Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ulla-Britt Holmqvist
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-02-20, 14:10 »
Kerstin Svensdotter hade varit gift med Nämndeman Per Ingesson i Rystorp, i hans första gifte. Döttraran Märta och Kerstin var bosatta i Jönköping. Den ena gift med Båtsman Sven Gummesson eller Gunnarsson den andra med Pistolmakare Lars Larsson eller Nilsson, Stille
De sålde sin jord i Rystorp till sin halvbror Nämndemannen Per Persson i Rystorp, son till Per Ingesson och Ingierd Månsdotter.
Jag har för mig att någonstans i mina anteckningar står Sven Håkansson som skräddare.
Hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
2
« skrivet: 2012-02-20, 13:13 »
Hej Kjell och Jan-Åke.
Lite från domboken om Borningarp:
Östbo 1689 Vinterting:
Presenterades en transaktions- och förlikningsskrift emellan Sal. Sven Håkansons arvingar, de dato Växjö 27 Febr. 1685? Om skatterättigheten uti halva Borningarps gård, samt en fjärding uti Lanna och Rystorp en fjärding, uti vilken arvingarna således är vordna ense, att Bengt Jönsson i Hätteboda med sin syster efter dess Sal moder INGEBORG SVENSDOTTER, samt Sven Tuvasson och Anders Tuvasson efter dess moder SIGRI SVENSDOTTER avstått all deras pretention i halva Borningarpa skattegård emot skattejorden i Lanna, vilken strax blev försåld till Per Trulsson i Vernamo för 20 dlr Smt och penningarna dem emellan fördelta, dess förutan Hustrur Märta och Kerstin Persdöttrar på dess moder KERSTIN SVENSDOTTERS vägnar. I stället för deras pretention i Borningarpa skattegård bliva anordnade till Rystorp.
Således tillägnas halva skattegården till Ärevyrdige Herr Bengt och Herr Håkan Lanneum samt deras arvingar.
3
« skrivet: 2011-05-15, 13:02 »
Hej Gunnar!
Roligt att Du hittade Nils Medings omvandlade dödsstraff. Det hade gått mig förbi,
De andra två av mina anfäder var inte släkt med Simon Meding.
De var båda från Södra Ljunga.
Bengt Gisslasson (1648) från Södra Tranhult fick Häradsrättens dödsdom ändrad av Hovrätten till 80 dalers böter.
Den andre var Lars Trulsson (1616) boende i Fagered.
Du hade en del om Jon Torkelsson från Össjö i Södra Ljunga, som också var åtalad för hor med Johanna Nilsdotter.
Där bad hans hustru med gråtande tårar för sin mans liv och förklarade sig villig att ta honom tillbaka. Av
detta blev hans far Torkel Brand så rörd att han halade upp en penningpung till hjälp att lösa sonens liv .
Den sista meningen om stackars Johanna slutar med ”kommer hon till helsan skall hon tingföras och domen till den konungsliga rätt försändas.
Hälsningar
Ulla-Britt
4
« skrivet: 2011-04-19, 17:12 »
Hej Gunnar!
Har kollat upp vad som står om släktens fyra ”hoorkarlar”.
För Simon 1642 står hela ramsan, som ofta förkortas till bara inledningen.
För hans far Nils Medingsson 1637 står det att ”han blef efter Guds lagh sagd från lifvet”.
En annan anfader år 1648 ”efter Guds lagh sagd från lifvet”
Den fjärde, år 1616, klarade sig från dödsdom eftersom hans hustru ”med gråtande tårar bad för honom” och även hela tingsallmogen bad för honom. Dryga böter blev det dock.
Alla fyra dömda vid Sunnerbo häradsrätt.
Såg i mina anteckningar att Nils Medings hustru hette Kierstin Olsdotter.
Hälsningar
Ulla-Britt H
(Meddelandet ändrat av ubch 2011-04-19 20:21)
5
« skrivet: 2010-12-04, 12:35 »
Roligt att folket i Holmen kom att diskuteras. Jag har lite att tillägga där.
På 1600-talet bodde i Holmen Per gift med Ingeborg Knutsdotter, De dog i Holmen omkring 1670.
De hade sonen Jon Persson, som dog omkring 1650. Jon var gift med Valborg Håkansdotter.
De här uppgifterna har jag fått av en forskare, som säkerligen har hämtat dem från mantalslängderna, som tidvis är mycket bra i Södra Vedbo härad.
Jon och Valborg hade sönerna Måns och Daniel.
Daniel ska ha brukat i Holmen under åren 1686-1709.
Måns är min anfader. I Ingatorps dödbok står följande om honom 1729: Natten emellan den 7 och 8 Martii afsomnade gamle mannen Måns Jonsson i Holmen 93 år gl.
Om man antar att uppgifterna är riktiga skulle han varit född omkring 1636 och varit i fjortonsåldern, när fadern dog. Modern bör ha varit en rätt ung änka, kanske inte mer än 32-36 år år 1650.
Svärföräldrarna var för gamla, sonen för ung för att klara gården, så hon gifte säkert om sig, så fort det var tillåtet – med Israel Knutsson från Lönås.
Det första jag hittade om Israel Knutsson i Södra Vedbos dombok var en försäljning av sin fädernejord i Lönås till sin bror Hans Knutsson, daterad Holma i Ingarp 18 maj 1659.
Tack vare att du lade in Elisabeths ansedel vet jag nu att giftermålet mellan Valborg och Israel bör ha skett senast 1653. Genom det bifogade domstolsutdraget vet vi att minst två döttrar till föddes i Valborgs äktenskap med Israel Knutsson.
Den ena var gift med Per i Sjöviken, Hässelby socken, den andra med Christoffer Persson i Holmen.
STÖLD UR KYRKOKISTAN I HÄSSELBY KYRKA.
Natten mellan d 11 och 12 Oct 1687 bröts kyrkokistan upp och 155 daler koppar och 13 daler Smt stals. Efterlyses alla som den natten varit borta från sina hus, att den skulle göra besked och bevisa varest han då var.
En inhyseskvinna Kerstin Månsdotter i Sjöviken berättade att bondes Per därsammastädes var samma natt borta. Begärde kyrkoherden tillika med församlingen, att han måtte bliva förhörd och bevisa varest han samma natt haver varit, till att därmed befria sig från misstankar, till vilken ände de hava honom hit till tinget låtit stämma, och sedan det var skett kom han till Kyrkvärden Håkan i går 8 dagar sedan för Merafton och tillfrågade, varför han honom låtit stämma.
Per påstår enständigt, att han om solbärgningen skall ridit ifrån Hässleby till Hollmen och ditkommit något sent om kvällen, och alltså varit där över natten då det stals i Hässleby kyrka, i Hollmen hos sin Svärfader Israel Knutsson och Svåger Måns Jönsson, som tillbjuda sig tillika med en kvinnsperson Ingeborg Pedersdotter det med ed bekräfta.
Hösttinget : Framkom Per i Sjöviken och begärade utslag på det rykte han var kommen i för tjuveri, som är skett i Hässleby kyrka i förledet år emellan d 11 och 12 Octobris, och tillvisa sin oskyldighet , beropade han sig på en Inhyses kvinna hos sin svåger Christopher (Persson) i Hollmen, vilken efter avlagd refererade. Emedan inga andra vittnen finns, utan de med honom i svågerskap är, att benämnde Per Börgesson samma afton som tjuveriet skedde kom till Hollmen vid pass en timme efter det var mörkt, och då strax kom i sin svågers stugudörr och frågade om hans hustru var där, då alla voro uppe i gården, så när som Christoffer, som om Helgedags aftnarna alltid bittida plägar lägga sig.
Tillbjuder sig ock Svärfadern Israel i Hollmen och hans (Pers)Svåger Måns Jonsson Ibidem att avlägga sin ed, att han är oskyldig i detta mål, och att han om aftonen samma natt som det stals i kyrkan kom dit till Hollmen förr än de hade lagt sig.
Då tillspordes allmogen om Per tidigare varit beryktad för någon olovlig handel. Svarades att det talats om att han stulit några handskar på en marknad i Eksjö och att det fanns rykten om en vacker kviga, som han sade sig ha köpt på Kisa marknad, men inte förnummits ha sålts där.
Senare ting framlades två nya attester, men uppsköts till nästa ting. Per i Sjöviken fick plikta för otidighet och oljud för Rätten.
Sommartinget: Vittnade Soldaten Samuel Andersson Meenlös om sine 52 år och 32 år varit i Cronans tjänst, som berättas vara en ärlig och trovärdig karl. Han avlade eden och betygade, att han var hos Israel i Hollmen den natten det stals i Hässleby kyrka och fram på nstten, när han skulle lägga sig skällde hunden. Då frågade han vem som kom, därpå de svarade att Per kom hem, och strax kom hans Hustru in i fadrens Israels stuga och begärade spisöl till honom, och om ottan träffade han Per, fördenskull han om hans oskyldighet till denna stölden är så säker, att han tillbuder sig vela gå i lag med honom..
Utslag vid senare ting: Detta tjuvmål tog Rätten i noga consideration och betänkande och emedan Per Börgesson i Sjöviken har med flera vittnen bevist sig varit i Hollmen hos sina svärföräldrar den natten det stals i Hässleby kyrka, jämväl ock varest han fått de penningar han haver haft i sina gömmor och handlat med, erkändes han för denna kyrkotjuvnad fri och ledig.
Det finns ingen Valborg Håkansdotter från Holmen i dödboken, men väl en Valborg Persdotter död i Holmen 1707 i januari, begravd d 20, 84 år gammal = född omkr 1622.
Håkansdotter eller Persdotter? Prästen kanske har trott att hon varit dotter till Per Danielsson i Holmen i stället för svärdotter. Eller? Det fanns nog inte så många Valborg i socknen och definitivt inte i Holmen.
Med hälsningar
Ulla-Britt H
6
« skrivet: 2010-02-01, 11:52 »
Hej Enid!
Elin Isaksdotter var dotter till Isak Jönsson i Norra Loftås och förmodligen född i hans andra äktenskap med Ingierd Svensdotter från Byarum. Vigsel i Byarum 1682. Död i Loftås 1703. De här uppgifterna finns på internet. Jag har inte kollat än. Barn troligen Elin, Märta och Sven. Den första hustrun kanske hette Märta eller Elin.
Isac var första gången gift med en änka, som tidigare hade varit gift med en Bengt Persson.
Östbo dombok 1695: Isach Jönsson i Låftås uppviste för Rätten ett förlikningsinstrument mellan honom och styvsonen Måns Bengtsson om arv efter Bengt Persson de dato 28 okt 1688.
Kyrkböckerna är svårlästa, som du nog har märkt, men jag tycker mig se att han sedan har barnen Ingierd, Johan och Jöns . Moder ev Ingrid. Kan inte läsa vad det står.
En ev. fjärde hustru, min ana, hette Kierstin Jonsdotter och i det äktenskapet föds Jonas, som troligen dör rätt snart och Gabriel f 1722-04-16, d 1795-03-19 i Ryssby (G)
1714 Vt stämde skogvaktaren Isack i Låftås, Johan Nilsson ibid sonen Sven Isacksson och mågen Sven Joensson för djurfällande.
Om sonen kunde gå på jakt måste han vara född före 1703 och uppkallad efter sin morfar.
Vid samma rättegång omtalas Isacs gosse Johan om 6 år.
Jag har härstamning från Elin och Gabriel. Det skilde nästan 40 år mellan dem!
Omkr. 1726 flyttade Isac med större delen av sin familj till Ramnås i Gällaryds socken.
Han stämde 1726 Pär Jönsson där för att få tillbaka en gård,Ramnås, som hade tillhört hans döda föräldrar och hade blivit pantsatt till svarandens föräldrar. Svaranden påstod att hans föräldrar köpt gården, men hade inga papper på köpet. Blev bestämt att Pär och hans syskon överlämnade gården till Isac mot att han betalade tillbaka pantbeloppet.
Isac dog där 1730-05-16 och hans död finns också i dödboken för Fryele.
Isac var son till Jöns Arvidsson och Karin Månsdotter i Rösved, Fryele.
Modern överlevde fadern med 17 år och under den tiden fick sonen Isac Jönsson i Loftås företräda henne vid flera rättegångar.
Fryele dödbok: 1709 d 24 januari begrofs H Karin Månsdotter, Salig Jöns Arvidssons efterleverska i Råhult, levt i äktenskap inemot 50 år, suttit änka i 17 år. Till sängs alldeles halvt fjärdt år, ålder 83 år.
1691 d 8 februari afsomnade Jöns Arvidsson i Råhult och begrofs d ... på kyrkogården östantill. Danneman i livet, i äktenskap 50 år, ålder 77 år.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
7
« skrivet: 2009-12-31, 11:18 »
Hej Harald!
Såg först i dag dina efterlysningar om Luvered Norregård. Under tiden har du kanske själv kommit vidare.
Per Olofsson d 1757-05-31 var son till Olof Börjesson/Birgesson d 1718-06-07 och Ingeborg Jonsdotter d 1711-02-12i Luvered Norregård.
Olof var son till Birge i Luvered och Karin Torsdotter från Hallatorpet.
Karin Torsdotter var dotter till Thor Månsson och Karin Månsdotter i Hallatorpet. Karin T. i Luvered dog 1697-04-14.
Thor Månsson och Karin Månsdotter fick tingsskötning på Hallatorp 1629 enl. domboken.
Vid hösttinget 1690 var Olof illa ute, eftersom han vägrade att gifta sig, trots att han lovat fästmön Ingeborg äktenskap och det hade lyst för dem. Två barn var också avlade under äktenskapslöfte. Ärendet hade varit vid biskopsämbetet och Olof hotades med fängelse om han inte fullgjorde sitt löfte.
Länsmannen Per Ljungasson tingförde och sakgav Ryttaren Olof Börjesson i Luvered Norregård å Crono, ogift, som nu för andre gången under Äktenskapslovan besovit ett ogift kvinnfolk Ingeborg Jonsdotter i samma gård, men han vill sin äktenskapslovan intet fullborda, oaktat han det inför sittande Rätten i Värnamo tillförene utlovat haver, för sig låtit ordenteligt lysa, så väl som uti det Hög. Ärevördiga Consistorio i sådan utlåtenhet varit, vilket Ven. Consistory brev av d 28 Febr 1690 vidare utvisar, som efter uppläsande lades ad acta, remitterandes saken till Tingsrätten med begäran, det han för sin ostadighet avstraffas måtte och tillhållas att fullgöra sitt löfte. Detta länsmannens angivande och de där hos producerade skäl, Olof Börjesson påhörde, vilken i förstone fuller ville angiva såsom var han tvungen till samma äktenskaps utlovande, därtill han ingen lust hade, men likväl sedan Rätten och andra förnäma herrar och män persvaderade honom till beståndighet av sin äktenskapslovan, som han på åtskilliga ställen utfäst hade, stannade han änteligt, helst sedan han med fängsles utstående blev hotad, i det goda utlåtandet, att han sitt gjorde löfte fullgöra ville, och för rätta omsider efter trägen begäran, för sig sådant effectuera. I löfte Regementskvartermästaren Ädel och Manhaftig Herr Stephan Demitz ijämte Länsmannen Per Ljungasson. Blev och honom av Jöns Joensson i Hjortsjö till hushållets upprättande tillsagt 20 dlr Smt, samt dessutom, igenom andra förskaffat 12 dlr Smt eller dess värde, varefter parterna togo avträde.
Olof tituleras här ryttare och han var några år ryttare för Ingelstad i Berga socken. Detta kommer fram i ett mantalsärende år 1696: Länsman Per Ljungasson angav Olof Börjesson i Luveryd, som skulle han Anno 1693 och 1694 varit uppförd i Mantalslängden för Ryttare för Ingelstad i Berga socken och Sunnerbo härad, oaktat han 1692 steg av hästen och en annan Ryttare sattes på hästen igen, och alltsedan har han ingen Ryttare Tjänst presterat, dy blev Rätten föranlåten härom att Inqvirera, och vid undersökandet befanns Olof Börjesson intet på Mantalsskrivningen vara angiven, såsom skolat taget avsked, eftersom han intet avskedspass haver ernått eller uppvist och visste ej heller någon här om det något att berätta, dy kunde Rätten honom med något straff medels undandöljande * intet belägga, utan för denna gången så länge friades till dess man får veta antingen han fått avsked eller intet. ( Anm. Soldater och Ryttare var befriade från mantalspenningar.)
Mvh
Ulla-Britt H.
8
« skrivet: 2009-11-19, 16:32 »
Tack igen Eva!
Nu kan jag kolla upp Farmors ev. bouppteckning. Ska sända ett mail till Vadstena redan i kväll.
Anna Linnéa är som sagt ett mysterium. Jag kommer ihåg som barn att Pappa och mina farbröder talade om att söka efter Anna med hjälp av Frälsningsarmén, men det stannade vid det.
Kanske dog hon på resan eller också blev inte det nya landet som hon hade tänkt och hoppats och alltså ingenting att skriva hem om.
Kanske höll hon kontakt så länge farmor levde.
Det är så många kanske och många frågetecken.
Hälsningar.
Ulla-Britt
9
« skrivet: 2009-11-19, 14:30 »
Tack för hjälpen Eva!
En gång i tiden försökte jag på Ellis Island, men hade svårt att läsa.
Jag har inte farmors dödsdag, bara begravningsdag 12 jan 1936, och den behöver man väl ha om man kontaktar Landsarkivet.
För övrigt fanns det nog inte så mycket att göra bouppteckning på misstänker jag, men du väcker en tanke!
Såg precis nu att Vivi Bryntessons forskning täcker t.o.m. 1937, så den vägen går det kanske att hitta dödsdatum.
Det verkar inte som om Anna hade någon fortsatt kontakt med släkten, så hon är ett stort mysterium.
Hälsningar,
Ulla-Britt
10
« skrivet: 2009-11-17, 13:34 »
Skulle vara roligt att få veta något om Pappas halvsyster Anna Linnea Svensson, f 1883-12-15 i Edshult, utvandrade från Höreda (F) 1910-04-22 enl Emibas. Har sett att man vid denna tiden ofta reste via Köpenhamn.
Pappa, som var mycket yngre, kom ihåg när hon var hemma och tog farväl. Det var mycket känslor och tårar.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
11
« skrivet: 2009-10-31, 17:06 »
Lärde den här ramsan som barn:
Sitt stora A fick Stockholms sta', men Stockholms län fick B,
Uppsala C och Sörmland D och Östergötland E.
De första fem, nog minns man dem: A, B, C, D och E.
Åt Jönköping ett F man gav, åt Kronobergarn G.
En Kalmar-bil får gå med H, Gotlänningen med I.
En Bleking hyllar kronans K: F G H I och K.
Kristianstads lugna län tog L och Malmöhus sitt M.
Men Halland la' beslag på N. O Göteborg fick se'n.
För Älvsborgs län man satte P: L M N O och P.
I Skaraborg där surrar R, i Värmlands susar S.
I Örebro serveras T, i Västmanlands - U - hu!
Och Dalarna minns Wasas W: R S T U och W.
Åt Hälsinglands och Gästrikland dra X:en hastigt hän.
Y Västernorrland snart intog och Z Jämtlands län.
AC blev Västerbottens par, Norrbotten BD har.
12
« skrivet: 2009-08-26, 09:16 »
Hej igen Göran!
Ja inte var det så lättläst, men det var rätt bouppteckning.
En snabb läsning ger i stora drag detta: Anno 1795 den ? April blef wederbörl. förrättad Boupteckning uti Södra Tranhult hölt efter afledne dannemannen Måns Jonasson därstädes, som med döden är afleden 30 Marti och efter sig lämnat tre barn som äro myndig men 2nne dotterbarn som äro omyndig wid namn sonen Sven och flickan Catharina Eskelsdotter,till vilkas förmyndare utvaldes Bofaste och ....förre förmyndare Jon Nilsson i Läsary samt i ställe efter afl. Måns Jonasson Gumme Jacobsson i Tranhult de omyndigas rätt bevaka. Enkan förmanas att så uppgiva egendomen som den befanns wid dödstimmen.
De myndiga barnen bör vara min Anna Lisa, Ingeborg gift med Gumme Jacobsson och Sara gift med sockenskräddaren Jöns Bengtsson i Ryssby. Osäkert om det står sonen Sven. Du har Anders ser jag och det är väl troligare att han döpts efter sin farfar.
Hoppas du är nöjd med detta. Det går nog att läsa resten också med lite tid och förstoringsglas.
Roligt att jag kom ihåg rätt!
Vi hörs.
Hälsningar
Ulla-Britt
13
« skrivet: 2009-08-25, 17:23 »
Hej Göran!
Roligt att få kontakt med någon med gemensamma anor i Södra Ljunga!
Anna Lisa Månsdotter född 1759-09-25 är min mf mf fm och jag anser att du inte behöver tvivla på att Britta och hon är systrar. Det hände allt att det blev fel i kyrkoböckerna!
Vid Sunnerbo härads höstting 1795 § 15 uppvisades fadern Måns Jonassons bouppteckning och talades bl.a. om Brittas barn, som var arvsberättigade efter sin moder och barnens förmyndare Tyvärr har jag missat att lägga in detta på min dator, men jag ska så småningom försöka leta fram anteckningarna. (Vi njuter fortfarande av sensommaren på sommarstället).
Du har ju också möjlighet att höra med Landsarkivet om bouppteckningen finns i behåll.
Britta är för övrigt det vanligaste namnet i släkten och det hade varit konstigt om inte någon av Måns och Ingeborgs flickor fått det namnet. Hennes farmor Brita Nilsdotter i Södra Tranhult (1714 - 1770) hette så och hennes mors farmor och mormor likaså plus flera andra nära släktingar.
Hoppas vi hörs vidare!
Hälsningar
Ulla-Britt H.
14
« skrivet: 2009-06-21, 12:54 »
Hej Maria och Anders!
Trädgårdsmästaren Hans J?rgen Weiss och hans dotter Anna Lisa är mina barnbarns anfäder. Roligt att läsa ditt meddelande Maria, men jag skulle bli glad om jag kunde få veta Anna Lisas födelsedag och år, för jag har bara ungefär 1722.
Det är ju länge sedan man tragglade med de tyska hjälpverben, men jag har tolkat det som att HJ W var trädgårdsmästare hos Herr Apotekaren Christoph Dietrich. (Dietrich var en tysk apotekarsläkt på 1700-talet).
Apotekaren tillverkade sina produkter själv och hade kanske en egen odling och behov av medicinalväxter och en trädgårdsmästare, som skötte växterna.
En gissning bara.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
15
« skrivet: 2009-05-19, 23:05 »
Det har jag också undrat!
Jag har en gropösare vid Huseby bruk i Småland. Han står först som gropösare, senare som uppsättare och formare, så jag har antagit att han var sysselsatt i gjuteriet.
Har för mig att jag har läst någonstans att större gjutna föremål kunde få sprickor, om de torkade för snabbt. Därför lades de i sand för att torka långsammare.
Och sanden måste ju någon ösa! Bara en gissning.
Ulla-Britt
16
« skrivet: 2009-04-03, 10:08 »
Hej Jonas!
Jag har faktiskt anfäder som har bott i Högsehult/Eksjöhult, Zachris Jonsson och Kristin Knutsdotter
De kom från Holma i Norra Solberga tidigast 1763 och var då i 60-årsåldern.
De deltog i en begravning av svärdottern i Holma 12 jan 1766, och 4 dagar senare dog Kristin där av håll och styng och begravdes i Norra Solberga. 1766 den 16 jan dog gifta Hustrun Khersti Knutsdotter från Högsehult i Ekesiö socken. Hustru till Bonden Zachris Jonsson ibid.
Eksjö kyrkbok: 1771 d 25 Febr. avsomnade Zachris Jonsson i Eksjöhult.
Hälsningar
Ulla-Britt
(Meddelandet ändrat av ubch den 03 april, 2009)
17
« skrivet: 2009-03-24, 07:30 »
Hej Olle!
Det är jag som har gjort den forskning, som delvis är utlagd på Lennart Perssons hemsida.
Som änkling träffade Hans Hindrick Bredendick Cornettskan Fru Beata Christina von Vicken. De köpte tillsammans ett hus i Vä och förlovade sig, men vigseln blev försenad eftersom boet efter den första hustrun var oskiftat.
I slutet av februari blev han svårt sjuk, skrev testamente däri han testamenterade allt han hade till sin trolovade och dog sedan.
Son och svärson överklagade testamentet och det ledde till flera rättegångar vid Gärds Häradsrätt.
Tror inte att det finns någon gravsten.
Hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
18
« skrivet: 2008-12-10, 13:21 »
Så uttrycket var så ovanligt! Inte konstigt att jag inte kände igen det.
Skulle det kunna handla om ett nöddöpt barn? Om barnet överlevde och det befanns att nöddopet var korrekt utfört, så skulle det bli en ny ritual i kyrkan där barnet frambars och prästen konfirmerade dopet. Det fanns en ritual för detta. De som varit vittnen vid nöddopet skulle helst också vara närvarande vid konfirmationen.
En gissning bara!
Återkommer om gårdarna.
Mvh
Ulla-Britt
19
« skrivet: 2008-12-10, 10:10 »
Tog en titt på offra i Saob.
Hittade en betydelse som verkade trolig. På rituellt sätt frambära, överlämna, giva eller helga någon, något i religiöst eller magiskt syfte.
Jag har läst Eksjö kyrkböcker för länge sedan, men kommer inte ihåg den här formuleringen. Användes den under längre tid?
Den som troligtvis bar barnet, Jon Dagssons Hustru, är förresten en av mina anmödrar!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
20
« skrivet: 2008-10-23, 18:24 »
Hej Mikael!
Nils Jonsson i Hunsnäs är min anfader och så här har jag tolkat de två krumelurerna.
Den första som B som i Bonden.
Den andra som J som i Jon.
Jon Elfsson i Maggarp var Nils Jonssons mormors bror, en riktig danneman, som åtnjöt stort förtroende i församlingen.
Han blev ungefär 90 år gammal och var ofta dopvittne till sina syskons barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Han hade också varit förmyndare för Nils mor.
Den Karin du nämner är väl född 1685? Det skulle vara roligt få veta vad du har om henne.
I mantalslängden för 1705 står att hon vistades hos sin faderbroder i Stockholm. Sedan har jag inget senare.
Mvh
Ulla-Britt H
21
« skrivet: 2008-09-07, 10:44 »
Hej Ylva!
Min farmor var född Sager och barnbarn till Anders Zachrisson Sager, så jag har forskat en del på dennes tidigare anor och har väl i stort samma uppgifter som har kommit fram här.
Lite nytt kan jag dock tillföra. Anders Jonasson kom från torpet Klippan i Voxtorp. Vid barndop kom två dopvittnen från Klippan, Voxtorp, pigorna Marta och Anna Jonasdotter.
Jag har i min ägo några böcker från Rydaholms Hembygdsförening. Saxar följande därifrån. Vid storskiftet i Sävrarps by, Rydaholms socken år 1797 uppstår vissa tvister om var gränserna mellan byar och socknar går. Ett av de bevis som åberopas vid gränsdragningen är ett vittnesmål av Torparen Petter Andersson, torpare på Gällaryds säteris utjord.
Petters vittnesmål hade gjorts några år tidigare och åberopades av prosten Ring på Mistelås stom.
Petters vittnesmål. Jag undertecknad, som blivit kallad att vittna angående den ägotvist, som uppstått mellan Agnaryds by och Mistelås stom, är nu 64 år gammal, uppfödd på Agnaryds Soldate torp och tjent i mina yngre år både i Agnaryd och Mistelås, samt även varit brukare i Agnaryd, vet och haver mig noga bekant. Sedan följer en detaljerad redogörelse om rågångar, skillnader och råmärken.
En gissning är att Petter är son till Anders Svensson, soldat för Agnaryd, antagen 1743 i mars och död samma år 7 augusti.
Roten är vakant några år, men senare finns där soldaten Per Svanberg, hans hustru Karin, förmodligen Anders Svenssons änka, styvsonen Petter, uttagen till reservekarl, och sonen Sven född 1747 och en inhyses Märta död 1758.
Jag har inte gått vidare med detta.
Har också jag noterat vigseln 1756 mellan Per Andersson Kopparhult och Pig Ingeborg Joensdotter från Jonsbo, men har inte försökt gå vidare där.
Roligt om du hör av dig om du kommer fram till något nytt!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
22
« skrivet: 2008-03-04, 14:30 »
Tack för hjälpen Stefan.
Befarade nästan detta, men Sveriges befolkning 1890 hade honom inklämd mellan två söner till morfadern.
Nu är jag på rätt spår ändå.
Ulla-Britt
23
« skrivet: 2008-03-04, 09:49 »
Skulle vara mycket tacksam om någon kunde kolla i födelseboken vem som står antecknad som förälder till Aron Sigfrid Ferdinand Löfgren, född 1889-01-11 i Bäcklösen.
Är han son till Per Persson Löfgren och Karin Trygg eller oäkta son till Per Persson Löfgrens dotter Johanna Katarina Löfgren och okänd fader? Rädd för att komma snett i anorna.
Mvh
Ulla-Britt H.
24
« skrivet: 2008-02-02, 15:34 »
Hi Joseph!
Sorry I do not know what happened to “Uncle Zacharias”!
A few notes about “our inn”:
A young English lady travelled in 1794 from Oslo to Gothenburg and visited the inn and posting-station of Herrestad .
She had planned to stay overnight in Uddevalla , but when they came to Herrestad the coachman stopped and refused to go any further .
It was late and the steep hills had exhausted the horses.
“Since there was nothing else to do I entered the inn, but was almost driven out again from the odour that hit me
from a room where 8 or 10 people were asleep besides the dogs and cats that were scattered on the floor. Two or
three men and women lay on the wooden benches , the others on old chests. One of them woke up and stared at me. I would have taken him for a ghost if his shirt had been white enough to contrast against his dirty greyish face, but since his clothes did not suggest a shape of a ghost I passed him without fearing anything else then the
fumes hovering around me, gently finding my way past bowls, milk-buckets and washing-tubes that stood on
the floor . After having climbed a dilapidated flight of stairs I came to a bedroom. The bed did not look inviting.
I opened the window, took some clean towels from my night-bag and spread them over the bed. In spite of all
nausea my exhausted body received some rest.
At dawn I was awaken by singing birds and went down to see to the horses.
I hurried through the room downstairs – a bizarre mixture of pigsty and human dwelling”.
In November 1743 Per Persson and three other inn-keepers got together and came to turns about a table of rates, which was presented to The District Court.
The travellers pay for each person and meal:
Homely fare 8 skillings
Better fare 12
Breakfast: bread, butter, cheese and meat 4
A “kanna” of double beer 8
Ale 12
Good French spirits 16
Distilled Cumin spirits 1
Simple spirits 1
A big dram of French spirits 3
A small one 2/3
A pot of tea with sugar 6
Bed for one night each person 2
A better bed 3
Big candle that burns 4-5 hours 2
Half the size 1
A big fire, if the inn has a forest 2
A smaller one 1
A “kanna” of good oats 2 ½
A “kanna” of less quality 2
Hay 4
Barley-straw 2
Long straw 3
Grease for the wheels 2/3
Even if the inn was a bit dirty it seems that it could provide both food and drink!
Ulla-Britt
Oh, it got a bit jumpy!!!!!!!!
Don´t know what I have done.
Just saw your mail! Funny thing is that my husband´s grandfather was born in Herrestad in 1858. He and Hulda might have known each other!
We would like to say hallo to our cousins!
25
« skrivet: 2008-02-02, 09:56 »
Jan-Erik!
Tack för de fina bilderna!
Arkiv Digital verkar vara ett bra snäpp bättre än Svars filmer. För at inte tala om de rullfilmer jag började med en gång i tiden!
Ha en bra dag i snöyran!
Ulla-Britt
26
« skrivet: 2008-01-30, 21:33 »
Hi Joseph,
There is a Zacharias Kamperin born 1797-05-03. Parents Peter Kamperin and Anna Persdotter.
And then there is a Zacharias Kamperin born 1805, who is not in the birth register. Parents Andreas Kamperin and Anna Greta Andersdotter.
Andreas Kamperin b 1781-10-16, son of Peter Kamperin and Anna Persdotter
Married 1803-06-21 to Anna-Greta Andersdotter
Dead 1843-03-11 Age 60-65.
Peter´s parents were innkeeper Per Persson Kamperin and Christenssa Persdotter, daughter of innkeeper Per Persson (1700-1744) and his wife Marta Andersdotter (1702-1748) in Herrestad.
Per Persson Kamperin was the first one to use the name Kamperin. When he got married to Christenssa he was just Per Persson and still when their first four children Marta, Annica, Anna Greta and Peter were born 1745-1753.
I think he came from Kamperöd in Skredsvik and took the name Kamperin.
When Anders, Olof and Christina were born 1756-1761 their parents were Per Kamperin and Christenssa Persdotter.
Christenssa´s parents are my husband´s ancesters.
I have more more if you are interested!
Ulla-Britt
27
« skrivet: 2007-03-30, 12:57 »
Hej Anders!
Släkten Ekenberg verkar vara en svårknäckt nöt. Tydligen var ingen av hustruns släkt närvarande vid de två barndopen i Västergötland. Det finns förstås en liten chans att hon skulle kunna vara ifrån Östergötland. Vättern var väl bara omkring 2 mil bred och det förekom en del trafik över sjön.
I domboken berättas vid förhören om omkomna Anna Wendela Ekegreen att samma kväll som hon försvann hade Gabriel Sundberg kommit hem från Vadstena. Kråk hade också sina fiskevatten utarrenderade till Vadstena slott.
Jag har hittat 11 barn till Johan Sundberg och Elsa Ekegreen, ev 10 om Andreas f 1697 och Anders med beräknad födelse 1700 är samma person.
I Mölltorps födelsebok:
Elsa 1691-02-20
Maria 1695-04-28, förmodligen död som barn
Andreas f 1697-03-15, alla tre födda i Lerbro.
Efter Gustaf Ekegreens död flyttade familjen till Halnatorp i Halna och troligen födda där är:
Anders ca 1700
Gustaf ca 1702
Gabriel
Justina ca 1708, död på Kråk 1727 januari
Maria f ca 1710-1711
Magdalena
Margareta f ca 1688
Johan. I soldatregistret finna en korpral Johan Sundberg i Kungslena, född ca 1693. Kanske värd att kolla upp.
Anders Sundberg var gift med Christina Elisabeth Wirin, prästdotter från Agunnaryd i Småland.
Gustaf gifte sig 1727 i Undenäs med Agneta Catharina Stråle af Sjöared, dotter till kapten Johan Stråle af Sjöared och Catharina Armsköld.
Deras dotter Agneta Christina gifte sig med sin kusin Carl Johan Kempff, som blev prost i Alseda. Hennes föräldrar dog där i Prästgården, som du redan känner till.
Maria var gift med bonden Arvid Andersson, Bro i Mölltorp
Magdalena gift med Henrik Segelke. Kan vara Siegelkow. Andrahandsuppgift, ej kollad. Vigsel tidigast 1740 eftersom hon var ogift vid barndopet 1740.
Fänrik Lund var svåger till Hans Joachim Kempff genom sitt giftermål med dennes syster Helena Christina Kempff.
Lycka till fortsättningsvis!
Mvh
Ulla-Britt H.
28
« skrivet: 2007-01-31, 20:30 »
Hej Anders!
Jag har sett dina efterlysningar, men tyckte inte att jag hade så mycket att komma med ang .släkt. Sundberg och Ekenberg.
Vad har du om Gabriel Sundberg, Margareta Ekenberg och deras barn?
Från KGF:s databas och en hfl för Hjortsberga har jag hittat tre barn till dem födda i Brände kvarn, Hjortsberga:
Johan Gustaf f 1747
Ulrica f 1749
Magnus f 1767
Du nämnde en dotter Charlotta Margareta. Var och när var hon född?
Jag håller just nu på lite med domböcker från Valla härad, där Kråk ligger och om jag förstår rätt var dottern Magdalena fortfarande ogift, när Kråk såldes 1738.
Den troligen yngsta, Maria gifte sig med en bonde i Mölltorp 1738 och Magdalena skall ha varit gift med Henrik Segelge. Har hittat den senare uppgiften på internet. (Kan vara Segelkow, Siegelkow, Ziegelkow) Ska leta efter vigseln nästa gång jag kommer till Landsarkivet i Göteborg.
Hur det var med Gabriel vet jag inte. I Västergötland tjänstgjorde han vid Västgöta regemente och i Småland står han som sergeant. 1744-10-30 finns han som dopvittne hos sin syster Maria i Mölltorp. Frågan är var han hittade sin fru. Det kan ju faktiskt vara i Västergötland.
I domböckerna där nämns flera gånger på 1720-1730talet ryttmästaren Lorentz Ekenberg. En gång som ryttmästare Ekenberg på Hinsberg, el Ginsberg. Googlade på ryttmästare och Hinsberg. Fick flera träffar på Hinseberg, Leksbergs socken och diverse ryttmästare, dock ingen Ekenberg. Hinseberg kan ha varit ett ryttmästarboställe för Västgöta regemente.
Leksberg var en församling strax utanför Mariestad och ingår numera i Mariestads församling.
Fick en träff på Lorentz Ekenberg – på finska. Han levde 1650-1708
Om du har genline kan du ta en titt där!
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
29
« skrivet: 2007-01-31, 14:09 »
HejIngemar!
Tack, tack för notiserna om Annas snedsprång!
En helt otrolig historia. Synd att inte Göta hovrätt fanns vid den tiden, så man kunde fått veta den slutliga domen, men antagligen miste ingen livet trots allt, men böterna blev säkert skyhöga.
Arma Anna! Ingen ställde upp för henne. Varken maken eller någon annan bad om nåd för henne eller erbjöd sig betala böter.
Om mannen hade velat skilja sig från henne, så borde det väl ha kommit i domböckerna, men hon hade ju faktiskt inte varit otrogen i det äktenskapet.
Tänk vilken kulturskatt vi har i de gamla domböckerna!
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
30
« skrivet: 2007-01-29, 10:44 »
Hej Ingemar!
Stort tack för alla domboksutdragen och utredningen om Måns barn i Hemmershult.
För mycket länge sedan läste jag om dessa försäljningar av jord i Hemmershult, men det gick runt i mitt stackars huvud av alla namn, så jag konstaterade bara att det här klarar jag inte av.
Tur att inte alla ger upp lika lätt!
Som kvinna är jag mycket intresserad av kvinnor inför domstolen. Det är inte ofta man hittar någon bra dialog på tidens språk och om kvinnan var gift var det oftast hennes man som svarade för henne. Hur var det i detta fallet?
Jag skulle gärna vilja veta mer om målet där fem bönder dömdes för hor med Anna i Hemmershult, den tiden hon var änka.
Var männen gifta eftersom de dömdes för hor? I så fall måste ju alla plus Anna dömts till döden efter Guds lag, Then som hoor bedrifver med någon mans Hustru han skall döden döö, både hoorkarlen och hoorkånan, därför att han med sin nästas hustru hoor bedrifvit hafwer. Oftast gick väl inte dödsdomen i verkställelse utan ändrades till dryga böter, som fördubblades vid nästa resa med anklagelse för hor eller lönskaläge.
Var de ogifta? I så fall var det väl änkekränkning och lönskaläge och straffet var böter.
Omfattar ärende många sidor? Kanske något att titta på vid Göta hovrätts arkiv till sommaren.
Oj vad spännande!
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
31
« skrivet: 2007-01-21, 12:08 »
Hans!
Gjorde för skoj skull en sökning på Gullåkra, Ödestugu.
Den Arvid Larsson, som köpte gården av Jon Nilsson och Karin Persdotter gifte sig 1697 25 Maj i Rogberga med Maria Månsdotter från Västraby.
Anm: Maria troligen dotter till Måns Nilsson och Elin Andersdotter, men en viss förväxlingsrisk finns – det finns en Måns Persson i Västraby vid denna tid.
Är någon av dessa dopvittne i Gullåkra hos Jon Nilsson och Karin Persdotter?
Hälsningar
Ulla-Britt H.
32
« skrivet: 2007-01-21, 11:17 »
Hans!
Sara eller Anna?
Det viktigaste är dock att hon är en Clementsdotter, mor till Håkan och bosatt i Gallnås.
Fryele dödbok 16 Dec 1737: Gamla Enkan Sara Clementzdotter i Råsan, 93 år gammal .
Råsan hör till Gallnås. Rachel Clementsdotters son Augustin flyttade till Råsan, Gallnås i mitten av 40-talet.
Jag har faktiskt några domstolsutdrag från Gullåkra, där Jon Nilsson nämns.
Västra härads Vt 1692: Uppvisade Jon Nilsson i Gullåkra ett köpebrev där han d 24 Mars 1691 hade tillhandlat sig ? skattejord i Gullåkra av Per Persson på dess Hustrus Karin Anderssons vägnar. Köpeskilling 140 Dl Koppar. Uppbud första gången.
1693: Jon hade dock länge brukat en annan fjärding i Gullåkra, tillhörig Lars Jonsson, sämskomakare i Lidköping. Lars Jonssons systerson Måns Siggasson, som hade köpt fjärdingen av sin morbror, begärde att Jon skulle lämna bruket omgående.
Jon Nilsson begär att få njuta bruket så länge som han har städjat och visar två givna brev av d 20 Sept 1681 och 14 Sept 1691, som är t.o.m. mitten av Sept nästkommande år.
1694 får Jon Nilsson fasta på den fjärding han köpt 1691. Måns Siggasson vaknar till och förmenar sig vara närmare bördsman än Jon Nilsson och vill klandra köpet. Men som Jon Nilsson uppvisar riktigt köpebrev och har tre laga uppbud på gården och inget klander har funnits, döms gården honom till.
Att han säger närmare bördsman måste betyda att Jon Nilsson också var bördsman och att köpet inte var utombörds.
Uppbud 1697: 1/4 i Gullåckra, Ödestugu socken, som Jon Nilsson d 29 Sept 1696 försålt till Arfwid Larsson i Hyltan för 80 dal Smt. Andra uppbudet.
Vart tog de månne vägen sedan?
Omkring 1689 uppstod en stor skogseld vid Gullåkra. Den avhandlades vid flera ting på många sidor. Bl.a. nämns att Gullåkra är ett av de hemman som häftar till Taberg Bergslag.
Gullåckra sägs på ett annat ställe vara befriat från skjutsning efter Privilegierna under Bergslagarna.
Detta måste betyda att Gullåkras bönder var bergsmän under Tabergs Bergslag
De samlade alltså myrmalm, blåste tackjärn i egna små hyttor och använde sin skog till kolning.
I gengäld fick de viss skattebefrielse och var befriade från rotering och skjutsning.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
33
« skrivet: 2007-01-12, 18:55 »
Hans!
Nu blev jag något konfunderad angående de döttrar du har till Clemet i Hemmershult.
Du har en Anna. Jag har en Sara.
Enligt domboken heter Håkan Påvelssons i Gallnås moder Sara Clemetsdotter och lever fortfarande 1723.
Östbo dombok 1723: Håkan Påvelsson i Gallnås å egen och sin moders Sara Clementsdotters vägnar, samt Håkan Håkansson i Lyd och Sven Gudmundsson i Hemmershult, efter Nämndemannens Jon i Änga betygande, lagligen tillförordnade fullmäktiga för deras svärmoder Hustru Karin och Hustruns modersyster Rachel Clementsdöttrar, hava låtit instämma Nils Michelsson i Markås angående 1/4 skattejord i Hemmershult (rusthållet Hemmershult), som i arv tillfallit bemälde Sara, Karin och Rachel jämte broderen Ryttaren Sal. Assar Clementsson för Hemmershult. Han jorden sig tillägnat, samt den med gäld graverat och av Pantägaren framlidne länsman Jon Thorsson i Högabråten till Nils Michelsson blivit försåld för 123 Dlr Smt, den kärandena fördenskull påstå sig få inbörda.
Hälsningar Ulla-Britt H.
34
« skrivet: 2007-01-06, 19:30 »
Niklas!
Detta var inte barnamord, det var en olyckshändelse. Kalla nätter k?nde det hända att föräldrarna tog till sig sitt lilla barn i sängen för att hålla det varmt och det tragiska kunde hända att barnet kvävdes till döds.
Jag har ett par sådana fall i släkten.
Straffet var vanligtvis att erlägga en flaska nattvardsvin till kyrkan, åtminstone i Småland.
35
« skrivet: 2007-01-06, 14:40 »
Vem var Mäster Nils Koch som dog i Wedum Backagård 1742, 62 år gammal?
Kan han ha varit far till Ingeborg Nilsdotter i Backagården, som 1736 gifte sig med Sven Svensson från Edum, Margareta Nilsdotter som 1732 gifte sig med Ryttaren Jonas Gerling från Edum.
Ingeborg var född omkring 1710 och när hon dog 1758 blev hennes bror Anders Nilsson i Wedum förmyndare för hennes barn.
Anders Nilsson var född 1704 och bosatt i Wedum Backagården. Vid den tiden fanns en Nils Andersson i Wedum. Kan det vara samma person som Nils Koch? Hittar ingen annan Nils död i Backagården.
Vem skulle då ha kunnat vara moder till de tre syskonen?
Tacksam för hjälp!
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
36
« skrivet: 2007-01-04, 19:18 »
Hej Hans!
Jag är stum av beundran efter att ha läst dagens inlaga.
Jag har fått två nya! anfäder: Jon Nilsson och Karin Persdotter från Rogberga. Tack!
Har förgäves letat efter passande föräldrar till Sven Jonsson i Loftås, gift med Elin Isacsdotter. Dopvittnena gav ingenting och Fryeles kyrkböcker är inte lättlästa och så kommer detta i dag.
Kan berätta att min Augustinus Månsson, son till Ryttaren Måns Erlandsson och Rachel Clemensdotter gifte sig 1729 med Märta Svensdotter i Loftås, dotter till Sven Jonsson och Elin Isachsdotter.
Mvh Ulla-Britt H
37
« skrivet: 2007-01-04, 09:09 »
Hej Annelie!
Komminister Johan Mattis Collin och Jungfru Helena Unnerus vigdes i Sandseryd 5 nov 1745.Sandseryds kyrkböcker finns i avskrift på nätet.
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
38
« skrivet: 2007-01-02, 14:42 »
Hej Hans!
Vad roligt att du har tagit dig an Hemmershult!
Clemet Jonsson och Anna Assarsdotter är mina anor genom sin dotter Rachel.
Kan berätta att Clemet var ryttare för Hemmershult.
1658 var han på tåg och hans hustru stämde Överste Hans Mörner, som förra hösten d 30 sept, när tinget stod i Värnamo, har låtit uppbryta hennes dörrar och tagit korn till 48 hästar. Han återkom d 26 november och tog 14 skäppor havre och även hö till hästarna, men hon hade inte fått någon ersättning.
Efter sin tid som ryttare blev Clemet gästgivare i Hemmershult och var det till 1687.
Östbo dombok 1687: Gästgivaren Clement i Hemmershult lät genom sin Hustru avsäga sig från gästgiveriet. Men såsom detsamma på den vägen åt Vrigstad och Ekesjö detsamma behöves, alltså lämnas detta ärende vidare..
1676: Jon Håkansson, svåger till Clemet Jönsson i Hemmershult sålt en systerlott i Hemmershults gård 1/6.
Rachel var gift med ryttaren Måns Erlandsson för Målen i Hagshult. Varken han eller hans svåger Assar Clemetsson återvände till Sverige vid fredsslutet. Både levde dock 1706.
Rachel och Måns hade sönerna Augustinus, Assar och Clemet.
Augustinus blev ryttare i Fryle och ev valde även sonen Måns samma bana.
Vigselnotis i Fryele 1717: copulerades Ryttaren Assar Månsson med Kerstin Stefansdotter i Hemmershult.
Assar Clemetsson hade en son Samuel Assarsson, som 1722 var ryttare för Sölje.
Assar hade ägt ? i rusthållet Hemmershult, men varit tvungen att pantsätta den och sedan förlorat gården.
1723-24 försökte sonen Samuel Assarsson återköpa gården åberopande - alldenstund denna fjärding i Hemmershult uti långeliga tider varit förfäders arvajord, men gården fick inte återköpas.
Ska leta i gömmorna och se vad jag har om äldre tider.
Mvh Ulla-Britt H
39
« skrivet: 2006-12-31, 19:23 »
Hej Helge!
Jag har suttit och tittat på Ryssbys kyrkoböcker och har funnit en hel del.
Du hade tydligen funnit födseln för Carl Persson i Ranebo 1726-03-05.
Föräldrarna är Per Carlsson och Elin Andersson.
Deras vigsel maj 1721 – Per Carlsson i Ranebo och Elin Andersdotter i Östraby Torsagården.
I Östraby Torsagården bor Anders Persson och Karin Håkansdotter och de får en massa barn bl a en dotter Elin omkring 1705. Sid 21.
Jag velar alltid bort mig med årtalen.
Hon var alltså bara 16 år gammal vid vigseln, men det var inte ovanligt vid den tiden.
Dopvittnena var idel kända namn för mig, Nygårdssläkten.
Karin Håkansdotter måste vara dotter till gästgivaren Håkan Månsson i Nygård och hans hustru Elin Andersdotter.
Modern Elin var dotter till det kända gästgivarparet Anders Nilsson och Ingeborg Jonsdotter, som också är mina anfäder.
På sid 54 finner du Håkan Månssons död. Han dog 1714, begravdes 30 augusti.
Säg till om du vill ha läshjälp!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
40
« skrivet: 2006-12-15, 21:11 »
Hej Birgitta!
1741 8 Dec döptes hemma Arfwid Olufssons och Dordi Larsdotters sohn från Granhogen, kallades Jacob.
Testes Anders Olufsson och Kierstin Olufsdotter i Kamperöd, H Kierstin Hermansdotter i Kamperöd
Jacob är min mans farfars morfars far.
Farfars morfar är Oluf Jacobsson f 1784-11-10 i Granhogen, gift 1812 med Margareta Svensdotter från Svälte.
Ser i mina anteckningar att det finns bouppteckning, som jag har missat att kolla!
Hälsningar Ulla-Britt Holmqvist
41
« skrivet: 2006-12-14, 10:35 »
Ett litet inlägg om Groparne: Måns i Groparne nämns i Allbo dombok 1634, då han stöttar och hjälper sin dotter Gertrud Månsdotter i Willarp, min ana.
Sonen Anders övertar gården. Dombok 1651: Framkom för Rätten Fälle Carlsson i Willarp, fullmyndig för sin hustru Gertrud Månsdotter, Item Bengt i Exhult på sin hustru Karin Månsdotter, Item Sven i Sutarekull på Peder Persson, systerson och Marit Jonsdotter, broderdotter och alla hava sålt till Manhaftig Föraren Anders Månsson och hans Hustru Karin Olofsdotter alla sina andelar i ? Norregård Kiexås, för 100 Dl Smt. Och haver själv sin arvalott, är med köp och arv ? gård.
Funderar över detta med halv gård. Fanns det ännu en brukningsdel med andra ägare?
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
42
« skrivet: 2006-12-12, 10:35 »
Tack Hans för de intressanta uppgifterna om tiden för giftermålet mellan Jon Djursson och Maria Antonidotter samt namnen på deras barn !
Jag har nämligen fastnat på mina anfäder i Mjöhult Norregård - Ingrid Jonsdotter 1670-1748 och Claus Zachrisson d 1733, gården skatteköpt 1712.
Har funderat på om Ingrid skulle kunna vara dotter till Joen Diursson eller den andre Jon i Mjöhult och oddsen för Diur har ökat betydligt i och med ditt inlägg.
Att parets son Zachris gifte sig med Anton Nilssons dotter Sara är ytterligare ett plus.
Från Östbo domböcker har jag några korta anteckningar : 1683 Köpebrev, Joen Diursson i Kushult H Maria Antonidotter säljer 1/3 Götagården. Upphäves emedan det är styvbarnens jord.
1684: Joen Diursssons hustru Maria Anthonidotter syster till Herman Antonisson i Långstorp, som är förmyndare för hennes barn. Har för mig att han protesterade mot försäljningen.
Efter helgerna ska jag gå igenom en del domböcker igen och även räkenskaperna för kyrkan.
Mvh Ulla-Britt Holmqvist
43
« skrivet: 2006-07-15, 13:11 »
Tack Solveig och Christina!
Det är säkert gammelfaster.
Ska genast kontakta Stockholms Stadsarkiv för att få veta hennes arvingar.
Är det inte märkligt att formen Johansdotter fortfarande användes??
En tacksam
Ulla-Britt
44
« skrivet: 2006-07-15, 10:35 »
Tacksam om någon ville söka efter pappas faster Kristina Sofia Johansson, född i Edshult, Jönköpings län 1870-07-17.
Hon dog i Stockholm utan bröstarvingar tidigast hösten 1952. Farfar dog i oktober 1952 och i hans ställe ärvde hans söner. Genom hennes bouppteckning skulle jag kunna hitta mängder av släktingar.
Jag tror inte att hon varit gift utan bör stå på sitt flicknamn.
Hoppas att det går att hitta henne!
Mvh
Ulla-Britt H.
45
« skrivet: 2006-05-15, 11:27 »
Hej!
Ett litet tillägg om Jacob Engelbrektsson.
Jag har hittat ytterligare två söner till Engelbrekt Jacobsson i Båröd. Källa Lane domböcker.
Lars Engelbrektsson i Båröd och Engelbrekt Engelbrektsson, som bodde i Båröd som ogift.
Engelbrekt finns inte med i SläktData, så antagligen flyttade han ur socknen till någon församling som inte är inlagd i databasen t.ex Bokenäs. Han skulle kunna vara far till Jacob Engelbrektsson.
Ting 1708: Lars Engelbrektsson i Båröd på sina egna och sina syskons vägnar framträdde och bekände att deras avlidne fader Sal. Engelbert Jacobsson av sitt syskonbarn Engelbrekt Larsson i Kärr lånat 35 Dl till sina nödvändiga utgifter och lämnat pant i sin gård Östergården Båröd.
Jacob Engelbrektsson i Kristevik och brodern Lars Engelbrektsson i Båröd mot dess broder Engelbrekt Engelbrekt i Båröd. Odaterat men måste vara efter 1725.
Troligtvis 1727:För rätten framkommo avlidne Engelbrekt Jacobssons i Båröd barn Lars, Engelbrekt och svågern Nils Udman (Ryttare bosatt i Båröd, gift med Signe Engelbrektsdotter) och bekände .....
Lars Engelbrektsson dog i Båröd mars 1746. Ingen vigsel och inga födda barn finns i Släkt Data. Angiven ålder 50 år, vilket om det var riktigt skulle betyda att han var född 1696. Troligtvis var han några år äldre.
Nils Udman dog i Båröd 1747.
Jacob Engelbrektsson fanns i Båröd vid bröllopet i februari 1747. Kan han ha övertagit Lars Engelbrektssons gård??
Hälsningar
Ulla-Britt H.
46
« skrivet: 2006-05-09, 11:00 »
Hej Eva!
Stort tack för Elsa Britas farföräldrar!
En försiktig fråga. Är det någon som vet något om hennes make Inspektoren Henrik Malmqvist på Löddesborg?
Enl hfl skulle han vara född 1770-03-02.
1798 är bokhållaren Henrik Malmqvist på Borgeby dopvittne hos klockaren Norman i Löddeköping.
1800 i maj höll Elsa Brita klockarens dotter till dopet.
Klockaren Norman och hans hustru Elsa var återkommande vittnen hos paret Malmqvist-Möller.
Kan det vara något släktförhållande?
Vad hette månne klockarens hustru i efternamn?
Hoppas någon vet!
47
« skrivet: 2006-03-21, 19:48 »
Anders och Kenneth!
Tack för starthjälpen!
Ägnade i går åtskilliga timmar åt Tjörns Släktforskares förträffliga hemsida och lyckades rätt bra vad gäller Jon Markusson. Där fanns ju mycket att hämta från Valla.
Maria Trulsdotter i Stenkyrka var inte lika lätt. Truls Sörensson, Sören Trulsson och Truls Sörensson i Bäckeviken gick ju att komma fram till, men varifrån kom deras hustrur?
Förresten vilken skillnad med dator mot 80-talets rullfilmer!
Hälsningar
Ulla-Britt H.
48
« skrivet: 2006-03-20, 07:35 »
Hej!
Har förgäves sökt bland Stenkyrkas lysningsattester för att finna den för Maria Trulsdotter 174(5)-1816 och Jon Marcusson 174(5)-1811. Gifta före 1781 och bosatta i Röd.
Däremot fanns en attest för en Maria Trulsdotter från Bäckevik, som några år tidigare gifte sig till Lirås och sedan inte syns vidare i kyrkböckerna.
Kan det vara samma Maria Trulsdotter! Hoppas någon kan bekräfta det och förhoppningsvis ge ytterligare några anor för paret.
Tacksam för hjälp!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
49
« skrivet: 2006-03-17, 18:09 »
Hej Sylvia!
Jag har en gammal bok om Linköpings stifts historia och där står en del om klockarnas arbetsuppgifter.
Klockarsysslan fanns redan under katolska tiden. Uppgifterna var att ha vård om kyrkans inventarier och nycklar, besörja ringning och betjäna prästen vid ämbetsgöromål. Dessa åligganden tillkommo dem även efter reformationen.
Genom en klockarstadga av 1619 blev deras skyldigheter närmare bestämda. Klockaren blev där förpliktigad att ock vara pastor följaktig på sockenbud och därvid hålla honom sakramentstygen tillhanda. Hans ställning till pastor var i flera hänseenden en tjänares.
Biskoparna i Linköpings stift ville öka klockarens bestyr med undervisning av församlingens barn i katekes.
Samma stift: 1675 uppmanade biskopen prästerna att de måtte vaka över att endast sådana personer blev antagna till klockare, som var i stånd att lära ungdomen läsa, skriva och sjunga.
Karl XI föreskrev i en resolution d 3 aug 1681, att klockarna skulle undervisa församlingens barn i katekes. Han gav denna skyldighet ytterligare skärpa , då han i 1686 års kyrkolag uttryckligen fordrade, att klockare skulle vara boklärda, men också kunna skriva och sjunga.
Förpliktelsen att leda sången i kyrkan hade redan 1644 blivit dem ålagd.
Klockarna innehade från gamla tider boställen, klockarebol eller klockarebord. De bekom dessutom den s.k. klockareskäppan, som utgick i råg, korn och havre. De skulle också enligt en kunglig förordning den 8 febr 1681 bekomma vissa ören vid vigslar, barndop och kyrkogångar.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
50
« skrivet: 2006-03-16, 18:47 »
Sofie!
Det är jag som sett i kors. Rennika föddes omkr. 1674, vigdes 1695-01-23 och begravdes 1701-04-07 27 år gammal. Står som Annika i Släktdatas databas.
Engelbrekts efternamn har jag inte och vet inte heller hustruns namn. Kanske går det att leta i mantalslängderna men hustrun är oftast bara angiven med ett streck i en kolumn och mannen ofta bara med förnamn, så det kan vara mycket arbete utan något resultat.
Hälsningar
Ulla-Britt
51
« skrivet: 2006-03-15, 21:18 »
Hej igen Sofie!
Här kommer barnen till Engelbrekt!
De bodde i Baggetorp i Skredsvik, när de gifte sig, men någon av föräldrarna måste ha kommit från Båröd i Högås, eftersom barnen ärvde jord där. Engelbrekt var f.ö. ett mycket vanligt namn i Båröd.
Olof Engelbrektsson f omkr 1671, g 1705-04-09 m Marta Nilsdotter i Svälte, Högås. Död, begr 1750-01-28.
ANNA ENGELBREKTSDOTTER f omkr 1666, gift 1692-11-13 i Skredsvik med SAMUEL NILSSON i Gunneröd, omgift med Länsman Thore Nilsson i Bro, död i Bro begr 1736-02-21 Skredsvik.(min mans ana)
Margareta f omkr 1669, gift 1693-11-01 m Herman Reersson i Kamperöd, död, begr 1742-02-21, 73 år.
Rennika f omkr 1674, gift 1701-04-07 m Eric Persson i Gåsehogen, död, begravd 1701-04-07.
Rennika eller Rannika. Släktdata har även formerna Annika och Rannela.
Börta eller Britta, gift 1699-01-06 m Eric Olsson från Båröd (står Bäcken i SläktData).
En liten läsövning!
1699 Lane härads dombok febr €14 Erich Olofsson i Båröd framsteg för Rätten och gav tillkänna, att han stämt sin svärbroder Olof Engelbrektsson i Baggetorp för det han löst till sig sina trenne syskons Annas, Margaretas och Rennikas odaljord i Båröd.
Förmodar få på sin Hustru Brittas vägnar, som är den fjärde systern, lösa det ena hennes systrars del.
Köpebrev av d 11 febr 1697 visar att han (Olof) köpt så väl Erich Olssons hustrus såväl som de andra tre systrarnas odalsrätt i Båröd, som tillhopa med hans egen part är en fjärding i gården och därför betalt 46 Dlr Smt och påstår att få bliva vid det köpet.
Käranden protesterar och förmenar att en förmyndare icke haver makt att avhända en jungfrus eller övermagas (=omyndigs) odal eller rätt, utan om så har hänt, har hon rätt, sedan hon kommit i äktenskap att köpet klandra och återkalla och såsom denna hans hustrus jord är av förmyndaren avhänt uti hennes omyndiga år och förrän hon kom under mans lydno. Jämväl att han har själv en fjärding i gården, som han dels ärvt och dels av sina syskon sig tillhandlat, så att han rustar för sin egen fjärding som den andra fjärdingen.
Han förmodar få återlösa sin hustrus jord och inlösa den ena hennes systrars part. Erbjöd svågern pengarna, men han ville inte ta emot dem.
Res: Såsom Käranden Eric Olsson är rusthållare för all den halva gården, dessutom äger själv ett fjärdings bruk, han rätta odal. Jorden ock försåld är uti hans Hustrus omyndiga år, gör ock klander i laga tid, alltså kan Rätten intet rättare finna än att han å sin hustrus vägnar nu bör inlösa samma sin hustrus odal igen i Båröd och det i anledning av Jordabalken L:L: Cap 16. Jämväl ock få inlösa den ena hans hustrus systers part och Olof Engelbrektsson sedan behålla de 2nne syskonens andel.
Hälsningar
Ulla-Britt
52
« skrivet: 2006-03-15, 18:42 »
Hej Sofia!
Jag gjorde en anteckning om Kamperöd, när jag läste Lane härads domböcker. Omkr 1712 blev Herman Reersson instämd till tinget för att förklara hur han hade kommit i besittning av gården Kamperöd.
Han berättade att hans fader Salig Reer Olofsson i Kamperöd hade lämnat någon odaljord efter sig.
Det fanns fem arvingar: Herman, Samuel, Olof, Torsten och systern Ingield. Han vet inte om bröderna lever eller är döda, men systern är bosatt i Norge.
Han kunde inte uppvisa köpebrev eller åtkomst till jorden.
Vill du ha namnen på hustruns syskon eller har du dem redan?
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
53
« skrivet: 2006-03-11, 22:15 »
Utan pomp - enkel vigsel utan stora bröllopsfestligheter.Ingen pomp och ståt.
Jag har träffat på liknande uttryck i Småland. Vigsel utan brudabång = inga (bullrande) bröllopsfestligheter.
Mvh
Ulla-Britt H
54
« skrivet: 2006-03-11, 16:40 »
Reaskäl Mellomgård kanske.
Ett vittne från Reaskäl Wästregård. Jämför.
En släng av q i qwinna i raden över går ner i andra bokstaven e.
Mvh
Ulla-Britt H
55
« skrivet: 2006-03-09, 11:34 »
Förlåt Mattias att jag kallade dig Håkan!
Ulla-Britt
56
« skrivet: 2006-03-09, 10:28 »
Hej Håkan!
Har ett förslag på de kläder du inte förstår dig på!
En klädning af verken (även vargen) och en liten linskiol.
En klädning är vad det gäller kvinnor en hopsydd klänning eller kjol och liv.
Verken är ett hemvävt tyg med blångarn till varp och inslag av ullgarn, använt bl.a. till vardagsplagg, tunnare än vadmal.
Och så binskarl, ett helt omöjligt ord. Bytte b mot l, som ibland kan vara svåra att skilja på. Lin - det lät genast bättre. Linskiol lät riktigt bra. Kjol eller kjortel var en kjol med eller utan fast överliv.
Vad tror du om detta förslaget , en tjockare och en tunnare klänning!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
57
« skrivet: 2006-02-24, 18:41 »
Hej Karin! Stort tack för att du än en gång hjälpt till att få ordning i släktleden.
Det var en liten Helga jag hoppades på!
Har en längre tid försökt identifiera en samling fotografier 100 -125 år gamla - givetvis inga namn påskrivna och ingen att fråga. Har lyckats hitta den amerikanska släkten i St Paul och vi har haft ett intensivt utbyte av foton och berättelser.
Bland alla dessa fotografier låg två tidningsurklipp på ett brudpar i Göteborg 1936 och jag undrade givetvis vilka de var. Namnen sa mig ingenting, tills jag härom dagen råkade läsa att brudens mor hette Helga Olsson, född Friberg. Farfars syster Augusta var gift Friberg och nu när du har letat fram en liten dotter med namnet Helga, så det är bara att gå vidare med dödbok m.m.
Tror till och med att ett stiligt oidentifierat bröllopsfoto från 1910-talet skulle kunna vara Helga med make.
Hälsningar
Ulla-Britt
58
« skrivet: 2006-02-24, 10:40 »
Tacksam för en koll av familjebilden 1900 för denna familj i Mariestad:
Vilhelm Friberg f 1858 i Kyrkefalla
H Augusta Petersdotter f 1856 i Herrestad
Vilma f 1886
Gustaf f 1887
Märta f 1890, alla tre födda i Hjo
Blev det månne tillökning i familjen på 1890-talet?
Mvh
Ulla-Britt H
59
« skrivet: 2006-02-22, 20:24 »
Tack Maud och Jan-Åke!
Det var rätt person. Fadern hette Johan Peter och de flesta barnen kallade sig Johansson.
Tyvärr ingen Helga!
Fastrarna hade bland sina gamla fotografier tidningsutklipp på ett brudpar i Göteborg, där brudens moder Helga Olsson född Friberg höll bröllopsmiddag och jag tänkte bruden kunde varit deras kusins dotter, men där sprack den id?n.
Hälsningar
Ulla-Britt
60
« skrivet: 2006-02-22, 18:56 »
Tacksam för hjälp att kolla upp Augusta Johansdotter/ Johansson född 1856 i Herrestad, Bohuslän och hennes familj. Gift med Wilhelm Friberg född 1858.
En känd dotter är Wilma Maria Friberg född 1886 i Hjo, men det ska ha funnits fler barn.
Jag är särskilt intresserad av om det finns en dotter Helga och i så fall när och var hon var född.
Mvh
Ulla-Britt H.
61
« skrivet: 2006-02-16, 19:06 »
Hej Kerstin!
Jag har i stort samma uppgifter som du har om Andreas Kindbeck och Anders Thernow.
På Landsarkivet i Göteborg hade jag dessutom turen att hitta två matriklar, en om läkare och en om studenter från Västergötland, som studerat i Uppsala
Marstrand med Carlstens Fästning.
Nr 3: ANDERS THERNOW
Född i Stockholm, men undervisades uti Kirurgien i Riga, därifrån han 1701 kom tillbaka till Stockholm, och efter avlagt förhör förordnades 1704 att vara Regements Fältskär vid Weindholtzska Fält Dragonerna*, med vilka han sedan gjorde tjenst både i Polen och annorstädes, under Carl XII:s krig. Blef slutligen 172* Slotts och Garnisons Kirurg på Marstrand och levde till 1745**
*) Kirurgiska Societetens Handl. och Examens Bok.
**)Kirurg. Societetens Handl. Meddelade underrättelser af framl. Slotts Kirurgen Grahe.
Gift 1718 25/3 m Helena Stenius ä.f. Arell (änkefru??)
Ur Studentmatrikel Västgötar i Uppsala; Nr 2036 Andreas (Nicolai) Kindbeck, född i Kinne-Vedum 1719, bondson. Stud. 1/8 1744, absolverad 28/9 s å, eo kanslist vid Generalpostexp. i Stockholm, postinspektör i Marstrand 28/4 1755- 1783.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
62
« skrivet: 2006-02-14, 08:11 »
Hej igen Kerstin!
Har tagit en titt på mina anteckningar om familjen Schiller och jag har med David som född 1804-04-11 i Grundsund Lyse sn.
Hustru Sara Greta dog ju 1802 och Daniel Schiller och Ingrid Eriksdotter gifte sig i november 1805.
Kan jag ha skrivit fel årtal eller blev David till och föddes innan föräldrarna gifte sig? Det är kanske bäst att kolla saken igen.
Schiller är min svärdotters släkt och jag har inte forskat särskilt grundligt på den. Hon har Charlotta Ulrica, kallad Lotta och gift Mellander i Bro, som anmoder.
En fråga: Har du hittat Sara Catharinas farföräldrar? Farfadern skulle ju enl. Västgötar i Uppsala vara en bonde Nils i Kinnevedum.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
63
« skrivet: 2006-02-12, 08:06 »
Hej Kerstin!
Inskriptionen lyder:
Lots Fördelnings Chefen
HERR
DANIEL SCHILLER
född 1748 Död D 13 Nov 1832
Dess Hustru i Andra Giftet
SARA CATHARINA
KINDBERGKH
Född 1762 Död D 14 Sep 1802
Dess Tredje Hustru
INGRID ERICKSSON
Född 1775 (oläsligt)
KONRAD SCHILLER
Född 4/1 1833 Död 14/2 (?)
1922
Hustru Barbara
Född 12/ 1837 (oläsligt)
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
64
« skrivet: 2006-01-23, 21:40 »
Ingvor!
Familjen flyttade till Källvik!
Längst till höger finns ett sidnummer efter Pag.
Det leder till Källvik.
Hustrun dog 1855 och 1861 flyttade Anders Olsson till Kihle.
Något Kile finns inte mig veterligt i Skee, men väl i Tjärnö socken, troligen på Sydkoster.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
65
« skrivet: 2005-11-14, 22:01 »
HejMalin!
Såg att du har en Christen Olofsson i Bua. Vi har också anor där och jag tror mig nu kunna säga att din Christen är bror till vår Olof Olofsson, som kom från Bua vid sitt giftermål 1718 med Dordi Samuelsdotter i Gunnered. Det fanns ytterligare en känd bror och han hette faktiskt också Christen Olofsson och var gift i Eskilsröd i Bokenäs.
Lane dombok 1743 : Christen Olofsson i Bua fick skaft och sköte (=lagfart ung.) på en fjärding i odalhemmet Bua i Skredsvik, köpt av bröderna Christen Olofsson den äldre i Eskilsröd och Olof Olofsson i Gunnered.
Christen den äldre och Olof köpte en fjärding i Swapatorp i Bokenäs och då sägs att de satt in sin odalsjord (=ärvda jord) i Bua i det köpet.
De var söner till Olof Christensson i Bua (f ung 1656, död 1739 begr 11 mars) som var son till Christen i Bua död 1690 och Ingeborg Andersdotter f omkr 1629, död 1713 begravd 25 maj.
Olof och Ingeborg hade två söner Olof och Björn och döttrarna Ingela, Marta, Kari, Börta och Kierstin.
Kari var i sitt första äktenskap gift med en Christen Olofsson och bosatt i Bua.
1692 stämde Olof sin bror Björn till tinget. Han ville bosätta sig i Bua, men Björn vill inte dela gård med honom.
Björn säger att han har skött och uppehållit sina gamla föräldrar och i många år förestått gården och haft många och stora kostnader.
Olof svarar, att under den tid danskarna härjade i Bohuslän på 1670-talet blev Björn till utskriven till knekt av de danske, men då gick han själv ut och honom frälste. Och sedan har han alltid uppehållit sig i främmande land, dock likväl kunnat vara hemma och njutit faderns goda. Han gick alltså frivilligt ut som knekt och den yngre brodern fick stanna kvar hemma.
Björn påstår att han upprättat Munderingen först på Stensbacka och sedan för Bua. Båda gårdarna var stora gårdar och rustningshemman.
Olof protesterar däremot och säger att fadern hade stått för kostnaderna för Stensbacka och farbrodern Olof för Bua, så att Björn har inte haft några besvär och kostnader.
Björn håller sig till arvsskiftet efter fadern från 5 maj 1690, där Björn blev inskriven som äldste son, eftersom man inte trodde att Olof skulle komma hem igen, men nu står han där helt plötsligt efter bortemot 15 år och kräver sin rätt.
Domstolen dömer att gården är så stor, så att åkrar och ängar räcker till dem båda, men Björn väljer att flytta till Stensbacka.
Systrarna säljer sin arvejord till Olof och 1713 inställer de sig alla i Rätten och berättar att de avsagt sig all arvspretention både i det fasta som i det lösa efter modern Sal. Ingeborg Andersdotter, som nyligen uti Herranom är avliden och tacka honom för god och redelig betalning, lovandes att de aldrig efter denna dag skola därpå göra något klander i någon måtto, utan till honom Olof Christiansson lämna all Sal. Moderns kvarlåtenskap så väl i det fasta som det lösa.
Med hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
66
« skrivet: 2005-11-14, 19:08 »
Svar till Kent Lundvall.
Bättre sent än aldrig.
Hans Henrik Henriksson föddes 1893-05-01 i Mardal Södergård, Skee.
Föräldrar: Stat. Axel Henriksson 44 år och Anna Maria Antonsdotter 27 år.
Föräldrarna gifta 1888
Fadern född 1862-05-30
Modern 1865-11-06
Sigrid Helena Johansdotter född 1895-04-15 i Engelbrektsberg, Strömstad
Föräldrar Johan Fredrik Persson och Amalia Josefina Augustdotter
Föräldrarna gifta 1876-03-03 i Tjärnö församling
Hälsningar från ett mycket blåsigt Strömstad!
Ulla-Britt Holmqvist
67
« skrivet: 2005-03-19, 17:08 »
Givetvis var hon född 1845. Lite väl gammal annars för att tjäna piga!
UB
68
« skrivet: 2005-03-19, 17:03 »
Hej! Ligger Ammenäs i Forshälla socken?
Undrar om någon i så fall skulle vilja kolla om Pigan Anna Greta Johansdotter f 1745-12-10 flyttade från Herrestad till Ammenäs år 1867 och när och vart hon flyttade vidare. Hon skall genom hörsägen senare ha emigrerat till Nord Amerika med sin familj. Finns inte i folkräkningen 1890.
Tacksam för hjälp!
Ulla-Britt H.
69
« skrivet: 2005-03-16, 21:33 »
Hej igen Klas!
JA! Det här var verkligen roligt - Amandus Holmqvist är min makes farfar! Hur kände du till att han tog namnet Holmqvist?
Och din mormor, skulle det vara Alfhild Margot f 5 april 1887? Så sent som i dag upptäckte jag att det var ett kusingifte mellan Amanda och Alfred. Tog inte deras barn namnet Nyberg?
Håller på och försöker pussla ihop Amandus syskon. Vi har en låda med fotografier som har tillhört Amandus och hans hustru Hanna , men där finns inget foto av Amanda vad jag kan se.
Sök på Amandus Holmqvist på Google, så ramlar du in i den amerikanska släkten. Där finns ett foto av Amandus och en annan vaktkonstapel, som jag undrar om det möjligen är Alfred, din mormorsfar.
Oj, vad mycket vi har att prata om!
Hälsningar
Ulla-Britt
70
« skrivet: 2005-03-16, 19:08 »
Hej Klas!
Roligt att du hörde av dig! Jag letade mig så småningom fram till rätt Börta i Baggetorp.
Jag påbörjade den här forskningen i tidernas begynnelse med rullfilm på biblioteken, så den blev liggande i flera år medan jag ägnade mig åt andra linjer i släkten, men nu har jag tagit upp den igen och det är betydligt enklare nu med data och framför allt Släktdata.
Är Olof Nilssons och Brita Andersdotters dotter Ingeborg din ana? Skulle vara roligt om du berättade.
Jag har vidare Sven Anderssons och Ingeborgs dotter Margareta Svensdotter gift med Olof Jacobsson från Granhogen
Har du hittat Olof Nilssons föräldrar? Hans första hustru Ingeborg Jonsdotter var f.ö. dotter till hans styvmor Börta Nilsdotter i hennes äktenskap med Jon Andersson.
Hälsningar
Ulla-Britt
71
« skrivet: 2005-02-23, 15:26 »
Hej Magnus och Karl-Henrik!
Nu är jag hemma igen och har plockat ihop lite om folket i Lövshult, eller Löfsjöhult, som man sade förr.
Om hustrun till Jonas Nilsson, Britta Persdotter och hennes släkt i Lövshult:
Brittas far var nämndemansson från Lövshult. Modern kan ev. kommit från Stuveryd i samma socken. Brittas och hennes äldre syster Susannas födelse finns inte i Hults födelseböcker. I ett domstolsprotokoll nämns fadern som boende i Börkeryd, och därmed avses nog Björkeryd i Ingatorps socken, som inte har kyrkböcker från den tiden.
Fadern Per dog efter några års äktenskap och modern Kerstin flyttade till Stuveryd med sina små flickor. Att de hade det fattigt och besvärligt kan man läsa i domboken för 1696, där flickornas förmyndare och farbroder Joen Svensson anklagas för att inte ha tagit upp flickorna i 1695 års mantalsskrivning.
Löfsjöhult: Annoteras i Rannsakningen att Joens pigor Susanna och Britta äro komna till sina laga år och undandolda, varemot inkommer förmyndaren för bägge dessa pigor Joen i Löfsjöhult, uppvisandes Herr Kyrkoherdens attest av d 4 Febr sistledne, varutinnan han betygar, att ovannämnda pigors villkor är slätter och meddellösare, än någon tro kan, ty för några år sedan hava de igenom döden bortmist sin fader. Moderen därefter belägrad och med hordomslast sig är smittat, varav äro båda döttrarna faderlösa vordna och snarast sagt moderlösa lämnade uti ett så mycket uslare och beklagligare tillstånd, som de bägge oundvikligen hava måst sig med tiggande och bettlande för var mans dörr, sitt uppehåll förskaffa, om ej deras gambla och ålderstigna farmoder, som ännu lever, ej haver dem av sina fattiga medel försörjt och uppehållit. Gumman lever ännu, mycket sjuk och skröplig, går på gravens brädd och haver för den skull sig till skötsel i sin svaghet och bräcklighet, strax efter faderns död, tagit den äldsta flickan till understöd uti dess sjukdom och vedermöda, vilken så svår är, att den elände Människan, nu ej på år och dars, omöjeligen sig själv kunnat förhjälpa utom sin stugudörr, än mindre annat sysslosamt husarbete sköta. För denna orsaks skull och flera, måste hennes äldsta sondotter Susanna nödvändigt henne i ett och annat mål uppvakta.
Det samma elände hade och måst övergå den yngre Britta, om icke faderbrodern Joen i Löfsjöhult och Svågern David ibm hava förbarmat sig över henne och tagit henne till sig att oppehålla av de av Gud dem beskärda medel. Hava dessutom ingen av dessa pigor, synnerligen den yngre, så mycket mig av kyrkoböckerna kan vitterligt vara, ernått laga år att skrivas i mantal förrän i år om noga och granneligen räknas skulle.
Anm.Mantalspenning skulle uttas för personer över 15 år, så efter attestens ordalydelse torde Britta vara född 1680 och Susanna kanske 1678. Moderns omtalade hordomslast ägde rum vid midsommartid 1682 och barnet, en dotter, föddes 21 jan året efter. Den av modern angivne fadern, drängen Per Nilsson i Stuveryd ville först inte erkänna barnet som sitt, eftersom det föddes 9 veckor för tidigt. Den lilla flickan sades ha varit liten och ömklig, men hade sin fullkomliga skepnad och levde fortfarande sommaren 1683. Av samma rättegångsprotokoll framgår att Kerstin bodde i Stuveryd vid Alla Helgonamässo 1681.
Alltså; 1: Jonas Nilsson, f i Hunsnäs Eksjö, d i Lövshult,begr 1752-12-16 .
Gift 1712-01-07 i Hult med
2: Britta Persdotter, f omkr 1680, död våren 1725 i Lövshult
4: Per Svensson f i Lövshult, troligen död i Björkeberg, Ingatorp omkr 1680
Gift med
5: Kerstin Persdotter, död i Lövshult 1721 hos dottern Britta.
1720 stämde Jonas Nilsson sin svåger Sven Joensson, för att denne skulle hjälpa till att försörja svärmodern: Sven Joensson i Löfsjöhult försäkrar att efter sin yttersta förmågo, råd och ämbna sköta och försörja dess Svärmoder Kerstin Persdotter uti sin fattiga ålderdom, på så lång tid som Jonas Nilsson ibm henne uppehållit, vilket ock blev honom förelagt vid 3 markers plikt för varje år.
8: Sven Larsson, f omkr 1614 i Rysseryd, död i Lövshult, begravd 1689-10-13, Nämndeman.
Gift med
9: Ingeborg Joensdotter/Jonsdotter, f i Lövshult, död 1709 i Lövshult
Ingeborg ärvde en systerlott i Löfsjöhult. Resten hade maken inlöst av släkten. Han bortsålde d 20 jan 1676 sin arvajord i Rysseryd för 14 Rdl. Efter fastebrev av d 24 Sept 1677 skall Sven Larsson bördköpt årskilliga andelar av Löfsjöhult för summor och vängåvor tillhopa 150 Dlr Silvermynt.
1709 Vt €85: David Joensson i Löfsjöhult tillkärar sin svåger Jon Svensson ibidem:
1) För det han intager sin Moders bruk, men dock henne förskjutit in på Davids underhåll och bekostnad.
Jon Svensson svarar, att han ingaledes sådant gjort, utan vill gärna vårda och försörja Modern, om hon eljest ville bli hos honom.
David uppvisar comministerns och vicepastorns attester om Jons Moders Ingeborg Jonsdotters utlåtenhet över dess sons Jons hårdhet.
Vartill David berättar henne anammat Herrens Heliga Sacrament, men förklarar sedan med dessa ord, att hon samma gång begick Herrens Heliga Nattvard. Jon jävar slika attester, sägandes sig hulpit sin Moder tillrätta och henne vårdat som en son ägnar och bör: Ankallandes närskrivne vittnen Nämndemannen Hans i Bårstabro och Hustru Britta i Säldefall, men David jävar Hustru Britta.
Hans i B. avlade eden, betygandes därpå att vid pass 3 år sedan, då Jons Moder lät besöka sig med Herrens Heliga Nattvard, inkom ock Jon i Davids stuga, frågandes om han något förbrutit sig mot henne? Hon svarade - Nej ingalunda. Jon bad ock, att hon ville gå in till honom i hans stuga ibland och vara där, men hon svarade:Ja, jag tycker jag vill heller vara hos min dotter.
Hustru Britta i Säldefall vittnade utan ed, att Modern icke beskyllde Jon hava henne hårt hanterat, men emedan Jon hade många barn, dy ville hon heller vara hos dottern.
Hösttinget 1709: David Joensson i Löfsjöhult låtit instämma sin svåger Jon Svensson ibidem, för det han icke velat försörja sin Moder, som nu med döden avgångit.
16: Troligtvis Lars i Rysseryd, Hults sn, Nämndeman, död mellan hösttinget 1668 och vintertinget 1669, då han benämns Salig och det sätts in en ny nämndeman i hans ställe.
18: Jon Persson, troligtvis född i Lövshult, död hösten 1660, Nämndeman, Riksdagsman.
Vid Södra Vedbo härads höstting omtalas 22 sept 1660 att Anders i Lindery sitter nämndeman i stället för Joen i Löfsjöhult, som är förrest till Riksdagen. Han var alltså vald att representera häradet vid årets riksdag, I januari omtalas han som Salig, men det framgår inte när eller var han dött; under riksdagsmötet, under resan eller hemma i Hult. Vid sommartinget 1661 valdes hans svärson Sven Larsson i Löfsjöhult till ny nämndeman.
Gift med
19: Kerstin Persdotter, född omkr 1601, ev i Raklarp i Ingatorps sn, död i Löfsjöhult 1681, begravd 1681-07-03, 80 år gammal.
1647 Jon Persson i Löfsjöhult med sin Hustrus råd och samtycke har sålt och till köp upplåtit Dannemannen Sven Persson i Raklarp halva skattegården Raklarp i Ingatorps socken och härföre bekommit vitt silver ett hundrade lod och ett trögekläde.
36: Per Mårtensson
37: Inger Persdotter
I mantalslängden 1640 finns 8 personer antecknade i Löfsjöhult bl.a
Per Mårtensson h Inger Pärsdotter
Son: Jon Pärsson h Kirstin Pärsdotter
Med hälsningar
Ulla-Britt
72
« skrivet: 2005-02-21, 20:50 »
Hej Magnus!
Stort tack för ditt svar! Du har varit till stor hjälp för med din hjälp och Släktdata tror jag att Marthas ursprung är löst. Det måste vara Gunnar Andersson i Hogstorp som är fader.
Vigsel 1728-12-08 Gunnar Andersson i Hogstorp och Kerstin Andersdotter i UTÄNG
Barn: Martha f 1730 i Hogstorp
Kerstin f 1732 i Hogstorp
Nils f 1735 i Hogstorp
Kiersti f 1738 i ”Dikere” Herrestad
Christina f 1741 i Likeröd Herrestad
Magdalena f 1743 i Dikeröd Herrestad
Magdalena f 1745 i Dikeröd, Herrestad
Brita f 1749 i UTÄNG
Magdalena från Utäng, f 1745 gifte sig 1775 med dragonen Anders Couragefelt från Svälte i Högås socken, samma gård där Martha var bosatt.
Gunnar Andersson i Utäng dog 1778. Hustrun hittar jag inte.
Har jag tur finns det kanske en bouppteckning också!
Hälsningar Ulla-Britt
73
« skrivet: 2005-02-17, 21:15 »
Hej Magnus!
Aj, jag har skrivit fel på några siffror!
Avrättningen var givetvis 1639, inte 1739.
Hör av mig om några dagar.
Ulla-Britt
74
« skrivet: 2005-02-17, 13:18 »
Hej Magnus!
För att få ordning på folket i Lövshult behövs att man läser domböcker och kyrkans räkenskaper.
Såg att Du efterfrågade föräldrar och anor till Jonas Andersson f 1777-02-28. Jonas var bror till min anmoder Catharina Andersdotter f 1765-03-31 i Holmen, Ingatorp. De var barn till Anders Göransson f 1735-04-17 i Hornsved, Hässleby (d1793 begr 7 april) och Britta Persdotter född i dec 1738 (födelsebok saknas) i Löfshult, Hults sn.
(1809-02-02 i Lövshult).
Anders Göranssons föräldrar Göran Karlsson från Lökanäs och Anna Samuelsdotter gifte sig 1730-05-10 i Hässleby.
Brittas far var Per Jonsson f 1714-11-14 i Löfshult, död våren 1749, gift 1738-01-08 med Helena ”Lena” Jönsdotter från Årsås i Hult.
Deras tre barn Britta, Jonas och Catharina finns inte i födelseboken, som har flera luckor)
Britta efter sin farmor, troligen född i dec 1738. Moderns kyrkogång 28 jan 1739.
Jonas, efter sin farfar, troligen född i nov 1740. Moderns kyrkogång 21 dec 1740. Vid tinget 14 okt 1748 säger hans styvfar Petter Andersson att hans styvson Jonas blir myndig om tre år. Gift med Maja Andersdotter och har en dotter Catharina. Dog 24 år gammal av ”Håll och styng”.
Catharina, efter sin mormor Catharina Hansdotter, troligen född i juni 1744. Moderns kyrkogång 29 juli 1744
Vigsel 1768 5 april: Ryttaren Jonas Månsson Ahlström och Pig Catharina Persdotter i Löfshult. Ev. bosatt i Säldefall, Ingatorp.
Modern Lena Jönsdotter gifte om sig med Petter Andersson 4 mars 1750. Då var hennes änkeår slut, men hon väntade barn. Petter fick plikta 4 daler för otida sängalag.
Barn i andra äktenskapet: Annica f 1750, Anders f 1752, Petter f 1755 d s.å., Johannes f 1756, Magdalena f 1762.
Södra Vedbo ting 1754 ? 47:Jonas Jonsson i Löfshult, Håkan Marcusson i Hesslås samt Alexander Jonsson i Löfshult. Såsom förmyndare för avlidne Per Jonssons barn därstädes Britta, Jonas och Catharina begär de ersättning för den mödernejord som fadern och svärfadern Jonas Nilsson i livstiden försålt…….Androg att deras fader Jonas Nilsson i första giftet med Brita Persdotter hade tre barn: Pär, David och Alexander vilkas moder ärvt 1/8 i Löfshult och 1/8 med sin man inlöst av hennes syster……..
Lena dog i Löfshult 23 maj 1788 av ålderdom, 72 år gammal.
Per Jonssons (f 1714) far var Jonas Nilsson. Dp 1683-09-23, född i Hunsnäs, Eksjö, son till Nämndemannen Nils Jonsson från Hunsnäs (dp 1662-09-22, d 1730-08-09 i Priarp , Eksjö) och Marit Nilsdotter från Kulla, Eksjö (dp 1659-03-20, d 1738-12-15 i Priarp, Eksjö) Föräldrarna vigda i Eksjö 1683-06-20.
Nils Jonssons föräldrar vigda i Eksjö 1654-10-18 Dr Jon Dagarsson i Hunsnäs och Pig Ingrid Pedersdotter i Skinnaryd. Ingrids föräldrar hette Peder Svensson och Karin Elfsdotter. Om dem kan du läsa i Rötter under Avrättade Småland, Eksjö 1739-12-17.
Dombok 1658 Södra Vedbo härad: Joen Dagarsson i Hunsnäs med sin hustrus broder E… Persson klandrade efter något arv, som hans hustru och denne Elff var tillfallit efter deras föräldrar för 19 år sedan, barnsens andel tog deras faderbroder Jacob Svensson i Skinnaryd till fördelning, vilken är död för 8 år sedan………
Marit Nilsdotters föräldrar: Nils Andersson i Kulla död 1708 i maj och Karin Håkansdotter f omkr 1626 i Lilla Grönlid, Eksjö, död 1717-02-14 i Kulla.
Jag har flera generationer till i Löfshult, om Du är intresserad. Återkommer i så fall.
Ulla-Britt H.
75
« skrivet: 2005-02-16, 21:30 »
Två vigslar i Skredsvik:
1751-12-29 vigdes Martha Gunnarsdotter från Utäng i Skredsvik med Anders Olofsson från Svälte i Högås.
1770-02-11 vigdes Brita Andersdotter från Baggetorp i Skredsvik med Änklingen Olof Nilsson från Båröd i Högås.
Martha bör ha varit född omkring 1730, Britta omkring 1724.
Hittade de här vigslarna i dag, precis när jag läst igenom några volymer domböcker från den här tiden. Oerhört tacksam om någon kan berätta var de föddes och vilka föräldrarna var. Så får det bli en ny dust med domböckerna från Lane härad!
Hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
76
« skrivet: 2005-01-25, 20:26 »
Hej Margaret!
Du har så rätt, både med Lars Olsson och soldaten Rar!
Husförhörslängd N. Buar 1845-1850:
Hemmansägare Lars Olsson f 1815 2/6
Fader Olof Olsson f 1777 14/1 , död 15/8 1849
Moder Oleana Christensdotter f 1789 24/7
Syst. Mathilda 1826 f 23/6
Syst Maria f 1818 20/2
Pig Br. Maria Gabrielsdotter f 1830 15/9 , fr Strömstad 1850
Födelsebok 1830 15/9 Britta Maria i Björke. Föräldr. Sold Gabriel Rar o Greta Olsdotter, 19 år.
Hfl –1830 Björke Knasten:
Soldat M Gabriel Bryngelsson Rar
H Greta Olsdotter fr Naverstad
Dot Brita Maja f 1830 15/9
Moder Enk. Anna Bryngelsdotter f 1782 ??/11. 1813 fr Dal, Nu fr Nibben 30.
Hfl 1835- Sold Gabriel Bryngelsson Rar f 1805 (ev 26/1 otydligt)
H Greta Olsdotter f 1812 9/11 (otydligt)
D Britta Maja
Moder Enk Anna Bryngelsdotter Samtliga flyttar 1832 till Naverstad.
Hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
Hann inte kolla mer!
77
« skrivet: 2005-01-19, 08:20 »
Förlåt! Dan Jonsson inte Jönsson.
78
« skrivet: 2005-01-19, 08:15 »
Dan eller Daniel!
I Peder Matsson Stiernfeldts likpredikan står följande under Personalia: Hans Moder var Dygdesamma Matrona Hustru Anna Dansdotter. Hans Moderfader var Borgmästare och en förnämlig Handelsman i Norrköping, Dan Jönsson benämnd.
79
« skrivet: 2005-01-02, 19:04 »
Hej Mari!
Min morfar och mormor köpte Gränsö omkring 1902, så min mamma var född där.
Bland morfars och mormors närmaste grannar och bästa vänner var Salomon på Skiften och hans hustru Tilda. Skiften låg ca 400 m längre in i skogen, räknat från Gränsö.
Kanske är det den Salomon du söker!
Tyvärr vet jag inte mer. Önskar att man lyssnat mer på de äldre, när de berättade.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
80
« skrivet: 2004-12-03, 14:36 »
Tack Tord och Carin!
Ska kolla upp Andreas i Norum.
Hälsningar Ulla-Britt
81
« skrivet: 2004-12-03, 12:59 »
Tacksam om någon skulle vilja göra ett försök att lokalisera Andreas Johan/nne/sson, född i Ödsmål, Bohuslän år 1832.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
82
« skrivet: 2004-11-21, 20:02 »
Tack Lena för försöket!
Får försöka jobba vidare nästa Göteborgsresa.
Hälsningar Ulla-Britt
83
« skrivet: 2004-11-21, 13:04 »
Har tidigare haft en efterlysning av Olof Anton Johansson, född i Herrestad 1841, men det blev ingen träff.
Var förra veckan på Landsarkivet och kom en bit på väg, som att han flyttade till Göteborg 1859, gifte sig där 1863 och kallade sig Pettersson. (Fadern hette Johan Peter)
Där ringde klockan för stängning, så jag hann inte längre.
Skulle vara mycket tacksam, om någon kunde kolla upp Olof Anton Pettersson född 1841 i Herrestad.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
84
« skrivet: 2004-11-21, 11:57 »
Apropå Elisabeth Antman!
Jag har en Nils Antman f omkr 1703, d 1765-05-04, borgare i Luleå, gift med Katarina Johansdotter från Unebyn 1737.
Elisabeth A. är fadder när hans barn döps, och han är fadder, när hennes enda barn med Olof Bäckman döps.
Antagligen är de båda syskon. Jag har inte hittat deras födsel eller hennes vigsel med Olof Bäckman Har någon annan gjort det?
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
85
« skrivet: 2004-11-16, 14:58 »
Tusen tack Carin för all hjälp Du har gett mig!
På torsdag ska jag till Landsarkivet i Göteborg och bearbeta de uppgifter jag har fått.
Min USA emigrant lyser fortfarande med sin
frånvaro. Hade ett litet hopp att det skulle varit denne Alfred.
Många hälsningar
Ulla-Britt H.
86
« skrivet: 2004-11-16, 12:55 »
Tacksam för hjälp att hitta tre syskon födda i Valla sn på Tjörn.
Alfred Olausson f 1858-09-19. Flyttade 1882 till Göteborg.
Magdalena f 1855-07-30
Anna f 1843-09-18
Med hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
87
« skrivet: 2004-11-05, 21:18 »
Ingela!
Tusen tack! En av makarna kan vara ett syskon till min mans farfar, som var född Johansson i Herrestad och också en tid anställd som gevaldiger vid Centralfängelset. Som grön släktforskare kan jag ha missat ett syskon. Det får bli Landsarkivet med det snaraste.
Många hälsningar och tack
Ulla-Britt
88
« skrivet: 2004-11-05, 18:29 »
Vi är tredje generationens ägare till en stor, vacker bibel, tryckt 1883.
Undrar vem som var den förste ägaren.
På pärmen stå följande skrivet:
Vaktkonstapel Alfred Johansson f 1850 31 okt
Hustrun (måste var ett andra giftermål) Amanda f 1862 2 okt
Dotter Jenny Alfrida f 1875 11 sept
Dotter Gerda Charlotta f 1878 23 nov
Sonen Alfred Hjalmar f 1881 13 maj
Sonen Jon Oscar f 1883 8 nov
Dotter Alfhild Margot/Margit f 1887 5 april
Sonen Helge Amandus f 1890 31 juli
Familjen kallade sig senare för Nyqvist och bodde antagligen i Göteborg.
Skulle var mycket tacksam om någon ville försöka att spåra familjen på de här knapphändiga uppgifterna.
89
« skrivet: 2004-11-03, 18:36 »
Hej Björn!
Vigseln i Berga sn ägde rum i december 1745. Därefter skulle Carl Edman utomlands i två år att förvärva sig vidare erfarenhet uti TrumpetareKonsten.
Paret Edman-Sundberg inställde sig inte vid Sunnerbo Häradsting i juni 1745. Han förebärande att han var kallad till Västbo häradsting d 2 juni och hon att hon måste vid domstolen i Kåkinds härad comparera.
Namnet Ekerodde har jag ett svagt minne av att ha sett i Sunnerbo domböcker.
Hälsningar
Ulla-Britt H.
90
« skrivet: 2004-11-03, 07:26 »
Från Sunnerbo härads domböcker (Kronobergs län)
1757 Vt Trumpeteränkan Sophia Edmans son Handelsmannen uti Halmstad Olaus Edman kärade om ett pantsatt och försålt undantag i skatte(hushållet) Össlöv (Berga socken)
1748 8 juni: Domkapitlet uti Växjö befunnit att Comminister Petrus Lundgren handlat emot kyrkolagen meddels det han i Berga socken och Össlöv utan vederbörandes tillstädjelse och laga lysning vigt Trumpetaren vid Wästgöta Kavalleri Carl Edman och Fänrik Sundbergs dotter från Hjo Ella Sundberg uti äktenskap samman och däruppå efter förrättad vigsel sin attest utgivit.
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
91
« skrivet: 2004-10-25, 08:31 »
Vigsel 10 nov 1894
Jacobsson Christian Anton Hökebohult, f 1872 23/12
Carlsdotter Amanda Ottilia hemmadotter Hökebohult,
f 1875 12/10
Skriftel. fr modern
Född i Hogdal 12/10 1875
Amanda Ottilia Karlsdotter
För: Carl Andersson, hemäg i Hjelmberg och Anna Maria Carlsdotter
Vigsel i Hogdal 1/4 1871
Carl Andersson Hem.äg i Hjelmberg f 1840
Anna Maria Carlsdotter i Skogar Piga f 1849
enl hfl är Anna Maria född 20/1 1849 i Lommeland
(födelsebok saknas)
Alltid något!
Hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
92
« skrivet: 2004-10-22, 11:12 »
Siv och Carin!
Stort tack för er hjälp!
Nu har jag lite mer att gå på. Sitter här med en låda gamla släktfotografier från min mans släkt och försöker identifiera personerna, bl.a. en emigrant med barn och barnbarn. Varför skrev man inte på baksidan av fotot!
Hälsningar
Ulla-Britt
93
« skrivet: 2004-10-21, 20:21 »
Tacksam för hjälp att hitta de här tre syskonen födda i Holma, Herrestad, Bohuslän.
Olof Anton Johansson f 1841-10-31. Kan heta något på Holm*.
Anna Greta Johansdotter f 1845-12-10
Adolfina Johansdotter f 1849-03-10
Med hälsningar
Ulla-Britt Holmqvist
94
« skrivet: 2004-10-17, 15:28 »
Tusen tack Carin!
Synd med Abraham! Jag hade nämligen 2 st Abraham Johannesson i Ödsmål att välja på som anfader och hoppades att kunna utesluta en genom den här förfrågan.
Nu blir det att leta dopvittnen i Masthugget,Göteborg där den andre Abraham var bosatt, men han var död före 1890. Det kanske löser sig.
Hälsningar
Ulla-Britt
95
« skrivet: 2004-10-17, 14:28 »
Tacksam för hjälp att försöka spåra följande personer alla födda i Ödsmål, Bohuslän.
Abraham Johan(ne)sson f 1841-08-25
Daniel Johan(ne)sson f 1848.09-19
Daniel flyttade 1864 för att bli artillerist. Kan ha annat efternamn.
Tre systrar, som kan ha efternamn Johan(ne)sson eller -dotter
Inger f 1846-07-16
Julia f 1852-04-13
Anna Maria f 1856-07-06
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
96
« skrivet: 2004-04-20, 18:37 »
Rättelse!
Han var född 22/4 inte 22/2. Det gick visst lite för fort.
UB
97
« skrivet: 2004-04-20, 18:09 »
Hej Agneta!
Har med största sannolikhet ringat in din Johan Ludvig!
I Strömstad föddes ingen gosse med det namnet år 1864, men i grannsocknen Skee , samma pastorat, inte mindre än tre stycken.
En dog som spädbarn.
Johan Ludvig född tvilling 5/7, son till torparen Carl Andersson i Budalen.
Johan Ludvig född 22/2 i Stale, son till Skomakaren Olaus Larsson och H Olena Andersdotter i Stale.
Johan Ludvig Olausson bodde hemma hos föräldrarna tills han 27/9 1889 flyttade till Strömstad och han står i flyttlängden som SKOMAKARE. Kan inte följa honom längre.
Olaus Larsson var född 1833 11/3 i Skee enl Hfl
Olena Andersdotter född 1831 26/12 också i Skee.
Gifta 1860 15/1 Olena Andersdotter Piga fr Blomsholm och Olaus Larsson Skomakare i Stale.
Lycka till med fortsättningen!
Hälsningar
Ulla-Britt H.
98
« skrivet: 2004-04-01, 12:32 »
Det fanns en Mårten Lind i Eksjö i slutet av 1600-talet. Mellan 1682 och 1699 förekommer han rätt ofta i protokollen från Eksjö Rådstugurätt.
Han säges ha tjänat vid artilleriet, var gift, men hustrun nämns inte vid namn.
Till att börja med bedrev han lite illegal handel, men lyckades 1684 bli antagen som borgare och handelsman i Eksjö.
1698 kärvade det till sig för honom. Det ankom en skrivelse från Landshövdingen i Örebro att Mårten Lind, borgare i Eksjö , hade i Örebro förövat grova och svåra insolenter, lägrat två kvinnspersoner, den ena där i staden den andra i Skyllersta härad, gjort en gästgivare hemgång, hetsat sin hund på en hustru och piga, som dem bitit, så att de blivit ofärdiga, rymt ur fängelset och slagit sig ut ur staden. Han var också eftersökt för sina i Elfsborgs län utövade excesser. Begärdes för den skull att han skulle fängslas och överföras till Jönköpings slott för vidare transport till Örebro.
Rådstugurätten 8 mars 1699: Meddelar Handelsmannen Wälaktad Samuel Kagg under Stadsens Sigill det vittnesbörd, att Mårten Lind alltsedan han här fängelset rymde och escapperade, intet blivit ansedd såsom borgare, utan från alla så Cronones som Stadsens Skatter och utlager alldeles utlämnat.-.
Han upprepade alltså sin bravad från Örebro!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
99
« skrivet: 2004-03-14, 18:53 »
Hej alla!
Här kommer mer om Skövelåkra.
Jag har inte heller med dottern Ingeborg f 1718, men det borde finnas en Ingeborg i barnaskaran. Första dottern efter farmoderns död, då namnet blev ”ledigt” borde döpts till Ingeborg. Kanske lucka i doplängden.
Att den 80-årige Per Olofsson skulle ha en far i livet, boende i Knappatorp, tyckte jag också verkade underligt, men kanske inte helt omöjligt. Se nedan.
Amund Persson: Amund och brodern Daniel löste ut syskonen efter faderns död
Allbo dombok Sommartinget 1702: Amund Persson i Skövelåkra uppviste genom Nämndeman Anders i Hössjö ett köpebrevskontrakt dat 6 mars 1699, med vilket han bevisar sig köpt och inbördat en fjärding i Skövelåkra för 45 Dlr av Olof i KNAPPETORP och Johan i Elmhult på sin hustrus vägnar .( Bör vara syskonen Olof och Inger.) Det övriga i bemälte skattegård haver han ärvt efter sina föräldrar.
Brodern köpt ¼ av samma säljare.
1703 låter Amund och Daniel Perssöner uppbjuda en fjärdepart, som de köpt av Anders Carlsson i Wreet för 80 Dlr. När de senare framvisar köpebrevet framkommer att Anders Carlsson ev Larsson är deras mors systerman,
Per Olofsson: Allbo dombok 1668 nov Till Peer Olofsson och Ingeborg Erengissladotter i Skövelåkra beviljades sköte som gavs på 4/5 delen av halva Sköflåkra gård den han haver köpt av Maritt Svensdotter, sin modersyster för 5 Rdlr och så av Peer Arvidsson för 5 Rdlr, hans syskonbarn, en part är ärvd själv. Den ena parten vill inte Britta Svensdotter sälja. Sven Månsson gav henne på sine och de andras vägnar…
Per Olofsson uppträder 1680 och 1687 vid Rätten i egenskap av kyrkvärd i ärenden som rör Slätthögs kyrka.
Så sent som hösttinget 1698, står han som en Kyrkans man och kyrkvärd i en underskriven attest om kyrkoherdens försummelse av gudstjänst.
Och så denne Olof Persson, som det är ett litet frågetecken för.
I januari 1623 hölls utskrivningsmöte i Bonastad. För Slätthögs gäll utskrevs 12 personer, 8 drängar och 4 bönder, däribland Olof Pedersson i Skövelåkra, Bonde ¼ skatte.
Tyvärr odaterat ev 1623: Kom för rätta Olof Pedersson i Skövelåkra på sina egna vägnar och bekände sig godvilleligen sålt hava Amund i Ör ¼ av den gården han bor uti och därföre uppburit Penningar 40 Dlr. Noch beviste Amund med ärligt socknavittne att hans syster, en gammal sjuklig Människa Ingrid Jonasdotter hade skänkt och testamenterat honom ¼ av samma gård för det han till henne till dödsdagar föda och uppehålla skulle. Vilket testamente Olof i Skövelåkra och hans Broder på deras och sina systrars vägnar här för Rätten i dag samtyckte och bestyrkte. Item haver ock Amund lagligen ärvt fjärdingen av samma gård, så att han med arv och köp och sin systers testamente äger 3 /4 av samma gård.
Olof Perssons hustru hette Kirstin Svensdotter och hade tidigare varit gift med Per i Tolestorpa gård
Allbo ting 1642: Tolestorps gård Olof i Skövelåkra på sin Hustrus vägnar Kirstin Svensdotter, anbelangande den lott hon efter sin son Jon Persson ärvt haver. Olof i Skövelåkra erhöll gott mynt med ätteslov 25 Dlr, item ett ladegolv och en ko.
Därefter hittade jag inget mer om Olof i Skövelåkra. Enligt den ovanstående anlistan skulle han 1745 flyttat till Knappetorp i Ör och dött där. Bevisligen finns samband med Ör och Knappetorp och småländska krutgubbar har man väl hört talas om. Han kan ju faktiskt uppnått den höga åldern av 104 - 105 år.
Född omkr 1694, gift vid 21 års ålder 1715, barn 1717 och 1718 ungefär, död 1799 105 år gammal. Eller???
Mvh
Ulla-Britt H
100
« skrivet: 2004-03-10, 12:02 »
Hej!
Mina anfäder Amund Persson och Kristina Andersdotter i Skövelåkra hade en son Gudmund, född 1716-03-02.
Mvh
Ulla-Britt H.
101
« skrivet: 2004-03-03, 18:36 »
Hej Harriet!
Har precis tagit en snabbtitt på Skees och Strömstads kyrkoböcker och har kommit fram till följande: 1840-42 (glömde skriva årtalet när jag fick syn på födelseförsamling) Strömstads infl längd: Pig Gustava Carlsdotter f 26/1 1820 i Ökna, Småland, Samma dag Dr Carl Magnus Carlsson också född i Ökna, Småland. Båda till samma adress Trägarv? Per Andersson.
Strömstad 1845-10-31 föddes hennes son Carl Gustaf, Fader Sjömannen Niklas Mattsson fr Sand under Slön,
Strömstad 1846-03-01 Vigsel Gustava Carlsdotter och Sjömannen Niclas Mattsson .
Skee 1847-07-31 föddes sonen Lars Vilhelm.
Hfl 1845-50 Skee: Sjömannen utrikes, Hustrun bor i Strömstad. Hon är dock fortfarande skriven hos svärföräldrarna först i Norr Slön, sedan i Drivnäs.
Först 1851 flyttar hon och sönerna officiellt till Strömstad och bor på några olika adresser: 1852 sid 353,Handsken??, 1856 fr 8 ½ till 4/4 och 1858 till 4:67. Maken står som rymd och har ej hörts av sedan 1848.
Carl Magnus Carlsson flyttar till Norge.
Om det inte stämmer med Ökna som födelseförsamlingen får jag ta en ny titt med förstoringsglas!!
Mvh
Ulla-Britt Holmqvist
102
« skrivet: 2004-01-31, 11:02 »
Hej Gun och Madelene!
Jag har tagit en liten dust med Ryssbys kyrkböcker och kommit fram till följande:
Gun: På sid 24 längst ner står bland födde : Tranhult, Simon Jönssons och Britta Nilsdotters son Nils född d 22 mars 1706. Bland dopvittnena fanns Pig Karin Ericsdotter i Ottersnäs.
Vigda 1729 1 maj: Nils Simonsson i Tranhult och Pig Ingeborg Jonasdotter i Tuna Norregård.
Barn : Britta f 1730 bars av H Anna Jonasdotter i Prästeboda
Kerstin? f 1732 dopvittne H Anna Jonasdotter i Prästeboda.
1706 efter juli månad vigdes Jonas Svensson i Tuna Norregård med Pig Karin Eriksdotter i Ottersnäs.
Deras äldsta barn hette Anna f 1708-02-24, gift med Nils I Prästeboda.
Ingeborg f 1709 i april, gift 1729 med Nils Simonsson i Tranhult.
Märta f 1711-11-17, gift med Simon Ingemarsson i Lilla Boaryd.
Karin Eriksdotter var dotter till Erik Jönsson och Bengta Andersdotter i Ottersnäs.
Ni har alltså gemensamma anfäder där.
Simon Jönsson från Tranhult dog 1728 i dec, son till Jöns Ingemarsson i Norra Tranhult (död där omkr 1692) och Elin Persdotter( f omkr 1636 i Nygård eller Hyalt, död 1716 och dotter till Per Bengtsson och Gunnur Joensdotter, som dog i Nygård 1706?-10-08)
Dödsnotisen är svår att hitta och svår att läsa, består av två delar.
1706? D 28 okt begrofs Sahl H Gunner Jonsdotter ifrån Hyalt, född av Christl. Föräldrar F Jon i Nygård, M H Anna , renata, educara, Vid 20 års ålder blef först gift med Sahl. Peer Bengtsson i Bästhult, voro tillsammans 20/24 år. Aflade 10 barn, 5 afledna, 5 än lefwa, 1 son, 4 döttrar. War sen Enkia i Tu år, begaf sig så i andra gifte med Sahl. Daniel Johansson i Nygård. Lefde tillhopa 48 år, aflade med honom en son och en dotter, afsomnade, waret sedan Enkia 3 ? år. I sitt lefwerne gudfruchtig och fredssam, siukelig af hög ålder mehr än åhr och dag, men sist efter 8 dagars swåår krankhet afled d 8 och sistl. 95 ? åhr wid pass gammal. Grifft wäster söder om kyrkan.
Britta Nilsdotter f omkr 1669 i Assarköp, död 1710 var dotter till Nils Nilsson (1627 omkr - 1723-02-27) och Ingeborg Matsdotter (1631 i Mårarp- Lunden - 1727-04-12) Ingeborg var dotter till länsmannen och nämndemannen Matthes Nilsson i Mårarp Lunden och Kerstin Jönsdotter troligen från Hyalt.
Hoppas jag fått alla årtal rätt!
Hälsningar
Ulla-Britt H
103
« skrivet: 2004-01-26, 18:56 »
Hej Sigurd! Ursäkta dröjsmålet, men jag har varit tvungen att resa en hel del den senaste månaden. Du frågar om jag har kyrkoboksanteckningar om släkten Sundberg. Svar inte så mycket. 1727 15 jan begrofs Fiskalen Sundbergs dotter på Kråk, Jungfru Gustina, som avsomnade 4;de dag Juhl, atas 19 år. Elsa Sundberg gift 1720 6/5 med Fiskalen Herr Fagerstedt. Däremot har jag en del småplock från Sunnerbo domböcker: Kommissarien Anders Sundberg gift med dotter till Änkepastorskan Madame Elisabeth Wirdania? (omgift med Kyrkoherde Spegel (Agunnaryd), klagar 1726 över sin hustrus fädernearv. Dotter till Kommissarien Anders Sundberg född i Ramsås, Agunnaryds sn, döpt till Elsa Christina. Sunnerbo dombok 1734 el 35: I anledning till Kyrkoherden Mag. Nicolai Osanders gjorda anhållan blev efterskrevne, honom för pengalån av förrymde Commissarien Anders Sundberg, pantsatta och på trenne ting uppbudna Guld och Silver, varandes 3dje uppbudet d 7 juni 1733, nu till behörig auction av Rätten vägt och värderat, näml. 1 guldkedja med amulerat hjärta 3 3/4 ducat 16.28 3 st långskafta silver skedar 12 lod 13.18 1 par drivna oförgyllda silverstop med 3 knoppar under botten 18 lod 18.00 1 inuti förgylld liten silvertumblare med bokstäver GEW (försleten?) 2 lod 2.08 1 silverbälte bestående av 15 st förgyllda silverstycken, tillsammans 24 lod 30.00 tillsammans 96 daler. 1744 1 juni:Fänriken Johan Lund instämde Crono Befallningsmannen Hans Joachim Kempff för att denna köpt Markaryds Gästgivargård trots att salubrev var utfärdad för honom. Fänrik Lund redogör för olika räntor och lån…..Sammaledes det Herr Befallningsman Kempff d 28 Nov 1739 på avhandl. Om Markaryds Gästgivargård med Herr fänrik Lund mottagit sin svågers Herr Gabriel Sundbergs sedel på 300 Dlr Smt att påföljande jul bekomma, än har Herr Befallningsman Kempff d 27 Aug 1742 förmält sig hava likviderat med Herr Fänriken om 1741 års interesse (=ränta) för det i Qvänneberga sterbhus stående 300 Dlr stående Capital, vilket även Herr Fänriken även clarerat och betalt…… Det är lite luddigt uttryckt. Kan dödsboet ha något med dödsboet efter Johan Sundberg och Elsa Ekegren att göra?  Fänrik Lund visade sig senare vara svåger till Hans Joachim i en förlikning dem emellan vintertinget 1745 §52 : Med min Svåger Herr Fänrik Lund och min kära Syster haver jag uti vänlighet överenskommit om Markaryds Gästgivaregård. Köpet transporteras till svågern och systern. Svågern hade tidigare varit sergeant i Västergötland med boställe Ekefjäll i Skaraborgs län – framgår av sommartinget 1745. Jag har hittills läst Sunnerbo domböcker t.o.m. 1747 och jag ska snart beställa ytterligare några volymer - det kanske kommer mera! Jag känner rätt väl till Ryssby. Mamma var född där, så jag har gjort åtskilliga besök där. Hälsningar Ulla-Britt
104
« skrivet: 2002-12-01, 14:10 »
Carl Johan Rudeberg.
Hej Käll!
Tack för uppgifterna om Mårtens barn och tiden i Östra Ljungby.
Här kommer lite kompletteringar till det Du redan har om CJ R.
Död 1793-01-13 i Sjöatorp Postgården, Hjortsberga sn, begravd 01-18, dödsorsak halssjuka , ålder 78 år.
Hustrun död 1797-03-26, begravd 04-02 ”Enkefru Capiteinskan Anna Catharina Rudeberg, född Kemff, Brände, Hjortsberga sn, dödsorsak slag, ålder 71 år.
Som nygifta bosatta på fänriksbostället Midsommar i Rydaholm där första barnet Martinus Laurentius föddes 1747-12-14.
Flyttade sedan, okänt varthän, och fick barnen Anna Lisa f 1749 och Per f 1750. (födelseår enl hfl Rydaholm)
C J R blev löjtnant 25/6 1750 och kaptenlöjtnant 30/10 1752 . Hade som kaptenlöjtnantsboställe Thorestorp i Svarttorp, som allt sedan indelningsverkets början varit kaptenlöjtnantsboställe för Livkompaniet. Har kollar födelselängder i Svarttorp, men hittade inga barn , så troligtvis har familjen aldrig bott där. C J R krävdes 1774 och 1776 på 374 Dlr smt för obetald husaröta på bostället. (Sunnerbo häradsting).
Hedvig Sophia född 1752-03-22 på Selleberg, Ryssby sn, död på Hjälmsänga, Rydaholm 1755-01-10.
Margareta Sophia född 1755-10-16 på Hjälmsänga, dopvittne bla. Farmor Hedvig Sophia Silfversparre. i Osby.
Hans Joachim född 1757-11-04 på Hjälmsänga
Carl Fredrik född 1760-03-13 på Hjälmsänga.
CJR gjorde ett gott gifte , för Anna Catharina fick liksom sina syskon en stor hemgift, lika för alla elva syskonen, broder som syster.
I Sunnerbo dombok Vt 1781 finns en 18 sidor lång disposition från 1760-talet, där hennes föäldrar redogör för barnens hemgift, ev. lån, kommande arv m.m.
I hemgift fick varje barn således boskap: oxar, kor, ungnöt 11 stycken, fårkreatur och en häst.
Andra varor: En förgylld bägare något över 20 lod, sex stycken silverskedar, en tumlare (=liten brännvinsbägare)
Av koppar: en bryggekittel och brännvinspanna.
Av tenn: Djupa och flata fat, mattallrikar.
Några järnsaker av åtskilliga sorter såsom ock sängkläder till trenne sängar med därtill hörande linkläder tillika med dukar och servetter.
Alla barnen skulle undfå så i Contant som varor till skäligt pris till 600 Dlr smt.
Ingen dålig hemgift!
Efter moderns död ärvde hon Selleberg tillsammans med sin bror kyrkoherden Carl Johan K. Efter en tid löste CJ R ut sin svåger. Egendomen omfattade frälsehemmanet Selleberg 1 helt mtl och ? mtl Finshult.
Under de följande åren togs många lån med inteckningar i egendomen, som till slut var pantsatt upp över skorstenarna. När det därtill kom krav på betalning av husarötan i kaptenlöjtnantsbostället och 100 dlr i böter för innehav av oförseglad brännvinspanna*, som även togs i beslag, var måttet rågat och Selleberg måste säljas
*Avhandlades vid Sunnerbo häradsrätt vid åtskilliga ting. 1773-1778. Dom Vt 1778.
1775 sålde Carl Johan och Anna Catharina Finshult till sonen Martin Rudeberg, Inspector eller ÖverBrännerimästare på Gripsholm i Mariefred.
1776 var de tvungna att sälja även Selleberg och flyttade 1777 till den mindre gården Finshult. I Hfl 1789-1793 är de skrivna där tillsammans med Ingeborg Dufva och hennes dotter Anna Sophia.
1781 inkom till en skrivelse till Sunnerbo häradsrätt, daterad Gripsholm d 18 jan 1781, från Martin Rudebergs änka Juliana Uneus, dät hon låter meddela att hennes make är död utan nu levande bröstarvingar och att hennes K. Svärfader återbetalt köpesumman för Finshult, varför hemmanet transporterats till svärföräldrarna.
1782 vigdes Brännemästaren från Gripsholm Herr Pehr Ryman samt Jungfru Greta Rudeberg på Finshult. Omkring 1790 kom de tillsammans med sina barn från Gripsholm och bosatte sig i Hjortsberga sn, Brände kvarn och detta var väl orsaken till varför hennes föräldrar ungefär vid samma tid flyttade till Sjöatorp Postgården i Hjortsberga, där Herr Capitainen Carl Johan Rudeberg avled 1793. Änkan Anna Catharina flyttade då till sin dotter och måg, där hon avled fyra år senare.
105
« skrivet: 2002-11-11, 08:25 »
Hej Roland!
Ditt bekymmer med tvenne Elin Ericsdöttrar ska snart lösas med hjälp av Sunnerbo dombok, hösttinget1724, där H Elin Ericsdotter i Tuna stämmer Jöns Ericsson i Ryssby och hans hustru Anna för att de uti ett gästabud i Tuna så illa slagit henne, att hon måst ligga till sängs åtta veckor och söka läkarhjälp i Jönköping.
Av Nils Svensson och dess Hustru Elin Ericsdotter framkallades till vittne bl.a. H Karin Persdotter i Ottersnäs och Pig Ingeborg Jonasdotter i Tuna, mot vilka tvenne samma anfördes jäv, att hustru Karin Persdotter var Elins svägerska och äger dess broder till man och pigan Ingeborg dess systerdotter (dotter till Jonas Svensson och Karin Eriksdotter i Tuna Ng), varför som sådant befanns i sanning kunde inte Tingsrätten dem som vittnen anse, i synnerhet som Karin vedergår sig hållit Anna om livet, därmed hon ville hjälpa Elin, när slagsmålet skedde.
Vilka kalas på den tiden!
Med hälsningar
Ulla-Britt
106
« skrivet: 2002-11-10, 10:34 »
Hej alla ni som forskar på Nygård, Ottersnäs och Ottarp!
Som nybliven internetanvändare har jag läst igenom vad som har diskuterats om Ryssby under åren. Är kanske i en del fall sent ute, men vill i alla fall lämna ett litet bidrag.
Ottersnäs: Visst är Bengta Andersdotter dotter till Anders Nilsson och Ingeborg Joensdotter i Nygård. Prästen måste ha haft en dålig dag, när han skrev i dödboken. Bengta födde sitt sista barn 1694, så jag tippar att hon var född omkr. 1652 och gifte sig omkr. 1670.
Bengta var liksom sin mor frimodig och sa vad hon tyckte och kom därför att figurera vid tinget några gånger.
Första gången var 1674 och orsaken var att Bengta kallat föräldrarnas ärkefiende nr 1, Ryttaren Nils Jacobsson, för skälm. Hon blev inte fälld, eftersom uttalandet skett i en pressad situation, när ryttaren jagade Bengtas make med två knivar.
Ht 1677: Inställde sig för Rätten Hustru Ingeborg i Nygård tillika med sin måg Erich i Ottersnäs och klagade till Jöns i Tranhult, det han skällt deras resp. dotter och hustru för ”trymarka kohna” (tre mark =vanligt bötesbelopp för skällsord).
Vt 1683 hade Bengta ett mellanhavande med Jöns Netherwwod om dennes barn och hundar och Bengtas barn och svin i skogen.
1705 klagade Ingeborg Persdotter från Tuna till Bengta. Ingeborg, som brukade hjälpa till på gästgiveriet i Nygård, hade blivit anklagad av Bengta för att ha försett sig i visthuset. Först hade kvinnorna trätt, sedan blev det handgripligheter. Vittnen intygade att Bengta kallat Ingeborg dubbelhora och dubbeltjuv, samt med en hasselslya slagit henne 3 slag. Därefter slog Ingeborg tillbaka 3 slag med ett” råcketrä”. Bengta fick tag i ett harvaträ och slog Ingeborg 3 slag i huvudet, förutan att de sinsemellan hårdragits, vilket Bengta inte kunde förneka . Båda fick böta - Bengta mest.
Det har tidigare talats om Simon Simonsson från Lilla Boaryd, och han var faktiskt barnbarnsbarn till Bengta,
Han var son till Simon Ingemarsson i Lilla Boaryd och Märta Jonasdotter från Tuna Norregård .
Märta var dotter till Jonas Svensson från Tuna Norregård, tidigare Väraboda och Karin Eriksdotter från Ottersnäs (ca 1684 -1717).*
Märta Jonasdotter var född 17 nov 1711, alltså samma år som pesten härjade så svårt i Tuna by.. Gift med Simon Ingemarsson i Lilla Boaryd. Död där 27 aug 1790..
*En syster till Karin, Elin Eriksdotter var gift med Nils Svensson, bror till Jonas Svensson. De var bosatta i Tuna Postgården.
Johan Eriksson i Ottersnäs gifte sig omkr 1708 med Märta Arvidsdotter från Staffansboda, dotter till Arvid Svensson . Denne var bror till Jonas och Nils Svenssöner i Tuna.
Dessa tre (det fanns fler syskon) var söner till Sven Bondesson (död 1712 18 maj i Tuna Ng) och Kersti Larsdotter (död 1720 2 maj i Tuna Ng). Föräldrarna födda och vigda i Voxtorp och på 1650-talet inflyttade till Ryssby, , där de hade brukat Väraboda i många år.
Kersti Eriksdotter från Ottersnäs var gift med Nils Torsson från Ottarp.
Jag har hans syster Anna Torsdotter i Borsna bland mina anmödrar.
De var barn till Tor Simonsson och Elin Christersdotter, som jag tror tidigare nämnts.
Tor var son till Simon Nilsson Meding och Karin Svensdotter.
Simon Nilsson står som fogdekarl 1642, när han kom för tinget för att ha lägrat löskånan Johanna Nilsdotter. ”Därföre blev han efter Guds lag sagd från livet - Then som hoor bedrifwer med någon mans Hustru han skall döden döö, både horkarlen och horkånan, derföre att han medh sin nestas hustru hoor bedriffwet hafwer”.
Dödsstraffet förvandlades vid nästa ting till dryga böter. Står som länsman 1653 , bosatt i Borsna tom 1655, därefter Ottarp. Köpebrev: 1656 framträdde för Rätten Kyrkoherden Herr Johan Lynxius i Ryssby, fullmäktig på Sal. Måns Olofssons, som fordom bodde i Ottarp, barns vägnar och tingskötte Simon Nilsson och hans hustru Karin Simonsdotter! Bemälte halva skattehemman Ottarp för 80 Rdlr i silver och penningar, i vängåva och allt tillhopa räknat.
Simon var död 25 febr 1679, då hans änka Karin Svensdotter, Thor Simonsson i Borsna, Jon Nilsson och Britta Simonsdotter i Ljunga sålde halva gården Ottarp till kyrkoherde Sven Fagelinum. Gården återköptes senare av Nils Thorsson.
Vid Sunnerbo häradsting 30 mars 1654 blev Simon Nilsson utvald av häradets inbyggare att som Herredagskarl representera Sunnerbo härad vid en riksdag som skulle sammankallas i Uppsala 2 maj 1655. ”Simon i Borsna, vilken såsom han var en redelig och duglig man, därföre blev han ock gott erkänd och honom tillsades till Herredagspenningar av Häradet att bekomma 100 Dlr Smt”.
Planerna blev nog något förändrade i och med drottning Kristinas tronavsägelse. Efterföljaren kallade rikets ständer till riksdag i Stockholm i mars 1655 i stället.
Simon och hans bror Nils kallade sig senare Meding efter fadern Nils Medingsson i Borsna. Denne hade också sina mellanhavanden med tinget. Han blev dömd till döden för hor även han, men torde ha fått straffet förvandlat till böter. I ett slagsmål fick han näsan avbiten ”till evärdeligt lyte”.
Det var något om min vilda släkt i Ryssby socken! Hoppas någon hittar något matnyttigt!
PS Enl Allbo dombok efterlämnade Häradshövding Jonas Nyman fem barn, sonen Johan och döttrarna Ingeborg g.m. Kapten Johan Björk, Anna Margareta g.m. Häradshövding Axel von Scharin, Elisabeth g.m. Medicine Doktor Sjöberg och Märta g.m. Ryttmästare Gustav M von Wirtenberg. DS
Med släktforskarhälsningar
UllaBritt Holmqvist
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy