss, hvilket dock aldrig hann till fullbordan.”
 
Tyvärr finner jag ingen information om att huvudbaneret har bevarats till våra dagar, men tack vare avskriften 1830 finns i varje fall sonen Peter von der Wetterings födelsedatum 10 augusti 1660 och dödsdatum 9 februari 1709 kvar.
 
Sedan tidigare har jag även studerat epitafiet i Trolle-Ljungby kyrka och undersökt Muncks avhandling De Willandia, och genom att kombinera epitafiets ännu bevarade textstycken med Muncks avskrift 1751 och avskriften från 1830 i Lunds domkapitels arkiv (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45) lyckas jag rekonstruera följande:
 
(I)N (DEI) TER OPT(IMI): MAX(IMI): H(O)N(ORE)M (TEMPLI) OR(NAM)ENTUM
SUI SUORUM(QUE) MEMOR(IAM) HENRICUS NISSENII SONDERMURG(O)
HOLSATUS, PASTOR (HUJUS LOCI ET PR)ÆPOSITUS IN Willandts
Her(r)edt DIGNISSI(M)US, (UT) ET CONIUX EJUS P(I)ENTISSIMA,
HELENA R(UMOR ITIDEM) SONDERBURGO HOLSATA HOC EPITAPHIMM
SIBI SU(ISQUE ET POSTERITATI VIVI PO)SUERE, MORTUUS EST
ILLE, AN(NO 16 ) HÆC VERO ANNO 16
QVORUM ANIMÆ SINT IN BENEDICTIONE
POSTERI SI QVI FUTUBI BENE MERIVIS BENE PRECAMINI
OSSA ET MONUMER A NON LACESSITE, BENE VALETE

Det verkar som att epitafiet har renoverats i senare tid, då man även tycks ha gjort ett försök med texten. Detta har lett till vissa tokigheter, för man kan konstatera att det på rad två ursprungligen stod ”Sonderburgo” (inte ”Sondermurgo”), ”epitaphium” (inte ”epitaphimm”) på rad fem, ”futuri” (inte ”futubi”) på rad nio, samt ”et monumenta non” (inte ”et monumer a non”) på sista raden.


114
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2022-01-21, 11:57 »
Hej Karin!
 
Tusen tack för detta fynd, det låter mycket intressant och så roligt att mina hypoteser visade sig stämma!  ;D
 
Jag har nu undersökt dessa bröder, och fann då en intressant artikel av historikern Örjan Simonsson, ”Seventeenth-century virtual communities. Postal service and correspondence networks in the Swedish empire”, publicerad i den estniska historietidskriften Ajalooline Ajakiri 2009:3-4. Där sägs det, med massor av källhänvisningar, att Svea hovrätts assessor Lars Wadensten, alltså han som sedermera adlades Wadenstierna, under åren 1696-1699 sände massor av brev till Torstuna häradsrätt rörande tvisten med hans bröder, systrar och svågrar om deras arvejord i Vappby i Torstuna härad.
 
I denna artikel sägs det – tvärt emot vad Elgenstiernas ättartavlor anger, om att fadern ska ha varit en bonde Lars Persson på Vallby gård i Dalby socken i Uppsala län – att Lars Wadenstierna var son till häradsdomaren Thomas Olofsson i Torstuna, som även hade sönerna Olof Thomasson (nämndeman i Torstuna), Erik Thomasson (alltså uppenbarligen den ovannämnde Erik Wadensten?) och en dotter vars make var länsman i häradet. Några fler namn omnämns tyvärr inte, men detta blev ett spännande spår att följa upp – allt tack vare ditt fynd! Tusen tack!  :D


115
Gagge / SV: Jens Gagge i Halmstad (M)
« skrivet: 2022-01-21, 11:55 »
Hej Dag!
 
Så roligt att få se en bild på dopfatet, som bekräftar att det verkligen står Cetzwitz som jag misstänkte! Och vilket hantverk, herrskapet hade verkligen god smak som skänkte sådana kvalitetsföremål till sin sockenkyrka!
 
Som du säger måste det ha skett en förväxling mellan Bulltofta utanför Malmö och Bulstofta i Halmstads socken, vilket stämmer bättre med uppgifterna i herdaminnet och förklarar kopplingen mellan paret Gagge, Halmstads kyrka och dopfatet.
 
Är du förresten själv släkt med Jens Gagge och Karen Cetzwitz?


116
Hej Bjørn!
 
Det var bara roligt att kunna hjälpa till, för jag har fått mycket hjälp från norska släktforskare då jag har nästan hälften av mina förfäder i Norge – så detta blev lite som att få återgälda norrmännens hjälpsamhet genom åren  ;D


117
Stumaeus / SV: Stumaeus
« skrivet: 2022-01-21, 11:53 »
Hej Bertil!
 
Tusen tack för dessa uppgifter! Så intressant att Olof Holmer även omnämns i samband med Ebbas förmynderskap 1705, då kan det ju hända att den ovannämnde Andreas Stomæus i lagmansrättens dombok 1683 är identisk med sedermera rådmannen Andreas Stumæus i Lund. Det verkar som att släkten höll sig i Halland, för i rådmannens bouppteckning 1709 sägs det att studenten Erinander var närvarande och företrädde ”de andra i Halland boende arvingarna” – men eftersom namnet ju inte går att återfinna i Göteborgs stifts prästskretsar så låter Jönköping som ett intressant spår, kanske är det där namnet Stomæus / Stumæus har sitt ursprung? 
 
Jag ska i varje fall se om jag hittar Anders Unges omnämnda förmyndarskap i Faurås domböcker, och tackar återigen så mycket för att du delade med dig av detta fynd!


118
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-21, 11:49 »
Snyggt jobbat, Anders! Detta borde absolut vara Fredriks första gifte, och som Eva säger stämmer ju hustruns namn bra in på att dottern i andra giftet får heta Botilla Catharina. Jag ser i ArkivDigitals skånska vigselregister att man har transkriberat efternamnet som Pardon, vilket jag kan förstå, men om man jämför med andra namn på B i kyrkoboken runt 1750 så ser man att prästen har ett märkligt sätt att skriva B, vilket överensstämmer med första bokstaven i brudens efternamn. Jag instämmer därför med Eva i att efternamnet måste vara Bardon.
 
Tyvärr står det ju varken här eller vid vigseln i Simrishamn 1753 var Fredrik bodde nånstans; jag hittar honom i varje fall inte i Bjäresjös mantalslängd 1749, ej heller hustruns dödsnotis eller något eventuellt barn till paret i denna sockens kyrkobok, så antagligen låg den aktuella kvarnen på annan ort.
 
Snyggt jobbat med att finna systrarnas vigselnotiser, Eva! Och nu när du nämnde Träne så påmindes jag om varför namnet Ipsonius lät bekant – jag har ju forskat på dem tidigare i mitt projekt kring Lunds stifts klockare! Jag fann ganska mycket information om familjen då, och ser nu att Ulrika Lovisa Stenberg mycket riktigt inte var gift med klockaren Lars Ibsonius (1726–1794) i Träne utan med hans äldste son och namne. Denne Lars Ibsonius föddes omkring 1753, för han anges vara tio år gammal då han 1763 31/5 inskrivs som elev vid Kristianstads skola (Högre allmänna läroverkets i Kristianstads arkiv, vol. AI:1, 1693–1823), och vid faderns bouppteckning 1782 sägs han vara fällberedargesäll i Köpenhamn (Gärds häradsrätts arkiv, vol. FIIa:40, bouppt. nr. 29). Detta bör ju innebära att Ulrika Lovisa inte flyttade ensam utan följde med maken över till Danmark, och kanske blev hennes bosättning där ett incitament för de två systrarna att också överflytta?
 
Kort efter 1782 har tydligen Lars Ibsonius övergivit sin hustru Ulrika Lovisa Stenberg, vilket ju förklarar varför han omnämns i vigselboken då hon gifter sig 1792 med Johan Christopher Rothschild. Flera årtionden senare hade Lars Ibsonius ännu inte dykt upp, för vid bouppteckningen 1819 efter hans barnlöse morbror Nils Stobéer (1739–1819) i Vä socken antecknas det att Lars hade varit sämskinnsmakare i Köpenhamn men ”inte hörts av på fyrtio år” (Gärds häradsrätts arkiv). Fem år senare hölls bouppteckning efter Lars Ibsonius' yngre bror Carl Ibsonius (1769–1824) i Gualövs socken (Gärds häradsrätts arkiv), och då antecknas det att Lars var ”garvare på ön Zeland” (som väl bör syfta på Sjælland?). Frågan är ju då om Lars hade givit sig till känna under de fem år som gått sedan morbroderns bouppteckning, eller om man bara glömde att anteckna att han inte hörts av sedan tidigt 1780-tal?


119
Hej Hugo!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
"1775. d. 19. October när-
warande Rådman ädel och hög-
aktad Hr Erich Brovall och
Ämbetet.
     S: D: Styckmästaren Zacharias Apel-
qvist äskade efter wanlighet och anhölt om des
förfärdigade Mästarestyckes beskådande, som
bewiljades.          Och emedan det wid beseen-
det, utan träsorternes war- och kostsamhet, wa-
ra wäl och otadelaktigt giordt; ty gillades
stycket och erkändes efter in kallandet Apel-
qvist för en redelig Medlem och M[ästa]re i
ämbetet med styckmästare, därmed han
behörige afgifter erlade – och inflöt til
 Lådan 66 ß. utan Lazarets- och fattigp[ennin]g[a]r.”


120
Hej Gabriella!
 
Tyvärr lyckas jag inte hitta den felande länken, men texten tyder jag såhär:
 
”Ana Chatarina Anders doter
Anna Cattrin na Sidus är mitt
namn 1784 mig till heder
och in skam Dätt är mig i dopet
gifvett och illifsens bok inskri
fvett 128 d Dän förman(?)
    Llått mig mäd varie man
ifrid och endrätt llefwa så witt
en cristen kan vill du mig någo
gifwa af rikdom och gull som
rätt wist wervas kan lått mig
blli armod hull och skada inen
man Anna Cattrinna
Sidus på Storra Sidus Ägor och Dax
berg soken Dän 21 Feborari 1814”
 
Det verkar som att Anna Catharina har gjort en liten diktvers om sin födsel, och sedan citerat en psalmvers. Jag lyckas dock inte klura ut om hon citerade fel, eller om den äldre psalmboken faktiskt har denna ordalydelse, men i förslaget till ny psalmbok 1819 (vers 5 i psalm 297) låter versen lite annorlunda. Såhär lyder Anna Catharinas skrift med moderniserad stavning:
 
”Anna Catharina Andersdotter
Anna Catharina Sidus är mitt namn,
1784 mig till heder och en skam,
det är mig i dopet givet,
och i livsens bok inskrivet.
[…]
Låt mig med varje man i frid och endräkt leva,
så vitt en kristen kan; vill du mig något giva
av rikedom och guld som rättvist värvas kan,
låt mig bli armod huld, och skada ingen man.
Anna Catharina Sidus på Stora Sidus ägor och
Dagsbergs socken den 21 Februari 1814.”
 
…och såhär lyder versen i förslaget till 1819 års psalmbok:
 
”Låt mig med varje man I frid och endräkt bliva
Så vitt jag nånsin kan. Vill du mig något giva
Av rikedom, gods och guld, Som rättvist värvas kan,
Låt mig bli armom huld, Och skada ingen man.”

121
97) Göta hovrätts arkiv / SV: Göta hovrätts huvudarkiv
« skrivet: 2022-01-19, 12:39 »
Hej Bertil!
 
Jag har själv funnit Göta hovrätts utslag över insända domar från Skånes härads- och rådhusrätter i serien BIIa (brottmålsutslag fr.o.m. 1690). Det finns ett register till denna serie t.o.m. 1736, upprättat av Stig-Ove Wisberg och publicerat på hans hemsida: http://www.wisberg.se/wisberg.se/kung.htm.


122
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-17, 14:46 »
Jag påmindes nu om att jag tidigare undersökte Fredrik Stenberg och hans barn, eftersom jag var nyfiken på ifall han tog barnen från Sverige till Danmark eller om de föddes i Danmark – jag följde nu upp de ledtrådar jag fann då, och det visade sig att det fanns ett tredje alternativ. Fredrik flyttade nämligen aldrig till Danmark, utan det var hans tre döttrar som själv gjorde resan över sundet. Resultatet ser ut såhär:
 
Fredrik Stenberg, född omkring 1712, kallas möllare vid vigseln 1753 och vid döttrarnas dop 1756 och 1759, kallas stockmakarmästare vid dotterns dop 1761, kallas snickare vid döttrarnas begravningar 1762 och 1765 samt dop 1765, kallas mjölnare vid döttrarnas dop 1767, 1770, 1776 och 1779 samt vid sin egen död, död av slag 1782 (begr. 2/10) i Nyemölla, Asarum.
 
Gift första gången med NN (han sägs vara änkling vid vigseln 1753).
 
Gift andra gången 1753 4/9 i Simrishamn med änkan Helena Forsman (hon var jungfru i Gladsax då hon gifte sig första gången 1750 18/11 i Gladsax med möllaregesällen från Simrishamn Didrik Larsson, född omkr. 1722, död 1751 6/7 i Simrishamn), död 1773 (begr.) 4/7 i Häggatorps kvarn, Ronneby (namn eller ålder anges ej i dödboken).
 
Barn:
1. Helena Christina Stenberg, född 1756 27/10 i Södra väderkvarnen, Åhus (”Elna Christina”), levde 1789 i Köpenhamn; kanske identisk med den ”Helene Christine Steenberg” som med sin make kieldermand Sven Olsen Mohberg får dottern Cecilia Fredrika, döpt 1790 19/3 i Helligånds Sogn i Köpenhamn, och helt säkert identisk med den ”Helene Kirstine Steenberg” som med sin make Ole Eichsted får dottern Ellen född 1793 12/12 i Vor Frue Sogn i Köpenhamn, då en av faddrarna är ”Uldriche Lovise Snedkersw[en]d Roeskilde h:”.
 
2. Botilla Catharina Cecilia Stenberg, född 1759 29/5 i Södra väderkvarnen, Åhus, död 1762 15/3 i Ronneby.
 
3. Ulrika Lovisa Stenberg, född 1761 18/10 i byn, Ronneby, levde 1789 i Köpenhamn, gift 1792 28/9 i Köpenhamns Garnisons sogn med snickargesällen (tischler gesell) Johan Christopher Rothschild (det ska kanske snarare vara Roeskild, se ovan) då det antecknas på tyska i lysnings- och vigselboken att hon ”ist ehrmals in Schweden ihren […]it ein fellbereider Lars Jepsenius” (tidigare i Sverige förlovad med fällberedaren Lars Ibsonius?) (Garnisons Sogns vigselbok 1770–1816, sid. 308).
 
4. Christina Stenberg, född 1765 6/1 i byn, Ronneby, död 28/1 samma år i Ronneby.
 
5. Rebecka Stenberg, född 1767 7/5 i Häggatorps kvarn, Ronneby, levde 1789 i Köpenhamn.
 
6. Dorothea Maria Stenberg, född 1770 23/8 i Häggatorp, Ronneby, död därstädes 1771 1/8.
 
Gift tredje gången 1773/74 med Maria Elisabeth Sjöberg (hon omnämns endast med sitt fullständiga namn vid dotterns dop 1776), sedermera icke anträffad.
 
Barn:
1. Johannes Stenberg, född beräknat 1774 18/8 i Ronneby (saknas i födelseboken), död 1774 18/8 i Häggatorps kvarn, Ronneby, ”några timmar” gammal.
 
2–3. tvillingsöner, nöddöpta 1775 i Ronneby (saknas i födelseboken), döda 1775 17/8 i Häggatorp, Ronneby.
 
4. Anna Sofia Stenberg, född 1776 29/6 i Häggatorp, Ronneby, död därstädes 1779 12/1 i Ronneby.
 
5. Erik Stenberg, född 1778 (döpt 29/5) i Häggatorp, Ronneby, tydligen död före 1789.


123
Hej Marcus!

Det är med största sannolikhet samma person! I primärkällorna har jag funnit Iwar Boye (som han tydligen själv stavade sitt namn) som organist i Trelleborg 1688–1690, i Malmö S:t Petri församling ca 1694–1702 och i Landskrona ca 1702–1708 (med ett kortare avbrott som oboist vid överste Rothliebs regemente runt 1706) samt slutligen som organist i Karlshamn från 1713 till sin död 1715. Åren 1709–1712 är alltså än så länge en lucka i forskningen, men kantorn i Landskrona Nils Eberhard Lovén skriver i sin bok Landskrona under svenska tiden 1658–1908 (del 3 Personalafdelningen), Landskrona, 1909, sid. 109 om Iwar Boyes sista tid som organist i Landskrona att ”Boye flyttade härifrån till Ystad, den 8 november 1708 var han ännu kvar i Landskrona, men reste nog snart därefter. Dock kvitterade han lön där ännu för januari 1710”.
 
Tyvärr kommer jag just nu inte åt ArkivDigitals inskannade volymer, men ditt fynd av Iwar Boye i Ystad 1710–1711 låter väldigt intressant! Han tituleras alltså organist även i Ystad, är det måhända i en kyrkobok?


124
Jag skulle vilja tyda Bengt Jeppssons dödsnotis såhär:
 
”Af Sebbarup Bängt Jäpsson gambla Nämbdemannen siuk
en månad för Juhl, men kom sig något litet före in Febr.
men Dmca quinquagesima gik till sängs å nyo, och d 24(?)
Marti fan han att dett wille wara dödsens sänd[n]ings bud(?)
död d 28 Martii, om mårgonen, begrafven d 4(?) April
75 åhr gl:”
 
Dominica Quinquagesima är den latinska benämningen på Fastlagssöndagen, som 1724 inföll den 16 februari. Jag är inte helt säker på datumet den 24 och ”dödsens sändnings bud”, men SAOB beskriver i alla fall ordet ”sändningabud” som ”(i högre stil, ålderdomligt) […] budskap eller förebud eller varsel eller tecken och dylikt, i synnerhet i uttrycket dödens sändningabud”. Det verkar alltså som att prästen lite poetiskt ville uttrycka att Bengt den 24 mars (som jag tror att det står) kände att döden var nära, och att han då antagligen tillkallade prästen för den sista nattvarden, samt dog några dagar därefter.


125
Jag instämmer med Stefans transkribering, och funderar på om resten möjligtvis ska utläsas att dödsboet laffuade till Kyrckian Effter huus ett halfft skepp[und] stång (det första ordet ska vara ”låffuade”, som det skrivs i andra notiser rörande testamentsgåvor under dessa år, men man har uppenbarligen glömt ringen ovanför ”a”).
 
”Effter huus” bör handla om hushållets / dödsboets ekonomiska tillgångar; ju rikare hushåll, desto mer kunde (skulle?) man skänka till kyrkan i testamentsgåva. Här har man alltså ansett sig kunna skänka ett halvt skeppund stångjärn, och det lustiga är att när man slår upp ordet skeppund i SAOB så omnämns det just tillsammans med stångjärn – vilket ju också låter rimligt med tanke på att masmästarens änka såklart skänkte något hon hade god tillgång till, nämligen järn.
 
Om järnet verkligen skänktes till kyrkan hade ju varit intressant att ta reda på, men jag noterar att de flesta hushåll i Skinnskatteberg skänkte något till kyrkan i testamentsgåva under dessa år. Bara på de efterföljande sidorna i kyrkoboken läser jag att en familj ”låffade till Kyrkian 1. Rijkzd” (sid. 78), från en annan familj ”till Kyrkian är giffen En daler huuss peng” (sid. 79) medan en familj ”gaff till Kyrkian 2. D. Kopp. [som] släptes i KyrkKistan” (sid. 80). Kyrkoböckerna har alltså i princip använts som bihang till kyrkoräkenskaperna, och jag ser att Skinnskattebergs kyrkoräkenskaper faktiskt finns bevarade ända från 1649, i volymen LIa:1 (1649–1731). I denna bok bör församlingsbornas testamentsgåvor finnas uppräknade bland kyrkans inkomster i samband med att de levererades, men tyvärr är boken ännu inte digitaliserad hos Riksarkivet / Digitala forskarsalen. Kanske finns den hos ArkivDigital?


126
Rafsten / SV: Rafsten
« skrivet: 2022-01-15, 10:18 »
Tusen tack Anders för den födelsenotisen, det är ju strålande! Jag lyckades nämligen aldrig återfinna den, men då kan jag alltså konstatera att barnet inte föddes i Annelöv utan i Arrie  ;D
 
Jag följer med stort intresse er diskussion kring Erik Rafstens familj och ättlingar, och hoppar in om jag upptäcker att jag kan bidra med något från min forskning :) I nuläget kan jag dock bara tillägga att anteckningen i Smedstorps mantalslängd 1725 lyder ”mannen i wärckel[ig] tienst”, alltså att maken inte bara behållit titeln ryttare för att han tidigare varit ryttare utan att han verkligen var i tjänst. Detta var viktigt att anmärka eftersom han därmed var skattebefriad, vilket ju också stämmer bra med att det bara är ”Ryttare h: Kirstina” som betalar skatt det året.
 
Även jag har funderat över dessa svenskar i Danmark, och jag har alltid misstänkt att arbetstillfällena helt enkelt var fler där och att många skåningar passade på att söka jobb i Danmark under fredstid. Jag misstänker även att många upplevde det som lättare att ”gömma sig” från de svenska myndigheterna i Danmark, i synnerhet i storstaden Köpenhamn. Många av de Lundabor som jag senare har hittat i Köpenhamn har i alla fall anteckningen ”rymd till Danmark” i Lunds skatte- och uppbördslängder, så de tycks inte ha flyttat dit med myndigheternas tillstånd. Oavsett anledning så tycks det i varje fall ha bott mängder av svenskar i Danmark och i synnerhet i Köpenhamn, något man får ett intressant exempel på i akademismeden Petter Löwegrens (1783–1871) memoarer, där han minns en resa från hemstaden Lund till Köpenhamn 1803 (Löwegren, Petter, Lundensisk vardag för 150 år sedan: ur Petter Löwegrens minnesböcker (Det gamla Lund 33, 1951), Lund: Fören., 1951, s. 20):
 
”Även voro vi hos en bokbindare, som varit sin egen i Lund, där han var född. Han var svåger med handlande Winqvist här i staden. Han hette Didrik Wilhelmsson Balkhoff. De voro alltför många att uppräkna alla de svenska och bekanta, som där träffades. […] Där i en av källrarna bodde en, som hette Lindberg. Han hade varit smedgesäll och arbetat hos Hempel i Lund. Han rymde med Hempels dotter kort efter det hon hade haft bröllop med en hökare, som hette Abraham Lundberg, broder till den så kallade Bengt Lundberg, samma Bengt, som lärt smed hemma hos min far. Där voro många dels bekanta, dels obekanta svenskar.”


127
Lunds stadsförsamling / SV: Yrke och plats
« skrivet: 2022-01-12, 18:32 »
Lantmätaren Caspar Magnus Espmans karta över Lund från 1783, som visar gårdarnas och tomternas nummer samt ägarna det året, anger att tomten nr. 265 låg på hörnet av dåvarande Grönegatan (markerad med ”m”) och Tvärgatan (markerad med ”L”).
 
Grönegatan finns fortfarande kvar på samma plats idag, men Tvärgatan tycks ha bytt namn till Drottensgatan. Dessa gatusträckningar ser idag ut att matcha 1783 års karta nästan exakt, så jag skulle vilja säga att Ola Nilssons tomt och gård idag motsvaras av Grönegatan 19B eller Drottensgatan 10. Jag lutar nog mest åt det sistnämnda, för 1783 års karta anger ”265. Borgaren Ola Nilsson” på "Twärgatan", så porten in till hans gård låg åtminstone på den gatan, alltså dagens Drottensgatan.


128
Lunds stadsförsamling / SV: Yrke och plats
« skrivet: 2022-01-12, 17:09 »
Hej Ove!
 
Jag har funnit att Ola Nilsson (född omkring 1729, död 1806 9/10 i Lund), som vid vigseln 1759 kallas ”ung borgare”, vagnman i barnens födelsenotiser 1765, 1768, 1770 och 1773 och slutligen bara borgare vid sin död, och hans hustru Karna Olsdotter (född omkring 1739, död 1810 8/5 i Lund), som gifte sig 1759 21/9 i Norra Nöbbelöv, vid Ola Nilssons bouppteckning 1807 31/3 (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:35, 1807–1808, sid. 119ff och 375ff) sägs ha ägt gården och tomten nr. 265 i Drottens rote. Där finner man också familjen i Lunds stads mantalslängder 1758–1809, åren 1758–1759 endast Ola Nilsson som ogift, 1761–1790 med barnen, 1791–1806 med anteckningen att Ola Nilsson är blind och hans hustru gammal samt omväxlande bräckliga och utfattiga, och slutligen 1807–1809 endast Ola Nilssons änka.


129
Linneryd / SV: Hjälp med att tyda födelsetext 1785.
« skrivet: 2022-01-09, 21:20 »
Anteckningen på bouppteckningens andra sida stämmer bra med hur jag uppfattat läget. Vid vigseln 1792 sägs Nilla Magnusdotter vara ”Pigan, hans hushållerska”, och i de flesta fall jag sett där en kvinna fött barn utom äktenskapet och sedan gift sig med en annan man än barnafadern har hon titulerats ”kvinnfolk” vid vigseln. Vigseln antyder alltså att Nilla hade ”befordrats” från kvinnfolk till piga eftersom hon nu gifte sig med det utomäktenskapliga barnets fader, vilket ju också bouppteckningen tycks bekräfta.
 
Då kan man ju fundera över anteckningen i födelseboken om att Ottos far ska ha dött innan han föddes? Var detta en efterkonstruktion eftersom Nilla inte ville ”hänga ut” den riktige barnafadern, alltså Måns Lustig? Var han måhända gift vid tidpunkten? Jag vill minnas att alla utomäktenskapliga barn vid denna tid hade arvsrätt efter bägge sina föräldrar om föräldrarna sedermera gifte sig och alltså legaliserade barnet i efterhand, så varför måste då Måns Lustig särskilt stadfästa att Otto skulle få ärva honom? Om jag minns rätt hade barn som föddes i ”hordom” (alltså där någon av föräldrarna var gift på annat håll) däremot ingen arvsrätt, kan så vara fallet här? Att Otto egentligen inte borde få ärva sin far, vilket gjorde att Måns tvingades göra en separat stadfästelse om arvsrätten?


130
Linneryd / SV: Hjälp med att tyda födelsetext 1785.
« skrivet: 2022-01-09, 18:47 »
Hej Emma!
 
Jag funderade först på om prästen kanske var lite hemlighetsfull och anmärkte på grekiska att Otto var utomäktenskaplig, men när jag knappade in bokstav för bokstav – jag är ganska säker på att det står ἀπἀιως, med latinska bokstäver apaios – så översätter Google translate detta ord till ”förfärlig”. Om min tydning och Googles översättning är korrekt kan man ju fundera på om anteckningen kanske har att göra med den då 15-årige Ottos allmänna uppförsel eller kristendomskunskap?


131
Farstorp / SV: Kusingifte eller har jag blandat ihop det?
« skrivet: 2022-01-07, 20:44 »
Så roligt att du nämner honom, Stefan! Tyvärr raderades min forskning rörande Rudolf Lambrecht Gieschen vid en datorkrasch, och nu var det en del år sedan jag forskade kring honom, men jag vill minnas att jag trots envist sökande aldrig fann hans dödsnotis. Jag ser att uppgifter på Anbytarforum och nätet fortfarande uppger att han levde ännu i februari 1742, men någon källa på detta lyckades jag aldrig hitta. Frågan är därför om prästen helt enkelt glömde att anteckna dödsfallet i Södra Ljungas kyrkoböcker, för det är ju där ”Enke-Fru Lieutenantskan Christina Prytz i Ifla Lilleg.” avlider 1765 4/6? Eller avled han i någon annan socken innan familjen hade flyttat till Södra Ljunga?


132
Jag funderar på om namnet på hovpredikanten ska vara ”C Åbergh” (jfr. C i den sista raden)? Den tredje boken vara ”Dalins Svänska Histori(en)”, alltså Olof von Dalins Svea rikes historia ifrån des begynnelse til wåra tider som utgavs i fyra delar 1747–1762.


133
Hej Bjørn!
 
Ja, visst kan jag göra det!  ;D  Samtliga dessa dokument finns fritt tillgängliga online via den så kallade Digitala Forskarsalen hos svenska Riksarkivet (https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen), som fungerar ungefär som norska Digitalarkivet (jag vill dock minnas att man först måste skapa en gratis inloggning för att kunna bläddra i dokumenten, vilket man ju inte behöver göra hos Digitalarkivet). Jag kan även tycks att det ibland är lite svårare att använda Digitala Forskarsalen än Digitalarkivet, men man lär sig efter hand! Här kommer länkarna till de fem källor du efterfrågade:
 
Petters födelse 1792:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066930_00021
 
Hannas födelse 1791:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066133_00195
 
Petters och Hannas vigsel 1818:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0066931_00158
 
Generalmönsterrullan 1818:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028641_00174
 
Generalmönsterrullan 1837:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028643_00445


134
Hej Bjørn!
 
I Landskrona stadsförsamling föds den 7 mars 1792 en gosse vid namn Peter, som son till skeppstimmermannen Anders Cronqvist och hans hustru Catharina Klerck (Landskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:6, 1791–1812, sid. 23). Det verkar alltså som att sonen Anders född 1828 har återtagit sin farfars släktnamn, så antagligen var Skiöld bara Petters soldatnamn som han tilldelades inom militären.
 
När det gäller Hanna så är Hilleshög en by i Härslövs socken strax utanför Landskrona; Härslöv var moderförsamling till annexförsamlingen Säby (Härslöv-Säby hade samma präst, och delade kyrkobok) och i den gemensamma kyrkoboken kan man läsa att den 30 juli 1791 föddes en flicka vid namn Hanna, döpt i Säby kyrka, som dotter till Jonas Erlandsson och hans hustru Elna i Ladugårdshusen (Härslövs kyrkoarkiv, vol. CI:2, 1766–1796, sid. 171). Detta bör vara Hanna Jonasdotters födelsenotis, och att hon sedan får den felaktiga födelseorten Hilleshög beror sannolikt på att hon växte upp i den byn – i Hilleshög i Härslövs socken dör i varje fall hennes far husmannen Jonas Erlandsson den 8 mars 1814, 60 år gammal (Härslövs kyrkoarkiv, vol. CI:3, sid. 235).
 
Paret gifter sig den 12 april 1818 i Landskrona stadsförsamling, ”Petter Schöld, Corporal vod Roteringen” och ”Hanna Jonasdot: Piga” (Landskrona stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:7, 1813–1834, inget sidnummer).
 
För att återgå till Petter Skiölds militära karriär så bör han vara identisk med den Pehr Skiöld som blir antagen 1812 som soldat nr. 76 vid Rönnebergs kompani under Norra skånska infanteriregementet. Han antecknas under samma nummer vid generalmönstringen 1818, ”Pehr Skiöld. Född i Skåne. Corporal. Gift”, 26 år gammal, 6 tjänsteår samt 5 fot och 11 tum hög; det sägs även att han tjänade roten Örja, som är en en liten by / socken strax öster om Landskrona (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, volym 648, 1818–1823).
 
Pehr Skiöld återfinns på samma nummer och kompani ännu vid generalmönstringen 1837, då det antecknas att han ”Får afsked på egen begäran såsom swag och otjenstbar. Anmäles till underhåll på expectans. Bivistat 1813 & 1814. årens fälttåg i Tyskland och Norrige. Tjent wäl.” (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, volym 650, 1834–1837).


135
Farstorp / SV: Kusingifte eller har jag blandat ihop det?
« skrivet: 2022-01-05, 17:14 »
Hej Stefan!
 
Efter att ha dubbelkollat släktleden så når jag samma slutsats som du, nämligen att Nils Torkelsson och Hanna Paulsdotter mycket riktigt var helkusiner genom att hans far och hennes mor var helsyskon. Ingenting om detta omnämns dock i lysnings- och vigselboken 1878 (Hästveda kyrkoarkiv, vol. EI:1, 1861–1894, sid. 35), men enligt Nordisk familjebok, band 9 (1908), sid.  387 togs det villkorliga förbudet mot kusinäktenskap bort i Sverige redan 1845 – så vid denna tid var det alltså fullt tillåtet för kusiner att ingå äktenskap, även utan kungligt tillstånd och utan att något behövde antecknas om släktskapet i lysnings- och vigselboken.


136
Sånga / SV: Trädgården Svartsjö forts.
« skrivet: 2022-01-02, 18:19 »
Hej Magnus!
 
Jag tyder texten som följer:
 
”7:o Öster om berörde Hufwud Allée finnes jämwäl
fölljande quarter, såsom det
     1sta som till helften består af sängar, hwar-
uti äfwen en Sparis säng finnes, och then
andra helften af en gammal trä Schola,
som mäst synes ligga uti linda; dock finnes
uti then Sexton stycken ächta fruchtbärande
trän, samt rundt och innom quarteret Tret-
tijofyra st. unga och gamla ächta frucht-
bärande trän, warandes längden 80 alnar
och bredden 36 alnar.
     2dra quarteret af lika längd och bredd bru-
keligit, dock med någon hwitrat bewäxt, befinnes
så innom som utom med Trettioåtta st:
ächta fruktbärande trän, men något siuke-
lige wara omsatt.”


137
Brunflo / SV: Läshjälp Märeta Larsdotter 1771
« skrivet: 2022-01-02, 13:54 »
Hej Klas!
 
Det var en sorglig dödsnotis! Jag instämmer helt i din transkribering, bekräftar att de ord du markerat med frågetecken är korrekt lästa, samt skulle vilja komplettera med följande i tjockstil:
 
"Jun. d 30 Begrofs Pigan Märeta Lars doter född 1737.
Fadren Dragon Lars Hjort och
modren [Karin]. Hela hennes lifstid war
en kädja af elände, som bestod merendels
i mycken siukdom och fattigdom, uti hwilken hon
 ock sal(igen) insomnade den 24 sistl(idne) lefvat 34 åhr.”


138
Sånga / SV: Trädgården Svartsjö slott
« skrivet: 2022-01-01, 22:20 »
Det svårlästa ordet ska nog vara bewäxt.


139
Unæus / SV: Unæus
« skrivet: 2021-12-29, 16:21 »
Jag har också funderat över Olaus Unæus’ dödsdatum, för herdaminnet anger ingen källa utan skriver bara kort att ”1729 19/7 avled O U” (Lunds stifts herdaminne, band 11, 2001, sid. 299). Tyvärr hittar jag inte heller någon uppgift om hans eventuella gravminne i Rönbecks eller Sommelius’ samlingar på Lunds universitetsbibliotek, som vanligtvis innehåller mängder av anteckningar och avskrifter rörande präster och deras gravminnen, samtidigt som 1830 års inventering (som tyvärr tycks ha genomförts i all hast) inte nämner några gravminnen alls i Stoby kyrka, utöver ett huvudbaner för en medlem av ätten Cederfelt (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:45).
 
Lunds domkapitels protokoll 1729 har förkommit, men de brev och dokument som behandlades vid domkapitlets sammanträden det året finns ännu bevarade i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIa:99 (inneliggande handlingar till protokollen maj-augusti 1729) och där bör det finnas ett brev från kontraktsprosten som meddelar när Olaus Unæus avled (det exakta dödsdatumet var viktigt att känna till, eftersom det var från detta datum som domkapitlet beräknade änkans nådår och eventuellt dubbla nådår, om K. M:t beviljat en sådan ansökan).


140
Hej Lars-Eric!
 
Jag håller tummarna för att det dyker upp något på Riksarkivet, det hade varit kul att få klarhet i den mystiska anteckningen i Önnestads församlingsbok! Och det var ett bra förslag, angående den statliga tjänsten! Detta var ju ändå ganska nära nutid, och det krävdes säkert sådana garantier för att den sökande skulle anses kvalificerad. 
 
Det enda som inte riktigt stämmer är formuleringen om faderns yrke, det är precis som att han intervjuats eller ombetts uppge sina levnadsdata, och sedan har myndigheterna upptäckt att uppgifterna inte riktigt överensstämde vilket alltså meddelades pastorsämbetet i Önnestad. Då undrar man ju vilka uppgifter det är som jämförts med Martins utsago, är det uppgifter som redan fanns hos myndigheten eller uppgifter som anlände i samband med eventuellt arbetssökande? I senare fallet, varför skulle myndigheterna i så fall intervjua honom? Nåväl, förhoppningsvis finns svaret i Fångvårdsstyrelsens arkiv!


141
Hej Cary!
 
Ja, detta är verkligen ett mysterium, för Laxmand omnämns ju så tydligt två gånger i Karin Gyllenhorns anträd, så kanske är det därifrån den icke belagda uppgiften har hämtats och (som Roger Axelsson säger) sedan har hamnat i litteraturen? 
 
Jag funderade över om det möjligtvis var ett sätt att göra sina anor ”finare” än de var, för Laxmand är ju en känd adelsätt i Danmark – men sedan slog det mig att Danmark och Sverige ju inte var de bästa vännerna under 1600-talet, så det låter orimligt. Kanske rörde det sig om ett missförstånd, eftersom Laxmand ju också hade en svan i sin vapensköld?


142
Allmänt / SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?
« skrivet: 2021-12-27, 10:31 »
Hej Lennart!
 
Jag har också funderat över detta, för kyrkolagen hade ju sina särskilda punkter och paragrafer – men som du säger, fanns det någon diskussion inom kyrkan eller mellan kyrkan och andra myndigheter rörande bevarandet av kyrkoarkivalierna? Tyvärr har jag inte gjort några sådana fynd under min genomgång av Lunds domkapitels protokoll 1655–1860, men däremot har jag hittat några fall rörande sockenbor eller andra som av olika anledningar efterfrågar uppgifter ur kyrkoböckerna m. m.
 
I ett fall var det en adelsman som 1770 vill bli befriad från skatt, ett adligt privilegium. Han lyckades dock inte bekräfta att ätten verkligen var adlig, och bad därför domkapitlet att leta fram en viss kyrkobok från 1722 där han farfars far titulerades ”välborne” vid sin död, som ett bevis på att ätten verkligen var adlig.
 
Ett annat fall från 1820-talet rör en förmögen kvinna som dog barnlös, varpå man kontaktade pastorsämbetet i hennes hemförsamling Ystad och i princip bad dem släktforska i stadens kyrkoböcker för att hitta hennes okända arvingar. Liknande fall har jag även funnit i domböcker från både 1600- och 1700-talet, där häradsrätterna behövt utdrag ur födelse- och dopböcker för att bekräfta arvingars myndighetsålder osv.
 
Ett intressant exempel på detta med ålder finner man för övrigt i Lunds domkyrkoförsamlings födelse- och dopbok 1746–1772, där en lös inbunden lapp har lagts mellan 1750 och 1751 års notiser (Lunds domkyrkoförsamling CI:3, sid. 138a). På lappen läses ”Anhålles om mit ålders bevis ifrån Lund / faderen var Sneckaren Matias Åhrlin moderen Sicelia, född ungefär år 1749 eller 1750. Bengta Marja Åhrlin”. Tydligen har Bengta Marias födelsenotis förgäves eftersökts bland dessa års födelsenotiser, varpå man i marginalen på löslappen har skrivit ”icke funnen” – men faktum är att hon faktiskt finns med i denna kyrkobok, dock inte 1749 eller 1750 utan 1746 5/11. Bengta Maria Åhrlin var alltså 3–4 år äldre än vad hon själv trodde / hade hört sägas, ett intressant exempel på hur dålig koll dåtidens svenskar kunde ha när det gällde den egna åldern.
 
Många gånger har jag även sett födelse- och dopböcker omnämnas i domböckerna i samband med att hantverkarlärlingar ska skrivas in i ett skrå, och därför behövde ett bördsbrev från sin gamla hemförsamling via den lokala härads- eller rådhusrätten.
 
Nu rör ju fallen ovan ministerialböckerna, men jag har även sett ett fåtal andra kyrkoarkivalier omnämnas på liknande sätt. Några gånger har det rört personer som flyttat från en församling utan att anmäla flyttningen till pastorsämbetet, och sedan har personen ifråga hört av sig flera år senare angående sin hinderslöshet till äktenskap, senaste nattvardsgång eller kristendomskunskap för att kunna admitteras till nattvarden. Då har prästen plockat fram äldre husförhörslängder eller nattvardslängder, och lämnat dessa gamla uppgifter på en ny prästsedel.
 
Ett flertal gånger har jag även sett ärenden rörande klockares löneförmåner, där klockaren har bett om att få undersöka kyrkoarkivet för att se i särskilda längder och förteckningar om en viss äng eller torvmosse tillhörde klockargården under 1500-talet osv.


143
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2021-12-27, 10:27 »
Stort tack för dessa uppgifter Christer och Calle, verkligen intressant! Att Johan Wadensten först var organist skulle förklara varför han saknas i Göteborgs domkapitels protokoll, då organisternas lön kom direkt från församlingen och inte tog ”omvägen” via stiftet, som klockarlönerna gjorde. Han bör i så fall ha diskuterats vid Halmstads kyrkoråd, men vad jag kan se har detta inget eget bevarat arkiv och under Halmstads kyrkoarkiv finner jag bara kyrkostämmans protokoll som tar sin början 1868.
 
Man dröjde sannerligen inte länge innan klockartjänsten i Veinge tillsattes efter Pål Anderssons död; i Lunds stift fick klockaränkorna vanligen ett så kallade nådår, där de fick uppbära makens lön i ett år efter dennes död i utbyte mot att änkan skötte klockartjänsten (genom en son eller annan vikarie), men här tycks alltså Johan Wadensten ha tillträtt som klockare redan inom ett år efter företrädarens död? Samtidigt ju sägs ju dennes änka vara tiggerska i 1720 års mantalslängd, så hon tycks inte ha fått behålla särskilt mycket av makens lön, om ens något. Sökandet fortsätter!


144
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:49 »
Nu upptäckte jag förresten att jag tidigare snubblat över Stephan Frank i Lund, i en inflyttningsattest från 1747 (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:2, 1746–1750):
 
”Unga drängen Stephanus Franch dimitteras ifrån BosiöClosters Församling med thetta witnesbörd: att han, såsom et dygdigt och wälartad barn anstår, sig hos sina Föräldrar upfört och skickat. Kan giöra reda, med något förstånd, så wäl gienom inom som utantill läsning, för sina Christendoms stycken: Blef första gången bewärdigat åtniutandet af Altarens Sacrament Dom: Exaudi [?]: Finner thesutan ingenting som hindrar, att han kan sin tilkommande wällährewördige K. Siälaherde i besta måtto [?] warda anmält. Klinta d: 26 Julij Ao 1747.
                                                                 Johan Herlin
                                                                    P: L:”


145
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:47 »
Nu upptäckte jag att det i Västerstads socken 1793 19/11 avlider en ”Elsa. En Smeds Franks änka på N: 12 Wasterstad”, 70 år gammal, vars föräldrar i dödboken anges vara ”Fad: [lucka] Klockare i Ilstorp. Mod: Anna” (Västerstads kyrkoarkiv, vol. CI:2, 1789–1832, s. 272).
 
Detta bör ju vara Elsa Textorius, och dessa uppgifter är väldigt intressanta eftersom de stämmer ganska bra med vad jag tidigare fått fram i min klockarforskning. Klockaren i Ilstorp hette på den tiden visserligen inte Textorius utan Sören Gudmundsson Pihl (död före 1743), men hans hustru hette mycket riktigt Anna (Gertsdotter; hon var dotter till smeden Gert Magnusson och Dorothea Gertsdotter i Sövde och omnämns i sin brorsdotter Kerstina Mårtensdotters bouppteckning i Malmö 1761 15/12 [Malmö rådhusrätt och magistrat 1, vol. F2A:63, s. 465] som den avlidnas faster, ”avlidne klockaren i Ilstorp Sören Pihls änka Anna Giertsdotter”). Tyvärr börjar Ilstorps kyrkoböcker inte förrän 1783, men i Ilstorps katekismilängd 1732 finner man på Ilstorp nr. 4 ”Klockaren och dess hustru, dotter Elsa” (!). Klockaren Sören Gudmundsson Pihl och hans hustru Anna hade alltså en dotter Elsa, som levde 1732 – och som tycks vara identisk med Stephan Franks hustru?
 
Då återstår bara frågan varifrån namnet Textorius kommer? Det enda spåret jag hittar är att klockarhustrun Anna Gertsdotters systerdotter Agneta Sperl (1717–1744) var gift sedan 1738 med klockaren Jonas Ahlqvist (ca 1712–1770) i Burlöv – och i denna församling var ju kyrkoherden som bekant den ovannämnde Malte Textorius (1681–1738), bror till klockarhustrun Elsa Textoria i Östra Strö. Klockaren Sören Gudmundsson Pihl i Ilstorp måste ha dött före 1743 då klockaren Hising omnämns i Ilstorps mantalslängder, så jag funderar på om Elsa efter faderns död kan ha blivit fosterbarn hos denne Malte Textorius via sin kusin Agneta Sperl, och sedan tagit dennes efternamn?
 
Sören Gudmundsson Pihl fick för övrigt Lunds domkapitels fullmakt på klockartjänsten i Ilstorp 1728 24/9, och i denna fullmakt sägs det att han tidigare varit sockenskolmästare i Hörby och sedan i Gudmuntorps socknar (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:37, 1728); antagligen är alltså dottern Elsa född i Gudmuntorp, där kyrkoböckerna börjar först 1796.


146
Östra Strö / SV: Klockarhustrun Elsa Textoria
« skrivet: 2021-12-14, 12:29 »
Hej Ewa och Peter!
 
Elsa var inte moder åt Gertrud 1732 28/5, utan bar även detta barn vid dopet: ”Elsa Textoria i Ströö hölt henne öf[we]r dopet”. Klockare i Östra Strö var vid denna tid Håkan Sjöbeck (1690–1755), vars hustru mycket riktigt hette Elsa (Danielsdotter) Textoria (ca 1693–1768). Hon var dotter till prästen Daniel Baltzarsson Textorius och Lena Andersdotter som lär ha haft sex barn, varav en son tydligen dog barnlös medan Elsa alltså blev gift med klockaren i Östra Strö, Andreas Textorius (1679–1745) blev kyrkoherde i Borlunda och Malte Textorius (1681–1738) blev kyrkoherde i Burlöv (Lunds stifts herdaminne, band 14, s. 18–19).
 
Man skulle ju kunna tänka sig att någon av dessa lät döpa en dotter till Elsa efter barnets faster, men Andreas hade tydligen ingen dotter vid namn Elsa (Lunds stifts herdaminne, band 6, s. 242–243) och den sistnämnde var barnlös (Lunds stifts herdaminne, band 5, s. 221–223). Nu ska ju prästen Daniel Textorius ha fått ytterligare två barn som omnämns i ett brev 1707, och det kan ju hända att någon av dem var en son som i sin tur blev far till ”din” Elsa Textorius i Skarhult? Vet du vad Stephan Frank och Elsa Textorius döper sina barn till?


147
Västanfors / SV: Läshjälp önskas
« skrivet: 2021-12-06, 14:10 »
Hej Jan-Erik!
 
Vilken intressant notis! Jag tyder den såhär:
 
”Begrofs g[amle] Johan Pehrsson ifr[ån] Onsiö,
Natus ib[ide]m år 1687 d. 12 Febr. Fadren
afl[edne] Pehr Ericsson; modren, afl[edna] hustru Catha-
rina Anders dotter; Renatus. informatus
utan book i Christendoms Kundskapen;
tient hos hederl[igt] och ährligit folck; war
10 åhr i Krigstiensten, 5 åhr Dragon
och 5 åhr Soldat wid Nylands Läns
Infanterie Regemente och Lojo Compag[nie].
dimitterad ther utur med wackert afskied
år 1726 d. 7. Junii. Gift år 1711. uti Nov.
med sin efterlefwande hustru Brita Pers
dotter i Onsiö; lefwat med henne 41 år
och 5 månader, 3 söner och 1. dotter, som
alla efterlefwa med modren. V. Com.
Gudfr. etc. Siuknade d. 25 Martii i
hetzig feber, hwar til stötte sedan håll
och sting; communic[erade] d. 2 Aprilis, afled
d. 4 Aprilis Kl. 9 morgon.”


148
Sala landsförsamling / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-12-05, 21:27 »
Jag instämmer i tydningen av efternamnet Gratz, och skulle bara vilja komplettera med att den nedåtgående ”krumeluren” mellan f och a i ”Lefat” är ett ibland förekommande förkortningstecken, vilket gör att ordet ska utläsas ”Lefwat”. Det saknade ordet sist på samma rad ska vara ägnat, den döde hade alltså levt som det ägnar (och anstår) en kristen.


149
Stort tack för den fina bilden, anträdet är verkligen ett mästerverk från barockens tid! Det är en helt annan upplevelse att få se det i färg, exempelvis ser man ju nu tydligt de ”tre blå rutor” som omtalas i vapnet för den yngre Bese-ätten (nr. 5 i min lista). Tyvärr lyckas jag inte komma längre på de vapensköldar som har svår- eller oläsliga namn, men jag instämmer i det du nämner om Laxman och Svan.
 
Jag fann några uppgifter om detta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, band 2, C-F (1859–1870), sid. 113, som jag även citerar ovan angående Karin Gyllenhorns morfars morfars far Peer Biörnsson, om vars son Josef Pedersson det sägs att hans ”slägtnamn af somliga uppgifves varit Björn, af andra Pinaur”. Nu har ju denna bok några år på nacken, men på samma sida står det även mycket riktigt att Jöran Knutsson till Djulö (som dock kallas ”Jeran Persson” i det målade anträdet?) var ”efter en uppgift af släkten Svan, men mera sannolikt benämd Laxman” (http://runeberg.org/hgsl/2/0117.html).


150
Hej igen Lars-Eric!
 
Jag har försökt gräva vidare i saken, men den kryptiska anteckningen är verkligen ett mysterium. Som du säger återfinns han ju i Älvsby församlingsbok (AIIa:1c, 1900–1914, sid. 1061) som kontrollassistent (alltså inte kontorsassistent, som jag felaktigt tydde titeln i Önnestads församlingsbok). Han återfinns därefter i Älvsby församlingsbok AIIa:2d (1915–1928), sid. 1537 med anteckningen ”Värnplikt 449 72/1914. Fr. 15. 16.” (värnplikt 1914, frånvarande 1915 och 1916?). Det sägs ingenting i Älvsbyns församlingsböcker om fångvårdsstyrelsen, men jag funderade på om frånvaron från värnplikten 1915 och 1916 kanske var kopplad till anteckningen om fångvårdsstyrelsen.
 
Jag letade därför fram Martin Ragnar Lundberg värnpliktskort, där det framgår att han 1915 var kyrkobokförd i Dorotea (jag antar att man syftar på Älvsbyn?) och att han samma år genomgick rekrytskola, samt att han särskilt utbildades till reservunderbefäl och därmed kunde användas som halvtroppchef i händelse av krig. Titeln på hans yrke eller sysselsättning kunde jag först inte riktigt tyda, utan såg bara att den slutade på ”…vaktare”. Jag tänkte därför att han kanske vaktade arresterade värnpliktiga, vilket skulle förklara anteckningen om fångvårdsstyrelsen – men sedan klurade jag ut att anteckningen måste vara gjorde senare, eftersom hans yrke sägs vara Länsskogvaktare.
 
Tyvärr är jag dåligt bevandrad inom Fångvårdsstyrelsen, och mitt bästa förslag var därför att undersöka Önnestads kyrkoarkivs bilagor på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd. Tyvärr gick detta i stöpet direkt eftersom denna serie (HI, Bilagor till kyrkobokföringen) endast innehåller en enda volym som täcker åren 1744–1914.
 
Annars skulle man ju kunna tänka sig att Fångvårdsstyrelsen först har haft kontakt med pastorsämbetet i Älvsbyn, men där börjar den tidigaste volymen i serie HI (bilagor till kyrkobokföringen) först år 1936 förutom volym nr. 12 som endast sägs innehålla äktenskapsbetyg 1916–1969. Mest aktuell är annars serien J (Skrivelser, resolutioner, utslag, kungörelser m m) i Älvsbyn kyrkoarkiv, men volym 1 i denna serie innehåller endast Skrivelser från K. M:t, Konungens befallningshavande och Domkapitlet 1781–1929, så den är nog irrelevant.
 
Tyvärr lyckas jag inte klura ut om straffregistret (våra dagars belastningsregister) bildar ett eget arkiv, om det fortfarande finns kvar ute hos belastningsregistret eller om det var inkorporerat i Fångvårdsstyrelsen – men i det senare fallet hittade jag en intressant volym på Riksarkivet, nämligen Fångvårdsstyrelsen -1969, 01 Kansli- och kameralbyråerna 1860–1929, där serie AIa (Styrelsens protokoll och koncept till avgångna skrivelser) har en volym 248 som ska innehålla protokoll och brevkoncept från Fångvårdsstyrelsen under november-december 1916. Jag misstänker att avdelningen för straffregistret hade sina ärenden registrerade i denna volym, och då kan det eventuellt finnas någon anteckning eller koncept till brevet rörande Martin Ragnar Lundberg som avsändes den 2 november 1916.


151


Snyggt jobbat Maud, jättefint detektivarbete som vanligt! Ja, detta måste ju rimligtvis vara rätt person även om åldern inte riktigt stämmer, och detta är ett bra exempel på att släktberättelser ofta förvanskas och / eller förskönas, även om det finns en kärna av sanning. Det var verkligen kul att få upplösningen på detta mysterium, som jag varit så nyfiken på sedan i somras  ;D


152
Maglarp / SV: Läshjälp i födelsebok
« skrivet: 2021-11-28, 13:38 »
Hej Mats!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”d: 27. Aprilis föddes, och d: 1: Maii christ-
nades, Fisk[aren]: Henrik Christens, och
Ingar Pers son, och blef kallad Per.
Susc[eptrix]: Anders Jeps hust: Marna.
Test[es]: Matths Jönsson, dr: Per
Larsson, Olof Pers hust: Bereta
och pig: Estred Jönsdotter.”


153
Hej Fredrik!
 
Jag har forskat en del kring konvertiter i Skåne och Blekinge 1650–1860, och skulle nog säga att Åke Wahlqvist sammanfattar läget ganska väl. Konvertiterna var sannolikt ytterst få på den tiden, så när prästerna uppsöktes av någon katolsk eller judisk församlingsbo som ville konvertera konsulterades först biskopen och domkapitlet.
 
Jag har själv hittat en del konvertiter i Lunds domkapitels protokoll. Under 1800-talet gällde ärendena en katolsk flicka som ville konvertera 1820, tre katolska kvinnor som bad om att få konvertera 1840, 1848 och 1850, och allra senast en jude i Helsingborg som ville konvertera 1853. Det kan därför vara en god idé att söka din konvertit i det aktuella stiftets domkapitelprotokoll, för precis som Åke säger var detta ingenting som rörde socknen och själv har jag aldrig sett konvertiter antecknade i kyrkoarkiven.


154
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-11-26, 21:24 »
Hej igen Emily!
 
Nu har jag äntligen haft möjlighet att kika på Sven Langs klockareed, som tydligen var skriven i två exemplar med i princip identisk ordalydelse vilka låg tillsammans i akt nummer 13 i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIe:15 (1720). Bägge är undertecknade med Svens tjusiga namnteckning, men frågan är om han även har skrivit själva texten? Det är i varje fall inte Krutmejers distinkta handstil, men jag tycker att texten känns lite för slarvig för att matcha namnteckningen. Min transkribering av texten i det förstnämnda formuläret, och namnteckningen på densamma, ser i varje fall ut såhär (jag skickar gärna bilderna på de två skrivelserna, om intresse finns):
 
”Jag Sven Langh lofwar och swär wed gud och hans
Heliga Evangelium, att iag will och skall för
min rätta lagkrönta Konung hafwa och hålla, den
stormächtigste Konung Fredrich Swerijs Göttes och
Vendes Konung etc: Och effter Hans Kongl: Mayttz:
dödel: från fälle, dett gud nådeligen länge
wille fördröjia Hans Kongl: Mayttz: Högt älske-
lig[!] gemåhl Den stormächtiste[!] drotnin[!] Ulrica
Eleonora, och Hen[n]es manl: bröst arfwingar arf-
winge effter arfwinge, och aldeles som ricksens
stenders beslut och förening af d 24. Martij inne
warande åhr 1720. Stadgar och biuder iag skall
och effter den uprättade regeringz förMän[!, ”formen”] och för-
Ening, Kongl: Mayttz: rätta lydno håller bud thes
fullkoman, och allom Konungligan rät styrckia
som swarligt, wara kan både för gud och man-
nom. På dett högsta skall iag och låtta mig an-
gelägit wara, att förfrämja och befordra alt
hwad som Kongl: Mayttz: Högheet och ständernes frij
och rättigheet uthi En ell: annan måto till trogen
tienst och nyta länder, så och hindra och afwarjia
all skada och fördärf, sampt i tid kännagifwa,
om iag märker något sådant å färdo wara.
I synnerheet skall iag icke himblig Eler upenbar-
lig siälf eler genom andra, med råd, eler
dåd, på något sätt söckia att införa, uphiälpa
och befordra dett om kränchta Konungzliga
Herre wäldet, ell: den så kalande [!] Souverainiteten,
uthan den sam[m]a på det högsta, med flitt krafter
och förmågo sökia att af wärjia och Emot stå,
skolandes och Uptäckia och genast kunogt giöra
om iag förmärker något till des skadeliga
införande i Riket af andra stämplas och förehaf-
was. Sammaledes lofwar och förplicktar iag mig
här igiänom at hwarken hemligen, och hos mig
siälf hafwa, Eller upenbarligen, utsprida någon
annan lära än den som är grundat i gudz klara
och rena ord, det gambla, och nya testamentes Pro-
phitisca och Apostolisca skrifter, och förfatat at[!] uthi
de tre hufwud, Synbolis[!], Apostolio Nicæno och
Athanasiano jämwall uthi den oförandrade
Augburgisca bekännelse af åhr 1530 wedertagen
uthi Upsalæ Consilijs ähr 1593 och 1693. sampt uthi
helle så kalade libro concordiæ förklarat
sampt undfly alla kätterska lärdomar, så som
siälenes förgift, iag skall och wara Hans
Kongl: Mayttz: En huld och trogen undersåtare,
så och mit anförtrode kall och Embete med
all flitt förestå, med sång och annan upwack-
ning så inom som inom[!] som utom kyrckian,
och försambl: behörigen och uthan försumelse
Bättring sampt med all troheet, drifwa
Barnaläran och ungdomens information
uthi Sochnarna med skrifwande och läsande
i Catechismo och Psalmer, hwilket I de Swänska för-
sambl: förnämligast bruckeliga ähr, iag will
och min Biskop, Prost och Kyrkioherde, mina ande-
liga förmän all till börlig äro och lydno
bewisa, och hwad mig uthi mit Embete blif:r
på lagt, trog: effter komma. Kyrckiones
Saker, som mig uthi hender antwardas och
anförtros, I noga sikt och för war hafwa sampt
Bära Capitletz och Propstens bref, så och Kyrckioherdens
till Propsten, uthan försum[m]else och uphåll. Igänom
stämplingar och olaga medel, will iag intet söckia
min befordran. Jag will och åhrl: och dagl: för
kofra mig uthi uthi[!] gudz ord och styrckia mig
uthi trognes [trones] Articlars kundskap, jamwäll
uthi sången och Musiqvem[!] söckia et godt framsteg,
och det ingalunda försumelse underlägga. Jag
skall jamwäll genom gudz nåd, beflita mig
om gudelig nyterheet[!] skickel: och En rätsinig
Chresten anständigt lefwerne så och at iag ther
utinan kan föregå andra med godt Exempel,
iag skall och med all flijtt winläggia mig om
att förmana ungdomen som under min
information ar till gudachtigheetenes öfning
allmän frid, ärebart lefwerne och omgänge,
sampt inbördes Enigheet och Kärlek Emot hwar
anan så och bedie gud för Höga öfwerheten,
och så mycket mig anstår, dem om deras
underdåniga troghetz Plickt påmina, och till
hörsamhet och lydno trogligen förmana. Jag
skall icke inmänga mig uthi några wärdzliga
och mitt Embete icke anständige ärender. Jag
skall och taga mig wäll till wara för geerug-
heett och slem wining och intet fordra mer af för
sambl: ledamöter och mina SochneMän, uthan det
som iag med rätta till kom[m]er, och effter Kongl:
Mayttz: förordning, som nu antingen är
giort, Ell: här effter giort warder, äro plicktiga,
Särdeles will jag de fattiga, öf:r deras willkor och
förmågo, icke tränga och beswära uthan Emot
de tröga och mot williga till de tillbörliga rätig-
heeters utgiörande, söckia, hiälp och handräc-
ning effter sakens beskaffenhet hos wederbörande
befalningz hafwande och domare. Ther iag uthi
någon del fellar, och [af] mina förmän warder till
talt och wardnader, will iag mig igiänom gudz bi-
ständ[!] rätta och bätra, detta allt will och skall iag
trogligen effter komma som En upricktig och rätt-
wijs Klockar och Kyrckio tienare wäl ägnar anstår
uthan alt på fund och arga list, och till den än-
dan wid detta mig nådigt anförtrod[!] Embete
så ledes uthi f[!] alt förehålle, som iag det inför
gud Kongl: Mayttz: och ricksens ständer trygeligen
will och kan förswara så sant mig gud hiälpe
till lif och siäll.
 
Giörslöf d 14 Sept:
Ao 1721:                             S: Langh:”


155
Det sista stycket får jag till ”NB skiftet icke ännu[?] upwist”; med tanke på att Johanna Gretha sägs vara piga måste det vara Lars som varit gift tidigare, och vid första lysningstillfället anmärktes det alltså att han ännu inte uppvisat skiftet efter den tidigare hustrun, vilket var ett krav för att få gifta sig.
 
Det står även att Johanna Greta får ”Sedel från Prosten Herslof”, som måste vara identisk med Jöran Peter Herslow (1731–1804). Han var sedan 1763 stadskomminister i Malmö S:t Petri och blev 1771 även kyrkoherde i det närliggande pastoratet Bjärshög och Oxie, där han även erhöll titeln prost 1773 (enl. Lunds stifts herdaminne, band 12).


156
Helsingborg / SV: Läshjälp ang. dom
« skrivet: 2021-11-26, 04:29 »
Hej Christer!
 
Jag tyder anteckningarna såhär:
 
”Enl. R. R. i Hbg. utslag af den 6/2 1919 dömd för mord-
brand till straffarb. i ett år + påföljd enl. 2 kap 19 § straff-
lagen intill dess ett år förflutit från det han
efter utstånd. straff blifvit fri.
 
Se ankl. Reg.
 
Vistas å Centralfängelset i Malmö till 3/1 1920.
 
Befriad från påföljd enl. 2 Kap. 19 §. Se ankl. reg.”


157
Karlstads stadsförsamling / SV: Dödsorsak
« skrivet: 2021-11-23, 14:14 »
Jag har nu transkriberat journalanteckningarna, och med tanke på att kallbranden tydligen uppstod i ”nedre 1/3 av benet” verkar Marcus och Gunnar vara inne på rätt spår – dödsorsaken ska nog vara Gangræna antecrus (kallbrand i underbenet), även om man i både dödboken och läkarjournalen felaktigt stavar det anticrus.
 
”Satt och täljde med en pennkniv d. 10.11 då kniven slant och rände in
i höger lårben. Stark blödning. Esmaret anlades av brandsoldat. Läkare satte sedan
agraffer över såret (enl. uppg. utan att först avtaga Esmaret). Pat. sedan till sängs
hvarunder låret svullnat starkt och värkt våldsamt.
St. betydl. svullnad av låret, huden missfärgad av blodfärgämne. Temp. 39.2.
Op. incision över det starkast svullna partiet. Utsläpp[?] av en massa koagel
+ underbind. av art. femoral. superfic., som var avskuren. Op under Esmaret.
Täml. rask försämring av allm. tillst. + tydl. gangræn i underbenet.
                                                                 Död i septico – pyämi”
 
”Satt och täljde med en pennkniv d. 10.11
då pennkniven slant och rände in i [höger] lårben. Stark blödning.
Esmaret(?) anlades ett par min. senare och läkare anlände strax efteråt
och satte agraffer över låret (utan att ta’ utav Esmaret!! binda först??)
Legat till sängs hela tiden till inkomsten hvarunder låret svullnade
starkt och värkte våldsamt.
Vid inkomsten var h[ögra] låret starkt svullet och huden ställvis
missfärgad av blodfärgämne. Temp. var 39.2. A[llmän]t[tillståndet] dåligt.
Vid incision över det starkast svullna partiet utträngdes en
massa koagel och en blodstråle sprutade upp ur såret.
Esmaret(?) anlades genast hvarpå op[eration] utfördes och art[eria]. circ[um-]
flexa femor[is]. lateral[alis]. som var perforerad underbands.
22/11. Pt. klagar över stickningar i foten och värk i vaden. Underbenets nedre 1/3 del
svagt blåaktigt missfärgad med täml[igen] skarp övre gräns. Berör[ings]sinnet på foten
ngt nedsatt. Foten kännes ngt kallare än den andra. – 22/11 missfärgn[ingen] på underbenet
idag ej så tydligt framträd[ande]. Tillst[åndet] f. ö. täml[igen] uselt med liten hastig puls.
25/11 ieterisk. A[llmän]t[tillståndet] uselt. Gangræn i nedre 1/3 av benet.”


158
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-22, 16:16 »
Jag tyckte att texten påminde lite om en dikt, och upptäckte nu att det tydligen är en psalmvers! Om man får tro prästen som nedtecknade dödsrunan har alltså Lars Hansson ”under plågornas och lidandets stunder” framsuckat vers nr. 9 ur den psalm som från 1816 hade nummer 58, och som tydligen fanns med i den svenska psalmboken redan under 1600-talet (jag blir dock inte klok på vilket nummer psalmen hade då):

 
Jagh älend matk och wandringzman
Igenom mång fahrliga stijgar
Söker mitt rätta fädernesland
Och afftonstunden förbijdar
Jag finner här ingen säker ort
Jag hasta wil och skynda migh fort
Tijt iagh får glädie och hwijla.
 
(https://books.google.se/books?id=fy5HAAAAcAAJ&pg=PA143&lpg=PA143&dq=hasta+wil+och+skynda+&source=bl&ots=UVldNfC2Lb&sig=ACfU3U3ViqHlY47FNkN6sGGdSjhTShvbQg&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjDtOmtmaz0AhVypIsKHZ2ID2AQ6AF6BAgcEAM#v=onepage&q=%22hasta%20wil%22&f=false).


159
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-22, 11:51 »
Hej igen Kenneth!
 
Det stämmer, matk är en äldre stavningsvariant av mask – men när jag nu för säkerhets skull slog upp ordet mask / matk i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) upptäckte jag att det förr i tiden inte bara handlade om våra dagars daggmask utan även användes för att beskriva ”ryggradslösa krypande eller krälande djur eller larver (mindre, i synnerhet vinglösa) insekter; ’kryp’; lägre stående djur”. Det låter ju som att det framförallt är de två sistnämnda betydelserna som användes i dessa poetiska sammanhang, såsom i dödsnotisens "jag elände (eländiga) mask"?


160
Rättvik / SV: Rättvik (W) F:10 (1810-1821) Bild 301 / sid 494
« skrivet: 2021-11-21, 23:05 »
Hej Kenneth!
 
Det var en poetisk dödsruna! Jag tyder slutet på texten såhär:
 
”...Under plågornas och lidandets stunder suckade han: jag elände
matk och vandringsman igenom mång farl[ig]a stigar, jag söker mitt rätta Fä-
dernesland, och aftonstunden förbidar, jag finner här ingen säker ort, jag
hasta vill och skynda mig fort, dit jag får glädje och hvila. Förledne
Ondag, den 23 dennes blef han på ett Christeligt sätt befordrad till hvila uti
Fahlu Kyrkogård.”


161
Allmänt / SV: Varför sparades gamla kyrkböcker?
« skrivet: 2021-11-20, 15:04 »
Detta var en intressant fråga, Lennart! Jag har själv funderat över detta, för som du säger finns det ju massor av bevarade kyrkoarkivalier och dokument som för samtiden måste ha tett sig som ”gammalt skräp” utan någon relevans för den aktuella kyrkliga verksamheten eller folkbokföringsarbetet. Efter att ha uppmärksammat din fråga undersökte jag därför kyrkolagen, och lyckades nog hitta en rimlig förklaring på de stora mängderna bevarade kyrkoarkivalier. I 1686 års kyrkolags 24 kapitel § 8 sägs följande (1686 års kyrkolag / utgiven av Samfundet Pro fide et christianismo, 1936, sid. 85–86):
 
”Wid Biskopens ankomst til en Probst- eller Prästegård, […] framtages Kyrckioböckerna, uti hwilka, under wissa Blad och Titlar införes
1. Inventaria på alt thet som Kyrckian äger, i löst och fast, med all then underrättelse som ther til hörer.
2. Kyrckiones inkomster, af hwad Namn the och måge wara.
3. Prästegårdz Inventarium, och dhes tilhörige ägor.
4. Bänkelängden, har uti Åhr efter Åhr, the förändringar som dher wid skee, skola uptecknas: […]
5. Räkningen på inkomst och utgift, för hwart åhr särkilt, under Credit och Debet rätteligen författad […].
6. Hwad som i Sochnestämma slutit är, Kyrckiones nödtorft angående.
7. Hwad sälsamt i Sochnen sig tildragit hafwer, bestående af ens eller annans synnerlige gode eller onde bedrift, eller och thet, som utom Naturens ordentelige skickelse, i Elementerne, eller på quicht och dödt, sig teer och wijsar, som wärdt är at upteckna.
8. Visitations Acterne.
9. Alle Brudefolck, med dheras och Föräldrarnas Namn, samt underrättelse, hwadan the äre komne, och hwad Witnesbörd the haft hafwa.
10. Alle Barns, så ächtas, som oächtas, med dheras Föräldrars och Faddrars Namn, födelse- och döpelse Dag, så och Orten ther the födde äro.
11. The aflednas Namn, som i Kyrckian eller på Kyrckiogården äre begrafne, med kort underrättelse om dheras Lägerställen, stånd, wilkor, lefwerne och ålder.
12. Theras Namn, som tijd efter annan flyttia in uti, eller utur Församlingen, med efterrättelse, hwadan the komne äro, huru the sig förhållit, och hwart the fara.”.
 
Dessa punkter förklarar ju de olika kyrkoarkivaliernas tillkomst (kyrkoböcker över födda, vigda och döda, in- och utflyttningslängder, bänklängder, kyrkoinventarium, sockenstämmoprotokoll, anteckningar om anmärkningsvärda händelser) och skulle nog även kunna förklara varför allt har sparats. Det sägs ju att prästen måste plocka fram och visa upp allting vid varje biskopsvisitation, men kyrkolagen specificerar inte hur långt tillbaka i tiden de efterfrågade arkivalierna behövde sträcka sig eller hur länge efter varje biskopsvisitation de måste sparas – och därför tror jag att prästerna helt enkelt har ”tagit det säkra före det osäkra” och sparat allt material som rör de tolv ovanstående punkterna, för att slippa stå till svars inför biskopen när denne dök upp och skulle hålla visitation enligt kyrkolagen.
 
Annars skulle man ju kunna tänka sig att den ovannämnda bestämmelsen från 1686 mildrades efterhand, så för säkerhets skull undersökte jag även boken Sveriges kyrkolag af år 1686 jämte dithörande stadganden, som utkommit till 1 mars 1910 (tryckt i Stockholm 1910), sid. 273–274, men där finns mycket riktigt inga nyare direktiv rörande 24 kapitlet § 8. Alla de arkivalier och anteckningar rörande kyrkan som beskrivs i kyrkolagen 1686 skulle alltså finnas kvar ännu 1910, och man skulle nog kunna säga att den präst som slängde någon kyrkobok, lösblad eller anteckning som tillkommit under åren 1686–1910 bröt mot kyrkolagen. Ibland ser man ju dock att nyare material såsom flyttningsattester från 1900-talets senare del har gallrats, men detta hänger väl ihop med den moderna arkivlagens intåg i  kyrkans folkbokföring.


162
Hej Jonas!
 
Jag blir tyvärr inte klok på faddern Johan Germundssons hemort, men i övrigt skulle jag vilja komplettera transkriberingen på följande sätt (dopdagen Dominica Exaudi, alltså sjätte söndagen efter påsk, inträffade 1737 den 22 maj, vilket ju stämmer bra med födelsedatumet 13 maj):
 
”N: 4.
Majus.
Håkan.
 
d: 13 hujus föddes Skougw[aktaren]: Geddas barn i Ullewi som döptes
Dom[inica]: Exaudi och kallades: Håkan. Manfolckzfaddrar: Student:
H:r Jahan Leander. Jöns Persson i Ullewi. Joh: Germundsson i
[?] Per Persson i Ullewi. drängen Per Persson ib[ide]m
Ib[ide]m: Qwinfolckzfadd[ra]r kyrkioherdens h[ustr]u ährborne matronan
Anna Gresilia. Nils Johanssons h. Bengta i Ullewi: Anders Jons
sons hust: i Torp Brita. Jungf: Stina Kullberg. Jungf[ru]: Stina
Brunnera i Lungstorp.”


163
Barnekow / SV: Åkeri i Eslöv
« skrivet: 2021-11-20, 13:51 »
Hej Eva-Lotte!
 
Som jag uppfattat det ansåg forna tiders adel att det var lite ”fult” att tjäna pengar på handel eller liknande verksamhet, inkomsterna skulle helst komma från godsinnehav, uthyrning eller militärbeställningar. Detta bör i synnerhet gällt för en högadlig ätt som Barnekow, men vid denna tid fanns det faktiskt en icke-adlig Barnekow i Eslövstrakten som kan vara intressant.
 
Han hette Carl Fredrik Theodor Barnekow, född 1842 i Tyskland, och var 1880 mjölnare i Bjeveröd i Södra Rörums socken. Vid slutet av 1880-talet flyttade han dock till Eslöv och ägnade sig delvis åt annat än kvarnar, för en annons i Eslöfs Tidning den 23 mars 1889 berättar nämligen att ”En del hö och torkadt grönfoder samt blandsädskråning; 1 parti rökadt fläsk; 1 st. större ekestock passande till trumla, säljes till billigt pris hos C. Barnekow, Eslöf.”
 
Det är ju inte helt omöjligt att det är denne Barnekow som ursprungligen drev det åkeri som Per Andersson övertog, men för att kunna finna fler ledtrådar undrar jag var denne Per Andersson bodde samt var och när han föddes?


164
Grimeton / SV: Är detta latin eller vad står det?
« skrivet: 2021-11-20, 11:11 »
Hej Lasse!
 
Visst är det latin! Jag blir dock inte klok på det mittersta ordet, men de första och sista är i alla fall ”Furti… damn(atus)”, alltså ”för stöld… dömd”. Jag funderar på om det mittersta ordet kanske syftar på att det handlade om snatteri / olovligt tillgrepp, med tanke på hur brottet beskrivs i Norra Hallands Tidning den 26 juni 1869:
 
”Målet emot Anders Johan Nilsson från Mjöawad, tilltalad för olofligt tillgrepp af en jernhacka, tillhörig handelsbolaget Jönsson & Nilsson här i staden, förewar åter den 21. dennes, derwid swaranden war tillstädes; och sedan han erkänt berörde tillgrepp, dömdes han att för första resan snatteri böta 30 rdr.”


165
Hej Ylva!
 
Jag får det till att predikanten har ” gårdhars fördell i Wäßbo, vilket tycks syfta på anteckningen ovan rörande löjtnanten och fänriken om vilka det sägs att de ”Hafuer huardhera Tuå gårdhar I Cro[nobergs] Lähn i Östra Häradh, där på Pfaltzg[grefwens] bref”. Det sägs alltså att predikanten likt löjtnanten och fänriken hade två gårdar till sin fördel (avlöning), tydligen i Västbo härad.


166
Västerås domkyrkoförsamling / SV: 2 bröder Bjurling
« skrivet: 2021-11-16, 13:22 »
Hej Eva!
 
Hugo Andreas Bjurlings dödsorsak 1897 får jag till Pneumonia acuta Influensa, alltså akut lunginflammation i kombination av (eller kanske snarare orsakad av) influensa.
 
Johan Gustaf Bjurlings dödsorsak 1899 var mer svårläst. Jag är dock ganska säker på att det står Ulcus ventriculi Enteritis chr[onica], alltså magsår i magsäcken i kombination med kronisk inflammation i tunntarmen. Jag hade dock inte hört talas om ”ulcus ventriculi” tidigare, utan endast ”cancer ventriculi”. När man kikar i SCB-utdraget över Johan Gustaf Bjurlings dödsorsak står där också tydligt ”Cancer ventriculi”, men i originaldödboken som du hänvisar till kan jag inte få det till något annat än ”Ulcus ventriculi”. Denna dödsorsak existerar tydligen mycket riktigt även om jag inte hört talas om det tidigare, så frågan är vilket som är rätt? Har man skrivit in fel från dödsattesten i originaldödboken och sedan korrigerat dödorsaken innan den fördes in i SCB-utdraget, eller har personen som skrev in dödsorsaken i SCB-utdraget läst Ulcus fel, tänkt som jag gjorde och tolkat det som Cancer?


167
Wadensten / Vadenstein / SV: Wadensten, Johan
« skrivet: 2021-11-15, 19:34 »
Hej Hans!
 
Även jag har i många år sökt Johan Wadenstens ursprung, utan att lyckas. Jag funderade länge på om han möjligtvis var släkt med (brorson till?) Lars Wadensteen (1649–1704) som blev professor vid Uppsala universitet och slutade sina dagar som assessor i Svea hovrätt samt adlades 1702 under namnet Wadenstierna, men jag tyckte att avståndet var lite för långt mellan Veinge och Ballingsta socken i Uppsala län, Lars Wadenstiernas födelseort.
 
Nyligen gjorde jag dock samma fynd som du, nämligen vigsel- och födelsenotiserna 1711–1714 i Stockholm, och därmed vaknade åter intresset för ett eventuellt släktskap mellan Johan Wadensten och Lars Wadenstierna. Jag gick därför igenom alla digitaliserade dokument i de olika biographica-samlingarna hos Riksarkivets digitala forskarsal rörande ätten Wadensten-Wadenstierna, dock utan att hitta några ledtrådar till Johan Wadenstens ursprung eller eventuell koppling mellan honom och Wadenstiernorna.
 
Jag kan förresten tillägga att Johan Wadensten och Elisabeth Hultman hade ytterligare ett barn, som föddes innan de gifte sig. Detta barn har först antecknats bland Riddarholmens utomäktenskapliga barn 1710 (CI:1, 1636–1735, opag.):
 
An:o 1710
den 20: Octob: Christnades ett oächta barn af H:r
Lexell, som föddes samma Natten, Modren war
Lisken Hultman och fadren föregafz wara
en skrif[war]e hoos Borgmästaren H:r Adam Leyell,
Johan Wadenstéen wid Nambn – Beatha
Fadd:r [lucka]”.
   
…och sedan har barnet i efterhand även förts in bland Riddarholmens äktafödda barn 1710, uppenbarligen efter att föräldrarna gifte sig 1711 och barnet alltså legaliserades:
 
”[1710] den 20: Octobr. Christnade Comminister Lexell Lisken Hultmans och dess trolofwade Johan Wadensteens barn, som blefwo wigde d 22. Julij 1711. – Beatha
                      Faddrar
Kutsken Petter Myrberg, Corporalen Meijers hustro,
Anna Adams dotter, hustro Elisabeta Johans dåtter.”
 
Med tanke på Johans Wadenstens förnamn och att han själv döper en son till Nils så finns det en intressant dopnotis 1696 i Giresta socken i Uppsala län, inte så långt från Lars Wadenstiernas födelseort Ballingsta (Giresta C:1, 1680–1712, sid. 148):
 
”d 27 Maij Christnades Nils Wadenstens lilla doter i
biälksta Modrens N. H. Margreta Johansdåtter Wästing
barnsens N. Helena Christina. Fadrarna woro Abram
Hinderson i Torsueda och Mons. Johanes bogman Q.
Probstens hustru och Måns Stafs hustru Malin.”
 
Tyvärr hittar jag inga fler barn till detta par i Giresta kyrkobok, och mantalslängderna tycks ha en stor lucka åren 1681–1708. I det närbelägna Nysätra socken i Uppsala län vigs dock 1698 17/4 en Nils Lindman ”och Hustru Magareta Westing uti Algistomta” som tillsammans får sonen Jöran därstädes 1699 6/2 (Nysätra C:1, 1689–1726, opag.). Att denna Margareta kallas hustru och inte piga antyder ju att hon kan ha varit gift tidigare, kanske med Nils Wadensten? I så fall har hon eventuellt flyttat hem till sina föräldrar efter hans död, för i 1700 års husförhörslängd för Nysätra socken bor änkefru inspektorskan Westing i Algistomta. Å andra sidan antecknas det i Nysätra kyrkobok 1697 att ”Octobr: d: 3. begrofs Inspectoren uti AlgisTomta, Sal: Johan Westing, som war 52 åhr 14 dagar”, vilket ju ger födelseåret 1645 – vilket är lite väl ungt om han ska ha fått en dotter Margareta som hypotetiskt sätt skulle vara mor till Johan Wadensten, född 1686/87. Kanske är inspektorn istället hennes bror, om dessa personer ens är släkt med klockaren Johan Wadensten över huvud taget… Min tanke var att denna Margareta Westing och hennes make Nils Lindman kanske gick att återfinna i någon tidig husförhörslängd eller mantalslängd, med en son / styvson Johan Wadensten, men även i Nysätra är det en stor lucka i mantalslängderna 16811708 medan husförhörslängderna börjar först 1729.
 
Jag har annars funderat över Johan Wadenstens karriär, och om där finns något att hämta. Han sägs ju vara skrivare hos borgmästaren 1710, skrivare 1711 samt vaktmästare 1712 och 1714, men därefter har han ingen titel i barnen födelsenotiser 1716 och 1718. Den gamle klockaren i Veinge dör i maj 1718, så Johan Wadensten bör ju ha blivit klockare därefter samt före 1723 – men jag lyckas inte hitta några uppgifter om honom i Göteborgs domkapitels protokoll 1718–1721, där det knappt omnämns några klockare över huvud taget. Ärenden rörande klockare kanske hanterades av någon annan instans i Göteborgs stift? Min tanke var annars att där kanske omnämndes något i domkapitlets arkiv om Johan Wadenstens tidigare karriär, och varför han ansågs meriterad till en klockartjänst.


168
Hej Kerstin!
 
Jag tyder hela texten såhär:
 
Then 1 Feb: d. Lars Samuelson i Tjuserum Hyklinge S, Therest han på thet 3dje
året bodde, och hade til Hustru Elizabet Eriksdr. war tilförende boende i Smettersta
här i Odenswi Sochn och lefde med sin förra afledna H. Bothild Olofsd 26 år, aflan-
des med henne 2 döttrar. När han wille besöka sina barn litet för Jul blef
han sjuk, plågades mycket af bröstwerk hål och sting, begrofs d. 12.      56 år”.


169
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-11-12, 22:43 »
Hej Paul!
 
Det är inte helt omöjligt att det finns ett släktskap! Christoffer Lundgrens hustru Agnes Jönsdotter Fabricia / Schmitt var i alla fall sondotter till kyrkoherden, för i Malmö S:t Petri vigs 1704 29/6 ”Klåckaren i Hoslöf Christopher Lundgreen och Pig. Agnis Jönsdotter Schmitt, Skräddarens Jöns Schmitz dotter”, och i Malmö S:t Petri begravs 1708 1/5 ”Skräddaren Jöns Jönsson Smidt, född i Jessiö 1650. d 7. Martii Fadren war Kyrkioherden H:r Jöns Jönsson, Moderen hust: Karin Nilsdotter, hans ålder war 57 åhr 1 månader”.
 
Denne son omnämns inte i Lunds stifts herdaminne, men där sägs det å andra sidan att kyrkoherden i Gässie och Eskilstorp Jens Jensen Smidt (död 1683/84) och hans hustru Karen Nielsdatter (1623–1698) hade sammanlagt tolv barn, enligt uppgift av sedermera kyrkoherden Mauritz Kahl i Gässie. Av dessa tolv omnämner herdaminnet endast två, den förmodade sonen Christiernus Jani Fabricius som inskrevs vid Lunds universitet 1667 och Christina Fabricia (omkr. 1649–1708) som gifte sig med faderns efterträdare Åke Hansson Wulf (Lunds stifts herdaminne, band 2, sid. 289–290).
 
När det gäller Johannes (Hans) Fabricius så är hans efternamn verkligen skiftande. Jag har sett att han i källorna omväxlande kallas Fabræus, Fabreus eller Fabricus, men i en egenhändig skrivelse undertecknar han själv Fabretius, vilket ju låter ganska likt Fabricius. Tyvärr har jag inte funnit fler ledtrådar till hans ursprung, men det tidigaste spåret efter honom är Lunds domkapitels protokoll 1711 8/2 (§ 16) som berättar att skoldiscipeln i Lund Johannes Fabræus försändes till att på prov uppvakta klockartjänsten i Vellinge, som blivit ledig efter klockaren Andreas Wigelius.


170
Bildgåtan - Övrigt / SV: Upphittade foton på www.tradera.com
« skrivet: 2021-11-12, 19:31 »
Hej allihop!
 
På Tradera ligger det just nu ute tre inramade släktfotografier i en gemensam auktion som slutar den 15 november. Det är inte mina annonser och jag är själv inte släkt med de avbildade personerna, men kanske finns det någon ättling eller släkting här på Anbytarforum som skulle få glädje av fotografierna. De två männen är tydligen svärfar och svärson, men kvinnan kommer från Södermanland och har ingen uppenbar koppling till männen:
 
https://www.tradera.com/item/2032/509263526/aldre-ovala-svarta-ramar-med-portratt-tagna-1860-1870-tal-ateljeportratt
 
Mångs H. Ersson.
f. 28/4 1826 d. 12/12 1890
Fotograferad i Falun sept. 1870.”
 
Mångs Hans Ersson (1826–1890), bonde i Stackmora i Orsa.
 
Gubb Eric Ersson.
f. 13/1 1848. d. 26/5 1896.
Orsa
Minne af Den 5 Januari 1877.”
 
Gubb Erik Ersson (1848–1896), bonde i Stackmora i Orsa, gift med Hans Erssons dotter Anna (född 1850).
 
Johanna Catharina Gustafsson.
f. 13/5 1833 d. /12 1909.
fotograferad troligen 1867.”
 
Johanna Katarina Karlsson, född Gustavsdotter, född 1833 13/5 i Helgesta, Södermanlands län, död 1909 22/12 i Berga i Ludgo socken, Södermanlands län. Gift med skräddaren Anders Fredrik Karlsson (1841–1909) i Bergholm, sedermera i Berga i Ludgo.

171
Hej Signe!
 
Jag har forskat en del kring adelsfamiljerna på Vanås i Gryts socken, som under 1790-talet innehades av greve Hans Fredrik Wachtmeister af Johannishus (1752–1807), vilken gifte sig till godset genom äktenskap med den tidigare ägarens dotter Carolina Adlerfelt (1769–1799). Detta äktenskap ingicks dock först 1792, så 1789 fanns det ingen självklar koppling mellan Gryts socken och ätten Wachtmeister. Annars hade man ju kunnat tänka sig att någon av grevens systrar var mor till barnet, men 1789 var alla hans systrar antingen gifta eller redan avlidna.
 
Jag hittar inte heller något sådant barn i Gryts födelsebok 1789, och blir därför nyfiken på när exakt barnet ska ha fötts och vad det hette?


172
Hej igen Christer!
 
Jag fokuserade mitt sökande till California, men dessa uppgifter fick in mig på rätt spår! Anna C. Holmes, född 1898 19/5, dör mycket riktigt 1948 16/6 i Eaton i Weld county, Colorado och hennes gravsten finns ännu kvar på Eaton cemetery med inskriptionen ”Wife of Eric T. Holmes” (https://sv.findagrave.com/memorial/67764261/anna-c-holmes).
 
Därmed fann jag henne i den amerikanska folkräkningen 1940, i Ault town i Weld county, Colorado. Hon har samma anteckning som Eric, ett överstruket ”M”, så paret verkar mycket riktigt ha separerat men med tanke på inskriptionen på Annas gravsten kanske inte blivit juridiskt skilda? Hursomhelst så har inte heller Anna några barn antecknade hos sig 1940, så äktenskapet tycks tyvärr ha förblivit barnlöst (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:VRD6-9SG).


173
Hej Christer!
 
Det finns en Eric T. Holmes som i den amerikanska folkräkningen 1930 bor i Long Beach, Los Angeles, California. Han anges vara 32 år gammal och född i Sverige samt chaufför i en privatfamilj. Han är då gift med en Anna C., 31 år gammal och född i Colorado av svenska föräldrar, men det finns inga barn antecknade (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:XCJK-VW6).
 
I den amerikanska folkräkningen 1940 bor denne Eric kvar i Long Beach, Los Angeles, California. Han anges då vara inneboende (lodger) och arbetare (laborer) samt gift (”M” i kolumnen för married tycks dock vara struket, eller tveksamt?). Hans hustru Anna finns inte antecknad tillsammans med honom detta år, och det kan ju hända att paret har fått barn efter 1930 som bodde med modern 1940 – men tyvärr lycka jag inte alls hitta Anna i folkräkningen 1940 (https://www.familysearch.org/ark:/61903/1:1:K96Y-B1B).


174
Hej igen!
 
I väntan på färgversionen av anträdet har jag roat mig med att transkribera namnen, vilket inte var helt lätt trots den relativt höga upplösningen. Till slut lyckades jag i varje åstadkomma följande:
 
Proband: ”Fru Karin Gyllenhorns Fäderne och Möderne.”
 
Generation 1
Far: ”Josua Arenson Gyllenhorn till Siöholm.”
Mor: ”F. Gertru Mauritsdoter Laxman til Diulöö”
 
Generation 2
Farfar ”Aron Jonson Gyllenhorn till Hackesta.”
Farmor: ”F. Anna Biörnsdott. Bååt till [oläsligt]”
Morfar: Mauritz Jeranßon Laxman till Diulöö.
Mormor ”F. Cerstin Abrahams dotter Ramel till Wij.”
 
Generation 3
Farfars far: ”Jon Olofson Gyllenhorn till Hakesta S. H. R. R. T.”
Farfars mor: ”F. Karin Niels dotter Beese till Eeknäs.”
Farmors far ”Biörn Peerson till Gollneeß.”
Farmors mor: ”F. Brita Nielsdotter Grijp till Wijnnäß.”
Morfars far: ”Jeran Persson Laxman till Diulöö”
Morfars mor: ”F. Gertrud Josephssonsdotter Pinnauer till Diulöö”.
Mormors far: ”Abraham Persson Ramel till Wij.”
Mormors mor: ”F. Merta Ryning till Grensholm”.
 
Generation 4
Farfar farfar ”Olof Jonson till Siößa och Hackesta.”
Farfars farmor ”F. Brita Jons dott till Skiölby”.
Farfars morfar ”Niels Bese till Skeringerum.”
Farfars mormor ”F. Cierstin Gotskalces dotter till Bekusta.”
Farmors farfar ”Peer Herlanson till Flytunna”.
Farmors farmor ”F. Merta Biörnsdoter till Ulfsunda.”
Farmors morfar ”Niels Booson Grijp till [oläsligt]”
Farmors mormor ”F. Anna Trolle till Broo.”
Morfars farfar ”Peer knutsson Laxman till Wäsby”
Morfars farmor ”F. Ingeborg kallas den rijke af Norrie”
Morfars morfar ”Joseph Peerson Pinnauer till Diulöö”
Morfars mormor ”F. Ingre Geet till Diulöö.”
Mormors farfar ”Peer Steffanson Ramel.”
Mormors farmor ”F. Cierstin Biörns dotter Krumme till Wij”.
Mormors morfar ”Erik Ryning till Grenßholm.”
Mormors mormor ”F. Anna på Tireßö”.
 
Generation 5
Farfar farfars far ”Jon Gyllenhorn till Siößa”.
Farfars farfars mor ”F. Anna Oll… ill Hackesta”.
Farfars farmors far ”Jönß Olßon till Skiölby”.
Farfars farmors mor ”Sl. Skare” (?).
Farfars morfars far ”Niells Olofßon till Skeringerum”.
Farfars morfars mor ”Anna Bese till Wigby(?)”
Farfars mormors far ”Gotskalce Arenßon till bekusta”.
Farfars mormors mor ”F. Elin till Nyneß”.
Farmors farfars far ”Herlan Peerson till Henngöö(?)”.
Farmors farfar mor ”F. Gertru”.
Farmors farmors far ”Biörn Vierga(?) till Ulfßunda”.
Farmors farmor mor ”F. Brita Måns Gustafsson dotter”.
Farmors morfars far ”Bo Nielßon Grijp till Wijnnäß”.
Farmors morfar mor ”F. Beata Wase”.
Farmors mormors far ”Arwe Trolle till Bargara”
Farmors mormors mor ”F. Beata Iwar Axelsonsdoter”.
Morfars farfars far ”Knut Peerson Laxman till Wäßby [oläsligt]”.
Morfars farfars mor ”F. Brita [oläsligt]”.
Morfars farmors far [oläsligt].
Morfars farmors mor ”F. Sigre Giäde”.
Morfars morfars far ”Peer Biörnsson Diula” (”hvars slägtnamn af somliga uppgifves varit Björn, af andra Pinaur” enl. Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, del 2. C-F, sid. 113).
Morfars morfars mor ”F. Sigre M[a]g[nusdotter]”.
Morfars mormors far ”Jönß Geet till [oläsligt]”.
Morfars mormors mor [oläsligt].
Mormors farfars far ”Staffan Ste… Ramel”.
Mormors farfars mor ”F. Signe Wij”.
Mormors farmors far ”Biörn Krumme till Wij”.
Mormors farmors mor ”F. Inger Ramells dotter”.
Mormors morfars far ”Bengt Ryning”.
Mormors morfars mor ”F. Philippa Markwards dotter”.
Mormors mormors far ”Bengt Gregerßon på Tireßöö”.
Mormors mormors mor ”F. Merta på Tireßöö”.
 
Och med lite möda kunde jag till slut identifiera och koppla följande adels- och frälseätter till de trettiotvå vapensköldarna i femte generationen:
 
1. Gyllenhorn (nr. 116)
2. …
3. [Två hjorthorn]
4. Skare?
5. Bese (den yngre ätten som i vapnet förde tre blå rutor)
6. Bese (den äldre ätten)
7. [Tillbakaseende ulv]
8. Sparre av Hjulsta och Ängsö
9. Bååt (nr. 3)
10. …
11. [Pukehorn]
12. [Tre rosor]
13. Grip av Vinäs
14. Vasa (kungliga ätten)
15. Trolle (nr. 360)
16. Tott
17. Laxman
18. …
19. …
20. Giedda
21. Pinaur / Björn (gammal frälse)
22. [Två vingar]
23. Geet
24. …
25. Rommel (gammal frälse med oxhuvud eller snarare tjurhuvud i vapnet).
26. …
27. Krumme
28. Rommel?
29. Ryning (nr. 15).
30. Gren (gammal frälse, spets från sidan)
31. Lillie af Greger Mattssons ätt (nr. 6)
32. [Tillbakaseende ulv]
 
Förhoppningsvis kan någon bekräfta eller avfärda min identifiering samt fylla i de sex saknade ätterna.


175
Hej Signe!
 
Vilket vackert fotografi på Anna Lybecker! Tyvärr ser det mörkt ut när det gäller idag levande släktingar. Annas bröder Otto Lybecker (1844–1883) och Axel Lybecker (1850–1929) var båda gifta men barnlösa, medan systern Märta Lybecker (1857–1940) visserligen gifte sig Lagerstråle och fick en son, men han dog ogift och barnlös 1915. Annas syster Agnes Lybecker (1847–1937) gift sig Liljenstolpe och fick tre döttrar som nådde vuxen ålder, varav Anna Liljenstolpe (1876–1968) och Eva Liljenstolpe (1879–1955) var ogifta, medan Olga Liljenstolpe (1887–1979) gifte sig med trafikdirektören Welin – Olga tycks dock inte ha fått några barn, för hennes dödsannons i Svenska Dagbladet 1979 18/5 säger endast att hon var ”Djupt sörjd och saknad av släktingar och vänner”.
 
De närmaste levande släktingarna till Anna Lybecker skulle idag alltså endast kunna vara ättlingar till hennes eventuella kusiner från släkterna Lybecker och Cederström, så det blir ganka avlägset (ätten Lybecker dog förresten ut 1940 med Annas yngsta syster Märta).


176
Hej Lars-Eric!
 
Jag tyder anteckningarna såhär:
 
från fångvårdsstyrelsen afd[elning]. för straffregistret skrifvelse om M. R. Lundberg
d. 2/11 1916, enligt skrifvelsen ha han uppgifvit, att fadren är hem-
mansägare.
Älvsby Norrbotten. Kontorsassistent.
 
Det verkar alltså som att Martin Ragnar Lundberg haft kontakt med fångvårdsstyrelsen 1916, efter att han lämnade Önnestad, och att han då (i samband med något förhör?) har uppgett att hans far var hemmansägare (när han i själva verket var baptistpredikant / söndagsskolemissionär, som det står i den aktuella församlingsboken?).
 
Den nedersta anteckningen i blyerts tycks bara vara ett förtydligande av utflyttningsorten och Martin Ragnars yrke i den nya hemorten (som väl antagligen gjordes sedan man mottagit skrivelsen från Fångvårdsstyrelsen 1916), ett otydligt skrivet ”Elfsby” som alltså ska vara Älvsby i Norrbottens län och kontorsassistent.


177
Vad roligt att du lyfter fram detta fall igen, Ann-Mari!  :D  Det lät så spännande när fotografierna med dess fantasieggande anteckningar var på tapeten i somras, men tyvärr hittade jag ingenting den gången. Nu gjorde jag dock ett nytt försök, och jag kom i varje fall ett steg längre, men den där Carl August Lindqvist är verkligen en svårfångad filur.

 
Som du själv funnit så bodde han ju på sidan 186 i Jakob och Johannes husförhörslängd AIa:86 (inte 8b), där kvarteren tydligen tillhörde Jakobs rote. Jag hittade honom därför bland 1867 års inflyttade till Jakobs församling, ynglingen Carl August Lindqvist född 1849 3/8 i Lästringe, med anmärkningen att hans senaste utskrivningsort och -tid var 1868 12/11 till ”Maria”. Detta bör ju innebära att han utskrevs detta datum från Jakobs församling till Maria (Maria Magdalena), och flyttade dit, men där hittar jag honom inte. Jag hittar honom inte alls som utflyttad från Jakobs församling åren 1868–1874, ej heller i Stockholms stadsarkivs register över avlidna i Jakobs församling åren 1736–1880.
 
Jag gjorde dock ett fynd i Stockholms stads mantalslängd 1870, där man under mantalsskrivningsnummer 3225 finner en ”Bageriarbetare C A Lindqvist” i Jakobs distrikt. Detta visar sig vara rätt person, arbetaren Carl August Lindqvist, född 1849 3/8 och kyrkskriven i S:t Jakob samt boende i kvarteret Jerico nr. 19, adress nr. 21 vid Lästmakaregatan, som undertecknar med sin tjusiga namnteckning ”Carl August Lindqvist” i Stockholm den 1 december 1869. Mantalssedeln säger dock ingenting om att han var bageriarbetare (som det står i Stockholms stadsarkivs inmatade uppgifter för posten), men eftersom han både då och i 1868 års husförhörslängd bodde tillsammans med en massa andra ”arbetare” hos en bagare så arbetade han väl med största sannolikhet i dennes bageri.
 
Jag hittar alltså inga fler spår av Carl August Lindqvist efter den 1 december 1869, och sökningar på alla tänkbara stavningsvarianter och sökord i de digitaliserade dagstidningarna hos https://tidningar.kb.se kammade tyvärr noll. Jag har dock också reagerat på kronologin, för som du säger byggdes Saltsjökvarn ganska sent (tydligen 1888), även om företaget som grundade kvarnen visserligen startade redan 1861. Nu tycks ju Carl August ha varit avliden före 1879, så frågan är om det är rätt person? Eller har brorsbarnet kommit ihåg att farbrodern arbetade hos företaget som sedermera grundade Saltsjökvarn, och så har minnet förvanskats till att även farbrodern arbetade på Saltsjökvarn?


178


Notisen omnämner ju som synes inget dödsfall, men den övre anteckningen (från 1 oktober) säger att skrivaren ”for om bord till Hr. Scoutbinackten, emedlertijd afled genom döden Båtzman Pär Ögess: Råbåck af 1:a compag:t i Söremöre”. Är detta måhända din ff ff ff f som i en annan källa kanske råkat antecknas som avliden dagen efter?


179
Hej!
 
Med utgångspunkt i Stefans fina tydningsförsök lyckades jag till slut tyda notisen såhär. Det återkommande ordet är Scoutbinackt, alltså schoutbynacht, den sjöofficer som låg närmast efter viceamiralen i rang och ansvarade för flottans ledning och bevakning under nattlig förflyttning (SAOB):
 
”Fm. kl. 3. sate förmärsseglet till kl. 11 klar-
nade up något litet, fick då sickte af
Scoutbinackt skiepet, tillijka med de andre
skieppen då iag war till lofwart om dem
hölt då af till at koma dem något när-
mare, Eftermidag: kl ½ 3 jordes syn med
3ne skått at förändra courss[en]: derpå det
tiocknade till at de kom[m]o af sickt sate
då coursen N.O. t. N. för at pass[era]. Gåttske
Sandö om de nord, kl. 4. hörde ett skåt till
lofwart. Då iag förmärckte det war Hr.
Scoutbinackten swarade med Ett mus
skiötte skåt ok hölt något mer Ost. att
kom[m]a med dem i följe. Kl. 5. klarnade något
litet up ok fick förbem:te skiep i sickt.
Kl. 6 ändrade courssen till Ost. & O.  t. N. Kl. 11.
sat storseglet till, kl. 12 började förmör[kna]t &
tog segel då Hr. Scoutbinackten jemte de andre
kom ur sickt af mistens förordsakande, hölt då strax
bide wind Syd Ostwart öf[we]r.”


180
Hej!
 
I Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla finns det en relativt bra närbild på Karin Gyllenhorns anträd, där både namn och vapensköldar är någorlunda urskiljbara när man förstorar bilden till max:
 
https://www.kringla.nu/kringla/objekt?text=stora+malms+kyrka&filter=thumbnailExists%3Dj&antal=96&referens=raa/dokumentation/a3501e44-4943-4532-a0c1-3b662b27f93f


181
Uppåkra / SV: Tacksam läshjälp födelsebok 1754
« skrivet: 2021-11-04, 13:24 »
Hej Marianne!
 
Tyvärr omnämns inte modern, men barnet som föds heter mycket riktigt Pål Jönsson. Jag tyder notisen såhär:
 
”Febr. d 2 Föddes Jöns Anders Son i Trägårds-
huset, blef wid dopet kallat Pål, Jöns Nils
hustru i Werpinge bar honom till doppet, fadd:
Abraham Johanson, Nels Åkason, Qwinfolket
Elna och Pigan Kerstena Persdotter.”


182
Höja / SV: Höja (L) EI:2 1861-1894 bild 47.
« skrivet: 2021-11-04, 12:27 »
Hej Alan!
 
Jag tyder anteckningarna på följande vis:
 
”Fästehjonen uttogo sjelfve lysning.
Ingen slägtskap.
Janne Johanssons hinderslöshet styrktes
genom betyg fr. Pastor Emb. i Rebbelberga.”


183
Hej Bertil!
 
I notisen stavas moderns efternamn Öelreich, men det korrekta ska vara Oelreich (hon var dotter till kyrkoherden i Norra Åsum, sedermera prokanslern vid Lunds universitet, Bernhard Oelreich; se Lunds stifts herdaminne, band 8, 1961. sid. 261). Jag tyder notisen såhär:
 
”Hr: Probstens Mag[ist]ri Johannis Sundij sohn,
Johannes Nicolaus, är född d: 3 Martij om mor-
gonen Kl: 4, och döpt d: 5 ejusdem af Com-
ministro Hr: Hans Jacobsson. Modren: Catha-
rina Öelreich. Sahl: BorgeMäster Bengt
Langhs Fru, Wällbårna Catharina Sillneker
bar honom, Och BorgeMäster Anthon Permentz
hustru gick hoos. Faddrar: Hr: Häradzhöfdin-
gens Magni Paulins doter; Vice Commendan-
ten Capitain de Vite, Rådman Fridrich Hansson
Tullnären Bijrger Frank, och Hans Lorich.”


184
Skara / Borgmästarens hustru i Skara 1689
« skrivet: 2021-10-31, 17:56 »
Hej!
 
En av mina anmödrar, trädgårdsmästaren Torbjörn Ambjörnssons hustru Margareta Andersdotter på Höjentorps kungsgård i Västergötland, instämdes 1689 30/10 vid Valle häradsrätt angående en stulen påse humle. För att bevisa att hon inte stulit påsen och använt det vid olovlig ölförsäljning ombads hon redogöra varifrån hon och maken fått sina senaste inkomster, och då berättar Margareta Andersdotter bland annat att hon fått 4 mark ”uthaf sin slächt Borgemestarehust: i Scara”.
 
Eftersom jag inte lyckas utröna Margareta Andersdotters ursprung är det ju en högst intressant uppgift att hon ska ha varit släkt med borgmästarens hustru i Skara 1689. Kan denna vara identisk med borgmästaren Lars Anderssons änka Elisabeth (död av ålder 1696 12/2 i Skara) som omnämndes här https://forum.rotter.se/index.php?topic=171017.0 på Anbytarforum för ett år sedan?
 
Skara tycks dock ha haft två borgmästare vid denna tid, så kanske hade staden precis som Malmö en justitie- och en politieborgmästare. I Skara kyrkoarkiv, vol. C:1 (1692–1719), sid. 154 finner man i varje fall en bänklängd från 1685, som anger att bänk nr. 10 var ”Borgmestar Lars Anderssons” medan bänk nr. 11 tillhörde ”Borgmest: Bryngel Pehrss:”, och på sid. 178 i samma volym finns en förteckning över gravplatser och likstenar i Skara domkyrka anno 1691, där man som ägare till gravplats nr. 1 hittar ”Borgmestar Bryngel Pehrssons” och gravplats nr. 7 ”Borgmest: Lars Anders”.
 
Har någon släktforskare koll på borgmästarna i Skara runt 1689, och känner till hur någon av deras hustrur kan tänkas vara släkt med trädgårdsmästaren Torbjörn Ambjörnssons hustru Margareta Andersdotter på Höjentorp?



185
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-10-27, 16:04 »
Snyggt jobbat, Emily!  :D  De två små papperslapparna i brevet handlar tydligen om en Olavus Hansson, som biskopen tycks ha sänt till församlingarna för att bli ordinarie klockare, men det längre brevet handlar mycket riktigt om Sven Lang och hans änkas arbete med att upprätthålla klockartjänsten efter makens Svens död – så intressant! Jag tyder brevet såhär:

 
”Högwyrdige Hr Biskop, Doctor och Procancellarius;
så och,
Högwyrdige Herrar Doctores och Professores,
Consistoriales Ecclesiastici;
 
Hwar med Eders Faderlige Högwyrdighet och Max:
Vener: Consistorium här igenom af mig upwaktas, är
detta, at iag hörsamst wed handen gifwer, huru det beha-
gat Herren Gud, från dessa mig anförtrodde Församblin-
gar, hädankalla, deras och min waksamma ock trogne
Klockare, Sven Langh, som skedde sidstl. d. 5 Junij.
Lägenhetens besörjande har änckian emedlertijd bewakat,
med för warande Klockarens biträde från Bara ock Möl-
lebärge församblingar, benämd Oluf Hall; Med hwilkens
upwaktning, icke iag, icke heller Församblingarna, hafft, ell.
synas hafwa något fog til klagomåhl, så länge det må
förunnas änckian at besörija lägenheten.
Här wed äro allenast dessa mina Hörsamste påminnel-
ser, sosom;     Huru länge det må förunnas Änckian
med sina sex små barn at hafwa sitt brödz uppehälle af
denna lilla lägenhet? Äfwen också; At Eders Faderlige
Högwyrdighet, täckes draga försorg om en skickelig ock flitig
Klockare. Hwarhos icke omält lämnas, at til denna
Klockare ell. Substitut lägenhet, finnas hwarken Klockare-
bohl ell. grund, utan endast ett pund helgonskyld af begge
Församblingar, medan Rector Scholæ i Lund upbär de öfriga
3 pund, som gör 4 pund tilsammans.
Eder Faderlige Högwyrdighet och Max: Vener: Consistorium
täckes såledz, mig til effterrättelse, gunstigt lämna, hwad
utslag som sedermera bör wara mig til effterrättelse.
Framhärdandes i öfrigt med all wördnad
 
Högwyrdige Hr Biskoppens Doctorens och Procancellariens,
Så och
Högwyrdige Consistorij Ecclesiastici
 
Ödmiuk-Hörsamste
Tiänare,
N. P. Krutmejer
 
Görslöf Kyrckeby
d. 17 Julij 1742.”
 
När det gäller Sven Langs ed 1720 så kanske Jan Olsson har en kopia av den? Fast å andra sidan har han inte varit inloggad sedan december 2020, och är kanske inte aktiv på Anbytarforum längre. Annars funderar jag på att svänga inom Arkivcentrum Syd nästa vecka för diverse forskning, och skulle ju då kunna fotografera eden med Sven Langs namnskrift när jag ändå är igång?


186
Klockare / SV: Klockare
« skrivet: 2021-10-26, 13:39 »
Hej Emily!
 
De så kallade klockaremålen (serie FIIe) i Lunds domkapitels arkiv finns tillgängliga online 1680–1769 via Riksarkivet / Digitala forskarsalen, men av någon anledning har man ännu inte lagt upp volymerna 13 (1714–1716), 14 (1717–1720) och 15 (eder 1720). Tyvärr är Sven Langs akt nummer 13 i den ännu inte filmade volym 15, men eftersom denna endast innehåller de standardiserade eder med trohetsförsäkringar till kung Fredrik I som klockarna sände in till biskopen så innehåller akten antagligen inget mer än Sven Langs namnteckning och ett datum.
 
Sven Lang omnämns även i akt nummer 39 i volym 18 (1742), en volym som finns tillgänglig via Digitala Forskarsalen. Jag har ännu inte kikat i denna akt, men eftersom 1742 ju är Sven Langs dödsår så misstänker jag att det bara kortfattat sägs att han avlidit och att man nu söker hans efterträdare.
 
Sven Lang omnämns inte alls i Lunds domkapitels protokoll, vilket väl förklaras av att han ju blev klockare 1720 och dog 1742; nästan halva hans ämbetstid ingår därför i den stora luckan 1720-1729 då alla domkapitlets protokoll har gått förlorade. Under dessa år har dock märkligt nog de utgående koncepten bevarats, alltså sammanfattningarna av Lunds domkapitels ärenden som renskrevs och sändes med brev till de inblandade parterna, och bland dessa koncept 1720 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:30, som ännu bara finns tillgänglig på Landsarkivet i Lund) hittade jag i varje fall konceptet till biskop Jonas Linnerius’ tillstånd för Sven Lang att på prov förestå klockartjänsten i Görslöv och Särslöv, som jag skrivit av:


”Til Kyrkioherden i Giörslöf Hr Oluf Hinström, för scholediscipelen Sweno Benedicti Lang.
 
Såsom Eders Ehrwyrdighetz recommenderade, Scholæ discipelen ifrå Malmœ, Swen Bengtßon Lang, at blifwa förordnad til Klåckare uti des anförtrodde församlingar Giörslöf och Särslöf, emedan Klåckare stohlen der vacant, befinnes uti sången eij så öfwad som wederbör, och behöfwes at han sig wijd dhe brukeligaste Psalmernes siungande sig mera giör fulkomlig, och kunnig; eliest och uti des Christendoms kundskap mera desideras, än at enfaldigt och allena läsa utan, orden som dhe uti Catechismo utan wijdare faststånda och så wijda han Ungdomen derutinnan bör informera och lära; Altså ehuruwähl man icke will twifla om des flijt och förbättring, lijkwähl i medler tijdh at han sig wijdare öfwar, och mera skickelig til Klåckare Embetet giör, hafwer man welat lämna honom tijdh til nästkommande Pingest, kunnandes desförinnan såsom til ett prof, Klåckare stohlen wijd Giörslöf och Särslöf förestå, at sedan hwar han skulle finnas, sig uti sången i synnerhet eij förmerat, man då förorsakas een annan tiänligare til samma Klåckare lägenhet förordna, hwar om och Eders Ehwyrdighetz communication framdeles förwänttas; och förblif:r
 
Eders Ehrwyrdighetz
Tienstberedwill. W.
 
Jonas Linnerius.
Lund d: 6. Maii
A:o 1720.”
 
Där framgår det alltså att Svens patronymikon var Bengtsson, att han 1720 var elev vid Malmö skola, att han rekommenderades till klockare av kyrkoherden Olof Hinström i Görslöv, samt att han fick biskopen Jonas Linnerus’ tillstånd med villkor att han fortsatte öva sig i sången, psalmerna och sin kristendomskunskap.


187
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-23, 15:13 »
Hej Hans!
 
Den versen var också talande, och har tydligen samma tema som Psalm 477 vers 7 (ur Den svenska psalmboken, Herzog-Melins upplaga 1932, sid. 169):
 
Psalm 231 vers 2
”Ty ej nånsin såg jag den
Utav Gud förgätas än,
Som till honom haver satt
Sin förtröstan dag och natt.”


188
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-23, 13:33 »
Hej Hans!
 
Ja, jag vill minnas att jag själv sett ett antal gamla gravstenar som åtminstone hänvisar till just vers 7 i Psalm 477, och som du säger berättar ju både denna och vers 2 i Psalm 213 något om deras liv och tro på livet efter detta. Vad roligt att du fick uppleva släktens historia på plats i Mecklenburg-Schwerin, och en sån vacker gravsten!  :)


189
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-10-23, 13:32 »
Magnus; jag har själv funderat över hur uppgifterna ska tolkas, för som du säger låter det ju nästan som att Agnes och Johan kände varandra sedan innan, och att han tidigare spelat violin medan hon dansade för henne? Hennes aggressiva reaktion är verkligen oförklarlig, och jag tycker att häradsrätten lägger väldigt lite fokus på detta under rättegången – men som du säger kan ju makens hårda behandling i kombination med en oönskad repris av dansen ha triggat något slags psykologisk reaktion hos Agnes?
 
Maria; din förklaring låter mycket rimligare än att gossen skulle ha varit överviktig!  ;D  Och det passar även bättre med musicerandet, för jag har uppfattat det som att personer som var otjänliga till hårdare kroppsarbete p.g.a. fysiska defekter ofta ägnade sig åt mindre krävande sysslor såsom småhantverk, barnaundervisning eller musicerande, och jag antar att en sned eller pucklig rygg nog kunde vara ett hinder för hårdare kroppsarbete?


190
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-10-23, 13:31 »
Hej Eva-Lotte!
 
Ett sånt intressant fynd! Som du säger försvårar det ju lite att dödsåldern är så pass mycket fel, särskilt med tanke på att hennes exakta födelsedatum ju var känt. Å andra sidan tycks hon inte ha förts in i husförhörslängden i Löddeköpinge, så prästen hade kanske inte tillgång till det exakta födelsedatumet utan fick gå efter släktingarnas åldersangivelse – och som du säger är ju dessutom Gertrud Christensdotter inte heller det vanligaste namnet, så det bör rimligtvis vara hon.
 
Jag ser att hon ju anges vara död i Vikhög, så jag dubbelkollade detta lilla fiskeläge i Löddeköpinges husförhörslängd, men där fanns hon mycket riktigt inte antecknad. Kanske hon bodde hos något av sina barn, om nu någon av dem bodde i Vikhög?


191
Hej Kristoffer!
 
Nej, arkiven tycks vara överhopade just nu – själv fick jag vänta i över en månad på min senaste beställning hos landsarkivet i Lund, och min förfrågning hos Stockholms stadsarkiv har ännu inte besvarats efter tre månader... Jag håller dock tummarna för att du fått svar från Riksarkivet nu, och att du får möjlighet att undersöka bouppteckningarna i Rönneholms godsarkiv!  :D


192
Borlunda / SV: Borlunda (M) FI:2 (1895-1937) Bild: 37 Sida: 33
« skrivet: 2021-10-23, 13:25 »
Hej Christina!
 
I skrivande stund har jag tyvärr inte tillgång till ArkivDigital, men jag letade fram SCB-utdraget där dödsorsaken anges vara ”Insania (Vulnus Sclopetae)” (det korrekta ordet ska nog vara sclopetarium). Detta går att översätta ungefär till ”vansinne (sår från skjutvapen)”, så även om det inte sägs rakt ut att mannen begick självmord så har han åtminstone tillfogat sig själv en skottskada under någon form av sinnessjukdom, vilket orsakade hans död.




193
Rya / SV: Anders Söderberg
« skrivet: 2021-10-07, 20:05 »
Hej Birgitta!
 
Vice korpralen Anders Söderberg dör tydligen före den första husförhörslängden 1797, och inte heller hans och hans första hustruns bouppteckningar gav några tydliga besked. Detta är vad jag fick fram:
 
Anders Söderberg, född omkr. 1730, kallas korpral 1784, kallas vice korpral 1793, död av lungsjuka 1793 4/9 i Rya, bouppteckning 1793 9/9 (Norra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIa:9, 1792–1793, sid. 793).
 
Gift första gången med Anna Olsdotter, född omkr. 1726, död av bröstsjuka 1784 3/7 i Troedstorp, Rya, bouppteckning 1784 18/10 (Norra Åsbo häradsrätts arkiv, vol. FIIb:13, 1784–1785, sid. 227).
Barn:
1. Troen Andersdotter, var 1784 och 1793 gift med rusthållaren Erik Gunnarsson i Åkarp.
 
Gift andra gången 1785 9/3 i Rya med Sissa Torstensdotter (omgift 1794 7/11 i Rya med Bengt Heljesson från Kvidinge).
Barn:
1. Anna, född omkr. 1785, levde 1793.
2. Sissela, född omkr. 1788, levde 1793.
3. Bengta, född omkr. 1793.
 
I Anna Olsdotters bouppteckning 1784 omnämns inga släktingar eftersom den enda arvingen ju var myndig, och i Anders Söderbergs egen bouppteckning 1793 sägs det endast att äldsta dottern Troens make Erik Gunnarsson närvarade å de omyndiga barnens vägnar tillsammans med rusthållaren Anders Pålsson i Kollarehuset (var han kanske en släkting? Det framgår inte) samt änkans gode man, morbrodern Nils Pålsson. I övrigt sägs det att man 1784 och 1793 ägde kronoskatterusthållshemmanet Troedstorp Nr. 1 och 2 (i Rya socken), och denna fastighet kan vara intressant i sammanhanget.
 
Jag testade att lokalisera Anders Söderberg i de militära rullorna, och hittade en Anders Söderberg med rätt ålder (24 år gammal och skåning, enligt generalmönsterrullan 1754) som antogs 1747 23/10 som ryttare nr. 32 för Forsby rote (i Västra Sönnarslövs socken) under Överstelöjtnantens kompani och Norra skånska kavalleriregementet, enligt anteckning i detta regementes generalmönsterrulla 1754. Jag hittar honom dock inte på detta nummer i efterföljande generalmönsterrullor, men det är ingen tvekan om att det är rätt person, för i Västra Sönnarslövs socken föds 1753 12/11 ”Rytt: Anders Söderbergz dotter i Bonnarp […] Troen […]. Mod: Anna Olsdotter”.


194
Övriga ämnen / SV: Psalm 477
« skrivet: 2021-10-02, 13:03 »
Hej Hans!
 
Jag gissar att det rör sig om dessa psalmer, hämtade ur Den svenska psalmboken (Herzog-Melins upplaga 1932), sidorna 324-325 och 155-156:
 
477.
”Jag längtar av allt hjärta
Att saligt skiljas hän
Från all min nöd och smärta
Och bli hos Gud, min vän;
Jag önskar hädanfara
Från sorger, flärd och brist
Och evigt, evigt vara
Hos dig, o Jesu Krist.
 
2.
Du som dig velat giva
I döden ut för mig,
Att livet skulle bliva
Min arvedel hos dig,
För dig jag lägger neder
Min börda och min stav
Och sista bönen beder,
Förrän jag somnar av.
 
3.
Förlåt vad jag har brutit,
O Jesu, var mig huld
Och med det blod, du gjutit,
Utplåna syndens skuld.
Styrk, Herre, själv den svaga,
Gör striden lätt och kort
Och trösta dem som klaga,
Då jag från dem går bort.
 
4.
Fort eller sent från världen
Vi vandra en och var:
Säll den som sista färden
Med tro och kärlek far!
Säll den som hoppet äger
I undergivet bröst
Och vänner kring sitt läger,
Som tala frid och tröst! 
5.
Gud signe eder alla,
Som här i tårar stån!
I sen, att Gud vill kalla
Min ande härifrån;
Men till ert hjärta tränge
Hugsvalelsen så mild:
Ej fjärran eller länge
Jag är från eder skild.
 
6.
Till himlen för Guds vänner
Är vägen gen och kort.
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid;
Han dem förenar åter
Uti en evig frid.
 
7.
Ty tvivlen ingalunda
Uppå Guds milda råd!
Er tro I skolen grunda
På Herrens makt och nåd.
Gott samvete behållen
Och obesmittad själ,
Och vid Guds ord er hållen,
Så slutas allting väl.
 
8.
Farväl, nu vill jag somna
Och fridens hem bebo.
O, våren snart välkomna
Till samma goda ro!
Ack, ljuvt är vilans läger
Och natten fort förbi;
Farväl — mitt hjärta säger:
I himlen råkas vi.
 
9.
Nu all min håg jag vänder,
O Jesu Krist, till dig:
I dina milda händer
Jag anbefaller mig.
Nu får jag hädanfara
Från sorger, flärd och brist
Och evigt, evigt vara
Hos dig, o Jesu Krist!”
 
 
213.
”Jesus är min vän den bäste,
Vilkens like aldrig är;
Skall då jag så med de fleste
Övergiva honom här?
Ingen skall mig kunna skilja
Ifrån den mig har så kär;
En skall vara bägges vilja
Alltid här och evigt där.
 
2.
Han har döden för mig lidit,
Ingen skall fördöma mig;
Hos sin Fader för mig bedit,
Det mig gagnar eviglig.
Ho är då, som vill förklaga
Den han själv utkorat har?
Ho vill ifrån honom draga
Den han har i sitt försvar?
 
3.
Jag är viss och därpå liter,
Varken liv ej heller död
Mig ifrån min Jesus sliter:
Änglar, höghet eller nöd,
Djuphet eller annat mera,
Vare kommand’ eller när,
Skall mig från Guds kärlek föra,
Som i Jesus Kristus är.”


195
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-26, 20:34 »
Nu har jag undersökt familjen närmare, och när Hans Jöranssons och Gertrud Christensdotters barn döps i Lomma 1768 närvarar Hans Adamsson från Nyborgshuset och de bägge pigorna Kjerstina Jöransdotter och Elna Jöransdotter, som alltså är farbror respektive systrar till den Hans Jöransson som döps 1740 i Lomma – så det är nog ingen tvekan om att det är rätt person.  :D
 
När det gäller Gertrud Christensdotter så flyttar hon tydligen från Fiskarehuset i Lomma till Löddeköpinge 1815 (Lomma AI:2, 1813–1817, sid. 98). Man hittar henne som inflyttad till Löddeköpinge 1815 med en sedel daterad 16/7 samma år (Löddeköpinge B:1, 1815–1856, sid. 68), men platsen för hennes inflyttning anges ej och jag lyckas inte hitta henne i Löddeköpinges husförhörslängd 1815–1823 (AI:1), trots två genomgångar. Jag hittar henne inte heller i utflyttningslängden eller i död- och begravningsboken, så frågan är var hon tar vägen? Flyttar hon möjligtvis till Löddeköpinges moderförsamling Borgeby, som ju även var hennes födelseort?


196
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-26, 17:41 »
Hej igen Eva-Lotte!
 
Då förstår jag hur det hänger ihop, och varför du nöjer dig med namn och levnadsdata i Hans Jöranssons fall!  ;D  Det låter ju som att det bör röra sig om samma person, så jag tackar så hjärtligt för hans vigsel- och dödsdatum och ska försöka forska vidare på honom (kanske är det därigenom möjligt att även spåra resten av hans syskon).


197
Hej Anders!
 
Jag får det till att Pär var ”drunknad wed uti en dyngepuss wed gården.”, alltså i en ”pöl med gödselvatten och orenlighet” för att citera Svenska Akademiens Ordbok vid uppslagsordet dyngpuss.
 
På sista raden får jag det till att hon föddes i Viby 1695, alltså ”änkan hust: Ingeborg Jönsd:r från Solberga ägor hitf[lyttad]: 1761. Swärmoder til of[wa]nstående Pär Nilsson”.




198
Lomma / SV: Läshjälp födelse, tack
« skrivet: 2021-09-22, 13:01 »
Hej Eva-Lotte!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”Dom[inica] 20 post Trinit[atis] d: 19 Oct:
döptes Jöran Adams[sons] lilla
son af Fijskarehuset
wijd Nampn Hans. Jöns
Pers hustru af Wijnstorp
hölt honom öf[we]r dopet,
Testes Pehr Larsson, Anders
Trölsson, Hans Adamss:
Michell Herrmans hustru
pijgan Karna Larsdotter.”
 
…och nu blir jag ju genast nyfiken på hur du är släkt med denne Hans Jöransson? Hans far Jöran Adamsson (född 1706 i Lomma) var nämligen kusin till min anfader Mickel Hermansson (1694–1748) i Lomma, vars hustru var fadder vid Hans Jöranssons dop 1740, och de enda spåren jag har framåt i tiden efter Hans Jöransson är att han ännu 1766 bor hemma hos sina föräldrar i Fiskarehuset i Lomma, men därefter lyckas jag inte klura ut var han tar vägen.


199
Hova / SV: Dräng som döms till straffarbete?
« skrivet: 2021-09-21, 16:32 »
Hej Michael!
 
Jag tyder texten såhär:
 
”Dömd att för 1 resan inbrottsstöld vid olika
tider hållas i straffarbete ett år samt att
i 5 år derefter vara förlustig medborgerligt
förtroende. Absolv[erad 18]81 ¾. adm[itterad].”


200
Hej igen Kristoffer!
 
Jag har nu undersökt saken vidare, och ifall protokollen har förkommit eller om rättegången mot förmodan hölls vid en annan häradsrätt än Onsjö så finns det ytterligare en väg att gå.
 
Efter att häradsrätten fällde sin dom skickades den ju som synes till Göta hovrätt, men när hovrätten sedan fastställde domen så återsändes den inte till häradsrätten utan till landshövdingen i Malmöhus län. I min egen forskning har jag sett att hovrätternas brev brukar innehålla sammanställningar av domen, där man kan läsa hur hovrätten har resonerat utifrån vittnesmål o.s.v., och eftersom det ju framgår i fånglistorna att Kierstina dömdes av Göta hovrätt den 1 november 1802 så bör alltså hovrättens skrivelse till landshövdingen i Malmöhus län återfinnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:86 (bland skrivelserna nr. 49–166). Det finns även en anteckning i NAD om att hovrätternas brev från detta år även kan ha hamnat i den fuktskadade volymen Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIIa:191 (innehållande 1802 års ”Brefvar som funnits oregistrerade och oinbundne för År 1802”). Tyvärr har dessa volymer ännu inte digitaliserats, utan går endast att beställa fram på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Nu sände ju Kierstina dessutom en böneskrift till kungen, och eftersom även svaret på denna sändes till landshövdingen så bör den finnas i Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIa:87 (”1803 Års Kongl. Maijts och Collegiernes Bref”), som tyvärr inte heller har digitaliserats och därför bara går att beställa fram på Arkivcentrum Syd.
 
När man via dessa (mest sannolikt Göta hovrätts brev) har fått fram det exakta datumet och häradsrätten för rättegången så bör man kunna hitta en ordagrann avskrift av häradsrättens rättegångsprotokoll i Göta hovrätts arkiv (Göta Hovrätt. Huvudarkivet -1948) som förvaras på Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr blir jag inte klok på vilken serie och volym man ska kika i, men jag gissar att det är volym BVa:112 som innehåller domar 1802. Det finns även en serie EVbb (”Handlingar till vademål, fr o m 1920 kallad handlingar till domar”), men eftersom denna börjar först 1803 så misstänker jag att handlingarna till hovrättens domar före 1803 har bundits in i volymerna tillsammans med själva utslagen.
 
När det gäller bouppteckningarna så instämmer jag i att det är låter märkligt att det saknas bouppteckningar efter bägge föräldrarna, särskilt med tanke på det omyndiga barnet – men då slog det mig att Jöns Gram kanske var anställd som smed under Rönneholm, och att hans och hustruns bouppteckningar därför istället kan ha hamnat i Rönneholms godsarkiv. Jag kikade därför i arkivförteckningen över Rönneholms godsarkiv, och mycket riktigt innehåller serien A2B fem volymer som ”omfattar bouppteckningar efter anställda under Rönneholm” åren 1714–1835. Det är alltså inte helt osannolikt att Jöns Grams och / eller hustruns bouppteckningar finns i någon av volymerna Rönneholms godsarkiv, volym A2B:3 (1790–1799) eller A2B:4 (1800-1811), som också förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund.
 
Angående släktnamnet Gram så har jag också märkt att de flesta som bar detta namn befann sig lite högre upp i samhället, men i trakten kring Lund finns det faktiskt några andra Gram som nog är lämpligare kandidater (och som jag för övrigt är ganska säker på att jag är släkt med). Det är kronolänsmannen Dominicus Gram som får ett par barn i Görslövs socken 1711–1715, och som jag misstänker även är far till borgaren i Lund, sedermera ryttaren Christian Gram (ca 1713–1766) som slutar sina dagar i Södra Åkarps socken. Han fick i varje fall sönerna Göran Gram (född 1738 i Lund), Peter Gram (född 1743 i Stora Råby), Dominicus Gram (född 1746 i Stora Råby, som väl bör vara identisk med den smedgesäll med samma namn som gifter sig i Trelleborg 1768) och Hans Gram (född 1750 i Stora Råby).
 
Lite senare fanns det även en annan herre i Lund, en bryggare vid namn Lars Persson som var gift med Ingeborg Sassarsdotter. Jag har inte fått fram var de kom ifrån, eller var de sedan flyttade, men de fick i varje fall åtta barn i Lund åren 1774–1783 och mot slutet av lundavistelsen började Lars Persson kalla sig Gram i efternamn. Inget av deras barn hette dock Jöns, men det kan ju vara så att de hade en son Jöns som var född i någon annan församling före 1774, eller att Jöns Gram var släkt (son eller brorson?) till den ovanstående Dominicus Gram som sägs vara smedgesäll 1768?


201
Brösarp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-09-15, 14:12 »
Hej Bert!
 
Jag tyder de båda notiserna såhär:
 
Ӥ. 12.
Bröserup N:o 11. 1/8 del.
S: d: Upwistes et ordagrant så lydande Sa-
lubref, jemte anhållan om Upbud: Jag Nils
Hansson gjör härigenom witterligt, at jag
i samråd med min kära Hustru och med hennes
samtycke af fri och otwungen wilja försålt
til drengen ärlige och beskjedlige Jöran
Andersson i Bröserup, mitt ägande Kro-
no Skatte Rusthålls hemman N:o 11. 1/8dels man-
tal belägit uti Christianstads Län, Albo härad
Bröserups Sockn och By, under Stammen
N:o 70. wid LifCompagniet och Kongl: Södra
Skånska Cavalleri Regementet, för en öf-
werens kommen Summa stor Ett Tusende
Sex Hundrade Sextio Sex RiksD och 32 ß. Banco
med de förbehåll och wilkor, som särskilte
Contractet af den 6te September förlidit
år utwisar; Och som kjöparen drengen
Jöran Andersson i dag betalt fulla kjöpe-
skillingen 1666: RDr 32 ß Banco, ty afsäger jag
mig min Hustru Barn och arfwingar
all ägande Rätt til hemmanet N:o 11. 1/8dels
mantal Skatte Rusthåll i Bröserup och til-
ägnar det samma drengen Jöran An-
dersson, samt dess blifwande laglige
Arfwingar med alt hwad dertil hörer,
och af fordno hört i hus och Gård, åker och äng
skog och utmark, fiske och fiske wattn, qwarn och
qwarnställe, Torp och Torpställe, intet undanta-
git, mer än det undantag som min Broder
Håkan Hansson härstädes i någon jord och äng
sig förwärfwat och hwilket wid hans död
til Hemmanet återgår utan at Göran An-
dersson eller Hans Rätts innehafware der-
före något betala skall, hwarken til mig
eller andre Håkans arfwingar; dock skall
det Contract om af Albo Härads Lofl: TingsRätt
är stadfäst, tjena til efterrättelse emel-
lan min Broder Håkan Hansson och kjöparen
Gjöran Andersson, hwilket ock i 4:de punkten
af åberopade Contractet anammar. Ägan-
des nu Jöran Andersson, at med detta
kjöp lagfara och jag förbinder mig at det-
samma lagligen hemula. Til desto större
säkerhet hafwa jag och min kära Hustru
detta Salu Bref egenhändigt underskrifwit
uti wederbörlige Kjöpewittnens närwaro
som skjedde i Bröserup den 3. Dagen i Januarii
Månad år 1805. – Nils NHS Hansson Kjer-
Stina KHD Håkan dotter. Säljare. Gjöran An-
dersson Kjöpare. – Uti wår närwaro
hafwa så wäl Säljare som Kjöpare under-
skrifwit detta salubref egenhändigt in-
tyga. Ut supra. N; P; Björkman vice Pastor
Håkan Nilsson Nämndeman. Lars Olsson
Åbo i Bröserup. –
     I anledning hwaraf Krono Skatte Rusthålls
Hemmanet N:o 11 1/8 del mtl: Bröserup, som Nils
Hansson och Kjerstina Håkans dotter, enligt
förestående Salubref til drengen Jöran
Andersson försålt för 1666: RDr 32 ß Banco mynt
och emot öfrige i särskilt kjöpeContract betin-
gade wilkor, blef nu för Kjöparens
Räkning upbudit___________________ 1sta gg:
Hwaröfwer bewis genom utdrag af
Procotollet skulle meddelas.”
 
”den 6te Februarii
§ 34.
Bröserup N:o 11. 1/8del.
S: d: Med anhållan om upbud ingafs et efter
upläsandet ord ifrån ord så lydande Kjöpebref:
Följande Contract är afslutat emellan Nils
Hansson och dess Broder Håkan Hansson som
följer: För den delen som jag Håkan Hansson
har mig tilhandlat utaf wår broder Anders
Hanssons uti Rusthålls Hemmanet N:o 11 1/8del Brös-
arp; och nu afstår jag Håkan Hansson
samma det helt och hållit til min Broder
Nils Hansson emot de wilkor som följer at jag
skall hafwa undantag uti min lifstid i be-
mälte hemman med de förmåner som följer:
uti Södra wången Kornjord Getastens åkren på
den Södra ändan til wägen, Bowete jord på
Bär Lycke til landswägen uti wästra wången
wid weken et stycke äng samt Kornjord på
Hammar åker, och et skjeppeland på samma åker uti Norre wång Kornejord
den nedersta Lyckåkren, uti ängarna
från Rishögen och så långt som Pål Jörans-
sons äng räcker uti Söderskog utan före
Draka Lyckan et skjeppeland Bogh wetejor
uti wästra skog på Rölarna på den öfwer-
sta åkren och Norra ändan för w…
wägen et skjeppeland Bowetejord, på Ro-
gård den wästra wång Hjorta Lyckarna
äfwen för Wärka wången et skjeppeland
Bowetejord på Rogård den Södra Korsåkren samt wid gården
et stycke Kål jord uti den Östra Hagen 6 al: bredt
ifrån det norra järet samt husrum i gården
På norra längan och wästra ändan tre gålfs
rum, och så har jag gifwit min Brorson Jöran
Nilsson en brun andras års fölsing, när jag
utbekommer detta utaf min Broder Nils Jo-
hansson förbinder jag mig at gjöra 3 dags
wärken uti warje weckan På min Broders
Kost tillika upförer mig troget och flitig
uti alt wad mig blifwer anförtrot tilli-
ka fredsamt emot min Broder hans Hustru
och barn skulle annat hända skall jag
warda min huswarelse förlustig och
intet mera bo hos min broder och efter
min död skall mitt undantag tilfalla
bemälte hemman igän och detta således
oss emellan öfwerenskommit uti
wittnes Närwaro som skjedde i
Brösarp d. 4 Februarii 1802 Håkan HH Hans-
son. åfwanstående Contract finner
jag mig til alla delar nögd. Nils NHS Hans-
son. Til wittne underskrifwer at Håkan Hans-
son och Nils Hansson detta afhandlings Con-
trakt egenhänedigt underskrifwit betygas
af Mårten Arfvidsson Pär Jönsson nämde-
män.
I anledning hwaraf den andel
i Skatte Rusthålls Hemmanet
N:o 11 1/8 Bröserup, som Håkan Hansson först
sig til handlat af sin Broder Anders
Hansson och den förra åter genom
berörde afhandling på Brodren
Nils Hansson öfwerlåtit emot of-
annämnde undantag, nu
upböds den sistnämnde tilhanda 1sta ggen
Hwaröfwer bewis genom utdrag
af Protocollet med-
delas skulle.”


202
Nu hittade jag henne i Stehags kyrkobok 1802 (CI:1, sid. 113).
 
”d: 30 Julii födde afledne Smeden Grams effterlämnade Enka Chirstina Jönsdotter, 37 år gl:, et gosse-Barn uti Hultseröds hus och Billinge Sochn, hwilket barn hon strax efter födslen förqwafde och mördade. – Denna rysliga gerning blef dagen derpå uptäckt. Hon gick genast till bekännelse, och blef gripen d: 1 Aug:, samt förd till Åkarp, der hon wid Extra-Ting d: 4 Aug: blef dömd till döden, och sedan till LandsCrona Slott bortförd. Barnet blef d: 5te Augusti begrafwit i Billinge. – Ofwan nämde Enka hörde till denna Församling fast än hon födde barnet i Billinge Sochn. – TingsRättens dom blef både af Håf-Rätten och Konungen stadsfäst. – Hon blef halshuggen och å båle bränd d: 14 April 1803 på Annelöfs Afrättsplats, - Collega Scholæ Mr Pehr Abrah: Asping ifrån LandsCrona predikade, och jag Joh: Magn: Palm höll Skriftermåls Tal och Talade på Afrättsplatsen.”
 
Detta låter väldigt märkligt, för brott brukade avdömas i det härad där gärningen ägde rum – och om hon nu födde barnet i Hultseröd och Billinge socken, och dödade det strax efter födseln, så borde ju rättegången hållits vid Onsjö häradsrätt. Även hennes hemsocken Stehag låg i Onsjö härad, så varför då inte domen återfinns i denna häradsrätts urtima dombok 1802 är mycket konstigt. Jag får känslan av att det är rejäla luckor i domboken runt 1802-1804, medan exempelvis 1805 är välfylld av olika domar. Kan det vara så att de förmodligen lösa blad som innehållit Kierstinas rättegång, och som sedan bands in i domboken, har fallit ut och gått förlorade?
 
Jag letade upp henne i fånglistorna, men där gavs tyvärr inga närmare ledtrådar. I fånglistan för Landskrona häkte i augusti månad 1802 hittar man i varje fall Kierstina Jönsdotter som intogs i häktet 1802 6/8 för barnamord, och som nu inväntade Göta hovrätts dom. Det står även att ”ransak ink d: 16 Aug. 1802 och res. d 30 Do om besigtnings attestens beEdigande samt af sådan grund och intil dess densamma inkommer hwilar oafg.” I fånglistan för Landskrona häkte i november 1802 sägs det att hon blivit ”d. 1te dennas dömd af Kongl. Götha HofRätt at halshuggas och i Båle brännas men ingådt med underdånig Böneskrift att söka Konungens nåd” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:283, 1802).
 
I fånglistan för Landskrona häkte i februari månad 1803 står det att Kierstina Jönsdotter blivit ”dömd af Kongl. Maij:t att lif sitt mista, halshuggas och i Båle brännas, man afbidar Execution”, och i fånglistan för april månad samma år står det att hon blivit ”d 13 afförd till Execution i Annelöf” (Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:294, 1803).


203
Hej Kristoffer!
 
Min erfarenhet är att samtliga häradsrätter i en domsaga hade en gemensam tingsplats; som du säger ligger ju tingsplatsen Åkarp i Onsjö härad, men eftersom denna häradsrätt under åren 1691–1850 var del av Onsjö, Luggude och Rönnebergs domsaga så hölls alltså även tingen vid Luggude och Rönnebergs häradsrätter i Åkarp. Det kan därför hända att Chirstina Jönsdotters dom återfinns i något av dessa häradsrätters urtima domböcker 1802. I vilken socken bodde hon vid sin död?


204
Tryde / SV: Skolgång i Tryde kring år 1800
« skrivet: 2021-09-14, 02:52 »
Hej Carsten!
 
Under mina efterforskningar kring skånska klockare och organister har jag hittat två notiser som kan vara av intresse för din frågeställning. Som Klas säger var Skåne tidigt ute med olika skolinrättningar, och Tryde socken var tydligen inget undantag.
 
Det första är en skrivelse från kyrkoherden Johan Stare till biskopen i Lund, daterad Tryde 1780 20/1, där han berättar att Tryde socken på den tiden inte hade någon gemensam skolinrättning men att varje by hade sin egen skolmästare som undervisade de minsta barnen över vintern. De äldre barnen undervisades däremot av församlingarnas klockare; under vintern skiftesvis i de olika byarna om kvällarna, och under sommaren hölls undervisningen direkt efter predikan i den av församlingens bägge kyrkor där gudstjänsten sist hade hållits (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIja:15).
 
Några år senare, nämligen 1796, fick Tryde-Spjutstorp en fast skolinrättning, och kanske ersatte denna de kringvandrande skolmästarna. I tidningen Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad) kan man i varje fall läsa följande rader den 28 januari 1801:
 
”Under den 2 Jan. 1796 har Fru Doroth. E. Santesson, förut ägare af Kåseholm, skänkt et capital af 333 R:dlr 16 ß. specie til Scholæ inrättning i Tryde och Spjutstorps Församlingar, enligt samma dag utfärdad disposition och har utom de förmåner samma utstakar, Högwälborne Herr Baronen, Landshöfdingen, Öfwer-Commendanten och Riddaren Tage Thott gifwit och inrättat til Scholæ- och Fattig-hus för Tryde By et ganska skönt hus, upbyggdt med gråstens-mur. Där är inrättad så wäl fattig-stufwa, som Scholæ-rum, hwarest underwisning begyntes i sistledne October och Scholæ-Mästaren bor. För at lätta Åboerne därstädes, och göra möjligheten at underhålla på sätt det nu bör ske en Scholæ-mästare, har samma H. Herrskap behagat utfästa och gifwa årligen Twå tunnor spanmål.”


205
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:52 »
Anna Maria Bruse (född 1713) gifte sig tydligen med artillerihantlangaren Olof Rafstedt, med vilken hon fick fem barn i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 251, 256, 268 och 287 samt C:3, sid. 4):

 
Peter, född 1736 22/2
Magnus, född 1738 2/10
Brita Maria, född 1741 13/8
Johannes, född 1745 30/7
Magnus, född 1751 5/4
 
…och dessa barns faddrar ger många intressanta pusselbitar:
 
1738 hustru Elisabeth Bruse, hustru(?) Ingrid Brita Bruse
1741 gesällen Jacob Bruse, hustru Elisabeth Bruse
1745 Gert(?) Borckardt Bruse, korpralen Johan Bruse, hustrun Johanna Olsdotter.

206
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:37 »
Då återstår frågan om hur Jacob Bruse passar in i släktträdet, men det låter ju inte helt osannolikt att artilleriet kan vara en gemensam nämnare. Artillerispåret fick mig nämligen att kika vidare i Malmö garnisonsförsamlings kyrkoböcker, och där fann jag denna intressanta familj:
 
Burchard Bruse, född 1689 i Skåne (enl. GMR), lärokonstapel vid närvarande artilleri (1712), konstapel (1713), underminör vid artilleriet (1720), sannolikt begravd 1755 11/4 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 217, ”Gamla Brusen”, ”82 år gammal”).
Gift 1711 31/3 i Malmö S:t Petri (EI:1, sid. 52) med tullnären Palms piga Elisabeth Hansdotter, begravd 1748 12/6 i Malmö S:t Petri (FI:2, sid. 179, ”Hustru Lisbet Bruse”).
Barn:
1. Petter Bruse, döpt 1712 20/2 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 24).
2. Anna Maria Bruse, döpt 1713 16/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 36).
3. Jacob Bruse, döpt 1720 19/8 i Malmö garnisonsförsamling (C:1, sid. 104).
 
Denne Burchard Bruse hittar man 1713 som lärokonstapel vid Malmö artilleri under Artilleriregementet, där han sägs vara född 1689 och skåning samt ”I Helssingborg slag 1710 och på Flothan Ao 1710” (GMR 1713), och vid Malmö garnison och samma regemente 1717 som konstapel nr. 11, ”Burckardt Bruse, avancerat från Lägre Constapel d 1 Febr: 1713, I Helsingborgz slag 1710 och på Flåttan samma Åhr, Lärdt byxmästerijet, kan läsa och skrifwa”, 27 år gammal och skåning (GMR 1717).


207
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 20:34 »
Hej Johan!
 
Denna vigselnotis hade jag tydligen missat, vad intressant! Jacob sägs vara ”Lådemachare gesällen”, vilket ju är precis vad Jacob i Kristianstad sägs vara vid sin vigsel 1768. Jag testade att leta upp lådmakargesällen i rullorna, och fann honom under Tygkompaniet i generalmönsterrullan för Artilleriregementet 1744 (mönstringen skedde 1744 12/7), ”Lådemakare Gesäll Jacob Bruse [född i] Skåne. 23 ¾ [år gammal] 5/6[dels tjänsteår] Lärt Snickar[hantverket]” (A0029901_00160).
 
Därmed får man ett ungefärligt födelsedatum i november 1720 – och födelseorten Skåne, vilket ju stämmer mycket bättre i sammanhanget – samt att han antogs vid Artilleriregementet runt september 1743 – vilket ju är exakt den månad då skulden omnämns i Lunds kämnärsrätts dombok. Denna skuld blir dock betald till slut, så det var nog inte därför Jacob lämnade snickeriet i Lund, men domboksnotisen avslöjar en annan förklaring till varför han tycks ha skyndat sig till artilleriet. Det sägs nämligen att snickarmästaren Nils Månsson kräver att Lunds kämnärsrätt ska döma Grenander till att betala skulden, inte bara för att Grenander skrivit på ett kontrakt utan dessutom för att Nils Månsson ”fruktar att han sent eller aldrig får sin betalning igen av Jacob Bruse, och han själv är en fattig man, så har han hittills icke fullgjort sitt löfte”. Om nu Jacob var så fattig så att han inte kunde betala skulden till Nils Månsson, så orkade han kanske inte uthärda fler läroår som fattig snickarlärling – och valde istället den omedelbara inkomsten vid Artilleriregementet.
 
Efterföljande generalmönsterrulla för Artilleriregementet upprättas 1754, då man hittar Jacob Bruse under Tygkompaniet i Kristianstads garnison. Han sägs då (1754 3/9) vara lådmakare, 34 år gammal, ha 10 år och 11 månaders tjänstetid, vara född i Skåne samt gift (A0029905_00425). Därefter finner man Jacob under samma kompani och garnison i generalmönsterrullan 1768 (1768 26/7), då han sägs vara lådmakarmästare, 47 år och 10 månader gammal, 25 år och 3 månaders tjänstetid, född i Skåne samt gift (A0029919_00401).
 
Man kan väl därmed avfärda ”Västergötland” (1795) som födelseort, och med ganska stor säkerhet kunna knyta ihop snickarlärlingen i Lund med lådmakargesällen i Malmö och tygsergeanten i Kristianstad – för i Kristianstads stadsförsamlings kyrkobok 1763 finner man nämligen att ”d: 12 Junj begrofs Artillerie Lådemakaren Jacob Bruses hustru Johanna Olufs dotter, som 81 år gammal, d: 8 Junj dödde utaf ålderdoms swaghet” (C0060785_00218), vilket ju stämmer perfekt in på vigselnotisen i Malmö garnisonsförsamling 1743.


208
Lomma / SV: Pehr Persson från Lomma
« skrivet: 2021-09-12, 17:44 »
Hej Annette!


Så roligt att höra att jag är avlägset släkt med din man, då vet jag hur det ligger till!  :D  Och jag märkte nu förresten att det var många år sedan jag utforskade denna familj, så jag upptäckte att även jag har slarvat med anteckningarna – men nu efter ditt inlägg har jag kontrollerat och kompletterat källorna, så att allt är korrekt, och får därför tacka dig så hjärtligt tillbaka!  ;D


209
Hyby / SV: Hollandshus / Englandshus?
« skrivet: 2021-09-12, 17:42 »
Hej Emily!
 
Jag upptäckte nu att Institutet för språk och folkminnen tydligen också har varit inne på att det kan finnas en koppling mellan Englandshus och Hollandshus, för i Skånsk ortnamnsdatabas har man gjort en anteckning under källexemplet Hollandshus 1804 ”Hollandshus (överstruket, står i förteckningen, en husf.l., upptaget efter Englandshus!)”.
 
Det verkar alltså som att en av Hybys husförhörslängder först räknar upp Englandshus och sedan Hollandshus direkt efter. Vad detta innebär kan man ju fråga sig, men Institutet för språk och folkminnen tyckte i varje fall att det var värt att anmärka. Då bör de båda husen åtminstone ha legat i närheten av varandra, för jag vill minnas att gårdarna fördes in i husförhörslängderna allteftersom prästen gick från gård till gård – och i så fall bör han ju alltså ha gått direkt över till Hollandshus efter att ha hållit husförhör i Englandshus? :)


210
Hej Rolf!
 
Jag tyckte att detta lät spännande och har nu vid två tillfällen försökt hitta R. V. Villiam, men en person med detta (eller ett liknande) namn finner jag ingenstans i de källor, register eller sökingångar som finns till buds. Jag får nog därför instämma i att R. V. Villiam antagligen är en pseudonym; kanske var det lite känsligt att någon avslöjade kungafamiljens matvanor?
 
Något jag reagerar på är dock att Villiam så tydligt sägs ha varit köksmästare hos änkedrottningen; jag testade att se vilka herrar som innehaft denna tjänst, men tyvärr är ju Hovförsamlingens husförhörslängd under 1840-talet inte uppställd på hovstater utan på efternamn – och vi har ju redan konstaterat att Villiam måste vara en pseudonym.
 
Om uppgifterna stämmer, även om själva namnet är en pseudonym, så bör alltså personen ifråga ha varit köksmästare hos Desideria, som blev änkedrottning 1844, och avslutat denna tjänst innan boken gavs ut 1853, eftersom han redan i samtida tidningsannonser sägs vara ”f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen”.
 
Jag testade att söka i olika pseudonymlistor, men där fann jag ingenting, så frågan är om köksmästarens identitet någonsin avslöjades? I Hjalmar Linnströms Svenskt boklexikon, band 2 (1884), sid. 813, finner man i varje fall ännu ”Villiam, R. V., (kock hos drottning Desideria). Mästerkocken […] af… , f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen.” På vilket sätt har förresten denne person fångat ditt intresse?


211
Regementen och militärer / Kunglig Majestäts livskvadron
« skrivet: 2021-09-12, 15:59 »
Hej!
 
Jag upptäckte nyligen en anfader, som hösten 1717 var i tjänst i Hällestads prästgård utanför Lund. Där gjorde han prästens piga med barn, och tanken var att det skulle bli äktenskap, men i domböckerna kan man läsa att han i fruktan för att bli tvångsutskriven som soldat istället frivilligt lät sig värvas som ”trossdräng vid sjätte truppen av friryttarna”. Detta ändras sedan till ”trossdräng vid sjätte truppen av [Kungl. Maj:ts] livskvadron”, och man får veta att mannen ifråga följde med fälttåget till Norge och ännu inte hade avhörts i oktober 1719.
 
http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm fann jag lite information om ”Kungl. Maj:ts Livskvadron (1716–1718)”, som mycket riktigt ska ha deltagit i norska fälttåget och som vid mönstringen 1718 bestod av två avdelningar om vardera tre troppar, men som sedan upplästes efter Karl XII:s begravning 1719.
 
Jag undersökte förgäves generalmönsterrullorna, men gjorde till slut ett fynd bland Rullor 1620–1723, volym nr. 1717:10. Där finner man nämligen ”Anno 1717 Åhrs General Rulla På Hans Kongl: Maij:ttz Lijf Drabanter och Lijf Esquadron”, som mycket riktigt hade sex troppar med tillhörande trossdrängar. Nu ska ju mannen från Hällestad ha blivit trossdräng i januari 1718, men några senare rullor än 1717 för Livskvadronen lyckas jag inte hitta, trots att en sådan ju omnämns på http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm.
 
Vet någon var man kan finna rullor för Livdrabanterna i allmänhet och Livskvadronen i synnerhet åren 1718–1719?


212
Bruce / SV: Bruse/Bruce i Skåne
« skrivet: 2021-09-12, 15:54 »
I Lunds kämnärsrätts dombok 1743 13/9 § 1 (Lunds kämnärsrätts arkiv, vol. AIa:39, 1743, opag.) finner man denna intressanta notis:
 
”Beviste sig snickaren mäster Nils Månsson till i dag hava låtit uppstämma skräddaren mäster Petter Grenander för aderton Dr. S:mt skuldfordran, som han efter dess d: 2 sistlidne augusti utgivne förskrivning påtagit sig för dess syskonebarn snickargesällen Jacob Bruse”.
 
Skräddarmästaren Petter Grenander (ca 1715–1748), son till kornetten, sedermera klockaren i Ravlunda & Brösarp, Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce, hade alltså 1743 sin kusin Jacob Bruce som gesäll hos snickarmästaren Nils Månsson i Lund. Tyvärr lyckas jag inte hitta denne Jacob i Lunds snickarämbetets protokoll 1730–1750 (det närmaste är gossen Jacob Persson, som inskrivs i Lunds snickarämbete 1738 5/1 hos mästaren Lars Månsson och utskrivs 1741 25/6, men han sägs vara född i Gullarp, och är med största sannolikhet identisk med klockaren Per Gullerus’ son, född 1721 i Gullarp), men någon annan har kanske stött på honom i samband med Bruce-forskning i Skåne? Vem kan han vara son till, som alltså måste ha varit en bror till Ingrid Brita Bruce?
 
Det finns en Jacob Bruse (född ca 1720, död 1805 12/5 i Kristianstads stadsförsamling) som vid vigseln 1768 25/3 i Kristianstads stadsförsamling med pigan Margareta Carlsdotter (död 1793 24/7 enligt hennes bouppt.) sägs vara lådmakare vid artilleriet; ett par andra snickargesäller från Lund blev sedermera just lådmakare vid artilleriet i Kristianstad, så detta kändes som ett hett spår.
 
Jacob Bruse i Kristianstad kallas tygsergeant vid hustruns död 1793 och tyggårdssergeant vid sin egen död 1805; i hans bouppteckning 1805 21/5 (Kristianstads rådh. och mag. FIa:205, 1805, sid. 430) sägs det att han saknade bröstarvingar, men att han 1800 6/3 med tillägg 1805 18/1 hade testamenterat all kvarlåtenskap till sin avlidna hustrus brorsdotter Bengta Rasmusdotter ”för 13. års trogen tjenst, hwarföre hon eij fådt någon Lön”. Som ett lustigt sammanträffande sägs det även i ingressen att denna brorsdotter Bengta numera var gift med skräddaren Grenander (!).
 
Jag har lyckats finna Jacob Bruse i en enda generalmönsterrulla, nämligen för Wendes artilleriregemente 1795 då Tygstaten i Kristianstad mönstrades 1795 13/5; tygsergeanten med lådmakarmästares lön Jacob Bruse, som anges vara 74 år och 5 månader gammal samt född i Västergötland (!). Detta är kanske dödsstöten för hypotesen att skräddarmästaren Nils Grenanders kusin Jacob Bruse i Lund är identisk med lådmakaren med samma namn i Kristianstad, men jag är för dåligt insatt i ”Brusarna” för att våga uttala mig.


213
Hej Thomas!
 
Jag skulle gissa att kistan inte syftar på någon form av straffstock utan på häktet, vilket känns än mer logiskt när det ju sägs att Gertrud sitter där över natten. I SAOB finner man i varje fall under den femte beskrivningen av substantivet kista ”(numera bl. någon gång arkaiserande) häkte, fängelse”, och sedan några exempel såsom ”hade…kastat Nils Jönson i Kijstan” (1676) och ”Den hvilken under påstående Blåsning beträdes […] kommer derofvanuppå, att sitta natt och dag i kistan” (1785).
 
Min tydning av notisen, med mina egna tillägg i blått och instämmanden i grönt för de ord du själv varit osäker på, men som du tytt korrekt, ser ut som följer:
 
”Samma dagh angaf Anders Pedersson i Hökhult Länsman uthi Fröerydz giäld en
gift mans ächta hustru Jöns Jacobssons i Åslatorp hustru Ingebor Pedersdotter
at itt lätfärdigt tillförena quinfolk Jiertud Jonsdotter till tienst i Åslatorp, at
hon sin matmoder hustru Ingebor hafuer illa uthfördt för itt barn hema mis
gieldt och blev dödhfödt, och Giertrud skulle hafua i bygden uthfördt, thet barnet war
fulgångit fulbordat och icke dödt födt, således hustru Ingebor illa beryktat effter
hon war änkia och gift wider en ung Ryttare Jöns Jacobsson i Åslatorp, men Jöns
Jacobsson för swarar sin hustru Ingebor och kannes wider barnet häfdan* och wara
thess sanna barnafader och gör sin hustru oskyldig för Lägrismål med annor manfolk
och aldrig wara sin fosters dödz willia wållande, omsider bekänner Jiertrud
hon weth ther till ingen beskedh och bodz** före, och gifwer till förnimma hon haf
wer ther till inge i råd eller styrkio med sig. Jiertrud hafuer intet at böta med
och will ingen för henne borga, Jiertrud sattis i kistan till morgonen, nu betygar gran
na af samma bygd thet hustru Ingabor lade ingen dulsmål hwarken å barn
eller byrda sin***. Sententia Rättens mening folgde hustru Ingabor frij sades för
sådana mistanke wanryckte ath wara sins fosters med willie dödz wållande
  utan Gudckes annat synerliget uppenbara låta, och hwilken så dät
före kastar och mechtar bewijsa skall wara för tänckt andre gå thet straff som
Sweriges och gudz Lagh innehålla.”
 
* ”kannes (kännes, men de har glömt prickarna över ä?) wider barnet häfdan” = vidkänns barnets hävdande.
 
** ”ingen beskedh och bodz” = inga bud och besked, som väl uttrycket oftast skrivs.
 
 *** ”lade ingen dulsmål (döljsmål) hwarken å barn eller byrda sin” = dolde varken barnet eller börden (förlossningen).
 
 

214
Edestad / SV: Edestad (K) CI:1 (1721-1794) Bild 1720 / sid 341
« skrivet: 2021-09-10, 18:51 »
Hej Anita!
 
En sån härligt innehållsrik dödsnotis! Jag tyder den såhär:
 
d. 9. Gamle och hederl. Sochneman uti Binga, Carl Persson.
Han född A. 1664 i Hiortzb. Sochn och Dagztorp, Fadren bonden
Per Carlsson, Modren Elin Håkansdr. Då han 11 åhr, kom i
tienst i Edestad Sochn. Sedan gift 1:a g:n med pigan Inger Jöns
dr. i Binga, i 23 ½ åhr, fådt 5 barn, af h[wil]ka allenast 1 dotter lef[we]r.
Efter ½ års Enklinge-tid gift med sin nu warande Enka
då ock Enka, Sissa Hansdr. i 27 åhr, fådt 3 barn, som alla
lef[w]a. Han förde ett mycket fromt och stilla lef[we]rne. Ifrån Wårfru
tid warit sängliggande af swår siukdom. dödde d. 29. Oct. 76. åhr.”

215
Lomma / SV: Pehr Persson
« skrivet: 2021-09-10, 12:11 »
Per Persson hinner precis komma med i Lommas första mer detaljerade husförhörslängd, som täcker åren 1813–1817 (Lomma AI:2, sid. 9). Där finns han antecknad som husman under gården Lomma nr. 3, född 1772 10/5 i Lomma, samt ”död 11 Dec. 1813”.


216
Lomma / SV: Pehr Persson
« skrivet: 2021-09-10, 12:07 »
Hej Annette!
 
Per Persson (som var bror till min farfars farmors morfars mor) var inte född, utan döpt den 10 maj 1772 i Lomma (Lomma CI:2, sid. 321). De flesta födelse- och dopnotiser vid denna tid anger inte födelsedatumet utan endast dopdatumet, vilket i många fall har fått följa med in i husförhörslängderna som födelsedatum – vilket tycks vara fallet med Per Persson.
 
Föräldrarna var hemmansåbon Per Bengtsson (döpt 1715 20/2 i Lomma, begravd 1772 18/3 i Lomma) och hans hustru Maria Mickelsdotter (döpt 1740 29/6 i Lomma, död 1805 15/2 i Lomma) på gården Lomma nr. 2. Per Persson var som synes född efter sin faders död, och den kortfattade dopnotisen 1772 anger att ”[maj den] 10. eller 3die Söndagen effter påska, döptes Per Bengtz änkas lilla son här af byen, wijd Namn Pär” (Lomma CI:2, sid. 321). Det var en vanlig hedersbetygelse att postumt födda barn fick bära sin avlidne faders förnamn, vilket även tycks ha varit fallet här.
 
Jag har fått fram att Per Persson gifte sig 1800 20/5 i Lomma med Kjerstina Henriksdotter (1772–1851), och att de tillsammans fick fyra (fanns det kanske fler?) barn, Anders (1801- ), Jacob (1804–1858), Jöns (1808- ) och Anna (1812- ) – jag gissar att du härstammar från något av dessa fyra barn?


217
Jag instämmer mestadels med Åkes tydning, är lite osäker på ordet ”nöjde” i min egen tydning, och tycker att skrivarens ”e” och ”a” emellanåt är till förväxling lika – men jag skulle i alla fall vilja tyda notisen såhär:
 
”dessa ächta folck
hafwa altid gud-
frugtigt, wäl
och nöjde lefvat och
doge båda i Hetsig
feber, i en säng, som
började nu vara mät-
te af ålder och lef-
vande. De hafva ock
warit af allom alltid
älskade och achtade.
Hafwa ock lefvat samman
i et liuft ächtenskap
54 åhr.”


218
09 - Fader okänd / SV: Protokoll i civilmål
« skrivet: 2021-09-04, 17:51 »
Hej Niclas!
 
När jag myndighetsforskade i ett helt annat sammanhang fann jag vid ett tillfälle en årgång som omfattade flera volymer; jag stötte då på samma problem som du, alltså att jag inte fann ärendet i den aktuella volymen – men då visade sig att registret för hela årgången fanns i den första volymen, och alltså gällde för alla de fyra volymerna för den aktuella årgången.
 
Jag misstänker att samma situation gäller i de volymer du kikat i; som du säger innehåller ju den första volymen för 1906 års protokoll i civilmål (A1:225) ”1-170”, som jag misstänker syftar på ärendenummer snarare än sidnummer. Därefter följer ytterligare fem volymer från 1906, varav den fjärde, alltså A1:229, sägs innehålla ”616-800”. Jag skulle gissa att det är i denna volym du bör finna 627, alltså civilmål nummer 627 år 1906.

219
Kvidinge / SV: Kvidinge
« skrivet: 2021-09-04, 00:49 »
Hej Tobias!
 
Jag får det till att ”til de omyndigas Räts bewakande, war d[en] afl[idnes] broder tilstädes tillika förutnämda swärsonner, ock Pål Jönsson i Käreberga, såsom änkjans gode man åboen Nils Sonasson i Qwidinge”.
 
Min förhoppning var att den avlidnes broders namn skulle finnas med i slutet av bouppteckningen, men där räknas endast änkan, svärsönerna och Pål Jönsson upp, samt Ola Olsson som tycks ha varit värderingsman / den som upprättade bouppteckningen. Pål Jönssons koppling till sterbhuset anges ju dock inte i ingressen, och med tanke på att den avlidne ju hette Nils Jönsson så funderar jag på om man inte slarvat i ingressen och att alltså den närvarande Pål Jönsson, vars relation till sterbhuset inte närmare specificeras, är identisk med den närvarande brodern som inte namnges?


220
Lofta / SV: Dödsorsaker SCB
« skrivet: 2021-08-30, 23:10 »
Smart tänkt, Maud!  :D  Vad roligt att min misstanke om hypertonia visade sig vara korrekt, men det var ju skrämmande mycket som hade fallit bort eller förvanskats på väg till SCB-utdraget i Lofta…


v.o.c. (eller VOC) är tydligen en vedertagen förkortning av vitium organicum cordis (organiskt hjärtfel), så där lärde jag mig något nytt! Jag gissar att det osäkra ordet är ett slarvigt skrivet valv, så att det ska vara insufficientia valv[ulae] aortae, alltså bristfällighet eller svaghet i aortaklaffen)?


221
Lofta / SV: Dödsorsaker SCB
« skrivet: 2021-08-30, 17:13 »
Hej Niklas!
 
Den första raden får jag till fract[ura] colli fem[oris], vilket jag skulle vilja översätta till fraktur på lårbenshalsen. Det första ordet på nedersta raden är dext[ris] (”höger”), vilket hör till raden ovanför och alltså anger att frakturen satt på höger lårbenshals.
 
Därefter har vi den bidragande dödsorsaken, som jag skulle vilja utläsa som hypertr[ophia]. Detta innebär att något har förstorats eller förtjockats, men denna diagnos har jag tidigare bara sett som förled i exempelvis diagnosen ”hypertrophia cordis” (förstorat hjärta), plus att jag egentligen inte tycker att t:et liknar ”t” i ”fract.” och ”dext.”. Jag funderade istället på om dödsorsaken kunde vara ”hypertonia” (högt blodtryck), men där är ju också ett ”t” efter ”hyper-”, så det ser inte heller rätt ut. Förhoppningsvis har någon annan ett bättre förslag?


222
Hyby / SV: Hollandshus / Englandshus?
« skrivet: 2021-08-30, 13:15 »
Hej Emily!
 
Skånsk ortnamnsdatabas anger att Englandshus är belagt i källorna första gången i kyrkoboken 1721, som ”Ängelandzhuset”. Ett exempel ur kyrkoboken 1736 omnämner ”Engeledzhuset”, utan någon närmare beskrivning av varken lokalisering i Hyby socken eller språklig bakgrund, och här kan man ju nästan misstänka att England- är en feltolkad vidareutveckling av ordet ängaled, som man bland annat finner i databasen under Hököpinge socken som ”infartsgrind till ängar i Hököpinge” (le eller led är tydligen ett gammalt ord för grind). Min gissning är alltså att det först funnits en grind till ängar någonstans i Hyby socken, en ängaled, och vid denna grind har det uppförts ett litet hus, ett ängaledshus, som sedan blev språkligt förvanskat till Englandshuset. :)
 
Hollandshus tycks vara mer svårförklarat; Skånsk ortnamnsdatabas anger att platsen omnämns första gången i en (Hyby, antar jag) kyrkobok 1766, men nämner också i ett exempel från 1914 att Hollandshus ska ha varit en avsöndring från gården Råbergsslätt nr. 1. Från ekonomiska kartan 1917 hämtar databasen att Hollandshus var en ”gård å Råbergsslätt”, men 1943 en ”gård å Hyby nr 1” (?). Från 1972 finner man ett exempel som preciserar platsen till Råbergsslätt nr. 1:4. En odaterad anteckning (1928?) i databasen säger att Hollandshus var ”Urspr. torp, belagt 1766, numera avs. från Råbergsslätt.” Hollandshus bör alltså ha legat någonstans i Råbergsslätts by, men varifrån namnet kommer är svårare att säga.


223
Gagge / SV: Jens Gagge i Halmstad (M)
« skrivet: 2021-08-28, 12:50 »
Hej Dag!
 
Tills du själv får möjlighet att undersöka dopfatet så instämmer jag i din gissning att Karins efternamn måste blivit feltolkat. Jag har kikat på ett antal skånska dopfat från denna tid, och min erfarenhet är att stämplade eller ristade C ofta är svåra att skilja från G, och att det tecken som påminner om en ”trea” markerar ljudet / ändelsen ”tz” eller ”z”. Utifrån tolkningen ”GET3VI3” är jag därför ganska säker på att Karrens namn på dopfatet måste vara Cetzvi(t)z – vilket ju är så nära Citzwitz man kan komma.
 
Angående årtalet 1642 så är min erfarenhet att det i regel var då föremålet skänktes till kyrkan, oftast utan någon annan anledning än "Gud till ära och kyrkan till sirat", men man ska aldrig säga aldrig, för det kan ju hända att Jens och Karen skänkte dopfatet i samband med sitt giftermål.
 
Rörande Gagge och Halmstads socken så fann först inte heller jag någon uppenbar koppling, men plötsligt fick jag upp ett spår via legenden om adelsmannen Gagge som dödade Kågeröds förste lutherske präst under pågående gudstjänst. Gunnar Carlquist, mannen bakom Lunds stifts herdaminne, konstaterar att legenden tycks ha varit ett missförstånd, samt att adelsmannen inte alls kan ha hetat Gagge – och under sitt resonerande lämnar Carlquist intressanta uppgifter rörande Gagges koppling till Halmstads socken. Han skriver nämligen att:
 
”i början av 1600-talet [kom] Bolstofta genom arv från släkten Ulfeld […] i händerna på en medl. av släkten Gagge, vars arvingar synes ha haft gården till 1670-talet.” (Lunds stifts herdaminne, band 8, 1961, sid. 446).
 
Det fanns alltså en koppling mellan Gagge och gården / byn Bolstofta i Halmstads socken, åtminstone från tidigt 1600-tal till och med 1670-talet, och det passar ju bra in på Jens Gagge och årtalet 1642?


224
Söderköping / SV: Läshjälp Söderköpings rådhusrätt 1809
« skrivet: 2021-08-18, 14:18 »
Till Kalles fina tydning har jag endast följande kompletteringar; vad "Ch." före "nr. 56" innebär blir jag dock inte klok på, kan de syfta på "Charta", att de alltså hänvisar till en karta där den nämnda tomten fanns med?:
 
"Efter uppläsandet häraf förewistes till bewisan[-]
de af förre ägarens åtkomst denna R[ådhus]Rätts
fastebref af den 13 febr. 1809 af innehåll att
förre Lif Grenadieren Wilhelm Hagberg för 19 R[iksd]d[aler]
21 [skilling] 4 r[unstycken] R[iks]g[ä]ld inköpt af garfwaren Jonas
Söderstrand och dess swåger Erik Ljungqvist
den nu försålde hälften af gården å
hospitalsgrund part nr. 31 och ? nr. 56 i hos-
pitalsqvarteret; Och aktade R[ådhus]R[ätte]n alltså
skäligt att å förenämnde halfwa gård
nu meddela första laga uppbu-
det till förmån för arbetskarlen
Jonas Andersson och dess hustru som den
samma inköpt för 86 R[iks]d[aler] 32 [skilling] B[an]co; dock
erinras om hembud till widerbo och nabo."


225
Alingsås / SV: Kungsbacka C1:2 sid 223
« skrivet: 2021-08-15, 12:55 »
Hej!
 
Den första bokstaven ser i så fall väldigt märkligt ut, men kan det möjligtvis stå ”Grönlands fararen”? En grönlandsfarare är enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) ”resande till Grönland; särs. befälhavare eller besättningsman på grönlandsfarare”, vilket i sin tur beskrivs som ett ”fartyg som går i trafik på Grönland eller användes till valfångst i farvattnen däromkring”.


226
Håslöv (Hårslöv) / SV: Christopher Lundgren
« skrivet: 2021-08-11, 13:59 »
Hej Magnus!
 
Vad roligt att du delar med dig av denna dom! Jag forskar själv kring skånska klockare i allmänhet och har grävt i fallet med Agnes, och lyckades då få tag på häradsrättens dom, utan att nå fram till hovrättsdomen – men här har vi den ju! Fick du information från Riksarkivet om den exakta volymbeteckningen för denna dombok? Jag tyder domen såhär, med moderniserad svenska:
 
”Anno 1713 den 17 juni förehades och resolverades följande kriminal ifrån Skåne.
Hr vice presidenten välborne Nils Lilliecreutz.
Herrar assessorer HS. OS. OL. HS. NS. JC. NS.
 
Tingsrättens i Skytts härad rannsakning och dom angående korpralskan Agnes Fabricia
som begått dråp uppå gossen Johan Håkansson 16 år gammal, skolandes efter hennes egen bekännelse således vara tillgånget; att sedan hon emot aftonen gått uti en hage eller trädgård som ligger intill korpralens hus, varest som hon tyckte, skall en kullot gosse kommit för henne och spelat på viol samt velat tvinga henne att dansa, men som hon skall jämväl förra året varit framme för samma gosse, visade hon nu honom ifrån sig, tagandes sitt kläde som hon hade i handen, varmed hon slog efter honom, jämväl och med en käpp eller trä som hon kastat, gjorde av med honom, och då hon hörde att han skrek mycket illa, har hon skyndat sig ur hagen och ropat på tvenne ryttare som skulle hjälpa upp gossen, berättandes hon och sig gärna dött för gossen efter hon mycket älskat honom, men därför slagit efter honom att han ville truga henne att dansa.
Nämndemannen Per Båth och de flera som besiktigat den döda gossens kropp, betygat, att på honom ingen vidare åkomma funnits än en röd plätt rätt vid tinningen och högra örat, havandes ryttarna som uppå Agnes’ ropande kommit att hjälpa upp gossen, sett honom hava en halsduk om halsen knuten under hakan, vilken korpralen skall bortlöst, därtill han för tingsrätten nekat; hustru Sissa Andersdotter och Mätta Sjuvensdotter hava edligen betygat, den förra att hon några timmar förrän gossen blev dödad, sett korpralen hålla sin hustru i håret, jämväl den senarer att korpralskan sagt för henne det hon stått utanför stugdörren och hört korpralen sagt det han skulle slå en arm eller ben av henne, varföre hon bett denne gossen gå i hagen att plocka kål, dit hon strax gått efter och vridit ett kläde om halsen på honom samt således strypt, då hon och sagt för Mätta det hon ärnat dränka sig, men fruktade om hon då skulle finna nåd hos gud, sägandes sig hellre vilja undergå allt straff än bygga dagligt helvete, bedjandes gud bevara var ärlig hustru och piga för en sådan man, och skulle hon intet kunna beskriva allt det han gjort henne om hon hade papper som stuggolvet voro stort till, därtill med har korpralens piga Ingeborg Bengtsdotter på sin ed utsagt, att Agnes på tillfrågan sagt sig gjort denna gärning efter hon var ledsen att leva, samt att hon några dagar tillförne varit illa till pass i huvudet och dessutom gråtit och jämrat sig, jämväl när korpralen en gång var borta, har det kommit åt henne att hon sånär gjort av med ett barn, så att korpralen måst giva goda ord, innan han kunnat blidka henne och till rätta föra, sägandes och det något klammeri då och då korpralen och dess hustru emellan varit, men att Fabricia icke alltid voro rätt sund kunde hon med säkerhet betyga;
den döde gossens bröder, hava förmält att Agnes alltid gjort gossen mycket gott, kunnandes intet tro det hon varit vid sina sinnen, då hon denna gärning begått, havandes och ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse edligen bevittnat att Agnes ofta varit svårmodig och därtill huvudsvag;
hustru Elsa Månsdotter också berättat att då hon förleden höst en gång kommit till korpralen och, som hon ej fann Agnes hemma, gått uti den hagen som denna gärning gjordes, finnandes henne där för sig, dansande och sjungande, då hon sagt till Elsa, här är en kullot pojk som spelar hjärtligt väl, och är sådant gästabud som I hustru Elsa intet må vara med uti, varav Elsa blivit rädd, och gått strax in, samt det för korpralen berättat, men då de kommit ut igen bägge två, var hon där intet, utan fanns under en hyll liggandes i en annan hage alldeles avmattad.
Tingsrätten har i så beskaffat mål dömt hustru Agnes Fabricia i följe av det 15 kapitlet dråpmålsbalken med vådabalken uti vådabot erlägga 9 mark silvermynt, dock sådant Kongl. rätten nödigt att av en extraordinarie domare en vidare rannsakning anställas måtte om Agnes Fabricias tillförne förda leverne och tillstånd med mera som till upplysning i saken tjäna kunde, vilken rannsakning inkommit och som därutav befanns en stor olikhet vid vittnens utsagor och besynnerligen prästernas gjorda berättelse om hennes tillstånd, så blev däröver vidare rannsakat som akten utvisar.
 
Resolution:
Kongl. rätten har detta mål hos sig i noga övervägande komma låtit, finnandes väl av första rannsakningen hurusom ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse tillika med hustru Elsa Månsdotter edligen bevittnat det korpralskan Agnes Fabricia ofta varit svårmodig och dem förekommit som voro hon huvudsvag, havandes jämväl pigan Ingeborg Bengtsdotter betygat det bemälte Agnes Fabricia tillförne av sådant förvirrat sinne sökt göra olycka på ett barn, i anseende vartill samt de flera andragna omständigheter, Tingsrätten konsidererat denna Agnes Fabricia som avvita och således dömt henne att efter 15 kapitlet dråpsmålsbalken med vådabalken plikta nio mark vådabot; men som både av den första och i synnerhet de tvenne senare anbefallda rannsakningar däremot befinnes
1) det avlidne kyrkoherden Aquilonius som varit hennes själasörjare vid sin salighet betygat att han om Agnes Fabricia förut förda leverne innan dråpet skett, intet annat de tvenne åren hon varit vid församlingen förnummit eller förstå kunnat, än att hon varit vid sitt sunda förnuft, och såväl i sitt hus hemma som eljest i lag och sammankomster beskedlig, så att ingen av sockenmännen kunnat hava sådan tanke om henne, havandes hon och alltid begått herrans högvärdiga nattvard och därvid betett sig förnuftig och beredd, men att hon tillförne haft oråd före med ett barn har kyrkoherden ej varit kunnig av något rykte, förrän hon för denna gärning angiven blev, efter vilken tid hon gått i guds hus och med all flit och andäktighet åhört guds ord;
2) har hustru Mätta Sjuvens med vilken Agnes mycket umgåtts och för sin bästa vän förklarat edligen intygat det hon aldrig märkt något fel på hennes förstånd; vilket åtskilliga hennes grannar edligen bestyrkt, jämväl hennes moder och hela nämnden berättat det de aldrig förstått någon sinnesirring av henne förrän denna gärning skedde, utan finnes
3) av Mätta Sjuvensdotters edliga vittnesmål, att strax när dråpet skett, har Agnes sagt för henne, det hon själv bett gossen Johan Håkansson gå i hagen, och till att undslippa sin mans hårdhet honom strypt, samt än vidare bekänt att hon velat dränka sig; men befarat det hon då ej skulle finna nåd hos gud,
4) vittnar likaledes pigan Ingeborg Bengtsdotter som tjänade hos korpralen det Agnes sagt till henne: jag blir intet länge din matmoder, ty jag tagit livet av gossen utav ledsnad till att leva, vilket styrkes av Nils Andersson utsago för vilken hon sagt sig denna gärning gjort på det hon skulle dö, kyrkoherden även och såväl som grannarna och hela nämnden bevittnat att hennes man med henna illa levat, vilken och själv tillstått det han slagit sin hustru så väl dagen förut som något förrän gärningen verkställt blev, att således utav alla omständigheter styrkes, det hon allenast av leda till att leva en så grov gärning på gossen Johan Håkansson sig företagit; alltså kan Kongl. rätten [i anseende till ovanandragna omständigheter] efter 4de kapitlet högmålsbalken samt Kongl. reskriptet av den 22 februari 1705 icke anse henne för avvita, utan pröva skäligt det skall Agne Fabricia som både efter hennes frivilliga bekännelse och eget tillstående samt edliga vittnens utsagor, vetande och viljande begått dråp uppå gossen Johan Håkansson, i förmåga av guds och världslig lag Gen[esis]: 9 v. 5 och 6. och kapitlet dråpmålsbalken med viljabalken sig till välförtjänt straff och androm till skräck och varning mista liv sitt och halshuggas.
Jönköping den 17 juni 1713.
H: Stiernklo
Carl N: Liefwen
H: G: Strömfelt
Nicolaus Silfwerskiöld
J: Kurck
P: N: Stedt.
 
Exekutionalet underskrevs och avgick till herr generallöjtnant Burenschöld den 19 juni 1713. / Leonhard Hägerhielm
 
/And. Malmberg
loc & fiscalis.”
 
Kullot = ”kupig, välvd, konvex; rundad” (SAOB), så den döde gossen var tydligen lite lätt överviktig?
Avvita = ”från vettet; svagsint, vansinnig, galen, fånig” (SAOB).
Genesis = Uppenbarelsebokens 9 kapitel, stycke 5 och 6, ”De fick inte döda dem men plåga dem i fem månader, och plågan som de vållar är som plågan av en skorpion när den stinger en människa. I de dagarna kommer människorna att söka döden, men de skall inte finna den. De kommer att önska sig döden, men döden skall fly ifrån dem.”

[/i]

227
Linköping / SV: Dödsorsak?
« skrivet: 2021-08-04, 23:33 »
Hej Niklas!
 
Jag fick det till ”Carellom ventr.”, och började fundera på om det första ordet möjligtvis var en felskrivning av / ett slarvigt skrivet ”Carcinom”; tursamt nog bekräftades min gissning av SCB-utdraget över döda i Linköpings S:t Lars 1939, där dödsorsaken tydligt anges vara ”Carcinom. Ventr”, alltså carcinoma ventriculi, en form av cancer i magsäcken.


228
Önnestad / SV: Tolkning av dödsorsak
« skrivet: 2021-08-01, 22:22 »
Hej Lars-Åke!
 
Det ser ut att vara olika förkortningar av Marasmus senilis + Arteriosclerosis, alltså ålderdomsavtyning i kombination med åderförkalkning.


229
Tryde / SV: Kusken Johan Sjöberg
« skrivet: 2021-07-31, 15:53 »
Hej Anita!
 
”Drängen” Johan Sjöberg anges vara född 1785 i ”Sandby” och hans hustru Hanna Löfström anges vara född 1778 i Fränninge när de bor på på Solberget i Hjärnarps socken, dit de flyttade från Barkåkra 1824 (Hjärnarp AI:2, 1822–1826, sid. 100). På Solberget i Hjärnarps socken dör Johan Sjöberg 1825 25/4 av lungsot (ändrat från uppkastning), begravd 1/5, och han kallas nu inte dräng utan mycket riktigt kusk (Hjärnarp CI:2, 1800–1835, s. 353). Hanna Löfström lever därefter som änka i ytterligare 35 år, och dör 1860 29/12 på Solberget i Hjärnarps socken, begravd 1861 6/1 (Hjärnarp CI:3, 1836–1860, sid. 613).
 
Åtminstone Johan Sjöbergs födelseort ”Sandby” kräver nog lite detektivarbete för att ringa in, men kanske går det nu att följa paret bakåt i tiden för att hitta mer detaljerade födelsedata?


230
Listerby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-07-23, 01:56 »
Ja, detta var något av ett mysterium! Jag hoppades att bouppteckningen skulle ge några ledtrådar, men ingressen lyder endast såhär (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:83, bouppteckningar och arvskiften 1829, sid. 2091):
 
”Åhr 1829 den 20de Aug. förRättades uppå anmo-
dan Boupteckning efter Garfware Gesellen
Carl Sanström i Runneby, som den 10 sidstl.
Junii med Döden aflidet, och efterlämnade
Enkan Bengta PettersDotter samt 2ne i ägten-
skap dem emellan samman aflade omyndige
Barn, Nämligen sonen Carl Petter Nära 3 år
och Dotter Matilla 4 år gamla – och en osynelig
ärfwinge som moderen eller Enkan ännu
går med – här wid woro Närwarande änkan
och hännes Broder Swen Pettersson i Risanäs.”
 
Tyvärr framgår inga fler uppgifter i bouppteckningen rörande Carl Sandströms egen släkt, utöver att han under gäld och skuld anges vara ”skyldig i skulden efter sin moder”; men avslutningsvis antecknar dock en C. P. Hulten att han ”å De omyndigas wägnar förklarar [sig] Nögd”.
 
Denne Carl Petter Hulten, född 1774 25/4 i Solberga, var faktor och bodde på tomt nr. 99 i Ronneby med sin hustru Ingrid Jönsdotter, född 1787 31/3 i Ronneby, och här kunde man ju tänka sig att det fanns ett släktskap på hustruns sida eftersom Hulten tycks ha övervakat Carl Sandströms barns rättighet – men det visade sig bara att Carl Sandström tydligen var gesäll hos faktor Hulten vid sin död, och bouppteckningen efter Ingrid Jönsdotters föräldrar Jöns Olsson i Ronneby 1827 9/8 (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:83 (1829), sid. 1303) och Sigrid Åkesdotter 1830 3/5 (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:84 (1830), sid. 667) nämner ingenting om att Carl Sandström var en son.
 
Jag försökte följa Carl Sandström tillbaka i tiden, och upptäckte då att han var gesäll hos faktor Hulten på nr. 99 redan i början av 1810-talet; han återfinns där i Ronneby AI:13 (1817–1820), sid. 67, AI:10 (1813–1817), sid. 61 samt i AI:9 (1810–1814), sid. 34, där han fortfarande har födelsedatumet 1789 9/8 utan angiven födelseort. I föregående husförhörslängd hittar man varken faktor Hulten eller Carl Sandström på nr. 99 (Ronneby AI:8, 1806–1809, sid. 75), så där försvinner spåret.
 
Om vi föreställer oss att endast födelseåret har blivit fel så föds det åtminstone en intressant Carl i Ronneby, dock inte 1789 utan 1790 och inte den 9 augusti utan den 31 juli (döpt 5 augusti) som son till Nils Håkansson och hans tillkommande maka Anna Ehrengisselsdotter i Kättorp (Ronneby kyrkoarkiv, vol. CI:7, sid. 309). Tyvärr finner jag ingen bouppteckning efter detta par som kan bekräfta att deras son Carl född 1790 31/7 är identisk med Carl Sandström född 1789 9/8, och det senaste spåret efter Carl född 1790 31/7 är att han ”tagit tjenst hos Carl Jönsson i Möljery” (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:7, 1805–1810, sid. 53; se nr. 83 Möljeryd i samma volym sid. 124, där jag dock inte hittar Carl), men jag hittar honom ingenstans i vuxen ålder – så det kan ju hända att både födelseår och datum sedan har ändrats, och att han ändå är identisk med Carl Sandström.


231
Tillfällighetsfynd ur Landskronaposten den 27 april 1944:
 
ETT 70-ÅRIGT ÄKTENSKAP. Den 10 juli 1891 firades ett bröllop i Tidersrum under stora festligheter. Det var inget vanligt bröllop utan ett stenbröllop, och kontrahenterna, f. d. skräddaren C. F. Ramstedt och hans hustru, respektive 94 och 92 år, blevo hyllade med bl. a. musik av en mässingskvartett. Bland de uppvaktande märktes den äldste av de tio barnen, en 69-årig son med sina två söner, den ene 37 och den andre 40 år, vilka återigen presenterade sina barn, det äldsta 17 år. De gamla hade varit förenade i äktenskap i 70 år. På den tiden voro tydligen inte skilsmässorna så populära som nu.”


232
Fredrika / SV: Anteckning kyrkbok
« skrivet: 2021-07-16, 21:59 »
Hej Hans!
 
Jag tycker mig läsa att det står Lappska, vilket med tanke på placeringen i kolumnen ”Läser och förstår” kanske får tolkas som att Olof Olofsson läste och förstod på samiska?


233
Listerby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-07-16, 00:58 »
Hej Annika!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”Garf[vare] Ges[ällen] Sandströms Enka Bencta Pehrsdotters äkta son Petter Fredric Sandström i Risanäs. Bars af Torp. Sven Pettersson och dess Hustru i Risanäs. Test. Fisk. Abram Pehrsson och Enkan Segrid Abrahamsdotter i Rby.”
 
Faderns förnamn anges alltså inte i födelsenotisen, men han hette tydligen Carl Sandström, född 1789 9/8 vilket framgår när familjen antecknas på nr. 98 i Ronneby köping (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:16, husförhörslängd 1821–1827, bild-ID C0058501_00120); efter hans död flyttar Bengta Persdotter till nr. 24 Risanäs i landsdelen i Ronneby där sonen Carl Petter föds 1829 efter faderns död, och man hittar Bengta där med barnen och nye maken, fiskaren Anders Larsson (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:20, husförhörslängd 1828–1836, bild-ID C0058505_00127).


234
Danmark / SV: De danska kolonin Sanct Thomas i Västindien
« skrivet: 2021-07-15, 21:00 »
Hej Eva-Lotte!
 
Jag får det till att ”Ovennævnte har siden sin Afreise fra sit …land uafbrudt været i Tjeneste hos Hr. Grosserer Brönsted paa St. Thomas, med hvis Familie hun [ved] Midten af indeværende Maaned er ankommen til S[t. Croix] hvorfra hun med Skibet ’Gerson’ agter at begive sig [til] Hjemmet.”
 
Någon initial på Brönsted anges alltså inte, utan det framgår endast att han var grosserer (grosshandlare). Jag funderar därför på om herrn ifråga kan vara identisk med Thomas William* Brøndsted (1836–1916), som tydligen föddes på St. Thomas där han var ”Merchant and Russian and Austrian / Hungarian consul” enligt en uppgift på Pinterest. Ministerialtidende for kongeriget Danmark for aaret 1874 (sid. 102) omnämner ”Kjøbmand William Brøndsted paa St. Thomas” medan Kongelig dansk hof- og statskalender 1890 (sid. 91) omnämner ”William Brøndsted […] Kjøbmand og russisk Consul paa St. Thomas”. Denne William tycks alltså ha uppehållit sig på St. Thomas mellan åtminstone 1874-1890, och yrket stämmer ju också bra in på Christina Daxbergs arbetsgivare - men frågan är bara var man återfinner honom i folkräkningarna?


235
Ravlunda / SV: Ravlunda
« skrivet: 2021-07-15, 19:30 »
Hej Anna!
 
Jag kikade lite på denna familj för ett tag sedan, eftersom min anmoder Elna Svensdotter (ca 1700–1771), gift med Bengt Olsson i Killehusen, tycks vara syster till den ovannämnde och som fadder ofta återkommande Håkan Svensson. Som du säger tycks släktskapet alltså inte ligga på hans utan på hans hustru Eljena Nilsdotters sida, och jag kan bidra med dessa uppgifter:
 
Håkan Svensson föddes omkring december 1692 och dog 1765 10/2 på Skepparp nr. 6 i Ravlunda), och gifte sig mycket riktigt 1738 12/11 i Ravlunda med Eljena Nilsdotter (född omkring 1715, död 1795 15/4 i Ravlunda, ”Frälse Åboens på N. 6. Skiparp Hans Håkenssons moder Änckan Eljena”). Vid vigseln 1738 var Håkan Svensson dräng från Skipparp medan Eljena Nilsdotter var piga från Killehusen, och i just Killehusen i Ravlunda socken föds faktiskt 1715 22/4 husmannen Nils Hanssons och hans hustru Ingars dotter vid namn ”Elena”, som ju låter ganska likt Eljena? Kanske är detta par alltså även föräldrar till Nils Nilsson född ca 1712 eller hans hustru Anna / Arna?


236
Var ligger platsen / SV: Fågelsång i Allerum
« skrivet: 2021-07-08, 18:26 »
Hej Morgan!
 
Skånsk Ortnamnsdatabas uppger att Fågelsång var insockne frälse till Kulla Gunnarstorp, utan att specificera exakt var i Allerums socken det låg. Där finns även en hänvisning till Fogelsång år 1828 och referensen ”Kullab 1961:23”, som tydligen syftar på Sten Claessons artikel ”Ur Allerums sockens historia I” i Kullabygd 1961 (Kullabygdens hembygdsförenings årsbok). Där verkar det alltså stå mer om Fågelsång, förhoppningsvis med geografiska uppgifter.
 
Annars hittar man idag på en modern karta gatunamnet Fågelsången i det gamla fiskeläget Domsten, tillhörande Allerums socken. Denna gata ligger bara 1,5 km från Kulla Gunnarstorp, så det är kanske inte helt osannolikt att det gamla utsockne frälset Fogelsång genom åren omvandlades till bebyggelsen Fågelsång och sedermera gav upphov till gatunamnet Fågelsången - vilket man förhoppningsvis kan bekräfta eller dementera genom Sten Claessons artikel.  ;D


237
Riseberga / SV: Mantalslängd MTL:1
« skrivet: 2021-07-08, 00:59 »
Hej Morgan!
 
Jag får det till att Joen Blomqvist är ”Res. karl:”, alltså reservkarl. Detta är enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) en ”menig indelt soldat som kunde inträda såsom ersättare för (ett rusthålls eller en rotes) ordinarie soldat vid dennes avgång eller som ingick i en för krigsfall avsedd reserv, vargeringskarl”, och detta stämmer bra med marginalanteckningen till höger i samma mantalslängd, ”M[annen] tjenstgörande enligt Commando-Rullan”.


238
Strövelstorp / SV: Strövelstorp inflyttningsattester
« skrivet: 2021-07-07, 14:29 »
Hej Morgan!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”No 43 Flyttnings-Attest från Ö. Ljungby d. 27 Octob. 1857.
Drängen Gustaf Persson
Född den 17 Juni 1836 uti Ausås (?)
Kom år 1845 från sistn[ämnda] förs[amling]
Försedlas nu till Ströfvelstorp
Läser innantill c; utantill Luth. Cateches c Förklaringen c
med begrepp c (mycket svagt),
Wid den Hel. Nattwarden sednast d 11 dennas,
Till lefwernet välfrejdad,
Wid förhören försumlig,
utan Äktenskaps-förbindelse e. p.
 
Är arbetsför, har haft (?) koppor, och är mantals-
skrifwen å No 4 Fastarp, derifrån afskeds-betyg
uppwisats.
Mantalsskrifningen för kommande året är ej här förrättad.
Intygas s[om] ofvan Ut supra
Jonas Centerwall
P. L.”
 
Marginalanteckningen lyder ”Obs. Attesten ifrån Ausås nämner icke uttryckligen om födelseorten och alls icke om Kopporna”.


239
Warlander (ev Wallander), Jonas f 1740 / SV: Bergström. Lovisa
« skrivet: 2021-07-05, 18:36 »


Det står att systrarna är ”bägge yngre än Brodren”.


240
Warlander (ev Wallander), Jonas f 1740 / SV: Bergström. Lovisa
« skrivet: 2021-07-03, 15:56 »
Hej Sven!
 
Vilket intressant men sorgligt dokument! Jag tyder texten såhär:
 
”Som Enkan Stina Bergström d 13 dennes med döden af-
gick, ej allenast uti ett aldeles utfattigt tilstånd, utan hwad än
mera wil säga; lemnade efter sig fyra stycken aldeles wärn-
lösa barn af hwilka det älsta skal wara på 12te året neml. flickan
Maija Stina, 2 st. twillingar på 6te året samt en gåsse på 4de å-
ret; Altså anhålles i djupaste ödmjukhet hos Högrespectiwe
Herrar Directores wid denna Stadens Barnhus In-
rättning det måtte med dessa, i ömkanswärdaste belägen
het försatta barnen, widtagas sådana anstalter, hwarige-
nom de kunna warda räddade ifrån en, dem hotande ound-
wikelig undergång. Deras rätta ålder har man, i brist af
något befinteliget Prästebewis wid Modrens död, ej närmare
i närwarande kunnat upgifwa; framdeles och så fort man
kan hinna så torde det kunna anskaffas, i medlertid är
med deras räddning brådskande. Stockholm d 17 Julii 1786
N: Bonnedal
Past. Adj. vid S. Cathar.
 
Flickan Brita Stina Bergström befinnes
frisk och helbregda, utom skabb på händerne;
flickan Maja Lovisa Bergström har en stor
swulst på wänstra sidan på halsen och skabb
på händerne, för öfrigt frisk;
Gossen Jan Friedrik Bergström har bråck
i wänstra liumsken, för öfrigt frisk och helbregda,
hwilket härmed intygas. Stockh. d 27 Julii
1786.
Isac Svensson.
 
Gossen är Intagen under N 275, flickorne Maria
Lovisa N 208 och Brita Stina N 209.”[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]


241
Börringe (Gustav) / SV: Läshjälp, Börringe Lemmeströ
« skrivet: 2021-06-29, 15:36 »
Hej Bengt-Åke!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”D[omi]n[ica] 3: Adv[entus]: begrofz
gamla Carl Olufson
[…] inhys: i Juhlbek;
barnföd i Biörkesåkra,
af ächta Föräldrar,
engång giffter i 34 åhr,
lefwat i ächtenskap 43 åhr, aflat
7. Barn /: neml. 4. söner, 3 dottrar :/
Bodt i Lem[meströ]: by 28. åhr, och
i Juhlbeck 15 åhr.
Döde d. 9. Dec: i stadig tro
på sin Frälsare, hadde
lef[w]at här 77. åhr, ringare
än 4 månader.
Text: ψ. 31. 15. 16.”
 
Jag gissar att tecknet på sista raden är ett slarvigt skrivet ”psi” från grekiskan, som brukar syfta på Psaltaren – det stämmer också bra in i sammanhanget, eftersom Psaltaren 31:15–16 lyder ”Men jag förtröstar på dig, Herre, jag säger: ’Du är min Gud.’ Min tid står i dina händer, rädda mig från mina fienders hand, från dem som förföljer mig.”


242
Hej Eva!
 
Vilket intressant dokument! Det är tydligen Färs häradsrätts (via tillförordnande häradsdomarens, hovrättsauskultanten Gustaf Knoch) bekräftelse på sitt utslag den 2 maj 1815 över åboen Nils Anderssons köp år 1813 av utsockne frälsehemmanet Heingetorp nr. 2 från Ola Persson. Jag tyder hela texten såhär (slutet tycks som synes inte ha kommit med?):
 
”Kongl: Maij:ts
Till Sverige och Norrige
samt
Hertig till Schleswig, Hollstein &&&
Min
Allernådigste Konungs och Herres
Tropligtigste Undersåte
HofRätts Auscultant
och
Tillförordnad Domare
öfver
Frosta och Färs Härader
af
Malmöhus Län uti Hertigdömet Skåne
Jag
GUSTAF KNOCH
Gör veterligt: att då jag År Ett Tusende Åt-
ta Hundrade och på det Femtonde
den Andra dagen i Maij Månad för-
rättade Lagtima SommarTinget med
Färs Härad å Tingsstaden Sjöbo
 
lät hos mig och sittande Rätt Åboen Ni[ls]
Andersson från Andrarum anhålla om
Laga Fästa och Sköte å Ett Sextonde dels
Mantal af Utsokne Frälse Hemmanet
N:o Två Heingetorp, som Ola Pehrsson
till honom försållt enligt Salubref den
8. Februarii 1813 emot erlaggde Köpeskil-
lingen Ett Tusende Tre Hundrade Åtta-
tio Åtta :/ 1,388 :/ Riksdaler Fyratiotvå skil-
lingar åtta runstycken Banco.
Och emedan af Lagfarts Protocoller-
ne det befinnes att Nils Andersson å berör-
de Hemmansdel erhållit Trenne Laga Upp-
bud; Det Första den 4 Maij 1814, hvil-
ket ock, enligt vid Rättens handlingar
förvaradt bevis, behörigen blifvit kun-
gjordt; Det andra den 8. November sist-
nämde år, och det Tredje den 4 sistlid-
ne Februarii, hvarefter nu å Tinget o-
klandradt laga stånd tillkommit; Allt-
så och i förmågo af 1sta och 4de Capitlen
Jorda Balken, samt Kongl. Förordnin-
gen om Lagfart och Börd af JordaLan-
det den 13. Junii 1800, pröfvar Härads
Rätten rättvist döma Åboen Nils An-
derssons egande rätt till 1/16dels Mantal
af Utsokne Frälse Hemmanet N:o 2 He-
ingetorp för fast och giltig, samt i föll-
je deraf honom detsamma tillegna, att”


243
Hej Viktoria!
 
För ovanlighets skull hade jag stor hjälp av SCB-utdraget, där jag framförallt tydligare kunde se att det står ”Rhachit.”, ”g.” före ”int.” och därefter ”chron.”. Jag skulle därför vilja utläsa dödsorsaken som Rhachit[is]. Catarrh[us]. g[astro]. int[estinalis]. chron[ica]. Bronchit[is]. chron[ica]., alltså (med hopp om att jag får allt rätt) rakitis (engelska sjukan, någon slags inflammation på en del av ryggraden), kronisk inflammation i magtarmsystemet samt kronisk luftrörsinflammation. Den stackars gossen tycks ha dragits med rejäla hälsoproblem.  :(


244
Lerdala / SV: Läshjälp i Lerdalas dödsbok
« skrivet: 2021-06-23, 09:43 »
Hej Mattias!
 
Jag får det till att Jon Eriksson dör i Bommag[ården] Lerdala; som du säger finns ju denna plats inte med i husförhören, men i Ortnamnsregistret hittar man Bommagården i Lerdala socken med anmärkningen ”Tidigare benämn.: Bomsgården nr 6”. Det verkar alltså som att man får söka Bommagården under Bomsgården?
 
Dödsorsaken får jag till ”swullnad, som ifr[ån] högra handen slagit in i kroppen”, så Jons högra hand har tydligen svullnat, och sedan har svullnaden spritt sig in till kroppen vilket ledde till döden?


245
Hej!
 
Min anmoders bror, juristen Nicolaus Theophilus (1541–1604) blev sedermera professor vid Köpenhamns universitet, men vistades under 1560-talet i Stockholm som lärare åt hertig Magnus. Han hade dock besökt Stockholm några år tidigare, för i Dansk biografisk leksikon kan man läsa följande:
 
”Herudover dyrkede han den latinske digtekunst med nogen succes, udgav et par samlinger af latinske digte, deriblandt de Carmina in Caesares Romanos som han 1562 under et ophold i Sverige i anledning af sin brors bryllup fik trykt, og 1567 opnåede han kejserligt diplom som poëta laureatus. Efter i en kort tid at have været ansat i Sverige i tjeneste hos hertug Magnus, søn af Gustaf Vasa, foretog han rejser til Polen, Italien og Frankrig.”
 
Den nämnda dikten Carmina in Caesares Romanos finns ännu bevarad hos bland annat Stiftsbiblioteket i Linköping, tryckt 1562 hos boktryckaren Laurentsson i Stockholm som bilaga till Illustrissimo principi ac domino Magno in Ostrogothia, domino suo clementissimo. Kanske finns här fler uppgifter, men än så länge har jag i varje fall funnit en intressant anteckning i Saga och Sed (Annales Academiae Regiae Gustavi Adolphi), 1945, sid. 51:
 
”År 1562(?) uppträder tysken Nicolaus Theophilus med en latinsk bröllopsdikt till Magnus Johannis, anställd i Gustav Vasas kansli, och hans brud Kristina, dotter till en kyrkoherde i Uppland.”
 
Nicolaus Theophilus’ broder hette alltså tydligen Magnus Johannis, vilket stämmer bra med att fadern var kyrkoherden Nicolaus Johannis i Flensburg och att även den syster Anna som jag själv härstammar ifrån kallas ”Johannis” i litteraturen. Nu blir man ju nyfiken på om det går att få fram fler uppgifter om denne Magnus Johannis, som tjänstgjorde omkring 1560 i Gustav Vasas kansli och som 1562 gifte sig med kyrkoherdedottern Kristina från Uppland. Finns det någon personhistorisk litteratur rörande personalen i Gustav Vasas kansli? Alla ledtrådar mottages med största tacksamhet!



246
16) Latin / SV: Latin, Alsace, ca 1700-tal? Michel Koehl
« skrivet: 2021-06-10, 10:12 »
Tyvärr framkommer det inte mycket nytt i hennes dödsnotis, men den fick mig att inse att det i Michael Koehls dödsnotis ovan såklart inte står ”axaritus rosinæ” efter hans namn utan maritus Rosinæ N:, alltså ”make till Rosina (utan känt efternamn)”. Jag tyder notisen såhär:
 
”Anno Domini millesimo septingentissimo quinquagesimo
quarto die quinto mensis Julij mortua est Rosina Roëslerin
uxor defuncti Michaëlis Koëhl, Sacramentis poenitentiæ,
Eucharistiæ et extremæ unctionis ritem munita, et die
septimo ejusdem mensis a me infra scripto parocho in
Mertzweiller sepulto fuit in cæmeterio eclesiæ, præsentibus
testibus Michaël Koëhl, Joanne Stephano Düwenberger
civibus et mercenariis loci qui signo sua secerunt
declarantes se nescire scribere. Signum Z Michaelis Koëhl
Signum HS Joannis Stephani Düwenberger.
Hr. GG. Roussel parochus loci”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta till:
 
”I herrens år 1754 den
femte dagen i månaden juli dog Rosina Roesler,
hustru till avlidne Michael Koehl, [genom] den heliga botgörelsen,
nattvarden och sista smörjelseriten beskyddad, och den
sjunde dagen i samma månad av mig nedanskrivne sockenpräst i
Mertzweiller begravd på kyrkogården, närvarande
vittnen Michael Koehl, Johannes Stephan Düwenberger,
invånare och [legosoldater] på orten, vilka med sina bomärken säkrast
intygade då de ej kunde skriva. Signatur Z Michael Koehl.
Signatur HS Johannes Stephan Düwenberger.
Herr G. G. Roussel, ortens sockenpräst.”

247
Lundberg / SV: Rickard Lundberg (1709-1772) avlider i Färlöv
« skrivet: 2021-06-10, 02:09 »
Hej Nils!
 
Rickard Lundberg finns med i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765. Biografiska anteckningar (Lund, 1958) på sid. 80 (med förkortningarna utskrivna):
 
Lundberg, Rickard, tullskrivare i Karlshamn.
född i Halmstad omkring 1710, antagen i tullverket 1735, tjänstgjorde i Lund och Stockholm innan han kom till Karlshamn.
Gift med Christina Willander
Barn döpta i Lund: Göran Fredrik 1737 16/3, +1763 se Sjöström Blekinge nation 738; Elias 1738 29/4 +späd; Elias 1739 12/6;
Barn födda i Karlshamn: Brita Margareta 1744 30/4 +21/8 samma år; Samuel 1747 15/3.”
 
Dessa uppgifter kommer antagligen från de personella berättelserna för landtullens personal i Karlshamn 1748, som man hittar i Äldre centrala tullarkiv, Överdirektören vid landtullen (Generallandtullskontoret), Huvudarkivet/Kansliet, volym E3. Där får man veta att Rickard Lundberg det året var tullnär med tullskrivares lön om 100 daler, 38 år gammal samt född i Halmstad varifrån han även kom, antagen 1735, ”I tienstgiörande, medelst siukdom tämmeligen förfallen”, förmögenhet och hushålls styrka ”hustru, 4. Barn, 1. tienstepiga” samt ingen näring bredvid tjänsten utan ”lefwer af tiensten”; tullinspektor Carl Nolleroth antecknar också rörande Rickard Lundberg att ”om han i anseende till dess swaga hellsa af slag blef benådat med pension wore för honom ganska wäl, hälst för dess stora fattigdom” samt att han ”Både förr och under dess tienstetijd i Stockholm säger sig hafwa giort beslag; men här ingen”.
   
I födelsenotiserna i Lunds domkyrkoförsamling och Karlshamn kallas för övrigt hustrun Christina inte Willander, som Gunnar Bergström anger i sin bok, utan Willand eller Willandt.


248
Hej Thomas!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
"Twådeelarne i Öfregårdenn Slagery Bäckaby S: upbiuder Nills Josepsonn
förste gångenn, som hans Broder Pehr Josephsonn honom sålt hafwer; dock
skall änkiann hustruu Malin Persdotter denne handell intet gravera,
uthan skall hon i sin lijfztijd sittia odrifwenn, på sin 1/3 som hon nu
åbor, blifwer och hon här brede wid alfwarligen förmaant, att afstå otijdigt
Munbruuk, emoot sin sånahustruu, så kierdt [kärt] henne är att undwijka
answar wid nesta Ting, och derpå fölliande plicht.”


249
Hej Leif!
 
Det står att Hans Persson ”warit beswärad af en swår bröstsiuka i 4 åhrs tid, men til slut hade stämma på bägge sätten, allenast et dygn, hwar af han under Gudelig beredelse afsomnade”.
 
Att stämma är understruket gissar jag har med statistiken att göra, alltså att detta ju var den slutliga dödsorsaken som skulle rapporteras in till Statistiska Centralbyrån (uppstartad 1749 under namnet Tabellverket). De ”bägge sätten” blev jag först inte klok på, men enligt Svenska Akademiens Ordbok är stämma en ”sjukdom som kännetecknas av att något hindras eller hämmas”, och därefter omnämns två varianter av stämma, nämligen urinstämma, alltså oförmåga att urinera, och ”vanlig” stämma, alltså förstoppning av avföringen. Jag skulle gissa att dessa är de båda sätten som omnämns i dödboken?


250
16) Latin / SV: Latin, Alsace, ca 1700-tal? Michel Koehl
« skrivet: 2021-06-08, 13:39 »
Hej Dan!
 
Din släkt har verkligen en intressant historia, så det är kul att kunna hjälpa till med de äldsta släktleden! Den senaste notisen tycks tyvärr bara utvisa att Michael Koehl var gudfader när Johannes Michael Furis barn döptes, men det där legitimæ efter gudföräldrarnas namn kan var intressant eftersom jag gissar / vill minnas att det syftar på att endast personer födda inom äktenskapet fick vara gudföräldrar inom katolska kyrkan. I så fall innebär det att Michael Koehl var född inom äktenskapet, och det är ju alltid något!  ;D  Jag tyder notisen såhär:
 
”hodie die decimam Mensis Junij anni Millesimi Septingen-
tesimi quadragesimi quarti, a me infra scripto parocho
Baptizata est Maria Barbara, filia legitima Joannis
Michaëlis Furi i et Catharinæ Kauffman Coniugum
Civium in Mertzweiller, nata præteritam die, eiusdem
mensis, et anni. patrinus fuit Michaël Köhl civis
in Mertzweiller, Matrina Anna Maria Fuss,
…nor legitimæ. Antonij Rumbach, civis in Mertzweiller,
præsente patre; patrinus, Matrina et pater autem
delictem a me interpellati declaraverunt, se nescire
scribere.
Signum Z patrini.
Signum X Matrinae.
Signum + Patris.
 
Müller parochus.”
 
Som jag skulle vilja översätta till:
 
”Idag, den tionde dagen i månaden juni år
1744, av mig nedanskrivne sockenpräst
döptes Maria Barbara, legitim dotter av Johannes
Michael Furi och Catharina Kauffman, gifta
och invånare i Mertzweiller, född dagen förut,
samma månad, och år. Gudfader var Michael Köhl, invånare
i Mertzweiller, gudmoder Anna Maria Fuss,
[?]. Antonius Rumback, invånare i Mertzweiller,
närvarade som fadder. Gudfadern, gudmodern och faddern
[..................................?], såsom de ej kunde
skriva.
 
Gudfaderns signatur.
Gudmoderns signatur.
Fadderns signatur.
 
Müller, sockenpräst.”


251
16) Latin / SV: Latin, Alsace, ca 1700-tal? Michel Koehl
« skrivet: 2021-06-05, 19:47 »
Det stämmer!  :)  Och det ser ut som att svärsonen Johannes Michael Ober, som var gift med dottern Maria Anna Koehl, intygar dödsfallet. Tyvärr är de två (tre?) orden direkt efter Michaels namn lite för otydliga för att jag ska kunna tyda dem med säkerhet, och jag är inte heller säker på att titeln mercenarius i detta fall verkligen syftar på legosoldat (det kan även tolkas som en allmän löneanställd), men i övrigt tyder jag notisen såhär:

 
”Anno Domini millesimo septingentissimo quinquag-
esimo quarto die decimo mensis January mortuus
est Michael Koëhl axaritus rosinæ n: civis et
mercenarius in Mertzweiller, Sacramentis poenit-
entiæ Eucharistiæ et Extremæ unctionis [ritem] munitus
et die duodecimo ejusdem mensis [a me infra scripto] sepultus fuit
in cæmeterio Eclesiæ ejusdem loci præsentibus
testibus Joanne Michaele Ober, Wilhelmo Will,
civibus et mercenarius loci qui signo suæ securunt
declarantes se nescire scribere
Signum + Michaelis Ober
Signum F Wilhelmi Will
S. GG: Roussel parochus
loci”.
 
Vilket jag skulle vilja översätta till:
 
”År 1754 den tionde dagen i månaden januari dog
Michael Koehl……………………, invånare och
legosoldat i Mertzweiller, [genom] den heliga botgörelsen,
nattvarden och sista smörjelseriten beskyddad,
och den tolfte dagen i samma månad [av mig nedanskrivne] begravd
på kyrkogården på samma ort; närvarande
vittnen Johannes Michael Ober, Wilhelm Will,
invånare och legosoldater på orten, vilka med sina bomärken säkrast
intygade då de ej kunde skriva.
Signatur + Michael Ober
Signatur F Wilhelm Will
Herr G. G. Roussel, ortens kyrkoherde.”


252
Färingtofta / SV: Färingtofta CI:3 bild 108/sid 5 läshjälp
« skrivet: 2021-06-05, 00:50 »
Ja, det finns alltid något nytt att lära sig när man släktforskar – och man halkar ju inom så många angränsande områden också, såsom rättshistoria, juridik och förvaltningshistoria, militärhistoria och politik, geografi och språkhistoria. Släktforskningen är verkligen fantastisk sysselsättning  ;D
 
Det funderade jag också över? Ofta ser man ju att kyrkoboken och ”kladdboken” (som ofta fördes av klockaren) fördes parallellt, men som du säger verkar ju de egentliga kyrkoböckerna i detta fall ha förkommit (åtminstone periodvis, såsom 1840–1851), medan endast kladdboken har bevarats under dessa år, med anmärkningen ”ofullständig”? Detta kan ju förklaras med att det brunnit i prästgården men inte i klockargården, men i Nationell Arkivdatabas hittar jag ingen anteckning om att det någonsin ska ha brunnit i Riseberga-Färingtofta? Kanske någon annan har bättre koll :)


253
16) Latin / SV: Latin, Alsace, ca 1700-tal? Michel Koehl
« skrivet: 2021-06-05, 00:47 »
Vad roligt att höra, Dan! Nej, tyvärr framkommer där ju tyvärr inga ledtrådar till Michael Koehls ursprung, men som du säger får man i varje fall namnen på brudgummarnas fäder – och det är ju bättre än inget! Kanske finns det mer info i de andra dokument du funnit, jag ska hålla utkik och hoppas att jag kan vara behjälplig. :)


254
Dalby / SV: Dalby (M) CI:1 1667-1751
« skrivet: 2021-06-05, 00:46 »
Hej Leif!
 
Stort tack för dessa uppgifter! Jag har ännu inte lyckats undersöka domböckerna, men det ser ju ut som att barnafadern med största sannolikhet är identisk med min anmoders bror Jöns Nilsson (född 1716), och från hans syster Anna Nilsdotter ser min härstamning ut såhär:
 
Nilsdotter, Anna (1716-1788), Mossheddinge i Esarp
dotter: Persdotter, Anna (1740-1804), Vismarlöv 13-14 i Hyby
dotter: Nilsdotter, Karna (1768-1828), Vismarlöv 13-14, Hyby
dotter: Nilsdotter, Ingar (1807-1890), Vismarlöv 1, Hyby
son: Larsson, Lars (1835-1912), Lyngby 7, Lyngby
son: Larsson, Lars (1871-1945), Grevie, Nevishög
son: Larsson, EVAN Louis Arthur (1916-1973), Landskrona
dotter: Larsson, BRITT Louise (1944-1997), Helsingborg 
son: Gunshaga, Mikael (född 1964), Helsingborg
son: Gunshaga, Markus (född 1986), Helsingborg


När det gäller formuleringen ”utlagd” så har jag förstått att det förr i tiden var tradition (?) vid förlossningen av utomäktenskapliga barn att modern ”utlade” barnafaderns namn i samband med själva förlossningen (det namn som då angavs tycks ha vägt tungt, för jag har sett i flera domböcker under 1700-talet att det angivna namnet i princip har använts som bevis i rättegångar rörande utomäktenskapliga barn och deras fäder). Efter förlossningen ansågs modern vara ”oren” och fick inte kliva in i kyrkan på ett tag, så när utomäktenskapliga barn döptes fick kvinnorna som deltog vid förlossningen även uppgiften att ange namnet på den barnafader som kvinnan ”utlagt” under förlossningen. Jag skulle alltså tolka det som ett tillkännagivande av barnaföderskans erkännande?


255
Hej Anitca!
 
Så roligt att mina uppgifter kunde skänka dig sådan glädje! Och om du härstammar från Ingar Hansdotters och Bertil Mårtenssons dotter Elna, född 1710, så är vi släkt på något vänster – för jag härstammar själv från en (ännu namnlös) syster till klockaren Hans Nilsson, som ska vara mor till min anfader Nils Persson som närvarade vid klockarens bouppteckning 1718 som ”dess systerson”. 
 
Tyvärr har jag ännu inte hittat fler uppgifter om dessa äldre led i släktträdet, så uppgiften att Hans Nilssons far kan ha varit klockare i Dalby låter intressant. Från och med 1680 bestod nämligen detta pastorat av församlingarna Hällestad, Dalby och Bonderup, men före 1680 var uppdelningen istället Dalby-Hällestad samt Bonderup-Esarp. I den förstnämnda församlingen hette klockaren 1658–1675 Gert Clausson, men i Bonderup-Esarp lär klockaren åtminstone 1655 ha hetat Nils Mickelsson (åtminstone enligt hans dotter Johannas dödsnotis i Lemmeströ 1700 22/11) – och det stämmer ju åtminstone både tids- och namnmässigt med Hans Nilssons beräknade födelseår 1652 och att hans far ska ha hetat Nils. Det får undersökas närmare, om det går :)
 
Och du har såklart helt rätt, Karna Christensdotter (1673–1750) var klockaren Hans Nilssons andra hustru medan dottern Ingar föddes i hans första äktenskap, med Elna Andersdotter (född omkring 1671, död 1693 23/9 i Bjällerup). Bjällerups äldsta bevarade födelse- och dopbok tar sin början i februari 1689, och hennes tvillingsyskon Karna och Kerstina föds i augusti 1689, så Ingar är förmodligen född omkring 1687?
 
När det gäller klockaren Hans Nilssons brev, så kan man läsa dem i original på Landsarkivet i Lund (Arkivcentrum Syd). Det finns tre stycken, från 1697, 1706 och 1710, som förvaras bland de så kallade ”klockarmålen” i Lunds domkapitels arkiv:
 
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:4 (klockarmål 1693–1695), akt nummer 26.
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:9 (klockarmål 1702–1706), akt nummer 66.
Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:11 (klockarmål 1710–1711), akt nummer 12.
 
Jag ska forska vidare kring Hans Nilsson och hans verksamhet som klockare, så det kan hända att jag hittar fler uppgifter framöver – i så fall meddelar jag dig direkt!  ;D


256
Hej Emma!
 
Personligen tycker jag att denna argumentation ser övertygande ut; som du säger överensstämmer ju det angivna födelsedatumet med dopdatumet i Veberöds kyrkobok, namnet Hanna antyder ett släktskap, Veberöd är annexförsamling till moderförsamlingen Vomb, och enligt min uppfattning var namnet Daniel inte särskilt vanligt i Skåne vid denna tid, i synnerhet inte nere i Torna härad. Allra helst skulle man nog behöva en bouppteckning, men jag har märkt att de är ganska ovanliga i Skåne vid slutet av 1700-talet. 
 
Å andra sidan skulle nog en bouppteckning (efter exempelvis Jöns Danielssons mor) inte hjälpt ändå, eftersom utomäktenskapliga barn vid denna tid inte hade arvsrätt efter sina föräldrar (folk hade dock sätt att komma förbi denna lag; en av mina anor föddes exempelvis utom äktenskapet 1717, och i hennes mors bouppteckning 1752 angav man helt enkelt för länsmannen att hon var ”dottern i första äktenskapet” – och så var den arvsrätten fixad  ;D ). Har du lyckats spåra Jöns Danielssons mor framåt i tiden, framgår det ifall hon gifter sig?


257
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) / SV: Boel
« skrivet: 2021-06-05, 00:42 »
Hej Ingvar!
 
Jag är inte släkt med Nils Önnersson och Signe Gunnarsdotter (åtminstone inte vad jag hittills känner till om mitt släktträd), utan ville mest hjälpa till av ren nyfikenhet – så det var verkligen roligt att det blev en sådan fullträff, och att namnet på Ola Nilssons svärmor i Björka stämmer överens med namnet på Nils Önnerssons hustru i Filborna!


258
Övriga släkter - S / SV: Sagholm
« skrivet: 2021-06-05, 00:42 »
Stort tack för detta tips, Paul! Sagereds herrgård låter absolut som ett tänkbart ursprung till det något ovanligt efternamnet Sagholm, så jag ska kika där på jakt efter prästens ursprung.


259
Övriga källor / SV: Rusthållsförändringar
« skrivet: 2021-06-05, 00:41 »
Hej Jörgen!
 
Stort tack för ditt utförliga svar, mycket intressant! Detta stämmer väl med mina egna observationer av relationen mellan rusthållare, rusthåll och hemman, och jag ska ha det i åtanke när jag fortsätter mitt sökande efter den aktuella överlåtelsen!  :)


260
Okänd socken i Skåne / SV: Präst var?
« skrivet: 2021-06-05, 00:41 »
Hej Ulla Karin!
 
Tyvärr lyckas jag hitta något svar på frågan om Beata och Helge Mårtensson, men när det gäller Anna Elisabet funderar jag på om det kan stå något i de vanliga domböckerna – kanske från Malmö kämnärs- eller rådhusrätt? Jag lyckades nämligen hitta ytterligare två notiser i Lunds domkapitels protokoll rörande Gyllenållon, och åtminstone den senare av dem antyder ju att fadern funderade på att överflytta målet till en världslig domstol:
 
Lunds domkapitels protokoll 1703 4/3 § 10.
”Carl Gustaf Gyllenållon, kan inttet för niuta någon resolution ifrån Consistorio om sit äcktenskap medh Johanna eller om des kyrckiotagande, för än han skaffar swar på Consist. Bref til des fader Majoren Wälb. H:r Anders Gyllenållon.”
 
Lunds domkapitels protokoll 1703 8/4 § 9.
”Communiceras medh wälborne H:r Vice Gouvern. Faltzburg Majoren H:r Gyllenållons bref om sin son Carl Gustaf och Johanna Andersdotter, at i fall samma handel ej kan förfordras til äcktenskap, han wille låta saken komma för verdzlig Rätt, och wederbörande niuta, det lag förmå.”


261
Hej Lia!
 
Stort tack för dessa uppgifter, så intressant! Jag gissar också att Otto Henrik måste ha tagit namnet Sjöberg när han blev gesäll, och då är det ju inte helt omöjligt att även hans syskon gjorde detsamma (ett fenomen jag sett emellanåt i syskonskaror där ett syskon ”avancerat” i samhället). Jag får kanske söka Pål och Dorothea under namnet Sjöberg, så dyker de förhoppningsvis upp :)
 
Jag blir ändå nyfiken på den exakta källan till födelseorten Lund, för jag vet att Dalarna emellanåt har innehållsrika husförhörslängder och jättefina biografiska dödböcker – men vad jag kan se har Falu Kristine församling inga husförhörslängder eller dödböcker alls före 1776? I kyrkoräkenskaperna antecknas det bara kort den 7 mars 1775 att ”Guld- och SilfwerArbetaren Herr Otto Henric Siöberg på Fahlun dödt i ålderdoms bräcklighet 77. år […] lagder i kyrckans murade gl: graf på Kyrckogården” (Falu Kristine kyrkoarkiv, vol. LIb:1, 1737–1782, sid. 720), alltså ingen uppgift om födelseort. 
 
Kanske födelseorten finns antecknad i något guldsmedsämbetes protokoll eller liknande? Jag har forskat en del kring svenska skråarkiv, och ser att Nordiska museet har en del lösa handlingar från Guldsmedsämbetet i Falun 1792–1862 – vilket ju tyvärr inte är mycket till hjälp i fallet med Otto Henrik. Om det inte fanns något guldsmedsskrå i Falun före 1792 kan det hända han tillhörde exempelvis Guldsmedsämbetet i Stockholm, som har bevarade lösa handlingar 1581–1869 på Nordiska museet, där det förhoppningsvis finns något antecknat om Otto Henrik Sjöbergs födelseort. Det får bli ett framtida forskningsprojekt.  ;)


262
Oderljunga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-06-05, 00:39 »
Hej Ingrid!
 
Vad roligt att det gick att komma vidare på Anders Persson, och att det visade sig att det fanns en koppling till Långarydssläkten! Jag hoppas att din vän finner stor glädje i denna släktforskning, och att härstamningen från Långarydssläkten blir en extra bonus!


263
Hej Karin!
 
En sån intressant släktberättelse, och så roligt att det visade sig att födelseorten var densamma som Selma Lagerlöfs! Jag håller tummarna för att du lyckas komma vidare, och att det kanske visar sig ligga någon sanning i det påstådda släktskapet med Selma Lagerlöf :)


264
Sillhövda / SV: Misshandel
« skrivet: 2021-06-05, 00:38 »
Hej Johanna!
 
Jag håller tummarna för att du hittar något i häradsrättens dombok!  :D  När det gäller Blekinge Läns tidning så sökte jag i https://tidningar.kb.se, som den senaste tiden verkar ha snabbat upp digitaliseringen av Sveriges gamla dagstidningar. Blekinge Läns tidning har exempelvis numera 142 345 sökbara tidningssidor från december 1869 till december 1906 samt från januari 2014 till idag, varav årgångarna till och med april 1906 finns tillgängliga online.



265
Munktorp / SV: En hjulmakare i Munktorp 1681-82
« skrivet: 2021-06-05, 00:37 »
Hej Lennart!
 
Stort tack för tipset! Eftersom jag har de flesta av mina förfäder i Skåne var jag helt insnöad på att det rörde sig om vagnshjul, men i dessa brukstrakter kan det ju faktiskt snarare röra sig om vattenhjul! Jag har undersökt domböckerna så smått, men ska framöver ha detta i åtanke och även hålla ögonen öppna efter titeln byggmästare eller liknande. Ännu en gång, stort tack för tipset!


266
Stort tack för era fina tips, Leif och Karin! Jag har funderat på om det där Boyson kanske kan härledas till Boye i Karlshamn (särskilt eftersom dottern ju kallas just Boye när hon dör 1807), men då hade jag inte en tanke på namnet Ivar – och då har jag ändå forskat ganska mycket kring just organisten Ivar Boye och hans släktkrets!  ;D
 
Ivar Boye var organist i Trelleborg på 1680-talet, i Malmö på 1690-talet, i Landskrona på 00-talet samt i Karlshamn från 1710-talet, men trots att han var gift tre gånger har jag bara lyckats hitta tre barn till honom. Det är därför inte helt omöjligt att han är far till Christian Boysson eller Christina Ivarsdotter, eller rentav Christians farfar – Iwar Boyes äldsta kända barn föddes i varje fall 1688. Att två av hans hustrur hette Botilla känns också passande, med tanke på att Christian Boysson ju döper en dotter till just detta. Jag får nog undersöka denna familj igen, känns det som, och även undersökta Didrich Boyssen och handelsman Boyson i Riga - i nuläget har jag inget konkret alls att gå på, så varenda liten ledtråd eller idé är guld värd  :D   Ännu en gång, stort tack för tipsen!


267
08 Böcker / SV: Identifiera böcker i bouppteckning
« skrivet: 2021-06-05, 00:29 »
Hej Andreas!
 
Ett sånt roligt forskningsprojekt! Jag har kikat på de böcker du redan identifierat, och jag tycker att det ser korrekt ut.
 
Den femte boken är ”Schrifvers 4de del”, som bör vara den fjärde delen av Scrivers själaskatt (http://libris.kb.se/bib/2421828), som bestod av sammanlagt sex delar och tycks ha varit ett standardverk i många församlingars bibliotek.
 
Den sjätte boken är ”Murbecks” katekes, och bör var detsamma som prosten Peter Murbecks catechetiska arbete från 1769 (http://libris.kb.se/bib/2420742), som i bland annat Kyrkohistorisk årsskrift 1926 kallas just ”Peter Murbecks katekes”. Denna trycktes på 1820-talet i två delar, vilket ju stämmer bra med att bouppteckningen nämner del 1 och 2.
 
Den sjunde posten blir jag inte helt klok på, men utöver Nya testamentet gissar jag att de syftar på en upplaga av den herrnhutiska sångboken Sions sånger, som gavs ut i ett flertal upplagor från 1743 och framåt, och DufvoRösten som jag misstänker syftar på Andelig Dufworöst, en herrnhutiskt präglad psalmbok som utkom i minst femton upplagor från 1734 och framåt. Det fanns annars en kristen barntidning vid namn Dufworösten, som började ges ut under 1850-talet, men eftersom den i bouppteckningen ju räknas upp tillsammans med den herrnhutiska sångboken gissar jag att det snarare rör sig om en herrnhutisk psalmbok än en kristen barntidning.


268
Hej!
 
Jag har snubblat över denna familj i Karlshamn som jag inte alls blir klok på:
 
Christian Boyson (Boysson, Boison), skeppare, styrman, omnämnd som änkling på tomt nr. 372 i Karlshamn i 1775 års mantalslängd men sedermera icke anträffad. Gift med Christina Ivarsdotter, född omkring 1719, död 1772 31/8 i Karlshamn.
Barn:
1. Christina Boys, född omkr. 1748, nämnd hos fadern i mantalslängderna 1761–75, bor kvar på nr. 372 vid sin död med födelseåret "1742" utan angivet datum eller -ort, död ogift 1807 22/4 i Karlshamn.
2. Botilla Boyson, född omkr. 1752, död 1772 28/8 i Karlshamn.
3. Elna Boyson, född omkr. 1755, begravd 1758 3/2 i Karlshamn.
4. Christian Boyson, född 1761 21/5 i Karlshamn, död därstädes 1762 20/6.
 
Jag hittar inga spår efter familjen före 1756, då de dyker upp på tomt nr. 399 i Karlshamn (stadens taxeringslängd och mantalslängden som dateras den 1 mars 1756). I mantalslängden 1756 kallas fadern ”båtskepparen Christen Jöns Boyson”, men därefter kallas han alltid Christian Boison eller Boyson. Från mantalslängden 1772 bor familjen på nr. 372 i Karlshamn.
 
I mantalslängderna 1774–75 har Christian Boyson boende hos sig ”son sjöman Jöns”, i mantalslängderna 1776–77 finner man på nr. 372 ”Sjöman Jöns Jönsson” som i mantalslängden 1778 har tillägget ”Carlberg” i marginalen. Denne Jöns Jönsson / Carlberg bör enligt åldersuppgifter i mantalslängderna vara född omkring 1746, och jag misstänker att han är identisk med min anfader Jöns Carlberg som övertar tomten nr. 372. Kanske är han en son till Christina Ivarsdotter i ett tidigare äktenskap, eller rentav utom äktenskapet?
 
Tyvärr finns det inga bouppteckningar efter någon i familjen Boyson / Boys i Karlshamn, och jag har ännu inte undersökt domböckerna runt 1756 (kanske finns det uppgifter om burskap etc.) eller runt 1775 (kanske finns det uppgifter om hur och varför Jöns Jönsson / Carlberg övertar Christian Boysons tomt), men jag tänkte ändå fråga om någon har stött på denna familj i Karlshamn i synnerhet, eller före 1756 i allmänhet? Det låter mindre sannolikt, men kanske rör det sig om en dansk eller norsk familj? Boyson och Ivarsdotter är väl inte helt vanliga i Sverige, men Bojesen och Iversdatter är vanliga patronymikon i både Danmark och Norge är – där hittar jag dock inte heller några spår efter denna familj före 1756...


269
Ringarum / SV: Text vid dödsorsak
« skrivet: 2021-06-02, 17:38 »
Hej Niklas!
 
Jag funderar på om det står ”Dog hastigt på väg till järnv[ägs]st[ationen] vid landsvägen mellan Granliden och Sylviansborg”. Vad jag kan se på kartan så fick man i varje fall passera genom Tolsum Granliden och Tolsum Sylviansborg om man kom västerifrån och skulle in till Ringarum och järnvägsstationen.


270
16) Latin / SV: Latin, Alsace, ca 1700-tal? Michel Koehl
« skrivet: 2021-06-01, 19:54 »
Hej Dan!
 
Vilka spännande dokument! Tyvärr hade jag en del problem med tydningen, i synnerhet av den förstnämnda notisen (det verkar som att de tre lysningarna mellan Joseph Metz och Anna Maria Koehl hölls i Ulweiller, vilket meddelades brevledes till prästen i Mertzweiller där paret sammanvigdes), men med abbreviationerna utskrivna (ett litet ”g” i slutet av ett ord är en förkortning av -us, ett litet ”g” i början av ett ord innebär att det börjar på con-, och ett litet nasalstreck ovanför sista bokstaven, eller ibland mitt över ordet, innebär att där ska klämmas in ett n eller m) tyder jag de tre notiserna såhär:
 
Michel_Koehl1.pdf
”hodie die 30am Mensis Aprilis An. 1736,
tribus proclamationibus in hac Ecclesia, et totidemque
in Ecclesia Hhli. Ulweiller publicem factis, per
ut mihi per litteras [??] a R. D. Joe Bel[…]
pastore [?] dictæ Ecclesiæ die 30am Mensis Aprilis
Anno eiusdem datas, et penes me vemanentes
constitit, ac nullo detecto impedimento a me infra
scripto pastore Ecclesiæ Fhlis. in Mertzweiller
præviem recepto mutuo consensu, Sacro Matrimonio
vinculo in face Ecclesiæ coniuncti fuerunt. –
honestus Adolescens Josephus Metz, Filius
legitimus Andræ Metz p.m. Civis in Friesen[?]
et pudica virgo Anna Maria Keel, filia
legitima Michaëlis Keel Civis in Mertzweiller
ambo commorantes in hoc pago Mertzweiller
ad fuerunt testes Michaël Keel pater Sponsæ
Paulus Rumbach civis in hoc pago, Wilhelmus
Philippus Hinny ludimoderator in Mertzwiller
et Michaël Keel civis, et frater Sponsæ
qui omnes unam mecum subscripserunt, i notam
fecerunt, declarantes se nescire scribere.
 
Signum x Sponsi
Signum x Sponsæ.
Signum Z Michaëlis Keel ut testis.
Signum O Pauli Rumbach ut testis.
Hiny ut testis.
Signum N Michaëlis Keel ut testis.
 
Joannes Jacobus Müller
p.t. loci parochus”.
 
Mitt försök till översättning:
”Idag den 30 i månaden april år 1736,
proklamerades tre gånger i denna kyrka, och många
i kyrkan […] offentligen, i
ett brev till mig […] från R. D. Joe Bel[…]
pastor […] nämnda kyrka den 30 i månaden april
året med samma form, […]
[…] eftersom inga hinder uppenbarades, av mig nedan-
skrivne pastor vid kyrkan […] i Mertzweiller,
den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen till det heliga äktenskapets
band inför kyrkan i äktenskapet länkade
hederlige ungdomen Joseph Metz, legitim
son till Andreas Metz […] invånare i Friesen [?]
och blygsamma jungfru Anna Maria Keel, legitim
dotter till Michaël Keel invånare i Mertzweiller,
bägge boendes i denna by Mertzweiller,
genom dessa vittnen Michaël Keel brudens fader,
Paul Rumbach invånare i denna by, Wilhelm
Philip Hinny skolföreståndare i Mertzweiller,
och Michaël Keel, invånare, och brudens broder,
som alla på en gång undertecknade, och genom
bomärken de deklaranter som inte kunde skriva.
 
Brudgummens signum.
Brudens signum.
Michaël Keels signum, till bevittnande.
Paul Rumbachs signum, till bevittnande.
Hiny till bevittnande.
Michaël Keels signum, till bevittnande.
 
Joannes Jacob Müller
pastor i den lokala socknen.”
 
Michel_Koehl2.pdf
”Hodie 24 Jan: 1730 tribus proclam-
ationibus in nostra Ecclesia parochia
ali publicem factus ac nullo detecto
impedimento a me infrascripto [past-]
ore præviem recepto mutuo conse[nsu]
sacro matrimonij vinculo in facie Eccles-
iæ conjuncti fuerunt Petrus Ridw[will]
filius Joannes Ridwill opranij[?] in Fred[…]
feld, et Anna Catharina Kehl
filia Michaelis Kehl textoris et
civis in Mertzweiller. ad fuerunt
testes ex parte Sponsi Joannes Mich[aël]
Wendling Ludimoderator in [?]
Michael Muchenshern[?] textor
et civis in Mertzweillen. ex parte
sponsu Josephus Müller Agricola
et civis in Mertzweiller et Michael
Kehl textor et civis in Mertzweiller
qui cum nomen subsigna[??]
 
[bomärken]
 
Joannes Georgius Walter parochus loci.”
 
Mitt försök till översättning:
 
”Idag den 24 januari 1730 proklamerades
trenne gånger i vår sockenkyrka
och offentliggjordes, eftersom inga hinder
uppenbarades, av nedanskrivne past-
or den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen
till det heliga äktenskapets band inför kyrkan
i äktenskapet länkade Petrus Ridwill,
son till Joannes Ridwill […….] i Fredriks-
feld, och Anna Catharina Kehl,
dotter till Michaelis Kehl, vävare och
invånare i Mertzweiller, till vittnen
fanns å brudgummens sida Joannes Michael
Wendling, skolföreståndare i […],
Michael Muchenshern[?], vävare
och invånare i Mertzweillen, å brudens
sida Josephus Müller bonde
och invånare i Mertzweiller och Michael
Kehl vävare och invånare i Mertzweiller
som med namnen undertecknade […].
 
Joannes Georgius Walter, sockenpräst på stället.”
 
Michel_Koehl13.pdf
”Hodie die decimam quintam Mensis Januarij Anni
Millesimi Septingentesimi quadragesimi Secundi,
tribus proclamationibus in hac Ecclesiæ Duntaxet
publicem factis, ac nullo detecto impedimento a
infra scripto pastore Ecclesiæ parochibis in
Mertzweiller præviem recepto mutuo Conscensu
sacro Matrimonij vinculo in facie Ecclesiæ
coniuncti fuerunt honestus Juvenis Joannes
Michaël Ober, filius legitimus Joannes Caspari
Ober, civis in Mertzweiller, et pudica virgo
Maria Anna Köhlin, filia legitima Mich-
aëlis Köhl civis in Mertzweiller, ambo comm-
orantes in Mertzweiller, ad fuerunt testes –
Michaël Köhl pater sponsæ, Joannes Michaël
Seger er civis in Walburg, Joannes Michaël Köhl fr[ater].
sponsæ, ac Wilh. Philipus Hinny ludimoderator
in Mertzweiller, qui omnes unam mecum subscripserunt,
ad notam fecerunt, declarantes se nescire scribere.
 
Signum + Sponsi. Signum + Sponsæ.
Sig. Z Michaëlis Köhl.
Sig. S Joannes Michaëlis Seger.
Wilh. Ph. Hiny
 
Joannes Jacob[us] Müller
p.t. loci parochus.”
 
Mitt försök till översättning:
 
”Denna dag, den femtonde i månaden januari år
1742,
proklamerades trenne gånger i denna kyrka, icke dessmindre
offentliggjordes, sedan inga hinder uppenbarats av
nedanskrivne pastor vid sockenkyrkan i
Mertzweiller, den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen
till det heliga äktenskapets band inför kyrkan
i äktenskapet länkade hederlige ungkarl Joannes
Michaël Ober, legitim son till Joannes Caspari
Ober, invånare i Mertzweiller, och blygsamma jungfru
Maria Anna Köhl, legitim dotter till Mich-
ael Köhl, invånare i Mertzweiller, bägge bo-
satta i Mertzweiller, till dessa vittnen –
Michaël Köhl brudens far, Joannes Michaëlis
Seger invånare i Walburg, Joannes Michël Köhl brudens
broder, och Wilhelm Philippus Hinny skolföreståndare
i Mertzweiller, som alla på en gång undertecknade,
genom bomärken de deklaranter som inte kunde skriva.
 
Brudgummens signum. Brudens signum.
Signum för Michaelis Köhl.
Signum för Joannes Michaelis Seger.
Wilhelm Philip Hiny
 
Joannes Jacobus Müller
pastor vid socknen på stället.”

271
Igelösa / SV: Läshjälp med födelse den 15 April i
« skrivet: 2021-05-25, 15:33 »
Hej Peter!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”April d 15 Föddes Nils Nilson och Xstnades d 16 Pater
Nils Nilson Mater Elna Nilsdott: hust: Sine
Lars Pärs, Testes Pär Olson och Ola Nilson”.


272
03) Osorterat / SV: Läshjälp Daniel text
« skrivet: 2021-05-23, 20:46 »
Hej Leif!
 
Varifrån kommer denna text, det påminner om ett domkapitelsprotokoll? Jag tolkar det nämligen som att Daniel Blaver först har infunnit sig och visat upp sina räkenskaper för året 1657, därefter har kyrkoherden Anders infunnit sig angående ett äktenskapsmål i sin socken:
 
”Upwiste Daniel Blaver sin rechningh för åhr 1657
Wyrdige Högl. man Kiörkioherden M Anderss och berettade
hurusosom Jönsess son i Heresta[?], Per Jönson hade kränckt
een ährlig meniskia Brita Göstafzdotter och sedan flyde
han bort sin kooss och ey wille stå henne till swarss, då
Emedler tijdh begerer Jöns på på sin sons weg[na]r at Måns i Tom[?]-
lunda och Lenart Melchior wille gå till Kiörkioherden och
seya at han war sinnander at taga henne till äckta, men
någon tijdh dher efter tager han ofb:ta Måns med sigh till
Kiörkioheerden och seger at han aldrigh hafwer bedit sin…”


273
Hej Jonas!
 
Vigselnotisen tyder jag såhär:
 
”14. Decemb. Lydich Eriksson i Lyrisbo i Hällesta sochen. hust. Brijta Anderssdotter i Bercke. död d: Jun. 1731.
 
Lydich kommer alltså från gården Lyrsbo i Hällestads socken, medan Brita kommer från Björke i Regna socken. Efter hennes namn verkar prästen av någon anledning ha antecknat hennes dödsdatum? Lydichs dödsnotis tyder jag såhär:
 
”d. 21 Jan: begrofz Lydrich Erichson i Börkö och lades på Östra sijdan straxt wijd fönstret, sedan han i 70 åhr ährliga lefwat”.


274
Norra Rörum / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-05-19, 20:32 »
Hej!
 
Jag instämmer i tydningen Dagstorps sjö, och får det i övrigt till att ”Skottet, som inträngde i venstra sidan, dödade nästan ögonblickligt”. Den tragiska händelsen beskrivs i Folkets Tidning den 25 augusti 1865, där man kan läsa följande:
 
En beklaglig händelse inträffade häromdagen i Norra Rörums socken. Twenne bröder nedgingo till Dagstorpssjön, der den yngre af dem satte sig i wassen för att meta. Den äldre brodern aflägsnade sig och fick se en Häger, hwilken flög upp och slog ned i närheten af den yngre brodern. Den äldre brodern, som ej erinrade sig metaren, såg något röra sig i wassen, lade an och skjöt samt träffade sin broder i hjertat, derwid denne nedföll död. Bröderna hade lefwat i god sämja och den olycklige skytten har blifwit wansinnig af sorg.”


275
Färingtofta / SV: Färingtofta CI:3 bild 108/sid 5 läshjälp
« skrivet: 2021-05-17, 01:22 »
Tack Morgan, nu hittade jag notisen!  :)  ”Offer” i kolumnerna till höger gissar jag hör ihop med seden att ”offra” en gåva vid dop, bröllop och begravningar. Oftast var klockaren helt beroende av dessa så kallade ”ovissa inkomster” vid sidan av den ordinarie lönen, och jag kan tänka mig att det är klockaren som har fört denna längd av oinbundna buntar, eftersom "offret" ju anges så noggrant.

 
Agnes Svensdotters titel är jag mer osäker på, men jag får det till ”Hussarh.”, alltså husarhustru – notera att man finner samma märkliga ”slutkrumelur” för -ss i ”dess hustru” i notisen högst upp på sidan, ovanför Carls födelsenotis. I Kolleberga (i moderförsamlingen Riseberga) finner jag dock bara en piga Agnes Johansdotter hos ryttmästaren Cöster (Riseberga AI:11, sid. 193), men det kan ju hända att den eventuella husarhustrun Agnes Svensdotter bor i ett torp under Kolleberga med ett eget namn?


276
Färingtofta / SV: Färingtofta CI:3 bild 108/sid 5 läshjälp
« skrivet: 2021-05-16, 22:03 »
Hej Morgan!
 
Vilket år och datum gäller notisen på bild 136? Dopnotisen på bild 108 tyder jag såhär:
 
”År 1846 d. 5 Aug. föddes och den 9:de ejus-
dem Döptes Tp. Truls Rosengren och dess Hus-
tr. Katrina Lindholms i Koholma, son
Sven, frambars till dopet av Gifte drengen
Truls Turessons Hustru Christina Jacobs-
Dotter i Byen. Faddrar: åb. Ola Torstens-
son i Koholma, Tp. Nils Nilson ibm;
Tp. Måns Månsson ibm; Tp. Jöns Hans-
son i Stenhuset(?) och Riseb. socken.
Modren 38 år gam[m]al.”


277
Barnafödande / SV: Förlossning med problem
« skrivet: 2021-05-16, 15:23 »
Hej Göran!
 
Jag får det till att ”Hon förlöstes med instrumenter. I socknen finnes ingen barnmorska”; i originaldödboken står det ingenting om instrument, däremot ett tydligt ”ingen barnmorska”, samt ”uppgift af Olaus Anderss.” osv. Jag tolkar det alltså som att några sockenbor (?) har hjälpt till vid förlossningen med särskilda förlossningsinstrument som kanske förvarades gemensamt av socknen just för att man saknade en barnmorska?


278
Asker / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-05-10, 15:09 »
Hej Yvonne!

Anna Olsdotter sägs bo "därsammastädes", alltså på samma plats som brudgummen.


279
Hej Gunnar!
 
Fadern Sven Nilsson anges vara husman och sonen blev tydligen döpt hemma samma dag som han föddes; det står att ”d: 14. Sept: [föddes och] Christnades hem[m]a Husman: Sven Nilssons son Nils i Greflunda”.


280
Munktorp / En hjulmakare i Munktorp 1681-82
« skrivet: 2021-05-01, 15:06 »
Hej!
 
Min anfader, sockenskräddaren och kyrkoväktaren Nils Persson (ca 1659–1730) på Kyrkobacken i Munktorp gifte sig 1681 24/6 i Munktorp med Elisabeth Eriksdotter, men hade tydligen gått till sängs med henne redan före vigseln. I Munktorps kyrkoräkenskaper kan man nämligen läsa 1682 26/2 att ”Samme Åhr Ehrlade Nils Pehrsson skreddaredrengen Juhlmakarens sohn i Hessel torp, för thet han ok för Wixlen sin brud besufwit, til Körkian.” (Munktorps kyrkoarkiv, vol. LIa:1, 1681–1697, opag.).
 
Denna anteckning får man väl tolka som att Nils Perssons far var en hjulmakare Per NN, som förmodligen bodde någonstans i Munktorps socken omkring 1681. Jag hittar dock ingen hjulmakare i de samtida källorna, och ”skreddaredrengen Juhlmakarens sohn i Hessel torp” ska nog utläsas som att Nils vistades där vid vigseln, inte att pappa hjulmakaren bodde där.
 
Finns det någon som har stött på en hjulmakare (Per?) i eller kring Munktorps socken runt 1681? Kanske var han knuten till det närbelägna Strömsholm?


281
Hofterup / SV: Matts Larsson född 1637, föräldrar?
« skrivet: 2021-04-22, 18:14 »
Hej Lennart!
 
Nej, detta låter inte helt rätt; jag ser i dödsnotisen 1720 att Matts Larsson anges vara ”barnfödd i Hoffterop Sochn” samt 82 år och 6 månader gammal, och så långt verkar det ju stämma. Som du säger är det dock mindre sannolikt att detta hänger ihop med Lars Larsson och Marit ”Persson” ända uppe i Dalarna, särskilt med tanke på att Skåne ju var danskt vid denna tid och förbindelserna med Dalarna knappast de bästa.
 
Att Matts Larsson både föddes och dog i Hofterup antyder snarare att hans föräldrar har bott någonstans där i socknen, men mitt sökande efter honom gick sådär. Det tidigaste säkra spåret är i Hofterups mantalslängd 1663 där man finner ”dr: Madtz Larsen” hos Olle Persen och hans hustru Kirstene, och detta kan ju vara hans mor och styvfar, men mer troligt är han väl deras tjänstedräng. Jag finner honom sedan i 1669 års mantalslängd som ägare till en gård i Hofterup, och från och med det året har han dessutom sin hustru skriven hos sig. Jag funderar därför på om det eventuellt finns något antecknat om hans gård i de så kallade jordrevningsprotokollen 1671 i Skånska generalguvernementskontorets och Landsbokhålleriets arkiv? Där kan det finnas uppgifter om vem han övertagit gården av, och har man tur kan det ju vara hans far eller styvfar - men vad jag kan se saknas tyvärr Harjagers härad bland dessa jordrevningsprotokoll?


282
Printz / SV: Printz
« skrivet: 2021-04-22, 16:52 »
Hej Emma!
 
I Stockholms rådhusrätts arkiv finns en gemensam bouppteckning (1758/1/1:732) upprättad 1758 över kvarlåtenskapen efter sekreteraren och hovrättsadvokaten Peter Erik Carlsson Printz, död 1757 27/12 i Klara församling, 43 år och 3 månader gammal, och hans hustru Hedvig Eleonora Neuman, som dog i juli 1757. De efterlämnade endast ett barn, dottern Ulrika Sofia Printz, som då var 13 år gammal. Hennes förmyndare blev faderns halvbror, rådhusaktuarien Carl Carlsson Printz (uppgifterna hämtade ur sammanfattningen av bouppteckningen i registret över Stockholms stads bouppteckningar 1751–1775, bokstav N – R).
 
I samma register får man veta att Carl Carlsson Printz avled 1764 11/9 i Överby by i Österåkers socken, och han sägs då vara notarie i handelskollegium; hans bouppteckning upprättades 1765 (4:799) vid Stockholms rådhusrätt, och där får man veta att han var ogift och barnlös och ärvdes av sin avlidna helsysters Anna Catharina Printz’ barn Catharina Margareta Hammonius (från hennes äktenskap med komminister Martin Hammonius i Norrby), halvsystern Eriana Printz, änka efter fältsekreteraren Johan Liedgren, samt avlidne halvbrodern hovrättsadvokat Peter Erik Carlsson Printz’ dotter Ulrika Sofia Printz, som nu var 18 år gammal.
 
Enligt denna hemsida: http://www.vestigium.eu/bff_info/22_11100000.php ska komminister Hammonius’ hustru Anna Catharina Printz vara dotter till kyrkoherden i Söderby socken, Carl Printz och Catharina Korsberg, och om detta stämmer bör ju alltså Ulrika Sofias far Peter Erik Carlsson Printz vara en son till denne kyrkoherde i ett senare äktenskap. Vid en kontroll ser man mycket riktigt att den 9 juni 1714 döptes i Söderby ”Hr Probstens Carl Printz sohn Petter Erich” (Söderby kyrkoarkiv, vol. C:1, 1680-1749, inget sidnummer).
 
Åldersuppgifterna i de båda bouppteckningarna antyder ju förresten att Ulrika Sofia Printz snarare var född 1745–46 än 1748, men jag hittar henne ändå inte i någon födelsebok. Det närmaste jag kommer är att hennes yngre bror Carl Printz föddes 1751 4/6 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, ”Secreterare Hr Peter Eric Printz och fru Hedvig Eleonora Neumans Barn”, och bland faddrarna finner man ”Secreteraren Hr Carl Printz” (Jakob och Johannes kyrkoarkiv CIa:15, 1751–1759, sid. 88).
 
Jag testade att få fram någon ledtråd till Ulrika Sofias födelseort, och jag fick faktiskt upp ett spår i Posttidningar den 16 november 1758 som berättar att ”Afledne Hofrätts Advocatens Peter Eric Printz samtelige Borgenärer äro, den 5 Junii sistledne, genom offentelig stämning inkallade til laga Winter-Tinget med Lyhundra Härad i Stockholms Län, nästkommande år 1759”. Detta hör ihop med att advokaten ägde Nodsta (Nåtsta) herrgård i Frötuna socken i Lyhundra härad, och där finner man faktiskt åren 1752–53 ”Advoc. Pett. Eric Prints, des hustru”, men några barn finns ej antecknade. Jag ser att man bara lite kort har noterat att paret begick nattvarden 1752 och 1753 (Frötuna kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 185), och de i övrigt kortfattade anteckningarna beror väl på att de var kyrko- och mantalsskrivna inne i Stockholms stad och endast begick nattvarden lite snabbt vid ett besök på deras herrgård ute i Fröstuna socken.


283
Sillhövda / SV: Misshandel
« skrivet: 2021-04-22, 00:09 »
Hej Johanna!
 
Tyvärr framgår det ju inte vilken instans som utdömde fängelsestraffet, men om vi utgår ifrån att misshandeln ägde rum i hemsocknen Sillhövda med omnejd bör rättegången finnas nedtecknad i Medelstads häradsrätts domböcker, närmare bestämt i Medelstads häradsrätts arkiv, volym AIa:26 (domböcker och protokoll vid urtima ting 1870–1874) som förvaras på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd.
 
Ibland kan det finnas tidningsnotiser som beskriver liknande händelser, men märkligt nog finner jag ingenting i dagstidningarna 1873–74. Det enda som dyker upp är en notis i Blekinge Läns Tidning den 24 september 1874, och det bör väl vara samma Jöns Pålsson som omnämns:
 
Efterlyste. Följande personer, som från orten afwikit utan att erlägga ådömda böter, efterlyses af konungens befhde: Smedarbetaren P. A. Håkansson, smeddrängen J. A. Kroner och ynglingen H. Reinhold från Karlskrona, bonden J. Pålsson och arbetaren Olof Johansson från Åbyholm, samt sjömannen Per Swensson från n:r 1 Danske Bröms.”


284
Stora Råby / SV: Stora Råby CI:1 s. 79 vigsel
« skrivet: 2021-04-21, 23:15 »
Hej Agneta!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”D/omi/nica 19. Post Trinit: som war d. 20. October
blef första gången af Råby Prädijkestol liust för
Lars Månsons /: där i byyn besittjande :/ dotter
Sissa och drängen af Mölleberga i Bara sochn
Nills Gregorsson, som fick mig sin attest frå
Pastor därstädes Hr Hyphauf. hwilke sedan
copulerades d. 1. Dec: som war D/omi/nica 1.
Adventus. och blefwe boende uti Råby
på N:o [lucka]”


285
Hej Hans!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”[1762, augusti] 29 Begrofs Peter Nilsson från Knutshögden, som war född
i Gåseborns Sokn af Christel. föräldrar, fadren Nils Persson,
modr. Christina Andersdr. Blef på 20 året tagen till arf-
winge af morbrodren Pehr Andersson; gifte sig på 30de
året med sin i sorgen efterlemnade hustru Margreta
Ersdr från Sången; haft 13 barn, 6 söner och 7 döttrar
och lefwa af dessa 4 söner och 2 döttrar, han har warit
känd för en mycket stilla lefnad och god Christen-
doms kundskap, siuklig hela året af swullnad öf-
wer magen och bröstet, och sängliggande de 9 sidsta
dygnen, dog d 20 Aug. dess ålder 53. år.”


286
Hej Karin!
 
Den översta raden verkar handla om en annan person, men det stycke som berör Nils får jag till ”förstärk[nings]karl Nils Håkansson Fallck född i Öst: Emterwiks församl. i Wermeland 1790 18/9”.


287
Drothem / SV: Jacob Le Bel de Maré
« skrivet: 2021-04-17, 13:27 »
Vilket bra förslag, Staffan! Jag glömmer alltid att kolla SAOB när jag stöter på ord som jag är säker på att jag läst rätt bokstav för bokstav, men som inte passar in i sammanhanget; då brukar det ofta vara så att ordet har haft andra betydelser i äldre tid, och så tycks ju vara fallet här  ;D


288
Drothem / SV: Jacob Le Bel de Maré
« skrivet: 2021-04-17, 12:35 »
Hej Margareta!
 
Det sista ordet känns märkligt även om jag bokstav för bokstav inte kan få det till något annat än "beta", men jag tyder i varje fall notisen såhär:
 
d 17 Martii H:r Jacob Le Bell Demare på Grimstadh utlofwat effter honom i Testamente 8 Rdr som äro obetalte, ehuru trägit iag sökt beta”.


289
Hej Andreas!

Hu vilken handstil, snacka om övning i handskriftsläsning! ;D Jag tycker att du gjort ett strålande jobb, och har bara några smärre korrigeringar och kompletteringar (markerade med rött):

afskrift.    Exhib[it]. Weby d: 14 Feb 1767
 
 År 1766 den 30 November infunno sig

underteknade munsterskrifware och nemndeman
i Getared, at på anmodan af dannemannen
Beskiedelig Per Larsson derstädes, uptekna
och werdera den egendom som finnas kunde i
deß bo, sedan deß hustru Britta Anders dotter
den 15 i denne månad med döden afgådt och
efterlemnat sig Barnen, Nils Persson gift i Boarp,
dottern Britta Persdotter gift med Per i Klåfstenen(?)
och omyndige, Sonen Anders 18. år, samt dött-
rarne Kierstin och Ellika.    Ehuru wäl Enke-
mannen Per, såsom fader, yttrar sig wilja be-
sörja om sina så myndige som omyndige barns
wäl efter yttersta förmågo; men som han och
derjemte anhåller, at som han nu redan är
til ålders kommen, och bebor jemmwäl det hemmans-
bruk hwarföre betydande huseröte brist kunne yppas,
det til förmyndare för de nu 3ne omyndige
barnen måtte förordnas Nils Larßon i
Stäfsered och Påfwel Anderßon i Töfwe,
ty hemställes ödmiukast sådant til högtärade
Tingsrettens Gunstige åtgierd.    Eliest
war nu tilstädes, på Enkemannens be-
giäran, Lars Anderßon på Stommen i Töfve,
såsom afl: hustruns nästa frende.
 
 Per Larßon
erindrades så upgifwa ägen-
domen, som han det med Ed om riktigheten betyga
kunde, der så fordras skulle, hwar
efter med upteknandet och werderingen
sålunda företogs:
 
 .....

 
 Summa Inwentarii 399.19.
 
 Gjeld och skuld.
 de fattigas andel 16 ./.  
 til Lars på Stommen i Töfwe       13.     
 Swen i Gietared 4.     
 
 .....
 
 Att egendomen med gield och skuld riktigit är
upgifwen och ingen ting wettandes el[ler] wiljan-
des nu undandölgts, det kan edeligen intygas, om
så påfordras skulle          
 Per Larßon

 i Gietared. 
 
 Sluteligen anmälte Enkemannen Per La[rs]-
son i Gietared, 1mo at han uti afhandling med
nu warande Indelningz och Boställshafwaren, Lieute-
nanten wälborne herr And: Eggertz, förbundit sig
at til alla delar sätta och från sig lefwerera alla(?)
de honom tildelta hus i laggilt stånd, eller med
egendom sin ärsätta efter mätismanna ordom
hwad i ty brista kunde och 2do det han gifwit
de twenne gifte barnen nemel: Per och Britta
så mycket i hemgifter som han särskilt up-
tekna låtit, i wittnens närwaro, hwarest
altsådant framdeles kommer at observeras.
Sålunda wara upteknat och angifwit,
betyga at supra.
 
 And: Sahlberg.

 
 Lars Arfwidsson
 NemM:


290
Oderljunga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-04-16, 22:21 »
Hej Ingrid!
 
Jag snubblade också över uppgifterna om att Anders Persson skulle vara född 1746 26/4 i Långaryd, och tänkte att han kanske gifte sig med Boel Tufvesdotter någonstans i hans hemtrakter i Småland – men där hittade jag inte heller någon vigselnotis. Jag sökte även förgäves i Halland och i Danmark, så det är nog tyvärr så att vigseln aldrig antecknades i någon kyrkobok. Jag håller dock tummarna för att Anders Persson tillhör Långarydssläkten, för jag har förstått att den är väldigt intressant – och det var bara roligt att få hjälpa till!  :)


291
Oderljunga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2021-04-16, 14:50 »
Hej Ingrid!
 
Jag kan inte heller hitta någon vigselnotis mellan Boel Tufvesdotter och Anders Persson, men de måste ju uppenbarligen varit gifta eftersom det inte finns några anteckningar om motsatsen i barnens födelsenotiser; jag gissar därför att prästen eller klockaren helt enkelt glömde att nedteckna vigseln i kyrkoboken. Boel Tufvesdotters födelsenotis tyder jag såhär:
 
”Dominica 1 post Epiphan:
d 11 Jan: döptes Tufwe Nilssons
och Thes hustrus Kierstina Olufs
dotters Pige-barn ifrån Söndra-
hult, nomine: Boel, som föd-
des d 5 ejusdem. Hustru Inge-
frid Lars Tufwassons ifrå uls-
bygget hlt barnet. Testes:
Påhl Tufwasson i Spiutzeröd,
Nils Tufwass. i Tåstarp,
Bengt Tufwass. i Toarp,
Pigan Elna Bengtsdotter
af Troetzberga etc.”


292
Floby / SV: Floby C:3 sid 304 den 6 Oktober 1791
« skrivet: 2021-04-13, 14:25 »
Hej Janne!
 
Bengt anges vara ”Inhyses i Biskopsg[ården] – Floby”.


293
Hej Lia!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”d: 7 Martij Hendrich Påhlsons och Anna O[ttos-]
dotters barn Otto Hendrich födt d 2
kl. 8 affton: Hr Befalningsmannens
Kieraste Cecilia Samsiöe baar honom
Fadderar, Christian Smedh, Arent
Smed, Christian Arfwedson, Helle
Wagmans Mons:r Uppendich, Sissela
Knutz dotter, Margareta Sörens dotter”.
 
Jag har utforskat denna familj lite smått eftersom jag misstänker att jag är släkt med dem på något vänster, men nu blir jag väldigt nyfiken på varifrån uppgiften kommer att Otto Henrik född 1699 ska ha hetat Sjöberg i vuxen ålder? Jag har nämligen inte lyckats hitta någon av parets barn Otto Henrik (född 1699 2/3 i Lund), Dorothea (född 1704 7/11 i Lund) och Pål (född 1709 11/6 i Lund) framåt i tiden, så denna uppgift låter väldigt intressant.
 
I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler, som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”.


294
Introducerad adel - T / Trotzenfelt
« skrivet: 2021-04-09, 14:07 »
Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIf:17 (äktenskapsmål 1703), SVAR bild-ID C0074500_00401
 
”Ehrwyrdige och wällärde H:r Kyrckjoherde.
 
H:r Kyrckjoherdens Bref af d. 16 Maij hafwer iag wähl bekommet hwaruthinnan H:r Kiörckjoherden af mig begiärer at få En lijten närmare underrättelse, huru wijda det sant kan wara, den berättelse Cornetten Philip Tråtzenfelt giör om det fruentimbret han hoos sig skall hafwa dhen han säger wara sin Kiötzlige Syster, om hwilcket lijkwähl Twifwelsmåhl drages för sina wissa orsaker, så har iag för dhen skull detta till ett hörsamst swar welat låta följa att Cornetten Philip Tråtzenfelt eij har någon kiötzlig söster uthan halfsöstrar, den ena är min Moder hwilcken är födder i Amsterdam, men sedan min MorFader Borgmäster Peter Tråtzenfält blef Enckling kom han hijt till Stokholm och giffte sig med fru Christina Cloo, hwilcken war Abel Koks Enckefru som hade och Barn med sin förra Man som nu kallas Cronströmar af hwilcka een dotter lef:r, och är her wistandes i staden, medh samma fru Cloo aflade bem:te Borgmäst:r Tråtzenfält denne omb:te Philip Tråtzenfält kunnandes han så mycket derföre hafwa någon sin kiötzlige söster hoos sig, som han föräldrarne emellan det endaste Barnet war i dhen kullen, men fullgick här för des afresa Ett ryckte här i Stokholm det han mycket omgickz medh Een des Moder tienste piga som kallades Lehna, hwaruppå många togo misstanckar, och ner det begyntes Effterfrågas Reste både han och hon herifrån, så att om hon kan wara den samma, kan iag intet weta, Emedan jag lijtet bekymrar mig om, hwad Een annan giör uthan må dhe sielfwe deruthinnan stå sin Egen hazard! Hwad nu H:r Kyrckjoherden heruthinnan står att Effterfråga och giöra lärer han sielf bäst weta sitt Embete och Kongl. May:ttz Kiörckohrdning honom her uthinnan dicterar, att iag nu så hastigt detta skrefwet beder iag tienstl: om uhrsäckt, Emedan alt lijkwähl är af godt hierta meent, och detta allenast för H:r Kyrckjoherdens Egen Person, men Eij wijdare andra till underrättelse skickas, Emedan man Eljest kanske torde hafwa förtreet för sanningen, som nu wäldens maner är, och skall H:r Kyrckjoherden få Rätta sanningen uthlåtet af dem, frucktar iag före att han mehr förskaffar sig sedan säckerheet dhen han eij undankommer, hwilcket alt lembnas i H:r Kyrckjoherdens Eget bästa Conduite, och förblif:r iag i alla måhl altijd Ehrwyrdige och wällärde H:r Kyrckjoherdens
Tiensthörsamste
Tienare,
P: Suanhielm
 
Stockholm d. 10 Junij
1703.”


295
Okänd socken i Skåne / SV: Präst var?
« skrivet: 2021-04-09, 12:20 »
Hej Ulla-Karin!
 
Nu har jag läst på lite, vilket spännande äktenskapsmål! Den aktuella skrivelsen uppger att ”Barnet är Chrästnet för ächta som Her Hans Hindrick Torslo: atest utwisar”, och en lös attest daterad Malmö 1703 20/1 är undertecknad av ”Hans Hinrich Torslow”. Här hänvisas också till Lunds domkapitel, där man i Lunds domkapitels protokoll 1703 21/1 § 5 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:5 (1703–1706), inget sidnummer) kan läsa att domkapitlet:
 
”Förfrågas hos H. Regimentz Pastoren Magist. Johan Edhberg […]också Esqvadrons Predikanten H. Hans Henric Torslow con[…]cerat medh honom, om Commendeur Corporalens Carl Gust. Gyllenållons barn som han aflat medh Johanna Anders dotter, och han för ächta döpt; och påminnes derhos, hos H. Torslow om den attest som bemälte Commendeur Corporal gifwit af dat. Malmoe d: 20. Januari sistl.”
 
Det tycks alltså röra sig inom militära kretsar, och man kan då konstatera att prästen ifråga måste vara identisk med sedermera kyrkoherden i Tygelsjö, Hans Henrik Torslow (ca 1675–1722), som sedan 1701 var skvadronspredikant vid Drottningens livregemente innan han 1704 blev regementspredikant där (Lunds stifts herdaminne, band 2, sid 403–405).
 
Jag hittar inte dopet bland de äkta eller utomäktenskapliga barnen i Malmö S:t Petri församlings kyrkobok, men jag skulle gissa att Torslow såsom skvadronspredikant bör ha antecknat barnets dop i Malmö garnisonsförsamlings kyrkobok. Denna tar tyvärr sin början först 1710, men det finns en anteckning i NAD om att ”Dopbok före 1710 har funnits, jämför Magistratens inneliggande handlingar 1694-03-24, varibland finns ett dopboksutdrag daterat 1694-03-24”. Det ser alltså ut som att kyrkoboken där barnets dopnotis bör ha antecknats tyvärr har förkommit?


296
Okänd socken i Skåne / SV: Präst var?
« skrivet: 2021-04-08, 21:09 »
Hej Ulla-Karin!
 
Vid en genomgång av samtliga namnregister till Lunds stifts herdaminne hittar jag ingen präst med detta (eller liknande) namn, så jag blir nyfiken på källan till denna uppgift? Jag tänker att man exempelvis kanske får någon ledtråd i exakt hur Hans Hindrich Toft tituleras i källan, så att man kan leta i förhållande till om han varit kyrkoherde, prost, predikant, komminister osv.


297
Övriga källor / SV: Rusthållsförändringar
« skrivet: 2021-04-06, 15:32 »
Hej Lennart!
 
Stort tack för denna information, det låter mycket intressant och rimligt! Då ska jag vid tillfälle ge mig i kast med domböckerna (småprotokollen) med hopp om att hitta överlåtelsen av Görslöv nr. 3 år 1803 och förhoppningsvis kunna bekräfta en osäker länk i min antavla. Ännu en gång, stort tack!


298
Smedstorp / SV: Bengta Månsdotter död 1749-12-08 i Smedstorp
« skrivet: 2021-04-06, 15:31 »
Hej Denis!
 
Ja, man har verkligen helt andra möjligheter nu när arkiven gjorts tillgängliga på nätet, och jag försöker själv gå igenom och komplettera gamla anteckningar från förr. Även jag har en del förfäder i Smedstorp, och kyrkoböckerna därifrån är ju rena drömmen för en släktforskare – jag får nog gå igenom dessa igen när tillfälle ges, nu när man har både tid och möjlighet  :D


299
Röstånga / SV: Anna Christina Krook
« skrivet: 2021-04-03, 14:10 »
Hej Curth!
 
Vilka spännande anteckningar, för det låter som att de ger flera ingångar till både domböckerna och Landskansliets material rörande häktade och förhörda personer. Jag tyder anteckningarna sähär:
 
AI:9:
”Har ej i Husförh[örs].L[ängden] varit upptagen sedan
1830; men finnes i Commun[ion]Längden för
1846; –
 
Anna Christ. har födt 5 oäkta barn, ovist är
om hon för något af dessa Lägersmål fullgjort
lagens kraf, enär hon beständigt kringvan-
drat; – för det sist födda har hon åtminsto-
ne icke undergått Skrift. – Hon har varit
år 1847 häktad för olofligt tillgrepp, och frejdebevis
för henne gifvits; men åtalets utgång obekant.
Är fr. Landshöfd. Emb. i M[alm]ö[hu]s hitförpassad den
28 Aug. 1847. Mor och dotter kringstryka
ännu, och vistas aldrig i S[ockne]n. – 
 
AI:10:
”Om dessa personer, se anmärkn. uti
1848 års Längd.
 
Anna Christina häktad för stöld [inom Frosta Härad] enl. Länsman Krooks
i Lyby skrifvelse d. 12 September 1850, angående frejdebe-
vis. – Förpassad jemte barn och Moder till Röst. Sn. af Läns-
man Sandblom i Augusti 1850. Frejdebevis afgafs
d. 23/9 50. Är ännu d. 14/11 50 häktad och utstrykes
derföre här. –” 

300
Hej Tim!
 
Vilket intressant dokument! Skrivelsen verkar handla om verkets gjuteristämplar, där Schröder tydligen vill informera Bergskollegium om den devis som numera användes på kakelugnarnas framstycken och sidor, och som han nu alltså bifogar två teckningar av (sedan tidigare hade Bergskollegium uppenbarligen bara informerats om att verkets stämpel i allmänhet var ett ankare med en ögla). Jag tyder texten såhär:
 
”För flere år sedan är detta wärcks
giuteri stämpell uppgifwen sådan
som den brukad blifwit, neml.
1 anckare med sin ögla; men De-
vicèn å kakellugnar är icke
tillkänna gifwen; I anseende
hwartil jag nu har äran wörd-
sammast wid handen lämna
det den hit tils brukade Scham-
 
ploun warit sådan: at på Fram-
stycket står ett leijon med en b[..?]
och på sidostycket 1 lind, en ström som
flyter utför ett Bärg och faller i en
siö, samt Signum Martii flytande uti
siön i Mercurii staf. Mitt på sido
stycket blifwer Brukets stämpell
ett ankare stående med en Krona
öfwer, hwilcket alt närmare
af närlagde rittningar guns[ti]-
gast kan intagas. Linnefors
Bruk d 29 Oct: 1763.
Gottsch: D: Schröder”


301
Örsjö / SV: Läshjälp, dödsorsak
« skrivet: 2021-03-30, 00:30 »
Hej Eva-Lotte!
 
Jag får det till ”Tbc. pulm. amb.”, alltså tuberculosis pulmonum ambilateralis, dubbelsidig lungtuberkulos.


302
Smedstorp / SV: Bengta Månsdotter död 1749-12-08 i Smedstorp
« skrivet: 2021-03-26, 02:14 »
Hej Denis!
 
Du har utläst föräldrarnas namn helt korrekt, Måns Håkansson och Mätta Hansdotter; hela notisen tyder jag såhär:
 
”Eod: die Begrofs änckiohustruen Bengta Måns
dotter, som war född A:o 1682 d: 21 Decembr.
utj Ingelsta S:n och by, hennes Fader war Måns
Håkansson och Modren Mätta Hans dotter, war
hemma 23 åhr ringare än några wekor och
dagar, kom så i Ecktenskap med fordom drengen
för detta /: Sl: hos Gud :/ Anders Nilss. ifr. Qwär-
resta Prästegård och stod deras brölopzfäst utj
förn:te Ingelsta S:n och by A:o 1705 d. 24 Nov:
lef:t samman 32 åhr, aflat samman 10 barn,
4 söner och 6 döttrar, af hwilcka för Modren
äro döde 1 son och 5 döttrar, och effterlef:a
3 söner och 1 dotter; suttit änckia effter för-
mälte sin Mans död 12 åhr warit siuklig
utj 3 el:r 4 åhr af hosta och bröstwärck och
sidst af häfwelse begynnande ifrån benen
alt up i kroppen och sig therutjnnan fördel-
tes och do[g] deraf Natten emellan d. 7 och 8 De-
cembr kl 2 effter midnatt i sitt ålders 67 åhr
% än 13 dagar.”


303
Hyby / SV: Frans Mårtensson
« skrivet: 2021-03-20, 03:25 »
Vid dottern Hannas dop 1742 innehåller förresten dopsnotisen information av stort genealogiskt värde, som öppnar upp dörren bakåt i släktträdet. Där får man nämligen veta att hon ”Bars af Farmodren Kirstina Sören Jöns i Slem[m]inge Sochn, och Pantarehuset; Faddrar Morfadren Per Hansson etc.”. Här får man alltså veta namnen på Frans Mårtenssons mor och styvfar, samt Margareta Persdotters far – och då kan man konstatera att hon alltså födde sitt barn 1753 (under makens häktning på Malmö slott) hemma hos sina föräldrar, och vad kan väl vara tryggare än det? Om vi börjar med Frans Mårtensson kan man konstatera att Slimminges kyrkoböcker före 1736 tyvärr har gått förlorade, men om man följer Pantarehuset i mantalslängderna ser det ut såhär:
 
mtl. 1700, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olsson h: Bengta
mtl. 1711, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olss: h.
mtl. 1721, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olss: h.
mtl. 1722, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1724, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1725, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1727, Slimminge socken, Plattarehuset. Sören Fastersson h.
mtl. 1727, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönss: h:
mtl. 1728, Slimminge socken, Pantarehuset. almosehion
mtl. 1742, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson, h [hon anges vara ”utgammal”].
 
Det ser alltså ut som att Frans Mårtensson är född i Pantarehuset i Slimminge socken som son till Mårten Olsson, som år 1700 var gift med en Bengta men som sedan har gift om sig med en Kerstina som med största sannolikhet är mor till Frans. Mårten Olsson har därefter dött omkring 1720/21, och då har Kerstina gift om sig med Sören Jönsson. Att det är Kerstina, som ju faktiskt sägs vara farmor till Frans Mårtenssons dotter vid dopet 1742, som är mor till Frans verkar också bekräftas av Slimminges katekismilängder (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIgd:4):
 
Kat. 1705. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten, sohn Bängt Mårtenss. Ohle Mårtenss.
Kat. 1711. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlss., hust Kirstena, son Påhl
Kat. 1712. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlss., hustru Kiersti, son Påhl
Kat. 1716. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlsson, hustru Kierstena, son Påhl, Inhyst Ellsse Marckus dotter
Kat. 1735. Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönss. Hustru Kierstena, dotter Mätta
 
Jag hittar tyvärr inte Sören Jönssons dödsnotis, men i Slimminges dödbok 1759 kan man läsa att ”d: 10 Junii Begrofs Sören Jönssons hustru, Kirstene Andersdotter, som blef död i Skåttarp, ther the woro Inhyses, d: 31 Maji, ållder 77 åhr”. En annan intressant notis finner man i Slimminges dödbok 1747, då den 12 april begravdes ”Sören Jöns dotter Christensa i Ilwede, 15 år”. Då är hon alltså född omkring 1732, och kan ju vara Frans Mårtenssons halvsyster på mödernet, som han kanske ville hedra genom att döpa sin egen dotter till Christensa 1755 – det skulle förklara hur detta ganska ovanliga namn dyker upp i hans barnaskara.
 
Om vi går över till Frans Mårtenssons hustru Margareta, så sägs ju även hon vara född i Slimminge 1713, men när jag letade parallellt med sökandet efter Frans Mårtenssons föräldrar så fann jag inte en enda Per Hansson i Slimminges katekismilängder 1711–1716. Uppgiften om Slimminge som Margaretas födelseort verkar alltså inte stämma, men hennes föräldrar bor i varje fall senare i Hönsinge i Grönby socken. Märkligt nog hittar man ingen Per Hansson i denna by i mantalslängderna 1728–1759, men i ett gathus under Per Perssons gård Hönsinge nr. 10 finner man dock i Grönbys mantalslängd 1742 ”Rytt[arh]h[ustrun] Margreta – fattig”, som ju måste vara identisk med Frans Hönströms hustru Margareta Persdotter.
 
Mer intressant blir det i Grönbys katekismilängder, där man år 1735 mycket riktigt under Hönsinge nr. 10 hittar ”Per Hanss: h: Lusse, sohn Per”. Det verkar alltså som att Per Hansson ändå bodde där, saknas i mantalslängderna eftersom han var över 65 år 1742, men finns med i katekismilängderna tillsammans med sonen Per Persson som tydligen övertog gården Hönsinge nr. 10 och omnämns i mantalslängderna. Att detta är rätt familj bekräftas av 1737 års katekismilängd för Grönby socken, som på Hönsinge nr. 10 räknar upp ”Per Hansson, hst. Lusse, sohn Per, dott. Margreta” (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIgd:6).
 
Båda Margareta Persdotters föräldrar slutar sina dagar i Hönsinge; i Grönby dör 1759 9/7 ”i Hönsinge, husmannens Pär Hansons Hustru, Lusse Pärs dotter, 72 åhr gammal. Sjukdomen war Bröstsjuka” medan Per Hansson själv överlever sin hustru med nästan tjugo år och dör i Grönby 1776 6/7, ”Dödde i Hönsinge Encklingehusmannen Pär Hansson, af ålderdoms swaghet, war 87: åhr gammal”.


304
Hyby / SV: Frans Mårtensson
« skrivet: 2021-03-20, 03:12 »
Hej Elizabeth!
 
Hans Larssons ursprung har jag tyvärr inte lyckats lösa ännu, men notisen från Grönby 1753 lät väldigt märklig! Förklaringen verkar finnas i själva notisen (som ju verkligen inte var särskilt lättläst!), jag får det till att ”d 3 Maj föddes i Hönsinge [hos Per Hansson] et barn som war (Frans Hönströms som blef förd för tiufweri till Malmöe slott) barnet blef döpt Doica Qvasimodogeniti noie Karna
 
Jag tolkar det som att Frans Hönström alltså anklagades för tjuveri och därför fördes till Malmö slott i väntan på rättegång, och att hans hustru (i Slimminge socken) har varit höggravid. Eftersom maken ju satt fängslad har hustrun kanske funnit det bäst att föda barnet på ett säkert ställe, vilket tydligen var hemma hos Per Hansson i Hönsinge i Grönby istället för i hemförsamlingen Slimminge.
 
Denna Karna måste ju vara identisk med ryttaren Ola Modigs hustru Karna Fransdotter, som bor i Eksholm i ett gathus på samma sida som Frans Mårtenssons, och som anges vara ”f: i Grönby S:n” samt 25 år gammal vid husförhöret 1778, alltså mycket riktigt född omkring 1753. I övrigt har jag hittat följande barn till Frans Mårtensson / Hönström, och åtminstone Bengt, Hanna, Karna och Christensa är ju skrivna på samma sida som föräldrarna i Hyby AI:1 (1778–1786):
 
1. Anna Fransdotter, född 1739 15/1 i Hönsinge, Grönby socken.
2. Hanna Fransdotter, född 1742 11/7 i Hönsinge, Grönby socken, död där 26/9 samma år.
3. Bengt Fransson, född 1745 22/9 i Fladhult, Slimminge socken, död där 9/11 samma år.
4. dödfödd dotter, begravd 1747 1/2 i Slimminge socken.
5. Bengt Fransson, född 1748 7/6 i Högehuset Slimminge socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
6. Hanna Fransdotter, född 1750 18/10 i Högehuset, Slimminge socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
7. Karna Fransdotter, född 1753 3/5 i Hönsinge, Grönby socken, gift med ryttaren Ola Modig och bodde 1778 hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
8. Christensa Fransdotter, född 1755 8/6 i Kalthus, Lyngby socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).


305
Hyby / SV: Frans Mårtensson
« skrivet: 2021-03-17, 16:56 »
Hans Larsson var lite knivigare; jag ser vid vigseln i Lyngby 1769 att ”Maii 21. wigdes Smedgesellen Hans Larsson i Bökesåkra och Pigan Anna Fransdotter ibid” och i Hybys husförhörslängd 1778–1786 sägs han vara född i augusti 1739 samt med anmärkningen ”Smed” (Hyby AI:1, 1778–1786, gamla sidnumreringen 132). Jag hittar honom dock inte som född i Lyngby eller Hyby i augusti 1739, men däremot fann jag något intressant i Lyngby sockens mantalslängder.
 
Hans Larsson sägs ju vara smedgesäll i Bökesåkra vid vigseln 1769, och i denna by hittar man i Lyngby sockens mantalslängd 1769 ingen sådan person men däremot ”Sochne Smeden Hans Höjnander ogift” i Bökesåkra gatehus. Året därpå (1770) hittar man ”Hans Heinander” med hustru som inhyses i Bökesåkra, vilket ju stämmer bra med att smedgesällen Hans Larsson gifter sig 1769 med Anna Fransdotter (någon vigselnotis för ”Hans Höinander” eller ”Heinander” finner man mycket riktigt inte i trakten kring Lyngby vid denna tid).
 
I 1771 års mantalslängd finner man som inhyses i Bökesåkra ”Hans Heiinander” med hustru, med uppgiften att endast hustrun skattar, så jag gissar att Hans Heinander är befriad från skatt (såsom sockenhantverkare eller p.g.a. att han skattar någon annanstans). I 1773 års mantalslängd är Hans Heinander inte kvar i Bökesåkra, men detta året finner man där däremot ”Hans Larsson h:” med uppgiften att endast hustrun skattar – och det är därför jag tror att sockensmeden Hans Höinander / Heinander är identisk med smedgesällen Hans Larsson. Hans Larsson finner man därefter som inhyses i Bökesåkra i 1776 års mantalslängd, med hustru och tre barn, men i 1786 års mantalslängd finns de inte kvar. Hans Larsson ska ju, enligt Hyby husförhörslängd 1778–1786, ha inflyttat från Lyngby till Hyby 1777, så det stämmer ju bra.
 
Namnet Höinander eller Heinander fick mig att misstänka att det kan vara taget efter orten Hyby (som med skånsk dialekt väl uttalas ungefär ”höiböj”) eller byn Hägnaden (”heinaden” med skånskt uttal) i Hyby socken, men som vi kunde konstatera är ju Hans Larsson (om han nu är identisk med Hans Heinander) inte född i Hyby socken, åtminstone inte i augusti 1739, såvida han inte är född på ett annat datum. Vet du var Hans Larsson bor vid sin död, när dog han? Kanske det finns någon ledtråd till hans födelseort i Hybys husförhörslängd 1804 och framåt? Jag försökte följa Heinander bakåt från 1769 års mantalslängd, men redan i 1768 års mantalslängd finner man honom inte i Bökesåkra, så det tog stopp direkt.


306
Hyby / SV: Frans Mårtensson
« skrivet: 2021-03-17, 13:28 »
Hej Elizabeth!
 
Det ser ut som att modern inte heter Fransdotter utan Persdotter (vid barnens dop i Slimminge 1745 och 1748), och då kan man konstatera att det i Grönby 1737 lyses till äktenskap för ett intressant par nämligen ”Do[mini]ca Reminiscere lystes första gång för Ryttaren i Hönsinge Frans Hönström, och Pigan Margreta Persdoter ibd.” (Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 50).
 
Notisen är dock struken utan anteckning om att de faktiskt gifte sig, men det är nog ingen tvekan om att det är rätt par – för i Grönby föds nämligen 1739 15/1 ”i Hönsinge Frants Hönströms dotter, döpt Do[min]ica 3 p. Epipha: no[m]i[n]e Anna(Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 35).
 
Angående vigseln kanske det hänger ihop med en annan födelsenotis i Grönby, nämligen 1737 då ”d 23 Sept: föddes i Hönsinge et oäckta flickebarn, döptes Do[min]ica 16. p. Trin: no[m]i[n]e Gertrud, Bars af Märeda Oluf Jöns, faddrar [lucka] Modren till barnet är Karna Christophersdotter, Fadren lades uth Ryttaren Frans Hönström ibd” (Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 34; det kan vara så att Karna påstod att barnet avlats under äktenskapslöfte, och då måste lysningarna mellan Frans och Margareta stoppas).

 
Tyvärr hittar jag inga fler uppgifter om paret i Grönby, men bland faddrarna vid Annas dop 1739 finns en Carl Mårtensson i Brunnestad (bör vara byn Brönnestad i Östra Klagstorps socken, som precis som Grönby ligger i Vemmenhögs härad), som ju kan vara en bror till Frans, som sedermera kallas Mårtensson?
 
När det gäller Frans’ militära karriär kan man konstatera att han antogs 1735 4/4 som ryttare nr. 108 vid Borrby skvadron under Södra skånska kavalleriregementet, för rusthållet Hönsinge i Grönby socken; han närvarade vid generalmönstringen i Lyngsjö 1737 31/8 och sägs då vara 23 år gammal (alltså född ca 1714) samt född i Skåne (generalmönsterrulla för Södra skånska kavalleriregementet 1737). Nästa generalmönstring hålls inte förrän 1744, och då antecknas det att ”Swentienare Frantz Hönström för rusthållet Hönsinge har effter innewarande åhrs Besicktningz munstringz annotation, undfådt interims afskied d: 23 Julii 1744” (generalmönsterrulla för Södra skånska kavalleriregementet 1737), vilket ju stämmer bra med att han dyker upp i Slimminge 1745 och inte längre bär sitt knektnamn Hönström.


307
Åhus / SV: Läshjälp: Catharina Knape
« skrivet: 2021-03-15, 23:34 »
Föräldrarna gifte sig 1737 i Åhus, ”Freddagen d. 29 April. Styrmannen Madts Larson Knabe, och Signe Nillssdotter Holm, här i Åhuus” (Åhus CI:2, 1724–1747, sid. 172).


308
Åhus / SV: Läshjälp: Catharina Knape
« skrivet: 2021-03-15, 23:30 »
Hej Marianne!
 
Det ser ut som att du hittar rätt notis; moderns namn omnämns tyvärr inte i notisen, men i övrigt tyder jag den såhär:
 
”Tijssdagen dn 10 Augusti. Styrman-
nens Madtz Knabes lilla dotter
här af Åhuus, och blef kallad wed
doopen Catharina. Natus Fre-
dagen dn 6 Dito eftermid-
dagen. Skieppar Rasmus Ri-
pas hustru Elizabeth här-
städes bar henne till doo-
pen. Wittnen Woro Wisiteur
Jonas Malmberg Sören Hansson,
Studiosus Ahlgren, Skieppar
Rasmus Nillss hustru Doretha
Holm, och Jungfru Ewa Maria
Wolf ifrån Carlshamn.”


309
Väsby / SV: Väsby Bilagor till flyttlängder Magnus Lindholm
« skrivet: 2021-03-13, 18:04 »
Hej Morgan!
 
Jag tyder Magnus Lindholms attest som följer:
 
Smed-Gesällen Magnus Lindholm som i Mars månad innewarande år kom
till Jonstorps Församling, aflämnade härstädes et bevis från Björnekulla af
d. 27 Junii 1835: at han är född d. 16/2 1795 uti Riseberga, kom år 1833 från
Örkeljunga, flyttar nu till Köpenhamn, läser innantill någorlunda i Luth.
Catheches med förkl. C, förstår Salighetsläran enfalldigt, och d. H. Nattwarden or-
dentl. – Till lefvernet oklandrad, samt fri från Äktenskaps förbindelse
enl. pålysning. – Nu flyttar bemälte Lindholm till Wäsby med samma
betyg rörande Kristendomskunskapen. – Han har fört en wälfrägdad wandel och
begått H. H. Nattward senast d. 24 Maij s. å. Härstädes är han, enl. pålysning,
fri från Äktenskapsförbindelse. – Han får anskaffa bevis från Köpen-
hamn om Äktenskapsbetyget den tid han sig där uppehållit. – Han
är för löpande året Mantalsskrifven i Jonstorp under No 9. – Haft
Naturl. Koppor.
Mantalsskrifningen härstädes ännu icke förrättad. –
Attesteras af Farhult d. 3 Novemb. 1838
And.Borg
Past. et. Præp.
 
Lars Sandberg i Hultabo.”


310
Hej Morgan!
 
Jag tyder Boel Andersdotters attest som följer:
 
Utgående Attest N:o 33 År 1838 24/10.
Pigan Boël Anders dotter
Är född den 10/11 år 1816 uti Wäsby,
Kom år 1836 ifrån Wälinge Församling;
Flyttar nu till Wäsby;
Till arbete ~ förmögen;
Läser innantill b;
Utantill Luthers Cateches b;
Förklaringen deraf b;
Förstår Salighets-Läran bc;
Wid Den Heliga Nattwarden den 14 dennas;
Wid Förhören warit;
Till Lefwernet wälfrägdad;
Från Äktenskaps-förbindelse ledig enl. pålysn.;
Haft Skydds-Koppor;
Mantalsskrifwen för löpande året på Wegeholm. –
Mantalsskrifningen härstädes förrättad
Attesteras af Ausås ut supra
N. P. Westerström
P. L.
Lars Sandberg i Hultabo.”


311
Konungens eget värvade regemente / Ilström, Per (1776)
« skrivet: 2021-03-13, 00:31 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:4 (1773–1799), s. 91:
 
”[1776] d: 6. Julij Föddes ett gåsse barn på Lazarettet härstädes af en SoldatHustru, hwars man Pehr Ilström benämd wid Hans Kongl. Maij:ts eget Regemente och Hustrun Karna Hindrichs dotter enligt bewis annars uppehålla sig i Branstads Församling. Barnet Christnades sam[m]a dag det [föddes] wid namn Lars. Bror Svensons hustru bar honom till dopet, Skomakaren Möllers hustru tog mössan af; Öfrige Faddrar woro Skomakaren Möller Karetmakare läre gåssen Carl Hall och Pigan Elna Jönsdotter.”


312
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1803] October 23. dog härstädes Soldaten wid Hans M:sts Konungens eget wärfwade Regemente Öfwerste Rosenblads Compagnie Daniel Schneider ifrån Landscrona 33 år gam[m]al af Coliqve; Begrofs den 27de ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.” [notisen struken; marginalanteckning: ”uptages icke som död.”]


313
Överste Johan Wilhelm Sprengtportens regemente / Hans Persson
« skrivet: 2021-03-13, 00:28 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1801] Sept: 2. dog Kringwandrande förra Soldaten wid Sprängportska Regementet Hans Pehrsson 70 år gam[m]al af ålderdoms swaghet; Begrofs den 6te ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


314
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1817, död] Juni 12, [begravd] Juni 22. Kringwandrande Trumpetaren Johannes Anders Zimmers dotter Johanna Sophia. 1 [år gammal, död av] mässling.”


315
Övriga släkter - V W / Willberg
« skrivet: 2021-03-13, 00:26 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 225:
 
”[1798] D:o [januari] 26. dog Änklingen Johan Willberg ifrån Skabersjö Församling 54 år gammal af Trånsjuka; Begrofs den 2dre derpåfölljande Februarij på Fru Magle Kyrckogård.”


316
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 179:
 
”[1785] d: 4. November dödde JägeriBetjenten Anders Wessmans från Östra Sallerup lilla dotter Catharina ¼ åhr gaml: af Förkylning. Begrofs d: 6. ejusdem på Fru Magle Kg:”.


317
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1827, död] Maji 1, [begravd] Maji 6. Kringwandrande Skomak. Gesällen Joh. Walström, fritt Grafst[älle]. 47 [år gammal, död av] Tvinsot.”


318
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 173v:
 
”[1784] d: 14. Augusti dödde Kringwandrande Betlerskan, Pigan Anna Margreta Skröder från Warberg, 23 Åhr gaml: af hetsig Feber, Begrofs d: 15. dito på Fru Magle Kyrkogård.”


319
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 361:
 
”[1809] D:o [september] 14. Föddes i Östra Thorn, Kringwandrande Krämmaren ifrån Silfvitsborg Zaccarias Lindströms och des hustru Elna Johansdotters barn, som den 16de ejusdem Christnades wid namn Mårten, Åboen Pehr Nils hustru i Östra Thorn hölt honom wid dopet, öfriga faddrar woro: husmän Pehr Trulsson och Nils Trulsson.”


320
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1832, död] Febr. 1, [begravd] Febr. 5. Guldsmed Gesällen Christian Hoff från Landskrona. 33 [år] 11 [månader gammal, död av] Lungsot.”


321
Övriga släkter - H / Herslow
« skrivet: 2021-03-13, 00:21 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1829, död] Maji 17, [begravd] Maji 22. Helsingborg, död på Lazarettet. Kopparslagaren Hintzes hustru Otiliana Herslov. uppl[iga villkor] uppt[ages] icke. 54 [år gammal, död av] Lungsot.”


322
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 276–277:
 
”[1807] D:o [juli] 11. Föddes Actören wid Kongl:e HofSecreteraren Herr Carl Stenborgs Swänska Comiska Theater Trupp Herr Gustaf Hedins och des fru Maria Theresia Livins barn, som den 14de ejusdem Christnades wid namn Eduard Wilhelm Wincent Thure, actören Herr Aron Lemos fru Maria Redbecka Rydberg hölt honom wid dopet, Parlören Chevalljers fru tog af mössan, öfriga faddrar woro: Herr actören Vincent Fredrichsson, domkyrckoKlåckaren H: P: Dahlén, Actören Herr Nils Gustaf Svante Svanelius och Demoiselle Anna Elisabeth Fridlitzia. Mod: 24 år.”


323
Övriga släkter - B / Brulo
« skrivet: 2021-03-13, 00:19 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 361:
 
”[1809] Septemb: 7 Föddes Directeuren och Ballettemästaren wid Swänska Comiska Theater Troupen Herr Johan Brülos och des fru Cathar: Lovis Starchels barn /: båda föräldrarne Catholiker :/ som Christnades den 13de ejusdem wid namn Fredrika Lovisa, Parlör Chevalliers hustru hölt henne wid dopet, Tractören Holsts hustru tog af mössan, öfriga faddrar woro: Catholiken TheaterDirectoren Herr Johan Ambrotianus, Kongl. Concertmästaren Herr Carl Westerdahl, MusiqveDirectören Herr Pehr Westberg, Mamsellerna Fredrika Lundberg och Lovise Ågrén. Mod: 32 år.”



324
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1801] D:o [augusti] 3. Dog Kringwandrande Qwinspersonen Kjersti Björnstrandsdotter ifrån Bosarp Sochn hastigt af blodstörtning 27 år gammal; Begrofs den 9de ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


325
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1804] D:o [mars] 30. Begrofs enl:t Torna H:rds Urtim[m]a TingsRätts Utslag af den 23dje ejusdem på S:te Pehrs Kyrckogård Tjenstegåssen Nils Björckman . . . år gam[m]al ifrån Werpinge, som genom ett owårligt fall den 16de i denna månad dog wådeligen. Hör till Clost: församl.” [marinalanteckning: ”icke här uptag.”]


326
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 177:
 
”[1805] D:o [februari] 19. Föddes Kringwandrande fattiga Qwinspersonen Fredrika Aborrs 2dra oägta barn, som den 20de ejusdem Christnades wid namn Olu, Jordegumman Ingrid Christina Lundberg hölt henne wid dopet, murgesäll Lars Lundberg, Ladufogden And: Öhrstedts kjäraste Elsa Ottergrén, pigan Carolina Hall och SwärfwareGesäll Nils Cronström woro faddrar. Säger sig wara född uti Hoby wid Ystad men nu mera icke, utan wandrar omkring. Mod: 37 år.”


327
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 152:
 
”[1725] d 4 Maij Christnades hemma Borgarens ifrån Wexiö i Småland Jöns Swenson Hielms och Elin Nilsdotters barn Karin, födt d 3 dito kl: ½ 12 om natten Jon Larsons hustru ifrån Wexiö bar henne, faddrar Borgaren ifrån Wexiö Jöns Krok, Swen Modig, Petter Carlström, Jon Jonson, Måns Olson, Swen Sandberg, Nils Bång ifrån Ystad, Malmströms hustru i Ystad, Johan Smedbergs hustru af Wexiö Anna Offenberg, och Karina Persdotter.”


328
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 84v:
 
”[1688] d 15 Aug: bleff christnet Claus Christophersons barn som boer i Vexiö och war här kommen till S:te Lardts Markenat. d 13. dito bleff det födt om aftonen kl. 9. moderens nampn är Brita Tors dåter barnsens nampn är Anna. Valborgh Alexanders baar dett. Faddrar Anders Möller, Monsi:r Silfander, Anna M. Iffwer Wandels, Annika Gustaff Hammers dåter, Junfr. Elisabeth Tolsteens”.


329
Laholm / Borgaren Ola Bengtsson (ca 1710–1784) från Laholm
« skrivet: 2021-03-13, 00:11 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 172:
 
”[1784] d: 8. April dödde en Borgare från Laholm wid namn Ola Bengtson 74 åhr gam[m]al af Förkylningsfeber, Begrofs d: 10. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


330
Falkenberg / Borgaren Widrik Persson Nordberg i Falkenberg 1723
« skrivet: 2021-03-13, 00:10 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 136v:
 
”[1723] dito [26 maj] Christnades Borgaren ifrån staden Falckenberg Widrich Persons Nordbergs, Dorothea Swensdotters barn Kirstin födt d 24. Mattz Åkessons hustru i Lilla Råby bar henne, faddrar Borgaren i Ystad Nils Bång, Simon Haraldson ifrån Laholm, Lorentz Malmström i Laholm, Swen Donner Borgare i Engelholm, Johan Wolf Borgare i Falckenberg, Per Olson ifrån Färs härad Ahlesta by och Kärstorps sockn, Annika Haraldsdotter ifrån Laholm, Börje Swensons Tienstepiga Annika och Anna Persdotter.”


331
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 178v:
 
”[1785] d: 17. September dödde Kringwandrande Qwinspersonen Karna Erlandsdotters barn Pehr. 13 wekor gaml: af Förkylning, Begrofs d: 20. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


332
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 181:
 
”[1786] d: 3. Maij dödde en Kringwandrande bettlare, som sades wara hemma i Dybäck, hwars namn ingen wiste, wid 30 åhr gaml: dödde af Lungesot, Begrofs d: 7. ejusdem på Fru Magle K:gård.”


333
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1807] D:o [oktober] 15. dog ifrån Ystad fattiga Kringwandrande ArbetsKarlen Pehr Svens änka Kjersti Jönsdotters dotter Elna 11 år gammal af fistel, Begrofs den 25te ejusdem på Fru Magle Kyrckogården.”


334
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1812] April 8. dog på Lazareth Tim[m]ergesällen Nils Lundberg ifrån Ystad 62 år gam[m]al af Vinerisk sjukdom; Begrofs den 12te ejusdem, på Sancte Pehrs Kyrckogården”.


335
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 125:
 
”[1803] October 30. Föddes Hyreänckan Anna Jönsdotters oägta barn ifrån Hoby, som Christnades den 1ste påfölljande November wid namn Ola, Murgesäll Olaus Holmgréns hustru Marna hölt honom wid dopet, Jordegumman Ingrid Christina Mårtensdotter tog af mössan; öfriga faddrar woro: Borgaren Staffen Hansson, murgesäll Nils Lundberg. Mod: 31 år. Död 1804 19/3”.


336
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 213v:
 
”[1795] d: 8. Junii dödde Änkan Kersti Jonasdotter från Westerstad Sockn, 70 åhr gaml: af Coliqve, Begrofs d: 12 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


337
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 148:
 
”[1778] d: 21. Maij dödde Gamle mannen Pehr Nilson, som angaf sig wara hemma i Wållsiö Församling och sade sig wara 103 åhr och 4. månader gaml:, dödde af ålderdoms bräklighet. Begrofs d: 24. Ejusdem på Fru Magle Kyrkogård.”


338
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 101:
 
”[1766] d: 5 [januari] dödde Muremästaren från Weberöd Nils Nilsson 46 år gl. af wåda. Begrofs d: 12 ejusdem på Magle Kyrkjogård.”


339
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 154:
 
”[1779] d: 22. October dödde drängen Pehr Svenson från Wanstads Sockn, 25. åhr gaml: som under benbrots Cur dödde på Lazarettet af Kallbrand. Begrofs d: 26. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


340
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 38:
 
”[1678] den 3. Marti bleff Anders Lauritzens pigebarn aff Store OpAagers, Christned wed naffn Sitze, Fadd, Lorents Rimmesniders hustru, Jahane Hans Pottemagers, Ellene Lauritz Aagis, Johand Giøröling Snicker, Petter Herring, Hans Kock”.


341
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1821, död] Januari 31, [begravd] Febr. 2. Flickan Hanna Persd:r fr. Torrlösa S:n 4 [år] 9 [månader gammal, död av] messling.”


342
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1824, död] Dec. 31, [begravd] Jan. 4. [1825]. Murmäst. Karlströms hustru Ingar Alexandersdotter från Tolånga, död på Lazarettet. 39 [år] 4 [månader gammal, död av] Venerisk [sjukdom]. Ej upptages.”


343
Södervidinge / Ett barn från Södervidinge 1707
« skrivet: 2021-03-13, 00:02 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 50v:
 
”[1707] d 6 Aprilis Christnades hemma [lucka] barn ifrån Söderwidinge Pernilla, föd samma dito hos Truls Olson. Mårten Persons hustru bar henne faddrar woro Jockum Snitkare, och hustru, Per Olufson Torn, Anna Persdott”.


344
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 182:
 
”[1786] d: 9. October dödde betlaren och förra SockneSnickaren från Stora Råby Jöns Lundström 66 åhr gaml: af wattersot, Begrofs d: 13. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


345
Stehag / Lars Hansson och Elna Persdotter i Stehag 1700
« skrivet: 2021-03-13, 00:01 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 158v:
 
”[1700] d 10 Jan: Lars Hansons och Elna Persdotters barn af Steha, Hans född d 8 om natt: kl. 11 Johanna Sl. Nils Waltersons baar honom fadderar, Anders Nilson, Per Nilson, Per Månsson, Elna Pottemakares, Ingeborg Emanuels dotter”.


346
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1807] D:o [januari] 16. dog Demoiselle Carolina Fredrika Edström, 19 år gammal af närffeber; / ifrån Riseberga / bortförd att begrafwas.”


347
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1825, död] Mars. 8 [begravd] 11 Mars. Skomakare Mäst. Nils Lundström från Malmö. Uppl[iga villkor]. ej upptages. 41 [år gammal, död av] slag.”


348
Malmö / Glasmästaren Holm i Malmö 1818
« skrivet: 2021-03-12, 23:59 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1818, död] April 5., [begravd] April 8. Glasmäst. Holms dotter Johanna Christ. 22 [år gammal] död på Lazarettet och begrafwen härstädes, med pastor Qvidings i Malmö tillstånd.”


349
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 99v:
 
”[1717] d 15 April Christnades Soldatens ifrån Mallmö Christen Dröijers och Lucia [lucka] barn Marina födt d 14 dito kl: 4 eftermid; J: Catharina Holm bar henne, fad: Per Ambiörnson, Sahl Mårten Borgbergs Enckia och des dotter”.


350
Lyby / Hustrun Lusse Svensdotter (ca 1750–1810) från Lyby
« skrivet: 2021-03-12, 23:56 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1810] D:o [maj] 23. Begrofs på Stora Kyrckogård hustru Lusse Svensdotter i Matbod: 60 år gam[m]al af Lungsjuka, uptages icke härstädes som död, utan i Lyby derest hon hade sin Prästesedel.


351
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1814] D:o [september] 27. dog på Lazareth CopvardieSkjepparen ifrån Landscrona Hans Jacobsson 51 år gam[m]al af torrwärck; Begrofs den 30de ejusdem på Stora Kyrckogård.”


352
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1803] D:o [oktober] 10. dog förre Borgaren och wagnmannen Eric Pehrsson 55 år gam[m]al ifrån Landscrona; Begrofs den 16de ejusdem på S:te Pehrs Kyrckogård.” [notisen struken; marginalanteckning: ”uptages icke här vid förs:”].


353
Knästorp / Anders Erlandsson från Knästorp 1679
« skrivet: 2021-03-12, 23:54 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 44v:
 
”[1679] Samme dag [3 maj] bleff Anders Erlandsens drengebarn aff Knæstrup Christned ved naffn Erlan, Fadd Else Her Bentz. Anne Christen Jostesens, Peder Mortesen, Rasmus Thorn, Marne Lauritz daatte, Mette Hendricks daatt.”


354
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1830, död] Jan. 7, [begravd] Jan. 12. Lunds Lazarett. Möllesvennen Jacob Pehrsson. Ej upptages här (Håstad). 25 [år] 3 [månader gammal, död av] Nervfeber.”


355
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1826, död] Jan. 19, [begravd] Febr. 21. Hammarlöfs Socken. Dragonen Göran Fogel 22 [år] 6 [månader gammal, död av]. afhändt sig lifvet genom ett Pistolskott.”


356
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 170:
 
”[1784] d: 12. Januarii dödde Fattiga Gåssen Pehr Larsson, som sade sig wara hem[m]a i Fränninge Sockn, dödde af Koppor war 13 åhr gaml: Begrofs d: 16 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


357
Burlöv / Jöns Larsson från Arlövs by i Burlövs socken 1678
« skrivet: 2021-03-12, 23:50 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 42v:
 
”[1678] Den samme dag [1 november] bleff Jens Lauritzens drenge barn Christned wed naffn Niels, Fadd. Ellene Therckils, Bent Eskelsens hustru, Jens Hendricksen, Aff Spillepeng, Lidtzebet Hendricks daatter, denne mand Er Kommen fraa Arløff i Burløff Song”.


358
Bunkeflo / Per Truedsson från Vintrie i Bunkeflo socken 1687
« skrivet: 2021-03-12, 23:49 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 80.
 
”[1687] d 14 Octo: christnades Per Truesons barn af Bunkeflods Sochn i Winterie weed nampn Johanna. Mette Per Wrangels baar dett, fadderne Jep Swerteman, Anders Månson, Elna Kammemakers, Inger Månsdåtter.”


359
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
 
”[1814] Augusti 25, dog på Lazareth ifrån Brågarp inkomna pigan Anna Pehrs dotter 31 år gam[m]al af wattersot; Begrofs den 28de ejusdem på Stora Kyrckogården”. [marginalanteckning: ”upt. icke här som död.”]


360
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 219v:
 
”[1796] den 17 Decemb: dödde utfattige husmannen Jöran Pehrssons hustru Esre Pehrs dotter af Bjäresjö Församling och Gundralöfs by af [lucka] år gam[m]al; Begrofs den 22 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”


361
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 36v:
 
”[1677] den 21 Decemb. bleff Hans Nielsens pigebarn aff queløff i Anderløff sougen Christned ved naffn Sitzele, Fadd Hans HesteMøllers hustru, Giertrud Peter Møllers, Asser Nielsen, Lauritz Nielsen, Mette Niels daatter”.[size=0pt][/size]


362
Witt / SV: Witt
« skrivet: 2021-03-08, 01:21 »
Hej Anne!
 
Vad roligt att höra! :)  Hela skriften finns numera tillgänglig online hos Kungliga Biblioteket via https://libris.kb.se/bib/16642693, men på min hemsida har jag lagt upp en avskrift av Hans Witts genealogiska och självbiografiska anteckningar ur boken (https://sites.google.com/site/gunshaga/witt).


363
Hej Björn!
 
Det var en hel del intressanta uppgifter du har fått fram rörande familjen Winckler, och de där 33 frälseätterna låter inte fy skam – att hitta adliga grenar måste utan tvekan underlätta sökandet i antavlans äldre led! Så bra att det även löste sig med sergeanten / fältväbeln Johannes Winckler, och att det visade sig vara Christians son – nu blir man ju nyfiken på vilket ärende han hade hos Kungl. Maj:t 1839?
 
Själv har jag nog löst gåtan kring Henrik Wincklers ”två hustrur”, sedan jag råkade snubbla över en uppgift som inte var känd sedan tidigare. Det visade sig nämligen att karettmakaren Henrik Winckler (ca 1664–1752) hade ytterligare en son, som inte finns med bland syskonen i Malmö Carolis kyrkobok, nämligen Henrik Henriksson Winckler. Kanske har hans födelsenotis missats, eller också är han född i den församling där föräldrarna gifte sig (jag har inte lyckats hitta deras vigselnotis heller). Henrik Henriksson Winckler var med största sannolikhet född strax före år 1700, sägs 1732 vara hjulmakargesäll vid Artilleriet i Kristianstad, och bör vara identisk med den ”karettmakare och frimästare” Henrik Winckler som gifter sig 1728 30/8 i Lund med pigan Elisabeth Nilsdotter (född ca 1703, död 1763 3/4 i Lund; ”d 14 Julij Lystes första gången för Caretmakaren och frimästaren Hindrik Winckler och Elisabet Nilsdotter” och ”d 30 Augusti Copulerades Caretmakaren Hindrik Winckler [och] Pijgan Elisabet Nils dotter”; Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:1, 1671–1700, sid. 220 och 273).
 
Detta innebär alltså att pappa karettmakaren inte gifte om sig, utan var fortsatt gift med barnens mor Susanna i Lund, men hon flyttar tydligen på egen hand till sonen i Vanneberga i Vinslövs socken där hon dör och begravs 1752 29/3. Kanske kände hon att hennes åldrige make inte kunde ta hand om henne på bästa sätt i Lund? Annars bodde ju sonen Christian Winckler i Vallkärra, strax utanför Lund, men han tycks ha varit en rastlös själ (jag har bl.a. hittat en domboksnotis där myndigheterna beordrar honom att bosätta sig där han vistas) och var kanske inte ett pålitligt kort för den åldrande modern. Hon kallas ju i varje fall ”Hindrick Winklers hustru” vid sin död, och jag tror att det lilla ”NB” efter dödsnotisen mycket riktigt syftar på att hon egentligen var kyrkskriven / skattskriven hos sin make i Lund. Därefter dör ju alltså Henrik Winckler senare samma år i Lund, 1752 27/12, och den angivna åldern i dödsnotisen i Vinslöv 1752, 71 år, ger oss födelseåret runt 1680/81 för Susanna – vilket funkar bra, om nu Henrik Henriksson Winckler var den äldsta sonen och föddes strax före år 1700.
 
Genom att kombinera dessa uppgifter och hypoteser kan man skapa följande familjebild:
 
Winckler, Henrik, född omkr. 1664, karettmakarmästare, erhöll burskap som karettmakarmästare i Malmö 1708 19/6 (källa: Isbergs Biographicasamling på Malmö stadsarkiv), död 1752 27/12 i Lund.
Gift med Susanna, född omkr. 1681, död 1752 (begr. 29/3) i Vanneberga, Vinslövs socken.
Barn:
1. Henrik Henriksson Winckler, född troligen strax före år 1700, var 1732 hjulmakare vid Artilleriet i Kristianstad, gift 1728 30/8 i Lund med pigan Elisabet Nilsdotter, född omkr. 1703, död 1763 3/4 i L.
2. Peter Winckler, född 1700 7/6 i Malmö Caroli, begr. därst. 1702 23/9, ”seines alters 2 Jahr 3 Monat und 10 Tage”.
3. Beata Maria Winckler, född 1701 31/12 i Malmö Caroli, begr. därst. 1702 9/9, ”war alt 8 monat und 6 tage.”
4. Anna Maria Winckler, född 1703 14/8 i Malmö Caroli, död före 1708.
5. Anna Maria Winckler, född 1708 13/10 i Malmö Caroli, begr. därst. 1709 4/5, ”war 28 wochen alt.”
6. Christian Winckler, född 1710 23/2 i Malmö Caroli, görtlarmästare i Lund, begravd 1772 14/6 i Vallkärra.
7. Peterrumin Winckler, född 1712 26/6 i Malmö Caroli, var 1732 gesäll hos svarvarmästaren Flostedt i Lund, med största sannolikhet identisk med vagnmakaren Peter Winckler i Vanneberga, Vinslövs socken.
8. Josias Winckler, född 1715 19/1 i Malmö Caroli, begr. därst. 26/1 s. å., ”war nur 5 tage alt.”
9. Maria Magdalena Winckler, född 1716 22/8 i Malmö Caroli, begr. därst. 2/9 s. å., ”war nur 7 tage und etliche stunden”(?).
10. Fredrik Winckler, född 1717 29/10 i Malmö Caroli, var 1741 i tjänst hos greve Bengt Gustaf Frölich (källa: Lunds rådhusrätts och magistrats dombok 1741 1/5), gifte sig 1741 29/9 på Vollsjö gård i Vollsjö socken med Mätta Nilsdotter; deras son Carl Fredrik föddes 1742 24/7 i Vollsjö.
11. dödfödd son, begr. 1720 27/7 i Malmö Caroli.
 
…och här kommer uppgifterna ur den källa som gjorde att jag upptäckte den tidigare okände sonen Henrik Henriksson Winckler, nämligen Lunds kämnärsrätts dombok 1732 (Lunds stadsarkiv: Kämnärsrättens arkiv, vol. AIa:28, dombok, huvudserien 1732). Det är två rättsfall som ger en del uppgifter om familjen Winckler, och som i sig är ett enastående tidsdokument och strålande exempel på ”kött på benen”:
 
Lunds kämnärsrätts dombok 1732 18/4 § 1.
”Infann sig fiskalen Riemschneider och visade sig ratione officio låtit inkalla karettmakaren Henrik Winckler med dess son Henrik Henriksson Winckler, jämte dess övriga söner, Peter hos mäster Flostedt, görtlaregesällen Christian, och Fredrik, för begången hemgång hos borgaren och svarvaren Abraham Klau.
 
[…]
 
Mäster Abraham Klau berättar att han igår morgons kl. 7 gick till knappmakaren Wolkenhausen att förrätta något arbete hos honom, och på dess hemväg på madame Kråkas lycka, mötte honom karettmakaren Wincklers son Peter Winckler, och överföll honom med många oanständiga ord, men eljest kallade honom för spögubbe och hotade honom med hugg och slag, då Klauen bad honom tiga stilla; men gossen ville icke, utan var allt lika ovettig, varför Klauen tog sin käpp och gav gossen trenne rapp: varpå Peter ropade ’Henrik, Henrik, kom nu, nu är det tid’, då dess fader Henrik med dess söner Henrik Henriksson, Christian och Fredrik kommo strax med var sin prygel i händerna, och kallade Klauen för skälm och kanalje, och förföljde honom lika till dess hage, då kom Klauen in ty han skyndade sig.
 
En tima därefter kom den gamle Winckler med sina 4 söner, fadern med sina 2 söner hade var sin stake med sig, men de 2 minsta hade inga i händerna; först kom fadern in i stugan genom köket med sina 2 söner och de 2 andra blevo i köket och passade på, och hälsade gamle Winckler ’god morgon […], nu skall du ligga död för mina fötter’, och i det samma slog karettmakaren Winckler till Klauen och slog honom med en stake i huvudet så att han stupade och fick därav ett stort hål i huvudet”.
 
Denna ovänskap förklarade karettmakaren Winckler vid rättegången berodde på ”att Kloven först slagit des yngste son Fredrik uti kyrkan, då herr doktor Hegardt blev begraven, för det andra slog Kloven dess son Peter uppå madame Kråkas lycka, några slag och rev dess päls sönder”. Far och söner Winckler skyllde på Abraham Klow, och ansåg att han hade slagit det första slaget och provocerat dem, vilket kämnärsrätten tog hänsyn till. Domen föll 1732 21/4 (då det för övrigt antecknas mer ingående om de fyra sönerna att de är ”Henrik Henriksson Winckler, hjulmakargesäll vid artilleriet i Kristianstad, svarvargesällen Peter hos mäster Flostedt, görtlargesällen Christian, samt Fredrik Winckler”), och kämnärsrätten ansåg att eftersom Abraham Klow ”slagit [karettmakaren Winckler] med en stol i ansiktet, så att blodet rann av näsan, varav han och ännu, när han var för rätta, hade ögonskenligt märke och blånad; så kan kämnärsrätten ej annat än befria Winckler i anseende till dess höga ålder och grå hår, och dess söner för beskyllningen om hemgång, emedan Klow först givit anledning till allt oväsen”. Winckler fick dock betala ersättning till fältskären Schnell som granskat Abraham Klows skador, samt böta för de sår han åsamkat Klow, hans hustru och dräng, medan Wincklers fyra söner friades helt eftersom de inte kunde bevisas ha lagt hand på någon.
 
Lunds kämnärsrätts dombok 1732 5/5 § 1.
”Uppvisade fiskalen Valentin Riemschneider sig till idag låtit inkalla svarvaren mäster Abraham Klow för det han skolat slagit karettmakaren Henrik Wincklers son uti kyrkan, förmodandes fiskalen sådant vara kyrkobuller; till vittne att bepröva om Klowen haft orsak att slå gossen uti kyrkan, äro inkallade domkyrkoklockaren herr Grönlund och skomakargesällen Nils Christoffersson med vad mera stämningen bredare in actis utvisar.
Klowen inställde sig och berättade som följer, att den dagen salig doktor Hegardt blev begraven löp karettmakaren Henrik Wincklers yngsta son Fredrik Winckler med tvenne andra i kyrkan under själva predikningen, och hade mycken orolighet på sig, varföre Klowen bad dem vara stilla, men halp intet; då tog Klowen till sin käpp och gav Wincklers son ett litet käppesläng och bad honom hålla styr på sig.
Fiskalen begär att herr Grönlund måtte göra sin berättelse, emedan han är en trovärdig man, så kan given ed vara så god som gången.
Herr Grönlund berättade att han såg dessa gossar stimma, och att mäster Klow gav karettmakarens son [ett slag] över ryggen med en käpp och emedan han till Guds namns ära det gjort tyckes Grönlund det gjorde Klow rätt väl däruti, att han slog gossen, sägandes ’där han hade varit så nära hade han givit honom mera, förty de voro alltför ostyrige, så att man ej kunde med ro höra prästen’.
Fiskalen begär att som mäster Johan Lange nu är tillstädes, att han måtte göra sin berättelse härom, helst som han såg hur gick till. Johan Lange berättade att under själva predikningen hade denne karettmakarens son Fredrik med några andra gossar ett stort buller på sig inne i kyrkan, så att på slutet måtte klockardrängen köra dem utur kyrkan; i synnerhet tog denne Fredrik Winckler mössorna från de andra gossarna, och var han största orsaken till bullret, vilket på tillfrågan han med salighets ed kan betyga om påfordras.
Skomakargesällen Nils Christoffersson vittnar samma som klockaren herr Grönlund vittnade; dessa trenne vittnen tillstå att många andra förutan dem sågo vad oväsen denne gossen med några andra hade på sig.”


364
Övriga källor / SV: Rusthållsförändringar
« skrivet: 2021-03-05, 23:11 »
Hej!

 
I Malmöhus läns landskontors arkiv (del 2) finner man ju de förträffliga så kallade ”rusthållsförändringsförteckningarna”, men var kan man hitta fler uppgifter om det som står i dessa förteckningar? I Malmöhus läns landskontor vol. GIab:8 (1803–1810), s. 30 kan man exempelvis läsa bland 1803 års rusthållsförändringar för Sallerups skvadron att Kyrkoby (Görslöv) nr. 3 har bytt ägare, och i förteckningen antecknas det att
 
”Samtliga arvingarna, näml. Anders, Nils och Hans Larssöner, samt Anna, Karna och Marna Larsdöttrar, jämte deras halvbror Lars Jönsson, har överlåtit och transporterat detta hemman på svågern Per Jonsson emot en tillhoparäknad summa 650 riksdaler, likmätigt avhandlingar den 25 juni och 20 juli innevarande år.”
 
Detta låter ju väldigt intressant, men var hittar man de omnämnda avhandlingarna från den 25 juni och 20 juli 1803 angående att rusthållet har bytt ägare? Kan dessa finnas någonstans i Malmöhus läns landskontors arkiv, eller möjligtvis Malmöhus läns landskanslis arkiv?


365
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts dombok 1722 1/3, Skaraborgs län:

 
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAABA:598 (1722), s. 1201.
Valle härads höstting 1722 1/3. ”Sadelmakaren Mäster Georgien Schlÿter lät inteckna en Testamenterlig Disposition, som han författat Daterad Fogstierna d:n 26 Janu: 1722, hwaruti han Testamenterat sin afledne Broder Isaac Schlÿters barn, Bolla och Elisabeth Schlÿter sin egendom som endast består af några ringa lösören, så at aldrig någon af hans andre anhörige, hwaräst dhe hälst finnas måge, uppå detta Testamente skohla hafwa macht klandra eller tahla effter hans död, hwar emot skal benemde dess Broders Barns plikt wara, som dhe sig och åtagit, at honom, både tilsammans til dödzstunden kläda och föda, samt sedan til grafwen behörigen befordra. Blifwandes denna Testamenterliga Disposition Exhiberad, samt wederbörande til effterlefnad, Lag och Kongl. förordningar enliget, af Tingzrätten lemnad.”


366
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts dombok 1722 6/10, Skaraborgs län:
 
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAABA:598 (1722), s. 1240f.
Valle härads höstting 1722 6/10. ”Probstinnan Ehreborna och dygderijka Matrona Maria Fegræa anhölt hoos rätten om Geburtzbreef för dess sohn Torbiörn Abramson Brinck, som är antagen hoos en Guldsmed uti Stockholm at lära det Låfliga Guldsmedzhandtwärket, hwilken Probstinnans begiäran Tingzrätten bewiljade, och bewitnade närwarande Cronobetient samt häradetz nämd, at Torbiörn Abramson Brink, nu af 18 åhrs ålder, är här uti Skaraborgz lähn, Walla Härad och Closter Sochn född af ächta säng och ährliga föräldrar, dess fader war i herranom afledne Probsten och Kyrkioherden uti Skaricke gield Ährewyrdige och höglärde Magistern H:r Abraham Brink, och modren Ähreborna och dygderika Matrona Maria Fegræa. Till mera styrko här af, warder detta med häradzhöfdingens egenhändiga underskrift samt HäradzSigills undersättiande bekräfftat.”


367
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts extraordinarie dombok 1693 13/2, Skaraborgs län:
 
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAAAA:95 (1690–1694), opag.
Valle häradsrätts extraordinarie ting 1693 13/2, § 12. Måns Persson på Erichzgårdh i Bohlum kom fram för Rätten, och præsenterade sin styfsons Anders Andersons Billingz skrifwelse, Daterat Stockholm d: 13 Decemb: sidstledne, hwar uthi han berättar sig wara en Läre dräng uthi det Låfl. Sadelmakare Handtwärket, och förmodar sig snart kunna blifwa Gesäll, om han hade Man allena sitt bördz breff bekommit; anhållandes för denskull om Richtigt bördzbref här ifrån Orten, Altså tillfrågades Häradz Nembd och Tingsökiande allmoge om dhe kiände samma person: då swarade dehls Nembden, sig fullkombligen weta honom wara född af ächta säng, sampt ährlige och Gudfruchtige Föräldrar i Bohlum Sochn, här uthi Walla härad, hafwandes stält sig ährligen och wäll dhen tijdh han wistades här neder i orten, hwilket under wederbörlig verification Extraderas.”


368
Brönnestad / Klockaren Andreas Svenonius, död ca 1769
« skrivet: 2021-03-03, 18:27 »
Hej!


Jag har funnit en uppgift i Lunds domkapitels arkiv som jag inte blir helt klok på, i en skrivelse till domkapitlet 1727 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:36, 1726–1727):
 
”Consistorii Ecclesiastici resolution och remiss uti saken, emellan Klaganden Jungfru Greta Lindh och swaranden Inspectoren wijd Häckeberga herrgård wälachtade Lars Paradis, angående förlofning til äcktenskap, och effter publication och lysning af Predikstohlen til des befordran, den senare sitt sam[m]a welat åtra och des fullbordan wägra, hwar öfwer den förre sig beswärar; gifwen Lund d: 16. Augusti A:o 1727. […]
 
der emot Jungfru Greta Lindh […] at Inspectoren Paradis, som förut wiste hwad som på Häckeberga herregård åhret tilförne passerat, lijkwähl d:4 Aprilis uti innewarande åhr, begiärat af H:r Kyrkioherden i Brönnesta, hwarest hon då för tijden hos sin Swåger Klåckaren dersammastädes Andreas Swenonius war, om lysning af Predijkstolen”.
 
Jungfru Greta Lindh (som för övrigt gifter sig i Brönnestad 1728 2/7 med den omnämnde inspektorn Lars Paradis från Sjöbo) ska alltså ha haft klockaren Andreas Svenonius i Brönnestad som sin svåger, och bott hos denne i Brönnestad 1727 – men hur går detta ihop? Klockaren Svenonius' hustru (född ca 1688, begr. 1779 24/5 i Brönnestad), som inte namnges vid sin död eller vid de många barnens dop i Brönnestad, omnämns dock vid ett dop i Brönnestad i september 1734 som ”Klåckarens hustru Anna Catharina Roos af Horöd” (alltså byn i Brönnestads socken, där klockaren bodde). Om vi utgår ifrån att svågerskapet 1727 är strikt räknat borde alltså jungfru Greta Lindh vara en syster till Anna Catharina Roos, med tanke på efternamnen en halvsyster - men vilka var i så fall deras föräldrar?


369
Hej Anders!
 
Jag kan tyvärr inte besvara frågan om föräldrarna, men dödsnotisen tyder jag såhär:
 
”Sahl. Peder Hanßon Scriba, födder uti Kiöpingz Stad A:o 1630 uti Aprilis månad
af Hederl: Föräldrar och Kiöpmansfolch, straxt blifwit befordrad til döpelsen och
der igenom renad ifrån arfzsynden, der effter och Christel:n uptuchtader i g[ud]z fruchtan,
och och[!] lärt läsa i book, skrifwa och räkna, samt öfwa sig i andre med framtijden nödi-
ge och nyttige stycken, sina Föräldrar wäl tilhanda gådt och hem[m]a hoos them förblifwit
til des han effter g[ud]z skickelse och föräldrarnas goda samtyckio Ingick och slööt
Echtenskapz Contract med sin första Hustru Sahl. Hustru Christina Olofzdotter,
Wyrdige och Wällärde H:r Olai Arbenii Capellans uti Alunda Försambling,
i Roslagen k. dotter, som skedde åhr 1659 in Julio uti Norberkie, ther hon hade
sin slächt wistandes. med denne sin Hustru haf:r han skick: och wäl sam[m]anlefwat
16 åhr och hafft tilhopa 10 barn, 4. sönner och 6 dottrar, der af halfparten af
hwarthera kiönet redan döde, änkling warit 1 åhr, A:o 1677 d 26 Junii andra
gången inkom[m]it i Echtenskap med sin nu effterlåtne änkia Ehreborna Gudfruch-
tiga och dygdesam[m]a Hustru Anna Månsdotter Sahl: H:r Olai Stares fordom
Capellans uti Noorberg effterlåtne Änkia, med henne frijdsam[m]el: tilhopalefwat
uthan lijfzfrucht in emoot 17 åhr. BrukzSkrifwartiänsten förwaltat
wed Skommarbo hemman och Plögningzhyttan ifrån Juultijden A:o 1660
något när in til sin dödstund, och sedan samt uti sin och sin Hustrus tijd bef?
och bruka Sootbo hemman för gam[m]al trogen giord tiänst. Hans
lefwerne warit beröml: gudfruchtigt, ährbart, roligit och sachtmodigt
sampt rättwijst. d 26 Martii begyntes hans siukdom med kalla rys-
ningar i kroppen och sedan utbrast den i then gångbare Feber som kraffter-
na aldeles förswagade, under sam[m]a siukdom lät han sig d Aprilis bespijsa
med H:s H. Nattard, som han med gudel. devotion och andacht emottog, och så-
ledes försonad med sin gud, förlijkt med sin Nästa och förnögd i sitt samwethe blef-
wen död d 16 Aprilis, när han lefwat 64 åhr. begrafwen Dom: Jubilate
d 29 Aprilis.”


370
Hej Bengt-Åke!
 
Det blev tyvärr tre frågetecken i bokens inbindning, men i övrigt tyder jag de båda dödsnotiserna och den sammanfattande fortsättning såhär:
 
”d. 7 Augusti döde Pär
Mårtens Hustru Anna Hansdotter i Birkes-
åkra af Päst sedan hon
warit i lilla Uglesiö och
Skurup Sokn hos sin Mo-
der boende, upwachtat henne
i sin siukdom ok med sin Man
Pär Mårtenss eensam hulpit
hänne til Kyrkiogården
ok i grafwen, hade lef-
wat et christeligit ok
gudfruktigt lefwerne
 
d. 8 Augusti döde Pär
Mårtenssons ok Anna
Hansdoters i Birkesåk-
ra doter Mallena,
war föd 1690 d. 7 Januarii
hade fört it gudeligit
skickeligit lefwerne.
 
Desse twänne, emedan
Kongl. Senatens alwar-
sam[m]a befalning war låt(?)
utgången at de som uti
ok af Fahrsoten /: hwilken
begyntes i Stockholm, al-
raförst i Sweriges rike ifrån(?)
Dantzig såsom mentes, i
Augusto 1710, somlige säger
Majio :/ döde, skulle ok m(?)
ingalunga begrafwas i
Kyrkio-gårdarna, utan
uti särdeles afskijlte rum
wid hwar by ok torp; be-
grof Pär Mårtensson en-
sam uti trä-gården
[lucka] der han
bodde i Birkesåkra F:
4: Qviescant in Pace!
Rom. 14, 7. 8: Wardt pre-
dikat dem til sidsta heder i
Läm[m]edzryd Kyrkia ok För-
Samling D
  • m[ini]ca II Advent:

Septimo die Decembris.”


371
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2021-02-21, 21:42 »
Hej igen Ido!
 
Så roligt att din hustru också härstammar från denna familj, och att vi fick en förklaring på det mystiska ”sprinkelsjuka”! Trots mängder av plöjda kyrkoböcker har jag själv aldrig stött på denna dödsorsak, så det var intressant att Maud hittade den troliga förklaringen – man lär sig alltid något nytt här på Anbytarforum!  :D
 
Tyvärr har jag ingen bra förklaring på det lite ovanliga tillnamnet Råå, men jag misstänker att vår Oluf Persson Råå är son till den Per Persson Råå som man hittar i byn Hyltarp i Svedala socken i mantalslängderna 1658–1663 (Pär Pärßon 1658, Peder Raa 1659, Pedher Raae 1660, Pedher Råå 1662, Peder Pedersßen 1663). Hustruns namn framgår tyvärr inte i mantalslängderna, men i Malmö S:t Petris död- och begravningsbok 1709 finns denna intressanta notis (FI:1, 1698–1728, sid. 102):
 
”d: 28. Nov: begrofz på Stora Kyrkiogården Borgaren Peder Råå, som är född A:o 1642. d: 1. Mart: af ächta föräldrar i Swedala Sockn och hyltarp by, fadren Ärlig och wälachtat Man Peder Pedersson, och Modren h: Bodel Pers dotter, och dödde d: 23. hujus, sedan han lefwat här i werlden 67. åhr, 9. månader och 4. dagar. Embetet förättade h:r Probsten Mag. Hofwerberg.”
 
Per Persson Råås hustru 1642 hette alltså Boel Persdotter, och det är väl därför inte helt osannolikt att vår Oluf Persson Råå är en bror till denne borgare Peder Råå i Malmö – Olufs äldsta kända dotter hette i varje fall Boel (ca 1676–1690), och är i så fall uppkallad efter sin farmor: ”Boel, Oluf Råås dother i Swenstorp [begravd] d 10 Augusti: ætas, 14 åhr.” (Svedala CI:1, 1688–1755, sid. 92). I Svedalas mantalslängd 1662 kan man dessutom skymta en etta i kolumnen för husbonde, en etta i kolumnen för hustru samt en tvåa i kolumnen för mantalspliktiga söner i Per Persson Råås hushåll i Hyltarp – och det stämmer ju bra, för det året var Peder Råå omkring 19–20 år och Oluf Persson Råå 15–16 år.
 
När det gäller Oluf Persson Råås död har jag och en annan släktforskare sökt i domböckerna (tyvärr förgäves) efter den tragiska händelsen; vi lyckades i varje fall till slut tyda dödsnotisen såhär:
 
Oluff Råå ifrån Swenstorp,
som dess hästar löp ihiäll
på SöderPortz-brygge uti Mal-
mö, hwarest han genast där dödde :/
begrofz d 28 Maji Sunnan til
här uti Kyrckiogården; ætas 58 åhr”.
 
Jag tolkar det som att Oluf Persson Råå av någon anledning har rest in till Malmö med sina hästar, och på bryggan över fästningskanalen in till Malmös södra port har hästarna på något sätt löpt amok och då råkat döda honom. En sådan händelse kan ju ha lämnat spår efter sig i domböckerna, men det ser tyvärr inte ut att finnas något antecknat i Malmös domböcker vid denna tidpunkt.


372
Lemmeströ / SV: Dödsnotiser läshjälp
« skrivet: 2021-02-21, 13:04 »
Margareta Olufsdotters dödsnotis lyder såhär:
 
1711
”d. 21 April. döde Tho-
mas Jönssons hu-
stru Margreta O-
lufsdoter 30 år ga-
mal. begrofz d. 5 Maij
uti häm[m]anetz N. 1. Läm:
by lijkstad: lewat Chri-
stel. Text. Rom. 6, 8.”
 
Thomas Jönsson och Margareta Olufsdotter (som är direkta anfäder till skådespelaren Edvard Persson) gifte sig i Svedala 1705, och i vigselboken framkommer deras fäders namn: ”d 24 Augusti wigdes Thomas Jönsson, Jöns Jönss:s son i Defwelstorp til Margreta Olufs dr: Oluf Råås dotter uti Swenstorp” (Svedala CI:1, 1688-1755, sid. 4). Margaretas föräldrar Oluf Persson Råå (1646-1714) på Östra Svenstorp nr. 1 i Svedala socken och hans hustru Karna (1640-1714) är för övrigt mina direkta anfäder via dottern Karna Olufsdotter (1684-1759) som övertog föräldrahemmet i Östra Svenstorp, så om Margareta Olufsdotter är din anmoder är vi avlägset släkt.  :)


373
Hej Christian!
 
Per Jönsson Bergqvist tycks vara ”f. Volontär”, alltså f. d. volontär (https://forum.rotter.se/index.php?board=11549.0).


374
Sköllersta / SV: Läshjälp dödsnotis
« skrivet: 2021-02-20, 15:49 »
Hej Kerstin!
 
Fadern Anders Nilsson tituleras ”S:neman”, alltså sockneman. Jag instämmer helt i din tydning renatus, domi edacatus, som jag skulle vilja översätta till ”döpt (eg. återfödd), hemundervisad”.
 
Det längre stycket får jag till ”Ägde och bebodde först, såsom gift, Winala, men sedermera, emot mellangift af […]del och pen[n]ingar, tillbytte sig Gästgifwaregården och Gästgifveriet i Sörby”. Det verkar alltså som att han har bytt Vinala mot Sörby gästgivargård, och betalat mellanskillnaden (mellangiften) i form av penningar och… något mer, som jag tyvärr inte lyckas läsa. Jag funderade först på om det kunde stå "fördel", alltså att styvsvärfadern vid sidan av penningarna kan ha erbjudits någon form av fördel i gästgivargården (såsom rätt att skörda en viss mängd hö eller dylikt), men jag tycker inte riktigt att det står "för-"?


375
Hej Lennart!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”Den 23. des Morgens um 7 Uhr, wurde dem Schneider-Ge-
sell Christian Malmquist, von seiner Ehe-Frau
Kjersti Nils Tochter ein Töchtelein gebohren, seden 25.
getauft und den Nahmen Anna Sophia erhielte. Ge-
vattern waren; Handelsman Thomas Thomasson Junior,
Fährman Niclas Skabo, Kammacher-Gesell Lemmerin
und Kupferschmidt-Gesell Christian Silow; Fährman Ska-
bos Frau trug das kind, bey ihr stand des brauer Malm-
wiks Frau und Jungfer Anna Britta Skabo.
Den Tauf-Actum werrichtete Pastor
Hans Christoffersson:”
 
…som jag skulle vilja översätta till:
 
”den 23 om morgonen vid klockan 7, blev skräddarge-
sällen Christian Malmqvist, genom sin äkta hustru
Kjersti Nilsdotter en dotter född, den 25
döpt och namnet Anna Sofia erhöll. Fad-
drar voro: handelsman Thomas Thomasson junior,
färjeman Niclas Skabo, kammakargesäll Lemmerin
och kopparsmedsgesäll Christian Silow; färjeman Ska-
bos hustru höll barnet, vid dess sida bryggare Malm-
wiks hustru och jungfru Anna Britta Skabo.
Döpelseakten förrättade pastor
Hans Christoffersson.”


376
Lunds stadsförsamling / SV: Mätta Månsdotter...
« skrivet: 2021-02-15, 12:07 »
Tack för den uppgiften Gustav, nu hittade jag honom!  :)  Jag har själv inte lyckats finna ursprunget till den Ola Nilsson som dör 1806 9/10 i Lund, men åldersmässigt passar han ju  perfekt in på Nils Olssons och Mätta Månsdotters son som föds 1729 – en riktning som även andra fynd pekar åt.

 
Nils Olsson och Mätta Månsdotter ägde ett hus i Drottens rote, men tyvärr är husnumreringen i Lunds mantalslängder före 1759 inte stabil – numreringen flyttas fram och tillbaka beroende på familjer som flyttar in på tidigare obebyggda tomter, familjer som lämnar bebyggda tomter, att personerna som upprättade mantalslängderna inte riktigt tycks ha gått längs samma gator eller följt husordningen och så vidare. I 1756 mantalslängd hittar man i varje fall ”Nils Olssons änka, sonen Ola” på tomt nr. 34 i Drottens rote, och i 1757 års mantalslängd hittar man på samma tomt den ogifte Ola Nilsson.
 
I 1758 års husförhörslängd har numreringen uppenbarligen flyttats ett steg, för då bor den ogifte Ola Nilsson på tomt nr. 33 i Drottens rote. Från och med 1759 års mantalslängd får tomterna den mer bestämda numrering som de sedan behåller framöver, och genom att jämföra den äldre numreringen i Drottens rote kan man konstatera att den ogifte Ola Nilsson är skriven på tomt nr. 265 i Drottens rote i 1759 års mantalslängd. Från och med 1761 års mantalslängd är han gift och har hustrun skriven hos sig, och de barn som anges vid namn i efterföljande mantalslängder gör att man kan konstatera att den Ola Nilsson som är boende på tomt nr. 265 i Drottens rote senast i mantalslängden 1806 är identisk med syskonen Ohlgrens far.
 
Nu skulle man ju gärna vilja bekräfta att denne Ola Nilsson har övertagit den tomt som Nils Olsson och Mätta Månsdotter ägde, och att han är identisk med deras son 1729 – men tyvärr är källuppgifterna lite förvirrande. Det finns två intressanta anteckningar i Lunds mantalslängder rörande Ola Nilssons hushåll på Drottens rote nr. 265, från 1766 respektive 1768. Förstnämnda år finns 67-åriga ”svärmor Cecilia” skriven i hushållet, och 1768 anges i hushållet den 69-åriga ”svärmor Mätta”.
 
Namnet Mätta stämmer ju bra in i sammanhanget, men hur ska dessa uppgifter egentligen tolkas? Är det Mätta som bor där redan 1766, med fel förnamn och fel angiven relation till husfadern, men sedan har man hunnit rätta förnamnet inför 1768 års mantalslängd men glömt att korrigera relationen till husfadern, så att det faktiskt är hans mor Mätta som åsyftas och inte svärmoder?
 
Jag hade hoppats få en ledtråd till vem Ola Nilssons svärmor faktiskt var, och Ola Nilsdotter gifter sig 1759 21/9 i Norra Nöbbelöv med ”unga pigan” Karna Olsdotter (född ca 1739, död 1810 8/5 i Lunds domkyrkoförsamling); då skulle man ju kunna tänka sig att Karna även var född i Norra Nöbbelöv, men den enda passande notisen för en Karna är den som föds 1738 22/10 i Norra Nöbbelöv som dotter till Ola Nilsson och Hanna(!). Om detta ens är rätt födelsenotis så stämmer alltså inte förnamnet på hustrun, som ju bör vara Cecilia om uppgiften i 1766 års mantalslängd är korrekt. Kanske Karna Olsdotters far gifte om sig med en Cecilia, så att det alltså är Ola Nilssons ”styv-svärmor” som bor hos familjen inne i Lund 1766? Eller också är förklaringen en helt annan…


377
Hej Ann-Charlotte!
 
Jag tyder notisen såhär:
 
”d. 7. Julij Hemmadöptes Corporalen
Nils Bergströms och Christina Eks gosse-
barn Nils Johan ifrån Flathult, som
föddes d: 3. Julij, GudModr[e]n Hustru
Kierstina Swen Jöns i Knutstorp, Fad-
drarna woro Offe Andersson i Fors-
by, Lars Nilsson ibm Jungfru
Johanna Beckman i Älledahl, Enkan
Ellna Nils Pers i Knutstorp.”


378
Lunds stadsförsamling / SV: Mätta Månsdotter...
« skrivet: 2021-02-15, 00:37 »
Hej Gustav!
 
Dessa uppgifter låter intressanta eftersom jag inte har lyckats följa Ola Nilsson, född 1729 7/5 i Lunds domkyrkoförsamling, framåt i tiden! Han är i livet vid faderns bouppteckning 1755 och därefter tappar jag spåret – men jag kan tyvärr inte se att det dör någon Ola (Olaus) Nilsson i Lunds domkyrkoförsamling 1806 6/10?
 
Din fråga har jag däremot bättre koll på; Mätta Månsdotter dör 1782 25/2 i Lunds domkyrkoförsamling. ”d: 25. Februarij dödde Nils Olsons Enka Mätta Månsdotter 85. Åhr gaml: af Ålderdoms bräcklighet, Begrofs d: 1. Martij på S:te Pehrs Kyrkogård” (Lunds domkyrkoförsamling FI:2, 1751–1799, sid. 163).