ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - kge

Sidor: [1] 2 3 ... 5
1
Kyrkås / SV: Brita Ericsdotters föräldrar
« skrivet: 2019-05-22, 20:40 »
1899 utkom en liten skrift "Hemmansåboar i Kyrkås" av Hans Jonsson. Enligt den blev Brita från Lungre gift med Pål Persson (f.1755) i Kläppe. Mycket riktigt finns hon som bondänka där (Kläpp på jämtmål) (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035788_00046). Är hon trots det fortsatt relevant ?

2
Lockne / SV: Jöns Jönsson f 1803-03-24 Börön
« skrivet: 2019-05-20, 10:14 »
Att frågeställningen går en slingerväg innan den klarnar, kan nog delvis bero att Båtsmansregistret gett Anders (Börén) Smäll farsnamnet Jönsson. Så vitt jag ser har det påståendet inget stöd i båtsmansmönsterrullan (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0040693_00037) utan bör vara ett antagande från registeransvariga. Visserligen fanns en son Jöns f.1815 (död i Ådals-Liden 1833) som äldsta barn i familjen, men han var hustruns u.ä. son. Anders och hans hustru Karin gifte sig först 1818.

Ingebrekt Persson i Börön, Lockne hade med sin hustru Brita Andersdotter tre efterlevande barn (Märet [ogift], Per och Ursilla). Änkan Brita omgift 1792 med Jacob Wallberg som övertog hemmansbruket. Jacob hade två barn, Ingeborg f.1793 och Anders [f.1796]. Efter att Jacobs styvson Per kommit till åren och övertog fädernehemmanet Börön, flyttade J. med sin nya hustru till Byn där han avled (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100193_00186).
Bland dopvittnena till Per Ingebrektssons i Börön dotter Anna f.1813 påträffas båda barnafaderns halvsyskon, Anders och Ingeborg (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035874_00022). Ett av dopvittnena till Ursilla Ingebrektsdotters äldsta barn, sonen  Nils f.1816 i Brunflo var soldaten Anders Börén i Börön. Tidigare nämnde Per I. var dopvittne till Böréns äldsta dotter Brita 1820. För sonen Andreas/Anders f.1822 omnämns Anders Nilsson ohh [=Ursilla Ingebrektsdotter] i Sörviken och Brunflo som dopvittnen.
Bilden bli därmed ganska klar. Anders Jacobsson är identisk med den som 1815 blev soldaten Börén och sedermera båtsmannen Smäll.

Beträffande Centrala soldatregistrets kvalitet rörande Jämtlandssoldaterna har jag tidigare påpekat bristerna. Jag begriper faktiskt inte hur man "lyckats" med att åstadkomma så omfattande fel. Börén var soldat nr 69 vid Brunflo kompani 1815-1827 och hade alltså inget med Hallens kompani eller Bergs församling att göra.

4
Njurunda / SV: Båtsman Stålberg 1797
« skrivet: 2019-05-07, 05:26 »
En värdefull källa, som varken Hellbom eller Nyberg förefaller ha nyttjat, är kyrkoräkenskaperna. De ibland rätt knapphändiga uppgifterna i dödboken kan ofta kompletteras därifrån. Hustru Gölin i Nyland begravdes den 6/12 1747. Samma datum betalades testamentspengar till kyrkan efter "Pähr Stålbärgz hustru i nÿllan" (Njurunda LIb:1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0001524_00219). Identifieringen av den avlidna är därmed klarlagd.

I kyrkoräkenskaperna påträffas ibland även pengar givna i samband med vigslar (hedersdag) och begravningar (testamentspengar) som är förbigångna i ministerialboken.

6
Namnet Selin/Sellin finns visserligen i Frostviken, men det är först under senare delen av 1800-talet. Tidigare var det frekvent framför allt i Sundsjö socken.
Beträffande efterfrågad person i Norge bör hennes omtalade tidigare lägersmål ha skett i Norge eller eventuellt någon annanstans i Sverige. Jag kan inte vid sökning i befintliga ministerialböcker, bland utomäktenskapligt födda barn före 1829/30 i Jämtland/Härjedalen, påträffa någon kvinna som skull kunna vara identisk med "Marie Selin" i Halden.

7
Njurunda / SV: Sigrid Persdotter 1728
« skrivet: 2019-03-18, 01:04 »
Beträffande efterfrågade Sigrid från Solberg, finns en notering "död" vid födelsenotisen. Hon finns inte upptagen i dödboken, men avled 1730 enligt kyrkoräkenskaperna. Hennes namne och syster Sigrid föddes 30/12 1730, dock helt förbigången i Helge Nybergs forskning.
Olof Perssons i Ulvberg hustru var dotter till båtsmannen Per Lustig i Ängom (Anders Burman var gift med hennes syster).

Vid fördjupning av min Njurundaforskning blir jag på det klara med att Helge N. inte helt mäktade med den församlingen. Det framgår också av åtskilliga kommentarer från den som redigerade hans material för överförande till CD-format (signaturen LL).
För Sigrid som föddes 7/10 1728 i Solberg hänvisar HN till Bunsta enligt SVARs utskrift. Hon uppges där gift med Olof Ersson Bolin, men omdöpt till Ingrid! (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=-284%2C867%2C4534%2C2755). CDn har emellertid namnet Sigrid.

8
Njurunda / SV: Kerstin Ersdotter 1746
« skrivet: 2019-03-12, 21:36 »
Att det rått tveksamheter här kan vara förståeligt. Två samtida Erik Mickelsson, som båda har döttrar Kerstin födda samma år (1746), vilka bägge gifter sig med var sin Nils Persson. Därtill, att här tog redan registrets skapare Helge Nyberg miste. Men, egentligen borde det inte behövt ha uppstått något tvivel. Den Nils P. som gifter sig 1768 med Baggböleflickan adresseras klart och tydligt Skedlo (C:2/432). Deras namnar vigda 1770 sägs vara från Nolby respektive Häljum.

Helge Nybergs familjeregister för Njurunda innan det blev digitaliserat: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059780_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=-2613%2C0%2C9017%2C5480

9
Njurunda / SV: Märta Ersdotter i Juni Njurunda
« skrivet: 2019-03-10, 06:49 »
Ja, så torde det vara. Erik tillträdde hemmanet i Juni redan 1717 (upptagen i mtl 1718 som innehavare). Adresseringen i vigselboken är därmed helt relevant. Återstår att ta reda på vart namnen Erik i granngården tog vägen.

10
Njurunda / SV: Märta Ersdotter i Juni Njurunda
« skrivet: 2019-03-08, 01:51 »
För Erik Nilsson i Juni finns tre döttrar noterade i 1745 års mantalslängd. Skyldighet att betala mantalspenning för sina barn började när vederbörande uppnått femton års ålder. Det betyder att alla döttrarna då var minst 15 år gamla senast året innan, eftersom längden upprättades i slutet av 1744. Förutom Sigrid och Karin, måste det alltså ha funnits en till, som uppenbart inte är upptagen i födelseboken. 1746 finns två döttrar noterade, vilket innebär att en av de tre har tagit tjänst, gift sig eller avlidit.

Backar vi bakåt i längderna, så finns barn (1 dotter) noterad för Erik första ggn 1741. Det kan inte avse Sigrid eller Karin eftersom de var för unga då. Inte heller 1739 finns alltså något barn, vilket borde ha varit fallet om det var fött 1723. Födelseåret torde därmed snarare ha varit 1724.

Åldersuppgifter felar ofta i dödböckerna, men för Eriks del är den väldigt noggrant angiven: 76 år, 2 månader, 3 veckor och 2 dagar. Räknar vi bakåt skulle det ge 12/1 1694 som födelsedatum. Ett av äldste sonen Nils dopvittnen var Henrik Nilsson i Solom och Sättna sn. Han hade en bror Erik född just den dagen. Medelpads-CDn har inga upplysningar om denne Eriks vidare öden. Intressant är att bröderna Henriks och Eriks i Sättna mor hette Märta.
En Nils Nilsson i Lövsätt och Sättna förekommer som dopvittne för barn till både Henrik och Erik i Juni. Jag är alltså helt övertygad om att här har Algot Hellbom begått ett misstag med identifieringen av Erik och att han var ifrån  Sättna. Därmed har ju också namnet Märta hemortsrätt i hans familj.

11
Hackås / SV: Erik Paulus Olofsson Tunvågen
« skrivet: 2019-02-17, 15:11 »
Ett synnerligen ovanligt sammanträffande att två namnar från Jämtland emigrerar till samma delstat och omkring samma tid. EPO d.ä. avled i Sverige 1969, men jag har ingen notering om när han återkom.
Jämtar emigrerade som bekant vanligen över Trondheim, men också från Göteborg och Stockholm. Om nu d.y. inte gett sig av på falska papper, fanns också möjligheten att ta tåget till Malmö, sedan över sundet och båt från Danmark.

13
Kyrkås / SV: Vart tar familjen vägen?
« skrivet: 2019-02-15, 22:19 »
Eskil med hustru återvänder till hans födelseort, där de blir nybyggarfolk i Lagmanslandet, Brunflo. Avlidna där 10/2 1871 resp. 10/12 1868.

P.S. Att en bildleverantör felaktigt uppger att sonen Eskil återfinns i Kyrkås C:2 s. 55, beror på att vederbörande filmat hela uppslaget (s. 54-55). Detta koncept tillåter alltså dem inte att skilja på sidornas enskilda numrering. Det av ÖLA utgivna ministerialregistret har det korrekta s. 54, vilket också framgår om man själv läser kyrkboken. Alltså, jag uppmanar forskare till egen läsning/tolkning och att inte vara så auktoritetsbundna. (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035794_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=378%2C28%2C3507%2C2719).

14
Njurunda / SV: Anders Ersson 1712
« skrivet: 2019-02-11, 14:14 »
Att söka på nätet kan vara en väg, men det oftast under förutsättning att någon annan redan gjort jobbet. Inte ens då kan man vara säker på uppgifterna, eftersom släktforskarsajter ofta är grundade på nätfiske utan verifikation.

Njurunda gränsar till Gnarp, med vilken församling man hade många släktförbindelser. Per S. har påträffat helt rätt person och Årskogen ligger strax söder om sockengränsen (se https://kso.etjanster.lantmateriet.se/# - sök på ortnamn). Uppgifter om aktuellt par kan påträffas på nätet, se t.ex. http://solace.se/~blasta/. Klicka där på register och vigda i Gnarp, så påträffas 14/11 1736 gästgivarsonen Anders Ersson från Röde och pigan Annika Simonsdotter fr Masugnen. Paret bosätter sig som krögarpar på Årskogen 1736. Där är de ännu mantalsskrivna 1775, men som framgår av hfl (AI:4/sid. 84 uppslag 1) har de då inte bott där på flera år. 1777 blev de mantalsskrivna i Ovansjö.
Båda finnas upptagna i Gnarps födelsebok de år som uppges i Njurunda hfl. Anna/Annika var av vallonsläkt.
Det finns en bra nekrolog i Gnarps dödbok efter Anders far 1743 14/7.

15
Hammerdal / SV: Födelse Magdalena?
« skrivet: 2019-02-07, 19:43 »
Att Johan Gabrielsson kom från Ramsele framgår av 1768 års mantalslängd (se Fyrås nr 5): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001707_00455

16
Hammerdal / SV: Födelse Magdalena?
« skrivet: 2019-02-07, 18:08 »
Magdalena J. med familj inflyttade från Ramsele, där hon och samtliga syskon var födda.

18
Avvikelsen beträffande födelsedatum är relevant att ta hänsyn till. Dock, det som hittills företetts (dotterns dopvittne, moders o syskons närvaro i Veda, Njurunda) samt att Olof omtalas som född i Hallen (Njurunda AI:6/240) väger sammantaget tyngre.

19
Olof påträffas i Hallen AI:3/225. Han och systern Märeta/Märta var bägge födda i Brunflo.

20
Patronymikon / SV: Patronymikon kontra släktnamn
« skrivet: 2018-12-18, 06:27 »
Frågeställaren har uppenbarligen större insikt om forna personnamn än sina respondenter.

Praxis från Kungliga biblioteket om hur man sorterar personnamn: (http://www.kb.se/katalogisering/auktoritetspraxis/personer/#ordningsel)

Svenska personnamn före 1700
Personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör / huvudsakligen har verkat tiden före 1700:
100 0  #a Jöran Persson, #d ca 1530-1568

Efter 1700 inverteras namnet:
100 1  #a Svensson, Isaac, ‡d 1726-1795

Personer med släktnamn auktoriseras alltid med omvänd namnföljd:
100 1  #a Messenius, Johannes, #d ca 1579-1636



Att KB satt gränsen till år 1700 beror sannolikt på att man vill vara säker på att inget stelnat patronymikon, d.v.s. i praktiken släktnamn, sorteras fel. För egen del finner jag det mycket opraktiskt med levande patronymika/metronymika, närmast meningslöst, som primärt sökelement.
En tidigare president på Island, Vigdis Finnbogadottir, var för islänningarna president Vigdis, men i utländsk press president Finnbogadottir.
Se även mitt inlägg https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126174.msg1288959#msg1288959  (där angiven länk är gammal och fungerar inte längre)

21
Hej Leif,
Din misstanke att parets härstamning är att söka utanför Jämtland kan jag bekräfta. De inflyttade från Enånger i Hälsingland, vilken även var Stinas och äldste sonen Lars födelseort.
Olof, hans syskon, samt föräldrarna (Jobs) Lars O. och hans hustru Karin Halvarsdotter, var samtliga födda i Nås sn, Dalarna.

Lite problematiskt är att i husförhörslängderna med tiden slarvats med födelsedata. Fadern Lars rätteligen f.1767 1/10, sedermera försedd med sin äldre bror Olofs födelsedatum (17/6 1763). Sonen Olof Larsson f. 1790 20/9, får efter flytten till Enånger 1808, där överta datum efter en namne (död ung) f. 30/10 1791 i Enånger.
Hustru Stina f. 17/10 1792 i Enånger.

Föräldrarna till Nils Petter F. hade faktiskt tagit ut lysning 14/10 1866, men av vilken anledning de inte fullföljde förbindelsen förblir okänt. Kanske den tilltänkta brudgummen var i alltför dåligt fysiskt skick (han dog ju i lungsot efter mindre än ett år)

22
Emedan ansvariga för Anbytarforum p.g.a. inkompetens och räddhågsenhet genom anonymiseringen av såväl frågeställare som besvarare frångått det viktigaste inom all forskning: att kunna hänvisa till uppgiftslämnare. Detta har varit A och O sedan Håkan Skogsjö startade Af. Arenan Af är därför sedan i maj d.å. irrelevant för min del.
Här gör jag ett undantag eftersom frågeställaren gör intressanta, kompetenta och relevanta reflexioner. Men, jag förväntar mig samtidigt att vederbörande (leifms), innan respons, frångår sin anonymitet.

23
Anbytarforums innehåll / SV: Anbytarforums innehåll
« skrivet: 2018-05-19, 11:21 »
Skaparen av detta forum, Håkan Skogsjö, var mycket noga med att ett villkor för dem som skrev inlägg, var att de använde sina rätta namn. Det torde alltså inte vara något förvånande att detta direkt förväntades och accepterades av oss deltagande skribenter. Idag finns vad jag kan se inte utvecklare av Af, utan det leds mer av administratörer. Skogsjös tanke att olika forskare genom förkovring skulle mötas på lika villkor, omfattades då även av mig själv. Detta kom  emellertid tyvärr snart på skam och det är idag mycket tydligt. Även om vi alla här administratativt benämns anbytare, har det inget med verkligheten att göra. Det som gäller är att ett mindretal, liksom inom den akademiska forskningen, förser övriga släktforskare med tolkningar, uppgifter m.m. Därför är det viktigt att hänvisningar till källor och uppgiftslämnare kan hävdas och bibehållas. Släktforskarförbundet är noga med detta i skrift, men knappast i praktiken.

Karl Göran Eriksson

24
Härnösand / SV: Härnösand
« skrivet: 2018-05-12, 09:42 »
Om trivialskoleeleverna, bröderna Johan (f.1701) och Per (f.1709) Widmarks från Tuna, Medelpad vidare öden. Johan som skeppare sannolikt bosatt i Stockholm (avliden före 1759) och brodern Per (Peter), handelsman i Vasa (AD v222541.b1400.s692). Volymen tycks inte vara filmad/skannad av RA/SVAR.

25
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2018-05-12, 07:24 »
Det är mycket möjligt att även Bill kom från Medelpad, namnet finns ju där. Bl.a. hos båtsmännen.

26
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2018-05-11, 23:15 »
Jungfru Märta Grafström blev gift 27/8 1752 i Katarina församling (EII:1/21) med överskärargesällen Eric Bill, efter attest från komministern i Sundsvall. Hon återfinns i Sundsvalls Gustav Adolf AI:1 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033571_00155).

27
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2018-05-10, 05:05 »
På annat ställe (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=38321.msg1418534#msg1418534) nämner jag att båtsmannen, sedermera kyrkvaktaren i Sundsvall Per Caström (1702-1755) hade fyra döttrar. Ytterligare en påträffad i Njurunda, Maria f.1748. Dottern Beata finns, förutom i Sundsvall (AI:1 och DII:1), även i Tuna (AI:3/6).

28
Torp / SV: Torp
« skrivet: 2018-05-09, 18:27 »
Erik Andersson Myyts barn (6 st) var samtliga födda i Hällesjö, Jämtland. Anna, som var yngst, föddes 1706. Att hon i Medelpadsforskningen erhållit födelseåret 1693, har sannolikt också för vederbörande forskning indikerat ett äldre födelseår för maken. D.v.s. den Johan Larsson som i hfl. uppges 18 år gammal (Torp AI:1/20). Jag håller för sannolikare att det rör sig den sistnämndes brorson med samma namn född 1706.

Myyt var tidigare soldat vid Jämtlands regemente och uppges i rullorna vara upplänning.

30
Hallen / SV: Hallen
« skrivet: 2018-04-16, 19:40 »
Namnet i nekrologen (Eric Kielsson) är fel, det ska vara Nils K. Se vigsel i samma volym s. 150r (Dominum exaudi =21/5 1699), vilken anger hennes första make som "Nils Kelso:" (strecket ovanför bokstaven o är ett förkortningstecken).

31
Kall / SV: När dog Sigrid Halvardsdotter i Beljom, Kall?
« skrivet: 2018-04-10, 09:11 »
Sonen Sven övertog hemmanet redan som 16-åring 1718. Modern som inte finns upptagen i begravningsboken bör sannolikt avlidit omkring den tiden.

32
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-08, 17:31 »
Lilljander är inte upptagen i någon GMR (finns 1806, men sedan kommer nästa 1812).  Det finns rullor och räkenskaper där emellan, men de är inte filmade och man får alltså bege sig till Krigsarkivet för att ta del av dem. Tyvärr kan jag inte hitta min kopia av Fältjägarregementets arkivförteckning (en erfarenhet som dessvärre återkommer sedan jag flyttade för 5-6 år sedan) och kan därför nu inte ge närmare specifikation.
Han nämns bokhållare vid antagandet som rustmästare vid Hallens kompani 18/3 1807; avancerade sedan 21/3 1808 till furir, vilken tjänst han alltså innehade till sin död samma år.

33
Intressant läsning. Något förvånad att ingen döms för dråpet utan det går till förlikning med den dödes föräldrar. Den dräpte förefaller ha bedömts som högst bidragande till bråket.
Åldersuppgifterna för de inblandade är värdefulla liksom släktrelationerna, men där är jag inte helt säker om de uppfattats helt korrekt. Olof Stensson och hh Sigrid hade helt riktigt en son Mårten. Sigrid hade även en syster gift med en Gunnar, men denna syster hette inte Gertrud utan Märet. Såvida det inte var så att Sigrid hade ytterligare en, för mig okänd, svåger Gunnar.

34
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-08, 09:43 »
Sist tillhörde han Brunflo kompani vid Jämtlands regemente.
Som dopvittne redan 23/6 1805 uppges han då vara hemmahörande i Ljungå.

35
Allmänt / SV: Var fanns furir Eric Gustaf Lilljander ?
« skrivet: 2018-04-07, 23:57 »
Per Ponslers styvson furiren Erik Gustaf L. avled redan 16/9 1808 enligt rullorna, men var framgår inte.

36
Soldatrotarna i norra Ovikens byar tillhörde Hallens kompani. Det gäller även sergeantsbostället i Gåxåsen, där Jöns Hjort sist var bosatt. Som jag påpekat ovan (2006-10-23, 01:41) avled Jöns inte i Myssjö utan i Oviken.
Mellan åren 1692 och 1711 finns inga generalmönsterrullor för Jämtlands regemente. Söker man uppgifter om soldater tiden där emellan får man bege sig till Krigsarkivet i Stockholm. Eller till LA i Östersund där man har ett digitaliserat soldatregister, överlåtet av skaparen Göran Hagberg. För Jämtlands del är det Centrala soldatregistret inte pålitligt.
Se emellertid: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028711_00243?c=0&m=0&s=0&cv=242#?cv=242&z=300.4392%2C106.8331%2C6094.3087%2C4781.1111

37
Okänd socken i Jämtland / SV: Nils Persson Tannberg
« skrivet: 2018-04-05, 18:00 »
Det är rätt person. Visserligen har födelsenotisen som far "Erich Perßon", men skrivaren har insett sitt misstag och rättat med en 2:a över Erich och en 1:a över Per. D.v.s. namnet ska vara Per Erichßon.

38
Hon finns med sin faderns namn (Fåkerberg) bland brukspigorna i Kall (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005665_00350?c=0&m=0&s=0&cv=345#?cv=349&z=-266.1667%2C-206.1325%2C5323.3333%2C4176.265). Genom henne får en av sönerna det för Kall ovanliga namnet Staffan, som var hennes farfars namn.

39
Anders Göranssons i Äng hustru var född i Näs, Jämtland (döpt 8/2).

40
.. tider o ställ(en) ... öfr. str(aff) ...

41
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-28, 22:35 »
Någon egen Attmarforskning har jag inte gjort och vågar därför inte säga något bestämt. Hypotetiskt är dock Lars Olsson Brasks son f.1715 möjlig som båtsmannen Frisk. Den tänkbara kopplingen har man emellertid inte gjort på Medelpads-CDn (2002). Sannolikt p.g.a. att man där inte känt till båtsmannen Wikberg-Frisks farsnamn.

42
Frösö / SV: Gunnar Billström
« skrivet: 2018-03-26, 21:11 »
"Corporalen Gunnar Billström ses i Sunne Catechisationsbok i Orwiken, fast han detta år passerar för inhÿses härstädes. NB hela husfolket finnes i Orrwiken. skrifwes för Corporal fast han är wald til klockare på Frössön."

Den bok som hänvisas till i Sunne finns inte längre.

43
Frösö / SV: Gunnar Billström
« skrivet: 2018-03-26, 16:31 »
Gunnar var tidigare korpral i Sunne sn och de två äldsta barnen föddes alltså där.
Han var född 1713 i Frösö sn av dåvarande korpralen, sedermera föraren Per Billström.

Något märkligt med en Frösöklockare bosatt i Knytta, som ligger på fastlandet. För att komma till Frösö kyrka måste han ha varit tvungen att bege sig till färjeläget i Fillsta och därifrån med färjan över Vallsundet till Frösön. Sedan bar det uppför från Valla, eftersom kyrkan ligger högt.

44
Kall / SV: Gölin Mathsdotter född i Kall 3/5 1832 (?)
« skrivet: 2018-03-16, 20:53 »
Gölin och två av hennes syskon var födda i Offerdal.

45
Stöde / SV: Stöde
« skrivet: 2018-03-16, 07:30 »
Hej,
Sigrid Nilsdotter (1786-1855) finns i Tuna med rätt födelsedatum i AI:7/176 > 8/177 >154 (Sköle). På sistnämnda sida hänvisas vidare till s. 108, där hon finns upptagen med maken, men fel födelsedag.

46
Oviken / SV: Henrik Welamsson
« skrivet: 2018-03-09, 00:14 »
I Margareta (Greta) Catharina Bröijers (1724-1798) nekrolog omtalas inte den u.ä. sonen Henrik. Denne finns inte heller upptagen hos modern och hennes make i Bodsjö (AI:2/26). Eftersom paret har en son Henrik född 1758, kan vi nog anta att den förste namnen avlidit ung.

47
Lit / SV: Pehr Pålsson Nyström - Ringsta, Lit
« skrivet: 2018-03-05, 19:03 »
Nedom yngste sonen Pål finns en anteckning som är väldigt svag. Där står Mod: Karin Pärs d:r [född] 1704  [död] 1769. I begravningsboken omtalas nämnda moder som kvinnsperson. D.v.s. hon var inte gift och sonen var alltså född u.ä.
Per Nyströms två äldsta barn var födda i Föllinge. Familjen finns också upptagen där i husförhörslängden (Föllinge AI:2/21).

När det gäller sidhänvisningar utgår jag inte ifrån vad bildleverantörer uppger, utan landsarkivens pagineringar. I aktuellt fall framgår det tydligt längst upp till vänster att sidnumret är 125. Jag har ordat i ämnet tidigare, bl.a. här: (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=11539.msg171912#msg171912).

48
Lit / SV: Pehr Pålsson Nyström - Ringsta, Lit
« skrivet: 2018-03-04, 18:38 »
Han var född 1737 i Föllinge. Nyström är upptagen med sin mor i hfl. (Lit AI:2/125).

49
Häggenås / SV: Läshjälp
« skrivet: 2018-03-04, 00:23 »
De latinska förkortningarna avser födelse- respektive dopdag för barnet ifråga.

50
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-02, 10:21 »
I rullan jag länkade till ovan står det att han är infödd i socknen, d.v.s. i Attmar.

51
Attmar / SV: Hitta Båtsmän i Attmar
« skrivet: 2018-03-01, 10:59 »
Se länk https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069351_00048

Kolumnen i hfl. avser "annotation", därmed är det inte nödvändigtvis födelseort som anges. Kanske han flyttade till Njurunda.

52
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2018-02-26, 10:38 »
Tack båda för era ansträngningar.
Nog skulle det kunna vara hon från Ed. I Torps hfl. uppges Stina f.1/5 1759 (Torp AI:7/255). Vid enda barnets (död spätt) dop är samtliga dopvittnen från Torp.
Som änka blev Stina mördad i en hölada i Borgsjö 22/7 1821 av sin fosterson (tillika systerson till maken).

53
Kall / SV: Ingeborg Olofsdotter Gråsjön f. 15 april 1788
« skrivet: 2018-02-25, 22:20 »
I protokollet från Undersåkers vårting 1815 kan man läsa att drängen Jöns Jönsson i Hoberg "skriftel: vidgåt sig vara barnets (Ingeborgs) fader.." (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0100547_00108)

Jöns Jönsson (1789-1842) återfinns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0012550_00038

54
Allmänt / SV: Soldatforskning i Jämtland
« skrivet: 2018-02-25, 21:54 »
Uppgiften är gammal och var då helt tagen ur luften. Riktigt är att ÖLA i sina publika datorer har ett sökbart soldatregister, vilket överlåtits av forskaren Göran Hagberg (f 1926).
Han har även överlåtit andra handlingar och i förteckningen över det arkivet finns en beskrivning, varifrån jag klippt följande:
"Efter pensioneringen har Hagberg ägnat sig åt forskning och håller bland annat på med en kartläggning av alla soldater i Jämtland från år 1646 till indelningsverkets upphörande 1901."

Göran Hagbergs arkiv: https://sok.riksarkivet.se/fritext?Sokord=G%c3%b6ran+Hagberg&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=True&PageSize=100&page=2&postid=Arkis+01745421-8b1c-11d6-81c3-00d0b73e008b&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder

55
Häggenås / SV: Judas Frimodig Andersson
« skrivet: 2018-02-25, 19:27 »
Av rullorna framgår att Judas var född jämtlänning, men inte preciserat var. Han var dragon för Österåsen nr 5 från 12/12 1697 till sin död i januari 1719 i fjällen. Han torde alltså snarare vara född under senare delen av 1670-talet och är därmed inte upptagen i någon födelsebok.

56
"Twillingar 2:ne döttrar", i.e. twins

"til Barne-fader utlades en dreng wid namn Pehr", father is said to be a servant (or farm hand) by the name Pehr (=Per)



57
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2018-02-23, 15:56 »
Sockenlappen Nils Jacobsson i Torp, Medelpad gifte sig 1789 med lappigan Stina Jonsdotter från Sollefteå (f 1759). Hennes farsnamn är osäkert eftersom hon sedermera skrivs Jönsdotter. Känner någon till hennes ursprung?

58
Ord i domböcker / SV: Ord i domböcker
« skrivet: 2018-02-21, 17:28 »
Orden är tonad 1) och Lintonaden, vilkas betydelse framgår av Rietz dialektlexikon (http://runeberg.org/dialektl/0772.html). Varför linet (garnet/tyget) förvarats i ugnen framgår inte.
Ordet slätten bör vara ett dialektalt ord som har att göra med slåttern (http://runeberg.org/dialektl/0648.html).
Stavningen av tredje ordet är äsje.

1) Det som här kan förefalla vara ett diakritiskt tecken ovanför ett u, är en släng på d:et. De u:n som finns i texten har samtliga likartade diakritiska tecken (ungnen, huruledes, kummit, stugu etc.).

59
Färdiga / SV: Medelpad CD
« skrivet: 2018-02-17, 18:08 »
En sakupplysning.
Efter att på sista tiden intensivt ha penetrerat Torps socken har det blivit uppenbart att Helge Nyberg (1913-1990) till viss del 'genat' i sin forskning i den församlingen. Torp har mycket bra husförhörslängder fr.o.m. 1749 till början av 1800-talet. Dessa har huvudsakligen använts som källa för barn födda efter 1750 och alls inte födelseböckerna. Barn som avled späda och därmed inte noterats i hfl. finns alltså inte med på Medelpads-CDn.
Torp var då kanske den största församlingen i landskapet, så för att kunna avsluta den dryga forskningen var det kanske ett rimligt val. Någon förlust för dem som söker sina anor innebär det inte, men familjebilderna blir skeva och direkta möjligheter att kontrollera dopvittnen minskar. Antalet oredovisade spädbarn kan jag inte ange men det rör sig om hundratals.
Ett exempel: För bonden och nämndemannen Hans Månsson (1752-1819) i Boda ohh Brita Jönsdotter (1757-1817) anges två barn på Medelpads-CDn. I själva verket hade paret 13 barn, varav 12 finns upptagna i födelseböckerna (en dödfödd son endast i begravningsboken).

60
Hammerdal / SV: Hammerdal
« skrivet: 2018-02-15, 01:51 »
"från Stora Wärdahl Norrige med fogeden ?an..? Andr. Linds förpassning och betyg om olasteligt och oförvitel: lefverne da[to] d: 6 Jan: 1815."

Henrik död 23/10 1867 i Vågöy (https://media.digitalarkivet.no/view/10046/134).

61
Hammerdal / SV: Hammerdal
« skrivet: 2018-02-14, 18:14 »
Familjen påträffas i Västerbotten (se Robertsfors AI:1/29). Familjen utflyttad därifrån 1818, möjligen till Verdal varifrån de sägs vara.
Jag har inte gjort några noteringar om denna familj på över fem år, så om det finns ytterligare kunskap tar jag gärna emot det.

62
Kall / SV: Mårten
« skrivet: 2018-02-12, 10:58 »
Eftersom efterlysningen är synnerligen vag är det osäkert vad som förväntas. Mårtens tjänstetid är känd; rotens nummer var 84 vid Överstelöjtnantens kompani. Han finns med i ett soldatregister utgivet av Alsens hembygdsförening 2004 (CD).
Ministerialböckerna för Alsen är generellt väldigt informativa. I hans fars dödsnotis framgår vilka dennes föräldrar var (Alsen C:1b/479) och motsvarande för modern (Alsen C:1b/523).

Att soldatregistret numera hanteras av Linköpings universitet kände jag till. Däremot inte att det där fanns uppgifter om jämtländska soldater. Vem eller vilka som ansvarat för den delen framgår inte, men uppenbart är att uppgifterna inte är pålitliga. Söker man där på Jämtlandsregementets kompani Oviken får man 12757 träffar, vilket är en orimligt hög siffra. Kompanierna (kavalleriet undantaget) bestod endast av 125 man plus befäl. Representanter för Brunflo kompani saknas. Åtskilliga soldater och rotar har placerats i fel kompani eller socken.

63
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2018-01-30, 06:47 »
Hej,
Vigselnotisen påträffas i Liden C:1/19r.
Hustru Lisbet måste vara född tidigare än ca 1685 eftersom hon i hfl. uppges vara ungefär sex år yngre än maken. 1677-1678 är alltså sannolikare.

64
Själevad / SV: Själevad
« skrivet: 2018-01-28, 17:58 »
Urmakaren Petter Norman uppges på Själevads-CDn (2008) som född 1740 i Danmark. En hänvisning till ENy görs, d.v.s. Erik Nylander. I sin bok för Själevad har denne dock inga uppgifter om vare sig Normans födelse eller härkomst.
Norman avled 1796 i Torps socken och sägs i dödboken vara från Värmland. Åldern har där ursprungligen varit 70-någonting, men ändrats till 74. Hfl. har emellertid födelseåret 1724.
Hans änka Karin Nilsdotter avled 1802 (efter ett omgifte) och anges vara 60 år gammal. Hon var ju från Östansjö enligt vigselnotis. Men, finns det andra indikationer/bevis än adressen att hon var identisk med namnen född 1746, som bok och CD hävdar ?

65
Myssjö / SV: Myssjö
« skrivet: 2018-01-23, 01:33 »
Namnet är Brefvis vilket vanligen stavas Brevitz (Brewitz). Mattias (eller Matts) Brevitz var kornett vid Kavallerikompaniet i Jämtland och avled 16/1 1695 i Näs sn.
Brewitz omtalas ett antal gånger i de digitaliserade domboksprotokollen för Alsens och Offerdals tingslag (http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm).
Befäl och ryttare vid kavalleriet var bosatta centralt. Om jag skulle ge mig i kast att försöka påträffa fallen med Brevitz lägersmål (han hade även en u.ä. son) skulle jag nog börja med Rödöns och Brunflo tinglags domböcker (i den ordningen).

66
Oviken / SV: Carin Pehrsdotter 1792 -
« skrivet: 2018-01-20, 20:41 »
Modern Marin avled redan 1810 och fadern Per Larsson 1823. Av den sistnämndes nekrolog framgår att dottern (Karin) då lever. Per gifte 1812 om sig med änkan Elin Persdotter (1759-1846). Det finns en bouppteckning efter Per (Ovikens tinglags häradsrätt AI:82 s. 41r-41v) men där nämns bara änkan. Efter Elin finns en knapphändig bouppteckning (AII:17 s. 181r-181v) men där omtalas enbart styvsonen Lars Persson, d.v.s. Karins bror.
Brodern Lars Persson (1790-1854) var gift och vid hans äldsta dotter Marins dop 1818 uppträder bland vittnena pigan "Carin Pehrsd:r i Eltnäset."

Det som är antecknat under Carins namn är Adest. I äldre tider också stavat adtest, d.v.s. attest. Prästen har alltså för hennes räkning skrivit en attest.
Beträffande namnet Valtinsson, fanns det en soldat Valentin Medelberg  (1706-1741) i Bergs tingslag, men några familjeband till honom har jag inte hittat.

67
Om Norbergs ursprung, se GMR 1812-1827 Jämtlands Regemente nr 18 vid Livkompaniet. Fr.o.m. 1835 uppges han vara från Jämtland, vilket nog beror på slarv eller slentrian. I sistnämnda rulla tituleras han undertimmerman.

68
Visst finns Norberg i Sunne; det var ju där han hade sin rote (Hara). Se Sunne AI:3 uppslag 48v-49r (förhör o nattvard 1809-1811, sedan till Frösön). Efter vigseln åter Sunne (AI:4 uppslag 48v-49r). Sonen Mattias, som inte finns upptagen i födelseboken, uppges där född 30/1 1819. Att Norberg var rörlig kan bero på att hans yrke var timmerman. Han anges vara född i Medelpad.
När det gäller dopvittnen behövde de inte alltid vara fysiskt närvarande vid akten, så några Harabor i Järvsö var knappast fallet.

69
Borgsjö / SV: Erik Olofsson och Karin Persdotter
« skrivet: 2018-01-20, 12:33 »
Eftersom pengar för dop/kyrkogång betalades av Olof Eriksson i Byn endast under 1790-talet kan man misstänka att hans hustru inte var helt purung. Sigrid Hindriksdotter i Revsund, Jämtland flyttade som änka till Borgsjö med sina barn. Bland dessa fanns en Ingrid Olofsdotter f.1753, som alltså skulle kunna ha varit Olofs första hustru. En annan potentiell är Ingrid f.1756 i Sundsjö av Olof Harberg, vilken sistnämnde med sin familj flyttade till Borgsjö.

Beträffande Olof Eriksson i Byn kan ha ju varit identisk med sin namne i från Stöde f.1763. Emellertid, eftersom jag inte känner till bakgrunden till denna uppgift och dessutom har indikationer om ett annat öde för Stödepojken vill jag lämna den frågan oavgjord.
Bland skomakaren Erik Erikssons (Wikberg) i Bergdalen och Stöde barnbarn påträffas 1793 dopvittnet handelsbetjänten Henrik Berglund i Sundsvall, vilket högst sannolikt var morbror till det döpta barnet och därmed densamme som Eriks son Henrik f. 1766. I Sundsvall finns senare en dagsverksarbetare Olof Berglund som uppges född 1/5 1763 (se hfl. AI:2a/16). Skomakarsonen Olof i Stöde var född 7/5 (ej 7/4) 1763. Ett datum som i husförhörslängder denna tid lätt har kunnat förvandlats till 1/5.

Tillägg: Källan för Olofs i Byn Stödeanknytning påträffas bland lysningssedlar i Borgsjö kyrkoarkiv (SVAR A0018462_00209 ). Förhoppningsvis går det påträffa ytterligare klargörande indicier.




70
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-15, 13:51 »
Brita Nilsdotter avled 27/1 1875 i Alsen. Eftersom hon då fortfarande var skriven i Mörsil är dödsfallet infört i bägge församlingarnas dödböcker. Sannolikt då bosatt hos någon av de två äldsta döttrarna, som bägge var gifta i Alsen.
Sonen Nils förefaller ha emigrerat. Han finns sist upptagen i Alsen AI:11/214.

71
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-14, 12:04 »
Ja, naturligtvis; därmed korrigerat.

72
Ljustorp / SV: Ljustorp C:1 Sid 273
« skrivet: 2018-01-14, 06:24 »
Idag gällande ortnamn kan man hitta här: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/

73
Åre / SV: Lisa Ersdotter i Sundsvallen, Åre
« skrivet: 2018-01-14, 06:07 »
Aron Hanssons hustrus identitet har jag säkert haft öppen sedan ett par decennier. Något märkligt är att bland hans och hustruns barns dopvittnen inte tycks finnas några släktingar till barnens mor. Lisa kan jag inte heller se som dopvittne för sina potentiella syskons barn. Några liknande fall känner jag till och då rör det sig oftast om fattiga familjer där barnen mycket tidigt börjat tjäna för sitt uppehälle och därmed ibland nödgats släppa kontakten med föräldrahemmet.
Dock är det givet att Erik Jonassons1) dotter Lisa levde vid faderns död.
Bouppteckningar efter Erik J:s änka och deras dotter Brita (gift, men barnlös) saknas.
Den enda uppgift jag kan se som förefaller kunna leda till Lisa E. i Mörsil är att Aron H:s brud var från Överocke, där Erik J:s dotter också bevisligen befann sig enligt ovan.

1) Olyckligtvis surrar man utan anledning till det med hans namn i det digitala bouppteckningsregistret utgivet av ÖLA/SVAR.  Erik Jonasson ska det alltså vara. Länken ovan, som oriktigt leder till en kvinna i Kall ska rätteligen vara SVAR C0100584_00228.

74
Bjärtrå / SV: Bjärtrå
« skrivet: 2018-01-08, 16:28 »
Hon var född i Häggenås, Jämtland 28/9 1767 och avled 1/10 1846 i Ytterlännäs (gift 2 ggn med dagakarlen Per Persson i Bursjö).
Se Ragunda AI:1/37, Ytterlännäs AI:2/38 och 5/42.

75
Älvdalen / SV: Älvdalen
« skrivet: 2018-01-07, 07:52 »
Hej,
i min Älvdalenskiva (2000) kan jag inte påträffa familjen i fråga. Jag har koncentrerat mig på att försöka hitta de Holm-födda personerna. Att hitta någon lämplig Erik Eriksson är inte möjligt utan något födelseår, även om man skulle göra ett antagande. Bl.a. p.g.a. att de flesta äldre Älvdalen-födda är sorterade på sina gårdsnamn, oavsett om de enskilda personerna kan beläggas ha burit dem eller inte.
Sedan år 2000 har naturligtvis Älvdalenforskningen utvecklats, så svaret kan ändå finnas där.

76
Bjärtrå / SV: Bjärtrå
« skrivet: 2018-01-06, 18:30 »
Johan Carlsson Örn gift 3/10 1735 i Selånger med flyktingänkan Benedicta Flodæ (?) (C:2/11v).

77
Kall / SV: Olof Larsson f 1727-06-18
« skrivet: 2018-01-06, 01:01 »
Himmelsgärde hörde till byn Krok; idag finns ännu Himmelsgärdesmyren på kartan.
Olofs föräldrar var torparfolket i Krok (Gärde Kall AI:1/131) Lars Olofsson (1689-1742) och Märet Persdotter (död 1778 i Liden), vilka vigdes 1725.


78
Allmänt / SV: Ovikens häradsrätt
« skrivet: 2017-12-31, 12:06 »
Fängelset där hon avtjänade sitt straff låg i Valla på Frösön (se Frösö hfl. AI:4/335-337). Först 1800 flyttades det till Östersund.

79
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-30, 10:02 »
För Per Olofssons i Boda tvillingbarn 1781 finns ett dopvittne "Pigan Margeta Ols d:r" från "Upåsen i Fors Sokn". Hon avled i Boda 1782 och torde säkerligen ha varit Pers syster.

Beträffande grannbyarna Oppåsen och Åsen skrivs dessa ortnamn ofta om vartannat i Fors ministerialböcker. D.v.s. när det bör vara Oppåsen kan det likaväl stå Åsen eller tvärtom.
Under rubriken "Opåsen" påträffas bland andra soldaten Olof Rosqvist med hustru (Fors AI:1/175v). I ministerialboken finns endast två barn till detta par ff.1742 och 1750, bl.a. sonen Carl om vilken där antecknats "Medelpad". Det bör ha funnits fler barn i familjen eftersom lysning för Olof och hans hustru skedde redan 1737.

Olof Rosqvists mor hette Margareta, så därför har jag utan större tvekan infört Per och Margeta i Boda som barn till honom. Sonen Carl som begett sig till Medelpad torde ha avlidit senast 1781 eftersom en av brorsönerna sannolikt uppkallats efter honom.

Att det påträffas personer från Fors bland barnens dopvittnen i Ingrid Persdotters bägge giften, kan ha indikerat att hon också var därifrån. Nu tror jag knappast det.
En intressant person förefaller emellertid vara den Ingrid Persdotter från Färsta och Skön, som 16 år gammal konfirmerades i Liden 1761.

80
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-23, 07:05 »
Westlin synes vara en sammandragning av mönsterrullans Wästerlind. Olof och Jon var bröder från Byn och tjänade för samma rote. Hustru Kerstin avled 1782, men finns inte upptagen i dödboken. Jon och Kerstin hade två döttrar, Dordi (1737-1808) och Kerstin (1740-1802), bägge avlidna i Stugun.

81
Holm / SV: Holm
« skrivet: 2017-12-18, 15:15 »
Anna benämns Anna Brita fr.o.m. sin vigsel. Jag har med henne bland mina Hällesjöbor eftersom hon fick en u.ä. dotter där 1820. Troligen är det hon som avses med den Anna Persdotter som i Hällesjö bötar för lönskaläge 10/9 1820 enligt kyrkoräkenskaperna (dock inget fall påträffat i det årets dombok). Hennes mor var ogifta Brita Larsdotter (1769-1840) från Hissjön.

82
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-12-18, 08:05 »
Hej Tobbe,

Svaren på dina två första frågor är ja.
Beträffande Holm, vet jag inte ursprunget till Stefan Olofssons hustru Margareta J.
Emellertid har två olika Stefan O. ihopblandats på Medelpads-CDn.

Fadern till Cecilia f.1759 var båtsman i Östbyn (vilket framgår av hennes dopnotis) och avled redan 1760 i Pommern.

83
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 21:52 »
Anno 1719. den 19:Febr: Afreste Leutnanten H:r Ol:Kanick med sin hustru Cath: Malmström til Liusdal (Bjuråker C:1/220).
Äldsta dottern Anna Catharina som avled i Hudiksvall 1769 uppges i dödboken vara född i Bjuråker, men jag tror inte jag påträffade henne där.
Fadern Olof K. hade framför allt sin tjänstgöring vid Hälsinge regemente, men 1738-1742 vid Jämtlands regemente. Bosatt i Bispgården, Fors åren 1742-1744 (mtl 1743-44).

Släkten Kanick vill jag minnas finns upptagen i Bromans Glysisvallur, så där kan det finnas mer att hämta.

84
Sundsvall / SV: Sundsvall
« skrivet: 2017-12-08, 17:45 »
Någon samlad familjeöversikt tror jag inte det finns, däremot ett antal nyttiga register som efter nyår blir fritt tillgängliga.
Personregister över Sundsvalls kyrkoräkenskaper 1726-1804 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059741_00002), dito för husförhörslängden AI:1 1714?-1737 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033571) i början av volymen samt för kommunionlängden DII:1 1745-1764 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059740_00004).

Renskrivna mantalslängder 19 olika år mellan 1640-1765 finns här: http://solace.se/~blasta/

85
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2017-11-28, 10:38 »
Beana är ett märkligt och väl unikt namn. Bland uppkallade barnbarn är det emellertid Beata som gäller. Eftersom som jag är övertygad om att jag påträffat Beanas dopnotis, förefaller hennes mor Anna Grelsdotter inte ha varit helt sanningsenlig om sitt leverne. Att dottern lämnats späd i Haverö beror på att hon var utomäktenskaplig. Någon attest lär inte ha uppvisats och därmed har uppgifterna varit osäkra. Hon var född i Ålens socken, Haltdalens prästgäll, Sör-Tröndelag 1752 (döpt 19/4). Texten är besvärlig, så mitt tolkningsförsök av dopnotisen är inte helt fullständigt.

25. Aal: P?d: Dom: Cantat: Bapt: Et u ægte barn fra Iamtland Modren skal hede Ane Gregersdatt: Fadren Peder Ols: begge fra Iamtland  Hun siger sig og Engang tilforn at være af den(n)e Person besvangret. Barnets nafn Beata Test: Svend Fæsten Jngebrigt Moen Svend Fæstens qv: Peder smeds qv. Kirstj Stene
(Haltdalen Ministerialbok nr. 685A01 s. 8r - https://media.digitalarkivet.no/view/16228/11)

86
Brunflo / SV: Läshjälp
« skrivet: 2017-11-26, 16:57 »
..wäl up fostrat
..slöt hon
..i werlden

Ordet som står före af durchslopp tycks börja på en vokal eftersom det finns ett diakritiskt tecken ovanför. Emellertid kan jag inte komma på något sådant som ger mening i sammanhanget.
Fjählsta (Fjällsta) avser naturligtvis Sundsjö i Revsunds pastorat.

Vad som är helt otvetydigt är sidans nummer: 166, vilket också det av ÖLA utgivna Ministerialregistret också har (som tyvärr uppger oriktig födelseort). Jag har på annat håll i Af ordat om ArkivDigitals brister gällande källhänvisningar.

87
Att Per Persson f.1801 4/1 skulle vara från Fors ser jag som ett okvalificerat antagande av Mohlund, vilket sannolikt föranletts av tillnamnet Forsgren (se Helgums socken del II s. 134).

Per Svensson Kämpe f.1798 14/12 i Fors innebrändes ogift 2/11 1883 i sin födelsesocken (F:1/72-73).

88
Fors / SV: Fors
« skrivet: 2017-11-14, 14:59 »
År 1938 fick kyrkoherde Bertil Hasselberg tillgång till de gamla handlingar som då fanns i en kista på en gård i Sunnerå (Nyhem). En del fick han låna hem till Hällesjö. Detta underlag resulterade i hans artikel om Hovdsjö och Sunnerå i Jämten året därpå. Så vitt mig är bekant har dessa originalhandlingar aldrig offentliggjorts. Än mindre studerats av andra forskare. Tills vidare tvingas vi alltså lita på honom. Jag utgår ifrån att det som han publicerat bygger på korrekta tolkningar. Eventuellt finns hans excerpter kvar bland hans efterlämnade papper.

Jöns Olofssons i Håvdsjö dotter Ingiäl omtalas i förenämnda artikel, men inget om hennes vidare öden. Det gör det däremot i H:s släktledning över Hovdsjösläkten från 1947. Där står: "Ingiel, f. 1663,  d. 1736, g.m. bonden Per Eriksson i Österåsen, Fors, f. 1665,  d. 1728." (Jämtlands Biblioteks Årsskrift 1947 sid.9).




89
Allmänt / SV: Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2017-11-11, 14:42 »
Faderns namn finns i hennes vigselnotis (Alsen C:1a/371).

90
Allmänt / SV: Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2017-11-10, 20:53 »
Pål Flygare var sedan 1712 gift med Kerstin/Stina Randklef, vilket par åren 1713-1727 får ett antal barn. Notisen från 1717 är felaktig beträffande modern. Fältväbeln Nils Flygares äldsta dotter fick namnet Christina Margreta, uppkallad efter både farmor och mormor.

91
Oviken / SV: Samer i Jämtland
« skrivet: 2017-11-10, 00:17 »
Pål Mårtensson är ett ovanligt namn. Bör vara identisk med den lappman PM med okänd skrivningsort som avled 2/1 1884 i Oviken vid 80 års ålder. Denne torde vara den som finns upptagen i Undersåkers lf AI:1/64 > 2/23.

92
Nu var inte Erik Daniel Sundström son till Genborg (den senares son Erik Daniel Ekholm emigrerade till Amerika), så med den kunskapen kanske intresset för Genborg svalnade något. Dock inte helt (se http://josefinssida.se/Sidor/Antavlor/Mitt%20sl%C3%A4kttr%C3%A4d/languages/sv/persons/Person_163015.html).

Wilhelm Genborg levde större delen av sitt vuxna liv i Ragunda. Lyckligtvis gjorde han en kort sejour i Fors, vilket för oss sentida rätt övertygande avslöjar hans ursprung. Att han där var bosatt hos sina föräldrar, kyrkvaktaren Wilhelm Olsson ohh Catharina Ersdr, tvekar jag inte om (se Fors AI:2/28).

Anledningen till att han, tillika med flera andra, inte finns upptagen i födelseboken kan förklaras med att efter pastor Holmers död 1779, saknade pastoratet kyrkoherde till 1785. I kyrkböckerna är det ingen riktig ordning och många saknas.
T.ex. följs Anna Brita f.1781 28/12 i Fors ministerialbok C:2 av en Stina f. 1783 1/1. Därefter en Carin f. 1782 23/1 (Fors C:2/210ff) . T.o.m. två barn födda i Ragunda 1783 finns med, dock strukna (C:2/222). Emellertid är inte sistnämnda året solklart eftersom ett av dessa Ragundabarn i hfl. uppges fött 1782 (Ragunda AI:1/50).

93
Hackås / SV: Johan Jöransson i Näcksta, Hackås
« skrivet: 2017-11-04, 16:23 »
Hackås ministerialböcker har bra och ganskalättlästa nekrologer från 1814. Johans påträffas i C:2 s. 319r och hans mors i samma volym s. 316r.

94
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-11-02, 12:28 »
Stavningen är "Uldric Lund".
Namnet Ulrik är sällsynt i Jämtland/Härjedalen. Före år 1800 påträffar jag det bland födda endast två gånger, men inte som förstanamn.

Att prästen skriver Skockholm ger mig associationer till yngre barn som i sitt uttal kan göra sådana assimileringsfel. En fråga jag ställer mig är om Själander hade ett sådant handikapp som vuxen. Kan namnet Falkengren vara en skapelse av honom? Valtinson kommer ju av ett Valentin, som dokumenterat ibland skrevs Falten/Faltin. Byt ut t:et där mot ett k plus feltolkning/missuppfattning av efternamnets senare led, så kan ett Falkengren ha uppstått. En långsökt tanke är det ju, som jag generellt skulle tillbakavisa. I det här fallet är jag emellertid inte så säker.
Denna fundering inspirerades av en av mina elever som genomgående uttalar huvudstadens namn som Skockholm.

95
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-31, 18:11 »
Denne Eric noteras "död" redan i födelsenotisen. Dessvärre är Bräckes dödbok skral denna tid, men Isak betalar pengar till kyrkan i oktober samma år, vilket kan avse testamentspengar. 1795 5/12 föds sonen Eric Petter, vilken begravdes 13 mars året därefter. Som änkling flyttar han till Finnäs i Bodsjö och är bonde där 1796-1799. Efter omgifte i Borgsjö sistnämnda år bonde i Vassnäs och Haverö fr.o.m. 1799. Sonen Eric Johan född och död där 1799.

Utrymmet för en son Erik Abraham är väl minimalt.

I Sundsvall finns en änka Martha Lemon f.1755 (se Sundsvalls GA AI:2a/44). Hon och hennes mor förefaller ha något att skaffa med Borgsjö. Möjligen är hon Gustaf Lemoines (Lemons) änka och kanske mor till Erik Abraham.

Denna Martha hade tydligen en dotter Anna Cajsa L. f.1782, som var gift med kofferdikaptenen Martin Ångman f.1774 (se Sundsvalls GA AI:2a/277). Med det namnet torde hans ursprung vara Borgsjö.

96
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-28, 17:19 »
Visserligen var Maria Christina uppväxt och gift i Gävle, men hon var född i Stockholm och döpt 16 september 1722 i Storkyrkoförsamlingen.

97
Borgsjö / SV: Borgsjö
« skrivet: 2017-10-27, 18:16 »
Jag känner inte till något om Gustaf Lemoines anknytning till Borgsjö. Däremot vet jag han betalade begravningspengar i Sundsvall 1780 för en dotter (AD v391174.b1480.s291 eller SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033597_00155). 1785 finns han upptagen i mantalslängden där, men uppges då vistas utrikes (AD v402437.b5690.s1121) . I 1790 års mtl är hans änka noterad(AD v402380.b6100.s1213).

98
Faller / SV: Anna Christina Faller f. 1778 el 1779
« skrivet: 2017-10-21, 10:34 »
Se även https://forum.genealogi.se/index.php?topic=11440.msg168962#msg168962 (säkert åtskilliga tiotusentals relevanta länkar bröts, men också inlägg raderades delvis eller helt vid omläggningen av Af häromåret, så se också https://forum.genealogi.se/index.php?topic=45116.msg684437#msg684437)

99
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-10-08, 21:13 »
Anna Sophia tillika med fyra syskon finns upptagna som födda i Åbo svenska fs åren 1774-1786 (se http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htm).

100
Revsund / SV: Lisbeta Olofsdotter från Gåsböle
« skrivet: 2017-10-07, 17:34 »
Du hittar henne i Mjösjö (se Sundsjö AI:2/69).

101
S.F. betyder Särskilda Förteckningen, dit Emil Eriksson överfördes 1885 (eller 1883) eftersom hans vistelseort vid tidpunkten inte var känd. Dessa förteckningar brukar påträffas i slutet av husförhörslängderna. Åter införd i Gävle 1892 (se Gävle HT AI:23c1/189 > AIIaa:1a/101), men blev 1896 inskriven i obefintlighetsboken, som är en efterföljare till S.F.

Många emigranter underlät att ta ut attest med följd att de ansågs obefintliga. Nu hittar jag inte Emil bland Amerika-emigranterna, vare sig i svenska eller norska källor. Möjligen kan han vara den murarbetare Emil Eriksen f.1864 i Sverige, som år 1900 var bosatt i Oslo (http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=0301&kenr=455&bnr=0005&lnr=12).

102
Sunne / SV: Petrus Staaf
« skrivet: 2017-10-01, 06:20 »
Ett beklagligt misstag eftersom volymen Frösö AI:1 är från tiden sekelskiftet 1600/1700. Naturligtvis ska det vara Frösö AI:2/52.
Beträffande Staaffs bägge vigslar finns så vitt jag känner till, ingen av dem i befintliga kyrkböcker.

103
Sunne / SV: Petrus Staaf
« skrivet: 2017-09-29, 06:35 »
Så vitt jag vet finns han endast upptagen i en husförhörslängd. Det är då han som rektor vid Frösö trivialskola var bosatt i Stocke (Frösö AI:1/52). Det var emellertid sista tjänstgöringsåret innan han flyttade till Skön i Medelpad och anteckningar om hans familjeförhållanden saknas.

Sunne ministerialbok är skadad där hans födelsenotis finns (C:1/242), så födelsemånaden framgår inte. Dödsnotisen - död 22/10 1777 - uppger emellertid födelsedagen till den 4 augusti vilket nog är rätt (Sunne C:2/61). Där, liksom i de tryckta begravningsverserna, anges åldern till 75 år och 9 veckor.

104
Allmänt / SV: Mått- och valutaförkortningar
« skrivet: 2017-09-24, 14:30 »
Arne Löfgren
Du kan ändra i ditt tidigare inlägg; lämpligtvis radera den långa adressen som börjar med "https://forum.genealogi.."

Den förkortning som börjar med versalt R avser Riksdaler.
Viktmåttet för mässingen och humlen (humla) är en förkortning för libra, d.v.s. pund eller lispund på svenska.
Ekorrskinnen räknas i timmer, som var lika med 40. I det här fallet hade Tengman alltså med sig 100 ekorrskinn.

105
Fors / SV: Erik Jonsson (ca 1725-1808) från Byn
« skrivet: 2017-09-23, 05:41 »
Hej Torbjörn,

Det är riktigt att Erik var från Byn. Födelseåret i husförhörslängden är sannolikt riktigt (hans första nattvard 7/6 1741 - AI:1/178v-179r).
Frisk var född i Kall 18/6 1727 (omnämns med adress Järkvissle på Undersåkers VT 1762 § 19).

106
Berg / SV: Dopvittnen/läshjälp 1823
« skrivet: 2017-09-18, 19:40 »
Dopvittnen kan vara värdefulla och ge ledtrådar om eventuella släktanknytningar. Det gäller naturligtvis inte alla. De riktiga höjdarna här har knappast några släktrelationer med barnets föräldrar. Jag avser här Abraham Själander och de höga officerarna Hammarskjöld och Carl Ward. Inte heller bonderepresentanterna Anders Mårtensson i Bergsviken och Mårten Larsson i Skålan ('Scholan') har någon familjeanknytning vad jag kan se. Däremot kan Stockholmsfolket vara av intresse:
Sven Wester, fru Anna Sophia Wester, Uldric Lund, Fru Törnmark, Asklund m fru Maria Edberg

Själander verkar inte vara inte ha någon större fallenhet inom ortografin (se bl.a. överstelöjtnantens namn) och därför är det inte säkert att namnen är korrekt tolkade. Wester och Lund påträffar jag inte bland mantalsskrivna i Stockholm vid tidpunkten ifråga, däremot namnen Törnmark  och Asklund.

107
Under forskningens gång skaffar man sig insikter och uppfattningar om namnskick, dopseder m.m., d.v.s. erfarenhet som vanligtvis underlättar vidare forskning. Vill man övertyga andra om sina uppfattningar i sådana frågar, särskilt om man inte är överens till alla delar, fordras det dokumentation.

När det gäller utbytbarheten Johannesnamnen emellan vill jag hänvisa till tidigare inlägg (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126276.msg1290050#msg1290050) och(https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126262.msg1289736#msg1289736).

För 3-4 år sedan lade jag till en variabel i min födelsedatabas där personens namn i dödboken införs. Databasen omfattar födda i landskapen Jämtland/Härjedalen 1636-1894, med undantag tiden 1861-1894 för fem församlingar som ännu inte är helt klara. Barn med förstanamnet Jöns är där till antalet 3826 för vilka namnet i dödbok hittills registrerats är 1017 stycken. Av de sistnämnda är det fem (5) som där inte har namnet Jöns. Två av dem döda späda, har uppenbart av misstag fått namnen Jonas resp. Jon i dödboken (se Alsen C:1a/274 och C:1b/671 samt Myssjö C:3/123 och 659).
Av de återstående tre var en prästson (dödbok: Joan), en präst (dödbok: Johan Olof) och en arbetare i Östersund (död 1925: Johan).
Även om underlaget inte är heltäckande är tendensen tillräckligt stark för att jag ska kunna hävda att det saknas stöd för att namnet Jöns generellt var utbytbart mot Jon/Jonas/Johan i nämnda landskap.

Artikeln om Jöns i Wikipedia som länkats till ovan är inte helt korrekt. Att namnet skulle ha varit "särskilt vanligt" i de tidigare danska provinserna är inte riktigt, Skåne undantaget. I Ingwar Fredrikssons studie om svenskt dopnamnskick i slutet av 1500-talet1) utgör namnet 2,7 till 3,7% av de manliga skattedragarna i Härjedalen och Jämtland.
Namnbärare ökar både i antal och procentuellt när vi närmar oss svensk tid, men inte mycket. I 1645 års mantalslängd för Jämtland finns 133 Jöns (Jens) vilket ger namnet  en sjundeplats (7) och knappt 5% bland männen.

1) Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut, Athroponymica suecana 7, Vänersborg 1974, sid. 70-72.

108
Okänd socken i Jämtland / SV: Sjön - en socken i Jämtland?
« skrivet: 2017-09-10, 22:28 »
Det kan nog vara Jämtland trots allt. Skön och övriga Medelpad höll ju båtsmän och att dessa skulle omtalas som 'soldatfolk' kan jag inte erinra mig tidigare ha sett. För vidare undersökning är det emellertid angeläget att fler ögon ges möjlighet att nagelfara källan för dödsfallet.

109
Efternamn / SV: Efternamn
« skrivet: 2017-09-09, 04:28 »
Utifrån bl.a. denna diskussion och andra förefaller det finnas en bred uppfattning om att personnamn som de skrivs i framför allt kyrkböcker är ett uttryck för hur personer "kallade sig" själva. Jag vill nog hävda att det huvudsakligen rör sig om hur prästerna uppfattade namnen. Kyrkböckerna var ju förr inga offentliga handlingar som församlingsborna kunde ta del av och ha synpunkter om bl.a. stavning.
En kvinna, exempelvis en Anna Johansdotter, som flyttade till staden Östersund och där benämns Johansson, sedan återflyttade till sin hemby på landsbygden och där åter står som Johansdotter, kan ju knappast ha bytt namn. Denna förändring skedde alltså endast på papperet, men inte i den verkliga världen. Detta gäller för övrigt förnamnen, där en och samma person kan ha skrivits olika i födelse-, vigsel- respektive dödbok. Såvida vi inte har verklig kunskap om rätta förhållandet är uttrycket "benämns" att föredra istället för "kallade sig".

I Östersund avled enligt Sveriges dödbok (CD) ogifta Ida Amanda Nilsson 22/7 1953. Hennes gravsten på Östersunds östra kyrkogård har emellertid namnet Ida Fredman, vilken jag återfann och fotograferade i somras. Eftersom hon var släkt inom familjen vet jag att hon också verkligen själv skrev sig Fredman.

110
Rätan / SV: Söderhögen
« skrivet: 2017-09-05, 18:49 »
.. föddes Mathes Christopherss. i Söderhögen dotter ..

Modern är inte nämnd men det förhållandet är samma för övriga barn på sidan. I det här fallet spelar det inte så stor roll eftersom föräldrarna vigsel påträffas 10 sidor tidigare.  .. d: 25. D:o [=februari 1764 copulerades] Matts Christofferßon i Söderhögen och pig.  Agnes Swensd:r från Klöfsiö...

Både Rätan och Klövsjö är väl utforskade av Axel Grinde (http://www.bibliotekmitt.se/work?workId=2c6fc131-8831-4631-8424-5fcafd72f26a) och Gösta Ullberg (http://www.bibliotekmitt.se/work?workId=d421c319-252e-4ac2-8072-58a39c809b6e)

111
Fors / SV: Karin Jonsdtr i Ede
« skrivet: 2017-09-04, 23:53 »
Hustru Karin var knappast infödd i Fors. Första gången hon framträder där är just på ovan anförd sida i husförhörslängden. Därför är anteckningen om Ammer av vikt. Att Olof Bullers syster Märet en tid tjänstgjorde hos Jon Nilsson i Ammer kan ha en betydelse i sammanhanget.

Av Olofs och Karins barn finns endast två döttrar upptagna i ministerialboken, dock saknas dopvittnen för den yngsta p.g.a. en sidförlust. Vid dottern Margetas dop påträffas bland vittnena en dräng Jon Nilson i Opåsen. Dennes mor Kerstin Jonsdotter (ca 1681-1756) var från Ragunda 1).
Tittar vi på dopvittnena i den familjen hittar vi en (piga) Brita Jonsdotter från Ammer för Jons syster Anna 1706. De skulle kunna vara så att Karin, Kerstin och Brita är systrar från Ammer, men dessvärre är det ännu en väldigt tunn hypotes.
Detta av den anledningen att bonden Jon Nilssons (d.1742) i Ammer familj är helt okänd förutom sonen och hemmansefterträdaren Nils.

1) Maken Nils Jönsson betalade 19/10 1702 pengar till Ragunda kyrka på sin hedersdag.

112
Ragunda / SV: Elsa Grundberg f 1766
« skrivet: 2017-08-30, 20:59 »
Släktskapet ser ut sålunda:
Anders Hammarberg d.y. > Elsa Grundberg > Karin Olofsdotter > Olof Åström > Ursilla Jonsdotter > Jon Ingemarsson > Brita Eriksdotter > Erik Simonsson (bonde i Stugubyn nr 5)

Khde Paul Wagenius (1839-1924) morfar var kusin med Hammarbergs hustru Anna Cajsa/Catharina Wagenius (1794-1843). Nämnde morfar, Pål Persson 1778-1842, har en egen tabell (nr 164) i Stuguboken. Hans familj och efterkommande är emellertid inte alls utredd där och därför finns inte dottersonen upptagen i boken.

Ingeborg/Inga Byström (1767-1817) var från Bye, Mörsil.

113
Ragunda / SV: Elsa Grundberg f 1766
« skrivet: 2017-08-30, 17:54 »
Sonen Anders Hammarberg d.y. (1798-1839) var gift med en Wagenius av Stugusläkt och finns därför upptagen i A.J.Hanssons släktbok över Stuguns socken (Östersund 1927). Vad som inte är (var?) känt är att han genom sin mor själv var av Stugusläkt.

Åtminstone tre av Anders H. d.ä.:s söner samt änkan flyttade till Sundsvall.

114
Lockne / SV: Lockne
« skrivet: 2017-08-17, 23:09 »
Anders Forsberg (1756-1847) i Forsta torde vara infödd Locknebo. 1793 föreslår han som ny förmyndare för systern Karin Persdotter nära släktingen, bonden Olof Persson i Döviken (Brunflo tingslags häradsrätts arkiv AII:43 s. 153r-153v).

Den titel, kavallerikonstapel, som skriftställaren Anna Werner (1877-1959) begåvat Anders med i årsskriften Jämten 1934 är felaktig. Konstapel är lägsta befälsgrad inom artilleriet. Däremot blev han korpral inom kavalleriet 1795, men först 1798 flyttade han till korpralsbostället Stengärde i Näs sn. Werners påstående att yngste sonen Nils skulle vara född på Stengärde är alltså också oriktigt. Så vitt jag kan se var inget av barnen fött i Näs. Att antalet barn skulle ha varit åtta, ställer jag mig tveksam till. Kan här skett en sammanblandning med hans namne och samtida Anders Forsbergs (1755-1813) barn?

Svärsonen Erik Olofsson (1790-1861) var från Revsunds pastorat och Sörviken i Sundsjö. Hans födelsedatum (17/7) är korrekt återgivet i äldre hfl., men ändras slutligen till 10/3 (Lockne AI:5/56). Bland dopvittnena till Eriks ohh barn påträffas hans äldre halvbror Bengt Olofsson i Sörviken med hustru (1828).

115
Ett litet streck eller prick/ar ovanför u och y var snarast regel i svenska kyrkböcker ännu på 1700-talet. I Norge bibehölls det längre.
Opgivet? af Barnemoderen; bägges 1:sta Lemaal.

116
Jag ser inget h i efternamnet (som tydligt framgår i moderns motsvarande namn) så det kan inte vara Johansson.

Svårigheten med järnvägsarbetare denna tid var att de ofta var rörliga och inte skrivna på de orter där de uppehöll sig under begränsad tid. Enafors kan inte ha varit stort på den tiden och är det inte heller idag. För mig är det en station man klev av för att snabbare komma vidare på fjällturerna.

Det är möjligt att det går att hitta anställda i SJ:s arkiv. När jag går in på Riksarkivets hemsida tycks det vara väldigt stort och oöverskådligt, så här behövs det nog lite handledning av någon kunnig.

117
Pige Berntine Gunelie Johansdtr og Ungk. Jernb.arb. Magnus Joenson(?) Enafors. Modern från Mox...?. och född 1863, fadern från Sverige och född 1868.
Efter dopvittnena finns en anmärkning att barnamodern uppger att det är bägges första lägersmål.
Ortnamnet bör vara en avledning av Moksnes i Stjördal.

Modern torde vara den som återfinns här: https://digitalarkivet.no/view/255/pd00000013141554

118
Alsen / SV: Matts Mattsson Gunsten b. 1870
« skrivet: 2017-07-29, 08:01 »
All his children got the surname Gunsten.

119
07 Övrigt / SV: Läshjälp Tyskland
« skrivet: 2017-07-26, 17:58 »
Besvärlig handstil som det behövs tid att lära sig; bokstäver dras ihop så det förefaller fattas någon/några på en del ställen (något r kan jag inte se i moderns namn utan: Matha). f,h och s skrivs ibland väldigt lika varandra, också vokalerna a,e,o.

Brudens titel: Hausgehilfin? (=hembiträde)

120
Namn åt de döda / SV: Namn åt de döda
« skrivet: 2017-07-22, 08:46 »
Jag tror många med mig har haft förhoppningar om att 'Namn åt de döda' skulle ge möjlighet att finna personer som med konventionell sökning är mycket svåra att hitta. D.v.s. personer som inte alltid var skrivna på sina uppehållsorter, men bosatta i Sverige. Många har nog de resande i tankarna men det fanns även åtskilliga andra. Jag är obekant med instruktionerna till de som registrerar de avlidna, men i privat mejl med framlidne Carl Sz. vill jag minnas att han hävdade att personer som var kyrkskrivna införs i vederbörlig församling oavsett om de avled på annan ort. Däremot att individer som inte var skrivna någonstans skulle införas där de avlidit. Är det så?

Min fråga kommer av att jag i min forskning har haft att göra med denna kategori av personer. Bl.a. min morfarsmors halvsyster som flyttade från Norge till Sverige i mitten av 1870-talet. Hon tog ut flyttbetyg från sin hemförsamling, men blev aldrig skriven i Sverige trots att hon fick åtminstone sju barn där. Efter mycket besvär påträffad som avliden i Sveg (Härjedalen) 1930: "Elin Anna Olsson, arbetskvinna från Alstahög, Rangulvall, Levanger .." [en hembygd som hon då lämnat för 55 år sedan].
En annan är akrobaten och tivoliägaren Jakob Heinrich Claus Schultz (1842-1920) som avled i Söderköping, där han skrivs som dansk undersåte från Aalborg.  Även han bosatt i Sverige åtminstone sedan 1870-talet, men inte heller upptagen på CD-skivan över döda.
Har jag missuppfattat Carl Sz. eller vad ?
För att verkligen få med alla döda kan jag inte se något hinder till att registrera samtliga avlidna även om det innebär dubbleringar. Kan det finnas någon nackdel med en sådant förfarande?

121
Håsjö / SV: Läshjälp födelsebok
« skrivet: 2017-07-20, 22:40 »
De diakritiska tecknen för J:en i faderns namn (Jon) och moderns farsnamn (Jonsdoter) är båda placerade över efterföljande vokal, så det är lätt att missta sig på vart de hör.
Familjen återfinns i A.J.Hanssons släktbok för Stuguns socken, tab. 55, sid. 34 (Östersund 1927).

122
Kyrkoherde Abraham Själander (1763-1833), som tjänstgjorde i Berg från 1818 till sin död 1833, skrev med få undantag begravningsdatum för de avlidna. Tyvärr slarvade han också med bokföringen, för inte ens alla döda blev införda. Bouppteckningarna är kan här ibland vara enda källan för dödsdatum.

123
Stöde / SV: Stöde
« skrivet: 2017-07-09, 18:18 »
Olof var född i Selånger. Fadern Jacob Sundström var en tid på 1730 båtsman i Sundsvall, därefter i Selånger innan familjen återkom till Stöde.

124
Intressant. Jag utgår ifrån att Wrång (1625-1694) här uppfattats som son till borgmästaren Anders Persson, men är det självklart ?  Nu hette Wrångs hustru Brita Andersdotter Bröms (ca 1636-1692) och svågerskapet skulle väl också kunna förklaras med att hon var borgmästarens dotter.

125
Alsen / SV: Jon Halvarsson Bleckåsen
« skrivet: 2017-07-04, 01:35 »
Jon Halvarsson i Bleckåsen finns upptagen i 1654 års tiondelängd men torde ha avlidit få år efteråt eftersom hans änka är upptagen i 1660 års jordebok. Jons del i Bleckåsen köptes av Halvar Nilsson (brorsonen) för 70 riksdaler och tre tunnor korn vilket framgår av 1680 års höstting. Året efter anges vilka Jons arvingar var: Jöran Jonsson, Halvar Jonsson och Hindrik Nilsson. Tyvärr adresseras ingen av dem, men Jöran är ju välkänd. Den sistnämnde bör vara en måg. Detta ur mina gamla domboksexcerpter. Nu finns ju en hel del domböcker transkriberade och publicerade digitalt genom Jämtlands läns fornskriftsällskaps försorg. Så det går alldeles utmärkt att läsa själv, se http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm

126
Alsen / SV: Jon Halvarsson Bleckåsen
« skrivet: 2017-07-03, 13:19 »
Utsagor från ospecificerade källor är inte alltid lätt att ta ställning till. Dock, "VB i Alsen" avser förstås volym C:1 i Offerdals kyrkoarkiv. "avskrifter från 1645" kan vara svårare att greppa, men bör avse en avskrift gjord på 1920-talet av  hemmansägaren Anders Johan Hansson (1857-1932) i Bringåsen. Originalet finns på Riksarkivet i Stockholm och är en mantalslängd omfattande hela Jämtland. Jag har tidigare karaktäriserat både original och avskrift (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11531.msg171671#msg171671).
Det som kan tilläggas är att Hansson utan att det anges, gjort egna tillägg som ofta är felaktiga. Bland dessa uppenbarligen att Gunild Enche i Bleckåsen var en Jon Halvarssons efterlevande. Nu var Gunild rätteligen änka efter Jon Tolsson/Toresson i Bleckåsen nr 5.
Bröderna Jon och Nils Halvarssöner övertog sin avlidne fars hemman Bleckåsen nr 4 år 1640. Eftersom Jon H. inte finns upptagen 1645 kan han ha lämnat Jämtland under de oroliga krigsåren och/eller blivit uttagen till soldat.

127
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-17, 23:53 »
Våra bedömningar av Anders nekrolog förefaller mig inte särskilt olika.
De uppgifter från Hållborgen jag anfört finns som jag angivit på sidan 1 i den äldsta hfl. Beträffande källhänvisningar använder jag mig inte av bildnummer och liknande, eftersom det endast är relevant för dem som har samma bildleverantörer.
Olof Hvitlock tjänstgjorde endast sina sista två år för en rote i Revsund, så han kanske inte var så känd i församlingen. Sannolikt därav det felaktiga namnet i hustru Gölins dödsnotis. Hon finns upptagen i Staffan Lindqvists bok Familjer i Ragunda (Bräcke 1998) sid. 26.
Sonen Johan (Johannes enl. födelsenotis) var soldat i Hållborgen till sin död. Hans dotter Gölin (Giölu) född där 1737.

128
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-17, 00:06 »
Nekrologens uppgifter om modern Gölin tycks inte helt överensstämma med sanningen. Uppenbart var hon tidigare bosatt hos äldste sonen Johan, som var dragon i Hållborgen. Början av Revsunds äldsta hfl. saknas, men födelseuppgiften för Gölin och att hon flyttat till Förberg finns kvar (se Revsund AI:1/1). Hennes make Olof Johansson H. var enligt rullorna från Hälsingland och avled 10/11 1718 i Duved [Åre sn].

129
Lit / SV: Jon Olofsson i Halåsen
« skrivet: 2017-05-16, 21:05 »
Jon Olofsson i Halåsen synes inte vara infödd eftersom han uppges inflyttad och gift 1741 (Lits ka AI:2/92).

130
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-16, 00:14 »
Jag ser nu att förkortningen w.p. påträffas tre gånger i dödsnotisen.

Ett ord som jag reagerade på finns i meningen .. han wart (ej warit) Soldat... Vi brukade det som barn och jag tror inte jag använt det på decennier.
Ordet har inte med verbet vara att göra, utan är en form av det gamla varda. Ett ord som trängdes ut när det tyska bliva (bleiben) lånades in. Att vi använde det i yngre år berodde på att det då och ännu finns kvar i jämtmålet (åtminstone i delar av Jämtland). Betydelsen är alltså att han (Anders Berg) blev soldat.

131
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 203/Sida 200
« skrivet: 2017-05-15, 23:19 »
Förkortningen är w.p. =wid pass, d.v.s. omkring.

132
Haverö / SV: Haverö
« skrivet: 2017-05-12, 23:42 »
Anna Grelsdotter (1716-1793) från Kölsillre uppges i sin nekrolog ha varit gift två gånger i Norge. I sitt första äktenskap ska hon ha haft tre barn; en son och två döttrar. På Medelpadsskivan (CD) har barnen namngetts som Anders f.1739, Lars Evensson Kaström f.1740 och Beana Persdotter f.1750. Eftersom de tre barnen, varav två var döttrar, helt klart hade samma far är sammanställningen förvånande. I en efterlysning (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=54129.msg793497#msg793497) ifrågasätts de olika farsnamnen även om grunduppgifterna tycks få acceptans.

Barnen Anders och Lars kan utmönstras; den sistnämnde utan vidare eftersom dennes farsnamn är helt irrelevant. Att en Anders f.1739 inte heller platsar är uppenbart, eftersom Anna den 14/6 1739 födde en utomäktenskaplig son Peder (Haverö C:2/51). Intressant där är noteringen: .. Fadren blef ej kun(n)ig, dock höltz Pehr Lom för den sam(m)a.

Beana däremot är en dotter, vilket framgår av husförhörslängderna (se bl.a. Haverö AI:6/6 där Anna nämns som svärmor till Måns Persson i Ytterturingen). Denna Beana förefaller ha inflyttat till Haverö långt före modern, redan 1755 (Haverö AI:3/20). Jag kan ha förbisett någon tidigare notering, men så vitt jag kan se inflyttade modern Anna först 1779 och då från Jämtland (AI:5/5). Det skulle i så fall indikera att något barn kan ha varit bosatt i sistnämnda landskap.

133
Mörsil / SV: Dödsnotis
« skrivet: 2017-05-11, 01:54 »
Hej Björn,

Sept: 22 Begrafdes Swagsinte Bonden Nils Mårtensson ifrån Solsiö _ han måste mer än 1½ år hollas wård och wagt., om _ och druncknade i Damtjena (?). Anars lefwat Chr: i 42 år  Olÿcks Händelse (handstilen tillhör komminister Lars Erik Festin d.ä.)

Jag hittar ingen tjärn i närheten av Sällsjö som börjar på D, däremot Magnustjärnen. Det namnet låter inte särskilt gammalt, så den kanske kan ha haft ett äldre namn.

134
Revsund / SV: Revsund C:2 (1757-1836) Bild 1940 / sid 190
« skrivet: 2017-05-02, 22:13 »
Det var 15 personer som drunknade den 4 juni 1780 i Skurufjärden och Grimnässjön. Alla var infödda i Revsund eller Bodsjö, förutom en piga från Anundgård i Holms sn, Medelpad. Eftersom det var en söndag var man sannolikt på väg från gudstjänsten i Revsunds kyrka. Slutsatsen att man inte var på väg dit kan man nog dra eftersom sällskapet var så nära sina hembyar (Mälgåsen och Stavre). Orsaken till olyckan var ett stormoväder.

Den efterfrågade Anna Svensdotter var inte dotter till Sven Rassvill, utan verkligen född 1707. Hon finns upptagen med sina syskon i födelsebyn Stavre (se Revsunds ka AI:1/40-41). I födelseboken har hon emellertid av misstag fått sin mors namn Gölo. Där är födelsedatum 21/5 1707. Att hon i hfl. senare försetts med datumet 11/6 finns säkert en förklaring till, men det kan vi i ljuset av övriga fakta bortse ifrån.
Beviset för att Anna verkligen är en dotter till Sven Evertsson framgår av Revsunds ting i juni 1750 (§ 9), där hennes man Jon Larsson i Mälgåsen och hans övriga svågrar upplåter hennes fadershemman till brodern Evert Svensson.

135
Hackås / SV: Per Persson i Tunvången
« skrivet: 2017-04-26, 23:59 »
Per och Karin död 1849 respektive 1856. I Pers nekrolog påträffas de uppgifter som eftersöks. Se Hackås ka C:2/344v.

136
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2017-04-22, 14:46 »
Tack, det var värdefulla uppgifter.
Även om paret (maken Gustaf antog hustruns tillnamn Hallén) inte hade några efterkommande är det viktigt att dokumentera även dem. Jag har inte följt dem längre än att de förefaller vara bosatta i Maria Magdalena församling 1865 (mtl).

137
Sollefteå / SV: Sollefteå
« skrivet: 2017-04-22, 06:56 »
Barnmorskan Christina Brita Hallén f.1822 gifter sig 1862 i Kall, Jämtland med möbelsnickaren Gustaf Pettersson. Hon uppges vara född i Sollefteå och hennes giftoman är modern änkan Brita Persdotter i Helgum. Trots dessa uppgifter går jag bet på att hitta igen henne. Någon som känner till hennes antecendentia ?

138
Offerdal / SV: Offerdal
« skrivet: 2017-04-19, 19:24 »
Tack för det.
Alltid trevligt och nyttigt med förkovran.

139
Offerdal / SV: Johan Persson Egg
« skrivet: 2017-04-19, 18:26 »
Att hustru Karin, trots skiljaktighet med rätt födelsetid, var dotter av Halvar Larsson Hjerpe framgår av den senares bouppteckning (Hallens tgs häradsrätt AII:15/nr 18).

Maken Johan var av samisk börd, vilket ses i hfl. (se Offerdal AI:7/10 > 15).
Vid dopet av Johans och Karins äldste sonen Per påträffar vi bland vittnena skattelappen Jon Persson och hans hustru från Kallfjällen. JP torde vara densamme med namnen (f 1780) i just Kallfjällen som påträffas i Undersåkers lappförsamling AI:1/44. I samma volym, men uppslaget efter, har vi en Lars Persson (f 1770), som sannolikt är av intresse. Hos honom finns en änkling Per Persson.
Dessa personer tycks ha inflyttat från Föllingefjällen (se Föllinge lappförsamling AI:2/41v-42r). Där har vi en Per Persson med hustru Anna Larsdotter, med bland andra barn sönerna Lars och Jon (som där uppges ff 1781 resp. 1772). Dessutom en son Johan född 1789 och ytterst tänkbar som den senare Egg.
[En hustru Anna Larsdotter död 7/9 1818 av ålderdom och begravd 9/10 i Kall (Undersåkers lf C:1 s. 185)].

140
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2017-04-19, 00:19 »
12 april 1795 döptes en samepojke i Offerdal. Föräldrarna var från Kolåsfjäll och han uppges vara född den 8:e i samma månad vid Sjöarsjön. Vid sökning hos lantmäteriet (https://kso.etjanster.lantmateriet.se/) kan ortnamnet ifråga inte påträffas. Känner någon till vad det vara för sjö ?

141
Äldsta mannen / SV: Äldsta mannen
« skrivet: 2017-04-18, 00:08 »
En på sin tid omtalad i svensk press vid mitten av 60-talet var en Shirali Mislimov från Azerbajdzan som skulle ha varit född på Napoleons den förstes tid. Detta kunde knappast ha dokumenterats, men intressant läsning var det vad jag minns. Hittade lite om honom där namnet korrigerats till Muslimov: http://azer.com/aiweb/categories/magazine/44_folder/44_articles/44_centenarian.html

142
Berg / SV: Karin Svensdotter 1840
« skrivet: 2017-04-16, 02:22 »
Av vigselnotisen framgår att modern lämnat skriftligt bifall till dotterns giftermål. Därigenom är det klart att modern antingen är änka eller ogift. Det står även att brudens svåger Jonas Mårtensson i Elfve är närvarande vid akten. I Älven och Myssjö socken finns en JM, gift med en Brita Svensdotter f.1835.

Följer man dessutom Anders Adolfsson med familj i hfl. kan man se att svärmodern Lisbet Halvarsdotter dyker upp där på 1880-talet.

143
Hällesjö / SV: Hällesjö
« skrivet: 2017-04-14, 00:08 »
Erik Borgs morfar var Elias Borg från Pålgård, sedermera nybyggare i Borglunda. Någon äldre anknytning till Stugun kan jag däremot inte se.

144
Hällesjö / SV: Hällesjö
« skrivet: 2017-04-13, 22:35 »
Erik påträffas hos sina föräldrar, se husförhörslängd för Stugun AI:3/31.

145
Ås / SV: Ås (Z) C:1 (1727-1810) bild 790 / sid 150
« skrivet: 2017-04-11, 14:57 »
Then 1 Januar: begrofz Pigan Apollonia Larsdotter från Lan som, deß siukdom tog sin begÿnnelse af rändzla i det ena benet som gaf sig sedermera op i kroppen, warit nu ett helt Åhr sängliggande, fick den rätta Julefrögden d: 22 Decemb: Lefwat i 24 åhr.

Stavningen rändzla tyder på att skrivaren kunde sitt jämtmål, vilket ord på nutida svenska betyder värk. Julefrögden avser här en salig hädanfärd.

146
Allmänt / SV: Diberg Sunne Marby
« skrivet: 2017-04-10, 10:28 »
I min framställning över Marby har jag skrivit följande om Ivar Dibergs hustru: Född 1743 enligt alla jämtländska husförhörslängder där hon förekommer. Namnges Magdalena förutom i dödsnotisen, där det står "Margareta Diberg född Holmberg". Magdalena hade visserligen en äldre syster Margareta (Greta) som var född just 1743, men att hon skulle ha varit Dibergs hustru är knappast sannolikt. Bland parets barnbarn påträffas ingen Margareta, däremot Magdalena.

Ivar och Magdalena vigdes i Stockholm 14/7 1771 (Fransk-Lutherska församlingen C:1/259). Hon var född 11/6 1745 i Norrtälje.
Jag ser nu att Magdalena sist noterad i Norrtälje som född 1744 (AI:2/156v).

147
Oviken / SV: Sunvis Olsson 1735
« skrivet: 2017-04-07, 22:09 »
Oviken har tidvis bra nekrologer. I Olof Gärdberg (Gerdberg)s dödsnotis framgår såväl födelseort som föräldrar (Oviken C:4/898-897). Änkan uppges född i Hackås (Oviken C:4/690).

148
Näs / SV: Olof Göransson Kloberg i Näs
« skrivet: 2017-04-04, 21:08 »
Hej Björn!

Den Olof Kloberg från Sinnberg vilken 1737 betalade carta sigillatapengar för lysning i Sunne pastorat [vigd i Norderö enligt kyrkoräkenskaperna] hade farsnamnet Olof och därmed inte son till Göran i Sinnberg.

Göran Månssons son Olof finns upptagen i dopboken, men notisen är väldigt stympad. Av dopnamnet finns endast bokstäverna of kvar, av faderns namn enbart J--an medan bynamnet och moderns namn helt klart är Sinnberg respektive Kerstin Knutsdotter. Olof synes döpt 25/12 1706 (Näs C:1 s. 15r) och avled i Stockholm 20/1 1742.

Olof, som soldat Sidenberg, gifte sig 1730 i Näs med Anna Olsdotter. Paret återfinns i hfl. bosatta på roten i Böle och Bodsjö (se Revsund AI:1/104-105), där Olof (Sinberg!) uppges född 16/12 1707 i Näs och hustrun 22/6 1713 i Lockne. Angivet födelseår för Olof torde vara fel eftersom ingen namne och son till en Göran finns upptagen 1707 i Näs.
Att inga barn till Olof och Anna finns upptagna i hfl. kan vara en slump, men en annan möjlighet är de kanske till en början inte alls var bosatta i Bodsjö. Den blivande nybyggaren i Stångviken, sonen Olof var emellertid helt säkert född där eftersom Sidenberg betalade testamentspengar för ett barn i januari 1738 (Bodsjö LIa:1/172).

149
Näs / SV: Näs AI:4 (1848-1856) Bild 1310 / sid 123
« skrivet: 2017-03-25, 14:39 »
> AI:5/63 > 6/55 > 7/77

150
Marieby / SV: Marieby
« skrivet: 2017-03-21, 00:24 »
Marieby kan den här tiden även avse Marby socken, men varken i den ena eller andra församlingen finns någon Anders upptagen i födelseböckerna för 1764.
Anders Fris uppges inflyttad till Alfta från Ovanåker. Eventuellt kan han återfinnas i den sistnämnda församlings husförhörslängd med ytterligare uppgifter som kan bringa klarhet.

151
Häggenås / SV: Häggenås C:2 (1741-1799) bild 1540/sid 354
« skrivet: 2017-03-14, 19:31 »
Skrivaren är inte alltid konsekvent för en och samma bokstav, så det finns säkert synpunkter på min tolkning. Sedan är han högst förtegen om vad pojken led av vilket bidrar till osäkerheten.

Här hämtat från min databas för Häggenås:
"d:n 6 Nov:r [1743] Begrofz Lars Drag. Erich Kruusmans Son här vjd södra sidan om vägen mitt emellan stapelen och Wapenhuset, har varit i all sin tjd ifr: moderlif:et en altför stoor Korsbärare och Krÿmpling. dödde d:n 31 Oct:r. vita 11 åhr och 11 månader
Testam. till kÿrckian 16 ./. S:mt" (Häggenås kyrkoarkiv C:2 s. 355)

152
Häggenås / SV: Föräldrar
« skrivet: 2017-03-06, 18:46 »
Gustaf var född i Sundsjö (se Ås ka AI:3/76) och hans hustru Magdalena född i Marieby (1755).

153
Älvros / SV: Älvros
« skrivet: 2017-03-03, 01:51 »
Föregående omfattande inlägg kan väl knappast uppfattas som ett svar på en flera år gammal fråga, utan snarare en presentation av ett forskningsarbete. Framställningen är mindre överskådlig eftersom det kan vara svårt att relatera de omfattande domboksexcerpterna till varje enskild uppgift som hävdas. Men det är ändå mycket lovvärt att källor uppges.
Nämnda excerpter går inte längre fram än in på 1740-talet vad jag kan se så det finns uppgifter som inte är styrkta.

Bl.a. har i Jon Olofssons (tabell 7) son Olof placerats som barn i Jons senare gifte. Det framgår emellertid av hösttinget 1767 ".. at Älsta Brodern Olof Jonßon utan lottning skal få besittnings rätten.." till faderns arvejord. (Svegs tingslags häradsrätt AIa:7 s. 57r).
I 1748 års landsboksverifikationer uppges Jons barn Olof och Margret vara 17 respektive 18  år gamla (Jämtlands läns landskontor EIb:52 s. 6235). Dotterns födelseår 1730 bekräftas i hennes dödsnotis (Älvros kyrkoarkiv C:1 s. 93) och brodern Olof torde därför vara född 1731.
Det överensstämmer bra med föräldrarnas vigsel 7/4 1729 (Älvros ka LIb:1).

I tabell 11 några tillägg:
Hustrun Gölin 1713-1802, född i Överhogdal. Sonen Jon/Jonas med namnet Elfström som dräng i Hudiksvall (Hudiksvalls ka AI:3/58), dottern Margareta 1753-1841, död ogift i Ytterhogdal och en son Esbjörn (1756-1813) bonde i Ängersjö.

154
Brunflo / SV: Brunflo C:3 (1764-1772) Bild 1640/sid 167
« skrivet: 2017-02-20, 17:21 »
"... Christen. Siuk flere weckor af Magsveda och utsot och död deraf d: 16 sidstl: ____ 61. år."

(där förkortningstecken använts i texten, vilka inte är möjliga att transkribera här, har jag använt kolon [:])

155
Brunflo / SV: Brunflo F:1 (1773-1837) Bild 340/sid 57
« skrivet: 2017-02-10, 00:29 »
"Nov. den 18 dödde och den 28 begrafdes JnhÿsesMannen Nils Jacobsson i Odensala. Född år 1705 i Odensala. Fader war Bond. Jacob Nilsson och Modren hust. Kjerstin Jonsd:r derstädes. År 1719 blef han Soldat för sit egit hem(m)an och tjente, som Dragon i 10 års tid. då han tog afsked År 1729 trädde han i ägtenskap med sin förra maka hustru Anna Broddesdotter i Torrwalla, med hvilken han sam(m)anaflade 12 barn, 8 Söner och 4 döttrar af hwilka Sex barn äro döde, 5 Söner och 1. dotter. med denna hustrun lefde han till sammans 45 år el: til år 1774. då hon blef död, och sedan war han ett år Enklinge el: til år 1775 då han trädde i sednare giftet med sin efterlefverska hustru Magdalena Johansdotter ifrån Frösön, med hvilken han ej haft barn. Haft jämn och stadig hälsa til År 1777 då han fick slag, och sedan har han warit ständigt sängliggande, i 7 års tid. den hel: Nattwarden annam(m)ade han d: 15 i den(n)a månad, sedan han dertil gudel: beredt sig.
Sjukdomen Slag och ålderdomsbräckl: Åldren 79 år. 9 md." (Brunflo ka F:1 s. 56-57)

Uppgifterna i nekrologen är inte helt korrekta. Soldat blev Nils först 1721 och han gifte sig 1730 respektive 1772.

Till biografin kan tilläggas att "Nicolaus Jacobi, Onsaliensis" bevistade Frösö trivialskola läsåret 1718-1719.

156
Den Jon Pålsson som finns i mantalslängden för Fåssjö nr 2 i början av 1730 torde inte kunna vara någon annan än föregående bondens son, men som p.g.a. soldattjänsten inte kunde upprätthålla gårdbruket. Det övergick ju så småningom till yngre sonen Simon. I domböckerna bör det finnas uppgifter om hur hemmanet överlåtits.

Soldaten Moberg hade en son Lars (1727-1780) som också blev soldat, men i Hybo och Ljusdal. Ett av dopvittnena till dennes son Olof f.1755 var pigan Karin Jonsdotter (se Ljusdals ka CI:2 s. 84r), sannolikt syster till barnafadern. Kanske även Lars var dopvittne till något av Nils Svans barn, vilket då skulle kunna styrka släktskapet.

Mobergs svärföräldrar är synnerligen anonyma. Efter båtsmannen Lars Nilsson betalade änkan Brita testamentspengar 4/3 1711, vilket innebär att Lars avlidit 1710 eller tidigt år 1711. Paret tycks inte få flera barn efter sonen Olof, möjligen p.g.a. att modern inte längre var fertil. Om nu hennes ålder utgjorde ett hinder för fler barn skulle hon kunna vara dotter till Olof Persson d.ä. i Vassnäs (omkr 1611-1692). Jag har inte funnit några senare spår efter änkan Brita i Haverö eller Ytterhogdal, men hon kan ju ha bosatt sig någon annanstans. Hon hade nämligen en dotter till, Kerstin, född i mars 1693 (och före föräldrarnas vigsel), vilkens vidare öden jag inte känner.

157
Frostviken / SV: Frostviken
« skrivet: 2017-02-01, 21:23 »
De grundläggande uppgifterna från Ansgar Olsson finns i en skrift utgiven av Jämtlands läns fornskriftssällskap. Den är mycket användningsbar, men utgången till försäljning. Dock nedladdningsbar här: http://www.fornskrift.se/bok_6.htm.

I Jämten, årsskrift för Heimbygda, finns en del skrivet om de äldsta inbyggarna i Frostviken. Dels Landnamamän i Frostviken av Levi Johansson från 1951, sid. 25-48 och Litt om pionererne i Frostviken av Gunnar Skavlan år 1957 sid. 121-130.
I Fornvårdaren band II:1, också utgiven av Heimbygda, påträffas Frans de Bruns Strödda anteckningar om Frostvikens socken och dess innevånare, sid. 154-166.

158
Ragunda / SV: Anders Gissler f. 1808
« skrivet: 2017-01-31, 17:31 »
År 2010 meddelade jag Sven Edvardsson/Gulliksläkten de uppgifter om Anders Gissler som är införda på vederbörande sajt (http://gullikforskning.snabber.se/familytree.asp).
Tilläggas kan att Anders benämns kronolänsman i Hammarön (Hammaröy) i faderns bouppteckning, men som avliden kronofogde i moderns bou från 1867.

159
Oviken / SV: Samer i Jämtland
« skrivet: 2017-01-23, 22:39 »
Ämnet är tidigare dryftat (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11686.msg176197#msg176197) och inläggen ovan ger ungefär samma svar som då.
Eventuellt kan man komma vidare genom en kartläggning av Hallings familj i hans båda giften. Det finns en bouppteckning efter honom, men jag vill minnas att den inte ger så mycket. Dottern Cecilia hade åtminstone ett barn f.1836, men hon kan ju haft andra. Maria f.1817 har jag inte följt upp och Andrietta (Anna) Britas f. 1820/1821 öden är också mig obekanta. Dottern i andra giftet Ragnhild, död 1863, verkar inte haft barn i sitt äktenskap och någon bou efter henne tycks inte finnas.
En svårighet är ju att samer kunde röra sig över vidsträckta områden där barn kan ha fötts. 1834 befann sig Anders Halling med familj i Uppsala och två år senare tog han ut attest till "Södra orter" (se Tännäs lappförsamling AI:1 uppslag 50).

160
Indal / SV: Jonas Bångberg och Anna Mårtensdotter......
« skrivet: 2017-01-19, 00:25 »
Jonas Bångberg var född 8/7 1781 i Lidens sn. Han torde ha avlidit 1817-1818, men var är mig ännu okänt.
Hustrun Anna Mårtensdotter född 8/8 1777 i Bergs sn och död 19/11 1842 i Sättna. Anna omgift 1819 i Sättna med Nils Nilsson från Ljustorp.
Bångbergs mor Lisa Mattsdotter (1748-1832), född i Selånger och död hos svärdottern.

161
Berg / SV: Catharina Fallkengren
« skrivet: 2017-01-06, 23:48 »
När paret Edberg får sitt andra barn Anna Sofia 1830 (Bergs ka C:3 s. 259) benämns modern Cath: Som. Namnet ifråga (Sohm) påträffas tidigare i Oviken hos kyrkoherde Behms hustru. Kyrkoherdens son, häradshövdingen Johan Magnus Behm, var för övrigt dopvittne till Edbergs son Johan Magnus 1823.

I Oviken vigdes 1819 bataljonsläkaren Johan Magnus Sohm med Pigan, Jungfru Carin Pehrsd:r Valtinson i Eltnäset. Dessa bosatte sig i Valne och Alsen men kan dessvärre inte påträffas i husförhörslängden där. Sohm avled redan 1820 och änkan benämns i makens bouppteckning Catrina Sohm (Offerdals tingslags häradsrätts arkiv AII:10 s. 44r).
Att Johan Gustaf Edberg gifte sig med Sohms änka torde vara uppenbart.

Hos häradshövding Behm i Eltnäset påträffas en piga Carin Pehrsd:r född 1792 27/5, sannolikt infödd, för vilken sista nattvardsgång är noterad 9/5 1819 (Ovikens ka AI:6/231). Kan det vara den vi söker ?  Omöjligt är det inte, men den knepiga frågan är i så fall hur man ska förklara namnen Falkengren respektive Valtinson. Därtill skiljer också födelsedatum något.

162
Brunflo / SV: Brunflo C:4
« skrivet: 2017-01-02, 19:36 »
Johan Hindriksson

(observera att volymen är opaginerad).

163
Berg / SV: Jöns/Johan Halvarsson Bergman
« skrivet: 2017-01-01, 14:22 »
.. föddes it oächta Barn hvilcke[n]s fader är angifven vijd dopet vara drängen Erich Ionßon i Wättwijken, och Modren Göhle Iönsd:r ifrån Tåßåsen, hvilken andra gången besåfven är |: vide A. 1700 d: 28 Martii :| och fått een Son ..
Hänvisningen till år 1700 avser Göhles tidigare barn (se samma volym s. 62).

164
Tack för detta Constantinus.
Jag hade inte föreställt mig båtsmannen Caström bärande ett släktnamn, emedan hans efterföljare hade samma namn. Nu kan det ju mycket väl vara så i detta fall eftersom Per var den förste Caström i Haverö.
Nils Caström ohh flyttade från Sundsvall 1727 (Sundsvalls GA AI:1/85v). Per kan ha blivit värvad där, åtminstone flyttade han dit efter båtsmanstjänsten och blev kyrkvaktare. Död 1755 ibm.
Han hade fyra döttrar, den tredje hette Kerstin/Stina, vilken skulle kunna vara uppkallad efter Pers styvmor.

Det här blev väl hypotetiskt, men det är ju alltid en god början.

165
Okänd socken i Västerbotten / Okänd socken i Västerbotten
« skrivet: 2016-12-28, 18:00 »
Per Nilsson Caström, båtsman i Haverö (Medelpad) 1726-1745, uppges i rullorna vara Västerbottning och född 22/2 1702 (hfl). Hans äldsta barn Beata f.1737 torde vara uppkallad efter sin farmor eftersom barnets mor var från Ytterhogdal (Hälsingland), där namnet ifråga förekommer först mot mitten av 1700-talet. Har någon kännedom om denne Per?

166
Berg / Berg
« skrivet: 2016-12-28, 11:56 »
Majoren Anders Nystedt vid Jämtlands regemente, f. omkr. 1760 och bosatt i Galhammar och Berg, uppges i Victor Behms matrikel över jämtlänningar och härjedalingar (Östersund 1891) vara född i Hacksta säteri i Roslagen 1761. Denna uppgift återfinns också på nätsajter, dock utan verifiering och hänvisning till primärkälla. Jag har anledning tro att han i stället var född i Össeby, Uppland, men saknar avgörande indicium/bevis. Kanske finns någon som känner till rätta förhållandet.

167
Fors / SV: Olof Persson -> Olof Gerdin
« skrivet: 2016-12-22, 21:51 »
Hans Olof!
Att Olof Gerdins identitet är den du anger är jag naturligtvis överens med (se f.ö. Rödöns ka AI:4/138r), men som jag på goda grunder tror mig veta att Tomas snarast var ute efter vad det blivit av Forssvalls son Olof, fann jag ingen anledning att gå in på det.

168
Fors / SV: Olof Persson -> Olof Gerdin
« skrivet: 2016-12-20, 19:07 »
Icke. Av födelsenotiserna för ett par barn till Gerdin födda i Ås sn framgår att dennes fadersnamn var Anders.

Per Forssvall i Fors betalade testamentspengar för en son 13/10 1782, vilket sannolikt avser Olof f.1764.

169
Personen ifråga benämns först Johan Johansson (se Stuguns ka AI:3/10 > 12 > 23). Han var fältjägare nr 96 Ås (Åhs) vid Brunflo kompani 1819-1820 samt torpare i Stugubyn under 1820-talet. Åter fältjägare nr 119 Frisk vid Revsunds kompani 1828-1834. Flera fältjägare kommenderades till tjänstgöring vid kavalleriet men först 1834 blev Johan formellt hästjägare nr 100 vid 2:a skvadronen och Jämtlands hästjägarecorps med namnet Björn. Han bar alltså dessa olika soldatnamn efter varandra, men aldrig samtidigt vilket det emellertid kan förefalla av frågans rubrik. Han fick avsked 1839 p.g.a. huggsår i vänstra benet samt gikt.
Han uppges vara jämtlänning i rullorna, men jag anser det vara tveksamt att så skulle vara fallet. Visserligen är det möjligt, men dels kan han inte återfinnas i födelseböckerna och dels var det mycket ovanligt att en infödd jämte benämndes Jan vid denna tid.

170
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-06, 19:56 »
Janne!
I alla mina register över födda (Jämtland/Härjedalen) har jag i förekommande fall gjort noteringar om lakuner (även misstanke om sådana). För Mattmars del hade jag vid upprättandet 2001 gjort anteckningar endast om fem saknade levandefödda barn 1763. Däremot ser jag i min yngre databaserade framställning om folk och gårdar i Mattmar att samtliga 14 födda det året finns upptagna. Jag har inte sett efter hur det ser ut för de senare åren. Saknar emellertid din mejladress.
/KG

171
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 13:27 »
Det första barnet för 1764 saknas också, men det (flickebarnet) har ju debatterats tidigare (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11642.msg174927#msg174927).
En som det året inte ens ursprungligen funnits med utan uppenbart bortglömts är Erik Nilsson (1764-1841) från Offne (se Mattmar AI:2/4)

172
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 08:47 »
Enligt tabellverket döptes i Mattmar 1763: 10 pojkar och 4 flickor, 1766: 4 pojkar och 4 flickor samt 1767: 6 pojkar och 7 flickor. Ministerialregistret för Jämtlands län upptar bland födda i Mattmar 3 barn 1763, 5 barn 1766 och 4 barn 1767. I ministerialboken (C:1) torde alltså nämnda år 23 döpta barn saknas.

173
Mattmar / SV: Födelse- och dopboken. Sida borta
« skrivet: 2016-12-04, 00:01 »
Hej Janne,

Du jett no preciser de. Lukan treffes på fler stela hen i Mattmar.

174
Faderns namn är oriktigt återgivet i sonen Jöns Göranssons födelsenotis. Det framgår vid jämförelse med syskonens födelsenotiser men också i änkan Ramborgs dödsnotis (se Myssjö kyrkoarkiv C:2 s. 230).
Födelseorten är Hallom.

175
Lindgren / SV: Lindgren
« skrivet: 2016-11-27, 08:20 »
En skogsarbetare John Edvin Lindgren, bosatt i Sundsjö (Z) men inte skriven där, hittades död i Singsjön (Brunflo) 17/4 1919. Begravd 25/5 i Sundsjö. "född enl: uppg. år 1867"
Införd här emedan han inte finns upptagen i Sveriges dödbok (DVD).

176
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-25, 21:05 »
Det finner jag rimligt eftersom sonen Jonas Wallins farsnamn uppenbart var Olof.

177
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-25, 19:24 »
Sofia Carolina Möller (1801-1859) faller tidvis uppenbart utanför kyrkoskrivningen. Varken bland flyttlängder eller motsvarande attester finns hon registrerad i det jämtländska ministerialregistret (CD). När yngsta barnet Carl föddes i Ragunda 1842 uppges hon vara från Lits pastorat.
Efter Frösövistelsen har jag påträffat henne i följande volymer: Lit AI:6/190 > 72 > Kyrkås AI:2/26 > 47 och Ragunda AI:4/280 > 5/309.

178
Brunflo / SV: Brunflo (Z) AI:2 (1807-1817) Bild 190 / Sida 10
« skrivet: 2016-11-24, 07:15 »
Visst är det som Per S. tolkat. Dock har jag inte vid tidigare genomgång av motsvarande hfl. för Frösö (AI:5) gjort någon notering om att Sofia finns med där. Jag kan ju ha missat henne, men det kan också bero på att ett antal sidor i volymen ifråga har gått förlorade.
Hennes äldre syster Fredrika Wilhelmina är däremot påträffad där (AI:5/72). Den sistnämnda sedermera gift till grannsocknen Kyrkås, i vilken församling Sofia också en tid var bosatt.

179
Nyberg / SV: Pär Nyberg 1778 - 1852 Gärde Offerdal
« skrivet: 2016-11-22, 00:53 »

180
Trangius / SV: Trangius
« skrivet: 2016-11-22, 00:28 »
Olof Trangius j:r var knappast någon studiebegåvning. Inskriven vid Frösö trivialskola fr.o.m.läsåret 1690-91 t.o.m. dito 1701-1702. Året därefter till motsvarande skola i Härnösand innan han blev gymnasist 1704.
Jag har gett honom födelseåret 1684 eftersom han vid Offerdalstinget 1722 uppges vara 38 år medan hans hustru Magdalena vid samma tillfälle anges 27 år. Hon var ju född 1695 enligt födelseboken (Tuna).

181
Hackås / SV: Karin Olsdotter född 1748 i Hackås
« skrivet: 2016-11-12, 22:46 »
Olof Nilsson från Undersvik betalar pengar till Hackås kyrka 9/4 1775 på bröllopsdagen (Hackås kyrkoarkiv LIa:1 s. 55v).
Efter hans svärmor Sara Andersdotter finns en nekrolog, vari bl.a. datum för makens frånfälle finns med (Hackås kyrkoarkiv C:2 s. 293r-v). Vigseluppgiften där (oktober 1748) är emellertid felaktig, eftersom Olof Jonsson i Billsta betalade Carta Sigillata-pengar redan 1747.

182
Mattmar / SV: Kerstin Larsdotter f. omkr 1801
« skrivet: 2016-11-12, 15:40 »
Hej Janne!

Övertygande uppgifter finns i Hallen AI:5/69 (längst ned).

183
Oviken / SV: Fader och moder
« skrivet: 2016-11-09, 14:37 »
Att Nils Hansson i Oviken var "född i Tännäs" framgår av husförhörslängden Myssjö AI:2/34.

184
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-03-13, 19:39 »
Den dotter som föddes 1695 (20/10!) hette Elsa.
Elisabet f.1698 bör vara den Liscken som avled maj 1716 i Hallen (C:1/159r) trots den i dödboken uppgivna åldern 15 år. Barnen kom ju tätt och åren 1700 resp. 1701 är redan upptagna av andra syskon.
Den år 1701 avlidne Daniel fick en bror och namne 1704 7/4 (Frösö C:1/212). Yngsta barnet f.1713 14/8, men inte namngivet (Hallen C:1/157v)
En äldre son Nils fanns också, som bör ha varit född omkring 1690 (dopvittne 28/6 1715 i Hallen tillika med systern Barbro;C:1/158r).
Sönerna Nils d.ä., Carl, Johan, Lars, Daniel (d.y.), Nils d.y., Anders och Michael finns alla upptagna i Frösö trivialskolas matrikel.
 
Johans första hustru Catharinas tillnamn förekommer endast två gånger i födelsenotiserna. För dottern Elisabet läser jag Estini?a (Frösö C:1/202). Det ovan föreslagna Ask? kanske kan vara en förkortning av ett Æst..?
Andra hustrun hette enbart Brita Oldberg. Det till Elisabet tolkade och från Ministerialregistret hämtade Eli. (vilket jag läser Eliæ) var hennes farsnamn (patronymikon).
 
Hallens död- och begravningsbok är tidvis rätt skral. År 1718 endast en begravning antecknad men 1719 ingen. Kyrkoräkenskaperna upptar emellertid det fiskala året 1718-1719 testamentspengar erlagda för minst 23 personer. Bland dem Cap: Bergklÿfft och hans Söner (Hallen LIa:2/66).

185
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-03-11, 19:07 »
Det vet jag inte. Det jag har är en 30-35 år gammal kopia från Östersunds landsarkiv.
Hittar däremot bland mina domboksutdrag att Johan synes vara son till en sergeant Johan Christoffersson Berg (Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:17a/254-255; AID: v407028.b1350.s130)

186
Myssjö / Myssjö
« skrivet: 2016-03-11, 18:55 »
Företrädaren till Anders på hemmanet var Jon Gabrielsson Krok, vilken potentiellt skulle kunna ha varit hans svärfar. I domböckerna går det säkert hitta uppgifter om dennes åtkomst av gården och hur den senare kom i efterträdarens händer.

187
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-03-08, 22:53 »
Den blivande kaptenen Johan Bergklyft hette tidigare Skytt (se 4:e korpralen vid Livkompaniet 1692 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028710_00075). I 1682 års GMR uppges han född vidh Kopperberget ..

188
Generalmönsterherren var baron Hindrich Magnus von Buddenbrock vilken approberade (=godkände) den i sept. 1734 preliminärt antagne Sundvis Larsson som soldat, samtidigt som Anders beviljades avsked. Noteringen om More är hämtad från föregående generalmönstring (1728) vilket också anges i kolumnens rubrik (Sidsta [=förra] GeneralMunstringz annotationer). Det var alltså More som förflyttades till rote nr 25, inte Sundvis L. Anders hade 1728 bytt med More för att han önskade komma till sitt eget hemmans (Tosåsen nr 1) soldatrote.

189
Myssjö / Myssjö
« skrivet: 2016-03-06, 22:42 »
Dragon nr 25 vid Ovikens kompani (Både-Åsberg) 1719-1728 och nr 22 ibm 1728-1734.
Äldste sonen hette Erik (övertar hemmanet) varför jag misstänker att Märet kan ha varit gift tidigare. Hon ska ju vara född ca 1697 och var hon född i pastoratet saknas födelsenotis (pastoratets födelseböcker är bevarade först från 1703).

190
Myssjö / Myssjö
« skrivet: 2016-03-06, 21:23 »
Britas föräldrar är korrekt återgivna i dödboken. Anders Olofsson (Åsberg) blev bonde i Tosåsen i mitten av 1720-talet. Hans och hustruns barn är noterade i födelseboken från 1722 till 1744, dock inte Brita. Myssjö födelsebok har tyvärr brister denna tid. Brita bör vara född mellan syskonen Jon f.1729 och Märet f.1733, d.v.s. omkring 1731.
 
Föräldrarna är förvånansvärt anonyma. Anders kan varken återfinnas i ministerialböckerna bland födda, vigda eller döda. Han avled emellertid 1778 enligt bouppteckning. Hustrun död 1775 enligt dödbok. Deras bouppteckningar upptar endast lösören men inga arvingar omtalas.
Mönsterrullorna uppger Anders som dalkarl och född omkr 1702. Han torde vara född i Härjedalen eller Dalarna.

191
Sundsjö / Sundsjö
« skrivet: 2016-02-28, 13:21 »
Om Nils i Åsen se .
 
Husförhörslängden uppger också året 1730 (Bodsjö kyrkoarkiv AI:2 s. 18)

192
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2016-02-28, 12:51 »
Brita Skalberg (1789-1846) var sannolikt från Ragunda. Olof Skalbergs dotter Brita uppnådde bevisligen vuxen ålder enligt hfl och dombok. Tyvärr visar det sig svårt att hitta direkta bevis. Inga bouppteckningar finns efter Olof S. och hans hustru. De flesta av barnbarnen till dem var födda före 1818 (då födelseboken börjar), så några tidiga dopvittnen till dessa går alltså inte erhålla. Någon attest för Brita S. i Härnösand har jag inte heller lyckats påträffa. Förhoppningsvis kan det finnas uppgifter i domböckerna som sinom tid dyker upp.
 
Håkan/Haqvin Skalbergs dotter Brita avled inte 1811. Då lät hon göra arvskifte efter första maken för att kunna gifta om sig och dog först 1864.

193
Stöde / Stöde-C-1-1688-1772-Bild-43-sid-40
« skrivet: 2016-02-27, 02:07 »
Dopvittnet är kaptenens fru. Pigan är J[ungfru] Cherstin Hogzelia (Stöde kyrkoarkiv s. 39v[erso]).

194
Sundsjö / Sundsjö
« skrivet: 2016-02-25, 22:51 »
Anna Lisa tappas bort en tid i kyrkskrivningen men avled ogift 18/11 1894 i Sundsjö.

195
Yrken H / Hantlangare
« skrivet: 2016-02-24, 17:07 »
Även om artilleristerna rullfördes centralt finns också rullor för lokala skansar, men de är inte heltäckande. För Jämtlands del fanns artilleribesättningar i Kronstad (Frösö), Järpen och Duved.

196
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-02-21, 14:03 »
Strålande!
Dock läser jag tillförne .. och hijt återtagen ...
 
Beträffande dragonen Mats Matsson Nyman, finne till nationen, ska han ha antagits som soldat 1681, vid Överstelöjtnantens kompani till 1695 då han transporterades till Hallens k. Död 4/8 1696 enligt rulla, men påträffas inte i dödboken för Hallen. Hans hustru hette Karin, men vad det blev av henne vet jag inte.
(Obs. att Ministerialregistret har fel angående sonen Henriks )

197
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-02-21, 02:03 »
Näskott var och är en liten socken, vilkens invånare ibland lät döpa sina barn i huvudförsamlingen (Rödön) när det inte var mässa i annexet Näskott.
 
Dordi (i skattelängder från danska tiden och äldsta kyrkböckerna 'Dorede') var inte ovanligt i Jämtland, men förefaller inte finnas hos Bergklyfts/Stenklyfts troliga svärfolk.  
Att följa Hindrik bakåt i karriären är nog möjligt men sannolikt tidskrävande. I Jämtlands och Härjedalens historia del III av Janrik Bromé uppräknas de deltagande finska enheterna på sid. 512-513 (Stockholm 1954).

198
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-02-19, 19:15 »
Dottern Kirstins födelseår ska naturligtvis vara 1723; jag får skylla den sena timmen för det.  
Hindrik kan inte påträffas vid Jämtlands regemente utan bör ha tillhört något av de finländska förband som deltog i Armfeltska fälttåget mot Norge 1718-1719.
Jag vill inte utesluta änkan Kerstin i Nyland, men vid den här tiden avsåg ifrå Rödön vanligen pastoratet. Kerstin f.1694 hade för övrigt inga anhöriga i Rödöns socken.

199
Allmänt / Stenklyft / Bergklyft: Henrik Mattsson
« skrivet: 2016-02-18, 23:20 »
Inte mycket förutom att Hindrik var från Finland (Förafskiedat Solldatt ifrån Finland enligt viselnotis). Efter 1727 har jag inga noteringar om familjen, men med hänsyn till att döttrarna uppges ha hemortsrätt i vårt östra grannland, är det väl troligt att den begett sig dit. De fyra barnen födda i Jämtland var dårdj (1721-1722), Kirstin (1721-), Mattes (1725-1726) och Lisabeta (1727-).
Deras mor var sannolikt Kerstin Nilsdotter från Faxälden, dock f.1694 i Nordannälden.

200
Bodsjö / Bodsjö
« skrivet: 2016-02-17, 22:05 »
Torkel och Brita avlidna i Revsund 1878 19/6 respektive 1888 9/9.

201
Mörsil / Mörsil
« skrivet: 2016-02-14, 19:00 »
Född i Mörsil nämnt datum. Makens anknytning till Totten i Åre bekräftas i Undersåkers tgl AI:76/99f.

202
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2016-02-14, 18:59 »
Det var skillnad det, eftersom på länkad sajt anges Hagbloms hustru vara en helt annan person.

203
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2016-02-13, 22:14 »
Olof Hagbloms i Härnösand hustru Brita Skalberg f.1779, uppges indirekt vara född i Ragunda av H.Skalberg (1736-1796). Vilket är underlaget ?

204
Undersåker / Undersåker
« skrivet: 2016-02-13, 21:54 »
Bonden Jöns Nilssons (1778-1855) i Stamgärde dotter Ingeborg (1816-1887) var gift med Sten Jonsson enligt bouppteckning (Undersåkers tingslags häradsrätts arkiv AII:27 s. 327).

205
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2016-01-15, 22:08 »
I Attmar AI:2 finns i slutet ett ortnamnsregister (bild 235 för dem som har tillgång till Arkiv Digital) där det med all tydlighet framgår att uppslagens vänstersidor är numrerade med föregående sidas nummer samt tillägget v =verso. Därmed blir det uppenbart att numreringen på högersidorna inte gäller för vänstersidorna i samma uppslag.
 
Användande av primärkällor bör vara självklart i sakligt bemötande för undvikande av pinsamma påståenden. Brita Håkansdotter föddes 19/7 1747 enligt födelsenotis (Näskotts kyrkoarkiv C:2 s. 80-81) (AD: v114998.b450.s81). Notisen i Näskott C:3 s. 77 anger ingen dödsdag utan begravningsdagen (28/2). Den framgår istället i hfl. där det står: dog d. 9 Febr. (Näskott AI:3 s. 117 - alltså ej sid. 118 som AD hävdar). Åldersuppgiften (71 år 6 mån. 20 d.) i begravningsnotisen bekräftas därmed.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2016-01-15 22:13)

206
Härnösand / Härnösand
« skrivet: 2016-01-15, 20:47 »
Hej Monica,
 
Handelsmannen Olof Ovinius från Hackåsen avled 1732 i Härnösand.

207
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2016-01-14, 20:35 »
Rekryteringsrullor för aktuell tid, där soldaters tidigare namn framgår känner jag inte till, men kan ev. finnas på Krigsarkivet.
I mitt soldatregister finns endast en Hans f.1795 och bosatt i Offerdal. Sedan finns det två med samma förnamn och födelseår. En i Häggenås (född och bosatt där) och en i Hallens socken, vilken rymde 1825.
 
När det gäller sidhänvisningar har jag sedan en tid noterat att användarna i de flesta fall använder sig av sina leverantörers inramade uppgifter längst upp på skärmen. Det är visserligen bekvämt men dessa leverantörer är ännu dagsländor jämfört med våra arkivinstitutioner. Det är alltså arkivens egen paginering i arkivalierna som gäller och inte något annat. Eftersom jag nyttjar Arkiv Digital har jag där kunnat konstatera åtskilliga 10.000-tals felaktiga källhänvisningar bland födelsenotiserna för Jämtlands län.
 
Lars Ryners kritiska frågor till Kennet H. finner jag relevanta. I synnerhet som det knappa svaret tycks mig indikera på sekundära uppgifter. Så har också Brita Håkansdotter erhållit fel data både vad gäller födelse som död.

208
Ljusdal / Ljusdal F:1 (1739-1791) Bild 136 / sid 264
« skrivet: 2016-01-14, 06:18 »
27. Bonden Olof Ionsson i Storhaga 80 år gammal. Född sam(m)astädes af Ion Olßon och Kerstin Larsd:r. Giftt 1699 med Emphred Lars d:r ifrån Kleppa, och under des 58åriga sam(m)anlefnad ägt 5 Söner och 1 dotter. 1716 emottog han hem(m)ans bruket eftter föräldrarna, hwilket han med flit och beröm wäl förestådt til närwarande tid. warit en Gudfruchtig och Beskedlig Man. Dog af and=täppa och ålderdoms bräkligheter ...
Test. til KyrKan 12 [skillingar] Fattige 1 Sp[ann] Säd

209
Attmar / Attmar C:1 sid 199 Nils Gabrielssons död
« skrivet: 2016-01-14, 06:01 »
Feb 26 [1758 begravdes] Nils Gabrielßon i Harf en inhÿßes gubbe död in(n)om 1 dÿng i Niurunda 57 åhr.

210
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2016-01-14, 05:48 »
Många blivande soldater tjänstgjorde tidigare som drängar. Fortsätter man att leta i Offerdal AI:6 påträffas en Hans Andersson f.1795 om vilken noterats Drag[on] (anförd volym sid. 15). Här är utan tvekan den senare Hans Hjelm. Dessvärre finns inte någon sådan person (Hans Andersson) bland födda i de jämtländska ministerialböckerna. Då får man försöka andra vägar, t.ex. vilka faddrar som Hans ohh:s barn har. För äldste sonen Eric påträffas bl.a. en soldat Pehr Gerdin. Hans Hjelm är även fadder för ett av Gerdins barn. Den sistnämnde har figurerat tidigare här på Af () och (länk 2).
 
Med ledning av uppgifterna där finns det anledning att flytta över undersökningen till Attmar i Medelpad. Den Anders Erling som återfinns på ovan länkade sidor påträffas i Attmar (AI:2/213v). Trots att hans barn där har försetts med felaktiga födelseår, kan man konstatera att en son Hans föddes 2/4 1795. I Näskotts hfl. uppges Erlings tre (yngsta) barn, därbland Hans, ha flyttat till Offerdal.

211
Rätan / Rätan
« skrivet: 2016-01-12, 23:42 »
Att Olof Larsson från Ön flyttade till Rätan 1778 framgår av husförhörslängd (Haverö AI:5/9). Där är sedermera också tillagt Gift, d.v.s. att han även blivit gift där. Bland dopvittnena till parets barn påträffas 1787 en piga Sigrid Larsdotter bosatt i Vitvattnet. Någon sådan person finns inte född i Rätan utan det rör sig om fastern till barnet ifråga.
 
Olofs hustru Ingeborg har i vigselnotisen av misstag fått farsnamn efter sin farfar. Hennes mor hette Ingeborg Jonsdotter, vilket det också står såväl vid hennes vigsel som i dotterns födelsenotis. När skrivaren ska binda ihop bokstaven o med nästa drar han ofta ner förbindelsen något långt så att vokalen skulle kunna tolkas som ett a. En egenhet som förekommer på flera ställen på vederbörande sida och andra.

212
Alsen / Födelsenotis och dödsnotis
« skrivet: 2016-01-12, 07:15 »
Namnet är ursprungligen det fornnordiska Radgerd (Radhgærdh). Det förekommer emellertid präster som av okunnighet jämställt namnet med det latinska Regina.

213
Rätan / Förnamn? Rätan C:1 (1695-1792) Bild 1210 / sid 231
« skrivet: 2016-01-08, 05:06 »
Axel Grinde (1897-1994), en mycket trevlig och trivsam forskare, utgav på sin tid Släkter i Rätan 1695-1900 i folioformat. En senare upplaga finns även på UUB. Det mesta av äldre anor i Rätan som återfinns på nätet torde återgå på Axels forskning.

214
Borgsjö / Borgsjö
« skrivet: 2016-01-05, 22:24 »
Jonas Bjelkströms1) dotter Christina (Stina) f.1759, kan så vitt jag vet inte påträffas i någon födelsebok. Jag har utgått ifrån att hon trots det föddes i Hällesjö, där fadern var bokhållare i Ljungå fr.o.m. 1753 och ännu 1759 (1760 års mantalslängd saknas). Hans hustru dock dopvittne där i augusti 1759.
 
Carl Abraham är lärogosse hos skräddaren Per Geting i Sundsvall enligt mantalsuppgift 1801, daterad 26/11 1800 (SVAR: A0001719_00816)
 
1) Namnet oriktigt tolkat som Bulckström av Bertil Hasselberg, vilket han även felaktigt försett en Gullikättling med (se Gulliksläkten tab. 4.)
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2016-01-05 22:30)

215
Holmer / Holmer
« skrivet: 2015-12-21, 06:39 »
Är osäker om detta förmedlats tidigare.  
d: 17. December [1693] Begroffz H:r Fendrich Holmers Moder i Hårstad Sal: hust. Britta Andersdotter om 65. Åhr och 7. Månader.... (Undersåkers kyrkoarkiv C:1 s. 18r).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-12-21 07:55)

216
Holmer / Holmer
« skrivet: 2015-12-14, 10:11 »
En möjlighet kan vara att följa Jöns Larsson Holm/Holmer bakåt i mantalslängderna. Sedan därifrån gå igenom rådhusrättens protokoll framåt för att eventuellt hitta något om hans ursprung.

217
Lemoine / Le Moine / Lemoine / Le Moine
« skrivet: 2015-12-13, 11:08 »
Tvärtom! Utdömda böter kunde inte prästen inhibera, utan det var alltså Erik som var långsam med betalningen.

218
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2015-12-13, 06:39 »
Redan med ledning av anförd sida i Föllinge husförhörslängd kan man misstänka att Britas födelsedatum enligt dödsnotis inte stämmer, eftersom hon tidigare uppges född 8/8 1834. Dödsskivan anger henne vigd 25/3 1860, vilken vigsel bör ha gått av stapeln redan i Föllinge som efter kontroll visar sig vara riktigt. Hon sägs där vara från Ottsjön. På de sidor i början av Föllinge AI:7 som förtecknats för Ottsjön (och Västerottsjön) kan hon emellertid inte återfinnas. Här har ett förbiseende gjorts vid förteckningen emedan Ottsjön även påträffas på sid. 225, där vår Brita finns med föräldrar och syskon. Efter kontroll i födelseboken visar det sig att hon rätteligen var född 10 augusti 1834 (Föllinge kyrkoarkiv C:3 s. 127r).

219
Hambraeus / Hambraeus
« skrivet: 2015-12-11, 19:05 »
Brita H. torde trots uppgiften i hfl. vara äldre och född 8/9 1697 i Frösö sn. Fadern mönsterskrivaren Anders Hambræus (död 1704). Brita sedermera gift med Simon Gerlin i Sundsvall (Sundsvalls Gustav Adolfs ka AI:1/86r och DII:1 uppslag 125).

220
Winroth / Winroth
« skrivet: 2015-12-10, 18:37 »
Medelpadsskivan har en högst ofullständig familjebild och delvis oriktiga uppgifter.
Anders och Brita vigdes 27/9 1761 i Gudmundrå och fick därefter 11 barn. Justina f.1761 i Gudmundrå och Henrik Johan f.1764 i Högsjö. Sedan följer sex barn födda i Anundsjö: Christina Catharina f.1766, Brita Lisa f.1767 (d.s.å.), Anders Peter f.1768, Sara Brita f.1770 (d.s.å.), Herman f.1771 (d.s.å.) och Anna Brita f.1772. Födda i Liden: Olof Herman f.1775, Brita Christina f.1777 och Henning f.1781.

221
Efterlysningar / Kärman från Pyhis i Finland
« skrivet: 2015-11-22, 21:28 »
Det ovan föreslagna Pyttis måste vara det rätta sockennamnet och Pyhis alltså en felskrivning. Margareta Johansdotter påträffas som piga hos ryttmästaren Niklas Adolf von Kræmer i Rödögården (Rödöns kyrkoarkiv AI:2 s. 203). Nämnde von Kræmer, som finns upptagen som förälder i Pyttis 1728 och 1733, avancerade från Karelska dragonregementet till ryttmästare och chef för det jämtländska kavallerikompaniet år 1742.
 
Beträffande Margretas ursprung är osäkerheten större. En Johan (Johansson) och Eva (Eriksdr) får i samma församling en dotter Margretha 1724. Paret får sannolikt tre barn till, där födelseorterna noterats som Kerras och Cupis (två ggr). Kan vi här se bakgrunden till nekrologens Kärman respektive Kåbbis ?

222
Norrbärke / Norrbärke
« skrivet: 2015-11-22, 19:43 »
Handelsmannen Anders Wassbergs (1753-1803) i Smedjebacken hade bland sina många barn dottern Susanna f.1786. Dock framgår inte i längderna varifrån familjen inflyttade och var dottern ifråga föddes. Har någon kunskap om detta?

223
Revsund / Revsund
« skrivet: 2015-11-22, 10:54 »
Österhoff var son till dragonen, sedermera torparen i Östbyn, Lockne sn Nils Andersson Strandberg (död 1801) och hh Anna Jacobsdotter (död 1798).

224
Revsund / Revsund
« skrivet: 2015-11-21, 21:57 »
Om man följer honom inte bara i tre hfl. utan också i den fjärde (Revsunds kyrkoarkiv AI:6 uppslag 27), kan man se att han var från Lockne. Han finns med i mitt register över studerande vid Frösö trivialskola läsåren 1776-1782.

225
Fors / Fors
« skrivet: 2015-11-21, 18:52 »
Att Anders Kempe skulle vara född i Fors tycks vara ett seglivat påstående. Något belägg för detta har ännu ingen framlagt. På en så vitt jag vet, allmänt vederhäftig sajt står inte heller något om detta. I min forskning över Fors där jag digitaliserat och gjort husförhörslängden Fors AI:1 (1694-1742) sökbar, finns han inte med.
Dags alltså för dem hävdar uppgiften att ge sig tillkänna eller stryka på sina hemsidor. Vid sökning på nätet finner jag bl.a. en Alf Nilsson som framför påståendet, men personen ifråga är huvudsakligen själv en nätforskare. D.v.s. googlar och okritiskt använder sig av andra forskares rön. Det framgår bl.a. av att källhänvisningarna endast utgör ett ynka femtiotal, trots att databasen omfattar över 200.000 individer.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-11-21 19:34)

226
Stöde / 1580 års skattelängd från Fanbyn I Stöde
« skrivet: 2015-11-20, 00:15 »
Eftersom volymen är en sentida avskrift, vilket framgår dess titel, kan det vara relevant framhålla att skriften är typisk för senare 1600-tal och 1700-tal. Den är också generellt av den tyska stilen (gotiska) som dominerade innan latinska bokstäver blev allmänna.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-11-20 00:18)

227
Offerdal / Offerdal
« skrivet: 2015-11-19, 17:44 »
Hej Janne!
Jag har inte följt upp familjen, men vet att äldste sonen Jonas föddes 3/10 1815 i Våmhus/Mora (Mora kyrkoarkiv C:7 s. 171r)

228
Mattmar / Mattmar
« skrivet: 2015-11-08, 13:15 »
Mellan 1692 och 1711 finns inga generalmönsterrullor för Jämtlandsregementet. Denna informationsbrist kan man till största delen överkomma genom att studera kvartalsmönsterrullorna som förvaras på Krigsarkivet. Mina excerpter därifrån visar att med några få undantag var de utkommenderade födda utanför Jämtland. Se även .
 
Jag har inte gjort några försök att hitta Hans i Dalakyrkböckerna. Eftersom jag inte är släktforskare i vanlig mening, kan jag helt sonika avstå från undersökningar där utfallet är högst osäkert och knappast motsvarar arbetsinsatsen.

229
Det bör inte föreligga några tveksamheter här. Att styrmannen Olof Kiempes förlovade Christina Engman inte hade fullständig kännedom om sin tillkommandes alla systrar eller korrekt titel på svärfadern in spe behöver knappast förvåna. Dopvittnet Lars Holm från Gävle i Hammerdal 1764 (där utan titel!) lär inte kunna vara någon annan än den som Per S. nämner ovan. Att Lockne äldre ministerialböcker är förkommna kan man beklaga, men det hindrar ju att existensen av och relationerna emellan omnämnda personer bevisas i inventariet efter Olof (Olaus) Kiempe.

230
Mattmar / Mattmar
« skrivet: 2015-11-02, 19:20 »
Åtminstone inte inom äktenskapet som ingicks 1755.

231
Mattmar / Mattmar
« skrivet: 2015-11-01, 23:12 »
Hans uppges född vid Kopparberget och Husby socken enligt vigselnotis. Enligt dottern Kerstins/Christinas innehållsrika nekrolog ska förfäderna ha härstammat från Falun (Offerdals kyrkoarkiv C:2 s. 726). Hustru Kerstin Nilsdotter bör vara född på 1660-talet; att hon var dotter till Wipa framgår av ovannämnda nekrolog. Hennes namne död 1691 kommer inte på fråga i sammanhanget eftersom den kvinnan var ogift och föräldrarna helt andra enligt dödsnotis. Fyra barn till paret är upptagna dels i Mattmars och dels i Sunne födelseböcker.
Hans blev, som icke-jämte, utkommenderad till kungliga armén 1704 och torde ha avlidit på kontinenten.

232
Revsund / Revsund
« skrivet: 2015-10-29, 20:29 »
Med anledning av att Ingeborg Persdotters (ca 1652-1715) i Nor far och farfar uppges kända bl.a. , ges anledning och tillfälle till replik. Det är möjligt kunskapen finns hos vederbörande, men som övriga sajter där jag påträffar henne har felaktiga uppgifter, betvivlar jag det.
Hemmanet innehades tidigare av Nils Jönsson, omtalad 1600 och 1608 men död senast 1613. Gården är inte redovisad i 1616 års tiondelängd. 1621 finns här en Lars och 1623 en Jon, vilka bägge torde ha varit landbönder. 1624 står [mågen] Per Larsson som ägare i samma års odelsjordebok.
I domböckerna omtalas som arvingar till gården Agnes och Märet Nilsdöttrar. Bägge gifta med varsin Per Larsson (båda familjerna upptagna i 1645 års mantalslängd i Nor). Märet och hennes man Per synes ha varit barnlösa, medan systern Agnes efterlämnade fem barn. Däribland förstnämnda Ingeborg.
Berörda domboksnotiser finns sedan 2011 tillgängliga på nätet. Se fornskriftssällskapets hemsida och där Revsunds tingslag 1649-1700 (§ 9 HT 1682 och § 5 VT 1693).
 
Ursprunget till misstaget bör vara Leif Boströms släktutredning (se anor nr 258-259). Eftersom båda svågrarna Per Larsson var gifta till gården, kan man naturligtvis inte utgå från att en tilfälligt i Nor bosatt Lars, för övrigt okänd, skulle vara far till endera av dem. Att Leif B:s efterföljare inte noterat eller brytt sig om hans kommentar om Märit Nilsdotter - Möjligen mor till Ingeborg Persdotter - kan han naturligtvis inte stå till svars för.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-10-30 18:42)

233
Okänd socken i Ångermanland / Okänd socken i Ångermanland
« skrivet: 2015-10-26, 10:27 »
En dräng och änkling, Per Larsson f.1765 i Norra Ångermanland, avled 28/6 1818 i Haverö.

234
Ollonmark / Ollonmark
« skrivet: 2015-10-25, 22:19 »
Visst är det hon. Namnet i Lits kyrkböcker är felaktigt. Ållonmarks boställe var åren 1764-1770 Östansjö i Håsjö socken. Paret återfinns där som dopvittnen 7/3 1767 och då nämns hustrun som Mad[am] Anna Stranberg (Håsjö kyrkoarkiv C:2 s. 19r - AID: v114596.b220.s19).

235
Borin / Borin
« skrivet: 2015-10-24, 12:45 »
Kaptenen Sven Gustaf Borin ohh hade 13 barn; samtliga med dubbla förnamn även om det inte alltid framgår av födelsenotiserna.

236
Tuna / Tuna LIa 1 1643-1654 Bild 80 och
« skrivet: 2015-10-24, 12:05 »
Namnet på hustrun ovan är Sißilea1), vilket motsvarar dagens Cecilia.
Sista ortnamnen är Thunom.
 
1) Näst sista vokalen kan även vara ett i, men då har pricken över förbisetts.

237
Hede / Hede
« skrivet: 2015-10-24, 02:36 »
En av de sämsta kyrkobokförarna i Härjedalen var kyrkoherde J P Wikström (1809-1900) vilken tjänstgjorde i Hede från 1857 till sin död. Hans inkompetens i det avseendet framgår av herdaminnet, men framför allt i visitationsprotokollen. Hans försummelse har medfört att stora delar av ministerialböckerna, som vanligtvis utgör primärkällor, nu delvis är sekundärkällor. D.v.s. eftersom han periodvis uraktlät att föra bok har man i efterhand tvingats återskapa uppgifter i bl.a. Hede C:2 (1863-1894) med hjälp av SCB-material. Detta skedde under hans livstid, vilket måste innebära att han slarvat bort ett stort antal attester som tidigare utgjort underlaget till SCB avsända uppgifter. Trots detta saknas många notiser, som aldrig skickades dit. Bristerna gäller inte bara huvudförsamlingen, utan också annexen. Har man tur kan en del saknade uppgifter återfinnas i husförhörslängderna.
 
Karin och Anders vigsel skedde i Hede 12/11 1869, vilket framgår av SCB:s material. Den u.ä. sonen Jonas död finns också i samma källa.

238
Fors / Fors
« skrivet: 2015-10-18, 18:22 »
Kan så vara förutsatt att man vet var och vilken tid den kan påträffas. Det ju inte helt uppenbart att Annas mor var identisk med den änka Christina JonsD:r i Oppne och Revsund som gifte sig 1811.

239
Fors / Fors
« skrivet: 2015-10-18, 17:00 »
Att Jöns och Kerstins dotter Anna (1801-1874) blev gift med Daniel Strid framgår av hennes mors bouppteckning: Revsunds tingslags häradsrätts arkiv F:7 nr 27 (AID v155943.b470.s27).

240
Brunflo / Brunflo
« skrivet: 2015-10-11, 11:19 »
Abraham innehade sergeantsbostället i Forsta, Lockne 1773-1779. Nu kan man aldrig vara säker på att mantalskrivningsort och verklig uppehållsort är identiska, men AS betalar i alla fall pengar till Lockne kyrka i juni 1777 (Lockne kyrkoarkiv LIa:2 s. 190). Dottern f.1777 kan vi alltså vara säker på att hon var född i Lockne.

241
Brunflo / Brunflo
« skrivet: 2015-10-11, 09:52 »
Sergeanten Abraham Svedin var aldrig bosatt i Brunflo, men däremot framgår det av mantalslängderna att han var skriven i annexet Lockne under 1770-talet. Sistnämnda församling saknar ministerialböcker före 1809. Han var född i Trång, Alsen 1744; elev vid Frösö trivialskola läsåren 1758-1760, inledde sin militära karriär som volontär 1768 vid Jämtland regemente och fick avsked som sergeant 1779.

242
Nätra / Nätra
« skrivet: 2015-10-09, 22:02 »
Bonden Erik Persson (1778-1862) i Fors har i Nätraboken s. 93 försetts med namnet Forssner. Sannolikt med anledning av att han ansetts har varit trivialskoleelev med det namnet. Det är emellertid inte riktigt. Enligt en attest i Tuna kyrkoarkiv (HI:2 nr 153 SVAR: C0033752_00176) framgår att vederbörande elev var född i Fors, Jämtland 1777. Efter skolan blev Forssner bokhållare i Utansjö (Högsjö AI:2/92) och därefter bosatt i Bällsta, Tuna, där han dog 1815.

243
Tuna / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-09, 21:12 »
Jon Gunnarsson Bergrös (ej Bergro) ohh Brita Lisa Johansdotter (Råbocks) tre äldsta barn föddes i Jämtland. Var det fjärde (Märta) föddes känner jag inte till. Paret gifte sig i Kall 1778, där också hustru Brita Lisa var född.

244
Haverö / Haverö
« skrivet: 2015-10-06, 18:16 »
Länsmannen Mickel Larsson (1644-1722) i Vassnäs och hans hustru Ingrid Hansdotter (1648-1729) hade åtskilliga barn, men inte så många som kan återfinnas på CD-skiva och en del nätsidor.
Äldst var sonen 1. Lars f.1669, därefter en 2. dödfödd son 16711). Efterföljande dottern 3. Brita 1672, och 4. dotter 1675 utan namn i ministerialboken, men bl.a. omnämnes Elena Michels dotter i Hwaßnäs som dopvittne 30/6 1689. Barn nr 5-6. var tvillingarna Hans och Margareta 1677. Sedan kom 7. Elisabet2) 1680. Denna dotter förbisågs uppenbart av Helge Nyberg i hans forskning vilket föranledde honom anta henne vara äldre och född 1667. Detta har sedermera resulterat i att det hos vissa släktforskare oriktigt förekommer två Elisabet i barnaskaran. Därefter föddes 8. Magnus 1682 samt ytterligare en namne 9. Magnus 1684, varav den sistnämnde hade inlett en sjömanskarriär och var skeppsgosse vid sin förtidiga död år 1700. Därefter kommer 10. Sara f.1688 och 11. Peder f.1692.
I sin bok Målare i Medelpad (Kristianstad 2007) av Gudrun Brännberg redovisas även en son Jon f.1674, men död ung. Kanske det kan förklaras av att Mickel Larssons egen bror med samma namn (Jon) dog just 1674.
 
Vad blev av alla dessa barn?
Lars gifte sig redan 1690 med Brita Eriksdotter och antogs som sockenskrivare 1692, vilken tjänst han innehade till 1697 då han blev bonde i Överturingen. Där bodde familjen till 1708 för att året efter bege sig till Norge. Det föranledde fadern Mickel Larsson i sin besvikelse på tinget begära sanktion för att överlåta sitt hemman till den yngre sonen Hans, trots att det stred mot landets sed. Samtidigt som Lars gifte sig systern Brita med Per Halvarsson från Säter. Paret flyttade samma år till Rätan där de sedermera blev bondfolk i Klaxåsen. Ella blev gift till Överhogdal medan däremot syskonen Hans, Margareta och Sara blev trogna födelseorten. Dottern Elisabet gifte sig med båtsmannen Lorentz (Lars) Christiern Hörner från Stockholm. Av deras barn blev äldste sonen Johan också båtsman och bosatt i Vallen. Jag misstänker att modern lämnat församlingen, möjligen med sonen Mickel vars öde ännu är okänt. Elisabets dotter Barbro finns i äldsta hfl. men försvinner sedermera. Kanske återförenad med modern. Yngste sonen Per (Peder) har jag alls inga spår efter. I sin bok uppger G.Brännberg att han skulle ha hamnat i Klaxåsen, men någon sådan person finns inte där denna tid.
 
1) Notisen lyder sålunda:  den 12 Maji [1671] födde Michel Lars S[on] i Hwaßnääs dödt (min understrykning). Strax nedom följer bland döda och begravna: den 29. Junij. jordsattes Michel Larß barj(!) j Hwaßnäß. Alltså ingen ceremoni eftersom det var dödfött. Av okänd anledning har detta barn i flera framställningar oriktigt getts namnet Jon, dock inte på ursprunglig CD-skiva (2002).
2) Bland födda 1680 påträffas den 7. Ap[ril] Michel Lars d[otter] j Hvaßnääß, Elizabeth. (Haverö C:1 s. 5).

245
Haverö / Haverö
« skrivet: 2015-10-05, 08:12 »
[1690] d: 10 Aug. begrofz Sahl: Margreta Larsdotter J [Hwasnäs]1) [81 år gamm]al2).
 
Till vilken familj hustru Margareta i Vassnäs bör det inte råda några tvivel om. Hon förekommer i kyrkoräkenskaperna 1676-1690, d.v.s. enligt kutym först efter makens död. Påskdagen år 1688 skänker länsman Mickel Larsson pengar till kyrkan tillsammans med Modern h:o Margreth. 1690 D:nica Judica [=6 april] gaf H:o Margretha vthi Hvaßnäs Lendsmans Moder pengar (Haverö kyrkoarkiv LIa:1).
 
1) Texten nederst på sidan är så starkt nedsliten, att endast övre halvan av bokstäverna och siffrorna kan ses. Att ortnamnet börjar på H är klart, sedan följt av ett diakritiskt tecken [för w]; något a syns inte, däremot övre delarna av ett s härefter liksom slutbokstaven; n:et är borta, men ett diakritiskt tecken som hör till bokstaven ä före slut-s:et är tydligt. Ortnamnet följs av en stympad åldersuppgift, vilken jag tolkat enligt ovan.
2) Haverö kyrkoarkiv C:1 s. 17.

246
Färdiga / Medelpad CD
« skrivet: 2015-10-02, 19:07 »
Så här står det i informationen för Medelpad CD version 2 (2002): Observera att uppgifterna på CD-skivan ej är att jämställa med primärkällor. De har skrivits av i många led så felaktigheter kan förekomma. Om det är inget att säga. Det som jag däremot finner märkligt är bl.a. att uppgifter har ändrats från första versionen som utkom 1999. Man förväntar sig att ett projekt med CD-utgivning som mål har en ledning som ger instruktioner och ramar till dem som praktiskt överför materialet till digitalt format.  
Från Haverö sn finns bl.a. i 1999 års version Margareta Larsdotter, död 1690, helt korrekt angiven som hustru till Lars Mickelsson i Vassnäs. Medan hon däremot helt plötsligt 2002 skrivits som hustru till Pål Henriksson i Snöberg. Det kan bara vara en medveten skrivning och inte någon felskrivning.
Namnet på CD:n förefaller också ge avgränsningen till forskningsområdet, men det stämmer inte. Det synes vara som för alkoholisten. Först tog han supen, sedan tog den honom. D.v.s. liksom många släktforskare initialt avser utreda sin egen släkt, tillgängligt material sedan tar överhanden och man lägger till allt man hittar i tanken att det kan vara bra att ha. På Medelpads CD:n (2002) återfinns hela familjer i bl.a. Hassela, som aldrig någonsin bott i Medelpad.
Innehållet är för det mesta naturligtvis riktigt och jag har under åren haft mycket nytta av CD:n (åtskilliga hundratals jämtar lokaliserade). Jag är alltså inte ute efter att såga den, utan vill enbart veta hur arbetet med framställningen praktiskt gått till som kan förklara diskrepanserna.

247
Själevad / Läshjälp Per och Göles giftemål
« skrivet: 2015-09-29, 01:02 »
Är det inte morgongåvor som avses här ?

248
Stöde / Stöde-C-1-1688-1772-Bild-107-sid-106 Olof Olofsson
« skrivet: 2015-09-29, 00:44 »
OLof Olofson i Lillström, född i Källvi wid g[amla] Carlebÿ Kom i förra Rÿßfeigden på denne sidan och dödde uti pleuresie, eftter mÿcken arbetsamhet, ungefär 64. [år]
 
Ortnamnet avser utan tvekan Kelviå (finska Kälviä) i Österbotten.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-09-29 00:48)

249
Skomakaren i Stockholm Johan August Persson Binding (1861-1934) uppges änkling 16/1 1904. Denna hans hustru har förbisetts i Sveriges dödbok. Hon var Maria Söderberg f.1860 2/7 i Ås fs, Jämtland och d.1904 16/1 (Jakob och Johannes FIa:9 uppslag 200). På nämnda uppslag finns ytterligare två kvinnor  avlidna 14/1, som inte finns med på skivan.

250
Allmänt / Samma person i två ministerialböcker
« skrivet: 2015-09-22, 19:07 »
Fram till 1869 hörde Herdla sn till Mangers pastorat. Nils Johans födelseby Bratshaug ligger i Herdla församling, vilken alltså är födelseorten.
Av de äldre norska ministerialböckerna ingår många gånger flera församlingar i samma volym eftersom de omfattar hela gället (pastoratet).

251
Allmänt / Samma person i två ministerialböcker
« skrivet: 2015-09-22, 16:49 »
Det är inte alls ovanligt och förekommer även på svensk sida. Ett barn kan t.ex. vara fött i en annexförsamling, där prästen har få gudstjänster per år. Då kan föräldrarna låta döpa barnet i huvudförsamlingen för att tiden mellan födelse och dop inte ska bli alltför lång. Jag har exempel på barn födda i en församling, döpta i en annan och föräldrarna skrivna i en tredje; och då förekomma i tre olika ministerialböcker.

252
Söderala / Söderala C:1 sidan 203
« skrivet: 2015-09-19, 20:41 »
För Pär S?werkelßon gio[r]des Tacksägelse Feria 2 Nativitatjs Chr:o, d.v.s. annandag jul (26/12).

253
Litteratur / Runeberg, Johan Ludvig (1804-1877)
« skrivet: 2015-09-19, 02:51 »
I början av 1990-talet upprättade jag ett register över Frösö trivialskolas elever för åren 1679-1799. Till skillnad för t.ex. motsvarande skola i Härnösand, saknas åldersuppgifter för Frösöeleverna. Generellt skedde emellertid allmogesönernas skolstart oftast vid högre ålder än prästers och övriga ståndspersoner söner. Att jag reagerat och tvekat inför riktigheten på den blivande Alundaprästen Runnebergs långt senare angivna födelseår har två orsaker. Även om det inte kan uteslutas att han verkligen var född 1679, skulle hans ålder då i jämförelse med andra allmogebarn ha varit exceptionellt hög.  För det andra tör han knappast själv fört de två äldsta Alundalängderna, utan gamla präster hade adjunkter som skötte detta. I den senare står för övrigt att han var född i Frösö, vilket inte är riktigt.

254
Lit / Lit
« skrivet: 2015-09-05, 22:28 »
Hon kom inte från Ås utan Aspås. Se Aspås AI:5/119 > 82 > 6/84.
I den sistnämnda volymen är antecknat att hon flyttar till Landvågen i oktober 1838. Notera att ännu i Lits husförhörslängd skrivs hon med sitt rätta födelsedatum 27/1 (ej 17/1). Hon var alltså född i Lockne.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-09-05 22:32)

255
Holm / Holm
« skrivet: 2015-09-05, 21:41 »
En något eftersläpande kommentar.
Jag erinrar mig ha tagit del av den av Karl-Ingvar nämnda sajten för något år sedan, men lämnat den i besvikelse. Formatet var nämligen bedrövligt. Texterna presenterades genom en liten ruta (15x20) mitt på skärmen. Varför man hela tiden måste flytta textsidan för att kunna ta del av hela. Jag skrev en kritisk kommentar till ansvariga och fick ett positivt svar i slutet av augusti. Man kommer göra om hemsidan med större användarvänlighet samt förhoppning det ska vara klart om ca ett par månader.

256
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2015-08-28, 00:46 »
Se Ragunda kyrkoarkiv AI:2/158 > 195 respektive AI:3/148.

257
Undersåker / Undersåker
« skrivet: 2015-08-17, 17:20 »
I bouppteckningen efter pigan Greta Andersdotter (1783-1862) i Vik, Åre framgår att hennes uä dotter Brita var gift med Pehr Jonsson [Lilja] (Undersåkers häradsrätts arkiv AII:34 s. 414 - SVAR 90002838_00408).
 
1818 års dombok ger vid handen att Britas far var dåvarande ogifte bonden Anders Larsson (1792-1829) i Björnänge (Undersåkers häradsrätts arkiv AI:77 s. 111v).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-08-17 18:05)

258
Werdenhoff / Werdenhoff
« skrivet: 2015-08-15, 00:58 »
Anhörig?
Föraren Clas Johan Werdenhoff f. ca 1703 d. 1736 20/4 i Mörsil, Jämtland.

259
Allmänt / SV: Det Lambertska arvet
« skrivet: 2015-08-09, 23:05 »
Här tidningsartikel som ligger till grund för historien. Berättaren i radio talar om Guinea, men naturligtvis bör det vara Guyana.

260
Ancestry / Genline / Gävleborgs län X
« skrivet: 2015-08-09, 21:56 »
Bland undantagen i mina källhänvisningar när jag innehade Genlines tjänster är koden: 2212.29.33900
Att det rör sig om Enånger AI:1 har jag lyckats ta reda på. Skulle någon underkunnig meddela mig vilken sida eller om sidnumrering saknas, vilken by är det fråga om?

261
Källkritik / Akademisk forskning kontra forskning
« skrivet: 2015-08-07, 22:13 »
För akademiker, med högskole/universitetsstudier, uppsatser och eventuellt disputationer som bakgrund, bör onekligen finnas en hantverkskunskap om hur man bl.a. bedömer olika utsagor. När det gäller släktforskning kan jag emellertid inte se att dessa kunskaper allmänt används av vederbörande. D.v.s. berörda hemsidor1) jag genom åren frekventerat består, likt åtskilliga andras, i hög grad av okritiskt nätfiske och avsaknad av dokumentation. Om min bild är riktig är vägen lång innan genealogin utvecklats till en trovärdig disciplin.
 
1) Mina insikter om dessa begränsas till mellersta Norrland, till vilket område min egen forskning är förlagd.

262
Förnamn - G / Gloria
« skrivet: 2015-08-06, 02:02 »
Gloria Clas d. Hasselquist, född i Hanebo, 30 år g: gift 24/11 1754 i Söderhamn med hjulmakaren Henric Henrics. Östlund.
Bör utan tvivel vara den som Olle Elm anför ovan, men inte den han föreslår namnen f.1717 utan den yngre f.1724.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-08-06 02:06)

263
Färila / Färila
« skrivet: 2015-08-05, 23:18 »
Beträffande Johan Ersson kan jag inte finna något belägg att han skulle vara född i Ytterhogdal 1745. Enligt min mening var han född 24/3 1745 i Ljusnarsberg; där införd med namnet Jan.

264
Färila / Färila
« skrivet: 2015-08-05, 08:46 »
Om Lars Bergsten, se .

265
Det är väl ett av tidens tecken att förändringar av personnamn som förekommer i äldre skrift självklart var en fråga om personligt val. Då blir det också naturligt med uttrycket kallar/kallade sig för att beskriva företeelsen. Nu vet vi inte så mycket om detta hur människor förr benämnde sig själva.  
Ovan får man intrycket denna Catharina Maria på egen hand skrivit köpebrevet, men det är ytterst osannolikt. Från medeltiden och lång tid framåt var det professionella skrivare som skötte sådant. Det var först under 1800-talets senare hälft som skrivkonsten blev allmän. Köpebrev undertecknades av parterna såvida de var skrivkunniga. I annat fall kunde det räcka med ett bomärke, medan någon annan skrev dit namnen.
 
Min far (f.1908) berättade att under hans uppväxt på jämtländska landsbygden benämndes alla gifta kvinnor med sin manstillhörighet. Det fanns ett undantag och det var en gift kvinna Nikolava, som enbart fick heta det. Sålunda kallades min farmor Erik-Nischa-Maria. Han sa också att kom det någon frågade efter fru Nilsson, då visste vi att denne person var en stadsbo.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-07-26 13:37)

266
Montan / Montan
« skrivet: 2015-07-19, 20:47 »
Adam Reinhold bör vara identisk med sin namne vilken antogs som sergeant 22/2 1743 vid Jämtlands regemente (Bergs kompani). Han fick avsked redan efter mindre än ett år.
En Gustaf Wilhelm Montan, född 1723 19/7, kan höra hit. Antagen 25/1 1742 vid Jämtlandsregementet och fick avsked som furir 17/8 1779.

267
Janzonius / Janzonius
« skrivet: 2015-07-19, 02:24 »
Samuels son Johan Jacob föddes 10/10 1720 i Forsa, Hälsingland. Forsa synes också anges som födelseförsamling för modern.
 
I Genealogiska föreningens Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755 (1976) finns en Gustaf Jansonius upptagen utan några biografiska noteringar (a.a. sid. 148).

268
Tillfällighetsfynd av resande / Tillfällighetsfynd av resande
« skrivet: 2015-07-18, 08:35 »
Glasföraren Eric Alexanders och thes hustrus 2:ne Sönn[e]r Andreas et Iohannes födde och döpte den 1 Decem. [1747] (Ytterhogdals kyrkoarkiv C:2 s. 128).
 
Om någon har ytterligare upplysningar om denna familj tar jag gärna emot dem.

269
Sundsjö / Sundsjö C:1 sidan 341
« skrivet: 2015-07-10, 07:18 »
Se  med rättelse.

270
Haverö / Haverö
« skrivet: 2015-07-09, 16:54 »
Någon födelsenotis nr 46 sid. 4 finns inte. Se längst upp på vederbörande uppslag så framgår det att födda 1725-1726 påträffas på sidan 3. Jag antar att det är följande noteringar som efterfrågas:
A:o 1726 Wasnäs Hans Michelsons och hust: Jngrids dotter Jngerd, födder d: 8 Ianuari och döptes d: 23 hujus. På sidan är noterat 4 b. vilket säkert ska tolkas som att det rör sig om det fjärde barnet i ordningen.
Därefter följer uppräkning av dopvittnena.

271
Sundsjö / Sundsjö
« skrivet: 2015-07-07, 18:15 »
Se Revsunds kyrkoarkiv AI:4/42 och AI:6/38.

272
Umeå stadsförsamling / Umeå stadsförsamling
« skrivet: 2015-07-01, 03:00 »
Tillfällighetsfynd:
I volymen Los kyrkoarkiv EI:1 finns utomordentliga nekrologer. Där påträffas bl.a. far och son med samma namn, Lars Löfberg. Furir resp. glasblåsare och  bägge avlidna 1766. Den äldre uppges f.1687 i Bygdeå och den yngre 1736 i Umeå.

273
Marby / Marby
« skrivet: 2015-06-28, 11:14 »
Hej Janne,
Paret förblir som kyrkvaktare/torparfolk i Järsta. Olof död 1834 och Anna 1845 (ej upptagen i dödboken).

274
17) Norska / Norsk?
« skrivet: 2015-06-25, 23:10 »
Det norska skjønne betyder förstå (alt. inse, fatta, begripa); sligt eller nutida stavning slikt heter lika på svenska, alternativt sådant (sånt).
Utan att veta vad det syftar på kan det vara vanskligt med en översättning, men detta kanske ligger hyfsat till: Don't you understand (or realize) such a thing Mr editor?

275
Säbrå / Säbrå
« skrivet: 2015-06-24, 14:33 »
Förutom ovannämnda har jag påträffat följande barn:
Olof Daniel f.1878 28/6 i Graninge
Jonas Otto f.1882 27/3 i Hammerdal  d.1884 23/2 ibm (dock döpt och begravd i Föllinge där han är införd i ministerialboken samt hfl. AI:10/467).
Aqvilina Maria f.1889 5/10 i Skellefteå lf  d.1913 22/6 i Säbrå
 
Att modern skulle ha dött 1891 ställer jag mig mycket tveksam till. I församlingsboken kan man läsa beträffande Petrina Josefina: Modern kringflackande skojerska Johanna Gustafva Ersd:r Nordqvist. (Säbrå kyrkoarkiv AIIa:1/153). D.v.s. om hon hade varit avliden skulle väl det ha noterats.
 
Som dopvittne för sonen Bernhard återfinns bl.a. Nils Fredrik Eriksson med hustru i Vemdalen. Denne torde avse barnets morbror, vilken inte oväntat ej kan påträffas i kyrkböckerna där. Bernhard död och begraven i Alnö församling, även om han var skriven i Nederkalix. Det tycks f.ö. funnits oklarheter om detta eftersom attest från Alnö först skickats till Säbrå.
 
Anna Kristina Sjökvist, död 14/5 1925 i Umeå, avser dottern född i Sundsjö. Det framgår av församlingsboken (Umeå landsförsamling AIIa:21/1660). Födelsedatumet i senaste Sveriges dödbok (2/9 1866) är en felläsning. Hon var sambo med hästvallackaren Nils Oliver Anders Andersson (1852-1929).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-06-24 15:03)

276
06 - Födelseförsamling okänd / felaktig / Födelseort
« skrivet: 2015-06-16, 21:16 »
I lysningshandlingarna för Brunflo socken (HV:2 1786 23/9) framgår att  i Åkre varit gift tidigare och vad denna hans första hustru hette. Vidare att Jöns vid sin första vigsel 1776 uppges vara dräng från Rödön (Brunflo kyrkoarkiv C:2 s. 76).
 
Om man har omfattande påbrå från Jämtlands län kan det vara anledning att införskaffa Ministerialregistret (CD) för länet ifråga. Det säljs av både SVAR och LA i Östersund.

277
Hackås / Oviken EI:1 (1688-1862) Bild 50 / sid 1
« skrivet: 2015-06-16, 17:46 »
..Wellom Bucophshÿ .. En Cornet. D.v.s. kornett, då den lägsta officersgraden inom kavalleriet. Moderns namn synes mig vara Anna Swinhuffwud. Jämför man stavningen av namnet Michel (se brudpar nr 4) skulle brudens mor sannolikare vara Anna Machei (skribentens tyska ß, vilket det finns flera exempel på, börjar nedom en tänkt skrivlinje).

278
Häggenås / Häggenås C:2 Bild 30 och 43
« skrivet: 2015-06-13, 21:23 »
Tillägges att Österåsen och ½g:n, d.v.s. Halvgården, avser Österåsen nr 11.
 
Avseende hänvisningar i form av bildnummer är de irrelevanta för dem som inte har samma leverantör och högst beroende av sistnämndas överlevnadsförmåga. I historiskt perspektiv kan de därmed snarast betraktas som dagsländor. Även om det från arkivinstitutionshåll kan ske förändringar av signa, är det deras källhänvisningar vi bör hålla oss till. I ovanstående fall Häggenås kyrkoarkiv C:2 sid. 44 respektive sid. 68.

279
Hackås / Hackås
« skrivet: 2015-06-12, 21:59 »
Bobby Arnsley
Var inte så modlös! Se efter vilka dopvittnen som omnämns till Brita Johansdotters barn. Då hittar du en torpare Per Johansson i Gärde, Hackås. Följ upp denne så påträffar du till slut din Brita med föräldrar (Hackås kyrkoarkiv AI:2/15).

280
Holm / Holm
« skrivet: 2015-06-11, 08:38 »
I Lidens kyrkoarkiv, volym C:1, finns i början förteckningar över konfirmander från 1721. Holmfödda finns där upptagna, ofta med åldersuppgift.
I kyrkoräkenskaperna kan man påträffa uppgifter om vigslar och testamentspengar för avlidna. För Holms del finns från 1700-talet LIa:1 (1748-1775) samt LIa:2 (1736-1804) vilka är digitaliserade, den förra hos Digitala forskarsalen,SVAR och den senare hos ArkivDigital.
 
När det gäller domböcker är det skralt. Holm ingick i Indals tingslag och Medelpads domsaga, men förutom strödda digitaliseringar från början av 1700-talet (renoveringar i Svea Hovrätt) kan jag inte se att det finns något övrigt från seklet ifråga.

281
Hackås / Hackås
« skrivet: 2015-06-08, 22:50 »
Olofs ursprung hittar du på sid. 133 i sistnämnda volym. Hans mors nekrolog från 1831 är upplysande (Hackås kyrkoarkiv C:2 s. 316r).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-06-08 22:52)

282
Häggenås / Häggenås
« skrivet: 2015-06-08, 16:59 »
Brita död 21/1 1876 (Häggenås F:1/46-47 samt AI:7/108 > 8/116).

283
Brunflo / Brunflo
« skrivet: 2015-06-07, 12:53 »
Familjen  flyttade till Halåsen i Ås socken (Ås kyrkoarkiv AI:3/218). Fadern Jöns O. avled 1838 och i dennes bouppteckning framgår att dottern .. Lisa gift med Torparen Erik Hansson.. (Rödöns tingslags häradsrätts arkiv F:6 bou nr 1311 - AD v155961.b3880.s1311)

284
Aspås / Aspås
« skrivet: 2015-06-04, 23:58 »
Olof O. död som LBond. d.v.s. landbonde [=arrendator] i Näset. Hans änka omgift där, men enligt dödsnotis död i Rödön (Aspås kyrkoarkiv F:1); hennes tre äldsta barn var ju också bosatta i sistnämnda församling. Sonen Nils född i Kallsta, Lit; bonde i Sörbyn, Ås och död där 1925 (Alexander Stafwerfeldt - Bidrag till Ås sockens historia, Östersund 1941, sid. 184).

285
Sundsjö / Sundsjö C:1 sid 213
« skrivet: 2015-06-02, 20:15 »
.. Pär Pärßons och hust. Jngebor Siuhl dotters barn i miösiö .. (dessa uppgifter återfinns på sid. 212; på följande sida 213 endast dopvittnen)

286
Brunflo / Brunflo
« skrivet: 2015-06-02, 17:24 »
Av lysningsnotisen framgår att bruden är född 5/10 1833 och att faderns namn är torparen Magnus Rasmusson i Singsjön, Brunflo (Hammerdals kyrkoarkiv EI:1 s. 102).

287
Ljusdal / Ljusdal CI:1 (1680-1731) Bild 17 / sid 12
« skrivet: 2015-05-19, 17:28 »
22. Hustru Brita Olofs dotter född Wallborgsmäß 1706. Fadren Pär Olßon på Heden och Modren hustru Mergta Olsd:r. Giftt 1728 med Pär Janßon i Sörkämsta. Haftt 3 Barn af hwilka 1 Son och 1 dotter lefwa. Siuknade d: 16 Iulii af Magsweda med upkastning. Sedan hon således fördt en stilla och Sagtmodig wandell uti 53 år och circa 10 wekor afsomnade hon _____________ Juli...??? ....

288
Ljusnedal / Ljusnedal
« skrivet: 2015-05-17, 18:35 »
Gudmund Perßon Lo och hust: Ana Olsd: B[ruket]
 
Frans Järnankars Gruvarbetare, torpare och bruksfolk, Sveg 1987, är användbar som referens. Familjen finns där upptagen sid. 208.

289
Okänd socken i Hälsingland / Okänd socken i Hälsingland
« skrivet: 2015-05-13, 19:13 »
Björn,
en attest om hans härkomst finns av år 1822 i Åre HII:1 (SVAR A0018012_00008). Finns registrerad i ministerialregistret för Jämtland.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-05-13 19:16)

290
Yrken S / Skolvärdinna
« skrivet: 2015-05-13, 07:31 »
Ordet piga torde väl haft en mindre god klang för skrivaren och därmed inte ha fallit densamme på läppen.
Skolpigan Brita Wide omtalas i Gudmars Hasselberg arbete om Frösö trivialskola (Östersund 1935). Hon finns för övrigt upptagen som piga/änka i Stocke, där skolan var belägen (Frösö kyrkoarkiv AI:7/36).

291
Brunflo / AI:2 sida 23 Odensala
« skrivet: 2015-05-07, 22:16 »
Faxelfven [Näskott]

292
Säbrå / Säbrå
« skrivet: 2015-05-06, 20:05 »
Torparen Karl Fredrik Eriksson (1845-1902) i Fälle (Innerfälle), Säbrå var född i Dorotea och ogift vid sin död. Han anges ha haft 13 barn med sin sambo Johanna Gustava (Gustava Johanna) Eriksdotter Sjöqvist (se Släktforskarnas årsbok 1995 sid. 173). På nätet påträffas uppgifter om henne, bl.a. att hon ska ha avlidit 1890 men ingen källa angiven. I anfört arbete hävdar forskaren Bo Lindwall att parets barn upptagit namnet Sundström, men hittills har jag endast påträffat två av barnen med detta efternamn. Bland dem dottern Anna Kristina, född 2/3 1866 i Sundsjö, Jämtland.
Eftersom Johanna Gustava (Gustava Johanna) inte finns upptagen i någon födelsebok och inte heller var skriven någonstans bör det ha funnits oklarheter hos prästerskapet om henne. T.ex. vid yngsta dotterns födelse i Skellefteå 1889 benämns hon Johanna Gustafva Nordqvist !
 
Jag har en misstanke om att hon är identisk med den ogifta kvinnan Johanna Gustava Sundström, vilken avled 6/5 1938 i Säbrå ålderdomshem och då uttryckligen saknade skrivningsort (uppges född 24/10 1845).
Likaså att dottern kan vara densamma med ogifta Anna Kristina Sjökvist, död 14/5 1925 i Umeå (uppges född 2/3 1866).  
Namnförbistring ?

293
Ljusdal / Ljusdal F:1 (1739-1791) Bild 118 / sid 228 och 229
« skrivet: 2015-05-01, 20:37 »
Den avslutande summan, 1 daler och 16 skillingar (sista myntslaget vanligen förkortat som ovan men också med tecknet ß), gick till de Fatt(iga).

294
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2015-05-01, 18:47 »
a) ... skriftligt erkännande, inlemnadt till ...
 
b) Nils Erik Konrad /Jonsson/ Lind, dräng i Ammer, som hos pastor E. Billström anmält sig vara barnets fader.

295
Rödön / Rödön
« skrivet: 2015-04-28, 18:44 »
Att Karin skulle ha hållit sej undan ... är inte riktigt. Hon finns stadigt i husförhörslängderna (se nedan). Däremot fanns det stora brister hos både kyrkoherde Kerfstedt och hans komminister Sparrman beträffande kyrkobokföringen. Karin födde tre barn i Näskott åren 1866-1875 varav endast ett införts i födelseboken. Primärkällan för Maria Lovisas födelse är idag alltså husförhörslängden, där hon uppges född i Näskott (Rödöns kyrkoarkiv AI:12 uppslag 186). Att hon sedermera uppges född i Rödön är sekundärt.
Karin, då fortfarande var skriven i Rödön, avled i Brunflo 15/9 1895 (Brunflo kyrkoarkiv F:4 s. 4v-5r resp. Rödöns kyrkoarkiv F:2 uppslag 2)
 
Karin påträffas här: Näskott AI:7/79 > Rödön AI:10/78 > 11/61 > 160 > 12/186 > 13/190 > 137 > 14/221

296
Norrala / Norrala
« skrivet: 2015-04-26, 11:45 »
Länsmannen Eric Norell uppges född 30 juli 1750 i Norrala (Ovansjö kyrkoarkiv AI:5b/177 och 212).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-04-26 11:48)

297
Stöde / Stöde
« skrivet: 2015-04-23, 20:13 »
Hej Björn,
Från Stöde har jag inte mycket mer än att han med familj flyttar till Brunflo (Stöde AI:9/210). Bonde där i Änge och död 3/10 1863.

298
Huss / Huss
« skrivet: 2015-04-20, 18:12 »
Kjell Borg
 
Jöns Andersson Huss föddes 20/9 1764 i Kyrkås sn, Jämtland. Elev vid Frösö trivialskola 1779-1780 (relegerad från skolan i april sistnämnda år). Utflyttad till Hitra gäll i Sör-Tröndelag 1791 eller 1792 och där bosatt i Sördyrön, Sletta sn.
Har du året för hans död tar jag tacksamt emot det.

299
Lillhärdal / Lillhärdal, C:1
« skrivet: 2015-04-13, 17:04 »
Den andra Anna Jonsdotter från Glijßbergh = Glissjöberg [Svegs socken]
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-04-13 17:07)

300
Bodsjö / Bodsjö
« skrivet: 2015-04-07, 00:59 »
Följande uppslag i Bodsjö AI:2, omfattande sidorna 43-79, börjar år 1773. Det är alltså en tidslucka i volymen. Både Jonas/Jon och hh Gertrud är då avlidna, 1758 respektive 1770. Observera att åldersuppgiften för maken är felaktig i dödsnotisen.

301
Offerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2015
« skrivet: 2015-03-29, 19:21 »
Innan man fastställer det ena eller andra beträffande Lars Larsson i Änge > Ede bör Henning Sollieds (1907-1945) källor i frågan nagelfaras och att han inte tas för given. Att han eller hans föregivna källor gjort feltolkningar är uppenbart. Tyvärr kan jag inte se att man från vare sig norskt eller svenskt håll funnits/finns intresse göra detta utan det återstår ännu efter snart 90 år.
 
Mindre känt är att Lars Larsson varit gift tidigare och att han därmed skulle vara f ca 1620 är därför knappast troligt. Hans första hustru Brita Eriksdotter begravdes 19/1 1645. De hade barnen Karen f.1642 och Erick f. 1644.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-03-29 19:25)

302
Berg / Berg
« skrivet: 2015-03-29, 18:29 »
Så är det. Generalmönsterrullorna för denna tid är inte helt pålitliga.

303
Alanäs / Alanäs
« skrivet: 2015-03-29, 15:27 »
Det är inte några större svårigheter att identifiera denna kvinna. Bengta Andersdotter i Alanäs får 27/6 1871 i uä dotter Anna Olivia (Alanäs AI:4/1). Denna dotter finns upptagen i Dorotea med modern (där Benedikta) och hennes familj (Dorotea AI:5/148).
 
Birger Källberg (1909-1987) utgav av trycket sin forskning om Alanäs (finns på bibliotek). Det är gott arbete. Mina kritiska synpunkter är att han litat alltför mycket på uppgifter från husförhörslängderna (datum) och att samma familjer kan förekomma på mer än ett ställe. Det gäller även Bengtas/Benediktas föräldrar som påträffas både i Harrsjön och Lillviken utan några korshänvisningar.
För vidare forskning före 1820 rekommenderas länk, där PDF-fil kan laddas ner.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-03-29 16:04)

304
I am not sure of that conclusion. There is a Lars Osling in the state of Illinois who died 1968. According to SSDI Lars O. was born 31/7 1892 and that does not seem to fit. But, Lars Albert Åsling was baptized that day, and an interpretation error of his records (attest) might have occurred.

305
Berg / Berg
« skrivet: 2015-03-28, 14:22 »
Korpralen Per Hofman blev utkommenderad till kungliga armén i början av maj 1704. Han ingick i en grupp av vilka majoriteten inte var infödda. Rullorna säger inget om deras destination, men bland sina meriter skriver kaptenen Herman Tideman år 1719 (normerat): 1704 den 4 maj blev jag av bemälte överste Hård kommenderad att överföra till Poland 150 man av Jämtlands dragoner som skulle vara rekryter till kunglig majestäts Livgarde. Jag känner inte till att någon av dessa soldater återkom till Jämtland, utan de flesta torde ha avlidit på kontinenten eller i Ryssland.  
 
Per bör ha varit bosatt i Hackås i början av sin jämtländska karriär. De flesta rotar han tjänstgjorde för fram till korpralsavancemanget 1697 låg ju där. Undantaget Turingen 1689-1693, som judiciellt hörde till Rätan men kyrkligt till Haverö.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-03-28 14:25)

306
Alsen / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2015
« skrivet: 2015-03-20, 17:03 »
Det kan det. Jon i Dalåsen är upptagen i arvskiftet efter sin mor Agnes Månsdotter (Offerdals tingslags häradsrätts arkiv F:2 nr 58).
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-03-20 21:11)

307
Okänd socken i Ångermanland / Okänd socken i Ångermanland
« skrivet: 2015-03-17, 23:52 »
Tack för dessa svar.
Naturligtvis inser jag identitetssvårigheterna av ett par med så vanliga namn. I Norge föredrog man patronymikon (samt gårdsnamnet) så Anders kan ju på svenska sida har burit ett annat tillnamn. Förhoppningsvis kommer uppgiften sinom tid till någon nytta.
Anders i Västerloning är det inte fråga om eftersom denne stadigt bor i Indal denna tid.

308
Okänd socken i Ångermanland / Okänd socken i Ångermanland
« skrivet: 2015-03-16, 22:11 »
Någon som känner till dessa personer ?
 
Den 20 maj 1787 föds i Verdals gäll (pastorat) och Norge Martha av Anders Olsön fra Ingermandlan i Sverrig och Kirstie Olsd:r

309
Sättna / Sättna
« skrivet: 2015-03-12, 19:04 »
För nybyggaren Lars Olofsson i Hissjön (Lilla Hullsjön) har jag gjort följande kommentar i min databas: För åren 1765-1766 och från 1771 är en son upptagen i mantalslängderna för Lars. Året därpå framträder en dotter. Tydligen har han i Stöde gift sig med en änka och med henne fått styvbarn. Med tanke på vilka år dessa barn dyker upp i längderna och vilka som senare figurerar som dopvittnen inom familjekretsen, blir det uppenbart att namnen på dessa styvbarn var Anders och Jon Anderssöner samt Margreta Andersdotter. Till dessa finns ingen annan tänkbar far än kronobåtsmannen Anders Falk i Vigge och Stödje. Därmed kan inte hustru Anna vara identisk med sin namne som avled 1817 i Hissjön.
 
dito [=Oct.d.3. (1762)] betalt af Lars olson fr: Lillhullsjön wigningzpg: .. (Stöde kyrkoarkiv LIa:3 - C0033568_00132).
 
Dopvittnen:
För Anders Anderssons äldste son: pigan Margeta Andersdr; för äldsta dottern drängen Olof Larsson, Hissjön
För [hans bror] Jon Anderssons [1754-1835, torpare i Hissjön] första o andra dotter: Margeta Andersdr, Hissjön; för tredje dottern pigan Ingrid Larsdr, Hissjön
För [deras syster] Margreta Andersdotters [1757-1808, gm t Per Olofsson i Anundgård] äldsta dotter: bl.a. Olof Larsson o pig Ingrid Larsdr, Hissjön.
 
När det gäller Anna Jonsdotter (1736-1817) har jag kommenterat hos sonen Jon Larsson (1780-1841): Hans mor har vanligen antagits vara hustru till Lars Olofsson i Hissjön, men det är fel. Hennes make och far till sonen var Lars Andersson i Öje och Stigsjö (se för övrigt Stigsjö kyrkoarkiv AI:1/29).

310
Revsund / Revsund C:2 (1757-1836) Bild 1960 / sid 192
« skrivet: 2015-03-12, 00:21 »
..Fjäl-skogen.
Byn Fjäl i Revsund var bebodd ännu i mitten av 1500-talet, men sedermera öde och underlagd Förberg.

311
Sättna / Sättna
« skrivet: 2015-03-11, 20:59 »
Hej Torbjörn,
 
ditt tvivel om AA:s påstådda ursprung har grund. Han var nämligen båtsmansson från Vigge i Stöde och född 1749. När jag höll på med Holm som intensivast för 4-5 år sedan fick jag det inte att stämma med de familjerelationer som huvudsakligen framgick av dopvittnena. Efter att jag kunde konstatera att hans mor blev omgift till Hissjön, föll bitarna på plats.
 
När det gäller Helge Nyberg bör det framhållas att han inte kan tillskrivas alla förekommande uppgifter på MedelpadsCDn. Det är helt klart att kopister som hjälpte till med digitaliseringen av hans material inte kunnat låta bli att lägga till egna uppgifter. Ibland både felaktiga och ovidkommande. Hur det ligger till i aktuellt fall vet jag inte.

312
Bräcke / Bräcke
« skrivet: 2015-03-08, 20:40 »
 diskuteras förutom läshjälp, frågor som lämpligen förs under ovanstående rubrik.
 
Bräcke husförhörslängder finns först fr.o.m. 1807. Nybyggaren och bonden i Hällsluten Jon Olofsson flyttade redan 1801 till Byn i Borgsjö med sin familj, där de blev torparfolk. Jon avled 1819 men änkan finns upptagen i Borgsjö äldsta hfl. (AI:1/186).

313
 har jag tagit upp frågan om icke folkbokförda personers upptagande i Sverige dödbok. Att registrerare i många fall har lämnat dessa därhän är uppenbart. Att rapportera rättelser av befintliga poster är inget problem, men hur göra med dessa uraktlåtna så att även de kan komma med i nästa upplaga ?
Här har jag bl.a. i åtanke Johan Odén, f.1853 5/4 som avled i Kanada 1/9 1927, vilket inskrivits i Undersåker (Jämtland) dödbok. Visserligen är där noterat att han finns i boken över obefintliga, men också att han s.å. införts i inflyttningsboken. Eftersom han erhållit ett nummer i dödboken har han uppenbart då räknats som skriven i Undersåker.
 
När det gäller utländska medborgare som uteslutits är det väl orimligt att man förväntas kunna hitta igen dem i dödslängder från deras uppgivna hemländer. Här har vi exempelvis akrobaten och tivoliägaren, danske undersåten Jakob Heinrich Claus Schultz som avled 21/5 1920 i Söderköping. Sedan åtminstone 1870-talet bosatt i Sverige, men ändå inte upptagen i Sv. dödbok.
 
Källhänvisningar är oftast inte nödvändiga i sammanhanget eftersom avlidna personer vanligen kan påträffas i dödböckerna för den församling i vilken de då var skrivna. Det finns undantag. Karl Oskar Wikström, född 14/11 1885, inflyttade till Hedvig Eleonora församling 29/12 1905 (BIa:63/419). Enligt Sveriges dödbok avled han 1906, men han kan inte påträffas i registret för sistnämnda församlings dödboksregister 1906 (ej heller 1907). När sådana uppgifter påträffats på icke förväntat ställe, bör notering om detta ha naturligtvis ha gjorts.

314
Helgum / Helgum
« skrivet: 2015-03-04, 18:14 »
Carl, det var den korrekta benämningen 1886-1935.
 
Genom nåd. brev 1885-04-17 erhöll  
församlingen fr.o.m. 1886-01-01 namnet Indals-Liden.  
Genom nåd. br. 1889-03-15 stadgades att Indals,  
Indals-Lidens och Holms församlingar skulle efter  
dåvarande innehavarens av det odelade Indals  
pastoratbortgång delas i två konsistoriella pastorat,  
varav det  
ena Indals-Liden och Holms församlingars pastorat,  
vilken delning trädde i tillämpning 1891-05-01. Enl. k.  
beslut 1935-11-08 skulle Indals-Lidens socken, kommun  
och församling från 1936 års ingång benämnas Liden (källa).

315
Helgum / Helgum
« skrivet: 2015-03-04, 13:53 »
Per P. i Rådom var torparson från Norrleringen. Den uppgiften finns i Helgumsboken II, där han enligt Molund tilltalas på tinget som icke auktoriserad barnmorska. Han var emellertid inte född där utan i Voxna, Hälsingland.

316
Stugun / Stugun
« skrivet: 2015-03-03, 01:19 »
En efterlysning gjordes på Jämtlandsföreningens hemsida redan 1998 (fråga nr 18), men där presenterades endast en hypotes som svar. Sedan dess har jag emellertid påträffat bevis. Johans och Karins son Lars Johan vistades en tid hos mormodern (Stugun AI:5/76). Denna relation styrks av en attest i Stuguns kyrkoarkiv (HII:1) som lyder: Enligt Ragunda församlings Dopbok är Gossen Lars Johan Johansson, som enligt hans faders berättelse vistats hos sin Mormoder i Öravardshöjden, född den 18 Junii 1821 och är vaccinerad betygar -  
Ragunda den 16 Januari 1836
P;Söderholm
v. Pastor.

317
Åre / Åre
« skrivet: 2015-02-28, 14:47 »
Vid vigseln 1788 i Åre uppges bägge vara från Meråker i Norge.
Per från Krok var född 1692. Skrivfelet i den utgivna ministerial-CDn härrör säkert från digitaliseringen av det gamla kortregistret, vilket enligt uppgift numera är makulerat.

318
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2015-02-28, 13:52 »
Ja, då förstår jag. Jon Nilssons föräldrar var torparen Nils Jonsson och hh Ursilla Persdotter i Kullsta. I Staffans bok har ett par siffror i dödsåret för Jon blivit omkastade. Han avled inte 1803 utan 1830 i Edsele (detta fel återfinns också på sajten Gulliksläkten). Hela familjen flyttade till Ångermanland och bara en av Jons döttrar återkom till Jämtland (Hällesjö). Se länk (Håkan Skogsjös fäderneanor).

319
Ragunda / Ragunda
« skrivet: 2015-02-28, 12:11 »
Hej,
 
visst var Johans hustru från Näset.  
En undran ändå - vilka personer avser du med de två förstnämnda personerna i Kullsta? De är obekanta för mig.

320
Ragunda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2015
« skrivet: 2015-02-26, 18:11 »
Per torde ha avlidit ung. Han finns inte hos familjen i Ho (Ragunda AI:1/35).
Stina (1782-1870) gm Per Nystedt i Hammarsgård, Johan (1789-1867), torpare i Näset och Brita (1786-1844) gm Gullik Olofsson i Kånkback.

321
Fors / Fors
« skrivet: 2015-02-20, 23:38 »
Före 1850 vågar jag nog hävda att patronymikon generellt återgår på den rätte faderns dopnamn.
U.ä. barn hade denna tid ingen arvsrätt; att Jonas Hjelm skulle ha bisprungits i sin ekonomi av en ännu okänd far är alltså inte troligt.  
Lika lite som att man idag lägger upp en säck med kontanter vid fastighetsköp gjorde man det inte förr. Man var alltså oftast skyldig och som säkerhet kunde borgenären begära inteckning i den fasta egendomen (vanligen det köpta hemmanet).
 
Att styvfadern Zakarias Jonsson redan före 50 års ålder upplät sin gård kan tyda på att han av någon anledning var inkapabel att själv förestå hemmansbruket. Därmed skulle vi också kunna få en förklaring varför dottern, som ogift, förbigicks.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-02-20 23:40)

322
Fors / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2015
« skrivet: 2015-02-20, 20:42 »
Noteringen om flytten till Ragunda, som avser pigan Ingrid från Ansjö, skymmer sidhänvisningen (41) lite för Katarina Elisabets återflytt till familjen i Byn.
 
Jonas Hjelms farsnamn var Jon/Jonas vilket framgår av AI:6/11.

323
Häggenås / Häggenås
« skrivet: 2015-02-15, 12:27 »
Bernhards födelsenotis här (nr 71).

324
Sollefteå / Äldre inlägg (arkiv) till 20 september, 2015
« skrivet: 2015-02-15, 01:13 »
Sollefteå avser pastoratet vilket Graninge då ingick i. Sonen Paulus föddes ju på Graninge bruk i juli 1838.

325
Bodsjö / Bodsjö
« skrivet: 2015-02-09, 18:31 »
Födelsenotisen påträffas i Bodsjö kyrkoarkiv C:1 s. 68v. Du hittar honom med föräldrarna i hfl. (Revsunds ka AI:1/106). Där kan man se att Aron uppges gå i skolan, d.v.s. Frösö trivialskola.

326
Allmänt / Strömsund
« skrivet: 2015-02-03, 18:02 »
Strömsunds municipalsamhälle anlades inom byarna Bredgård och Näset, Ströms socken. Ortnamnet S. påträffas först i församlingsböckerna efter år 1900.

327
Åre / Åre
« skrivet: 2015-01-26, 17:39 »
Jodå och så ligger det till i detta fall. Se även (sista stycket).

328
Swedish language / Death record translation
« skrivet: 2015-01-25, 08:27 »
Försvarslös, elder word meaning that he had no employment or lacked means to provide for himself.
föräldr: Inhys.hjon = parents [are] dependant tenants.

329
Campbell / Cambel / Cammel / Campbell / Cambel / Cammel
« skrivet: 2015-01-23, 17:55 »
Detta är alldeles utmärkt. Ovan nämnde David Campbell blev sedermera förare vid samma regemente och Kinds kompani. Klart blir då att han är identisk med fänriken med samma namn vilken Indebetou omtalar. Denne har åtskilliga efterkommande i Östergötland (se a.a. sid. 119ff).

330
Förkortningar / L.B.
« skrivet: 2015-01-23, 00:53 »
Landbo eller landbonde vilket idag motsvarar arrendator.

331
Undersåker / Undersåker
« skrivet: 2015-01-22, 00:31 »
Även om personen ifråga inte namnges på den sajt jag länkat till är det framlidne Jan Leijd (1938-2009) som står bakom framställningen från år 2001. Det finns poänger med att ange detta. Dels bör forskare ges erkännanden och dels kan jag och andra som brevväxlat med honom om forskning ha vissa insikter om hans underlag. Därmed ges bättre möjligheter att bedöma tillförlitligheten.  
 
Jon Persson i Hårbörsta var född 26/7 1692 i Åre och avled där 7/1 1762.
 
Vad avses med W St 37a ?

332
Undersåker / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2015
« skrivet: 2015-01-19, 23:20 »
Jon Persson och hans hustru Märet bosatte sig först 1724 i Hårbörsta. Dottern Anna, som saknas i de jämtländska födelseböckerna, var alltså inte som hävdas född där. Sajten varifrån informationen hämtats saknar tyvärr dokumentation, så man bör vara försiktig och inte ta uppgifterna för givna.
 
Märet M. var dotter till Mårten Hindriksson Brask i Romo, vilken avled i Hårbörsta 1733.

333
Fors / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-17, 12:46 »
De flyttar till Hällesjö. Avlidna där 21/11 1843 resp. 3/12 1852.

334
Rödön / Rödön
« skrivet: 2015-01-06, 22:35 »
Gyllenfeldt bör hellre ha varit Charlottas sambo trots ålderskillnaden. Hennes son kan han inte ha varit eftersom hon 19/11 1867 i Föllinge fick en dotter Anna Märta (död 12/2 1868). Sedermera flyttade hon ju till Sundsvall och blev där lyst till äktenskap med Lars Pallén 1870. Äktenskapets genomförande dröjde uppenbarligen några år. Högst sannolikt p.g.a. att hon 1871 vid Sundsvalls rådstuvurätt dömdes till straffarbete för 1:a resan stöld (dömdes ytterligare tre gånger för samma brott). Övergav sedan maken i Östersund och drog söderut. Skild från honom 1890.

335
Rödön / Rödön
« skrivet: 2015-01-06, 21:27 »
Magnus Andersson med familj hörde aldrig hemma i Rödön utan i Aspås, som då dock tillhörde både Rödöns tingslag och pastorat.
Den troliga anledningen till svårigheterna finna data om dem har jag berört .

336
Lit / Lit
« skrivet: 2014-12-30, 22:59 »
I Palleråsen har det över 300 år funnits folk med namnet Hans (dopnamn eller patronymikon). Någon Per Olofsson kan svårligen inplaceras där. Till senare delen av 1700-talet bestod byn av endast en gård. Grannbyn Åsen benämndes förr Öst på Åsen eller Österåsen. Bland födelsenotiserna återfinns namnet Österåsen (Öst på Åsen) i Lit 1695-1813. Det fanns vid den tiden också ett Västeråsen (dock ej påträffat efter 1760 bland församlingens födelsenotiser), vilket avser dagens Norra Lit.

337
Alsen / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2015
« skrivet: 2014-12-27, 18:54 »
Hej Per,
Det är riktigt. Heljes föräldrar finns upptagna i 1645 års mantalslängd.

338
Föllinge / Föllinge
« skrivet: 2014-12-27, 18:54 »
Det finns exempel på att fäder antecknade i födelseböckerna för utomäktenskapliga barn nekar när det kommer till rättssak. T.ex. Anna döpt 28/2 1731 i Mörsil, vars i ministerialboken föregivne far Esten Byfelt också frikännes vid tinget. Denna Anna nämns sedermera Andersdotter efter sin styvfar.
Det kan alltså i fallet ovan finnas anledning att se efter i domboken om Anders Salomonsson tillstår och fälls för faderskapet.

339
Hackås / Hackås
« skrivet: 2014-12-27, 18:54 »
Födelseåret är felaktigt just på den sidan eftersom Olof rätteligen var född 1748. Endast där benämns han också med sin fars namn Lundberg. Antecknat är dessutom: bor i Sanne, där han sedermera också kan påträffas. Hans nekrolog återfinns i Hackås kyrkoarkiv C:2 s. 314v-315r.

340
Revsund / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2015
« skrivet: 2014-12-08, 23:23 »
Brita Rasvill var född i Forsta, Lockne (till Hälle i Brunflo flyttade hennes föräldrar först 1705). Hennes make Petter Seder/Ceder föddes 7/9 1701 i Mälgåsen, Revsund. Sergeant, sedermera fältväbel, Petter Rasvill med familj finns upptagen i Lockne hfl. AI:1/60. Han och hustrun uppges där vara 35 resp. 36 år, samt dottern Märet 11 år. Att utifrån sådana åldersuppgifter beräkna exakta födelseår är ofta osäkert. Bl.a. därför att man inte alltid vet vilket år uppgiften avser. Den ovan nämnda dottern begravdes emellertid i Brunflo 1/11 1717 i en ålder av 32 år, fyra månader och några dagar. Är det riktigt skulle hon alltså vara född 1685.  
 
Fältväbeln Rasvill uppges 61 år och 6 månader i sin begravningsnotis av den 14/2 1720. Hans födelseår bör alltså sannolikt ligga kring spannet 1658-1661.
Hustru Karin Stensdotter, som var rätt jämgammal med maken, kan omöjligen vara dotter till Sten Larsson i Forsta. Denne omtalas som hemmansbrukare  redan i skattelängderna på 1620-talet. I 1645 års mantalslängd finns i familjen en dotter Ingeborg upptagen som skatteobjekt. Hon bör vara född senast ca 1630.
 
 
Adolf Sigurd Malanders föräldrar var enligt anförd födelsenotis skrivna i Valknytt, Skön. Se alltså Skön AI:9b/901.

341
Torp / Torp-C-1-1688-1722-Bild-129-sid-247
« skrivet: 2014-11-29, 23:54 »
Segrin Pedersd:r ifrån Söräng i Atmar Sochn.

342
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-11-29, 23:01 »
På nätsajter påträffas uppgifter om att besökaren och bonden Christian Ingebrektsson Fundin (1749-1824) i Funäsdalen även skulle ha haft familj och barn födda 1771-1783 i Överlännäs, Ångermanland. Med enkel och självklar kontroll skulle denna pinsamhet lätt ha kunnat undvikits och därmed också felaktigheternas vidarespridande. Alltså, Fundin fick med sina två hustrur 16 barn i Tännäs åren 1774-1810. Han kan alltså inte vara identisk med sin namne i Överlännäs!

343
Oviken / Oviken
« skrivet: 2014-11-28, 01:35 »
Hon uppges vara dotter till Anders Hallings änka Maria Olofsdotter (Tännäs lappförsamling AI:3/31). Det kan emellertid inte stämma eftersom änkan ifråga var född 1797. Möjligen kan det hellre avse en dotterdotter till Halling.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-11-28 01:36)

344
Hallen / Hallen
« skrivet: 2014-11-17, 21:43 »
Man kan fortfarande låna fiche från SVAR i Ramsele. Varje volym kostar 30:- och lånetiden är 37 dagar.
De kort jag har är från volymerna S5402-5403 [1650-1651], S5405-5408 [1652-1653] samt S5410 [1654] = 7 volymer.

345
Hallen / Hallen
« skrivet: 2014-11-17, 19:35 »
Hej Monica,
Tiondelängderna finns i Kammararkivets länsräkenskaper (landsböcker o verifikationer) för Västernorrland. Om de numera är skannade känner jag inte till, men betvivlar det eftersom dessa längder utgör en mindre del av materialet. 1650-1654 års räkenskaper omfattar minst 125 st. mikrokort, vilket utgör mer än 3000 exponeringar och därmed dubbelt så många sidor.

346
Norderö / Norderö
« skrivet: 2014-11-15, 18:59 »
Hej Björn,
Anders var bonde på farsgården i Jälsta 1742-1764. Året efter står i mtl.: Ingen åbo angifwen. Jag misstänker att hela familjen dragit till Norge, men att delar av den efter Anders död återvänt till Jämtland. Anders har jag i alla fall inga spår efter 1764.
27 juli 1788 avled i Sunne prästgård en torparänka Märeta Olofsdotter från Jälsta. Åldersuppgiften stämmer väl in på Anders hustru. Hon kan emellertid inte påträffas i Norderö DII:1 (Jälsta), så adresseringen kanske avser hennes tidigare hemort.
Anders uppges gift i mtl 1744, så vigseln bör ha skett året innan. Emedan hans mor hette Brita, bör det ha funnits en dotter vid det namnet. Den hustru Brita Andersdr utan angiven hemort, som är dopvittne till Elsa A:s son 1779, skulle kunna vara densamma.

347
Offerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2015
« skrivet: 2014-11-15, 18:23 »
.. Man(n)en i Svårmodighet afhände sig lif:et, mer är 14 [ändrat från 20]. år sedan - .. (Offerdals kyrkoarkiv C:2 s. 611).
Han var mycket riktigt son till Lars Heljesson.

348
Offerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2015
« skrivet: 2014-11-15, 12:59 »
MM död 8/5 1741 medan däremot maken Per Larsson inte finns upptagen i dödboken. Den sannolika förklaringen framgår av änkans nekrolog.

349
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-11-15, 12:45 »
Ursilla var namnet på Eriks farmor och hans hustru Ingeborg var sannolikt infödd i Rödön. Jöns Ströms mor var däremot född i Offerdal.

350
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-11-13, 00:22 »
Hej Per,
Erik i Dvärsätt var av släkten Touscher (Tuscherus) [se Bygdens Hm III:225]. Vad han hade att göra i Ångermanland vet jag inte. Sonen Nils avled också i mars 1743 men i Sollefteå. Denne hemfördes däremot och begravdes i Rödön. Erik omgift med en betydligt yngre kvinna, tillika änka (anmoder till mig), och avled 1774 i Dvärsätt.

351
Efterlysningar / Samuel Elving i Pojo
« skrivet: 2014-11-11, 19:08 »
Kaptenen Samuel Elfving i Orsa, som uppges vara född 29/6 1709 (Orsa kyrkoarkiv AI:11/19), torde väl vara född i Hedemora (Hedemora CI:3 s. 151v).
Hans namne vid artilleriregementet (Kapten Jean Elfwings kompani, då förlagt i Lovisa, Finland) uppges vara född i Västmanland (Ulla Johansson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen nr 10, Värnamo 1976, sid. 142).

352
01) Allmänt om efternamn / Tillnamn i äldre tid
« skrivet: 2014-11-04, 20:06 »
Inom namnforskningen råder inte enighet om begreppen.  
Roland Otterbjörk (1925-1984) tar bl.a. upp termen tillnamn och skriver: Efternamn är detsamma som släktnamn (termen familjenamn är numera avskaffad) men ibland ser man också tillnamn användas i denna funktion. Detta är en onöjaktig terminologi. Termen tillnamn bör reserveras för det slags inofficiella namn som tillfogas ett officiellt namn: Harald Hårfager, Lång-Jan, Bildsköne Bengtsson. Därmed kommer tillnamn vanligen att bli synonym för namngrupperna 2 B [=Smeknamn eller Hypokorismer] och 2 C [=Öknamn eller Pejorativer] ovan, .. (Hur var namnet ? - Ett kompendium om namn - mest personnamn, Umeå 1979, sid. 5).
 
Gudrun Utterström (1928-2013) avser däremot med termen tillnamn vara namn, förutom patronymika, som läggs till förnamnet. Hon skriver att den brukas som övergripande term till begreppen släktnamn och binamn (Släktnamn - tillkomst och spridning i norrländska städer, Umeå 1985, sid. 11; även i Tillnamn i den karolinska tidens Stockholm, Umeå 1976, sid. 11).
 
Eva Brylla skriver i sin artikel Svenskt tillnamnsskick i kvinnoperspektiv att: Termen tillnamn används här i en vid bemärkelse som en övergripande term omfattande patronymika, metronymika, binamn och släktnamn/efternamn. (Personnamn och social identitet, red. T. Andersson m.fl., Uppsala 1998, not sid. 229).  
I en artikel om nordisk personnamnsterminologi konstaterar E.Brylla och Vibeke Dalberg att det danska tilnavn och det svenska tillnamn inte helt omfattar samma begrepp (Studia anthroponymica scandinavica 25, Eslöv 2007, sid. 123). Utan att gå in i diskussionen bör det nog, av först angivet skäl, vara lämpligt för författare att i framställningar klart ange vad man avser med termen ifråga.

353
Rickman / Rickman
« skrivet: 2014-11-02, 10:58 »
Bouppteckningen upptar endast lösören vilket Christina ansåg äldste sonen skulle få för sin omvårdnad av henne. Det framgår av testamentet av den 12 januari 1770, vars innehåll citeras i ovan nämnd volym s. 739.

354
Indal / Indal
« skrivet: 2014-11-01, 11:49 »
Familjen tidigare bosatt vid Lagfors bruk. Hustru Brita född i Lögdö församling.

355
Rickman / Rickman
« skrivet: 2014-11-01, 11:14 »
År 1773 d[en] 10 Maii, Lät Capitainen Wälborne Herr Georg Patric Rickman uti underteknades närwaro, til följe af Lagens föreskrift i 9 Cap[itlet] Ärfd[a] B[alke]n, uptekna och wärdera den egendom, som tilhört Theß Fru Moder afledna Öfwerste Lieutenantskan Wälborna Fru Christina Oglevie; hwilken egendom wälbemälte Herr Capitain genom redan Kungiort Testamente gifwen är, så at ingen annan arfwinge än denne Herr Capitain Rickman nu wid uptekningen tilstädes kom. Egendomen befants altså som följer:
 
På ett par ställen, är bokstäven a (understrukna) något slarvigt skrivna så att de ser ut som e:n.

356
Ytterlännäs / Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2014
« skrivet: 2014-10-31, 21:02 »
Det stycke som David S. citerat ovan (30 oktober) synes snarare bygga på en given ståndpunkt som i efterhand belägges genom att töja på tolkningen av källtexten. Forskaren Richard Gothe (1883-1953) hänvisar naturligtvis till äldre beskrivningar som Hülphers m.fl. när han diskuterar finnkolonisationens ålder. Bl.a. berörs sägnen om finskan Ingrid och hennes två söner och att deras immigration säges ha skett i slutet av 1400-talet. Genom egen forskning blir Gothe emellertid övertygad om att finnkolonisationen inleddes först omkring 100 år senare. Att detta senareläggande från Gothes sida också skulle ha innefattat den mytiska finskan Ingrid kan jag välvilligt endast beteckna som kreativ citatkonst. Att använda Gothe som stöd för hennes existens är alltså båg och bluff på ren svenska.
 
Läs Gothe själv ! (Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland - Stockholm 1948).

357
Revsund / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2015
« skrivet: 2014-10-19, 01:20 »
Hustru Karin Broddesdotters (född ca 1655 o död 1698) i Revsund ursprung har  i veckan. Namnet Brodde är så pass ovanligt att farskandidaterna inte är många. I 1645 års mantalslängd för Jämtland påträffas sex personer med namnet i fråga varav tre i Revsunds tingslag. De övriga var bosatta i Brunflo, Sunne och Häggenås socknar. Broddarna i Brunflo och Sunne förekommer som hemmansbrukare redan i 1628 års tiondelängd och torde därmed vara för gamla som fäder omkring 1655. Brodde Persson i Häggenås tillträdde sin svärfars hemman i Österåsen 1645, så åldersmässigt bör han passa in.  
 
Ser vi till Revsundsområdet fanns där Brodde Jonsson som tog över farsgården i Hosjö och Sundsjö 1640. Brodde Olofsson i Anviken har ett par barn som redan 1645 är skattskrivna, d.v.s. födda senast 1630 och därmed faller väl även han utanför åldersstrecket. Sist har vi Brodde Olofsson i Hunge och Bodsjö, som är ogift 1645. Han blev otvivelaktigt gift med  änka i Rind. 1645 (mtl) omtalas änkan Ingrid i Rind och 1689 begravs en namne, Broddes hustro från Hunge och Bodsjö, som anges ha varit gift två gånger. Brodde i Rind/Hunge förefaller därmed vara en synnerligen potentiell far till Karin i Revsund. Särskilt som hans mor tycks (mtl 1645) ha hetat Karin och vår Karin Broddesdotter hade en dotter Ingrid. Vad som kan tala emot denna hypotes är att hustru Ingrid enligt dödbok var född redan 1607 och att Brodde enligt hfl. (Bodsjö AI:1/2v-3r) hade en dotter Karin född ca 1646-7 som avled ogift 1711. Till detta kan sägas att det i Jämtland förekom syskon med samma namn, men så vitt mig känt företrädesvis i landskapets västra del.  
Nog så viktigt att tillägga är att jag har inga kunskaper om vare sig Brodde Jonssons i Hosjö eller Brodde Perssons i Österåsen efterkommande. Ytterligare forskningsarbete återstår alltså.

358
Allmänt / Sölvskatten i Jämtland på 1630-talet
« skrivet: 2014-10-18, 16:35 »
Du har rätt. När jag tittar på nämnt år för Offerdals, Alsens och Undersåkers tingslag kommer de inte heller helt i ordning. Jag tror emellertid inte att skrivaren haft någon utstuderad avsikt med detta som vi sentida behöver vecka våra pannor alltför mycket åt. Sannolikt skulle en jämförande studie, t.ex. dataregistrering omfattande flera år ge säkert besked om hur det förhåller sig.
 
Söker man hitta relationer kan skattelängderna ge oss potentiella namn, men ytterst sällan bevis. Däremot i räkenskaperna över sakfall och bygsel. Saköreslängderna håller f.n. Fornskriftssällskapet och arbetar med för utgivning (jag har fått ansvaret för ortregistret) men där är inte bygseluppgifterna med.  
 
Exempel från de senare 1627-1628:
 
Anders Rederßen i Mollstedt aff trei tónner Seed ßom hanns Moder for hannom Oplod ...
Karl Jennßen vdj Oruigen aff trej tónner Seed, som hanns quinde Merrett till fornn haffde ...

359
Allmänt / Sölvskatten i Jämtland på 1630-talet
« skrivet: 2014-10-18, 13:17 »
I sölvskattelängderna (liksom i båtsmansd:o) är skattedragarna generellt grupperade topografiskt om 10 personer i varje grupp. Alltså inga andra relationer än mellan grannar. Leilendinger, d.v.s. arrendatorer står först. Sedan finns i förekommande fall kategorierna ödegårds- resp. husmän samt drängar sist.
Över tid kan ordningen skifta. I t.ex. 1614-1614 års skattelängd är personkategorierna överordnad sorteringsgrund, d.v.s. alla bönder först, sedan ödegårdsmännen, husmännen och sist drängar för hel respektive halv lön. Dock alla dessa sins emellan topografiskt ordnade.

360
Hej Monica,
Vanligen förekommer romerska siffror som versaler (t.ex. i våra väggklockor) men i dessa räkenskaper är de gemena. För Per Olsson står det iiij = 4 tunnors utsäde, för vilket han skattar xij = 12 daler.

361
Siffrorna är romerska.
i och j = 1
v = 5
x = 10
genomstruket j = ½
 
Den förste, Gustabonden, skattar 6 daler för jord (åker) omfattande 2 tunnors utsäde.

362
Brunflo / Brunflo AI:4 (1828-1838) bild 2400 / sid 232
« skrivet: 2014-10-17, 02:07 »
Visserligen bosätter sig Johan slutligen i Sundsjö, men nog står det Östersund alltid. Ö-ets diakritiska tecken har hamnat ovanför sockennamnet Lockne. Se Östersund AIa:4/278 [>> Sundsjö AI:6/99].

363
Hej Carl,  
Finns det ett brytningsår där dödsdata på DVD:n övergår från att vara baserat på registrerare (volontärer) till sedan tidigare databaserat myndighetsmaterial?

364
För Östersund finns avlidna fr.o.m. 1895 med på skivan.

365
Fors / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2015
« skrivet: 2014-10-12, 17:10 »
Han begav sig till Alnö sn; bonde där några år, men sedermera snickare i Sundsvall med namnet Edholm. Död där 16/9 1899.

366
Oviken / Oviken vigsel 1693 EI/1 S.5 Nr.4 Bild.15 SVAR
« skrivet: 2014-10-09, 22:16 »
Marthina Eling
 
Jag har svårt att tro du letat och påträffat domboksuppgiften från 1668 slumpartat eller helt på egen hand. Rimligtvis bör det indirekt vara min hänvisning till JLS-Nytt 1995 eller särskilt mitt inlägg från  som gett vägledning. Där nämner jag också födelseorten Hovermo, så därmed kan jag inte förstå att det skulle vara något nytt. En annan sak är om man önskar en exakt transkribering av ortnamnet från vigselnotisen.  
Kyrkoherde Hans Drake skriver där ortnamnet Hoffvermöee. Senare även Hoffvermöe (Hofwermöe) (se 1695 års vigselnotiser nr 1, 3 och 11).

367
Oviken / Oviken vigsel 1693 EI/1 S.5 Nr.4 Bild.15 SVAR
« skrivet: 2014-10-08, 23:56 »
Den anonyme skribent som framfört de falska uppgifterna om Anna Carlsdotter Rutencrantz på Wikipedia har alltså inte använt sig av några primärkällor. Dels finns det inte något belägg för exaxt datum beträffande hennes  och dels avser det i förstnämnda källa angivna dödsdatumet hennes make !
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-10-09 07:31)

368
Rutencrantz / Rutencrantz
« skrivet: 2014-10-05, 22:44 »
Volymen är ett särtryck ur historieverket Jämtlands fältjägareregemente, band 3, Helsingborg 2003. Registret över militära konstnärer bygger på och uppgifterna är i stort identiska i Maj Nodermanns Mästare och möbler, Uddevalla 1990 (reviderad upplaga Örebro 2005).

369
Att man bör vara försiktig med att använda folkräkningarna som källa är viktigt att framhålla. Dels är uppgifterna många gånger felaktiga och dels kan man lätt missta sig. Ett exempel: Märta Lindholm från Floby i Västergötland uppges vara änka vid sin död 6/11 1920 samt född 1872 i Fors, Jämtland. Namnen från Jämtland, som var änka år 1900, emigrerade emellertid redan 1901 till Amerika. Kvinnan från Floby var enligt dödboken ogift (Floby kyrkoarkiv C:6 - AID v170503.b3530). Slår man därtill upp Floby församlingsbok kan man läsa att födelseorten var Gökhem (Floby kyrkoarkiv AII:2/203 - AID v154189.b2130.s203). Här har uppenbart 1900 års folkräkning vägt alldeles för tungt.

370
Trollhättan / Äldre inlägg (arkiv) till 14 november, 2014
« skrivet: 2014-09-30, 00:47 »
Bland snickaren Karl Erik Petterssons (1853-1927) barn fanns Anton Albin Pettersson, f.17/10 1890 i Björna, Ångermanland. Den sistnämnde uppges död 9/9 1941 och då skriven i Trollhättan. I senaste Sveriges dödbok uppges detta datum men också att han inte finns upptagen i dödboken.
Nu torde väl de flesta vara överens om att få veta var en uppgift inte finns, är av mindre intresse än var den kan påträffas. Alltså, finns det någon som känner till personen ifråga och kan lämna upplysning om var dödsfallet är noterat ?

371
Mörsil / Mörsils församlingsbok AIIa:2 1908-1917 sid 157
« skrivet: 2014-09-20, 19:56 »
Hej Janne!
 
Han utvandrade 1904 med Halifax i Kanada som angivet resmål.

372
Zetterblom / Zetterblom
« skrivet: 2014-09-19, 00:45 »
Tack för den uppgiften !

373
Zetterblom / Zetterblom
« skrivet: 2014-09-18, 19:34 »
Adolf Ferdinand Zetterblom (1888-1946) gifte sig 1912 med Ida Charlotta Jonsson, född 20 mars 1893 i Östersund. Jag misstänker att den sistnämnda är identisk med sin namne i Sverige dödbok 6. Där saknas emellertid födelseort och giftonamnet uppges Zetterström. Känner någon till denna familj Zetterblom och kan ev. vederlägga DVD-skivans Zetterström ?

374
Öhrling / Örling / Öhrling / Örling
« skrivet: 2014-09-14, 23:36 »
Han var född fanjunkarson 9/7 1839 i Östersund och avled i Västanbäck, Hällesjö. Dopnamnet rätteligen Nils Jonas.

375
Hofverberg / Hofverberg
« skrivet: 2014-09-14, 12:41 »
Arvskiftet efter Johan. H och hh skedde 6/5 1728 (se Rådhusrätten i Malmö 1 F2A:42/267ff - AID v159507.b1370.s267)
 
Begravningen den 13 (ej 1) augusti förrättades av H:r Hofwerberg. Det bör ha varit någon av sönerna, varav två uppenbarligen var präster.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-09-14 12:43)

376
Carl!
Vi vet att det finns kategorier av personer som, trots att de var bosatta i Sverige hela eller större delen av sitt liv, aldrig blev kyrkskrivna. Dit kan vi räkna bl.a. resande. Vid död och begravning brukar de ändå upptas i kyrkböckerna.  Projektet Namn åt de döda hade kunnat lösa åtskilliga forskningsproblem när det gäller denna kategori. Att man valt att utesluta dessa finner jag olyckligt eftersom att systematiskt eftersöka dem i dödböckerna är i stort sett omöjligt. När de nu inte var skrivna någonstans finns det knappast någon risk att dessa dödsnotiser återfinns på mer än ett ställe.

377
Jag läser i instruktionerna för Namn åt de döda:
OBS! Endast personer som var skrivna i församlingen skall tas med, inte dom som begravdes i församling men var hemmahörande i annan församling. Personer som inte tillhör församlingen har ingen hänvisning till sida i församlingsboken. Dödboken har också en kolumn för statistik med rubriken Räknas till församlingen. Tag inte med dom som har -
 
Hur är det med personer som vid dödstillfället inte var skrivna någonstans ? Har dessa vanligen svåråtkomliga individer lämnats därhän ?

378
Ström / Ström
« skrivet: 2014-08-31, 22:28 »
Du hittar skräddardrängen bland sockenhantverkare; se Ströms kyrkoarkiv AIa:6/187.

379
Moritz / Moritz
« skrivet: 2014-08-28, 21:41 »
I Genalogisk Ungdoms tidskrift 1979:1 finns en artikel Bidrag till släkten Mouritz genealogi av Håkan Skogsjö. Där framgår relationen till Elias Thelaus. Från den tiden har jag någonstans gjort en anteckning om Alexanders frånfälle, men just nu inte påträffad. Jag tror dock att jag redan då meddelade Håkan om detta, så han kanske kan lämna upplysning om dödsdata. Ställer mig något tvivlande till att sonen Elias i trivialskolematrikeln nämns kaptensson från Ödsgård. Familjen sedermera bosatt i Fors sn och Västerede. I 1660 års jordebok upptas Alexanders änka för en gård där.

380
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2014-08-27, 23:50 »
Om Lilleman står det i 1728 års GMR: Fången wid Sundsvall d. 25 Maii 1721 och sedermera i Fångenskapen med döden afgått, ..

381
Allmänt / Daniel von Nandelstadt
« skrivet: 2014-08-26, 04:41 »
von Nandelstadt bodde hos mågen Sven Gustaf Borin. Denne fick löjtnants indelning vid Hallens kompani 22/3 1775 och bostället var då Järsta nr 1 i Marby socken. I bouppteckningen uppges ingen ort för Daniel, men samtliga fem undertecknare av densamma var bosatta i Marby socken. Dödsorten var alltså utan tvivel Järsta i Marby.
 
Se även länk
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-08-26 05:06)

382
Lillhärdal / Lillhärdal
« skrivet: 2014-08-16, 07:29 »
Om Per Östbergs (1757-1823) föräldrar, se moderns nekrolog 22/10 1778 (Lillhärdals kyrkoarkiv C:1 uppslag 199).

383
Österfärnebo / Österfärnebo AI:3 sid 212
« skrivet: 2014-08-08, 01:57 »
Torp[are] ...

384
Namnbyte / Namnbyte
« skrivet: 2014-07-23, 21:56 »
Generellt krävs efternamnn för alla släktforskarprogram jag känner till. Jag förstått att t.ex. DISbyt inte tar emot personer utan dylikt namn. Hur användare löser detta problem vet jag inte; för det finns ju bl.a. barnhusbarn som aldrig försetts med efternamn och skaffat familj. På amerikansk botten (Ancestry) kan man vid sökning på namnet Erik Jönsdotter påträffa närmare 700.000 personer. Att det i många fall rör sig om  utomäktenskapliga barn med okänd fader vilka hos dem försetts med moderns farsnamn är väl känt. Det påvisar att man där sällan förstått vad ett patronymikon är.

385
Häggenås / Häggenås
« skrivet: 2014-07-16, 18:14 »
Nej, något sådant val behöver inte komma ifråga eftersom Jonas S. född 1861 inte alls har något att göra med Österåsen nr 6. Selma Albertinas far är alltså JS f.1860. Den sistnämnde (John Salmonson) var med sin hustru Hilda bosatt i Brooklyn N.Y. 1905 (ev. behövs inloggning på familysearch för att komma åt länkadressen).

386
Häggenås / Häggenås
« skrivet: 2014-07-16, 08:11 »
Det avser Jonas S. f. 24/9 1860 i Österåsen, Häggenås eftersom hans namne skräddaren var f. 9/2 1861 i Lit.

387
Häggenås / Häggenås
« skrivet: 2014-07-15, 18:06 »
Stavningen av namnet Salomon har säkert att göra med uttalet. På jämtmål är det ungefär Sælmen, d.v.s. endast två istället för riksmålets tre stavelser. Än idag stavas efternamnet ömse i landskapet.
 
Österåsen nr 7 var kronohemman och arrendatorn under senare halvan av 1800-talet Sal(o)mon Jonsson var född på nr 6. Denne avled 1882 och som brukarna av boställen skiftade var det nog anledning att sonen istället uppges hemmahörande på gården han härstammade ifrån.
Jonas och hustrun Hilda tycks bara varit på besök i Sverige. Vid utresan från Göteborg 1895 står hustrun som hemmahörande i Amerika.

388
Gestrich / Gestrich
« skrivet: 2014-07-14, 21:26 »
Tack för uppgifterna.
Nekrologen för Erik Gestrick berättar att han var född i Gästrikland, hållen sex år vid Gävle skola och bl.a. tjänstgjort som kammartjänare i Stockholm. Dessa antecendentia bidrar till antagandet att söner till honom kan ha klättrat vidare på samhällsstegen. Båda namnen Erik och Jon återfinns tydligen i generationen innan, så att han haft söner med dessa namn är ju ändå tänkbart. Eriks hustru anges vara från Nättom som väl ligger i grannsocknen Ölme. Kan de äldsta barnen ha fötts där ?
 
Något födelseår uppges inte för Jonas G. i Jämtland utan antagandet om 1703 grundar sig på åldersuppgiften i begravningsnotisen. Också åldern i merritförteckningarna indikerar ett liknande födelseår. Däremot uppges han vara 22 år i en rulla från 1721 och 24 år i motsvarande källa från mars 1725.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-07-14 21:29)

389
Sunne / Sunne
« skrivet: 2014-07-13, 18:25 »
Se  under rubrik Lockne 11/4 2007.
Att Anna Carolinas mor var Anna Olofsdotter (1804-1832) framgår av mormoderns bouppteckning 1849.

390
Okänd socken i Hälsingland / Okänd socken i Hälsingland
« skrivet: 2014-07-11, 04:32 »
I en supplik på KrA från 1600-talet uppges en min förfader vara hemmahörande i Hälsingland trots att han rätteligen var medelpading. Kanhända perspektivet från Stockholm i det här fallet också är något skevt både vad gäller geografi och släktskap? Kyrkoherden i Indal Jonas Petri Kexlerus ohh Eva Larsdotter Berg hade sonen Petrus Kessler vilken var kyrkoherde i Skön 1682-1708 (Bygdén: Härnösands stifts herdaminne del II s. 6ff resp. III s. 340).

391
Gestrich / Gestrich
« skrivet: 2014-07-04, 16:25 »
I början av 1740-talet flyttade kornetten Jonas Gestrich från Finland till Lits socken i Jämtland. Han gifte sig där med kyrkoherdens dotter och fick med henne åtta barn, varav två döda späda. Av de övriga flyttade fem till södra Sverige medan en son blev kvar i Jämtland. Redan under 1800-talet dog släkten ut i nämnda landskap. Om den fortfarande lever på annat håll är tveksamt; i 1970 års folkräkning finns namnet inte upptaget.
 
Om Gestrich skriver överstelöjtnant Gustaf Lund (1886-1973) i sin artikel om finska officerare vid Jämtlands fältjägarregemente:
Född i Finland 1703. Fältväbel vid Karelska dragonregementet, Kvartermästare vid Jämtlands kavallerikompani 30/12 1740. Kornett 30/6 1742. Dog på Åsmundgården i LIt, som han innehade som militärboställe, 4/6 1761. (Jämten, Heimbygdas årsbok, Östersund 1965 sid. 58).
 
I Jämtlandsregementets handlingar framgår ingen födelseort utan här måste Lund ha antagit att, eftersom Gestrich närmast kom från Finland han också var född där. Det tycks de flesta nätsajter där han omtalas också ha godtagit. Följer man honom bakåt visar det sig emellertid att han i rullorna från sin tidigaste karriär uppges vara född i Värmland. I hopp om att det fanns forskare som intresserat sig för och hade kunskap om skolelever från Värmland, gjorde jag en  utan resultat några år tillbaka för att därmed genom indirekta uppgifter eventuellt hitta Gestrichs ursprung.
 
Märkligt är att bland omtalade sajter finna en dotter Anna Catharina Gestrich f.1740, vilket enligt hänvisningar också ska återfinnas på en CD över kyrkoherden Martin Laurentii i Torp ättlingar. Det förvånansvärda är att man utan reflektion godtagit att den då blott 13-åriga Maria Christina Noræa, vilken först 1744 gifte sig med Jonas Gestrich, skulle ha varit hennes mor. Födelseåret 1740 styrks visserligen både av hfl. och dödsnotis, men måste uppenbart vara fel ändå. Hon begick ju sin första nattvard så tidigt som 1751 (Lits kyrkoarkiv AI:1 s. 265) vilket tyder på att hon var äldre än vad de jämtländska kyrkböckerna uppger.
 
Helt klart är att slutsatsen måste bli att Gestrich varit gift tidigare. Med hjälp av HisKi går detta att kartlägga. Gestrich gifte sig 10/10 1732 i Valkeala i södra Finland med Elisabet Tujulin, vilken avled 27/9 1740 i en ålder av 36 år. De hade barnen: Carl Friedrich f. 25/11 1733, Anna Catharina f. 28/6 1736 och Christina f. 1/2 1739, alla födda i Valkeala. Av dessa barn överlevde endast Anna Catharina sin barndom och blev sedermera gift med kaptenen Carl Joakim Örbom (1722-1810) i hans andra gifte. Ättling till Martin Laurentii är hon alltså definitivt inte.
 
Förhoppningsvis kan någon Värmlandsforskare med tiden bidra med information om Gestrichs ursprung.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-07-04 16:31)

392
Undersåker / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2015
« skrivet: 2014-07-03, 12:58 »
Dock är det inte helt klart i och med detta. Födelsenotisen i Åre nämnt datum har namnet Märetha. Att det emellertid är en felskrivning framgår om man följer familjen vidare till Rödön > Offerdal (AI:4/104).

393
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-07-01, 23:02 »
Isak Eriksson
 
De flesta som lämnar svar här på Af tror jag har en föreställning om att de som frågar behöver initial hjälp. D.v.s. att man därefter har ambition att försöka gå vidare på egen hand. Blir det uppenbart att denna ambition saknas och varje ny  ständigt leder till en ny fråga, tror jag att man tröttnar och följaktligen lämnar frågeställningarna därhän.
Jag uppmanar därför dig att själv fortsätta forskningen själv, särskilt som det måste vara otillfredställande att hela tiden behöva lita till andra. Det kan leda helt fel. T.ex. i detta fall. Den Margareta som föddes i Rödön 19/8 1744 avled nämligen ogift 18/9 1809 i Frösö socken.
 
(Meddelandet ändrat av kge 2014-07-01 23:20)

394
Fors / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2015
« skrivet: 2014-06-23, 02:12 »
Identifieringen av  grundas på moderns begravningsnotis. Hon anges där som mor till Jon I. (Gudmundrå kyrkoarkiv C:2 s. 215v).

395
Hallen / Hallen
« skrivet: 2014-06-14, 11:51 »
Hej Janne,
 
Du kan se i nämnd hfl. att han där har försetts med fel födelseår (1844). Det hänger med till hans död 1927 som skomakare i Östersund. Han blev gift med Hallenflickan Anna Torisdotter (1831-1910).

396
Allmänt / Gulliksläkten från Hällesjö
« skrivet: 2014-06-14, 07:55 »
Victor Walgreen (tab. 212) gift 20 juni 1936 med Leona Duncan (ej Parker), född 14 juli 1909 i Detroit, Michigan (enligt angiven källa).

397
Förnamn - S / Sale
« skrivet: 2014-06-06, 19:36 »
Texten lyder: .. Swens barn i Snarkijl Anders ... (Silleruds kyrkoarkiv CI:2 s. 90).

398
Rödön / Rödön (C:2) sid 3
« skrivet: 2014-06-02, 22:33 »
.. körkiogången des ålder (meningen ofullbordad liksom hos maken)

399
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-06-01, 01:29 »
Ytterligare uppgifter till uppföljning.
Genom kyrkböckerna framgår det att Björkbom och hans hustru hade ytterligare två barn. Sonen Jöran finns upptagen i hfl. och dottern Catharina i 1708 års begravningsbok. Gölin uppges vid vigseln vara från Hackås. Anknytningen dit styrks dels genom att sonen Jöran avled där 1773 och dels i dottern Christinas dödsruna, där hon uppges född i Silje, Hackås sn ! Ytterligare en relevant person bör vara den Kerstin Hansdotter, titulerad moder, för vilken är noterat nattvard åren 1713,1714 och 1716. Hon bör alltså höra till familjen.
Pigan Kerstin Jöransdotter 1711-1712. Hypotetiskt en syster ?
 
24 juni 1710 är trumpetarhustrun Gölj Lindh dopvittne i Rödön. Därmed blir en av Björkboms företrädare intressant - trumpetaren J?rgen Lind. Denne synes ha varit bosatt i Dvärsätt, men rymde ur tjänsten 1687 (GMR 1692 - AID v374688.b90.s4).

400
Hammerdal / Hammerdal
« skrivet: 2014-05-31, 13:26 »
Visst är det Lars från Fyrås som var soldat vid Järvsö kompani 1748-1758. Han nämns med sitt soldatnamn vid uppgörelsen om fädernegården 1753.
 
Beträffande Dunderhake var det som soldatnamn generellt inte ärftligt. Att hustru Sara skulle ha burit har jag inte funnit några belägg för. Parets barn var till antalet åtminstone 11.

401
Nora / Dödsorsak
« skrivet: 2014-05-30, 00:13 »
Prästen använder kraftiga och egna, d.v.s. inte hävdvunna förkortningar. Att dödsorsaken som börjar med hjert följs av bokstäverna kl blir uppenbart vid läsning av notiser både före och efter aktuell.

402
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-05-26, 09:06 »
I Erik Olofssons arvskifte räknas dottern Märet upp först bland barnen, så hon är alltså äldst. För Erik noteras hustru först i 1749 års mantalslängd och bör därmed ha gift sig 1748. 1764 förekommer i motsvarande längd första ggn notering om barn (en dotter), vilket bör avse Märet. Hon är alltså född omkr. 1748 eftersom barn blev skatteobjekt från 15 års ålder.
Eriks hustru var Anna Olofsdotter (1724-1807) från Sinnberg, Näs.
 
Hur uppgiften i de Robelin tillkommit är svårt att sia om. Under bokens avdelning Skankeättlingar är det uppenbart att sentida ättlingar försett författaren med uppgifter. I det här fallet tror jag dock att det är de R. själv som bidragit. Hans återkommande hänvisning till patronymika, jordinnehav som grund för släktskap är i många fall osaklig. Anledningen är att han inte alltid påvisar att det är samma jord (gård) det är fråga om generationerna emellan. Han blandar alltså ihop olika gårdar och därmed också människor som saknar anhörighet.
 
Erik Andersson i Rise var bonde på hemmanet nr 1 och Erik Olofsson på nr 2. Här finns emellertid en släktrelation i det att Erik A. var morbror till Erik O. Möjligen kan författaren ha funnit någon notering om barnbarn, men inte haft kringkunskap för att kunna dra rätt slutsats om hur det hänger ihop. Men jag kan också tänka mig att enbart A.J.Hanssons uppgift i Stuguboken om Märets härkomst från Rise har föranlett hans slutledning.

403
Föllinge / Föllinge
« skrivet: 2014-05-21, 23:52 »
Här kan vi se att inte bara födelsedatum är fel i dödsnotisen, utan även fadersnamnet (tillika i senare hfl.) Karolina Doroteas patronymikon ska alltså vara Jonsdotter. I hennes födelsenotis (Föllinge) nämns hennes far felaktigt Jonas Pålsson, däremot korrekt i Hammerdals födelsebok, där hennes nöddop bekräftades av pastor Feltström (Hammerdals kyrkoarkiv C:4 s. 57v-58r). Hennes mor hette Sofia Jonsdotter (ej Jönsdotter).
 
Relevanta data för Karolina Doroteas (födelse, föräldrar och födelseort) påträffas i Föllinge kyrkoarkiv C:4 s. 144 (ej 145). Följande sida (145) upplyser om föräldrarnas åldrar, dopvittnen och särskilda anteckningar. På samma sätt som vi forskare själva läser och tolkar informationen i kyrkböckerna bör vi också göra detsamma beträffande sidnumrering/paginering och inte lita på vad bildleverantörerna presenterar överst på skärmen. I det avseendet är det är uppenbart att de tillämpar en egen praxis utan akribi. Se även .

404
Frösö / Frösö
« skrivet: 2014-05-20, 09:27 »
Lisa Carlie
 
I ditt inlägg ser jag inga argument som föranleder slutsatsen: Så jag tror att din Lars är en annan person.
 
Lars försvinner från Östersund i slutet av 1790-talet. abs. afflÿttad är där antecknat för honom och sista nattvard 19/11 1797. En namne dyker samma tid upp i Valla på Frösön och gifter sig 1799. Densammes äldste son har bland sina dopvittnen dragonen Per Nyberg. Lars yngste son Nils tar namnet Nyberg och blir bosatt i Östersund. I den sista hfl. Lars förekommer uppges han vara född i Östersund (Frösö kyrkoarkiv AI:11/173). Det är naturligtvis inte korrekt eftersom staden grundlades först 1786, men det påvisar hans anhörighet dit.

405
Frösö / Frösö
« skrivet: 2014-05-19, 22:15 »
Lars var född i Faxnälden, Näskott.
Se även tidigare , med rättelse här.

406
Revsund / Revsund C:1 bild 2140
« skrivet: 2014-05-05, 21:58 »
Kiehl Pärßons och Brita Nilsd:r ...
 
Familjen återfinns i Revsund AI:1/14-15.

407
Här finns det motstridiga uppgifter.
I boken  Korsmyrbränna och Högarna byar av Nanny Nilsson (1998) uppges för Emma: g.m. Kroon, bosatt i Chicago .. (a.a. sid. 219).
 
Ser man till hennes såväl fars- som morssidor kan jag inte påträffa någon uncle Anders Larson; inte heller som ingift. Däremot hennes morbror Anders Eriksson f.1872, om vilken noterats I Amerika och införts i boken över obefintliga 1907 (Hammerdals kyrkoarkiv AIIa:1d/640). Namnet felskrivet eller -tolkat ?

408
Sundsjö / Sundsjö
« skrivet: 2014-05-01, 19:47 »
Om Per, se sista meningen i mitt inlägg .
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-05-01 19:49)

409
Färila / Färila-c-10-1915-1926-sid-67
« skrivet: 2014-04-29, 22:20 »
Mats P.
Ditt förslag förefaller mig väl knappast vara vara någon kvalificerad gissning.
Så vitt jag kan tolka den svaga skriften är namnet Sörell, bageriarbetare fr. S. Veckebo. Hans födelsedatum är dock vad jag kan se [18]67 30/8?.

410
Åsarne / Åsarne
« skrivet: 2014-04-29, 20:54 »
Så vitt jag vet finns i Jämtland fyra olika Österåsen i lika många socknar. Bland dem Österåsen i Oviken och i Åsarna (de övriga påträffas i Fors och Häggenås socknar).

411
Sjödin / Sjödin
« skrivet: 2014-04-28, 18:40 »
Idag stavar vi det furir. Sven begåvades med titeln i samband med sitt militära avsked 30/9 1763.

412
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-04-28, 18:24 »
Hej Christer,
 
Han tillhörde ångermanländska nationen som student vid Uppsala universitet. Tidigare var han elev vid både trivialskolan och därefter gymnasiet i Härnösand. I matrikeln för trivialskolan, där han skrevs in 18/2 1765 är noterat om Olaus Biberg: Fil: Judic: Territ: æt: (Härnösands trivialskolas matriklar DI:2 1735-1815). D.v.s. hans far var juridiskt ansvarig för ett område; häradshövding torde vara en adekvat översättning. Olaus ålder blev dock inte inskriven.  
I Modin/Söderbergs studentmatrikel påträffas 1734 en Johannes Fridericus Biberg, vilken uppges vara från Selånger och lagman i norra Ångermanland. Häradshövdingen Johan Fredrik B. och Gertrud Kenzelia hade en son Olof, född 16/7 1751 i Säbrå, vilken utan tvekan var identisk med sin namne i Lockne.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-04-28 18:28)

413
Buddgård / Buddgård
« skrivet: 2014-04-27, 17:59 »
Följer vi anvisningen i Johns födelsenotis till hfl. hamnar vi i Kyrkbyn nr 3 i Älvros. I Erik Modins Härjedalsbok1) anförs om detta hemman: .. Bödd. [dialektalt uttal, min anm.] Till grund för detta gårdsnamn ligger utan tvivel det mansnamn Budde (el. Budd), som ses i ovan anförda skattelängd.2)
 
1) Härjedalens ortnamn och bygdesägner, 2:a uppl., Stockholm 1911, sid. 89.
2) Avser en citerad skattelängd från 1564 i a.a.

414
Ingeborg Kristina var född i Ås, men som tillhörande resandefolket inte införd i födelseboken. Hon upptogs som fosterbarn av en bondfamilj i Hemsö socken 1864 (Hemsö kyrkoarkiv AI:3/7). Där framgår också vilka hennes föräldrar var. Se dessa i Släktforskarnas årsbok '95 s. 177f.
 var från Undenäs i Västergötland.

415
Avander / Avander
« skrivet: 2014-04-27, 14:31 »
Att namnet var Elsa bekräftas av protokollet för Bergs ting (Jämtland) 4/3 1678. Där kärar kaptenen Per Larsson Knagg efter arv. Här nämns svågern löjtnanten Petter Drakenstierna. Även bröderna Johan och Mattias D. omtalas och därmed förefaller uppgiften från länken ovan att Johan Petter skulle vara en och samma person vara oriktig. Mattias nämns halvbror, vilket tyder på att fadern enligt  varit gift tidigare.

416
Anundsjö / Anundsjö C 1 sidan 44
« skrivet: 2014-04-21, 23:57 »
Dominica Oculi = 3:e söndagen i fastan
Dominica Reminiscere = 2:a söndagen i fastan

417
Familjen synes ha tagits sig till Pennsylvania först och sedan till Michigan, där de bodde ännu 1880.
Jag har tittat bland döda i de församlingar där hans tre barn i Sverige var bosatta 1910 utan resultat. En ny upplaga av CD:n Sveriges dödbok är väl projekterad att utkomma i höst. Avled Löfgren i Sverige bör han finnas med där.

418
Löfgren var född 20/2 1839 i Ragunda. Han emigrerade 1872 (utresehamn Göteborg).
Med sin hustru Anna Maria hade han fyra barn, varav sonen Carl uppges emigrerat 1883. De övriga tre gifta i Sverige. Anna Maria fick därefter fyra barn till. Skilsmässa beviljades av domkapitlet 1874.
 
Löfgren reste ut tillsammans med en Brita, 32 år gammal, vilken (falskeligen) anges som hans hustru. De uppges komma från Lit i Jämtland, men något utflyttningsbetyg tycks de inte ha tagit ut där. Jag kan inte hitta någon Brita f.1839-1840 i Jämtland med farsnamn Nils, vilken skulle kunna vara nämnda person. Frågan blir därför var namnet Nilsson kommer ifrån ?
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-04-20 15:35)

419
Lars Berglund tar upp en viktig fråga. Han hänvisar också till Håkan Skogsjös värdefulla broschyr utgiven av Släktforskarförbundet, men där tycks därmed också förbundets engagemang i frågan ta slut. Även om släktforskarhemsidor ligger utanför dess domvärjo vet vi att många sajter har ett enormt inflytande på utforskandet av egna och andras anor. Dessvärre är dokumentationen på de flesta av dessa sajter undermålig eller ännu vanligare, obefintlig.
Jag tror mig veta att Håkan S. redan innan skapandet av Anbytarforum hade en tanke om att tålmodig bildning skulle resultera i en kunnigare släktforskarkår. Jag sympatiserade med den tanken fullt ut men verkligheten har fått mig att ändra ståndpunkt. Namnet Anbytarforum tyder ju på att det skulle röra sig om ett jämlikt utbytande av forskningsresultat, men så har det ju aldrig fungerat. Frågor som ställs besvaras oftast med andrahandsuppgifter. Det kan röra sig uppgifter hämtade från nätet, CD-skivor m.m. Jag menar inte att det är något fel med det, särskilt när det avser svårtillgängligt material och såvida detta så långt möjligt kontrolleras, men det visar på en tendens. Dels att många nöjer sig med att luta sig emot sekunda varor och dels att förstahandsuppgifter är procentuellt sparsamt förekommande.  
 
Jag vågar påstå att rör vi oss om tiden före 1800, särskilt århundrandena innan, är svårigheterna med att bl.a. hitta i källorna, texttolkning, ordförståelse m.m. så stor att bara en minoritet av forskarna på egen hand klarar av detta. Om jag har rätt kan det kanske förvåna, men det bör det inte göra. Ser vi till andra discipliner historia etc. rör det sig högst om promilletal av forskare som förser oss med kunskap inom sina områden. Denna min beskrivning har betydelse i anförd diskussion, men jag inser  att den kan föranleda ytterligare debatt, som emellertid bör föras under annan rubrik (det går ju länka hit).
 
Åter till huvudfrågan. För att antal år sedan mejlade jag några innehavare av stora publika sajter som berör mina egna forskningsområden (Norrland) och där innehållet till större delen grundar sig på nätfiske. Av intresse kan nämnas att dessa sajter ofta omnämns som källor på nätet. Bland svaren fick jag bl.a. ett positivt om att förändring angående källor var på gång, men än idag saknas där relevanta källhänvisningar. En annan (disputerad forskare!) däremot var däremot helt avvisande och hävdade att han brydde sig inte.  
 
Skulle vi följa Lars B:s förslag tror jag inte att det under vare sig under hans eller min livstid skulle ske någon större förändring. Däremot vill jag hellre förorda en självsanering. De flesta hemsidor är genomgående anonyma, oavsett om en namngiven person står bakom den. Sällan/aldrig uppmärksammas de kritiskt. Jag förstår inte varför man skulle vara hovsammare mot dem än t.ex. andra publikationer. Gör man sig offentlig måste man finna sig att bli bedömd och kritiserad. Jag har tidigare gjort ett  om att nätsidor bör granskas och offentliggöras. Vetskap om detta är jag övertygad om att det skulle leda till större försiktighet på nätsidorna.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-04-17 03:43)

420
Allmänt / Tryckta likpredikningar
« skrivet: 2014-04-16, 22:06 »
Är registren över KBs likpredikningar digitaliserade ? Nu var det länge sedan var där, men då hade jag kritik mot att man inte kunde göra topografiska sökningar. I praktiken var de då inte sökbara alls om man inte hade ett personnamn att gå på.

421
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-04-14, 17:41 »
Anna född 31/1 1734 i Stocke, Frösö.

422
Stöde / Stöde LIa:3 28 december 1718
« skrivet: 2014-04-13, 17:27 »
..detta bliff:t först ..
 
... sum(m)an emedan det strax åter(?) ... utgifftssumman ej heller ..

423
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 23:50 »
Ingeborg Jonsdotters fäderne var mig bekant genom min fars domboksanteckningar. Dopnotisen uppger patris absentis i Lije, d.v.s. att fadern dragit till Lierne i Nord-Tröndelag.
 
Maria E. var född 1/6 1709 i Häggenås. Lit AI:2/26 uppger Anders Dahls svärmor vara Lisbet Nilsdotter f.1671. Den sistnämnda återfinns senare hos en annan dotter (a. källa sid. 44).
Enligt min fars anteckningar var Lisbet (Elisabet) dotter till bonden Nils Olofsson ohh Ingeborg Mickelsdotter i Häggesta, Häggenås.

424
Lit / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2014-04-12, 22:10 »
Hej Janne!
 
Per Månsson från Boda blev bosatt i Häggenås och Westholms dtr Catharina från Ringsta avled där ogift 1864.
 
Per Lunds identitet klargörs i hfl. (Rödön AI:5/83 [här fel födelseår] och Frösö AI:5/96 [med korrekt datum]).
 
 
Beträffande Maria Eriksdotters barn var Ingeborg u.ä. född 1731 i Häggenås och sonen Olof (Solberg) 1740 i Lit (dopnotisen uppger felaktigt moderns farsnamn som Mårtensdotter; jfr Lit AI:1/46).
Angående modern Marias identitet får jag förhoppningsvis återkomma.

425
Rödön / Texttydning
« skrivet: 2014-04-11, 20:26 »
Åhs = Ås (Rödöns kyrkoarkiv C:3 s. 23)

426
Revsund / Revsund AI:1 sid 51
« skrivet: 2014-04-04, 01:16 »
Låckne = Lockne (socken).
Söwiken = Sörviken, Sundsjö sn.

427
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-03, 01:51 »
Far till Fredrik Adler i Tydal var rostvändaren Fredrik Adler (1775-1827) i Huså, Kall [den sistnämnde halvbror till Fredrik Fredriksson Qvist].
Gruvfogden Fredrik Adlers i Åre (d.1788) farsnamn var Fredrik. Det framgår av hans vigselnotis i Ljusnarsberg 1734.

428
Tännäs / Tännäs
« skrivet: 2014-04-01, 23:50 »
Fredrik Fredrikssons1) f.1760 mor hette Agata Persdotter och uppges vara från Röros (Tännäs kyrkoarkiv C:1 s. 27). Någon barn fött med det namnet kan emellertid inte påträffas i Röros under åren 1727-1766. Inte heller bland konfirmerade där samma period. Vart hon sedermera tog vägen är ännu okänt. Sonen Fredrik gifte sig 1787 i Hede, flyttade senast 1789 till Delsbo där han blev soldat med namnet Qvist. Död följande år i Finland.
 
Jon Jonsson Ryen-Ryhn hade barnen Anders f.1809, Kerstin f.1810, Sven f.1814, Karin f.1822 och Kerstin f.1826. Uppkallelse var ännu vid denna tid vanligaste namngivningsgrund, så namnen Kerstin och Sven hör otvivelaktigt till hustruns släkt. Anders förvånar, men Karin kan hypotetiskt vara namnet på Jons mor.
 
I Röros döptes 4/8 1776 en Jon (Joen) Jonsson. Han var u.ä. son till Karen Olsdr och en Joen Ellendsen. Detta barn kan vara värt att undersöka vidare. Kan man påvisa att nämnda Karen O. var identisk med en namne 1801, gift (1:a giftet!) med den betydligt yngre Anders Johansen Vildman (se nr 127-128), blir det intressant eftersom det skulle kunna förklara namnvalet Anders. Jag vill kraftigt betona att detta är och kan inte vara något mer än en arbetshypotes.
 
Tyvärr sträcker sig de skannade registren till Röros bergretts skifteprotokoll endast t.o.m. 1813. Där har jag inte kunnat påträffa skiften (bouppteckningar) efter vare sig Karen eller Anders. Möjligen kan forskare på norsk sida ha större insikter, så det kan vara värt att fortsätta diskussionen i fora där.
 
1) Tillnamn hos allmogefolk var vanligen inte ärftliga denna tid. Jag har i källorna inte hittat något belägg för att Fredrik någonsin benämnts Adler. Det förefaller vara något av en kronisk ovana hos många släktforskare att förse personer med fädernas tillnamn, helst utan att styrka påståendena.

429
17) Norska / Melhus i Sör-Tröndelag. Dopbok
« skrivet: 2014-03-24, 23:11 »
Klockarboka har Vallers (högra sidan).  
Hos Rygh finns i Flå ett Valderaas; bör vara nutida Valderåsen som påträffas hos norska kartverket.

430
17) Norska / Melhus i Sör-Tröndelag. Dopbok
« skrivet: 2014-03-24, 17:59 »
Hej Janne,
jag går lite bet på ortnamnet, men min tolkning för övrigt:
uægte     Omstreifende Nicolas (Nicolai?) Nilsen Landmark fra ?alders Ane Marie Larsdtr.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-03-24 18:02)

431
Lillhärdal / Lillhärdal
« skrivet: 2014-03-23, 12:28 »
Magnus Lund
 
Det kan nog trots tidsnöd vara bättre att avsätta något av egen tid. Risken finns att man med okvalificerat bistånd hamnar fel, vilket leder till att arbetet ändå får göras om. I detta fall tycks det vara så eftersom Sunnanåpojken avled redan vid ett års ålder.
I Gösta Ullbergs monografi över Klövsjö socken (finns på BIBSYS) framgår att nämnde Halvar var från Överhogdal. Samma uppgift framgår av hans vigsel- liksom av änkans dödsnotis.

432
Sundsjö / Sundsjö dödb. 1831 EI:1 s. 82/bild170
« skrivet: 2014-03-18, 23:09 »
Ortnamnet är Fanbyn. Dödsorsak: obstruction

433
N-Ö / Søker svensk mann som dro til Lofoten
« skrivet: 2014-03-16, 22:14 »
Ett par bakgrundsdiskussioner till frågeställningen.
 
Länk 1  Länk 2

434
Hammerdal / Hammerdal
« skrivet: 2014-03-13, 19:26 »
Tack för länken med utomordentligt entydiga förklaringar.
 
Jag kan tillägga att av de 257 jämtländska/härjedalska ministerialböcker, varifrån jag registrerat över 200.000 födelsenotiser, har 149 av volymerna vanlig paginering. D.v.s. varje sida har, i likhet med de flesta böcker idag, egen numrering. Det innebär, att för de leverantörer som endast anger högersidans sidnummer för vederbörande volymer, är runt 50% av källhänvisningarna felaktiga. Endast 44 volymer har uppslagen numrerade (=vänster och höger sida är försedda med samma siffra/nummer).

435
Hammerdal / Hammerdal
« skrivet: 2014-03-11, 19:07 »
Olofs föräldrar var Hemming Andersson (1793-1862; f i Föllinge) och Kerstin Olofsdotter (1807-1881; f i Häggenås).
 
Tillägg: noterar att sidhänvisningen ovan (C:3 s. 7) skiljer sig från mitt och ÖLA:s register, vilka har C:3 s. 6v. Olyckligtvis sätter olika leverantörer en egen och i de flesta fall en felaktig standard, som får allt större spridning. I det här fallet har det visserligen liten praktisk betydelse när det gäller att hitta, men rör det kompakta svårlästa texter blir förhållandet ett annat.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-03-11 19:24)

436
Undersåker / Äldre inlägg (arkiv) till 21 januari, 2015
« skrivet: 2014-03-10, 18:11 »
Forskaren och spelmannen Ville Roempke skriver om honom: Av mönsterrullorna framgår att hans tidigare namn var Fjellström ... I Undersåkers kyrkböcker är det som förmodat lögn att hitta vare sig det ena eller andra efternamnet. Däremot oäkta Carl Johan med rätt födelsedatum, således 10 febr 1834. Modern är 24-åriga pigan Brita Lovisa Carlsdotter. Inget bynamn är angivet vilket naturligtvis försvårar det fortsatta sökandet.
 
Det är först efter att ha plöjt igenom hela husförhörslängden, som vi inser att prästen måste ha dabbat sig rejält i födelseboken. Mammans rätta namn är Johansdotter. Hon är piga i Rista hos furiren Nathanael Fjellström, skäligen misstänkt till faderskapet. (Ville Roempke: På spelmansfärd med Lapp-Nils, 1994, sid. 183).

437
Åre / Åre
« skrivet: 2014-03-09, 16:37 »
Olof Teodor sedermera torpare i Utgård, Offerdal; död där 1897.

438
Sundsvall / Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2014
« skrivet: 2014-03-09, 14:51 »
Det betyder att barnet ifråga därmed, likt barn födda inom äktenskap, får arvsrätt efter sin mor (Ärvdabalken, 8 kapitlet, 7 §, Sveriges rikes lag, 2:a upplagan, Stockholm 1887, sid. 28-29).

439
Åre / Åre
« skrivet: 2014-03-08, 18:35 »
Gunnar Sundins (1850-1910) son Selim - den blivande fotografen - reste 1903 som student till USA. Biljetten var betald därifrån av farbrodern Olav M. Sandin i Grand Forks, Dakota.  
I census för 1900 påträffar vi Olaf M. Sandin (57) med sin familj i Minnesota.
 
Bland övrigt folk finns där också brodern John Sandin (60) och Erik J Hyttsten (33). Den sistnämnde var systerson till bröderna ifråga. Troligen begav sig Hyttsten sedermera till Kanada, eftersom jag vill minnas att han fanns på ett fotografi hos mina morföräldrar från deras Kanadatid (Hyttstens styvmor var faster till min morfar).

440
Oviken / Oviken
« skrivet: 2014-03-03, 23:43 »
Här får jag tillstå ett misstag. Olof och Brita hade faktiskt en dotter f.23/9 1847 vid namn Karin, men hon avled redan 31/10 s.å. Det bör förklara korrigeringen i husförhörslängden. Att namnen föddes på samma dag året efter  är ju synnerligen ovanligt. Den senare torde dock inte vara döpt i någon kyrka utan hemmadöpt.
 
I Myssjö begår paret nattvard sista gången 21/11 1847 och deltog i förhör året därpå, sedan finns alls inga noteringar om några aktiviteter. Det kan därför ha lämnat bygden så tidigt som 1848. En attest synes ha skickats till Sundsvall någon gång på 1850-talet, men texten är så suddig att det är svårt att exakt avgöra när (se Myssjö kyrkoarkiv AI:5/119). Familjen måste i alla fall ha flyttat till Sundsvall betydligt tidigare än det senare angivna året 1860 (Myssjö AI:6/114).

441
Oviken / Oviken
« skrivet: 2014-03-03, 19:32 »
Det finns åtskilliga personer som inflyttat till Sundsvall men sedan begett sig därifrån utan att ta ut flyttningsbetyg. Jag har exempel på personer som flyttat därifrån, bildat familj och t.o.m. avlidit, men trots det ännu kvarstår som skrivna i Sundsvall.
 
Olof Jonsson med familj från Myssjö flyttade visserligen till Sundsvall, men torde ganska omgående ha fortsatt till Svartvik. En son som föddes där 1860 avled ung, men båda döttrarna finns ju upptagna i längderna där. Ingeborg gift till Sköns socken och Karin med Per Gerdin. Föräldrarna avlidna 1892 resp. 1895 i Svartvik.
 
Födelseuppgifterna för Karin skiftar. Det beror sannolikt på att det begåtts ett misstag vid införandet i ministerialboken. Hon anges där född 23/9 1848, med hemort Svedje i Myssjö. Min hypotes är emellertid att barnet ifråga inte alls var född i Myssjö 1848, utan att vederbörande skrivare infört uppgifterna från en till prästämbetet tillsänd attest. Möjligen också att attesten förlagts/bortglömts alternativt inlämnats långt efter händelsen och därmed införts under fel år.
 
Det som talar för att födelseåret egentligen var 1847 är inte enbart den snara samtida ändringen i hfl. utan också dopdatumet, som var 26/9. Den dagen var en söndag 1847 men inte 1848. Därtill tillkommer att inte ett enda av dopvittnena var från Myssjö, utan hörde hemma i Östersund (5 st), Norderö (2 st) och Sunne (1 st), vilket tyder på att barnet var fött någon annanstans; möjligen Östersund.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-03-03 19:33)

442
Näs / Näs
« skrivet: 2014-02-22, 17:20 »
Oavsett hur många liknande nätuppgifter som kan påträffas, torde samtliga bygga på Sven Schylbergs forskning. Denne skriver:
 
Laurens tillhör en framträdande släkt i provinsen, men hans närmare släkt känner vi icke. Vid hans första gårdsköp är det dock en omständighet, som ger en antydan om detta. I ett brev utställt i Bergen 24 maj 1470(DN XIV 107) kungör två av hans vänner, att Joan Gregorsson, som låg på sjukhuset där, erkände att han av sin vän Sigurd Arnulfsson hade uppburit 40 jamtska mark  för gården Skute i Näs socken i Jämtland, som Sigurd hade sålt för honom till Svein i Toresås och Laurens i Kloxåsen. I själva köpebrevet på gården, som också finns bevarat av den 26 mars 1471(DN III 889) kungör den nämnde Sigurd Arnulfsson, att han för sin vän Joan Gregorsson hade sålt Skute till Laurens i Kloxåsen för 43 mark. Här nämns Svein i Toresås icke. Det kan betyda [min understrykning, Kge], att han varit Laurens far och, att denne dött i tidsrummet mellan de två brevens tillkomst.
 
Nu grundar sig detta citerade stycke ursprungligen inte på hans egna slutsater och formuleringar, utan är i stort sett en fri översättning från Henning Sollieds artikel om Blixarna i Norsk slektshistorisk tidskrift 19311).
 
Märkligt nog föregås denna del av artikeln av en inte fullt så hypotetisk uppgift:  
Laurens Sveinsson, född omkring 1435, död år 1516, är son [min understrykning, Kge] till Svein i Toresås, sannolikt identisk med Sven i Östnår, Hackås sn.
Per Olof Libom, Linköping, (Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom) anser, att Sven är väpnaren Sven Laurensson (tre blad) i Vadstena, gift med Margareta Pedersdotter(Roos) av Ervalla.
 
Här konstateras utan vidare att Laurens var son till Svein i Toresås. Sollied må vara ursäktad för sitt antagande i den riktningen, eftersom det jämtländska diplomatariet (JHD) började utges först 1943. Det senares redaktion uppger emellertid denne Svein vara densamme som Sven i Tossåsen2) och Myssjö sn, nämnd senast 1498 (JHD, del 2, sid. 236). Därmed kan han inte vara far till Laurentz, vilken uppskattats född i mitten av 1430-talet.
Vi sökning i Libris kan författarnamnet Per Olof Libom inte påträffas. Jämtlands läns bibliotek har dock ett alster av honom, men avhandling kan det knappast benämnas. Identifieringen av en Sven i Östnår med väpnaren Sven Laurensson i Vadstena är inte relevant. Särskilt som Sven i Östnår endast förekommer i ett brev från 1348! (JHD, del I, sid. 86).
Åtskilliga alltför okritiska nätsajter trampar alltså rejält i klaveret.
 
1) Laurens maa sikkerlig ogsaa ha hørt til en fremtrædende slægt i distriktet, men med sikkerhet kjendes hans slægtskapsforhold ikke ... etc. (NST 1931, band III, sid. 65).
2) Diplomatariet stavar detta ortnamn felaktigt. Det ska vara Tosåsen (Tossåsen är namn på två byar i Bergs resp. Storsjö socknar).

443
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-19, 16:21 »
Sigrid Israelsdotter död 1891 i Skön.

444
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-18, 21:30 »
Hon var född skräddardotter i Östersund 1791.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-02-18 21:31)

445
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-18, 14:12 »
Bra jobbat!
Även om föräldrarna slutligen blir kyrkskrivna i Selånger 1873, tycks de inte ha blivit mantalsskrivna. I motsvarande längd för 1880 är de inte med. Sigrid tycks i alla fall leva ännu vid makens död. Sannolikt bör hon ha avlidit i någon av församlingarna Selånger, Skön eller Torp. Möjligtvis också Sundsvall. Indiko, som brukar vara ett gott hjälpmedel att hitta folk i Medelpad, meddelar att: I dagsläget går det tyvärr inte att använda INDIKO med de nyaste versionerna av Java. Vi arbetar på att hitta en lösning. Med hjälp av deras anvisningar har jag försökt att komma runt detta problem, men inte lyckats. Oavsett om Sigrid fallit ur kyrkoskrivningen, så kan hon ändå finnas med i deras register. Död- och begravningsböcker brukar vanligen ta med 'oskrivet' folk.

Lite märkligt egentligen att stora institutioner som Umeå universitet (även Danska riksarkivet) med sina omfattande databaser gör sig beroende av andra aktörer, vars programutveckling de inte har någon som helst kontroll över.

446
Brunflo / Äldre inlägg (arkiv) till 15 april, 2015
« skrivet: 2014-02-16, 13:22 »
.

447
Stugun / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-16, 13:20 »
Det här med dopvittnen är visserligen ingen vetenskap, men kan i många fall ge andra ingångar till att lösa besvärliga fall. Jag brukar oftast se över barnens dopvittnen som är udda, d.v.s. oftast inte hör hemma i trakten.
För Jöns Engström del påträffar vi drängen Isak Olofsson i Svedje, Brunflo (1840), trumpetaren Jacobo och pigan Eva Olsdr [utan adress] (1842) och torparen Erik Olofsson ohh i Helle [=Hälle, Brunflo] (1856). För att sedan hitta någon eventuell minsta gemensamma nämnare för personerna ifråga får man sedan leta upp dessa och kartlägga dem. Just här går jag en genare väg och försöker hitta en potentiell Jöns Olofsson född 1816. På min skärm dyker det upp fem stycken (fyra enligt Ministerialregistret). Sedan kan man pröva sig fram med angivna föräldrar och se vilka fler som finns i familjerna.
 
För föräldraparet Olof Persson och Karin Olofsdotter från Lockne får vi följande barn: Petrus f.1809, Olaus f.1811, Cajsa Lisa f.1814, Jöns f.1816, Isak f.1817, sedan flyttar familjen tydligen till Brunflo och får där barnen Jacob f.1820, Eva f.1824 och Anders f.1827.
 
Isak Olofsson i Svedje uppges född 1818, men detta felaktiga födelseår erhöll han vid flytten till Brunflo (Brunflo AI:3/222); Cajsa Lisa gifter sig med Erik Olofsson i Hälle; Jacob blir trumpetare med namnet Jacobo (Brunflo AI:5/133) och flyttar sedermera till Stugun; Olaus (Olof) blir hästjägare med namnet Engström !
Mönstret blir alltså ganska tydligt.
 
Jöns utflyttar till Lockne (Brunflo AI:4/119) och det är kanske där födelsedatumet blir ändrat.
 
Fåhev kan ein allhtn våL om nago kännes agasamt, men ein jett freest ndån.

448
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 22:35 »
Äldre  i ämnet.

449
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 19:52 »
Hej på er!
 
Johan Persson (f.1803), då i Slandrom, var dopvittne för torparen Hans Perssons i Orrviken (senare i Knytta > Rasten) äldsta barn 1835. Johans hustru Sigrid hade före giftet sonen Pehr Isac f.1839, vilket kan förklara Johans saknade barn Per. Familjen bör ha lämnat Frösö socken redan i början av 1850-talet, oaktat att paret införts som utflyttat först 1873. De yngsta barnen torde väl ha fötts i Sundsvallstrakten. Två barns (Pehr Isac och Johan) och hustru Sigrids vidare öden har jag ännu inte påträffat.

450
Håsjö / Håsjö
« skrivet: 2014-02-07, 05:17 »
Inte långsökt alls. Per i Bodacke återfinns i Liden (AI:4/64) med korrekt födelsedag, men siffran 3 kan lätt förbises p.g.a. lite kludd. I Fors dyker en Per Persson upp som måg till Olof Lang i Österåsen, med födelsedatumet 2/8 1796 (Fors AI:4/80). Vid äldste sonens dop påträffar vi bl.a. Pål Persson med hustru och drängen Olof Persson, alla tre med hemort Bodacke. Dessa namngivna män var uppenbart barnafaderns bröder.
 
Hustru Märta Sofia begåvas redan tidigt med fel födelseår i hfl. - 1799 (Fors AI:2/65).

451
Oviken / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-06, 20:09 »
En del ortnamn i Oviken, tillika med annexet Myssjö, omstöps rejält i och med svensk förvaltning fr.o.m. 1645. Därför finns det en diskrepans mellan bynamnen i svenska skattelängder (vilka naturligtvis dragit det längsta strået och gäller i de flesta fall idag) och i kyrkböckerna, där de från norska tiden levde kvar långt in på 1700-talet.
 
Klockarbacken avser den by som gränsar till Västnår och 1609 benämns Backe. I 1749 års jordebok heter byn ännu Backen, men kyrkböckerna har vanligen Klockarbacken. 1749 finns ytterligare en by Backen (grannby till Hanabacken och Borgen), som 1609 heter Österbacken liksom i 1700-talet ministerialböcker. Den senares grannby Västerbacken (1609), vilket namn ännu förekommer långt senare, överfördes i jordeböckerna till Borgen den svenska tiden.

452
Kall / Kall
« skrivet: 2014-02-06, 19:21 »
Hej Björn,
 
visst var Anna från Duved gift till Bonäset. Det är ju en lucka i vigselboken för Kall den här tiden (även kyrkoräkenskaper saknas då), men paret bör ha gift sig där 1766 eller 1767 (se Kalls kyrkoarkiv AI:1/291 [av obegriplig anledning uppger AD sidnumret 437]). Inte bara hypotetiskt, utan mycket sannolikt har jag Mære (Sparbu) som familjens bosättningsort på norska sidan.

453
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-02-05, 22:25 »
Se Lockne kyrkoarkiv AI:5/153.
 
f.d. 15 Dec. 1827. ympad [d.v.s. vaccinerad]
Nº 97 Modren afl[idna] Artillerist Enkan Cathrina Norström

454
Hällesjö / Hällesjö
« skrivet: 2014-01-29, 22:27 »
Stina Göransdotter, ibland med tillnamnet Lindblad i källorna, intogs flera gånger på häktet i Östersund. Orsaken var framför allt passlöst kringstrykande. 1830 uppges hon ha två minderåriga barn med sig. I Jämtland födde hon åtminstone tre barn, kanske fyra. Eftersom hon ett par gånger förpassats till Jämtland av befallningshavande i Härnösand, är det väl inte omöjligt att hon fött barn även i Ångermanland. Hon avled som nämnts i Östersund och torde väl då vid sin höga ålder ha haft någon anhörig där.
 
Med anledning av hennes utomäktenskapligt barn födda i Jämtland har jag i Ragunda tingslags domboksprotokoll inte lyckats påträffa något rättsfall. Anledningen kan tänkas ha varit att brotten (lägersmålen) skett på annan eller helt okänd ort. Varigenom jämtländska myndigheter inte funnit anledning eller möjlighet att göra rättssak av dessa, särskilt som hon sedan 1820-talets första hälft inte heller tycks ha varit skriven någonstans.
 
Förtjänstfullt har det klarlagts ovan att Torbjörn Lindblad från Värmland var identisk med Göran Lindblad i Fors, Jämtland. Ser man på nätsajter och i diskussionen om resandesläkten , tycks det förhållandet inte vara fullständigt klart. Vi vet inte varför familjen flyttade norrut, men anledningen till namnskiftet kan dock vara ganska enkel. Resandefolk kunde röra sig med olika identiteter, vilket var ett sätt att undvika ev. klammeri med myndigheterna.
 
Att namnet Göran blev etablerat i Medelpad och Jämtland är klart. Stinas syskon benämns där genomgående med farsnamnet Göran. T.ex. finner vi brodern Anders Göransson Lindblad intagen på häktet i Östersund 1844.

455
Lockne / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2015
« skrivet: 2014-01-27, 22:28 »
Fosterfadern omtalas här.

456
Sunne / Sunne
« skrivet: 2014-01-27, 00:25 »
 har jag ordat om att namnet Bistedt förefaller vara ett misstag. Idag är jag övertygad om det. Kyrkobokföringen i Sunne denna tid lämnar mycket att önska. Redan från början erhåller Lovisas dotter både fel namn och födelseår i hfl. Man har inte ens förmått att skriva moderns fullständiga namn, utan endast förnamnet (Sunne kyrkoarkiv AI:4/97v-98r). Justinas namn korrigeras först i Oviken (Ovikens kyrkoarkiv AI:7/200), däremot får hon leva med sitt i längderna borttappade andra namn (Lovisa) och oriktiga födelseår till sin död.
 
Moderns tillnamn (Vingsten - Bistedt) har endast stöd i Sunne kyrkböcker. I Oviken är det Winstedt liksom i domboken för Sunne höstting 1818, där lägersmålet är föremål för rättssak (Sunne tingslags häradsrätts arkiv AI:7/104v). Prästgårdsdrängen Daniel Persson tillstår sig där vara far till det framfödda flickebarnet. Dotterns farsnamn (Danielsdotter) och domboksprotokollets datering påvisar med all tydlighet att födelseåret 1819 är oriktigt.
 
Åldersuppgift för modern Lovisa påträffas i yngsta dotterns födelsenotis och födelseåret 1791 finns därtill i hfl. Med hänsyn till det jag anfört ovan, skulle jag inte lita på det utan andra oberoende källor. Ytterligare svårigheter är att vi ännu inte vet varifrån hon kom till Sunne eller vart hon tog vägen efter Ovikssejouren.

457
Lillhärdal / Lillhärdal
« skrivet: 2014-01-25, 19:19 »
Framlidne Bruno Persson (1933-2000), med vilken jag korresponderade på 1990-talet, uppgav att Per Pålsson i Skrubbsgården eventuellt var son till företrädaren på hemmanet Pål Persson (död 1691). Bland mina egna noteringar finns en Märet Persdr ibm död vid 61 års ålder 1698, vilken kan var hans mor.
 
Fritjof Mesch (1903-1984) forskade på Härjedalen; bl.a. Sveg. Hans efterlämnade material finns tillgängligt på LA i Östersund. BP förmedlar från honom att Anna Jonsdotters föräldrar var Jon Halvarsson ohh Gertrud Persdotter i Glissjöberg. JH finns belagd på Glissjöberg nr 8 i skattelängderna. Att nämnda par hade en dotter Anna konfirmeras av kommunionlängden från omkring 1700 (Svegs kyrkoarkiv DII:1 [opaginerad]- SVAR C0036232_00012). Hon har sedermera strukits.

458
Berg / Berg
« skrivet: 2014-01-24, 19:32 »
Ytterligare  till diskussionen.

459
Förnamn - J / Jemelian
« skrivet: 2014-01-24, 18:44 »
I 1880 års folkräkning finns i Stockholm en f.d. grosshandlare Bernhard J. Berndtson f.1811 i Norrbärke. Olyckligtvis har excerpisten (på eget bevåg?) eller någon annan tolkat J:et som Johan. Norrbärke ministerialbok upplyser emellertid att hans dopnamn var Bernhard Jemelian (Norrbärke kyrkoarkiv C:6 s. 26v).

460
Rödön / Rödön
« skrivet: 2014-01-23, 23:08 »
Jon Månsson i Fanbyn dör relativt tidigt (1719) och hemmanet övertas sedermera av andra. Änkan avlider 1741, men någon bouppteckning finns inte efter henne. Familjen splittras - sönernas öden känner jag dock till. Emellertid har jag inte bland deras barn kunnat påträffa systrarna Märet och Brita som dopvittnen. Visst har jag sedan länge haft Märet som potentiell hustru till Per Byfelt, men identifieringen stöter på problem. Detta med dopvittnen är nämnt. Ett annat är att Byfelts hustru i hfl. uppges född 1700. Det är först i dödsnotisen födelseåret 1702 dyker upp. Om det är en sentida rättelse eller tvärtom är bäst att t.v. vara osagt.  
 
Sedan finns också en namne i Sunne, som enligt hfl. är född 1701 (Sunne AI:1/193), vars identitet jag inte heller lyckats fastställa. Visserligen uppges denna kvinna vid sin första vigsel 1746 vara från Stocke, men det är inte mycket till vägledning eftersom det fanns åtskilliga pigor som tidvis tjänstgjorde där hos trivialskolans lärare. Efter henne finns en bouppteckning, men inga noteringar om arvingar.

461
Rödön / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-20, 06:53 »
Hej Monica,
 
Döttrarna var Malin (1686-1697) och Märet (1693-1695).

462
Rödön / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-19, 20:44 »
En son Lars finns förutom ett par döttrar avlidna i yngre åren. Indikationer på ytterligare barn i detta gifte har jag inte.

463
Häggenås / Hjälp mig tyda texten
« skrivet: 2014-01-14, 02:18 »
Vaccinatören bör vara bonden Erik Natanaelsson (1768-1852) i Stavsgård, Häggenås.

464
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2014
« skrivet: 2014-01-09, 18:59 »
Se .

465
Revsund / Äldre inlägg (arkiv) till 23 mars, 2015
« skrivet: 2014-01-01, 19:10 »
Östgård/en avser jordebokens Östergrimnäs.

466
Norderö / Norderö
« skrivet: 2014-01-01, 18:58 »
Karin P. från Hallen finns ännu kvar i sin födelsesocken vid den tid (1758) hon skulle ha blivit gift (se Hallen AI:2/136v).
 
Sundinsläktens stammoder var född i Bäck och Marby av korpralen Per Beckman (1699-1774) och hh Gölin Persdotter (1711-1744),

467
Offerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 04 oktober, 2014
« skrivet: 2013-12-29, 12:47 »
Hej,
 
Stina måste ha inflyttat till Verdal redan före år 1800, eftersom hon sistnämnda år får en dotter Karen där. Som änka dyker hon sedermera upp i Näskott och får sonen Olof f.1815. Hon död 12/4 1835 i Vuku.

468
Oviken / Äldre inlägg (arkiv) till 24 februari, 2014
« skrivet: 2013-12-27, 14:13 »
Taskbacken (påträffas som födelseort sista ggn 1768) är ett äldre namn för Lillbacken. Även om byn utgör en egen enhet i jordeböckerna ingår den i Hällnegränden. Byborna i Task-/Lillbacken adresseras därför ett flertal gånger som hemmahörande i Hällne (se bl.a. födda 11/6 1718 och 18/7 1772).

469
Frösö / Fänrik Bergklyfts hustru
« skrivet: 2013-12-26, 17:29 »
I Frösö födelsebok upptas åren 1692-1704 nio barn till Bergklyft och hans hustru. För endast två av dem anges moderns till-/efternamn, varav ett synes förkortat. Paret är upptaget i hfl., men makan är där skriven med enbart sitt dopnamn (Frösö AI:1/119).
Att 3:e bokstaven på sid. 203 skulle vara ett k, stämmer inte. Jämför k:et i makens namn, vilket även förekommer flera gånger på sidan ifråga. Mig förefaller det stå något som liknar Estinia, d.v.s. ett s.k. lärt latiniserat namn i feminin form. Tyvärr är bilden inte helt skarp. Följande uppslag har något som skulle kunna vara Ask, men tittar man på övriga finala k:n där, så ser de lite annorlunda ut. Se t.ex. jungfru Heduicka Franck och korpralen Mårten bock.
Ska man kunna sammanjämka de båda efternamnen till ett, torde det senare vara förkortat och förslagsvis tolkas som Æst. (där slutpunkten mer liknar ett komma). Catharina måste ha avlidit tiden 1704-1711, eftersom maken i ett senare gifte får barn 1711.

470
17) Norska / Läshjälp - Norge
« skrivet: 2013-12-25, 14:31 »
Korrekt länk till källan.

471
Fors / Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2015
« skrivet: 2013-12-24, 01:34 »
Jag är överens om det mesta här, dock inte att Pål Perssons mor nödvändigvis hette Margareta Larsdotter. Enda källan till namnet på Björ Helgessons hustru är mtl. 1645. Följande kommentar har jag gjort i min forskning gjort för honom:  
 
Björ blev gift med Per Anderssons änka, men om hon var identisk med hans hustru som 1645 heter Margreta Larsdotter är osäkert. Eventuellt kan förnamnet vara felskrivet för Märet  i mantalslängden (åtminstone tre av Per Anderssons barn har ju döttrar med det namnet) eller också har Björ gift om sig. En annan möjlighet är att Margreta Larsdotter var Pers andra hustru.

472
Torp / AD Online Torp C:2 (1722-1749) Bild 169 / sid 212
« skrivet: 2013-12-22, 02:06 »
d[en] 25 Sept[ember] begrafdes hust[ru] Malin nÿgård el[ler] Wißland, Erik Larßons hustru, som blef död d[en] 12 Ejusdem. 62 år och 10 månad[e]r ga[mm]al.

473
Hackås / Hackås
« skrivet: 2013-12-18, 20:52 »
Det finns ingen anledning att utan vidare lita till alla dessa nätsajter som berör den s.k. Skankeätten. Det som karaktäriserar de allra flesta av dem är att de inte grundar sig på egen källforskning, är okritiska och saknar vettiga eller giltiga referenser. Se även . Detta förhållande är ett elände eftersom, även om vederbörande förhoppningsvis sinom tid kommer till insikt om sina misstag och korrigerar, dessa oriktigheter sannolikt kommer fortleva på amerikanska databaser likt rymdskrot.

474
Sundsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-05, 18:12 »
Jfr Östersunds kyrkoarkiv AIa:6/73 och Klara kyrkoarkiv BI:9 (se under registerbokstaven E och inflyttade 8/9 1854).

475
Berg / Äldre inlägg (arkiv) till 09 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-24, 11:48 »
Johan Krantz är förbisedd i födelseboken, men finns upptagen hos föräldrarna i hfl. Se Bergs kyrkoarkiv AI:6/254.

476
Ström / Äldre inlägg (arkiv) till 02 maj, 2014
« skrivet: 2013-11-23, 20:54 »
Genom den källa som Ulla Bagge ovan angett, kan Anders och Britas ursprung klarläggas med säkerhet. Varken frågeställare eller övriga förefaller ha visat intresse att titta på den.
Notisen avser en uttagen lysning av den 15/11 1857 och lyder:
 
Blifvande T[orparen] Anders Andersson i Bredkälen, Ström, f.1829 1/11 o[ch] Pig[an] Brita Jonsdotter i Lomåsen, f.1829 10/9.
Som Brudens fader, LB.  [=Landbonden] Jonas Persson i Frostviken och dess Prestbord, ej var närvarande och ej heller lemnat skrifteligt samtycke, och brudgummen ej heller uppvist Prestbevis, om hinderlöshet; så gingo Bönderne Nils Andersson i Sikås och Olof Mattsson derstädes i borgen för dess hinderlös[het] både i anseende till förlofning med v[aran]dra och vederbörandes samtycke. Denna borgen af denna dag bevittnades af B[onde]n Per Ersson i Gåxsjö och Bs. [=bondsonen] Olof Danielsson i Mo. (Hammerdals kyrkoarkiv EI:1 sid. 44).
 
Födelsenotisen för Anders Hansson Nöjds son Anders är ofullständig (Hammerdals kyrkoarkiv C:2 s. 222v). Utrymme har lämnats för kompletteringar, vilket emellertid aldrig blev gjort. Det vi vet är att han föddes i november 1829 och döptes den 15:e i samma månad.
I Hammerdal AI:7b/201 är han upptagen hos fadern. Därefter påträffas han i samma volym sid. 95 > 58, här har satts en prick för födelsedagen, vilket på sid. 12 tolkats som en 1:a. Detta datum återfinns i följande volym och lysningsnotis enligt ovan. Därmed är odelstorparen Anders Anderssons (1829-1910) i Tullingsås identitet fastställd, oavsett att han i Ström getts 1/9 som födelsedag.
 
Att Brita Jonsdotters födelsedatum förvanskats framgår av Hammerdal AI:5a/210 > 6b/195.
 
P.S. Att som Tullingsåsboken uppger att Anders och hans bror Nils burit faderns namn Nöjd betvivlar jag riktigheten av. Det kan tyckas vara en petitess, men denna osakliga tendens tycks tyvärr ha fått ökad spridning bland släktforskare, utan att de på något sätt företer bevis. Därmed tar man inte sitt ansvar utan bidrar till att felaktiga uppgifter sprids.

477
Lit / Lit C:1, född 1718
« skrivet: 2013-11-21, 18:43 »
Det bör vara dopdagen, eftersom inget annat datum skrivits och just 16/2 var en helgdag.
Födelseorten är Söre, som idag är centralorten i Lit. Föräldrarnas namn är de som återges ovan.

478
Alsen / Alsen C:1a född 1692
« skrivet: 2013-11-21, 18:15 »
Titeln 1692 är Wÿrd. H:r, d.v.s. vördig herr, vilket avslöjar att det är en präst det är fråga. Randklef var inte kyrkoherde utan komminister. Födelseorten är mycket riktigt Trång, eftersom R. konserverat änkan till förre komministern Olof Trangius, vilken var ägare av hemmanet Trång. Prästgården låg emellertid på Prästbordet, vars jord denna tid vanligen brukades av landbönder.

479
Lit / Lit C:1 född 1705
« skrivet: 2013-11-21, 00:31 »
Nej. Rustmästarbostället låg i Lungre och Kyrkås. Sannolikt blev barnet endast döpt i Lit. Ett av dopvittnena var för övrigt från Mo i Lit, vilken by gränsar till Kyrkås socken. Att annexens innevånare döpte sina barn i huvudförsamlingen var vanligare än vad som framgår av kyrkböckerna. I det lilla Kyrkås kyrka hölls nog inte gudstjänst mer än en gång i månaden.

480
Planting-Bergloo / Planting-Bergloo
« skrivet: 2013-11-18, 23:40 »
I supplementet till Elgenstiernas ättartavlor namnges i TAB: 11. som ytterligare barn till kaptenen Gabriel P-B, dottern Carolina Lovisa. Nu var hon så vitt källorna anger, endast hans fosterdotter (Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv AI:3/402).
Carolina Lovisas make var inte som uppges i a.a. fanjunkaren J.E.Hofling [vilken var hennes son], utan kronobefallningsmannen Isak Hofling.

481
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-17, 19:27 »
Den som omnämns Erich Olßon Bärg i Bärge på Frösön (Sunne kyrkoarkiv C:1 s. 463), vilken år 1700 gifte sig med Margreta Carlsdotter, var inte son till Olof Olofsson i Berge. Den sistnämndes son Erik gifte sig ju redan 1696 med Kerstin Carlsdotter.

482
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-17, 17:46 »
Dragonen Erik Bergman finns inte med det namnet i rullorna. I sistnämnda källor är han är soldat 1689-1717, först med namnet Berg, men från 1705 skrivs han Berger.
Hans bror är utan tvivel den som i rullorna benämns Anders Olofsson Berger, soldat för Berge nr 2 1691-1716. Om dessa har släktskap med Bergebönderna är jag ännu okunnig om.

483
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-11-17, 14:08 »
Något brydd över ett par påståenden. Om meningen så är ju Olof och Kerstin kusiner avser makarna i Berge nr 3, så har jag svårt att tänka mig ett så tidigt kusingifte.
Vid Olof A:s död levde två söner och tre döttrar: Anders, Olof, Brita, Märet och Gertrud. Döttrarna nämns visserligen inte vid namn, däremot mågarna: Johan Paulin, Per Olofsson i Vålbacken och Erik Jöransson (Jämtlands domsagas häradsrätts arkiv AI:20b s. 305vff).
Dragonen Erik Bergman/Berg/Berger hör alltså inte till denna syskonskara.

484
Oäktingar och pigor / Oäktingar och pigor
« skrivet: 2013-11-17, 09:04 »
Att Gerhard Bergström var far till Anna Elisabet framgår genom det faktum att han var hennes giftoman (se vigselnotis i Bräcke 1869).

485
Ljusnedal / Ljusnedal
« skrivet: 2013-11-17, 09:04 »
I en arvstvist framgår att Gunnar Halvarssons avlidna hustru var brorsdotter till änkan Dordi Eriksdotter i Buskan (död 1790) (Hede tingslags häradsrätts arkiv AI:13/6r). Karins far var alltså följaktligen Sven Eriksson [Holm]

486
Norderö / Norderö
« skrivet: 2013-11-17, 09:04 »
Önsta nr 1
Olof Olofsson
h. Märet Andersdr
tjänstefolk: Märet Andersdr
husfolk: Kerstin Olofsdotter och Olof Andersson
 
Önsta nr 2
Olof Kjelsson
h. Elin Jonsdr
Barn: Kerstin Olofsdr och Pål Olofsson

487
Detlofsson / Ditlofsson / Detlofsson / Ditlofsson
« skrivet: 2013-11-12, 23:08 »
Häktmakaren Fredrik Pettersson och hans hustru Dordie Christiansdr befinner sig i Lits sn, Jämtland 1762-1763 (Lits kyrkoarkiv AI:1/409). Även Mod. Maria Peters d:r och S:r Agneta Pärs d:r kommunicerar 20/5 1762.

488
Brunflo / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-12, 22:10 »
För Nils Jacobssons barn avlidna under 1730-talet är det begravningsdag som anges för respektive.
 
10/3 1734 avser sonen Brodde; 28/12 1735 dottern Anna och 1/10 1738 yngre sonen Brodde.
 
Förbisedd ovan är Kersten född 29/7 1739.
Den Kierstin född 14/11 1743 enligt ministerialboken hette rätteligen Anna/Anika. Det framgår av hfl (Brunflo AI:1/10) och hennes dödsnotis 1786 2/4 (där uppges hon dock född 1742). I nämnda hfl. finns även sonen Jonas upptagen, född i senare delen av 1740-talet.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-11-12 22:17)

489
Oviken / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2013
« skrivet: 2013-11-12, 08:14 »
Varför Halvar rymde till Norge från sin soldattjänst 1784 framgår inte av rullorna. Tyvärr tycks han inte kunna påträffas i 1801 års folkräkning, men det är väl rimligt anta att han sökte sig till brodern Olofs trakter.

490
Oviken / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2013
« skrivet: 2013-11-10, 21:41 »
Vid bouppteckningen eller inventariet från oktober 1787 lever både Edfast Halvarsson och hans hustru. De har tillsammans med mågarna Per Svensson Norberg, Johan Apelberg och Jon Lundberg undertecknat handlingen. Det man skulle reda ut var parets tillgångar och skulder samt vilka som skulle överta torpet i Sanne och sköta föräldrarna. Genom lottkastning utseddes dottern Ursilla och hennes man Jon Lundberg. Sönerna nämns inte, men de hade ju båda dragit till Norge. I bouppteckningen efter avlidna hustru Brita den 21/1 1788 har endast utöver uppteckningen föregående höst, hennes gångkläder lagts till.

491
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2014
« skrivet: 2013-11-10, 20:20 »
I handskrivna volymer numrerades förr vanligen bladen - inte varje sida. I stort sett är alla ÖLA:s domböcker och de flesta kyrkböcker från åtminstone 1600-1700-talen är paginerade på det viset. Senare på 1800-talet erhöll framför allt uppslagen i husförhörslängderna samma nummer, d.v.s. vänstersidan och högersidan numrerades lika. Tyvärr han man vid arkiven i enstaka fall blandat dessa numreringssystem.
v=verso och r=recto
 
I registret till aktuell volym (Hammerdal AI:3) framgår att man använder samma paginering som jag, med skillnad att r (=recto) inte skrivs ut. Det gör jag för tydlighetens skull.
 
Med detta sagt blir det uppenbart att ADs och SVARs sidhänvisningar inte alltid är korrekta.  
 
Nils Olofssons dotter Anika återfinns i Hammerdals kyrkoarkiv C:2 pag. 25v. AD uppger felaktigt sidan 26. Också SVARs digitalarkiv kan ge oriktiga upplysningar. Den/de som indexerat har ibland använt sig av de handskrivna sidnumreringarna överst på sidorna, men inte noterat att vederbörlig volym ompaginerats med maskin nedtill.
Det är alltså alltid nödvändigt att se efter själv.

492
Oviken / Äldre inlägg (arkiv) till 17 december, 2013
« skrivet: 2013-11-10, 01:42 »
Olof Edfastsson är landbonde i Side, Oviken t.o.m. 1779. Det betyder att han senast sommaren samma år flyttat därifrån.

493
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2013
« skrivet: 2013-11-09, 20:57 »
Beträffande Nils Olofsson i Yxskaftkälen, se Hammerdal AI:3 s. 62v-63r. Där påträffas han med rätt födelseår hos sina föräldrar, tillika med sin hustru och äldsta dottern.

494
Hammerdal / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2013
« skrivet: 2013-11-07, 23:39 »
Person- och ortnamnet är AniKa resp. lorås.

495
Stigsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2014
« skrivet: 2013-11-06, 07:22 »
Eftersom jag liksom Per S. kunnat konstatera att Hans N. från Orsa inte kunnat påträffas i Indal, kan man väl näppeligen karaktärisera mina uppgifter som utfyllning. Avgörande för Grundsjötorparens identifiering är därför anteckningarna från Lidens kyrkoarkiv, vilket visar på att Orsapojken verkligen flyttade till Indals pastorat.

496
Ljusnedal / Ljusnedal
« skrivet: 2013-11-05, 20:17 »
I Brita nekrolog uppges att hon var född på Bruksvallarna 1735 (hon dog 1/5), så Olof Persson (Berge) ibm är därmed en högst trolig far. I den sistnämndes dödsruna [lättläst] 1765 framgår bl.a. föräldrarnas namn och att han haft tre döttrar vilka efterlever. Mågen Sommarbergs hustru hette Cecilia (inte Brita), vilket uppenbaras genom sönerna Måns och Pers födelsenotiser (20/2 1749 resp. 28/6 1752). I fråga om den familjen har Järnankar misstagit sig ordentligt.

497
Stigsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 05 november, 2013
« skrivet: 2013-11-05, 19:06 »
Om Hans Nilsson (1773-1845) i Grundsjön har jag noterat följande i min Hällesjödatabas:
 
Sågverksarbetare i Ljungå, Hällesjö 1797-(1804)
Skogvaktare i Liden, Medelpad (1805)-1806 (Lidens kyrkoarkiv AI:3 s. 120)
 
I Orsa husförhörslängds kolumn för 'Bortflyttadt.' anges Indals Prästgård (Orsa kyrkoarkiv AI:15 s. 325). När avflyttningen inföll är oklart, men det skedde tidigast 1787. Pastor Oldberg i Indal hade som komminister tidigare tjänstgjort i bl.a. Hällesjö och var tillika besvågrad med Liljesköldarna i Ljungå. Han var alltså väl bekant med sågverket där vilket kan ha föranlett att drängen Hans Nilsson sedermera sökte sig dit.
 
Hans påträffas bland konfirmanderna i Liden, Medelpad 1788: Hans Nilsson ifrån Orsa i Dalarna 14 år g: .. tjenar på Lidens kÿrko-bohl (Lidens kyrkoarkiv C:1 s. 13v)
Benämns Dahlin i mantalslängderna för åren 1800, 1803 och 1804.
 
Dödsorsak: ålderdomskrämpor

498
Mattmar / Mattmar
« skrivet: 2013-11-04, 18:02 »
Hej Janne,
 
Visst var han född i Kluk, 23/1 1763 (Mattmar AI:2/52). Han tjänstgjorde för Millestgårds i Alsen rote, nr 96 vid Övlt kompani 1788-1790. Död ogift i Joensuu, Karelen.

499
Frösö / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2014
« skrivet: 2013-10-31, 22:43 »
I ortregistren till de tryckta Jämtländska räkenskaperna och domböckerna finns My upptaget. Byn finns inte längre, utan man hänvisar till Mylägden, där namnet lever kvar. Var den ligger framgår här (se bebyggelsenamn).

500
Björna / Björna
« skrivet: 2013-10-31, 18:24 »
Jag kan inte se att jag är svaret skyldig. Påståendet om relationen är ju inte mitt. Snarare borde det åligga motparten att ta ställning till dombokens uppgift om två lägersmål (och inte fyra). Vilket det var i ordningen 1829 hade betydelse för storleken på böterna och därmed av högt intresse för målsägaren (se 1734 års lag, Missgärningsbalken kap. 53 §§ 1 och 2).
Inom forskning (liksom rättsväsendet) skiljer man på indicier och bevis. Även om upphovsmannen bakom arbetshypotesen ovan i slutändan talar om bevis kan inte se att några sådana framförs. Faddrar vid dop kan ge indikationer om släktskap, men de är indicier - aldrig bevis.  
Jag har en teori som ännu inte känns bekräftad citerar jag från föregående inlägg. Jag kan bara hålla med.

Sidor: [1] 2 3 ... 5