Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - John Tengberg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2013-02-23, 15:50 »
ps. Vad betyder detta?:
- dannemand? (För alle the dannemend som thetta Breff Se eller höra Läsas...)
- Breffuisare ? (...thenne Breffuisare Suen mathskåll...
2
« skrivet: 2013-02-23, 10:48 »
Hej och stort tack till Kaj Janzon för angivande av dessa värdefulla fynd, och även till David Jerrestrand för -till vår bekvämlighet- citat av Per Stobaeus' transkription. Lika roligt var att läsa om KJs planer på utredning, den ser vi fram emot. (För att undvika oavsiktligt förbiseende vill jag i förbigående nämna att Magnus Bäckmark och Gabriel Wallgren - förutom givetvis CHB- har gjort en hel del efterforskningar i dessa tidiga släktled och kanske kan bidra något om intresse finnes från KJ.)
Vad gäller namnet Sven så tidigt så är det en nyhet för mig och får förmodligen anses tyda på svensk födsel, men ingalunda lika säkert på för övrigt svenska anor, anser jag. Innebärande dock att ev hitkomst från utlandet får förläggas till tidigt 1400-tal, eller före. Religionstriderna som ryktesvis skall ha varit en anledning till flytt (från Skottland) blir då allt mera sannolika i tiden (se mina tidigare inlägg med årtal). Likaså har för 10 år sedan Kenneth Wulcan - som bor i Tengene och kan ortens skrönor - till mig sagt att det ryktats om sjöröveri, och även detta kan stämma med tidigare Skottland (se tidigare inlägg). Slutligen anser jag att ”någon sorts adel” som också ryktats mycket väl kan stämma in på skotsk klan, t ex MacDonalds, som stannar från norske Somerled, Lord of the Isles, under 1100-talet, med norskt påbrå.
Jag själv och två andra Maskollättlingar (tre olika grenar, åtskilda sedan 1500-talet; jag från Påvel och de två andra från Anders) har låtit testa släktDNA hos bl a Rättsmedicinalverket och har helt säkert gemensamma anor inbördes och med Somerled. Vi har nämligen det som i England kallas the Norse gene och speglar den härskande norska invandringen till västra Skottland (och Orkney/Shetland) runt 1000-talet. Från Wikipedia (utan att jag tagit med där angivna källhänvisningar): ”Since the early 2000s, several genetic studies have been conducted on men bearing surnames traditionally said to be derived from patrilineal descendants of Somerled. One such study, conducted by geneticist Bryan Sykes, found that five clan chiefs of Clan Donald, all who traced their patrilineal descent from Somerled, were indeed descended from a common ancestor. Further testing of men bearing the surnames MacAlister, MacDonald, and MacDougall, found that, of a small sample group, 40 percent of MacAlisters, 30 percent of MacDougalls, and 18 percent of MacDonalds shared this genetic marker. Taking these percentages into account, Sykes estimated that Somerled may have almost 500,000 living patrilineal descendants. A later study of men bearing the surname MacDonald, conducted by geneticist James Wilson and popular historian Alistair Moffat, found that, of a sample of 164 men, 23 percent carried the same marker borne by the clan chiefs. This marker has been identified as a subgroup of M17 (a branch of haplogroup R1a). M17 is known to be extremely rare in Celtic-speaking areas of Scotland, but very common in Norway. Both Sykes, and Wilson and Moffat concluded that Somerled's own patrilineal ancestors originated in Scandinavia.” Jag vet inte om Wikipedia har rätt I allt detta, eller om andra relevanta uppgifter saknas, men helt klart ligger Wikipedia nära vad som numera hävdas allmänt inom forskningen rörande släktDNA i Skottland.
Slutligen tycker jag att tidigare namnutredning som menar att på 1400-talet släktnamnet mathskåll (ny variant?) mm skulle betyda matskål el dyl lokalt, låter ju hyggligt, men ter sig för mig betydligt mindre sannolikt (finns någonstans exempel från DENNA TID att SLÄKTnamn - som ju var extremt sällsynta i Sverige då, men ej t ex i Skottland - har bildats på sådan grund?) än att det har samband med Mac - som f.ö. uttalas annorlunda än man kan tro av stavningen vilket i sin tur f.ö. kan förklara den i de svenska urkunderna vacklande (ljud-) skriften.
3
« skrivet: 2007-10-16, 19:59 »
Tackar, då kanske man i alla fall skulle dyka ner i detta pastorats böcker.
4
« skrivet: 2006-12-30, 22:48 »
Vet någon om det finns något svenskt labb man kan testa hos? (Vill man så kan man ju sedan själv mata in data i de stora öppna databaser som finns och därmed ändå jämföra med de som testat hos andra labb.)
5
« skrivet: 2006-11-12, 11:04 »
Hej Helge! Intressant, men jag själv känner inte igen detta eller kan inte på rak arm tänka ut någon anknytning, vare sig till min egen släkt eller andra Tengbergare. Man vet dock aldrig... Vi får se om någon annan nappar. /J
6
« skrivet: 2006-05-07, 11:55 »
Christina, jag tycker att din nya bok om Maskåll - en västgötasläkt under FEM sekler!- är obligatorisk läsning för alla med intresse för denna (numera) 'medeltidssläkt'. Det finns inte så många sådana i Sverige. Ganska fantastiskt egentligen, tycker jag. I boken finns mängder av personer och släktled, vilket är ett heroiskt arbete att ha samlat ihop av dig och de som har hjälpt till. Många 'maskållare' kan nog anknyta sig själva till denna goda stomme, men kanske också i något avseende komplettera densamma.
Jag efterlyser gärna en fortsättning på denna kartläggning av släkten, dels vad gäller än tidigare släktled (alltså före år 1500, men där är utsikterna nog tyvvärr små att finna fler enskilda personer), men också en kartläggning av de olika grenarna 1500-2006.
Jag undrar om det finns någon som skulle vara villig ta sig an uppgiften att till en början samla in all den forskning som redan finns och organisera den i ett stamträd, kortfattat, t ex i samma format som Släktkalendern, eller vad som nu är praktiskt lämpligt. Min tanke är att det finns massa färdig forskning som kunde ställas samman, om bara folk visste vart de skulle vända sig för att lämna av sina egna rön och vem som skulle kunna ta emot och foga in på rätt ställe i stamträdet.
Om en sådan person finnes, kanske man också skulle fundera på en 'stödförening' där intresserade kunde bidraga med en liten slant årligen för att stötta projektet ekonomiskt. Måhända behövs lite pengar i uppbyggnaden, kanske också för en ev senare publicering.
Vet du, eller någon annan, om det finns någon som skulle ha tid och kraft och lust att börja med något sådant, det ena eller det andra?
7
« skrivet: 2006-04-30, 11:40 »
Vad Björn E vänder sig emot -om jag förstår honom rätt- är väl egentligen allt sökande efter sina (personliga) rötter och drar paralleller till Adolf Hitler. Kanske hans inlägg då bättre platsar under rubriken 'lägg ner all släktforskning', eller rent av 'lägg ner all historieforskning'. Eller menar Björn nåt annat? T ex att viss släktforskning är unken, men inte all? Egentligen spelar det dock inte så stor roll för min del. Han får tycka sitt om jag får tycka mitt. Att jag tycker han har fel och vice versa är ju sånt man får leva med på ömse håll. Jag tycker att den metadebatten -som i och för sig inte nödvändigtvis alltid är ointressant- hellre bör skiljas från den lite mer tillämpningsinriktade -som för övrigt finns under denna rubrik- medelst två olika rubriker.
8
« skrivet: 2006-04-28, 18:28 »
Exempel på hur skottars namn stavas i Sverige borde man kunna se åtminstone i de soldatlistor mm som finns från 1569. Tyvärr saknar jag sådana, men Riis (vol II) har omfattande personallistor för skottar i dansk tjänst efter 1450, särskilt 15- och 1600-tal. Följande urval visar på ganska rejäla omskrivningar. John Cunningham blev Hans Könning. Dickson blev Dieson. Andrew blev Anders. Ford blev Föerd. Andrew Gourlay blev Andreas Gurlle. Peter Grey blev Peder Grehe. Hacket blev Hakket. Hutton blev Howtoun. John Johnson blev Johannes Johannis Schottus. Keith blev Kett. Alexander Kinneris blev Sander Kyneris. Kunemont blev Kinninmont. Laurence blev Leverendtz. George blev Jörgen. Skea blev Ska. Sleigh blev Sliig. Steel blev Staal. Thomson blev Thomasen. George Yester blev Georgius Zesterus. John Frederick Aberdeen blev Johan Friederich Ebberding. Andrew Barton blev Anders Skotte. Robert blev Albert. James Bennie blev Jacob Benne. John Brown blev Hans Brun. Robert Fago blev Albertus Fagow. Henry blev Heinrich. Mowatt blev Moedt. Alexander Orrock blev Sander Uhr. Matthew blev Matz. Auchincloss blev Aslus. John Hume blev Johann Hümme. Sanderson blev Santzönn. Macall blev Makall. John Middleton blev Hanns Middenthue. Murray blev Muraj. Lawrence blev Las. Etc. Etc. Alltsammans påminner lite om Hans Alfredssons ’Jossahonnanon’, innebärande summa summarum att den språkliga härledningen av Maskåll måste hålla ganska många möjligheter öppna om/när man letar efter ett direkt utländskt ursprung. En enkel fråga att börja med är t ex också: hette Lasse Maskåll egentligen Lasse, eller är det någon frihandsöversättning av ett annat namn? Han kan ju vara invandrad som liten av en till namnet okänd far och sedan skriven på ’bästa svenska’. Inget torde vara självklart vid denna tid vad gäller personer eller namn som kan ha direkt utländsk grund.
9
« skrivet: 2006-04-26, 23:05 »
Angående den språkliga/geografiska härledningen av namnet Maskåll tycks det mig finnas två huvudsakliga 'skolor'. Å ena sidan att det torde vara ett svenskt namn (typ sammandragning av ”Mats' kulle”), å andra sidan att det torde vara ett brittiskt (typ Mascal, Matskol, Maschall eller liknande härledning av Marechal/Marshall). Ordet marskalk finns ju f.ö. annars på svenska och t ex franska men de alternativen har inte ansetts lika aktuella, i vilket jag instämmer. En säker härledning är förmodligen omöjlig i detta läge, men en viss inringning av alternativen är ändå värdefull. Jag själv tycker att de brittiska alternativen är sannolikare ty det tycks mig att man i de många stavningsvarianterna hitta klara likheter mellan de olika svenska och de olika engelska/skotska varianterna. Det finns ju ett drygt trettiotal svenska varianter och ungefär lika många brittiska. En jämförelse är ganska övertygande, tycker jag. Därtill har väl Skottland/England alltid ansetts vara en geografisk möjlighet, förmodligen på grund av släktsägen, även om det sakliga stödet för den saken är mycket svagt. Bakom den direkta härledningsfrågan så finns dock också frågan om ordet är ett ”mansbinamn” (typ Sven 'Tumba' Johansson) eller släktnamn. ”Matzskal” finns t ex upptaget i SMP:s binamnssamlingar. Klassning som binamn (inte släktnamn) kan ha berott på att man då enbart kände till och beaktade att namnet tillämpats på en enda person, Lasse Maskåll, och inte uppmärksammade att hans söner och deras söner, etc, ärvde namnet. Med så begränsad bakgrund verkar det naturligt att ta Maskåll för enbart ett binamn. Men det var alltså ett släktnamn eller blev i alla fall ett. Om Maskåll redan var ett släktnamn hos Lasse år 1500 så tror jag att sannolikheten talar för att namnet är utländskt, därför att svenska släktnamn var så ovanliga. Om Maskåll istället skall förmodas ha börjat med t ex Lasse som binamn men sedan blev ett släktnamn (alla bodde ju inte vid denna kulle, etc) så uppstår frågan om en sådan släktnamnsbildning kan anses sannolik i början av 1500-talet. Exakt den frågan är varken ställd eller besvarad såvitt jag vet. Jag tror dock att svaret är nej, men är ingen namnvetare och välkomnar naturligtvis invändningar. Av detta drar jag dock för egen del tills vidare slutsatsen att släktnamn är mera troligt än binamn. Då får nog de brittiska öarna trots allt anses vara ett rimligt huvudspår för spekulationer om släktens ursprung. Marschall, Mascal m fl liknande är definitivt släktnamn på de brittiska öarna. Det uppfattar jag som fullt belagt. Det är också samma typ av avvikelser och varianter i Sverige och där. Jag har svårt att tycka annat än att åtminstone detta pekar på att släktskap måste anses fullt möjligt, även om indicierna för övrigt kan anses tvetydiga. I Silverstolpeboken (från 1940-talet) räknar A-M Lindahl upp drygt dussinet engelska varianter (inkl Mascall och Mascoll), dock enbart Marshall som skotsk variant, vilket hon själv verkar tycka är tunt. Vad gäller särskilt Skottland nämner Lindahl dock även Mc Coll, Mc Call, Maccoll och McCaul som existerande skotska alternativ. Black's The Surnames of Scotland behandlar dessutom två namn. Masculus känt från år 1147 men enligt Black sannolikt en fellatinisering av Maule, en förnäm skotsk släkt. Namnet Marshall som kom till Skottland sannolikt från franskan 1066 (marechal). Avledningen Marescal är i Skottland känt från år 1136, därefter Marescald m fl varianter, även adliga Earl Marischal från ca 1200 (en ättling var f.ö. mycket aktiv officer i och för Sverige under 1600-talet). Stavningsvarianter som belagts före år 1500 är bl a Marchael, Marschel, Marschale, Marschale, Marechall och Merchel. Fryxell (1792) har enligt Silverstolpeboken angivit släktens ursprungliga namn som ”Matsskål, Mascaul eller Maschol”. Sammantaget anser jag att nog även Skottland kan vara namnets källa, särskilt om man dessutom beaktar den stora risken för svensk förvanskning. T ex existensen av 't' (i Matskol etc) kan sakna betydelse eftersom det enligt min mening används inkonsekvent och därför kan vara ett på den tiden ganska vanligt förekommande försök av den ene eller andra skrivaren att 'förstå' namnet eller att försöka skriva det på (påhittad) 'svenska'. I Danmark fördanskades de skotska namnen väldigt ofta (såväl avsiktligt som oavsiktligt) både under medeltid och senare. Samma borde gälla för Sverige vilket kan styrkas åtminstone vid slutet av 1500-talet och senare. Ibland (t ex i soldatlängder) skrev man ofta t o m helt enkelt bara 'Skotte' som efternamn för att slippa krånglet med utländskt namn. Inte ens 'Anders' stavas alltid 'rätt'. T ex i landskapshandlingarna 1565 skrivs det så här: ”Anndhersz maschåll”, enligt Gabriel Wallgren. Han har också uppmärksammat mig på att att uttalet ibland har ett hårt 'k'-ljud alltså MasKåll, men inte alltid. Maschåll, med sch-ljud, förekommer ofta, och liknar dessutom engelska/skotska Marshall och franska Marechal (i sin tur för övrigt tillika näraljudande den ovan nämnda framstående skotska släkten Keith, earls of Marischal). Bägge uttalsvarianterna förekommer alltså och den numer vedertagna skrivningen Maskoll/Maskåll med hårt k behöver inte vara ensam ursprunglig. En del släktforskare går på ljudlikheten och kodar i s k Soundex, men inget sånt har mig veterligen gjorts beträffande Maskåll/Marshall. Koderna M240och M624 tycks dock ligga nära till hands ( http://resources.rootsweb.com/cgi-bin/soundexconverter), men jag vet inte så mycket om detta förfaringssätt och är egentligen tveksam till värdet av denna metod när jag ser vilka andra namn som ryms inom identiska koder. Sammanfattningsvis tycker jag för egen del dock nog -trots alla de invändningar som gjorts i litteraturen och på andra håll- att det brittiska spåret alltjämt är ett huvudspår, kanske t o m det mest sannolika. Det vore intressant att höra andras mening om detta.
10
« skrivet: 2006-04-25, 10:16 »
Tilläggas kan att en traktat, upprättad 1266 i Perth, mellan Skottland och Danmark gav ömsesidigt medborgarna i respektive land fri lejd för sig och sin egendom i händelse av skeppsbrott (för att underlätta den ömsesidiga kommersen), samt individuell rätt för envar medborgare att fly till det andra landet i händelse av politiskt klammeri i det egna landet, dock högst under ett år och med undantag för majestätsbrott (högförräderi). Denna traktat förnyades 1312 och sedan även år 1426 av Erik IX inom ramen för Kalmarunionen, varvid den alltså utvidgades till att gälla även Sverige och Norge visavi Skottland. Avsikten var att motverka Hansans dominans genom att uppmuntra kommersen från och till Skottland. Handelskontakterna borde alltså ha ökat. Samtidigt blev Sverige från 1426 också ett naturligt och fullt legaliserat asylland för politiska flyktingar från Skottland. (Så sent som fram emot mitten 1500-talet åberopades denna traktat i Sverige av en ledande skotsk protestant, men avslogs med hänvisning till högförräderi, kanske pga individens storpolitiska betydelse.)
Vi denna tid började också en inte obetydlig skotsk emigration till Danmark (belagd med namn i danska skrålängder etc) att ta fart, alltså redan vid mitten av 1400-talet Men det fanns naturligtvis udda inflyttare även tidigare. T ex åtminstone en till namnet känd skotte arbetade redan för Sverige och Birger Jarl vid 1250-talet, så enstaka förflyttningar har väl alltid existerat.
F.ö. kan också nämnas att det vid denna tid även ingåtts traktat mellan Skottland-Frankrike och Frankrike-Norge, nämligen redan år 1295. Det nära sambandet mellan Skottland och Frankrike bestod hela medeltiden. Jag uppfattar detta så att Skottland på så sätt delvis är ett genomgångsland för Skandinaviens medeltida kontakter med Frankrike.
Källan för ovanstående är Thomas Riis: Should Auld Acquaintance Be Forgot . Scottish-Danish relations c 1450-1707. (Odense University Press 1988).
11
« skrivet: 2006-04-23, 12:18 »
Johan, jag har också fått ett mejl som likt dig rekommenderar FTDNA. Jag tycker dock att deras privacy-policy är lite vag. Relative Genetics och DNA Heritage lovar förstöra proverna om man begär. Detta åtagande känns lite vagare hos FTDNA. DNA Heritage's hemsida med förklaringar verkar annars nog bäst, men de använder ju labbet hos Relative Genetics så det är väl snarare en pedagogisk fördel. PÅ Roots tycker jag mig uppfatta att Relative Genetics är lite sega vad gäller införandet i Sorenson-databasen. (För övrigt http://www.kerchner.com/dna-info.htm har ju mycket info, mängder av länkar, och/men verkar delvis knutna till (eller förtjusta i) FTDNA.) Ja, jag står alltjämt som en åsna mellan hötapparna.
12
« skrivet: 2006-04-20, 15:28 »
Av Christina Högmark Bergmans nya bok framgår att Maskollarnas ankomst till Tengene torde ligga före år 1500, snarare än efter, vilket man tidigare kanske ofta trott. De gamla släktskrönorna gällande 'flykt för religionens skull', sjörövare, Skottland och Frankrike kommer därmed delvis i nytt historiskt ljus. (Se t ex Anbytarforum: Landskap: Västergötland: Socknar: Tengene: Äldre inlägg (arkiv) till 18.8.2000),
Ur Alf Åbergs bok ”Skottland” (1956) kan t ex följande citeras:
- ”Under hertigens regenttid inträdde också den första schismen i den skotska kyrkan. Bakgrunden var John Wycliffes [1330-1384] verksamhet i England och hans kamp mot en korrumperad kyrkoorganisation. .Omkring 1400 kom denna rörelse till Skottland och vann anhängare där. En av dess missionärer anklagades för kätteri och blev bränd i Perth år 1407. Lollarderna hade sitt starkast fäste bland fattigt folk i sydvästra Skottland men rörelsen fick aldrig något större omfattning,” (s 71).
- ”Som vi redan sett förekom det opposition mot påvekyrkan under Skottlands medeltid, men de Stuartska kungarna slog snabbt ner på 'villolärorna', Åtskilliga anhängare av John Wycliffes läror, de s k lollarderna, blevo avrättade i Skottland, men deras förkunnelse blev inte helt bortglömd. . Kritiken emot den skotska kyrkan ökade mot 1400-talets slut. .” (s 105f)
- ”Ett gammalt klagomål från Hansestädernas sida att skotska sjörövare störde deras handel, avhjälptes” av den skotske kungen Jacob II (1437-1460). (s 80)
- Jacob IV (1488-1513) ”hade sänt skotska hjälptrupper till sin morbror, den danske kung Hans [svensk kung 1497 - 1501 (Johan II)], att sättas in i kampen emot svenskarna” [alltså redan omkring år 1500 jämnt, medan senare skotska hjälptrupper kan hänföras till den inofficiella alliansen Sverige - Skottland 1569-1654] (sid 96)
Skottland hade länge under medeltiden starka länkar till Danmark, därmed indirekt till Sverige, och hade f.ö. under (hela) medeltiden också en aktiv och djupgående allians med Frankrike (delvis riktad emot England). Länken Skottland-Frankrike kan tyckas osannolik, men så var det inte. T ex finns den ursprungligen franska släkten Marescaux -lustigt nog samma etymologiska ursprung som de engelska släktnamnen Marshall och Mascal- också etablerad i Skottland (dock först efter medeltiden). Nils Ahnlund hävdar i Svenska utrikespolitikens historia (s 57ff) f.ö. att Sverige under medeltiden saknat diplomatisk kontakt med Skottland, men inte helt med England. Han påminner om att Erik av Pommern (1396-1439) haft engelsk drottning (Filippa, dotter till Henrik IV och syster till Henrik V. Hon levde från 1406 i Sverige (bl a i Kalmar) och begrovs 1430 i Vadstena). Ahnlund nämner därtill att Karl Knutsson Bonde (1455-56) erbjöd engelske kungen Henrik VI frihamn i Göteborg, dock att f ö de svenska kommersiella kontakterna med England haft Danzig -västerhavstrafiken centrum i Östersjön- som främsta mötesplats. På olika sätt och vägar har det alltså ändå funnits vissa kontakter mellan Sverige och Brittiska öarna under medeltiden. Därmed inte sagt att skrönorna har bärkraft eller kan knytas till nämnda historiska realiteter. Men lite intressant är det väl ändå, tycker jag.
13
« skrivet: 2006-04-19, 00:12 »
(oförbehållslöst - jo, jag hade 11 minuter kvar till tåget och 15 minuters bilfärd. Men hann.)
Annars är väl NGGP inget genealogiskt projekt i egentlig mening? Oxford - nästan inte heller, eller? Vad säger andra?
14
« skrivet: 2006-04-18, 17:07 »
Är det någon som oförbehållslöst kan rekommendera en firma som testar DNA för släktforskningsändamål? Det är ju inte bara yrkesskicklighet, utan också all kringservice (t ex kompatibilitet med SMGF, Ysearch och Ybase), tolkning, rådgivning, mm. Priset synes enklast att bedöma, men resten...
15
« skrivet: 2006-04-17, 16:35 »
Patrik! Har du kommit längre? Annars kanske Gabriel Wallgren har tips om detta. Mvh John T
Denna diskussion flyttad från Bohuslän (efterlysningar). / mvh Anders Berg, Moderator Släkter i samråd med Moderator Bohuslän
16
« skrivet: 2004-12-31, 15:24 »
Man blir blind först på ögonen sägs det. Nu ser jag (trots att jag letade även förut):
Generalstabskartan (1827 - 1971)
År 1805 skapades en militär organisation för produktion av topografiska kartor - den kallades ursprungligen för Fältmätningskåren sedermera - Fältmätningsbrigaden och slutligen Topografiska kåren. Från år 1860 och framtill 1874 gavs bladen ut under beteckningen Topografiska kårens karta över Sverige. De kartor som nu finns i Lantmäteriverkets arkiv (Rikets allmänna kartverks kartarkiv) hänför sig i huvudsak till perioden efter 1860. Från och med 1874 började man ge ut Generalstabskartan under beteckningen Generalstabens karta över Sverige, den kom att omfatta hela landet och fick stor användning och spridning hos allmänheten.
Alltså kan man kanske konstatera att Christinas sagesperson hade fog för sin uppfattning, åtminstone rörande tiden efter 1860. Alltjämt verkar dock inte klart vad som gällde dessförinnan. Eller?
17
« skrivet: 2004-12-31, 13:03 »
Tack Åke! Det var intressant. Jag tittade inte på just den kartan.
Jag håller med om att generalstabskartan utvisar två hussamlingar/byar, en nordnordväst om bron (med namnangivelse 'Tengenetorp'; alltså strax norr om den plats jag tidigare beskrev noggrant)och en (benämnd 'Tengene') rakt österut från kyrkan, ungefär halvvägs till Källstorp (f.ö. också en by eller hussamling) dock att namnet Tengene även förekommer väster om kyrkan, dessutom i större skrift markerandes orten i stort eller nåt annat viktigt.
Men en första fråga: jag kan inte se någon datering av generalstabskartan: vet du eller kan se när den upprättades? I trakten hände ju mycket: minst två skiften (före/efter år 1800) och (minst) en storbrand (tidigt 1800-tal, tror jag). Alla tre händelser ligger senare än de sekler jag for efter i min fråga och kan ha rumsterat om rejält.
Jag tittade tidigare även på Lantmäteriets skifteskartor mm (daterade till förra delen 1700-talet) men kunde med ledning därav inte alls se samma sak som på generalstabskartan - nästan tvärtom, att t ex namnet Tengenestorp låg närmare nuvarande läge dvs klart långt väster om Tengene kyrka och alls inte samma som på generalstabskartan, om jag har fattat rätt. (Kanske har namnet flyttat 2 ggr, först åt nordöst och sedan åter?) Missade jag något då? Eller generellt sett kanske byarna -och/eller namnen- har flyttat runt så att man finner dem på mycket olika ställen vid olika tidpunkter. Eller?
18
« skrivet: 2004-12-30, 23:22 »
Till Jan J - namnfelet var att min automatiska adress inte fungerade. Men här är den. F.ö. tack för tipset.
19
« skrivet: 2004-12-29, 12:58 »
Exakt var låg 'Tengene by' på 1500- och 1600-talen? Några tycks hävda att hussamlingen låg strax väster om kyrkan, alltså på andra sidan Nossan från kyrkan räknat, något hundratal meter väster om nuvarande vattensågen. Man åker då ca 200 m västerut på vägen från bron, snett förbi Marieberg, tills man kommer till ett nytt berg eller ås. Detta berg (Tengeneberg?) skulle ha varit byns centrum enligt denna teori. (På lantmäteriets karta http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html förefaller detta berg (eller ås) vara alldeles till höger om sista 'e' i ordet Tengene, en vit korv som går i syd-nordlig riktning och ligger en kort bit från det vita höjdområde som är Marieberg alldeles vid bron. Vägen gör en liten knyck över det aktuella by-berget, innan den delar sig i ett T-kors på andra sidan berget, och på själva berget/åsen finns idag, i hela dess utsträckning, många byggnader; kanske också äldre husrester?) Alternativt låg Tengene by på helt annan plats, t ex öster om Nossan, kanske t o m ganska långt österut. Eller annorstädes. Någon som känner till eller har hört talas om byns placering under denna gamla tid?
20
« skrivet: 2004-12-29, 12:13 »
Hej B-M! Tyvärr svikade nog ork, intresse och hälsa hos de som främst skulle ha drivit projektet. Kärnsläkten är nog inte så stor idag, i vart fall knappast i Sverige, och det räckte inte till för att dra projektet i hamn. En del är dock gjort och den som vill och frågar kan nog få överta befintligt material som är en hygglig grund att börja med, kanske inte ens så långt ifrån mål för den som kan och vill. Synd, men så kan det vara. Vi får kanske hoppas på ett nytt försök efterhand.
21
« skrivet: 2003-07-28, 17:14 »
Upplysningsvis: efter egna efterforskningar har framkommit att det finns ett i bunden form (två A3 volymer) handskrivet register -från Vadstena men med kopia på alla landsarkiv- på samtliga -flera tusen- personannonser (gifte/död) 1760-1800 från (Post- och) Inrikes tidningar, och därefter lär det finnas ett ofullständigt för 1800-talet. För övrigt redovisar Lundstedt: Periodiska tryck (1650-) i tre delar en enorm flora av tidningar/skrifter, även topografiskt ordnade. Har ej hunnit följa upp, men det skulle förvåna storligen om här inte finns rikligt genealogiskt material. (Därtill fann jag exemplar av till mig anknutna privattryck (dödverser) i Skaras bibliotek, dock ej ännu exakt det jag söker.)
22
« skrivet: 2003-07-26, 11:07 »
Ungefär hur tidigt -t ex redan på 1700/1800-talet?- kan man hitta publicerade nekrologer eller dödsannonser i offentlig press för vanliga/borgerliga personer, liknande de som i dag publiceras? Och/eller annonser/tillkännagivande av giftermål? Lönar det sig att leta för att finna sakuppgifter eller personkaraktäristik etc? Finna det några särskilda källor, familjemagasin eller liknande i t ex Göteborg eller Västergötland ? Eller finns det någon känd inventering av vilka källor man bör kolla ?
23
« skrivet: 2003-06-16, 18:43 »
Jag återkommer gärna när jag har fått tillgång till mina anteckningar. Själv är jag från denna släkt på håll, via Lidholm på mödernet under andra hälften 1700-talet.
24
« skrivet: 2003-04-27, 14:28 »
Hej igen! Jo ganska mycket mtrl om olika Billqvist -med mer eller mindre klara relationer- har framkommit. 1890 års folkräkning har gåtts igenom - väldigt användbart och värdefullt att denna finns på nätet måste jag säga! Även cd med dödbok och folkräkningen 1970 har använts. Alla i hela Sverige som finns i telefonkatalogen med namnet Billqvist (inkl olika stavningar) har mailats, med begäran om hjälp. Få har dock svarat. Det är också rätt svårt att pussla, om jag har förstått Benny rätt. Det verkar som om denna släkt är mindre än man tror. Några är dock i USA och där vet jag inte hur kontakterna har varit. Jag är alltså osäker på om pusslet lyckas innan dead-line och jag är dessutom osäker på om subskriptionerna kommer att räcka. Sammanfattningsvis: forskningen går framåt men medverkan i Slkl är nog ännu osäkert, åtminstone 2003. Men kontakta även Benny direkt, email finns ovan, det är han som är spindeln i nätet. Alltjämt behövs dock mycket hjälp, så om du är hågad ....
Mvh, J
25
« skrivet: 2003-04-05, 11:59 »
Stort tack även för detta! Mycket intressant, kanske rent av sannolikt samme person. Skall kollas./JT
26
« skrivet: 2003-02-15, 13:11 »
Tack för detta generösa bidrag! Jo, tanken finns på sådant ev släktskap för min del. Även några indicier, men inget riktigt starkt eller avgörande. Å andra sidan finns veterligen heller inget emot. Det återstår alltså för min del att knyta ihop Påvel f ca 1664 med Erik, son till den 1655 nämnde Påvel. Ett letande och pusslande återstår varför detta och alla andra ev bidrag är varmt välkomna. Direkta bevis verkar saknas, varför den indirekta vägen -t ex kartläggning av släkten på sätt som ovan- kanske kan ge en lösning.
27
« skrivet: 2003-02-14, 14:16 »
Sten, jag har tyvärr mycket lite historiskt, men mailar det jag har. Därtill kan man ju i nutid söka i dödskivan och telefonkatalogen, resp i 1970-års folkräkning. De skivorna har jag och kan bistå med. Vad gäller 1890 års (fantastiskt värdefulla) folkräkning kan ju den tillgås på nätet och ger ett fast grepp om läget i hela riket innan vi kommer in i modern tid. Det beror alltså på hur du själv tänker gräva i släkten. Mvh, JT
28
« skrivet: 2003-02-13, 14:29 »
Väldigt spännande, Sten. Kan du mejla den i så komplett skick som möjligt till mig ? Mvh, John
29
« skrivet: 2003-01-24, 12:50 »
Tack för denna goda upplysning!
30
« skrivet: 2003-01-23, 22:44 »
I bl a folkräkningen 1890 finns i Malmöhus (Ystad) en sparbankskamrer/disponent Carl Johan Gram, f 1835 (död 1918), redovisad. Vet någon vilka hans föräldrar var ?
31
« skrivet: 2003-01-23, 22:09 »
Igen: tack så mycket! Ingen jag känner igen rakt av. Men Lilliestilke är kanske Lilliebielke. Man får dock konstatera att detta är inte lätt. Efterhand ökar dock kunskapen och vad man hoppas på är väl pusselbiten som plötsligt klarlägger sambanden. Din -och andras- medverkan gör att vi närmar oss. Let's keep up the good work! Mvh/JT
32
« skrivet: 2003-01-23, 20:36 »
Tyvärr vet jag inget om Hugo Wilhelm annat än att vi inte är besläktade. Dock planerar jag att efter hand -kanske redan under våren- utreda några andra Tengbergsläkter, vartill HW hör. Men just nu vet jag dessvärre inget att meddela utom detta. mvh/JT
33
« skrivet: 2003-01-22, 00:08 »
Tack Marita!
Jag är mycket tacksam för att du håller ögonen öppna även för detta! Jag har hört lite om denna AB tidigare, men detta är mer och mycket intressant. Några frågor rakt ut:
- varför hänger AB och Ulrika ihop ?
- vems barn är det fråga om
- vem är 'fru Anna', samma AB eller en äldre g Börstell eller ännu äldre gift Hiertta
- kan 'Annika' vara smeknamn för Anna Brita för att undvika förväxling med övriga två 'Annor'
- vad hände sedan med AB (och Ulrika) ?
Har du några teorier om detta ?
Än en gång tack!
Mvh, John
34
« skrivet: 2003-01-09, 22:40 »
Publicering av släkten Billqvist -efter Gustaf Billqvist, trädgårdsmästare på Mariedals slott (Vg)- är på gång i Släktkalendern 2003. Alla som vill bidraga med rättelser eller kompletteringar är hjärtligt välkomna att kontakta mig eller Benny-Billqvist@gmx.net för att utfå aktuellt manus och kunna jämföra/rätta/komplettera källupgifterna. Här finns många släktgrenar som är outredda men borde tas med!
35
« skrivet: 2003-01-09, 22:36 »
Har någon upplysningar eller sammanställningar av släkten Liedhom efter bl a prästen Erland Liedholm i Gökhem ? Tacksam att få kontakt i så fall.
36
« skrivet: 2003-01-09, 22:33 »
Det var en intressant åsikt, Nils. Talats tyst om? De aktuella villkoren framgår väl öppet av 'hemsidan' för Släktkalendern och betalningsvillkoren tycks ha varierat över åren. Har du andra uppgifter ? Eller hur menar du att boktrycket mm eljest skulle bekostas? Lever du i annan del av universum? Eller borde detta betalas på allas skattsedel? Eller hur menar du? Om du har en magisk lösning så är jag säker på att alla lyssnar högaktningsfullt och tacksamt. Låt höra!
37
« skrivet: 2003-01-05, 20:17 »
Underbart! Tack! Och god fortsättning själv! Så får vi se om allt fint går att få ihop! J
38
« skrivet: 2002-10-26, 19:20 »
1) Har du tittat i Släktkalendern (1936?)?
2) Se f.ö. Anbytarforum: Landskap (efterlysningar m.m.): Västergötland: Efterlysningar: Bengt Levr?n, handelsman i Borås och Lars Olofsson Lefr?n,pastor i Nådendal, där det bl a står: ...Hinrica Christina Themptander, dotter till handelsmannen i Borås Torsten Themptander från Tämta och hans fru Christina Lindqvist från Varberg. Kanske har någon där koll på släkten ?
39
« skrivet: 2002-10-24, 23:31 »
Tack för dina synpunkter, Olle. Givetvis kan man inte lita helt på nämnda osäkra uppgift, men i brist på andra uppgifter ser det ju mörkt ut. Det var så jag menade. Betr den kommande boken, så kommer där säkert mycket matnyttigt, men jag tvivlar på att man kan vänta sig en totalutredning ända in i våra dagar. Det vore nästan övermänskligt om så skedde och i den mån någon redan nu vet bättre vore det ju väldigt bra om dessa fakta kunde meddelas här eller direkt till CHB. Jag tror fortfarande på nyttan med lite teamwork från de som ev sitter på relevanta men annars svårfångade fragment eller (delar av) släktutredningar. Finns det någon i denna läsarkrets som känner till dessa Hesselgrenare månne och kan lämna besked? Mvh, JT
40
« skrivet: 2002-10-14, 11:05 »
Elisabeth! Du har nog mer än rätt om existensen av andra släkter Hesselgren. Jag tittade av andra skäl i helgen i Silverstolpeboken och där, s 22, har jag glömt att det står att redan Elgenstierna funnit ut att ende kvarlevande på manssidan (då) var Axel V Hesselgren (f 1861), f d stadrevisor i Sth. Låter som ungkarl, alltså kanske det exakta svaret är att idag finns ingen agnatisk maskollare med namnet Hesselgren.
41
« skrivet: 2002-09-11, 10:27 »
Din invänding är säkert befogad, Gabriel. Neanderthalare finns ju bevisligen också. Hur det hela sitter ihop funderar förmodligen många på redan. Sykes får nog inte sista ordet, vad han än kan ha menat. Vetenskap är ju en pågående aktivitet, så denna ståndpunkt och mycket annat kan ändras. Det gäller även Darwin. T ex att det på detta sätt skulle dyka upp 7 urmödrar hade Darwin nog trots allt knappast väntat sig, tror jag. Visst är det lite förbryllande och spännande. Keep an open mind. Fortsättning följer. För övrigt: perspektivet är intressant, men det är kanske dags att så smått återvända till praktisk genealogi under denna punkt ?
42
« skrivet: 2002-09-10, 12:05 »
Men nog ligger väl 7 urmödrar närmare bibeln än Darwin ?
43
« skrivet: 2002-09-09, 13:10 »
Tack för detta! Det vore intressant om också andra släktforskare kanske kunde bekräfta samma sak även i andra rätter, så det inte bara rör Gbg. Men en fråga: när utfärdas breven 'kariärmässigt', dvs är vederbörande då t ex på väg att bli lärling, gesäll eller mästare? Syns det ? (Det har ju nämligen betydelse för ungefär vid vilken ålder man skall söka efter dylika för respektive person.) Och har du märkt om dessa handlingar finns jämnt under hela 1700-talet, eller tycks de avta successivt eller efter viss tidpunkt? Mvh J
45
« skrivet: 2002-09-08, 16:18 »
Efter att ha funderat på att leta bördsbrev och först försöka förstå grunderna i skråväsendet har jag nu funnit en del nyttiga upplysningar i ”Hantverk i Sverige” (LTs förlag, 1989). Där finns förutom redogörelser för hantverket i diverse skrån, även inledande artiklar ang hantverkets organisation, bl a ”Lärling, gesäll, mästare” respektive ”Från skråhantverk till näringsfrihet”, av Lars Edgren. I den sistnämnda kan man läsa bl a följande milstolpar och kuriosa, vilket här återges till den eventuella nytta det må ha för andra:
- skråväsendet upphävdes 1846 genom Fabriks- och hantverksordningen, efter lång politisk strid där hantverkarna blev alltmer isolerade därför att deras verksamhet uppfattades som ineffektiv och alltmer fördyrande, samt till nackdel för landsbygden.
- skråväsendet påbörjades redan på 1000-talet i Italien och kom till Norden under 12/1300-talen
- skräddarnas ämbete i Stockholm från 1356 är det äldsta kända i Sverige
- redan 1641 försökte Kristian IV i Danmark upphäva alla skrån med motiveringen att det fördyrade varorna
- förbud till hantverk utanför städerna infördes först 1614, tidigare hade förbudet endast avsett konkurrens i städernas närhet; men undantag kunde göras för allmogens behov på landsbygden
- 1621 infördes ett försök till skråvänlig ramlagstiftning - generalämbetsskrånas bestämmelser - för allt hantverk, med stränga straff för 'bönhaseri', dvs otillåtet hantverk
- 1669 allmänna skråordning skärpte dock den kritiska inställningen till skråna, som hade befunnits tendera till missbruk av olika slag;
- den sistnämna ordningen avskaffade bl a bördskravet och underlättade för nyetableringar, dvs rörde sig i riktning emot viss avreglering och större näringsfrihet, men motverkades av skråna själva
- 1720 utfärdades Sveriges sista skråordning, dock utan större nyheter.
- ämbetena tillämpade i praktiken många gamla regler, trots dessa nya regler; bl a bördskravet tillämpades i praktiken hela 1700-talet ut trots dess formella avskaffande redan 1669
- på landsbygden förekom hantverk utanför skråväsendet, s k gärningsmän för allmogen och s k försvarskarlar för adel och kronans behov. Även hemslöjd som binäring hade betydelse, särskilt som t ex soldater i staden hade rätt till detta fr o m frihetstiden. S.k. frimästare (utanför skråna) förekom, åtminstone mellan 1720 och 1734.
- manufakturverksamheten -dvs förindustriella 'halvfabriker' - reglerades genom 1739 års hallordning, med vissa formella begränsningar som i praktiken ändå överskreds genom verksamhet utanför skråna och delvis blev till en ersättning för frimästarnas förbjudna verksamhet
- efter 1846 återstod dock alltjämt i många yrken krav på avlagda mästarprov samt burskap, men utan prövning från skråväsendet självt. 1864 undanröjdes slutligen även kraven på mästarprov.
Upplysningar om tidigt skråväsen kan för övrigt, enligt uppgift på annat håll i Rötter, återfinnas i boken ”Hantverk och skråväsen under medeltid och äldre vasatid” av Folke Lindberg.
Men min fråga är: under vilken period kan bördsbrev återfinnas i domböckerna, mht att bördskravet avskaffades 1669, dock ändå i praktiken tillämpades därefter, enligt Edgren faktiskt under hela 1700-talet ?
46
« skrivet: 2002-09-06, 11:35 »
Till Maud. Sykes är säkert inte ute och cyklar. Själva tanken på 7 urmödrar är f.ö. väldigt intressant, nästan biblisk.
Men så enkelt kan man ändå inte avfärda nyttan, tror jag. Svagheten är kanske att tänka i 'visshet' istället för i 'sannolikhet', tror jag. Då överanstränger man metoden och den blir värdelös. Mer varsamt använt kan den kanske vara nyttig. Jag tänker så här.
Till exempel: om man förenklar och säger att varje levande kvinna kan härledas till endast 1 av 7 urmödrar, så har man ju redan där ett utgallringsinstrument. Säg t ex att man på underlag av arkivmaterial tvekar mellan två olika mödrar i en tidigare generation och den ena genom DNA-test visar sig omöjlig och den andra inte omöjlig. Har man då inte vunnit något väsentligt, även om testet -ensamt taget- inte är särskilt specifikt eller kan ge visshet?
Sedan är ju det dessutom så-vad gäller åtminstone det agnatiska spåret- att antalet markörer man mäter är 12 (eller 25). Var och en av dessa markörer kan anta flera olika värden. Antalet specifika kombinationer, eller typer, blir ju därmed snabbt mycket stort, t ex 12 upphöjt till 3 eller 5, eller nåt tal som jag inte känner till. Men resultatet blir ingalunda 7 möjligheter, utan ett mycket större tal. Dvs en utgallring som i exemplet ovan skulle vara ännu effektivare.
Det finns säkert också många andra sätt att använda tester. Jag tror därför sammantaget att detta slags tester kan vara till stor hjälp om det används rätt, särskilt som komplement till arkiv. Användning i Sverige är dock sannolikt besvärligare än i USA, pga ett betydligt mer begränsat genetiskt material (genetisk pool, tror jag man kallar det ibland), som kanske rentav ändrar parametrar i sannolikhetsberäkningar. Därför kanske detaljer och kalkyler i amerikanska utlåtanden bör tas med en nypa salt då metoden tillämpas i Sverige även om viss fundamental giltighet säkert kvarstår. Hela området ligger dock långt utanför mitt kunskapsområde och det ovan sagda bara som egna spontana funderingar som betraktare helt utan fackkunskaper. Det blir spännande att efterhand läsa vad andra som förstår mer kan säga om t ex i vad mån tänkandet ovan är rätt eller fel respektive om Mauds pessimistiska tolkning kanske ändå håller. Eller ?
47
« skrivet: 2002-09-05, 21:59 »
Är det inte Chris Pommery som gjort sidan ? Det trodde jag. Viktigast är dock att den är intressant, och det tycker jag att den är. Eller ?
48
« skrivet: 2002-09-05, 00:23 »
Bland annat så här står det om färgare i 'Hantverk i Sverige' (LTs förlag, 1989):
”.Inom vissa yrken såsom bryggare, färgare och garvarna kunde utövarna nå betydande förmögenheter, bland yrken som skomakare och skräddare var påtagligt många mästare fattiga..
.Färgaren var en ansedd yrkesman med hög status.. 1700- och 1800-talen var färgeriyrkets storhetstid. . Ofärgade grå vadmalskläder var den vanligaste klädseln under 1600-talet och tiden dessförinnan. . Det finns mycket få uppgifter om yrkesverksamma färgare i Sverige före mitten av 1600-talet. . Men det var framförallt under 1700-talet som färgerinäringen expanderade. Klädedräkten fick färg. Det var inte längre bara de besuttnas privilegium att klä sig i färgade kläder.
. Hantverksfärgerierna låg ofta intill ett vattendrag. Färgaren var beroende av god vattentillgång för både tillredning av färgbaden och den avslutande sköljningen. .
. Det var främst ylletyg samt ull- och bomullsgarn som färgades. ..
. Färgaren hade flera uppgifter vid sidan av färgningen. Det viktigaste var klädesberedningen, dvs stampning, överskärning och pressning som förvandlade det hemvävda, glesa ylletyget till tjockt glänsande kläde.
[Antalet färgerier växte, särskilt efter 1846 års näringsfrihetslag, och 1861 fanns -som mest- ungefär 479 färgerier i landet.]
. Omställningen från växtfärgning till syntetfärgning skedde [sedan] på bara ett par decennier under 1860- och 1870-talen. Det innebar på sikt att färgandet övertogs av industrin .”
49
« skrivet: 2002-09-05, 00:11 »
Så här exakt beskrivs stampning i 'Hantverk i Sverige' (LTs förlag 1989), sid 117:
.Färgaren hade flera uppgifter vid sidan av färgningen. Det viktigaste var klädesberedningen, dvs stampning, överskärning och pressning som förvandlade det hemvävda, glesa ylletyget till tjockt glänsande kläde.
Stampning/valkning innebar att tyget bearbetades med en såplösning så att det filtade sig. Stampningen gjorde tyget tätare och stadigare; ju längre det stampades desto tjockare blev tyget. Ursprungligen stampades tyget med fötterna, därav namnet, senare började man stampa med trästötar i stora träkärl.
Under 1800-talet hade driften mekaniserats och stampen drevs ofta med vattenkraft.
50
« skrivet: 2002-09-04, 21:25 »
Hej igen Marita! Givetvis har jag redan haft en hel del kontakt med Kenneth. Även Christina har mycket kontakt med Kenneth. Han har generöst delat med sig, men det finns ju så mycket mer som ingen enskild ensam kan överblicka, tror jag. Att Maskoll är en släkt med jätteförgreningar är åtminstone min uppfattning hittills. Även du själv har ju avsevärda kunskaper av stort intresse, vilket jag vet att du också har delat av dig med generöst. Alla behövs. Mvh John
51
« skrivet: 2002-09-04, 20:05 »
Väne häradsrätt A I a:2,1681 9/6 ? 5: ...bem:te {Henrik] Ståhlman icke kunnat 3:die gång inciterat medan han nyhl: ähr uthur Swärige med sin Broder dotter Maria Ståhlman förrymd, och huar med henne bedrifwet Bloodskam som hon och födt dherigenom oächta Pigobarn...
Marias mamma heter Estrid Lenk, hennes fm Brita Lilliebielke; en farbror vid namn Johan, en faster vid namn Anna.
Påvels maka -ev Brita Henriksdotter, ev Annika Stålman- har bl a en son vid namn Johan född 1707, en dotter född 1710 som heter Estrid och nästa dotter heter Maria (f 1714/15).
Ovannämnde Lundberg heter Peter och fanns 1690-94 i Forshälla (O) i en trakt där också nämnda regemente borde legat, med barnen 'Birgitta Katarina' resp 'Bengt', och hustru Maria Ståhlman, enl släktnamnsregistret på GLA.
52
« skrivet: 2002-09-04, 19:45 »
- Peter Lundberg, kvartermästare,
d Birgitta Katarina, Forshälla (O), C 1690 12/10.
s Bengt, Forshälla, C 1694 1/9;
- Maria Stålman, hustru, Forshälla, C 1690 12/10.
Enligt släktnamnsregistret GLA.
53
« skrivet: 2002-09-04, 10:22 »
Från den omumbärliga Wess?ns etymologiska ordbok 'Våra ord'): furir, ytterst av fra. 'fourrier', egentl. person som sörjer för foder; jfr Furage.
(F.ö. tack till Jts för uppgifter om änkedrottningens livreg!)
54
« skrivet: 2002-09-03, 21:21 »
På vilken ort skulle man t ex åren 1690-1720 räkna med att finna familjen till kvartermästaren Lundberg vid Änkedrottningens livregemente till häst ?
55
« skrivet: 2002-09-03, 10:50 »
Inledningsvis två sakfrågor där det vore intressant att höra eventuellt olika uppfattningar.
1) Finns idag andra till namnet kända agnatiska ättlingar till de första Maskolls (Påvel, Anders, etc) än personer som bär namnet Maskåll, Hesselgren eller Silv(f)verstolpe ?
2) Dessa 3 släktnamn bärs idag av sammanlagt 10+315+73 män och kvinnor enligt SCB:s namnsök, dvs cirka 400 personer. (Jag förmodar f.ö. att alla Hesselgren hör till samma relevanta släkt, så det inte finns någon med annat ursprung, men det kanske är förhastat ?) Hur många andra nu levande (kognatiskt) efterkommande torde gissningsvis finnas ? Tror sig någon ha en aning om storleksordningen ?
56
« skrivet: 2002-09-03, 10:21 »
Till Kaj. Dina spörsmål är berättigade. Jag har tänkt samma som du och därför frågat Christina om det skulle störa henne, men hon anser snarare att det finns chans till motsatsen. Samma anser jag. Många frågor är svåra att utreda på egen hand och allas bidrag behövs. Det kan t ex finnas fragment på osannolika ställen där aldrig den systematiska forskaren skulle leta, men där någon annan snubblat över det och minns. Inlägget ovan är kanske ett exempel på det. Jag tror att det finns ganska många mindre eller större frågor och svar som rör vanliga Maskoll-intresserade och som kunde bidraga till bokens innehåll. Däremot kan ju ingen vänta sig att Christina själv skall lämna ut sitt material innan det ordnats till en bok, inte minst därför att Anbytarforum inte lämpar sig för större sammanställningar; och just överblicken, sammanhangen, är kanske den största poängen med en Maskoll-bok. Anbytarforum är väl till sin natur ganska fragmentarisk, vilket dock också kan spela en positiv roll som komplement. Det är så jag ser detta - som ett komplement. Det finns dessutom -som redan framgår av Anbytarforum på annan plats- behov även för henne att ibland -då eller då- ställa specifika frågor. Ett samlat forum för intresserade och kunniga kunde kanske vara till hjälp och spara i sådana fall onödigt arbete. Själva intresset för Maskoll är också positivt inför bokens publikation. Vi får se. Men jag tror att riskerna är små för någon skada; huruvida spalten kan bidra med nytta återstår dock också att se. Jag hoppas det. Jag tillhör nämligen dem som med spänning ser fram emot den aktuella boken, redan har försökt hjälpa till med några små uppgifter till den och gärna hjälper till ytterligare i den mån jag kan.
57
« skrivet: 2002-09-02, 22:42 »
Under bl Tengene socken på Anbytarforum kan man läsa att det på många håll finns intresse för och kunskaper om släkten Maskoll. Mitt eget intresse rör främst den gren av släkten Maskoll som inte leder till Hesselgren/Silfverstolpe, dvs istället är ättlingar till Påvel Maskoll (nämnd 1564-1591) och hans son Erik Påvelsson (nämnd 1598-1604), snarare än till Anders Maskoll (nämnd 1571-1623) med efterkommande. Eventuellt kan nämligen min anfader mäster Påvel Eriksson Tengberg (påträffad tidigast i Främmestad 1697), ledas till Erik Påvelsson -senast påträffad i Tengene 1685- och agnatiskt vidare bakåt till Påvel Maskoll. Allt av intresse emottages tacksamt. Men det finns fler grenar av Maskoll och det blir nog svårt för någon enskild att reda ut allt. Ett brett utbyte av uppgifter på kort och lång sikt kunde nog hjälpa till att få släkten kartlagd. Som redan bekant för många, så planeras ju också en bok i ämnet till våren 2003 och de som kan bidraga till den med uppgifter, även fragment, gör naturligtvis en god gärning.
58
« skrivet: 2002-09-01, 16:17 »
Påvel Eriksson Tengberg (se 'Tengberg') -min fffffff- kom till Marum tidigt 1700-tal, närmast från Bäreberg/Främmestad (och ev Tengene)(R). Släkten Tengberg bodde på Bränningeberg mitt emot Marums kyrka till ca 1850. Har f.ö. efterlämnat stor stentumba med relieflock på kyrkogården. Uppgifter saknas om ödet för följande av Påvels övriga barn (födda mellan 1697 o 1725): Ingeborg, Erik, Martha, Estrid (gift m skräddaren Anders Forsman), Brita Greta (g m trumpetaren Erik Lindberg) och Annika (avflyttad till Skara). Relevanta uppgifter om Marum, familjen o/e Bränningeberg emottages tacksamt.
59
« skrivet: 2002-09-01, 09:52 »
Maria Stålman, dotter till Bengt Stålman (d 1676), gifte sig enl Elgenstierna med N.N. Lundberg, kvartermästare vid änkedrottningens livreg till häst. Uppgifter om Maria och/eller hennes make/familj, emottages tacksamt.
60
« skrivet: 2002-09-01, 09:47 »
N.N. Lundberg var enligt Elgenstierna kvartermästare vid änkedrottmningens livregemente till häst, och gift med Maria Stålman, dotter till Bengt Stålman (d 1676) i Mellby Sn (P), i sin tur son till Sven S, adlad 1638. Tacksam för mer uppgifter om denne Lundberg och hans familj.
61
« skrivet: 2002-02-19, 15:27 »
En Annika Stålman (AS) har nu med benägen hjälp påträffats i (sonen) Johans dödsnotis 1792 (Marum) och där angiven som Johans moder (och mäster Påvel som hans fader). Eventuellt -att döma av hur Sjöström och Wilhelm Berg uttrycker sig- kan det finnas ytterligare (indirekta) källuppgifter till AS relation med Påvel och Johan, dock ännu okända. Viss i efterhand angiven grund för AS existens och relation finns således nu belagd, även om klarhet om AS som person och bakgrund, liksom samtliga hustrurs inbördes relation alltjämt saknas.
62
« skrivet: 2002-01-20, 13:11 »
Vore tacksam att få veta om någon har stött på personer med efternamnet 'Stålman' i denna socken före 1720 ?
63
« skrivet: 2002-01-20, 13:02 »
Marita, förstod du att fantasin om den pestdrivna flytten var inspirerad av sägen om Bengt Tenggrens ungefär samtida flytt till Gökhem (varifrån f.ö. sedermera Påvels son Johans hustru, Christina Hjort, kom) ? Främgård berättar ju (sid 86) att det (med eller utan grund) sagts att Benedikts övermod visavi pesten kostade hans hustru och barn livet och att han därefter inte ville bo kvar i Främmestad.
64
« skrivet: 2002-01-19, 14:19 »
Ibland har jag funderat på varför Påvel lämnade Bäreberg/Främmestad 1709 och flyttade till Marum där Hiertta/Bonde härskade på Bränningeberg. Tre eventuella -kanske långsökta- skäl har jag lyckats konstruera, varav grunden för 2 nog kan läsas i Främmestadsboken: - vårfloden förstörde kvarnar i Nossan, dvs kan ha förstört hans uppehälle; - pesten härjade i Främmestad vid denna tid och kanske man ville vara annanstans; - hustru 2 Britta H kanske dog i pest, han gifte om sig med en hustru 3, Stålman, vars anförvanter kanske erbjöd plats i Marum - åtminstone uppgav han i senare rättegång sig vara 'kallad' till Marum av Maria Bonde. Wild guesses, men lite hypotetiskt kött på benen får man väl ibland lägga på, eller går jag för långt ?
65
« skrivet: 2002-01-19, 13:58 »
Den av dig nämnda Anna S är en annan, nämligen f 1625 i Essunga/Kolsholmen och gift med Måns Hiertta (släkt med den på Främmestad och Bränningeberg, där 'min' Påvel -f 1664, d 1734- var verksam ...), dtr till Sven S och Britta Lilliebielke. Sedan finns det en Anna/Annika S till, nämligen gift med kh Sven Börstell (Norra Fågelås) och f ca 1669. Det ligger närmare till hands, men tyvärr fel make, såvitt jag kunnat förstå. Och slutligen -kanske- min Annika S. Uppgifter om henne finns på flera håll (bl a Sjöström), även hos mormonerna, bl a som mor till Påvels barn i Marum före 1717. Men jag har inga direkta egna belägg för hennes existens. Kyrkböckerna i Marum har inte givit något, men jag tycker heller inte att det är sannolikt att hennes namn och existens är helt taget ur luften. Den praktiska frågan är sålunda varifrån hennes namn kommer, kanske har hon varit dopvittne till någon annan och där stått som Påvels maka, eller nåt annat - jag kan bara spekulera fritt. Kanske är hon en annan Stålman än den adliga. Men ändå tror jag ganska bestämt att adliga släkten Stålman inte är helt färdigutredd -där kan finnas samband och nya okända personer. Vissa indicier för ett samband presenterar jag under 'Stålman' på annan plats i AF. Men tills något konkret dyker upp är detta ganska lösa funderingar.
Betr Magnus Tengberg så har jag inte funnit några (sannolika) bröder till Påvel ännu, och gissar bara på Påvels föräldrar som du vet från vad jag skrivit under 'Tengene'. Enl 'Tengeneboken' av Jönsson så får man nog räkna med att det finns många (soldater) som åtminstone kortvarigt och personligt har kallats Tengberg, så alla de är knappast släkt. Samband mellan min Påvelssläkt och Tengren kan ju -som du vet från ovan- anas vad gäller dopvittnen, men släktskap är kanske för mycket att spekulera i ännu. Lustigt nog skrevs dock i rättegångstvist avs Påvel cirka år 1726 i Marum, att han hette Paul 'Tengren' istället för 'Tengberg'; kanske bara en felskrivning, men ändå. Mvh, John
66
« skrivet: 2002-01-17, 22:59 »
Det var ju synd för mig, hade hoppats på en annan Påvel ... Men tack ändå! John
67
« skrivet: 2002-01-17, 22:58 »
I Nils Främgårds bok om Främmestad (s 413) står nämnt ett 'Påvelstorp, Edsvära'. Vet någon: vilken gård det gäller, vilken Påvel som har givit detta namn åt gården och när ?
68
« skrivet: 2002-01-17, 11:27 »
Glömde säga att frågan gäller också: varför har 'Påvelsberg' ändelsen -berg, ligger det vid/på en kulle eller ett berg ?
69
« skrivet: 2002-01-16, 21:54 »
Hur menar du ? Jag kanske vilseledde dig ? I uppslagsverket 'Gods och gårdar' kallas gård nummer 1 : Östorp, Karl Torstenssonsgården; gård nummer 2 kallas Östorp, Karl Torstenssonsgården, Påvelsberg. Det är alltså enbart 2 gårdar med snarlika namn, som jag redovisat för Bäreberga sn. Att ytterligare någon (annan) gård skulle finnas i Främmestad och heta något av namnen ovan kan jag inte finns i bokverket 'Gods och gårdar', alltså vare sig 'Östorp' eller 'Karl Torstensson' eller 'Påvelsberg'. Min fråga är för övrigt specifikt egentligen: vilken person 'Påvel' har givit sitt namn till 'Påvelsberg' och när?
70
« skrivet: 2002-01-16, 21:16 »
I 'Gods och gårdar' står under Bäreberg sn följande två gårdar:
- Östorp, Karl Torstenssonsgården
- Östorp, Karl Torstenssonsgården, Påvelsberg.
Är det någon som kan förklara vad Påvelsberg syftar på ?
71
« skrivet: 2002-01-15, 00:08 »
Är det någon som kan reda ut släkten Broddelius i Västergötland? Min ffffm, Margareta Liedholm (1770-1834) var först gift med Jonas Broddelius, som var kronobefallningsman i Skara fögderi och dog 1795. De fick barnen Anders (1791-), Wilhelmina Christina (1793-) och Christina Lovisa (1795-). Man finner en del andra personer med detta namn på disbyt och family search, men sambanden är svåra att se. Enligt SCB finns idag ingen, eller högst fyra, person/er med detta efternamn.
72
« skrivet: 2002-01-14, 13:15 »
Marita, jag nu uppmärksammat ytterligare uppgifter från dig under Främmestads 'äldre inlägg' plus att jag under 'Lagmansered sn' såg de socknar du räknat upp där du själv har anor (och därför intresse/kunskaper). De personer som jag nämner har hittills för min del bara återfunnits i (varierande) Främmestad, Bäreberg, Tengene och/eller Marum. Man en hel del letande har gjorts i andra (grann-)socknar, dock ännu utan resultat. Misstanken är ju att en del av dem har rört sig lite och att pusselbitar från andra socknar saknas - i hög grad misstänkta pga grannskap är de socknar som du räknar upp för egen del. Eller så har vi bara inte grävt djupt nog, sannolikt inte alls lika djupt som du. Det blir alltså mycket spännande att få läsa dina funderingar. Mvh !
73
« skrivet: 2002-01-13, 21:08 »
Verkligen bra, allt som leder framåt är värdefullt. Tack! Det märks att du är hemtam i trakten.
Jag får försöka borra i detta. Men för att gå händelserna i förväg: Tror du att man kan fastställa Gunilla A:s (hustru 1) släktskap på underlag av dessa dopuppgifter ? Är t ex Kättil A möjlig att identifiera vad gäller boende och föräldrar ? Är hon från trakten ? Kanske du skulle våga en gissning redan nu ?
Gäller motsvarande Britta H ? Är hon också från trakten eller inte ?
Och vad gäller Påvel, är han från Främmestad -vilket kan tyckas så att döma av Jon E, om han föddes där- eller från Tengene (som jag gissar; se denna socken i AF) eller från annorstädes. Vad tror du ?
Mvh, John
74
« skrivet: 2002-01-06, 12:27 »
Jag tackar stort för Elisabeths uppgifter till mig om nedanstående dopvittnen hos barnen till ovanstående två kvinnor, åren 1697-1707. Ytterligare uppgifter och tips om dessa personers förmodade identitet, släktskap, etc emottages tacksamt. Inte minst också uppgifter om hemmahörighet på gårdar och gårdars belägenhet, ägoförhållanden, mm, kan vara till mycket god hjälp, även för att spåra makens, Påvel Eriksson, härkomst.
Vad gäller Gunilla Andersdotter särskilt: - Kättil Andersson på Främmestad (3 ggr), - Erik Andersson på Bäck, - Jon Andersson, - Margareta Andersdtr i Almstorp, - Margareta Bengtsdotter Tenggren (2 ggr), - Stina Tenggren.
Vad gäller Brita Henriksdotter särskilt: - Jon mjölnare i Bälgefors (3 ggr), - Elisabeth i Bäljefors (2 ggr), - Kerstin i Almstorp (2 ggr), - Margareta i Aregården, - Margareta i Östorp (Bäreberg sn).
För övrigt även: - Måns Gudmundsson mjölnare i Bälgefors (3 ggr) - Malin Pedersdotter i Bäljefors (3 ggr), - Anna Pedersdotter, - Erik trädgårdsmästare, - Ingri Nilsdotter, - Germund Johansson på Främmestad, - Anders i Samslätt, - Elin Johansdtr i Annersta.
75
« skrivet: 2002-01-04, 13:21 »
Nya rön visar att ovannämnde Påvel verkligen -som redan tidigare anats- kommit närmast från Främmestad (se denna sn i Rötter). Påvel återfinns där som först gift med en 'Gunilla Andersdotter' (f ö okänd) och från 1702 med (en f.ö. okänd) 'Brita Hindriksdotter', som 1709 ev medföljde flytten till Marum och i så fall dog där 1717. Tidigare uppgifter om 'Annika Stålman' som Påvels maka i Marum får betvivlas och hänger därmed i luften som högst osäkra, även om dom sedan gammalt återfinns i vissa genealogiska utredningar. En fråga blir därmed: kan det röra sig om en och samma person, dvs en (f.ö. okänd) 'Annika/Anna/Brita Hendricksdotter Stålman'. De aktuella barnen med Påvel heter Martha, Erik, Johan, Estrid, Maria och Isak. I alla fall Martha, Johan, Estrid och Maria används i släkten Stålman (medan Erik kan syfta på farfar; Isak saknar förklaring). Om så är fallet torde i ovanstående inlägg av Magnus Lindskog och Boris Örnhäll nämnda Hindrik Stålman och Henric Gustaf Stålman kanske kunna vara släkt. Uppgifter och funderingar för eller emot, emottages tacksamt.
76
« skrivet: 2001-12-29, 15:19 »
Söker uppgifter om Gunilla ANDERSDOTTER, f omkr 1665. Förekommer i Främmestad från 1696 och dör där 1701. Bakgrunden helt okänd. Gift med stampare-/färgaremäster Påvel Eriksson (Tengberg), också med okänd bakgrund, varmed hon fick barnen Ingeborg, f 1697 (okänt öde); Anna, 1699-1747; Magdalena, 1701-1705.
Söker också uppgifter om Britta HENRIKSDOTTER sannolikt död 1717, gift med samme mäster Påvel i dennes 2a gifte. Barn i Främmestad: Erik, f 1703 (okänt öde); Marta, f 1705 (okänt öde); Johan (f i Bäreberga sn) 1707-1737; eventuellt i Marum efter 1709 även barnen Estrid, Isak och Maria. Även Brittas bakgrund är okänd, möjligtvis i tidigare släktforskning förväxlad (?) med Annika/Anna (Anna-Brita?) Stålman, också okänd.
77
« skrivet: 2001-12-26, 21:34 »
Idag finns i Sverige, enligt SCB, 303 personer med efternamnet 'Tengberg'. De flesta av dem torde tillhöra olika släkter som har antagit detta namn under (slutet av) 1800-talet. Men redan från sent 1600-tal och under 1700-talet finns ett antal personer och släkter med namnet Tengberg. T ex Folke Jönsson nämner i sin bok om Tengene ett antal soldater med hemvist på 2-3 utpekade gårdar i Tengene, vilka regelmässigt fick soldatnamnet Tengberg redan under tidigt 1700-tal. Eventuellt kan namnet härledas till 'Tengeneberg', som enligt Folke Wernstedt var ett gårdsnamn i Tengene år 1600.
Några av dessa namnar är konstaterat släkt inbördes, en del är det säkert inte, men det kan också finnas dolda släktband. Gemensam nämnare för många -men inte för alla- verkar vara just Tengene fs i Vg. (Tengbergare finns dock under 1700-talet på flera ställen, bl a Tengby i Västmanland, i Uppland, Dalsland, Värmland, på Åland och i Göteborg.) Flera av dem borde ha efterkommande idag, men jag har utanför min egen släkt ännu inte påträffat någon Tengbergare med namnet från 1700-talet. Mina egna anor finns i SSK 2000, samt i Rötter bl a under denna rubrik och under rubriken Tengene fs. Det vore spännande att få kontakt med fler som har anor från 'Tengbergare' under tidigt 1700-tal, även om man inte har anledning av förmoda inbördes släktskap i förstone.
Till Tengbergsläkter under 1700-talet kan nämnas t ex
? Sätilasläkten: (fältväbel/fänrik/kapten) Sven Tengberg, bonde i Sätila, 1673-1721, gm Anna Bengtsdtr (f 1681) med barnen Bengt, Stina och Brita, Jonas och Johanna.
? Helsingborgsläkten: Sven Tengberg, 1718-1789 i Helsingborg, tullnär, ev son till 'gamle' Lars T (soldat). Gift 1751 med Cecilia Sundborg. Son Fredrik g m Helena Larsson Gullich, sonson Lars, också tullnär.
? Prästläkten Tengberg i Tengene: Magnus, 1666-1738. Komminister. (Bodde på eget hemman i T). Gift med ? Olofsdotter, dtr till kh i T. Barn: Margareta, Kerstin, Olof, Jonas, Johan/nes. (En son var klockare i Särestad och far till Nils, klockare i Lava.)
? Skräddarfamiljerna: Petter/Petrus Tengberg, 1732-1784, fruntimmersskräddare hos landshövdingskan Adlerstierna på Lofstomten; Jöns Tengberg, burskap som skräddare 20/11 1766 i Gbg, d 1769; Lars Tengberg (1725-1763).
? Boråssläkten Tengberg.
? Alingsåssläkten, med bl a sonen Jonas T, tullnär i Göteborg.
? Bohuslänssläkter i främst Uddevalla och Foss (av vilka f.ö. enligt sägen i min släkt åtminstone någon skall ha samband med min släkt boendes från tidigt 1700-tal i Marum i Västergötland, dock okänt vem och hur.)
Tacksam för upplysningar! Särskilt intressant är naturligtvis släktutredningar.
78
« skrivet: 2001-12-19, 14:42 »
Söker uppgifter om följande familj med ev rötter i bl a. Tengene, Främmestad, Bäreberga och Marum.
Påvel Eriksson, f omkr 1664 på okänd ort; stampare- och färgaremästare; d 1734 på Bränningeberg i Marum sn; uppträder första gången i källmaterialet 1696 och bor då i Främmestad sn. Förekommer understundom med efternamnet Tengberg åtminstone redan från 1704. Flyttade 1709 från Bäreberg sn till Marum sn, nära Skara.
- G 1:o m Gunilla Andersdotter, f omkr 1665, d 1701 i Främmestad sn (okänd bakgrund).
Barn i första giftet: Ingeborg, f 1697 i Främmestad sn (okänt öde); Anna, f 1699 i Främmestad sn, g Elding, d i Skara 1747; Magdalena, f 1701 i Främmestad sn, d där 1705.
- G 2:o 1702 (okänt var) m Britta Henriksdotter (okänd bakgrund). Det är sannolikt hon som avlider 1717 i Marum sn som mäster Påvels hustru.
Barn i andra giftet: Erik, f 1703 i Främmestad sn (okänt öde); Marta, f 1705 i Främmestad sn (okänt öde); Johan, f 1707 i Bäreberg sn, g m Chr Hiorth, d 1792 i Marum sn; Estrid, f 1711 i Marum sn, g 1737 med skräddaren Anders Forsman i Skara (vidare öde okänt); Isak, f 1713 i Marum sn; Maria, f 1714 i Marum sn; Maria, f 1715 i Marum sn (okänt öde); Isak, f 1717 i Marum sn, d där 1742.
- G 3:o 1718 (okänt var) m Stina Hedberg, f omkr 1686 (okänd bakgrund), d 1742 i Marum sn.
Barn i tredje giftet: Britta Greta, f 1719 i Marum, g 1737 m trumpetaren Erik Lindberg (vidare öde okänt); Bolla Stina, f omkr 1722 troligen i Marum (ej i fb), g m mäster P Hallenstedt, d 1801 i Härlunda; Annicka, f 1725 i Marum (utflyttad som ogift från Skara efter 1755; okänt öde).
Denne Påvel Eriksson skulle eventuellt (bl a beroende på användandet av släktnamnet Tengberg) kunna tänkas vara son till en 'Erik Påvelsson' och hans hustru 'Ingeborg', nämnda senast mtl 1685 i Tengene 1 Kålsbogården, Tengene sn, tillsammans med (brodern) 'Lars Påvelsson' (alla med okända öden efter detta år).
Samtidigt undrar jag om någon känner till uppkomsten av uppgiften i bl a Berg: Göteborgssläkter och Sjöström: Skånska Nationen, att Påvel Eriksson Tengberg före 1717 skulle ha varit gift också med en 'Annicka' ('Anna' ?) Stålman med okänd bakgrund.
79
« skrivet: 2001-10-25, 22:21 »
Torsten, tusen tack för boktipset. Jag har nu rekvirerat boken du omnämnde, dvs Bergman/Carlsson/Nilsson: Ordna ditt släktarkiv. Tre avdelningar: a) släktarkivet, b) datorn i släktarkivet och c) bilderna i släktarkivet. Det var som du sa. Ganska elementärt, men absolut inte onyttigt. Temat i boken är att ett slarvigt ordnat material lättare hamnar på soptippen -just det ordet används- än ett material som är i ordning. Och en bild på garderoben där arkivet är först i oordning -före- och sedan prydligt uppställt -efter. Knappast akademisk eller på den övre nivån, utan mera typisk för ICA-förlaget som har en del mycket bra folkliga och praktiska handböcker. En handbok riktad något neråt alltså, tycker jag. I och för sig väsentligt att ha ordning i reda i det hopsamlade, men inte vad jag avsåg. Om det är detta du avser som icke-fråga så håller jag med. Detta är ju snarare förstadiet till den fråga jag diskuterade. Man berör i förbigående ett fall av deponering men inte mer, om jag förstått rätt. Jag tror att du missförstod mig och att Anders är mera på det spår jag avsåg.
80
« skrivet: 2001-10-21, 11:55 »
Jonas, ja jag vill bli tagen på allvar. Vill du ? Det är för övrigt alltid ledsamt att bli missförstådd. Du tar helt onödigtvis upp mina inlägg som kritik av (t ex) SoH. Det är nämligen inte vad jag har velat framföra. Jag anser för övrigt att SoH är värdefull och håller hög kvalitet, vilket jag konstaterar genom att läsa den även om jag inte har inblick i redaktionens inre arbete. Men man behöver ju heller inte på restaurang besiktiga köket för att få veta vad för delikat som serveras gästerna i matsalen.
Min avsikt var en helt annan, nämligen att påpeka att det görs mycket släktforskning i Sverige. En del är värdefull och går –enligt vad jag tror- förlorad för omvärld och eftervärld därför att de arbetena inte sparas på ett tillgängligt sätt eller publiceras. (Givetvis finns också mycket arbete som är fragmentariskt eller på annat vis undermåligt och inte förtjänar att bevaras på något sätt, men på det materialet syftar jag givetvis inte.)
Frågan för mig var alltså: borde inte något systematiskt göras för att bättra denna situation och rädda materialet till omvärld och eftervärld. Gissningsvis ligger det materialet som idag går till spillo till övervägande del under SoH:s nuvarande kvalitetskrav, men likafullt kan det vara värdefullt och förtjäna att bevaras/arkiveras och en del kanske också att publiceras. Detta innebär självklart inte att just SoH eller GF måste ta ansvar för allt detta. Det finns naturligtvis en gräns för vad envar klarar av. Men den begränsningen ändrar ju inte förekomsten av ett eventuellt behov.
Jag tycker därför att läget i detta avseende föranleder två viktiga frågor: a) Finns dylikt kvalitativt bra material som hotar gå till spillo men borde bevaras/publiceras och i så fall i vilken omfattning ? b) Hur bör man i så fall förfara och vem kan göra vad ? Det sista innebär sannolikt olika hantering av olika slags material och kvalitetsnivåer, för det torde variera avsevärt.
Det vore spännande att få veta vad du anser om a och b ? Instämmer du med mig eller tror du motsatsen ? Just det framgår inte riktigt av dina inlägg. Vad gäller förekomsten så efterlyser du konkreta exempel vad gäller lämpligt material för SoH. SoH befinner sig dock på en sådan hög och speciell nivå att jag kan instämma i ditt tvivel att just den mängden är stor. Jag tror dock att det finns ganska många under den kvalitetsnivån. Men det må finnas många fler som kan uttala sig på bättre grunder om den saken än just jag. Om inte ens du vet, så vet kanske ingen. En bredare enkät -eller i förstone bara en enkel stickprovsundersökning- på Rötter eller till medlemmarna i någon av föreningarna vore i så fall kanske lämplig: ”anser du att ditt material i) har den spridning det förtjänar, ii) kommer att bevaras för eftervärlden på ett sätt som du är fullt nöjd med, eller vill du ha mer hjälp från föreningar mm ?”.
Min åsikt är –till dess motsatsen framkommer- att behovet är betydande och att etablerade föreningar/organ borde fundera på detta och kanske förnya sig för att nå dem. Men det är inte nödvändigt att alla ändrar sig. Det finns flera bra nischprodukter som redan gör mycket gott och borde fortsätta med det. Likafullt finns det dock också luckor som borde täppas till, tror jag. Men det är ingalunda givet hur eller vem som bäst kan göra det. Det är den saken som jag tycker borde debatteras.
Samtidigt sker dock en viss förnyelse, t ex skapandet av Rötter, som jag tror redan har stimulerat släktforskningen i Sverige på ett nästan epokgörande sätt och framöver kanske kan bidraga ännu mer. Men inte ens Rötter har nog täppt till den luckan som jag har velat uppmärksamma och därför finns det förmodligen kvar ett stort utrymme för fler initiativ och åtgärder. Annas inlägg, ovan, visar väl lite på detta, tror jag. Även Arne tolkar jag nog så. Kanske också Ingrid. Men samtidigt är jag lite förvånad över att inte fler uttrycker sina åsikter i detta spörsmål. Är alla verkligen så nöjda med hur deras egna alster torde komma att bevaras eller förfaras ? Detta sagt utan att denna eventuella brist är någons ’fel’, det kan ju vara ett problem som bör lösas ändå.
Mvh, John
81
« skrivet: 2001-10-18, 20:43 »
Lars,
På Örgryte G:a Kyrka i Gbg frågade man för tiotalet år sedan min pappa om man inte borde ta bort familjegravstenen som var från 1830, 'därför den var sprucken (och ful)' (till följd av att trädrötterna på kyrkogården var vildvuxna). Jo, sa pappa obetänkt. Och gravstenen åkte till soptippen. Jag tror mig ha sett liknande på många andra kyrkogårdar. Jag har därför lite svårt att tro att kyrkans vårdintresset generellt sett är så stort som du verkar tro. Jag har också hört flera andra berätta om kyrkans ganska totala kyla vad gäller bevarande av gravstenar. Men det vore upplyftande om andra debattörer kunde vittna i denna spalt om kyrkans ömsinthet i förevarande avseende.
82
« skrivet: 2001-10-16, 21:51 »
Bäste Carl! Inte bli purken nu! Det här är inte kritik, utan försöka att framlägga uppslag till förbättringar. Jag vill bara väl och tycker att du och andra funktionärer gör ett fantastiskt bra arbete. I detta yrke och fåtal andra kan man nästan tala om ett 'kall'. Men bra kan alltid bli bättre, t o m mycket bra kan alltid bli bättre. Vad gäller underhåll menade jag på lång sikt, även om jag främst tänkte på en egen hemsida som ju normalt avslutas med vederbörandes sista betalning. Dock: Hur länge förbinder sig Rötter att hålla igång insänt material ?
Ändå tycker jag att antavlor på Rötter är bra, särskilt kanske sökbarheten, åtmintone om man inte behöver söka särskilt för varje antavla utan kan söka en gång för alla. Faktum är väl -när jag tänker efter- att nästan hela Svenska Antavlor borde läggas på nätet, då skulle forskarmödorna verkligen ha en chans att komma till nytta även för andra. Ett plus till Rötter alltså.
F.ö. kvarstår ändå problemet med allt det som ligger i byrålådorna. Inte sagt för att förringa det som publiceras, men för att få fram även det andra.
Mvh, John T
Ps till Jonas vill jag tacka för informationen. Givetvis är SoH en viktig tidskrift. Men om det tillåts vill jag ändå fråga om inte SoH borde bredda sig och söka nya bidragsgivare och läsare. De regler, normer, standards, etc, som du hänvisar till är förnämliga men löser inte hela problemet med dolt material i byrålådorna. Å andra sidan kanske inte ni ser det som er uppgift. Men ett problem är det som borde lösas av någon. Tror jag. Mvh även till dig! JT
83
« skrivet: 2001-10-16, 10:51 »
Jag har intresse av en porträttgravsten i Marum utanför Skara som mer eller mindre har vittrat ner till oläslighet med blotta ögat. Den är från början av 1700-talet, tror jag.
Vem kan bäst läsa texten på en sådan ? Finns någon expert med särskild metod som även löser 'hopplösa fall' ?
84
« skrivet: 2001-10-15, 18:44 »
Carl,
- Betr antavlor så är säkert 'Svenska Antavlor' ett gott alternativ. Betr webbpublicering så har det den svaghet jag nämnde inledningsvis. (För egen del tycker jag att antavlor generellt sett är svåranvändbara för andra släktintresserade eftersom materialet är svårt att söka egen anknytning till, men det kanske är en annan sak.)
- betr Slkl håller jag med: ett utmärkt och mycket kostnadseffektivt forum som borde marknadsföras ännu mer, tycker jag.
Poängen är alltså: vad görs för att hjälpa de släktforskare att publicera som nu inte hittar dit själva. Allt kanske inte går att tillvarata av många olika skäl, men mycket mer skulle nog vara möjligt, till glädje både för upphovsmännen själva och oss andra som emellanåt söker i dessa släkter. Under rubriken 'släkter' redovisas väl ungefär 1000-1500 släktnamn på anbytarforum. Det finns väl kanske lika många som inte använder internet. Sammanlagt upp emot 3000 släkter om man räknar så här. Hur många släktutredningar har det innehåll och är i det skick att dom kan publiceras ? 10% motsvarar ungefär 6 volymer av Svenska Släktkalendern om man räknar med 50 släkter per volym. Och hur många av de cirka 1500 släkter som redan är publicerade i Slkl borde för övrigt uppdateras ? Där blir det ett par volymer till, kanske. Jag är alltså överens med dig om att Slkl är värdefull och vill bara propagera för att den används ännu mer. Redan nu kan det alltså finnas latenta möjligheter till mer eller mindre årlig utgivning, tror jag - förutsatt att man verkligen aktivt värvar släkter till detta.
Arne,
Så här skriver du: ”Själv är jag inte klar med min släktforskning utan fortsätter tills hälsan eller något annat sätter stopp för det, men jag skulle vara väldigt ledsen om jag visste att min forskning skulle slängas bort när jag är död.” Precis så känner även jag för egen del, men också för andras del. Men, Arne, vad gör just du för att förhindra detta ? Det är ju där problemet sitter. Man kan hantera detta individuellt, var och en för sig, bäst han förmår, eller försöka få till stånd en kollektiv insats, dvs en mer aktiv hjälp från föreningar etc för envar att lösa det egna bevarandet. Det är det senare jag är ute efter. Och så många alternativ som möjligt. Det skulle gynna alla släktforskare, tror jag.
85
« skrivet: 2001-10-14, 23:33 »
Jonas,
Jag vet tyvärr ännu inte mycket om SoH. Det är väl egentligen det som är en del av poängen. Någon 'oklarhet' finns alltså inte, därför att jag har ingen grundad uppfattning till att börja med.
Jag har helt enkelt utgått från min egen strävan att vilja bevara mina släktrön till eftervärlden och frågar mig då vilka alternativ som finns. Ingenstans har jag påträffat konkret vägledning om detta. Är då t ex SoH ett alternativ för min del, frågar jag mig. Jag uppfattar det intuitivt som att jag nog kanske kan 'tränga mig på' och få en publicering gjord på ett eller annat ställe om jag verkligen skulle bemöda mig för också att uppnå den kvalitet och form som fordras i respektive organ. Men det är jag som får knacka på, någon försäljare möter jag inte. Och även om några orkar ta sig fram på egen hand så är det många med lika värdefullt -ibland säkert mera värdefullt- material som orkat med själv släktforskningen med stora mödor, men inte orkar detta slutliga steg: bevarandet till eftervärlden. Tror jag.
Vilka publicerar idag i t ex SoH? Det gamla och garvade gardet ? Jättebra och helt nödvändigt, men finns inte mer av värde. Vilka publicerar inte ? Övriga ? Är detta ändamålsenligt ? Saknas inte en mängd bidrag ? En viktig fråga för nästan alla företag är: vilka är 'icke-kunder' (som Peter Drucker kallade dem) ? Alltså: vilka borde publicera i t ex SoH mfl, men gör det inte ? Vilka har stoff som vore intressant för t ex SoH:s (m fl:s) läsare, men som inte hittar hit därför att dessa organ inte aktivt försöker möta dem långt tidigare än när de själva redan har hittat dit på egen hand. Och finns det inte en massa potentiellt stoff ute 'i stugorna' runt om i landet som skulle kunna vidga läsekretsen ? SoH och många andra tar nog hjärtligt och hjälpsamt emot skribenter och läsare i dörren till sig själv, men borde kanske gå ut på torget och värva skribenter och läsare mer aktivt.
Så tror jag situationen är om jag skall generalisera för att få fram det jag menar. Men jag kan naturligtvis ha fel och tar gärna del av avvikande åsikter.
Jag menar heller inte detta som anklagelse, mera som en väckarklocka. Är det inte dags att revidera förhållningssätten och börja jaga det publicerbara material som finns ute i stugorna ? (Eller finns där inget ?)
Jag tror dock det finns mycket värdefullt som förblir opublicerat om inget aktivt görs. Jag befarar att följden av dagens bristande salesmanship i just detta avseende ('bevarandet till omvärlden och eftervärlden')från etablerade institutioner är dels att många forskares vedermödor går förlorade och dels att många andra forskare missar upplysningar om sådant som skulle intressera dem och kanske göra deras egen forskning enklare och slutligen kanske redaktion och dagens läsare på t ex SoH går miste om mycket material som skulle göra tidskriften ännu bättre.
Att jag själv publicerade min släkt i Slkl berodde på att jag själv letade upp ett ex och skrev till förlaget som vidarebefordrade till redaktören. Någon uppmaning därtill fanns inte som jag såg. Påtagligt var visserligen den varma, tålmodiga, stora och goda hjälp jag sedan fick när väl kontakten var etablerad, men alltså inte förrän jag själv hade hittat fram på omvägar. Jag ser alltså inte fenomenet som illvilja eller kyla, utan bara en kanske lite gammaldags och avvaktande hållning. Men borde det t ex inte stå redan på förstasidan i alla dessa verk: VILL DU PUBLICERA DIN SLÄKT ? GÖR I SÅ FALL SÅ HÄR ..! Borde inte detta och andra verk annonsera på rötter och annorstädes efter nya forskarrön att publicera. Målet med t ex Slkl måste väl vara att utkomma årligen och då gäller det nog att jaga fram alla manus som ligger i byrålådorna.
Likaså med arkivet hos GF, som du också nämner. Jag undrar hur många som känner till det. Av dig fick jag nu veta -men visste alltså inte tidigare- att många t o m deponerar ofärdigt arbetsmaterial. Och att det var gratis. Det visste jag inte innan. Då trodde jag att man kanske måste nå visst kvalitet, dvs att det borde röra sig om (nästan) färdigt material. Men kan man deponera även arbetsmaterial så måste det finns många tusen, kanske tiotusen, släktforskare som av hänsyn till sig själva och andra borde skicka in detta. Till glädje för många fler än dom själva och den egna släkten. Vet dom det ? Gör GF tillräckligt för att aktivt upplysa om den saken ? Eller ser man det som en service enbart för den som vet och ber självmant ?
Allt detta syftar inte till klagomål eller klander från min sida, utan är ett förslag till aktivering och mera marknadsföring, därför att jag tror att det varje år går värdefullt släktmaterial förlorat bara därför att många, många inte vet hur det på ett rationellt sätt bevaras för eftervärlden och bli till glädje för många andra och kommande släktintresserade.
Jag tycker det vore väldigt intressant att få höra många andras mening om de teser jag här har framfört. Jag lovar dessutom att ändra mig om jag blir överbevisad om motsatsen.
86
« skrivet: 2001-10-14, 20:33 »
En riktig utredning av släkten Rittfeldt vore naturligtvis att föredra. Finns någon sådan ?
87
« skrivet: 2001-10-14, 18:33 »
Vet någon hur tidtabellen ser ut för utgåvan år 2003, dvs sista anmälningsdag, sista manusdag, tryck, etc.
88
« skrivet: 2001-10-14, 18:30 »
Under de få år jag har sysslat med att utreda min egen släkt har det förvånat mig att å ena sidan så många personer lägger ner sådan oerhörd möda på att släktforska och å andra sidan så få av dem publicerar sina rön. Jag tror detta beror på okunskap om hur man bevarar materialet till eftervärlden. Den mesta forskningen kommer därför i slutändan kanske att hamna på vinden -och sedan i påskbrasan- eller i någon dator som om några år kasseras. Men nog borde väl det vara intressant för väldigt många att den egna forskningen får ett bättre öde än att all möda går förlorad och t ex senare släktled förblir okunniga eller får börja från början - vilket nog är ganska osannolikt i många, kanske de flesta, släkter.
Jag ser två möjligheter som borde framhävas och varför inte från släktforskarförbundets sida i t ex propagandaskrift eller annat informationsmaterial som sprids mest möjligt:
- 1:o Att gjorda släktutredningar doneras till någon mer eller mindre offentlig instans som åter sig att förvara materialet och låna ut det på förfrågan från intresserade. Givetvis förutsätter detta viss kvalitet på rönen och att en sådan instans är/blir så känd att nya släktforskare verkligen också vänder sig dit. Enda instans jag känner till och som lär ha dylikt arkiv om 4.000 släkter, är Genealogiska Föreningen, men mer än så vet jag inte. Hur många vet ens det? Men detta borde rimligtvis intressera en mängd släktforskare. Jag tycker det vore mycket bra om någon som kan detta förfarande -eller alternativ till det- på ett praktiskt sätt redan under denna diskussionsrubrik ville redogöra för möjligheterna och kostnaderna.
- 2:o Att man publicerar sin släkt i tryckt skrift. Publicering på nätet diskuteras på annan plats och lider enligt min mening av svagheten att den inte består utan löpande underhåll och betalning. Alltså är den väl ganska snart dödsdömd i de flesta fall. Att trycka en egen bok kräver mycket av innehållet och är dessutom i sig svårt och dyrt även om det numer till nöds finns en del billiga förfaranden, som dock enligt min mening inte riktigt når upp till rätt nivå. För övrigt återstår då samlingsverk av ena eller andra slaget, vilket i och för sig kan ha sina nackdelar med krav på urval och viss utformning etc, men ändå är ett bra alternativ. Själv tänker jag främst på Svenska Släktkalendern som jag tycker fyller ett stort behov, även om inte heller den uppfyller alla önskemål man kan ha för egen del. När nu en ny volym i den serien skall publiceras år 2003 vore det väl ytterligt angeläget att man gör ett rejält upprop till alla landets släktforskareldsjälar för att verkligen inventera behovet och uppmuntra deltagande. Beaktandes vad mnan får är kostnaden inte hög för ett deltagande -några tusen kronor- och detta verk har ju en sådan position att bättre än så kan man väl inte lämna sina rön till eftervärlden. Vem som helst kan ju sedan ganska enkelt finna släkten i ett ex på bibliotek i hela Sverige.
Jag tycker därför det är angeläget att verkligen göra reklam för detta tillfälle, eller -för all del- alternativ och komplement. Bara inte materialet hamnar på vinden och sedan försvinner ! Det vore alltså väldigt bra om någon eller några personer, som vet mer än jag, kunde berätta exakt hur man gjorde för att anmäla sig till Släktkalendern, Släkt och Hävd, Antavlan och liknande -ju fler möjligheter, desto bättre- så alla som verkligen borde överväga ett deltagande får veta hur man som släktsamlare rent PRAKTISKT skall gå tillväga. Då kanske en större andel av forskningen kunde räddas åt eftervärlden.
Eller har jag fel ?
89
« skrivet: 2001-10-14, 13:10 »
Ok, tack för trevligt samtal. Hoppas det blir publicering av Billqvist m fl släkter i Sv Slkl!
90
« skrivet: 2001-10-01, 17:49 »
Tackar! Alltjämt kvarstår givetvis önskemålet om en mer omfattande utredning avseende släkten Dubb, kanske Clemenssons, men någon anvisning var den eller annan finns att läsa har ej givits ännu.
91
« skrivet: 2001-09-30, 11:48 »
Tack för råden. Skall ske! Av en händelse tittade jag i Håkan Skogsjös släktforskatförteckning på Rötter (Vem är vem ...) och såg plötsligt: Kjellin, PER Gustaf ...Skrifter: Anteckningar över släkterna Kjellin, Lagerlöf, Meyer, Billqvist samt de s.k. Domare- och Eketagssläkterna (utg. av Ingrid Kjellin- Kaijser, 1949). Bör väl också kollas får jag antaga.
92
« skrivet: 2001-09-29, 17:49 »
Möjligtvis känner jag igen namnet Signeul, men jag kan inte placera det eller hågkomma något samband med dessa personer.
93
« skrivet: 2001-09-29, 13:18 »
Söker tacksamt upplysningar om ev släktutredningar rörande släkten Billqvist i Göteborg/Vg, främst rörande bakgrunden till Augusta Charlotta Billqvist (1807-1873). I stort sett allt jag vet är att hon var dotter till rådman Gustaf Billqvist (1779-1848), i sin tur son till Johan Billqvist, som var son till Gustaf Billqvist, förmodligen trädgårdsmästare på Mariedals slott (Vg).
94
« skrivet: 2001-09-29, 13:05 »
Vore tacksam att få veta om det finns fler utredningar rörande släkterna Lidholm/Liedholm som återfinns i Svenska släktkalendern 1913, 1915/16, 1918, 1936 och 1950 samt Svenska ättartal 1891 ?
95
« skrivet: 2001-09-29, 12:30 »
Betr hjort-släkter, glöm inte källor förtecknade av Per-Olov Bergman på http://www.lysator.liu.se/~pober/litteratur/slekttavlor.html#slekth Själv är jag intresserad av upplysningar om den förste Hjorth (från Hjortatorp) som omnämns i Svenska släktkalendern 1930, nämligen Nils Hjorth, kornett vid Upplands femmänningskavalleri, omnämnd även i Lewenhaupt (Karl XII:s officerare). Har någon hjorth-forskare kommit längre bak i tiden på denna släkt ?
96
« skrivet: 2001-09-28, 17:04 »
Tilläggas kan att följande Elding- ar förekommer i GLAs personregister för Mariestad. Men hur dom sitter ihop vet jag inte. Inte heller hur -eller om- dom relaterar till 'min' Magnus.
Hfh: Maria f 1738, Brita Greta f 1727, Britta Margareta f 1738, Christina f 1700, Ingrid f 1706, Maria f 1700.
Födda: Adrian Elding far till Anna Britta 5/11 1706 och till Elisabeth 24/12 1710. Maria Elding och Mårten Haus får 6/3 1723 sonen Mårten.
Vigsel: Britta Margareta E gifter sig 9/10 1767 med Jacob Wennerberg, skräddare. Catharina E 25/1 1731 med Jean Lidbeck, skomakare. Ingrid E 20/9 1737 med hattmakare Lidström u.f. Maria Elldingh 30/12 1724 med Anders Spargren.
Döda: Adrian Es dotter Lisa 22/8 1717. Sämskmakare Adrian E:s hustru Annicka Funke, 68 år, begr 28/1 1739. Adrian E, 77 år, 1/6 1750. Brita Greta E, skräddaren Wennerbergs ä, 11/5 1796. Ingrid E, hattmakaren Lidströms ä, 92 år, 9/11 1798. Maria E, 64 år, 20/4 1765. Sara E, 26 år, begr 28/4 1742. Stina, repslagarä 76 år, 21/10 1773.
97
« skrivet: 2001-09-23, 15:06 »
Tacksam för uppgifter om Stina Hedberg (f omk 1664 på okänd ort). Gift omk 1718 med mäster Påvel Erikssson Tengberg (1664-1734) på Bränningeberg i Marum utanför Skara, där hon dog 1742. Hade barnen Brita Greta (f 1719) gift Lindberg, Isac (f 1721, död 1742), Bolla Stina (f 1722, d 1801) gift Hallenstedt och Annika (f 1725, senast känd boendes i Skara år 1755 som ogift).
98
« skrivet: 2001-09-23, 14:58 »
Söker tacksamt uppgifter om den för övrigt okände skräddaren Anders Forsman från Skara, som 1737 gifte sig med Estrid Påvelsdotter Tengberg (f 1710) i Marum utanför Skara. De fick i Skara barnen Anders (f 1737)och Paulus (f 1740). Vad som sedan hände är okänt.
99
« skrivet: 2001-09-23, 14:55 »
Tacksam för uppgifter om den för övrigt okände trumpetaren Erik Lindberg, som 1737 gifte sig med Brita Greta Tengberg (f 1719) i Marum utanför Skara, men sedan försvann.
100
« skrivet: 2001-09-23, 14:51 »
Min anfader heter Påfvel Eriksson Tengberg, f 1664 på okänd ort, död 1734 i Marum (rustningssäteriet Bränningeberg). Hans (sannolikt 2:a) hustru heter Annika Stålman, död 1717 i Marum, utanför Skara vid okänd ålder.
Kanske hör denna Annika till adliga släkten Stålman, trots att hon inte finns nämnd i Elgenstierna.
Annikas första barn, född på okänd plats 1708, döps till Johan. Därefter följer Estrid, Isak, Maria, Maria, Isak, alla födda i Marum åren 1710-1717. Vilka namn som kommer från Annikas respektive makens sida är inte känt, eftersom även Påfvels bakgrund är okänd.
'Johan' skulle dock kunna syfta på Johan Stålman, men denne dog 1675 utan att något giftermål eller några efterkommande har angivits i Elgenstierna. Om ändå Annika var hans dotter så var hon minst 42 år gammal vid sin död och sista barnafödsel.
'Estrid' skulle kunna syfta på Estrid Lenk, gift med Bengt Stålman (son till Sven Stålman, som adlades). Bengt dog dock redan 1676, vilket om Annika skall vara hans dotter gör henne till minst 41 år vid sin död. Bengt hade för övrigt en egen dotter som hette Maria (enligt Elgenstierna), vilket namn Annika använder för sina egna flickor nummer 2 och 3, som båda dör unga.
Adliga släkten Stålman är f.ö. ingift i släkten Hierta, nämligen Anna Stålman med Måns Hierta (om jag minns rätt). Lars Hierta arrenderar Bränningeberg av staten och familjen upplåter den i sin tur till Påfvel Tengberg, efter att hans hustru -”generalinnan” Maria Bonde (boende på Häggatorp och senare Främmestad)- har 'kallat' honom till orten för att där tjänstgöra åt (bl a) henne. Påfvels näringslov utställes av landshövdingen Soop år 1708, samma år Påvel kallas till orten. Soop är kollega med Lars Hierta som inte bara är chef för Västgöta kavalleri -efter att år 1708 ha lämnat chefskapet för Upplands femmänningskavalleri- utan då också samtidigt landshövding i Älvsborg (enligt Norberg: Hierta på Främmestad).
Huruvida det finns släktskap mellan Annika Stålman och den adliga ätten Stålman är alltså för min del oklart, men kanske inte omöjligt. Tacksam för alla bidrag som kan öka klarheten, för eller emot.
101
« skrivet: 2001-09-18, 20:54 »
Jag noterade Signes inlägg och tänker titta i nämnd bok, men söker upplysningar om generallinnan Maria Bonde (1670-1736), förmodligen gift med Lars Hierta. Paret bodde åtminstone en tid på Främmestad, men kanske också på andra ställen. Lars tjänstgjorde ju för övrigt även i fält. Med hjälp av deras historia tänker jag försöka finna min egen anfaders bakgrund, enär han av generallinnan 'kallades' till rustningssäteriet Bränningeberg i Marum utanför Skara för att där tjänsgöra som stampare (-mäster). Hans näringslov utfärdades av landshövdningen Soop 1708, men har visat sig svårt att spåra. Nåväl söker alltså lästips om detta. Förslag emottages tacksamt.
103
« skrivet: 2001-05-17, 23:59 »
Född 1725 i Marum. Dtr till Påfvel Tengberg och Stina Hedman i Marum (R). Flyttat till Skara. Ogift. Tagit nattvard senast 1755. Är sedan struken i husförhören, sannolikt utflyttad. Okänt vart. Kanske med någon av sina systrar, Brita (f 1719) gift med trumpetaren Erik Lindberg, eller Estrid (f 1710) gift med skräddarmästaren Anders Forsman, med sönerna Anders och Paulus. Samtliga avflyttade till okänd ort. Upplysningar emottages tacksamt.
104
« skrivet: 2001-05-09, 22:58 »
Ungefär hur vanligt är förnamnet Påvel/Påfvel i Sverige under 1600-talet ?
Exv Påvel Mascoll, enl uppgift född 1532 i Skottland, död i Tengene eft 1590. Jag letar nämligen efter flera Påvel eller Påfvelsson/-dotter i dessa trakter (Viste härad), Skåningshärad och f.ö. Skaraborg i stort.
105
« skrivet: 2001-05-04, 19:13 »
Återfunnen: Flyttade 1905 till Lidköping där han dog 1926 utan efterlevande. Titulerades successivt litteratör, fotograf och sist skådespelare (vilket angavs som titel i BoU). Han saknade andra släktingar än ett antal kusiner.
Boet uppgick till 7.000 kr netto och upptecknades av borgmästaren i Lidköping -Leonard (!) Grath. Till följd av ett muntligt testamente vilket Grath lät fastställa redan ett par dagar efter Tengbergs död, gick alltsammans till borgmästarens egen fru, Berta Grath.
106
« skrivet: 2001-05-04, 17:32 »
Det vore intressant att få veta lite mer, kanske också något om vilka källor du använder. Måhända vet jag något lite som komplement, även om det förmodligen inte är så mycket. Några porträtt av nämnda personer känner jag dock tyvärr inte till, men skall höra mig för.
Med Niclas fru avser du väl Anna Beata Gustafsson ?
Det fanns för övrigt också i Gbg då en Ingrid Christina, f 1753, gift m Anders Landin (som tidigare var gift med Wohlfart). Hon och Anna Brita (gift Lange) är systrar till varandra och till bröderna Jonas och Niclas.
Fru Quillströmmer, heter Brita Christina f 1782-06-21 i Gbg och är dotter till Niclas.
Men vem är AM Tengberg, född 1743 ? Kanske/nog inte släkt till de ovanstående. Eller så är det någon som jag har missat.
107
« skrivet: 2001-04-19, 20:59 »
Vv se efterlysning under 'Vg; Skövde'.
108
« skrivet: 2001-04-19, 20:56 »
James Leonard Carson Tengberg bodde 1899 i Skövde Stadsfs 3e roteln, nummer 78. Han står som ogift fotograf till yrket. Han anges 'frånvarande' 1891-97, men återkommer till samma adress. Erhåller f.ö. värnpliktsnummer 199-80/1898.
Avslutas i husförhörsboken -som upphör 1899- med sifferanmärkningen 863 ihop med en del andra personer, som om det var en hänvisning till exv sida i efterkommande 'församlingsbok'. Var söka efter fortsättningen ?
109
« skrivet: 2001-04-19, 20:50 »
Han flyttade aldrig. Återlämnade flyttattesten. Se efterlysning under Västergötland/Skövde.
110
« skrivet: 2001-04-19, 20:44 »
Det är något fel i dina grunduppgifter. Det finns enligt dödboken för 1955 eller senare, ingen som är född i Adolf Fredrik det datum du nämnar. Gifte hon sig och vad hette hon då ? Var/när dog hon ? Det kan hjälpa.
111
« skrivet: 2001-02-07, 11:38 »
Jag söker en resolutionsbok för år 1708 gällande landshövdingen Soops beslut i Skaraborg. Däri påstås nämligen Soop lämna ett näringstillstånd -för 'stamperi'- till min anfader, att utövas i Marum utanför Skara, enligt generallinnans Bondes önskemål (och för hennes hushåll). Hon var gift Hiertta och arrenderade bl a Bränningeberg -men bodde där inte- vid denna tid. Nu är frågan: kan denna resolution eller resolutionsbok finnas på annat håll ? Eller hur kommer man eljest åt innehållet i beslutet ? Tips mottages tacksamt.
112
« skrivet: 2001-02-06, 20:50 »
Det kan under 1600-talet ha funnits en släkt i Tengene ägandes en frälsegård där namnen Påfwel Eriksson och Erik Påfvelsson förekommer omväxlande. Eventuellt är de mina anfäder. Enligt uppgift försvunnen från socknen ca 1685. Kanske flyttat till Norra Vånga eller Marum. Uppgifter om släkten eller uppgifter om deras gård (helt okänd för mig) emottages tacksamt.
113
« skrivet: 2001-02-06, 20:44 »
Borde inte socknen Gerum heta Gerum-Marum här ?
114
« skrivet: 2001-02-06, 19:09 »
Hej JR och tack igen! Jag kollade det av dig angivna verket och där finns ju i två volymer en komplett förteckning på all utbildad sjöpersonal i landet. Jag hittade faktiskt en egen Tengberg, maskintekniker, 1949 i Malmö. Så källan är ju perfekt. Jag tvivlar dock på att det är han som avsetts man skall kolla upp honom. Det är kanske som 'viskningsleken'; tre led bort så har historien förvanskats och pekar fel. Ändå: tack för ditt besvär!
Mvh
115
« skrivet: 2001-02-05, 11:08 »
Jag såg på biblioteket att det finns inte bara Sätilas släktbok 1681-1897 utan även Sätilas historia med födelsebok 1681-1897 som också innehåller bl a domboksnotiser. Väldigt lättillgängliga, verkar dom. Löser nog många källproblem på enkelt sätt. Tyvärr kan jag dock inte besvara ovanstående fråga eftersom jag inte har dem i min hand just nu, men vill ändå nämna dessa bra källor.
116
« skrivet: 2001-02-05, 10:32 »
Tackar för denna vänliga hjälpsamhet. Men jag glömde berätta att just denna kusin till min pappa berättade att han någon gång i sin karriär hade träffat en annan sjökapten, som också hette Tengberg, och att denne andre bodde i Bohuslöän och var släkt med oss på något sätt som han inte förstod. Det är alltså efter denne andre jag letar, för att kolla släktskapet, men det kunde ju inte du veta och jag hade inte räknat med att någon skulle vara så kvick att komma på ena hälften av saken. Jag hoppas att Nils menade just 'sjökapten?', men kanske var det sjöbefäl eller skeppare, så att sökområdet tyvärr blir större. Vi får se. Tack ändå!
Mvh John T
117
« skrivet: 2001-02-04, 18:48 »
Finns någon modern yrkesmatrikel för att spåra en sjökapten bosatt i Bohuslän ca 1930 - 1960, med efternamnet Tengberg men för övrigt okänd ?
118
« skrivet: 2001-01-15, 22:15 »
Vad händer nu med Kyrkhult ? Vet man mer ?
119
« skrivet: 2001-01-15, 21:55 »
Funnen! Död 18470523 i Qvarntorp, Undenäs.
120
« skrivet: 2001-01-11, 19:33 »
I Ortnamn i Västergötland står efter viss gård angivet t ex 1 sk, 1/2 sk, eller 1/8 sk. I förklaring står att sk betyder 'skatte-'. Men skattevad ? Jag antar det via beskattningen åsyftar viss storlek. Vad blir det i t ex kvm och är en gård på 1 sk, stor eller liten ?
121
« skrivet: 2001-01-04, 19:21 »
Rättelse: Casper (1570-1613) var enligt Sackl?n arkiat även till GIIA, vilket jag i hastigheten missade. (Därtill var hans far hofmedicus i Königsberg och hans hustrus far var arkiat i Brandenburg.)
122
« skrivet: 2001-01-04, 19:06 »
Stort tack, Heikki. Jag kollade Sackl?n. Det är förvisso samme man. Jag skall titta i gamla papper, men där kanske stod arkiater, fast eftersom jag inte visste vad det var så läste jag fel. Härligt med så bra källhänvisningar. Där framgick också att han var läkare till Carl IX och inte som jag trodde. Plus föräldrar, mm. En utmärkt hjälp alltså!
123
« skrivet: 2000-12-11, 23:05 »
Till Peter K: Hej, ett kort tillägg angående sidospåret rustmästare. Du skriver att rustmästare var lägsta underofficersgraden under 1700-talet och senare blev högre. Så kanske det var, jag vet inte. Men när jag gjorde lumpen i infanteriet 1970 var det så här, nerifrån och upp:
- underbefäl: vice korpral, korpral, furir, överfurir, rustmästare.
- underofficerare: sergeant, fanjunkare, förvaltare.
- officerare: fänrik, löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant, överste, generalmajor, generallöjtnant, general.
124
« skrivet: 2000-10-04, 13:50 »
Hej igen. Nä, jag känner heller inget samband mellan din Lorenz och min Johan. Det stora antalet Tengbergare i dessa trakter beror nog på att flera platser/områden heter Teng/Täng-någonting. Detta utesluter inte andra kopplingar, men min äldste anfaders, Påfvel (1664)-1734, bakgrund är tyvärr (ännu) helt okänd, så detta återstår att se. Det finns f.ö. också några (få) Tengbergare i Skåne sedan gammalt, även Finland (soldater?), och -tror jag- Bohuslän och Norrland. Mvh, JT
125
« skrivet: 2000-10-03, 23:30 »
Jag har inget svar på den första frågan. Tyvärr har jag blandat ihop uppgifter. I 'Falköpings-bygden' står Ehlin Bryngelsdotter 1619-1691. Mitt tillägg 'Hasselbom' bygger på andra och oklara men bestämda uppgifter om ett släktskap med Hasselbom-Lechander, som jag trodde var detta, men hur vet jag egentligen inte alls. Så det får jag ta tillbaka.
Föräldrarna till Christina Hjort finns angivna i Falbygden, nämligen kornetten Nils Hjort och Ingrid Bryngesldotter (Sandberg). Johan Tengbergs föräldrar är Påfvel Eriksson Tengberg, stamparemäster på Bränningsberg i Marum (R), död 1734 (okänd bakgrund) och Annika Stålman, död 1717 i Marum (okänd bakgrund).
Johan hade 8 barn: Peter (komminister), Anna Brita (gift Lange), Katarina (död vid 2 års ålder), Nicolaus (köpman i Gbg), Jonas (köpman och kompanjon med brodern), Ingrid Christina (gift 1o Ahlgren, 2o Landin), Isak (fabrikör, ägare till Bränningeberg) gift Lidholm, samt Bernt (död efter 2 veckor). Släkten finns reovisad i årets Släktkalender.
Mvh, John T
126
« skrivet: 2000-10-03, 22:50 »
Hej jag har en ana som heter Kristina Dubb, 1693 Medelplana -1736 Gökhem, gift med kyrkoherden Erland Lidholm, Lidköping 1674- Gökhem 1726. Dotter till Anders Johansson Dubb (f Undenäs -död 1714 Medelplana) och Elisabeth Thiman Larsdotter (Medelplana, 1665-1696). Uppgifter bl a från Kjell Henrysson som forskat på Thiman. Tyvärr vet jag ingen som inriktat sig på Dubb. Mvh, John T
127
« skrivet: 2000-10-03, 22:38 »
Hej Björn. Jo jag tror det finns en för Skånings härad 1792:775 men jag kan inte påminna mig något särskilt innehåll just nu. Johan dog 1792-01-16 i Marum (R). (Vissa övriga uppgifter finns längst upp.) Finns det någon särskild tanke bakom frågan ? Mvh, John T
128
« skrivet: 2000-09-29, 12:39 »
Magnus Elding dog 1738 som hospitalssyssloman i Skara. Vad innebär denna titel ?
129
« skrivet: 2000-09-07, 21:56 »
Ett senkommet tillägg: på vänlig uppgift från Bengt Fåglefelt till mig framkommer att början på Sandbergssläkten finns upptecknad i årsboken 'Falbygden', årg 25 (1971), under rubriken Den äldre Sandbäckssläkten. Här redovisas en släkttavla som börjar med Sven Bryntessons farfar, Swen Torstensson (som är Elin Bryntesdotter Hasselboms make) och vars son är cornetten Brynte Swensson, ägare till S. Lekåsa och Dotorp, far till bl a Ingrid Bryntesdotter Sandberg.
130
« skrivet: 2000-08-29, 22:51 »
131
« skrivet: 2000-08-29, 22:40 »
133
« skrivet: 2000-08-29, 19:38 »
By the way: have you tried www.familysearch.org, the mormon site ? Search of 'Landin' with 'exact spelling off' renders several hundred answers, whereof many are from Sweden. Regards, John.
134
« skrivet: 2000-08-28, 21:50 »
Anders Landin was born 1748 in 'Landvetter' close to Gothenburg, wherefrom his name was taken. He was born Abrahamsson. His sons were born 1776-1793. The name August is not familiar, but Johan (John) might be. Nils (Niels = Danish) is not known to me. Today, according to the phonebooks, there are about 5 Nils, no August, 5 Johns and perhaps 10 Johans. There are now 1400 Landins in Sweden, according to our phonebooks. I don't know of any way to shorten your search. Good luck!
135
« skrivet: 2000-06-27, 22:15 »
Min fffm var född Augusta Charlotta Billqvist 1807. Hennes fff var trädgårdsmästaren ovan. Jag vet heller inte svaret, men tar gärna del av det från någon som vet.
136
« skrivet: 2000-06-16, 12:26 »
Tack Carl!
Fråga 1: hur ser det ut i mottagande program? Betänk att jag importerar data från andra programmet. Placeras de nya personerna in på rätt ställe i mottagande program med rätt länkar till släkten i övrigt, eller simmar de fritt ?
Fråga 2: om det finns dubletter, vad händer då ? Blir det så att importen tar över och suddar ut data om samma personer i det mottagande programmet, eller vad ? Tacksam för klargörande.
137
« skrivet: 2000-06-16, 11:02 »
Vet någon exakt hur man gör, när man skall sammanföra två släktuppställningar, den ena i Disgen och den andra i Holger. Vore väldigt tacksam för hjälp.
138
« skrivet: 2000-05-08, 15:00 »
Bäste M-B!
Vad gäller kostnadseffektivitet etc, är det en kommunal fråga som jag principiellt sett nog inte har andra åsikter om än du, även om jag också vet att all verksamhet tenderar att kosta betydligt mer än man tror även om den drivs effektivt. Fast jag tycker att det ev problemet borde hänvisas till kommunen och stiftelsens styrelse.
Vad gäller kommunala subventioner är jag också principiellt negativ, men dylikt får ses med delvis andra ögon i orter med svåra sysselsättningsproblem, av det enkla skälet att det kan vara värre slöseri med pengar och människor att låta folk gå sysslolösa på det allmännas bekostnad.
Andra må ha samma eller andra åsikter, men det är inte kruxet i detta fall, tycker jag.
Frågan här rör nog i högre grad skäligheten vad gäller SVAR:s hyra för korten när det gäller så här stora uppsättningar. Själva årshyrorna du nämner ligger avsevärt under vad jag fått höra, men det är lite vid sidan av principfrågan och lämnar jag därför okommenterade.
Just den tidigare domen, som du hänvisar till, och som visserligen då riktade sig emot verksamheten i Kyrkhult, antyder ju att fundamentalt sett samma prövningsförfarande skulle kunna vara tillämpligt gentemot SVAR. Kyrkhult fick tydligen inte ens ta betalt; hur kan då SVAR göra det ? Och, i fall SVAR får ta betalt, vilket jag tror (men kanske inte för enstaka kopior till svenska medborgare) hur bör man då beräkna priset ? Jag tror att SVAR:s priser för kopior ligger långt över självkostnad för kopiering (när det gäller så stora uppsättningar som i detta fall) och att det i sin tur är fel, lagligt sett, vad gäller kunder som kan hänvisa till offentlighetsprincipen. Här har ju nämnts t ex 5-6 mkr, eller mer, för en uppsättning, och det tror jag jag är flera miljoner för högt om SVAR säljer till den som äger rätt få tillgång till allmänna handlingar medelst TF (ty endast där är TF tillämplig; för övrigt är det naturligtvis endast andra ev författningar mm som reglerar). Gissningsvis borde självkostnaden för kopior på hela uppsättningen om 1 miljon kort ligga under 1 kr/st dvs under 1 mkr, effektivt skött.
Egendomligt är väl också med hänsyn till detta bråk att kalkylen bakom SVAR:s priser inte redovisas öppet i ett så kontroversiellt ärende som detta, när grunden torde vara lagreglerad. Förklaringen, tror jag, är att SVAR:s prissättning befinner sig på ett gungfly som dom hoppas kunna förtiga.
Men den förste medborgare -dvs fysisk person, inte stiftelse eller juridisk person- som frågar SVAR vad en uppsättning mikrokort kostar, och varför, torde kunna föra detta vidare till JO om han/hon inte är nöjd med svaret. Ganska enkelt, egentligen. På underlag av anbud från kopiering i privat verksamhet, i Sverige eller utomlands, kan man nog med hänvisning till TF snabbt få ner priset för hela uppsättningen till bråkdelar av vad som idag påstås att SVAR begär.
Det blir då svårt att sälja dyrare till stiftelser och andra. Sannolikt kommer därmed också andra institutioner, t ex landsarkiven, också att få samma låga pris. Vinsten för hela samhället blev då att släktforskningen blir mer tillgänglig för betydligt fler, med fler valmöjligheter och färre dyra resor.
För allt detta goda kanske exemplet Kyrkhult kunde gå i bräschen ? Vore inte det ganska bra, M-B ? Eller tycker du SVAR:s prispolitik verkar OK ?
139
« skrivet: 2000-05-06, 22:25 »
Jag tycker Maj-Britt verkar vända sig emot verksamheten, vare sig SVAR höjer hyran eller ej. Såvitt jag förstår så är dock kommunen beredd fortsätta vid oförändrade hyror, men inte om den höjs så kraftigt som är begärt. Den delen är alltså kommunalpolitik och må man tycka olika om.
Men frågan gäller enligt min mening inte detta utan närmast vilket pris som rätteligen kan begäras av SVAR. Denna del torde röra Tryckfrihetsförordningen (TF). I fall det är 'allmän handling', vilket jag tror, får avgiften nog inte överstiga självkostnad och då inkluderas inte 'kostnaden för handlingens framtagande och återställande'. Det är alltså en ganska snäv beräkning som avses om jag förstått rätt.
Om självkostnadsprincipen är tillämplig och faller ut enligt kalkylen som jag redogjort för tidigare (ovan), tror jag att det är svårt motivera en hyra som ligger över dagens nivå. Hyresbeloppen, mm, som jag har använt i kalkylen har jag fått direkt från en person med insyn i Kyrkhults verksamhet och borde väl stämma någorlunda. Kopieringskostnader etc är uppgifter från personer verksamma i privat verksamhet inriktad just på kopiering av mikrokort, mm.
Givet att offentlighetsprincipen är tillämplig, behövs inga politiska beslut betr priset. Tvärtom. Detta torde nämligen i så fall kunna prövas i domstol.
Det vore ganska intressant, tycker jag, att få grundlagen prövad vad gäller släktforskningens källmaterial. Nämligen ungefär: är myndigheter skyldiga ställa material till släktforskningens förfogande billigt, eller kan man prissätta det som man vill ?
Under tiden torde hyran knappast kunna höjas, eftersom det då skulle tvinga centrat i Kyrkhult att stänga. Ty föll domen senare så att tryckfrihetsförordningen kränkts vad gäller det begärda priset, och detta sedan framtvingat en stängning, dvs otillåtet försvårat tillgängligheten av materialet, kommer SVAR i mycket dålig dager och det kan då till och med eventuellt bli fråga om rättsligt ansvar för de som fattat besluten.
Nu finns det ju säkert diverse juridiska och andra svårigheter i detta, exv att stiftelsen FC i Kyrkhult inte är 'svensk medborgare', att det rör sig om hyra och inte om köp. Men kanske kan en fiffig kommunjurist ändå få till frågeställningen, ty i botten handlar den enligt min mening ändå faktiskt om många medborgares rätt till allmän handling och därvid tror jag inte prissättningen kan ske hur som helst. Enklast vore ju om SVAR omgående offentliggjoprde sin kalkyl, så kunde tvivlen skingras. Såvitt jag förstått, även från andra sagesmän, hålls den dock ganska strikt hemlig -även för personer som man tycker borde få veta detta utan konstigheter- vilket givetvis inte tyder på helt rent mjöl i påsen.
Skulle emellertid en rättslig prövning vara möjlig och utfalla positivt -dvs att myndigheten bara kan ta betalt för en effektivt skött kopiering, och det priset är lägre än vad som begärs idag, så kan andra institutioner runt om i landet också glädja sig över att kunna utvidga sina samligar till en lägre kostnad. I denna debatt namndes ju exv ett annat centra i Blekinge som ville köpa upp sig, men ännu inte hade råd. Kanske kunde ett lägre pris hjälpa till både där och på andra ställen.
Sett på detta sätt handlar det inte bara om Kyrkhult utan om villkoren för alla institioner i vårt land som idag vill tillhandahålla så mycket som möjligt av detta material för släktforskning.
Dvs i slutändan: är dagens släktforskning en medborgerlig rättighet som på underlag av TF medelst bl a prissättning skall underlättas av de centrala myndigheterna, eller inte, och sker så redan idag, eller inte ?
140
« skrivet: 2000-05-04, 19:50 »
Vår familj har tre evighetsbetalda familjegravar. Men jag är inte nöjd med skötseln. Och ser man till hur många andra evighetsbetalda gravar sköts, blir man bedrövad.
Exv Örgryte Gamla Kyrkogård i Gbg har delvis gjorts om till en sandöken, trots att många gravar torde ha rätt fordra gräs och blommor.
Av min kontakt med kyrkogårdsförvaltningen förstår jag att det finns ett sparsyfte som strider mot skötselköpet. Finns levande ägare övertalar man dem att dra ner, annars gör man det i smyg tills det påtalas. I exv Ystad är attityden ganska tvärtom, men även där sparar man.
Vad kan göras åt detta?
Sin egen familjegrav kan man väl bevaka, men hur de andra sköts påverkar ju miljön och man lider dessutom med äldre svaga människor som inte vågar stå emot.
Jag är övertygad om att problemet finns över hela landet och gäller tusentals gravar, även om problemen och attityderna varierar.
Dags för en intresseförening, som kan åta sig något slags bevakning ?
141
« skrivet: 2000-05-04, 17:42 »
Mikael, vet du eller någon annan om GLA verkligen sitter och tänker på att köpa för 6 mkr, när man nog utan större skicklighet kan få offert på hälften vid kopiering på den privata marknaden, i Sverige eller utomlands ? Och komma ännu lägre i pris om man samordnar lite, som jag beskrivit ovan.
Vi talar väl om material som omfattas av offentlighetsprincipen, dvs svensk grundlag.
Jag kan ju missta mig, men har mycket svårt att förstå detta.
142
« skrivet: 2000-05-03, 20:20 »
Jag har hört att årshyran per mikrokort är ca 7 öre, men ökar till ca 30 öre. Sett till helheten blir det ca 70 tkr per år, resp 300 tkr per år. Det rör sig nämligen om 1 miljon mikrokort, om jag fått rätt uppgift. Fråga är väl då vilket pris som är motiverat och vilket som inte är det.
Ett räkneexempel kunde vara på sin plats. Med risk för att göra fel gör jag ett försök.
Jag tror för det första, att innehållet (dvs kyrkoboksnoteringarna på mikrokort) faller under offentlighetsprincipen. I så fall får nog extra kortkopior inte kosta mer än självkostnad för kopiering och den är faktiskt inte jättehög per styck om man sköter den effektivt.
Problemet är kanske främst, som jag ser det, om korten tillverkas i små upplagor. Det är nämligen nästan lika enkelt att samtidigt tillverka 5 kopior som 1, och inte heller mycket dyrare. Ämneskostnaden per kort i dessa volymer ligger nog klart under 50 öre per styck, kanske t o m ner mot hälften. Resten är hantering av original, säg någon/några få kronor per styck (ex moms). Att självkostnaden för hela uppsättningen skulle gå på 5-6 mkr, tror jag är en stark överdrift om kopiering sköts effektivt. En enda uppsättning kostar dock sannolikt ett par miljoner, kanske 2, 3 eller 4, men inte mer, om man gör bara en enda kopia per kort. Originalhanteringen kan ju nämligen då inte slås ut på fler uppsättningar. Det är som att trycka en bok i ett enda ex, dvs mycket dyrt räknat på bara det exet.
Men jag skulle tro att det kostar (väsentligt) under 1 miljon kr att göra en full uppsättning, om man samtidigt gör t ex 5 uppsättningar. Vid exv 700 tkr i självkostnad per uppsättning skulle ett avbetalningsköp om 1 miljon kort då ge en kostnad om mellan ungefär 60 - 100 tkr per år i 10-20 år. Och då äger man själv korten efter avbetalningstidens slut.
Såvitt jag förstår skulle Kyrkhult fortleva om hyran inte höjdes kraftigt. Jag tror alltså att hyran inte behöver höjas, i vilket fall inte mycket och kanske att den inte ens får höjas alls om offentlighetsprincipen är tillämplig och man räknar självkostnaden på ett effektivt sätt.
Kanske vore det bästa att någon intressent tog initiativ till att kopiera upp 5 uppsättningar. Det är ju inte så svårt, om det bara finns 5 köpare. Vore dock inte 5 (nya) kompletta centra bra för släktforskningen i Sverige ? Inkl Kyrkhult. Lägg exv till Lund, Gbg, Vadstena och Växjö. Inte vet jag. Men kärnfrågan -om man vänder frågeställningen- kan alltså vara om det finns så många intressenter till att hyrköpa fulla uppsättningar ? Finns det så blev kanske frågan istället för att lägga ner Kyrkhult, om Sverige skulle få fyra nya kompletta mikrokortscentra till!
Eller låter man hellre släktforskare åka landet runt till några få centra ? Är det billigare, totalt sett ?
Och skulle korten läggas ut på detta sätt till 5 nya ställen så borde väl även SVAR:s kostnad för fjärrlån, som förefaller vara en dyrbar hantering, minska avsevärt, vilket också vore en fördel, sett till helheten.
I vilket fall tror jag att räkneexemplet ovan ger en hygglig bild av ekonomin i det hela.
143
« skrivet: 2000-05-02, 21:36 »
Jag håller med Mats. Har verkligen Kallinge lika stor uppsättning kort som Kyrkhult ? Vad är för övrigt skadan om Kyrkhult får fortsätta så länge kommunen orkar ? Statens självkostnad för uppkopiering av 1 miljon extra mikrokort för användning i Kyrkhult är knappast jättehög. Vad kräver SVAR i hyra ? 400% ger ju ingen ledtråd.
144
« skrivet: 2000-04-16, 13:34 »
Datum för avflytt från Skövde till Sth är 28/3 1886, men ingen tycks hitta församlingen han anlände till. Och därmed är han 'försvunnen'. Levde dock 1895 enligt broderns BoU. Är någon mot ersättning hågad att försöka finna honom ?
145
« skrivet: 2000-04-03, 19:04 »
Tack för ideerna, men jag hade nog tänkt mig utskrift på ett enda jättepapper, och slippa just klippa/klistra. Egentligen både antavla och stamtavla kunde vara lika intressanta. Idealet vore en servicebyrå som redan kunde och gjorde jobbet. Jag tycker att med 10-20-30-40-50.000 släktforskare -eller hur många det kan vara i Sverige- borde det finnas en viss efterfrågan.
146
« skrivet: 2000-04-02, 21:01 »
Tackar, det går alltså. Men jag hade väl snarare tänkt mig en servicebyrå av något slag, än att köpa utrustningen själv.
147
« skrivet: 2000-04-02, 17:48 »
Jag ser framför mig möjligheten att i disgen kanske kunna registrera en (nästan) komplett antavla på åtminstone VII, förmodligen VIII led (proband =o) från barnen. Därtill kommer en svans på vissa håll, upp till kanske XII.
Det här kan sedan skrivas ut blad för blad, men kan man få allt samlat på en enda plansch med datorns hjälp?
Alltså: känner någon till om det finns (data-) program och printer eller liknande som klarar av att skriva ut en samlad antavla i detta format på ett blad i form av en affisch eller plansch ? Och i så fall var finnes en dylik ?
148
« skrivet: 2000-04-02, 14:35 »
Jag har just gått igenom ett antal listor över militära befäl under början av 1700-talet på jakt efter en person som kan ha ett son-namn. Men i stort sett inget enda son-namn förekommer i de listor jag granskade. Ofta/oftast förekommer adel, men också många andra namn.
Är förklaringen att personer med son-namn inte antogs som befäl, eller att de som antogs omedelbart gavs ett nypåhittat 'släktnamn' för användning i tjänsten ?
Jag har dessutom och för övrigt läst någon annanstans, att personer som fick namn i det militära ofta/alltid övergav tilldelade 'släktliknande' namn efter avslutad tjänst. Och att samma 'släktnamn' ofta övertogs av den som senare fyllde tjänsten.
I så fall är ju det nästan omöjligt att hitta personer, som ännu inte antagit släktnamn som bevaras i efterkommande led, eftersom de i listorna tillfälligtvis kan vara betecknade med vilket namn som helst.
Ur spårningssynvinkel blir det ju i så fall (oavsiktligt) nästan som främlingslegionen, där vilket namn som helst duger under tjänstgöringen -just för att inte kunna spåras.
Är det så här illa, eller har jag missuppfattat det ?
149
« skrivet: 2000-04-02, 12:03 »
I Sveriges telefonkatalog finns idag minst ett hundratal Skarin.
150
« skrivet: 2000-04-02, 11:59 »
Jag. Min fffmm heter Johanna Rittfeldt, f 1783, dotter till Jacob Rittfeldt, f 1744 i Stora Lakenäs Rambergs socken. Hans far, också Jacob, f 1710 på samma plats. Hans far: Reinhold Rittfeldt, f 168x. Detta och lite till är ungefär vad jag tror mig veta, hopplockat från diverse källor. Kan du mer ? Mvh, JT
151
« skrivet: 2000-04-02, 11:29 »
Tack, det var mycket imponerande. Likadant din site. Mvh, JT
152
« skrivet: 2000-03-30, 23:58 »
Till Lotta och Douglas kan jag säga att jag inte tror vi talar om samma familj. Den som adlades hette Lars Eriksson, Stormhatt efter sin andra fru, men att släkten fanns i Elgenstierna visste jag inte, ej heller att den verkar vara introducerad. Jag får kolla.
153
« skrivet: 2000-03-25, 18:33 »
Jag har stött på en Melchier Jung, 'direktör', gift Stormhatt, och tror jag sammankopplad med något glasbruk (ev källa kan vara Wiedow: Sv Glasbruk 1555-1965, som jag tyvärr inte har tillgång till). Hade en dotter, Justina Sofia, f 1646, d 1710-01-14 i Sthlm (gift Friedenrecih. Alla upplysningar av intresse.
154
« skrivet: 2000-03-25, 18:21 »
Vem vet mer om denna släkt, adlad 1719 ?
155
« skrivet: 2000-03-25, 18:17 »
Vem har månne källhänvisningar eller upplysningar om släkten Fidler, bl a Caspar Fidler, arkitekt vid GIIA:s hov.
156
« skrivet: 2000-03-25, 18:14 »
Var kan man finna upplysningar om denna släkt, adlad 1643 ?
157
« skrivet: 2000-03-18, 19:49 »
Marianne: Kolla Sacklén Sveriges Apotekarhistoria. Där finns en hovapotekare Samuel Z. Sannolikt ana. Tysk grevlig ätt tror jag. Många barn. 3 giften.
158
« skrivet: 2000-03-16, 22:48 »
I protokoll över vilka som deltagit i riksdagen 1723 står för Skaraborg bla Swen Bryntesson, danneman. Vad menas ?
159
« skrivet: 2000-03-15, 23:17 »
Annelie! Jonas Hasselbom hade en dotter Elin, säger du. Kan hon i sin tur ha fått sonen Brynte Svensson som i gifte med Karin Larsdotter(?)fick dottern Ingri Bryngellsdotter (Sandberg?)(1686-1745), gift med kornetten Nils Hjort, samt sonen Sven Bryntesson (ev riksdagsman) ? Eller har jag fått allt om bakfoten ?
160
« skrivet: 2000-03-12, 17:20 »
Ang nämnde Brynte Svensson: Jag har en ärvd notering utan källa att Brynte Svensson, son till Elin Hasselbom, varit gift med Karin Larsdotter, med vilken han hade dottern Ingrid Bryngelsdotter (Sandberg) f ca 1686 gift med kornetten Nils Hjort (1673-1733), samt sonen(riksdagsmannen?) Swen Bryntesson (1680-1744). Någon som vet om detta stämmer och/eller mer ?
161
« skrivet: 2000-02-22, 23:33 »
Ordet kommer från franskan. Col = halsen. Porter = bära. Alltså: bära vid halsen. Av mig tolkat som sättet att föra med sig varorna vid kringvandring.
162
« skrivet: 2000-01-06, 17:55 »
Jaha, det var en del. Tack för det! Men jag har tyvärr inget om Tengbom.
163
« skrivet: 2000-01-05, 23:33 »
Magnus, Jag kan inte finna namnet Tengberg i heraldiken som du nämner.
Annelie, det finns också en Marchander, Zacharias (1644-1709), kyrkoherde i Vilska Kleva som kan figurera i sammanhanget.
164
« skrivet: 2000-01-05, 18:13 »
(Göteborgs-släkten -så kallades dom sig senare i en monografi-) Lange finns i Sv Släktkalender. Den delade sig f.ö. senare i två delar. Anna Brita T gifte sig med anfadern till bägge grenarna, tillika den förste svensken, Daniel Gottlieb L. Hans far var tysk fältskär (ev professor) och hette också Daniel. Modern Barbara Helena Jordan. Mer än så verkar inte känt.
En person vid namn Zacharias Hjort levde dock geografiskt nära och var besläktad med Christina. Hur är dock oklart för mig.
Namnet Zach finns i så fall på två håll, dels hos 'Lång' och dels hos 'Hjort', dock inte veterligen hos (göteborgssläkten) Lange (från Schlesien).
F.ö. kan du svara varför Nils Hjort kallas 'välborne herr kornetten' ? Är det normalt ? Och enär Ingrid tycks heta Sandberg, varifrån detta kommer, och varför hon kallades 'välädla fru Ingrid Hjort'? (Var hon kanske t ex släkt med 'af Sandeberg' som adlades ca 1725 om jag minns rätt?)
165
« skrivet: 2000-01-03, 20:35 »
Det finns nog fler barn till Nils Hjort än du nämnt, nämligen Jonas (f 1715-12-11) och Sven (f 1726-02-09). Det figurerar också en Zach Hjort (ev g m Maria Marchander, som du ser nämnd ovan). Jag trodde ett tag Zach var bror till Christina, men det får jag kolla igen. Vid hennes död angavs han som far, så jag är osäker på Zach.
Men exakt vilken är frågan ? Jag tror inte jag förstod den.
166
« skrivet: 2000-01-02, 21:38 »
Många tack! Men du råkar inte veta något mer även om Nils Hjorts bakgrund ? JT
167
« skrivet: 2000-01-01, 12:49 »
Hej Annelie! Kan du lämna fler besked om Ingrid (Bryngellsdotter?) Sandberg eller kornetten Nils Hjort ?
168
« skrivet: 1999-12-12, 16:29 »
Tack! Faktum är att jag inte hittat någon anknytning ännu, så frågan är öppen även om sannolikheten kan bedömas olika.
169
« skrivet: 1999-12-06, 21:39 »
Ungefärligen hur många stampare och stampareprivilegier fanns i Skaraborg och Älvsborg år 1700 ? Här avses stampare tillika färgare och pressare, dvs klädeshantering vid en vattenkvarn av det slag som nämns ovan.
Jag söker nämligen finna ut varifrån en till Marum vid Skara invandrad mäster kan ha varit verksam tidigare. Lidköping är ett ställe där stampare verkat, men det borde väl finnas fler. Finns det någon sammanställning ? Det rör ju sig om näringsprivilegier som borde vara förtecknade. Kanske rentav med personamn.
Sen undrar jag också vid vilken ålder någon blir dylik mäster: är 45 år rimligt eller har vederbörande -som anlände till Marum vid denna ålder- varit mäster på annan ort först ?
170
« skrivet: 1999-12-01, 12:50 »
Struntz, Nicolaus. Kapten. Född 1675 i Hof, Vogtland. Avsked 1721. (Ur Lewenhaupt: Karl XIIs off.) Död  ? i ?. Far: ?,. Född ? i ?. Mor: ?,. Född ? i ?. Trolovad med Tengberg, Anna (Annicka). Född omkring 1697 i Död 1747-03-08 i Skara. Barn: Nicolaus Cornelius. Född omkring 1723-01-??. Döpt 1723-02-06 i Marum (R). Ev död före 1747.
171
« skrivet: 1999-12-01, 12:43 »
Elding, Magnus. Hospitalssysloman. Född före 1688. Död 1738-12-10 i Skara.
Gift med Tengberg, Anna (Annicka). Född omkring 1697 i ?. Död 1747-03-08 i Skara. (Tidigare trolovad med Struntz, Nicolaus. Kapten.)
Barn: a) Elding, Petter. Notarie. Född efter 1726. Död 1759-05-27 i Skara. Hade en son utan förnamn. Född omkring 1736. Död 1741-01-04 i Skara. b) Elding, Cornelius. Född 1736-12-01 i Skara Hospitalförsamling. Död före 1747. c) Elding, son utan förnamn. Född omkring 1739. Död 1743-01-30 i Skara. d) Elding, Greta. Född efter 1726. Död efter 1747.
Ytterligare upplysningar emottages tacksamt.
172
« skrivet: 1999-12-01, 12:30 »
Fantastiskt hjälpsamt från alla håll. Man behöver nästan bara luta sig tillbaka. Tack! (Men jag brottas nu med at klarlägga det första äktenskapet, sen är det klart. Tänk om allt gick lika enkelt!)
173
« skrivet: 1999-11-30, 20:30 »
Till slut kan sägas att jag kollade både Vegelius och Löfgren med anl av ovanstående upplysningar. Givetvis hittade jag rätt sidor i Vegelius eftersom Pehr angivit dem. Men för skojs skull försökte jag finna samma sak i Löfgren utan att ha anvisning på sida. Det klarade jag inte. Inte för jag la ner så mycket tid, men det visar i alla fall att en stor släktbok utan register är mycket svår att nyttja för utomstående. Hur Pehr och Carina hittade kan jag inte förstå, om de inte la ner en alldeles för stor möda. Böckerna skall väl ändå gå att använda. Men jag kanske är alltför okunnig om knepen. I alla fall tack än en gång, jag hade inte klarat det själv utan helt oproportionerlig möda.
174
« skrivet: 1999-11-30, 17:24 »
Tack! Det är glädjande hur många som kan så mycket och är så hjälpsamma så snabbt.
F.ö. var äktenskapet kort, så det kanske inte var så mycket att ta med. Men jag kollar imorgon med folkbkf.
175
« skrivet: 1999-11-30, 15:04 »
Tack Anita! Och tack Carina!: Jag har tittat i Löfgren, men jag blir alldeles matt och har svårt hitta. Har du en sidhänvisning eller likn (mht att du själv tydligen hittar bra) ?
176
« skrivet: 1999-11-30, 15:00 »
Carl Lorenz (Lars) Ahlgren, sannolikt d 1778 i Bitterne, Vg; landtjägmästare och kronohejderiddare. Kort tid ägare till säteriet Åsa i Skaraborg. Gift med Inga Chr Tengberg. Vem kan lämna upplysningar om denne person ?
177
« skrivet: 1999-11-30, 12:16 »
(Vid eftertanke syftar kanske 'Tengberg J' på en son som kan ha övetagit egendomen, men han borde ha lämnat/sålt den före 1840. Huvudfrågan är dock vad för upplysningar som finns, värda att publiceras på mikrokort, under rubriken 'brandförsäkring'.)
178
« skrivet: 1999-11-29, 23:55 »
Kan ngn lämna upplysning om rubr person, gift 1933-36 med Nils Tengberg ?
179
« skrivet: 1999-11-29, 23:41 »
Jag sökte på webben efter mitt eget namn och plötsligt dök följande upp på SVARs sidor:
Marum Sn (Brfv) 168213
Brandförsäkringar 2649
Fnr 17720, 1840, B17710, 1 Bränningeberg, Tengberg J
Vad menas ? Bränningeberg är rustningssäteriet släkten bebodde under hela 1700-talet, men det lämnades i början av 1800-talet. Varför står det Tengberg J (som dog 1792) och är 1840 ett årtal ?
180
« skrivet: 1999-11-18, 17:39 »
Kent! Vid eftertanke kom jag på att du hade mer rätt än jag först trodde.
En sonson till den förste stamparen, boende på samma egendom med stamp, benämndes nämligen färgerifabrikör, vilket ju alldeles klart styrker din tes. Men jag tror att stamperiet -om det heter så- utvecklades efterhand och att inriktningen till en början måhända inte var färginriktad, åtminstone inte helt. Klädeshantering förekom definitivt också, åtminstone till en början (klart belagt eftersom det var en rättssak därom).
Men vad var det för slags 'färgmassa' som man malde ? För vilken kulör, kan man undra ? Kopparslagg och falu rödfärg kan det väl inte ha varit.
181
« skrivet: 1999-11-18, 00:19 »
Det må vara att myndighetsperson kan vägra. Fast vägran är inte automatiskt laglig, vem som än gör den. Lagen står över alla och så här lyder lagen som såvitt jag vet är tillämplig även på kyrkan och landsarkiv mm:
TF 2 kap: ...handling ...skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället ...tillhandahållas den, som önskar taga del därav...
Här finns alltså inga större om och men, eller i fall, eller kanske, eller senare.
Arbetsbördan för övrigt är alltså i stort sett ovidkommande, bortsett från ofrånkomliga och normala praktiska svårigheter och tidsutdräkt.
Inte heller behöver man normalt sett motivera sin begäran eller förklara vartill den skall användas. Man behöver heller inte göra sin begäran skriftligt, även om det ofta krävs och kan vara praktiskt och enligt min mening inte onödigtvis bör vägras.
Det är t o m brottsligt för person vid myndigheten att obstruera eller efterhöra vem som frågar i annan mån än som behövs för att kunna pröva ev hinder (exv då enskilds personliga förhållanden berörs).
Visst kan man nekas, men detta skall då överprövas rättsligt och så sker skyndsamt. Begränsning får endast ske mht rikets säkerhet, förebyggande av brott, skydd för enskilds personliga förhållanden, o liknande. Skulle begäran om offentlig handling nonchaleras eller vägras utan goda skäl kan vederbörande straffas personligen. Enskild befattningshavare kan alltså inte göra som den vill, strunta i begäran eller vägra utan goda skäl, utan måste följa lagen och riskerar eljest ett personligt straff (böter/fängelse), vare sig tjänstemannen är högt eller lågt placerad.
Exv den pastor eller kyrkoherde som skriver på en grundlös vägran, får snabbt svårigheter och jag tror knappast någon är så oklok att så sker utan goda skäl.
Jag har i andra sammanhang stött på motstånd, beroende på lathet eller praktiska svårigheter, men ingen som rakt ut kallblodigt vägrat vare sig muntligt eller skriftligt när saken kommit till en spets.
Däremot har jag inte sällan fått besked att jag får vänta tills myndigheten har tid, exv en eller ett par veckor, ofta oklart hur länge. Den och den är på semester, eller vi tar saker i turordning och har många beställningar. Skicka in en beställning, vi tar inget muntligt. Vi har många i kö. Etc.
Men det duger inte. Myndigheten är skyldig efterkomma lagen. Brist på personal eller pengar är ingen ursäkt. Skulle så ändå ske kan man enkelt klaga muntligt en trappa upp och saken löser sig med största sannolikhet snabbt om man inte försvårar saken genom otrevlighet eller onödig brådska.
Jag anser för egen del att man bör vara smidig och visa förståelse för praktiska hinder, även sådant som inte godtas i lag när saken ställs på sin spets, om inte det leder till skada. Men bara till en viss gräns. Det är nämligen ett värdefullt kännetecken för svensk demokrati att handlingar är offentliga utan tjafs eller dröjsmål och skyndsamt görs tillgängliga medelst kopior eller avskrifter. Därför skall man stå på sig, men konstruktivt. Syftet är ju inte att åstadkomma bråk, utan att utfå handlingar och uppgifter.
Men man kan aldrig begära forskning, utan förfrågan måste avse något klart och preciserat som kan efterkommas utan större efterforskning.
182
« skrivet: 1999-11-17, 18:32 »
Är inte detta lagreglerat enligt offentlighets-principen i tryckfrihetsförordningen ? Dvs att här föreligger en skyldighet att svara omgående om frågan är klar och preciserad, oavsett arbetsbörda i övrigt eller annat.
Någon forskning kan man dock inte begära, men exv kopia på ett preciserat dokument, eller någon sifferuppgift som lätt går att hitta med hjälp av frågan.
Eller har jag fel ?
183
« skrivet: 1999-11-15, 15:29 »
Staberg, Hilma (Emaleomina?), ca 1895 i Sth, änka efter J G Tengberg (d 1895 i Sth). Upplysningar emottages tacksamt.
184
« skrivet: 1999-11-14, 20:37 »
Hur bevaras bäst kartlagd släkt år framtiden ?
När man betänker det enorma arbete som görs i hela Sverige -omvittnat inte minst i detta forum- undrar man om det finns tillräckligt bra möjligheter att bevara resultaten eller om dessa kommer att förloras ganska snart.
Egen släktbok o dyl verkar dyrt och blir nog sällan riktigt spridd.
Bäst tycks mig vara om det funnes någon erkänd samlingspublikation som sprids i (alla) bibliotek och arkiveras vederbörligen, därför också blir lätt att återfinna av kommande generationer.
Exv Sv Släktkalender är utmärkt -och vill jag själv gärna att anlita- men borde det inte också finns något samlingsverk som ger större utrymme åt individuella redogörelser i mindre bunden form ? Finns det kanske redan ? Eller blir det för rörigt ?
Borde man inte kunna samla ihop till 5 - 10 volymer bara av det materiel som redan finns.
Vad behöver en släkt normalt ? 30 sidor ? På 300 sidor blir det 10 släkter. En kostnad på 1.000 kr/sida eller 30.000 kr/släkt skulle ge en budget på 300.000 tkr. Borde inte det räcka ? Eller måste man räkna med dubbelt ?
Finns inte idag minst 100 sådana svenska släkter där utredningen fyller rimliga kvalitetskrav och som gärna skulle vilja publicera sig men tycks sakna forum ? Det skulle omgående ge en serie på 10 volymer.
Eller är detta orealistiskt eller kanske rent av negativt för de publikationer som redan finns ?
Vad sägs ?
185
« skrivet: 1999-11-12, 19:57 »
'Generalinnan Bonde' hade 1726 en 'befallningsman' i Marum, nämligen Nils Winberg. Vad avses ? Hade hon egendom där som förvaltades av denne Winberg, eller avses något offentligt ämbete ?
186
« skrivet: 1999-11-11, 00:07 »
Tackar, då kanske man i alla fall skulle dyka ner i detta pastorats böcker.
187
« skrivet: 1999-11-11, 00:04 »
Tack till bägge, jag får alltså försöka rota på resp ort och se vad som dyker upp. Hade hoppats på något centralt, men ok man får arbeta lite till.
188
« skrivet: 1999-11-10, 18:27 »
Finns skilsmässor registrerade (centralt)? Frågan avser 1900-talets början.
189
« skrivet: 1999-11-10, 18:24 »
Var hittar man matriklar eller biografiska uppgifter på 'litteratörer'. Så kallar sig nämligen en i övrigt svårspårad släkting vid sekelskiftet.
190
« skrivet: 1999-11-10, 18:14 »
Tack! Jag tror dock även på vadmalsstamp vilket jag tolkar som att man pressar ihop ull eller dyl till ett tyg. Det var nämligen senare en rättssak där någon lämnat tygämne och fått det förstört (ojämnt etc).
191
« skrivet: 1999-11-09, 23:26 »
Jag har förlorat spåret efter ett par medlemmar av en avlägsen släktgren med efternamnet Tengberg. Men en hette bl a Rudolf och en annan bl a Alexis, vilket väl inte är helt vanligt. Medelst en körning av dödboken på efternamnet hittade jag yngre (avlidna) personer med dessa både förnamn på misstänkta orter i Västergötland. Givetvis koller jag nu upp deras födsel och föräldrar. Här kan kanske kan anknytas framifrån till gamla spår.
Men samtidigt slog det mig att förnamnen som släkttradition kanske vandrar ett steg till. I telefonkatalogen över Sverige finns ett hundrafemtiotal personer med detta efternamn (av vilka de allra flesta inte är släkt), men ingen ännu okänd som har ett misstänkt förnamn. Många torde dock ha två eller flera förnamn och nu undrar jag om man skulle kunna matcha alla dagens levande efter alla förnamn -dvs inte bara tilltalsnamnet- och på så sätt luska fram ännu fler misstänkta ? Inte för att skapa en komplett släktkatalog, men för att bryta in i nya spår. De som lever kanske kan kontaktas och vidkännas släktingar som jag i min tur kan belägga, etc.
Vet någon något om hur detta kan genomföras ?
192
« skrivet: 1999-11-09, 23:11 »
- Jag förstår Zzz så att ett på detta sätt under början av 1700-talet, två eller flera gånger återanvänt förnamn på flera i tur och ordning födda/döda barn, tolkas som en stark eller svag indikation på att någon av föräldrarnas föräldrar heter så. Dvs att detta förnamn skulle kunna användas som ledtråd till en anfader/moder ? Här antyds ju eljest att det andra namnet skulle vara en syftning till det första, men inte att bägge skulle syfta längre bak än så, till generationen före.
- Kan man hypotetiskt förmoda att om två syskon heter samma (med något olika stavning eller andra namn), detta tyder på att den första dött före den andres födsel även om man inte hittar belägg för eller emot ?
193
« skrivet: 1999-11-09, 22:53 »
Vet någon något om Bränningeberg, markerat som säteri på karta av år 1780, ungefär en halvmil SO om Skara i Skånings Härad ?
[För övrigt:
En annorlunda markering på samma karta avser ett annat slags säteri, nämligen 'boställen med säteri, frihet'.
I Focus står att säteri avser huvudgården i ett frälsegodskomplex, som var befriat från kronoskatter (medan 'säterifrihet' verkar avse en adlig och än större, 'ypperligt', frälse.)
Innebär detta att Bränningsberg ingår i ett (adligt?) och skattefritt 'godskomplex' ? Eller är det bara en hedersbeteckning av något slag ?]
194
« skrivet: 1999-11-09, 22:23 »
En tanke efter att ovanstående skickats var att Tengene församling också ligger i Wiste Härad. Är det så här kanske: Påfvel Erson 'kallas' till Marum (alldeles SO om Skara) för tjänst som färgare/stampare/pressare, och tar där namnet 'Tengberg' efter sin härkomst ? Plausibelt? Men varför sker detta genom grevinnans försorg, hon som bor i Främmesta ?? Kan man ens spekulera meningsfullt om dylikt ?
195
« skrivet: 1999-11-09, 22:18 »
Vad betyder 'Tengberg' ?
Har någon en rimlig eller trovärdig teori om detta ? Jag har hittills alltid trott att det syftat på Tengene församling (Wiste Härad), men ser nu på karta från 1780 att byn med kyrka stavas 'Tängene' med ä, medan släktnamnet såvitt jag vet alltid stavats med e, åtminstone i vår släkt från början av 1700-talet. Ursprunget för vårt släktnamn är nog ganska säkert Västergötland (eller nära) men kan inte ledas längre bak än till Marum (Skånings Härad). Kan 'Teng' syfta på andra orter eller kanske någon egenhet i naturen ?
196
« skrivet: 1999-11-09, 22:09 »
Jag har funderat och undrar vilka orter generalinnan kan ha haft beröring med, dvs var hon kan ha lärt känna PT. Uppgiften kommer sig av en rättssak där färgare i Lidköping klagat över PT:s näringsintrång, trots att han arbetat i Marum. Som försvar anförde PT att han blivit kallad av generalinnnan att ombesörja hennes byk. Men det geografiska stödet för det yrkandet är inte självklart.
Främmesta ligger i Wiste Härad, ca 4 mil VSV från Marum (SkåningsHärad) dit PT kallats. Wedum ligger något söder om en rät linje mellan dessa orter, ca 2 mil från Främmesta och ca 3 mil från Marum. Lidköping -som klagat på näringsintrånget- ligger knappt 2 mil NNV om Marum.
Kan någon ange misstänkta orter varifrån PT kan härstamma och plausibla teorier till stöd därför ?
197
« skrivet: 1999-11-09, 21:41 »
Hej Elisabeth!
De gifte sig 1737-10-23 i Gökhem, fick jag veta för någon vecka sedan.
198
« skrivet: 1999-10-28, 13:44 »
Tack Lisbeth! Lovisa tillhör dock dem av mig kända. De flesta är kända, fast överraskningarnas tid är inte förbi så varje omnämnande kan ge något nytt. Man vet aldrig i förväg.
199
« skrivet: 1999-10-26, 20:46 »
Det var skönt att höra och din hjälp uppskattas ju som du vet!
200
« skrivet: 1999-10-26, 15:02 »
Tommy, varmt tack för fotokopior! Carl Rudolf är nu klar. Jag har dessutom hittat Alexis i andra boken av apotekarhistorien (Jag menar då del 1: ca 1830, del 2: ca 1880 och sedan kommer hela serien i början av nittonhundratalet, med senare supplement). Perfekt. Enda kruxet är att jag inte kan se var och när han dog, eller ens vilken stad Alexis senast tjänstgjorde i. Han hänger just nu i luften, tyvärr. Men man får väl gnaga på.
201
« skrivet: 1999-10-26, 14:55 »
Bussigt. Jag undrade faktiskt om det kunde finns någon mer jag kände till. Clara är släkt och under rekvisition. Så även Eva (min farmor), som jag nog rekvirerar också. Övriga två är dock (ännu) okända, men stort tack ändå. Fast värst är ändå de två okända -Leonard och Alexis- som jag får fundera mer på. Ps Tack för beröm (eller var det sarkasm?).
202
« skrivet: 1999-10-26, 11:21 »
Tack Olle, perioden 1800-1840 är dock för tidigt vad gäller de personer som jag speciellt sökte. För övrigt är det alltid intressant med tengbergare, men de av dig förtecknade kan jag inte se något samband med. Fast ibland dyker dom upp ändå och då kan det vara bra att veta ungefär varifrån dom kommer, etc. Man lär ju känna en del namnar och det är ibland praktiskt.
Pehr! Jag fick en impuls och ringde stadsarkivet för att fråga om registret innehöll Alexis och Leonard. Svaret var tyvärr nej. Detta avser dock bara Stockholms stad (rådhusrätt). Stockholms kranskommuner ligger tydligen i andra register. Där sprack det!
203
« skrivet: 1999-10-25, 16:38 »
Pehr!
Jag har nu beställt två av nämnda bouppteckningar från Sthlms Stadsarkiv och räknar väl med dem om någon vecka. I denna nya gren gäckar mig dock alltjämt två personer, nämligen
- Johan Alexis Tengberg, f 1846, som 1880 blev sekr i Farmaceutiska föreningen efter att ha tjänstgjort på apotek i Sthlm. Månne han ha dött och lämnat bouppteckningen efter sig därstädes också ? Yrkesmatrikeln som han f ö var en av initiativtagarna till (tror jag), lämnar inget besked därom. Han torde emellertid ha levat en bit in på 1900.
- likaså hans kusin James Leonard Carson T (f 1862 i Skövde) som enl längderna flyttade till Sthlm 1886, men sedan är försvunnen.Månne även han ha dött och lämnat bouppteckningen efter sig därstädes? Han torde ju också ha levat en bit in på 1900.
Jag vet inte vilken källa du använder, men det vore verkligen till stor hjälp om det gick att kolla, om du inte tycker att det är för mycket begärt. Jag kanske kan hjälpa dig med något, även om jag ännu inte riktigt vet vad det skulle kunna vara.
204
« skrivet: 1999-10-25, 16:23 »
Hjärtligt tack, Pehr! Jag har faktiskt tittat i Elgenstierna, men den var nog lite för svår för mig så din hjälp var mycket välkommen.
205
« skrivet: 1999-10-24, 12:21 »
Död 1828-04-26 i Gbg, gift i domkrykan 1781-06-24, dotter f 1782-06-21. Vem var hennes föräldrar ?
206
« skrivet: 1999-10-24, 12:14 »
F 1783-01-01, okänt var. Sjukhusdir/ hovrättsnotarie ? Gift 1804-10-25. Son f 1808-12-13. Vem vet mer ?
207
« skrivet: 1999-10-24, 12:09 »
Döpt 1786-01-13 i Ransberg (R). Ev bosatt i Igelstad, Undenäs (R). Upplysningar emottages tacksamt.
208
« skrivet: 1999-10-24, 12:05 »
Gift 1778-04-10 i Marum (R). Upplysningar emottages tacksamt!
209
« skrivet: 1999-10-24, 12:01 »
Vet någon ngt om denne man. Gift 1736-10-30 i Marum (R).
210
« skrivet: 1999-10-24, 11:58 »
Vet någon något om denne man ? Gift 1736 (ev 37)-04-05 i Marum (R).
211
« skrivet: 1999-10-23, 18:39 »
När levde generalinnan Maria Bonde och var ?
Min utgångpunkt är att stamparemäster Påvel Tengberg, bosatte sig i Marum strax utanför Skara, efter att ha kallats dit av generalinnan och med stöd av resolution utfärdad av landshövdingen Gustav Snoop 29/10 1708. Jag önskar veta mer om generalinnan för att få ledtrådar avseende Påvels härkomst.
212
« skrivet: 1999-10-22, 19:26 »
Vet någon något om James Leonard Carson TENGBERG ? Född 1862-05-07 i Skövde. Flyttade 1886 till Sthlm. Tack på förhand!
213
« skrivet: 1999-10-22, 17:41 »
Jättetack! Kanonbra! Skall kollas genast.
Egentligen fantastiskt vilken effekt en sådan liten notis kan få!
214
« skrivet: 1999-10-21, 11:56 »
Hur hittar man vid förra sekelskiftet exv bouppteckning, efterlevande eller dödsdatum för en släkting som flyttat till 'Sthlm', utan att själv redan veta svaret, med tanke på att register saknas och att det är så mycket folk och att hjälpsamheten där ofta är låg ?
Jag har tre konkreta exempel:
1) Fil dr Johan Rudolf Tengberg (f 1845 i Lidk, d 1877-01-03 i Stenstorp, men sannolikt vid sin död skriven i Sth); dennes kusin
2) James Leonard Carson Tengberg (f 1862 i Skövde, flyttade 1886 till Sth därefter okänt öde), samt den senares broder
3) skribenten Johan Gustus Tengberg (1857 i Skövde, d 1895-06-18 i Sth).
I fallen 1 och 3 kan man söka i yrkesmatriklar av olika slag, vilket har hjälpt, men tycks uttömt nu. Och 2:s yrke är okänt.
Finns 'stadskatalog'(telefonkatalog el dyl), likt i Gbg där man kan finna adress ? Eller vad gör man ?
Hur många församlingar i Sth finns vid denna tid att fråga ? Enklast kanske bara är att fråga alla, men de vill väl ofta ha döddatum till hjälp och i fallet 2 går ju inte det ?
Tacksam för tips och råd ?
215
« skrivet: 1999-10-21, 11:30 »
Tillägg: En ny släktgren har upptäckts!
Prästen Petrus hade en son (kanslisten Jonas Petter, f 1777, d 1826 i Mariestad). Han hade i sin tur två söner:
1) Handlanden Anders Gustaf T(f 1819, d 1890 i Skövde) som i sin tur hade två söner a) skribenten John Gustus T(f 1857, d 1895 i Sthlm) och b) James Leonard Carson T (f 1862 i Skövde; okänt öde);
2) Boktryckaren Johan Magnus T(f 1822, d 1853 i Lidk)som i sin tur hade fyra barn, varav två söner: a) fil dr Johan Rudolf T(f 1845, d 1877 i Sth el Stenstorp), samt b) apotekaren Johan A ALexis T(f 1846 i Lidk, död okänd).
Jag känner ännu inte till familjeförhållanden för någon av de fyra sistnämnda sönerna. Men upptäckten av deras existens torde öka sannolikheten att okända släktingar idag finns i exv Sth, Lidköping och Skara.
Tacksam för ledtrådar!
216
« skrivet: 1999-10-20, 21:32 »
Bländande! Jag skall genast kolla. Stort tack!
217
« skrivet: 1999-10-19, 11:58 »
Av en händelse fann jag ovanstående Carl Rudolf död 1959 i en dödsannons, men matrikelfrågan återstår vad gäller ca sekelskiftet. (Apotekarsocieteten och Farmaceutförbundet är inte särskilt hjälpsamma hittills.)
218
« skrivet: 1999-10-18, 21:11 »
Jag har två apotekarsläktingar: Johan Albert Alexis Tengberg, f 1846-10-28 i Lidköping, samt Carl Rudolf Tengberg, f 1877-07-30 i Karlstad, (pensionerad i Luleå 1944). Bägge hade förtroendeuppdrag i yrket.
Men jag kan inte finna när de dog. Finns yrkesmatriklar el andra register som berättar sådant ?
219
« skrivet: 1999-10-18, 21:03 »
Vad gjorde egentligen en stampare eller stamparemäster ? Jag har en anfader i Västergötland som var stampare, färgare och pressare, men vad innebar detta ?
220
« skrivet: 1999-08-29, 17:51 »
Björn, tyvärr, jag tror inte det. Inget av det du nämner känns bekant.
221
« skrivet: 1999-08-22, 21:01 »
Sorry!
John
222
« skrivet: 1999-08-18, 13:49 »
Den med intresse och/eller kunskaper om nedanstående familj Tengberg ombedes vänligen ta kontakt.
Äldste kände anfader är Påfvel, f 1664, boende på (släktegendomen) Bränningsberg, Marum (R), från början av 1700-talet, bl a med sonen Johan, f 1708, också Bränningsberg. Johans söner Peter (Petrus), f 1739, komminister i Undenäs, samt Isak, f 1755, fabrikör Bränningsberg, samt Jonas (f 1750) och Niklas (f 1747)handelsmän i Göteborg. Isaks son Niklas (f 1799) handelsbokhållare hos trävaruhandlarna Dickson och rådman i Göteborg. Niklas son Niklas August(f 1832) professor i Lund, samt John G (f 1844) bankdirektör i Ystad. John:s son Erik (f 1877)skeppsredare Ystad, och John (f 1879) kapten Jönköping och Stockholm; m fl. (Ovanstående 'John' är min farfar.)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy