Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Hans Vappula
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2005-10-14, 17:23 »
Hej! Fredric står som Fredrik Strid i Björketorp AI:5 p 4 och anges där, liksom i alla nedannämnda källor, vara född 1829, vilket överallt anges utan datum. Han finns inte i födelseboken för Landvetter eller Härryda 1829 eller i hfl för Landvetter 1844-50 (Landvetter AI:6). Det naturliga i detta läge blir då att kolla i övriga socknar, de s k annexförsamlingarna i Landvetters pastorat, där Landvetter var och är moderförsamling - dessa är Härryda och Partille (den sistnämnda t o m 1921, då den blev eget pastorat). Jag hittade Fredrik Strid i Härryda AI:4, hfl 1844-51, sidan 6, i Hufdaby (modern stavning Huvdaby) där han står som Dr. Fredrik Strid och anges vara dräng hos Anders Andreasspn f. 20 dec 1803 och dennes hustru Elin Börjesdotter f. 1 jan 1807. Fredrik anges här vara f. 1829 och ha inflyttat från Högäset (även det i Härryda socken) 1846, anges utflytta till Björketorp socken 23/10 1847. Högäset finns i Härryda AI:4 på sid. 84-85, och Fredrik står där bland drängarna som Goss. Fredrik Strid, f. 1829, alltså inte som Dr. eller Drängen. Han anges här vara inflyttad från Lundby -45 och utflyttad till Hufdaby -46. Kontroll i födelseboken för Lundby på Hisingen visar att ingen Fredrik finns född år 1829 vare sig i Lundby eller dess annex Tuve. Utflyttningslängd finns för åren 1825-1860 och anges i arkivförteckningen vara Lundby B:3. I kortlådan på Landsarkivet i Göteborg finns inget Lundby B:3, däremot Lundby B I:1, B I:2, B I:4 och B I:5. B I:3, som borde vara det jag söker, tycks saknas. Frågar då tjänstgörande tjänsteman och uppmanas först söka i Stora Lundby i Älvsborgs län, något som jag också tänkt göra efter att först ha kontrollerat Lundby på Hisingen. Stora Lundby pastorat visar sig t o m 1865 bestå av Stora Lundby, Skallsjö, Lerum, Angered och Bergums socknar. I den för dessa gemensamma utflyttningslängden Stora Lundby B:2 finner jag Fredrik under utflyttade 1845, nr 96 (sidnumrering saknas). Han står där som Gossen Fredrik Strid och anges flytta den 24 okt 1845 från Långås i Skallsjö till Härryda och vara född 1829, även här utan datum. Fredrik finns i Skallsjö AI:8, hfl 1840-45, på sidan 104, Långås under Floda som Gossen Fredrik Strid f. -29 och i övrigt anges endast att han utflyttar till Härryda 45 24/10. Inflyttning står det alltså inget om här. I närmast föregående hfl, Skallsjö AI:7 sidan 86, hfl 1838-40 står han som fs. Fredrik Strid och anges vara inflyttad från Götheb. 39, d v s Göteborg 1839. I anmärkningskolumnen finns två små anteckningar: dels ut s. (eller möjligen ut B., första ordet tycks mig i alla fall vara ut), dels Barnh. Jag försöker finna hans inflyttning 1839 i inflyttningslängden. Skallsjö har inte egen sådan förrän 1866, innan dess finns den från 1835 för hela pastoratet. Jag har letat i Stora Lundby B:1, in- och utflyttningslängd 1835-44, under åren 1838 och 1839 samt en bit in på 1840, utan att finna honom. Han borde vid denna tid inte vara äldre än 10 år, men jag lyckades inte hitta honom. Det finns i samma längd andra inflyttade som är födda 1829, alltså lika gamla. Stora Lundby B:1 måste alltså kollas noggrannare än vad jag har gjort. Två spontana frågor dyker upp: Kan fs. stå för fosterson? Kan Fredrik ha varit barnhusbarn? Gjorde en Google-sökning och fann bl a följande på http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=2068&artikel=539571 : ?I Stockholm öppnade så tidigt som 1633 det första så kallade Barnhuset. Under 1700-talet startade liknande barnhus i Norrköping, Göteborg, Uddevalla, och Östad utanför Alingsås.? Ett sådant skall enligt http://www.frimurarorden.se/frimuraren/2000/frimuraren_00-2.html ha hetat Frimurare Barnhuset (sic), ha invigts 1807 och ha legat på Drottninggatan 32. Ett annat låg, enligt 3:e upplagan av Göteborgs Gatunamn, sedan 1737 i hörnet av Stampgatan (på nr 20) och den gata som sedan 1895 heter Barnhusgatan. Barnhusens matriklar över barnen skall enligt samma källa finnas på landsarkiven eller i något fall kommun- eller stadsarkiv. Landsarkivet i Göteborg är väl där man borde söka först skulle jag tro, om man vill finna matriklar för ovannämnda. Anbytarforums databas ?Barnhus-Sök? omfattar tydligen dessvärre endast Allmänna Barnhuset i Stockholm, och där finns heller ingen med namnet Strid med. Hoppas att detta är till någon ledning och hjälp. med bästa hälsningar ///Hans Vappula hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
2
« skrivet: 2005-08-25, 17:06 »
Jag läser texten enl. följande:
Muntligt samtycke af brudens Moder med brudens äldsta broder Sven Lundins i N. Bäckebo råd.
Ovanför siffran 12 till vänster ser vi rubriken: Chartans Storlek.
Charta syftar här med stor sannolikhet på charta sigillata.
Enligt Ordbok för släktforskare av Kent Andersson/Henrik Anderö, 4. uppl. 2002, sid. 28:
charta sigillata, chart. sig. (lat.) stämpelpappersavgift, införs 1660, påförs vid utfärdande av vissa officiella dokument, t ex lysning. År 1732 ersätts c. med kontantbetalning. 1748 återinförs c.
med bästa hälsningar
///Hans
hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
3
« skrivet: 2005-06-22, 12:45 »
Hej Maj-Britt,
jag är inte så kunnig i dessa trakter, men Sövestad kan väl lika gärna vara Lövestad (också det i Malmöhus län och Lunds landsarkivsdistrikt)?
Versalt handskrivet S och L kan ofta vara väldigt lika varandra.
med bästa hälsningar
Hans Vappula
hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
4
« skrivet: 2005-06-15, 11:05 »
Hej Rigmor!
Har du kollat annexförsamlingarna i Lena pastorat?
De är Bergstena, Fullestad och Långared.
Om inte det hjälper, kolla grannpastoratet Nårunga, förr stavat Norunga, som består av Nårunga, Skogsbygden (även kallat Norska Skogsbygden!), Ljur, Ornunga, Kvinnestad och Asklanda.
Av egen erfarenhet vet jag att folk i Västergötland anges som flyttade till/från en viss församling, och då menas ofta pastoratet, och det rör sig då inte sällan om något av annexen.
Dessa måste alltså kollas.
Lycka till!
m v h
///Hans Vappula
hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
5
« skrivet: 2004-12-21, 11:37 »
Följande bok behandlar de finska offren för Stalins förföljelser. Kan det vara den Jouni söker?
Eila Lahti-Argutina:
Olimme joukko vieras vaan
Venäjänsuomalaiset vainouhrit Neuvostoliitossa 1930-luvun alusta 1950-luvun alkuun.
Siirtolaisuusinstituutti, Turku 2001
Vammalan kirjapaino Oy
ISBN 951-9266-72-0
m v h
///Hans
6
« skrivet: 2004-12-03, 14:43 »
Härdar betyder 'skuldror'.
Enligt Isländsk-svensk ordbok av Sven BF Jansson, Raben & Sjögren 1986, s. 123 heter det her>ar på isländska med samma betydelse.
Det heter enl. samma källa her>abrei>ur 'axelbred'.
Dessa två finns också på västgötska och heter då h?La eller häLa resp. h?Labre?r.
(? = öppet a, som standardsvenskan nästan bara har i svordomar, L = tjockt L)
Källa: Sixten [Västgöta-]Bengtsson: Gamla Västgötaord - sällsamma tidsbilder, Karlstedts Bokhandel, Skövde 1981, sid. 45.
m v h
///Hans
7
« skrivet: 2004-06-08, 10:48 »
Lieksa ligger mycket riktigt i Karelen, och stavas just så: med ie. Anbytarvärden kanske kan ändra rubriken?
Lieksa har under större delen av sin existens tillhört Pielisjärvi församling. Jag citerar ur HisKi (översättningen från finska är min):
1639 grundades Pielisjärvi lutherska kyrksocken, i vilken utöver Pielisjärvi också ingick Nurmes, Juuka och Rautavaara. Församlingscentrum placerades i det av lutheraner dominerade området, i Nurmes. 1651 flyttades huvudkyrkan till Lieksa. Nurmes utbröts då som egen kapellförsamling. Juuka kapellförsamling grundades 1771. Den utbröts ur Pielisjärvi moderförsamling 1873. Nurmes bröts ut som självständig församling 1810. Viekijärvi blev egen församling 1948. 1999 införlivades Viekijärvi med Pielisjärvi ja församlingens namn blev Lieksa.
Ryssarna plundrade kyrkan 1712 och tog bytet till Kajana, där det åter stals. Kyrkan brann ner efter åsknedslag 14/8 1828. En eldsvåda inträffade 13/5 1911, men man lyckades släcka den.
Lieksa har alltså aldrig legat i Lieksa församling före 1999, utan det har tillhört Pielisjärvi församling, vars storlek har varierat med tiden.
I HisKi finns för Pielisjärvi:
Döpta 1847, 1849-1900
Vigda 1851-1896
(Har dessvärre själv ingen släkt i trakten.)
m v h
///Hans
8
« skrivet: 2003-08-25, 20:42 »
Denna hustru hette enligt sin bouppteckning
Elisabeth Gradman född Brandell, förut gift
Ahlström.
Vill du beställa kopia från GLA på papper, så
är
referensen:
Bouppteckningar Marks häradsrätt 1790, sid.
337 t o m 344, rullfilm nr 10/83.
Lycka till!
///Hans
e-post: hans punkt vappula kanelbulle hem
punkt
utfors punkt se
9
« skrivet: 2003-08-18, 17:32 »
Bengt Jonsson eller Jönsson Skog, född 1778 (var??), död 1857 i Strömma ryttartorp, Sätila.
Jag söker Bengts födelseort, -datum och föräldrar.
Jag blir heller inte klok på om han är Jonsson eller Jönsson; ibland verkar det som att det finns en handskriftskråka snett ovanför J:et, ibland helt klart inte.
Bengt Jonsson Skog i Strömma påstås enligt »Släktbok för Sätila 1681-1897» (nedan kallad SfS) vara född 12/1 1778, ej i Sätila,
död 12/1 (sic) 1857 i Strömma Ryttartorp, Strömma, Sätila
gift 31/5 1816 med Britta Larsdotter, f. 13/10 1785 i Strömma, Sätila, d. 31/1 1849
och enligt SfS ha följande barn:
Johanna, f. 2/8 1816 (bekräftas av Sätila C:5 sid. 125), d. ogift 11/3 1842, nervfeber (enligt SfS)
Anna Britta, f. 5/3 1818 (Sätila C:5 sid. 142)
Olof, f. 21/3 1820 (ibid. sid. 159)
Anders, f. 16/2 1822 (ibid. sid. 175)
Andreas, f. 6/11 1823 (ibid. sid. 190)
Johannes, f. 31/3 1826 (ibid. sid. 221)
SfS har dock fel betr. Johanna ovan. Johanna dog inte alls 1842, utan gifte sig i Hyssna 1841 (Hyssna AI:10 sid. 65, Hyssna E:1, vigslar, 1841) och dog i Långakärr under Olofsered, Hyssna sn, den 15 maj 1859 (Hyssna C:6 sid. 486).
SfS sid. 165 och Sätila A I:9 2/2 sid. 93, hfl. 1836-40 uppger födelsedatum för Bengt som 12 januari 1778, medan en tidigare hfl, Sätila AI:7 2/2 sid. 81 anger datumet till den 2 januari 1778.
Jag har sökt Bengts födelse under år 1778 i födelseböckerna för följande socknar utan resultat.
Sätila C:4 1/4 s. 18-38 (om nu Släktbok för Sätila skulle ha fel.
Dock finns en namnlös person född den 1/1 1778 i C:4 1/4 sid. 18!)
Landvetter C:2 3/3 s. 204-205
Härryda C:2 2/5 s. 70-71
Bollebygd C:2 3/5 sid. 298-306
Björketorp C:2, födelsebok 1778 (saknar paginering)
Fjärås C:3 5/9 sid. 504-519, 6/9 sid. 520-522
Sätila
Hyssna
Berghem
Hajom
Örby
Följande är f n okollade:
Kinna
Lindome
Har någon stött denne Bengt Jonsson eller Jönsson Skogs födelsenotis. Hans namn växlar: han kallas i vigsel- och födelseböckerna som följer
vid vigseln 1816 drängen Bengt Jönsson Skog fr. Strömma
1818 Bengt Jönsson Skog från Strömma ryttaretorp
1820 Bengt Skog från Strömma ryttaretorp
1822 Bengt Skog från Strömma ryttaretorp
1823 Torparen Bengt Skog från Strömma
1826 Bengt Skog från Strömma
Noteras kan att SfS ingenstans kallar honom Skog.
Bengt var före sin vigsel enl. Sätila AI:4 1/2 sid. 20 dräng från 1808 hos Herr Lieutenant Morgan Clausën (??) och utflyttade 1810 till Veddige (Vessige?), då nattvardsnoteringarna också upphör. Återfinns ej i Veddige under 1809 t o m 1815. Vessige är okollat per aug. 2003.
///Hans Vappula
e-post: hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
10
« skrivet: 2003-08-13, 01:44 »
Hej Siv!
Visst hör Gislaved till Vadstena LA, var kan jag
ha fått det där med Lund ifrån tro?
Gissar att det är Halland som spökar, det hör
ju
till Lunds LA, och då tänker man i sin
gränslösa
enfald att västra Småland hör väl till Lund,
men
det gör det ju som bekant inte alls.
Även om detta inte ger några ledtrådar till
Svens
ursprung, ska du ha tack för att du påpekade
detta i tid, så jag slapp göra bort mig genom
att
resa i fel kompassriktning!
m v h
///Hans
hans punkt vappula kanelbulle hem punkt
utfors
punkt se
11
« skrivet: 2003-06-06, 13:44 »
Stig Hansson skriver här ovan att hans farmors mormor var född 1790.
Min mormors mormor var född den 2 maj 1807 (obs! rak kvinnolinje!), d v s 17 år senare.
Hur mycket yngre än Stig är jag tro? (Jag är född 1964.)
Bräcker jag alltså hans rekordnotering månne?
mvh
///Hans
12
« skrivet: 2003-05-23, 22:37 »
Jag har en Sven Jonsson eller Jönsson (stavningen varierar, och jag kan inte avgöra entydigt vilkendera som är rätt) som enligt Sätila inflyttningslängd 1818 [källa: Sätila B:1 sid 2] inflyttar som nr 24 från Bollebygd till Kråkered [i Sätila] och skall vara född den 29 november 1792 i Hysna (sic), där han inte finns i födelseboken. Vid sin utflyttning från Sätila till Björketorp 1825 anges han istället vara född samma datum i Gisslaved (sic) där han inte finns i födelseboken, och ej heller i annexen Villstad eller Våthult - se detaljer nedan. Jag ställer frågan under Båraryd eftersom han 1825 anges vara född där 1792, och jag inte kunnat finna honom i födelseböckerna för Sätila, Björketorp eller Bollebygd. Inflyttningslängd finns i Bollebygds pastorat, men har luckor 1798-1835 och 1838-1854. Dock har jag i Sätila H II:1, bilagor till flyttningslängder, lyckats finna Svens flyttattest 1818 från Bollebygd, som dock inte alls anger hans födelseort, trots att födelseorten ofta anges för utsocknes födda i flyttattester från andra socknar jag studerat i andra sammanhang (Sätila och Landvetter bl a). Den lyder som följer: ?Drängen Sven Jonsson född Ett Tusend Sjuhundra Nittio Två / 1792 / den 29 November dimitteras från Björketorp till Sätila med betyg om oklandrad vandel, nöjaktig Christendoms Kunskap, Nådemedlens vördsamma bruk och ledig från vetterlig äktenskapsförbindelse.Koppor har han haft, och Skatten för detta år bet(alat här) Bollebygd d. 16. October 1818. Jonas Mellander P. L.? [Är osäker på det som står inom parentes, men det saknar ju betydelse i detta fall. Med annan handstil, troligen Sätilapastorns, står följande:] ?N:o 24 annot. (oläslig namnteckning) Kråkered.? I Hyssna C:3 finns i födelseboken 1790-1793 endast två Sven, och ingendera fadern heter Jon eller Jöns: Sven Olofsson f. 27/9 1792 [Hyssna C:3 sid 340] Sven Börgesson f. 3/1 1793 [Hyssna C:3 sid 344] Vid sin utflyttning från Strömma i Sätila sn 1825 till Björketorp [socken], som också tillhör Bollebygds pastorat, anges han plötsligt istället vara född 29/11 1792 i Gisslaved (sic) [källa Sätila B:1 sid 17]. Jag kan inte finna någon passande person i Båraryd, ej heller i någon av detta pastorats övriga församlingar, Villstad och Våthult. De Sven födda 1792 jag har funnit är följande tre: Sven Larsson i Hästhagen, f. 15/11 1792, son till Lars Persson och Kirstin Andersdotter [Båraryd C:3 1/4 sid 81 (LLA:s paginering) 79 (enligt originalpagineringen)]. Swen Peter i Kalsed (?), f. 11/8 1792, son till Magnus Svensson och Maria Jönsd:r [Villstad C:3 5/8 sid 424]. Sven i Norby, f. 2/12 1792, son till Peter Månsson och Karin Swensd:r [Villstad C:3 5/8 sid 428]. Ingen av dessa kan alltså rimligen vara den jag söker. Våthult C:2 1/3 sid 66, födda 1792, är på det mikrokort jag lånat av SVAR dessvärre så blek att den är oläslig. Suck! Dock finns ett alfabetiskt personregister, ordnat efter namn och årtal, på sid 113-142 i Våthult C:2. Ingen person på S finns under år 1792 i detta register, som är sorterat på efternamn för de få som har det, och på förnamnet för dem som har patronymikon, vilket ju vid denna tid är de allra flesta. Utflyttningdlängder verkar enl. sökning på www.nad.ra.se bara finnas för åren 1809-1812 samt fr o m 1843 för Båraryds och Villstads del, så då är det väl kört med att hitta hans utlyttningsnotis eller? Kan ngn vänlig själ med tillgång till dessa dokument kolla om Sven Jonsson/Jönsson finns utflyttad till Sätila eller annan ort 1809-12? Troligen gör han väl inte det, eftersom han inflyttar till Sätila 1818 från Bollebygd. Vore också tacksam för tips på ev. möjliga Sven födda 1792 i Gislavedstrakten. I Båraryds pastorat, som ju omfattar också Villstad och Våthult, är han tydligen inte född eller? Jag hade gärna sökt detta själv, det är bara det att Gislaved ligger utanför Landsarkivets i Göteborg distrikt, det hör väl till Lunds LA, och då tänkte jag att det kan inte vara fel att fråga lokalt kunnigt folk innan jag lånar fler mikrokort från SVAR och/eller reser till Lund. Under tiden får jag väl söka igenom Bollebygd H II:1, bilagor till flyttningslängder 1779-1812 (spridda år), i hopp om att finna hans inflyttningsattest till Bollebygd, om den finns bevarad. Om någon har id?er, förslag eller uppslag för att föra detta problem framåt mot en ev. lösning, tar jag tacksamt emot dem. Sven gifter sig senare (troligen i Sätila eller Björketorp, men jag har ännu inte funnit vigseln) med Christina Svensdotter född 21 mars 1799 i Björketorp. Sätila B:1 sid. 2, infl. 1818, anger Svens födelseort som Hysna, medan B:1 sid. 17, utfl. 1825, anger Gisslaved. Båda källorna har datum som 29 nov. 1792. Hustrun anges på bägge ställena i B:1 vara född 21 mars 1799 i Björketorp, vars födelsebok dessvärre har en lucka 1786-1800. jag känner till endast två av deras barn, Jonas f. 26/5 1827, d. 22/6 1827 i Hälls soldattorp, Björketorp [källa: Björketorp hfl AI:3 sid. 147], och Johan Börje, f. 29/6 1828 [källa: Björketorp C:3 sid. 35, födelsebok 1828.] Denne Johan Börje var min sons mm ff mf. Stort tack på förhand. med vänlig hälsning ///Hans Vappula e-post hans punkt vappula kanelbulle hem punkt utfors punkt se
13
« skrivet: 2003-05-16, 13:30 »
Orden plastmamma och plastpappa är först belagda på svenska i skrift 1983, och orden finns åtminstone också på danska.
Enligt Nyordsboken 2000
Nyordsboken : med 2000 nya ord in i 2000-talet / [utarbetad av Lena Moberg]: Stockholm : Svenska språknämnden : Norstedts ordbok 2000. ISBN 91-7227-185-X.
--- citat ---
Ni verkar inte ha några ord, några namn för de nya vuxna i era liv.
Jodå. Plast, säger Anita. Vi säger plastföräldrar. Plastmamma och
plastpappa.
DN 10/1 1983
Da. plasticfar, plasticmor.
--- slut citat ---
Eftersom ordet förekommer i tryck första gången 1983 är bruket sannolikt ett antal år äldre än så, d v s den första talade användningen kan gissningsvis vara från ett antal år före denna tidpunkt.
m v h
///Hans
14
« skrivet: 2003-01-29, 12:49 »
Detta krig, då Finland var ryskockuperat 1713-21, och som avslutades med freden i Nystad 1721, heter på svenska Stora ofreden och på finska Iso viha, detta i motsats till Lilla ofreden, Pikku viha 1740-43. Finskans viha betyder hat, men ska inte översättas så i detta sammanhang - och det är inte lätt att veta. Stora ofreden vore en bättre rubrik. ( Ändring & flyttning genomförd.. /Anbytarvärden) Ev. kan anbytarvärden ändra rubriken och/eller vid behov flytta diskussionen till en riktigare plats i Anbytarforum? För att svara på frågan: Visst finns det material om denna tid i Sverige. Jag har inte själv forskat i detta, och kan det inte tillräckligt bra, men ett boktips är följande: Johanna Aminoff-Winberg: Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden. Flyktingförteckningar. - Datateknik för släktforskning rf:s publikationer 4(1995), 280 s. ISBN 951-96990-2-3. Den finns numera också tyligen på webben, se http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting1.htm
15
« skrivet: 2003-01-29, 12:30 »
Stjufdotter är en äldre stavning av styvdotter.
Enligt Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist betyder detta styv- egentligen 'stympad, berövad' och är besläktat med stuv 'tygrest'.
Förr i äldre svenska ofta stjuv-, i svenska dialekter även stjok- i t ex Dalarna och stjup- på Gotland.
Jämför med latinets privignus 'styvson', till privus 'berövad' (från detta
kommer även svenskans privat).
Förleden styv- (danska stif-, tyska stief-, isländska stj?p-, fornengelska steop-) är samgermansk.
Avledningar är t ex forneng. ?-stiepan 'beröva (ngn hans föräldrar)'.
En styvfar är alltså något man kan få om man berövats sin riktige far,
och det är detta som förleden styv- syftar på.
16
« skrivet: 2002-10-11, 11:49 »
Visst går det att lura maskinen på det sätt Stefan beskriver. Själv brukar jag använda programmet Pussel till att fylla upp minnet med, genom att tilldela det så mycket minne att det bara blir högst 2 Mbyte fritt minne kvar.
Men detta trick fungerar bara upp till systemversion 8.6. Fr o m Mac OS 9 hjälper det inte alls, utan programmet kraschar med meddelandet Programmet 'okänd' har avslutats eftersom ett fel av typ 1 inträffade, eller så hänger sig hela datorn så illa att den måste startas om.
Har man alltså OS 9 eller nyare på sin Mac, eller om man har en så ny Mac att den kräver minst OS 9 för att fungera, så är det omöjligt att använda DISGEN 4 för Mac, hur man än tricksar.
m v h
///Hans
17
« skrivet: 2002-10-08, 10:31 »
Eftersom Färs härad nämns, tror jag att du Klaus bör lägga din efterlysning under
Skåne:Socknar:Långaröd.
Kan anbytarvärden månne flytta den kanske?
Detta Långared ligger i Västergötland.
Sen finns det ju ett Långaryd i Småland också.
Men Färs härad liger ju som sagt i Skåne.
18
« skrivet: 2002-04-12, 17:45 »
Hej! Detta var knivigt. Grannförsamlingar till Kuortane är enligt HisKi, http://web.genealogia.fi/scripts/MiniProject/MiniProject.dll?Cmd=Srk&Lang=SE&Srk=250 följande: Alajärvi, Alavus, Lappo, Lehtimäki, Nurmo, Töysä, och enl. HisKi finns ingen passande Kajsa f. år 1800 där heller. Om hon nu påstås komma från Saarijärvi men inte finns i födelsebok där heller. Saarijärvis grannsocknar är enl. http://web.genealogia.fi/scripts/MiniProject/MiniProject.dll?Cmd=Srk&Lang=SE&Srk=467 : Karstula, Kivijärvi, Konginkangas, Multia, Pylkönmäki, Uurainen, Viitasaari, Äänekoski Av dessa finns inte Konginkangas, Pylkönmäki och Äänekoski i HisKi alls. Konginkangas utbröts enl. HisKi ur delar av Viitasaari och Saarijärvi 1863 som som predikogäll och kapellförsamling, och blev egen församling först 1895, så den faller bort i ditt fall. Äänekoski är enl. HisKi predikogäll inom Laukaa moderförsamling, som tillsammans med delar av Saarijärvi moderförsamling avskiljdes till egen församling år 1906. Det vore alltså poäng att kanske kolla Laukaa också, som är egen församling sen 1628; det är bara det att en galning brände kyrkan 1831, så den äldre delen av arkivet är uppbrunnen enligt HisKi. Betr. Pylkönmäki står det inget om några brunna arkiv, så där kan det vara poäng att kolla. Pylkönmäki finns dock inte i HisKi, utan Riksarkivet i Helsingfors, Landsarkivet i Jyväskylä eller närmsta av mormonkyrkans släktforskningscentra (SFC, engelska: Family History Center) gäller. Se vidare [http://www.familysearch.org/Eng/Library/FHC/FHC_Results.asp?FHCCountry=Sweden] och/eller sök i telefonkatalogen på Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Bor du utanför Sverige, söker du givetvis efter ett SFC i ditt eget land - de finns i varje fall i alla nordiska länder. (Nej, jag är inte medlem av mormonkyrkan, men att gå till ett SFC är en möjlighet som jag vill peka på om man har sina anor utomlands och inte vill eller kan resa till landet ifråga.) mvh ///Hans Vappula
19
« skrivet: 2001-08-21, 10:21 »
Åtminstone i mitten av 1800-talet, och i åtminstone i Artsjö (fi. Artjärvi) socken, finns det en kolumn i husförhörslängden som heter Äidinkieli/Modersmål.
Om boken förts på svenska är alternativen där f eller s för finska resp. svenska.
Har boken förts på finska (gäller perioden fr o m 1863 och senare, olika årtal i olika trakter), är alternativen s för suomi = finska eller r för ruotsi = svenska.
Jag antar att motsvarande finns på många håll i mitten av 1800-talet.
Hur man gjorde med ev. rysktalande vet jag inte, men jag antar att man då skrev r på svenska och v (för venäjä) på finska.
Fast troligare är väl att ev. rysktalande inte hamnde i lutherska hfl. utan i ortodoxa kyrkans metrikor, som fördes på ryska ända till 1920...
m v h
//Hans
20
« skrivet: 2001-08-17, 12:05 »
Hej igen Katrin!
Eftersom Anders Svensson Rönnberg var soldat, kan det tänkas att Västerbottens soldatregister har något om honom och också ev. hans hustru?
Har du varit i kontakt med dem?
Adress etc. följer.
VÄSTERBOTTENS SOLDATREGISTER
Boden Överluleå Forskarförening
Björn Fredriksson
Nipvägen 18
961 44 BODEN
Tfn. 0921-653 15
E-post: bjorn.fredriksson@egonet.se
Regemente:
Västerbottens regemente, Västerbottens fältjägarregemente, (Livkompaniet), Norrbottens regemente, Norrbottens
fältjägarkår, Luleå, Boden och Råneå kompani
Avgift: 50:-/timme + porto
21
« skrivet: 2001-08-17, 11:59 »
Om det står Cangasele, Tavastland i Piteå lf:s böcker, så kan det inte röra sig om Kangasniemi.
Det finns minst två Kangasniemi i Finland, men inget av dem ligger i Tavastland.
Det ena hittar vi i S.t Michels län i landskapet Savolax, NV om staden S:t Michel (fi. Mikkeli).
Det andra ligger i Vasa län i landskapet Österbotten, Ö om Virdois (fi. Virrat).
Däremot skulle det mycket väl kunna vara Kangasala i Tavastehus län i landskapet Tavastland, strax SO om Tammerfors efter riksväg 12 mot Lahtis. Egentligen står alltså detta inlägg under en felaktig rubrik :-/
(Ja, jag vet att länsindelningen ändrades 1999 till sex storlän mot tidigare 13, men det är väl inte relevant för frågan).
Är du hundraprocentigt säker på att det inte kan tänkas stå Cangasala i Piteå lf:s böcker?
m v h
//Hans
22
« skrivet: 2001-05-21, 18:22 »
Peter!
Förkortningen Alkup. i HisKi står för alkuperäinen = ursprunglig och anger vad som för fältet i fråga står i originalboken. Denna anmärkning förekommer inte vid de flesta personer, utan endast ibland.
mvh
//Hans
23
« skrivet: 2001-05-21, 18:19 »
Peter Karlsson!
eget - OMA: kastepv: ja kk: puuttuvat
OMA: betyder eget och innebär en anmärkning som den som registrerat i HisKi lagt dit - den återfinns alltså inte i den Svarta bok som utgjort grund för registreringen (dessa är ju i sin tur avskrifter för hand av originalen - arbetet utfördes mellan 1924 och 1948).
Kastepv. ja kk. puuttuvat utläses
kastepäivä ja -kuukausi puuttuvat vilket betyder
dopdag och -månad saknas.
Hoppas att det var till någon ledning, även om det inte ger några nya ledtrådar. Uppenbart är alltså att prästen skrivit in den 4 mars i födelsedagskolumnen, men glömt/underlåtit att fylla i dopdagen - som kan vara densamma, men det framgår inte om så är fallet, och man kan och ska inte ta det för givet.
I de flesta fall jag sett i Sverige och Finland, då barn döpts samma dag de fötts, så brukar prästen skriva detta datum två gånger, eller göra en notering: d:o = dito.
mvh
//Hans Vappula
24
« skrivet: 2001-05-21, 18:04 »
Hej alla!
Jag kan förstå protesten i sig, och det förefaller mig dumt att lägga stängningen just i juni månad då troligen många som annars inte skulle ha tid, har möjlighet att ta sig till arkivet tack vare semestrar o s v. Är medveten om att Arninge inte är helstängt, men mikrokort är ju välan dock det vanligaste mediet man forskar i, även om jag också har använt rullfilm och originalhandlingar.
Eftersom jag själv (hittills) uteslutande har använt mig Landsakivet i Göteborg (GLA), finner jag det synnerligen egendomligt och verkligen anmärkningsvärt att man på Riksarkivets (relativt) nyinrättade depå i Arninge nu för andra gången (är det väl?) ser sig tvingade att stänga en längre tid för inventering av mikrokorten p g a att stora mängder kort stulits.
På GLA har jag aldrig varit med om att något saknats bland mikrokorten p g a stöld. Jag medger dock villigt att min erfarenhet är något begränsad, i och med att jag har forskning i endast ett 15-tal västsvenska socknar, alla inom GLA:s distrikt.
Jag undrar verkligen vem det är som är en sådan ynkrygg att man går till arkivet och *stjäl med sig* mikrokort hem istället för att köpa dem från SVAR, om man nu vill ha permanent tillgång till dem???
Så förbannat dyrt är det ju ändå inte, visserligen får man betala 19 kr/kort, men då har man ju boka för gott, och det blir inte dyrare än fotokopior av originalen på samma material (om arkivet nu skulle kunna tillåta sig att ta sådana, med hänsyn till originalens skick).
Varför drabbas Arninge hårdare av stölder än andra? Det framstår i vart fall så, eftersom inget annat landsarkiv har tvingats stänga för inventering?
Eller är Arningebesökarna så slarviga, så att de lägger tillbaka mikrokortskuverten fel?
Om det inte redan är gjort (men det är det väl hoppeligen), inför regeln som GLA har om att max ett mikrokortskuvert åt gången får lånas till forskarbordet, och skall markeras i lådan med därtill avsedd lånebricka med bordsnumret på, som man får/tar/skaffar i expeditionen när man kommer till arkivet och skriver in sig på besökslistan - för det har dom väl en i Arninge eller?
Med en bricka som har ens bordsnummer på sig blir det mycket lättare att lägga tillbaka kuvertet rätt - om det är det som är problemet.
m v h
//Hans Vappula
25
« skrivet: 2000-04-14, 11:50 »
Jörgen Tollesson skriver här ovan den 12/4 2000 kl 18.30 att Landsarkivet har också Göteborgs mantalsregister (mikrofilmat kortregister). Varje person har där ett kort där man kan se samtliga adresser han/hon haft i Göteborg under den tid registret omfattar. Det går fram till 1967, och jag tror .... att det börjar 1917.
Tilläggas kan då, att detta Göteborgs uppbördsverks mantalsregister omfattar åren 1916-67, och att man inte kom med i det förrän man fyllde 15 (eller var det 16?) år. Det innebär att de yngsta som finns med, som hann komma med innan registret överfördes från kort (riktiga gamla hederliga registerkort) till datamedium 1967, bör vara födda 1952. Den som flyttade från Göteborgs stad före fyllda 15 (16?) hamnade alltså aldrig i detta register.
Registerkorten mikrofilmades 1980-81 och ligger på 16 millimeters rullfilm, inte på mikrokort alltså.
Registret är uppdelat i fyra huvudserier för män resp. kvinnor aktuella 1967, och män resp. kvinnor som var avlidna eller utflyttade 1967.
Vid flyttning till/från Göteborg anges (i vart fall för dem jag forskat på) vart de flyttade och när. Flyttningar inom Göteborgs stad anges direkt på resp. persons kort.
Exakt vad som finns på vilken rulle hittar man i en pärm vid ingången till rullfilmsrummet på GLA.
Detta mantalsregister kan vara en guldgruva om man söker 1900-talsfolk i Göteborg. Tyvärr finns ju inte hfl. för tiden efter ca 1895-1900 på mikrokort hos GLA för någon som helst församling inom GLA:s distrikt (vad jag vet) så där har vi en lucka på knappt 20 år som måste fyllas på annat sätt, kanske genom lån från SVAR?
26
« skrivet: 2000-04-12, 18:28 »
Hej! Anders Pemer skrev den 25/11 1999 om långa tidsavstånd mellan farfar och sonson.
Det exempel han anför ur släkten Frumerie med farfar f. 1715/17 och sonson d. 1936 (219/221 år) är verkligen svårslaget. Det nämndes också tidigare här ett annat exempel ur släkten Zamore, där med tidsintervallet 1736-1940 på den raka manslinjen.
Men hur är det med _den raka kvinnolinjen_?
Vad som krävs för ett långt intervall är en kvinna som föder barn sent, har en dotter (helst sista barnet) som föder barn sent och en dotterdotter (helst sista barnet) som lever länge.
Jag öppnar budgivningen :-) med min mor, som dog 1997, och vars mormor var född 1845, vilket ger ett tidsspann på över 150 år (151 år, 1 månad och 14 dagar för att vara exakt).
Kan någon bräcka detta? Det borde gå, men är nog lite svårt.
m v h
//Hans
27
« skrivet: 2000-03-08, 17:03 »
Hej! Kainuu kan på finska avse två geografiska begrepp:
1) landskapet Kajanaland - så heter det tydligen numera på svenska; före ca 1980 (?) verkar det som att svensk beteckning på detta landskap har saknats - rätta mig gärna om jag har fel.När uppkom den svenska beteckningen Kajanaland - någon som vet? Fanns detta landskap på den gemensamma svensk-finska tiden eller betraktades dessa marker som Österbottens inland, Savolax' utmarker e d?
Den finska beteckningen Kainuu för detta landskap är gammal (hundratals år).
Området är beläget öster om Österbotten och norr om Savolax. Dess huvudort är staden Kajana, ca 35 000 inv. grundad av Per Brahe 1651.
2) den svenska orten Kalix, något som jag studsade till inför när jag första gången såg detta i tryck på 1970-talet. Tydligen är det också en gammal benämning (kanske lika gammal, om än inte lika känd?).
Mvh
//Hans
med morsanor i landskapet Kajanaland
28
« skrivet: 2000-03-02, 17:46 »
Jag antar att Genealogiska Samfundet i Finland kommer att dra igång ett projekt för att utforska hennes anor (det har gjorts så med tidigare presidenter).
En utredning lär komma i en kommande årsskrift och/eller ett kommande nummer av deras tidskrifter Genos och/eller Sukutieto.
//Hans
29
« skrivet: 2000-03-01, 00:43 »
Denna diskussion är överflyttad från Länder:Finland:Finnlands President. Här kan vi behandla president Ahtisaaris anor i Norge, Sverige och Finland. Hej Kent Karlsson Du hittar president Ahtisaaris antavla i GSF:s årsbok nr 44 (1999) på s. 8-28, med (alltför) kort referat på svenska i slutet på s. 312-313. Den är dessvärre slutsåld. men artikeln ifråga finns som PDF-dokument på GSF:s webbplats, hämta hem http://www.genealogia.fi/vsk/44/v8-28.pdf Referaten finns alla samlade som PDF-fil på http://www.genealogia.fi/vsk/44/v312-320.pdf De som enl. artikeln flyttade till Finland 1872 var Frank Immanuel Adolfsens far Julius Marenius Adolfsen (f. 6.1.1855 i Tistedal, Norge-d. 14.6.1914 Kymi, Finland) ohh Anna Stina Johannesdotter, samt hans farfar Adolf Olaus Jakobsen (f. 6.12.1829 i Berg, Norge-d. 4.4. 1882 i Pernaja, Finland) ohh Grethe Marie Martinsdatter. Den som tog sig efternamnet Ahtisaari var presidentens far Oiva Adolfsen, och detta så sent som 1937, samma år som presidenten föddes. Enl. artikeln ser Franks (president Ahtisaaris farfars) norsk-dalsländska antavla ut som följer. Kan någon fylla på den bakåt i tiden, så gör gärna det i denna diskussion. 1. Proband Frank Immanuel Adolfsen. F. i Kymi (Kymmene) sn, Finland 14/5 1886. D. i Pernaja (Pernå) sn, Finland 18/4 1966. G. i Rantasalmi, Finland 21/9 1907 m Hilma Rutanen, f. 23/7 1887 i Hankasalmi sn, d. i Pernaja (Pernå) sn 22/6 1972. *** Generation I 2. f Julius Marenius Adolfsen (till ca 1880 Olausen). F. 6/1 1855 i Tistedal, Norge. Sågverksarbetare, flyttade till Finland 1872. D. i Halla, Kymi sn 14/6 1914. Gift 24/5 1874 i Kotka, Kymi sn med 3. m Anna Stina Johannesdotter, f. 30/11 1853 i Töftedal sn, Sverige. Flyttade till Finland 1873. D. 17/9 1926 i Kymi sn. *** Generation II 4. ff Adolf Olaus (även Olaus Adolf) Jakobsen. F. 6/12 (10/12?) 1829 i Berg sn, Norge. Sågverksarbetare. Flyttade till Finland 1872. D. i Pernaja, Finland 4/4 1882. Gift 18/3 1854 i Berg sn med 5. fm Grethe Marie Martinsdatter. F. 12/2 1832 i Tistedal sn, Norge, d. i Kymi (Kymmene) sn, Finland 14/4 1909. 6. mf Johan(nes) Larsson, f. i Töftedal sn 22/5 1826. Sågverksarbetare. Flyttade 1867 till Sverige (sic!) och därifrån 1873 till Finland. Bodde med sin familj i Pernaja och flyttade 1879 till Kotka, men familjen har inte återfunnits i böckerna för vare sig Kotka eller Kymi. Dödsdatum okänt. [Sverige här ovan skall uppenbart vara Norge. Dock står det Ruotsiin (till Sverige) i den refererade artikeln, istället för det korrekta Norjaan (till Norge). //Hans] Gift 26/12 1851 i Töftedal sn med sin kusin 7. mm Cajsa Jonasdotter, f. i Töftedal 14/11 1827. *** Generation III 8. fff Jakob Andersen, f. ca 1800. Yrke och dödsdatum okända. Gift ca 1825 med 9. ffm Mette Jakobine Vaarbye, f. ca 1800, dödsdatum okänt. 10. fmf Martin Hansen, f. i Tistedal 10/10 1808. Gift i Berg sn, Norge 7/10 1831 med 11. fmm Anne Christine Martinsdatter, f. i Tistedal i juni 1813. 12. mff Lars Johansson. F. i Ärtemark sn 17/2 1783. Bonde i Vitteberg, Töftedal sn ca 1808-17 och i Töftesäter, Töftedal sn 1817-52. D. 19/10 1852 i Töftedal sn. Gift med 13. mfm Börta Hugosdotter. F. 1/12 1790 i Töftedal sn, d. 12/12 1858 i Töftedal sn. 14. mmf Jonas Olofsson. F. 25/3 1792 i Rölanda sn. Bonde i Botilstorp, Töftedal sn från 1820. Flyttade med hustrun från Töftedal 1844. Senare öden okända. 15. mmm Christina Hugosdotter. F. 30/1 1796 i Töftedal sn. Syster till nr 13. *** Generation IV 26. Hugo Tolfsson. Bonde i Vitteberg, Töftedal. 27. Elin Olsdotter. 28. Olof Eriksson. 29. Kerstin Gunnarsdotter. 30. Hugo Tolfsson = 26 31. Elin Olsdotter = 27
30
« skrivet: 1999-09-24, 11:53 »
Telefonnumret till Melleruds museum och släktarkiv är 0530-132 14.
31
« skrivet: 1999-02-19, 16:16 »
Det finns ett isländskt mansförnamn Þröstur (första bokstaven är ett versalt thorn, för den händelse att det inte går fram rätt) som väl motsvarar svenskans Tröster. Det används ännu idag.
Namnet är antagligen (forn)nordiskt, skulle jag tro. Tar Otterbjörks Svenska förnamn verkligen inte upp det? Har tyvärr inte den boken själv och kan därför dessvärre inte kontrollera detta.
32
« skrivet: 1999-01-20, 09:15 »
Hej! Enligt http://www.genealogi.se/regreg3.htm#gob finns Öckerö C:1 och C:2 i bokform. På den sidan hänvisas till en referens P120, vilken pekar på Kjell Åberg, Stomgatan 27, 464 32 MELLERUD , 0530-12656, som säljer böckerna. Om du inte redan har gjort det, kan det vara idé att kontakta Öarnas Släktforskarförening som håller i ett dataregistreringsprojekt för Öckerö sockens kyrkböcker och har kommit ganska långt med det. Enligt ovan nämnda källa finns bl a Öckerö C (födda) 1684-1860 på datamedium. Adress etc. finns på http://www.genealogi.se/regreg.htm#han (sök ordet Öarnas). Kontaktpersoner är Rolf Nilsson och Claes-Göran Sörensson, den sistnämndes e-postadress hittar du på http://www.genealogi.se/mailkat4.htm (sök Sörensson). Lycka till! M v h //Hans
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy