ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Karl Göran Eriksson

Sidor: [1] 2 3 ... 5
1
Ljustorp / SV: Björkom
« skrivet: 2019-12-11, 17:38 »
Familjen påträffad i min Hällesjödatabas, dock inte helt utforskad eftersom det finns en lucka i ministerialböckerna i Dalby. Din Anna föddes 13/7 1806 i Dalby, Värmland. Där vigdes också föräldrarna 1799. Inflyttad till Ljungå, Hällesjö ca 1810 och därifrån till Ljustorp 1813.
Se https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036847_00104#?c=&m=&s=&cv=103&xywh=632%2C2144%2C2742%2C1328

2
Regementen och militärer / SV: Jonas Olofsson Bågman
« skrivet: 2019-12-08, 14:19 »
Holger,
Råman var soldat nr 50 vid Livkompaniet 1755-1770.
Sedan närmare 10 år har jag haft honom som eventuellt född i Hegled, Sunne 1735. Du syns ha kunnat fastställa detta. Är därför intresserad av indicier/bevis för detta.

3
02) Militära rullor / SV: GMR Rullor 1620-1723
« skrivet: 2019-11-29, 14:41 »
Christian Carlßon Feldt Rijder för sin egen gårdh Fåker i Nääs S:n och niuter tilldehlning.

Gården är densamma som i början av 1700-talet fick nummer 3 i jordeböcker/skattlängder.

5
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2019-11-28, 10:16 »
Jag blir något brydd över ditt svar eftersom jag utgår ifrån att du hämtat Månstedts antagningsdatum i rullan jag nämnde ovan. Efter namnet står födelseorten Stockholm (med textade bokstäver) (AD: v374780.b2230.s435).
Visserligen var hans rote Månsta nr 3 i Näs socken, men där var han aldrig bosatt. Den gården innehade tydligen Agerberg och hans hustru, men den brukades vid tiden av landbönder. Från Ås flyttade Månstedt till Åsmundgården i Lits sn (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035830_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=1948%2C1366%2C3904%2C2480).

6
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2019-11-27, 13:05 »
I 1802 års mönsterrulla uppges Christian född i Stockholm.
Sannolikt identisk med den ryttare Christian "Månström" (någon ryttare med det namnet finns inte) som anges född i april 1775; se Ås AI:3/159 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036340_00092)

7
Liden / SV: Liden
« skrivet: 2019-11-25, 15:08 »
Något namn på modern till Isak Isakssons barn i Indal finns inte i deras födelsenotiser, så uppgiften kan i högsta grad ufrågasättas. Om nu Isak är densamme som namnen död 1714 (se Indal AI:1/90), bör barnen ha tagit vägen någonstans.

Beträffande Graninge gjorde framlidne Bo Ekvall en hel del forskning. Mycket eget men också med hjälp från Bertil Hasselbergs efterlämnade papper. Det är väl den sistnämnde som bidragit med namnet Östman till vår Henrik I. (se familj nr 6:  https://web.archive.org/web/20180220073416/www.partenon.com/gen/wojen.htm).
Där finns emellertid inget farsnamn på hustru Karin i Vojen (död 1736), så var har Hasse H. hittat det?
För Västergraninge nr 5 syns uppgifterna riktiga, men jag finner det besvärande att det aldrig redovisas några barn för Isak Larsson i mtl. Vad kan vara förklaringen ?

Att jag förefaller kinkig har en orsak. En bonde Samuel Svensson från 1700-talets början i Härjedalen överlät halva gården till en måg Anders Andersson. En generation senare övertogs hemmansdelen av en Samuel Andersson. När jag relaterat till detta fall för andra har de flesta tagit för självklart att Samuel d.y. var son till företrädaren. Nu var det inte så eftersom Anders ohh var barnlösa.

8
Liden / SV: Liden
« skrivet: 2019-11-25, 07:30 »
Bonden Henrik Isaksson (d.1785) i Sillre uppges på CD-skivor vara född i Indal. Det kan vara möjligt, men finns det något som indikerar detta förutom namnet och den ungefärliga födelsetiden?
Det märkliga är att alla hans barn sägs födda Liden, trots att där endast är de två yngsta som är upptagna i födelseboken. Nu var de äldre rätteligen födda i Graninge. Att det är namnen därifrån som flyttade till Liden framgår av 1747 års mantalslängd. Om knipssmedsdrängen "Hinr. Jsaksson" står där: "Bonde i Medelpa och Liden" (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005664_00228).

P.S. Att icke samtida födelsenotering införts i fb för sonen Jon, kan tyda på att prästen ev. trodde han var infödd (Lidens ka C:1 s. 52r).

9
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2019-11-24, 18:20 »
Gullik O:s i Ånge dotter Anna, 3 år, omnämns i 1809 års mantalslängd: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035118_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=4828%2C2555%2C1533%2C995

10
Hammerdal / SV: Vad heter barn och föräldrar?
« skrivet: 2019-11-21, 08:20 »
Åldersuppgifter kan ofta fela i rullorna. Vad gäller det här med tolkning av äldre texter, tror jag det är inget man som forskare i längden kan komma förbi. Jag tillhör de minskande generationer som fick lära sig skrivstil i skolan, vilket naturligtvis har varit en tillgång i forskningen. Inom skolan pratar man vid inlärning om att "knäcka koden". Initialt kan det verka oerhört svårt, men efter att man en gång kommit igenom, får man ofta känslan att det egentligen inte var så besvärligt.
Om vi tar rullans rubriker, så är de:
Numer [=nummer] och därunder Regements och Compagniets [siffrorna står för regements- resp. kompaninummer]. Efter står det Rotarnes Namn samt Manskapets Namn, Födelse Ort och sedan sidsta General Mönstring med dem skjedda Förändringar. Sedan kommer Ålder och Tjänste År. Därefter en tom kolumn, sedan Längd. som anges i Fot och Tum. Därefter Gift eller Ogift. Slutligen Sidsta General Mönstrings Annotationer. [=noteringar från föregående GM] och Närwarande General Mönstrings Anteckningar.
Med hjälp av min tolkning hoppas jag att du själv kan se och läsa mer. T.ex. att den nye soldaten på nr 70 skrivs Eric Nord.

Jag har tidigare här på Af skrivit om det enormt stora antalet (tiotusentals) felaktigheter beträffande Jämtlands regemente i det Centrala soldatregistret. Efter kontakt med LA i Östersund rätt nyligen fick jag veta att felen uppstod vid överföringen av deras register. Mitt intryck var också att det finns svårigheter att rätta till detta och att det inte skulle ske inom någon snar framtid.

11
Hammerdal / SV: Vad heter barn och föräldrar?
« skrivet: 2019-11-20, 00:32 »
Att Israel var klockare i Borgvattnet framgår av sonen Pers födelsenotis (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035484_00021).
I Hammerdal adresseras han 1791 som hemmahörande i Ede, men var bosatt på roten i Görvik 1794. Han hade inte nödvändigtvis torp.
Det är en myt att alla indelta soldater bodde på egna torp. Ogifta kunde inte kräva torp av sin dragonhållare. Till skillnad från många andra regementen fungerade inte soldattorpen i Jämtland som enbart en löneförmån för soldaten på numret. De flesta bodde kvar där efter avskedet ("pensioneringen") till sin död. Önskade efterträdaren ett torp för sig och sin familj, byggdes ett nytt.

Beträffande namnet på regementet så benämns soldaterna dragoner, trots att de i praktiken var infanterister. Först 1820 tillkom namnet fältjägarregemente. Tidigare alltså Jämtlands (oberidna) dragonregemente. Dragoner, som vanligtvis var beridna, hade högre lön än fotsoldater. Jag bedömer det som ett dåtida sätt att lättare kunna värva soldater.

I 1787 års generalmönsterrulla anges att Israel var 6 fot lång, så han var längre än de flesta av sina kollegor.
(https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028721_00110)
Hans förehavanden under efterföljande krig är besvärligare att komma åt, eftersom man i fält organiserade om manskapet. Det kan vara synnerligen besvärligt att hitta honom i 1789 års rulla.

12
Hammerdal / SV: Vad heter barn och föräldrar?
« skrivet: 2019-11-19, 22:53 »
Nordin var namnet han fick i samband med dragontjänsten.
Mitt jämtländska soldatregister påbörjades på 70-talet och blev efterhand digitaliserat efter att dator införskaffades 1984(5?). Källorna var huvudsakligen generalmönsterrullorna. Sedermera inleddes digital registrering av bl.a. skattelängder, men framför allt av födda t.o.m. 1894 för samtliga församlingar i Jämtland/Härjedalen. Detta är till största delarna klart. Ett av målen med det är en uppföljning av samtliga individer till deras död. Därför känner jag till Israel Nordins soldattjänstgöring och att han vid sin död var bosatt i Fjällsjö.
En beskrivning av min forskning finns i Släktforskarnas årsbok '95 s. 66ff (Stockholm 1995).

13
Hammerdal / SV: Vad heter barn och föräldrar?
« skrivet: 2019-11-19, 16:23 »
Här tycks inledningsvis ha rått lite förbistring. Dock bägge omtalade barn födda 10/12 och döpta 14/12.
Israel tjänstgjorde som dragon nr 67 vid Majorens kompani 1784-1795, därefter nybyggare och klockare i Borgvattnet. Sedermera utflyttad till Ångermanland.

14
Timrå / SV: Timrå
« skrivet: 2019-11-18, 16:39 »
Problemet löst!
I en grå forntid bör nämnda byar ha anlagts av Hässjöbor och återfinns därför i Hässjö jordebokssocken vid tiden för min fråga. De bör gammalt fortsatt ha nyttjat kyrkan där, men eftersom Timrå ligger närmare har så småningom kyrkorätten flyttats dit. Detta är inte en oviktig fråga eftersom sockentillhörigheten i jordeboken/mantalslängden var avgörande för vart invånarna hörde judiciellt. Därmed också i vilka tingslags protokoll man bör utforska om man t.ex. vill veta något enskilda gårdars överlåtanden och utveckling.
Ett exempel: Turingen fick redan under 1600-talet kyrkorätt i Haverö församling, men kvarstod i Rätans jordebokssocken och därmed Bergs tingslag i Jämtland ända till 1890. Det är alltså i Bergs tingslags domböcker man måste läsa för att få veta något om överlåtelser, delningar, arv m.m. rörande Turingehemmanen. Och naturligtvis bouppteckningar.

15
Timrå / SV: Timrå
« skrivet: 2019-11-18, 07:21 »
I Timrå fanns under slutet av 1700-talet en bonde och kyrkvärd Christoffer Johansson (f.1741) i Norrberge. Vid uppföljning gör jag den märkliga upptäckten att han och byn inte finns upptagen i mantalslängden. Det visar sig att inte heller byarna Lunde och Ri finns med. Jag har svårt att tänka mig att invånarna i dessa byar var befriade från att betala mantalspengar. Har någon Medelpadsforskare lösning på denna gåta?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0001524_00097

16
16 Internet, netikett och webbpublicering / Arkiv Digital
« skrivet: 2019-11-01, 21:50 »
Här på Af har under årens lopp många forskare fått av hjälp. Från enklare vägledning, tips m.m., men också sådant som är avancerat och grundat på tidskrävande studier av svårtolkade källor. Frågeställarna har varit betydligt flera än de som lämnat svar. Naturligtvis har också mycket gått privata vägar i form av brev och senare med elektroniken som hjälp. Det är alltså en enorm kunskapsmassa, säkert grundat på 100-tusentals arbetstimmar som delgetts, om inte mer. Denna hjälp har i de flesta fall varit gratis för mottagaren. Att slå mynt av egen forskning är få förunnat, utan oftast är det helt andra aktörer som lyckats bättre i det avseendet. I de fall där de som "gjort jobbet" valt att t.ex. placera sitt resultat hos någon kommersiell aktör, är det inte mycket att säga om det. Nu förefaller tyvärr AD sälla sig till dessa aktörer som jag privat brukar säga ägnar sig åt "intellektuellt häleri". Har jag fel, vore ingen gladare än jag.

I ett mejl i veckan från AD erbjöds jag vara med att testa deras nya släktträd. Ordet erbjudande har ju en generös klang. Syftet med detta släktträd framgår inte av mejlet. "Ingen ersättning utgår.." till deltagarna. Emellertid fick jag en klump i magen. AD är ett högst kommersiellt företag som knappast ägnar sig år någon altruism. Är syftet att de gratis vill skaffa åtkomst till det arbete som oräkneliga släktforskare har gjort eller vad ?

18
Brattmon uppges ödegods i en skattelängd från 1568. Som ortnamn bland födda återfinns det först från 1745. Det synes då ha varit utgods (alltså ingen egen fastighet) för de närliggande byarna Kösta och Hov. Detta går säkert kontrollera i mantalslängderna var de bosatta var skrivna.
Karin hade tidigare en u.ä. son Göran med dragonen Bengt Bergfelt. Dock gift 1811 med Anders Busk > Dahlström, med vilken hon flyttade till Kall. Hon död där 11/12 1839.

19
Flemström / SV: Flemström
« skrivet: 2019-10-19, 12:46 »
Tack för svar.
Dock står det i dödboken att han dog 95 år gammal av bråck. I mina egna framställningar har jag ambitionen att uppmärksamma och förklara förekommande diskrepanser i källorna, för att tvivel inte ska behöva råda. I det avseendet är jag överens med det som Urban Sikeborg skriver i inledningen till sin Norrala-databas  https://www.rotter.se/faktabanken/slaekt-soek/familjer-i-norrala/syfte-norrala

Att problemet är högst reellt framgår i projektet NÅDD (Sveriges dödbok). Där förväntas vi lita på anonyma forskare som ändrat vad som av dem uppfattats som felaktiga uppgifter i dödsnotisen, med hänvisning endast till födelseboken. Vägen till dessa kunskaper är vanligen längre än vad ett ögonkast i ministerialboken kan ge.

20
Flemström / SV: Flemström
« skrivet: 2019-10-19, 07:44 »
F.d. mästersmeden Anders Flemström, död 1/1 1810 i Nätra och Ångermanland, 95 år gammal. I vilket familjesammanhang platsar han? Han förefaller okänd bland smedsforskarna.

21
"... men nät intet .."  That the second word here begins with the letter n is quite obvious. Compare it with the same letter in the previous words "en son" and "nog". Nät or as it is spelled nowadays -nätt-, means scarce/scarcely.

22
Motsatsen till förkortningen v i t.ex. kyrkböcker är inte h. Det och betydelsen av förkortningarna framgår om man följer upp länkarna nedan.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054872_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=964%2C354%2C5523%2C3508

https://sv.wikipedia.org/wiki/Verso_och_recto


23
Njurunda / SV: Sigrid Olofsdotter 1737-05-18
« skrivet: 2019-10-08, 18:39 »
Båtsmannen Olof Nyman bekräftar en överenskommelse med sin svärmor Sigrid Andersdotter i Juni vid Njurunda vårting 1722 (https://www.kulturarvvasternorrland.se/digitalt-kulturarv/domboecker.aspx?idno=medelpad_domsaga_1722_72) - vänster sida längst ned. Olofs hustru Brita var alltså som antagits ovan dotter till skräddaren Anders O. i Juni.
Den sistnämnde var bror till bonden Olof O. därstädes (se Algot Hellboms Njurundabok s. 165). Det framgår av Njurunda ting i februari 1710 (Svea hovrätt Advokatfiskalen Västernorrlands län EXIe:3497 p. 4v) [AD v494175a.b100.s5].

24
Tuna / SV: Anna Katarina Stålberg
« skrivet: 2019-09-23, 16:18 »
Vid lysningen 28/10 1810 (se Selånger C:3/213) uppges timmermannen Jacob Stålbergs blivande hustru vara sjömansänkan Märta Västberg från Sättna. Hustru Märta uppges i Sundsvalls hfl. vara född 5/10 1779. Kan eventuellt vara namnen och torpardottern som föddes 25/10 samma år i Sättna.

25
Tuna / SV: Anna Katarina Stålberg
« skrivet: 2019-09-23, 15:26 »
Eftersom fadern heter Jacob Stålberg är Njurunda inte aktuellt. Anna C. finns med föräldrar och syskon i Sundsvall redan i början av 1820-talet (se AI:3/280).

26
Tuna / SV: Anna Katarina Stålberg
« skrivet: 2019-09-22, 23:18 »
Stålberg är ett gångbart båtsmansnamn i Njurunda (jag har 16 personer med namnet ifråga i min databas för den socknen t.o.m. år 1800). För Njurunda och ett flertal andra församlingar i Medelpad (bl.a. Tuna och Attmar), är samtliga personer som förekommer i hfl. från 1800-talets andra decennium och mot slutet av seklet registrerade i Indiko.
Här kan man ladda ner arbetsverktyget: https://www.umu.se/enheten-for-demografi-och-aldrandeforskning/sokverktyg/indiko/

27
Arbrå / SV: Arbrå födelsebok
« skrivet: 2019-09-19, 10:28 »
Med stor sannolikhet kommer Lars och hans hustru från Älvdalen. Enligt Älvdalenforskaren Roland Skoglund finns ett par med samma namn vigda där 1718, vilka blev soldatfolk i Hälsingland (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014437_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=2284%2C62%2C3904%2C2479) (sid. 123)

28
Arbrå / SV: Arbrå födelsebok
« skrivet: 2019-09-19, 10:06 »
Lars anges enligt GMR född i "Selljesdahl[arne]", d.v.s. i landskapet Dalarna.

Se nr 148 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028672_00235#?c=&m=&s=&cv=234&xywh=542%2C1175%2C4160%2C3226

29
Myssjö / SV: Persåsen
« skrivet: 2019-09-19, 01:18 »
Den som 1920 uppges "Brother in Law" var utan tvekan egentligen Olaus bror Jöns Olof, som emigrerade 1913.
https://www.digitalarkivet.no/view/8/pe00000000203792

30
Myssjö / SV: Persåsen
« skrivet: 2019-09-18, 20:55 »
Att Olaus skulle ha gift sig med faderns styvdotter är knappast troligt. Denna bör väl för övrigt vara densamma som finns i Sveriges dödbok: Anna Maria Johansson, adresserad Medvigge och Berg, f.1898 23/8 i Myssjö d.1982 15/2.

Enligt USAs folkräkning 1940 är Olaus hustru Anna lika gammal som maken. Dock stämmer inte åldersuppgifterna för Olaus i FR 1920 (35) och 1930 (46). Intressant är emellertid att hustruns förnamn där uppges "Anna M". D.v.s. hon har ett andranamn som börjar på M. Dessutom att hon immigrerade 1906 (inte samtidigt med blivande maken). 1920 upptar även en "Brother in law" John O [Olson?!], 26 år, immigrerad 1913.

31
Arbrå / SV: Arbrå födelsebok
« skrivet: 2019-09-18, 02:33 »
Det finns en poäng med att transkribera så noga det går. Man lär sig hur skrivaren formar sina bokstäver. En erfarenhet som gör det lättare att kunna tolka handstilar i andra volymer. Kolon har jag använt för att markera att slängen på slutet inte är en korrekt bokstav utan snarare ett förkortningstecken.

Föräldrar  Soldate: Claes Erßo:       } barnet föddes natte: emot d 26
               H[ustru] Jngre Lars dotter } Oct. döptes d. 27. N[omine] Lars.

32
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-11, 14:58 »
Visst framkommer ännu 'förvanskningar' och stympningar, som i mina f.d. inlägg här https://forum.rotter.se/index.php?topic=11463.msg169652#msg169652 och här https://forum.rotter.se/index.php?topic=93045.msg1149351#msg1149351

I nya Af har samtliga numreringar med 8 och ) direkt efter siffran omvandlats till 8) och blir det fortfarande.

33
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-10, 17:14 »
Tack för svaret.
Hade ingen aning om existensen denna del av Af.

34
Anbytarforums administration / SV: Anbytarforums administration
« skrivet: 2019-09-10, 16:03 »
I min forskning har jag tidigare ofta lagt in länkar till Af-diskussioner. Näs jag klickar på en av dem (http://www.genealogi.se/eftlys/elys15.htm), får jag upp en sida där det står:
"Hoppsan! Sidan kunde inte hittas. Sidan du försöker nå har antingen flyttats eller raderats. Vi håller fortfarande på att ändra de gamla länkarna så att de leder till de nya."
Det sista påståendet betvivlar jag i högsta grad är gällande, d.v.s. det är en osanning. Jag utgår ifrån att diskussionen är raderad, eftersom den nu inte kan påträffas (rörde en Magdalena Casselia från Umeå).
Min fråga är därför om förbundet har sparat gamla Af, så att det åtminstone teoretiskt finns en möjlighet att återskapa forskares omfattande arbeten.

35
Aspås / SV: Aspås
« skrivet: 2019-09-04, 13:09 »
Björn, huvudet på spiken !
I Catharinas bouppteckning påträffar vi det slutgiltiga beviset: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002218_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=-1489%2C-4%2C5563%2C3533.
Därmed är alla syskonen uppföljda och avdagatagna. Tack.

P.S.
Beträffande den av mig nämnda Märta O. avliden i Alsen, torde hennes härkomst vara att söka i Norge (liksom hennes make Even).

36
Aspås / SV: Aspås
« skrivet: 2019-09-04, 08:04 »
Björn, du har sannolikt rätt!
Min sista notering för Märta är en hänvisning till Näskott AI:4/91>87 (=Faxnälden), där MO uppges född januari 1797. Motsvarande för systern Catharina är Aspås AI:3/106 där det står "i Alsen". Nu ser jag att en Catharina Olsdr är dopvittne 1827 för Olof Bys son Olof. Hon står sist bland vittnena och bör därför vara ogift piga. Hon adresseras "Faxelfven", men kan inte påträffas där. Kan det vara Märtas syster som eventuellt redan vid denna tid hamnat utanför bokföringen?

37
Bodsjö / SV: Bodsjö
« skrivet: 2019-09-02, 08:21 »
Bra iakttagelser!
Karin Jönsdotter i Böle blev gift 1748 med Jon Eriksson (Ersson). Denne avled redan året därefter (en måg till Jöns Persson finns upptagen i 1749 års mantalslängd). Att Karin inte levde vid faderns död, framgår av den sistnämndes bouppteckning.

Gudmund Persson i Flatnor och hans hustru har två döttrar, Agnes och Märeta. Den sistnämnda uppkallad efter sin farmor och den andra sannolikt efter mormodern. Däremot finns ingen son Jon bland sönerna. Det kan tyda på en utomäktenskaplig status hos barnens mor. Detta och att hustru Karin Jonsdotters hemort uppges vara Bodsjöbyn gör mig övertygad om att är hon identisk med den Karin som föddes i Bodsjöbyn 1728 (döpt 29/9). Fadern namnges endast Rasvil. En avskedad furir Jonas Rasvill kan påträffas här i Bodsjö !  Nämnda dotter Karin finns upptagen i hfl. med sin mor Agnes Larsdotter och anges "oächta", sist i Bodsjöbyn (se Revsund AI:1/60-61 och 96-97).
"Disbytforskarna" tycks varken inse eller upprätthålla skillnaden mellan farsnamnet Jon och Jöns.

38
När jämtlänningen Olof Hagblom inträder på denna scen, uppges han trosvisst vara född i Haga, Lockne. Det kan vara så, men än har jag inte sett något påtagligt som ens kan ge en vink om ett antagande i denna riktning. Sannolikt har bl.a. avsaknaden av ministerialbok före 1809 föranlett detta. Något rationellt sökande efter hans ursprung tror jag inte finns. Inte ens sträckläsning av Brunflo tingslags domböcker skulle ge en utdelning som motsvarar arbetsinsatsen. Han kan ju också lika gärna vara född i en annan församling med förluster/brister beträffande kyrkböcker. Den som har tillgång till Ministerialregistret (CD) och gör en sökning över födda under 1740-talet i närliggande socknar som t.ex. Bodsjö, Bräcke, Hackås och Marby, upptäcker snart att där får man inte många träffar.

I kyrkoräkenskaperna finns en intressant notering. 1768 bötar dragonen Olof Hagblom och pigan Gölin Andersdotter för otidigt sänglag (Lockne LIa:2/148). Termen "otidigt sänglag" tyder på att de avlat barn under äktenskapslöfte. Eftersom båda bötar kan vigseln inte ha blivit av.

Några smärre rättelser och tillägg:
Alexander Planting Berglo, 1770 antagen som volontär vid Brunflo kompani, kan inte vara identisk med sin namne, gift med Magdalena Åman. Hennes make var 1770 kapten och chef för Ovikens kompani. Johan Herman Tideman var stabsfänrik vid Brunflo kompani 1774-1775, avancerade därefter till 2:e löjtnant vid Kavallerikompaniet. Anders Gustaf Örbom (1753-1794) var formellt i militär tjänst. Avsked som korpral 1775. I realiteten studerande och slutligen präst. Den sistnämndes namne, som blev kapten och chef för Revsunds kompani, levde 1763-1836.
Aron Hagblom antagen 1787.

39
Lit / SV: Lit
« skrivet: 2019-08-28, 21:59 »
Håkan Sedvalls son Erik f.1796 blev soldat med namnet Hall; sedermera torpare i Hölje, Lit.

Erik Håkansson i Hölje, slutligen torpare i Krångede, Ragunda, torde vara född 21/12 1794 i Offerdal.
Födelsenotisen är unik i det att prästen tycks ha glömt under vilket namn han döpt barnet ifråga.
"Erik eller Henrik" står det i ministerialboken (även i hfl.). Med familjen avflyttad till Rödön, där
Erik förses med födelseåret 1793 (Rödön AI:5/173). Sedan vidare till Näskott (AI:3/47)

40
Lockne / SV: Kört fast i Lockne
« skrivet: 2019-08-16, 15:21 »
Lockne är lite besvärligare än övriga socknar i pastoratet eftersom ministerialböcker saknas före 1809. En hjälp kan vara bouppteckningar. Sedan 15 år finns ÖLAs bouppteckningsregister (också registren över födda, vigda och döda) digitalt publicerat. Numera finns de även tillgängliga gratis hos SVAR.

https://sok.riksarkivet.se/bouppteckningar?Fornamn=Brita&Efternamn=Andersdotter&Hemforsamling=Lockne&DatumFran=1802&DatumTill=1803&Lan=Alla&AvanceradSok=False&page=1&postid=Bouppteckningar_7C8AF213-82E0-4573-871B-EFE64E2C085A-67152F39-254E-4DA6-815C-FB9AB7A6AA9D&tab=post#tab

42
Aspås / SV: Aspås
« skrivet: 2019-07-22, 19:20 »
Björn Kempe m.fl. !

Här eventuellt nya uppgifter på en nästan 15 år gammal frågeställning. (Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=11425.msg168517#msg168517)
I mitt arbete med att avdagataga personer i mitt jämtländska födelseregister, f.n. avlidna i Aspås sn, fann jag följande.
Efter ogifte arbetaren Olof Olofsson i Gräfte, enligt dödboken avliden 1/1 1861, en bouppteckning (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/90002218_00103#?c=&m=&s=&cv=102&xywh=-1584%2C-759%2C5563%2C3533). Enligt bou avled Olof 3/12 1860, vilket jag finner rimligare, eftersom han inte finns upptagen i 1860 års folkräkning.
I alla fall framgår där att hans arvingar var brodern Carl i Gräfte och systrarna Catharina, Märta och Brita. Endast Carl närvarande, som även bevakade två av systrarnas rättigheter.  Systern Brita sägs vara vansinnig och underhålles av socknen. Hon representerades av fattigföreståndaren Erik Olofsson i Gräfte.
Jag har tidigare noterat en Brita O. "Ej klok." (AI:7/131) och "Wansinnig" (AI:8/166). Angiven först som född 1808, men mot slutet av sin levnad ändrat till 1804. Naturligtvis är det den yngsta systern. Brita avled 12/9 1892. De andra två systrarna adresseras tyvärr inte men levde alltså 1861.
I Alsen avled 22/7 1883 en änka Märta Olofsdotter, ca 87 år, hos sin måg, torparen Erik Olsson i Valne. Potentiellt skulle hon kunna vara en av de omtalade systrarna. Hennes kyrkoskrivningsort uppges okänd.

44
Lit / SV: Vart kommer Kerstin Andersdotter ifrån?
« skrivet: 2019-06-18, 13:28 »
Kerstin finns upptagen i en del av hfl. som troligen är mindre känd och använd. Den upptar barn och noterar deras framsteg i läsning och katechesen bl.a. Se Lits kyrkoarkiv AI:1/471 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035828_00267)

45
Hammerdal / SV: Jonsson i Viken
« skrivet: 2019-05-31, 23:52 »
Jodå, detta är sedan länge gamla bekanta. Även hans yngre bror kammarskrivaren Jonas W. avled i Stockholm 1804.
Olofs frånfälle påträffas i Storkyrkoförsamlingens dödbok.

46
Kyrkås / SV: Brita Ericsdotters föräldrar
« skrivet: 2019-05-22, 20:40 »
1899 utkom en liten skrift "Hemmansåboar i Kyrkås" av Hans Jonsson. Enligt den blev Brita från Lungre gift med Pål Persson (f.1755) i Kläppe. Mycket riktigt finns hon som bondänka där (Kläpp på jämtmål) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035788_00046). Är hon trots det fortsatt relevant ?

47
Lockne / SV: Jöns Jönsson f 1803-03-24 Börön
« skrivet: 2019-05-20, 10:14 »
Att frågeställningen går en slingerväg innan den klarnar, kan nog delvis bero att Båtsmansregistret gett Anders (Börén) Smäll farsnamnet Jönsson. Så vitt jag ser har det påståendet inget stöd i båtsmansmönsterrullan (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0040693_00037) utan bör vara ett antagande från registeransvariga. Visserligen fanns en son Jöns f.1815 (död i Ådals-Liden 1833) som äldsta barn i familjen, men han var hustruns u.ä. son. Anders och hans hustru Karin gifte sig först 1818.

Ingebrekt Persson i Börön, Lockne hade med sin hustru Brita Andersdotter tre efterlevande barn (Märet [ogift], Per och Ursilla). Änkan Brita omgift 1792 med Jacob Wallberg som övertog hemmansbruket. Jacob hade två barn, Ingeborg f.1793 och Anders [f.1796]. Efter att Jacobs styvson Per kommit till åren och övertog fädernehemmanet Börön, flyttade J. med sin nya hustru till Byn där han avled (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100193_00186).
Bland dopvittnena till Per Ingebrektssons i Börön dotter Anna f.1813 påträffas båda barnafaderns halvsyskon, Anders och Ingeborg (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035874_00022). Ett av dopvittnena till Ursilla Ingebrektsdotters äldsta barn, sonen  Nils f.1816 i Brunflo var soldaten Anders Börén i Börön. Tidigare nämnde Per I. var dopvittne till Böréns äldsta dotter Brita 1820. För sonen Andreas/Anders f.1822 omnämns Anders Nilsson ohh [=Ursilla Ingebrektsdotter] i Sörviken och Brunflo som dopvittnen.
Bilden bli därmed ganska klar. Anders Jacobsson är identisk med den som 1815 blev soldaten Börén och sedermera båtsmannen Smäll.

Beträffande Centrala soldatregistrets kvalitet rörande Jämtlandssoldaterna har jag tidigare påpekat bristerna. Jag begriper faktiskt inte hur man "lyckats" med att åstadkomma så omfattande fel. Börén var soldat nr 69 vid Brunflo kompani 1815-1827 och hade alltså inget med Hallens kompani eller Bergs församling att göra.

49
Njurunda / SV: Båtsman Stålberg 1797
« skrivet: 2019-05-07, 05:26 »
En värdefull källa, som varken Hellbom eller Nyberg förefaller ha nyttjat, är kyrkoräkenskaperna. De ibland rätt knapphändiga uppgifterna i dödboken kan ofta kompletteras därifrån. Hustru Gölin i Nyland begravdes den 6/12 1747. Samma datum betalades testamentspengar till kyrkan efter "Pähr Stålbärgz hustru i nÿllan" (Njurunda LIb:1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001524_00219). Identifieringen av den avlidna är därmed klarlagd.

I kyrkoräkenskaperna påträffas ibland även pengar givna i samband med vigslar (hedersdag) och begravningar (testamentspengar) som är förbigångna i ministerialboken.

51
Namnet Selin/Sellin finns visserligen i Frostviken, men det är först under senare delen av 1800-talet. Tidigare var det frekvent framför allt i Sundsjö socken.
Beträffande efterfrågad person i Norge bör hennes omtalade tidigare lägersmål ha skett i Norge eller eventuellt någon annanstans i Sverige. Jag kan inte vid sökning i befintliga ministerialböcker, bland utomäktenskapligt födda barn före 1829/30 i Jämtland/Härjedalen, påträffa någon kvinna som skull kunna vara identisk med "Marie Selin" i Halden.

52
Njurunda / SV: Sigrid Persdotter 1728
« skrivet: 2019-03-18, 01:04 »
Beträffande efterfrågade Sigrid från Solberg, finns en notering "död" vid födelsenotisen. Hon finns inte upptagen i dödboken, men avled 1730 enligt kyrkoräkenskaperna. Hennes namne och syster Sigrid föddes 30/12 1730, dock helt förbigången i Helge Nybergs forskning.
Olof Perssons i Ulvberg hustru var dotter till båtsmannen Per Lustig i Ängom (Anders Burman var gift med hennes syster).

Vid fördjupning av min Njurundaforskning blir jag på det klara med att Helge N. inte helt mäktade med den församlingen. Det framgår också av åtskilliga kommentarer från den som redigerade hans material för överförande till CD-format (signaturen LL).
För Sigrid som föddes 7/10 1728 i Solberg hänvisar HN till Bunsta enligt SVARs utskrift. Hon uppges där gift med Olof Ersson Bolin, men omdöpt till Ingrid! (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-284%2C867%2C4534%2C2755). CDn har emellertid namnet Sigrid.

53
Njurunda / SV: Kerstin Ersdotter 1746
« skrivet: 2019-03-12, 21:36 »
Att det rått tveksamheter här kan vara förståeligt. Två samtida Erik Mickelsson, som båda har döttrar Kerstin födda samma år (1746), vilka bägge gifter sig med var sin Nils Persson. Därtill, att här tog redan registrets skapare Helge Nyberg miste. Men, egentligen borde det inte behövt ha uppstått något tvivel. Den Nils P. som gifter sig 1768 med Baggböleflickan adresseras klart och tydligt Skedlo (C:2/432). Deras namnar vigda 1770 sägs vara från Nolby respektive Häljum.

Helge Nybergs familjeregister för Njurunda innan det blev digitaliserat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=-2613%2C0%2C9017%2C5480

54
Njurunda / SV: Märta Ersdotter i Juni Njurunda
« skrivet: 2019-03-10, 06:49 »
Ja, så torde det vara. Erik tillträdde hemmanet i Juni redan 1717 (upptagen i mtl 1718 som innehavare). Adresseringen i vigselboken är därmed helt relevant. Återstår att ta reda på vart namnen Erik i granngården tog vägen.

55
Njurunda / SV: Märta Ersdotter i Juni Njurunda
« skrivet: 2019-03-08, 01:51 »
För Erik Nilsson i Juni finns tre döttrar noterade i 1745 års mantalslängd. Skyldighet att betala mantalspenning för sina barn började när vederbörande uppnått femton års ålder. Det betyder att alla döttrarna då var minst 15 år gamla senast året innan, eftersom längden upprättades i slutet av 1744. Förutom Sigrid och Karin, måste det alltså ha funnits en till, som uppenbart inte är upptagen i födelseboken. 1746 finns två döttrar noterade, vilket innebär att en av de tre har tagit tjänst, gift sig eller avlidit.

Backar vi bakåt i längderna, så finns barn (1 dotter) noterad för Erik första ggn 1741. Det kan inte avse Sigrid eller Karin eftersom de var för unga då. Inte heller 1739 finns alltså något barn, vilket borde ha varit fallet om det var fött 1723. Födelseåret torde därmed snarare ha varit 1724.

Åldersuppgifter felar ofta i dödböckerna, men för Eriks del är den väldigt noggrant angiven: 76 år, 2 månader, 3 veckor och 2 dagar. Räknar vi bakåt skulle det ge 12/1 1694 som födelsedatum. Ett av äldste sonen Nils dopvittnen var Henrik Nilsson i Solom och Sättna sn. Han hade en bror Erik född just den dagen. Medelpads-CDn har inga upplysningar om denne Eriks vidare öden. Intressant är att bröderna Henriks och Eriks i Sättna mor hette Märta.
En Nils Nilsson i Lövsätt och Sättna förekommer som dopvittne för barn till både Henrik och Erik i Juni. Jag är alltså helt övertygad om att här har Algot Hellbom begått ett misstag med identifieringen av Erik och att han var ifrån  Sättna. Därmed har ju också namnet Märta hemortsrätt i hans familj.

56
Hackås / SV: Erik Paulus Olofsson Tunvågen
« skrivet: 2019-02-17, 15:11 »
Ett synnerligen ovanligt sammanträffande att två namnar från Jämtland emigrerar till samma delstat och omkring samma tid. EPO d.ä. avled i Sverige 1969, men jag har ingen notering om när han återkom.
Jämtar emigrerade som bekant vanligen över Trondheim, men också från Göteborg och Stockholm. Om nu d.y. inte gett sig av på falska papper, fanns också möjligheten att ta tåget till Malmö, sedan över sundet och båt från Danmark.

58
Kyrkås / SV: Vart tar familjen vägen?
« skrivet: 2019-02-15, 22:19 »
Eskil med hustru återvänder till hans födelseort, där de blir nybyggarfolk i Lagmanslandet, Brunflo. Avlidna där 10/2 1871 resp. 10/12 1868.

P.S. Att en bildleverantör felaktigt uppger att sonen Eskil återfinns i Kyrkås C:2 s. 55, beror på att vederbörande filmat hela uppslaget (s. 54-55). Detta koncept tillåter alltså dem inte att skilja på sidornas enskilda numrering. Det av ÖLA utgivna ministerialregistret har det korrekta s. 54, vilket också framgår om man själv läser kyrkboken. Alltså, jag uppmanar forskare till egen läsning/tolkning och att inte vara så auktoritetsbundna. (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035794_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=378%2C28%2C3507%2C2719).

59
Njurunda / SV: Anders Ersson 1712
« skrivet: 2019-02-11, 14:14 »
Att söka på nätet kan vara en väg, men det oftast under förutsättning att någon annan redan gjort jobbet. Inte ens då kan man vara säker på uppgifterna, eftersom släktforskarsajter ofta är grundade på nätfiske utan verifikation.

Njurunda gränsar till Gnarp, med vilken församling man hade många släktförbindelser. Per S. har påträffat helt rätt person och Årskogen ligger strax söder om sockengränsen (se https://kso.etjanster.lantmateriet.se/# - sök på ortnamn). Uppgifter om aktuellt par kan påträffas på nätet, se t.ex. http://solace.se/~blasta/. Klicka där på register och vigda i Gnarp, så påträffas 14/11 1736 gästgivarsonen Anders Ersson från Röde och pigan Annika Simonsdotter fr Masugnen. Paret bosätter sig som krögarpar på Årskogen 1736. Där är de ännu mantalsskrivna 1775, men som framgår av hfl (AI:4/sid. 84 uppslag 1) har de då inte bott där på flera år. 1777 blev de mantalsskrivna i Ovansjö.
Båda finnas upptagna i Gnarps födelsebok de år som uppges i Njurunda hfl. Anna/Annika var av vallonsläkt.
Det finns en bra nekrolog i Gnarps dödbok efter Anders far 1743 14/7.

60
Hammerdal / SV: Födelse Magdalena?
« skrivet: 2019-02-07, 19:43 »
Att Johan Gabrielsson kom från Ramsele framgår av 1768 års mantalslängd (se Fyrås nr 5): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001707_00455

61
Hammerdal / SV: Födelse Magdalena?
« skrivet: 2019-02-07, 18:08 »
Magdalena J. med familj inflyttade från Ramsele, där hon och samtliga syskon var födda.

63
Avvikelsen beträffande födelsedatum är relevant att ta hänsyn till. Dock, det som hittills företetts (dotterns dopvittne, moders o syskons närvaro i Veda, Njurunda) samt att Olof omtalas som född i Hallen (Njurunda AI:6/240) väger sammantaget tyngre.

64
Olof påträffas i Hallen AI:3/225. Han och systern Märeta/Märta var bägge födda i Brunflo.

65
Patronymikon / SV: Patronymikon kontra släktnamn
« skrivet: 2018-12-18, 06:27 »
Frågeställaren har uppenbarligen större insikt om forna personnamn än sina respondenter.

Praxis från Kungliga biblioteket om hur man sorterar personnamn: (http://www.kb.se/katalogisering/auktoritetspraxis/personer/#ordningsel)

Svenska personnamn före 1700
Personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör / huvudsakligen har verkat tiden före 1700:
100 0  #a Jöran Persson, #d ca 1530-1568

Efter 1700 inverteras namnet:
100 1  #a Svensson, Isaac, ‡d 1726-1795

Personer med släktnamn auktoriseras alltid med omvänd namnföljd:
100 1  #a Messenius, Johannes, #d ca 1579-1636



Att KB satt gränsen till år 1700 beror sannolikt på att man vill vara säker på att inget stelnat patronymikon, d.v.s. i praktiken släktnamn, sorteras fel. För egen del finner jag det mycket opraktiskt med levande patronymika/metronymika, närmast meningslöst, som primärt sökelement.
En tidigare president på Island, Vigdis Finnbogadottir, var för islänningarna president Vigdis, men i utländsk press president Finnbogadottir.
Se även mitt inlägg https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126174.msg1288959#msg1288959  (där angiven länk är gammal och fungerar inte längre)

66
Hej Leif,
Din misstanke att parets härstamning är att söka utanför Jämtland kan jag bekräfta. De inflyttade från Enånger i Hälsingland, vilken även var Stinas och äldste sonen Lars födelseort.
Olof, hans syskon, samt föräldrarna (Jobs) Lars O. och hans hustru Karin Halvarsdotter, var samtliga födda i Nås sn, Dalarna.

Lite problematiskt är att i husförhörslängderna med tiden slarvats med födelsedata. Fadern Lars rätteligen f.1767 1/10, sedermera försedd med sin äldre bror Olofs födelsedatum (17/6 1763). Sonen Olof Larsson f. 1790 20/9, får efter flytten till Enånger 1808, där överta datum efter en namne (död ung) f. 30/10 1791 i Enånger.
Hustru Stina f. 17/10 1792 i Enånger.

Föräldrarna till Nils Petter F. hade faktiskt tagit ut lysning 14/10 1866, men av vilken anledning de inte fullföljde förbindelsen förblir okänt. Kanske den tilltänkta brudgummen var i alltför dåligt fysiskt skick (han dog ju i lungsot efter mindre än ett år)

67
Emedan ansvariga för Anbytarforum p.g.a. inkompetens och räddhågsenhet genom anonymiseringen av såväl frågeställare som besvarare frångått det viktigaste inom all forskning: att kunna hänvisa till uppgiftslämnare. Detta har varit A och O sedan Håkan Skogsjö startade Af. Arenan Af är därför sedan i maj d.å. irrelevant för min del.
Här gör jag ett undantag eftersom frågeställaren gör intressanta, kompetenta och relevanta reflexioner. Men, jag förväntar mig samtidigt att vederbörande (leifms), innan respons, frångår sin anonymitet.

68
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-19, 11:21 »
Skaparen av detta forum, Håkan Skogsjö, var mycket noga med att ett villkor för dem som skrev inlägg, var att de använde sina rätta namn. Det torde alltså inte vara något förvånande att detta direkt förväntades och accepterades av oss deltagande skribenter. Idag finns vad jag kan se inte utvecklare av Af, utan det leds mer av administratörer. Skogsjös tanke att olika forskare genom förkovring skulle mötas på lika villkor, omfattades då även av mig själv. Detta kom  emellertid tyvärr snart på skam och det är idag mycket tydligt. Även om vi alla här administratativt benämns anbytare, har det inget med verkligheten att göra. Det som gäller är att ett mindretal, liksom inom den akademiska forskningen, förser övriga släktforskare med tolkningar, uppgifter m.m. Därför är det viktigt att hänvisningar till källor och uppgiftslämnare kan hävdas och bibehållas. Släktforskarförbundet är noga med detta i skrift, men knappast i praktiken.

Karl Göran Eriksson

69
Härnösand / SV: Härnösand
« skrivet: 2018-05-12, 09:42 »
Om trivialskoleeleverna, bröderna Johan (f.1701) och Per (f.1709) Widmarks från Tuna, Medelpad vidare öden. Johan som skeppare sannolikt bosatt i Stockholm (avliden före 1759) och brodern Per (Peter), handelsman i Vasa (AD v222541.b1400.s692). Volymen tycks inte vara filmad/skannad av RA/SVAR.

70
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2018-05-12, 07:24 »
Det är mycket möjligt att även Bill kom från Medelpad, namnet finns ju där. Bl.a. hos båtsmännen.

71
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2018-05-11, 23:15 »
Jungfru Märta Grafström blev gift 27/8 1752 i Katarina församling (EII:1/21) med överskärargesällen Eric Bill, efter attest från komministern i Sundsvall. Hon återfinns i Sundsvalls Gustav Adolf AI:1 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033571_00155).

72
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2018-05-10, 05:05 »
På annat ställe (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=38321.msg1418534#msg1418534) nämner jag att båtsmannen, sedermera kyrkvaktaren i Sundsvall Per Caström (1702-1755) hade fyra döttrar. Ytterligare en påträffad i Njurunda, Maria f.1748. Dottern Beata finns, förutom i Sundsvall (AI:1 och DII:1), även i Tuna (AI:3/6).

73
Torp / SV: Torp
« skrivet: 2018-05-09, 18:27 »
Erik Andersson Myyts barn (6 st) var samtliga födda i Hällesjö, Jämtland. Anna, som var yngst, föddes 1706. Att hon i Medelpadsforskningen erhållit födelseåret 1693, har sannolikt också för vederbörande forskning indikerat ett äldre födelseår för maken. D.v.s. den Johan Larsson som i hfl. uppges 18 år gammal (Torp AI:1/20). Jag håller för sannolikare att det rör sig den sistnämndes brorson med samma namn född 1706.

Myyt var tidigare soldat vid Jämtlands regemente och uppges i rullorna vara upplänning.

75
Hallen / SV: Hallen
« skrivet: 2018-04-16, 19:40 »
Namnet i nekrologen (Eric Kielsson) är fel, det ska vara Nils K. Se vigsel i samma volym s. 150r (Dominum exaudi =21/5 1699), vilken anger hennes första make som "Nils Kelso:" (strecket ovanför bokstaven o är ett förkortningstecken).

76
Kall / SV: När dog Sigrid Halvardsdotter i Beljom, Kall?
« skrivet: 2018-04-10, 09:11 »
Sonen Sven övertog hemmanet redan som 16-åring 1718. Modern som inte finns upptagen i begravningsboken bör sannolikt avlidit omkring den tiden.

77
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-08, 17:31 »
Lilljander är inte upptagen i någon GMR (finns 1806, men sedan kommer nästa 1812).  Det finns rullor och räkenskaper där emellan, men de är inte filmade och man får alltså bege sig till Krigsarkivet för att ta del av dem. Tyvärr kan jag inte hitta min kopia av Fältjägarregementets arkivförteckning (en erfarenhet som dessvärre återkommer sedan jag flyttade för 5-6 år sedan) och kan därför nu inte ge närmare specifikation.
Han nämns bokhållare vid antagandet som rustmästare vid Hallens kompani 18/3 1807; avancerade sedan 21/3 1808 till furir, vilken tjänst han alltså innehade till sin död samma år.

78
Intressant läsning. Något förvånad att ingen döms för dråpet utan det går till förlikning med den dödes föräldrar. Den dräpte förefaller ha bedömts som högst bidragande till bråket.
Åldersuppgifterna för de inblandade är värdefulla liksom släktrelationerna, men där är jag inte helt säker om de uppfattats helt korrekt. Olof Stensson och hh Sigrid hade helt riktigt en son Mårten. Sigrid hade även en syster gift med en Gunnar, men denna syster hette inte Gertrud utan Märet. Såvida det inte var så att Sigrid hade ytterligare en, för mig okänd, svåger Gunnar.

79
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-08, 09:43 »
Sist tillhörde han Brunflo kompani vid Jämtlands regemente.
Som dopvittne redan 23/6 1805 uppges han då vara hemmahörande i Ljungå.

80
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-07, 23:57 »
Per Ponslers styvson furiren Erik Gustaf L. avled redan 16/9 1808 enligt rullorna, men var framgår inte.

81
Soldatrotarna i norra Ovikens byar tillhörde Hallens kompani. Det gäller även sergeantsbostället i Gåxåsen, där Jöns Hjort sist var bosatt. Som jag påpekat ovan (2006-10-23, 01:41) avled Jöns inte i Myssjö utan i Oviken.
Mellan åren 1692 och 1711 finns inga generalmönsterrullor för Jämtlands regemente. Söker man uppgifter om soldater tiden där emellan får man bege sig till Krigsarkivet i Stockholm. Eller till LA i Östersund där man har ett digitaliserat soldatregister, överlåtet av skaparen Göran Hagberg. För Jämtlands del är det Centrala soldatregistret inte pålitligt.
Se emellertid: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028711_00243?c=0&m=0&s=0&cv=242#?cv=242&z=300.4392%2C106.8331%2C6094.3087%2C4781.1111

82
Okänd socken i Jämtland / SV: Nils Persson Tannberg
« skrivet: 2018-04-05, 18:00 »
Det är rätt person. Visserligen har födelsenotisen som far "Erich Perßon", men skrivaren har insett sitt misstag och rättat med en 2:a över Erich och en 1:a över Per. D.v.s. namnet ska vara Per Erichßon.

83
Hon finns med sin faderns namn (Fåkerberg) bland brukspigorna i Kall (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005665_00350?c=0&m=0&s=0&cv=345#?cv=349&z=-266.1667%2C-206.1325%2C5323.3333%2C4176.265). Genom henne får en av sönerna det för Kall ovanliga namnet Staffan, som var hennes farfars namn.

84
Anders Göranssons i Äng hustru var född i Näs, Jämtland (döpt 8/2).

85
.. tider o ställ(en) ... öfr. str(aff) ...

86
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-28, 22:35 »
Någon egen Attmarforskning har jag inte gjort och vågar därför inte säga något bestämt. Hypotetiskt är dock Lars Olsson Brasks son f.1715 möjlig som båtsmannen Frisk. Den tänkbara kopplingen har man emellertid inte gjort på Medelpads-CDn (2002). Sannolikt p.g.a. att man där inte känt till båtsmannen Wikberg-Frisks farsnamn.

87
Frösö / SV: Gunnar Billström
« skrivet: 2018-03-26, 21:11 »
"Corporalen Gunnar Billström ses i Sunne Catechisationsbok i Orwiken, fast han detta år passerar för inhÿses härstädes. NB hela husfolket finnes i Orrwiken. skrifwes för Corporal fast han är wald til klockare på Frössön."

Den bok som hänvisas till i Sunne finns inte längre.

88
Frösö / SV: Gunnar Billström
« skrivet: 2018-03-26, 16:31 »
Gunnar var tidigare korpral i Sunne sn och de två äldsta barnen föddes alltså där.
Han var född 1713 i Frösö sn av dåvarande korpralen, sedermera föraren Per Billström.

Något märkligt med en Frösöklockare bosatt i Knytta, som ligger på fastlandet. För att komma till Frösö kyrka måste han ha varit tvungen att bege sig till färjeläget i Fillsta och därifrån med färjan över Vallsundet till Frösön. Sedan bar det uppför från Valla, eftersom kyrkan ligger högt.

89
Kall / SV: Gölin Mathsdotter född i Kall 3/5 1832 (?)
« skrivet: 2018-03-16, 20:53 »
Gölin och två av hennes syskon var födda i Offerdal.

90
Stöde / SV: Stöde
« skrivet: 2018-03-16, 07:30 »
Hej,
Sigrid Nilsdotter (1786-1855) finns i Tuna med rätt födelsedatum i AI:7/176 > 8/177 >154 (Sköle). På sistnämnda sida hänvisas vidare till s. 108, där hon finns upptagen med maken, men fel födelsedag.

91
Oviken / SV: Henrik Welamsson
« skrivet: 2018-03-09, 00:14 »
I Margareta (Greta) Catharina Bröijers (1724-1798) nekrolog omtalas inte den u.ä. sonen Henrik. Denne finns inte heller upptagen hos modern och hennes make i Bodsjö (AI:2/26). Eftersom paret har en son Henrik född 1758, kan vi nog anta att den förste namnen avlidit ung.

92
Lit / SV: Pehr Pålsson Nyström - Ringsta, Lit
« skrivet: 2018-03-05, 19:03 »
Nedom yngste sonen Pål finns en anteckning som är väldigt svag. Där står Mod: Karin Pärs d:r [född] 1704  [död] 1769. I begravningsboken omtalas nämnda moder som kvinnsperson. D.v.s. hon var inte gift och sonen var alltså född u.ä.
Per Nyströms två äldsta barn var födda i Föllinge. Familjen finns också upptagen där i husförhörslängden (Föllinge AI:2/21).

När det gäller sidhänvisningar utgår jag inte ifrån vad bildleverantörer uppger, utan landsarkivens pagineringar. I aktuellt fall framgår det tydligt längst upp till vänster att sidnumret är 125. Jag har ordat i ämnet tidigare, bl.a. här: (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=11539.msg171912#msg171912).

93
Lit / SV: Pehr Pålsson Nyström - Ringsta, Lit
« skrivet: 2018-03-04, 18:38 »
Han var född 1737 i Föllinge. Nyström är upptagen med sin mor i hfl. (Lit AI:2/125).

94
Häggenås / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-03-04, 00:23 »
De latinska förkortningarna avser födelse- respektive dopdag för barnet ifråga.

95
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-02, 10:21 »
I rullan jag länkade till ovan står det att han är infödd i socknen, d.v.s. i Attmar.

96
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-01, 10:59 »
Se länk https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069351_00048

Kolumnen i hfl. avser "annotation", därmed är det inte nödvändigtvis födelseort som anges. Kanske han flyttade till Njurunda.

97
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2018-02-26, 10:38 »
Tack båda för era ansträngningar.
Nog skulle det kunna vara hon från Ed. I Torps hfl. uppges Stina f.1/5 1759 (Torp AI:7/255). Vid enda barnets (död spätt) dop är samtliga dopvittnen från Torp.
Som änka blev Stina mördad i en hölada i Borgsjö 22/7 1821 av sin fosterson (tillika systerson till maken).

98
Kall / SV: Ingeborg Olofsdotter Gråsjön f. 15 april 1788
« skrivet: 2018-02-25, 22:20 »
I protokollet från Undersåkers vårting 1815 kan man läsa att drängen Jöns Jönsson i Hoberg "skriftel: vidgåt sig vara barnets (Ingeborgs) fader.." (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100547_00108)

Jöns Jönsson (1789-1842) återfinns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012550_00038

99
Allmänt / SV: Soldatforskning i Jämtland
« skrivet: 2018-02-25, 21:54 »
Uppgiften är gammal och var då helt tagen ur luften. Riktigt är att ÖLA i sina publika datorer har ett sökbart soldatregister, vilket överlåtits av forskaren Göran Hagberg (f 1926).
Han har även överlåtit andra handlingar och i förteckningen över det arkivet finns en beskrivning, varifrån jag klippt följande:
"Efter pensioneringen har Hagberg ägnat sig åt forskning och håller bland annat på med en kartläggning av alla soldater i Jämtland från år 1646 till indelningsverkets upphörande 1901."

Göran Hagbergs arkiv: https://sok.riksarkivet.se/fritext?Sokord=G%c3%b6ran+Hagberg&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=True&PageSize=100&page=2&postid=Arkis+01745421-8b1c-11d6-81c3-00d0b73e008b&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder

100
Häggenås / SV: Judas Frimodig Andersson
« skrivet: 2018-02-25, 19:27 »
Av rullorna framgår att Judas var född jämtlänning, men inte preciserat var. Han var dragon för Österåsen nr 5 från 12/12 1697 till sin död i januari 1719 i fjällen. Han torde alltså snarare vara född under senare delen av 1670-talet och är därmed inte upptagen i någon födelsebok.

101
"Twillingar 2:ne döttrar", i.e. twins

"til Barne-fader utlades en dreng wid namn Pehr", father is said to be a servant (or farm hand) by the name Pehr (=Per)



102
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2018-02-23, 15:56 »
Sockenlappen Nils Jacobsson i Torp, Medelpad gifte sig 1789 med lappigan Stina Jonsdotter från Sollefteå (f 1759). Hennes farsnamn är osäkert eftersom hon sedermera skrivs Jönsdotter. Känner någon till hennes ursprung?

103
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2018-02-21, 17:28 »
Orden är tonad 1) och Lintonaden, vilkas betydelse framgår av Rietz dialektlexikon (http://runeberg.org/dialektl/0772.html). Varför linet (garnet/tyget) förvarats i ugnen framgår inte.
Ordet slätten bör vara ett dialektalt ord som har att göra med slåttern (http://runeberg.org/dialektl/0648.html).
Stavningen av tredje ordet är äsje.

1) Det som här kan förefalla vara ett diakritiskt tecken ovanför ett u, är en släng på d:et. De u:n som finns i texten har samtliga likartade diakritiska tecken (ungnen, huruledes, kummit, stugu etc.).

104
Färdiga / SV: Medelpad CD
« skrivet: 2018-02-17, 18:08 »
En sakupplysning.
Efter att på sista tiden intensivt ha penetrerat Torps socken har det blivit uppenbart att Helge Nyberg (1913-1990) till viss del 'genat' i sin forskning i den församlingen. Torp har mycket bra husförhörslängder fr.o.m. 1749 till början av 1800-talet. Dessa har huvudsakligen använts som källa för barn födda efter 1750 och alls inte födelseböckerna. Barn som avled späda och därmed inte noterats i hfl. finns alltså inte med på Medelpads-CDn.
Torp var då kanske den största församlingen i landskapet, så för att kunna avsluta den dryga forskningen var det kanske ett rimligt val. Någon förlust för dem som söker sina anor innebär det inte, men familjebilderna blir skeva och direkta möjligheter att kontrollera dopvittnen minskar. Antalet oredovisade spädbarn kan jag inte ange men det rör sig om hundratals.
Ett exempel: För bonden och nämndemannen Hans Månsson (1752-1819) i Boda ohh Brita Jönsdotter (1757-1817) anges två barn på Medelpads-CDn. I själva verket hade paret 13 barn, varav 12 finns upptagna i födelseböckerna (en dödfödd son endast i begravningsboken).

105
Hammerdal / SV: Hammerdal
« skrivet: 2018-02-15, 01:51 »
"från Stora Wärdahl Norrige med fogeden ?an..? Andr. Linds förpassning och betyg om olasteligt och oförvitel: lefverne da[to] d: 6 Jan: 1815."

Henrik död 23/10 1867 i Vågöy (https://media.digitalarkivet.no/view/10046/134).

106
Hammerdal / SV: Hammerdal
« skrivet: 2018-02-14, 18:14 »
Familjen påträffas i Västerbotten (se Robertsfors AI:1/29). Familjen utflyttad därifrån 1818, möjligen till Verdal varifrån de sägs vara.
Jag har inte gjort några noteringar om denna familj på över fem år, så om det finns ytterligare kunskap tar jag gärna emot det.

107
Kall / SV: Mårten
« skrivet: 2018-02-12, 10:58 »
Eftersom efterlysningen är synnerligen vag är det osäkert vad som förväntas. Mårtens tjänstetid är känd; rotens nummer var 84 vid Överstelöjtnantens kompani. Han finns med i ett soldatregister utgivet av Alsens hembygdsförening 2004 (CD).
Ministerialböckerna för Alsen är generellt väldigt informativa. I hans fars dödsnotis framgår vilka dennes föräldrar var (Alsen C:1b/479) och motsvarande för modern (Alsen C:1b/523).

Att soldatregistret numera hanteras av Linköpings universitet kände jag till. Däremot inte att det där fanns uppgifter om jämtländska soldater. Vem eller vilka som ansvarat för den delen framgår inte, men uppenbart är att uppgifterna inte är pålitliga. Söker man där på Jämtlandsregementets kompani Oviken får man 12757 träffar, vilket är en orimligt hög siffra. Kompanierna (kavalleriet undantaget) bestod endast av 125 man plus befäl. Representanter för Brunflo kompani saknas. Åtskilliga soldater och rotar har placerats i fel kompani eller socken.

108
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2018-01-30, 06:47 »
Hej,
Vigselnotisen påträffas i Liden C:1/19r.
Hustru Lisbet måste vara född tidigare än ca 1685 eftersom hon i hfl. uppges vara ungefär sex år yngre än maken. 1677-1678 är alltså sannolikare.

109
Själevad / SV: Själevad
« skrivet: 2018-01-28, 17:58 »
Urmakaren Petter Norman uppges på Själevads-CDn (2008) som född 1740 i Danmark. En hänvisning till ENy görs, d.v.s. Erik Nylander. I sin bok för Själevad har denne dock inga uppgifter om vare sig Normans födelse eller härkomst.
Norman avled 1796 i Torps socken och sägs i dödboken vara från Värmland. Åldern har där ursprungligen varit 70-någonting, men ändrats till 74. Hfl. har emellertid födelseåret 1724.
Hans änka Karin Nilsdotter avled 1802 (efter ett omgifte) och anges vara 60 år gammal. Hon var ju från Östansjö enligt vigselnotis. Men, finns det andra indikationer/bevis än adressen att hon var identisk med namnen född 1746, som bok och CD hävdar ?

110
Myssjö / SV: Myssjö
« skrivet: 2018-01-23, 01:33 »
Namnet är Brefvis vilket vanligen stavas Brevitz (Brewitz). Mattias (eller Matts) Brevitz var kornett vid Kavallerikompaniet i Jämtland och avled 16/1 1695 i Näs sn.
Brewitz omtalas ett antal gånger i de digitaliserade domboksprotokollen för Alsens och Offerdals tingslag (http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm).
Befäl och ryttare vid kavalleriet var bosatta centralt. Om jag skulle ge mig i kast att försöka påträffa fallen med Brevitz lägersmål (han hade även en u.ä. son) skulle jag nog börja med Rödöns och Brunflo tinglags domböcker (i den ordningen).

111
Oviken / SV: Carin Pehrsdotter 1792 -
« skrivet: 2018-01-20, 20:41 »
Modern Marin avled redan 1810 och fadern Per Larsson 1823. Av den sistnämndes nekrolog framgår att dottern (Karin) då lever. Per gifte 1812 om sig med änkan Elin Persdotter (1759-1846). Det finns en bouppteckning efter Per (Ovikens tinglags häradsrätt AI:82 s. 41r-41v) men där nämns bara änkan. Efter Elin finns en knapphändig bouppteckning (AII:17 s. 181r-181v) men där omtalas enbart styvsonen Lars Persson, d.v.s. Karins bror.
Brodern Lars Persson (1790-1854) var gift och vid hans äldsta dotter Marins dop 1818 uppträder bland vittnena pigan "Carin Pehrsd:r i Eltnäset."

Det som är antecknat under Carins namn är Adest. I äldre tider också stavat adtest, d.v.s. attest. Prästen har alltså för hennes räkning skrivit en attest.
Beträffande namnet Valtinsson, fanns det en soldat Valentin Medelberg  (1706-1741) i Bergs tingslag, men några familjeband till honom har jag inte hittat.

112
Om Norbergs ursprung, se GMR 1812-1827 Jämtlands Regemente nr 18 vid Livkompaniet. Fr.o.m. 1835 uppges han vara från Jämtland, vilket nog beror på slarv eller slentrian. I sistnämnda rulla tituleras han undertimmerman.

113
Visst finns Norberg i Sunne; det var ju där han hade sin rote (Hara). Se Sunne AI:3 uppslag 48v-49r (förhör o nattvard 1809-1811, sedan till Frösön). Efter vigseln åter Sunne (AI:4 uppslag 48v-49r). Sonen Mattias, som inte finns upptagen i födelseboken, uppges där född 30/1 1819. Att Norberg var rörlig kan bero på att hans yrke var timmerman. Han anges vara född i Medelpad.
När det gäller dopvittnen behövde de inte alltid vara fysiskt närvarande vid akten, så några Harabor i Järvsö var knappast fallet.

114
Borgsjö / SV: Erik Olofsson och Karin Persdotter
« skrivet: 2018-01-20, 12:33 »
Eftersom pengar för dop/kyrkogång betalades av Olof Eriksson i Byn endast under 1790-talet kan man misstänka att hans hustru inte var helt purung. Sigrid Hindriksdotter i Revsund, Jämtland flyttade som änka till Borgsjö med sina barn. Bland dessa fanns en Ingrid Olofsdotter f.1753, som alltså skulle kunna ha varit Olofs första hustru. En annan potentiell är Ingrid f.1756 i Sundsjö av Olof Harberg, vilken sistnämnde med sin familj flyttade till Borgsjö.

Beträffande Olof Eriksson i Byn kan ha ju varit identisk med sin namne i från Stöde f.1763. Emellertid, eftersom jag inte känner till bakgrunden till denna uppgift och dessutom har indikationer om ett annat öde för Stödepojken vill jag lämna den frågan oavgjord.
Bland skomakaren Erik Erikssons (Wikberg) i Bergdalen och Stöde barnbarn påträffas 1793 dopvittnet handelsbetjänten Henrik Berglund i Sundsvall, vilket högst sannolikt var morbror till det döpta barnet och därmed densamme som Eriks son Henrik f. 1766. I Sundsvall finns senare en dagsverksarbetare Olof Berglund som uppges född 1/5 1763 (se hfl. AI:2a/16). Skomakarsonen Olof i Stöde var född 7/5 (ej 7/4) 1763. Ett datum som i husförhörslängder denna tid lätt har kunnat förvandlats till 1/5.

Tillägg: Källan för Olofs i Byn Stödeanknytning påträffas bland lysningssedlar i Borgsjö kyrkoarkiv (SVAR A0018462_00209 ). Förhoppningsvis går det påträffa ytterligare klargörande indicier.




115
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-15, 13:51 »
Brita Nilsdotter avled 27/1 1875 i Alsen. Eftersom hon då fortfarande var skriven i Mörsil är dödsfallet infört i bägge församlingarnas dödböcker. Sannolikt då bosatt hos någon av de två äldsta döttrarna, som bägge var gifta i Alsen.
Sonen Nils förefaller ha emigrerat. Han finns sist upptagen i Alsen AI:11/214.

116
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-14, 12:04 »
Ja, naturligtvis; därmed korrigerat.

117
Ljustorp / SV: Ljustorp C:1 Sid 273
« skrivet: 2018-01-14, 06:24 »
Idag gällande ortnamn kan man hitta här: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/

118
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-14, 06:07 »
Aron Hanssons hustrus identitet har jag säkert haft öppen sedan ett par decennier. Något märkligt är att bland hans och hustruns barns dopvittnen inte tycks finnas några släktingar till barnens mor. Lisa kan jag inte heller se som dopvittne för sina potentiella syskons barn. Några liknande fall känner jag till och då rör det sig oftast om fattiga familjer där barnen mycket tidigt börjat tjäna för sitt uppehälle och därmed ibland nödgats släppa kontakten med föräldrahemmet.
Dock är det givet att Erik Jonassons1) dotter Lisa levde vid faderns död.
Bouppteckningar efter Erik J:s änka och deras dotter Brita (gift, men barnlös) saknas.
Den enda uppgift jag kan se som förefaller kunna leda till Lisa E. i Mörsil är att Aron H:s brud var från Överocke, där Erik J:s dotter också bevisligen befann sig enligt ovan.

1) Olyckligtvis surrar man utan anledning till det med hans namn i det digitala bouppteckningsregistret utgivet av ÖLA/SVAR.  Erik Jonasson ska det alltså vara. Länken ovan, som oriktigt leder till en kvinna i Kall ska rätteligen vara SVAR C0100584_00228.

119
Bjärtrå / SV: Bjärtrå
« skrivet: 2018-01-08, 16:28 »
Hon var född i Häggenås, Jämtland 28/9 1767 och avled 1/10 1846 i Ytterlännäs (gift 2 ggn med dagakarlen Per Persson i Bursjö).
Se Ragunda AI:1/37, Ytterlännäs AI:2/38 och 5/42.

120
Älvdalen / SV: Älvdalen
« skrivet: 2018-01-07, 07:52 »
Hej,
i min Älvdalenskiva (2000) kan jag inte påträffa familjen i fråga. Jag har koncentrerat mig på att försöka hitta de Holm-födda personerna. Att hitta någon lämplig Erik Eriksson är inte möjligt utan något födelseår, även om man skulle göra ett antagande. Bl.a. p.g.a. att de flesta äldre Älvdalen-födda är sorterade på sina gårdsnamn, oavsett om de enskilda personerna kan beläggas ha burit dem eller inte.
Sedan år 2000 har naturligtvis Älvdalenforskningen utvecklats, så svaret kan ändå finnas där.

121
Bjärtrå / SV: Bjärtrå
« skrivet: 2018-01-06, 18:30 »
Johan Carlsson Örn gift 3/10 1735 i Selånger med flyktingänkan Benedicta Flodæ (?) (C:2/11v).

122
Kall / SV: Olof Larsson f 1727-06-18
« skrivet: 2018-01-06, 01:01 »
Himmelsgärde hörde till byn Krok; idag finns ännu Himmelsgärdesmyren på kartan.
Olofs föräldrar var torparfolket i Krok (Gärde Kall AI:1/131) Lars Olofsson (1689-1742) och Märet Persdotter (död 1778 i Liden), vilka vigdes 1725.


123
Allmänt / SV: Ovikens häradsrätt
« skrivet: 2017-12-31, 12:06 »
Fängelset där hon avtjänade sitt straff låg i Valla på Frösön (se Frösö hfl. AI:4/335-337). Först 1800 flyttades det till Östersund.

124
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-30, 10:02 »
För Per Olofssons i Boda tvillingbarn 1781 finns ett dopvittne "Pigan Margeta Ols d:r" från "Upåsen i Fors Sokn". Hon avled i Boda 1782 och torde säkerligen ha varit Pers syster.

Beträffande grannbyarna Oppåsen och Åsen skrivs dessa ortnamn ofta om vartannat i Fors ministerialböcker. D.v.s. när det bör vara Oppåsen kan det likaväl stå Åsen eller tvärtom.
Under rubriken "Opåsen" påträffas bland andra soldaten Olof Rosqvist med hustru (Fors AI:1/175v). I ministerialboken finns endast två barn till detta par ff.1742 och 1750, bl.a. sonen Carl om vilken där antecknats "Medelpad". Det bör ha funnits fler barn i familjen eftersom lysning för Olof och hans hustru skedde redan 1737.

Olof Rosqvists mor hette Margareta, så därför har jag utan större tvekan infört Per och Margeta i Boda som barn till honom. Sonen Carl som begett sig till Medelpad torde ha avlidit senast 1781 eftersom en av brorsönerna sannolikt uppkallats efter honom.

Att det påträffas personer från Fors bland barnens dopvittnen i Ingrid Persdotters bägge giften, kan ha indikerat att hon också var därifrån. Nu tror jag knappast det.
En intressant person förefaller emellertid vara den Ingrid Persdotter från Färsta och Skön, som 16 år gammal konfirmerades i Liden 1761.

125
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-23, 07:05 »
Westlin synes vara en sammandragning av mönsterrullans Wästerlind. Olof och Jon var bröder från Byn och tjänade för samma rote. Hustru Kerstin avled 1782, men finns inte upptagen i dödboken. Jon och Kerstin hade två döttrar, Dordi (1737-1808) och Kerstin (1740-1802), bägge avlidna i Stugun.

126
Holm / SV: Holm
« skrivet: 2017-12-18, 15:15 »
Anna benämns Anna Brita fr.o.m. sin vigsel. Jag har med henne bland mina Hällesjöbor eftersom hon fick en u.ä. dotter där 1820. Troligen är det hon som avses med den Anna Persdotter som i Hällesjö bötar för lönskaläge 10/9 1820 enligt kyrkoräkenskaperna (dock inget fall påträffat i det årets dombok). Hennes mor var ogifta Brita Larsdotter (1769-1840) från Hissjön.

127
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-18, 08:05 »
Hej Tobbe,

Svaren på dina två första frågor är ja.
Beträffande Holm, vet jag inte ursprunget till Stefan Olofssons hustru Margareta J.
Emellertid har två olika Stefan O. ihopblandats på Medelpads-CDn.

Fadern till Cecilia f.1759 var båtsman i Östbyn (vilket framgår av hennes dopnotis) och avled redan 1760 i Pommern.

128
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 21:52 »
Anno 1719. den 19:Febr: Afreste Leutnanten H:r Ol:Kanick med sin hustru Cath: Malmström til Liusdal (Bjuråker C:1/220).
Äldsta dottern Anna Catharina som avled i Hudiksvall 1769 uppges i dödboken vara född i Bjuråker, men jag tror inte jag påträffade henne där.
Fadern Olof K. hade framför allt sin tjänstgöring vid Hälsinge regemente, men 1738-1742 vid Jämtlands regemente. Bosatt i Bispgården, Fors åren 1742-1744 (mtl 1743-44).

Släkten Kanick vill jag minnas finns upptagen i Bromans Glysisvallur, så där kan det finnas mer att hämta.

129
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 17:45 »
Någon samlad familjeöversikt tror jag inte det finns, däremot ett antal nyttiga register som efter nyår blir fritt tillgängliga.
Personregister över Sundsvalls kyrkoräkenskaper 1726-1804 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059741_00002), dito för husförhörslängden AI:1 1714?-1737 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033571) i början av volymen samt för kommunionlängden DII:1 1745-1764 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059740_00004).

Renskrivna mantalslängder 19 olika år mellan 1640-1765 finns här: http://solace.se/~blasta/

130
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2017-11-28, 10:38 »
Beana är ett märkligt och väl unikt namn. Bland uppkallade barnbarn är det emellertid Beata som gäller. Eftersom som jag är övertygad om att jag påträffat Beanas dopnotis, förefaller hennes mor Anna Grelsdotter inte ha varit helt sanningsenlig om sitt leverne. Att dottern lämnats späd i Haverö beror på att hon var utomäktenskaplig. Någon attest lär inte ha uppvisats och därmed har uppgifterna varit osäkra. Hon var född i Ålens socken, Haltdalens prästgäll, Sör-Tröndelag 1752 (döpt 19/4). Texten är besvärlig, så mitt tolkningsförsök av dopnotisen är inte helt fullständigt.

25. Aal: P?d: Dom: Cantat: Bapt: Et u ægte barn fra Iamtland Modren skal hede Ane Gregersdatt: Fadren Peder Ols: begge fra Iamtland  Hun siger sig og Engang tilforn at være af den(n)e Person besvangret. Barnets nafn Beata Test: Svend Fæsten Jngebrigt Moen Svend Fæstens qv: Peder smeds qv. Kirstj Stene
(Haltdalen Ministerialbok nr. 685A01 s. 8r - https://media.digitalarkivet.no/view/16228/11)

131
Brunflo / SV: Läshjälp
« skrivet: 2017-11-26, 16:57 »
..wäl up fostrat
..slöt hon
..i werlden

Ordet som står före af durchslopp tycks börja på en vokal eftersom det finns ett diakritiskt tecken ovanför. Emellertid kan jag inte komma på något sådant som ger mening i sammanhanget.
Fjählsta (Fjällsta) avser naturligtvis Sundsjö i Revsunds pastorat.

Vad som är helt otvetydigt är sidans nummer: 166, vilket också det av ÖLA utgivna Ministerialregistret också har (som tyvärr uppger oriktig födelseort). Jag har på annat håll i Af ordat om ArkivDigitals brister gällande källhänvisningar.

132
Att Per Persson f.1801 4/1 skulle vara från Fors ser jag som ett okvalificerat antagande av Mohlund, vilket sannolikt föranletts av tillnamnet Forsgren (se Helgums socken del II s. 134).

Per Svensson Kämpe f.1798 14/12 i Fors innebrändes ogift 2/11 1883 i sin födelsesocken (F:1/72-73).

133
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-11-14, 14:59 »
År 1938 fick kyrkoherde Bertil Hasselberg tillgång till de gamla handlingar som då fanns i en kista på en gård i Sunnerå (Nyhem). En del fick han låna hem till Hällesjö. Detta underlag resulterade i hans artikel om Hovdsjö och Sunnerå i Jämten året därpå. Så vitt mig är bekant har dessa originalhandlingar aldrig offentliggjorts. Än mindre studerats av andra forskare. Tills vidare tvingas vi alltså lita på honom. Jag utgår ifrån att det som han publicerat bygger på korrekta tolkningar. Eventuellt finns hans excerpter kvar bland hans efterlämnade papper.

Jöns Olofssons i Håvdsjö dotter Ingiäl omtalas i förenämnda artikel, men inget om hennes vidare öden. Det gör det däremot i H:s släktledning över Hovdsjösläkten från 1947. Där står: "Ingiel, f. 1663,  d. 1736, g.m. bonden Per Eriksson i Österåsen, Fors, f. 1665,  d. 1728." (Jämtlands Biblioteks Årsskrift 1947 sid.9).




134
Allmänt / SV: Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2017-11-11, 14:42 »
Faderns namn finns i hennes vigselnotis (Alsen C:1a/371).

135
Allmänt / SV: Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2017-11-10, 20:53 »
Pål Flygare var sedan 1712 gift med Kerstin/Stina Randklef, vilket par åren 1713-1727 får ett antal barn. Notisen från 1717 är felaktig beträffande modern. Fältväbeln Nils Flygares äldsta dotter fick namnet Christina Margreta, uppkallad efter både farmor och mormor.

136
Oviken / SV: Samer i Jämtland
« skrivet: 2017-11-10, 00:17 »
Pål Mårtensson är ett ovanligt namn. Bör vara identisk med den lappman PM med okänd skrivningsort som avled 2/1 1884 i Oviken vid 80 års ålder. Denne torde vara den som finns upptagen i Undersåkers lf AI:1/64 > 2/23.

137
Nu var inte Erik Daniel Sundström son till Genborg (den senares son Erik Daniel Ekholm emigrerade till Amerika), så med den kunskapen kanske intresset för Genborg svalnade något. Dock inte helt (se http://josefinssida.se/Sidor/Antavlor/Mitt%20sl%C3%A4kttr%C3%A4d/languages/sv/persons/Person_163015.html).

Wilhelm Genborg levde större delen av sitt vuxna liv i Ragunda. Lyckligtvis gjorde han en kort sejour i Fors, vilket för oss sentida rätt övertygande avslöjar hans ursprung. Att han där var bosatt hos sina föräldrar, kyrkvaktaren Wilhelm Olsson ohh Catharina Ersdr, tvekar jag inte om (se Fors AI:2/28).

Anledningen till att han, tillika med flera andra, inte finns upptagen i födelseboken kan förklaras med att efter pastor Holmers död 1779, saknade pastoratet kyrkoherde till 1785. I kyrkböckerna är det ingen riktig ordning och många saknas.
T.ex. följs Anna Brita f.1781 28/12 i Fors ministerialbok C:2 av en Stina f. 1783 1/1. Därefter en Carin f. 1782 23/1 (Fors C:2/210ff) . T.o.m. två barn födda i Ragunda 1783 finns med, dock strukna (C:2/222). Emellertid är inte sistnämnda året solklart eftersom ett av dessa Ragundabarn i hfl. uppges fött 1782 (Ragunda AI:1/50).

138
Hackås / SV: Johan Jöransson i Näcksta, Hackås
« skrivet: 2017-11-04, 16:23 »
Hackås ministerialböcker har bra och ganskalättlästa nekrologer från 1814. Johans påträffas i C:2 s. 319r och hans mors i samma volym s. 316r.

139
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-11-02, 12:28 »
Stavningen är "Uldric Lund".
Namnet Ulrik är sällsynt i Jämtland/Härjedalen. Före år 1800 påträffar jag det bland födda endast två gånger, men inte som förstanamn.

Att prästen skriver Skockholm ger mig associationer till yngre barn som i sitt uttal kan göra sådana assimileringsfel. En fråga jag ställer mig är om Själander hade ett sådant handikapp som vuxen. Kan namnet Falkengren vara en skapelse av honom? Valtinson kommer ju av ett Valentin, som dokumenterat ibland skrevs Falten/Faltin. Byt ut t:et där mot ett k plus feltolkning/missuppfattning av efternamnets senare led, så kan ett Falkengren ha uppstått. En långsökt tanke är det ju, som jag generellt skulle tillbakavisa. I det här fallet är jag emellertid inte så säker.
Denna fundering inspirerades av en av mina elever som genomgående uttalar huvudstadens namn som Skockholm.

140
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-31, 18:11 »
Denne Eric noteras "död" redan i födelsenotisen. Dessvärre är Bräckes dödbok skral denna tid, men Isak betalar pengar till kyrkan i oktober samma år, vilket kan avse testamentspengar. 1795 5/12 föds sonen Eric Petter, vilken begravdes 13 mars året därefter. Som änkling flyttar han till Finnäs i Bodsjö och är bonde där 1796-1799. Efter omgifte i Borgsjö sistnämnda år bonde i Vassnäs och Haverö fr.o.m. 1799. Sonen Eric Johan född och död där 1799.

Utrymmet för en son Erik Abraham är väl minimalt.

I Sundsvall finns en änka Martha Lemon f.1755 (se Sundsvalls GA AI:2a/44). Hon och hennes mor förefaller ha något att skaffa med Borgsjö. Möjligen är hon Gustaf Lemoines (Lemons) änka och kanske mor till Erik Abraham.

Denna Martha hade tydligen en dotter Anna Cajsa L. f.1782, som var gift med kofferdikaptenen Martin Ångman f.1774 (se Sundsvalls GA AI:2a/277). Med det namnet torde hans ursprung vara Borgsjö.

141
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-28, 17:19 »
Visserligen var Maria Christina uppväxt och gift i Gävle, men hon var född i Stockholm och döpt 16 september 1722 i Storkyrkoförsamlingen.

142
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-27, 18:16 »
Jag känner inte till något om Gustaf Lemoines anknytning till Borgsjö. Däremot vet jag han betalade begravningspengar i Sundsvall 1780 för en dotter (AD v391174.b1480.s291 eller SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033597_00155). 1785 finns han upptagen i mantalslängden där, men uppges då vistas utrikes (AD v402437.b5690.s1121) . I 1790 års mtl är hans änka noterad(AD v402380.b6100.s1213).

143
Faller / SV: Anna Christina Faller f. 1778 el 1779
« skrivet: 2017-10-21, 10:34 »
Se även https://forum.genealogi.se/index.php?topic=11440.msg168962#msg168962 (säkert åtskilliga tiotusentals relevanta länkar bröts, men också inlägg raderades delvis eller helt vid omläggningen av Af häromåret, så se också https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45116.msg684437#msg684437)

144
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-10-08, 21:13 »
Anna Sophia tillika med fyra syskon finns upptagna som födda i Åbo svenska fs åren 1774-1786 (se http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htm).

145
Revsund / SV: Lisbeta Olofsdotter från Gåsböle
« skrivet: 2017-10-07, 17:34 »
Du hittar henne i Mjösjö (se Sundsjö AI:2/69).

146
S.F. betyder Särskilda Förteckningen, dit Emil Eriksson överfördes 1885 (eller 1883) eftersom hans vistelseort vid tidpunkten inte var känd. Dessa förteckningar brukar påträffas i slutet av husförhörslängderna. Åter införd i Gävle 1892 (se Gävle HT AI:23c1/189 > AIIaa:1a/101), men blev 1896 inskriven i obefintlighetsboken, som är en efterföljare till S.F.

Många emigranter underlät att ta ut attest med följd att de ansågs obefintliga. Nu hittar jag inte Emil bland Amerika-emigranterna, vare sig i svenska eller norska källor. Möjligen kan han vara den murarbetare Emil Eriksen f.1864 i Sverige, som år 1900 var bosatt i Oslo (http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=0301&kenr=455&bnr=0005&lnr=12).

147
Sunne / SV: Petrus Staaf
« skrivet: 2017-10-01, 06:20 »
Ett beklagligt misstag eftersom volymen Frösö AI:1 är från tiden sekelskiftet 1600/1700. Naturligtvis ska det vara Frösö AI:2/52.
Beträffande Staaffs bägge vigslar finns så vitt jag känner till, ingen av dem i befintliga kyrkböcker.

148
Sunne / SV: Petrus Staaf
« skrivet: 2017-09-29, 06:35 »
Så vitt jag vet finns han endast upptagen i en husförhörslängd. Det är då han som rektor vid Frösö trivialskola var bosatt i Stocke (Frösö AI:1/52). Det var emellertid sista tjänstgöringsåret innan han flyttade till Skön i Medelpad och anteckningar om hans familjeförhållanden saknas.

Sunne ministerialbok är skadad där hans födelsenotis finns (C:1/242), så födelsemånaden framgår inte. Dödsnotisen - död 22/10 1777 - uppger emellertid födelsedagen till den 4 augusti vilket nog är rätt (Sunne C:2/61). Där, liksom i de tryckta begravningsverserna, anges åldern till 75 år och 9 veckor.

149
Allmänt / SV: Mått- och valutaförkortningar
« skrivet: 2017-09-24, 14:30 »
Arne Löfgren
Du kan ändra i ditt tidigare inlägg; lämpligtvis radera den långa adressen som börjar med "https://forum.genealogi.."

Den förkortning som börjar med versalt R avser Riksdaler.
Viktmåttet för mässingen och humlen (humla) är en förkortning för libra, d.v.s. pund eller lispund på svenska.
Ekorrskinnen räknas i timmer, som var lika med 40. I det här fallet hade Tengman alltså med sig 100 ekorrskinn.

150
Fors / SV: Erik Jonsson (ca 1725-1808) från Byn
« skrivet: 2017-09-23, 05:41 »
Hej Torbjörn,

Det är riktigt att Erik var från Byn. Födelseåret i husförhörslängden är sannolikt riktigt (hans första nattvard 7/6 1741 - AI:1/178v-179r).
Frisk var född i Kall 18/6 1727 (omnämns med adress Järkvissle på Undersåkers VT 1762 § 19).

151
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-09-18, 19:40 »
Dopvittnen kan vara värdefulla och ge ledtrådar om eventuella släktanknytningar. Det gäller naturligtvis inte alla. De riktiga höjdarna här har knappast några släktrelationer med barnets föräldrar. Jag avser här Abraham Själander och de höga officerarna Hammarskjöld och Carl Ward. Inte heller bonderepresentanterna Anders Mårtensson i Bergsviken och Mårten Larsson i Skålan ('Scholan') har någon familjeanknytning vad jag kan se. Däremot kan Stockholmsfolket vara av intresse:
Sven Wester, fru Anna Sophia Wester, Uldric Lund, Fru Törnmark, Asklund m fru Maria Edberg

Själander verkar inte vara inte ha någon större fallenhet inom ortografin (se bl.a. överstelöjtnantens namn) och därför är det inte säkert att namnen är korrekt tolkade. Wester och Lund påträffar jag inte bland mantalsskrivna i Stockholm vid tidpunkten ifråga, däremot namnen Törnmark  och Asklund.

152
Under forskningens gång skaffar man sig insikter och uppfattningar om namnskick, dopseder m.m., d.v.s. erfarenhet som vanligtvis underlättar vidare forskning. Vill man övertyga andra om sina uppfattningar i sådana frågar, särskilt om man inte är överens till alla delar, fordras det dokumentation.

När det gäller utbytbarheten Johannesnamnen emellan vill jag hänvisa till tidigare inlägg (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126276.msg1290050#msg1290050) och(https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126262.msg1289736#msg1289736).

För 3-4 år sedan lade jag till en variabel i min födelsedatabas där personens namn i dödboken införs. Databasen omfattar födda i landskapen Jämtland/Härjedalen 1636-1894, med undantag tiden 1861-1894 för fem församlingar som ännu inte är helt klara. Barn med förstanamnet Jöns är där till antalet 3826 för vilka namnet i dödbok hittills registrerats är 1017 stycken. Av de sistnämnda är det fem (5) som där inte har namnet Jöns. Två av dem döda späda, har uppenbart av misstag fått namnen Jonas resp. Jon i dödboken (se Alsen C:1a/274 och C:1b/671 samt Myssjö C:3/123 och 659).
Av de återstående tre var en prästson (dödbok: Joan), en präst (dödbok: Johan Olof) och en arbetare i Östersund (död 1925: Johan).
Även om underlaget inte är heltäckande är tendensen tillräckligt stark för att jag ska kunna hävda att det saknas stöd för att namnet Jöns generellt var utbytbart mot Jon/Jonas/Johan i nämnda landskap.

Artikeln om Jöns i Wikipedia som länkats till ovan är inte helt korrekt. Att namnet skulle ha varit "särskilt vanligt" i de tidigare danska provinserna är inte riktigt, Skåne undantaget. I Ingwar Fredrikssons studie om svenskt dopnamnskick i slutet av 1500-talet1) utgör namnet 2,7 till 3,7% av de manliga skattedragarna i Härjedalen och Jämtland.
Namnbärare ökar både i antal och procentuellt när vi närmar oss svensk tid, men inte mycket. I 1645 års mantalslängd för Jämtland finns 133 Jöns (Jens) vilket ger namnet  en sjundeplats (7) och knappt 5% bland männen.

1) Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut, Athroponymica suecana 7, Vänersborg 1974, sid. 70-72.

153
Okänd socken i Jämtland / SV: Sjön - en socken i Jämtland?
« skrivet: 2017-09-10, 22:28 »
Det kan nog vara Jämtland trots allt. Skön och övriga Medelpad höll ju båtsmän och att dessa skulle omtalas som 'soldatfolk' kan jag inte erinra mig tidigare ha sett. För vidare undersökning är det emellertid angeläget att fler ögon ges möjlighet att nagelfara källan för dödsfallet.

154
Efternamn / SV: Efternamn
« skrivet: 2017-09-09, 04:28 »
Utifrån bl.a. denna diskussion och andra förefaller det finnas en bred uppfattning om att personnamn som de skrivs i framför allt kyrkböcker är ett uttryck för hur personer "kallade sig" själva. Jag vill nog hävda att det huvudsakligen rör sig om hur prästerna uppfattade namnen. Kyrkböckerna var ju förr inga offentliga handlingar som församlingsborna kunde ta del av och ha synpunkter om bl.a. stavning.
En kvinna, exempelvis en Anna Johansdotter, som flyttade till staden Östersund och där benämns Johansson, sedan återflyttade till sin hemby på landsbygden och där åter står som Johansdotter, kan ju knappast ha bytt namn. Denna förändring skedde alltså endast på papperet, men inte i den verkliga världen. Detta gäller för övrigt förnamnen, där en och samma person kan ha skrivits olika i födelse-, vigsel- respektive dödbok. Såvida vi inte har verklig kunskap om rätta förhållandet är uttrycket "benämns" att föredra istället för "kallade sig".

I Östersund avled enligt Sveriges dödbok (CD) ogifta Ida Amanda Nilsson 22/7 1953. Hennes gravsten på Östersunds östra kyrkogård har emellertid namnet Ida Fredman, vilken jag återfann och fotograferade i somras. Eftersom hon var släkt inom familjen vet jag att hon också verkligen själv skrev sig Fredman.

155
Rätan / SV: Söderhögen
« skrivet: 2017-09-05, 18:49 »
.. föddes Mathes Christopherss. i Söderhögen dotter ..

Modern är inte nämnd men det förhållandet är samma för övriga barn på sidan. I det här fallet spelar det inte så stor roll eftersom föräldrarna vigsel påträffas 10 sidor tidigare.  .. d: 25. D:o [=februari 1764 copulerades] Matts Christofferßon i Söderhögen och pig.  Agnes Swensd:r från Klöfsiö...

Både Rätan och Klövsjö är väl utforskade av Axel Grinde (http://www.bibliotekmitt.se/work?workId=2c6fc131-8831-4631-8424-5fcafd72f26a) och Gösta Ullberg (http://www.bibliotekmitt.se/work?workId=d421c319-252e-4ac2-8072-58a39c809b6e)

156
Fors / SV: Karin Jonsdtr i Ede
« skrivet: 2017-09-04, 23:53 »
Hustru Karin var knappast infödd i Fors. Första gången hon framträder där är just på ovan anförd sida i husförhörslängden. Därför är anteckningen om Ammer av vikt. Att Olof Bullers syster Märet en tid tjänstgjorde hos Jon Nilsson i Ammer kan ha en betydelse i sammanhanget.

Av Olofs och Karins barn finns endast två döttrar upptagna i ministerialboken, dock saknas dopvittnen för den yngsta p.g.a. en sidförlust. Vid dottern Margetas dop påträffas bland vittnena en dräng Jon Nilson i Opåsen. Dennes mor Kerstin Jonsdotter (ca 1681-1756) var från Ragunda 1).
Tittar vi på dopvittnena i den familjen hittar vi en (piga) Brita Jonsdotter från Ammer för Jons syster Anna 1706. De skulle kunna vara så att Karin, Kerstin och Brita är systrar från Ammer, men dessvärre är det ännu en väldigt tunn hypotes.
Detta av den anledningen att bonden Jon Nilssons (d.1742) i Ammer familj är helt okänd förutom sonen och hemmansefterträdaren Nils.

1) Maken Nils Jönsson betalade 19/10 1702 pengar till Ragunda kyrka på sin hedersdag.

157
Ragunda / SV: Elsa Grundberg f 1766
« skrivet: 2017-08-30, 20:59 »
Släktskapet ser ut sålunda:
Anders Hammarberg d.y. > Elsa Grundberg > Karin Olofsdotter > Olof Åström > Ursilla Jonsdotter > Jon Ingemarsson > Brita Eriksdotter > Erik Simonsson (bonde i Stugubyn nr 5)

Khde Paul Wagenius (1839-1924) morfar var kusin med Hammarbergs hustru Anna Cajsa/Catharina Wagenius (1794-1843). Nämnde morfar, Pål Persson 1778-1842, har en egen tabell (nr 164) i Stuguboken. Hans familj och efterkommande är emellertid inte alls utredd där och därför finns inte dottersonen upptagen i boken.

Ingeborg/Inga Byström (1767-1817) var från Bye, Mörsil.

158
Ragunda / SV: Elsa Grundberg f 1766
« skrivet: 2017-08-30, 17:54 »
Sonen Anders Hammarberg d.y. (1798-1839) var gift med en Wagenius av Stugusläkt och finns därför upptagen i A.J.Hanssons släktbok över Stuguns socken (Östersund 1927). Vad som inte är (var?) känt är att han genom sin mor själv var av Stugusläkt.

Åtminstone tre av Anders H. d.ä.:s söner samt änkan flyttade till Sundsvall.

159
Lockne / SV: Lockne
« skrivet: 2017-08-17, 23:09 »
Anders Forsberg (1756-1847) i Forsta torde vara infödd Locknebo. 1793 föreslår han som ny förmyndare för systern Karin Persdotter nära släktingen, bonden Olof Persson i Döviken (Brunflo tingslags häradsrätts arkiv AII:43 s. 153r-153v).

Den titel, kavallerikonstapel, som skriftställaren Anna Werner (1877-1959) begåvat Anders med i årsskriften Jämten 1934 är felaktig. Konstapel är lägsta befälsgrad inom artilleriet. Däremot blev han korpral inom kavalleriet 1795, men först 1798 flyttade han till korpralsbostället Stengärde i Näs sn. Werners påstående att yngste sonen Nils skulle vara född på Stengärde är alltså också oriktigt. Så vitt jag kan se var inget av barnen fött i Näs. Att antalet barn skulle ha varit åtta, ställer jag mig tveksam till. Kan här skett en sammanblandning med hans namne och samtida Anders Forsbergs (1755-1813) barn?

Svärsonen Erik Olofsson (1790-1861) var från Revsunds pastorat och Sörviken i Sundsjö. Hans födelsedatum (17/7) är korrekt återgivet i äldre hfl., men ändras slutligen till 10/3 (Lockne AI:5/56). Bland dopvittnena till Eriks ohh barn påträffas hans äldre halvbror Bengt Olofsson i Sörviken med hustru (1828).

160
Ett litet streck eller prick/ar ovanför u och y var snarast regel i svenska kyrkböcker ännu på 1700-talet. I Norge bibehölls det längre.
Opgivet? af Barnemoderen; bägges 1:sta Lemaal.

161
Jag ser inget h i efternamnet (som tydligt framgår i moderns motsvarande namn) så det kan inte vara Johansson.

Svårigheten med järnvägsarbetare denna tid var att de ofta var rörliga och inte skrivna på de orter där de uppehöll sig under begränsad tid. Enafors kan inte ha varit stort på den tiden och är det inte heller idag. För mig är det en station man klev av för att snabbare komma vidare på fjällturerna.

Det är möjligt att det går att hitta anställda i SJ:s arkiv. När jag går in på Riksarkivets hemsida tycks det vara väldigt stort och oöverskådligt, så här behövs det nog lite handledning av någon kunnig.

162
Pige Berntine Gunelie Johansdtr og Ungk. Jernb.arb. Magnus Joenson(?) Enafors. Modern från Mox...?. och född 1863, fadern från Sverige och född 1868.
Efter dopvittnena finns en anmärkning att barnamodern uppger att det är bägges första lägersmål.
Ortnamnet bör vara en avledning av Moksnes i Stjördal.

Modern torde vara den som återfinns här: https://digitalarkivet.no/view/255/pd00000013141554

163
Alsen / SV: Matts Mattsson Gunsten b. 1870
« skrivet: 2017-07-29, 08:01 »
All his children got the surname Gunsten.

164
07 Övrigt / SV: Läshjälp Tyskland
« skrivet: 2017-07-26, 17:58 »
Besvärlig handstil som det behövs tid att lära sig; bokstäver dras ihop så det förefaller fattas någon/några på en del ställen (något r kan jag inte se i moderns namn utan: Matha). f,h och s skrivs ibland väldigt lika varandra, också vokalerna a,e,o.

Brudens titel: Hausgehilfin? (=hembiträde)

165
Namn åt de döda / SV: Namn åt de döda
« skrivet: 2017-07-22, 08:46 »
Jag tror många med mig har haft förhoppningar om att 'Namn åt de döda' skulle ge möjlighet att finna personer som med konventionell sökning är mycket svåra att hitta. D.v.s. personer som inte alltid var skrivna på sina uppehållsorter, men bosatta i Sverige. Många har nog de resande i tankarna men det fanns även åtskilliga andra. Jag är obekant med instruktionerna till de som registrerar de avlidna, men i privat mejl med framlidne Carl Sz. vill jag minnas att han hävdade att personer som var kyrkskrivna införs i vederbörlig församling oavsett om de avled på annan ort. Däremot att individer som inte var skrivna någonstans skulle införas där de avlidit. Är det så?

Min fråga kommer av att jag i min forskning har haft att göra med denna kategori av personer. Bl.a. min morfarsmors halvsyster som flyttade från Norge till Sverige i mitten av 1870-talet. Hon tog ut flyttbetyg från sin hemförsamling, men blev aldrig skriven i Sverige trots att hon fick åtminstone sju barn där. Efter mycket besvär påträffad som avliden i Sveg (Härjedalen) 1930: "Elin Anna Olsson, arbetskvinna från Alstahög, Rangulvall, Levanger .." [en hembygd som hon då lämnat för 55 år sedan].
En annan är akrobaten och tivoliägaren Jakob Heinrich Claus Schultz (1842-1920) som avled i Söderköping, där han skrivs som dansk undersåte från Aalborg.  Även han bosatt i Sverige åtminstone sedan 1870-talet, men inte heller upptagen på CD-skivan över döda.
Har jag missuppfattat Carl Sz. eller vad ?
För att verkligen få med alla döda kan jag inte se något hinder till att registrera samtliga avlidna även om det innebär dubbleringar. Kan det finnas någon nackdel med en sådant förfarande?

166
Håsjö / SV: Läshjälp födelsebok
« skrivet: 2017-07-20, 22:40 »
De diakritiska tecknen för J:en i faderns namn (Jon) och moderns farsnamn (Jonsdoter) är båda placerade över efterföljande vokal, så det är lätt att missta sig på vart de hör.
Familjen återfinns i A.J.Hanssons släktbok för Stuguns socken, tab. 55, sid. 34 (Östersund 1927).

167
Kyrkoherde Abraham Själander (1763-1833), som tjänstgjorde i Berg från 1818 till sin död 1833, skrev med få undantag begravningsdatum för de avlidna. Tyvärr slarvade han också med bokföringen, för inte ens alla döda blev införda. Bouppteckningarna är kan här ibland vara enda källan för dödsdatum.

168
Stöde / SV: Stöde
« skrivet: 2017-07-09, 18:18 »
Olof var född i Selånger. Fadern Jacob Sundström var en tid på 1730 båtsman i Sundsvall, därefter i Selånger innan familjen återkom till Stöde.

169
Intressant. Jag utgår ifrån att Wrång (1625-1694) här uppfattats som son till borgmästaren Anders Persson, men är det självklart ?  Nu hette Wrångs hustru Brita Andersdotter Bröms (ca 1636-1692) och svågerskapet skulle väl också kunna förklaras med att hon var borgmästarens dotter.

170
Alsen / SV: Jon Halvarsson Bleckåsen
« skrivet: 2017-07-04, 01:35 »
Jon Halvarsson i Bleckåsen finns upptagen i 1654 års tiondelängd men torde ha avlidit få år efteråt eftersom hans änka är upptagen i 1660 års jordebok. Jons del i Bleckåsen köptes av Halvar Nilsson (brorsonen) för 70 riksdaler och tre tunnor korn vilket framgår av 1680 års höstting. Året efter anges vilka Jons arvingar var: Jöran Jonsson, Halvar Jonsson och Hindrik Nilsson. Tyvärr adresseras ingen av dem, men Jöran är ju välkänd. Den sistnämnde bör vara en måg. Detta ur mina gamla domboksexcerpter. Nu finns ju en hel del domböcker transkriberade och publicerade digitalt genom Jämtlands läns fornskriftsällskaps försorg. Så det går alldeles utmärkt att läsa själv, se http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm

171
Alsen / SV: Jon Halvarsson Bleckåsen
« skrivet: 2017-07-03, 13:19 »
Utsagor från ospecificerade källor är inte alltid lätt att ta ställning till. Dock, "VB i Alsen" avser förstås volym C:1 i Offerdals kyrkoarkiv. "avskrifter från 1645" kan vara svårare att greppa, men bör avse en avskrift gjord på 1920-talet av  hemmansägaren Anders Johan Hansson (1857-1932) i Bringåsen. Originalet finns på Riksarkivet i Stockholm och är en mantalslängd omfattande hela Jämtland. Jag har tidigare karaktäriserat både original och avskrift (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11531.msg171671#msg171671).
Det som kan tilläggas är att Hansson utan att det anges, gjort egna tillägg som ofta är felaktiga. Bland dessa uppenbarligen att Gunild Enche i Bleckåsen var en Jon Halvarssons efterlevande. Nu var Gunild rätteligen änka efter Jon Tolsson/Toresson i Bleckåsen nr 5.
Bröderna Jon och Nils Halvarssöner övertog sin avlidne fars hemman Bleckåsen nr 4 år 1640. Eftersom Jon H. inte finns upptagen 1645 kan han ha lämnat Jämtland under de oroliga krigsåren och/eller blivit uttagen till soldat.

172
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-17, 23:53 »
Våra bedömningar av Anders nekrolog förefaller mig inte särskilt olika.
De uppgifter från Hållborgen jag anfört finns som jag angivit på sidan 1 i den äldsta hfl. Beträffande källhänvisningar använder jag mig inte av bildnummer och liknande, eftersom det endast är relevant för dem som har samma bildleverantörer.
Olof Hvitlock tjänstgjorde endast sina sista två år för en rote i Revsund, så han kanske inte var så känd i församlingen. Sannolikt därav det felaktiga namnet i hustru Gölins dödsnotis. Hon finns upptagen i Staffan Lindqvists bok Familjer i Ragunda (Bräcke 1998) sid. 26.
Sonen Johan (Johannes enl. födelsenotis) var soldat i Hållborgen till sin död. Hans dotter Gölin (Giölu) född där 1737.

173
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-17, 00:06 »
Nekrologens uppgifter om modern Gölin tycks inte helt överensstämma med sanningen. Uppenbart var hon tidigare bosatt hos äldste sonen Johan, som var dragon i Hållborgen. Början av Revsunds äldsta hfl. saknas, men födelseuppgiften för Gölin och att hon flyttat till Förberg finns kvar (se Revsund AI:1/1). Hennes make Olof Johansson H. var enligt rullorna från Hälsingland och avled 10/11 1718 i Duved [Åre sn].

174
Lit / SV: Jon Olofsson i Halåsen
« skrivet: 2017-05-16, 21:05 »
Jon Olofsson i Halåsen synes inte vara infödd eftersom han uppges inflyttad och gift 1741 (Lits ka AI:2/92).

175
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-16, 00:14 »
Jag ser nu att förkortningen w.p. påträffas tre gånger i dödsnotisen.

Ett ord som jag reagerade på finns i meningen .. han wart (ej warit) Soldat... Vi brukade det som barn och jag tror inte jag använt det på decennier.
Ordet har inte med verbet vara att göra, utan är en form av det gamla varda. Ett ord som trängdes ut när det tyska bliva (bleiben) lånades in. Att vi använde det i yngre år berodde på att det då och ännu finns kvar i jämtmålet (åtminstone i delar av Jämtland). Betydelsen är alltså att han (Anders Berg) blev soldat.

176
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-15, 23:19 »
Förkortningen är w.p. =wid pass, d.v.s. omkring.

177
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2017-05-12, 23:42 »
Anna Grelsdotter (1716-1793) från Kölsillre uppges i sin nekrolog ha varit gift två gånger i Norge. I sitt första äktenskap ska hon ha haft tre barn; en son och två döttrar. På Medelpadsskivan (CD) har barnen namngetts som Anders f.1739, Lars Evensson Kaström f.1740 och Beana Persdotter f.1750. Eftersom de tre barnen, varav två var döttrar, helt klart hade samma far är sammanställningen förvånande. I en efterlysning (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=54129.msg793497#msg793497) ifrågasätts de olika farsnamnen även om grunduppgifterna tycks få acceptans.

Barnen Anders och Lars kan utmönstras; den sistnämnde utan vidare eftersom dennes farsnamn är helt irrelevant. Att en Anders f.1739 inte heller platsar är uppenbart, eftersom Anna den 14/6 1739 födde en utomäktenskaplig son Peder (Haverö C:2/51). Intressant där är noteringen: .. Fadren blef ej kun(n)ig, dock höltz Pehr Lom för den sam(m)a.

Beana däremot är en dotter, vilket framgår av husförhörslängderna (se bl.a. Haverö AI:6/6 där Anna nämns som svärmor till Måns Persson i Ytterturingen). Denna Beana förefaller ha inflyttat till Haverö långt före modern, redan 1755 (Haverö AI:3/20). Jag kan ha förbisett någon tidigare notering, men så vitt jag kan se inflyttade modern Anna först 1779 och då från Jämtland (AI:5/5). Det skulle i så fall indikera att något barn kan ha varit bosatt i sistnämnda landskap.

178
Mörsil / SV: Dödsnotis
« skrivet: 2017-05-11, 01:54 »
Hej Björn,

Sept: 22 Begrafdes Swagsinte Bonden Nils Mårtensson ifrån Solsiö _ han måste mer än 1½ år hollas wård och wagt., om _ och druncknade i Damtjena (?). Anars lefwat Chr: i 42 år  Olÿcks Händelse (handstilen tillhör komminister Lars Erik Festin d.ä.)

Jag hittar ingen tjärn i närheten av Sällsjö som börjar på D, däremot Magnustjärnen. Det namnet låter inte särskilt gammalt, så den kanske kan ha haft ett äldre namn.

179
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 1940 / sid 190
« skrivet: 2017-05-02, 22:13 »
Det var 15 personer som drunknade den 4 juni 1780 i Skurufjärden och Grimnässjön. Alla var infödda i Revsund eller Bodsjö, förutom en piga från Anundgård i Holms sn, Medelpad. Eftersom det var en söndag var man sannolikt på väg från gudstjänsten i Revsunds kyrka. Slutsatsen att man inte var på väg dit kan man nog dra eftersom sällskapet var så nära sina hembyar (Mälgåsen och Stavre). Orsaken till olyckan var ett stormoväder.

Den efterfrågade Anna Svensdotter var inte dotter till Sven Rassvill, utan verkligen född 1707. Hon finns upptagen med sina syskon i födelsebyn Stavre (se Revsunds ka AI:1/40-41). I födelseboken har hon emellertid av misstag fått sin mors namn Gölo. Där är födelsedatum 21/5 1707. Att hon i hfl. senare försetts med datumet 11/6 finns säkert en förklaring till, men det kan vi i ljuset av övriga fakta bortse ifrån.
Beviset för att Anna verkligen är en dotter till Sven Evertsson framgår av Revsunds ting i juni 1750 (§ 9), där hennes man Jon Larsson i Mälgåsen och hans övriga svågrar upplåter hennes fadershemman till brodern Evert Svensson.

180
Hackås / SV: Per Persson i Tunvången
« skrivet: 2017-04-26, 23:59 »
Per och Karin död 1849 respektive 1856. I Pers nekrolog påträffas de uppgifter som eftersöks. Se Hackås ka C:2/344v.

181
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2017-04-22, 14:46 »
Tack, det var värdefulla uppgifter.
Även om paret (maken Gustaf antog hustruns tillnamn Hallén) inte hade några efterkommande är det viktigt att dokumentera även dem. Jag har inte följt dem längre än att de förefaller vara bosatta i Maria Magdalena församling 1865 (mtl).

182
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2017-04-22, 06:56 »
Barnmorskan Christina Brita Hallén f.1822 gifter sig 1862 i Kall, Jämtland med möbelsnickaren Gustaf Pettersson. Hon uppges vara född i Sollefteå och hennes giftoman är modern änkan Brita Persdotter i Helgum. Trots dessa uppgifter går jag bet på att hitta igen henne. Någon som känner till hennes antecendentia ?

183
Offerdal / SV: Offerdal
« skrivet: 2017-04-19, 19:24 »
Tack för det.
Alltid trevligt och nyttigt med förkovran.

184
Offerdal / SV: Johan Persson Egg
« skrivet: 2017-04-19, 18:26 »
Att hustru Karin, trots skiljaktighet med rätt födelsetid, var dotter av Halvar Larsson Hjerpe framgår av den senares bouppteckning (Hallens tgs häradsrätt AII:15/nr 18).

Maken Johan var av samisk börd, vilket ses i hfl. (se Offerdal AI:7/10 > 15).
Vid dopet av Johans och Karins äldste sonen Per påträffar vi bland vittnena skattelappen Jon Persson och hans hustru från Kallfjällen. JP torde vara densamme med namnen (f 1780) i just Kallfjällen som påträffas i Undersåkers lappförsamling AI:1/44. I samma volym, men uppslaget efter, har vi en Lars Persson (f 1770), som sannolikt är av intresse. Hos honom finns en änkling Per Persson.
Dessa personer tycks ha inflyttat från Föllingefjällen (se Föllinge lappförsamling AI:2/41v-42r). Där har vi en Per Persson med hustru Anna Larsdotter, med bland andra barn sönerna Lars och Jon (som där uppges ff 1781 resp. 1772). Dessutom en son Johan född 1789 och ytterst tänkbar som den senare Egg.
[En hustru Anna Larsdotter död 7/9 1818 av ålderdom och begravd 9/10 i Kall (Undersåkers lf C:1 s. 185)].

185
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2017-04-19, 00:19 »
12 april 1795 döptes en samepojke i Offerdal. Föräldrarna var från Kolåsfjäll och han uppges vara född den 8:e i samma månad vid Sjöarsjön. Vid sökning hos lantmäteriet (https://kso.etjanster.lantmateriet.se/) kan ortnamnet ifråga inte påträffas. Känner någon till vad det vara för sjö ?

186
Äldsta mannen / SV: Äldsta mannen
« skrivet: 2017-04-18, 00:08 »
En på sin tid omtalad i svensk press vid mitten av 60-talet var en Shirali Mislimov från Azerbajdzan som skulle ha varit född på Napoleons den förstes tid. Detta kunde knappast ha dokumenterats, men intressant läsning var det vad jag minns. Hittade lite om honom där namnet korrigerats till Muslimov: http://azer.com/aiweb/categories/magazine/44_folder/44_articles/44_centenarian.html

187
Berg / SV: Karin Svensdotter 1840
« skrivet: 2017-04-16, 02:22 »
Av vigselnotisen framgår att modern lämnat skriftligt bifall till dotterns giftermål. Därigenom är det klart att modern antingen är änka eller ogift. Det står även att brudens svåger Jonas Mårtensson i Elfve är närvarande vid akten. I Älven och Myssjö socken finns en JM, gift med en Brita Svensdotter f.1835.

Följer man dessutom Anders Adolfsson med familj i hfl. kan man se att svärmodern Lisbet Halvarsdotter dyker upp där på 1880-talet.

188
Hällesjö / SV: Hällesjö
« skrivet: 2017-04-14, 00:08 »
Erik Borgs morfar var Elias Borg från Pålgård, sedermera nybyggare i Borglunda. Någon äldre anknytning till Stugun kan jag däremot inte se.

189
Hällesjö / SV: Hällesjö
« skrivet: 2017-04-13, 22:35 »
Erik påträffas hos sina föräldrar, se husförhörslängd för Stugun AI:3/31.

190
Ås / SV: Ås (Z) C:1 (1727-1810) bild 790 / sid 150
« skrivet: 2017-04-11, 14:57 »
Then 1 Januar: begrofz Pigan Apollonia Larsdotter från Lan som, deß siukdom tog sin begÿnnelse af rändzla i det ena benet som gaf sig sedermera op i kroppen, warit nu ett helt Åhr sängliggande, fick den rätta Julefrögden d: 22 Decemb: Lefwat i 24 åhr.

Stavningen rändzla tyder på att skrivaren kunde sitt jämtmål, vilket ord på nutida svenska betyder värk. Julefrögden avser här en salig hädanfärd.

191
Allmänt / SV: Diberg Sunne Marby
« skrivet: 2017-04-10, 10:28 »
I min framställning över Marby har jag skrivit följande om Ivar Dibergs hustru: Född 1743 enligt alla jämtländska husförhörslängder där hon förekommer. Namnges Magdalena förutom i dödsnotisen, där det står "Margareta Diberg född Holmberg". Magdalena hade visserligen en äldre syster Margareta (Greta) som var född just 1743, men att hon skulle ha varit Dibergs hustru är knappast sannolikt. Bland parets barnbarn påträffas ingen Margareta, däremot Magdalena.

Ivar och Magdalena vigdes i Stockholm 14/7 1771 (Fransk-Lutherska församlingen C:1/259). Hon var född 11/6 1745 i Norrtälje.
Jag ser nu att Magdalena sist noterad i Norrtälje som född 1744 (AI:2/156v).

192
Oviken / SV: Sunvis Olsson 1735
« skrivet: 2017-04-07, 22:09 »
Oviken har tidvis bra nekrologer. I Olof Gärdberg (Gerdberg)s dödsnotis framgår såväl födelseort som föräldrar (Oviken C:4/898-897). Änkan uppges född i Hackås (Oviken C:4/690).

193
Näs / SV: Olof Göransson Kloberg i Näs
« skrivet: 2017-04-04, 21:08 »
Hej Björn!

Den Olof Kloberg från Sinnberg vilken 1737 betalade carta sigillatapengar för lysning i Sunne pastorat [vigd i Norderö enligt kyrkoräkenskaperna] hade farsnamnet Olof och därmed inte son till Göran i Sinnberg.

Göran Månssons son Olof finns upptagen i dopboken, men notisen är väldigt stympad. Av dopnamnet finns endast bokstäverna of kvar, av faderns namn enbart J--an medan bynamnet och moderns namn helt klart är Sinnberg respektive Kerstin Knutsdotter. Olof synes döpt 25/12 1706 (Näs C:1 s. 15r) och avled i Stockholm 20/1 1742.

Olof, som soldat Sidenberg, gifte sig 1730 i Näs med Anna Olsdotter. Paret återfinns i hfl. bosatta på roten i Böle och Bodsjö (se Revsund AI:1/104-105), där Olof (Sinberg!) uppges född 16/12 1707 i Näs och hustrun 22/6 1713 i Lockne. Angivet födelseår för Olof torde vara fel eftersom ingen namne och son till en Göran finns upptagen 1707 i Näs.
Att inga barn till Olof och Anna finns upptagna i hfl. kan vara en slump, men en annan möjlighet är de kanske till en början inte alls var bosatta i Bodsjö. Den blivande nybyggaren i Stångviken, sonen Olof var emellertid helt säkert född där eftersom Sidenberg betalade testamentspengar för ett barn i januari 1738 (Bodsjö LIa:1/172).

194
Näs / SV: Näs AI:4 (1848-1856) Bild 1310 / sid 123
« skrivet: 2017-03-25, 14:39 »
> AI:5/63 > 6/55 > 7/77

195
Marieby / SV: Marieby
« skrivet: 2017-03-21, 00:24 »
Marieby kan den här tiden även avse Marby socken, men varken i den ena eller andra församlingen finns någon Anders upptagen i födelseböckerna för 1764.
Anders Fris uppges inflyttad till Alfta från Ovanåker. Eventuellt kan han återfinnas i den sistnämnda församlings husförhörslängd med ytterligare uppgifter som kan bringa klarhet.

196
Häggenås / SV: Häggenås C:2 (1741-1799) bild 1540/sid 354
« skrivet: 2017-03-14, 19:31 »
Skrivaren är inte alltid konsekvent för en och samma bokstav, så det finns säkert synpunkter på min tolkning. Sedan är han högst förtegen om vad pojken led av vilket bidrar till osäkerheten.

Här hämtat från min databas för Häggenås:
"d:n 6 Nov:r [1743] Begrofz Lars Drag. Erich Kruusmans Son här vjd södra sidan om vägen mitt emellan stapelen och Wapenhuset, har varit i all sin tjd ifr: moderlif:et en altför stoor Korsbärare och Krÿmpling. dödde d:n 31 Oct:r. vita 11 åhr och 11 månader
Testam. till kÿrckian 16 ./. S:mt" (Häggenås kyrkoarkiv C:2 s. 355)

197
Häggenås / SV: Föräldrar
« skrivet: 2017-03-06, 18:46 »
Gustaf var född i Sundsjö (se Ås ka AI:3/76) och hans hustru Magdalena född i Marieby (1755).

198
Älvros / SV: Älvros
« skrivet: 2017-03-03, 01:51 »
Föregående omfattande inlägg kan väl knappast uppfattas som ett svar på en flera år gammal fråga, utan snarare en presentation av ett forskningsarbete. Framställningen är mindre överskådlig eftersom det kan vara svårt att relatera de omfattande domboksexcerpterna till varje enskild uppgift som hävdas. Men det är ändå mycket lovvärt att källor uppges.
Nämnda excerpter går inte längre fram än in på 1740-talet vad jag kan se så det finns uppgifter som inte är styrkta.

Bl.a. har i Jon Olofssons (tabell 7) son Olof placerats som barn i Jons senare gifte. Det framgår emellertid av hösttinget 1767 ".. at Älsta Brodern Olof Jonßon utan lottning skal få besittnings rätten.." till faderns arvejord. (Svegs tingslags häradsrätt AIa:7 s. 57r).
I 1748 års landsboksverifikationer uppges Jons barn Olof och Margret vara 17 respektive 18  år gamla (Jämtlands läns landskontor EIb:52 s. 6235). Dotterns födelseår 1730 bekräftas i hennes dödsnotis (Älvros kyrkoarkiv C:1 s. 93) och brodern Olof torde därför vara född 1731.
Det överensstämmer bra med föräldrarnas vigsel 7/4 1729 (Älvros ka LIb:1).

I tabell 11 några tillägg:
Hustrun Gölin 1713-1802, född i Överhogdal. Sonen Jon/Jonas med namnet Elfström som dräng i Hudiksvall (Hudiksvalls ka AI:3/58), dottern Margareta 1753-1841, död ogift i Ytterhogdal och en son Esbjörn (1756-1813) bonde i Ängersjö.

199
Brunflo / SV: Brunflo C:3 (1764-1772) Bild 1640/sid 167
« skrivet: 2017-02-20, 17:21 »
"... Christen. Siuk flere weckor af Magsveda och utsot och död deraf d: 16 sidstl: ____ 61. år."

(där förkortningstecken använts i texten, vilka inte är möjliga att transkribera här, har jag använt kolon [:])

200
Brunflo / SV: Brunflo F:1 (1773-1837) Bild 340/sid 57
« skrivet: 2017-02-10, 00:29 »
"Nov. den 18 dödde och den 28 begrafdes JnhÿsesMannen Nils Jacobsson i Odensala. Född år 1705 i Odensala. Fader war Bond. Jacob Nilsson och Modren hust. Kjerstin Jonsd:r derstädes. År 1719 blef han Soldat för sit egit hem(m)an och tjente, som Dragon i 10 års tid. då han tog afsked År 1729 trädde han i ägtenskap med sin förra maka hustru Anna Broddesdotter i Torrwalla, med hvilken han sam(m)anaflade 12 barn, 8 Söner och 4 döttrar af hwilka Sex barn äro döde, 5 Söner och 1. dotter. med denna hustrun lefde han till sammans 45 år el: til år 1774. då hon blef död, och sedan war han ett år Enklinge el: til år 1775 då han trädde i sednare giftet med sin efterlefverska hustru Magdalena Johansdotter ifrån Frösön, med hvilken han ej haft barn. Haft jämn och stadig hälsa til År 1777 då han fick slag, och sedan har han warit ständigt sängliggande, i 7 års tid. den hel: Nattwarden annam(m)ade han d: 15 i den(n)a månad, sedan han dertil gudel: beredt sig.
Sjukdomen Slag och ålderdomsbräckl: Åldren 79 år. 9 md." (Brunflo ka F:1 s. 56-57)

Uppgifterna i nekrologen är inte helt korrekta. Soldat blev Nils först 1721 och han gifte sig 1730 respektive 1772.

Till biografin kan tilläggas att "Nicolaus Jacobi, Onsaliensis" bevistade Frösö trivialskola läsåret 1718-1719.

201
Den Jon Pålsson som finns i mantalslängden för Fåssjö nr 2 i början av 1730 torde inte kunna vara någon annan än föregående bondens son, men som p.g.a. soldattjänsten inte kunde upprätthålla gårdbruket. Det övergick ju så småningom till yngre sonen Simon. I domböckerna bör det finnas uppgifter om hur hemmanet överlåtits.

Soldaten Moberg hade en son Lars (1727-1780) som också blev soldat, men i Hybo och Ljusdal. Ett av dopvittnena till dennes son Olof f.1755 var pigan Karin Jonsdotter (se Ljusdals ka CI:2 s. 84r), sannolikt syster till barnafadern. Kanske även Lars var dopvittne till något av Nils Svans barn, vilket då skulle kunna styrka släktskapet.

Mobergs svärföräldrar är synnerligen anonyma. Efter båtsmannen Lars Nilsson betalade änkan Brita testamentspengar 4/3 1711, vilket innebär att Lars avlidit 1710 eller tidigt år 1711. Paret tycks inte få flera barn efter sonen Olof, möjligen p.g.a. att modern inte längre var fertil. Om nu hennes ålder utgjorde ett hinder för fler barn skulle hon kunna vara dotter till Olof Persson d.ä. i Vassnäs (omkr 1611-1692). Jag har inte funnit några senare spår efter änkan Brita i Haverö eller Ytterhogdal, men hon kan ju ha bosatt sig någon annanstans. Hon hade nämligen en dotter till, Kerstin, född i mars 1693 (och före föräldrarnas vigsel), vilkens vidare öden jag inte känner.

202
Frostviken / SV: Frostviken
« skrivet: 2017-02-01, 21:23 »
De grundläggande uppgifterna från Ansgar Olsson finns i en skrift utgiven av Jämtlands läns fornskriftssällskap. Den är mycket användningsbar, men utgången till försäljning. Dock nedladdningsbar här: http://www.fornskrift.se/bok_6.htm.

I Jämten, årsskrift för Heimbygda, finns en del skrivet om de äldsta inbyggarna i Frostviken. Dels Landnamamän i Frostviken av Levi Johansson från 1951, sid. 25-48 och Litt om pionererne i Frostviken av Gunnar Skavlan år 1957 sid. 121-130.
I Fornvårdaren band II:1, också utgiven av Heimbygda, påträffas Frans de Bruns Strödda anteckningar om Frostvikens socken och dess innevånare, sid. 154-166.

203
Ragunda / SV: Anders Gissler f. 1808
« skrivet: 2017-01-31, 17:31 »
År 2010 meddelade jag Sven Edvardsson/Gulliksläkten de uppgifter om Anders Gissler som är införda på vederbörande sajt (http://gullikforskning.snabber.se/familytree.asp).
Tilläggas kan att Anders benämns kronolänsman i Hammarön (Hammaröy) i faderns bouppteckning, men som avliden kronofogde i moderns bou från 1867.

204
Oviken / SV: Samer i Jämtland
« skrivet: 2017-01-23, 22:39 »
Ämnet är tidigare dryftat (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11686.msg176197#msg176197) och inläggen ovan ger ungefär samma svar som då.
Eventuellt kan man komma vidare genom en kartläggning av Hallings familj i hans båda giften. Det finns en bouppteckning efter honom, men jag vill minnas att den inte ger så mycket. Dottern Cecilia hade åtminstone ett barn f.1836, men hon kan ju haft andra. Maria f.1817 har jag inte följt upp och Andrietta (Anna) Britas f. 1820/1821 öden är också mig obekanta. Dottern i andra giftet Ragnhild, död 1863, verkar inte haft barn i sitt äktenskap och någon bou efter henne tycks inte finnas.
En svårighet är ju att samer kunde röra sig över vidsträckta områden där barn kan ha fötts. 1834 befann sig Anders Halling med familj i Uppsala och två år senare tog han ut attest till "Södra orter" (se Tännäs lappförsamling AI:1 uppslag 50).

205
Indal / SV: Jonas Bångberg och Anna Mårtensdotter......
« skrivet: 2017-01-19, 00:25 »
Jonas Bångberg var född 8/7 1781 i Lidens sn. Han torde ha avlidit 1817-1818, men var är mig ännu okänt.
Hustrun Anna Mårtensdotter född 8/8 1777 i Bergs sn och död 19/11 1842 i Sättna. Anna omgift 1819 i Sättna med Nils Nilsson från Ljustorp.
Bångbergs mor Lisa Mattsdotter (1748-1832), född i Selånger och död hos svärdottern.

206
Berg / SV: Catharina Fallkengren
« skrivet: 2017-01-06, 23:48 »
När paret Edberg får sitt andra barn Anna Sofia 1830 (Bergs ka C:3 s. 259) benämns modern Cath: Som. Namnet ifråga (Sohm) påträffas tidigare i Oviken hos kyrkoherde Behms hustru. Kyrkoherdens son, häradshövdingen Johan Magnus Behm, var för övrigt dopvittne till Edbergs son Johan Magnus 1823.

I Oviken vigdes 1819 bataljonsläkaren Johan Magnus Sohm med Pigan, Jungfru Carin Pehrsd:r Valtinson i Eltnäset. Dessa bosatte sig i Valne och Alsen men kan dessvärre inte påträffas i husförhörslängden där. Sohm avled redan 1820 och änkan benämns i makens bouppteckning Catrina Sohm (Offerdals tingslags häradsrätts arkiv AII:10 s. 44r).
Att Johan Gustaf Edberg gifte sig med Sohms änka torde vara uppenbart.

Hos häradshövding Behm i Eltnäset påträffas en piga Carin Pehrsd:r född 1792 27/5, sannolikt infödd, för vilken sista nattvardsgång är noterad 9/5 1819 (Ovikens ka AI:6/231). Kan det vara den vi söker ?  Omöjligt är det inte, men den knepiga frågan är i så fall hur man ska förklara namnen Falkengren respektive Valtinson. Därtill skiljer också födelsedatum något.

207
Brunflo / SV: Brunflo C:4
« skrivet: 2017-01-02, 19:36 »
Johan Hindriksson

(observera att volymen är opaginerad).

208
Berg / SV: Jöns/Johan Halvarsson Bergman
« skrivet: 2017-01-01, 14:22 »
.. föddes it oächta Barn hvilcke[n]s fader är angifven vijd dopet vara drängen Erich Ionßon i Wättwijken, och Modren Göhle Iönsd:r ifrån Tåßåsen, hvilken andra gången besåfven är |: vide A. 1700 d: 28 Martii :| och fått een Son ..
Hänvisningen till år 1700 avser Göhles tidigare barn (se samma volym s. 62).

209
Tack för detta Constantinus.
Jag hade inte föreställt mig båtsmannen Caström bärande ett släktnamn, emedan hans efterföljare hade samma namn. Nu kan det ju mycket väl vara så i detta fall eftersom Per var den förste Caström i Haverö.
Nils Caström ohh flyttade från Sundsvall 1727 (Sundsvalls GA AI:1/85v). Per kan ha blivit värvad där, åtminstone flyttade han dit efter båtsmanstjänsten och blev kyrkvaktare. Död 1755 ibm.
Han hade fyra döttrar, den tredje hette Kerstin/Stina, vilken skulle kunna vara uppkallad efter Pers styvmor.

Det här blev väl hypotetiskt, men det är ju alltid en god början.

210
Okänd socken i Västerbotten / Okänd socken i Västerbotten
« skrivet: 2016-12-28, 18:00 »
Per Nilsson Caström, båtsman i Haverö (Medelpad) 1726-1745, uppges i rullorna vara Västerbottning och född 22/2 1702 (hfl). Hans äldsta barn Beata f.1737 torde vara uppkallad efter sin farmor eftersom barnets mor var från Ytterhogdal (Hälsingland), där namnet ifråga förekommer först mot mitten av 1700-talet. Har någon kännedom om denne Per?

211
Berg / Berg
« skrivet: 2016-12-28, 11:56 »
Majoren Anders Nystedt vid Jämtlands regemente, f. omkr. 1760 och bosatt i Galhammar och Berg, uppges i Victor Behms matrikel över jämtlänningar och härjedalingar (Östersund 1891) vara född i Hacksta säteri i Roslagen 1761. Denna uppgift återfinns också på nätsajter, dock utan verifiering och hänvisning till primärkälla. Jag har anledning tro att han i stället var född i Össeby, Uppland, men saknar avgörande indicium/bevis. Kanske finns någon som känner till rätta förhållandet.

212
Fors / SV: Olof Persson -> Olof Gerdin
« skrivet: 2016-12-22, 21:51 »
Hans Olof!
Att Olof Gerdins identitet är den du anger är jag naturligtvis överens med (se f.ö. Rödöns ka AI:4/138r), men som jag på goda grunder tror mig veta att Tomas snarast var ute efter vad det blivit av Forssvalls son Olof, fann jag ingen anledning att gå in på det.

213
Fors / SV: Olof Persson -> Olof Gerdin
« skrivet: 2016-12-20, 19:07 »
Icke. Av födelsenotiserna för ett par barn till Gerdin födda i Ås sn framgår att dennes fadersnamn var Anders.

Per Forssvall i Fors betalade testamentspengar för en son 13/10 1782, vilket sannolikt avser Olof f.1764.

214
Personen ifråga benämns först Johan Johansson (se Stuguns ka AI:3/10 > 12 > 23). Han var fältjägare nr 96 Ås (Åhs) vid Brunflo kompani 1819-1820 samt torpare i Stugubyn under 1820-talet. Åter fältjägare nr 119 Frisk vid Revsunds kompani 1828-1834. Flera fältjägare kommenderades till tjänstgöring vid kavalleriet men först 1834 blev Johan formellt hästjägare nr 100 vid 2:a skvadronen och Jämtlands hästjägarecorps med namnet Björn. Han bar alltså dessa olika soldatnamn efter varandra, men aldrig samtidigt vilket det emellertid kan förefalla av frågans rubrik. Han fick avsked 1839 p.g.a. huggsår i vänstra benet samt gikt.
Han uppges vara jämtlänning i rullorna, men jag anser det vara tveksamt att så skulle vara fallet. Visserligen är det möjligt, men dels kan han inte återfinnas i födelseböckerna och dels var det mycket ovanligt att en infödd jämte benämndes Jan vid denna tid.

215
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-06, 19:56 »
Janne!
I alla mina register över födda (Jämtland/Härjedalen) har jag i förekommande fall gjort noteringar om lakuner (även misstanke om sådana). För Mattmars del hade jag vid upprättandet 2001 gjort anteckningar endast om fem saknade levandefödda barn 1763. Däremot ser jag i min yngre databaserade framställning om folk och gårdar i Mattmar att samtliga 14 födda det året finns upptagna. Jag har inte sett efter hur det ser ut för de senare åren. Saknar emellertid din mejladress.
/KG

216
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 13:27 »
Det första barnet för 1764 saknas också, men det (flickebarnet) har ju debatterats tidigare (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11642.msg174927#msg174927).
En som det året inte ens ursprungligen funnits med utan uppenbart bortglömts är Erik Nilsson (1764-1841) från Offne (se Mattmar AI:2/4)

217
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 08:47 »
Enligt tabellverket döptes i Mattmar 1763: 10 pojkar och 4 flickor, 1766: 4 pojkar och 4 flickor samt 1767: 6 pojkar och 7 flickor. Ministerialregistret för Jämtlands län upptar bland födda i Mattmar 3 barn 1763, 5 barn 1766 och 4 barn 1767. I ministerialboken (C:1) torde alltså nämnda år 23 döpta barn saknas.

218
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 00:01 »
Hej Janne,

Du jett no preciser de. Lukan treffes på fler stela hen i Mattmar.

219
Faderns namn är oriktigt återgivet i sonen Jöns Göranssons födelsenotis. Det framgår vid jämförelse med syskonens födelsenotiser men också i änkan Ramborgs dödsnotis (se Myssjö kyrkoarkiv C:2 s. 230).
Födelseorten är Hallom.

220
Lindgren / SV: Lindgren
« skrivet: 2016-11-27, 08:20 »
En skogsarbetare John Edvin Lindgren, bosatt i Sundsjö (Z) men inte skriven där, hittades död i Singsjön (Brunflo) 17/4 1919. Begravd 25/5 i Sundsjö. "född enl: uppg. år 1867"
Införd här emedan han inte finns upptagen i Sveriges dödbok (DVD).

221
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-25, 21:05 »
Det finner jag rimligt eftersom sonen Jonas Wallins farsnamn uppenbart var Olof.

222
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-25, 19:24 »
Sofia Carolina Möller (1801-1859) faller tidvis uppenbart utanför kyrkoskrivningen. Varken bland flyttlängder eller motsvarande attester finns hon registrerad i det jämtländska ministerialregistret (CD). När yngsta barnet Carl föddes i Ragunda 1842 uppges hon vara från Lits pastorat.
Efter Frösövistelsen har jag påträffat henne i följande volymer: Lit AI:6/190 > 72 > Kyrkås AI:2/26 > 47 och Ragunda AI:4/280 > 5/309.

223
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-24, 07:15 »
Visst är det som Per S. tolkat. Dock har jag inte vid tidigare genomgång av motsvarande hfl. för Frösö (AI:5) gjort någon notering om att Sofia finns med där. Jag kan ju ha missat henne, men det kan också bero på att ett antal sidor i volymen ifråga har gått förlorade.
Hennes äldre syster Fredrika Wilhelmina är däremot påträffad där (AI:5/72). Den sistnämnda sedermera gift till grannsocknen Kyrkås, i vilken församling Sofia också en tid var bosatt.

224
Nyberg / SV: Pär Nyberg 1778 - 1852 Gärde Offerdal
« skrivet: 2016-11-22, 00:53 »

225
Trangius / SV: Trangius
« skrivet: 2016-11-22, 00:28 »
Olof Trangius j:r var knappast någon studiebegåvning. Inskriven vid Frösö trivialskola fr.o.m.läsåret 1690-91 t.o.m. dito 1701-1702. Året därefter till motsvarande skola i Härnösand innan han blev gymnasist 1704.
Jag har gett honom födelseåret 1684 eftersom han vid Offerdalstinget 1722 uppges vara 38 år medan hans hustru Magdalena vid samma tillfälle anges 27 år. Hon var ju född 1695 enligt födelseboken (Tuna).

226
Hackås / SV: Karin Olsdotter född 1748 i Hackås
« skrivet: 2016-11-12, 22:46 »
Olof Nilsson från Undersvik betalar pengar till Hackås kyrka 9/4 1775 på bröllopsdagen (Hackås kyrkoarkiv LIa:1 s. 55v).
Efter hans svärmor Sara Andersdotter finns en nekrolog, vari bl.a. datum för makens frånfälle finns med (Hackås kyrkoarkiv C:2 s. 293r-v). Vigseluppgiften där (oktober 1748) är emellertid felaktig, eftersom Olof Jonsson i Billsta betalade Carta Sigillata-pengar redan 1747.

227
Mattmar / SV: Kerstin Larsdotter f. omkr 1801
« skrivet: 2016-11-12, 15:40 »
Hej Janne!

Övertygande uppgifter finns i Hallen AI:5/69 (längst ned).

228
Oviken / SV: Fader och moder
« skrivet: 2016-11-09, 14:37 »
Att Nils Hansson i Oviken var "född i Tännäs" framgår av husförhörslängden Myssjö AI:2/34.

229
Generalmönsterherren var baron Hindrich Magnus von Buddenbrock vilken approberade (=godkände) den i sept. 1734 preliminärt antagne Sundvis Larsson som soldat, samtidigt som Anders beviljades avsked. Noteringen om More är hämtad från föregående generalmönstring (1728) vilket också anges i kolumnens rubrik (Sidsta [=förra] GeneralMunstringz annotationer). Det var alltså More som förflyttades till rote nr 25, inte Sundvis L. Anders hade 1728 bytt med More för att han önskade komma till sitt eget hemmans (Tosåsen nr 1) soldatrote.

230
Stöde / Stöde-C-1-1688-1772-Bild-43-sid-40
« skrivet: 2016-02-27, 02:07 »
Dopvittnet är kaptenens fru. Pigan är J[ungfru] Cherstin Hogzelia (Stöde kyrkoarkiv s. 39v[erso]).

231
Yrken H / Hantlangare
« skrivet: 2016-02-24, 17:07 »
Även om artilleristerna rullfördes centralt finns också rullor för lokala skansar, men de är inte heltäckande. För Jämtlands del fanns artilleribesättningar i Kronstad (Frösö), Järpen och Duved.

232
Ljusdal / Ljusdal F:1 (1739-1791) Bild 136 / sid 264
« skrivet: 2016-01-14, 06:18 »
27. Bonden Olof Ionsson i Storhaga 80 år gammal. Född sam(m)astädes af Ion Olßon och Kerstin Larsd:r. Giftt 1699 med Emphred Lars d:r ifrån Kleppa, och under des 58åriga sam(m)anlefnad ägt 5 Söner och 1 dotter. 1716 emottog han hem(m)ans bruket eftter föräldrarna, hwilket han med flit och beröm wäl förestådt til närwarande tid. warit en Gudfruchtig och Beskedlig Man. Dog af and=täppa och ålderdoms bräkligheter ...
Test. til KyrKan 12 [skillingar] Fattige 1 Sp[ann] Säd

233
Attmar / Attmar C:1 sid 199 Nils Gabrielssons död
« skrivet: 2016-01-14, 06:01 »
Feb 26 [1758 begravdes] Nils Gabrielßon i Harf en inhÿßes gubbe död in(n)om 1 dÿng i Niurunda 57 åhr.

234
Alsen / Födelsenotis och dödsnotis
« skrivet: 2016-01-12, 07:15 »
Namnet är ursprungligen det fornnordiska Radgerd (Radhgærdh). Det förekommer emellertid präster som av okunnighet jämställt namnet med det latinska Regina.

235
Rätan / Förnamn? Rätan C:1 (1695-1792) Bild 1210 / sid 231
« skrivet: 2016-01-08, 05:06 »
Axel Grinde (1897-1994), en mycket trevlig och trivsam forskare, utgav på sin tid Släkter i Rätan 1695-1900 i folioformat. En senare upplaga finns även på UUB. Det mesta av äldre anor i Rätan som återfinns på nätet torde återgå på Axels forskning.

236
Stöde / 1580 års skattelängd från Fanbyn I Stöde
« skrivet: 2015-11-20, 00:15 »
Eftersom volymen är en sentida avskrift, vilket framgår dess titel, kan det vara relevant framhålla att skriften är typisk för senare 1600-tal och 1700-tal. Den är också generellt av den tyska stilen (gotiska) som dominerade innan latinska bokstäver blev allmänna.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-11-20 00:18)

237
Tuna / Tuna LIa 1 1643-1654 Bild 80 och
« skrivet: 2015-10-24, 12:05 »
Namnet på hustrun ovan är Sißilea1), vilket motsvarar dagens Cecilia.
Sista ortnamnen är Thunom.
 
1) Näst sista vokalen kan även vara ett i, men då har pricken över förbisetts.

238
Själevad / Läshjälp Per och Göles giftemål
« skrivet: 2015-09-29, 01:02 »
Är det inte morgongåvor som avses här ?

239
Stöde / Stöde-C-1-1688-1772-Bild-107-sid-106 Olof Olofsson
« skrivet: 2015-09-29, 00:44 »
OLof Olofson i Lillström, född i Källvi wid g[amla] Carlebÿ Kom i förra Rÿßfeigden på denne sidan och dödde uti pleuresie, eftter mÿcken arbetsamhet, ungefär 64. [år]
 
Ortnamnet avser utan tvekan Kelviå (finska Kälviä) i Österbotten.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-09-29 00:48)

240
Söderala / Söderala C:1 sidan 203
« skrivet: 2015-09-19, 20:41 »
För Pär S?werkelßon gio[r]des Tacksägelse Feria 2 Nativitatjs Chr:o, d.v.s. annandag jul (26/12).

241
Litteratur / Runeberg, Johan Ludvig (1804-1877)
« skrivet: 2015-09-19, 02:51 »
I början av 1990-talet upprättade jag ett register över Frösö trivialskolas elever för åren 1679-1799. Till skillnad för t.ex. motsvarande skola i Härnösand, saknas åldersuppgifter för Frösöeleverna. Generellt skedde emellertid allmogesönernas skolstart oftast vid högre ålder än prästers och övriga ståndspersoner söner. Att jag reagerat och tvekat inför riktigheten på den blivande Alundaprästen Runnebergs långt senare angivna födelseår har två orsaker. Även om det inte kan uteslutas att han verkligen var född 1679, skulle hans ålder då i jämförelse med andra allmogebarn ha varit exceptionellt hög.  För det andra tör han knappast själv fört de två äldsta Alundalängderna, utan gamla präster hade adjunkter som skötte detta. I den senare står för övrigt att han var född i Frösö, vilket inte är riktigt.

242
Förnamn - G / Gloria
« skrivet: 2015-08-06, 02:02 »
Gloria Clas d. Hasselquist, född i Hanebo, 30 år g: gift 24/11 1754 i Söderhamn med hjulmakaren Henric Henrics. Östlund.
Bör utan tvivel vara den som Olle Elm anför ovan, men inte den han föreslår namnen f.1717 utan den yngre f.1724.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-08-06 02:06)

243
Det är väl ett av tidens tecken att förändringar av personnamn som förekommer i äldre skrift självklart var en fråga om personligt val. Då blir det också naturligt med uttrycket kallar/kallade sig för att beskriva företeelsen. Nu vet vi inte så mycket om detta hur människor förr benämnde sig själva.  
Ovan får man intrycket denna Catharina Maria på egen hand skrivit köpebrevet, men det är ytterst osannolikt. Från medeltiden och lång tid framåt var det professionella skrivare som skötte sådant. Det var först under 1800-talets senare hälft som skrivkonsten blev allmän. Köpebrev undertecknades av parterna såvida de var skrivkunniga. I annat fall kunde det räcka med ett bomärke, medan någon annan skrev dit namnen.
 
Min far (f.1908) berättade att under hans uppväxt på jämtländska landsbygden benämndes alla gifta kvinnor med sin manstillhörighet. Det fanns ett undantag och det var en gift kvinna Nikolava, som enbart fick heta det. Sålunda kallades min farmor Erik-Nischa-Maria. Han sa också att kom det någon frågade efter fru Nilsson, då visste vi att denne person var en stadsbo.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-07-26 13:37)

244
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2015-07-18, 08:35 »
Glasföraren Eric Alexanders och thes hustrus 2:ne Sönn[e]r Andreas et Iohannes födde och döpte den 1 Decem. [1747] (Ytterhogdals kyrkoarkiv C:2 s. 128).
 
Om någon har ytterligare upplysningar om denna familj tar jag gärna emot dem.

245
Sundsjö / Sundsjö C:1 sidan 341
« skrivet: 2015-07-10, 07:18 »
Se  med rättelse.

246
17) Norska / Norsk?
« skrivet: 2015-06-25, 23:10 »
Det norska skjønne betyder förstå (alt. inse, fatta, begripa); sligt eller nutida stavning slikt heter lika på svenska, alternativt sådant (sånt).
Utan att veta vad det syftar på kan det vara vanskligt med en översättning, men detta kanske ligger hyfsat till: Don't you understand (or realize) such a thing Mr editor?

247
Hackås / Oviken EI:1 (1688-1862) Bild 50 / sid 1
« skrivet: 2015-06-16, 17:46 »
..Wellom Bucophshÿ .. En Cornet. D.v.s. kornett, då den lägsta officersgraden inom kavalleriet. Moderns namn synes mig vara Anna Swinhuffwud. Jämför man stavningen av namnet Michel (se brudpar nr 4) skulle brudens mor sannolikare vara Anna Machei (skribentens tyska ß, vilket det finns flera exempel på, börjar nedom en tänkt skrivlinje).

248
Häggenås / Häggenås C:2 Bild 30 och 43
« skrivet: 2015-06-13, 21:23 »
Tillägges att Österåsen och ½g:n, d.v.s. Halvgården, avser Österåsen nr 11.
 
Avseende hänvisningar i form av bildnummer är de irrelevanta för dem som inte har samma leverantör och högst beroende av sistnämndas överlevnadsförmåga. I historiskt perspektiv kan de därmed snarast betraktas som dagsländor. Även om det från arkivinstitutionshåll kan ske förändringar av signa, är det deras källhänvisningar vi bör hålla oss till. I ovanstående fall Häggenås kyrkoarkiv C:2 sid. 44 respektive sid. 68.

249
Sundsjö / Sundsjö C:1 sid 213
« skrivet: 2015-06-02, 20:15 »
.. Pär Pärßons och hust. Jngebor Siuhl dotters barn i miösiö .. (dessa uppgifter återfinns på sid. 212; på följande sida 213 endast dopvittnen)

250
Ljusdal / Ljusdal CI:1 (1680-1731) Bild 17 / sid 12
« skrivet: 2015-05-19, 17:28 »
22. Hustru Brita Olofs dotter född Wallborgsmäß 1706. Fadren Pär Olßon på Heden och Modren hustru Mergta Olsd:r. Giftt 1728 med Pär Janßon i Sörkämsta. Haftt 3 Barn af hwilka 1 Son och 1 dotter lefwa. Siuknade d: 16 Iulii af Magsweda med upkastning. Sedan hon således fördt en stilla och Sagtmodig wandell uti 53 år och circa 10 wekor afsomnade hon _____________ Juli...??? ....

251
Yrken S / Skolvärdinna
« skrivet: 2015-05-13, 07:31 »
Ordet piga torde väl haft en mindre god klang för skrivaren och därmed inte ha fallit densamme på läppen.
Skolpigan Brita Wide omtalas i Gudmars Hasselberg arbete om Frösö trivialskola (Östersund 1935). Hon finns för övrigt upptagen som piga/änka i Stocke, där skolan var belägen (Frösö kyrkoarkiv AI:7/36).

252
Brunflo / AI:2 sida 23 Odensala
« skrivet: 2015-05-07, 22:16 »
Faxelfven [Näskott]

253
Ljusdal / Ljusdal F:1 (1739-1791) Bild 118 / sid 228 och 229
« skrivet: 2015-05-01, 20:37 »
Den avslutande summan, 1 daler och 16 skillingar (sista myntslaget vanligen förkortat som ovan men också med tecknet ß), gick till de Fatt(iga).

254
Lillhärdal / Lillhärdal, C:1
« skrivet: 2015-04-13, 17:04 »
Den andra Anna Jonsdotter från Glijßbergh = Glissjöberg [Svegs socken]
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-04-13 17:07)

255
Revsund / Revsund C:2 (1757-1836) Bild 1960 / sid 192
« skrivet: 2015-03-12, 00:21 »
..Fjäl-skogen.
Byn Fjäl i Revsund var bebodd ännu i mitten av 1500-talet, men sedermera öde och underlagd Förberg.

256
Swedish language / Death record translation
« skrivet: 2015-01-25, 08:27 »
Försvarslös, elder word meaning that he had no employment or lacked means to provide for himself.
föräldr: Inhys.hjon = parents [are] dependant tenants.

257
Förkortningar / L.B.
« skrivet: 2015-01-23, 00:53 »
Landbo eller landbonde vilket idag motsvarar arrendator.

258
Torp / Torp-C-1-1688-1722-Bild-129-sid-247
« skrivet: 2014-11-29, 23:54 »
Segrin Pedersd:r ifrån Söräng i Atmar Sochn.

259
01) Allmänt om efternamn / Tillnamn i äldre tid
« skrivet: 2014-11-04, 20:06 »
Inom namnforskningen råder inte enighet om begreppen.  
Roland Otterbjörk (1925-1984) tar bl.a. upp termen tillnamn och skriver: Efternamn är detsamma som släktnamn (termen familjenamn är numera avskaffad) men ibland ser man också tillnamn användas i denna funktion. Detta är en onöjaktig terminologi. Termen tillnamn bör reserveras för det slags inofficiella namn som tillfogas ett officiellt namn: Harald Hårfager, Lång-Jan, Bildsköne Bengtsson. Därmed kommer tillnamn vanligen att bli synonym för namngrupperna 2 B [=Smeknamn eller Hypokorismer] och 2 C [=Öknamn eller Pejorativer] ovan, .. (Hur var namnet ? - Ett kompendium om namn - mest personnamn, Umeå 1979, sid. 5).
 
Gudrun Utterström (1928-2013) avser däremot med termen tillnamn vara namn, förutom patronymika, som läggs till förnamnet. Hon skriver att den brukas som övergripande term till begreppen släktnamn och binamn (Släktnamn - tillkomst och spridning i norrländska städer, Umeå 1985, sid. 11; även i Tillnamn i den karolinska tidens Stockholm, Umeå 1976, sid. 11).
 
Eva Brylla skriver i sin artikel Svenskt tillnamnsskick i kvinnoperspektiv att: Termen tillnamn används här i en vid bemärkelse som en övergripande term omfattande patronymika, metronymika, binamn och släktnamn/efternamn. (Personnamn och social identitet, red. T. Andersson m.fl., Uppsala 1998, not sid. 229).  
I en artikel om nordisk personnamnsterminologi konstaterar E.Brylla och Vibeke Dalberg att det danska tilnavn och det svenska tillnamn inte helt omfattar samma begrepp (Studia anthroponymica scandinavica 25, Eslöv 2007, sid. 123). Utan att gå in i diskussionen bör det nog, av först angivet skäl, vara lämpligt för författare att i framställningar klart ange vad man avser med termen ifråga.

260
Hej Monica,
Vanligen förekommer romerska siffror som versaler (t.ex. i våra väggklockor) men i dessa räkenskaper är de gemena. För Per Olsson står det iiij = 4 tunnors utsäde, för vilket han skattar xij = 12 daler.

261
Siffrorna är romerska.
i och j = 1
v = 5
x = 10
genomstruket j = ½
 
Den förste, Gustabonden, skattar 6 daler för jord (åker) omfattande 2 tunnors utsäde.

262
Brunflo / Brunflo AI:4 (1828-1838) bild 2400 / sid 232
« skrivet: 2014-10-17, 02:07 »
Visserligen bosätter sig Johan slutligen i Sundsjö, men nog står det Östersund alltid. Ö-ets diakritiska tecken har hamnat ovanför sockennamnet Lockne. Se Östersund AIa:4/278 [>> Sundsjö AI:6/99].

263
Oviken / Oviken vigsel 1693 EI/1 S.5 Nr.4 Bild.15 SVAR
« skrivet: 2014-10-09, 22:16 »
Marthina Eling
 
Jag har svårt att tro du letat och påträffat domboksuppgiften från 1668 slumpartat eller helt på egen hand. Rimligtvis bör det indirekt vara min hänvisning till JLS-Nytt 1995 eller särskilt mitt inlägg från  som gett vägledning. Där nämner jag också födelseorten Hovermo, så därmed kan jag inte förstå att det skulle vara något nytt. En annan sak är om man önskar en exakt transkribering av ortnamnet från vigselnotisen.  
Kyrkoherde Hans Drake skriver där ortnamnet Hoffvermöee. Senare även Hoffvermöe (Hofwermöe) (se 1695 års vigselnotiser nr 1, 3 och 11).

264
Oviken / Oviken vigsel 1693 EI/1 S.5 Nr.4 Bild.15 SVAR
« skrivet: 2014-10-08, 23:56 »
Den anonyme skribent som framfört de falska uppgifterna om Anna Carlsdotter Rutencrantz på Wikipedia har alltså inte använt sig av några primärkällor. Dels finns det inte något belägg för exaxt datum beträffande hennes  och dels avser det i förstnämnda källa angivna dödsdatumet hennes make !
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-10-09 07:31)

265
Mörsil / Mörsils församlingsbok AIIa:2 1908-1917 sid 157
« skrivet: 2014-09-20, 19:56 »
Hej Janne!
 
Han utvandrade 1904 med Halifax i Kanada som angivet resmål.

266
Österfärnebo / Österfärnebo AI:3 sid 212
« skrivet: 2014-08-08, 01:57 »
Torp[are] ...

267
Namnbyte / Namnbyte
« skrivet: 2014-07-23, 21:56 »
Generellt krävs efternamnn för alla släktforskarprogram jag känner till. Jag förstått att t.ex. DISbyt inte tar emot personer utan dylikt namn. Hur användare löser detta problem vet jag inte; för det finns ju bl.a. barnhusbarn som aldrig försetts med efternamn och skaffat familj. På amerikansk botten (Ancestry) kan man vid sökning på namnet Erik Jönsdotter påträffa närmare 700.000 personer. Att det i många fall rör sig om  utomäktenskapliga barn med okänd fader vilka hos dem försetts med moderns farsnamn är väl känt. Det påvisar att man där sällan förstått vad ett patronymikon är.

268
Förnamn - S / Sale
« skrivet: 2014-06-06, 19:36 »
Texten lyder: .. Swens barn i Snarkijl Anders ... (Silleruds kyrkoarkiv CI:2 s. 90).

269
Rödön / Rödön (C:2) sid 3
« skrivet: 2014-06-02, 22:33 »
.. körkiogången des ålder (meningen ofullbordad liksom hos maken)

270
Nora / Dödsorsak
« skrivet: 2014-05-30, 00:13 »
Prästen använder kraftiga och egna, d.v.s. inte hävdvunna förkortningar. Att dödsorsaken som börjar med hjert följs av bokstäverna kl blir uppenbart vid läsning av notiser både före och efter aktuell.

271
Revsund / Revsund C:1 bild 2140
« skrivet: 2014-05-05, 21:58 »
Kiehl Pärßons och Brita Nilsd:r ...
 
Familjen återfinns i Revsund AI:1/14-15.

272
Färila / Färila-c-10-1915-1926-sid-67
« skrivet: 2014-04-29, 22:20 »
Mats P.
Ditt förslag förefaller mig väl knappast vara vara någon kvalificerad gissning.
Så vitt jag kan tolka den svaga skriften är namnet Sörell, bageriarbetare fr. S. Veckebo. Hans födelsedatum är dock vad jag kan se [18]67 30/8?.

273
Anundsjö / Anundsjö C 1 sidan 44
« skrivet: 2014-04-21, 23:57 »
Dominica Oculi = 3:e söndagen i fastan
Dominica Reminiscere = 2:a söndagen i fastan

274
Lars Berglund tar upp en viktig fråga. Han hänvisar också till Håkan Skogsjös värdefulla broschyr utgiven av Släktforskarförbundet, men där tycks därmed också förbundets engagemang i frågan ta slut. Även om släktforskarhemsidor ligger utanför dess domvärjo vet vi att många sajter har ett enormt inflytande på utforskandet av egna och andras anor. Dessvärre är dokumentationen på de flesta av dessa sajter undermålig eller ännu vanligare, obefintlig.
Jag tror mig veta att Håkan S. redan innan skapandet av Anbytarforum hade en tanke om att tålmodig bildning skulle resultera i en kunnigare släktforskarkår. Jag sympatiserade med den tanken fullt ut men verkligheten har fått mig att ändra ståndpunkt. Namnet Anbytarforum tyder ju på att det skulle röra sig om ett jämlikt utbytande av forskningsresultat, men så har det ju aldrig fungerat. Frågor som ställs besvaras oftast med andrahandsuppgifter. Det kan röra sig uppgifter hämtade från nätet, CD-skivor m.m. Jag menar inte att det är något fel med det, särskilt när det avser svårtillgängligt material och såvida detta så långt möjligt kontrolleras, men det visar på en tendens. Dels att många nöjer sig med att luta sig emot sekunda varor och dels att förstahandsuppgifter är procentuellt sparsamt förekommande.  
 
Jag vågar påstå att rör vi oss om tiden före 1800, särskilt århundrandena innan, är svårigheterna med att bl.a. hitta i källorna, texttolkning, ordförståelse m.m. så stor att bara en minoritet av forskarna på egen hand klarar av detta. Om jag har rätt kan det kanske förvåna, men det bör det inte göra. Ser vi till andra discipliner historia etc. rör det sig högst om promilletal av forskare som förser oss med kunskap inom sina områden. Denna min beskrivning har betydelse i anförd diskussion, men jag inser  att den kan föranleda ytterligare debatt, som emellertid bör föras under annan rubrik (det går ju länka hit).
 
Åter till huvudfrågan. För att antal år sedan mejlade jag några innehavare av stora publika sajter som berör mina egna forskningsområden (Norrland) och där innehållet till större delen grundar sig på nätfiske. Av intresse kan nämnas att dessa sajter ofta omnämns som källor på nätet. Bland svaren fick jag bl.a. ett positivt om att förändring angående källor var på gång, men än idag saknas där relevanta källhänvisningar. En annan (disputerad forskare!) däremot var däremot helt avvisande och hävdade att han brydde sig inte.  
 
Skulle vi följa Lars B:s förslag tror jag inte att det under vare sig under hans eller min livstid skulle ske någon större förändring. Däremot vill jag hellre förorda en självsanering. De flesta hemsidor är genomgående anonyma, oavsett om en namngiven person står bakom den. Sällan/aldrig uppmärksammas de kritiskt. Jag förstår inte varför man skulle vara hovsammare mot dem än t.ex. andra publikationer. Gör man sig offentlig måste man finna sig att bli bedömd och kritiserad. Jag har tidigare gjort ett  om att nätsidor bör granskas och offentliggöras. Vetskap om detta är jag övertygad om att det skulle leda till större försiktighet på nätsidorna.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-04-17 03:43)

275
Stöde / Stöde LIa:3 28 december 1718
« skrivet: 2014-04-13, 17:27 »
..detta bliff:t först ..
 
... sum(m)an emedan det strax åter(?) ... utgifftssumman ej heller ..

276
Rödön / Texttydning
« skrivet: 2014-04-11, 20:26 »
Åhs = Ås (Rödöns kyrkoarkiv C:3 s. 23)

277
Revsund / Revsund AI:1 sid 51
« skrivet: 2014-04-04, 01:16 »
Låckne = Lockne (socken).
Söwiken = Sörviken, Sundsjö sn.

278
17) Norska / Melhus i Sör-Tröndelag. Dopbok
« skrivet: 2014-03-24, 23:11 »
Klockarboka har Vallers (högra sidan).  
Hos Rygh finns i Flå ett Valderaas; bör vara nutida Valderåsen som påträffas hos norska kartverket.

279
17) Norska / Melhus i Sör-Tröndelag. Dopbok
« skrivet: 2014-03-24, 17:59 »
Hej Janne,
jag går lite bet på ortnamnet, men min tolkning för övrigt:
uægte     Omstreifende Nicolas (Nicolai?) Nilsen Landmark fra ?alders Ane Marie Larsdtr.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-03-24 18:02)

280
Sundsjö / Sundsjö dödb. 1831 EI:1 s. 82/bild170
« skrivet: 2014-03-18, 23:09 »
Ortnamnet är Fanbyn. Dödsorsak: obstruction

281
Förnamn - J / Jemelian
« skrivet: 2014-01-24, 18:44 »
I 1880 års folkräkning finns i Stockholm en f.d. grosshandlare Bernhard J. Berndtson f.1811 i Norrbärke. Olyckligtvis har excerpisten (på eget bevåg?) eller någon annan tolkat J:et som Johan. Norrbärke ministerialbok upplyser emellertid att hans dopnamn var Bernhard Jemelian (Norrbärke kyrkoarkiv C:6 s. 26v).

282
Häggenås / Hjälp mig tyda texten
« skrivet: 2014-01-14, 02:18 »
Vaccinatören bör vara bonden Erik Natanaelsson (1768-1852) i Stavsgård, Häggenås.

283
Frösö / Fänrik Bergklyfts hustru
« skrivet: 2013-12-26, 17:29 »
I Frösö födelsebok upptas åren 1692-1704 nio barn till Bergklyft och hans hustru. För endast två av dem anges moderns till-/efternamn, varav ett synes förkortat. Paret är upptaget i hfl., men makan är där skriven med enbart sitt dopnamn (Frösö AI:1/119).
Att 3:e bokstaven på sid. 203 skulle vara ett k, stämmer inte. Jämför k:et i makens namn, vilket även förekommer flera gånger på sidan ifråga. Mig förefaller det stå något som liknar Estinia, d.v.s. ett s.k. lärt latiniserat namn i feminin form. Tyvärr är bilden inte helt skarp. Följande uppslag har något som skulle kunna vara Ask, men tittar man på övriga finala k:n där, så ser de lite annorlunda ut. Se t.ex. jungfru Heduicka Franck och korpralen Mårten bock.
Ska man kunna sammanjämka de båda efternamnen till ett, torde det senare vara förkortat och förslagsvis tolkas som Æst. (där slutpunkten mer liknar ett komma). Catharina måste ha avlidit tiden 1704-1711, eftersom maken i ett senare gifte får barn 1711.

284
17) Norska / Läshjälp - Norge
« skrivet: 2013-12-25, 14:31 »
Korrekt länk till källan.

285
Torp / AD Online Torp C:2 (1722-1749) Bild 169 / sid 212
« skrivet: 2013-12-22, 02:06 »
d[en] 25 Sept[ember] begrafdes hust[ru] Malin nÿgård el[ler] Wißland, Erik Larßons hustru, som blef död d[en] 12 Ejusdem. 62 år och 10 månad[e]r ga[mm]al.

286
Lit / Lit C:1, född 1718
« skrivet: 2013-11-21, 18:43 »
Det bör vara dopdagen, eftersom inget annat datum skrivits och just 16/2 var en helgdag.
Födelseorten är Söre, som idag är centralorten i Lit. Föräldrarnas namn är de som återges ovan.

287
Alsen / Alsen C:1a född 1692
« skrivet: 2013-11-21, 18:15 »
Titeln 1692 är Wÿrd. H:r, d.v.s. vördig herr, vilket avslöjar att det är en präst det är fråga. Randklef var inte kyrkoherde utan komminister. Födelseorten är mycket riktigt Trång, eftersom R. konserverat änkan till förre komministern Olof Trangius, vilken var ägare av hemmanet Trång. Prästgården låg emellertid på Prästbordet, vars jord denna tid vanligen brukades av landbönder.

288
Lit / Lit C:1 född 1705
« skrivet: 2013-11-21, 00:31 »
Nej. Rustmästarbostället låg i Lungre och Kyrkås. Sannolikt blev barnet endast döpt i Lit. Ett av dopvittnena var för övrigt från Mo i Lit, vilken by gränsar till Kyrkås socken. Att annexens innevånare döpte sina barn i huvudförsamlingen var vanligare än vad som framgår av kyrkböckerna. I det lilla Kyrkås kyrka hölls nog inte gudstjänst mer än en gång i månaden.

289
Oäktingar och pigor / Oäktingar och pigor
« skrivet: 2013-11-17, 09:04 »
Att Gerhard Bergström var far till Anna Elisabet framgår genom det faktum att han var hennes giftoman (se vigselnotis i Bräcke 1869).

290
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2013-11-12, 23:08 »
Häktmakaren Fredrik Pettersson och hans hustru Dordie Christiansdr befinner sig i Lits sn, Jämtland 1762-1763 (Lits kyrkoarkiv AI:1/409). Även Mod. Maria Peters d:r och S:r Agneta Pärs d:r kommunicerar 20/5 1762.

291
Ström / C:1 död 1697
« skrivet: 2013-10-14, 20:02 »
Uppgiften är utan tvivel ursprungligen hämtad från Georg Hansson Familjer i Ström  (Östersund 2004) sid 71. Att vi här har en lapsus framgår ovan.
Rättelse kan framföras genom E-postlänken här.
 
Hustru Gölin Jonsdotter finns upptagen ännu i 1683 års röklängd.

292
Jämtlands hästjägarkår / Jämtlands hästjägarkår
« skrivet: 2013-10-11, 17:58 »
Fadersnamnet i födelsenotisen är Nils Näslund. Se även .

293
Bräcke / Bräcke C:1 sid 5
« skrivet: 2013-09-16, 00:40 »
Sven Persson Löfdahl var under senare hälften av 1760-talet dragon i Bensjö. Han gifte sig 1766 och fick avsked 1770 för att anta hemmansbruk. Just 1770 antog en Sven Persson bruket av Mjösjön (Myggsjön) i Borgsjö (mtl 1771). Den 18/9 1768 erlägger Löfdahl en summa till Bräcke kyrka, vilket kan vara för hustruns kyrkogång.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-09-16 00:41)

294
Revsund / Revsund-C-1-1688-1757-Bild-2600-sid-254b
« skrivet: 2013-08-18, 22:14 »
Pär Olßon i Úbyn med pigan Lißbeta Ers d:r i Gällön

295
Människor / Hammerdalsfoto
« skrivet: 2013-08-10, 13:01 »
John Rune Johansson (1916-) var son till skogsarbetaren Johan Olofsson (1879-1925)  i Mo (tidigare i Grenås), Hammerdal och Gunilla Kristina Åslund (1884-1953).

296
10) Namnbyte / Jonsson/Jönsson - kan det vara samma person?
« skrivet: 2013-06-09, 18:20 »
Etymologi är en sak, men praxis kan vara en annan. Att namnen Jonas och Jon, trots olika ursprung, i källorna ändå används båda för en och samma person har jag hundratals exempel på från Jämtland/Härjedalen. Bland dessa en Jonas f.25/7 1792 i Rödön (Rödöns kyrkoarkiv C:3 s. 389) som i dödsnotisen namnges Jon (a. kyrkoarkiv C:5 s. 132).
I skolmatriklar från 1600-1700-talen latiniserades Jon generellt som Jonas.
Jag övertygad om att forskare från andra forskningsområden kan intyga om samma förhållanden.

297
10) Namnbyte / Jonsson/Jönsson - kan det vara samma person?
« skrivet: 2013-06-08, 14:51 »
Av det ytterst omfattande materialet (avser Johannes-namnen, min anm.), över 50 000 belägg på de olika varianterna, kan man bl a dra slutsatsen att Johan, Jöns och Hans under medeltiden, lika litet som i dag, kunde användas omväxlande om samma person. ... En person som benämns Johan i urkunderna är aldrig identisk med en som benämns t ex Jöns, något som allt av allt att döma har varit en utbredd missuppfattning bland t ex historiker (Anita Eldblad: Johan, Jöns och Hans - populära medeltida namn, Uppsala Nya Tidning 1.12.1992).
 
Iohan (Ion) särhålls i fornsvenskan normalt från Hans och Iønis .. (Sveriges medeltida personnamn häfte 16, 2011. sid. 98).
 
Att missuppfattningar har funnits, även på auktoritativt håll, kan klarläggas. I en beskrivning av ÖLAs registersamling skriver dåvarande landsarkivarien Arne Öhberg (1911-1988): Ett barn, som enligt födelse- och dopboken fått namnet Johan kan i andra handlingar (vigselbok, dödbok, bouppteckning eller mantalslängd) vara antecknad som Jens, Joen, Johannes, Jon, Jonas eller Jöns. Sonen till en Johan kan mycket väl senare kallas Jonasson (Jämten, Föreningen Heimbygdas årsbok 1972, Östersund, sid. 191). Öhberg anför ett belägg för sitt påstående, som emellertid visar sig vara ett enstaka skrivfel i kyrkboken.  
 
Nu bygger naturligtvis inte uppfattningen om dessa namns ekvivalens på ett enda enskilt exempel, utan omfattades sannolikt av en stor del av forskarvärlden. Historikern och forskaren Lars Ericson (numera Ericson Wolke) skriver i historiken om Jämtlands fältjägarregemente: En av jämtarna i Armfeldts armé var dragonen Mårten Jönsson från Bergs socken vid Storsjöns södra strand. Han var född som bondson i Bergsbyn, där fadern Jon Pedersson brukade en gård (mina understrykningar) .. (Jämtlands fältjägarregemente, band 2, Helsingborg 2002, sid. 26).

298
Tullpersonal / Visitör / Visiteur
« skrivet: 2013-06-08, 14:51 »
Betydelsen av besökare i det föregående inlägget stöds näppeligen av SAOB, därför torde det vara på sin plats med en specificering i tid och rum. Särskilt som det hävdas att något så kontroversiellt som brottsprovokation från myndighetsperson förekom. Jag har själv aldrig hört talas eller läst om sådant i domböckerna. Vad skulle syftet för övrigt vara ? Del i böterna ?
 
I mitt eget forskningsområde Jämtland/Härjedalen förekommer besökare/visitör som titel på fäder i födelsenotiser från 1703 till 1818. Samtliga dessa tillhörande tullstaten, var bosatta i landskapens västra delar i de socknar som gränsar till Norge. Bland dessa bofasta tjänstemän förekommer bl.a. Bengt Ekman i Funäsdalen och Tännäs. Hans son Jonas, född 1752, finns införd både i Tännäs och Ljusnedals ministerialböcker. Bengt tituleras där som visitör resp. besökare och jag har inte heller bland övriga tjänsteutövare funnit anledning tro annat än att båda benämningarna avser samma yrkeskategori. Att därifrån generalisera hur det förhölls sig i andra landsdelar låter sig inte alltid göras.

299
Förnamn - A / Altru
« skrivet: 2013-05-11, 00:06 »
Bland de källor ovannämnde Erik Henrik Lind (1849-1931) uppger finns bl.a. Diplomatarium Norvegicum, så jag tror nog att äldre norska källor torde vara bra penetrerade. Eftersom den norska personnamnsskatten är mer variationsrik än den svenska, finns dock all anledning att söka belägg där. I 1801 års folkräkning kan jag inte hitta namnet Altrud eller liknande. Den norske namnforskaren Kristoffer Kruken (1950-) har gjort undersökningar över namnförekomster och -frekvenser från 1600-talets mitt, men dessa har jag tyvärr inte tillgängliga f.n.
 
Det är lite vanskligt med hypoteser när det gäller namn som är så svagt belagt som Altrud. Janzén kände troligen inte till namnet på runstenen i Medelpad och därmed kan man här ifrågasätta det antagna tyska ursprunget - det är ju ett rejält skutt från Tyskland till Norrland; därtill utan något känt nedslag i landsdelar däremellan. Dock torde man kunna utgå ifrån att de omtalade namnbärarna 1522-1653 bör ha haft företrädare med samma namn i sina hemtrakter.

300
Förnamn - A / Altru
« skrivet: 2013-05-10, 02:44 »
Namnforskaren Assar Janzén (1904-1971) skriver att En liten grupp kvinnonamn har slutleden -þrúð. De torde vara lånade samtliga.1) Vidare, I den tyska namnleden -drud, -drut, -trud2) o.dyl. har sammanfallit två ord, dels motsvarigheten till fvn. *þrúðr 'styrka', dels fhty. trut 'älskad', och de är svåra att skilja åt3).
 
Namnet Altrud är ytterligt sällsynt och märkligt nog kan det endast beläggas i Norrland. Med hänvisning till Algot Hellbom uppger Lena Peterson att formen [a]lrþuþr (Alþruðr) finns på en runristning i Berga, Medelpad4). I Sveriges medeltida personnamn finns namnet inte upptaget och inte heller i E.H.Lind, Norsk-isländska namn och fingerade namn från medeltiden (1905-1915).
En Altrud Gunnarsdotter, som ägt jord i Myssjö Jämtland, omnämns 1522, men var då död5). I 1535 års hjälpskattelängd för Medelpad omtalas en Altrud (alttrudh) i Stavre och Hässjö6). I 'Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut' av Ingwar Fredriksson (1974) påträffas inte namnet.
Utöver dessa nämnda och nu Leif Boströms belägg ovan, känner jag bara till ytterligare tre - alla från Jämtland. I 1645 års mantalslängd upptas en Elldru Stensdotter i Mo, Lits sn och en Aaltrod Davidsdotter7) i Backen, Kalls sn. Den sistnämndas sondotter, namngiven efter sin farmor, föddes 1699 och har i födelsenotisen fått den hyperkorrekta stavningen Aldrog8).
 
1) Nordisk kultur, band VII: Personnamn, Stockholm 1947, sid. 138.
2) Här skulle ett diakritiskt tecken i form av en horisontal linje över vokalen ha varit med, men Af:s program gjorde något annat av detta.
 
3) a.a. sid 139.
4) Lena Peterson, Kvinnonamnens böjning i fornsvenskan, Uppsala 1981, sid. 63.
5) Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del III 1520-1530, sid. 22.
6) Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, Östersund 1972, sid. 199.
7) Namnges i begravningsboken Ålldru Davidz dott. (Kalls kyrkoarkiv C:1 sid. 27).
8) Kalls kyrkoarkiv C:1 sid. 32.

301
Film / Teater / Westerberg, Staffan (f. 1934)
« skrivet: 2013-04-12, 17:48 »
Ana nr 3 var Elisabet Ocklind f.1897 i Piteå. Hon var av en släkt härstammande från Överocke i Mörsils socken, Jämtland.

302
Alsen / Alsen C:1b sid 455
« skrivet: 2013-04-10, 01:32 »
Om Britas ursprung, se nedladdningsbar PDF-fil för Ström och där tabell 308.

303
Äldre ord L - Ö / Sockenlapp
« skrivet: 2013-03-21, 08:47 »
Sockenlappar - en etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder i Mellansverige av Ingvar Svanberg utgavs 1981. Den upptar bl.a. frågor om deras ursprung, sysselsättning och utbredning. Volymen har nr 31 i Etnologiska institutionens i Uppsala småskriftsserie.

304
Brunflo / Brunflo HV:2 (1777-1809) Bild 220
« skrivet: 2013-03-20, 18:21 »
Se .

305
Tännäs / Tännäs C1 födda sidan 33 och 46
« skrivet: 2013-03-13, 22:16 »
Buskan är ett gårdnamn som kan påträffas i flera Härjedalssocknar. Därmed också personer med namnet Busk, som sins emellan alltså inte nödvändigtvis var släkt. I 1600-talets domböcker återfinns Busk på personer i Buskan och Funäsdalen. Under 1700-talet är det dock svårare att belägga bärare av namnet ifråga i källorna och enligt kutym åligger det då släktforskare som hävdar att namnbärare fanns sistnämnda sekel bevisa att så var fallet.

306
Tännäs / Tännäs C1 födda sidan 33 och 46
« skrivet: 2013-03-12, 19:43 »
Att det fornnordiska Emfrid/Emfre skulle vara en variant av det hebreiska Eva, det grekiska Eufrosyne eller det latinska Emerentia är naturligtvis orimligt med hänvisning till namnens disparata ursprung. Det är nog prästerlig okunnighet eller kanske snarare innovation som ligger bakom deras uppfattning om ekvivalens namnen emellan.
 
Det mer kvantitativa än kvalitativa Ancestry har uppenbart fel när man talar om ett barn. Här ovan är ju två redovisade och ytterligare tre till finns i ministerialboken. Det intressanta emellertid är att modern benämns Emfre i födelsenotiserna för barn nr 1, 2 och 4, men däremot Emerentia för nr 3 och 5 (barnen födda tiden 1760-1780). Beroende på tidsperiod, skrivare och källa benämns namnbärarna i Tännäs olika. Vad de kallades av sin samtid kan vara besvärligt att bevisa, men en gissning är att Emfre var naturligare och bekvämare i mun hos den dialekttalande majoriteten.
Emfre (Emerentia Hansdotter enligt dödsnotis) avled 7/9 1802 (ej 1803). Att hon bar namnet Busk har jag inte påträffat i någon primärkälla.

307
03) Osorterat / Eda AI:27 (1876-1885) - s121
« skrivet: 2013-03-10, 12:21 »
Emedan Eda ligger i Värmland, bör diskussionen flyttas under läshjälp där.

308
Fors / Fors AI:10 (1881-1890) Bild 490 / sid 42
« skrivet: 2013-02-25, 22:24 »
Den äldsta anteckningen (7 kl. 87) torde ha något att göra med det militära intresset av yngre män. De andra avslöjar att Ljung inte kan ha bott särskilt länge i Fors. Som järnvägsarbetare förflyttade man sig ofta. Prästen har 29/3 1887 avsänt ett betyg till honom, då vistande i Långsele. Året därpå finner vi honom i Eds sn och sedermera i Mo sn. Alla dessa församlingar ligger i Ångermanland.

309
Rödön / Rödön , Död- och begravningsbok C:3 1751-1819
« skrivet: 2013-02-07, 00:31 »
Edfast Jonßon i Bÿ, en stilla och tÿstlåtig man i werlden, född i Säter 1703 Olofsm. d: 11. Aug. hade 3. fäder och 2. mödrar under sin upfostran och ungdom, tog Rusthållet i Bÿ emot 1723. gifte sig 1724. Nÿåhrsd. med Kerstin Månsd. ifrå Digernäs, 11. barn: warit 3. el: 4. åhr något opaßlig, blodet förskämdt, och brast äntel: ut i siukdom 4. d. Påsk, 25. Apr. i hetzighet bröst= och hufwudwerk, brukadt HERrans nattw. 1. Maji, sedan Läkaren i ....? Gud ärnat hör til ett annat lif, hörde Guds ord, sång med stadig och hög röst wid aftonbönen d: 5. och d: 6. om Sönd. morg. afsomnade, begrofs d: 13. Maji. ætas ej full 50. åhr.

310
19) Finska / 1700tal kort anteckning
« skrivet: 2013-01-28, 01:31 »
Sön[er] ... et [=och]

311
Vislanda / Vislanda, AI:5, sid 417
« skrivet: 2013-01-15, 08:41 »
I sonen Ingemars födelsenotis 28/10 1809 anges faderns namn otvetydigt som 'Per Rak' (Vislanda kyrkoarkiv CI:4/7).

312
Vislanda / Vislanda, AI:5, sid 417
« skrivet: 2013-01-15, 00:36 »
Det står snarare Rak (jämför sista a:et i Piggaboda).

313
Enånger / Enånger C:3 (1756-1800)
« skrivet: 2013-01-05, 22:53 »
eller

314
Förnamn - K / Kron
« skrivet: 2012-12-27, 04:46 »
Kron behöver nödvändigtvis inte vara ett förnamn och därmed inte heller Kronsson ett patronymikon. Framlidne riddarhusgenealogen Pontus Möller (1921-2009) presenterade vid något tillfälle ett antal -sonnamn vars förleder huvudsakligen bestod av tillnamn. Men, eftersom jag fn inte har något underlag får jag hänvisa till exempel jag själv påträffat. Där finns t.ex. Ekmansson, Genbergsson och Styfvenson.

315
Ström / Ström > Personregister > 1812 - 1875 (AIB:1) > 50
« skrivet: 2012-12-15, 01:59 »
Se familj 368 i PDF-Ström

316
Forsa / Forsa C:2 (1737-1774) Wilhelm Campbell
« skrivet: 2012-11-28, 21:46 »
Wilhelm var inte född i Näs utan i Forsa 1711 (Forsa kyrkoarkiv C:1 s. 179r). P.g.a. en mycket vanvårdad och delvis förstörd äldsta ministerialbok från Näs1) påträffas där endast dottern Cathrina f.1708 (Näs kyrkoarkiv C:1 s. 17r). Fadern avled även han i Forsa 1743 10/3.
 
 
1) Hur volymen ifråga såg hur när ÖLA fick den om händer kan man se i pdf-filen sid. 5  här.

317
Norrbo / Norrbo C:2 (1729-1769) Cristopersdotter
« skrivet: 2012-11-16, 17:08 »
Ortnamnet är Storgården, som är en del av Bjärme by i Näs. .. med sin K[ära] moder - . hon gaf sig .. - Bostället i föränge ..

318
Näskott / Näskott C:2 (1730-1800) bild 550/sid 101
« skrivet: 2012-09-27, 09:30 »
Tanken är att den brinnande värken kändes som att ha [glödande] järntenar i magen. Om framställning/användning av dessa tenar se t.ex. Smedjan och sök på ordet järnten.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2012-09-27 09:31)

319
Näskott / Näskott C:2 (1730-1800) bild 550/sid 101
« skrivet: 2012-09-26, 23:03 »
.. måste 1720 .. sås[om] jerntenar ..
 
1951 utgav Ol[of] N[ikolaus] Larsson (1878-1963) i Vaplan en Släktbok med ättlingar till nämnde Lars Nilsson i Tullus. Den omfattar 113 stencilerade A4-sidor och innehåller 372 tabeller samt register. Jag kan dessvärre inte på nätet hitta denna volym hos någon offentlig institution. Endast Genealogiska Föreningen ger träff, där nämnde Larssons släktsamlinger tycks ha hamnat.

320
Resandesläktnamn A-Ö / Winberg (Windberg) och namnet Grisilla
« skrivet: 2012-09-20, 19:53 »
En  med anknytning ?

321
Klövsjö / Klövsjö C:1 sid 3, den 11 Augusti begrofs...
« skrivet: 2012-08-28, 20:02 »
Sidan är stympad vilket gör att man tvingas supplera, men kanhända den var i något bättre skick för drygt 80 år sedan då följande tolkning gjordes: den 11 Augusti begrofs i kyrkian på gången Com(m)inister i Berg Sahl. Hr Hans Caroli Bröms, som dödde den 20 Julii uppå sin ålderdoms - - - åhr. haffr sig i Läran och lefwernet wäl - - -. (Bönder, torpare och knektar i det gamla Klövsjö, del II, Gösta Ullberg, Uppsala 1933, sid. 725). Författaren tillägger i en not att papperet är trasigt och en del ord otydliga, men att meningen dock är klar.
 
Ullberg har dock gjort ett uppenbart misstag beträffande ordet ålders, men det kanske är ett redigeringsfel. I övrigt misstar han sig på några enskilda bokstäver, men det är av mindre betydelse.
Utrymmet mellan ålders och Åhr är lämnat för att kunna fylla i siffrorna senare, men blev aldrig gjort.
 
Pigobarnet som begravdes 22/9, tillhörande vandringsmannen Jöns från Christiania, har inget med Herr Hans att göra.

322
Berg / Berg C:3 sid 335
« skrivet: 2012-07-02, 18:45 »
En hedersman både i församl[ingen] och sitt hus.

323
Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2012
« skrivet: 2012-04-21, 21:58 »
Sofia i föregående inlägg hade en bror Anders Magnus, född i Katisjaur [=Gattejaur?] och Lycksele 5/3 1863, men döpt först 19/11 s.å. i Sunne, Jämtland. Föräldrarnas hemort i kyrkboken uppges vara Elverums prestgjeld af Aggerhus Stift i Norrige. Känner någon till denne broders öden ?

324
17) Norska / Norsk födelsebok
« skrivet: 2012-04-19, 22:38 »
Sofia (Sofie) död i Skage (Overhalla), Nord-Tröndelag 27/3 1892.

325
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2012-01-14, 10:07 »
Omreisende blikkenslager Carlsen död 20/2 1906 i Grong, Nord-Tröndelag, Norge.
Uppges född i Dalarne i Sverige, men varken ålder eller födelseår är angivna.
Dödsorsak: Frosset ihjel i drukkenskab.

326
03) Osorterat / Dödsorsak?
« skrivet: 2012-01-12, 02:00 »
+ nephritis - njurinflammation

327
Förnamn - J / Jon
« skrivet: 2012-01-10, 18:10 »
Jon (R iun) sidoform till Johan (äldre Joan, Joen). ... Jonas (1303) grek. form av hebr. Jona, bet. 'duva', dock snarast kortform av Johannes. (Svenska förnamn - Roland Otterbjörk, Stockholm 1964, sid. 104f).

328
17) Norska / Norge - Hedmark/Vinger
« skrivet: 2012-01-04, 11:59 »
Lensm[an]d Rolanders hustru, der af sin Mand var1 indlogeret paa Kongsvinger
 
skar Puls aaren ?..er i halsen

 
Trots att dödsnotisen i Ny ger ett prydligt och korrekt intryck är det något lurt med den. För det första uppges ingen dödsorsak och för det andra var den angivna begravningsdagen inte en helg (15/7 1852 var en torsdag). För alla övriga avlidna på samma sida ges dödsorsaker och de är begravda på söndagar.  
Kan det vara att min tolkning av anledningen till hennes frånfälle är riktig och att hon därför begravts i tysthet på en udda dag ?
Den första meningen tycks indikera existensen av någon institution i Kongsvinger.
 
1) Första bokstaven i ordet är inte entydig, men för att det ska ha någon mening bör det vara ett h eller ett v.

329
Bodsjö / Bodsjödragon, soldatutrustning
« skrivet: 2011-11-02, 03:18 »
Bland remtygspersedlar återfinns knappast marokängskinn. Hellre en Musköt (Mousqvete) Rem.
Att svarta stövlar kan finnas med är tänkbart, men transkriberingen stöbbler är jag inte helt överens med. St- OK, men att det därefter skulle stå ett ö kan jag inte se. Sedan kommer ett b följt av : (kolon), som här sannolikt är ett förkortningstecken. Resten är synnerligen svårtytt om man inte har något att associera till. För övrigt är jag från äldre skrift hellre bekant med stavningen stöflor.
Kan den röda halsduken vara försedd med en vit Remsa och spenne ?
Att det bland klädespersedlarna skulle återfinnas en piska är inte sannolikt.
 
Korta och exakta utsnitt av texter kan förefalla vara adekvat för att man ska fokusera endast på det som ska tolkas, men många skrivare har sina egenheter och formar bokstäverna högst personligt. Då fordras ibland flera, alternativt längre texter av densamme för att man ska kunna göra jämförelser och därmed en säkrare tolkning. Det blir förstås alltid en avvägning hur mycket man kan ta med. Finns emellertid materialet tillgängligt på nätet kan och bör man göra en adresshänvisning.
 
Rot Säck
Sjortor

330
Bräcke / Bräcke, Födde, C:1, 1781-1841, dödsorsak
« skrivet: 2011-10-30, 06:59 »
Född i Grön wiken, gift med Märta Pers dotter i Bensjö, haft 5 barn 3 söner 2 döttrar. Arbetat opp nÿbÿgget Stugusjön af ris och rot til 3 tunnors utsäde. äng therefter hwarmed kunde framfödas 3 hästar 16 a 18 nöt. dog i hetsig feber ætas 62. (Bräcke kyrkoarkiv C:1 s. 171).

331
Byggnader och miljöer / Stadsgården Östersund
« skrivet: 2011-10-15, 17:17 »
Fastigheterna i Östersund bestod från äldsta tid av två delar. Ena tomten avsågs att bebyggas och den andra att odlas. Numreringen av Stadsgården var vid äldsta karteringen 131-132, där nr 132 låg mot Köpmangatan och sedermera bebyggdes. Odlingslotten nr 131 låg mot Sjögatan (idag Strandgatan). Ännu 1794 var dock denna fastighet obebyggd. Enligt 1820 års mantalslängd (SVAR) var glasmästaren Anders Bergström bosatt där. Tyvärr är gårdarna i de äldre mantalslängderna inte numrerade så vill man detaljgranska enskilda gårdar tvingas man gå till andra källor.
Stadsgården (bilden ovan) låg vid Köpmangatan 24 och Strandgatan 9. Huvudbyggnaden var riven redan vid början av 1960-talet. Kvarteret och Sjötorget togs i anspråk när det nya polishuset byggdes 1970(?).
 
Vid närmare eftertanke känner jag en liten tvekan om fotografiet ifråga eftersom den skiljer sig från äldre bilder av Stadsgården. Huset kan ju ha blivit ombyggt, men på 1850-talet och ännu på 1880-talet fanns en dörr på hörnet. Ovanför tycks det ha varit något som liknar balkongdörrar, men balkongen måste i så fall ha varit ytterst liten. Se Då Järnvägen kom till Östersund - E. Chr. Genberg (Östersund 1948) sid. 23 och Stortorget i Östersund - Bengt Br?gge (Bräcke 2005) sid. 22.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2011-10-15 17:42)

332
Om 'Svenska personnamnsregler i ett historiskt perspektiv' har Sonja Entzenberg skrivit i en liten intressant skrift (82 sidor) utgiven av SOFI 2006. Bland rubrikerna återfinns bl.a. 'De första bestämmelserna beträffande personnamn', 'Namnlagarnas framväxt och mottagande' och 'Gifta kvinnors släktnamn/efternamn'.
Hon använder sig av det könsneutrala ogiftnamn som beteckning för vad personer hette innan giftermålet.
I skriften omtalas att Karin Kock (Sveriges första kvinnliga statsråd, 1891-1976) aldrig använde .. sitt giftasnamn Lindberg i offentliga sammanhang, men på CD:n Sveriges dödbok ser jag nu att makens efternamn helt lyser med sin frånvaro.

333
nafwar = navare (en slags handborr)
wre = vred (handtag)
skiedjern = skedformat stämjärn
bogrede = boglokor

334
Häggenås / Häggenås C:2 s. 357
« skrivet: 2011-08-18, 18:31 »
Livkompaniet.

335
Människor / Ungdomsläger i skogen
« skrivet: 2011-08-15, 00:52 »
Flickorna nr 3 och 4 i främre ledet på övre fotot återfinns också på det andra fotot som nr 3 och 1 sittande till vänster. Något spel eller teater bör det senare vara ifrån eftersom flera är utklädda (flickor i byxor förekom väl knappast den här tiden).

336
Människor / Bodsjö Folkskola 1903
« skrivet: 2011-08-07, 03:50 »
Samme man, Nils Hansson (1873-1942), något äldre här.

337
Översättning av latinsk text / Översättning av latinsk text
« skrivet: 2011-08-05, 14:43 »
I utdraget till SCB från Hörby länssjukhus anges dödsorsaken vara blodförgiftning [A0030678_01363].
 
Ordet pyrrhicha hittar jag i mitt gamla latinlexikon med betydelsen vapendans. I dödboksutdraget kommenteras att döden förorsakats av olyckshändelse vid brottning. Sannolikt bör det finnas en notis i lokalpressen om händelsen.

338
03) Osorterat / Död i Ho, Ragunda fs. 17/2 1925
« skrivet: 2011-06-13, 17:45 »
.

339
September 6 [född]  29. [döpt]  Eva Maria   Bonden Jonas Pehrsson och Hustru Maria Helena Ericsdotter. 32 [år]  Hjukenfjerd
 
Skribenten är pastor Olof Elias Burman (1785-1849), sedermera i Ragunda, Jämtland.

340
03) Osorterat / Gisselgård, Ragunda sn. Jämtland, dödsorsak
« skrivet: 2011-05-19, 22:27 »
Dödsorsaken är riktigt citerad. Däremot finns ingen anledning att benämna personen ifråga Gisslén. Visserligen bar systern det namnet, men i dödboken står: Carl Ol. Olsson. Den anförda namngivningen är alltså konstruerad och saknar belägg i källorna.

341
Hällesjö / Hällesjö - Jämtland - dödsorsak
« skrivet: 2011-05-19, 22:27 »
Gullik var inte heller född 11/4 1731, utan döpt nämnda dag. Någon födelsedag anges inte.

342
Fotografer och ateljéer / Jonsson Jonas Emanuel - Strrömsund
« skrivet: 2011-05-15, 17:24 »
Sonen Thord har till dessa foton a och b lämnat uppgifter som tyder på att Jonas och Ingeborg sedermera levde separerade. Ingeborg var uppenbarligen också fotograf.
Enligt Ströms församlingsbok (AIIb/125) flyttade paret till Östersund 1911 och jag vill nog ifrågasätta om JE därefter någonsin återvände till Ström.

343
Fotografer och ateljéer / Jonsson Jonas Emanuel - Strrömsund
« skrivet: 2011-05-15, 15:18 »
Jonas Emanuel blev 1911 gift med småskolläraren Ingeborg Maria Nordfors (1883-1961). De hade barnen Tord Ingvar Emanuel (1914-1998) och Maj Ingeborg (1918-1997).

344
Fotografen m.m. Nils Svensson i Laxviken (1886-1989) berättar vid 95 års ålder att hans intresse för fotografering väcktes tack vare att han i två års tid i detalj kunde följa göteborgsfotografen C. J. Olssons verksamhet, när denne bodde på Nils hemgård. (Jämten 1982 s. 114).

345
Rubriceringen är inte helt korrekt eftersom Johansson i det här fallet inte är något patronymikon (=farsnamn) - fadern hette ju så vitt är känt Per (se t.ex. äldre diskussion om ).
 
Fenomenet att anta ett son-namn, som inte är relaterat till faderns förnamn, torde vara väldigt sällsynt. Ett halvdussin soldater inom mitt forskningsområde antog/försågs emellertid under första halvan av 1800-talet med sådana namn. Materialet förefaller något tunt för hypoteser och slutsatser. I sammanhanget undantar jag naturligtvis dels namn av typen Edmansson och dels den nyare trenden med s.k. stelnade patronymika. D.v.s. att faderns patronymikon av barnen antas som familjenamn, vilket vanligen förekom i stadsmiljöer.

346
Näskott / Näskott socken, SCB-utdrag 1905 döda
« skrivet: 2011-04-14, 23:35 »
Myocarditis post diphter. + Appendicitis chronica (Östersunds lasarett B:1 s. 10v-11r/Näskott F:1 uppslag 23).

347
Historia / Resande i Jämtland
« skrivet: 2011-03-27, 11:20 »
I början av 1860-talet påträffas i Föllinge socken en bleckslagare Magnus Andersson f.1825 och hh Axelina Fredrika Johansdotter (nämns även Persdotter) f.1823. De finns inte upptagna i någon flyttningslängd men uppges vara födda i Östmark, Värmland. Där har jag inte lyckats påträffa varken dem eller deras barn. I familjen finns en dotter Charlotta Regina Wallin f.1845, som sannolikt hör till ett Axelina Fredrikas tidigare förhållande. I hfl. anges deras gemensamma barn vara: Emma Gustava f.1851, Wilhelm f.1858, Maria Lovisa f.1860, Frans Teodor f.1862, Anna Christina f.1865 och Fredrik f.1867 (de två sistnämnda födda i Föllinge). Omständigheterna att de är svårfångade, uppges vara från Östmark och personnamnen, ger mig en misstanke om att de tillhör de resande. Denna misstanke styrks när jag hittar ytterligare ett barn som inte finns upptaget hos sina föräldrar.
 
I Trönö, Hälsingland föds nämligen 28/11 1853 en Carl Magnus av Ogifte Kopparslagaren Carl Magnus Andersson i Säfsnäs af Fahlu län och passlöse  qvinspersonen Fredrika Axellina Johansdotter ibidem. Bland dopvittnena hittar vi Formsmeden Petter Andersson och H:u Ulrica Fredrica Fredriksdotter i Franshammars S:n och södra (Mi?)tbäcken.
Familjemedlemmarnas fortsatta öden känner jag till. Har någon kunskap om deras antecendentia ?

348
00 - Behandlingsmetoder / Kejsarsnitt på 1500-talet?
« skrivet: 2011-03-25, 19:51 »
hon syftar på barnaföderskan, vilken alltså avled för än (=innan) barnet föddes. I äldre texter, särskilt religiösa, har ordet förlossning även betydelsen befrielse.

349
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2011-03-20, 22:50 »
Ingeborg Nilsdotter (1763-1837) var från Mellgård, Revsund och Jämtland. Det framgår såväl av hennes vigsel- som dödsnotis (Revsund C:2 s. 249r [9.16.94400] resp. Bodsjö C:3 s. 177 [7.16.96500]). Jag kan inte begripa hur hon kunnat kopplas ihop med nämnda personer i Sunne och Värmland. För övrigt heter hennes far givetvis Nils och inte Jöns.

350
Suhoinen / Suhoinen
« skrivet: 2011-03-20, 15:53 »
Här föreligger ett misstag. Dels kan jag inte se något samband mellan Suhoinen och Brunfeldt; dels hette Brunfeldts hustru Ingeborg Nilsdotter (se Revsund AI:4 s. 23 [9.4.32600]).

351
18) Danska / Ur en dansk dombok
« skrivet: 2011-01-06, 18:54 »
Alltför textfattiga utsnitt begränsar möjligheterna till bokstavsjämförelser, men det förefaller stå Ziccille (motsv. Cecilia). Att c dubbeltecknats är så ovanligt, att jag skulle om möjligt ha velat säkra den bokstaven i andra delar av texten.

352
Spanska / Brev - förståelse av innehåll
« skrivet: 2010-11-12, 02:41 »
"Corazones", mode[l]o pintado en cobre 63x41? por José Morlet.
Bajo el marco esta lo siguiente C?ontado

Ofrecio Iesuchristo N[uestro] S[eñor] ala V[uestra] M[adre] Margarita Alacoque que todos los que reverenciaren con especial culto la ymagen de Su Sagrada Corazó[n] serían colmados de c[e]lestiales dones y que, en todas partes donde se expusiese dicha ymagen para ser singularmente honrada, las llevaría (?llenaría?) de todo ...... de bendiciones.

353
Släktforskare / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-11-11
« skrivet: 2010-11-11, 21:48 »
Om jag la upp en sajt där jag bjöd in de som vill, att gratis få skicka mig sina forskningsresultat, utgår jag ifrån att de flesta med rätta skulle förhålla sig skeptiska. Därför är det förvånande att man kan hävda att Geni och liknande sajter (där kodordet förefaller vara gratis) handlar om något altruistiskt samarbete.  
Geni är ett privatföretag grundat av David Sacks med 18 anställda. Andra företag har investerat miljontals dollar i Geni och det vore naivt tro att dessa inte skulle förvänta sig någon avkastning. Om inte nu så senare. Basen till intäkterna kan knappast vara något annat än allt gratisarbete man erhållit från sina miljontals användare.

354
Det svenska ordet vril heter rigel på jämtländskt mål. En utveckling och sammandragning av detta till ril, förefaller mig naturlig. Även uttalsvarianterna ryl och rul är belagda.

355
Förnamn - G / Gisle / Gissle / Gissel / Gisel
« skrivet: 2010-08-17, 22:27 »
Här finns en något sånär samtida namne.

356
Människor / Slåttergäng i Frostviken eller Junseletrakten
« skrivet: 2010-07-27, 11:32 »
Raka och ljå = räfsa resp. lie på jämtländskt och norskt mål. Min morfarsmor kom till Jämtland på 1870-talet från Nord-Tröndelag och arbetade bl.a. som rakstra (rakster), d.v.s. räfserska.

357
Människor / Slåttergäng i Frostviken eller Junseletrakten
« skrivet: 2010-07-23, 23:18 »
Både kvinn- som manfolket har rakor, men var är ljåna ?  Eller har man slagit med något nymodigt ? Mannen längst till höger har ju långtömmar. Kanske finns det en slåttermaskin för hästen att dra utom bilden.
 
E hälvklänt påläst sir je etterat.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-07-23 23:28)

358
Lit / Lit, Husförhör, 1892-1899, GID 2173.32.6100
« skrivet: 2010-07-10, 12:17 »
Även om inte alltid u.ä. barns fäder är upptagna i födelsenotiserna, kan det vara en bra regel att ändå börja där. I detta fall framgår det att Erik Olofs far var bondsonen Göran Larsson i Husås (Lit C:5 uppslag 35).

359
Resandesläktnamn A-Ö / Winberg (Windberg) och namnet Grisilla
« skrivet: 2010-07-06, 02:22 »
... dock(?) ibland varit för sig sielf ...

360
Litteratur / Strindberg, August (1849-1912)
« skrivet: 2010-06-27, 20:14 »
Även om Per Johan Strindberg sannolikt inte var släkt med Johan August Strindberg, går det inte utesluta förrän hans, liksom modern Märta Johansdotters anor är klarlagda.
Bertil Hasselberg har utgått ifrån att ovan nämnde Per Magnusson var sonson till Helena Elisabet Malmström, vilkens farfar var kaptenen Petter Malmström1.
 
1) Rätteligen född i Österlövsta, Uppland.

361
Orsaken till tolkningsvårigheterna har berörts i föregående inlägg. Vad jag kan se är brevet formellt, men inte så underdånigt man kunde förvänta.
Den mening som i slutet börjar med 'Tanbien embio la carta para el gobernador ...' tolkar jag sålunda:
Jag sänder även brevet [avsett] för Pescaras guvernör don J(uan?) Çapata, och vädjar till Er att fortsätta vara försiktig med denne man, man kan inte lita på någonting från honom ...
 
Om man utgår ifrån att den julianska kalendern då gällde stämmer inte det uppgivna året 1630. Det står ju lördagen den 28 september i brevet, men angivet år var 28/9 en tisdag.
 
Behjälplig i dateringen skulle konservatorer vid våra arkiv kunna göra genom att titta på papperet som använts.
Säkert kan man också skriva till spanska ambassaden och be om en kommentar, för det finns ju en hel del avvikande stavningar från nutida spanska.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-06-10 21:03)

362
Häggdånger / Häggdånger, C:2; 1760-1803
« skrivet: 2010-04-05, 05:44 »
... wid Balsviken [=Barsviken], af rök uti och os uti en bastuga wid ÅviKe Bruk, 37 år gammal, och begrofs ...

363
Mattmar / Mattmar AI:5 1821-1831 sid 9 Offne
« skrivet: 2010-03-31, 22:11 »
Att Lars' far avled i Bergom och Tuna sn förefaller inte ha något samband med ättelägget. Åtminstone ser jag inga jämtlandsanknutna bland Bergomsborna. Vid moderns död 1868 lever inte Lars (se Offerdals tingslags häradsrätt F:10 nr 103).
Den sista noteringen jag har om honom är från Kall: tjenar på Bruket (Kall AI:4 s. 21 - 2220.7.76600).

364
03) Osorterat / Från Viksjö - men hur kom hon dit?
« skrivet: 2010-03-04, 20:54 »
Observera att Genline använder sig av den tryckta pagineringen längst upp till vänster, medan prästen hänvisar till den handskrivna längst upp till höger (se alltså 93.8.53300).

365
03) Osorterat / Delvis svårläst
« skrivet: 2010-03-02, 00:53 »
Namnet är Kårström, se Sundsvalls Gustav Adolf DII:1 s. 66 (2083.13.11700).

366
Fahlberg / Fahlberg
« skrivet: 2010-02-28, 03:11 »
Hör hit ?
En hovslagare Fredrik Pettersson med sin styvson Jonas Falberg ger pengar till Tännäs kyrka, Härjedalen 12/6 1774 (Tännäs LIa:1 s. 98 - 2227.20.64900).

367
Källor och arkiv / Minnesanteckningar från löjtnant 1721
« skrivet: 2010-02-27, 13:20 »
von Nandelstadts originalskrift torde finnas här och ingå i Nils Johan Ekdahls samlingar. Dessa är ju ganska omfattande, men jag vill minnas att såg och läste denna skrift i samband med att jag studerade häradshövding Erik Tryggdahls (1722-1792) historieutkast över Jämtland ett par-tre decennier sedan. Den kan alltså ha legat bland dennes handlingar. Förhoppningsvis är förteckningen över Ekdahlska samlingen detaljrikare idag.

368
03) Osorterat / A1:11A Hammerdal (hfl) 1883-1895
« skrivet: 2010-02-16, 19:38 »
Exercerat

369
24 Rekord / Antal inlägg per socken - minst
« skrivet: 2010-01-31, 17:44 »
Ett av svaren på frågan är säkert att mer utforskade socknar debatteras mer. Ge ut en bok, CD-skiva eller lägg upp en hemsida om Bondstorp eller Kattnäs och inläggen om dessa socknar kommer att öka betydligt. Att döma av svaren på ställda frågor här i Af härrör kanske 70-80% av dem från sekundära källor. D.v.s. från register, utredningar, hemsidor m.m. tillgängliga på nätet, e-mejl, CD-skivor och tryckta skrifter. De lovvärda tappra som bl.a. söker läshjälp här och andra som ger sig tid att nagelfara de generellt besvärligare primärkällorna utgör ännu en förhållandevis liten skara.
En av trösklarna för ökad diskussion om mindre debatterade socknar bör alltså vara lägre tillgänglighet.

370
Östersund / Östersund AI:12A, p 222 (GID 2680.8.11100)
« skrivet: 2009-12-11, 08:31 »
Hej Björn
 
Mode[r]n gifvit sitt tillstånd till att Gårdsegaren Jon Olsson å Nº 190 skulle få taga flickan med sig till Norge som eget barn. d. 29/8 1893.
Jon eller John Olsson återfinns i AI:12c s. 893 (oriktigt 12b enligt GID 2680.9.62800).
Utflyttning 1893 29/8 till Norge och Throndhjem.
Familjen återfinns i här i FR 1900.

371
22 Mått, mynt & stämplar / Viktenheter
« skrivet: 2009-11-16, 03:35 »
Enheten efter 32 är en förkortning för skillingar. 3½ x 32 = 112 skillingar = 2 riksdaler 16 skillingar
 
Brännvinspannan om 1 lispund och 2 (skål)pund à 12 skillingar pundet gör (20 + 2) x 12 = 264 skillingar = 5 rdr 24 sk

372
Övrigt om förnamn / Namnfrekvens
« skrivet: 2009-10-27, 22:42 »
Eftersom många forskare har samma anor är så vitt jag kunnat se Dis' databas behäftad med åtskilliga dubbletter, d.v.s. redundansen torde vara stor. Har man i Discount lyckats komma runt detta problem när man presenterar sin namnstatistik ? Sedan ställer jag mig frågan vad som avses med ungefär en tredjedel av Sveriges historiska befolkning finns i Disbyt. Vad bygger den slutsatsen på ?
 
Forskaren Ingwar Fredriksson presenterar i sin Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Vänersborg 1974) en genomgång av svenska/nordiska namn i Sverige och Finland. Här finns både statistik och kommentarer till varje namn.

373
Alsen / Alsen, Kiöstadius
« skrivet: 2009-09-26, 15:13 »
Maijmans .

374
Rödön / Rödön GID 2682.19.16600 C:3 s.304
« skrivet: 2009-08-26, 19:00 »
Det verkar inte som det går att länka direkt till sökresultat, men sök henne själv här (det räcker med att att skriva Frosterus vid faderns efternamn och tidsintervallet 1725-1725).
 
Korpralen von Nandelstedt betalar pengar till Ragunda kyrka för sitt bröllop 24/3 1751. Maria Christinas äldre syster var ju prästhustru där.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2009-08-26 19:06)

375
Skog / Skog
« skrivet: 2009-08-15, 17:01 »
I slutet av 1830-talet inflyttar två barnhusbarn till Åre, Jämtland - tvillingarna Lovisa och Sara Skog, födda i april 1828. SSA:s på nätet sökbara rulla uppger att de var döttrar till vallackaren Didrik Skog.
För Lovisas vidkommande finns två barn införda i födelseböckerna. En uä son Gustaf Adolph f.1856 16/4 i Mörsils sn och dottern Emma Mathilda f.1861 20/9 ibm. Enligt denna dotters födelsenotis var hon då hustru till kopparslagaren Arne Andreas Andreasson i Tromsö, Norge.
Sara får också två uä barn; gifter sig sedermera och blir bofast.

376
Lit / Lit GID 2173.21.40300 C:1 s.125 Födde 1716
« skrivet: 2009-07-28, 23:49 »
Lits äldsta ministerialböcker har tidvis skralt med uppgifter och alternativa källor är då nödvändiga. Karins frånfälle är indirekt noterat i kyrkoräkenskaperna; det betalas alltså testamentspengar efter henne nämnt år.
 
(Meddelandet ändrat av kge 2009-07-28 23:50)

377
Lit / Lit GID 2173.21.40300 C:1 s.125 Födde 1716
« skrivet: 2009-07-23, 04:16 »

378
Präster / Regementspastor
« skrivet: 2009-07-20, 21:20 »
Grill ger viss handledning, men inte alltid. Jag hoppas någon med lokal kännedom kan upplysa eller ge handledning om var man kan hitta information. Det gäller vilka boställen regementspastorerna för Västerbottens resp. Västra Skånes regementen hade under 1700-talet.

379
1500-talstext / Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 01:40 »
Nja, Al- kan det knappast stå.
Ser man hur skrivaren generellt för pennan när han skriver gemena t:n, kan jag inte se annat än att andra bokstaven i det av mig föreslagna etc: är just ett t.
Eftersom de flesta skrivare förr hade egenheter kan det vara besvärligt att utifrån kortare textsnitt göra säkra tolkningar. För det som synes svårt och udda behöver man mycket text av samma penna så att man förhoppningsvis kan hitta något att jämföra med. Helst därtill också skriften i originalstorlek.
Att utan hela dokumentet inför ögonen dra några definitiva slutsatser om vår okände skrivares ortografi skulle jag inte våga mig på.

380
1500-talstext / Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009
« skrivet: 2009-07-15, 13:03 »
..een behaglig ..mhå hafue frijtt dedtz ..

381
Hallen / Hallen ,Hammerdal Gid 2174.24.7100
« skrivet: 2009-07-15, 12:46 »
För sammanhanget - frågans upprinnelse  (sista meningen).
Sedan sist har jag synat den där nämnde Per Erikssons bouppteckning, där det endast framgår att han saknade bröstarvingar och att hans kvarlåtenskap upplåts hushållerskan.

382
Hammerdal / Hammerdal GID 2174.27.63700 1687-1779 s.357
« skrivet: 2009-07-15, 12:38 »
Hemmansägare är i Jämtland en benämning som huvudsakligen framkommer under 1800-talet. Det är mycket sparsamt använt i kyrkböckerna seklet innan.
Hammerdal C:1 är hårt bunden och ofta är bladens yttre kanter så slitna att bokstäver/text nu delvis saknas. Förutom andra svårigheter gör det att volymen kan vara svår att tolka.
Per Hallbäcks titel vid vigseln är inte hemmansägare utan Drag:, d.v.s. dragon. D:et, som kan anas på kopian, är fullt synligt i originalet.

383
1500-talstext / Äldre inlägg (arkiv) till 02 september, 2009
« skrivet: 2009-07-14, 03:35 »
Bortser man från slutet av de två raderna blir meningen helt förståelig. Kan anteckningarna i marginalen höra ihop och vara något latinskt ? De M:r etc:

384
Brunflo / Brunflo, HII:1 inflyttade 1790, GID2688.27.39500
« skrivet: 2009-06-23, 22:48 »
Se anknytande spörsmål  här och  här.

385
Föllinge / Föllinge GID 114.17.76900 Hf A1:1 Bild 61
« skrivet: 2009-06-23, 21:50 »
Swågren ..
Sw. Mohr ..
 
(Föllinge AI:1 sid. 74)

386
Offerdal / Offerdal GID 2369.37.15500 C:2 s.303/523
« skrivet: 2009-06-11, 00:29 »
Kälen är inte helt korrekt. Det står ifr. Kiälan, vilket är jämtska för Kälarna. Längre upp samma år och sida i kyrkboken nämns en kvinna som född i Kiälom. Här medför prepositionen i att ortnamnet står i sin dativform. Kälom är än idag områdets benämning ( länk), men är inte ett jordregisternamn utan snarare ett s.k. grändnamn för flera byar. I det här enskilda fallet är det Västerulvsås som avses (se 2369.21.37000 hushåll nr 4 på högersidan = Offerdal AI:1 pag. 3r).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2009-06-11 00:33)

387
Mattmar / Matttmar, Anna Andersdotter
« skrivet: 2009-05-16, 14:59 »
Anders Hind:rikzson

388
Föllinge / Föllinge Gid 114.19.90900
« skrivet: 2009-05-09, 16:59 »
Det förkortade bynamnet avser Stångviken och Erik återfinns på sid. 83. Han uppges där vara född 1786. Jag förmodar att den eftersöktes föräldrar är de som påträffas i Tuna AI:6 s. 174 (2092.6.85000). Är det riktigt torde Erik i Stångviken vara en annan person och inte deras son. Helt säker är jag dock inte.

389
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2009-05-09, 03:09 »
Elsa Malm (1706-1768) i Bräcke har inget med resandesläkten av samma namn att göra. Hon var född i Bergs socken (Jämtland) och bror till snickaren Anders Malm (död 1760).

390
Föllinge / Föllinge GID 114.6.98000 C:1 Döde 1743 Bild 11
« skrivet: 2009-05-06, 00:25 »
Hemming Olofsson, född i Lits socken, finns även omnämnd .

391
Franska / Née la surveille
« skrivet: 2009-04-20, 21:57 »
Tack för det svaret.

392
Franska / Née la surveille
« skrivet: 2009-04-19, 13:18 »
Le 28. Octobre on batisa Frederica Dorothea, née la Surveille, ...
Inledningen är det inga svårigheter med, men kan någon ge en tolkning av slutet: född ...... ?
 
Fransk-Lutherska C:1 s. 298 [GID 2705.4.32800]

393
Föllinge / Föllinge GID 114.6.104000 Döde 1746-76 Bild 71
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. född i Ringsta i Lits Socn.
 
Hustru Karin återfinns i Föllinge AI:1 s. 12 [114.17.73800] med föräldrar och make.

394
Föllinge / Föllinge GID 114.9.32700 Döde 1806-61 s.379
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. förra Bond. ....... Rosfluss

395
Laxsjö / Laxsjö GID 100023.47.59400 Döde 1891 Bild 375
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. Kjelsson, Pål, födorådstagare i Laxviken ..

396
Särna / Särna, Dödsbok F:1, 1734
« skrivet: 2009-03-10, 20:00 »
Olof Jonsson var från Härjåsjön i Lillhärdal. Han skattar för Härjåsjön nr 2 1691-1693, varefter hans yngre bror Jon övertar hemmanet.
Föräldrarna var Jon Olofsson och Maria Larsdotter (död 1707). Modern Maria omnämns även som Marina i domböckerna.  
Hos (Måg) Olof Jonssons barn i Särna påträffas för övrigt namnen Marina och Lars.
Se även Härdalsboken 1985, där det finns en artikel om Härjåsjön.

397
Fotografer och ateljéer / Helin Gusten - Ragunda, Jämtland
« skrivet: 2009-03-04, 18:11 »
Fotografen Gusten Helin var inte en han, utan en hon. Anna Gustava ('Gusten') Turé (1870-1908) gift 1 Helin och 2 Pettersson. Inflyttad änka från Sundsvall till Ragunda 1896. Skriven som handlandehustru i Solna, avled hon av TBC i Östersund.

398
Byggnader och miljöer / Östersund
« skrivet: 2009-02-10, 00:23 »
Johan Lindberg var fotograf i Östersund redan vid mitten av 1860-talet. Min gissning är att hans foto är från den tiden, medan Anders Olsons (övertog Lindbergs ateljé) torde vara från 1870-talet.
 
Det långa huskomplexet ovan Fyrkanten var Stadsgården, som låg efter Köpmangatans västra (nedre) sida. Vägen norr (till vänster) om dessa byggnader är nuvarande Samuel Permansgatan i riktning mot torget.  
Strandgatan är inte så tydligt markerad, men gick utefter residensets och Stadsgårdens/Fyrkantens staket.
Strandlinjen bör ha ändrats genom schaktning sedan Lindbergs/Olsons tid.

399
Byggnader och miljöer / Östersund
« skrivet: 2009-02-09, 19:56 »
Visst är det Östersund. På båda bilderna finns åtminstone tre välkända byggnader, varav två ännu finns kvar. Gamla kyrkan och (gamla) läroverket [längst upp till höger]. Den sistnämnda byggnaden används numera som turistbyrå. Det kvadratiska huset (fyrkanten) låg där nuvarande polishuset är beläget.
I centrum på nedre bilden har vi residenset.

400
Alsen / Alsen Gudfastdotter
« skrivet: 2009-02-07, 03:11 »
Moderns namn är Sisela [=Cecilia].
Dottern var dock inte född 1644 som dödboken hävdar. Hon föddes 1645 och döptes 1/6 enligt Offerdal C:1 s. 163.

401
03) Osorterat / Evas föräldrar
« skrivet: 2009-01-22, 22:40 »
Ortnamnet ifråga är skrivet tre gånger i notisen men stavat olika varje gång: Biälstad - Biästad - Biällstadh. Det är först i sista fallet som begynnelsebokstaven börjar likna ett B jag vanligtvis är bekant med i 1700-talstexter. B:ets två magar kan dras ihop till en enda men har här avslutats alldeles för högt upp.
[noterar även stavningen av första dopvittnets förnamn - Ehirch (!)]

402
Hallen / Hallen, död 1770, GID 2689.14.39000
« skrivet: 2008-12-16, 22:37 »
Här en inledande, hastig och ofullständig transkribering, men huvudinnehållet framgår nog trots det:
 
..som under flera tiders omskiftelse (?), måst utstå många förändringar, sakna fader och broder 1719, då gripa til gårdsbruket utan manshielp, lefwa effter twänne kiära män i änkiostånd med små.? barn, warit en flitig arbetare och god huushållerska, som derföre hafft sin utkomst, under en stadig förtröstan till Herren Gud, lefvat ärligt och alfvarsamt, hafft god och stadig hälsa til för 3. år sedan, sedan ?..rit hälsan nog ostadig dock lefvat nögd, och begrafdes d:n 16. septemb:r ...... (Hallen C:1 s. 247r).

403
Brunflo / Brunflo LIa/1 Räkenskaper 1689-1745
« skrivet: 2008-12-08, 17:29 »
Af Fru Gretha Ubbman Sal. Cavallerie Lieutnant Lindstedts efterlefwerska är till kÿrkian gifwit rödt Kläde1 till Altare skrankets beklädande.
 
1) Ordets sista bokstav/tecken ser inte ut som ett e utan snarare ett t, men det kan också avse en förkortning.

404
Melander Petrus / Melander Petrus
« skrivet: 2008-10-07, 22:26 »
Petrus Melander var verksam under 1920-talet i Östersund/Jämtland och framåt. Det framgår av hans fotografier som finns sökbara på nätet (Jamtli Arkiv).
När han fyllde 75 år uppmärksammades det i Jämten 1937 s. 269 (jfr ovan): .. Kunnig yrkesman, verksam för Heimbygda som fotograf, särskilt för klicheringar..
 
Att han skulle ha varit fotograf redan 1866 faller naturligtvis på sin orimlighet, eftersom han var född 1862.

405
Melander Petrus / Melander Petrus
« skrivet: 2008-10-05, 23:32 »
Fotografen Petrus Melander i Östersund avled 7 mars 1942 enligt Heimbygdas tidskrift Jämten 1942 sid. 237.

406
Förnamn - S / Signe
« skrivet: 2008-08-01, 01:05 »
Signe var tillika hans tilltalsnamn. Under min gymnasietid i Östersund var jag medlem i en förening som han tillhörde 90 år tidigare och från dess arkiv erinrar mig ett brev eller en skrivelse till honom som inleddes med: Broder Signe !
 
Uppgiften bekräftas av husförhörslängd. Det var alltså inte enbart ett smeknamn bland skolkamraterna (Östersund AIa:11a s. 274 rad 21 [2680.4.10900]).

407
Erik Jonsson's birth record you find in the church book of Överhogdal (C:1 p. 41 or GID 132.10.74900; 2nd child on the right page).
 
It is correct that there is one Ingrid Dahlin arriving at Ellis Island April 30th 1892, but she was another person. The record says her age is 21 and that she is heading for Providence.
Swedish records also tells us of such a person, i.e. same name and age, from Norra Åsum parish who emigrated from the port of Malmö april 12th 1892 with intended destinatíon: Providence ! (CD-Emigranten). Norra Åsum and Malmö are situated in southernmost Sweden.
 
It is not unusual in Sweden that a person baptized Johanna is called Hanna. The female I suggested from Jokkmokk above is found here.
 
(Meddelandet ändrat av Kge den 16 juni, 2008)

408
Ingrid Dalin/Dahlin was born in the parish of Berg (not Ytterhogdal). That is confirmed by several sources (Berg C:5 p. 32-33, Ytterhogdal C:5 p. 31, household examinations rolls and censuses).
She emigrated together with Johannes Danielsson in 1893 (Lillhärdal AI:10 p. 192/2112.20.58300 and link).
In the Trondheim emigration record you can note that her name is miswritten (Sigrid), they already seem to be a married couple and their said destination is Fargo, [North] Dakota. They left in June towards Liverpool and arrived at Ellis Island July 5th 1893 (link).
 
Jonas Johannesson Hammer (b. 1876 in Rätan) emigrated in 1900 with his wife Elisa Johanna [probably born in Jokkmokk 1881]. Their destination was Cooperstown, ND (link).
 
The brother of Jonas Hammer, Olof Daniel, became a forest ranger in Klövsjö (Axel Grinde - Släkter i Rätan 1695-1900 p. 373, Östersund 1977). His surname was Standner.
 
The birth record for Olof Dalin reads as follows: d: 9 April föddes och d: 14 ejusdem döptes Olof.
Parentes: Erik Jonßon och hust. Karin Olofsd:r i Kÿrkobÿn (Överhogdal C:1 p. 69).
That the father's surename was Dahl, I have'nt seen in any source.
 
Gertrud Andersdotter takes part in household examination and communion in 1863, so it's impossible that she died 1859 (Ytterhogdal AI:12 p. 28 or 141.22.24000).
The most reliable site concerning Haverö parish you find here.

409
Malm / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2010
« skrivet: 2008-05-16, 19:18 »
Anders Malms hustru Karin (Catharina) avled 1755 (Sundsvalls Gustav Adolf DII:1 s. 163). Dottern Brita (döpt 1726 i Brunflo d.1796 i Hässjö) gift med stadsmålaren Lars Westberg i Sundsvall (f.1725 i Oviken d.1814 i Hässjö).
Jämför med Gudrun F. Brännberg - Målare i Medelpad 1700-1890 (Kristianstad 2007) där emellertid Lars Westbergs svärfar förväxlats med en namne (a.a. 380-381).
 
(Meddelandet ändrat av Kge den 16 maj, 2008)

410
Hammerdal / Hammerdal AI:1 sidan 26
« skrivet: 2008-04-29, 21:31 »
Jsrael Hanßon ganska fattigt folk, och intz kunna sielf:a utan hwad iag [=prästen] serdeles måst Lärdt barnen, och äga inga kläder att komma till kÿrckian. (Hammerdal AI:1 s. 25v-26r). Jämför även inlägg under Hammerdal (11 april 2003 - 21:21).

411
Byråchefen och släktforskaren Tord Nordenströms (1910-1995) i Stockholm farfarsfar var prosten Olof Nordenström (1738-1819) i Offerdal, Jämtland.

412
Ström / Ström
« skrivet: 2008-03-29, 16:09 »
Anna Maria, Hofslagaren ifrån Wästerbotten, Johan Halfvarssons Ströms och hust. Karen Påls d:rs dotter, död 6/10 1802 i Bergsjö, Hälsingland. Hon uppges vara född på gränsen mellan Norge och Dalarna i juli månad och döpt i Särna pastorat (Bergsjö F:1).

413
Gripenfelt / Gribbenfelt / Gripenfelt / Gribbenfelt
« skrivet: 2008-03-29, 15:53 »
Gustaf Adolph, borgarens och linhandlarens i Öregrund Vidric Gripenfeldts son, död 28/12 1799 i Bergsjö, Hälsingland. Uppges född 13/11 s.å. i Mo (Bergsjö F:1  [2205.3.15200]).

414
Oäkta barns efternamn / Oäkta barns efternamn
« skrivet: 2008-01-27, 22:00 »
Bland mina forskningsobjekt har jag några barnhusbarn som under sina liv aldrig erhöll några efternamn. Om man inte gör våld på verkligheten kan de alltså inte platsa i t.ex. DISBYT, där efternamn med emfas fordras.  
 
Idag är efternamnet det primära namnet för oss alla i officiella sammanhang, men i Norden är det en förhållandevis sen företeelse inom de breda folklagren. Går vi 200-300 år tillbaka och tidigare är det förnamnet som är viktigast.
I husförhörslängder från 1700-talet där jag påträffat pigor och drängar upptagna på särskilda sidor, är de alltid sorterade efter sina förnamn.
 
Denna tradition avspeglar sig i t.ex. namnregister till domboksutgåvor, men också inom biblioteksvärlden. På KB:s hemsida fann jag följande:  
Svenska personer med släktnamn skrivs alltid med omvänd ordföljd, medan personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) alltid auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör tiden/ huvudsakligen har verkat före 1700, därefter inverteras namnet. (http://www.kb.se//auktoritetspraxis/personer/riktlinjer.htm#5).
D.v.s. Heliga Birgitta söks alltså på Birgitta Ulfsdotter och inte Ulfsdotter, Birgitta.
 
När det gäller släktforskarprogrammen har de större anknytning till amerikansk tradition än svensk (nordisk). D.v.s. efternamnet (surname) är oftast inte bara den starkaste sorteringsgrunden utan också vanligen nödtvunget (jfr DISBYT). I t.ex. FamilySearch (FS) har alla efternamn, men många av dem är konstruerade. Söker man där på Anders Andersdotter får man upp ett antal. För de som är söner till en Anders är namnen förstås helt enkelt felskrivna, men det finns också de för vilka någon far inte finns angiven. De har istället fått moderns patronymikon som efternamn. Ett rent påhitt alltså från FS sida, vilket dessutom är nästan helt meningslöst i sökhänseende.
 
Det var förr ingen självklarhet att efternamn ärvdes (beträffande patronymikon behöver det inte påpekas), men att döma av CD-utgåvor och nätsajter kan man tro att många släktforskare är av den uppfattningen.
Eller kan vi skylla på programvaran ?

415
Myssjö / Myssjö, E:1, Vigsel 1688-1756, GID126.4.2000
« skrivet: 2008-01-19, 00:28 »
Ministerialregistrets tolkning är Hara [i Sunne]. Emellertid står där Hafre, d.v.s. Haverö. Personen ifråga återfinns här.

416
Bergsjö / Bergsjö B:1 Inflytt 1750 GID 2205.15.70100
« skrivet: 2007-08-16, 17:21 »
Inget diakritiskt tecken, utan en 2:a resp. en 1:a över efterföljande namn som skulle kunna vara Hans eller Henrik. D.v.s. namnen ska läsas i korrigerad ordning. En Henrik Julius Woltemat finns som författare till Anwisning til hela Stats-Kundskapen.. (1742).

417
Hammerdal / Hammerdal Födde 1814 GID 2174.28.81200
« skrivet: 2007-05-16, 17:32 »
Uppgifterna som står i hfl återfinns också här om man söker på Anders Källgren.
Vart paret tar vägen vet jag inte. Kanske de flyttade till Finland.
I Lidköping (GID 1036.70.25200) står en hänvisning till sidan 1429, vilken emellertid saknas. Antingen är det felskrivet eller också har den som kopierat gjort en miss.

418
Mattmar / Mattmar AI:3 pag 101, GID 2219.4.44900 pag 101
« skrivet: 2007-05-10, 17:23 »
Föräldrarna till Norge 1785. Bosatta i Levanger 1801 med dotterna Magdalena (Malena).

419
Hammerdal / Hammerdal Födde 1814 GID 2174.28.81200
« skrivet: 2007-04-13, 18:45 »
1767 blef hon Äncka och har sedan, så wäl som tilförene i hela sin lefnad igenom sitt stånd likmätigt, sig hederliga och christerliga upfördt. Hon har varit af swag kropps constitution och ostadig hälsa i s?nnerhet m?cket plågad af moderpassion. d(en) 28 sistledne Maji blef så hårdt angripen af frå?feber, at hon måste intaga sängen och uthärdade, under ett nögdt sinne, tolamod och ståndaktighet i trone1, til den 18 derpå följande Junii, då hon sagtmodeligen insomnade på sit 71 ålders år __ 71.
 
Jag kan tillstå att min kopia är betydligt bättre än Genlines.
 
1)=troen. Bokstäverna e och n är omkastade här (jämför samma bokstäver i ordet sinne) - om det nu inte rentav står tronn.

420
Hammerdal / Hammerdal Födde 1814 GID 2174.28.81200
« skrivet: 2007-04-13, 01:27 »
.. kom i tjenst hos Bruks Patron Krapp på Lögdö Bruk på sitt 10:de ålders år och war hos honom i 11 års tid, til de? hon ingick ett ..

421
Förnamn - A / Almanzo
« skrivet: 2007-03-22, 00:56 »
Almanzo finns visserligen som spanskt efternamn, men är mycket sällsynt. Därför är det sannolikt att ovanstående dopnamn hämtats från Laura Ingalls bok.
De flesta spanska ord på al- har dock arabiskt ursprung, där första den stavelsen motsvarar bestämd artikel.

422
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 17:56 »
Otto S Groot ?

423
Revsund / Revsund AI:1 s. 60
« skrivet: 2007-01-23, 18:27 »
Lan?om, d.v.s. Landsom var Kjels födelseort. Han kan inte ha bott så länge i Kall eftersom han och hustrun finns i Västerböle, Brunflo så sent som 1747 (Brunflo AI:1 s. 36).

424
Despite what is said later, as H. Westerberg says above and according to primary sorces Erik Olof Näslund was born 1850 in Stugun - not in Borgvattnet.
In his first marriage he had 8 children: Natanael Nikolaus (1872-1876), Jonas Olof (1874-1876), Nathanael Nikolaus (1876-1919?), Justina (1876-1877), Jonas Olof (1878-1887), Erik Petter (1880-), Karl Valfrid (1882-1884) and Otto Olaus (1884-1884).
His youngest sons Olof Walfrid and Karl Julius both died in Borgvattnet october 1905 of pneumonia.

425
Broberg / Broberg
« skrivet: 2006-10-30, 11:05 »
Dragonen Ambjörn Falk d y:s hustru hette enligt hfl. Johanna Jönsdotter (se Lockne AI:1 s. 190).

426
Hallen / Hallen, död 1766, GID 2689.14.37200
« skrivet: 2006-10-28, 01:01 »
den 11 Februarii dödde Iacob Olof?on i Arfwesund, född på K?rckobordet i Mattmar År 1682. der hans föräldrar woro Landbondefolck, och sedan kiöpte Arfwesundshemman, varit Dragon och bevistadt tvänne krigztåg: det första 1712 ifrån Herjeådalen til Röros. det andra år 1718.  med Kongl: Swänska Armen Öfwer til Norge. Gifft År 1720. med sin hustru Brita Ersdotter ifrån HalaBacken och Mattmar S:n med hvilken han lefvat i ächtenskap utj 44 år; warit stark arbeta[re] och en  god huushållare; har derföre mått väl och lefvat vackert (?). Simonis Iud? tid började blöda näsblod, som (?) continuerade i .. at han der efter (?) mattades och måste intaga sängen; Beredde sig wackert til döden, och begrafdes den 23. Februarii sedan han lefwat in emot 84. År. Ålderdom.
 
Kyrkbokskrivaren i Hallen förefaller ha haft god tillgång till bläck med följd att texten är väldigt svart och plumpig.
 
Beträffande Jacob Olofsson, se tidigare diskussion  här

427
Broberg / Broberg
« skrivet: 2006-10-23, 19:48 »
Erik Jonsson Lustig, medelpading enligt rullorna, tjänstgjorde vid Jämtlands regemente från 1694 till sin död 1707. Var sist korpral vid en rote i Hammerdals socken, men finns inte upptagen bland givna testamentspengar i kyrkoräkenskaperna där.
I dottern Glorias födelsenotis 1703 anges om modern Maria Ambjörnsdotter: barnfödder j Umeå stad. (Hammerdal C:1 sid. 75).
 
Om följande personer har någon relevans i sammanhanget är obekant, men vid Brunflo kompani finns 1693-1697 (död) en soldat, värmlänningen Ambjörn Svensson Falk. Vid samma kompani och år avled en Adam Svensson Falk, nationen av mig okänd. Senare på samma rote som föregående var kopparbergsbon Ambjörn Ambjörnsson Falk, död 1716.
 
Intressant är att Otterbjörk i sin Svenska förnamn (Stockholm 1964) uppger namnet Gloria tidigast belagt år 1844. Han kan förstås ha ändrat det i senare upplagor.
Namnet förefaller i äldre tid vara så pass sällsynt att man kan misstänka släktrelationer mellan namnbärarna. Förutom ovannämnda Gloria, född i Hammerdal, påträffas två till i jämtländska födelseböcker. Det är Gloria (dotterdotter till Clas Hasselqvist) född 1734 i Bergs sn och hennes sondotter född 1791 i Sunne sn.

428
Äldre uttryck / Dheras vnfagne och förmente Hemmuls Sedel
« skrivet: 2006-09-18, 20:59 »
vnfagne=undfångne=erhållna
förmente=påstådda
hemulssedel=skrivelse utfärdad av auktoritet

429
Mattmar / Mattmar C:1 Dödde 1734, 2219.14.24000
« skrivet: 2006-09-16, 07:59 »
ifrån bärje i Altzen Sochn anger ursprunget till Elin Olofsdotters mor.
 
I båda nekrologerna står inte föddes, utan födder. Skillnaden kan förefalla liten, men klargör tydligare att Jon Nilsson i Offne var född i samma by [ibidem födder]. Han nedersattes i Jorden.

430
Mattmar / Mattmar C:1 Dödde 1734, 2219.14.24000
« skrivet: 2006-09-14, 22:25 »
d(en) 9 Junij  gambla redeliga mannen Olof Jons(s)on i Opne född af ärliga föräldrar Jon Nils(s)on och hust(ru) Elin Ols dotter A(nn)o 1671. På sitt 27 ålders år trädde han i ächtenskap med sin för detta afledne maka Brita Ers dotter med hwilken han uti all sämja och Kiärlek lefde i 35 år, afladt tillsammans 2:ne [=tvenne] söner och 2:ne döttrar. Emot hwar man har han förhållit sig som en rätt christen, älskat gudz huus och predikoämbetet, gerna gifwit de fattiga och sina salighetz medell ofta brukat. derföre wederfors honom Barmhertighet i det han efter 8 dagars med tålamod utstående siukdomb stilla och sachmodel(igen) afsåmnade, sedan han lefwat uti _ _ _ _ _ _ _ 63 [år]

431
Brunflo / Brunflo, dödde, 1775, 2688.25.28100
« skrivet: 2006-09-10, 11:33 »
Namnen på föräldrarna har i nekrologen blivit omkastade. De ska vara Enok Mårtensson och Brita Olofsdotter.

432
Rödön / Rödön, C:2 dödbok, 1750, 2682.18.103300
« skrivet: 2006-09-10, 11:33 »
Ålderstegne Länsmannen Simon Gunnarßon i Backen född d(en) 25. April 1663 ? Öhne i Näsk. som hafver ? warit i 20 åhr, sochneskrifware i 14. ? nämndeman 6. åhr, Länsman ? 6½ (til 1719), Kÿrkiowärd 48 åhr. Warit gift 3:ne ggr i 54 åhr, lefvat 87¼?, afled then 29. Iul. af ? andetäppa, och begrofs d(en)12. Aug. ? inom torn? i kÿrkan ? långa gången. Psal. 71:9
 
Filmen är så underexponerad att text närmast sidkanten är i stort sett oläslig. Vid en första anblick tyckte jag att torn följdes av muren, men vid närmare granskning förefaller en 'båge' då  saknas i m:et.

433
Revsund / Revsund C:2 1757-1836 Födde, Död
« skrivet: 2006-08-27, 15:32 »
Christina Larsson
 
Kyrkoherde Magnus Nordenströms i Revsund handstil är relativt lättläst. Däremot kan felexponerade kyrkböcker göra tolkningen besvärlig. Med stöd av husförhörslängderna går det lättare att läsa födelseböckerna. Om övrigt är svårt att tolka, tror jag inte är svårt att se att den ovan efterfrågade Halwars mor hette Märeta. Inte heller att födelseorten var Mälgåsen. Halvar[d] och Gölin var alltså inte syskon utan, som man kan ana av frågan, makar. Bägge, med föräldrar, återfinns i Revsund AI:3 s. 116 [9.3.25100] resp. 119 [9.3.25300].

434
Åre / Åre GID 2107.5.98000
« skrivet: 2006-05-24, 20:14 »
Konstvaktaren Johan Moverare (1771-1809) var farbror till Johan Moverare (1782-1833), som även han nämns konstvaktare (1823).

435
Namnnormering / Namnnormering
« skrivet: 2006-04-08, 00:11 »
Namnfrågor är problematiska. Oftast är våra enda källor till dessa av kyrkligt ursprung, vilkas representanter, prästerna, ibland hade helt egna tankar om namnen ifråga. I mitt hemlandskap Jämtland blir under 1700-talet Radgerd, ett gammalt fornordiskt namn, genom prästerskapet omvandlat till Regina (norrut) och Rakel (västerut). Här är naturligtvis prästerna riktigt ute och cyklar eftersom Regina är av latinskt och Rakel av hebreiskt ursprung. De har alltså egentligen inget med Radgerd att göra. Men eftersom kyrkan råder över en skriftlig kultur är det den som överlever. Den Råggiel som föddes 1702, men i dödboken 1772 benämns Rachel, har enligt min mening aldrig kallats för Rakel, får dock finna sig i det av sentida släktforskare. Hon har själv ingen talan i den frågan liksom de flesta av sina samtida. Dessa skriftliga och muntliga världar levde parallellt långt fram i tiden. Även om skrivkunnigheten allmänt ökade under 1800-talet spelade det ingen större roll. Kyrkböckerna stod ju inte under någon allmän kontroll. Det kyrkliga inflytandet bestod länge. Jämför man namnstavningen på CD-skivan över döda med dödsannonser och gravstenar finns där åtskilliga diskrepanser.
Beträffande Släktforskarförbundets namnlista innehåller den sakfel. Ett av de märkligare påståendena, är att personnamn, som vi idag kan betrakta som ett och samma, genom alla århundraden ska ha uttalats likadant. Det är orimligt, vilket var och en som har erfarenheter av dialekter kan bekräfta.
Av inläggen ovan ser jag att man är väldigt bunden av sin egen samtid. Man kan ha ett officiellt namn (det registrerade) och ett annat som man kallas för. Med ett fåtal undantag tror jag inte den skillnaden fanns i den muntliga kulturen. Det namn man kallades för, det hette man generellt. Skillnader i kyrkböckerna i det avseendet, kan ju inte tolkas som att man blivit omdöpt eller döpt om sig varje gång det dyker upp en annan stavning.
För att återgå där jag började. Eftersom kyrkböckerna är det vi generellt har att lita till, utgår jag själv vanligen från frekvens. Står det Lisa Kajsa i dopboken och sedan likadant i hennes barns födelsenotiser får det gälla. Att sedan prästen som begraver henne skriven Elisabet Katarina bortser jag då ifrån.

436
22) Tyska / Tyskt brev - vad står det?
« skrivet: 2006-04-02, 02:21 »
Noterar ett skrivfel: hertzlichen står det förstås, inget annat.
DS

437
22) Tyska / Tyskt brev - vad står det?
« skrivet: 2006-04-02, 02:11 »
Det var ett bra sedan man gick på gymnasiet och läste tyska, men en liknande stil i äldre kyrkböcker har under åren ofta rådbråkats. Naturligtvis har jag utgått från föregående inlägg, men eftersom direkta suppleringar där inte är möjliga har jag skrivit tolkningen på nytt. Resultatet kan nog med fördel dras ytterligare på slipstenen.
 
Hochverehrte gnädige Frau Ahlgren !
Da Sie die Güte haben, unser geliebtes Kind Charlotte in Ihrem werten Hause Auf..?hme [?Aufnähme?] finden zu lassen, schon wir uns schon jetzt verpflichtet Ihnen hochverehrte Frau unsern herzligen, innigen Dank auszusprechen. Vom festen Vortrauen, überzuegt, daß unser Kind in Ihrem werten Hause Ihre lieben Eltern nicht vermissen wird. Charlotte hat ein sehr gutes Gemüt. Nur den einen Fehler besitzt sie, sie ist sehr ängstlich beim allein sein. Zur großen Ehre wurde es uns gereichen aus Ihrer werten Hand aus die Ankunft unserer Loth mitzuteilen. Dies wurde eine große Beruhigung für liebende Eltern sein. Gottes Segen geleitere sie auf

438
03) Osorterat / Hjälp att läsa vad som står i bilden...
« skrivet: 2006-03-28, 21:34 »
Om syftet med denna utredning är anforskning saknar Olof Westholm relevans. Maria Pålsdotter var tidigare gift med Olof Olofsson Söder (död 1856), vilken var far till Olof Paulus.

439
Attmar / Attmar C:1, Barbro Larsdotter Moman död 1721
« skrivet: 2006-01-25, 03:19 »
Nog står det Moman och Liustorp allt, samt Herr Eric ... En bra mohr låter malplacerat. Jag kan inte se att andra ordet i meningen börjar med ett b. Ordet öm ger bättre sammanhang för denna tid, även om m:et då förefaller väldigt knaggligt. Liktexten är Job 19:25,26,27: [Dock, jag vet, att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet. Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud. Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.]. Vad som står sist går jag bet på.

440
02 - Namnnormering / Botil
« skrivet: 2005-12-18, 18:41 »
Jag finner det rimligare att normera Bodil till Botil(da), eftersom jag anser att hög frekvens (=norm) är en avgörande variabel. I 1890 års folkräkning återfinns ett 10-tal kvinnor Bodil, varav ca hälften födda i Danmark. Botil o likn. representas av närmare 4000 individer i samma källa. Skillnaden är så stor att siffrorna utan tvivel också speglar förhållandena 100 år tidigare.
 
Stavades det generellt Botil inom ett visst område och tid, uttalades naturligtvis namnet då med t.  
Det tycks vara en utbredd uppfattning att prästernas stavning var lite hur som haver och därmed inget att fästa något avseende vid. Jag misstänker att inledningsorden till Släktforskarförbundets namnlista (se Rötter) kan ha spelat en roll i det sammanhanget.  
Att uttal och därmed stavning av våra ord, där namnen ingår, förändrats genom tiderna är naturligt. Mycket av våra kunskaper om fornsvenskan bygger ju på detta. Frånvaro av uttalade stavningsregler innebar ju inte att man skrev helt efter eget skön, utan det fanns ett mönster. Vi får väl utgå att man även då ville göra sig förstådd. Att det kunde finnas individuella särdrag hos en del skrivare (förkärlek för latinisering, okunskap, rena missuppfattningar etc.) förändrar inte detta.

441
Berg / Berg C:1 gid 116.22.25300 Sven Olofsson f. 1729-01-23
« skrivet: 2005-12-17, 21:16 »
Samma Söndag, den 26 Jan. döptes Swen, Olof Han?on och Hust. Görle Olofs dotter i Hallen tilhörig, hwilken den 23 Ian. til werlden föddes.

442
Berg / Berg C:1 gid 116.22.254000 Aleta Hansdotter
« skrivet: 2005-12-17, 21:16 »
Hans Carlson och Aletha Jöransdotter.
Ortnamn förekommer endast undantagsvis i Bergs födelsebok från 1714 till 1730-talets början (se för övrigt mitt inlägg 11 dec. 2004 ovan).
I det här fallet var emellertid hemorten Vattviken.

443
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2005-10-10, 01:00 »
.. fors sochn och utaned .., d.v.s. Utanede i Fors.

444
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-14, 21:21 »
Naturligtvis speglar stavningen av fornsvenska ord, dit också namnen hör, det samtida uttalet. Vore det inte så, skulle vetandet inom fornnordiska språk legat på en betydligt lägre nivå än det gör idag. De enskilda prästerna bör antingen stavat personnamnen i enlighet med deras eget uttal eller också enligt vad de trodde vara korrekt (bl.a. hyperkorrekt stavning). Att enskilda namn generellt under århundradena bakåt i tiden, har uttalats likadant som vi gör idag,  är osakligt.  
Ingebor ovan platsar utan vidare i min fars bekantskapskrets från den jämtländska landsbygden, vilka jag aldrig hört benämnas annat än Hinrik, Imbor/Imber, Margreta, m.fl.

445
01) Allmänt om efternamn / Dubbla efternamn
« skrivet: 2005-08-20, 03:16 »
Inom den etablerade namnforskningen i Norden pågår sedan länge en diskussion om bl.a. terminologi. Man är inte enig, men nog har man hunnit en bit. Micha?l Lehmans inlägg ovan finner jag mindre genomtänkt eftersom samtliga termer han anför redan används inom forskningen och alltså redan har sina betydelser. Låt vara, att när jag bläddrar igenom ett antal uppsatser i ämnet från de sista 25 åren, finner att flera skribenter finner det då motiverat att förklara använda termer, men idag tror jag samstämmigheten ändå är stor idag.  
Definitionen av för-, efter- och tillnamn framgår redan av deras ordalydelse.
Förnamn är väl något adekvatare än dopnamn, men är ändå inte helt bra, eftersom t.ex. de framförställda gårdsnamnen i Dalarna definitionsmässigt sätter den vanliga betydelsen ur spel.
Efternamn avser vardagligt ett namn som ärfts av endera förälder, eller ett nytaget, som följer förnamnet (-namnen). Inom forskningen följer man, så vitt jag kan se, den språkliga definitionen. D.v.s. alla personnamn som följer det som vanligen benämns förnamn. Naturligtvis är man där medveten om skillnaderna mellan olika namn, som t.ex. patronymikon och ärftliga släktnamn. Tyvärr har den distinktionen generellt inte kunnat upprätthållas bland släktforskare. Sannolikt framförallt beroende på att släktregisterprogrammen inte gör någon skillnad på dessa namn. Här skulle jag önska att man från släktforskarhåll skulle anpassa sig till bl.a. källutgåvor av äldre källor (vars personregister utgår från förnamnen), men också Kungliga Bibliotekets praxis, där primärt sökelement för personer med patronymika före år 1700 är deras förnamn. Exempelvis finner man alltså Heliga Birgittas skrifter först på Birgitta, inte Birgersdotter. För övrigt är samtliga personer med äkta patronymika i mina egna register sorterade på sina förnamn.
Personnamn (personnavn), ett begrepp om vars betydelse det inte råder någon oenighet om i hela Nordens institutioner för nordiska språk, avser samtliga namn som kan tänkas bäras av människor.
Tillnamn är inom forskningsvärlden ett samlingsbegrepp för alla personnamn utöver det vi idag vanligen kallar förnamn. D.v.s. binamn, patronymikon, släktnamn, framförställda gårdsnamn etc.
Släktnamn bör för att göra skäl för sin innebörd ha ärvts och burits av minst två generationer.
Slutligen beträffande patro- resp. metronymikon, föredrar man i våra västra grannländer istället kortformerna patro- resp. metronym eftersom de böjningsmässigt är lättare att anpassa till språken.
Juridiken har en namnterminologi, men den har jag förbigått ovan.

446
Lillhärdal / Lillhärdal, C:1
« skrivet: 2005-08-14, 23:16 »
I det här fallet är det Östansjös grannby Högen.

447
Lillhärdal / Lillhärdal, C:1
« skrivet: 2005-08-13, 19:26 »
.. Sven Halvardson ..

448
Ljusdal / Soldaten Henric Hagberg död i Stralsund 1759
« skrivet: 2005-08-01, 16:40 »
.. 34 år och 5 Månader och således född 1725 den 27 Martii af Soldaten Iöns Engström och Lisbet Andersdotter. År 1742 blef han Soldat. 1748 gifte han sig första gången med Pigan Ella Ol?dotter Rahm, som dog i Barn säng 1749. Samma år den ?? November trädde han andra gången i gifte med Pigan Brita Mårtensdotter från ? med hvilken han ägt en dotter. Gik til WesterBotn 1743 och strax derpå till Bohus, samt med första commenderingen till Pommern ..
 
Ortnamn kan vara svåra att tolka om man inte vet i vilka trakter man befinner sig. Ange därför alltid vilken församling det är fråga om.

449
03) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Köping, F:1, sid 279
« skrivet: 2005-07-17, 19:59 »
Rena grekiskan med andra ort. Tack för det. Texten återfinns i slutet av 5:e Mosebok, som den alltså heter på svenska.

450
03) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Köping, F:1, sid 279
« skrivet: 2005-07-17, 16:41 »
.. och än han aldrig låter konstigt; har han aldrig är min tolkning (kan det vara en smutsfläck före h:et i har ?).
 
I texten förekommer genomgående diakritiska tecken ovanför bokstaven u. I det föregivna Deut: saknas det. Bör det inte därmed vara Dent: 34. capitlet 7. versen. Oavsett, går jag bet på vilken text som avses.

451
03) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Köping, F:1, sid 368
« skrivet: 2005-07-17, 16:41 »
U.=Unge, avser sannolikare a) skilja Daniel Olofsson från en samtida namne och inte hans avlidne farfar; eller b) att han helt enkelt anses som ung.
 
Ordet efter Danjel Olof?ons är Jbm (ibidem), d.v.s. sammastädes.
 
Ordet hiertraamande är mig okänt och ger inget sammanhang; bör väl vara hiertrörande.

452
Alsen / Alsen
« skrivet: 2005-06-03, 18:18 »
Kluk är namnet på två byar i Jämtland. De ligger i Alsen resp. Mattmar, d.v.s. i två grannförsamlingar och därmed inte alls långt från varandra.
Den store auktoriteten på jämtländska ortnamn var Bertil Flemström och i sin Jämtländska ortnamn- Östersund 1972 skriver han: .. är [det] nog inget tvivel om att det en gång funnits ett levande jämtländsk ord kluk, som betytt slags höjd. (a.a. sid. 120)

453
Alsen / Alsen
« skrivet: 2005-06-02, 22:53 »
Sidan är väldigt mörk (underexponerad), men orten som avses är Mattmar och Kluk. Texten fortsätter på följande sida ..  27 års sammanlefnad. Har lefwat stilla, fridsamt och gudfruchtigt. .. Dödsorsaken uppges vara magsweda och bråk.

454
Lillhärdal / Lillhärdal, födda 1743
« skrivet: 2005-05-15, 14:08 »
Det är skilda gårdar det är frågan om. Båda avser ursprungligen naturnamn (mo resp. mor).
Halvar Rolfssons hemman [Kyrkbyn nr 29] var en av de tre gårdarna på Mon. Hans efterträdare var länsmän varav följde att gården ibland benämndes Länsmansmon.
Moren är helt klart ett yngre bebyggelsenamn. När Jon Halvarssons yngsta barn föddes 1750, uppges Kumbla som hemort. Vid hans dödsruna 1787 är det Moren. Efter en hastig genomgång av dopvittnen finner jag nu Jon Halvarsson i Moren 1760. Gårdens namn bör alltså ha förändrats under 1750-talet.

455
Lillhärdal / Lillhärdal, födda 1743
« skrivet: 2005-05-14, 19:25 »
Kumbla var ett äldre namn för Kyrkbyn nr 34 (gammalt nummer), d.v.s. Moren-Morn.

456
Handlande / Handlare / Handlande
« skrivet: 2005-04-15, 15:26 »
I Släktnamn i Umeå 1622-1820 (Anthroponymica Suecana 10 - Umeå 1984) används förkortningen handl. för handelsman/handlande. Volymen innehåller säkert över 5000 exerperade personnamn med titlar.
Beteckningen handlare kan jag inte erinra mig från mitt eget 1800-talsmaterial (Jämtlands län), utan där är handlande det vanligaste, följt av handelsman.
 
En viktualiehandlande sålde viktualier, d.v.s. livsmedel.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Handlare och handelsmän- någon skillnad?. / Moderator Yrken

457
Brunflo / Brunflo vb 1720
« skrivet: 2005-01-23, 14:18 »
Dos nulla, d.v.s. ingen gåva erlagd till bruden.

458
Bör väl vara det mer gängse:
.. anhållit om barnets anteknande som [ev såsom] hennes.

459
Archive - Swedish geography / Åsarna's parish?
« skrivet: 2004-12-22, 17:50 »
Lars Emil Hägg emigrated 1923. I assume he's identical with Lars Hagg who died June 1982 (Illinois). His wife was Karolina Augusta Östlund, b. Sept 20th 1890 at Klövsjöbyn, parish of Klövsjö.

460
Förnamn - A / Amfri
« skrivet: 2004-11-03, 16:04 »
Kan det vara Ämfri som förekommer som stavningsvariant på kvinnonamnet Emfrid ?

461
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Enok Mårtensson i Markim
« skrivet: 2004-10-25, 17:31 »
Texttolkningar från obekanta forskningsområden kan vara vanskligt, men jag gör ända ett försök. Meningen .. tient uthi hemet .. förefaller något krystad. Ett ortnamn borde väl snarare vara att vänta. Mitt förslag är därför: .. tient uthi Lenna ...

462
Litteratur / Runeberg, Johan Ludvig (1804-1877)
« skrivet: 2004-10-14, 22:54 »
Lars Run(n)ebergs i Alunda far var soldaten Erik Larsson Runnberg (Rönberg), född i Östergötland. Örnbergska släktkalendern misstar sig alltså.
Skoleleven Laurentius Erici Rönberg, d.v.s. den blivande kyrkoherden, bevistade Frösö trivialskola läsåren 1698-1706. Därför finns det anledning att ifrågasätta uppgiften om hans angivna födelseår, 1679. En trivialskoleelev om 27 år förefaller inte sannolik.

463
I Håsjöbyn föddes 1894 en Olof Axel Wahlberg (död 1977). Densamme som fotografen ?

464
Källredovisning / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-31
« skrivet: 2004-08-30, 21:19 »
En viktig aspekt av källhänvisningarna är deras utformning. Om källan anges så exakt som möjligt är det väl mer sannolikt att forskare ger sig i kast med att kontrollera den. Det tror jag de flesta anser vara önskvärt ur kvalitetssynpunkt. Det blir också mer liv i forskningen och den drivs framåt. Det bör alltså vara så enkelt och lätt som möjligt: Ta fram boken (skriften) - slå upp angiven sida - läs och se om det som hävdas stämmer.  
Ofta är det dock inte ens möjligt med kontroll. Ger man sig ut på nätet kan man finna åtskilliga släktforskarsajter med källor typ: Namnet på det landsarkiv man bevistat, Dombok för åren 1743-1748, Sockenkrönika för NN socken (utan sidangivelser) etc.  Den sortens källförteckningar kan möjligen ge författaren en känsla av vederhäftighet, men för läsaren är de i stort sett värdelösa.
Beträffande angivelser av typen f (=födelsebok) och liknande har jag till nöds kunnat acceptera dem tidigare. Ett problem är dock att t.ex. vid kontroll av dödboken, man först måste ta reda på om den för tidsepoken och församlingen ifråga utgör en egen volym eller ingår i en annan. Utan omvägen över kyrkoarkivsförteckningen löser man alltså inte den uppgiften.
 
Allvarligare är att det är för lätt att enbart hänvisa till födelseboken. I en av förbundets databaser under uppbyggnad, Emigrantforum, har jag sett den typen av källor med helt felaktiga uppgifter. I ett fall var uppgifterna så avvikande att jag drog slutsatsen att uppgiftslämnaren inte kan ha varit i närheten av någon födelsebok. Ställde man krav på exaktare källa skulle med säkerhet kvalit?n öka.
 
Därmed kommer jag in på ett problem som huvudsakligen uppstått först i samband med användandet av datorer och internet. Generellt tror jag att de flesta släktforskare tagit till sig hur viktigt det är med källredovisningar. Däremot är jag tveksam om förbundet helt lyckats med att föra ut vad är frågan om. Källa är ju inte enbart ett fält i släktforskningsprogrammet som ska fyllas i bara för att det finns där.  
Det är uppenbart att datafiler i stora mängder skickas mellan forskare. Källhänvisningarna åker väl med av bara farten. Även på nätet finns det utredningar med källredovisningar som säkert klipps ut och klistras in.
Jag tror det är utomordentligt viktigt att betona att källor man fått, ärft eller på annat sätt fått om händer, dem kan man aldrig utge för att vara ens egna. Redovisar man en källa (utan förbehåll) är det indirekt en intygan om att man sett den med egna ögon.
Bl.a. genom förbundets och cirkelledares bildningsarbete är det angeläget att detta blir allmän insikt bland släktforskare. I motsatt fall blir det ju inte självklart att en källhänvisning på Anbytarforum i sig borgar för bättre kvalitet.

465
Min farmor bar till vardags ett huckle som dolde håret ända till sin död 1966. Hon var inget undantag utan följde med de flesta av sin sin generation på landsbygden i Jämtland en mycket gammal tradition. Denna tradition härrör sannolikt från tiden när gifta kvinnor enligt lag inte fick visa sitt hår offentligt. Det förbudet förefaller, enligt följande citat, även ha gällt gravida kvinnor. Niellß gunderßenn Westerhus haffde besouffuet Sinn festemòe for bròlupet och gick met oben haar (min understrykning) thill Kiercken, der fore Sounet och gaff till Kongl: Maijtt pendinge ________ viij dlr. [Fogderäkenskaper för Jämtland/Härjedalen 1622-1623, Riksarkivet]. I en bok av Jonas Frykman - Horan i bondesamhället (1977) - vill jag minnas framföras att nämnda kvinnokategori var ålagda att bära en viss typ av huvudbonad. Jag kan just nu dock inte återfinna boken i mina hyllor och är därför osäker vad som gällde för det plagget.

466
Namnet Öfel(d)t påträffas redan på 1720-talet i Jämtland. Som soldatnamn är det generellt inte ärftligt. Anledningen till att Olof Löfströms son Per tog/fick namnet Öfeldt var att han  tjänstgjorde för en soldatrote i Öd, Marieby.
Mathias Öfeldt, flyttade senare från Frösö till Östersund, där han blev traktör. Hans namn är sannolikt taget efter samma ort, d.v.s. Öd.  
Efter förfrågan år 1975 till Landsarkivet i Östersund om sonen Johannes, utflyttad till Norge, gjorde dåvarande kansliskrivaren Knut Byström en utredning om familjen ifråga. Det bör vara möjligt att beställa en kopia av den.

467
According to Bengt Pamp: Ortnamnen i Sverige [Place names in Sweden], Lund 1988 p. 90 bråte means röjning, svedjeland [clearance, burnbeaten land]. The placename Stenbråten is obviously a descriptive one.

468
Johannes Öfeldt föddes 1801 i Frösö socken av artilleristen Mathias Öfeldt och hans hustru Lisbet Nilsdotter.

469
Fotografer och ateljéer / Alexander Gylfe ?
« skrivet: 2004-04-24, 20:43 »
Alexander Gylfe föddes 27/11 1843 i Krokvåg, Ragunda. Han var gift med Catharina Helena Frisendahl född 1846. Hon är identisk med den Catarina Gylfe, 43 år gammal, som med barnen Anna och Axel, emigrerar över Trondheim 1889, med Rush City, Iowa som resemål.

470
Gölin / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2003-11-28, 16:47 »
I Lena Petersons artikel om namnet Gölin från 1992 (SAS) hävdar hon att det går tillbaka på det fornsvenska Gudhl?gh med den fornvästnordiska motsvarigheten Gu?laug. Hon ställer sig också frågan hur dessa namn kunnat utveckla sig till Gölin. För den som är intresserad av resonemanget om ljudutvecklingen får jag hänvisa till artikeln ifråga. Enligt P. påträffas emellertid de första skrivningarna med ö i förleden från Gärder och hjälper 1535 (t.ex. gödheligh). Att slutkonsonanten sedan faller bort är inget att förvånas över. Inte heller konsonanten efter den tryckstarka första vokalen. Var kommer då slut-n-et ifrån ? P. menar att det härrör från en hyperkorrekt stavning. D.v.s. skrivaren vet att namnet borde ha en slutkonsonant, men det rådande uttalet (Göli, Göle) ger inget stöd för vilken det ska vara. Från mitt eget jämtländska material finns paralleller. T.ex. för namnet Sigrid (uttalat Sigri/Siri) har jag belägg för båda stavningarna Sigrig och Sigrin.
Det dialektala uttalet där namnet levat kvar längst och i störst omfattning, Jämtland, är ungefär Gål? enligt min mor (f.1917).
Vara tvungen att heter även där på mål jett (presens) [gatt i imperfekt och götte i supinium].

471
Fotografer och ateljéer / Östersunds tidiga fotografer
« skrivet: 2003-11-25, 03:39 »
Tillägg:
I Gamla Östersunds årsskrift för 1998 finns en högst intressant artikel: Mer än en kvarts miljon negativ i Rådhusets källare.
Citat: I rådhusets källare finns ca 276 000 negativ [ca hälften glasplåtar, min anm.] som tillhör Föreningen Gamla Östersunds fotografiska negativsamling. Samlingen har tillkommit genom gåvor. Den första större gåvan var arkivet efter Oscar Olssons atelj?er som överlämnades av Wiktor Lundberg 1957. Den andra större gåvan var frå Bengt Weilert som 1981 och 1984 skänkte Georg Lingsells kvarvarande negativsamling samt negativ från egen verksamhet.
 
1997 påbörjades ett arbete med att konservera plåtarna, varvid intressanta negativ kopieras på papper. Däremot inte porträttbilderna, till vilka det finns accessionsliggare och därmed är sökbara på namn.
 
Vidare i texten: I en inte alltför avlägsen framtid önskar vi att medlemmarna och allmänhet kan besöka FGÖ:s dator i Stadsmuseet eller via internet få tillgång till samlingen.
 
Hur långt man hunnit med detta arbete känner jag inte till.

472
Fotografer och ateljéer / Östersunds tidiga fotografer
« skrivet: 2003-11-25, 02:57 »
Bra jobbat Peter !
 
Jag har tidigare tittat på denne handlande Johan Lindberg i hfl (AIa:8 och AIa:9), men någon anteckning om att han även sysslade med fotografering finns inte där. Att det fanns yrkesmässig fotografering i Östersund redan under 1860-talets första hälft har jag varit klar över länge. Under min skoltid var jag medlem av en gymnasieförening, i vars arkiv finns ett protokoll från våren 1865. Enligt detta beslutades då att låta fotografera medlemmarna vilket resulterade i ett foto som ännu finns kvar.
Johan Lindberg var född 1836 i Fors sn, Jämtland. Han flyttade till Stockholm 1856 och det är väl där han torde ha lärt sig fotografikonsten. Inflyttad till Östersund 1864, men lämnade staden och begav sig till Stockholm (Ladugårdslandet=Hedvig Eleonora) 1874.
Det fanns åtminstone ytterligare en fotograf till denna tid. I Östersunds historia av Janrik Brom? (Östersund 1936, del I, s. 173) finns ett foto från 1860-talet som uppges taget av major E.G.M?hlfeldt. Han bör vara identisk med majoren Gustaf Fredrik Julius M?hlfeldt (1815-1893), den ende tänkbare med namnet som förekommer. Om det nu inte ska vara majorskan som avses, d.v.s. hans hustru, som hette Emma Gustava !
 
Med hjälp av foto #19352 kan vi nu i alla fall länka ihop atelj?ns innehavare från 1864: Johan Lindberg (1836-) > Anders Olson (1840-1898) > Oscar Olsson (1858-) > Wiktor Lundberg (1890-1976).
 
Litteratur för intresserade: Anders Olson - stadens förste egentlige yrkesfotograf av Wiktor Lundberg (Gamla Östersund, årsskrift 1961, s. 40-41) och Atelj? Oscar Olsson i Östersund av Göran Rosander (Jämten, Föreningens Heimbygdas årskrift 1970, s. 132 ff).

473
Fotografer och ateljéer / Östersunds tidiga fotografer
« skrivet: 2003-11-23, 12:23 »
J. Lindberg - Östersund ?
 
Vem var J. Lindberg ?
I Porträttfynd attribueras ett flertal foton J.Lindberg i Östersund. Upprinnelsen till detta torde vara ett enda foto, #19352, vilket på baksidan hävdas ha texten: J.Lindbergs Fotografi Atelier, Östersund, A. Olsson. Trots flera försök har jag dock inte lyckats påträffa någon fotograf med namnet Lindberg där. Han (hon?) lyser med sin frånvaro, såväl i kyrkböcker som litteratur.
En tanke är ju att fotografen Anders Olson (1840-1898) hade med sig ateljénamnet vid sin inflyttning till staden och använde det till en början. Mot det vill jag invända att det i så fall borde finnas kvar betydligt fler fotografier med firmanamnet. För övrigt stavade Anders Olson konsekvent sitt efternamn med ett enkelt s.

474
Arnold Pastelberger, said to be from Stockholm, lived in Härnösand, province of Ångermanland, in the 18th century. His son Per Samuel (1762-1813) died i Hammerdal, province of Jämtland.

475
Fotografer och ateljéer / Oscar Olsson i Östersund
« skrivet: 2003-09-10, 17:29 »
Oscar Olsson (f.1858) står som inflyttad från Malmö 1883 och är då fotografibiträde hos fotografen Anders Olson (1840-1898) i Östersund. Han tycks dock ha vistats utomlands åren 1883-1884 enligt anteckning i husförhörslängden. Fotografen Wiktor Lundberg (1890-1976), Oscar Olssons efterträdare, hävdar att den sistnämnde ska ha överlåtits atelj?n av Anders Olson omkring 1886. Emellertid står han som utflyttad till Gävle 1889, men återkom året därpå.
[Se Gamla Östersund - Årsskrift 1961, s. 40f]

476
Archive - General questions / Winberg, Lars
« skrivet: 2003-09-02, 19:50 »
Lars Winberg and his family are listed at Bergsviken (Bergs Wiken), not Bergsbyn (see Berg AI:3 p. 117). The household examination role states that he was ifr. Sunne, i.e. from Sunne. In those days such a note generally included all the parishes the pastorat of Sunne then consisted of. They were, beside Sunne, Frösö, Hallen, Marby and Norderö.
Lars was any way born 5/29/1752 at Rasten, parish of Frösö, by Jon Ersson and Dordi Jonsdotter.
 
There is no place Winberg in Jämtland. Lars inherited his soldier name from his predecessor. The end syllable -berg Lars also wore together with every private soldier in his company.

477
Förnamn - T / Toris
« skrivet: 2003-08-23, 16:11 »
Som dopnamn förekommer namnet ca 20 ggr i de jämtländska födelseböckerna från 1650. Lägger man därtill föräldrars förnamn och patronymika blir det sammanlagda antalet belägg för Tyris/Toris säkert ett hundratal. Att formen Toris hör hit kan säkerställas.
1709 föds i Rödöns socken en T?ris (död 1710) av Anders T?ri?on. Den sistnämnde får en son Toris 1720, som vid sin död 1771 benämns Torges.
I Hallens socken föds 1794 en Tyris (död 1794) av bonden Eric Tyrisson. Drygt tolv år senare (1806), då benämnd Eric Torrisson, får han sonen Torris.  
En soldat/bonde i Marieby socken benämns på följande sätt i sina barns födelsenotiser: 1724 - Tyris Zach. Hallberg, 1726 - Turitz Zachari?, 1729 - Torris Zachari??on och 1732 - Thoris Zachrison.
 
Ett par präster har vid några tillfällen sammanblandat namnet med Thore. T.ex. finns en Thore bland födda i Hallen 1796. Husförhörslängden har dock Tyris för samme person och dödboken har Torris.

478
Förnamn - T / Torgils
« skrivet: 2003-08-23, 01:39 »
Att namnet Torgils skulle ha varit så gott som stendött vid slutet av 1800-talet är inte riktigt. Under dialektala former (Tyris, Töris, Toris etc.) har det levt vidare. I mitt forskningsområde Jämtland finner jag tre namnbärare i 1645 års mantalslängd. I folkräkningen 1890 finns tre Thoris av allmogestam i Hallens socken, vilka knappast var döpta p.g.a. något nymornat medeltida intresse.

479
Molin / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-29
« skrivet: 2002-10-04, 19:06 »
Christian Jägare var en kort tid på 1760-talet torpare i Kougsta, Häggenås. Hans mor Maria Persdotter finns också upptagen där (Häggenås DII:1 s. 88). En dotter Maria föddes 1757 i Västerteg, Umeå landsförsamling.

480
Den första punkten ovan som Stefan citerar från Lars Eriksson är viktig. Tyvärr är min erfarenhet att det framförallt släktforskare själva som är syndarna här.
Vad Lars Eriksson avser är att en ägare av en skrift, tror sig med lagligt stöd kunna hindra att den publiceras genom att hänvisa till sin äganderätt. Det är emellertid endast författaren, d.v.s. upphovspersonen  eller dennes arvingar som har rätt att besluta om publicering (kopiering/spridning) eller inte.
Att detta även gäller brev (handskrivna likväl som e-post) är uppenbart mindre känt. Skickar jag ett elektroniskt forskningsbrev till en kollega blir denne givetvis ägare av detsamma, men mottagaren har ingen rätt att utan mitt medgivande vidarebefordra (kopiera) innehållet till tredje person. Jag tror att väldigt många släktforskande kollegor i det avseendet är lagbrytare utan att veta om det.
 
Att inte bli citerad när ens forskningsmödor av någon annan person läggs ut på nätet är inte uppmuntrande, men för mig är det lika illa när mina brev blir citerade av någon jag inte korresponderat med.
 
Om upphovsrätt:
http://www.csd.uu.se/datorhandboken/DHB/node271.html

481
Förnamn - A / Andrietta
« skrivet: 2001-08-31, 22:38 »
Andrietta påträffas första gången år 1815 bland döpta i Jämtlands (befintliga) födelseböcker. Till en början är det endast ståndspersoner som nyttjar namnet, men 1843 ger en Ragundabonde en sin dotter namnet Andrietta Vilhelmina.

482
Äktenskapet / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-09-22
« skrivet: 2001-08-21, 20:31 »
Den paragraf som Elisabeth Thorsell hänvisar till gällde åtminstone ännu 1887. I den samma år utkomna Sveriges Rikes Lag står dessutom i Strafflagen, 18:e kapitlet (Om sedlighetsbrott) ? 2: Öfvar fader eller moder otukt med barns eller afkomlings maka, eller stjuffader eller stjufmoder med stjufbarn och dess afkomling; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med fyra år...

483
Skrivaren förefaller inte glömma sätta ut diakritiska tecken över u och y (jfr Sittuna och lysning). Drängens namn kan jag därför hellre tänka mig som Kort (dagens Kurt). Av samma skäl är det svårt att se första ortnamnet som slutande på -ryd. Kan det istället vara Ullaberg i Bettna som avses ?
Som Håkan påpekar skulle det behövas mer text för att lära sig den här prästens handstil. I synnerhet när det gäller förkortningarna, som brukar dyka upp när anteckningarna blivit rutin.

484
Förnamn - K / Käbbe / Kebbo
« skrivet: 2000-03-05, 12:38 »
I Lits socken (Jämtland) avled en fältskärsgesäll Kiebbonius Bergsteen år 1703 (49 år gammal).
I grannförsamlingen Kyrkås föddes 1694 ett barn av hustru Britha Kiebbeßdotter. Vid ett annat barns födelse år 1700 benämns hon Brita Gibbesdotter. Om Kiebbe och Gibbe har gemensamt ursprung törs jag inte yttra mig om. Gibbe finns åtminstone belagt tidigare (se Sveriges Medeltida Personnamn).

485
Archive - Swedish geography / Where is Lafsjon?
« skrivet: 2000-01-13, 23:40 »
Lavsjön and Övergård(en) can also bee found in the parish of Rödön, Jämtland.

486
Förnamn - R / Rikolf
« skrivet: 1999-12-11, 21:14 »
Magnus,
I sin namnundersökning (Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut) skriver Ingwar Fredriksson att Rikolf, buret av tre personer, endast är känt från Jämtland. Det synes mig dock lite misstänkt att namnet endast förekommer i den svenska ockupationsmaktens räkenskaper (det gäller även belägget från 1611). I namnregistren till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium finns ingen Rikolf, däremot Rikard. T.ex. Rikard j bærghom 1435 och Rikward i Rasthen 1512. Kan det vara så att jämtarnas uttal var orsaken till skriftformen Rikolf ? Det är i allafall min teori. -rt eller -rd kan ju i dialektalt språk uttalas som ett tjockt l (jfr gård-gål). I kyrkböckerna återfinns bl.a. Rechort (Frösö 1699), Reckord (Frösö 1715, 1719) och Regård (Lit 1719), vilka stavningssätt sannolikt låg närmare det dåtida uttalet än Rikard.

487
Efternamn / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-oktober-15
« skrivet: 1999-10-12, 22:55 »
Eftersom det näranog kategoriskt hävdas att äkta makar förr inte övertog sina hustrurs namn måste jag invända. Vanligt var det förstås inte, men här är några exempel: Garmakaren Olof Bergman (1670-1754) hade bara döttrar, av vilka dottern Maria gifte sig med en Olof Jonsson. Denne övertog namnet Bergman. Sistnämnda pars dotter Märet Olofsdotter Bergman gifte sig 1779 med Olof Jonsson Sörmo, vilken vid sin död 1807 benämnes O J Bergman.  
Bruksarbetaren Per Svensson Bur gifte sig 1780 med Sigrid Jonasdotter Flygare. Från 1781 (vid första barnets födelse) och framåt benämnes denne Per Svensson alltid med namnet Flygare.
Jöns Svensson Bur gifte sig 1784 med Sigrid Olofsdotter Åhsberg. Ännu när en dotter föddes 1786 heter han Bur, men fr.o.m. nästa barns födelse 1788 till sin död 1831, är hans namn Åhsberg. Samtliga dessa exempel är hämtade från Ljusnedal i Härjedalen. Någon säker förklaring till dessa namnbyten har jag inte, men deras förekomst kan alltså inte betvivlas.

488
46 Ordet är fritt om släktforskning / Fynd i forskningen
« skrivet: 1999-07-04, 17:56 »
Den danske namnforskaren John Kousgård Sørensen skriver: Den nærmast explosive vækst i brugen af navnet Ida i årtierne omkring 1850 kan føres tilbage til et bestæmt værk, nemlig H.C. Andersens Den lille Idas Blomster (Studia anthroponymica scandinavica 1994 s. 75). Denna berättelse, som även kom ut i Sverige, har sannolikt även inspirerat svenska föräldrars val av dopnamn.

489
Husman / Husmannen
« skrivet: 1999-04-29, 00:36 »
Husman var ursprungligen beteckning för en man, som bodde i hus eller gård hos en annan, men med eget hushåll (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 7, min översättning från danskan). Den definitionen stämmer bra på t.ex. de gifta bondsöner som jag i påträffat i 1600-talets skattelängder över husmän. De kunde alltså benämnas husmän innan de övertog fädernegården. Att även födorådstagare med eget hushåll kallas husman är vanligt i kyrkböckerna. Till skillnad från husmannen kunde torparen äga både hus och jord. Dessutom bodde torparen så vitt jag vet aldrig på bondens gård, utan vanligen på hemmanets utjord.

490
Förnamn - H / Hercules
« skrivet: 1999-04-17, 17:48 »
Jag skulle anta att namnet Hercules är ett förkortat patronymikon. Julius bör sannolikt ha haft någon relation till länsmannen Sven Herkules(son) Wikman (1655-1743) i Oviken, Jämtland. Denne hade bland sina barn sönerna Herkules, Julius, Crispinius och Ægidius.

491
Faltin / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-16
« skrivet: 1999-03-30, 10:32 »
I Hammerdal, Jämtland föddes 23/7 1799 Gabriel, son till smeds- och glashandlaren Johans Faltins styvdotter Albertina (20 år gammal) från Österåsen och Häggenås sn. Emottar gärna uppgifter om denne Gabriel.

492
I debatten om modernisering (normering) av namn tycker jag man måste hålla isär dess olika aspekter. Dels gäller det en normering för bättre sökbarhet av datoriserade namn. Dels vilka personnamn som är mest adekvata att använda vid en framställning i skrift eller på annat sätt. Att denna åtskillnad inte görs kanske beror på att de som debatterar använder sig av samma program för både både registrering och framställning. Varför bör då  namn moderniseras eller normeras ? Ett av de viktigaste motiven som framförs är att det är nödvändigt vid dataregistrering. Skulle vi inte stava alla Per på ett entydigt sätt blir det svårt att hitta igen dem. Det är nu en sanning med modifikation. Det är bara att titta i en telefonkatalog så kan vi t.ex. se att namn som uttalas lika, men med olika stavning (exempelvis Dahlin/Dalin), ändå är sorterade tillsammans. Vad jag förstår ligger här normeringen i programmet. Att man även kan söka oberoende av stavning, finns exempel på vid Östersunds landsarkiv. I deras datoriserade bouppteckningsregister kommer du rätt oavsett om du söker på Pähr, Pehr eller Per. Principiellt bör ju dataprogram anpassas till deras användare, inte tvärtom.
 
När det gäller att presentera våra anors namn kan det vara rimligt att använda de mest frekventa namnformerna, om man nu har ett behov av att standardisera dem. Frågan är hur nödvändigt det är. Som jag varit inne på ovan behöver inte stavningen i utskrifter vara lika med den normerade sorteringsformen. Jag vet att många släktforskare av olika anledningar vill behålla gammalstavning och varför skulle inte de som önskar det, kunna göra så. Det händer  att jag själv, beroende på källan, ogenerat använder olika stavningar för en och samma persons namn.

493
Friström / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2003
« skrivet: 1999-03-14, 21:25 »
Olof: Elsa Jägare föddes 29/6 1763 i Häggenås, Jämtland av Christian Jägare och hh Maria Christensdotter. Så ett samband med din Kristina finns säkert. Christian Jägare kan tidigare påträffas i Umeå landsförsamling.

494
46 Ordet är fritt om släktforskning / Forskaretik
« skrivet: 1999-03-13, 23:39 »
Det finns de som ser forskningen inom släktforskarrörelsen som ett enda gemensamt projekt, där vi ständigt fyller på kunskapsmassan och generöst delar med oss till våra kollegor. Man tycks stå på samma plattform besjälade av samma idealitet utan hänsyn till arbetsinsats och kostnader. För en del är det därför också följdriktigt att dela med sig av forskningsresultat man får av andra. Generositeten är tyvärr inte alltid ömsesidig. Att få plats med det lilla utrymme som en uppgiftslämnares namn kräver, förefaller många gånger svårt (erhållen information var kanhända  för omfattande). Även om situationen förbättrats gäller det i synnerhet nätets genealogiska hemsidor. Förutom denna etiska aspekt är det förstås också oacceptabelt i forskningshänseende att utelämna källorna. De flesta forskare vill ha kontroll över sitt material. Han/hon kan välja allt mellan att släppa det fritt på internet eller att låta det ligga i skrivbordslådan. Detta val är tillhör emellertid alltid den som utfört forskningen, ingen annan. Jag kan alltså inte använda mottagen forskning och delge den för en tredje person (avser även Internet), såvida det inte från början var uttalat eller införstått. Vill vi bibehålla generositeten bland släktforskare måste vi visa respekt för våra uppgiftslämnande kollegor, annars är risken stor att fler väljer att sitta på sitt material.

495
Övrigt om förnamn / Bindestreck i förnamn
« skrivet: 1999-03-13, 09:00 »
I namnsammanhang hör bindestrecket ihop med dubbelnamnen. Även om man har fler dopnamn är det endast två av dessa som kombineras inom svensk tradition. Någon Björn-Ture-Sven som Hasse Alfredson skämtar om i en show, lär alltså näppeligen kunna påträffas. Dubbelnamnen karaktäriseras av ett annat uttal än när namnen står för sig själva. T.ex. i stället för Kárl Ótto får vi Karl-Ótto. Detta annorlunda uttal fanns förstås redan innan man började använda bindestreck i skrift. Roland Otterbjörk hävdar att det är i slutet av 1800-talet som denna stavning börjar uppträda, men den blir allmän först en bit in på 1900-talet. Varför tillkom då denna förbindelselänk? Jag tror helt enkelt att det var en markering som informerade både om uttalet och samtidigt upplyste om att namnbäraren använde sig av båda namnen. För egen del har jag aldrig erfarit denna stavning i några primärkällor före 1900-talet. Att Anna Johnson har belägg från tidigt 1800-tal låter därför så pass intressant att jag gärna tar del av närmare källhänvisningar.

496
Med anledning av sista inlägget (Mattias Andersson) kan det vara på sin plats med en  definition av begreppet patronymikon (fadersnamn). Primärt talar det om vem man är son/dotter till. Det betyder att en mansperson som har ett efternamn som slutar med -son, t.ex. Andersson, per definition endast är ett patronymikon om fadern hette Anders. Den kvinna, som i exemplet ovan, säges vara född Jansson bär alltså inget patronymikon. Lika lite hennes barns med efternamn Karlsson. Även om de flesta forskare intellektuellt har lärt sig och förstått skillnaden, färgar senare tids referensramar av sig i släktframställningar. Ett vanligt misstag är att en person namnges med enbart sitt patronymikon. Det kan ibland stå .. bonden Jonsson .... För hans samtid skulle det vara helt obegripligt eftersom ett patronymikon aldrig kunde stå självständigt. Det blir tydligare om man ser till det andra könet. Ett uttryck som Pigan Persdotter skulle inte säga någonting om vem det är fråga om annat än en Pers dotter,  okänd till namnet.
Ibland kan man se att syskon av samma kön benämnas t.ex. Johan och Nils Torstensson, som vore fadersnamnet ett släktnamn av sentida typ. När det är fråga om patronymikon ska det rätteligen heta Johan och Nils Torstenssöner.
För en islänning är detta fortfarande vardag. Där kan man alltså inte tilltalas enbart med sitt efternamn. President Vigdis är möjligt att säga, däremot inte President Finnbogadottir.

497
Förnamn - S / Sunniva
« skrivet: 1999-02-14, 00:13 »
Tyvvärr förekommer det en del feltolkningar av dem som excerperat folkräkningen. I det här fallet ska det stå Sönne. I befintliga födelseböcker för Härjedalen påträffas namnet först som Sÿn(n)eff (1638-1639). Nästa gång inte förrän 1813 och då som Sönne. Om jag inte minns fel är det också den stavning som förekommer i Ytterhogdal

498
Broberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-23
« skrivet: 1999-02-12, 23:46 »
Brobergs/Linds son Johan anges avliden 1746 19/2 i Tunhems socken (vid Vänersborg) efter ett intyg uppvisat vid tinget. Abraham B. uppges enligt samma källa vara soldat nr 30 vid kapten von Baltzars kompani vid ovannämnda regemente. En dotter ska ha också ha dött i Solberga sn (Bohus) 1745, fem månader gammal.  Troligen reste paret sällskap med en Jens Asmundsson Hejerman och hustru. För mer information se Hede (Härjedalen) urtima ting 1748 7/7 (Hede tgl AI:1, mikrokort S10853)

499
Broberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-23
« skrivet: 1999-02-12, 17:21 »
Resande ?  Arrestanten Abraham Broberg från Norge och konan Karin Clasdotter får en son Olof f.1749 29/1 i Frösö, Jämtland. Båda dessa (mässingsarbetare) tilltalades för hor och landsstrykande vid tinget året innan. Abraham Johansson Lind/Broberg, uppger sig vara född ca 1718 i Skesmo socken i Norge. Gift med Annika Persdotter, som avlidit i Dalsland 1743. Karin Clasdotter Hasselqvist uppger sig vara född ca 1713 i Söderhamn. Gift med norrmannen Ernst Andersson Bottn/Malm. Abraham och Karin synes ha uppehållit sig i Göteborg, Dalsland och Värmland och sedan begett sig vidare norrut (fler detaljer finns i protokollet). Ytterligare uppgifter om senare öden emottages tacksamt.

500
Bergström / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-12-27
« skrivet: 1999-02-12, 17:17 »
Vandrande hästskäraren Anders Bergström och Maria Persdotter, 27 år gammal, får dottern Maria f.1792 11/4 i Rödön, Jämtland. Har någon ytterligare upplysningar om denna familj ?

Sidor: [1] 2 3 ... 5