Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Peter Sigfridson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-08-12, 20:07 »
Hej. Toverum ligger i Tryserums socken. Hälsn. Peter
2
« skrivet: 2016-07-16, 22:34 »
Hej, Kjell. Du undrade 11 juli om Cecilia Thomasdotters födelseort. Känner mig ganska säker på att det står "Husby Sochen". Det finns många Husby-socknar i Sverige, varav två på någorlunda nära håll, nämligen i Östergötland. Östra Husby ligger på Vikbolandet. Bynamnet ser ut som "Stingstad". Ingen sådan by verkar ha funnits i Östra Husby eller något annat Husby, utan i Skärkind ganska långt därifrån. (Någonstans tyckte jag mig se att Stingstad var ett annat namn på byn Skenstad i Skärkind. Det tror jag dock är ett villospår) Däremot finns i Östra Husbys husförhörslängder en by vid namn "Kingstad". I just Östra Husby döptes i alla fall en Cecilia Thomaedotter i Jämjö den 25 juli 1641. Kanske hon småningom också fick någon koppling till Kingstad. Med tanke på att varken Cecilia och i synnerhet inte Thomas tillhörde de allra vanligaste namnen tror jag att det är rätt person. Åldern stämmer så bra man kan begära. Senare på 1640-talet föddes också en Per Thomaesson och en Anna Thomaedotter, båda i Jämjö.
Hälsningar Peter
3
« skrivet: 2016-01-27, 21:55 »
Skogwachtare (med notisens stavning). Hälsn. Peter
4
« skrivet: 2015-08-16, 23:36 »
Hej, Monica. Stina Jönsdotter föddes i Lebo Ryttaretorp i Hjorteds socken 22 jan 1868 och döptes till Kerstin. Fadern var Jöns Jönsson/Jonsson Österberg och modern Anna Persdotter. Familjen flyttade småningom till Södra Stämshult och senare till Österbo under Melgäng (enl. hfl ett nybygge, uppenbarligen uppkallat efter nybyggaren). Enl hfl Hjorted AI:3, 1782-1786, sid.331, flyttade Kerstin, eller Stina som hon redan då kallades, 1786 till Taberg, som borde syfta på gruvsamhället i Månsarps socken (F). Möjligen är det hon som finns i Karshult i Månsarps socken från -89 till -93. Dessförinnan och därefter ska denna pig. Stina Jönsdotter född 1770 enl. hfl Månsarp ha vistats i närliggande socken Sandseryd. Hon kom i alla fall tydligen tillbaks till hembygden och gifte sig med Carl Svensson, för mig oklart var och när. Troligen hade hon utom äktenskapet fått sonen Magnus under sin utflykt till Tveta härad. Magnus (Johansson) anges i alla fall i hfl som oäkta och styvson. Efter sin far Sven Persson tog Carl över torpet Svederna under Snötomta, Ukna socken, och där föddes Peter 30 april 1797. Mor Stina fick heta Eriksdotter, men det var med all säkerhet en felskrivning av prästen. Strax efter Peters födelse flyttade de tydligen till Nyhägn/Nyhagen under Snötomta, för i Jöns Österbergs bouppteckning (Tjust Häradsrätt FIII:a 25, 1797-1797, sid 587) anges att han bl.a. efterlämnade dottern Stinna myndig och gift med Carl i Nyhängn på Snötomta ägor och Ukna socken. Här föddes dottern Anna Stina 1799. Några år senare flyttade familjen till Gärdserums socken. Carl Svensson dog i Falsjönäs under Måshult 12 okt 1824 och hustru Stina dog på fattighuset 13 dec 1844. I dödsnotisen står att hon föddes i Österbo i Hjorteds socken 1773, men där var det alltså bara Hjorted som var rätt. Hälsn. Peter.
5
« skrivet: 2015-03-26, 00:36 »
Enl. PLF:s CD 1 fick paret 6 barn mellan åren 1758 och 1775. Familjen var då bosatt i Broddebo i Gärdserums socken. Hälsn. Peter
6
« skrivet: 2015-02-24, 22:53 »
Hej. ...hård mage och sylsjuka...
Se diskussion om syllsjuka här i Anbytarforum>>Språk, ord och namn>>Sjukdomar och dödsorsaker.
I SAOB förklaras ordet syll med svullnad, böld eller svulst.
Hälsn. Peter
7
« skrivet: 2015-02-23, 23:23 »
Hej. Wästra Wrambs Kyrckia, dvs Västra Vrams kyrka. Hälsn. Peter
8
« skrivet: 2015-02-22, 02:10 »
Peter Lundgren i Skiärfwe (=Skärvö). Pehr i Skiärseryd. Hälsn. Peter
9
« skrivet: 2015-02-16, 23:52 »
Hej, Per Inge. Du finner en diskussion om tandslag på Anbytarforum, rubriken Sjukdomar och dödsorsaker. Det rörde sig alltså om kramper i tidigaste barnaår. Felaktigt trodde man förr att det fanns ett orsakssamband mellan kramperna och tandsprickningen. Oftast var det nog i stället fråga om till exempel feberkramper. Att din släkting dog kan tyda på att hon drabbades av ihållande kramper - status epilepticus. Hälsn. Peter
10
« skrivet: 2015-02-11, 23:30 »
Hej. Ägare, jämte 1/4 Västergården. Det framgår också av mantalslängden för Ekby år 1807 att Lars Larsson i Per Eriksg. var ägare till 1/4 mantal i Västergården, förutom 1/4 mantal i Per Eriksgården. Båda dessa gårdar i Vallby var alltså skattehemman, Per Eriksgården 1/2 mantal och Västergården 1 mantal. Hälsn. Peter
11
« skrivet: 2015-02-01, 13:29 »
Birgitta, det tycks stå Gudmen, en variant av namnet Gudmund. Andra former är Gumme, Gummen etc. I Nottebäcks husförhörslängd 1738-1744, sid. 72, Enghults Östregård, kan det vara han som står först på sidan, här kallad Gume Pärsson. Om de namnformerna inklusive Gudmar kan man läsa här på Anbytarforum, länkarna Språk, ord och namn>Personnamn>Förnamn>Gumme. Hälsn. Peter.
12
« skrivet: 2015-01-23, 12:26 »
Clas Hansson och hustruen sohnen Anders doteren Anna ------4. Således 4 personer. Hustruns namn anges inte. Hälsn. Peter.
13
« skrivet: 2015-01-23, 00:29 »
...och utan arfwingar med detta senare Gifte, uppgafs nu Egendomen af Änkemannen.... Det verkar alltså som om hon hade arvingar från ett tidigare äktenskap. Hälsn. Peter.
14
« skrivet: 2015-01-23, 00:15 »
Hustrun fri (enligt) resolution.... Torparen var alltså befriad från att betala mantalspenning för sin hustru enligt beslut, såvitt jag förstår taget av landskontoret. Orsaken till det framgår inte. Hälsn. Peter
15
« skrivet: 2015-01-22, 14:44 »
Hej. Tror det står så här: ...Conungens (eller Konungens) Trotjenare Regementsläkaren wid Arméens Flottas Stockhollm Escadre och ledamoten av Kongl. Coll. Med. Chirurgiae Magistern Högädle och Höglärde Herr Carl Eric Hellström och dygdädla Jungfrun Anna Elisab. Lönnerberg som lysning till ägtenskap uttaga.... Hälsn. Peter
16
« skrivet: 2015-01-22, 11:37 »
Denna gång var det nog ändå inte fråga om en mordisk hund, utan en mordisk hand. Bokstaven u hade vid den här tiden ett s.k. diakritiskt tecken i form av ett vertikalt streck ovanför. Jämför till exempel ordet uti i samma notis. Det rörde sig alltså om mord eller dråp, och då bör det finnas mer att läsa om denna händelse i domboken för Ölme härad. Hälsn. Peter
17
« skrivet: 2015-01-14, 21:08 »
Lisbet Nilsd. i Brittatorp (sid 154) dog av wattensot. Hälsn. Peter
18
« skrivet: 2015-01-08, 17:43 »
Brännskada i ansiktet och båda armarna (brachii bil.) och buken + luftrörskatarr. Hälsn. Peter
19
« skrivet: 2014-12-30, 00:05 »
Sista meningen tror jag börjar så här: Först han kom hit blef han femmänning för fiälsta i 3 år, men bodde.... Femmänning var en soldat eller ryttare som försörjdes av 5 rotar resp. rusthåll. Kanske det i detta fall rörde sig om Upplands Femmänningsregemente som bland annat rekryterade från Västmanland. Hälsn. Peter
20
« skrivet: 2014-10-27, 14:53 »
Onsve?=Odensvi? Odensvi socken förekommer både i Kalmar och Västmanlands län och i båda fallen kortades namnet ofta till Onsve (åtm i tal i Kalmar län) eller Onsvi (åtm i skrift i Västmanlands län). Hälsn. Peter.
21
« skrivet: 2014-10-26, 01:01 »
Som utsocknes borde man väl inte ge sig in i detta, men första bokstaven är med stor sannolikhet ett G (jämför t.ex. hur man skriver Gambla hustru Kerstin några rader längre ner). Nästa bokstav har ett förtydligande tecken ovanför sig, som bland annat u hade vid denna tid. Jag tror därför att det står Gulleboo. Hälsn. Peter.
22
« skrivet: 2014-10-25, 23:58 »
Hej, Birgitta. Fadern hette Nils Pärsson och familjen bodde vid sonens födelse i Kiärrebo, som var ett torp under Mälingsbo. (Idag heter torpet Rökärr.) Familjen flyttade efter ett par år till Västantorp under Nr.3 Ekvik. Hälsn. Peter.
23
« skrivet: 2014-08-23, 20:18 »
Hej, Bertil.
Anders Germundsson i Brinka i Ringarum var vittne vid dopet i grannsocknen Tryserum 13 jan 1762, av Catharina, dotter till Jöns Germundsson och Maja Håkansdotter i Grännäs, Tryserums socken. Med detta relativt ovanliga patronymikon kan man utgå ifrån att Anders och Jöns var bröder.
Jöns Germundsson i Grännäs, Tryserums sn, var vittne vid dopet i Gryt i juni 1758 av Catharina, dotter till Nils Germundsson och (Carin) Bothvidsdotter i Dal, Gryts sn. Således var Jöns, Nils och Anders med stor sannolikhet bröder.
I husförhörslängden för Gryt på 1750-talet finns i Dal också Germund Pärsson och hustru, bägge enl hfl i 80-årsåldern. Av mantalslängder framgår att Nils Germundsson tog över den gård som Germund Pärsson tidigare brukat. Germund Pärsson föddes 14 sept 1673 i Löterna, Ringarums socken. Föräldrarna, Per Germundsson från Fifalla i Ringarums sn och Kerstin Nilsdotter från Löterna, gifte sig i Ringarum 8 dec 1672. Germund Pärsson gifte sig med Elin Jönsdotter i Gryt 7 nov 1714. I hfl för Dal i Gryt sn kallas hustrun Anna Jönsdotter, och om något av namnen är en felskrivning eller om han blev änkling och gifte om sig med Anna är oklart (moderns namn anges inte i Fb för Gryt vid den aktuella tiden).
I födelseboken för Gryts sn fann jag följande barn till Germund i Dal:
Kierstin f. 3 okt 1715
Pär f. 24 okt 1723 (död i Näs, Ringarums sn, 5 aug 1809, född i Gryts församling 1724)
Anna f. 29 sep 1729
Maria f. 7 maj 1732.
I mantalslängd för Gryt 1729 finns dessutom en dotter Sara nämnd. Jag finner dock varken Jöns, Sara, Nils eller Anders i födelseboken för Gryt sn.
Förutom av patronymikon och ovan nämnda dopnotis, visas Jöns´ anknytning till Dal i Gryt av att han vid giftermålet i Tryserum 1 nov 1741 med änkan i Grännäs, Karin Ohlsdotter, uppgavs vara från Dahl i Gryts Sn. Han dog av lungsot i Jordebro, Ringarums sn, 22 jan 1791. Åldern angavs till 74 år och han borde då vara född ca 1717.
Nils Germundssons anknytning till Dal i Gryts sn är redan nämnd ovan. Han dog som torpare i Bondängen på Fillingarums ägor, Ringarums sn, 17 okt 1795. Ålder angavs till 74 år och 15 veckor, vilket innebär att han skulle varit född i juni 1721. Detta år stämmer också med en åldersuppgift i hfl för Gryt 1774, där det står att han var 53 år gammal.
Anders Germundssons koppling till Dal i Gryts sn, förutom patronymikon och ovan nämnda dopnotis, framgår av en längd över nattvardsungdom i Gryt. Den 21 nov 1744 anställde Grytsprästen förhör med 6 ungdomar varav Anders Germundsson i Dahl var en. Flera av hans kamrater var födda i Gryt 1728, dvs de var 16 år när de fick begå sin första nattvard. Maria Germundsdotter, f. 1732, gick upp för prästen 1748, och var därmed också 16 år. Det finns goda skäl att tro att även Anders Germundsson var 16 år då han förhördes av prästen 1744, vilket betyder att han skulle varit född 1728.
Det ska också nämnas att både Per Germundsson och Anders Germundsson vistades på Löterna vid tiden för sina första vigslar (Vb Ringarum 4 okt 1752 resp. 1 dec 1754), dvs den lilla by där Germund Pärsson i Dal föddes.
Sammanfattningsvis tycker jag att den här indiciekedjan gör det högst sannolikt att Anders Germundsson var född (cirka) 1728 som son till Germund Pärsson i Dal, Gryts sn. Möjligen var Jöns, Sara, Nils och Anders födda i en annan socken än Gryt. Jag har inte letat systematiskt, men jag har exempelvis inte hittat Anders i Fb för S:t Anna sn, vars kyrka annars ligger närmare Dal än Gryts kyrka gör.
Det finns förstås mycket mer att göra i jakten på Anders födelsesocken. Man kan t. ex. gå igenom så många av släktens födelsenotiser som möjligt för att se om bland annat Germund Pärsson dyker upp med sitt namn och aktuella bostadsort, eller gå igenom alla grannsocknars födelseböcker. För att ytterligare styrka Anders Germundssons ursprung kan man leta släktskapsangivelser i bouppteckningar eller i domböcker, etc.
Hälsn. Peter
24
« skrivet: 2014-08-19, 22:16 »
Hej, Bertil. Någonstans på Anbytarforum läste jag en notis där du skrev att du nu hade löst det mesta kring Anders Germundsson. Gäller detta, eller är hans ursprung fortfarande okänt? Annars har jag ett mycket troligt förslag. Hälsn. Peter.
25
« skrivet: 2014-08-08, 19:50 »
Hej. Eftersom ingen latinkunnig ännu svarat på din fråga, vågar jag mig på en tolkning. Jag tror det står Mens, en förkortning av det latinska ordet för månad. Cop. Mens. Nov skulle då bara innebära att de vigdes i november månad. Hälsn. Peter
26
« skrivet: 2014-08-05, 23:00 »
Hej. Med ganska stor sannolikhet står det Afweslätt (i Törnsfalls socken). Hälsn. Peter.
27
« skrivet: 2014-06-23, 15:15 »
Eva Maria, detta ärende har diskuterats tidigare på Anbytarforum. Se gärna fråga från Mats Lundell 26 jan 2009 och mitt svar 14 jan 2010. Hälsn. Peter.
28
« skrivet: 2014-03-09, 18:28 »
Hej igen, Per. PLF:s CD-skivor är ett fantastiskt hjälpmedel, men det är nödvändigt att kontrollera uppgifterna i den primära källan, i detta fall Ukna födelsebok (Ukna C:2, 1708-1756, bild 165/sid 323). Själv har jag tillgång till kyrkoarkiven genom ArkivDigital, som fotograferat kyrkoböckerna och lagt ut dem på internet för prenumeration. Det är väl så nära den primära källan man kan komma utan att hålla själva kyrkoboken i handen. Vid en snabb sökning i PLF CD-1 verkar A.M. och K.E. ha flyttat till Piekebo (idag stavat Pjäkebo) i Dalhems socken och där fått sonen Pehr 1742. Men jag har inte kontrollerat med primärkällorna! Bästa hälsn. Peter.
29
« skrivet: 2014-03-04, 22:50 »
Hej, Per. Om det är så att du funnit uppgifterna om Lena Andersdotter i PLF:s CD1 förstår jag att du fått problem, för där innehåller hennes födelsenotis 12:e sept. 1739 två felaktigheter; hon föddes inte i Stinabo utan i Skirebo (under Snötomta) och modern hette inte Kierstin Emilsdotter utan Eriksdotter. Föräldrarnas ursprung har jag inga uppgifter om, men hoppas dessa rättelser kan föra dig vidare. Hälsn. Peter.
30
« skrivet: 2013-03-10, 21:06 »
Hej, Inga. Naturligtvis skulle jag ha uppgett mina källor. Jag har systematiskt gått igenom mantalslängderna och ministerialböckerna för Ukna sn från år 1700 och hittills har jag beträffande mantalslängderna nått fram till 1765. Udden finns nämnt i mantalslängderna från 1713 till 1757. Det tidigaste belägget som jag sett är vigselnotisen för Håkan Månsson (speleman) och Chirstin Nilsdotter juli 1706. Sista boende enligt mantalslängderna var en piga Kerstin 1752. Följande år angavs torpet vara öde, och 1757 utrifwit. Huruvida det dyker upp igen senare under 1700-talet vet jag ännu inte. Däremot hittar man i Ukna AI:4 (1812-1819) Nybygget Udden på Möcklicka ägor. Om det är samma plats det gäller, återuppbyggdes alltså torpet (troligen) cirka 60 år efter det att det en gång revs. Din Per Håkansson var inte nämnd i de mantalslängder för Ukna sn som jag hittills studerat. Då hans dotter Maria Elisabet föddes på Udden 1724 var det Nils Olofsson (sedermera sockenskomakare) och hans hustru Ingrid Jönsdotter som var införda i mantalslängden under Udden. År 1737 angavs Udden vara en Backstuga utan Bruk. Håkan speleman med familj hade flyttat ut redan 1714. Dock ser man på dopvittnen att Håkan speleman hade kopplingar till Hannäs sn. Jag finner i övrigt ingen trolig Per Håkansson efter 1724 vid en översiktlig sökning i PLF:s CD 1. En Per Håkansson dog i Norsiö under Snötomta, Ukna sn, 1778-02-08, men det verkar inte vara rätt person. Sannolikt har din Per Håkansson med familj flyttat ur socknen. Hälsn. Peter.
31
« skrivet: 2013-03-09, 12:39 »
Hej. Udden var ett torp under Möcklicka (varierande stavning, bland annat Mökelecka och Myckelycke). Under första halvan av 1700-talet bodde där t. ex. Håkan Månsson speleman, Nils smed och skomakaren Nils Olofsson med respektive familjer. (Möjligen var fadern i födelsenotisen 24 juni 1724, Pehr Håkansson, en son till Håkan speleman?!) Visserligen nämns ett Udden i en dödnotis 1817, men troligen var Udden under Möcklicka obebott sedan mitten av 1700-talet. Det finns idag ett Mantorp under Fuld i Ukna sn, men inte på 1700-talet, så med all sannolikhet är det som Lisbeth Petersson skriver att det är Mantorp i Hannäs sn det här är fråga om. Börkeboo/Biörkeboo i Hannäs sn skrivs idag Bjärkebo. Qwarntorpet kan syfta på soldattorpet under Fuld i Ukna sn eller soldattorpet under Solvestad i Hannäs sn. Med frun på gräfsatter avses Brita Pauli på dåvarande säteriet som i dag skrivs Grävsätter. Myckelycke och Fuld är grannbyar intill sjön Vindommen och bägge ligger geografiskt nära Hannäs socken.
32
« skrivet: 2012-10-26, 14:16 »
Svar till Leif Olofsson som ställde några frågor den 21 okt. ovan. Du hittar familjen i Stubbtorpet under Kasinge på sidan 175 i Ukna AI:3 (1806-1811). Familjen flyttade till Måstorpet under Snötomta. Sven Jansson dog 31 dec. 1810 (det dödsdatum som anges i hfl är felaktigt och gäller mannen 2 rader upp). Av allt att döma föddes Sven i Hägersta, Hannäs sn den 20 feb. 1758. Föräldrar var Johan Jansson och Kierstin Larsdotter. Anna Månsdotter föddes i Rosenborg, Ukna sn den 2 mars 1761. Föräldrar var båtsman Måns Stare och Lena Andersdotter. Eva Lotta Svensdotter flyttade till Lofta socken 1815 (liksom några av hennes syskon). Källor: Ukna Hfl, Db och Fb, Hannäs Fb och Lofta Hfl för respektive perioder. Stor hjälp har man också av PLF:s CD-1, även om den innehåller så många detaljfel att man som regel måste kontrollera med primärkällan. Hälsn. Peter.
33
« skrivet: 2012-09-24, 14:31 »
Hej. Även jag gjorde mig skyldig till slarv ovan. Beklagar detta. Hälsn. Peter.
34
« skrivet: 2012-09-24, 12:03 »
Hej. Vigselnotisen gäller avskedade soldaten Pehr (Persson) Lillja på Storegården och änkan Maria (Jonsdotter) på Bångsgården, Tunhem. Du finner dem på Storegården, sid. 31 i Östra Tunhem AI:2. Enligt Centrala Soldatregistret blev Peter (Pehr) Lilja 1743 soldat för Lillegården i Saleby, Karleby socken, Vartofta kompani, Västgöta regemente. Hälsn. Peter.
35
« skrivet: 2012-09-24, 11:43 »
Hej. Notisen handlar om B = barnet Ingeborg Månsdotter. Kan inte se att någon dödsorsak anges. Hälsn. Peter
36
« skrivet: 2012-09-24, 11:39 »
Stort tack för hjälpen, Bo Persson. Nota bene otidigt sängelag, alltså. En annan förklaring till NB kunde möjligen vara att prästen ville göra läsaren uppmärksam på att vigselnotisen inte var införd i kronologisk ordning. Beträffande karaktäristiken av Fredrik Olofsson var det väl hänsynsfullt att skriva på latin. Bästa hälsningar Peter Sigfridson
37
« skrivet: 2012-09-07, 00:54 »
Hej.
1/ Kan det stå 2 st. gamla Pannor kok/kök?
2/ 1 st. Eldgaffel
3/ 1 p(ar?) gamla Kardor
1 st. Bessman
Hälsn. Peter
38
« skrivet: 2012-09-06, 18:47 »
Hej. Det bör röra sig om Linneryds socken (G), och platsernas namn är då Öljeholm (Öllieholm), Öljemåla, Skogsryd (Skogry) och Skogskvarn (Skogqwarn). Hälsn. Peter
39
« skrivet: 2012-09-01, 00:56 »
Hej. Som jag läser det lyder vigselnotisen sålunda: Wijgdes till ächtenskap, lijesmeden Anders Pährson ifrån Karsnääs Öhrsåås Sochn och Pigan Kirstin Thorsdotter ifrån Söddra Löbbo ährlige folck, de äro Syskonebarns barn, til Tredje Skylde. Han var alltså liesmed från Karsnäs i Örsås socken medan hon var piga från Löbbo Södergård i Villstad socken. Syskonbarn var detsamma som kusiner, och både syskonebarns barn och til Tredje (led) Skylde bör betyda att brudgum och brud var sysslingar. Hälsn. Peter
40
« skrivet: 2012-08-30, 13:05 »
Hej. Löfshult är faktiskt riktigt. Man finner Helge Johansson i Löfshult i Hultsjö AI:4, sid 170-171, dels som son till Johan Nilsson, dels som gift med Stina. Han föddes 26 juni 1747. Dopnamnet Helge bör ha varit väldigt ovanligt så tidigt. Åtminstone i mina hemtrakter i norra Kalmar län existerade namnet knappast vid den tiden, utan började dyka upp först under 1860-talet. Hälsn. Peter.
41
« skrivet: 2012-08-29, 20:15 »
Hej. Tror det står följande: d. 13 Maji begrofs gl. mannen och Almosehionet
Per Erichsson i Nicketorp 81 åhr gl. Död kort tilförne af podager och ett fall i förstugan, som befordrade många åhrs långsamma siukdomar Hälsn. Peter
42
« skrivet: 2012-08-20, 12:09 »
Hej. Erik Hollander föddes i Överum, Lofta sn, 1758-11-21. Fadern var Anders Eriksson och modern Maria Jonsdotter. Paret fick förutom sonen Erik bl.a. sönerna Jonas och Anders Johan. Anders Eriksson och de tre sönerna tog sig småningom namnet Hollander. Källor: bl.a. PLF CD-1, Fb Lofta 1758 och bouppteckning för Anders Eriksson i Tjusthäradsrätt FIII:a vol. 43, sid. 161. Hälsn. Peter
43
« skrivet: 2012-03-28, 23:31 »
Hej. Kanske afflött., dvs avflyttad. Hälsn. Peter.
44
« skrivet: 2012-02-22, 21:05 »
Hej. I PLF:s CD1 som omfattar norra Kalmar län och delar av Östergötland finns inte ett enda belägg för namnet Gåstav. Jag tror därför att prästen menade Gustav, men råkade skriva u:et slutet. Det diakritiska tecknet ovanför stämmer också med u. Hälsn. Peter
45
« skrivet: 2012-02-18, 11:16 »
Hej. Några förslag: Samma dag förordnades Johan Berthilson at op...chta Accisen på Stadzens wägnar och där före redogiöra. Item och till Broo, Stempell och wågmästare. Innebörden i at op...chta Accisen kanske är att vara accisuppbördsman, men vilket ordet är kommer jag inte på. Hälsn. Peter
46
« skrivet: 2012-02-16, 22:55 »
Hej, igen. Husförhörslängden anger fel dödsår för Anna Kajsa. Hon dog i Grånsten, Lofta sn, den 4 dec. 1808. Hälsn. Peter
47
« skrivet: 2012-02-16, 18:13 »
Hej. Se Lofta AI:2 (1806-1810), sid 82. Där i Grånsten finns Per som änkling, samt barnen Anders och Sven. Hälsn. Peter
48
« skrivet: 2012-02-06, 17:28 »
Hej. Hoffskräddare, d.v.s. hovskräddare. Hälsn. Peter.
49
« skrivet: 2012-01-31, 01:25 »
Hej. Du hittar Eva Andersdotter bl.a. på Nr.3 Tingstad, Lofta socken (Lofta AI:7 (1816-1822), sid 56). På samma sida i husförhörslängden finns också dottern Anna och två dottersöner. Med hjälp av PLF:s CD 1 var det ganska lätt att hitta henne, och om du har mycket släktforskning i Tjust rekommenderar jag att du införskaffar denna CD-skiva. Hälsn. Peter
50
« skrivet: 2011-12-12, 16:58 »
Hej, Leif. Det står bara att Britha Catharinas patronymikon var Månsdotter och att familjen bodde i Sånwijk. Denna form av ortnamnet Sandvik förekom flera gånger i mitten av 1700-talet (enl. PLF-CD1). Måns är en variant av namnet Magnus, och det bör ha varit Magnus Pihl och Sisilia Biörckman, gifta 1748 och småningom bosatta i Sandvik enl. PLF-CD1, som var föräldrarna. Övriga namn i dopnotisen är dopvittnen. Hälsn. Peter
51
« skrivet: 2011-12-10, 18:18 »
Hej igen, Josephine. Jonas Jonsson och Kerstin Nilsdotter i Fuld gifte sig i Ukna 13/11 1757 och fick följande barn: Nils 18/3 1759, Anna 16/8 1761 (död 6/9 1761), Annika 15/11 1762, Jonas 27/8 1765, Maja 5/12 1767 och Kierstin 21/6 1770. Att angivna födelseår i husförhörslängder många gånger är opålitliga är ju väl känt. Majas födelsetid stämmer mycket bra med den ålder som anges i hennes dödsnotis 16/1 1806. Enligt bouppteckningen efter henne var Nils Jonsson i Borg hennes bror. Jag anser att man kan betrakta Nils Jonssons identitet som säker. Hälsn. Peter.
52
« skrivet: 2011-12-10, 12:44 »
Hej. När jag en gång i tiden forskade på min farfars sida var hans mff Nils Jonssons anor en svår nöt att knäcka. Nötknäckaren blev som så ofta en bouppteckning. Maja Jonsdotter i Sandsvederna under Hyllela dog 16 jan. 1806. Hon efterlämnade änklingen Sven Jaensson och dottern Margreta, 2½ år gammal. I bouppteckningen efter Maja Jonsdotter står det :Å barnets vägnar instälde sig des morbroder torparen Nils Jonsson i Borg att den omyndiges Rätt bevaka...
När jag sedan fann Maja Jonsdotters föräldrar stod det klart att Nils Jonsson var född i Fuld 18 mars 1759. I dödsnotisen angavs alltså fel födelseår och han var vid sin död 56 år gammal och inte 62 år som det står där.
I:1 Nils Jonsson
II:2 Jonas Jonsson f. i Falerum, Gärdserums sn 6/6 1731, d. i Fuld, Ukna sn 14/1 1781.
II:3 Kerstin Nilsdotter f. i Melby, Ukna sn 10/5 1730, d. i Fuld, Ukna sn 22/8 1779.
III:4 Jon Torstensson d. 48 år gammal i Falerum, Gärdserums sn 21/11 1740.
III:5 Maja Jonsdotter
III:6 Nils Nilsson d. 55 år och 6 mån. gammal i Kårstorpet, Ukna sn 28/4 1757.
III:7 Maria Svensdotter d. 66 år gammal i Kårstorpet, Ukna sn 15/10 1766.
(Källor: Ministerialböcker för Ukna och Gärdserums församlingar samt Tjust häradsrätt FIIIa:34, sid. 803)
Hälsn. Peter.
53
« skrivet: 2011-09-26, 22:02 »
Hej. Det står styfs. resp. stjufson, dvs styvson Måns, samt gåssen Pär. Hälsn. Peter.
54
« skrivet: 2011-09-16, 13:44 »
Hej. När prästen skulle föra över Johan Fredr. Jaensson Lindberg från sidan 129 till sidan 93 i Rönö husförhörslängd 1847-1855 råkade han skriva Tryserum i stället för Tyresö. J F Lindberg föddes alltså i Tyresö församling. Hälsn. Peter
55
« skrivet: 2011-04-18, 23:00 »
Med viss reservation för att det ibland kan ha blivit fel i fråga om versal eller gemen, tror jag det står följande:
Wij Carl med Guds Nåde
Giören witterligitt, att eftersom wår trooundersåtare och Taleman för gemene Almogen på dhenna Ricksdagen Per Olufßon i Gladhammar, undherdånigst berettar, Att han Åboor Ett myckett slätt och ringa hemman, dy hafwom wij af Gunst och Nådhe undt och efterlåtit, som wij här medh och i Kraft af dhetta wårdt öpne bref, Nådigst unna och efterlåta honom Skattemanna bördh och Rättigheett, för sig sin hustru och Barn och Erfwingar, så och Erfwinge efter Erfwinge, till Ewerdheliga tidher, på Cronohemmanett Lundhen i Calmare Lähn, Tiust häradt och Gladhammar Sochen, så lenge han ock dhe wehla och förmå Richtigt och i Rättan tidh, dhen der af gåendhe Renttan till oß att ährlegga och uthgifwa, dhett Alle som wedherböre hafwa sigh hörsambligen att Efterretta, till yttermehra wijso hafwe wij dhetta medh Egen handh underskrifit, och medh wårt Kongl. Secret bekräfta låtitt. Datum Stockholm d 20 Novembris Ao 1686.
Carolus.
(Beträffande slätt jmf tyskans schlecht)
Hälsn. Peter
56
« skrivet: 2011-04-12, 00:51 »
Hej. I husförhörslängd för Blackstad socken åren kring 1780 hittar du den nygifte Pehr Pehrsson (småningom med båtsmansnamnet Seger) i torpet Kiärrebo på Blackstad ägor. Där bodde han med hustru Anna och förstfödda barnet Lars (född 23/9 1781 på torpet Målen i Hjorted socken(!), trots att de var bosatta i Blackstad) samt fadern Per Knutsson, modern Anna Andersdotter och brodern Knut (som felar på förståndet, kan intet tala), död 1784, men i Db kallad Pehr Knutsson och given fel ålder. Pehr Pehrsson Seger föddes i Kiärrebo 24/5 1754. Han gifte sig med Anna Persdotter i Blackstad i juli (!)1781. Hans hemort angavs till Backeby, som torpet Kiärrebo kanske egentligen tillhörde. Hon sades tjäna i Maråker, Gladhammars socken. (Blackstad AI:2, sid 125, Hjorted C:3, sid 181, Blackstad C:2, sid 291, Blackstad C:1, sid 303 och Blackstad C:2, sid 13) Hälsn. Peter
57
« skrivet: 2011-04-04, 23:49 »
Hej, Jakob. Paret gifte sig i Gryt sn 1780-02-06, han dräng och hon piga, bägge från Dahl i Gryt (Vb Gryt). De bosatte sig i Slätvik, Tryserum sn (då H-län, nu E-län), där de från 1781 fick åtminstone 8 barn (PLF, CD-1). De flyttade till Målarebygget under Nelhammar, Ukna sn (Obs! H-län) och fick sitt sista barn där 1801 (PLF CD-1). Gustaf Jönsson föddes som Göstaf i Gryt sn 1755-02-20 av föräldrarna Jöns Gustafsson och Ingrid Jönsdotter i St. Syltewik (Fb Gryt). Catharina Nilsdotter föddes i Gryt sn 1758-06-(24) av föräldrarna Nils Germundsson och Carin Botvidsdotter i Dahl (Fb Gryt) Hälsn. Peter.
58
« skrivet: 2011-03-30, 14:13 »
Hej, Maini. Dödboken för Västra Ed 1738: 28 sept. hust. Märta Pärsdr i Näsetiärr född i (.....) församl. En gång gift, aflat med sin man 2 barn i många åhr mycket siuklig. gl. 86 år
Den svårtydda texten inom mina parenteser bör bestå av 1-3 ord, troligen först ett by- eller gårdsnamn och sedan namnet på församlingen. Att prästen inte angett härad eller landskap tyder på att det rör sig om en inte alltför avlägset liggande socken. Kan det stå Berg åtws, dvs Berg i Åtvids församling? Tveksamt, det är en djärv gissning. Finns andra förslag?
Märta gifte sig 1697 (Vb V:a Ed) med Carl Persson född i Kila, Dalhems sn (Db V:a Ed 1708). De var bosatta i Näskärr under Blistena (Hfl V:a Ed) och fick sönerna Jon 1697 och Daniel 1701 (Fb V:a Ed). Som änka var Märta inhyses hos sonen Jon Carlsson i Näset, ett annat närbeläget torp. (Hfl V:a Ed) Hälsn. Peter
59
« skrivet: 2011-03-28, 13:01 »
Hej, Björn. Föräldrarna till Anna Catharina hette alltså Peter Hindrich Ollman och Ingeborg Gråsten. De var bosatta i Skinnebo i Tryserums socken och fick åtminstone 7 barn mellan 1755 och 1767, då Ingeborg dog två månader efter yngsta barnets födelse. Dottern Anna Catharina föddes 1760-06-07 men dog redan 4 veckor senare. Peter Hindrich Ollman dog 1776-05-08 och i hans bouppteckning hållen 1776-10-14 (Tjust Häradsrätt F IIIa:6 sid 213) kan man i ingressen läsa att han efterlämnade 4 döttrar, nämligen Elisabet Ullrika 20 år, Maria Gretha 14 år, Anna Christina 12 år och Catharina Susanna 9½ år. Anna Christina verkar saknas i Fb för Tryserum och kan förstås vara född i någon annan församling.
Ollman hade enligt bouppteckningen ett rikligt lösöre, men också så många och stora lån att han bara efterlämnade skulder till sina döttrar. Han hade bl.a. 2 oxar och 15 kor på Skinnebo. Förutom bibel och en bok om Västerviks historia, läste han bl.a. en bok åm andeliga wederqveckelsen, men också en bok åm qwinnokönets lustgård (rätta mig om jag läst fel) som sinnlig motvikt.
Småningom bytte Skinnebo namn till Skönero, som idag är en gård med nötdjursuppfödning och fin gårdsbutik. Hälsn. Peter.
60
« skrivet: 2011-02-18, 20:41 »
Olofsrum och Olserum är olika varianter av namnet på en by i Västra Ed sn. Observera att det också finns ett Olofsrum/Olserum i grannsocknen Överum (tidigare beläget i Lofta sn.) Oluf är en gammal stavning av Olof. Olrum har jag själv aldrig sett och är nog en felskrivning.
Svaret på andra frågan är Abraham född 1633. Förklaringen är att även hans far var Eric, inte Nils, vilket är en felläsning. Eric fick alltså i februari 1629 en son som gavs namnet Abraham (Fb Västra Ed). En son till Eric, sannolikt just Abraham, dog 3 månader senare (Db Västra Ed). När Eric, med patronymikon Nilsson, och hustru Brita Sunesdotter (namnen enligt antavla av Staffan Hammerman i Norrköping) sedan fick en son i december 1633 (Fb Västra Ed) följde man en mycket vanlig praxis att återanvända det avlidna barnets namn. Hälsn. Peter Sigfridson.
61
« skrivet: 2010-01-16, 19:10 »
Hej, Josephine Diener. Som svar på din förfrågan i inlägg 25 okt. 2008 redovisar jag en antavla för min ffmf Sven Petter f.1804, bror till din förfader Lars f. 1792.
Om inte annat anges är källorna kyrkböcker från Ukna och Gärdserum, mantalslängder för Ukna och BoU för systern Maja och svärmodern till ana nr 2 Nils Jonsson. Mer detaljerad källredovisning fås på begäran.
1. Sven Petter Nilsson, född 1804 13/5 i Borg (= Petersborg = Fudborg) u. Hyllela, Ukna sn. Torpare i Skälstorp u. Snötomta, Ukna sn. Död där 1863 18/3.
*** I ***
2. Nils Jonsson, född 1759 18/3 i Fuld, Ukna sn. Torpare i Borg u. Hyllela, Ukna sn. Död där 1815 1/8. Gift 1786 3/11 i Ukna sn. med
3. Ingeborg Larsdotter, född 1761 14/1 i Kolsebo, Ukna sn. Födde i äktenskapet 6 barn (PLF, CD1). Död 1829 10/3 i Petersborg (=Borg) u. Hyllela, Ukna sn.
*** II ***
4. Jonas Jonsson, född 1731 6/6 i Falerum, Gärdserums sn. Bonde på nr.2 Fuld, 3/4 mtl frälse, Ukna sn. Innehavare av 1/4 mtl. Död 1781 14/1 i Fuld, Ukna sn. Gift 1757 13/11 i Ukna sn. med
5. Kerstin Nilsdotter, född 1730 10/5 i Melby, Ukna sn. Födde i äktenskapet 6 barn (PLF, CD1). Död 1779 22/8 i Fuld, Ukna sn.
6. Lars Hansson, född 1728 12/7 i Björkkärr u. Ekvik, Ukna sn. Bonde på nr 4 Hyllela, 1/2 mtl frälse, Ukna sn. Död 1807 25/9 i Hyllela, Ukna sn. Gift 1759 28/10 i Ukna sn. med
7. Catharina Bengtsdotter, född 1735 14/4 i Kolsebro, Ukna sn. Födde i äktenskapet 4 barn (PLF, CD1). Död 1794 20/9 i Hyllela, Ukna sn.
*** III ***
8. Jon Torstensson i Falerum, Gärdserum. Död 1740 21/11 i Falerum, Gärdserums sn., 48 år gammal. Gift 1o 1715 29/5 i Ukna sn. med Maria Arvidsdotter i Stjälkhammar, död 1719 (LI:a Ukna). Gift 2o 1720 2/10 i Gärdserum sn. med
9.Maria Jonsdotter. Födde i äktenskapet 9 barn (PLF, CD1)
10. Nils Nilsson i Korstorpet, Ukna sn. Vid giftermålet i Genemåla, därefter Snötomta, Melby och Korstorpet. Död där 1757 28/4, 55 år gammal. Gift 1725 21/11 i Ukna sn. med
11. Maria Svensdotter. Födde i äktenskapet 4 barn (PLF, CD1). Död 1766 15/10 i Korstorpet, Ukna sn., 66 år gammal.
12. Hans Gabrielsson i Björkekärr u. Ekvik, Ukna sn. Död 1772 14/8 i Kolsebo, Ukna sn. Gift 1723 27/10 i Ukna sn. med
13. Elin Olofsdotter. Födde i äktenskapet 6 barn (PLF, CD1)
14. Bengt Eriksson på nr 1 Kolsebro, 1/2 mtl skatte, Ukna sn. Ägare av 1/8 mtl. Nämndeman 1717 efter Erik Knutsson i Kolsebro. Död 1757 ?/9 i Kolsebro, 83 år gammal. Gift 1o(?) 1705 22/10 i Ukna sn. med Carin Abrahamsdotter, död 1726 25/8, 39 år och 10 mån. gammal. Föddes i äktenskapet 8 barn. Gift 2o 1727 31/12 i Ukna sn. med änkan Catharina Larsdotter, död 1728 16/8, 35 år gammal. Äktenskapet barnlöst. Gift 3o 1729 9/4 i Ukna sn. med
15. Margareta Arvidsdotter, född 1702 9/3 i Kolsebro, Ukna sn. Födde i äktenskapet 5 barn. Död 1778 12/4 i Gruvdalen, Ukna sn.
*** IV ***
30. Arvid Mårtensson i Kolsebro och senast från 1702 i nr 1 Stjälkhammar 1 mtl skatte, Ukna sn. Ägare av 1/4 mtl. Fick åtm. 8 barn. Död 1731 11/11 i Stjälkhammar, 83 år gammal. Gift 1o med Margareta Gabrielsdotter, död 1698. Gift 2o 1701 29/12 med
31. Ingeborg Persdotter. Födde i äktenskapet 2 barn. Död primo 1733 i Stjälkhammar.
Kommentarer: Nr 11. Maria Svensdotter kan vara dotter till Sven Andersson i Snötomta, död 1730 24/11. Nr 12. Hans Gabrielsson kan tänkas vara son till Gabriel Persson, länsman i Nelhammar på slutet av 1600-talet.
Hälsn. Peter Sigfridson
62
« skrivet: 2010-01-14, 12:19 »
Hej, Mats Lundell. I ett inlägg 26 jan. i fjol, undrade du över Peter Sundströms ursprung. Hans födelsenotis 1748-03-19 ger rätt utläst viktig information. Så här tyder jag notisen: d. 19 mart föddes ett oägta Barn på Stensnäs Peter af qwinnfolket Magdalena Sunes dr från Swinsta Sochen(Svinstad sn. i Östergötland, min anm.) döptes d 22(osäkert datum, min anm.) ejusd. wit woro drängen Sven Brolijn Carl Rydholm (enl. mantalslängd 1748 trädgårdsdräng på Stensnäs, min anm.) dr Jonas Jutberg på Stensnäs. h. Brita i dantsewijk (Torpet Dansvik u. Stensnäs, min anm.)pigan ..nika, catharina på Stensnäs.
En Magdalena uppges i mtl för 1745 ha varit deija (mjölkerska) och 1749-50 piga på Stensnäs. Eftersom namnet inte var så vanligt är det troligtvis hon. Hoppas du kan hitta Magdalena i Svinstads kyrkoböcker.
Intressant nog fanns enl. mtl 1748 på Stensnäs en lakej vid namn Petter Sundström. Eftersom mantalsskrivningen skedde i slutet av föregående år, i detta fall 16 nov. 1747, kom han till Stensnäs senast under 1747. Är denne namne möjligen far till Magdalenas son Peter?!
Födelsenotisen 1756-04-19 gällande Magdalenas dotter Catharina är litet svårläst, men jag får det bl.a. till att Magdalena af Tings rätten i gl. Byen (Gamleby, min anm.) blifwit ansedd och förklarad för afledne Kutsken Carlbergs äckta Maka.
Hälsn. Peter.
63
« skrivet: 2010-01-13, 22:53 »
Hej, Kalle. Vill ge ett litet bidrag till dina efterforskningar kring Petter Holmström. Då jag av olika skäl ganska ingående studerat Uknas mantalslängder (mtl), hittills för första halvan av 1700-talet, kan jag konstatera att Petter Holmström var Inspector på Stensnäs Säteri åren 1745-48. Han tycks inte nämnas åren 49-50, men det kan nog vara värt att titta i mtl följande år, åtminstone för Stensnäs, Rorstad och Kolsebro i detta fall. Till skillnad från vad som uppgetts någonstans ovan, är faktiskt de allra flesta mtl för Uknas 1700-tal tillgängliga.
När man söker på 1700-talets fäder med namnet Holmström i PLF:s CD för norra Kalmar län (och en del östgötasocknar), finner man bl.a. flera exempel i Lofta och Västervik. Vid en snabb titt såg jag inget uppenbart samband med din Petter, men det kan nog löna sig att gå igenom detta noga. Å andra sidan har det väl varit så att säteriet Stensnäs lockat tjänstefolk också från avlägsna orter, ofta med mer eller mindre ståndsmässiga familjenamn. Med andra ord kan det tänkas att Petter H. har sina rötter långt utanför Tjust.
Hälsn. Peter Sigfridson, Ukna-bo i förskingringen.
64
« skrivet: 2007-05-27, 13:11 »
Hej, Annette. Din Nils Månsson var enligt min mening född i Tryserums sn. 1748-11-03 av föräldrarna Måns Olofsson och Kirstin Andersdotter i Kägglö (Källa Try C:3). Hustrun Majas föräldrar var Pehr Olsson och Kirstin Thorsdotter i Kägle (Try C:3, Fb 1757-03-06). Med Maja Persdotter fick Nils Månsson de tre barn som Sam Blixt redovisar i sitt inlägg. Efter Majas död 1786 gifte han om sig 1787-06-24 med Kerstin Jeansdotter/Jonasdotter från L. Tryserum. Hans 3ne omynd. Barns modersarf 184 (Riksdaler...?) God man morbroder Anders Persson. (Try C:3). Med Kerstin fick Nils Månsson 6 barn: Maja Brita 1788-03-05, Johanna Christina 1789-08-11, Elisabeth 1791-03-00, Andreas 1794-06-01, Lena, 1796-04-24 och Eva 1798-05-02 (PLF CD-1). Nils Månsson innehade 1/8 mantal av skattehemmanet nr. 1 Käggla. (I Käggla fanns även ett frälsehemman) I mantalslängderna anges han som unge Nils Månsson för att särskilja honom från den äldre Nils Månsson som dog 1796. Unge Nils Månsson dog i Käggla 1800-03-20 av bröstfeber i en ålder av 51 år, 4 mån och 15 dagar (Try C:4). I bouppteckningen namnges de tre barnen från första giftet och de sex barnen från andra giftet. Nils Månsson är min mfmfmmf. Hälsn. Peter.
65
« skrivet: 2007-05-12, 14:32 »
Hej. Kan det möjligen stå Hoggesson, i så fall kanske besläktat med Huge? Att första bokstaven är H och tredje bokstaven g verkar ganska säkert. Hälsn. Peter
66
« skrivet: 2007-05-10, 12:47 »
Hej. Det finns en Håkan Svensson född i Dädesjö 25 aug. 1759. Hälsn. Peter.
67
« skrivet: 2007-04-26, 18:02 »
Hej. N.3. d. 29 april dödde dannemannen Christopher andersson i Låtzbyn af et slag som en skarpsko(dd) häst slagit honom i hufwudet och blef begrafwen d. 5 maij, åldern 25 åhr
N. 11. d. 8 December begrofs Amund Öfwensson frå Kytterud Carlanda Sochn frusen ihiäl på Skogen mellan Djupedalen och Norige gammal 72 åhr.
Det var alltså Christopher Andersson själv som dog. Angående Öven, se vad som skrives under länken Namnnormering här i Rötter. Hälsn. Peter.
68
« skrivet: 2007-04-25, 15:46 »
Hej. Gamle Rättaren Eric Larsson ifrån Wrana Sätesgård född i Öfra Lanna Hidinge Sokn år 1724 in Junio.fadren Bonden Lars Jönsson modren Ingrid Jönsdotter. wistades hos föräldrarne till dess han fyllt 12 år och underwistes at rent läsa i Bok och någorlunda förstå sin Christendom. Kom sedan i tienst i Kälkesta Qwistbro Sokn i 7 år, därefter til Länsman B(ö)kman (Bäckman?) på 4 år widare til Ekeby Prästegård 2 år så til Wrana der han såsom Kutsk tjente 4 år, och 8 år såsom Rättare. Trädde i Ägtenskap år 1761 den (25?) September med sin qwarlemnade änka, då pigan Elin Jonsdotter i Wrana/Wräna. Haft med henne 3 Söner och 3 döttrar af hwilka endast 1 son och 2 döttrar lefwa. (An)tog hemmansbruk i Löfve, Ekeby Sokn 1762 det han i 17 år förestod. Återkom derifrån til Wrana och blef Rättare 4 år. Som han flera år warit Siuklig af magflen [= halsbränna] war han mot lefnadsslutet 5 år hos sin Son Lars Ersson i Wranafallet, men då Sonen annorstädes flyttat blef han åter af Herrskapet på Wrana antagen at njuta Siukrum och underhåll hwarest han sig på 4de året uppehållit. de sista 2 åren blef han beswärad af en swår (Melankolie??). Kroppen afmattades och själen (war) i bekymmer hwaremot han feck tröst och underwijsning af Guds Heliga Ord. Han längtade efter en (salig fölossning?) bad (denne) hjerteligen och blef bönhörd hämtades til sin Son i Näfvesta då han blef aldeles afmattad, och afled der i stillhet 3 wekor efter sin (ditflyttning). Förde i öfrigt en stilla och oklandrad wandel.....66 /år/, 25 /veckor/....Ålderdomskrämpor och (...)
Hälsn. Peter.
69
« skrivet: 2007-04-25, 11:55 »
Hej, Britt Maria. Du har rätt i att det är ett f eller F i början, men trots att prästerna förvånansvärt sällan skrev fel, tror jag att ordet är simpfonij. För det första har jag gjort sökningar i SAOB på f*pf* och bara fått orimliga svar (jag betraktar pf som säkra bokstäver). Detsamma gäller visserligen sökning på s*pf*, men stavningen simpfonij i stället för simphonij tror jag är fullt möjlig. För det andra passar symfoni utmärkt i sammanhanget (se symfoni och symfoni-makare i Sv. Ak. Ordbok på nätet). Simpfonij fioler syftar nog antingen på säckpipa eller ett slags nyckelharpa (se SAOB).
Hoppas någon annan kan ha synpunkter på denna intressanta notis. Hälsn. Peter.
70
« skrivet: 2007-04-24, 21:41 »
Hej. Några förslag: Konstrijck suarfware. Konstrik här i betydelsen skicklig. Se konstrik/kunstrijck i SAOB.
...pipor att blåsa på (jämpte??) simpfonij fioler... Se symfoni i SAOB. Här kan nog simpfonijfioler syfta på något slags säckpipor eftersom han tillverkade andra pipor. Hälsn. Peter
71
« skrivet: 2007-04-21, 22:41 »
Hej. Detta var en utmaning svår att motstå. Så här tolkar jag det, med en del luckor och tveksamheter:
Håfvelsrudh/ Bryngel Örjansson född i Nohr ungefär 1621 tiugo tree åhr för Hannibalsfeygden af Fadren Örjan och Modren i Håfelsrud (och hemma opväxt) Och fick leya sig til Knecht på (...) i Sätterud, i (hwilken) tienst han förblef i 10 åhr Och då han leyt knecht för sig begaf han sig i ächtenskap med sin Sahlig hustru, hustru Elin Olsdåtter i håfelsrud Med henne sammanlefwat 40 åhr och hafft med /henne/ 4 Barn, 2 Söner och 2 döttrar af hwilka twenne (farit?) (...) 1 Son, som (fört/först?) (...) feygd gick uth till Ryssland, och 1 doter som i sine Unga åhr är död blefen Sedan han bruket upgifwit har han sig hoos sin Sohn Örjan mest uppehållit. hafft en god hälsa och warit en (flittigt) (arbetskarl). Kunnat läsa i Book och har sine (barn) (...-)utij wäll (underwist??) Förleden Nyåhrs Affton begynte han blifva Siuk (f?) då hans läppar swulnade (...?) för 14 dagar Sängliggande. Bekom i sin Siukdom Herrens Nattward och dödde d 12 Febr gammal ungefär 92 åhr begrofs d. 22 Febr
Modern stavning: Hannibalsfejden, Håvilsrud, Sätered.
Hoppas någon kan fylla i luckorna och rätta ev. feltolkningar så att innebörden går fram ordentligt. Hälsn. Peter.
72
« skrivet: 2007-04-20, 18:05 »
Hej, Susanne. Ett fynd måste man väl kalla detta. Naturligtvis tragiskt i grunden, men mycket intressant på flera sätt. Dopnotisens anmärkning lyder som följer:
Ofwanskrefne Piltebarn war födt til werlden med et ganska wanskapligt hufwud och Ansigte. Hufwudet war ordentligen stort, men ifrån ögonen och allt igenom til nacken, war hwarken panneben eller hufwudskål, eller hår, eller öron, utan war hiernan öfwerdragen af en blodröd hud eller hinna, på hwilken öfwer hiessan war blifwet et hål, hwarigenom en gulaktig wätska tårades ut. Ögonlocken, utan ögonbryner eller ögonhår, så öfwer som under, woro öfwermåttan höga och pukiga, liksom man ser på grodor eller källefrör. Det högra ögat war liksom conniverande eller halföppet, öfwerdraget under ögonlocken, af en blekgul tiock hinna, men ingen ögnasten syntes i ögat. Det wänstra ögat, stort, öppet, hwaruti det hwita hade en hwitgul färg, såsom halm, och ögnastenen, som låg tätt wid wänstra ögnanästet och tinningen, war öfwerallt mörkblå, wriden på wänstra kanten til ungefär en siettedel in i ögonwrån. Näsan war stor, smal imellan ögonen, och bred nederåt, rak, wid pass twå och et halft tums längd, wriden åt höger, och den högra näsebåren mera sned än den wänstra. Öfre läppen war owanligen hög och stor. Undre läppen och hakan, med hals, axlar, armar, händer, lår, ben, fötter och hela öfriga kroppen war af naturlig skapnad och storlek, såsom på andra nyss födda Barn. Dock woro armar och ben likasom förlamade och orörliga. Munnen war öppen, och igenom hånom, icke genom näsebårarne, andades barnet med en tung och trasig andedrägt. Lefde 1 dygn. Se död-förteckningen i denna Bok.
Ordförklaringar:
Pukig = buktande, knölig (SAOB: IT 1791, nr 98, s.1)
Källefrö = vanlig groda
Conniverande = slutet (om öga)
Ögnasten = pupill (här möjligen innefattande iris/regnbågshinnan)
Vid läsningen av texten fick jag lov att slå upp några ord i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), bland annat ordet pukig. SAOB redovisade bara två belägg för ordet, varav ett från 1600-talet. Till min stora förvåning visade sig den andra referensen vara just den här berättelsen om Olof! Prästen hade publicerat sin anmärkning i Inrikes Tidningar, nr 98, 15 dec. 1791, och därmed gjort stackars Olof till en riksangelägenhet. Texten i IT skiljer sig i några detaljer från anmärkningen i dopnotisen. Han skriver bland annat att han icke utan häpnad och ömkesamhet noga besiktigade barnet. Den vänstra ögnastenen var öfwer alt swart eller mörkblå, ungefär så stor som et braxenfjäll. Näsan var wäl twå finger bred nederåt. Lemmarna var blåaktiga, förlamade, känslolöse och orörlige. Barnet andades med tung och rosslig andedrägt.Detta eländiga Barn, som äfwen besågs af Bönderna Lars Persson i Yttra Åby och Swen Månsson i Figgölehult, samt Enkan Maja Stina Andersdotter, lefde til d. 27 Oct., då Gud nådeligen kallade det hädan. (I dödnotisen anges dödsdatum till 26 okt.)
Ett par omständigheter som kan vara av intresse i sammanhanget är att Peters och Elins tredje barn ett par år tidigare var dödfött, och att Elin i husförhörslängderna anges ha varit enögder!
Prästen som stod för den här intressanta dopnotisen var Anders Löfman, kyrkoherde i Fliseryd och prost i Handbörd. Han var född i Arby socken, Kalmar län, den 28 sept. 1726. Fadern hette Olof Löfman. Anders gifte sig 1770 med Charlotta Helena Craelius från Harstorp i Mönsterås socken. Löfman var på 1770-talet konsistorienotarie i Kalmar. År 1782 blev han kyrkoherde i Fliseryd, och i husf.längden för detta år nämnes två söner, Anders 15 (!) år och Gustaf, född i Kalmar Stadsförsamling 13 maj 1776. Hustrun och prostinnan Ch. H. Craelius dog av gikt och wattusot 22 nov. 1788. Löfman gifte om sig 31 jan. 1792 med Anna Margareta Marcks von Wurtemberg, och dog av flussfeber (troligen bakteriell luftrörskatarr) i Fliseryd 9 juni 1799, 72 år, 8 månader och 14 dagar gammal.
Man måste imponeras av Anders Löfmans iakttagelseförmåga och noggrannhet. Han verkar ha varit präglad av upplysningstidens vetenskapliga anda. Trots hans ingående beskrivning av Olofs missbildningar är det ändå svårt att sätta en diagnos. En läkarkollega till mig har gjort en ambitiös sökning i databaser över tusentals missbildningssyndrom, utan att finna något som innefattar alla barnets karaktäristika. Kanske var Olof verkligen ett medicinskt unikum, ett kuriosum som var av så allmänt intresse att det förtjänade publicering på första sidan i Inrikes Tidningar. Hälsn. Peter.
P.S. Susanne, var det en slump att Du satte in Ditt inlägg på Olofs 214-årsdag?!
73
« skrivet: 2007-04-19, 20:59 »
Hej. Brudgummens föräldrar bodde säkert i Staxängen (med modern stavning). Sist står det också att brudparet skal bo i Stachsengen. Brudens föräldrar får jag till Erich Isaksson i Lyse och Marri(?) Hansdotter. Hälsn. Peter.
74
« skrivet: 2007-04-11, 11:18 »
Hej. Han flyttade till Bunkeflo. Du hittar honom i inflyttningslängden 1830, nr.44,
GID 1199.17.88500
Hälsn. Peter.
75
« skrivet: 2007-04-04, 09:14 »
Hej. Så här tycker jag det står: Som Wideberg såsom Barn nedkommit till Skåne up ifrån Landet, hadde hwarken Enkan eller någon annan Kännedom , eller Kunde upgifwa någon af dess närmaste arfwingar, hwarföre detta dödsfall och Bouptekning Kommer genom allmänna Tidningarne [dem??] Kungiöras. Hälsn. Peter.
76
« skrivet: 2007-03-31, 14:13 »
Hej. ...Carl Benctsson och Margreta Persdotter i Bråta qwarn och Ring(a)rum...Hon af (afskedade Soldaten Måns Persson...Brudgummen hade kyrkoherde Callerholms bevis...Caution å...Stiuffadren...Specie.
Kommentar: afskedad soldat är kanske en vågad gissning; Gärstad var väl inte roterat i infanteriet. Dock kan han ju ha varit soldat någon annanstans och flyttat till Gärstad efter avslutad soldattjänst.
Hälsn. Peter
77
« skrivet: 2007-03-27, 20:20 »
Hej. Det skall alldeles säkert stå Nehlhammar, där sonen var länsman. Stjälkhammar (dagens stavning) ligger 2-3 kilometer längre nordväst i Uknadalen. Hälsn. Peter.
78
« skrivet: 2007-03-25, 15:41 »
Hej. Efter uti Vennersborg. står det med all sannolikhet Sämskmakare (Se Vänersborg AI:1 1810 - 1812, pag. 66, GID 735.3.28700). Därefter kan det möjligen stå flickan utan föräldrar i lifvet, men Brodern efter lämnar Anhörige. förmyndaren (visar eller annat ord med liknande innebörd) Bref af... etc. Hälsn. Peter.
79
« skrivet: 2007-02-17, 22:57 »
Hej. Här får Du i alla fall några fragment: (Förmyndare) Frans Wiberg i Möcklehult. (Wistas) (hos) sin fosterfar (soldat?)....? Hälsn. Peter.
80
« skrivet: 2007-02-11, 18:14 »
Hej, Leif. Det handlar om Hellerö Säteri i Västra Eds socken i Norra Tjust, Kalmar län. Du hittar nog Fredrica i hfl V:a Ed 1852-58, sid 64. Hälsn. Peter.
81
« skrivet: 2007-02-11, 17:47 »
Hej. Hanna. (Jämför t. ex. Hanna född 13 juni) Hälsn. Peter.
82
« skrivet: 2007-02-10, 13:26 »
Hej. Tror faktiskt att det står Adjuncten Almquist med fru(.) Sondell. drängen Johan Olofsson... Efterledet i adjunktens namn är klurigt, men han förekommer ofta som vittne, och det måste nog vara -quist. Frun heter inte Sondell, utan Wennberg enl. vigselnotis Nederkalix 1814. (Eric) Sondell var organisten. Hälsn. Peter.
83
« skrivet: 2007-02-10, 00:54 »
Hej, Niklas.
han företer arfskifte af den 31/10 66, samt Konglig Majestäts nådiga Tillståndsbref af den 10 Januari (detta år?), att få gifta sig med sin aflidna hustrus halfsyster.
Hälsn. Peter
84
« skrivet: 2007-02-09, 23:15 »
Hej. den 8 Julii hende det sig beklageligen, at Anders Törjes son, som war 13 åhr gammal, Jöns, skulle simma med sin (andre) Bror utj åen på hafwreKiärfwar, han druncknade då han skulle hielpa den andre som war förut gången och begynte ropa om hielp. Och fast än folck stodo wijd åen och sågo ther på, Kunde the dock icke hielpa honom. Han begrofs Dom. 5. p. Trinit. I vänster marginal: druncknad.
Dom. 5. p. Trinit. = Femte söndagen efter trefaldighet. Man lär här på Rötter kunna ladda ner en historisk kalender där man kan utläsa vilket datum dessa kyrkliga högtider inföll på ett visst år.
Hälsn. Peter.
85
« skrivet: 2007-02-09, 22:12 »
Hej Michael. Här kommer ytterligare några bitar som komplettering till Heikkis och Britt-Maries tolkning:
Åby AI:8, 1844-46, bild 407: drängen Erik Abraham Jonsson dömd af Lysings HäradsRätt den 11/2 1847, för aflossande af skott (å) (..?) (..?)(...?) afstraffas med fängelse (wid) watten och bröd. (.?) 2(0) (..?)af (ett/att)(..?) (två?) (år?) (det?) (gått?) af (det?) arbet(e) i (...?) Kronans fästning. (Är) (underställd) Kongliga Hofrättens pröfning. Rapporteradt af (.....?)
attesten lyder: Okändt (om) (...?) till (äktenskap) är ledig.
Åby AI:9, 1847-49, bild 245: Fästning. 47. Attesten lyder: Okändt om han til egtenskap är ledig (följande mening överstruken)(...?)pag. 397 184(4) års bok.
Åby AI:10, 1850-55, bild 53: Inlåst å..osv..och för Samhället..osv. (Hitkom) (4)2 (från) Carlsborg.straffad med festning för försök till mord 1846. Afskedspasset från Krono-arbets(...?) för..?adt bland (0?) årets prestbesked. (Bortflyttad) 1/4 53 (till) Wadstena Hospital
Hoppas någon kan komma med de förlösande kompletteringar som behövs särskilt i AI:8
Hälsn. Peter.
86
« skrivet: 2007-02-09, 19:51 »
Hej. Aspesta i samma socken. Hälsn. Peter.
87
« skrivet: 2007-02-08, 23:19 »
Hej. Kan det möjligen stå Hegbrg som förkortning av Helsingborg? Peter.
88
« skrivet: 2007-02-07, 21:55 »
Hej. Det har gått mer än en månad utan att någon svarat, så jag tillåter mig ett försök. Det var svårt, och tolkningen är inte odiskutabel: obs. Hela Roten anmälte att Jöns Carlsson (är?)(svår) till sinnes, och att han således borde sättas under förmyndare (här-)till föreslogs Rusthållaren (...) Gustaf Gabrielsson i Norregård Med det senare avses Fiskestads Norregård. Hur gick det med förmyndarskapet? (Det kan man få veta mer om på landsarkivet) Hälsn. Peter.
89
« skrivet: 2007-02-07, 04:17 »
Hej. Till att börja med kan man läsa och ana sig till följande:
...föddes Lars J(o).. och hustru (K)arin olssdotters barn i dyringtorp och så vidare.
När man sedan tittar under Dyringetorp i husförhörslängden för 1750-1765 och dessutom finner föräldrarnas vigselnotis i Vb Mosjö 1 nov. 1724, klarnar det. Jag tolkar det då så här:
1730 den 6. September föddes Lars Jonssons och hustru Karin olssdotters barn i dyringtorp Ingri och döptes den 9(?) ejusdem Testes Kyrkio(herden) H(err) Eric Roberg, Måns J(ö)nsson i dringtorp drängen Jon må....(sons) hustru Brijta Olssdotter ibidem Swen Larssons hustru Kierstin (Hans)dotter ibidem pigan Marit (Swens)dotter ibidem.
Ovanför Ingrids namn står det lefw.. Om man tittar runt bland födelsenotiserna ser man att det ovanför varje barns namn antingen står lefw. (rimligtvis förkortning för lefwer) eller död, med angivelse av tiden för dödsfallet. Nog stöter man ibland på ett dödsdatum i en födelsenotis, och inte så sällan att barnet var dödfött, men jag har aldrig sett en sådan systematisk påminnelse om att de födda lever (eller levde). Är det möjligen någon som långt senare gjort någon sorts demografisk undersökning?? Kanske någon känner till en enkel förklaring? Hälsn. Peter.
90
« skrivet: 2007-02-06, 18:10 »
Hej. Min fråga ovan kunde besvaras genom att gå in på SOFI (Institutet för språk och folkminnen). Där får man veta att det lokala uttalet numera vanligen är ung. Br?are (Bertil Rimberg 1947) Långt bakåt i tiden finns också belägg för att Hamra by kallats Hammer. Detta var visserligen skrivet av Gustav Vasa, men ändå känner jag mig nu rimligt säker på att Berger Månsson i Skarpinge verkligen var född i Hamra, Bredaryds socken.
91
« skrivet: 2007-02-06, 16:13 »
Hej. Eiles patronymikon står ju i mitt i bokuppslaget, men den troligaste tolkningen blev Olsson. Detta bekräftas också i Vb Gumlösa 28 juni 1754. Hälsn. Peter.
92
« skrivet: 2007-02-06, 14:16 »
Hej. ...i Dihult gestgifvaregård Stenbrohult socken vid namn... Hälsn. Peter.
93
« skrivet: 2007-02-06, 11:15 »
Hej. ...i Innanbäcken med des hustru Hälsn. Peter.
94
« skrivet: 2007-02-06, 11:06 »
Hej. Såsom fader uppgaf sig Skräddaren från (Ö:a) Stenby Hans Kulander Moder Enkan Inga Benctsdotter... Hälsn. Peter.
95
« skrivet: 2007-02-05, 21:10 »
Bästa Västbo-bor. Enligt dödboken för V:a Ed i Kalmar län , dog den 27 maj 1688 Berger Månsson i Skarpinge, född 1605 i Smoland i hammarby uti brearyd Sokn 83 åhr gammal.
Jag har uppfattat detta som Hambra by i Bredaryds socken, och fått stöd för det i Läshjälp här på Anbytarforum. Min tanke är att prästen i V:a Ed, som troligen inte hade någon lokalkännedom i Västbo härad, uppfattade anhörigas uppgifter om födelseorten på det här sättet, Hammarby och Brearyd. Det är ju mycket möjligt att också de var födda i Västbo, där jag föreställer mig att det lokala uttalet kan vara Brearyd. Det vore intressant om man av en infödd ev. skulle kunna få bekräftelse på att detta uttal förekommer. Om man sedan tänker sig att tungrots-r hade anlänt till Småland redan under första halvan av 1600-talet (vilket i och för sig strider mot förhärskande åsikter såvitt jag vet) kan anhörigas uttal av Hambra by ha låtit som Hamma(r)by. Jag har inte stött på varianten Hammarby i Bredaryds kyrkböcker, men kanske någon annan gjort det? Hälsn. Peter
96
« skrivet: 2007-02-05, 18:10 »
Tack Mikael och Niclas för era inlägg. Vi är nu tre personer som tolkar notisen på samma sätt, vilket gör det mycket sannolikt att tolkningen är riktig. Min tanke är att prästen i V:a Ed, som troligen inte hade någon lokalkännedom i Västbo härad, uppfattade anhörigas uppgifter om födelseorten på det här sättet, Hammarby och Brearyd. Det är ju mycket möjligt eller rent av troligt att också de var födda i Västbo, där jag föreställer mig att det lokala uttalet är Brearyd. Det vore intressant att ev. kunna få bekräftelse på detta uttal av en infödd. Om man sedan tänker sig att tungrots-r hade anlänt till Småland redan under första halvan av 1600-talet (vilket i och för sig strider mot förhärskande åsikter såvitt jag vet) kan anhörigas uttal av Hambra by ha låtit som Hamma(r)by. Jag har inte stött på varianten Hammarby i Bredaryds kyrkböcker, men kanske någon annan gjort det?
Då jag skummat kyrkans räkenskaper i Bredaryd från 1623 till ca 1660 har jag inte sett någon Berger Månsson men väl flera Måns-kandidater på Hambras olika gårdar.
Niclas kommentar om landskapsidentitet är alldeles riktig, men jag undrar om Småland i det här sammanhanget inskränker sig till Jönköpings och Kronobergs län; har någon sett i kyrkböcker från Tjust att man preciserar att socknar i Kalmar län ligger i Småland? Det är möjligt, och att jag själv inte kan erinra mig något exempel beror kanske på att det inte råkat dyka upp just där jag läst. Hälsn. Peter.
97
« skrivet: 2007-02-05, 16:56 »
Hej. N.1 Martii den 5 utfärdades lysning til ägtenskap för Enkoman Sven Nilsson ifrån Afvastad Storegård Aringsry Socken, och Pigan Karin Jönsdotter (W)illtoffta Långaryd, som wistades nu hos (Borgaren l. Bagaren) Palmquist. Sven lemnade behörig attest om sig ifrå herr Probsten Renner af den 3 denn(å?)s, och Boupteckning med Afwittring af vice häradshofding Lars Stark förrättad den 5 Apr. 1787, samt en sedel ifrå sina Barns förmyndare Johan Bengtsson i Alfvastad, at han hade intet emot Giftermålet. Karins Moder Enkan Ingrid i (W)illtoffta Badestuga och Karins Broder (...)karlen Måns Jönsson, här i Staden, åtföljde af Kyrkowärden Gudmund i (W)illtoffta Söregård, hafwer af sin Giftomannarätt Samtyckt til ägtenskapet. Som Boupteckningen icke war upwist på Tinget, så togs deraf en Afskrift at ligga här i förwar. Sven blef död den 19 Martii då 2:ra (gången) lyst war, men som dödsfallet war mig obekant, så lystes ock 3:ie gången den 2(2) ejusdem. Hälsn. Peter.
98
« skrivet: 2007-02-05, 15:56 »
Hej. Så här tycker jag det står: ...af wådelig händelse genom skalkande Häst för ett Byklass. Skalkande betyder skenande. Hälsn. Peter.
99
« skrivet: 2007-02-05, 15:11 »
Nytt försök med bild:  Hälsn. Peter.
100
« skrivet: 2007-02-05, 15:03 »
V:a Ed, CI:2, Vigsel, Död, 1672 - 1692. GID-nr 199.36.84500
image{Berger}
Berger Månsson i Skarpinge, V:a Ed, långt uppe i Tjust, dog 27 maj 1688, men var föddes han? Kan bynamnet vara en stavningsvariant och kan stavningen av sockennamnet vara påverkad av det lokala uttalet?! Både Västbofolk och andra får gärna komma med förslag. Hälsn. Peter
101
« skrivet: 2007-02-05, 14:20 »
Hej. Varifrån de flyttar verkar inte anges,annat än att det är Järpås socken. De förefaller ha flyttat till Almetorp i Tådene socken. Hälsn. Peter.
102
« skrivet: 2007-02-05, 13:48 »
Hej. Detta var litet retfullt. Det är väl ingen tvekan om att det står Sviter efter en.... - men vad står det sedan?. Om man jämför med vad det står 3 rader ovanför, frestas man läsa barnsäng. Men hur troligt är det att hon dör i sviterna av en barnsäng 1862, d.v.s. 27 år tidigare?! Dessutom är det i så fall en annan typ av s i det sökta ordet. Det verkar börja med b, l eller kanske t. Tredje bokstaven från slutet är ganska säkert ett ä och sista bokstaven ett g. Hälsn. Peter.
103
« skrivet: 2007-02-02, 11:47 »
Hej, Pia. Så här tror jag det står: Timmermannen Hans Torkelsson Gift, 34 år, mankön, Skörbjugg ileus
Skörbjugg orsakades av långvarig C-vitaminbrist och medförd bl.a. trötthet, hud- och slemhinneblödningar samt tandlossning. Den mer direkta dödsorsaken var säkert ileus, d.v.s. tarmvred. Hälsn. Peter.
104
« skrivet: 2007-01-30, 15:45 »
Hej. Tyre var född i Hammar i grannsocknen Nosaby 22 nov 1806. Fadern hette Nils Trulsson. Det står i den akt. hfl att hon kom derifrån. Av det som står ovanför ordet derifrån kan jag bara tyda den högra delen, nämligen N:o 14. Om Du tittar på Kjelkestad n:o 14 hittar Du henne som styvdotter, troligen hos en Sone(?) Trulsson född i Nosaby. Farbror? Det verkar som om Nils Trulsson tidigt blev änkling och lämnade ifrån sig bl.a. Tyre när hon bara var 8 år gammal. Hälsn. Peter.
105
« skrivet: 2007-01-30, 14:27 »
Hej, igen. Tycker det står wexiö, d.v.s. så som man skrev staden Växjös namn på den tiden. Hälsn. Peter.
106
« skrivet: 2007-01-30, 12:07 »
Hej. Förmodligen är födelsenotisens datum 6 sept. 1752, och lyder enl. min mening: wolonteuren Carl Fåg(?)ls dotter Regina Mans fadder folk(?) wolonteuren Go(df)rid Sommar och wolonteuren Axel(?) Ryman(?) Qwins fadder folk(?) hustru Christina Snar och pigan Maria Åberg.
Frågan är vad barnafaderns efternamn skall vara. Fågul står det egentligen inte, för ett u borde ha en liten krumelur ovanför sig, ett s.k. diakritiskt tecken (vilket det finns många exempel på i texten). Fågul har väl inte heller någon känd betydelse. Det skulle kunna röra sig om ett a som är öppet upptill (jämför a i Carl!), men inte heller Fågal har väl någon vettig innebörd. Jag tror helt enkelt att det handlar om en felskrivning av Fågel. Kan det stämma med Dina övriga uppgifter? Hälsn. Peter.
107
« skrivet: 2007-01-30, 00:38 »
Hej, Sture. Vid Kierstins födelse 1781 är en Jon Månsson(?) från Svennebo (under Oltorp) första vittne. Den 26 dec. 1784 gifte sig en Jon Månsson från Stocktorp(??)(u. Öjelsbo) med Anna Stina Månsdotter från Svennebo eller möjligen Skinnebo (svårläst). De verkar tyvärr inte ha fått några barn 1784 - 1794, i alla fall inte i Tryserum. Det fanns en h. Anna Månsdotter i Stocktorp i början av 1800-talet, född i Holmtebo 1850. Holmtebo är inte så lång ifrån Brantsbo där det fanns en Reffla. Några bevis för vare sig det ena eller andra fick jag inte, men det kunde ju vara så att en eller ett par av dessa, d.v.s. Jon Månsson, Anna Stina Månsdotter och Anna Månsdotter, är syskon till Din Nils Månsson. F. övr. tyckte jag många av vittnena till Nils Månssons barn var från Knappekulla. Den byn ligger ju i Oltorps och Stocktorps grannskap...Kanske det vore en framkomlig väg att försöka hitta Jon Månsson och Anna Stina Månsdotter i Db. Har Du förresten varit på Krigsarkivet och letat efter information om Nils Fogel? Hälsn. Peter.
108
« skrivet: 2007-01-29, 15:38 »
Hej. Jag tolkar det så här: Långvarigt sjukdomslidande. först i de nedre, sedan i de inre delarna till slut svullnad(?) Hälsn. Peter.
109
« skrivet: 2007-01-28, 19:20 »
Hej, Gunvor. Lovisa har ju tytt nästan allt, men här kommer några kompletteringar och modifieringar: Kopparslagare Gesellen Johan Isacsson Selander i/av Milleboda av Allmundsryd Socken, född år 1826 26/3 ankom 1852 i Juli med attest från Wexiö utfärdad 1850 24/10 som inlämnades här 1853 27/11. flyttar nu till obestämd ort, har med antaglig Christendoms Kunskap begått Hans Heliga Nattvard i Allmundsryd den 9 October 1853 och efter egen upgift, men utan anteckning, den 3. December 1854. är till lefwernet ärlig och oklandrad, Vaccinerad och för löpande året här skattskrifwen samt, enligt hit inlämnad attest, ledig till Äktenskap till den 24 October 1850.och. (e. u.) för den tid, han här wistats, Betygas/r, Urshult, den 2. Maji 1855.
P(..?) Nyman Pastoris?
Den lilla krumeluren ovanför Selander kan jag inte tyda. Hälsn. Peter.
110
« skrivet: 2007-01-28, 16:27 »
Hej. När detta inlägg just skulle skickas upptäckte jag att Du redan fått svar, men skickar det ändå eftersom det innehåller ytterligare några uppgifter. Anna Maria föddes alltså 16 april 1824 i wästra Sörbyn i Högsrum socken. Fadern A.P. Tomtin var enligt födelsenotisen skrivare hos en Palme i Ljungby socken, Kalmar län. Vad denne Palme hade för befattning tycker jag är litet oklart utifrån den aktuella föd.notisen; tycker inte det står Krono befallningsmannen, även om det låter logiskt. Du kan ju leta efter barnafadern Tomtin i Ljungbys kyrkböcker, bl.a. som skrivare åt herr Palme. Kanske Du kan hitta hans vigselnotis och barn från äktenskapet. (I Ljungby ligger f. övr. en Helene Louise Palme begraven, se Gravsten-sök här i Rötter. Hon var gift med kronofogde Waldow och var vid giftermålet 1837 i Ljungby piga på Ljungbyholm om jag minns rätt. Hon bör väl på något sätt vara släkt med med ovannämnde Palme och troligen också med landssekr. C.A Palme i Kalmar, tillika farfars far till Olof Palme). För Anna Marias mor, Brita Stina Dahlberg, var detta hennes 2dra resan begångna förseelse, dvs hon hade tidigare fått ett oäkta barn. Bland vittnena vid Anna Marias dop fanns drängen Anders Fredric Dahlberg, troligen en bror. Den 17 juni 1825 gifte sig Brita Stina i Högsrum med skräddaren och drängen Johannes Persson. Det är en innehållsrik men ganska svårläst vigselnotis som bl.a. berättar att Brita Stina föddes i Ökna socken (Jönköpings län) 31/7 1795 (se föd.notis). Fadern var smeden vid Kalmar Regemente, Magnus Dahlberg. Enligt vigselnotisen flyttade familjen från Ökna till Döderhult för flera år sedan, och der från hit til wästra Sörby - hon har 2ne gånger blifwit lägrad och derföre undergådt (..........?).Komm med attest den 24 (oktober) 1823 från Ljungby Sochen på Småland om Ägtenskaps ledighet och har (.....?) wistats i Föräldrarnas (Wård?) med sitt oägta Barn, som ännu lefwer.... I utflyttn.notisen, 24/10 1823, Ljungy socken, anges att hon utflyttade till Räpplinge socken. Jag har inte kontrollerat om hon verkligen bosatte sig där en tid, eller om hon flyttade till Högsrum direkt.
Hoppas dessa uppgifter är till litet hjälp. Hälsningar Peter.
111
« skrivet: 2007-01-27, 15:14 »
Hej. Det ord som fattas bör vara föregafs, som bland annat betyder påstods. Hälsn. Peter.
112
« skrivet: 2007-01-26, 23:46 »
Hej. Det blir en del luckor, men jag antar utmaningen ändå: dhen 3 Maii dödde Bonden på Nummer 1. anders Jepson, efter en lång och swår siukdom. lämnade hustru och barn i stor fattigdom, helt (hä.rördt?) af fylleri och lättia. dhenna mannen war eljest en af dhem som Lärde bäst läsa i och utan bok, och swara wäl til frågorna. war för öfrigt en öfwerdådig sälle. hwad möda iag hafft med denna mannen i 12 åhr, är till en dehl i (.........) boken antecknad. men med hans bättring war intet alfwara(?) för än han nu blef siuk, så wistes så guds ords Krafft, som hans stora långmodighet, iag (besökte) honom öfwer 10 (18?) gånger under dhessa 3 månader och (b.t..t.) honom 2 gånger, han dödde utaaf blodstörtning. hade utwalt sig sielf (...text??) Salm 71:4.1.8.(9). han war född dhen 3 Martii 1701 gammal 53 år Hälsn. Peter.
113
« skrivet: 2007-01-26, 22:45 »
Hej. Om Erik Eriksson: för Giftmord å skyldeman i rätt uppstigande led dömd af (......) HäradsRätt 69 1/2 til(l) straffarbete i 3 1/2 år..... Sedan blir det svårare...
Skyldeman är nära (manlig) släkting.
Ordet före HR ser litet ut som Gagnefs, men varken där eller någon annanstans i Dalarna fanns väl någon häradsrätt(?).
Beträffande fadern får nog någon annan försöka.Hälsn. Peter.
114
« skrivet: 2007-01-25, 19:52 »
Hej, Ingela och Kenneth. Ingela har väl fått den information som behövdes, och visserligen kan man då säga att det är en akademisk fråga huruvida det står Hesselskog eller Edsleskog, men jag kan tänka mig att det om inte annat vore av lokalhistoriskt intresse om namnet Edsleskog användes om socknen vid den här tiden, 1779. Som Ingela själv skriver i ett inlägg om ortnamn i Anbytarforum 8 jan 2005 hette socknen Hesselskog in på 1880-talet, och det bekräftas när man studerar födelseförsamlingar i Edsleskogs husförhörslängder före och efter 1880. Det förefaller alltså osannolikt att prästen skulle ha skrivit Edsleskog redan 1779. Nu är det ju i ett forum som Läshjälp särskilt intressant vad det faktiskt står. Jag vill hävda att första bokstaven inte är ett E utan ett H. Prästen har flera sätt att skriva H. Jämför hur han skriver Hans i flyttnotis nr 8, år 1780, längst ner på sidan 21. Jag har tagit mig friheten att koppla ihop för- och efterled i sockennamnet samt att retuschera bort omkringliggande text:   Vidare går slängen åt fel håll om det vore ett d som i Edsleskog. Slutligen står det inte ..sle..., utan ...sel.... Jag vidhåller m.a.o. att det står Hesselskog. Bästa hälsn. Peter.
115
« skrivet: 2007-01-24, 14:08 »
Hej. Undrar om det inte står Hesselskog, numera kallat Edsleskog. Det ligger i Dalsland och Västra Götalands län, tidigare Älvsborgs län. Hälsn. Peter.
116
« skrivet: 2007-01-23, 14:41 »
Hej. Födelseortens namn tror jag bestämt slutar med ...wijk. Kan det vara Borgvik som avses? De ord som i övrigt fattas är lefwat resp. enslighet(?) eller kanske meslighet(?). (Meslet på småländsk dialekt betyder bl.a. svag, men meslig nämnes inte i SAOB). Hälsn. Peter.
117
« skrivet: 2007-01-22, 20:03 »
Hej. Vide supra = se ovan. Du hittar Sven Johan Björk omgift längre upp på sidan. Hälsningar Peter
118
« skrivet: 2007-01-22, 01:59 »
Hej. Ankomstdatum 1822-04-21 gäller Maja Stina Jonsdotter. Inflyttningsboken för Ö:a Ed 1822 bekräftar att det är det hon heter. Uppges där vara änka och kom från Norrköpings Spinnhus (kvinnofängelse, se vad Ann-Britt Ahlström skriver om bl.a. Norrköpings Spinnhus i Anforum:Övr.ämnen:jJuridik:Sveriges spinnhus 31 mars -04). Enl. hfl född i St. Lars. Under födelseår står det 36 (?), vilket möjligen är åldern (eller är det en synvilla och inte några siffror alls?? De svårlästa kråkfötter som börjar i föd.års.kolumnen och går in i ifrån-kolumnen skulle man kunnat få till Ringarum(?)). Under Särskilda anmärkningar står det att uppförandet på spinnhuset warit beskedligt och berömligt. Därefter står det något på latin, varav ordet ignominia har med skam och vanfrejd att göra. Hoppas någon med bättre latinkunskaper kan hjälpa Dig. Under Maja Stina står Drängen Lars Samelsson, född i Tryserum 1801-03-24. Därunder kommer Dottern Johanna, och Du kan mycket väl ha rätt i att hon är född i Vårdnäs. Detta, liksom att det verkligen är Maja Stinas dotter styrks väl av att Maja Stina flyttar till just Vårdnäs tillsammans med en dotter (Se utflyttn.länd Ö:a Ed 1822).Något bör dock vara fel med flyttningsdatum; hon flyttar in 21/4 och flyttar ut 19/4 samma år! Hälsn. Peter.
119
« skrivet: 2007-01-20, 22:19 »
Hej. Står det inte Skympt/Skymt? Hälsn. Peter.
120
« skrivet: 2007-01-20, 14:39 »
Hej. Den 19 maj 1745 gifte sig i Oderljunga änklingen Swän Bärgman och Karna Eliädotter. De bosatte sig i Harholma. I Centrala Soldatregistret finner man en Sven Bergman som husar på Pårarp 1, Vittsjö socken. Han anges vara född 1696 och antagen 1721. Hans patronymikon uppges vara Häljesson, vilket stämmer bra med det som står i den aktuella födelsenotisen. Hälsn. Peter.
121
« skrivet: 2007-01-17, 23:18 »
Hej. De kom från Storbacka i samma förs., dvs Kila. Hälsn. Peter.
122
« skrivet: 2007-01-16, 14:31 »
Hej. ...om han åter blir dogse till något arbete. Dogse betyder enligt SAOB bland annat duglig, kompetent, användbar osv. Redan då SAOB trycktes 1920 ansågs ordets användning begränsad till högre religiös stil och skämtsamma sammanhang. Undrar om det fortfarande används någonstans? Hälsn. Peter.
123
« skrivet: 2007-01-15, 19:49 »
Hej. Skulle gissa på till Flen resp. till Vasbro (Vadsbro). Hälsn. Peter.
124
« skrivet: 2007-01-14, 18:17 »
Hej. De flyttar till Hedenstorp, Torp socken, Valbo härad (f.d. Älvsborgs län). Antalet barn anges inte. Hälsn. Peter.
125
« skrivet: 2007-01-13, 17:37 »
Hej. Oklart om ordet i vänstra marginalen är ett ortsnamn eller inte. Prästen skriver i allmänhet inte ortsnamn där, utan datum. Ordet i fråga stämmer heller inte med något av ortsnamnen i ortsregistret i socknens hfl 1885-95. Någon giftoman nämnes inte. I övrigt tolkar jag efter förmåga texten så här: d: 17 octobris Wardt Copulerat I(nspektören?) Ehreborne och Wälbetrodde herr (...) Falckengren, samt Ehreborna Dygd= ock (...)älskande Jungfru, Jungfru Catarina (...)na Blomelia, Gudh gifve dem Lycka o(ck?) (wäl??)signelse , att dhe så(...) lefva til samman d(...) Echtenskap, som Kan Lända Gudh til ähra (...) til E(w)ig Wälfärd ock Saligheet, ock d(...)hörige till fägnad ock tröst. Hälsn. Peter.
126
« skrivet: 2007-01-13, 12:54 »
Hej. Jag tycker det står Burseryd (Jönköpings län) Hälsn. Peter.
127
« skrivet: 2007-01-13, 03:36 »
Hej. Så här tolkar jag denna dopnotis (läst i Genline): 1/ Barnets namn och kön nämnes inte. 2/Chirstin bar barnet. Chirstin är hustru till den som nämnes efter Chirstins namn (enligt mönstret i andra dopnotiser i samma bok). 3/ Inga faddrar nämnes. Bästa hälsningar Peter
128
« skrivet: 2007-01-12, 23:27 »
Hej. Så här tolkar jag det: N:o 68 Charlotta (född) Okt. 3 (döpt) Okt.9. (Föräldrarne osv) Soldaten Johan Meijster och dess Hustru Stina Cajsa Ersdotter i Vestanberg 31 år. (Faddrarne osv) Soldaten Johan Hagberg (alt. Nyberg) och dess Hustru Stina (Ekström) i Krommesbo. Afskedade(?) Trumslagaren Per Gustaf Lärka i Kolarbo och Pigan Sophia Ersdotter i Mörtarbo. Kyrkotagen(?) 10(?)/11. Hälsn. Peter.
129
« skrivet: 2007-01-12, 20:05 »
Hej, Elisabet och Stefan. Jo, Du har rätt, Stefan, det skall vara Tärande Sjukdom. Det ser man när man jämför Sylvans dödsorsak med Cajsa Hansdotters på pag. 506. Historien blev väl litet mindre mustig, men sanningen väger tyngre. Hälsn. Peter.
130
« skrivet: 2007-01-12, 15:09 »
Hej. Då Du inte fått svar på en månad gör jag ett försök, om än ofullständigt. Hjerpliden. Anna Påhlsdoter född den (datum saknas) döpt den 11 april. fadren husmannen (och) wargering Soldaten Påhl Michellsson (...) modren (Helga??) Larsdoter faddrar (...)naren Anders Lillia, Matts Johansson i diknelida hustru (Lissbet) (Pär)sdoter, pigan gertrud Olsdoter ibidem
Om tolkningen av moderns förnamn är riktig, bör det vara den Helga Larsdoter som är skriven på raden under Påhl Michelsson i hfl och då också kunde vara hustrun. Hon uppges vara född 1702 och var i så fall en anmärkningsvärt gammal barnaföderska, 51 år gammal.Hälsn. Peter.
131
« skrivet: 2007-01-12, 13:49 »
Hej. (Inhyst med)(?) Pension 12 Riksdaler, Afskedad Soldat. Hälsn. Peter.
132
« skrivet: 2007-01-12, 13:36 »
Hej.
Med all sannolikhet står det Hetsig Sjukdom, även kallat hetsig feber och hastig sjukdom.
Hälsn. Peter.
133
« skrivet: 2007-01-12, 01:52 »
Hej. Jag tycker det står Anders. Den dödas mor hetta alltså Maria, och var dotter till Anders Månsson i Melstad. Hälsn. Peter.
134
« skrivet: 2007-01-11, 22:06 »
Hej. Utan att ha läst dödboken i original och utan att bokstav för bokstav kunna leda det i bevis, vill jag föreslå att det gäller Venerisk sjukdom, dåförtiden i allmänhet syfilis, där första ordet på något sätt är förkortat (V.risk?). En del diagnoser angavs på liknande sätt med ett attribut följt av sjukdom, till exempel tärande sjukdom och okänd sjukdom. De var inte så många, men venerisk sjukdom var en av dem. En förkortning kunde (tydligen) dölja den skamliga diagnosen litet grand. Det faktum att Sylvan var livgrenadjär var säkert en riskfaktor i sammanhanget. Om detta även gällde kyrkväktaresysslan vill jag låta vara osagt. Min tolkning är förstås osäker, och det vore trevligt om några fler kunde ha synpunkter. Hälsn. Peter.
135
« skrivet: 2007-01-11, 21:06 »
Hej, Sigvard. Enligt min bestämda mening står det i dopnotisen Ukna 1733-03-23 Margareta Tår- (ny rad) -stensdotters son och inte Persdotter. Bästa hälsn. Peter.
136
« skrivet: 2007-01-11, 12:54 »
Hej. Här är mitt förslag: Den 31 Maji Kl. 7 f.m. födde qwinsperson Greta Jansdr ett oägta piltebarn, hwars fader hon i (barnsnöden) sade wara drängen Jan (...)son (Olsson??) i Forssa. Barnet döptes dh. (5) Juni och kallades Johan Beträffande vittnet Greta Pehrsdotters hemmavist kan det stå Skogar(...) Hälsn. Peter.
137
« skrivet: 2007-01-11, 00:55 »
Hej. Det kan nog stå Se lysn bok. Nr 6.95, syftande på lysningsbok, 6:e paret år 1895. Hälsn. Peter.
138
« skrivet: 2007-01-11, 00:26 »
Hej. Johan (Månsson) Tress?n gifte sig i Almundsryd 22 nov 1707 med pig. Maria Magnidotter. Det som skrives om henne i föregående hfl tolkar jag som att hon borrtrymt och blev efterlyst från predikstolen. Det är nog om detta det står under Omständigheter i hfl 1811-16. Småningom tycks det ha framkommit att hon flyttat till Väckelsång 16 aug 1812. Detta infördes i hfl 1806-10 (!). Johan Tress?n gifte sig sedan med Marta Abrahamsdotter 1812. Hon kom som piga till Trestenshults soldattorp från Gräskulla 1811. När hon sedan gifte sig 1812 infördes hon längre upp på hfl-sidan som hustru till Johan Tress?n. Kan det möjligen stå att hon då kom härnedanfrån el. dyl.? Det skulle ju nämligen stämma. Var Johan Tress?n var född har jag inte sett några uppgifter på, men om jag läser rätt i hfl 1806-10 kom han till Almundsryd från Jät 1807. Hälsn. Peter
139
« skrivet: 2007-01-10, 22:17 »
Hej. Öfratorp, Kelleflaga rote. Hälsn. Peter
140
« skrivet: 2007-01-10, 21:17 »
Hej. Buckarby. Hälsn. Peter.
141
« skrivet: 2007-01-10, 20:00 »
Hej. Såvitt jag kan se är Daniel även döpt till Tåstarius. Med stavningsvarianten Tostarius får man några träffar på Google, bl.a. en svensk man i Kristiania på 1700-talet, George Tostarius Mandal. Hälsn. Peter.
142
« skrivet: 2007-01-10, 13:35 »
Hej. Fadern är klockaren Jonas Bengtsson. Modern anges inte. Hälsn. Peter.
143
« skrivet: 2007-01-09, 02:47 »
Hej. Maja Olsdotter gifte sig 26 sept. 1819 i Toresund med dr. Anders Ersson i Ulricsberg. Han finns några rader längre upp i hfl. De flyttade till Kärnbo samma år och fick en son 26 febr. 1820. De var då bosatta i Falkbo, GID 2124.36.91200.
Beträffande det som står i kolumnen Anmärkningar och omständigheter kan det nog lika gärna gälla personen på raden ovanför Maja Olsdotter. Det kan stå Tillsagd at skaffa besked (...) aldra(?) första(?) eller möjligen Tillsagd at skaffa besked enl ålderattesten Hälsn. Peter
144
« skrivet: 2007-01-09, 01:01 »
Hej. Tryserum. Hälsn. Peter
145
« skrivet: 2006-12-28, 23:51 »
Hej. Det är grannsocknen Toresund med dagens stavning. Hälsn. Peter.
146
« skrivet: 2006-12-27, 22:02 »
Hej. Det tycks stå Gyamosa. Hälsn. Peter.
147
« skrivet: 2006-12-20, 18:06 »
Hej. Okt. 20 drängen Ärlig och Beskiedelig Pehr Jönsson ifrån Biärcka i Blacksta Sochn, samt dottren Ärliga och Sedesamma piga Catharina Hansdotter i Stora Spånga. morgongåfwan utfäster Brudgummen Brud (sin?), til 30 lod Silfwer samt 2 Ducater til förgyllning. Hälsn. Peter.
148
« skrivet: 2006-12-20, 13:29 »
Hej. Nr 71, 72. Die 12 martii drunknade Lars Jacobsson Boman och Jacob Jacobsson (...?) i dy at (i ty at) dhe uti stormvädret om morgonen togo en liten fiskiebåt och drogo ut at intaga sine foglesnaror, som dhe dagen förut kastadt hade, men blefvo af en våg med båten omstörtade och genast af köld och vatn förqvefde. Efter ett par timars förlopp blefvo begge desse döde kroppar af Siöen (wräckte?) til Land och begrofs d 18 Ejusdem. dhe woro begge gode och ärlige Socknamän som rätt (högel(igen) saknades?). dhen förres ålder war 48 åhr, dhen senare war 43 åhr gammal. Hälsn. Peter.
149
« skrivet: 2006-12-20, 12:58 »
Hej. 1/ aprilis 13 dödde gamle och blinde Inhysesmannen Pauel Hansson och begrofs på kyrckogården i Lunde Lägerställe d 17 Aetas 52 åhr
2/ majus 25 dödde förutnämnde Inhysesmans Pauel Hanssons dotter, Walborg, och begrofs på kyrckogården sammaledes i Lunde Jordställe d 28 Aetas 20 åhr 1 månad 19 dagar. Hälsn. Peter.
150
« skrivet: 2006-12-20, 12:41 »
Hej. Det står nog S. Strand i Resterö(d) S(ocken)n, Fors(häl)la pastorat af Bohuslän. Hälsn. Peter.
151
« skrivet: 2006-12-20, 03:21 »
Hej. Det står nog Trulsson. Hälsn. Peter.
152
« skrivet: 2006-12-20, 02:10 »
Hej, igen. Detta är Kierstis vigselnotis, Lindome 1720, GID 1823.3.59100:  Denna gång var det alltså Anfast - utan tvekan. Hon nämns inte i två barns födelsenotiser (Ingri 22/9 1723 resp Marit 16/3 1726), och ingen Anfast-släkting förekommer som vittne heller. Jag hittar henne inte i Db för Lindome. Jag har även skummat Fb från 1688 och framåt, men såg ingen Anfast/Arnfast/Amfast. Kiersti var vid vigseln från wära? röra?. Vem ser var det står och vet var det ligger? Att enbart genom tolkning av bokstäverna i husf.längdens namnform kunna öka sannolikheten för det ena eller andra blir nog svårt; med tanke på hur prästen ofta skriver bokstaven r kan det vara rn, men lika gärna m eller rent av enbart ett slarvigt n. Arnfast och inte minst Anfast tycks ha varit ett inte alltför ovanligt mansnamn i såväl norra som södra Halland ända in på 1700-talet. Om det inte finns belägg för Amfast senare än runstenstid, verkar det osannolikt att Kierstis far skulle ha varit döpt till Amfast. Runstenen i fråga står väl för övrigt i Uppland, långt ifrån sydvästsvenskt område. Jag tror på Anfast eller möjligen både Anfast och Arnfast som kanske var näst intill likljudande i dessa trakter, så som de åtminstone är idag om jag inte misstar mig i dialektgeografin. Vi får se om Olles studium av medeltida personnamn kan ge något. Hälsn. Peter.
153
« skrivet: 2006-12-19, 22:38 »
Hej. Har i flera år wårdats på Malmö dårhus men är nu här inom socknen, dock lefver icke tillsammans (...) sin hustru som säger icke vilja (...) (honom?) Någon annan får försöka fylla i luckorna och vid behov rätta ev. fel. Hälsn. Peter.
154
« skrivet: 2006-12-19, 22:21 »
Hej. Arnfastsdotter. Jämför Arvast i Rötters namnlista. Hälsn. Peter.
155
« skrivet: 2006-12-19, 22:13 »
Hej. Prästen skrev fel. Det var den 8 juni hon dog. Hälsn. Peter.
156
« skrivet: 2006-12-19, 13:17 »
Hej. Liung (Ljung socken). Wimpland (frälsehemman i Vreta Kloster men under Ljungs Säteri). Walkaren (en valkare tvättade och blekte tyger enl. E. Thorsell, Anbytarforum, yrken T-Ö). Ibland står det visades besked från, rimligtvis vid inflyttning. Så står det inte här. Kan det betyda att det rör sig om utflyttning? Även om det inte stämmer med registret, verkar flytten ha skett 1743 (se ca 25 rader upp från Anders Månsson). Hälsn. Peter,
157
« skrivet: 2006-12-19, 12:12 »
Hej. Paschalis = påsk? Hälsn. Peter.
158
« skrivet: 2006-12-19, 03:57 »
Hej. Midsommarsdagen? Hälsn. Peter.
159
« skrivet: 2006-12-19, 03:45 »
Hej. Sista söndagen efter trefaldighet? Hälsn. Peter.
160
« skrivet: 2006-12-19, 00:18 »
Hej. ...af frosan och bröstverk, begrofs d. 7 ejusd(em) (=samma månad), 66 år gammal. Hälsn. Peter.
161
« skrivet: 2006-12-19, 00:08 »
Hej, igen. Så här visar det sig ligga till: Johanna Amalia Norberg är tillsammans med sina tre oäkta barn införd i hfl 1849-60 på Socknen i Borgs församling, sid 194. Det då yngsta barnet var fött 15/7 1855, döpt till Anna Cornelia och står med detta namn i hfl. År 1857 flyttar Amalia med de tre barnen från Borg (eller Borg och Löth som församlingen tydligen också kallas) till Norrköping S:t Olai, där de finns upptagna i inflyttningslängden som nr. 172. Nu kommer det luriga: Anna Cornelia, 2 år gammal, har av outgrundlig anledning fått nya namn och heter nu Emma Constantia. Hela familjen, nu också maken Carl Adam Säfström, finns med i hfl 1853-58 för Norrk. S:t Olai på sid. 224, bild 233. Där ser Du att födelsedatum och födelsesocken stämmer exakt. Att Emma Constantia inte skulle vara identisk med Anna Cornelia förefaller näst intill uteslutet. Det är nog alltså så att Emma Constantia alias Anna Cornelia har full tilknytning til foreldrene. För övrigt kan tilläggas att det i infl.längd för Norrk. S:t Olai anges under Frejd att Joh. Amalia var af Rådh. R(ätten) dömd 2?/5 55 för 1:a resan Snatteri liksom att hon 1857 gifte sig med C.A. Säfström, som också senare fick någon anm. om sin frejd. Hälsn. Peter.
162
« skrivet: 2006-12-18, 14:24 »
Hej. OK då, ett försök: Ej sed(naste??) året mantalskrifne ...andande(?). Gifte arbetskarlen Sven Haak f.1800 i ?.Från Glimåkra 1835. Till Hjärnarp 1837. Utflyttningslängd Glimåkra 1835 säger att afsked. artilleristen Sven Haak var född i Ryssby 16/3 1800, och att han var vanfrejdad för stöld. I Ryssby, Kronobergs län föddes också en Sven detta datum. En Sven Haak finns med i Centrala Soldatregistret som värvad till Vemmenhögs kompani, Skånes Dragonregemente 1820. I hfl för Glimåkra 1832-37 finns han i Kilinge, sid. 133 som torpare. Där nämnes hustru Maja och sonen Swen, men de bor hos Majas syster. Sven Haak flyttar sen alltså ensam till Häglinge. Tydligen oenighet i äktenskapet. Jag hittar honom inte i Hjärnarps utflyttn. längd 1836-38.
Anmärkningarna till höger mycket svåra och delvis omöjliga att läsa: ...förbiuda(?)...Nilssons dotter(?)...28 dygns fängelse på vatten och bröd för han våldfört sig på... Nilsson skulle kunna vara Jöns Nilsson länst upp på sidan. Hans dotter Kjerstena var född 1831(!). Om det är Sven Haak eller arb.karlen Pål Olsson som i så fall våldfört sig på ett barn är oklart, men det verkar nog vara Sven. Det står säkert en hel del intressanta saker om denna sak i domboken! Hälsn. Peter.
163
« skrivet: 2006-12-18, 03:51 »
Hej, igen. Hoppsan, det blev visst ett eller annat tankefel i mitt första inlägg. Jag skyller på den sena timmen. Du behöver alltså inte bry Dig om det jag skrev om var i hfl det stod. Din Olof verkar ha fått beteckningen ung, för att särskiljas från Olof Hindersson på föregående sida i hfl, som var född redan 1660. Din Olof var ju född 1688, och i födelseboken föddes en Olof 26/7, son till Hindrick Olofsson i Kitslingberget. Det bör vara rätt Olof, och att han heter Hindersson råder det knappast någon tvekan om, trots att prästen fick för sig att skriva en annan typ av H än han gjorde på sidorna runt omkring. Hälsn. Peter
164
« skrivet: 2006-12-18, 02:35 »
Hej. Synd Du inte skrev var i husförhörslängden det står, för då kan man gå in på Genline och jämföra med bokstäverna i andra ord prästen skrev. Dock är jag ganska säker på att det står Hindersson, dvs en variant av Hindriksson/Henriksson. Jämför Hindersmäss. Hälsn. Peter.
165
« skrivet: 2006-12-17, 20:30 »
Hej. Han blir soldat under Rassbo i Böne socken. Du hittar honom i Rassbobygge, sid 34 i husförhörslängden 1840-48 och i Centrala Soldatregistret under namnet Johan Jakobsson Reis. Hälsn. Peter.
166
« skrivet: 2006-12-17, 13:41 »
Hej. Troligen Sätra. Se Oppeberg torpet Sätra på sid.1 i hfl 1708-36. Nils P finns inte med, men aktuell hfl är från 1708, och då kanske han ännu inte bodde där. Hälsn. Peter.
167
« skrivet: 2006-12-17, 12:48 »
Hej. Ja Ja (Jacob Jacobssons) änka hustru Margareta Bengtsdotter i Storbyn
Ang. födelse:Nata(född) 1712 i Storbyn. Patr. Bengt (...ansson) Matr. hust. (Cicel???) Ersdottr Renata(återfödd=döpt) fått en god educat.(uppfostran) hwarom så wäl hennes wackra christendoms kundskap som (efwen?) hennes (dygde) wandel (nog-)samt witna. Får ev. återkomma med övrig text. Hälsn. Peter.
168
« skrivet: 2006-12-17, 11:48 »
Hej. ...föddes och christnades d. 22 ejusd. Nilsas barn i Kiellery witnen Håka i Ebbarp Jöns i Kieringebergh hust Elin i Hylte Pig. Carin i Kiellery Hälsn. Peter.
169
« skrivet: 2006-12-17, 11:31 »
Hej. Jag tror det står Madame Hielmgren. Jungfru Ulrica Hielmgren. Hälsn. Peter.
170
« skrivet: 2006-12-16, 15:01 »
Hej. Wij friherre Johan Gerdesschiöld, President p.p.(?) hälsa Herr Landshöfdingen Wälborne Fredric Ulric Insenstierna (wän??) och wälin:na(?), Innelykta(?) Kongl. HofRättens Utslag öfwer drängen Eric Johansson och hans stjufmoder Anna Mårtensdotter som för blodskam till döden dömde blefwo wille Herr Landshöfdingen sedan wederbörande Prästerskap dragit försorg(??) at(??) the(??) Christeliga(?) och wäl beredda ähro (?), låta till behörig wärkställighet komma dock at ther som Anna Mårtensdotter wid (Ting...?) berättat, finnas(?) skulle, det hon med Barn (....?) wore, tå med(?) wärkställigheten upskutes til dess hon fostret framfödt och til hälsan återstäld blifwit. Och wij befalle Stockholm d. 19 Junii 1767 /AF/
Kommentaren nere till vänster: Straffet (....?) både för henne och Eric Johansson
Ja, det blev många frågetecken och tveksamma tolkningar, men det är ju alltid en början. Sammanhanget förstår man på det hela taget, och vi kan ju skatta oss lyckliga att samhället till största delen lyckats befria sig från denna fasansfulla Christeliga rättsskipning. Hälsn. Peter.
171
« skrivet: 2006-12-16, 12:54 »
Hej. Jo, det står Lytorp. Du hittar det under Hofgård Säteri på sid.111 i hfl 1840-45. Hälsn. Peter.
172
« skrivet: 2006-12-15, 19:17 »
Hej, Ingemar och Yvonne. Det var inte lättläst, men det står nog undergått och inte undgått. De två små bokstäverna gör ju att innebörden blir en annan, nämligen att han faktiskt fick sitt straff och inte undgick det. Hälsn. Peter.
173
« skrivet: 2006-12-14, 12:30 »
Hej.
1/ Anna Cornelia, oägta, född 15, döpt 17 juli, moder pigan Joh. Amalia Norberg på Socknen, 28 (år gammal).
2/ Brudg. f.(?) kronoArbetskarl i Norrköping född 182(8?). lemnat (ledighets-?)betyg från Past.Embetet ibm. Brud piga på Socknen född 1827 i Stockholm. Barn(hem)Barn. Tillstånd lemnat af Fosterfadern A. Tångström i Grindtorp.
Du hittar Amalia hos fosterfaderns familj i St. Grindtorp, se hfl. Jag tror det står Säfström, men Du kan försöka hitta paret i Norrköping, dit de tycks ha flyttat 1857 enl. uppgift på Amalia, se Socknen i hfl. Hälsn. Peter.
174
« skrivet: 2006-12-14, 00:44 »
Hej. Så här står det bl.a. om Pedell, inklusive Consistorii Pedell i Svenska Akademiens Ordbok:
...b) vaktmästare vid lärdomsskola l. lärovärk...
...c) vaktmästare vid domkapitel;
konsistorievaktmästare. Pedellen skal hålla Capitels huset reent, med twättande och sopande, sammankalla Assessores....jfr KONSISTORIE-PEDELL....
...d) kyrkvaktmästare, kyrkvaktare...
Hälsn. Peter.
175
« skrivet: 2006-12-13, 23:44 »
Hej. Otydligt och gyttrigt, men här ett förslag:
Hustru Karin Andersdotter i Gållöse som i 16 åhr legat till sängs och warit i stort elende begrofs den 12 sept. Aetas 42 åhr 1 månad 12 dagar.”
Karin blir en gissning, men vad kan det annars bli för kvinnonamn med K som första bokstav? Gållöse (Gållösa) är ännu osäkrare - kan det stämma med det Du i övrigt vet? Hälsn. Peter.
176
« skrivet: 2006-12-13, 22:43 »
Hej. Jo, jag beklagar - det var fadern Jonas jag hade följt en bit. Beträffande sonen Johan verkar det kunna stå att han flyttar till Östergötland 1822, både i hfl 1820-26 (GID 776.9.28000) och i utfl.l. för 1822. Tyvärr är socknarna rätt många i Östergötland... Hälsn. Peter.
177
« skrivet: 2006-12-13, 01:29 »
Hej. Det första verkar vara en anm. ang. läsförmåga, Jag tycker det står innan i Catech(esen), dvs kan läsa innantill i Luthers katekes.
Också ute till höger verkar prästen gradera Anders´läskunnighet. Läs(er) wäl, kunde läsa(?)Stora(?)(Katekesen)wäl nog (Gissning)
Under hans namn står versalerna NB i varandra = Nota Bene = märk väl! Anders är noterat för(skalk..? eller skre...??).
Det här var knepigt, men vi har väl kommit en liten bit. Hälsn. Peter.
178
« skrivet: 2006-12-12, 23:57 »
Hej. Fabriken. Märkligt att han står som utflyttad, för man hittar honom på fabriken fortsättningsvis. (Se ortsregistret till husf.längderna). Han var kopparslagare och blev änkling 1825. Hälsn. Peter.
179
« skrivet: 2006-12-12, 23:16 »
Hej. Fästad lär vara detsamma som trolovad. Datum verkar vara 1/5 -87. Se dopboken. Augusta, som tydligen hade ett rörelsehandikapp, flyttade till socknen Ödestugu, liksom systern Anna Lovisa. Brodern Carl Emil anges vara trängsoldat eller möjligen dräng och soldat. Hälsn. Peter.
180
« skrivet: 2006-12-12, 16:17 »
Hej. Fastesöndagen. Gertrudh. Hälsn. Peter.
181
« skrivet: 2006-12-12, 12:04 »
 Wälachtad Oluf Nilsson hemma i Råswiken (V:a Ed) fick dottern Brita den 25 sept 1706, men vad har han för titel och var utövar han yrket? Hälsn. Peter.
182
« skrivet: 2006-12-12, 11:14 »
Hej. Jöns Hansson och Anna Håkansdotter. Hälsn. Peter.
183
« skrivet: 2006-12-12, 10:58 »
Hej. Det verkar stå ifrån Hohult Kronogård. Hälsn. Peter
184
« skrivet: 2006-12-11, 18:26 »
Hej. Det står Måns Hybertson. (se Husförhör/Kommunion/Nattv. 1735-38, s.25) Hälsn. Peter.
185
« skrivet: 2006-12-11, 17:33 »
Hej. Kan det stå 6 t(unnland) 4 k(appland) 12 kr(eatur)? Har aldrig tidigare sett detta i en hfl. Hälsn. Peter
186
« skrivet: 2006-12-11, 17:23 »
Hej. Förslag: Dömd af Torna h(ärads)r(ätt) första resan stöld den 16/6 1892 till straffarbete i två mån. samt (?) års förlust af medb(orgerligt) förtroende efter strafftidens slut. Således 15 aug 9(?) har han åter medb. förtroende. Står det möjligen tre års förlust av medb. förtroende och 15 aug. 95? Hälsn. Peter.
187
« skrivet: 2006-12-11, 12:56 »
Hej. Från slutet av 1730-talet var Nils Darelius komminister i Ukna socken, Kalmar län. I herdaminnet för Linköpings stift anges han ha varit född i Dalhems socken, Kalmar län, 1704-02-26 som son till bonden Nils Broddson och Brita Larsdotter. Han var git med Katarina Hallberg, kyrkoherdedotter från Dalhem. Som änka dog hon barnlös i Mogata, Östergötlands län, 1783-09-12. Hälsn. Peter
188
« skrivet: 2006-12-11, 12:39 »
Hej, igen. Petrus Hollstadius var Laurentius Brodderus?efterträdare som komminister i Ukna. Hälsn. Peter
189
« skrivet: 2006-12-11, 12:36 »
Hej. Laurentius Brodderus var komminister i Ukna socken (nr 3 Tjustad = komministerbostället), Kalmar län, från 1697 till sin död 1721. Hälsn. Peter
190
« skrivet: 2006-12-10, 21:40 »
Hej. ... i WesterEngen. af ärlige och christel. föräldrar födde och fört ett christel. lefwerne. Morgongåfwa war ----- Blifa nu Boende i Algudstorp.
Hälsn. Peter.
191
« skrivet: 2006-12-10, 13:47 »
Vart flyttar pigan Signe Göransdotter 1756? Hälsn. Peter.
192
« skrivet: 2006-12-10, 12:33 »
Hej. Infra betyder i detta fall nedan, och Du hittar honom längre ner på sidan, kommen från supra, dvs från ovan. Hälsn. Peter.
193
« skrivet: 2006-12-10, 12:29 »
Hej. Undrar om det inte står ...Gudsfrucktan jämtwäll uti Brefläsande... Hälsn. Peter.
194
« skrivet: 2006-12-10, 02:33 »
Hej. Det var en ganska imponerande dödsnotis! Den bör uttydas så här:
Nr.10 d. (begraven) d. 31 martii M.K. = manskön.
Myntarbetaren Peter Swerdström ifrån (Dala)qwarteret, född 1714 uti Swerdsiö sochn af ärlige och Christelige föräldrar, hwilkas namn dock är obekant. Lärdt skräddare handtwerket och arbetat här wid myntet öfwer 30 år. Warit 2ne gånger gift, först med Elisabeth Salomonsdotter, som för 16 år sedan afled och med hwilken han haft 8 barn, af hwilka 4 lefwa. Sednare gången gifte han sig år 1755 med sin efterlefwande hustru, Sara Andersdotter ifrån Grytnäs, med hwilken han haft 3 barn, som lefwa, och det 4de wäntas snart efter. Som han haft god Xstendoms (kristendoms) Kundskap, så har han ock städse fördt ett gudeligit, Christeligit, ja aldeles exemplariskt lefwerne. Dragits i många år med lungsot och elakt bröst, men ther under warit tolig. Efter den s(ista) nattwardens åtniutande och gudelig beredelse dog han uti samma siuka, d. 22 (sistlidne?), sedan han lefwat i denna werlden uti 51 år. Gud wårde sig om hans fattiga Enka och wärnlösa små barn.
Hälsn. Peter.
195
« skrivet: 2006-12-09, 13:49 »
Hej, igen Karl-Arne.
1/ Algustorp 2/ och kallades.. 3/ Modern heter Britta. Hennes patronymikon är svårläst (troligen betydligt lättare i original), men kan kanske vara Larsdotter.
Hälsn. Peter.
196
« skrivet: 2006-12-09, 13:35 »
Hej, Karl-Arne och Per. Från Kalmar län har jag flera exempel på att verifikationsböckerna med mantalslängder kan innehålla avsnitt där utbytta soldater, ryttare och båtsmän redovisas i nummerordning. Ofta anges patronymikon för den utbytte, avskeds- eller dödsdatum samt efterträdare. Jag vet inte om de här rapporterna är avskrifter av generalmönsterrullorna, men jag tror det kunde vara värt för Dig Karl-Arne att ta en tur till landsarkivet om Du vill ha ett patronymikon och ett dödsdatum. Mera uppgifter om Åfeldt kan nog också finnas på Krigsarkivet. Hälsn. Peter.
197
« skrivet: 2006-12-08, 23:50 »
Hej, igen. I Centrala Soldatregistret finns en Lars Åfelt på Åby rote. Han anges ha varit född 1750 och antagen 1770. Tyvärr nämns varken hustru eller dödsår. Den andre Lars Åfeldt som finns med i CSR anges ha varit född 1748, men antagits 1790 på Åby rote och borde alltså vara efterträdaren.
Den Eric Åfelt som finns på samma sida i husförhörslängden 1780-90 anges i CSR vara antagen 1770 för Ås rote, och kallas där för Åsfeldt. Rätt födelseår och rätt hustru talar för att det är samma person. Hans familj hittas också mycket riktigt i Ås i föregående hfl. Det är nog troligt att han flyttade till Åby rote, tog namnet Åfelt och är den riktige efterträdaren till Din Lars Åfelt.
Din Lars Åfelt kan ha dött av sjukdom på någon förläggningsort, vilket var vanligt, eller stupat i någon drabbning. Du kan titta i generalmönsterrullorna för Södermanlands Regemente, åren kring kriget. Där kan dödsdatum och efterträdare mycket väl anges.
Hälsn. Peter.
198
« skrivet: 2006-12-08, 21:07 »
Hej. Beträffande Olof tycks han ha flyttat till Julita 1800, varit hema 1801 och flyttat till Gjörtslinge 1802. Hälsn. Peter.
199
« skrivet: 2006-12-08, 20:55 »
Hej. Den soldat Du troligen avser verkar heta Östedt och inte Åfeldt. Finns Lars Åfeldt verkligen med i Db? Kan han ha dött i Gustav III:s ryska krig 1788-90?
Utan lokalkännedom skulle jag kunna tänka mig att det Skjeve som anges som döttrarnas utflyttningsort kunde vara dialektalt uttal av Skedevi i Östergötland, inte långt från Västra Vingåker. Du får ta det som en vild gissning. Hälsn. Peter.
200
« skrivet: 2006-12-07, 19:59 »
Hej, igen. Kan det stå vackra begrepp? Det innebär i så fall att han får beröm, vilket bättre passar med det prästen skriver om faderns grundliga kristendomskunskap. Hälsn. Peter.
201
« skrivet: 2006-12-07, 19:47 »
Hej. Förslag på tolkning:
1/ (andra) begrepp om [chri]stendomens huvudläror
2/ tämm(e)ligen grund(e)lig i sin [chri]stendoms kundskap
Hälsn. Peter
202
« skrivet: 2006-12-07, 12:52 »
Hej. Står det inte Sofde Sokn, dvs Sövde?! Hälsn. Peter
203
« skrivet: 2006-12-07, 01:31 »
Hej, igen. Jo, så vitt jag kan se måste det vara rätt. Det stämmer bra med deras vigselnotis 22 aug. 1755, där det står att skräddaregesällen Sven Öfgren var från Malmö och att Johanna Malmsten var klåckaredoter. Man ser också klåckarhustrun Cathrina Malmsten, rimligen Johannas mor, flitigt förekomma i dopnotiser som den som fick äran att bära barnet till dopet (t. ex. juni 1759, jan. och juni 1762) Hälsn. Peter.
204
« skrivet: 2006-12-06, 19:52 »
Hej. Ytterligare några uppgifter om Enström: Petter Enström tog över som länsman efter Carl Johan Tranaeus i Nelhammar 1725 enl mantalslängderna. Petter Enströms och Maria (Catharina) Lagerbergs dotter Mariana föddes i Ukna 8 sep.1727. Sonen Clas Abraham föddes alltså 28 jan. 1730 men dog redan 8 juli 1730. Petter Enström och en Jon Enström var vittnen då insp. Lars Hesselgrens och h. Greta Enströms barn föddes på Vinäs (V:a Ed) 6 nov. 1739. Länsman Eneströms moder i Nelhammar var 91 år gammal då hon dog i Ukna i dec. 1739.
Hälsn. Peter
205
« skrivet: 2006-12-06, 18:53 »
Hej. Något att börja med: ...döptes följande dagen, för swaghets skull hemma, och kallades (Elna? Lena?) Cath(r)ina. Per Anderssons hust. Karena bar barnet, och witnen derwid woro (Jöns Jepsson), Nils (Frusteds??) piga Karena, och Hans (Pehrssons) hust. Mätta. Hälsn. Peter
206
« skrivet: 2006-12-05, 23:25 »
Hej. Anders? mor hette nog Margareta Tårstensdotter och var av dopvittnen att döma troligen på något vis släkt med Torsten Bengtsson i Fuld. Det fanns f.övr. flera vittnen från Fuld då Anders föddes i Degersnäs 1733. Fadern kallades i sonens födelsenotis för Lars Johansson, i mantalslängden 1734 för Lars Hansson. Detta är enda året han förekommer i Degersnäs i tillgängliga mtl. (Mtl för 1733 och 1735-36 är skadade och tas inte fram på landsarkivet.) År 1737 fanns familjen inte kvar på sitt 1/4 mantal skatte i nr 1 Degersnäs, och jag känner inte till vart de flyttade, om de ö.h.t. flyttade. Det fanns en Lars Joensson med hustru i Äpperum åtminstone 1738 och det är möjligen samma par. I så fall tog de över efter en Hans Jonsson i Äpperum och bodde där 1-2 år. I annat fall är det troligt att Lars med familj flyttade ur socknen. Hälsn. Peter.
207
« skrivet: 2006-12-05, 14:38 »
Hej. Det står nog Pehr Tostesson och Elna Bengtsdoter i Siöhuset. Hälsn. Peter.
208
« skrivet: 2006-12-04, 22:25 »
Hej. Kanske några små bidrag: Sophia verkar heta Ahlberg. Står det inte att do. är oächta? Ute i marginalen kan det möjligen sluta med .... i Borgstena Hälsn. Peter.
209
« skrivet: 2006-12-04, 21:41 »
Hej. Tomer betyder med stor sannolikhet volymer, bokband. På spanska vet jag att det heter tomo i sg, vilket i sin tur kommer av latinets tomus. a 10 plåtar syftar kanske på värdet av varje bokvolym, eller möjligen på s.k. plåtar som använts vid boktryckning. Hälsn. Peter.
210
« skrivet: 2006-12-04, 20:53 »
Hej, igen. Hoppas i alla fall att Du kan känna Dig litet säkrare på att det som avses faktiskt är Nottebäck. För det var väl läshjälp Du ville ha? Sakuppgiftens sanningshalt är ju en helt annan diskussion.
Sen hade det väl varit trevligt med en kommentar till förslaget om Virserum...
Hälsn. Peter.
211
« skrivet: 2006-12-04, 19:02 »
Hej, igen. Över 1785 verkar det kunna stå Nåtebäck, dvs Nottebäck i Kronobergs län, inte långt i från Virserum. Där föddes 9/10 1786 en Christina Danielsdotter. Kan det vara hon? Hälsn. Peter.
212
« skrivet: 2006-12-04, 18:43 »
Hej. Står det inte Virserum under 1808?! Hälsn. Peter.
213
« skrivet: 2006-12-03, 19:48 »
Hej. Daniels och hustru Ingierds barn i Gunnarstorp Annica. Test: Jacob Larsson i Hielmsryd. Pär Åberg i Näs. hustru Lisa i Rungeboda. pigan Lisa Stina i Hielmsryd.
Hälsn. Peter.
214
« skrivet: 2006-12-03, 13:09 »
Hej. Beträffande Nils Persson ser det ut som Håmanstorpet, men något sådant känner jag inte till i Östra Ed. Ingebor heter Hålstensdotter och var från Besdahlen (Betesdalen) under Svinebäck (idag Bäckaskog). Hälsn. Peter.
215
« skrivet: 2006-12-03, 12:17 »
Hej, Eivor. Östrag(ården) (Mösiöhult). Du hittar Magnus Kant på nästa sida i husförhörslängden, men det har Du nog redan upptäckt. Hälsn. Peter
216
« skrivet: 2006-12-03, 12:04 »
Hej. Änkan Greta Andersdotter äger 1/4 mantal och sonen Per Johan Jonsson äger den andra 1/4-delen av gården. Hela 1/2 mantal arrenderar sonen Carl Magnus Jonsson Hälsn. Peter
217
« skrivet: 2006-12-02, 14:17 »
Hej. Det tycks onekligen stå swinkören eller swinköran, vilket med största sannolikhet är en variant av swinkörn. Enl. Svenskt Dialektlexikon av J.E. Rietz är svin-körn det samma som vattenkoppor (orsakad av varicella-zoster-virus) eller svinkoppor (= impetigo, bakteriell hudinfektion orsakad av stafylokocker eller streptokocker). Enligt Rietz påträffades ordet svin-körn i Småland och Östergötland, vilket ju stämmer bra i detta fall. Hälsn. Peter.
218
« skrivet: 2006-12-02, 00:47 »
Hej.
d 1 Martii Mattis Knutsson i Wästrum, född i Brännemåhla, lefwadt i Echtenskap i 37 åhr, afladt 9 Barn och bodt allan tiden i Wästrum... 65 åhr (gammal).
Hälsn. Peter
219
« skrivet: 2006-11-30, 19:50 »
Hej, Stefan. Jag tror det står så här:
/1. Natten i mellan d. 1 och 2 Jan. föddes Mårten Mårtenssons Barn (wid) Spångarp som Christna(d) d 6 ejusd (samma månad, min anm.) och blef kallad Karna. Offe Mårtenssons hustru Sissa ibdm(på samma ort, min anm.) hölt henne wid dopet. Test. (dopvittnen, min anm.) Anders Jönsson samt drängen Per Jönsson i Boarp.
220
« skrivet: 2006-11-28, 20:39 »
Hej, igen. Det som skulle observeras i slutet av året (dvs i slutet av födelsebokens uppräkning av födda 1759) var att det föddes ett barn mellan Ingeborg den 4 febr och Johannes den 22 febr, nämligen ett dödfött flickebarn. Hälsn. Peter.
221
« skrivet: 2006-11-28, 20:32 »
Hej, Per.
Platsen är säkert Kornalycke.
d = dotter
? observ. wid slutet af året
Vad som skulle observeras tål att fundera på.
Hälsn. Peter.
222
« skrivet: 2006-11-28, 19:53 »
Tack för hjälpen!
223
« skrivet: 2006-11-28, 14:22 »
 Vad slags mästare var barnafadern Petter Mosaei (för visst hette han väl så?)? Barnets mor hette Ingeborg och hade prästens familjenamn Kernand(ra) men finns inte med i herdaminnet som dotter. Barnet döptes hemma i prästgården för sin svaghets skull, men dog senare på kvällen.
224
« skrivet: 2006-11-25, 00:02 »
Huruvida saken gick vidare till Tjust Häradsrätt känner jag inte till, men vid sockenstämma 21 sept 1711 togs det upp: Soldaten Swen Frisk som hafwer sitt tillhåll uthi Ufwedalen tillstår sig hafft sammanlagh med soldatens Anders Jönssons hustru dersammastädes. Res(olution): wiistes att söka goda attester och låta beswerja (them?) Cherstin Persdotters pinsamma belägenhet var vid det laget , i 8:e månaden, omöjlig att dölja. Hon hade väl väntat i det längsta (?) på att maken Anders skulle återvända från kriget, men gett sitt eget slag förlorat när Swen Eriksson Frisk dök upp. Barnet fick heta Elisabet, efter Anders´och Cherstins dotter som dog ett par år gammal 1710. Först 1713 gifte sig Swen och Cherstin. Ända till mitten av 1730-talet bodde de på soldattorpet nr 18 Baldersberg (kallat Uvdalen) varefter de bodde några år i Kolsebo. De fick fyra döttrar tillsammans varav två tycks ha uppnått vuxen ålder. Anders och Cherstins enda överlevande barn, en son född 1705, var troligen också en del av familjen.
Detta är bara ett av många rörande och tragiska exempel på hur soldathustrur hade det i krigstider, med ovissheten kring makens öde. Ibland kom han ju tillbaka långt senare, med ny tragik som följd. Kanske Anders Jönsson kom stapplande hem till Uvdalen många år senare, frisläppt ur fångenskap, och fick se sin hustru omgift med grannen Swen!
Hälsn. Peter Sigfridson
225
« skrivet: 2006-11-24, 22:28 »
Hej, Nina. Soldattorpet nr. 16 Ekvik, Sevede kompani, Kalmar Regemente, hette både Norrhult (detta namn lever kvar) och Startorpet. Kring sekelskiftet 1600/1700 fanns där en soldat vid namn Per Ingemarsson Stare (enl. mantalslängder och Centrala Soldatregistret Per Jonsson Stare), och med all sannolikhet är det han eller någon föregångare som gett torpet dess alternativa namn (vittnet Sisilia i Startorpet var Per Stares hustru.)Soldatnamnet i Ekvik var vid den här tiden Kruskopp, vilket även Sven Andersson hette efter att under ett par år först ha hetat Ekman. Varför soldaten Per Ingemarsson i Norrhult hette Stare är för mig obekant; Stararna i Ukna var ju annars båtsmän i Kisbäcken under Kasinge. Kanske Per var släkt med någon av de tidiga båtsmännen i Kisbäcken.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy