Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Magnus Arnér
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-03-07, 20:19 »
Föräldrarna gifte sig 25/10 1724 i Jonsberg. Han kom från Gummetorp, hon från Möddebo. Sedan tycks de under en tid ha bott i Källtorp innan de flyttade till Möddebo. Bägge dog 1769 i Hästhagen i Jonsberg, Britta den 9/3 1769, Per i den 12/3 1769. Att du inte har hittat dem i dödboken är inte konstigt eftersom Britta fått fel namn där ("Maria" Larsdotter). I husförhörslängden Jonsberg AI:1 hittar man dem på sidan 78, men där står det inte Hästhagen utan Granbo torp, och där har Britta har rätt namn.
2
« skrivet: 2023-05-05, 19:05 »
Sedan jag skrev den här frågan år 2018 så har jag tagit bättre reda på var man hittar fastebreven. Resultatet av detta hittar man på hemsidan fastebrev.se.
3
« skrivet: 2023-03-19, 18:23 »
Hej igen,
Jag kollade i min databas och såg att jag har en och annan uppgift om Svens fäderneanor som kanske kan vara av intresse.
792 Bengt Larsson.
*1584 Lars Bengtsson, bonde i Tomta, Kuddby, död där 1650 (bg 25/12).
*1585 Anna Simonsdotter, död 1676 (bg 13/10) i Tomta, Kuddby. Hon begravdes alltså samma dag som sin son några dagar efter sin sonhustru. <1>
*3170 Simon, bonde i Skogsby, Kuddby, död där 1645 (bg 15/6).
*3171 NN. <2>
*6343 NN Nilsdotter
*12686 Nils, bonde i Oklunda, Östra Husby, belagd där 1554-1588. <3>
<1> I Göta hovrätt - huvudarkivet EVIb:13 (Äganderättshandlingar) framgår att hon var syster till Per Simonsson i Skogsby. De bör ha varit barn till Pers företrädare som bonde i Skogsby, Simon, fast helt säkra bevis saknas.
<2> I Östra Husby kyrkoarkiv PIV finns ett fastebrev från 1614 på Oklunda. Där framgår att Simon i Skogsby var gift med en dotterdotter till Nils i Oklunda.
<3> Han nämns i ett svårläst fastebrev som är från 1578. Det finns i Ö Husby kyrkoarkiv, volym PIV. Där anges hans fulla namn. Det är svårläst, möjligen står det Nils Synnesson eller Simonsson. Av brevet framgår att det var hans hustru som ärvt Oklunda.
4
« skrivet: 2023-03-19, 17:45 »
Hej Margareta,
Om Svens förfäder i Tomta hittar du ett och annat i Göta hovrätt - huvudarkivet EVIb:13. Volymen finns digitaliserad av ArkivDigital. Akterna om Tomta börjar på bild 720 (AD v841490.b720). På bild 760 börjar något som snarast liknar en bouppteckning efter föräldrarna till Sven i Tomta. Vi får veta att Sven fick en svart kragtröja, en större kista och en del annat.
/Magnus
5
« skrivet: 2023-02-08, 21:20 »
Jag ser att du också noterat att Håkan finns i mantalslängden 1686-1704. Jag läste lite slarvigt innan jag skrev mitt inlägg.
6
« skrivet: 2023-02-08, 18:26 »
Ja, jag tror det stämmer. Då är det nog Bengt Olofsson den äldre som avses i domboken 1703vt96, han som var gift med Kerstin Johansdotter. Om Karin och Kerstin var systrar (verkar rimligt) så styrker det teorin att Bengt Olofsson var förmyndare.
Håkan Halvardsson var först gift med Karin Olofsdotter som hade en koppling till Vålön i Gräsmark. Det framgår av domboken 1718ht121. Hon kan vara den hustru Karin i Höjden som dog 1695, begravd 27/4, Gräsmark C:1 sid 145 (AID v6594.b77.s145). Paret hade barnen Jöns och Nils. Det framgår av domböckerna.
Håkan finns i mantalslängden i Höjden 1686-1704, hela tiden med hustru. Kristoffer Andersson dog ju omkring 1694 och Marit Jonsdotter finns i mantalslängden för Bryggegården 1695. Om Håkans hustru är den Karin dog i början av 1695 så kan Håkan Halvardsson och Marit Jonsdotter ha gift sig under 1695. Då skulle markeringen för hustru i mtl 1696 i Höjden vara Marit Jonsdotter. När Håkan dött finns änkan Marit i mtl i Höjden 1706 och 1707. Längderna för 1705 och 1708 saknas. År 1709 är hon ersatt av Jöns Håkansson.
Här är några av de domboknotiser som ligger till grund för detta. De tidigare omtalade Elof Håkansson i Höjden och Håkan Månsson i Uddheden (i domboksutdragen från 1742 och 1745 ovan) hade bägge koppling till Håkan Halvardssons son Jöns Håkansson. Elof Håkansson var gift med en dotter till Jöns Håkansson och Marit Olofsdotter. Den andra köparen, Håkan Månsson, var gift med en dotter till Marit Olofsdotter i andra giftet (med Jan Eriksson). Eftersom Marit Olofsdotter fått något i bakarv efter en son och detta gått i arv till bägge döttrarna hade även Håkan Månsson ägarintressen i Höjden. Domboksnotiserna som styrker detta har jag inte tagit med här.
Domboksnotiserna är hämtade från Almqvists avskrifter, även om jag kan ha kopierat några från Kenneth Bergmans hemsida.
Fryksdals härads dombok, 1703ht97
Håkan Halvardsson i Höjden får behålla brukningen av fädernelotten, 1/16 (enligt helgärdsräkning) i Höjden, utan hänsyn till moderns önskan om att yngre brodern Jöns, som är ogift, ska få lika brukning med Håkan.
Fryksdals härads dombok, 1704ht70
Håkan Halvardsson i Höjden och svågern Olof Olofsson i Vålön har förut avtalat att Håkans hustru skulle äga brorslott i lösarvet efter föräldrarna mot att Olof fick lösa hennes fasta arv, men köpet har ej skett före hennes död och nu måste de omyndiga barnens rätt beaktas. Dessa behåller moderns jord, och Olof ersätts med 20 d smt för den del i lösarvet han förlorat.
Fryksdals härads dombok, 1705vt66
Uppbjudes första gången: 1/8 i Vålön, Håkan Halvardssons i Höjden barns mödernejord, som hans bror Jöns Halvardsson 1705 tillbytt sig för sin arvslott i Höjden (3e ub saknas)
Fryksdals härads dombok, 1706vt64
Jöns Halvardsson i Höjden vill häva sitt i oktober 1704 med brodern sal Håkan Halvardsson ingågna bytesavtal, då Jöns lämnat honom sin rätt i Höjden mot lika mycket jord igen av Håkans omyndiga barns mödernejord i Vålön. Jöns uppger att barnen är missnöjda med bytet, trots att de fått sin mödernejord lagd till fädernet. Men avtalet är fastdömt, och dessutom har Håkan och barnens morbror Olof Olofsson i Vålön överenskommit, att vad barnens jord i Vålön överskjuter vederlaget i Höjden ska Olof behålla för de 20 d smt (står 20 rd) som de eljest ska betala honom enligt dom 1704 ht 70.
Fryksdals härads dombok, 1717ht84
Gode män ska mäta och dela ängar och gärdsgårdar mellan åborna i Vålön, varvid tillses att Jöns Halvardsson åtnjuter sin rätt för den 1/8 han äger i Vålön. Han har tillbytt sig lotten av sin bror sal Håkan Halvardsson för 1/4 i Höjden. Hhan anser vederlaget i Höjden vara bättre än lotten i Vålön och vill därför få någon mellangift av Håkans barn, som besitter lotten i Höjden.
Fryksdals härads dombok, 1718ht121
På sina styvbarns, sal Jöns Håkanssons barns, vägnar klandrar Johan Eriksson i Höjden det byte barnens farfar Håkan Halvardsson 1704 gjort med sin bror Jöns Halvardsson då Håkan fått Jöns lott i Höjden i vederlag för sin hustrus Karin Olofsdotters arvejord i Vålön och samtidigt för skuld på 20 d smt överlåtit till sin svåger sal Olof Olofsson i Vålön den del av Karins lott i Vålön som kunde överskjuta vederlaget i Höjden. Rätten finner att härom redan är dömt (1706vt64).
Fryksdals härads dombok, 1719ht73
Nils Håkansson i Höjden yrkar att få börda den del av hans och syskonens mödernejord i Vålön som överskjuter det vederlag hans far sal. Håkan Halvardsson erhållit i Höjden, vilken överskjutande del Nils anser vara värd mera än de 20 rd som morbrodern Olof Olofsson betalat. Härom är dömt 1706 (vt 64) och 1718 (ht 121), då Nils först varit omyndig och sedan borta i soldattjänst. Han lagsöker nu sal. Olofs barns styvfar Olof Eriksson därom. Jordbytet är fastställt för länge sedan, och vad den överskjutande delen angår, är den för liten för besittning, men för att Håkan Halvardssons barn ej ska ha orsak att klaga om värdet av sitt möderne ska båda lotterna värderas.
7
« skrivet: 2023-02-06, 21:37 »
Är det tänkbart att det rör sig om ett skrivfel i domboken?
I Almqvists avskrift står
- "sin faster hustru Marit Jonsdotter för 20 rd, enligt kvitto av hennes man Bengt Olofsson i Bjälverud."
I originaldomboken (Fryksdals häradsrätt AIa:9 (1701-1705), AD v66194.b123.s120) står
- "deras faster hustru Marit Jonsdotter ... deras man Bengt Olofsson i Bjälverud."
I den renoverade domboken (Göta hovrätt EVIIAABC6, AD v280173.b690) står det
- "deras faster hustru Marit Jonsdotter ... dess man Bengt Olofsson i Bjälverud."
Vid andra uppbud (Fryksdals häradsrätt AIa:9 (1701-1705), AD v66194.b156.s153) är texten mer sammanfattad och ger ingen ledtråd.
Originaldombokens ordval är märkligt. Kan man av misstag ha skrivit man när man menar målsman?
8
« skrivet: 2023-02-05, 20:50 »
Domboksnotisen från 1703vt96 hade jag missat. Den gör mig förvirrad. Av formuleringarna att döma rör det sig om samma Marit Jonsdotter men jag är trots det tveksam. Jag funderar på om det trots dombokens formulering rör sig om en faster till Jöns Jonsson och Marit Jonsdotter som också hette Marit Jonsdotter. Jag har inga indikationer i övrigt på att det fanns någon sådan faster. Jag får gräva vidare för att se om jag hittar något som kan bringa klarhet.
9
« skrivet: 2023-02-04, 22:16 »
Jag tror jag kan bidra med några uppgifter till den här diskussionen. Dessutom har jag någon fråga. Jag har själv dragit slutsatsen att Britta och Kerstin Kristoffersdöttrar var systrar, baserat på de uppgifter ni redan redovisat.
I domboken finns flera ärenden som tyder på att Marit Jonsdotter ingick ett andra äktenskap, närmare bestämt med Håkan Halvardsson i Höjden i Gräsmark, samt att de eventuellt fick dottern Marit Håkansdotter som sedan gifte sig med Per Larsson Åsfeldt i Åsegård.
Citaten tagna ur Almqvists avskrifter.
Fryksdals härads dombok, 1704ht59
Per Olofsson i Bjälverud ålägges att betala skuld på 2 rd till Håkan Halvardssons styvbarn i Höjden.
Fryksdals härads dombok, 1704ht118
Uppbjudes första gången: 1/6 av 1/6 i Bjälverud, som Håkan Halvardsson i Höjden 1704 fått som pant av Bengt Olofsson i Bjälverud för lån av 10 d smt. (vid 3e ub "sal Håkan Halvardsson")
Fryksdals härads dombok, 1705vt67
Uppbjudes första gången: 1/5 av 1/12 i Spelnäs, Håkan Halvardssons i Höjden hustrus jord, som Arvid Jonsson i Näs 1704 tillbytt sig för sin hustrus jord i Bryggegården (2a och 3e ub saknas)
Fryksdals härads dombok, 1705vt68
Uppbjudes första gången: 1/10 av 1/2 i Bryggegården, som Håkan Halvardsson i Höjden 1704 tillbytt sig av Arvid Jonsson i Näs för sin hustrus jord i Spelnäs (2a och 3e ub saknas).
Fryksdals härads dombok, 1706vt91
Uppbjudes första gången: 1/3 av 1/12 i Bjälverud för Håkan Olofsson i Bjälverud. Hälften därav är hans arv och den andra hälften, brodern Bengt Olofssons lott, har han köpt av hustru Marit Jonsdotter i Höjden för 10 rd. (2. ub 07vt och 09vt, 3 ub 07ht och 09ht).
Fryksdals härads dombok, 1707vt1
Fasta på 2/5 av 1/2 i Spelnäs för sal. Jöns Jonssons i Spelnäs barn. Marit Jonsdotters i Höjden yrkande att få lösa någon del därav har inkommit alltför sent (1a ub 02vt130 och 03vt96)
Fryksdals härads dombok, 1707vt56
Änkan Marit Jonsdotter i Höjden vill inkomma på sin lott 1/5 av 1/12 i Spelnäs som hon ärvt efter sin far och som besittes av hennes brorsdotters man Erik Olofsson i Spelnäs, men hon anses kunna klara sig med sina barn i Höjden och bör därför utlösas från Spelnäs av Erik.
Fryksdals härads dombok, 1710ht119
Jöns Halvardsson i Vålön erkänner att han mottagit 4 rd som soldaten Håkan Olofsson Ranfeldt i Bjälverud betalat för inlösen av arvejord ibidem, vilka pengar Jöns skulle lämna till Elof Larsson och hans svärmor i Skäggegård. Jöns påstår sig ha lånat ut 3 rd därav till sal. Olof Olofsson i Vålön, vilket förnekas av dennes änka Marit Olofssdotter i Vålön. Jöns döms att betala Elof Larsson dessa 3 rd.
Fryksdals nedre tingslags dombok 1742ht304
Uppbjudes 1a ggn: 1/6 av en halv 1/8 (efter hegärdsräkning) i Höjden som Elof Håkansson i Höjden o Håkan Månsson i Uddheden köpt 1740 25/2 av Per Larsson i Åsegård för 22 rd (vittnen Halvard Eriksson i Tosseberg och Olof Nilsson i Skinnerud).
Fryksdals nedre tingslags dombok 1745ht229
Fasta för Elof Håkansson i Höjden och Håkan Månsson i Uddheden på 1/6 av en halv 1/8 i Höjden, som de köpt 1740 25/2 av Per Larsson i Åsegård för 22 rd (1a ub 42ht304).
Den omtalade Elof Håkansson var trots namnet inte son till Håkan Halvardsson utan var (sannolikt) gift med en dotter till Jöns Håkansson. Jöns var son till Håkan Halvardsson i ett tidigare gifte.
Marit Håkansdotter och Per Larsson Åsfeldt gifte sig i Lysvik 14/12 1729 och Marit anges då vara från Gräsmarken. Åldersuppgifterna i dödboken tyder på att hon föddes cirka 1701. Jag har inga andra indicier för att hon var dotter till Håkan Halvardsson och Marit Jonsdotter än att Per larsson sålde jord i Höjden som mer sannolikt var hustruns jord än hans egen, och namnet Håkansdotter.
En sak jag undrar över är den änka Marit som finns i Bryggegården i mantalslängden 1695. Är det Marit Jonsdotter eller är det hennes svärmor (som också hette Marit, det framgår av äldsta husförhörslängden)? Sonen Sven finns ju också med i mantalslängden, men det var väl ändå en son till den äldre Marit?
Vad tror ni, kan Marit Håkansdotter ha varit en halvsyster till Kerstin Kristoffersdotter?
10
« skrivet: 2022-10-04, 21:23 »
Hej Steve och tack för svaret,
Jag har också noterat att ingen Nils Svensson men väl en Nils Persson förekommer i domböckerna. Jag utgår från att du har rätt i dina slutsatser att det bara fanns en Nils, nämligen Nils Persson.
/Magnus
11
« skrivet: 2022-10-03, 19:00 »
År 1678 gifte sig Marit Nilsdotter i Karsbol med Erik Persson i Hägerud. Jag misstänker att Marit Nilsdotter var dotter till Nils Persson i Karsbol, men är långtifrån säker. Det som får mig att tvivla är att Nils Persson och Nils Svensson omväxlande står i mantalslängden i Karsbol. Åren 1665, 1669, 1670 1674 och 1679 Nils Svensson, övriga år Nils Persson. De står aldrig båda samtidigt. Jag misstänker att Nils Svensson är en felskrivning för Nils Persson, även om det är märkligt att det förekommer så ofta. Naturligtvis skulle det också kunna vara tvärtom, att Nils Persson är en felskrivning för Nils Svensson.
Är det någon som vet mer?
12
« skrivet: 2022-10-03, 18:59 »
En av mina förfäder hette Per Olofsson och var från Gullsby i Sunne socken. Källorna ger motstridiga uppgifter om vilka som var hans föräldrar. Jag tror att jag har rett ut problematiken men vill trots det fråga om någon läsare gjort någon annan tolkning eller hittat uppgifter i källorna som kastar ytterligare ljus över saken.
Det är främst tre ställen i källorna som jag stöder mig på (domboksnotiserna tagna från Almqvists avskrifter)
Fryksdals härads dombok 1698ht99
Uppbjudes 1a ggn: 1/6 i Gullsby (S), Olof Bengtssons i Askerud hustrus Karin Persdotters jord, varav Olofs svåger Jöns Larsson i Borgeby köpt hälften för 16 rd och svågrarna Ingemar Larsson och Olof Olofsson i Gullsby hälften för 18 rd, Ingemar 2/3 därav och Olof 1/3.
Fryksdals härads dombok 1727ht179
Efter ansökan av Nils Olofsson i Ulvsby och med samtycke av brodern Per Olofsson i Gullsby och systern Gertrud Olofsdotter och hennes man Bengt Börjesson i Hälleberg utses gode män att utreda och värdera sal Olof Perssons fasta egendom i Hälleberg och hans hustrus Kerstin Persdotters arvejord i Gullsby samt att skifta egendomen mellan arvingarna så att den som ej får tillträda sin lott kan veta vad han bör erhålla i lösen.
Sunne AI:1, husförhörslängd 1708-1717, sid 54, AID v13280.b60.s54
Gullsby
Soldat Olof O. död
dess hustru Kerstin
Sonen Pär
Dotter Britta
hustru Kerstin
Den soldat Olof O som omtalas i husförhörslängden är Olof Olofsson. Per Olofsson står här som son till honom. I domboksnotisen från 1727 anges Per Olofsson vara bror till Nils Olofsson och Gertrud Olofsdotter. På andra ställen i domböckerna framgår tydligt att Gertrud Olofsdotter i Hälleberg var dotter till Olof Persson i Hälleberg (till exempel i dombok 1722ht132). Per Olofsson kan inte ha varit son såväl till Olof Olofsson i Gullsby som Olof Persson i Hälleberg.
Jag tror att Per Olofsson var son till Olof Olofsson i Gullsby och Kerstin. Kerstin nämns utan patronymikon i husförhörslängderna 1708-1717 och 1722-1728. Olof Olofsson skulle i sin tur ha varit son till Olof Persson i Hälleberg. Det innebär att uppgiften i domboken från 1727 skulle vara felaktig, Per var inte bror utan brorson till Nils Olofsson.
Uppgiften i domboken från 1698 skulle då också vara fel. Olof Olofsson var inte svåger till Jöns Larsson, Karin Persdotter och Ingemar Larsson, det var hans far Olof Persson som var svåger till dem.
Jöns Larsson gifte sig 26/12 1680 i Sunne med Annika Persdotter från Gullsby. Hon, liksom den Karin Persdotter som omtalas i domboken 1698 och makan till Ingemar Larsson i Gullsby var barn till Per Nilsson och Helga Ingemarsdotter i Gullsby. Den i domboken 1727 omtalade Kerstin Persdotter var sannolikt ännu en syster.
Ännu en sak, som jag tolkar som ett stöd för min teori, är hur Olof Olofsson uppträder i mantalslängden. Där finns han utan hustru 1690-1694, med hustru 1695. Det kan naturligtvis finnas åtskilliga skäl till att hustrun saknas i mantalslängden fram till 1694, men den troligaste är att han då ännu var ogift och gifte sig först 1694. Han saknas i vigselboken för Sunne, så det är troligt att han gifte sig i någon annan socken. Det talar mot att hans hustru, Kerstin, var dotter till Nils Persson som skulle bli följden av domboken från 1698.
Verkar detta rimligt eller finns det något som pekar i en annan riktning?
13
« skrivet: 2022-01-18, 19:25 »
I några äldre inlägg i detta forum diskuteras släkten kring Olof Knutsson i Bölen (ca 1640-1708), till exempel i ett inlägg den 19/8 2009. Där ifrågasätts om den allmänt spridda uppgiften om att Olof var gift med Sara Mårtensdotter från Sil verkligen stämmer. Det jag funnit som stöder att Olofs hustru hette Sara Mårtensdotter är dottern Margaretas dödsnotis från 1756 där föräldrarna nämns som Olof Knutsson och Sara Mårtensdotter. Det som talar emot är att Olof Knutsson gav testamentspengar efter sin hustru Kerstin (alltså inte Sara) år 1699. Men därutöver gav han testamentspengar efter sin hustru även år 1698, fast då är hon inte namngiven. Hade Olof hunnit gifta om sig under den korta period som passerat mellan de bägge anteckningarna i kyrkoräkenskaperna?
Det finns alltså ett ett viss stöd för att Olof Knutssons hustru hette Sara Mårtensdotter, men varifrån är den vitt spridda uppgiften att hon var från Sil och dotter till Mårten Olofsson och Kerstin Andersdotter hämtad? Jag har inte funnit något stöd för uppgiften.
Jag har ännu en fråga. Den rör Olof Knutssons farmor. Att Olof Knutsson far var Knut Andersson framgår av domböckerna och att Knuts far var Anders Eriksson i Bölen stöds av en tillräcklig mängd indicier för att jag ska tro på det. Men en uppgift som är välspridd (bland annat på Disbyt och i detta forum) om att Anders Eriksson vara gift med Gunilla Knutsdotter. Är det någon som vet varifrån den uppgiften kommer?
14
« skrivet: 2021-09-09, 19:42 »
Jag har en fråga som jag hoppas att någon Reseleforskare ska kunna kasta lite ljus över. Det handlar om mina förfäder i Sörtannflo i Resele och Utnäs i Styrnäs socken.
Hans Johansson var bonde i Sörtannflo 1662-1704. Det framgår bland annat av mantalslängden. Hans företrädare på gården var Mats Eriksson som finns i mantalslängden i Tannflo 1644-1660. Av domboken 8/12 1696 § 15 framgår att Mats Eriksson var svärfar till Hans Johansson.(AiD v573003.b6920)
Sollefteå och Resele gälds tingsprotokoll 18/1 1692 § 11: Vi får veta vilka som var Hans Johanssons svågrar. Det var grannen Anders Persson i Sörtannflo och Per Olofsson i Utnäs i Styrnäs socken. Per Olofsson ville att Hans och Anders skulle betala en del av svärmoderns, hustru Saras, begravningskostnad. Svärmoderns fulla namn var troligen Sara Israelsdotter för i domboken den 17/10 1684 § 2 står att läsa att Hans Johansson och Anders Persson hade köpt jord i Tannflo och Holme av hustru Sara Israelsdotter och Per Olofsson i Oppnäs i Styrnäs. Till synes är Oppnäs och Utnäs två namn på samma by. Man kanske inte kan utesluta att hustru Sara i de bägge domboksnotiserna är två olika personer (år 1684 nämns inte att det är svärmodern), men det verkar osannolikt. (AiD v423996.b2750.s267 och AiD 421970.b7840.s787)
I och med kopplingen till Utnäs kan vi dra slutsatsen att den Mats Eriksson som finns i mantal i Utnäs 1642-1643 samt 1662-1668 är densamme som däremellan fanns i Tannflo.
I domboken den 8/7 1648 kan man läsa att Erik Persson i Oppnäs fick fastebrev på 5 seland jord i Sörtannflo och Holme som han köpt av förre kyrkoherden i Nora Erik Ragvaldsson och dennes son herr Ragvald. Där omtalas Erik Persson och Erik Ragvaldsson som svågrar (AiD v525753.b510.s75). Erik Persson finns i mantalslängden i Tannflo 1643 med en hustru, en son och 2 döttrar. Han själv (?) anges vara gammal. År 1644 finns han i mantal i Utnäs och har i Tannflo ersatts av Mats Eriksson. I Utnäs finns så småningom Per Eriksson (åtminstone från 1654) som är kvar där till 1660, men 1662 har Per Eriksson ersatts av Mats Eriksson.
Av protokollet från Boteå ting den 20/3 1671 § 1 (v572997.b250.s43) framgår att Erik Persson i Utnäs vid det laget var död. Han hade 2 söner och 2 döttrar. En av sönerna var Per Eriksson i Utnäs. Herr Ragvald (alltså den son till Erik Ragvaldsson som redan nämnts) ville ha ut pengar för gården i Tannflo. Det framgår också att Erik Persson betalat salig Ragvald Pålsson för gården.
Sollefteå och Resele gälds tingsprotokoll 27/10 1686 (AiD v573001.b3540): Det framgår att Erik Ragvaldsson och Israel Ragvaldsson var bröder och ärvde lika i Tannflo och Holm och att Erik Persson var svärson till Israel Ragvaldsson. Erik Perssons arvingar i Tannflo och Oppnäs omtalas.
Detta tyder onekligen på att Mats Eriksson var son till Erik Persson, men jag är långt ifrån säker.
Mina frågor är
- Varför omtalas Erik Persson och kyrkoherden i Nora Erik Ragvaldsson som svågrar? Var Erik Ragvaldsson möjligen gift med en syster till Erik Persson?
- Om Erik Persson hade två söner, som det står i domboken 1671, så skulle det kunna vara Mats och Per Eriksson. Samtidigt ser jag att det finns många släktforskare som redovisar Ragvald Eriksson i Utnäs som son till Erik Persson. Är detta felaktigt? Eller är det Mats Eriksson som inte hemma i barnaskaran?
- I mantalslängden för Utnäs star omväxlande Per Eriksson och Erik Persson på gården. Några år i slutet av 1640-talet nämns två personer som bägge hette Erik Persson där. Har jag blandat ihop dom?
Är det någon som har koll på hur det hänger ihop så skulle jag vara tacksam.
/Magnus
15
« skrivet: 2020-11-30, 22:39 »
Hej,
Om jag inte tar fel ligger Lerbäck i Sundbo härad. Det tycks tidvis ha redovisats i Östergötlands handlingar. Om du inte redan tittat där så kan det vara värt ett försök.
/Magnus
16
« skrivet: 2020-01-05, 17:32 »
Hej Johan,
Jag kan nog kasta visst ljus över en av dina frågor, ifall det fanns överlevande svenska soldater som blev kvar i Frankrike. En av mina förfäder hör nämligen till den kategorin.
Det rör sig om Petter Stål. Han var livgrendjär vid Vreta Klosters kompani i Första livrgrendjärregementet. Att han kvarblev i Frankrike efter fångenskapen framgår av husförhörslängderna från Normlösa. På hans hustru noteras till exempel i Normlösa AI:7 sid 30 att mannen blivit kvar i Frankrike (AiD v27782.b37.s30). Liknande noteringar finns på henne i ett flertal husförhörslängder, i Normlösa AI:4 sid 108 står att han är fånge i Frankrike, därefter nämns inget om att han var fånge.
/Magnus
17
« skrivet: 2019-11-09, 15:00 »
Nu när det tryckta bokverket ”Konung Gustaf den förstes registratur” gjort elektroniskt tillgänglig så har jag börjat titta mer på bokens källor. Då ser jag att Åkermarks avskrifter är en vanlig källa.
Jag googlade på detta och letade lite på Riksarkivets hemsida och kom fram till att man måste syfta på Reduktionskommissionen 1680-1687, som i nationella arkivdatabasen har beteckningen SE/RA/5312/DId1)/2.
Anledningen till mitt intresse är att dessa avskrifter inte bara tycks handla om högreståndspersoner utan till en viss del även vanligt folk, däribland mina egna förfäder. Men när jag väl hittat reduktionskommissionen på Riksarkivets hemsida så lyckas jag inte lista ut vilka kopieböcker som är källan till registratur-böckerna, det finns ju flera. Är det någon som har koll på vilka av dessa kopieböcker, om ens någon, som är av störst intresse för en släktforskare?
18
« skrivet: 2018-12-04, 19:43 »
Var hittar man äldre östgötska fastebrev? I och med att mycket arkivmaterial blivit tillgängligt över nätet så är det alltfler som har kunnat kartlägga sin släkt tillbaka till 1600-talet. För min egen del så är det främst digitaliseringen av domböckerna som gjort detta möjligt. En fråga som då uppkommer är ifall man kan söka sig ännu längre tillbaka i tiden. Landskapshandlingarna finns ju, med deras skattelängder. Tyvärr så är de vanligen rätt knapphändiga och vanligen otillräckliga för att förstå släktsambanden. Men har man turen att hitta ett bevarat fastebrev så brukar det gå bättre. Men var finns då dessa brev, och har de ens bevarats? Den tid jag har i åtanke är åren kring 1600, kanske 1550-1650, men även andra hälften av 1600-talet är intressant. För mig är fastebrev från 1500-talets första hälft av mindre intresse än senare handlingar eftersom dom dels kan vara svåra att tolka, dels svåra att knyta ihop med det som jag hittat i andra källor som ju till större delen hör 1600-talet till. Jag känner till ett antal ställen där man hittar gamla fastebrev och liknande handlingar. Finns det väsentliga källor som jag missat? Bland det som jag stött på finner man detta Nordiska muséet: Nordiska muséets fastebrev hittar man på digitaltmuseum.se. Det finns rätt mycket från Östergötland. Söker man på "fastebrev" eller "pergamentsbrev" så blir träfflistan ganska lång. Det finns material från de flesta av landskapets härader. Östergötlands läns landskontor: Det finns två serier som heter Östergötlands läns landskontor GIIIe Jordrannsakningsprotokoll och GIIIf skattläggningsprotokoll som Claes Westling skrivit om i Släktforskarnas årsbok 2017 och 2014. Där finns bland mycket annat fastebrev och köpehandlingar, någon gång i original, någon i avskrift. I volymerna GIIIf:22 och GIIIf:23 finns register. Studerar man registren så verkar det vara en volym, GIIIf:11, som har gott om fastebrev och då främst från västra Östergötland, medan de tycks vara fåtaliga i de andra. Enstaka volymer i serierna finns på Arkiv Digital. Göta hovrätt: I volym DXXII:1 finns register till serierna Göta hovrätt huvudarkivet EVIa, geometriska handlingar och EVIb, äganderättshandlingar. I registret nämns några fastebrev, bland annat från Kuddby, Skeda och Hällestads socknar (registret och EVIb:13 tillgängliga på Arkiv Digital). Stads- och kommunarkiv. Söker man på "fastebrev" under "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida får man flera intressanta träffar både från Kinda kommunarkiv och Norrköpings stadsarkiv, men inget som är digitalt tillgängligt. Domböcker. Jag har träffat på en avskrift av ett fastebrev från 1622 på Fjärdingstad i Häradshammars socken i Östkinds dombok år 1726. Jag skulle misstänka att det förekommer många fler avskrifter av gamla fastebrev i 1700-talets domböcker. Kyrkoarkiv. I Östra Husby PIV finns fastebrev i original från Oklunda i Östra Husby, bland annat ett från 1614. Jag antar att det är rätt ovanligt att man hittar gamla fastebrev bland kyrkoarkivalierna. Men fler än det jag hittat måste det väl ändå finnas?
Hembygds- och arkivföreningar. Jag känner till några fastebrev från Å socken som finns på Vikbolandets arkiv- och historieförening, däribland ett från Brånnestad år 1602 och ett från Sjövalla 1608. Jag är övertygad om att det finns fler på andra hembygdsarkiv. de la Gardieska arkivet. En och annan adelssläkt tycks ha haft fina arkiv. Det de la Gardieska arkivet finns på Lunds universitet. Där hittar man även jordebrev som rör rena allmogesläkter, framförallt från Memmings härad. Det kanske kan förklaras av att Löfstad slott ligger i Memming. Materialet är inte digitaliserat men det finns en innehållsförteckning på nätet. Man söker på de la Gardieska arkivet, Topographica (länk till innehållsförteckningen: https://www.ub.lu.se/en/sites/ub.lu.se.en/files/forteckning_over_topographica_sverige_0.pdf). Nu till min fråga: Känner någon till andra ställen där man hittar fastebrev från den här tidsperioden? Jag misstänker att finns det gårds- och byarkiv med månghundraåriga fastebrev kvar på de ursprungliga gårdarna, men att många tagit andra vägar till arkiv, muséer och privata samlingar. Dessutom misstänker jag att det finns en och annan avskrift av de gamla breven. Även om man inte helt ska lita på avskrifter – har jag svårt att läsa månghundraårig text så förutsätter jag att många haft det även i gången tid – så är det kanske det enda man har. Jag har noterat att det finns en volym från Göta hovrätt, huvudarkivet, DXf, Kopiebok på jordbrev. Är det någon som känner till vad den innehåller? Jag har också sett att man vid några fastebrev i Svenskt Diplomatarium hänvisar till "Eftermedeltida avskrifter, Rääfs Dipl. III". Såvitt jag förstår handlar det om en samling avskrifter av pergamentsbrev som finns på riksantikvarieämbetet, antikvarisk-topografiska arkivet. När jag söker på "Nationell Arkivdatabas" på Riksarkivets hemsida ser jag Rääf hade en hel serie av avskrifter, bland annat en volym för åren 1538 – 1606 (NAD SE/ATA/ENSKROM_4-1/F 1/5) Är det någon som vet om den innehåller avskrifter av östgötska fastebrev? /Magnus
19
« skrivet: 2016-05-14, 14:21 »
I Jan Brunius bok "Vasatidens samhälle. En vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet" anges på sidan 168 att Lösings härads dombok 1608-1609 ska finnas i "Strödda domöcker och rättegångshandlingar", volym 5, och att Bråbo härads dombok 1584 ska finnas i Östergötlands landskapshandlingar.
Såväl Östergötlands landskapshandlingar som Strödda domöcker och rättegångshandlingar volym 5 finns digitaliserade, den förra på SVAR, den senare på Arkiv Digital. Jag hittar dock inte de nämnda domböckerna. Är det någon som har närmare besked om detta?
/Magnus
20
« skrivet: 2015-06-18, 17:41 »
I Östkinds dombok den 16/6 1660 finns ett ärende om en person som dödats av en fågel (AID v217777.b2880.s208). Det handlar om Hemming Nilsson i Hagelösa som dog när en stor lom flög in i ryggen på honom vid färjan, eller föll ner och slog honom över ryggen, som det står i domboken. Hemmings bror Per Nilsson i Blackstad tycks inte ha trott på denna osannolika berättelse för han drog ärendet inför tinget. Där bekräftades dock att historien om lommen var riktig.
Östkinds härad ligger på Vikbolandet utanför Norrköping och det bör ha handlat om färjan över Bråviken.
21
« skrivet: 2015-04-19, 19:27 »
Namnet förekom i Östergötland på 1580-talet. I Djäknetorp i Jonsbergs sn (som vid den tiden var en del av Häradshammars sn) fanns i början av 1580-talet en bonde som bar detta namn. I tiondelängden för år 1582 fick han heta Urbanus (SVAR A0048827_00029).
/Magnus
22
« skrivet: 2015-04-19, 19:17 »
Namnet Helvik förekommer i Jämjö i Östra Husby sn i Östergötland på 1580- och 1590-talen (med viss reservation för att jag tolkat krumelurerna i tiondelängderna fel).
Belägget för år 1594 hittar man på SVAR A0049037_00128.
23
« skrivet: 2012-06-11, 17:54 »
Hej,
Jag ställde frågan om namnet Hedolf till Sofi och fick detta svar:
Namnet Hedolf hör ihop med det fornsvenska (och forndanska) namnet Hildulf, känt från 1300- och 1400-talets Östergötland i formen Hidholf. Hid- har senare blivit Hed- i dialekten. Att det första -l-et i Hildulf fallit kan förklaras med ett dissimilatoriskt bortfall - ett l för mycket i namnet för att det ska vara lätt att uttala. Man kan jämföra med uttalet Villem från Vilhelm.
Om det är ett ursprungligt nordiskt namn eller om det är ett germanskt inlån från kontinenten (många namnelement är ju desamma) är ovisst, skriver Ivar Modeer i Namn och bygd 1948 (s. 166). Under formen Hildulf i Lexikon över Sveriges medeltida personnamn (SMP) hittar man också ett par Hidholf.
Man är alltså i rätt landskap för just detta namn.
Magnus
24
« skrivet: 2012-05-27, 19:37 »
Under 1600-talets första år finns en Hedolf i Toltorp i Jonsbergs socken i Östergötland (eller snarare i Häradshammars socken, Jonsberg hade då ännu inte brutits ut). Jag misstänker att det är en variant av namnet Hadolf, fast det är en ren gissning som bara bygger på likheten mellan de bägge namnen.
Denne Hedolf nämns bl.a. i en tiondelängd från år 1606 [SVAR A0049230_00030] där det stavas Hedolff och i en hjonelagslängd från år 1611 [SVAR A0049266_00072]. Tiondelängden är välskriven och det är rätt enkelt att läsa namnet, medan hjonelagslängden ställer till med vissa problem. Det är helt klart en variant av namnet som finns där. Jag får det till Hedolphur med en kraftig reservation för felläsning.
Eftersom jag aldrig förr träffat på detta namn så kollade jag dels detta diskussionsforum, dels de CD-skivor som Sveriges Släktforskningsförbund givit ut. I Sveriges befolkning 1900 finns en Hedolf och två Hadolf (bl.a. ovannämnda Hadolf Walentin), i Sveriges befolkning 1980 finns vare sig någon Hedolf eller Hadolf.
Är det någon som vet ifall namnet var allmänt spritt under äldre tider och ifall det har någon regional hemvist?
Magnus
25
« skrivet: 2012-05-15, 17:30 »
Hej, År 1669 gifte sig Nils Olofsson och hustru Ingrid Pedersdotter. Det kan man läsa på sidan 156 i Häradshammar C:1 (Arkiv Digital: v37932.b81.s157). Men varifrån kom Nils? Jag skulle vara tacksam om någon kan hjälpa mig att tyda det. Magnus 
26
« skrivet: 2012-05-14, 18:57 »
Hej,
Det finns alldeles utmärkta roterings- och uskrivningeslängder för Häradshammar för såväl 1643 (SVAR A0054954_00231) som 1644 (SVAR A0054955_00114) där stora delar av den manliga befolkningen i socknen nämns med både för- och efternamn. Men sedan tycks det som om Häradshammar försvinner ur roteringslängderna. Jag kan åtminstone inte hitta någon från socknen i Östergötlands roterings- och utskrivningslängder. Är det någon som vet ifall det finns några roteringslängder för Häradshammar för senare delar av 1600-talet och var man i så fall kan hitta dessa?
Magnus
27
« skrivet: 2011-10-23, 16:10 »
Hej Lilian,
Min förfader Anders Lin(d)gren som var ryttare i Västanstångs kompani hörde till de förlista. Finns det mycket att berätta så är jag naturligtvis intresserad.
Magnus
28
« skrivet: 2011-04-17, 15:11 »
Hej Helena,
Jag har stött på namnet. En av mina förfäder hette Mangela Olofsdotter och levde ca 1727-1773 i Berg, Lungsund. Måhända är det samma Mangela som du stött på. Mycket riktigt så skrivs namnet omväxlande Mangela och Mangla.
Jag vet inte varifrån namnet kommer, men det är möjligt att Rötters sida med personnamn ger en viss antydan. Under namnet Magnhild står att detta namn ibland finns i formen Magnilla. Det är ju onekligen rätt likt vårt Mangela.
Magnus
29
« skrivet: 2011-04-10, 09:41 »
Hej, Jag har, eller snarare flera, frågor som Hemming Eriksson. Denne Hemming var bonde i Rumpebo i Kättilstad men kom ursprungligen från Vårdnäs. Min första fråga rör hans dödsnotis från 1712 (Kättilstad CI:1 sid 214). Såvitt jag kan se börjar den med: Hemming Erichsson föd Ao 1635 i Wålnäs Sochn oc Setra .... i Norrköping och Stockholm,... Jag lyckas inte läsa vad han gjorde i Norrköping och Stockholm. Är det någon annan som ser det?  Min andra fråga om Hemming Eriksson är denna: Man hittar Hemming Eriksson och Elin Bengtsdotter i mantalslängden i Rumpebo från år 1669 och framåt. De bör också vara det par Hemmingh i Sätra och Ilin i Koppetorp som gifte sig i Vårdnäs 4/10 1663. Det styrks av att bonden i Koppetorp (som ligger i Vårdnäs) vid denna tid hette Bengt och Hemmings hustru, enligt Hemmings dödsnotis, hette just Elin Bengtsdotter. Åter tillbaka i Kättilstads mantalslängder. Där hittar jag under åren 1664-1668 Hemming och hustru Elin i Norstad. Några efternamn anges inte. Så långt verkar ju allt klart och tydligt. Hemming och Elin skulle först bott i Norstad och sedan flyttat till Rumpebo. Men tittar jag sedan i äldre mantalslängder blir jag förvirrad. År 1660 finns, om jag läst rätt, en Hemming Carlsson med hustru Kerstin i Norstad, åren 1661 och 1662 finns där ingen Hemming, men år 1663 Hemming Classon, då utan hustru. Är det någon som vet hur det hänger ihop? Är den Hemming med hustru Elin som finns i Norstad 1664-1668 identiska med dem som sedan bosätter sig i Rumpebo. Är det samma Hemming som finns i Norstad 1660, 1663 samt 1664-1668 trots att efternamnen inte stämmer (om jag nu inte läst fel)? Eller rör det sig om två eller kanske till och med tre olika personer? Magnus
30
« skrivet: 2011-03-27, 20:34 »
Hej,
Jag har några frågor kring en Maria Olofsdotter som bodde i Glädingstad och Mellby, bägge Östra Husby, under andra halvan av 1600-talet och släktkretsen kring henne.
Denna Maria Olofsdotter finns nämnd i Svenska Antavlor 39:147, då som gift med Jöns Jonsson.
År 1705 gifte sig en dräng Jon Jonsson från Mellby. Åldersuppgiften i hans dödsnotis från 1731 tyder på att han föddes omkring 1674. Den 2 mars 1674 döptes en Jon Jonsson i Glädingstad. Det fanns vid denna tid en Jon Ingesson i Glädingstad, men det verkar inte som om han skulle ha varit barnets fader. Bara en vecka tidigare döptes en Jonsdotter vilket pekar på att det skulle ha funnits två stycken Jon i Glädingstad vid denna tid. Jon Jonsson skulle kanske kunnat varit son till Maria Olofsdotter. Hon uppträder som änka i mtl 1674, gifter sig samma år med Jöns Jonsson, blir kvar i Glädingstad ytterligare några år men flyttar sedan till Mellby. Det skulle förklara varför han kommer från Mellby vid giftermålet. En dräng Jon Persson finns i mtl 1673 i Glädingstad, men han dog [db] på sommaren samma år. I mtl så är det just där han var införd som änkan Maria Olofsdotter uppträder år 1674.
Jag tycker det verkar ganska säkert att Jon Persson och Maria Olofsdotter var Jon Jonssons föräldrar, men vet någon varifrån Maria kom och var Maria och Jon kan ha gift sig? Jag är även nyfiken på Jon Persson. Är det någon som har några uppgifter om honom?
Magnus
31
« skrivet: 2011-03-26, 09:48 »
Hej,
Jag har en fråga om Anders Andersson som var bonde i Unnerstad och Erikstad i Svinstad under tidigt 1700-tal. Han dog 4/3 1719 i Unnerstad och anges då vara 37 år. Han var gift med Kerstin Eliadotter (1683-1719) och måg till Elias Nilsson i Unnerstad.
Jag har inte lyckats reda ut varifrån denne Anders Andersson kom och skulle vilja höra om någon annan vet detta.
Vigselboken för Svinstad börjar föras först 1703. Anders Andersson och Kerstin Eliadotter, som fick sitt första barn just 1703, saknas där.
Vissa ledtrådar till ursprunget kan man dock få vid en dopvittnesanalys.
Bland de utsocknes dopvittnen till deras barn finns
- Karin Andersdotter i Kapellet (Caplet) i Vårdsberg (1713)
- Johan Andersson i Caplet (1716),
- Jon Jönsson i Björkåkla, Vårdsberg (1713)
- Enok Håkansson i Björkåkla, Vårdsberg (1716).
Johan Andersson [möjlig bror till Anders Andersson] var gift med Karin Andersdotter, troligen från Rystad sn (faddrar vid deras barns dop från Äng och Luestad i Rystad). Enok Håkansson var gift med en annan Karin Andersdotter [möjlig syster till Anders Andersson] i hennes andra gifte (gifta i Vårdsberg 1715, V. C:2 sid 342). Karin Andersdotter var i sitt första äktenskap gift 1705 (Vårdsberg C:2 s. 337) med Jon Nilsson som först var torpare i Kapellet, senare bonde i Björkåkla. Möjligen är det han som avses med Jon Jönsson i Björkåkla som var fadder enligt ovan i Svinstad 1713. Att han verkligen hette Nilsson och inte Jönsson framgår dels då han var dopvittne i Vårdsberg 1703 (C:2 sid 379), dels i db, Jon Nilsson i Björkåkra, vid pass 48 år, (1714 23/3). Enok Håkansson dog 1727. Möjligen gifte sig Karin Andersdotter därefter en tredje gång, nu med Jöns Månsson (död 1753 22/7, 64 år). I så fall är KA den Jöns Månssons hustru i Björkåkla som dog 1746, 69 år gammal. Johan Andersson i Kapellet och Karin Andersdotter i Björkåkra samt deras makar var vid ett flertal tillfällen faddrar vid varandras barns dop: (1) Enok Håkansson var fadder 1714 då Johan Anderssons i Kapellet barn döptes (C:2 s 423), (2) Enok Håkansson var fadder 1717 då Johan Anderssons i Kapellet barn döptes (C:2 s 437), (3) Johan Andersson var fadder då Karin Andersdotters i Björkåkla dotter döptes 1720 (C:2 sid 446).
Att Anders, Karin och Johan var syskon verkar väl ganska klart, men varifrån kom de?
Magnus
32
« skrivet: 2011-03-25, 18:00 »
Hej,
Jag försöker reda ut en Sara Månsdotter och hennes ursprung. Det jag vet om henne är detta:
- Hon var piga i Skränge i Gammalkil år 1756 (Gammalkil AI:1 sid 164) och anges då vara 29 år. Således bör hon ha fötts 1726 eller 1727.
- Den 7/11 1756 gifte hon sig i Gammalkil med Nils Vidmundsson och flyttade därefter till Bromanstorp i Östra Tollstad.
Efter makens död 1760 har jag inte lyckats följa Sara Månsdotter. Hon skulle dock kunna vara identisk med den Sara Månsdotter som dog i Örsäter, Gammalkil 13/12 1799, 72 år. I Gammalkil AI:3 sid 144 finns samma Sara Månsdotter. Däri anges hon vara född 10/8 1726 i Nykil och vara ankommen från V Harg 1787. Samma(?) Sara Månsdotter är nämnd även i Gammalkil AI:2 sid 298, men där anges mannen vara Anders Andersson och inte Anders Eriksson som i dödboken. Bouppteckningsregistret ger vid handen att mannen hette Anders Andersson. Bou upprättades efter honom 1794.
Min fråga är om någon känner till denna Sara Månsdotter och om det rör sig om samma person.
Magnus
33
« skrivet: 2011-03-25, 17:36 »
Hej,
Jag har en fråga om Nils Vidmundsson. Han var gift två gånger, första gången med Karin Eriksdotter från Braxstad (död 1756), sedan med Sara Månsdotter (född cirka 1727). Han bodde först i Vidmanstorp på Braxstads ägor, sedan i Bromanstorp på Himmelsby ägor (bägge ställena i Östra Tollstad) och dog 1760 2/3. Åldern vid hans död uppges vara 69 år och 11 veckor.
Nu frågar jag mig var denne Nils hade sitt ursprung. Jag har vissa ledtrådar och idéer att gå på men lyckas inte riktigt binda ihop trådarna och frågar mig därför om någon annan intresserat sig för denne Nils.
De uppgifter jag har som borde kunna leda vidare är dessa:
- Vid sonen Karls dop 1725 var hustru Maria Vidmundsdotter fadder. Hennes hemort anges inte.
- Den 15/5 1715 begravdes Vidmund Persson på Braxstads ägor, 70 år gammal.
- Den 7/5 1721 dog Vidmunds änka på Kolsarps ägor, 55 år gammal.
- Det fanns på 1710-talet en Kerstin Vidmundsdotter i Östra Tollstad, gift 1719 14/11 med Anders Andersson. Kerstin hamnade i Himmelsby. Hon dog den 18/7 1765, 72 år.
- Samtidigt fann en Karin Vidmundsdotter i Östra Tollstad. Hon var dopvittne vid ett dop 2/10 1712 och fick 1715 ett utomäktenskapligt barn (dp 9/5). Troligen är hon identisk med gamla qvinfolket Karin Wimundsdotter wid Grinden på Himmelsby ägor 81 åhr gammal som dog 1748.
- Vid ett dop 15/5 1695 i Östra Tollstad var Vídmund i Skälleryd och Britta Vidmundsdotter i Skälleryd dopvittnen. Skälleryd ligger i Västra Hargs socken.
- Vidmund finns i mantalslängden i Skälleryd 1695 men saknas 1693 och 1703. I mtl 1695 nämns även dottern Karin. Dessförinnan (mtl 1689-1693) fanns en Vidmund med hustru i ett torp under Torstorp i Västra Harg.
- Nils Vidmundsson förekommer som dopvittne i Östra Tollstad några gånger på 1710-talet, närmare bestämt 1715 12/6 då ett barn ifrån Torpa döps och 1717 3/2 då ett barn ifrån Dövehus döps.
Min gissning är att Vidmund Persson samt änkan som dog på Kolsarps ägor 1721 var Nils Vidmundssons föräldrar, att Kerstin, Maria, Karin och Britta var hans systrar (de bägge senare rimligen halvsystrar) samt att den Vidmund som bodde i Skälleryd 1695 var identisk med den Vidmund Persson som dog i Östra Tollstad 1715. Men allt detta är rena gissningar. Det enda jag baserar mig på är att namnet Vidmund är ganska ovanligt. Jag skulle vilja höra om någon kan bekräfta eller förkasta mina gissningar.
Magnus
34
« skrivet: 2009-07-22, 13:49 »
Lee, I happened to see this discussion and I think I've something to add. I'm namely descendant of Engla Persdotter's sister Maja Stina. Not only Engla's som Salomon died of dropsy but also her mother Lisa.
This list of Engla's ancenstry might not be as interesting as the more detailed information on the links that Chris provided you with since it is more or less just the names, but I write it down anyway.
The notations (F) and (H) denotes provinces, both in located Småland. Sorry for using the Swedish notation of dates, hope it's readable anyway.
Engla Persdotter. Born 1774-02-23 in Jonsbo, Åtvid. Deceased 1858-03-25 in Korsbäcken, Vist.
Generation I
I:1
PETTER LARSSON. Born 1735-02-25 in Fagerdal, Dalhem (H). Carpenter 1764 in Åtvid. Moved 1788 from Åtvid to Storängen, Vist. Crofter 1789 in Storängen, Vist. Deceased 1788-08-02 in Storängen, Vist .
Married 1763-10-23 in Åtvid to LISA JONSDOTTER
I:2
LISA JONSDOTTER. Born 1741 in Nedre Mälingsbo, Åtvid (acc to Åtvid C:6 1814-1831 p 603). Deceased 1826-06-01 i Gissebo, Åtvid by dropsy.
Married 1:o 1763-10-23 i Åtvid PETTER LARSSON.
Married 2:o 1789-12-26 i Vist to Jonas Persson. Born 1741-06-14 i Haurida (F). Deceased 1820-06-29 i Ringsnäs, Vist.
Generation II
II:1
LARS BENGTSSON. He and his ancestry discussed in Anytarforum: Horn 2005 and Dalhem 2001.
II:2
KATARINA PERSDOTTER. See Anbytarforum Horn 2005.
II:3
JONAS NILSSON. Born about 1693. Deceased 1764-04-28 in Jonsbo, Åtvid Crofter in Jonsbo, Åtvid
Married 1738-09-17 in Grebo to ENGLA OLOFSDOTTER
II:4
ENGLA OLOFSDOTTER. Born about 1699. Lived at least 1723-1731 in Sarpebo, Grebo. Deceased 1776-02-08 in Jonsbo, Åtvid
Married 1:o 1731-10-03 i Grebo to Gustaf Bengtsson. Born about 1705. Deceased 1736-08-22 in Horn, Grebo.
Married 2:o 1738-09-17 in Grebo to JONAS NILSSON
Generation III
III:7
OLOF SVENSSON. Born about 1669. Deceased 1736-06-14 in Sarpebo, Grebo
III:8
KARIN MÅNSDOTTER. Born omkring 1659. Deceased 1747-04-12 i Sarpebo, Grebo. Might be daughter of Måns Bengtsson in Melby.
35
« skrivet: 2009-07-20, 15:20 »
Är det någon som stött på livgrenadjären Petter Stål i Flistad? I Flistad AI:1 sid 158 anges han vara född 1777 14/10 i Normlösa och ankommen 1801 just från Normlösa. Han kan dock ej återfinnas där. Dessutom tycks han ha antagits som soldat för Flistad redan 1799 och bör således ha flyttat dit redan då. Födelsedatumet stämmer rätt väl överens med den åldern han anges ha i generalmönsterrullorna (25 år 1803, 28 år 1806). Enligt anteckningar på hustrun i efterkommande husförhörslängder blev han kvar i Frankrike efter fångeskap där.
Magnus
36
« skrivet: 2009-06-27, 13:10 »
Hej Britt-Marie,
Tittar du en gång till i födelselängden så ser du att det för varje barn finns 2 rader i den spalt där föräldrarna anges. Först föräldrarna själva, sedan faddrarna. Anders Gustaf och Ingeborg var faddrar till Nils Gustaf, Sven och Kajsa var hans föräldrar.
Nils Gustaf Lindberg flyttade som vuxen till Frånö i Gudmundrå i Ångemanland där han blev möbelsnickare. Han dog där 1926.
Magnus
37
« skrivet: 2009-02-07, 17:29 »
Jag ser att östgötasläkten Gissler från Risinge och Vånga berörs i den här diskussionen. Iris misstanke att man tagit sig ett släktnamn för att man gift upp sig är knappast troligt, åtminstone inte i det släktled som Peter Gislesson Gissler representerar. Hans mor hette Britta Botvidsdotter Widman och hennes föräldrar i sin tur var Botvid Andersson Witman och Katarina Pettersdotter Murman som av morgongåvans storlek vid deras giftermål i Kimstad år 1715 tycks ha varit tämligen förmögna.
Däremot skulle man kunna tänka sig att Peter Gislesson Gisslers far gift upp sig. Fadern var Gisle Eriksson, född cirka 1712 och möjligen identisk med den Gisle Eriksson som föddes 8/6 1712 i Övramon (om jag nu lyckats uttyda ortnamnet rätt) i Tjällmo socken.
38
« skrivet: 2008-12-14, 16:52 »
Hej,
Jag har ett problem som jag hoppas någon kan hjälpa mig att reda ut.
I Västra Lövåsen fanns under 1700-talets mitt en kvinna som hette Britta Olofsdotter. Hon var gift med Olof Jansson (son till Jan Olofsson och Karin Persdotter). Enligt husförhörslängden var Britta född 1718, vilket också stämmer med åldersnoteringen i dödboken. Hon dog 1772-04-10. Äldsta barnet hette Ingegerd och föddes 1739. Britta finns med i mantalslängden för V. Lövåsen 1738, representerad med det sedvanliga streck som markerar hustrurna. År 1736 saknas hon. I 1737 års mantalslängd vet jag inte om hon finns med. Det finns ett streck i fjärde kolumnen i hennes svärfars hushåll, men den kolumnen brukar väl markera döttrar och inte sonhustrur (eller har jag fel på den punkten)?
Är det någon som vet något om denna Brittas ursprung?
Till saken hör att det finns en lucka i vigselboken för Lysvik från juni 1737 till 1739.
Magnus
39
« skrivet: 2008-12-01, 20:36 »
Hej Gunilla,
Nils Jönsson anges vara 69 år då han dör 1739 och bör således vara född ca 1670. Marit Nilsdotter uppges vara född 1699 (Sunne husförhörslängd AI:10, sid 18) eller 1697 (Sunne AI:14, sid 37), så åldersmässigt kan Nils inte ha varit hennes farfar.
Nils Jönsson var gift 2 gånger, först med Karin Persdotter från Ivarsbjörke, sedan med Abbelona Månsdotter från Bonäs (Ö Ämtervik) och hade ett flertal barn, men ett antal är födda i luckan i födelseboken, dvs åren 1692-1707 där födelsebok saknas.
Magnus
40
« skrivet: 2008-11-29, 18:32 »
Hej,
Jag har en fråga som jag hoppas någon kan hjälpa mig med.
Frågan rör Marit Nilsdotter i Edsbjörke vars ursprung jag inte lyckas reda ut. Hon gifte sig 1721-12-26 med Lars Jonsson från Edsbjörke. Hon uppges då vara från Ivarsbjörke. Hon dör 1773 i Edsbjörke och anges då vara 75 år. Letar man i Almqvists dombokssammandrag ser man att hon nämns 1750 vt 86 och 1750ht99 och det som står där kan möjligen vara en ledning till hennes ursprung. Nedan citerar jag dessa bägge.
Hur ska man tolka uttrycket ”deras farfar”? Att Nils Jönsson var Per Larssons farfar är helt klart. Han var definitivt inte Jon Larssons farfar. Däremot så skulle Nils Jönsson kunnat vara Jon Larssons morfar, alltså Marits far, men varför står det då farfar? Jag hoppas någon kan hjälpa mig att reda ut det.
1750vt86: Per Larsson i Esbjörke yrkar att utfå av Marit Nilsdotter och hennes son Jon Larsson i Esbjörke den del i Esbjörke han ärvt efter deras farfar Nils Jönsson i Ivarsbjörke och som de innehar. Per uppvisar köpebrev av 1725 17/3, enligt vilket Nils Jönsson i Ivarsbjörke köpt 8/11 av 1/8 av Bengt Jonsson i Askersby för 20 rd och 1 fjärding råg i övergåva, varpå lagfartsbevis erhållits vid 1729 ht. Svarandena uppger att Jons far Lars Jonsson redan 1715 köpt denna del av Bengt Jonsson för 10 rd. Eftersom denne ännu lever uppskjuts målet för att han ska kunna instämmas o höras.
1750ht99: Per Larsson i Esbjörke yrkar att Bengt Jonsson i Askersby ska uppge huruvida han 1715 28/10 sålt till Lars Jonsson i Esbjörke de 8/11 av 1/8 han även 1725 17/3 sålt till Nils Jönsson i Ivarsbjörke, kärandens avlidne farfar, och varom Per tvistar med änkan Marit Nilsdotter och hennes son Jon Larsson, vilka är Lars Jonssons arvingar. Bengt erkänner att han gjort upp med Lars Jonsson om köp men då denne i brist på pengar ändrat sig har Bengt 1725 sålt lotten till Nils Jönsson. Eftersom även Marit måste höras uppskjutes målet.
Magnus
41
« skrivet: 2008-11-11, 19:22 »
Hej Kenneth,
Anledningen till min fråga om Arvid Svenssons föräldrar var att jag i mina egna anteckningar har noterat Sven Bondesson som hans far, inte Sven Larsson. Efter att ha kollat källorna tror jag att mina noteringar på den punkten är riktiga.
Tar man en titt husförhörslängderna ser man följande:
Sunne AI:2 1722-1728, sid 35 Svineberg
Jon Ersson
hust Ingrid
Arvid /struken/
S Nils död
h Kirsti död
S Oluf
Kommentar: Namnet Arvid tycks vara ditskrivet efter det att Nils har dött. Den son Nils som nämns var troligen samma Nils Persson som nämns som far i födeleseboken 1723-10-03. Det kan tyckas förvirrande med namnet Jon Ersson, det stämmer ju inte alls med Nils patronymikon. Enligt vigselboken 1710-11-20 gifter sig en Jon Eriksson i N Borgeby med Ingerd Pålsdr i Svineberg. Hon skulle rimligen kunna varit änka då och tidigare varit gift med en Per. Av detta framgår också att Kerstin Larsdotter bör ha dött senast 1728.
Sunne AI:2, sid 70 Torsby
Svän Bådesson(?)
h Kirstin
S Pär
h Elin
dräng Arvid. Svineberg
...
sonen Arvid
Kommentar: Det tycks som om sonen Arvid, som av någon anledning benämns dräng, först givit sig av till Svineberg men sedan återkommit (innan 1728, eftersom denna längd bara täcker tiden fram till dess) och då benämns son.
Sunne AI:3 1729-1735, sid 79, Torsby
Sven Bondesson
h Kirstin
Sonen Pär
h Elin
Sonen Arvid
Pig Ingegerd /struken/
pigan Ingeborg
sonen Bengt Persson
flickan Kirstin
Sunne AI:4, sid 79 Torsby 1736-1740
Svän Bondesson
hust Kirstin
Sonen Pähr
hust Elin
Sonen Arvid
Sonen Bengt
dot Ingrid
dot Ellika
dott Giärtrud
Dessa utdrag visar tämligen klart att Arvid Svensson var son till Sven Bondesson och Kerstin. Andra källor visar att denna Kerstins fullständiga namn var Kerstin Persdotter.
Magnus
42
« skrivet: 2008-11-10, 22:06 »
Hej Kenneth,
I Almqvists sammandrag av domboken finner man att Gertrud Arvidsdotters närmaste mödernefrände var Erik Larsson i Ivarsbjörke, se 1745 Nht 222, 1745 Nht 222 och 1748Nvt270.
1722-06-24 gifter sig en dräng i Svineberg med pigan Kerstin Larsdotter. Året därpå, närmare bestämt 1723-10-03, föds en Kerstin i Svineberg. Hennes föräldrar var Kerstin Larsdotter och Nils Persson.
Av patronymikonet att döma skulle Erik Larsson och Kerstin Larsdotter kunna vara syskon, men det behöver naturligtvis inte vara fallet. Av domboksutdraget framgår att hennes barn hade mödernearv i Svineberg, så hon kan ha varit därifrån. Rimligen var Nils Persson hennes första man, även om ovanstående utdrag bara ger indikationer åt det hållet.
Varifrån har du uppgiften att Arvid Svensson är son till Sven Larsson?
Magnus
43
« skrivet: 2008-10-04, 10:55 »
I Landby i Östra Ryd finner man under 1800-talets första årtionden Maja Stina Danielsdotter. Hon är gift med Anders Andersson som är född 1768 i Västra Husby. Maja Stina Danielsdotter anges vara född i Askeby år 1770 eller 1771, årtalet varierar något mellan de olika husförhörslängderna. Jag hittar henne dock inte i Askeby. Är det någon annan som stött på denna Maja Stina Danielsdotter i Askeby?
44
« skrivet: 2005-02-11, 17:32 »
Barbro,
Enligt mina anteckningar var Katarina Arvidsdotter från Tranebo i Åtvids socken. Hennes föräldrar, Arvid Larsson och Kerstin Andersdotter gifte sig 1680-01-19 i Åtvid. Modern, Kerstin, dog i mars 1728 vid 74 års ålder.
45
« skrivet: 2003-12-05, 19:04 »
Hi Brody,
I propose that you place this question under Landskap - Ångermanland - Socknar - Skorped.
Skorped is a parish (=socken) in the province Ångermanland. I would guess that there aren't too many Jewish persons there, or at least wasn't too many in older times. Skorped is a countryside parish and the Jewish population of Sweden has mainly been living in the cities. Nevertheless, I might be wrong. Are you looking for some special Jewish person that is buried and might have a gravestone in Skorped?
Magnus
46
« skrivet: 2003-07-20, 08:54 »
Hej,
Under 1700-talet bedrev ju Alströmer en omfattande verksamhet i Alingsås. Han hämtade då ett flertal vävare från utlandet. Är det någon som vet hur pass väl dessa vävarfamiljer (jämte andra familjer verksamma vid Alingsås Manufacturverk och närliggande verksamheter) är utredda?
Vidare, hur ser det ut med källor? Finns det ett användbart företagsarkiv?
Magnus
47
« skrivet: 2003-06-29, 11:54 »
Anders, I Alingsås stadsförsamling fanns på 1700-talet en tobaksplantör Anders Sjöberg. Man hittar honom enkelt i släktdatas register ( www.slaktdata.org). Han var gift med Margareta Nicolai och får 1756-03-27 dottern Margareta. Sedan följer Fredrik 1757, Petter 1759, Mattias 1760 och så vidare. Han dog 1789-11-09 i en ålder av 87 år. Jag har tagit alla dessa uppgifter från den ovan nnämnda websidan. Magnus
48
« skrivet: 2001-01-08, 19:47 »
Lars, Titta på http://www.mellerud.net/Genealogi/18714.htm så hittar du Anders Andersson Lindberg (och om hela släkten Lindberg). Det tycks vara Kjell Åberg som skrivit den sajten. Magnus
49
« skrivet: 2000-12-16, 10:53 »
Maria,
Jag antar att den Torsten Stålhandske du syftar på är hakkapeliternas härförare under 30-åriga kriget.
Det finns en värmländsk smedsläkt som heter Stålhandske. Det verkar i mina ögon troligare att Jenny Stålhandske skulle tillhöra den smedsläkten än att hon skulle vara släkt med Torsten Stålhandske, men jag kan naturligtvis ha fel.
Magnus
50
« skrivet: 2000-07-17, 15:40 »
Hej Anna!
Nils *1784 är inte enbart anfader till din kusin utan även till mig. Jag härstammar från Nils son Sven *1816.
Den person du kallar Nils Petter Lindberg kallas i mina källor endast Petter. Han var, precis som du förmodar, son till Anders Andersson L. Det framgår - om jag inte minns fel - av notisen i Nedre Ulleruds dödsbok 1813 (jag har inte tillgång till min avskrift av notisen där jag befinner mig nu, men har för mig att såväl föräldrarnas namn som födelseförsamling anges där).
Man hittar Petter i Nedre Ullerud i AI:2 (1768-1774), sid 22, Mölnbacka övre samt sid 23, även det Mölnbacka övre. I bägge fallen kallas han enbart Petter Andersson. I N.U. AI:5 (1774-1780) finns han till att börja med kvar i Mölnbacka övre, (sid 27), men anges som avflyttad till Edsvalla bruk.
Efter tiden i Edsvalla hamnade Petter vid Forsnäs bruk i Alsters församling. Det är där som sonen Nils föddes. Sedan flyttade han åter till Nedre Ullerud, denna gång Dömle, men det vet du ju redan eftersom du hittat honom och hans familj i husförhörslängden där.
I husförhörslängderna anges ett antal olika födelseår på Petter. År 1747, som du skriver i din fråga, anges bl.a. i Nedre Ullerud AI:9 (1807-1812), sid 357. I N.U. AI:5 sid 27 liksom i N.U. AI:4 anges 1742. I Norra Rådas födelsebok framgår att han föddes 1744, 1/8.
Eftersom jag liksom din kusin är ättling till Nils Pettersson Lindberg *1784 så har jag en del uppgifter om förfäderna till Margareta Olsdotter *1740 samt Nils Lindberg *1784 hustru Stina Svensdotter *1780 som kan intressera dig, men eftersom det faller lite utanför diskussionen om släkten Lindberg kontaktar jag dig medelst vanlig e-mail i den frågan.
Magnus
51
« skrivet: 2000-04-01, 17:31 »
En av de mest kända svensk-amerikanska vetenskapmännen var Harry Nyquist. Han var såväl fysiker som teletekniker och reglertekniker och i huvudsak verksam vid telefonbolaget AT&T. Han är bland annat känd för Nyquist-diagram, Nyquist-frekvens och Nyquists formel. Enligt tidskriften IEEE Transactions on Education, vol 39, nr 1, sidan 2 (februari 1996) var han född under namnet Harry Theodor Nyqvist i Stora Kils socken i Värmland. Detta får mig att undra om han tillhör den värmländska smedsläkten Nyqvist, alltså den som publicerades i Svenska Smedsläkter nr 9.
Enligt samma källa föddes han den 7 februari 1889. Hans föräldrar var (fortfarande samma källa) Lars Jonsson Nyqvist (f. 1847) och Katrina Ersdotter (f. 1857). Han emigrerade till USA 1907.
Är det någon som vet om han tillhör smedsläkten eller ifall det är en annan Nyqvist-släkt?
Magnus
52
« skrivet: 2000-01-15, 17:49 »
Hej Anneli!
Tack för erbjudandet om uppgifter rörande Daniel Lindbergs ättlingar. Jag tackar nog nej, släkten eller släkterna Lindberg är alltför omfattande.
Magnus
53
« skrivet: 1999-10-22, 18:52 »
Hej Birgitta
Karl Andersson Lindberg uppträder på flera ställen i kyrkoböckerna. I Gustaf Adolf AI:4 1813-1820 sid 4, Gustavsfors bruk, uppges han vara född 7/12 1816, i senare husförhörslängder 5/7 precis som du skriver (i alla fall står det så i mina anteckningar). Hans föräldrar var
Anders Andersson Lindberg
Britta Jonsdr f 1775 Gustavsfors
Barn:
Lisa f 1799 eller 1800
Anders 1802
Jon 1804
Jan 1807
Maria 1810
Katarina 1813
Karl 1816.
Anders födelseår uppges i husförhörslängderna vara 1778 (se t.ex Gustaf Adolf AI:3 s 133, AI:6 sid 51 mm). I Gustaf Adolf AI:2 finns i Gustavsfors bruk, Övre hammaren en familj Anders Andersson med en son Anders f 1776. Trots att födelseåret inte stämmer tyder vissa uppgifter på att det är samma Anders. Då blir nästa generation
Anders Andersson
Marit eller Maria Olsdr
Barn:
Anders f 1776
Olof f 1778
Maria f 1780
Jan f 1787
Lars f 1790
Katarina 1792
Maria (Marit?) Olsdr uppges i Gustaf Adolf AI:2 vara f 1752. Anders uppges där vara f 1744. I Ekshärad AI:11 (1817-1823) s 192 Föskefors uppges Anders vara f 1750 i Gustava (dvs Gustaf Adolfs sn) och hustrun, här kallad Marit, 1746 i Malung. Anders dog 1822 15/12 i Föskefors av lungsot (Eksh. F:1). Vem denne Anders var vet jag inte helt säkert, men jag misstänker att han kunde vara son till den Anders Andersson Lindberg som nämns i din fråga. I så fall skulle han ha fötts 1755 i Gustavsfors bruk.
Magnus
54
« skrivet: 1999-10-05, 20:33 »
Diskussionerna om släkten (eller släkterna) Lindberg tycks ha tagit fart rejält. Det kan vara på tiden att jag försöker skriva vad jag vet om släkten. Jag har tidigare dragit mig för det, mina anteckningar har varit (och är i viss mån fortfarande) alltför röriga. Personligen är jag mest intresserad av Anders Andersson Lindberg, det är ifån honom jag härstammar, men har kommit att skriva av alla Lindbergare när jag stött på dem i kyrkoböckerna - det har blivit oerhört många. Mina anteckningar är fortfarande röriga, men vågar mig nu ändå på att dela med mig av dem.
Såväl Anders Andersson Lindberg som Abraham Andersson Lindberg har diskuterats ovan. Det tycks vara från dessa bägge smeder som de flesta Lindbergarna härstammar, men eftersom jag inta har något att tillägga utöver det som framkommit ovan hoppar jag över dem och deras familjer.
I Älvsbacka fanns kring år 1800 en mästersmed vid namn Olof Lindberg. Enligt Älvsbacka AI:5 (sid 47) föddes han 5/10 1753 i Nedre Ullerud, åtminstone om min avskrift är korrekt. I Älvsbacka AI:1 sid 17 står han under sitt patrynomikon, Olsson. I Nedre Ullerud AI:2 (1751-1760, sid 107, Kvarntorp) finns en familj där denne Olof skulle passa in:
Olof Andersson f 1708, Kroppa
Katarina Kristoffersdr f 1711 Kroppa
Barn:
Kristoffer f 1738 Ransäter
Stina f 1746 Uddeholm
Margareta f 1748 Nyed, d 1755
Jan f 1750 Nyed
År 1757 flyttade de till Mölnbacka övre och där finns även följande barn (s. 114)
Olof f 1753 Kvarntorp
Lena f x/3 1755 d 1758
Lena? f Nov 1758
Om detta var från denna familj som Olof Olsson Lindberg i Älvsbacka kom vet jag inte, men bedömer det vara möjligt. De bägge sista barnen är jag osäker på ifall jag läst rätt. I Nedre Ullerud C:4 hittar jag ingen Lena f 1758 men väl en Kajsa f 22/10 1758. Det är värt att notera att denne Olof är f 1708 i Kroppa, dvs samma år som den Olof Lindberg som finns i Mats Danielssons brev högre på denna sida, upp född i Hättälven, Kroppa. Kan det månne vara samma person?
Denne Olof Andersson benämns inte Lindberg i kyrkoböckerna (åtminstone inte de kyrkoböcker jag sett). Tittar man däremot på CD-ROM-skivan Namn ur hammartingsprotokoll (jag har själv inte tagit del av hammartingsprotokollen) så finns en Olof Andersson Lindberg samt en Kristoffer Olofsson Lindberg i Nedre Ullerud vid rätt tidpunkt.
I Älvsbacka finns kring år 1800 dessutom smederna Karl Jansson Lindberg, f 1767 i Nedre Ullerud samt Henrik Jansson Lindberg f 1763 i Nedre Ullerud.. jag har tidigare trott att dessa bägge varit söner till Jan Abrahamsson Lindberg, med det var de icke (om någon av er fått den uppgiften från mig vid tidigare brevväxling är det alltså fel!). Istället framgår av Nedre Ullerud AI:6 1781-1791, sid 178 att åtminstone Henrik var son till Jan Nilsson. Eftersom såväl Henriks hustru som barn står där bedömer jag det vara utan tvivel. Troligen hörde även Karl hemma i samma familj, det fanns åtminstone en son Karl född 1767.
I Nedre Ullerud AI:5 1774-1780 sid 26, Mölnbacka övre hammare återfinns familjen igen:
Mäst Jan Nilsson Kroppa 1726 9/2
H Maria Hindriksdr Rans 1732 12/5
Lena Ransäter 1754 21/9
Nils 3 jul 1761
Henrik 16 Dec 1763
Karl 16 jul 1767
Maria 17/1 1770
Brita 1/11 1772 död
Jan 1775 23/4 död
Som synes var även Jan Nilsson f i Kroppa. Av den nyligen utgivna CD-ROM-skivan Smedskivan framgår att det föddes en Jan Nilsson i Hättälven(!), Kroppa på exakt rätt dag. Han uppges vara son till Nils Andersson(!) och Marta Karlsdotter . Det stämmer inte med min avskrift av Kroppa födelsebok, i avskriften heter fadern Nils Jonsson. I kyrkböckerna har jag inte sett att Jan Nilsson kallas Lindberg, men i den tidigare nämnda Namn ur hammartingsprotokoll finns en Johan Nilsson Lindberg vid rätt tid I Nedre Ullerud.
Ytterligare en Lindberg är Erik Jansson Lindberg. Han dyker upp i Nedre Ullerud på 1760-talet och är först spiksmed och sedan mjölnare. Han anges vara född i Fryksdalen 1738 (se exvis Nedre Ullerud AI:3 s 31). Jag har inte sökt efter honom där. Han var gift med Maria Jonsdr f 1737-10-29 i Dömle. Med reservation för felaktiga avskrifter hade de bl.a. följande barn:
Jan f 1765-06-26 Mölnbacka
Stina f 1767
Jan f 1770 d 1778 31/1
Sven f 1773 d 1774
Sven f 1775 tvilling d 5/11 1778
Erik f 1775 tvilling
På nämnda Namn ur hammartingsprotokoll finns dessutom vid 1700-talets mitt Olof Jansson Lindberg, mäster och ålderman i Nyed och Alster (samma person?) samt Olof Jansson Lindberg, mästersven i Alster 1747. Jag har inte den ringaste aning om ifall de var släkt med någon av de nämnda personerna.
Om alla de Lindbergare jag räknat upp är släkt på något vis vet jag inte. Med tanke på hur ofantligt många Lindbergare det fanns i Värmland vid denna tid så vågar jag inte ens gissa.
Magnus
55
« skrivet: 1999-10-04, 19:55 »
Hej Lars och Mats!
Jag är ättling till Andersson-släkten Lindberg, närmare bestämt till den Nils Lindberg född 1784 som Lars nämner.
Tyvärr måste jag nog korrigera vissa av Mats uppgifter. Mats (eller snarare Mats källa, det vill säga jag själv) tycks nämligen ha blandat ihop barnen till Anders Andersson Lindberg och Abraham andersson Lindberg som bägge var verksamma i Norra Råda på 1740-talet. Samtliga av de barn till Anders Andersson Lindberg som jag känner till finns med på listan, men dessutom ett och annat av Abrahams barn. Jan Lindberg f. 1743, Sven Lindberg f 1747, Sven Lindberg f 1750, Carl Lindberg f 1753 samt Anders Lindberg f 1758 var samtliga barn till Abraham. Det innebär också att sonen Anders, f 1755, inte dog innan 1758 utan levde vidare åtminstone in i vuxen ålder. För 4 av dessa barn uppges bland annat jag som källa. Jag ber så mycket om ursäkt ifall jag lämnat vilseledande uppgifter.
De äldre uppgifterna om Anders kan jag vare sig bekräfta eller förneka. Jag har visserligen frågat mig om Anders kan ha kommit från Hättälven, Kroppa men inte funnit några bevis i primärkällorna.
56
« skrivet: 1999-08-13, 22:53 »
Jag har för mig att jag någon gång har hört att Ander är en skotsk form av namnet Andreas. Jag kan dock ha fel.
57
« skrivet: 1999-07-01, 22:53 »
Birgitta,
det är mycket möjligt. Hon hade en syster som hette Josefina som föddes 1861 9/12.
Magnus
58
« skrivet: 1999-06-28, 21:55 »
Birgitta!
Skulle din Karolina Lindberg möjligen kunna vara den Karolina Lindberg som föddes 22/2 1851 i Geijersholm, Gustaf Adolfs sn ? Hennes far var Karl Andersson Lindberg, f 1816 och mor Anna Maria (Liljman?).
Petra!
Din Axel Lindberg är nog son till Petter Pettersson Lindberg (f 1811 i Ransäter) och Anna Larsdotter (f 1813). Petter var smed vid Edsvalla.
59
« skrivet: 1999-04-05, 11:35 »
Det framgår av Sten Lindroths bokserie Svensk Lärdomshistria att dansmästare fanns vid Uppsala Universitet under äldre tider (se bl.a. Lindroth: Svensk Lärdomshistoria - Stormaktstiden sid 44 samt Lindroth: Svensk Lärdomshistoria - Frihetstiden sid 34). Dessa dansmästare tycks (liksom för övrigt även fäktmästare, språkmästare och stallmästare) ha undervisat de studenter som var adliga i adliga övningar.
Det framgår också av böckerna att förutom adelsstudenterna även professorsdöttrarna undervisades av dansmästaren.
Dansmästaren tycks således ha varit en danslärare. vad en sådan person gjorde i Umeå kan man ju fråga sig, men gissningvis har han undervisat umeåborgarnas söner och döttrar i dans.
60
« skrivet: 1999-01-28, 19:41 »
Hej igen!
Det blev visst fel i mitt inlägg ovan. Precis som Anders Möller skriver flyttade Jan Abrahamsson Lindberg år 1791 från Älvsbacka till Norum och inget annat. När han dog 1794 bodde han emellertid i Bosjön.
61
« skrivet: 1999-01-28, 19:17 »
Smeden Jan Abrahamsson Lindberg föddes 1743 i Norra Råda socken. Han flyttade 1791 till Bosjön, Färnebo socken där han dog 1794. Han var son till smeden Abraham Andersson Lindberg (f 1714, d 1771) och Annika (anges vara född 1716, d 1784).
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy