Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Eva-Christina Söderman
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2011-11-23, 09:39 »
Hej Ewa!
Här ett försök:
Witt:
Anders Matsson i Uppeby Krog.
dräng: Jan Matsson i Östunabergs torp.
Jan Janssons hustru i St: Vallby torp.
Pigan Thaija Ersdotter i St: Vallby.
/Evastina 8-)
2
« skrivet: 2011-11-22, 08:42 »
Hej Sune!
Jag skummade igenom Sandhamn (Djurö församling) på 1780-talet, men såg ingen familj Hagberg/Ek där.
Egentligen tyckte jag att det var lite märkligt att det i en utflyttningslängd från Kinneved skulle stå ett platsnamn och inte en församling gjorde jag som Christina och letade upp sagda ställe i Kinneved C:2, och jag håller med henne, det står Sandhem. Eftersom det finns en församling med det namnet i Skaraborg så rekommenderar jag dig att leta vidare där.
/Evastina 8-)
3
« skrivet: 2011-11-17, 16:42 »
Hej Sune!
I vilken källa har du funnit uppgifterna?
Värmdö socken var stor - vet du var de bodde (fjärding, ö eller gård)?
/Evastina 8-)
4
« skrivet: 2011-11-17, 16:00 »
Hej!
Om du fortfarande behöver hjälp gör jag gärna ett försök, men eftersom jag inte har Genline så behöver jag en annan källhänvisning. Vad är det för källa, vilket/vilka årtal och vilken del av Värmdö (fjärding, ö eller gård)?
/Evastina 8-)
5
« skrivet: 2011-11-08, 22:04 »
Hej! Har du varit i kontakt med Svenskt Visarkiv? ( http://www.visarkiv.se/) Om inte, och du inte får napp här, så kan det vara en idé. Lycka till! önskar Evastina
6
« skrivet: 2011-11-07, 22:39 »
Ähum, Gunnar... Kolla historieböckerna en gång till.
Hälsingar i all välmening,
Evastina
7
« skrivet: 2011-10-20, 22:35 »
Hej igen, Sweneric!
Angående ditt inlägg 7 oktober kl. 10.56:
Den 26 juni 1785 lystes det för bonden Eric Olofsson i Norr-Åfwa och bondedottern Anna Greta Olofsdotter i Fjelswik. De vigdes i Djurhamn den 4 oktober.
Norr Åfwa, Norråfwa, Norrhåfva eller, som det stavas nuförtiden, Norråva, ligger på Värmdö, nordväst om Siggesta säteri. Det var en gård belägen i Siggesta fjärding.
Fjelswik stavas idag Fjällsvik och det är en by mitt på Vindö, förr tillhörig Vindö fjärding. (Om du har sett filmen Hemsöborna från 1944 med Adolf Jahr och Dagmar Ebbesen som Carlsson resp. Madam Flod, så kan jag som kuriosa nämna att den är inspelad där.)
Att vigseln skedde i Djurhamn är inte så konstigt. Det som med sannolikhet avses är kyrkan på Djurö - ön som gränsar till Vindö i söder. Den 1/1 1926 flyttades f.ö. Vindö från Värmdö församling till Djurö församling.
Ett tips: Ett användbart hjälpmedel när man letar gamla namn är SOFIs (ULMAs) ortnamnsregister. Här en länk till Värmdö skeppslag.
Hoppas detta var till någon hjälp
gör
Evastina 8-)
som just nu befinner sig på Vindö, endast ett fåtal kilometer norr om Fjällsvik.
8
« skrivet: 2011-10-20, 21:33 »
Hej Sweneric!
Angående dina inlägg från den 5 oktober kl. 20.30 och 8 oktober kl. 13.23:
Jag förstår att namnet Värmdö vållar huvudbry. Även i nutid beror svaret lite på vem man frågar.
Säger man i Värmdö menar man antingen kommunen (idag), skeppslaget (förr, det motsvarar landbackens härad) eller församlingen/socknen (kyrkligt). Säger man på Värmdö menar man det som idag heter Värmdölandet (och en del man frågar inbegriper nog Farsta- och Ormingelanden också eftersom de tre idag är en enda landmassa).
Värmdö kommun består idag av drygt 10.000 öar. Skeppslaget var ännu större och inbegrep öar som numera tillhör t.ex. Vaxholm. I kommunen finns idag de fyra församlingarna Värmdö; Djurö, Möja, Nämdö; Ingarö; samt Gustavsberg. Förr var Djurö, Möja, Nämdö tre separata församlingar och Gustavsberg fanns inte. Ingarö har hetat Pilhamn. Ljusterö (ö och socken) låg nära Värmdö skeppslags norra delar, så om man inte finner uppgifter i Värmdös kyrkböcker, kan man alltid kolla i Ljusterös. (Södra Ljusterö har också periodvis tillhört Värmdö skeppslag, har jag för mig.)
Skeppslaget var indelat i fjärdingar. Genom århundradena har det varierat vilka öar och/eller gårdar som tillhört respektive fjärding (ön Värmdö t.ex. har flera fjärdingar). Min rekommendation är, när det gäller forskning i Värmdö skeppslag, att man förutom socken anger i vilken fjärding gården finns och även på vilken ö. Det finns gårdar som har samma namn men som ligger i olika fjärdingar och då kan ens forskning bli smått förvirrad när man inte vet vilken gård som egentligen avses.
Svartsö, som du forskar på, är förutom en ö, namnet på en fjärding och också namnet på byn belägen på den norra sidan av ön. I Svartsö by fanns (finns) två gårdar; Norrgården och Södergården. Den senare var uppdelad i fyra delar, den förra minns jag i skrivande stund inte hur många delar den hade - har inte papprena tillgängliga just nu.
Som avslutning på denna epistel kan jag nämna att från Svartsö är det inte speciellt långt till Blidö, då är det betydligt längre till Stockholm dit man rodde för att t.ex. sälja fisk.
Lycka till med fortsatt forskande i Värmdö skeppslag!
önskar
Evastina 8-)
(Meddelandet ändrat av Evastina 2011-10-20 21:38)
(Meddelandet ändrat av Evastina 2011-10-20 21:42)
9
« skrivet: 2011-09-10, 23:07 »
Claestorp/Klastorp is an estate owned by count Lewenhaupt. The school was founded in 1872. Ref: Nordisk Familjebok 1911 Pictures of the estate can be found on the web site: http://www.claestorp.se/ /E 8-)
10
« skrivet: 2011-07-05, 15:01 »
Hej Christer!
Det låter intressant att du hittat ett sätt att använda DISGEN. Har du lust att dela med dig tankar kring hur du fått det att fungera i praktiken? Jag tänkte f.a. på hur det (människor, händelser m.m.) man registrerat på en ort kan presenteras. Använder du dig av ortträdet och en egen utbyggnad av det? Har du registrerat uppgifterna i separata arkiv, datamappar och/eller flockar för att hålla isär/dela upp det som är relaterat till ortsforskningen?
Om man skall få till ett samarbete med andra så antar jag att det bör gå att utbyta info via GEDCOM för man kan inte kräva att alla skall ha DISGEN, anser jag. Fast hur blir det med DISGEN-orterna då? Om man har ett ortträd i DISGEN, menar jag. Läste på GeneaNets Forum hur man kan konvertera data i en MS Excel-fil till GEDCOM, men även där ställer jag mig frågande till hur det blir med orterna när man importerar datat i DISGEN. (Har aldrig gett mig in i utbytande av data via GEDCOM, så jag är helt novis på området.)
Nu var det länge sedan jag kollade på DISGENs mallar för webbpublicering, kanske finns det någon att använda för utgångspunkt från en ort. Det tål att titta närmare på.
/Evastina 8-)
11
« skrivet: 2011-07-05, 14:34 »
Tack för länken och tipset, Claes-Göran!
Jag är mycket imponerad! Vilket fantastiskt arbete som ligger bakom Gräsöarkivet. Jag ser att det finns info om vem man kan kontakta och skall komma ihåg det om och (förhoppningsvis) när planerna på samarbete blir verklighet.
/Evastina 8-)
12
« skrivet: 2011-06-29, 21:59 »
Nu väcker jag liv i en gammal tråd och hopppas att det finns några vana hembygdsforskare läser detta inlägg.
Med risk för att ta mig vatten över huvudet går jag omkring med tankar om att dra igång ett samarbetsprojekt kring hembygdsforskning med inriktning på vilka som bott på olika gårdar och torp inom ett visst område. Till att börja med tänkte jag att det kunde vara baserat på husförhörs- och mantalslängder och att man senare kan lägga till innehållet i födelse-, död- och vigselböcker och koppla ihop informationen i dessa med vad som finns i längderna. Andra typer av arkivalier borde också finnas stöd för, liksom för kartor och bilder.
Med de senaste årens explosion av släktforskningsprogramvara undrar jag om någon känner till något program som kan vara lämpligt för detta ändamål, alltså forskning med utgångpunkt från en plats snarare än en person. Ett stort plus är om det finns möjligheter att samarbeta med andra, d.v.s. det skall inte bara finnas tillgängligt på min dator.
Jag är hyfsat van användare av DISGEN, men kan inte riktigt se hur detta annars eminenta program skulle kunna användas till det jag vill åstadkomma. kyrkbok.se har jag läst lite om här på forumet, men undrar som sagt om det finns andra alternativ.
Evastina
13
« skrivet: 2011-06-19, 22:53 »
Hej Anja!
Enligt databasen som innehåller info ur Rotemansarkivet så finns hon i Gamla Stan 1924-26. Sök på hennes namn så kan du läsa detaljerna.
Lycka till!
önskar
Evastina 8-)
14
« skrivet: 2011-06-17, 23:55 »
Hello again, Jack!
I have e-mailed you a map from 1885 showing the church on Skeppsholmen and the cemetery on Djurgården (the one nowadays called Galärkyrkogården). There is a wikipedia article about the church. It mentions that is was secularised in 2002.
Now, about the graves; I checked NAD - National Archive Database. It mentions a grave register for Galärvarvskyrkogården (Yes, that is the official name, born in Stockholm one drops the 'varv' part ).
I suggest that you get in touch with Stockholms Stadsarkiv (Town's archive) if you are interested in seeing the register when you come to Stockholm. The reference is 'Skeppsholms kyrkoarkiv' and code 'SE/SSA/0014/O IV/1' (this is the register from 1906). They would also be able to tell if my assumption that your ancestors were buried at Galärvarvskyrkogården is correct.
Good luck and enjoy your stay in Stockholm!
/Evastina 8-)
15
« skrivet: 2011-06-17, 22:19 »
Jack,
Here is a link to Otto August Lagerström in Stockholm Town's Archive's database containing info from 'Rotemansarkivet' where one can find info about his (and his family's) whereabouts in four time periods.
As I thought, he died in Katarina parish, but for some reason he was registered in Skeppsholmen's parish since 1838.
/Evastina 8-)
(Meddelandet ändrat av Evastina 2011-06-17 22:33)
16
« skrivet: 2011-06-17, 21:43 »
Hello Jack,
I could not leave it be so I am currently doing some research. I have found that this islet was not considered to be suitable for burials, nor did the place for the preceding church which was on the islet next to Skeppsholmen to the west (nowadays called Blasieholmen). Instead they used either Amiralitetskyrkogården or Galärkyrkogården, depending on when the person died. Both cemeteries were located on the island of Djurgården. The former is no more (I think), but the latter is next to the Vasa Museum (a museum you simply MUST visit if you come to Stockholm) and it is a beautiful place. Hopefully I can find some more info for you.
I am also a little curious why a person living on Renstiernas gata would belong to Skeppsholmen's parish. That street used to be in Katarina's parish. However, the year they died might be important so I will seek some more info. BTW: Did you gggrandfather have a connection with the admiralty? (My guess after seeing where he was born. I have ancestors in that parish too. ) That could be the reason, the admiralty was located on Skeppsholmen, in fact, the old name of Skeppsholmen was Amiralitetsholmen, i.e. The Admiralty's Islet.
/Evastina 8-)
(Meddelandet ändrat av Evastina 2011-06-17 22:31)
17
« skrivet: 2011-06-17, 20:27 »
How intriguing! A churchyard on that islet?! I have been to Skeppsholmen numerous times but have never noticed a burial ground. I must take a look as soon as I get the opportunity.
/Evastina 8-)
18
« skrivet: 2011-06-12, 23:12 »
Stort tack, Carina och Kristina!
Jag kom just på att det kan stå fru Unge. Eller vad säger ni? Adliga ätten von Unge hade koppling till Karlskrona.
/E 8-)
19
« skrivet: 2011-06-12, 20:13 »
Aha! Den dragonkaptenen kanske är nyckeln till en gammal släkthistoria som jag ännu inte lyckats verifiera. Det lär nämligen ha funnits en anfader på min pappas sida som var med Karl XII och krigade. Som jag hörde historien (som tonåring) så var det på Södermans sida (farfars fars), men jag har kunnat konstatera om det var det så, så hette karln i alla fall inte Söderman eftersom det släktnamnet är från 1840-talet. Ringheim var min farfars mors namn, så kan ju vara möjligt att det är den släktgrenen det egentligen rör sig om. Tack för namnen, jag skall verifiera dem.
/E 8-)
20
« skrivet: 2011-06-12, 10:31 »
LarsOlof! Jag måste bara än en gång tacka för tipset som riktade mig åt Blekinge och Karlskrona! Kompaniskrivaren Peter Ringheim, som du nämner, är kanslisten Peter Ringheims farfar och Karl Ringheim är kanslistens farbror. Karl hade en bror som döptes till Simon (1726) och som blev kanslistens far. Simon blev med tiden amiralitetslöjtnant. När jag fann kanslisten Peter i dopboken 1765 fick jag också förklaringen till det N som finns i hans initialer i Stockholms mantalslängd för 1820. Han döptes till Peter Nicolaus! Naturligtvis är det antaganden alltsammans eftersom det inte finns husförhörslängder som visar hela familjen. Men genom att pussla ihop uppgifter från diverse källor (som stämmer med teorin att dessa herrar hör ihop) och tack vare att namnet är så pass ovanligt så vågar jag införliva dem bland mina anor. Nu gäller det bara att hitta mödrarna till kanslisten Peter Nicolaus och amiralitetslöjtnanten Simon. Lyckliga hälsningar från Evastina 8-)
21
« skrivet: 2011-06-12, 10:10 »
Hej! Jag ber om assistans att utläsa dopvittnena för Simon döpt den 5 januari 1726 i Karlskrona Amiralitetsförsamling (SVARs ursprungliga signum C:3). Så här står det på uppslag 253 (vänstersidan) i dopboken:  Källa: Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/LLA/13200/C I a/3 (1719-1734) [Bild 170 för den som har SVAR-abonnemang.] Jag får det till: d: 5 af H. N. Wicander Skrifaren Petr: Ringhems Barn Simon Witnen fruäng: [rätt?] och Jungfr: v. Häinen [rätt?] sampt Hr: [titel eller namn?] Lindenstet och Commis: Jöns [någonting]rvång Det jag främst funderar över är alltså: - Är fruäng: rätt utläst? Hur skall det i så fall utläsas? - Jag är också osäker på efternamnet. Är v. Häinen rätt? Och utäses det i så fall von Häinen? - Vad som står mellan Hr: (Herr) och Lindenstet går jag också bet på, likaså det siste vittnets namn. Kan allt som står efter Commis: kanske vara ett enda efternamn?] Tackar på förhand för hjälpen gör Evastina 8-)
22
« skrivet: 2011-06-11, 11:15 »
Tack för tipset, LarsOlof! Jag har sett i DISBYT att det finns några Ringheimare i Karlskrona; visserligen senare, men det är ju inget som säger att inte någon av Peter Ringheims barn kan ha flyttat dit ifall familjen hade anknytning dit sedan tidigare.
/E 8-)
23
« skrivet: 2011-06-10, 19:38 »
TACK, Markus! Naturligtvis är det ett r i gammal stil efter det andra K:et. Så slarvigt av mig att inte tänka på det! Då blir det till att virtuellt besöka NAD igen; och kanske senare en tur till Stockholm och arkiven. Det skulle vara så roligt att finna fler uppgifter om denne Ringheim; mantalslängderna är lite magra och han verkar ha flyttat runt en hel del så det är inte lätt att följa husförhörslängderna. /E 8-) (Meddelandet ändrat av Evastina 2011-06-10 19:39) (Meddelandet ändrat av Evastina 2011-06-10 19:41)
24
« skrivet: 2011-06-10, 19:10 »
Hej Magnus!
Så roligt att du håller med om min tankegång kring att den gode kyrkoherden i Östra Ryd var född 1747 och inte 1746.
Väl bekomme!
hälsar
Evastina 8-)
(som är åter från ett långt uppehåll i forskandet)
25
« skrivet: 2011-06-10, 18:31 »
Ifall det är någon mer som är intresserad av familjen Ringheim i Värmdö skeppslag så har jag glädjen att meddela att jag funnit Sven Wilhelm i Stockholm (han vars härkomst jag efterlyste 2003). Uppgiften är 99% säker; jag har kvar att spåra vad som skedde mellan 1810 (Mantalslängd) och 1821 då han kom till Hjälmö i Värmdö skeppslag.
Genombrottet kom då jag på kul sökte efter detta relativt ovanliga efternamn i Barnhus - Sök. Där fann jag en Swante Wilhelm Ringhem med samma födelsedatum som Sven Wilhelm Ringheim. Genom att även söka i Stadsarkivets rullor för Allmänna barnhuset (där jag även fann två bröder inskrivna vid denna inrättning, varav den ene hade föräldrarnas namn angivna) och kombinera informationen med vad jag kunde finna i mantalslängderna 1800, 1810 och 1820 och en husförhörslängd 1819-21, så kom jag fram till denna familj:
(F.d.) Kanslist Peter Ringheim, f. omkr. 1765
hustru Christina Elisabeth Frank, f. 1/6 1774
son David Sebastian, f. 28/2 1795
son Svante Wilhelm, f. 6/4 1796 (senare i livet kallad Sven Wilhelm)
son Simon Philemon, f. 7/3 1799
son Carl Niclas, f. 16/2 1802
Man och hustru verkar ha levat åtskilda; exempelvis så var Peter Ringheim bysatt år 1810 (enligt mantalslängden) och i Kungsholms husförhörslängd för 1819-21 så levde Christina Elisabeth Ringheim ensam med sina två yngsta söner. Hon står som hustru och därmed tolkar jag som att maken finns någon annanstans.
Än så länge har jag inte funnit ut VAR barnen föddes, trots att jag letat i födelseböckerna för några av de Stockholmsförsamlingar som familjen var bosatt i. En av mantalslängderna (1800) indikerar att det dessutom skall ha funnits en dotter. Har dock inte givit upp än, förutom fler mantalslängder (utan register, hu!) finns det också en del husförhörslängder kvar att gå igenom. Semestern lär inte bli sysslolös! :-)
Glada hälsningar
Evastina 8-)
26
« skrivet: 2011-06-10, 17:43 »
Hej! Om en man, bosatt i Stockholm år 1800, var Cancellist i K: K m: Coll: Var var han anställd då? Kommerskollegium? Kammarkollegium? (Jag bifogar en bild nedan där man kan se den egentliga förkortningen.) I en del källor står han som Notarie, och jag antar att det är detsamma som Kanslist/Cancellist. Eller hur? Det intressanta är att det efter 1799 står f.d. eller afskedade i olika källor. Jag har tolkat avskedad som att han helt enkelt slutat, inte, som man också kan värdera ordet, fått gå av någon anledning. Fast de andra exemplen jag råkat på är avskedade soldater, så det kanske är annorlunda i det civila. Är det någon som har andra erfarenheter av hur avskedad kan tolkas under 1800-talets första decennier? Jag försökte söka i NAD för att se om det finns personalrullor e.dyl. för Kommerskollegium och Kammarkollegium, men kom vilse bland all information. Är det någon som känner till ifall man kan finna anställda notarier/kanslister någonstans? Tacksam för ledtrådar är Evastina 8-) Bild kopierad från Mantalslängd 1800, Stockholm:  Källa: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1800, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:26/11 (1800), Bild nr 169 (SVAR)
28
« skrivet: 2010-05-25, 19:16 »
Hej! Jag vill rekommendera Göteborgs Universitets distansutbildning i Paleografi: http://www.utbildning.gu.se/ViewPage.action?siteNodeId=541834&languageId=100000& contentId=1&d=1&langCode=sv&subject=Historia&detailViewSiteNodeId=541834&subjec tParam=Historia&subjectInfoPage=541835&subjectType=distans&type=distans&courseId =info.uh.gu.HI1924 Då jag gick kursen (HT2007) låg tyngdpunkten på 1700-talstexter, men kursen gav ändå en bra översikt i andra århundradens sätt att skriva. /E 8-)
29
« skrivet: 2010-04-19, 19:36 »
Några tidigare inlägg om Facebook har flyttats till Datorprogram och teknik » Sociala medier » Facebook. / Moderator Teknik Åh, det var inte menat som kritik av ditt val av ställe, Henrick, utan snarare av min vidare diskussion av vad som är lämpligast att välja när man tänker sätta upp någon form kanal på Facebook. På tal om länkar så vill jag gärna slå ett slag för http://www.antikvariat.net/. Det är en site som nämnts förut i detta forum, men det är så länge sedan (2001 om sökmotorn hittat rätt) och jag tycker den är värd att nämnas igen. Det bästa av allt är att man kan ställa sig i kö för en bok man är intesserad utav och få mail när något antikvariat fått in den. /Evastina
30
« skrivet: 2010-04-19, 16:21 »
Hej Mats!
På News Feed går det att gömma information från personer, sidor och applikationer, så på det sättet kan man bestämma vad som visas. Ångrar man sig och vill att t.ex. en sidas nyhetsflöde skall visas igen, är det bara att välja Edit options längst ner till höger under News Feed och ändra.
Hej igen, Henrick!
Menar du inte att en sida hade varit att föredra framför en grupp?
/Evastina 8-)
som funderar på om denna diskussion kanske egentligen hör hemma under en annan rubrik än Länktips.
31
« skrivet: 2010-04-19, 13:51 »
Hej Henrick!
Jag har stor nytta av FB både privat och i jobbet och tycker att det är en bra idé när föreningar och organisationer använder sociala nätverk som en del i sin kommunikation. Men vet du varför förbundet har valt att sätta upp en grupp (Group) istället för en sida (Page)? Den senare fungerar ju som en person vars meddelanden syns i nyhetsloggen (eller vad nu News Feed heter på svenska) hos alla dem som valt att bli Fan. En grupp måste man som intresserad själv komma ihåg att besöka för att se vad som är på gång.
Soliga hälsningar
Eva-Christina Söderman
(Meddelandet ändrat av Evastina 2010-04-19 14:04)
32
« skrivet: 2010-01-22, 10:19 »
Ingela!
Det var mycket intressant läsning. Hoppas att det är OK med dig att jag delar med mig länken till ditt PDF-dokument till andra.
/Eva-Christina Ragnarsdotter Söderman
( And as this category reads 'Discussions in English', here is a translation: )
This was very interesting to read. I hope it is alright to share the link to your PDF-document.
33
« skrivet: 2010-01-06, 18:48 »
Hej!
Roligt att läsa att det är fler som är intresserade av Nils Sandberg född 1776-12-14 och son till Anders Jönsson och Annika Nilsdotter Rossman. Min fråga är av mer geografisk natur. Om jag läser födelsenotisen rätt så bodde de i Södra Anderssegård (eller något ditåt). Är det någon som vet var i socknen denna gård låg (ligger)?
På förhand tackar,
Eva 8-)
(sonsons sondotters dotter)
34
« skrivet: 2010-01-06, 08:41 »
Hej Torsten!
Jag vet att den finns, men har ännu inte kommit åt att läsa den. Har funderat på om den kan sprida något ljus över det hela. Det låter mycket spännande med en bevarad familjebibel.
/E 8-)
35
« skrivet: 2010-01-04, 16:51 »
Var salig kyrkoherden i Östra Ryd, Samuel Riselius från Österåker, egentligen barnet Christopher?
Vadan denna fråga? Jo:
Läser man igenom Österåkers födelse- och dopbok för åren 1736-48 så finner man att kyrkoherde Christopher Riselius hade tre söner:
Andreas, född 1745-03-17, döpt 1740-03-20
Samuel, född 1746-02-13, döpt 1746-02-16
Christopher, född 1747-08-17, döpt 1747-08-20
Så långt allt väl, men ...
läser man sedan igenom Död- och begravningsboken för 1709-61 står det i juli 1746: 7. 13. Kyrkohedens Riselii lilla son Christopher 5 månader g. Ja, kyrkoherden hade ett barn fött i februari 1746, men han var ju döpt till Samuel!
Mysteriet tätnar om man läser vidare i husförhörslängder. I Österåkers från åren 1756-65 (p 519) står som fjärde person: 1747 d 17 aug Fruns Son Samuel (Frun är alltså den år 1750 avlidne kyrkoherdens maka Elisabet Holst.) Fast enligt födelse- och dopboken döptes ju barnet fött i augusti 1747 till Christopher! Dessutom, om man tittar i Östra Ryds husförhörslängd (p 339) står det: Prosten och Kyrkoh. Sam: Riselius Ö. Åker 1747 17/8. Ifall man tänker sig att han själv förde denna längd, kan man då inte anta att han faktiskt visste vilket datum han själv var född?
Så, skedde det ett namnbyte mellan kyrkoherde Christopher Riselii barn, eller är det helt enkelt ett skrivfel i födelseboken (fast man kan tycka att kyrkoherden skulle ha koll på sina egna barns namn)?
Är det någon som har en annan infallsvinkel på detta mysterium?
Forskarhälsningar,
Eva-Christina 8-)
P.S. F.ö. lär det stå i Uppsala Ärkestifts Herdaminne - jag har bara mina gamla anteckningar tillhands och kan f.n. inte kolla riktigheten - att Samuel Riselius var född den 2/2 1746. Månne det är detta plus informationen från Österåkers födelsebok som gjort att de forskare som lämnat uppgifter till DISBYT har angivit Samuel Riselii födelseår till 1746. Men om både Herdaminnet och födelseboken är fel - så spännande det blir! D.S.
(Meddelandet ändrat av Evastina 2010-01-04 16:55)
36
« skrivet: 2009-05-10, 09:04 »
Har du stött på dansmästare i din släkt- eller hembygdsforskning?
Hej!
Jag söker, för ett projekts räkning, information om fler dansmästare än de som tidigare nämnts i detta forum, och jag skulle vilja komma i kontakt med forskare som har funnit en sådan i sin släkt eller av andra orsaker träffat på denna titel.
Tacksam för svar är
Eva-Christina 8-)
37
« skrivet: 2007-12-14, 18:53 »
Hej! Jag kan med varm hand rekommendera distanskursen i paleografi som ges av Göteborgs Universitet: http://hum.gu.se/institutioner/historia/utbildning/grundutbildning/orienteringsk urser/ Tyngdpunkten låg - då jag tog kursen HT06 - på 1700-talet, men en del 1600-tal blev det också. För en som hållit på ett tag är kursen aningen för enkel och visst kan man läsa sig till samma kunskap i böcker och genom att träna ihärdigt, men det är roligt att träffa likasinnade och att diskutera tolkningar och transriberingsregler. Dessutom så tvingas man till att ge sig i kast med texter som man annars inte skulle orka ta tag i.
38
« skrivet: 2007-12-13, 21:03 »
Jag har två: Dels farfars kusin Aldo* Edvard Söderman född 1886-04-23 på Löknäs gård på Vindö, då i Värmdö församling. Död 1960-07-06 i Grödinge.
Den andre är farfars fars syssling Aldo Emanuel Södergren, född 1875-01-22 i Alsvik på Svartsö, samma församling som ovan. Död 1880-10-08 ibidem.
39
« skrivet: 2006-08-06, 20:29 »
Carl Olof Södergren f 1805 i Östra Ryd sn (Uppland) d 1856-08-07 i Alsvik, Svartsö, Värmdö sn (Uppland)
Son till mjölnaren Johan Södergren, f 1770 i Södermanland och Cajsa Ekengren, f 1764 i Östra Ryd sn (Uppland)
Finns här NÅGON som forskar på honom?
Nyfikna hälsningar
Eva-Christina
(Carl Olofs ds ss d)
40
« skrivet: 2006-08-06, 18:38 »
Hej igen, Helena!
Namnen du har med är vagt bekanta. Jag har en farbror som håller på med hembygdsforskning och jag kan kolla dina namn mot hans lista med boende på Vindö-Löknäs innan min familj flyttade hit. Jag återkommer!
Ett tips; när du forskar på folk i skärgården (Värmdö skeppslag t.ex.) är det bra om du förutom socknen (Värmdö, Djurö m.fl.) också skriver upp vilken fjärding gården ligger i. Många gårdar har samma namn.
Nuvarande Värmdö-Löknäs ligger i det som kallades Siggesta fjärding, och det nuvarande Vindö-Löknäs i Vindö fjärding. Före 1926 låg dessa båda Löknäs-gårdar i Värmdö socken, därför särskiljer man dem genom att ange fjärdingen.
Vindö, som är sammanväxt med Skarpö och Djurö, ligger strax norr om Fågelbrolandet där Stavsnäs ligger, så ja, man kan säga att det ligger i närheten.
Löknäs Långdel känner jag inte till, inte heller Pappa. Det kan vara en gammal benämning som försvunnit med tiden. Ingen av öarna som tillhör gården har ett namn liknande det.
Sommarhälsningar
Eva-Christina 8-)
41
« skrivet: 2006-04-17, 20:36 »
Många dansmästare skrev ner de danser de lärde ut. Den äldsta svenska dansboken är J. J. Ankarströms från 1760. Kuriosa: Hans son var den som lär ha mördat Gustaf III.
Hälsningar från en nutida dansmästarinna
Eva-Christina 8-)
42
« skrivet: 2006-04-17, 19:57 »
Hej!
Är det någon som forskat på Daniel Danielsson Fogelström född på Åland (Föglö?) och sedan c:a 1800 boendes på Gällnönäs på Gällnö i Värmdö skeppslag (AB)?
Forskarhälsningar
Eva-Christina 8-)
43
« skrivet: 2006-04-17, 11:35 »
Hej Helena!
Menar du Vindö-Löknäs eller Värmdö-Löknäs? (Bägge tillhörde före 1926 Värmdö församling.) Jag vet att de som min farfars farfar, Erik Jansson Söderman, köpte Vindö-Löknäs av i början av 1870-talet också hette Söderman. Men de var inte släkt.
Om du är intresserad kan jag kolla upp det närmare.
44
« skrivet: 2005-08-27, 09:52 »
Hej!
Nu är jag tillbaka i släktforskningens underbara värld efter ett långt uppehåll ...
Tack Gunnel och Göran, denna Svante hade jag under namnet Sven Nikolaus. Måste kolla upp hur det kommer sig att namnen skiljer.
Jag undrar fortfarande varifrån Sven Wilhelm Ringheim kom. Är det någon annan som vet?
Soliga hälsningar
Eva-Christina
45
« skrivet: 2003-12-22, 22:01 »
Hej! Ett tips till dem som undrar över bygdedräkter och hur de ser ut i olika delar av landet: Kontakta Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (SU) ( http://www.ungdomsringen.se/) som har distriktsorganisationer över hela landet. Där finns dräktråd som kan upplysa om forskning och variationer av olika dräkter - det ger en mer varierad bild än att bara ta kontakt med hembygds- och/eller hemslöjdföreningar, speciellt om man är intresserad av en dräkt buren i tradition och inte en (re-)kontruerad. Jag gjorde sjäv misstaget att gå till hemslöjden när jag först skulle skaffa dräkt och fick mönster till en modern version - hemslöjdens. Har sedan dess gått genom SU och funnit en mängd olika äldre varianter på min dräkt (med diverse tillbehör) som kan användas både till vardags och fest. Folkdansarhälsningar Eva-Christina 8-)
46
« skrivet: 2003-03-01, 12:29 »
Hej!
Är det någon som har stött på Sven Wilhelm Ringheim (1796-1846)?
År 1821 kom han från Vaxholm till Hjelmö i Värmdö skeppslag. Jag har lusläst husförhörslängderna från Vaxholm vid denna tid, men inte funnit honom där.
Sven Wilhelm Ringheim blev kvar i Värmdö skeppslag resten av sitt liv.
På Hjelmö arbetade han som dräng åt Anders Andersson. År 1824 flyttade han till Lådna och Eric Hansson.
År 1828 flyttade Sven Wilhelm till Träskö där han gifte sig med Esaias Thiesens dotter Catharina, född 12/9 1813.
Sven Wilhelm dog den 22/3 1846, Catharina Thiesen den 3/7 1847.
De fick, mig veterligt, fyra barn och den yngste sonen, Johan August (född 21/11 1843) flyttade 1854 till Gällnönäs på Gällnö och hans ättlingar bor kvar där än idag.
Johan Augusts dotter Charlotta Wilhelmina (född 4/9 1866) gifte sig med Gustaf Robert Söderman, bonde på Löknäs gård på Vindö och min farfars far.
Släktforskarhälsningar
Eva-Christina Söderman
47
« skrivet: 2001-08-03, 16:39 »
Hej!
En av mina anmödrar hette Maria Roth. Hon föddes omkring 1702. Dog av lungsot 60 år gammal och begravdes den 8/2 1762. Vid sin död bodde hon i Träskö, Värmdö (AB).
Maria Roth var gift med Esaias Thiesen (1701-12/12 1791).
Källor: hfl, db
Maria Roths far hette Benjamin Roth och var hovslagareålderman i Stockholm. Han dog 1737.
Källa: Örnbergs Svenska Ättartal, vol 8
Är det någon som känner till mer om Benjamin och Maria Roth?
Maria Roths och Esaias Thiesens ättlingar har jag en hel del material om.
Släktforskarhälsningar
Eva-Christina 8-)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy